—

med beaktande av utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan A5547-127 (ACS-GMØØ6-4) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (D084951/01,

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (1), särskilt artiklarna 11.3 och 23.3,

—

med beaktande av omröstningen den 27 oktober 2022 i den ständiga kommitté för växter, djur, livsmedel och foder som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003, där inget yttrande avgavs,

—

med beaktande av artiklarna 11 och 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (2),

—

med beaktande av det yttrande som antogs av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) den 4 maj 2022, och som offentliggjordes den 20 juni 2022 (3),

—

med beaktande av sina tidigare resolutioner där parlamentet har invänt mot godkännande av genetiskt modifierade organismer (4),

—

med beaktande av artikel 112.2 och 112.3 i arbetsordningen,

—

med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, och av följande skäl:

A.

Genom kommissionens genomförandebeslut 2012/81/EU (5) godkändes utsläppande på marknaden av livsmedel och foder som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan A5547-127. Godkännandet gällde också utsläppande på marknaden av andra produkter (än livsmedel och foder) som innehåller eller består av den genetiskt modifierade sojabönan, för samma användningsområden som all annan slags sojaböna, med undantag av odling.

B.

Den 10 december 2020 lämnade Tysklandsbaserade BASF SE in en ansökan till kommissionen om förlängning av detta godkännande, på uppdrag av BASF Agricultural Solutions Seed US LLC, baserat i Förenta staterna.

C.

Den 4 maj 2022 antog Efsa ett positivt yttrande om godkännandet av den genetiskt modifierade sojabönan, vilket offentliggjordes den 20 juni 2022.

D.

Den genetiskt modifierade sojabönan ger tolerans mot herbicider som innehåller glufosinatammonium.

E.

Enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 503/2013 (6) krävs det en bedömning av huruvida de förväntade jordbruksmetoderna påverkar resultatet av de studerade parametrarna (endpoints). Enligt den genomförandeförordningen är detta särskilt relevant för herbicidtoleranta växter.

F.

Flera studier visar att herbicidtoleranta genetiskt modifierade grödor leder till en ökad användning av kompletterande herbicider, till stor del på grund av att det uppstår herbicidtolerant ogräs (7). Till följd av detta måste man räkna med att den genetiskt modifierade sojabönan kommer att exponeras för både högre och upprepade doser av glyfosinat, och att det således kan finnas högre resthalter och nedbrytningsprodukter (metaboliter) i skörden.

G.

Glufosinat klassificeras som ett reproduktionstoxiskt ämne i kategori 1B och omfattas därför av uteslutningskriterierna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 (8). Godkännandet av glufosinat för användning i unionen löpte ut den 31 juli 2018 (9).

H.

Bedömning av herbicidrester och deras metaboliter på genetiskt modifierade växter omfattas inte av behörighetsområdet för Efsas panel för genetiskt modifierade organismer och utförs därför inte som en del i godkännandeförfarandet för genetiskt modifierade organismer. Detta är problematiskt, eftersom det sätt på vilket kompletterande herbicider bryts ned av den genetiskt modifierade växten i fråga samt metaboliternas sammansättning och därmed deras toxicitet kan påverkas av själva den genetiska modifieringen.

I.

Medlemsstaterna lämnade in synpunkter till Efsa under den tre månader långa samrådsperioden (10). Dessa kritiska kommentarer inbegriper det faktum att man saknar de uppgifter för den toxikologiska bedömningen och den fenotypiska beskrivning som krävs för att slutföra miljöriskbedömningen, att det finns svagheter i den toxikologiska bedömningen, till exempel när det gäller oklar behandling av herbicider och avsaknad av uppgifter om kontaminering med främmande genetiskt material, och att övervakningsrapporterna om den genetiskt modifierade sojabönan för godkännandeperioden har grundläggande brister.

J.

En rapport från 2017 från FN:s särskilda rapportör om rätten till mat visar att farliga pesticider har katastrofala hälsoeffekter, särskilt i utvecklingsländerna (11). FN:s mål 3.9 för hållbar utveckling strävar efter att man senast 2030 avsevärt ska ha minskat antalet dödsfall och sjukdomar som orsakas av farliga kemikalier samt förorening och kontaminering av luft, vatten och mark (12). Om man tillät import av genetiskt modifierade sojabönor skulle följden bli ökad efterfrågan på denna gröda som är utformad för att behandlas med glufosinat, och därmed skulle arbetstagare och miljön i tredjeländer i högre grad exponeras. Risken för ökad exponering för arbetstagare och miljön är särskilt oroande när det gäller herbicidtoleranta genetiskt modifierade grödor med tanke på de större mängder herbicider som används.

K.

Användningen av glufosinat har visserligen inte varit tillåten i unionen sedan slutet av juli 2018, men siffror visar att glufosinat sedan 2020 har exporterats från unionen till Brasilien, Argentina, Förenta staterna, Kanada och Japan (13), som alla har godkänt odling av den genetiskt modifierade sojabönan (14).

L.

Avskogning är en starkt bidragande orsak till att den biologiska mångfalden minskar. Utsläpp från markanvändning och förändrad markanvändning, främst på grund av avskogning, är den näst största orsaken till klimatförändringarna efter förbränning av fossila bränslen (15). FN:s mål 15 för hållbar utveckling inbegriper delmålet att stoppa avskogningen senast 2020 (16). Skogen spelar en mångfunktionell roll som stöder uppnåendet av de flesta av FN:s mål för hållbar utveckling.

M.

Sojaproduktionen är en av de viktigaste drivkrafterna bakom avskogningen i Amazonas, Cerrado och Gran Chaco i Sydamerika. 97 respektive 100 procent av den soja som odlas i Brasilien och Argentina är genetiskt modifierad soja (17). Den stora majoriteten av genetiskt modifierade sojabönor som är godkända för odling i Brasilien och Argentina är också godkända för import till unionen.

N.

Unionen har såsom part i FN:s konvention om biologisk mångfald ansvar för att säkerställa att verksamhet inom dess jurisdiktion eller kontroll inte orsakar skador på miljön i andra stater (18).

O.

I förordning (EG) nr 1829/2003 fastställs det att genetiskt modifierade livsmedel eller foder inte får ha negativa effekter på människors eller djurs hälsa eller på miljön och att kommissionen vid utarbetandet av sitt beslut ska ta hänsyn till alla relevanta bestämmelser i unionsrätten och andra berättigade faktorer som har betydelse för den aktuella frågan. Sådana berättigade faktorer bör inbegripa unionens skyldigheter enligt FN:s mål för hållbar utveckling, Parisavtalet om klimatförändringar och FN:s konvention om biologisk mångfald.

P.

Vid omröstningen den 27 oktober 2022 i ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder avgavs inget yttrande, vilket innebar att godkännandet inte stöddes av en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna.

Q.

Kommissionen erkänner att det är problematiskt att den fortsätter att anta beslut om godkännande av genetiskt modifierade organismer utan stöd från en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna, vilket i allra högsta grad tillhör undantagen för produktgodkännanden i allmänhet, men som har blivit norm för beslut om godkännande av genetiskt modifierade livsmedel och foder.

R.

Under den åttonde valperioden antog Europaparlamentet sammanlagt 36 resolutioner med invändningar mot utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer för livsmedel och foder (33 resolutioner) och mot odling av genetiskt modifierade organismer i unionen (tre resolutioner). Under den nionde valperioden har parlamentet redan antagit 29 invändningar mot utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer. Det fanns ingen kvalificerad majoritet bland medlemsstaterna till stöd för godkännande av någon av dessa genetiskt modifierade organismer. Orsakerna till att medlemsstater inte stöder godkännandena är bland annat bristande respekt för försiktighetsprincipen i godkännandeförfarandet och vetenskapliga farhågor i samband med riskbedömningen.

S.

Trots att kommissionen själv erkänner de demokratiska bristerna, och trots det bristande stödet från medlemsstaterna och parlamentets invändningar, fortsätter kommissionen att godkänna genetiskt modifierade organismer.

T.

Det krävs ingen ändring av lagstiftningen för att kommissionen ska kunna avstå från att godkänna genetiskt modifierade organismer när det inte finns stöd av en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna i omprövningskommittén (19).

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

—

Europaparlamentets resolution av den 10 oktober 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen MZHG0JG (SYN-ØØØJG-2) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 ( EUT C 202, 28.5.2021, s. 11 ).

—

Europaparlamentets resolution av den 10 oktober 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan A2704-12 (ACS-GMØØ5-3) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 ( EUT C 202, 28.5.2021, s. 15 ).

—

Europaparlamentets resolution av den 10 oktober 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad majs MON 89034 × 1507 × MON 88017 × 59122 × DAS-40278-9 och genetiskt modifierad majs som kombinerar två, tre eller fyra av de enskilda transformationshändelserna MON 89034, 1507, MON 88017, 59122 och DAS-40278-9 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 ( EUT C 202, 28.5.2021, s. 20 ).

—

Europaparlamentets resolution av den 14 november 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad bomull LLCotton25 (ACS-GHØØ1-3) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT C 208, 1.6.2021, s. 2).

—

Europaparlamentets resolution av den 14 november 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan MON 89788 (MON-89788-1) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT C 208, 1.6.2021, s. 7).

—

Europaparlamentets resolution av den 14 november 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen MON 89034 × 1507 × NK603 × DAS-40278-9 och klyvningsprodukterna MON 89034 × NK603 × DAS-40278-9, 1507 × NK603 × DAS-40278-9 och NK603 × DAS-40278-9, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT C 208, 1.6.2021, s. 12).

—

Europaparlamentets resolution av den 14 november 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad majs Bt11 × MIR162 × MIR604 × 1507 × 5307 × GA21 och genetiskt modifierad majs som kombinerar två, tre, fyra eller fem av de enskilda transformationshändelserna Bt11, MIR162, MIR604, 1507, 5307 och GA21 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT C 208, 1.6.2021, s. 18).

—

Europaparlamentets resolution av den 14 maj 2020 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan MON 87708 × MON 89788 × A5547-127, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT C 323, 11.8.2021, s. 7).

—

Europaparlamentets resolution av den 11 november 2020 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad majs MON 87427 × MON 89034 × MIR162 × NK603 och genetiskt modifierad majs som kombinerar två eller tre av de enskilda tranformationshändelserna MON 87427, MON 89034, MIR162 och NK603, och om upphävande av kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/1111 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT C 415, 13.10.2021, s. 2).

—

Europaparlamentets resolution av den 11 november 2020 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan SYHT0H2 (SYN-ØØØH2-5) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT C 415, 13.10.2021, s. 8).

—

Europaparlamentets resolution av den 11 november 2020 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad majs MON 87427 × MON 87460 × MON 89034 × MIR162 × NK603 och genetiskt modifierad majs som kombinerar två, tre eller fyra av de enskilda tranformationshändelserna MON 87427, MON 87460, MON 89034, MIR162 och NK603 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT C 415, 13.10.2021, s. 15).

—

Europaparlamentets resolution av den 17 december 2020 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan MON 87751 × MON 87701 × MON 87708 × MON 89788, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT C 445, 29.10.2021, s. 36).

—

Europaparlamentets resolution av den 17 december 2020 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad majs MON 87427 × MON 89034 × MIR162 × MON 87411 och genetiskt modifierad majs som kombinerar två eller tre av de enskilda transformationshändelserna MON 87427, MON 89034, MIR162 och MON 87411, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT C 445, 29.10.2021, s. 43.).

—

Europaparlamentets resolution av den 17 december 2020 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad majs MIR604 (SYN-IR6Ø4-5) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT C 445, 29.10.2021, s. 49).

—

Europaparlamentets resolution av den 17 december 2020 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen MON 88017 (MON-88Ø17-3) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT C 445, 29.10.2021, s. 56).

—

Europaparlamentets resolution av den 17 december 2020 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen MON 89034 (MON-89Ø34-3) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT C 445, 29.10.2021, s. 63).

—

Europaparlamentets resolution av den 11 mars 2021 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade bomullen GHB614 × T304-40 × GHB119 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT C 474, 24.11.2021, s. 66).

—

Europaparlamentets resolution av den 11 mars 2021 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen MZIR098 (SYN-ØØØ98-3) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT C 474, 24.11.2021, s. 74).

—

Europaparlamentets resolution av den 7 juli 2021 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan DAS-81419-2 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT C 99, 1.3.2022, s. 45).

—

Europaparlamentets resolution av den 7 juli 2021 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan DAS-81419-2 ×DAS–44406–6 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT C 99, 1.3.2022, s. 52).

—

Europaparlamentets resolution av den 7 juli 2021 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen 1507 × MIR162 × MON810 × NK603 och genetiskt modifierad majs som kombinerar två eller tre av de enskilda transformationshändelserna 1507, MIR162, MON810 and NK603, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT C 99, 1.3.2022, s. 59).

—

Europaparlamentets resolution av den 7 juli 2021 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen Bt 11 (SYN-BTØ11-1) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT C 99, 1.3.2022, s. 66).

—

Europaparlamentets resolution av den 15 februari 2022 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan GMB151 (BCS-GM151-6) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 ( EUT C 342, 6.9.2022, s. 22 ).

—

Europaparlamentets resolution av den 15 februari 2022 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad bomull GHB614 (BCS-GHØØ2-5) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 ( EUT C 342, 6.9.2022, s. 29 ).

—

Europaparlamentets resolution av den 9 mars 2022 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad bomull GHB811 (BCS-GH811-4) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 ( EUT C 347, 9.9.2022, s. 48 ).

—

Europaparlamentets resolution av den 9 mars 2022 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade rapsen 73496 (DP-Ø73496-4) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 ( EUT C 347, 9.9.2022, s. 55 ).

—

Europaparlamentets resolution av den 6 april 2022 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan MON 87769 × MON 89788, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 ( EUT C 434, 15.11.2022, s. 42 ).

—

Europaparlamentets resolution av den 23 juni 2022 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen DP4114 × MON 810 × MIR604 × NK603 och genetiskt modifierad majs som kombinerar två eller tre av de enskilda transformationshändelserna DP4114, MON 810, MIR604 and NK603, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P9_TA(2022)0257)

—

Europaparlamentets resolution av den 23 juni 2022 om kommissionens genomförandebeslut (EU) 2022/797 av den 19 maj 2022 vad gäller godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad majs NK603 × T25 × DAS-40278-9 och dess klyvningsprodukt T25 × DAS-40278-9, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P9_TA(2022)0258)

—

med beaktande av utkastet till kommissionens genomförandeförordning om beviljande av ett unionsgodkännande för biocidproduktfamiljen ”lösningsmedelsbaserad CMIT/MIT” i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 (D084293/01,

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 av den 22 maj 2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter (1), särskilt artikel 44.5 första stycket,

—

med beaktande av yttrandet av den 26 september 2022 från ständiga kommittén för biocidprodukter,

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1021 av den 20 juni 2019 om långlivade organiska föroreningar (2),

—

med beaktande av artikel 11 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (3),

—

med beaktande av artikel 112.2 och 112.3 i arbetsordningen,

—

med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, och av följande skäl:

A.

I utkastet till kommissionens genomförandeförordning föreskrivs att ett unionsgodkännande med godkännandenummer EU-0023657–0000 beviljas Nutrition & Biosciences Netherlands B.V. för tillhandahållande på marknaden och användning av biocidproduktfamiljen ”lösningsmedelsbaserad CMIT/MIT” av produkttyp 6, såsom den beskrivs i bilaga V till förordning (EU) nr 528/2012, för bevarande av avvattnad råolja och raffinerade produkter (medeltunga och lätta destillerade bränslen).

B.

Kommissionen har förbundit sig till en ambition om nollförorening för att uppnå en giftfri miljö, i syfte att bidra till att bättre skydda medborgarna och miljön mot farliga kemikalier och uppmuntra innovation som kan leda till utveckling av säkra och hållbara alternativ.

C.

Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar (4) (Stockholmskonventionen) och Århusprotokollet om långlivade organiska föroreningar (5) har som mål att skydda människors hälsa och miljön mot långlivade organiska föroreningar. Förordning (EU) 2019/1021 antogs för att fullgöra unionens skyldigheter enligt konventionen och protokollet.

D.

Yttrandet av den 5 mars 2020 (6) från kommittén för biocidprodukter vid Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) innehöll ett minoritetsyttrande från Tyskland där man drog slutsatsen att användningen av biocidproduktfamiljen ”lösningsmedelsbaserad CMIT/MIT” som konserveringsmedel i bränslen strider mot den nationella lagstiftningen i den medlemsstaten (10:e federala förordningen om utsläppskontroll, § 2, artiklarna 1 och 2), som förbjuder bränslen för motorfordon på väg att innehålla tillsatser med klor eller bromföreningar, och förbjuder utsläppande på marknaden av tillsatser som innehåller klor eller bromin, eftersom dessa föreningar orsakar bildning av dioxiner vid förbränning av bränsle. Denna biocidproduktfamilj innehåller halogenerade organiska föreningar (CMIT-MIT) som kan leda till att dioxiner bildas vid förbränning av bränsle.

E.

Dioxiner och furaner (PCDD/PCDF) tillhör den kategori långlivade organiska föroreningar som omfattas av Stockholmskonventionen och som ingår som ämnen som omfattas av bestämmelser om utsläppsminskningar i bilaga III till förordning (EU) 2019/1021. Människors exponering för dioxiner och dioxinliknande ämnen har förknippats med en rad toxiska effekter, däribland karcinogenicitet, klorakne, reproduktions-, utvecklings- och neuroutvecklingskonsekvenser, immunotoxicitet och effekter på sköldkörtelhormoner, lever och tandutveckling (7).

F.

I januari 2019 offentliggjorde unionen sin tredje genomförandeplan för att ta itu med långlivade organiska föroreningar (8). Enligt denna genomförandeplan ska utsläpp av oavsiktligt framställda biprodukter som anges i bilaga C (dioxiner, furaner, PCB, HCB, PeCB och från december 2016 polyklorerade naftalener – PCN) vara föremål för fortsatt minimering med det slutliga målet att helt eliminera dem, där så är möjligt.

G.

Kommissionen beslutade att ta itu med farhågorna om dioxinbildning genom att begära ett yttrande från Echa, i enlighet med artikel 75.1 andra stycket g i förordning (EU) nr 528/2012, för att uppskatta mängden dioxiner som bildas och det totala bidraget till utsläppen av dioxiner till följd av användningen av biocidproduktfamiljen ”lösningsmedelsbaserad CMIT/MIT” i bränslen som används för väg- och sjötransporter, och för att klargöra nivån på riskerna för människors hälsa och miljön vid exponering för dioxiner via miljön till följd av användningen av biocidproduktfamiljen, i syfte att avgöra om riskerna kan anses godtagbara eller inte.

H.

I sitt mandat med en begäran om ett yttrande från Echa understryker kommissionen behovet av att klargöra huruvida godkännande av biocidproduktfamiljen skulle vara i linje med de mål som fastställs i förordning (EU) 2019/1021.

I.

I sitt yttrande av den 5 juli 2021 (9) om begäran enligt artikel 75.1 andra stycket g konstaterade Echa att det på grundval av den nuvarande kunskapsnivån om användningen av C(M)IT/MIT som konserveringsmedel i olja och bränsle inte är möjligt att dra några slutsatser om omfattningen av det potentiella bidraget från användningen av C(M)IT/MIT i bränslen med avseende på dioxinutsläpp och dioxinexponering, eller om de risker för människors hälsa och miljön som är förknippade med användningen av klortillsatser såsom C(M)IT/MIT i bränslen.

J.

Trots Echas konstaterande anser kommissionen att ett avslag på ansökan om unionsgodkännande för biocidproduktfamiljen ”lösningsmedelsbaserad CMIT/MIT” inte skulle leda till någon betydande minskning av dioxinutsläppen jämfört med ett beviljande, och att detta godkännande därför skulle vara förenligt med unionens skyldigheter enligt Stockholmskonventionen och förordning (EU) 2019/1021.

K.

Kommissionens resonemang är att till följd av ambitionerna i den europeiska gröna given (10) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 (11) om att uppnå klimatneutralitet senast 2050, förväntas den totala mängden bränsle som potentiellt kan behandlas med biocidproduktfamiljen och förbrännas i motorer eller värmesystem minska avsevärt under de kommande årtiondena, vilket i sin tur skulle leda till att dioxinbildningen i samband med användningen av biocidproduktfamiljen ”lösningsmedelsbaserad CMIT/MIT” minskar i motsvarande grad.

L.

Echa angav i sitt yttrande av den 5 juli 2021 att det inte råder något tvivel om att motorfordon som drivs med bränslen som innehåller klor är källor till dioxin- och furanutsläpp och att – i motsats till kommissionens resonemang i skäl K – även om de fortfarande är mindre jämfört med de nuvarande dominerande källorna, är det sannolikt att det relativa bidraget från icke-industriella diffusa källor till dioxin- och furanutsläpp, inklusive transporter, sannolikt kommer att öka.

M.

Echa anger också i sitt yttrande av den 5 juli 2021 att även om utsläppen från trafiken är små jämfört med de nuvarande dominerande källorna, bör det noteras att deras relativa betydelse när det gäller relativ mänsklig exponering kan vara större på grund av deras geografiska spridning i tätbefolkade stadsområden, nära människor och livsmiljöer och med mindre utspädning av utsläpp.

N.

Den vetenskapliga osäkerheten om nivån på riskerna för människors hälsa och miljön till följd av exponering för dioxiner via miljön till följd av användningen av biocidproduktfamiljen ”lösningsmedelsbaserad CMIT/MIT” gör det omöjligt att dra någon slutsats om huruvida godkännandet av biocidproduktfamiljen skulle vara förenligt med Stockholmskonventionen och förordning (EU) 2019/1021.

O.

Danmark och Belgien har i enlighet med artikel 44.5 andra stycket i förordning (EU) nr 528/2012 riktat en begäran till kommissionen om att unionsgodkännandet av biocidproduktfamiljen ”lösningsmedelsbaserad CMIT/MIT” inte ska gälla inom deras respektive territorier, på de grunder som anges i artikel 37.1 a och c i den förordningen, eftersom förekomsten av halogenerade organiska föreningar, såsom C(M)IT/MIT, i bränsle kan leda till att dioxiner bildas vid förbränning av bränsle. Tyskland har i enlighet med samma bestämmelse begärt att kommissionen ska anpassa villkoren för detta godkännande inom sitt territorium på samma grunder för att inte tillåta att det används för att konservera bränslen för icke-järnvägsbundna motorfordon på väg, utom för forsknings-, utvecklings- eller analysändamål.

P.

Kommissionen anser att Danmarks, Belgiens och Tysklands begäranden är berättigade med hänsyn till skyddet av miljön och skyddet av människors hälsa och liv i enlighet med artikel 37.1 a och c i förordning (EU) nr 528/2012, eftersom förekomsten av halogenerade organiska föreningar, såsom C(M)IT/MIT, i bränsle kan leda till dioxinbildning vid förbränning av bränsle.

Q.

Det finns en uppenbar motsägelse mellan kommissionens beslut att bevilja ett godkännande för biocidproduktfamiljen ”lösningsmedelsbaserad CMIT/MIT”, med tanke på att godkännandet är förenligt med målen i Stockholmskonventionen och förordning (EU) 2019/1021, såsom anges i skäl 9 i utkastet till kommissionens genomförandeförordning, och att samtidigt inte tillämpa eller anpassa godkännandet i vissa medlemsstater på grund av dess potentiella negativa effekter på människors hälsa och på miljön till följd av dioxinbildning enligt skälen 10–14 i utkastet till kommissionens genomförandeförordning.

R.

Danmarks, Belgiens och Tysklands begäranden, i enlighet med artikel 44.5 andra stycket i förordning (EU) nr 528/2012, om att unionsgodkännande av biocidproduktfamiljen ”lösningsmedelsbaserad CMIT/MIT” inte ska gälla eller att villkoren för godkännandet ska anpassas inom deras respektive territorier gjordes också på grund av att det finns alternativ till bränslekonservering utan halogenerade föreningar (12).

S.

I artikel 5 c i Stockholmskonventionen föreskrivs att för att minska de totala utsläppen från antropogena källor av var och en av de kemikalier som förtecknas i bilaga C till den konventionen, med målet att kontinuerligt minimera och, där så är möjligt, fullständigt eliminera dem, ska varje part åtminstone, där den anser det lämpligt, kräva att ersättningsmaterial eller modifierade material, produkter och processer används för att förhindra bildande och utsläpp av de kemikalier som förtecknas i den bilagan.

T.

Enligt artikel 6.2 i förordning (EU) 2019/1021 är medlemsstaterna skyldiga att vidta åtgärder för att kartlägga, beskriva och minimera, så snart som möjligt och när det är genomförbart, de totala utsläppen av de ämnen som förtecknas i bilaga III till den förordningen och, där det anses lämpligt, kräva användning av alternativa eller modifierade ämnen, blandningar, varor och processer för att förhindra bildande och utsläpp av de ämnen som förtecknas i den bilagan.

U.

Enligt yttrandet av den 5 mars 2020 från kommittén för biocidprodukter identifierades ett av tillsatsämnena i biocidproduktfamiljen ”lösningsmedelsbaserad CMIT/MIT” som potentiellt hormonstörande. Det var dock inte möjligt att dra någon slutsats om huruvida detta tillsatsämne uppfyller de vetenskapliga kriterierna för att fastställa hormonstörande egenskaper enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/2100 (13). När det gäller det tillsatsämne som identifierats ha potentiellt hormonstörande egenskaper kommer en process enligt Reach att inledas av eCA (Frankrike) i enlighet med punkt 31 b i meddelandet CA-March18-Doc.7.3.b-final med titeln ”Tillämpningen av vetenskapliga kriterier för att fastställa hormonstörande egenskaper i samband med godkännande av biocidprodukter”.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

—

med beaktande av artiklarna 2 och 3.3 i fördraget om Europeiska unionen och artiklarna 2, 10, 19, 48, 67.4, 153, 165, 168, 174 och 216.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

—

med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan), särskilt artiklarna 3, 6, 14, 15, 20, 21, 23, 24, 25, 26, 34, 35, 40, 41 och 47,

—

med beaktande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, särskilt principerna 1 om utbildning och livslångt lärande, 2 om jämställdhet, 3 om lika möjligheter, 4 om aktiva arbetsmarknadsåtgärder, 5 om trygg och anpassningsbar anställning, 6 om lön, 10 om hälsosam, säker och välanpassad arbetsmiljö samt dataskydd, 11 om barnomsorg och stöd för barn, 14 om minimiinkomst och 17 om inkludering av personer med funktionsnedsättning,

—

med beaktande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och dess ikraftträdande den 21 januari 2011, i enlighet med rådets beslut 2010/48/EG av den 26 november 2009 om ingående från Europeiska gemenskapens sida av Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (1),

—

med beaktande av de allmänna kommentarerna från FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning som auktoritativ vägledning om genomförandet av konventionen, i synnerhet den allmänna kommentaren nr 2 av den 22 maj 2014 om tillgänglighet, den allmänna kommentaren nr 3 av den 25 november 2016 om kvinnor och flickor med funktionsnedsättning, nr 4 av den 25 november 2016 om rätten till inkluderande utbildning, den allmänna kommentaren nr 5 av den 27 oktober 2017 om rätten att leva självständigt och att delta i samhället, samt den allmänna kommentaren nr 6 av den 26 april 2018 om jämlikhet och icke-diskriminering och nr 7 av den 9 november 2018 om deltagande av personer med funktionsnedsättning, inklusive barn med funktionsnedsättning, genom de organisationer som företräder dem, i genomförandet och övervakningen av konventionen,

—

med beaktande av uppförandekoden mellan rådet, medlemsstaterna och kommissionen om interna arrangemang för EU:s genomförande och representation i samband med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2),

—

med beaktande av de avslutande iakttagelserna av den 2 oktober 2015 från FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning om EU:s första rapport, och den förteckning över frågor som kommittén lämnade den 20 april 2022, före inlämningen av Europeiska unionens andra och tredje periodiska rapport,

—

med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna,

—

med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna),

—

med beaktande av FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor,

—

med beaktande av FN:s konvention om barnets rättigheter,

—

med beaktande av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och delmålen inom dess mål för hållbar utveckling, i synnerhet de uttryckliga hänvisningar till funktionsnedsättning som finns med i mål 1 och 2 om att utrota fattigdom och hunger, mål 3 om hälsa och välbefinnande, mål 4 om utbildning, mål 8 om tillväxt och sysselsättning, mål 10 om minskad ojämlikhet, mål 11 om tillgängliga städer och samhällen och mål 17 om uppgiftsinsamling,

—

med beaktande av rapporterna från UN Women om kvinnor och flickor med funktionsnedsättning, särskilt dess rapport av den 1 juli 2021Covid-19, gender, and disability checklist: preventing and addressing gender-based violence against women, girls, and gender non-conforming persons with disabilities during the COVID-19 pandemic (3) (inte översatt till svenska) (Checklista för covid-19, kön och funktionsnedsättning: förebygga och motverka könsbaserat våld mot kvinnor, flickor och könsnormbrytare med funktionsnedsättning under covid-19-pandemin),

—

med beaktande av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (Istanbulkonventionen),

—

med beaktande av Europeiska ombudsmannens strategiska undersökning av hur kommissionen säkerställer att personer med funktionsnedsättning kan få tillgång till dess webbplatser,

—

med beaktande av rådsakten om inrättande av den reviderade mekanismen på EU-nivå i enlighet med vad som föreskrivs i artikel 33.2 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning,

—

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs rapport av den 20 mars 2019Verkliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning att rösta vid val till Europaparlamentet (4),

—

med beaktande av Europeiska ombudsmannens strategiska undersökning om hur kommissionen övervakar EU-medel som används för att stödja rätten till självständigt boende för personer med funktionsnedsättning och äldre,

—

med beaktande av rapporten om grundläggande rättigheter 2021 och 2022 från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter,

—

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 11 december 2019 med titeln Utformningen av EU:s agenda för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2020–2030 (5),

—

med beaktande av Europeiska jämställdhetsinstitutets jämställdhetsindex 2021,

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1371/2007 av den 23 oktober 2007 om rättigheter och skyldigheter för tågresenärer (6),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/818 av den 20 maj 2021 om inrättande av programmet Kreativa Europa (2021–2027) och om upphävande av förordning (EU) nr 1295/2013 (7),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/29/EU av den 25 oktober 2012 om fastställande av miniminormer för brottsoffers rättigheter och för stöd till och skydd av dem samt om ersättande av rådets rambeslut 2001/220/RIF (8),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2102 av den 26 oktober 2016 om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer (9),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1808 av den 14 november 2018 om ändring av direktiv 2010/13/EU om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (direktivet om audiovisuella medietjänster) mot bakgrund av ändrade marknadsförhållanden (10),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1972 av den 11 december 2018 om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation (11),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/882 av den 17 april 2019 om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster (12),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1158 av den 20 juni 2019 om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare (13),

—

med beaktande av rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling (14),

—

med beaktande av kommissionens rekommendation (EU) 2019/786 av den 8 maj 2019 om byggnadsrenovering (15),

—

med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 2 december 2020Digitalisation of justice in the European Union – A toolbox of opportunities (SWD(2020)0540) (inte översatt till svenska – om en verktygslåda för möjligheter i fråga om digitaliseringen av rättssystem i Europeiska unionen),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 7 oktober 2020 med titeln En jämlikhetsunion: EU:s strategiska ram för romers jämlikhet, inkludering och deltagande (COM(2020)0620),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 12 november 2020En jämlikhetsunion: Jämlikhetsstrategi för hbtqi-personer 2020–2025 (COM(2020)0698),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2021En jämlikhetsunion: strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030 (COM(2021)0101), i synnerhet dess sex flaggskeppsinitiativ,

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 maj 2022Resultattavlan för rättskipningen i EU (COM(2022)0234),

—

med beaktande av den reviderade europeiska sociala stadgan, särskilt artikel 15 om rätten för personer med funktionsnedsättning till oberoende, social integrering och deltagande i samhällslivet,

—

med beaktande av kommissionens förslag till rådets direktiv om genomförande av principen om likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning (COM(2008)0426), och parlamentets ståndpunkt av den 2 april 2009 om detta (16),

—

med beaktande av rådets rekommendation av den 4 juni 1998 om parkeringstillstånd för personer med funktionshinder (17),

—

med beaktande av rådets rekommendation (EU) 2021/1004 av den 14 juni 2021 om inrättande av en europeisk barngaranti (18),

—

med beaktande av rådets slutsatser av den 5 december 2019 om inkluderande arbetsmarknader: förbättrad sysselsättning för personer i en utsatt position på arbetsmarknaden (19),

—

med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 9 december 2021 Bygga upp en ekonomi som fungerar för människor: en handlingsplan för den sociala ekonomin (SWD(2021)0373),

—

med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 23 juni 2022 över genomförandet av inkluderingsåtgärder inom Erasmus+ 2014–2020 (20),

—

med beaktande av Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 3 maj 2022 om förslaget till rådets förordning om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet och om upphävande av rådets beslut (76/787/EKSG, EEG, Euratom) och den akt om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet som utgör en bilaga till det beslutet (21),

—

med beaktande av sin resolution av den 7 april 2022 om EU:s skydd av barn och ungdomar som flyr på grund av kriget i Ukraina (22),

—

med beaktande av sin resolution av den 19 maj 2022 om de sociala och ekonomiska konsekvenserna för EU av Rysslands krig i Ukraina – förstärkning av EU:s handlingsförmåga (23),

—

med beaktande av sin resolution av den 24 juni 2021 om situationen för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i EU, inom ramen för kvinnors hälsa (24),

—

med beaktande av sin resolution av den 14 december 2021 med rekommendationer till kommissionen om bekämpning av könsrelaterat våld: nätvåld (25),

—

med beaktande av sin resolution av den 20 oktober 2021 om situationen för kulturarbetare och den kulturella återhämtningen i EU (26),

—

med beaktande av sin resolution av den 7 oktober 2021 om skyddet av personer med funktionsnedsättning genom framställningar – erfarenheter (27),

—

med beaktande av sin resolution av den 29 april 2021 om den europeiska barngarantin (28),

—

med beaktande av sin resolution av den 10 mars 2021 om genomförandet av rådets direktiv 2000/78/EG om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet i ljuset av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (29),

—

med beaktande av sin resolution av den 8 juli 2020 om rättigheter för personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras familjer under covid-19-krisen (30),

—

med beaktande av sin resolution av den 17 april 2020 om en samordnad EU-insats mot covid-19-pandemin och dess konsekvenser (31),

—

med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 18 juni 2020 om EU:s handikappstrategi efter 2020 (32),

—

med beaktande av sin resolution av den 5 oktober 2017 om kriminalvårdssystem och fängelseförhållanden (33),

—

med beaktande av sin resolution av den 29 november 2018 om situationen för kvinnor med funktionsnedsättning (34),

—

med beaktande av studien European Structural and Investment Funds and People with Disabilities in the European Union (om de europeiska struktur- och investeringsfonderna och personer med funktionsnedsättning), som offentliggjordes av generaldirektoratet för unionens interna politik den 3 november 2016 (35),

—

med beaktande av studien Inclusive education for learners with disabilities (inkluderande utbildning för inlärare med funktionsnedsättning), som offentliggjordes av generaldirektoratet för intern politik den 15 september 2017 (36),

—

med beaktande av studien The protection role of the Committee on Petitions in the context of the implementation of the UN Convention on the Rights of Persons with Disabilities, som offentliggjordes av generaldirektoratet för intern politik den 9 oktober 2015 (37), samt dess uppdateringar från 2016, 2017 och 2018,

—

med beaktande av djupanalysen The European Accessibility Act (Den europeiska rättsakten om tillgänglighet), som offentliggjordes av generaldirektoratet för intern politik den 15 augusti 2016 (38),

—

med beaktande av studien Transport and tourism for persons with disabilities and persons with reduced mobility, som offentliggjordes av generaldirektoratet för intern politik den 8 maj 2018 (39),

—

med beaktande av studien The Post-2020 European Disability Strategy, som offentliggjordes av generaldirektoratet för intern politik den 15 juli 2020 (40),

—

med beaktande av sin studie The implementation of the 2015 final Observations of the CRPD Committee by the EU (om EU:s genomförande av 2015 års avslutande iakttagelser från CRPD-kommittén) av den 2 december 2021 (41),

—

med beaktande av det uppdrag som utförts av Europaparlamentets ad hoc-delegation till den 15:e konventionsstatskonferensen för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning den 14 och 16 juni 2022 i New York åt utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och utskottet för framställningar,

—

med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport 10/2021 av den 26 maj 2021Jämställdhetsintegrering i EU:s budget: dags att gå från ord till handling (42),

—

med beaktande av Europa 2020-strategins fattigdomsmål, Porto-förklaringen, kommissionens meddelande av den 4 mars 2021Den europeiska pelaren för sociala rättigheter – handlingsplan (COM(2021)0102) och dess mål inför 2030 avseende kampen mot fattigdom och socialt utanförskap,

—

med beaktande av rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (43),

—

med beaktande av förordningar som fastställer allmänna bestämmelser för EU:s finansieringsprogram inom den fleråriga budgetramen, särskilt Europeiska socialfonden, ungdomssysselsättningsinitiativet, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Erasmusprogrammet och Fonden för en rättvis omställning, som alla ger ekonomiskt stöd från EU för att förbättra situationen för personer med funktionsnedsättning,

—

med beaktande av kommissionens rekommendation (EU) 2018/951 av den 22 juni 2018 om standarder för jämlikhetsorgan (44),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 november 2010EU:s handikappstrategi 2010–2020: Nya åtgärder för ett hinderfritt samhälle i EU (COM(2010)0636),

—

med beaktande av arbetsdokumentet av den 2 februari 2017 från kommissionens avdelningar med en lägesrapport för genomförandet av EU:s handikappstrategi 2010–2020 (SWD(2017)0029),

—

med beaktande av kommissionens pilotprojektsinitiativ i åtta medlemsstater från 2016–2018 om ett EU-intyg om funktionsnedsättning, och undersökningen från maj 2021 om genomförandet av pilotprojektet om EU-intyget om funktionsnedsättning och därtill hörande förmåner,

—

med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 20 november 2020, Evaluation of the European Disability Strategy 2010–2020 (SWD(2020)0289),

—

med beaktande av kommissionens rapport av den 19 mars 2021 om tillämpningen av rådets direktiv 2000/43/EG om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (”direktivet om likabehandling oavsett ras eller etniskt ursprung”) och av rådets direktiv 2000/78/EG om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet (”direktivet om likabehandling i arbetslivet”) (COM(2021)0139),

—

med beaktande av policydokumentet från Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Eurofound) av den 21 mars 2022People with disability and the COVID-19 pandemic: Findings from the Living, working and COVID-19 e-survey,

—

med beaktande av Eurofounds forskningsrapport av den 19 april 2021Funktionsnedsättning och integration på arbetsmarknaden: Politiska trender och stödåtgärder i EU:s medlemsstater,

—

med beaktande av Eurofounds publikation av den 30 november 2018Social and employment situation of people with disabilities,

—

med beaktande av rådets rekommendation (EU) 2021/1004 av den 14 juni 2021 om inrättande av en europeisk barngaranti (45),

—

med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

—

med beaktande av yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för framställningar,

—

med beaktande av skrivelsen från utskottet för kultur och utbildning,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A9-0284/2022), och av följande skäl:

A.

Enligt tillgängliga uppgifter har omkring 87 miljoner personer någon form av funktionsnedsättning i EU, däribland över 24 miljoner personer med allvarliga funktionsnedsättningar.

B.

Enligt EU:s strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030 är det över en miljon barn och vuxna under 65 år med funktionsnedsättning, och över två miljoner på 65 år och uppåt, som bor på institutioner. Det finns en koppling mellan ökningen av antalet personer med funktionsnedsättning och den åldrande europeiska befolkningen, och detta bör beaktas i EU:s politik.

C.

Enligt EU:s strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030 är det 50,8 % av alla personer med funktionsnedsättning som har arbete, att jämföra med 75 % av dem som är utan funktionsnedsättning. Enligt EU:s strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030 ”identifierades sysselsättning som en av de fem viktigaste politiska prioriteringarna för framtida insatser” vid utvärderingen av handikappstrategin 2010–2020.

D.

Personer med funktionsnedsättning som bor i EU råkar fortfarande ut för diskriminering, däribland genom nekad skälig anpassning, trakasserier och många och tvärgående former av diskriminering i alla områden av sin tillvaro, inbegripet socioekonomiska nackdelar, social isolering, dålig behandling och våld inklusive könsrelaterat våld, påtvingad sterilisering och abort, bristande tillgång till samhällstjänster, bostäder av låg kvalitet, institutionalisering, otillräcklig hälso- och sjukvård samt nekad möjlighet att bidra till och engagera sig aktivt i samhället (46).

E.

Endast 22 av 27 medlemsstater har undertecknat och ratificerat det valfria protokollet till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (47). Parlamentet har i flera resolutioner övervakat, främjat och efterlyst att FN:s konvention om rättigheter för personer mad funktionsnedsättning genomförs fullt ut och att medvetenheten höjs om rättigheterna där. Parlamentet har vidare betonat att det fakultativa protokollet till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning behöver ratificeras, både av de medlemsstater som ännu inte har gjort det och av EU, eftersom det är en möjlighet att se över enskilda eller systematiska fall av diskriminering.

F.

Grunden för ett tillgängligt och funktionsnedsättningsinkluderande EU är en union vars samtliga medlemsstater erkänner en persons funktionsnedsättningsstatus, och låter personer med funktionsnedsättning fullt ut få åtnjuta sin rörelsefrihet. Personer med funktionsnedsättning i all deras mångfald har rätt att åtnjuta sina grundläggande rättigheter på lika villkor. Att personer med funktionsnedsättning deltar fullständigt och effektivt inom alla livsområden och i samhället är avgörande för att de ska kunna åtnjuta sina grundläggande rättigheter.

G.

Kommissionen har inte vidtagit effektiva åtgärder för att säkerställa rättslig harmonisering med konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det har hittills inte gjorts någon översyn av befintlig lagstiftning och politik och ingen översyn av riktlinjerna för konsekvensbedömningar innan ett lagstiftningsförslag läggs fram.

H.

Avsaknaden av en gemensam EU-definition av funktionsnedsättning är ett stort hinder mot att kodifiera bedömningen av funktionsnedsättning och ömsesidigt erkänna nationella beslut i funktionsnedsättningsfrågor, särskilt när det gäller behörighet att få tillgång till specifika inrättningar och tjänster på den sociala trygghetens område.

I.

Det finns mycket begränsade tillförlitliga och disaggregerade data om personer med funktionsnedsättning tillgängliga på EU-nivå.

J.

Kommissionen har lagt fram en ambitiös agenda inom ramen för strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030.

K.

Enligt Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter saknar den befintliga EU-lagstiftningen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ett effektivt genomförande och en effektiv tillämpning. Flera och intersektionella former av diskriminering omfattas inte av EU-lagstiftningen, och det finns fortfarande luckor i övervakningen av fall av diskriminering.

L.

EU-institutionerna bör stärka den strukturerade processen för samråd med personer med funktionsnedsättning och deras representativa organisationer genom att säkra rätten till information och tillgången till sådana processer i form av digital tillgång till onlineplattformar, tidsramar för återkoppling och säkerställande av att synpunkter inhämtas i de skeden av lagstiftningsprocessen då dessa fortfarande kan spela en roll. Det saknas fortfarande insyn i hur dessa synpunkter behandlas och återspeglas i de slutliga förslagen. Medlemsstaterna och länder utanför EU, i synnerhet kandidatländer, bör också göra mer i detta avseende.

M.

Personer med funktionsnedsättning som förvägrats sin rättskapacitet eller fått den begränsad kan kanske inte utöva sina grundläggande rättigheter, däribland rätten till tillgång till rättssystemet, rätten att rösta och ställa upp i val, rätten att bestämma var man ska bo och rätten att underteckna alla typer av avtal.

N.

Tillgång till rättssystemet är ett oumbärligt inslag i rättsstatsprincipen och en grundläggande rättighet och är en förutsättning för åtnjutandet av andra mänskliga rättigheter såsom likhet inför lagen och iakttagande av ett korrekt rättsförfarande. Enligt artikel 13 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är staterna skyldiga att säkerställa att personer med funktionsnedsättning har ”effektiv tillgång till rättssystemet […] på lika villkor som för andra […] genom att erbjuda dem processuella […] anpassningar” och ”främja ändamålsenlig utbildning för dem som arbetar inom rättsväsendet”.

O.

Att en person har en funktionsnedsättning är inte i sig ett skäl till att denna person ska förvägras rättskapacitet. Alla åtgärder för att begränsa personens rättskapacitet måste anpassas efter de personliga omständigheterna och efter det som är nödvändigt och får bara ske på specifika villkor i enlighet med fastställda garantier.

P.

Enligt Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs rapport från 2019 om verkliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning att rösta vid val till Europaparlamentet berövades runt 800 000 EU-medborgare sin rätt att rösta i valet till Europaparlamentet på grund av en funktionsnedsättning eller psykiska hälsoproblem, och miljontals EU-medborgare kan inte lägga sin röst vid val till Europaparlamentet som en följd av tekniska hinder eller brist på korrekta organisatoriska arrangemang som gör att de behov som uppstår genom en eller flera funktionsnedsättningar inte tillgodoses.

Q.

I 14 medlemsstater förvägras personer med funktionsnedsättning som står under förvaltarskap eller godmanskap rätten att rösta (48). Sin rätt att kandidera i val till Europaparlamentet kan de endast utöva i sju medlemsstater. Detta står klart i strid med artiklarna 39 och 40 i Europeiska unionens stadga. Många tillgänglighetshinder hindrar fortfarande personer med funktionsnedsättning från att delta i val.

R.

Pandemin har haft särskilt kännbara konsekvenser för det psykiska välmåendet hos barn och ungdomar, framför allt hos dem med funktionsnedsättning. Covid-19-pandemin har även drabbat personer med funktionsnedsättning på institutioner mer än andra, med tanke på de vanligt förekommande besöksförbuden på sådana institutioner. Medlemsstaterna behöver öka sina insatser för att förbättra levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning under framtida pandemier.

S.

EU bör bli bättre på att ta garantera funktionsnedsattas rättigheter och behov i sin hälso- och sjukvårdspolitik, såsom covid-19-politiken, strategierna för psykisk hälsa och Europas plan mot cancer.

T.

Sendai-ramverket för katastrofriskreducering 2015–2030 återspeglar en människorättsbaserad agenda för hållbar utveckling som inkluderar, och är tillgänglig för, personer med funktionsnedsättning. Där krävs att alla strategier för katastrofriskreducering integrerar ett funktionsnedsättningsperspektiv och främjar ett inkluderande riskbaserat beslutsfattande baserat på spridning av information som är uppdelad efter funktionsnedsättning.

U.

Teknik för artificiell intelligens (AI) har potential att framför allt förenkla vardagslivet för personer med syn- eller hörselnedsättning, motorisk funktionsnedsättning och inlärningssvårigheter genom att underlätta deras tillgång till kultur, konst, idrott, arbete och sociala aktiviteter och göra det möjligt för dem att leva mer självständigt.

V.

Det är minst tre gånger vanligare att personer med funktionsnedsättning är med om fysiskt, sexuellt och emotionellt våld än personer utan funktionsnedsättning. Kvinnor och flickor med funktionsnedsättning löper högre risk för könsrelaterat våld. Det är tio gånger större sannolikhet att kvinnor med funktionsnedsättning tvingas uppleva sexuellt våld (49), däribland tvångssterilisering, och EU:s jämställdhetslagstiftning tar inte full hänsyn till deras rättigheter och behov.

W.

För att anta inkluderande åtgärdsstrategier är det nödvändigt att erkänna den skärningspunkt mellan våld, kön och funktionsnedsättning som är aktuell för kvinnor och flickor med funktionsnedsättning. Många personer med funktionsnedsättning kanske också saknar tillgång till sexualundervisning, något som annars skulle kunna hjälpa dem att identifiera och förebygga övergrepp, och stöter på fler hinder mot att få tillgång till rättssystemet och rapportera våld. Kvinnor med funktionsnedsättning löper större risk för fattigdom och isolering än män med funktionsnedsättning eller personer utan funktionsnedsättning.

X.

Fångar med funktionsnedsättning får fortfarande sina grundläggande rättigheter kränkta i åtskilliga medlemsstater. Fångar med funktionsnedsättning vars funktionsnedsättning inte erkänns eller inte bemöts med tillräckligt stor hänsyn upplever skamliga förhållanden som frihetsberövade. Medlemsstaterna kränker alltför ofta de grundläggande rättigheterna för fångar med funktionsnedsättning genom att inte ta hänsyn till deras behov.

Y.

Kulturskapare – t.ex. författare, skådespelare och konstnärer – med funktionsnedsättning har svårare att få tillgång till professionella och icke-professionella konstnärs- och kulturaktiviteter och även färre tillfällen att utveckla långsiktiga karriärer i de kulturella och kreativa sektorerna. De utesluts ofta från policybeslut och finansiering inom de kulturella och kreativa sektorerna på grund av bristande hänsyn till t.ex. nedsatt rörelseförmåga eller svårigheter att hantera byråkratiska finansieringsförfaranden.

Z.

Unionen behöver ge barn med funktionsnedsättning som flytt undan krig extra stöd för att tillgodose deras behov. Enligt dess i april 2022 antagna resolution om EU:s skydd av barn och ungdomar som flyr på grund av kriget i Ukraina är över 100 000 barn i institutionsvård och på internatskolor i Ukraina, och hälften av dem har funktionsnedsättning.

AA.

Eurofounds forskning visar att skillnaden när det gäller högre utbildning mellan personer med och utan funktionsnedsättning ökade mellan 2011 och 2016 från 7 % till 9 %. Endast 29,4 % av alla personer med funktionsnedsättning erhåller en akademisk examen, jämfört med 43,8 % av dem utan funktionsnedsättning. Begränsningarna när det gäller tillgång till utbildning för personer med funktionsnedsättning leder till ett lägre deltagande i utbildning och en risk för social och ekonomisk utestängning.

AB.

EU, dess institutioner och dess medlemsstater är parter i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och är skyldiga att fullt ut genomföra de grundläggande rättigheterna i denna, däribland artikel 27 om arbete och sysselsättning. De rättigheter som fastställs i konventionen är långt ifrån en realitet för miljontals personer med funktionsnedsättning i EU, inte minst på grund av bristerna i direktivet om likabehandling i arbetslivet.

AC.

I konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning erkänns rätten för personer med funktionsnedsättning att arbeta på lika villkor med andra, inbegripet möjligheten att försörja sig på ett arbete som de väljer fritt och i en öppen, inkluderande och tillgänglig miljö. Alla har rätt till individanpassat stöd i rätt tid för att förbättra sina utsikter till anställning eller egenföretagande, inbegripet rätten att få hjälp med att söka arbete, utbilda eller omskola sig, i enlighet med princip 4 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Personer med funktionsnedsättning är till övervägande del uteslutna från den öppna arbetsmarknaden och förvägras sin rätt att arbeta på samma villkor som andra eller har stora svårigheter att få lika tillgång till och lika förutsättningar på arbetsmarknaden. Eurofounds forskning har visat att de främsta hindren för sysselsättning för personer med funktionsnedsättning bland annat är stereotyper kring funktionsnedsättning, byråkratiska svårigheter att komma åt tillgängliga tjänster, avsaknad av strategiska visioner i förvaltningen, otillräcklig övervakning av det politiska genomförandet, begränsade utbildningsresurser för arbetsgivare och brist på specialiststöd.

AD.

Personer med funktionsnedsättning bör ha tillgång till individualiserat stöd och anpassningar på arbetsplatsen. Personer med funktionsnedsättning har rätt till inkomststöd som säkerställer deras förmåga att leva ett värdigt liv, tjänster som hjälper dem att delta på arbetsmarknaden och i samhället samt en arbetsmiljö som är anpassad efter deras behov. Personer med funktionsnedsättning missgynnas på långt fler områden än inom enbart sysselsättning. Den sociala och ekonomiska situationen för personer med funktionsnedsättning i EU är betydligt sämre än för personer utan funktionsnedsättning och är liktydig med en strukturell eller utbildningsmässig nackdel och diskriminering. Stödåtgärder som fokuserar på andra områden än sysselsättning – exempelvis fattigdomsminskning, tillgång till bostäder och barnomsorg, tillgänglig kollektivtrafik och personlig assistans – spelar också en viktig roll för att ge personer med funktionsnedsättning möjlighet att få tillgång till och stanna kvar i arbetslivet.

AE.

I EU:s strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030 föreslås att ett EU-intyg om funktionsnedsättning ska inrättas i slutet av 2023 för erkännande i alla medlemsstater.

AF.

Tekniska innovationer, såsom etiska och människocentrerade AI-system, har potential att utveckla effektiva, tillgängliga och icke-diskriminerande anställningsprocesser, men icke-inkluderade teknisk utveckling kan utgöra en risk för att det skapas nya hinder för, och former av diskriminering mot, personer med funktionsnedsättning. Enligt artikel 9 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning krävs tillgänglig information och tillgång på samma villkor som andra till kommunikationsteknik och -system. 64,3 % av alla personer med funktionsnedsättning i åldern 16 år eller äldre har en internetuppkoppling i hemmet, jämfört med 87,9 % av dem utan funktionsnedsättning.

AG.

Eurofounds forskning visar att stöd till entreprenörskap och egenföretagande i form av vägledning, utbildning och ekonomiskt stöd kan ge möjligheter för personer med funktionsnedsättning att vara aktiva på den öppna arbetsmarknaden och ge incitament till att inte vara helt beroende av invaliditetsersättning. Sådant stöd måste vara välriktat och ges tillräckliga resurser.

AH.

Covid-19-pandemin har förvärrat de befintliga hindren och orättvisorna för alla personer med funktionsnedsättning. Eurofounds forskning från pandemin har visat att i genomsnitt 71 % av respondenterna med funktionsnedsättning riskerade att drabbas av depression, och 25 % av respondenterna med funktionsnedsättning uppgav att de inte hade tillgång till psykisk hälso- och sjukvård, vilket var dubbelt så mycket som personer utan funktionsnedsättning. Eurofounds forskning har visat att nedstängningarna och restriktionerna till följd av covid-19-pandemin särskilt påverkade ungdomar med funktionsnedsättning mellan 18 och 29 år, och 51 % av de respondenterna sade sig vara ensamma, 19 % fler än ungdomar utan funktionsnedsättning. Planer för återvändande till arbetsplatsen är avgörande för arbetstagare som lider av psykiska hälsoproblem.

AI.

Ett årtionde efter att EU blev part i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är institutionaliseringsnivån fortfarande oförändrad. I hela Europa är minst 1,4 miljoner personer fortfarande instängda på institutioner – en siffra som har varit oförändrad sedan konventionen antogs. Enligt enkäten från European Network on Independent Living från 2020 om självständigt boende har 24 av de 43 länder som är representerade i Europarådet ingen strategi för avinstitutionalisering, och för de 18 länder som har en sådan beskrev 88 % av respondenterna att strategin antingen är otillräcklig eller i behov av förbättring.

AJ.

33 länder i Europarådet tillhandahåller någon form av personlig assistans, och 97 % av respondenterna uppgav att tillgången antingen är otillräcklig eller behöver förbättras.

AK.

I den nuvarande rättsliga ramen fastställs ingen skyldighet för medlemsstaterna att utse ett jämlikhetsorgan som ska skydda offer för diskriminering på grund av funktionsnedsättning.

AL.

År 2008 lade kommissionen fram ett förslag om att utvidga skyddet mot diskriminering till andra områden än sysselsättning enligt vad som föreskrivs i direktivet om likabehandling i arbetslivet, som förbjuder diskriminering på grund av funktionsnedsättning, ålder, sexuell läggning, religion eller övertygelse inom arbetslivet. Det nya direktivet skulle göra likabehandlingsprincipen tillämplig i fråga om utbildning, tillgång till varor och tjänster och socialt skydd, inbegripet social trygghet och hälso- och sjukvård. Detta förslag har ännu inte antagits och är sedan 14 år blockerat i rådet, där det krävs enhällighet för att det ska antas.

AM.

Alla EU-medlemsstater har ratificerat FN-konventionen om barnets rättigheter och därigenom förbundit sig att följa den. I artikel 3.3 i EU-fördraget fastställs att EU har som mål att främja skydd av barnets rättigheter. I stadgan om de grundläggande rättigheterna garanteras att EU:s institutioner och medlemsstaterna måste skydda barnets rättigheter när de tillämpar EU-rätten. Parlamentet antog med stor majoritet sin resolution om en europeisk barngaranti, där det med eftertryck begärde att alla barn ska garanteras tillgång till inkluderande utbildning från tidig barndom till tonåren, inbegripet romska barn, barn med funktionsnedsättning, statslösa barn, migrerande barn och barn som lever i humanitära nödsituationer.

AN.

Tillgång till sysselsättning av god kvalitet, utbildning, hälso- och sjukvård, socialt skydd, också över gränserna, lämplig bostad, stöd för självständigt boende samt lika möjligheter att delta i fritidsverksamhet och samhällsliv är avgörande för livskvaliteten för personer med funktionsnedsättning och för att minska fattigdomen och sårbarheten och stödja inkluderande och hållbar tillväxt. Nationella system för minimiinkomst bör säkerställa lika tillgång för personer med funktionsnedsättning. Personer med funktionsnedsättning bör också ha tillgång till riktat stöd för sina merkostnader kopplade till funktionsnedsättning, så att dessa kostnader inte bara täcks av inkomster.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

14.

15.

16.

17.

18.

19.

20.

21.

22.

23.

24.

25.

26.

27.

28.

29.

30.

31.

32.

33.

34.

35.

36.

37.

38.

39.

40.

41.

42.

43.

44.

45.

46.

47.

48.

49.

50.

51.

52.

53.

54.

55.

56.

57.

58.

59.

60.

61.

62.

63.

64.

65.

66.

67.

68.

69.

70.

71.

72.

73.

74.

75.

76.

77.

78.

79.

80.

81.

82.

83.

84.

85.

86.

87.

88.

89.

90.

91.

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 30 juni 2021En långsiktig vision för EU:s landsbygdsområden – för starkare, sammanlänkade, resilienta och välmående landsbygdsområden 2040 (COM(2021)0345),

—

med beaktande av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och av målen för hållbar utveckling,

—

med beaktande av Parisavtalet som ingicks vid den 21:a partskonferensen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar,

—

med beaktande av artiklarna 39 och 174 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

—

med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen för 2021–2027 (1),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (2),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 av den 2 december 2021 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som ska upprättas av medlemsstaterna inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer) och finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu), och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013 (3),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 av den 2 december 2021 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av förordning (EU) nr 1306/2013 (4),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa fonder och för Asyl- migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik (5),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/694 av den 29 april 2021 om inrättande av programmet för ett digitalt Europa (6),

—

med beaktande av sin resolution av den 27 oktober 2016 om hur den gemensamma jordbrukspolitiken kan öka sysselsättningen på landsbygden (7),

—

med beaktande av sin resolution av den 4 april 2017 om kvinnor och deras roller i landsbygdsområden (8),

—

med beaktande av sin resolution av den 15 november 2017 om en handlingsplan för naturen, människorna och näringslivet (9),

—

med beaktande av sin resolution av den 30 maj 2018 om framtiden för livsmedel och jordbruk (10),

—

med beaktande av sin resolution av den 3 oktober 2018 om att hantera de särskilda behoven i landsbygdsområden, bergsområden och avlägsna områden (11),

—

med beaktande av sin resolution av den 8 mars 2022 om sammanhållningspolitikens roll för att främja innovativ och smart omställning och regional IKT-konnektivitet (12),

—

med beaktande av sin resolution av den 8 oktober 2020 om den europeiska skogsstrategin – vägen framåt (13),

—

med beaktande av sin resolution av den 20 oktober 2021 om från jord till bord-strategin för ett rättvisare, hälsosammare och miljövänligare livsmedelssystem (14),

—

med beaktande av sin resolution av den 9 juni 2021 om EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030: Ge naturen större plats i våra liv (15),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 december 2019Den europeiska gröna given (COM(2019)0640),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 maj 2020Från jord till bord-strategin för ett rättvisare, hälsosammare och miljövänligare livsmedelssystem (COM(2020)0381),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 maj 2020EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 – Ge naturen större plats i våra liv (COM(2020)0380),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 12 november 2021Beredskapsplan för att trygga livsmedelstillgången och livsmedelsförsörjningen under kristider (COM(2021)0689),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 juli 2021Ny EU-skogsstrategi för 2030 (COM(2021)0572),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 4 februari 2022 om den åttonde sammanhållningsrapporten: Sammanhållning i Europa på väg mot 2050 (COM(2022)0034),

—

med beaktande av kommissionens rapport av den 17 juni 2020 om de demografiska förändringarnas konsekvenser (COM(2020)0241),

—

med beaktande av kommissionens grönbok om åldrande av den 27 januari 2021Främja solidaritet och ansvar mellan generationerna (COM(2021)0050),

—

med beaktande av Cork 2.0-förklaringen om ett bättre liv i landsbygdsområden (A Better Life in Rural Areas), som antogs av parterna vid Europeiska konferensen om landsbygdsutveckling i Cork 2016,

—

med beaktande av Bled-förklaringen om en smartare framtid för landsbygdsområdena i EU, som undertecknades den 13 april 2018 i Bled i Slovenien,

—

med beaktande av FN:s förklaring om jordbrukares och andra lantarbetares rättigheter, som antogs av människorättsrådet den 28 september 2018,

—

med beaktande av sin resolution av den 3 maj 2022 om EU:s handlingsplan för ekologiskt jordbruk (16),

—

med beaktande av allmän rekommendation nr 34 (2016) från FN:s kommitté för avskaffande av diskriminering av kvinnor om landsbygdskvinnors rättigheter, som antogs den 7 mars 2016,

—

med beaktande av princip 20 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter,

—

med beaktande av den studie om den europeiska jordbruksmodellen som beställts av parlamentets utskott för jordbruk och landsbygdens utveckling The future of the European Farming Model: Socio-economic and territorial impacts of the decline in the number of farms and farmers in the EU, som offentliggjordes av utredningsavdelningen för struktur- och sammanhållningspolitik i april 2022,

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 25 mars 2021 om en handlingsplan för utvecklingen av ekologisk produktion (COM(2021)0141),

—

med beaktande av sin resolution av den 24 mars 2022 om behovet av en brådskande EU-handlingsplan för att trygga livsmedelsförsörjningen inom och utanför EU efter Rysslands invasion av Ukraina (17),

—

med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 8 april 2021Evaluation of the impact of the CAP on generational renewal, local development and jobs in rural areas (SWD(2021)0078),

—

med beaktande av yttrandet från Europeiska regionkommittén av den 26 januari 2022En långsiktig vision för EU:s landsbygdsområden (18),

—

med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 23 mars 2022En långsiktig vision för EU:s landsbygdsområden (19),

—

med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

—

med beaktande av yttrandena från utskottet för regional utveckling och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A9-0269/2022), och av följande skäl:

A.

Uppskattningsvis 83 procent av EU:s territorium är landsbygdsområden, och där bor ungefär 137 miljoner människor (30 procent av EU:s befolkning). EU:s landsbygdsområden är mycket viktiga som platser för livsmedelsproduktion, skogar och energiproduktion, särskilt förnybar energi, samt för att uppnå målen i den europeiska gröna given, klimatneutralitet och målen för hållbar utveckling. Landsbygdsområden, särskilt avlägsna och mindre utvecklade landsbygdsområden, bergsområden, öar och yttersta randområden, har särskilda utmaningar som är olösta sedan länge, och deras unika potential för utveckling och innovation erkänns inte i tillräcklig utsträckning.

B.

Den totala befolkningsandelen i landsbygdsområden har minskat något på EU-nivå under de senaste tio åren, och minskat kraftigt under de senaste 50 åren, på grund av åldrande och utflyttning (urbanisering). Andelen personer över 65 år är i allmänhet störst i landsbygdsområden och förväntas öka i framtiden. Fram till 2050 kommer befolkningen sannolikt att krympa i fyra av fem landsbygdsområden i EU, och avlägset belägna områden förväntas förlora ännu fler invånare.

C.

Enligt artikel 174 i EUF-fördraget måste unionen sträva efter att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer, med särskild uppmärksamhet på vissa regioner, särskilt landsbygdsområden. För att uppnå hållbar utveckling måste landsbygdsområdena få tillräckligt ekonomiskt stöd.

D.

Den genomsnittliga sysselsättningsgraden i EU:s landsbygdsområden utvecklades positivt 2012–2020, men med skillnader mellan medlemsstaterna och med varierande kvalitet på sysselsättningsutbudet. Andelen av befolkningen som riskerar fattigdom eller social utestängning är större i landsbygdsområden än i städer.

E.

Arbetsvillkoren för en betydande andel av arbetstagarna inom EU:s jordbrukssektor är extremt hårda och osäkra och kännetecknas av låga löner, långa arbetstider, odeklarerat arbete, hög förekomst av olyckor och sjukdomar samt dåliga bostadsförhållanden.

F.

Tillgång till vattentjänster, sanitet, vägförbindelser, hälso- och sjukvård, utbildning, bredbandsinternet och andra grundläggande tjänster är avgörande för landsbygdsområdenas utveckling. I vissa landsbygdsområden har hushållen fortfarande inte tillgång till grundläggande tjänster, särskilt vatten- och sanitetstjänster, samtidigt som det fortfarande finns skillnader mellan medlemsstaterna (20). Medborgarna identifierade transportinfrastrukturer och transportförbindelser som de viktigaste behoven i landsbygdsområden.

G.

Endast en av sex invånare på landsbygden har tillgång till ultrasnabba bredbandsanslutningar. Det är betydande skillnad mellan landsbygd och städer när det gäller grundläggande digital kompetens, där 28 procent av de vuxna på landet hade grundläggande digital kompetens eller mer, jämfört med 62 procent av de vuxna som bor i städer (2019). Det är fortfarande stora skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller internetanslutningar; upp till 25 procent av hushållen på landsbygden har fortfarande inte tillgång till internet i vissa medlemsstater (21).

H.

Jämställdhet är en av EU:s grundläggande värderingar, och erkänns i fördragen och i stadgan om de grundläggande rättigheterna. Det råder fortfarande stor ojämlikhet mellan könen på landsbygden. Arbetslöshet, otrygga anställningsavtal och informella arbetsvillkor är vanligare bland kvinnor, som också är underrepresenterade i beslutsfattande organ såsom jordbrukskooperativ, fackföreningar och kommunala myndigheter.

I.

Antalet jordbruksföretag i EU-27 minskade med 32 procent mellan 2003 och 2016, med den största minskningen bland små jordbruksföretag under fem hektar (38 procent). År 2016 fanns det 10,5 miljoner jordbruksföretag i EU, varav majoriteten (92 procent) var familjejordbruk. Fram till 2040 kan EU förlora ytterligare 6,4 miljoner jordbruk, vilket leder till ett återstående antal på omkring 3,9 miljoner jordbruk i hela EU, en exceptionell minskning på 62 procent jämfört med 2016.

J.

År 2016 fanns det för varje jordbrukare under 35 år fler än sex jordbrukare över 65 år (22), vilket gör stigande ålder bland EU:s jordbrukare till en av de största utmaningarna för landsbygdsområdena. Andelen unga kvinnliga jordbrukare är särskilt låg.

K.

EU:s djurhållningsföretag sysselsätter omkring 4 miljoner människor och är den största mottagaren av stöd från den gemensamma jordbrukspolitikens (GJP) andra pelare till jordbruksföretag i missgynnade områden, som står för 50 procent av den utnyttjade jordbruksarealen i EU.

L.

De tematiska grupperna i det europeiska nätverket för landsbygdsutveckling har visat sig vara ett effektivt verktyg för offentlig-privata territoriella partnerskap. Dessa grupper har dessutom lyckats bli ett samlingsforum för frågor som rör territoriell förnyelse, innovation, nedifrån och upp-strategier och integrerade strategier inom jordbruk och landsbygdsutveckling, decentraliserad förvaltning, nätverksintegration och samarbete.

M.

Ett av GJP-målen för den innevarande programperioden är att främja sysselsättning, tillväxt, jämställdhet, inbegripet kvinnors deltagande i jordbruk, social delaktighet och lokal utveckling i landsbygdsområden.

N.

Oro har uttryckts över gruvverksamheters negativa påverkan på vatten, skyddade områden och miljön och de potentiella ekologiska skadorna för omgivningen och andra försörjningskällor, vilket kan påverka människors inkomster, hälsa och livskvalitet (23).

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

14.

15.

16.

17.

18.

19.

20.

21.

22.

23.

24.

25.

26.

27.

28.

29.

30.

31.

32.

33.

34.

35.

36.

37.

38.

39.

40.

41.

42.

43.

44.

45.

46.

47.

48.

49.

50.

51.

52.

53.

54.

55.

56.

57.

58.

59.

60.

61.

62.

63.

64.

65.

66.

67.

68.

69.

70.

71.

72.

73.

74.

75.

76.

77.

78.

79.

80.

81.

—

med beaktande av den gröna given och det efterföljande 55 %-paketet,

—

med beaktande av det fjärde järnvägspaketet,

—

med beaktande av vitboken Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde – ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem, (COM(2011)0144),

—

med beaktande av kommissionens grönbok från 1995 För en rättvis och effektiv prissättning inom transportsektorn: Politiska alternativ vid internalisering av de externa kostnaderna för transporter inom Europeiska unionen COM(1995)0691,

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/882 av den 17 april 2019 om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster (1) (europeiska rättsakten om tillgänglighet),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 9 december 2020Strategi för hållbar och smart mobilitet – att sätta EU-transporterna på rätt spår för framtiden (COM(2020)0789),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/34/EU av den 21 november 2012 om inrättande av ett gemensamt europeiskt järnvägsområde (2),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 av den 11 december 2013 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet och om upphävande av beslut nr 661/2010/EU (3) (TEN-T-förordningen),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/1187 av den 7 juli 2021 om rationaliseringsåtgärder för att påskynda förverkligandet av det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) (4),

—

med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 20 januari 2021 om revideringen av riktlinjerna för det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) (5),

—

med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 7 juli 2021 om järnvägssäkerhet och trafikstyrning för tåg: en bedömning av hur det går med införandet av det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS) (6),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 mars 2020En ny industristrategi för EU,

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2021/2316 av den 22 december 2021 om ett Europaår för ungdomar (2022) (7),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/782 av den 29 april 2021 om rättigheter och skyldigheter för tågresenärer (8) (förordningen om tågresenärers rättigheter),

—

med beaktande av kommissionens studie från oktober 2021 Long-distance cross-border passenger rail services,

—

med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism (A9-0242/2022), och av följande skäl:

A.

I den nya strategin för hållbar och smart mobilitet fastställs som delmål en fördubbling av höghastighetstrafiken på järnväg senast 2030 samt en tredubbling av höghastighetstrafiken på järnväg senast 2050.

B.

Andelen resenärer på höghastighetståg nästan fördubblades mellan 2001 och 2018, vilket visar att det finns en efterfrågan på höghastighetsjärnväg när den tillhandahålls (9).

C.

Det förekommer en betydande ökning av antalet förseningar (10) på EU:s flygplatser, och en betydande kapacitetsbrist (ca 1,5 miljoner flygningar 2040) förutspås om inga akuta motåtgärder vidtas. (11) Vägträngseln kostar EU ca 110 miljarder euro om året (1 % av EU:s BNP) (12).

D.

Höghastighetståg innebär många fördelar, såsom färre dödsfall, mindre trafikträngsel och färre utsläpp, och får positiva ekonomiska effekter genom att tillgängligheten förbättras, restiderna minskar och arbetstillfällen skapas.

E.

Viktiga lagstiftningsåtgärder har vidtagits för att slutföra det gemensamma europeiska järnvägsområdet.

F.

Finansieringen av ett markbaserat och fordonsbaserat trafikstyrningssystem för tåg (ERTMS) spelar en viktig roll för att säkerställa en högre genomförandegrad och ökad säkerhet och driftskompatibilitet i hela TEN-T, samtidigt som genomförandet av ett verkligt driftskompatibelt europeiskt järnvägsområde främjas.

G.

Färdigställandet av TEN-T – samtidigt som man bevarar kapaciteten för att utveckla sekundära nät – är mycket viktigt för att man ska kunna komma framåt i arbetet med mer hållbara transportsätt, särskilt järnvägstransporter, och för att främja den multimodala konnektiviteten mellan städer, regioner, avlägsna områden och öar inom EU.

H.

Det finns fortfarande tekniska hinder för driftskompatibiliteten mellan tågen i olika EU-länder.

I.

Smart multimodal biljettförsäljning är ett viktigt instrument för att uppmuntra till ökad användning av hållbara järnvägstransporter och multimodala transporter. Järnvägsnätet och järnvägsstationerna kan få stor betydelse när det gäller att integrera andra transportsätt på den första eller sista transportsträckan.

J.

Europaåret för järnvägen 2021 var ett tillfälle att övergå till att främja järnvägen som ryggraden i persontrafiken i hela unionen, betjäna medborgarna bättre och utveckla TEN-T-nätet i medlemsstaterna.

K.

Europaåret för ungdomar 2022 är ett tillfälle att stärka denna dynamik genom åtgärder som riktar sig till ungdomar.

L.

Urbana knutpunkter är i dagsläget inte tillräckligt integrerade i det nuvarande TEN-T-nätet. Det saknas en betydande mängd infrastruktur för den sista transportsträckan för gods och multimodala förbindelser för resenärer.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

14.

15.

16.

17.

18.

19.

20.

21.

22.

23.

24.

25.

26.

27.

28.

29.

30.

31.

32.

33.

34.

35.

36.

37.

38.

39.

40.

41.

42.

43.

44.

45.

46.

47.

48.

49.

50.

51.

52.

53.

54.

55.

56.

57.

58.

59.

60.

61.

62.

63.

64.

65.

66.

67.

68.

69.

70.

—

med beaktande av artiklarna 2, 3.3 och 6 i fördraget om Europeiska unionen,

—

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artiklarna 9, 10, 12, 14, 16, 19, 26, 36, 67.4, 114.3, 153, 165 169.1 och 174,

—

med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 3, 8, 11, 21, 26, 34, 38 och 52,

—

med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, särskilt artikel 14,

—

med beaktande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, och särskilt dess principer 3, 17 och 20,

—

med beaktande av OECD:s (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) definition av ”digital klyfta”, som hänvisar till klyftan mellan individer, hushåll, företag och geografiska områden på olika socioekonomiska nivåer, både när det gäller deras möjligheter att få tillgång till informations- och kommunikationsteknik (IKT) och deras användning av internet för många olika verksamheter (1),

—

med beaktande av sin resolution av den 27 november 2014 om stöd till konsumenters rättigheter på den digitala inre marknaden (2),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 av den 25 november 2015 om betaltjänster på den inre marknaden (3) (PSD2),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2102 av den 26 oktober 2016 om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer (4),

—

med beaktande av kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/389 av den 27 november 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 vad gäller tekniska tillsynsstandarder för sträng kundautentisering och gemensamma och säkra öppna kommunikationsstandarder (5),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/882 av den 17 april 2019 om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster (6),

—

med beaktande av Europeiska centralbankens (ECB) studie från 2020 om konsumenternas betalningsattityder i euroområdet (SPACE),

—

med beaktande av artikeln i ECB:s Economic Bulletin nr 5/2022 med titeln Guaranteeing freedom of payment choice: access to cash in the euro area,

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 9 mars 2021 med titeln Digital kompass 2030: den europeiska vägen in i det digitala decenniet (COM(2021)0118),

—

med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut av den 15 september 2021 om inrättade av 2030-policyprogrammet ”En färdväg för det digitala decenniet” (COM(2021)0574),

—

med beaktande av rapporten från maj 2022 om slutresultatet av konferensen om Europas framtid,

—

med beaktande av de överläggningar om framställning nr 1123/2021 som fördes vid sammanträdet i utskottet för framställningar den 17 maj 2022,

—

med beaktande av sin resolution av den 7 oktober 2021 om skyddet av personer med funktionsnedsättning genom framställningar – erfarenheter (7),

—

med beaktande av FN:s mål för hållbar utveckling, som efter att ha uppfyllts kommer att innebära en minskning av den digitala klyftan,

—

med beaktande av artikel 227.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.

Utskottet för framställningar har mottagit en framställning i vilken berättigad oro uttrycks över att det är omöjligt att få tillgång till grundläggande banktjänster, såsom att bekräfta en betalning eller få tillgång till ett personligt bankkonto, utan att ha en mobiltelefon, trots att det inte finns någon rättslig skyldighet att inneha en sådan enhet. Det finns en klyfta mellan de personer som i allt högre grad använder digitala betalningsmedel och andra som inte kan eller är ovilliga att använda dem. Denna framställning tar upp den bredare frågan om digitaliseringens inverkan på medborgare, kunder och användare av offentliga och privata tjänster.

B.

Kontanter är det betalningsinstrument som oftast används i euroområdet. Enligt aktuella uppgifter från ECB minskade det totala antalet uttagsautomater i euroområdet med 4,2 % till 0,28 miljoner under 2021 (8). Det har skett en parallell minskning av antalet bankkontor per invånare i euroområdet. 127 miljarder euro har öronmärkts för digitala reformer och investeringar i de nationella planerna för återhämtning och resiliens (9). Medlemsstaterna har gjort framsteg med sina digitaliseringsinsatser under covid-19-pandemin, men de kämpar fortfarande för att minska klyftorna när det gäller digitala färdigheter och små och medelstora företags digitala omvandling.

C.

Utskottet för framställningar har tagit emot en framställning, i vilken oro uttrycks över att de flesta tjänsteleverantörer endast tillhandahåller information online och ofta via kanaler som endast är kompatibla med smarttelefoner, vilket missgynnar äldre, personer med funktionsnedsättning, låginkomsttagare, digitalt okvalificerade personer och personer med begränsad tillgång till internet.

D.

Även om digitalisering och en lämplig användning av digitala verktyg har medfört många ekonomiska och samhälleliga fördelar och möjligheter har det uppstått ett antal etiska, rättsliga och sysselsättningsrelaterade utmaningar som kan orsaka allvarliga nackdelar eller skada för enskilda personer och samhället som helhet. Potentialen med ny teknik är ambivalent, eftersom den, beroende på hur den används och regleras, antingen kan bidra till att skapa ett mer inkluderande samhälle och minska ojämlikheter eller förvärra befintliga ojämlikheter och skapa nya former av diskriminering.

E.

Digitaliseringen har en djupgående inverkan på det dagliga sociala, ekonomiska, politiska och kulturella livet för medborgare, arbetstagare och konsumenter och påverkar alla delar av samhället. Digitaliseringen ligger till grund för ett antal sociala skillnader, och en ny digital klyfta håller på att uppstå, inte bara mellan väl uppkopplade stadsområden och landsbygdsområden och avlägsna områden, utan också mellan de personer som fullt ut kan dra nytta av ett berikat, tillgängligt och säkert digitalt utrymme med ett brett utbud av tjänster, och de som inte kan göra det. Den allt vanligare användningen av digitala betalningar, däribland kort, digitala plånböcker eller mobilappar, leder till att vissa detaljhandlare inte längre tar emot kontanter.

F.

En minskad användning av kontanttransaktioner kan leda till en försämring av kontantinfrastrukturen och därmed minska människors tillgång till kontanter. Det är nödvändigt att utan dröjsmål ta itu med bristerna i tillgången till kontanter och att ge valfrihet för betalningar.

G.

Överdriven användning av teknisk utrustning kan förvärra psykiska och fysiska hälsofenomen, såsom isolering, teknikrelaterade beroendeproblem, sömnbrist, känslomässig utmattning, ångest och utbrändhet.

H.

Digitaliseringen kan inverka negativt på personer som saknar tillräckliga digitala färdigheter eller inte har tillgång till en internetuppkoppling eller till digitala enheter. Den kan förstärka de sociala skillnaderna genom att minska vissa arbetstagares möjligheter till sysselsättning av god kvalitet. Det är nödvändigt att ta upp frågan om de negativa konsekvenserna av digitaliseringen av offentliga och privata tjänster för arbetstagare och personer, såsom äldre och personer med funktionsnedsättning, låginkomsttagare, socialt missgynnade eller arbetslösa medborgare, migranter och flyktingar eller människor på landsbygden och i avlägsna områden.

I.