5.5.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 161/2

P9_TA(2022)0388

E-sport och datorspel

Europaparlamentets resolution av den 10 november 2022 om e-sport och datorspel (2022/2027(INI))

(2023/C 161/01)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av artiklarna 6 och 165 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, där unionens befogenheter och åtgärder på idrottsområdet anges,

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/818 av den 20 maj 2021 om inrättande av programmet Kreativa Europa (2021–2027) och om upphävande av förordning (EU) nr 1295/2013 (1), och i synnerhet dess komponent Media ,

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/817 av den 20 maj 2021 om inrättande av Erasmus+: Unionens program för utbildning, ungdom och idrott samt om upphävande av förordning (EU) nr 1288/2013 (2), och i synnerhet kapitlet om idrott,

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1808 av den 14 november 2018 om ändring av direktiv 2010/13/EU om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (direktivet om audiovisuella medietjänster) mot bakgrund av ändrade marknadsförhållanden (3),

—	med beaktande av kommissionens förslag av den 15 december 2020 till Europaparlamentets och rådets förordning om en inre marknad för digitala tjänster (rättsakten om digitala tjänster) och om ändring av direktiv 2000/31/EG (COM(2020)0825),

—	med beaktande av kommissionens förslag av den 15 december 2020 till Europaparlamentets och rådets förordning om öppna och rättvisa marknader inom den digitala sektorn (rättsakt om digitala marknader) (COM(2020)0842),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 december 2020 Europas medier i det digitala decenniet: En handlingsplan för att stödja återhämtning och omvandling (COM(2020)0784),

—	med beaktande av sin resolution av den 17 september 2020 om kulturell återhämtning i Europa (4),

—	med beaktande av sin resolution av den 25 mars 2021 om utformning av politiken för digital utbildning (5),

—	med beaktande av sin resolution av den 20 oktober 2021 Europas medier i det digitala decenniet: En handlingsplan för att stödja återhämtning och omvandling (6),

—

med beaktande av sin resolution av den 23 november 2021 EU:s idrottspolitik: Bedömning och möjliga vägar framåt (7), och särskilt uppmaningen till EU-institutionerna att inleda en debatt om e-sportens framtid och möjligheter samt att samla in uppgifter för att bedöma denna sektor och lägga fram en studie om dess sociala och ekonomiska konsekvenser,

—	med beaktande av rådets resolution av den 1 mars 2002 om skydd av konsumenter, i synnerhet ungdomar, genom åldersbaserad märkning av vissa video- och datorspel (8),

—	med beaktande av rådets slutsatser av den 4 april 2022 om att bygga upp en europeisk strategi för de kulturella och kreativa näringarnas ekosystem (9),

—	med beaktande av kommissionens rekommendation av den 27 oktober 2011 om digitalisering av och tillgång via internet till kulturellt material och digitalt bevarande (10),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 maj 2022 Ett digitalt decennium för barn och ungdomar: den nya europeiska strategin för ett bättre internet för barn (BIK+) (COM(2022)0212),

—	med beaktande av sin resolution av den 20 oktober 2021 om situationen för kulturarbetare och den kulturella återhämtningen i EU (11),

—	med beaktande av Världshälsoorganisationens beslut att inkludera dataspelsberoende i den 11:e översynen av den internationella sjukdomsklassifikationen (ICD-11),

—	med beaktande av Internationella olympiska kommitténs beslut att lansera the Olympic Virtual Series (OVS),

—	med beaktande av rådets slutsatser av den 21 maj 2014 om kulturarvet som en strategisk resurs för ett hållbart Europa (12),

—	med beaktande av sin studie Esports (13),

—	med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning (A9-0244/2022), och av följande skäl:

Ekosystemet för datorspel har blivit ledande inom den kulturella och kreativa sektorn över hela världen, och dess storlek på den europeiska marknaden uppskattades 2021 till 23,3 miljarder euro (14), med över 4 900 spelstudios och 200 datorspelutgivare (15). Det har en stor tillväxt- och innovationspotential, potential för kreativitet och skapar en positiv förändring för hela sektorn. Branschen är en av de få inom den kulturella och kreativa sektorn som har sett en ökad omsättning under covid-19-krisen (16).

B.	Ekosystemet för datorspel är en integrerad del av den kulturella och kreativa sektorn och lyckas inspirera såväl som inspireras av många andra kreativa och kulturella sektorer, t.ex. av filmer och böcker.

C.	Datorspel har visat sig vara ett kraftfullt, sektorsövergripande medium, som bygger på erfarenheter från olika konstnärliga tekniker, samtidigt som de kombineras med innovativ teknik.

D.	Europeiska unionens domstol har erkänt att datorspel är komplexa kreativa verk med ett unikt och kreativt värde, som skyddas både genom direktiv 2009/24/EG (17) om rättsligt skydd för datorprogram och direktiv 2001/29/EG (18) om upphovsrätt.

Framgången för europeiska streamare av datorspel, e-sportklubbar och e-sportturneringar visar att de yngre generationerna EU-medborgare aktivt försöker delta i den nya skaparekonomin som drivs av datorspel. Nationella, regionala och globala e-sportturneringar kan sägas främja kulturellt utbyte och stödja europeisk kultur och europeiska värden.

F.	Datorspelsbranschen sysselsatte omkring 98 000 personer i Europa 2020 (19), varav endast omkring 20 % är kvinnor (20). Det råder stor obalans mellan könen inom e-sport. Att få fler kvinnor att delta i datorspel och e-sport bör betraktas som en strategisk prioritering.

G.	Hälften av alla européer anser sig vara datorspelare, varav nästan hälften är kvinnor, och genomsnittsåldern för datorspelare i Europa är 31,3 år. Över 70 % av ungdomarna i åldern 6–24 år i EU spelar datorspel, även om majoriteten av spelarna är över 18 år (21).

Datorspelsbranschen sammanför många olika kompetenser och former av kunnande när det gäller skrivande, design, konstnärligt skapande, digital utveckling, utgivning, distribution och lokalisering. Ett datorspel är först och främst ett immaterialrättsligt verk som värdekedjan bygger på. Frågan om äganderätten till och kontrollen över immateriella rättigheter inverkar på komplexiteten i ekosystemets rättsliga struktur och skapar nya rättsliga utmaningar för streamare, utvecklare, utgivare och innehavare av innehåll från tredje part.

I.	Den europeiska datorspelsbranschen består huvudsakligen av små och medelstora företag som är livsviktiga för den europeiska ekonomin, i synnerhet den kulturella och kreativa sektorn.

J.	Ekosystemen för datorspel och e-sport påverkas starkt av forskning såväl som teknisk och kreativ innovation och måste ständigt förnya sig. Sektorns innovativa värde bör också erkännas, lika mycket som dess kulturella mervärde.

K.	Dessa ekosystem saknar fortfarande de harmoniserade uppgifter, definitioner och rättsliga ramar som krävs för att de ska kunna uppnå sin fulla potential.

Ekosystemet för datorspel är vanligtvis privatägt, men gynnas av åtgärder och incitament på nationell nivå och EU-nivå. Detta stöd är ibland direktriktat, såsom programmet Kreativa Europa, eller ingår i det allmänna stödet till forskning och innovation via Horisont Europa. Offentlig politik till förmån för datorspel har ofta integrerats i det audiovisuella området.

M.	Datorspel och e-sport bygger framför allt på en starkt internationaliserad marknad med få hinder för spridning av varor och tjänster. Tillgång till den senaste hårdvaran och programvaran är avgörande för dynamiken och konkurrenskraften hos de europeiska ekosystemen för datorspel och e-sport.

Även om EU är en viktig aktör i ekosystemet för datorspel domineras sektorn till stor del av aktörer utanför EU. Marknaden består av många olika aktörer i hela värdekedjan, vilka främst drivs av plattformar utanför EU som också fungerar som mellanhänder vid distributionen av europeiska spel över hela världen.

O.	Datorspel och e-sport använder avancerad teknik såsom artificiell intelligens och virtuell verklighet, och har medfört att alternativa virtuella miljöer skapas, såsom s.k. metaversum.

E-sporter är tävlingar där enskilda personer eller lag spelar datorspel – vanligtvis inför åskådare – antingen på plats eller online, för underhållning, priser eller pengar. Definitionen inbegriper ett mänskligt inslag (spelare), ett digitalt inslag (datorspelen i sig), och ett tävlingsinriktat inslag. E-sport kan inte bara betraktas som en del av datorspelssektorn, utan även som en del av kultur- och mediesektorn.

Q.	E-sport är fortfarande ett nytt fenomen med stor potential att utveckla och förändra andra sektorer på EU-nivå och nationell nivå, och utvecklas olika i de olika medlemsstaterna.

E-sport skiljer sig från idrott eftersom den per definition är digital. E-port är en företeelse som huvudsakligen drivs av privata enheter, där datorspelutgivaren har immateriella rättigheter och där konkurrensrättigheter antingen tillhör datorspelutgivaren eller där det bestäms från avtal till avtal.

S.	E-sport är en alltmer populär underhållning som kännetecknas av en stor bas för datorspel och ett litet antal professionella spelare och spelarlag. Lag och spelare kan börja med e-sport på amatörnivå, men e-sport kan också utövas på halvprofessionell eller professionell nivå.

Datorspel och e-sport har stor potential för att användas i EU:s utbildningspolitik och i livslångt lärande. Användningen av datorspel i klassrummet uppmuntrar ofta elever att söka sig till ett yrke inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik samt humaniora (STEAM) och e-sport kan bidra till att utveckla många kompetenser som är nödvändiga i ett digitalt samhälle. Datorspel och e-sport är lättillgängliga och kan användas för att öka deltagandet och mångfalden i lärandemiljöer, t.ex. i klassrummet och genom hela livet.

Datorspel har förmågan att föra skolmiljön närmare elevernas vardag, där datorspel är ofta förekommande. Det finns tecken på att lärare i låg- och mellanstadiet som har använt datorspel i undervisningen i vissa fall har noterat en betydande förbättring av flera nyckelkompetenser, t.ex. problemlösning samt analytiska, sociala och intellektuella färdigheter, rumsuppfattning, arbete i grupp samt förbättrad koncentrationsförmåga. E-sport kan också integreras i utbildningen och bidra till förvärvande av digital kompetens och digitala färdigheter.

Många datorspelare är unga och mitt uppe i sin intellektuella, psykiska, sociala och fysiska utveckling. De utmaningar som covid-19-pandemin medför, såsom en minskad fysisk aktivitet, ökad ångest eller andra typer av psykisk ohälsa, har påverkat dessa ungdomar. Datorspel och e-sport kan dock ge betydande psykiska hälsofördelar för många spelare och kunna sprida positiva värden, vilket framför allt bör eftersträvas när det gäller den yngre publiken.

Datorspelsbranschen erbjuder allt fler arbetstillfällen för många kulturskapare. Precis som i många kreativa sektorer har arbetstagare inom datorspelsbranschen en särskilt utsatta hög arbetsbelastning inför lanseringen av ett spel, även kallat ”crunch”, bland annat med obetald övertid. Dessa förhållanden kan vara skadliga för arbetstagarna.

E-sport och datorspel innebär också utmaningar för det europeiska samhället på det digitala området. Några av dessa utmaningar inbegriper fusk, negativa effekter på den miljömässiga hållbarheten, onlinefunktioner som kan missbrukas och användas för nätvåld eller trakasserier, särskilt mot kvinnliga spelare, och desinformation.

I vissa datorspel är det vanligt att datorspel monetariseras genom mikrotransaktioner, i spelvalutor och lootlådor som innehåller slumpmässigt spelinnehåll. Betalningen för lootlådor kan ibland också ske med verkliga pengar. Aggressiv design kan innebära skadliga ekonomiska konsekvenser för spelare, särskilt för minderåriga eller de mest utsatta, genom oönskade eller okontrollerade utgifter. I vissa fall kan lootlådor betraktas som en ”pay-to-win-mekanism”. Det behövs en enhetlig EU-strategi för att säkerställa ett starkt konsumentskydd.

Datorspel och e-sport: utmaningar, möjligheter och en europeisk strategi

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att erkänna värdet av ekosystemet för datorspel som en viktig kulturell och kreativ sektor med stark ytterligare tillväxt- och innovationspotential. Parlamentet efterlyser en långsiktig europeisk strategi för datorspel, som bör gynna alla berörda aktörer på ett rättvist och lämpligt sätt, samtidigt som man tar hänsyn till e-sport och det nuvarande importberoendet och bygger vidare på befintliga nationella strategier för att stödja EU-aktörer och nystartade företag i EU inom dessa sektorer.

Europaparlamentet understryker att kommissionen i sitt arbete med den nya strategin för datorspel bör bygga vidare på målen i sitt meddelande om den digitala kompassen 2030 för att förbättra tillgången till talang och finansiering, ta itu med bristen på digital kompetens och tillhandahålla tillförlitlig infrastruktur och konnektivitet samt säkerställa att de berörda parterna deltar i processen. Parlamentet påpekar att strategin bör ta hänsyn till framtida utmaningar och branschens snabba förändringar.

Europaparlamentet anser att skapandet av en verkligt integrerad europeisk datorspelsbransch kräver fler produktioner och samproduktioner av datorspel från europeiska aktörer. Parlamentet välkomnar att programmet Kreativa Europa och programmet Horisont Europa erbjuder finansiering för den europeiska datorspelsbranschen, inklusive forskning och innovation, genom särskilda anbudsinfordringar med europeiskt mervärde. Parlamentet beklagar dock det låga finansieringsbelopp som hittills har anslagits samt att urvalskriterierna inte alltid motsvarar branschens behov, i synnerhet inte små och medelstora företags behov. Parlamentet efterlyser i detta avseende mer stöd till och ökade investeringar i forskning och utveckling (FoU) för att maximera möjligheterna att skapa spel i alla medlemsstater och uppmuntra till utveckling och bevarande av europeiska talanger. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja offentliga och privata initiativ som bidrar till utvecklingen av ett mer konkurrenskraftigt europeiskt datorspelslandskap.

Europaparlamentet understryker att nationella incitament och nationellt stöd till lokal datorspelsutveckling, inbegripet till små och medelstora företag, bör uppmuntras och underlättas genom EU-regler för statligt stöd, såsom den allmänna gruppundantagsförordningen.

Europaparlamentet understryker vikten av att främja och stödja internationell handel med och marknadsföring av datorspel som skapats i Europa. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att kartlägga och definiera den europeiska datorspelsbranschen och att överväga att skapa en ”Europeiskt datorspel-märkning” samt att främja andra initiativ på nationell nivå och EU-nivå för att datorspel lättare ska kunna upptäckas, och för att uppmuntra spridningen och erkännandet av datorspel som skapats i Europa, även runt om i världen.

Europaparlamentet betonar betydelsen av lokaliseringsprocessen för en framgångsrik spridning av ett spel på en flerspråkig marknad som t.ex. EU, och för främjandet av språklig mångfald. Parlamentet anser att EU borde bidra med ett starkt stöd i denna fråga.

Europaparlamentet betonar att harmoniserade och tillförlitliga branschdata om de europeiska sektorerna för datorspel och e-sport är avgörande för att tillhandahålla evidensbaserade bedömningar och rekommendationer, bland annat om mångfald och inkludering. Parlamentet uppmanar kommissionen att inrätta ett europeiskt observationsorgan för datorspel för att stötta och förse beslutsfattare och intressenter med harmoniserade data, bedömningar och konkreta rekommendationer i syfte att utveckla branschen. Parlamentet anser att ett sådant europeiskt observationsorgan för datorspel också skulle kunna användas som ett kunskapsnätverk för att underlätta en dialog om en mer integrerad bransch.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en översyn av de relevanta koderna i den statistiska näringsgrensindelningen i Europeiska gemenskapen (NACE) för att se till att datorspelsutvecklare, utgivare av datorspel och e-sporter ses över, förtydligas och effektiviseras och på så sätt tar itu med de utmaningar som branschen står inför och åtgärdar bristerna i den nuvarande statistiska indelningen.

Europaparlamentet understryker att immateriella rättigheter är centrala för datorspel och en nyckelfaktor för tillväxt och investeringar. Parlamentet betonar behovet av att utveckla en europeisk strategi för immateriella rättigheter för datorspel, där man utnyttjar både skapandet av nya och ursprungliga immateriella rättigheter och främjandet av befintliga europeiska skapelser och immateriella rättigheter. Parlamentet betonar att det gränsöverskridande genomdrivandet av spelutvecklares och konstnärers immateriella rättigheter måste skyddas på lämpligt sätt och säkerställa en rättvis ersättning.

10.

Europaparlamentet välkomnar rådets ståndpunkt om en europeisk strategi för den kulturella och kreativa sektorns ekosystem, särskilt när det gäller definitionen, skyddet och främjandet av våra strategiska kulturella tillgångar. Parlamentet förklarar sig berett att gå vidare i denna fråga, särskilt när det gäller europeiska datorspelsstudios och datorspelskataloger. Parlamentet anser att ytterligare europeiska investeringar bör kanaliseras till branschen och att InvestEU och Media Invest skulle kunna bidra till att säkerställa att dess finansieringsbehov tillgodoses.

11.

Europaparlamentet välkomnar det pilotprojekt som initierades av Europaparlamentet, ”Understanding the value of a European Video Games Society” och som syftar till att skapa en bättre förståelse av datorspelsbranschens värde och dess inverkan på en rad politikområden och på samhället i stort. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta denna process genom att främja tvärvetenskaplig forskning om datorspel och e-sport, att offentliggöra ett meddelande om detta och att vid behov föreslå lämpliga åtgärder, med beaktande av behovet av att skydda unga spelare, särskilt minderåriga.

12.

Europaparlamentet erkänner behovet av att skydda e-sporter från problem med uppgjorda matcher, olaglig spelverksamhet och prestationshöjande medel, inbegripet dopning. Parlamentet understryker behovet av att förhindra dopning och uppgjorda matcher i professionellt datorspelande och att informera spelarna om dessa frågor samt att skydda integriteten i tävlingarna.

13.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka synergier mellan datorspelsbranschen och dess innovationsstrategi, särskilt inom ramen för forskning om metaversum och med beaktande av dataskydd och utmaningar på cybersäkerhetsområdet, utan att bortse från fenomenet e-sport.

14.

Europaparlamentet betonar att datorspel och e-sport, på grund av den breda publiken och de digitala inslagen, har en betydande social och kulturell potential när det gäller att sammanföra européer av olika åldrar, kön och bakgrunder, inklusive äldre och personer med funktionsnedsättning. Parlamentet erkänner de insatser som gjorts av datorspelsbranschen för att förbättra tillgängligheten till deras produkter i enlighet med principerna om jämlikhet och icke-diskriminering. Parlamentet anser dock att dessa framsteg måste fortsätta.

15.

Europaparlamentet framhåller fördelarna med onlinespel på olika plattformar, både för användarupplevelsen, eftersom spelarna enkelt kan kommunicera med varandra mellan olika plattformar, och för spelutvecklarna, och uppmanar datorspelsbranschen att göra allt den kan för att utnyttja denna möjlighet på bästa sätt.

16.

Europaparlamentet betonar att datorspel och e-sport har stora möjligheter att ytterligare främja europeisk historia och identitet, europeiskt kulturarv, europeiska värden och europeisk mångfald genom fängslande upplevelser. Parlamentet anser att de också har möjlighet att bidra till EU:s mjuka makt.

17.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lansera initiativ för att främja europeiska datorspel som lyfter fram europeiska värden, europeisk historia och europeisk mångfald, men även branschens kunnande, och att samtidigt informera människor och öka medvetenheten om fördelarna med datorspel för utvecklingen av färdigheter och allmänna kunskaper. Parlamentet anser att dessa initiativ skulle kunna leda till inrättandet av en europeisk datorspelsakademi.

18.

Europaparlamentet betonar att datorspel är en integrerad del i Europas kulturarv och därför bör bevaras och främjas. Parlamentet föreslår att stöd ges, i samarbete med branschen, till skapandet av ett arkiv för att bevara de europeiska datorspel som har störst kulturell betydelse, och säkerställa att de kan spelas i framtiden. Parlamentet framhåller i detta avseende behovet att bygga vidare på befintliga projekt som International Computer Games Collection och de många datorspelsmuséerna i EU.

19.

Europaparlamentet insisterar på att datorspel och e-sport kan vara värdefulla undervisningsverktyg för att aktivt engagera elever i en läroplan och för att utveckla digital kompetens, mjuka färdigheter och kreativt tänkande. Parlamentet anser att användningen av datorspel i skolorna bör ske samtidigt som lärarna får lära sig hur de bäst kan använda datorspel i sin undervisning. Parlamentet betonar att lärarna bör vara aktivt delaktiga i beslutsfattandet kring användningen av datorspel i utbildningssyfte. Parlamentet understryker att detta kräver bättre utrustning och konnektivitet i skolorna.

20.

Europaparlamentet understryker vikten av livslångt lärande och betonar att lärarna måste få lämplig utbildning för att undervisa i IKT och datorkunskap. Parlamentet framhåller att det är viktigt att lärarna får kompetensutveckling på arbetstid för att integreringen av IKT och spel i utbildningen ska lyckas.

21.

Europaparlamentet påminner om vikten av europeiska utbildningsprogram för datorspelsyrken, inbegripet de kreativa, tekniska, rättsliga och ekonomiska aspekterna av dessa. Parlamentet betonar behovet av att utveckla ledande utbildningsprogram i Europa, bland annat vid offentliga institutioner och universitet, för att överbrygga klyftan mellan befintliga europeiska kursplaner och de kunskaper och kompetenser som krävs för datorspelsyrken, och föra en proaktiv politik för att främja jämställdhet och delaktighet i branschen.

22.

Europaparlamentet välkomnar det arbete som görs av organisationer som t.ex. Pan European Game Information (PEGI) för att informera spelare och föräldrar om innehållet i datorspel och skydda minderåriga från potentiellt olämpligt innehåll. Parlamentet uppmuntrar branschen, värderingsinstitut och konsumentorganisationer att fortsätta bedriva informationskampanjer om sådana system. Parlamentet påminner om att föräldrarnas roll är avgörande för att barn ska kunna spela datorspel på ett säkert sätt genom de verktyg som står till deras förfogande, t.ex. funktioner för föräldrakontroll. Parlamentet understryker den viktiga funktion som informationskampanjer fyller, särskilt genom offentlig-privata partnerskap, för att utbilda och informera föräldrar och skolor, bland annat om hur datorspel kan användas på lämpligt sätt.

23.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att erkänna att datorspelsbranschen är en viktig sektor för att upptäcka och utveckla nya kreativa talanger samt bidra till kompetensutveckling och omskolning av alla kulturskapare och andra yrkesverksamma, särskilt i samband med den digitala omställningen eftersom den europeiska spelbranschen i dagsläget har ständig brist på talanger.

24.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samarbeta med arbetsmarknadsparterna för att förbättra arbetsvillkoren för alla som arbetar med utveckling av datorspel, och att säkerställa rättvisa avtal och nationell lagstiftning och EU-lagstiftning om arbetstagares rättigheter, rättvis och lika lön samt fysisk och psykisk hälsa på arbetsplatsen. Parlamentet beklagar de upprepade rapporterna om crunch-arbetstider och obetald övertid, och betonar att datorspelsutvecklare och utgivare av datorspel har ett ansvar för att säkerställa att deras anställda har sunda och rättvisa arbetsvillkor.

25.

Europaparlamentet anser att trots de ansträngningar som gjorts när det gäller en korrekt, jämlik och icke-stereotypisk representation av kvinnor i datorspel måste framstegen fortsätta och gå hand i hand med ökad jämställdhet för kvinnor på alla befattningar i värdekedjan, samt framstegen i kampen mot sexuella övergrepp och diskriminering.

26.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens riktlinjer om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter. Parlamentet betonar behovet av större transparens kring lootlådor, även när det gäller chanserna att vinna, och av en harmoniserad europeisk strategi. Parlamentet betonar att i de fall då lootlådor används måste de göras helt tydliga och transparenta för alla spelare, särskilt minderåriga och deras föräldrar, för att förebygga riskfyllda beteenden. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att överväga lagstiftningsåtgärder, där så är lämpligt, för att ta itu med frågor som är kopplade till fenomenet med monetarisering av spel, såsom turbaserade spel och ”pay-to-win-system”, med beaktande av alla möjligheter att skydda de spelare som är mest sårbara för aggressiv design, såsom minderåriga.

27.

Europaparlamentet betonar att ett snabbt och fullständigt genomförande av all EU-lagstiftning som rör den kulturella och den kreativa sektorn är av yttersta vikt.

E-sport: rättvist tävlingsinriktat datorspelande inom en europeisk ram

28.

Europaparlamentet anser att e-sport och idrott ingår i olika sektorer, inte minst på grund av att de datorspel som används för tävlingsspel eller e-sport spelas i en digital miljö och tillhör privata enheter som har full rättslig kontroll såväl som exklusiva rättigheter och obegränsad rätt till själva datorspelen. Parlamentet anser dock att båda branscher kan komplettera och lära av varandra och främja liknande positiva värden och kompetenser, såsom rent spel, icke-diskriminering, ledarskap, solidaritet, integritet, antirasism, social inkludering och jämställdhet.

29.

Europaparlamentet anser att e-sportens utmaningar, till följd av grenens gränslösa karaktär, hanteras lämpligast på EU-nivå. Parlamentet uppmuntrar till en europeisk kartläggning av e-sportsaktörer på lokal, regional och nationell nivå för att göra det möjligt för européer att komma i kontakt med organisationer i deras närhet, samt för att underlätta anordnandet av tävlingar och främja e-sport på amatörnivå. Parlamentet betonar att kartläggningen skulle kunna bidra till att öka medvetenheten om och främja e-sport.

30.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en stadga för att främja europeiska värden i e-sporttävlingar, tillsammans med utgivare, lagorganisationer, klubbar och arrangörer av turneringar. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang en tillämpning av verktyg, såsom branschens vägledande principer för e-sport och nationella uppförandekoder för e-sport, i syfte att främja rolig och rättvis e-sport för aktörer och organisatörer runt om i världen i en öppen och inkluderande miljö.

31.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att skapa sammanhängande och övergripande riktlinjer om e-sportspelares yrkesställning.

32.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att överväga att införa ett visum för personer verksamma inom e-sport, baserat på Schengenviseringar för kultur och idrott, som ska gälla för alla som arbetar med och deltar i e-sporttävlingar, och att överväga åtgärder som förenklar viseringsförfarandena för att personer som arbetar med datorspel ska kunna komma till EU.

33.

Europaparlamentet varnar för att ett intensivt datorspelande i sällsynta fall kan leda till beroende och ett skadligt beteende, vilket erkänts av Världshälsoorganisationen. Parlamentet betonar att e-sportspelare kan få för lite motion och vara mycket stressade på grund av att arbetsliv och privatliv flyter ihop, och att yrkesspelarnas karriärer ofta är korta, vilket gör det svårt att byta karriär. Parlamentet anser att EU bör anta en ansvarsfull strategi för datorspel och e-sport genom att främja dessa som en del av en sund livsstil, inbegripet fysisk aktivitet och fysisk social interaktion och kulturellt engagemang.

34.

Europaparlamentet erkänner att sportspel och virtuell sport har potential att utforska nya former av supporterengagemang och öka ungdomars deltagande i fysisk aktivitet. Parlamentet uppmuntrar till partnerskap mellan alla relevanta aktörer inom datorspels- och sportspelsbranscherna för att skapa nya projekt som ger ett mervärde för spelarna och publiken.

35.

Europaparlamentet understryker att datorspel och e-sport har en dubbel roll i den gröna omställningen, dels som en bransch som måste arbeta för att bli mer miljövänlig, dels som ett medium som ökar medvetenheten om klimat- och miljöfrågor bland datorspelare. Parlamentet välkomnar de initiativ som datorspelsbranschen har tagit för att skydda miljön och förbättra energieffektiviteten hos de enheter som används och de tjänster som tillhandhålls. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang större insatser för att förbättra energieffektiviteten och minska e-sporttjänsternas miljöpåverkan.

36.

Europaparlamentet betonar att datorspel kan vara en social aktivitet som gör det möjligt för användarna att umgås och vara tillsammans. Parlamentet understryker att stigmatiseringen kring e-sport och datorspel fortfarande är utbredd i hela samhället och bör åtgärdas.

37.

Europaparlamentet betonar den viktiga roll som städer och regioner kan spela när det gäller att ge tillgång till infrastruktur som kan stå värd för e-sportevenemang eller underlätta tillgången till datorspel för alla. Parlamentet understryker i detta avseende att offentliga platser såsom bibliotek kan spela en viktig roll för att främja datorspelskultur och ge tillgång till datorspel och datorer för alla, oavsett socioekonomiska förhållanden, i enlighet med EU:s upphovsrättslagstiftning. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa tillräckliga medel för offentliga platser såsom bibliotek för att hjälpa dem att spela en sådan roll.

o o

38.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 189, 28.5.2021, s. 34.

(2) EUT L 189, 28.5.2021, s. 1.

(3) EUT L 303, 28.11.2018, s. 69.

(4) EUT C 385, 22.9.2021, s. 152.

(5) EUT C 494, 8.12.2021, s. 2.

(6) EUT C 184, 5.5.2022, s. 71.

(7) EUT C 224, 8.6.2022, s. 2.

(8) EUT C 65, 14.3.2002, s. 2.

(9) EUT C 160, 13.4.2022, s. 13.

(10) EUT L 283, 29.10.2011, s. 39.

(11) EUT C 184, 5.5.2022, s. 88.

(12) EUT C 183, 14.6.2014, s. 36.

(13) Scholz, T. M. och Nothelfer, N. (2022), Forskning för utskottet för kultur och utbildning – Esports, Europaparlamentet, Utredningsavdelningen för struktur- och sammanhållningspolitik, Bryssel.

(14) ISFE, Europe’s Video Games Industry, ISFE-EGDF Key Facts, 2021.

(15) EY, Rebuilding Europe: the cultural and creative economy before and after the COVID-19 crisis, januari 2021.

(16) EY, Rebuilding Europe: the cultural and creative economy before and after the COVID-19 crisis, januari 2021.

(17) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/24/EG av den 23 april 2009 om rättsligt skydd för datorprogram (EUT L 111, 5.5.2009, s. 16).

(18) Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället (EGT L 167, 22.6.2001, s. 10).

(19) ISFE, Europe’s Video Games Industry, ISFE-EGDF Key Facts, 2021.

(20) Ibid.

(21) Ibid.

5.5.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 161/10

P9_TA(2022)0389

Rättvisa oavsett ras, icke-diskriminering och antirasism i EU

Europaparlamentets resolution av den 10 november 2022 om rättvisa oavsett ras, icke-diskriminering och antirasism i EU (2022/2005(INI))

(2023/C 161/02)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan),

—	med beaktande av rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (1) (direktivet om likabehandling oavsett ras),

—	med beaktande av rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet (2) (direktivet om likabehandling i arbetslivet),

—	med beaktande av rådets rambeslut 2008/913/RIF av den 28 november 2008 om bekämpande av vissa former av och uttryck för rasism och främlingsfientlighet enligt strafflagstiftningen (3),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/29/EU av den 25 oktober 2012 om fastställande av miniminormer för brottsoffers rättigheter och för stöd till och skydd av dem samt om ersättande av rådets rambeslut 2001/220/RIF (4) (direktivet om brottsoffers rättigheter),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/692 av den 28 april 2021 om inrättande av programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden (5),

—	med beaktande av inrättandet i juni 2016 av EU:s högnivågrupp för kampen mot hatpropaganda och hatbrott,

—	med beaktande av de riktlinjer för förbättrad insamling och användning av jämlikhetsdata som utarbetades av undergruppen för jämlikhetsdata i kommissionens högnivågrupp för icke-diskriminering, jämlikhet och mångfald 2018 och som offentliggjordes 2021,

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 september 2020En jämlikhetsunion: EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025 (EU:s handlingsplan mot rasism) (COM(2020)0565),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 7 oktober 2020En jämlikhetsunion: EU:s strategiska ram för romers jämlikhet, inkludering och deltagande (COM(2020)0620),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 12 november 2020En jämlikhetsunion: jämlikhetsstrategi för hbtqi-personer 2020–2025 (COM(2020)0698),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2021En jämlikhetsunion: strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030 (COM(2021)0101) och av Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som ratificerats av EU och alla dess medlemsstater,

—	med beaktande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, bland annat den tredje principen om lika möjligheter, och av kommissionens meddelande av den 4 mars 2021Handlingsplan för den europeiska pelaren för sociala rättigheter (COM(2021)0102),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 5 mars 2020En jämlikhetsunion: jämställdhetsstrategi för 2020–2025 (COM(2020)0152),

—	med beaktande av rådets rekommendation av den 12 mars 2021 om romers jämlikhet, inkludering och delaktighet (6),

—

med beaktande av kommissionens rapport av den 19 mars 2021 om tillämpningen av rådets direktiv 2000/43/EG om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (”direktivet om likabehandling oavsett ras eller etniskt ursprung”) och av rådets direktiv 2000/78/EG om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet (”direktivet om likabehandling i arbetslivet”) (COM(2021)0139),

—	med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 19 mars 2021Equality bodies and the implementation of the Commission Recommendation on standards for equality bodies (SWD(2021)0063),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 5 oktober 2021EU:s strategi för bekämpning av antisemitism och främjande av det judiska livet (2021–2030) (COM(2021)0615),

—	med beaktande av rådets slutsatser av den 4 mars 2022 om bekämpning av rasism och antisemitism,

—	med beaktande av kommissionens gemensamma vägledande principer för nationella handlingsplaner mot rasism och rasdiskriminering från mars 2022,

—	med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, särskilt protokoll nr 12, som förbjuder diskriminering,

—

med beaktande av de allmänna politiska rekommendationerna från Europeiska kommissionen mot rasism och intolerans (ECRI), särskilt den allmänna politiska rekommendationen nr 5 (reviderad) om förebyggande och bekämpning av antimuslimsk rasism och diskriminering och den allmänna politiska rekommendationen nr 9 (reviderad) om förebyggande och bekämpning av antisemitism, dess yttrande om begreppet ”rasifiering” som antogs i december 2021 och dess färdplan för faktisk jämlikhet av den 27 september 2019,

—	med beaktande av rapporten från Europarådets styrkommitté för antidiskriminering, mångfald och integration (CDADI) COVID-19: an analysis of the anti-discrimination, diversity and inclusion dimensions in Council of Europe member states (7),

—	med beaktande av resolution 2389 av den 24 juni 2021 från Europarådets parlamentariska församling Combating Afrophobia, or anti-Black racism, in Europe,

—	med beaktande av resolution 2413 av den 26 november 2021 från Europarådets parlamentariska församling Discrimination against Roma and Travellers in the field of housing,

—	med beaktande av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling,

—	med beaktande av den internationella konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering och de allmänna rekommendationerna från FN:s kommitté för avskaffande av rasdiskriminering,

—	med beaktande av rapporter och undersökningar från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA),

—	med beaktande av rapporten Diversity in the European Parliament’s Secretariat – State of play and Roadmap 2022-2024 (Mångfald i Europaparlamentets generalsekretariat – lägesrapport och färdplan 2022–2024), som antogs av parlamentets högnivågrupp för jämställdhet och mångfald den 22 november 2021,

—	med beaktande av sin resolution av den 26 mars 2019 om grundläggande rättigheter för personer av afrikansk härkomst i Europa (8),

—	med beaktande av sin resolution av den 17 september 2020 om genomförandet av de nationella strategierna för integrering av romer: bekämpning av negativa attityder gentemot människor med romsk bakgrund i Europa (9),

—	med beaktande av sin resolution av den 19 juni 2020 om protesterna mot rasism till följd av George Floyds död (10),

—	med beaktande av sin resolution av den 17 december 2020 om behovet av en särskild rådskonstellation för jämställdhet (11),

—	med beaktande av sin resolution av den 8 mars 2022 om det krympande utrymmet för det civila samhället i Europa (12),

—	med beaktande av sin resolution av den 8 mars 2022 om kulturens, utbildningens, mediernas och idrottens roll i kampen mot rasism (13),

—	med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A9-0254/2022), och av följande skäl:

Enligt artikel 2 i EU-fördraget ska unionen bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Rätten till likabehandling och icke-diskriminering är en grundläggande rättighet som fastställs i stadgan och som till fullo måste respekteras. EU-rätten förbjuder diskriminering och trakasserier på grund av ras eller etniskt ursprung.

Begreppet ”ras” är en social konstruktion. Enligt ECRI har användningen av begreppet ”rasifiering” potential att bidra till förståelsen av de processer som ligger till grund för rasism och rasdiskriminering (14). Rasifierade grupper tillskrivs vissa egenskaper och attribut som framställs som medfödda för alla medlemmar i varje berörd grupp, baserat på egenskaper såsom hudfärg, etniskt eller nationellt ursprung eller religion, eller uppfattad tillhörighet till en särskild grupp.

EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025 är EU:s första politiska styrmedel att erkänna den strukturella dimensionen av rasism, vars historiska rötter går tillbaka till kolonialismen, slaveriet, tidigare förföljning och folkmord. Dessa rötter har ett starkare fäste och en större inverkan i vissa medlemsstater än i andra. Strukturell rasism kan också påverkas av andra faktorer. Handlingsplanen är ett första, viktigt steg mot att bekämpa rasism och rasdiskriminering i EU, men saknar uppföljningsmekanismer, ambitiösa riktmärken och tydliga mål.

I EU:s handlingsplan mot rasism beskrivs strukturell rasism som diskriminerande beteenden som kan finnas inbäddade i sociala, finansiella och politiska institutioner och därigenom ha en påverkan på maktförhållanden och beslutsfattande i olika grad. Strukturell diskriminering kan vara sådana hinder som bidrar till att vissa grupper eller individer inte har samma rättigheter och möjligheter som majoriteten av befolkningen.

E.	Det har inkommit rapporter om fall av kriminalisering och institutionellt våld mot rasifierade grupper och det civila samhället. Detta problem bör tas upp i kampen mot strukturell rasism, i alla handlingsplaner mot rasism samt i säkerhets- och migrationspolitiken (15).

Enligt FRA är rasdiskriminering och trakasserier på grund av ras fortfarande vanligt förekommande i hela EU (16). FRA rapporterar också om omfattande diskriminering och rasism mot rasifierade grupper, på grund av deras etniska bakgrund eller invandrarbakgrund, såsom romer (17) och personer med ursprung i Nordafrika eller de afrikanska länderna söder om Sahara (18), samt mot muslimer (19) och judar (20). Rasistiska, främlingsfientliga och homo-/transfobiska rörelser och extremistiska ideologier, särskilt med högerextrema sympatier, är på uppgång och fortsätter att utgöra allvarliga hot mot de demokratiska samhällena i EU och mot rasifierade gruppers säkerhet.

G.	Antagandet av antidiskrimineringsdirektivet har blockerats i rådet sedan 2008.

Strukturell och institutionaliserad rasism återspeglas också i socioekonomisk ojämlikhet och fattigdom, och dessa faktorer samverkar och förstärker varandra. Diskriminering och rasism undergräver människors värde, livsmöjligheter, välstånd, välbefinnande och ofta även säkerhet. Rasminoriteter och etniska minoriteter i EU utsätts för segregering på vissa områden av vardagslivet, till exempel i fråga om bostäder, hälso- och sjukvård, sysselsättning, utbildning och inom rättsväsendet. Många personer som tillhör europeiska rasminoriteter och etniska minoriteter har otillräcklig tillgång till grundläggande förnödenheter, såsom försörjning av dricksvatten, sanitet och elektricitet, vilket kan komma att förvärras ytterligare med klimatförändringarna. Detta återspeglas på arbetsmarknaden, där rasifierade personer är överrepresenterade bland arbetssökande och anställda med osäkra och lågkvalificerade jobb, som exempelvis inom gigekonomin. Rasrelaterad ojämlikhet kan inte åtgärdas utan starka investeringar för att övervinna fattigdomen.

Ett horisontellt, intersektionellt förhållningssätt i EU:s politik och åtgärder, i enlighet med jämställdhets- och hbtqi-strategierna, är avgörande för att komma tillrätta med rasdiskriminering. Minoritetsgrupper, såsom, men inte begränsat till, romer, muslimer, judar, personer av afrikansk och asiatisk härkomst samt samer, påverkas av diskriminering i flera former.

J.	Flera fall av dubbla måttstockar och diskriminering vid EU:s gränser på grund av hudfärg, bland annat nyligen mot människor som flyr kriget i Ukraina, belyser behovet av att säkerställa likabehandling vid EU:s gränser.

K.	Kvinnor i utsatta situationer, i synnerhet rasifierade kvinnor, är kraftigt överrepresenterade bland prostituerade, vilket både är en konsekvens av sexism och rasism och en faktor som vidmakthåller dessa företeelser.

Det finns hinder för tillgång till rättvisa för dem som utsatts för rasdiskriminering. Jämställdhetsorganen i många medlemsstater saknar mänskliga och ekonomiska resurser och/eller det nödvändiga oberoendet för att överbrygga denna brist, bland annat på grund av otillräcklig politisk vilja. EU:s ram mot diskriminering införlivas ojämnt i medlemsstaternas lagstiftning, vilket begränsar jämställdhetsorganens effektivitet.

Flera fall av rasism, strukturell diskriminering, trakasserier, våld samt rasprofilering och etnisk profilering av polis, brottsbekämpande myndigheter, domare och advokater i straffrättsliga system (21) har rapporterats i hela EU. Strukturella fördomar mot rasifierade grupper är förekommande i de flesta medlemsstaters rättssystem (22). Polisvåld och oproportionerligt bruk av våld från brottsbekämpningens sida får aldrig tolereras. Ansvarsskyldighet och oberoende tillsyn är avgörande för att ta itu med institutionell rasism inom brottsbekämpningen. Denna situation förvärras av de straffrättsliga systemens brister vad gäller tillämpningen av rättsstatsprincipen.

Romska kvinnor, rasifierade kvinnor och invandrarkvinnor, inbegripet kvinnor med funktionshinder, utsätts för intersektionell ojämlikhet och diskriminering i EU. Många har också utsatts för strukturellt våld och kränkningar av sin integritet och rätt att bestämma över sin egen kropp, och har fått utstå tvångssterilisering, påtvingade preventivmedel och aborter som är skadliga metoder och former av könsrelaterat våld som grundar sig i eugeniska övertygelser.

System för artificiell intelligens (AI) används redan för att skapa prognoser, profiler och riskbedömningar som påverkar människors liv. Ny teknik och den digitala omställningen kan medföra nya utmaningar för rasjämlikhet och icke-diskriminering genom att reproducera sociala fördomar och strukturella ojämlikheter, men kan också bli ett effektivt verktyg i kampen mot rasism och strukturell diskriminering.

P.	Sättet som människor framställs i medierna, oavsett ras, religiös eller etnisk bakgrund, kan förstärka negativa stereotyper med raskonnotationer.

Civilsamhälleliga organisationer spelar en avgörande roll för bevarandet och genomförandet av EU:s värden och grundläggande rättigheter samt för genomförandet av EU:s politik och strategier. Det sker en pågående försämring av det medborgerliga utrymmet runt om i Europa. Många civilsamhälleliga organisationer kämpar för att överleva och har problem med sin finansiering.

De flesta medlemsstaterna har inte i tillräcklig utsträckning genomfört direktivet om likabehandling oavsett ras. Direktivet omfattar inte alla former av och grunder för diskriminering, såsom intersektionell och strukturell diskriminering, och bör därför uppdateras för att beakta ny utveckling som exempelvis AI och algoritmiskt beslutsfattande, i synnerhet för att beakta den potentiella risken för att rasfördomar reproduceras. Rådets rambeslut om rasism och främlingsfientlighet har inte införlivats fullt ut eller på korrekt sätt av vissa medlemsstater. Kommissionen bör övervaka detta och se till att medlemsstaterna följer EU:s antidiskrimineringslagstiftning.

EU-institutionerna måste vidta konkreta åtgärder för att säkerställa hållbara förändringar i riktning mot en fullt inkluderande och respektfull arbetsplats. Diskriminering är ofta flerdimensionell och endast en intersektionell strategi kan bana väg för hållbara förändringar, som kan förändra djupt rotade rasistiska företeelser och rasistisk politik som är en del av vårt samhälle. Personer från rasifierade grupper och grupper i utsatta situationer som utsätts för intersektionella former av diskriminering är underrepresenterade i beslutsfattande positioner.

T.	Rasdiskriminering kan innebära ett extra skikt av sårbarhet för rasifierade överlevare av könsrelaterat våld och kan hindra deras tillgång till det stöd, de resurser och den hälso- och sjukvård de behöver.

U.	Organisationer som finansieras med EU-medel bör inte understödja främlingsfientliga eller rasistiska åsikter.

Hatpropaganda och hatbrott är bland de allvarligaste uttrycken för rasism och främlingsfientlighet. Det har skett en stadig ökning av hatpropaganda och hatbrott i Europa. Covid-19-pandemin har varit en av de faktorer som bidragit till denna ökning (23). Hatpropaganda kan leda till hatbrott. Enligt FRA blir upp till nio av tio hatbrott och hatmotiverade attacker i EU inte rapporterade och därför inte bestraffade (24).

Europaparlamentet betonar det akuta behovet av att unionen tar fram och tillämpar en robust, inkluderande, omfattande och mångfasetterad strategi för att på ett effektivt sätt motverka alla former av rasism och diskriminering, däribland strukturell och institutionell rasism, oavsett grund och inom EU:s samtliga områden. Parlamentet insisterar på att unionen och dess institutioner måste föregå med gott exempel i den här kampen.

Europaparlamentet efterlyser mer och fortsatt politiskt ledarskap på högsta nivå i den här kampen, bland annat genom bestämda och snabba reaktioner mot hatpropaganda och hatbrott, och personlig närvaro vid antirasistiska toppmöten.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att utvärdera genomförandet av EU:s nuvarande rättsliga ram för bekämpning av diskriminering, rasism, främlingsfientlighet, hatpropaganda och hatbrott och andra former av intolerans i syfte att avgöra hur denna vid behov kan förbättras, och att regelbundet delta i dialog och utbyte av bästa praxis med medlemsstaterna, lokala och regionala myndigheter, rasifierade grupper och andra berörda parter, inbegripet civilsamhällesorganisationer. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta konkreta åtgärder, inbegripet överträdelseförfaranden, om medlemsstaterna bryter mot unionsrätten.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och alla förvaltningsnivåer i EU att integrera jämställdhet och likabehandling oavsett ras i allt sitt politiska arbete, bland annat genom finansiering av projekt på medlemsstatsnivå, regional nivå och lokal nivå. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att genomföra en nolltoleranspolitik för EU-stöd till projekt, såväl inom som utanför EU, som direkt eller indirekt understödjer främlingsfientliga eller rasistiska åsikter. Parlamentet påminner om att EU:s budgetförordning (25) och förordningen om gemensamma bestämmelser för EU-finansierade program (26) inom den nuvarande fleråriga budgetramen innehåller flera bestämmelser mot diskriminering, särskilt avseende ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att se till att dessa bestämmelser tillämpas på ett korrekt sätt.

Europaparlamentet påminner om sin långvariga uppmaning om att anta det horisontella antidiskrimineringsdirektiv som har blockerats i rådet sedan 2008. Parlamentet uppmanar rådet att inrätta en rådskonfiguration för jämställdhet och jämlikhet för att underlätta för högnivådiskussioner om dessa frågor, såsom strukturell och intersektionell diskriminering, i ett regelbundet och ständigt forum och för att säkerställa integrering av antirasism och jämställdhet i all politik. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppdatera förslaget till ett EU-direktiv om likabehandling baserat på parlamentets ståndpunkt genom att även lyfta frågan om intersektionell diskriminering och uttryckligen förbjuda diskriminering som sker på varje kombination av grunder som anges i stadgan.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att direktivet om likabehandling oavsett ras och direktivet om likabehandling i arbetslivet genomförs fullt ut och övervakas effektivt. Parlamentet fördömer att rasifierade, etniska, religiösa och språkliga minoriteter, inbegripet hbtqi-personer, utsätts för strukturell rasism, diskriminering, hatbrott och hatpropaganda, långvariga socioekonomiska ojämlikheter på områden som, men inte begränsat till, boende, hälso- och sjukvård, sysselsättning, utbildning och andra grundläggande tjänster, som t.ex. psykiatrisk vård och sexuell och reproduktiv hälso- och sjukvård, samt att de möter större svårigheter när det gäller tillgången till rättssystemet. Dessa förhållanden måste bli erkända som stora hinder för ett fullständigt åtnjutande av de grundläggande rättigheterna och viktiga hinder för delaktighet och jämlikhet, vilka leder till fattigdom och socialt utanförskap.

Europaparlamentet beklagar, 14 år efter att rambeslutet om rasism och främlingsfientlighet antogs, att flera medlemsstater ännu inte fullt ut och på ett korrekt sätt har införlivat dess bestämmelser i nationell rätt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att kriminalisera rasistiska hatbrott och hatpropaganda samt att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att se till att rasistiska och främlingsfientliga motiv anses som en försvårande omständighet eller, alternativt, att domstolarna kan ta sådana motiv i beaktande vid fastställandet av påföljder. Parlamentet uppmanar dessutom medlemsstaterna att ta fram relevanta standarder och åtgärder för skydd av vittnen och offer för hatbrott före, under och efter brottsutredningar och straffrättsliga förfaranden, i linje med direktivet om brottsoffers rättigheter, samt att utbyta bästa praxis om åtgärder som har visat sig vara effektiva för främjande av rapportering, såsom telefon- och internetjourer och trygga platser. Parlamentet beklagar djupt att det i EU i dag fortfarande förekommer fall där tjänstemän inom brottsbekämpande myndigheter inte tar rapporter om brott med rasistiska motiv på allvar, och kräver att samtliga fall utreds ordentligt (27). Parlamentet understryker vikten av specialiserad utbildning i antirasism, icke-diskriminering och hatbrott vid brottsbekämpande och rättsliga myndigheter, särskilt för att kunna identifiera och registrera ärendena korrekt.

Europaparlamentet är djupt oroat över fallen av polisvåld mot rasifierade personer i flera medlemsstater. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att människor har tillgång till oberoende och välfungerande mekanismer för klagomål mot polisen som ska kunna användas till att leda utredningar i fall av polisvåld, tjänstefel och övergrepp och att skydda människors rätt att dokumentera dessa fall.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande av den 9 december 2021, Ett mer inkluderande och skyddande Europa: att utöka förteckningen över EU-brott till att omfatta hatpropaganda och hatbrott (COM(2021)0777). Parlamentet uppmanar rådet att snabbt enas om antagandet av detta beslut. Parlamentet välkomnar bestämmelserna i rättsakten om digitala tjänster (COM(2020)0825) som säkerställer att det som är olagligt utanför nätet också är olagligt på nätet, vilket kommer att bidra till kampen mot olaglig hatpropaganda på internet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillämpa de viktiga vägledande principer för främjande av rapportering av hatbrott som utvecklades i mars 2021 av EU-arbetsgruppen för rapportering av hatbrott, uppgiftsinsamling och främjande av anmälan av brott. Parlamentet uppmuntrar utbyten av bästa praxis mellan berörda myndigheter, bland annat när det gäller alternativa påföljder såsom samhällstjänst eller obligatorisk utbildning.

10.

Europaparlamentet konstaterar att AI skulle kunna bidra till att identifiera och minska effekterna av mänskliga fördomar och att AI-programvara skulle kunna användas för att kartlägga grupper som diskrimineras genom tillämpning av AI-programvara på datamängder. Parlamentet är dock oroat över risken för att AI kan förstärka befintlig diskriminering och förvärra befintliga ojämlikheter och socialt utanförskap. Parlamentet betonar vikten av att använda högkvalitativa data i utvecklandet av algoritmer, eftersom AI-systemens standard bygger på de uppgifter som används för att lära upp dem. Parlamentet understryker vikten av att ta itu med potentiella risker och säkerställa att nödvändiga skyddsåtgärder för de registrerades grundläggande rättigheter och friheter finns på plats vid användningen av AI-verktyg, särskilt när de används av brottsbekämpande myndigheter, och att säkerställa att AI-system styrs av principerna om transparens, förklarbarhet, rättvisa och ansvarsskyldighet, samt att oberoende revisioner genomförs för att förhindra att dessa system förvärrar diskriminering, rasism, utanförskap och fattigdom.

11.

Europaparlamentet kräver att medlemsstaterna upphör med alla former av rasprofilering eller etnisk profilering. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning att tillhandahålla mer utbildning om hur man kan undvika olaglig profilering i brottsbekämpningssammanhang och hjälpa till att förstå och undanröja fördomar. Parlamentet påminner om att unionsrätten förbjuder profilering som leder till diskriminering av fysiska personer på grundval av personuppgifter som till sin natur är särskilt känsliga för grundläggande rättigheter och friheter, i enlighet med direktiv (EU) 2016/680 (28) och förordning (EU) 2016/679 (29).

12.

Europaparlamentet erkänner att rasifierade grupper är oproportionerligt representerade bland den europeiska befolkningen i det lägre inkomstskiktet och uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att lyfta frågan om de rasifierade gruppernas särskilda behov på områden som utbildning, boende, hälsa, sysselsättning, polisväsende, sociala tjänster, rättssystemet samt politiskt deltagande och representation. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att fullt ut utnyttja barngarantin för att också ta itu med den strukturella rasismen mot rasifierade barn och utarbeta särskilda nationella program som syftar till att bryta den cirkel av fattigdom som i överväldigande hög utsträckning drabbar rasifierade barn.

13.

Europaparlamentet välkomnar EU:s åtgärder vad gäller de människor som flyr från Ukraina och aktiveringen av direktivet om tillfälligt skydd (30). Parlamentet är bekymrat över rapporter om diskriminerande och rasistiska incidenter vid gränserna mot färgade personer och minoriteter, t.ex. romer, och påminner medlemsstaterna om varje individs rätt att söka asyl och att behandlas med respekt enligt internationell rätt (31). Parlamentet upprepar att migrationskontroller och gränskontroller inte kan sättas före människors säkerhet, rättigheter och liv, och uppmanar kommissionen att integrera dimensionen om likabehandling oavsett ras i EU:s rättsliga och politiska ram för migration.

14.

Europaparlamentet beklagar att romska befolkningsgrupper fortfarande är bland de mest diskriminerade och utsatta grupperna i EU. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra rådets rekommendation om romers jämlikhet, inkludering och delaktighet som antogs den 12 mars 2021 samt EU:s strategiska ram för romers jämlikhet, inkludering och delaktighet och att fullt ut utnyttja de tillgängliga medlen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att officiellt erkänna antiziganism som en särskild form av rasism mot romer.

15.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder mot den oroväckande ökningen av antisemitism i EU. Parlamentet noterar att den judiska befolkningen i EU har minskat under de senaste åren och att 38 % av judarna har övervägt att lämna EU under de senaste fem åren på grund av oro för deras säkerhet och trygghet (32).

16.

Europaparlamentet fördömer sedvänjor som kvinnlig könsstympning, äktenskaplig fångenskap och så kallade hedersbrott som särskilt drabbar kvinnor, och begär att förövarna ska ställas till svars för sådana handlingar. Parlamentet efterlyser ökad medvetenhet och opinionsbildning för att sätta stopp för sådan skadlig praxis i EU, både på nationell nivå och EU-nivå.

17.

Europaparlamentet betonar att många kvinnor av afrikansk härkomst och andra rasifierade kvinnor är drabbade av nedärvd fattigdom och uteslutning och konsekvent förekommer bland de grupper som har sämst tillgång till hälso- och sjukvård och utsätts för diskriminering i samband med obstetriska tjänster, mödravård och barnomsorg (33).

18.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att hälso- och sjukvårdstjänster är rustade för att hantera specifika hälsoproblem som främst drabbar människor med ursprung i Afrika, Mellanöstern, Latinamerika och Asien, bland annat genom att tillhandahålla nödvändig fortbildning och att uppdatera läkarutbildningarnas kursplaner i enlighet därmed.

19.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta särskilda åtgärder för att bekämpa könsstereotyper och undanröja diskriminering och ojämlikheter, samt att sätta stopp för könsrelaterat våld mot rasifierade kvinnor, bland annat genom antagandet av det föreslagna direktivet om bekämpande av våld mot kvinnor och våld i hemmet (COM(2022)0105), genom att lägga till könsrelaterat våld på förteckningen över EU-brott och genom att kriminalisera tvångssterilisering och tvångsabort samt tillhandahålla rättsmedel, stöd och upprättelse till offren.

20.

Europaparlamentet understryker utbildningens, kulturens och idrottens roll för att motverka stereotyper grundade på ras och etnisk tillhörighet och främja jämlikhet och social delaktighet. Parlamentet anser att medlemsstaterna bör hantera rasism och diskriminering i ett tidigt skede och integrera inkluderande utbildning i alla officiella läroplaner. Parlamentet understryker bestämt vikten av att erkänna och lära ut rasismens och antisemitismens historiska rötter, bland annat i syfte att främja en bättre förståelse av dagens migration. Parlamentet är oroat över hur rasism och diskriminering påverkar den fysiska och psykiska hälsan hos barn och ungdomar med invandrarbakgrund och hos andra rasifierade personer, då det hindrar deras integration i samhället. Parlamentet håller fast vid att dessa fördomar har en långsiktig inverkan i deras vuxna liv. Parlamentet fördömer kraftfullt utövandet av all segregering på grund av ras eller etniskt ursprung i skolor, vilket fortfarande förekommer i EU och har en oproportionerligt stor inverkan på barn tillhörande rasminoriteter och etniska minoriteter. Parlamentet varnar för att detta leder till marginalisering, vidmakthåller strukturell diskriminering och hindrar lika tillgång till livskvalitet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att införa eller stärka en inkluderande politik för att förhindra socialt utanförskap samt att vidta konkreta åtgärder för att stödja barn tillhörande rasminoriteter och etniska minoriteter.

21.

Europaparlamentet uppmanar med kraft EU:s institutioner att ta hänsyn till intersektionell diskriminering i EU:s lagstiftning och politik om antidiskriminering och att främja en EU-ram i frågan, i nära samarbete med medlemsstaterna och de grupper som berörs.

22.

Europaparlamentet betonar behovet av att säkerställa att samtliga grupper som påverkas av intersektionell diskriminering, särskilt minoritetsgrupper, på ett meningsfullt sätt kan delta i beslutsfattandet på EU-nivå, nationell nivå och lokal nivå.

23.

Europaparlamentet uppmanar alla medlemsstater att samla in jämförbara och gedigna disaggregerade jämlikhetsdata för att fullt ut förstå och dokumentera diskriminering, analysera sociala problem och hantera ojämlikhet på ett holistiskt sätt, byggt på frivilligt deltagande, självidentifiering och informerat samtycke, samtidigt som anonymitet och konfidentialitet skyddas, samhällsgruppers deltagande i definiering av kategorier, analys och utvärdering säkerställs, de främsta principerna i EU:s dataskyddslagstiftning och grundläggande rättigheter respekteras och nationell lagstiftning efterlevs. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att utveckla gemensamma metoder för detta tillsammans med medlemsstaterna i syfte att säkerställa att de insamlade uppgifterna är jämförbara, korrekta och tillförlitliga. Parlamentet stöder FRA:s arbete med att analysera uppgifterna och välkomnar den fortsatta utvecklingen på detta område, i linje med dess nya mandat och genom strukturerat och nära samarbete med byråerna för rättsliga och inrikes frågor och berörda grupper.

24.

Europaparlamentet uppmanar med kraft alla medlemsstater att anta nationella handlingsplaner mot rasism och diskriminering före utgången av 2022 som tar hänsyn till rasismens historiska rötter och skapar en kultur av hågkomst, i enlighet med EU:s handlingsplan mot rasism. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka transparensen och deltagandet av rasifierade grupper i arbetet i undergruppen för nationella handlingsplaner mot rasism, bland annat genom att tillhandahålla information om nationella kontaktpunkter. Parlamentet betonar behovet av att fortsätta med EU:s handlingsplan mot rasism efter 2025 och utveckla den mot att bli en fullfjädrad EU-strategi, samt uppmanar kommissionen att säkerställa kontinuiteten i detta arbete före utgången av sitt nuvarande mandat.

25.

Europaparlamentet understryker behovet av en mekanism för kontroll och ansvarsutkrävande i syfte att säkerställa att EU:s lagstiftning och politik gällande antirasism och antidiskriminering tillämpas och efterlevs ändamålsenligt, och påminner om vikten av att civilsamhällets organisationer deltar i denna process. Parlamentet efterlyser antagandet av en rekommendation från rådet om nationella handlingsplaner mot rasism och diskriminering i syfte att stärka åtagandet och övervakningsmekanismen för de gemensamma vägledande principerna och efterföljande indikatorerna på framsteg.

26.

Europaparlamentet påminner om sitt stöd till det civila samhällets organisationer, särskilt när det gäller antirasism, antidiskriminering och tolerans. Parlamentet insisterar på att antirasistiska människorättsförsvarare måste skyddas och stödjas i sitt arbete. Parlamentet påminner om behovet av särskilt avsatt och tillräcklig EU-finansiering för det civila samhällets organisationer. Parlamentet understryker vidare vikten av regelbunden och strukturerad dialog med organisationer i det civila samhället som arbetar med rättvisa och jämlikhet oavsett ras på europeisk, nationell och lokal nivå. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att tillsammans med det civila samhällets organisationer och berörda grupper utveckla och genomföra kampanjer för att öka medvetenheten hos allmänheten och motverka de stereotypier och fördomar som är vanliga bland befolkningen. Parlamentet efterlyser mer relevanta finansieringsmöjligheter inom programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden när det gäller kampen mot diskriminering. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att det ständiga forumet för det civila samhällets organisationer mot rasism formellt inkluderas i utarbetandet av relevant politik och lagstiftning. Parlamentet fördömer attacker i olika former (bland annat hatpropaganda, ofördelaktiga skattesystem, strategiska rättsprocesser för att hindra offentlig debatt, attacker mot kontor eller personer som arbetar på dem) mot civilsamhälleliga organisationer som tillhandahåller stöd till medborgare och sakkunskap till beslutsfattare på detta område.

27.

Europaparlamentet understryker vikten av representation och mångfald för att skapa inkluderande samhällen. Parlamentet påminner om att medierna har ett ansvar att spegla hela mångfalden i samhället och beklagar den nuvarande bristen på mångfald på alla nivåer. Parlamentet fördömer den rasistiska retoriken från vissa mediekanaler som stigmatiserar rasifierade grupper. Parlamentet betonar dessutom vikten av jämn könsfördelning och rasifierade personers deltagande i medierna för att säkerställa tillfredställande representation och förse barn som tillhör rasifierade grupper med positiva förebilder.

28.

Europaparlamentet understryker vilka avgörande effekter kampanjer och initiativ för mediekunskap kan ha för att motverka rasdiskriminerande budskap som sprids genom desinformation. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att lägga större vikt vid utvecklingen av kritiskt tänkande, mediekunskap och digitala färdigheter för att bekämpa rasism och diskriminering. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att kartlägga och analysera verksamheter och finansieringskällor för europeiska extremistgrupper som sprider hat, däribland sådana som har nära kopplingar till Ryssland och som används för att destabilisera EU och undergräva dess sammanhållning, samt att vidta ytterligare åtgärder för att bekämpa dessa organisationers verksamhet i EU.

29.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ om miniminormer för jämlikhetsorgan, som syftar till att säkerställa lika skydd mot diskriminering i hela EU och uppmanar kommissionen att lägga fram ett ambitiöst förslag i detta avseende. Parlamentet uppmanar kommissionen att anta konkreta lagstiftningsåtgärder för att stärka jämlikhetsorganens roll och oberoende i medlemsstaterna och se till att de har tillräcklig finansiering för att kunna utföra sina uppgifter, särskilt när det gäller att bättre samla in uppgifter i syfte att kartlägga diskriminering och ojämlikhet i hela EU. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att se till att alla jämlikhetsorgans mandat omfattar alla former av diskriminering, inklusive viktimisering och hatpropaganda.

30.

Europaparlamentet beklagar djupt att strukturell rasism fortfarande förekommer i samhället i EU. Parlamentet kräver att EU-institutionerna hanterar rasismen inom sina strukturer och underrepresentationen av rasifierade grupper och andra diskriminerade grupper, särskilt i beslutsfattande positioner, och att utan dröjsmål anta en strategi för mångfald och inkludering i arbetslivet. Parlamentet betonar att en person bör anställas på grundval av meriter, kvalifikationer och färdigheter. Parlamentet påminner om att hatpropaganda enligt artikel 10 i parlamentets arbetsordning är förbjudet precis som ärekränkande språkbruk och uppvigling till diskriminering, och uppmanar sin talman och sina utskottsordförande att korrekt genomföra dessa bestämmelser och säkerställa ordentliga utredningar och uppföljningar av fall där det konstateras att denna regel har överträtts.

31.

Europaparlamentet välkomnar i detta avseende antagandet av Europaparlamentets mångfaldsstrategi och dess färdplan för 2022–2024. Parlamentet betonar att det också är respektive politiska grupps ansvar att verkställa denna strategi i sin strategi för mänskliga rättigheter.

32.

Europaparlamentet ser positivt på att kommissionen 2021 utnämnde den första samordnaren för antirasism och att samordnaren för bekämpning av antisemitism och främjande av judiskt liv fortlöpande har utsetts sedan 2015. Parlamentet uppmanar kommissionen att skyndsamt utse samordnaren för bekämpning av antimuslimskt hat. Parlamentet beklagar att tjänsten har varit vakant sedan juli 2021. Parlamentet påminner om att dessa funktioner bör vara permanenta och att samordnarna därför bör upprätthållas och stödjas ekonomiskt. Parlamentet understryker den centrala roll som samordnaren mot rasism och EU:s högnivågrupp för bekämpande av rasism, främlingsfientlighet och intolerans spelar när det gäller att integrera jämlikhet oavsett ras i all EU-politik.

33.

Europaparlamentet är oroat över den fortsatta spridningen av rasistiska och främlingsfientliga konspirationsteorier, som uppmuntrar till hat och våld, inklusive hatbrott runtom i världen. Parlamentet är oroat över hur dessa teorier, såsom teorin om ”det stora folkutbytet”, integreras i den politiska diskursen av ett antal politiska aktörer från extremhögern i medlemsstaterna och understryker att detta är ett hot mot unionens grundläggande gemensamma värderingar.

34.

Europaparlamentet påminner om sin ståndpunkt avseende kommissionens årliga rapport om rättsstatsprincipen, och i synnerhet sin uppmaning att integrera ett särskilt avsnitt om civilsamhällets organisationer och att omfatta grundläggande rättigheter, inbegripet icke-diskriminering på grund av ras, hudfärg eller etniskt ursprung. Parlamentet efterlyser dessutom en sammanfattning av genomförandet av EU:s handlingsplan mot rasism i rapportens landskapitel.

35.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EGT L 180, 19.7.2000, s. 22.

(2) EGT L 303, 2.12.2000, s. 16.

(3) EUT L 328, 6.12.2008, s. 55.

(4) EUT L 315, 14.11.2012, s. 57.

(5) EUT L 156, 5.5.2021, s. 1.

(6) EUT C 93, 19.3.2021, s. 1.

(7) https://edoc.coe.int/en/living-together-diversity-and-freedom-in-europe/9741-covid-19-an-analysis-of-the-anti-discrimination-diversity-and-inclusion-dimensions-in-council-of-europe-member-states.html

(8) EUT C 108, 26.3.2021, s. 2.

(9) EUT C 385, 22.9.2021, s. 104.

(10) EUT C 362, 8.9.2021, s. 63.

(11) EUT C 445, 29.10.2021, s. 150.

(12) EUT C 347, 9.9.2022, s. 2.

(13) EUT C 347, 9.9.2022, s. 15.

(14) ECRI, yttrande om begreppet ”rasifiering”, av den 8 december 2021.

(15) Europaparlamentet, studie för utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, Protection against racism, xenophobia and racial discrimination, and the EU Anti-racism Action Plan (Skydd mot rasism, främlingsfientlighet och rasdiskriminering, och EU:s handlingsplan mot rasism), maj 2022.

(16) FRA:s rapport om grundläggande rättigheter 2022, av den 8 juni 2022, s. 84.

(17) Begreppet ”romer” (engelskans Romani people) omfattar olika folkgrupper, bland annat romer, kalé, manouches, ashkalier, resandefolk, lovara, rissende, boyash, domare, kalderash, romanichild och sinti.

(18) FRA, Second European Union Minorities and Discrimination Survey – Main results (Europeiska unionens andra undersökning av minoriteter och diskriminering – Huvudresultat), av den 6 december 2017.

(19) FRA, Second European Union Minorities and Discrimination Survey Muslims – Selected findings (Europeiska unionens andra undersökning av minoriteter och diskriminering. Muslimer – resultat i urval), av den 21 september 2017.

(20) FRA, Experiences and perceptions of antisemitism – Second survey on discrimination and hate crime against Jews in the EU (Erfarenheter av och uppfattningar om antisemitism – Andra undersökningen om diskriminering av och hatbrott mot judar i EU), av den 10 december 2018.

(21) Det europeiska centrumet för romernas rättigheter, Justice Denied: Roma in the criminal justice system, av den 2 mars 2022.

(22) Europeiska antirasistiska nätverket, 2014–2018 ENAR Shadow Report on racist crime and institutional racism in Europe, av den 11 september 2019.

(23) FRA, Rapport om grundläggande rättigheter 2022, av den 8 juni 2022, s. 84.

(24) FRA, Encouraging hate crime reporting – The role of enforcement and other authorities, 2021.

(25) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget. EUT L 193, 30.7.2018, s. 1.

(26) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa och för Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik. EUT L 231, 30.6.2021, s. 159.

(27) Europeiska antirasistiska nätverket, Justice Gap: Racism pervasive in criminal justice systems across Europe, av den 12 september 2019.

(28) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF. EUT L 119, 4.5.2016, s. 89.

(29) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). EUT L 119, 4.5.2016, s. 1.

(30) Rådets direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta. EUT L 212, 7.8.2001, s. 12.

(31) FRA, The war in Ukraine – Fundamental rights implications within the EU, av den 19 maj 2022, och FRA, EU-Ukrainian border checkpoints: First field observations, av den 23 mars 2022.

(32) FRA opinions – Experiences and perceptions of antisemitism.

(33) Equinox, Towards Gender Justice – Rethinking EU Gender Equality Policy from an Intersectional Perspective, maj 2021.

5.5.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 161/30

P9_TA(2022)0384

REPowerEU-kapitel i planer för återhämtning och resiliens

Europaparlamentets ändringar antagna den 10 november 2022 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2021/241 vad gäller REPowerEU-kapitel i planer för återhämtning och resiliens och om ändring av förordning (EU) 2021/1060, förordning (EU) 2021/2115, direktiv 2003/87/EG och beslut (EU) 2015/1814 (COM(2022)0231 – C9-0183/2022 – 2022/0164(COD)) (1)

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

[Ändring 1, om inget annat anges]

(2023/C 161/11)

EUROPAPARLAMENTETS ÄNDRINGAR (*1)

av kommissionens förslag

2022/0164(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av förordning (EU) 2021/241 vad gäller REPowerEU-kapitel i planer för återhämtning och resiliens och om ändring av förordning (EU) 2021/1060, förordning (EU) 2021/2115, direktiv 2003/87/EG och beslut (EU) 2015/1814

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 175 tredje stycket, artikel 177 första stycket och artiklarna 192.1, 194.2 och 322.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (3),

med beaktande av revisionsrättens yttrande,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)

Sedan Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (4) antogs har det inträffat geopolitiska händelser utan motstycke , vilka utlösts av Rysslands oprovocerade och olagliga militära invasion av Ukraina, vars direkta och indirekta socioekonomiska konsekvenser i hög grad har påverkat samhället och ekonomin i unionen samt dess befolkning och ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning . Framför allt har det blivit tydligare än någonsin att unionens energitrygghet och energioberoende är oumbärliga för en framgångsrik, hållbar och inkluderande återhämtning från covid-19-krisen, eftersom detta också är en viktig faktor som bidrar till den europeiska ekonomins resiliens.

(2)

På grund av de direkta kopplingarna mellan en hållbar återhämtning – som bygger på unionens resiliens och energitrygghet – och en minskning av beroendet av fossila bränslen, särskilt från Ryssland, och dess roll för en rättvis och inkluderande omställning, är faciliteten för återhämtning och resiliens ett lämpligt instrument för att förbättra unionens hantering av dessa nya utmaningar , samtidigt som man säkerställer att unionens lagstiftning (4 a) och befintliga internationella åtaganden följs .

(3)

I Versaillesförklaringen av den 10–11 mars 2022 uppmanade EU:s stats- och regeringschefer kommissionen att senast i slutet av maj föreslå en REPowerEU-plan för att gradvis minska beroendet av import av fossila bränslen från Ryssland, vilket senare upprepades i Europeiska rådets slutsatser av den 24–25 mars 2022. Detta bör göras i god tid före 2030 på ett sätt som är förenligt med EU:s gröna giv och de klimatmål för 2030 och 2050 som fastställs i den europeiska klimatlagen. Förordning (EU) 2021/241 bör därför ändras för att öka dess förmåga att stödja reformer och investeringar som är avsedda att diversifiera energiförsörjningen, särskilt avseende fossila bränslen, samt för att göra energisystemet säkrare, ekonomiskt överkomligt, tillgängligt och hållbart, särskilt med användning av förnybara energikällor, energieffektivitet och ökad kapacitet för lagring av energi, och därigenom stärka unionens strategiska oberoende tillsammans med en öppen ekonomi. Stöd bör också ges till reformer och investeringar som ökar energieffektiviteten och energibesparingarna i medlemsstaternas ekonomier genom bättre samstämmighet med direktivet om förnybar energi, energieffektivitetsdirektivet, direktivet om byggnaders energiprestanda och förordningen om ekodesign för hållbara produkter .

(3a)

Utfasningen av importberoendet av fossila bränslen från Ryssland bör leda till en minskning av unionens totala energiberoende. I linje med faciliteten för återhämtning och resiliens bör REPowerEU-kapitlen i planerna för återhämtning och resiliens bidra till att öka och stärka unionens strategiska oberoende, utan att dess beroende av import av råvaror från tredjeländer ökar alltför mycket.

(4)

I syfte att maximera komplementariteten, enhetligheten och samstämmigheten i unionens och medlemsstaternas politik och åtgärder för att göra unionens energiförsörjning mer oberoende, trygg och hållbar bör dessa energirelaterade reformer och investeringar fastställas i ett särskilt REPowerEU-kapitel i planerna för återhämtning och resiliens.

(4a)

För att främja målen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt avseende ekonomisk, social och territoriell sammanhållning bör medlemsstaterna för utarbetandet av REPowerEU-kapitlen se till att medlen fördelas på lämpligt sätt mellan regionerna, samtidigt som hänsyn tas till varje regions behov och utmaningar.

(4b)	Särskild hänsyn bör tas till avlägsna, perifera och isolerade regioner och öar som redan har ytterligare begränsningar.

(5)

I syfte att maximera räckvidden för unionens insatser bör alla medlemsstater som lämnar in en plan för återhämtning och resiliens efter ikraftträdandet av denna förordning vara skyldiga att inkludera ett REPowerEU-kapitel i sina planer. Denna skyldighet bör särskilt gälla reviderade planer som medlemsstaterna lämnar in från och med den 30 juni 2022 för att ta hänsyn till det uppdaterade högsta ekonomiska bidraget. Onödiga administrativa bördor bör undvikas.

(6)

REPowerEU-kapitlet bör omfatta nya reformer och investeringar som bidrar till REPowerEU-målen och tar itu med effekterna av den kris som orsakats av Rysslands militära angrepp på Ukraina . Kapitlet bör också innehålla en beskrivning av åtgärder som finansieras genom andra källor än faciliteten för återhämtning och resiliens och som bidrar till de energirelaterade mål som beskrivs i skäl 3. Beskrivningen bör omfatta åtgärder som genomförs mellan den 1 februari 2022 och den 31 december 2026, den period under vilken de mål som fastställs i denna förordning ska uppnås. Det är absolut nödvändigt att snabbt öka investeringarna i energieffektivitetsåtgärder, såsom användning av hållbara och effektiva uppvärmnings- och kylningslösningar, som utgör ett hållbart och effektivt sätt att hantera vissa av de mest akuta utmaningarna när det gäller energiförsörjning och energikostnader. Med tanke på de sociala konsekvenserna av ihållande höga och instabila energipriser och mot bakgrund av principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter bör särskild tonvikt läggas vid att ta itu med energifattigdom genom att stödja energifattiga och utsatta konsumenter. Vad gäller naturgasinfrastrukturen bör investeringarna och reformerna i REPowerEU-kapitlen för att diversifiera försörjningen bort från Ryssland bygga på de behov som för närvarande identifieras i den genomförda bedömningen, och de bör godkännas av det europeiska nätverket av systemansvariga för överföringssystemen för gas (Entso-G), fastställas i en anda av solidaritet vad gäller försörjningstrygghet och ta hänsyn till förstärkta beredskapsåtgärder , inbegripet energilagring, som vidtagits som en anpassning till nya geopolitiska hot och göra långsiktiga satsningar på den gröna omställningen genom att vara redo för vätgas . En betydande andel av åtgärderna i kapitlet bör ha en gränsöverskridande dimension eller flerstatsdimension, eller gränsöverskridande effekter eller effekter på flera stater, och bland annat bidra till europeiskt mervärde . Slutligen bör REPowerEU-kapitlen innehålla en förklaring och en beräkning av effekterna av kombinationen av reformer och investeringar som finansieras genom faciliteten för återhämtning och resiliens och åtgärder som finansieras genom andra källor än denna facilitet.

(6a)

En effektiv omställning till grön energi och ett snabbt minskat energiberoende bör ta hänsyn till de nya utmaningar som hushåll och mikroföretag samt små och medelstora företag, särskilt de mest utsatta, står inför. Dessa utmaningar rör energifattigdom, dvs. ett hushålls oförmåga, kopplat till orimliga priser, att tillgodose sina grundläggande energibehov och en bristande tillgång till väsentliga energitjänster för att garantera en grundläggande komfort och hälsa, en skälig levnadsstandard och hälsa, inklusive tillräcklig tillgång till värme, varmvatten, kyla, belysning och energi för att driva elapparater, inom det berörda nationella sammanhanget, befintlig socialpolitik och andra relevanta politikområden, som orsakats av höga energiutgifter och låg energieffektivitet i bostäder.

(6b)

Den nuvarande geopolitiska situationen kräver dessutom att unionen agerar för att bevara sin energitrygghet, dvs. kontinuerlig och avbrottsfri tillgång till energi, försörjningstrygghet och teknisk säkerhet som kan uppnås genom ökning av överförings- och distributionsnätens effektivitet och driftskompatibilitet, främjande av systemflexibilitet, undvikande av överbelastning, säkerställande av motståndskraftiga leveranskedjor, cybersäkerhet samt skydd och klimatanpassning av all infrastruktur, särskilt kritisk infrastruktur, samtidigt som man minskar det strategiska energiberoendet.

(7)

Det bör införas ett lämpligt bedömningskriterium som kommissionen kan använda för att bedöma reformerna och investeringarna i REPowerEU-kapitlet och för att säkerställa att de är lämpliga för att uppnå de särskilda REPowerEU-målen. Betyget A bör krävas enligt detta nya bedömningskriterium som en förutsättning för kommissionens godkännande av planen för återhämtning och resiliens.

(7a)

Den effektiva omställningen till grön energi och en snabb minskning av energiberoendet på ett inkluderande sätt kräver åtgärder för att öka energieffektiviteten och energibesparingar i byggnader och snabbare minska koldioxidutsläppen i industrier. För att påskynda Europas gröna omställning måste andelen hållbar och förnybar energi i energimixen öka och åtgärder måste vidtas för att ta itu med flaskhalsar i infrastrukturen och arbetskrafts- och kompetensbrist. Den digitala kunskapens och teknikens potential för den gröna omställningen bör utnyttjas.

(8)

Det räcker inte att investera i enbart infrastruktur och teknik för att säkerställa att beroendet av fossila bränslen minskas. Medel bör avsättas för omskolning och kompetenshöjning för att öka arbetskraftens gröna kompetens. Detta ligger i linje med syftet med Europeiska socialfonden+, vilket är att stödja medlemsstaterna i arbetet med att uppnå en kvalificerad och motståndskraftig arbetskraft som är förberedd för framtidens arbetsliv. Mot bakgrund av detta bör medel som begärs från Europeiska socialfondens+ anslag för att stödja REPowerEU-målen bidra till att stödja åtgärder för omskolning och kompetenshöjning av arbetskraften. Kommissionen kommer att bedöma om åtgärderna i REPowerEU-kapitlen avsevärt bidrar till omskolning för att öka arbetskraftens gröna kompetens.

(9)	Tillämpningen av detta system bör inte påverka något annat rättsligt krav i förordning (EU) 2021/241 om inte annat föreskrivs i den här förordningen.

(9a)	Åtgärderna i REPowerEU-kapitlen bör inte undergräva den övergripande gröna och digitala ambitionsnivån i rådets redan antagna genomförandebeslut om godkännande av planerna för återhämtning och resiliens.

(10)

Planen för återhämtning och resiliens, inklusive REPowerEU-kapitlet, bör bidra till att på ett ändamålsenligt sätt ta itu med alla eller en betydande del av de utmaningar som identifierats i de relevanta landsspecifika rekommendationerna, inbegripet de landsspecifika rekommendationer som kommer att antas under planeringsterminen 2022 och som bland annat avser de energiutmaningar som medlemsstaterna står inför.

(11)

En effektiv omställning till grön energi och ett minskat energiberoende kräver betydande digitala investeringar. I linje med förordning (EU) 2021/241 bör medlemsstaterna förklara hur åtgärderna i planen för återhämtning och resiliens, inklusive åtgärderna i REPowerEU-kapitlet, förväntas bidra till den digitala omställningen eller till de utmaningar som följer av den, och huruvida de står för ett belopp som bidrar till det digitala målet baserat på metoden för digital märkning. Med tanke på den aldrig tidigare skådade brådskan och betydelsen av att ta itu med de energiutmaningar som unionen står inför bör reformerna och investeringarna i REPowerEU-kapitlet dock inte beaktas när planens totala tilldelning beräknas vid tillämpningen av det krav på digitala mål som fastställs i förordning (EU) 2021/241. Medlemsstaterna bör dock sträva efter att i största möjliga utsträckning inkludera åtgärder i REPowerEU-kapitlet som bidrar till det digitala målet på grundval av metoden för digital märkning.

(11a)

De alltför långa administrativa förfarandena är ett av de största hindren för utbyggnaden av projekt för förnybar energi i enlighet med de mål som fastställts för investeringar i förnybar energi. Dessa hinder är bland annat de komplexa tillämpliga reglerna för val av plats och administrativa tillstånd för projekt, den komplexa och långdragna bedömningen av projektens miljöpåverkan eller bristen på tillräcklig personal hos tillståndsbeviljande myndigheter. Förenklade och kortare förfaranden för beviljande av administrativa tillstånd, inbegripet kortare och tydligare tidsfrister för beslut som ska fattas av behöriga myndigheter, är nödvändigt för att säkerställa att unionen uppnår sina energi- och klimatmål. För att påskynda tillståndsförfarandena bör kommissionen stödja medlemsstaterna i att identifiera områden som är särskilt lämpliga för spridning av projekt för förnybar energi och samtidigt fullt ut tillämpa relevant miljölagstiftning, för vilka tidsfristerna kan vara kortare.

(12)

I enlighet med artikel 18.4 q i förordning (EU) 2021/241 bör medlemsstaterna också lämna en detaljerad rapport från den obligatoriska och adekvata samrådsprocess som har genomförts med lokala och regionala myndigheter , arbetsmarknadens parter, icke-statliga organisationer och andra berörda parter som är relevanta för att uppnå REPowerEU-målen , i tillämpliga fall även inom jordbrukssektorn, för reformer och investeringar som ingår i REPowerEU-kapitlet. Sådana sammanfattningar bör beskriva tidsplanen för och etapperna av samråden, förteckna de berörda parter som rådfrågats, förklara resultatet av dessa samråd och beskriva hur de mottagna synpunkterna återspeglades i REPowerEU-kapitlen liksom vilka synpunkter som inte återspeglades och skälen till detta, samt ange hur de lokala och regionala myndigheterna och de andra berörda parterna kommer att involveras i genomförandet av REPowerEU-kapitlen och dess övervakning . Med förbehåll för nationella rättsliga ramar uppmanas medlemsstaterna att involvera de nationella parlamenten i debatter om ändringar av planerna. Unionens normer för allmänhetens deltagande, särskilt uppförandekoden för partnerskap, skulle kunna fungera som inspiration för de nationella myndigheterna när de genomför samrådsprocessen.

(13)

Tillämpningen av principen ”orsaka inte betydande skada” är mycket viktig för att säkerställa att de investeringar och reformer som genomförs som en del av återhämtningen från pandemin genomförs på ett hållbart sätt. Den bör fortsätta att tillämpas på de reformer och investeringar som stöds av faciliteten, med ett riktat och snävt undantag för reformer och investeringar som ska vara i drift senast den 31 december 2024 för att skydda EU:s akuta farhågor gällande energitryggheten , förutsatt att en uppsättning kumulativa villkor gäller . Den totala mängden resurser för reformer och investeringar som omfattas av detta undantag bör begränsas till ett högsta belopp som ska fastställas av kommissionen efter en omfattande behovsbaserad bedömning av omedelbara infrastrukturbehov. En sådan bedömning bör uppdatera kommissionens uppskattningar från maj 2022 enligt vilka investeringar, för att importera tillräckligt med LNG-gas och rörledningar från andra leverantörer, som uppskattas till 10 miljarder euro fram till 2030 kommer att krävas för en tillräcklig nivå av gasinfrastruktur, inbegripet LNG-importterminaler, rörledningar, för att ansluta underutnyttjade LNG-importterminaler och EU-nätet, och kapacitet för omvända flöden.

(13a)

Kapitlen om REPowerEU bör vara förenliga med den medlemsstatens nationella energi- och klimatplaner och med unionens klimatmål som fastställs i förordning (EU) 2021/1119.

(13b)

REPowerEU-kapitlet bör innehålla åtgärder som har en gränsöverskridande dimension eller effekt som omfattar flera länder. Under hela förfarandet bör kommissionen och medlemsstaterna sträva efter och upprätthålla ett nära samarbete. Vidare bör medlemsstaterna uppmuntras att samarbeta sinsemellan så tidigt som möjligt i syfte att utveckla åtgärder som är gränsöverskridande eller omfattar flera länder och som ska inkluderas i REPowerEU-kapitlen.

(14)

Ytterligare incitament bör ges för att få medlemsstaterna att begära lån, genom att förtydliga låntilldelningsförfarandet. I enlighet med förordning (EU) 2021/241 får medlemsstaterna begära lån till och med den 31 augusti 2023 , förutsatt att de har underrättat kommissionen om sin avsikt att begära sådant lånestöd . En avsikt att lämna in en begäran om lån bör meddelas kommissionen 30 dagar efter ikraftträdandet av denna förordning så att de återstående medlen kan omfördelas under ordnade former och så att medlemsstaten kan begära sådant stöd . När medlemsstaterna tillkännager sin avsikt att begära lånestöd och när de lämnar in en sådan begäran om lån bör de handla i god tro och i möjligaste mån effektivt begära sådant stöd, så att omfördelningen blir förutsägbar och effektiv. Kommissionen bör samtidigt, på lika villkor och utan onödigt dröjsmål underrätta Europaparlamentet och rådet om hur situationen för begäran om lån och den föreslagna tilldelningen av lånestöd ser ut.

(14a)

Medlemsstaterna uppmuntras att lämna in REPowerEU-kapitlen så snart som möjligt och helst inom två månader efter ikraftträdandet av denna ändringsförordning för att främja synergier mellan REPowerEU-kapitlen i de nationella planerna för återhämtning och resiliens. För att säkerställa ett snabbt genomförande bör kommissionen och rådet slutföra bedömningen och godkännandet av planerna för återhämtning och resiliens, ändrade genom inkluderingen av REPowerEU-kapitlen, så snart som möjligt, helst inom en månad efter denna ändringsförordnings ikraftträdande. Likaså uppmanas kommissionen och medlemsstaterna starkt att ingå operativa arrangemang senast en månad efter antagandet av rådets genomförandebeslut. I detta syfte uppmuntras kommissionen och medlemsstaterna att bygga vidare på erfarenheterna från tidigare förhandlingar om de operativa avtal som redan ingåtts.

(15)	För att uppmuntra till en hög ambitionsnivå för reformer och investeringar som ska ingå i REPowerEU-kapitlet bör dessutom nya särskilda finansieringskällor tillhandahållas.

(15a)

Kommissionen har antagit ett förslag till rådets förordning om en krisintervention för att komma till rätta med de höga energipriserna, som omfattar ett solidaritetsbidrag till den fossila industrin, vilket är tillämpligt i alla medlemsstater. En andel av inkomsterna genom detta nya bidrag skulle kunna göras tillgänglig i form av externa inkomster avsatta för särskilda ändamål till förmån för REPowerEU-kapitlen som motsvarar behovet av att uppnå REPowerEU-målen.

(16)

▌ Den aktuella ekonomiska och geopolitiska situationen kräver att unionen mobiliserar tillgängliga resurser för att snabbt diversifiera unionens energiförsörjning och minska beroendet av fossila bränslen före 2030. Mot bakgrund av detta bör ▌Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (5) ändras för att tidigarelägga auktioneringen av utsläppsrätter från utsläppstaket till reformer och investeringar som bidrar till REPowerEU-målen, inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens. I enlighet med målen i direktiv 2003/87/EG bör sådana inkomster inte stödja investeringar i infrastruktur eller anläggningar för fossila bränslen.

(16a)

Den nuvarande intagsnivån för utsläppsrätter i reserven är nödvändig för marknadsstabilitet för att på lång sikt förhindra en stor ökning av överskottet av utsläppsrätter i handeln med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen. Därför bör Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2015/1814l och direktiv 2003/87/EG (6 a) ändras för att förlänga fördubblingen av intaget i reserven för marknadsstabilitet till 24 % fram till 2030 och för att minska de övre tröskelvärdena och bufferttrösklarna i proportion till minskningen av den sammanlagda kvantiteten utsläppsrätter i unionen från och med 2025.

(16b)

Kommissionen bör identifiera ytterligare resurser för att komplettera finansieringen av REPowerEU-kapitlen, bland annat genom att tillhandahålla flexibilitet i samband med outnyttjade medel.

(16c)

Vid tilldelningen av de högsta ekonomiska bidragen från de nya inkomsterna till REPowerEU-kapitlen bör den metod som anges i [bilagorna I/II/II] uppdateras för att beakta den nya geopolitiska situationen och de ändrade omständigheterna. Dessa indikatorer skulle kunna inbegripa en eller flera av följande åtgärder: energiberoende, särskilt beroende av tredjeländer, och i synnerhet Ryssland, ökning av hushållens energirelaterade kostnader för viktiga varor och tjänster, och andelen fossila bränslen i den inhemska bruttoenergiförbrukningen.

(17)

För att ge medlemsstaterna och regionerna tillräcklig flexibilitet när det gäller att hantera de nya utmaningarna bör Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 (6) ändras för att göra det möjligt att begära upp till 7,5 % av medlen från program med delad förvaltning för att bidra till REPowerEU-målen , som fastställs i förordning (EU) 2021/241 med hjälp av de stödåtgärder som avses i artikel 21c.1 b i den förordningen, med undantag för fossilfri vätgas, i artikel 21c.1 c i den förordningen, med undantag för anläggningar som är avsedda för transport av fossila bränslen, och i artikel 21c.1 d i den förordningen, samtidigt som förfarandekraven i samband med programgenomförandet förenklas , utöver den befintliga möjligheten att överföra upp till 5 % , förutsatt att den sistnämnda är helt uttömd . Denna möjlighet motiveras av behovet att uppnå REPowerEU-målen och ger medlemsstaterna och regionerna ytterligare flexibilitet som är avgörande för att de ska kunna hantera dessa akuta behov och bör motiveras av ett större ekonomiskt behov kopplat till ytterligare ▌investeringar som ingår i REPowerEU-kapitlet i förordning (EU) 2021/241 .

(17a)

EU:s utsläppshandelssystem inrättades för att skapa ett effektivt, förutsägbart och marknadsdrivet system för att minska utsläppen och hantera klimatkriserna. Även om ändringen av direktiv 2003/87/EG motiveras av en exceptionell situation är det fortfarande viktigt att inte undergräva förtroendet för marknaden för utsläppshandelssystemet genom kortsiktiga ingripanden, och denna ändring bör därför ses som en engångsåtgärd, som inte kommer att upprepas.

(17b)

För att ge medlemsstaterna ytterligare flexibilitet när det gäller omfördelning av medel i syfte att tillhandahålla skräddarsydda lösningar på energikrisen bör kommissionen bedöma möjligheten att tillåta finansiella överföringar inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning mellan Eruf, ESF och Sammanhållningsfonden för båda programperioderna.

▌

(19)

Utbetalningar inom ramen för REPowerEU bör göras enligt reglerna för faciliteten för återhämtning och resiliens till och med slutet av 2026. Utbetalningar av medel som begärs enligt artikel 26a i förordning (EU) 2021/1060 ska göras i enlighet med bestämmelserna i förordning (EU) 2021/1060 och respektive fondspecifika förordningar och bör göras under förutsättning att det finns tillgängliga medel som har godkänts i EU:s årliga budget.

(20)

En begäran om särskild finansiering för REPowerEU-åtgärder, inklusive utsläppsrätter för auktionering som förhandstilldelas inom EU:s utsläppshandelssystem enligt artikel 26a i förordning (EU) 2021/1060 ▌bör motiveras av ett större ekonomiskt behov kopplat till ytterligare reformer och investeringar i REPowerEU-kapitlet.

(20a)

På begäran av en medlemsstat, vars begäran ska lämnas in tillsammans med REPowerEU-kapitlet i en reviderad plan för återhämtning och resiliens, och för att säkerställa att det ekonomiska stödet tidigareläggs för att bättre svara mot den rådande energikrisen, kan ett belopp på upp till 20 % av den ytterligare finansiering som krävs för att finansiera medlemsstatens REPowerEU-kapitel betalas ut i form av en förfinansiering inom två månader efter det att kommissionen har antagit de rättsliga åtagandena, i den mån det är möjligt och med förbehåll för tillgängliga medel.

(21)	Kommissionen bör övervaka genomförandet av de reformer och investeringar som beskrivs i REPowerEU-kapitlet och deras bidrag till REPowerEU-målen, i enlighet med förordning (EU) 2021/241.

(22)

Nyliga geopolitiska händelser har i hög grad påverkat priserna på energi , livsmedel och byggmaterial och har även orsakat brister i de globala leveranskedjorna , lett till ökad inflation och skapat nya utmaningar, däribland risk för energifattigdom och högre levnadskostnader . Denna utveckling kan ha en direkt inverkan på förmågan att genomföra åtgärder som ingår i planerna för återhämtning och resiliens. I den utsträckning medlemsstaterna kan visa att detta innebär att ett visst delmål eller mål helt eller delvis inte längre kan uppnås bör sådana situationer kunna åberopas som objektiva omständigheter enligt artikel 21. I den utsträckning medlemsstaterna kan visa att uppnåendet av ett visst delmål eller mål står i strid med uppnåendet av facilitetens mål, inklusive REPowerEU-målen, bör även sådana situationer kunna åberopas som objektiva omständigheter enligt artikel 21. ▌Ingen begäran om ändring bör heller försvåra det övergripande genomförandet av planerna för återhämtning och resiliens. Medlemsstaterna bör även säkerställa att förslag till ändring av deras planer för återhämtning och resiliens svarar mot utmaningarna på grund av den senaste tidens geopolitiska händelser.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EU) 2021/241 ska ändras på följande sätt:

(1)

Artikel 4.1 ska ersättas med följande:

”1. I linje med de sex pelare som avses i artikel 3 i denna förordning och med den enhetlighet och de synergier som de genererar, inom ramen för covid-19-krisen, ska det allmänna målet för faciliteten vara att främja unionens ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning genom att förbättra medlemsstaternas resiliens, krisberedskap, anpassningsförmåga och tillväxtpotential, lindra krisens sociala och ekonomiska konsekvenser – särskilt för kvinnor, genom att bidra till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, genom att stödja den gröna omställningen, genom att bidra till uppnåendet av unionens klimatmål för 2030, som fastställs i artikel 2.11 i förordning (EU) 2018/1999, och uppfylla målet om ett klimatneutralt EU senast 2050 och den digitala omställningen, öka resiliensen , tryggheten och hållbarheten hos unionens energisystem genom en betydande minskning av beroendet av fossila bränslen , ökad användning av förnybar energi, ökad energieffektivitet och en diversifiering av energiförsörjningen på unionsnivå (REPowerEU-målen) och på så sätt bidra till ökad ekonomisk och social konvergens, återställa och främja hållbar tillväxt i och integrering av unionens ekonomier, främja skapande av sysselsättning av god kvalitet och bidra till unionens strategiska autonomi såväl som en öppen ekonomi samt skapa europeiskt mervärde.”

(1a)

Följande artikel ska införas:

”Artikel 13a

Förfinansiering av REPowerEU

Varje plan för återhämtning och resiliens som innehåller ett REPowerEU-kapitel får åtföljas av en begäran om förfinansiering. Under förutsättning att rådet antar det genomförandebeslut som avses i artiklarna 20.1 och 21.2 senast den 31 december 2023 ska kommissionen göra en förfinansiering på upp till 20 % av den ytterligare finansiering som begärs för att finansiera REPowerEU-kapitlet, enligt artiklarna 12 och 21a.”

(2)

Artikel 14 ska ändras på följande sätt:

(-a)

Punkt 2 ska ersättas med följande:

”En medlemsstat får begära lånestöd vid samma tidpunkt som en plan för återhämtning och resiliens enligt artikel 18 lämnas in, eller vid en annan tidpunkt till och med den 31 augusti 2023 , förutsatt att den har underrättat kommissionen om sin avsikt att begära sådant lånestöd inom 30 dagar efter den [dagen för denna ändringsförordnings ikraftträdande] . I det senare fallet ska begäran åtföljas av en ändrad plan för återhämtning och resiliens med ytterligare delmål och mål. Kommissionen får bevilja lån till en medlemsstat som inte har tillkännagett sin avsikt att begära sådant stöd inom 30 dagar efter den [dagen för denna ändringsförordnings ikraftträdande] i mån av tillgängliga resurser efter det att begäranden om lånestöd från medlemsstater som har tillkännagett sin avsikt inom 30 dagar efter den [dagen för denna ändringsförordnings ikraftträdande] har blivit godkända.”.

(a)

I punkt 3 ska följande led införas efter led b:

”ba)	eventuella reformer och investeringar i enlighet med artikel 21c.1,”.

(b)

Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4. Lånestödet till den berörda medlemsstatens plan för återhämtning och resiliens får inte vara högre än differensen mellan den totala kostnaden för planen för återhämtning och resiliens, i förekommande fall med ändringar, och det högsta ekonomiska bidraget enligt artikel 11, inklusive, i förekommande fall, de inkomster som avses i artikel 21a samt, i förekommande fall, medel från program med delad förvaltning till stöd för REPowerEU-målen enligt artikel 21b.”

(c)

Punkt 6 ska ersättas med följande:

”6. Genom undantag från punkt 5 får lånestödets belopp i undantagsfall ökas, under förutsättning att det finns tillgängliga medel, med hänsyn till den ansökande medlemsstatens behov samt begäranden om lånestöd som andra medlemsstater redan har lämnat in eller planerar att lämna in, och med tillämpning av principerna om likabehandling, solidaritet, proportionalitet och öppenhet. För att främja tillämpningen av dessa principer ska medlemsstaterna inom 30 dagar från den [den dag då denna ändringsförordning träder i kraft] underrätta kommissionen om huruvida de har för avsikt att begära lånestöd. När en medlemsstat tillkännager sin avsikt att begära lånestöd ska kommissionen utan onödigt dröjsmål underrätta Europaparlamentet och rådet samtidigt och på lika villkor. Inom 60 dagar efter den … [dagen för denna ändringsförordnings ikraftträdande] ska kommissionen utan onödigt dröjsmål underrätta Europaparlamentet och rådet, samtidigt och på lika villkor, om den föreslagna tilldelningen av lånestöd till de medlemsstater som har tillkännagett sin avsikt att begära sådant stöd.”

(2a)

Artikel 17.2 ska ersättas med följande:

”2. Åtgärder som inleddes från och med den 1 februari 2020 ska vara berättigade till finansiering, under förutsättning att de uppfyller kraven i denna förordning , utom åtgärder som ingår i REPowerEU-kapitlen, som får ha inletts tidigast den 1 februari 2022 .”

(2b)

I artikel 18.4 ska led h ersättas med följande:

”h)

Information om huruvida de åtgärder som ingår i planen för återhämtning och resiliens omfattar gränsöverskridande projekt eller projekt som omfattar flera länder. När det gäller REPowerEU-kapitlen, en bekräftelse på att minst 35 % av bidragen och minst 35 % av lånen, beroende på vad som är tillämpligt, som ska användas enligt REPowerEU-kapitlet anslås till åtgärder som har en gränsöverskridande dimension eller en flerlandsdimension eller effekt, även om de utförs av en medlemsstat, och ska bidra till de mål som anges i artikel 21c.1, såvida inte medlemsstaten beviljas ett undantag enligt artikel 21c.1 a.”

(2c)

I artikel 18.4 ska följande led införas:

”da)	En förklaring om att åtgärderna enligt artikel 21c.1 a uppfyller villkoren i artikel 21c.4 och 21c.4a.”

(3)

I artikel 18.4 q ska följande mening läggas till:

”q)

En detaljerad rapport från samrådsprocessen, som ska vara obligatorisk, lämplig och genomföras i enlighet med den nationella rättsliga ramen tillsammans med lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter, det civila samhällets organisationer, ungdomsorganisationer och andra berörda parter, för utarbetandet och, när så är möjligt, genomförandet av planen för återhämtning och resiliens och hur intressenternas synpunkter återspeglas i planen för återhämtning och resiliens. den detaljerade rapporten från samrådsprocessen ska särskilt innehålla en beskrivning av tidsplanen för samt etapperna av samråden med lokala och regionala myndigheter , arbetsmarknadens parter, icke-statliga organisationer och alla andra parter som berörs av REPowerEU-målen, förteckna de berörda parter som rådfrågats, förklara resultatet av dessa samråd om reformer och investeringar som ingår i REPowerEU-kapitlet , beskriva hur de mottagna synpunkterna återspeglades i REPowerEU-kapitlet , vilka synpunkter som inte återspeglades och av vilken anledning samt hur lokala och regionala myndigheter och andra berörda parter kommer att involveras i genomförandet av REPowerEU kapitlet och dess övervakning .”

(4)

I artikel 19.3 ska följande led införas:

”-da)

för de åtgärder enligt artikel 21c.1 a som uppfyller de kumulativa villkoren i artikel 21c.4 gäller följande:

—	Om åtgärden är nödvändig för att tillgodose det omedelbara behovet av försörjningstrygghet enligt artikel 21c.1 a.

—	Om det inte finns något lämpligt alternativ för ren teknik i fråga om kostnader eller tidsplan för genomförandet för att uppnå REPowerEU-målen enligt artikel 21c.1 a.

—	Om den potentiella skadan för EU:s miljömål i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852 begränsas till en absolut oundviklig omfattning.

—	Om den potentiella skadan för EU:s miljömål mildras genom kompletterande åtgärder eller andra åtgärder som bidrar till REPowerEU-målen, och att integriteten för EU:s klimatmål för 2030 och 2050 inte äventyras.

—	Om åtgärden ska vara i drift senast den 31 december 2024.”

”da)

Om reformerna och investeringarna enligt artikel 21c.1 effektivt bidrar till att trygga energiförsörjningen, diversifiera unionens energiförsörjning , öka energilagningskapaciteten eller på ett betydande sätt minska beroendet av fossila bränslen före 2030 , mot unionens mål för 2030, inbegripet energieffektivitet och förnybar energi, och mot unionens klimatneutralitetsmål .”

”fa)

Om minst 35 % av bidragen och minst 35 % av lånen, beroende på vad som är tillämpligt, som ska användas enligt REPowerEU-kapitlet anslås till åtgärder som har en gränsöverskridande dimension eller en flerlandsdimension eller effekt, även om de utförs av en medlemsstat, och ska bidra till de mål som anges i artikel 21c.1, såvida inte medlemsstaten beviljas ett undantag enligt artikel 21c.1 a.”

”ka)

Om den samrådsprocess som avses i artikel 18.4 q kopplat till de åtgärder som avses i artikel 21c.1 är lämplig och de relevanta synpunkterna från berörda parter återspeglas på ett korrekt sätt i innehållet i REPowerEU-kapitlet, och även om den detaljerade rapporten från samrådsprocessen beskriver tidsplanen för och etapperna av samråden, förtecknar de berörda parter som rådfrågats, förklarar resultatet av dessa samråd och beskriver hur de synpunkter som mottagits återspeglades i REPowerEU-kapitlet, vilka synpunkter som inte återspeglades och skälen till detta, samt anger hur de berörda parterna kommer att involveras i genomförandet av REPowerEU-kapitlen och dess övervakning.”

(4a)

Artikel 21.1 ska ersättas med följande:

”1. Om planen för återhämtning och resiliens, inbegripet relevanta delmål och mål, helt eller delvis inte längre kan uppnås av den berörda medlemsstaten på grund av objektiva omständigheter , inbegripet den kris som orsakats av Rysslands militära aggression mot Ukraina, eller om det krävs nya åtgärder för att hantera krisens effekter , får den berörda medlemsstaten lämna en motiverad begäran till kommissionen om att lägga fram ett förslag om att ändra eller ersätta rådets genomförandebeslut som avses i artikel 20.1 och 20.3. I detta syfte får medlemsstaten föreslå en ändrad eller en ny plan för återhämtning och resiliens. Medlemsstaterna får begära tekniskt stöd för att bereda ett sådant förslag inom ramen för instrumentet för tekniskt stöd.”

(4b)

Artikel 21.2 ska ersättas med följande:

”2. Om kommissionen anser att de skäl som lagts fram av den berörda medlemsstaten motiverar en ändring av den relevanta planen för återhämtning och resiliens ska kommissionen göra en bedömning av den ändrade eller nya planen för återhämtning och resiliens i enlighet med bestämmelserna i artikel 19, och lägga fram ett förslag om ett nytt genomförandebeslut av rådet i enlighet med artikel 20.1 inom en månad från det att begäran officiellt lämnades in. Den berörda medlemsstaten och kommissionen får vid behov enas om att förlänga den tidsfristen med en rimlig period. Rådet ska, som regel, anta det nya genomförandebeslutet inom fyra veckor efter det att kommissionens förslag har antagits.”

(5)

Artikel 23.1 ska ersättas med följande:

”När rådet har antagit ett genomförandebeslut som avses i artikel 20.1 ska kommissionen med den berörda medlemsstaten ingå ett avtal som utgör ett enskilt rättsligt åtagande i den mening som avses i budgetförordningen. Det rättsliga åtagandet för varje enskild medlemsstat får inte överstiga det totala ekonomiska bidrag som avses i artikel 11.1 a för 2021 och 2022, det uppdaterade ekonomiska bidrag som avses i artikel 11.2 för 2023 och det belopp som beräknats enligt artikel 21a.2.”

(6)

Efter kapitel III ska följande kapitel införas:

”KAPITEL IIIa

REPowerEU

Artikel 21a

Användning av inkomster från EU:s utsläppshandelssystem

(1) I enlighet med artikel 10e.4 i direktiv 2003/87/EG ska 20 000 000 000 EUR i löpande priser vara tillgängliga för att inom ramen för den här förordningen göra unionens energisystem mer resilient , tryggt och hållbart genom att minska beroendet av fossila bränslen och diversifiera energiförsörjningen på unionsnivå, öka energilagringskapaciteten på unionsnivå och genom att öka investeringar i energieffektivitet och förnybar produktion, och därigenom bidra till att säkerställa energi till en rimlig kostnad i unionen. Det beloppet ska tillgängliggöras i form av externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i den mening som avses i artikel 21.5 i budgetförordningen.

(2) Den andel av medlen enligt punkt 1 som är tillgänglig för varje medlemsstat ska beräknas på grundval av de indikatorer som fastställts för det högsta ekonomiska bidraget, enligt metoden i bilaga II för 70 % av beloppet och metoden i bilaga III för 30 % av beloppet.

(3) Beloppet enligt punkt 1 ska enbart tilldelas för de åtgärder som avses i artikel 21c.1.

(4) Åtagandebemyndiganden som täcker beloppet enligt punkt 1 ska automatiskt göras tillgängliga upp till de respektive belopp som avses i den punkten från och med den [den dag då denna ändringsförordning träder i kraft].

(5) Varje medlemsstat får lämna in en begäran till kommissionen om tilldelning av ett belopp som inte överstiger dess andel, genom att i sin plan inkludera de reformer och investeringar som beskrivs i artikel 21c.1 och ange de skattade kostnaderna för dessa.

(6) Rådets genomförandebeslut som antas i enlighet med artikel 20.1 efter ett förslag från kommissionen ska fastställa det inkomstbelopp som avses i artikel 10e.1 i direktiv 2003/87/EG och som tilldelas medlemsstaten efter tillämpning av punkt 2; detta belopp ska betalas ut i delbetalningar i enlighet med artikel 24 i denna förordning, under förutsättning att det finns medel tillgängliga, när medlemsstaten på ett tillfredsställande sätt har uppnått de delmål och mål som fastställts för genomförandet av de åtgärder som avses i artikel 21c.1.

Artikel 21b

Medel från program med delad förvaltning till stöd för REPowerEU-målen

(1)

Inom ramen för de medel som tilldelas dem inom ramen för delad förvaltning får medlemsstaterna begära att stödja de åtgärder som avses i artikel 21c.1 b i den här förordningen, med undantag för fossilfri vätgas, i artikel 21c.1 c i den här förordningen, med undantag för anläggningar som är avsedda för transport av fossila bränslen, och i artikel 21c.1 d i den här förordningen, med förbehåll för de villkor som fastställs i artikel 26a i förordning (EU) 2021/1060. Dessa medel ska användas enbart till förmån för den berörda medlemsstaten.

(a)

Medel får begäras enligt artikel 26a i förordning (EU) 2021/1060 för att stödja de åtgärder som avses i artikel 21c.1b i den här förordningen, med undantag för fossilfri vätgas, i artikel 21c.1 c i den här förordningen, med undantag för anläggningar som är avsedda för transport av fossila bränslen, och i artikel 21c.1 d i den här förordningen, under förutsättning att medlemsstaten redan har begärt överföringar från en viss fond upp till taket på 5 % i enlighet artikel 26.1 första och andra styckena.

▌

(2)

Begärda medel enligt punkt 1 ska genomföras i enlighet med bestämmelserna i förordning (EU) 2021/1060 och den fondspecifika förordningen för respektive fond med delad förvaltning. Tillhörande utbetalningar ska göras i enlighet med artikel 91 i förordning (EU) 2021/1060 och under förutsättning att det finns medel tillgängliga.

(3)	Kommissionen ska genomföra dessa medel genom delad förvaltning i enlighet med artikel 62.1 första stycket b i budgetförordningen.

Artikel 21c

REPowerEU-kapitlet i planerna för återhämtning och resiliens

(1) Planer för återhämtning och resiliens som lämnas in till kommissionen efter den [den dag då denna ändringsförordning träder i kraft] ska innehålla ett REPowerEU-kapitel. Kapitel om REPowerEU ska lämnas in så snart som möjligt efter det att denna ändringsförordning har trätt i kraft. I förekommande fall ska åtgärderna i kapitlet REPowerEU på lämpligt sätt prioritera behoven hos dem som drabbats av energifattigdom och minska sårbarheten under de kommande vintersäsongerna. REPowerEU-kapitlet ska innehålla en beskrivning av reformer och investeringar , från och med den 1 februari 2022, med motsvarande delmål och mål , en förklaring av bidraget till att ta itu med energifattigdom och minska beroendet av fossila bränslen, särskilt från Ryssland, och en kvantifiering av energibesparingarna , utöver de åtgärder som avses i punkt 2 a, som syftar till att bidra till REPowerEU-målen genom att

(a)

förbättra energiinfrastruktur och energianläggningar för att omedelbart säkerställa försörjningstryggheten när det gäller gas , framför allt LNG, särskilt för att diversifiera försörjningen i hela unionens intresse , samtidigt som man ser till att de relevanta infrastrukturerna är vätgasförberedda ,

(b)	främja energieffektivitet och energibesparingar i byggnader , bland annat genom investeringssystem som riktar sig till utsatta hushåll, små och medelstora företag och mikroföretag ,

(ba)

fasa ut fossila bränslen i industrin , öka kapaciteten för energilagring, öka produktionen och användningen av hållbar biometan, förnybar energi, förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung och förnybar eller fossilfri vätgas samt påskynda tillståndsprocesserna för anläggningar som producerar förnybar energi , inbegripet förbättring av relaterad elproduktion och annan infrastruktur, bland annat genom påskyndande tillståndsförfaranden ,

(bb)	ta itu med energifattigdom, särskilt genom åtgärder som gynnar utsatta hushåll och låginkomsthushåll,

(bc)	främja en minskning av energiefterfrågan, bland annat genom att utöka befintliga energibesparingslösningar,

(bd)	främja koldioxidsnåla energikällor inom unionen, [Ändr. 8]

(c)

tackla interna , energisammanlänkande och gränsöverskridande flaskhalsar i energiöverföringen , inbegripet nätanslutning till nya förnybara energikällor, och stödja transporter med nollutsläpp och infrastruktur för dessa på ett rättvist och inkluderande sätt , inklusive järnvägar och därmed bidra till fungerande och ekonomiskt överkomlig energi och transport i unionen ,

(d)

stödja målen i leden a, b och c genom en påskyndad omskolning för att öka arbetskraftens gröna och relaterade digitala kompetens samt energiomställningen, inbegripet för det administrativa genomförandet av dessa mål, samt stöd till värdekedjorna för material och tekniker som är viktiga för den gröna omställningen och användning av hållbara byggmaterial och byggprodukter, och därigenom minska beroendet av primära kritiska råvaror som är relevanta för energiomställningen .

(1a) Minst 35 % av bidragen och minst 35 % av lånen, beroende på vad som är tillämpligt, som ska användas enligt REPowerEU-kapitlet, ska anslås till åtgärder som har en gränsöverskridande dimension eller en flerlandsdimension eller effekt, även om de utförs av en medlemsstat, och ska bidra till de mål som anges i artikel 21c.1. Genom undantag får kommissionen bevilja en medlemsstat undantag från detta krav i något av följande fall:

(a)	om medlemsstaten kan visa att andra åtgärder som ingår i dess kapitel REPowerEU bättre uppfyller de mål som anges i artikel 21c.1, eller

(b)	om medlemsstaten kan visa att det inte finns tillräckligt många realistiska projekt som har en gränsöverskridande dimension eller flerlandseffekter, eller

(c)	om den berörda medlemsstaten beviljas ett undantag från detta minimikrav i den överstatliga bedömning av behovet av energitrygghet som avses i artikel 21ca, eller

(d)	om medlemsstaten kan visa att inga åtgärder med gränsöverskridande dimensioner eller flerlandseffekter kan slutföras under facilitetens livstid.

(2) REPowerEU-kapitlet ska också innehålla

(a)	en detaljerad beskrivning av eventuella reformer och investeringar som ingår i redan antagna genomförandebeslut av rådet och som förväntas bidra till REPowerEU-målen,

(b)

en beskrivning av andra åtgärder , även nationella och EU-finansierade kompletterande sådana, som bidrar till REPowerEU-målen, tillsammans med en tidsplan och den ekonomiska tilldelningen , och som ska genomföras från och med den 1 februari 2022 till och med den 31 december 2026 utan ekonomiskt stöd från faciliteten,

(c)

en detaljerad bedömning av hur samstämd varje åtgärd enligt punkt 1 är med övriga åtgärder i planen och en förklaring av hur kombinationen av de åtgärder som avses i punkt 1 och leden a och b i denna punkt är samstämda och ändamålsenliga och förväntas bidra till REPowerEU-målen, inklusive en beräkning av energibesparingarna,

(ca)

en kvalitativ förklaring av hur åtgärderna i REPowerEU-kapitlet förväntas bidra till den gröna omställningen, inbegripet biologisk mångfald, eller till de utmaningar som följer av den; klimatmålet på 37 % ska beräknas separat för REPowerEU-kapitlet och resten av planen för återhämtning och resiliens.

(3) De skattade kostnaderna för de reformer och investeringar i REPowerEU-kapitlet som avses i punkt 1 ska inte beaktas vid beräkningen av den totala tilldelningen för planen enligt artiklarna 18.4 f och 19.3 f. Utan hinder av denna bestämmelse ska kommissionen uppmuntra medlemsstaterna att föreslå åtgärder i REPowerEU-kapitlen som i möjligaste mån underlättar uppnåendet av åtminstone facilitetens digitala mål.

(4) ▌Principen ’orsaka inte betydande skada’ i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852 ▌ ska vara tillämplig på reformer och investeringar som förväntas bidra till REPowerEU-målen enligt punkt 1 a i den här artikeln , såvida inte följande villkor gäller:

(a)	Åtgärden är nödvändig för att tillgodose det omedelbara behovet av försörjningstrygghet enligt artikel 21c.1 a. och

(b)	Det finns inget lämpligt alternativ för ren teknik när det gäller kostnader eller tidsplan för genomförandet för att uppnå REPowerEU-målen enligt artikel 21c.1 a. och

(c)	Den potentiella skadan för EU:s miljömål mildras genom kompletterande åtgärder eller andra åtgärder som bidrar till REPowerEU-målen, och integriteten för EU:s klimatmål för 2030 och 2050 äventyras inte. och

(d)	Åtgärden ska vara i drift senast den 31 december 2024.

(4a) De åtgärder som omfattas av undantaget från kravet i artikel 5.2 i förordning (EU) 2021/241 enligt punkt 4 i den här artikeln ska genomgå följande bedömning:

—	huruvida det inte finns något lämpligt alternativ för ren teknik i fråga om kostnader eller tidsplan för genomförandet för att uppnå REPowerEU-målen enligt artikel 21c.1 a,

—	huruvida den potentiella skadan för EU:s miljömål i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852 begränsas till en absolut oundviklig omfattning.

—	huruvida den potentiella skadan för EU:s miljömål mildras genom kompletterande åtgärder eller andra åtgärder som bidrar till REPowerEU-målen, och integriteten för EU:s klimatmål för 2030 och 2050 inte äventyras.

—	huruvida åtgärden ska vara i drift senast den 31 december 2024.

(4b) Det totala beloppet för reformer och investeringar som syftar till att bidra till REPowerEU-målen i enlighet med artikel 21c.1 a i denna förordning ska begränsas till ett högsta belopp på [] miljarder euro, som fastställts av kommissionen efter en övergripande behovsbaserad bedömning av omedelbara infrastrukturbehov. De intäkter som görs tillgängliga i enlighet med artikel 10e.1 i direktiv 2003/87/EG [intäkter som genereras av EU:s utsläppshandelssystem] ska inte bidra till reformer och investeringar enligt artikel 21c.1 a i denna förordning.

(5) Bestämmelserna i denna förordning ska i tillämpliga delar gälla för reformerna och investeringarna i REPowerEU-kapitlet , med undantag för de investeringar i REPowerEU-kapitlet som finansieras med begärda resurser enligt artikel 26a i förordning (EU) 2021/1060 och de fondspecifika reglerna gäller .

Artikel 21ca

Överstatlig bedömning av behovet av energitrygghet

1. Kommissionen ska göra en bedömning av behovet av att trygga energiförsörjningen i unionen som helhet, innan den godkänner en plan för återhämtning och resiliens som innehåller REPowerEU-kapitlet. Denna bedömning ska syfta till att ge ett överstatligt perspektiv på unionens behov av energitrygghet, för att underlätta den mest effektiva resursanvändningen och uppnå REPowerEU-målen. Kommissionen ska i detta syfte, senast [en månad efter ikraftträdandet av denna ändringsförordning] utarbeta en rapport som kartlägger och utvärderar de mest brådskande infrastruktur- och investeringsbehoven för att trygga energiförsörjningen i unionen som helhet, inbegripet huvudsakligen gränsöverskridande projekt eller projekt som omfattar flera länder.

2. Den rapport som avses i punkt 1 ska omfatta åtminstone följande:

(a)	Risken för avbrott i energiförsörjningen i varje medlemsstat på kort och medellång sikt. och

(b)	De mest relevanta infrastruktur- och investeringsbehoven för att trygga energiförsörjningen i unionen som helhet, inbegripet en gränsöverskridande dimension och en dimension som omfattar flera länder.

3. Medlemsstaterna bör bidra till utarbetandet av den rapport som avses i punkt 1 genom att på kommissionens begäran tillhandahålla information om nationella behov och projekt avseende energitrygghet.

Artikel 21d

Övervakning av genomförandet av REPowerEU-kapitlen

(1) Kommissionen ska övervaka genomförandet av de åtgärder som beskrivs i REPowerEU-kapitlet och deras bidrag till REPowerEU-målen. För det ändamålet ska kommissionen inom [två månader efter denna ändringsförordnings ikraftträdande] föreslå en ändring av de delegerade akter som avses i artikel 29.4 a och artikel 30.2 i syfte att inkludera ytterligare indikatorer och upplysningar av relevans för REPowerEU-målen. De ytterligare indikatorer som föreslås ska vara begränsade till de mål som förtecknas i artikel 21c.1. Det förfarande som anges i artikel 33 ska tillämpas på antagandet och ikraftträdandet av ändringen av de delegerade akterna.

(2) Kommissionen ska lämna information om framstegen i genomförandet av REPowerEU-kapitlet genom ett särskilt avsnitt i årsrapporten till Europaparlamentet och rådet, i enlighet med artikel 31 , bland annat genom lärdomar efter bedömning av tillgängliga uppgifter om slutliga stödmottagare och exempel på bästa praxis, samt genom regelbundet och öppet informationsutbyte vid dialogen om återhämtning och resiliens .

(2a) Senast den… [ett år efter denna ändringsförordnings ikraftträdande] ska kommissionen förse Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén med en oberoende utvärderingsrapport om genomförandet av REPowerEU-kapitlen och deras bidrag till REPowerEU-målen och målen inom ramen för faciliteten.

(2b) Varje medlemsstat ska skapa en användarvänlig och offentlig portal med uppgifter i realtid om genomförandet av de åtgärder som ingår i kapitlen om REPowerEU, inklusive slutmottagare och stödmottagare.”

(7)	Bilaga V ska ändras i enlighet med bilaga I till den här förordningen.

Artikel 2

Förordning (EU) 2021/1060 ska ändras på följande sätt:

(1)

I artikel 11.1 ska följande led läggas till:

”e)	I tillämpliga fall, fördelningen av medel per regionkategori i enlighet med artikel 108.2 och de anslagsbelopp som det föreslås en begäran om enligt artikel 26a eller en överföring av enligt artikel 26, eller enligt artikel 111, inklusive en motivering.”

(2)

I artikel 22.3 g ska följande led läggas till:

”i)	en tabell med de totala anslagen för var och en av fonderna och, i förekommande fall, för varje regionkategori, för hela programperioden och per år, inklusive eventuella belopp som begärs enligt artikel 26a eller som förs över enligt artikel 26 eller enligt artikel 27,”.

(2a)

I artikel 24 ska följande punkt läggas till:

”7a.

För program som får stöd från Eruf, Sammanhållningsfonden eller ESF+ får medlemsstaten eller den förvaltande myndigheten till och med den 31 december 2025 begära ett belopp på upp till 7,5 % av budgeten för det ursprungliga nationella anslaget som ska bidra till finansieringen av åtgärder som stöder målen för REPowerEU enligt artikel 21c.1 b i förordning (EU) 2021/241, med undantag för fossilfri vätgas, i artikel 21c.1 c i förordning (EU) 2021/241, med undantag för anläggningar som är avsedda för transport av fossila bränslen, och i artikel 21c.1 d i förordning (EU) 2021/241. För program som får stöd från Eruf, Sammanhållningsfonden eller ESF+ ska sådana bidrag endast ges inom samma program och kräva ett kommissionsbeslut om ändring av programmet. De ska uppfylla alla rättsliga krav och ska godkännas på förhand av övervakningskommittén. Medlemsstaten eller den förvaltande myndigheten ska överlämna de reviderade finansiella tabellerna och det reviderade programmet till kommissionen.”

(3)

I artikel 26.1 ska följande införas efter första stycket:

”Om partnerskapsöverenskommelsen har godkänts och ett eller flera program ännu inte har antagits får en överföring till faciliteten för återhämtning och resiliens i enlighet med denna artikel begäras genom anmälan av en revidering av de uppgifter som avses i artikel 11.1 c, e och h i enlighet med artikel 69.9.”

(4)

I artikel 26.1 ska följande stycke införas:

▌

”3.	Om partnerskapsöverenskommelsen har godkänts och överföringen begärs i samband med inlämningen av ett program, ska den resulterande inkonsekvensen inte beaktas när programmet bedöms i enlighet med artikel 23.1.”

(5)

Följande artikel ska införas:

”Artikel 26a

Stöd till REPowerEU-målen

(1) Medlemsstater som till kommissionen lämnar in en plan för återhämtning och resiliens som innehåller ett REPowerEU-kapitel i enlighet med förordning (EU) 2021/241, får begära att ▌ upp till 7,5 % av varje fonds ursprungliga nationella anslag bidrar till att uppnå de REPowerEU-mål såsom de fastställs i förordning (EU) 2021/241 genom att stödja de åtgärder som avses i artikel 21c.1 b i den förordningen, med undantag för fossilfri vätgas, i artikel 21c.1 c i den förordningen, med undantag för anläggningar som är avsedda för transport av fossila bränslen, och i artikel 21c.1 d i den förordningen , under förutsättning att medlemsstaten redan har begärt överföringar från den fonden upp till taket på 5 % i enlighet artikel 26.1 första och andra styckena. ▌ Om partnerskapsöverenskommelsen ännu inte har godkänts ska begäran om att stödja REPowerEU-målen göras antingen i partnerskapsöverenskommelsen, inklusive genom anmälan av en revidering av de uppgifter som avses i artikel 11.1 c, e och h i enlighet med artikel 69.9, eller i en begäran om ändring av ett program. Om begäran gäller en ändring av ett program får endast medel för kommande kalenderår begäras. Sådana begäranden ska tillkomma utöver möjligheten att överföra medel enligt artikel 26 i den här förordningen.

(2) Överförda medel enligt artikel 26 i denna förordning ska genomföras i enlighet med bestämmelserna i förordning (EU) 2021/241. ▌ Begärda medel enligt artikel 26a i denna förordning ska genomföras i enlighet med förordning (EU) 2021/1060 och de bestämmelser som fastställs i den fondspecifika förordningen för respektive fond med delad förvaltning. Överförda medel från eller begärda medel som stöder REPowerEU-målen ska uteslutande användas till förmån för den berörda medlemsstaten.

(3) Om partnerskapsöverenskommelsen har godkänts och begäran att stödja REPowerEU-målen lämnas in innan antagandet av ett eller flera program, ska den resulterande inkonsekvensen mellan partnerskapsöverenskommelsen och programmen inte beaktas när programmet bedöms i enlighet med artikel 23.1. I sådana fall ska den berörda medlemsstaten lämna in en revidering av de uppgifter som avses i artikel 11.1 c, e och h, inbegripet en sammanfattning av ett obligatoriskt samråd med partner i enlighet med artikel 8.1, vilken ska utgöra en begäran om att stödja REPowerEU-målen i den mening som avses i den här artikeln.

(3a) Genom undantag från artikel 13 ska partnerskapsöverenskommelser inte ändras och programändringar inte medföra ändringar av de godkända partnerskapsöverenskommelserna.

(4) Om ett program behöver ändras för en begäran om att stödja REPowerEU-målen enligt denna artikel ska kommissionen, genom undantag från artikel 24.2 och 24.4, anta eller avslå ändringen vad gäller denna begäran och de resulterande programändringarna inom en månad från den dag då medlemsstaten lämnade in programmet. ▌Begäranden om ändring av ett program ska ange det totala belopp som bidrar till att REPowerEU-målen uppnås för varje år per fond och per regionkategori, i tillämpliga fall.

(5) FRO-medel, inbegripet eventuella medel som överförs från Eruf och ESF+ i enlighet med artikel 27, får inte överföras till faciliteten för återhämtning och resiliens och ska inte begäras stödja REPowerEU-målen enligt den här artikeln.

▌

(6a) Utgifter som uppkommit och betalats för åtgärder som avses i artikel 21c.1 b i förordning (EU) 2021/241, med undantag för fossilfri vätgas, i artikel 21c.1 c i den förordningen, med undantag för anläggningar som är avsedda för transport av fossila bränslen, och i artikel 21c.1 d i den förordningen ska räknas med i andelen av klimatmålen och klimatanpassningsmekanismen i enlighet med artikel 6 i den här förordningen.”

(5a)

I artikel 112 ska följande punkt läggas till:

”6a. Om en medlemsstat beslutar att begära medel enligt artikel 26a i denna förordning får, genom undantag från artikel 112.3 och 112.4, en medfinansieringsgrad på upp till 100 % tillämpas på utgifter som deklarerats i betalningsansökningar under de räkenskapsår som inleds den 1 juli 2022 och slutar den 30 juni 2026 för ett eller flera prioriterade områden i ett program som får stöd från Eruf, ESF+ eller Sammanhållningsfonden, för finansiering av åtgärder som stöder REPowerEU-målen enligt artikel 21c.1 b i förordning (EU) 2021/241, med undantag för fossilfri vätgas, i artikel 21c.1 c i den förordningen, med undantag för anläggningar som är avsedda för transport av fossila bränslen, och i artikel 21c.1 d i den förordningen.

En begäran om ändring av medfinansieringsgraden ska lämnas in som ändring av program i enlighet med artikel 24 och ska åtföljas av ett reviderat program.”

(6)	Bilagorna II och V ska ändras i enlighet med bilaga II till den här förordningen.

Artikel 2a

Förordning (EU) nr 1303/2013 ska ändras på följande sätt:

(1)

I artikel 60 ska följande punkter läggas till:

”2a. Genom undantag från artikel 60.1 och artikel 120.3 första och fjärde styckena på begäran av en medlemsstat får en medfinansieringsgrad på 100 % tillämpas på utgifter för främjande av energikrishanteringsförmåga i enlighet med REPowerEU-målen och stöd till utsatta hushåll och mikroföretag samt små och medelstora företag från och med den 1 februari 2022 för ett eller flera prioriterade områden i ett program som får stöd från Eruf, ESF eller Sammanhållningsfonden.

Ansökningar om ändring av medfinansieringsgraden ska lämnas in i enlighet med det förfarande för ändring av program som fastställs i artikel 30 och ska åtföljas av ett eller flera reviderade program.

Medfinansieringsgraden på 100 % ska endast tillämpas om den relevanta ändringen av det operativa programmet har godkänts av kommissionen innan den slutliga ansökan om mellanliggande betalning lämnas in i enlighet med artikel 135.2.

2b. I samband med den energikris som härrör från Rysslands angrepp mot Ukraina får de medel som är tillgängliga för programplanering under perioden 2014–2020 för målet Investering för tillväxt och sysselsättning på en medlemsstats begäran föras över mellan Eruf, ESF och Sammanhållningsfonden, oberoende av de procentsatser som avses i artikel 92.1 a–d. Kraven i artikel 92.4 ska inte tillämpas på dessa överföringar.

Medel som överförs mellan Eruf, ESF och Sammanhållningsfonden enligt denna punkt ska genomföras i enlighet med reglerna för den fond till vilken de överförs.”

▌

Artikel 4

Direktiv 2003/87/EG ska ändras på följande sätt:

(-1)

I artikel 10.3 ska följande stycke införas efter första stycket:

”Genom undantag från första stycket i denna punkt och som en extraordinär åtgärd och engångsåtgärd ska under perioden fram till den 31 december 2025 ett antal utsläppsrätter dras av från den volym utsläppsrätter som ska auktioneras ut från den 1 januari 2027 till den 31 december 2030 av medlemsstaterna i enlighet med punkt 2 i denna artikel, varvid dessa ska auktioneras ut under perioden fram till den 31 december 2025 i enlighet med artikel 10e, till dess att inkomsterna från sådan auktionering har nått upp till 20 miljarder euro.”

(1)

Följande artikel ska införas:

”Artikel 10e

Faciliteten för återhämtning och resiliens

(1) För perioden till och med den 31 december 2025 ska de utsläppsrätter som avses i artikel 10.3 andra stycket fördelas genom auktion tills inkomsterna från denna auktionering har nått upp till 20 miljarder EUR.

De inkomster som avses i första stycket i denna punkt ska göras tillgängliga för faciliteten för återhämtning och resiliens som inrättades genom förordning (EU) 2021/241 i syfte att bidra till de REPowerEU-mål som anges i artikel 21c.1 i den förordningen och ska genomföras i enlighet med bestämmelserna i den förordningen.

(2) Kommissionen ska säkerställa att de utsläppsrätter som är avsedda för faciliteten för återhämtning och resiliens auktioneras ut i enlighet med de principer och metoder som fastställs i artikel 10.4 i direktiv 2003/87/EG och i enlighet med artikel 24 i kommissionens förordning (EU) nr 1031/2010.

(3) Europeiska investeringsbanken (EIB) ska vara auktionsförrättare för de utsläppsrätter som ska auktioneras ut i enlighet med denna artikel på den auktionsplattform som har förordnats i enlighet med artikel 26.1 i kommissionens förordning (EU) nr 1031/2010 och ska göra auktionsinkomsterna tillgängliga för kommissionen.

(4) Intäkterna från auktioneringen av dessa utsläppsrätter ska utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046.”

Artikel 5

Ändringar av beslut (EU) 2015/1814

Artikel 1 i beslut (EU) 2015/1814 ska ändras på följande sätt:

I punkt 5 ska första stycket ▌ersättas med följande:

” Varje år ska, om det totala antalet utsläppsrätter i omlopp är mellan 700 miljoner och 921 miljoner, ett antal utsläppsrätter som motsvarar skillnaden mellan det totala antalet utsläppsrätter i omlopp, enligt det senaste offentliggörandet som avses i punkt 4 i denna artikel, och 700 miljoner räknas av från de volymer av utsläppsrätter som ska auktioneras ut av medlemsstaterna enligt artikel 10.2 i direktiv 2003/87/EG, och placeras i reserven under en period på 12 månader med början den 1 september det året. Om det totala antalet utsläppsrätter i omlopp är större än 921 miljoner utsläppsrätter, ska det antal utsläppsrätter som ska räknas av från de volymer av utsläppsrätter som ska auktioneras ut av medlemsstaterna i enlighet med artikel 10.2 i direktiv 2003/87/EG, och som ska placeras i reserven under en period på 12 månader från och med den 1 september det året, motsvara 12 % av det totala antalet utsläppsrätter i omlopp. Genom undantag från den sista meningen ska procentsatsen fördubblas till och med den 31 december 2030 . Från och med 2025 ska de tröskelvärden som avses i detta stycke minskas i proportion till den minskning av det sammanlagda antal utsläppsrätter i unionen som avses i artikel 9 i direktiv 2003/87/EG under samma år .”

▌

Artikel 5a

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 6

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar

Ordförande

På rådets vägnar

Ordförande

BILAGA I

Bilaga V till förordning (EU) 2021/241 ska ändras på följande sätt:

(a)

I avsnitt 2 ska följande led läggas till:

”2.12

De åtgärder som avses i artikel 21c.1 och 21c.2 förväntas bidra effektivt till unionens försörjningstrygghet för hela unionen, särskilt genom att diversifiera energiförsörjningen , öka energilagringskapaciteten eller på ett betydande sätt minska beroendet av fossila bränslen före 2030 , mot unionens mål för 2030, inbegripet energieffektivitet och förnybar energi och mot EU:s mål om klimatneutralitet . I förekommande fall ska åtgärderna i REPowerEU-kapitlet på lämpligt sätt prioritera behoven hos dem som drabbats av energifattigdom och minska sårbarheten under de kommande vintersäsongerna. ”.

När kommissionen bedömer de åtgärder som avses i artikel 21c.1 enligt detta kriterium ska den beakta följande:

Tillämpningsområde

—

Genomförandet av de planerade åtgärderna förväntas bidra avsevärt till att förbättra energiinfrastruktur och energianläggningar för att omedelbart säkerställa försörjningstryggheten när det gäller olja och gas , inbegripet LNG , särskilt för att diversifiera försörjningen i hela unionens intresse , samtidigt som det säkerställs att de relevanta infrastrukturerna är vätgasförberedda ,

eller

—	genomförandet av de planerade åtgärderna förväntas bidra avsevärt till att främja energieffektivitet och energibesparingar i byggnader , bland annat genom investeringar som riktar sig till utsatta hushåll, små och medelstora företag och mikroföretag, eller

—

eller

—	ta itu med energifattigdom, särskilt genom åtgärder som gynnar utsatta hushåll och låginkomsthushåll, eller

—	främja en minskning av energiefterfrågan, bland annat genom att utöka befintliga energibesparingslösningar, eller

—

genomförandet av de planerade åtgärderna förväntas tackla flaskhalsar i energiinfrastrukturen , inbegripet nätanslutning till nya förnybara energikällor , särskilt genom att upprätta gränsöverskridande sammanlänkningar med andra medlemsstater, eller stöder transporter med nollutsläpp och infrastruktur för dessa , på ett rättvist och inkluderande sätt , inklusive järnvägar och därmed bidra till att säkerställa ekonomiskt överkomlig energi och transport i unionen ,

eller

—

genomförandet av de planerade åtgärderna förväntas bidra avsevärt till att stödja omskolningen av arbetskraften i grön och relaterad digital kompetens samt energiomställningen, inbegripet för det administrativa genomförandet av dessa mål, samt till att stödja värdekedjorna för material och tekniker som är viktiga för den gröna omställningen, och användning av hållbara byggmaterial och byggprodukter, och därigenom minska beroendet av primära kritiska råvaror som är relevanta för energiomställningen ,

och

—

om åtgärderna och förklaringen enligt artikel 21c.1 kompletterar varandra, och tillsammans med åtgärderna enligt artikel 21c.2 a och b avsevärt bidrar till energitrygghet och till att diversifiera unionens energiförsörjning , öka energilagringskapaciteten eller avsevärt minska unionens beroende av fossila bränslen före 2030 , mot unionens mål för 2030, inbegripet energieffektivitet och förnybar energi och mot EU:s klimatneutralitetsmål .

Betyg

A – I stor utsträckning

B – I måttlig utsträckning

C – I liten utsträckning

2.12a.

Den samrådsprocess som avses i artikel 18.4 q angående de åtgärder som avses i artikel 21c.1 är lämplig och de relevanta synpunkterna från berörda parter återspeglas korrekt i REPowerEU-kapitlets innehåll.

Kommissionen ska beakta följande vid bedömningen enligt detta kriterium:

Tillämpningsområde

—	Den samrådsprocess som avses i artikel 18.4 q angående de åtgärder som avses i artikel 21c.1 är lämplig, och

—	den detaljerade samrådsrapporten beskriver samrådens tidsplan och stadier, noterar de berörda parter som har rådfrågats och förklarar resultatet av samråden, och

—	relevanta synpunkter från berörda parter återspeglas korrekt i REPowerEU-kapitlets innehåll, och

—	medlemsstaten har lämnat information om vilka uppgifter som inte återspeglades och av vilka skäl, och

—	medlemsstaten har lämnat information om hur de lokala och regionala myndigheterna och andra berörda parter kommer att involveras i genomförandet av REPowerEU-kapitlet och dess övervakning.

Betyg

A – I stor utsträckning

B – I måttlig utsträckning

C – I liten utsträckning

2.12b.

Om inte ett undantag beviljas medlemsstaten i enlighet med artikel 21c1 a ska minst 35 % av bidragen och minst 35 % av lånen, beroende på vad som är tillämpligt, som ska användas enligt REPowerEU-kapitlet, anslås till åtgärder som har en gränsöverskridande dimension eller en flerlandsdimension eller effekt, även om de utförs av en medlemsstat, och ska bidra till de mål som anges i artikel 21c.1.

Betyg

A – Minst 35 % av bidragen och minst 35 % av lånen, beroende på vad som är tillämpligt, som ska användas enligt REPowerEU-kapitlet tilldelas åtgärder som har en gränsöverskridande dimension eller effekt eller en dimension eller effekt som omfattar flera länder, om inte undantag beviljas

C – Mindre än 35 % av bidragen eller mindre än 35 % av lånen, beroende på vad som är tillämpligt, som ska användas enligt REPowerEU-kapitlet tilldelas åtgärder som har en gränsöverskridande dimension eller effekt eller en dimension eller effekt som omfattar flera länder, utan att något undantag beviljas

2.12c

De åtgärder enligt artikel 21c.1 a som uppfyller de kumulativa villkoren i artikel 21c.4 uppfyller kraven i artikel 21c(4a).

Kommissionen ska beakta följande vid bedömningen enligt detta kriterium:

Tillämpningsområde

—	Det finns inte något lämpligt alternativ för ren teknik i fråga om kostnader eller tidsplan för genomförandet för att uppnå REPowerEU-målen enligt artikel 21c.1 a. och

—	Den potentiella skadan för EU:s miljömål i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852 begränsas till en absolut oundviklig omfattning. och

—	Den potentiella skadan för EU:s miljömål mildras genom kompletterande åtgärder eller andra åtgärder som bidrar till REPowerEU-målen, och integriteten för EU:s klimatmål för 2030 och 2050 äventyras inte. och

—	Åtgärden ska vara i drift senast den 31 december 2024.

Betyg

A – De åtgärder enligt artikel 21c.1 a som uppfyller de kumulativa villkoren i artikel 21c.4 uppfyller kraven i artikel 21c(4a)

C – En eller flera åtgärder enligt artikel 21c.1 a som uppfyller de kumulativa villkoren i artikel 21c.4 uppfyller kraven i artikel 21c(4a)”

(b)

I avsnitt 3 ska den del som inleds med orden ”Efter bedömningen och med beaktande av betygen” ersättas med följande:

”Efter bedömningen och med beaktande av betygen:

(a)

Planen för återhämtning och resiliens uppfyller bedömningskriterierna:

Om betyget för kriterierna under punkt 2 omfattar

—	ett A för kriterierna 2.2, 2.3, 2.5, 2.6, 2.12 , 2.12a, 2.12b och 2.12c , och för övriga kriterier

—	enbart A, eller

—	inte fler B än A och inga C.

(b)

Planen för återhämtning och resiliens uppfyller inte bedömningskriterierna:

Om betyget för kriterierna under punkt 2 omfattar

—	något annat än A i kriterierna 2.2, 2.3, 2.5, 2.6, 2.12 , 2.12a, 2.12b och 2.12c , och för övriga kriterier

—	fler B än A, eller

—	minst ett C.”

BILAGA II

▌

(2)

Punkt 3.1 i bilaga V till förordning (EU) 2021/1060 ska ändras på följande sätt:

(a)	Följande ska införas: ”Referens: artiklarna 14, 26, 26a och 27 i förordningen om gemensamma bestämmelser”.

(b)

Första stycket ska ändras på följande sätt:

	□	bidrag till InvestEU
”Programändring som rör	□	överföring till instrument med direkt eller indirekt förvaltning
	□	överföring mellan Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden eller till en eller flera andra fonder
	□	Stöd till REPowerEU-målen”

(c)	I fotnot 1 ska följande införas: ”Endast tillämpligt på programändringar i enlighet med artiklarna 14, 26 och 26a, med undantag för kompletterande överföringar till FRO i enlighet med artikel 27 i förordningen om gemensamma bestämmelser.▌”

(1) Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A9-0260/2022).

(*1) Ändringar: ny text eller text som ersätter tidigare text markeras med fetkursiv stil och strykningar med symbolen ▌.

(2) EUT C , , s. .

(3) EUT C , , s. .

(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (EUT L 57, 18.2.2021, s. 17).

(4 a) Rådets direktiv 92/43/EEG, direktiv 2009/147/EG, direktiv 2000/60/EG, förordning (EG) nr 1367/2006, förordning (EU) 2021/1767 och Europaparlamentets och rådets förslag till förordning om restaurering av natur (COM(2022)0304).

(5) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32).

(6 a) Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2015/1814 av den 6 oktober 2015 om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem och om ändring av direktiv 2003/87/EG (EUT L 264, 9.10.2015, s. 1).

(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa och för Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik (EUT L 231, 30.6.2021, s. 159).

		ISSN 1977-1061
Europeiska unionens officiella tidning		C 161

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	66 årgången 5 maj 2023

	III Förberedande akter
	Europaparlamentet
	Torsdagen, 10 november 2022
2023/C 161/03	Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 10 november 2022 om utkastet till rådets beslut om ingående på Europeiska unionens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen och Ukraina om godstransport på väg (11050/2022 – C9-0299/2022 – 2022/0200(NLE))	20
2023/C 161/04	Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 10 november 2022 om utkastet till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Moldavien om godstransport på väg (11052/2022 – C9-0304/2022 – 2022/0201(NLE))	21
2023/C 161/05	Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 10 november 2022 om utkastet till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av ett avtal om ändring av bindningslistor med specifika åtaganden inom ramen för Allmänna tjänstehandelsavtalet i syfte att införliva bilaga 1 till förklaringen om slutförandet av förhandlingarna om inhemsk reglering på tjänsteområdet av den 2 december 2021 (09982/2022 – C9-0224/2022 – 2022/0174(NLE))	22
2023/C 161/06	P9_TA(2022)0379 Utländska subventioner som snedvrider den inre marknaden Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 10 november 2022 om Europaparlamentets och rådets förordning om utländska subventioner som snedvrider den inre marknaden (COM(2021)0223 – C9-0167/2021 – 2021/0114(COD)) P9_TC1-COD(2021)0114 Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 10 november 2022 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/… om utländska subventioner som snedvrider den inre marknaden	23
2023/C 161/07	P9_TA(2022)0380 Direktivet om företagens hållbarhetsrapportering Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 10 november 2022 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2013/34/EU, direktiv 2004/109/EG, direktiv 2006/43/EG och förordning (EU) nr 537/2014 vad gäller företagens hållbarhetsrapportering (COM(2021)0189 – C9-0147/2021 – 2021/0104(COD)) P9_TC1-COD(2021)0104 Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 10 november 2022 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/… om ändring av förordning (EU) nr 537/2014, direktiv 2004/109/EG, direktiv 2006/43/EG och direktiv 2013/34/EU vad gäller företagens hållbarhetsrapportering	26
2023/C 161/08	P9_TA(2022)0381 Digitalisering av finanssektorn: rättsakten om digital operativ motståndskraft (Dora) Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 10 november 2022 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om digital operativ motståndskraft för finanssektorn och om ändring av förordningarna (EG) nr 1060/2009, (EU) nr 648/2012, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014 (COM(2020)0595 – C9-0304/2020 – 2020/0266(COD)) P9_TC1-COD(2020)0266 Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 10 november 2022 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/… om digital operativ motståndskraft för finanssektorn och om ändring av förordningarna (EG) nr 1060/2009, (EU) nr 648/2012, (EU) nr 600/2014, (EU) nr 909/2014 och (EU) 2016/1011	27
2023/C 161/09	P9_TA(2022)0382 Digitalisering av finanssektorn: ändringsdirektiv avseende krav på digital operativ motståndskraft Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 10 november 2022 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/43/EG, 2009/65/EG, 2009/138/EG, 2011/61/EU, 2013/36/EU, 2014/65/EU, (EU) 2015/2366 och (EU) 2016/2341 (COM(2020)0596 – C9-0303/2020 – 2020/0268(COD)) P9_TC1-COD(2020)0268 Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 10 november 2022 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/… om ändring av direktiven 2009/65/EG, 2009/138/EG, 2011/61/EU, 2013/36/EU, 2014/59/EU, 2014/65/EU, (EU) 2015/2366 och (EU) 2016/2341 vad gäller digital operativ motståndskraft för finanssektorn	28
2023/C 161/10	P9_TA(2022)0383 En hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 10 november 2022 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen, och om upphävande av direktiv (EU) 2016/1148 (COM(2020)0823 – C9-0422/2020 – 2020/0359(COD)) P9_TC1-COD(2020)0359 Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 10 november 2022 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/… om åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen, om ändring av förordning (EU) nr 910/2014 och direktiv (EU) 2018/1972 och om upphävande av direktiv (EU) 2016/1148 (NIS 2-direktivet)	29
2023/C 161/11	Europaparlamentets ändringar antagna den 10 november 2022 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2021/241 vad gäller REPowerEU-kapitel i planer för återhämtning och resiliens och om ändring av förordning (EU) 2021/1060, förordning (EU) 2021/2115, direktiv 2003/87/EG och beslut (EU) 2015/1814 (COM(2022)0231 – C9-0183/2022 – 2022/0164(COD)) [Ändring 1, om inget annat anges]	30
2023/C 161/12	Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 10 november 2022 om utkastet till rådets beslut om den fullständiga tillämpningen av bestämmelserna i Schengenregelverket i Republiken Kroatien (10624/2022 – C9-0222/2022 – 2022/0806(NLE))	53
2023/C 161/13	Europaparlamentets beslut av den 10 november 2022 om förslaget till utnämning av ordföranden för den gemensamma resolutionsnämnden (N9-0068/2022 – C9-0352/2022 – 2022/0905(NLE))	56
2023/C 161/14	Europaparlamentets beslut av den 10 november 2022 om förslaget till utnämning av en ledamot av den gemensamma resolutionsnämnden (N9-0067/2022 – C9-0351/2022 – 2022/0904(NLE))	58

Innehållsförteckning		Sida

	EUROPAPARLAMENTET SESSIONEN 2022–2023 Sammanträdena den 9–10 november 2022 ANTAGNA TEXTER	1

	I Resolutioner, rekommendationer och yttranden
	RESOLUTIONER
	Europaparlamentet
	Torsdagen, 10 november 2022
2023/C 161/01	Europaparlamentets resolution av den 10 november 2022 om e-sport och datorspel (2022/2027(INI))	2
2023/C 161/02	Europaparlamentets resolution av den 10 november 2022 om rättvisa oavsett ras, icke-diskriminering och antirasism i EU (2022/2005(INI))	10