13.4.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 129/3

Information från Europeiska kommissionen, som offentliggörs i enlighet med artikel 22.2 i rådets förordning (EG) nr 1005/2008, vad gäller flaggstaternas meddelanden (förteckning över stater och deras behöriga myndigheter) enligt artikel 20.1, 20.2 och 20.3 i förordning (EG) nr 1005/2008 samt bilaga III till den förordningen

(2023/C 129/03)

Följande tredjeländer har i enlighet med artikel 20.1, 20.2 och 20.3 i rådets förordning (EG) nr 1005/2008 (1) samt bilaga III till den förordningen meddelat Europeiska kommissionen vilka myndigheter som, inom ramen för det fångstcertifieringssystem som inrättats genom artikel 12 i förordningen, har befogenhet att

a)	registrera fiskefartyg som för medlemsstatens flagg,

b)	bevilja och tillfälligt eller permanent dra in fiskefartygens fiskelicenser,

c)	intyga äktheten för informationen i de fångstintyg som avses i artikel 12 och godkänna dessa intyg,

d)	sköta genomförande, kontroll och tillsyn av de lagar, förordningar och bevarande- och förvaltningsåtgärder som deras fiskefartyg måste följa,

e)	kontrollera fångstintygen för att bistå medlemsstaternas behöriga myndigheter genom det administrativa samarbete som avses i artikel 20.4,

f)	översända prov på fångstintyg enligt mallen i bilaga II, och

uppdatera meddelandena.

Tredjeland

Behöriga myndigheter

ALBANIEN

(a):

—	Albanian General Harbour Masters (Ministry Transport and Infrastructure)

(b):

—	Commission for Examination of Applications for Fishing Permittion (Ministry of Agriculture, Rural Development & Water Administration), through National Licensing Center (Ministry of Economical Development, Tourism, Trade and Interpreneurship)

(c), (d), (e):

—	Sector of Fishery Monitoring and Control (Ministry of Agriculture, Rural Development & Water Administration)

(f) and (g):

—	The Directorate of Agriculture Production and Trade Policies (Ministry of Agriculture, Rural Development & Water Administration)

ALGERIET

(a) to (d):

—

Directions de la Pêche et des Ressources Halieutiques des Wilayas de:

—

El Tarf,

—

Annaba,

—

Skikda,

—

Jijel,

—

Bejaian,

—	Tizi Ouzou,

—	Boumerdes,

—

Alger,

—

Tipaza,

—

Chlef,

—	Mostaganem,

—

Oran,

—	Ain Temouchent,

—

Tlemcen.

(e) to (g):

—	Ministère de la Pêche et des Ressources Halieutiques

ANGOLA

(a):

—	Conservatória do registo de propriedade (subordinada ao Ministério da Justiça) / Instituto Marítimo Portuário de Angola – IMPA (subordinada ao Ministério dos Transportes)

(b):

—	Ministra das Pescas e do Mar

(c):

—	Direcção Nacional de Pescas (DNP)

(d):

—	Serviço Nacional de Fiscalização Pesqueira e da Aquicultura (SNFPA)

(e), (f), (g):

—	Direcção Nacional de Pescas (Ministério das Pescas e do Mar)

ANTIGUA OCH BARBUDA

(a) to (g):

—	Chief Fisheries Officer, Fisheries Division, Ministry of Agriculture, Lands, Housing and Environment.

ARGENTINA

(a) to (g):

—	Dirección Nacional de Coordinación y Fiscalización Pesquera (Ministerio de Agricultura, Ganadería y Pesca

AUSTRALIEN

(a) to (e):

—

Australian Fisheries Management Authority;

Department of Primary Industries and Regional Development, Western Australia;

Department of Primary Industries, New South Wales;

Department

of Agriculture and Fisheries, Queensland;

Department of Natural Resources and Environment, Tasmania;

Victoria Fishing Authority;

Department of Primary Industries and Regions, South Australia

(f) to (g):

—	The Australian Government Department of Agriculture, Water and the Environment

BAHAMAS

(a) and (b):

—	Port Department, within the Ministry of The Environment / Department of Marine Resources

—	Department of Marine Resources

BANGLADESH

(a):

—	Mercantile Marine Department

(b) to (f):

—	Marine Fisheries Office

(g):

—	Ministry of Fisheries and Livestock

BELIZE

(a):

—	The International Merchant Marine Registry of Belize (INMARBE)

—	Belize High Seas Fisheries Unit, Ministry of Finance, Government of Belize

BENIN

(a):

—	Direction de la Marine Marchande / Ministère en charge de l'Economie Maritime; Service Contrôle et Suivi des Produits et des Filières Halieutiques de la Direction des Pêches

(b):

—	Direction des Pêches / Ministère en charge de la Pêche; Service Contrôle et Suivi des Produits et des Filières Halieutiques de la Direction des Pêches

(c),(e),(f),(g):

—	Service Contrôle et Suivi des Produits et des Filières Halieutiques de la Direction des Pêches

(d):

—	Direction des Pêches / Ministère en charge de la Pêche

BRASILIEN

(a) to (g):

—	Ministry of Agriculture, Livestock and Food Supply

KAMERUN (2)

(a):

—	Ministère des Transports

(b) to (g):

—	Ministère de l'Elevage, des Pêches et Industries Animales

KANADA

(a) to (g):

—	Assistant Deputy Minister of Fisheries and Harbour Management

KAP VERDE

(a):

—	Institut Maritime et Portuaire (IMP) / Instituto Marítimo e Portuário (IMP)

(b):

—	Direction Générale des Ressources Marines (DGRM) / Direção Geral dos Recursos Marinhos (DGRM)

(c),(d),(e),(f),(g):

—	Unité d’inspection et garantie de qualité (UIGQ) / Unidade de Inspecção e Garantia de Qualidade (UIGQ)

CHILE

(a):

Dirección General del Territorio Marítimo y Marina Mercante, de la Armada de Chile

(b):

—	Subsecretaría de Pesca

—	Servicio Nacional de Pesca

(g):

—	Subsecretaria de Pesca

KINA

(a) to (g):

—	Bureau of Fisheries, Ministry of Agriculture and Rural Affairs (MARA), P.R. China

COLOMBIA

(a):

—	Dirección General Marítima

(b) to (f):

—	Autoridad Nacional de Acuicultura y Pesca (AUNAP)

(g):

—	Director de Pesca y Acuicultura

COSTA RICA

(a):

—	Oficina de Bienes Muebles, Dirección Nacional de Registro Público, Ministerio de Justicia y Gracia

(b):

—	Presidente Ejecutivo, Instituto Costarricense de Pesca y Acuicultura

(c):

—	Dirección General Técnica, Instituto Costarricense de Pesca y Acuicultura

(d):

—	Unidad de Control Pesquero / Instituto Costarricense de Pesca y Acuicultura / Director General del Servicio Nacional de Guardacostas, Ministerio de Seguridad Pública, Gobernación y Policía

(e):

—	Departamento de Cooperación Internacional / Instituto Costarricense de Pesca y Acuicultura

(f):

—	Dirección General Técnica o instancia competente del Instituto Costarricense de Pesca y Acuicultura

(g):

—	Ministro de Agricultura y Ganadería, Ministerio de Agricultura y Ganadería

KUBA

(a):

—	Registro Marítimo Nacional

(b),(c),(e):

—	Oficina Nacional de Inspección Pesquera (ONIP)

(d):

—	Dirección de Ciencias y Regulaciones Pesqueras and Oficina Nacional de Inspección Pesquera

(f):

—	Dirección de Planificación del Ministerio de la Industria Pesquera

(g):

—	Dirección de Relaciones Internacionales del Ministerio de la Industria Pesquera

CURAÇAO

(a):

—	The Ministry of Traffic, Transport and Urban Planning

(b) and (f):

—	The Ministry of Economic Development

(c):

—	The Ministry of Economic Development in consultation with

the Ministry of Public Health, Environment and Nature

(d):

—	The Ministry of Economic Development, the Ministry of

Traffic, Transport and Urban Planning The Attorney General of Curacao is in charge of the law enforcement

(e):

—	The Ministry of Economic Development in collaboration with the Ministry of Traffic, Transport and Urban Planning

(g):

—	The Government of Curacao

ECUADOR

(a),(c),(e):

—	Director de Pesca Industrial (Ministerio de Acuacultura y Pesca)

(b),(f),(g):

—	Subsecretario de Recursos Pesqueros (Ministerio de Acuacultura y Pesca)

(d):

—	Director de Control Pesquero (Ministerio de Acuacultura y Pesca)

EGYPTEN

(a):

—

Ministry of Agriculture and Land Reclamation:

I)	General Organization For Veterinary Services (GOVs)

II)	General Authority For Fish Resources Development

(b) and (d):

—	General Authority for Fish Resources Development (cooperation with GOVs in case of fishing vessels of exporting establishments)

(c):

—	Ministry of Agriculture and Land Reclamation:General Organization for Veterinary Services (both Central and Local VET. Quarantine Department)

(e):

—	General Authority for Fish Resources Development (cooperation with local inspectors Veterinary Quarantine for fishing vessels of exporting establishments)

(f):

—	General Organization for Veterinary Services

(g):

I)	Ministry of Agriculture and Land Reclamation

II)	General Organization For Veterinary Services

EL SALVADOR

(a):

—	Autoridad Marítima Portuária

(b) to (g):

—	Centro de Desarrollo de la Pesca y la Acuicultura (CENDEPESCA)

ERITREA

(a):

—	Ministry of Fisheries

(b):

—	Fisheries Resource Regulatory Department

(c):

—	Fish Quality Inspection Division

(d):

—	Monitoring Controlling and Surveillance, Ministry of Fisheries

(e):

—	Liaison Division, Ministry of Fisheries

(f):

—	Ministry of Fisheries Laboratory

(g):

—	Government of the State of Eritrea

FALKLANDS-ÖARNA

(a):

—	Registar of Shipping, Customs and Immigration Department, Falkland Islands Government

(b) to (g):

—	Director of Fisheries, Fisheries Department, Falkland Islands Government

FÄRÖARNA

(a):

—	FAS Faroe Islands National & International Ship Register

(b):

—	Ministry of Fisheries and the Faroe Islands Fisheries Inspection

(c):

—	Faroe Islands Fisheries Inspection

(d):

—	Ministry of Fisheries, the Faroe Islands Fisheries Inspection and the Police and the Public Prosecution Authority

(e):

—	The Faroe Islands Fisheries Inspection

(f) and (g):

—	Ministry of Fisheries

FIJI

(a):

—	Maritime Safety Authority of Fiji (MSAF)

(b):

—	Ministry of Fisheries and Forests; Fisheries Department

—	Fisheries Department

FRANSKA POLYNESIEN

(a):

—	Direction Polynésienne des Affaires Maritimes (DPAM)

(b),(c),(e),(f):

—	Direction des ressources marines (DRM)

(d):

—	Direction des ressources marines (DRM) / Haut-Commissariat de la République française / Service des Affaires Maritimes de Polynésie française (SAM PF)

(g):

—	Direction générale des affaires maritimes, de la pêche et de l’Aquaculture (DGAMPA)

GABON

(a) and (b):

—	Ministre de l'Agriculture, de l'Elevage, de la Pêche et du Développement Rural

—	Directeur Général des Pêches et de l'Aquaculture

GAMBIA

(a):

—	The Gambia Maritime Administration

(b):

—	Director of Fisheries

—	Fisheries Department (Director of Fisheries)

GHANA

(a) to (g):

—	Fisheries Commission

GRÖNLAND

(a):

—	The Danish Maritime Authority

(b) to (g):

—	The Greenland Fisheries Licence Control Authority

GRENADA

(a) to (g):

—	Fisheries Division (Ministry of Agriculture, Forestry and Fisheries)

GUATEMALA

(a) to (g):

—	Ministerio de Agricultura, Ganadería y Alimentación (MAGA) through Dirección de Normatividad de la Pesca y Acuicultura.

GUINEA

(a):

—	Direction Générale de l’Agence de la Navigation Maritime (ANAM)

(b):

—	Direction Nationale des Pêches Maritimes

(c):

—	Le Certificateur des certificats de capture

(d) to (f):

—	Direction Générale du Centre National de Surveillance de Police des Pêcheries

(g):

—	Ministère des Pêches, de l’Aquaculture et le l’Economie Maritime

GUYANA

(a) to (g):

—	Fisheries Department, Ministry of Agriculture, Guyana, South America

ISLAND

(a) and (b):

—	Directorate of Fisheries

(c),(e),(f),(g):

—	Directorate of Fisheries / The Icelandic Food and Veterinary Authority

(d):

—	Directorate of Fisheries / The Icelandic Coast Guards

INDIEN

(a) and (b):

—	Marine Products Exports Development Authority (MPEDA) under the Ministry of Commerce & Industry, Govt. of India

Registrars under the Merchant Shipping Act (Director General of Shipping), Ministry of Shipping, Govt. of India

Department of Fisheries of State (Provincial) Governments of West Bengal, Gujarat, Kerala, Orissa, Andhra Pradesh, Karnataka, Maharastra, and Tamil Nadu

(c):

—

Marine Products Exports Development Authority (MPEDA) under the Ministry of Commerce & Industry, Govt. of India

Authorized officers as notified by State Governments and Union Territories:

—	Kochi (Regional Division)

—	Chennai (Regional Division)

—	Kolkata (Regional Division)

—	Mumbai (Regional Division)

—	Visakhapatnam (Regional Division)

—	Veraval (Regional Division)

—	Mangalore (Sub Regional Division)

—	Kollam (Sub Regional Division)

—	Goa (Sub Regional Division)

—	Tuticorin (Sub Regional Division)

—	Bhubaneswar (Regional Division)

—	Bhimavaram (Sub Regional Division)

—	Porbandar (Sub Regional Division)

—	Ratnagiri (Sub Regional Division)

—	Kavaratti (Sub Regional Division)

—	Nellore (Satellite Centre)

(d):

—	Director General of Shipping Marine Products Exports Development Authority, Ministry of Commerce & Industry, Govt. of India Coast Guard Department of Fisheries of the State Governments

(e):

—	Marine Products Export Development Authority (MPEDA) under the Ministry of Commerce & Industry, Govt. of India and its 21 field offices Authorized officers of notified State Governments and Union Territories

(f):

—	Joint Secretary, (EP-MP) Department of Commerce, Ministry of Commerce and Industry

(g):

—	Joint Secretary, (EP-MP) Department of Commerce, Ministry of Commerce and Industry Joint Secretary, Department of Animal Husbandry, Dairying and Fisheries, Ministry of Agriculture

INDONESIEN

(a) and (b):

—	Head of Marine and Fisheries Services Province

Director General Maritime of Capture Fisheries

(c):

—	Head of Fishing Port, Directorate General of Capture Fisheries Fisheries Inspector, Directorate General of Marine Fisheries Resources Surveillance and Control

(d):

—	Director General of Marine and Fisheries Resources Surveillance

(e):

—	Director General of Capture Fisheries

(f) and (g):

—	Director General of Fisheries Product Processing and Marketing

ELFENBENS-KUSTEN

(a):

—	Directeur Général des Affaires Maritimes et Portuaires (DGAMP, Secrétariat d’État auprès du Ministre des Transports chargé des Affaires Maritimes et Portuaires)

(b):

—	Ministre des Ressources Animales et Halieutiques

—	Ministre des Ressources Animales et Halieutiques

—	Directeur des Pêches, Direction des pêches

and

—	Chef du Service d’Inspection et de Contrôle en Frontière (Service d’Inspection et de Contrôle Sanitaires Vétérinaires en Frontières, SICOSAV)

(d):

—	Ministre des Ressources Animales et Halieutiques Directeur des Pêches, Direction des pêches

(f) and (g):

—	Ministre des Ressources Animales et Halieutiques

JAMAICA

(a):

—	Maritime Authority of Jamaica (MAJ)

(b) to (g):

—	Fisheries Division

JAPAN

(a):

—	Fisheries Management Division, Bureau of Fisheries, Department of Fisheries and Forestry, Hokkaido Government

—	Aomori Prefectural Government

—	Hachinohe Fisheries Office, Sanpachi District Administration Office, Aomori Prefectural Government

—	Mutsu Fisheries Office, Department of Agriculture, Forestry and Fisheries, Seihoku District Administration Office, Aomori Prefectural Government

—	Ajigasawa Fisheries Office, Department of Agriculture, Forestry and Fisheries, Seihoku District Administration Office, Aomori Prefectural Government

—	Fisheries Industry Promotion Division, Department of Agriculture, Forestry and Fisheries, Iwate Prefectural Department

—	Fisheries Department, Kuji Regional Promotion Bureau, Iwate Prefectural Government

—	Fisheries Department, Miyako Regional Promotion Bureau, Iwate Prefectural Government

—	Fisheries Department, Kamaishi Regional Promotion Bureau, Iwate Prefectural Government

—	Fisheries Department, Ofunato Regional Promotion Bureau, Iwate Prefectural Government

—	Fisheries Industry Promotion Division, Agriculture Forestry and Fisheries Department, Miyagi Prefectural Government

—	Fisheries and Fishing Ports Division, Department of Agriculture, Forestry and Fisheries, Akita Prefectural Government

—	Fisheries Division, Industrial and Economic Affairs Department, Shonai Area General Branch Administration Office, Yamagata Prefectural Government

—	Fishery Division, Fukushima Prefectural Government

—	Fishery Office, Fukushima Prefectural Government

—	Fisheries Administration Division, Ibaraki Prefectural Government

—	Marine Industries Promotion Division, Chiba Prefectural Government

—	Fishery section, Agriculture, Forestry and Fishery Division, Bureau of Industrial and Labor Affairs, Tokyo Metropolitan Government

—	Fisheries Division, Environment and Agriculture Department, Kanagawa Prefectural Government

—	Fisheries Division, Department of Agriculture, Forestry and Fisheries, Niigata Prefectural Government

—	Promotion Division, Agriculture, Forestry and Fisheries Promotion Department, Sado Regional Promotion Bureau, Niigata Prefectural Government

—	Fisheries and Fishing Port Division, Toyama Prefectural Government

—	Fishery Division, Agriculture, Forestry and Fisheries Department, Ishikawa Prefectural Government

—	Fisheries Division, Department of Agriculture, Forestry and Fisheries, Fukui Prefectural Government

—	Reinan Regional Promotion Bureau, Fukui Prefectural Government

—	Office of Fishery Management, Division of Fishery, Department of Industry, Shizuoka Prefectural Government

—	Fisheries Administration Division, Department of Agriculture, Forestry and Fisheries, Aichi Prefectural Government

—	Fisheries Resource Office, Department of Agriculture, Fisheries, Commerce and Industry, Mie Prefectural Government

—	Fisheries Division, Department of Agriculture, Forestry and Fisheries, Kyoto Prefectural Government

—	Fisheries Office, Kyoto Prefectural Government

—	Fisheries Division, Department of Environment, Agriculture, Forestry and Fisheries, Osaka Prefectural Government

—	Fisheries Division, Agriculture, Forestry and Fisheries Bureau, Agriculture and Environmental Department, Hyogo Prefectural Government

—	Kobe Agriculture, Forestry and Fisheries Office, Kobe District Administration Office, Hyogo prefectural Government

—	Kakogawa Agriculture, Forestry and Fisheries Office, Higashi-Harima District Administration Office, Hyogo Prefectural Government

—	Himeji Agriculture, Forestry and Fisheries Office, Naka-Harima District Administration Office, Hyogo Prefectural Government

—	Koto Agriculture, Forestry and Fisheries Office, Nishi-Harima District Administration Office, Hyogo Prefectural Government

—	Tajima Fisheries Office, Tajima District Administration Office, Hyogo Prefectural Government

—	Sumoto Agriculture, Forestry and Fisheries Office, Awaji District Administration Office, Hyogo Prefectural Government

—	Wakayama Prefectural Government

—	Kaisou Promotions Bureau, Wakayama Prefectural Government

—	Arida Promotions Bureau, Wakayama Prefectural Government

—	Hidaka Promotions Bureau, Wakayama Prefectural Government

—	Nishimuro Promotion Bureau, Wakayama Prefectural Government

—	Higashimuro Promotion Bureau, Wakayama Prefectural Government

—	Fishery Division, Fishery Development Bureau, Department of Agriculture, Forestry and Fishery, Tottori Prefectural Government

—	Fisheries Division, Department of Agriculture, Forestry and Fisheries, Shimane Prefectural Government

—	Fisheries Office, Oki Branch Office, Shimane Prefectural Government

—	Matsue Fisheries Office, Shimane Prefectural Government

—	Hamada Fisheries office, Shimane Prefectural Government

—	Okayama Prefectural Government

—	Hiroshima Prefectural Government

—	Fisheries Promotion Division, Yamaguchi Prefectural Government

—	Fisheries Division, Agriculture, Forestry and Fisheries Department, Tokushima Prefectural Government

—	Fisheries Division, Agricultural Administration and Fisheries Department, Kagawa Prefectural Government

—	Fisheries Promotion Division, Fisheries Bureau, Agriculture, Forestry and Fisheries Department, Ehime prefectural Government

—	Fisheries Management Division, Kochi Prefectural Government

—	Fishery Administration Division, Fishery Bureau, Department of Agriculture, Forestry and Fisheries, Fukuoka Prefectural Government

—	Fisheries Division, Saga Prefectural Government

—	Resource Management Division, Fisheries Department, Nagasaki Prefectural Government

—	Department of Agriculture, Forestry and Fisheries, Kumamoto Prefectural Government

—	Tamana Regional Promotion Bureau, Kumamoto Prefectural Government

—	Yatsushiro Regional Promotion Bureau, Kumamoto Prefectural Government

—	Amakusa Regional Promotion Bureau, Kumamoto Prefectural Government

—	Oita Prefectural Government

—	Fisheries Administration Division, Agriculture and Fisheries Department, Miyazaki Prefectural Government

—	Fisheries Promotion Division, Kagoshima Prefectural Government

—	Fisheries Division, Department of Agriculture, Forestry and Fisheries, Okinawa Prefectural Government

—	Agriculture, Forestry and Fisheries Management Division, Miyako Regional Agriculture, Forestry and Fisheries promotions Center, Okinawa Prefectural Government

—	Agriculture, Forestry and Fisheries Management Division, Yaeyama Regional Agriculture, Forestry and Fisheries Promotions Center, Okinawa Prefectural Government

(b):

Samma som i a och:

—	Fishery Agency, Ministry of Agriculture, Forestry and Fisheries Iwate Regional Marine Fisheries Management Commission

—	Fisheries Division, Tsu Agriculture, Forestry, Fisheries, Commerce, Industry and Environment Office, Mie Prefectural Government

—	Fisheries Division, Ise Agriculture, Forestry, Fisheries, Commerce, Industry and Environment Office, Mie Prefectural Government

—	Fisheries Division, Owase Agriculture, Forestry, Fisheries, Commerce, Industry and Environment Office, Mie Prefectural Government

—	Fisheries Division, Department of Agriculture, Forestry and Fisheries, Kyoto Prefectural Government

(c):

—	Fisheries Agency, Ministry of Agriculture, Forestry and Fisheries

(d):

—	Fisheries Agency, Ministry of Agriculture, Forestry and Fisheries

—	Fisheries Management Division, Bureau of Fisheries, Department of Fisheries and Forestry, Hokkaido Government

—	Aomori Prefectural Government

—	Fisheries Industry Promotion Division, Department of Agriculture, Forestry and Fisheries, Iwate Prefectural Department

—	Iwate Regional Marine Fisheries Management Commission

—	Fisheries Department, Kuji Regional Promotion Bureau, Iwate Prefectural Government

—	Fisheries Department, Miyako Regional Promotion Bureau, Iwate Prefectural Government

—	Fisheries Department, Kamaishi Regional Promotion Bureau, Iwate Prefectural Government

—	Fisheries Department, Ofunato Regional Promotion Bureau, Iwate Prefectural Government

—	Fisheries Industry Promotion Division, Agriculture Forestry and Fisheries Department, Miyagi Prefectural Government

—	Fisheries and Fishing Ports Division, Department of Agriculture, Forestry and Fisheries, Akita Prefectural Government

—	Fisheries Division, Industrial and Economic Affairs Department, Shonai Area General Branch Administration Office, Yamagata Prefectural Government

—	Fishery Division, Fukushima Prefectural Government

—	Fisheries Administration Division, Ibaraki Prefectural Government

—	Marine Industries Promotion Division, Chiba Prefectural Government

—	Fishery section, Agriculture, Forestry and Fishery Division, Bureau of Industrial and Labor Affairs, Tokyo Metropolitan Government

—	Fisheries Division, Environment and Agriculture Department, Kanagawa Prefectural Government

—	Fisheries Division, Department of Agriculture, Forestry and Fisheries, Niigata Prefectural Government

—	Fisheries and Fishing Port Division, Toyama Prefectural Government

—	Fishery Division, Agriculture, Forestry and Fisheries Department,

—	Ishikawa Prefectural Government

—	Fisheries Division, Department of Agriculture, Forestry and Fisheries, Fukui Prefectural Government

—	Reinan Regional Promotion Bureau, Fukui Prefectural Government

—	Office of Fishery Management, Division of Fishery, Department of Industry, Shizuoka Prefectural Government

—	Fisheries Administration Division, Department of Agriculture, Forestry and Fisheries, Aichi Prefectural Government

—	Fisheries Resource Office, Department of Agriculture, Fisheries, Commerce and Industry, Mie Prefectural Government

—	Fisheries Division, Department of Agriculture, Forestry and Fisheries, Kyoto Prefectural Government

—	Fisheries Division, Department of Environment, Agriculture, Forestry and Fisheries, Osaka Prefectural Government

—	Fisheries Division, Agriculture, Forestry and Fisheries Bureau, Agriculture and Environmental Department, Hyogo Prefectural Government

—	Wakayama Prefectural Government

—	Fishery Division, Fishery Development Bureau, Department of Agriculture, Forestry and Fishery, Tottori Prefectural Government

—	Fisheries Division, Department of Agriculture, Forestry and Fisheries, Shimane Prefectural Government

—	Okayama Prefectural Government

—	Hiroshima Prefectural Government

—	Fisheries Promotion Division, Yamaguchi Prefectural Government

—	Fisheries Division, Agriculture, Forestry and Fisheries Department, Tokushima Prefectural Government

—	Fisheries Division, Agricultural Administration and Fisheries Department, Kagawa Prefectural Government

—	Fisheries Promotion Division, Fisheries Bureau, Agriculture, Forestry and Fisheries Department, Ehime prefectural Government

—	Fisheries Management Division, Kochi Prefectural Government

—	Fishery Administration Division, Fishery Bureau, Department of Agriculture, Forestry and Fisheries, Fukuoka Prefectural Government

—	Fisheries Division, Saga Prefectural Government

—	Resource Management Division, Fisheries Department, Nagasaki Prefectural Government

—	Department of Agriculture, Forestry and Fisheries, Kumamoto Prefectural Government

—	Oita Prefectural Government

—	Fisheries Administration Division, Agriculture and Fisheries Department, Miyazaki Prefectural Government

—	Fisheries Promotion Division, Kagoshima Prefectural Government

—	Fisheries Division, Department of Agriculture, Forestry and Fisheries, Okinawa Prefectural Government

(c),(f),(g):

—	Fisheries Agency, Ministry of Agriculture, Forestry and Fisheries

KENYA

(a):

—	Kenya Maritime Authority

(b) to (g):

—	Ministry of Agriculture, Livestock and Fisheries

KIRIBATI

(a):

—	Ministry of Information, Communications, Transport and Tourism

Development (MICTTF)

(b) to (g):

—	Ministry of Fisheries and Marine Resources Development (MFMRD)

SYDKOREA

(a),(b),(d),(f),(g):

—	Ministry of Oceans and Fisheries

(c),(e):

—

National Fisheries Products Quality Management Service and 13 regional offices:

—	Busan Regional Office

—	Incheon Regional Office

—	Incheon International Airport Regional Office

—	Seoul Regional Office

—	Pyeongtaek Regional Office

—	Janghang Regional Office

—	Mokpo Regional Office

—	Wando Regional Office

—	Yeosu Regional Office

—	Jeju Regional Office

—	Tongyeong Regional Office

—	Pohang Regional Office

—	Gangneung Regional Office

MADA-GASKAR

(a):

—	Agence Portuaire Maritime et Fluviale Service Régional de Pêche et des Ressources halieutiques de Diana, Sava, Sofia, Boeny Melaky, Analanjirofo, Atsinanana, Atsimo Atsinanana, Vatovavy Fitovinany, Menabe, Atsimo Andrefana, Anosy, and Androy

(b):

—	Ministère chargé de la Pêche

—	Centre de Surveillance des Pêches

(e),(f),(g):

—	Direction Générale de la Pêche et des Ressources Halieutiques

MALAYSIA

(a) and (b):

—	Department of Fisheries Malaysia and Department of Fisheries Sabah

(c),(e),(f):

—	Department of Fisheries, Malaysia

(d):

—	Department of Fisheries,

(g):

—	Department of Fisheries, Malaysia Ministry of Agriculture and Agro- based

MALDIVERNA

(a):

—	Transport Authority

(b),(c),(e),(f),(g):

—	Ministry of Fisheries, Marine Resources and Agriculture

(d):

—	Coast Guard, Maldives National Defense Force Maldives Police Service

MAURE-TANIEN

(a):

—	Direction de la Marine Marchande

(b):

—	Direction de la Pêche industrielle / Direction de la Pêche Artisanale et Côtière

(c),(d),(e),(f):

—	Garde Côtes Mauritanienne (GCM)

(g):

—	Ministère des Pêches et de l'Economie Maritime

MAURITIUS

(a) to (g):

—	Ministry of Blue Economy, Marine Resources, Fisheries and Shipping (Fisheries Division)

MEXIKO

(a),(c),(g):

—	CONAPESCA a través de la Dirección General de Planeación, Programación y Evaluación

(b):

—	CONAPESCA a través de la Dirección General de Ordenamiento Pesquero y Acuícola

(d),(e) :

—	CONAPESCA a través de la Dirección General de Inspección y Vigilancia

(f):

—	Comisión Nacional de Acuacultura y Pesca

MONTENEGRO

(a):

—	Ministry of Transport, Maritime Affairs and Telecommunications (Harbour Master Office Bar, Harbour Master Office Kotor)

(b) to (g):

—	Ministry of Agriculture, Forestry and Watermanagement

MAROCKO

(a),(b),(e),(f):

—	Direction des Pêches Maritimes et de l'Aquaculture

(c):

—

Délégations des Pêches Maritimes de:

—

Jebha

—

Nador

—	Al Hoceima

—

M'diq

—

Tanger

—

Larache

—	Kenitra-Mehdia

—	Mohammedia

—	Casablanca

—

El Jadida

—

Safi

—

Essaouira

—

Agadir

—

Sidi Ifni

—

Tan-Tan

—

Laâyoune

—

Boujdour

—

Dakhla

(d):

—	Samma som i c

—	Direction des Pêches Maritimes

(g):

—	Secrétariat Général du Département de la Pêche Maritime

MOÇAMBIQUE

(a):

—	National Marine Institute (INAMAR)

(b) to (g):

—	National Directorate of Fisheries Administration

(c):

—	National Direction of Operations

MYANMAR

(a):

—	Department of Marine Administration

(b) to (g):

—	Department of Fisheries / Ministry of Livestock, Fisheries and Irrigation

NAMIBIA

(a):

—	Ministry of Works, Transport and Communication

(b),(d),(f),(g):

—	Ministry of Fisheries and Marine Resources

—	Ministry of Fisheries and Marine Resources (Walvis Bay) and Ministry of Fisheries and Marine Resources (Lüderitz)

NYA KALEDONIEN

(a),(b),(c),(e),(f) and (g):

—	Service des Affaires Maritimes (SAM) de Nouvelle-Calédonie

(d):

—	Etat-Major Inter-Armées

NYA ZEELAND

(a) to (g):

—	Ministry for Primary Industries

NICARAGUA

(a):

—	Dirección General de Transporte Acuático del Ministerio de Transporte e Infraestructura

(b),(d),(f),(g):

—	Instituto Nicaragüense de la Pesca y Acuicultura (INPESCA) through Presidente Ejecutivo

(c):

—

Instituto Nicaragüense de la Pesca y Acuicultura (INPESCA) through the Delegaciones Departamentales:

—	Delegación de INPESCA Puerto Cabezas

—	Delegación de INPESCA Chinandega

—	Delegación de INPESCA Bluefields

—	Delegación de INPESCA Rivas

(e):

—	Dirección de Monitoreo, Vigilancia y Control, INPESCA

NIGERIA

(a):

—	Nigerian Maritime Administration and Safety Agency (NIMASA)

(b):

—	Federal Ministry of Agriculture & Rural Development

(c),(d),(f):

—	Federal Department of Fisheries & Aquaculture (Fisheries Resources Monitoring, control & Surveillance (MCS))

(e),(g):

—	Federal Ministry of Agriculture & Rural Development, Director of Fisheries

NORGE

(a),(b),(e),(f),(g):

—	Directorate of Fisheries

(c):

—	On behalf of the Directorate of Fisheries:

—	Norges Sildesalgslag

—	Norges Råfisklag

—	Sunnmøre og Romsdal Fiskesalgslag

—	Vest-Norges Fiskesalgslag

—	Rogaland Fiskesalgslag S/L

—	Skagerakfisk S/L

(d):

—	Directorate of Fisheries

—	The Norwegian Coastguard

—	The Police and the Public Prosecuting Authority

OMAN

(a):

—	Ministry of Transport, Communications and Information Technology Directorate General of Maritime Affairs

(b),(c),(d),(f):

—	Muscat Governorate: Ministry of Agriculture, Fisheries Wealth and Water Resources Directorate General of Fisheries Resources Development Department of Surveillance & Fisheries Licensing

—	Salalah Governorate: Ministry of Agriculture, Fisheries Wealth and Water Resources Directorate General of Agriculture, Fisheries Wealth and Water Resources, DOFAR Governate Department of Fisheries Resources

(e),(g):

—	Muscat Governorate: Ministry of Agriculture, Fisheries Wealth and Water Resources Directorate General of Fisheries Resources Development Department of Surveillance & Fisheries Licensing

PAKISTAN

(a),(c),(e),(f):

—	Mercantile Marine Department

(b) and (d):

—	Marine Fisheries Department / Directorate of Fisheries

(g):

—	Ministry of Livestock & Dairy Development

PANAMA

(a):

—	Autoridad de los Recursos Acuáticos de Panamá (Dirección General de Ordenación y Manejo Costero Integral) Autoridad Marítima de Panamá (Dirección General de Marina Mercante)

(b):

—	Dirección General de Ordenación y Manejo Costero Integral

—	Administración General Secretaría General Dirección General de Inspecciòn, Vigilancia y Control

PAPUA NYA GUINEA

(a),(b),(f),(g):

—	PNG National Fisheries Authority

(c),(d),(e):

—	PNG National Fisheries Authority (Head Office) Monitoring Control and Surveillance Division, Audit & Certification Unit

—	National Fisheries Authority, Audit & Certification Unit, Lae Port Office

—	National Fisheries Authority, Audit & Certification Unit, Madang Port Office

—	National Fisheries Authority, Audit & Certification Unit, Wewak Port Office

PERU

(a) and (b):

—	Director General de Extracción y Procesamiento pesquero del Ministerio and Direcciones Regionales de la Producción de los Gobiernos Regionales de Tumbes, Piura, Lambayeque, La Libertad, Ancash, Lima, Callao, Ica, Arquipa, Moquegua y Tacna

(c),(d),(e):

—	Dirección General de Seguimiento, Control y Vigilancia del Ministerio de Producción and Direcciones Regionales de la Producción de los Gobiernos Regionales de Tumbes, Piura, Lambayeque, La Libertad, Ancash, Lima, Callao, Ica, Arquipa, Moquegua y Tacna

(f):

—	Director General de Seguimiento, Control y Vigilancia del Ministerio de la Producción

(g):

—	Viceministro de Pesquería del Ministerio de la Producción

FILIPPINERNA

(a):

—	Maritime Industry Authority

(b) to (g):

—	Bureau for Fisheries and Aquatic Resources, Department of Agriculture

RYSSLAND

(a) to (g):

—	Federal Agency for Fisheries, Territorial department of Barentsevo- Belomorskoye, Primorskoye, Zapadno-Baltiyskoye, Azovo- Chernomorskoye, Amur, Okhotsk, Sakhalin-Kuril, North-Eastern.

SAINT-PIERRE-ET-MIQUELON

(a),(c) to (g):

—	DTAM – Service des affaires maritime et portuaires

(b):

—	Préfecture de Saint-Pierre et Miquelon

SENEGAL

(a):

—	Agence nationale des Affaires maritimes

(b):

—	Ministre en charge de la Pêche

(c):

—	Direction de la Protection et de la Surveillance des Pêches (DPSP)

(d) to (g):

—	Direction de la Protection et de la Surveillance des Pêches (DPSP)

SEY-CHELLERNA

(a):

—	Seychelles Maritime Safety Administration

(b):

—	Seychelles Licensing Authority

—	Seychelles Fishing Authority

SALOMON-ÖARNA

(a):

—	Marine Division, Ministry of Infrastructure and Development (MID)

(b) to (g):

—	Ministry of Fisheries and Marine Resources (MFMR)

SYDAFRIKA

(a) to (g):

—	Branch: Fisheries Management, Department of Agriculture, Forestry and Fisheries

SRI LANKA

(a) to (g):

—	Department of Fisheries and Aquatic Resources

SANKT HELENA

(a):

—	Registrar of Shipping, St. Helena Government

(b),(d) to (g):

—	Senior Fisheries Officer, Directorate of Fisheries, St Helena Government

(c):

—	H.M. Customs, Government of St Helena

SURINAM

(a):

—	Maritime Authority Suriname

(b) to (g):

—	Ministry of Agriculture, Animal Husbandry and Fisheries

TAIWAN

(a):

—	Council of Agriculture, Executive Yuan

—	Maritime and Port Bureau, Ministry of Transportation and Communication

(b):

—	Council of Agriculture, Executive Yuan

(c):

—	Fisheries Agency, Council of Agriculture, Executive Yuan

(d):

—	Fisheries Agency, Council of Agriculture, Executive Yuan

—	Coast Guard Administration, Executive Yuan

(e):

—	Fisheries Agency, Council of Agriculture, Executive Yuan

(f):

—	Fisheries Agency, Council of Agriculture, Executive Yuan

(g):

—	Fisheries Agency, Council of Agriculture, Executive Yuan

DE FRANSKA TERRIORIERNA I SÖDRA INDISKA OCEANEN OCH ANTARKTIS

(a) to (g):

—	Monsieur le Préfet Administrateur supérieur des Terres Australes et Antarctiques Françaises

THAILAND

(a) and (b):

—	The Department of Fisheries

—	The Marine Department

—	The Department of Fisheries

TRISTAN DA CUNHA

(a):

—	Administration Department

(b),(d):

—	Administration Department / Fisheries Department

(c),(e),(f),(g):

—	Fisheries Department

TUNISIEN

(a):

—	Office de la Marine Marchande et des Ports/ Ministère du Transport

(b) to (d):

—	Arrondissement de la Pêche et de l'Aquaculture de Jendouba, Bizerte, Ariana, Tunis, Nabeul, Sousse, Monastir, Mahdia, and Gabes and Division de la Pêche et de l'Aquaculture de Sfax and Médenine

(e) to (g):

—	La Direction Générale de la Pêche et de l'Aquaculture / Ministère de l'Agriculture et des Ressources hydrauliques

TURKIET

(a) and (b):

—	81 Provincial Directorates of the Ministry of Agriculture and Rural Affairs

(c):

—	General Directorate for Protection and Conservation, 81 Provincial Directorates of the Ministry of Agriculture and Rural Affairs, and 24 Districts Directorate of the Ministry of Agriculture and Rural Affairs.

(d):

—	General Directorate for Protection and Conservation, 81 Provincial Directorates of the Ministry of Agriculture and Rural Affairs and Turkish Coast Guard Command

(e) to (g):

—	General Directorate for Protection and Conservation, Ministry of Agriculture and Rural Affairs

UKRAINA

(a):

—	State Enterprise Maritime Administration of Illichivsk Sea Fishing Port State Enterprise Maritime Administration of Kerch Sea Fishing Port State Enterprise Office of Captain of Mariupol Sea Fishing Port State Enterprise Office of Captain of Sevastopol Sea Fishing Port

(c):

—

State Agency of Melioration and Fisheries of Ukraine

Department of the State Agency of Melioration and Fisheries of Ukraine in:

—	Black Sea Basin

—	Azov Basin

—	Chernihiv region

—	Chernivtsi region

—	Cherkasy region

—	Khmelnytskyi region

—	Kherson region

—	Kharkiv region

—	Ternopil region

—	Sumy region

—	Rivne region

—	Poltava region

—	Odesa region

—	Mykolaiv region

—	Lviv region

—	Luhansk region

—	Department of protection, use and reproduction of water

—	bioresources and regulation of fisheries in Kirvohrad region

—	Kyiv and Kyiv region

—	Ivano-Krankivsk region

—	Zaporizhia region

—	Zakarpattia region

—	Zhytomyr region

—	Donetsk region

—	Dnipropetrovsk region

—	Volyn region

—	Vinnytsia region

(b), (d) to (g):

—	State Agency of Melioration and Fisheries of Ukraine (Derzhrybagentstvo of Ukraine)

FÖRENADE ARAB-EMIRATEN

(a) to (g):

—	Fisheries Department, Ministry of Environment & Water (MOEW)

FÖRENADE KUNGARIKET (3)

(a):

—	England: Fishing Vessel Registry, Maritime and Coastguard Agency

—	Skottland: Fishing Vessel Registry, Maritime and Coastguard Agency

—	Wales: Fishing Vessel Registry, Maritime and Coastguard Agency

—	Nordirland: DAERA Marine and Fisheries Division, Fisheries Inspectorate Team, Department of Agriculture, Environment and Rural Affairs

—	Isle of Man: Department Environment Food and Agriculture, Fisheries Directorate

—	Guernsey: Registrer of British Ships

—	Jersey: Marine Resources, Growth Housing and Environment

(b):

—	England: Marine Management Organisation

—	Skottland: Marine Scotland

—	Wales: Welsh Government, Marine, Fisheries Division

—	Nordirland: DAERA Marine and Fisheries Division, Fisheries Inspectorate Team, Department of Agriculture, Environment and Rural Affairs

—	Isle of Man: Department Environment Food and Agriculture, Fisheries Directorate

—	Guernsey: Seafisheries, Committee for Economic Development, States of Guernsey

—	Jersey: Marine Resources, Growth Housing and Environment

(c),(d),(e):

—	England: Marine Management Organisation

—	Skottland: Marine Scotland

—	Wales: Welsh Government, Marine, Fisheries Division

—	Nordirland: Fisheries Inspectorate Team, Department of Agriculture, Environment and Rural Affairs

—	Isle of Man: Department Environment Food and Agriculture, Fisheries Directorate

—	Guernsey: Seafisheries, Committee for Economic Development, State of Guernsey

—	Jersey: Marine Resources, Growth Housing and Environment

(f),(g):

England, Skottland, Wales, Nordirland, Isle of Man, Guernsey, Jersey: Marine Management Organisation

TANZANIA

(a) to (g):

—	Director of Fisheries Development

URUGUAY

(a) to (g):

—	Dirección Nacional de Recursos Acuáticos (DINARA)

USA

(a):

—	United States Coast Guard, U.S. Department of Homeland Security

(b) to (g):

—	National Marine Fisheries Service

VENEZUELA

(a) to (b):

—	Instituto Socialista de la Pesca y Acuicultura

VIETNAM

(a) to (b):

—	Directorate of Fisheries (D-FISH) at national level Sub-Departments of Capture Fisheries and Resources Protection at provincial level

—	Sub-Departments of Capture Fisheries

(d):

—	Fisheries Surveillance Department belonging to D-FISH

—	Inspections of Agriculture and Rural Development belonging to the provinces

—	Sub-Departments of Capture Fisheries and Resources Protection.

(e) and (g):

—	Directorate of Fisheries (D-FISH)

WALLIS OCH FUTUNA

(a):

—	Le Chef du Service des Douanes et des Affaires Maritimes

(b) and (g):

—	Le Préfet, Administrateur supérieur

—	Le Directeur du Service d'Etat de l'Agriculture, de la Forêt et de la Pêche

JEMEN

(a):

—	Maritime Affairs Authority - Ministry of Transport

(b) to (g):

—	Production & Marketing Services Sector - Ministry of Fish Wealth and its branches from Aden, Alhodeidah, Hadramout, Almahara

(1) EUT L 286, 29.10.2008, s. 1.

(2) I enlighet med artikel 31 i rådets förordning (EG) nr 1005/2008 identifierade Europeiska kommissionen den 5 januari 2023 Kamerun som ett icke-samarbetande land när det gäller bekämpning av IUU-fiske (EUT L 8, 11.1.2023, s. 4). I enlighet med artikel 33 i nämnda förordning har Europeiska unionens råd fört upp Kamerun i förteckningen över icke-samarbetande tredjeländer när det gäller bekämpning av IUU-fiske (EUT L 56, 23.2.2023, s. 26). Import till unionen av fiskeriprodukter fångade av fiskefartyg som för Kameruns flagg är förbjuden i enlighet med artikel 38 i den förordningen.

(3) Tillämpligt från och med den 1 januari 2021.

13.4.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 129/22

Beslut nr 44/23/KOL av den 8 mars 2023 om inledande av ett formellt granskningsförfarande angående påstått statligt stöd till Farice

Uppmaning att inkomma med synpunkter på statligt stöd enligt artikel 1.2 i del I i protokoll 3 till avtalet mellan Eftastaterna om upprättandet av en övervakningsmyndighet och en domstol

(2023/C 129/04)

Genom det beslut som det hänvisas till ovan, och som återges på det giltiga språket efter denna sammanfattning, har Eftas övervakningsmyndighet meddelat de isländska myndigheterna sitt beslut att inleda ett förfarande enligt artikel 1.2 i del I i protokoll 3 till avtalet mellan Eftastaterna om upprättandet av en övervakningsmyndighet och en domstol.

Berörda parter kan inom en månad från dagen för offentliggörandet inkomma med synpunkter till

Eftas övervakningsmyndighet

Registratorskontor

Avenue des Arts 19H

1000 Bruxelles/Brussel

BELGIQUE/BELGIË

registry@eftasurv.int

Synpunkterna kommer att meddelas de isländska myndigheterna. En berörd part som inkommer med synpunkter kan skriftligen begära konfidentiell behandling av sin identitet, med angivande av skälen för begäran.

Sammanfattning

Förfarande

Den 23 februari 2021 mottog Eftas övervakningsmyndigheten ett klagomål (klagomålet) från Sýn hf. (Sýn) om Farice. Sýn gjorde bland annat gällande 1) att Farice erhöll ersättning för kostnader i samband med undersökningar som genomförts som förberedelse för en tredje sjökabel (den första åtgärden), och 2) att det skett en överträdelse av genomförandeförbudet när det gäller Farices investering i en tredje sjökabel mellan Island och Europa (IRIS-kabeln eller den andra åtgärden).

Den 23 mars 2021 mottog övervakningsmyndigheten en formell anmälan från de isländska myndigheterna om investeringar i IRIS-kabeln (den andra åtgärden). Den 26 mars 2021 antog övervakningsmyndigheten beslut 023/21/KOL om stöd till Farice ehf. för investeringar i en tredje sjökabel, i vilket övervakningsmyndigheten drog slutsatsen att övervakningsmyndigheten inte tvivlade på att stödet var förenligt med EES-avtalet, i enlighet med artikel 61.3 c i beslutet, och därför inte hade några invändningar mot genomförandet av åtgärden.

Den 9 juli 2021 väckte Sýn talan vid Efta-domstolen i enlighet med artikel 36 i övervakningsavtalet och yrkade att beslut nr 023/21/KOL av den 26 mars 2021 skulle ogiltigförklaras.

Genom dom av den 1 juni 2022 ogiltigförklarade Efta-domstolen övervakningsmyndighetens beslut 023/21/KOL (1).

Beskrivning av det berörda stödet

Den påstådda stödmottagaren är Farice ehf. (Farice). Farice är ett privat aktiebolag som helt ägs av den isländska staten. Farice bedriver grossisthandel med internationella dataöverföringar mellan länder via en fiberoptisk kabel, driver fiberoptiska kabelsystem och säljer tjänster i samband med sådan verksamhet. Farice driver två sjökablar från Island till delar av Europa: Farice-1 och Danice.

Den 3 juni 2019 antog det isländska parlamentet en resolution om en policy för elektronisk kommunikation 2019–2033 (telekommunikationspolicyn). Målen med policyn är bland annat att främja tillgänglig och effektiv kommunikation och att se till att infrastrukturen är säker. För att uppnå dessa mål betonas i policyn att det behövs tre aktiva sjökablar för att förbinda Island med resten av Europa från olika landningsplatser.

Detta beslut rör två åtgärder.

Den första åtgärden avser ersättning till Farice för forskning på havsbotten i samband med förberedelser för det eventuella byggandet av en ny sjökabel mellan Island och Europa. Grunden för arbetet och ersättningen är ett avtal som undertecknades år 2018 mellan telekommunikationsfonden (fonden) och Farice. När avtalet undertecknades uppgick den beräknade kostnaden till 1,9 miljoner euro.

Den andra åtgärden avser en investering av Farice i IRIS-kabeln. De isländska myndigheterna valde Farice för att bygga och driva en tredje sjökabel som förbinder Island och Europa, dvs. IRIS-kabeln. Den andra åtgärden finansierades av den isländska staten genom en kapitalökning på uppskattningsvis 50 miljoner euro i Farice, som ägs helt av den isländska staten.

Bedömning

Förekomst av statligt stöd

I sitt beslut anser övervakningsmyndigheten preliminärt att det inte går att utesluta att den första åtgärden innebar statligt stöd till förmån för Farice.

Närmare bestämt kan övervakningsmyndigheten inte utesluta att de betalningar som fonden gjort till Farice för genomförandet av en undervattensundersökning gav Farice en selektiv fördel, eftersom övervakningsmyndigheten tvivlar på att dessa betalningar gjordes på marknadsvillkor.

I sitt beslut anser övervakningsmyndigheten dessutom preliminärt att den andra åtgärden innebär statligt stöd.

Stödets förenlighet

När det gäller den första åtgärdens potentiella förenlighet med EES-avtalet har övervakningsmyndigheten inte mottagit några argument för detta, och har uppmanat de isländska myndigheterna att lägga fram sådana argument.

När det gäller den andra åtgärdens potentiella förenlighet med EES-avtalet noterar övervakningsmyndigheten att förenligheten hos stöd för utbyggnad av bredbandsnät som syftar till att säkra täckning, tillgång eller konnektivitet normalt bedöms enligt bredbandsriktlinjerna.

Generellt sett är huvudsyftet med bredbandsriktlinjerna att säkra en utbredd tillgång till bredbandstjänster för slutanvändare eller tillgång till internet med högre hastighet. De är därför tillämpliga på stödåtgärder som är inriktade på situationer där marknaden inte tillhandahåller tillräcklig bredbandstäckning eller där åtkomstvillkoren inte är tillräckliga. I bredbandsriktlinjerna nämns däremot inte internationell konnektivitet, säkerhet, internationell dataöverföring eller sjökablar, och det fastställs inte heller några specifika förenlighetsvillkor för åtgärder som är inriktade på säkerhetsproblem som uppstår på grund av bristen på geografisk spridning och stabilitet hos internationella konnektivitetstjänster.

Den andra åtgärden, vars mål är ökad redundans, säkerhet och stabilitet hos de internationella konnektivitetstjänster som redan finns tillgängliga för slutkunder med höga hastigheter, förefaller därför skilja sig från den allmänna typ av åtgärder som omfattas av bredbandsriktlinjerna, dvs. åtgärder för utbyggnad eller införande av bredbandsnät och bredbandstjänster.

I detta skede är det dock oklart för övervakningsmyndigheten i vilken utsträckning bredbandsriktlinjerna är tillämpliga på bedömningen av den andra åtgärdens förenlighet med EES-avtalet. Övervakningsmyndigheten har därför uppmanat de isländska myndigheterna att inkomma med ytterligare argument.

Om bredbandsriktlinjerna inte är tillämpliga på den aktuella åtgärden föreskrivs det i artikel 61.3 c i EES-avtalet att övervakningsmyndigheten får förklara ”stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner, när det inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset” som förenligt med avtalet. För att ett stöd ska förklaras förenligt med avtalet måste det alltså, för det första, syfta till att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner, och för det andra inte påverka handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset.

I detta avseende har övervakningsmyndigheten preliminärt dragit slutsatsen att den hyser tvivel om huruvida den andra åtgärden är nödvändig. Före investeringen i IRIS-kabeln kontaktades de isländska myndigheterna av en privat aktör med ett förslag om att bygga en tredje sjökabel. Även om det i detta skede är oklart för övervakningsmyndigheten huruvida detta erbjudande var jämförbart med IRIS-kabelprojektet, eller om det tyder på ett försök att komma in på marknaden för internationella dataanslutningstjänster, kan övervakningsmyndigheten inte utesluta möjligheten att marknaden skulle ha kunnat uppnå det resultat som eftersträvas med den andra åtgärden, vilket ifrågasätter de isländska myndigheternas påstående att det fanns ett behov av att åtgärda ett väldefinierat marknadsmisslyckande.

Övervakningsmyndigheten betvivlar dessutom att den andra åtgärden är proportionerlig. Även om de isländska myndigheterna har utformat den andra åtgärden för att begränsa stödbeloppet anser övervakningsmyndigheten preliminärt att förekomsten av ett påstått mer kostnadseffektivt alternativ gör att åtgärdens övergripande proportionalitet kan ifrågasättas, eftersom prisskillnaden inte är motiverad.

Slutligen har övervakningsmyndigheten preliminärt dragit slutsatsen att den hyser tvivel om huruvida åtgärderna har en tillräckligt begränsad negativ inverkan på konkurrens och handel.

Övervakningsmyndigheten har därför preliminärt dragit slutsatsen att den hyser tvivel om huruvida de positiva effekterna av den andra åtgärden uppväger dess eventuella snedvridning av konkurrensen och negativa effekter på handeln.

Decision No 44/23/COL of 8 March 2023 to open a formal investigation into alleged state aid to Farice

1. Summary

The EFTA Surveillance Authority (”ESA”) wishes to inform Iceland that, having preliminarily assessed the alleged aid to Farice ehf. (”Farice”) for performing a seabed survey (”Measure 1”) and for investment in a third submarine cable (”Measure 2”), it has doubts as to whether Measure 1 constitutes State aid within the meaning of Article 61(1) of the EEA Agreement and as to whether Measures 1 and 2 are compatible with the functioning of the EEA Agreement. ESA has therefore decided to open a formal investigation procedure pursuant to Articles 4(4), 6 and 13 of Part II of Protocol 3 to the Surveillance and Court Agreement (”Protocol 3”). ESA has based its decision on the following considerations.

2. Procedure

(1)

By letter dated 27 January 2021, the Icelandic authorities initiated pre-notification discussions with ESA concerning their plans to increase capital in Farice, in order to invest in a third submarine cable between Iceland and Europe (”the IRIS cable”), i.e. Measure 2 (2).

(2)

On 23 February 2021, ESA received a complaint (”the complaint”) from Sýn hf. (”Sýn”) regarding Farice (3). Sýn alleged that Farice received public service compensation from the Icelandic authorities in violation of the SGEI rules (4), including compensation for costs related to surveys conducted in preparation for a possible third submarine cable. Sýn also alleged a violation of the standstill obligation as regards Farice’s investment in the IRIS cable.

(3)

On 23 February 2021, ESA forwarded the complaint to the Icelandic authorities and invited them to provide comments by 25 March 2021 (5).

(4)

On 23 March 2021, ESA received a formal notification from the Icelandic authorities regarding Measure 2 (6). On 26 March 2021, ESA adopted Decision 023/21/COL on Aid to Farice ehf. for investment in a third submarine cable.

(5)

By email dated 25 March 2021, the Icelandic authorities requested an extension of the deadline to provide comments on the complaint. ESA extended the deadline to 31 March 2021. On 31 March 2021, the Icelandic authorities provided ESA with their initial comments on the complaint (7).

(6)

On 9 July 2021, Sýn lodged an application with the EFTA Court under Article 36 of the Surveillance and Court Agreement (”SCA”), seeking the annulment of Decision No 023/21/COL of 26 March 2021.

(7)

On 20 January 2022, ESA sent a request for information to the Icelandic authorities concerning the complaint (8). On 16 March 2022, the Icelandic authorities provided their response to the request for information (9).

(8)

On 1 June 2022, the EFTA Court annulled Decision No 023/21/COL (10).

(9)

On 21 June 2022, ESA sent the Icelandic authorities a second request for information concerning the complaint (11). The Icelandic authorities responded on 20 September 2022 (12).

(10)

On 8 November 2022, ESA had a meeting with a representative of Sýn (13).

3. Description of the measures

3.1. Background

(11)

Farice is a private limited liability company established in Iceland. It was founded in 2002 by Icelandic and Faroese parties. According to its articles of association, the purpose of Farice is the wholesale of international data transfer between countries through a fibre optic cable, the operations of fibre optic cable systems, and the sale of services in relation to such activities. The Icelandic State acquired Farice in full in March 2019 following the classification of international submarine cables as infrastructure. All of Farice’s long-term borrowing comes from the Icelandic Treasury

(12)

Farice operates two submarine cables running from Iceland to parts of Europe: FARICE-1 and DANICE. FARICE-1 connects Iceland with Scotland, with a branch unit to the Faroe Islands. DANICE connects Iceland with Denmark. FARICE-1 and DANICE are the only submarine cables running from Iceland to Europe and they intersect in the Atlantic Ocean. A third submarine cable, Greenland Connect, runs from Iceland to Canada via Greenland. Greenland Connect is owned and operated by Tele Greenland. It terminates in Iceland and its traffic is directed through FARICE-1 and DANICE on the way to Europe. It is possible to buy services from Tele Greenland to mainland Canada and from there to New York.

(13)

Between 2010 and 2012, the Icelandic authorities engaged in a series of measures for the restructuring of Farice, due to its financial difficulties. During the same period, the Icelandic authorities submitted various State aid notifications to ESA. These were later withdrawn because the Icelandic authorities concluded that the SGEI Decision applied to these measures (14). On 19 July 2013, ESA sent a comfort letter to the Icelandic authorities noting that Article 3 of the SGEI Decision exempted the Icelandic authorities from the prior notification obligation under Article 1(3) of Part I of Protocol 3 SCA (15).

(14)

The first public service contract between Farice and the Telecommunications Fund (”the Fund”), representing the Icelandic authorities, was entered into on 12 April 2012.

(15)

In November 2018, the Minister for Transport and Local Government submitted a proposal to the Icelandic Parliament for a resolution on an electronic communications policy 2019 to 2033 (”the Telecommunication Policy”). The objectives of the policy are, inter alia, to promote accessible and effective communications and to guarantee the security of infrastructure. To achieve those objectives, the policy emphasises that three active submarine cables are needed to connect Iceland with the rest of Europe from different landing sites. As a geographically remote country, effective international connections are a prerequisite for the development of Iceland as a modern technology-based society. A serious disruption in international connectivity would cause major damage to the Icelandic economy, and society as a whole.

(16)

Between 2017 and 2020, the Ministry of Transport and Local Government, and the Ministry of Finance and Economic Affairs received several proposals from Sýn regarding the construction of a third submarine cable. The proposals included both an independent project and a collaboration with Celtic Norse AS. These proposals did not entail financing in full by private investors but required cooperation with the Icelandic State and/or Farice.

(17)

On 21 December 2018, Farice signed a new public service contract with the Fund regarding the Icelandic authorities’ work on the Telecommunications Policy (”the 2018 PSO Contract”). Farice was engaged to start preparations for the possible construction of a new submarine cable between Iceland and Europe. Farice was compensated for the costs of the preparation work that it undertook on behalf of the Fund, which also included compensation for seabed research to be carried out by Farice in 2019, i.e. Measure 1. The Icelandic State’s participation in further investment or costs for a third cable was neither secured nor structured at that time.

(18)

In January 2019, Sýn submitted a formal request for funding of seabed research in preparation for the introduction of the submarine cable project. In February 2019, the Fund refused to engage in any discussions with Sýn, referring to the public service contract concluded with Farice in December 2018, according to which Farice was entrusted with seabed research as an intermediary.

(19)

On 3 June 2019, the Icelandic Parliament approved the Telecommunications Policy.

(20)

In December 2019, Sýn and the Board of the Fund had a meeting during which Sýn presented its case for a third submarine cable between Iceland and Ireland. Sýn offered to build a submarine cable for remuneration and required a guarantee that Farice would change its operating model to a so-called ”carrier’s carrier” model.

(21)

In March 2020, the Fund engaged an independent expert to evaluate the feasibility of Sýn’s and Farice’s third cable projects. The expert’s report was delivered in April 2020. According to Sýn, the report concluded that the project proposed by Sýn was more cost effective. According to the Icelandic authorities, the expert was instructed not to make recommendations. However, the report included recommendations and relied on available, but allegedly unverified, data from Farice and Sýn.

(22)

By letter of 29 April 2020, the Ministry of Transport and Local Government shared the results of the report with Farice and stated that Farice would be responsible for the project and the envisaged owner and operator of the new submarine cable. The Ministry urged Farice to take account of the fact that Sýn’s proposal had been considered more cost effective by the expert. The Ministry stated that it found Sýn’s proposal to change the operational model of Farice unacceptable.

(23)

In May 2020, Sýn and Farice held a meeting to explore the details and validity of Sýn’s proposal and to confirm pricing and quality from key suppliers. According to the Icelandic authorities, Sýn was not able to confirm the prices because the key suppliers had not been willing to confirm their prices. As the foundation for the discussions between Farice and Sýn was the project’s cost effectiveness, which was based on the prices submitted, the discussions were terminated.

(24)

Later in May 2020, the Fund communicated to Sýn that it considered the expiry of the offers to be unacceptable. It further stated that it would therefore not engage in any further discussions with Sýn. It was further stressed that the Fund was not responsible for the project since its role was limited to the provision of funds.

(25)

On 23 February 2021, Sýn lodged a complaint with ESA. Sýn submitted that payments to Farice from the Icelandic State since 2013 had erroneously been classified as a public service compensation as the conditions to be considered as services of a general economic interest had never been met. It further submitted that there was an ongoing breach of State aid rules related to the introduction of a new submarine cable.

(26)

On 23 March 2021, the Icelandic authorities formally notified ESA of their intention to provide aid to Farice for investment in the third cable, i.e. Measure 2. On 26 March 2021, ESA adopted Decision No 023/21/COL approving the measure. That decision was later annulled by the EFTA Court.

3.2. Measure 1

(27)

According to Article 1A of the 2018 PSO Contract between Farice and the Fund, the ”parties [to the agreement] agree that the Fund will compensate Farice for seabed research to be carried out in 2019 for a possible optic fibre cable between Iceland and Europe (Ireland) according to article 12 of this contract”.

(28)

In Article 12 of the same contract, it is further stated that ”[t]he Fund intends to do a seabed survey on a route between Europe (Ireland) and Iceland for an optic fibre cable to be possibly laid in the near future. Farice undertakes the execution of the projects as an intermediary. Preliminary time and cost schedule is described in annex 1. Farice shall aim to deliver a final marine route survey report to the Fund before December 31, 2019”. The temporal scope of the survey was later extended to 2021.

(29)

According to annex 1, the compensated costs related to the survey were: 1) a desk top study; 2) survey; 3) inshore survey; 4) main survey (excluding inshore survey); 5) reporting and maps; and 6) overhead costs. The costs were estimated at EUR 1,9 million.

(30)

In accordance with the contract, Farice undertook the survey in the years 2019, 2020 and 2021. Payments for third party works, for example the work performed by EGS (16) (the main survey contactor) were invoiced to the Fund based on costs incurred. Work performed by Farice employees was invoiced on the basis of an hourly rate. Additionally, Farice invoiced an administration fee for general administration costs in 2019.

3.3. Measure 2

(31)

In relation to the Icelandic authorities’ work on the Telecommunications Policy, the Icelandic authorities selected Farice to build and operate a third submarine cable connecting Iceland and Europe, i.e. the IRIS cable. Measure 2 relates to the financing by the Icelandic State of the IRIS cable through an estimated EUR 50 million capital increase in Farice, which is wholly owned by the Icelandic State (17).

(32)

According to the Icelandic authorities, Farice was chosen because it is the only entity that: (i) currently operates submarine cables from Iceland to Europe, (ii) has extensive experience in such operations, and (iii) was able to work fast in seeing the project through within the desired timeframe.

(33)

Farice is currently operated on commercial terms without financial support from the State (18) and offers services on two distinct markets: the market for international connectivity (”international data transfer market”) and the data centre market (”DC market”).

(34)

The primary objective of the measure and the IRIS cable project is to enhance security and reduce the vulnerability of international connectivity to and from Iceland. The secondary objective is to shorten the digital distance between Iceland and Europe, by reducing data latency.

(35)

The new submarine cable is in principle expected to complement the existing submarine cable infrastructure. According to the Icelandic authorities, the interconnection to the new cable will be technologically neutral, provided that instructions and recommendations are followed (19).

(36)

Moreover, according to the Icelandic authorities, Farice grants effective wholesale access to the system on an open and non-discriminatory basis and those access obligations will be enforced irrespective of any change in ownership, management or operation of the infrastructure.

(37)

The eligible costs of Measure 2 are the investment costs related to the new cable, costs relating to survey of the seabed and the optimal path of the cable (20), construction of landing sites and project management. The costs are considered investment costs, including project management costs which are directly related to the investment project. The maximum aid intensity is 100 % of the eligible costs. The board of directors of Farice authorised the capital increase for established costs in intervals during the construction period of the new cable. According to the Icelandic authorities, any overcompensation is controlled retroactively through a capital decrease, dividend payments or by other available means.

(38)

Farice signed a contract with SubCom LLC, a global undersea fibre optic cable system supply company, to lay the IRIS cable, after having elicited offers from three different suppliers. On 11 November 2022, SubCom formally handed over the IRIS cable, which is expected to be ready for service in the first quarter of 2023 (21).

3.4. The Complaint

(39)

As previously mentioned, on 23 February 2021, Sýn submitted a complaint to ESA regarding alleged unlawful State aid measures in favour of Farice. In summary, the complaint concerns three measures:

1.	The payment of compensation for services of general economic interest (”SGEI”) from the Icelandic authorities to Farice for the public service obligation (”PSO”) of providing international connectivity for electronic communication (”the SGEI measure”);

2.	compensation paid to Farice for carrying out a seabed survey as an intermediary, i.e. Measure 1; and

3.	non-compliance with the stand-still obligation in relation to the roll-out of the third submarine cable between Iceland and Europe, i.e. Measure 2.

(40)

The SGEI measure, covered by Sýn’s complaint, was not the subject of the annulled Decision No 023/21/COL, nor the judgment of the EFTA Court in Case E-4/21. Therefore, this measure is not the subject of this Decision, and is currently being processed separately in an open complaint case (22). Conversely, Measures 1 and 2 are the subject of this Decision.

(41)

As regards Measure 1, Sýn submitted that Iceland had under the 2018 PSO Contract agreed to compensate Farice for seabed research to be carried out in 2019. The agreement was later extended (see section 3.2).

(42)

Sýn argued in its complaint that the compensation for the seabed research did not fulfil any of the SGEI criteria, whether under the Altmark conditions (23), the SGEI Decision (24), or the SGEI Framework (25). In particular, Sýn argued that seabed research could not be qualified as a service of general economic interest, and even if it could be, no parameters for the calculation of compensation for such a service had been established.

(43)

As regards Measure 2, Sýn asserted in its complaint that the Icelandic authorities seemed to have entrusted Farice with the roll-out of a new submarine cable funded by the State. In Sýn’s view this constituted a breach of the EEA State aid rules. Sýn was unaware that at the time they submitted the complaint, ESA and the Icelandic authorities were engaged in pre-notification discussion regarding the roll-out to the new submarine cable (26).

(44)

Therefore, Sýn submitted that the actions of the Icelandic authorities related to the roll-out of a new submarine cable, including the payment for seabed research under the auspices of a public service obligation, constituted a breach of the EEA State aid rules, which called for action by ESA.

3.5. Comments of the Icelandic authorities

(45)

The Icelandic authorities have provided their views as regards Measures 1 and 2. These views were expressed during the notification procedure leading up to Decision 023/21/COL (27), as well as in replies to questions sent to them by ESA in connection to the complaint (28).

3.5.1. Regarding Measure 1

(46)

The Icelandic authorities have maintained that the payments to Farice related to the seabed survey did not constitute compensation for a public service, even though contractual provisions related to the survey were included in the 2018 PSO contract (29).

(47)

Instead, the Icelandic authorities have stated that the work related to the survey was allocated to Farice on market terms, in line with the market economy operator principle. Specifically, the Icelandic authorities contend that the award of the seabed survey did not grant Farice an economic advantage that an undertaking could not have obtained in the absence of State intervention, and that it was, in essence, a service assignment, for which Farice was paid the incurred costs. In the view of the Icelandic authorities, this is demonstrated by the fact that the Fund, and not Farice, retains all ownership of survey results and that Farice did not de facto make a profit for administering the survey.

(48)

Moreover, the Icelandic authorities have submitted that Measure 1 did not distort or threaten to distort competition and did not have any effect on trade between the Contracting Parties.

(49)

Specifically, the Icelandic authorities stated that the measure did not grant Farice a stronger competitive position than it would have had if the survey had not been undertaken, and that Farice was not relieved of expenses it would otherwise have had to bear in the course of its day-to-day business operations. The Icelandic authorities had full discretion to utilise the seabed survey in any way they saw fit and no utilization guarantees were granted to Farice. Therefore, the Icelandic authorities contend that the award of the seabed survey did not strengthen the position of Farice as compared with other undertakings.

(50)

Finally, the Icelandic authorities are of the view that the Fund was exempt from the procurement rules when awarding a contract of carrying out the seabed survey, as it was an essential part of preparing the IRIS cable project and therefore a factor in providing a public communications network.

(51)

Consequently, the Icelandic authorities argue that Measure 1 does not constitute State aid.

3.5.2. Regarding Measure 2

(52)

The Icelandic authorities consider Measure 2 to constitute State aid, which is compatible with Article 61(3)(c) of the EEA Agreement, and that the measure falls outside the scope of the Guidelines for the application of State aid rules in relation to rapid deployment of broadband networks (”the 2014 Broadband Guidelines”) (30).

(53)

In this regard, the Icelandic authorities note that the measure contributes to a well-defined objective of common interest, i.e. to enhance the security of international connectivity to and from Iceland. The aid measure serves to significantly reduce the vulnerability of Iceland’s international telecommunications network in case of major failures of the current systems.

(54)

Further, as regards the need for State intervention, the Icelandic authorities contend that market failure necessitates State participation in the IRIS cable project. Specifically, the Icelandic authorities note that Farice is the only operator of submarine cables connecting Iceland to Europe, and that despite some interest from private parties to lay similar cables in the past, none of those plans have materialised (31). The Icelandic authorities argue that three main causes have adversely affected the feasibility of other submarine projects to the point where none of them materialized: First, laying a single cable to Iceland without having secured redundancy in connections without material cost through another cable has proven problematic. Second, the small size of the Icelandic market is a natural hindrance. Third, the uncertainty of income from international data centre operators disincentivises investment.

(55)

Moreover, the Icelandic authorities point to the fact that Farice required public service compensation from 2012 to 2018 to operate the two existing cables, i.e. FARICE-1 and DANICE, and that Farice’s current revenues do not support investment in the IRIS cable.

(56)

Consequently, in the absence of a realistic chance of private actors building the submarine infrastructure needed to secure international connectivity to Iceland, and since Farice’s current revenues do not support investment in a third cable, the Icelandic authorities found it necessary to provide Farice with State aid to lay the IRIS cable.

(57)

Moreover, the Icelandic authorities contend that Measure 2 was proportional. In this regard, they note that only established costs were financed through the capital increase. Moreover, the ex post control, including a review of any expenses, will keep costs to the minimum necessary.

(58)

Furthermore, the Icelandic authorities have consistently argued that the IRIS project is not subject to public procurement rules, as it is exempt from the Procurement Act (32), with reference to Article 10 of the Act, cf. Article 8 of the Procurement Directive (33), as the Act and the Directive do not apply to contracts for the principal purpose of permitting the contracting authorities to provide or exploit public communications networks or to provide to the public one or more electronic communications services.

(59)

However, when choosing a subcontractor to lay the cable, Farice engaged in discussions with three suppliers, and selected the most economically efficient offer, having taken account of all relevant considerations.

(60)

As regards the expert report that concluded that the proposal of Sýn was more cost effective than the one from Farice, the Icelandic authorities argue that the cost estimate used by the expert was not verified. Further, that Sýn specifically notified the Icelandic authorities that the supposed offer from Vodafone International was no longer valid. Moreover, the conditions on the operational function of the new cable set by the Sýn, as well as concerns regarding national security and critical infrastructure contributed to the decision to entrust Farice with the building of the new submarine cable. Finally, the proposition of Sýn was based on a different business model, not only for the purposes of the new cable but also Farice’s operation through the FARICE-1 and DANICE cables. Therefore, the business proposition of Sýn was not relevant for the purposes of the determination of proportionality of the aid measure. Consequently, the Icelandic authorities consider Measure 2 to be proportional.

(61)

Finally, as regards limited negative effects on competition, the Icelandic authorities note that the new infrastructure is principally expected to complement the other connections by providing enhanced security for international connectivity favouring the general public and general economic activities in Iceland. Therefore, the Icelandic authorities consider the IRIS cable to not have a material impact on competitiveness of other European markets compared to Iceland. As regards any negative effects the measure might have on the market for international data transfer or the related DC market, the Icelandic authorities consider those effects vastly outweighed by the positive effects of the measure.

3.6. ESA Decision No 023/21/COL

(62)

On 26 March 2021, ESA adopted Decision No 023/21/COL, concluding that Measure 2, i.e. the capital increase to finance the investment in the IRIS cable, constituted State aid within the meaning of Article 61(1) of the EEA Agreement. However, as ESA found that no doubts were raised as to the compatibility of the measure with the functioning of the EEA Agreement, it decided not to raise objections to the implementation of the measure.

(63)

ESA noted that the compatibility of State aid for the introduction of broadband networks was normally assessed under the 2014 Broadband Guidelines. However, since the measure specifically targeted the security issues raised by the lack of geographical diversity, it fell outside the scope of the 2014 Broadband Guidelines. ESA stated that it would nevertheless apply the principles of the 2014 Broadband Guidelines by analogy to the extent that they were relevant, because those guidelines were the most detailed guidance available for assessing the compatibility of State aid to broadband infrastructure projects with the EEA Agreement.

(64)

Article 61(3)(c) of the EEA Agreement provides that ESA may declare compatible ”aid to facilitate the development of certain economic activities or of certain economic areas, where such aid does not adversely affect trading conditions to an extent contrary to the common interest”. Therefore, in order to declare aid compatible, first, the aid must be intended to facilitate the development of certain economic activities or of certain economic areas and, second, the aid must not adversely affect trading conditions to an extent contrary to the common interest (34).

(65)

Under the first condition, ESA examines how the aid facilitates the development of certain economic activities or areas. Under the second condition, ESA weighs up the positive effects of the aid for the development of said activities or areas and the negative effects of the aid in terms of distortions of competition and adverse effects on trade (i.e. conducts a balancing test).

(66)

Concerning the first condition, ESA concluded that Measure 2 facilitated the development in the market for international data transfer services specifically and the markets for electronic communications services in general. Furthermore, ESA found that the selection of Farice, as owner and operator of the third cable, and the selection of a cable manufacturer and installer was exempted from the Icelandic Procurement Act. Further, ESA did not have reasons to believe that the measure was in breach of other relevant EEA provisions.

(67)

Concerning the second condition, ESA concluded that the amount of aid granted through Measure 2 was limited to what was necessary to achieve its objective and therefore proportional. ESA reached this conclusion, inter alia, on the basis that the aid amount was limited to the actual costs of the measure and subject to ex post control.

(68)

Furthermore, ESA concluded that Measure 2 would not have a material impact on the competitiveness of other EEA markets compared to Iceland, as investment in the IRIS cable was, in and of itself, unlikely to materially alter the dynamics of intra-EEA trade on the relevant market.

(69)

As regards the potential effect on the DC market, ESA noted that the data centre market was not a single market of universal services, since the digital needs of businesses were highly dependent on the applications hosted and operated in the data centres. ESA also noted that, while data centres might be more inclined to invest in projects in Iceland, due to extended capacity and security of the international connection network following the construction of a third cable, that was only one of multiple factors that would influence such a decision. Other factors, such as electricity prices, start-up costs and regulatory environment also influenced such decisions. ESA found that those factors were not altered by the measure.

(70)

Consequently, ESA found that the Icelandic authorities had demonstrated that the socio-economic benefits of Measure 2 outweighed any potential adverse effects on competition or trade between the Contracting Parties, given the safeguards in place to minimise such adverse effects.

3.7. EFTA Court Judgment in Case E-4/21

(71)

On 1 June 2022, the EFTA Court annulled ESA’s Decision No 023/21/COL. The Court concluded that ESA should have opened a formal investigation procedure, as ESA had at its disposal information and evidence at the time, which should, objectively, have raised doubts or serious difficulties regarding whether the capital increase to finance the laying of the IRIS cable was compatible with the functioning of the EEA Agreement.

(72)

In particular, the EFTA Court found that ESA was aware of documents that called into question the information at its disposal and on which it relied in the contested decision, without going beyond a mere examination of the information submitted by the Icelandic authorities. These documents related, inter alia, to Sýn’s complaint of 23 February 2022 and annexes thereto. Specifically, the Court noted a document comparing the proposals of Sýn and Farice, and an email dated 29 May 2020, regarding Sýn’s inability to confirm the prices of its proposal. By not obtaining further information on whether Sýn was actually able to confirm its prices, or whether it had been given that opportunity, the Court concluded that ESA failed to satisfy its obligation to conduct a diligent and impartial examination of the notified measure so that it had at its disposal the most complete and reliable information.

(73)

Furthermore, the Court found that Sýn tried to enter the market for international connectivity services, according to the information available to ESA. Yet, in the contested decision, ESA did not consider factors such as potential competitors on the wholesale market for international connectivity, public consultation of stakeholders and entry barriers to that market.

(74)

Finally, the Court found that ESA did not adequately state its reasons for concluding that the notified measure fell outside the scope of the 2014 Broadband Guidelines, and that even though ESA stated in the contested decision that it would apply the guidelines by analogy, where relevant, the Court found little, if any, trace of the principles in the guidelines actually being applied.

(75)

On the basis of, inter alia, the above, the Court concluded that there was consistent and objective evidence that demonstrated that ESA adopted the contested decision despite the existence of doubts. Consequently, the Court annulled the Decision.

4. Presence of State aid

4.1. Introduction

(76)

Article 61(1) of the EEA Agreement reads as follows: ”Save as otherwise provided in this Agreement, any aid granted by EC Member States, EFTA States or through State resources in any form whatsoever which distorts or threatens to distort competition by favouring certain undertakings or the production of certain goods shall, in so far as it affects trade between Contracting Parties, be incompatible with the functioning of this Agreement”.

(77)

The qualification of a measure as aid within the meaning of this provision requires the following cumulative conditions to be met: (i) the measure must be granted by the State or through State resources; (ii) it must confer an advantage on an undertaking; (iii) favour certain undertakings (selectivity); and (iv) threaten to distort competition and affect trade.

4.2. Measure 1

(78)

In the following chapters, ESA will assess whether the payments from the Fund to Farice for carrying out a seabed survey involve State aid within the meaning of Article 61(1) of the EEA Agreement.

4.2.1. State resources

(79)

According to Article 61(1) of the EEA Agreement, a measure must be granted by the State or through State resources to constitute State aid.

(80)

The Fund has the task of promoting the development of telecommunications in Iceland. The Fund was formed in 2006 on the basis of Act No 132/2005 on the Telecommunication Fund. The main role of the Fund is to allocate funds to: projects aimed at the development of telecommunication infrastructure; projects that contribute to the safety and competitiveness of society in the field of electronic communications; and other telecommunication projects (35).

(81)

According to Article 1 of Act No 132/2005, the Fund is under the ownership of the Icelandic State and its administration falls under the authority of the Ministry of Higher Education, Science and Innovation.

(82)

ESA therefore preliminarily concludes that the payments from the Fund to Farice for carrying out a seabed survey constitute State resources.

4.2.2. Advantage

(83)

According to Article 61(1) of the EEA Agreement, a measure must confer an advantage upon an undertaking. An advantage, within the meaning of Article 61(1) of the EEA Agreement, is any economic benefit which an undertaking could not have obtained under normal market conditions (36), thus placing it in a more favourable position than its competitors (37).

(84)

The Icelandic authorities have argued that Measure 1 was concluded on market terms, in line with the market economy operator principle. In order to establish whether or not a transaction carried out by a public body is in line with normal market conditions, ESA will apply the market economy operator test (”MEO test”), comparing the behaviour of the public body to that of similar private economic operators under normal market conditions (38).

(85)

In that respect, it is not relevant whether the intervention constitutes a rational means for the public bodies to pursue public policy considerations. Similarly, the profitability or unprofitability of the beneficiary is not in itself a decisive indicator for establishing whether or not the economic transaction in question is in line with market conditions. The decisive element is whether the public bodies acted as a market economy operator would have done in a similar situation (39).

(86)

Moreover, whether a State intervention is in line with market conditions must be examined on an ex ante basis, having regard to the information available at the time the intervention was decided upon. If a State argues that it acted as a market economy operator it must, where there is doubt, provide evidence showing that the decision to carry out the transaction was taken on the basis of economic evaluations comparable to those which, in similar circumstances, a rational market economy operator (with characteristics similar to those of the public body concerned) would have had carried out to determine the profitability or economic advantages of the transaction (40).

(87)

Concerning Measure 1, it is undisputed that the contractual provisions concerning the seabed survey and the payments for that survey were placed in the 2018 PSO Contract between the Fund and Farice, namely Article 1A, 12 and Annex 1. According to the Icelandic authorities, no other provisions of the 2018 PSO Contract applied to the seabed survey (41).

(88)

ESA notes that the Icelandic authorities essentially argue that Articles 1A, 12, and annex 1 of the 2018 PSO Contract do not, in fact, form part of that contract, but are instead a separate service contract made on market terms. This fact raises doubts as to whether the Fund was operating as a market economy operator, when it charged Farice with performing the seabed survey, since such operators would in general conclude clear and concise contracts when purchasing a similar service.

(89)

Indeed, it appears that the Fund contracted Farice to perform a service, without including in the contract any provisions concerning cost overruns, specifics regarding the scope of the survey, contingencies for failure to perform the obligations of the contract, or specifics regarding what costs could be covered by the service contract. According to documentation from and statements made by the Icelandic authorities, the temporal scope of the survey was later extended, and final costs ran over the cost estimate in annex 1.

(90)

Moreover, ESA has asked the Icelandic authorities to provide all documentation of expert evaluations or independent studies of the cost of carrying out the seabed survey, if any such evaluations or studies were carried out prior to the start of the 2018 PSO Contract. However, according to the Icelandic authorities, no such evaluation exists. Additionally, the Fund does not seem to have considered alternative providers. Therefore, ESA has doubts as to whether the Fund’s decision to carry out the transaction was taken on the basis of economic evaluations comparable to those which, in similar circumstances, a rational market economy operator would have taken, as it appears that the Fund committed to paying Farice for a service, without making an evaluation of eventual costs and alternative providers.

(91)

Furthermore, the Icelandic authorities have stated that Farice did not de facto make a profit from performing the survey for the Fund. Moreover, it is unclear to ESA whether the Fund derived any economic value from its ownership of the survey results. In fact, since the survey forms part of the preparatory works for a submarine cable, which the Icelandic authorities themselves consider a security measure, it would appear that the purpose of the survey was not economic in nature. Therefore, ESA doubts that the Fund acted as an economic operator, since it rather seems to have been pursuing public policy aims when commissioning the survey.

(92)

Finally, as the Icelandic authorities have already stated that the payments to Farice for the performance of the subsea survey did not entail compensation for a public service obligation, ESA does not see the need at this time to specifically examine whether Measure 1 fulfils the Altmark criteria, or the provisions of the SGEI Decision or Framework.

(93)

Consequently, ESA has doubts whether Measure 1 was concluded on market terms and cannot exclude that an advantage may have been granted in favour of Farice. Accordingly, the Icelandic authorities are invited to comment on this and submit relevant evidence.

4.2.3. Selectivity

(94)

In order for a measure to involve State aid it must be selective in that it favours ”certain undertakings or the production of certain goods”. Measure 1 concerns a contract between the Fund and Farice. Therefore, Farice is the only potential beneficiary. Other undertakings have not concluded similar contracts with the Fund or the Icelandic State. Accordingly, the alleged advantage of Measure 1 would be a selective advantage, as it only concerns one particular undertaking.

(95)

It is therefore ESA’s preliminary view that it cannot be excluded that a selective economic advantage was granted to Farice.

4.2.4. Distortion of competition and effect on trade between Contracting Parties

(96)

To qualify as State aid within the meaning of Article 61(1) of the EEA Agreement, a measure must be liable to distort competition and affect trade between the Contracting Parties to the EEA Agreement. According to settled case-law, the mere fact that a measure strengthens the position of an undertaking compared with other undertakings competing in intra-EEA trade is considered to be sufficient, in order to conclude that the measure is likely to distort competition and affect trade between the Contracting Parties (42).

(97)

The Icelandic authorities have argued that the measure in question did not distort or threaten to distort competition and did not have any effect on trade between the Contracting Parties, as the measure did not grant Farice a stronger competitive position than it would have had if the survey had not been undertaken. Moreover, they argue that Farice was not relieved of expenses it would otherwise have had to bear in the course of its day-to-day business operations. Therefore, the Icelandic authorities contend that the award of the seabed survey did not strengthen the position of Farice as compared with other undertakings, neither financially nor in other aspects.

(98)

On this point ESA notes that it is not obliged to establish the real effect of the aid on the market, but is only required to show that the aid is liable to distort competition and affect trade. Therefore, for all practical purposes, a distortion of competition within the meaning of Article 61(1) of the EEA Agreement is generally found to exist when the State grants a financial advantage to an undertaking in a liberalised sector where there is, or could be, competition (43).

(99)

Measure 1 concerns payments made to Farice for a seabed survey. The costs covered by those payments included subcontracting costs, as well as Farice’s overhead costs, including hourly rates for Farice staff and a general administration fee. Therefore, Measure 1 seems to have placed Farice in a better financial position than it would have been in the absence of Measure 1.

(100)

Moreover, there are multiple undertakings active in the EEA that provide seabed survey services. This is also demonstrated by the fact that Farice itself subcontracted a large portion of the survey.

(101)

Consequently, ESA has doubts as to whether it can be excluded that Measure 1 was liable to distort competition and affect trade within the EEA. The Icelandic authorities are invited to comment and submit relevant evidence on this.

4.2.5. Conclusion

(102)

In light of the above, ESA cannot exclude that Measure 1 entailed State aid.

4.3. Measure 2

(103)

It is uncontested between Sýn and the Icelandic authorities that Measure 2, i.e. the capital increase in Farice to facilitate the investment in the IRIS cable, constitutes State aid within the meaning of Article 61(1) of the EEA Agreement (44).

(104)

ESA therefore preliminary concludes that Measure 2 constitutes State aid within the meaning of Article 61(1) of the EEA Agreement.

5. Aid scheme or individual aid

(105)

ESA notes that Measures 1 and 2 were not granted on the basis of a scheme (45). Measure 1, if found to be aid, would therefore be individual aid. Measure 2 constitutes individual aid.

6. Lawfulness of the aid

(106)

Pursuant to Article 1(3) of Part I of Protocol 3 to the Agreement between the EFTA States on the Establishment of a Surveillance Authority and a Court of Justice (”Protocol 3”): ”The EFTA Surveillance Authority shall be informed, in sufficient time to enable it to submit its comments, of any plans to grant or alter aid. … The State concerned shall not put its proposed measures into effect until the procedure has resulted in a final decision”.

(107)

The Icelandic authorities did not notify Measure 1 to ESA. ESA therefore concludes that, in the event that Measure 1 is deemed to involve aid, the Icelandic authorities have not respected their obligations under Article 1(3) of Part I of Protocol 3. In this event, Measure 1 would be unlawful aid.

(108)

The Icelandic authorities implemented Measure 2 after ESA approved it by Decision 023/21/COL. However, with the annulment of ESA’s approval decision by the EFTA Court, Measure 2 became unlawful.

7. Compatibility of the aid

7.1. Introduction

(109)

In derogation from the general prohibition of State aid laid down in Article 61(1) of the EEA Agreement, aid may be declared compatible if it can benefit from one of the derogations enumerated in the Agreement.

(110)

Article 61(3)(c) of the EEA Agreement provides that ESA may declare compatible ”aid to facilitate the development of certain economic activities or of certain economic areas, where such aid does not adversely affect trading conditions to an extent contrary to the common interest”. Therefore, in order to declare the aid compatible, first, the aid must be intended to facilitate the development of certain economic activities or of certain economic areas and, second, the aid must not adversely affect trading conditions to an extent contrary to the common interest (46).

(111)

7.2. Compatibility of Measure 1

(112)

The Icelandic authorities have maintained that Measure 1 does not constitute State aid (see Section 3.5.1). Further, they have also stated that despite the fact that the contractual obligations concerning Measure 1 were included in the 2018 PSO Contract between the Fund and Farice, the measure does not constitute compensation for a public service obligation.

(113)

Therefore, it would appear that the compatibility of Measure 1, should it be found to constitute aid, could not be examined under Article 59(2) of the EEA Agreement and even if it were, ESA has doubts that the Measure 1 is in line with the provisions of the SGEI Decision or Framework. The Icelandic authorities have not, at this stage, brought forward any other arguments as regards the potential compatibility of the measure.

(114)

Therefore, following a preliminary assessment, ESA has doubts at this stage as to whether Measure 1 is compatible with the EEA Agreement. Consequently, ESA invites the Icelandic authorities to provide arguments and evidence to demonstrate that Measure 1 could be considered compatible under the EEA Agreement.

7.3. Compatibility of Measure 2

7.3.1. Introduction

(115)

The Icelandic authorities have invoked Article 61(3)(c) of the EEA Agreement as the basis for the assessment of the compatibility of Measure 2.

(116)

On this point, ESA notes that the compatibility of aid for the roll-out of broadband networks, for the purposes of securing coverage, access or connectivity, is normally assessed under the 2014 Broadband Guidelines. On 8 February 2023, ESA adopted new Broadband Guidelines (”the 2023 Broadband Guidelines”) (47).

(117)

ESA will follow the principles and guidelines set out in the 2023 Broadband Guidelines for the compatibility assessment of all notified aid to broadband networks in respect of which it is called upon to take a decision after 8 February 2023 when the 2023 Broadband Guidelines entered into force. Unlawful aid to broadband networks will be assessed in accordance with the rules applicable on the date on which the aid was awarded (48).

(118)

The 2023 Broadband Guidelines were not in effect at the time when Measure 2 was enacted, and therefore cannot serve as a basis for the compatibility assessment of the measure. Therefore, ESA will apply the 2014 Broadband Guidelines, should Measure 2 be considered to fall within their scope. However, the 2023 Broadband Guidelines are based on existing case-law and decision-making practice of the European Commission. Therefore, the 2023 Broadband Guidelines could still be relevant, should Measure 2 fall under the scope of the 2014 Broadband Guidelines, provided they do not place stricter conditions on the beneficiary.

(119)

In general, the 2014 Broadband Guidelines’ primary objective is to ensure widespread availability of broadband services to end users or access to higher speed internet. The 2014 Broadband Guidelines state that ”[t]hese guidelines summarise the principles of [ESA’s] policy in applying the State aid rules […] to measures that support the deployment of broadband networks in general (Section 2). They explain the application of these principles in the assessment of aid measures for the rapid roll-out of basic broadband and very high speed, next generation access (NGA) networks (in Section 3). [ESA] will apply the guidelines in the assessment of State aid for broadband” (49). This objective has not changed with the adoption of the 2023 Broadband Guidelines, which state that ”[t]hese Guidelines provide guidance on how ESA will assess […] the compatibility of State aid for the deployment and take-up of fixed and mobile broadband networks and services” (50).

(120)

Therefore, the 2014 Broadband Guidelines apply to aid measures that target situations where the market does not provide sufficient broadband coverage or where access conditions are not adequate (51). Conversely, the 2014 Broadband Guidelines do not mention international connectivity, security, international data transfer, or subsea cables, and do not specifically lay down compatibility conditions for measures targeting security issues raised by the lack of geographical diversity and robustness of international connectivity services. Therefore, a measure like the one under assessment, where the objective is increased redundancy, security, and robustness of international connectivity services already available to end customers at high speeds, seems to differ from the general type of measure covered by the 2014 Broadband Guidelines, namely measures concerning the expansion or introduction of broadband networks and services.

(121)

ESA notes that the European Commission, in its Baltic Cable Decision (52), applied the 2014 Broadband Guidelines in its assessment. However, ESA also notes that the measure under assessment in that decision differed significantly from Measure 2. Specifically, it concerned capacity concerns caused by the expected dramatic increase in traffic that could not be supported by the existing infrastructure. Therefore, in addition to security benefits comparable to the ones present in the case at hand, the Baltic Sea Cable targeted (longterm) broadband availability specifically (53). Conversely, Measure 2 does not specifically concern broadband networks or availability.

(122)

However, in its judgment in Case E-4/21, when assessing ESA’s conclusion that Measure 2 fell outside the scope of the 2014 Broadband Guidelines, the EFTA Court stated that the conclusion: ”[…] is not supported by a sufficient analysis of the scope of application of the Broadband Guidelines. […] Although the contested decision states that ’[t]he Broadband Guidelines’ primary objective is ensuring widespread availability of broadband services to end users or access to higher speed Internet: ” and ”[t]he particularities of the measure and investment at hand demonstrate that the Guidelines target different types of measures than the one under assessment”, it fails to set out what impact these statements should have on the scope of application of the Broadband Guidelines. Accordingly, […] ESA encountered serious difficulties in its preliminary examination’ (54). The Court then further noted ”that irrespective of whether the notified measure in the present case was outside of the scope of the Broadband Guidelines, those guidelines still may provide useful guidance on considerations that are relevant to the assessment of compatibility in general” (55).

(123)

Consequently, ESA cannot conclude at this stage to what extent the 2014 Broadband Guidelines apply to the compatibility assessment of Measure 2, and therefore invites the Icelandic authorities to provide further arguments in this regard.

(124)

In the event that the Broadband Guidelines do not apply to the measure at hand, Article 61(3)(c) of the EEA Agreement provides that ESA may declare compatible ”aid to facilitate the development of certain economic activities or of certain economic areas, where such aid does not adversely affect trading conditions to an extent contrary to the common interest”. Therefore, in order to declare the aid compatible, first, the aid must be intended to facilitate the development of certain economic activities or of certain economic areas and, second, the aid must not adversely affect trading conditions to an extent contrary to the common interest.

(125)

7.3.2. Facilitation of development of certain economic activities or areas

7.3.2.1. Economic activities or areas supported

(126)

Under Article 61(3)(c) of the EEA Agreement, in order to be considered compatible, a measure must contribute to the development of certain economic activities or areas.

(127)

The primary objective of the measure is to enhance security and reduce the vulnerability of international connectivity to and from Iceland by building a third submarine cable from Iceland to Europe. The secondary objective is to shorten the digital distance between Iceland and Europe allowing Icelandic people and businesses to make better use of international digital services available in Europe.

(128)

ESA generally considers the construction of a telecommunication infrastructure with a view to its future commercial exploitation to constitute an economic activity (56). Furthermore, the telecommunications market in general constitutes an economic activity. The measure facilitates development in the market for international data transfer services specifically and the markets for electronic communications services in general.

(129)

In view of the above, ESA preliminarily concludes that the measure constitutes aid to facilitate the development of certain economic activities, as required by Article 61(3)(c) of the EEA Agreement.

7.3.2.2. Incentive effect

(130)

State aid is only compatible with the functioning of the EEA Agreement if it has an incentive effect and so effectively facilitates the development of certain economic activities. To establish whether the measure has an incentive effect, it must be demonstrated that it changes the behaviour of the undertaking concerned in such a way that it engages in an activity which it would not carry out without the aid or which it would carry out in a restricted or different manner.

(131)

In Section 6.2.2 of ESA’s Decision No 023/21/COL, ESA stated that Measure 2 had an incentive effect. ESA stated that: 1) Farice had historically proven to be unprofitable; 2) the operation of submarine cables in the region was generally unprofitable; 3) the investment in the IRIS cable was unlikely to achieve a profit; 4) the main objective of the cable was to provide enhanced security, which was an externality that did not heavily factor into investment decisions;) and 5) few stakeholders had signalled interest in operating submarine cables without State support in the past.

(132)

In light of this, ESA is generally inclined to conclude that Measure 2 had an incentive effect, as it incentivised Farice to make an investment it would not have entered into otherwise. However, the Icelandic authorities are invited to provide further information and reasoning on the incentive effect of the measure.

7.3.2.3. Compliance with relevant EEA law

(133)

The Icelandic authorities consider that the selection of Farice, as owner and operator of the IRIS cable, as well as the selection of cable manufacturer and installer, is exempt from the procurement rules, with reference to Article 10 of the Procurement Act (see also Article 8 of the Procurement Directive).

(134)

Specifically, Article 8 of the Procurement Directive states: ”This Directive shall not apply to public contracts and design contests for the principal purpose of permitting the contracting authorities to provide or exploit public communications networks or to provide to the public one or more electronic communications services. For the purposes of this Article, ’public communications network’ and ’electronic communications service’ shall have the same meaning as in Directive 2002/21/EC of the European Parliament and of the Council”. Furthermore, ESA notes that in accordance with Article 2(m) of Directive 2002/12/EC, ”provision of an electronic communications network” means the establishment, operation, control or making available such network.

(135)

The primary objective of the measure in question is to increase security of international connectivity in Iceland by building a third submarine cable, which in turn will provide the public with more electronic communication services. Therefore, the investment in the submarine cable seems to permit Farice to ”provide or exploit public communications networks”, as defined in Article 2(a) of Directive 2002/21/EC. However, ESA cannot conclusively conclude at this stage whether all conditions for the application of the exemption are fulfilled.

(136)

Moreover, according to paragraph 74(c) of the 2014 Broadband Guidelines, ”[w]henever the granting authorities select a third party operator to deploy and operate the subsidised infrastructure, the selection process shall be conducted in line with the spirit and the principles of the Public Procurement Directives. It ensures that there is transparency for all investors wishing to bid for the implementation and/or management of the subsidised project. Equal and non-discriminatory treatment of all bidders and objective evaluation criteria are indispensable conditions”.

(137)

However, despite this provision, footnote 91 to paragraph 74(c) states: ”[t]he situation is different when the public authority decides to deploy and manage the network directly (or through a fully owned entity) […] In such cases, [..] (i) the publicly owned network operators shall limit their activity on the pre-defined target areas and shall not expand to other commercially attractive regions; (ii) the public authority shall limit its activity to maintain the passive infrastructure and to grant access to it, but shall not engage in competition on the retail levels with commercial operators and (iii) to have an accounting separation between the funds used for the operation of the networks and the other funds at the disposal of the public authority”.

(138)

Therefore, the applicability of procurement rules in the context of an assessment under the 2014 Broadband Guidelines seems to depend on whether or not the the conditions, listed in footnote 91, are fulfilled. The Icelandic authorities have not provided sufficient information in this regard.

(139)

Consequently, ESA has doubts as to whether or not Measure 2 falls under the exemption from procurement rules described above, and as to whether the provisions of the 2014 Broadband Guidelines have effect in this regard. Therefore, ESA invites the Icelandic authorities to provide further information and rationale in this regard.

7.3.3. Whether the aid adversely affects trading conditions to an extent contrary to the common interest

7.3.3.1. Introduction

(140)

ESA has not only identified positive effects of the planned aid for the development of the abovementioned economic activities and economic areas, but also possible negative effects that it may have in terms of distortions of competition and adverse effects on trade. These positive and negative effects must then be weighed up.

7.3.3.2. Markets affected by the aid

(141)

The measure mainly has an effect on the wholesale market for international connectivity and the telecommunication market, both national and international. Additionally, the measure may have an effect on the DC market.

7.3.4. Positive effects of the aid

(142)

Measure 2 contributes to the development of a submarine cable between Iceland and Europe, thereby enhancing both redundancy and the security of the submarine cable network that Iceland relies on to participate in the global economy. This is in line with the Icelandic Government’s Telecommunications Policy, whose objective is, inter alia, to promote accessible and effective communications and to guarantee the security of telecommunications infrastructures.

(143)

To achieve those objectives, the Icelandic authorities have emphasised that three active submarine telecommunications cables will connect Iceland with Europe from different landing sites. As a geographically remote country, effective international connections are a prerequisite for the development of Iceland as a modern technologically based society. A serious disruption in international connectivity would cause major damage to the Icelandic economy and society as a whole.

(144)

According to the Icelandic authorities, the main vulnerabilities of the current international connections relate to human error, malfunctions, accidents, natural disasters and other unforeseen events. The Icelandic authorities have provided ESA with a detailed description of the various and multiple disruptions that have happened in the past and disrupted the functionality of the two existing submarine cables (57). ESA considers these vulnerabilities both realistic and probable.

(145)

Furthermore, the absolute lengths of the submarine cables from Iceland to Europe increase the probability of incidents compared to shorter cables going from Scandinavia and the UK to mainland Europe. Moreover, other countries in the EEA are connected to major international network connection points via diversified networks of multiple land and/or submarine cables while Iceland is wholly dependent on only two submarine cables.

(146)

By implementing the measure and adding a third submarine cable to the network, the Icelandic authorities expect the security of international connectivity increases circa tenfold. In particular, a third submarine cable will: (i) increase the projected uptime to 99,9993 %, (ii) reduce the probability of a total outage in a 10-year period to 0,2–1,5 %, and (iii) diversify the land routes in Iceland, decreasing risks associated with a single route failure (58).

(147)

In addition to enhanced security, the Icelandic authorities contend that the addition of a third submarine cable will also improve the competitiveness of Iceland as whole, as the Icelandic digital market will become ”closer” to major network hubs in Europe. Data latency in communications between Iceland and Europe will be reduced as a result of shorted cable length and simpler network structure than is available through the current system connecting Reykjavík with Europe. ESA considers this factor positive, as it contributes to the development of the Icelandic economy as a whole.

7.3.4.1. Limited negative effects of the aid

7.3.4.1.1. Introduction

(148)

Article 61(3)(c) of the EEA Agreement requires an assessment of any negative effects on competition and on trade. The aid must not adversely affect trading conditions to an extent contrary to the common interest.

7.3.4.1.2. Necessity of the aid

(149)

To assess whether State aid is effective to achieve its objective, it is necessary to first identify the problem that needs to be addressed. A State aid measure is necessary if it is targeted towards situations where aid can bring about a material improvement that the market cannot deliver itself, for example by remedying a well-defined market failure.

(150)

A market failure exists if markets, left to their own devices, without intervention fail to deliver an efficient outcome for society. This may arise, for instance, when certain investments are not being undertaken even though the economic benefit for society exceeds the cost (59).

(151)

The Icelandic authorities have explained that Farice would not have undertaken the investment in the IRIS cable in the absence of aid, as it cannot support such an investment with its own funds. This, inter alia, is an indication of the market failure associated with providing international connectivity services in Iceland.

(152)

However, the fact that a specific company may not be capable of undertaking a project without aid does not mean that there is a market failure. For instance, the decision of a company not to invest in a project with low profitability or in a region with limited market demand and/or poor cost competitiveness may not be an indication of a market failure, but rather of a market that functions well (60).

(153)

Concerning the ability of the market to deliver an efficient outcome for society, the Icelandic authorities have pointed to the fact that Iceland was, prior to the IRIS cable project, only connected to Europe through two submarine cables. Furthermore, over the past decade, few stakeholders signalled interest in investing in international data connectivity services between Iceland and Europe or America. These projects did not materialise primarily due to problems with constructing a sound business case for such an investment. Furthermore, these planned and aborted projects by market actors would have been dependent on financial participation by the State (see paragraph (54)).

(154)

However, while it is a fact that no privately funded subsea cables from Iceland have been built in the last 10 years, it is also clear that Sýn approached the Icelandic State with plans to build a subsea cable. Negotiations and discussions between the State and Sýn continued over two years, but were then terminated. Therefore, while it is unclear to ESA whether Sýn’s offer was comparable to the IRIS cable project, or if it indicates an attempt to enter the market for international data connectivity services, ESA cannot exclude the possibility that the market could have delivered the outcome sought by Measure 2.

(155)

Consequently, ESA must preliminarily conclude that it has doubts as to the necessity of Measure 2. The Icelandic authorities are invited to provide further arguments and information relating to this point.

7.3.4.1.3. Appropriateness of the aid

(156)

EFTA States can make different choices with regard to policy instruments, and State aid control does not impose a single way to intervene in the economy. However, State aid under Article 61(1) of the EEA Agreement can only be justified by the appropriateness of a particular instrument to contribute to the development of the targeted economic activities or areas.

(157)

ESA normally considers a measure appropriate where the EFTA State can demonstrate that alternative policy options would not be equally suitable, and that alternative, less distortive, aid instruments would not deliver equally efficient outcomes.

(158)

Due to the general unprofitability of submarine cable infrastructure investments and projects from Iceland to Europe, ESA is inclined to conclude that an alternative policy instrument, such as regulations, would neither trigger investment in the IRIS cable project, nor other similar investment projects. Further, ESA is equally inclined to conclude that a loan or guarantee would not be a more appropriate aid instrument (61).

(159)

Therefore, ESA preliminarily concludes that State aid in the form of a capital increase is the appropriate instrument to facilitate the development of the economic activities that the measure concerns. However, the Icelandic authorities are invited to elaborate on this point.

7.3.4.1.4. Proportionality of the aid

(160)

State aid is proportionate if the aid amount per beneficiary is limited to the minimum needed to incentivise the additional investment or activity in the area concerned.

(161)

Measure 2 constitutes a capital increase in Farice. The board of directors of Farice were authorised to increase the capital in intervals during the construction period of the new cable. The financing needs of the recipient were assessed at each interval and only established costs were granted through the capital increase. The granting authority reviews any expenses and controls overcompensation retroactively. This aid granting method and claw-back mechanism contributes to the proportionality of the aid. Moreover, when seeking subcontracting offers, Farice engaged in a competitive selection procedure whereby it selected a contractor who will manufacture and lay the IRIS cable. The selection procedure resulted in Farice opting to contract with the lowest bidder.

(162)

However, according to paragraph 74 of the 2014 Broadband Guidelines, multiple conditions must be fulfilled in order to demonstrate the proportionality of a measure. Failure to meet any of those conditions would in most cases require a detailed assessment (62). These conditions include mapping an analysis of coverage, public consultation, and a competitive selection process.

(163)

ESA is not aware of any mapping analysis or public consultation performed by the Icelandic authorities prior to the implementation of Measure 2. Moreover, as Iceland selected an ”in house entity”, namely Farice, to own and operate the infrastructure, it is clear that no competitive selection process was followed in relation to Measure 2. However, ESA notes that there is no need for a competitive selection process if the State chooses to manage a network directly (or through a wholly owned entity).

(164)

Nevertheless, where the aid is granted without a competitive selection procedure, to a public authority that deploys and manages a broadband network at wholesale level directly, or through an in-house entity, the State must justify its choice of network and technological solution.

(165)

Moreover, according to paragraph 74(d) of the 2014 Broadband Guidelines, granting authorities should generally select the most economically advantageous offer. However, this only applies within the context of a competitive tender, and not when the State selects a wholly owned entity to own and operate the network.

(166)

As described in Section 3.1, the Icelandic authorities were approached by Sýn with an offer to build the third submarine cable, which following an examination by an independent expert, was considered to be cost effective than Farice’s offer. The Icelandic authorities have argued that the independent report was based on unconfirmed prices, and when asked to confirm prices, Sýn was unable to do so. Discussions between the Icelandic State and Sýn were terminated as a result. Sýn has argued that it was not given any time or opportunity to renew offers and provide confirmation on prices (63).

(167)

On this point, the EFTA Court stated that: ”ESA has not touched upon this issue at all or disputed that it was aware of this information, as alleged by Sýn. ESA has merely reiterated that Sýn’s proposal relied on ’unverified figures’ without explaining why, if it considered that the figures were unverified, it did not seek to verify them by obtaining further information from Sýn, which had already submitted a complaint to ESA” (64). The EFTA Court then concluded that ”it must be held that Sýn has established that ESA was aware of documents that called into question the information at its disposal and on which it relied in the contested decision, without going beyond a mere examination of the information submitted by the Icelandic authorities. By not obtaining further information on whether Sýn was actually able to confirm its prices, or whether it had been given that opportunity, ESA failed to satisfy its obligation to conduct a diligent and impartial examination of the notified measure so that it had at its disposal the most complete and reliable information” (65).

(168)

Therefore, while the Icelandic authorities might not have been required to conduct a competitive tender, nor select the most economically advantageous offer, ESA must preliminarily conclude that the existence of an allegedly more economically viable offer from Sýn puts into doubt the proportionality of Measure 2, as the Icelandic authorities have not sufficiently explained the price differences between Sýn’s offer, and the eventual cost of the IRIS cable project.

(169)

Consequently, as ESA has doubts as regards the proportionality of Measure 2 and invites the Icelandic authorities to further elaborate on the proportionality of the measure, and, in particular, to provide arguments and information explaining the aid amount in comparison to Sýn’s allegedly more economical offer.

7.3.4.1.5. Limited negative effect on intra-EEA trade

(170)

As ESA preliminary considers Measure 2 to constitute State aid, the measure has an effect on intra-EEA trade. However, in order to be compatible, a measure should limit those effects.

(171)

As stated previously, the primary objective of the measure is to enhance the security of international connections in Iceland, and while a third submarine cable will increase capacity, ESA notes that the capacity of the current network is not fully utilised; the new infrastructure is principally expected to complement the other connections currently in operation. Therefore, the addition of a third cable does not materially alter the structure of the market for international connectivity, but rather enhances the security of the infrastructure already present.

(172)

Moreover, even though a third cable will allow Iceland to be better connected to Europe, it will not change the fact that Iceland remains an island approximately 1 200 km from the nearest European country and 2 000 km from the European continent. The improved communication to Iceland will not bridge the natural data latency gap that exists between communication on the European continent compared with communication from the continent to Iceland. Therefore, ESA finds it hard to see how the IRIS cable will have a material impact on the competitiveness of other EEA markets compared to Iceland. Therefore, the third cable, in and of itself, should not materially alter the dynamics of intra EEA-trade on the relevant market.

(173)

ESA notes that there are no other companies, established in the EEA, that currently operate, or have shown concrete plans to operate without State support, a submarine cable similar to the IRIS cable. Therefore, market participants have not to date demonstrated any concrete plans to invest in a submarine cable between Iceland and Europe prior to the implementation of the measure.

(174)

However, as mentioned in paragraph (54), one of the factors that lead to reduced investment in subsea cables from Iceland to Europe is the need to secure redundancy. An undertaking wishing to establish its own subsea cable network needs to build two cables, or secure redundancy using an existing cable. Since Farice is the only operator of subsea cables from Iceland to Europe, it is most likely that any possible new entrant would opt to secure redundancy through one of Farice’s exiting cables, in lieu of building two cables at once. ESA does not have information regarding whether Farice offers redundancy services. However, if Farice does not provide such services, it could call into question the limited negative effects of the measure on competition in general due to potential entry barriers.

(175)

Moreover, paragraph 74 of the 2014 Broadband Guidelines lists a number of conditions aimed at limiting distortion of competition and trade, including the need for detailed mapping and public consultation. Failure to comply with any of the conditions is likely to trigger the need for a detailed analysis by ESA. Therefore, regardless of the eventual scope of the 2014 Broadband Guidelines, the apparent omission of the Icelandic authorities to comply with at least some of the conditions listed in paragraph 74 of the 2014 Broadband Guidelines when implementing Measure 2 leads ESA to doubt the overall limitation of negative effects on competition and trade.

7.3.4.1.6. Conclusion on limited negative effects

(176)

With reference to the foregoing, ESA has doubts that the effects of the measure on intra EEA-trade are sufficiently limited to a minimum. Therefore, ESA invites the Icelandic authorities to provide further arguments and information in this regard.

7.3.4.2. Balancing positive and negative effects of the aid

(177)

For the aid to be compatible with the functioning of the EEA Agreement, the limited negative effects of the aid measure in terms of distortion of competition and adverse impact on trade between Contracting Parties must be outweighed by positive effects, in terms of contribution to the facilitation of the development of economic activities or areas. It must be verified that the aid does not adversely affect trading conditions to an extent contrary to the common interest.

(178)

As follows from the above, ESA is preliminarily inclined to conclude that Measure 2 has directly facilitated the economic activities of Farice and that is has had many positive effects.

(179)

However, in respect of the negative effects, ESA doubts whether the negative effects of Measure 2 on competition and trade are sufficiently limited. Specifically, ESA doubts whether the market failure addressed by the measure is clearly present, and whether the aid was on the whole proportional. Moreover, the effects of the measure on the markets it affects needs to be further examined.

(180)

At this stage, ESA therefore doubts that the positive effects of the measure outweigh its possible distortion of competition and adverse impact on trade.

8. Conclusion

(181)

As set out above, ESA has doubts as to whether Measure 1 constitutes State aid within the meaning of Article 61(1) of the EEA Agreement. Further, if the measure is found to involve aid, ESA also has doubts as to whether the measure would be compatible with the functioning of the EEA Agreement.

(182)

Furthermore, ESA has doubts as to whether the Measure 2 is compatible with the functioning of the EEA Agreement.

(183)

Consequently, and in accordance Article 4(4) of Part II of Protocol 3, ESA hereby opens the formal investigation procedure provided for in Article 1(2) of Part I of Protocol 3. The decision to open a formal investigation procedure is without prejudice to the final decision of ESA, which may conclude that Measures 1 and 2 do not constitute State aid or are compatible with the functioning of the EEA Agreement.

(184)

ESA, acting under the procedure laid down in Article 1(2) of Part I of Protocol 3, invites the Icelandic authorities to submit their comments by 14 April 2023, and to provide all documents, information and data needed for the assessment of the measures in light of the State aid rules.

(185)

The Icelandic authorities are requested to immediately forward a copy of this decision to the aid recipient.

(186)

The Icelandic authorities have confirmed that this opening decision does not contain any business secrets or other confidential information that should not be published.

(187)

Finally, ESA will inform interested parties by publishing a meaningful summary in the Official Journal of the European Union and the EEA Supplement thereto. All interested parties will be invited to submit their comments within one month of the date of such publication. The comments will be communicated to the Icelandic authorities.

For the EFTA Surveillance Authority,

Arne RØKSUND

President

Responsible College Member

Stefan BARRIGA

College Member

Árni Páll ÁRNASON

College Member

Melpo-Menie JOSÉPHIDÈS

Countersigning as Director,

Legal and Executive Affairs

(1) Efta-domstolens dom i mål E-4/21, Sýn hf. mot Eftas övervakningsmyndighet [ännu ej offentliggjord].

(2) Document No 1176447.

(3) Document No 1182556.

(4) ”SGEI” stands for ”Services of General Economic Interest”.

(5) Document No 1182715.

(6) Document No 1189996.

(7) Document No 1192410.

(8) Document No 1256678.

(9) Document No 1276074.

(10) Judgment of the EFTA Court in Case E-4/21 Sýn hf. v EFTA Surveillance Authority (not yet reported).

(11) Document No 1285878.

(12) Document No 1313840 and attachments.

(13) Document No 1326167.

(14) Commission Decision 2012/21/EU on the application of Article 106(2) of the Treaty on the functioning of the European Union to State aid in the form of public service compensation to certain undertakings entrusted with the operation of services of general economic interest (OJ L 7, 11.1.2012, p. 3, and EEA Supplement No 43, 2.8.2012, p. 56).

(15) Document No 664512.

(16) EGS is an international group of companies with offices in Europe, the Americas, Asia and Australia. EGS provides global specialist multi-disciplinary marine survey support, and delivers solutions to the Telecommunications, Renewables, Oil and Gas, Charting and Marine Infrastructure market sectors. See also http://www.egssurvey.com/.

(17) For a more detailed description of Measure 2, see Section 3 of ESA’s Decision No 023/21/COL.

(18) In 2013–2018, Farice received public service compensation from the Fund for offering electronic communications connectivity between Iceland and Europe through FARICE-1 and DANICE. The last payment on this basis was made on 4 October 2018.

(19) The new IRIS cable will be based on an open cable architecture which means that customers can be given an access to the infrastructure by using their own terminal equipment. Access to infrastructure can be granted by own fibre pair or fractional fibre pair (spectrum). Furthermore, the technology to use the submarine cable is standardised and based on Ethernet, which is the technology commonly used. A more advanced interface in the form of OTU2, OTU3 and OTU4 is also offered.

(20) This refers to different surveys than those covered by Measure 1.

(21) See Farice press release dated 11 November 2022.

(22) Case No 86451.

(23) Judgment of 24 July 2003, Altmark, C-280/00, ECLI:EU:C:2003:415, paragraphs 87-93.

(24) Commission Decision 2012/21/EU on the application of Article 106(2) of the Treaty on the functioning of the European Union to State aid in the form of public service compensation to certain undertakings entrusted with the operation of services of general economic interest (OJ L 7, 11.1.2012, p. 3, and EEA Supplement No 43, 2.8.2012, p. 56).

(25) Framework for State aid in the form of public service compensation (OJ L 161, 13.6.2013, p. 12 and EEA Supplement No 34, 13.6.2013, p. 1).

(26) See the Judgment of the EFTA Court in Case E-4/21 Sýn hf. v EFTA Surveillance Authority, paragraph 67.

(27) Cases 86220 and 86598.

(28) Case 86451.

(29) Document No 1276074, Section 6.1.

(30) ESA’s Guidelines on the application of the State aid rules in relation to rapid deployment of broadband networks (OJ L 135, 8.5.2014, p. 49 and EEA Supplement No 27, 8.5.2014, p. 1).

(31) The Icelandic authorities mention specifically earlier interest shown by Emerald and Nordic Networks in 2010-2016, and proposals from Sýn, both independently and in collaboration with Celtic Norse AS, in 2018-2020. These proposals were all dependant on some kind of financial participation by the Icelandic State. For further information see Section 3.2.4 in ESA’s Decision No 023/21/COL.

(32) The Act on Public Procurement No 120/2016.

(33) Directive 2014/24/EU of the European Parliament and of the Council of 26 February 2014 on public procurement and repealing Directive 2004/18/EC (OJ L 94, 28.3.2014, p. 65, and EEA Supplement No 73, 16.11.2017, p. 53).

(34) Judgment of 22 September 2020 in Austria v Commission (Hinkley Point C), C-594/18 P, ECLI:EU:C:2020:742, paragraphs 18–20.

(35) https://www.stjornarradid.is/verkefni/samgongur-og-fjarskipti/fjarskiptasjodur/.

(36) ESA’s Guidelines on the notion of State aid as referred to in Article 61(1) of the EEA Agreement (”NoA”) (OJ L 342, 21.12.2017, p. 35 and EEA Supplement No 82, 21.12.2017, p. 1), paragraph 66.

(37) See for instance Judgment of 5 June 2012, Commission v EDF, C-124/10 P, ECLI:EU:C:2012:318, paragraph 90; Judgment of 15 March 1994, Banco Exterior de España, C-387/92, ECLI:EU:C:1994:100, paragraph 14; and Judgment of 19 May 1999, Italy v Commission, C-6/97, ECLI:EU:C:1999:251, paragraph 16.

(38) NoA, Section 4.2.1.

(39) NoA, paragraph 76.

(40) NoA, paragraph 79.

(41) Document No 1313844.

(42) Judgment of the EFTA Court in Case E-6/98 Norway v EFTA Surveillance Authority [1999] Ct. Rep. 76, paragraph 59, where it is stated that ”[w]hen State financial aid strengthens the position of an undertaking compared with other undertakings competing in intra-Community trade the latter must be regarded as affected by that aid”.

(43) NoA, paragraph 187.

(44) The EFTA Court, in its judgment in Case E-4/21, did not suggest anything to the contrary.

(45) See Article 1(e) of Part II of Protocol 3 to the Agreement between the EFTA States on the Establishment of a Surveillance Authority and a Court of Justice (”Protocol 3”).

(46) Judgment of 22 September 2020, Austria v Commission (Hinkley Point C), C-594/18 P, ECLI:EU:C:2020:742, paragraphs 18–20.

(47) See ESA Decision No 004/23/COL amending the substantive rules in the field of State aid by introducing new Guidelines on State aid for broadband networks (not yet reported).

(48) Ibid, Article 1(2).

(49) See the 2014 Broadband Guidelines, paragraph 4.

(50) See the 2023 Broadband Guidelines, paragraph 14.

(51) See the 2014 Broadband Guidelines, paragraphs 34–35. See also the pre-requisites for defining a service as an SGEI in paragraph 16.

(52) Commission Decision SA.36918 (Finland), Baltic Sea Backbone Cable (OJ C 422, 8.12.2017, p.1).

(53) Ibid, paragraph 91: ”Thus, the measure facilitates the development of certain economic activities, i.e the provision of electronic communications services and networks, including the provision of international connectivity, and indirectly the provision of broadband services”. (emphasis added).

(54) Judgment of the EFTA Court in Case E-4/21 Sýn hf. v EFTA Surveillance Authority, paragraph 72.

(55) Ibid, paragraph 73.

(56) NoA, paragraphs 202 and 216, and the 2014 Broadband Guidelines, paragraph 7.

(57) See Section 3.2.3 of ESA’s Decision No 023/21/COL for details.

(58) See ESA’s Decision No 023/21/COL, paragraph 22.

(59) See 2014 Broadband Guidelines, paragraph 33.

(60) See 2014 Broadband Guidelines, footnote 45.

(61) See ESA Decision No 023/21/COL, Section 6.3.4.3.

(62) Similar conditions can also be found in the 2023 Broadband Guidelines, Section 5.2.4.

(63) Judgment of the EFTA Court in Case E-4/21 Sýn hf. v EFTA Surveillance Authority, paragraph 64.

(64) Ibid, paragraph 66.

(65) Ibid, paragraph 68.

13.4.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 129/47

Offentliggörande av en ansökan om godkännande av en ändring, som inte är en mindre ändring, av en produktspecifikation i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

(2023/C 129/05)

I enlighet med artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1) ges rätt att göra invändningar inom tre månader från dagen för detta offentliggörande.

ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE AV EN ÄNDRING AV PRODUKTSPECIFIKATIONEN FÖR SKYDDADE URSPRUNGSBETECKNINGAR ELLER SKYDDADE GEOGRAFISKA BETECKNINGAR SOM INTE ÄR EN MINDRE ÄNDRING

Ansökan om godkännande av en ändring i enlighet med artikel 53.2 första stycket i förordning (EU) nr 1151/2012

”ALCACHOFA DE TUDELA”

EU-nr: PGI-ES-0139-AM01 – 9 september 2021

SUB ( )SGB (X)

1. Ansökande grupp och berättigat intresse

Consejo Regulador de la Indicación Geográfica Protegida ”Alcachofa de Tudela” [Kontrollorganet för den skyddade geografiska beteckningen ”Alcachofa de Tudela”]

Avda. Serapio Huici, 22 Edificio Peritos

31610 Villava (Navarra)

ESPAÑA

Tfn +34 948013045

E-post: ajuanena@intiasa.es

Den ansökande gruppen företräder producenternas kollektiva intressen och har ett berättigat intresse i denna ansökan om att ändra produktspecifikationen för den skyddade geografiska beteckningen ”Alcachofa de Tudela”. Gruppen lämnade även in den ursprungliga ansökan om skyddsstatus för produkten.

Kontrollorganet för den skyddade geografiska beteckningen ”Alcachofa de Tudela” är en sammanslutning bestående av producenter som arbetar med ”Alcachofa de Tudela”. Kontrollorganets mål är att stärka produktens värde och få ordningen för skyddade geografiska beteckningar att fungera bättre, i enlighet med artikel 45 i förordning (EU) nr 1151/2012.

Enligt gällande nationell lagstiftning anförtros kontrollorganet uppgiften att främja kvaliteten på ”Alcachofa de Tudela” samt övervaka och värna om produktens anseende. Detta återspeglas i organets arbetsordning, som ratificerades genom ministeriet för jordbruk, fiskeri och livsmedels beslut av den 30 maj 2001.

2. Medlemsstat eller tredjeland

Spanien

3. Rubrik i produktspecifikationen som berörs av ändringen (ändringarna)

☐	Produktens namn

☒	Produktbeskrivning

☒	Geografiskt område

☒	Bevis på ursprung

☒	Produktionsmetod

☒

Samband

☒

Märkning

☒	Annat: I. Tillämplig nationell lagstiftning; G. Kontrollorgan

4. Typ av ändring(ar)

☒	Ändring av produktspecifikationen för en registrerad SUB eller SGB som inte kan anses som en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 tredje stycket i förordning (EU) nr 1151/2012.

☐	Ändring av produktspecifikationen för en registrerad SUB eller SGB, för vilken det inte har offentliggjorts något sammanfattande dokument (eller motsvarande), som kan anses som en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 tredje stycket i förordning (EU) nr 1151/2012.

5. Ändring(ar)

5.1. Ändringar som påverkar viktiga delar av texten

5.1.A.1.

Följande text har lagts till i elfte stycket i avsnittet ”Produktbeskrivning” i produktspecifikationen, efter beskrivningen av saluföring av kronärtskockor utan stjälk: ”c) Köksfärdiga kronärtskockor: Kronärtskockor ska vara skalade och förpackade på ett sådant sätt att deras utseende bibehålls och de håller sig färska till de konsumeras.”

Motivering av ändringen: Möjligheten att saluföra skalade kronärtskockor utan stjälk har lagts till. Genom att saluföra dem på detta sätt kan konsumenter köpa färska kronärtskockor som är klara att tillaga, vilket kan visa sig vara ett effektivt sätt att nå konsumentgrupper som inte har tid eller möjlighet att skala kronärtskockor.

Det anges att kronärtskockor ska vara förpackade på ett sådant sätt att deras utseende bibehålls och de håller sig färska till de konsumeras. För närvarande vakuumförpackas de vanligtvis i plastförpackningar. Det finns dock ingen önskan om att utesluta en potentiell användning av andra typer av förpackningar i andra material än plast som håller på att tas fram.

Dessa kronärtskockor uppfyller samma krav som oskalade kronärtskockor som saluförs som färskvara och är ett mellanting av dessa förstnämnda och de konserverade kronärtskockor som också omfattas av den skyddade geografiska beteckningen ”Alcachofa de Tudela”.

Orden ”får presenteras i två format” har ändrats till ”får presenteras i tre format” för att även innefatta detta tredje format.

5.2. Ändringar som inte påverkar viktiga delar av texten

5.2.A Ändringar som inte påverkar viktiga delar av texten i avsnitt B, ”Produktbeskrivning”, i produktspecifikationen

5.2.A.1

I fjärde stycket av produktspecifikationens produktbeskrivning har ordet ”har” ändrats till ”har vanligtvis”.

Motivering av ändringen: Ändringen har gjorts för att klargöra att stycket innehåller en allmän beskrivning av sorten ”Blanca de Tudela” och inte anger några begränsningar för storleken på de blomkorgar som får plockas. Blomkorgarnas storlek varierar under skördesäsongen, och de blomkorgar som plockas kan vara större eller mindre beroende på efterfrågan på marknaden och väderförhållandena. Vissa marknader föredrar större kronärtskockor, medan andra föredrar mindre kronärtskockor som konserveras.

De är i vilket fall aldrig särskilt stora. Det är kännetecknande för sorten att den inte ger stora kronärtskockor, eftersom plantan börjar blomma när kronärtskockan blivit medelstor, vilket gör den olämplig att saluföra.

5.2.A.2

Tionde stycket i produktspecifikationens produktbeskrivning, som rör presentationen av kronärtskockor som saluförs som färskvara, har ändrats i syfte att förtydliga den, men inga nya begränsningar har lagts till.

Beskrivningen av kronärtskockor med stjälk lyder nu på följande sätt: ”a) Kronärtskockor med stjälk. – Blomkorgarna får ha en blomstjälk med en längd av cirka 18 cm, med minst ett eller två hela blad. De måste säljas i förpackningar om ett dussin.” Orden ”cirka” och ”minst” har lagts till, och den sista frasen (”på traditionellt sätt, dvs. i knippen”) har strukits.

Motivering av ändringen: Ändringen medför inga nya begränsningar. Den har snarare gjorts för att förtydliga att produkten vanligtvis säljs med stjälk och blad. Även om bladen inte konsumeras saluförs produkten traditionellt sett tillsammans med dem. ”Alcachofa de Tudela” säljs traditionellt sett i förpackningar om ett dussin, och varje kronärtskocka har en stjälk som är cirka 18 centimeter lång. Eftersom stjälkens längd inte är avgörande för produktens kvalitet har ordet ”cirka” lagts till för att tillåta ett större intervall. Hur lång stjälken är beror på när under säsongen produkten skördas. Stjälkarna är längre i början av säsongen och blir kortare ju längre den går, vilket speglar plantans naturliga utveckling.

Däremot är det viktigt att kronärtskockorna har blad när de säljs i förpackningar om ett dussin. Bladen konsumeras vanligtvis inte, men färska kronärtskockor håller sig bättre när de har blad. Det är därför viktigt att understryka att färska kronärtskockor måste ha minst ett eller två hela blad och att det inte är tillåtet med kronärtskockor utan blad. Ordet ”minst” har lagts till av detta skäl.

Orden ”på traditionellt sätt, dvs. i knippen” har strukits eftersom det inte föreligger något krav på att saluföra kronärtskockor i knippen. Kronärtskockor lämnar vanligtvis de registrerade saluföringsföretagens anläggningar i förpackningar som gör att de kan transporteras på ett säkert sätt utan att kvaliteten äventyras. Kronärtskockor salufördes tidigare i knippen, men nuförtiden transporteras de vanligtvis till marknader i kartonger, eftersom det är bättre för dem. När de nått försäljningsstället säljs de i förpackningar om ett dussin, men inte nödvändigtvis i knippen.

5.2.A.3

Elfte stycket i produktspecifikationens produktbeskrivning, som rör presentationen av kronärtskockor som saluförs som färskvara, har ändrats i syfte att förtydliga den, men inga nya begränsningar har lagts till. Orden ”och har inga blad” har ändrats till ”och har inga utvecklade blad”. Orden ”De säljs per kilogram” har strukits.

Motivering av ändringen: Formuleringen har ändrats från ”är begränsad till” till ”är kortare än” för att förtydliga att stjälken måste vara kortare än 10 cm.

Det bör klargöras att till skillnad från kronärtskockor med stjälk har kronärtskockor som säljs på detta sätt inga utvecklade blad. Produkten säljs vanligtvis efter vikt. Den har inga utvecklade blad. Kronärtskockorna har däremot ofta små, omogna blad som är del av stjälken (som är kortare än 10 cm). Eftersom kronärtskockorna säljs utan stjälk kan bladen inte tas bort utan att konserveringen av kronärtskockorna påverkas. Det bör klargöras att trots att kronärtskockor som saluförs utan stjälk inte får ha fullt utvecklade blad behöver inte små, omogna blad som är en del av stjälken skäras av. I produktspecifikationen finns en bild på en kronärtskocka som har några utvecklade blad och några små, outvecklade blad. Bilden finns med för att visa att det är möjligt att skörda kronärtskockan och lämna kvar stjälken med den minimilängd som föreskrivs för att få konservera den utan att inkludera de outvecklade bladen.

Frasen ”De säljs per kilogram” har strukits eftersom den inte föreskriver något krav. Frasen fanns med i den ursprungliga produktspecifikationen på grund av likheten med kronärtskockor med stjälk och blad, som saluförs i förpackningar om ett dussin. Det finns dock ingen anledning att låta den stå kvar eftersom kronärtskockor oftast saluförs på detta sätt.

5.2.B Redaktionella ändringar av avsnitt B, ”Produktbeskrivning”, i produktspecifikationen

5.2.B.1

Meningen ”Smaken är utsökt, även när den är grön (dvs. färsk)” har strukits från slutet av fjärde stycket i produktspecifikationens produktbeskrivning.

Motivering av ändringen: Meningen ”Smaken är utsökt, även när den är grön” har strukits. Det är uppenbart att syftet var att indikera att smaken på den icke tillagade produkten är utsökt, eftersom kronärtskockor av sorten ”Blanca de Tudela” alltid är gröna. Det är bättre att stryka denna fras eftersom den är vilseledande och inte föreskriver något krav eller beskriver någon särskild egenskap.

5.2.B.2

Femte stycket i produktspecifikationen, som hänvisar till förordning (EG) nr 1466/2003, har strukits, och orden ”i klass I” i sjunde stycket har strukits.

Motivering av strykningen: Stycket ströks eftersom den förordning som texten hänvisade till har upphört att gälla och den förordning som för närvarande är i kraft, kommissionens delegerade förordning (EU) 019/428 av den 12 juli 2018, inte anger några handelsklasser för kronärtskockor som saluförs som färskvara och därför inte är en giltig hänvisning till fastställande av handelsklasser för kronärtskockor.

Som nämnts ovan har orden ”i klass I” strukits eftersom klassificeringen byggde på lagstiftning som inte längre gäller.

5.2.B.3

För att förtydliga texten har orden ”Kronärtskockor som saluförs som färskvara” lagts till i början av det sjätte stycket i avsnittet ”Produktbeskrivning” i produktspecifikationen.

Motivering av ändringen: Texten har ändrats för att göra den tydligare eftersom det föregående stycket, som innehöll en hänvisning till en inte längre gällande förordning, har strukits. Orden ”Kronärtskockor som saluförs som färskvara” har lagts till för att klargöra att de egenskaper som beskrivs i stycket rör kronärtskockor som saluförs som färskvara.

5.2.C. Redaktionella ändringar av avsnitt C, ”Geografiskt område”, i produktspecifikationen

5.2.C.1

All ovidkommande information har strukits från detta avsnitt i produktspecifikationen. Nu innehåller det endast en förteckning över de kommuner som utgör det avgränsade geografiska området. Slutet på texten, ”samma jordbruksdistrikt, dvs. V eller Ribera”, har ändrats till ”produktionsområdet”.

Motivering av ändringen: Det första stycket, som innehåller en beskrivning av Navarra och de distrikt som utgör denna region, har strukits. Denna text utgörs nu i stället av en förteckning över de kommuner som utgör det område som omfattas av den skyddade geografiska beteckningen ”Alcachofa de Tudela”. Resterande information beskrev inte det geografiska området på något sätt.

Samtidigt som det geografiska området är oförändrat är den administrativa uppdelningen av Navarra i jordbruksdistrikt inte längre densamma som den som beskrevs i produktspecifikationen. Alla hänvisningar till jordbruksdistrikt har därför strukits från texten, som nu endast består av en förteckning över de kommuner som utgör det avgränsade geografiska området.

Stycket som beskriver fördelningen av grödor i det avgränsade området har också strukits, eftersom fördelningen av grödor varierar från år till år och informationen inte tillför något till produktspecifikationen.

Slutet på det sista stycket har strukits för att ta bort hänvisningen till jordbruksdistrikt. Det hänvisar nu i stället till produktionsområdet. Som nämnts tidigare har uppdelningen i distrikt ändrats från det att produktspecifikationen offentliggjordes fram till i dag.

5.2.D Ändringar som inte påverkar viktiga delar av texten i avsnitt D, ”Bevis för att produkten har sitt ursprung i området”, i produktspecifikationen

5.2.D.1

Avsnitt D, ”Bevis för att produkten har sitt ursprung i området”, i produktspecifikationen har omarbetats helt och hållet. All ovidkommande text har strukits och formuleringen fokuserar nu på de delar som garanterar produktens spårbarhet, ursprung och egenskaper. Strykningarna påverkar inte viktiga delar av texten.

Motivering av ändringen: Ändringen syftar enbart till att ge en bättre och mer exakt förklaring till hur man visar att produkten har sitt ursprung i det avgränsade geografiska området och att den uppfyller övriga krav som anges i produktspecifikationen.

Den tidigare formuleringen i detta avsnitt av produktspecifikationen var ganska vag och gav ingen klar bild av de kontroller och prover som genomförs av kontrollorganet för att säkerställa efterlevnad med produktspecifikationen.

Den nya föreslagna formuleringen ger en mer detaljerad förklaring av de faktiska kontrollerna och proverna som genomförs av kontrollorganet som del av certifieringsförfarandet, som följer standarden UNE-EN ISO/IEC 17065:2012 och har ackrediterats av det nationella ackrediteringsorganet.

Det har också lagts till uppgifter om systemet avseende inspektioner, som bygger på inspektioner på kronärtskocksodlingar, inspektioner som utförs på bearbetningsanläggningarna, samt provtagning och analys under bearbetningssäsongen. Detta system kompletteras genom bearbetningsanläggningarnas egna interna inspektionssystem. I texten anges nu också de register där aktörer som producerar kronärtskockor med den skyddade geografiska beteckningen måste finnas förtecknade för att inspektioner ska kunna genomföras.

5.2.E Ändringar som inte påverkar viktiga delar av texten i avsnitt E, ”Produktionsmetod”, i produktspecifikationen

5.2.E.1

Endast första delen i andra stycket i avsnitt E, ”Produktionsmetod”, i produktspecifikationen, som innehåller en beskrivning av kraven på att odla produkten som en ettårig gröda, har lämnats oförändrad. Resten av stycket har strukits eftersom det är överflödigt.

Motivering av ändringen: Texten har strukits eftersom den inte innehåller några krav avseende produktionsmetoden. I texten anges att växelbruk är det som traditionellt sett rekommenderas, och det konstateras att det inte observerats några problem som kan hänföras till upprepad produktion av samma gröda när växelbruk inte har använts.

5.2.E.2

Avsnittet ”Jordmån” i avsnitt E, ”Produktionsmetod”, i den ursprungliga produktspecifikationen har strukits eftersom det inte innehåller några krav för den skyddade produkten.

Motivering av ändringen: Texten har strukits eftersom den inte innehåller några krav avseende produktionsmetoden. Det är inte kontrollorganet som bestämmer vilken jordmån som är lämplig för odling. Producenten ansvarar för att välja ut odlingsmark med jordegenskaper som gör det möjligt för grödan att utveckla blomkorgar som uppfyller de krav på kvalitetsegenskaper som krävs för den skyddade geografiska beteckningen.

5.2.E.3

Avsnittet ”Gödsling” i avsnitt E, ”Produktionsmetod”, i den ursprungliga produktspecifikationen har strukits eftersom det inte innehåller några krav för den skyddade produkten.

Motivering av ändringen: Texten har strukits eftersom den inte innehåller några krav avseende produktionsmetoden. I den gamla texten beskrivs hur gödselmedel användes vid utarbetandet av produktspecifikationen, och den innehåller standarder som sedan dess har upphört att gälla. Både växelbruk och användning av gödselmedel måste följa bästa jordbrukspraxis och gällande lagstiftning. Eftersom dessa inte utgör några särskilda egenskaper i produktionen av ”Alcachofa de Tudela” utan snarare är allmänna krav behöver de inte nämnas i produktspecifikationen.

5.2.E.4

Avsnittet ”Plantering” i avsnitt E, ”Produktionsmetod”, i produktspecifikationen har ändrats. Texten som beskriver metoderna för kronärtskocksodling har strukits, och endast de viktigaste egenskaperna hos den skyddade produkten har lämnats kvar.

Motivering av ändringen: De stycken som beskriver metoder för gödsling och beredning av rader för plantering har strukits eftersom de hänvisar till odlingsmetoder – varav några är föråldrade – som inte är specifika för kronärtskockor som omfattas av den skyddade geografiska beteckningen ”Alcachofa de Tudela”.

Planteringstätheten och avståndet mellan plantor och rader har ingen betydande påverkan på grödans kvalitet, utan beror snarare på den utrustning som är tillgänglig för producenten. Beskrivningen har därför strukits.

Hänvisningen till Navarras institut för jordbruksteknik och jordbruksförvaltning som det organ som ansvarar för övervakning av planturval har strukits. Detta var ett offentligt företag som rapporterade till Navarras regionregering och som inte längre existerar. Nu är det de jordbrukare som producerar rothalsarna som ansvarar för att välja ut de plantor som ska lämnas kvar så att rothalsarna kan utvecklas. Dessa jordbrukare anlitar ofta oberoende externa aktörer för att certifiera att plantan valdes ut på korrekt sätt.

Det finns fortfarande kvar en beskrivning av planteringssäsongen. Det har dock inte lagts till några restriktioner avseende datumen eftersom dessa beror på när kronärtskocksplantan har torkat, rothalsarna dragits upp och markförhållandena blivit lämpliga för plantering.

5.2.E.5

Avsnittet ”Skötsel” i avsnitt E, ”Produktionsmetod”, i produktspecifikationen har strukits eftersom det inte innehåller några krav utan bara en beskrivning av hur kronärtskockor odlas och är delvis föråldrat.

Motivering av ändringen: Texten har strukits eftersom den inte innehåller några krav som är specifika för kronärtskockor med den skyddade geografiska beteckningen ”Alcachofa de Tudela”. Den innehåller endast en beskrivning av de metoder som användes vid tidpunkten för produktspecifikationens utarbetande. På många odlingar rensar man i dag inte bort ogräs. I stället tillåts ogräs växa under kontrollerade former för att skapa markskydd och förhindra vattenavdunstning. Alternativt kan täckmaterial användas för att hålla nere mängden ogräs och undvika behovet av att använda växtbekämpningsmedel.

5.2.E.6

Avsnittet ”Bevattning” i avsnitt E, ”Produktionsmetod”, i produktspecifikationen har ändrats. De stycken som inte innehåller några krav och endast innehåller beskrivningar av det avgränsade området har strukits, och ordalydelsen har förbättrats för att göra texten tydligare.

Motivering av ändringen: I texten betonas nu att bevattning är ett krav för att odla kronärtskockor, på grund av de små nederbördsmängderna i produktionsområdet.

Texten som beskriver bevattningsmetoder har strukits eftersom den är av allmän karaktär och de lämpligaste bevattningsmetoderna beror på väderförhållandena under de olika odlingsstadierna.

Texten om bevattning på andraårsodlingar har strukits, eftersom även detta beror på väderförhållandena under de olika odlingsstadierna.

5.2.E.7

Avsnittet ”Behandling” har strukits från avsnitt E, ”Produktionsmetod”, i produktspecifikationen.

Motivering av strykningen: Denna text har strukits eftersom den hänvisar till de växtskyddsbehandlingar som användes när den ursprungliga produktspecifikationen utarbetades, varav vissa i dag är förbjudna. I EU-lagstiftningen fastställs restriktioner avseende växtskyddsbehandlingar, och många producenter av ”Alcachofa de Tudela” har börjat använda ekologiska behandlingar. Det är därför inte nödvändigt att nämna växtskyddsbehandlingar, eftersom dessa kan komma att förändras över tid och det inte finns några särskilda krav gällande dem med anknytning till den skyddade geografiska beteckningen ”Alcachofa de Tudela”.

5.2.E.8

Delar av avsnittet ”Skörd” i avsnitt E, ”Produktionsmetod”, i produktspecifikationen har strukits eftersom de bara innehåller allmänna beskrivningar av kronärtskocksodling. Enbart de krav som gäller specifikt för den skyddade produkten finns kvar.

Motivering av ändringen: Stycket som hänvisar till blomkorgars optimala utveckling har strukits eftersom det är en allmän beskrivning som gäller alla kronärtskockor och inte anger några särskilda krav som bör tas med i produktspecifikationen.

Styckena med hänvisningar till skördeperioder och avsedd användning av de skördade kronärtskockorna har strukits. Skörden inleds när det finns fullt utvecklade kronärtskockor på plantan. När detta sker varierar i hög grad beroende på vädret under hösten och på vinterfrosten, eftersom skörd av kronärtskockor för certifiering kan inledas först när frostperioden är över.

Hur de skördade kronärtskockorna används beror på efterfrågan på marknaden. Marknaden för färskvaror är oftast den viktigaste. När den inte kan absorbera alla kronärtskockor som producerats går de vidare till marknaden för konserverade produkter, där priserna generellt sett är något lägre.

Två ord i stycket har ändrats för att förbättra texten: ”borttagna” har ändrats till ”avskurna” eftersom kronärtskockor skördas med kniv, och ”dagligen” har ändrats till ”regelbundet” eftersom odlingarna inte skördas varje dag. Beroende på väderförhållandena utvecklas kronärtskockorna snabbare eller långsammare, vilket gör det nödvändigt att öka eller minska skördefrekvensen.

5.2.E.9

Texten i avsnittet ”Uppdragning av plantor” i avsnitt E, ”Produktionsmetod”, i produktspecifikationen har ändrats för att ta bort överflödig text och understryka de särskilda krav som gäller för ”Alcachofa de Tudela”.

Motivering av ändringen: Detta avsnitt har ändrats för att understryka att de rothalsar som planteras och omfattas av den skyddade geografiska beteckningen ”Alcachofa de Tudela” måste komma från odlingar där kronärtskockor odlas som ettåriga grödor och inte som tvååriga grödor.

En hänvisning till juli har lagts till eftersom plantering äger rum i juli och augusti.

Beskrivningen av rothalsproduktion har strukits eftersom denna process inte omfattas av produktspecifikationen.

5.2.E.10

Rubriken och texten i avsnittet ”Presentation av produkten för försäljning som färskvara” i avsnitt E, ”Produktionsmetod”, i produktspecifikationen har ändrats för att större fokus ska ligga på den skyddade produktens egenskaper och stryka stycken som inte innehåller några avgörande krav rörande egenskaperna hos ”Alcachofa de Tudela”.

Motivering av ändringen: I texten understryks nu att kronärtskockorna måste komma från registrerade odlingar och att de måste vara av sorten ”Blanca de Tudela”, eftersom detta utgör särskilda egenskaper hos den skyddade produkten.

Angivelserna om vilka typer av förpackningar som är tillåtna har strukits, vilket innebär att aktörer själva får välja vilken typ av förpackningar de ska använda för att saluföra kronärtskockorna. De måste nu informera kontrollorganet om vilken förpackning som används. Eftersom kronärtskockor nu säljs som färskvara på stormarknader finns det en efterfrågan på mindre försäljningsenheter än de som användes för att saluföra kronärtskockor när produktspecifikationen utarbetades. Förpackningen betraktas inte som en särskild egenskap hos färsk ”Alcachofa de Tudela”.

Texten innehåller nu ett förbud mot att tillsätta surgörande ämnen i kronärtskockor som saluförs som färskvara, precis som för konserverad ”Alcachofa de Tudela”.

Kravet som rör storlek har inte ändrats.

5.2.E.11

Första stycket i avsnittet ”Konserverade kronärtskockor” i avsnitt E, ”Produktionsmetod”, i produktspecifikationen har ändrats. Det har lagts till numrering för att göra texten mer sammanhängande, och hänvisningen till ”avsnitt B” har tagits bort eftersom det inte innehåller några krav.

Motivering av ändringen: Rubriken har numrerats, och hänvisningen till ”avsnitt B” har strukits eftersom det inte innehåller några krav.

I texten anges nu att endast produkter i ”klass Extra” och ”klass I” får användas. Traditionellt sett har det inte varit tillåtet att använda ”klass II”-produkter för att framställa den skyddade konserverade produkten. Det har därför agts till ett krav rörande detta i produktspecifikationen.

5.2.E.12

Andra stycket i avsnittet ”Konserverade kronärtskockor” i avsnitt E, ”Produktionsmetod”, i produktspecifikationen har ändrats. Det har lagts till numrering, texten har strukturerats om för att göra den mer sammanhängande och all text som inte innehåller några krav har tagits bort.

Motivering av ändringen: Detta avsnitt har strukturerats om för att separera de olika stegen i framställningen av den konserverade produkten. I texten understryks nu att råvaran måste komma från registrerade odlingar och vara av den skyddade sorten. Hänvisningen till handelsklassen ”färska kronärtskockor”, som har strukits från avsnittet i fråga, har strukits här också. Ändringen har gjorts eftersom den lagstiftning som innehåller en definition av ”klass I” för kronärtskockor som saluförs som färskvara har upphört att gälla.

5.2.E.13

Tredje stycket i avsnittet ”Konserverade kronärtskockor” i avsnitt E, ”Produktionsmetod”, i produktspecifikationen har strukits.

Motivering av strykningen: Eftersom avsnittet har strukturerats om blir detta stycke obegripligt. Kraven på sterilisering beskrivs senare i texten.

5.2.E.14

Fjärde stycket i avsnittet ”Konserverade kronärtskockor” i avsnitt E, ”Produktionsmetod”, i produktspecifikationen har strukturerats om och delats upp i två delar.

Motivering av ändringen: Endast styckenas struktur har ändrats, och ingen ny information har lagts till. Det ursprungliga stycket har delats upp i två delar eftersom det beskriver två steg i bearbetningen av konserverad ”Alcachofa de Tudela”, dvs. sköljning och blanchering.

5.2.E.15

Femte stycket i avsnittet ”Konserverade kronärtskockor” i avsnitt E, ”Produktionsmetod”, i produktspecifikationen har strukturerats om och delats upp i två delar.

Motivering av ändringen: Detta stycke har strukturerats om men innehåller fortfarande den ursprungliga informationen. I stycket förtydligas nu också att kronärtskockorna storleksbestäms utifrån diametern på kronärtskockornas bottnar. Det ursprungliga stycket har delats upp i två delar eftersom det beskriver två steg i bearbetningen av konserverad ”Alcachofa de Tudela”, dvs. storleksbestämning och skärning.

5.2.E.16

Sjätte stycket i avsnittet ”Konserverade kronärtskockor” i avsnitt E, ”Produktionsmetod”, i produktspecifikationen har strukturerats om och delats upp i två delar. Delar av texten har ändrats för att betona de krav som gäller för ”Alcachofa de Tudela”.

Motivering av ändringarna: Strukturen har ändrats. Avsnittet som handlar om förpackning och tillsats av konserveringsvätska har separerats från avsnittet om förvärmning, eftersom dessa utgör två skilda steg i bearbetningen av konserverad ”Alcachofa de Tudela”. I avsnittet om förpackning betonas att produkten inte får innehålla surgörande ämnen eller surhetsreglerande medel, eftersom frånvaron av dessa är en egenskap hos den skyddade produkten. I texten betonas nu att behållaren måste vara gjord i glass och att förvärmningsprocessen är frivillig.

Förvärmning är ett effektivt sätt att få bort luften i behållarna, men om det går lång tid mellan det att produkten förpackas och behållarna sluts och steriliseras är det bättre att inte öka produktens temperatur på grund av de mikrobiologiska riskerna. Det kan då hända att förvärmningen håller behållarna varma så länge att termofila mikroorganismer kan börja växa, vilket därefter riskerar att försämra produkten.

5.2.E.17

Sjunde stycket i avsnittet ”Konserverade kronärtskockor” i avsnitt E, ”Produktionsmetod”, i produktspecifikationen har strukturerats om och delats upp i två delar. Definitionen av begreppet ”sterilisering” har utökats för att göra den tydligare.

Motivering av ändringen: Samma struktur har använts som i föregående stycken. Texten innehåller nu kravet om att värmebehandlingen är tillräcklig för att säkerställa att den konserverade produkten är steril när den saluförs, vilket redan är ett krav enligt befintliga certifieringsförfaranden. Det skulle vara bättre att låta bearbetningsföretag bestämma vilken form av värmebehandling som de ska använda för den konserverade produkten i stället för att ange specifika temperaturer som i den ursprungliga produktspecifikationen. I denna angavs att temperaturen för sterilisering ligger på mellan 115 °C och 121 °C. Även om detta är det vanliga temperaturintervallet för att sterilisera konserverade kronärtskockor kan det i framtiden komma nya autoklaver med bättre lämpade och mindre energiintensiva behandlingsmetoder som bevarar den konserverade produktens textur, vilket utgör ett krav för rätten att använda den skyddade statusen.

5.2.E.18

I avsnitt E, ”Produktionsmetod”, i produktspecifikationen har kolumnen med en definition av ”klass II” tagits bort från tabellen över konserverad ”Alcachofa de Tudela”.

Motivering av ändringen: Kraven för handelsklassen ”klass II” har strukits från tabellen eftersom den skyddade geografiska beteckningen inte omfattar denna klass och omnämnandet av den kan skapa förvirring.

5.2.E.19

I avsnitt E, ”Produktionsmetod”, i produktspecifikationen har punkt 2 i beskrivningen av enhetlig storlek utökats för att den ska bli tydligare.

Motivering av ändringen: Kronärtskockans botten är den mest eftertraktade delen av kronärtskockan, och kronärtskockor med mycket stora stödblad anses vara av sämre kvalitet än kronärtskockor med mindre stödblad, eftersom en mindre del av stödbladet skurits bort när bottnarna bereds. Det är därför som texten nu betonar att enhetlig storlek mäts genom att man tittar på att stödbladens längd är enhetlig. Mätningen utförs på samma sätt som tidigare, dvs. genom att ta 20 % av kronärtskockorna med längre stödblad och 20 % av de med kortare stödblad och visa resultatet som ett jämförelseförhållande dem emellan.

5.2.F Ändringar som inte påverkar viktiga delar av texten i avsnitt F, ”Samband”, i produktspecifikationen

Ändringarna nedan rör främst strykningen av stycken i avsnittet ”Samband” som inte påverkar viktiga delar av texten om sambandet eller sambandet i sig.

5.2.F.1

De tre första styckena i avsnitt ”1. Historiskt samband” i avsnitt F, ”Samband”, i produktspecifikationen har strukits.

Motivering av ändringen: Styckena har strukits eftersom de inte innehåller någon särskild information om ”Alcachofa de Tudela” utan i stället en diskussion om bevattning i Navarra.

5.2.F.2

Hänvisningen till karta 2 och karta 5 har strukits från avsnitt ”2. Naturliga faktorer” i avsnitt F, ”Samband”, i produktspecifikationen eftersom dessa inte längre finns med i bilagorna, och texten i avsnittet har ändrats så att den endast hänvisar till det avgränsade området.

Motivering av ändringen: Hänvisningen till de två kartorna har strukits och texten beskriver nu endast det avgränsade området. Kartorna i den ursprungliga produktspecifikationen är gamla och upplösningen dålig, och de tillför inte någon information till produktspecifikationen.

5.2.F.3

Hänvisningen till karta 5 har strukits från avsnitt ”2. Naturliga faktorer b) Jordmån 1. Geologi och litologi” i avsnitt F, ”Samband”, i produktspecifikationen, eftersom den inte längre finns med som bilaga.

Motivering av ändringen: Hänvisningen till kartorna har strukits. Kartorna i den ursprungliga produktspecifikationen är gamla och upplösningen dålig, och de tillför inte någon information till produktspecifikationen.

5.2.F.4

De fem första styckena i avsnitt ”2. Naturliga faktorer b) Jordmån 2. Jordegenskaper” i avsnitt F, ”Samband”, i produktspecifikationen har strukits.

Motivering av ändringen: Styckena har strukits eftersom de inte beskriver jordmånsförhållandena i det avgränsade området utan i stället beskriver en allmän jordklassificering. Återigen har hänvisningarna till kartorna strukits, enligt vad som beskrivits ovan. De ingår inte längre som bilagor.

5.2.F.5

Hänvisningen till karta 8 och de fyra sista styckena har strukits från avsnitt ”2. Naturliga faktorer c) Klimat” i avsnitt F, ”Samband”, i produktspecifikationen.

Motivering av strykningen: Hänvisningen till kartorna har strukits eftersom de inte längre ingår i produktspecifikationen. De stycken som beskriver klimatet utifrån de grödor som skulle kunna odlas har också strukits eftersom de är av allmän karaktär och innehåller en diskussion om möjligheten att odla andra grödor än ”Alcachofa de Tudela”, dvs. den gröda som omfattas av produktspecifikationen.

5.2.F.6

Ett fåtal stycken och hänvisningen till karta 11 har strukits från avsnitt ”2. Naturliga faktorer d) Hydrografi” i avsnitt F, ”Samband”, i produktspecifikationen.

Motivering av ändringen: De stycken som handlar om hantering av vattenresurser har strukits från avsnittet som beskriver hydrografin, eftersom de inte är relevanta för egenskaperna hos ”Alcachofa de Tudela”.

Hänvisningen till karta 11 har strukits eftersom den inte längre ingår som bilaga, då det är en gammal karta som inte innehöll någon information.

5.2.F.7

Avsnitt ”2. Naturliga faktorer e) Flora och naturliga ängar” i avsnitt F, ”Samband”, i produktspecifikationen har strukits.

Motivering av strykningen: Avsnittet om flora och naturliga ängar har strukits. Även om avsnittet innehåller en detaljerad beskrivning av floran och naturliga ängar i det avgränsade området berör den inte några särskilda egenskaper hos ”Alcachofa de Tudela”.

5.2.G Redaktionella ändringar av avsnitt C, ”Kontrollorgan”, i produktspecifikationen

Den gamla texten i avsnittet ”Kontrollorgan” har omarbetats helt och hållet. All ovidkommande information har strukits och uppgifterna om kontrollorganet har uppdaterats.

Motivering av ändringen: Avsnittet ”Kontrollorgan” i den tidigare versionen av produktspecifikationen innehöll information som inte är relevant i detta sammanhang, nämligen en beskrivning av strukturen, befogenheterna och ansvaret hos förvaltningsorganet för den skyddade geografiska beteckningen enligt nationell lagstiftning. Denna information har strukits och ersatts med uppgifter om det kontrollorgan som kontrollerar efterlevnaden av produktspecifikationen i enlighet med artikel 37.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel.

5.2.H Ändringar som inte påverkar viktiga delar av texten i avsnitt H, ”Märkning”, i produktspecifikationen

5.2.H.1

De två första punkterna i avsnittet ”Märkning” i produktspecifikationen har strukits.

Motivering av strykningen: De två punkterna har strukits eftersom de inte ger någon ytterligare information och skulle kunna leda till missuppfattningar. Två olika typer av märkningar får användas för att certifiera kronärtskockorna, nämligen en certifieringsetikett och en remsa. Båda dessa är numrerade och utfärdas av kontrollorganet. De beskrivs längre ner.

5.2.H.2

Den tredje punkten i avsnittet ”Märkning” i produktspecifikationen har ändrats genom att den sista meningen har strukits och orden ”eller remsor” har lagts till i första meningen.

Motivering av ändringen: Som nämndes i föregående stycke måste alla förpackningar av ”Alcachofa de Tudela”, oavsett om det handlar om färska eller konserverade kronärtskockor, märkas med antingen remsan eller certifieringsetiketten. Det är av denna anledning som orden ”eller remsor” har lagts till. Den sista meningen har strukits eftersom den inte tillför något. Det är uppenbart att kronärtskockor som varken bär certifieringsetikett eller certifieringsremsa inte är certifierade produkter.

5.2.H.3

Den fjärde och femte punkten i avsnittet ”Märkning” i produktspecifikationen har ändrats. Den sista meningen i fjärde punkten har strukits och texten i den femte punkten har ändrats, eftersom de inte återspeglar det nuvarande certifieringssystemet.

Motivering av ändringen: Den sista delen i den fjärde punkten har strukits eftersom den rör begrepp som inte ingår i det nuvarande certifieringssystemet, såsom kontrollorganets godkännande av anläggningar och icke-godkännande av produkter. Kontrollorganet har varken ansvar för att godkänna registrerade anläggningar eller för att godkänna eller inte godkänna produkten. Beslut om (icke-)godkännande tas av den registrerade aktören. I texten anges fortfarande att märkning måste äga rum i registrerade anläggningar. För att en anläggning ska registreras måste den klara alla inspektioner och godkännas som bearbetningsanläggning eller saluföringsanläggning för ”Alcachofa de Tudela”, såsom beskrivs i avsnittet ”Inspektioner”.

Detta är också skälet till strykningen av kravet gällande kontrollorganets godkännande av handelsetiketter. I texten anges nu i stället att etiketter måste skickas in till kontrollorganet för registrering. Kontrollorganet godkänner inte handelsetiketter, men det måste registrera alla etiketter som använder märkningarna. Stycket har därför ändrats för att specificera att etiketter ska skickas in till kontrollorganet. Under registreringsprocessen kan rätten att använda logotypen för den skyddade geografiska beteckningen avslås om det finns risk för att etiketterna kommer att förvirra konsumenterna.

Slutligen har stycket där kontrollorganets icke-godkännande av etiketter nämns strukits eftersom kontrollorganet enligt gällande lagstiftning inte ansvarar för att godkänna eller inte godkänna etiketter.

5.2.H.5

Sista punkten i avsnittet ”Märkning” i produktspecifikationen har ändrats, genom att orden ”och remsor” har lagts till här också, och bilderna har förts in i texten i stället för som bilaga (vilket var fallet i den ursprungliga produktspecifikationen).

Motivering av ändringen: Återigen har orden ”och remsor” lagts till eftersom certifieringsmärkningarna består av certifieringsetiketten som nämndes i den ursprungliga texten samt remsan.

Logotypens, certifieringsetikettens och remsans utseende har förts in i huvuddokumentet i stället för som en bilaga.

5.2.I Ändringar som inte påverkar viktiga delar av texten i avsnitt I, ”Tillämplig nationell lagstiftning”, i produktspecifikationen

Hänvisningarna till nationell lagstiftning som har upphört att gälla har strukits. Det har lagts till en hänvisning till lagstiftningen om kvalitetsnormer för konserverade grönsaker, vilken är relevant eftersom det i denna fastställs handelsklasser för konserverade färskvaror.

Motivering av ändringen: All lagstiftning som det hänvisades till i den föregående förteckningen har upphört att gälla.

Även om produktspecifikationer inte längre måste innehålla detta avsnitt om tillämplig nationell lagstiftning enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel har det behållits i syfte att ha kvar hänvisningen till beslutet från premiärministerns kansli av den 21 november 1984 om godkännande av kvalitetsnormer för konserverade grönsaker, eftersom detta är lagstiftning som är specifikt tillämplig på konserverad ”Alcachofa de Tudela”.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

”ALCACHOFA DE TUDELA”

EU-nr: PGI-ES-0139-AM01 – 9 september 2021

SUB ( )SGB (X)

1. Namn [på SUB eller SGB]

”Alcachofa de Tudela”

2. Medlemsstat eller tredjeland

Spanien

3. Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1. Produkttyp

Klass 1.6. Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade

3.2. Beskrivning av den produkt för vilken namnet i punkt 1 är tillämpligt

”Alcachofa de Tudela” framställs av kronärtskockor av sorten ”Blanca de Tudela”, som odlas på registrerade odlingar.

Kronärtskockorna avser blomkorgarna av arten Cynara scolymus L.”Blanca de Tudela”. De är välformade och har den gröna färg och det runda, aningen ellipsformade utseende som är typiskt för sorten.

”Alcachofa de Tudela” får säljas på följande sätt:

—	Som färskvara, antingen med stjälk (när de säljs med en cirka 18 cm lång stjälk) eller utan stjälk (när stjälken är kortare än 10 cm).

—	I köksfärdig form, när de skalats och förpackats på ett sådant sätt att produkten håller sig färsk.

—	I konserverad form, antingen som hela eller halva bottnar och utan surgörande ämnen. Den konserverade produktens pH-värde måste överstiga 5,0.

3.3. Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung) och råvaror (endast för bearbetade produkter)

Råvaran för ”Alcachofa de Tudela” är kronärtskockor av sorten ”Blanca de Tudela” som måste odlas i det avgränsade geografiska området. Enbart kronärtskockor som odlas som ettårig gröda får saluföras som färskvara, medan kronärtskockor som odlas som ettårig eller tvåårig gröda får användas för att framställa den konserverade produkten.

Kronärtskockor som ska säljas som färskvara måste vara hela, friska, fria från skador orsakade av sjukdomar eller skadedjur, rena och fria från främmande lukt och smak.

Köksfärdiga kronärtskockor måste skalas och förpackas på ett sådant sätt att de håller sig färska. Deras egenskaper måste likna egenskaperna hos kronärtskockor som är avsedda att konsumeras färska.

Konserverade kronärtskockor måste vara produkter av ”klass Extra” eller ”klass I”, förpackade i glasbehållare utan tillsatta surgörande ämnen samt värmesteriliserade. De får säljas hela eller som halvor.

3.4. Särskilda steg i framställningsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

Odlingarna där ”Alcachofa de Tudela” odlas måste ligga i någon av de 33 angivna kommunerna.

Lagerlokalerna och industrianläggningarna där den konserverade produkten bearbetas och den färska eller köksfärdiga produkten förpackas måste ligga i Navarra.

3.5. Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning osv. av den produkt som det registrerade namnet avser

Innehållet i varje förpackning färska, köksfärdiga eller konserverade kronärtskockor som släpps ut på marknaden måste vara enhetligt och enbart bestå av kronärtskockor som odlats i produktionsområdet, vara av sorten ”Blanca de Tudela” och leva upp till de kvalitetskrav som gäller för den angivna handelsklassen.

3.6. Särskilda regler för märkning av den produkt som det registrerade namnet avser

Alla förpackningar som används för den färska och för den konserverade produkten, oavsett form, ska förses med numrerade certifieringsetiketter eller remsor utfärdade av kontrollorganet, vilka utgör en garanti för att den skyddade produkten är certifierad.

Etiketterna och certifieringsetiketterna för de skyddade kronärtskockorna ska anbringas på produkten i registrerade anläggningar. Detta gäller både för kronärtskockor som säljs som färskvara och konserverade kronärtskockor.

Registrerade bearbetnings- och/eller beredningsföretag måste skicka in etiketter till kontrollorganet för registrering innan de börjar användas.

Logotypen för den skyddade geografiska beteckningen samt den numrerade certifieringsetiketten och remsan som utfärdas av kontrollorganet som en garanti för att den skyddade produkten är certifierad visas nedan:


Logotypen för den skyddade geografiska beteckningen ”Alcachofa de Tudela”	Certifieringsetikett

Remsa

4. Kort beskrivning av det geografiska området

Det geografiska område där odlingarna måste ligga är mer begränsat än det geografiska område där lagerlokaler och industrianläggningar som bereder den konserverade produkten och förpackar den färska eller köksfärdiga produkten måste ligga.

Odlingsområdet där ”Alcachofa de Tudela” måste odlas består av följande 33 kommuner, vara alla ligger i Navarra: Ablitas, Andosilla, Arguedas, Azagra, Barillas, Buñuel, Cabanillas, Cadreita, Cárcar, Cascante, Castejón, Cintruénigo, Corella, Cortes, Falces, Fitero, Fontellas, Funes, Fustiñana, Lodosa, Marcilla, Mendavia, Milagro, Monteagudo, Murchante, Peralta, Ribaforada, San Adrián, Sartaguda, Tudela, Tulebras, Valtierra och Villafranca.

Lagerlokalerna och industrianläggningarna där den konserverade produkten bereds och den färska eller köksfärdiga produkten förpackas måste ligga i Navarra.

5. Samband med det geografiska området

Sambandet mellan det geografiska området och ”Alcachofa de Tudela” bygger på produktens kvalitet, som formas av egenskaperna hos det geografiska området och sättet som kronärtskockorna odlas på.

5.1. Produktens särskilda egenskaper

Den enda tillåtna sorten är ”Blanca de Tudela”, som härrör från det geografiska området och har utvecklats genom jordbrukarnas fortlöpande urval i det avgränsade området under många års tid.

Enbart kronärtskockor som odlas som ettårig gröda får saluföras som färskvara, medan kronärtskockor som odlas som ettårig eller tvåårig gröda får användas för att framställa den konserverade produkten. Uppdragning av plantor och undanröjande av ”avvikande” plantor av samma sort gör det möjligt att få kronärtskockor av hög kvalitet som uppvisar sortens utpräglade egenskaper: en grön färg och ett runt, aningen ellipsformat utseende.

Den konserverade produkten förpackas i glasbehållare och inga surgörande ämnen tillsätts. Detta är det traditionella sättet att framställa konserverade kronärtskockor i det avgränsade området. Det gör det möjligt att bibehålla produktens naturliga smak, som mer liknar smaken hos färska kronärtskockor eftersom varken surgörande ämnen eller surhetsreglerande medel används.

5.2. Det geografiska områdets särskilda egenskaper

I det avgränsade geografiska området har vattensystemet, som formats av floden Ebro och dess biflöden Ega, Aragón och Arga, skapat förutsättningarna för en odlingsmetod där bevattning sker med vatten från dessa flöden. Kombinationen av kalkstensjord, ett soligt klimat och tydliga temperaturskillnader mellan vinter och sommar utgör idealiska förhållanden för kronärtskockor.

Den enda skyddade sorten, ”Blanca de Tudela”, utvecklades genom fortlöpande urval av lokala producenter, som har tagit fram en sort som är perfekt anpassad till det avgränsade området.

5.3. Hur det geografiska områdets särskilda egenskaper påverkar produkten

Det geografiska område där ”Alcachofa de Tudela” odlas ger produkten en rad utpräglade egenskaper. Vintervilan, som uppkommer naturligt på grund av odlingsområdets låga vintertemperaturer, ger kronärtskockan, då den knoppas i slutet av vintern, en egenskap som särskiljer den från andra grödor som odlas i mer tempererade och produktiva områden. Den kronärtskocka som erhålls har tätare stödblad och bättre smak.

Metoden som används för att framställa den konserverade produkten – dvs. beredning utan syrning och förpackning i glasbehållare – är kännetecknande för det avgränsade området och gör det möjligt att få en produkt med sensoriska egenskaper som liknar de som finns hos färska kronärtskockor.

”Alcachofa de Tudela”, och särskilt sorten ”Blanca de Tudela”, är perfekt anpassad till jord- och klimatförhållandena i det avgränsade området när det bevattnas. Den har odlats i området sedan medeltiden, om inte längre.

”Alcachofa de Tudela” omnämns åtskilliga gånger i litteraturen. Kritikern Caius Apicius (Cristiano Alvarez) kallade ”Alcachofa de Tudela””drottningen över alla kronärtskockssorter”. Många traditionella recept i det avgränsade området är baserade på ”Alcachofa de Tudela”, och som Victor Manuel Sarobe konstaterar i boken La cocina popular navarra [Traditionell matlagning i Navarra] är ”Alcachofa de Tudela” en av ingredienserna i Tudelas autentiska rätt ”menestra” (grönsaks- och baljväxtsgryta).

Hänvisning till offentliggörandet av produktspecifikationen

https://bit.ly/3iY2g7O

(1) EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

		ISSN 1977-1061
Europeiska unionens officiella tidning		C 129

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	66 årgången 13 april 2023

Innehållsförteckning		Sida
	II Meddelanden
	MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska kommissionen
2023/C 129/01	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende M.11005 – RENAULT / MINTH / JV) ( 1 )	1

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,0922
JPY	japansk yen	146,09
DKK	dansk krona	7,4506
GBP	pund sterling	0,88038
SEK	svensk krona	11,3480
CHF	schweizisk franc	0,9853
ISK	isländsk krona	149,10
NOK	norsk krona	11,4745
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	23,421
HUF	ungersk forint	376,23
PLN	polsk zloty	4,6631
RON	rumänsk leu	4,9385
TRY	turkisk lira	21,0976
AUD	australisk dollar	1,6377
CAD	kanadensisk dollar	1,4728
HKD	Hongkongdollar	8,5737
NZD	nyzeeländsk dollar	1,7649
SGD	singaporiansk dollar	1,4538
KRW	sydkoreansk won	1 448,10
ZAR	sydafrikansk rand	20,1330
CNY	kinesisk yuan renminbi	7,5183
IDR	indonesisk rupiah	16 253,32
MYR	malaysisk ringgit	4,8193
PHP	filippinsk peso	60,291
RUB	rysk rubel
THB	thailändsk baht	37,391
BRL	brasiliansk real	5,4635
MXN	mexikansk peso	19,7972
INR	indisk rupie	89,6875

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)	11,5
Lägsta totala syrahalt	73,15 milliekvivalenter per liter
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)	12
Lägsta totala syrahalt	73,15 milliekvivalenter per liter
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska kommissionen
2023/C 129/02	Eurons växelkurs – 12 april 2023	2
2023/C 129/03	Information från Europeiska kommissionen, som offentliggörs i enlighet med artikel 22.2 i rådets förordning (EG) nr 1005/2008, vad gäller flaggstaternas meddelanden (förteckning över stater och deras behöriga myndigheter) enligt artikel 20.1, 20.2 och 20.3 i förordning (EG) nr 1005/2008 samt bilaga III till den förordningen	3
	UPPLYSNINGAR OM EUROPEISKA EKONOMISKA SAMARBETSOMRÅDET
	Eftas övervakningsmyndighet
2023/C 129/04	Beslut nr 44/23/KOL av den 8 mars 2023 om inledande av ett formellt granskningsförfarande angående påstått statligt stöd till Farice – Uppmaning att inkomma med synpunkter på statligt stöd enligt artikel 1.2 i del I i protokoll 3 till avtalet mellan Eftastaterna om upprättandet av en övervakningsmyndighet och en domstol	22

	V Yttranden
	ÖVRIGA AKTER
	Europeiska kommissionen
2023/C 129/05	Offentliggörande av en ansökan om godkännande av en ändring, som inte är en mindre ändring, av en produktspecifikation i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel	47
2023/C 129/06	Offentliggörande av det sammanfattande dokument som avses i artikel 94.1 d i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 och av hänvisningen till offentliggörandet av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn	61
2023/C 129/07	Offentliggörande av en ansökan om registrering av ett namn i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel	67


	(1) Text av betydelse för EES.