5.4.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 123/9

Sammanfattning av Europeiska datatillsynsmannens yttrande om förslaget till förordning Europaparlamentets och rådets om europeisk statistik om befolkning och bostäder

(2023/C 123/09)

(Den fullständiga texten till detta yttrande finns på engelska, franska och tyska på Europeiska datatillsynsmannens webbplats https://edps.europa.eu)

Den 20 januari 2023 utfärdade Europeiska kommissionen ett förslag till förordning Europaparlamentets och rådets om europeisk statistik om befolkning och bostäder, om ändring av förordning (EG) nr 862/2007 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 763/2008 och (EU) nr 1260/2013 (1).

Förslaget innehåller bestämmelser som syftar till att underlätta tillgången till tillgängliga uppgiftskällor som kommer att förbättra produktionsprocesserna och den allmänna kvaliteten på socialstatistiken. I detta sammanhang anser Europeiska datatillsynsmannen (EDPS) att skälen i förslaget särskilt bör hänvisa till efterlevnaden av skyddsåtgärderna i samband med behandling för statistiska ändamål enligt artikel 89 i den allmänna dataskyddsförordningen (2) och artikel 13 i förordning (EU) 2018/1725 (3). Dessutom bör det i förslaget klargöras att i princip endast anonymiserade eller pseudonymiserade uppgifter kommer att användas och delas för statistiska ändamål.

Statistik av hög kvalitet är nödvändig för att stödja utformningen, genomförandet och utvärderingen av unionens politik, inbegripet politiken för grundläggande rättigheter. EDPS medger också att nya innovativa tillvägagångssätt kan vara lovande för statistik och forskning. EDPS hyser dock allvarliga farhågor när det gäller angivelsen om att information om specifika personer kan erhållas från vilken källa som helst, inbegripet digitala spår avseende dessa personer. EDPS anser därför att den sista meningen i artikel 2.3 i förslaget, som hänvisar till användningen av alla lämpliga källor eller kombinationer av källor, inbegripet digitala spår av personen, bör strykas.

Dessutom anser EDPS att det behövs ytterligare förtydliganden när det gäller de källor och kategorier av uppgifter som medlemsstaterna och kommissionen (Eurostat) kommer att få tillgång till och ha rätt att använda, särskilt när det gäller administrativa uppgiftskällor och uppgifter som innehas av privata aktörer. Uppgifter som innehas av privata aktörer kan avse olika typer av uppgifter, eftersom de anses omfatta en stor mängd uppgifter som innehas av företag, däribland uppgifter som samlats in genom mobiltelefonregister, lokaliseringsuppgifter, uppgifter från sociala medier, men även uppgifter som samlats in genom sakernas internet och tillhandahållande av digitala tjänster. EDPS anser att insamlingen av personuppgifter från sådana källor riskerar att inte stå i proportion till de eftersträvade målen, med beaktande av de potentiella riskerna för de registrerades rättigheter och friheter. I den mån förslaget syftar till att utgöra en rättslig grund för medlemsstaternas eller kommissionens behandling av personuppgifter är det nödvändigt att tillhandahålla en tydlig och heltäckande översikt av de kategorier av personuppgifter som får behandlas enligt förslaget, med beaktande av kraven på nödvändighet och proportionalitet. Dessutom bör källorna, från vilka dessa kategorier av personuppgifter kan erhållas, tydligt anges i förslaget.

Vad gäller insamling av statistik från stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa, anser EDPS att artikel 10 i förslaget bör ändras. I förslaget bör det i synnerhet klargöras att statistik för stora it-system (uteslutande) ska samlas in från den centrala databasen för rapporter och statistik (CRRS). Om kommissionen önskar föreskriva övergångsåtgärder tills CRRS är fullt fungerande bör särskilda övergångsåtgärder införas i förslaget.

EDPS välkomnar att förslaget tar upp behovet av provning och användning av integritetsfrämjande teknik med inbyggd dataminimering. EDPS är medveten om potentialen hos integritetsfrämjande teknik för att möjliggöra datadelning som både är integritetsvänlig och socialt fördelaktig, och stöder användningen av integritetsfrämjande teknik fullt ut i detta sammanhang. Samtidigt påminner EDPS om att eventuell delning av personuppgifter under alla omständigheter ska göras i enlighet med alla relevanta bestämmelser i den allmänna dataskyddsförordningen och förordning (EU) 2018/1725, inbegripet artikel 89.1 i den allmänna dataskyddsförordningen och artikel 13 i förordning (EU) 2018/1725.

Slutligen noterar EDPS, när det gäller inrättandet av en säker infrastruktur för att underlätta sådan datadelning, att förslaget inte innehåller några närmare uppgifter om rollerna och ansvarsområdena för kommissionen (Eurostat) och de behöriga nationella myndigheterna i den mening som avses i dataskyddslagstiftningen. Även om detaljerade åtgärder för att säkerställa efterlevnad av dataskyddskraven kan specificeras i en genomförandeakt, anser EDPS att rollerna för de olika aktörer som involveras i egenskap av personuppgiftsansvarig, gemensamt personuppgiftsansvarig eller personuppgiftsbiträde tydligt bör specificeras i förslagets artikeldel.

1. INLEDNING

Den 20 januari 2023 utfärdade Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) ett förslag till förordning om europeisk statistik om befolkning och bostäder, om ändring av förordning (EG) nr 862/2007 (4) och om upphävande av förordningarna (EG) nr 763/2008 (5) och (EU) nr 1260/2013 (6) (nedan kallat förslaget).

Syftet med förslaget är att underlätta tillgången till tillgängliga uppgiftskällor som skulle förbättra produktionsprocesserna och den allmänna kvaliteten på socialstatistiken. Förslaget innehåller även bestämmelser för att stärka kopplingarna till och den allmänna enhetligheten i all socialstatistik i EU baserad på personer och hushåll samt bestämmelser som syftar till att utveckla en för alla produkter harmoniserad definition av befolkning på grundval av sunda statistiska begrepp. Förslaget innehåller också bestämmelser för att ytterligare anpassa befolkningsstatistiken och den internationella migrationsstatistiken till statistiken om administrativa och rättsliga händelser i samband med asyl samt laglig och irreguljär migration enligt artiklarna 4, 5, 6 och 7 i förordning (EG) nr 862/2007 (7).

3.	EDPS utfärdar detta yttrande som svar på ett samråd med Europeiska kommissionen den 20 januari 2023, i enlighet med artikel 42.1 i förordning (EU) 2018/1725. EDPS välkomnar hänvisningen till detta samråd i skäl 40 i förslaget.

5. SLUTSATSER

Mot bakgrund av det ovan anförda rekommenderar Europeiska datatillsynsmannen följande:

(1)	Att i ett skäl i förslaget inkludera en hänvisning till efterlevnaden av skyddsåtgärderna i samband med behandling för statistiska ändamål enligt artikel 89 i den allmänna dataskyddsförordningen och artikel 13 i förordning (EU) 2018/1725.

(2)	Att det i förslaget klargörs att i princip endast anonymiserade eller pseudonymiserade uppgifter kommer att användas och delas för statistiska ändamål.

(3)	Att stryka den sista meningen i artikel 2.3 i förslaget, som hänvisar till användningen av alla lämpliga källor eller kombinationer av källor, inbegripet digitala spår av personen.

(4)	Att, i den mån förslaget syftar till att utgöra en rättslig grund för behandling av personuppgifter, tillhandahålla en tydlig och heltäckande översikt av de kategorier av personuppgifter som får behandlas samt de källor från vilka dessa kategorier av personuppgifter kan erhållas.

(5)

Att ändra artikel 10 i förslaget och klargöra att statistik för stora it-system uteslutande ska samlas in från den centrala databasen för rapporter och statistik (CRRS), som inrättats genom relevanta instrument. Om kommissionen önskar föreskriva övergångsåtgärder tills CRRS är fullt fungerande bör särskilda övergångsåtgärder införas i förslaget.

(6)	Att specificera kommissionens och medlemsstaternas roller enligt dataskyddslagstiftningen i förhållande till den säkra infrastruktur som ska inrättas i enlighet med artikel 13.2 i förslaget.

Bryssel den 16 mars 2023.

Wojciech Rafał WIEWIÓROWSKI

(1) COM(2023) 31 final.

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 862/2007 av den 11 juli 2007 om gemenskapsstatistik över migration och internationellt skydd och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 311/76 om utarbetande av statistik beträffande utländska arbetstagare (EUT L 199, 31.7.2007, s. 23).

(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 763/2008 av den 9 juli 2008 om folk- och bostadsräkningar (EUT L 218, 13.8.2008, s. 14).

(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1260/2013 av den 20 november 2013 om europeisk befolkningsstatistik (EUT L 330, 10.12.2013, s. 39).

(7) COM(2023) 31 final, s. 3.

5.4.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 123/17

Offentliggörande av en godkänd standardändring av produktspecifikationen för en geografisk beteckning i spritdryckssektorn enligt artikel 8.2 och 8.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/1235

(2023/C 123/14)

Detta meddelande offentliggörs i enlighet med artikel 8.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/1235 (1).

”Eau-de-vie de Cognac / Eau-de-vie des Charentes / Cognac”

EU-nr: PGI-FR-02043-AM01

Datum för meddelandet: 10 januari 2023

1. Ändring

1.1. Förklaring till varför ändringen/ändringarna omfattas av definitionen av en standardändring enligt artikel 31 i förordning (EU) 2019/787

De ändringar som gjorts innebär inte någon ändring av namnet eller av spritdryckens föreskrivna namn eller kategori, riskerar inte att ogiltigförklara spritdryckens kvalitet, anseende eller andra egenskaper och innebär inga ytterligare begränsningar vad gäller marknadsföringen av produkten.

1.2. Beskrivning av och motivering till ändringen

1. Hänvisning till förordning

Beskrivning

Hänvisningen till förordning (EG) nr 110/2008 har ändrats till förordning (EU) 2019/787.

Sammanfattning av skälen till att ändringen krävs

Lagstiftningen har ändrats.

Ändringen påverkar inte det sammanfattande dokumentet

2. Geografiskt område

Beskrivning

Det geografiska området har setts över och beskrivningen baseras nu på kommuner i stället för kantoner (som kan ändras över tid). Denna uppdatering är av ren redaktionell art och innebär inte någon ändring av produktionsområdet.

Sammanfattning av skälen till att ändringen krävs

Ändringen har gjorts eftersom en beskrivning av det geografiska området baserat på kommuner är mer beständig över tid.

Ändringen påverkar det sammanfattande dokumentet

3. Miljöåtgärder i jordbruket

Beskrivning

Följande bestämmelser om miljöåtgärder har lagts till:

Generell kemisk ogräsbekämpning på odlingslotterna är förbjuden.

Mekaniska eller fysiska metoder används för att hålla efter sått eller spontanväxande växttäcke mellan raderna.

Kemisk ogräsbekämpning i odlingsområdets utkanter är förbjuden.

Sammanfattning av skälen till att ändringen krävs

Önskan att begränsa användningen av kemiska ogräsbekämpningsmedel för att stärka den biologiska mångfalden i odlingarna har gjort att skydds- och förvaltningsorganet infört dessa miljöåtgärder i jordbruket som svarar mot samhällets förväntningar om ökade miljöhänsyn.

Ändringen påverkar det sammanfattande dokumentet

4. Övergångsbestämmelser

Beskrivning

De övergångsbestämmelser som inte längre gäller har strukits.

Sammanfattning av skälen till att ändringen krävs

Ändring av redaktionell art.

Ändringen påverkar inte det sammanfattande dokumentet

5. Hänvisning till nationell lagstiftning

Beskrivning

Följande lagar som inte längre gäller har strukits:

—	Lag av den 20 februari 1928 som reglerar begreppet ”fin” inom handeln med spritdrycker.

—	Lag av den 4 juli 1934 om de skyddade ursprungsbeteckningarna ”Cognac” och ”Armagnac”.

I dekret av den 16 december 2016 har en hänvisning lagts till om märkning, sammansättning och produktionsvillkor för spritdrycker.

Sammanfattning av skälen till att ändringen krävs

Uppdatering av lagstiftningen.

Ändringen påverkar inte det sammanfattande dokumentet

6. Lagring

Beskrivning

En lagringskategori har lagts till: ”XXO” (”extra extra old”), dvs. vinsprit som lagrats i minst 14 år.

Detta tillägg har medfört en ändring av märkningsreglerna.

Sammanfattning av skälen till att ändringen krävs

Tillägget av kategorin ”XXO” för vinsprit som lagrats i mer än 14 år motiveras av att det skett en naturlig segmentering av marknaden för ”Cognac” genom en fortgående utveckling av de högre kvalitetsnivåerna.

Ändringen påverkar det sammanfattande dokumentet

7. Klimatreserv

Beskrivning

Produktspecifikationen har ändrats så att den innehåller en definition av ”enskild klimatreserv”, och hur en sådan ska förvaltas och övervakas.

Denna ändring har även medfört en ändring av rapporteringskraven.

En sådan reserv innebär ett avsteg från principen att alkoholen läggs på lagring inom en månad efter destilleringsperioden.

Sammanfattning av skälen till att ändringen krävs

En ”enskild klimatreserv” är en branschomfattande reserv som gör det möjligt att bygga upp alkohollager som kan användas vid oförutsedda klimatkriser, som har blivit allt vanligare på senare år.

Ändringen påverkar inte det sammanfattande dokumentet

8. Alkoholhalt i volymprocent

Beskrivning

Högsta alkoholhalt uttryckt i volymprocent för vinsprit efter destillering har höjts från 72,4 % till 73,7 %.

Sammanfattning av skälen till att ändringen krävs

Denna ändring motiveras av de temperaturökningar som klimatförändringarna orsakar och som i sin tur gör att vinets alkoholhalt uttryckt i volymprocent ökar.

Ändringen påverkar det sammanfattande dokumentet

9. Huvudsakliga punkter som ska kontrolleras

Beskrivning

De huvudsakliga punkter som ska kontrolleras har harmoniserats till följd av den ändring som rör klimatreserven.

Sammanfattning av skälen till att ändringen krävs

Ändring av redaktionell art.

Ändringen påverkar inte det sammanfattande dokumentet

2. Sammanfattande dokument

2.1. Namn

”Eau-de-vie de Cognac / Eau-de-vie des Charentes / Cognac”

2.2. Kategori/kategorier av spritdryck

Vinsprit

2.3. Medlemsstat eller tredjeland

Frankrike

2.4. Ansökan har upprättats på följande språk:

Franska

2.5. Beskrivning av spritdrycken

Produktens fysikaliska, kemiska och organoleptiska egenskaper samt särskilda egenskaper vid jämförelse med andra spritdrycker i samma kategori

1. Fysikalisk-kemiska egenskaper:

När vinsprit släpps ut på marknaden för försäljning till konsumenter ska alkoholhalten uppgå till minst 40 volymprocent och halten flyktiga ämnen till minst 200 gram per hektoliter ren alkohol, medan metanolhalten måste ligga under 100 gram per hektoliter ren alkohol.

Färgen ska vid 420 nm ha en absorbans på minst 0,1 för en optisk väglängd på 10 mm.

2. Organoleptiska egenskaper:

Vinsprit med namnet ”Cognac” har en unik balans och aromatisk särprägel. Den sensoriska profilen karakteriseras av komplexitet och finess och utvecklas under lagringen.

De yngsta vinspritsorterna har blommiga och fruktiga toner, av t.ex. druv- och akaciablommor, druvor, päron eller vissa exotiska frukter. Kontakt med ekträ gör att de utvecklar karakteristiska toner som vanilj och kokosnöt eller rostade övertoner.

Lagringen innebär även att deras aromatiska profil blir fylligare och allt mer komplex, med toner av kanderad frukt, kryddor, trä, tobak eller torkad frukt. Dessa toner samspelar för att skapa en komplex och specifik aromatisk profil, i litteraturen beskriven som rancio charentais (Flanzy, 1998).

Denna aromatiska utveckling åtföljs av smakförändringar som ger en mjukare känsla i munnen, en karakteristisk rundhet och volym och en betydligt längre eftersmak.

Det finns vissa nyansskillnader mellan olika produktionsområden (crus), och dessa utgör grunden för den geografiska avgränsning som fastställdes av Coquand i slutet av 1800-talet:

—	I ”Grande Champagne” produceras vinsprit som har utsökt finess med avsevärd distinktion och längd och en utpräglat blommig bouquet. Dessa vinspritdrycker mognar långsamt och kräver långvarig lagring på ekfat för att nå sin fulla mognad.

—	Vinsprit från ”Petite Champagne” har i stort sett samma egenskaper som ”Grande Champagne” men kräver kortare lagring för att nå optimal kvalitet.

—	De organoleptiska egenskaperna hos vinsprit från ”Cognac”, som även saluförs under den geografiska beteckningen ”Fine Champagne”, kommer av att man blandar vinsprit från ”Grand Champagne” (minst 50 %) med vinsprit från ”Petite Champagne”.

—	Vingårdarna i ”Borderies” producerar rundade, aromatiska och mjuka vinspritdrycker med en doft av viol. De sägs nå sin optimala kvalitet efter en kortare lagring än vad som krävs för ”Champagne”.

—	”Fins Bois” utgör den största vinodlingsregionen och där produceras det rundade och spänstiga vinspritdrycker som mognar relativt fort och har en fruktig bouquet som påminner om pressade druvor.

—	I ”Bois” (”Bons Bois”, ”Bois ordinaires” och ”Bois à terroirs”) produceras fruktig vinsprit som mognar snabbt.

Även vinspritens färg utvecklas under lagringen. Färgen djupnar gradvis från blekgult till gyllengult, eller till och med bärnstensgult eller mahogny för den äldsta vinspriten.

Produktens fysikaliska, kemiska och organoleptiska egenskaper samt särskilda egenskaper vid jämförelse med andra spritdrycker i samma kategori

”Esprit de Cognac” har en alkoholhalt på mellan 80 och 85 volymprocent.

2.6. Kort beskrivning av det geografiska området

För att uppfylla kraven för den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Cognac”, ”Eau-de-vie de Cognac” eller ”Eau-de-vie des Charentes” måste samtliga steg i produktionen äga rum inom det geografiska område som ursprungligen avgränsades i det reviderade dekretet av den 1 maj 1909 och som i enlighet med oden officiella geografiska kodexen per den 1 januari 2020 omfattar nedanstående kommuner.

I departementet Charente:

Agris, Aigre, Ambérac, Ambleville, Anais, Angeac-Champagne, Angeac-Charente, Angeduc, Angoulême, Ars, Asnières-sur-Nouère, Aubeterre-sur-Dronne, Aunac-sur-Charente, Aussac-Vadalle, Baignes-Sainte-Radegonde, Balzac, Barbezières, Barbezieux-Saint-Hilaire, Bardenac, Barret, Bassac, Bazac, Bécheresse, Bellevigne, Bellon, Berneuil, Bessac, Bessé, Birac, Blanzaguet-Saint-Cybard, Boisbreteau, Boisné-La Tude, Bonnes, Bonneuil, Bors (Canton of Tude-et-Lavalette), Bors (Canton of Charente-Sud), Bouëx, Bourg-Charente, Bouteville, Boutiers-Saint-Trojan, Brettes, Bréville, Brie, Brie-sous-Barbezieux, Brie-sous-Chalais, Brossac, Bunzac, Cellettes, Chadurie, Chalais, Challignac, Champagne-Vigny, Champmillon, Champniers, Chantillac, La Chapelle, Charmé, Charras, Chassors, Châteaubernard, Châteauneuf-sur-Charente, Châtignac, Chazelles, Chenon, Cherves-Richemont, Chillac, Claix, Cognac, Combiers, Condéon, Coteaux-du-Blanzacais, Coulgens, Coulonges, Courbillac, Courcôme, Courgeac, Courlac, La Couronne, Criteuil-la-Magdeleine, Curac, Deviat, Dignac, Dirac, Douzat, Ébréon, Échallat, Édon, Les Essards, Étriac, Feuillade, Fléac, Fleurac, Fontclaireau, Fontenille, Fouquebrune, Fouqueure, Foussignac, Garat, Gardes-le-Pontaroux, Genac-Bignac, Gensac-la-Pallue, Genté, Gimeux, Gond-Pontouvre, Les Gours, Grassac, Graves-Saint-Amant, Guimps, Guizengeard, Gurat, Hiersac, Houlette, L’Isle-d’Espagnac, Jarnac, Jauldes, Javrezac, Juignac, Juillac-le-Coq, Juillé, Julienne, Lachaise, Ladiville, Lagarde-sur-le-Né, Laprade, Lichères, Ligné, Lignières-Sonneville, Linars, Longré, Lonnes, Louzac-Saint-André, Lupsault, Luxé, Magnac-Lavalette-Villars, Magnac-sur-Touvre, Maine-de-Boixe, Mainxe-Gondeville, Mainzac, Mansle, Marcillac-Lanville, Mareuil, Marsac, Marthon, Médillac, Mérignac, Merpins, Mesnac, Les Métairies, Mons, Montboyer, Montignac-Charente, Montignac-le-Coq, Montmérac, Montmoreau, Mornac, Mosnac, Moulidars, Mouthiers-sur-Boëme, Mouton, Moutonneau, Nabinaud, Nanclars, Nercillac, Nersac, Nonac, Oradour, Oriolles, Orival, Palluaud, Passirac, Pérignac, Pillac, Plassac-Rouffiac, Poullignac, Poursac, Pranzac, Puymoyen, Puyréaux, Raix, Ranville-Breuillaud, Reignac, Réparsac, Rioux-Martin, Rivières, La Rochefoucauld-en-Angoumois, La Rochette, Ronsenac, Rouffiac, Rougnac, Rouillac, Roullet-Saint-Estèphe, Ruelle-sur-Touvre, Saint-Amant-de-Boixe, Saint-Amant-de-Nouère, Saint-Aulais-la-Chapelle, Saint-Avit, Saint-Bonnet, Saint-Brice, Saint-Ciers-sur-Bonnieure, Saint-Cybardeaux, Saint-Félix, Saint-Fort-sur-le-Né, Saint-Fraigne, Saint-Front, Saint-Genis-d’Hiersac, Saint-Germain-de-Montbron, Saint-Groux, Saint-Laurent-de-Cognac, Saint-Laurent-des-Combes, Saint-Martial, Saint-Médard, Saint-Même-les-Carrières, Saint-Michel, Saint-Palais-du-Né, Saint-Preuil, Saint-Quentin-de-Chalais, Saint-Romain, Saint-Saturnin, Sainte-Sévère, Saint-Séverin, Saint-Simeux, Saint-Simon, Sainte-Souline, Saint-Sulpice-de-Cognac, Saint-Vallier, Saint-Yrieix-sur-Charente, Salles-d’Angles, Salles-de-Barbezieux, Salles-de-Villefagnan, Salles-Lavalette, Sauvignac, Segonzac, Sers, Sigogne, Sireuil, Souffrignac, Souvigné, Soyaux, Le Tâtre, Torsac, Tourriers, Touvérac, Touvre, Triac-Lautrait, Trois-Palis, Tusson, Val-d’Auge, Val-de-Bonnieure, Val des Vignes, Valence, Vars, Vaux-Lavalette, Vaux-Rouillac, Verdille, Verrières, Verteuil-sur-Charente, Vervant, Vibrac, Vignolles, Moulins-sur-Tardoire, Villebois-Lavalette, Villefagnan, Villejoubert, Villognon, Vindelle, Vœuil-et-Giget, Vouharte, Voulgézac, Vouzan, Xambes, Yviers.

I departementet Charente-Maritime:

Agudelle, Aigrefeuille-d’Aunis, Ile d’Aix, Allas-Bocage, Allas-Champagne, Anais, Angliers, Angoulins, Annepont, Annezay, Antezant-la-Chapelle, Arces, Archiac, Archingeay, Ardillières, Ars-en-Ré, Arthenac, Arvert, Asnières-la-Giraud, Aujac, Aulnay, Aumagne, Authon-Ébéon, Avy, Aytré, Bagnizeau, Balanzac, Ballans, Ballon, La Barde, Barzan, Bazauges, Beaugeay, Beauvais-sur-Matha, Bedenac, Belluire, Benon, Bercloux, Bernay-Saint-Martin, Berneuil, Beurlay, Bignay, Biron, Blanzac-lès-Matha, Blanzay-sur-Boutonne, Bois, Le Bois-Plage-en-Ré, Boisredon, Bords, Boresse-et-Martron, Boscamnant, Bougneau, Bouhet, Bourcefranc-le-Chapus, Bourgneuf, Boutenac-Touvent, Bran, La Brée-les-Bains, Bresdon, Breuil-la-Réorte, Breuillet, Breuil-Magné, Brie-sous-Archiac, Brie-sous-Matha, Brie-sous-Mortagne, Brives-sur-Charente, Brizambourg, La Brousse, Burie, Bussac-sur-Charente, Bussac-Forêt, Cabariot, Celles, Cercoux, Chadenac, Chaillevette, Chambon, Chamouillac, Champagnac, Champagne, Champagnolles, Champdolent, Chaniers, Chantemerle-sur-la-Soie, La Chapelle-des-Pots, Chartuzac, Le Château-d’Oléron, Châtelaillon-Plage, Chatenet, Chaunac, Le Chay, Chenac-Saint-Seurin-d’Uzet, Chepniers, Chérac, Cherbonnières, Chermignac, Chevanceaux, Chives, Cierzac, Ciré-d’Aunis, Clam, Clavette, Clérac, Clion, La Clisse, La Clotte, Coivert, Colombiers, Consac, Contré, Corignac, Corme-Écluse, Corme-Royal, La Couarde-sur-Mer, Coulonges, Courant, Courcelles, Courcerac, Courçon, Courcoury, Courpignac, Coux, Cozes, Cramchaban, Cravans, Crazannes, Cressé, Croix-Chapeau, La Croix-Comtesse, Dampierre-sur-Boutonne, La Devise, Dœuil-sur-le-Mignon, Dolus-d’Oléron, Dompierre-sur-Charente, Dompierre-sur-Mer, Le Douhet, Échebrune, Échillais, Écoyeux, Écurat, Les Éduts, Les Églises-d’Argenteuil, L’Éguille, Épargnes, Esnandes, Les Essards, Étaules, Expiremont, Fenioux, Ferrières, Fléac-sur-Seugne, Floirac, La Flotte, Fontaine-Chalendray, Fontaines-d’Ozillac, Fontcouverte, Fontenet, Forges, Le Fouilloux, Fouras, Geay, Gémozac, La Genétouze, Genouillé, Germignac, Gibourne, Le Gicq, Givrezac, Les Gonds, Gourvillette, Le Grand-Village-Plage, Grandjean, La Grève-sur-Mignon, Grézac, La Gripperie-Saint-Symphorien, Le Gua, Le Gué-d’Alleré, Guitinières, Haimps, L’Houmeau, La Jard, Jarnac-Champagne, La Jarne, La Jarrie, La Jarrie-Audouin, Jazennes, Jonzac, Juicq, Jussas, Lagord, La Laigne, Landes, Landrais, Léoville, Loire-les-Marais, Loiré-sur-Nie, Loix, Longèves, Lonzac, Lorignac, Loulay, Louzignac, Lozay, Luchat, Lussac, Lussant, Macqueville, Marennes-Hiers-Brouage, Marignac, Marsais, Marsilly, Massac, Matha, Les Mathes, Mazeray, Mazerolles, Médis, Mérignac, Meschers-sur-Gironde, Messac, Meursac, Meux, Migré, Migron, Mirambeau, Moëze, Mons, Montendre, Montguyon, Montils, Montlieu-la-Garde, Montpellier-de-Médillan, Montroy, Moragne, Mornac-sur-Seudre, Mortagne-sur-Gironde, Mortiers, Mosnac, Le Mung, Muron, Nachamps, Nancras, Nantillé, Néré, Neuillac, Neulles, Neuvicq, Neuvicq-le-Château, Nieul-lès-Saintes, Nieul-le-Virouil, Nieul-sur-Mer, Nieulle-sur-Seudre, Les Nouillers, Nuaillé-d’Aunis, Nuaillé-sur-Boutonne, Orignolles, Ozillac, Paillé, Pérignac, Périgny, Pessines, Le Pin, Essouvert, Pisany, Plassac, Plassay, Polignac, Pommiers-Moulons, Pons, Pont-l’Abbé-d’Arnoult, Port-d’Envaux, Port-des-Barques, Les Portes-en-Ré, Pouillac, Poursay-Garnaud, Préguillac, Prignac, Puilboreau, Puy-du-Lac, Puyravault, Puyrolland, Réaux sur Trèfle, Rétaud, Rivedoux-Plage, Rioux, Rochefort, La Rochelle, Romazières, Romegoux, Rouffiac, Rouffignac, Royan, Sablonceaux, Saint-Agnant, Saint-Aigulin, Saint-André-de-Lidon, Saint-Augustin, Saint-Bonnet-sur-Gironde, Saint-Bris-des-Bois, Saint-Césaire, Saint-Christophe, Saint-Ciers-Champagne, Saint-Ciers-du-Taillon, Saint-Clément-des-Baleines, Sainte-Colombe, Saint-Coutant-le-Grand, Saint-Crépin, Saint-Cyr-du-Doret, Saint-Denis-d’Oléron, Saint-Dizant-du-Bois, Saint-Dizant-du-Gua, Saint-Eugène, Saint-Félix, Saint-Fort-sur-Gironde, Saint-Froult, Sainte-Gemme, Saint-Genis-de-Saintonge, Saint-Georges-Antignac, Saint-Georges-de-Didonne, Saint-Georges-de-Longuepierre, Saint-Georges-des-Agoûts, Saint-Georges-des-Coteaux, Saint-Georges-d’Oléron, Saint-Georges-du-Bois, Saint-Germain-de-Lusignan, Saint-Germain-de-Vibrac, Saint-Germain-du-Seudre, Saint-Grégoire-d’Ardennes, Saint-Hilaire-de-Villefranche, Saint-Hilaire-du-Bois, Saint-Hippolyte, Saint-Jean-d’Angély, Saint-Jean-d’Angle, Saint-Jean-de-Liversay, Saint-Julien-de-l’Escap, Saint-Just-Luzac, Saint-Laurent-de-la-Prée, Saint-Léger, Sainte-Lheurine, Saint-Loup, Saint-Maigrin, Saint-Mandé-sur-Brédoire, Saint-Mard, Sainte-Marie-de-Ré, Saint-Martial, Saint-Martial-de-Mirambeau, Saint-Martial-de-Vitaterne, Saint-Martial-sur-Né, Saint-Martin-d’Ary, Saint-Martin-de-Coux, Saint-Martin-de-Juillers, Saint-Martin-de-Ré, Saint-Médard, Saint-Médard-d’Aunis, Sainte-Même, Saint-Nazaire-sur-Charente, Saint-Ouen-d’Aunis, Saint-Ouen-la-Thène, Saint-Palais-de-Négrignac, Saint-Palais-de-Phiolin, Saint-Palais-sur-Mer, Saint-Pardoult, Saint-Pierre-La-Noue, Saint-Pierre-d’Amilly, Saint-Pierre-de-Juillers, Saint-Pierre-de-l’Isle, Saint-Pierre-d’Oléron, Saint-Pierre-du-Palais, Saint-Porchaire, Saint-Quantin-de-Rançanne, Sainte-Radegonde, Sainte-Ramée, Saint-Rogatien, Saint-Romain-de-Benet, Saint-Saturnin-du-Bois, Saint-Sauvant, Saint-Sauveur-d’Aunis, Saint-Savinien, Saint-Seurin-de-Palenne, Saint-Sever-de-Saintonge, Saint-Séverin-sur-Boutonne, Saint-Sigismond-de-Clermont, Saint-Simon-de-Bordes, Saint-Simon-de-Pellouaille, Saint-Sorlin-de-Conac, Saint-Sornin, Sainte-Soulle, Saint-Sulpice-d’Arnoult, Saint-Sulpice-de-Royan, Saint-Thomas-de-Conac, Saint-Trojan-les-Bains, Saint-Vaize, Saint-Vivien, Saint-Xandre, Saintes, Saleignes, Salignac-de-Mirambeau, Salignac-sur-Charente, Salles-sur-Mer, Saujon, Seigné, Semillac, Semoussac, Semussac, Le Seure, Siecq, Sonnac, Soubise, Soubran, Soulignonne, Souméras, Sousmoulins, Surgères, Taillant, Taillebourg, Talmont-sur-Gironde, Tanzac, Ternant, Tesson, Thaims, Thairé, Thénac, Thézac, Thors, Le Thou, Tonnay-Boutonne, Tonnay-Charente, Torxé, Les Touches-de-Périgny, La Tremblade, Trizay, Tugéras-Saint-Maurice, La Vallée, Vanzac, Varaize, Varzay, Vaux-sur-Mer, Vénéfrand, Vergeroux, Vergné, La Vergne, Vérines, Vervant, Vibrac, Villars-en-Pons, Villars-les-Bois, La Villedieu, Villedoux, Villemorin, Villeneuve-la-Comtesse, Villexavier, Villiers-Couture, Vinax, Virollet, Virson, Voissay, Vouhé, Yves.

I departementet Dordogne:

Parcoul-Chenaud, La Roche-Chalais, Saint Aulaye-Puymangou.

I departementet Deux-Sèvres:

Beauvoir-sur-Niort, Le Bourdet, La Foye-Monjault, Granzay-Gript, Mauzé-sur-le-Mignon, Plaine-d’Argenson, Prin-Deyrançon, La Rochénard, Val-du-Mignon, Le Vert.

Kartor över det geografiska området finns på webbplatsen för Frankrikes institut för ursprung och kvalitet (Institut national de l’origine et de la qualité, INAO).

2.7. Nuts-område

1.	FR531 – Charente

2.	FR532 – Charente-Maritime

3.	FR53 – Poitou-Charentes

4.	FR533 – Deux-Sèvres

5.	FR6 – SUD-OUEST

6.	FR5 – OUEST

7.	FR611 – Dordogne

8.	FR – FRANKRIKE

2.8. Framställningsmetod för spritdrycken

De viner som är avsedda för produktion av vinsprit framställs av följande druvsorter:

—	colombard B, folle blanche B, montils B, sémillon B, ugni blanc B,

—	folignan B (som utgör 10 % av de druvsorter som används).

a) Planteringstäthet

Planteringstätheten ska vara minst 2 200 plantor per hektar.

b) Radavstånd

Avståndet mellan stockraderna får vara högst 3,50 meter.

c) Beskärning

Stockarna ska beskäras varje år. Alla beskärningsmetoder är tillåtna.

d) Antal knoppar per hektar

Antalet knoppar får inte överstiga 80 000 per hektar.

e) Produktionsstart för unga vinstockar

Spritdrycker som framställs av vin från unga vinstockar får endast beviljas den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Cognac” från det andra året efter plantering, som måste ha skett före den 31 juli.

f) Döda eller förlorade vinstockar

—

För vinodlingar med en planttäthet på högst 2 500 vinstockar per hektar vid tidpunkten för planteringen eller efter att odlingslotten ombildats har gränsen för andelen döda eller förlorade vinstockar satts till 20 %, i enlighet med artikel D.645-4 i den franska lagen om jordbruk och fiske (Code rural et de la pêche maritime).

—

För vinodlingar med en planttäthet som överstiger 2 500 men inte 2 900 vinstockar per hektar vid tidpunkten för planteringen eller efter att odlingslotten ombildats har gränsen för andelen döda eller förlorade vinstockar satts till 25 %, i enlighet med artikel D.645-4 i den franska lagen om jordbruk och fiske.

—	För vinodlingar med en planttäthet som överstiger 2 900 vinstockar per hektar vid tidpunkten för planteringen eller efter att odlingslotten ombildats har gränsen för andelen döda eller förlorade vinstockar satts till 35 %, i enlighet med artikel D.645-4 i den franska lagen om jordbruk och fiske.

g) Miljöåtgärder i jordbruket

Generell kemisk ogräsbekämpning på odlingslotterna är förbjuden.

Mekaniska eller fysiska metoder används för att hålla efter sått eller spontanväxande växttäcke mellan raderna.

Högsta godkända årsavkastning motsvarar högsta kvantitet druvor eller motsvarande volym vin eller must som skördas per hektar, uttryckt i hektoliter vin per hektar, vid ett referensvärde för alkoholhalt i volymprocent på 10 %. Årsavkastningen får inte överstiga 160 hektoliter vin per hektar vid ett referensvärde för alkoholhalt i volymprocent på 10 %.

Centrifugala vätskeringspumpar får inte användas för att transportera druvorna.

Press med arkimedesskruv, s.k. kontinuerlig press, får inte användas.

Inga typer av berikningsmetoder får användas.

Svaveldioxid får inte användas under vinframställningens jäsningsperioder.

Vid destilleringen måste vinernas alkoholhalt uppgå till minst 7 volymprocent och högst12 volymprocent. Halten flyktiga syror får inte överstiga 12,25 milliekvivalenter per liter.

a) Destilleringsperiod

Den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Cognac” får endast användas för vinsprit som framställts genom destillering av viner från innevarande produktionsår.

Destilleringen måste ha slutförts senast den 31 mars året efter skördeåret.

b) Destilleringsprincip

Destilleringen genomförs i enlighet med principen om satsvis destillering i enkelpanna med omdestillering, även kallat repasse eller dubbeldestillering. Denna metod innebär att destilleringen genomförs i två omgångar:

—	En första destillering (première chauffe) då vinet destilleras så att ett rådestillat (brouillis) erhålls.

—	En andra destillering (repasse eller bonne chauffe) då rådestillatet destilleras så att vinspriten ”Cognac” erhålls efter att de produkter som bildats vid destilleringens början och slut avlägsnats (för- och efterspriten).

—	Under den första eller andra destilleringsomgången kan den för- och eftersprit som inte fick bli ”Cognac” vid tidigare destilleringar tillsättas vinet eller rådestillatet.

c) Beskrivning av destilleringsapparaturen

Enkelpannan (alambic charentais) består av själva pannan som värms upp över öppen låga, ett destillationshuvud, en svanhals med eller utan förvärmare samt en kylspiral.

Pannan, destillationshuvudet, svanhalsen, kylspiralen och den öppna alkoholmätarhållaren måste vara av koppar.

Pannans totala kapacitet får inte överstiga 30 hektoliter (med en tolererad avvikelse på 5 %), och satskapaciteten ska vara begränsad till 25 hektoliter per destillering (med en tolererad avvikelse på 5 %).

Pannor med högre kapacitet än vad som anges i föregående stycke får även användas, förutsatt att de endast används för den första destilleringsomgången för att få fram rådestillatet, att pannans totala kapacitet inte överstiger 140 hektoliter (med en tolererad avvikelse på 5 %) och att mängden destillerat vin begränsas till 120 hektoliter per destillering (med en tolererad avvikelse på 5 %).

d) Vinspritens alkoholhalt

Efter dubbeldestillering får vinspritens alkoholhalt inte överstiga 73,7 volymprocent vid 20 °C i den behållare där dagsproduktionen vinsprit förvaras.

e) Framställning av Esprit de Cognac

Denna produkt framställs genom att ytterligare en destillering görs efter den andra destilleringen i en sådan panna som beskrivs ovan. Alkoholhalten ska ligga på mellan 80 och 85 volymprocent.

f) Destilleringsmetod vid ändrad cru

Begreppet cru står för ett kompletterande geografisk namn vars geografiska område definieras i avsnittet om kompletterande geografiska beteckningar.

När en destillering innefattar viner från olika crus får för- och efterspriten från den andra destilleringsomgången tillsättas rådestillat eller viner från ett annat cru, men bara under förutsättning att följande villkor uppfylls:

—	Innan ändringen görs får högst 33 % av destilleringskapaciteten, om destilleringsapparaturen har minst tre pannor, användas vid den slutliga andra destilleringen av den cru som håller på att destilleras.

—	Den tillsatta för- och efterspriten från den andra destilleringen får inte överstiga 8 % av innehållet i den panna som används.

Att blanda vinsprit av olika ålder och med olika profil är brukligt när det gäller produktion av ”Cognac”. På så sätt kan man varje gång få fram en produkt med exakta och harmonierande organoleptiska egenskaper.

Endast följande metoder är tillåtna:

—	Färganpassning med hjälp av E150a sockerkulör.

—	Sötning med hjälp av ämnen som anges i punkt 3 a i bilaga I till förordning (EG) nr 110/2008) för att runda av den slutliga smaken.

—	Tillsats av ekspånessens i varmt vatten.

Dessa metoders påverkan på vinspritens obskuration får inte överstiga 4 volymprocent. Obskurationen, uttryckt i volymprocent, beräknas som differensen mellan den verkliga alkoholhalten i volymprocent och bruttoalkoholhalten i volymprocent.

Att tillsätta ekspånessens utgör en traditionell metod. Det träslag som används överensstämmer med träslaget i de fat som anges i produktspecifikationen och, i förekommande fall, stabiliseras extraktet genom tillsats av en vinsprit som motsvarar den vinsprit som produceras.

Vinsprit med beteckningen ”Cognac” lagras kontinuerligt endast på ekfat.

Vinsprit med denna beteckning måste lagras minst två år innan den är färdig för direkt konsumtion. De första två åren måste lagringen äga rum i det avgränsade geografiska området.

2.9. Särskilda märkningsregler

2.9.1. Allmänna regler

Namnet ”Cognac” får användas utan formuleringen appellation contrôlée (kontrollerad beteckning) under förutsättning att det inte används tillsammans med något annat geografiskt namn.

2.9.2. Uppgifter om lagring

Lägsta ålder för saluförd ”Cognac” vinsprit ska motsvara

—	compte 2 för benämningarna ”3 Etoiles”, ”Sélection”, ”VS”, ”De Luxe” och ”Very Special” och ”Millésime”,

—	compte 3 för benämningarna ”Supérieur”, ”Cuvée Supérieure”, ”Qualité Supérieure”,

—	compte 4 för benämningarna ”V.S.O.P.”, ”Réserve”, ”Vieux”, ”Rare” och ”Royal”,

—	compte 5 för benämningarna ”Vieille Réserve”, ”Réserve Rare” och ”Réserve Royale”,

—	compte 6 för benämningarna ”Napoléon”, ”Très Vieille Réserve”, ”Très Vieux”, ”Héritage”, ”Très Rare”, ”Excellence” och ”Suprême”,

—	compte 10 för benämningarna ”XO”, ”Hors d’âge”, ”Extra”, ”Ancestral”, ”Ancêtre”, ”Or”, ”Gold” och ”Impérial”, ”Extra Old”, ”XXO”, ”Extra Extra Old”.

—	”XXO” och ”Extra Extra Old” är särskilda benämningar som används för vinsprit som har lagrats i minst 14 år.

Med undantag för ovan nämnda åldersbenämningar, som var och en motsvarar en särskild compte, dvs. lagringsklass, påverkar inte användningen av flera olika benämningar för samma lagringsklass i samma märkning den lagringsklass som används.

Om flera olika åldersbenämningar används för olika lagringsklasser i samma märkning är det den äldsta lagringsklassen som ska gälla.

Användningen av åldersbenämningar i märkningen och sättet på vilket benämningarna presenteras får inte skapa osäkerhet hos köparen eller konsumenten när det gäller ålder och andra väsentliga egenskaper hos vinsprit med namnet ”Cognac”.

2.10. Beskrivning av sambandet mellan spritdrycken och dess geografiska ursprung, däribland vid behov uppgift om de särskilda inslag i produktbeskrivningen eller framställningsmetoden som stöder detta samband

Vinsprit med beteckningen ”Cognac” har en unik balans och aromatisk särprägel som är ett resultat av att den uppfyller alla krav i produktspecifikationen för denna beteckning när det gäller geografiskt ursprung, druvsorter, vinodlingsmetoder, vinframställningsmetoder, destillering och lagring.

1. Beskrivning av de naturliga och mänskliga faktorerna bakom sambandet med området

a) Klimat

Det avgränsade området för ”Cognac” – som omfattar nästan hela departementet Charente-Maritime, stora delar av departementet Charente och flera kommuner i departementen Dordogne och Deux-Sèvres – ligger norr om Aquitainebäckenet med kust mot Atlanten. I väster avgränsas området av Girondeestuariet och öarna Ré och Oléron och i väster, mot Angoulême, av Centralmassivets första utlöpare. Genom regionen rinner floden Charente, med mindre bifloder som Né, Antenne och Seugne.

Det tempererade kustklimatet är relativt jämnt, med undantag för områdena närmast kusten som har fler soltimmar och lägre temperaturer. På grund av närheten till havet kan det regna när som helst under året, även om det regnar mest under vintern. Perioder av torka är således sällsynta, vilket innebär en jämn vattentillförsel till vinodlingarna. Årsmedeltemperaturen ligger på cirka 13 °C, med ganska milda vintrar. Temperaturerna är tillräckligt höga för att druvorna ska kunna mogna ordentligt, men inte så höga att druvorna bränns.

b) Vingårdarna

I mitten av 1800-talet undersökte geologen Henri Coquand (1811–1881) geologin i regionen, och med hjälp av en vinkännare klassificerade han olika delregioner utifrån kvaliteten på de vinspritdrycker som jordmånen i regionen kunde producera.

Kring 1860 hade arbetet utmynnat i att olika crus kunde avgränsas, och detta gav grunden till det dekret av den 13 januari 1938 där dessa crus fastställs. De kompletterande geografiska beteckningar som används för ”Cognac” minner fortfarande om deras historiska namn: ”Grande Champagne”, ”Petite Champagne”, ”Fine Champagne”, ”Borderies”, ”Fins bois” och ”Bons Bois” såväl som ”Bois ordinaires” och ”Bois à terroir”.

Det bör påpekas att den kompletterande geografiska beteckningen ”Fine Champagne” inte syftar på något specifikt område.

Namnet används endast för att beteckna en blandning av vinspritsorter som måste ha de kompletterande geografiska beteckningarna ”Grande Champagne” och ”Petite Champagne” och där minst 50 % av blandningen utgörs av ”Grande Champagne”.

Enligt undersökningar som genomfördes vid denna tid är de mest framträdande jordegenskaperna för dessa namn som följer:

—	”Grande Champagne” och ”Petite Champagne”: jordar med relativt ytlig lerkalksten på lucker karbonatkalksten från den geologiska perioden krita.

—	”Borderies”: kiselhaltiga lerjordar med inslag av flinta på grund av att kol frigjorts från kalksten.

—	”Fins Bois”: främst groies (ytliga, röda, mycket steniga lerkalkstensjordar från hård jurakalksten) med i övrigt mycket leriga jordar.

—	”Bois” (”Bons Bois”, ”Bois ordinaires” och ”Bois à terroirs”): sandiga jordar i kustområdena, i några dalgångar och i hela södra delen av vinodlingsområdet; sanden har eroderat från Centralmassivet.

Vinodlingar för produktion av ”Cognac” omfattar i dagsläget cirka 75 000 hektar, dvs. 95 % av områdets vinodlingar (och cirka 9 % av jordbruksmarken i det avgränsade området). Den vanligaste druvsorten är ugni blanc som i dag står för nästan 98 % av de vinstockar som planteras i Cognac.

c) De ekonomiska förhållandena i Cognac

Regionens ekonomi har historiskt sett varit kopplad till det välstånd som handeln med ”Cognac” gett och till de många yrken och näringsgrenar som vuxit fram kring denna handel och som skapat en yrkeskår helt inriktad på produktion och försäljning av ”Cognac”.

De företag som är involverade i produktionen av ”Cognac” (cirka 5 500 vinodlare, 110 destilleringsföretag och 300 handlare) bildar en solid yrkeskår på cirka 12 000 personer, bl.a. kooperativ, pannmakare, glastillverkare, kartong- och korkföretag, tryckerier, transportbolag, vinlaboratorier och tillverkare av jordbruksredskap och jordbruksmaskiner.

2. Historiska faktorer bakom sambandet med området

Arkeologisk forskning som bedrivits i Charentes har gett belägg för att vin började odlas redan i slutet av det första århundradet e.Kr. Utgrävningar har dessutom visat att detta område var välförsett med gårdar, särskilt vingårdar, vilket bekräftar att vin producerades i området redan under romarrikets storhetstid

Under medeltiden växte intresset i området för internationell handel, med floden Charente som en viktig förutsättning. Vid sidan av sina saltmagasin, kända sedan 1000-talet, var staden Cognac nu redan förknippad med vinhandel. Holländska skepp som kom för att hämta salt från Atlantkusten tog även med sig viner från vingårdarna i Poitou och dessa viner blev populära i länderna kring Nordsjön.

Under 1400-talet började holländarna destillera viner från detta område så att de skulle hålla bättre. Under renässansen blomstrade denna handel. Holländska skepp kom till Cognac och hamnarna i Charente-regionen för att få tag på de berömda vinerna från distrikten (crus) ”Champagne” och ”Borderies”.

Dessa viner med låg alkoholhalt tog dock skada av de långa resorna till sjöss. Med sina destilleringskunskaper beslutade holländarna att destillera dessa viner hemma i sitt eget land så att de skulle hålla längre. De kallade vinet brandwijn (brännvin), vilket senare blev brandy, eller vinsprit.

I början av 1400-talet började man använda sig av dubbeldestillering som gjorde det möjligt att transportera produkten som en stabil spritvara som var mycket mer koncentrerad än vin. Holländarna introducerade de första destilleringspannorna som sedan modifierades över tid: Charenteborna kom att behärska och förbättra metoden med dubbeldestillering.

Under denna period växte ett stort antal handelshus fram som sedan under mitten av 1800-talet började leverera vinspriten på flaska snarare än på fat.

Denna nya typ av handel skulle i sin tur leda till att olika typer av underleverantörsverksamhet växte fram: Glastillverkning (som skulle utvecklas till lokal know-how för att mekanisera flasktillverkningsprocessen), låd- och korktillverkning och tryckerier.

Runt 1875 dök Phylloxera vastatrix upp i Charente – en bladlus av ordningen skinnbaggar som angriper vinrankorna och suger upp växtsaften från rötterna. Denna vinlus skulle komma att förstöra de flesta vinodlingar, som aldrig skulle återhämta sig: 1893 fanns det endast 40 600 hektar kvar, att jämföra med 280 000 innan vinlusen slog till. Precis som på andra platser i Europa återplanterades vinodlingar i Charente tack vare ympning på amerikanska grundstammar. Denna händelse ledde till att det 1888 inrättades en vinodlingskommitté, som 1892 blev till en vinodlingsstation, dvs. ett interdisciplinärt institut för forskning om ”Cognac”.

Institutet skulle komma att satsa stort på forskning om druvsorter. Tack vare institutets arbete hade ugni blanc blivit den mest planterade druvsorten vid mitten av 1900-talet. Ugni blanc hade visat sig vara mer resistent mot vinlusen än de traditionella druvsorter som användes före vinlusinvasionen (colombard, folle blanche etc.) och som hade försvagats genom ympning.

Ugni blanc blev också populär på grund av sin produktivitet (avkastningen ligger volymmässigt på mellan 120 och 130 hektoliter per hektar), höga syrahalt och låga sockerhalt, som ger ett vin med låg alkoholhalt. Ugni blanc kommer ursprungligen från Italien (där sorten är känd under namnet trebbiano toscano) och odlas inte längre norrut än Cognacområdet.

3. Historiska faktorer bakom produktens anseende

Från slutet av 1600-talet, och framför allt från 1700-talet och framåt, organiserades marknaden, och för att möta efterfrågan bildades handelsföretag. Handelsstationer (s.k. comptoirs)) inrättades – även av engelskspråkiga länder – i de viktigaste städerna i området: Martell 1715, Rémy Martin 1724, Delamain 1759, Hennessy 1765, Godet 1782, Hine 1791 och Otard 1795.

Det handelsavtal mellan Frankrike och England som på Napoleon III:s tillskyndan undertecknades den 23 januari 1860 ledde till att försäljningen av ”Cognac” ökade, för att nå sin kulmen 1879. Bland de handelsföretag som bildades vid denna tid återfinns Bisquit (1819), Courvoisier (1843), Royer (1853), Meukow (1862) och Camus & Hardy (1863).

Under 1900-talets första hälft infördes lagstiftning om ”Cognac” med syftet att slå vakt om traditionens lokala, genuina och bestående karaktär:

—	1909: det geografiska produktionsområdet avgränsas.

—	1936: ”Cognac” erkänns som kontrollerad ursprungsbeteckning.

—	1938: regionala beteckningar (crus eller geografiska namn) fastställs.

Under andra världskriget inrättades en byrå med uppgift att övervaka en jämn fördelning av vin och vinsprit för att säkerställa lagerhållningen av ”Cognac”. Efter Frankrikes befrielse ersattes denna byrå 1946 av Bureau National Interprofessionnel du Cognac (BNIC), och 1948 inkorporerades vinodlingsstationen i BNIC.s verksamhet. ”Cognac”-vinodlare och ”Cognac”-handlare enades om BNIC:s allmänna syfte: att utveckla ”Cognac” och företräda och tillvarata professionens kollektiva intressen. BNIC:s uppdrag omfattar bl.a. att skydda och främja den geografiska beteckningen ”Cognac” och göra den känd samt främja kontakter mellan handlare och vinodlare. BNIC har även ett offentligt förvaltningsuppdrag som innebär att byrån ska övervaka lagringen, kontrollera ålder och övervaka kvaliteten för ”Cognac” vinsprit genom alla produktionsled, såväl som att utfärda exportlicenser.

”Cognac” var redan från början en exportprodukt och i dag konsumeras över 95 % av produktionen utanför Frankrike, fördelat på upp emot 160 olika länder. Från Fjärran Östern till den amerikanska kontinenten och Europa har ”Cognac” bland kännare blivit synonymt med en högkvalitativ vinspritdryck och som en symbol för fransk livsstil.

4. Samband mellan det geografiska området och produktens kvalitet eller egenskaper

Druvsorterna i området, framför allt ugni blanc, kännetecknas av hög produktivitet och sen mognad, något som har många fördelar för produktionen av vin för destillering, dvs. viner som är syrliga och har låg alkoholhalt, egenskaper som är avgörande för den slutliga kvaliteten hos ”Cognac”.

De viner som används för att framställa ”Cognac” har genuint unika egenskaper, något som under mer än ett sekel konsekvent framhållits i den vetenskapliga och tekniska litteraturen.

Ett speciellt och konsekvent inslag i produktionen av ”Cognac” är strävan efter att få fram syrliga viner med låg alkoholhalt (Ravaz, 1900; Lafon m.fl., 1964; Lurton m.fl., 2011).

Syrliga viner håller sig på naturlig väg under vintermånaderna fram till destilleringen, medan en låg alkoholhalt gör det möjligt för vinerna att nå önskad aromatisk koncentration.

Vinodlingar med låg avkastning tenderar att producera viner med högre alkoholhalt uttryckt i volymprocent och druvor med lägre syrlighet och kvävehalt. Högre avkastning förknippas med motsatta egenskaper, dvs. lägre alkoholhalt och mer syra.

Alltför hög avkastning, däremot, försämrar andra parametrar, t.ex. vad gäller andelen äppelsyra, inte lika välutvecklad eller urvattnad arom och angrepp av ädelröta.

Denna uppsättning parametrar har därför lett till att man kunnat identifiera ramarna för optimal avkastning, som varierar från år till år allt efter hur skörden blir.

Att utifrån resultatet för dessa parametrar sätta ett tak för högsta årsavkastning säkerställer att produktionen ligger inom gränserna för den avkastning som krävs för att de viner som produceras ska uppvisa bästa möjliga balans mellan de olika parametrar som fastställts för produktionen av ”Cognac”. En sådan årlig avkastning ligger därför inom ett optimalt intervall som även omfattar klimatreserven.

Dessutom har risken för att en alltför hög avkastning ska leda till försämrad kvalitet hos vinerna gjort att ytterligare åtgärder vidtagits när det gäller vinodlingarnas produktivitet, däribland ett tak för högsta tillåtna avkastning.

Vinspritens aromatiska kvalitet beror till stor del på egenskaperna hos de viner som används.

Vilka druvsorter som används och de särskilda regler för vinframställning som anges i produktspecifikationen för beteckningen ”Cognac” ger förutsättningarna för en produktion av viner med sådan fin och delikat arom som krävs för att vinsprit av hög kvalitet ska kunna framställas. Dessa viner får inte ha sådana oönskade inslag som t.ex. vegetabiliska toner, för mycket acetaldehyd (bildas vid oxidation), högre alkoholer (tyngd) eller vissa föreningar som förknippas med vinets förändring under lagring. Vid sidan av produktspecifikationen har ett antal skräddarsydda rekommendationer utfärdats med avseende på skörd, pressning, jäsning och hur vinerna ska hanteras i väntan på destillering. Dessa rekommendationer uppdateras regelbundet och har stor spridning bland produktionsområdets vinodlare.

Kunskaper om beskärning och vinframställning:

Egenskaper som syrlighet och låg alkoholhalt förstärks av vilken beskärningsmetod som vinodlaren väljer utifrån flera olika faktorer:

—	Avståndet mellan vinstocksraderna.

—	Höjden på stammen och bladverket.

—	Typen av uppbindning: klassisk långskottsbeskärning eller cordonbeskärning (inklusive lång och kort cordonbeskärning).

Omedelbart efter skörd pressas druvorna i traditionella mekaniska horisontalpressar eller i pneumatiska pressar. Kontinuerlig press med arkimedesskruv får inte användas. Den erhållna musten får jäsa omedelbart. Chaptalisering är förbjudet.

Pressningen och jäsningen övervakas noga eftersom dessa moment har avgörande betydelse för vinspritens slutliga kvalitet. Det är förbjudet att till destilleringsvin som undergår jäsning tillsätta svaveldioxid som ett sätt att bevara kvaliteten på den vinsprit som produceras.

För att inte riskera att de vita viner som används för att framställa ”Cognac” inte håller sig har därför slutdatum för destilleringen av dessa viner satts till den 31 mars året efter skörd.

Destillering:

Den destilleringsmetod som används i Cognacområdet ligger i linje med principen om satsvis destillering med omdestillering, även kallat repasse eller dubbeldestillering, som sker i en enkelpanna som fortfarande kallas alambic charentais (charentepanna). Reglerna för pannans form, material, kapacitet och uppvärmningsmetod fastställdes 1936 och är avgörande för dessa vinspritdryckers kvalitet.

Reglerna omfattar bl.a.

—	pannans form, som bidrar till att separera ut de flyktiga ämnena,

—	uppvärmning över öppen låga, som gör att kompletterande aromer smälter samman när vinet kommer i kontakt med pannans botten (bränneffekten),

—	de delar av pannan som kommer i kontakt med vin, ångor och destillat och som är tillverkade helt i koppar, på grund av kopparns fysikaliska egenskaper (formbarhet och bra värmeledningsförmåga) och förmåga att reagera kemiskt med vissa vinkomponenter.

Denna typ av panna kräver en noggrann procedur vid varje destilleringsomgång: delningen (la coupe), som innebär att destillatet separeras på basis av dess alkoholhalt i volymprocent och sammansättning av flyktiga ämnen, dvs. hjärtat separeras från det som ska genomgå omdestillering. På grund av detta och den begränsade volymkapaciteten under den andra destilleringen har destilleringsprocessen i Cognacområdet förblivit ett hantverk som det krävs betydande skicklighet för att behärska. Destilleraren avgör när det är dags för separering och hur återanvändningen ska gå till med tanke på vinernas kvalitet (jästfällningens fyllighet, alkoholhalt i volymprocent, syrlighet etc.) och den kvalitet man vill uppnå.

Vinspritens egenskaper efter geografisk beteckning:

Vinspriten från destilleringspannan präglas av en analytisk och organoleptisk mångfald som i mångt och mycket kan föras tillbaka till ursprunget. Denna mångfald har gett upphov till olika metoder för lagring under olika lång tid.

”Grande Champagne”:

I ”Grande Champagne” produceras vinsprit som har utsökt finess med avsevärd distinktion och längd och en utpräglat blommig bouquet. Dessa vinspritdrycker som mognar långsamt kräver långvarig lagring på ekfat för att nå sin fulla mognad.

”Petite Champagne”:

Dessa vinspritdrycker har i stort sett samma egenskaper som ”Grande Champagne”, men utan den utsökta finess som karakteriserar ”Grande Champagne”.

”Fine Champagne”:

De organoleptiska egenskaperna hos ”Cognac” som saluförs under namnet ”Fine Champagne” kommer av att man blandat vinsprit från ”Grand Champagne” (minst 50 %) med vinsprit från ”Petite Champagne”.

”Borderies”:

Dessa vingårdar producerar rundade, aromatiska och mjuka vinspritdrycker med en doft av viol. De sägs nå sin optimala kvalitet efter en kortare lagring än vad som krävs för ”Champagne”.

”Fins Bois”:

”Fins Bois” utgör den största vinodlingsregionen och där produceras det rundade och spänstiga vinspritdrycker som mognar relativt fort och har en fruktig bouquet som påminner om pressade druvor.

”Bois” (”Bons Bois”, ”Bois ordinaires” och ”Bois à terroirs”):

I ”Bon Bois” produceras fruktig vinsprit som mognar snabbt.

Lagring:

När vinspriten kommer från destilleringspannan återspeglar den i princip kvaliteten hos de viner som den framställts från.

Det krävs lagring för att vinspriten ska uppnå mognad, dvs. den utvecklingsfas då vinspritens organoleptiska egenskaper är som mest harmoniska.

Lagringen sker uteslutande på ekfat, eftersom det är sådana lagringsbehållare som krävs för att dessa produkter ska mogna.

Lagringstiden beror på egenskaperna hos den vinsprit som ska mogna, den kvalitet man önskar uppnå samt ekfatets typ och ålder.

Under lagringen sker utsöndring av ekämnen samt oxidation och de många fysikalisk-kemiska processer som krävs för att en mogen vinsprit ska få sina särskilda sensoriska egenskaper, inklusive sin färg.

Lagringen av ”Cognac” är en process som inte bara gynnas av områdets särskilda klimatförhållanden, utan även av den know-how som har vuxit fram i området under historiens gång. Så snart vinspriten kommit från destilleringspannan lagras den på ekfat under flera år för att mogna (ibland till och med tiotals år). Under lagringen sker olika fysikalisk-kemiska processer: förångning av vatten och alkohol, koncentration av olika ämnen, utsöndring av ekämnen, oxidation etc. Dessa processer påverkas av vinspritens ursprungliga egenskaper (t.ex. alkoholhalt och syrlighet), typ av lagringsfat och de fysiska förhållandena i den källare där faten förvaras (temperatur, luftfuktighet och ventilation).

I det tempererade kustklimat som råder i det geografiska området ”Cognac” uppnås mognad genom att vinspriten exponeras för måttlig fuktighet och säsongsvis variation utan några extrema förhållanden. Källarna placeras och byggs på ett sådant sätt att man kan dra nytta av de balanserade förhållandena så att vinspriten blir mjuk och mognar på ett harmoniskt vis.

Beroende på de lokala traditionerna väljs antingen ekvirke med täta årsringar (Tronçais) eller ekvirke med glesa årsringar (Limousin) – Quercus petraea (bergek eller druvek) eller Quercus robur (skogsek eller vanlig ek) – på grund av ekträets förmåga att under lång tid interagera med vinspriten och de yttre förhållandena. Det stora antal kooperativa företag som har vuxit fram i det geografiska området har i nära samarbete med ”Cognac”-källarmästare lyckats bygga upp know-how för hur de bäst lämpade faten för lagring av ”Cognac” framställs. Det är källarmästarens uppgift att välja ut de lämpligaste faten utifrån den nya vinspritens ursprungliga egenskaper, lagringsstadium och de kvalitetsmål som satts upp.

Allt eftersom vinspriten ”Cognac” utvecklas i kontakt med ekträet och luften förlorar den alltmer av sitt vatten- och alkoholinnehåll genom förångning. Dessa alkoholångor (med den poetiska benämningen ”änglarnas andel”) motsvarar miljontals flaskor varje år och ger i källarens närhet näring åt en mikroskopisk svamp, Torula compniacensis, som täcker stenarna i detta område och gör dem svarta.

Lagringen av ”Cognac” hänger oskiljaktigt samman med konsten att blanda vinspriten (assemblage), som utgör själva kärnan i ”Cognac”-källarmästarens profession. Precis som målaren väljer färger från sin palett väljer källarmästaren ut olika satser med ”Cognac” med olika ursprung: olika crus, olika ålder, ”Cognac” som har lagrats på nya fat eller röda (roux) fat (dvs. som redan tidigare har innehållit ”Cognac”) eller på fat med olika ursprung samt i olika slags källare (fuktig eller torr).

Varje vinsprit har sina specifika organoleptiska egenskaper beroende på lagringsprocessen, och dessa egenskaper förstärks på grund av egenskaperna hos andra vinspritsorter som de blandas med.

Att blanda olika vinspritsorter är en komplex procedur som inte kan utföras genom att bara följa ett tekniskt recept. Källarmästaren använder sig av sina empiriska kunskaper, dvs. kunskaper om de olika råvarorna och om beteckningens specifika egenskaper, erfarenheter när det gäller hur råvarorna och deras lagringsfaktorer samverkar samt skicklighet när det gäller att behärska det tekniska. Detta kräver konstant övervakning genom provsmakning och ett välutvecklat sensoriskt minne för vinspriten vid olika steg i produktionen.

Tack vare ett välutvecklat nätverk av företag i området och det samarbete som sker inom källarmästarnas, vinodlarnas, handlarnas och mäklarnas yrkesgemenskap har det varit möjligt att ta vara på, utveckla och föra vidare dessa kunskaper – som kräver många år av lärande i nära samarbete med de som har lång erfarenhet inom professionen.

Länk till produktspecifikationen

https://info.agriculture.gouv.fr/gedei/site/bo-agri/document_administratif-74d0b925-ab4b-432e-8c31-de7ab38499e9

(1) EUT L 270, 29.7.2021, s. 1.

5.4.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 123/32

Offentliggörande av en ansökan om registrering av ett namn i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

(2023/C 123/15)

I enlighet med artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1) ges rätt att göra invändningar inom tre månader från dagen för detta offentliggörande.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

”Българско кисело мляко / Bulgarsko kiselo mlyako”

EU-nr: PDO-BG-02657 – 4.2.2021

SUB (X) SGB ( )

1. Namn [på SUB eller SGB]

”Българско кисело мляко / Bulgarsko kiselo mlyako”

2. Medlemsstat eller tredjeland

Republiken Bulgarien

3. Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1. Produkttyp

Klass 1.4 Andra produkter från djur (ägg, honung, diverse mjölkprodukter utom smör etc.)

3.2. Beskrivning av den produkt för vilken namnet i punkt 1 är tillämpligt

”Българско кисело мляко / Bulgarsko kiselo mlyako” är en syrad mjölkprodukt som framställs av bulgarisk obehandlad mjölk från får, kor, bufflar, getter eller en blandning av dessa och en symbiotisk startkultur från bakterierna Lactobacillicus delbrueckii ssp. bulgaricus och Streptococcus thermophilus, som inte har varit föremål för genetisk modifiering. Produkten kännetecknas av en säreget frisk smak och arom av mjölksyra, som beror på 34 typer av aromatiska ämnen (acetaldehyd, aceton, etanol, diacetyl, acetoin osv.) som uppstår under fermenteringen av mjölken som ett resultat av de två bakteriernas samverkan. Bakterierna omvandlar laktos till mjölksyra och små mängder acetaldehyd och diacetyl, vilka är de huvudsakliga smak- och aromkomponenterna i produkten. Forskare tror att smaken och aromen beror på bildandet av flyktiga och icke-flyktiga syror och karbonylföreningar under fermenteringen. Den harmoniska kombinationen av dessa ämnen ger produkten dess typiska smak och arom.

”Българско кисело мляко / Bulgarsko kiselo mlyako” har en högre syrahalt än andra liknande produkter, samt en homogen och krämig konsistens.

Slutprodukten innehåller följande levande mjölksyrabakterier:

—	Lactobacillus delbrueckii subsp. bulgaricus – 1,0 × 107 CFU/g (tolerans – 1,0 × 106 CFU/g).

—	Streptococcus thermophilus – 1,0 × 108 CFU/g (tolerans – 1,0 × 107 CFU/g).

Värdena anger den obligatoriska minimihalten av de två bakterierna som produkten måste ha fram till slutet av sin hållbarhetstid. Den höga halten av levande bakterier särskiljer den från andra liknande produkter.

Organoleptiska och fysikalisk-kemiska egenskaper

Indikatorer

Egenskaper och krav

”Българско кисело мляко / Bulgarsko kiselo mlyako”

Komjölk

Fårmjölk

Buffelmjölk

Getmjölk

Blandad ko- och buffelmjölk

Blandad ko- och fårmjölk

Organoleptiska egenskaper:

Yta

Slät och glänsande, med eller utan ett något synligt lager av mjölkfett

Färg

Vit med krämfärgade inslag beroende på typen av mjölk

Typ av koagel

Fyllig och slät. Beroende på typen av mjölk och fetthalten tillåts det att det bildas en reva i sidan när förpackningen lutas på sidan

Textur

Slät yta med eller utan en framträdande kornig textur när det gäller fårmjölk, buffelmjölk eller blandad mjölk, och med eller utan viss separering av mjölkserumet

Konsistens efter att koaglet delat sig

Homogen och krämig med en något kornig textur i fårmjölk, buffelmjölk eller blandad mjölk

Smak och arom

Distinkta, friska och syrliga egenskaper från den typ av mjölk som används och startkulturernas aromatiska egenskaper

Fysikalisk-kemiska egenskaper:

Torrsubstans (%)

Minst

—	för helmjölk

—	för mellanmjölk

11,8

10,3

16,5

–

16,0

–

11,0

–

13,75

–

14,25

–

Proteinhalt i mjölk (%), minst:

3,2

5,2

4,2

3,0

3,6

4,10

Fetthalt (%),

minst:

—	för mjölk med hög fetthalt

—	för helmjölk

—	för mellanmjölk

4,5

3,6

2,0

6,5

–

7,0

–

3,0

–

5,0

Syrahalt i Thörnergrader (°T)

90,0–150,0

3.3. Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung) och råvaror (endast för bearbetade produkter)

På årsbasis ska 80 % av fodret för mjölkdjur ha producerats i Republiken Bulgarien. 20 % av fodret får komma från platser utanför det geografiska området årligen. Under ogynnsamma väderförhållanden i det geografiska området ska djuren ges kompletteringsfoder. Djuren ges endast en liten mängd foder med ursprung utanför det geografiska området och detta påverkar inte de egenskaper hos produkten som härrör från den geografiska miljön.

Utöver att få foder betar också djuren. Betesmarkerna är utspridda över hela landet. Betesperioden är mellan mars och november. Natur- och klimatförhållandena i Bulgarien lämpar sig väl för boskapsuppfödning och året-runt-utfodring av djuren med en blandning av olika grässorter. Djuren konsumerar gräset både färskt och i form av hö och ensilage. Den långa betesperioden är anledningen till att den obehandlade mjölken innehåller många olika mineraler och vitaminer. Mjölken har ett mycket välbalanserat innehåll av huvudingredienser, såsom kalium, magnesium, fosfor och kalcium, proteiner och vitaminer (A, B, E, D och folsyra). Folsyrahalten i slutprodukten är högre än i obehandlad mjölk. Lactobacillus delbrueckii subsp. bulgaricus och Streptococcus thermophilus har ett symbiotiskt förhållande, vilket främjar mjölksyrafermentering och ökar folsyrahalten.

Den obehandlade mjölk som används för att framställa ”Българско кисело мляко / Bulgarsko kiselo mlyako” har sitt ursprung i Republiken Bulgarien. Ett särskiljande drag hos den obehandlade mjölken är den stora mängden Lactobacillus delbrueckii subsp. bulgaricus.

Symbiotiska startkulturer modifieras inte genetiskt och måste framställas i Republiken Bulgarien.

3.4. Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

Alla steg i produktionsprocessen för ”Българско кисело мляко / Bulgarsko kiselo mlyako” äger rum på Republiken Bulgariens territorium.

Steg 1 – Godkännande, klassificering, rening och förvaring av den obehandlade mjölken

Steg 2 – Standardisering av mjölken

Steg 3 – Homogenisering

Steg 4 – Pastörisering

Steg 5 – Nedkylning

Steg 6 – Syrning

Steg 7 – Behandling och förpackning: produkten måste förpackas i det geografiska området eftersom fermenteringen äger rum i själva förpackningen. Förpackning av produkten är en del av produktionsprocessen och måste äga rum i den mejerianläggning i Republiken Bulgarien där produkten framställs, annars finns det en risk att produktens fysikalisk-kemiska, mikrobiologiska och smakmässiga egenskaper förändras.

Steg 8 – Fermentering

Steg 9 – Nedkylning

3.5. Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning osv. av den produkt som det registrerade namnet avser

Enligt beskrivningen i steg 7 förpackas produkten i behållare gjorda av material avsedda att komma i kontakt med livsmedel vad gäller specifik och total migration:

—	Plastbehållare med en kapacitet av högst 2 kg.

—	Glasbehållare med en kapacitet av högst 1 kg.

—	Keramiska behållare med en kapacitet av högst 1 kg.

3.6. Särskilda regler för märkning av den produkt som det registrerade namnet avser

—

4. Kort beskrivning av det geografiska området

Republiken Bulgarien är det geografiska område där ”Българско кисело мляко / Bulgarsko kiselo mlyako” framställs.

5. Samband med det geografiska området

Produkten ”Българско кисело мляко / Bulgarsko kiselo mlyako” är känd under detta namn i Bulgarien och resten av världen. Den har legat i fokus för åtskilliga vetenskapliga tidskrifter, evenemang och publikationer. Yoghurten framställs i hela landet genom en traditionell bulgarisk metod, både i hushåll och industriellt. Gynnsamma natur- och klimatförhållanden i Bulgarien bidrar till utvecklingen av mjölkbakterien Lactobacillicus delbrueckii subsp. bulgaricus, som används i framställningen av produkten. År 1905 upptäckte doktor Stamen Grigoroff vid Genèves universitet en avlång bakterie i yoghurt från Bulgarien. Två år senare, 1907, döptes mikroorganismen som han upptäckt till ”Bacillus bulgaricus (Grigoroff)” efter honom och är i Bergeys klassificering känd som Lactobacillus delbrueckii subsp. bulgaricus (namnet understryker kopplingen till territoriet). Nobelpristagaren professor Ilya Mechnikov bekräftade doktor Grigoroffs upptäckt och utvecklade sin teori om åldrande med anknytning till produkten. Sedan dess har den vunnit internationellt anseende, och 2005 hölls ett internationellt symposium om ursprunglig bulgarisk yoghurt i Sofia.

5.1. Det geografiska områdets särskilda egenskaper

Ett relativt milt klimat med måttliga temperaturer och måttlig fuktighet är typiskt för Bulgarien, det geografiska område där ”Българско кисело мляко / Bulgarsko kiselo mlyako” framställs. Den årliga medeltemperaturen i Bulgarien ligger på mellan 10 °C och 14 °C, vilket är typiskt för tempererade områden. Natur- och klimatförhållandena främjar betesmarker både på slätter och i bergområden, vilket i sin tur främjar mjölkproduktion. Gräs, baljväxter, spannmål och över 2 000 slags örter, bland annat sötväppling och lomme, växer på dessa betesmarker och ängar. De utgör en balanserad och varierad kost för djuren och påverkar den obehandlade mjölkens kvalitet, arom och sammansättning. Djurens bete och kompletteringsfoder med foder från det geografiska området ökar råvarans mineral- och vitamininnehåll.

Klimatförhållandena bidrar till utvecklingen av mjölksyrabakterier såsom Lactobacillus delbrueckii subsp. bulgaricus, som har isolerats i olika delar av Bulgarien. På sidorna 9–10 i sin bok Българското кисело мляко по света [Bulgarisk yoghurt i världen] (Sofia, 2002) förklarar doktor Todor Minkov områdets särskilda egenskaper: ”Under mikroflorans mångtusenåriga existens har den inte förändrats särskilt mycket i vårt område och har tack vare klimatet i stor utsträckning bevarat sina genetiska egenskaper [...]. Dessa egenskaper är en förutsättning både för den bördiga marken i regionen och de mest aktiva formerna av mjölksyramikroorganismer, i detta fall Lactobacillus delbrueckii subsp. bulgaricus.” Bakterien förekommer naturligt och i stora mängder i Bulgariens flora och fauna samt i daggen i gräset på ängarna och i vattenkällor. I den specialiserade vetenskapliga tidskriften Scripta Scientifica Pharmaceutica (vol. 1, 2014, s. 25) konstateras det att Lactobacillus delbrueckii subsp. bulgaricus endast reproducerar sig på det moderna Bulgariens territorium [...]. I andra delar av världen muterar den och upphör att reproducera sig efter 1–2 fermenteringar.” Bakterien påverkar produktens särskilda egenskaper.

5.2. Mänskliga faktorer

Framställningen av ”Българско кисело мляко / Bulgarsko kiselo mlyako” har en månghundraårig historia och tradition i Bulgarien.

Under årens lopp har jordbrukare förfinat sin kunskap om yoghurtframställning genom att hetta upp olika typer av obehandlad mjölk och tillföra en startkultur. I sin artikel ”Традиционна технология на българското кисело мляко” [Traditionella metoder bakom den bulgariska yoghurten] (Миналото) [Det förflutna], 2006, vol. 2, s. 48–56) beskriver etnologen Maria Markova sedvänjorna och de traditionella metoder som rör yoghurt i olika delar av Bulgarien. Somliga använde ”syrliga törnen” (kvistar som stacks ner i myrstackar) som startkultur medan andra använde daggen på Sankt Georgsdagen, då koncentrationen av den bulgariska bakterien var som högst, samt olika slags bark från träd och örter. Den vanligaste fermenteringsmetoden, som fortfarande är i bruk, är att använda en liten mängd yoghurt som gjorts dagarna före och som tillförs den kokta mjölken. Kunskapen om hur man väljer ut en lämplig startkultur och skapar de rätta förhållandena för fermentering har förts vidare från generation till generation. I artikeln ”Българско кисело мляко” [Bulgarisk yoghurt] (av forskningsingenjör Maria Kondratenko et al., Sofia, Zemizdat, 1985, s. 28–29) står följande att läsa: ”I vårt land har herdar, hushåll och små producenter av bulgarisk yoghurt i århundraden använt olika kombinationer av naturliga startkulturer, som uppvisar en grad av fulländning som är resultatet av en lång process av naturliga urval. De bästa startkulturerna, som främst bestämdes utifrån smak och arom, överfördes från herde till herde, från hushåll till hushåll och från producent till producent.” Färdigheter och kunskap om startkulturer är avgörande för att ge produkten dess smak, arom och konsistens.

Under andra halvan av 1900-talet skapades ursprungliga bulgariska startkulturer som en del i skiftet till industriell produktion med hjälp av en etablerad metod. Det vetenskapliga laget lett av forskningsingenjör Maria Kondratenko genomförde studier för att fastställa produktens typiska smak och välja ut vilka mikroorganismer som skulle användas i framställningen av ”Българско кисело мляко / Bulgarsko kiselo mlyako”. Under två års tid samlade laget ihop prover från både hemmagjorda yoghurtar och naturliga källor. De bästa stammarna av Lactobacillus delbrueckii subsp. bulgaricus och Streptococcus thermophilus isolerades, studerades och valdes ut i laboratorier. Detta var början på den industriella framställningen av symbiotiska startkulturer för denna produkt.

5.3. Produktens egenskaper

Produktens distinkta friska smak och arom av mjölksyra beror på metaboliska ämnen, däribland 34 doftämnen. De frigörs under mjölksyrafermenteringen som följd av den symbiotiska aktiviteten hos Lactobacillus delbrueckii subsp. bulgaricus och Streptococcus thermophilus. Det är startkulturens sammansättning som bestämmer produktens smak och arom. Denna startkultur är anledningen till att smaken och aromen hos ”Българско кисело мляко / Bulgarsko kiselo mlyako” skiljer sig från annan yoghurt som framställts med hjälp av startkulturer som isolerats och producerats utanför Bulgarien.

På sida 61 i sin bok Българско кисело мляко [Bulgarisk yoghurt] (Föreningen för mjölkproducenter i Bulgarien, Sofia, 2003) konstaterar forskningsingenjör M. Kodratenko och professor Eng. J. Simov att olika typer av bulgarisk symbiotisk jäst ”bidrar till den ursprungliga bulgariska yoghurtens särprägel och strikta egenart. Tack vare förhållandet mellan Thermophyllous streptococcus och den bulgariska bakterien (Lactobacillus delbrueckii subsp. bulgaricus) förändras mjölkens sammansättning, vilket ökar det näringsmässiga och biologiska värdet, ger upphov till dess smak och arom och ger produkten dess karakteristiska profil. Båda dessa mikroorganismer frigör aromatiska ämnen, och de många kombinationerna av dessa ger upphov till den enastående aromen hos den ursprungliga bulgariska yoghurten”.

Produkten har hög syrahalt och en homogen och krämig konsistens.

Produktens särskilda egenskaper beror också på den obehandlade mjölken, vilket beskrivs i punkt 3.3. En egenskap hos ”Българско кисело мляко / Bulgarsko kiselo mlyako” som särskiljer den från andra liknade produkter är det stora antalet levande bakterier av typerna Lactobacillus delbrueckii subsp. bulgaricus och Streptococcus thermophilus i slutprodukten, vilket gör den till en naturligt probiotisk produkt.

5.4. Orsakssamband mellan det geografiska området och produktens kvalitet eller egenskaper (för SUB) eller en viss kvalitet, ett visst anseende eller en viss annan egenskap som kan hänföras till produkten (för SGB)

Natur- och klimatförhållandena i det geografiska området, som kännetecknas av måttliga temperaturer och måttlig fuktighet, främjar utvecklingen av mjölksyrabakterier som är typiska för den regionala mikrofloran, såsom Lactobacillus delbrueckii subsp. bulgaricus. Bakterierna isoleras i flora, fauna, dagg från gräs och vattenkällor.

Det är under mjölksyrafermenteringen som de två symbiotiska bakterierna i de bulgariska startkulturerna, Lactobacillus delbrueckii subsp. bulgaricus och Streptococcus thermophilus, ger upphov till den säreget friska smaken och aromen av mjölksyra i ”Българско кисело мляко / Bulgarsko kiselo mlyako”. Produktens särskilda egenskaper beror också på den obehandlade mjölken, som måste komma från det geografiska området. Mjölkdjurens bete påverkar den obehandlade mjölkens arom och smak samt den höga halten av bakterien Lactobacillus delbrueckii subsp. Bulgaricus. Den långa betesperioden är anledningen till att den obehandlade mjölken innehåller många olika mineraler och vitaminer. Den obehandlade mjölken har ett välbalanserat innehåll av huvudingredienser, såsom kalium, magnesium, fosfor och kalcium, proteiner och vitaminer (A, B, E, D och folsyra). Under årens lopp utvecklades traditionen att fermentera mjölk, och den levde vidare i hushållen. I sin bok Българското кисело мляко [Bulgarisk yoghurt] (1938) konstaterar doktor K. Popdimitrov att ”fördelarna med mikrofloran i bulgarisk yoghurt beror på det massurval som äger rum under den dagliga fermenteringen av mjölken. Startkulturen tas vanligtvis från den bäst fermenterade yoghurten, vilket ger upphov till ett naturligt urval av mikrofloran”. Denna kunskap överförs från generation till generation.

”Българско кисело мляко / Bulgarsko kiselo mlyako” framställs med hjälp av symbiotiska bulgariska startkulturer genom en väletablerad och standardiserad metod. Detta ger också upphov till en annan egenskap hos produkten, nämligen det stora antalet levande Lactobacillicus delbrueckii subsp. bulgaricus och Streptococcus thermophilus bacteria samt deras probiotiska effekt.

Allt detta sammantaget motiverar påståendet att ”Българско кисело мляко / Bulgarsko kiselo mlyako””är frukten av våra klimatförhållanden och våra förfäders traditioner” (Българско кисело мляко [Bulgarisk yoghurt], forskningsingenjör Maria Kondratenko et al, s. 9).

Hänvisning till offentliggörandet av produktspecifikationen

https://www.mzh.government.bg/bg/politiki-i-programi/politiki-i-strategii/politiki-po-agrohranitelnata-veriga/zashiteni-naimenovaniya/blgarsko-kiselo-mlyako/

(1) EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

		ISSN 1977-1061
Europeiska unionens officiella tidning		C 123

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	66 årgången 5 april 2023

Innehållsförteckning		Sida
	II Meddelanden
	MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska kommissionen
2023/C 123/01	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende M.10997 – NB / ARDIAN / MEDIOLANUM / NEOPHARMED) ( 1 )	1
2023/C 123/02	Återkallelse av en anmälan av en koncentration (Ärende M.11085 – FRASERS / GO SPORT) ( 1 )	2
2023/C 123/03	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende M.11028 – THE HANWHA GROUP / DAEWOO SHIPBUILDING MARINE ENGINEERING) ( 1 )	3

	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska kommissionen
2023/C 123/04	Eurons växelkurs – 4 april 2023	4
2023/C 123/05	Ny nationell sida på euromynt som är avsedda att sättas i omlopp	5
2023/C 123/06	Ny nationell sida på euromynt som är avsedda att sättas i omlopp	6
2023/C 123/07	Ny nationell sida på euromynt som är avsedda att sättas i omlopp	7
	Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet
2023/C 123/08	Nätverk av organisationer som är verksamma inom de områden som uppdraget för Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet omfattar	8
	Europeiska datatillsynsmannen
2023/C 123/09	Sammanfattning av Europeiska datatillsynsmannens yttrande om förslaget till förordning Europaparlamentets och rådets om europeisk statistik om befolkning och bostäder (Den fullständiga texten till detta yttrande finns på engelska, franska och tyska på Europeiska datatillsynsmannens webbplats https://edps.europa.eu)	9
	UPPLYSNINGAR OM EUROPEISKA EKONOMISKA SAMARBETSOMRÅDET
	Eftas övervakningsmyndighet
2023/C 123/10	Statligt stöd – Beslut att inte göra några invändningar	12
2023/C 123/11	Statligt stöd – Beslut att inte göra några invändningar	13
2023/C 123/12	Statligt stöd – Beslut att inte göra några invändningar	14

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,0901
JPY	japansk yen	144,94
DKK	dansk krona	7,4513
GBP	pund sterling	0,87333
SEK	svensk krona	11,2525
CHF	schweizisk franc	0,9954
ISK	isländsk krona	149,30
NOK	norsk krona	11,2345
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	23,418
HUF	ungersk forint	376,83
PLN	polsk zloty	4,6718
RON	rumänsk leu	4,9330
TRY	turkisk lira	20,9609
AUD	australisk dollar	1,6154
CAD	kanadensisk dollar	1,4641
HKD	Hongkongdollar	8,5569
NZD	nyzeeländsk dollar	1,7336
SGD	singaporiansk dollar	1,4467
KRW	sydkoreansk won	1 434,69
ZAR	sydafrikansk rand	19,4414
CNY	kinesisk yuan renminbi	7,5034
IDR	indonesisk rupiah	16 251,48
MYR	malaysisk ringgit	4,8030
PHP	filippinsk peso	59,436
RUB	rysk rubel
THB	thailändsk baht	37,314
BRL	brasiliansk real	5,5121
MXN	mexikansk peso	19,6561
INR	indisk rupie	89,5900

	V Yttranden
	FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN
	Europeiska kommissionen
2023/C 123/13	Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende M.11027 – HSBC / AXA / INTU MILTON KEYNES) – Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande ( 1 )	15
	ÖVRIGA AKTER
	Europeiska kommissionen
2023/C 123/14	Offentliggörande av en godkänd standardändring av produktspecifikationen för en geografisk beteckning i spritdryckssektorn enligt artikel 8.2 och 8.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/1235	17
2023/C 123/15	Offentliggörande av en ansökan om registrering av ett namn i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel	32