ISSN 1977-1061
Europeiska unionens
officiella tidning
C 116
Svensk utgåva
Meddelanden och upplysningar
66 årgången
31 mars 2023
|
ISSN 1977-1061 |
||
|
Europeiska unionens officiella tidning |
C 116 |
|
|
|
||
|
Svensk utgåva |
Meddelanden och upplysningar |
66 årgången |
|
Innehållsförteckning |
Sida |
|
|
|
II Meddelanden |
|
|
|
MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN |
|
|
|
Europeiska kommissionen |
|
|
2023/C 116/01 |
Meddelande från kommissionen – Ändringar av kommissionens meddelande Vägledning om kommissionens prioriteringar vid tillämpningen av artikel 82 i EG-fördraget på företags missbruk av dominerande ställning genom utestängande åtgärder ( 1 ) |
|
|
2023/C 116/02 |
||
|
2023/C 116/03 |
Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende M.11044 – DERICHEBOURG / ELIOR) ( 1 ) |
|
|
IV Upplysningar |
|
|
|
UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN |
|
|
|
Rådet |
|
|
2023/C 116/04 |
Förteckning över rådets utnämningar – Juli–december 2022 (sociala området) |
|
|
2023/C 116/05 |
||
|
2023/C 116/06 |
||
|
2023/C 116/07 |
||
|
|
Europeiska kommissionen |
|
|
2023/C 116/08 |
||
|
2023/C 116/09 |
Ny nationell sida på euromynt som är avsedda att sättas i omlopp |
|
|
2023/C 116/10 |
Ny nationell sida på euromynt som är avsedda att sättas i omlopp |
|
|
2023/C 116/11 |
Ny nationell sida på euromynt som är avsedda att sättas i omlopp |
|
|
2023/C 116/12 |
Ny nationell sida på euromynt som är avsedda att sättas i omlopp |
|
|
V Yttranden |
|
|
|
FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN |
|
|
|
Europeiska kommissionen |
|
|
2023/C 116/13 |
Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende M.11099 - CINVEN / MBCC DIVESTMENT BUSINESS) – Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande ( 1 ) |
|
|
|
ÖVRIGA AKTER |
|
|
|
Europeiska kommissionen |
|
|
2023/C 116/14 |
|
|
|
|
|
(1) Text av betydelse för EES. |
|
SV |
|
II Meddelanden
MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
Europeiska kommissionen
|
31.3.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 116/1 |
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN
Ändringar av kommissionens meddelande ”Vägledning om kommissionens prioriteringar vid tillämpningen av artikel 82 i EG-fördraget på företags missbruk av dominerande ställning genom utestängande åtgärder”
(Text av betydelse för EES)
(2023/C 116/01)
1.
Genom åren har Europeiska unionens konkurrensregler på ett kraftfullt sätt medverkat till att skydda konkurrensprocessen på EU:s inre marknad (1). Tillämpningen av konkurrensreglerna, dvs. artiklarna 101 och 102 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) ”är gynnsam för Europa genom att den bidrar till rättvisa spelregler när marknader betjänar konsumenter” (2). Tillämpningen av konkurrensreglerna kan dessutom bidra till att nå mål som går längre än konsumenternas välfärd, till exempel åsiktsmångfald i ett demokratiskt samhälle (3).
2.
Mot denna bakgrund är det av yttersta vikt att unionens konkurrensregler tillämpas på ett kraftfullt och ändamålsenligt sätt. Detta är än mer nödvändigt i hårda ekonomiska tider och med tanke på den tilltagande marknadskoncentration som råder i olika branscher.
3.
Enligt artikel 102 i EUF-fördraget är det förbjudet för företag som är verksamma på den inre marknaden att missbruka sin dominerande ställning. Förbudet har på ett kraftfullt sätt bidragit till att hålla företag som har en dominerande ställning i styr. Sådana företag har ett särskilt ansvar att inte låta sitt beteende hindra reell och icke snedvriden konkurrens på den inre marknaden (4).
4.
Den 5 december 2008 antog kommissionen ett meddelande med en vägledning om kommissionens prioriteringar vid tillämpningen av artikel 82 [nu artikel 102 i EUF-fördraget] i EG-fördraget på företags missbruk av dominerande ställning genom utestängande åtgärder (nedan kallad vägledningen) (5).
5.
I det meddelandet fastställer kommissionen sina prioriteringar vid tillämpningen av konkurrensreglerna med avseende på utestängande missbruk av en dominerande ställning för att öka tydligheten och förutsägbarheten när det gäller kommissionens generella analysram när man avgör om vissa ärenden om utestängande beteenden ska drivas vidare som en prioritering (6). Vägledningen har bidragit till att främja en tillämpning av artikel 102 i EUF-fördrag som är inriktad på ett visst beteendes kapacitet att skada konkurrensen genom att man analyserar marknadsdynamiken, vilket har beskrivits som effektbaserat synsätt (7).
6.
I vägledningen slog kommissionen dock inte fast vad som är gällande rätt och vägledningen innehöll inte heller någon tolkning av begreppet ”missbruk av en dominerande ställning”, utan endast kommissionens strategi när det gäller att fastställa vilka ärenden som den ska prioritera (8).
7.
Kommissionens prioriteringar vid tillämpningen har utvecklats över tid, tack vare de erfarenheter som kommissionen har fått genom sin egen praxis där man har beaktat utvecklingen av unionsdomstolarnas rättspraxis (9) liksom utvecklingen på marknaden. Framför allt har unionsdomstolarnas rättspraxis bekräftat ett effektbaserat synsätt gällande artikel 102 i EUF-fördraget samt klargjort innebörden och räckvidden av vissa begrepp som ingår i vägledningen.
8.
Mot bakgrund av denna utveckling ändras genom detta meddelande de delar av vägledningen som inte längre speglar kommissionens synsätt när det gäller att fastställa vilka ärenden som ska prioriteras. Ändringarna görs i enlighet med principerna om god förvaltning och i syfte att öka transparensen om vilka principer som ligger till grund för kommissionens verkställighetsåtgärder.
9.
Ändringarna av vägledningen förtecknas i bilagan till detta meddelande.
(1) Konkurrenslagstiftningen är en av beståndsdelarna för att förverkliga den inre marknaden, som ”innefattar en ordning som säkerställer att konkurrensen inte snedvrids”, se protokoll 27 till fördraget om Europeiska unionen.
(2) Se kommissionens meddelande Att forma EU:s digitala framtid, COM(2020) 67 final, s. 8.
(3) Dom av den 14 september 2022, Google och Alphabet mot kommissionen (Google Android), T-604/18, EU:T:2022:541, punkt 1028.
(4) Dom av den 6 september 2017, Intel mot kommissionen, C-413/14 P, EU:C:2017:632, punkt 135 och där angiven rättspraxis, och dom av den 19 januari 2023, Unilever Italia Mkt.Operations Srl mot Autorità Garante della Concorrenza e del Mercato, C-680/20, EU:C:2023:33, punkterna 28 och 38.
(5) EUT C 45, 24.2.2009, s. 7.
(6) Vägledningen, punkt 2.
(7) Se pressmeddelandet av den 3 december 2008, Antitrust: Konsumenternas bästa i centrum för kommissionens kamp mot dominerande företags missbruk, IP/08/1877.
(8) Dom av den 6 oktober 2015, Post Danmark, C-23/14, EU:C:2015:651, punkt 52.
(9) Sedan antagandet av vägledningen har kommissionen antagit 27 beslut på grundval av artikel 102 i EUF-fördraget (med koppling till utestängande åtgärder), och unionsdomstolarna har utfärdat 32 domar.
BILAGA TILL MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN
Ändringar av kommissionens meddelande – Vägledning om kommissionens prioriteringar vid tillämpningen av artikel 82 i EG-fördraget på företags missbruk av dominerande ställning genom utestängande åtgärder
1.
Med beaktande av de erfarenheter som vunnits genom kommissionens tillämpningspraxis och klargörandena från unionsdomstolarnas rättspraxis är det lämpligt att klargöra att begreppet ”konkurrenshämmande avskärmning” (vägledningen om tillämpning vid prioriteringar (nedan kallad vägledningen), punkt 19) inte bara gäller ärenden där det dominerande företagets beteende kan leda till en konkurrensbegränsning eller en marginalisering av konkurrensen utan också ärenden som är följden av en försvagning av konkurrensen, vilket hämmar marknadens konkurrensstruktur till förmån för det dominerande företaget och till förlust för konsumenterna. Med tanke på kommissionens tillämpningspraxis och unionsdomstolarnas rättspraxis är det dessutom viktigt att klargöra att det inte är lämpligt att använda lönsamhetsfaktorn i det dominerande företagets beteende för att fastställa kommissionens prioriteringar vid tillämpningen, det vill säga att gå vidare med ärenden som en prioritering bara om det dominerande företaget på ett lönsamt sätt kan upprätthålla högre priser än vid fri konkurrens eller på ett lönsamt sätt kan påverka andra konkurrensparametrar, till exempel produktion, innovation, utbud eller kvalitet på varor eller tjänster. Därför ska den andra meningen i punkt 19 i vägledningen ersättas med följande:”I det här dokumentet används termen ”konkurrenshämmande avskärmning” för att beskriva en situation där det dominerande företagets beteende negativt påverkar en effektiv marknadsstruktur (1a), så att detta företag till fördel för sig självt och till nackdel för konsumenterna kan utöva en negativ inverkan på olika konkurrensparametrar såsom pris, produktion, innovation, mångfald och kvalitet för varor eller tjänster (1b).
(1a) Dom av den 19 januari 2023, Unilever Italia Mkt.Operations Srl mot Autorità Garante della Concorrenza e del Mercato, C-680/20, EU:C:2023:33, punkt 36."
(1b) Dom av den 14 september 2022, Google och Alphabet mot kommissionen (Google Android), T-604/18, EU:T:2022:541, punkt 281."
2.
Med beaktande av de erfarenheter som vunnits genom kommissionens tillämpningspraxis och klargörandena från unionsdomstolarnas rättspraxis är det när det gäller ett dominerande företags prisbaserade utestängande beteende inte lämpligt att enbart som en prioritering gå vidare med ett beteende som kan leda till att konkurrenter som är lika effektiva som det dominerande företaget i termer av kostnadsstruktur lämnar marknaden eller blir marginaliserade. Under vissa förhållanden kan verklig konkurrens alltså komma från företag som är mindre effektiva än det dominerande företaget i termer av deras kostnadsstruktur. Därför görs i enlighet med nedanstående två ändringar av vägledningen:|
(a) |
I punkt 23 i vägledningen ska den sista meningen ersättas med följande: ”Kommissionen kommer i allmänhet att ingripa för att förebygga konkurrenshämmande avskärmning om det aktuella beteendet redan har hämmat eller kan hämma konkurrensen från konkurrenter som anses vara lika effektiva som det dominerande företaget (1). (1) Dom av den 3 juli 1991, AKZO Chemie mot kommissionen, C-62/86, EU:C:1991:286, punkt 72, där EU-domstolen när det gäller en prissättning som lägre än den genomsnittliga totala kostnaden slog fast följande: ’Dessa priser kan nämligen utestänga företag från marknaden, vilka kanske är lika effektiva som det dominerande företaget, men vilka på grund av sin mindre ekonomiska styrka inte kan motstå den konkurrens de utsätts för’. Se också domen av den 10 april 2008, Deutsche Telekom mot kommissionen, T-271/03, EU:T:2008:101, punkt 194, fastställd efter överklagande i domstolens dom (se dom av den 14 oktober 2010, Deutsche Telekom AG mot kommissionen, C-280/08 P, EU:C:2010:603). Domstolen har konstaterat att begreppet ’en lika effektiv’ konkurrent gäller effektiviteten och konsumenternas intresse när det gäller bland annat pris, urval, kvalitet och nyskapade, se dom av den 6 september 2017, Intel Corp. mot kommissionen, C-413/14 P, EU:C:2017:632, punkt 134, och dom av den 19 januari 2023, Unilever Italia Mkt Operations, C-680/20, EU:C:2023:33, punkt 37.”" |
|
(b) |
I punkt 24 i vägledningen ska den första meningen ersättas med följande: ”Samtidigt inser kommissionen att en mindre effektiv konkurrent i vissa fall också kan utöva ett tryck som bör beaktas vid bedömningen av om ett visst prisbeteende leder till konkurrenshämmande avskärmning (1a). (1a) Dom av den 6 oktober 2015, Post Danmark A/S mot Konkurrencerådet, C-23/14, EU:C:2015:651, punkt 59–60 och dom av den 19 januari 2023, Unilever Italia Mkt. Operations, C-680/20, ECLI:EU:C:2023:33, punkt 57.”" |
3.
Enligt vad som framkommit av kommissionens tillämpningspraxis och klargörandena från unionsdomstolarnas rättspraxis är ”lika effektiv konkurrent-testet” i fråga om pris och kostnad bara en av flera metoder för att bedöma – tillsammans med alla andra relevanta omständigheter – om ett beteende kan skapa utestängande effekter. Domstolen har också klargjort att användningen av ”lika effektiv konkurrens-testet” är frivilligt och att ett test av det slaget kan vara olämpligt beroende på vilken typ av metod eller den relevanta marknadsdynamiken (2). Detta får till följd att en allmän användning av ett sådant test för att fastställa vilka ärenden om prisbaserad utestängning som ska drivas vidare som en prioritering inte är berättigad och om ett sådant test görs, bör dess resultat i alla händelser bedömas tillsammans med alla andra relevanta omständigheter. Därför görs i enlighet med nedanstående två ändringar av vägledningen:|
(a) |
I punkt 25 i vägledningen ska den första meningen ersättas med följande: ”För att avgöra om det är troligt att det aktuella beteendet skulle innebära att till och med en hypotetisk konkurrent som är lika effektiv som det dominerande företaget i kostnadstermer troligen skulle avskärmas, kan kommissionen granska ekonomiska uppgifter om tillverkningskostnad och försäljningspris och framförallt om det dominerande företaget använder sig av underprissättning (1b).” (1b) Dom av den 6 oktober 2015, Post Danmark A/S mot Konkurrencerådet, C-23/14, EU:C:2015:651, punkt 61, dom av den 6 september 2017, Intel Corp. mot Europeiska kommissionen, C-413/14 P, EU:C:2017:632, punkt 141, dom av den 14 september 2022, Google och Alphabet mot kommissionen (Google Android), T-604/18, EU:T:2022:541, punkt 643 samt dom av den 19 januari 2023, Unilever Italia Mkt. Operations, C-680/20, EU:C:2023:33, punkterna 57, 58 och 62.”" |
|
(b) |
Punkt 27 i vägledningen ska ersättas med följande: ”När uppgifterna analyseras för att bedöma om en lika effektiv konkurrent kan konkurrera effektivt med det dominerande företagets prissättning kommer kommissionen ta med denna analys i sin allmänna bedömning av om det förekommer konkurrenshämmande avskärmning (se avsnitt B) och samtidigt ta hänsyn till andra relevanta kvantitativa och kvalitativa bevis (4).” (4) Dom av den 30 januari 2020, Generics (UK) m.fl., C-307/18, EU:C:2020:52, punkt 154, dom av den 29 mars 2012, Telefónica och Telefónica de España mot kommissionen, T-336/07, EU:T:2012:172, punkt 175, dom av den 14 oktober 2010, Deutsche Telekom mot kommissionen, C-280/08 P, EU:C:2010:603, punkt 175 samt dom av den 17 februari 2011, TeliaSonera Sverige, C-52/09, EU:C:2011:83, punkt 28." |
4.
Med beaktande av de erfarenheter som vunnits genom kommissionens tillämpningspraxis när det gäller tillträdet till det dominerande företagets insatsvaror eller tillgångar och klargörandena från unionsdomstolarnas rättspraxis om sådant tillträde är det viktigt att skilja mellan situationer med ren och skär leveransvägran från situationer där det dominerande företaget ger tillträde på orättvisa villkor (”implicit leveransvägran”). I situationer med implicit leveransvägran är det inte lämpligt att som en prioritering bara driva vidare ärenden som gäller leverans av en oundgänglig insatsvara eller tillträde till en nödvändig funktion. Detta ligger i linje med unionsdomstolarnas rättspraxis där det har klargjorts att sådana ärenden inte kan jämställas med en ren och skär leveransvägran och att kriteriet om att den aktuella varan eller tjänsten är oumbärlig därför inte kan tillämpas (3).Därför ska de två sista meningarna i punkt 79 utgå.
5.
Med beaktande av de erfarenheter som vunnits genom kommissionens tillämpningspraxis och klargörandena från unionsdomstolarnas rättspraxis är det inte lämpligt att som en prioritering gå vidare med ärenden om marginalpress bara då dessa ärenden gäller en produkt eller tjänst som är objektivt nödvändig för att kunna konkurrera effektivt i ett senare marknadsled. Det ligger i linje med unionsdomstolarnas rättspraxis där det har klargjorts att marginalpress inte är en typ av leveransvägran utan en självständig form av missbruk som omfattas av andra bedömningskriterier. Därför görs i enlighet med nedanstående fyra ändringar av vägledningen.|
(a) |
Rubriken före punkt 75 i vägledningen ska ersättas med följande: ”D. Leveransvägran”. |
|
(b) |
Punkt 80, inklusive fotnoterna 8 och 9, ska utgå. |
|
(c) |
Punkterna 81–90 ska omnumreras enligt följande: Punkt 81 ska numreras om till punkt 80. Punkt 82 ska numreras om till punkt 81. Punkt 83 ska numreras om till punkt 82. Punkt 84 ska numreras om till punkt 83. Punkt 85 ska numreras om till punkt 84. Punkt 86 ska numreras om till punkt 85. Punkt 87 ska numreras om till punkt 86. Punkt 88 ska numreras om till punkt 87. Punkt 89 ska numreras om till punkt 88. Punkt 90 ska numreras om till punkt 89. |
|
(d) |
Efter den nya punkt 89 i vägledningen ska följande rubrik och punkt läggas till: ”E. Marginalpress”
(3) Detta omfattar fall där ett integrerat företag som säljer en serie kompletterande produkter säljer en av produkterna separat till en konkurrent som producerar en annan kompletterande produkt." (4) Detta beteende utgör en självständig form av missbruk som skiljer sig från leveransvägran, dom av den 17 februari 2011, TeliaSonera Sverige, C-52/09, EU:C:2011:83, punkt 56." (5) I vissa fall kan den långsiktiga genomsnittliga marginalkostnaden för en icke integrerad konkurrent i efterföljande marknadsled dock användas som jämförelsetal, till exempel när det inte går att tydligt dela upp det dominerande företagets kostnader mellan verksamheter i tidigare och i senare marknadsled.”" |
(1a) Dom av den 19 januari 2023, Unilever Italia Mkt.Operations Srl mot Autorità Garante della Concorrenza e del Mercato, C-680/20, EU:C:2023:33, punkt 36.
(1b) Dom av den 14 september 2022, Google och Alphabet mot kommissionen (Google Android), T-604/18, EU:T:2022:541, punkt 281.
(1) Dom av den 3 juli 1991, AKZO Chemie mot kommissionen, C-62/86, EU:C:1991:286, punkt 72, där EU-domstolen när det gäller en prissättning som lägre än den genomsnittliga totala kostnaden slog fast följande: ’Dessa priser kan nämligen utestänga företag från marknaden, vilka kanske är lika effektiva som det dominerande företaget, men vilka på grund av sin mindre ekonomiska styrka inte kan motstå den konkurrens de utsätts för’. Se också domen av den 10 april 2008, Deutsche Telekom mot kommissionen, T-271/03, EU:T:2008:101, punkt 194, fastställd efter överklagande i domstolens dom (se dom av den 14 oktober 2010, Deutsche Telekom AG mot kommissionen, C-280/08 P, EU:C:2010:603). Domstolen har konstaterat att begreppet ’en lika effektiv’ konkurrent gäller effektiviteten och konsumenternas intresse när det gäller bland annat pris, urval, kvalitet och nyskapade, se dom av den 6 september 2017, Intel Corp. mot kommissionen, C-413/14 P, EU:C:2017:632, punkt 134, och dom av den 19 januari 2023, Unilever Italia Mkt Operations, C-680/20, EU:C:2023:33, punkt 37.”
(1a) Dom av den 6 oktober 2015, Post Danmark A/S mot Konkurrencerådet, C-23/14, EU:C:2015:651, punkt 59–60 och dom av den 19 januari 2023, Unilever Italia Mkt. Operations, C-680/20, ECLI:EU:C:2023:33, punkt 57.”
(1b) Dom av den 6 oktober 2015, Post Danmark A/S mot Konkurrencerådet, C-23/14, EU:C:2015:651, punkt 61, dom av den 6 september 2017, Intel Corp. mot Europeiska kommissionen, C-413/14 P, EU:C:2017:632, punkt 141, dom av den 14 september 2022, Google och Alphabet mot kommissionen (Google Android), T-604/18, EU:T:2022:541, punkt 643 samt dom av den 19 januari 2023, Unilever Italia Mkt. Operations, C-680/20, EU:C:2023:33, punkterna 57, 58 och 62.”
(4) Dom av den 30 januari 2020, Generics (UK) m.fl., C-307/18, EU:C:2020:52, punkt 154, dom av den 29 mars 2012, Telefónica och Telefónica de España mot kommissionen, T-336/07, EU:T:2012:172, punkt 175, dom av den 14 oktober 2010, Deutsche Telekom mot kommissionen, C-280/08 P, EU:C:2010:603, punkt 175 samt dom av den 17 februari 2011, TeliaSonera Sverige, C-52/09, EU:C:2011:83, punkt 28.
(3) Detta omfattar fall där ett integrerat företag som säljer en serie kompletterande produkter säljer en av produkterna separat till en konkurrent som producerar en annan kompletterande produkt.
(4) Detta beteende utgör en självständig form av missbruk som skiljer sig från leveransvägran, dom av den 17 februari 2011, TeliaSonera Sverige, C-52/09, EU:C:2011:83, punkt 56.
(5) I vissa fall kan den långsiktiga genomsnittliga marginalkostnaden för en icke integrerad konkurrent i efterföljande marknadsled dock användas som jämförelsetal, till exempel när det inte går att tydligt dela upp det dominerande företagets kostnader mellan verksamheter i tidigare och i senare marknadsled.””
(2) Se till exempel dom av den 19 januari 2023, Unilever Italia Mkt.Operations mot Autorità Garante della Concorrenza e del Mercato, C-680/20, EU:C:2023:33, punkterna 57–58.
(3) Dom av den 25 mars 2021, Slovak Telekom mot kommissionen (Slovak Telekom) , C-165/19 P, EU:C:2021:239, punkterna 50–51 och dom av den 12 februari 2023, Lietuvos geležinkeliai AB mot Europeiska kommission, C-42/21 P, EU:C:2023:12, punkterna 81–84 och 91.
|
31.3.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 116/6 |
Information från Europeiska kommissionen i enlighet med artikel 18.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1257/2012 av den 17 december 2012 om genomförande av ett fördjupat samarbete för att skapa ett enhetligt patentskydd (1)
(2023/C 116/02)
Ikraftträdande av avtalet om en enhetlig patentdomstol (2): 1 juni 2023
Uppgifter om ratificering av avtalet om en enhetlig patentdomstol:
|
Belgien |
6 juni 2014 |
|
Bulgarien |
3 juni 2016 |
|
Danmark |
20 juni 2014 |
|
Tyskland |
17 februari 2023 |
|
Estland |
1 augusti 2017 |
|
Frankrike |
14 mars 2014 |
|
Italien |
20 februari 2017 |
|
Lettland |
11 januari 2018 |
|
Litauen |
14 augusti 2017 |
|
Luxemburg |
22 maj 2015 |
|
Malta |
9 december 2014 |
|
Nederländerna |
14 september 2016 |
|
Österrike |
6 augusti 2013 |
|
Portugal |
28 augusti 2015 |
|
Slovenien |
15 oktober 2021 |
|
Finland |
19 januari 2013 |
|
Sverige |
26 april 2018 |
|
31.3.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 116/7 |
Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration
(Ärende M.11044 – DERICHEBOURG / ELIOR)
(Text av betydelse för EES)
(2023/C 116/03)
Kommissionen beslutade den 24 mars 2023 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den inre marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1). Beslutet i sin helhet finns bara på franska och kommer att offentliggöras efter det att eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas
|
— |
under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer, |
|
— |
i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv) under Celexnummer 32023M11044. EUR-Lex ger tillgång till unionslagstiftningen via internet. |
IV Upplysningar
UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
Rådet
|
31.3.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 116/8 |
Förteckning över rådets utnämningar
Juli–december 2022 (sociala området)
(2023/C 116/04)
|
Kommitté |
Mandatperiodens utgång |
Offentliggjord i EUT |
Ersatt person |
Avgång |
Ordinarie ledamot/ suppleant |
Kategori |
Land |
Utnämnd person |
Tillhörighet |
Datum för rådets beslut |
|
Rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor |
28.2.2022 |
Viktoria BERGSTRÖM |
Avgång |
Suppleant |
Regeringen |
Sverige |
Johanna BENGTSSON RYBERG |
Regeringskansliet |
12.7.2022 |
|
|
Rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor |
28.2.2022 |
Maret MARIPUU |
Avgång |
Suppleant |
Regeringen |
Estland |
Meeli MIIDLA-VANATALU |
Estlands yrkesinspektion |
20.9.2022 |
|
|
Rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor |
28.2.2025 |
Stephanie PROPST |
Avgång |
Suppleant |
Arbetsgivare |
Österrike |
Tobias SONNWEBER |
Österrikiska industriförbundet |
17.10.2022 |
|
|
Rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor |
28.2.2025 |
Heidi BOUSSEN |
Avgång |
Ordinarie ledamot |
Regeringen |
Nederländerna |
Hanneke VAN DEN BOUT |
Ministeriet för sociala frågor och arbetsmarknadsfrågor |
14.11.2022 |
|
|
Rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor |
28.2.2025 |
Lena SØBY |
Avgång |
Ordinarie ledamot |
Arbetsgivare |
Danmark |
Clemens ØRNSTRUP ETZERODT |
Dansk Arbejdsgiverforening |
28.11.2022 |
|
|
Rådgivande kommittén för samordning av de sociala trygghetssystemen |
19.10.2025 |
Giovanni CALABRÒ |
Avgång |
Ordinarie ledamot |
Regeringen |
Italien |
Caterina FRANCOMANO |
Arbetsmarknads- och socialministeriet |
20.9.2022 |
|
|
Rådgivande kommittén för samordning av de sociala trygghetssystemen |
19.10.2025 |
Silvia BOLOGNINI |
Avgång |
Suppleant |
Regeringen |
Italien |
Cristina BURZI |
Arbetsmarknads- och socialministeriet |
20.9.2022 |
|
|
Rådgivande kommittén för samordning av de sociala trygghetssystemen |
19.10.2025 |
Helene TANDERUP |
Avgång |
Ordinarie ledamot |
Arbetsgivare |
Danmark |
Maja Kluger DIONIGI |
Dansk Arbejdsgiverforening |
20.9.2022 |
|
|
Rådgivande kommittén för samordning av de sociala trygghetssystemen |
19.10.2025 |
Birgitte NYMARK |
Avgång |
Suppleant |
Arbetsgivare |
Danmark |
Trine Birgitte HOUGAARD |
Dansk Arbejdsgiverforening |
20.9.2022 |
|
|
Rådgivande kommittén för samordning av de sociala trygghetssystemen |
19.10.2025 |
Stefan MONDORF |
Avgång |
Ordinarie ledamot |
Arbetsgivare |
Tyskland |
Fiete STARCK |
Bundesvereinigung der Deutschen Arbeitgeberverbände |
20.9.2022 |
|
|
Rådgivande kommittén för samordning av de sociala trygghetssystemen |
19.10.2025 |
Michael STIEFEL |
Avgång |
Suppleant |
Arbetsgivare |
Tyskland |
Arne FRANKE |
Bundesvereinigung der Deutschen Arbeitgeberverbände |
20.9.2022 |
|
|
Rådgivande kommittén för samordning av de sociala trygghetssystemen |
19.10.2025 |
Caroline GRAF-SCHIMEK |
Avgång |
Ordinarie ledamot |
Arbetsgivare |
Österrike |
Christina MARX |
Wirtschaftskammer Österreich |
13.10.2022 |
|
|
Rådgivande kommittén för samordning av de sociala trygghetssystemen |
19.10.2025 |
Heinz WITTMANN |
Avgång |
Suppleant |
Regeringen |
Österrike |
Silvia HOLZMANN-WINDHOFER |
Bundeskanzleramt |
13.10.2022 |
|
|
Europeiska arbetsmiljöbyråns styrelse |
31.3.2023 |
Caroline HIELEGEMS |
Avgång |
Ordinarie ledamot |
Fackföreningar |
Belgien |
Caroline VERDOOT |
FGTB - ABVV |
12.7.2022 |
|
|
Europeiska arbetsmiljöbyråns styrelse |
31.3.2023 |
Caroline VERDOOT |
Avgång |
Suppleant |
Fackföreningar |
Belgien |
Kris VAN EYCK |
ACV-CSC |
12.7.2022 |
|
|
Europeiska arbetsmiljöbyråns styrelse |
31.3.2023 |
Boel CALLERMO |
Avgång |
Ordinarie ledamot |
Regeringen |
Sverige |
Magnus FALK |
Arbetsmiljöverket |
12.7.2022 |
|
|
Europeiska arbetsmiljöbyråns styrelse |
31.3.2023 |
Viktoria BERGSTRÖM |
Avgång |
Suppleant |
Regeringen |
Sverige |
Johanna BENGTSSON RYBERG |
Regeringskansliet |
12.7.2022 |
|
|
Europeiska arbetsmiljöbyråns styrelse |
31.3.2023 |
Maret MARIPUU |
Avgång |
Ordinarie ledamot |
Regeringen |
Estland |
Silja SOON |
Estlands yrkesinspektion |
20.9.2022 |
|
|
Europeiska arbetsmiljöbyråns styrelse |
31.3.2023 |
Silja SOON |
Avgång |
Suppleant |
Regeringen |
Estland |
Meeli MIIDLA-VANATALU |
Estlands yrkesinspektion |
20.9.2022 |
|
|
Europeiska arbetsmiljöbyråns styrelse |
31.3.2023 |
Aija MAASIKAS |
Avgång |
Ordinarie ledamot |
Fackföreningar |
Estland |
Argo SOON |
De estniska fackförbundens centralorganisation |
20.9.2022 |
|
|
Europeiska arbetsmiljöbyråns styrelse |
31.3.2023 |
Argo SOON |
Avgång |
Suppleant |
Fackföreningar |
Estland |
Evelin TOMSON |
De estniska fackförbundens centralorganisation |
20.9.2022 |
|
|
Europeiska arbetsmiljöbyråns styrelse |
31.3.2023 |
Ziedonis ANTAPSONS |
Avgång |
Ordinarie ledamot |
Fackföreningar |
Lettland |
Mārtiņš PUŽULS |
Central-organisationen för de fria fackföreningarna (LBAS) |
26.9.2022 |
|
|
Europeiska arbetsmiljöbyråns styrelse |
31.3.2023 |
Mārtiņš PUŽULS |
Avgång |
Suppleant |
Fackföreningar |
Lettland |
Gita OŠKĀJA |
Central-organisationen för de fria fackföreningarna (LBAS) |
26.9.2022 |
|
|
Europeiska arbetsmiljöbyråns styrelse |
31.3.2023 |
Stephanie PROPST |
Avgång |
Suppleant |
Arbetsgivare |
Österrike |
Tobias SONNWEBER |
Industrieellen-vereinigung |
25.10.2022 |
|
|
Styrelsen för Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor |
31.3.2023 |
Cheryl HABER |
Avgång |
Suppleant |
Regeringen |
Malta |
Anthony AZZOPARDI |
Department For Industrial and Employment Relations (DIER) |
12.7.2022 |
|
|
Styrelsen för Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor |
31.3.2023 |
Andreas SOMMER MØLLER |
Avgång |
Suppleant |
Regeringen |
Danmark |
Søren FRIIS |
Arbetsmarknads-departementet |
26.9.2022 |
|
|
Styrelsen för Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor |
31.3.2023 |
Vatroslav SUBOTIĆ |
Avgång |
Ordinarie ledamot |
Regeringen |
Kroatien |
Iva MUSIĆ OREŠKOVIĆ |
Ministarstvo rada, mirovinskoga sustava, obitelji i socijalne politike |
13.10.2022 |
|
|
Styrelsen för Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor |
31.3.2023 |
Narcisa MANOJLOVIĆ |
Avgång |
Suppleant |
Regeringen |
Kroatien |
Inja OGRIZOVIĆ DŽAMONJA |
Ministarstvo rada, mirovinskoga sustava, obitelji i socijalne politike |
13.10.2022 |
|
|
Styrelsen för Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor |
31.3.2023 |
Stephanie PROPST |
Avgång |
Ordinarie ledamot |
Arbetsgivare |
Österrike |
Tobias SONNWEBER |
Industrieellen-vereinigung |
25.10.2022 |
|
|
Styrelsen för Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor |
31.3.2023 |
Guy VAN GYES |
Avgång |
Ordinarie ledamot |
Regeringen |
Belgien |
Yves BOLSEE |
Federala myndigheten för sysselsättning, arbete och social dialog |
14.11.2022 |
|
|
Styrelsen för Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor |
31.3.2023 |
Fernando CATARINO JOSÉ |
Avgång |
Suppleant |
Regeringen |
Portugal |
Ricardo BERNARDES |
Generaldirektoratet för sysselsättning och arbetsmarknads-relationer (DGERT) |
28.11.2022 |
|
|
Styrelsen för Europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning |
31.3.2023 |
Daniela SIMIDCHIEVA |
Avgång |
Ordinarie ledamot |
Arbetsgivare |
Bulgarien |
Svetlana DONCHEVA |
Bulgariska näringslivs-kammaren |
20.9.2022 |
|
|
Styrelsen för Europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning |
31.3.2023 |
Anita PISARRO |
Avgång |
Ordinarie ledamot |
Regeringen |
Italien |
Andrea SIMONCINI |
Arbetsmarknads- och socialministeriet |
26.9.2022 |
|
|
Styrelsen för Europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning |
31.3.2023 |
Pietro TAGLIATESTA |
Avgång |
Suppleant |
Regeringen |
Italien |
Angela GRIECO |
Arbetsmarknads- och socialministeriet |
26.9.2022 |
|
|
Styrelsen för Europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning |
31.3.2023 |
Ivan ŠÓŠ |
Avgång |
Ordinarie ledamot |
Fackföreningar |
Slovakien |
Peter DANKO |
OZPSAV |
26.9.2022 |
|
|
Styrelsen för Europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning |
31.3.2023 |
António LEITE |
Avgång |
Suppleant |
Regeringen |
Portugal |
Ana Elisa SANTOS |
Ministério do Trabalho, Solidariedade e Segurança Social |
13.10.2022 |
|
|
Styrelsen för Europeiska jämställdhetsinstitutet |
31.5.2025 |
Annalise DESIRA |
Avgång |
Ordinarie ledamot |
Regeringen |
Malta |
Michael CAMILLERI |
Ministeriet för inrikes frågor, säkerhet, reform och jämställdhet |
20.9.2022 |
|
|
Styrelsen för Europeiska jämställdhetsinstitutet |
31.5.2025 |
Zuzana BRIXOVÁ |
Avgång |
Ordinarie ledamot |
Regeringen |
Slovakien |
Marián LIZANEC |
Ministeriet för arbetsmarknads-frågor, sociala frågor och familjefrågor i Slovakien |
17.10.2022 |
|
|
Styrelsen för Europeiska jämställdhetsinstitutet |
31.5.2025 |
Ján TOMAŠTÍK |
Avgång |
Suppleant |
Regeringen |
Slovakien |
Lucia VLASÁKOVÁ |
Ministeriet för arbetsmarknads-frågor, sociala frågor och familjefrågor i Slovakien |
17.10.2022 |
|
|
Styrelsen för Europeiska jämställdhetsinstitutet |
31.5.2025 |
Greta TUMĖNIENĖ |
Avgång |
Suppleant |
Regeringen |
Litauen |
Milda JANEIKAITĖ |
Social- och arbetsmarknadsministeriet |
21.11.2022 |
|
31.3.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 116/15 |
RÅDETS BESLUT
av den 28 mars 2023
om utnämning av ledamöter och suppleanter i styrelsen för Europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop)
(2023/C 116/05)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/128 av den 16 januari 2019 om inrättande av ett europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop) och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 337/75, särskilt artikel 4 (1),
med beaktande av de kandidatförteckningar som har överlämnats till rådet av medlemsstaternas regeringar och av arbetstagar- och arbetsgivarorganisationerna, och
av följande skäl:
|
(1) |
Genom beslut av den 9 april 2019 (2), 8 juli 2019 (3), 16 september 2019 (4) och 8 november 2019 (5) utnämnde rådet ledamöterna och suppleanterna i styrelsen för Cedefop för perioden 1 april 2019–31 mars 2023. |
|
(2) |
Ledamöter och suppleanter ska sitta kvar tills deras mandat förnyas eller tills de ersätts. |
|
(3) |
Ledamöter och suppleanter i kommittén ska utnämnas för en period av fyra år. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Följande personer ska utnämnas till ledamöter och suppleanter i styrelsen för Cedefop för perioden 1 april 2023–31 mars 2027:
I. REGERINGSFÖRETRÄDARE
|
Medlemsstat |
Ledamöter |
Suppleanter |
|
Belgien (den flamländska gemenskapen) |
Jeroen BACKS |
Bavo MEERT |
|
Belgien (den franskspråkiga gemenskapen) |
Guibert DEBROUX |
|
|
Bulgarien |
Vania TIVIDOSHEVA |
Polina ZLATARSKA |
|
Tjeckien |
Marta STARÁ |
Martina KAŇÁKOVÁ |
|
Danmark |
Morten HOLM-HEMMINGSEN |
Torben SCHUSTER |
|
Tyskland |
|
|
|
Estland |
Rita KASK |
Teet TIKO |
|
Irland |
|
|
|
Grekland |
|
|
|
Spanien |
Lydia BERROCOSO RUFO |
María Antonia AGUDO RIAZA |
|
Frankrike |
Nadine NERGUISIAN |
Gauthier DONNEZAN |
|
Kroatien |
Božo PAVIČIN |
Irena BAČELIĆ |
|
Italien |
Andrea SIMONCINI |
Angela GRIECO |
|
Cypern |
Yiannis MOUROUZIDES |
Spyros SPYROU |
|
Lettland |
Rūta GINTAUTE-MARIHINA |
Jeļena MUHINA |
|
Litauen |
Julius JAKUČINSKAS |
Joana VILIMIENĖ |
|
Luxemburg |
|
|
|
Ungern |
Krisztina VUJKOV |
Katalin ZOLTÁN |
|
Malta |
Jeffrey PULLICINO ORLANDO |
Mario CARDONA |
|
Nederländerna |
Emmelie VAN DEN BERGH |
Wouter VERHEIJ |
|
Österrike |
Eduard STAUDECKER |
Wolfgang SLAWIK |
|
Polen |
Piotr BARTOSIAK |
Beata DZIEMIŃSKA-SKOWRON |
|
Portugal |
Ana OLIM |
Ana Elisa SANTOS |
|
Rumänien |
Ana RĂDULESCU |
Dalia-Maria MIRCEA-DĂRĂMUȘ |
|
Slovenien |
Slavica ČERNOŠA |
|
|
Slovakien |
Karol JAKUBÍK |
|
|
Finland |
Kari NYYSSÖLÄ |
Hanna AUTERE |
|
Sverige |
Carina LINDÉN |
Jacob JOHANSSON |
II. FÖRETRÄDARE FÖR ARBETSTAGARORGANISATIONERNA
|
Medlemsstat |
Ledamöter |
Suppleanter |
|
Belgien |
Sarah LAMBRECHTS |
Cédric HEYLEN |
|
Bulgarien |
Leontina ISRAEL |
Adrian ILIEV |
|
Tjeckien |
Lukáš NĚMEC |
Gabriela TLAPOVÁ |
|
Danmark |
Thomas FELLAND |
Maria BJERRE |
|
Tyskland |
Marion PATUZZI |
Hans Ulrich NORDHAUS |
|
Estland |
Jaan-Hendrik TOOMEL |
Kaja TOOMSALU |
|
Irland |
|
|
|
Grekland |
Konstantinos KALLONIATIS |
Christos GOULAS |
|
Spanien |
Vicente SÁNCHEZ JIMÉNEZ |
Juan Carlos MORALES SAN JUAN |
|
Frankrike |
Nicolas FAINTRENIE |
|
|
Kroatien |
Dijana ŠOBOTA |
Jere BILAN |
|
Italien |
Francesco LAURIA |
Milena MICHELETTI |
|
Cypern |
Evangelos EVANGELOU |
Christos KARYDIS |
|
Lettland |
Linda ROMELE |
Anda GRĪNFELDE |
|
Litauen |
Tatjana BABRAUSKIENĖ |
|
|
Luxemburg |
Carlo FRISING |
Jeannine KOHN |
|
Ungern |
László KOZÁK |
Tamás BÉKÉSI |
|
Malta |
Elaine GERMANI |
Josef VELLA |
|
Nederländerna |
Isabel COENEN |
|
|
Österrike |
Bernhard HORAK |
Alexander PRISCHL |
|
Polen |
Dagmara IWANCIW |
Katarzyna PAWLACZYK |
|
Portugal |
Hugo Filipe RODRIGUES DIONÍSIODIONISIO |
José Manuel da LUZ CORDEIRO |
|
Rumänien |
Gheorghe SIMION |
|
|
Slovenien |
Laura WEBER |
|
|
Slovakien |
Peter KOLESÍK |
Peter DANKO |
|
Finland |
Riina NOUSIAINEN |
Kirsi RASINAHO |
|
Sverige |
Hedvig MODIN |
Mia NIKALI |
III. FÖRETRÄDARE FÖR ARBETSGIVARORGANISATIONERNA
|
Medlemsstat |
Ledamöter |
Suppleanter |
|
Belgien |
Sandra COENEGRACHTS |
Joris VANDERSTEENE |
|
Bulgarien |
Svetlana DONCHEVA |
|
|
Tjeckien |
Miloš RATHOUSKÝ |
Vladimíra DRBALOVÁ |
|
Danmark |
Elisabeth LUND NYBORG |
Louise HOEJ LARSEN |
|
Tyskland |
Barbara DORN |
Christian SPERLE |
|
Estland |
|
Pillie MEIER |
|
Irland |
Tony DONOHOE |
Adam Mark WEATHERLEY |
|
Grekland |
Christos IOANNOU |
Nikos GAVALAKIS |
|
Spanien |
Juan Carlos TEJEDA HISADO |
Sandra MISO GUAJARDO |
|
Frankrike |
Siham SAÏDI |
Florence GELOT |
|
Kroatien |
Marko JURČIĆ |
Gordana NIKOLIĆ |
|
Italien |
Alfonso BALSAMO |
Paola ASTORRI |
|
Cypern |
Maria STYLIANOU THEODORU |
Maria PIREA |
|
Lettland |
Ilona KIUKUKCĀNE |
Inese STEPIŅA |
|
Litauen |
|
|
|
Luxemburg |
Marc GROSS |
Gilles WALERS |
|
Ungern |
Adrienn BÁLINT |
|
|
Malta |
Robert MICALLEF |
Daniela GRECH |
|
Nederländerna |
Hanneke ACKERMANN |
|
|
Österrike |
Gerhard RIEMER |
Thomas MAYR |
|
Polen |
Magdalena ZABŁOCKA |
Sławomir SZYMCZAK |
|
Portugal |
Duarte VEIGA DA CUNHA |
Nuno BERNARDO |
|
Rumänien |
Adriana RADA |
Vlad ILIESCU |
|
Slovenien |
Simon OGRIZEK |
|
|
Slovakien |
Peter BENCKO |
Ľubomír GROMOŠ |
|
Finland |
Mikko VIELTOJÄRVI |
Maiju KORHONEN |
|
Sverige |
Pär LUNDSTRÖM |
Georgios SIDERAS |
Artikel 2
Rådet ska senare utnämna de ledamöter och suppleanter som ännu inte utsetts.
Artikel 3
Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.
Utfärdat i Bryssel den 28 mars 2023.
På rådets vägnar
E. BUSCH
Ordförande
(1) EUT L 30, 31.1.2019, s. 90.
(2) Rådets beslut av den 9 april 2019 om utnämning av ledamöter och suppleanter i styrelsen för Europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop) (EUT C 136, 12.4.2019, s. 6).
(3) Rådets beslut av den 8 juli 2019 om utnämning av en ledamot och en suppleant i styrelsen för Europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop) för Litauen (EUT C 232, 10.7.2019, s. 5).
(4) Rådets beslut av den 16 september 2019 om utnämning av en suppleant i styrelsen för Europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop) för Rumänien (EUT C 316, 20.9.2019, s. 3).
(5) Rådets beslut av den 8 november 2019 om utnämning av en ordinarie ledamot och en suppleant i styrelsen för Europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop) för Luxemburg (EUT C 385, 13.11.2019, s. 6).
|
31.3.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 116/19 |
RÅDETS BESLUT
av den 28 mars 2023
om utnämning av ledamöter och suppleanter i styrelsen för Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-Osha)
(2023/C 116/06)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/126 av den 16 januari 2019 om inrättande av Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-Osha) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 2062/94 (1), särskilt artikel 4,
med beaktande av de kandidatförteckningar som har överlämnats till rådet av medlemsstaternas regeringar samt arbetstagar- och arbetsgivarorganisationerna,
med beaktande av förteckningarna över ledamöter och suppleanter i rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor, och
av följande skäl:
|
(1) |
Genom beslut av den 9 april 2019 (2), den 6 juni 2019 (3), den 8 juli 2019 (4), den 14 juni 2021 (5) och den 2 juni 2022 (6) utnämnde rådet ordinarie ledamöter och suppleanter i EU-Oshas styrelse för perioden från och med den 1 april 2019 till och med den 31 mars 2023. |
|
(2) |
Ledamöter och suppleanter ska sitta kvar tills deras mandat förnyas eller tills de ersätts. |
|
(3) |
Ledamöter och suppleanter i kommittén bör utnämnas för en period av fyra år. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Följande personer utnämns till ledamöter och suppleanter i styrelsen för EU-Osha för perioden 1 april 2023–31 mars 2027:
I. REGERINGSFÖRETRÄDARE
|
Medlemsstat |
Ledamöter |
Suppleanter |
|
Belgien |
Véronique CRUTZEN |
Aurore MASSART |
|
Bulgarien |
Darina KONOVA |
Nikolay ARNAUDOV |
|
Tjeckien |
Jaroslav HLAVÍN |
Lucie KYSELOVÁ |
|
Danmark |
Annemarie KNUDSEN |
Anne-Marie VON BENZON |
|
Tyskland |
Kai SCHÄFER |
Sebastian HAUS-RYBICKI |
|
Estland |
Silja SOON |
Marika LIIV |
|
Irland |
Marie DALTON |
Stephen CURRAN |
|
Grekland |
Ioannis KONSTANTAKOPOULOS |
Aggeliki MOIROU |
|
Spanien |
Carlos ARRANZ CORDERO |
Mercedes TEJEDOR AIBAR |
|
Frankrike |
Lucie MEDIAVILLA |
Anne AUDIC |
|
Kroatien |
Marina PRELEC |
Žanna JANČIEV |
|
Italien |
Antonio VALENTI |
Laura TOMASSINI |
|
Cypern |
Aristodemos ECONOMIDES |
Chrysanthos SAVVIDES |
|
Lettland |
Renārs LŪSIS |
Jolanta GEDUŠA |
|
Litauen |
Aldona SABAITIENĖ |
Gintarė BUŽINSKAITĖ |
|
Luxemburg |
Marco BOLY |
Patrice FURLANI |
|
Ungern |
Attila LUMNICZKY |
Gyula MADARÁSZ |
|
Malta |
Melhino MERCIECA |
Silvio FARRUGIA |
|
Nederländerna |
Tanja WESSELIUS |
Martin DEN HELD |
|
Österrike |
Gertrud BREINDL |
Anna RITZBERGER-MOSER |
|
Polen |
Agnieszka WOLSKA |
Agnieszka GAJEK |
|
Portugal |
Nelson FERREIRA |
Paula SOUSA |
|
Rumänien |
Elena PERJU |
Veronica HAȘ |
|
Slovenien |
Nikolaj PETRIŠIČ |
Vladka KOMEL |
|
Slovakien |
Martina KOSTURÁKOVÁ |
Adam ŠULÍK |
|
Finland |
Raimo ANTILA |
Liisa HAKALA |
|
Sverige |
Magnus FALK |
Johanna BENGTSSON RYBERG |
II. FÖRETRÄDARE FÖR ARBETSTAGARORGANISATIONER
|
Medlemsstat |
Ledamöter |
Suppleanter |
|
Belgien |
Caroline VERDOOT |
Kris VAN EYCK |
|
Bulgarien |
|
|
|
Tjeckien |
|
|
|
Danmark |
Ulrik SPANNOW |
Can SARIALTUN |
|
Tyskland |
Sebastian SCHNEIDER |
Moriz-Boje TIEDEMANN |
|
Estland |
|
|
|
Irland |
Dessie ROBINSON |
Sylvester CRONIN |
|
Grekland |
Andreas STOIMENIDIS |
Markos KONTIZAS |
|
Spanien |
Ana GARCÍA DE LA TORRE |
Rubén PINEL BALLESTEROS |
|
Frankrike |
Abderrafik ZAIGOUCHE |
|
|
Kroatien |
|
|
|
Italien |
|
Cinzia FRASCHERI |
|
Cypern |
Evangelos EVANGELOU |
Stelios CHRISTODOULOU |
|
Lettland |
Mārtiņš PUŽULS |
Gita OŠKĀJA |
|
Litauen |
Inga RUGINIENĖ |
Ričardas GARUOLIS |
|
Luxemburg |
|
|
|
Ungern |
|
|
|
Malta |
Victor CARACHI |
Anthony CASARU |
|
Nederländerna |
Wim VAN VEELEN |
|
|
Österrike |
Julia NEDJELIK-LISCHKA |
Petra STREITHOFER |
|
Polen |
Tomasz NAGÓRKA |
Paulina BARAŃSKA |
|
Portugal |
Eduardo Manuel NOGUEIRA CHAGAS |
Vanda Teresa ROGADO MADEIRA PEREIRA DA CRUZ |
|
Rumänien |
|
|
|
Slovenien |
|
|
|
Slovakien |
Peter RAMPAŠEK |
Vladimír KMEC |
|
Finland |
Erkki AUVINEN |
Lotta SAVINKO |
|
Sverige |
Karin FRISTEDT |
Cyrene MARTINSSON WAERN |
III. FÖRETRÄDARE FÖR ARBETSGIVARORGANISATIONER
|
Medlemsstat |
Ledamöter |
Suppleanter |
|
Belgien |
Kris DE MEESTER |
Marc DE WILDE |
|
Bulgarien |
Georgi STOEV |
Petya GEOREVA |
|
Tjeckien |
Jiří PUTNA |
Martin RÖHRICH |
|
Danmark |
Clemens ØRNSTRUP ETZERODT |
Jens SKOVGAARD LAURITSEN |
|
Tyskland |
Eckhard METZE |
Stefan ENGEL |
|
Estland |
Marju PEÄRNBERG |
|
|
Irland |
Michael GILLEN |
Katharine MURRAY |
|
Grekland |
Katerina DASKALAKI |
|
|
Spanien |
Miriam PINTO LOMEÑA |
Laura CASTRILLO NÚÑEZ |
|
Frankrike |
Franck GAMBELLI |
Patrick LÉVY |
|
Kroatien |
Nenad SEIFERT |
Nuša ŽUNEC |
|
Italien |
Fabiola LEUZZI |
Pier Paolo MASCIOCCHI |
|
Cypern |
Emilios MICHAEL |
Polyvios POLYVIOU |
|
Lettland |
|
|
|
Litauen |
Rūta JASIENĖ |
|
|
Luxemburg |
Thierry GRIMÉE |
Marc KIEFFER |
|
Ungern |
István KOMORÓCZKI |
|
|
Malta |
Martin BONDIN |
Joseph DELIA |
|
Nederländerna |
Mario VAN MIERLO |
|
|
Österrike |
Christa SCHWENG |
Tobias SONNWEBER |
|
Polen |
|
|
|
Portugal |
Manuel Marcelino PERALTA DA PENA COSTA |
Luís HENRIQUE |
|
Rumänien |
Victorița Mihaela GRIGORE |
|
|
Slovenien |
Jože SMOLE |
|
|
Slovakien |
Robert MEITNER |
Silvia SUROVÁ |
|
Finland |
Auli RYTIVAARA |
Anne SALOMAA |
|
Sverige |
Cecilia ANDERSSON |
Anders WESTLUND |
Artikel 2
Rådet ska vid en senare tidpunkt utnämna de ledamöter och suppleanter som ännu inte har föreslagits.
Artikel 3
Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.
Utfärdat i Bryssel den 28 mars 2023.
På rådets vägnar
E. BUSCH
Ordförande
(1) EUT L 30, 31.1.2019, s. 58.
(2) Rådets beslut av den 9 april 2019 om utnämning av ledamöter och suppleanter i styrelsen för Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-Osha) (EUT C 135, 11.4.2019, s. 7).
(3) Rådets beslut av den 6 juni 2019 om utnämning av ledamöter och suppleanter i kategorin regeringsföreträdare i Europeiska arbetsmiljöbyråns styrelse för Grekland, Frankrike och Luxemburg (EUT C 195,11.6.2019, s. 4) och rådets beslut (EU) 2019/963 av den 6 juni 2019 om utnämning av en suppleant i Europeiska arbetsmiljöbyråns styrelse för Frankrike (EUT L 156, 13.6.2019, s. 3).
(4) Rådets beslut av den 8 juli 2019 om utnämning av en ledamot i Europeiska arbetsmiljöbyråns styrelse (EU-Osha) för Ungern (EUT C 232, 10.7.2019, s. 4).
(5) Rådets beslut av den 14 juni 2021 om utnämning av en ledamot och en suppleant i styrelsen för Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-Osha) för Lettland (EUT C 234 I, 17.6.2021, s. 3).
(6) Rådets beslut (EU) 2022/896 av den 2 juni 2022 om utnämning av en ledamot och en suppleant i Europeiska arbetsmiljöbyråns (EU-Osha) styrelse för Rumänien (EUT L 155, 8.6.2022, s. 49).
|
31.3.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 116/23 |
RÅDETS BESLUT
av den 28 mars 2023
om utnämning av ledamöter och suppleanter i styrelsen för Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Eurofound)
(2023/C 116/07)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/127 av den 16 januari 2019 om inrättande av Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Eurofound) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1365/75 (1), särskilt artikel 4,
med beaktande av de kandidatförteckningar som har överlämnats till rådet av medlemsstaternas regeringar och av arbetstagar- och arbetsgivarorganisationerna, och
av följande skäl:
|
(1) |
Genom beslut av den 9 april 2019 (2), den 25 juni 2019 (3), den 8 juli 2019 (4), den 16 september 2019 (5) och den 14 juni 2021 (6) utsåg rådet ledamöter och suppleanter i styrelsen för Eurofond för perioden från och med den 1 april 2019 till och med den 31 mars 2023. |
|
(2) |
Ledamöter och suppleanter ska sitta kvar tills deras mandat förnyas eller tills de ersätts. |
|
(3) |
Ledamöter och suppleanter ska utses för en period av fyra år. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Följande personer ska utses till ledamöter och suppleanter i styrelsen för Eurofond för perioden 1 april 2023–31 mars 2027:
I. REGERINGSFÖRETRÄDARE
|
Medlemsstat |
Ledamöter |
Suppleanter |
|
Belgien |
Yves BOLSÉE |
Alain PIETTE |
|
Bulgarien |
Nenko SALCHEV |
Teodora TODOROVA |
|
Tjeckien |
Vlastimil VÁŇA |
Ondřej KRÝSL |
|
Danmark |
Søren FRIIS |
Lærke Thorø Borch SLOTH |
|
Tyskland |
Thomas VOIGTLÄNDER |
Ina HINZER |
|
Estland |
Marian JUURIK |
Marion PAJUMETS |
|
Irland |
Marcus BREATHNACH |
Olivia CLARKE |
|
Grekland |
Triantafyllia TOTOU |
Georgios GOURZOULIDIS |
|
Spanien |
Marina GRIÑÓN MONTES |
Gloria María ORTEGA GONZÁLEZ |
|
Frankrike |
Nathalie VAYSSE |
Lucile CASTEX-CHAUVE |
|
Kroatien |
Iva MUSIĆ OREŠKOVIĆ |
Inja OGRIZOVIĆ DŽAMONJA |
|
Italien |
Romolo de CAMILLIS |
Rosanna MARGIOTTA |
|
Cypern |
Orestis MESSIOS |
Panayiotis SAVVA |
|
Lettland |
Ineta TĀRE |
Ineta VJAKSE |
|
Litauen |
Donata ŠLEKYTĖ |
Rita SKREBIŠKIENĖ |
|
Luxemburg |
Tom OSWALD |
Bob GREIS |
|
Ungern |
Krisztina PELEI |
Vera Judit ÁCS |
|
Malta |
Diane VELLA MUSCAT |
Christopher GALEA |
|
Nederländerna |
Wilm GEURTS |
Alexandra NICOLAI |
|
Österrike |
Harald FUGGER |
Petra PENCS |
|
Polen |
Jerzy CIECHAŃSKI |
Magdalena ZAWADZKA |
|
Portugal |
Cristina RODRIGUES |
Ricardo BERNARDES |
|
Rumänien |
Bianca Diana MIHĂIȚĂ |
Ioana DUMITRESCU |
|
Slovenien |
Vladka KOMEL |
Andraž BOBOVNIK |
|
Slovakien |
Silvia GREGORCOVÁ |
Ján GABURA |
|
Finland |
Antti NÄRHINEN |
Maija LYLY-YRJÄNÄINEN |
|
Sverige |
Aurora LEWÉN |
Håkan NYMAN |
II. FÖRETRÄDARE FÖR ARBETSTAGARORGANISATIONER
|
Medlemsstat |
Ledamöter |
Suppleanter |
|
Belgien |
Stijn GRYP |
Caroline VERDOOT |
|
Bulgarien |
Todor KAPITANOV |
Veselin MITOV |
|
Tjeckien |
Jiří VAŇÁSEK |
Jana MALÁČOVÁ |
|
Danmark |
Maria BJERRE |
Käthe Munk RYOM |
|
Tyskland |
Tanja BERGRATH |
Livia HENTSCHEL |
|
Estland |
Jaan-Hendrik TOOMEL |
Madis IGANÕMM |
|
Irland |
David JOYCE |
Ger GIBBONS |
|
Grekland |
Ioannis POUPKOS |
Panagiotis KORDATOS |
|
Spanien |
Valérie PARRA BALAYÉ |
Fernando ROCHA SÁNCHEZ |
|
Frankrike |
Charles PARMENTIER |
Romain LASSERRE |
|
Kroatien |
Marija HANŽEVAČKI |
Dijana ŠOBOTA |
|
Italien |
Salvatore MARRA |
Rossella BENEDETTI |
|
Cypern |
Panicos ARGYRIDES |
Evangelos EVANGELOU |
|
Lettland |
Linda ROMELE |
Mārtiņš SVIRSKIS |
|
Litauen |
Daiva KVEDARAITĖ |
Sigita MYKOLAITYTĖ |
|
Luxemburg |
Véronique EISCHEN |
Patrick DURY |
|
Ungern |
Szabolcs BEŐTHY -FEHÉR |
Viktória SZŰCS |
|
Malta |
Joseph BUGEJA |
Paul PACE |
|
Nederländerna |
Jan KOUWENBERG |
Lottie Van KELLE |
|
Österrike |
Dinah DJALINOUS-GLATZ |
Adi BUXBAUM |
|
Polen |
Katarzyna BARTKIEWICZ |
Katarzyna PIETRZAK |
|
Portugal |
Vanda Teresa ROGADO MADEIRA PEREIRA DA CRUZ |
Hugo Filipe RODRIGUES DIONÍSIO |
|
Rumänien |
Sabin RUSU |
Mihaela DÂRLE |
|
Slovenien |
Maja KONJAR |
Matija DRMOTA |
|
Slovakien |
Miroslav HAJNOŠ |
|
|
Finland |
Juha ANTILA |
Seppo NEVALAINEN |
|
Sverige |
Håkan GUSTAVSSON |
Carola LÖFSTRAND |
III. FÖRETRÄDARE FÖR ARBETSGIVARORGANISATIONER
|
Medlemsstat |
Ledamöter |
Suppleanter |
|
Belgien |
Kris DE MEESTER |
Phillipe VAN WALLEGHEM |
|
Bulgarien |
Dimiter BRANKOV |
Theodor DETCHEV |
|
Tjeckien |
Vladimíra DRBALOVÁ |
Pavla BŘEČKOVÁ |
|
Danmark |
Christiane MIßLBECK-WINBERG |
Maja KLUGER DIONIGI |
|
Tyskland |
Matthias ROHRMANN |
Sebastian HOPFNER |
|
Estland |
Kristi SÕBER |
Raul EAMETS |
|
Irland |
Maeve McELWEE |
Pauline O’HARE |
|
Grekland |
Christos IOANNOU |
Katerina DASKALAKI |
|
Spanien |
Celia FERRERO ROMERO |
Miguel CANALES GUTIÉRREZ |
|
Frankrike |
Sébastien DARRIGRAND |
Anne VAUCHEZ |
|
Kroatien |
Nuša ŽUNEC |
Dario ĆORIĆ |
|
Italien |
Stefania ROSSI |
Giovanni MORLEO |
|
Cypern |
Polyvios POLYVIOU |
Georges HADJIKALLIS |
|
Lettland |
Ilona KIUKUCĀNE |
Inese STEPIŅA |
|
Litauen |
Ineta RIZGELĖ |
Monika GABALYTĖ |
|
Luxemburg |
Philippe HECK |
Marc KIEFFER |
|
Ungern |
Adrienn BÁLINT |
Andrea MAGYAR |
|
Malta |
Joseph Joe FARRUGIA |
Marthese MICALLEF |
|
Nederländerna |
Mario VAN MIERLO |
Nurcan YILMAZ |
|
Österrike |
Tobias SONNWEBER |
Josef WIRTH |
|
Polen |
Andrzej RUDKA |
Katarzyna SIEMIENKIEWICZ |
|
Portugal |
Manuel Marcelino PERALTA DA PENA COSTA |
Luís HENRIQUE |
|
Rumänien |
Adelina DABU |
Radu BURNETE |
|
Slovenien |
Miroslav SMREKAR |
Nataša CVETEK |
|
Slovakien |
Alexandra ŠARINOVÁ |
Katarína MARENČÁK |
|
Finland |
Katja MIETTINEN |
Suvi LAHTI-LEEVE |
|
Sverige |
Patrik KARLSSON |
Anna BERGSTEN |
Artikel 2
Rådet ska vid en senare tidpunkt utse de ledamöter och suppleanter som ännu inte har föreslagits.
Artikel 3
Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.
Utfärdat i Bryssel den 28 mars 2023.
På rådets vägnar
E. BUSCH
Ordförande
(1) EUT L 30, 31.1.2019, s. 74.
(2) Rådets beslut av den 9 april 2019 om utnämning av ledamöter och suppleanter i styrelsen för Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Eurofound (EUT C 135, 11.4.2019, s. 1).
(3) Rådets beslut av den 25 juni 2019 om utnämning av ordinarie ledamöter och suppleanter i styrelsen för Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Eurofound) för Litauen, Luxemburg och Slovenien (EUT C 216, 27.6.2019, s. 1).
(4) Rådets beslut av den 8 juli 2019 om utnämning av ledamöter och suppleanter i styrelsen för Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Eurofound) för Frankrike och Ungern (EUT C 232, 10.7.2019, s. 3).
(5) Rådets beslut av den 16 september 2019 om utnämning av en ledamot i styrelsen för Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Eurofound) för Luxemburg (EUT C 314, 18.9.2019, s. 2).
(6) Rådets beslut av den 14 juni 2021 om utnämning av en suppleant i styrelsen för Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Eurofound) för Nederländerna (EUT C 234 I, 17.6.2021, s. 1).
Europeiska kommissionen
|
31.3.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 116/27 |
Eurons växelkurs (1)
30 mars 2023
(2023/C 116/08)
1 euro =
|
|
Valuta |
Kurs |
|
USD |
US-dollar |
1,0886 |
|
JPY |
japansk yen |
144,42 |
|
DKK |
dansk krona |
7,4493 |
|
GBP |
pund sterling |
0,88164 |
|
SEK |
svensk krona |
11,3037 |
|
CHF |
schweizisk franc |
0,9963 |
|
ISK |
isländsk krona |
148,10 |
|
NOK |
norsk krona |
11,3570 |
|
BGN |
bulgarisk lev |
1,9558 |
|
CZK |
tjeckisk koruna |
23,547 |
|
HUF |
ungersk forint |
380,63 |
|
PLN |
polsk zloty |
4,6813 |
|
RON |
rumänsk leu |
4,9483 |
|
TRY |
turkisk lira |
20,8653 |
|
AUD |
australisk dollar |
1,6263 |
|
CAD |
kanadensisk dollar |
1,4740 |
|
HKD |
Hongkongdollar |
8,5455 |
|
NZD |
nyzeeländsk dollar |
1,7462 |
|
SGD |
singaporiansk dollar |
1,4465 |
|
KRW |
sydkoreansk won |
1 413,65 |
|
ZAR |
sydafrikansk rand |
19,6460 |
|
CNY |
kinesisk yuan renminbi |
7,4898 |
|
IDR |
indonesisk rupiah |
16 376,04 |
|
MYR |
malaysisk ringgit |
4,8143 |
|
PHP |
filippinsk peso |
59,166 |
|
RUB |
rysk rubel |
|
|
THB |
thailändsk baht |
37,252 |
|
BRL |
brasiliansk real |
5,5531 |
|
MXN |
mexikansk peso |
19,6843 |
|
INR |
indisk rupie |
89,3575 |
(1) Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.
|
31.3.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 116/28 |
Ny nationell sida på euromynt som är avsedda att sättas i omlopp
(2023/C 116/09)
Nationell sida på det nya minnesmynt med valören 2 euro som är avsett att sättas i omlopp och som utges av Finland
Euromynt avsedda att sättas i omlopp är lagliga betalningsmedel i hela euroområdet. För att informera alla som hanterar mynt, liksom den breda allmänheten, offentliggör kommissionen utformningen av alla nya euromynt (1). I enlighet med rådets slutsatser av den 10 februari 2009 (2) får medlemsstaterna i euroområdet och de länder som har ingått ett monetärt avtal med Europeiska unionen om utgivning av euromynt ge ut minnesmynt med valören 2 euro avsedda att sättas i omlopp, om vissa villkor är uppfyllda. Dessa mynt har samma tekniska egenskaper som andra euromynt med valören 2 euro, men deras nationella sida har ett minnes- eller jubileumsmotiv med högt nationellt eller europeiskt symbolvärde.
Utgivande land: Finland
Tema: Finlands första naturskyddslag 100 år
Beskrivning: Åtsidan visar en stiliserad skalbagge. Omskriften upptill lyder ”LUONNONSUOJELU” och nedtill ”NATURSKYDD” följt av utgivningsåret ”2023”. Till höger i det inre fältet anges landskoden ”FI” och till vänster återfinns det finska myntverkets myntmärke, ett lejon.
I myntets yttre fält återfinns EU-flaggans tolv stjärnor.
Myntupplaga: 400 000
Utgivning: Våren 2023
(1) Se EGT C 373, 28.12.2001, s. 1 för upplysningar om nationella sidor på alla mynt som gavs ut 2002.
(2) Se slutsatserna från rådets möte (ekonomiska och finansiella frågor) den 10 februari 2009 och kommissionens rekommendation av den 19 december 2008 om gemensamma riktlinjer för utformningen av euromyntens nationella sidor och utgivningen av euromynt avsedda att sättas i omlopp (EUT L 9, 14.1.2009, s. 52).
|
31.3.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 116/29 |
Ny nationell sida på euromynt som är avsedda att sättas i omlopp
(2023/C 116/10)
Nationell sida på det nya minnesmynt med valören 2 euro som är avsett att sättas i omlopp och som utges av Spanien
Euromynt avsedda att sättas i omlopp är lagliga betalningsmedel i hela euroområdet. För att informera alla som hanterar mynt, liksom den breda allmänheten, offentliggör kommissionen utformningen av alla nya euromynt (1). I enlighet med rådets slutsatser av den 10 februari 2009 (2) får medlemsstaterna i euroområdet och de länder som har ingått ett monetärt avtal med Europeiska unionen om utgivning av euromynt ge ut minnesmynt med valören 2 euro avsedda att sättas i omlopp, om vissa villkor är uppfyllda. Dessa mynt har samma tekniska egenskaper som andra euromynt med valören 2 euro, men deras nationella sida har ett minnes- eller jubileumsmotiv med högt nationellt eller europeiskt symbolvärde.
Utgivande land: Spanien
Tema: Unesco-världsarvet: Cáceres
Beskrivning: Cáceres gamla stadskärna är belägen i den autonoma regionen Extremadura på Iberiska halvön och registrerades på världsarvslistan på grund av sina unika historiska särdrag som vittnar om mycket varierande och motstridiga influenser, alltifrån medeltiden till den klassiska perioden. Impulser har bland annat kommit från nordeuropeisk gotik, morisk stil, italiensk renässans samt nya världens konst.
Åtsidans inre fält upptas av en panoramabild över monumentalbyggnaderna vid stadens huvudtorg. Ovan i omskrift det utgivande landets namn ”ESPAÑA” och därunder präglingsåret ”2023”. Uppe till höger ett myntmärke i form av ett krönt M, som står för Spaniens myntverk i Madrid. Längst ned i omskrift ”CÁCERES”.
I myntets yttre fält återfinns EU-flaggans tolv stjärnor.
Myntupplaga: 1 500 000
Utgivning: Första kvartalet 2023
(1) Se EGT C 373, 28.12.2001, s. 1 för upplysningar om nationella sidor på alla mynt som gavs ut 2002.
(2) Se slutsatserna från rådets möte (ekonomiska och finansiella frågor) den 10 februari 2009 och kommissionens rekommendation av den 19 december 2008 om gemensamma riktlinjer för utformningen av euromyntens nationella sidor och utgivningen av euromynt avsedda att sättas i omlopp (EUT L 9, 14.1.2009, s. 52).
|
31.3.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 116/30 |
Ny nationell sida på euromynt som är avsedda att sättas i omlopp
(2023/C 116/11)
Nationell sida på det nya minnesmynt med valören 2 euro som är avsett att sättas i omlopp och som utges av Slovakien
Euromynt avsedda att sättas i omlopp är lagliga betalningsmedel i hela euroområdet. För att informera alla som hanterar mynt, liksom den breda allmänheten, offentliggör kommissionen utformningen av alla nya euromynt (1). I enlighet med rådets slutsatser av den 10 februari 2009 (2) får medlemsstaterna i euroområdet och de länder som har ingått ett monetärt avtal med Europeiska unionen om utgivning av euromynt ge ut minnesmynt med valören 2 euro avsedda att sättas i omlopp, om vissa villkor är uppfyllda. Dessa mynt har samma tekniska egenskaper som andra euromynt med valören 2 euro, men deras nationella sida har ett minnes- eller jubileumsmotiv med högt nationellt eller europeiskt symbolvärde.
Utgivande land: Slovakien
Tema: Hundraårsjubileet av den första blodtransfusionen i Slovakien
Beskrivning: Åtsidans mitt visar ett liksidigt kors, vilket är en internationellt erkänd symbol för medicinsk vård, hopp och mänsklighet. Var och en av de fyra blodgrupperna finns inskriven i vardera korsarm: A, B, 0 och AB. Inne i korset finns ytterligare två liksidiga kors, det ena inuti det andra, med en blodsdroppe i mitten. Runt korset syns nederdelen av åtta provrör, som vart och ett innehåller en stiliserad blodsdroppe. Mellan varje rör finns en blodsdroppe i relief. Till höger om det nedre provröret återfinns initialerna ”MP”, som avser den nationella sidans formgivare Mária Poldaufová. Till vänster finns myntmärket för myntverket i Kremnica (Mincovňa Kremnica), bestående av bokstäverna ”MK” placerade mellan två myntstampar. Upptill återfinns en omskrift som lyder ”PRVÁ TRANSFÚZIA KRVI 1923 – 2023” (den första blodtransfusionen), och nedtill namnet på det utgivande landet ”SLOVENSKO”, med en punkt på ömse sidor som skiljer den från den övre omskriften.
I myntets yttre fält återfinns EU-flaggans tolv stjärnor.
Myntupplaga: 1 000 000
Utgivning: Mars 2023
(1) Se EGT C 373, 28.12.2001, s. 1 för upplysningar om nationella sidor på alla mynt som gavs ut 2002.
(2) Se slutsatserna från rådets möte (ekonomiska och finansiella frågor) den 10 februari 2009 och kommissionens rekommendation av den 19 december 2008 om gemensamma riktlinjer för utformningen av euromyntens nationella sidor och utgivningen av euromynt avsedda att sättas i omlopp (EUT L 9, 14.1.2009, s. 52).
|
31.3.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 116/31 |
Ny nationell sida på euromynt som är avsedda att sättas i omlopp
(2023/C 116/12)
Nationell sida på det nya minnesmynt med valören 2 euro som är avsett att sättas i omlopp och som utges av Frankrike
Euromynt avsedda att sättas i omlopp är lagliga betalningsmedel i hela euroområdet. För att informera alla som hanterar mynt, liksom den breda allmänheten, offentliggör kommissionen utformningen av alla nya euromynt (1). I enlighet med rådets slutsatser av den 10 februari 2009 (2) får medlemsstaterna i euroområdet och de länder som har ingått ett monetärt avtal med Europeiska unionen om utgivning av euromynt ge ut minnesmynt med valören 2 euro avsedda att sättas i omlopp, om vissa villkor är uppfyllda. Dessa mynt har samma tekniska egenskaper som andra euromynt med valören 2 euro, men deras nationella sida har ett minnes- eller jubileumsmotiv med högt nationellt eller europeiskt symbolvärde.
Utgivande land: Frankrike
Tema: Olympiska spelen i Paris 2024
Beskrivning: Hundra år efter OS i Paris 1924 kommer den franska huvudstaden 2024 åter att stå värd för de olympiska sommarspelen. Med ett år kvar fortsätter Monnaie de Paris att uppmärksamma nedräkningen till invigningen av spelen genom att lyfta fram OS och Paris långa historia. Det är ett evenemang som med gradvis ökande intensitet ger gensvar över hela världen fram till invigningsdagen och de senaste åren har redan flera 2-eurominnesmynt getts ut med OS som tema.
Åtsidan upptas av såningskvinnan, en nationalgestalt och ikon inom fransk myntkonst, som med en alludering till de antika olympiska spelen här utövar det slags knytnävskamp som var föregångaren till boxning. Bakom kvinnogestalten syns Pont-Neuf med omgivningar - en symbol för Ile de la Cité-kvarteren som utgör en viktig del av det parisiska stadslandskapet. I bakgrunden tecknas konturerna av en löparbana med symbolen för OS i Paris 2024 infogad till höger. Präglingsår, det utgivande landets landskod ”RF” och myntmärkena återfinns under ett av brospannen, på broräcket och i floden Seine.
I myntets yttre fält återfinns EU-flaggans tolv stjärnor.
Myntupplaga: 260 000
Utgivning: Januari 2023
(1) Se EGT C 373, 28.12.2001, s. 1 för upplysningar om nationella sidor på alla mynt som gavs ut 2002.
(2) Se slutsatserna från rådets möte (ekonomiska och finansiella frågor) den 10 februari 2009 och kommissionens rekommendation av den 19 december 2008 om gemensamma riktlinjer för utformningen av euromyntens nationella sidor och utgivningen av euromynt avsedda att sättas i omlopp (EUT L 9, 14.1.2009, s. 52).
V Yttranden
FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN
Europeiska kommissionen
|
31.3.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 116/32 |
Förhandsanmälan av en koncentration
(Ärende M.11099 - CINVEN / MBCC DIVESTMENT BUSINESS)
Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande
(Text av betydelse för EES)
(2023/C 116/13)
1.
Europeiska kommissionen mottog den 24 mars 2023 en anmälan av en föreslagen koncentration i enlighet med artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1).Denna anmälan berör följande företag:
|
— |
Cinven, Cinven Capital Management (VII) General Partner Limited (Guernsey), kontrollerat av Cinven Partnership LLP (Cinven, Förenade kungariket). |
|
— |
Vissa verksamheter i Australien, Kanada, EES-länderna, Nya Zeeland, Schweiz, Förenade kungariket och Förenta staterna (MBCC Divesment Business) som för närvarande kontrolleras av LSF11 Skyscraper Midco 2 S.à.r.l. (Luxemburg). |
Cinven kommer att förvärva ensam kontroll, på det sätt som avses i artikel 3.1 b i koncentrationsförordningen, över MBCC Divesment Business.
Koncentrationen genomförs genom förvärv av aktier i de verksamheter som innehar MBCC Divestment Business.
2.
De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:|
— |
Cinven är ett riskkapitalföretag som tillhandahåller tjänster för portföljförvaltning och investeringsrådgivning till ett antal investeringsfonder. Företagen i Cinvens fonders investeringsportföljer är verksamma inom ett stort antal delsektorer, huvudsakligen företagstjänster, konsumtionsvaror, finansiella tjänster, hälso- och sjukvård, industri, teknik samt media och telekommunikation. |
|
— |
MBCC Divestment Business består av MBCC-koncernens verksamhet inom blandningssystem i Australien, Kanada, EES-länderna, Nya Zeeland, Schweiz, Förenade kungariket och Förenta staterna, samt MBCC-koncernens verksamhet inom byggnadssystem i Australien och Nya Zeeland. |
3.
Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda transaktionen kan omfattas av koncentrationsförordningen, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare.Det bör noteras att detta ärende kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande, i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 (2).
4.
Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.Synpunkterna ska ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Följande referens bör alltid anges:
M.11099 - CINVEN / MBCC DIVESTMENT BUSINESS
Synpunkterna kan sändas till kommissionen per e-post eller per post. Använd följande kontaktuppgifter:
E-post: COMP-MERGER-REGISTRY@ec.europa.eu
Post:
|
European Commission |
|
Directorate-General for Competition |
|
Merger Registry |
|
1049 Bruxelles/Brussel |
|
BELGIQUE/BELGIË |
(1) EUT L 24, 29.1.2004, s. 1 (koncentrationsförordningen).
ÖVRIGA AKTER
Europeiska kommissionen
|
31.3.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 116/34 |
Offentliggörande av det sammanfattande dokument som avses i artikel 94.1 d i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 och av hänvisningen till offentliggörandet av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn
(2023/C 116/14)
I enlighet med artikel 98 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 (1) ges rätt att göra invändningar inom två månader från dagen för detta offentliggörande.
SAMMANFATTANDE DOKUMENT
”Terras da Beira”
PGI-PT-02355
Datum för ansökan: 22 mars 2017
1. Namn som ska registreras
Terras da Beira
2. Typ av geografisk beteckning
SGB – skyddad geografisk beteckning
3. Kategorier av vinprodukter
|
1. |
Vin |
|
4. |
Mousserande vin |
|
8. |
Pärlande vin |
4. Beskrivning av vinet eller vinerna
1. Vin (vitt vin, rosévin och rött vin)
De vita vinerna är klara, ljusa och blekgula till halmgula till färgen. Deras främsta dofter är av vita frukter, tropiska frukter och citrusfrukter. Fatlagrade viner får dofter av mogna bär. Smaken är fruktig, syrlig och frisk med inslag av mineral.
Rosévinerna är klara och ljusa till utseendet, med skiftningar från rött och körsbärsrött till ljusrosa. De har dofter av frukt till röda bär. Smaken är fruktig, syrlig och frisk med inslag av mineral.
De röda vinerna är klara och ljusa med ljusröda till tegelröda toner. De har dofter av röda bär. Smaken är fruktig, syrlig och frisk med inslag av mineral.
Följande analytiska egenskaper överensstämmer med de gränsvärden som fastställts i EU-lagstiftningen.
|
Allmänna analytiska egenskaper |
|
|
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent) |
|
|
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent) |
9,0 |
|
Lägsta totala syrahalt |
|
|
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter) |
|
|
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter) |
|
2. Mousserande vin (vitt vin, rosévin och rött vin)
De mousserande vita vinerna är grönaktigt vita till halmgula till färgen och klara med fina och långvariga bubblor. Deras främsta aromer är av vita och tropiska frukter. Smaken är fruktig, syrlig och frisk med fataromer i förekommande fall.
De mousserande rosévinerna är körsbärsröda till ljusrosa till färgen och klara med fina och långvariga bubblor. Deras främsta aromer är av röda bär. Smaken är fruktig, syrlig och frisk med fataromer i förekommande fall.
De mousserande röda vinerna är klarröda till rubinröda till färgen och klara med fina och långvariga bubblor. Deras främsta aromer är av röda bär. Smaken är fruktig, syrlig och frisk med fataromer i förekommande fall.
Alla analytiska egenskaper överensstämmer med de gränsvärden som fastställts i EU-lagstiftningen.
|
Allmänna analytiska egenskaper |
|
|
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent) |
|
|
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent) |
|
|
Lägsta totala syrahalt |
|
|
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter) |
|
|
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter) |
|
3. Pärlande vin (vitt vin, rött vin och rosévin)
De pärlande vita vinerna är grönaktigt vita till halmgula till färgen och klara med fina och kortvariga bubblor. Deras främsta dofter är av vita och tropiska frukter och smaken är fruktig, syrlig och frisk.
De pärlande rosévinerna är körsbärsröda till ljusrosa till färgen och klara med fina och kortvariga bubblor. Deras främsta dofter är av röda bär och smaken är fruktig, syrlig och frisk.
De pärlande röda vinerna är klarröda till ljusare röda till färgen och klara med fina och kortvariga bubblor. Deras främsta dofter är av röda bär och smaken är fruktig, syrlig och frisk.
Alla analytiska egenskaper överensstämmer med de gränsvärden som fastställts i EU-lagstiftningen.
|
Allmänna analytiska egenskaper |
|
|
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent) |
|
|
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent) |
|
|
Lägsta totala syrahalt |
|
|
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter) |
|
|
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter) |
|
5. Vinframställningsmetoder
a. Grundläggande oenologiska metoder
1. Vin – lägsta naturliga alkoholhalt i volymprocent
Begränsning avseende vinframställning
Vin
Druvmusten för viner som får använda GB ”Terras da Beira” måste ha en lägsta naturlig alkoholhalt på 9 volymprocent.
2. Vinframställningsteknik – roséviner
Särskilda oenologiska metoder
Vin, mousserande vin och pärlande vin
Rosévin ska framställas genom jäsning utan skal eller genom enkel skaljäsning.
3. Jordmån och odlingsmetoder
Vinodlingsmetoder
Vin, mousserande vin och pärlande vin
De odlingsmetoder som används på de vingårdar som är avsedda för produktion av vin som har rätt att bära GB ”Terras da Beira” måste vara traditionella metoder i området eller rekommenderade av certifieringsorganet.
Vindruvor som är avsedda för framställning av viner med GB ”Terras de Beira” ska odlas i följande jordmånstyper:
|
— |
Humiska litoliska skiffer– och granitjordar. |
|
— |
Litoliska granitjordar. |
|
— |
Bruna och röda medelhavsskifferjordar. |
b. Högsta avkastning
1. Vin (vitt vin och rosévin), mousserande vin och pärlande vin
90 hektoliter per hektar
2. Vin (rött vin)
85 hektoliter per hektar
6. Avgränsat geografiskt område
Det geografiska området för produktion av GB ”Terras da Beira” omfattar följande:
|
— |
Alla kommundelar i varje kommun i distriktet Castelo Blanco. |
|
— |
I distriktet Guarda: kommunerna Almeida, Celorico da Beira, Figueira de Castelo Rodrigo (undantaget kommundelen Escalhão), Guarda, Manteigas, Meda (undantagna kommundelarna Fonte Longa, Longroiva, Meda och Poço do Canto), Pinhel, Sabugal och Trancoso. |
7. Huvudsakliga druvsorter
|
|
Alfrocheiro – tinta-bastardinha |
|
|
Alicante-bouschet |
|
|
Alicante-branco |
|
|
Alvar |
|
|
Alvarelhão – brancelho |
|
|
Alvarinho |
|
|
Aragonez – tinta-roriz; tempranillo |
|
|
Arinto – pedernã |
|
|
Arinto-do-interior |
|
|
Azal |
|
|
Baga |
|
|
Barcelo |
|
|
Bastardo – graciosa |
|
|
Batoca – alvaraça |
|
|
Bical – borrado-das-moscas |
|
|
Cabernet franc |
|
|
Cabernet-sauvignon |
|
|
Caladoc |
|
|
Camarate |
|
|
Campanario |
|
|
Castelão – joão-de-santarém (1), periquita |
|
|
Cercial – cercial-da-bairrada |
|
|
Chardonnay |
|
|
Chasselas |
|
|
Códega-do-larinho |
|
|
Durif – petite-syrah |
|
|
Encruzado |
|
|
Fernão-pires – maria-gomes |
|
|
Folgasão – terrantez |
|
|
Folha de figueira – dona-branca |
|
|
Fonte Cal |
|
|
Gewürztraminer |
|
|
Gouveio |
|
|
Grand-noir |
|
|
Jaen – mencía |
|
|
Loureiro |
|
|
Malvasia-fina – boal; bual |
|
|
Malvasia fina roxa |
|
|
Malvasia preta |
|
|
Malvasia rei |
|
|
Marufo – mourisco-roxo |
|
|
Merlot |
|
|
Monvedro |
|
|
Moreto |
|
|
Moscatel-galego-branco – muscat-à-petits-grains |
|
|
Mourisco |
|
|
Nebbiolo |
|
|
Petit-bouschet |
|
|
Petit-verdot |
|
|
Pilongo |
|
|
Pinot blanc |
|
|
Pinot noir |
|
|
Português azul – blauer portugieser |
|
|
Rabiagato |
|
|
Rabo-de-ovelha |
|
|
Riesling |
|
|
Rufete – tinta-pinheira |
|
|
Sangiovese |
|
|
Sauvignon – sauvignon-blanc |
|
|
Semillon |
|
|
Sercial – esgana-cão |
|
|
Sercialinho |
|
|
Syrah – shiraz |
|
|
Síria – roupeiro, códega |
|
|
Tamarez – molinha |
|
|
Terrantez |
|
|
Tinta-barroca |
|
|
Tinta-carvalha |
|
|
Tinta-francisca |
|
|
Tinta-negra – mole, saborinho |
|
|
Tinto-cão |
|
|
Touriga-franca |
|
|
Touriga-fêmea |
|
|
Touriga-nacional |
|
|
Trincadeira – tinta-amarela, trincadeira-preta |
|
|
Tália – ugni-blanc; trebbiano-toscano |
|
|
Uva-cão |
|
|
Verdejo |
|
|
Verdelho |
|
|
Verdial-branco |
|
|
Vinhão – sousão |
|
|
Viognier |
|
|
Viosinho |
|
|
Vital |
|
|
Água-santa |
8. Beskrivning av samband
Vin, mousserande vin och pärlande vin
Området för GB ”Terras da Beira” ligger i Portugals centrala/norra inland och är ett av de högst belägna vinodlingsområdena i landet där druvorna planteras mellan 300 och 750 meter över havet. Områdets landskap domineras av bergen Estrela, Gardunha, Açor, Marofa och Malcata.
I den nordligaste delen av området för GB ”Terras da Beira” ligger avrinningsområdena för Côa och Águeda och längst i söder avrinningsområdena för Zêzere och Alto Tejo (övre Tajo).
Den vanligaste jordmånstypen är ursprungligen granitjord, följt av huvudsakligen skiffer med vissa skikt av kvarts mellan dessa.
Klimatet är mycket kärvt med minusgrader på vintern och mycket varma och torra somrar. Den genomsnittliga årliga nederbörden ligger på mellan 400 och 700 mm/m2 och är koncentrerad till vinter– och vårmånaderna. Detta brukar ge upphov till ett överflöd av vatten i jorden under den perioden. På sommaren regnar det däremot knappt alls. Juli och augusti är de torraste månaderna på året med en genomsnittlig nederbörd på mindre än 10 mm/m2.
Denna vidsträckta region i Portugal var i tiderna en del av den romerska provinsen Lusitanien (25 f.Kr.), och har varit nära förknippad med vingårdar och vinproduktion ända sedan dess. Förekomsten av pressar som huggits ut i granit är ett tydligt bevis på att vin har varit av stor vikt och betydelse för den här regionen ända sedan romartiden. I början av 1100-talet genomgick vinodlingen en betydande utveckling tack vare munkarna i klostret Santa Maria de Aguiar i Figueira de Castelo Rodrigo.
Vinernas egenskaper kan tillskrivas mängden druvsorter som används i regionen och att dessa är väl anpassade till det lokala klimatet och jordmånerna, något som speglas av den sakkunskap som har samlats under årens lopp och även från erfarenheter på senare tid.
De vita vinerna är friska och aromatiska, med en märkbar syrlighet och mineralitet.
Rosévinerna är fruktiga med mineraliska, syrliga och friska inslag.
De röda vinerna är fylliga, friska, syrliga och aromatiska med inslag av mineral och arom av röda bär.
De mousserande vinerna är fruktiga, syrliga och friska med fina och långvariga bubblor.
De pärlande vinerna är fruktiga, friska och syrliga.
Sambandet mellan å ena sidan jordmån och klimatfaktorer, å andra sidan regionens druvsorter ger upphov till viner med olika egenskaper som utmärks av mineralitet, syrlighet och friskhet.
Granitjorden i regionen ger en utpräglad mineralitet till de viner, mousserande viner och pärlande viner som framställs där.
Berglandskapet i regionen manar till en tillämpning av bergsvinodling, med druvor som planteras på avsevärda höjder. Detta fördröjer mognadsprocessen, något som är viktigt för utvecklingen av de fenolföreningar och aromatiska prekursorer som finns i druvorna. Det ger mer aromatiska viner, pärlande viner och mousserande viner.
De stora växlingarna i dagstemperaturer på sommaren, med varma, torra dagar och kyliga nätter, påverkar i sin tur druvornas långsamma och jämna mognadsprocess. Det leder till en lägre naturlig sockerhalt och säkerställer en bra nivå av syrlighet som ger den karakteristiska friskheten åt regionens viner, pärlande viner och mousserande viner.
Den mänskliga faktorn, med traditioner från tusentals år bakåt i tiden och det urval av sorter som har anpassat sig bäst till förutsättningarna i det geografiska området, har en avgörande betydelse för produktionen av druvor som kännetecknar regionens viner, pärlande viner och mousserande viner.
9. Väsentliga ytterligare villkor
Produktion utanför det geografiska området – undantag
Rättslig ram
Nationell lagstiftning
Typ av ytterligare villkor
Undantag med avseende på produktion i det avgränsade geografiska området
Beskrivning av villkoret
Det är tillåtligt att producera viner med GB ”Terras da Beira” av druvor som odlats inom det geografiska området men bearbetas utanför det, om det område där vinet produceras gränsar till regionen Terras da Beira.
Alla viner med GB Terras da Beira
Rättslig ram
Nationell lagstiftning
Typ av ytterligare villkor
Kompletterande bestämmelser om märkning
Beskrivning av villkoret
Kompletterande bestämmelser om märkning
|
— |
Förhandsgodkännande av märkningen: de etiketter som ska användas på produkter med GB ”Terras da Beira” ska först lämnas in till certifieringsorganet för godkännande. |
|
— |
Varumärket ska vara registrerat hos Instituto Nacional da Propriedade Industrial (INPI) med det gäller inte enbart den skyddade geografiska beteckningen. |
Länk till produktspecifikationen
http://www.ivv.gov.pt/np4/8616.html