3.3.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 80/1

KOMMISSIONENS TILLKÄNNAGIVANDE

Vägledning om planer för återhämtning och resiliens inom ramen för REPowerEU

(2023/C 80/01)

Sedan förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF-förordningen) (1) antogs har det geopolitiska läget förändrats avsevärt. Rysslands oprovocerade militära angrepp mot Ukraina har skapat enorma utmaningar för EU:s energiunion, vilket har förvärrat de ekonomiska och sociala konsekvenserna av covid-19-krisen. För att hantera dessa utmaningar, och på begäran av Europeiska rådet, föreslog kommissionen den 18 maj 2022 att insatserna inom faciliteten för återhämtning och resiliens skulle stärkas inom ramen för REPowerEU-planen.

RRF-förordningen, i dess ändrade lydelse enligt förordningen om REPowerEU-kapitel i planerna för återhämtning och resiliens som ska träda i kraft inom kort (REPowerEU-förordningen), kommer att förbättra facilitetens förmåga att effektivt uppnå målen i REPowerEU-planen och bidra till energitrygghet, diversifiering av unionens energiförsörjning, ökad användning av förnybara energikällor och energieffektivitet, ökad energilagringskapacitet och det nödvändiga minskade beroendet av fossila bränslen före 2030. Syftet med REPowerEU-förordningen är att tillhandahålla den ram som behövs för att se till att investeringar och reformer som stärker EU:s energiresiliens genomförs så snart som möjligt. Där fastställs särskilda REPowerEU-mål som bör beaktas vid de investeringar och reformer som ska ingå i de befintliga planerna för återhämtning och resiliens som en del av särskilda REPowerEU-kapitel. I förordningen föreskrivs dessutom särskilda finansieringskällor för att finansiera de relevanta åtgärderna.

Faciliteten för återhämtning och resiliens och dess nya REPowerEU-del kommer också att bidra till att stärka EU-industrins konkurrenskraft. Den erbjuder betydande ytterligare finansieringsmöjligheter för att påskynda EU-industrins övergång till teknik med inga eller låga koldioxidutsläpp på vägen till netto noll och för att öka investeringarna i ny produktionskapacitet för ren teknik. De politiska mål som fastställs i REPowerEU-förordningen innehåller uttryckligen mål som är direkt relevanta för den påskyndade och rättvisa industriella omställningen till klimatneutralitet, inbegripet utfasning av fossila bränslen inom industrin, grön kompetens och utveckling av värdekedjor inom teknik som är strategisk för den gröna omställningen. Med hänsyn till det akuta behovet av att ta itu med dessa utmaningar och med tanke på den övergripande balansen mellan REPowerEU-prioriteringarna uppmanas medlemsstaterna att i sina ändrade planer integrera åtgärder för att stödja den nuvarande och framtida konkurrenskraften för industrier med ren teknik. Såsom beskrivs i det meddelande (2) som kommissionen har antagit bör detta i första hand bestå av lagstiftningsåtgärder för att påskynda tillståndsförfarandena för projekt för ren teknik, skattelättnader eller andra former av ekonomiskt stöd för att stimulera utbyggnaden av projekt för ren teknik och förnyade ansträngningar för att fortbilda arbetskraften mot sådan ren teknik.

REPowerEU-förordningen kommer också att ge medlemsstaterna ytterligare flexibilitet inom ramen för sammanhållningsfondens programperiod 2014–2020 genom åtgärder inom ramen för initiativet Safe (Supporting Affordable Energy). Medlemsstaterna kommer således att kunna använda outnyttjade medel för att ge direkt stöd till utsatta hushåll och små och medelstora företag för att hjälpa dem att hantera ökade energikostnader. Dessa åtgärder omfattas inte av denna vägledning.

I denna vägledning beskrivs processen för att ändra befintliga planer och formerna för utarbetande av REPowerEU-kapitel. I del 1 i denna vägledning förklaras de rättsliga grunderna för att ändra antagna planer för återhämtning och resiliens, medan del 2 omfattar utarbetandet av och innehållet i REPowerEU-kapitlen. Där anges också vilken information som medlemsstaterna bör lämna till kommissionen om skälen till, målen för och arten av de ändringar som de gör i sina planer för återhämtning och resiliens. Denna vägledning ersätter den som kommissionen offentliggjorde i maj 2022, medan vägledningen från januari 2021 (3) som rör utarbetandet av planer för återhämtning och resiliens sammantaget fortfarande gäller.

Vid utarbetandet av ändringarna av planerna för återhämtning och resiliens för att införa REPowerEU-kapitlen är det viktigt att understryka följande principer:

—	Den första prioriteringen är ett snabbt genomförande av planerna för återhämtning och resiliens. Medlemsstaterna bör fortsätta att göra sitt yttersta för att lämna in betalningsansökningar i tid och säkerställa framsteg med reformer och investeringar, så att medlen kan betalas ut i tid.

—

För att säkerställa ett snabbt införande av REPowerEU-åtgärder bör medlemsstaterna lämna in sina ändrade planer för återhämtning och resiliens med REPowerEU-kapitel senast den 30 april 2023. Medlemsstaterna bör lämna in varje översyn av sin plan för återhämtning och resiliens som en del av ett enda tillägg. REPowerEU-kapitlen bör på ett övergripande sätt ta itu med de utmaningar som medlemsstaterna står inför.

—

För att säkerställa snabba framsteg mot REPowerEU-målen bör medlemsstaterna prioritera åtgärder där genomförande redan har påbörjats och som kan genomföras fram till 2026. Medlemsstaterna bör också vara medvetna om att ändringar av deras befintliga planer för återhämtning och resiliens kan påverka utbetalningsprofilen. Sammantaget bör medlemsstaterna också bedöma tidsplanen för genomförandet av befintliga åtgärder för att säkerställa att de kommer att genomföras enligt den överenskomna tidsramen.

—

De återstående lånen från faciliteten för återhämtning och resiliens ger ytterligare finansiering av reformerna och investeringarna i REPowerEU-kapitlen. För att säkerställa en optimal fördelning av dessa lån bör medlemsstaterna meddela sitt intresse av att erhålla lån så snart som möjligt och senast 30 dagar efter det att REPowerEU-förordningen har trätt i kraft.

—

De ändringar som gjorts av planerna för återhämtning och resiliens enligt artiklarna 18 och 21 bör inte minska deras övergripande ambitionsnivå, särskilt när det gäller åtgärder för att ta itu med landsspecifika rekommendationer och bidra till att uppnå gröna och digitala mål. De ytterligare investeringar och reformer som är inkluderade i de reviderade planerna för återhämtning och resiliens bör inriktas på REPowerEU-målen.

—

Medlemsstaterna uppmanas också att göra en utvärdering och diskutera de erfarenheter som hittills gjorts med genomförandet av faciliteten med kommissionen för att avgöra om eventuella ändringar av deras nationella genomföranderamar kan bidra till att förbättra genomförandet av reformer och investeringar.

Innehåll

DEL I

YTTERLIGARE FINANSIERING OCH ÄNDRING AV PLANER FÖR ÅTERHÄMTNING OCH RESILIENS

Inledning

II.

Ytterligare finansiering

III.

Förfinansiering

IV.

Ändring av planen för att ta hänsyn till uppdateringen av det nya högsta ekonomiska bidraget

Ändring eller ersättning av planen eftersom planen eller en del av den inte längre kan uppnås på grund av objektiva omständigheter

DEL II

VÄGLEDNING OM UTARBETANDE OCH PRESENTATION AV TILLÄGG

REPowerEU- kapitlet

II.

Allmän vägledning för ändringar av planer för återhämtning och resiliens

BILAGA I

FINANSIERINGSINSTRUMENT

BILAGA II

MALL FÖR AVSIKTSFÖRKLARING OM LÅN FRÅN FACILITETEN FÖR ÅTERHÄMTNING OCH RESILIENS

BILAGA III

MALL FÖR AVSIKTSFÖRKLARING OM ÖVERFÖRINGAR FRÅN BREXITJUSTERINGSRESERVEN

BILAGA IV

MALL FÖR TILLÄGG TILL PLANEN FÖR ÅTERHÄMTNING OCH RESILIENS

BILAGA V

MALL FÖR REPOWEREU-KAPITLET

DEL I

YTTERLIGARE FINANSIERING OCH ÄNDRING AV PLANER FÖR ÅTERHÄMTNING OCH RESILIENS

I. Inledning

När medlemsstaterna ändrar sina planer för återhämtning och resiliens uppmanas de att göra detta i förhållande till en konsoliderad version av den ursprungliga planen, som bör återspegla de ändringar som införts under bedömningsfasen och vara helt förenlig med rådets respektive genomförandebeslut. Medlemsstater som inte har konsoliderat sin ursprungliga plan uppmanas att göra detta innan de ändrar den. Medlemsstaterna bör lämna in de ändrade planerna i form av ett tillägg till sina konsoliderade planer. Bilaga IV till denna vägledning innehåller en särskild mall för ett sådant tillägg.

Varje ändring av planerna kommer att medföra en ny bedömning från kommissionen i enlighet med artikel 19 i RRF-förordningen. I enlighet med artikel 20 i RRF-förordningen krävs det ett genomförandebeslut från rådet som godkänner en positiv bedömning av planen på förslag från kommissionen. Detta ska vid behov följas av undertecknandet av ett nytt eller ändrat finansierings- och/eller låneavtal mellan kommissionen och den berörda medlemsstaten och, före eventuella utbetalningar, undertecknandet av operativa arrangemang.

Innan medlemsstaterna lämnar in de ändrade planerna för återhämtning och resiliens uppmanas de att först inleda en informell dialog med kommissionens avdelningar. Denna dialog syftar liksom den som hölls innan de ursprungliga planerna lämnades in till att hjälpa medlemsstaterna att förbereda ändringarna av planerna för återhämtning och resiliens.

Medlemsstaterna uppmanas starkt att senast i april 2023 lämna in ändrade planer för återhämtning och resiliens med en lånebegäran före den lagstadgade tidsfristen, den 31 augusti 2023, för inlämning av de ändrade planerna för återhämtning och resiliens. Oavsett om en medlemsstat begär ett lån eller inte uppmuntras medlemsstaterna starkt att inte lämna in några ändrade planer för återhämtning och resiliens efter augusti 2023, med tanke på att tidsfristen för att avsätta de belopp som är tillgängliga under de återstående 30 % av bidragstilldelningen är slutet av 2023. Kommissionen kan nämligen inte garantera att bedömnings- och antagandeprocessen kan slutföras i tid för att finansierings- och/eller låneavtalen fortfarande ska kunna undertecknas 2023. I sådana fall riskerar medlemsstaten att förlora 30 % av sin bidragstilldelning och sin tillgång till lån.

II. Ytterligare finansiering

När REPowerEU-förordningen har trätt ikraft behöver varje ändrad plan för återhämtning och resiliens som medför ytterligare ekonomiskt stöd i form av lån, resurser från utsläppshandelssystemet enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG och/eller överföringar från brexitjusteringsreserven som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1755 behöva inkludera ett REPowerEU-kapitel, i enlighet med artikel 21c i RRF-förordningen. Det ytterligare ekonomiska stöd som är kopplat till REPowerEU-kapitlet kommer att utbetalas tillsammans med återstoden av det ekonomiska bidraget från faciliteten för återhämtning och resiliens och, i tillämpliga fall, lånestödet enligt en gemensam avbetalningsplan.

Resurser enligt utsläppshandelssystemet för REPowerEU

Genom REPowerEU-förordningen införs en ny kategori av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd. Dessa resurser får endast användas för att finansiera reformer och investeringar som ingår i det REPowerEU-kapitel som avses i artikel 21c.1 i RRF-förordningen (se det särskilda avsnittet i del II) – med undantag för åtgärder som omfattas av undantaget om att inte orsaka betydande skada. För att få tillgång till detta ytterligare icke återbetalningspliktiga ekonomiska stöd krävs ytterligare delmål och mål, som ska integreras i avbetalningsplanen för varje genomförandebeslut från rådet. Det kommer inte att göras någon åtskillnad mellan finansieringskällorna för utbetalningsprofilen.

Såsom redan gjorts för de ursprungliga planerna för återhämtning och resiliens kommer kommissionen att dra av en andel från det ytterligare icke återbetalningspliktiga ekonomiska stöd som härrör från resurserna i utsläppshandelssystemet för att täcka administrativa utgifter, i enlighet med artikel 21a.3 i RRF-förordningen.

Tabell 1

Ytterligare REPowerEU-bidrag per medlemsstat

Medlemsstat	Andel (i % av den totala summan)	Belopp (i euro, löpande priser)
Belgien	1,41 %	282 138 922
Bulgarien	2,40 %	480 047 020
Tjeckien	3,41 %	681 564 712
Danmark	0,65 %	130 911 150
Tyskland	10,45 %	2 089 555 318
Estland	0,42 %	83 422 597
Irland	0,45 %	89 598 110
Grekland	3,85 %	769 221 929
Spanien	12,93 %	2 586 147 350
Frankrike	11,60 %	2 320 955 407
Kroatien	1,35 %	269 441 467
Italien	13,80 %	2 760 000 000
Cypern	0,26 %	52 487 457
Lettland	0,62 %	123 982 817
Litauen	0,97 %	194 020 453
Luxemburg	0,15 %	30 000 000
Ungern	3,51 %	701 565 457
Malta	0,15 %	30 000 000
Nederländerna	2,28 %	455 041 644
Österrike	1,05 %	210 620 057
Polen	13,80 %	2 760 000 000
Portugal	3,52 %	704 419 725
Rumänien	7,00 %	1 399 326 315
Slovenien	0,58 %	116 909 535
Slovakien	1,83 %	366 959 257
Finland	0,56 %	112 935 884
Sverige	0,99 %	198 727 417

Överföringar och andra finansieringsmöjligheter kopplade till EU-medel

Medel för delad förvaltning som omfattas av förordningen om gemensamma bestämmelser för 2021–2027

I artikel 7.1 i RRF-förordningen föreskrivs möjligheten för medlemsstaterna att överföra upp till 5 % av sina ursprungliga anslag inom varje fond – utom Fonden för en rättvis omställning – som omfattas av förordning (EU) 2021/1060 (förordningen om gemensamma bestämmelser för 2021–2027) till faciliteten för återhämtning och resiliens, i enlighet med villkoren i förordningen om gemensamma bestämmelser. Enligt artikel 26 i förordningen om gemensamma bestämmelser kan upp till 5 % av medlen som omfattas av förordningen om gemensamma bestämmelser för budgetperioden 2021–2027 överföras till alla andra EU-instrument, direkt eller indirekt förvaltade, uteslutande till förmån för den berörda medlemsstaten. Bestämmelserna i det EU-instrument till vilket medlen överförs ska tillämpas fullt ut. Denna bestämmelse gör det möjligt för en medlemsstat att öka sina tillgängliga resurser inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens.

Medlemsstaterna får begära sådana överföringar som en del av ändringarna av ett program. Enligt artikel 26.3 i förordningen om gemensamma bestämmelser för 2021–2027 ska begäranden om en sådan överföring genom en programändring vederbörligen motiveras i förhållande till den komplementaritet och den verkan som ska uppnås.

Möjligheten att överföra upp till 5 % av medlen enligt artikel 26 i förordningen om gemensamma bestämmelser för 2021–2027 kan användas för att kompensera för minskade finansiella anslag inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens i fråga om alla åtgärder som ingår i den befintliga planen för återhämtning och resiliens. Den kan också användas för reformer och investeringar som ingår i REPowerEU-kapitlen (4).

Enligt artikel 26a i förordningen om gemensamma bestämmelser, i dess ändrade lydelse enligt REPowerEU-förordningen, får medlemsstaterna dessutom använda upp till 7,5 % av sina ursprungliga nationella anslag inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+ och Sammanhållningsfonden för att stödja REPowerEU-målen, i enlighet med de fondspecifika bestämmelserna, genom en ändring av ett program enligt artikel 24 i förordningen om gemensamma bestämmelser.

Tabell 2

Tillgängliga belopp för överföringar enligt artikel 26 i förordningen om gemensamma bestämmelser

Miljoner euro, avrundade belopp	Tillgängliga potentiella belopp för överföringar enligt artikel 26 i förordningen om gemensamma bestämmelser för 2021–2027 (från december 2022) (*1)
BE	134,7
BG	363,4
CZ	910,2
DK	25,9
DE	865,9
EE	153,7
IE	59,9
EL	412,8
ES	1 769,4
FR	842,6
HR	435,4
IT	2 104,9
CY	45,2
LV	214,6
LT	305,1
LU	2,9
HU	1 086,4
MT	24,9
NL	64,9
AT	57,5
PL	3 609,0
PT	1 112,6
RO	1 461,0
SI	152,9
SK	617,9
FI	65,1
SE	96,3

Brexitjusteringsreserven

En medlemsstat får också överföra hela eller delar av sitt preliminära anslag enligt brexitjusteringsreserven till faciliteten för återhämtning och resiliens för att finansiera investeringar och reformer i sitt REPowerEU-kapitel, uteslutande till förmån för den berörda medlemsstaten. Inom ramen för brexitjusteringsreserven betalas 80 % av detta preliminära anslag ut till medlemsstaterna i form av förhandsfinansiering, uppdelat i tre trancher på 40 % (2021), 30 % (2022) och 30 % (2023). Det återstående beloppet av det preliminära anslaget ska betalas ut 2025 mot styrkande av tillräckliga stödberättigande utgifter.

Den årliga förhandsfinansieringen enligt brexitjusteringsreserven för åren 2022 och 2023 ska betalas ut i slutet av april. För att eventuella avsikter att överföra medel ska kunna beaktas före utbetalningen av förfinansieringen i samband med brexitjusteringsreserven för 2023 ska medlemsstaterna senast den 1 mars 2023 underrätta kommissionen om sin avsikt att överföra medel från brexitjusteringsreserven till faciliteten för återhämtning och resiliens. Detta bör göras i form av ett e-postmeddelande i enlighet med mallen i bilaga III. En sådan begäran bör innehålla en allmän förklaring av de gemensamma målen för både brexitjusteringsreserven och REPowerEU-kapitlet som visar att båda är inriktade på att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen. Medlemsstaterna förväntas inte tillhandahålla någon motivering för varje enskild åtgärd. När kommissionen har mottagit informationen kommer utbetalningen av förhandsfinansieringen för 2023 att skjutas upp.

Beroende på det belopp som medlemsstaten väljer att överföra till faciliteten för återhämtning och resiliens kommer ett av följande förfaranden att tillämpas:

—

Om det överförda beloppet är lägre än det återstående beloppet från det preliminära anslag som ännu inte har betalats ut inom ramen för brexitjusteringsreserven (som förhandsfinansiering) kommer överföringen att göras med de belopp enligt brexitjusteringsreserven som annars skulle ha betalats ut 2023 och 2025.

—

Om det överförda beloppet överstiger den del av det preliminära anslag enligt brexitjusteringsreserven som ännu inte har betalats ut, kommer de belopp som ännu inte har betalats ut enligt brexitjusteringsreserven att överföras först. Skillnaden kommer sedan att finansieras (helt eller delvis) genom de belopp som redan betalats ut 2021 och 2022 i form av förhandsfinansiering enligt brexitjusteringsreserven. Dessa måste först återkrävas från den berörda medlemsstaten. Medlemsstaterna kommer att ha möjlighet att ange om de föredrar att kommissionen i möjligaste mån avräknar ett sådant återkrav genom en minskning av eventuella lämpliga framtida betalningar, även inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens.

Tabell 3

Tilldelning inom ramen för brexitjusteringsreserven och den utbetalda förhandsfinansieringen enligt brexitjusteringsreserven

Miljoner euro, avrundade belopp	Anslag inom ramen för brexitjusteringsreserven	Förfinansiering enligt brexitjusteringsreserven
BE	386,6	211,8
BG	15,4	8,4
CZ	54,9
DK	275,0	150,7
DE	646,6	354,2
EE	6,6	3,6
IE	1 165,2	638,3
EL	38,6	21,2
ES	272,4	149,3
FR	735,6	403,0
HR	7,2	3,9
IT	146,8	80,4
CY	52,1	28,5
LV	10,9	6,0
LT	12,2	6,7
LU	128,5	70,4
HU	57,2	31,3
MT	44,3	24,3
NL	886,3	485,5
AT	27,7	15,2
PL	173,6	95,1
PT	81,4	44,6
RO	43,2	23,6
SI	5,3
SK	36,3	19,9
FI	23,2
SE	137,4	75,3
EU27	5 470,4

Begära ett lån från faciliteten för återhämtning och resiliens.

För att stödja nya reformer och investeringar som läggs fram i de ändrade planerna kan medlemsstaterna få finansiering enligt de mycket gynnsamma finansieringsvillkoren för lån från faciliteten för återhämtning och resiliens. Medlemsstaterna uppmuntras särskilt att förlita sig på denna finansieringskälla, som kommissionen kan bevilja fram till slutet av 2023, för att finansiera ytterligare reformer och investeringar. Sådana lån är särskilt lämpliga för att täcka de högre finansiella behoven i samband med genomförandet av de reformer och investeringar som behövs för att uppnå REPowerEU-målen.

Den sista dagen för medlemsstaterna att lämna in begäran om lån, inbegripet sådana som anslås enligt artikel 14.6 i RRF-förordningen, är den 31 augusti 2023, i enlighet med artikel 14.2 i RRF-förordningen. Medlemsstaterna bör, inom 30 dagar efter det att REPowerEU-förordningen har trätt i kraft, underrätta kommissionen om sin avsikt att begära ett lån genom en skrivelse enligt mallen i bilaga II. Denna skyldighet gäller även de medlemsstater som redan har tagit lån upp till det högsta belopp som anges i artikel 14.5 i RRF-förordningen (6,8 % av deras BNI) (5). Ett sådant meddelande bör om möjligt redan lämnas in tidigare och innehålla en uppgift om det lånestödbelopp som ska begäras samt en inledande förteckning över investeringar och reformer som ska stödjas med sådana lån. Detta syftar till att göra budgeten mer förutsägbar och ge medlemsstaterna ytterligare incitament att begära sådant lånestöd, samtidigt som principerna om likabehandling, solidaritet, proportionalitet och öppenhet tillämpas, utan att föregripa den tidsfrist som anges i artikel 14.2 i RRF-förordningen, nämligen den 31 augusti 2023.

På grundval av informationen från alla medlemsstater kommer kommissionen att utan onödigt dröjsmål överlämna en översikt till parlamentet och rådet över de avsikter som uttryckts och föreslå en väg framåt för fördelningen av tillgängliga resurser, bland annat med beaktande av de ansökande medlemsstaternas behov och de ansökningar om lånestöd som redan lämnats in eller planeras att lämnas in av andra medlemsstater. Om låneansökningarna överskrider de tillgängliga beloppen ska kommissionen, mot bakgrund av behovet av att säkerställa att planerna för återhämtning och resiliens utgör ett övergripande och tillräckligt balanserat svar på medlemsstaternas ekonomiska och sociala situation, beakta huruvida den ytterligare finansiering som begärs över taket på 6,8 % bidrar till REPowerEU-kapitlen eller inte.

I enlighet med artikel 14.1 i RRF-förordningen får lånestöd beviljas till och med den 31 december 2023. Alla låneavtal bör därför träda i kraft senast den 31 december 2023. Före detta datum bör kommissionen och de berörda medlemsstaterna underteckna låneavtalen och kommissionen bör erhålla de rättsliga utlåtanden som styrker att alla konstitutionella och rättsliga krav i samband med dessa avtals ikraftträdande har uppfyllts.

En begäran om lånestöd bör motiveras noggrant och bör särskilt omfatta följande:

—	En motivering till ökade finansiella behov.

—	En förteckning över ytterligare reformer och investeringar, med tillhörande delmål och mål.

—	Kostnadsberäkningar för den reviderade planen för återhämtning och resiliens.

Ökade finansiella behov kan bero på följande:

—	Ytterligare reformer och investeringar, särskilt för att ta itu med de landsspecifika rekommendationerna och utmaningar inom ramen för REPowerEU.

—

Den berörda medlemsstaten får sitt högsta ekonomiska bidrag minskat och flyttar således vissa av åtgärderna från icke återbetalningspliktigt stöd till lån, för att inte sänka den övergripande ambitionen i planen. Inga ytterligare reformer eller investeringar behövs för att motivera sådana låneansökningar.

—	Begäran om lån för att finansiera åtgärder i REPowerEU-kapitlet.

III. Förfinansiering

För att säkerställa att det ekonomiska stödet tidigareläggs och används för att reagera snabbare på den nuvarande energikrisen, kan medlemsstaterna begära en maximal förhandsfinansiering på upp till 20 % av den ytterligare finansiering som krävs för att finansiera åtgärderna i sina REPowerEU-kapitel. Denna nödvändiga ytterligare finansiering kan omfatta följande källor:

—	Nya inkomster från utsläppshandelssystemet, i enlighet med artikel 21a.

—	Överförda resurser från brexitjusteringsreserven, i enlighet med artikel 21b.

—	Överförda medel från de sammanhållningspolitiska programmen, i enlighet med artikel 7.

—	Lån från faciliteten för återhämtning och resiliens, i enlighet med artikel 14.

—	Ytterligare icke återbetalningspliktigt stöd, efter uppdateringen från juni 2022 i enlighet med artikel 18.

Förfinansieringen kommer att betalas ut i upp till två trancher. Den första betalningen ska göras inom två månader efter att kommissionen har antagit det rättsliga åtagande som avses i artikel 23 i RRF-förordningen och den andra inom tolv månader efter ikraftträdandet av rådets genomförandebeslut om godkännande av bedömningen av planen för återhämtning och resiliens inklusive ett REPowerEU-kapitel.

Betalningar som motsvarar förfinansieringen kommer att genomföras under förutsättning att det finns tillgängliga medel, särskilt tillgången till medel från NextGenerationEU-kontot, den faktiska förhandsöverföringen av medel från program för delad förvaltning och de anslag som godkänts i EU:s årliga budget samt inkomsterna enligt artikel 21a. Var och en av de båda trancherna av förhandsfinansiering för medel som överförts enligt artikel 26 i förordningen om gemensamma bestämmelser får sammantaget inte överstiga 1 miljard euro för alla medlemsstater. Förhandsfinansieringen kommer att betalas ut efter det att alla ansökningar från medlemsstaterna har bedömts och vid behov fördelas proportionellt, för att det totala taket på 1 miljard euro ska kunna iakttas. Det ekonomiska bidraget och, i tillämpliga fall, det lånestöd som ska betalas kommer att justeras proportionellt för att ta hänsyn till denna ytterligare förfinansiering för REPowerEU-kapitlen.

IV. Ändring av planen för att ta hänsyn till uppdateringen av det nya högsta ekonomiska bidraget

Enligt artikel 18.2 i RRF-förordningen får medlemsstaterna uppdatera sina planer för återhämtning och resiliens för att ta hänsyn till det uppdaterade högsta ekonomiska bidraget efter den beräkning som avses i artikel 11.2. Kommissionen offentliggjorde uppdateringen av det högsta ekonomiska bidraget för alla medlemsstater den 30 juni 2022 (6).

Det är viktigt att notera att de ändrade planerna för återhämtning och resiliens bör vara lika ambitiösa som de ursprungliga planerna (eller sträva efter att höja ambitionsnivån) och fortsätta att uppfylla alla bedömningskriterier i RRF-förordningen. I synnerhet måste medlemsstaterna fortsätta att på ett effektivt sätt ta itu med alla eller en betydande del av de utmaningar som identifierats i de relevanta landsspecifika rekommendationerna samt prioriteringarna i samband med den gröna och den digitala omställningen.

Enligt artikel 18.2 i RRF-förordningen kan medlemsstaterna föreslå att åtgärder och deras delmål och mål anpassas så att de beaktas vid justeringen av det högsta ekonomiska bidraget. Vid bedömningen av dessa förändringar (i förekommande fall jämfört med artikel 14 för ytterligare åtgärder kopplade till lånestödet) kommer kommissionen att beakta följande:

—	Huruvida medlemsstaten har visat att det finns ett samband mellan de föreslagna ändringarna och ändringen av det högsta ekonomiska bidraget.

—	De övergripande effekterna av alla föreslagna ändringar i den reviderade planen för återhämtning och resiliens, inbegripet nya och utvidgade åtgärder i REPowerEU-kapitlen, mot bakgrund av alla bedömningskriterier som planen måste uppfylla.

Uppdateringen av planerna för återhämtning och resiliens för att ta hänsyn till det uppdaterade högsta finansiella bidraget enligt artikel 18.2 i RRF-förordningen kan endast göras en gång samt före utgången av 2023. För att återspegla uppdateringen av det högsta ekonomiska bidraget och göra rättsliga åtaganden för ett belopp motsvarande 30 % av det ekonomiska bidrag som beräknats enligt bilaga III till RRF-förordningen, bör finansieringsavtalet ändras under 2023. För att optimera förfarandet uppmanas medlemsstaterna starkt att senast den 30 april 2023 lämna in en enda ändrad plan som innehåller både ändringarna enligt artikel 18.2 och införandet av REPowerEU-kapitlet.

Följande är exempel på typer av ändringar som skulle kunna föreslås enligt artikel 18.2 och mot bakgrund av ovanstående överväganden:

—	Öka lånestödet eller överföringarna för att kompensera för en minskning av det ekonomiska bidraget.

—	Öka eller minska målen, eller en enhetlig uppsättning mål, tillsammans med en proportionell förändring av den uppskattade kostnaden för de berörda åtgärderna.

—	Lägga till eller stryka åtgärder i samband med ändringen av det ekonomiska bidraget.

—	Ändra tidsplanen för delmål och mål eller anpassa beskrivningarna av den åtgärd och det delmål/mål som ändringen av det ekonomiska bidraget påverkar.

Medlemsstaterna kan också föreslå ändringar av delmål och mål i flera sammankopplade åtgärder för att beakta justeringen av det ekonomiska bidraget, till exempel genom att rationalisera flera små, relaterade åtgärder till en enda. I sådana fall skulle medlemsstaten behöva ersätta särskilda delmål och mål och på motsvarande sätt lägga till eller öka ambitionen för andra delmål och mål, förutsatt att de totala beräknade kostnaderna för planen motsvarar eller överskrider det uppdaterade ekonomiska bidraget, och medlemsstaten styrker sambandet mellan ändringen av tilldelningen och de föreslagna ändringarna av planen. En minskning eller ändring av det ekonomiska bidraget kan övervägas när den motiverar en minskning av ambitionsnivån och den uppskattade kostnaden för vissa av åtgärderna i en del, samtidigt som de beräknade kostnaderna och ambitionsnivån ökar för andra delar.

Justering nedåt

Även om medlemsstaters slutliga högsta ekonomiska bidrag har minskat uppmuntras de att fortsätta att genomföra sina planer för återhämtning och resiliens med hjälp av alternativa finansieringskällor. Inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens är sådana lån enligt artikel 14 ett viktigt alternativ, liksom överföringar från andra EU-fonder eller användning av nationella källor. Medlemsstaterna kan också, i enlighet med artikel 21c.2, kompensera för en minskning av det högsta ekonomiska bidraget med hjälp av ytterligare finansiering av REPowerEU-kapitlet genom inkluderande av befintliga stödberättigande åtgärder i sina REPowerEU-kapitel, upp till de beräknade kostnader som motsvarar minskningen av det högsta ekonomiska bidraget, i enlighet med artikel 11.2. En sådan minskning ska beräknas genom att skillnaden jämförs mellan det högsta ekonomiska bidraget baserat på prognosen för BNP för 2020 och 2021 (minus administrativa utgifter) och det slutliga högsta ekonomiska bidrag som kommissionen offentliggjort efter att de slutliga uppgifterna om BNP offentliggjorts (minus administrativa kostnader). För att beräkna de uppskattade kostnaderna kommer kommissionen i praktiken att använda de uppskattade kostnaderna för delar av åtgärder som redan ingår i de antagna genomförandebesluten från rådet som skulle överföras till REPowerEU-kapitlet (utom för nya åtgärder, där det behövs nya kostnadsuppskattningar).

Justering uppåt

Medlemsstater vars högsta ekonomiskt bidrag ökar efter uppdateringen kan utnyttja de ytterligare medel som finns tillgängliga genom att föreslå relevanta reformer och investeringar eller utöka de som redan planerats. De uppmuntras starkt att fullt ut anslå de ytterligare inkomsterna till REPowerEU-målen, med beaktande av de landsspecifika rekommendationerna för 2022 och, i tillämpliga fall, för 2023. För att fullt ut dra nytta av det ökade högsta ekonomiska bidraget bör de uppskattade kostnaderna för deras ändrade planer minst motsvara det uppdaterade högsta ekonomiska bidraget.

Medlemsstater med ett högre högsta ekonomiskt bidrag kan tillämpa artikel 18 i RRF-förordningen för att ansöka om ändringar av befintliga åtgärder, förutsatt att de motiverade ändringarna är nödvändiga för att möjliggöra införandet av nya eller utvidgade åtgärder, särskilt de som anges i REPowerEU-kapitlen.

V. Ändring eller ersättning av planen eftersom planen eller en del av den inte längre kan uppnås på grund av objektiva omständigheter

Enligt artikel 21 i RRF-förordningen har medlemsstaterna möjlighet att begära en ändring av sina planer om en eller flera delmål och mål i deras plan för återhämtning och resiliens inte längre kan uppnås på grund av objektiva omständigheter. Den ändrade planen kommer emellertid fortfarande att behöva ta i tu med alla eller en betydande del av de relevanta landsspecifika rekommendationerna samt alla övriga bedömningskriterier som anges i RRF-förordningen.

Rysslands aggression mot Ukraina har drastiskt påverkat priserna på energi och byggnadsmaterial. Den sätter också ytterligare press på de globala leveranskedjorna. Allvaret i denna utveckling kunde inte ha förutsetts vid den tidpunkt då faciliteten inrättades, eller vid den tidpunkt då de flesta medlemsstaterna lämnade in sina planer för återhämtning och resiliens. Denna utveckling kan ha en direkt inverkan på genomförandet av vissa investeringar som ingår i planerna och kan åberopas som sådana objektiva omständigheter som ligger till grund för en begäran enligt artikel 21.

Objektiva omständigheter kan göra att en åtgärd inte längre kan uppnås med den uppskattade kostnadsnivån eller effektiviteten eller medföra att ett bättre alternativ identifieras som är mer gynnsamt för att uppnå samma mål i RRF-förordningen eller de elva bedömningskriterierna. I sådana fall måste medlemsstaten lägga fram de objektiva faktorer som ligger till grund för den oväntade ineffektivitet som ett genomförande av den ursprungliga åtgärden såsom ursprungligen planerat skulle medföra och visa att det föreslagna alternativet är bättre lämpat för att uppnå åtgärdens avsedda mål. Medlemsstaten kan till exempel lägga fram bevis för att den alternativa åtgärden är mer kostnadseffektiv eller mer gynnsam när det gäller att uppnå reformens eller investeringens politiska mål.

Med tanke på hur viktiga REPowerEU-målen är för att ta itu med de nuvarande utmaningarna anges det uttryckligen i den ändrade RRF-förordningen att även en potentiell konflikt mellan en befintlig åtgärd som fastställs i rådets genomförandebeslut och REPowerEU-målen kan åberopas som objektiva omständigheter enligt artikel 21. Kommissionen kommer att bedöma från fall till fall om en medlemsstat har styrkt objektivt kontrollerbara fakta i detta avseende.

När medlemsstaterna åberopar artikel 21 för att ändra planen är de ansvariga för att tillhandahålla en lämplig motivering för att stödja de föreslagna ändringarna och kan välja vilken typ av bevisning och information som de vill lägga fram till stöd för sitt resonemang. Ändringarnas typ och art samt de objektiva omständigheter som åberopas kommer att avgöra hur mycket information som behöver tillhandahållas. Medlemsstaterna behöver till exempel inte tillhandahålla bevisning för omständigheter som är allmänt kända (t.ex. brister i leveranskedjor), men bör tillhandahålla särskild information om hur dessa händelser påverkar åtgärderna och de konkreta delmålen och målen.

Följande scenarier kan tjäna som exempel på vilka typer av ändringar som kan göras enligt artikel 21 och vilken typ av information som medlemsstaterna behöver lämna in: (7)

—

En medlemsstat föreslår att ett mål ändras i förhållande till antalet byggnader eller den golvyta som ska renoveras på grund av en betydande prisökning på byggnadsmaterial. Till stöd för sin begäran tillhandahåller den information om inflationen i byggsektorn i sin ekonomi och anpassar antingen sitt mål i proportion till de ökade kostnaderna, stryker åtgärden eller begär ytterligare finansiering för att täcka de ökade beräknade kostnaderna (i samtliga fall tillhandahåller den nödvändig kostnadsbevisning).

—

En medlemsstat föreslår att en investering som avser upphandling av en superdator stryks på grund av brister i leveranskedjan för halvledare. Begäran åtföljs av en kortfattad översikt över myndigheternas försök att anskaffa den relevanta produkten och, i förekommande fall, bevisning för att anbudsförfarandet inte har lett till något resultat.

—	En medlemsstat föreslår att villkoren för ett delmål som hänför sig till utbyte av värmepannor i hushåll ändras i syfte att undanta gaspannor från stöd, eftersom upphandlingen av dem strider mot REPowerEU-målen, vilka enligt REPowerEU-förordningen utgör objektiva omständigheter.

—

En medlemsstat identifierar ett betydligt mer kostnadseffektivt sätt att bygga ett transportnav och vill ändra de relevanta tekniska specifikationerna i motsvarande delmål. Denna begäran åtföljs av en anteckning som förklarar vilken typ av analys som gjordes för att fastställa att den nya metoden skulle vara mer kostnadseffektiv och samtidigt medföra samma övergripande resultat.

—

En medlemsstat skulle vilja ändra egenskaperna från ett vattenkraftverk, eftersom det skulle kunna ge en betydligt bättre energiproduktion, trots något högre kostnader. Medlemsstaten tillhandahåller en kort analys av hur de nya egenskaperna skulle förbättra vattenkraftverkets sammanlagda prestanda samt en uppdaterad kostnadsuppskattning för åtgärden.

De föreslagna ändringarna bör inte minska den övergripande ambitionsnivån i planerna för återhämtning och resiliens, säkerställa att planerna fortfarande uppfyller de landsspecifika rekommendationerna och inte leda till att genomförandet senareläggs till de sista åren av faciliteten för återhämtning och resiliens. Dessutom bör de åtgärder som ersätter dem som anses omöjliga att uppnå i möjligaste mån bidra till REPowerEU-målen (t.ex. en övergång från gaspannor till värmepumpar).

Fall	Rättslig grund
Ett REPowerEU-kapitel införs i planen för återhämtning och resiliens	Artikel 21c
En justering av åtgärderna i planen för återhämtning och resiliens efter uppdateringen av det högsta ekonomiska bidraget	Artikel 18.2
En ändring av åtgärderna i planen för återhämtning och resiliens på grund av objektiva omständigheter som gör att dessa åtgärder inte längre kan uppnås	Artikel 21
Åtgärder läggs till i planen för återhämtning och resiliens för att ta upp ytterligare lån från faciliteten för återhämtning och resiliens	Artikel 14
En kombination av något av ovanstående scenarier	Artiklarna 14, 18.2, 21 eller 21c

DEL II:

VÄGLEDNING OM UTARBETANDE OCH PRESENTATION AV TILLÄGG

I detta avsnitt ges övergripande vägledning om utarbetandet och presentationen av ett tillägg till en plan för återhämtning och resiliens, inbegripet utarbetandet av REPowerEU-kapitlet. I denna del används termen ”ändring” för att täcka alla ändringar av planen för återhämtning och resiliens, oberoende av den rättsliga grunden. När medlemsstaterna ändrar sina planer bör de tillhandahålla belägg rörande de bedömningskriterier som fastställs i RRF-förordningen samt uppdaterad information som avses i artiklarna 18 och 21c i RRF-förordningen.

Omfattningen av den nya information som lämnas bör stå i proportion till de ändringar som föreslås i tillägget. Om de föreslagna ändringarna inte påverkar ett visst avsnitt behöver den motsvarande delen av mallen inte fyllas i. Inlämningen av REPowerEU-kapitlet ska göras i form av en ytterligare del för dessa särskilda reformer och investeringar. Det finns inte något behov av att omstrukturera den redan antagna planen, och eventuella upprepningar bör undvikas.

Del II är indelad i två huvudavsnitt: Vägledning om utarbetandet av REPowerEU-kapitlen samt vägledning om den information som ska lämnas som en del av den allmänna ändringen av planerna för återhämtning och resiliens.

I. REPowerEU- kapitlet

1. Reformer och investeringar

Åtgärderna i REPowerEU-kapitlen ska antingen utgöra nya reformer och investeringar som påbörjats från och med den 1 februari 2022 eller den utökade delen av reformer och investeringar som ingår i de genomförandebeslut från rådet som redan antagits (med ett startdatum från och med den 1 februari 2020). I det senare fallet ska endast den utökade delen av den befintliga åtgärden ingå i REPowerEU-kapitlet. Medlemsstater vars högsta ekonomiska bidrag har minskats, i enlighet med artikel 11.2, får också inkludera åtgärder i redan antagna genomförandebeslut från rådet utan att de har utökats, upp till de beräknade kostnader som motsvarar minskningen av det högsta ekonomiska bidraget. I praktiken innebär detta att REPowerEU-kapitlet i dessa fall innehåller delar av åtgärder som ingår i tidigare antagna genomförandebeslut från rådet, vars totala kostnader är lägre eller lika höga som minskningen av det högsta ekonomiska bidraget.

En utvidgad åtgärd bör innebära en väsentlig förbättring av ambitionsnivån för den ursprungliga åtgärden. Detta bör återspeglas i utformningen av eller nivån på motsvarande delmål och mål. En medlemsstat skulle till exempel kunna behålla en åtgärd i en befintlig del av planen för återhämtning och resiliens, men avsevärt höja målet i REPowerEU-kapitlet för att dra nytta av den nyligen tillgängliga finansieringen. Till exempel skulle en kapacitetsökning för elproduktion från förnybara energikällor från 1 000 MW till 1 300 MW presenteras som en ökning på 300 MW. En ökning av antalet renoverade byggnader (med energibesparingar över 30 %) från 20 000 till 30 000 bostäder skulle betraktas som en utökning av åtgärden med 10 000 bostäder.

Det bör erinras om att reformerna och investeringarna också bör bidra till att effektivt ta itu med alla eller en betydande del av de utmaningar som fastställts i de relevanta landsspecifika rekommendationerna, inbegripet de landsspecifika rekommendationer som rådet antagit under planeringsterminens cykler för 2022, 2023 och i efterföljande cykler, innan en medlemsstat lämnar in sin reviderade plan för återhämtning och resiliens. I de landsspecifika rekommendationerna för 2022 hänvisas bland annat till de energiutmaningar som medlemsstaterna står inför. Planer för återhämtning och resiliens, inklusive de med ett REPowerEU-kapitel, som inte uppfyller bedömningskriterierna på ett tillfredsställande sätt kan inte bli föremål för en positiv bedömning och ingen ytterligare finansiering kan göras tillgänglig.

Med tanke på de brådskande utmaningar som EU står inför och den komprimerade tidsplanen för slutförandet av åtgärder inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens (där de sista delmålen/målen ska vara slutförda senast augusti 2026) uppmanas medlemsstaterna att i så stor utsträckning som möjligt bygga vidare på de åtgärder som redan ingår i de antagna genomförandebesluten från rådet för att snabbt bidra till REPowerEU-målen.

2. Exempel på åtgärder som kan ingå i REPowerEU-kapitlen

(a) Förbättra energiinfrastrukturen och energianläggningarna för att tillgodose omedelbara försörjningsbehov för gas, inbegripet flytande naturgas, särskilt för att möjliggöra diversifiering av försörjningen i hela unionens intresse

Detta mål gäller energiinfrastruktur och anläggningar som gör det möjligt att diversifiera medlemsstaternas gasförsörjning för att tillgodose omedelbara försörjningsbehov utan att äventyra EU:s långsiktiga energi- och klimatmål. Detta omfattar terminaler för flytande naturgas, såsom flytande enheter för lagring och återförgasning, gasledningar samt andra gasnätskomponenter såsom mätstationer, kompressorstationer eller gaslagring.

Dessutom får åtgärder som hänför sig till oljeinfrastruktur och anläggningar som är nödvändiga för att tillgodose omedelbara försörjningsbehov endast inkluderas i REPowerEU-kapitlet av medlemsstater som är särskilt beroende av rysk råolja på grund av sitt geografiska läge och som har beviljats ett exceptionellt tillfälligt undantag från de förbud som anges i artikel 3m punkterna 1 och 2 i förordning (EU) nr 833/2014.

För de berörda medlemsstaterna bör investeringarna i gasinfrastruktur och oljeinfrastruktur i möjligaste mån anpassas till resultaten av bedömningen av ytterligare energiinfrastrukturbehov i enlighet med kommissionens meddelande om REPowerEU av den 8 mars 2022 och diskussionerna med medlemsstaterna i de regionala högnivågrupper som arbetar inom ramen för TEN-E-politiken, vars resultat har återspeglats i bilaga III till REPowerEU-planen av den 18 maj 2022.

På grund av detta fokus på omedelbara försörjningsbehov, och förutsatt att kommissionen gör en positiv bedömning, kommer åtgärder för att förbättra energiinfrastruktur och energianläggningar som är nödvändiga för att tillgodose behovet av en trygg energiförsörjning att kunna omfattas av ett undantag från principen om att inte orsaka betydande skada. I detta syfte måste medlemsstaterna lämna relevanta uppgifter för att motivera att de är berättigade att åberopa detta undantag (se punkt B) nedan).

När det gäller åtgärder som bidrar till en trygg energiförsörjning uppmanas medlemsstaterna också att uppmärksamma cybersäkerhetsdimensionen från projekt för att i största möjliga utsträckning minimera potentiella risker för avbrott i energiförsörjningen.

(b) Öka energieffektiviteten i byggnader och kritisk energiinfrastruktur, fasa ut användningen av fossila bränslen i industrin, öka produktionen och användningen av hållbar biometan, förnybar eller fossilfri vätgas och öka andelen samt påskynda användningen av förnybar energi

Detta omfattar åtgärder såsom energieffektivitetsrenoveringar av byggnader, inbegripet åtgärder för att förbättra energieffektiviteten eller integrera förnybara energikällor, eller minska koldioxidutsläppen från uppvärmnings- och kylsystem, eller energieffektivitetsåtgärder i effektiva fjärrvärme- och fjärrkylsystem, eller kostnadseffektiva förbättringar av energieffektiviteten för företag, nämligen åtgärder för att genomföra rekommendationer från energibesiktningar. Sådana åtgärder skulle minska beroendet av fossila bränslen och stödja utbyggnaden av förnybar energi. Målet skulle till exempel kunna uppnås genom följande åtgärder:

—	Tillhandahålla stöd till renovering och teknik som förbättrar byggnaders energiprestanda, till exempel med i genomsnitt minst 30 % (med prioritering av byggnader med sämst prestanda och låginkomsthushåll).

—	Minska koldioxidutsläpp genom effektivisering av värme- och kylsystem, exempelvis genom värmepumpar (inklusive hybridvärmepumpar), höggradigt energieffektiv och förnybar fjärrvärme och fjärrkyla, solceller, energilagring av förnybar energi som produceras på plats, smarta termostater osv.

—

Använda specifika finansiella instrument eller bidra till InvestEU-garantin för att stödja investeringar i energirenoveringar av byggnader (såsom eftermonteringslösningar i bostadshus och byggnader som inte är avsedda för bostäder med sämsta prestanda, minskade koldioxidutsläpp från uppvärmningssystem och installation av förnybara energikällor på plats).

—	Inrätta nationella eller regionala anläggningar för tekniskt stöd som stöder utvecklingen av ett stort antal ekonomiskt sunda projekt för energieffektivitet och byggnadsrenovering som lockar privata investerare.

—	Inrätta eller stärka befintliga nationella energieffektivitetsfonder med särskilda finansiella instrument för energieffektivisering och byggnadsrenovering.

—	Uppdatera bygg- och byggnadsrelaterad lagstiftning så att det krävs att nya byggprojekt och renoveringar blir mer energieffektiva.

—	Lagstiftningsåtgärder med krav på obligatorisk installation av smarta energimätare i byggnader.

2)	Målet att fasa ut fossila bränslen i industrin behandlas närmare i rutan nedan.

Målet att stödja utbyggnaden av hållbar biometan och vätgas hänför sig till investeringar för att öka produktionskapaciteten och användningen av hållbar biometan (inklusive anslutningar för att möjliggöra blandning i gasinfrastrukturen) och öka produktionskapaciteten för förnybar vätgas (8) (inklusive ökning av motsvarande produktionskapacitet för förnybar energi som behövs för produktion av förnybar vätgas). Målen gäller också investeringar i fossilfri vätgas (9) och särskild vätgasinfrastruktur, bland annat rörledningar, lagringsanläggningar och hamnterminaler.

Motsvarande reformer skulle kunna bestå av incitament för investeringar i produktion eller användning av hållbar biometan och biogas (kvoter, kontrakt avseende prisskillnader) eller reformer för att utforma en lämplig rättslig ram och regelsystem för produktion, användning, transport och lagring av förnybar eller fossilfri vätgas, med fokus på sektorer där det är svårt att fasa ut fossila bränslen, i enlighet med EU:s vätgasstrategi.

Målet att öka andelen och påskynda utbyggnaden av förnybar energi omfattar åtgärder för att öka produktionskapaciteten för förnybar energi, förstärka eller uppgradera det nät som behövs för att integrera förnybara energikällor och den respektive lagringen samt reformer som påskyndar tillståndsförfarandena för projekt för förnybar energi, inklusive deras anslutning till nätet.

Reformerna bör syfta till att förenkla och påskynda tillståndsgivningen för projekt för förnybar energi, till exempel genom digitalisering av förfaranden eller införande av en enda kontaktpunkt för miljötillstånd, eller till att förbättra (fysisk) planering, inbegripet fastställande av områden som är särskilt lämpliga för utveckling av förnybar energi. Reformerna bör åtföljas av nödvändig kompetensutveckling och förstärkning av den administrativa personalen för att hantera påskyndandet och ett ökat antal tillståndsansökningar samt andra åtgärder för att förbättra den administrativa kapaciteten, såsom bättre verktyg och effektiviserade arbetsflöden.

Särskilt när det gäller uppvärmningssektorn kan målet uppnås på följande sätt:

—

Särskilda finansiella instrument eller annat stöd, bidragsbaserade eller skattemässiga incitament för investeringar i mycket energieffektiv förnybar värme och fjärrvärme, inklusive incitament för konsumenterna att installera värmepumpar och solvärmeenheter, eller ansluta sig till effektiv modern förnybar och spillvärmebaserad fjärrvärme och fjärrkyla.

—	Planerade system för att ersätta fossila uppvärmningssystem med förnybar teknik (förnybar värme, fjärrvärme baserad på förnybar energi, användning av industriella spillvärme- och kylnät).

—	Modernisering av fjärrvärmesystem för att ersätta fossila bränslen med värmepumpar eller förnybara energikällor, optimering av driftstemperaturer, minskning av värmeförluster i fjärrnätet, uppgradering av delstationer, tillämpning av smart kontroll, ökning av värmelagringsalternativ.

(ba) Bekämpa energifattigdom

I linje med principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter kan REPowerEU-kapitlen också innehålla åtgärder för att strukturellt ta itu med de bakomliggande orsakerna till energifattigdom genom långsiktiga investeringar och reformer, bland annat i fråga om energieffektivitet, åtgärder för renovering av byggnader samt konsumentskydd och åtgärder för att öka konsumenternas inflytande. Sådana reformer och investeringar bör ge tillräckligt ekonomiskt stöd för att strukturellt minska energiefterfrågan för låginkomsthushåll (upp till 100 % av kostnaderna) och utsatta företag, däribland mikroföretag, små och medelstora företag och företag i energiintensiva industrier, som har allvarliga svårigheter på grund av höga energiräkningar.

Åtgärder som kan uppfylla dessa mål omfattar bland annat följande (10):

—	Ekonomiskt stöd till energieffektiviseringssystem, inbegripet genom särskilda finansieringsinstrument.

—	System för att minska efterfrågan på el för hushåll och företag, inklusive små och medelstora företag som har svårigheter på grund av höga elräkningar.

—	Finansiella tilläggsbelopp till andra system i planerna för återhämtning och resiliens för att öka stödnivån till utsatta hushåll, t.ex. för energieffektivitetsrenoveringar.

—	System som subventionerar energirenovering eller installation av uppvärmningslösningar.

—	Stödjande och främjande av energisamarbeten.

—	Energiutbildningsprogram för allmänheten för att öka medvetenheten om energihushållning, särskilt inriktade på mönster och konsumenter med hög energiförbrukning.

—	Inrättande av gemensamma kontaktpunkter som tillhandahåller praktisk rådgivning och stöd (som inte enbart är begränsat till information) om möjligheter att renovera byggnader, energicertifikat och rekommendationer genom energibesiktningar.

—	Reformer som tar hänsyn till energieffektivitetsnivån i samband med fastställandet av hyran för bostäder och kommersiella lokaler.

bb) Uppmuntra minskad efterfrågan på energi

Målet att uppmuntra minskad efterfrågan på energi gäller åtgärder som är inriktade på produktionsprocesser/tillhandahållande av tjänster från företag och är kopplat till de frågor som beskrivs i det särskilda avsnittet nedan (Stärka Europas industriella bas). Ett exempel där relevanta energikostnader kombineras med strukturåtgärder skulle kunna vara en tillfällig ekonomisk kompensation för produktionsförluster till följd av en kortsiktig minskning av efterfrågan på el åtföljt av kravet på investeringar med långvariga effekter som uppfyller REPowerEU-målen (t.ex. en minskning av växthusgasintensiteten i företagets produktion (11) till mitten av 2026, exempelvis genom en övergång till förnybar energi eller energibesparande åtgärder).

Investeringarna för minskad efterfrågan på energi skulle också kunna kompletteras med reformer som ger rättsliga incitament till långvariga förbättringar av energieffektiviteten, nämligen

—	inrättande av gemensamma kontaktpunkter som tillhandahåller rådgivning och stöd (som inte enbart är begränsat till information) om möjligheter att renovera byggnader, energicertifikat och rekommendationer genom energibesiktningar och

—	system som stimulerar energirenovering av byggnader eller installation av uppvärmningslösningar enligt led b punkt 1.

(c) Åtgärda interna och gränsöverskridande flaskhalsar vid energiöverföring och energidistribution, stödja lagring av el och påskynda integrationen av förnybara energikällor samt stödja utsläppsfria transporter och dess infrastruktur, inbegripet järnvägar.

Exempel på åtgärder kopplade till överföring, distribution och lagring av energi omfattar följande:

—	Anläggningar för ellagring, särskilt för att stödja utbyggnaden av förnybara resurser och/eller för att minimera överbelastningar.

—	Utveckling av nationella distributions- och överföringsnät för el, särskilt för att ta itu med flaskhalsar och främja ytterligare integrering av förnybara energikällor.

—	Byggande av elsammanlänkningar.

—	Reformer av tariffer och underlättande av nätanslutningsprojekt.

—	Reformer för att öka flexibiliteten inom energisystemet.

—	Upprätta transparenta tidsplaner för uppdateringar av distributions- och överföringsnät och auktioner för förnybar energi.

Exempel på åtgärder kopplade till utsläppsfria transporter omfattar investeringar eller reformer för införande av

—	nollutsläppsfordon i form av rent elektriska eller vätgasbaserade fordon med bränsleceller och utsläppsfria fartyg/luftfartyg,

—	förnyelse av utsläppsfria transporttillgångar och eftermontering till utsläppsfria transporttillgångar och infrastruktur för utsläppsfria fordon och fartyg/luftfartyg,

—	rullande materiel med nollutsläpp för järnväg samt järnvägsinfrastruktur och tillhörande delsystem för rullande materiel med nollutsläpp, platser för elektrisk laddning, uppgraderingar av anslutningar till elnätet, tankningsstationer för väte eller elektriska vägsystem,

—

reformer av regelverket för att främja eftermontering av små förbränningsmotorer i elfordon genom att påskynda förfarandet för typgodkännande av eftermontering, tillhandahålla incitament till industrin för eftermontering och konsumenterna (skatteincitament, förmånliga lån eller subventioner för direktinvesteringar) samt utveckla informationskampanjer,

—	investeringar i produktion av flygbränslen från förnybar vätgas och reformer för att stimulera produktionen.

(d) Stödja målen i leden a, b, ba, bb och c genom en påskyndad omskolning för att öka arbetskraftens gröna kompetens och tillhörande digital kompentens samt stöd till värdekedjorna för material och tekniker av avgörande betydelse för den gröna omställningen.

När det gäller grön kompetens och tillhörande digital kompetens bidrar detta mål till att utrusta arbetskraften med de färdigheter och den kompetens som krävs för att uppnå energi- och klimatmålen, särskilt för industrisektorer som är viktiga för omställningen till nettonoll. Åtgärderna kan till exempel omfatta följande:

—	Kompetenshöjning och omskolning av arbetskraften genom utbildning, prognostiseringsverktyg, bland annat genom att särskilt fokusera på underrepresenterade grupper.

—	System för lärlingsplatser, praktikplatser och jobbskuggning, även i partnerskap med relevanta företag.

—	Anpassning av utbildningsplaner och tillhandahållande av motsvarande utbildnings- och yrkesvägledning.

—	Incitament för att höja den befintliga arbetskraftens kompetens och utbilda kvalificerad arbetskraft inom sektorn för förnybar energi och byggsektorn.

När det gäller stöd till värdekedjor för råvaror och teknik av avgörande betydelse för den gröna omställningen, särskilt industriteknik för nollutsläpp, kan detta mål hanteras genom åtgärder som stärker unionens tekniska kapacitet och produktionskapacitet för material och komponenter för ren teknik för att öka motståndskraften och suveräniteten från EU:s strategiska värdekedjor, bland annat genom att stärka den cirkulära ekonomin (se den särskilda rutan nedan).

Stärka Europas industriella bas mot bakgrund av de höga energipriserna

I sina slutsatser av den 15 december 2022 betonade Europeiska rådet vikten av att skydda Europas ekonomiska, industriella och tekniska bas mot bakgrund av de höga energipriserna och den ökade globala konkurrensen. För att hantera dessa utmaningar och förbättra Europas ekonomiska motståndskraft och konkurrenskraft har Europeiska rådet efterlyst samordnade åtgärder som innebär att alla relevanta nationella verktyg och EU-verktyg mobiliseras.

I REPowerEU-förordningen erkänns industrins roll när det gäller att driva på EU:s omställning bort från beroendet av fossila bränslen och mot en mer diversifierad och förnybar energiförsörjning. För det första står tillverkningsindustrin för den största andelen av EU:s växthusgasutsläpp (22 %), och därför är en snabb utfasning av fossila bränslen i industriprocesser en viktig faktor för att uppnå både klimat- och REPowerEU-målen. Vidare är det viktigt att EU har en stark och innovativ bas för tillverkning, industri och teknik i viktiga värdekedjor för ren teknik för att säkerställa att EU inte blir alltför beroende av tredjeländer vad gäller utrustning, komponenter och material som är nödvändiga för en nettonollekonomi, vid övergången från fossila bränslen till förnybara bränslen.

I detta sammanhang uppmuntras medlemsstaterna, inom ramen för sin övergripande avvägning mellan REPowerEU-målen, att föreslå åtgärder och investeringar i sina REPowerEU-kapitel som skulle stödja EU-industrins övergång till koldioxidfri eller koldioxidsnål teknik på vägen mot nettonoll. Dessa åtgärder ska bevara den nuvarande och framtida konkurrenskraften hos EU:s viktiga industrier för ren teknik, stödja utbyggnaden av deras produktions- och innovationskapacitet, även inom viktiga segment av deras leveranskedjor och, mer allmänt, bevara EU:s globala attraktionskraft som en plats för investeringar i strategiska industrier för ren teknik. Sådant investeringsstöd (t.ex. skattelättnader eller andra former av stöd) bör kombineras med ytterligare reformer som förstärker det ekonomiska stödets effekter.

Det ska vidare erinras om att medlemsstaterna kan finansiera investeringar i långfristiga tillgångar samt under särskilda omständigheter vissa av de tillfälliga driftskostnader som är kopplade till dessa projekt (både i befintliga planer för återhämtning och resiliens och i REPowerEU-kapitel). För att kunna erhålla stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens bör dessa driftskostnader utgöra en integrerad del av den reform/investering som bidrar till att uppfylla facilitetens bedömningskriterier och vara begränsade till och stå i proportion till investeringens planerade långsiktiga resultat (se t.ex. praktiska exempel nedan som skulle kunna vara lämpliga för att hantera de utmaningar som identifierats av medlemsstaterna). Nedan följer några illustrativa exempel på typer av åtgärder som medlemsstaterna skulle kunna överväga att inkludera i REPowerEU-kapitlen, vilka är kopplade till REPowerEU-målen.

Artikel 21c.3 b – fasa ut fossila bränslen i industrin och öka andelen samt påskynda utbyggnaden av förnybar energi

—

Investeringar i koldioxidsnål ståltillverkning, till exempel utbyte av masugnsbaserade produktionsprocesser med utsläppsfria eller utsläppssnåla produktionsprocesser baserade på elektrifiering eller vätgas. Detta projekt skulle också kunna omfatta produktion av förnybar vätgas och täcka driftskostnader i samband med denna investering. En åtföljande reform skulle kunna bestå av skattelättnader för FoI för ny banbrytande teknik med nollutsläpp.

—	Stöd för tillverkning av komponenter till vindturbiner (blad, plattformar, turbiner, kablar). Detta skulle kunna kombineras med en reform som fastställer ett bindande nationellt mål för vindkraftförsörjningen och en mer förutsägbar planering av utvecklingen av vindkraft och auktioner.

—

Stöd till tillverkning av komponenter till solcellssystem (polykisel, tackor och plattor, celler, moduler, uppfinnare) inklusive kapitalutgifter. Detta skulle kunna kombineras med en reform som inför obligatorisk användning av solpaneler på tak från stora byggnader över en viss yta (t.ex. kontor, stormarknader, lager, parkeringsplatser) eller en obligatorisk utbyggnad av vertikala dubbelriktade solpaneler vid motorvägar.

Artikel 21c.3 d – uppmuntra minskad efterfrågan på energi

—

Program som subventionerar inköp och installation av värmepumpar, inklusive industriella värmepumpar. Finansieringen skulle också kunna omfatta delar med koppling till främjandet av subventioner och informationskampanjer för små och medelstora företag om energibesiktningar. En reform som kompletterar investeringen skulle kunna innebära fastställandet av ett utfasningsdatum för uppvärmning med fossila bränslen i industrianläggningar eller bindande planer för utfasning av fossila bränslen för varje industrisektor eller anläggning.

—

Investeringar som stöder utveckling och användning av bästa möjliga teknik för användning av spillvärme i energiintensiva industrier. Stödet skulle också kunna omfatta kompletterande stöd i samband med installationen (projektets utformning, patentlicenser, utbildning av personalen). Stödet skulle också kunna ges i form av skattelättnader. Medlemsstaterna skulle kunna kombinera detta med rättsliga incitament, såsom krav på att vissa typer av anläggningar utrustas med kraftproduktion från spillvärme vid låga temperaturer.

Artikel 21c.3 e – stödja lagring av el och påskynda integrationen av förnybara energikällor

—

Ett nav för energiförsörjning som kombinerar produktion av solenergi med energilagring med stor kapacitet på plats som en del av en industrianläggning. Stödet skulle också kunna täcka vissa kostnader i samband med investeringen, såsom tillhandahållande av reservdelar, arbetskostnader kopplade till uppförandet av anläggningarna och administrativa kostnader. De åtföljande reformerna skulle kunna innehålla en förenkling av tillståndsförfarandena för uppförandet av anläggningarna och deras anslutning till nätet.

—

Ett energilagringssystem som ger batterier förlängd livslängd (t.ex. från elfordon). Investeringen skulle kunna täcka kostnader i samband med anskaffning av återanvända eller återvunna batterier. Denna investering skulle kunna kompletteras med en reform som stärker elbilstillverkarnas återvinningsskyldighet.

Artikel 21c.3 f – stödja värdekedjorna när det gäller viktiga råvaror och viktig teknik med koppling den gröna omställningen

—

En anläggning för fossilfri litiumproduktion från geotermiska saltlösningar (med användning av en process för direkt litiumextraktion), inklusive kostnaderna för installationsfasen (t.ex. licenser för relevanta patent). Detta skulle kunna kombineras med en reform för att stimulera användningen av fossilfritt litium, bland annat inom bilindustrin och sektorn för förnybar energi.

—

Anläggningar för katod- och anodproduktion för batterier, inklusive anläggningar för återanvändning och återvinning av batterier och produktion av tillverkningsutrustning för mycket stora fabriker. Detta skulle kunna kombineras med en förenkling av tillståndsförfarandena för uppförandet av fabriker och ambitiösa mål för användning av återvunna batterier och standarder för resurseffektivitet.

—

Tekniska förbättringar av kopparverk som gör det möjligt att återvinna förbehandlat elektroniskt skrot (eller elektroniskt material) för att huvudsakligen återvinna koppar, tenn, nickel och ädla metaller som är kopplade till den gröna omställningen. Detta kan omfatta övergångskostnader för utbildning för att omskola befintlig personal och kostnader i samband med insamling och transport av avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning. En eventuell kompletterande reform skulle kunna omfatta fastställande av mer långtgående mål för separat insamling och återanvändning/återvinning av avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning.

Vilken stödmodell kan medlemsstaterna överväga?

Vid utformningen av ett relevant finansiellt stödinstrument bör säkerställas att finansieringen snabbt kan absorberas av de behövande industrierna. I detta sammanhang kan man överväga att utöka befintliga stödsystem och projekt innan nya finansiella instrument inrättas. EU:s befintliga industriallianser (särskilt för batterier, solceller, råvaror av avgörande betydelse och vätgas) omfattar ofta utkast till projektöversikter som kan komma i fråga för finansiering inom ramen för sådana stödsystem, där så är nödvändigt och proportionerligt. På liknande sätt kan även projekt som innovationsfonden har utvärderat positivt, men som låg under finansieringströskeln, få stöd.

Dessutom erbjuder lånen från faciliteten för återhämtning och resiliens konkurrenskraftiga finansieringsvillkor. Det finns olika lösningar som kan användas för att dessa fördelaktiga kapitalkostnader ska kunna föras vidare till företagen, till exempel

—	kanalisering av lån från faciliteten för återhämtning och resiliens genom internationella finansinstitut, multilaterala utvecklingsbanker och affärsbanker för att säkerställa en snabb användning, utan att förlita sig på resurserna inom den offentliga förvaltningen,

—	införandet av lånegarantier för att minska risken för långivarna och göra det mer attraktivt för dem att tillhandahålla finansiering för projekt för ren teknik,

—	utveckling av en fond som erbjuder överbryggningslösningar för att göra det möjligt för företag att överbrygga klyftan mellan de kostnader de ådrar sig innan de får intäkter från de långsiktiga investeringarna.

3. Principen om att inte orsaka betydande skada

Tillämpning av principen om att inte orsaka betydande skada enligt REPowerEU

Principen om att inte orsaka betydande skada är fortsatt tillämplig på reformer och investeringar som stöds av faciliteten, i överensstämmelse med RRF-förordningen, med ett riktat undantag för att skydda den omedelbara energitryggheten i EU.

Åtgärder som stöder REPowerEU-målen som redan har tagits med i de antagna planerna för återhämtning och resiliens har redan bedömts på grundval av principen om att inte orsaka betydande skada. Någon ny bedömning av utvidgade delar av sådana åtgärder är därför inte nödvändig. En reviderad bedömning kan endast behövas om de ändrade åtgärderna till sin karaktär riskerar att påverka bedömningen av principen om att inte orsaka betydande skada. Vad gäller nya åtgärder bör medlemsstaterna lämna information om hur åtgärderna är förenliga med principen om att inte orsaka betydande skada.

I detta avseende bör medlemsstaterna lämna in eller ändra självbedömningen av principen om att inte orsaka betydande skada för REPowerEU-åtgärderna i enlighet med avsnitt II 1 D i denna vägledning.

Företrädesvis bör endast sådana åtgärder som till sin natur är förenliga med principen om att inte orsaka betydande skada inkluderas i REPowerEU-kapitlet, vilket kan påvisas i självbedömningen av principen om att inte orsaka betydande skada. När det gäller sådana åtgärder måste inte några särskilda skyddsåtgärder för att inte orsaka betydande skada inkluderas i beskrivningen av åtgärderna och/eller i motsvarande delmål och mål.

Med andra ord är det åtgärdernas karaktär som kommer att avgöra om det kan krävas särskilda skyddsåtgärder för att inte orsaka betydande skada, på grundval av den information som medlemsstaterna lämnar.

Undantag från principen om att inte orsaka betydande skada enligt REPowerEU

Under förutsättning att kommissionen gör en positiv bedömning kommer principen om att inte orsaka betydande skada inte att tillämpas på åtgärder som förväntas bidra till att förbättra energiinfrastrukturen och energianläggningarna för att tillgodose de omedelbara energiförsörjningsbehoven.

Vid bedömningen av om åtgärderna motiverar ett undantag från principen om att inte orsaka betydande skada kommer kommissionen att beakta fyra krav. Kommissionen får inhämta relevant information från medlemsstaterna till stöd för sin bedömning.

—	Huruvida åtgärden är nödvändig och proportionerlig för att omedelbart säkerställa försörjningstryggheten i enlighet med artikel 21c.3 a, med beaktande av möjliga renare alternativ och riskerna för inlåsningseffekter.

Vid bedömningen av huruvida åtgärden är nödvändig och proportionerlig kommer kommissionen att beakta uppskattade prognoser för efterfrågan på gas eller olja i den berörda medlemsstaten, kapaciteten avseende sammanlänkning och utbyten med grannländerna, med beaktande av klimat- och energimålen för 2030 samt effekterna från avbrotten av importen från Ryssland. Dessutom kommer kommissionen att beakta den ytterligare kapacitet och energivolym som åtgärden medför, löptiden, tidsplanen och förekomsten av kompletterande projekt, även i angränsande medlemsstater.

Medlemsstaterna uppmanas att lämna in all relevant information för att kommissionen ska kunna göra sin bedömning. På grundval av informationen från medlemsstaten kommer kommissionen också att bedöma om renare alternativ som har samma kapacitet, en liknande tidsram och för vilka kostnaderna är jämförbara, kan vara tekniskt och ekonomiskt genomförbara. Kommissionen kan till exempel söka information om alternativa lösningar som medlemsstaten har beaktat, såsom uppförande av storskaliga projekt för produktion av förnybar energi med motsvarar energikapacitet. Dessutom bör ytterligare gasinfrastruktur vara så framtidssäkrad som möjligt, så att den är långsiktigt hållbar och i framtiden kan användas för hållbara bränslen. Medlemsstaterna bör till exempel förklara om infrastrukturen skulle kunna drivas med 100 % ren vätgas eller derivat av vätgas, och om detta inte är möjligt, ange relevanta skäl.

—	Den berörda medlemsstaten har gjort tillfredsställande ansträngningar för att begränsa den potentiella skadan för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, där så är möjligt, och för att minska skadan genom andra åtgärder, inbegripet åtgärderna i REPowerEU-kapitlet.

Kommissionen kommer i sin bedömning att beakta de övergripande insatser som medlemsstaten gör för att begränsa den skada som åtgärden medför för de sex miljömål som anges i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, inbegripet genom åtgärder som lämnas in i REPowerEU-kapitlet.

Åtgärder i REPowerEU-kapitlet bör vidtas i enlighet med tillämplig EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning. Detta kommer att bidra till att minska skadorna, särskilt genom att föroreningar kontrolleras och förhindras samt den biologiska mångfalden och vattenförekomster skyddas, särskilt genom miljöbedömningar. Medlemsstaternas insatser bör dock, där så är möjligt, omfatta åtgärder för att begränsa potentiell skada för miljömål. När det till exempel gäller målet att begränsa klimatförändringarna uppmuntras medlemsstaterna att tillhandahålla information om projektets planerade kapacitet och beräknade användning, för att visa att det till sin omfattning inte går utöver vad som nödvändigt för att tillgodose EU:s behov av tryggad energiförsörjning på kort sikt. När det gäller anpassning kan en lämplig klimatriskbedömning göras för att begränsa risken för klimatrisker i samband med genomförandet av projektet. Medlemsstaterna bör anstränga sig för att undvika betydande skada för andra miljömål.

—	Åtgärden äventyrar inte uppnåendet av unionens klimatmål för 2030 och målet om klimatneutralitet för EU senast 2050 på grundval av kvalitativa överväganden.

Kommissionen kommer vid sin bedömning att beakta projektets kapacitet och huruvida det är utformat på ett sätt som tillgodoser de omedelbara behoven av tryggad energiförsörjning, mot bakgrund av det övergripande målet att minska beroendet av fossila bränslen från Ryssland och diversifiera energiförsörjningskällorna. Den kommer även att överväga om åtgärden är anpassad till den bredare energi- och klimatpolitik som medlemsstaten fastställt i sin nationella energi- och klimatplan. Dessutom kommer den bredare uppsättningen åtgärder i REPowerEU-kapitlet och planen för återhämtning och resiliens att beaktas mot bakgrund av deras bidrag till uppnåendet av unionens klimatmål för 2030 och målet om klimatneutralitet i EU senast 2050.

—	Åtgärden planeras vara i drift senast den 31 december 2026.

Kommissionen kommer att bedöma tidsplanen för alla projekt som lämnas in för att säkerställa att åtgärden förväntas tas i drift senast den 31 december 2026. I detta syfte uppmuntras medlemsstaterna att tillhandahålla information om projektets genomförandestatus samt en färdplan som visar att ett idrifttagande kan uppnås senast 2026.

I enlighet med artikel 21c.8 ska de intäkter som görs tillgängliga i enlighet med artikel 10e.1 i direktiv 2003/87/EG inte bidra till reformer och investeringar som omfattas av undantaget från principen om att inte orsaka betydande skada. I detta syfte kommer kommissionen att säkerställa att de beräknade kostnaderna för reformer och investeringar som inte omfattas av undantaget från principen om att inte orsaka betydande skada åtminstone motsvarar medlemsstatens tilldelning av ytterligare icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd för REPowerEU på grundval av artikel 21a i RRF-förordningen (intäkterna från utsläppshandelssystemet).

Dessutom får de totala beräknade kostnaderna för åtgärder som omfattas av undantaget inte överstiga 30 % av de totala beräknade kostnaderna för de åtgärder som ingår i REPowerEU-kapitlet. Detta tröskelvärde kan beräknas genom att summan av de uppskattade kostnaderna för dessa åtgärder divideras med summan av de beräknade kostnaderna för alla åtgärder som ingår i REPowerEU-kapitlet.

Exempel på vilken typ av information som medlemsstaterna kan tillhandahålla:

Vad kommer kommissionen att bedöma?

Vad kan medlemsstaterna tillhandahålla för att stödja bedömningen?

Om åtgärden är nödvändig och proportionerlig för att tillgodose det omedelbara behovet av försörjningstrygghet

—	Beskrivning av effekterna av avbrott i importen av gas/olja från Ryssland och uppskattad kapacitet och utnyttjande av åtgärden för att ersätta dessa.

—	Prognoser för efterfrågan på gas och olja, till exempel på grundval av arbetet med att uppdatera de nationella energi- och klimatplanerna.

—

Beaktande av renare alternativa lösningar som är jämförbara i fråga om tidsplan, kostnader och kapacitet (t.ex. genomförbara storskaliga projekt för förnybar energi, kompatibilitet från rörledningar eller anläggningar för drift med 100 % ren vätgas för att undvika inlåsningseffekter, konstruktionsegenskaper som möjliggör anpassning).

—	En förklaring av bidraget till energitryggheten i unionen som helhet eller i flera medlemsstater. En förklaring till varför åtgärden inte är mer omfattande än vad som är nödvändigt för att uppnå dess syfte.

De övergripande ansträngningar som medlemsstaten har gjort för att begränsa den potentiella skadan för miljömålen

—	Relevanta belägg för ansträngningar för att begränsa åtgärdens potentiella skada på miljön (t.ex. slutsatser från en lämplig klimatriskbedömning, resultat från miljöbedömningar).

—	Förklaring av hur andra åtgärder, inklusive de som ingår i REPowerEU-kapitlet och planen för återhämtning och resiliens, förhindrar skador för miljömålen.

Att åtgärden inte äventyrar uppnåendet av unionens klimatmål för 2030 och målet om klimatneutralitet för EU senast 2050

—	Bidrag från andra åtgärder, inklusive de som ingår i REPowerEU-kapitlet och planen för återhämtning och resiliens, till klimatmålen.

—	Anpassning till klimatmålen i 55 %-paketet och potentiell integrering av åtgärden i de ursprungliga eller uppdaterade nationella energi- och klimatplanerna, vilket visar att åtgärden inte äventyrar uppnåendet av klimatmålen och målet om klimatneutralitet i EU senast 2050.

Åtgärden planeras vara i drift senast den 31 december 2026

—	Projektets tidsplan och färdplan, inklusive förväntad operativ status den 31 december 2026 (status för upphandlingsförfaranden och tillstånd för inlämnade projekt, godkännanden och tillstånd).

4. Gränsöverskridande aspekt och effekter som omfattar flera länder

Gränsöverskridande infrastruktur och projekt som omfattar flera länder är viktiga för att uppnå REPowerEU-målen på medellång sikt och uppmuntras inom ramen för REPowerEU. Åtgärder anses ha en gränsöverskridande aspekt eller effekter som omfattar flera länder om de antingen bidrar till att trygga energiförsörjningen i unionen som helhet eller minskar beroendet av fossila bränslen och/eller energibehovet.

REPowerEU-förordningen innehåller ett ytterligare krav i artikel 18.4 h avseende gränsöverskridande projekt eller projekt som omfattar flera länder. I sina REPowerEU-kapitel är medlemsstaterna skyldiga att ange vilka åtgärder i kapitlet, inklusive bland annat de åtgärder för att ta itu med de utmaningar som identifierats i kommissionens senaste behovsbedömning, som anses ha en gränsöverskridande aspekt och effekter eller en aspekt och effekter som omfattar flera länder. Dessutom måste medlemsstaterna ange om de totala beräknade kostnaderna för dessa åtgärder utgör minst 30 % av de totala beräknade kostnaderna för åtgärderna i REPowerEU-kapitlen. Om de beräknade kostnaderna för dessa åtgärder motsvarar mindre än 30 % bör medlemsstaterna förklara skälen till detta.

Gränsöverskridande infrastrukturprojekt (enligt artikel 21c.1 i RRF-förordningen)

Gränsöverskridande projekt omfattar infrastrukturprojekt (överföring, distributionsnät och lagringsinfrastruktur) som syftar till att trygga energiförsörjningen för att ta itu med befintliga flaskhalsar. I detta syfte kommer kommissionen att ta hänsyn till sin senaste behovsbedömning från maj 2022.

När kommissionen gör sin bedömning kommer den också att beakta projekt med en aspekt som omfattar flera länder, t.ex. projekt som genomförs samtidigt i olika medlemsstater, projekt som ingår i en större korridor genom flera medlemsstater eller projekt som genomförs på nationell nivå med betydande inverkan på de angränsande medlemsstaterna.

För att på bästa sätt uppnå REPowerEU-målen inom den begränsade tidsramen för faciliteten för återhämtning och resiliens kommer kommissionen att tillämpa ett proportionerligt tillvägagångssätt och beakta den geografiska situationen och de omedelbara och långsiktiga energiutmaningarna i varje medlemsstat.

Åtgärder för att minska beroendet av fossila bränslen och efterfrågan på energi

Den gränsöverskridande effekten eller effekten på flera länder från åtgärderna i REPowerEU-kapitlet bör inte i snäv bemärkelse anses vara begränsad till projekt som omfattar gränsöverskridande infrastruktur.

Med tanke på integreringen av energimarknaderna mellan medlemsstaterna och den ytterligare sammanlänkningen av medlemsstaternas energimix kan projekt som har en betydande inverkan på efterfrågan och tillgången på energi (särskilt gas och el) anses ha en inverkan på balansen mellan efterfrågan och tillgången i flera länder och på gränsöverskridande flöden.

Åtgärder som bidrar till att minska beroendet av och/eller efterfrågan på fossila bränslen, undanröja flaskhalsar i interna energiflöden eller underlätta utbyggnaden och integreringen av projekt för förnybar energi (såsom elöverföring, distributionsnät och lagringstillgångar) har vanligtvis en gränsöverskridande effekt och bör räknas in i målet på 30 %.

För att bedöma gränsöverskridande åtgärder eller åtgärder med effekter på flera länder som har samband med men inte är begränsade till energieffektivitet kommer kommissionen därför att beakta användning av förnybara energikällor, utbyggnad av värmepumpar, utfasning av fossila bränslen i industrin, distributionsnät och förnybar/fossilbränslebaserad vätgas.

För varje åtgärd måste medlemsstaten tillhandahålla en kort förklaring om investeringens gränsöverskridande aspekt, inklusive den förväntade effekten på gränsöverskridande energiflöden.

5. Bedömning av REPowerEU- kapitlet

Reformer och investeringar som ingår i REPowerEU-kapitlet och som finansieras genom faciliteten för återhämtning och resiliens kommer att utgöra en integrerad del av planerna för återhämtning och resiliens. De bör uppfylla alla villkor i artikel 18 och omfattas av bedömningskriterierna i artikel 19 och bilaga V, om inget annat anges, särskilt när det gäller digital märkning enligt artikel 19.3 f och avsnitt 2.6 i bilaga V till RRF-förordningen.

Bedömningskriterium med anknytning till REPowerEU-målen

Reformer och investeringar som ingår i REPowerEU-kapitlen kommer att bedömas enligt ett ytterligare bedömningskriterium, som anges i avsnitt 2.12 i bilaga V till RRF-förordningen, med avseende på deras faktiska bidrag till REPowerEU-målen. Enligt bilaga V till RRF-förordningen ska kommissionen vid sin bedömning beakta följande faktorer och bedöma huruvida åtgärderna

—

förbättrar energiinfrastrukturen och energianläggningarna för att tillgodose omedelbara försörjningsbehov för gas, inbegripet flytande naturgas, särskilt för att möjliggöra diversifiering av försörjningen i hela unionens intresse, om undantaget enligt artikel 21c.3 a är tillämpligt är även förbättringar av oljeinfrastruktur och anläggningar för att tillgodose omedelbara försörjningsbehov stödberättigande, eller

—	ökar energieffektiviteten i byggnader och kritisk energiinfrastruktur, fasar ut användningen av fossila bränslen i industrin, ökar produktionen och användningen av hållbar biometan och förnybar eller fossilfri vätgas och ökar andelen och påskyndar användningen av förnybar energi, eller

—	bidrar till att ta itu med energifattigdom och, i förekommande fall, på lämpligt sätt prioriterar behoven från dem som drabbats av energifattigdom samt till att minska sårbarheten under de kommande vintersäsongerna, eller

—	uppmuntrar minskad efterfrågan på energi, eller

—	åtgärdar interna och gränsöverskridande flaskhalsar vid energiöverföring och energidistribution, stödjer lagring av el och påskyndar integrationen av förnybara energikällor eller stödjer utsläppsfria transporter och dess infrastruktur, inbegripet järnvägar, eller

—	stödjer ovannämnda mål genom en påskyndad omskolning av arbetskraften mot grön och därmed sammanhängande digital kompetens samt stödjer värdekedjorna när det gäller råvaror och teknik av avgörande betydelse för den gröna omställningen.

Medlemsstaterna bör dessutom visa att REPowerEU-kapitlen är förenliga med deras övriga insatser för att uppnå REPowerEU-målen. Den information som medlemsstaterna lämnar om denna punkt bör omfatta en kort beskrivning av de större reformer och investeringar som inte finansieras genom faciliteten för återhämtning och resiliens som ska uppfylla REPowerEU-målen inom tidsramen för faciliteten för återhämtning och resiliens samt en förklaring av hur dessa insatser överensstämmer med REPowerEU-målen.

Bedömning av den gränsöverskridande aspekten och effekter som omfattar flera länder

I enlighet med den ändrade artikel 19 kommer kommissionens bedömning av en ändrad plan för återhämtning och resiliens att omfatta ett ytterligare bedömningskriterium som rör den gränsöverskridande aspekten eller effekter som omfattar flera länder av reformer och investeringar i REPowerEU-kapitlet. Kommissionen kommer i enlighet med bilaga V att ta hänsyn till följande faktorer vid sin bedömning:

1)	Huruvida åtgärden bidrar till unionens försörjningstrygghet genom att ta itu med de utmaningar som identifierats i kommissionens senaste behovsbedömning samt överensstämmer med REPowerEU-målen, med beaktande av den berörda medlemsstatens ekonomiska bidrag och dess geografiska läge.

ELLER

2)	Huruvida genomförandet av den planerade åtgärden förväntas bidra till att minska beroendet av fossila bränslen (när det gäller tillgång och efterfrågan) och minska efterfrågan på energi (oavsett om det är frågan om el, gas, fossila bränslen osv.).

I enlighet med den ändrade artikel 20.5 kommer kommissionen i sin bedömning av en ändrad plan för återhämtning och resiliens inklusive ett REPowerEU-kapitel att inkludera en sammanfattning av de föreslagna åtgärder i REPowerEU-kapitlet som har en gränsöverskridande aspekt eller effekter som omfattar flera länder. Denna sammanfattning kommer att fastställas i rådets genomförandebeslut.

Om de beräknade kostnaderna för dessa åtgärder utgör mindre än 30 % av de beräknade kostnaderna för alla åtgärder som ingår i REPowerEU-kapitlet ska det förklaras i sammanfattningen varför detta vägledande mål inte uppnås, till exempel genom att det visas att andra åtgärder som ingår i medlemsstatens REPowerEU-kapitel bättre uppfyller REPowerEU-målen eller att det inte finns tillräckligt med tillgängliga realistiska projekt som har en gränsöverskridande aspekt eller effekter som omfattar flera länder, särskilt med hänsyn till facilitetens löptid.

Uppdatering av bedömningskriteriet för klimatmålet på 37 %

Förutom klimatmålet på minst 37 % av den totala tilldelningen för planen bör REPowerEU-kapitlet i sig även uppnå ett klimatmål på minst 37 % baserat på de totala beräknade kostnaderna för de åtgärder som ingår i REPowerEU-kapitlet.

Tröskelvärdet kan beräknas genom att summan av de uppskattade kostnaderna för åtgärderna med ett klimatbidrag som ingår i REPowerEU-kapitlet divideras med summan av de uppskattade kostnaderna för alla åtgärder som ingår i REPowerEU-kapitlet.

Undantag från skyldigheten att bidra till det digitala målet på 20 %

I enlighet med artikel 21c.5 i RRF-förordningen kommer reformer och investeringar som ingår i REPowerEU-kapitlen som ska finansieras inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens att omfattas av den metod för digital märkning som anges i artikel 19.3 f i och bilaga VII till RRF-förordningen. Stödet till åtgärder enligt REPowerEU-kapitlet kommer emellertid inte att beaktas vid beräkningen av huruvida det digitala målet på 20 % har uppnåtts.

Även om de reformer och investeringar som föreslås i REPowerEU-kapitlen är undantagna från beräkningen av det digitala målet, ska medlemsstaterna tillhandahålla en kvalitativ förklaring av hur åtgärderna i deras planer för återhämtning och resiliens, inklusive de i REPowerEU-kapitlen, förväntas bidra till den digitala omställningen och dess utmaningar. Medlemsstaterna uppmanas att lägga fram digitala investeringar som är relevanta för REPowerEU-målen. Sådana investeringar kan exempelvis omfatta följande:

—	Digitalisering av energinät, bland annat smarta nät.

—	Utbyggnad av smarta mätare, laddningssystem, styrningssystem och sensorer, i kombination med renoveringsarbeten för bättre energieffektivitet.

—	Klimatneutralitet i datacentraler och datanät, med återanvändning av deras spillvärme.

—	Cybersäkerhet för energisystemet, vilket är centralt ur ett försörjningssäkerhetsperspektiv.

—	Datainfrastrukturer som möjliggör omfattande utveckling av efterfrågeflexibilitet (t.ex. med det gemensamma europeiska dataområdet för energi) och energilagring.

—	Åtgärder för digitalisering av transporter som delvis handlar om att minska växthusgasutsläppen.

—	Åtgärder för digitalisering av behandlingen av bidrag till energieffektivitetsrenoveringar.

—	Åtgärder för digitalisering av de sociala trygghetssystemen som gör det möjligt att korrekt identifiera hushåll som löper risk att drabbas av fattigdom och anpassa stödnivån.

—	Digitala färdigheter eller tillämpningar för konsumentinflytande på energiområdet.

För att upprätthålla facilitetens digitala ambitioner kommer slutligen den digitala märkningen att fortsätta att gälla för alla åtgärder som föreslås i översynerna av planerna för återhämtning och resiliens och som inte omfattas av artikel 21c.1 i REPowerEU-förordningen.

II. Allmän vägledning för ändringar av planer för återhämtning och resiliens

I avsnitten nedan ges en översikt över de delar medlemsstaterna bör återspegla i sina ändrade planer för återhämtning och resiliens. Denna vägledning behandlar de frågor som medlemsstaterna oftast tar upp och ger praktiska riktlinjer för hur tillägget till planerna för återhämtning och resiliens ska struktureras i enlighet med kraven i artikel 18 i RRF-förordningen. För att säkerställa en enhetlig presentation av tillägget och planen för återhämtning och resiliens följer nedanstående struktur riktlinjerna för planer för återhämtning och resiliens från januari 2021. Medlemsstaterna uppmanas att fortsätta att använda samma struktur för sina planer för återhämtning och resiliens, och begränsa ändringarna till de befintliga avsnitten i planerna.

1. Mål för ändringarna

Övergripande och tillräckligt balanserat svar på den ekonomiska och sociala situationen/bidrag till de sex pelarna

Den ändrade planen för återhämtning och resiliens bör fortsätta att utgöra ett övergripande och tillräckligt balanserat svar på den ekonomiska och sociala situationen, och därigenom på lämpligt sätt bidra till samtliga sex pelare i artikel 3 i RRF-förordningen. Ändringarna av den ursprungliga planen bör upprätthålla denna balans eller, om planen ändras, bör ändringen motiveras genom att visa att detta är i linje med medlemsstaternas nya utmaningar eller nya ekonomiska tilldelning. För detta ändamål bör medlemsstaterna beskriva hur den ändrade planen för återhämtning och resiliens utgör ett övergripande och tillräckligt balanserat svar på den berörda medlemsstatens ekonomiska och sociala situation. Om ändringarna av planen är marginella kan medlemsstaterna helt enkelt anta att bidraget till de sex pelarna fortsätter att vara balanserat utan att behöva ge ytterligare närmare förklaringar.

Medlemsstaterna bör koppla de nya åtgärderna till relevanta pelare genom att förklara det lämpliga bidraget. Om den ändrade planen tar bort eller minskar vissa åtgärder bör det förklaras hur planens övergripande bidrag till de berörda pelarna kommer att förbli tillräckligt. I förekommande fall bör denna förklaring göra en koppling mellan de åtgärder som tas bort och eventuella nya åtgärder som föreslås som ersättning till de förstnämnda, med hänvisning till de berörda pelarna.

De förklaringar som ges bör ta vederbörlig hänsyn till ny utveckling i medlemsstaten eller inom EU:s politik som påverkar de sex pelarna. Medlemsstaterna uppmanas särskilt att beakta hur den senaste geopolitiska utvecklingen påverkar planens ytterligare bidrag till pelaren för grön omställning, mot bakgrund av REPowerEU-målen. I detta sammanhang kan tillägg med ytterligare åtgärder som endast omfattar en eller två av pelarna godtas, i den mån detta kan motiveras av de nya utmaningar som medlemsstaterna står inför.

Koppling till de landsspecifika rekommendationerna och den europeiska planeringsterminen

I de ändrade planerna för återhämtning och resiliens, inbegripet ytterligare reformer och investeringar och krav på mer medel, bör hänsyn tas till alla utmaningar som identifierats i relevanta landsspecifika rekommendationer, inbegripet de som rådet antagit under den europeiska planeringsterminens cykler för 2019 och 2020 och i senare planeringsterminscykler fram till dagen för bedömningen av de ändrade planerna för återhämtning och resiliens (12). De landsspecifika rekommendationer som utfärdats för 2022 och 2023 års cykler kommer, när de har antagits av rådet, att vara särskilt relevanta, i synnerhet för att förbereda REPowerEU-kapitlen. De årliga landsrapporterna innehåller en bedömning av framstegen med att genomföra de åtgärder som ingår i planerna för återhämtning och resiliens, genom att lyfta fram exempel på viktiga reformer och investeringar med anknytning till uppnådda delmål i linje med tidigare landsspecifika rekommendationer, och identifierar viktiga kvarstående eller nya utmaningar som inte i tillräcklig utsträckning omfattas av planerna för återhämtning och resiliens och ligger till grund för nya landsspecifika rekommendationer.

När medlemsstaterna ser över sina planer måste de fortsätta att ändamålsenligt hantera alla eller en betydande del av de utmaningar som identifierats i de relevanta landsspecifika rekommendationerna, inbegripet de landsspecifika rekommendationer som rådet har antagit inom ramen för planeringsterminens cykler för 2022 och (i tillämpliga fall) 2023 och i senare planeringstermincykler fram till den dag då den ändrade planen för återhämtning och resiliens bedöms.

Nedjusteringar av det högsta ekonomiska bidraget påverkar inte behovet av att ta itu med alla eller en betydande del av de relevanta landsspecifika rekommendationerna, eftersom reformerna i allmänhet inte är kostsamma. En ändrad plan för återhämtning och resiliens som inte kräver ytterligare finansiering skulle därför behöva hålla samma ambitionsnivå som i den tidigare antagna planen, särskilt när det gäller reformer som tar itu med landsspecifika rekommendationer.

För de medlemsstater vars högsta ekonomiska bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens ökade (avsevärt), måste hela uppsättningen av de landsspecifika rekommendationerna för 2019, 2020 och 2022 beaktas när tillägg görs till de ursprungliga planerna. Detta gäller särskilt för de ytterligare reform- och investeringsbehov som identifierades i samband med europeiska planeringsterminen 2022, inbegripet de som rör behovet av att minska energiberoendet.

För medlemsstater som använder sina lån uteslutande för REPowerEU-ändamål och som inte drar nytta av en betydande ökning av bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens kommer kommissionen särskilt att beakta de landsspecifika rekommendationer som rör energi. Om ytterligare planer läggs fram efter rådets antagande av de landsspecifika rekommendationerna för 2023 måste även dessa beaktas. Inlämnandet av tillägg utgör också ett tillfälle att ta itu med de utmaningar som identifierats under tidigare cykler av europeiska planeringsterminen och som inte eller endast delvis tas upp i de planerna för återhämtning och resiliens som antagits tidigare.

När medlemsstaterna utarbetar sitt tillägg bör de se till att de föreslagna ändringarnas inverkan på den finanspolitiska hållbarheten är förenlig med de senaste landsspecifika rekommendationerna om finanspolitiska och finanspolitiska strukturella frågor, som godkänts av rådet. Dessutom bör medlemsstaterna i euroområdet se till att de uppdaterade åtgärderna överensstämmer med de prioriteringar som fastställts i den senaste rekommendationen om den ekonomiska politiken i euroområdet, särskilt de energirelaterade delarna, som antagits av rådet.

Övergripande effekt av planen för återhämtning och resiliens

I linje med 2021 års riktlinjer för planer för återhämtning och resiliens bör medlemsstaterna förklara i vilken utsträckning de föreslagna ändringarna förväntas förändra den övergripande effekten av deras planer för återhämtning och resiliens. Denna förklaring bör redogöra för den förväntade effekten av den ändrade planen för återhämtning som helhet, med beaktande av de åtgärder som lagts till eller tagits bort. Följande element bör återspeglas:

—	Makroekonomisk och social inverkan.

—	En förklaring av planens makroekonomiska och sociala inverkan, i enlighet med artikel 18.4 i RRF-förordningen.

—	Hållbarhet.

—	Sammanhållning.

Medlemsstaterna uppmanas att lämna uppdaterade uppgifter om effekterna av sina ändrade planer för återhämtning och resiliens, i den mån ändringarna av planerna är betydande i fråga om innehåll och/eller omfattning. Genom att göra detta kan medlemsstaterna förlita sig på informationen i sina nationella reformprogram och vid behov använda korshänvisningar. Omfattningen av den nya information som lämnas bör stå i proportion till de ändringar som föreslås i tillägget.

Enhetlighet

De föreslagna ändringarnas inverkan på enhetligheten i den ändrade planen för återhämtning och resiliens bör presenteras genom att man förklarar samspelet mellan nya eller ändrade åtgärder och dem som ingår i den tidigare antagna planen och hänvisar både till de åtgärder som bibehållits och de som tagits bort i den ändrade planen. Medlemsstaterna uppmanas också att förklara hur den övergripande balansen mellan reformer och investeringar upprätthålls. Nya eller ändrade åtgärder bör inte skapa inkonsekvenser och bör inte försämra den övergripande enhetligheten i planen för återhämtning och resiliens.

I linje med artiklarna 17.3, 18.4n och skäl 62 i RRF-förordningen måste man också beskriva överensstämmelsen med de godkända partnerskapsavtalen och programmen inom ramen för sammanhållningspolitiken (se även nedan).

Jämställdhet och lika möjligheter för alla

Medlemsstaterna bör beskriva hur ändringarna påverkar hur deras ändrade planer för återhämtning och resiliens bidrar till målen om jämställdhet och lika möjligheter för alla. Mot bakgrund av den senaste tidens utveckling är det mycket viktigt att riskerna för energifattigdom minskas, särskilt för missgynnade grupper.

Medlemsstaterna bör därför följa 2021 års riktlinjer för planer för återhämtning och resiliens, samtidigt som de också beaktar den senaste utvecklingen, till exempel genom att göra följande:

—	Överväga hur målen om jämställdhet och lika möjligheter för alla bäst kan beaktas i genomförande- och övervakningsprocessen, med beaktande av de erfarenheter som hittills gjorts vid genomförandet av planerna.

—	Sörja för att organ för jämlikhet och icke-diskriminering deltar i genomförandet av planerna för återhämtning och resiliens, till exempel som en del av relevanta övervakningsorgan.

—	Bättre återspegla dessa mål i de reviderade delmålen och målen, till exempel genom att dela upp dem efter kön, ålder, funktionsnedsättning, ras eller etniskt ursprung, där så är möjligt.

Omfattningen av den nya information som lämnas bör stå i proportion till de ändringar som föreslås i tillägget.

Statligt stöd

Reglerna för statligt stöd gäller fullt ut för de ytterligare eller reviderade reformerna och investeringarna. Det är varje medlemsstats ansvar att säkerställa att dessa reformer och investeringar är förenliga med EU:s regler för statligt stöd, särskilt vad gäller proportionalitet, och följer tillämpliga förfaranden för statligt stöd.

I detta sammanhang ger kommissionens riktlinjer för stöd till klimat, miljöskydd och energi 2022 (13) vägledning om hur kommissionen kommer att bedöma förenligheten hos stödåtgärder för miljöskydd, inbegripet klimatskydd, och energi som omfattas av anmälningskravet i artikel 107.3 c i EUF-fördraget. Enligt den allmänna gruppundantagsförordningen, som för närvarande håller på att ses över, är dessutom vissa kategorier av statligt stöd, förutsatt att de uppfyller tydliga villkor, förenliga med fördraget och behöver därför inte på förhand anmälas till eller godkännas av kommissionen. När det gäller åtgärder som bidrar till REPowerEU-målen uppmanas medlemsstaterna exempelvis att beakta bestämmelserna i avsnitt 4 i den allmänna gruppundantagsförordningen om stöd till forskning, utveckling och innovation och avsnitt 7 om stöd till miljöskydd.

Den tillfälliga krisram för statligt stöd som kommissionen antog den 23 mars 2022 för att stödja EU:s ekonomi i samband med Rysslands invasion av Ukraina kan också vara relevant för bedömningen av statligt stöd av åtgärder inom faciliteten för återhämtning och resiliens i enskilda fall, där stödet lindrar de ekonomiska effekterna efter Rysslands aggression mot Ukraina. Kommissionen håller för närvarande på att bedöma eventuella uppdateringar av den tillfälliga ramen för statligt stöd och gruppundantagsförordningen, såsom att utvidga deras tillämpningsområde och höja tröskelvärdena för anmälan, vilket bör underlätta godkännandet av åtgärder under faciliteten för återhämtning och resiliens/REPowerEU. Eftersom ett stort antal medlemsstater har inkluderat investeringar som är kopplade till viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse i sina planer för återhämtning och resiliens kommer dessutom godkännandet av viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse att effektiviseras och förenklas ytterligare. Detta är viktigt för att säkerställa att sådana investeringar genomförs i tid och slutförs inom den tidsfrist som fastställs i RRF-förordningen, dvs. den 31 augusti 2026. Ett snabbt och framgångsrikt genomförande av dessa flaggskeppsprojekt är avgörande för att faciliteten för återhämtning och resiliens ska kunna bidra till den gröna och den digitala omställningen och till dess övergripande framgång.

Enligt 2021 års riktlinjer och mall för planer för återhämtning och resiliens uppmanas medlemsstaterna att i sina ändrade planer för varje ny eller reviderad reform och investering ange huruvida de anser att åtgärden kräver en anmälan om statligt stöd, och om så är fallet ange tidpunkten för förhandsanmälan och anmälan. Om medlemsstaten anser att åtgärden inte kräver någon anmälan bör den inkludera en hänvisning till det befintliga beslutet om godkännande av statligt stöd eller bestämmelser i den allmänna gruppundantagsförordningen eller andra gruppundantagsförordningar som anses tillämpliga på åtgärden, tillsammans med de underliggande motiveringarna, eller en beskrivning av skälen till att åtgärden inte utgör statligt stöd. När medlemsstaterna utarbetar tidsplanen för uppnåendet av de relevanta delmålen och målen måste de se till att kommissionen får tillräckligt med tid för att godkänna statligt stöd som kan förekomma i de relevanta investeringsåtgärderna och som kräver en anmälan av statligt stöd. Kommissionen kan ge medlemsstaterna preliminär vägledning om hur varje investering i deras ändrade plan för återhämtning och resiliens överensstämmer med regelverket för statligt stöd. Medlemsstaterna uppmanas att dela med sig av sina planer för anmälan eller förhandsanmälan med kommissionen för att säkerställa tillräcklig planering.

På grundval av tidigare erfarenheter av åtgärder som ingår i planerna för återhämtning och resiliens och sett ur ett statsstödsperspektiv är tidig kommunikation med kommissionens avdelningar i samband med utarbetandet av planerna avgörande för en snabb bedömning av statligt stöd av de anmälda åtgärderna. Medlemsstaterna uppmanas att inleda diskussioner med kommissionens avdelningar för att fullt ut utnyttja de möjligheter som ges genom de olika ramarna för statligt stöd för att utforma åtgärder i enlighet med tillämpliga regler.

Stöd som minskar företagens löpande utgifter är endast tillåtet i ett begränsat antal situationer och på strikta villkor. Medlemsstater som överväger en åtgärd som omfattar denna typ av stöd bör se till att den uppfyller de tillämpliga villkoren i de relevanta rambestämmelserna för statligt stöd.

Även om reglerna om statligt stöd kan utvecklas fram till 2026 bör det erinras om att enligt dessa regler är den relevanta tidpunkten för bedömningen av en åtgärd när det statliga stödet beviljas, dvs. den tidpunkt då mottagaren får en rättsligt verkställbar rätt att ta emot stödet. Så länge den relevanta ramen för statligt stöd innehåller en grund för förenlighet för en åtgärd vid den tidpunkten kan den genomföras (det statliga stödet kan betalas ut och investeringar kan genomföras), även om reglerna för statligt stöd ändras därefter.

2. Beskrivning av ändringarna

I enlighet med vägledningen och mallen för planerna för återhämtning och resiliens från 2021 bör detta avsnitt följa strukturen per del. Avsnittet tillhandahålls endast för de delar för vilka ändringar görs. Det bör inte upprepa informationen från andra avsnitt utan ange vilka ändringar som görs i förhållande till den tidigare antagna planen för återhämtning och resiliens (med exakta hänvisningar till relevanta avsnitt och åtgärder). Medlemsstaterna kan förlita sig på de befintliga delarna för att lägga till några reformer och investeringar inom samma område (t.ex. kan en ny byggnadsrenoveringsåtgärd läggas till en befintlig del för energirenovering). Medlemsstaterna kan också lägga till helt nya delar vid nya investeringar och reformer med andra prioriteringar.

Beskrivning av reformer och investeringar

För varje del där de underliggande åtgärderna ändras bör medlemsstaterna ange vilka investeringar eller reformer som ”läggs till”, ”tas bort” eller ”ändras” i förhållande till de tidigare planerna för återhämtning och resiliens.

Användning av finansieringsinstrument och budgetgarantier

Åtgärder i form av finansieringsinstrument och budgetgarantier kan vara en attraktiv lösning för att genomföra de investeringar som planeras i planerna för återhämtning och resiliens av flera skäl:

—	Finansieringsinstrument kan omfatta återbetalningen av det kapitalbelopp som stödmottagarna erhållit tillbaka till medlemsstaten, vilket begränsar uppkomsten av statsskuld på lång sikt.

—	De måste tillåta återanvändning av flödena, inklusive i förekommande fall återbetalning av kapitalbeloppet (exempelvis för lånefonder och finansieringslösningar), för samma politiska mål, även efter 2026, och/eller återbetala lånen från faciliteten för återhämtning och resiliens.

—	De kan bidra till att finansiera många små investeringar inom en enhetlig ram, såsom offentliga garantier och förmånliga lån för energieffektivitet i byggnader och underlätta kontakter med potentiella stödmottagare genom decentraliserade partnerstrukturer.

—	De kan bidra till att utnyttja ytterligare finansiella resurser eller saminvesteringar, särskilt från privata företag och privata finansinstitut.

Mot bakgrund av erfarenheterna från de befintliga planerna för återhämtning och resiliens kan medlemsstaterna överväga följande typer av finansieringsinstrument:

—	Garantiinstrument och förmånliga lån för att sänka kostnaderna för lånat kapital för program för upprustning för ökad energieffektivitet.

—	Privata offentliga avtal för investeringar i förnybara energikällor.

—	Escos refinansiering för att öppna upp för förbättrad energieffektivitet i tillverkningsprocesser, byggnader som inte är avsedda för bostäder och flerfamiljshus.

—	Kapitalinvesteringar i företag eller aktiefonder som stöder den gröna omställningen (14).

Bilaga I innehåller ytterligare information om användningen av finansieringsinstrument inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens och möjligheten att bidra till InvestEU-garantin genom en medlemsstatskomponent som grundas på erfarenheterna från utarbetandet och genomförandet av de ursprungliga planerna för återhämtning och resiliens.

Gröna och digitala aspekter

Medlemsstaterna bör förklara i vilken utsträckning deras ändrade planer för återhämtning och resiliens kommer att bidra till den gröna omställningen och till att minska EU:s energiberoende samt till en framtidssäkrad digital omställning och en robust digital inre marknad eller hantera relaterade utmaningar. Detta kan omfatta forsknings- och innovationsåtgärder med en relevant tidsplan. De båda omställningarna ska betraktas som ömsesidigt förstärkande, viket överensstämmer med benämningen ”den dubbla omställningen”, och de kommer att beaktas samtidigt av kommissionen.

Den gröna dimensionen av åtgärderna inom planen för återhämtning och resiliens kommer att fortsätta att bedömas både kvalitativt (kopplingen mellan åtgärderna och varje medlemsstats energi-, klimat- och miljöutmaningarna) och kvantitativt (det totala bidraget från den ändrade planen för återhämtning och resiliens till klimatmålen – inklusive REPowerEU-kapitlet – samt REPowerEU-kapitlet enskilt måste båda utgöra minst 37 % av planens totala tilldelning).

Medlemsstaterna uppmanas att förklara hur deras ändrade planer för återhämtning och resiliens kommer att bidra till EU:s klimatmål i klimatlagen och beaktar de klimatmål som man enades om på politisk nivå i december 2022 och de andra delarna av det 55 %-paket som föreslogs i juli och december 2021. 55 %-paketet innehåller lagstiftningsåtgärder för att anpassa politiken för klimat, energi, markanvändning, transporter och beskattning så att det går att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 % fram till 2030, och för att uppnå klimatneutralitet i enlighet med den europeiska klimatlagen.

Den digitala dimensionen av åtgärderna i planerna för återhämtning och resiliens kommer också att fortsätta att bedömas både kvalitativt och kvantitativt. Den 9 mars 2021 lade Europeiska kommissionen fram meddelandet Digital kompass för 2030: den europeiska vägen in i det digitala decenniet, som är uppbyggt runt fyra huvudområden: färdigheter, säker och hållbar digital infrastruktur, digital omvandling av företag och digitalisering av offentliga tjänster. Den fastställer ambitiösa mål på EU-nivå för vart och ett av områdena, med siktet inställt på 2030. Meddelandet följdes av ett förslag till beslut om ett politiskt program för 2030, ”En färdväg för det digitala decenniet”, som trädde i kraft den 9 januari 2023. Programmet skulle inrätta en styrningsstruktur där medlemsstaterna och kommissionen samarbetar på ett strukturerat sätt för att uppnå målen och underlätta genomförandet av projekt som omfattar flera länder. Medlemsstaterna uppmanas att ange hur eventuella ytterligare eller ändrade åtgärder för att hantera den digitala omställningen, eller utmaningar som följer av den, skulle bidra till de fyra huvudområdena och till målen för 2030.

När det gäller den kvantitativa aspekten måste det totala bidraget från den ändrade planen för återhämtning och resiliens till digitala mål utgöra minst 20 % av planens totala tilldelning, med undantag för de åtgärder som ingår i REPowerEU-kapitlet.

Klimatspårning och digital märkning

Klimatmålet på 37 % och det digitala målet på 20 % som anges i artikel 19.3 e och f i RRF-förordningen förblir obligatoriska vid ändringar av planen för återhämtning och resiliens, oavsett skälen till dessa ändringar (exklusive kostnaderna för åtgärder som ingår i REPowerEU-kapitlet med avseende på digital märkning, åtgärder som ingår i REPowerEU-kapitlen beaktas inte vid beräkningen av det digitala målet). Det är därför viktigt att medlemsstaterna beaktar de totala anslagen till planen för återhämtning och resiliens när de inför ändringar i sina planer för återhämtning och resiliens, även när det reviderade ekonomiska bidraget har ökat eller minskat.

Medlemsstaterna bör därför för varje ny eller ändrad åtgärd förklara hur den bidrar till klimatmålen och de digitala målen i enlighet med 2021 års riktlinjer för planer för återhämtning och resiliens. Det kommer att bli nödvändigt med en ny bedömning av märkningen för att kontrollera att de två målen fortsätter att nås det sker någon ändring av den totala beräknade kostnaden för planen för återhämtning och resiliens eller av kostnaden för åtgärder med klimatmärkning eller digital märkning. En bedömning av märkningen måste göras även vid eventuella ändringar av en befintlig åtgärds ursprungliga omfattning, art eller utformning.

Det är viktigt att notera att båda målen beräknas för den ändrade planen för återhämtning och resiliens som helhet, vilken består av både den tidigare antagna planen och tillägget, exklusive kostnader för åtgärder som ingår i REPowerEU-kapitlet för digital märkning. Klimatbidragen och de digitala bidragen kommer att beräknas på nytt för den ändrade planen för återhämtning och resiliens med beaktande av de förändringar som införts i åtgärderna i planen och de ändrade totala beräknade kostnader som anges ovan. Klimatbidraget kommer att jämföras med den totala tilldelningen i planen, inklusive REPowerEU-kapitlet. Klimatmålet kommer också att beräknas separat för REPowerEU-kapitlet. Det digitala bidraget kommer att jämföras med den totala tilldelningen i planen, exklusive beloppen för reformer och investeringar i REPowerEU-kapitlet.

Baserat på erfarenheterna från de 27 planer som antagit för åtgärder som omfattar flera områden, t.ex. övergripande åtgärder, finns det ett behov av att tillämpa klimatspårning och digital märkning när så är relevant som en delåtgärd (en avgränsad del av en åtgärd som avser ett specifikt insatsområde) med hjälp av olika insatsområden (enligt bilagorna VI och VII till RRF-förordningen).

Vidare är det värt att påminna om att artikel 19.3 e och f i RRF-förordningen och bilagorna VI och VII fastställer tillämpliga koefficienter för beräkningen av stöd till klimatmålen och de digitala målen. Enligt dessa bestämmelser får koefficienterna för stöd till klimatmålen höjas (upp till ett totalt belopp på 3 % för klimatmärkning), förutsatt att de åtföljs av åtgärder som ökar deras effekt. Medlemsstaterna bör i förekommande fall i tillräcklig utsträckning motivera användningen av sådana bestämmelser.

Medlemsstaterna bör beskriva det specifika tillvägagångssätt som de föreslår för märkning av sådana åtgärder. Kommissionen kan hjälpa medlemsstaterna att hitta exempel på märkning av liknande åtgärder i de planer för återhämtning och resiliens som tidigare antagits av rådet.

Principen om att inte orsaka betydande skada

Den tekniska vägledningen om principen att inte orsaka betydande skada (EUT C 58, 18.2.2021, s. 1.), där de vägledande principerna och villkoren för tillämpningen av principen om att inte orsaka betydande skada i samband med faciliteten för återhämtning och resiliens fastställs, kommer att vara fullt tillämplig, med beaktande av dess särdrag. Den innehåller också en checklista som ska följas i den självbedömning av principen om att inte orsaka betydande skada som ska ingå i den ändrade planen för återhämtning och resiliens för varje åtgärd. I detta avsnitt sammanfattas de viktigaste inslagen i vägledningen och det förklaras hur de tillämpas på nya eller reviderade åtgärder. Det innehåller också ytterligare förtydliganden baserade på erfarenheterna från de tidigare antagna planerna för återhämtning och resiliens.

Hur bör principen om att inte orsaka betydande skada tillämpas i samband med revideringar av planerna för återhämtning och resiliens?

Medlemsstaterna måste tillhandahålla en självbedömning om principen att inte orsaka betydande skada för varje ny eller ändrad åtgärd som ingår i den ändrade planen för återhämtning och resiliens, utom i de fall där den principen inte är tillämplig (se även avsnitt 2.1 och bilaga I till den tekniska vägledningen om principen att inte orsaka betydande skada). Medlemsstaterna uppmanas också att som en del av självbedömningen avseende principen om att inte orsaka betydande skada, när det är relevant och möjligt, tillhandahålla en kvantitativ bedömning av reformens eller investeringens miljöpåverkan. Följande övergripande överväganden bör beaktas (se även bilagan med ytterligare information om hur principen om att inte orsaka betydande skada kan efterlevas):

—

Nya alternativ med låg miljöpåverkan: Principerna i avsnitt 2.4, inklusive fotnot 25 i den tekniska vägledningen om principen att inte orsaka betydande skada, förblir tillämpliga vid bedömningen av nya eller reviderade åtgärder. Bedömningen om principen att inte orsaka betydande skada för dessa åtgärder bör avspegla den information om alternativ med låg miljöpåverkan som finns tillgänglig när den ändrade planen för återhämtning och resiliens lämnas in.

—

Ingen ökning av miljöpåverkan jämfört med den ursprungliga åtgärden: Vid en ändring av en befintlig åtgärd bör ändringen inte öka dess relativa miljöpåverkan jämfört med den ursprungliga åtgärdens påverkan. Detta bör medlemsstaten visa. När påverkan ökar bör medlemsstaten visa att åtgärden fortfarande är förenlig med principen om att inte orsaka betydande skada, trots dess större miljöpåverkan.

Hur bör medlemsstaterna visa i sina planer för återhämtning och resiliens att åtgärderna är förenliga med principen om att inte orsaka betydande skada?

Vid ändringar kan man överväga två huvudscenarier med olika inverkan på bedömningen av principen att inte orsaka betydande skada:

—

Införa en ny åtgärd: Om en medlemsstat väljer att lägga till en ny åtgärd i sin plan för återhämtning och resiliens bör den följa samma förfarande som när den lämnade in den ursprungliga planen. Medlemsstaten bör fylla i checklistan i bilaga I till den tekniska vägledningen om principen att inte orsaka betydande skada till stöd för sin analys av huruvida och i vilken utsträckning den nya åtgärden påverkar miljömålen.

—

Ändra en befintlig åtgärd: Medlemsstaterna kan vilja ändra en befintlig åtgärds utformning, art eller omfattning. Medlemsstaterna bör lämna in den motsvarande bedömningen av principen om att inte orsaka betydande skada och om det behövs ändra bedömningen för att återspegla ändringarna i åtgärden. Medlemsstaten bör hänvisa till det avsnitt i den tidigare antagna planen för återhämtning och resiliens där den ursprungliga bedömningen av principen att inte orsaka betydande skada anges.

3. Delmål, mål och tidsplan

När medlemsstaterna ändrar sina planer för återhämtning och resiliens bör de säkerställa att varje ny eller ändrad åtgärd som stöds inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens åtföljs av motsvarande delmål och mål. När medlemsstaterna fastställer nya delmål och mål, eller när de föreslår ändringar av befintliga sådana, bör de följa de principer som anges i 2021 års riktlinjer för planer för återhämtning och resiliens, bland annat vad gäller deras särdrag och robusthet.

Förslaget från en medlemsstat till nya eller ändrade delmål eller mål följer strikt införandet av nya eller ändrade åtgärder i den ändrade planen för återhämtning och resiliens.

Eftersom medlemsstaterna uppmuntras att delta i gränsöverskridande projekt eller projekt som omfattar flera länder till stöd för REPowerEU-målen bör särskild uppmärksamhet ägnas åt att säkerställa en sund utformning av relaterade delmål och mål. Å ena sidan bör dessa tydligt delas upp mellan de olika medlemsstater som deltar i projekten för att undvika överlappningar och förseningar i bedömning och genomförande. Ett framgångsrikt slutförande av en plan för återhämtning och resiliens bör vara oberoende av slutförandet i en annan medlemsstat. Å andra sidan bör delmålen och målen utformas på ett väl samordnat sätt för att säkerställa att oundvikliga ömsesidiga beroenden mellan medlemsstaterna bedöms ordentligt och att de tidsfrister som fastställs för genomförandet är rimliga. Kommissionen är beredd att bistå grupper av medlemsstater som deltar i gränsöverskridande projekt eller projekt som omfattar flera länder för att se till att deras delmål och mål utformas på lämpligt sätt.

Genomförandeperioden för vissa nationella investeringar som syftar till att uppnå REPowerEU-målen kan sträcka sig längre än 2026. I sådana fall bör de relaterade delmålen och målen som ingår i REPowerEU-kapitlet utformas på ett sådant sätt att de endast omfattar åtgärder som stöds av faciliteten för återhämtning och resiliens under facilitetens löptid, medan åtgärderna utformas så att det är tydligt vilka genomförandesteg som kommer att stödjas av nationella medel eller andra EU-medel efter 2026.

Om en medlemsstat föreslår en ändring av sin plan för återhämtning och resiliens på grundval av artikel 21 får ändringar av befintliga delmål och mål endast göras i den mån de är kopplade till de objektiva omständigheter som lagts fram för att motivera ändringen. Såsom förklaras i del 1 i denna vägledning bör det finnas ett orsakssamband mellan de objektiva omständigheterna och de föreslagna ändringarna.

Skrivfel som upptäcks i rådets genomförandebeslut kan anmälas till kommissionen och rådet när som helst under genomförandet av planerna för återhämtning och resiliens. De kommer att beaktas i kommissionens förslag till ett nytt/ändrat genomförandebeslut från rådet eller i en särskild rättelse.

4. Finansiering och kostnader

Nya åtgärder: Medlemsstaterna ska tillhandahålla beräknade totala kostnader för de nya reformer och investeringar som läggs fram i ett tillägg. Denna skyldighet gäller också reformer och investeringar som ingår i REPowerEU-kapitlen.

Reviderade åtgärder: För varje reviderad åtgärd, om ändringarna påverkar kostnadsberäkningarna, ska medlemsstaten tillhandahålla uppdaterade kostnadsberäkningar. Om ändringen endast avser åtgärdens omfattning bör revideringen av de beräknade kostnaderna göras proportionellt.

Metod: När medlemsstaterna utarbetar kostnadsberäkningarna bör de följa de särskilda instruktioner som ges i 2021 års riktlinjer för planer för återhämtning och resiliens. Medlemsstaterna förväntas i regel inte tillhandahålla reviderade kostnadsberäkningar för åtgärder som varken är nya eller ändrade. Medlemsstaterna får tillhandahålla en validering av kostnadsberäkningar av ett oberoende offentligt organ, vilket skulle kunna bidra till att öka beräkningarnas rimlighet.

5. Komplementaritet i planerna för återhämtning och resiliens samt genomförandet av dem

Överensstämmelse med andra initiativ

Enligt artikel 17 i RRF-förordningen ska alla planer för återhämtning och resiliens, inklusive tilläggen, vara förenliga med de relevanta landsspecifika rekommendationerna samt med informationen i nationella reformprogram, nationella energi- och klimatplaner och uppdateringar av dessa enligt förordning (EU) 2018/1999, territoriella planer för en rättvis omställning som tillhandahålls enligt förordningen för fonden för en rättvis omställning, genomförandeplaner för ungdomsgarantin, partnerskapsavtal och operativa program.

—	Vad gäller överensstämmelsen med relevanta landsspecifika rekommendationer och nationella reformprogram, se avsnittet i denna vägledning om den europeiska planeringsterminen.

—	Tilläggen måste också vara förenliga med den verksamhet för en klimatneutral ekonomi som kommer att ha tagits fram i de territoriella planerna för en rättvis omställning.

—

Slutligen måste tilläggen vara förenliga med de partnerskapsavtal och operativa program som kommer att ha antagits inom ramen för förordningen om gemensamma bestämmelser för 2021–2027 sedan de ursprungliga planerna för återhämtning och resiliens antogs. Eftersom alla medlemsstater har antagit sina partnerskapsavtal och nästan alla sammanhållningspolitiska program bör de förklara hur nya eller ändrade åtgärder inom ramen för planen för återhämtning och resiliens kompletterar genomförandet av programmen enligt förordningen om gemensamma bestämmelser för 2021–2027 (15).

Komplementaritet i finansieringen och undvikande av dubbelfinansiering

Medlemsstaterna bör i sin ändrade plan för återhämtning och resiliens ange om de ändrat de metoder som införts för att säkerställa komplementaritet i finansieringen och efterlevnad av artikel 9 i RRF-förordningen. I detta avseende är 2021 års riktlinjer för planer för återhämtning och resiliens fortfarande fullt tillämpliga.

Genomförande

Genomföranderamen bedömdes som en del av de ursprungliga planerna för återhämtning och resiliens och det antas att medlemsstaterna kommer att fortsätta att förlita sig på samma arrangemang för att genomföra sina ändrade planer. Eventuella ändringar av genomföranderamen som föreslås bör dock förklaras.

Om medlemsstaterna hittills har stött på svårigheter i genomförandet av sina planer för återhämtning och resiliens (till exempel på grund av bristande administrativ kapacitet, ett outvecklat it-system eller ett uppdrag för de ansvariga myndigheterna som inte varit tillräckligt tydligt) uppmanas de att proaktivt ompröva sina befintliga arrangemang för att göra dem mer effektiva. Medlemsstaterna uppmanas också att diskutera de erfarenheter som hittills gjorts med kommissionen för att avgöra om eventuella ändringar av genomföranderamen kan bidra till att förbättra genomförandet av reformer och investeringar.

Om en medlemsstat ändrar sin plan för återhämtning och resiliens för att få ett större ekonomiskt bidrag eller lån, bör den visa att de myndigheter som ansvarar för samordning och genomförande av planen har tillräcklig administrativ kapacitet och lämpligt mandat. Mer allmänt bör medlemsstaterna säkerställa att de har tillräcklig administrativ kapacitet för att genomföra investeringar i planen för återhämtning och resiliens och därför ha möjlighet att inkludera begränsade administrativa kostnader av tillfällig karaktär i kostnaderna för sina respektive investeringar eller reformer så länge dessa kostnader är kopplade till genomförandet av den specifika investeringen eller reformen.

Medlemsstaterna får också använda instrumentet för tekniskt stöd för genomförandet av investeringar och reformer i REPowerEU-kapitlet, såsom förklaras i 2021 års riktlinjer för planer för återhämtning och resiliens. Medlemsstaterna uppmanas att ange om de vill använda artikel 7.2 i RRF-förordningen som en del av den specifika reform eller investering som det tekniska stödet avser. Om medlemsstaten har begärt, eller avser att begära, horisontellt stöd enligt instrumentet för tekniskt stöd i samband med genomförandet av planen för återhämtning och resiliens, t.ex. i fråga om kommunikationsåtgärder, uppmanas den att ange det i det här avsnittet.

Samrådsförfarande

Medlemsstaterna bör tillhandahålla en sammanfattning av den samrådsprocess som genomförts i enlighet med deras nationella rättsliga ramar fram till inlämnandet av den ändrade planen för återhämtning och resiliens eller tillägget. Samrådsprocessen bör stå i proportion till omfattningen av de ändringar som införs i planerna för återhämtning och resiliens. Till exempel skulle ändringar för att återspegla ett något ändrat finansiellt anslag inte kräva samma typ av samrådsförfarande som ändringar med en begäran om ett betydande lånebelopp. Eftersom omfattningen av samråden under utarbetandet av de ursprungliga planerna för återhämtning och resiliens varierade, särskilt med tanke på covid-19-krisen, uppmanas medlemsstaterna generellt att stärka denna process om de ändrar sina planer. De bör se till att berörda parter, inklusive lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter, icke-statliga organisationer och, i förekommande fall, intressenter från jordbrukssektorn, involveras i utformningen, genomförandet och övervakningen av alla nya eller reviderade åtgärder, i enlighet med sina nationella rättsliga ramar, i god tid och på ett meningsfullt sätt.

För genomförandet av relevanta åtgärder kan det vara lämpligt att medlemsstaterna inkluderar villkor som är kopplade till regionala eller lokala överväganden i delmål eller mål som har en geografisk dimension (till exempel genom att lägga till särskilda villkor kopplade till samråd med lokala och regionala myndigheter). De kan också innehålla liknande villkor för samråd med arbetsmarknadens parter och, i förekommande fall, intressenter från jordbrukssektorn i samband med genomförandet av relevanta reformer eller investeringar.

Dessutom kommer den europeiska planeringsterminen att vara en viktig ram för att diskutera framstegen i genomförandet av planerna för återhämtning och resiliens med berörda parter, i linje med praxis och traditioner i varje medlemsstat. Medlemsstaterna kan också använda sina nationella reformprogram för att beskriva de samråd som hittills har ägt rum och beskriva de samråd som planeras för framtiden. Genomförandet av planerna för återhämtning och resiliens kommer endast att lyckas med ett starkt regionalt och lokalt egenansvar och stöd från arbetsmarknadens parter och det civila samhället.

De normala samrådskraven, inklusive behovet av att tillhandahålla en sammanfattning som beskriver hur intressenternas synpunkter har beaktats, kommer också att vara tillämpliga vid utarbetandet av REPowerEU-kapitlet. Medlemsstaterna bör i sina sammanfattningar ange hur resultatet av samrådet har beaktats i deras REPowerEU-kapitel. Det bör finnas en beskrivning av samrådsprocessen, inklusive dess viktigaste egenskaper, typer av intressenter och de viktigaste synpunkterna som mottagits. Dessutom bör det finnas en beskrivning av hur de synpunkter som erhållits har beaktats vid utformningen av REPowerEU-åtgärderna samt en indikation på hur de kommer att fortsätta att beaktas under genomförandet.

Det är viktigt att samrådet får stor spridning, särskilt till berörda parter med relevant sakkunskap om REPowerEU-frågor. Samrådsförfarandets längd bör stå i proportion till hur brådskande det är att lämna in REPowerEU-kapitel.

Inget ytterligare offentligt samråd kommer att behöva genomföras i de fall där medlemsstaternas utökade åtgärder och åtgärdernas innehåll förblir desamma, eller när de flyttar befintliga åtgärder till REPowerEU-kapitlet på grund av att deras högsta ekonomiska bidrag har minskats.

Kontroller och revision

Interna kontrollsystem är avgörande för att säkerställa att planerna för återhämtning och resiliens fullt ut överensstämmer med artikel 22 i RRF-förordningen. I detta sammanhang och mot bakgrund av de förändringar som följer av översynen av en plan för återhämtning och resiliens är det viktigt att medlemsstaterna motiverar exakt hur de kontrollstrukturer som införts fortfarande är lämpliga och, i förekommande fall, hur de kommer att förstärkas för att säkerställa att det finns lämpliga resurser och strukturer. De viktigaste kraven för medlemsstatens kontrollsystem finns i bilaga I till det finansierings- och låneavtal som undertecknats mellan kommissionen och medlemsstaten. Särskilt om den ändrade planen för återhämtning och resiliens innehåller nya eller reviderade åtgärder bör medlemsstaten förklara och visa att kontrollstrukturerna fortfarande är tillräckliga eller, i förekommande fall, hur deras kapacitet, inklusive personal och processer, kommer att ökas i proportion till planens ökade omfattning.

Om tillägget inte avsevärt ökar det ekonomiska bidraget men ändå gör ändringar i förhållande till den ursprungliga planen för återhämtning och resiliens, uppmanas medlemsstaterna att lämna en uppdaterad förklaring av kontrollarrangemangen och kontrollsystemen, inklusive databasen för uppgifter om slutmottagare.

Kommunikation

Medlemsstaterna bör fortsätta att genomföra sin kommunikationsstrategi och uppdatera den om det behövs för att inkludera de nyligen tillkomna reformerna och investeringarna, i syfte att säkerställa att allmänheten är medveten om unionsfinansieringen, i enlighet med artikel 34 i RRF-förordningen och artikel 10 i finansieringsavtalen. När medlemsstaterna lämnar in ändrade planer för återhämtning och resiliens uppmanas de att beskriva de åtgärder de har vidtagit för att genomföra sina skyldigheter, i syfte att underlätta kommissionens övervakning av efterlevnaden av de ovannämnda bestämmelserna.

Kommunikationskampanjer bör inriktas på att öka medvetenheten om viktiga reformer och investeringar som en del av en europeisk strategi, särskilt inom ramen för RePowerEU, samt öka allmänhetens kännedom om planerna för återhämtning och resiliens och deras syfte. Medlemsstaterna uppmanas att inrikta sin kommunikationsverksamhet rörande faciliteten för återhämtning och resiliens på följande:

—	Förklara och påminna om målen för planen för återhämtning och resiliens och dess fördelar för medlemsstaten.

—	Genom konkreta exempel visa varför reformer och investeringar är till nytta för samhället, Europas återhämtning, den gröna och den digitala omställningen och energisäkerheten.

—	Se till att det politiska godkännandet på hög nivå av planen för återhämtning och resiliens är tillräckligt synligt.

—	Kommunicera om banbrytande projekt och visa att de genomförts genom faciliteten för återhämtning och resiliens.

—	Uppmuntra potentiella stödmottagare att ansöka om finansiering inom ramen för planen för återhämtning och resiliens.

—	Visa de övergripande framstegen med genomförandet av både reformer och investeringar, särskilt inom ramen för REPowerEU, bland annat genom regelbundna utbyten med arbetsmarknadens parter, berörda befolkningsgrupper och civilsamhället i stort.

Kommissionen är också tillgänglig via Inform EU-nätverket för att hjälpa medlemsstaterna att genomföra sina nationella kommunikationsstrategier, bland annat för deras ändrade planer för återhämtning och resiliens.

Öppenhet rörande slutmottagarna

Genom införandet av ett nytt öppenhetskrav i REPowerEU-förordningen har insynen ökat vad gäller användningen av medel från faciliteten för återhämtning och resiliens. Medlemsstaterna behöver inrätta en allmänt tillgänglig portal som är lätt att använda där de offentliggör uppgifter om de 100 slutmottagare som erhåller mest finansiering för att genomföra åtgärder inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens.

Med slutmottagare avses den sista enhet som erhåller medel som inte är entreprenör eller underentreprenör. Detta ska särskiljas från stödmottagarna, vilka inom ramen för inrättandet av facilitetens direkta förvaltning är medlemsstaterna.

Dessa uppgifter bör omfatta slutmottagarens officiella namn, inklusive för- och efternamn om slutmottagaren är en fysisk person, det belopp som mottagits samt de åtgärder inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens för vilka finansieringen har mottagits. Vid fastställandet av de 100 största mottagarna bör endast medel från faciliteten för återhämtning och resiliens beaktas, eftersom vissa investeringar till en del även kan finansieras genom annan offentlig finansiering.

Om slutmottagarna är fysiska personer bör alla personuppgifter raderas två år efter utgången av det räkenskapsår då den sista finansieringen från faciliteten för återhämtning och resiliens har betalats ut till slutmottagaren, för att säkerställa proportionalitet och respekt för den personliga integriteten. På motsvarande sätt har ett fåtal undantag från kravet på offentliggörandet av uppgifter enligt artikel 38.3 i budgetförordningen gjorts tillämpliga på faciliteten för återhämtning och resiliens. Det är fråga om följande fall:

—	Utbildningsstöd till fysiska personer och allt annat direktstöd som betalas ut till fysiska personer som är mest behövande, exempelvis arbetslösa och flyktingar (artikel 191.4 b i budgetförordningen).

—	Kontrakt till mycket lågt värde som tilldelas experter som valts ut på grundval av sitt yrkeskunnande (artikel 237.2 i budgetförordningen) samt kontrakt till ett mycket lågt värde som understiger 15 000 euro (det belopp som avses i punkt 14.4 i bilaga I till budgetförordningen).

—	Ekonomiskt stöd som tillhandahålls genom finansieringsinstrument till ett belopp som understiger 500 000 euro.

—	Situationer då ett offentliggörande innebär en risk för berörda s personers eller enheters fri- och rättigheter enligt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna eller kan skada mottagarnas affärsintressen.

Med hänsyn till de berörda beloppen inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens är det osannolikt att de undantag som anges i de tre första styckena skulle vara tillämpliga på de 100 största mottagarna. Det fjärde undantaget förväntas inte heller tillämpas i någon nämnvärd utsträckning. Eftersom offentliggörandet av uppgifter endast gäller storskaliga mottagare, varav de flesta förväntas utgöra juridiska enheter, bör eventuella integritetsproblem i förhållande till fysiska personer vägas mot behovet av insyn i användningen av EU-medel. Dessutom bör det noteras att hänvisningen till artikel 38.3 i budgetförordningen kommer att återspegla eventuella framtida ändringar av nämnda bestämmelse.

Utöver dessa uppgifter som offentliggörs på medlemsstaternas portaler kommer kommissionen att centralisera dessa uppgifter tillsammans med länkarna till medlemsstaternas portaler på resultattavlan för återhämtning och resiliens. Sådana uppgifter behöver uppdateras två gånger på år, och kommissionen kommer att sträva efter att anpassa tidpunkten för uppdateringarna till den befintliga halvårsrapporteringen i april och oktober. Den första insamlingen av information kommer att göras parallellt med den halvårsvisa rapporteringen i april 2023. Kommissionen kommer också att offentliggöra en interaktiv karta som visar de olika åtgärderna och deras placering i medlemsstaterna.

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (EUT L 57, 18.2.2021, s. 17).

(2) En industriplan i den gröna given för nettonollåldern, den 1 februari 2023, (COM(2023) 62). https://eur-lex.europa.eu/legal-content/sv/TXT/?uri=CELEX:52023DC0062

(3) https://commission.europa.eu/system/files/2021-01/document_travail_service_part1_v2_en.pdf

(4) I enlighet med artikel 26a.1 i förordningen om gemensamma bestämmelser får medlemsstater som lämnar in ett REPowerEU-kapitel begära att upp till 7,5 % av deras ursprungliga nationella anslag inom ramen för Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden ingår i de prioriteringar som bidrar till REPowerEU-målen enligt artikel 21c i RRF-förordningen, förutsatt att detta stöd bidrar till den berörda fondens särskilda mål, i enlighet med de fondspecifika förordningarna. Dock ingår de 7,5 % av de nationella anslagen enligt förordningen om gemensamma bestämmelser som används för investeringar som bidrar till REPowerEU-målen varken i REPowerEU-kapitlen eller i planerna för återhämtning och resiliens.

(*1) *Baserat på anslag till Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska socialfonden+, efter överföringar som gjorts inom ramen för antagandet av partnerskapsöverenskommelserna.

(5) BNI för 2019 vid brytdatumet maj 2020 enligt skäl 48 RRF-förordningen och dess bilaga 1.

(6) Kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet av den 30 juni 2022RRF: Update of the maximum financial contribution.

(7) Dessa exempel har endast illustrativt syfte och föregriper inte på något sätt kommissionens bedömning av medlemsstatens motivering.

(8) Förnybar vätgas är vätgas som produceras från förnybar energi i enlighet med de metoder som fastställs för förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung i direktiv (EU) 2018/2001 och tillhörande genomförandeakter och delegerade akter.

(9) För fossilfri vätgas, se som referenspunkt den tillfälliga krisramen för statliga stödåtgärder till stöd för ekonomin till följd av Rysslands angrepp mot Ukraina (2022/C 426/01). Inom ramen för målet om produktion och användning av förnybar och fossilfri vätgas kan väte som produceras genom gaspyrolys eller ångreformering av metan med avskiljning och lagring av koldioxid inte stödjas.

(10) Ytterligare exempel på åtgärder finns i Ta itu med stigande energipriser: en verktygslåda för åtgärder och stöd, COM(2021) 660 final.

(11) För stöd till anläggningar som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem kommer de kriterier som anges i den tekniska vägledningen om principen att inte orsaka betydande skada och bilagorna till rådets genomförandebeslut att vara tillämpliga.

(12) Som en del av den ordinarie europeiska planeringsterminen lägger kommissionen vanligtvis fram landsspecifika rekommendationer i slutet av maj/början av juni, vilka sedan godkänns av Europeiska rådet och slutligen antas av rådet i början av juli.

(13) SEC(2022) 70 final – SWD(2022) 19 final – SWD(2022) 20 final.

(14) Särskilt för små och medelstora företag.

(15) Se del 1 om villkoren för att begära överföringar mellan faciliteten för återhämtning och resiliens och de sammanhållningspolitiska fonderna.

BILAGA I

FINANSIERINGSINSTRUMENT

Medlemsstaterna kan besluta om vilken typ av finansieringsinstrument som ska användas, om inrättandet av det och om val av genomförandeorgan/anförtrodda enheter. De uppmuntras att diskutera med kommissionens avdelningar om den bästa genomförandemetoden för den avsedda användningen av finansieringsinstrument, med beaktande av åtgärdernas mål, befintliga strukturer och kopplingar till partnernas arbete.

I allmänhet har medlemsstaterna två huvudsakliga val för att använda finansieringsinstrument, antingen att föra över medel från faciliteten för återhämtning och resiliens till InvestEU:s medlemsstatskomponent eller att använda andra strukturer, till exempel nationella strukturer. Villkoren för båda alternativen beskrivs i riktlinjerna för planer för återhämtning och resiliens från januari 2021 och utvecklas närmare nedan.

Vid ett hänförande till medlemsstatskomponenten inom InvestEU kommer det att krävas ett undertecknande av ett bidragsavtal mellan en medlemsstat och kommissionen. Kommissionen genomför InvestEU-garantin genom utvalda genomförandepartner.

I förhållande till nationella finansieringsinstrument finns det följande faser:

Steg 1: Förberedelse av åtgärden för att säkerställa att finansieringsinstrumenten bidrar till målen för planen för återhämtning och resiliens genom att göra följande:

—

Beskriva den investeringspolitik som ska stödjas (t.ex. energieffektivitet, bredband, digitalisering av små och medelstora företag), vilket avgör hur medlen från faciliteten för återhämtning och resiliens kommer att användas i finansieringsinstrumentet och hur detta överensstämmer med tillämpningsområdet och bedömningskriterierna för faciliteten för återhämtning och resiliens. Det ingår även att beskriva det underliggande marknadsmisslyckande som gör det nödvändigt att använda offentliga medel för privata investeringar.

—

Definiera finansieringsinstrumentet (och särskilt fastställa bl.a. risk- och avkastningspolicyn mellan faciliteten för återhämtning och resiliens och andra finansieringskällor inom finansieringsinstrumentet) och hur det kommer att bidra till att målen för planen för återhämtning och resiliens uppnås.

—	Tillhandahålla en detaljerad självbedömning av principen om att inte orsaka betydande skada och nödvändiga skyddsåtgärder för att säkra efterlevnaden av principen om att inte orsaka betydande skada under genomförandet av åtgärden.

—	Identifiera relevanta bestämmelser om statligt stöd och eventuell tillämpning av den allmänna gruppundantagsförordningen och tillhörande kriterier som finansieringsprodukterna ska uppfylla.

—	Fastställa tydliga delmål (kopplade till instrumentets utformning och genomförande) och mål (kopplade till output/utfall för de underliggande projekt som finansieras genom instrumentet).

—

Fastställa vilken typ av stöd som ska ges (t.ex. lån, garantier, eget kapital), berörda stödmottagare (t.ex. små och medelstora företag, större företag, offentlig-privata partnerskap) och investeringar (t.ex. innovation, bredband, infrastruktur) för att fastställa vilka tillgångar som kan investeras.

—	Fastställa tidsplanen för införandet av finansieringsinstrumentet (inrättandet av ett finansieringsinstrument kan ta upp till två år i genomsnitt), inklusive investeringar i realekonomin och därmed sammanhängande effekter.

—	Beskriva övervakningssystemet för att rapportera om mål och delmål i enlighet med planen för återhämtning och resiliens.

Steg 2: Genomförandeavtal med den anförtrodda enhet som ansvarar för finansieringsinstrumentet

—

För att genomföra finansieringsinstrumentet måste ett avtal ingås med genomförandepartnern/den anförtrodda enheten (när det gäller medel skulle det vara fondförvaltaren på partnernas vägnar) där skyldigheterna från planen för återhämtning och resiliens införlivas. Ramavtalet mellan medlemsstaten och genomförande enheter/anförtrodda enheter bör införliva alla skyldigheter enligt RRF-förordningen och rådets genomförandebeslut om medlemsstatens plan för återhämtning och resiliens – med särskild uppmärksamhet på skyldigheterna när det gäller statligt stöd, principen om att inte orsaka betydande skada samt revision och kontroll samt eventuella begränsningar för stödmottagarna.

—	Relevanta regler för statligt stöd och för offentlig upphandling måste respekteras.

—

Ett av de första delmålen i planen för återhämtning och resiliens kan kopplas till ingåendet av genomförandeavtalet om inrättande av finansieringsinstrumentet eller om anpassning av ett befintligt instrument (i enlighet med den investeringspolicy som överenskommits i planen för återhämtning och resiliens) mellan medlemsstaten och den enhet som anförtrotts uppdraget.

—

Som en del av det första delmålet i planen för återhämtning och resiliens ska medlemsstaten, när den lämnar in den första begäran om utbetalning, förse kommissionen med reglerna och investeringspolicyn för finansieringsinstrumentet så att det går att kontrollera att det överensstämmer med planen för återhämtning och resiliens.

Investeringar i realekonomin av den anförtrodda enheten eller finansiella intermediärer (t.ex. affärsbanker, investeringsfonder):

—	Alla efterföljande delmål kommer att vara kopplade till den anförtrodda enhetens eller de finansiella intermediärernas användning av investeringar i realekonomin.

—

När finansieringsinstrumentet har slutförts kommer avsättningar och återflöden som inte har förbrukats för förluster att återgå till medlemsstaten i enlighet med de villkor som anges i instrumentets investeringspolicy och exitstrategi. En skyldighet kommer att ta hänsyn till att intäkter och återflöden bör användas för motsvarande ändamål.

BILAGA II

MALL FÖR AVSIKTSFÖRKLARING OM LÅN FRÅN FACILITETEN FÖR ÅTERHÄMTNING OCH RESILIENS

Till: Chefsförhandlare i arbetsgruppen för återhämtning och resiliens och GD Ekonomi och finans

Cc: EC-RECOVER@ec.europa.eu.

Ärende: Lån från faciliteten för återhämtning och resiliens – intresseanmälan

Hej!

Vi hänvisar till förordning (EU) 2021/241, särskilt artikel 14.6, där det anges att medlemsstaterna, inom 30 dagar efter ikraftträdandet av den ändrade förordningen när det gäller REPowerEU-kapitlen i planerna för återhämtning och resiliens, ska underrätta Europeiska kommissionen om huruvida de har för avsikt att begära lånestöd från faciliteten för återhämtning och resiliens.

Därför, och utan att det påverkar möjligheten att begära lånestöd fram till den 31 augusti 2023, vill vi uttrycka följande intresse:

[Välj det alternativ som är tillämpligt]

Vi har inte för avsikt att begära lånestöd från faciliteten för återhämtning och resiliens i detta skede.

Vi har för avsikt att begära lånestöd från faciliteten för återhämtning och resiliens med ett belopp på XXX euro [detta kan utgöra ett intervall] och avser att använda detta lånestöd till följande förteckning över investeringar och reformer:

—	Förteckning över investeringar och reformer

Vi bekräftar att den information som anges i denna intresseanmälan är så korrekt som möjligt och lämnas efter bästa förmåga.

BILAGA III

MALL FÖR AVSIKTSFÖRKLARING OM ÖVERFÖRINGAR FRÅN BREXITJUSTERINGSRESERVEN

Till: Chefsförhandlare i arbetsgruppen för återhämtning och resiliens och GD Ekonomi och finans

Cc: EC-RECOVER@ec.europa.eu

Ärende: Brexitjusteringsreserven – meddelande om begäran om överföring till faciliteten för återhämtning och resiliens

Hej!

I enlighet med artikel 4a i förordning (EU) 2021/1755, enligt vilken medlemsstaterna kan lämna in en motiverad begäran till kommissionen om överföring till faciliteten för återhämtning och resiliens av hela eller delar av sina preliminära anslag inom ramen för brexitjusteringsreserven, vill vi begära en överföring på XXX euro från brexitjusteringsreserven till faciliteten för återhämtning och resiliens för att finansiera investeringar och reformer från REPowerEU-kapitlet, i enlighet med det tillvägagångssätt som föreskrivs i kommissionens tillkännagivande Vägledning om planer för återhämtning och resiliens inom ramen för REPowerEU.

Det resonemang som ligger till grund för sådana överföringar är att faciliteten för återhämtning och resiliens och brexitjusteringsreserven båda gemensamt syftar till att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen, vilket tydligt framgår av deras gemensamma rättsliga grund i artikel 174 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Genom att mildra konsekvenserna av de störningar på den globala energimarknaden som den senaste tidens geopolitiska utveckling har orsakat kommer åtgärderna i REPowerEU-kapitlet att främja framstegen mot det övergripande sammanhållningsmålet. Brexitjusteringsreserven tjänar samma syfte genom att hantera de negativa konsekvenserna från Förenade kungarikets utträde ur unionen för medlemsstaterna, särskilt för deras regioner och lokalsamhällen. Detta gemensamma syfte, i överensstämmelse med de rättsliga bestämmelserna i förordningarna 2021/1755, motiverar att sådan begäran om överföring mellan de två instrumenten kan anses berättigad.

[Eftersom den begärda överföringen är högre än den del av det preliminära anslaget inom ramen för brexitjusteringsreserven som ännu inte har betalats ut, förstår vi att kommissionen måste återkräva skillnaden. Vi önskar [återbetala det belopp som ska återkrävas till Europeiska kommissionens konto i enlighet med vad som anges av kommissionen i debetnotan]/[att Europeiska kommissionen ska avräkna detta belopp genom att minska eventuella betalningar [inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens] efter att ha informerat [den ansvariga myndigheten i medlemsstaten]].

BILAGA IV

MALL FÖR MEDLEMSSTATERNA

TILLÄGG TILL PLANEN FÖR ÅTERHÄMTNING OCH RESILIENS

Innehåll

DEL 1

INLEDNING TILL TILLÄGGET

Allmänt mål

Motivering av tillägget

DEL 2

BESKRIVNING AV YTTERLIGARE OCH ÄNDRADE REFORMER OCH INVESTERINGAR

Helt nya delar

REPowerEU-kapitel

Ändrade delar

DEL 3

PLANENS KOMPLEMENTARITET OCH GENOMFÖRANDE

Överensstämmelse med andra initiativ

Komplementaritet i finansieringen

Effektivt genomförande

Samrådsförfarande med berörda parter

Kontroll och revision

Kommunikation

DEL 4

ÖVERGRIPANDE ENHETLIGHET OCH PLANENS INVERKAN

Enhetlighet

Jämställdhet och lika möjligheter för alla

Stärka den ekonomiska, sociala och institutionella resiliensen

Jämförelse med utgångsvärdet för investeringen

ANSVARSFRISKRIVNING

Denna mall bör användas av medlemsstaterna för att utarbeta tillägget till deras planer för återhämtning och resiliens. Medlemsstaterna uppmanas att endast lämna information som är relevant för de föreslagna ändringarna jämfört med deras antagna planer för återhämtning och resiliens. Mallen kan inte läsas separat från den uppdaterade vägledningen om planer för återhämtning och resiliens inom ramen för REPowerEU. Detta dokument innehåller endast en mall för hur informationen ska presenteras i tillägget, medan vägledningen ger nödvändiga anvisningar om hur varje avsnitt ska fyllas i. Såsom föreskrivs i vägledningen uppmanas medlemsstaterna att ändra sin plan på grundval av en konsoliderad version av den ursprungliga planen, som bör återspegla de ändringar som införts under bedömningen och vara helt förenlig med rådets respektive genomförandebeslut. För att denna mall för tillägget ska kunna användas krävs det därför att medlemsstaterna tidigare har anpassat sin plan för återhämtning och resiliens till rådets genomförandebeslut.

Medlemsstaterna uppmanas att kontakta kommissionens avdelningar vid eventuella ytterligare frågor.

DEL 1

INLEDNING TILL TILLÄGGET

1. Allmänt mål

I detta avsnitt bör medlemsstaterna beskriva betydande förändringar av de viktigaste utmaningar som de har ställts inför sedan de lämnade in sina ursprungliga planer för återhämtning och resiliens. Särskilt bör de kortfattat förklara hur den ändrade planen för återhämtning och resiliens fortsatt utgör ett övergripande och tillräckligt balanserat svar på den ekonomiska och sociala situationen och på lämpligt sätt bidrar till alla sex pelarna. Vidare bör de belysa hur den ändrade planen för återhämtning och resiliens ökar resiliensen, säkerheten och hållbarheten i unionens energisystem genom den nödvändiga minskningen av beroendet av fossila bränslen och diversifieringen av energiförsörjningen på unionsnivå.

I detta avsnitt bör medlemsstaterna också förklara hur den ändrade planen för återhämtning och resiliens beaktar de utmaningar som identifierats i de relevanta landsspecifika rekommendationerna.

2. Motivering av tillägget

Medlemsstaterna bör ange den eller de rättsliga grunderna för de föreslagna ändringarna av planen och en detaljerad motivering för åberopandet av dessa grunder i enlighet med motsvarande artiklar i RRF-förordningen (1) . Den eller de rättsliga grunderna och motiveringen bör anges i förteckningen nedan för varje ytterligare, ändrad eller borttagen åtgärd. Motiveringen kan grundas på mer än en av de rättsliga grunderna nedan.

I linje med RRF-förordningen och kommissionens förslag om ändring av RRF-förordningen kan medlemsstaterna föreslå ändringar av en tidigare antagen plan för återhämtning och resiliens i följande syften:

—	Artiklarna [21a och 21b] som hänför sig till REPowerEU-kapitlet (2) . För REPowerEU-kapitlet, se den särskilda mallen.

—	Artikel [14.2]: En översyn av den plan som åtföljer en ny eller kompletterande begäran om lån.

—	Artikel [7]: En översyn av planen som åtföljer en ny eller ytterligare överföring av 5 % av resurserna från program för delad förvaltning.

—	Artikel [18.2]: En uppdatering av planen för att ta hänsyn till det uppdaterade högsta ekonomiska bidraget efter den beräkning som avses i artikel 11.2.

—	Artikel [21]: En ändring eller inlämning av en ny plan eftersom planen, inbegripet relevanta delmål och mål, helt eller delvis inte längre kan uppnås på grund av objektiva omständigheter.

DEL 2

BESKRIVNING AV YTTERLIGARE OCH ÄNDRADE REFORMER OCH INVESTERINGAR

Detta avsnitt omfattar ändringar av delar som läggs till eller ändras jämfört med den plan för återhämtning och resiliens som ligger till grund för rådets gällande genomförandebeslut. Vad gäller dessa delar behöver endast de reformer och investeringar som läggs till, tas bort eller ändras tas upp. Alla delar av den ursprungliga planen som inte ingår i detta avsnitt ska anses förbli oförändrade.

1.	Helt nya delar: För varje helt ny del, följ strukturen i del 2 i den mall som kommissionen tillhandahöll i januari 2021 (3) och beakta kommissionens vägledning om planer för återhämtning och resiliens inom ramen för REPowerEU.

2.	REPowerEU-kapitel: För REPowerEU-kapitlet, se den särskilda mallen och för in den här när den är färdigställd.

Ändrade delar: För varje ändrad del, lämna endast information om de underavsnitt i ovannämnda mall där information har ändrats, tagits bort eller lagts till jämfört med den plan som godkänts genom rådets genomförandebeslut. I annat fall anses alla andra underavsnitt förbli oförändrade. Infoga även Fenix-referensen för varje ändrad del som anges i detta tillägg. Ange tydligt om beskrivningen av delen har ändrats.

Tabell 1

Medlemsstaterna uppmanas att fylla i den sammanfattande tabellen nedan för varje ändrad del

Den ändrade delens namn

Hänvisning till investering/reform i rådets genomförandebeslut

Namn på investering/reform

Typ av ändring jämfört med rådets genomförandebeslut

[Tillagd/borttagen/ändrad]

Rättslig grund för ändringen (välj minst en)

☐	Artikel 14.2 – Begäran om lån

☐	Artikel 18.2 – Uppdatering av det högsta ekonomiska bidraget

☐	Artikel 21 – Ändring på grund av objektiva omständigheter

☐	Artikel 21a – Icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd från REPowerEU (intäkter från utsläppshandelssystemet)

☐	Artikel 21b.2 – Överföringar från brexitjusteringsreserven

☐	Inget av ovanstående, korrigering av skrivfel

Ändrade delar (endast för ändrade åtgärder)

☐	Del/beskrivning av åtgärden

☐	Delmål och mål

☐	Beräknad kostnad

☐	Grön och digital märkning (potentiellt relevant för att den underliggande åtgärden har ändrats väsentligt)

☐	Självbedömning av principen om att inte orsaka betydande skada

Föreslagna ändringar:

För varje ny reform och investering, följ instruktionerna i den ursprungliga mallen för planer för återhämtning och resiliens från januari 2021.

För varje borttagen reform och investering, motivera med en direkt hänvisning till den rättsliga grunden för ändringen samt förklara hur delens övergripande effekt och enhetlighet kommer att bibehållas.

Ange för varje ändrad reform och investering genom att fylla i tabell 2 nedan:

—	Beskrivning och motivering av de ändringar som gjorts av åtgärden, särskilt i förhållande till dess art, mål, omfattning och villkoren för genomförandet, samt ändringarnas förväntade effekter på åtgärdens tillämpningsområde, målgrupp, tidsplan och viktiga resultat.

—	Ändrad version vad gäller beskrivningarna av delen (i tillämpliga fall) och åtgärden jämfört med de som tillhandahållits i bilagan till rådets genomförandebeslut.

—	De föreslagna ändringarna av delmålen och/eller målen och motiveringen av dem, jämfört med den information som tillhandahållits i bilagan till rådets genomförandebeslut.

—	De föreslagna ändringarna av den uppskattade kostnaden, i förekommande fall, i överensstämmelse med instruktionerna i kommissionens mall från januari 2021 (4) . För ändrade åtgärder där ändringarna endast avser åtgärdens omfattning bör revideringen av de beräknade kostnaderna göras proportionellt.

—	De föreslagna ändringarna av den gröna och/eller digitala märkningen, i förekommande fall, i överensstämmelse med instruktionerna i kommissionens vägledning från januari 2021 (5).

—	De föreslagna ändringarna av självbedömningen avseende principen om att inte orsaka betydande skada i överensstämmelse med instruktionerna i kommissionens tillkännagivande från februari 2023 samt, i förekommande fall, en kvantitativ uppskattning av åtgärdernas miljöpåverkan (6).

För alla föreslagna ändringar av delmål och/eller mål bör medlemsstaterna också fylla i de Excel-tabeller som medföljer mallen vad gäller deras beräknade kostnader och den gröna och/eller digitala märkningen.

Medlemsstaterna bör också ta upp följande faktorer i tabell 2, i den mån de påverkas av ändringarna av åtgärden:

—	Gränsöverskridande projekt och projekt som omfattar flera länder

—	Statligt stöd

—

Öppet strategiskt oberoende

Tabell 2

Medlemsstaterna uppmanas att använda denna tabell för att strukturera beskrivningen av de ändrade åtgärderna i detta avsnitt i enlighet med ovannämnda instruktioner. För mer omfattande ändringar och nya åtgärder uppmanas medlemsstaterna att följa formatet i den ursprungliga mallen från 2021 (7)

Åtgärdens namn och dess referensnummer enligt rådets genomförandebeslut
Beskrivning och motivering av ändringen
Ändrade uppgifter	Aktuell version	Ändrad version
Beskrivning av del och/eller åtgärd
Delmål och mål
Beräknad kostnad
Grön och digital märkning
Självbedömning av principen om att inte orsaka betydande skada

DEL 3

PLANENS KOMPLEMENTARITET OCH GENOMFÖRANDE

1.	Överensstämmelse med andra initiativ

2.	Komplementaritet i finansieringen

3.	Effektivt genomförande

4.	Samrådsförfarande med berörda parter

5.	Kontroll och revision

6.	Kommunikation

Om inga ändringar görs jämfört med den ursprungliga planen får medlemsstaterna helt enkelt ange att de tidigare uppgifterna förblir oförändrade.

DEL 4

ÖVERGRIPANDE ENHETLIGHET OCH PLANENS INVERKAN

Medlemsstaterna bör förklara hur tillägget säkerställer följande delar, i överensstämmelse med samma avsnitt som tillhandahålls i den ursprungliga mallen för planen för återhämtning och resiliens (9) . Om inga ändringar görs jämfört med den ursprungliga planen får medlemsstaterna helt enkelt ange att de tidigare uppgifterna förblir oförändrade.

1.	Enhetlighet: Medlemsstaterna bör visa hur ändringarna bibehåller eller ökar enhetligheten och kopplingarna inom och mellan planens delar, enhetligheten i den övergripande planen, särskilt enhetligheten mellan reformerna och investeringsaspekterna.

Jämställdhet och lika möjligheter för alla: Medlemsstaterna bör beskriva hur ändringarna av deras plan bidrar till att övervinna de befintliga nationella utmaningarna när det gäller jämställdhet och lika möjligheter för alla, oavsett kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning, i överensstämmelse med principerna 2 och 3 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter och med utgångspunkt i den sociala resultattavlan.

Om ändringarna inte förväntas påverka detta avsnitt ska det lämnas oförändrat och med en hänvisning till det relevanta avsnittet i den ursprungliga planen.

Stärka den ekonomiska, sociala och institutionella resiliensen: I överensstämmelse med samma avsnitt som tillhandahålls i mallen för det ursprungliga inlämnandet bör medlemsstaterna rapportera om den ändrade planens makroekonomiska, sociala och institutionella inverkan, i den mån ändringarna av planen för återhämtning och resiliens är betydande i fråga om innehåll och/eller omfattning jämfört med den plan för återhämtning och resiliens som antagits tidigare (makroekonomiska och sociala utsikter och effekter, metoder, hållbarhet, social och territoriell sammanhållning). Medlemsstaterna bör fylla i motsvarande Excel-tabell som kommissionen tillhandahåller.

Jämförelse med utgångsvärdet för investeringen: Medlemsstaterna uppmanades att lämna denna information som en del av den första inlämningen av deras plan. En uppdatering av ett sådant avsnitt är endast motiverad om tillägget är av betydande omfattning, till exempel vid inkluderandet av ett REPowerEU-kapitel, en omfattande översyn av det icke återbetalningspliktiga stödet eller en begäran om en betydande ny tranch av lån.

(1) Förordning (EU) 2021/241 https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?qid=1675670625415&uri=CELEX%3A32021R0241

(2) Baserat på kommissionens förslag (COM(2022) 231 final).

(3) Guidance to Member States on Recovery and Resilience Plans Part 2/2, SWD (2021) 12 final, Bryssel 22.1.2021 https://ec.europa.eu/info/sites/default/files/document_travail_service_part2_v3_en.pdf.

(4) Del 2 avsnitt 10, s. 8–9 https://ec.europa.eu/info/files/commission-staff-working-document-draft-template-recovery-and-resilience-plans_en

(5) Del 2 avsnitt 7, s. 28–32 https://ec.europa.eu/info/files/guidance-member-states-recovery-and-resilience-plans_en

(6) Del II avsnitt 2.D, s. 36 https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?from=SV&uri=CELEX%3A52022XC0531%2801%29

(7) https://ec.europa.eu/info/files/commission-staff-working-document-draft-template-recovery-and-resilience-plans_en

(8) Del 3 avsnitt 2–7, s. 10–11 https://ec.europa.eu/info/files/commission-staff-working-document-draft-template-recovery-and-resilience-plans_en

(9) Vad gäller enhetlighet och jämställdhet, se del 1 avsnitt 3–4, s. 4. För inverkan, se del 4, s. 12 https://ec.europa.eu/info/files/commission-staff-working-document-draft-template-recovery-and-resilience-plans_en

BILAGA V

Mall för Medlemsstaterna

REPOWEREU-KAPITLET

Innehåll

DEL 1.2

Motivering av tillägget

DEL 2.1

REPOWEREU-KAPITEL

Kapitlets allmänna mål

Beskrivning av reformer och investeringar i kapitlet

Sammanfattande ruta

REPowerEU-mål

Beskrivning av reformer och investeringar

Projekt med gränsöverskridande aspekter eller effekter eller med aspekter eller effekter som omfattar flera länder

Samråd med lokala och regionala myndigheter och andra relevanta berörda parter

Den digitala dimensionen

Klimat- och miljömärkning

Principen om att inte orsaka betydande skada

Finansiering och kostnader

ANSVARSFRISKRIVNING

Denna mall kompletterar mallen för tillägg till planer för återhämtning och resiliens (särskilt avsnitten 1, 3 och 4 förblir relevanta även för REPowerEU-kapitlet) och bör läsas i överensstämmelse med den uppdaterade vägledningen om planer för återhämtning och resiliens inom ramen för REPowerEU, vilken innehåller ytterligare instruktioner som fortfarande är relevanta även för REPowerEU-kapitlet. Medlemsstaterna uppmanas att kontakta kommissionen vid eventuella ytterligare frågor.

DEL 1.2

MOTIVERING AV TILLÄGGET

Om ändringen av planen baseras på införandet av ett REPowerEU-kapitel bör följande rättsliga grunder anges i detta avsnitt:

—	Artikel [21a] för att erhålla ytterligare icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd för att bidra till REPowerEU-målen och/eller artikel [21b.2] för att få tillgång till frivilliga överföringar från brexitjusteringsreserven.

—	Artiklarna 14 och 18.2 (1) , som förtecknas i motsvarande avsnitt i mallen för tillägg till planen för återhämtning och resiliens, kan också utgöra rättslig grund för REPowerEU-kapitel och i förekommande fall bör medlemsstaterna hänvisa till dem.

DEL 2.1

REPOWEREU-KAPITEL

Ett REPowerEU-kapitel behövs i alla planer för återhämtning och resiliens som lämnas in efter förordningens ikraftträdande, om planen kräver ytterligare finansiering enligt artiklarna 14 (lån), 21a (intäkter från systemet för handel med utsläppsrätter enligt direktiv 2003/87/EG) eller 21b.2 (överföringar från brexitjusteringsreserven). REPowerEU-kapitlet omfattar medlemsstatens bidrag till REPowerEU-målen och användningen av faciliteten för återhämtning och resiliens för detta ändamål.

1. Kapitlets allmänna mål

Medlemsstaterna bör beskriva de viktigaste utmaningar som de står inför i samband med REPowerEU. De bör sammanfatta hur hanteringen av dem genom de åtgärder som föreslås i REPowerEU-kapitlet kommer att bidra till att förbättra medlemsstatens situation, inbegripet stärkandet av dess resiliens. De bör förklara hur de åtgärder som föreslås i kapitlet kommer att hantera de utmaningar som identifierats i de relevanta landsspecifika rekommendationerna, inbegripet planeringsterminens cykel för 2022 och eventuella efterföljande planeringsterminscykler.

2. Beskrivning av reformer och investeringar i kapitlet

REPowerEU-kapitlet motsvarar en del av planen för återhämtning och resiliens. Vid behov får medlemsstaterna dela upp det i flera delkomponenter. Kapitlet ska följa riktlinjerna och strukturen för delarna i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med del 2 i den mall som kommissionen tillhandahöll i januari 2021 (2) , inklusive alla befintliga element och med beaktande av följande tillägg och ändringar av den ursprungliga strukturen:

a) Sammanfattande ruta

Åtgärder som läggs till/utvidgas med bidrag (artiklarna 21a., 21b.2 och 18.2)
Åtgärdsrubrik	I tillämpliga fall: Befintligt referensnummer enligt rådets genomförandebeslut (3)	Beräknad kostnad



Åtgärder som läggs till/utvidgas med lån (artikel 14)
Åtgärdsrubrik	I tillämpliga fall: Befintligt referensnummer enligt rådets genomförandebeslut (4)	Beräknad kostnad

b) REPowerEU-mål

För att kombinera åtgärder i REPowerEU-kapitlet bör medlemsstaterna ange vilket/vilka REPowerEU-mål de arbetar med och hur.

Med beaktande av alla åtgärder i detta kapitel bör medlemsstaterna förklara hur åtgärderna i REPowerEU-kapitlet är förenliga med andra insatser från den berörda medlemsstatens sida för att uppnå REPowerEU-målen, med beaktande av åtgärderna i det genomförandebeslut från rådet som redan antagits och andra insatser som bidrar till REPowerEU-målen som finansieras av andra källor än faciliteten för återhämtning och resiliens.

För att styrka enhetlighet bör medlemsstaterna redogöra för sitt resonemang bakom tillägget av de åtgärder som ingår i REPowerEU-kapitlet till de redan befintliga eller planerade åtgärderna. De bör förklara hur dessa åtgärder fyller de återstående luckorna på nationell nivå och/eller EU-nivå, vilket tidigare åtgärder ännu inte gör.

För att visa hur kapitlet påverkar beroendet av ryska fossila bränslen uppmuntrar kommissionen medlemsstaterna att ange sin förväntade minskning av importen av naturgas från Ryssland 2027 jämfört med 2019 (i miljarder kubikmeter). Denna information kan visa sig vara mycket användbar för att förstå medlemsstatens globala insatser för att uppnå REPowerEU-målen.

c) Beskrivning av reformer och investeringar

I överensstämmelse med underavsnitt 3 i den mall som kommissionen tillhandahöll i januari 2021 (5) bör medlemsstaterna i detalj beskriva de specifika reformer och investeringar som (delvis) ska finansieras genom faciliteten för återhämtning och resiliens samt deras inbördes kopplingar och synergier.

Medlemsstaterna får i detta avsnitt inkludera a) helt nya åtgärder eller b) åtgärder till vilka hänvisas i redan antagna genomförandebeslut från rådet som ska utvidgas (6) . I det senare fallet bör medlemsstaterna hänvisa till bevisning och analyser som redan tillhandahållits och begränsa den ytterligare informationen till de delar som ändras, särskilt uppdaterade kostnader och ytterligare delmål och mål. Medlemsstater vars högsta ekonomiska bidrag har minskats får också c) flytta åtgärder till vilka hänvisas i redan antagna genomförandebeslut från rådet till REPowerEU-kapitlet, om de stöder de relevanta målen. Dessa åtgärder behöver inte utökas och kan uppgå till de uppskattade kostnader som motsvarar minskningen av det högsta ekonomiska bidraget.

d) Projekt med gränsöverskridande aspekter eller effekter eller med aspekter eller effekter som omfattar flera länder

Medlemsstaterna bör ange vilka åtgärder i detta kapitel som har en gränsöverskridande aspekt eller effekt eller med aspekter och effekter som omfattar flera länder och för varje åtgärd ange de beräknade kostnaderna och andelen av de totala beräknade kostnaderna för alla åtgärder som ingår i REPowerEU-kapitlet.

Detta omfattar information om andra medlemsstater som deltar i projekten och eventuella samordningsmekanismer för att säkerställa att dessa gränsöverskridande projekt slutförs i tid.

För varje åtgärd som har en gränsöverskridande aspekt eller effekt eller med aspekter och effekter som omfattar flera länder bör medlemsstaterna tillhandahålla en kort förklaring

—	huruvida åtgärden tar itu med de utmaningar som identifierats i kommissionens behovsbedömning av REPowerEU-planen av den 18 maj 2022

—	avseende bidraget för att minska beroendet av fossila bränslen och energibehovet och den förväntade effekten på gränsöverskridande energiflöden ELLER

—	avseende bidraget till en trygg energiförsörjning i unionen.

Om en medlemsstat anger att åtgärderna i REPowerEU-kapitlet inte uppfyller ovannämnda mål på 30 % bör detta avsnitt innehålla en förklaring av skälen till detta.

e) Samråd med lokala och regionala myndigheter och andra relevanta berörda parter

I detta avsnitt bör medlemsstaterna komplettera sammanfattningen av samrådsprocessen med lokala och regionala myndigheter och andra relevanta berörda parter avseende införandet av ett REPowerEU-kapitel. I sådana sammanfattningar bör fastställas vilka berörda parter som rådfrågats, resultatet av samråden inkluderas samt beskrivas hur de synpunkter som mottagits har beaktats i REPowerEU-kapitlen.

f) Den digitala dimensionen

Medlemsstaterna bör märka de reformer och investeringar som ingår i REPowerEU-kapitlen som ska finansieras genom faciliteten för återhämtning och resiliens med hjälp av den metod för digital märkning som anges i artikel 19.3 f och bilaga VII till RRF-förordningen.

g) Klimat- och miljömärkning

Medlemsstaterna bör följa instruktionerna i mallen för den ursprungliga planen för återhämtning och resiliens från januari 2021 (7) . Det bör noteras att utöver det övergripande klimatmålet på 37 % för planen för återhämtning och resiliens som helhet, åtgärder som bidrar till den gröna omställningen, inbegripet biologisk mångfald, eller till att hantera de utmaningar som följer av den, måste REPowerEU-kapitlet i sig uppnå ett klimatmål på minst 37 % baserat på de totala beräknade kostnaderna för de åtgärder som ingår i REPowerEU-kapitlet.

h) Principen om att inte orsaka betydande skada

Medlemsstaterna bör tillhandahålla en självbedömning avseende principen om att inte orsaka betydande skada, genom att använda mallen i bilaga I till den tekniska vägledningen om principen att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01), för varje åtgärd i REPowerEU-kapitlet som inte omfattas av ett undantag från principen om att inte orsaka betydande skada, med en detaljerad beskrivning av hur efterlevnaden av denna princip kommer att säkerställas. När så är möjligt och relevant uppmanas medlemsstaterna att som en del av självbedömningen även tillhandahålla en kvantitativ uppskattning av åtgärdernas miljöpåverkan.

När det gäller åtgärder som medlemsstaterna vill föreslå med avvikelse från principen om att inte orsaka betydande skada får kommissionen lämna synpunkter eller begära ytterligare information, som bör tillhandahållas av den berörda medlemsstaten, om huruvida villkoren för att använda undantaget i RRF-förordningen är uppfyllda.

i) Finansiering och kostnader

Medlemsstaterna bör lämna information om den beräknade totala kostnaden för åtgärderna i REPowerEU-kapitlet, underbyggd av en lämplig motivering. För varje ny reform och investering bör detta omfatta alla de faktorer som anges i avsnitt 10 i 2021 års mall (8) . För utvidgade åtgärder där ändringen endast avser åtgärdens omfattning bör medlemsstaterna lämna information om den ändrade uppskattade totala kostnaden. Om motiveringen av kostnaderna inte ändras jämfört med den ursprungliga planen får medlemsstaterna helt enkelt ange att de tidigare indikationerna förblir oförändrade.

(1) På grundval av artikel 21c.2 kan medlemsstater med ett minskat högsta ekonomiska bidrag i enlighet med artikel 11.2 flytta befintliga åtgärder till REPowerEU-kapitlet utan att utöka dem. Se även del 2.1 i avsnitt 2.

(2) Guidance to Member States on Recovery and Resilience Plans Part 2/2, SWD (2021) 12 final, Bryssel 22.1.2021, s 5 [https://ec.europa.eu/info/sites/default/files/document_travail_service_part2_v3_en.pdf].

(3) I enlighet med artikel 21c.1 kan medlemsstaterna flytta utvidgade befintliga åtgärder till REPowerEU-kapitlet. På grundval av artikel 21c.2 kan medlemsstater med ett minskat högsta ekonomiskt bidrag efter uppdateringen från juni 2022 flytta befintliga åtgärder till REPowerEU-kapitlet utan att utöka dem.

(4) I enlighet med artikel 21c.1 kan medlemsstaterna flytta utvidgade befintliga åtgärder till REPowerEU-kapitlet. På grundval av artikel 21c.2 kan medlemsstater med ett minskat högsta ekonomiskt bidrag efter uppdateringen från juni 2022 flytta befintliga åtgärder till REPowerEU-kapitlet utan att utöka dem.

(5) Guidance to Member States on Recovery and Resilience Plans Part 2/2, SWD (2021) 12 final, Bryssel 22.1.2021, s 5 [https://ec.europa.eu/info/sites/default/files/document_travail_service_part2_v3_en.pdf].

(6) För mer information om utvidgade åtgärder, se kommissionens tillkännagivande om vägledning om planer för återhämtning och resiliens inom ramen för REPowerEU (2022), Bryssel 12.5.2022, s. 21 https://ec.europa.eu/info/files/commission-notice-guidance-recovery-and-resilience-plans-context-repowereu_en

(7) https://ec.europa.eu/info/files/commission-staff-working-document-draft-template-recovery-and-resilience-plans_en

(8) Guidance to Member States on Recovery and Resilience Plans Part 1/2, SWD (2021) 12 final, Bryssel 22.1.2021.

3.3.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 80/56

Tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång av de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av vissa sömlösa rör av rostfritt stål med ursprung i Folkrepubliken Kina

(2023/C 80/08)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut (1) för de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av vissa sömlösa rör av rostfritt stål med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina eller det berörda landet) har Europeiska kommissionen (kommissionen) tagit emot en begäran om översyn enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (2) (grundförordningen).

1. Begäran om översyn

Begäran ingavs den 2 december 2022 av European Steel Tube Association (Esta eller sökanden) såsom företrädare för unionsindustrin för vissa sömlösa rör av rostfritt stål i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen.

En icke-konfidentiell version av begäran och av analysen som visar i vilken grad det finns stöd för begäran bland unionstillverkarna finns att tillgå i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av. I avsnitt 5.6 i detta tillkännagivande ges information om hur tillgång fås till dessa ärendehandlingar.

2. Produkt som översynen gäller

Den produkt som är föremål för översyn är sömlösa rör av rostfritt stål (andra än rör försedda med röranslutningar, lämpliga för rörledningar för gaser eller vätskor, avsedda att användas i civila luftfartyg) (den produkt som översynen gäller) som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 7304 11 00, 7304 22 00, 7304 24 00, ex 7304 41 00, ex 7304 49 83, ex 7304 49 85 , ex 7304 49 89, och ex 7304 90 00 (Taric-nummer 7304410090, 7304498390, 7304498590, 7304498990 och 7304900091). Dessa KN-nummer och Taric-nummer nämns endast upplysningsvis och tullklassificeringen kan komma att ändras senare.

3. Gällande åtgärder

De åtgärder som för närvarande är i kraft är en slutgiltig antidumpningstull som ursprungligen infördes genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 1331/2011 av den 14 december 2011 (3). Genom denna förordning infördes en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa sömlösa rör av rostfritt stål med ursprung i Kina, vilken förlängdes till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/330 (4), senast ändrad genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1382 (5) ..

4. Grund för översynen

Begäran grundas på påståendet att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle leda till att dumpningen fortsätter eller återkommer och till att skadan för unionsindustrin återkommer.

4.1. Påstående om sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning

4.1.1. Påstående om sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning från Kina

Sökanden hävdade att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen.

Till stöd för påståendet att det föreligger betydande snedvridningar hänvisade sökanden till den landsrapport från kommissionens avdelningar av den 20 december 2017 som beskriver de särskilda marknadsförhållandena i Kina (6). Sökandena hänvisar särskilt till snedvridningar i form av statlig närvaro i allmänhet och sådana som påverkar stålsektorn specifikt (solida rörämnen av stål (billets) som är den absolut viktigaste råvaran för tillverkningen av sömlösa rör av stål) och till kapitlen om mark, energi, kapital, råvaror och arbetskraft. Dessutom hänvisade sökanden till offentligt tillgänglig information såsom ett stort antal tidningsartiklar, Kinas trettonde femårsplan för ekonomisk och social utveckling och inledningen till planen för anpassning och uppgradering av stålindustrin.

Följaktligen fastställde sökanden, i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen ett konstruerat normalvärde på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden i ett lämpligt representativt land. På grundval av exportpriset (från fabrik) på den produkt som översynen gäller från det berörda landet vid försäljning på export till unionen hävdade sökanden att importen från Kina, om än i små volymer, fortsätter att dumpas. Med tanke på de låga importvolymerna från Kina lade sökanden också fram bevisning för att de kinesiska exportpriserna till andra tredjeländer (från fabrik) ligger under det ovannämnda konstruerade normalvärdet. På grundval av detta hävdar sökanden att det är sannolikt att den dumpade importen till unionen fortsätter eller återkommer i betydande kvantiteter.

4.2. Påstående om sannolikheten för återkommande skada

Sökanden gör gällande att den skada som orsakats av importen från Kina sannolikt kommer att återkomma. Sökanden har för detta ändamål lagt fram tillräcklig bevisning för att den nuvarande importen av den produkt som översynen gäller från Kina till unionen sannolikt kommer att öka om åtgärderna upphör att gälla, eftersom det finns outnyttjad kapacitet i Kina, och eftersom unionsmarknaden är attraktiv.

Sökanden hävdar vidare att det faktum att skadan undanröjts huvudsakligen beror på de befintliga åtgärderna och att om den dumpade importen återkommer i betydande mängder på grund av att dessa åtgärder upphör så skulle sannolikt skadan för unionsindustrin återkomma.

5. Förfarande

Kommissionen har efter samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen slagit fast att bevisningen för att det finns sannolikhet för dumpning (7) och skada är tillräcklig för att motivera att en översyn vid giltighetstidens utgång inleds. Kommissionen inleder därför en översyn enligt artikel 11.2 i grundförordningen.

Syftet med översynen vid giltighetstidens utgång är att avgöra om det är sannolikt att dumpningen av den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina kommer att fortsätta eller återkomma och om skadan för unionsindustrin kommer att återkomma om åtgärderna upphör att gälla.

Kommissionen vill också göra parterna uppmärksamma på att tillkännagivandet (8) om konsekvenserna av utbrottet av covid-19 för antidumpnings- och antisubventionsundersökningar kan vara tillämpligt på detta förfarande.

5.1. Översynsperiod och skadeundersökningsperiod

Undersökningen av fortsatt eller återkommande dumpning omfattar perioden 1 januari 2022–31 december 2022 (översynsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för återkommande skada omfattar perioden från och med den 1 januari 2019 till och med slutet av översynsperioden (skadeundersökningsperioden).

5.2. Synpunkter på begäran och inledandet av undersökningen

Alla berörda parter som önskar lämna synpunkter på begäran (inbegripet frågor som rör återkommande skada och orsakssamband) eller alla aspekter rörande inledandet av undersökningen (inklusive i vilken grad det finns stöd för begäran) måste lämna dessa inom 37 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (9).

En begäran om att bli hörd rörande inledandet av undersökningen måste lämnas in inom 15 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts.

5.3. Förfarande för fastställande av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning

I en översyn vid giltighetstidens utgång undersöker kommissionen exporten till unionen under översynsperioden och om situationen för de företag som tillverkar och säljer den produkt som översynen gäller i det berörda landet, oavsett om dessa företag exporterar till unionen eller inte, är sådan att det är sannolikt att exporten till dumpade priser till unionen fortsätter eller återkommer om åtgärderna upphör att gälla.

Alla tillverkare (10) av den produkt som översynen gäller från det berörda landet uppmanas därför att delta i kommissionens undersökning. Detta gäller även om de inte samarbetade i den undersökning/de undersökningar som ledde till att de gällande åtgärderna infördes.

5.3.1. Undersökning av tillverkare i det berörda landet

Eftersom ett stort antal tillverkare i Kina kan vara berörda av denna översyn vid giltighetstidens utgång och för att det ska vara möjligt att slutföra undersökningen inom föreskriven tid, kan kommissionen komma att besluta att göra ett urval genom att endast låta ett begränsat antal tillverkare ingå i undersökningen (s.k. stickprovsförfarande). Stickprovsförfarandet kommer att genomföras i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

För att kommissionen ska kunna avgöra om ett stickprovsförfarande är nödvändigt och i så fall göra ett urval, ombeds alla tillverkare, eller företrädare som agerar på deras vägnar, att lämna uppgifter om sina företag till kommissionen inom sju dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts. Detta gäller även om de inte samarbetade i den undersökning som ledde till att de åtgärder som nu är föremål för översyn infördes. Uppgifterna ska lämnas via TRON.tdi på följande adress: https://tron.trade.ec.europa.eu/tron/tdi/form/R792_SAMPLING_FORM_FOR_EXPORTING_PRODUCER. Information om åtkomst till Tron finns i avsnitten 5.6 och 5.9.

För att kommissionen ska få de uppgifter som den anser vara nödvändiga för att göra ett urval bland tillverkarna kommer den även att kontakta de kinesiska myndigheterna samt eventuellt alla kända intresseorganisationer för tillverkare i det berörda landet.

Om det blir nödvändigt med ett stickprovsförfarande kommer urvalet av tillverkare att baseras på den största representativa tillverknings-, försäljnings- eller exportvolym som rimligen kan undersökas inom den tid som står till förfogande. Kommissionen kommer, vid behov genom det berörda landets myndigheter, att underrätta alla kända tillverkare i det berörda landet, myndigheterna i det berörda landet och intresseorganisationer för tillverkare om vilka företag som valts ut att ingå i urvalet.

När kommissionen mottagit den information som är nödvändig för att den ska kunna göra ett urval av tillverkare kommer den att underrätta berörda parter om huruvida de valts ut till att ingå i urvalet eller inte. De tillverkare som ingår i urvalet ska, om inget annat anges, lämna in ett besvarat frågeformulär inom 30 dagar efter det att de har underrättats om urvalet.

Kommissionen kommer att göra en notering i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av rörande urvalets sammansättning. Eventuella synpunkter på urvalet måste ha inkommit inom tre dagar efter underrättelsen om urvalet.

Ett exemplar av frågeformuläret för tillverkare i det berörda landet finns att tillgå i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av samt på GD Handels webbplats https://tron.trade.ec.europa.eu/investigations/case-view?caseId=2658.

Utan att det påverkar den eventuella tillämpningen av artikel 18 i grundförordningen ska företag som samtyckt till att eventuellt ingå i urvalet, men som inte har valts ut, anses vara samarbetsvilliga.

5.3.2. Ytterligare förfarande med avseende på Kina där det föreligger betydande snedvridningar

Om inte annat följer av detta tillkännagivande uppmanas alla berörda parter att lämna synpunkter och uppgifter samt att lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Dessa uppgifter och denna bevisning ska, om inget annat anges, ha inkommit till kommissionen inom 37 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts.

I synnerhet uppmanar kommissionen alla berörda parter att lämna synpunkter på de insatsvaror och HS-nummer (Harmoniserade systemet) som anges i begäran, föreslå ett eller flera lämpliga representativa länder samt identifiera tillverkare av den produkt som översynen gäller i dessa länder. Dessa uppgifter och denna bevisning ska ha inkommit till kommissionen inom 15 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts.

I enlighet med artikel 2.6a e i grundförordningen kommer kommissionen kort efter inledandet, genom en notering i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av, att underrätta parterna i undersökningen om vilka relevanta källor som den avser att använda för att fastställa normalvärdet i Kina enligt artikel 2.6a i grundförordningen. Alla källor omfattas, inklusive i tillämpliga fall valet av lämpligt representativt tredjeland. Parterna i undersökningen kan lämna synpunkter inom tio dagar efter det att noteringen fogats till ärendehandlingarna.

Enligt de uppgifter som kommissionen förfogar över är Mexiko ett möjligt representativt tredjeland för Kina. För att kunna fatta ett slutgiltigt beslut vad gäller valet av ett lämpligt representativt tredjeland kommer kommissionen att undersöka om det finns länder med en ekonomisk utvecklingsnivå som är jämförbar med Kina, som har tillverkning och försäljning av den produkt som översynen gäller och där relevanta uppgifter finns lätt tillgängliga. Om det finns flera sådana länder ska företräde där så är lämpligt ges till länder med en adekvat nivå av social trygghet och miljöskydd.

Vad gäller de relevanta källorna uppmanar kommissionen alla tillverkare i Kina att inom 15 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts lämna uppgifter om de material (råvaror och bearbetat material) och den energi som använts vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller. Uppgifterna ska lämnas via TRON.tdi på följande adress: https://tron.trade.ec.europa.eu/tron/tdi/form/R792_INFO_ON_INPUTS_FOR_EXPORTING_PRODUCER_FORMTron Information om åtkomst till Tron finns i avsnitten 5.6 och 5.9.

Dessutom måste alla faktiska uppgifter för beräkningen av kostnader och priser i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen lämnas in inom 65 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts. Sådana faktiska uppgifter ska uteslutande hämtas från offentliga källor.

För att kommissionen ska få de uppgifter som den anser sig behöva för sin undersökning av de påstådda betydande snedvridningarna i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen kommer den även att sända ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna.

5.3.3. Undersökning av icke-närstående importörer (11) (12)

Icke-närstående importörer som importerar den produkt som översynen gäller från det berörda landet till unionen uppmanas att delta i denna undersökning. Detta gäller även om de inte samarbetade i den undersökning som ledde till att de gällande åtgärderna infördes.

Eftersom ett stort antal icke-närstående importörer kan vara berörda av denna översyn vid giltighetstidens utgång och för att det ska vara möjligt att slutföra undersökningen inom föreskriven tid, kan kommissionen komma att besluta att göra ett urval genom att endast låta ett begränsat antal icke-närstående importörer ingå i undersökningen (s.k. stickprovsförfarande). Stickprovsförfarandet kommer att genomföras i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

För att kommissionen ska kunna avgöra om ett stickprovsförfarande är nödvändigt och i så fall göra ett urval ombeds alla icke-närstående importörer, eller företrädare som agerar på deras vägnar, att ge sig till känna genom att kontakta kommissionen. Detta gäller även om de inte samarbetade i den undersökning som ledde till att de åtgärder som nu är föremål för översyn infördes. Dessa parter ska kontakta kommissionen inom sju dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts och lämna de uppgifter om sitt eller sina företag som anges i bilagan till detta tillkännagivande.

För att kommissionen ska få de uppgifter som den anser vara nödvändiga för att göra ett urval bland de icke-närstående importörerna, kan den även komma att kontakta alla kända intresseorganisationer för importörer.

Om det blir nödvändigt med ett stickprovsförfarande kan urvalet av importörer komma att baseras på den största representativa försäljningsvolym av den produkt som översynen gäller från Kina till unionen som rimligen kan undersökas inom den tid som står till förfogande. Kommissionen kommer att underrätta alla kända icke-närstående importörer och intresseorganisationer för importörer om vilka företag som valts ut att ingå i urvalet.

Kommissionen kommer även att göra en notering i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av rörande urvalets sammansättning. Eventuella synpunkter på urvalet måste ha inkommit inom tre dagar efter underrättelsen om urvalet.

För att kommissionen ska få de uppgifter som den anser nödvändiga för sin undersökning kommer den att sända frågeformulär till de icke-närstående importörer som ingår i urvalet. Dessa parter ska, om inget annat anges, lämna in ett besvarat frågeformulär inom 30 dagar efter det att de har underrättats om urvalet.

Ett exemplar av frågeformuläret för icke-närstående importörer finns att tillgå i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av samt på GD Handels webbplats: https://tron.trade.ec.europa.eu/investigations/case-view?caseId=2658.

5.4. Förfarande för fastställande av sannolikheten för återkommande skada och för undersökning av unionstillverkarna

För att kommissionen ska kunna fastställa om det är sannolikt att skadan för unionsindustrin återkommer uppmanar kommissionen unionstillverkarna av den produkt som översynen gäller att delta i undersökningen.

Eftersom ett stort antal unionstillverkare berörs av denna översyn vid giltighetstidens utgång och för att det ska vara möjligt att slutföra undersökningen inom föreskriven tid, har kommissionen beslutat att göra ett urval genom att endast låta ett begränsat antal unionstillverkare ingå i undersökningen (s.k. stickprovsförfarande). Stickprovsförfarandet genomförs i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

Kommissionen har gjort ett preliminärt urval av unionstillverkare. Närmare uppgifter finns i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av.

Berörda parter uppmanas härmed att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Dessutom ska övriga unionstillverkare, eller företrädare som agerar på deras vägnar, som anser att det finns skäl för att de bör ingå i urvalet, kontakta kommissionen inom sju dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts. Detta gäller även om de inte samarbetade i den undersökning/de undersökningar som ledde till att de gällande åtgärderna infördes. Alla synpunkter på det preliminära urvalet ska, om inget annat anges, lämnas inom sju dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts.

Kommissionen kommer att underrätta alla kända unionstillverkare och/eller intresseorganisationer för unionstillverkare om vilka företag som slutligen valts ut att ingå i urvalet.

De unionstillverkare som ingår i urvalet ska, om inget annat anges, lämna in ett besvarat frågeformulär inom 30 dagar efter det att de har underrättats om urvalet.

Ett exemplar av frågeformuläret för unionstillverkare finns att tillgå i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av samt på GD Handels webbplats: https://tron.trade.ec.europa.eu/investigations/case-view?caseId=2658 .

5.5. Förfarande för bedömning av unionens intresse

Om det skulle visa sig att det är sannolikt att dumpningen och skadan fortsätter eller återkommer kommer det att fattas ett beslut i enlighet med artikel 21 i grundförordningen om huruvida ett bibehållande av antidumpningsåtgärderna inte skulle strida mot unionens intresse.

Unionstillverkare, importörer och deras intresseorganisationer, användare och deras intresseorganisationer, fackföreningar samt konsumentorganisationer uppmanas att lämna uppgifter till kommissionen om unionens intresse.

Uppgifter rörande bedömningen av unionens intresse måste, om inget annat anges, lämnas inom 37 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts. Dessa uppgifter kan lämnas antingen i valfritt format eller i ett frågeformulär utarbetat av kommissionen.

Ett exemplar av frågeformulären, inklusive frågeformuläret för användare av den produkt som översynen gäller, finns att tillgå i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av samt på GD Handels webbplats:https://tron.trade.ec.europa.eu/investigations/case-view?caseId=2658. De uppgifter som lämnas enligt artikel 21 i grundförordningen kommer endast att beaktas om de vid inlämnandet åtföljs av styrkande handlingar som stöder deras tillförlitlighet.

5.6. Berörda parter

Berörda parter, såsom tillverkare i det berörda landet, unionstillverkare, importörer och deras intresseorganisationer, användare och deras intresseorganisationer, fackföreningar och konsumentorganisationer, som vill delta i undersökningen måste först kunna visa att det finns ett objektivt samband mellan deras verksamhet och den produkt som översynen gäller.

Tillverkare i det berörda landet, unionstillverkare, importörer och intresseorganisationer som lämnat uppgifter i enlighet med de förfaranden som anges i avsnitten 5.3.1, 5.3.3 och 5.4 kommer att anses vara berörda parter om det finns ett objektivt samband mellan deras verksamhet och den produkt som översynen gäller.

Andra parter kommer att kunna delta i undersökningen som berörda parter först från och med det att de gett sig till känna och endast under förutsättning att det finns ett objektivt samband mellan deras verksamhet och den produkt som översynen gäller. Att anses som en berörd part påverkar inte tillämpningen av artikel 18 i grundförordningen.

De ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av finns att tillgå via Tron.tdi på följande adress: https://tron.trade.ec.europa.eu/tron/TDI. Följ anvisningarna på den sidan för att få tillgång (13).

5.7. Andra skriftliga inlagor

Om inte annat följer av detta tillkännagivande uppmanas alla berörda parter att lämna synpunkter och uppgifter samt att lägga fram bevisning till stöd för dessa. Dessa uppgifter och denna bevisning ska, om inget annat anges, ha inkommit till kommissionen inom 37 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts.

5.8. Möjlighet att bli hörd av kommissionens utredande avdelningar

Alla berörda parter kan begära att bli hörda av kommissionens utredande avdelningar. Begäran ska göras skriftligen och innehålla skälen till att parten önskar bli hörd samt en sammanfattning av de frågor den berörda parten önskar ta upp vid hörandet. Hörandet kommer endast att behandla de frågor som den berörda parten skriftligen angett på förhand.

Höranden ska i princip inte användas till att lägga fram faktiska uppgifter som ännu inte förts till ärendehandlingarna. Berörda parter kan emellertid med hänsyn till god förvaltningspraxis och för att kommissionens avdelningar ska kunna göra framsteg i sin undersökning åläggas att lämna nya faktiska uppgifter efter ett hörande.

5.9. Anvisningar för inlämnande av skriftliga inlagor och besvarade frågeformulär samt korrespondens

Uppgifter som lämnas in till kommissionen inom ramen för en undersökning avseende handelspolitiska skyddsåtgärder ska inte vara upphovsrättsskyddade. Innan berörda parter lämnar uppgifter och/eller data som omfattas av tredje parts upphovsrätt till kommissionen måste de begära särskilt tillstånd från upphovsrättsinnehavaren som uttryckligen tillåter kommissionen a) att använda dessa uppgifter och/eller dessa data för detta handelspolitiska skyddsförfarande, och b) att lämna dessa uppgifter och/eller dessa data till de parter som berörs av undersökningen i en form som gör att de kan utöva sin rätt till försvar.

Alla skriftliga inlagor, inklusive sådana uppgifter som begärs i detta tillkännagivande, besvarade frågeformulär och korrespondens från de berörda parterna och för vilka de berörda parterna begär konfidentiell behandling ska vara märkta ”Sensitive” (14). Parter som lämnar uppgifter inom ramen för denna undersökning uppmanas att ange skälen till att de begär konfidentiell behandling.

Parter som lämnar uppgifter märkta ”Sensitive” ska i enlighet med artikel 19.2 i grundförordningen även lämna en icke-konfidentiell sammanfattning av dessa uppgifter, vilken ska märkas ”For inspection by interested parties”. Sammanfattningarna ska vara tillräckligt detaljerade för att det ska vara möjligt att bilda sig en rimlig uppfattning om det väsentliga innehållet i de konfidentiella uppgifterna. Om en part som lämnar konfidentiella uppgifter inte kan visa att begäran om konfidentiell behandling är välgrundad eller inte lämnar in en icke-konfidentiell sammanfattning i begärt format och av begärd kvalitet kan kommissionen komma att lämna uppgifterna utan beaktande om det inte med hjälp av lämpliga källor på ett tillfredsställande sätt kan visas att uppgifterna är riktiga.

Berörda parter uppmanas att skicka alla inlagor och framställningar, även begäranden om registrering som berörd part, skannade fullmakter och intyganden, via TRON.tdi (https://tron.trade.ec.europa.eu/tron/TDI). Genom att använda TRON.tdi eller e-post godkänner de berörda parterna de bestämmelser som gäller för elektroniska inlagor i dokumentet ”KORRESPONDENS MED EUROPEISKA KOMMISSIONEN I ÄRENDEN SOM RÖR HANDELSPOLITISKA SKYDDSÅTGÄRDER” som finns på webbplatsen för GD Handel: https://europa.eu/!7tHpY3. De berörda parterna måste uppge namn, adress, telefonnummer och giltig e-postadress (fungerande officiell företagsadress) och se till att e-posten läses varje dag. När kommissionen fått dessa kontaktuppgifter kommer all korrespondens att ske uteslutande via TRON.tdi eller e-post, såvida de berörda parterna inte uttryckligen ber att få alla dokument från kommissionen på annat sätt eller dokumentens art gör att rekommenderad post krävs. I det ovannämnda dokumentet finns närmare bestämmelser och information om korrespondens med kommissionen, inklusive de principer som gäller inlagor via TRON.tdi och e-post.

Kommissionen kontaktuppgifter:

European Commission

Directorate-General for Trade

Directorate G

Office: CHAR 04/039

1049 Bruxelles/Brussel

BELGIEN

TRON.tdi: https://tron.trade.ec.europa.eu/tron/tdi

E-post: TRADE-SSSPT-R792-DUMPING@ec.europa.eu or

TRADE-SSSPT-R792-INJURY@ec.europa.eu

6. Tidsplan för undersökningen

I enlighet med artikel 11.5 i grundförordningen kommer undersökningen normalt sett att slutföras inom 12 månader, och under alla omständigheter inom 15 månader, efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts.

7. Inlämnande av uppgifter

Berörda parter kan som regel endast lämna uppgifter inom de tidsfrister som anges i avsnitt 5 i detta tillkännagivande.

För att undersökningen ska kunna slutföras inom de fastställda tidsfristerna kommer kommissionen inte att beakta inlagor från berörda parter som lämnas in efter utgången av tidsfristen för att lämna synpunkter på det slutliga utlämnandet eller, i tillämpliga fall, efter utgången av tidsfristen för att lämna synpunkter på det ytterligare slutliga utlämnandet.

8. Möjlighet att lämna synpunkter på andra parters inlagor

För att garantera berörda parters rätt till försvar bör dessa ha möjlighet att lämna synpunkter på de uppgifter som lämnats av andra berörda parter. De får endast yttra sig om frågor som tagits upp i andra berörda parters inlagor och kan inte ta upp några nya frågor.

Synpunkter på de uppgifter som lämnats av andra berörda parter till följd av utlämnandet av de slutgiltiga avgörandena ska, om inget annat anges, lämnas inom fem dagar efter det att tidsfristen för att lämna synpunkter på de slutgiltiga avgörandena löpt ut. Om det förekommer ett ytterligare slutligt utlämnande ska synpunkter på de uppgifter som lämnats av andra berörda parter till följd av detta ytterligare utlämnande, om inget annat anges, lämnas inom en dag efter det att tidsfristen för att lämna synpunkter på det ytterligare utlämnandet löpt ut.

De angivna tidsfristerna påverkar inte kommissionens rätt att begära ytterligare uppgifter från berörda parter i de fall detta är motiverat.

9. Förlängning av de tidsfrister som anges i detta tillkännagivande

Det är möjligt att begära förlängning av de tidsfrister som anges i detta tillkännagivande endast under särskilda omständigheter och en sådan begäran kommer endast att beviljas om den är välmotiverad. Förlängningar av tidsfristen för att besvara frågeformulär ska normalt sett vara begränsade till tre dagar och som regel inte vara längre än sju dagar. Vad gäller tidsfristerna för inlämnande av andra uppgifter som anges i detta tillkännagivande ska förlängningar av dessa vara begränsade till tre dagar, såvida det inte kan påvisas att det föreligger särskilda omständigheter.

10. Bristande samarbete

Om en berörd part vägrar att ge tillgång till eller underlåter att lämna nödvändiga uppgifter inom tidsfristerna eller i betydande utsträckning hindrar undersökningen, kan enligt artikel 18 i grundförordningen positiva eller negativa avgöranden träffas på grundval av tillgängliga uppgifter.

Om det konstateras att en berörd part har tillhandahållit oriktiga eller vilseledande uppgifter, får dessa lämnas utan beaktande och tillgängliga uppgifter kan användas i stället.

Om en berörd part inte samarbetar eller endast delvis samarbetar och avgörandena därför i enlighet med artikel 18 i grundförordningen träffas på grundval av tillgängliga uppgifter, kan resultatet utfalla mindre gynnsamt för den berörda parten än om denna hade samarbetat.

Underlåtenhet att lämna svar i datoriserad form ska inte anses utgöra bristande samarbete, under förutsättning att den berörda parten kan visa att det skulle vara orimligt betungande eller medföra orimliga extrakostnader att lämna svar på det sätt som begärts. Den berörda parten bör i sådana fall omedelbart kontakta kommissionen.

11. Förhörsombud

De berörda parterna kan begära att förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden ingriper. Förhörsombudet behandlar ansökningar om tillgång till ärendehandlingar, tvister rörande konfidentiell behandling av dokument, ansökningar om förlängning av tidsfrister och alla andra ansökningar rörande berörda parters eller tredje parters rätt till försvar som kan uppkomma under förfarandets gång.

Förhörsombudet kan anordna ett hörande och agera som medlare mellan den eller de berörda parterna och kommissionens avdelningar för att säkra att de berörda parterna har möjlighet att till fullo utöva sin rätt till försvar. En begäran om att bli hörd av förhörsombudet ska göras skriftligen och innehålla skälen till att parten önskar bli hörd. Förhörsombudet kommer att pröva skälen för begäran. Dessa höranden bör endast anordnas om frågan inte lösts med kommissionens avdelningar i vederbörlig ordning.

Varje begäran måste lämnas i god tid och så snart som möjligt för att förfarandet ska kunna genomföras på ett korrekt sätt. I detta syfte ska berörda parter begära att förhörsombudet ingriper så snart som möjligt efter det att den händelse som motiverar ett ingripande inträffat. När en begäran om att bli hörd lämnas utanför de tillämpliga tidsramarna kommer förhörsombudet även att undersöka orsakerna till den sena begäran, vilken typ av frågor som tas upp och vilken inverkan dessa frågor har på rätten till försvar, med vederbörlig hänsyn tagen till nödvändigheten av att säkerställa en god förvaltning och av att kunna slutföra undersökning i tid.

Mer information och kontaktuppgifter finns på förhörsombudets webbsidor på GD Handels webbplats: https://policy.trade.ec.europa.eu/contacts/hearing-officer_en.

12. Möjlighet att begära en översyn enligt artikel 11.3 i grundförordningen

Eftersom denna översyn vid giltighetstidens utgång inleds i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, kommer den inte att leda till någon ändring av de gällande åtgärderna, utan till att dessa åtgärder upphävs eller bibehålls i enlighet med artikel 11.6 i grundförordningen.

Om en berörd part anser att det är befogat med en översyn av åtgärderna i syfte att få till stånd en ändring, kan denna part begära en översyn i enlighet med artikel 11.3 i grundförordningen.

Parter som önskar begära en sådan översyn, som i så fall utförs oberoende av den översyn vid giltighetstidens utgång som avses i detta tillkännagivande, kan kontakta kommissionen på ovanstående adress.

13. Behandling av personuppgifter

Alla personuppgifter som samlas in under undersökningens gång kommer att behandlas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (15).

Ett meddelande om skydd av personuppgifter för att informera alla personer om behandlingen av personuppgifter inom ramen för kommissionens handelspolitiska verksamhet finns på GD Handels webbplats: https://europa.eu/!vr4g9W

(1) EUT C 241, 24.6.2022, s. 21.

(2) EUT L 176, 30.6.2016, s. 21.

(3) EUT L 336, 20.12.2011, s. 6.

(4) EUT L 63, 6.3.2018, s. 15.

(5) EUT L 227, 3.9.2019, s. 1.

(6) Arbetsdokument från kommissionens avdelningar Significant Distortions in the Economy of the People’s Republic of China for the Purposes of Trade Defence Investigations av den 20 december 2017 (SWD(2017) 483 final/2). Landsrapporten finns att tillgå i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av samt på GD Handels webbplats (https://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2017/december/tradoc_156474.pdf). De dokument som nämns i landsrapporten kan också erhållas på vederbörligen motiverad begäran.

(7) Mot bakgrund av tillgängliga uppgifter anser kommissionen att det i enlighet med artikel 5.9 i grundförordningen finns tillräcklig bevisning som tyder på att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i det berörda landet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar som påverkar priser och kostnader. Det är följaktligen motiverat att inleda en undersökning på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen.

(8) https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX%3A52020XC0316%2802%29

(9) Alla hänvisningar till offentliggörandet av detta tillkännagivande är, om inget annat anges, hänvisningar till offentliggörandet av detta tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning.

(10) En tillverkare är ett företag i det berörda landet som tillverkar den produkt som översynen gäller, inklusive närstående företag som ägnar sig åt tillverkning, inhemsk försäljning eller export av den produkt som översynen gäller.

(11) Endast importörer som inte är närstående till en tillverkare i det berörda landet får ingå i urvalet. Importörer som är närstående till tillverkare ska fylla i bilaga I till frågeformuläret för dessa tillverkare. I enlighet med artikel 127 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 av den 24 november 2015 om närmare regler för genomförande av vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen ska två personer anses vara närstående endast om a) de tillhör ledningen eller är styrelseledamöter i den andra personens företag, b) de är juridiskt erkända kompanjoner i någon affärsverksamhet, c) de är arbetsgivare och anställd, d) en tredje part äger, kontrollerar eller innehar direkt eller indirekt minst 5 % av utestående röstberättigande aktier eller andelar hos båda personerna, e) en av dem kontrollerar direkt eller indirekt den andra, f) båda två kontrolleras direkt eller indirekt av en tredje person, g) de tillsammans kontrollerar direkt eller indirekt en tredje person, eller h) de är medlemmar av samma familj. (EUT L 343, 29.12.2015, s. 558). Personer ska anses tillhöra samma familj endast om de står i något av följande förhållanden till varandra: i) man och hustru, ii) förälder och barn, iii) syskon (hel- eller halvsyskon), iv) far- eller morförälder och barnbarn, v) farbror/morbror eller faster/moster och syskonbarn, vi) svärförälder och svärson eller svärdotter, vii) svåger och svägerska. I enlighet med artikel 5.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen avses med person en fysisk eller juridisk person eller en sammanslutning av personer som enligt unionslagstiftning eller nationell lagstiftning tillerkänns rättskapacitet utan att vara juridisk person (EUT L 269, 10.10.2013, s.1).

(12) De uppgifter som lämnas av icke-närstående importörer får även användas för andra delar av denna undersökning än de som avser fastställande av dumpning.

(13) Vid tekniska problem, kontakta Trade Service Desk per e-post till trade-service-desk@ec.europa.eu eller på tfn +32 22979797.

(14) Ett dokument märkt ”Sensitive” är ett konfidentiellt dokument i enlighet med artikel 19 i grundförordningen och artikel 6 i WTO-avtalet om tillämpning av artikel VI i allmänna tull- och handelsavtalet Gatt 1994 (antidumpningsavtalet). Det är även skyddat i enlighet med artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 (EGT L 145, 31.5.2001, s. 43).

(15) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

BILAGA

☐	Version ”Sensitive”
☐	Version ”For inspection by interested parties”
(Kryssa för det alternativ som gäller)

ANTIDUMPNINGSFÖRFARANDE BETRÄFFANDE IMPORT AV VISSA SÖMLÖSA RÖR AV ROSTFRITT STÅL MED URSPRUNG I FOLKREPUBLIKEN KINA

UPPGIFTER FÖR URVALET AV ICKE-NÄRSTÅENDE IMPORTÖRER

Denna blankett är avsedd att hjälpa icke-närstående importörer att lämna de uppgifter för stickprovsförfarandet som avses i punkt 5.3.3 i tillkännagivandet om inledande.

Både versionen märkt ”Sensitive” (version med känsliga uppgifter) och versionen märkt ”For inspection by interested parties” (version som berörda parter kan begära att få ta del av) ska lämnas in till kommissionen i enlighet med tillkännagivandet om inledande.

1. NAMN OCH KONTAKTUPPGIFTER

Fyll i följande uppgifter om företaget:

Företagets namn
Adress
Kontaktperson
E-postadress
Telefonnummer

2. OMSÄTTNING OCH FÖRSÄLJNINGSVOLYM

Uppge företagets totala omsättning i euro samt värde i euro och volym i ton för importen till unionen och för återförsäljningen på unionsmarknaden efter import från Kina under översynsperioden av den produkt som översynen gäller enligt definitionen i tillkännagivandet om inledande.

	Ton	Värde i euro
Företagets totala omsättning i euro
Import av den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina
Import av den produkt som översynen gäller (alla ursprung)
Återförsäljning av den produkt som översynen gäller på unionsmarknaden efter import från Kina

3. FÖRETAGETS OCH DE NÄRSTÅENDE FÖRETAGENS VERKSAMHET (1)

Redogör för den verksamhet som bedrivs av företaget och alla de närstående företag (ange namn och i vilket förhållande de står till företaget) som ägnar sig åt tillverkning och/eller försäljning (på export och/eller på hemmamarknaden) av den produkt som översynen gäller. Det kan till exempel röra sig om inköp av, tillverkning på entreprenad av, bearbetning av eller handel med den produkt som översynen gäller.

Företagets namn och adress	Verksamhet	Förhållande

4. ÖVRIGA UPPGIFTER

Lämna övriga relevanta uppgifter som kan vara kommissionen till hjälp vid urvalet.

5. INTYGANDE

Genom att lämna ovanstående uppgifter samtycker företaget till att eventuellt ingå i urvalet. Om företaget väljs ut för att ingå i urvalet innebär detta att det måste besvara ett frågeformulär och tillåta att svaren kontrolleras på plats. Om företaget uppger att det inte samtycker till att ingå i urvalet anses det inte ha samarbetat i undersökningen. Kommissionen kommer att grunda sina avgöranden beträffande icke-samarbetsvilliga importörer på tillgängliga uppgifter, vilket kan leda till att resultatet blir mindre gynnsamt för företaget än om det hade samarbetat.

Underskrift av bemyndigad tjänsteman:

Bemyndigad tjänstemans namn och befattning:

Datum:

(1) I enlighet med artikel 127 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 av den 24 november 2015 om närmare regler för genomförande av vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen ska två personer anses vara närstående endast om a) de tillhör ledningen eller är styrelseledamöter i den andra personens företag, b) de är juridiskt erkända kompanjoner i någon affärsverksamhet, c) de är arbetsgivare och anställd, d) en tredje part äger, kontrollerar eller innehar direkt eller indirekt minst 5 % av utestående röstberättigande aktier eller andelar hos båda personerna, e) en av dem kontrollerar direkt eller indirekt den andra, f) båda två kontrolleras direkt eller indirekt av en tredje person, g) de tillsammans kontrollerar direkt eller indirekt en tredje person, eller h) de är medlemmar av samma familj (EUT L 343, 29.12.2015, s. 558). Personer ska anses tillhöra samma familj endast om de står i något av följande förhållanden till varandra: i) man och hustru, ii) förälder och barn, iii) syskon (hel- eller halvsyskon), iv) far- eller morförälder och barnbarn, v) farbror/morbror eller faster/moster och syskonbarn, vi) svärförälder och svärson eller svärdotter, vii) svåger och svägerska. I enlighet med artikel 5.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen avses med person en fysisk eller juridisk person eller en sammanslutning av personer som enligt unionslagstiftning eller nationell lagstiftning tillerkänns rättskapacitet utan att vara juridisk person (EUT L 269, 10.10.2013, s.1).

		ISSN 1977-1061
Europeiska unionens officiella tidning		C 80

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	66 årgången 3 mars 2023

Innehållsförteckning		Sida
	II Meddelanden
	MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska kommissionen
2023/C 80/01	Kommissionens tillkännagivande – Vägledning om planer för återhämtning och resiliens inom ramen för REPowerEU	1

	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Rådet
2023/C 80/02	Meddelande till de personer som omfattas av restriktiva åtgärder enligt rådets beslut 2014/119/Gusp, ändrat genom rådets beslut (Gusp) 2023/457, och rådets förordning (EU) nr 208/2014, genomförd genom rådets genomförandeförordning (EU) 2023/449, om restriktiva åtgärder mot vissa personer, enheter och organ med hänsyn till situationen i Ukraina	48
2023/C 80/03	Meddelande till registrerade som omfattas av de restriktiva åtgärder som föreskrivs i rådets beslut 2014/119/Gusp och rådets förordning (EU) nr 208/2014 om restriktiva åtgärder mot vissa personer, enheter och organ mot bakgrund av situationen i Ukraina	50
	Europeiska kommissionen
2023/C 80/04	Eurons växelkurs – 2 februari 2023	52
2023/C 80/05	Sammanfattning av Europeiska kommissionens beslut om tillstånd för utsläppande på marknaden för användningen och/eller för användning av de ämnen som förtecknas i bilaga XIV till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) (Offentliggjord i enlighet med artikel 64.9 i förordning (EG) nr 1907/2006 ) ( 1 )	53
2023/C 80/06	Kommissionens meddelande inom ramen för genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) (Offentliggörande av titlar och beteckningar på Europastandarder som omfattas av post 27 (nickel) i bilaga XVII till Reach) ( 1 )	54
	Revisionsrätten
2023/C 80/07	Särskild rapport nr 05/2023 – EU:s finansiella landskap: ett lapptäcke som behöver förenklas ytterligare och bli föremål för ökad ansvarsskyldighet	55

	V Yttranden
	FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV DEN GEMENSAMMA HANDELSPOLITIKEN
	Europeiska kommissionen
2023/C 80/08	Tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång av de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av vissa sömlösa rör av rostfritt stål med ursprung i Folkrepubliken Kina	56
	FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN
	Europeiska kommissionen
2023/C 80/09	Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende M. 11052 – MACQUARIE GROUP / WPD / LUWEI WIND POWER / CHUNGWEI WIND POWER / TONGWEI WIND POWER / CHINFENG WIND POWER / ANWEI WIND POWER) – Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande ( 1 )	67
2023/C 80/10	Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende M.10891 – BUNGE / SC FRICH ENVOL / SC ONE / BZ GROUP) – Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande ( 1 )	69
	ÖVRIGA AKTER
	Europeiska kommissionen
2023/C 80/11	Offentliggörande av en ansökan om godkännande av en ändring, som inte är en mindre ändring, av en produktspecifikation i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel	71
2023/C 80/12	Offentliggörande av en ansökan om registrering av ett namn i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel	79
2023/C 80/13	Offentliggörande av en ansökan om registrering av ett namn i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel	84

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,0988
JPY	japansk yen	141,12
DKK	dansk krona	7,4393
GBP	pund sterling	0,89289
SEK	svensk krona	11,3587
CHF	schweizisk franc	0,9992
ISK	isländsk krona	153,50
NOK	norsk krona	10,9535
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	23,809
HUF	ungersk forint	387,20
PLN	polsk zloty	4,7015
RON	rumänsk leu	4,9025
TRY	turkisk lira	20,6766
AUD	australisk dollar	1,5407
CAD	kanadensisk dollar	1,4602
HKD	Hongkongdollar	8,6183
NZD	nyzeeländsk dollar	1,6855
SGD	singaporiansk dollar	1,4352
KRW	sydkoreansk won	1 345,90
ZAR	sydafrikansk rand	18,7046
CNY	kinesisk yuan renminbi	7,3878
IDR	indonesisk rupiah	16 360,69
MYR	malaysisk ringgit	4,6655
PHP	filippinsk peso	59,170
RUB	rysk rubel
THB	thailändsk baht	36,030
BRL	brasiliansk real	5,4859
MXN	mexikansk peso	20,4050
INR	indisk rupie	90,3015

	Rättelser
	Rättelse till Räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner: – 2,50 % den 1 mars 2023 – Eurons växelkurs ( EUT C 78, 2.3.2023 )	88

Parameter	Värde i den nuvarande specifikationen
Parameter	Minimivärden som upptäcktes 2017–2020	Värden som föreslagits i ändringen
Sackaros	> 3 %
	1,7 %
	> 2 %
Betakaroten	> 60 mg/kg	25 mg/kg
	> 50 mg/kg
Askorbinsyra	> 5 mg/kg	0 mg/kg
	> 5 mg/kg
Protein	> 0,5 %	0 %
	> 0,4 %
Fibrer	> 1,2 %
	> 1 %
	> 1,2 %

Vattenhalt:	minst 40 % – högst 50 %
Surhetsgrad:	minst 1,0° – högst 2,5°
Porositet:	minst 70 % – högst 85 %
Elasticitet:	minst 80 % – högst 98 %
Salthalt:	minst 0,5 % – högst 2 %