		ISSN 1977-1061
Europeiska unionens officiella tidning		C 24

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	66 årgången 23 januari 2023

Innehållsförteckning		Sida
	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska unionens domstol
2023/C 24/01	Europeiska unionens domstols senaste offentliggöranden i Europeiska unionens officiella tidning	1

	V Yttranden
	DOMSTOLSFÖRFARANDEN
	Domstolen
2023/C 24/02	Mål C-24/20: Domstolens dom (stora avdelningen) av den 22 november 2022 – Europeiska kommissionen mot Europeiska unionens råd (Talan om ogiltigförklaring – Beslut (EU) 2019/1754 – Europeiska unionens anslutning till Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar – Artikel 3.1 FEUF – Unionens exklusiva befogenhet – Artikel 207 FEUF – Gemensam handelspolitik – Handelsrelaterade aspekter av immateriella rättigheter – Artikel 218.6 FEUF – Europeiska kommissionens initiativrätt – Europeiska unionens råds ändring av kommissionens förslag – Artikel 293.1 FEUF – Tillämplighet – Artiklarna 4.3, 13.2 och 17.2 FEU – Artikel 2.1 FEUF – Principerna om tilldelade befogenheter, institutionell jämvikt och lojalt samarbete)	2
2023/C 24/03	Förenade målen C-37/20 och C-601/20: Domstolens dom (stora avdelningen) av den 22 november 2022 (begäran om förhandsavgörande från Tribunal d'arrondissement de Luxembourg – Luxemburg) – WM (C-37/20), Sovim SA (C-601/20) mot Luxembourg Business Registers (Begäran om förhandsavgörande – Åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism – Direktiv (EU) 2018/843 om ändring av direktiv (EU) 2015/849 – Ändring av artikel 30.5 första stycket c i det senare direktivet – Allmänhetens tillgång till uppgifter om verkligt huvudmannaskap – Giltighet – Artiklarna 7 och 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna – Respekt för privatlivet och familjelivet – Skydd av personuppgifter)	3
2023/C 24/04	Mål C-638/20: Domstolens dom (andra avdelningen) av den 24 november 2022 (begäran om förhandsavgörande från Överklagandenämnden för studiestöd – Sverige) – MCM mot Centrala studiestödsnämnden (Begäran om förhandsavgörande – Fri rörlighet för personer – Artikel 45 FEUF – Likabehandling – Sociala förmåner – Förordning (EU) nr 492/2011 – Artikel 7.2 – Studiemedel för högre studier i en annan medlemsstat – Krav på bosättning – Alternativt krav på samhällsintegrering för studerande som inte uppfyller bosättningskravet – Fråga om vad som gäller i ett fall där en studerande är medborgare i den stat som beviljar stödet, men bosatt i studielandet sedan födseln)	4
2023/C 24/05	Mål C-69/21: Domstolens dom (stora avdelningen) av den 22 november 2022 (begäran om förhandsavgörande från Rechtbank Den Haag – Nederländerna) – X mot Staatssecretaris van Justitie en Veiligheid (Begäran om förhandsavgörande – Område med frihet, säkerhet och rättvisa – Artiklarna 4, 7 och 19 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna – Förbud mot omänsklig eller förnedrande behandling – Respekt för privat- och familjeliv – Skydd vid avlägsnande, utvisning och utlämning – Uppehållsrätt av medicinska skäl – Gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna – Direktiv 2008/115/EG – Tredjelandsmedborgare som lider av en allvarlig sjukdom – Medicinsk behandling för smärtlindring – Behandling som inte tillhandahålls i ursprungslandet – Villkor under vilka avlägsnandet ska skjutas upp)	4
2023/C 24/06	Mål C-90/21 P: Domstolens dom (tionde avdelningen) av den 24 november 2022 – Vincent Thunus m.fl. mot Europeiska investeringsbanken (EIB) (Överklagande – Personalmål – Europeiska investeringsbankens (EIB) personal – Lön – Årlig anpassning av löner – Talan om ogiltigförklaring och skadestånd)	6
2023/C 24/07	Mål C-91/21: Domstolens dom (tionde avdelningen) av den 24 november 2022 – Vincent Thunus m.fl. mot Europeiska investeringsbanken (EIB) (Överklagande – Personalmål – Europeiska investeringsbankens (EIB) personal – Lön – Årlig anpassning av löner – Talan om ogiltigförklaring och skadestånd)	6
2023/C 24/08	Mål C-166/21: Domstolens dom (sjunde avdelningen) av den 24 november 2022 – Europeiska kommissionen mot Republiken Polen (Fördragsbrott – Punktskatter på alkohol och alkoholdrycker – Direktiv 92/83/EEG – Befrielse från harmoniserad punktskatt – Alkohol som används vid framställning av mediciner – Artikel 27.1 d – Befrielse under förutsättning att alkoholen omfattas av ett förfarande för uppskov med punktskatt – Omöjlighet att erhålla återbetalning av den erlagda punktskatten – Proportionalitetsprincipen)	7
2023/C 24/09	Mål C-259/21: Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 24 november 2022 – Europaparlamentet mot Europeiska unionens råd (Talan om ogiltigförklaring – Gemensamma fiskeripolitiken – Förordning (EU) 2021/92 – Fastställande för 2021 av fiskemöjligheterna avseende vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Europeiska unionens vatten och, för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten – Bevarande av fiskeresurserna och skydd av marina ekosystem genom tekniska åtgärder – Artiklarna 15 – 17, 20 och 59 andra stycket – Artikel 43.3 FEUF – Maktmissbruk – Principen om lojalt samarbete)	7
2023/C 24/10	Mål C-289/21: Domstolens dom (femte avdelningen) av den 24 november 2022 (begäran om förhandsavgörande från Administrativen sad Sofia-grad – Bulgarien) – IG mot Varhoven administrativen sad (Begäran om förhandsavgörande – Artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna – Effektivt domstolsskydd – Nationell processrättslig regel enligt vilken ett överklagande som syftar till att få till stånd en prövning av huruvida en nationell bestämmelse är förenlig med unionsrätten förlorar sitt föremål om bestämmelsen upphävs under förfarandets gång)	8
2023/C 24/11	Mål C-296/21: Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 24 november 2022 (begäran om förhandsavgörande från Högsta förvaltningsdomstolen – Finland) – Förfarande som anhängiggjorts av A (Begäran om förhandsavgörande – Kontroll av förvärv och innehav av vapen – Direktiv 91/477/EEG – Del III i bilaga I – Standarder och metoder för deaktivering – Genomförandeförordning (EU) 2015/2403 – Kontroll och certifiering av deaktivering av skjutvapen – Artikel 3 – En av de nationella myndigheterna utsedd kontrollorganisation – Utfärdande av ett intyg om deaktivering – organisation som inte finns med i den förteckning som offentliggjorts av Europeiska kommissionen – Överföring inom Europeiska unionen av deaktiverade skjutvapen – Artikel 7 – Ömsesidigt erkännande)	8
2023/C 24/12	Mål C-302/21: Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 24 november 2022 (begäran om förhandsavgörande från Juzgado de Primera Instancia no 4 de Castelló de la Plana – Spanien) – Casilda mot Banco Cetelem SA (Begäran om förhandsavgörande – Ändamålet med talan i det nationella målet har förfallit – Anledning saknas att meddela förhandsavgörande)	9
2023/C 24/13	Mål C-358/21: Domstolens dom (sjunde avdelningen) av den 24 november 2022 (begäran om förhandsavgörande från Cour de cassation – Belgien) – Tilman SA / Unilever Supply Chain Company AG (Begäran om förhandsavgörande – Civilrättsligt samarbete – Domstols behörighet och verkställighet av domar på privaträttens område – Lugano II-konventionen – Prorogationsklausul – Formkrav – Klausul som ingår i de allmänna villkoren – Allmänna villkor vilka kan konsulteras och skrivas ut via en hyperlänk i ett avtal som ingåtts skriftligt – Parternas samtycke)	10
2023/C 24/14	Mål C-458/21: Domstolens dom (åttonde avdelningen) av den 24 november 2022 (begäran om förhandsavgörande från Kúria – Ungern) – CIG Pannónia Életbiztosító Nyrt. mot Nemzeti Adó- és Vámhivatal Fellebbviteli Igazgatósága (Begäran om förhandsavgörande – Beskattning – Mervärdesskatt – Direktiv 2006/112/EG – Artikel 132.1 c – Undantag för vissa verksamheter av hänsyn till allmänintresset – Sjukvårdande behandling som ges av medicinska eller paramedicinska yrkesutövare – Tjänster som används av ett försäkringsbolag i syfte att kontrollera att diagnosen av en allvarlig sjukdom hos den försäkrade är korrekt och som görs i syfte att hitta bästa möjliga vård och behandling utomlands)	11
2023/C 24/15	Mål C-596/21: Domstolens dom (femte avdelningen) av den 24 november 2022 (begäran om förhandsavgörande från Finanzgericht Nürnberg – Tyskland) – A mot Finanzamt M (Begäran om förhandsavgörande – Beskattning – Mervärdesskatt – Direktiv 2006/112/EG – Artiklarna 167 och 168 – Avdragsrätt för ingående mervärdesskatt – Principen om förbud mot bedrägeri – Leveranskedja – Nekad avdragsrätt vid bedrägeri – Beskattningsbar person – Andra förvärvaren av en vara – Bedrägeri avseende en del av den mervärdesskatt som skulle betalas vid det första förvärvet – Omfattningen av den nekade avdragsrätten)	11
2023/C 24/16	Mål C-658/21: Domstolens dom (åttonde avdelningen) av den 24 november 2022 (begäran om förhandsavgörande från Raad van State – Belgien) – VZW Belgisch-Luxemburgse vereniging van de industrie van plantenbescherming (Belplant), tidigare VZW Belgische Vereniging van de Industrie van Plantenbeschermingsmiddelen (PHYTOFAR) mot Vlaams Gewest (Begäran om förhandsavgörande – Ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster – Direktiv (EU) 2015/1535 – Begreppet teknisk föreskrift – Artikel 1.1 – Nationell lagstiftning om förbud mot att icke yrkesmässiga användare använder bekämpningsmedel som innehåller glyfosat på mark för privat bruk – Artikel 5.1 – Skyldighet för medlemsstaterna att till kommissionen överlämna utkast till tekniska föreskrifter)	12
2023/C 24/17	Mål C-691/21: Domstolens dom (tionde avdelningen) av den 24 november 2022 (begäran om förhandsavgörande från Cour de cassation – Frankrike) – Cafpi SA, Aviva assurances SA mot Enedis SA (Begäran om förhandsavgörande – Direktiv 85/374/EEG – Artikel 3 – Skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister – Begreppet tillverkare – Systemansvarig för ett eldistributionsnät som omvandlar elens spänning för distribution)	13
2023/C 24/18	Mål C-333/19: Domstolens beslut (tionde avdelningen) av den 21 september 2022 (begäran om förhandsavgörande från Cour d’appel de Bruxelles – Belgien) – DA mot Romanian Air Traffic Services Administration (Romatsa) m.fl. och FC m.fl. mot Romanian Air Traffic Services Administration (Romatsa) m.fl. (Begäran om förhandsavgörande – Artikel 99 i domstolens rättegångsregler – Statligt stöd – Artiklarna 107 och 108 FEUF – Bilateralt investeringsavtal – Skiljedomsklausul – Rumänien – Skiljedom enligt vilken skadestånd beviljas – Beslut av Europeiska kommissionen i vilket denna fastställer att denna utbetalning utgör ett statligt stöd som är oförenligt med den inre marknaden och förordnar om att det ska återkrävas – Verkställighet av skiljedomen vid en domstol i en annan medlemsstat än den som beslutet riktar sig till – Åsidosättande av unionsrätten – artikel 19 FEU – Artiklarna 267 och 344 FEUF – Unionsrättens autonomi)	14
2023/C 24/19	Mål C-49/20: Domstolens beslut (åttonde avdelningen) av den 5 oktober 2022 (begäran om förhandsavgörande från Rayonen sad – Pazardzhik – Bulgarien) – SF mot Teritorialna direktsia na Natsionalna agentsia za prihodite – Plovdiv (Begäran om förhandsavgörande – Artiklarna 53 och 99 i domstolens rättegångsregler – Direktiv (EU) 2015/849 – Tillämpningsområde – Nationell lagstiftning enligt vilken betalningar som överstiger ett visst värde endast får göras genom överföring eller genom insättning på ett betalkonto)	14
2023/C 24/20	Förenade målen C-650/20 och C-651/20: Domstolens beslut (nionde avdelningen) av den 12 oktober 2022 (begäran om förhandsavgörande från Sąd Rejonowy dla Warszawy-Woli w Warszawie – Polen) – R1, R2 (C-650/20) mot O1, O2 (C-650/20) och C (C-651/20) mot T, O (C-651/20) (Avskrivning)	15
2023/C 24/21	Mål C-307/21: Domstolens beslut (åttonde avdelningen) av den 27 september 2022 (begäran om förhandsavgörande från Landgericht Kleve – Tyskland) – AB m.fl. mot Ryanair DAC (Begäran om förhandsavgörande – Artikel 99 i domstolens rättegångsregler – Luftfart – Förordning (EG) nr 261/2004 – Gemensamma regler om kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt försenade flygningar – Artikel 5.1 c – Rätt till kompensation vid inställd flygning – Avtal som ingåtts genom en nätresebyrås förmedling – Information om att en flygning har blivit inställd har skickats till resebyråns automatiskt genererade e-postadress – Passageraren har inte informerats på ett ändamålsenligt sätt)	16
2023/C 24/22	Mål C-374/21: Domstolens beslut (nionde avdelningen) av den 20 oktober 2022 (begäran om förhandsavgörande från Supremo Tribunal Administrativo – Portugal) — Instituto de Financiamento da Agricultura e Pescas IP (IFAP) mot AB, CD, EF (Begäran om förhandsavgörande – Artiklarna 53.2 och 99 i domstolens rättegångsregler – Förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 – Europeiska unionens egna medel – Skydd av unionens finansiella intressen – Beivrande av oegentligheter – Artikel 4 – Vidtagande av administrativa åtgärder – Artikel 3.1 – Preskriptionstid för beivrande – Utgång – Möjlighet att åberopa inom ramen för ett utsökningsförfarande – Artikel 3.2 – Tidsfrist för verkställighet – Tillämplighet – Den tidpunkt då fristen börjar löpa – Avbrott och uppskjutning)	16
2023/C 24/23	Mål C-777/21: Domstolens beslut (åttonde avdelningen) av den 19 oktober 2022 (begäran om förhandsavgörande från Tribunale di Napoli – Italien) – VB mot Comune di Portici (Begäran om förhandsavgörande – Artikel 99 i domstolens rättegångsregler – Artikel 49 FEUF – Etableringsfrihet – Artikel 56 FEUF – Frihet att tillhandahålla tjänster – Vägtrafik – Registrering och beskattning av motorfordon – Fordon som är registrerat i en annan medlemsstat – Förare som är bosatt i den medlemsstat där fordonet är registrerat och i en annan medlemsstat – Lagstiftning i en medlemsstat som förbjuder personer som är bosatta i denna medlemsstat sedan mer än 60 dagar att i denna medlemsstat framföra ett fordon som är registrerat i en annan stat)	17
2023/C 24/24	Mål C-235/22: Begäran om förhandsavgörande framställd av Audiencia Nacional (Spanien) den 5 april 2022 – brottmål mot Abel	18
2023/C 24/25	Mål C-295/22 P: Överklagande ingett den 4 maj 2022 av Luis Miguel Novais av det beslut som tribunalen (sjätte avdelningen) meddelade den 4 mars 2022 i mål T-66/22, Novais mot Portugal	19
2023/C 24/26	Mål C-324/22 P: Överklagande ingett den 9 maj 2022 av Union nationale des indépendants solidaires av det beslut som tribunalen (tionde avdelningen) meddelade den 8 mars 2022 i mål T-431/21, UNIS mot kommissionen	19
2023/C 24/27	Mål C-571/22 P: Överklagande ingett den 25 augusti 2022 av Unite the Union av den dom som tribunalen (tredje avdelningen) meddelade den 22 juni 2022 i mål T-739/20, Unite the Union mot EUIPO – WWRD Ireland (WATERFORD)	20
2023/C 24/28	Mål C-577/22 P: Överklagande ingett den 31 augusti 2022 av Munich, SL av den dom som tribunalen (nionde avdelningen) meddelade den 22 juni 2022 i mål T-502/20, Munich mot EUIPO – Tone Watch (MUNICH10A.T.M.)	20
2023/C 24/29	Mål C-597/22 P: Överklagande ingett den 16 september 2022 av Europeiska kommissionen av den dom som tribunalen (andra avdelningen) meddelade den 6 juli 2022 i mål T-408/21, HB mot Europeiska kommissionen	20
2023/C 24/30	Mål C-603/22: Begäran om förhandsavgörande framställd av Sąd Rejonowy w Słupsku (Polen) den 19 września 2022 – brottmål mot M.S., J.W. och M.P.	21
2023/C 24/31	Mål C-612/22 P: Överklagande ingett den 23 september 2022 av den dom som tribunalen (andra avdelningen) meddelade den 13 juli 2022 i mål T-251/21, Tigercat International Inc. mot EUIPO	24
2023/C 24/32	Mål C-631/22: Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunal Superior de Justicia de las Islas Baleares (Spanien) den 7 oktober 2022 – J.M.A.R mot C.N.N., SA	25
2023/C 24/33	Mål C-632/22: Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunal Supremo (Spanien) den 10 oktober 2022 – AB Volvo mot Transsaqui S.L.	25
2023/C 24/34	Mål C-633/22: Begäran om förhandsavgörande framställd av Cour de cassation (Frankrike) den 11 oktober 2022 – Real Madrid Club de Fútbol, AE mot EE, Société Éditrice du Monde SA	26
2023/C 24/35	Mål C-634/22: Begäran om förhandsavgörande framställd av Sofiyski gradski sad (Bulgarien) den 10 oktober 2022 – brottmål mot OT, PG, CR, VT, MD	27
2023/C 24/36	Mål C-635/22: Begäran om förhandsavgörande framställd av Curtea de Apel Timişoara (Rumänien) den 11 oktober 2022 – SC Assofrutti Rom S.R.L mot Agenţia pentru Finanţarea Investiţiilor Rurale, Centrul Regional pentru Finanţarea Investiţiilor Rurale 5 Vest Timişoara	28
2023/C 24/37	Mål C-646/22: Begäran om förhandsavgörande framställd av Consiglio di Stato (Italien) den 13 oktober 2022 – Compass Banca SpA mot Autorità Garante della Concorrenza e del Mercato	28
2023/C 24/38	Mål C-660/22: Begäran om förhandsavgörande framställd av Corte suprema di cassazione (Italien) den 20 oktober 2022 – Ente Cambiano Società cooperativa per azioni mot Agenzia delle Entrate	29
2023/C 24/39	Mål C-684/22: Begäran om förhandsavgörande framställd av Verwaltungsgericht Düsseldorf (Tyskland) den 8 november 2022 – S.Ö. mot Stadt Duisburg	30
2023/C 24/40	Mål C-685/22: Begäran om förhandsavgörande framställd av Verwaltungsgericht Düsseldorf (Tyskland) den 8 november 2022 – N.Ö. och M.Ö. mot Stadt Wuppertal	30
2023/C 24/41	Mål C-686/22: Begäran om förhandsavgörande framställd av Verwaltungsgericht Düsseldorf (Tyskland) den 8 november 2022 – M.S. och S.S. mot Stadt Krefeld	31
2023/C 24/42	Mål C-452/21: Beslut meddelat av domstolens ordförande (tionde avdelningen) den 5 oktober 2022 (begäran om förhandsavgörande från Sąd Okręgowy w Warszawie – Polen) – J.K., B.K. mot Przedsiębiorstwo Państwowe X	31
2023/C 24/43	Mål C-581/21: Beslut meddelat av ordföranden på domstolens nionde avdelning den 6 oktober 2022 – Ryanair DAC, Laudamotion GmbH mot Europeiska kommissionen	32
2023/C 24/44	Mål C-639/21: Beslut meddelat av ordföranden på domstolens andra avdelning den 16 september 2022 (begäran om förhandsavgörande från Cour de cassation – Frankrike) – PB mot Geos SAS, Geos International Consulting Limited	32
2023/C 24/45	Mål C-51/22: Beslut meddelat av domstolens ordförande den 13 oktober 2022 (begäran om förhandsavgörande från Pesti Központi Kerületi Bíróság – Ungern) – PannonHitel Pénzügyi Zrt. Mot Wizz Air Hungary Légiközlekedési Zrt. (Wizz Air Hungary Zrt.)	32
	Tribunalen
2023/C 24/46	Mål T-122/20 och T-123/20: Tribunalens dom av den 16 november 2022 – Sciessent mot kommissionen (Biocidprodukter – Verksamma ämnen – Silverzeolit och silverkopparzeolit – Godkännande för produkttyperna 2 och 7 nekas – Artiklarna 4 och 19.1 b i förordning (EU) nr 528/2012 – Effektivitet – Verksamma ämnen avsedda att användas i behandlade varor – Utvärdering av behandlade varors effektivitet i sig – Kommissionens behörighet – Icke-diskrimineringsprincipen – Rättssäkerhet – Berättigade förväntningar)	33
2023/C 24/47	Mål T-279/20: Tribunalens dom av den 23 november 2022 – CWS Powder Coatings m.fl. mot kommissionen (Miljö och skydd för människors hälsa – Förordning (EG) nr 1272/2008 – Klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar – Delegerad förordning (EU) 2020/217 – Klassificering av titandioxid i form av pulver som innehåller minst 1 % partiklar med en aerodynamisk diameter ≤ 10 μm – Kriterier för att klassificera ett ämne som cancerframkallande – Tillförlitliga och godkända studier – Ämne med inneboende cancerframkallande egenskaper – Beräkning av lungöverbelastning av partiklar – Uppenbart oriktiga bedömningar)	34
2023/C 24/48	Mål T-469/20: Tribunalens dom av den 16 novembre 2022 – Nederländerna/kommissionen (Statligt stöd – Nederländsk lag som förbjuder kolbaserad elproduktion – Tidigarelagd stängning av ett kolvärmekraftverk – Beviljande av en ersättning – Beslut att inte anföra några invändningar – Beslut i vilket ersättningen förklarats vara förenlig med den inre marknaden – Ersättningen har inte uttryckligen kvalificerats som statligt stöd – Talan om ogiltigförklaring – Rättsakt mot vilken talan kan väckas – Prövning i sak – Artikel 4.3 i förordning (EU) 2015/1589 – Rättssäkerhet)	35
2023/C 24/49	Mål T-72/21: Tribunalens dom av den 23 november 2022 – Bowden och Young mot Europol (Personalmål – Tillfälligt anställda – Anställda vid Europol – Förenade kungarikets utträde ur unionen – Förlust av medborgarskap i en medlemsstat – Uppsägning av anställningsavtalet – Artikel 47 b iii i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen – Begäran om undantag från anställningsvillkoret i artikel 12.2 a i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen – Beslut att inte bevilja ett undantag – Motiveringsskyldighet – Rätten att yttra sig – Det administrativa förfarandets längd – Rimlig tidsfrist – Berättigade förväntningar – Likabehandling – Tjänstens intresse – Omsorgsplikt – Uppenbart oriktig bedömning)	36
2023/C 24/50	Mål T-512/21: Tribunalens dom av den 16 november 2022 – Epsilon Data Management mot EUIPO – Epsilon Technologies (EPSILON TECHNOLOGIES) (EU-varumärke – Upphävandeförfarande – EU-figurmärket EPSILON TECHNOLOGIES – Verkligt bruk av varumärket – Artikel 18.1 andra stycket a och artikel 58.1 a i förordning (EU) 2017/1001 – Fråga om hur varumärket har använts – Användning i en form som skiljer sig i detaljer vilka inte förändrar varumärkets särskiljande egenskaper – Användning av varumärket för de tjänster med avseende på vilka det har registrerats)	37
2023/C 24/51	Mål T-796/21: Tribunalens dom av den 16 november 2022 – Grupo Eig Multimedia/EUIPO – Globalización de Valores CFC & GCI (FORO16) (EU-varumärke – Invändningsförfarande – Ansökan om registrering som EU-varumärke av figurmärket FORO16 – De äldre ord- och figurmärkena Cambio16, Energia16 och Cambio16 radio som registrerats som EU-varumärken – De äldre nationella ord- och figurmärkena Camb16, DEFENSA Y SEGURIDAD 16, CAMBIO16 DIGITAL, EVENTOS 16 och Salón16 – Relativt registreringshinder – Varumärkesfamilj – Avsaknad av bevis – Avsaknad av risk för förväxling – Artikel 8.1 b i förordning (EU) 2017/1001)	37
2023/C 24/52	Mål T-14/22: Tribunalens dom av den 23 november 2022 – uwe JetStream mot EUIPO (JET STREAM) (EU-varumärke – Internationell registrering som designerar Europeiska unionen – Ordmärket JET STREAM – Absoluta registreringshinder – Särskiljningsförmåga saknas – Beskrivande karaktär – Artikel 7.1 b och c i förordning (EU) 2017/1001)	38
2023/C 24/53	Mål T-672/21: Tribunalens beslut av den 8 november 2022 – Grupa Lew mot EUIPO – Lechwerke (GRUPALEW.) (EU-varumärke – Invändningsförfarande – Internationell registrering som designerar Europeiska unionen – Figurmärket GRUPALEW. – Det äldre nationella ordmärket LEW – Relativa registreringshinder – Risk för förväxling – Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009 (nu artikel 8.1 b i förordning (EU) 2017/1001) – Bevis på verkligt bruk – Artikel 10.1 i delegerad förordning (EU) 2018/625 – Artikel 71.1 i delegerad förordning 2018/625 – Uppenbart att talan helt saknar rättslig grund)	39
2023/C 24/54	Mål T-161/22: Tribunalens beslut av den 7 november 2022 – Ortega Montero mot parlamentet (Personalmål – Personalrepresentation – Ändring av arbetsordningen för parlamentets personalkommitté – Utnämning av personalrepresentanter i stadgeenliga och administrativa organ – Artikel 90.2 i tjänsteföreskrifterna – Underlåtenhet att vidta en åtgärd som föreskrivs i tjänsteföreskrifterna – Föregående klagomål till tillsättningsmyndigheten – Tidsfrist för väckande av talan – Talan har väckts för sent – Avvisning)	39
2023/C 24/55	Mål T-231/22: Tribunalens beslut av den 8 november 2022 – Growth Finance Plus mot EUIPO (doglover) (EU-varumärke – Ansökan om registrering som EU-varumärke av ordmärket doglover – Absolut registreringshinder – Särskiljningsförmåga saknas – Artikel 7.1 b i förordning (EU) 2017/1001 – Uppenbart att överklagandet helt saknar rättslig grund)	40
2023/C 24/56	Mål T-232/22: Tribunalens beslut av den 8 november 2022 – Growth Finance Plus mot EUIPO (catlover) (EU-varumärke – Ansökan om registrering som EU-varumärke av ordmärket doglover – Absolut registreringshinder – Särskiljningsförmåga saknas – Artikel 7.1 b i förordning (EU) 2017/1001 – Uppenbart att överklagandet helt saknar rättslig grund)	41
2023/C 24/57	Mål T-528/22 R: Beslut meddelat av tribunalens ordförande den 11 november 2022 – Belaruskali mot rådet (Interimistiskt förfarande – Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik – Restriktiva åtgärder med anledning av situationen i Belarus och Belarus inblandning i Rysslands aggression mot Ukraina – Ansökan om uppskov med verkställigheten – Situation som ställer krav på skyndsamhet föreligger inte)	41
2023/C 24/58	Mål T-623/22: Talan väckt den 7 oktober 2022 – SD mot EMA	42
2023/C 24/59	Mål T-625/22: Talan väckt den 7 oktober 2022 – Österrike mot kommissionen	43
2023/C 24/60	Mål T-628/22: Talan väckt den 10 oktober 2022 – Repasi mot kommissionen	45
2023/C 24/61	Mål T-634/22: Talan väckt den 10 oktober 2022 – ZR mot EUIPO	46
2023/C 24/62	Mål T-678/22: Talan väckt den 8 november 2022 – van der Linde mot Europeiska datatillsynsmannen	47
2023/C 24/63	Mål T-681/22: Talan väckt den 14 november 2022 – Spanien mot kommissionen	48
2023/C 24/64	Mål T-683/22: Talan väckt den 11 november 2022 – Newalliance mot kommissionen	49
2023/C 24/65	Mål T-684/22: Talan väckt den 11 november 2022 – Norwood mot kommissionen	49
2023/C 24/66	Mål T-685/22: Talan väckt den 11 november 2022 – Lycatelcom mot kommissionen	50
2023/C 24/67	Mål T-686/22: Talan väckt den 11 november 2022 – Kingbird mot kommisisonen	50
2023/C 24/68	Mål T-687/22: Talan väckt den 11 november 2022 – Standbycom mot kommissionen	51
2023/C 24/69	Mål T-690/22: Talan väckt den 11 november 2022 – Kiana mot kommissionen	51
2023/C 24/70	Mål T-692/22: Talan väckt den 12 november 2022 – Dabrezco Internacional mot kommissionen	52
2023/C 24/71	Mål T-693/22: Talan väckt den 12 november 2022 – Hilza mot kommissionen	52
2023/C 24/72	Mål T-695/22: Talan väckt den 12 november 2022 – Khayamedia mot kommissionen	53
2023/C 24/73	Mål T-696/22: Talan väckt den 12 november 2022 – Fratelli Cosulich mot kommissionen	53
2023/C 24/74	Mål T-697/22: Talan väckt den 12 november 2022 – Ommiacrest mot kommissionen	54
2023/C 24/75	Mål T-698/22: Talan väckt den 12 november 2022 – Swan Lake mot kommissionen	54
2023/C 24/76	Mål T-699/22: Talan väckt den 12 november 2022 – Seamist mot kommissionen	55
2023/C 24/77	Mål T-701/22: Talan väckt den 12 november 2022 – Pamastock Investments mot kommissionen	55
2023/C 24/78	Mål T-702/22: Talan väckt den 12 november 2022 – TA mot kommissionen	56
2023/C 24/79	Mål T-703/22: Talan väckt den 12 november 2022 – Everblacks Towage mot kommissionen	57
2023/C 24/80	Mål T-704/22: Talan väckt den 12 november 2022 – Poppysle mot kommissionen	57
2023/C 24/81	Mål T-709/22: Talan väckt den 17 november 2022 – Illumina mot kommissionen	58
2023/C 24/82	Mål T-714/22: Talan väckt den 14 november 2022 – Nutmark mot kommissionen	59
2023/C 24/83	Mål T-715/22: Talan väckt den 14 november 2022 – Piamark mot kommissionen	60
2023/C 24/84	Mål T-718/22: Talan väckt den 14 november 2022 – Eutelsat Madeira mot kommissionen	61
2023/C 24/85	Mål T-722/22: Talan väckt den 15 november 2022 – AFG mot kommissionen	61
2023/C 24/86	Mål T-723/22: Talan väckt den 15 november 2022 – Sonasurf Internacional m.fl. mot kommissionen	62
2023/C 24/87	Mål T-727/22: Överklagande ingett den 21 november 2022 – Odeon Cinemas Holdings mot EUIPO – Academy of Motion Picture Arts and Sciences (OSCAR)	63
2023/C 24/88	Mål T-728/22: Överklagande ingett den 22 november 2022 – Industrias Lácteas Asturianas mot EUIPO – Qingdao United Dairy (NAMLAC)	63
2023/C 24/89	Mål T-729/22: Talan väckt den 22 november 2022 – Complejo Agrícola Las Lomas mot kommissionen	64
2023/C 24/90	Mål T-731/22: Talan väckt den 24 november 2022 – Kozitsyn mot rådet	65
2023/C 24/91	Mål T-732/22: Talan väckt den 24 november 2022 – Deripaska mot rådet	66
2023/C 24/92	Mål T-733/22: Talan väckt den 24 november 2022 – Khudaynatov mot rådet	67
2023/C 24/93	Mål T-734/22: Talan väckt den 25 november 2022 – Pumpyanskiy mot rådet	67
2023/C 24/94	Mål T-735/22: Talan väckt den 25 november 2022 – Falqui mot parlamentet	68
2023/C 24/95	Mål T-736/22: Överklagande ingett den 25 november 2022 – Campofrio Food Group mot EUIPO – Cerioti Holding (SNACK MI)	69
2023/C 24/96	Mål T-737/22: Talan väckt den 24 November 2022 – Pumpyanskaya mot rådet	70
2023/C 24/97	Mål T-738/22: Talan väckt den 25 november 2022 – Rotenberg mot rådet	70
2023/C 24/98	Mål T-739/22: Talan väckt den 25 november 2022 – Rashevsky mot rådet	72
2023/C 24/99	Mål T-740/22: Talan väckt den 24 november 2022 – Pumpyanskiy mot rådet	73
2023/C 24/100	Mål T-741/22: Talan väckt den 24 november 2022 – Ezubov mot rådet	74
2023/C 24/101	Mål T-742/22: Talan väckt den 25 november 2022 – Mazepin mot rådet	75
2023/C 24/102	Mål T-744/22: Talan väckt den 25 november 2022 – Tokareva mot rådet	76
2023/C 24/103	Mål T-745/22: Överklagande ingett den 28 november 2022 – DGNB mot EUIPO (Återgivning av en vit kurvig linje i en mörk kvadrat)	77
2023/C 24/104	Mål T-746/22: Överklagande ingett den 29 november 2022 – BIW Invest mot EUIPO – New Yorker Marketing & Media International (COMPTON)	78
2023/C 24/105	Mål T-747/22: Överklagande ingett den 29 november 2022 – BIW Invest mot EUIPO – New Yorker Marketing & Media International (Compton)	79
2023/C 24/106	Mål T-748/22: Talan väckt den 25 november 2022 – Kantor mot rådet	80
2023/C 24/107	Mål T-749/22: Talan väckt den 29 november 2022 – Parlamentet mot Union Technique du Bâtiment och Argest	80
2023/C 24/108	Mål T-753/22: Överklagande ingett den 2 december 2022 – Nieß mot EUIPO – Thema Products (Gartenlux)	81
2023/C 24/109	Mål T-754/22: Överklagande ingett den 2 december 2022 – Nieß mot EUIPO – Terrasoverkapping inkoop.nl (GARTENLÜX)	82
2023/C 24/110	Mål T-755/22: Talan väckt den 5 december 2022 – TG mot kommissionen	82
2023/C 24/111	Mål T-756/22: Överklagande ingett den 5 december 2022 – Roethig López mot EUIPO – William Grant & Sons Irish Brands (AMAZONIAN GIN COMPANY)	83
2023/C 24/112	Mål T-763/19: Tribunalens beslut av den 24 november 2022 – Ultra Electronics Holdings m.fl. mot kommissionen	84
2023/C 24/113	Mål T-764/19: Tribunalens beslut av den 24 november 2022 – Keller Holdings mot kommissionen	84
2023/C 24/114	Mål T-238/22: Tribunalens beslut av den 22 november 2022 – Narzieva mot rådet	84

IV Upplysningar

UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN

Europeiska unionens domstol

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/1

Europeiska unionens domstols senaste offentliggöranden i Europeiska unionens officiella tidning

(2023/C 24/01)

Senaste offentliggörandet

EUT C 15, 16.1.2023

Senaste listan över offentliggöranden

EUT C 7, 9.1.2023

EUT C 482, 19.12.2022

EUT C 472, 12.12.2022

EUT C 463, 5.12.2022

EUT C 451, 28.11.2022

EUT C 441, 21.11.2022

Dessa texter är tillgängliga på

EUR-Lex: http://eur-lex.europa.eu

V Yttranden

DOMSTOLSFÖRFARANDEN

Domstolen

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/2

Domstolens dom (stora avdelningen) av den 22 november 2022 – Europeiska kommissionen mot Europeiska unionens råd

(Mål C-24/20) (1)

(Talan om ogiltigförklaring - Beslut (EU) 2019/1754 - Europeiska unionens anslutning till Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar - Artikel 3.1 FEUF - Unionens exklusiva befogenhet - Artikel 207 FEUF - Gemensam handelspolitik - Handelsrelaterade aspekter av immateriella rättigheter - Artikel 218.6 FEUF - Europeiska kommissionens initiativrätt - Europeiska unionens råds ändring av kommissionens förslag - Artikel 293.1 FEUF - Tillämplighet - Artiklarna 4.3, 13.2 och 17.2 FEU - Artikel 2.1 FEUF - Principerna om tilldelade befogenheter, institutionell jämvikt och lojalt samarbete)

(2023/C 24/02)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: inledningsvis F. Castillo de la Torre, I. Naglis och J. Norris, därefter F. Castillo de la Torre, M. Konstantinidis och J. Norris,)

Svarande: Europeiska unionens råd (ombud: A. Antoniadis, M. Balta och A.-L. Meyer)

Intervenienter till stöd för svaranden: Konungariket Belgien (ombud: M. Jacobs, C. Pochet och M. Van Regemorter), Republiken Tjeckien (ombud: K. Najmanová, H. Pešková, M. Smolek och J. Vláčil), Republiken Grekland (ombud: K. Boskovits och M. Tassopoulou), Republiken Frankrike (ombud: G. Bain, J.-L. Carré, A.-L. Desjonquères och T. Stéhelin), Republiken Kroatien (ombud: G. Vidović Mesarek), Republiken Italien (ombud: G. Palmieri, biträdd av P. Gentili, avvocato dello Stato), Ungern (ombud: M.Z. Fehér et K. Szíjjártó), Konungariket Nederländerna (ombud: M.K. Bulterman och J. Langer), Republiken Österrike (ombud: A. Posch, E. Samoilova och J. Schmoll samt H. Tichy) och Republiken Portugal (ombud: inledningsvis P. Barros da Costa, L. Inez Fernandes, J. P. Palha och R. Solnado Cruz, därefter P.Barros da Costa, J. P. Palha och R. Solnado Cruz)

Domslut

1.	Artikel 3 och, i den mån den hänvisar till medlemsstaterna, artikel 4 i rådets beslut (EU) 2019/1754 av den 7 oktober 2019 om Europeiska unionens anslutning till Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar ogiltigförklaras.

Verkningarna av de ogiltigförklarade delarna av beslut 2019/1754 ska bestå, men endast i den del de avser medlemsstater som redan innan den dag då förevarande dom avkunnas har använt sig av bemyndigandet i artikel 3 i detta beslut för att, jämsides med Europeiska unionen, ratificera eller ansluta sig till Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar, till dess att ett nytt beslut av Europeiska unionens råd träder i kraft, vilket ska ske inom en rimlig tidsfrist på högst sex månader räknat från den dagen.

3.	Europeiska unionens råd ska ersätta rättegångskostnaderna.

4.	Konungariket Belgien, Republiken Tjeckien, Republiken Grekland, Republiken Frankrike, Republiken Kroatien, Republiken Italien, Ungern, Konungariket Nederländerna, Republiken Österrike och Republiken Portugal ska bära sina rättegångskostnader.

(1) EUT C 77, 9.3.2020.)

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/3

Domstolens dom (stora avdelningen) av den 22 november 2022 (begäran om förhandsavgörande från Tribunal d'arrondissement de Luxembourg – Luxemburg) – WM (C-37/20), Sovim SA (C-601/20) mot Luxembourg Business Registers

(Förenade målen C-37/20 och C-601/20) (1)

(Begäran om förhandsavgörande - Åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism - Direktiv (EU) 2018/843 om ändring av direktiv (EU) 2015/849 - Ändring av artikel 30.5 första stycket c i det senare direktivet - Allmänhetens tillgång till uppgifter om verkligt huvudmannaskap - Giltighet - Artiklarna 7 och 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna - Respekt för privatlivet och familjelivet - Skydd av personuppgifter)

(2023/C 24/03)

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Tribunal d'arrondissement de Luxembourg

Parter i målet vid den nationella domstolen

Sökande: WM (C-37/20), Sovim SA (C-601/20)

Svarande: Luxembourg Business Registers

Domslut

Artikel 1 led 15 c i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/843 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, och om ändring av direktiven 2009/138/EG och 2013/36/EU är ogiltig i den del den har ändrat artikel 30.5 första stycket c i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG på så sätt att det i denna artikel 30.5 första stycket c föreskrivs, i dess sålunda ändrade lydelse, att medlemsstaterna ska se till att uppgifterna om verkligt huvudmannaskap i bolag och andra juridiska enheter som bildats inom deras territorium i samtliga fall är tillgängliga för allmänheten.

(1) EUT C 103, 30.3.2020

EUT C 35, 1.2.2021)

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/4

Domstolens dom (andra avdelningen) av den 24 november 2022 (begäran om förhandsavgörande från Överklagandenämnden för studiestöd – Sverige) – MCM mot Centrala studiestödsnämnden

(Mål C-638/20) (1)

(Begäran om förhandsavgörande - Fri rörlighet för personer - Artikel 45 FEUF - Likabehandling - Sociala förmåner - Förordning (EU) nr 492/2011 - Artikel 7.2 - Studiemedel för högre studier i en annan medlemsstat - Krav på bosättning - Alternativt krav på samhällsintegrering för studerande som inte uppfyller bosättningskravet - Fråga om vad som gäller i ett fall där en studerande är medborgare i den stat som beviljar stödet, men bosatt i studielandet sedan födseln)

(2023/C 24/04)

Rättegångsspråk: svenska

Hänskjutande organ

Överklagandenämnden för studiestöd

Parter i det nationella ärendet

Klagande: MCM

Motpart: Centrala studiestödsnämnden

Domslut

Artikel 45 FEUF och artikel 7.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 492/2011 av den 5 april 2011 om arbetskraftens fria rörlighet inom unionen

ska tolkas på följande sätt:

Dessa bestämmelser utgör inte hinder för en lagstiftning i en medlemsstat (hemlandet) enligt vilken ett barn till en person som har återvänt till hemlandet, där personen är medborgare, från en annan medlemsstat (värdlandet), där personen tidigare arbetade, endast kan beviljas studiestöd för studier i värdlandet under förutsättning att barnet har anknytning till hemlandet, i ett fall där barnet sedan födseln är bosatt i värdlandet och där hemlandet uppställer ett krav på anknytning i förhållande till andra medborgare som inte uppfyller bosättningskravet och som ansöker om studiestöd för studier i en annan medlemsstat.

(1) EUT C 53, 15.02.2021.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/4

Domstolens dom (stora avdelningen) av den 22 november 2022 (begäran om förhandsavgörande från Rechtbank Den Haag – Nederländerna) – X mot Staatssecretaris van Justitie en Veiligheid

(Mål C-69/21) (1)

(Begäran om förhandsavgörande - Område med frihet, säkerhet och rättvisa - Artiklarna 4, 7 och 19 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna - Förbud mot omänsklig eller förnedrande behandling - Respekt för privat- och familjeliv - Skydd vid avlägsnande, utvisning och utlämning - Uppehållsrätt av medicinska skäl - Gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna - Direktiv 2008/115/EG - Tredjelandsmedborgare som lider av en allvarlig sjukdom - Medicinsk behandling för smärtlindring - Behandling som inte tillhandahålls i ursprungslandet - Villkor under vilka avlägsnandet ska skjutas upp)

(2023/C 24/05)

Rättegångsspråk: nederländska

Hänskjutande domstol

Rechtbank Den Haag

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: X

Motpart: Staatssecretaris van Justitie en Veiligheid

Domslut

Artikel 5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG av den 16 december 2008 om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna, jämförd med artiklarna 1 och 4 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna samt artikel 19.2 i stadgan

ska tolkas så,

att den utgör hinder för att ett beslut om återvändande eller en avlägsnandeåtgärd antas respektive vidtas mot en tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i en medlemsstat och som lider av en allvarlig sjukdom om det finns grundad anledning att förmoda att vederbörande, vid ett återvändande, i det tredjeland som han eller hon avlägsnas till skulle löpa en verklig risk att utsättas för en avsevärd, irreversibel och snabb smärtökning, på grund av att den enda effektiva smärtbehandling som existerar är förbjuden i det landet. En medlemsstat får inte föreskriva en strikt tidsfrist för när en sådan smärtökning ska kunna ha uppträtt för att kunna utgöra hinder för ett beslut om återvändande eller en avlägsnandeåtgärd.

Artiklarna 5 och 9.1 a i direktiv 2008/115, jämförda med artiklarna 1 och 4 i stadgan om de grundläggande rättigheterna och artikel 19.2 i stadgan,

ska tolkas så,

att de utgör hinder för att den behöriga nationella myndigheten beaktar följderna av avlägsnandeåtgärden i strikt mening för en tredjelandsmedborgares hälsotillstånd endast vid bedömningen av huruvida tredjelandsmedborgaren är i stånd att resa.

Direktiv 2008/115, jämfört med artiklarna 7, 1 och 4 i stadgan om de grundläggande rättigheterna

ska tolkas på följande sätt:

—

Direktivet innebär inte att en medlemsstat för en tredjelandsmedborgare som inte kan bli föremål för ett beslut om återvändande eller en avlägsnandeåtgärd och som vistas olagligt på dess territorium, är skyldig att bevilja ett uppehållstillstånd på grund av att det finns grundad anledning att förmoda att han eller hon i destinationslandet löper en verklig risk för att drabbas av en snabb, avsevärd och irreversibel ökning av den smärta som orsakas av den allvarliga sjukdom som vederbörande lider av.

—

Tredjelandsmedborgarens hälsotillstånd och den vård denne erhåller i medlemsstaten på grund av denna sjukdom ska, tillsammans med alla andra relevanta omständigheter, beaktas av den behöriga nationella myndigheten när den prövar huruvida tredjelandsmedborgarens rätt till respekt för privatlivet utgör hinder för att vederbörande blir föremål för ett beslut om återvändande eller en avlägsnandeåtgärd.

—

Antagandet av ett sådant beslut eller vidtagandet av en sådan åtgärd strider inte mot denna rätt enbart av det skälet att den berörda personen, vid ett återvändande till destinationslandet, löper risk att få sitt hälsotillstånd försämrat, när denna risk inte når upp till den lägsta allvarlighetsgrad som krävs enligt artikel 4 i stadgan.

(1) EUT C 163, 3.5.2021.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/6

Domstolens dom (tionde avdelningen) av den 24 november 2022 – Vincent Thunus m.fl. mot Europeiska investeringsbanken (EIB)

(Mål C-90/21 P) (1)

(Överklagande - Personalmål - Europeiska investeringsbankens (EIB) personal - Lön - Årlig anpassning av löner - Talan om ogiltigförklaring och skadestånd)

(2023/C 24/06)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Klagande: Vincent Thunus, Jaime Barragán, Marc D'hooge, Alexandra Felten, Christophe Nègre, Patrick Vanhoudt (ombud: L. Levi, avocate)

Övrig part i målet: Europeiska investeringsbanken (EIB) (ombud: A. V. García Sanchez, T. Gilliams, J. Klein och E. Manoukian, biträdda av P.–E. Partsch, avocat)

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Vincent Thunus, Jaime Barragán, Marc D’hooge, Alexandra Felten, Christophe Nègre och Patrick Vanhoudt ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 228, 14.06.2021

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/6

Domstolens dom (tionde avdelningen) av den 24 november 2022 – Vincent Thunus m.fl. mot Europeiska investeringsbanken (EIB)

(Mål C-91/21) (1)

(Överklagande - Personalmål - Europeiska investeringsbankens (EIB) personal - Lön - Årlig anpassning av löner - Talan om ogiltigförklaring och skadestånd)

(2023/C 24/07)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Klagande: Vincent Thunus, Jaime Barragán, Marc D'hooge, Alexandra Felten, Christophe Nègre, Patrick Vanhoudt (ombud: L. Levi, avocate)

Övrig part i målet: Europeiska investeringsbanken (ombud: A. V. García Sanchez, T. Gilliams, J. Klein och E. Manoukian, biträdda av P.–E. Partsch, avocat)

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Vincent Thunus, Jaime Barragán, Marc D’hooge, Alexandra Felten, Christophe Nègre och Patrick Vanhoudt ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 228, 14.06.2021

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/7

Domstolens dom (sjunde avdelningen) av den 24 november 2022 – Europeiska kommissionen mot Republiken Polen

(Mål C-166/21) (1)

(Fördragsbrott - Punktskatter på alkohol och alkoholdrycker - Direktiv 92/83/EEG - Befrielse från harmoniserad punktskatt - Alkohol som används vid framställning av mediciner - Artikel 27.1 d - Befrielse under förutsättning att alkoholen omfattas av ett förfarande för uppskov med punktskatt - Omöjlighet att erhålla återbetalning av den erlagda punktskatten - Proportionalitetsprincipen)

(2023/C 24/08)

Rättegångsspråk: polska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: inledningsvis C. Perrin och M. Siekierzyńska, därefter C. Perrin och A. Stobiecka-Kuik)

Svarande: Republiken Polen (ombud: B. Majczyna och A. Kramarczyk-Szaładzińska)

Part som har intervenerat till stöd för svaranden: Republiken Tjeckien (ombud: O. Serdula, M. Smolek och J. Vláčil)

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Europeiska kommissionen ska bära sina egna rättegångskostnader och ersätta Republiken Polens rättegångskostnader.

3)	Republiken Tjeckien ska bära sina egna rättegångskostnader.

(1) EUT C 148, 26.04.2021

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/7

Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 24 november 2022 – Europaparlamentet mot Europeiska unionens råd

(Mål C-259/21) (1)

(Talan om ogiltigförklaring - Gemensamma fiskeripolitiken - Förordning (EU) 2021/92 - Fastställande för 2021 av fiskemöjligheterna avseende vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Europeiska unionens vatten och, för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten - Bevarande av fiskeresurserna och skydd av marina ekosystem genom tekniska åtgärder - Artiklarna 15 – 17, 20 och 59 andra stycket - Artikel 43.3 FEUF - Maktmissbruk - Principen om lojalt samarbete)

(2023/C 24/09)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Europaparlamentet (ombud: I. Liukkonen och I. Terwinghe)

Svarande: Europeiska unionens råd (ombud: S. Falek, F. Naert och A. Nowak-Salles)

Part som har intervenerat till stöd för svaranden: Europeiska kommissionen (ombud: A. Dawes, A. Stobiecka-Kuik och K. Walkerová)

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Europaparlamentet ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de kostnader som uppkommit för Europeiska unionens råd.

3)	Kommissionen ska bära sina rättegångskostnader.

(1) EUT C 217, 7.6.2021.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/8

Domstolens dom (femte avdelningen) av den 24 november 2022 (begäran om förhandsavgörande från Administrativen sad Sofia-grad – Bulgarien) – IG mot Varhoven administrativen sad

(Mål C-289/21) (1)

(Begäran om förhandsavgörande - Artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna - Effektivt domstolsskydd - Nationell processrättslig regel enligt vilken ett överklagande som syftar till att få till stånd en prövning av huruvida en nationell bestämmelse är förenlig med unionsrätten förlorar sitt föremål om bestämmelsen upphävs under förfarandets gång)

(2023/C 24/10)

Rättegångsspråk: bulgariska

Hänskjutande domstol

Administrativen sad Sofia-grad

Parter i målet vid den nationella domstolen

Sökande: IG

Svarande: Varhoven administrativen sad

Domslut

Effektivitetsprincipen, såsom den kommer till uttryck i artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, ska tolkas så, att den utgör hinder för en processuell regel i en medlemsstat enligt vilken, när en nationell bestämmelse som angripits genom en talan om ogiltigförklaring med åberopande av att den strider mot unionsrätten upphävs och därmed upphör att ha verkan för framtiden, tvisten anses ha förlorat sitt föremål innebärande att det inte längre finns skäl att döma i saken, utan att parterna först har kunnat göra gällande sitt eventuella intresse av att förfarandet genomförs och således utan att detta intresse har beaktats.

(1) EUT C 289, 19.7.2021

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/8

Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 24 november 2022 (begäran om förhandsavgörande från Högsta förvaltningsdomstolen – Finland) – Förfarande som anhängiggjorts av A

(Mål C-296/21) (1)

(Begäran om förhandsavgörande - Kontroll av förvärv och innehav av vapen - Direktiv 91/477/EEG - Del III i bilaga I - Standarder och metoder för deaktivering - Genomförandeförordning (EU) 2015/2403 - Kontroll och certifiering av deaktivering av skjutvapen - Artikel 3 - En av de nationella myndigheterna utsedd kontrollorganisation - Utfärdande av ett intyg om deaktivering - organisation som inte finns med i den förteckning som offentliggjorts av Europeiska kommissionen - Överföring inom Europeiska unionen av deaktiverade skjutvapen - Artikel 7 - Ömsesidigt erkännande)

(2023/C 24/11)

Rättegångsspråk: finska

Hänskjutande domstol

Högsta förvaltningsdomstolen (Finland)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: A

Övriga parter i målet: Polisinrättningen i Helsingfors och Polisstyrelsen

Domslut

Del III i bilaga I till rådets direktiv 91/477/EEG av den 18 juni 1991 om kontroll av förvärv och innehav av vapen, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/51/EG av den 21 maj 2008, och artikel 3 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2403 av den 15 december 2015 om fastställande av gemensamma riktlinjer om standarder och metoder för deaktivering i syfte att se till att deaktiverade skjutvapen görs irreversibelt funktionsodugliga,

ska tolkas så, att

de inte utgör hinder för att en privaträttslig juridisk person, såsom ett kommersiellt bolag, omfattas av begreppet kontrollorganisation, i den mening som avses i punkt 1 i sistnämnda bestämmelse, när denna person finns med i den förteckning som har offentliggjorts av Europeiska kommissionen i enlighet med artikel 3.3 i denna genomförandeförordning.

Del III i bilaga I till direktiv 91/477, i dess lydelse enligt direktiv 2008/51, och artikel 7.2 i genomförandeförordning 2015/2403,

ska tolkas så, att

när ett intyg om deaktivering utfärdas av en kontrollorganisation, är den medlemsstat till vilken skjutvapnet överförs skyldig att erkänna nämnda intyg, såvida inte de behöriga myndigheterna i denna medlemsstat vid en summarisk undersökning av det aktuella skjutvapnet konstaterar att intyget uppenbart inte uppfyller kraven i genomförandeförordningen.

(1) EUT C 289, 19.07.2021.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/9

Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 24 november 2022 (begäran om förhandsavgörande från Juzgado de Primera Instancia no 4 de Castelló de la Plana – Spanien) – Casilda mot Banco Cetelem SA

(Mål C-302/21) (1)

(Begäran om förhandsavgörande - Ändamålet med talan i det nationella målet har förfallit - Anledning saknas att meddela förhandsavgörande)

(2023/C 24/12)

Rättegångsspråk: spanska

Hänskjutande domstol

Juzgado de Primera Instancia no 4 de Castelló de la Plana

Parter i målet vid den nationella domstolen

Kärande: Casilda

Svarande: Banco Cetelem SA

Domslut

Det saknas anledning att pröva den begäran om förhandsavgörande som Juzgado de Primera Instancia no 4 de Castelló de la Plana (Förstainstansdomstolen nr 4 i Castelló de la Plana, Spanien) har framställt genom beslut av den 7 maj 2021.

(1) EUT C 382, 20.9.2021.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/10

Domstolens dom (sjunde avdelningen) av den 24 november 2022 (begäran om förhandsavgörande från Cour de cassation – Belgien) – Tilman SA / Unilever Supply Chain Company AG

(Mål C-358/21) (1)

(Begäran om förhandsavgörande - Civilrättsligt samarbete - Domstols behörighet och verkställighet av domar på privaträttens område - Lugano II-konventionen - Prorogationsklausul - Formkrav - Klausul som ingår i de allmänna villkoren - Allmänna villkor vilka kan konsulteras och skrivas ut via en hyperlänk i ett avtal som ingåtts skriftligt - Parternas samtycke)

(2023/C 24/13)

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Cour de cassation

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Tilman SA

Motpart: Unilever Supply Chain Company AG

Domslut

Artikel 23.1 a och 23.2 i konventionen om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område, undertecknad den 30 oktober 2007 och godkänd på gemenskapens vägnar genom rådets beslut 2009/430/EG av den 27 november 2008,

ska tolkas så, att

en prorogationsklausul har avtalats med giltig verkan när den ingår i allmänna villkor till vilka det skriftliga avtalet hänvisar genom att tillhandahålla en hyperlänk till en webbplats på vilken det är möjligt att ta del av dessa allmänna villkor, ladda ned dem och skriva ut dem, utan att den part gentemot vilken denna klausul åberopas har uppmanats att godta dessa allmänna villkor genom att kryssa i en ruta på nämnda webbplats.

(1) EUT C 338, 23.08.2021.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/11

Domstolens dom (åttonde avdelningen) av den 24 november 2022 (begäran om förhandsavgörande från Kúria – Ungern) – CIG Pannónia Életbiztosító Nyrt. mot Nemzeti Adó- és Vámhivatal Fellebbviteli Igazgatósága

(Mål C-458/21) (1)

(Begäran om förhandsavgörande - Beskattning - Mervärdesskatt - Direktiv 2006/112/EG - Artikel 132.1 c - Undantag för vissa verksamheter av hänsyn till allmänintresset - Sjukvårdande behandling som ges av medicinska eller paramedicinska yrkesutövare - Tjänster som används av ett försäkringsbolag i syfte att kontrollera att diagnosen av en allvarlig sjukdom hos den försäkrade är korrekt och som görs i syfte att hitta bästa möjliga vård och behandling utomlands)

(2023/C 24/14)

Rättegångsspråk: ungerska

Hänskjutande domstol

Kúria

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: CIG Pannónia Életbiztosító Nyrt.

Motpart: Nemzeti Adó- és Vámhivatal Fellebbviteli Igazgatósága

Domslut

Artikel 132.1 c i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt

ska tolkas så,

att undantaget från skatteplikt enligt denna bestämmelse inte omfattar tjänster som består i att kontrollera att diagnosen av en allvarlig sjukdom hos den försäkrade är korrekt, vilket görs i syfte att hitta bästa möjliga vård så att den försäkrade ska kunna tillfriskna och i syfte att, under förutsättning att denna risk täcks av försäkringsavtalet och att den försäkrade begär det, se till att den medicinska behandlingen ges utomlands.

(1) EUT C 471, 22.11.2021.)

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/11

Domstolens dom (femte avdelningen) av den 24 november 2022 (begäran om förhandsavgörande från Finanzgericht Nürnberg – Tyskland) – A mot Finanzamt M

(Mål C-596/21) (1)

(Begäran om förhandsavgörande - Beskattning - Mervärdesskatt - Direktiv 2006/112/EG - Artiklarna 167 och 168 - Avdragsrätt för ingående mervärdesskatt - Principen om förbud mot bedrägeri - Leveranskedja - Nekad avdragsrätt vid bedrägeri - Beskattningsbar person - Andra förvärvaren av en vara - Bedrägeri avseende en del av den mervärdesskatt som skulle betalas vid det första förvärvet - Omfattningen av den nekade avdragsrätten)

(2023/C 24/15)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Finanzgericht Nürnberg

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: A

Motpart: Finanzamt M

Domslut

Artiklarna 167 och 168 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt, i dess lydelse enligt rådets direktiv 2010/45/EU av den 13 juli 2010 ska, mot bakgrund av principen om förbud mot bedrägeri,

tolkas så,

att den andra förvärvaren av en vara kan nekas rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt när denne kände till eller borde ha känt till att det förelåg ett mervärdesskattebedrägeri som den ursprungliga säljaren gjorde sig skyldig till vid den första försäljningen, även om också den första förvärvaren kände till detta bedrägeri.

Artiklarna 167 och 168 i rådets direktiv 2006/112/EG, i dess lydelse enligt direktiv 2010/45/EU ska, mot bakgrund av principen om förbud mot bedrägeri,

tolkas så,

att den andra förvärvaren av en vara som, i ett skede före förvärvet, har varit föremål för en bedräglig transaktion som endast avser en del av den mervärdesskatt som staten har rätt att uppbära, ska få sin rätt att dra av den mervärdesskatt som betalats med anledning av förvärvet i dess helhet nekad om vederbörande visste eller borde ha vetat att förvärvet hade samband med ett bedrägeri.

(1) EUT C 513, 20.12.2021.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/12

Domstolens dom (åttonde avdelningen) av den 24 november 2022 (begäran om förhandsavgörande från Raad van State – Belgien) – VZW Belgisch-Luxemburgse vereniging van de industrie van plantenbescherming (Belplant), tidigare VZW Belgische Vereniging van de Industrie van Plantenbeschermingsmiddelen (PHYTOFAR) mot Vlaams Gewest

(Mål C-658/21) (1)

(Begäran om förhandsavgörande - Ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster - Direktiv (EU) 2015/1535 - Begreppet teknisk föreskrift - Artikel 1.1 - Nationell lagstiftning om förbud mot att icke yrkesmässiga användare använder bekämpningsmedel som innehåller glyfosat på mark för privat bruk - Artikel 5.1 - Skyldighet för medlemsstaterna att till kommissionen överlämna utkast till tekniska föreskrifter)

(2023/C 24/16)

Rättegångsspråk: nederländska

Hänskjutande domstol

Raad van State

Parter i målet vid den nationella domstolen

Sökande: VZW Belgisch-Luxemburgse vereniging van de industrie van plantenbescherming (Belplant), tidigare VZW Belgische Vereniging van de Industrie van Plantenbeschermingsmiddelen (PHYTOFAR)

Svarande: Vlaams Gewest

Domslut

Artikel 1.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av den 9 september 2015 om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster, jämförd med artikel 5 i samma direktiv,

ska tolkas så,

att nationella bestämmelser som innebär ett förbud mot att personer som inte innehar ett nationellt godkännande avsett för yrkesmässiga användare på mark för privat bruk använder bekämpningsmedel som innehåller glyfosat kan utgöra en ”teknisk föreskrift”, i den mening som avses i artikel 1.1 d och f i detta direktiv, som ska anmälas till kommissionen enligt artikel 5 i samma direktiv, förutsatt att tillämpningen av dessa nationella bestämmelser på ett väsentligt sätt kan påverka saluföringen av de berörda produkterna, vilket det ankommer på den hänskjutande domstolen att kontrollera.

(1) EUT C 73, av den 14.02.2022.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/13

Domstolens dom (tionde avdelningen) av den 24 november 2022 (begäran om förhandsavgörande från Cour de cassation – Frankrike) – Cafpi SA, Aviva assurances SA mot Enedis SA

(Mål C-691/21) (1)

(Begäran om förhandsavgörande - Direktiv 85/374/EEG - Artikel 3 - Skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister - Begreppet tillverkare - Systemansvarig för ett eldistributionsnät som omvandlar elens spänning för distribution)

(2023/C 24/17)

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Cour de cassation

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Cafpi SA, Aviva assurances SA

Motpart: Enedis SA

Domslut

Artikel 3.1 i rådets direktiv 85/374/EEG av den 25 juli 1985 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/34/EG av den 10 maj 1999,

ska tolkas så,

att en systemansvarig för ett eldistributionsnät ska anses vara en ”tillverkare”, i den mening som avses i den bestämmelsen, då denne omvandlar elens spänningsnivå för att distribuera den till slutkonsumenten.

(1) EUT C 64 av den 7.2.2022.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/14

Domstolens beslut (tionde avdelningen) av den 21 september 2022 (begäran om förhandsavgörande från Cour d’appel de Bruxelles – Belgien) – DA mot Romanian Air Traffic Services Administration (Romatsa) m.fl. och FC m.fl. mot Romanian Air Traffic Services Administration (Romatsa) m.fl.

(Mål C-333/19) (1)

(Begäran om förhandsavgörande - Artikel 99 i domstolens rättegångsregler - Statligt stöd - Artiklarna 107 och 108 FEUF - Bilateralt investeringsavtal - Skiljedomsklausul - Rumänien - Skiljedom enligt vilken skadestånd beviljas - Beslut av Europeiska kommissionen i vilket denna fastställer att denna utbetalning utgör ett statligt stöd som är oförenligt med den inre marknaden och förordnar om att det ska återkrävas - Verkställighet av skiljedomen vid en domstol i en annan medlemsstat än den som beslutet riktar sig till - Åsidosättande av unionsrätten - artikel 19 FEU - Artiklarna 267 och 344 FEUF - Unionsrättens autonomi)

(2023/C 24/18)

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Cour d’appel de Bruxelles

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: DA och FC, European Food SA, Starmill SRL, Multipack SRL

Motpart: Romanian Air Traffic Services Administration (Romatsa), Rumänien, Europeiska kommissionen, Europeiska organisationen för säkrare flygtrafiktjänst (Eurocontrol), FC, European Food SA, Starmill SRL, Multipack SRL och Romanian Air Traffic Services Administration (Romatsa), Rumänien, DA, Europeiska kommissionen, Europeiska organisationen för säkrare flygtrafiktjänst (Eurocontrol)

Avgörande

Unionsrätten, i synnerhet artiklarna 267 och 344 FEUF, ska tolkas så, att en domstol i en medlemsstat som har att pröva en talan om verkställighet av den skiljedom som var föremål för kommissionens beslut (EU) 2015/1470 av den 30 mars 2015 om det statliga stöd SA.38517 (2014/C) (f.d. 2014/NN) som Rumänien har genomfört – Skiljedom i målet Micula mot Rumänien av den 11 december 2013, är skyldig att undanröja skiljedomen och således inte i något fall kan förordna om verkställighet av skiljedomen för att göra det möjligt för de som därigenom beviljats skadestånd att erhålla utbetalning av denna.

(1) EUT C 220, 1.7.2019.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/14

Domstolens beslut (åttonde avdelningen) av den 5 oktober 2022 (begäran om förhandsavgörande från Rayonen sad – Pazardzhik – Bulgarien) – SF mot Teritorialna direktsia na Natsionalna agentsia za prihodite – Plovdiv

(Mål C-49/20) (1)

(Begäran om förhandsavgörande - Artiklarna 53 och 99 i domstolens rättegångsregler - Direktiv (EU) 2015/849 - Tillämpningsområde - Nationell lagstiftning enligt vilken betalningar som överstiger ett visst värde endast får göras genom överföring eller genom insättning på ett betalkonto)

(2023/C 24/19)

Rättegångsspråk: bulgariska

Hänskjutande domstol

Rayonen sad – Pazardzhik

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: SF

Motpart: Teritorialna direktsia na Natsionalna agentsia za prihodite – Plovdiv

Avgörande

En medlemsstats lagstiftning enligt vilken betalningar inom det nationella territoriet av ett belopp som är lika med eller överstiger ett fastställt tröskelvärde endast ska göras genom överföring eller insättning på ett betalkonto och som inte tar hänsyn till personen eller grunden för kontantbetalningen och därvid samtidigt är tillämplig på alla kontantbetalningar mellan fysiska och juridiska personer, omfattas inte av tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG.

(1) EUT C 137, 27.4.2020.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/15

Domstolens beslut (nionde avdelningen) av den 12 oktober 2022 (begäran om förhandsavgörande från Sąd Rejonowy dla Warszawy-Woli w Warszawie – Polen) – R1, R2 (C-650/20) mot O1, O2 (C-650/20) och C (C-651/20) mot T, O (C-651/20)

(Förenade målen C-650/20 och C-651/20) (1)

(Avskrivning)

(2023/C 24/20)

Rättegångsspråk: polska

Hänskjutande domstol

Sąd Rejonowy dla Warszawy-Woli w Warszawie

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: R1, R2 (C-650/20), C (C-651/20)

Motparter:O1, O2 (C-650/20), T, O (C-651/20)

Avgörande

De förenade målen C-650/20 och C-651/20 avskrivs.

(1) Datum för ingivande: 30.11.2020.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/16

Domstolens beslut (åttonde avdelningen) av den 27 september 2022 (begäran om förhandsavgörande från Landgericht Kleve – Tyskland) – AB m.fl. mot Ryanair DAC

(Mål C-307/21) (1)

(Begäran om förhandsavgörande - Artikel 99 i domstolens rättegångsregler - Luftfart - Förordning (EG) nr 261/2004 - Gemensamma regler om kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt försenade flygningar - Artikel 5.1 c - Rätt till kompensation vid inställd flygning - Avtal som ingåtts genom en nätresebyrås förmedling - Information om att en flygning har blivit inställd har skickats till resebyråns automatiskt genererade e-postadress - Passageraren har inte informerats på ett ändamålsenligt sätt)

(2023/C 24/21)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Landgericht Kleve.

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: AB m.fl.

Motpart: Ryanair DAC

Avgörande

Artikel 5.1 c och artikel 7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 261/2004 av den 11 februari 2004 om fastställande av gemensamma regler om kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt försenade flygningar och om upphävande av förordning (EEG) nr 295/91

ska tolkas så,

att det lufttrafikföretag som utför flygningen är skyldigt att betala den kompensation som föreskrivs i dessa bestämmelser då passageraren inte minst två veckor före tidtabellsenlig avgångstid informerats om att flygningen ställts in, när lufttrafikföretaget i rätt tid skickat informationen till den enda e-postadress som meddelats företaget i samband med bokningen, utan att veta att den adressen endast gjorde det möjligt att kontakta den resebyrå genom vilken bokningen hade gjorts och inte att direkt kontakta passageraren och när resebyrån inte i rätt tid har vidarebefordrat informationen till passageraren.

(1) EUT C 310, 2.08.2021.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/16

Domstolens beslut (nionde avdelningen) av den 20 oktober 2022 (begäran om förhandsavgörande från Supremo Tribunal Administrativo – Portugal) — Instituto de Financiamento da Agricultura e Pescas IP (IFAP) mot AB, CD, EF

(Mål C-374/21) (1)

(Begäran om förhandsavgörande - Artiklarna 53.2 och 99 i domstolens rättegångsregler - Förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 - Europeiska unionens egna medel - Skydd av unionens finansiella intressen - Beivrande av oegentligheter - Artikel 4 - Vidtagande av administrativa åtgärder - Artikel 3.1 - Preskriptionstid för beivrande - Utgång - Möjlighet att åberopa inom ramen för ett utsökningsförfarande - Artikel 3.2 - Tidsfrist för verkställighet - Tillämplighet - Den tidpunkt då fristen börjar löpa - Avbrott och uppskjutning)

(2023/C 24/22)

Rättegångsspråk: portugisiska

Hänskjutande domstol

Supremo Tribunal Administrativo

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Instituto de Financiamento da Agricultura e Pescas IP (IFAP)

Motpart: AB, CD, EF

Avgörande

Artikel 3.1 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen

ska tolkas, så att

den – förutsatt att likvärdighets- och effektivitetsprinciperna iakttas – inte utgör hinder för en nationell lagstiftning enligt vilken en person som har rätt att överklaga ett beslut om återbetalning av felaktigt utbetalda belopp vilket antagits efter det att preskriptionstiden för att vidta åtgärder enligt den bestämmelsen har löpt ut inom en viss tid måste göra gällande inför behörig förvaltningsdomstol att beslutet är oriktigt, vid äventyr av preklusion, och då inte kan motsätta sig verkställighet av beslutet genom att åberopa samma oriktighet inom ramen för det utsökningsförfarande som har inletts mot denne.

Artikel 3.2 första stycket i förordning nr 2988/95

ska tolkas så, att

subsidiärt ansvariga i förhållande till den gäldenär som ett beslut om återbetalning av felaktigt utbetalda belopp har riktats till, till vilka skatteindrivningsförfarandet har utvidgats, måste kunna invända mot tvångsindrivning av dessa belopp genom att åberopa att den tidsfrist för verkställighet som föreskrivs i artikel 3.2 första stycket i förordning nr 2988/95 – eller i förekommande fall en tidsfrist som förlängts med stöd av artikel 3.3 i samma förordning – har löpt ut.

Artikel 3.2 första stycket i förordning nr 2988/95

ska tolkas, så att

vad gäller verkställighet av ett beslut om återbetalning av felaktigt uppburna belopp, börjar den verkställighetsfrist som fastställs i denna bestämmelse att löpa när beslutet vinner laga kraft, det vill säga när tidsfristerna för överklagande har löpt ut eller alla tillgängliga rättsmedel har uttömts.

(1) EUT C 357, 6.9.2021.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/17

Domstolens beslut (åttonde avdelningen) av den 19 oktober 2022 (begäran om förhandsavgörande från Tribunale di Napoli – Italien) – VB mot Comune di Portici

(Mål C-777/21) (1)

(Begäran om förhandsavgörande - Artikel 99 i domstolens rättegångsregler - Artikel 49 FEUF - Etableringsfrihet - Artikel 56 FEUF - Frihet att tillhandahålla tjänster - Vägtrafik - Registrering och beskattning av motorfordon - Fordon som är registrerat i en annan medlemsstat - Förare som är bosatt i den medlemsstat där fordonet är registrerat och i en annan medlemsstat - Lagstiftning i en medlemsstat som förbjuder personer som är bosatta i denna medlemsstat sedan mer än 60 dagar att i denna medlemsstat framföra ett fordon som är registrerat i en annan stat)

(2023/C 24/23)

Rättegångsspråk: italienska

Hänskjutande domstol

Tribunale di Napoli.

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: VB

Motpart: Comune di Portici

Avgörande

Artikel 49 FEUF ska tolkas så, att den utgör hinder för en nationell lagstiftning som förbjuder en egenföretagare som är bosatt i en medlemsstat sedan mer än 60 dagar att i denna medlemsstat framföra ett fordon som är registrerat i en annan medlemsstat när fordonet varken är avsett att huvudsakligen användas varaktigt i den första medlemsstaten eller faktiskt används på detta sätt.

(1) EUT C 148, 4.4.2022.)

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/18

Begäran om förhandsavgörande framställd av Audiencia Nacional (Spanien) den 5 april 2022 – brottmål mot Abel

(Mål C-235/22)

(2023/C 24/24)

Rättegångsspråk: spanska

Hänskjutande domstol

Audiencia Nacional

Parter i brottmålet vid den nationella domstolen

Klagande: Abel

Övrig part i målet: Ministerio Fiscal

Tolkningsfrågor

Ska artiklarna 126 och 127 i avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen [utträdesavtalet] (1) och artiklarna 18.1 och 21.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt tolkas så, att de är tillämpliga på en begäran om utlämning som framställts av ett tredjeland efter det att den övergångsperiod som föreskrivs i utträdesavtalet har löpt ut, och som rör en medborgare i Förenade kungariket som var bosatt i en medlemsstat under den tid då utträdesavtalet gällde och därefter, för brott som begåtts före och under utträdesavtalets giltighetstid?

Om svaret är nekande:

Ska artiklarna 10, 12, 13, 14, 15, 126 och 127 i avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen [utträdesavtalet] och artikel 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt tolkas så, att den rättspraxis som följer av EU-domstolens domar i målen C-182/15 (Petruhhin) (2) , Pisciotti (C-191/16) (3) och C-897/19 PPU (I.N.) (4) ska tillämpas på en begäran om utlämning som framställts av ett tredjeland rörande en brittisk medborgare som var medborgare i Europeiska unionen vid tidpunkten för de faktiska omständigheter som föranleder begäran om utlämning och som utan avbrott har varit bosatt på en annan medlemsstats territorium före och under utträdesavtalets giltighetstid?

Om svaret är nekande:

Mot bakgrund av den mekanism för straffrättsligt samarbete som inrättas genom artiklarna 62–65 i avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och avdelning VII i tredje delen i avtalet om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan, ska den rättspraxis som följer av EU-domstolens domar i målen C-182/15 (Petruhhin), Pisciotti (C-191/16) och C-897/19 PPU (I.N.) tillämpas på en begäran om utlämning som framställts av ett tredjeland rörande en brittisk medborgare som var medborgare i Europeiska unionen vid tidpunkten för de faktiska omständigheter som föranleder begäran om utlämning och som utan avbrott har varit bosatt på en annan medlemsstats territorium före och under utträdesavtalets giltighetstid?

(1) EUT L 29, 2020, s. 7.

(2) Dom av den 6 september 2016, EU:C:2016:630.

(3) Dom av den 10 april 2018, EU:C:2018:222.

(4) Dom av den 2 april 2020, EU:C:2020:262.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/19

Överklagande ingett den 4 maj 2022 av Luis Miguel Novais av det beslut som tribunalen (sjätte avdelningen) meddelade den 4 mars 2022 i mål T-66/22, Novais mot Portugal

(Mål C-295/22 P)

(2023/C 24/25)

Rättegångsspråk: portugisiska

Parter

Klagande: Luis Miguel Novais (ombud: Á. Oliveira och C. Almeida Lopes, advogados)

Övrig part i målet: Republiken Portugal

Europeiska unionens domstol (sjätte avdelningen) har genom beslut av den 24 november 2022 avvisat överklagandet eftersom det är uppenbart att det saknar grund.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/19

Överklagande ingett den 9 maj 2022 av Union nationale des indépendants solidaires av det beslut som tribunalen (tionde avdelningen) meddelade den 8 mars 2022 i mål T-431/21, UNIS mot kommissionen

(Mål C-324/22 P)

(2023/C 24/26)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Klagande: Union nationale des indépendants solidaires (UNIS) (ombud: F. Ortega, avocat)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen

Domstolen (sjätte avdelningen) har genom beslut av den 1 december 2022 ogillat överklagandet såsom uppenbart ogrundat och förpliktat klaganden att bära sina rättegångskostnader.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/20

Överklagande ingett den 25 augusti 2022 av Unite the Union av den dom som tribunalen (tredje avdelningen) meddelade den 22 juni 2022 i mål T-739/20, Unite the Union mot EUIPO – WWRD Ireland (WATERFORD)

(Mål C-571/22 P)

(2023/C 24/27)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: Unite the Union (ombud: B. O’Connor, avocat, M. Hommé, avocat)

Övriga parter i målet: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO), WWRD Ireland IPCO LLC

Domstolen (prövningstillståndsavdelningen) har den 5 december 2022 beslutat att inte meddela prövningstillstånd och att Unite the Union ska bära sina rättegångskostnader.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/20

Överklagande ingett den 31 augusti 2022 av Munich, SL av den dom som tribunalen (nionde avdelningen) meddelade den 22 juni 2022 i mål T-502/20, Munich mot EUIPO – Tone Watch (MUNICH10A.T.M.)

(Mål C-577/22 P)

(2023/C 24/28)

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Klagande: Munich, SL (ombud: advokaterna J. Güell Serra och M. del Mar Guix Vilanova)

Övriga parter i målet: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) och Tone Watch, SL

Domstolen (prövningstillståndsavdelningen) har den 29 november 2022 beslutat att inte meddela prövningstillstånd och att Munich, SL ska bära sina rättegångskostnader.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/20

Överklagande ingett den 16 september 2022 av Europeiska kommissionen av den dom som tribunalen (andra avdelningen) meddelade den 6 juli 2022 i mål T-408/21, HB mot Europeiska kommissionen

(Mål C-597/22 P)

(2023/C 24/29)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Klagande: Europeiska kommission (ombud: J. Baquero Cruz, J. Estrada de Solà och B. Araujo Arce)

Övrig part i målet: HB (ombud: advokaten L. Levi)

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—	upphäva den dom som meddelades av Europeiska unionens tribunal den 6 juli 2022 i mål T-408/21, HB/kommissionen, i den del kommissionens beslut C(2021) 3339 final av den 5 maj 2021 och C(2021) 3340 final av den 5 maj 2021 ogiltigförklarades,

—	återförvisa målet till tribunalen för prövning i sak i förhållande till talan om ogiltigförklaring,

—	förplikta HB att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sitt överklagande åberopar kommissionen en enda grund för upphävande som avser felaktig rättstillämpning.

Kommissionen anser att tribunalen felaktigt ansåg att besluten C(2019) 7318 final och C(2019) 7319 var av avtalsrättslig art.

Det förhållandet att dessa två fordringar felaktigt kvalificerades som avtalsrättsliga medförde följaktligen, enligt rättspraxis ADR (C-584/17), en felaktig ogiltigförklaring av kommissionens beslut C(2021) 3339 final av den 5 maj 2021 och C(2021) 3340 final av den 5 maj 2021, vilka är föremål för detta överklagande.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/21

Begäran om förhandsavgörande framställd av Sąd Rejonowy w Słupsku (Polen) den 19 września 2022 – brottmål mot M.S., J.W. och M.P.

(Mål C-603/22)

(2023/C 24/30)

Rättegångsspråk: polska

Hänskjutande domstol

Sąd Rejonowy w Słupsku

Parter i brottmålet vid den nationella domstolen

M.S., J.W., M.P., Prokurator Rejonowy w Słupsku, D.G. (biträde till M.B. och B.B).

Tolkningsfrågor

Ska artikel 6.1, 6.2, 6.3a och 6.7 samt artikel 18, jämförd med skälen 25, 26 och 27 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/800 av den 11 maj 2016 om rättssäkerhetsgarantier för barn som är misstänkta eller tilltalade i straffrättsliga förfaranden (1), tolkas så, att de brottsutredande myndigheterna, när en misstänkt person som inte har fyllt 18 år anklagas för ett brott, är skyldiga att ex officio säkerställa barnets rätt till en försvarare om barnet inte har utsett en försvarare (eftersom barnet eller den person som har föräldraansvar inte på egen hand har säkerställt sådant biträde till barnet) och att säkerställa att försvararen är närvarande vid förundersökningen, såsom vid förhör av den minderårige i egenskap av misstänkt, eller utgör dessa bestämmelser hinder för att åtgärder i form av förhör med minderåriga vidtas i försvararens frånvaro[?]

Ska artikel 6.6 och 6.8 jämförd med skälen 16, 30, 31 och 32 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/800 av den 11 maj 2016 om rättssäkerhetsgarantier för barn som är misstänkta eller tilltalade i straffrättsliga förfaranden, tolkas så, att undantag från rätten till en försvarares biträde utan onödigt dröjsmål inte under några omständigheter kan medges i ärenden som rör brott för vilka fängelsestraff kan utdömas, medan ett tillfälligt undantag från tillämpningen av rätten till försvarare i den mening som avses i artikel 8.6 i direktivet endast kan medges under förundersökningen och endast under sådana omständigheter som nämns i artikel 6.8 a och b, vilka måste fastställas uttryckligen i beslutet om kallelse av en person till förhör i försvararens frånvaro, vilket i princip kan överklagas[?]

För det fall att åtminstone en av frågorna 1 och 2 besvaras jakande, ska de ovannämnda bestämmelserna i direktivet då tolkas så, att de utgör hinder för sådana bestämmelser i nationell lagstiftning som

artikel 301 andra meningen k.p.k, enligt vilken den misstänkte endast ska förhöras i närvaro av den försvarare som utsetts om den misstänkte har framställt en begäran därom och det förhållandet att försvararen inte är närvarande vid förhöret med den misstänkte inte utgör något hinder mot att hålla förhöret, eller

b)	artikel 79.3 k.p.k., enligt vilken en försvarare för en person som inte fyllt 18 år (artikel 79 § 1 punkt 1 k.p.k.), måste närvara först vid rättegången och de förhandlingar där den tilltalade måste närvara, det vill säga under domstolsförfarandet[?]

Ska de bestämmelser som anges i frågorna 1 och 2, liksom principen om unionsrättens företräde och om EU-direktivens direkta effekt tolkas så, att en nationell domstol som har att pröva ett brottmål som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/800 av den 11 maj 2016 om rättssäkerhetsgarantier för barn som är misstänkta eller tilltalade i straffrättsliga förfaranden och varje myndighet kan (eller ska) underlåta att tillämpa de bestämmelser i den nationella lagstiftningen som är oförenliga med direktivet, såsom de som nämns i fråga 3, och följaktligen – med hänsyn till att införlivandefristen har löpt ut – ersätta de nationella bestämmelserna med ovannämnda direkt tillämpliga bestämmelser i direktivet[?]

Ska artikel 6.1, 6.2, 6.3 och 6.7 samt artikel 18 jämförda med artikel 2.1 och 2.2 jämförd med skälen 11, 25 och 26 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/800 av den 11 maj 2016 om rättssäkerhetsgarantier för barn som är misstänkta eller tilltalade i straffrättsliga förfaranden och med artikel 13 och skäl 50 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/48/EU av den 22 oktober 2013 om rätt till tillgång till försvarare i straffrättsliga förfaranden och förfaranden i samband med en europeisk arresteringsorder samt om rätt att få en tredje part underrättad vid frihetsberövande (2) och rätt att kontakta tredje parter och konsulära myndigheter under frihetsberövandet tolkas så, att en medlemsstat ex officio ska tillhandahålla rättshjälp till misstänkta eller tilltalade i ett straffrättsligt förfarande vilka var barn vid den tidpunkt då förfarandet inleddes, men som därefter har fyllt 18 år, och tillhandahålla denna rättshjälp fram till dess att förfarandet slutgiltigt har avslutats[?]

För det fall att den fråga som ställts i punkt 5 besvaras jakande, ska ovannämnda bestämmelser i direktivet tolkas så, att de utgör hinder för sådana bestämmelser i den nationella lagstiftningen som artikel 79 § 1 punkt 1 k.p.k., enligt vilken en tilltalad i ett straffrättsligt förfarande endast måste få tillgång till en försvarare tills han eller hon har fyllt 18 år[?]

Ska de bestämmelser som anges i fråga 5, liksom principen om unionsrättens företräde och om direktivens direkta effekt, tolkas så, att en nationell domstol som har att pröva ett brottmål som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/800 av den 11 maj 2016 om rättssäkerhetsgarantier för barn som är misstänkta eller tilltalade i straffrättsliga förfaranden och varje myndighet kan (eller ska) underlåta att tillämpa de bestämmelser i nationell rätt som är oförenliga med direktivet, såsom de som nämns i fråga 5, och tillämpa sådana bestämmelser i nationell rätt, som artikel 79 § 2 k.p.k, i enlighet med direktivet (unionskonform tolkning), det vill säga upprätthålla utnämningen av den försvarare som utsetts ex officio för en tilltalad som var yngre än 18 år när anklagelserna riktades mot honom eller henne, men som senare, under förfarandets gång, fyllde 18 år och med avseende på vilken det straffrättsliga förfarandet fortfarande pågår, fram till dess att förfarandet slutligt har avslutats, eftersom detta anses vara nödvändigt med hänsyn till de omständigheter som försvårar försvaret, eller ersätta ovannämnda nationella bestämmelse med direkt tillämpliga direktivbestämmelser, med hänsyn till att tidsfristen för genomförandet har löpt ut[?].

Ska artikel 4.1–4.3 jämförd med skälen 18, 19 och 22 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/800 av den 11 maj 2016 om rättssäkerhetsgarantier för barn som är misstänkta eller tilltalade i straffrättsliga förfaranden och artikel 3.2 jämförd med skälen 19 och 26 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/13/EU av den 22 maj 2012 om rätten till information vid straffrättsliga förfaranden (3) tolkas så, att de behöriga myndigheterna (åklagarmyndigheten, polisen), senast före det första officiella förhöret med den person som misstänks av polisen eller någon annan behörig myndighet, utan dröjsmål ska underrätta såväl den misstänkte som den person som har föräldraansvar samtidigt om dessa rättigheter som är nödvändiga för att trygga ett rättvist förfarande och om de processuella åtgärderna i förfarandet, särskilt skyldigheten att utse en försvarare för den minderåriga person som är misstänkt för brott och konsekvenserna av att ingen försvarare som valts på egen hand har utsetts för den minderårige misstänkte (försvarare som utsetts ex officio), varvid denna information när det gäller misstänkta som är barn bör ges på ett enkelt och lättillgängligt språk som är anpassat till den minderåriges ålder[?]

Ska artikel 7.1 och 7.2 jämförd med skäl 31 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/343 av den 9 mars 2016 om förstärkning av vissa aspekter av oskuldspresumtionen och av rätten att närvara vid rättegången i straffrättsliga förfaranden (4) och med artikel 3.1 e och 3.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/13/EU av den 22 maj 2012 om rätten till information vid straffrättsliga förfaranden tolkas så, att de myndigheter i en medlemsstat som genomför ett straffrättsligt förfarande där den misstänkte/tilltalade är ett barn är skyldiga att underrätta det barn som är misstänkt om rätten att tiga och rätten att inte göra uttalanden som belastar en själv på ett begripligt sätt som är anpassat till barnets ålder[?]

10.

Ska artikel 4.1–4.3 jämförd med skälen 18, 19 och 22 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/800 av den 11 maj 2016 om rättssäkerhetsgarantier för barn som är misstänkta eller tilltalade i straffrättsliga förfaranden och artikel 3.2 jämförd med skälen 19 och 26 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/13/EU av den 22 maj 2012 om rätten till information vid straffrättsliga förfaranden tolkas så, att det krav som anges i ovannämnda bestämmelser, inte är uppfyllt när en minderårig misstänkt omedelbart innan han eller hon förhörs, får allmän information, utan att hänsyn tas till de specifika rättigheter som följer av direktiv 2016/800, när informationen enbart tillhandahålls den misstänkte i försvararens frånvaro, och inte till den person som har föräldraansvar i en situation där sådan information har formulerats på ett språk som inte är anpassat till den misstänkta personens ålder[?]

11.

Ska artiklarna 18 och 19 jämförda med skäl 26 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/800 av den 11 maj 2016 om rättssäkerhetsgarantier för barn som är misstänkta eller tilltalade i straffrättsliga förfaranden och artikel 12.2 jämförd med skäl 50 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/48/EU av den 22 oktober 2013 om rätt till tillgång till försvarare i straffrättsliga förfaranden och förfaranden i samband med en europeisk arresteringsorder samt om rätt att få en tredje part underrättad vid frihetsberövande och rätt att kontakta tredje parter och konsulära myndigheter under frihetsberövandet, jämförd med artikel 7.1 och 7.2, artikel 10.2. och skäl 44 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/343 av den 9 mars 2016 om förstärkning av vissa aspekter av oskuldspresumtionen och av rätten att närvara vid rättegången i straffrättsliga förfaranden ska tolkas så, att den nationella domstol som har att pröva ett brottmål som omfattas av tillämpningsområdet för de ovannämnda direktiven och varje annan myndighet vad beträffar de uttalanden som den misstänkte har gjort i samband med polisförhör som har genomförts utan att den misstänkte haft tillgång till en försvarare, utan att den misstänkte personen i vederbörlig ordning har underrättats om sina rättigheter och utan att den person som har föräldraansvar har fått information om rättigheter eller allmänna aspekter av förfarandets genomförande som barnet har rätt till enligt artikel 4 i direktivet, ska (eller kan) säkerställa att misstänkta/tilltalade personer försätts i samma situation som de skulle ha befunnit sig i om de aktuella överträdelserna inte hade inträffat, och därför ska utesluta sådana bevis, i synnerhet när den belastande information som erhållits vid ett sådant förhör skulle ha tjänat till att fälla den berörda personen[?]

12.

Ska de bestämmelser som nämns i fråga 11, liksom principen om unionsrättens företräde och om direkt effekt, följaktligen tolkas så, att en nationell domstol som har att pröva ett brottmål som omfattas av tillämpningsområdet för ovannämnda direktiv, och varje annan myndighet, ska underlåta att tillämpa sådana bestämmelser i nationell rätt som är oförenliga med ovannämnda direktiv, som artikel 168a k.p.k., enligt vilken bevisning inte kan anses vara otillåten enbart på grund av att den har erhållits i strid med processrättsliga bestämmelser eller genom en sådan lagöverträdelse som avses i 1 § 1 Kodeks karny (strafflagen), såvida bevisningen inte har erhållits i samband med tjänsteutövning av en offentlig tjänsteman, till följd av mord, kroppsskada som orsakats avsiktligen eller frihetsberövande[?]

13.

Ska artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/800 av den 11 maj 2016 om rättssäkerhetsgarantier för barn som är misstänkta eller tilltalade i straffrättsliga förfaranden, jämförd med artikel 19.1 andra stycket FEU och effektivitetsprincipen i unionsrätten tolkas så, att en åklagare, i egenskap av myndighet som deltar i rättskipningen, som är rättsstatens väktare och samtidigt ansvarar för förundersökningen, är skyldig att under förundersökningen säkerställa ett effektivt rättsligt skydd på det område som omfattas av ovannämnda direktiv och att, med effektiv tillämpning av unionsrätten, säkerställa sin oavhängighet och opartiskhet[?]

14.

Om någon av frågorna 1–4, 5–8, 9–12, besvaras jakande, och särskilt om fråga 13 besvaras jakande, ska då artikel 19.1 andra stycket FEU (principen om effektivt rättsskydd), jämförd med artikel 2 FEU, särskilt i samband med principen om respekt för rättsstaten, såsom den tolkats i EU-domstolens praxis (dom av den 21 december 2021 i de förenade målen C-357/19, C-379/19, C-547/19, C-811/19 och C-840/19, Înalta Curte de Casaţie şi Justiţie i Tribunalul Bihor, EU:C:2021:1034) samt principen om domstolarnas oavhängighet som fastställs i artikel 19.1 andra stycket i EU-fördraget och artikel 47 i stadgan om de grundläggande rättigheterna, såsom de tolkas i EU-domstolens praxis (dom av den 27 februari 2018, Associação Sindical dos Juízes Portugueses, C-64/16, EU:C:2018:117) tolkas så, att dessa principer, på grund av möjligheten att utöva indirekta påtryckningar på domare och möjligheten, i detta avseende, för riksåklagaren att ge bindande instruktioner till åklagare på lägre nivå, utgör hinder för en nationell lagstiftning enligt vilken åklagarmyndigheten är beroende av ett verkställande organ, såsom justitieministern, och även utgör hinder för nationell lagstiftning enligt vilken domstolens och åklagarens oberoende inskränks inom områden som omfattas av unionsrätten, särskilt:

artikel 130 § 1 i ustawa z dnia 27 lipca 2001 roku o ustroju sądów powszechnych (lagen av den 27 juli 2001 om allmänna domstolars organisation), enligt vilken justitieministern – i samband med åklagarens skyldighet att anmäla en situation där en domstol avgör målet med tillämpning av unionsrätten – kan besluta att omedelbart frånta domaren dennes tjänsteåligganden, i väntan på den disciplinära domstolens beslut, under högst en månad, när justitieministern anser att detta krävs med hänsyn till domarens agerande, som konkretiseras genom en direkt tillämpning av unionsrätten, domstolens auktoritet eller tjänstens väsentliga intressen, och

artiklarna 1 § 2, 3 § 1 punkterna 1 och 3, 7 § 1–6, 8 samt 13 § 1 och 13 § 2 i ustawa z dnia 28 stycznia 2016 roku Prawo o prokuraturze (lagen av den 28 januari 2016 om åklagarmyndigheten), i vilka det, i förening med varandra, anges att justitieministern, som är både statsåklagare och åklagarmyndighetens högsta organ, kan ge bindande anvisningar till åklagare av lägre rang även i begränsad utsträckning eller för att hindra en direkt tillämpning av unionsrätten[?]

(1) EUT L 132, 2016, s. 1.

(2) EUT L 294, 2013, s. 1.

(3) EUT L 142, 2012, s. 1.

(4) EUT L 65, 2016, s. 1.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/24

Överklagande ingett den 23 september 2022 av den dom som tribunalen (andra avdelningen) meddelade den 13 juli 2022 i mål T-251/21, Tigercat International Inc. mot EUIPO

(Mål C-612/22 P)

(2023/C 24/31)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: Tigercat International Inc. (ombud: B. Führmeyer, Rechtsanwalt, E.B. Matthes, Rechtsanwalt)

Övrig part i målet: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Domstolen (prövningstillståndsavdelningen) har den 5 december 2022 beslutat att inte meddela prövningstillstånd och att Tigercat International Inc. ska bära sina rättegångskostnader.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/25

Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunal Superior de Justicia de las Islas Baleares (Spanien) den 7 oktober 2022 – J.M.A.R mot C.N.N., SA

(Mål C-631/22)

(2023/C 24/32)

Rättegångsspråk: spanska

Hänskjutande domstol

Tribunal Superior de Justicia de las Islas Baleares

Parter i det nationella målet

Klagande: J.M.A.R

Motpart: C.N.N., SA

Tolkningsfrågor

Ska artikel 5 i direktiv 2000/78/EG om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet, (1) jämförd med skälen 16, 17, 20 och 21 i direktivet, artiklarna 21 och 26 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och artiklarna 2 och 27 i Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (som godkänts genom rådets beslut 2010/48/EG av den 26 november 2009) (2) tolkas så, att de utgör hinder för tillämpningen av en nationell bestämmelse enligt vilken en arbetstagares funktionsnedsättning (när arbetstagaren förklarats ha total och bestående arbetsoförmåga i sitt ordinarie arbete, utan utsikter till förbättring) automatiskt innebär att anställningsförhållandet ska upphöra, utan att det krävs att företaget dessförinnan har uppfyllt den skyldighet att vidta ”skäliga anpassningsåtgärder” som föreskrivs i ovannämnda artikel 5 i direktivet för att behålla arbetstagaren (eller visat att en sådan skyldighet medför en orimlig börda)?

Ska artiklarna 2.2 och 4.1 i direktiv 2000/78/EG om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet jämförd med skälen 16, 17, 20 och 21 i direktivet, artiklarna 21 och 26 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och artiklarna 2 och 27 i Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (som godkänts genom rådets beslut 2010/48/EG av den 26 november 2009) tolkas så, att den omständigheten att en arbetstagares anställningsavtal automatiskt upphör att gälla på grund av funktionsnedsättning (när arbetstagaren förklarats ha total och bestående arbetsoförmåga i sitt ordinarie arbete), utan att det krävs att den skyldighet att vidta ”skäliga anpassningsåtgärder” som föreskrivs i ovannämnda artikel 5 i direktivet för att behålla arbetstagaren har uppfyllts (eller när det inte har visats att en sådan skyldighet medför en orimlig börda) utgör direkt diskriminering, även för det fall ett sådant upphörande av anställningsavtalet föreskrivs i en nationell bestämmelse?

(1) Rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet (EGT L 303, 2000, s. 16, och rättelse i EGT L 2, 2001, s. 42).

(2) Rådets beslut av den 26 november 2009 om ingående från Europeiska gemenskapens sida av Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (EUT L 23, 2010, s. 35).

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/25

Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunal Supremo (Spanien) den 10 oktober 2022 – AB Volvo mot Transsaqui S.L.

(Mål C-632/22)

(2023/C 24/33)

Rättegångsspråk: spanska

Hänskjutande domstol

Tribunal Supremo (Spanien)

Parter i det nationella målet

Klagande: AB Volvo

Motpart: Transsaqui S.L.

Tolkningsfrågor

Under de omständigheter som rör den konkurrensbegränsande samverkan avseende lastbilar som beskrivs i detta beslut, kan artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, jämförd med artikel 101 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, tolkas så, att den kan anses ha tillämpats på ett korrekt sätt när, i förhållande till ett moderbolag som är föremål för en talan om skadestånd för konkurrensbegränsande beteende, delgivning har skett (eller försökts genomföras) vid dotterbolagets säte i den stat där förfarandet pågår, och moderbolaget, som har sitt säte i en annan medlemsstat, inte har inget svaromål eller har uteblivit efter kallelse?

2)	Om föregående fråga besvaras jakande: Är denna tolkning av artikel 47 i stadgan förenlig med artikel 53 i densamma, mot bakgrund av Tribunal Constitucionals (den spanska författningsdomstolen) rättspraxis om delgivning av moderbolag med säte i en annan medlemsstat i tvisterna om lastbilskarteller?

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/26

Begäran om förhandsavgörande framställd av Cour de cassation (Frankrike) den 11 oktober 2022 – Real Madrid Club de Fútbol, AE mot EE, Société Éditrice du Monde SA

(Mål C-633/22)

(2023/C 24/34)

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Cour de cassation

Parter i det nationella målet

Klagande: Real Madrid Club de Fútbol, AE

Motpart: EE, Société Éditrice du Monde SA

Tolkningsfrågor

Ska artiklarna 34 och 36 i Bryssel Ia-förordningen (1) och artikel 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna tolkas så, att en fällande dom för att ha skadat en idrottsklubbs anseende genom uppgifter som publicerats i en tidning utgör ett uppenbart åsidosättande av yttrandefriheten och därmed en grund för att vägra erkännande och verkställighet?

Om svaret är jakande, ska bestämmelserna tolkas så, att den fällande domens oproportionerliga karaktär endast kan fastställas av domstolen i den stat där domen görs gällande om skadeståndet har kvalificerats som straffrättsligt av antingen ursprungsdomstolen eller domstolen i den stat där domen görs gällande, och inte om det utdömts som ersättning för ideell skada?

3.	Ska bestämmelserna tolkas så, att domstolen i den stat där domen görs gällande endast får utgå från domens avskräckande verkan i förhållande till den dömdes resurser, eller får den beakta andra omständigheter, såsom bristernas allvar eller skadans omfattning?

4.	Kan den avskräckande verkan i förhållande till tidningens resurser i sig utgöra en grund för att vägra erkännande eller verkställighet på grund av ett uppenbart åsidosättande av den grundläggande principen om pressfrihet?

5.	Ska den avskräckande verkan förstås som ett hot mot tidningens ekonomiska jämvikt eller kan den bestå enbart av en hotfull effekt?

6.	Bör den avskräckande verkan bedömas på samma sätt vad gäller ett tidningsförlag, som när det gäller en journalist som är en fysisk person?

7.	Är tidningspressens allmänna ekonomiska situation en relevant omständighet vid bedömningen av huruvida en fällande dom, utöver den berörda tidningens öde, riskerar att ha en hotfull effekt på alla medier?

(1) Rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (EGT L 12, 2001, s. 1).

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/27

Begäran om förhandsavgörande framställd av Sofiyski gradski sad (Bulgarien) den 10 oktober 2022 – brottmål mot OT, PG, CR, VT, MD

(Mål C-634/22)

(2023/C 24/35)

Rättegångsspråk: bulgariska

Hänskjutande domstol

Sofiyski gradski sad

Tilltalade i brottmålet vid den nationella domstolen

OT, PG, CR, VT, MD

Tolkningsfrågor

Ska artiklarna 2, 6.1, 6.3 och 19.1 andra stycket FEU jämförda med artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna tolkas så, att uppfyllelsen av kravet på oberoende som ställs på en domstol vilken avskaffats genom ändringen av Zakon za sadebnata vlast (lagen om rättsväsendet) (DV nr 32/26.04.2022, med verkan från och med den 27 juli 2022) – enligt vilken ändring denna typ av domstolar emellertid ska fortsätta handläggningen av ärenden fram till denna tidpunkt och även därefter om förberedande förhandlingar redan genomförts – påverkas när skälen som anförts för att avskaffa domstolen är att detta ska garantera den konstitutionella principen om rättsväsendets oberoende och skyddet för medborgarnas konstitutionella rättigheter, men det däremot inte i vederbörlig ordning visats vilka omständigheter som låg till grund för slutsatsen att dessa principer åsidosatts[?]

Ska nämnda unionsrättsliga bestämmelser tolkas så, att de utgör hinder för nationella bestämmelser såsom de i lagen om ändring och komplettering av lagen om rättsväsendet (DV nr 32/26.04.2022) som innebär att en självständig rättslig myndighet i Bulgarien (särskilda brottmålsdomstolen) avskaffas helt mot bakgrund av den ovannämnda motiveringen och även innebär att domarna (inbegripet domarna vid avdelningen som handlägger förevarande mål) omplaceras från denna domstol till olika andra domstolar, samtidigt som dessa domare är skyldiga att fortsätta behandla de ärenden som inletts och pågick vid den avskaffade domstolen?

Om så är fallet: Vilka processuella åtgärder ska – även mot bakgrund av unionsrättens företräde – domarna vid de nyligen avskaffade domstolarna vidta i de mål som pågick vid den avskaffade domstolen (som de enligt lag är skyldiga att avsluta), även med hänsyn till deras skyldighet att noggrant pröva huruvida de får fortsätta handläggningen på grund av jäv? Vilka följder skulle det få för de processuella beslut som fattats av den nyligen avskaffade domstolen i de ärenden som ska avslutas och för de rättsakter varigenom dessa ärenden avslutas?

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/28

Begäran om förhandsavgörande framställd av Curtea de Apel Timişoara (Rumänien) den 11 oktober 2022 – SC Assofrutti Rom S.R.L mot Agenţia pentru Finanţarea Investiţiilor Rurale, Centrul Regional pentru Finanţarea Investiţiilor Rurale 5 Vest Timişoara

(Mål C-635/22)

(2023/C 24/36)

Rättegångsspråk: rumänska

Hänskjutande domstol

Curtea de Apel Timişoara

Parter i det nationella målet

Klagande: SC Assofrutti Rom S.R.L

Motparter: Agenţia pentru Finanţarea Investiţiilor Rurale, Centrul Regional pentru Finanţarea Investiţiilor Rurale 5 Vest Timişoara

Tolkningsfrågor

Kan artikel 17 i rådets direktiv 2008/90/EG av den 29 september 2008 om saluföring av fruktplantsförökningsmaterial och fruktplantor avsedda för fruktproduktion (1) tolkas så, att den förbjuder medlemsstaterna att införa kravet att det offentliga upphandlingsförfarandet ska genomföras före saluföring av material av kategorin [Conformitas Agraria Communitatis (CAC)]?

Kan artikel 4.10 i förordning nr 1303/2013 (2), jämförd med artikel 39.1 a och b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i en sådan situation som den som föreligger i detta fall, tolkas så, att den utgör hinder för kravet att det offentliga upphandlingsförfarande som föreskrivs i PNDR 2014–2020 (femte versionen) ska genomföras?

(1) EUT L 267, 2008, s. 8.

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 2013, s. 320).

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/28

Begäran om förhandsavgörande framställd av Consiglio di Stato (Italien) den 13 oktober 2022 – Compass Banca SpA mot Autorità Garante della Concorrenza e del Mercato

(Mål C-646/22)

(2023/C 24/37)

Rättegångsspråk: Italienska

Hänskjutande domstol

Consiglio di Stato

Parter i det nationella målet

Klagande: Compass Banca SpA

Motpart: Autorità Garante della Concorrenza e del Mercato

Tolkningsfrågor

Ska begreppet genomsnittskonsument i direktiv 2005/29/EG (1), som avser en normalt informerad samt skäligen uppmärksam och upplyst konsument – med hänsyn till att det är luddigt och vagt – hellre formuleras mot bakgrund av bästa tillgängliga kunskap och erfarenhet och följaktligen inte enbart hänvisa till det klassiska begreppet homo oeconomicus utan även till nya rön om de allra senaste teorierna om begränsad rationalitet, vilka har visat att personer ofta agerar utan att inhämta nödvändig information och därmed fattar ”irrationella” beslut jämfört med de beslut som en hypotetiskt uppmärksam och upplyst person annars skulle ha fattat, med den följden att de nya rönen medför ett behov av en högre konsumentskyddsnivå om det finns risk för kognitiv påverkan vilket allt oftare är fallet i den moderna marknadsdynamiken?

Kan en affärsmetod i sig anses vara aggressiv när ett val, på grund av det sammanhang i vilket information presenteras (framing), kan framstå som påtvingat och utan alternativ mot bakgrund av artikel 6.1 i direktivet, enligt vilken en affärsmetod ska anses vara vilseledande om den på något sätt, ”även genom den allmänna utformningen” vilseleder eller sannolikt kommer att vilseleda genomsnittskonsumenten?

Ger direktivet om otillbörliga affärsmetoder den nationella konkurrens- och marknadsmyndigheten (när det har konstaterats föreligga en risk för psykologisk påverkan vad gäller 1) det ekonomiska trångmål som en person som ansöker om lån normalt befinner sig i, 2) komplexiteten hos de avtal som konsumenten ombes underteckna, 3) samtidigheten med avseende på kombinationserbjudandet och 4) de korta tidsramar som ges för att underteckna erbjudandet) befogenhet att göra ett avsteg från principen om att försäkringsprodukter och finansiella produkter som inte har någon koppling till varandra får säljas tillsammans och föreskriva ett tidsspann på sju dagar mellan undertecknandet av de båda avtalen?

Utgör direktiv (EU) 2016/97 (2), särskilt artikel 24.3 – mot bakgrund av ovannämnda befogenhet att bekämpa aggressiva affärsmetoder – hinder för att den nationella konkurrens- och marknadsmyndigheten fattar ett beslut på grundval av artiklarna 2 d, 2 j, 4, 8 och 9 i direktiv 2005/29/EG och den nationella genomförandelagstiftningen efter det att en låneansökan – i samband med korsförsäljning av en finansiell produkt och en försäkringsprodukt som inte har någon koppling till den förstnämnda produkten – avslagits av ett bolag inom investeringstjänster som vägrat att ge konsumenten en ångerperiod (spatium deliberandi) på sju dagar mellan formuleringen av kombinationserbjudandet och undertecknandet av försäkringsavtalet, när det finns risk för att konsumenten påverkas av omständigheterna i det konkreta fallet (vilket även kan härledas ur komplexiteten hos den dokumentation som ska gås igenom)?

Kan den omständigheten att försäljning av en finansiell produkt tillsammans med en försäkringsprodukt i sig anses utgöra en aggressiv affärsmetod resultera i en otillåten regleringsrättsakt och medföra att näringsidkaren (och inte den nationella konkurrens- och marknadsmyndigheten, vilket borde vara fallet) har bevisbördan (vilken är svår att uppfylla) för att det inte rör sig om en aggressiv affärsmetod i strid med direktiv 2005/29/EG (inte minst eftersom medlemsstaterna enligt det nämnda direktivet inte får anta strängare regler än dem som föreskrivs i direktivet, inte ens för att uppnå en högre konsumentskyddsnivå) eller föreligger tvärtom inte denna omvända bevisbörda, förutsatt att det mot bakgrund av objektiva faktorer konstateras att en konsument som har ett lånebehov löper en konkret risk att påverkas vid ett kombinationserbjudande av komplex karaktär?”

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och om ändring av rådets direktiv 84/450/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG, 98/27/EG och 2002/65/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 (direktiv om otillbörliga affärsmetoder) (EUT L 149, 2005, s. 22).

(2) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/97 av den 20 januari 2016 om försäkringsdistribution (EUT L 26, 2016, s. 19).

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/29

Begäran om förhandsavgörande framställd av Corte suprema di cassazione (Italien) den 20 oktober 2022 – Ente Cambiano Società cooperativa per azioni mot Agenzia delle Entrate

(Mål C-660/22)

(2023/C 24/38)

Rättegångsspråk: italienska

Hänskjutande domstol

Corte suprema di cassazione

Parter i det nationella målet

Klagande: Ente Cambiano Società cooperativa per azioni

Motpart: Agenzia delle Entrate

Tolkningsfråga

Utgör artikel 63 och följande artiklar samt artiklarna 101, 102, 120 och 173 FEUF hinder för en nationell bestämmelse såsom artikel 2.3-ter och 2.3-quater i lagdekret nr 18 av den 14 februari 2016, omvandlat, med ändringar, genom lag nr 49 av den 8 april 2016, i den lydelse som var tillämplig i tiden (ratione temporis), där det anges att kooperativa banker som den 31 december 2015 hade nettotillgångar på över 200 miljoner euro måste betala ett belopp på motsvarande 20 procent av nettotillgångarnas värde per den 31 december 2015 för att de, i stället för att ansluta sig till en kooperativ bankkoncern, ska ha rätt att överföra bankverksamheten till ett aktiebolag, även ett nybildat sådant, med tillstånd att bedriva bankverksamhet, genom att ändra sina stadgar för att utesluta bedrivande av bankverksamhet och samtidigt bibehålla de klausuler om ömsesidighet som avses i artikel 2514 i civillagen, genom att tillförsäkra aktieägarna ändamålsenliga tjänster för att bibehålla relationen med det övertagande aktiebolaget, utbildning i och information om sparande samt främjande av stödprogram?

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/30

Begäran om förhandsavgörande framställd av Verwaltungsgericht Düsseldorf (Tyskland) den 8 november 2022 – S.Ö. mot Stadt Duisburg

(Mål C-684/22)

(2023/C 24/39)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Verwaltungsgericht Düsseldorf

Parter i det nationella målet

Klagande: S.Ö.

Motpart: Stadt Duisburg

Tolkningsfrågor

Utgör artikel 20 FEUF hinder mot en bestämmelse enligt vilken en person som frivilligt förvärvat ett (icke-privilegierat) medborgarskap i ett tredjeland enligt lag förlorar medlemsstatens medborgarskap och således unionsmedborgarskapet, om en individuell bedömning av de följder som förlusten av medborgarskapet har endast genomförs om den berörda utländska medborgaren först har lämnat in en ansökan om tillstånd att bibehålla medborgarskap och denna ansökan besvaras jakande innan det utländska medborgarskapet förvärvas?

Om svaret på fråga 1 är nekande: Ska artikel 20 FEUF besvaras så, att det i förfarandet om tillstånd att bibehålla medborgarskap inte får uppställas några villkor som i princip innebär att det inte görs någon bedömning av den berörda personens och dennes familjs individuella situation i fråga om de följder som förlusten av ställningen som unionsmedborgare medför, eller att denna bedömning förlorar sin betydelse på grund av andra faktorer?

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/30

Begäran om förhandsavgörande framställd av Verwaltungsgericht Düsseldorf (Tyskland) den 8 november 2022 – N.Ö. och M.Ö. mot Stadt Wuppertal

(Mål C-685/22)

(2023/C 24/40)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Verwaltungsgericht Düsseldorf

Parter i det nationella målet

Klagande: N.Ö., M.Ö.

Motpart: Stadt Wuppertal

Tolkningsfrågor

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/31

Begäran om förhandsavgörande framställd av Verwaltungsgericht Düsseldorf (Tyskland) den 8 november 2022 – M.S. och S.S. mot Stadt Krefeld

(Mål C-686/22)

(2023/C 24/41)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Verwaltungsgericht Düsseldorf

Parter i det nationella målet

Klagande: M.S., S.S.

Motpart: Stadt Krefeld

Tolkningsfrågor

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/31

Beslut meddelat av domstolens ordförande (tionde avdelningen) den 5 oktober 2022 (begäran om förhandsavgörande från Sąd Okręgowy w Warszawie – Polen) – J.K., B.K. mot Przedsiębiorstwo Państwowe X

(Mål C-452/21) (1)

(2023/C 24/42)

Rättegångsspråk: polska

Domstolens ordförande (tionde avdelningen) har beslutat att avskriva målet.

(1) EUT C 24, 17.01.2022.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/32

Beslut meddelat av ordföranden på domstolens nionde avdelning den 6 oktober 2022 – Ryanair DAC, Laudamotion GmbH mot Europeiska kommissionen

(Mål C-581/21) (1)

(2023/C 24/43)

Rättegångsspråk: engelskaa

Ordföranden på nionde avdelningen har beslutat att avskriva målet.

(1) EUT C 462, 15.11.2021.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/32

Beslut meddelat av ordföranden på domstolens andra avdelning den 16 september 2022 (begäran om förhandsavgörande från Cour de cassation – Frankrike) – PB mot Geos SAS, Geos International Consulting Limited

(Mål C-639/21) (1)

(2023/C 24/44)

Rättegångsspråk: franska

Ordföranden på andra avdelningen har beslutat att avskriva målet.

(1) EUT C 2, 3.1.2022.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/32

Beslut meddelat av domstolens ordförande den 13 oktober 2022 (begäran om förhandsavgörande från Pesti Központi Kerületi Bíróság – Ungern) – PannonHitel Pénzügyi Zrt. Mot Wizz Air Hungary Légiközlekedési Zrt. (Wizz Air Hungary Zrt.)

(Mål C-51/22) (1)

(2023/C 24/45)

Rättegångsspråk: ungerska

Domstolens ordförande har beslutat att avskriva målet.

(1) EUT C 165, 19.4.2022

Tribunalen

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/33

Tribunalens dom av den 16 november 2022 – Sciessent mot kommissionen

(Mål T-122/20 och T-123/20) (1)

(Biocidprodukter - Verksamma ämnen - Silverzeolit och silverkopparzeolit - Godkännande för produkttyperna 2 och 7 nekas - Artiklarna 4 och 19.1 b i förordning (EU) nr 528/2012 - Effektivitet - Verksamma ämnen avsedda att användas i behandlade varor - Utvärdering av behandlade varors effektivitet i sig - Kommissionens behörighet - Icke-diskrimineringsprincipen - Rättssäkerhet - Berättigade förväntningar)

(2023/C 24/46)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Sökande: Sciessent LLC (Beverly, Massachusetts, Förenade staterna) (ombud: advokaterna K. Van Maldegem och P. Sellar, samt V. McElwee, solicitor)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: A. Dawes och R. Lindenthal)

Parter som har intervenerat till stöd för svaranden: Konungariket Sverige (ombud: R. Shahsavan Eriksson, C. Meyer-Seitz, A. Runeskjöld, M. Salborn Hodgson, H. Shev, H. Eklinder och O. Simonsson), Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) (ombud: M. Heikkilä, C. Buchanan och T. Zbihlej)

Saken

Sökanden har med stöd av artikel 263 FEUF yrkat ogiltigförklaring av kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/1960 av den 26 november 2019 om att inte godkänna silverzeolit som existerande verksamt ämne för användning i biocidprodukter i produkttyperna 2 och 7 (EUT L 306, 2019, s. 42) och kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/1973 av den 27 november 2019 om att inte godkänna silverkopparzeolit som existerande verksamt ämne för användning i biocidprodukter i produkttyperna 2 och 7 (EUT L 307, 2019, s. 58).

Domslut

1)	Målen T-122/20 och T-123/20 förenas vad gäller förevarande dom.

2)	Talan ogillas i båda målen.

3)	Sciessent LLC ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Europeiska kommissionens rättegångskostnader.

4)	Konungariket Sverige och Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) ska bära sina respektive rättegångskostnader.

(1) EUT C 129, 20.4.2020.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/34

Tribunalens dom av den 23 november 2022 – CWS Powder Coatings m.fl. mot kommissionen

(Mål T-279/20) (1)

(Miljö och skydd för människors hälsa - Förordning (EG) nr 1272/2008 - Klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar - Delegerad förordning (EU) 2020/217 - Klassificering av titandioxid i form av pulver som innehåller minst 1 % partiklar med en aerodynamisk diameter ≤ 10 μm - Kriterier för att klassificera ett ämne som cancerframkallande - Tillförlitliga och godkända studier - Ämne med inneboende cancerframkallande egenskaper - Beräkning av lungöverbelastning av partiklar - Uppenbart oriktiga bedömningar)

(2023/C 24/47)

Rättegångsspråk: tyska och engelska

Rättegångsdeltagare

Sökande i mål T-279/20: CWS Powder Coatings GmbH (Düren, Tyskland) (ombud: advokaterna R. van der Hout, C. Wagner och V. Lemonnier)

Sökande i mål T-283/20: Billions Europe Ltd (Stockton-on-Tees, Förenade kungariket) och de sju andra sökanden vilkas namn anges i bilaga till domen (ombud: advokaterna J.-P. Montfort, T. Delille och P. Chopova-Leprêtre)

Sökande i mål T-288/20: Brillux GmbH & Co. KG (Münster, Tyskland), Daw SE (Ober-Ramstadt, Tyskland) (ombud: advokaterna R. van der Hout, C. Wagner och V. Lemonnier)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud i de förenade målen T-279/20 och T-288/20: S. Delaude, R. Lindenthal och M. Noll-Ehlers samt, i mål T-283/20: A. Dawes, S. Delaude och R. Lindenthal)

Intervenienter till stöd för sökanden i mål T-279/20: Billions Europe Ltd (Stockton-on-Tees) och de sju andra intervenienter vilkas namn anges i bilaga till domen (ombud: advokaterna J.-P. Montfort, T. Delille och P. Chopova-Leprêtre), Ettengruber GmbH Abbruch und Tiefbau (Dachau, Tyskland), Ettengruber GmbH Recycling und Verwertung (Dachau) (ombud: advokaterna R. van der Hout, C. Wagner och V. Lemonnier), TIGER Coatings GmbH & Co. KG (Wels, Österrike) (ombud: advokaterna R. van der Hout, C. Wagner och V. Lemonnier)

Intervenienter till stöd för sökandena i mål T-283/20: Conseil européen de l’industrie chimique – European Chemical Industry Council (Cefic) (Bryssel, Belgien) (ombud: advokaterna D. Abrahams, Z. Romata och H. Widemann), Conseil européen de l’industrie des peintures, des encres d’imprimerie et des couleurs d’art (CEPE) (Bryssel), British Coatings Federation Ltd (BCF) (Coventry, Förenade kungariket), American Coatings Association, Inc. (ACA) (Washington, DC, Förenade staterna) (ombud: advokaterna D. Waelbroeck och I. Antypas), Mytilineos SA (Maroussi, Grekland), Delfi-Distomon Anonymos Metalleftiki Etaireia (Maroussi) (ombud: advokaterna J.-P. Montfort, T. Delille och P. Chopova-Leprêtre)

Intervenienter till stöd för sökandena i mål T-288/20: Billions Europe Ltd (Stockton-on-Tees) och de sju andra intervenienter vilkas namn anges i bilaga till domen (ombud: advokaterna J.-P. Montfort, T. Delille och P. Chopova-Leprêtre), Sto SE & Co. KGaA (Stühlingen, Tyskland) (ombud: advokaterna R. van der Hout, C. Wagner och V. Lemonnier), Rembrandtin Coatings GmbH (Wien, Österrike) (ombud: advokaterna R. van der Hout, C. Wagner och V. Lemonnier)

Intervenienter till stöd för svaranden i de förenade målen T-279/20 och T-288/20 samt i mål T-283/20: Konungariket Danmark (ombud: M. Søndahl Wolff), Republiken Frankrike (ombud i de förenade målen T-279/20 och T-288/20: T. Stéhelin, W. Zemamta, G. Bain och J.-L. Carré samt, i mål T-283/20: E. de Moustier och M. Zemamta), Konungariket Nederländerna (ombud i mål T-279/20: M. Bulterman och C. Schillemans, i mål T-283/20: M. Bulterman och J. Langer samt, i mål T-288/20: M. Bulterman, M. Langer och C. Schillemans), Konungariket Sverige (ombud i de förenade målen T-279/20 och T-288/20: C. Meyer-Seitz samt, i mål T-283/20: O. Simonsson, C. Meyer-Seitz, A. Runeskjöld, M. Salborn Hodgson, H. Shev, H. Eklinder och R. Shahsavan Eriksson), Europeiska kemikaliemyndigheten (ombud: A. Hautamäki och J.-P. Trnka)

Intervenient till stöd för svaranden i mål T-283/20: Republiken Slovenien (ombud: V. Klemenc)

Intervenienter till stöd för svaranden i de förenade målen T-279/20 och T-288/20: Europaparlamentet (ombud: C. Ionescu Dima, W. Kuzmienko och B. Schäfer), Europeiska unionens råd (ombud: A.-L. Meyer och T. Haas)

Saken

Sökandena har med stöd av artikel 263 FEUF yrkat ogiltigförklaring av kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/217 av den 4 oktober 2019 om ändring, för anpassning till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen, av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar och rättelse av den förordningen (EUT L 44, 2020, s. 1), vad gäller harmoniserad klassificering och märkning av titandioxid i form av pulver som innehåller minst 1 % partiklar med en aerodynamisk diameter ≤ 10 μm.

Domslut

1)	De förenade målen T 279/20 och T 288/20 och mål T 283/20 förenas vad gäller domen.

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/217 av den 4 oktober 2019 om ändring, för anpassning till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen, av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar och rättelse av den förordningen, ogiltigförklaras vad gäller harmoniserad klassificering och märkning av titandioxid i form av pulver som innehåller minst 1 % partiklar med en aerodynamisk diameter ≤ 10 μm.

Europeiska kommissionen ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de rättegångskostnader som uppkommit för CWS Powder Coatings GmbH, Billions Europe Ltd och övriga intervenienter vilkas namn anges i bilagan, Ettengruber GmbH Abbruch und Tiefbau, Ettengruber GmbH Recycling und Verwertung och TIGER Coatings GmbH & Co. KG i mål T-279/20, för Billions Europe och övriga intervenienter vilkas namn anges i bilagan, Conseil européen de l’industrie chimique – European Chemical Industry Council (Cefic), Conseil européen de l’industrie des peintures, des encres d’imprimerie et des couleurs d’art (CEPE), British Coatings Federation Ltd (BCF), American Coatings Association, Inc. (ACA), Mytilineos SA och Delfi-Distomon Anonymos Metalleftiki Etaireia i mål T-283/20, och för Brillux GmbH & Co. KG, Daw SE, Billions Europe och övriga intervenienter vilkas namn anges i bilagan, Sto SE & Co. KGaA och Rembrandtin Coatings GmbH i mål T-288/20.

4)	Konungariket Danmark, Republiken Frankrike, Konungariket Nederländerna, Konungariket Sverige, Republiken Slovenien, Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) ska bära sina rättegångskostnader.

(1) EUT C 222, 6.7.2020.)

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/35

Tribunalens dom av den 16 novembre 2022 – Nederländerna/kommissionen

(Mål T-469/20) (1)

(Statligt stöd - Nederländsk lag som förbjuder kolbaserad elproduktion - Tidigarelagd stängning av ett kolvärmekraftverk - Beviljande av en ersättning - Beslut att inte anföra några invändningar - Beslut i vilket ersättningen förklarats vara förenlig med den inre marknaden - Ersättningen har inte uttryckligen kvalificerats som statligt stöd - Talan om ogiltigförklaring - Rättsakt mot vilken talan kan väckas - Prövning i sak - Artikel 4.3 i förordning (EU) 2015/1589 - Rättssäkerhet)

(2023/C 24/48)

Rättegångsspråk: nederländska

Rättegångsdeltagare

Sökande: Konungariket Nederländerna (ombud: M. Bulterman, M. de Ree och J. Langer)

Svarande:: Europeiska kommissionen (ombud: H. van Vliet, B. Stromsky och D. Recchia)

Saken

Talan som väckts med stöd av artikel 263 FEUF, i vilken Konungariket Nederländerna har yrkat att kommissionens beslut C(2020) 2998 final av den 12 maj 2020 avseende statligt stöd SA. 54537 (2020/NN) – Nederländerna, Förbud mot kolbaserad elproduktion i Nederländerna, ska ogiltigförklaras.

Domslut

1)	Kommissionens beslut C(2020) 2998 final av den 12 maj 2020 avseende statligt stöd SA. 54537 (2020/NN) – Nederländerna, Förbud mot kolbaserad elproduktion i Nederländerna ogiltigförklaras.

2)	Europeiska kommissionen ska ersätta rättegångskostnaderna

(1) EUT C 348 av den 19.10.2020 .)

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/36

Tribunalens dom av den 23 november 2022 – Bowden och Young mot Europol

(Mål T-72/21) (1)

(Personalmål - Tillfälligt anställda - Anställda vid Europol - Förenade kungarikets utträde ur unionen - Förlust av medborgarskap i en medlemsstat - Uppsägning av anställningsavtalet - Artikel 47 b iii i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen - Begäran om undantag från anställningsvillkoret i artikel 12.2 a i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen - Beslut att inte bevilja ett undantag - Motiveringsskyldighet - Rätten att yttra sig - Det administrativa förfarandets längd - Rimlig tidsfrist - Berättigade förväntningar - Likabehandling - Tjänstens intresse - Omsorgsplikt - Uppenbart oriktig bedömning)

(2023/C 24/49)

Rättegångsspråk: franska

Rättegångsdeltagare

Sökande: Ian James Bowden (Haag, Nederländerna) Janey Young (Haag) (ombud: advokaten N. de Montigny)

Svarande: Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (ombud: A. Nunzi, O. Sajin och C. Falmagne, biträdda av advokaterna D. Waelbroeck och A. Duron)

Saken

Genom talan med stöd av artikel 270 FEUF yrkar sökandena ogiltigförklaring av de beslut som Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) antog den 30 mars 2020 om att inte bevilja dem undantag från kravet avseende medborgarskap enligt artikel 12.2 a i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen (nedan kallade anställningsvillkoren) och följaktligen säga upp deras anställningsavtal på grundval av artikel 47 b iii i anställningsvillkoren.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Ian James Bowden och Janey Young ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 98, 22.03.2021.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/37

Tribunalens dom av den 16 november 2022 – Epsilon Data Management mot EUIPO – Epsilon Technologies (EPSILON TECHNOLOGIES)

(Mål T-512/21) (1)

(EU-varumärke - Upphävandeförfarande - EU-figurmärket EPSILON TECHNOLOGIES - Verkligt bruk av varumärket - Artikel 18.1 andra stycket a och artikel 58.1 a i förordning (EU) 2017/1001 - Fråga om hur varumärket har använts - Användning i en form som skiljer sig i detaljer vilka inte förändrar varumärkets särskiljande egenskaper - Användning av varumärket för de tjänster med avseende på vilka det har registrerats)

(2023/C 24/50)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Epsilon Data Management LLC (Plano, Texas, Förenta staterna) (ombud: advokaterna J. Bussé och C. De Preter)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) (ombud: I. Harrington, D. Gája och V. Ruzek)

Motpart i förfarandet vid EUIPO:s överklagandenämnd, som intervenerat vid tribunalen: Epsilon Technologies, SL (Madrid, Spanien) (ombud: advokaterna J. Carbonell Callicó och E. Felip Corrius)

Saken

Överklagande enligt artikel 263 FEUF, i vilket klaganden har yrkat att tribunalen ska ogiltigförklara det beslut som meddelades av EUIPO:s femte överklagandenämnd den 1 juni 2021 (förenade ärendena R 1611/2020-5 och R 1839/2020-5).

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Epsilon Data Management LLC ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de rättegångskostnader som uppkommit för Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) och Epsilon Technologies, SL.

(1) EUT C 412, 11.10.2021.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/37

Tribunalens dom av den 16 november 2022 – Grupo Eig Multimedia/EUIPO – Globalización de Valores CFC & GCI (FORO16)

(Mål T-796/21) (1)

(EU-varumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som EU-varumärke av figurmärket FORO16 - De äldre ord- och figurmärkena Cambio16, Energia16 och Cambio16 radio som registrerats som EU-varumärken - De äldre nationella ord- och figurmärkena Camb16, DEFENSA Y SEGURIDAD 16, CAMBIO16 DIGITAL, EVENTOS 16 och Salón16 - Relativt registreringshinder - Varumärkesfamilj - Avsaknad av bevis - Avsaknad av risk för förväxling - Artikel 8.1 b i förordning (EU) 2017/1001)

(2023/C 24/51)

Rättegångsspråk: spanska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Grupo Eig Multimedia, SL (Madrid, Spanien) (ombud: advokat D. Solana Giménez)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: S. Palmero Cabezas och R. Raponi)

Motpart vid EUIPO:s överklagandenämnd, tillika intervenient vid tribunalen: Globalización de Valores CFC & GCI, SA (Mairena del Aljarafe, Spanien) (ombud: advokat I. Sánchez Iglesias)

Saken

Genom överklagande enligt artikel 263 FEUF, har klaganden yrkat att tribunalen ska ogiltigförklara bland annat det beslut som meddelades av andra överklagandenämnden vid Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) den 20 oktober 2021 (ärende R 1785/2020-2).

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Grupo Eig Multimedia, SL ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 84, 21.2.2022.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/38

Tribunalens dom av den 23 november 2022 – uwe JetStream mot EUIPO (JET STREAM)

(Mål T-14/22) (1)

(EU-varumärke - Internationell registrering som designerar Europeiska unionen - Ordmärket JET STREAM - Absoluta registreringshinder - Särskiljningsförmåga saknas - Beskrivande karaktär - Artikel 7.1 b och c i förordning (EU) 2017/1001)

(2023/C 24/52)

Rättegångsspråk: franska

Rättegångsdeltagare

Klagande: uwe JetStream GmbH (Schwäbisch Gmünd, Tyskland) (ombud: advokaterna J. Schneider och C. Nemec)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: D. Hanf)

Saken

Klaganden har med stöd av artikel 263 FEUF yrkat ogiltigförklaring av det beslut som fjärde överklagandenämnden vid Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) antog den 9 november 2021 (ärende R 1092/2021 4).

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	uwe JetStream GmbH förpliktas ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 119, 14.3.2022.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/39

Tribunalens beslut av den 8 november 2022 – Grupa ”Lew” mot EUIPO – Lechwerke (GRUPALEW.)

(Mål T-672/21) (1)

(EU-varumärke - Invändningsförfarande - Internationell registrering som designerar Europeiska unionen - Figurmärket GRUPALEW. - Det äldre nationella ordmärket LEW - Relativa registreringshinder - Risk för förväxling - Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009 (nu artikel 8.1 b i förordning (EU) 2017/1001) - Bevis på verkligt bruk - Artikel 10.1 i delegerad förordning (EU) 2018/625 - Artikel 71.1 i delegerad förordning 2018/625 - Uppenbart att talan helt saknar rättslig grund)

(2023/C 24/53)

Rättegångsspråk: tyska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Grupa ”LEW” S.A. (Częstochowa, Polen) (ombud: advokaten A. Korbela)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: M. Eberl och E. Markakis)

Motpart vid överklagandenämnden, tillika intervenient vid tribunalen: Lechwerke AG (Augsburg, Tyskland) (ombud: advokaten N. Gerling)

Saken

Överklagande enligt artikel 263 FEUF med yrkande om ogiltigförklaring av det beslut som fjärde överklagandenämnden vid Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) meddelade den 17 augusti 2021 (ärende R 2763/2019-4).

Avgörande

1)	Talan ogillas.

2)	Grupa ”LEW” S.A. ska bära sina egna rättegångskostnader och ersätta de kostnader som uppkommit för Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO).

3)	Lechwerke AG ska bära sina egna rättegångskostnader.

(1) EUT C 502, 13.12.2021.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/39

Tribunalens beslut av den 7 november 2022 – Ortega Montero mot parlamentet

(Mål T-161/22) (1)

(Personalmål - Personalrepresentation - Ändring av arbetsordningen för parlamentets personalkommitté - Utnämning av personalrepresentanter i stadgeenliga och administrativa organ - Artikel 90.2 i tjänsteföreskrifterna - Underlåtenhet att vidta en åtgärd som föreskrivs i tjänsteföreskrifterna - Föregående klagomål till tillsättningsmyndigheten - Tidsfrist för väckande av talan - Talan har väckts för sent - Avvisning)

(2023/C 24/54)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Maria Del Carmen Ortega Montero (Bryssel, Belgien) (ombud: advokaten N. de Montigny)

Svarande: Europaparlamentet (ombud: K. Zejdová och M. Windisch)

Saken

Sökanden har genom sin talan med stöd av artikel 270 FEUF yrkat ogiltigförklaring av, för det första, beslutet av Europaparlamentets generalsekreterare av den 20 maj 2021 om avslag på hennes klagomål av den 19 januari 2021, för det andra, beslutet av den 21 december 2021 genom vilket parlamentets generalsekreterare avslog hennes andra klagomål av den 18 augusti 2021, för det tredje, ändringen av artikel 22 i parlamentets personalkommittés arbetsordning av den 10 november 2020, och för det fjärde, personalkommitténs omröstning av den 10 november 2020 angående ersättandet av en företrädare för nämnda kommitté som utsetts till en uttagningskommitté samt samtliga rättsakter och beslut som antagits med stöd av artikel 22 i dess ändrade lydelse i kommitténs arbetsordning, inklusive omröstningsresultaten, av den 10 november 2020 de också, med avseende på utseendet av dess representanter i olika kommittéer och delegationer.

Avgörande

1)	Talan avvisas.

2)	Maria Del Carmen Ortega Montero ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Europaparlamentets rättegångskostnader.

(1) EUT C 198, 16.5.2022.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/40

Tribunalens beslut av den 8 november 2022 – Growth Finance Plus mot EUIPO (doglover)

(Mål T-231/22) (1)

(EU-varumärke - Ansökan om registrering som EU-varumärke av ordmärket doglover - Absolut registreringshinder - Särskiljningsförmåga saknas - Artikel 7.1 b i förordning (EU) 2017/1001 - Uppenbart att överklagandet helt saknar rättslig grund)

(2023/C 24/55)

Rättegångsspråk: tyska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Growth Finance Plus AG (Gommiswald, Schweiz) (ombud: advokaten H. Twelmeier)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: A. Ringelhann och T. Klee)

Saken

Överklagande med stöd av artikel 263 FEUF med yrkande om ogiltigförklaring av det beslut som meddelades av femte överklagandenämnden vid Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) den 14 februari 2022 (ärende R 720/2020-5).

Avgörande

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Growth Finance Plus AG ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 237, 20.6.2022.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/41

Tribunalens beslut av den 8 november 2022 – Growth Finance Plus mot EUIPO (catlover)

(Mål T-232/22) (1)

(2023/C 24/56)

Rättegångsspråk: tyska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Growth Finance Plus AG (Gommiswald, Schweiz) (ombud: advokaten H. Twelmeier)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: A. Ringelhann och T. Klee)

Saken

Avgörande

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Growth Finance Plus AG ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 237, 2.6.2022.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/41

Beslut meddelat av tribunalens ordförande den 11 november 2022 – Belaruskali mot rådet

(Mål T-528/22 R)

(Interimistiskt förfarande - Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik - Restriktiva åtgärder med anledning av situationen i Belarus och Belarus inblandning i Rysslands aggression mot Ukraina - Ansökan om uppskov med verkställigheten - Situation som ställer krav på skyndsamhet föreligger inte)

(2023/C 24/57)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Belaruskali AAT (Soligorsk, Belarus) (ombud: advokaten V. Ostrovskis)

Svarande: Europeiska unionens råd (ombud: J. Rurarz, B. Driessen och A. Boggio Tomasaz)

Saken

Sökanden har genom sin talan med stöd av artiklarna 278 FEUF och 279 FEUF ansökt om uppskov med verkställigheten av rådets genomförandebeslut (Gusp) 2022/881 av den 3 juni 2022 om genomförande av beslut 2012/642/Gusp om restriktiva åtgärder med anledning av situationen i Belarus och Belarus inblandning i Rysslands aggression mot Ukraina (EUT L 153, 2022, s. 77), i den del detta beslut avser sökanden, och av rådets genomförandeförordning (EU) 2022/876 av den 3 juni 2022 om genomförande av artikel 8a.1 i förordning (EG) nr 765/2006 om restriktiva åtgärder med anledning av situationen i Belarus och Belarus inblandning i Rysslands aggression mot Ukraina (EUT L 153, 2022, s. 1), i den del denna förordning avser sökanden.

Avgörande

1)	Ansökan om interimistiska åtgärder avslås

2)	Frågan om rättegångskostnader anstår.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/42

Talan väckt den 7 oktober 2022 – SD mot EMA

(Mål T-623/22)

(2023/C 24/58)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: SD (ombud: advokaten A. Steindl)

Svarande: Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA)

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara EMA:s beslut av den 21 juli 2022 (EMA/254928/2022), om avslag på sökandens klagomål av den 4 maj 2022 mot EMA:s beslut av den 8 april 2022 (EMA/191392/2022), och

—	för det fall att sökandens talan bifalls, förplikta EMA att ersätta sökandens hittillsvarande och framtida rättegångskostnader, och, om talan ogillas, av billighetsskäl enligt artikel 135.1 i tribunalens rättegångsregler, förplikta EMA att ersätta sökandens rättegångskostnader.

Grunder och huvudargument

Talan riktas mot EMA:s beslut av den 21 juli 2022 (EMA/254928/2022) att avslå sökandens begäran om att få fullständig tillgång till tre dokument. Dessa dokument rör ”specific obligation No. 1(a)” (nedan kallad SO1a) som i kommissionens genomförandebeslut C(2020) 9598 final av den 21 december 2020 (1) åläggs Comirnaty som en särskild skyldighet.

Som stöd för talan åberopas följande grunder.

Första grunden: Det angripna beslutet strider helt eller åtminstone delvis mot artikel 4.2 första strecksatsen i förordning (EG) nr 1049/2001 (2) om skydd för affärsintressen.

Redigeringen strider mot EMA:s övriga, och parallellt tillämpliga, bestämmelser, vilka borde ha beaktats vid bedömningen men vilka har misstolkats i det angripna beslutet. Vidare bygger beslutet på felaktig rättstillämpning vad avser frågan om affärshemligheter och det finns ingen relevant bevisning som visar att det fanns en risk att BionTech skulle lida skada om sökanden skulle beviljas tillgång till SO1a-dokumentet; det som är avgörande är om det bli offentliggjort. EMA var på grund av sin myndighetsroll skyldig att ge sökanden fullständig tillgång till de omtvistade samlade uppgifterna på ett sätt som inte innebär felaktig rättstillämpning.

Andra grunden: Det angripna beslutet strider helt eller åtminstone delvis mot artikel 4.2 sista stycket i förordning (EG) nr 1049/2001 vad avser frågan huruvida det föreligger ett övervägande allmänintresse av utlämnandet.

Beslutet bygger på felaktig rättstillämpning i den del EMA förklarat att det inte föreligger ett allmänintresse vad rör SO1a, trots att sökanden i sitt klagomål i tillräcklig mån har uppmärksammat sambandet mellan SO1a:s rättsliga karaktär och tillgången till handlingar enligt förordning (EG) nr 1049/2001.

(1) Kommissionens genomförandebeslut C(2020) 9598 final av den 21 december 2020 om villkorligt godkännande för försäljning av humanläkemedlet Comirnaty (mRNA-vaccin mot covid 19 [nukleosidmodifierat] i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 726/2004.

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, 31.5.2001, s. 43).

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/43

Talan väckt den 7 oktober 2022 – Österrike mot kommissionen

(Mål T-625/22)

(2023/C 24/59)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Republiken Österrike (ombud: A. Posch, M. Klamert och F. Koppensteiner och advokaterna S. Lünenbürger, K. Reiter och M. Kottmannn)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1214 av den 9 mars 2022 om ändring av delegerad förordning (EU) 2021/2139 vad gäller ekonomiska verksamheter inom vissa energisektorer och delegerad förordning (EU) 2021/2178 vad gäller särskilda offentliga upplysningar för dessa ekonomiska verksamheter, publicerad i Europeiska unionens officiella tidning den 15 juli 2022, L 188, s. 1-45, och

—	förplikta Europeiska kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden 16 grunder. De första 8 grunderna avser kärnenergi och de resterande 8 avser fossil gas.

Klagomål som rör kärnenergi

Första grunden: Kommissionen har genom att anta den omtvistade förordningen åsidosatt de principer och förfaranderegler som följer av förordning (EU) 2020/852 (1) och av det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning. Konsekvensbedömnings- och samrådsarbetet har felaktigt utelämnats. Medlemsstaternas expertgrupp och plattformen var inte tillräckligt involverade. Vidare saknas den bedömning, vilken krävs enligt artikel 6.4 i den europeiska klimatlagen, av huruvida den ifrågasatta förordningen är förenlig med målen i denna lag.

Andra grunden: Den omtvistade förordningen strider mot artikel 10.2 i förordning (EU) 2020/852. Bestämmelsen är endast tillämplig på koldioxidintensiva omställningsverksamheter och omfattar därför inte kärnkraft med låga koldioxidutsläpp. Kärnkraften uppfyller i alla fall inte de särskilda kraven i artikel 10.2 i förordning (EU) 2020/852. Den ifrågasatta förordningen brister i vilket fall som helst vad gäller såväl utredning som motivering. I detta avseende strider den också mot artikel 19.1 leden f och g i förordning (EU) 2020/852 och mot den primärrättsliga försiktighetsprincipen.

Tredje grunden: Klassificeringen av kärnenergi som miljömässigt hållbar strider mot DNSH-kriteriet i artiklarna 17 och 19.1 leden f och g i förordning (EU) 2020/852 och mot den primärrättsliga försiktighetsprincipen. Kommissionen uppfyller inte den skyddsnivå och de beviskrav som krävs enligt förordning (EU) 2020/852. Den tar inte hänsyn till riskerna för en betydande försämring av flera av de skyddade miljömålen till följd av allvarliga reaktorolyckor och högaktivt radioaktivt avfall. Det går inte heller att med tillräcklig säkerhet utesluta en betydande försämring av miljömålet anpassning till klimatförändringen. Kravet på en livscykelanalys har också åsidosatts. I vilket fall som helst brister den ifrågasatta förordningen vad gäller såväl utredningen som motiveringen.

Fjärde grunden: De tekniska bedömningskriterierna i den angripna förordningen förmår inte att utesluta betydande negativa effekter på miljömålen. De tekniska bedömningskriterierna strider mot DNSH-kriteriet i artiklarna 17 och 19.1 led f i förordning (EU) 2020/852 och mot den primärrättsliga försiktighetsprincipen. Även i detta avseende är skyddsnivån och kontrollkraven misstolkade, inte bara när det gäller allvarliga reaktorolyckor och högaktivt avfall, utan även när det gäller normal drift. En betydande försämring av miljömålet anpassning till klimatförändringar kan inte uteslutas med tillräcklig säkerhet. Dessutom är de tekniska bedömningskriterierna i bilaga II till den omtvistade förordningen inte lika långtgående som kriterierna i bilaga I, utan att det finns någon motivering för detta. När det gäller de tekniska bedömningskriterierna brister den angripna förordningen i vilket fall som helst i utredningen och motiveringen.

5.	Femte grunden: I den mån kärnenergi i den angripna förordningen anses som ett väsentligt bidrag till miljömålet anpassning till klimatförändringarna strider den mot artiklarna 11 och 19.1 led f i förordning (EU) 2020/852 samt mot försiktighetsprincipen.

6.	Sjätte grunden: Den angripna förordningen strider mot artikel 19.1 led k i förordning (EU) 2020/852 och de tekniska bedömningskriterierna uppfyller inte kravet på enkel användbarhet och underlättad kontroll.

7.	Sjunde grunden: Genom den marknadsfragmentering som är inneboende i klassificeringen av kärnkraft som miljömässigt hållbar åsidosätter den angripna förordningen syftet i förordning (EU) 2020/852 och kravet på att bevara dess praktiska effektivitet.

Åttonde grunden: Tolkningen av förordning (EU) 2020/852, på vilken den angripna förordningen grundar sig, enligt vilken unionslagstiftaren lämnade frågan öppen och överlät den till kommissionen, strider mot kravet på väsentlighet enligt artikel 290 FEUF. Enligt detta krav ska unionens lagstiftare själv fatta ett beslut om att inkludera kärnkraft i taxonomin. Unionens lagstiftare har infriat detta och uteslutit en klassificering av kärnkraften som miljömässigt hållbar.

Klagomål som rör fossilgas:

Första grunden: I samband med antagandet av den omtvistade förordningen har kommissionen, när det gäller ekonomisk verksamhet som rör fossilgas, åsidosatt de principer och förfaranderegler som följer av förordning (EU) 2020/852 och det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning. Kommentarerna om kärnenergi gäller i tillämpliga delar.

10.

Andra grunden: Den angripna förordningen strider mot artiklarna 10.2 och 19.1 leden f och g i förordning (EU) 2020/852 samt mot den primärrättsliga försiktighetsprincipen, åtminstone i den mån den för verksamheter som är knutna till fossilgas föreskriver tröskelvärden på 270 g koldioxidekvivalenter per kWh och 550 kg koldioxidekvivalenter/kW av under 20 år. Den angripna förordningen grundar sig på en olaglig uppmjukning av villkoret att det inte ska finnas något tekniskt och ekonomiskt genomförbart alternativ till omställningsverksamheter enligt artikel 10.2 i förordning (EU) 2020/852. Dessutom är tröskelvärdena inte förenliga med Parisavtalets 1,5o C-mål och unionens klimatmål. Eftersom tröskelvärdena endast är kopplade till direkta utsläpp av växthusgaser, åsidosätts också kravet på livscykelanalys. Tröskelvärdena är inte heller tillräckliga för att uppnå bästa prestanda inom sektorn eller branschen, de hindrar utvecklingen av alternativ med låga koldioxidutsläpp och leder till otillåtna inlåsningseffekter. Den ifrågasatta förordningen bister i detta avseende i vilket fall som helst i utredningen och i motiveringen.

11.	Tredje grunden: Införandet av gränsvärdena 270 g och 550 kg i den angripna förordningen strider mot kravet på teknisk neutralitet i artikel 19.1 leden a och j i förordning (EU) 2020/852 och mot icke-diskrimineringsprincipen.

12.

Fjärde grunden: Den angripna förordningen strider mot DNSH-kriteriet i artiklarna 17 och 19.1 leden f och g i förordning (EU) 2020/852 och mot den primärrättsliga försiktighetsprincipen. På grund av gränsvärdena 270 g och 550 kg saknas inte bara ett väsentligt bidrag till klimatskyddet, utan detta skydd försämras också avsevärt.

13.	Femte grunden: Den angripna förordningen strider mot artiklarna 11 och 19.1 led f i förordning (EU) 2020/852 samt mot försiktighetsprincipen, i den mån fossilgas i den angripna förordningen anses bidra väsentligt till anpassningen till klimatförändringen.

14.

Sjätte grunden: Den angripna förordningen strider mot artikel 19.1 led i) i förordning (EU) 2020/852. Mot bakgrund av det ökande ekonomiska trycket på fossilgas som energikälla medför den omständigheten att denna energikälla införs införande i taxonomin åtminstone en betydande risk för att skapa värdelösa förmögenhetstillgångar.

15.	Sjunde grunden: Den angripna förordningen strider mot artikel 19.1 led k i förordning (EU) 2020/852. De tekniska bedömningskriterierna uppfyller inte kravet på enkel användbarhet och underlättad kontroll när det gäller fossilgas.

16.	Åttonde grunden: Genom den marknadsfragmentering som är inneboende i klassificeringen av fossil gas som miljömässigt hållbar åsidosätter den angripna förordningen syftet i förordning (EU) 2020/852 och kravet på att bevara dess praktiska effektivitet.

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 2020, s. 13).

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/45

Talan väckt den 10 oktober 2022 – Repasi mot kommissionen

(Mål T-628/22)

(2023/C 24/60)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: René Repasi (Karlsruhe, Tyskland) (ombud: advokaterna H.-G. Kamann och D. Fouquet, samt F. Kainer och M. Nettesheim)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

—	förplikta Europeiska kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden en enda grund.

Den ifrågasatta delegerade förordningen (EU) 2022/1214 strider mot artikel 290.1 andra stycket FEUF jämförd med artiklarna 2, 10.1, 13.1 och 14.1 FEU, vilka konkretiseras genom sökandens sekundärrättsliga rätt till parlamentariskt deltagande, särskilt enligt artikel 6.1 första meningen i valakten, artikel 2 och följande artiklar i ledamotsstadgan samt artiklarna 177 och 218.1 i Europaparlamentets arbetsordning.

Sökanden har en individuell rätt att delta i ett korrekt lagstiftningsförfarande. Denna rätt följer av hans ställning som ledamot av Europaparlamentet, enligt artiklarna 2, 10.1, 13.1 och 14.1 FEU, vilken konkretiseras genom sökandens parlamentariska rätt att delta i ett korrekt lagstiftningsförfarande enligt sekundärrätten, särskilt enligt artikel 6.1 första meningen i lagen om direkta val, artikel 2 och följande artiklar i ledamotsstadgan samt artiklarna 177 och 218.1 i Europaparlamentets arbetsordning. Genom att anta den omtvistade delegerade förordningen på grundval av artikel 290 FEUF i stället för att inleda det egentligen tillämpliga ordinarie lagstiftningsförfarandet enligt artikel 289 FEUF genom att föreslå detta, åsidosätter Europeiska kommissionen inte bara Europaparlamentets institutionella lagstiftningsrätt enligt artikel 14.1 EUF, artikel 289 FEUF och artikel 294 FEUF, och principen om institutionell balans enligt artikel 13.2 första meningen i FEU, utan även sökandens individuella rätt att delta i ett korrekt lagstiftningsförfarande på ett direkt och individuellt sätt. En ledamot av Europaparlamentet får enligt artikel 263 fjärde stycket FEUF väcka en talan om ogiltighetsförklaring mot andra unionsinstitutioner för åsidosättande av behörighetsreglerna, åsidosättande av väsentliga formföreskrifter eller för maktmissbruk, i den mån ledamotens rätt att delta i en korrekt lagstiftningsprocess påverkas, i syfte att få en begäran om hänskjutning till Europaparlamentet.

Klassificeringen av energiproduktion med fossil naturgas och kärnkraft som miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter i den mening som avses i taxonomiförordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 (1) utgör – oavsett politisk ståndpunkt – en väsentlig, eftersom högst politisk, aspekt av området för underlättande av hållbara investeringar, som enligt artikel 290.1 andra stycket FEUF är förbehållen en lagstiftningsakt enligt artikel 289 FEUF. Genom att anta den omtvistade delegerade förordningen – oberoende av om den är materiellt motiverad – överskred kommissionen sina befogenheter i strid med principen om institutionell balans enligt artikel 13.2 första meningen EUF. Detta utgör samtidigt ett åsidosättande av Europaparlamentets rätt att lagstifta och av sökandens demokratiska och parlamentariska rätt att delta i ett korrekt lagstiftningsförfarande.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/46

Talan väckt den 10 oktober 2022 – ZR mot EUIPO

(Mål T-634/22)

(2023/C 24/61)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: ZR (ombud: advokaterna S. Rodrigues och A. Champetier)

Svarande: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Yrkanden

Sökanden har yrkat att tribunalen ska

—

ogiltigförklara det beslut som meddelades av EUIPO:s tillsättningsmyndighet den 14 december 2021 (delgivet samma dag), genom vilket sökanden underrättades om att ett belopp på 5 000 euro utbetalats till sökanden för att följa den dom som tribunalen meddelade den 13 januari 2021 i mål T-610/18, ZR mot EUIPO,

—	i den mån det är nödvändigt, ogiltigförklara det beslut som meddelades av EUIPO:s styrelseordförande den 28 juni 2022 (delgivet samma dag) om avslag på det klagomål som sökanden gett in med stöd av artikel 90.2 i tjänsteföreskrifterna mot beslutet av den 14 december 2021,

—	tillerkänna sökanden ersättning för den ekonomiska och ideella skada som denne lidit, och

—	förplikta svaranden att ersätta samtliga rättegångskostnader i förevarande mål.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden följande grunder.

Första grunden: Åsidosättande av artikel 266 FEUF och principen om likabehandling, såsom den slås fast i artikel 20 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan), på grund av att sökanden har behandlats annorlunda i förhållande till övriga sökande som deltagit i urvalsförfarandet.

Beloppet på 5 000 euro kan inte anses försätta sökanden i samma situation som andra sökande som, på grund av att likabehandlingsprincipen har åsidosatts, har förts upp på reservlistan eller fått en fördelaktigare ersättning.

Andra grunden: Åsidosättande av rätten till försvar/rätten till domstolsprövning, som slås fast i artikel 47 i stadgan, samt principerna om god förvaltning, omsorgsplikt och motiveringsskyldighet, vilka slås fast i artikel 41 i stadgan.

Vad gäller åsidosättandet av rätten till försvar/rätten till domstolsprövning gör sökanden gällande att det enda skälet till EUIPO:s vägran att beakta möjligheten till förflyttning är att sökanden har utnyttjat sin rätt att ge in ett klagomål. Enbart den omständigheten att sökanden har gett in ett klagomål kan inte med framgång åberopas för att motivera administrationens underlåtenhet att på ett korrekt sätt följa domen i mål T-610/18, ZR/EUIPO.

Vad gäller åsidosättandet av principen om god förvaltning, omsorgsplikt och motiveringsskyldighet gör sökanden gällande följande:

—	För det första har EUIPO inte beaktat alla omständigheter som kan påverka dess beslut, eftersom rättsligt hållbara lösningar har tillbakavisats och den alternativa möjligheten inte har beaktats.

—	För det andra kan skriftväxlingen mellan sökanden och EUIPO som grundade sig på en möjlighet som administrationen övervägt knappast anses utgöra en övergripande dialog inriktad på att finna en rättvis lösning.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/47

Talan väckt den 8 november 2022 – van der Linde mot Europeiska datatillsynsmannen

(Mål T-678/22)

(2023/C 24/62)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Frank van der Linde (Nederländerna) (ombud: advokaten C. Forget)

Svarande: Europeiska datatillsynsmannen

Yrkanden

Sökanden har yrkat att tribunalen ska

—	fastställa det angripna beslutet (1) i den del Europol åläggs att ge sökanden tillgång till samtliga uppgifter som rör honom, i enlighet med artikel 36.2 i förordning nr 2022/991, (2)

—

i övrigt ogiltigförklara datatillsynsmannens beslut i den del det inte ger sökanden tillräckliga garantier, eftersom det inte föreskriver någon frist för att verkställa beslutet, och inte föreskriver någon tillräcklig påföljd gentemot Europol, vilket de facto innebär att sökanden berövas sin rätt till tillgång till uppgifterna och sin rätt till ett effektivt rättsmedel i den mening som avses i artiklarna 8 och 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

—	alternativt tillerkänna sökanden ett preliminärt belopp på 1 euro för den ideella skada som han lidit, och

—	under alla omständigheter förplikta Europeiska datatillsynsmannen att ersätta rättegångskostnaderna i enlighet med vad sökanden har angett i ansökan.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan har sökanden åberopat en enda grund avseende åsidosättande av artiklarna 8 och 47 i stadgan om de grundläggande rättigheterna.

(1) Europeiska datatillsynsmannens beslut av den 8 september 2022 i ärende 2020 avseende ett klagomål mot Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol).

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/991 av den 8 juni 2022 om ändring av förordning (EU) 2016/794 vad gäller Europols samarbete med privata parter, Europols behandling av personuppgifter till stöd för brottsutredningar och Europols roll inom forskning och innovation (EUT L 169, 2022, s. 1).

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/48

Talan väckt den 14 november 2022 – Spanien mot kommissionen

(Mål T-681/22)

(2023/C 24/63)

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Sökande: Konungariket Spanien (ombud: A. Gavela Llopis och M.J. Ruiz Sánchez)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1614 (1) av den 15 september 2022 om fastställande av befintliga djuphavsfiskeområden och av en förteckning över områden där känsliga marina ekosystem förekommer eller sannolikt förekommer, med avseende på upprättandet av en förteckning över områden där förekomsten av känsliga marina ekosystem eller möjligheten att de finns är känd, vilken finns i förordningens artikel 2 och bilaga II,

—	i andra hand ogiltigförklara artikel 9.6 och 9.9 i förordning 2016/2336 (2) med stöd av artikel 277 FEUF, och

—	förplikta Europeiska kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden två grunder.

Första grunden: Genomförandeförordning 2022/1614, i den mån den fastställer de områden där förekomsten av känsliga marina ekosystem eller möjligheten att de finns är känd, strider mot grundförordningen och proportionalitetsprincipen.

—

I detta avseende ska noteras

1)	att utelämnandet av analysen av påverkan av fasta djuphavsfiskeredskap strider mot grundförordningen och proportionalitetsprincipen, och

2)	att identifiering av områden där förekomsten av känsliga marina ekosystem eller sannolikheten att de finns är känd strider mot grundförordningen och proportionalitetsprincipen.

Andra grunden, gällande invändningen om rättsstridighet som riktas mot artikel 9.6 och 9.9 i förordning 2016/2336

—

I detta avseende ska noteras

1)	Hänvisningen till en genomförandeakt för att komplettera väsentliga delar av förordning 2016/2336 strider mot artikel 291 i EUF-fördraget.

2)	Det urskillningslösa förbudet mot fiske med bottenredskap i alla områden där förekomsten av känsliga marina ekosystem eller sannolikheten att de finns är känd strider mot reglerna i den gemensamma fiskeripolitiken och proportionalitetsprincipen.

(1) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1614 av den 15 september 2022 om fastställande av befintliga djuphavsfiskeområden och av en förteckning över områden där känsliga marina ekosystem förekommer eller sannolikt förekommer (EUT L 242, 2022, s. 1).

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2336 av den 14 december 2016 om upprättande av särskilda villkor för fiske efter djuphavsbestånd i Nordostatlanten och bestämmelser för fiske i Nordostatlantens internationella vatten samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 2347/2002 (EUT L 354, 2016, s. 1).

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/49

Talan väckt den 11 november 2022 – Newalliance mot kommissionen

(Mål T-683/22)

(2023/C 24/64)

Rättegångsspråk: portugisiska

Parter

Sökande: Newalliance Comércio Internacional, Lda (Zona Franca da Madeira) (Funchal, Portugal) (ombud: advokaterna S. Gemas Donário och S. Soares)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara kommissionens beslut C(2020) 8550 final av den 4 december 2020 om stödordning SA.21259 (2018/C) (ex 2018/NN) som Portugal har genomfört till förmån för Zona Franca da Madeira (ZFM) – System III, och

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fem grunder som i huvudsak är identiska med eller liknar dem som åberopats i mål T-553/22, Thorn Investments mot kommissionen.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/49

Talan väckt den 11 november 2022 – Norwood mot kommissionen

(Mål T-684/22)

(2023/C 24/65)

Rättegångsspråk: portugisiska

Parter

Sökande: Norwood — Trading e Serviços, Lda (Zona Franca da Madeira) (Funchal, Portugal) (ombud: advokaterna S. Gemas Donário och S. Soares)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara kommissionens beslut C(2020) 8550 final av den 4 december 2020 om stödordning SA.21259 (2018/C) (f.d. 2018/NN) som Portugal har genomfört för Zona Franca da Madeira (ZFM) – Ordning III,

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fem grunder som i allt väsentligt är identiska med eller liknar de grunder som åberopas i mål T-553/22, Thorn Investments mot kommissionen.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/50

Talan väckt den 11 november 2022 – Lycatelcom mot kommissionen

(Mål T-685/22)

(2023/C 24/66)

Rättegångsspråk: portugisiska

Parter

Sökande: Lycatelcom, Lda (Zona Franca da Madeira) (Funchal, Portugal) (ombud: advokaterna: S. Gemas Donário och S. Soares)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara kommissionens beslut C(2020) 8550 final av den 4 december 2020 om stödordning SA.21259 (2018/C) (ex 2018/NN) som Portugal tillämpat till förmån för Zona Franca da Madeira (ZFM) – Ordning III, och

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fem grunder som i allt väsentligt är identiska med eller liknar de grunder som åberopas i mål T-553/22, Thorn Investments/kommissionen.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/50

Talan väckt den 11 november 2022 – Kingbird mot kommisisonen

(Mål T-686/22)

(2023/C 24/67)

Rättegångsspråk: portugisiska

Parter

Sökande: Kingbird – Consultores e Serviços, Lda (Zona Franca da Madeira) (Funchal, Portugal) (ombud: S. Gemas Donário och S. Soares)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara kommissionens beslut C(2020) 8550 final av den 4 december 2020 om stödordning SA.21259 (2018/C) (f.d. 2018/NN) som Portugal tillämpat till förmån för frizonen Madeira (ZFM) – Ordning III, och

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fem grunder, vilka i allt väsentligt är identiska med eller liknar de grunder som åberopats i mål T-553/22, Thorn Investments mot kommissionen.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/51

Talan väckt den 11 november 2022 – Standbycom mot kommissionen

(Mål T-687/22)

(2023/C 24/68)

Rättegångsspråk: portugisiska

Parter

Sökande: Standbycom, Unipessoal, Lda (Zona Franca da Madeira) (Funchal, Portugal) (ombud: advokaterna S. Gemas Donário och S. Soares)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara kommissionens beslut C(2020) 8550 final av den 4 december 2020 om stödordning SA.21259 (2018/C) (f.d. 2018/NN) som Portugal har genomfört för Zona Franca da Madeira (ZFM) – Ordning III,

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fem grunder som i allt väsentligt är identiska med eller liknar de grunder som åberopas i mål T-553/22, Thorn Investments mot kommissionen.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/51

Talan väckt den 11 november 2022 – Kiana mot kommissionen

(Mål T-690/22)

(2023/C 24/69)

Rättegångsspråk: portugisiska

Parter

Sökande: Kiana, Lda (Funchal, Portugal) (ombud: advokaterna S. Gemas Donário och S. Soares)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara kommissionens beslut C(2020) 8550 final av den 4 december 2020 om stödordning SA.21259 (2018/C) (ex 2018/NN) som Portugal tillämpat till förmån för Zona Franca da Madeira (ZFM) – Ordning III, och

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fem grunder som i allt väsentligt är identiska med eller liknar de grunder som åberopas i mål T-553/22, Thorn Investments/kommissionen.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/52

Talan väckt den 12 november 2022 – Dabrezco Internacional mot kommissionen

(Mål T-692/22)

(2023/C 24/70)

Rättegångsspråk: portugisiska

Parter

Sökande: Dabrezco Internacional, Lda (Zona Franca da Madeira) (Funchal, Portugal) (ombud: advokaterna S. Gemas Donário and S. Soares)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara kommissionens beslut C (2020) 8550 final av den 4 december 2020 om stödordning SA.21259 (2018/C) (f.d. 2018/NN) som Portugal har genomfört för Zona Franca da Madeira (ZFM) – Ordning III, och

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fem grunder som i huvudsak är identiska med eller liknar de grunder som åberopats i mål T-553/22, Thorn Investments mot kommissionen.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/52

Talan väckt den 12 november 2022 – Hilza mot kommissionen

(Mål T-693/22)

(2023/C 24/71)

Rättegångsspråk: portugisiska

Parter

Sökande: Hilza – Pharmaceuticals, Sociedade Unipessoal, Lda (Zona Franca da Madeira) (Funchal, Portugal) (ombud: advokaterna S. Gemas Donário och S. Soares)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara kommissionens beslut C(2020) 8550 final av den 4 december 2020 om stödordning SA.21259 (2018/C) (ex 2018/NN) som Portugal har genomfört till förmån för Zona Franca da Madeira (ZFM) – System III, och

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fem grunder som i huvudsak är identiska med eller liknar dem som åberopats i mål T-553/22, Thorn Investments mot kommissionen.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/53

Talan väckt den 12 november 2022 – Khayamedia mot kommissionen

(Mål T-695/22)

(2023/C 24/72)

Rättegångsspråk: portugisiska

Parter

Sökande: Khayamedia Comércio Internacional de Eventos Desportivos, Lda (Zona Franca da Madeira) (Funchal, Portugal) (ombud: advokaterna S. Gemas Donário och S. Soares)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara kommissionens beslut C(2020) 8550 final av den 4 december 2020 om stödordning SA.21259 (2018/C) (ex 2018/NN) som Portugal har genomfört till förmån för Zona Franca da Madeira (ZFM) – System III, och

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fem grunder som i huvudsak är identiska med eller liknar dem som åberopats i mål T-553/22, Thorn Investments mot kommissionen.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/53

Talan väckt den 12 november 2022 – Fratelli Cosulich mot kommissionen

(Mål T-696/22)

(2023/C 24/73)

Rättegångsspråk: portugisiska

Parter

Sökande: Fratelli Cosulich, Unipessoal, SA (Zona Franca da Madeira) (Funchal, Portugal) (ombud: advokaterna S. Gemas Donário och S. Soares,)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara kommissionens beslut C(2020) 8550 final av den 4 december 2020 om stödordning SA.21259 (2018/C) (f.d. 2018/NN) som Portugal har genomfört för Zona Franca da Madeira (ZFM) – Ordning III, och

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fem grunder som i allt väsentligt är identiska med eller liknar dem som åberopats i mål T-553/22, Thorn Investments/kommissionen.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/54

Talan väckt den 12 november 2022 – Ommiacrest mot kommissionen

(Mål T-697/22)

(2023/C 24/74)

Rättegångsspråk: Portugisiska

Parter

Sökande: Ommiacrest Trading, Lda (Zona Franca da Madeira) (Funchal, Portugal) (ombud: advokaterna S.Gemas Donário och S. Soares)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara kommissionens beslut C (2020) 8550 final av den 4 december 2020 om stödordning SA.21259 (2018/C) (f.d. 2018/NN) som Portugal har genomfört för Zona Franca da Madeira (ZFM) – Ordning III, och

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fem grunder som i huvudsak är identiska med eller liknar de grunder som åberopats i mål T-553/22, Thorn Investments mot kommissionen.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/54

Talan väckt den 12 november 2022 – Swan Lake mot kommissionen

(Mål T-698/22)

(2023/C 24/75)

Rättegångsspråk: portugisiska

Parter

Sökande: Swan Lake Serviços e Consultores, Sociedade Unipessoal, Lda (Zona Franca da Madeira) (Funchal, Portugal) (ombud: advokaterna S. Gemas Donário och S. Soares)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara kommissionens beslut C(2020) 8550 final av den 4 december 2020 om stödordning SA.21259 (2018/C) (f.d. 2018/NN) som Portugal tillämpat till förmån för frizonen Madeira (ZFM) – Ordning III, och

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fem grunder, vilka i allt väsentligt är identiska med eller liknar de grunder som åberopats i mål T-553/22, Thorn Investments mot kommissionen.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/55

Talan väckt den 12 november 2022 – Seamist mot kommissionen

(Mål T-699/22)

(2023/C 24/76)

Rättegångsspråk: portugisiska

Parter

Sökande: Seamist, Lda (Zona Franca da Madeira) (Funchal, Portugal) (ombud: advokaterna S. Gemas Donário och S. Soares)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara kommissionens beslut C(2020) 8550 final av den 4 december 2020 om stödordning SA.21259 (2018/C) (ex 2018/NN) som Portugal har genomfört för Zona Franca da Madeira (ZFM) – Ordning III, och

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fem grunder, vilka i allt väsentligt är identiska med eller liknar de grunder som åberopats i mål T-553/22, Thorn Investments mot kommissionen.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/55

Talan väckt den 12 november 2022 – Pamastock Investments mot kommissionen

(Mål T-701/22)

(2023/C 24/77)

Rättegångsspråk: portugisiska

Parter

Sökande: Pamastock Investments, SA (Zona Franca da Madeira) (Funchal, Portugal) (ombud: advokaterna S. Gemas Donário och S. Soares)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara kommissionens beslut C(2020) 8550 final av den 4 december 2020 om stödordning SA.21259 (2018/C) (f.d. 2018/NN) som Portugal har genomfört för Zona Franca da Madeira (ZFM) – Ordning III,

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fem grunder som huvudsakligen är identiska med eller liknar de grunder som åberopats i målet T-553/22, Thorn Investments/kommissionen.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/56

Talan väckt den 12 november 2022 – TA mot kommissionen

(Mål T-702/22)

(2023/C 24/78)

Rättegångsspråk: portugisiska

Parter

Sökande: TA (ombud: advokaterna A. Ferreira Correia och R. da Palma Borges)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara artiklarna 1 och 4 i det angripna beslutet på grund av bristande motivering, eller i den utsträckning som de är tillämpliga på stödmottagare med anledning av att dessa har arbetstagare som inte är bosatta i det yttersta randområdet eller med anledning av att de erhållit inkomster för vilka betalningskällan är belägen utanför det yttersta randområdet, och

—	förplikta svarandeinstitutionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Första grunden: Bristande motivering av det angripna beslutet.

Andra grunden: Kommissionen har gjort en felaktig bedömning av de faktiska omständigheterna och en felaktig rättstillämpning i det angripna beslutet, genom att anse att stöd till företag som var etablerade i regionen, men som hade förbindelser utanför regionen, var oförenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 FEUF.

Tredje grunden: Kommissionen har gjort en felaktig bedömning av de faktiska omständigheterna och en felaktig rättstillämpning i det angripna beslutet, genom att anse att stöd till företag som var etablerade i regionen, men som hade vissa arbetstagare som inte kontinuerligt befann sig i det yttersta randområdet, var oförenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 FEUF.

Fjärde grunden: Kommissionen har gjort en felaktig bedömning av de faktiska omständigheterna och en felaktig rättstillämpning i det angripna beslutet, genom att anse att stöd till företag som inte går utöver de kvantitativa begränsningar som föreskrivs i 2007 års riktlinjer för statligt regionalstöd och i 2014 års allmänna gruppundantagsförordning var oförenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 FEUF.

Femte grunden: Åsidosättande av allmänna principer i unionsrätten – rättssäkerhetsprincipen, principen om skydd för berättigade förväntningar och legalitetsprincipen.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/57

Talan väckt den 12 november 2022 – Everblacks Towage mot kommissionen

(Mål T-703/22)

(2023/C 24/79)

Rättegångsspråk: portugisiska

Parter

Sökande: Everblacks Towage — Serviços Marítimos, Sociedade Unipessoal, Lda (Zona Franca da Madeira) (Funchal, Portugal) (ombud: advokaterna A. Ferreira Correia och R. da Palma Borges)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara artiklarna 1 och 4 i det angripna beslutet, och

—	förplikta Europeiska kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan mot kommissionens beslut (EU) 2022/1414 av den 4 december 2020 om stödordning SA.21259 (2018/C) (f.d. 2018/NN) som Portugal har genomfört för Zona Franca da Madeira (ZFM) – Ordning III [delgivet med nr C(2020) 8550] (EUT L 217, 2022, s. 49) åberopar sökanden sex grunder som i allt väsentligt är identiska med eller liknar de grunder som åberopas i mål T-702/22, TA/kommissionen.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/57

Talan väckt den 12 november 2022 – Poppysle mot kommissionen

(Mål T-704/22)

(2023/C 24/80)

Rättegångsspråk: portugisiska

Parter

Sökande: Poppysle – Comércio Internacional e Serviços, Sociedade Unipessoal, Lda (Zona Franca da Madeira) (Funchal, Portugal) (ombud: advokaterna A. Ferreira Correia och R. da Palma Borges)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden har yrkat att tribunalen ska

—	ogiltigförklara artiklarna 1 och 4 i det angripna beslutet, och

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut (EU) 2022/1414 av den 4 december 2020 om stödordning SA.21259 (2018/C) (f.d. 2018/NN) som Portugal har genomfört för Zona Franca da Madeira (ZFM) – Ordning III (delgivet med nr C (2020) 8550) (EUT L 217, 2022, s. 49) har sökanden åberopat sex grunder som i huvudsak är identiska med eller liknar dem som åberopats i mål T-702/22, TA mot kommissionen.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/58

Talan väckt den 17 november 2022 – Illumina mot kommissionen

(Mål T-709/22)

(2023/C 24/81)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Illumina, Inc. (Wilmington, Delaware, Förenta staterna) (ombud: D. Beard, B. Cullen och J. Holmes, barristers, samt F. González Díaz, M. Siragusa, G. Rizza, N. Latronico och L. Bitsakou, lawyers)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökandena yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara kommissionens beslut C(2022) 6454 slutlig av den 6 september 2022 om att förklara en koncentration oförenlig med den inre marknaden och fördraget om EES funktionssätt (Ärende M.10188 – ILLUMINA / GRAIL), och

—	förplikta kommissionen att bära sina rättegångskostnader och ersätta sökandens rättegångskostnader.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökandena tio grunder.

Första grunden: Kommissionen har gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning genom att inte beakta huruvida transaktionen faller inom det territoriella tillämpningsområdet för EU:s koncentrationsförordning och genom att hävda behörighet att granska och förbjuda transaktionen utan att undersöka om den hade den nödvändiga kopplingen till och förutsägbart skulle leda till omedelbara och betydande verkningar inom EES.

Andra grunden: Kommissionen har åsidosatt sökandens rätt till försvar genom att inte utfärda ett kompletterande meddelande om invändningar. Kommissionen kompletterade huvudsakligen invändningen att sökanden skulle ha förmåga och incitament att utestänga GRAILs förmodade konkurrenter genom att framför allt införa en kvantitativ analys i den första skrivelsen.

3.	Tredje grunden: Kommissionen har underlåtit att fullgöra sin bevisbörda enligt beviskravet styrkt eller sannolikt.

Fjärde grunden: Kommissionen har gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning, sakfel och felaktiga bedömningar genom att anta en definition av de relevanta marknaderna enligt vilken a) det skapas en konstgjord åtskillnad mellan utvecklings- och kommersialiseringsstadierna för NGS-baserade tester för tidig cancerupptäckt (ECD), b) NGS-baserade ECD-, DAC-, och MRD-tester i det förmodade utvecklingsstadiet är utbytbara, och c) det råder innovationsutbytbarhet mellan NGS-baserade multicancertest (GRAILs Galleritest) och tester för tidig cancerupptäckt.

Femte grunden: Kommissionen har gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning, sakfel och felaktiga bedömningar genom att underlåta att behandla det öppna erbjudandet som en del av den faktiska situation som uppstod till följd av transaktionen vid bedömningen av sökandens påstådda förmåga eller incitament att engagera sig i strategier för insatsavskärmning, samt transaktionens effektivitetsvinster och inverkan på den effektiva konkurrensen.

6.	Sjätte grunden: Kommissionen har gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning, sakfel och felaktiga bedömningar genom att hävda att transaktionen skulle resultera i att Illumina fick kapacitet att avskärma.

7.	Sjunde grunden: Kommissionen har gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning, sakfel och felaktiga bedömningar genom att hävda att Illumina skulle ha incitament att avskärma.

8.	Åttonde grunden: Kommissionen har gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning, sakfel och felaktiga bedömningar genom att hävda att transaktionen skulle ha en direkt negativ effekt på den effektiva konkurrensen i de sex hänskjutande länderna eller EES.

Nionde grunden: Kommissionen har gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning, sakfel och felaktiga bedömningar genom att avfärda parternas påståenden om att transaktionen skulle påskynda lanseringen av Galleri i EES med minst fem år och rädda tusentals liv och att internalisering av Illuminas marginaler vid försäljning av NGS-system till GRAIL skulle utesluta dubbel marginalisering och leda till betydande besparingar för medlemsstaternas nationella hälsosystem och skattebetalarna genom att minska kostnaderna för cancerbehandling. Tvärtemot vad kommissionen har påstått skulle effektivitetsvinsterna av transaktionen vara koncentrationsspecifika, verifierbara och gynnsamma för konsumenterna.

10.

Tionde grunden: Kommissionen har gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning, sakfel och felaktiga bedömningar genom att avvisa Illuminas omfattande åtgärdspaket, som inte bara inkluderade det öppna erbjudandet, utan även licensiering, undantag och åtaganden i fall av icke-verkställighet, som skulle ha underlättat inträde i tidigare marknadsled och expansion av Illuminas konkurrenter.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/59

Talan väckt den 14 november 2022 – Nutmark mot kommissionen

(Mål T-714/22)

(2023/C 24/82)

Rättegångsspråk: portugisiska

Parter

Sökande: Nutmark, Lda (Zona Franca da Madeira) (Funchal, Portugal) (ombud: advokaterna P. Vidal Matos och F. Lança Martins)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det angripna beslutet i dess helhet,

—	förplikta Europeiska kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Första grunden: Felaktig rättstillämpning genom att referenssystemet har identifierats på ett felaktigt sätt, i strid med artikel 4.2 FEU och artiklarna 107.1 och 263 FEUF.

Andra grunden: Felaktig rättstillämpning genom att det inte har visats att Ordning III för Zona Franca da Madeira utgör ett undantag från referensskattesystemet som skiljer mellan ekonomiska aktörer som befinner sig i en jämförbar situation, både faktiskt och rättsligt sett, varigenom artikel 107.1 FEUF har åsidosatts.

Tredje grunden: Felaktig rättstillämpning vid bedömningen av huruvida de relevanta villkoren för en korrekt tillämpning av Ordning III för Zona Franca da Madeira var uppfyllda, eftersom Republiken Portugal har antagit kriterier som är förenliga med artikel 107.1 FEUF för detta ändamål.

Fjärde grunden: Felaktig rättstillämpning genom åsidosättande av principerna om rättssäkerhet som skyddas i artikel 16.1 i rådets förordning (EU) 2015/1589 av den 13 juli 2015 om tillämpningsföreskrifter för artikel 108 FEUF.

Femte grunden: Felaktig rättstillämpning genom åsidosättande av rätten till respekt för privat egendom enligt artikel 1 i tilläggsprotokollet till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/60

Talan väckt den 14 november 2022 – Piamark mot kommissionen

(Mål T-715/22)

(2023/C 24/83)

Rättegångsspråk: portugisiska

Parter

Sökande: Piamark, Lda (Zona Franca da Madeira) (Funchal, Portugal) (ombud: advokaterna P. Vidal Matos och F. Lança Martins)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det angripna beslutet i dess helhet, och

—	förplikta Europeiska kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Den första grunden avser felaktig rättstillämpning, genom att referenssystemet har identifierats felaktigt, med bortseende från Republiken Portugals suveränitet för att fastställa kriterierna för tillträde till Ordning III för Zona Franca da Madeira och parametrarna för kontrollen av att dessa kriterier iakttas, i strid med artikel 4.2 FEU samt artiklarna 107.1 FEUF och 263 FEUF.

Den andra grunden avser felaktig rättstillämpning genom bedömningen av konkurrensen mellan de rekvisit som är relevanta för tillämpningen av Ordning III för Zona Franca de Madeira, eftersom Republiken Portugal i detta syfte har fastställt kriterier som är förenliga med artikel 107.1 FEUF.

Den tredje grunden avser felaktig rättstillämpning, genom att skyldigheten att motivera det angripna beslutet har åsidosatts och genom att det inte styrkts att Ordning III för Zona Franca de Madeira kan påverka handeln mellan medlemsstater och snedvrida konkurrensen, i strid med artiklarna 107.1 FEUF samt 263 FEUF och 296 andra stycket FEUF.

Den fjärde grunden avser felaktig rättstillämpning genom åsidosättande av rättssäkerhetsprincipen, vilken slås fast i artikel 16.1 i rådets förordning (EU) 2015/1589 av den 13 juli 2015 om genomförandebestämmelser för artikel 108 FEUF.

Den femte grunden avser felaktig rättstillämpning, genom att var och ens rätt till sin egendom, vilken stadfästs i artikel 1 i tilläggsprotokollet till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, har kränkts.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/61

Talan väckt den 14 november 2022 – Eutelsat Madeira mot kommissionen

(Mål T-718/22)

(2023/C 24/84)

Rättegångsspråk: portugisiska

Parter

Sökande: Eutelsat Madeira, Unipessoal Lda (Zona Franca da Madeira) (Caniçal, Portugal) (ombud: advokaterna R. Bordalo Junqueiro, J.P. Lampreia, R.F. Costa och P.G. Marques)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	fastställa att sökanden har ett berättigat intresse av att väcka denna talan om ogiltigförklaring, enligt artikel 263 FEUF.

—	fastställa att denna talan om ogiltigförklaring har väckts på ett rättsenligt sätt och kan tas upp till prövning, enligt artikel 263 FEUF,

—	ogiltigförklara det angripna beslutet, enligt artikel 264 FEUF, och

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna och de utgifter som uppkommit för sökanden.

Grunder och huvudargument

Den första grunden avser åsidosättande av motiveringsskyldigheten.

Det görs genom den andra grunden gällande att principerna om skydd för berättigade förväntningar och om rättssäkerhet har åsidosatts, eftersom det angripna beslutet innebär att villkoren för en godkänd stödordning – som i årtionden har tillämpats konsekvent – har ändrats.

Den tredje grunden avser felaktig rättstillämpning genom åsidosättande av principerna om icke-diskriminering och likabehandling, eftersom det angripna beslutet innebär att stödmottagare som har bidragit till målen med Ordning III och stödmottagare som inte har gjort det behandlas lika.

Den fjärde grunden består i felaktig rättstillämpning vid bedömningen av huruvida Ordning III för Zona Franca de Madeira är förenlig med kommissionens beslut K(2007) 3037 slutlig och med riktlinjerna för statligt regionalstöd för 2007–2013.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/61

Talan väckt den 15 november 2022 – AFG mot kommissionen

(Mål T-722/22)

(2023/C 24/85)

Rättegångsspråk: portugisiska

Parter

Sökande: AFG SA (Zona Franca da Madeira) (Funchal, Portugal) (ombud: advokaterna S. Estima Martins, F. Castro Guedes och L. Seifert Guincho)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara artiklarna 1, 4, 5 och 6 i Europeiska kommissionens beslut C (2020) 8550 final av den 4 december 2020 om stödordning SA.21259 (2018/C) (f.d. 2018/NN) som Portugal har genomfört för Zona Franca da Madeira (ZFM) – Ordning III (offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning nr L 217 av den 22 augusti 2022, s. 49), och

—	förplikta kommissionen att ersätta samtliga rättegångskostnader.

Grunder och huvudargument

Sökanden åberopar tre grunder till stöd för sin talan.

Första grunden: Kommissionen gjorde i det angripna beslutet en felaktig rättstillämpning i två avseenden, dels eftersom den aktuella åtgärden inte utgör statligt stöd och kommissionen felaktigt fann att stödordningen utgjorde en selektiv åtgärd, dels eftersom den underlät att iaktta motiveringsskyldigheten enligt artikel 296 FEUF vad gäller bedömningen av selektivitetskriteriet.

Andra grunden: Kommissionen gjorde en felaktig rättstillämpning även i det avseendet att ordning III avseende frihandelszonen på Madeira har genomförts i enlighet med kommissionens beslut från år 2007 och år 2013 samt med bestämmelserna i artiklarna 107 och 108 FEUF.

Tredje grunden: Kommissionen gjorde slutligen en felaktig rättstillämpning i det avseendet att den underlät att iaktta allmänna unionsrättsliga principer, särskilt rättssäkerhetsprincipen, principen om skydd för berättigade förväntningar och proportionalitetsprincipen.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/62

Talan väckt den 15 november 2022 – Sonasurf Internacional m.fl. mot kommissionen

(Mål T-723/22)

(2023/C 24/86)

Rättegångsspråk: portugisiska

Parter

Sökande: Sonasurf Internacional — Shipping, Lda (Zona Franca da Madeira) (Funchal, Portugal), Mastshipping — Shipping, Sociedade Unipessoal Lda (Zona Franca da Madeira) (Funchal), Latin Quarter — Serviços Marítimos Internacionais, Lda (Zona Franca da Madeira) (Funchal) (ombud: advokaterna R. Bordalo Junqueiro, S. Fernandes de Almeida, R. F. Costa och P. G. Marques)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökandena yrkar att tribunalen ska

—	erkänna sökandenas berättigade intresse av att väcka denna talan om ogiltigförklaring med stöd av artikel 263 FEUF,

—	fastställa att förevarande talan om ogiltigförklaring har väckts på ett korrekt sätt och att den kan tas upp till prövning enligt artikel 263 FEUF,

—	ogiltigförklara det angripna beslutet i enlighet med artikel 264 FEUF, och

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan mot kommissionens beslut (EU) 2022/1414 av den 4 december 2020 om stödordning SA.21259 (2018/C) (ex 2018/NN) som Portugal har genomfört till förmån för Zona Franca da Madeira (ZFM) – System III (delgivet med nr C(2020) 8550) (EUT L 217, 2022, s. 49) åberopar sökandena fyra grunder som i allt väsentligt är identiska eller liknar de grunder som åberopats i mål T-718/22, Eutelsat Madeira mot kommissionen.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/63

Överklagande ingett den 21 november 2022 – Odeon Cinemas Holdings mot EUIPO – Academy of Motion Picture Arts and Sciences (OSCAR)

(Mål T-727/22)

(2023/C 24/87)

Överklagandet är avfattat på engelska

Parter

Klagande: Odeon Cinemas Holdings Ltd (London, Förenade kungariket) (ombud: advokaten L. Axel Karnøe Søndergaard)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet

Motpart vid överklagandenämnden: Academy of Motion Picture Arts and Sciences (Beverly Hills, Kalifornien, Förenta staterna)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Innehavare av det omtvistade varumärket: Motparten vid överklagandenämnden

Omtvistat varumärke: EU-ordmärket ”OSCAR” – EU-varumärke nr 2 931 038

Förfarande vid EUIPO: Upphävandeförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av EUIPO:s femte överklagandenämnd den 6 September 2022 i ärende R 1841/2021-5

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

—	förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna.

Grund

—	Åsidosättande av artikel 58.1 a i förordning 2017/1001.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/63

Överklagande ingett den 22 november 2022 – Industrias Lácteas Asturianas mot EUIPO – Qingdao United Dairy (NAMLAC)

(Mål T-728/22)

(2023/C 24/88)

Överklagandet är avfattat på spanska

Parter

Klagande: Industrias Lácteas Asturianas, SA (Madrid, Spanien) (ombud: advokaten J. C. Riera Blanco)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: Qingdao United Dairy Co. Ltd (Qingdao, Kina)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Varumärkessökande: Motparten vid överklagandenämnden

Omtvistat varumärke: Ansökan om registrering av EU-ordvarumärket NAMLAC – Registreringsansökan nr 18 126 515

Förfarande vid EUIPO: Invändningsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av EUIPO:s fjärde överklagandenämnd den 6 september 2022 i ärende R 1563/2021-4

Yrkande

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet.

Grund

Åsidosättande av artikel 8.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2017/1001.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/64

Talan väckt den 22 november 2022 – Complejo Agrícola Las Lomas mot kommissionen

(Mål T-729/22)

(2023/C 24/89)

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Sökande: Complejo Agrícola Las Lomas, SL (Madrid, Spanien) (ombud: advokaten J. Sedano Lorenzo)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska:

—

ogiltigförklara avsnitt 4.1.8 i Spaniens strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken för åren 2023-2027 vilken godkändes genom kommissionens genomförandebeslut av den 31 augusti 2022, om godkännande av Spaniens ovannämnda plan för den gemensamma jordbrukspolitiken år 2023-2027 såvitt gäller EU-stöd som finansieras genom Europeiska garantifonden för jordbruket och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling vilka föreskriver en övre gräns om 200 000 euro för det grundläggande inkomststöd som kan beviljas varje jordbrukare (nedan kallad åtgärden).

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden [fyra] grunder.

Första grunden: Åsidosättande av artikel 17 i förordning (EU) 2021/2115 (1) om fastställande av regler om stöd för nationella strategiska planer inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av förordningarna (EU) 1305/2013 och (EU) 1307/2013.

—

Sökanden gör gällande att förordning (EU) 2021/2115 ger medlemsstaterna möjlighet att välja vilka interventioner bland dem som listats i kapitel II, III och IV i avsnitt II som bäst passar deras särskilda behov och hur dessa ska struktureras. Det omtvistade beslutet innehåller emellertid en annan intervention än dem som föreskrivs i nämnda artikel vilket innebär att kommissionen agerade utan behörighet (ultra vires) och överskred sitt uppdrag enligt förordning (EU) 2021/20115.

Andra grunden: Fullständig avsaknad av analys och bedömning av rättsverkningarna av den övre gränsen om 200 000 euro – vilket godtogs utan invändningar – som tillämpas för det inkomststöd som föreskrivs inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

—

Sökanden anser att det inte gjorts någon bedömning av åtgärdens verkningar varken på spansk nivå eller på unionsnivå under utarbetandet av det omtvistade beslutet. Om bara så en preliminär granskning hade gjorts skulle den ha visat att åtgärden strider mot den gemensamma jordbrukspolitikens mål såsom dessa anges i artiklarna 5 och 6 i förordning (EU) 2021/2115.

Tredje grunden: Snedvridning av den inre marknaden och av konkurrensen till nackdel för spanska jordbrukare.

—

Sökanden gör gällande att det omtvistade beslutet leder till en allvarlig och omotiverad snedvridning av den inre marknaden liksom en uppsplittring av den gemensamma jordbrukspolitiken beträffande en av dess nyckelmekanismer. Åtgärden försätter spanska jordbrukare i en sämre situation än dess europeiska kollegor.

Fjärde grunden: Åsidosättande av proportionalitetsprincipen.

—

Sökanden gör gällande att åtgärden strider mot proportionalitetsprincipen då den varken är lämplig eller nödvändig för att uppnå de mål som eftersträvas och att den leder till en orimlig och omotiverad uppoffring för jordbrukare och deras personal som inte på något sätt uppvägs av något övervägande allmänintresse.

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 av den 2 december 2021 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer) och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013 (EUT L 435, 2021, s. 1).

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/65

Talan väckt den 24 november 2022 – Kozitsyn mot rådet

(Mål T-731/22)

(2023/C 24/90)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Andrey Anatolyevich Kozitsyn (Verkhnyaya Pyshma, Ryssland) (ombud: advokaten J. Grand d’Esnon)

Svarande: Europeiska unionens råd

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara rådets beslut (Gusp) nr 2022/1530 av den 14 september 2022 (1) i de delar som avser Andrey Kozitsyn och rådets genomförandeförordning (EU) nr 2022/1529 av den 14 september 2022 (2) i de delar som avser densamme, genom att

—	fastställa att artikel 2.1g i rådets beslut 2014/145/Gusp och artikel 3.1 g i rådets förordning (EU) 269/2014 är rättsstridiga, och

—	underlåta att tillämpa dessa bestämmelser på grund av att de utgör rättegångshinder eller åtminstone fastställa att det är rättsstridigt att tillämpa dessa bestämmelser på Andrey Kozitsyn, och under alla omständigheter

—	förplikta Europeiska unionens råd att ersätta rättegångskostnaderna med tillämpning av artikel 140 b i tribunalens rättegångsregler.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sim talan anför sökanden åtta grunder som i allt väsentligt är identiska eller liknar de som åberopades i mål T-234/22, Ismailova/rådet.

(1) Rådets beslut (Gusp) 2022/1530 av den 14 september 2022 om ändring av beslut 2014/145/Gusp om restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 239, 2022, s. 149).

(2) Rådets genomförandeförordning (EU) 2022/1529 av den 14 september 2022 om genomförande av förordning (EU) nr 269/2014 om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 239, 2022, s. 1).

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/66

Talan väckt den 24 november 2022 – Deripaska mot rådet

(Mål T-732/22)

(2023/C 24/91)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Oleg Vladimirovich Deripaska (Khutor Sokolsky, Ryssland) (ombud: advokaten T. Bontinck)

Svarande: Europeiska unionens råd

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara rådets beslut (Gusp) 2022/1530 av den 14 september 2022 (1), i de delar som nämnda beslut gjorde rådets beslut (Gusp) 2014/145 av den 17 mars 2014, i dess lydelse enligt beslut (Gusp) 2022/582 av den 8 april 2022 att uppta sökandens namn i bilagan till beslut 2014/145, tillämplig till den 15 mars 2023;

—	ogiltigförklara rådets genomförandeförordning (EU) 2022/1529 av den 14 september 2022 (2) såvitt som sökandens namn kvarstår i förteckningen i bilaga I till förordning (EU) 269/2014 av den 17 mars 2014;

—	förplikta rådet att i ett första skede betala 1 miljon euro i ideellt skadestånd till sökanden, och

—	förplikta rådet att ersätta rättegångskostnaderna. .

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden tre grunder.

1.	Första grunden avser ett åsidosättande av rätten till ett effektivt domstolsskydd och av motiveringsskyldigheten.

2.	Andra grunden avser en uppenbart felaktig skönsmässig bedömning i de skäl som framlagts av rådet.

3.	Tredje grunden avser ett åsidosättande av proportionalitetsprincipen och de grundläggande rättigheterna.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/67

Talan väckt den 24 november 2022 – Khudaynatov mot rådet

(Mål T-733/22)

(2023/C 24/92)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Eduard Yurevich Khudaynatov (Moskva, Ryssland) (ombud: advokaterna T. Bontinck, D. Rovetta och M. Moretto)

Svarande: Europeiska unionens råd

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara rådets beslut (Gusp) 2022/1530 av den 14 september 2022 (1), i de delar som den gör rådets beslut 2014/145/Gusp av den 17 mars 2014, i dess lydelse enligt beslut (Gusp) 2022/883 av den 3 juni 2022 att uppta sökandens namn i förteckningen i bilaga I till beslut 2014/145, tillämplig till den 15 mars 2023,

—	ogiltigförklara rådets genomförandeförordning (EU) 2022/1529 av den 14 september 2022 (2) såvitt som sökandens namn kvarstår i bilaga I till förordning (EU) 269/2014 av den 17 mars 2014 och

—	förplikta rådet att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden tre grunder som i allt väsentligt är identiska eller liknar de som åberopades i mål T-732/22, Deripaska/rådet.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/67

Talan väckt den 25 november 2022 – Pumpyanskiy mot rådet

(Mål T-734/22)

(2023/C 24/93)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Alexander Dmitrievich Pumpyanskiy (Genève, Schweiz) (ombud: advokaterna T. Bontinck, A. Guillerme och L. Burguin)

Svarande: Europeiska unionens råd

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara rådets beslut (Gusp) 2022/1530/Gusp av den 14 september 2022 (1) såvitt som sökandens namn kvarstår som nr 719 i bilagan till detta beslut,

—	ogiltigförklara genomförandeförordning (EU) 2022/1529 av den 14 september 2022 (2) såvitt som sökandens namn kvarstår som nr 719 i bilaga I till denna förordning,

—	förplikta rådet att i ett första skede utge 100 000 euro i ideellt skadestånd till sökanden, och

—	förplikta rådet att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fem grunder.

1.	Första grunden avser ett åsidosättande av rätten till ett effektivt domstolsskydd och av motiveringsskyldigheten.

2.	Andra grunden avser en uppenbart felaktig skönsmässig bedömning.

3.	Tredje grunden avser ett åsidosättande av proportionalitetsprincipen och av de grundläggande rättigheterna.

4.	Fjärde grunden avser ett åsidosättande av rättssäkerhetsprincipen och principen om likabehandling.

5.	Femte grunden avser ett åsidosättande av rätten att bli hörd.

(1) Rådets beslut (Gusp) 2022/1530 av den 14 september 2022 om ändri8ng av beslut 2014/145/Gusp om restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 239, 2022, s. 149).

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/68

Talan väckt den 25 november 2022 – Falqui mot parlamentet

(Mål T-735/22)

(2023/C 24/94)

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Sökande: Enrico Falqui (Florens, Italien) (ombud: advokaterna F. Sorrentino och A. Sandulli)

Svarande: Europaparlamentet

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara meddelande D310275 av den 26 september 2022 från Europaparlamentets generaldirektorat för ekonomi – Direktoratet för ledamöternas ekonomiska och sociala rättigheter – Enheten för ledamöternas löner och sociala rättigheter – II, Enhetschefen,

—	ogiltigförklara meddelande nr D307559 av den 4 juli 2022 från Europaparlamentets generaldirektorat för ekonomi – Direktoratet för ledamöternas ekonomiska och sociala rättigheter – Enheten för ledamöternas löner och sociala rättigheter,

—	vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att skydda sökandens rättigheter,

—	förplikta Europaparlamentet att betala de belopp som felaktigt hållits inne i under förfarandet.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden två grunder.

Första grunden: åsidosättande av beslutet av Europaparlamentets presidium av den 19 maj och den 9 juli 2008 om ”tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets ledamotsstadga”.

Det görs i detta avseende gällande att enligt artikel 75.2 i beslutet av den 19 maj och den 9 juli 2008 om ”tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets ledamotsstadga” ska de pensionsrättigheter som intjänats fram till den dag då tjänsteföreskrifterna trädde i kraft ”fortsätta att gälla”. Den tidigare hänvisningen till de nationella bestämmelserna i föreskrifterna ska förstås så, att den avser de bestämmelser som var i kraft vid denna tidpunkt, eftersom rätten till pension som intjänades av de före detta Europaparlamentsledamöterna innan tjänsteföreskrifterna trädde i kraft, inte kan ändras av senare regler.

Andra grunden: Europaparlamentet har på ett rättsstridigt sätt tillämpat en nationell lagstiftning som strider mot de grundläggande principerna i unionens rättsordning, däribland främst principen om skydd för berättigade förväntningar, och åsidosatt principen om unionsrättens företräde.

Det görs i detta avseende gällande att Europaparlamentet, genom att automatiskt tillämpa varje omprövning av den pension som godkänts av Camera dei deputati Italiana i efterhand på före detta parlamentsledamöter som valts i Italien innan tjänsteföreskrifterna trädde i kraft, försätter dem i en situation av permanent osäkerhet beträffande deras pensioner i strid med de grundläggande principerna i unionsrätten, i synnerhet proportionalitetsprincipen och principen om skydd för berättigade förväntningar.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/69

Överklagande ingett den 25 november 2022 – Campofrio Food Group mot EUIPO – Cerioti Holding (SNACK MI)

(Mål T-736/22)

(2023/C 24/95)

Överklagandet är avfattat på engelska

Parter

Klagande: Campofrio Food Group, SA (Madrid, Spanien) (ombud: advokaterna J. Erdozain López och M. Del Río Aragó)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: Cerioti Holding SA (Luxemburg, Luxemburg)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Varumärkessökande: Motparten vid överklagandenämnden

Omtvistat varumärke: EU-figurmärke innehållande ordelementet ”SNACK MI” – Registreringsansökan nr 18 201 028

Förfarande vid EUIPO: Invändningsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av EUIPO:s andra överklagandenämnd den 10 augusti 2022 i ärende R 59/2022-2

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

—	förplikta EUIPO och Cerioti Holding SA, om bolaget intervenerar i målet, att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder

—	Åsidosättande av artikel 8.1 i förordning 2017/1001.

—	Åsidosättande av artikel 8.5 i förordning 2017/1001.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/70

Talan väckt den 24 November 2022 – Pumpyanskaya mot rådet

(Mål T-737/22)

(2023/C 24/96)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Galina Evgenyevna Pumpyanskaya (Jekaterinburg, Ryssland) (ombud: advokaterna G. Lansky, P. Goeth, A. Egger)

Svarande: Europeiska unionens råd

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen

—

med stöd av artikel 263, 275.2 och 277 FEUF, ska fastställa att artikel 2.1 sista stycket i rådets beslut nr 2014/145/Gusp, i dess lydelse enligt rådets beslut 2022/329/Gusp), och artikel 3.1 sista stycket i rådets förordning (EU) nr 269/2014, i dess lydelse enligt rådets förordning (EU) 2022/330, inte får tillämpas (de omtvistade kriterierna för uppförande i bilagorna),

—

med stöd av artikel 263 FEUF ska ogiltigförklara rådets beslut (Gusp) 2022/1530 av den 14 september 2022 om ändring av rådets beslut 2014/145/Gusp om restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (1), och rådets genomförandeförordning (EU) 2022/1529 av den 14 september 2022 om genomförande av förordning (EU) nr 269/2014 om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (2) (de omtvistade rättsakterna), i den del dessa rättsakter avser sökanden (nummer 724), samt

—	förplikta rådet att ersätta rättegångskostnaderna i enlighet med artikel 134 i tribunalens rättegångsregler.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan enligt artikel 263 FEUF åberopar sökanden fem grunder.

1.	Genom den första grunden, som framställs med stöd av artikel 277 FEUF, gör sökanden gällande att de omtvistade kriterierna för uppförande i bilagorna på ett oavhjälpligt sätt strider mot principen om förutsägbarhet, dess inneboende värden och mot rättsstatsprincipen.

2.	Den andra grunden avser ett åsidosättande av sökandens rätt till försvar.

3.	Genom den tredje grunden gör sökanden gällande att rådet gjorde en felaktig bedömning genom att uppföra sökandens namn i bilagorna till de omtvistade rättsakterna.

4.	Den fjärde grunden avser ett åsidosättande av den i artikel 296 FEUF stadfästa motiveringsskyldigheten.

5.	Den femte grunden avser ett rättsstridigt åsidosättande av sökandens grundläggande rättigheter, däribland rätten till respekt för sitt privat- och familjeliv, sin bostad och sina kommunikationer, liksom äganderätten.

(1) EUT L 239, 2022, s. 149.

(2) EUT L 239, 2022, s. 1.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/70

Talan väckt den 25 november 2022 – Rotenberg mot rådet

(Mål T-738/22)

(2023/C 24/97)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Igor Rotenberg (Moskva, Ryssland) (ombud: advokaterna D. Rovetta, M. Campa, M. Moretto och V. Villante)

Svarande: Europeiska unionens råd

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara rådets beslut (Gusp) 2022/1530 (1) av den 14 september 2022 om ändring av rådets beslut 2014/145/Gusp om restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende,

—	ogiltigförklara rådets genomförandeförordning (EU) 2022/1529 (2) av den 14 september 2022 om genomförande av förordning (EU) nr 269/2014 om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende,

—

ogiltigförklara beslutet att låta sökanden kvarstå i förteckningen över personer och enheter som är föremål för restriktiva åtgärder enligt rådets beslut 2014/145/Gusp (3), i dess lydelse enligt rådets beslut (Gusp) 2022/1530, och enligt rådets förordning (EU) nr 269/2014 (4), genomförd genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 2022/1529 om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, antagen av Europeiska unionens råd genom skrivelse av den 16 september 2022,

i den del sökanden därigenom uppförs i förteckningen över personer och enheter som är föremål för restriktiva åtgärder, samt

—	förplikta rådet att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden tre grunder.

1.	Den första grunden avser ett åsidosättande av motiveringsskyldigheten, artikel 296 FEUF, artikel 41.2 c i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan), rätten till ett effektivt domstolsskydd, samt artikel 47 i stadgan.

Den andra grunden avser en uppenbart oriktig bedömning, en underlåtenhet att uppfylla sin bevisbörda, ett åsidosättande av de kriterier för uppförande i förteckningen som föreskrivs i artiklarna 1.1 b, 1.1 d, 2.1 d och 2.1 f i rådets beslut 2014/145/Gusp av den 17 mars 2014, samt i artikel 3.1 d och 3.1 f i rådets förordning (EU) nr 269/2014 av den 17 mars 2014, som båda avser restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.

3.	Den tredje grunden avser ett åsidosättande av proportionalitetsprincipen och av sökandens grundläggande rättigheter, däribland hans grundläggande rätt till egendom och näringsfrihet, samt ett åsidosättande av artiklarna 16 och 17 i stadgan.

(1) Rådets beslut (Gusp) 2022/1530 av den 14 september 2022 om ändring av rådets beslut 2014/145/Gusp om restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 239, 2022, s. 149).

(3) Rådets beslut 2014/145/Gusp av den 17 mars 2014 om restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 78, 2014, s. 16).

(4) Rådets förordning (EU) nr 269/2014 av den 17 mars 2014 om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 78, 2014, s. 6).

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/72

Talan väckt den 25 november 2022 – Rashevsky mot rådet

(Mål T-739/22)

(2023/C 24/98)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Vladimir Rashevsky (Moskva, Ryssland) (ombud: advokaterna G. Lansky, P. Goeth och A. Egger)

Svarande: Europeiska unionens råd

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen

—

med stöd av artikel 263, 275.2 och 277 FEUF, ska upphäva artikel 2.1 f och 2.1 g i rådets beslut nr 2014/145/Gusp (1), i dess lydelse enligt rådets beslut (Gusp) 2022/329 (2), och artikel 3.1 f och 3.1 g i rådets förordning (EU) nr 269/2014 (3), i dess lydelse enligt rådets förordning (EU) 2022/330 (4), i den del dessa rättsakter avser sökanden,

—	ogiltigförklara rådets beslut (Gusp) 2022/1530 (5) av den 14 september 2022 om ändring av rådets beslut 2014/145/Gusp om restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, i den del det avser sökanden,

—	ogiltigförklara rådets förordning (EU) nr 269/2014 om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, i dess lydelse enligt rådets förordning (EU) nr 2022/1529 (6), i den del den avser sökanden, samt

—	förplikta rådet att ersätta rättegångskostnaderna i enlighet med artikel 134 i tribunalens rättegångsregler.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fem grunder.

1.	Genom den första grunden gör sökanden gällande att konstitutionella principer utgör hinder mot att personer såsom sökanden upptas i förteckningarna.

2.	Den andra grunden avser att rådet agerade rättsstridigt genom att förlänga det omtvistade beslutet, i så måtto att rådet gjorde en felaktig bedömning vad gäller sökanden.

3.	Genom den tredje grunden gör sökanden gällande att den omständigheten att han kvarstått i förteckningarna även efter det att han avsagt sig sina uppdrag utgör vedergällning för gärningar som inte var straffbara när de begicks.

4.	Den fjärde grunden avser en bristande motivering.

5.	Genom den femte grunden gör sökanden gällande att de vidtagna åtgärderna inte är ägnade att uppnå eller ens främja uppnåendet av de mål som unionen eftersträvar.

(1) Rådets beslut 2014/145/Gusp av den 17 mars 2014 om restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 78, 2014, s. 16).

(2) Rådets beslut (Gusp) 2022/329 av den 25 februari 2022 om ändring av beslut 2014/145/Gusp om restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 50, 2022, s. 1).

(3) Rådets förordning (EU) nr 269/2014 av den 17 mars 2014 om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 78, 2014, s. 6).

(4) Rådets förordning (EU) 2022/330 av den 25 februari 2022 om ändring av förordning (EU) nr 269/2014 om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 51, 2022, s. 1).

(5) Rådets beslut (Gusp) 2022/1530 av den 14 september 2022 om ändring av beslut 2014/145/Gusp om restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 239, 2022, s. 149).

(6) Rådets genomförandeförordning (EU) 2022/1529 av den 14 september 2022 om genomförande av förordning (EU) nr 269/2014 om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 239, 2022, s. 1).

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/73

Talan väckt den 24 november 2022 – Pumpyanskiy mot rådet

(Mål T-740/22)

(2023/C 24/99)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Dmitry Alexandrovich Pumpyanskiy (Jekaterinburg, Ryssland) (ombud: advokaterna G. Lansky, P. Goeth, A. Egger)

Svarande: Europeiska unionens råd

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen

—

med stöd av artikel 263, 275.2 och 277 FEUF, ska fastställa att artikel 2.1 f och 2.1 g i rådets beslut nr 2014/145/Gusp (1), i dess lydelse enligt rådets beslut (Gusp) 2022/329 (2), och artikel 3.1 f och 3.1 g i rådets förordning (EU) nr 269/2014 (3), i dess lydelse enligt rådets förordning (EU) 2022/330 (4), inte får tillämpas (de omtvistade kriterierna för uppförande i bilagorna),

—

med stöd av artikel 263 FEUF ska ogiltigförklara rådets beslut (Gusp) 2022/1530 (5) av den 14 september 2022 om ändring av rådets beslut 2014/145/Gusp om restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, och rådets genomförandeförordning (EU) 2022/1529 (6) av den 14 september 2022 om genomförande av förordning (EU) nr 269/2014 om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, i den del dessa rättsakter avser sökanden (nummer 724), samt

—	förplikta rådet att ersätta rättegångskostnaderna i enlighet med artikel 134 i tribunalens rättegångsregler.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fyra grunder.

1.	Första grunden avser ett åsidosättande av sökandens rätt till försvar.

2.	Genom den andra grunden gör sökanden gällande att rådet gjorde en felaktig bedömning genom att uppföra sökandens namn i bilagorna till de omtvistade rättsakterna.

3.	Den tredje grunden avser ett åsidosättande av den i artikel 296 FEUF stadfästa motiveringsskyldigheten.

4.	Den fjärde grunden avser ett rättsstridigt åsidosättande av sökandens grundläggande rättigheter, däribland rätten till respekt för sitt privat- och familjeliv, sin bostad och sina kommunikationer, liksom äganderätten.

Sökanden framställer även ett yrkande med stöd av artikel 277 FEUF, och gör härvid gällande att de omtvistade kriterierna för uppförande i bilagorna på ett oavhjälpligt sätt strider mot principen om förutsägbarhet, dess inneboende värden och mot rättsstatsprincipen.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/74

Talan väckt den 24 november 2022 – Ezubov mot rådet

(Mål T-741/22)

(2023/C 24/100)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Pavel Ezubov (Moskva, Ryssland) (ombud: advokaterna D. Rovetta, M. Campa och V. Villante)

Svarande: Europeiska unionens råd

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara rådets beslut (Gusp) 2022/1530 (1) av den 14 september 2022 om ändring av beslut 2014/145/Gusp om restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, i den del sökanden därigenom kvarstår i förteckningen i bilaga I till beslut 2014/145/Gusp,

—

ogiltigförklara rådets genomförandeförordning (EU) 2022/1529 (2) av den 14 september 2022 om genomförande av förordning (EU) nr 269/2014 om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, i den del sökanden därigenom kvarstår i förteckningen i bilaga I till beslut 2014/145/Gusp,

—

i den del sökanden därigenom uppförs i förteckningen över personer och enheter som är föremål för restriktiva åtgärder, samt

—	förplikta rådet att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden tre grunder.

1.	Den första grunden avser ett åsidosättande av motiveringsskyldigheten, artikel 296 FEUF, artikel 41.2 c i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan), rätten till ett effektivt domstolsskydd, samt artikel 47 i stadgan.

3.	Den tredje grunden avser ett åsidosättande av proportionalitetsprincipen och av sökandens grundläggande rättigheter, däribland hans grundläggande rätt till egendom och näringsfrihet, samt ett åsidosättande av artiklarna 16 och 17 i stadgan.

(1) Rådets beslut (Gusp) 2022/1530 av den 14 september 2022 om ändring av beslut 2014/145/Gusp om restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 239, 2022, s. 149).

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/75

Talan väckt den 25 november 2022 – Mazepin mot rådet

(Mål T-742/22)

(2023/C 24/101)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Dmitry Arkadievich Mazepin (Moskva, Ryssland) (ombud: advokaterna D. Rovetta, M. Campa, M. Moretto, V. Villante, T. Marembert och A. Bass)

Svarande: Europeiska unionens råd

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara rådets beslut (Gusp) 2022/1530 av den 14 september 2022 om ändring av rådets beslut 2014/145/Gusp om restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, (1)

—	ogiltigförklara rådets genomförandeförordning (EU) 2022/1529 av den 14 september 2022 om genomförande av förordning (EU) nr 269/2014 om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, (2)

—

ogiltigförklara beslutet att låta sökanden kvarstå i förteckningen över personer och enheter som är föremål för restriktiva åtgärder enligt rådets beslut 2014/145/Gusp (3), i dess lydelse enligt rådets beslut (Gusp) 2022/1530, och enligt rådets förordning (EU) nr 269/2014, genomförd genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 2022/1529 om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende,

gemensamt kallade de ”omtvistade rättsakterna”, i den del sökanden genom dessa rättskater uppförs i förteckningen över personer och enheter som är föremål för restriktiva åtgärder.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden sju grunder.

1.	Den första grunden avser ett åsidosättande av principen om god förvaltningssed, och att rådet gjorde en uppenbart oriktig bedömning vid sin prövning av sökandens administrativa begäran om att avföras från förteckningen, av den 31 maj 2022.

2.	Den andra grunden avser ett åsidosättande av motiveringsskyldigheten, artikel 296 FEUF, artikel 41.2 c i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan), rätten till ett effektivt domstolsskydd, samt artikel 47 i stadgan.

Den tredje grunden avser en uppenbart oriktig bedömning, en underlåtenhet att uppfylla sin bevisbörda, ett åsidosättande av de kriterier för uppförande i förteckningen som föreskrivs i artiklarna 1.1 a och 2.1 a i rådets beslut 2014/145/Gusp av den 17 mars 2014, samt i artikel 3.1 a i rådets förordning (EU) nr 269/2014 av den 17 mars 2014, som båda avser restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.

Genom den fjärde grunden framställer sökanden en invändning om rättsstridighet, och gör gällande att de kriterier för uppförande i förteckningen som föreskrivs i artiklarna 1.1 g och 2.1 g i rådets beslut 2014/145/Gusp av den 17 mars 2014, samt i artikel 3.1 g i rådets förordning (EU) nr 269/2014 av den 17 mars 2014, utgör ett åsidosättande av proportionalitetsprincipen.

Genom den femte grunden framställer sökanden en invändning om rättsstridighet, och gör gällande att de kriterier för uppförande i förteckningen som föreskrivs i artiklarna 1.1 g och 2.1 g i rådets beslut 2014/145/Gusp av den 17 mars 2014, samt i artikel 3.1 g i rådets förordning (EU) nr 269/2014 av den 17 mars 2014, utgör ett åsidosättande av rättssäkerhetsprincipen.

Den sjätte grunden avser en uppenbart oriktig bedömning, en underlåtenhet att uppfylla sin bevisbörda, ett åsidosättande av de kriterier för uppförande i förteckningen som föreskrivs i artiklarna 1.1 g och 2.1 g i rådets beslut 2014/145/Gusp av den 17 mars 2014, samt i artikel 3.1 d och 3.1 g i rådets förordning (EU) nr 269/2014 av den 17 mars 2014, som båda avser restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.

7.	Den sjunde grunden avser ett åsidosättande av proportionalitetsprincipen och av sökandens grundläggande rättigheter, däribland hans grundläggande rätt till egendom och näringsfrihet, samt ett åsidosättande av artiklarna 16 och 17 i stadgan.

(1) EUT L 239, 2022, s. 149.

(2) EUT L 239, 2022, s. 1.

(3) EUT L 78, 2014, s. 16.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/76

Talan väckt den 25 november 2022 – Tokareva mot rådet

(Mål T-744/22)

(2023/C 24/102)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Maya Tokareva (Moskva, Ryssland) (ombud: advokaterna T. Bontinck, A. Guillerme och L. Burguin)

Svarande: Europeiska unionens råd

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara rådets beslut 2022/1530/Gusp av den 14 september 2022 (1), publicerat i Europeiska unionens officiella tidning den 15 september 2022, såvitt som beslutet innebär att rådets beslut 2014/145/Gusp av den 7 mars 2014 (i dess lydelse enligt rådets beslut 2022/1272/Gusp av den 21 juli 2022 där sökandens namn angavs som nr 1201 i bilagan till beslut 2014/145/Gusp) ska vara tillämpligt till den 15 mars 2023,

—	ogiltigförklara rådets genomförandeförordning (EU) 2022/1529 av den 14 september 2022 (2) såvitt som sökandens namn kvarstår som nr 1201 i bilaga I till förordning (EU) 2014/269,

—	förplikta rådet att i ett första skede utge 1 miljon euro i ideellt skadestånd till sökanden, och

—	förplikta rådet att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fem grunder som i allt väsentligt är identiska eller liknar de som åberopats i mål T-734/22, Pumpyanskiy/rådet.

(1) Rådets beslut (PESC) 2022/1530 av den 14 september 2022 om ändring av beslut 2014/145/Gusp om restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 239, 2002, s. 149).

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/77

Överklagande ingett den 28 november 2022 – DGNB mot EUIPO (Återgivning av en vit kurvig linje i en mörk kvadrat)

(Mål T-745/22)

(2023/C 24/103)

Rättegångsspråk: Tyska

Parter

Klagande: Deutsche Gesellschaft für Nachhalsttiges Bauen – DGNB eV (Stuttgart, Tyskland) (ombud: advokaten S. Kohl)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Förfarandet vid EUIPO

Omtvistat varumärke: Ansökan om registrering som EU-figurmärke av en vit kurvig linje i en mörk kvadrat) – Ansökan nr 18 510 732

Överklagat beslut: Beslut meddelat av andra överklagandenämnden vid EUIPO den 21 september 2022 i ärende R 338/2022-2

Yrkanden

Klaganden har yrkat att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

—	förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna, inbegripet kostnaderna för förfarandet vid överklagandenämnden.

Grund

—	Åsidosättande av artikel 7.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/78

Överklagande ingett den 29 november 2022 – BIW Invest mot EUIPO – New Yorker Marketing & Media International (COMPTON)

(Mål T-746/22)

(2023/C 24/104)

Överklagandet är avfattat på tyska

Parter

Klagande: BIW Invest (Appenzell, Schweiz) (ombud: advokaterna E. Mielke, U. Stelzenmüller och J. Weiser)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet

Motpart vid överklagandenämnden: New Yorker Marketing & Media International GmbH (Braunschweig, Tyskland)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Innehavare av det omtvistade varumärket: Klaganden

Omtvistat varumärke: EU-ordmärket ”COMPTON” – EU-ordmärke nr 14 539 092

Förfarande vid EUIPO: Ogiltighetsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av EUIPO:s andra överklagandenämnd den 16 september 2022 i ärende R 1915/2021-2

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

—	förplikta EUIPO och, i förekommande fall, motparten vid överklagandenämnden att ersätta rättegångskostnaderna förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna i förevarande förfarande och förfarandet vid överklagandenämnden.

Grunder

—	Åsidosättande av artikel 95.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

—	Åsidosättande av artikel 94.1 andra meningen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

—	Åsidosättande av artikel 59.1 led a jämförd med artikel 7.1 led c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

—	Åsidosättande av artikel 59.1 led a jämförd med artikel 7.1 led b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

—	Åsidosättande av artikel 94.1 första meningen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/79

Överklagande ingett den 29 november 2022 – BIW Invest mot EUIPO – New Yorker Marketing & Media International (Compton)

(Mål T-747/22)

(2023/C 24/105)

Överklagandet är avfattat på tyska

Parter

Klagande: BIW Invest (Appenzell, Schweiz) (ombud: advokaterna E. Mielke, U. Stelzenmüller och J. Weiser)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet

Motpart vid överklagandenämnden: New Yorker Marketing & Media International GmbH (Braunschweig, Tyskland)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Innehavare av det omtvistade varumärket: Klaganden

Omtvistat varumärke: EU-ordmärket ”Compton” – EU-ordmärke nr 15 578 776

Förfarande vid EUIPO: Ogiltighetsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av EUIPO:s andra överklagandenämnd den 16 september 2022 i ärende R 1913/2021-2

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

—	förplikta EUIPO och, i förekommande fall, motparten vid överklagandenämnden att ersätta rättegångskostnaderna förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna i förevarande förfarande och förfarandet vid överklagandenämnden.

Grunder

—	Åsidosättande av artikel 95.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

—	Åsidosättande av artikel 94.1 andra meningen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

—	Åsidosättande av artikel 59.1 led a jämförd med artikel 7.1 led c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

—	Åsidosättande av artikel 59.1 led a jämförd med artikel 7.1 led b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

—	Åsidosättande av artikel 94.1 första meningen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/80

Talan väckt den 25 november 2022 – Kantor mot rådet

(Mål T-748/22)

(2023/C 24/106)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Viatcheslav Moshe Kantor (Herzliya, Israel) (ombud: advokaterna T. Bontinck, A. Guillerme och M. Brésart)

Svarande: Europeiska unionens råd

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara rådets beslut (Gusp) 2022/1530 av den 14 september 2022 (1) såvitt som det förlänger den tid som sökanden förtecknas under nr 896 i bilagan till beslut 2014/145/Gusp, i dess lydelse enligt beslut (Gusp) 2022/582 av den 8 april 2022, med samma motivering som i sistnämnda beslkut,

—

ogiltigförklara rådets förordning (EU) 2022/1529 av den 14 september 2022 (2) såvitt som den förlänger den tid som sökanden förtecknas under nr 896 i bilaga I till förordning (EU) 2014/269 i dess lydelse enligt genomförandeförordning (EU) 2022/581 av den 8 april 2022, med samma motivering som i sistnämnda genomförandeförordning, och

—	förplikta rådet att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fem grunder som i allt väsentligt är identiska med eller liknar de som åberopades i mål T-734/22, Pumpyanskiy/rådet.

(2) Rådets genomförandeförordning (EU) 2022/1529 av den 14 september 2022 om genomförande av förordning (EU) nr 269/2014 restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 239, 2022, s. 1).

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/80

Talan väckt den 29 november 2022 – Parlamentet mot Union Technique du Bâtiment och Argest

(Mål T-749/22)

(2023/C 24/107)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Europaparlamentet (ombud: M. Kazek och K. Wójcik, biträdda av advokaterna N. Charrel, T. Gaspar och M. Jolly)

Svarande: Union Technique du Bâtiment SA (Romainville, Frankrike) och Argest SA (Luxemburg, Luxemburg)

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	förplikta bolagen Union Technique du Bâtiment SA och Argest SA att till sökanden solidariskt betala ett belopp om sammanlagt 161 200 euro, jämte lagstadgad ränta från och med väckandet av förevarande talan som ska kapitaliseras för att själv ge ränta, och

—	förplikta svarandena att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden en enda grund, avseende dess rätt till ersättning på grund av tioårsgarantin från bolagen Union Technique du Bâtiment SA och Argest SA vilken täcker de konstaterade brister som påverkar halmtaket på Maison Jean Monnet i Bazoches-sur-Guyonne.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/81

Överklagande ingett den 2 december 2022 – Nieß mot EUIPO – Thema Products (Gartenlux)

(Mål T-753/22)

(2023/C 24/108)

Överklagandet är avfattat på tyska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Andrea Nieß (Kempen, Tyskland) (ombud: advokaten A. Erlenhardt)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: Thema Products BV (Venlo, Nederländerna)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Varumärkessökande: Motparten vid överklagandenämnden

Omtvistat varumärke: Ansökan om registrering som EU-varumärke av ordmärket Gartenlux – Registreringsansökan nr 18 391 572

Förfarande vid EUIPO: Invändningsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av EUIPO:s andra överklagandenämnd den 13 september 2022 i ärende R 608/2022-2

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet och invändningsenhetens beslut av den 11 februari 2022, och

—	förplikta intervenienten att ersätta rättegångskostnaderna, inbegripet kostnaderna vid överklagandenämnden.

Grunder

—	Åsidosättande av artikel 94.1 andra meningen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001 jämförd med artikel 27 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/1430.

—	Åsidosättande av artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/82

Överklagande ingett den 2 december 2022 – Nieß mot EUIPO – Terrasoverkapping inkoop.nl (GARTENLÜX)

(Mål T-754/22)

(2023/C 24/109)

Överklagandet är avfattat på tyska

Parter

Klagande: Andrea Nieß (Kempen, Tyskland) (ombud: advokaten A. Erlenhardt)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: Terrasoverkapping-inkoop.nl BV (Venlo, Nederländerna)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Varumärkessökande: Motparten vid överklagandenämnden

Omtvistat varumärke: Ansökan om registrering som EU-varumärke av ordmärket GARTENLÜX – Registreringsansökan nr 18 347 602

Förfarande vid EUIPO: Invändningsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av EUIPO:s andra överklagandenämnd den 16 september 2022 i ärende R 607/2022-2

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet, och invändningsenhetens beslut av den 9 februari 2022,

—	förplikta intervenienten att ersätta rättegångskostnaderna, inbegripet kostnaderna i förfarandet vid överklagandenämnden.

Grunder

—	Åsidosättande av artikel 94.1 andra stycket i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001 jämfört med artikel 27 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/1430.

—	Åsidosättande av artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/82

Talan väckt den 5 december 2022 – TG mot kommissionen

(Mål T-755/22)

(2023/C 24/110)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: TG (ombud: advokaten A. Tymen)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	fastställa att förevarande talan kan upptas till prövning och att den ska bifallas, och således

—	ogiltigförklara beslutet av den 11 mars 2022 varigenom sökandens sjukdom förklarades inte utgöra allvarlig sjukdom i den mening som avses i artikel 72.1 i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen,

—	ogiltigförklara beslutet av den 25 augusti 2022 om avslag på sökandens klagomål av den 29 april 2022,

—	förplikta svaranden att ersätta sökandens ideella skada som i överensstämmelse med rätt och billighet (ex aequo et bono) bedöms uppgå till ett belopp på 5 000 euro,

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden en enda grund, som avser åsidosättande av artikel 72.1 i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen och av de allmänna tillämpningsföreskrifterna för ersättning av sjukvårdskostnader som antogs genom kommissionens beslut C(2007) 3195 av den 2 juli 2007, i dess ändrade lydelse genom beslutet av den 12 maj 2020.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/83

Överklagande ingett den 5 december 2022 – Roethig López mot EUIPO – William Grant & Sons Irish Brands (AMAZONIAN GIN COMPANY)

(Mål T-756/22)

(2023/C 24/111)

Överklagandet är avfattat på engelska

Parter

Klagande: Eric Roethig López (Lluchmajor, Spanien) (ombud: juristen J. Carbonell Callicó)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: William Grant & Sons Irish Brands Ltd (Dublin, Irland)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Innehavare av det omtvistade varumärket: Klaganden

Omtvistat varumärke: EU-ordmärket AMAZONIAN GIN COMPANY – EU-varumärke nr 17 952 939

Förfarande vid EUIPO: Upphävandeförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av EUIPO:s femte överklagandenämnd den 23 september 2022 i ärende R 1978/2021-5

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

—	förplikta EUIPO att ersätta samtliga rättegångskostnader vid tribunalen, inklusive de kostnader som hänför sig till förfarandet vid överklagandenämnden.

Grunder

—	Åsidosättande av artikel 7.1 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/84

Tribunalens beslut av den 24 november 2022 – Ultra Electronics Holdings m.fl. mot kommissionen

(Mål T-763/19) (1)

(2023/C 24/112)

Rättegångsspråk: engelska

Ordföranden på andra avdelningen har förordnat om avskrivning av målet.

(1) EUT C 45, 10.2.2020.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/84

Tribunalens beslut av den 24 november 2022 – Keller Holdings mot kommissionen

(Mål T-764/19) (1)

(2023/C 24/113)

Rättegångsspråk: engelska

Ordföranden på andra avdelningen har förordnat om avskrivning av målet.

(1) EUT C 45, 10.2.2020.

23.1.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/84

Tribunalens beslut av den 22 november 2022 – Narzieva mot rådet

(Mål T-238/22) (1)

(2023/C 24/114)

Rättegångsspråk: franska

Ordföranden på första avdelningen har förordnat om avskrivning av målet.

(1) EUT C 257, 4.7.2022.