RÅDETS REKOMMENDATION

av den 8 december 2022

om förskoleverksamhet och barnomsorg: Barcelonamålen för 2030

(2022/C 484/01)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 292 jämförd med artikel 153.1 i,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

För att undanröja hinder för kvinnors deltagande på arbetsmarknaden fastställde Europeiska rådet i Barcelona 2002 mål för barnomsorg som ska uppnås senast 2010, nämligen att tillhandahålla förskoleverksamhet och barnomsorg för minst 33 % av barnen under tre år och för minst 90 % av barnen mellan tre år och den obligatoriska skolåldern (1). Dessa mål har uppnåtts på genomsnittsnivå i Europeiska unionen men det finns fortfarande betydande skillnader inom och mellan medlemsstaterna, särskilt när det gäller barn från låginkomsthushåll och den yngsta barngruppen.

(2)

Målet med denna rekommendation är att uppmuntra medlemsstaterna att öka deltagandet i tillgänglig förskoleverksamhet och barnomsorg till överkomliga priser och av god kvalitet, samtidigt som hänsyn tas till efterfrågan på förskoleverksamhet och barnomsorg och i enlighet med nationella mönster för tillhandahållande av sådan verksamhet, i syfte att underlätta kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och förbättra den sociala och kognitiva utvecklingen för alla barn, särskilt barn i utsatta situationer eller barn från missgynnade miljöer.

(3)

Omsorgsansvar för barn och särskilt för de allra yngsta barnen utgör ett stort hinder för kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Enligt arbetskraftsundersökningen (Labour Force Survey) från 2021 uppgav 27,9 % av kvinnorna som stod utanför arbetsmarknaden att huvudskälet till att de inte sökte arbete var att de tog hand om barn eller vuxna i behov av omsorg, jämfört med endast 8,0 % av männen. År 2019, före pandemin, låg dessa siffror på 32,6 % respektive 7,6 % (2). Samtidigt låg sysselsättningsgraden för personer som har barn under sex års ålder på 90,1 % för män och 67,2 % för kvinnor. Obetalt omsorgsansvar håller runt 7,7 miljoner kvinnor utanför arbetsmarknaden i Europa, jämfört med 450 000 män. Kvinnors oproportionerligt stora andel av omsorgsarbetet är också en av de främsta grundorsakerna till löneklyftan mellan kvinnor och män (3).

(4)

Det är också mer sannolikt att kvinnor anpassar sina arbetsmönster till omsorgsansvaret. Detta har en bestående inverkan på deras karriärer och bidrar till löne- och pensionsklyftan mellan kvinnor och män. Förvärvsarbetande kvinnor lägger i genomsnitt 90 minuter mer per dag på hushållsarbete än förvärvsarbetande män. Att åtgärda dessa skillnader i sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män är ekonomiskt lönsamt eftersom det bidrar till tillväxt och sannolikt gynnar produktiviteten. Det är välbelagt att minskade skillnader mellan kvinnor och män leder till lägre fattigdomsnivåer och främjar social delaktighet, och att åtgärda detta är även ett sätt att hantera problemet med det krympande arbetskraftsutbudet.

(5)

Tillgång till omsorgstjänster till överkomliga priser och av god kvalitet har en betydande positiv inverkan på sysselsättningssituationen för omsorgsgivare, särskilt kvinnor. Parallellt med att utbudet av förskoleverksamhet och barnomsorg har ökat i unionen, har sysselsättningsskillnaden mellan män och kvinnor minskat från 17,7 procentenheter 2002 till 10,8 procentenheter 2021. Minskningen har dock avstannat de senaste åren.

(6)

I den europeiska pelaren för sociala rättigheter (pelaren) framhävs jämställdhet, balans mellan arbete och privatliv samt förskoleverksamhet och barnomsorg som viktiga mål för unionen. Enligt pelaren ska likabehandling av och lika möjligheter för kvinnor och män säkerställas och främjas på alla områden, inbegripet när det gäller deltagande på arbetsmarknaden, anställningsvillkor och karriärutveckling. I pelaren anges även att barn ska ha rätt till förskoleverksamhet och barnomsorg av god kvalitet till överkomligt pris och rätt att bli skyddade mot fattigdom, och att barn från missgynnade miljöer ska ha rätt till särskilda åtgärder som ger dem lika möjligheter.

(7)

I pelarens handlingsplan föreslås att minst 78 % av befolkningen i åldern 20–64 år ska ha ett arbete senast 2030. För att det målet ska uppnås föreslås i handlingsplanen att skillnaden i sysselsättning mellan kvinnor och män minst ska halveras jämfört med 2019, bland annat genom ett större utbud av formell förskoleverksamhet och barnomsorg. Enligt handlingsplanen skulle ett större utbud av formell förskoleverksamhet och barnomsorg leda till en högre grad av deltagande på arbetsmarknaden för kvinnor och göra det lättare för föräldrar att kombinera arbete, familj och privatliv.

(8)

Det finns en betydande skillnad mellan medlemsstaterna när det gäller hur de ger stöd till föräldrar. I vissa medlemsstater läggs större vikt vid att erbjuda system med skäligt betald eller kompenserad föräldraledighet under åtminstone de första tolv månaderna av barnets liv, vilket leder till ett mycket högt uttag av föräldraledighet. Andra medlemsstater inriktar sig mer på att tillhandahålla förskoleverksamhet och barnomsorg till barn från mycket låg ålder. I den senare gruppen av medlemsstater deltar barn vanligtvis i förskole- eller barnomsorgsverksamhet redan under sitt första år, och betald eller kompenserad föräldraledighet överstiger inte det minimum som krävs enligt unionsrätten. Det nya mål för barn under tre år som fastställs i denna rekommendation syftar till att uppnå balans mellan dessa olika strategier. Mot bakgrund av dessa överväganden är det övergripande målet för gruppen barn under tre år ett deltagande om 45 %, vilket alla medlemsstater bör eftersträva.

(9)

Medlemsstater som ligger under det tidigare målet på 33 % förväntas dock inte nödvändigtvis uppnå det tidigare eller nya målet senast 2030. I stället rekommenderas de att öka deltagandet med åtminstone en specifik procentandel som återspeglar utgångsläget i varje berörd medlemsstat och mönstret i medlemsstaten när det gäller uttag av föräldraledighet. Detta bör realistiskt sett göra det möjligt för dessa medlemsstater att närma sig målet på 45 %. Medlemsstater som ligger längre från målet förväntas göra större ansträngningar för att komma ikapp.

(10)

Med tanke på de stora variationerna i deltagandet i förskoleverksamhet och barnomsorg från ett år till ett annat och det faktum att uppgifterna för 2021 fortfarande återspeglar effekterna av covid-19-pandemin i vissa medlemsstater, valdes det genomsnittliga deltagandet i förskoleverksamhet och barnomsorg under de senaste fem åren före antagandet av denna rekommendation (enligt uppgifter från EU-Silc) som utgångspunkt för att fastställa minimiökningen av deltagandet i förskoleverksamhet och barnomsorg för medlemsstater som ännu inte har uppnått det tidigare målet.

(11)

På unionsnivå finns flera rekommendationer och direktiv om jämställdhet och arbetsvillkor som tar upp vissa frågor av relevans för Barcelonamålen. Genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1158 (4) skapas till exempel en ram för jämställt uttag av föräldraledighet och flexibla arbetsformer, liksom till ledighet för omsorgsgivare.

(12)

Vikten av förskoleverksamhet och barnomsorg har framhållits i flera unionsinitiativ. Den här rekommendationen bygger på de politiska initiativen, närmare bestämt rådets resolution om en strategisk ram för det europeiska utbildningssamarbetet inför och bortom ett europeiskt område för utbildning (2021–2030) (5), som innehåller ett mål på unionsnivå om att minst 96 % av alla barn mellan tre års ålder och åldern för obligatorisk skolstart bör delta i förskoleverksamhet eller barnomsorg; rådets rekommendation av den 22 maj 2019 om förskoleverksamhet och barnomsorg av hög kvalitet (6), som hjälper medlemsstaterna att förbättra sin förskoleverksamhet och barnomsorg och framhåller att förskoleverksamheten och barnomsorgen måste vara inkluderande, tillgänglig och av god kvalitet till överkomligt pris; kommissionens meddelande EU:s strategi för barnets rättigheter (7) , som omfattar en rad nyckelåtgärder som kommissionen ska vidta för att i högre grad främja och skydda barns rättigheter, och här konstateras att förskoleverksamhet och barnomsorg är särskilt gynnsamt för barns kognitiva utveckling, språkutveckling och sociala utveckling; och rådets rekommendation av den 14 juni 2021 om inrättande av en europeisk barngaranti (8), som syftar till att säkerställa att barn som riskerar fattigdom eller social utestängning har kostnadsfri och faktisk tillgång till grundläggande tjänster, däribland förskoleverksamhet och barnomsorg, i alla regioner, även avlägsna områden och landsbygdsområden.

(13)

När medlemsstaterna investerar i förskoleverksamhet och barnomsorg bör de beakta ett antal andra aspekter utöver tillgången till platser, som hur många timmar barn deltar, hur stor andel av de barn som riskerar fattigdom eller social utestängning som deltar i förskoleverksamhet och barnomsorg, liksom de erbjudna tjänsternas tillgänglighet, kvalitet och överkomlighet. I denna rekommendation anges därför åtgärder för hantering av dessa aspekter.

(14)

För att underlätta den huvudsakliga vårdnadshavarens deltagande på arbetsmarknaden, huvudsakligen kvinnor, bör antalet timmar som barn deltar i förskoleverksamhet och barnomsorg vara tillräckligt för att vårdnadshavarna ska kunna ägna sig åt normalt förvärvsarbete. Deltagande bör uppmuntras, med barnets bästa för ögonen, samtidigt som föräldrar bör kunna göra ett jämställt val när det gäller balans mellan arbete och privatliv och användning av förskoleverksamhet och barnomsorg. I de fall då barn ännu inte deltar i förskoleverksamhet eller barnomsorg på heltid bör båda föräldrarna utnyttja sin rätt till föräldraledighet och flexibla arbetsformer enligt direktiv (EU) 2019/1158, såsom deltidsarbete, flexibla arbetstider och distansarbete så att omsorgsansvaret delas lika, och barn bör delta i högre utsträckning ju äldre de blir. Med tanke på betydelsen av denna dimension är det viktigt att övervaka hur många timmar barn deltar i förskoleverksamhet och barnomsorg jämfört med deltagandet i förskoleverksamhet och barnomsorg i allmänhet.

(15)

Lågutbildade kvinnor, migrerande kvinnor, kvinnor från låginkomsthushåll med barn och ensamstående kvinnor med barn stöter dessutom på fler hinder när det gäller utbildning och att hitta ett jobb, och det är svårare för dem att komma in eller gå tillbaka till arbetsmarknaden till följd av ekonomiska eller andra faktorer som hindrar deras barn från att delta i förskoleverksamhet och barnomsorg. Att uppmuntra högre deltagande i inkluderande förskoleverksamhet och barnomsorg för barn i utsatta situationer och barn från missgynnade miljöer skulle göra det lättare för deras mödrar att återgå i arbete. Det skulle också göra det enklare för kvinnor att förena arbete, familj och privatliv.

(16)

Föräldrar med funktionsnedsättning och föräldrar med barn som har en funktionsnedsättning ställs inför särskilda hinder och utmaningar när det gäller tillträde till arbetsmarknaden. Att underlätta för barn med funktionsnedsättning att delta i allmän förskoleverksamhet och barnomsorg kan, när så är lämpligt, med hänsyn till typen och graden av funktionsnedsättning, expertbedömningen och barnets bästa, göra det lättare för deras föräldrar att förena arbete, familj och privatliv.

(17)

Att delta i förskoleverksamhet och barnomsorg innebär många fördelar för barn. Det finns vetenskapliga belägg för att högkvalitativ förskoleverksamhet och barnomsorg från tidig ålder har stor betydelse för barns kognitiva och sociala utveckling och senare skolresultat. Enligt rådets rekommendation om förskoleverksamhet och barnomsorg av hög kvalitet kan deltagande i förskoleverksamhet och barnomsorg vara ett effektivt verktyg för att uppnå jämlikhet på utbildningsområdet för barn med sämre förutsättningar, till exempel för barn med funktionsnedsättning eller barn i behov av specialundervisning, barn från hushåll i riskzonen för fattigdom och social utestängning, inbegripet hushåll med ensamstående föräldrar, barn med invandrarbakgrund, flyktingbarn, romska barn och barn från andra minoritetsgrupper, barn som bor i avlägsna områden och landsbygdsområden med bristande infrastruktur för omsorg, liksom omhändertagna barn.

(18)

I rådets rekommendation om inrättande av en europeisk barngaranti och rådets rekommendation om romers jämlikhet, inkludering och delaktighet (9) betonas att lika tillgång till inkluderande förskoleverksamhet och barnomsorg av god kvalitet är avgörande för att bryta arvet av social utestängning och säkerställa lika möjligheter för barn med sämre förutsättningar. I den europeiska barngarantin rekommenderas medlemsstaterna att inom nio månader från rekommendationens antagande överlämna nationella handlingsplaner för genomförandet av rekommendationen. Deltagandet bland barn med sämre förutsättningar är dock fortfarande betydligt lägre, särskilt bland de yngsta barnen, vilket senare kan leda till sämre utbildningsresultat och fler elever som hoppar av gymnasieskolan, särskilt bland romska barn eller barn med invandrarbakgrund samt barn som saknar föräldraomsorg. Det är därför viktigt att överbrygga klyftan mellan dessa barns deltagande i förskoleverksamhet och barnomsorg och deltagandet bland barn i allmänhet. Uppmärksamhet måste också ägnas åt att minska skillnaderna i deltagande mellan de övre och de undre inkomstkvintilerna. Deltagande i förskoleverksamhet och barnomsorg är också relevant för barn som flyr kriget i Ukraina, liksom för andra barn som söker eller redan får skydd i unionen. Lika tillgång till allmän inkluderande och icke-segregerad förskoleverksamhet och barnomsorg bör säkerställas för alla dessa potentiellt utsatta barn.

(19)

På liknande sätt bör barn med funktionsnedsättning ha rätt att delta i ordinarie förskoleverksamhet och barnomsorg på lika villkor som alla andra. Hälften av alla barn med funktionsnedsättning blir endast omhändertagna av sina föräldrar. Det är därför viktigt att säkerställa att förskoleverksamheten och barnomsorgen är tillgänglig och inkluderande och kompletteras med riktade insatser för de barn som har behov av särskilt stöd, bland annat genom åtgärder som motverkar hinder och segregation, ger personalen den kompetens som behövs eller anställer särskild personal som ser till enskilda barns behov eller individuell anpassning av läroplanen i de fall då det behövs.

(20)

Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt att överbrygga klyftan i deltagandet för barn som riskerar fattigdom eller social utestängning samt för barn med funktionsnedsättning eller barn i behov av specialundervisning i förskole- och barnomsorgssystem där de nationella förvaltningarna för sociala frågor, hälso- och sjukvård och utbildning ansvarar separat för olika delar av förskoleverksamheten och barnomsorgen.

(21)

Att förskoleverksamheten och barnomsorgen är av god kvalitet är avgörande för att barnen ska gynnas av att delta. Det finns inget enskilt sätt att definiera och mäta kvalitet inom förskoleverksamhet och barnomsorg, men kärnan i kvalitet ligger i samspelet mellan vuxna och barn, oavsett hur systemet för förskoleverksamhet och barnomsorg ser ut. Medlemsstaterna bör säkerställa att den förskoleverksamhet och barnomsorg som erbjuds är av god kvalitet med beaktande av de aspekter som beskrivs i rekommendationen om förskoleverksamhet och barnomsorg av hög kvalitet, det vill säga tillgång till förskoleverksamhet och barnomsorg, personalens utbildning och arbetsvillkor, läroplanen, tillsyn och utvärdering samt styrning och finansiering av förskole- och barnomsorgstjänster. Av särskild vikt är sådana aspekter som personaltäthet, personalens utbildningsnivå och kompetensutveckling för personalen.

(22)	Att förskoleverksamheten och barnomsorgen håller hög kvalitet är även viktigt för att föräldrarna ska ha tillit till de inrättningar som tillhandahåller utbildning och omsorg och därför en viktig faktor för att ökat deltagande.

(23)

Även tillgänglighet är en viktig aspekt när det gäller förskoleverksamhet och barnomsorg. Till den aspekten hör adekvat infrastruktur och lämplig mottagningskapacitet och öppettider, liksom anpassning till föräldrarnas särskilda behov och hjälp med att klara av komplicerade administrativa förfaranden. Stöd vad gäller de administrativa förfarandena bör ges i olika former, till exempel i form av språkstöd och digitalt stöd, särskilt för utsatta grupper och grupper från missgynnade miljöer, som till exempel inte kan använda, eller inte har tillgång till, digitala verktyg. Till den aspekten räknas också tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, inbegripet barn, föräldrar och yrkesverksamma, i enlighet med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och tillgänglighetskraven i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/882 (10).

(24)

Tillgänglighet handlar dessutom om förenkling av förfaranden och professionalisering av personal och specialpedagoger så att lämpligt stöd kan ges till barn med funktionsnedsättning eller barn i behov av specialundervisning och andra utsatta grupper inom ramen för den vanliga skolan där alla undervisas tillsammans. Medlemsstaterna bör säkerställa att de hinder som stoppar föräldrar och barn från att använda sig av förskoleverksamhet och barnomsorg undanröjs och förebyggs, inbegripet för personer med funktionsnedsättning, samt att förskoleverksamheten och barnomsorgen verkligen är inkluderande.

(25)

I arbetet med tillgänglighet bör hänsyn tas till territoriella obalanser. Långa restider på grund av avstånd, avsaknad av, eller begränsad, kollektivtrafik samt trafikstockningar kan utgöra hinder för deltagande, särskilt för barn med funktionsnedsättning eller barn i behov av specialundervisning. Avlägsna områden och landsbygdsområden är särskilt missgynnade genom att förskoleverksamhet och barnomsorg inte erbjuds lokalt. Sådana territoriella obalanser kan förvärra problemen i fråga om ekonomisk överkomlighet. Viktigt är därför att beakta de olika profilerna på de som använder sig av förskole- och barnomsorgstjänster i mobilitetsplanerna och att medta territoriell täckning vid datainsamling för utvärderings- och övervakningsändamål.

(26)

I många medlemsstater är de höga kostnaderna för förskoleverksamhet och barnomsorg fortfarande ett stort hinder för deltagande. Uppgifter från Eurostat visar att kostnaderna i många länder är en viktig faktor när föräldrar fattar beslut om att inte utnyttja den formella barnomsorg som erbjuds, särskilt i hushåll som löper risk att hamna i fattigdom. Enligt unionsstatistiken över inkomst- och levnadsvillkor för 2016 utnyttjar 13 % av alla föräldrar inte barnomsorg på grund av kostnaden och 11 % har svårt eller mycket svårt att klara av kostnaden. Dessa andelar mer än fördubblas till 28 respektive 27 % för hushåll som löper risk att hamna i fattigdom. Det finns vetenskaplig forskning som visar att förskoleverksamhet och barnomsorg av god kvalitet ger betydande ekonomiska, sociala och utbildnings- och utvecklingsmässiga fördelar. Att säkerställa att förskoleverksamhet och barnomsorg erbjuds till överkomliga priser gynnar möjligheterna att tillgodose kvinnors behov av kompetenshöjning och omskolning liksom kvinnors deltagande på arbetsmarknaden; detta har även positiva långsiktiga effekter för utbildningsdeltagande från tidig ålder som lägger grunden för en positiv inställning till lärande genom hela livet, vilket inte endast gynnar de berörda barnen utan hela samhället. Medlemsstaterna bör därför säkerställa att kostnaderna för förskoleverksamhet och barnomsorg är proportionella mot hushållsinkomsterna och inte utgör något hinder för deltagande. Utöver detta bör medlemsstaterna även ta hänsyn till andra kostnader förknippade med deltagande i förskoleverksamhet och barnomsorg, som resor, kläder och utrustning.

(27)

Ett sätt att säkra tillhandahållandet av tillgänglig förskoleverksamhet och barnomsorg till överkomliga priser och av god kvalitet är att inrätta lagfäst rätt till förskoleverksamhet och barnomsorg, vilket innebär att myndigheterna måste garantera plats för alla barn vars föräldrar begär det, oavsett sysselsättningssituation, socioekonomiska förutsättningar och familjeförhållanden. I de flesta medlemsstater finns det redan en sådan lagfäst rätt, men från vilken ålder rätten gäller varierar väsentligt. Helst bör det inte finnas något tidsglapp mellan slutet på skäligt betald eller kompenserad mammaledighet, pappaledighet och föräldraledighet och den lagfästa rätten till förskoleverksamhet och barnomsorg.

(28)

Att öka möjligheterna att få tillgänglig förskoleverksamhet och barnomsorg till överkomliga priser och av god kvalitet för familjer och förbättra arbetsvillkoren och lönerna inom förskole- och barnomsorgssektorn förväntas ge ekonomiska fördelar. Samtidigt kan den finanspolitiska hållbarheten vad avser investeringar i förskoleverksamhet och barnomsorg optimeras genom utvärderingar av effekterna på de offentliga finanserna och genom regelbunden övervakning och fortlöpande förbättringar av kostnadseffektiviteten med utgångspunkt i bästa praxis, bl.a. en effektiv utformning av finansieringsmekanismer som är förenlig med de offentliga finansernas övergripande hållbarhet.

(29)

Enkel och lika tillgång till adekvat information online och offline om förskoleverksamhet och barnomsorg utan diskriminering är av avgörande betydelse för alla föräldrar, oavsett familjens sammansättning och status, inbegripet registrerade partnerskap, i enlighet med nationell lagstiftning. Det bör finnas information om rätten och tillgången till lämplig förskoleverksamhet och barnomsorg, hur man får tillgång till tjänsterna och, i tillämpliga fall, om det går att få ekonomiskt stöd.

(30)

Bristen på kunskap om föräldrars och barns rätt till förskoleverksamhet och barnomsorg och om vilken betydelse förskoleverksamhet och barnomsorg har för skolresultat senare i livet är ytterligare en faktor som hämmar deltagande och som i sin tur påverkar kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Om föräldrar får korrekt och utförlig information kan de fatta välgrundade beslut om de omsorgsalternativ som står till buds.

(31)

I många länder råder personalbrist inom förskole- och barnomsorgssektorn. Detta kan åtgärdas på en rad olika sätt, till exempel genom att förbättra arbetsvillkoren, karriärmöjligheterna och lönesättningen, löpande erbjuda möjligheter till fortbildning och omskolning, tillämpa kreativa rekryteringsmetoder och uppmuntra olika underrepresenterade grupper att börja arbeta inom sektorn, som män och personer med olika kulturell bakgrund, till exempel migranter eller flyktingar. Även en enkel mekanism för snabbt erkännande av kvalifikationer skulle kunna avhjälpa personalbristen. Hur de som flyr kriget i Ukraina ska få tillträde till reglerade yrken tas till exempel upp i kommissionens rekommendation (EU) 2022/554 (11).

(32)

Genom att främja skäliga arbetsvillkor för personal inom förskoleverksamhet och barnomsorg kan fler arbetstagare lockas till sektorn, samtidigt som det gör att de som redan arbetar i den sektorn vill och kan stanna kvar fram till pensionen. Det kan dessutom leda till jämnare könsfördelning inom förskole- och barnomsorgssektorn. I Internationella arbetsorganisationens riktlinjer om främjande av anständiga arbetsvillkor för personal inom förskoleverksamhet och barnomsorg (12) ges vägledning om hur man kan följa rekommendationer om kompetens- och karriärutveckling, rimliga och jämställda löner och hållbara anställnings- och arbetsvillkor, liksom främjande av dialog mellan arbetsmarknadens parter inom sektorn.

(33)

Behovet av barnomsorg tar inte slut när barnen börjar skolan. Omsorgsbehoven bland barn i grundskoleåldern kan också begränsa mödrarnas deltagande på arbetsmarknaden och deras arbetstid om det inom ramen för de nationella skolsystemen saknas lämpliga omsorglösningar till överkomliga priser och av god kvalitet efter skolan och under lov. Om det inte finns några möjligheter till omsorg för de äldre barnen spelar det ingen roll för föräldrarnas deltagande på arbetsmarknaden att de yngre syskonen har tillgång till förskoleverksamhet och barnomsorg, vilket i sin tur kan leda till att inte heller de yngre syskonen deltar. Medlemsstaterna bör därför erbjuda passande fritidsverksamhet till överkomliga priser och av god kvalitet. Det rekommenderas att de åtgärder som vidtas av medlemsstaterna, i förekommande fall, omfattar ett erbjudande om översyn av och stöd till läxläsning för alla barn, även barn från missgynnade miljöer.

(34)

Att hitta balans mellan arbete och privatliv är fortfarande svårt för många föräldrar, särskilt kvinnor. Svårigheterna att kombinera arbete med omsorgsansvar är ett stort hinder som bidrar till att kvinnor är underrepresenterade på arbetsmarknaden. Här påverkar könsstereotyper ofta vem det är som tar omsorgsansvaret. Att kvinnor lägger mycket mer tid på obetalt omsorgsarbete än män förstärker i sin tur könsstereotyperna vad gäller både kvinnors och mäns yrken och könsroller.

(35)

Dessa kvarvarande skillnader mellan kvinnor och män vad gäller omsorgsansvar bör minskas. Det kan åstadkommas genom att fäder uppmuntras att ta ut pappaledighet, föräldraledighet och använda sig av flexibla arbetstider i kombination med att par, i relevanta fall, uppmuntras att i större utsträckning dela på omsorgsansvaret vad gäller avlönat och oavlönat arbete (13). Genom direktiv (EU) 2019/1158 fick arbetstagare med omsorgsansvar starkare rätt till pappaledighet och föräldraledighet och till att begära flexibla arbetstider. Ytterligare åtgärder bör inriktas mot att informera om dessa nya rättigheter och kontrollera att arbetstagare kan använda sig av dessa rättigheter fullt ut utan att diskrimineras på arbetsplatsen.

(36)

Utöver andra åtgärder för att förena arbete, familj och privatliv bör flexibla lösningar för användning av förskoleverksamhet och barnomsorg främjas vid behov. Arbetstagare med omsorgsansvar skulle till exempel kunna dra nytta av tillgång till kompletterande barnomsorgstjänster, såsom tidiga öppettider, tillhandahållande av måltider och sena stängningstider.

(37)

För att få bättre förståelse för omsorgsbehoven och hindren för utnyttjande bör medlemsstaterna säkerställa att det finns adekvata statistiska uppgifter som är tillräckligt detaljerade, tillförlitliga och jämförbara. Eftersom direktiv (EU) 2019/1158 inte innehåller några särskilda bestämmelser om uppgiftsinsamling bör dessa uppgifter innefatta uttag av pappaledighet och föräldraledighet, med beaktande av metodhandboken för indikatorramen avseende balans mellan arbete och privatliv som sysselsättningskommittén och kommittén för socialt skydd utarbetat som stöd för en korrekt övervakning och utvärdering av direktivet.

(38)

Att denna rekommendation följs bör regelbundet kontrolleras inom ramen för den europeiska planeringsterminen, den årliga rapporten om jämställdhet i unionen och portalen för övervakning av jämställdhetsstrategin. För att detta ska vara möjligt bör medlemsstaterna framför allt hjälpa kommissionen att eventuellt ta fram och beräkna en indikator som ska mäta skillnaden i hur mycket tid kvinnor och män lägger på omsorgsarbete, löneskillnaderna mellan kvinnor och män och skillnaderna i hur mycket tid kvinnor och män lägger på avlönat och oavlönat arbete. Denna indikator ska ge bättre förståelse för hur dessa element påverkar varandra så att en evidensbaserad jämställdhets- och socialpolitik kan utformas med grund i denna förståelse. Medlemsstaterna bör även fortsätta sitt arbete med att utforma och genomföra reformer inom förskole- och barnomsorgssektorn och i detta arbete utnyttja kommissionens stöd i största möjliga mån, inte minst genom instrumentet för tekniskt stöd, samt genom utbyte av erfarenheter, och användning av fungerande processer och metoder, samt genom uppgiftsinsamling, samråd med berörda parter och mer ändamålsenlig och effektiv interinstitutionell samordning kring personalplanering, personalfördelning och kompetensutveckling inom barnomsorgssektorn.

(39)

Uttrycket förskoleverksamhet och barnomsorg bör tolkas enligt definitionen i rådets rekommendation om förskoleverksamhet och barnomsorg av hög kvalitet, det vill säga som alla lagstadgade arrangemang för utbildning och omsorg för barn från födseln och upp till den obligatoriska skolåldern oavsett miljö, finansiering, öppettider och programinnehåll. Här ingår omsorg vid förskolor och familjedaghem, tillhandahållande av privata och offentligt finansierade alternativ samt tillhandahållande av förskoleutbildningstjänster.

(40)	För att utvärdera effekterna av denna rekommendation bör kommissionen i samarbete med medlemsstaterna övervaka arbetet och regelbundet avlägga rapport till rådet.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

MÅL OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1.

Målet med denna rekommendation är att uppmuntra medlemsstaterna, med hänsyn tagen till deras nationella omständigheter, att öka andelen barn som deltar i tillgänglig förskoleverksamhet och barnomsorg till överkomliga priser och av god kvalitet för att på så sätt underlätta och uppmuntra kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och främja barns sociala och kognitiva utveckling och lyckade skolgång, särskilt för barn i utsatta situationer eller barn från missgynnade miljöer.

2.

Denna rekommendation berör förskoleverksamhet och barnomsorg för alla barn.

MÅL FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHET OCH BARNOMSORG

3.

a) Medlemsstaterna rekommenderas att tillhandahålla förskoleverksamhet och barnomsorg av god kvalitet i linje med nationella befogenheter, nivåerna för uttag av föräldraledighet och mönstren för tillhandahållande av förskoleverksamhet och barnomsorg, så att minst 45 % av alla barn under tre år senast 2030 kan delta i förskoleverksamhet och barnomsorg enligt uppgifter från EU-Silc. Trots vad som sägs i första stycket rekommenderas de medlemsstater som ännu inte har uppnått det mål som fastställdes 2002 om ett deltagande på 33 % i förskoleverksamhet och barnomsorg för denna åldersgrupp att, senast 2030, öka deltagandet med åtminstone en specifik procentandel i förhållande till deras nuvarande deltagande enligt leden i) och ii) i detta led. Det nuvarande deltagandet ska beräknas som det genomsnittliga deltagandet i förskoleverksamhet och barnomsorg för barn under tre års ålder under åren 2017–2021 enligt uppgifter från EU-Silc. Medlemsstaterna rekommenderas att öka deltagandet i förskoleverksamhet och barnomsorg i förhållande till det nuvarande deltagandet i) med minst 90 % för medlemsstater vars deltagande är lägre än 20 %, eller ii) med minst 45 %, eller åtminstone till dess att deltagandet ligger på 45 %, för medlemsstater vars deltagande är mellan 20 % och 33 %. b) Medlemsstaterna rekommenderas att tillhandahålla förskoleverksamhet och barnomsorg av god kvalitet för barn från tre års ålder för att senast 2030 uppnå det mål som fastställdes i rådets resolution om en strategisk ram för det europeiska utbildningssamarbetet inför och bortom ett europeiskt område för utbildning (2021–2030) (14), enligt vilket minst 96 % av barnen mellan tre års ålder och åldern för obligatorisk skolstart bör delta i förskoleverksamhet eller barnomsorg.

INDIKATOR FÖR DELTAGANDEINTENSITET

4.

Medlemsstaterna rekommenderas att stödja en nivå av tillgång till förskoleverksamhet och barnomsorg som behövs för barnets välbefinnande och utveckling och för att föräldrarna, särskilt mödrar, ska kunna ta ett normalt förvärvsarbete, samtidigt som jämställdhet värnas i föräldrarnas valmöjligheter när det gäller användandet av förskoleverksamhet och barnomsorg.

5.

Medlemsstaterna rekommenderas att vidta åtgärder som gör att förskoleverksamhet och barnomsorg blir tillgängliga på ett sätt som gör det möjligt för barn att delta i minst 25 timmar i veckan.

6.

Medlemsstaterna rekommenderas att främja tillgången till förskoleverksamhet och barnomsorg eller kompletterande tjänster före och efter ordinarie arbetstider för förskoleverksamhet och barnomsorg, när så är lämpligt, för att möjliggöra restid och göra barnomsorgen fullt förenlig med barnets välbefinnande och föräldrarnas arbetstid och deras behov av att förena arbete, familj och privatliv.

INKLUDERING AV BARN FRÅN MISSGYNNADE MILJÖER, BARN MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING, BARN MED SÄRSKILDA BEHOV ELLER BARN I BEHOV AV SPECIALUNDERVISNING

7.

Medlemsstaterna rekommenderas att a) ha riktade insatser för att barn från missgynnade miljöer, till exempel barn som löper risk för fattigdom eller social utestängning eller barn med invandrarbakgrund och barn med otillräckliga kunskaper i undervisningsspråket liksom barn med funktionsnedsättning, med särskilda behov eller i behov av specialundervisning, ska kunna delta i förskoleverksamhet och barnomsorg och för att dessa barns deltagande ska öka, b) vidta nödvändiga åtgärder för att minska skillnaden mellan barn som löper risk för fattigdom eller social utestängning och alla andra barn vad gäller antalet timmar som de deltar i förskoleverksamhet och barnomsorg, c) sträva efter att öka deltagandet i allmän förskoleverksamhet och barnomsorg för barn med funktionsnedsättning, barn med särskilda behov eller i behov av specialundervisning, när så är lämpligt, och d) stödja utbildningsprogram för personal inom förskoleverksamhet och barnomsorg som är utformad för att hjälpa dem att erbjuda förskoleverksamhet och barnomsorg av hög kvalitet för barn från missgynnade miljöer, inbegripet barn som löper risk för fattigdom eller social utestängning liksom barn med funktionsnedsättning, barn med särskilda behov eller i behov av specialundervisning.

KVALITET

8.

Medlemsstaterna rekommenderas att säkerställa att a) förskoleverksamhet och barnomsorg för alla barn är av god kvalitet för att bidra till barnens fysiska, sociala, emotionella och kognitiva utveckling och senare skolresultat och välbefinnande, och för att på så sätt höja föräldrarnas tillit till förskoleverksamheten och barnomsorgen, och b) de nationella eller regionala kvalitetsramarna, som medlemsstaterna uppmuntras att ta fram i rådets rekommendation om förskoleverksamhet och barnomsorg av hög kvalitet, omfattar förskoleverksamhet och barnomsorg för barn i båda de åldersgrupper som denna rekommendation gäller; kvalitetsramarna bör särskilt innehålla regler för — lämplig personaltäthet och lämplig storlek på barngrupperna med beaktande av barnens ålder och eventuella funktionsnedsättningar eller eventuella behov av specialundervisning, särskilt när det gäller uppdelade förskole- och barnomsorgssystem i syfte att undvika luckor i omsorgen, — stöd till professionalisering av alla yrkesgrupper inom förskoleverksamhet och barnomsorg, inbegripet genom att höja kraven på grundutbildning och säkerställa att det finns kontinuerliga möjligheter till fortbildning, inbegripet kunskaper om barns rättigheter, genom hela yrkeslivet, och — en säker, fostrande och omvårdande miljö, en läroplan av god kvalitet och inlärningsmöjligheter anpassade till de särskilda behoven hos varje kategori av barn och varje åldersgrupp samt ett socialt, kulturellt och fysiskt utrymme som erbjuder en rad möjligheter som gör det möjligt för barn att utveckla sin potential.

TERRITORIELL FÖRDELNING

9.

Medlemsstaterna rekommenderas att åtgärda de svårigheter som barn och deras familjer har när det gäller att ta del av lämplig förskoleverksamhet och barnomsorg genom att tillhandahålla tillräcklig territoriell täckning för förskoleverksamhet och barnomsorg. För att åstadkomma detta rekommenderas medlemsstaterna särskilt att a) organisera förskoleverksamhet och barnomsorg på lämpligt sätt i stads- och landsbygdsområden, i välbärgade liksom i missgynnade bostadsområden och yttersta randområden, med beaktande av nationella strukturer såväl som särskilda förhållanden i områden, inbegripet barnpopulationens densitet och fördelningen av barn efter ålder, på ett sätt som är helt i linje med principerna om desegregering och icke-diskriminering och i nära samarbete med lokala och regionala myndigheter, och b) beroende på vad som är lämpligt, ta hänsyn till rimliga restider, även för föräldrar som använder aktiv mobilitet och kollektivtrafik, när förskoleverksamhet och barnomsorg organiseras eller det fattas politiska beslut om var förskoleverksamhet och barnomsorg ska vara belägen.

ÖVERKOMLIGA PRISER

10.

Vad gäller andra barn än de som täcks av rådets rekommendation om inrättande av en europeisk barngaranti, som bör ha kostnadsfri utbildning och faktisk tillgång till förskoleverksamhet och barnomsorg till överkomliga priser och av god kvalitet, enligt definitionen i den rekommendationen, rekommenderas medlemsstaterna att säkerställa att nettokostnaderna för förskoleverksamhet och barnomsorg står i rimlig proportion till andra hushållsutgifter och disponibla inkomster, med särskild hänsyn till låginkomsthushåll, inbegripet låginkomsthushåll med ensamstående föräldrar. Medlemsstaterna uppmanas särskilt att a) begränsa de kostnader som föräldrar måste betala ur egen ficka, och b) i tillämpliga fall införa avgifter som är proportionella mot familjens inkomster eller en maxavgift för förskoleverksamhet och barnomsorg.

TILLGÄNGLIGHET

11.

Medlemsstaterna rekommenderas att kontinuerligt undanröja hinder för lika tillgång till förskoleverksamhet och barnomsorg för alla barn på ett icke-diskriminerande sätt. Här bör medlemsstaterna särskilt ägna uppmärksamhet åt a) att föräldrar med obekväma arbetstider har tillgång till lösningar som gör att de kan hitta bättre balans mellan arbete, familj och privatliv, samtidigt som barnets välbefinnande säkerställs, b) att de särskilda behoven hos ensamstående föräldrar (varav de flesta är kvinnor) tillgodoses, c) att tillgången till förskoleverksamhet och barnomsorg förbättras oavsett föräldrarnas arbetsmarknadsstatus på ett sätt som är förenligt med incitamenten att arbeta, d) att lokaler, infrastruktur, stödtjänster och resor, liksom undervisningsmaterial och digitala verktyg är tillgängliga för föräldrar och barn med funktionsnedsättning eller i behov av specialundervisning, e) att föräldrar och barn med funktionsnedsättning eller i behov av specialundervisning liksom de med svåra hemförhållanden får ändamålsenligt stöd i undervisning och omsorg samt korrekt information och att språk- och kulturhinder undanröjs, inbegripet hinder som barn med invandrarbakgrund möter, så att barnen kan delta i förskoleverksamhet eller barnomsorg som erbjuds i den vanliga skolan som är inkluderande och där alla undervisas tillsammans, f) att alla föräldrar i förväg och på ett icke-diskriminerande sätt, oavsett familjens sammansättning och status, får stöd och tydlig information om fördelarna med att delta i förskoleverksamhet och barnomsorg och om vilka möjligheter som finns, reglerna för vilka som har rätt att delta och de administrativa förfarandena som behövs för att få ta del av förskoleverksamhet och barnomsorg, och g) att föräldrar, särskilt föräldrar i utsatta situationer eller från missgynnade miljöer, får hjälp med att skriva in sina barn i förskoleverksamhet och barnomsorg.

12.

Medlemsstaterna rekommenderas att överväga att införa lagstadgad rätt till förskoleverksamhet och barnomsorg. När medlemsstaterna bestämmer från vilken ålder denna rättighet ska gälla rekommenderas de att beakta tillgången till och längden på skäligen ersatt eller kompenserad mammaledighet, pappaledighet och föräldraledighet, och sträva efter att det inte blir något glapp mellan slutet på sådan ledighet och den tidpunkt då barnet har rätt till plats i förskoleverksamhet eller barnomsorg.

KOMPLETTERANDE TJÄNSTER OCH FRITIDSVERKSAMHET

13.

Förutom att tillhandahålla förskoleverksamhet och barnomsorg rekommenderas medlemsstaterna att ta ett helhetsgrepp på behovet av barnomsorg med hänsyn till behovet av barnomsorg för olika åldersgrupper, även för barn som går i grundskolan, genom att främja tillgänglig fritidsverksamhet till överkomliga priser och av god kvalitet för barn som går i grundskolan (efter skolan och på lov), inbegripet barn med funktionsnedsättning eller i behov av specialundervisning, anpassat efter hur skolan och skolloven är organiserade i det aktuella landet. Det rekommenderas att medlemsstaterna inom dessa tjänster i tillämpliga fall även erbjuder stöd till läxläsning för alla barn, inbegripet särskilt för barn från missgynnade miljöer och barn eller i utsatta situationer.

INFORMATION OM RÄTTIGHETER

14.

Medlemsstaterna rekommenderas att främja föräldrars kännedom om sina rättigheter, till exempel om sin rätt till plats i förskoleverksamhet eller barnomsorg, om sådan finns. Hänsyn bör här tas till att olika traditioner och bakgrunder kan påverka kunskapen om, liksom uppfattningen om och tilliten till, systemet med förskoleverksamhet och barnomsorg.

15.

Medlemsstaterna uppmanas att i förväg informera om möjligheterna, fördelarna och kostnaderna som följer av att använda förskoleverksamhet och barnomsorg och, i förekommande fall, om tillgängligt ekonomiskt stöd. Hänsyn bör i detta sammanhang tas till följande: a) Föräldrarnas behov av information om förskoleverksamhet och barnomsorg, med beaktande av deras olika färdigheter, förmågor, socioekonomiska bakgrund och eventuella funktionsnedsättning. b) Att informationen bör vara lättillgänglig, både online och offline, med beaktande av olika språkbehov och tillgång till digitala verktyg.

16.

Medlemsstaterna rekommenderas att upprätta ändamålsenliga, objektiva och lättillgängliga förfaranden för anmälan av missförhållanden och incidenter till behöriga myndigheter.

PERSONALENS ARBETSVILLKOR OCH KOMPETENS

17.

Medlemsstaterna rekommenderas att stödja sysselsättning av god kvalitet och rättvisa arbetsvillkor för personal inom förskoleverksamhet och barnomsorg, bland annat genom att främja dialog mellan arbetsmarknadens parter och kollektivförhandlingar och en god löneutveckling, lämpliga arbetsformer, höga standarder för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen samt jämlikhet och icke-diskriminering inom sektorn, utan att inkräkta på arbetsmarknadsparternas oberoende.

18.

Medlemsstaterna rekommenderas att åtgärda kompetensbehoven och arbetskraftsbristen inom förskoleverksamhet och barnomsorg, främst genom att a) förbättra grundutbildningen och kompetensutvecklingsmöjligheterna så att dagens och framtida personal inom förskoleverksamhet och barnomsorg får de färdigheter och den kompetens som behövs, b) skapa karriärmöjligheter inom förskoleverksamhet och barnomsorg, bland annat genom fortbildning, omskolning och informations- och vägledningstjänster, c) se till att de som arbetar inom förskoleverksamhet och barnomsorg har hög yrkesstatus och goda karriärmöjligheter, d) genomföra åtgärder för att motverka könsstereotyper och könssegregering och göra yrket attraktivare, och e) utveckla yrkesnätverk för anställda inom förskoleverksamhet och barnomsorg, när så är lämpligt.

ÅTGÄRDER MOT KÖNSSKILLNADER INOM OMSORGEN

19.

Medlemsstaterna rekommenderas att uppmuntra föräldrar att dela lika på ansvaret för barnen genom att a) arbeta mot könsstereotyper och uppmuntra båda föräldrarna att ta ansvar för omsorgen för barnen på lika villkor, bland annat genom informationskampanjer, och b) främja och stötta tillgången till ett jämställt uttag av familjevänliga arbetsformer och att båda föräldrarna, särskilt män, utnyttjar möjligheterna till föräldraledighet under hela livet.

STYRNING OCH INSAMLING AV UPPGIFTER

20.

Medlemsstaterna rekommenderas att säkerställa en sund och ändamålsenlig politisk styrning av förskoleverksamheten och barnomsorgen, främst a) genom att säkerställa att det finns ett bra samarbete mellan olika beslutsfattande institutioner och förskoleverksamheten och barnomsorgen samt stödja samarbete med andra beslutsfattande institutioner och de inrättningar som ansvarar för förskolan, och b) genom att mobilisera och på ett kostnadseffektivt sätt använda lämplig och hållbar finansiering för förskoleverksamhet och barnomsorg, bland annat genom att använda unionsmedel och -instrument, och genom att bedriva en politik för en hållbar finansiering av förskoleverksamhet och barnomsorg som är förenlig med de offentliga finansernas övergripande hållbarhet.

21.

Medlemsstaterna rekommenderas att när så är lämpligt inrätta eller förbättra system för insamling av uppgifter om a) barns deltagande i förskoleverksamhet och barnomsorg genom regelbundna enkätundersökningar, med ett tillräckligt stort urval, uppdelat efter ålder, och där så är möjligt kön och, även uppgifter om barn i utsatta situationer och barn från missgynnade miljöer, b) skillnader i hur mycket tid kvinnor och män med omsorgsansvar lägger på avlönat och oavlönat arbete, helst genom tidsanvändningsstudier som genomförs utifrån den standard som gäller för harmoniserade europeiska tidsanvändningsstudier, c) uttaget av föräldraledighet uppdelat på kön, från uppgifter i de administrativa systemen på ett unionsharmoniserat sätt med användning av den indikator för balans mellan arbete och privatliv som har tagits fram av sysselsättningskommitténs och kommittén för socialt skydds gemensamma underarbetsgrupp, d) arbetsvillkoren för personal inom förskoleverksamhet och barnomsorg, främst med avseende på de aspekter som avses i rekommendationerna 17 och 18, och e) arbetskraftsbrist inom förskoleverksamhet och barnomsorg, om förskoleverksamhetens och barnomsorgens tillgänglighet och kvalitet och huruvida den erbjuds till överkomliga priser, vilka uppgifter bör samlas in regelbundet, samt uppgifter om förskoleverksamhetens och barnomsorgens territoriella fördelning, särskilt för att bedöma territoriella skillnader, inbegripet i avlägsna områden och landsbygdsområden.

22.

Medlemsstaterna rekommenderas att öka sina ansträngningar för att säkerställa att uppgifterna är jämförbara på unionsnivå och att de är tillräckligt detaljerade.

GENOMFÖRANDE, ÖVERVAKNING OCH UTVÄRDERING

23.

Medlemsstaterna rekommenderas att underrätta kommissionen om den uppsättning åtgärder som har vidtagits eller planeras för att genomföra denna rekommendation inom 18 månader från det att den antagits, i förekommande fall med utgångspunkt i befintliga nationella strategier eller planer. Vid behov kan hänvisning göras till rapporter som lämnas in inom ramen för befintliga rapporteringsmekanismer, såsom den öppna samordningsmetoden, den europeiska planeringsterminen och andra relevanta unionsmekanismer för programplanering och rapportering.

HÄRIGENOM VÄLKOMNAS KOMMISSIONENS AVSIKT ATT GÖRA FÖLJANDE:

24.

a) I samarbete med medlemsstaterna förbättra det regelbundna tillhandahållandet av uppgifter genom att publicera följande uppgifter på Eurostats webbplats och på portalen för övervakning av jämställdhetsstrategin: i) En ytterligare uppdelning av uppgifterna efter barnens ålder och i förekommande fall, efter hushållens inkomstkvintil, för de barn som deltar i förskoleverksamhet och barnomsorg samt hur många timmar de deltar och hur stor andel av de barn som löper risk för fattigdom eller social utestängning som deltar. ii) Konfidensintervall för huvudindikatorn barn i formell barnomsorg eller utbildning (Children in formal childcare or education) i EU-Silc och andra relevanta indikatorer utöver deltagandegrad, så att det går att jämföra uppgifter mellan olika år och länder. iii) Mer heltäckande förklarande information om de insamlade uppgifterna, särskilt avseende program för förskoleverksamhet och barnomsorg som täcks av definitionen för indikatorerna. b) Mobilisera unionsfinansiering till stöd för nationella reformer och investeringar i förskoleverksamhet och barnomsorg. c) Undersöka möjligheten att ta fram ytterligare indikatorer i samarbete med sysselsättningskommittén och kommittén för socialt skydd och i nära samarbete med utbildningskommittén och den permanenta arbetsgruppen för indikatorer och referensvärden, och sträva efter att underlätta för utbyte av god praxis och ömsesidigt lärande mellan medlemsstaterna, såväl som uppbyggnad av teknisk kapacitet, samt att fortsätta att stödja medlemsstaterna i deras arbete med att utforma och genomföra reformer inom förskoleverksamhet och barnomsorg, särskilt genom den strategiska ramen för utbildningssamarbete och instrumentet för tekniskt stöd. d) Uppmana unionsbyråer, såsom Europeiska jämställdhetsinstitutet och Eurofond, att regelbundet samla in uppgifter, ta fram indikatorer och genomföra analyser om könsskillnaderna inom omsorgen, löneskillnaderna mellan kvinnor och män, och hur mycket tid kvinnor och män lägger på avlönat och oavlönat arbete, hur mycket tid kvinnor och män med omsorgsansvar lägger på egentid och på sociala aktiviteter samt om arbetsformer genom yrkeslivet. e) Övervaka genomförandet av denna rekommendation inom ramen för den årliga rapporten om jämställdhet i unionen och befintliga arrangemang inom den europeiska planeringsterminen, med stöd av sysselsättningskommittén och kommittén för socialt skydd, och – för barn över tre års ålder – utbildningsöversikten.

25.

Inom fem år rapportera till rådet om hur arbetet med att följa rekommendationerna fortlöper.

---

(1)  Europeiska rådets möte i Barcelona den 15–16 mars 2002 (2002), SN 100/1/02 REV 1.

(2)  Eurostats databastabell LFSA_IGAR, vård av vuxna med funktionsnedsättning, barn eller andra familjemedlemmar eller personliga skäl, andel av befolkningen som står utanför arbetsmarknaden och som vill arbeta, åldersgrupp 15–64.

(3)  Rapport från Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE): Gender inequalities in care and consequences on the labour market (inte översatt till svenska), 12953/20 ADD 1.

(4)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1158 av den 20 juni 2019 om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare och om upphävande av rådets direktiv 2010/18/EU (EUT L 188, 12.7.2019, s. 79).

(5)  EUT C 66, 26.2.2021, s. 1.

(6)  Rådets rekommendation av den 22 maj 2019 om förskoleverksamhet och barnomsorg av hög kvalitet (EUT C 189, 5.6.2019, s. 4).

(7)  Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, EU:s strategi för barnets rättigheter, COM(2021) 142 final, 24 mars 2021, s. 1.

(8)  Rådets rekommendation (EU) 2021/1004 av den 14 juni 2021 om inrättande av en europeisk barngaranti (EUT L 223, 22.6.2021, s. 14).

(9)  Rådets rekommendation av den 12 mars 2021 om romers jämlikhet, inkludering och delaktighet (EUT C 93, 19.3.2021, s. 1).

(10)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/882 av den 17 april 2019 om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster (EUT L 151, 7.6.2019, s. 70).

(11)  Kommissionens rekommendation (EU) 2022/554 av den 5 april 2022 om erkännande av kvalifikationer för personer som flyr undan Rysslands invasion av Ukraina, EUT L 107 I, 6.4.2022, s. 1.

(12)  Internationella arbetsorganisationen, Meeting of Experts on Policy Guidelines on the promotion of decent work for early childhood education personnel, se: https://www.ilo.org/sector/Resources/codes-of-practice-and-guidelines/WCMS_236528/lang--en/index.htm

(13)  Se rådets slutsatser om Åtgärder mot lönegapet mellan kvinnor och män: värdering och fördelning av avlönat arbete och oavlönat omsorgsarbete, 13584/20.

(14)  EUT C 66, 26.2.2021, s.1.

EUROPEISKA CENTRALBANKENS REKOMMENDATION

av den 13 december 2022

till Europeiska unionens råd om externa revisorer för Oesterreichische Nationalbank

(ECB/2022/44)

(2022/C 484/02)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artikel 27.1, och

av följande skäl:

(1)	Räkenskaperna för Europeiska centralbanken (ECB) och de nationella centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta granskas av oavhängiga externa revisorer som ECB-rådet har rekommenderat och Europeiska unionens råd godkänt.

(2)

Enligt artikel 37.1 i den federala lagen om Oesterreichische Nationalbank ska generalförsamlingen för Oesterreichische Nationalbank välja en extern revisor och en ställföreträdande extern revisor för en flerårsperiod på högst fem år. Den ställföreträdande externa revisorn kommer endast att anlitas om den externa revisorn inte kan utföra revisionen.

(3)

Uppdragen för Ernst & Young Wirtschaftsprüfungsgesellschaft m.b.H., Oesterreichische Nationalbanks nuvarande externa revisorer, och de nuvarande ställföreträdande externa revisorerna Deloitte Audit Wirtschaftsprüfungs GmbH, löper ut efter revisionen avseende räkenskapsåret 2022. Det är därför nödvändigt att utse externa revisorer från och med räkenskapsåret 2023.

(4)	Oesterreichische Nationalbank har utsett BDO Austria GmbH Wirtschaftsprüfungs- und Steuerberatungsgesellschaft som sina externa revisorer för räkenskapsåren 2023–2027. Oesterreichische Nationalbank kommer att utse sin ställföreträdande externa revisor vid ett senare tillfälle.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

Det rekommenderas att BDO Austria GmbH Wirtschaftsprüfungs- und Steuerberatungsgesellschaft utses till extern revisor för Oesterreichische Nationalbank för räkenskapsåren 2023–2027.

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende M.10913 – SADCO / HACP / JV)

(Text av betydelse för EES)

(2022/C 484/03)

Kommissionen beslutade den 9 december 2022 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den inre marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1). Beslutet i sin helhet finns bara på engelska och kommer att offentliggöras efter det att eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas

—	under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—	i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv) under Celexnummer 32022M10913. EUR-Lex ger tillgång till unionslagstiftningen via internet.

---

(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.

Slutsatser om Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 19/2022 EU:s upphandling av covid-19-vaccin: efter utmaningar i inledningsskedet säkrades tillräckliga doser men processens prestation bedömdes inte tillräckligt

(2022/C 484/04)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD

---

(1)  Bilaga till kommissionens beslut C(2020) 4192 final av den 18 juni 2020.

(2)  COM(2021) 577 final.

(3)  2021/0294 (NLE).

(4)  2022/0162 (COD).

Slutsatser om vaccinering som ett av de effektivaste verktygen för att förebygga sjukdomar och förbättra folkhälsan

(2022/C 484/05)

Inledning

Vaccinering anses vara ett av de effektivaste folkhälsoverktygen för att förebygga infektionssjukdomar och mildra deras mest skadliga effekter. Vaccinering är inte bara viktigt för barn, utan också i ett livslångt perspektiv. Utvecklingen av vacciner utgör ett skifte i medicinhistorien och har haft en betydande inverkan på folkhälsan. Många sjukdomar har förebyggts genom vaccinering, vilket har minskat hälso- och sjukvårdssystemens börda och gjort att uppskattningsvis 3,5–5 miljoner dödsfall per år har kunnat undvikas (1). När det gäller smittkoppor har sjukdomen till och med utrotats tack vare vaccinering.

I dag är dock vaccineringen ett offer för sin egen framgång. Vissa ser inte längre vad infektionssjukdomar som tack vare vaccinationsprogrammen inte längre förekommer skulle kunna få för följdverkningar, och många kan därför rentav ifrågasätta vaccineringens betydelse. I många regioner i EU ligger vaccinationstäckningen långt under de rekommenderade nivåerna. Det är lätt hänt att infektionssjukdomar återvänder under sådana omständigheter. Ett exempel på detta är den mässlingsepidemi som under de senaste åren har brutit ut i en rad europeiska länder.

Människors vilja att ta säkra, effektiva, rekommenderade och tillgängliga vacciner har minskat under de senaste årtiondena. Världshälsoorganisationen (WHO) menar att vaccinskepsis är ett av de tio största hoten mot hälsan i världen. Detta är också ett problem som varierar beroende på sammanhang, land och typ av vaccin, och det utgör därför ett särskilt stort problem. Det finns ingen universallösning, och vid sidan av riktade kommunikationskampanjer krävs det varaktiga insatser för att förbättra dialogen med medborgarna, förstå deras oro och utveckla skräddarsydda vaccinationsstrategier.

Covid-19-pandemin har ytterligare belyst denna frågas storlek och omfattning. En rad olika faktorer påverkade i hög grad tveksamheten till covid-19-vaccin, bland annat farhågor om vilken säkerhet och effektivitet som vaccinet kunde tänkas ha. Även om vaccinationskampanjerna mot covid-19 i vissa EU-medlemsstater inte uppnådde särskilt höga vaccinationstal var resultaten imponerande i vissa delar av Europeiska unionen.

En sak som är positiv är att pandemin också har lett till utvecklingen av ett antal betydelsefulla lösningar och verktyg som vi redan i dag kan utnyttja. Betydande framsteg har gjorts, till exempel inom digitaliseringen, med insamling och utbyte av data på EU-nivå samt införandet av EU:s digitala covidintyg som en viktig milstolpe som fastställer en global standard som ett led i folkhälsoåtgärderna för att begränsa pandemins spridning. EU:s strategi för vacciner mot covid-19 (2), följd av inrättandet av Myndigheten för beredskap och insatser vid hälsokriser (Hera), är också ett stort steg framåt när det gäller att säkerställa utveckling, upphandling, inköp och distribution av medicinska motåtgärder på EU-nivå, t.ex. vacciner och behandlingsmetoder. En annan lika viktig framgång är inrättandet av den europeiska hälsounionen, som syftar till att stärka viktiga byråers krisberedskap och krishantering.

Vi måste dra lärdom av covid-19-pandemin för att säkerställa tillräcklig beredskap inför framtida folkhälsokriser. I detta avseende kan strömmarna av fördrivna personer som söker sig till EU utgöra en utmaning för folkhälsan, först och främst för den fördrivna gruppen själv men även för medlemsstaterna, som bör inkludera alla sådana personer i sina vaccinationsstrategier i enlighet med nationell lagstiftning. Dessutom bör vi fokusera på klimatförändringarnas inverkan på folkhälsan, som kan vara långtgående, med potentiella förändringar i smittspridningen av infektionssjukdomar, särskilt vektorburna sjukdomar som hantavirus, fästingburen hjärninflammation, borrelia och malaria.

Med detta i åtanke bör medlemsstaterna intensifiera sina gemensamma insatser, med utgångspunkt i rådets rekommendation om stärkt samarbete mot sjukdomar som kan förebyggas genom vaccination från 2018 (3) och lärdomar som dragits under de senaste årens covid-19-pandemi.

Vaccinationstjänster, vaccinationsprogram och vaccinationspolitik är medlemsstaternas ansvar, men med tanke på infektionssjukdomarnas gränsöverskridande karaktär och de gemensamma utmaningar som nationella immuniseringsprogram står inför, särskilt mot bakgrund av covid-19-pandemin, migrationen eller utbrottet av apkoppor, skulle medlemsstaterna kunna gynnas av en ännu mer samordnad EU-strategi för att förebygga och begränsa spridningen av epidemier och sjukdomar som kan förebyggas genom vaccination.

Att bekämpa vaccinskepsis: risken med felaktig information och desinformation och behovet av att öka allmänhetens förtroende för vaccinering

EUROPEISKA UNIONENS RÅD

1.

ERINRAR OM att unionens insatser enligt artikel 168 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ska komplettera den nationella politiken och inriktas på att förbättra folkhälsan, förebygga ohälsa och sjukdomar hos människor och undanröja faror för den fysiska och mentala hälsan,

2.

ERKÄNNER att vaccinationsprogram visserligen är medlemsstaternas ansvar, men att en bättre samordnad EU-strategi rent generellt kan ha ett mervärde, med tanke på att sjukdomar som kan förebyggas genom vaccination är gränsöverskridande till sin karaktär,

3.

NOTERAR att vaccinskepsis har olika bakomliggande orsaker; olika situationer, såsom rutinvaccinering med välkända vacciner eller vaccinering under hälsokriser, t.ex. covid-19-pandemin där nyutvecklade vacciner används, kräver olika lösningar,

4.

KONSTATERAR att covid-19-pandemin tydligt lyfte fram de hot och utmaningar som felaktig information och desinformation utgör för våra samhällen; ”infodemi” – för mycket information, inklusive falsk eller vilseledande information, i digitala och fysiska miljöer under ett sjukdomsutbrott (4) – var en av de avgörande faktorerna, som ökade riskerna för människors hälsa, hälso- och sjukvårdssystemen och en effektiv krishantering,

5.

ERINRAR OM det gemensamma meddelandet från kommissionen och den höga representanten av den 5 december 2018 om åtgärdsplanen mot desinformation (5), kommissionens meddelande Bekämpande av desinformation online (6), som antogs den 26 april 2018, kommissionens meddelande om vägledning vad gäller att stärka uppförandekoden om desinformation (7), som antogs den 26 maj 2021, kommissionens meddelande om stärkt samarbete mot sjukdomar som kan förebyggas genom vaccination (8), som antogs den 26 april 2018, och det gemensamma meddelande från kommissionen och den höga representanten som antogs den 10 juni 2020Gripa in mot covid-19-desinformation – Kolla fakta (9),

6.

ERINRAR OM rådets slutsatser om stärkande av motståndskraften och motverkande av hybridhot, inbegripet desinformation i samband med covid-19-pandemin (10) och rådets rekommendation om stärkt samarbete mot sjukdomar som kan förebyggas genom vaccination (11), där särskild uppmärksamhet ägnas åt frågan om vaccinskepsis och desinformation som leder till att allmänhetens fokus flyttas bort från fördelarna med vaccinering mot misstro mot vetenskap och rädsla för eventuella biverkningar, och NOTERAR Europeiska kommissionens färdplan (12) för genomförandet av de åtgärder som efterlyses i rekommendationen, och verksamheten i den gemensamma insatsen för vaccination (13), med rekommendationer och konkreta verktyg för kraftfullare svar på olika vaccinationsutmaningar, inbegripet främjande av vaccinacceptans,

7.

ERINRAR OM rapporten till kommissionen State of Vaccine Confidence in the EU + UK (förtroendet för vacciner i EU + Förenade kungariket), som offentliggjordes den 11 december 2020 (14),

8.

ERINRAR OM rapporten Countering online vaccine misinformation in the EU/EEA (motverkande av felaktig information om vaccin online i EU/EES), som offentliggjordes av Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) den 29 juni 2021 (15), där man undersöker evidensbasen för motverkande av felaktig information om vaccin online i EU, och FRAMHÅLLER Europeiska vaccinationsinformationsportalen (16), som förvaltas av ECDC och som tillhandahåller korrekta och aktuella fakta om vaccinering och en översikt över EU:s mekanismer för att säkerställa säkra och effektiva vacciner,

9.

ERINRAR OM Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 851/2004 om inrättande av ett europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (17), och VÄLKOMNAR ECDC:s övergripande roll och bidrag, bland annat när det gäller att underlätta kampen mot felaktig information och desinformation om vaccinering och att öka förtroendet för vacciner, t.ex. onlinekurser om hur felaktig information om vaccinering online kan hanteras (18),

10.

VÄLKOMNAR programmet EU för hälsa, som på ett ambitiöst sätt främjar unionsomfattande och sektorsövergripande krisförebyggande arbete, med särskild tonvikt på att förbättra vaccinationstäckningen i medlemsstaterna, särskilt genom att tillhandahålla finansiering för medvetandehöjande kampanjer och kommunikationsverksamhet som riktar sig både till allmänheten och till särskilda grupper, i syfte att förebygga och ta itu med vaccinskepsis, felaktig information och desinformation,

11.

VÄLKOMNAR åtgärderna inom Horisont 2020 för att ta itu med felaktig information om vacciner och utvecklingen av verktyg för att förbättra vaccinationstäckningen, och åtgärderna inom Horisont Europa som syftar till att tillhandahålla fakta för att bättre motverka felaktig information och desinformation,

12.

VÄLKOMNAR immuniseringsagendan 2030 (19), som offentliggjordes av WHO den 1 april 2020 och som syftar till att ta itu med vaccinskepsis genom att utveckla robusta, innovativa strategier för att begränsa felaktig information om vacciner och minska dess spridning och negativa effekter,

13.

FRAMHÅLLER behovet av kontinuerlig analys och information till allmänheten om individuella risker och fördelar med vaccinering i olika riskgrupper och bland dem som har otillräckliga informationskällor, till exempel på grund av sociala, kulturella eller språkliga utmaningar,

14.

UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA ATT — utnyttja tvärvetenskaplig expertis (bland annat folkhälsoexperter, experter på digital hälsa, kommunikationsspecialister, experter på sociala medier och beteendeexperter) i syfte att förstärka insatserna för att motverka felaktig information och desinformation om vacciner och använda en starkare, evidensbaserad och mer strategisk metod för vaccinkommunikation, med harmoniserade budskap mellan de berörda parterna,

15.

UPPMANAR KOMMISSIONEN ATT — utan överlappning med befintliga initiativ och med minimering av den administrativa bördan för medlemsstaterna inrätta ett expertforum om vaccinskepsis i syfte att tillhandahålla en plattform som sammanför experter från alla relevanta områden för att diskutera, utbyta bästa praxis och följa upp den verksamhet inom den gemensamma åtgärden för vaccination som går utöver projektet i sig, och i synnerhet för att underlätta och påskynda kommunikationen med EU:s byråer i syfte att ge vägledning om hur vaccinationstäckningen kan öka i hela Europeiska unionen, — vid behov stärka samordningen mellan EU:s vaccinationspolitik och dess kamp mot desinformation för att stödja en effektivare helhetssyn, bland annat genom att utfärda ett kommissionsmeddelande om kampen mot vaccinskepsis, — tillsammans med ECDC och på begäran förse medlemsstaterna med icke-bindande skräddarsydda rekommendationer och riktlinjer för hur man kan ta itu med vaccinskepsis, med beaktande av nationella särdrag, — på begäran av en medlemsstat ge råd till dem som ansvarar för nationella immuniseringsprogram i medlemsstaterna om användningen av alla relevanta EU-program och EU-instrument för riktade vaccinationskampanjer och om hur dessa kampanjer kan utvärderas,

16.

UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA OCH KOMMISSIONEN ATT — utforma utbildningsmöjligheter (utbildning avseende kommunikation och sociala medier) för att göra det möjligt för hälso- och sjukvårdspersonal och experter på hälsokommunikation att få mer kunskap om effektiva tekniker och verktyg för att motverka felaktig information och desinformation om vacciner, även online, för att utveckla kommunikationsstrategier eller säkerställa effektiv kommunikation mellan hälso- och sjukvårdspersonal och medborgarna om fördelarna med vaccinering (delat beslutsfattande), under medverkan av koalitionen för vaccination och sammanslutningar på nationell nivå för personal och studenter inom hälso- och sjukvård, — främja medvetandehöjande åtgärder om fördelarna med vaccinering, bland annat genom partnerskap med utbildningssektorn, arbetsmarknadens parter och åtgärder som riktar sig till medierna, samtidigt som särskild uppmärksamhet ägnas åt de sociala medieplattformarnas ansvar och roll, — stödja nationell politik som säkerställer rättvisa, tillgängliga och tilltalande vaccinationstjänster för alla berättigade personer och säkerställer att de inte går miste om möjligheten till vaccinering,

Stärkt EU-samarbete som förberedelse för kommande utmaningar: att bygga vidare på bästa praxis och erfarenhetsåterföring

17.

NOTERAR att covid-19-pandemin har påverkat vaccinationspolitiken på europeisk och nationell nivå på ett betydande och aldrig tidigare skådat sätt; i vissa medlemsstater har acceptansen för covid-19-vaccin varit hög, men i många medlemsstater har den inte varit tillräcklig; pandemin har också påskyndat utvecklingen av nya verktyg och lösningar som EU kan bygga vidare på för att uppmuntra samarbete om vaccinationsstrategier och immuniseringsprogram,

18.

UNDERSTRYKER fördelarna med ett stärkt EU-samarbete när det gäller att motverka misstro mot vacciner och uppmuntra till vaccinationstäckning, och inser att påtagligt olikartade tillvägagångssätt, även om de bygger på samma vetenskapliga data, i vissa fall kan inverka negativt på allmänhetens förtroende för vaccinering,

19.

ERINRAR OM Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/953 av den 14 juni 2021 om en ram för utfärdande, kontroll och godtagande av interoperabla intyg om vaccination mot, testning för och tillfrisknande från covid-19 (EU:s digitala covidintyg), som har varit en stor framgång för EU,

20.

ERINRAR OM EU:s vaccinstrategi för att påskynda utvecklingen, tillverkningen och distributionen av vacciner mot covid-19, som lades fram av kommissionen den 17 juni 2020 och som gjorde det möjligt för medlemsstaterna att gemensamt upphandla och säkra snabb tillgång till covid-19-vacciner,

21.

VÄLKOMNAR inrättandet av Myndigheten för beredskap och insatser vid hälsokriser (Hera), som bör arbeta för att förbättra beredskapen och insatserna vid allvarliga gränsöverskridande hot när det gäller medicinska motåtgärder och i detta sammanhang bör ha ett nära samarbete med medlemsstaterna; uppmärksamhet bör ägnas åt att ta itu med utmaningar i samband med tillhandahållandet av medicinska motåtgärder,

22.

KONSTATERAR att den internationella mobiliteten och migrationen har ökat och att samarbetet på vaccinationsområdet därför alltid bör ha en global dimension,

23.

ERINRAR OM kommissionens meddelande Välkomnande av människor som flyr från kriget i Ukraina: förbereda EU för att tillgodose behoven, som antogs den 23 mars 2022 och där man betonar behovet av att öka vaccinationstäckningen bland fördrivna ukrainare, med särskilt fokus på vaccinationsprogram för barn,

24.

ERINRAR OM ECDC:s rapport Operational public health considerations for the prevention and control of infectious diseases in the context of Russia’s aggression towards Ukraine (riktlinjer om operativa folkhälsoöverväganden för förebyggande och kontroll av infektionssjukdomar mot bakgrund av Rysslands aggression mot Ukraina), som offentliggjordes den 8 mars 2022,

25.

PÅPEKAR att även andra globala problem och kriser förväntas påverka förekomsten av infektionssjukdomar inom EU, särskilt klimatförändringarna, som sannolikt kommer att öka spridningen av fästingburen hjärninflammation och andra vektorburna sjukdomar, till exempel West Nile-feber eller denguefeber,

26.

ÄR MEDVETET OM det arbete som utförts av det europeiska nätverket för läkemedelstillsyn när det gäller vacciner och som syftar till att säkerställa läkemedels kvalitet, effekt och säkerhet i Europeiska unionen; tillsynsnätverkets verksamhet består i vetenskapligt nätverksarbete, benchmarking och ett nära samarbete mellan nationella behöriga myndigheter, vilket bidrar till djupgående vetenskaplig kunskap om vacciner och ökar den europeiska befolkningens tillit,

27

UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA ATT — främja vaccinationskampanjer för vuxna för att tillhandahålla skydd mot överförbara infektionssjukdomar som kan ha allvarliga följdverkningar, till exempel mässling, difteri, stelkramp eller polio, — upprätthålla vaccinationskampanjer för barn och ge skydd mot överförbara infektionssjukdomar för barn som ännu inte är skyddade genom vaccinering, till exempel genomföra kompletterande vaccinationskampanjer, — stödja digitaliseringen av hälso- och sjukvårdssystemet och undersöka möjligheten att utveckla vårdinrättningarnas kapacitet att lagra elektronisk information om medborgarnas vaccinationsstatus, — bygga upp och upprätthålla adekvata personalresurser inom hälso- och sjukvårdssektorn som kan reagera snabbt och effektivt på hälsohot, samt förbättra vaccinationstäckningen bland hälso- och sjukvårdspersonal som exempel på en god hälso- och sjukvårdspraxis för allmänheten, — främja hälsoutbildning och hälsolitteracitet i ett livslångt perspektiv,

28.

UPPMANAR KOMMISSIONEN ATT — samtidigt som skyddet av hälsodata säkerställs, utforska mervärdet av och möjligheterna att övervinna de rättsliga och tekniska hindren för interoperabilitet mellan (sub-)nationella system för information om immunisering, där sådana system finns, genom de möjligheter som erbjuds av befintliga eller framtida mekanismer för gränsöverskridande utbyte av hälsodata, och undersöka mervärdet av en digital version av vaccinationsintyg, med beaktande av erfarenheterna av europeiska digitala infrastrukturer och andra befintliga verktyg, till exempel det internationella vaccinations- eller profylaxintyget, — lägga särskilt fokus på forskning och innovation och undersöka möjligheterna att stödja utvecklingen av nya vacciner mot återkommande och nya infektionshot, med särskild uppmärksamhet på vektorburna sjukdomar, — uppmana ECDC att uppdatera sina folkhälsoriktlinjer om hälsoscreening och vaccinering mot infektionssjukdomar hos nyanlända migranter inom EU/EES, med beaktande av befintliga nationella riktlinjer för folkhälsa,

29.

UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA OCH KOMMISSIONEN ATT — på grundval av god praxis och erfarenheter av verktyget ”Bazaar”, som tagits fram för behoven inom styrelsen för upphandling av covid-19-vacciner, utveckla en virtuell databas för att på frivillig basis underlätta utbyte av information om eventuella överskott och brister på nödvändiga vacciner, och på så sätt möjliggöra eventuell återförsäljning eller donation mellan medlemsstaterna, — utnyttja möjligheterna till gemensam upphandling av vacciner när så är lämpligt, samtidigt som hänsyn tas till de allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa som erkänns på unionsnivå och till medlemsstaternas faktiska behov, — stödja det europeiska nätverket för läkemedelstillsyn genom en resursstark och flexibel mekanism för att konsolidera dess arbete och säkerställa att nätverkets bidrag är långsiktigt hållbart.

---

(1)  https://www.who.int/health-topics/vaccines-and-immunization#tab=tab_

(2)  COM(2020) 245 final..

(3)  COM(2018) 244 final.

(4)  https://www.who.int/health-topics/infodemic#tab=tab_1

(5)  JOIN(2018) 36 final.

(6)  COM(2018) 236 final.

(7)  COM(2021) 262 final.

(8)  COM(2018) 245 final.

(9)  JOIN(2020) 8 final.

(10)  ST 14064/20.

(11)  COM(2018) 244 final.

(12)  https://health.ec.europa.eu/system/files/2022-07/2019-2022_roadmap_en.pdf

(13)  https://eu-jav.com/

(14)  https://health.ec.europa.eu/system/files/2022-11/2020_confidence_rep_en.pdf

(15)  https://www.ecdc.europa.eu/en/news-events/ecdc-launches-report-countering-online-vaccine-misinformation-eueea

(16)  https://vaccination-info.eu/en

(17)  2020/0320 (COD).

(18)  https://www.ecdc.europa.eu/en/news-events/e-learning-how-address-online-vaccination-misinformation

(19)  https://www.who.int/publications/m/item/immunization-agenda-2030-a-global-strategy-to-leave-no-one-behind

Eurons växelkurs (1)

19 december 2022

(2022/C 484/06)

1 euro =

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,0598
JPY	japansk yen	144,65
DKK	dansk krona	7,4382
GBP	pund sterling	0,87118
SEK	svensk krona	11,0063
CHF	schweizisk franc	0,9884
ISK	isländsk krona	151,90
NOK	norsk krona	10,5025
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	24,233
HUF	ungersk forint	403,18
PLN	polsk zloty	4,6853
RON	rumänsk leu	4,9107
TRY	turkisk lira	19,7676
AUD	australisk dollar	1,5794
CAD	kanadensisk dollar	1,4472
HKD	Hongkongdollar	8,2428
NZD	nyzeeländsk dollar	1,6632
SGD	singaporiansk dollar	1,4378
KRW	sydkoreansk won	1 377,17
ZAR	sydafrikansk rand	18,3074
CNY	kinesisk yuan renminbi	7,3901
HRK	kroatisk kuna	7,5395
IDR	indonesisk rupiah	16 506,72
MYR	malaysisk ringgit	4,6912
PHP	filippinsk peso	58,649
RUB	rysk rubel
THB	thailändsk baht	36,923
BRL	brasiliansk real	5,6327
MXN	mexikansk peso	20,9743
INR	indisk rupie	87,5321

---

(1)  Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.

Ny nationell sida på euromynt som är avsedda att sättas i omlopp

(2022/C 484/07)

Nationell sida på det nya minnesmynt med valören 2 euro som är avsett att sättas i omlopp och som utges av Belgien

Euromynt avsedda att sättas i omlopp är lagliga betalningsmedel i hela euroområdet. För att informera alla som hanterar mynt, liksom den breda allmänheten, offentliggör kommissionen utformningen av alla nya euromynt (1). I enlighet med rådets slutsatser av den 10 februari 2009 (2) får medlemsstaterna i euroområdet och de länder som har ingått ett monetärt avtal med Europeiska unionen om utgivning av euromynt ge ut minnesmynt med valören 2 euro avsedda att sättas i omlopp, om vissa villkor är uppfyllda. Dessa mynt har samma tekniska egenskaper som andra euromynt med valören 2 euro, men deras nationella sida har ett minnes- eller jubileumsmotiv med högt nationellt eller europeiskt symbolvärde.

Utgivande land: Belgien

Tema: Personalen inom sjukvården, i erkänsla för deras exceptionella engagemang under covid-19-pandemin

Beskrivning: Åtsidan upptas till höger av en representant för sjukvårdspersonalen. Till vänster i omskrift ”DANKE – MERCI – DANK U” samt olika piktogram som symboliserar sjukvården. Räknat uppifrån syns ett sjukvårdskors, ett stetoskop, ett hjärta, en spruta, en rullstol och ett kemiskt provrör. Längst till höger formgivaren Luc Luycx initialer. Eftersom mynten präglas av kgl. nederländska myntverket finns myntortsmärket för Utrecht, en merkuriistav, längst ned jämte det belgiska myntmästarmärket, Herzeles kommunvapen samt landskoden ”BE” och årtalet ”2022”.

I myntets yttre fält återfinns EU-flaggans tolv stjärnor.

Myntupplaga: 2 000 000

Utgivningsdag: Våren 2022

---

(1)  Se EGT C 373, 28.12.2001, s. 1 för upplysningar om nationella sidor på alla mynt som gavs ut 2002.

(2)  Se slutsatserna från rådets möte (ekonomiska och finansiella frågor) den 10 februari 2009 och kommissionens rekommendation av den 19 december 2008 om gemensamma riktlinjer för utformningen av euromyntens nationella sidor och utgivningen av euromynt avsedda att sättas i omlopp (EUT L 9, 14.1.2009, s. 52).

Ny nationell sida på euromynt som är avsedda att sättas i omlopp

(2022/C 484/08)

Nationell sida på det nya minnesmynt med valören 2 euro som är avsett att sättas i omlopp och som utges av Grekland

Euromynt avsedda att sättas i omlopp är lagliga betalningsmedel i hela euroområdet. För att informera alla som hanterar mynt, liksom den breda allmänheten, offentliggör kommissionen utformningen av alla nya euromynt (1). I enlighet med rådets slutsatser av den 10 februari 2009 (2) får medlemsstaterna i euroområdet och de länder som har ingått ett monetärt avtal med Europeiska unionen om utgivning av euromynt ge ut minnesmynt med valören 2 euro avsedda att sättas i omlopp, om vissa villkor är uppfyllda. Dessa mynt har samma tekniska egenskaper som andra euromynt med valören 2 euro, men deras nationella sida har ett minnes- eller jubileumsmotiv med högt nationellt eller europeiskt symbolvärde.

Utgivande land: Grekland

Tema: Greklands första författning 200 år

Beskrivning: Åtsidan visar gaveln på Asklepios tempel utanför Epidauros med gudens bildstod i mitten. Motivet efterliknar frånsidan på en medalj till minne av den första nationalförsamlingen, som hölls av de revolterande grekerna i Epidauros, och som delades ut till nationalförsamlingens ledamöter under kung Ottos regeringstid. Omskriften ovan lyder ”EΛΛHNIKH ΔHMOKPATIA” (Hellenska republiken) och nedan ”ΤΟ ΠΡΩΤΟ ΕΛΛΗΝΙΚΟ ΣΥΝΤΑΓΜΑ” (den första grekiska författningen). Årtalen ”1822” och ”2022” är placerade på ömse sidor om templet, medan en palmett (myntortsmärket för det grekiska myntverket) och formgivarens monogram (George Stamatopoulos) återfinns under det.

I myntets yttre fält återfinns EU-flaggans tolv stjärnor.

Myntupplaga: 750 000

Utgivningsdag: Juli 2022

---

(1)  Se EGT C 373, 28.12.2001, s. 1 för upplysningar om nationella sidor på alla mynt som gavs ut 2002.

(2)  Se slutsatserna från rådets möte (ekonomiska och finansiella frågor) den 10 februari 2009 och kommissionens rekommendation av den 19 december 2008 om gemensamma riktlinjer för utformningen av euromyntens nationella sidor och utgivningen av euromynt avsedda att sättas i omlopp (EUT L 9, 14.1.2009, s. 52).

Ny nationell sida på euromynt som är avsedda att sättas i omlopp

(2022/C 484/09)

Nationell sida på det nya minnesmynt med valören 2 euro som är avsett att sättas i omlopp och som utges av Spanien

Euromynt avsedda att sättas i omlopp är lagliga betalningsmedel i hela euroområdet. För att informera alla som hanterar mynt, liksom den breda allmänheten, offentliggör kommissionen utformningen av alla nya euromynt (1). I enlighet med rådets slutsatser av den 10 februari 2009 (2) får medlemsstaterna i euroområdet och de länder som har ingått ett monetärt avtal med Europeiska unionen om utgivning av euromynt ge ut minnesmynt med valören 2 euro avsedda att sättas i omlopp, om vissa villkor är uppfyllda. Dessa mynt har samma tekniska egenskaper som andra euromynt med valören 2 euro, men deras nationella sida har ett minnes- eller jubileumsmotiv med högt nationellt eller europeiskt symbolvärde.

Utgivande land: Spanien

Tema: 500-årsminnet av den första jordenruntseglingen

Beskrivning: Expeditionen seglade ut från Sevilla 1519 och återvände 1522 efter den första avslutade jordenruntseglingen. Åtsidan upptas av en bröstbild av Juan Sebastián Elcano med en jordglob i bakgrunden. Omskriften nedan lyder ”JUAN SEBASTIÁN ELCANO” och ”PRIMUS CIRCUMDEDISTI ME” (först att segla runt mig). På porträttets ena axel anges årtalen för seglingen (1519–1522). Till höger i omskrift det utgivande landets namn ”ESPAÑA” samt präglingsåret ”2022”. Till vänster återfinns myntmärket.

I myntets yttre fält återfinns EU-flaggans tolv stjärnor.

Myntupplaga: 1 000 000

Utgivningsdag: Första kvartalet 2022

---

(1)  Se EGT C 373, 28.12.2001, s. 1 för upplysningar om nationella sidor på alla mynt som gavs ut 2002.

(2)  Se slutsatserna från rådets möte (ekonomiska och finansiella frågor) den 10 februari 2009 och kommissionens rekommendation av den 19 december 2008 om gemensamma riktlinjer för utformningen av euromyntens nationella sidor och utgivningen av euromynt avsedda att sättas i omlopp (EUT L 9, 14.1.2009, s. 52).

Ny nationell sida på euromynt som är avsedda att sättas i omlopp

(2022/C 484/10)

Nationell sida på det nya minnesmynt med valören 2 euro som är avsett att sättas i omlopp och som utges av Spanien

Euromynt avsedda att sättas i omlopp är lagliga betalningsmedel i hela euroområdet. För att informera alla som hanterar mynt, liksom den breda allmänheten, offentliggör kommissionen utformningen av alla nya euromynt (1). I enlighet med rådets slutsatser av den 10 februari 2009 (2) får medlemsstaterna i euroområdet och de länder som har ingått ett monetärt avtal med Europeiska unionen om utgivning av euromynt ge ut minnesmynt med valören 2 euro avsedda att sättas i omlopp, om vissa villkor är uppfyllda. Dessa mynt har samma tekniska egenskaper som andra euromynt med valören 2 euro, men deras nationella sida har ett minnes- eller jubileumsmotiv med högt nationellt eller europeiskt symbolvärde.

Utgivande land: Spanien

Tema: Unesco: Nationalparken Garajonay

Beskrivning: Nationalparken Garajonay mitt på ön La Gomera som ingår i Kanarieöarna. Parken registrerades på världsarvslistan som ett enastående välbevarat exempel på laurisilva (lagerträdsskog), ett unikt ekosystem som är en lämning av de gamla regnskogar och varma tempererade skogar som täckte en stor del av Europa och Nordafrika under tertiärtiden.

Åtsidan visar en vy mot klippan Roque de Agando med vegitation från lagerträdsskogen i förgrunden. Överst till höger i omskrift namnet på det utgivande landet ”ESPAÑA” samt präglingsåret ”2022”. Intill klippan till höger återfinns myntmärket.

I myntets yttre fält återfinns EU-flaggans tolv stjärnor.

Myntupplaga: 1 000 000

Utgivningsdag: Första kvartalet 2022

---

(1)  Se EGT C 373, 28.12.2001, s. 1 för upplysningar om nationella sidor på alla mynt som gavs ut 2002.

(2)  Se slutsatserna från rådets möte (ekonomiska och finansiella frågor) den 10 februari 2009 och kommissionens rekommendation av den 19 december 2008 om gemensamma riktlinjer för utformningen av euromyntens nationella sidor och utgivningen av euromynt avsedda att sättas i omlopp (EUT L 9, 14.1.2009, s. 52).

Ny nationell sida på euromynt som är avsedda att sättas i omlopp

(2022/C 484/11)

Nationell sida på det nya minnesmynt med valören 2 euro som är avsett att sättas i omlopp och som utges av Estland

Euromynt avsedda att sättas i omlopp är lagliga betalningsmedel i hela euroområdet. För att informera alla som hanterar mynt, liksom den breda allmänheten, offentliggör kommissionen utformningen av alla nya euromynt (1). I enlighet med rådets slutsatser av den 10 februari 2009 (2) får medlemsstaterna i euroområdet och de länder som har ingått ett monetärt avtal med Europeiska unionen om utgivning av euromynt ge ut minnesmynt med valören 2 euro avsedda att sättas i omlopp, om vissa villkor är uppfyllda. Dessa mynt har samma tekniska egenskaper som andra euromynt med valören 2 euro, men deras nationella sida har ett minnes- eller jubileumsmotiv med högt nationellt eller europeiskt symbolvärde.

Utgivande land: Estland

Tema: 150-årsminnet av Estlands litteratörsällskaps bildande

Beskrivning: Åtsidan upptas av sidorna i en bok och spetsen på en fjäderpenna. Ovan i omskrift ”EESTI KIRJAMEESTE SELTS” (Estlands litteratörsällskap) samt prägliningsåret ”2022”. Inskriften på den uppslagna boksidan lyder ”KUI ME EI SAA SUUREKS RAHVAARVULT, PEAME SAAMA SUUREKS” (Kan vi ej vara ett stort folk till antalet må vi vara det i anden).

I myntets yttre fält återfinns EU-flaggans tolv stjärnor.

Myntupplaga: 1 000 000

Utgivningsdag: Första kvartalet 2022

---

(1)  Se EGT C 373, 28.12.2001, s. 1 för upplysningar om nationella sidor på alla mynt som gavs ut 2002.

(2)  Se slutsatserna från rådets möte (ekonomiska och finansiella frågor) den 10 februari 2009 och kommissionens rekommendation av den 19 december 2008 om gemensamma riktlinjer för utformningen av euromyntens nationella sidor och utgivningen av euromynt avsedda att sättas i omlopp (EUT L 9, 14.1.2009, s. 52).

Ny nationell sida på euromynt som är avsedda att sättas i omlopp

(2022/C 484/12)

Nationell sida på det nya minnesmynt med valören 2 euro som är avsett att sättas i omlopp och som utges av Portugal

Euromynt avsedda att sättas i omlopp är lagliga betalningsmedel i hela euroområdet. För att informera alla som hanterar mynt, liksom den breda allmänheten, offentliggör kommissionen utformningen av alla nya euromynt (1). I enlighet med rådets slutsatser av den 10 februari 2009 (2) får medlemsstaterna i euroområdet och de länder som har ingått ett monetärt avtal med Europeiska unionen om utgivning av euromynt ge ut minnesmynt med valören 2 euro avsedda att sättas i omlopp, om vissa villkor är uppfyllda. Dessa mynt har samma tekniska egenskaper som andra euromynt med valören 2 euro, men deras nationella sida har ett minnes- eller jubileumsmotiv med högt nationellt eller europeiskt symbolvärde.

Utgivande land: Portugal

Tema: 100-årsjubileet av Gago Coutinhos och Sacadura Cabrals flygning över södra Atlanten år 1922

Beskrivning: Under flygningen sköttes navigeringen uteslutande med hjälpmedel ombord en modifierad sextant och en kurskorrigerare. Åtsidan upptas av en av de tre dubbeldäckare av typen Fairey III som användes för flygningen mellan Lissabon och Rio de Janeiro. Omskriften ovan lyder: ”TRAVESSIA DO ATLÂNTICO SUL” (flygningen över södra Atlanten). Under planet finns inskriften ”PORTUGAL 1922–2022”. Myntverkets portugisiska namn ”CASA DA MOEDA” i omskrift till höger.

I myntets yttre fält återfinns EU-flaggans tolv stjärnor.

Myntupplaga: 1 000 000

Utgivningsdag: Mars 2022

---

(1)  Se EGT C 373, 28.12.2001, s. 1 för upplysningar om nationella sidor på alla mynt som gavs ut 2002.

(2)  Se slutsatserna från rådets möte (ekonomiska och finansiella frågor) den 10 februari 2009 och kommissionens rekommendation av den 19 december 2008 om gemensamma riktlinjer för utformningen av euromyntens nationella sidor och utgivningen av euromynt avsedda att sättas i omlopp (EUT L 9, 14.1.2009, s. 52).

Ny nationell sida på euromynt som är avsedda att sättas i omlopp

(2022/C 484/13)

Nationell sida på det nya minnesmynt med valören 2 euro som är avsett att sättas i omlopp och som utges av Slovakien

Euromynt avsedda att sättas i omlopp är lagliga betalningsmedel i hela euroområdet. För att informera alla som hanterar mynt, liksom den breda allmänheten, offentliggör kommissionen utformningen av alla nya euromynt (1). I enlighet med rådets slutsatser av den 10 februari 2009 (2) får medlemsstaterna i euroområdet och de länder som har ingått ett monetärt avtal med Europeiska unionen om utgivning av euromynt ge ut minnesmynt med valören 2 euro avsedda att sättas i omlopp, om vissa villkor är uppfyllda. Dessa mynt har samma tekniska egenskaper som andra euromynt med valören 2 euro, men deras nationella sida har ett minnes- eller jubileumsmotiv med högt nationellt eller europeiskt symbolvärde.

Utgivande land: Slovakien

Tema: 300-årsjubileet av byggandet av Kontinentaleuropas första atmosfäriska ångmaskin för dränering av gruvor

Beskrivning: Åtsidan upptas av den atmosfäriska ångmaskin för gruvdränering som konstruerades i gruvorten Nová Baňa 1722 och som var den första i sitt slag på den europeiska kontinenten. Den utformades och byggdes av den engelske ingenjören Isaac Potter, vars namnteckning återges lodrätt på två rader nere till vänster. Till höger om maskinen, även det lodrätt, anges det utgivande landets namn ”SLOVENSKO” samt längst ut årtalen ”1722” och ”2022” åtskilda av en punkt. Längst till väster i det inre fältet återfinns myntverksmärket för Kremnica bestående av bokstäverna ”MK” placerade mellan två myntstampar samt därunder formgivaren Peter Valachs stiliserade initialer.

I myntets yttre fält återfinns EU-flaggans tolv stjärnor.

Myntupplaga: 1 000 000

Utgivningsdag: Oktober 2022

---

(1)  Se EGT C 373, 28.12.2001, s. 1 för upplysningar om nationella sidor på alla mynt som gavs ut 2002.

(2)  Se slutsatserna från rådets möte (ekonomiska och finansiella frågor) den 10 februari 2009 och kommissionens rekommendation av den 19 december 2008 om gemensamma riktlinjer för utformningen av euromyntens nationella sidor och utgivningen av euromynt avsedda att sättas i omlopp (EUT L 9, 14.1.2009, s. 52).

Ny nationell sida på euromynt som är avsedda att sättas i omlopp

(2022/C 484/14)

Nationell sida på det nya minnesmynt med valören 2 euro som är avsett att sättas i omlopp och som utges av Andorra

Euromynt avsedda att sättas i omlopp är lagliga betalningsmedel i hela euroområdet. För att informera alla som hanterar mynt, liksom den breda allmänheten, offentliggör kommissionen utformningen av alla nya euromynt (1). I enlighet med rådets slutsatser av den 10 februari 2009 (2) får medlemsstaterna i euroområdet och de länder som har ingått ett monetärt avtal med Europeiska unionen om utgivning av euromynt ge ut minnesmynt med valören 2 euro avsedda att sättas i omlopp, om vissa villkor är uppfyllda. Dessa mynt har samma tekniska egenskaper som andra euromynt med valören 2 euro, men deras nationella sida har ett minnes- eller jubileumsmotiv med högt nationellt eller europeiskt symbolvärde.

Utgivande land: Andorra

Tema: Sägnen om Karl den store

Beskrivning: Enligt sägnen grundade kejsar Karl den store Andorra år 805 och tillerkände landets invånare deras rättsliga ställning. På åtsidan skildras denna sägen som är djupt rotad i Andorras historia och kultur. I bakgrunden utbreder sig ett bergslandskap och en flod, en symbol för landets rika naturscenerier. Ovan i omskrift namnet på det utgivande landet ”ANDORRA”. I förgrunden syns ett utsnitt av konstnären Albrecht Dürers välkända porträtt av Karl den store samt till höger utgivningsåret ”2022”.

I myntets yttre fält återfinns EU-flaggans tolv stjärnor.

Myntupplaga: 70 000

Utgivningsdag: Sista kvartalet 2022

---

(1)  Se EGT C 373, 28.12.2001, s. 1 för upplysningar om nationella sidor på alla mynt som gavs ut 2002.

(2)  Se slutsatserna från rådets möte (ekonomiska och finansiella frågor) den 10 februari 2009 och kommissionens rekommendation av den 19 december 2008 om gemensamma riktlinjer för utformningen av euromyntens nationella sidor och utgivningen av euromynt avsedda att sättas i omlopp (EUT L 9, 14.1.2009, s. 52).

Ny nationell sida på euromynt som är avsedda att sättas i omlopp

(2022/C 484/15)

Nationell sida på det nya minnesmynt med valören 2 euro som är avsett att sättas i omlopp och som utges av Andorra

Euromynt avsedda att sättas i omlopp är lagliga betalningsmedel i hela euroområdet. För att informera alla som hanterar mynt, liksom den breda allmänheten, offentliggör kommissionen utformningen av alla nya euromynt (1). I enlighet med rådets slutsatser av den 10 februari 2009 (2) får medlemsstaterna i euroområdet och de länder som har ingått ett monetärt avtal med Europeiska unionen om utgivning av euromynt ge ut minnesmynt med valören 2 euro avsedda att sättas i omlopp, om vissa villkor är uppfyllda. Dessa mynt har samma tekniska egenskaper som andra euromynt med valören 2 euro, men deras nationella sida har ett minnes- eller jubileumsmotiv med högt nationellt eller europeiskt symbolvärde.

Utgivande land: Andorra

Tema: 10-årsjubileet av ikraftträdandet av det monetära avtalet mellan Andorra och Europeiska unionen

Beskrivning: Pusselbitarna av olika form och storlek på åtsidans nedre del symboliserar Furstendömet Andorra och de länder som ingår i Europeiska unionen. Stjärnorna på den övre delen, som omger tecknet för den gemensamma europeiska valutan, symboliserar att de alla ingår i eurons universum. I omskrift ovan till höger anges det utgivande landets namn ”ANDORRA” och därunder årtalen ”2012” och ”2022”.

I myntets yttre fält återfinns EU-flaggans tolv stjärnor.

Myntupplaga: 70 000

Utgivningsdag: Sista kvartalet 2022

---

(1)  Se EGT C 373, 28.12.2001, s. 1 för upplysningar om nationella sidor på alla mynt som gavs ut 2002.

(2)  Se slutsatserna från rådets möte (ekonomiska och finansiella frågor) den 10 februari 2009 och kommissionens rekommendation av den 19 december 2008 om gemensamma riktlinjer för utformningen av euromyntens nationella sidor och utgivningen av euromynt avsedda att sättas i omlopp (EUT L 9, 14.1.2009, s. 52).

Ny nationell sida på euromynt som är avsedda att sättas i omlopp

(2022/C 484/16)

Nationell sida på det nya minnesmynt med valören 2 euro som är avsett att sättas i omlopp och som utges av Vatikanstaten

Euromynt avsedda att sättas i omlopp är lagliga betalningsmedel i hela euroområdet. För att informera alla som hanterar mynt, liksom den breda allmänheten, offentliggör kommissionen utformningen av alla nya euromynt (1). I enlighet med rådets slutsatser av den 10 februari 2009 (2) får medlemsstaterna i euroområdet och de länder som har ingått ett monetärt avtal med Europeiska unionen om utgivning av euromynt ge ut minnesmynt med valören 2 euro avsedda att sättas i omlopp, om vissa villkor är uppfyllda. Dessa mynt har samma tekniska egenskaper som andra euromynt med valören 2 euro, men deras nationella sida har ett minnes- eller jubileumsmotiv med högt nationellt eller europeiskt symbolvärde.

Utgivande land: Vatikanstaten

Tema: 125-årsminnet av påven Paulus VI:s födelse

Beskrivning: Åtsidan upptas av en knäbild påven med utsträckta armar. Överst till vänster i omskrift ”CITTÀ DEL VATICANO” och till höger ”PAPA PAOLO VI”. Till vänster om porträttet återfinns årtalen ”1897” och ”2022” samt därunder myntortsmärket ”R”. Längst ned till vänster anges formgivarens namn ”D. LONGO”.

I myntets yttre fält återfinns EU-flaggans tolv stjärnor.

Myntupplaga: 84 000

Utgivningsdag: Mars 2022

---

(1)  Se EGT C 373, 28.12.2001, s. 1 för upplysningar om nationella sidor på alla mynt som gavs ut 2002.

(2)  Se slutsatserna från rådets möte (ekonomiska och finansiella frågor) den 10 februari 2009 och kommissionens rekommendation av den 19 december 2008 om gemensamma riktlinjer för utformningen av euromyntens nationella sidor och utgivningen av euromynt avsedda att sättas i omlopp (EUT L 9, 14.1.2009, s. 52).

Ny nationell sida på euromynt som är avsedda att sättas i omlopp

(2022/C 484/17)

Nationell sida på det nya minnesmynt med valören 2 euro som är avsett att sättas i omlopp och som utges av Vatikanen

Euromynt avsedda att sättas i omlopp är lagliga betalningsmedel i hela euroområdet. För att informera alla som hanterar mynt, liksom den breda allmänheten, offentliggör kommissionen utformningen av alla nya euromynt (1). I enlighet med rådets slutsatser av den 10 februari 2009 (2) får medlemsstaterna i euroområdet och de länder som har ingått ett monetärt avtal med Europeiska unionen om utgivning av euromynt ge ut minnesmynt med valören 2 euro avsedda att sättas i omlopp, om vissa villkor är uppfyllda. Dessa mynt har samma tekniska egenskaper som andra euromynt med valören 2 euro, men deras nationella sida har ett minnes- eller jubileumsmotiv med högt nationellt eller europeiskt symbolvärde.

Utgivande land: Vatikanen

Tema: 25-årsdagen av Moder Teresas bortgång

Beskrivning: Åtsidan upptas av ett midjeporträtt av Moder Teresa med ett barn. Överst i omskrift ”MADRE TERESA DI CALCUTTA” (Moder Teresa av Calcutta) och längst ned namnet på det utgivande landet ”CITTÀ DEL VATICANO”. Till höger om porträttet återfinns myntortsmärket ”R” och därunder årtalen ”1997” och ”2022”.

I myntets yttre fält återfinns EU-flaggans tolv stjärnor.

Myntupplaga: 84 000

Utgivningsdag: September 2022

---

(1)  Se EGT C 373, 28.12.2001, s. 1 för upplysningar om nationella sidor på alla mynt som gavs ut 2002.

(2)  Se slutsatserna från rådets möte (ekonomiska och finansiella frågor) den 10 februari 2009 och kommissionens rekommendation av den 19 december 2008 om gemensamma riktlinjer för utformningen av euromyntens nationella sidor och utgivningen av euromynt avsedda att sättas i omlopp (EUT L 9, 14.1.2009, s. 52).

Ny nationell sida på euromynt som är avsedda att sättas i omlopp

(2022/C 484/18)

Nationell sida på det nya minnesmynt med valören 2 euro som är avsett att sättas i omlopp och som utges av Estland

Euromynt avsedda att sättas i omlopp är lagliga betalningsmedel i hela euroområdet. För att informera alla som hanterar mynt, liksom den breda allmänheten, offentliggör kommissionen utformningen av alla nya euromynt (1). I enlighet med rådets slutsatser av den 10 februari 2009 (2) får medlemsstaterna i euroområdet och de länder som har ingått ett monetärt avtal med Europeiska unionen om utgivning av euromynt ge ut minnesmynt med valören 2 euro avsedda att sättas i omlopp, om vissa villkor är uppfyllda. Dessa mynt har samma tekniska egenskaper som andra euromynt med valören 2 euro, men deras nationella sida har ett minnes- eller jubileumsmotiv med högt nationellt eller europeiskt symbolvärde.

Utgivande land: Estland

Tema: Ukraina och frihet

Beskrivning: Åtsidan upptas av silhuetten av en kvinna med en fågel i händerna samt av ett veteax. Till vänster högst upp i omskrift ”SLAVA UKRAINI”. Nedtill i omskrift namnet på det utgivande landet ”EESTI” samt präglingsåret ”2022”.

I myntets yttre fält återfinns EU-flaggans tolv stjärnor.

Myntupplaga: 2 000 000

Utgivning: Fjärde kvartalet 2022

---

(1)  Se EGT C 373, 28.12.2001, s. 1 för upplysningar om nationella sidor på alla mynt som gavs ut 2002.

(2)  Se slutsatserna från rådets möte (ekonomiska och finansiella frågor) den 10 februari 2009 och kommissionens rekommendation av den 19 december 2008 om gemensamma riktlinjer för utformningen av euromyntens nationella sidor och utgivningen av euromynt avsedda att sättas i omlopp (EUT L 9, 14.1.2009, s. 52).

Ny nationell sida på euromynt som är avsedda att sättas i omlopp

(2022/C 484/19)

Nationell sida på det nya minnesmynt med valören 2 euro som är avsett att sättas i omlopp och som utges av Finland

Euromynt avsedda att sättas i omlopp är lagliga betalningsmedel i hela euroområdet. För att informera alla som hanterar mynt, liksom den breda allmänheten, offentliggör kommissionen utformningen av alla nya euromynt (1). I enlighet med rådets slutsatser av den 10 februari 2009 (2) får medlemsstaterna i euroområdet och de länder som har ingått ett monetärt avtal med Europeiska unionen om utgivning av euromynt ge ut minnesmynt med valören 2 euro avsedda att sättas i omlopp, om vissa villkor är uppfyllda. Dessa mynt har samma tekniska egenskaper som andra euromynt med valören 2 euro, men deras nationella sida har ett minnes- eller jubileumsmotiv med högt nationellt eller europeiskt symbolvärde.

Utgivande land: Finland

Tema: Klimatforskning i Finland

Beskrivning: Åtsidan upptas av en stiliserad skägglav med sin hängande rikt förgrenade bål. Omskriften till vänster lyder ”ILMASTOTUTKIMUS” och till höger ”KLIMATFORSKNING”. Längst ned anges präglingsåret ”2022” och landskoden ”FI”. Högst upp återfinns finska myntverkets myntmärke.

I myntets yttre fält återfinns EU-flaggans tolv stjärnor.

Myntupplaga: 400 000

Utgivning: Hösten 2022

---

(1)  Se EGT C 373, 28.12.2001, s. 1 för upplysningar om nationella sidor på alla mynt som gavs ut 2002.

(2)  Se slutsatserna från rådets möte (ekonomiska och finansiella frågor) den 10 februari 2009 och kommissionens rekommendation av den 19 december 2008 om gemensamma riktlinjer för utformningen av euromyntens nationella sidor och utgivningen av euromynt avsedda att sättas i omlopp (EUT L 9, 14.1.2009, s. 52).

Ny nationell sida på euromynt som är avsedda att sättas i omlopp

(2022/C 484/20)

Nationell sida på det nya minnesmynt med valören 2 euro som är avsett att sättas i omlopp och som utges av Finland

Euromynt avsedda att sättas i omlopp är lagliga betalningsmedel i hela euroområdet. För att informera alla som hanterar mynt, liksom den breda allmänheten, offentliggör kommissionen utformningen av alla nya euromynt (1). I enlighet med rådets slutsatser av den 10 februari 2009 (2) får medlemsstaterna i euroområdet och de länder som har ingått ett monetärt avtal med Europeiska unionen om utgivning av euromynt ge ut minnesmynt med valören 2 euro avsedda att sättas i omlopp, om vissa villkor är uppfyllda. Dessa mynt har samma tekniska egenskaper som andra euromynt med valören 2 euro, men deras nationella sida har ett minnes- eller jubileumsmotiv med högt nationellt eller europeiskt symbolvärde.

Utgivande land: Finland

Tema: Finlands nationalbalett 100 år

Beskrivning: På åtsidan skildras en dansares kraftfulla och fria rörelser vilkas skönhet och elegans framhävs av det tunna böljande tyg som kroppen är insvept i. Utgivningsåret ”2022” anges i den undre delen och högst upp i det inre fältet återfinns landskoden ”FI” och finska myntverkets myntmärke.

I myntets yttre fält återfinns EU-flaggans tolv stjärnor.

Myntupplaga: 400 000

Utgivning: Våren 2022

---

(1)  Se EGT C 373, 28.12.2001, s. 1 för upplysningar om nationella sidor på alla mynt som gavs ut 2002.

(2)  Se slutsatserna från rådets möte (ekonomiska och finansiella frågor) den 10 februari 2009 och kommissionens rekommendation av den 19 december 2008 om gemensamma riktlinjer för utformningen av euromyntens nationella sidor och utgivningen av euromynt avsedda att sättas i omlopp (EUT L 9, 14.1.2009, s. 52).

Ny nationell sida på euromynt som är avsedda att sättas i omlopp

(2022/C 484/21)

Nationell sida på det nya minnesmynt med valören 2 euro som är avsett att sättas i omlopp och som utges av Luxemburg

Euromynt avsedda att sättas i omlopp är lagliga betalningsmedel i hela euroområdet. För att informera alla som hanterar mynt, liksom den breda allmänheten, offentliggör kommissionen utformningen av alla nya euromynt (1). I enlighet med rådets slutsatser av den 10 februari 2009 (2) får medlemsstaterna i euroområdet och de länder som har ingått ett monetärt avtal med Europeiska unionen om utgivning av euromynt ge ut minnesmynt med valören 2 euro avsedda att sättas i omlopp, om vissa villkor är uppfyllda. Dessa mynt har samma tekniska egenskaper som andra euromynt med valören 2 euro, men deras nationella sida har ett minnes- eller jubileumsmotiv med högt nationellt eller europeiskt symbolvärde.

Utgivande land: Luxemburg

Tema: 10-årsdagen av arvstorhertigparet Guillaumes och Stéphanies förmälning

Beskrivning: Åtsidan upptas av arvstorhertig Guillaume och arvstorhertiginnan Stéphanie i form av vänsterblickande bröstbilder. Intill respektive bröstbild ”STÉFANIE” och ”GUILLAUME” i omskrift. Till höger syns präglingsåret ”2022” och till vänster om detta två vigselringar. Inskriften längst ned anger namnet på det utgivande landet ”LËTZEBUERG” samt dagen för vigseln ”20. OKTOBER 2012”. Till vänster därom syns ett krönt ”H” som avser storhertig Henri.

I myntets yttre fält återfinns EU-flaggans tolv stjärnor.

Myntupplaga: 500 000

Utgivning: April 2022

---

(1)  Se EGT C 373, 28.12.2001, s. 1 för upplysningar om nationella sidor på alla mynt som gavs ut 2002.

(2)  Se slutsatserna från rådets möte (ekonomiska och finansiella frågor) den 10 februari 2009 och kommissionens rekommendation av den 19 december 2008 om gemensamma riktlinjer för utformningen av euromyntens nationella sidor och utgivningen av euromynt avsedda att sättas i omlopp (EUT L 9, 14.1.2009, s. 52).

Ny nationell sida på euromynt som är avsedda att sättas i omlopp

(2022/C 484/22)

Nationell sida på det nya minnesmynt med valören 2 euro som är avsett att sättas i omlopp och som utges av Malta

Euromynt avsedda att sättas i omlopp är lagliga betalningsmedel i hela euroområdet. För att informera alla som hanterar mynt, liksom den breda allmänheten, offentliggör kommissionen utformningen av alla nya euromynt (1). I enlighet med rådets slutsatser av den 10 februari 2009 (2) får medlemsstaterna i euroområdet och de länder som har ingått ett monetärt avtal med Europeiska unionen om utgivning av euromynt ge ut minnesmynt med valören 2 euro avsedda att sättas i omlopp, om vissa villkor är uppfyllda. Dessa mynt har samma tekniska egenskaper som andra euromynt med valören 2 euro, men deras nationella sida har ett minnes- eller jubileumsmotiv med högt nationellt eller europeiskt symbolvärde.

Utgivande land: Malta

Tema: Unescos världsarv: Hypogeumet Ħal Saflieni

Beskrivning: Åtsidan upptas av en del av denna förhistoriska anläggning. Ovan till vänster anges namnet på det utgivande landet ”MALTA” och därunder utgivningsåret ”2022”. Längst ned återfinns inskriften ”ĦAL – SAFLIENI HYPOGEUM” och därunder i omskrift ”4 000 - 2 500 BC”. Längst ner till höger återfinns formgivaren Noel Galea Basons initialer ”NGB”.

I myntets yttre fält återfinns EU-flaggans tolv stjärnor.

Myntupplaga: 192 000

Utgivning: Maj 2022

---

(1)  Se EGT C 373, 28.12.2001, s. 1 för upplysningar om nationella sidor på alla mynt som gavs ut 2002.

(2)  Se slutsatserna från rådets möte (ekonomiska och finansiella frågor) den 10 februari 2009 och kommissionens rekommendation av den 19 december 2008 om gemensamma riktlinjer för utformningen av euromyntens nationella sidor och utgivningen av euromynt avsedda att sättas i omlopp (EUT L 9, 14.1.2009, s. 52).

Ny nationell sida på euromynt som är avsedda att sättas i omlopp

(2022/C 484/23)

Nationell sida på det nya minnesmynt med valören 2 euro som är avsett att sättas i omlopp och som utges av Malta

Euromynt avsedda att sättas i omlopp är lagliga betalningsmedel i hela euroområdet. För att informera alla som hanterar mynt, liksom den breda allmänheten, offentliggör kommissionen utformningen av alla nya euromynt (1). I enlighet med rådets slutsatser av den 10 februari 2009 (2) får medlemsstaterna i euroområdet och de länder som har ingått ett monetärt avtal med Europeiska unionen om utgivning av euromynt ge ut minnesmynt med valören 2 euro avsedda att sättas i omlopp, om vissa villkor är uppfyllda. Dessa mynt har samma tekniska egenskaper som andra euromynt med valören 2 euro, men deras nationella sida har ett minnes- eller jubileumsmotiv med högt nationellt eller europeiskt symbolvärde.

Utgivande land: Malta

Tema: 22-årsdagen av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet.

Beskrivning: Åtsidan visar tre kvinnoansikten i profil. Uppe till vänster i omskrift ”WOMEN”, ”PEACE”, ”SECURITY”, utgivningsår ”2022” samt nere till höger det utgivande landets namn ”MALTA”. Under ansiktena återfinns inskrifterna ”UNSCR” och ”1325”.

I myntets yttre fält återfinns EU-flaggans tolv stjärnor.

Myntupplaga: 65 500

Utgivning: Oktober 2022

---

(1)  Se EGT C 373, 28.12.2001, s. 1 för upplysningar om nationella sidor på alla mynt som gavs ut 2002.

(2)  Se slutsatserna från rådets möte (ekonomiska och finansiella frågor) den 10 februari 2009 och kommissionens rekommendation av den 19 december 2008 om gemensamma riktlinjer för utformningen av euromyntens nationella sidor och utgivningen av euromynt avsedda att sättas i omlopp (EUT L 9, 14.1.2009, s. 52).

Ny nationell sida på euromynt som är avsedda att sättas i omlopp

(2022/C 484/24)

Nationell sida på det nya minnesmynt med valören 2 euro som är avsett att sättas i omlopp och som utges av Litauen

Euromynt avsedda att sättas i omlopp är lagliga betalningsmedel i hela euroområdet. För att informera alla som hanterar mynt, liksom den breda allmänheten, offentliggör kommissionen utformningen av alla nya euromynt (1). I enlighet med rådets slutsatser av den 10 februari 2009 (2) får medlemsstaterna i euroområdet och de länder som har ingått ett monetärt avtal med Europeiska unionen om utgivning av euromynt ge ut minnesmynt med valören 2 euro avsedda att sättas i omlopp, om vissa villkor är uppfyllda. Dessa mynt har samma tekniska egenskaper som andra euromynt med valören 2 euro, men deras nationella sida har ett minnes- eller jubileumsmotiv med högt nationellt eller europeiskt symbolvärde.

Utgivande land: Litauen

Tema: Basketboll 100 år i Litauen

Beskrivning: Åtsidan visar Litauens kartbild med markeringarna från en basketbollplan i mitten, en symbol för att basketboll har spelats i Litauen i 100 år. Ovan i omskrift namnet på det utgivande landet ”LIETUVA” och längst ned årtalen ”1922–2022” samt det litauiska myntverkets myntmärke.

I myntets yttre fält återfinns EU-flaggans tolv stjärnor.

Myntupplaga: 750 000

Utgivning: Andra kvartalet 2022

---

(1)  Se EGT C 373, 28.12.2001, s. 1 för upplysningar om nationella sidor på alla mynt som gavs ut 2002.

(2)  Se slutsatserna från rådets möte (ekonomiska och finansiella frågor) den 10 februari 2009 och kommissionens rekommendation av den 19 december 2008 om gemensamma riktlinjer för utformningen av euromyntens nationella sidor och utgivningen av euromynt avsedda att sättas i omlopp (EUT L 9, 14.1.2009, s. 52).

Ny nationell sida på euromynt som är avsedda att sättas i omlopp

(2022/C 484/25)

Nationell sida på det nya minnesmynt med valören 2 euro som är avsett att sättas i omlopp och som utges av Litauen

Euromynt avsedda att sättas i omlopp är lagliga betalningsmedel i hela euroområdet. För att informera alla som hanterar mynt, liksom den breda allmänheten, offentliggör kommissionen utformningen av alla nya euromynt (1). I enlighet med rådets slutsatser av den 10 februari 2009 (2) får medlemsstaterna i euroområdet och de länder som har ingått ett monetärt avtal med Europeiska unionen om utgivning av euromynt ge ut minnesmynt med valören 2 euro avsedda att sättas i omlopp, om vissa villkor är uppfyllda. Dessa mynt har samma tekniska egenskaper som andra euromynt med valören 2 euro, men deras nationella sida har ett minnes- eller jubileumsmotiv med högt nationellt eller europeiskt symbolvärde.

Utgivande land: Litauen

Tema: Litauiska etnografiska regioner – Suvalkija

Beskrivning: Åtsidan visar en uroxe på en vapensköld som på ömse sidor är omgiven av en ekkvist i silver med ekollon. Kvistarna förenas längst ned med ett silverband som bär inskriften ”VIENYBĖ TEŽYDI” (Må endräkt råda). Ekkvistarna symboliserar regionens rika historia som kan följas tillbaka till den litauiska statens hedniska tid. Uroxen var fordom det mest utbredda djuret i denna region. Ovan i omskrift namnet på det utgivande landet ”LIETUVA” samt därunder präglingsåret ”2022”. Nedtill omskriften ”SUVALKIJA” samt det litauiska myntverkets myntmärke.

I myntets yttre fält återfinns EU-flaggans tolv stjärnor.

Myntupplaga: 500 000

Utgivning: Fjärde kvartalet 2022

---

(1)  Se EGT C 373, 28.12.2001, s. 1 för upplysningar om nationella sidor på alla mynt som gavs ut 2002.

(2)  Se slutsatserna från rådets möte (ekonomiska och finansiella frågor) den 10 februari 2009 och kommissionens rekommendation av den 19 december 2008 om gemensamma riktlinjer för utformningen av euromyntens nationella sidor och utgivningen av euromynt avsedda att sättas i omlopp (EUT L 9, 14.1.2009, s. 52).

Ny nationell sida på euromynt som är avsedda att sättas i omlopp

(2022/C 484/26)

Nationell sida på det nya minnesmynt med valören 2 euro som är avsett att sättas i omlopp och som utges av Lettland

Euromynt avsedda att sättas i omlopp är lagliga betalningsmedel i hela euroområdet. För att informera alla som hanterar mynt, liksom den breda allmänheten, offentliggör kommissionen utformningen av alla nya euromynt (1). I enlighet med rådets slutsatser av den 10 februari 2009 (2) får medlemsstaterna i euroområdet och de länder som har ingått ett monetärt avtal med Europeiska unionen om utgivning av euromynt ge ut minnesmynt med valören 2 euro avsedda att sättas i omlopp, om vissa villkor är uppfyllda. Dessa mynt har samma tekniska egenskaper som andra euromynt med valören 2 euro, men deras nationella sida har ett minnes- eller jubileumsmotiv med högt nationellt eller europeiskt symbolvärde.

Utgivande land: Lettland

Tema: Lettlands centralbank 100 år – grundläggande finanskunskap

Beskrivning: Finanskunskap är den viktiga förmågan att förstå och kunna utnyttja olika typer av finansiell kompetens, exempelvis att kunna sköta sin privatekonomi, sin budget och sina investeringar. Finanskunskap är själva grunden för vårt förhållande till pengar, och något vi måste fortbilda oss i livet ut. Åtsidan upptas av ett träd som symboliserar finanskunskapens betydelse och insikten om detta. Längst ned anges utgivningsåret ”2022” och därunder det utgivande landets namn ”LATVIJA”.

I myntets yttre fält återfinns EU-flaggans tolv stjärnor.

Myntupplaga: 415 000

Utgivning: April-maj 2022

---

(1)  Se EGT C 373, 28.12.2001, s. 1 för upplysningar om nationella sidor på alla mynt som gavs ut 2002.

(2)  Se slutsatserna från rådets möte (ekonomiska och finansiella frågor) den 10 februari 2009 och kommissionens rekommendation av den 19 december 2008 om gemensamma riktlinjer för utformningen av euromyntens nationella sidor och utgivningen av euromynt avsedda att sättas i omlopp (EUT L 9, 14.1.2009, s. 52).

Uppgifter från medlemsstaterna om stängning av fiske

(2022/C 484/27)

I enlighet med artikel 35.3 i rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i unionen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs (1), har ett beslut fattats om att stänga det fiske som anges i följande tabell:

Datum och tidpunkt för stängning	1.10.2022
Varaktighet	1.10.2022–31.12.2022
Medlemsstat	Italien
Kod för fiskeansträngningsgrupp	EFF2/MED2_TR3
Grupp av bestånd	Räkor av arten Aristaeomorpha foliacea i de geografiska delområdena 8, 9, 10 och 11
Typ av fiskefartyg	Fartyg med en längd överallt ≥ 18 och < 24 m
Referensnummer	13/TQ110

---

(1)  EUT L 343, 22.12.2009, s. 1.

MEDDELANDE I ENLIGHET MED ARTIKEL 29.2 I TJÄNSTEFÖRESKRIFTERNA

Utlysning av en ledig tjänst som biträdande generaldirektör vid generaldirektoratet för informationsteknik (lönegrad AD 15), Bryssel

COM/2022/10422

(2022/C 484/28)

Europeiska kommissionen har utlyst en ledig tjänst (referens COM/2022/10422) som biträdande generaldirektör vid generaldirektoratet för informationsteknik (lönegrad AD 15).

Du kan läsa meddelandet om den lediga tjänsten på 24 språk och lämna in din ansökan på följande sida på kommissionens webbplats: https://europa.eu/!Rqbd8Y

Förhandsanmälan av en koncentration

(Ärende M.10560 - SIKA / MBCC GROUP)

(Text av betydelse för EES)

(2022/C 484/29)

---

(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1 (koncentrationsförordningen).

(2)  EUT C 234, 17.6.2022, s. 5.

(3)  EUT C 265, 11.7.2022, s. 8.