16.12.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 479/2

P9_TA(2022)0211

EU:s associeringsavtal med Republiken Moldavien

Europaparlamentets resolution av den 19 maj 2022 om genomförandet av EU:s associeringsavtal med Republiken Moldavien (2021/2237(INI))

(2022/C 479/01)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av artikel 8 samt avdelning V, särskilt artiklarna 21, 22, 36 och 37, i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), och femte delen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

—

med beaktande av associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Moldavien (Moldavien), å andra sidan, vilket inkluderar ett djupgående och omfattande frihandelsområde och fullt ut trädde i kraft den 1 juli 2016,

—	med beaktande av inrättandet i mars 2014 av en viseringsfri ordning för medborgare i Moldavien, till följd av Europaparlamentets och rådets ändringar av rådets förordning (EG) nr 539/2001 (1),

—	med beaktande av dess rekommendation till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om det östliga partnerskapet inför toppmötet i juni 2020,

—	med beaktande av kommissionens och Europeiska utrikestjänstens gemensamma arbetsdokument om rapporten om genomförandet av Republiken Moldaviens associering av den 13 oktober 2021 (SWD(2021)0295),

—	med beaktande av resultatet från det sjätte mötet i associeringsrådet mellan EU och Moldavien den 28 oktober 2021,

—	med beaktande av de gemensamma förklaringarna från toppmötena inom det östliga partnerskapet, senast det som hölls den 15 december 2021 i Bryssel,

—	med beaktande av kommissionens och utrikestjänstens gemensamma arbetsdokument om återhämtning, resiliens och reform: prioriteringar för det östliga partnerskapet efter 2020 av den 2 juli 2021 (SWD(2021)0186),

—

med beaktande av samförståndsavtalet mellan Georgiens utrikesministerium, Republiken Moldaviens ministerium för utrikes frågor och europeisk integration och Ukrainas utrikesministerium om inrättande av ett förstärkt samarbete om europeisk integration – Associeringstrion, som undertecknades den 17 maj 2021,

—	med beaktande av det gemensamma uttalandet från stats- och regeringscheferna i Associeringstrion – Georgien, Republiken Moldavien och Ukraina efter det sjätte toppmötet inom det östliga partnerskapet den 15 december 2021,

—	med beaktande av Moldaviens ansökan om medlemskap i Europeiska unionen som lämnades in den 3 mars 2022,

—	med beaktande av skrivelsen från Moldaviens premiärminister till Europaparlamentets talman, mottagen den 16 mars 2022, med en begäran om en ökning av makroekonomiskt stöd till Moldavien,

—	med beaktande av rådets (utrikes frågor) slutsatser om Republiken Moldavien av den 26 februari 2018,

—	med beaktande av resolutionen av den 26 januari 2021 från Europarådets parlamentariska församling om att domare i Polen och Republiken Moldavien måste förbli oavhängiga (2),

—

med beaktande av yttrandena och rekommendationerna från OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (OSSE/ODIHR) och Europarådets Venedigkommission, särskilt av den 15 mars 2018 om reformen av valsystemet i Moldavien, av den 24 juni 2019 om den konstitutionella situationen, med särskild hänvisning till möjligheten att upplösa parlamentet, av den 14 oktober 2019 om förslaget till lag om reform av Högsta domstolen och åklagarmyndigheten, och av den 13 december 2021 om ändringarna av den 24 augusti 2021 till lagen om åklagarmyndigheten,

—	med beaktande av den rättsliga analysen av lagen om ändring av Republiken Moldaviens lag om audiovisuella medietjänster, som lades fram av OSSE:s representant för mediefrihet den 14 januari 2022,

—	med beaktande av resultatet av den tolfte människorättsdialogen mellan EU och Moldavien som hölls den 13 september 2021 genom videokonferens,

—

med beaktande av rekommendationerna från och verksamheten i den parlamentariska associeringskommittén EU–Moldavien, Parlamentariska församlingen Euronest, forumet för det civila samhället inom det östliga partnerskapet, plattformen för det civila samhället EU–Moldavien samt andra företrädare för det civila samhället i Moldavien,

—	med beaktande av den nationella strategin för regional utveckling för 2022–2028 som antagits av Moldaviens regering,

—	med beaktande av regeringens nya handlingsplan för 2020–2023,

—	med beaktande av slutsatserna från Europaparlamentets valobservatörsuppdrag till det tidigarelagda parlamentsvalet i Moldavien den 11 juli 2021, vilket integrerades i det internationella valobservatörsuppdrag som leddes av OSSE/ODIHR,

—	med beaktande av uttalandet av den 12 juli 2021 från den höga representanten Josep Borrell och kommissionsledamoten Olivér Várhelyi om parlamentsvalet,

—

med beaktande av sina tidigare resolutioner om Moldavien, särskilt den tidigare resolutionen av den 20 oktober 2020 om genomförandet av EU:s associeringsavtal med Moldavien (3), samt resolutionerna av den 5 juli 2018 om den politiska krisen i Moldavien efter ogiltigförklaringen av borgmästarvalet i Chișinău (4), av den 4 juli 2017 om makroekonomiskt stöd till Republiken Moldavien (5) och av den 21 januari 2016 om associeringsavtalen/de djupgående och omfattande frihandelsområdena med Georgien, Moldavien och Ukraina (6),

—	med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen och artikel 1.1 e och bilaga 3 i talmanskonferensens beslut av den 12 december 2002 om förfarandet för beviljande av tillstånd att utarbeta initiativbetänkanden,

—	med beaktande av yttrandet från utskottet för internationell handel,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A9-0143/2022), och av följande skäl:

Det oprovocerade, omotiverade och olagliga ryska kriget mot Ukraina, som tillkännagavs den 24 februari 2022, har på ett oproportionerligt sätt påverkat Moldavien som grannstat, som tog emot över 360 000 flyktingar från Ukraina under två veckor, varav över 100 000 har stannat i landet, vilket har inneburit enorma påfrestningar för landets resurser.

B.	Det har funnits farhågor om potentiella uppdrag under falsk flagg i Moldavien sedan Rysslands krig mot Ukraina inleddes.

Den 22 april 2022 sade generalmajor Rustam Minnekajev, tillförordnad befälhavare för Rysslands centrala militärdistrikt, att ett av målen med den pågående ryska invasionen av Ukraina är att skapa en landkorridor till Transnistrien. Generalmajor Minnekajev hävdade också felaktigt att förtryck av den rysktalande befolkningen hade observerats i Transnistrien.

D.	Vid toppmötet inom det östliga partnerskapet erkändes de europeiska ambitionerna och de berörda partnernas europeiska val, och man uppmuntrade ett fullständigt genomförande av associeringsavtalen och deras djupgående och omfattande frihandelsavtal.

Efter en period av politisk instabilitet och demokratisk tillbakagång vann Maia Sandu presidentvalet med 57,75 % av rösterna den 15 november 2020, och partiet Handling och solidaritet (PAS) fick 52,8 % av rösterna och vann 63 av de 101 platserna i Moldaviens parlament i det tidiga parlamentsvalet den 11 juli 2021, vilket visar det moldaviska folkets starka engagemang för demokrati, rättsstatsprincipen och den europeiska framtiden för sitt land och gav Partiet handling och solidaritet ett starkt mandat för ett ambitiöst reformprogram.

Associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet baseras på de gemensamma värderingar som ligger till grund för EU – nämligen demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt rättsstatsprincipen – och dessa värderingar utgör också kärnan för den politiska associering och ekonomiska integration som avses i associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet.

G.	Enligt de senaste opinionsundersökningarna stöder 71,6 % av medborgarna i Moldavien målet om en europeisk integration för deras land.

Deltagarna i det elfte mötet i den parlamentariska associeringskommittén EU–Moldavien som hölls den 6 och 7 april 2022 noterade att Moldaviens president, regering och parlamentariska majoritet var fast beslutna att genomföra associeringsagendan EU-Moldavien grundligt, och därmed förbättra de moldaviska medborgarnas liv på konkreta sätt.

I.	De konkreta resultaten från det sjätte mötet i associeringsrådet mellan EU och Moldavien som hölls den 28 oktober 2021 ger ny drivkraft för ett närmare och fördjupat samarbete på viktiga områden.

Den ekonomiska återhämtningsplanen för Moldavien föreslogs som en del av den förnyade agendan för återhämtning, resiliens och reformer för länderna i det östliga partnerskapet, med stöd av en ekonomisk plan och en investeringsplan för socioekonomisk återhämtning och långsiktig resiliens efter covid-19, under mottot ”bättre återuppbyggnad”. I flaggskeppsinitiativen i den ekonomiska planen och investeringsplanen för Moldavien planeras investeringar i energieffektivitet, infrastruktur och konnektivitet, men inte i övergången till ren energi.

EU:s nuvarande makroekonomiska stödprogram med anledning av covid-19-krisen till Moldavien har slutförts, och den första delutbetalningen på 50 miljoner euro gjordes i november 2020 och en andra delutbetalning på 50 miljoner euro den 7 oktober 2021, efter betydande framsteg med att uppfylla de politiska villkoren i samförståndsavtalet.

Moldavien ligger på plats 105 av 180 länder i 2021 års korruptionsindex (upp från 115:e plats år 2020), och trots regeringsskiftet är bristen på betydande förbättringar i kampen mot korruption mycket oroande, eftersom korruptionen under flera år allvarligt har påverkat statsapparaten, hämmat den ekonomiska tillväxten och moderniseringen och undergrävt demokratin.

M.	Den nya regeringen måste fortfarande ta itu med de kritiska bristerna inom rättssektorn och rättsstatsprincipen som fortsätter att hämma det demokratiska styret i Moldavien.

Moldavien ligger på 89:e plats av 180 länder i internationella pressfrihetsindexet 2021 (upp med två platser jämfört med föregående år), och oron kvarstår över koncentrationen av medieägandet, monopoliseringen av reklammarknaden, bristen på redaktionellt oberoende och de ekonomiska och politiska gruppernas kontroll över medieinstitutionerna.

O.	Det civila samhällets organisationer fortsätter att kräva ökad insyn i beslutsfattandet i parlamentet och andra offentliga myndigheter och upprepar sina förslag som lades fram under 2016 och 2017 i fråga om den rättsliga ramen för tillgång till information.

P.	Samarbetet mellan offentliga myndigheter och det civila samhället är fortsatt sporadiskt och till stor del inte institutionaliserat.

Q.	I sin senaste genomföranderapport identifierade kommissionen nyckelproblem när det gäller rätten till hälso- och sjukvård, tillgång till information av allmänt intresse, rätten till arbete och anständigt liv, fri rörlighet och yttrandefrihet.

R.	Kvinnor utsätts fortfarande för bristande jämställdhet och deras deltagande i beslutsfattandet är begränsat på grund av könsstereotyper och könsnormer.

S.	Det rättsliga ramverket förbjuder inte längre tillträde till vissa yrken, men genomförandet av den fortsätter att vara långsamt och kvinnor står fortfarande inför faktiska hinder, såsom bristande tillgång till överkomliga vårdtjänster.

T.	Hatpropaganda är fortfarande ett problem och riktar sig främst mot kvinnor och hbti-personer.

I sin genomföranderapport pekar kommissionen på allvarliga problem såsom spädbarnsdödlighet, barnarbete, inklusive kopplingar till människohandel och sexuellt utnyttjande, den särskilda situationen för romska barn och barn som överges av sina föräldrar, det stagnerande antalet spädbarn och barn med funktionsnedsättning i institutionella vårdinrättningar, och den otillräckliga kvaliteten på sociala tjänster för att stödja familjer i utsatta situationer.

V.	Moldavien importerar omkring 80 % av sin energi, och endast omkring 1 % av Moldaviens energiblandning kommer från vind-, sol- och småskalig vattenkraft.

W.	Biomassa är Moldaviens enda betydande inhemska energikälla och bidrar med 19 % av den totala energiförsörjningen.

X.	Enligt Parisavtalet har Moldavien åtagit sig att minska utsläppen med 70 % fram till 2030 jämfört med 1990.

Gemensamma värden och allmänna principer

Europaparlamentet välkomnar de historiska resultaten av presidentvalet 2020 och parlamentsvalet 2021, där folket i Moldavien gav en överväldigande majoritet till reformvänliga och proeuropeiska politiska krafter som nu är fullt ansvariga för staten. Parlamentet uppmanar EU:s institutioner och det politiska ledarskapet i Moldavien att ta vara på detta unika tillfälle att samarbeta för att genomföra reformer som borde ha genomförts för länge sedan och att främja Moldaviens europeiska integration på grundval av de gemensamma värdena demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt rättsstatsprincipen.

Europaparlamentet välkomnar Moldaviens ansökan om medlemskap i EU den 3 mars 2022, vilket bekräftar landets valda väg mot EU. Parlamentet noterar att detta steg ytterligare understryker behovet av en intensifierad politisk dialog på hög nivå med de moldaviska myndigheterna för att uppnå konkreta och hållbara framsteg i genomförandet av de viktigaste reformerna. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna att bevilja Moldavien, Ukraina och Georgien status som kandidatland, i enlighet med artikel 49 i EU-fördraget och på grundval av meriter, och att under tiden fortsätta att arbeta för Moldaviens integrering i EU:s inre marknad. Parlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att ytterligare öka sitt engagemang med sina moldaviska motparter och att maximera sitt politiska, tekniska och ekonomiska stöd till Moldavien under denna avgörande tid för att ge ytterligare impulser till framsteg och säkerställa tillräcklig absorptionsförmåga för EU-stöd. Parlamentet betonar behovet av att undersöka olika sätt att konsolidera och förbättra kapaciteten hos moldaviska offentliga institutioner i detta avseende, inbegripet ett gemensamt projekt mellan EU och Moldavien för att inrätta en högre utbildningsanstalt för utbildning av mänskliga resurser för Moldaviens offentliga förvaltning, säkerställa största möjliga insyn i urvals- och befordringsförfarandet och tillhandahålla EU-stöd till de nödvändiga löneförhöjningarna för statstjänstemän i Moldaviens regering, som arbetar på centrala områden i reformerna inom ramen för den europeiska integrationen.

Europaparlamentet påpekar att Europeiska unionen bör vara mer strategisk i sitt stöd och uppmanar till inrättandet av en stödgrupp på kommissionsnivå för Republiken Moldavien som bygger på modellen med stödgruppen för Ukraina (SGUA), i enlighet med SGUA:s ursprungliga mandat. Parlamentet understryker att en sådan grupp skulle kunna spela en avgörande roll när det gäller att effektivisera EU:s finansiella och tekniska stöd och ge mångsidigt stöd till de moldaviska myndigheterna för att främja reformer på nyckelområdena rättvisa, korruptionsbekämpning och offentlig förvaltning, genomföra de europeiska innovationspartnerskapen för länderna i det östliga partnerskapet och den ekonomiska återhämtningsplanen för Moldavien samt bistå Moldavien i förberedelserna inför framtida anslutningsförhandlingar.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bistå Moldavien i utarbetandet av en trovärdig föranslutningsstrategi för EU-medlemskap. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att anta regelbundna årliga och omfattande rapporter med en bedömning av genomförandet av reformer på grundval av tydliga riktmärken och med användning av samma metod som tillämpas på länderna på västra Balkan.

Europaparlamentet betonar att Ukrainas, Moldaviens och Georgiens ansökningar om EU-medlemskap har öppnat ett nytt kapitel i deras europeiska integration, som bör kännetecknas av ökade insatser för att genomföra de relevanta associeringsavtalen/djupgående och omfattande frihandelsavtalen och en mer strategisk EU-strategi för att stödja dessa länder.

Europaparlamentet välkomnar resultaten från det sjätte toppmötet inom det östliga partnerskapet som hölls den 15 december 2021, där man bekräftade de betydande resultaten av samarbetet i detta format och fastställde en ambitiös kurs för framtida samarbete som bygger på gemensamma värderingar och fokuserar på återhämtning, resiliens och reformer.

Europaparlamentet välkomnar att man vid toppmötet erkände Moldaviens, Georgiens och Ukrainas initiativ att stärka sitt samarbete som EU:s tre associerade partner (den associerade trion) och deras europeiska strävanden och europeiska val. Parlamentet uppmuntrar de tre länderna att samarbeta för att uppnå sitt uttalade mål om EU-medlemskap genom att ytterligare främja reformagendan och utbyta bästa praxis om god förvaltning och genomförandet av associeringsavtal/djupgående och omfattande frihandelsavtal som grund för en meritbaserad framtida anslutning till EU. Parlamentet uppmanar kommissionen bedöma Moldaviens ansökan om EU-anslutning och att under tiden ta hänsyn till de associerade ländernas intresse av att fördjupa sektorssamarbetet med EU på områden av ömsesidigt intresse, samtidigt som principen om delaktighet bibehålls.

Europaparlamentet välkomnar Moldaviens konstruktiva bidrag till samarbetet inom det östliga partnerskapet, särskilt inom ramen för de associerade länderna, och uttrycker en förhoppning om att uttalandena om landets ambitiösa agenda och sektoriella integrering inom transport, energi och andra områden kommer att bli konkreta beslut och åtgärder från både de moldaviska myndigheternas och unionens sida.

Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna att analysera möjligheten att inkludera Moldavien som en observatör i arbetet i de kommittéer som inrättats i enlighet med artikel 291 i EUF-fördraget och förordning (EU) nr 182/2011 (7) samt vid mötena i rådets arbetsgrupper och kommittéer, för att visa EU:s engagemang för ytterligare integration och ett stärkande av ländernas inriktning på reformer och administrativa kunnande.

10.

Europaparlamentet erkänner att kriget i Ukraina i oproportionerligt hög grad har påverkat Moldaviens ekonomi till följd av förlorade import- och exportmöjligheter, högre transportkostnader, snabbt stigande energipriser och behovet av att hantera en kritisk humanitär situation på grund av det stora antalet flyktingar som anländer från Ukraina. Parlamentet lovordar det moldaviska folket och de statliga institutionerna för deras extraordinära engagemang i hanteringen av det stora antalet flyktingar från Ukraina som kommer in i landet, vilket har lett till att Moldavien är det land som har flest flyktingar från Ukraina per capita. Parlamentet betonar att detta innebär att Moldaviens behov också har ökat drastiskt när det gäller ekonomiskt stöd, inbegripet makroekonomiskt stöd. Parlamentet uppmanar EU och Moldaviens andra internationella partner att snarast se över sin politik i enlighet med detta och att öka sitt stöd till landet för att stabilisera dess socioekonomiska situation och säkerställa dess fortsatta utveckling.

11.

Europaparlamentet välkomnar EU:s och dess medlemsstaters beslutsamma åtgärder som ”Team Europa” för att mildra de socioekonomiska konsekvenserna av covid-19-pandemin genom vaccindonationer och ekonomiskt stöd. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att genom arbetsgruppen East StratCom och Europeiska unionens delegation i Republiken Moldavien bistå de moldaviska myndigheterna med att bekämpa felaktig information om covid-19-vacciner och främja en social dialog i syfte att nå målet att vaccinera minst 70 % av befolkningen.

12.

Europaparlamentet betonar att den ekonomiska återhämtningsplanen för Republiken Moldavien, som är värd upp till 600 miljoner euro, är ett centralt inslag i Moldaviens återhämtning, vilket innebär en unik möjlighet att påskynda strukturreformer, omstrukturera ekonomin, bekämpa fattigdom och sociala ojämlikheter, främja den gröna och digitala omställningen och förbereda landet inför andra framtida utmaningar. Parlamentet välkomnar den första utbetalningen av ett bidrag på 36,4 miljoner euro till Moldavien, som en del av paketet för ekonomisk återhämtning, för att fortsätta att stödja polisreformen och landets kamp mot covid-19.

13.

Europaparlamentet välkomnar Moldaviens nya ekonomiska reformprogram, som godkändes av Internationella valutafonden i december 2021, vilket banar väg för kommissionens nya förslag till ett makroekonomiskt stödpaket för Moldavien till ett värde av upp till 150 miljoner euro. Parlamentet välkomnar parlamentets och rådets snabba antagande av det nya makroekonomiska stödet. Parlamentet understryker den avgörande betydelsen av strikta villkor som i första hand är kopplade till demokratiska reformer snarare än ekonomiska faktorer, som också gäller för all annan EU-finansiering till dess partner. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att de moldaviska myndigheterna har tillgång till tekniskt bistånd för att på lämpligt sätt genomföra de överenskomna reformerna inom ramen för det makroekonomiska stödet.

Reformer och institutionella ramar

14.

Europaparlamentet välkomnar den aldrig tidigare skådade ambitiösa reformagendan från Natalia Gavrilițas regering och de inledande framsteg som redan gjorts i genomförandet, särskilt när det gäller korruptionsbekämpning, ökad transparens i den offentliga förvaltningen, framsteg i fråga om reformer på området för rättsstatsprincipen och digitalisering, förbättring av levnadsstandarden för de mest utsatta befolkningsgrupperna och förbättring av företagsklimatet i landet. Parlamentet upprepar att tillräckliga framsteg i genomförandet av överenskomna reformer är en viktig förutsättning för fortsatt ekonomiskt stöd från EU och tillämpningen av principen ”mer för mer”.

15.

Europaparlamentet uppmanar med kraft Moldaviens regering att fortsätta sitt arbete för att oåterkalleligt anpassa landet till Europeiska unionen. Parlamentet uppmanar med kraft både myndigheterna och oppositionen att arbeta konstruktivt tillsammans för att omvandla sitt land till en fungerande stat, som kan erbjuda sina medborgare möjligheter och förbättra alla områden som den ansvarar för, eftersom detta kommer att ha en positiv inverkan på levnadsstandarden i Moldavien och övertyga moldaviska medborgare som bor utomlands att återvända till sitt hemland.

16.

Europaparlamentet betonar att det moldaviska folkets höga förväntningar måste uppfyllas genom en påtaglig förbättring av deras försörjningsmöjligheter, återupprätta deras förtroende för statliga institutioner och bekämpa korruption och oligarkiska strukturer.

17.

Europaparlamentet konstaterar att presidentvalet och det tidigarelagda parlamentsvalet visserligen förvaltades väl och var konkurrensutsatta, men att valkampanjen var splittrande och genomfördes på ett negativt sätt, med intolerant retorik och personliga angrepp. Parlamentet understryker att de kvarstående bristerna måste åtgärdas genom att man genomför rekommendationerna från Europarådets Venedigkommission och OSSE/ODIHR, bland annat genom att stärka den rättsliga ramen för val i linje med OSSE:s åtaganden och andra internationella standarder, snabbt och grundligt utreda trovärdiga påståenden om röstköp och olaglig påverkan på väljare, ta itu med missbruket av statliga resurser, öka insynen och ansvarsskyldigheten i kampanjfinansieringen, skärpa efterlevnaden av de befintliga bestämmelserna i lagen om audiovisuella medietjänster om opartisk bevakning under kampanjer och tillhandahålla bättre garantier för att säkerställa att domstolarna åtnjuter frihet från politiska påtryckningar och förblir fullständigt opartiska i hanteringen av valrelaterade fall. Parlamentet uppmanar med kraft Moldaviens regering att införa alla nödvändiga åtgärder för att se till att moldaviska medborgare som bor utanför landet kan delta i val på ett inkluderande, transparent och rättvist sätt, fritt från utländsk inblandning.

Energitrygghet och beredskap

18.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens beslut att förse Moldavien med 60 miljoner euro genom ett nytt budgetstödprogram för att hantera en gasförsörjningskris som skapats på konstlad väg av Gazprom och mildra effekterna av de stigande priserna för de mest utsatta människorna. Parlamentet välkomnar bland annat Polens, Rumäniens och Ukrainas ansträngningar att snabbt tillhandahålla alternativ gasförsörjning. Parlamentet påpekar att energi är den viktigaste resursen för Rysslands budget-, militära och sociala program, och att Gazprom används som ett verktyg för att främja Kremls ekonomiska och geopolitiska intressen utomlands. Parlamentet välkomnar att EU:s delegation i Chișinău, som ett komplement till det stöd som EU redan tillhandahållit i samband med energikrisen, har mobiliserat 5 miljoner euro för att ge stöd till de utsatta grupper som påverkas mest av de stigande energipriserna. Parlamentet inser dock att det behövs mer omfattande stöd med tanke på de ständigt stigande energipriserna.

19.

Europaparlamentet konstaterar att Rysslands krig mot Ukraina och dess användning av energiresurser som vapen ytterligare understryker den geostrategiska betydelsen av att genomföra reformer inom energisektorn, vilket skulle eliminera beroendet av rysk gas och öka diversifieringen av energiförsörjning och energiförsörjningsvägar, bygga upp långsiktig motståndskraft genom en övergång till förnybara energikällor och investera i att uppgradera befintlig infrastruktur och skapa ny infrastruktur och energieffektivitet, inbegripet inom sektorerna för energiproduktion, transport och hushåll, och därigenom förbättra konnektiviteten samtidigt som miljömässig hållbarhet säkerställs. Parlamentet noterar att detta också skulle kunna bidra till att bygga upp motståndskraft mot eventuella insatser från tredje part för att använda energi som ett geopolitiskt påtryckningsmedel.

20.

Europaparlamentet betonar att det är oacceptabelt att gasförsörjningen från Ryssland används som vapen i syfte att utöva politiska påtryckningar på Moldaviens regering att ändra sin geopolitiska inriktning och avstå från att leva upp till de moldaviska väljarnas legitima önskemål. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och utrikestjänsten att inkludera Moldavien i EU:s planer på att uppnå oberoende energiförsörjning från Ryssland och att öka EU:s ekonomiska och tekniska stöd till Moldavien, vilket är nödvändigt för att säkerställa landets motståndskraft mot sådan extern inblandning och minska landets stora beroende av rysk energi. Parlamentet uppmanar EU att visa starkare energisolidaritet med Moldavien, i enlighet med associeringsavtalet, genom att öka kopplingarna mellan energiinfrastrukturen mellan EU och länderna i regionen. Parlamentet understryker vikten av att utan dröjsmål genomföra alla nödvändiga investeringar och underhåll av den europeiska energiinfrastrukturen så att EU-medlemsstaternas lagringsanläggningar och sammanlänkningar kan möjliggöra gasöverföring i tillräcklig omfattning från EU till partnerländerna. Parlamentet uppmanar de moldaviska myndigheterna att på lång sikt hålla fast vid landets åtagande att som medlem i energigemenskapen genomföra EU:s tredje energipaket, särskilt uppdelningen av överföring och distribution av gas och el.

21.

Europaparlamentet understryker behovet av att öka elproduktionskapaciteten i Moldavien, som för närvarande till 80 % är beroende av el som produceras i regionen Transnistrien. Parlamentet välkomnar den framgångsrika synkroniseringen av Moldaviens och Ukrainas elnät med det europeiska kontinentala nätet den 16 mars 2022, vilket kommer att bidra till att säkerställa deras stabilitet och försörjningstrygghet. Parlamentet lovordar det europeiska nätverket av systemansvariga för överföringssystemen för el (Entso-E) för dess arbete med att uppnå denna milstolpe under extraordinära omständigheter. Parlamentet begär att kommissionen fortsätter att stödja Moldaviens och Ukrainas integration med det europeiska kontinentala kraftnätet och snarast inrättar en särskild struktur inom sin förvaltning för detta ändamål. Parlamentet välkomnar de åtgärder som vidtagits för att sammanlänka Moldaviens elsystem med EU via Rumänien. Parlamentet uppmanar alla myndigheter att uppfylla målet att ansluta Moldavien till Rumäniens elnät senast 2024 med stöd från EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att inkludera Moldavien i de stresstester som utförs för den inre energimarknaden. Parlamentet konstaterar att stöd till och främjande av EU:s förstärkta samarbete med associerade länder i det östliga partnerskapet inom dessa sektorer också kommer att skapa ekonomisk tillväxt och stärka regionens energiresiliens.

22.

Europaparlamentet välkomnar inledandet av högnivådialogen om energi mellan EU och Moldavien mot bakgrund av den akuta situationen i Moldaviens gassektor. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att överväga att inleda liknande högnivådialoger med EU för att stärka samarbetet på andra områden, såsom rättsväsendet eller klimatet/den gröna given, vilket skulle bidra till att uppnå målen inom associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet.

23.

Europaparlamentet uppmanar Moldavien och EU att förbättra Moldaviens förbindelser inom Svartahavsbäckenet och regionen Karpaterna, att påskynda arbetet med de moldaviska delarna av det utvidgade transeuropeiska transportnätet (TEN-T) för det östliga partnerskapet, att stödja reformer av järnvägssektorn och att tillsammans med medlemsstaterna och internationella finansieringsinstitutioner undersöka möjligheterna att uppgradera järnvägsförbindelserna mellan EU och Moldavien, samtidigt som miljömässig hållbarhet säkerställs. Parlamentet uppmuntrar Moldavien att göra framsteg i genomförandet av det relevanta regelverket och efterlyser ett ökat samarbete och en gradvis integrering av Moldavien i EU:s transportmarknad och transportgemenskap.

24.

Europaparlamentet uppmanar EU att tillhandahålla en plattform för investeringsplanering för Moldavien för att genomföra en storskalig agenda för infrastrukturkonnektivitet, särskilt genom att öka Moldaviens absorptionsförmåga och tillhandahålla nödvändigt tekniskt stöd, vilket har gjorts för länderna på västra Balkan inom ramen för investeringsramen för västra Balkan, en plattform för kapacitetsstöd som förvaltas av kommissionen.

25.

Europaparlamentet välkomnar och stöder Moldaviens intresse av att främja samarbetet med EU på området digitalisering och telekommunikation. Parlamentet uppmanar EU och Moldavien att ömsesidigt avskaffa roamingavgifterna mellan Moldavien och EU.

26.

Europaparlamentet välkomnar de moldaviska myndigheternas insatser och kontinuerliga framsteg för att ytterligare förbättra Moldaviens system för säkerhetstillsyn och genomföra internationella flygsäkerhetsnormer, vilket har lett till att alla lufttrafikföretag som är certifierade i Moldavien har strukits från EU:s flygsäkerhetsförteckning, och uppmanar de moldaviska myndigheterna att säkerställa genomförandet av avtalet mellan EU och Moldavien om ett gemensamt luftrum.

Samarbete på området för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) och framsteg när det gäller att lösa konflikten i Transnistrien

27.

Europaparlamentet välkomnar avtalet mellan EU och Moldavien om att inleda en politisk dialog och säkerhetsdialog på hög nivå och ett förnyat engagemang för säkerhet och GSFP genom bilaterala samråd mellan anställda. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten och Moldavien att fullt ut utnyttja dessa plattformar för att främja samarbete i frågor som bland annat, men inte begränsat till, bekämpning av hybridhot, ökad motståndskraft, förstärkning av it-säkerhet och skydd av kritisk infrastruktur, samt förbättrad strategisk kommunikation. Parlamentet uppmanar Moldavien att fortsätta att anpassa sina ståndpunkter till Gusp och att fortsätta och öka sitt bidrag till den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) och dess uppdrag. Parlamentet uppmuntrar EU och Moldavien att hitta sätt att utvidga detta samarbete, särskilt med tanke på den instabila säkerhetssituationen i det östra grannskapet.

28.

Europaparlamentet uttrycker allvarlig oro över den senaste tidens utveckling i Transnistrien, och fördömer utvecklingen som en farlig provokation i ett mycket instabilt säkerhetsläge. Parlamentet efterlyser lugn för att bevara säkerheten och välbefinnandet för människorna på båda sidor av floden Nistru och i grannländerna. Parlamentet välkomnar i detta avseende den lugna och återhållsamma reaktionen från myndigheterna i Chişinău.

29.

Europaparlamentet avvisar och uttrycker sin oro över uttalandet av den 3 mars 2022 från myndigheterna i den ockuperade regionen Transnistrien i Moldavien, där man tillkännagav ett slut på förlikningsprocessen och utfärdade en förnyad uppmaning om ett erkännande av Transnistriens så kallade självständighet. Parlamentet upprepar sitt stöd för en övergripande och fredlig lösning av konflikten i Transnistrien genom förhandlingarna i formatet 5+2 på grundval av Moldaviens suveränitet och territoriella integritet inom dess internationellt erkända gränser, med en särskild status för regionen Transnistrien inom en livskraftig moldavisk stat. Parlamentet understryker att lösningen på frågan om Transnistrien måste respektera Moldaviens rätt att välja sin egen försvars- och utrikespolitik. Parlamentet stöder insatserna för att utöka fördelarna med det djupgående och omfattande frihandelsavtalet och den viseringsfria ordningen så att de omfattar Transnistrien, vilket skulle möjliggöra betydande ökning av rörligheten och handeln med regionen.

30.

Europaparlamentet noterar att Europeiska unionens gränsövervakningsuppdrag för Moldavien och Ukraina spelar en mycket viktig roll när det gäller att harmonisera gränsförvaltnings- och tullsystemen med unionens, även när det gäller att bekämpa organiserad brottslighet och smuggling och bidra till en fredlig lösning av Transnistrienfrågan genom förtroendeskapande åtgärder och som övervakningsnärvaro vid den transnistriska delen av gränsen mellan Moldavien och Ukraina. Parlamentet uppmuntrar den moldaviska regeringen att fortsätta att främja en gynnsam miljö för konfliktlösning, och stödja verksamheter som ökar förtroendet och de direkta personkontakterna bland samhällen som splittrats av konflikter. Parlamentet anser att en konstruktiv lösning på Transnistrienfrågan kommer att skapa stabilitet och välstånd inte bara i Moldavien utan även i det större området.

31.

Europaparlamentet uppmanar Moldavien, Ryska federationen, EU:s medlemsstater och andra internationella partner att samarbeta om det totala avlägsnandet och förstörelsen av cirka 20 000 ton gammal sovjetisk ammunition som finns lagrad i Cobasnas ammunitionsdepå, vilket utgör en allvarlig fara för människors säkerhet och för miljön på båda stränderna av floden Dnestr, med tanke på att den ligger långt efter dess utgångsdatum. Parlamentet uttrycker sin oro över de många militära övningar som de ryska militära styrkorna har genomfört i Transnistrien och uppmanar Ryska federationen att fullt ut och villkorslöst dra tillbaka sina militära styrkor och krigsmateriel från regionen Transnistrien på ett ordnat sätt, i enlighet med de upprepade kraven från de moldaviska myndigheterna och med hänsyn till Moldaviens suveränitet och territoriella integritet.

32.

Europaparlamentet uttrycker sin oro över den försämrade människorättssituationen i regionen Transnistrien, särskilt förföljelsen av personer som är kritiska till den faktiska förvaltningen och utplaceringen av den ryska armén, och restriktioner för offentliga sammankomster och lokala icke-statliga organisationers verksamhet. Parlamentet påminner Ryska federationen om det ansvar den har när det gäller respekt för de mänskliga rättigheterna i regionen Transnistrien, vilket bekräftas av flera domar från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar de ryska myndigheterna att verkställa alla domar från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna som rör kränkningar av de mänskliga rättigheterna och rätten till frihet och säkerhet i regionen Transnistrien.

33.

Europaparlamentet lovordar de moldaviska myndigheterna för det stöd som erbjudits regionen Transnistrien i samband med covid-19-pandemin, bland annat genom donation av 10 % av landets vaccinlager, utbildning av medicinsk personal och behandling av covid-19-tester.

34.

Europaparlamentet välkomnar rådets beslut att tillhandahålla 7 miljoner euro i stöd inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten till Moldaviens väpnade styrkor för förvärv av medicinsk utrustning och utrustning för ammunitionsröjning. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten och rådet att ytterligare utvidga samarbetsområdena med Moldavien och stödja en förstärkning av försvarssektorns kapacitet genom stödåtgärder inom ramen för detta instrument.

35.

Europaparlamentet uppmuntrar moldaviska myndigheter att ytterligare utnyttja det potentiella stödet från den europeiska fredsfaciliteten i kommande årliga program för att konsolidera sin kapacitet att motverka cyber- och hybridhot. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna att inkludera Moldavien i nya samarbetsformat om cybersäkerhet, hybridhot och utredningar av it-brottslighet, bland annat genom att involvera det nya europeiska kompetenscentrumet för cybersäkerhet inom näringsliv, teknik och forskning i dessa insatser.

Rättsstatliga principer och god samhällsstyrning

36.

Europaparlamentet upprepar den grundläggande betydelsen av en reform av rättsväsendet, i synnerhet stärkande av rättsväsendets oberoende och befogenheter, och kampen mot korruption. Parlamentet erkänner omfattningen av den utmaning som myndigheterna står inför och uppmuntrar dem att fokusera på fastställda prioriteringar. Parlamentet noterar åtagandet från president Maia Sandu och Natalia Gavrilițas regering att basera sin politik på den moldaviska författningsdomstolens domar. Parlamentet efterlyser ett påskyndande av den pågående reformen av rättsväsendet, inbegripet genomförandet av de ändringar av författningens bestämmelser om rättvisa som det moldaviska parlamentet röstade om den 23 september 2021, samt av strategin för att säkerställa rättsväsendets oberoende och integritet 2022–2025.

37.

Europaparlamentet betonar att EU måste erbjuda mer stöd, inklusive ökade finansiella anslag, för den komplexa reformen av rättssystemet i Moldavien. Parlamentet erkänner behovet av djupgående reformer av rättsväsendet i syfte att uppnå effektivitet och fullständigt och verkligt oberoende inom rättsväsendet, återvinna allmänhetens förtroende för rättsväsendet och den offentliga förvaltningen, skära ned på kopplingarna till postkommunistiska informella nätverk och oligarker och bekämpa korruption och penningtvätt även på högsta politiska och företagsnivå. Parlamentet stöder kraftfullt målet att avlägsna personer vars integritet ifrågasätts från rättssystemet och genomföra omfattande förändringar som skulle skapa en stark grund för rättsstatsprincipen i landet.

38.

Europaparlamentet understryker vikten av att säkerställa en meritbaserad och transparent urvalsprocess för utnämningar av domare. Parlamentet uppmanar de moldaviska myndigheterna att fortsätta samarbetet med Europarådet och Europeiska unionen i fråga om reformer av rättsväsendet, inbegripet initiativ som rör extraordinär utvärdering av domare och åklagare (kontroll) och utvärdering av integriteten hos kandidater till posten som ledamöter i högsta domarrådet och högsta åklagarrådet (förhandskontroll). Parlamentet upprepar vikten av att samråda med och genomföra Venedigkommissionens rekommendationer inom ramen för processen av att reformera rättsväsendet.

39.

Europaparlamentet är övertygat om att storskalig korruption är ett av de största problemen som hindrar Moldaviens framsteg. Parlamentet uppmanar den moldaviska regeringen att öka effektiviteten i den rättsliga och institutionella infrastrukturen för korruptionsbekämpning. Parlamentet välkomnar inrättandet av den oberoende rådgivande kommittén för korruptionsbekämpning som kommer att utreda korruption inom landets finans- och banksektorer och dess statliga institutioner.

40.

Europaparlamentet uppmanar den moldaviska regeringen att öka transparensen, den demokratiska tillsynen och ansvarsskyldigheten i beslutsprocesserna och att samarbeta nära med det civila samhället för att möjliggöra lämplig offentlig granskning av och inkluderande bidrag till dessa processer. Parlamentet erinrar om vikten av att säkerställa hållbar finansiering av det civila samhället, särskilt med tanke på de betydande budgetnedskärningarna under pandemin. Parlamentet betonar den allmänna betydelsen av regeringens aktiva öppna dialog med det civila samhällets organisationer, fackföreningar, näringslivsorganisationer samt med den parlamentariska och utomparlamentariska oppositionen för att säkerställa en inkluderande beslutsprocess som präglas av delaktighet.

41.

Europaparlamentet noterar de åtgärder som myndigheterna har vidtagit och uppmanar dem att fortsätta sina ansträngningar för att ta itu med problemet med ogrundade asylansökningar och anpassningen av Moldaviens viseringspolitik till EU:s förteckningar över tredjeländer för vilka visum krävs.

42.

Europaparlamentet uppmanar den moldaviska regeringen att fortsätta arbeta för att avpolitisera brottsbekämpande organ och offentliga korruptionsbekämpande institutioner, och att satsa på att bygga upp ett ökat förtroende mellan medborgare och brottsbekämpande organ.

43.

Europaparlamentet efterlyser ett beslutsamt genomförande av polisreformen. Parlamentet välkomnar ökningen av antalet kvinnor i polisstyrkan. Parlamentet efterlyser ökat samarbete mellan de rättsliga myndigheterna och de brottsbekämpande organen i Moldavien och medlemsstaterna för att minska den gränsöverskridande brottsligheten, särskilt den olagliga narkotika- och människohandeln, eftersom Moldavien tyvärr fortfarande är en källa till människohandel för sexuellt utnyttjande och arbetskraftsändamål, som begås av både moldaviska och internationella kriminella nätverk. Parlamentet välkomnar undertecknandet av avtalet mellan EU och Moldavien om operativ verksamhet som utförs av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) i Moldavien och utplaceringen av Frontexpersonal för att stödja de moldaviska myndigheterna i gränsförvaltningsverksamheten. Parlamentet efterlyser ett utökat samarbete med Europol, Interpol och tullorganisationer såsom Världstullorganisationen och OECD:s nätverk för korruptionsbekämpning.

44.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och de moldaviska myndigheterna att samarbeta, samordna och vidta brådskande åtgärder för att skydda de flyktingar från Ukraina som befinner sig i eller transiterar genom Moldavien, särskilt kvinnor och barn, som löper risk att bli offer för människohandel och som utgör majoriteten av flyktingarna från Ukraina.

45.

Europaparlamentet uppmanar myndigheterna att garantera rätten till en rättvis rättegång och respekt för mänskliga rättigheter i häkten, bland annat genom att ta itu med otillräckligt tillhandahållande av hälso- och sjukvård, och att undvika selektiv och politiskt motiverad rättskipning. Parlamentet understryker behovet av att avskaffa tortyr och misshandel samt att utreda anklagelser om tortyr och andra kränkningar av de mänskliga rättigheterna som begåtts av polis och andra brottsbekämpande tjänstemän.

46.

Europaparlamentet betonar vikten av att bekämpa ekonomiskt bedrägeri, penningtvätt och organiserad brottslighet genom omfattande lagstiftning och effektivt genomförande. Parlamentet välkomnar planerna på att anta rättsliga ändringar i Moldaviens parlament i syfte att förbättra den rättsliga ramen för att göra det möjligt att genomföra mekanismen för utökat förverkande av tillgångar som ackumulerats genom korruption.

47.

Europaparlamentet efterlyser en tydlig och effektiv politik för att återvinna förskingrade medel och bedrägliga tillgångar genom att upprätta internationellt samarbete, med fokus på bättre kontakter med Europol och Eurojust. Parlamentet uppmuntrar de moldaviska myndigheterna att skapa en ram för strategiskt samarbete med Europeiska åklagarmyndigheten för bättre hantering av utredningar av bedrägerier och korruptionsbekämpning.

48.

Europaparlamentet uppmuntrar till ett kontinuerligt och nära samarbete mellan den allmänna åklagarmyndigheten i Chișinău och Eurojusts kontor, inbegripet en regelbunden utstationering av moldaviska företrädare till Eurojusts kontor som ett förberedande steg för att bygga upp en arbetsgrupp för att återvinna förskingrade medel och bedrägliga tillgångar.

49.

Europaparlamentet understryker det akuta behovet av att påskynda utredningen av bankbedrägeriet som avslöjades 2014 fortfarande inte har gett några betydande resultat när det gäller att ställa de ansvariga inför rätta och återvinna förlorade tillgångar. Parlamentet betonar att denna brist på framsteg har en allvarlig negativ inverkan på Moldaviens internationella anseende och i synnerhet på rättssystemets trovärdighet, inte bara för det moldaviska folket utan även för landets internationella partner. Parlamentet efterlyser en intensifiering av processen för att slutföra brottmål mot personer som är inblandade i ”ryska tvättomaten” och bankbedrägerier. Parlamentet efterlyser i detta hänseende ett förstärkt samarbete mellan EU:s medlemsstater och de moldaviska myndigheterna för att undersöka bankbedrägeriet, för att säkerställa att stulna tillgångar återvinns i tid.

50.

Europaparlamentet upprepar sin uppmaning att utvidga det globala EU-systemet för sanktioner avseende mänskliga rättigheter (EU:s Magnitskijlag) till att inkludera korruption som ett straffbelagt brott, vilket skulle göra det möjligt att sanktionera dem som är ansvariga för bankbedrägeriet 2014 och avskräcka från liknande korruptionsbrott.

Mänskliga rättigheter och grundläggande friheter

51.

Europaparlamentet välkomnar att Moldaviens parlament ratificerade Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (Istanbulkonventionen) den 14 oktober 2021. Parlamentet noterar att Venedigkommissionen den 10 och 11 december 2021 på begäran av Moldaviens författningsdomstol utfärdade ett rättsligt meddelande om de konstitutionella konsekvenserna av ratificeringen av Istanbulkonventionen. Parlamentet efterlyser ett effektivt genomförande av Istanbulkonventionen på alla nivåer för att förbättra kvinnors och flickors situation, och efterlyser ytterligare insatser för att uppnå jämställdhet, särskilt när det gäller att förbättra kvinnors tillträde till arbetsmarknaden, ta itu med lönegapet mellan könen, diskriminering på grund av ålder och kvinnors representation samt säkerställa likabehandling på alla nivåer i det politiska livet och samhällslivet.

52.

Europaparlamentet understryker vikten av att ytterligare stärka den rättsliga ramen för jämlikhet och icke-diskriminering, särskilt genom att täppa till de befintliga luckorna i lagstiftningen för att ta itu med diskriminering på arbetsmarknaden, effektivt motverka hatbrott och hatpropaganda och ytterligare skydda minoriteters rättigheter, däribland romer, hbti-personer och invandrare. Parlamentet uppmanar Moldavien att avskaffa det konstitutionella förbudet mot samkönade äktenskap som infördes 1994 och att införa åtgärder mot diskriminering mot hbti-personer.

53.

Europaparlamentet kräver att kommissionen och Europeiska utrikestjänsten integrerar jämställdhetsfrågor i all sin politik, sina program och sina aktiviteter som rör Moldavien. Parlamentet uppmanar Moldaviens regering att påskynda antagandet och genomförandet av lagstiftningen om mänskliga rättigheter och antidiskriminering, anpassad till EU:s normer, och att möjliggöra uppfyllandet av dessa rättigheter genom välfungerande och oberoende domstolar.

54.

Europaparlamentet uppmanar den moldaviska regeringen att i sina insatser mot covid-19-pandemin lägga särskild vikt vid att motverka bristande jämställdhet, könsrelaterat våld och diskriminering av marginaliserade grupper som förvärrats av pandemin. Parlamentet uppmanar med kraft myndigheterna att ta itu med det ökade våldet mot barn och barnfattigdom till följd av covid-19-pandemin och de åtgärder som vidtagits för att kontrollera den.

Handel och ekonomiskt samarbete

55.

Europaparlamentet upprepar vikten av ett effektivt genomförande av de reformer som krävs för att fullt ut dra nytta av det djupgående och omfattande frihandelsavtalet, för att nå framsteg i ytterligare ekonomisk integration med EU:s inre marknad och för att öka den moldaviska ekonomins diversifiering och konkurrenskraft, särskilt i fråga om varor med mervärde. Parlamentet uppmanar Moldavien att fullt ut genomföra kapitlet om handel och hållbar utveckling i det djupgående och omfattande frihandelsavtalet och att respektera sina internationella åtaganden, särskilt Parisavtalet och Världshandelsorganisationens (WTO) regler. Parlamentet efterlyser en rättelse av den inhemska handelslagstiftningen, som strider mot Moldaviens åtaganden enligt det djupgående och omfattande frihandelsavtalet och WTO:s bestämmelser.

56.

Europaparlamentet betonar den positiva effekten av avtalet det djupgående och omfattande frihandelsavtalet mellan EU och Moldavien på handeln mellan de två parterna, med en ökning på mer än 33 % av den totala handeln mellan 2015 och 2020, och att över 61 % av den moldaviska exporten går till EU-marknaden och över 70 % av de moldaviska företag som driver exportverksamhet exporterar till EU-marknaden. Parlamentet konstaterar att EU:s marknad kommer att bli ännu viktigare för Moldavien på grund av de handelsstörningar som orsakas av Rysslands krig mot Ukraina. Parlamentet välkomnar att unionen är den största investeraren i landet. Parlamentet uppmuntrar ytterligare framsteg inom områden såsom tullkoden, skydd av immateriella rättigheter, förbättring av sanitära och fytosanitära standarder, förbättring av marknadsvillkoren inom områdena energi, offentlig upphandling och tillgången till finansiering för små och medelstora företag.

57.

Europaparlamentet betonar att Moldaviens export skulle kunna öka genom ökad produktion, omprioritering av exporten och anpassning av kvalitetsnormerna. Parlamentet upprepar att de viktigaste kategorierna av varor för export fortfarande är animaliska och vegetabiliska produkter, som är de minst lönsamma produkter som Moldavien kan erbjuda medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja Moldavien i diversifieringen av landets export till EU, bland annat genom att bättre uppfylla sina tullkvoter för produkter med höga vinstmarginaler.

58.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inleda processen med att integrera länderna i det östliga partnerskapet i den europeiska inre marknaden genom att ta det första steget genom att analysera deras anpassning ur ett rättsligt, ekonomiskt och tekniskt perspektiv, och utveckla förordningar och standarder som syftar till att förbereda partnerländerna för ekonomisk integration på en gemensam marknad.

59.

Europaparlamentet noterar Kinas ökade intresse för att investera i den moldaviska ekonomin, bland annat inom energi-, telekommunikations- och läkemedelssektorerna. Parlamentet påminner om Kinas avsikt att bygga en betydande transportinfrastruktur i Moldavien som en del av sitt bredare initiativ ”Ett bälte, en väg”. Parlamentet upprepar att initiativet ”Ett bälte, en väg” utgör kärnan för Kinas utrikespolitik och är till sin natur ett geopolitiskt projekt.

60.

Europaparlamentet lovordar de demokratiska reformer som Moldaviens regering redan har genomfört. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att tillhandahålla och stimulera ökade EU-investeringar i Moldavien på grundval av principen om ”mer för mer” och att uppmuntra Moldavien att vara proaktivt i sina kontakter med EU och EU:s finansinstitut.

61.

Europaparlamentet uppmanar till fortsatta ansträngningar för att skapa en verklig digital marknadsekonomi, inbegripet framsteg med utvecklingen av öppna data, och en utvidgning av tillträdet till system med villkorad tillgång till digitala televisions- och virtuella nättjänster, vilket ökar antalet elektroniska kommunikationstjänster för medborgarna och offentliga register. Parlamentet stöder digitaliseringen av de ekonomiska processerna och utvecklingen av särskilda mekanismer för it-företag, särskilt innovationsföretag och nystartade företag som har problem med att hitta finansieringskällor och därför inte kan stödja sina omställnings- och tillväxtprocesser. Parlamentet betonar att det krävs ytterligare arbete för att säkerställa att rättigheterna och behoven för moldaviska medborgare som använder internet skyddas, och för att fullt ut genomföra kraven för den digitala inre marknaden.

62.

Europaparlamentet välkomnar tillnärmningen av 499 (varav 152 delvis) av totalt 681 av EU:s regelverk till Moldaviens nationella lagstiftning som föreskrivs i associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet, och understryker vikten av fortsatta reformer av den offentliga förvaltningen och banksystemet och av att säkerställa rättsväsendets oberoende. Parlamentet uppmanar Moldavien att fortsätta tillnärmningen av lagstiftningen till EU:s regelverk. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja Moldaviens institutioner och dess offentliga förvaltning med nödvändig expertis samt teknisk och ekonomisk hjälp. Parlamentet uppmanar Moldaviens myndigheter att göra snabbare framsteg med tillnärmningen till associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet.

63.

Europaparlamentet uppmuntrar till harmonisering av nationella kvalitetsstandarder med EU:s standarder. Parlamentet understryker den nackdel som moldaviska entreprenörer och företag har på grund av det stora antal olika standarder som de måste uppfylla för export till medlemsstaterna och betonar behovet av en politik för att utesluta standarder som inte är anpassade till eller står i direkt konflikt med europeiska standarder.

64.

Europaparlamentet anser att det djupgående och omfattande frihandelsavtalet har resulterat i en massiv svängning av handelns riktning från Eurasiska ekonomiska unionen till EU, genom att garantera avgiftsfri tillgång till EU:s marknad för transnistriska företag som är registrerade på den västra stranden av floden Dnestr och som omfattas av kontroller av moldaviska tulltjänstemän. Parlamentet uppmuntrar de moldaviska myndigheterna att gå vidare mot handel och samarbete med EU-marknaden, för att förbättra marknadstillträdet, öppenheten och goda affärsmetoder, samt minska oligarkernas möjligheter till marknadsmanipulation och monopolisering.

65.

Europaparlamentet välkomnar EU:s stöd till den ekonomiska återhämtningen för mikroföretag samt små och medelstora företag. Parlamentet uppmanar ansvarsfulla EU-institutioner och moldaviska institutioner att säkerställa att detta tekniska och ekonomiska stöd är skräddarsytt efter moldaviska små och medelstora företags behov, omfattar hela landet, inbegripet regionen Transnistrien, och stärker både kapaciteten hos mikroföretag samt små och medelstora företag och deras deltagande i EU:s inre marknad.

66.

Europaparlamentet välkomnar de nya förordningarna på området offentlig upphandling, men betonar behovet av offentlig övervakning av upphandlingsförfaranden och vikten av tydligare och ständiga rapporter till allmänheten. Parlamentet uppmuntrar till förenkling av de mekanismer genom vilka företrädare för det civila samhället kan delta i upphandlingsförfaranden och betonar behovet av att ersätta byråkratiska processer med transparenta processer som undanröjer hinder och återställer förtroendet för tilldelning och användning av offentliga budgetar.

67.

Europaparlamentet erkänner Moldaviens åtagande att fortsätta tillnärmningen till EU:s jordbrukslagstiftning för att öka exporten till EU och skapa nya kommersiella möjligheter för lokala samhällen. Parlamentet uppmanar Moldaviens myndigheter att göra snabbare framsteg med tillnärmningen till associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet i fråga om djurhälsa och livsmedelssäkerhet.

68.

Europaparlamentet betonar vikten av att modernisera de nationella laboratorier som ansvarar för sanitära och fytosanitära krav, möjliggöra export av produkter av animaliskt ursprung och att hantera bristen på kvalificerad laboratoriepersonal.

69.

Europaparlamentet betonar behovet av större transparens när det gäller resultaten av revisionsuppdragen vid kommissionens generaldirektorat för hälsa och livsmedelssäkerhet, och betonar behovet av att utöka och stärka nätverket av laboratorier för sanitära och fytosanitära analyser, samtidigt som utbildningen av inspektörer och specialister som arbetar i dessa laboratorier intensifieras för att uppnå ett bättre genomförande av bestämmelserna på området fytosanitär säkerhet och livsmedelssäkerhet.

70.

Europaparlamentet uppmuntrar Moldavien att till fullo utnyttja tillfällena till förmånsexport till EU genom mer effektiv och hållbar odling av jordbruksmark, liksom mer demokratisk tillgång till och användning av mark, och på så sätt producera jordbruksprodukter som förstärker Moldaviens relativa fördelar i fråga om jordbruk.

71.

Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen Moldavien att öka sitt infrastruktursamarbete med EU och länderna i regionen och att genomföra djupgående strukturreformer inom energisektorn, bland annat genom att diversifiera energiförsörjningen, öka energieffektiviteten, locka till sig investeringar i förnybar energi och förbättra konnektiviteten samtidigt som den miljömässiga hållbarheten säkerställs. Parlamentet uppmanar Moldavien att till fullo genomföra sina åtaganden enligt fördraget om energigemenskapen.

72.

Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna att ge konkret stöd till Moldavien för att uppfylla alla nödvändiga krav för att ansluta sig till det gemensamma eurobetalningsområdet.

73.

Europaparlamentet uppmanar den moldaviska regeringen att också fokusera på den sociala dimensionen av handel och hållbar utveckling genom att respektera och verkställa arbetsnormer, ratificera och fullt ut genomföra alla ILO-konventioner, och avskaffa de kvarstående bristerna i yrkesinspektionssystemet.

74.

Europaparlamentet noterar användningen av biomassa och vattenkraft i Moldaviens diversifieringsinsatser, men påminner om behovet av att säkerställa deras hållbarhet, effektivitet och relevanta miljökrav. Parlamentet betonar att utvecklingen av förnybara energikällor är en avgörande del av insatserna för både övergången till ren energi och energioberoende, samtidigt som den bidrar till lokala arbetstillfällen, luftkvalitet och medborgarnas hälsa.

75.

Europaparlamentet understryker att det regionala samarbetet spelar en viktig roll för att modernisera landet och för att öka kapaciteten i insatserna för att genomföra associeringsavtalet. Parlamentet efterlyser ökat regionalt samarbete, både mellan de olika regionerna i Moldavien och mellan moldaviska regioner och EU-regioner. Parlamentet uppmanar kommissionen och respektive EU-organ att underlätta denna process i nära samarbete med den moldaviska regeringen.

76.

Europaparlamentet välkomnar godkännandet av den nationella strategin för regional utveckling för åren 2022–2028 och efterlyser en administrativ och territoriell reform som är inriktad att främja konkurrenskraft och hållbar utveckling. Parlamentet understryker behovet av en balanserad social och ekonomisk tillväxt i alla regioner i Moldavien och ett effektivt genomförande av nationell politik för regional utveckling.

77.

Europaparlamentet uppmanar de moldaviska myndigheterna att upprätthålla principerna för lokal demokrati och lokal autonomi i enlighet med den europeiska konventionen om kommunal självstyrelse och tillhandahålla lämpliga befogenheter och tillräcklig finansiering för de lokala myndigheterna och säkerställa att de fungerar effektivt, bland annat genom ytterligare förbättringar när det gäller respekten för rättsstatsprincipen och genomförandet av principerna om god förvaltning på alla nivåer.

78.

Europaparlamentet uppmanar de moldaviska myndigheterna att göra ytterligare ansträngningar för att se till att de möjligheter som erbjuds genom associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet och EU:s bistånd och program når lokal nivå, inbegripet de avlägsna delarna av landet, och i synnerhet landsbygdsområden, så att invånarna kan verka för positiva förändringar. Parlamentet efterlyser ett ökat och bättre informerat EU-stöd till utvecklingsprojekt i den autonoma territoriella enheten Gagauzien.

Sektoriellt samarbete

79.

Europaparlamentet ser positivt på Moldaviens associering till Horisont Europa, EU:s forsknings- och innovationsprogram för 2021–2027, som öppnar nya möjligheter för landets vetenskaps- och innovationssamfund att skapa partnerskap med sina motsvarigheter i EU, samt Moldaviens deltagande i programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden.

80.

Europaparlamentet efterlyser ett bättre samarbete mellan alla EU-institutioner, medlemsstaterna och de moldaviska myndigheterna när de informerar de moldaviska medborgarna om fördelarna med associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet och med EU:s bistånd. Parlamentet betonar vikten av en institutionell ram och en konsekvent offentlig politik för att bekämpa desinformation, inbegripet desinformation mot EU, informationsmanipulation, falska nyheter och propaganda, samt all skadlig utländsk inblandning, särskilt genom strategisk kommunikation och motståndskraft mot desinformation och informationsmanipulation från inhemska och utländska aktörer, både online och offline. Parlamentet uppmanar de moldaviska myndigheterna och kommissionen att samarbeta om program och reformer som främjar medie- och informationskunskap i samband med den nuvarande digitala tidsåldern, samt att uppgradera det sektorsvisa samarbetet i den digitala ekonomin.

81.

Europaparlamentet upprepar att insatser för att stärka mediernas mångfald och oberoende bör vara en prioritet för både unionen och Moldavien. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka sitt stöd till oberoende medier, även utanför huvudstaden, och insatserna för att tillhandahålla trovärdig information till Moldaviens medborgare i alla delar av landet. Parlamentet uppmanar det europeiska initiativet för demokrati att ytterligare stödja sådana insatser.

82.

Europaparlamentet uppmanar med kraft Moldavien att ytterligare stödja fria och oberoende medier genom att bygga upp ett nationellt program för medieutveckling för att se över den rättsliga ramen för att ta itu med koncentrationen av medieägandet, monopoliseringen av reklammarknaden, bristen på redaktionellt oberoende och de ekonomiska och politiska gruppernas kontroll över medieinstitutionerna och hindren för tillgång till information samt angrepp på och hot mot journalister.

83.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hålla noggrann uppsikt över mediesektorn i Moldavien. Parlamentet hoppas att det ombildade radio- och tv-rådet på ett effektivt sätt kommer att utföra sina uppgifter som en oberoende mediebevakare och ta itu med de långvariga bristerna i medielandskapet, inbegripet frågan om public service-företagets politiska oberoende. Parlamentet upprepar vikten av att säkerställa ett fullständigt genomförande av den audiovisuella lagstiftningen.

Institutionella bestämmelser

84.

Europaparlamentet välkomnar undertecknandet den 29 november 2021 av samförståndsavtalet mellan Europaparlamentet och Moldaviens parlament om en gemensam ram för parlamentariskt demokratistöd, vilket öppnar möjligheter för att stärka landets institutionella kapacitet och därmed den parlamentariska demokratin i Moldavien genom närmare bilaterala institutionella band.

85.

Europaparlamentet uppmanar Moldaviens parlament att på grundval av en ömsesidigt överenskommen färdplan genomföra hela skalan av demokratistöd som det har tillgång till, inbegripet en Jean Monnet-dialog och ett Simone Veil-program.

86.

Europaparlamentet påpekar den viktiga roll som den parlamentariska associeringskommittén EU–Republiken Moldavien och den parlamentariska församlingen Euronest spelar när det gäller att främja bilateralt och regionalt samarbete med EU och utbyte av erfarenheter och god praxis med moldaviska parlamentsledamöter. Parlamentet begär att det strukturella samarbetet mellan ledamöter av Europaparlamentet och ledamöter av Moldaviens parlament ska fördjupas i syfte att samarbeta för att stödja reformer och övervaka genomförandet av dem.

87.

Europaparlamentet upprepar sitt stöd för det civila samhällets, inbegripet fackföreningarnas, deltagande i beslutsprocesserna för att öka den offentliga granskningen av reformer och främja deras transparens och sociala acceptans. Parlamentet understryker det mervärde som olika organisationer tillför i viktiga frågor av allmänt intresse i Moldavien. Parlamentet är oroat över det relativt blygsamma samarbetet mellan de offentliga myndigheterna och det civila samhället, trots att det finns en strategi och en handlingsplan för att utveckla det civila samhället. Parlamentet är även oroat över att bidragen till organisationer i det civila samhället har minskat med 17 procent.

88.

Europaparlamentet uppmanar EU och Moldavien att ytterligare förbättra de direkta personkontakterna och utbytena för att bygga upp ömsesidigt positiva bilder av varandra bland sina respektive befolkningsgrupper genom gemensamma projekt som utvecklats på civilsamhällsnivå, bland annat genom att ge stöd till unga studenter och yrkesverksamma så att de kan delta i EU:s utbildningsprogram såsom Erasmus+. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att utvidga vissa EU-program till att omfatta medborgare i Moldavien och andra länder i det östliga partnerskapet. Parlamentet betonar att utvidgningen av program såsom DiscoverEU till Moldavien ytterligare skulle kunna stärka den Europavänliga känslan i landet.

Sociala rättigheter

89.

Europaparlamentet noterar att undersysselsättning och otrygga anställningar fortfarande är vanligt förekommande i Moldavien och att den del av befolkningen som är i arbetsför ålder är sårbar för ekonomiska chocker. Parlamentet efterlyser ett antagande av en återhämtningsstrategi som tillgodoser befolkningens behov och som innefattar grön omställning och hållbar utveckling.

90.

Europaparlamentet är oroat över den storskaliga utvandringen av moldaviska medborgare, som förstärker den negativa demografiska utvecklingen och utgör ett allvarligt hot mot Moldaviens framtid. Parlamentet uppmuntrar den moldaviska regeringen att genomföra ytterligare åtgärder för att förebygga och motverka detta fenomen, särskilt genom att skapa möjligheter och förbättra villkoren och lönerna för unga arbetstagare.

91.

Europaparlamentet uppmanar regeringen att ta största möjliga hänsyn till den moldaviska ombudsmannens krav på förbättring när det gäller tillgången till hälso- och sjukvård, rätten till arbete samt rörelse- och yttrandefriheten.

92.

Europaparlamentet uppmanar den moldaviska regeringen att stärka hälso- och sjukvårdssystemet, ta itu med den brist på arbetskraft som försvagar det och förbättra sanitetsstandarden, särskilt på sjukhus. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen, medlemsstaterna och Moldavien att utöka samarbetet kring folkhälsans motståndskraft, att utbyta bästa praxis och att samarbeta med det civila samhället för att inrätta epidemistrategier som är inriktade på samhällets mest utsatta grupper.

93.

Europaparlamentet stöder ett fortsatt samarbete mellan Moldavien och EU i hanteringen av covid-19-pandemin och dess konsekvenser samt stärka det långsiktiga samarbetet på folkhälsoområdet. Parlamentet uppmanar eftertryckligen de moldaviska myndigheterna att ta tillfället i akt och använda medel för covid-19-återhämtning för att modernisera sjukhus och förbättra kvaliteten på och tillgängligheten till medicinska tjänster, särskilt i regionerna.

94.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens antagande av beslutet om likvärdighet för covid-19-intyg som utfärdats av Moldavien med EU:s digitala covidintyg, och uppmuntrar medlemsstaterna att fortsätta att säkerställa att det tillämpas.

95.

Europaparlamentet påpekar att de arbetsrättsliga bristerna ger upphov till otillbörliga metoder, i synnerhet dagliga arbetstider som ibland är alltför långa, låga löner och anställningsförhållanden som till viss del är odokumenterade. Parlamentet känner oro över den partiella tillämpningen av bestämmelser som syftar till att förhindra sådana metoder.

96.

Europaparlamentet noterar att den sociala dialogen har försämrats och avbrutits helt och hållet de senaste åren under covid-19-pandemin. Parlamentet uppmanar regeringen att säkerställa att det upprättas en verklig social dialog som leder till att alla arbetsmarknadsparter deltar i återhämtningsprocessen efter pandemin.

97.

Europaparlamentet välkomnar Moldaviens framsteg när det gäller avinstitutionaliseringen av barnomsorgssystemet och de åtgärder som vidtagits för att utveckla ett nytt program för skydd av barn och en ny handlingsplan för 2022–2026.

98.

Europaparlamentet välkomnar Moldaviens åtaganden på miljö- och klimatförändringsområdet. Parlamentet uppmanar Moldavien att ytterligare stärka sitt engagemang i kampen mot klimatförändringar och uppmanar kommissionen att underlätta Moldaviens deltagande i den europeiska gröna given och se till att det djupgående och omfattande frihandelsavtalet inte strider mot de miljömål och initiativ som där fastställs.

99.

Europaparlamentet stöder en bättre politik för integrering av miljöpolitiken i de olika ekonomiska sektorerna och ett bredare deltagande av medborgarna i utarbetandet av miljöskyddspolitiken. Parlamentet efterlyser en intensivare strategi för partnerskap med det civila samhället för att säkerställa en bättre fungerande avfallsinsamling och återvinningsverksamhet, samt ökad uppmärksamhet på beskogning av mark, minskad markförstöring och förbättring av vattenkvaliteten.

o o

100.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt till Republiken Moldaviens president, regering och parlament.

(1) Rådets förordning (EG) nr 539/2001 av den 15 mars 2001 om fastställande av förteckningen över tredje länder vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredje länder vars medborgare är undantagna från detta krav (EUT L 81, 21.3.2001, s. 1).

(2) Resolution 2359 (2021).

(3) EUT C 404, 6.10.2021, s. 136.

(4) EUT C 118, 8.4.2020, s. 109.

(5) EUT C 334, 19.9.2018, s. 199.

(6) EUT C 11, 12.1.2018, s. 82.

(7) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

16.12.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 479/18

P9_TA(2022)0212

Kommissionens rättsstatsrapport 2021

Europaparlamentets resolution av den 19 maj 2022 om 2021 års rapport från kommissionen om rättsstatsprincipen (2021/2180(INI))

(2022/C 479/02)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), särskilt artiklarna 2, 3.1, 3.3 andra stycket, 4.3, 5, 6, 7, 11, 19 och 49,

—	med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt de artiklar som handlar om att respektera, skydda och främja demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter i unionen, däribland artiklarna 70, 258, 259, 260, 263, 265 och 267,

—	med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan),

—	med beaktande av rättspraxis från Europeiska unionens domstol, särskilt besluten i målen C-156/21, Ungern mot Europaparlamentet och Europeiska unionens råd (1), och C-157/21, Polen mot Europaparlamentet och Europeiska unionens råd (2), om åtgärder för skydd av unionens budget,

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 juli 20212021 års rapport om rättsstatsprincipen – Rättsstatssituationen i EU (COM(2021)0700),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (3),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1808 av den 14 november 2018 om ändring av direktiv 2010/13/EU om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (direktivet om audiovisuella medietjänster) mot bakgrund av ändrade marknadsförhållanden (4),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092 av den 16 december 2020 om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten (5) (förordningen om villkorlighet i samband med rättsstatsprincipen),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/692 av den 28 april 2021 om inrättande av programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1381/2013 och rådets förordning (EU) nr 390/2014 (6),

—	med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna,

—	med beaktande av FN:s instrument för skydd av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och rekommendationerna och rapporterna från FN:s allmänna återkommande utvärdering samt rättspraxis från FN:s konventionsorgan och människorättsrådets särskilda förfaranden,

—	med beaktande av rekommendationer och rapporter från kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter, högkommissarien för nationella minoriteter, representanten för mediefrihet och andra organ inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE),

—

med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, den europeiska sociala stadgan, rättspraxis i Europadomstolen och Europeiska kommittén för sociala rättigheter, samt konventionerna, rekommendationerna, resolutionerna och rapporterna från Europarådets parlamentariska församling, ministerkommitté, kommissarie för mänskliga rättigheter, europeiska kommission mot rasism och intolerans, styrkommitté för antidiskriminering, mångfald och integration, Venedigkommission och övriga organ,

—	med beaktande av samförståndsavtalet mellan Europarådet och Europeiska unionen av den 23 maj 2007 och rådets slutsatser av den 8 juli 2020 om EU:s prioriteringar för samarbetet med Europarådet 2020–2022,

—	med beaktande av kommissionens motiverade förslag till rådets beslut av den 20 december 2017 om fastslående av att det finns en klar risk för att Republiken Polen allvarligt åsidosätter rättsstatsprincipen, utfärdat i enlighet med artikel 7.1 i EU-fördraget (COM(2017)0835),

—	med beaktande av En jämlikhetsunion: EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025, som antogs den 18 september 2020 (COM(2020)0565),

—	med beaktande av rapporten från EU:s byrå för grundläggande rättigheter av den 9 november 2021Antisemitism: Overview of antisemitic incidents recorded in the European Union 2010–2020 (”Antisemitism: översikt av antisemitiska incidenter som dokumenterats i Europeiska unionen 2010–2020”),

—	med beaktande av rapporten från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter av den 22 september 2021Protecting civic space in the EU och dess andra rapporter, data och verktyg, särskilt Europeiska unionens informationssystem för grundläggande rättigheter (Efris),

—	med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2016 med rekommendationer till kommissionen om inrättande av en EU-mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter (7),

—	med beaktande av sin resolution av den 1 mars 2018 om kommissionens beslut att aktivera artikel 7.1 i EU-fördraget i fråga om situationen i Polen (8),

—	med beaktande av sin resolution av den 19 april 2018 om behovet av att inrätta ett instrument för europeiska värden till stöd för civilsamhällesorganisationer som på lokal och nationell nivå främjar grundläggande värden inom Europeiska unionen (9),

—	med beaktande av sin resolution av den 12 september 2018 om ett förslag med en begäran till rådet att enligt artikel 7.1 i fördraget om Europeiska unionen fastställa huruvida det finns en klar risk för att Ungern allvarligt åsidosätter unionens värden (10),

—	med beaktande av sin resolution av den 14 november 2018 om behovet av en övergripande EU-mekanism för skydd av demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter (11),

—	med beaktande av sin resolution av den 16 januari 2020 om de pågående utfrågningarna inom ramen för artikel 7.1 i EU-fördraget: Polen och Ungern (12),

—	med beaktande av sin resolution av den 8 oktober 2020 om rättsstaten och de grundläggande rättigheterna i Bulgarien (13),

—	med beaktande av sin resolution av den 7 oktober 2020 om inrättande av en EU-mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter (14),

—	med beaktande av sin resolution av den 13 november 2020 om covid-19-åtgärdernas inverkan på demokratin, rättsstaten och de grundläggande rättigheterna (15),

—	med beaktande av sin resolution av den 26 november 2020 om situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen – årsrapport för 2018–2019 (16),

—	med beaktande av sin resolution av den 24 juni 2021 om 2020 års rapport från kommissionen om rättsstatsprincipen (17),

—	med beaktande av sin resolution av den 8 juli 2021 om utarbetande av riktlinjer för tillämpningen av den generella villkorlighetsordningen för skydd av unionsbudgeten (18),

—	med beaktande av sin resolution av den 8 juli 2021 om överträdelser av unionsrätten och hbtqi-personers rättigheter i Ungern till följd av de lagändringar som antagits av det ungerska parlamentet (19),

—	med beaktande av sin resolution av den 14 september 2021 om hbtqi-personers rättigheter i EU (20),

—	med beaktande av sin resolution av den 16 september 2021 om mediefrihet och ytterligare urholkning av rättsstatsprincipen i Polen (21),

—	med beaktande av sin resolution av den 20 oktober 2021Europas medier i det digitala decenniet: en handlingsplan för att stödja återhämtning och omvandling (22),

—	med beaktande av sin resolution av den 21 oktober 2021 om rättsstatskrisen i Polen och EU-rättens företräde (23),

—	med beaktande av sin resolution av den 11 november 2021 om stärkande av demokratin och mediernas frihet och mångfald i EU: otillbörlig användning av civil- och straffrättsliga åtgärder för att tysta journalister, icke-statliga organisationer och det civila samhället (24),

—	med beaktande av sin resolution av den 11 november 2021 om den första årsdagen för det faktiska förbudet mot aborter i Polen (25),

—	med beaktande av sin resolution av den 15 december 2021 om utvärdering av förebyggande åtgärder mot korruption, oriktiga utgifter och missbruk av EU-medel och nationella medel i samband med medel för nödåtgärder och krisrelaterade utgiftsområden (26),

—	med beaktande av sin resolution av den 16 december 2021 om grundläggande rättigheter och rättsstatsprincipen i Slovenien, särskilt den försenade utnämningen av Eppo-åklagare (27),

—	med beaktande av sin resolution av den 9 mars 2022 om utländsk inblandning i alla demokratiska processer i Europeiska unionen, som också innefattar desinformation (28),

—	med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 09/2021 av den 3 juni 2021Desinformation som påverkar EU: problemet tacklat men inte tyglat,

—	med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 01/2022 av den 10 januari 2022EU-stöd för rättsstaten på västra Balkan: grundläggande problem kvarstår trots ansträngningar,

—	med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

—	med beaktande av yttrandena från budgetkontrollutskottet, utskottet för rättsliga frågor, budgetutskottet, utskottet för konstitutionella frågor och utskottet för framställningar,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A9-0139/2022), och av följande skäl:

Unionen bygger på de gemensamma värden som stadfästs i artikel 2 i EU-fördraget: respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter – värden som är gemensamma för EU-medlemsstaterna och som kandidatländer måste följa för att få gå med i unionen som ett led i Köpenhamnskriterierna, som inte får åsidosättas eller omtolkas efter anslutningen. Demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter är ömsesidigt förstärkande värden som om de undergrävs kan utgöra ett systemhot mot unionen och medborgarnas fri- och rättigheter. Respekten för rättsstaten är bindande för unionen som en helhet och dess medlemsstater på alla förvaltningsnivåer, inklusive subnationella enheter.

Principen om lojalt samarbete i artikel 4.3 i EU-fördraget ålägger unionen och medlemsstaterna att respektera och bistå varandra när det gäller att fullgöra de skyldigheter som följer av fördragen, och medlemsstaterna är skyldiga att vidta alla lämpliga åtgärder, både allmänna och särskilda, för att säkerställa att de skyldigheter fullgörs som följer av fördragen eller av unionens institutioners akter.

Den årliga granskningscykeln för rättsstatsprincipen är ett välkommet komplement till de verktyg som finns tillgängliga för att upprätthålla värdena i artikel 2 i EU-fördraget, eftersom den innebär att situationen i alla EU:s medlemsstater granskas utifrån fyra pelare med direkt inverkan på respekten för rättsstatsprincipen.

Utan konkreta rekommendationer och en effektiv uppföljning kan det hända att rapporten om rättsstatsprincipen inte effektivt och i god tid förhindrar, upptäcker och åtgärdar sådana systemutmaningar och bakslag för rättsstatsprincipen som har kunnat observeras i flera EU-medlemsstater under de senaste åren.

Medlemsstaterna har infört nödåtgärder för att hantera covid-19-pandemin. För att dessa nödåtgärder ska vara lagliga måste principerna om nödvändighet och proportionalitet respekteras när de grundläggande rättigheterna eller de grundläggande friheterna begränsas. I vissa medlemsstater har det skett en negativ trend när det gäller tillämpningen av rättsstatsprincipen, eftersom regeringarna har använt de extraordinära åtgärderna som en ursäkt för att försvaga de demokratiska kontrollerna och motvikterna.

Det är nödvändigt att stärka och rationalisera de befintliga mekanismerna och att utveckla en gemensam övergripande EU-mekanism för att effektivt skydda demokratin, rättsstaten och de grundläggande rättigheterna och säkerställa att värdena i artikel 2 i EU-fördraget upprätthålls i hela unionen och av kandidatländerna, om än med olika övervakningssystem, så att medlemsstaterna hindras från att utarbeta nationell lagstiftning som strider mot skyddet i artikel 2 i EU-fördraget.

G.	Rätten till yttrandefrihet och informationsfrihet och allmänhetens rätt till deltagande hör till demokratins hörnstenar.

Europarådets expertkommitté för bekämpning av hatpropaganda har utarbetat ett utkast till ministerkommitténs rekommendation om bekämpning av hatpropaganda, som ger icke-bindande vägledning om hur fenomenet ska hanteras och som ska antas under 2022 (29). Den nyligen inrättade expertkommittén för bekämpning av hatbrott har till uppgift att fram till slutet av 2023 utarbeta ett utkast till ministerkommitténs rekommendation om hatbrott.

I.	Programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden möjliggör direkt och flexibelt stöd till aktörer i det civila samhället som främjar och skyddar de värden som fastställs i artikel 2 i EU-fördraget på lokal, nationell och europeisk nivå.

2021 års rapport om rättsstatsprincipen: allmänna överväganden

Europaparlamentet välkomnar kommissionens andra årsrapport om rättsstatsprincipen. Parlamentet använder regelbundet denna årsrapport som en källa till information och underlag när det diskuterar situationen för rättsstatsprincipen i en viss medlemsstat. Parlamentet beklagar att kommissionen inte fullt ut har tagit hänsyn till de rekommendationer som parlamentet lade fram i sin resolution av den 24 juni 2021 om kommissionens rapport om rättsstatsprincipen 2020, särskilt utvidgningen av tillämpningsområdet för dess rapportering till att omfatta alla värden som fastställs i artikel 2 i EU-fördraget, differentieringen mellan systematiska och enskilda överträdelser samt en mer djupgående och transparent bedömning, inklusive åtgärder som svar på överträdelser. Parlamentet anser att dessa rekommendationer fortfarande är giltiga och upprepar dem.

Europaparlamentet gläder sig över att kommissionens årsrapport tar upp rättssystemens funktion, korruptionsbekämpningsramen, mediepluralism och vissa institutionella frågor som rör maktfördelning, även i viss mån det medborgerliga utrymmet. Parlamentet beklagar dock att inte alla frågor som rör rättsstaten behandlades tillräckligt detaljerat eller brett i 2021 års rapport. Parlamentet föreslår att kommissionen analyserar rättsstatsfrågor inom varje pelare mot bakgrund av alla värden som fastställs i artikel 2 i EU-fördraget och de grundläggande rättigheter som beskrivs i stadgan. Parlamentet ser gärna att andra viktiga delar av Venedigkommissionens förteckning över rättsstatskriterier från 2016 tas med i årsrapporten, såsom förebyggande av maktmissbruk, likhet inför lagen och icke-diskriminering samt tillgång till rättslig prövning, inklusive aspekter av rätten till en rättvis rättegång. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att i framtida rapporter inkludera en utvärdering av förhållandena i fängelserna.

Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att rapporten innehåller landsspecifika kapitel. Parlamentet berömmer kommissionens insatser för att samarbeta med såväl nationella regeringar, nationella parlament och Europaparlamentet som det civila samhället och andra nationella aktörer. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att samarbeta proaktivt med kommissionen och offentliggöra sina skriftliga inlagor, så att oberoende experter och grupper i det civila samhället kan granska fakta och reagera på inlagorna, och så att full insyn säkerställs. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att fortsätta att fördjupa analysen, och uppmanar kommissionen att se till att det finns tillräckliga resurser, även mänskliga resurser, för detta i ett försök att nå ut till många olika intressenter. Parlamentet anser att mer tid och vikt bör läggas på kommissionens landsbesök, särskilt platsbesök. Parlamentet anser att kommissionen bör höja allmänhetens medvetenhet om dessa besök, för att främja en rättsstatskultur på nationell nivå. Parlamentet välkomnar kommissionens besök i de nationella parlamenten för att presentera rapportens resultat.

Metod

Europaparlamentet understryker att alla medlemsstater granskas enligt samma indikatorer och metod utan diskriminering av någon medlemsstat. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla de indikatorer som används för att bedöma läget för rättsstatsprincipen i medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa en vecka för EU:s värden i september varje år, under vilken rapporten läggs fram för Europaparlamentet och de nationella parlamenten samtidigt och bättre integreras inom ramen för resultattavlan för rättskipningen, rapporten om grundläggande rättigheter från EU:s byrå för grundläggande rättigheter och övervakningsverktyget för mediepluralism. Parlamentet anser att rapporten om rättsstatsprincipen för närvarande fungerar som en beskrivande dokumentation av situationen i medlemsstaterna, men att den bör vara ett analytiskt och föreskrivande instrument för att kunna uppfylla sina förebyggande och begränsande syften. Parlamentet betonar att en grundlig analys av läget i medlemsstaterna kräver en övergripande analys och utvärdering av rättsstatsprincipen i medlemsstaterna. Parlamentet betonar att presentationer av brister eller överträdelser av olika slag eller grad riskerar att trivialisera de allvarligaste överträdelserna av rättsstatsprincipen. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att nyansera sin rapportering genom att skilja mellan systemrelaterade och avsiktliga överträdelser av rättsstaten och isolerade överträdelser på ett tydligare och mer lättförståeligt sätt.

Europaparlamentet beklagar att rapporten inte tydligt erkänner den avsiktliga tillbakagången när det gäller rättsstatsprincipen i länder som omfattas av pågående förfaranden enligt artikel 7.1 i EU-fördraget, särskilt Polen och Ungern, och att den inte heller identifierar brister i rättsstatsprincipen i ett antal medlemsstater. Kommissionen uppmanas att klargöra att medlemsstater som under en längre period systematiskt, avsiktligt, allvarligt och permanent åsidosätter värdena i artikel 2 i EU-fördraget kanske inte uppfyller alla kriterier som kännetecknar en demokrati, utan i stället har blivit auktoritära regimer.

Europaparlamentet beklagar att kommissionen var tvungen att i den sammanfattande rapporten nämna att situationen i flera medlemsstater, särskilt Ungern och Polen, ger anledning till oro, utan att några märkbara förbättringar har skett sedan rapporten offentliggjordes. Parlamentet påminner om att det sedan juni 2021 också har tagit upp rättsstatssituationen i Ungern, Polen och Slovenien i sina resolutioner i plenum. Parlamentet påminner vidare om att gruppen för övervakning av demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter inom parlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och budgetkontrollutskottet också har tagit upp problem i flera medlemsstater. Efter att det har genomförts flera ad hoc-delegationsbesök till vissa av dessa medlemsstater har det blivit tydligt att situationen för rättsstatsprincipen, demokratin och de grundläggande rättigheterna i dessa medlemsstater är betydligt sämre än hur den framställdes av kommissionen i rapporten. Parlamentet anser att kommissionen, för att bättre kunna identifiera de länder som hamnat på efterkälken, bör göra en mer omfattande bedömning av samma inslag i alla landskapitel.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att slutföra varje landskapitel med en bedömning av medlemsstaternas resultat i förhållande till rapportens enskilda pelare, och att där ange i vilken utsträckning villkoren i förordningen om villkorlighet i samband med rättsstatsprincipen har uppfyllts. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att utöver den kvalitativa bedömningen utveckla ett rättsstatsindex för de olika pelarna, baserat på ett objektivt, tillgängligt, transparent, läsbart och icke-diskriminerande system för presentation och jämförande analys som ska genomföras av oberoende experter och som skulle kunna ange i vad mån rättsstatsprincipen respekteras i medlemsstaterna.

Europaparlamentet anser att årsrapporten bör peka ut övergripande trender, inklusive eventuella systemiska sårbarheter, på EU-nivå. Kommissionen uppmanas att identifiera fall där åtgärder eller viss praxis som undergräver rättsstatsprincipen i en medlemsstat blir eller riskerar att bli modeller för andra. Parlamentet betonar att den avsiktliga inriktningen på minoritetsgruppers rättigheter i några medlemsstater har skapat och medfört dynamik på andra håll, vilket framgår av tillbakagången för kvinnors, hbtqi-personers och andra minoritetsgruppers rättigheter. Vidare uppmanas kommissionen att påminna om de negativa konsekvenser som åsidosättandet av rättsstatsprincipen kan få för unionen som helhet.

Europaparlamentet anser att rapporten bör gå längre än årliga ögonblicksbilder och ge en föränderlig och dynamisk bild av respekten för eller tillbakagången när det gäller rättsstatsprincipen i alla medlemsstaters rättssystem. Parlamentet lovordar ansträngningarna i 2021 års rapport att jämföra situationen med den i 2020 års rapport. Parlamentet anser att det är nödvändigt att tydligt identifiera positiva och negativa tendenser när det gäller rättsstatssituationen och att tillhandahålla en analys av de bakomliggande orsakerna till denna situation.

10.

Europaparlamentet anser att det vore önskvärt med ett nytt separat kapitel om unionens institutioner där man bedömer situationen när det gäller maktdelning, ansvarsskyldighet och kontroller och motvikter.

Bedömning och rekommendationer

11.

Europaparlamentet anser att 2021 års rapport skulle ha kunnat innehålla tydligare bedömningar, och att det borde ha angetts om det fanns brister, en risk för en allvarlig överträdelse eller en faktisk överträdelse av värdena i artikel 2 i EU-fördraget i var och en av de pelare som analyseras i landskapitlen. Parlamentet uppmanar kommissionen att inkludera en bedömning av alla rättsstatsåtgärder som genomförts under det föregående året, åtföljd av en analys av deras effektivitet och möjliga sätt att förbättra dem. Parlamentet efterlyser en mer integrerad analys av kopplingarna mellan de fyra pelarna och av hur kombinerade brister kan utgöra överträdelser eller risker för överträdelser av värdena i artikel 2 i EU-fördraget. Parlamentet upprepar hur viktigt det är att använda ett direkt och otvetydigt språk och att tydligt understryka det aktuella problemet i överensstämmelse med kommissionens ståndpunkt.

12.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att inkludera landsspecifika rekommendationer i rapporten för 2022. Parlamentet uppmanar kommissionen att låta sådana rekommendationer åtföljas av tidsfrister för genomförande, mål och konkreta åtgärder som ska vidtas. Parlamentet uppmanar kommissionen att i efterföljande rapporter inkludera information om de framsteg som gjorts med genomförandet av dess rekommendationer och att dessutom låta dem ingå i den strukturerade dialogen med parlamentet under hela året. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att i de årliga rapporterna även fokusera på alla relevanta landsspecifika rekommendationer som görs för den europeiska planeringsterminen, särskilt de med koppling till rättsväsendets och den allmänna åklagarens oberoende och till korruptionsbekämpning och säkerställande av transparens och integritet.

13.

Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att vid sidan av var och en av sina rekommendationer ange en icke uttömmande förteckning över lämpliga verktyg som EU-institutionerna kan använda om bristerna inte åtgärdas. Kommissionen uppmanas att inte tveka att använda dessa verktyg, särskilt när det inte går att lita på ett snabbt genomförande av rekommendationerna eller när det finns risk för en ytterligare försämring, utan att invänta nästa årliga rapporteringscykel.

Tillämpningsområde

14.

Europaparlamentet beklagar att varken 2020 års rapport eller 2021 års rapport fullt ut omfattar de värden i artikel 2 i EU-fördraget som avser demokrati och grundläggande rättigheter och som omedelbart påverkas när länder börjar tumma på rättsstatsprincipen. Parlamentet påminner om den inneboende kopplingen mellan rättsstatlighet, demokrati och grundläggande rättigheter.

Rättssystem

15.

Europaparlamentet betonar att rättsväsendets ansvarsskyldighet och åklagarämbetets och domarkårens oberoende samt verkställandet av domar är avgörande komponenter i en rättsstat. Parlamentet beklagar djupt de allvarliga och strukturella problemen med rättsväsendets oberoende i vissa medlemsstater. Parlamentet betonar juristernas centrala roll när det gäller att säkerställa skyddet av de grundläggande rättigheterna och stärka rättsstatsprincipen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att skydda domare och åklagare från politiska angrepp och påtryckningar som syftar till att undergräva deras arbete, och vidhåller att medlemsstaterna måste iaktta unionslagstiftningen och internationell rätt när det gäller rättsväsendets oberoende. Parlamentet uppmanar kommissionen att inkludera konkreta rekommendationer i sin rapport för 2022 för att säkerställa rättsväsendets oberoende i alla medlemsstater, och att i årsrapporten även ta med oberoendet för advokater och advokatsamfund, eftersom de är avgörande för oberoende rättssystem.

16.

Europaparlamentet påminner om att unionslagstiftningen har företräde framför nationell lagstiftning, oavsett hur de nationella rättssystemen är organiserade. Parlamentet uppmanar kommissionen att noga övervaka vad nationella domstolar beslutar angående EU-lagstiftningens företräde framför nationell lagstiftning och att framför allt uppmärksamma de fall då vissa fördragsartiklar är oförenliga med nationella författningar. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att säkerställa konkreta, omedelbara och lämpliga svar på vägran att genomföra och respektera EU-domstolens domar och att rapportera tillbaka till parlamentet om de åtgärder som vidtas när det gäller detta.

17.

Europaparlamentet understryker den viktiga roll som domstolsråden spelar för att skydda rättsväsendets oberoende. Parlamentet påpekar att flera medlemsstater har långvariga problem när det gäller sammansättningen av deras domstolsråd och utnämningen av domare, som ibland utsätts för otillbörlig politisk inblandning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att systematiskt begära ett yttrande från Venedigkommissionen om den försöker anpassa dessa organs sammansättning och funktionssätt och att följa upp dessa rekommendationer. Parlamentet anser att kommissionen måste utvärdera denna uppföljning i årsrapporten.

18.

Europaparlamentet påpekar att åklagarväsendet är ett centralt inslag i kampen mot brottslighet, korruption och maktmissbruk. Parlamentet betonar behovet av att införa skyddsåtgärder för att bibehålla oberoendet för åklagarmyndigheten och enskilda åklagare, så att de inte utsätts för otillbörliga politiska påtryckningar, särskilt från regeringen, och framhåller att det samtidigt är viktigt att uppfylla de nödvändiga villkoren för ansvarsutkrävande för att förebygga missbruk eller försummelse. Parlamentet uttrycker sin fulla solidaritet med och sitt fulla stöd till alla brottsoffer.

19.

Europaparlamentet påpekar att strategiska rättsprocesser för att hindra offentlig debatt (SLAPP) inte bara allvarligt underminerar offrens rätt till effektiv tillgång till rättslig prövning och därmed även rättsstatsprincipen, utan också utgör missbruk av medlemsstaternas rättssystem och rättsliga ramar, särskilt eftersom de hindrar medlemsstaterna från att framgångsrikt ta itu med de aktuella utmaningarna, såsom tidsåtgången för förfarandena och rättssystemens kvalitet samt hanteringen av ärendebalansen och eftersläpningen i handläggningen av ärenden.

Regelverk för korruptionsbekämpning

20.

Europaparlamentet upprepar sin uppfattning att korruption är ett allvarligt hot mot demokratin, EU:s medel och rättsstatsprincipen. Parlamentet är djupt oroat över den ökande korruption och tillbakagång som observerats i vissa medlemsstater och den fortsatta uppkomsten av korruptionsfall som involverar höga tjänstemän och politiker och över den organiserade brottslighetens infiltration i ekonomin och den offentliga sektorn. Parlamentet välkomnar informationen om denna fråga i 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, och efterlyser ytterligare klargöranden i framtida rapporter om huruvida EU-medel har påverkats.

21.

Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att uppdatera och förbättra unionens politik och instrument för korruptionsbekämpning, bland annat genom att föreskriva en enhetlig definition av korruptionsbrott och genom att skapa gemensamma standarder och riktmärken och se till att de genomförs och verkställs korrekt. Parlamentet påminner om vikten av att medlemsstaterna samarbetar med Eppo och aktivt stöder dess uppgifter. Parlamentet uppmanar de medlemsstater som ännu inte har gjort det att ansluta sig till Eppo. Parlamentet välkomnar att kommissionen skickat formella underrättelser till nästan alla medlemsstater på grund av bristande införlivande av direktivet om skydd för visselblåsare (30).

Yttrande- och informationsfrihet, mediefrihet och mediepluralism

22.

Europaparlamentet påminner om att mediefrihet och mediepluralism – inbegripet högkvalitativa, hållbart och öppet finansierade och oberoende traditionella och digitala nyhetsmedier, oberoende journalister, faktagranskare och forskare, och starka public service-medier – är avgörande för demokratin, en garanti mot maktmissbruk och det bästa motståndet mot desinformation. Parlamentet uttrycker oro över mediernas politiska oberoende i vissa medlemsstater, eftersom redaktionella linjer återspeglar den starka polariseringen på den politiska arenan.

23.

Europaparlamentet är oroat över den alltmer fientliga miljö där journalister och medieaktörer är verksamma i många medlemsstater, särskilt när deras arbete är inriktat på maktmissbruk, korruption, kränkningar av grundläggande rättigheter och brottslig verksamhet. Parlamentet påminner om att journalister och medier i allt högre grad utsätts för trakasserier, hot (även på sociala medier), åtal, fysiska angrepp, våldsamma incidenter och mord i vissa medlemsstater. Parlamentet fördömer de förtryckande strategier som tillämpas av vissa medlemsstaters regeringar, såsom användningen av strategiska rättsprocesser för att hindra offentlig debatt (SLAPP) och smutskastningskampanjer, samt den ökade statliga kontrollen över offentliga medier, det civila samhället och akademiska institutioner, vilket leder till självcensur och en allt sämre medie- och akademisk frihet. Parlamentet påminner om att den undersökande journalisten Daphne Caruana Galizia vid tidpunkten för mordet stod inför 47 civilrättsliga och straffrättsliga förtalsstämningar, varav många fortfarande riktar sig mot hennes familj. Parlamentet varnar för att denna oacceptabla utveckling kan ha en avkylande effekt på yttrandefriheten och pressfriheten och inte får tillåtas skapa prejudikat inom unionen och gentemot unionens kandidatländer och potentiella kandidatländer.

24.

Europaparlamentet beklagar att 2021 års rapport inte avspeglar allvaret i dessa trender, särskilt när det gäller statlig kontroll, strategiska rättsprocesser och smutskastningskampanjer i vissa medlemsstater. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att förbättra de medierelaterade kapitlen genom en bedömning av effektiviteten och ändamålsenligheten i de nationella ramarna för skydd av mediefrihet, mediepluralism och insyn i medieägandet, att införa unionslagstiftning mot användning av SLAPP-rättsprocesser i vilken minimistandarder fastställs och att föreslå en ambitiös rättslig ram för att motverka den ökande politiseringen av medierna i vissa medlemsstater i den kommande lagen om mediefrihet. Parlamentet betonar att rapporten bör innehålla en grundlig bedömning av oberoendet för medlemsstaternas tillsynsmyndigheter för audiovisuella medietjänster, som enligt unionslagstiftningen måste vara oberoende av sina respektive regeringar. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa ytterligare och mer flexibel finansiering av oberoende undersökande journalistik i unionen.

25.

Europaparlamentet betonar vikten av redaktionellt oberoende public service-medier för att tillhandahålla högkvalitativ, opartisk och fri bevakning av offentliga angelägenheter, särskilt under val. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa en stabil, öppen, transparent, hållbar och tillräcklig finansiering av public service-medier på flerårig basis för att garantera deras kvalitet och oberoende från statliga, politiska, ekonomiska och andra påtryckningar. Parlamentet beklagar att public service-medier inte tas upp i årsrapporten. Parlamentet uppmanar kommissionen att grundligt undersöka public service-medier i sina framtida rapporter.

26.

Europaparlamentet konstaterar att falska nyheter och därav följande felaktig information som riktar sig till EU-medborgare utgör ett hot mot demokratin och rättsstatsprincipen i unionen, eftersom spridningen av desinformation polariserar och försvagar vår demokrati. Parlamentet välkomnar kommissionens beskrivning i årsrapporten av politikens påtryckningar och inflytande på medierna, och uppmanar kommissionen att tydligare beskriva de systematiska desinformationskampanjer och utländska ingripanden som syftar till att minska allmänhetens förtroende för statliga institutioner och för oberoende medier. Parlamentet konstaterar att globala onlineplattformar kan ha en enorm omstörtande inverkan på mediesektorn. Parlamentet betonar i detta avseende att den nuvarande lagstiftningen inte skapar en helt rättvis miljö i det digitala ekosystemet, såsom i kampen mot desinformation och för algoritmisk ansvarsskyldighet. Parlamentet anser att antagandet av relevant lagstiftning, särskilt rättsakten om digitala tjänster och rättsakten om digitala marknader, var ett steg i rätt riktning, men att mer behöver göras i den europeiska medielagen för att skapa rättvisa villkor mot bakgrund av den digitala omvandlingen av mediesektorn och spridningen av onlineplattformar.

27.

Europaparlamentet betonar att mediefriheten är nära kopplad till den konstnärliga och akademiska friheten. Parlamentet beklagar djupt att yttrandefriheten, konstens frihet och mötesfriheten i vissa medlemsstater kraftigt inskränks och begränsas. Parlamentet understryker att utbildningssystemens oberoende hotas när institutionernas självständiga organisationsstruktur inte är garanterad. Parlamentet uppmanar kommissionen att inkludera alla aspekter av yttrandefriheten i sin rapport om rättsstatsprincipen.

Demokrati och kontroller och motvikter

28.

Europaparlamentet försvarar ståndpunkten att principen om maktdelning är avgörande för en effektivt fungerande stat, inklusive att rättssystemen i hela unionen ska fungera på ett effektivt, oberoende, opartiskt och effektivt sätt, och att det kräver att institutionella strukturer avstår från att utöva påtryckningar på domare och åklagare, särskilt från politiska och ekonomiska nivåer.

29.

Europaparlamentet understryker att rättvisa och fria val hör till de absoluta miniminormerna för en fungerande demokrati och att varje valprocess i unionen bör ske utan otillbörligt inflytande och oegentligheter. Om OSSE observerar att valet inte har ägt rum på ett rättvist och fritt sätt, måste konkreta åtgärder vidtas, även i enlighet med förfarandet i artikel 7.1. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder så snart risken för valmanipulering i en medlemsstat har upptäckts, oavsett om detta görs av statliga, utländska eller privata aktörer.

30.

Europaparlamentet påminner om att utövandet av de grundläggande friheterna, inbegripet rätten att vara kritisk offentligt, är en central del av ett fritt och demokratiskt samhälle. Parlamentet uttrycker oro över det krympande medborgerliga utrymmet i olika medlemsstater, vilket kommer till uttryck genom användning av SLAPP-rättsprocesser mot och övervakning av medier och journalister, människorättsförsvarare, aktörer och aktivister i det civila samhället samt politiska motståndare. Parlamentet välkomnar kommissionens åtagande att föreslå ett direktiv mot sådant rättegångsmissbruk som riktar sig mot journalister och rättighetsförsvarare, och betonar att tillämpningsområdet måste vara tillräckligt brett för att omfatta alla dem som är rättighetsförsvarare, inbegripet enskilda aktivister.

31.

Europaparlamentet betonar att medlemsstaternas olagliga användning av Pegasus och motsvarande spionprogram mot journalister, advokater, oppositionspolitiker och andra personer utgör ett direkt hot mot demokratin, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra en bedömning av missbruket av övervakningsverktyg och dess inverkan på de demokratiska processerna inom unionen samt potentiella överträdelser av de värden som fastställs i artikel 2 i EU-fördraget och i stadgan.

32.

Europaparlamentet anser att situationen för det medborgerliga utrymmet i medlemsstaterna förtjänar ett separat kapitel i rapporten och inrättandet av ett ”index för europeiskt medborgarutrymme”, med tanke på det civila samhällets centrala betydelse för att upprätthålla ett fullt demokratiskt och inkluderande samhälle som bygger på respekt för de mänskliga rättigheterna och med tanke på de utmaningar som det civila samhället i olika medlemsstater står inför, däribland lagstiftningsåtgärder och administrativa åtgärder, begränsad tillgång till finansiering och smutskastningskampanjer.

33.

Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att utveckla den fjärde pelaren i årsrapporten om ”andra institutionella frågor som rör kontroller och motvikter” till en pelare för demokrati och kontroller och motvikter, med en bedömning av faktorer såsom potentiella hot mot de demokratiska processerna i unionen och medlemsstaterna, inklusive manipulering av val.

Covid-19-åtgärdernas effekter på demokratin, rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna

34.

Europaparlamentet påminner om den stora inverkan som åtgärder i samband med covid-19-pandemin, inbegripet undantagsordningar och lagdekret, har haft på demokratin, rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna inom unionen, särskilt på områdena rättvisa, mediefrihet och korruptionsbekämpning.

35.

Europaparlamentet beklagar beskaffenheten hos och den överdrivna användningen av nödåtgärder under covid-19-pandemin i kombination med vissa nationella parlaments brist på efterhandskontroll av sådana åtgärder. Det är också beklagligt att parlamenten i en rad medlemsstater rentav stängdes under pandemin, vilket har ökat regeringarnas makt och lett till bristande ansvarsskyldighet och insyn när det gäller den verkställande makten.

36.

Europaparlamentet påminner om att covid-19-pandemin hade en negativ inverkan på både tillgången till rättslig prövning och de nationella domstolarnas effektivitet, inklusive den partiella stängningen av nationella domstolar. Parlamentet betonar att den extraordinära situationen till följd av pandemin visade att det finns ett akut behov av att modernisera rättsliga förfaranden och införa digitala inslag för att öka rättssystemens effektivitet och underlätta tillgången till rättshjälp och rättslig information.

37.

Europaparlamentet välkomnar att rapporten innehåller ett avsnitt om tillämpningen av rättsstatsprincipen under covid-19-pandemin. Parlamentet betonar att övervakningen av användningen av och proportionaliteten i dessa åtgärder bör fortsätta till dess att alla åtgärder upphävs utan några undantag. Parlamentet noterar i detta avseende risken för missbruk av medel från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens. Parlamentet upprepar att dessa medel endast får fördelas när dessa farhågor har åtgärdats fullt ut. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att på lång sikt bedöma om de åtgärder som vidtogs av medlemsstaterna verkligen var tidsbegränsade, nödvändiga och proportionerliga, med vederbörlig hänsyn till kontroller och motvikter. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram rekommendationer för att hjälpa medlemsstaterna att mildra pandemins negativa effekter på områdena rättvisa, korruptionsbekämpning och mediefrihet.

Grundläggande rättigheter och jämlikhet

38.

Europaparlamentet betonar sin oro över att rättigheterna för kvinnor och människor i utsatta situationer – däribland personer med funktionsnedsättning, barn, religiösa minoriteter, särskilt i tider av ökande antisemitism, antiziganism och antimuslimskt hat i Europa, romer, människor av afrikansk och asiatisk härkomst och andra personer som tillhör etniska och språkliga minoriteter, migranter, asylsökande, flyktingar, hbtqi+-personer och äldre, särskilt personer i marginaliserade bosättningar – fortfarande inte respekteras fullt ut i hela unionen och alltjämt utsätts för diskriminering. Parlamentet betonar den uppenbara kopplingen mellan försämrade rättsstatsstandarder och kränkningar av grundläggande rättigheter och minoriteters rättigheter, såsom de brottsbekämpande myndigheternas användning av övervåld under protester och vid unionens gränser. Parlamentet påminner om att medlemsstaterna under vissa omständigheter medvetet använder sig av åtgärder som kan ifrågasättas utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv, t.ex. lagstiftning som antas genom påskyndade förfaranden utan offentligt samråd eller till och med, i undantagsfall, konstitutionella ändringar som ett sätt att legitimera diskriminerande politik som annars inte skulle kunna bli föremål för lagstiftning, t.ex. bestämmelser som specifikt riktar in sig på hbtqi-personer eller införandet av ett nästan totalt förbud mot abort. Parlamentet påminner om att medlemsstaterna har ett ansvar gentemot enskilda individer som hamnat i utsatta situationer, och att de bör ge dem säkerhet och skydd mot diskriminering. Parlamentet upprepar med kraft sin uppmaning till kommissionen att i framtida rapporter inkludera en djupgående bedömning av de ihållande kränkningarna av de grundläggande rättigheterna i hela unionen, liksom av jämställdheten och rättigheterna för personer som tillhör minoriteter. Parlamentet uppmanar unionens institutioner att under tiden läsa de årliga rapporterna om rättsstatsprincipen mot bakgrund av de rapporter om grundläggande rättigheter som offentliggjorts av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter.

39.

Europaparlamentet beklagar att vissa medlemsstater inte fullt ut och korrekt har införlivat rådets rambeslut om rasism och främlingsfientlighet (31) i sin nationella lagstiftning och att bestämmelserna i direktivet om likabehandling oavsett ras (32) fortfarande inte har genomförts fullt ut i alla medlemsstater. Parlamentet rekommenderar att större uppmärksamhet ägnas åt politiska diskussioner och mediediskussioner som underblåser hat mot minoriteter och den direkta inverkan som dessa diskussioner har på antagandet av diskriminerande lagar eller praxis som urholkar rättsstatsprincipen för alla, även när det gäller terrorismbekämpnings- och säkerhetspolitik mot bakgrund av den resolution om George Floyd (33) som parlamentet antog 2020.

40.

Europaparlamentet uttrycker särskild oro över den försämrade situationen för kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter i vissa medlemsstater, inbegripet införandet av mycket restriktiva lagar om abort, och de fortsatta och systematiska angreppen på hbtqi-personers grundläggande rättigheter, som förstärks av försämringen av rättsstatsprincipen i flera medlemsstater. Parlamentet beklagar att dessa utvecklingstendenser inte konsekvent återspeglas i kommissionens rapport om rättsstatsprincipen. Parlamentet uppmanar kommissionen att systematiskt ta upp dessa frågor i alla relevanta landsrapporter och i den sammanfattande rapporten.

41.

Europaparlamentet välkomnar de överträdelseförfaranden som kommissionen inlett gentemot Ungern och Polen som en del av överträdelsepaketet från juli 2021 om respekten för hbtqi-personers mänskliga rättigheter och överträdelser av unionslagstiftningen. Parlamentet noterar att detta är första gången som kommissionen specifikt har inlett överträdelseförfaranden för att skydda hbtqi-personers rättigheter.

42.

Europaparlamentet noterar med oro de många rapporterna om betydande och systematiska kränkningar av migranters och asylsökandes grundläggande rättigheter i hela unionen och särskilt vid dess yttre gränser. Parlamentet beklagar djupt att flera medlemsstater har antagit nationell lagstiftning som allvarligt begränsar asylsökandes rättigheter och i vissa fall till och med hotar principen om non-refoulement och rätten till ett effektivt rättsmedel. Det är beklagligt att kommissionen, trots uppmaningar från parlamentet, inte slutförde sin bedömning av huruvida ett stort antal nationella lagstiftningsåtgärder på asyl- och migrationsområdet är förenliga med unionslagstiftningen. Parlamentet upprepar att respekten för grundläggande rättigheter såsom rättigheterna till asyl och till ett effektivt rättsmedel är en naturlig del av en fullt fungerande rättsstat.

Källor

43.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare stärka den regelbundna, inkluderande och strukturerade dialogen med regeringar och nationella parlament, icke-statliga organisationer, nationella människorättsinstitutioner, ombudsmannaorganisationer, jämställdhetsorgan, yrkesorganisationer och andra berörda parter, och att vara mer transparent när det gäller de kriterier som används för att välja ut information från dessa berörda parter i samband med utarbetandet av sina årsrapporter. Parlamentet anser att civilsamhällesorganisationer bör delta aktivt i alla granskningscykelns faser genom en transparent process som bygger på tydliga kriterier. Parlamentet betonar att tematiskt strukturerade samråd skulle göra processen effektivare och öka mängden värdefull återkoppling. Parlamentet välkomnar att frågeformuläret för samråd nu gör det möjligt för berörda parter att rapportera om aspekter som ligger utanför det tillämpningsområde som kommissionen planerat, och uppmanar kommissionen att vid behov anpassa strukturen i de nationella rapporterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över och förbättra onlineverktygen för de berörda parternas synpunkter och att vara flexibel när det gäller tillgängliga utrymmesbegränsningar.

44.

Europaparlamentet anser att tidsfristerna för samråd med det civila samhället tidigare har varit för korta eller olägliga och att de bör vara lämpligt anpassade och flexibla för att möjliggöra ett fullständigt och omfattande inhämtande av synpunkter. Parlamentet påpekar att detta har gjort det svårare för berörda parter att förbereda och planera sina bidrag och medvetandehöjande aktiviteter, med hänsyn till deras begränsade kapacitet och finansiella resurser, särskilt om samrådet sammanfaller med årliga helgdagar. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa möjligheten till samråd året runt för det civila samhället i stället för att främst fokusera på tidsbegränsade uppmaningar att lämna synpunkter. Parlamentet välkomnar att kommissionen tillåter flerspråkiga inlagor på alla officiella EU-språk. Parlamentet uppmanar kommissionen att i förväg fastställa och offentliggöra sin tidsplan för den kommande rapporten med datum för de olika stegen i processen, inbegripet en tidsplan för landsbesök samt datumet för offentliggörande av rapporten. Parlamentet noterar att samrådet kan stärkas ytterligare och uppmuntrar kommissionen att genomföra en uppföljning med det civila samhällets aktörer om de synpunkter som de lämnar.

45.

Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att inom ramen för den årliga rapporten säkerställa en ordentlig uppföljning av framställningar och andra uttryck för enskilda medborgares farhågor och vittnesmål om brister när det gäller rättsstatsprincipen. Parlamentet anser att man i syfte att stärka rättsstatskulturen och EU-institutionernas engagemang för medborgarna bör inrätta forum och strukturer för deltagande för att kartlägga trender och ge större synlighet åt hoten mot, bristerna i och överträdelserna av de värden som fastställs i artikel 2 i EU-fördraget i hela unionen.

46.

Europaparlamentet påminner om att kommissionen bör fortsätta att beakta relevant information från relevanta källor och erkända institutioner på ett systematiskt sätt. Parlamentet påminner om att uppgifter från relevanta internationella organ, såsom de under ledning av FN, OSSE och Europarådet, bör beaktas. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta större hänsyn till uppgifter och resultat från relevanta index, såsom WGI-projektet (Worldwide Governance Indicators), World Justice Projects rättsstatsindex och projektet Varieties of Democracy (V-DEM).

47.

Europaparlamentet välkomnar rådets överenskommelse om att ändra mandatet för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) som ett steg framåt. Kommissionen uppmanas att utnyttja denna dynamik och uppmana FRA att ge råd om metoder och bedriva jämförande forskning för att tillföra detaljerad information på viktiga områden i årsrapporten, med tanke på att rätten till en rättvis rättegång, yttrandefrihet och andra grundläggande rättigheter har inneboende kopplingar till rättsstatsprincipen, utöver de bidrag som byrån redan lämnar, till exempel genom Efris och dess rapporter om det medborgerliga utrymmet.

48.

Europaparlamentet anser att samarbete med Europarådet och andra internationella organisationer är av särskild betydelse för att främja demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter i EU. Kommissionen uppmanas att systematiskt analysera uppgifter om bristfälligt genomförande av domar från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna samt FN:s konventionsorgans synpunkter om individuell kommunikation.

Mekanismen för demokrati, rättsstat och grundläggande rättigheter

49.

Europaparlamentet beklagar att kommissionen och rådet inte biföll parlamentets begäran i dess resolution av den 7 oktober 2020 om en gemensam EU-mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter, som bör omfatta hela tillämpningsområdet för värdena i artikel 2 i EU-fördraget. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen och rådet att utan dröjsmål inleda förhandlingar med parlamentet om ett interinstitutionellt avtal.

50.

Europaparlamentet påminner om sin ståndpunkt när det gäller att involvera en panel av oberoende experter som ska ge råd till de tre institutionerna, i nära samarbete med FRA. Med tanke på kommissionens och rådets ovilja uppmanar parlamentet sitt presidium att anordna ett förfarande för offentlig upphandling för att inrätta en sådan panel i parlamentets regi, i överensstämmelse med åtagandet i parlamentets resolution av den 24 juni 2021 om kommissionens rapport om rättsstatsprincipen 2020, i syfte att ge parlamentet råd när det gäller hur olika EU-medlemsstater efterlever värdena i artikel 2 i EU-fördraget och att visa ett exempel på hur en sådan panel skulle kunna fungera i praktiken.

51.

Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att överväga en mer omfattande och ambitiös översyn av förordningen om FRA (34). Parlamentet uppmanar därför kommissionen att långsiktigt undersöka den fulla potentialen i att utveckla FRA i enlighet med principerna om nationella institutioners status och funktion när det gäller att skydda och främja mänskliga rättigheter (Parisprinciperna), så att byrån kan bli ett helt oberoende organ som tillhandahåller opartiska och offentligt tillgängliga ståndpunkter om landsspecifika situationer när det gäller demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter. Parlamentet understryker att en sådan utveckling bör gå hand i hand med en ökning av de tillgängliga resurserna.

Komplementaritet med andra rättsstatsinstrument

52.

Europaparlamentet vidhåller att årsrapporten måste kunna fungera som en viktig källa och ett referensdokument för beslut om huruvida man ska aktivera ett eller flera relevanta instrument, t.ex. förfarandet i artikel 7 i EU-fördraget, förordningen om villkorlighet i samband med rättsstatsprincipen, andra instrument som är tillgängliga enligt EU:s finansiella lagstiftning och de tillämpliga sektorsspecifika och finansiella reglerna för att effektivt skydda EU:s budget, ramen för rättsstatsprincipen eller överträdelseförfaranden, inklusive påskyndade förfaranden, ansökningar om interimistiska åtgärder vid EU-domstolen och åtgärder som rör bristande genomförande av EU-domstolens domar. Parlamentet uppmanar kommissionen att uttryckligen koppla dessa instrument till identifierade eller möjliga rättsstatsproblem i rapporten. Parlamentet uppmanar institutionerna att utan dröjsmål aktivera sådana verktyg och instrument, inbegripet mekanismen för villkorlighet i samband med rättsstatsprincipen, för att proaktivt stödja rättsstatsprincipen och ta itu med den demokratiska tillbakagången i unionen, eftersom kommissionens rapport om rättsstatsprincipen 2021 innehåller flera och detaljerade exempel på överträdelser av rättsstatsprincipen som omfattas av villkorlighetsförordningen. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att skapa en direkt koppling mellan de årliga rapporterna om rättsstatsprincipen, tillsammans med andra källor om rättsstatsprincipen, och mekanismen för villkorlighet i samband med rättsstatsprincipen.

53.

Europaparlamentet påminner om att överträdelseförfaranden är det centrala instrumentet för att skydda och försvara EU-rätten och de gemensamma värden som fastställs i artikel 2 i EU-fördraget. Parlamentet noterar med oro att antalet överträdelseförfaranden som kommissionen inlett har sjunkit kraftigt sedan 2004. Parlamentet är förvånat över att överträdelseförfaranden inte inleds systematiskt åtminstone så snart den relevanta överträdelsen dokumenteras i årsrapporten. Parlamentet beklagar djupt kommissionens ovilja att aktivt och systematiskt övervaka genomförandet av EU-lagstiftningen och uttömma möjligheterna till överträdelseförfaranden mot medlemsstaterna som det mest skräddarsydda instrumentet för att lösa problemen på ett effektivt sätt och utan dröjsmål. Parlamentet konstaterar att denna ovilja ledde till att medlemsstaterna uppmanades att inleda mellanstatliga ärenden i enlighet med artikel 259 i EUF-fördraget. Parlamentet är bekymrat över att överträdelseförfarandenas förebyggande kapacitet minskar om de inte tillämpas systematiskt och i tid. Parlamentet begär att rapporten ska inbegripa en översikt över alla verkställighetsåtgärder som vidtagits av kommissionen för varje medlemsstat, inklusive pågående överträdelseförfaranden, liksom över hur långt man kommit med efterlevnaden av EU-domstolens och Europadomstolens interimistiska åtgärder och domar, som ett bidrag till en heltäckande tillämpning av resultattavlan för rättskipningen i EU.

54.

Europaparlamentet påminner om vikten av förhandsavgöranden om rättsstatsprincipen. Parlamentet anser att domstolens relevanta rättspraxis har bidragit till att definiera rättsstatsprincipen ytterligare och skulle kunna hjälpa kommissionen att ytterligare förfina sina riktmärken i samband med bedömningen av situationen för rättsstatsprincipen i medlemsstaterna.

55.

Europaparlamentet är bekymrat över att vissa medlemsstater, bland annat Ungern och Polen, alltjämt underlåter att genomföra inhemska domar och domar från EU-domstolen och Europadomstolen, vilket bidrar till urholkningen av rättsstatsprincipen. Parlamentet betonar att underlåtenhet att genomföra domar kan leda till att kränkningar av de mänskliga rättigheterna inte åtgärdas. Parlamentet betonar att detta kan skapa en uppfattning hos allmänheten om att domar kan ignoreras, vilket undergräver rättsväsendets oberoende och det allmänna förtroendet för att de domar som avkunnas är rättvisa. Parlamentet uppmanar kommissionen att när det gäller respektive landskapitel fortsätta att rapportera om medlemsstaternas genomförande av domar i fall av partiellt eller uteblivet genomförande. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att samarbeta med myndigheterna för att hitta lämpliga lösningar för ett fullständigt genomförande och att årligen uppdatera informationen. Parlamentet påminner om underlåtenheten att genomföra EU-domstolens dom i målet Coman & Hamilton (35) ledde till att kärandena blev tvungna att vända sig till Europadomstolen för att få sin sak prövad.

56.

Europaparlamentet påminner om vikten av förordningen om villkorlighet i samband med rättsstatsprincipen när överträdelser av rättsstatens principer påverkar eller allvarligt riskerar att påverka den sunda ekonomiska förvaltningen av unionens budget eller skyddet av unionens ekonomiska intressen. Parlamentet välkomnar EU-domstolens domar av den 16 februari 2022 och dess konstaterande att unionen verkligen har befogenheter i fråga om rättsstatsprincipen i medlemsstaterna, att förordningen om villkorlighet i samband med rättsstatsprincipen är förenlig med unionslagstiftningen och att den talan som Ungern och Polen har väckt mot förordningen om villkorlighet i samband med rättsstatsprincipen ska avvisas. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att vidta omedelbara åtgärder inom ramen för förordningen, ett verktyg som har varit i kraft sedan januari 2021.

57.

Europaparlamentet anser att årsrapporten är den lämpligaste platsen för att inkludera ett avsnitt om genomförandet av relevanta analyser inom ramen för förordningen om villkorlighet i samband med rättsstatsprincipen. Parlamentet noterar att kommissionen den 27 april 2022 slutligen inledde det formella förfarandet mot Ungern enligt förordningen om villkorlighet i samband med rättsstatsprincipen genom att skicka landet en skriftlig underrättelse. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att också inleda det förfarande som fastställs i artikel 6.1 i den förordningen, åtminstone i Polens fall. Parlamentet påminner om att förordningens tillämplighet, syfte och tillämpningsområde tydligt definieras och inte behöver underbyggas med ytterligare förklaringar. Parlamentet fördömer kommissionens beslut att fortsätta att utarbeta riktlinjer även efter domstolens dom som bekräftar förordningens laglighet och giltighet. Parlamentet uppmanar kommissionen att, eventuellt genom ett lagstiftningsförslag, säkerställa att tillämpningen av artikel 6 i förordningen om villkorlighet i samband med rättsstatsprincipen inte direkt eller indirekt påverkar medborgarna, med tanke på att de som är ansvariga för överträdelser av rättsstatsprincipen är regeringsföreträdare eller statschefer, och att de medel som finns kvar i den konsoliderade unionsbudgeten är direkt tillgängliga för lokala offentliga institutioner eller privata enheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillämpa förordningen om gemensamma bestämmelser och budgetförordningen mer strikt för att ta itu med den diskriminerande användningen av EU-medel, särskilt all politiskt motiverad användning, och att undersöka den fulla potentialen hos dessa instrument och förordningen om villkorlighet i samband med rättsstatsprincipen för att skydda demokratin, rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna, och därigenom säkerställa att unionsmedel inte används för initiativ som inte är förenliga med unionens värden enligt artikel 2 i EU-fördraget, och att man samtidigt respekterar intressena hos slutliga stödmottagare som inte är statliga enheter.

58.

Europaparlamentet är bekymrat över slutsatserna i kommissionens rättsstatsrapport 2021 om att de statligt understödda trakasserierna och hoten mot hbtqi-organisationer i vissa länder påverkar deras möjligheter att få tillgång till finansiering. Parlamentet uppmanar kommissionen att titta närmare på frågan och med nödvändiga medel se till att principen om icke-diskriminering som styr tillgången till unionsmedel respekteras fullt ut överallt i unionen. Parlamentet anser att dessa slutsatser stärker dess långvariga ståndpunkt att tillämpningsområdet för rapporten om rättsstatsprincipen bör utvidgas till att omfatta alla värden i artikel 2 i EU-fördraget.

59.

Europaparlamentet beklagar starkt rådets oförmåga att göra meningsfulla framsteg när det gäller pågående förfaranden enligt artikel 7.1 i EU-fördraget. Parlamentet uppmanar rådet att se till att utfrågningar äger rum minst en gång per ordförandeskap under pågående artikel 7-förfaranden och att även ta upp ny utveckling som påverkar rättsstatsprincipen, demokratin och de grundläggande rättigheterna. Parlamentet betonar att det inte krävs enhällighet i rådet för att slå fast att det finns en klar risk för ett allvarligt åsidosättande av unionens värden enligt artikel 7.1 i EU-fördraget, och inte heller för att framföra konkreta rekommendationer till de berörda medlemsstaterna och ange tidsfrister för när dessa rekommendationer ska ha genomförts. Parlamentet upprepar sin uppmaning till rådet att göra detta och understryker att varje ytterligare försening av sådana åtgärder skulle innebära att rådet självt bryter mot rättsstatsprincipen. Parlamentet insisterar på att parlamentets roll och befogenheter respekteras.

60.

Europaparlamentet noterar de landsspecifika diskussioner som har ägt rum i rådet (allmänna frågor) på grundval av kommissionens årliga rapporter om rättsstatsprincipen inom ramen för rådets årliga rättsstatsdialog. Parlamentet anser att dessa diskussioner i första hand bör inriktas på de medlemsstater som har de mest akuta rättsstatsproblemen. Samtidigt bör man fortsätta att ta upp situationen i varje land i bokstavsordning. Parlamentet betonar att ökad transparens skulle stärka dialogen om rättsstatsprincipen inom unionen, och uppmanar därför rådet att offentliggöra dessa landsspecifika diskussioner, inklusive detaljerade offentliga slutsatser.

61.

Europaparlamentet fördömer skarpt de myndigheter i medlemsstaterna som vägrar att delta i kommissionens årliga rättsstatsdialog. Parlamentet anser att varje sådan vägran är skäl nog för att kommissionen ska kunna påskynda och ytterligare förfina sin bedömning av situationen för rättsstatsprincipen i dessa länder. Parlamentet är av den bestämda åsikten att rättsstatscykeln endast kan vara effektiv om principen om lojalt samarbete i artikel 4.3 i EU-fördraget respekteras och tillämpas i lika hög grad av EU-institutionerna och medlemsstaterna.

62.

Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att aktivt delta i offentliga debatter på lokal, regional och nationell nivå och att satsa mer på att öka medvetenheten om unionens värden som fastställs i artikel 2 i EU-fördraget och tillämpliga verktyg, inklusive årsrapporten, särskilt i de länder där det finns stor anledning till oro. Parlamentet understryker vikten av strategisk kommunikation för att motverka narrativ mot demokrati och av att ta itu med dessa narrativ genom att bättre förklara unionens åtgärder. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att anordna informationskampanjer om vikten av att respektera rättsstatsprincipen. Parlamentet uppmanar kommissionen att grunda ett särskilt program som stöder innovativa initiativ med syftet att främja formell utbildning, särskilt bland jurister, och informell utbildning med avseende på rättsstatens principer och demokratiska institutioner för EU-medborgare i alla åldrar.

63.

Europaparlamentet åtar sig att inleda regelbundna samråd med medlemsstaternas regeringar och parlament om slutsatserna i årsrapporten. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att deras företrädare på högsta möjliga nivå deltar i utbyten med parlamentet om rättsstatsprincipen. Parlamentet beklagar djupt att den polska sejmen vägrade att möta Europaparlamentets utskottsövergripande delegation i februari 2022 och att man inte svarade på den officiella inbjudan, vilket direkt strider mot artikel 9 i protokoll (nr 1) till EU-fördragen om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen.

64.

Europaparlamentet betonar att interna rättssäkerhetsbrister kan ha en negativ inverkan på trovärdigheten i unionens utrikespolitik, särskilt gentemot dess omedelbara grannskap och unionens kandidatländer eller potentiella kandidatländer.

65.

Europaparlamentet betonar att även kontroller och motvikter på unionsnivå bör bli föremål för en oberoende bedömning. Parlamentet åtar sig i detta syfte att begära en studie från Venedigkommissionen över centrala demokratiprinciper i unionens styrning, i synnerhet maktdelning, ansvarsskyldighet och kontroller och motvikter.

o o

66.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter och Europarådet samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) Domstolens dom av den 16 februari 2022, Ungern mot Europaparlamentet och Europeiska unionens råd, C-156/21, ECLI:EU:C:2022:97.

(2) Domstolens dom av den 16 februari 2022, Polen mot Europaparlamentet och Europeiska unionens råd, C-157/21, ECLI:EU:C:2022:98.

(3) EUT L 119, 4.5.2016, s. 1.

(4) EUT L 303, 28.11.2018, s. 69.

(5) EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 1.

(6) EUT L 156, 5.5.2021, s. 1.

(7) EUT C 215, 19.6.2018, s. 162.

(8) EUT C 129, 5.4.2019, s. 13.

(9) EUT C 390, 18.11.2019, s. 117.

(10) EUT C 433, 23.12.2019, s. 66.

(11) EUT C 363, 28.10.2020, s. 45.

(12) EUT C 270, 7.7.2021, s. 91.

(13) EUT C 395, 29.9.2021, s. 63.

(14) EUT C 395, 29.9.2021, s. 2.

(15) EUT C 415, 13.10.2021, s. 36.

(16) EUT C 425, 20.10.2021, s. 107.

(17) EUT C 81, 18.2.2022, s. 27.

(18) EUT C 99, 1.3.2022, s. 146.

(19) EUT C 99, 1.3.2022, s. 218.

(20) EUT C 99, 1.3.2022, s. 218.

(21) EUT C 117, 11.3.2022, s. 151.

(22) Antagna texter, P9_TA(2021)0428.

(23) Antagna texter, P9_TA(2021)0439.

(24) Antagna texter, P9_TA(2021)0451.

(25) Antagna texter, P9_TA(2021)0455.

(26) Antagna texter, P9_TA(2021)0502.

(27) Antagna texter, P9_TA(2021)0512.

(28) Antagna texter, P9_TA(2022)0064.

(29) Utkast till ministerkommitténs rekommendation om bekämpning av hatpropaganda finns på https://rm.coe.int/draft-recommendation-on-combating-hate-speech-public-consultation-v-18/native/1680a2ef25, Nyheter meddelade på https://www.coe.int/en/web/committee-antidiscrimination-diversity-inclusion/-/the-cdadi-finalised-important-deliverables-at-its-fourth-plenary-meeting .

(30) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten (EUT L 305, 26.11.2019, s. 17).

(31) Rådets rambeslut 2008/913/JHA av den 28 november 2008 om bekämpande av vissa former av och uttryck för rasism och främlingsfientlighet enligt strafflagstiftningen (EUT L 328, 6.12.2008, s. 55).

(32) Rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (EUT L 180, 19.7.2000, s. 22).

(33) Europaparlamentets resolution av den 19 juni 2020 om protesterna mot rasism till följd av George Floyds död (EUT C 362, 8.9.2021, s. 63).

(34) Interimsrapport av den 25 mars 2021 om förslaget till rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 168/2007 om inrättande av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (COM(2020)0225).

(35) Dom av den 5 juni 2018 Relu Adrian Coman m.fl. mot Inspectoratul General pentru Imigrări och Ministerul Afacerilor Interne, C-673/16, EU:C:2018:385.

16.12.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 479/33

P9_TA(2022)0213

Rapport om Nordmakedonien 2021

Europaparlamentets resolution av den 19 maj 2022 om kommissionens rapport för 2021 om Nordmakedonien (2021/2248(INI))

(2022/C 479/03)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Makedonien, å andra sidan (1),

—	med beaktande av Nordmakedoniens ansökan om medlemskap i Europeiska unionen den 22 mars 2004,

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1529 av den 15 september 2021 om inrättande av ett instrument för stöd inför anslutningen (IPA III) (2),

—	med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 19–20 juni 2003 och Thessalonikiagendan för västra Balkan,

—	med beaktande av Europeiska rådets beslut av den 16 december 2005 om att bevilja Nordmakedonien status som kandidatland för EU-medlemskap,

—	med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 28 juni 2018,

—	med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 17–18 oktober 2019,

—	med beaktande av fördraget om vänskap, god grannsämja och samarbete mellan Bulgarien och Nordmakedonien, som undertecknades den 1 augusti 2017 och ratificerades i januari 2018,

—

med beaktande av det slutgiltiga avtalet om biläggande av meningsskiljaktigheter enligt FN:s säkerhetsråds resolutioner 817 (1993) och 845 (1993), upphörandet av interimsavtalet från 1995 och inrättandet av ett strategiskt partnerskap den 17 juni 2018 mellan Grekland och Nordmakedonien, även kallat Prespa-avtalet,

—	med beaktande av rådets slutsatser av den 5 juni 2020 om förstärkt samarbete med partner på västra Balkan på migrations- och säkerhetsområdet,

—	med beaktande av rådets slutsatser av den 18 juni 2019, 25 mars 2020 och 14 december 2021 om utvidgningen och stabiliserings- och associeringsprocessen,

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 5 februari 2020Förbättra anslutningsprocessen – Ett trovärdigt EU-perspektiv för västra Balkan (COM(2020)0057),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 29 april 2020Stöd till västra Balkan vid hanteringen av covid-19 och återhämtningen efter pandemin (COM(2020)0315),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 24 juli 2020 om EU:s handlingsplan mot olaglig handel med skjutvapen 2020–2025 (COM(2020)0608),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 oktober 2020En ekonomisk plan och en investeringsplan för västra Balkan (COM(2020)0641),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 april 2021 om EU:s strategi för att bekämpa organiserad brottslighet 2021–2025 (COM(2021)0170),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 oktober 2021 2021 års meddelande om EU:s utvidgningspolitik (COM(2021)0644), åtföljt av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar North Macedonia 2021 Report (SWD(2021)0294),

—	med beaktande av Europarådets konvention om penningtvätt, efterforskning, beslag och förverkande av vinning av brott och om finansiering av terrorism,

—

med beaktande av slutrapporten av den 2 oktober 2020 från valobservatörsuppdraget från ODIHR (kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter vid Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE) om Nordmakedoniens tidigarelagda parlamentsval den 15 juli 2020 och dess slutrapport av den 25 mars 2022 om de lokala valen den 17 och 31 oktober 2021,

—	med beaktande av Venedigkommissionens yttrande av den 18 oktober 2021 om utkastet till lag om undantagstillstånd och dess tidigare yttranden,

—	med beaktande av toppmötena mellan EU och västra Balkan, som hölls i Sofia, Zagreb och Brdo pri Kranju 2018, 2020 och 2021, och de förklaringar som antogs efter de respektive toppmötena,

—	med beaktande av toppmötet i Sofia den 10 november 2020, inbegripet förklaringen om den gemensamma regionala marknaden och förklaringen om en grön agenda för västra Balkan,

—	med beaktande av Sofiaförklaringen från toppmötet mellan EU och västra Balkan den 17 maj 2018 och prioriteringsagendan från Sofia, som bifogats denna,

—	med beaktande av det åttonde toppmötet inom ramen för Berlinprocessen, som inleddes den 5 juli 2021,

—	med beaktande av slutförklaringen av den 1 oktober 2021 från det åttonde forumet för det civila samhället på västra Balkan,

—	med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport 01/2022 av den 10 januari 2022EU-stöd för rättsstaten på västra Balkan: grundläggande problem kvarstår trots ansträngningar,

—	med beaktande av sin resolution av den 24 oktober 2019 om inledande av anslutningsförhandlingar med Nordmakedonien och Albanien (3),

—	med beaktande av sin rekommendation av den 19 juni 2020 till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om västra Balkan efter toppmötet 2020 (4),

—	med beaktande av sin resolution av den 25 november 2020 om stärkandet av mediernas frihet: skyddet av journalister i Europa, hatpropaganda, desinformation och plattformarnas roll (5),

—	med beaktande av sin resolution av den 15 december 2021 om samarbete i kampen mot organiserad brottslighet på västra Balkan (6),

—	med beaktande av sin resolution av den 9 mars 2022 om utländsk inblandning i alla demokratiska processer i Europeiska unionen, inbegripet desinformation (7),

—	med beaktande av sina tidigare resolutioner om Nordmakedonien,

—	med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A9-0133/2022), och av följande skäl:

EU-integration är ett svar på Nordmakedoniens medborgares strävan efter demokrati och välstånd och fungerar som en kraftfull katalysator för reformer som förbättrar livskvaliteten och de statliga institutionernas funktion och bidrar till ekonomisk tillväxt och regionalt samarbete. Utsikten att Nordmakedonien ska bli en medlemsstat på grundval av meriter ligger i unionens eget politiska, säkerhetsrelaterade och ekonomiska intresse.

Nordmakedonien är en pålitlig partner som har fortsatt att göra konsekventa framsteg på sin väg mot medlemskap i EU och som har uppfyllt och upprätthåller de villkor som krävs för att anslutningsförhandlingar ska kunna inledas, samtidigt som landet fullt ut anpassar sig till EU:s utrikes- och säkerhetspolitik, inklusive sanktionerna mot Ryssland.

C.	EU måste erbjuda en tydlig väg för de länder som vill ansluta sig till EU.

Nordmakedonien har varit ett kandidatland sedan 2005. Kommissionen har kontinuerligt sedan 2009 rekommenderat att anslutningsförhandlingar ska inledas, och landet har visat ett hängivet engagemang på sin väg mot EU, vilket resulterade i rådets beslut av den 26 mars 2020 att inleda anslutningsförhandlingar.

E.	Prespa-avtalet och fördraget om vänskap, god grannsämja och samarbete är banbrytande avtal som representerar en modell för stabilitet och försoning på hela västra Balkan och har förbättrat andan av goda grannförbindelser och regionalt samarbete.

F.	Nordmakedonien har hållit en jämn och beslutsam takt när det gäller att främja EU-reformer, med fokus på de grundläggande principerna, och landet bör fortsätta att upprätthålla reformtakten och uppvisa de bästa resultaten på hela västra Balkan när det gäller övergången till en demokrati.

G.	Missbruk av anslutningsprocessen för att lösa kulturella och historiska tvister utgör ett farligt precedensfall för framtida anslutningsprocesser och äventyrar unionens trovärdighet, inverkan och omvandlande kraft.

H.	Natomedlemskapet markerar ett tydligt steg mot större stabilitet, interoperabilitet och försvarsintegration i den euroatlantiska gemenskapen.

EU stöder fortfarande helhjärtat Nordmakedoniens strategiska mål om EU-integration, på grundval av rättsstatsprincipen och goda grannförbindelser, och är alltjämt Nordmakedoniens klart största handels- och investeringspartner och landets största givare av ekonomiskt stöd, särskilt genom IPA III, den ekonomiska planen och investeringsplanen för västra Balkan och det makroekonomiska stödet. EU har också gett betydande stöd för hanteringen av covid-19-pandemin.

J.	Den europeiska integrationen är ett effektivt utrikespolitiskt instrument som bidrar till att främja fred och sprida EU:s grundläggande värden såsom respekt för demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen och yttrandefrihet.

K.	Illasinnad utländsk inblandning och desinformation, direkt eller via ombud, syftar till att så split och provocera fram våld och spänningar mellan etniska grupper och destabilisera hela regionen.

Europaparlamentet upprepar sitt tydliga stöd för Nordmakedoniens åtagande för demokrati och rättsstatsprincipen, som understöds av landets strategiska proeuropeiska inriktning, orubbliga engagemang för europeiska värden, EU-relaterade reformer och EU-integration och av goda grannförbindelser och inkluderande regionalt samarbete.

Europaparlamentet beklagar att rådet har misslyckats med att officiellt inleda de kraftigt försenade anslutningsförhandlingarna med Nordmakedonien och Albanien. Parlamentet betonar sin fulla solidaritet och medkänsla med ländernas medborgare och anser att detta misslyckande, som undergräver allmänhetens inställning till EU och utgör ett allvarligt hot mot utvidgningspolitiken som helhet, skadar EU:s rykte som en pålitlig partner och en seriös geopolitisk aktör. Parlamentet uppmuntrar Bulgarien och Nordmakedonien att lösa sin kulturhistoriska tvist separat från Nordmakedoniens anslutningsprocess och att omedelbart möjliggöra anordnandet av den första regeringskonferensen, eftersom Nordmakedonien har uppfyllt alla officiella kriterier.

Europaparlamentet bekräftar den geostrategiska betydelsen av Nordmakedonien och hela västra Balkan och denna regions framtid som en del av EU. Parlamentet påminner medlemsstaterna om att utvidgningspolitiken måste styras av objektiva kriterier. Parlamentet upprepar att EU:s utvidgningspolitik har varit unionens mest effektiva utrikespolitiska instrument, och att en fullständig integration av västra Balkan ligger i EU:s politiska, säkerhetsmässiga och ekonomiska intressen som en geostrategisk investering i en stabil och blomstrande union. Parlamentet betonar att det officiella inledandet av anslutningsförhandlingar kommer att vara en investering i EU:s trovärdighet samt i stabiliteten, välståndet och den pågående försoningsprocessen i regionen.

Europaparlamentet uppmanar EU att vidta konkreta åtgärder för att integrera västra Balkan i ett bredare strategiskt och säkerhetsmässigt sammanhang som inbegriper säkerhetskonsekvenserna av Rysslands aggression mot Ukraina, eventuellt ryskt inflytande i regionen och skadlig verksamhet som syftar till att undergräva den politiska stabiliteten och EU-integrationen i länderna på västra Balkan. Parlamentet påminner om den omdanande karaktären hos de anslutningsförhandlingar som ska genomföras enligt den reviderade utvidgningsmetoden.

Europaparlamentet påminner om att EU bygger på tanken på att man ska övervinna regionala motsättningar och ett svårt förflutet i syfte att verka för en bättre, fredlig och blomstrande framtid. Parlamentet uppmanar Bulgarien och Nordmakedonien att snabbt nå en överenskommelse som löser bilaterala frågor för att förhindra ytterligare förseningar och hinder för anslutningen.

Europaparlamentet uppmanar med kraft rådet att visa fullt politiskt engagemang för utvidgningen och att påskynda EU-integrationen och stärka trovärdigheten i den genom att så snart som möjligt officiellt inleda anslutningsförhandlingar med Albanien och Nordmakedonien, särskilt i samband med de geostrategiska förbindelserna med Ryssland och den ryska aggressionen mot Ukraina, eftersom båda länderna har uppfyllt de nödvändiga villkoren och levererat varaktiga resultat, bland annat på alla grundläggande områden.

Europaparlamentet lovordar Nordmakedonien för dess stadiga framsteg på vägen mot EU-medlemskap, dess engagemang för genomförandet av Ohrid-ramavtalet när det gäller att säkerställa mångkulturalism och samförstånd mellan etniska grupper och dess fortsatta positiva och konsekventa ansträngningar för att lösa kvarstående bilaterala frågor. Parlamentet välkomnar strategin för EU-relaterade reformer, bland annat inom ramen för agendan ”Europa på hemmaplan” och det nationella programmet för antagande av regelverket.

Europaparlamentet understryker att takten i EU-anslutningen bör avgöras av framstegen när det gäller korrekt fungerande demokratiska institutioner som grundar sig på rättsstatstatsprincipen, god samhällsstyrning och grundläggande rättigheter. Parlamentet gratulerar Nordmakedonien till dess fortsatta insatser för att stärka rättsstatsprincipen, rättsväsendets oberoende och minoriteters rättigheter, bekämpa korruption och organiserad brottslighet, reformera sin offentliga förvaltning och befästa mediefriheten. Parlamentet uppmuntrar landet att upprätthålla och intensifiera dessa insatser.

Fungerande demokratiska institutioner

Europaparlamentet gläder sig över att Nordmakedonien alltjämt uppvisar de bästa resultaten i hela västra Balkanregionen när det gäller övergången till demokrati, med en markant förbättring när det gäller öppenhet, politisk dialog och en legitim valprocess.

10.

Europaparlamentet välkomnar alla insatser för att minska polariseringen och intensifiera den konstruktiva politiska dialogen, och uppmanar med kraft de politiska partierna att spela en mer konstruktiv roll i detta avseende, vilket kommer att bidra till att stärka de demokratiska institutionerna genom att ytterligare förbättra deras styrning, integritet och ansvarsskyldighet.

11.

Europaparlamentet bekräftar på nytt behovet av att upprätthålla en konstruktiv dialog mellan regeringen och oppositionen och ett brett samförstånd över partigränserna när det gäller EU-relaterade reformer, genom att ytterligare stärka lagstiftnings-, tillsyns- och budgetkapaciteten för Nordmakedoniens lagstiftande församling (Sobranie). Parlamentet välkomnar Nordmakedoniens fortsatta åtagande över partigränserna om processen för Jean Monnet-dialogen när det gäller att stärka de politiska ledarnas förmåga att utveckla en verklig dialog mellan partierna och bygga upp det samförstånd som krävs för att skapa tillit och en demokratisk parlamentarisk kultur. Parlamentet uppmanar med kraft lagstiftarna att snabbt genomföra åtagandet att se över sin arbetsordning inom ramen för Jean Monnet-dialogen och att intensifiera dialogen med Europaparlamentet och de nationella parlamenten.

12.

Europaparlamentet välkomnar den ökade transparensen och ansvarsskyldigheten i Sobranie och uppmanar med kraft Sobranie att förbättra lagstiftningens kvalitet, bland annat genom att genomföra ordentliga samråd och konsekvensbedömningar för viktig lagstiftning, begränsa användningen av påskyndade förfaranden och reducera polariseringen i parlamentet till ett strikt minimum. Parlamentet välkomnar det partiöverskridande stödet för antagandet av lagar om förebyggande av och skydd mot diskriminering, våld mot kvinnor och våld i hemmet samt ändringar av lagen om barnets rättigheter.

13.

Europaparlamentet betonar behovet av att slutföra valreformerna i god tid, på ett öppet och inkluderande sätt, i överensstämmelse med de kvarstående rekommendationerna från OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) och Venedigkommissionen. Parlamentet välkomnar det smidiga anordnandet av konkurrensutsatta lokalval den 17 och 31 oktober 2021, som hölls på ett fritt och rättvist sätt.

14.

Europaparlamentet uppmanar Nordmakedoniens politiska partier att förbättra insynen i partifinansieringen och att stärka mångfalden och integriteten i den interna partidemokratin.

15.

Europaparlamentet efterlyser en fortsatt reform i riktning mot en meritbaserad, ansvarsskyldig offentlig förvaltning, med förbättrat yrkesmässigt oberoende och förbättrade riktlinjer för ansvarsskyldighet, en effektiviserad institutionell ram och samordning inom tjänstegrenarna när det gäller EU-integration och relaterade reformer, förenklade administrativa förfaranden samt förbättrad lokal styrning. Parlamentet erkänner de åtgärder som vidtagits för att öka tjänsternas effektivitet och kvalitet och undanröja korruption genom digitalisering.

16.

Europaparlamentet välkomnar den folkräkning som 2021 ägde rum i överensstämmelse med relevanta FN-standarder och EU:s statistiklagstiftning och som bör leda till ett förbättrat evidensbaserat beslutsfattande. Parlamentet välkomnar offentliggörandet av resultaten och ser fram emot att de genomförs i det politiska beslutsfattandet.

17.

Europaparlamentet efterlyser ytterligare åtgärder för att säkerställa systematisk ansvarsskyldighet för offentliga institutioner genom meningsfulla offentliga samråd med berörda parter, och välkomnar de framsteg som hittills gjorts på området.

18.

Europaparlamentet uppmanar med kraft Nordmakedoniens regering att säkerställa tillräcklig finansiering och ett konsekvent genomförande av beslut och rekommendationer från oberoende organ och byråer, såsom ombudsmannen.

19.

Europaparlamentet välkomnar inrättandet av kommissionen för förebyggande av och skydd mot diskriminering och dess pågående arbete. Parlamentet uppmanar med kraft regeringen att anslå de resurser som krävs för att kommissionen ska kunna fungera fullt ut.

Medierna och det civila samhället

20.

Europaparlamentet påminner om behovet av att ytterligare, på ett inkluderande och transparent sätt, anpassa den rättsliga ramen för medier online och offline i enlighet med EU:s regelverk och EU-standarder i samarbete med yrkesorganisationer, det civila samhället och experter för att stärka deras oberoende från politisk, privat och annan extern inblandning och säkerställa insyn i ägande, finansiell hållbarhet och självreglering. Parlamentet uppmanar Nordmakedoniens regering att anslå tillräckliga resurser för att säkerställa det offentliga radio- och tv-bolagets professionalisering och oberoende.

21.

Europaparlamentet upprepar sitt krav på att reglerna för statlig finansiering och reklam för politiska partier i medierna ska omarbetas för att säkerställa en konkurrensutsatt och rättvis fördelning av offentliga medel och garantera rättvis konkurrens och redaktionellt oberoende.

22.

Europaparlamentet uppmuntrar till snabba åtgärder för att öka det redaktionella och finansiella oberoendet, opartiskheten och professionalismen hos public service-företag och medietillsynsmyndigheter, och välkomnar den pågående moderniseringen av dessa båda organ.

23.

Europaparlamentet välkomnar de föreslagna ändringarna av strafflagen och efterlyser åtgärder som ökar säkerheten för mediearbetare och motverkar försök att skrämma dem. Parlamentet betonar vikten av att upprätthålla nolltolerans mot trakasserier, hot och våldshandlingar mot journalister. Parlamentet noterar behovet av att utreda och lagföra alla sådana försök och förbättra journalisters arbetsvillkor för att säkerställa kvalitetsjournalistik.

24.

Europaparlamentet påminner om behovet av att stärka oberoende undersökande journalistik, opartisk faktagranskning och mediekompetens som ett sätt att bekämpa hatpropaganda, desinformation och kampanjer med utländsk inblandning, som har ökat under covid-19-krisen och Rysslands krig mot Ukraina. Parlamentet understryker vikten av institutionellt samarbete för att inrätta en effektiv ram för att motverka manipulativ desinformation. Parlamentet efterlyser ökade insatser för att säkerställa mediernas mångfald och oberoende och för att främja en mediemiljö som är fri från yttre påverkan och som gynnar ett professionellt mediebeteende i Nordmakedonien. Parlamentet uttrycker sitt stöd för att främja mediemångfald och kulturell mångfald för att främja kulturell medvetenhet och kulturellt utbyte och för att förbättra den ömsesidiga förståelsen.

25.

Europaparlamentet lovordar den nordmakedoniska regeringens insatser för att förbättra samarbetet med det civila samhället, och efterlyser en ram för att säkerställa ekonomisk hållbarhet för det civila samhällets organisationer, inklusive de organisationer som företräder och försvarar de olika etniska gruppernas rättigheter. Parlamentet påminner om att det krävs ytterligare insatser för att säkerställa en snabbare och mer meningsfull och öppen samrådsprocess med det civila samhället i detta avseende. Parlamentet välkomnar positiva exempel på synergier mellan det civila samhället och institutionerna, såsom inrättandet av den interparlamentariska gruppen för hbti+-personers rättigheter.

Grundläggande rättigheter

26.

Europaparlamentet noterar förbättringarna när det gäller att säkerställa kvinnors rättigheter och en jämställdhetsinriktad politik. Parlamentet välkomnar antagandet av den lag som syftar till att förebygga våld mot kvinnor och våld i hemmet, och uppmuntrar landet att förbättra genomförandet av den nationella handlingsplanen för genomförandet av bestämmelserna i Istanbulkonventionen. Parlamentet uppmanar Nordmakedonien att fortsätta alla sina insatser för jämställdhet och kvinnors rättigheter, även genom att prioritera jämställdhetsintegrering och ökat samarbete med det civila samhället, särskilt kvinnoorganisationer.

27.

Europaparlamentet uppmanar Nordmakedonien att vidta åtgärder för att säkerställa en tillfredsställande representation av kvinnor i alla beslutsfattande positioner och att fortsätta att motverka det bristande genomförandet av kvinnliga arbetstagares rättigheter, och angripa könsstereotyper, obalansen mellan könen och lönegapet mellan kvinnor och män bland arbetskraften. Parlamentet pekar på betydande könsskillnader i fråga om deltagande och arbetskvalitet, otillräckliga åtgärder när det gäller sexuella trakasserier på arbetsplatsen, diskriminering i de rättsliga bestämmelserna beträffande mammaledighet och den bristande kapaciteten när det gäller barnomsorg och förskola. Parlamentet erkänner ändringarna av lagen om barnets rättigheter och slutförandet av avinstitutionaliseringsprocessen.

28.

Europaparlamentet uppmuntrar till pågående åtgärder för att bygga upp större förtroende inom befolkningsgrupperna och för att förklara hur ett multietniskt samhälle och demokrati fungerar, och påminner samtidigt om vikten av att upprätthålla rättigheterna för alla minoritetsgrupper och effektivt ta itu med alla former av diskriminering. Parlamentet uppmuntrar regeringen att säkerställa ett likvärdigt konstitutionellt skydd av alla etniska gruppers rättigheter, där så är lämpligt genom lagändringar, och att skydda och främja deras kulturarv, språk och traditioner genom lika, inkluderande och icke-diskriminerande tillgång till utbildning och medier.

29.

Europaparlamentet uppmanar myndigheterna att utarbeta en ny strategi för att ta itu med de problem som romerna står inför och ersätta den tidigare strategi som löpte ut 2020, och att ompröva beslutet att minska budgeten för integrering av romer, vilken i själva verket bör utökas.

30.

Europaparlamentet välkomnar framgången för den andra Prideparaden i Skopje, som hölls 2021. Parlamentet uppmanar Nordmakedoniens parlament att snarast anta en nationell handlingsplan för hbti+-frågor och se till att tillräckliga resurser anslås för dess genomförande. Parlamentet uppmanar med kraft alla politiska aktörer att ändra lagen om folkbokföring och säkerställa ett snabbt och obehindrat rättsligt erkännande av könstillhörighet på grundval av självbestämmande.

31.

Europaparlamentet efterlyser ytterligare förbättringar när det gäller efterlevnaden av rättigheterna för personer som tillhör minoriteter, inbegripet personer som själva identifierar sig som sådana, och inkluderande interkulturell utbildning. Parlamentet betonar vikten av att uppdatera och anta utbildningslagar som undanröjer diskriminerande och stigmatiserande innehåll och som harmoniseras med lagen om förebyggande och skydd mot diskriminering.

32.

Europaparlamentet betonar behovet av ytterligare framsteg för att säkerställa att rättigheterna för personer med funktionsnedsättning upprätthålls. Parlamentet välkomnar den mekanism för att övervaka genomförandet av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som har inrättats inom ombudsmannens kontor. Parlamentet betonar behovet av att bekämpa den diskriminering som personer med funktionsnedsättning utsätts för, både direkt och indirekt, på grund av infrastrukturrelaterade hinder, brist på information och tjänster, diskriminerande attityder och social utestängning. Parlamentet uppmanar med kraft myndigheterna att snarast slutföra avinstitutionaliseringsprocessen. Parlamentet betonar behovet av lämpliga resurser och lämplig infrastruktur för att upprätthålla ett nödvändigt socialt skydd och säkerställa anständiga levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning i Nordmakedonien.

33.

Europaparlamentet uppmanar med kraft de berörda organen att proaktivt förebygga och systematiskt lagföra alla fall av hatpropaganda, hatbrott och hotelser, att grundligt utreda attacker i samband med detta och att garantera säkerheten för offren, såsom journalister, personer som tillhör minoriteter och andra utsatta grupper. Parlamentet upprepar sin uppmaning till de berörda myndigheterna att förbättra den institutionella kapaciteten att förebygga och bekämpa hatpropaganda, hatbrott och diskriminering på alla grunder i enlighet med internationella standarder.

34.

Europaparlamentet uppmanar med kraft alla politiska aktörer att stoppa och fördöma hatpropaganda, smutskastningskampanjer och trakasserier mot oberoende organisationer i det civila samhället, och uppmanar de behöriga myndigheterna att genomdriva nolltolerans när det gäller trakasserier, hot och våldshandlingar mot journalister och människorättsförsvarare och se till att förövarna ställs inför rätta.

35.

Europaparlamentet är oroat över den kraftiga ökningen av felaktig information och diskriminerande uttalanden mot hbti+-personer och människorättsförsvarare i medierna och i det politiska samtalet. Parlamentet fördömer trakasserier, hatpropaganda, hatbrott och dödshot mot människorättsförsvarare för hbti+-personer och kräver att dessa incidenter utreds fullt ut och bestraffas.

36.

Europaparlamentet påminner om behovet av att stärka den oberoende polistillsynen, förhindra och säkerställa ansvarsskyldighet för polisens straffrihet gentemot marginaliserade befolkningsgrupper, såsom romer, och förbättra behandlingen av fångar och fängelseförhållandena genom ett fullständigt genomförande av de relevanta rekommendationerna.

37.

Europaparlamentet välkomnar de bulgariska och nordmakedonska myndigheternas pågående insatser för att bygga upp en respektfull relation som bygger på ömsesidigt förtroende, närmande och närmare direkta personkontakter. Parlamentet fördömer skarpt provocerande retorik och efterlyser en förstärkning av de ömsesidiga insatserna för att förebygga och lagföra alla fall av hatpropaganda och hatbrott baserade på nationellt eller etniskt ursprung.

38.

Europaparlamentet välkomnar Nordmakedoniens medlemskap i den internationella alliansen till minne av förintelsen.

39.

Europaparlamentet påminner om behovet av att öppna den jugoslaviska underrättelsetjänstens (UDBA) och den jugoslaviska folkarméns (KOS) arkiv i hela regionen för att grundligt kunna bedriva forskning kring och hantera brott och brottsorganisationer under det kommunistiska styret. Parlamentet anser att en öppen hantering av totalitära brott, inklusive öppnande av dessa arkiv, är ett steg i riktning mot ytterligare demokratisering, ansvarsskyldighet och institutionell styrka.

40.

Europaparlamentet uppmanar EU att öka sitt stöd till humanitärt bistånd och gränsförvaltning i regionen, som ska genomföras med full respekt för de grundläggande rättigheterna. Parlamentet lovordar Nordmakedoniens insatser för att ta emot flyktingar och landets fortsatta konstruktiva roll i hanteringen av irreguljär migration. Parlamentet upprepar sin uppmaning till landet att förbättra tillgången till asyl- och mottagningsvillkor och att införa ett korrekt system för hantering och registrering av migration. Parlamentet påminner om behovet av att anta en systematisk strategi för att bekämpa människosmuggling och ta itu med irreguljär migration. Parlamentet välkomnar internationellt samarbete i detta avseende och noterar att statusavtalet med Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) ännu inte har undertecknats på grund av kvarstående bilaterala frågor.

Rättsstatsprincipen

41.

Europaparlamentet erkänner de framsteg som gjorts men understryker samtidigt behovet av att driva på reformen av rättsstatsprincipen som en grundstomme i en demokratisk omvandling och att säkerställa rättssäkerhet, transparens, tillgång till rättslig prövning och icke-diskriminering.

42.

Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att genomföra rekommendationerna i Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 01/2022, för att säkerställa att det ekonomiska stödet på västra Balkan, inklusive i Nordmakedonien, har en ändamålsenlig inverkan på rättsstatsprincipen.

43.

Europaparlamentet välkomnar ytterligare åtgärder för att befästa resultaten när det gäller att utreda, lagföra och pröva fall av korruption och organiserad brottslighet, även på hög nivå, och stärka de oberoende tillsynsorganen och rättssystemen.

44.

Europaparlamentet påminner om att uppdateringarna av strafflagen bland annat bör omfatta bestämmelserna om våld mot kvinnor, ekonomisk brottslighet, penningtvätt, korruption, förverkande av tillgångar och spridning av desinformation, samt intensifiera kampen mot organiserad brottslighet, inklusive olaglig avverkning.

45.

Europaparlamentet betonar behovet av att ytterligare påskynda reformen av rättsväsendet och därigenom stärka det institutionella oberoendet, finansieringen, kvaliteten, samordningen och transparensen inom rättsväsendet och funktionen hos dess självstyrande organ. Parlamentet uppmanar eftertryckligen de politiska krafterna att snabbt komma överens om att utse domare vid författningsdomstolen för att säkerställa dess korrekta funktion.

46.

Europaparlamentet välkomnar de avsevärda framsteg som gjorts och stöder de åtgärder som vidtagits för att bekämpa korruption och organiserad brottslighet, såsom inom ramen för antikorruptionsplanen ”Action21”, bland annat genom proaktiva utredningar som utförs av den statliga kommissionen för förebyggande av korruption och åklagaren för ärenden som rör organiserad brottslighet och korruption, vilka har prioriterat fällande domar och förverkande av tillgångar som härrör från brott i fall på hög nivå. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka det gränsöverskridande rättsliga samarbetet med länderna på västra Balkan i straffrättsliga frågor och att samtidigt fullt ut respektera EU:s dataskyddsbestämmelser.

47.

Europaparlamentet efterlyser slutförande av de åtgärder som ska reformera säkerhets- och underrättelsesektorn för att säkerställa sektorns oberoende och en meningsfull parlamentarisk tillsyn. Parlamentet ser gärna att man uppdaterar mekanismen för skydd av visselblåsare och förbättrar anpassningen till och genomförandet av EU-direktivet om visselblåsare (8) och Europarådets rekommendation CM/Rec(2014)7 om skydd för visselblåsare och säkerställer ett effektivt genomförande av den nyligen ändrade lagen om lobbyverksamhet.

48.

Europaparlamentet understryker vikten av att fortsätta att fastställa rättslig ansvarsskyldighet, bland annat i alla större rättsprocesser som rör missbruk av tjänsteställning, strafflöshet för poliser, korruption, de attacker som 2017 genomfördes i Nordmakedoniens parlament, olaglig avlyssning och utpressning.

49.

Europaparlamentet understryker hur viktigt det är med konsekventa och proaktiva utredningar, åtal och slutliga fällande domar i fall av korruption på hög nivå.

50.

Europaparlamentet efterlyser beslutsamma åtgärder mot penningtvätt och ekonomisk brottslighet genom ökad samordning, bland annat med Europol, samtidigt som man fullt ut anpassar sig till och respekterar EU:s regelverk för uppgifter. Parlamentet efterlyser en förstärkning av de brottsbekämpande organens kapacitet att bekämpa organiserad brottslighet, terrorism och radikalisering. Parlamentet uppmanar myndigheterna att anta och genomföra den lagstiftning som krävs för att reglera verksamheten vid kontoret för återvinning av tillgångar och öka effektiviteten i det nationella systemet för återvinning av tillgångar.

51.

Europaparlamentet välkomnar de varaktiga framsteg som hittills gjorts och som bör leda till systemförbättringar när det gäller att bekämpa olaglig handel med människor, narkotika, skjutvapen och varor samt it-brottslighet och it-övervakning, våldsbrott, extremism och terroristhot. Parlamentet lovordar utredningarna av transnationella kriminella nätverk och det pågående bilaterala och internationella samarbetet för att upplösa dessa nätverk, bland annat med internationella organ och EU-organ för rättsliga och inrikes frågor, såsom Eurojust, Europol och Frontex, som har intensifierat åtgärderna mot handel med människor, narkotika och olagliga vapen och mot risken för radikalisering. Parlamentet noterar Nordmakedoniens politiska, operativa och logistiska stöd till Frontex och medlemsstaternas gräns- och kustbevakningstjänster. Parlamentet uppmanar med kraft Nordmakedonien att stärka sin motståndskraft mot desinformation och falska nyheter. Parlamentet beklagar djupt cyberattackerna mot landets institutioner.

Socioekonomiska reformer

52.

Europaparlamentet noterar de allvarliga ekonomiska och sociala konsekvenserna av covid-19-krisen, och uttrycker sitt stöd för de många åtgärder som myndigheterna har vidtagit för att skydda folkhälsan och mildra krisens socioekonomiska konsekvenser, bland annat genom att på ett bra sätt utnyttja det omfattande stöd som EU ger genom ekonomiskt bistånd, medicinsk utrustning och vacciner. Parlamentet välkomnar Nordmakedoniens återhämtning, som var snabbare än väntat 2021, och landets ökade ekonomiska tillväxt.

53.

Europaparlamentet rekommenderar att Nordmakedonien fortsätter att vidta åtgärder för att förbättra företagsklimatet och infrastrukturen inom ramen för finansieringsplanen för tillväxtfrämjande, bekämpa skattefusk, modernisera utbildningsväsendet, bredda socialförsäkringsskyddet, påskynda den digitala omställningen och reformera energi- och transportmarknaderna, utöver kortsiktiga åtgärder för att mildra effekterna av pandemier och stigande energi- och livsmedelspriser.

54.

Europaparlamentet välkomnar de åtgärder som har vidtagits för att inrätta ett system med direkt personlig beskattning med progressiva skatter. Parlamentet noterar återkomsten av en modell med platt skatt. Parlamentet uppmuntrar regeringen att modernisera skattesystemet för att lägga större fokus på progressiva inkomstskatter och beskattning av egendom och miljöfaktorer. Målsättningen bör vara att producera tillräckligt värde så att man kan genomföra sociala reformer och bekämpa klyftorna.

55.

Europaparlamentet uppmuntrar myndigheterna att minska fattigdom och social utestängning genom att förbättra den allmänna tillgången till sociala tjänster, utbildningstjänster och hälso- och sjukvårdstjänster, särskilt för missgynnade befolkningsgrupper och utsatta grupper.

56.

Europaparlamentet uppmuntrar Nordmakedonien att fortsätta att göra framsteg i genomförandet av reformer som rör ungdomar och utbildning. Parlamentet efterlyser en översyn av lagen om högstadie- och gymnasieutbildning genom en inkluderande process med deltagande av experter, yrkesverksamma och det civila samhället, med särskild uppmärksamhet på rättigheterna för studenter med funktionsnedsättning.

57.

Europaparlamentet uppmuntrar Nordmakedonien att fortsätta att tillvarata digitaliseringens potential för att modernisera administrativa, valrelaterade, rättsliga, sociala, hälsomässiga, skattemässiga och ekonomiska processer, öka transparensen och ansvarsskyldigheten samt bekämpa korruption och den informella ekonomin i enlighet med EU:s regelverk. Parlamentet understryker behovet av att öka EU:s stöd för rättsstatsprincipen, en hållbar grön tillväxt, biologisk mångfald, innovation, konkurrenskraft, äganderätt och att vända kompetensflykten och den demografiska nedgången. Parlamentet understryker behovet av att öka investeringarna i ungdomars egenmakt och inkludering, tillsammans med åtgärder för att minska den höga ungdomsarbetslösheten.

58.

Europaparlamentet välkomnar genomförandet av ungdomsgarantin i Nordmakedonien som ett program för att minska ungdomsarbetslösheten, särskilt med tanke på den ekonomiska otrygghet och de minskade sysselsättningsmöjligheter för ungdomar som orsakats av covid-19-pandemin. Parlamentet upprepar vikten av att genom den ekonomiska planen och investeringsplanen för västra Balkan tillgängliggöra medel för flaggskeppsprojekt såsom en ungdomsgaranti i Nordmakedonien.

59.

Europaparlamentet påminner om att EU:s finansiering inom ramen för IPA III och den ekonomiska planen och investeringsplanen för västra Balkan – instrument som parlamentet välkomnar – bygger på strikta villkor. Parlamentet framhåller att IPA III föreskriver att finansieringen måste anpassas eller till och med dras in vid en betydande tillbakagång eller bestående brist på framsteg på området för de så kallade grundläggande principerna, särskilt när det gäller rättsstaten och de grundläggande rättigheterna, inbegripet kampen mot korruption och organiserad brottslighet samt mediefrihet. Parlamentet betonar att det ligger i EU:s egna säkerhetsintressen och att det är dess ansvar att garantera att EU-medel inte bidrar till korruption. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang EU och länderna på västra Balkan att stärka det gränsöverskridande rättsliga samarbetet och inrätta en ram för ett effektivt samarbete med Europeiska åklagarmyndigheten, särskilt när det gäller IPA III-medel. Parlamentet understryker behovet av att förbättra EU-finansieringens synlighet och säkerställa att alla investeringar är förenliga med målen i Parisavtalet och EU:s mål för minskade koldioxidutsläpp.

60.

Europaparlamentet välkomnar antagandet av den ekonomiska planen och investeringsplanen och den gröna agendan för västra Balkan, som syftar till att stimulera den långsiktiga ekonomiska återhämtningen i regionen, stödja en grön och digital omställning samt främja regional konnektivitet och integration och konvergens med Europeiska unionen. Parlamentet påminner om potentialen för europeiskt samarbete på områden som vattenförvaltning, avlopps- och avfallshanteringsteknik, förnybar energi, jordbruks- och livsmedelsteknik, IKT, läkemedel och medicinsk utrustning. Parlamentet betonar vikten av ökad samordning med internationella organisationer, såsom FN:s miljöprogram, när det gäller att ta itu med klimatförändringarna och uppnå målen för hållbar utveckling.

Miljö, energi och transporter

61.

Europaparlamentet uppmanar med kraft regeringen att avsevärt höja sina ambitioner och öka den politiska viljan att genomföra förra årets rekommendationer om den gröna omställningen, särskilt inom ramen för den gröna agendan för västra Balkan, och att i detta avseende utnyttja potentialen i den ekonomiska planen och investeringsplanen för västra Balkan.

62.

Europaparlamentet välkomnar Nordmakedoniens uppdaterade klimatutfästelse om en minskning av nettoväxtgasutsläppen med 82 procent senast 2030, och efterlyser samtidigt ett genomförande av Parisavtalet, bland annat genom antagandet en övergripande klimatstrategi och en lag som är förenlig med EU:s klimat- och energipolitiska ram för 2030. Parlamentet påminner om att det fortfarande behövs betydande insatser för att uppnå målen för energieffektivitet, förnybar energi, försörjningstrygghet och utsläppsminskningar. Parlamentet uppmanar med kraft EU att öka sitt stöd för att motverka att den hållbara omställningen från kol och successivt fasa ut fossila energikällor hindras på grund av den globala energikrisen. Parlamentet uppmanar med kraft myndigheterna att anpassa miljö- och klimatlagstiftningen till EU:s regelverk och att se till att den efterlevs.

63.

Europaparlamentet betonar det akuta behovet av att förbättra luftkvaliteten, särskilt i stadsområden. Parlamentet uppmanar med kraft myndigheterna att intensifiera åtgärderna för biologisk mångfald, vatten-, luft- och klimatskydd, återvinning samt regional avfallshantering, bland annat genom omfattande konsekvensbedömningar, ordentliga offentliga samråd, förbättrad intersektoriell samordning, ökade finansiella resurser och strikt lagföring av miljöbrott.

64.

Europaparlamentet uppmanar med kraft myndigheterna att avsevärt förbättra kvaliteten på sina strategiska miljöbedömningar och att genomföra och verkställa direktivet om strategisk miljöbedömning (9) i syfte att effektivt förebygga negativa miljöeffekter och utplåna korruptionen inom denna sektor. Parlamentet uppmanar myndigheterna att fullt ut beakta miljöorganisationernas och de oberoende experternas rekommendationer om de föreslagna ändringarna av lagen om urbanisering.

65.

Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att fullt ut stödja Nordmakedonien vid utarbetandet och genomförandet av en handlingsplan som syftar till att minska beroendet av energikällor som importeras från Ryssland i syfte att öka motståndskraften och energitryggheten samt göra det möjligt att uppfylla EU:s ambitioner om klimatneutralitet. Parlamentet är medvetet om landets ökade anpassning till EU:s tredje energipaket och vädjar om att uppdelningen av gasöverföringssystemet ska slutföras och att lagstiftningen om energieffektivitet ska genomföras.

66.

Europaparlamentet uppmanar med kraft landet att öka insatserna för att uppgradera transport- och energiinfrastrukturen liksom även de regionala förbindelserna. Parlamentet upprepar hur viktigt det är att snabbt slutföra större regionala infrastrukturprojekt och att samtidigt fullt ut respektera de korrekta förfarandena för de nödvändiga omfattande konsekvensbedömningarna, inklusive järnvägs- och vägkorridorerna VIII och X, gassammanlänkningarna med Bulgarien, Grekland, Kosovo och Serbien samt elsammanlänkningen med Albanien.

67.

Europaparlamentet välkomnar öppnandet av en flygförbindelse mellan Skopje och Sofia, och uppmuntrar förbättringar av andra transportnät och öppnandet av nya gränsposteringar vid gränserna till grannländerna.

68.

Europaparlamentet välkomnar slopandet av roamingavgifter mellan Nordmakedonien och fem andra länder på västra Balkan från och med den 1 juli 2021. Parlamentet efterlyser i detta avseende skapandet av en snabb färdplan för att minska och avskaffa roamingavgifterna i alla medlemsstater.

Regionalt samarbete och utrikespolitik

69.

Europaparlamentet uppmanar EU att kritiskt bedöma historiskt viktiga säkerhetskonsekvenser för stabilitet och enighet på den europeiska kontinenten och på västra Balkan i samband med Rysslands aggression mot Ukraina. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att visa europeisk enighet genom att officiellt inleda anslutningsförhandlingar med Nordmakedonien och Albanien, med beaktande av både geopolitiska konsekvenser och uppfyllandet av de officiella kriterierna, som en investering i förtroende, stabilitet, välstånd och den pågående försoningsprocessen i regionen.

70.

Europaparlamentet välkomnar Nordmakedoniens engagemang för solidaritet, multilateralism och goda grannförbindelser. Parlamentet uttrycker sitt stöd för integration i EU och fortsatta åtgärder för att främja både direkta personkontakter i hela sydöstra Europa och inkluderande regional integration och föra hela regionen närmare EU genom att utveckla den gemensamma regionala marknaden. Parlamentet uttrycker sitt stöd för inkluderande regionala ekonomiska samarbetsprogram som upprättar samarbete på lika villkor mellan alla sex länder, stärker anpassningen till EU:s normer och EU:s regelverk och bidrar till EU:s integrationsprocesser.

71.

Europaparlamentet ser fram emot Nordmakedoniens ordförandeskap för OSSE 2023 som ett uttryck för landets internationella ansvar och pålitlighet som Natomedlem och framtida EU-medlem, och som ett bidrag till främjandet av OSSE:s grundläggande principer när det gäller säkerhet, mänskliga rättigheter och demokrati. Parlamentet lovordar Nordmakedoniens exemplariska snabba integration i Natos strukturer och belyser landets strategiska säkerhetsval som bidrar till och skapar stabilitet på västra Balkan.

72.

Europaparlamentet välkomnar Nordmakedoniens fortsatta engagemang för den euroatlantiska säkerhetsramen. Parlamentet lovordar landets fullständiga anpassning till EU:s gemensamma utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik. Parlamentet välkomnar dess fortsatta bidrag till EU:s krishanteringsuppdrag och Natoledda insatser. Parlamentet lovordar dess snabba anpassning till de sanktioner som införts i samband med Rysslands aggression, som syftar till att undergräva Ukrainas territoriella integritet och suveränitet, och konstaterar att landets utrikespolitiska anpassning därmed ökas till 100 %.

73.

Europaparlamentet noterar riskerna med ett ökande ekonomiskt beroende och energiberoende av Kina och Ryssland i regionen. Parlamentet är bekymrat över den sårbarhet och det beroende som följer av investeringslån som finansieras av Kina. Parlamentet välkomnar Nordmakedoniens åtagande att säkerställa gränssäkerhet, tillsammans med dataskydd och datasäkerhet inom ramen för ”Clean Network”-initiativet.

74.

Europaparlamentet välkomnar den pågående processen med att stärka goda grannförbindelser med grannländerna och ett förstärkt regionalt samarbete, som kommer till uttryck i Prespa-avtalet med Grekland och fördraget om vänskap, god grannsämja och samarbete med Bulgarien. Parlamentet vädjar till alla parter att fortsätta att föra en konstruktiv dialog för att säkerställa ett fullständigt och konsekvent genomförande med ärligt uppsåt, och att samtidigt avstå från åtgärder som kan undergräva EU-integrationen och EU:s bredare intressen mot bakgrund av utländsk inblandning. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka sina ansträngningar för att underlätta dialogen och på så sätt bana väg för ett livskraftigt och hållbart avtal.

75.

Europaparlamentet uppmuntrar Bulgarien och Nordmakedonien att finna en ömsesidigt godtagbar lösning på kvarstående bilaterala frågor. Parlamentet välkomnar varmt den politiska drivkraften för ett brett och konstruktivt engagemang mellan båda sidor, där man strävar efter att hitta en ny gemensam grund på flera områden av ömsesidigt intresse, snarare än att skapa ytterligare skiljelinjer. Parlamentet uppmuntrar partnerna att driva på detta engagemang med ärligt uppsåt och i enlighet med fördraget om vänskap, god grannsämja och samarbete, och att inleda anslutningsförhandlingar, och samtidigt lösa de kvarstående bilaterala frågor som ingår i ”4+1-åtgärderna”, som ska genomföras och åtgärdas i tillräcklig utsträckning under EU-integrationsprocessen. Parlamentet uppmanar med kraft partnerna att sträva efter att så snart som möjligt nå ömsesidigt godtagbara, balanserade och hållbara lösningar på kvarstående bilaterala frågor. Parlamentet välkomnar återupptagandet av det arbete som utförts av den gemensamma tvärvetenskapliga expertkommissionen för frågor rörande historia och utbildning i Bulgarien och Nordmakedonien, vilket för samhällena närmare varandra genom att möjliggöra en gemensam framtid i EU, utan att detta påverkar Nordmakedoniens anslutningsprocess.

76.

Europaparlamentet upprepar sitt krav på historisk försoning på grundval av den fastställda gemensamma historien, i enlighet med fördraget om vänskap, god grannsämja och samarbete.

77.

Europaparlamentet upprepar sitt fulla stöd för ett konsekvent och påskyndat ömsesidigt genomförande av Prespa-avtalet med Grekland som ett viktigt inslag i de bilaterala förbindelserna, inbegripet den pågående ratificeringen av de samförståndsavtal som undertecknats mellan de båda länderna.

78.

Europaparlamentet gratulerar Nordmakedonien till invigningen av Prespa-forumdialogen som en regional plattform för att inspirera och främja dialog, försoning, goda grannförbindelser och regionalt samarbete i EU-integrationens anda.

79.

Europaparlamentet uppmanar återigen alla regionala politiska ledare att inrätta den regionala kommission som ska fastställa fakta avseende alla offer för krigsförbrytelser och andra allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna som begåtts på f.d. Jugoslaviens territorium, med utgångspunkt i det omfattande arbete som utförts av koalitionen för denna regionala kommission.

80.

Europaparlamentet kräver att arbetet med skolläroböcker i historia i Bulgarien och Republiken Nordmakedonien återupptas. Parlamentet betonar att texterna bör återspegla tolkningen av historiska fakta och siffror från båda folkens gemensamma historia på grundval av äkta historiska dokument/källor. Parlamentet anser att detta är den grund på vilken de båda länderna bör bygga upp sina förbindelser, och att förbindelserna mellan framtida generationer i Nordmakedonien och Bulgarien kommer att återspegla utbildningsprocesserna i de båda länderna.

81.

Europaparlamentet fördömer alla försök att ersätta historiska monument och/eller artefakter, inklusive förstörelsen av det autentiska kulturarvet och försöken att skriva om historien. Parlamentet betonar att sådana incidenter ger upphov till allvarlig oro, bland annat mot bakgrund av det bristande genomförandet av 2017 års fördrag om vänskap, god grannsämja och samarbete.

o o

82.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådets ordförande, rådet och kommissionen samt till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament och Republiken Nordmakedoniens president, regering och parlament.

(1) EUT L 84, 20.3.2004, s. 13.

(2) EUT L 330, 20.9.2021, s. 1.

(3) EUT C 202, 28.5.2021, s. 86.

(4) EUT C 362, 8.9.2021, s. 129.

(5) EUT C 425, 20.10.2021, s. 28.

(6) Antagna texter, P9_TA(2021)0506.

(7) Antagna texter, P9_TA(2022)0064.

(8) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten (EUT L 305, 26.11.2019, s. 17).

(9) Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan (EGT L 197, 21.7.2001, s. 30).

16.12.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 479/45

P9_TA(2022)0214

Rapport om Albanien 2021

Europaparlamentets resolution av den 19 maj 2022 om kommissionens rapport för 2021 om Albanien (2021/2244(INI))

(2022/C 479/04)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution,

—	med beaktande av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Albanien, å andra sidan (1),

—	med beaktande av Albaniens ansökan om medlemskap i Europeiska unionen som lämnades in den 24 april 2009,

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1529 av den 15 september 2021 om inrättande av instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III) (2),

—	med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 19–20 juni 2003 och Thessaloniki-agendan för västra Balkan,

—	med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 26–27 juni 2014, som omfattade ett beslut att bevilja Albanien status som kandidatland för EU-medlemskap,

—	med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 28 juni 2018,

—	med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 17–18 oktober 2019,

—	med beaktande av rådets slutsatser av den 18 juni 2019, 25 mars 2020 och 14 december 2021 om utvidgningen och stabiliserings- och associeringsprocessen,

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 5 februari 2020Förbättra anslutningsprocessen – Ett trovärdigt EU-perspektiv för västra Balkan (COM(2020)0057),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 29 april 2020Stöd till västra Balkan vid hanteringen av covid-19 och återhämtningen efter pandemin (COM(2020)0315),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 24 juli 2020 om EU:s handlingsplan mot olaglig handel med skjutvapen 2020–2025 (COM(2020)0608),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 oktober 2020En ekonomisk plan och en investeringsplan för västra Balkan (COM(2020)0641),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 april 2021 om EU:s strategi för att bekämpa organiserad brottslighet 2021–2025 (COM(2021)0170),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 oktober 20212021 års meddelande om EU:s utvidgningspolitik (COM(2021)0644), åtföljt av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar Albania 2021 Report (inte översatt till svenska) (SWD(2021)0289),

—	med beaktande av Europarådets konvention om penningtvätt, efterforskning, beslag och förverkande av vinning av brott och om finansiering av terrorism,

—	med beaktande av Europarådets rapport från november 2021 Beyond Definitions: a call for action against hate speech in Albania – a comprehensive study (inte översatt till svenska),

—	med beaktande av slutrapporten av den 26 juli 2021 från valobservatörsuppdraget från ODIHR (Kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter) vid OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) för Republiken Albaniens parlamentsval den 25 april 2021,

—	med beaktande av Venedigkommissionens yttrande av den 14 december 2021 om förlängning av mandatperioden för de övergångsorgan som ansvarar för omprövningen av domare och åklagare,

—	med beaktande av det gemensamma yttrandet från Venedigkommissionen och OSSE/ODIHR av den 11 december 2020 om ändringarna av den 30 juli 2020 av Albaniens författning och den 5 oktober 2020 av vallagen,

—	med beaktande av alla andra yttranden från Venedigkommissionen om Albanien,

—	med beaktande av toppmötet i Sofia den 10 november 2020, inbegripet förklaringen om den gemensamma regionala marknaden och förklaringen om en grön agenda för västra Balkan,

—	med beaktande av Sofiaförklaringen från toppmötet mellan EU och länderna på västra Balkan den 17 maj 2018 och prioriteringsagendan från Sofia,

—	med beaktande av toppmötet mellan EU och västra Balkan, som hölls i Zagreb den 6 maj 2020, och den förklaring som antogs vid toppmötet,

—	med beaktande av toppmötet mellan EU och västra Balkan, som hölls i Brdo pri Kranju den 6 oktober 2021, och den förklaring som antogs vid toppmötet,

—	med beaktande av det åttonde toppmötet inom ramen för Berlinprocessen den 5 juli 2021,

—	med beaktande av ministerforumet för rättsliga och inrikes frågor mellan EU och länderna på västra Balkan i Brdo pri Kranju den 1–3 december 2021 och dess gemensamma pressmeddelande,

—	med beaktande av slutförklaringen av den 1 oktober 2021 från det 8:e forumet för det civila samhället på västra Balkan,

—	med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 01/2022 av den 10 januari 2022EU-stöd för rättsstaten på västra Balkan: grundläggande problem kvarstår trots ansträngningar,

—	med beaktande av sin resolution av den 24 oktober 2019 om inledande av anslutningsförhandlingar med Nordmakedonien och Albanien (3),

—	med beaktande av sin rekommendation av den 19 juni 2020 till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om västra Balkan efter toppmötet 2020 (4),

—	med beaktande av sin resolution av den 25 november 2020 om att stärka mediefriheten: skydd för journalister i Europa, hatpropaganda, desinformation och plattformarnas roll (5),

—	med beaktande av sin resolution av den 15 december 2021 om samarbete i kampen mot organiserad brottslighet på västra Balkan (6),

—	med beaktande av sin resolution av den 9 mars 2022 om utländsk inblandning i alla demokratiska processer i Europeiska unionen, inbegripet desinformation (7),

—	med beaktande av sina tidigare resolutioner om Albanien,

—	med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A9-0131/2022), och av följande skäl:

A.	Utvidgning är ett av EU:s mest effektiva utrikespolitiska instrument, eftersom det bidrar till att sprida unionens grundläggande värden, dvs. frihet, demokrati, rättsstaten, fredsbyggande och respekt för de mänskliga rättigheterna och människans värdighet.

B.	Den europeiska integrationen är ett uttryck för de albanska medborgarnas strävan efter demokrati och välstånd och fungerar som en kraftfull katalysator för reformer för att stärka de statliga institutionernas funktion och förbättra livskvaliteten.

C.	Utsikten att Albanien ska bli en medlemsstat på grundval av meriter ligger i unionens eget politiska, säkerhetsrelaterade och ekonomiska intresse.

D.	Albanien har varit ett kandidatland sedan 2014, och kommissionen har sedan 2018 rekommenderat att anslutningsförhandlingar skulle inledas och lade slutligen fram ett utkast till förhandlingsram den 1 juli 2020.

EU måste erbjuda en tydlig och tillförlitlig väg för länder som vill ansluta sig till EU. Kvaliteten på de reformer som ett land behöver genomföra bör avgöra tidsplanen för anslutningen. Albanien har ökat sina ansträngningar och åstadkommit konkreta och hållbara resultat inom de nyckelområden som rådet fastställt som nödvändiga för antagandet av förhandlingsramen inför den första regeringskonferensen.

F.	Albanien måste fortsätta att driva på arbetet med att befästa demokratin, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna, inbegripet skyddet av personer som tillhör minoriteter, tillsammans med kampen mot korruption, som viktiga riktmärken för att bedöma framstegen på vägen mot EU-anslutning.

EU står fast vid sitt åtagande att stödja Albaniens strategiska val om EU-integration, baserat på goda grannförbindelser, och fortsätter att vara Albaniens överlägset största handels- och investeringspartner och dess största givare av ekonomiskt stöd. Sedan 2007 har landet fått 1,24 miljarder EUR i föranslutningsstöd från EU inom ramen för instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA) I och IPA II.

H.	EU har visat sitt engagemang för det europeiska perspektivet för länderna på västra Balkan och mobiliserat 3,3 miljarder EUR för att ta itu med den omedelbara hälsokrisen och mildra de ekonomiska och sociala konsekvenserna av covid-19-pandemin.

I.	Illasinnad utländsk inblandning och desinformation, direkt eller via ombud, syftar till att så split och orsaka våld och spänningar mellan etniska grupper och till att destabilisera hela regionen.

J.	Albanien är fortfarande en viktig geopolitisk allierad och pålitlig utrikespolitisk partner, som är fullständigt anpassad till EU:s gemensamma säkerhetspolitik och som arbetar för att främja regionalt samarbete och goda grannförbindelser.

K.	Albanien anslöt sig till EU:s insatser för att stödja Ukraina genom att införa sanktioner mot Ryssland, rösta på samma sätt som EU:s medlemsstater i FN:s generalförsamling och arbeta i egenskap av medlem i FN:s säkerhetsråd.

L.	Albanien har gjort kontinuerliga ansträngningar för att uppfylla alla villkor för planeringen av den första regeringskonferensen, vilket redan bekräftats i Europaparlamentets betänkande om kommissionens rapport för 2019–2020 om Albanien, och landet gör framsteg i anslutningsprocessen.

M.	Albanska medborgare har sedan december 2010 kunnat resa visumfritt till Schengenområdet och har sedan 2015 kunnat delta i student-, universitets- och ungdomsutbyten inom ramen för programmet Erasmus+.

Europaparlamentet upprepar sitt tydliga stöd för Albaniens demokratiska omvandling som understöds av landets strategiska inriktning och orubbliga engagemang för europeisk integration samt goda grannförbindelser och inkluderande regionalt samarbete. Parlamentet bekräftar på nytt Albaniens och hela västra Balkanregionens europeiska framtid.

Europaparlamentet beklagar att anslutningsförhandlingar med Albanien och Nordmakedonien inte har inletts för länge sedan. Parlamentet betonar sin fulla solidaritet och sin medkänsla med ländernas medborgare och anser att detta misslyckande, som undergräver allmänhetens inställning till EU, utgör ett allvarligt hot mot EU:s utvidgningspolitik som helhet och skadar EU:s rykte som en pålitlig partner och en seriös geopolitisk aktör.

Europaparlamentet påminner om behovet av att upprätthålla takten och trovärdigheten i den europeiska integrationen genom att snabbt inleda anslutningsförhandlingar med Albanien och Nordmakedonien, vilket kontinuerligt rekommenderats av kommissionen, med tanke på att båda länderna har uppfyllt de villkor som fastställts av rådet och uppnått varaktiga resultat på grundläggande områden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att visa sitt fulla politiska engagemang för utvidgningen och ge trovärdiga impulser till reformarbetet i andra utvidgningsländer genom att inleda anslutningsförhandlingar med Albanien och Nordmakedonien.

Europaparlamentet erkänner den omdanande karaktären hos de anslutningsförhandlingar som ska genomföras enligt den reviderade utvidgningsmetoden i ett bredare geostrategiskt sammanhang, med bland annat skadlig verksamhet som syftar till att undergräva djupare EU-integration och stabiliteten i länderna på västra Balkan.

Europaparlamentet påminner om att Albaniens slutliga EU-anslutning är beroende av varaktiga, djupgående och oåterkalleliga reformer på grundläggande områden, till att börja med rättsstatsprincipen och de demokratiska institutionernas funktion. Parlamentet understryker att takten i den meritbaserade EU-anslutningen bör avgöras av framstegen med att få till stånd väl fungerande institutioner och grunda sig på rättsstatsprincipen, god samhällsstyrning och grundläggande rättigheter. Parlamentet uppmanar med kraft Albanien att fortsätta och intensifiera insatserna för att förstärka rättsväsendets funktion, stärka demokratin, rättsstatsprincipen och ekonomin, stärka det civila samhället, bekämpa korruption och organiserad brottslighet, säkerställa mediefrihet och garantera skyddet för minoriteters rättigheter, inklusive hbtqi-personer. Parlamentet påminner om att kandidatländerna genomgår djupgående omvandlingar för att uppfylla kriterierna för medlemskap under anslutningsförhandlingarna, som varar så länge som krävs för att genomföra de nödvändiga reformerna.

Demokratiska institutioner, medier och det civila samhället

Europaparlamentet bekräftar på nytt Albaniens politiska styrkors gemensamma ansvar för att stärka en konstruktiv politisk dialog och ett konstruktivt samarbete som gör det möjligt för landets demokratiska institutioner att fungera effektivt genom att fortsätta att förbättra styrelseformerna, insynen och pluralismen och genom att göra det möjligt för det civila samhället att delta aktivt. Parlamentet uttrycker sin djupa oro över det polariserade politiska klimatet och bristen på hållbart partiöverskridande samarbete som fortsätter att hämma den demokratiska processen. Parlamentet påminner om vikten av att skapa det samförstånd som krävs mellan alla politiska aktörer för att stärka Albaniens demokratiska parlamentariska kultur, konstruktiva parlamentariska tradition, förtroende och en verklig dialog mellan partierna. Parlamentet uppmuntrar till användning av Jean Monnet-dialogen i detta avseende.

Europaparlamentet välkomnar alla insatser som gjordes för att minska polariseringen inför 2021 års allmänna val, som fick oppositionspartierna att återgå till den politiska processen i parlamentet. Parlamentet beklagar den styrande majoritetens ändringar av konstitutionen och vallagen som gjordes utan samförstånd före de allmänna valen. Parlamentet uppmanar Albaniens politiska partier att visa politisk mognad när det gäller att behandla frågor av allmänt intresse och att stärka en konkurrenskraftig demokrati och integritet inom partierna som en språngbräda för pluralism och demokratisk omvandling.

Europaparlamentet påminner om behovet av att ta itu med de kvarstående valbristerna i linje med rekommendationerna från OSSE/ODIHR och Venedigkommissionen i god tid före nästa allmänna val, genom att göra valen mer tillgängliga och ytterligare förbättra deras integritet och förhindra röstköp och missbruk av administrativa resurser, bland annat genom digitalisering, transparens, dataskydd, rättvis tillgång till medier samt reviderad lagstiftning och reviderade regler för finansiering av politiska partier och deras funktion. Parlamentet noterar att parlamentsvalet 2021, trots dessa brister och problem, i allmänhet var välorganiserat och att det fanns flera olika kandidater. Parlamentet beklagar bristen på slutliga fällande domar i rättsfall angående röstköp på hög nivå. Parlamentet föreslår att EU sänder ett valobservatörsuppdrag till Albanien inför nästa parlamentsval.

Europaparlamentet uttrycker oro över ihållande provocerande retorik, inbegripet bland högt uppsatta politiker, offentliga tjänstemän och andra offentliga personer, som underblåser skrämselkultur, smutskastningskampanjer, våld och upplopp. Parlamentet uppmanar med kraft de politiska aktörerna att föregå med gott exempel när det gäller att främja samhällsdialogen och begär att de slutliga fällande domarna mot dem som angriper journalister ska säkerställas.

10.

Europaparlamentet understryker behovet av att öka det albanska parlamentets (Kuvendi) deltagande i EU-integrationsprocessen genom att ytterligare stärka dess lagstiftnings-, tillsyns- och budgetkapacitet. Parlamentet uppmanar Kuvendi att göra framsteg i fråga om valreformer och territoriella reformer och välkomnar inrättandet av relevanta parlamentsutskott.

11.

Europaparlamentet uppmuntrar regeringen att påskynda de administrativa förberedelserna inför de kommande anslutningsförhandlingarna och att på bästa sätt utnyttja det bistånd och den kunskapsöverföring som EU:s medlemsstater tillhandahåller. Parlamentet betonar vikten av att ha enhetliga och effektiva förvaltningsstrukturer för att effektivt samordna EU-integrationsfrågor genom att involvera det civila samhället och andra relevanta intressenter och säkerställa transparens gentemot allmänheten.

12.

Europaparlamentet understryker behovet av att förbättra samordningen mellan avdelningar, utvärderingen och övervakningen av EU-relaterade reformer, främja decentralisering, landstäckande modernisering och avpolitisering av den offentliga förvaltningen i hela landet och möjliggöra förutsättningar för att genomföra den kommande folkräkningen i enlighet med internationella normer avseende transparens och sekretess så att alla nationella minoriteter kan räknas på ett korrekt sätt, utan rädsla för hot. Parlamentet upprepar behovet av att ytterligare konsolidera den territoriella administrativa reformen som en del av den bredare decentraliseringsagendan för att garantera lokal skattemässig autonomi och ge kommunerna möjlighet att tillhandahålla offentliga tjänster av god kvalitet.

13.

Europaparlamentet påminner om de nationella och lokala myndigheternas ansvar att förbättra transparensen, ansvarsskyldigheten och delaktigheten genom att genomföra föregripande, meningsfulla och regelbundna offentliga samråd med berörda parter och stärka förmågan hos det nationella rådet för det civila samhället att ge uttryck för prioriteringar hos det civila samhällets organisationer. Parlamentet efterlyser ordentliga offentliga samråd och en dialog med allmänheten, inklusive ungdomar och minoriteter, bland annat om miljöfrågor och återuppbyggnads- och urbaniseringsprojekt. Parlamentet understryker behovet av att stärka deltagandedemokratin, bland annat genom att anta en välavvägd folkomröstningslag. Parlamentet uppmanar med kraft myndigheterna att se till att oberoende organ och byråer får tillräcklig finansiering och att de fungerar effektivt och opartiskt samt att deras beslut och rekommendationer genomförs konsekvent.

14.

Europaparlamentet upprepar behovet av att främja en kultur av ansvarsskyldighet, opartisk tillgång till offentlig information och granskning av offentliga institutioner, särskilt genom en gynnsam skatte- och säkerhetsmiljö och samarbete med medierna och det civila samhället. Parlamentet efterlyser ytterligare konkreta framsteg när det gäller att förbättra den rättsliga och finansiella hållbarheten och självregleringen inom den icke-statliga sektorn och mediesektorn, inklusive nätbaserade medier.

15.

Europaparlamentet noterar behovet av brådskande förbättringar när det gäller yttrandefrihet, mediernas oberoende och mångfald och är bekymrat över avsaknaden av framsteg på detta område, eftersom Albanien har fallit åtta platser i Reportrar utan gränsers internationella pressfrihetsindex sedan 2018.

16.

Europaparlamentet begär att myndigheterna genomför en nolltoleranspolitik och vidtar kraftfulla åtgärder mot marginaliseringen av och hoten och våldet mot oberoende medier och reportrar, genom att vidta åtgärder mot strategiska rättsprocesser mot allmänhetens deltagande, smutskastningskampanjer och indirekta politiska och ekonomiska påtryckningar som allvarligt hämmar mediefriheten, leder till självcensur och allvarligt undergräver insatserna för att avslöja brottslighet och korruption och en oberoende rapportering. Parlamentet uppmanar med kraft politiker att upphöra med verbala attacker, smutskastningskampanjer och hotelser, såsom ärekränkningsprocesser riktade mot journalister, som syftar till att undergräva eller misskreditera vikten av journalistik och mediernas oberoende.

17.

Europaparlamentet upprepar sin uppmaning om att förbättra arbetsvillkoren för journalister genom att stärka skyddet av albanska journalisters arbetstagarrättigheter och sociala rättigheter, och att anta bestämmelser som ökar insynen i och offentliggörandet av medieägandet, finansieringskällorna och den offentliga reklamen.

18.

Europaparlamentet påminner om att varje översyn av medielagstiftningen som genomförs av Kuvendi bör vara i linje med Venedigkommissionens rekommendationer och bör ske på ett transparent och inkluderande sätt, i samråd med medieorganisationer i syfte att förbättra mediefriheten och självregleringen och minska mediekoncentrationen, missbruket, extern inblandning och självcensur. Parlamentet upprepar sin djupa oro över det tidigare föreslagna ”paketet mot förtal” och välkomnar att Kuvendi har inlett en process för att se över de nuvarande lagarna om ramen mot förtal.

19.

Europaparlamentet påminner om behovet av att stärka undersökande journalistik, faktagranskning och mediekompetens som ett sätt att bekämpa hatpropaganda, desinformation och falska nyheter. Parlamentet uppmuntrar till stöd för en självreglerande mekanism för medier och betonar behovet av att säkerställa en opartisk regleringsfunktion för myndigheten för audiovisuella medier. Parlamentet efterlyser en reform av public service-företaget för att stärka dess redaktionella och ekonomiska oberoende, opartiskhet och professionalism.

20.

Europaparlamentet understryker att den nyligen inrättade medie- och informationsbyrån bör öka transparensen och decentraliseringen och inte på något sätt får hindra journalisters lika tillgång till information från offentliga källor. Parlamentet uppmanar regeringen att förbättra tillgången till rapportering och granskning av dess arbete via officiella och formella kanaler, såsom presskonferenser och intervjuer.

21.

Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten och kommissionen att förbättra samordningen och ta itu med desinformation och hybridhot som syftar till att undergräva EU-perspektivet genom att på ett mer strategiskt sätt understryka EU:s relevans för människor på västra Balkan.

Grundläggande rättigheter

22.

Europaparlamentet uppmanar med kraft de berörda organen att systematiskt och proaktivt förhindra, snabbt och grundligt utreda och lagföra alla fall av hatpropaganda offline och online, hatbrott, verbala och fysiska angrepp och hot, inbegripet mot journalister, människorättsförsvarare och personer som tillhör utsatta grupper och minoritetsgrupper, såsom hbtqi-personer eller romer, för att säkerställa deras säkerhet och trygghet. Parlamentet uppmuntrar kansliet för kommissionsledamoten med ansvar för skydd mot diskriminering att vara mer proaktivt när det gäller att bekämpa diskriminerande hatpropaganda, särskilt mot hbtqi-personer, och att samla in disaggregerade data om detta ämne. Parlamentet uppmanar regeringen att överväga att definiera hatpropaganda i sin strafflag.

23.

Europaparlamentet välkomnar framstegen med att säkerställa lika möjligheter och efterlyser ytterligare förbättringar när det gäller efterlevnaden av jämställdhet, äganderätt, dataskydd, rättigheter för personer med funktionsnedsättning och minoriteters rättigheter när det gäller utbildning, språk, självidentifiering och skydd av kulturarv. Parlamentet uppmanar myndigheterna att säkerställa likabehandling av hbtqi-personer och romska minoriteter och att genom en systematisk och effektiv institutionell strategi ta itu med den intersektionella diskriminering som dessa grupper utsätts för. Parlamentet välkomnar antagandet av lagen om minoritetsutbildning och uppmanar regeringen att snabbt anta den återstående genomförandelagstiftningen avseende 2017 års ramlag om skydd av nationella minoriteter, inbegripet när det gäller självidentifiering och användning av minoritetsspråk. Parlamentet uppmanar med kraft myndigheterna att säkerställa icke-diskriminerande tillgång till utbildning och uppmanar Albanien att säkerställa ett effektivt skydd av alla etniska och nationella minoriteters äganderätt och kulturarv och att minoritetsgrupper har lika möjligheter och lämplig representation i det politiska och kulturella livet, i offentliga medier, i förvaltningen och i rättsväsendet.

24.

Europaparlamentet efterlyser ytterligare insatser för att säkerställa och skydda det fulla åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning som tillhör dem som drabbats hårdast av covid-19-pandemin. Parlamentet beklagar djupt att personer med funktionsnedsättning stötte på hinder och svårigheter att rösta under valet i april 2021. Parlamentet efterlyser ytterligare insatser för att ta itu med våld mot personer med funktionsnedsättning, förbättra den allmänna tillgängligheten (inbegripet tjänster och information) och främja sysselsättning. Parlamentet påpekar att kvaliteten på utbildningen för funktionshindrade barn, särskilt döva barn, fortfarande ger anledning till oro. Parlamentet noterar att Albanien inte har ratificerat det fakultativa protokollet till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

25.

Europaparlamentet anser att de rapporterade fördubblingarna av hiv-infektioner sedan förra året är mycket oroande. Parlamentet påminner om att den nationella strategin för människor som lever med hiv löpte ut 2020. Parlamentet uppmanar regeringen att i samarbete med det civila samhället vidta lämpliga åtgärder för att ta itu med det ökande antalet hiv-infektioner och säkerställa tillgång till hälso- och sjukvård för de mest utsatta.

26.

Europaparlamentet lovordar antagandet av den nya nationella handlingsplanen för hbtqi-personer 2021–2027 och uppmuntrar till fullständigt genomförande och korrekt budgetering via ett samordnings- och övervakningsorgan som ska övervaka den. Parlamentet påminner om behovet av att utrota utbredd diskriminering, aggression och hatpropaganda och säkerställa lika rättigheter för hbtqi-personer, särskilt när det gäller tillgång till hälso- och sjukvård, utbildning, rättsväsende, sysselsättning och bostäder.

27.

Europaparlamentet uppmanar Albanien att fullt ut genomföra Venedigkommissionens rekommendationer genom att gå vidare med en omfattande reform av marksektorn genom en transparent konsolidering av fastighetsregistrering och ersättning.

28.

Europaparlamentet uttrycker allvarlig oro över de omfattande läckorna av personuppgifter. Parlamentet uppmanar de albanska myndigheterna att stärka det förebyggande arbetet, säkerställa ansvarsskyldighet för missbruk av uppgifter och påskynda anpassningen till EU:s bestämmelser om skydd av personuppgifter.

29.

Europaparlamentet erkänner de framsteg som gjorts i genomförandet av Istanbulkonventionen. Parlamentet uppmanar myndigheterna att intensifiera förebyggandet av och insatserna mot könsrelaterat våld och kvinnomord, att öka det ekonomiska stödet, återintegreringen och det rättsliga stödet till överlevande och att öka finansieringen till relevanta icke-statliga kvinnoorganisationer. Parlamentet understryker behovet av att påskynda lagföringen av fall av trakasserier, våld i hemmet och våld mot barn, bland annat genom att öka antalet lämpligt utbildade jämställdhetsmedvetna tjänstemän inom brottsbekämpningen och domare. Parlamentet uppmanar med kraft myndigheterna att vidta åtgärder mot alla sexuella övergrepp, särskilt mot barn, särskilt extremt utsatta flykting- och migrantbarn och barn med funktionsnedsättning, eftersom en majoritet av alla fall av sexuella övergrepp i Albanien begås mot flickor. Parlamentet betonar att myndigheterna även behöver stärka systemet för övervakning och bekämpning av barnarbete och andra former av utnyttjande. Parlamentet noterar att kvinnors representation i offentliga ämbeten behöver förbättras ytterligare.

30.

Europaparlamentet påminner om behovet av att effektivt säkerställa rätten till frihet att delta i fredliga sammankomster utan godtycklig eller diskriminerande behandling, och noterar vikten av att ta itu med anklagelser om polisövergrepp och utreda och lagföra oproportionerlig användning av våld. Parlamentet uttrycker sitt stöd för oberoende kontroller av högt uppsatta tjänstemän och föreslår att Albanien överväger att införa regelbundna integritetskontroller av poliser. Parlamentet efterlyser framsteg i kriminalvårdsreformen för att ytterligare förbättra fängelseförhållandena och behandlingen av fångar i linje med rekommendationerna från Europeiska kommittén till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Parlamentet påminner om behovet av att ta itu med brott som begicks under kommuniststyret, utreda påtvingade försvinnanden, lagföra de ansvariga och ge ersättning till de överlevande och deras familjer.

31.

Europaparlamentet välkomnar Albaniens sedan länge bevisade engagemang för att ta emot flyktingar. Parlamentet påminner om myndigheternas skyldighet att säkerställa ett korrekt asylförfarande och att tillgodose flyktingars, asylsökandes och migranters behov. Parlamentet uppmanar EU att öka sitt stöd till humanitärt bistånd och migrationshantering i regionen. Parlamentet välkomnar Albaniens beslut att tillfälligt ta emot afghanska och ukrainska medborgare som söker skydd efter att ha lämnat sina länder.

Rättsstatsprincipen

32.

Europaparlamentet understryker att rättsstatsprincipen och reformer av rättsväsendet är grundstommen i en demokratisk omvandling som säkerställer rättssäkerhet, transparens, tillgång till rättslig prövning och icke-diskriminering. Parlamentet uppmanar kommissionen med kraft att genomföra rekommendationerna i Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 01/2022 och säkerställa att EU:s finansiering främjar rättsstatsprincipen på västra Balkan, även i Albanien.

33.

Europaparlamentet betonar de albanska myndigheternas skyldighet att fortsätta att utrota korruption och brottslig verksamhet på alla områden i det offentliga livet, även i samband med offentlig upphandling och finansiering av politiska partier. Parlamentet noterar att Albanien sedan 2016 har fallit 27 platser på Transparency Internationals korruptionsindex för 2021. Parlamentet uttrycker oro över den försvagade tillsynen och ansvarsskyldigheten i samband med offentlig upphandling och användning av utländskt bistånd under pandemin, och efterlyser en snabb lösning av bristerna.

34.

Europaparlamentet lovordar de stadiga framstegen i genomförandet av en omfattande reform av rättsväsendet, understödd av den stärkta rättsliga ramen och den helt nya omprövningsprocessen, som har fått till följd att relevanta domstolar fungerar bättre. Parlamentet välkomnar det partiöverskridande stöd som möjliggjorde Kuvendis beslut att förlänga prövningsorganens mandat till och med den 31 december 2024, och uppmanar med kraft alla parter att påskynda slutförandet av prövningsprocessen. Parlamentet understryker behovet av att vidta nödvändiga åtgärder för att undanröja sidoeffekterna av prövningen, såsom långdragna förfaranden, en låg avslutandegrad och en hög eftersläpning av mål. Parlamentet välkomnar att författningsdomstolen och högsta domstolen återfått sin funktion, vilket bör förbättra medborgarnas tillgång till rättslig prövning och påskynda rättsliga förfaranden.

35.

Europaparlamentet påminner om att det är av yttersta vikt att ytterligare främja och befästa rättssystemets kapacitet för att möjliggöra en oåterkallelig övergång till ansvarsskyldiga, oberoende och funktionella rättsliga och styrande institutioner. Parlamentet betonar behovet av att säkerställa tillräckliga finansiella, tekniska och mänskliga resurser samt finansiellt och operativt oberoende för rättsliga och brottsbekämpande institutioner. Parlamentet välkomnar de framsteg som gjorts när det gäller att förbättra rättsväsendets professionalism, opartiskhet och ansvarsskyldighet, vilket har som syfte att säkerställa dess oberoende från otillbörlig påverkan och åtgärda den ökande eftersläpningen av oavgjorda mål. Parlamentet påminner om skyldigheten att garantera att de rättsliga självstyrande organen fungerar effektivt.

36.

Europaparlamentet välkomnar det arbete som utförs av den specialiserade strukturen för bekämpning av korruption och organiserad brottslighet (SPAK), inbegripet SPAK-domstolarna för att bekämpa korruption och organiserad brottslighet. Parlamentet noterar att det krävs ytterligare insatser för att i ännu högre grad genomföra beslag och förverkande av tillgångar som härrör från korruptionsrelaterade brott, och för att åstadkomma påtagliga resultat för högnivåfall. Parlamentet beklagar djupt att fällande domar i mål som rör tjänstemän på hög nivå fortfarande är sällsynta, vilket främjar en kultur av straffrihet.

37.

Europaparlamentet välkomnar antagandet av 10 lagar som syftar till att ytterligare stärka rättsväsendets effektivitet och understryker vikten av ytterligare åtgärder såsom genomförandet av reformen av domstolsväsendet, ett nytt integrerat ärendehanteringssystem och ett förstärkt system för rättslig utbildning. Parlamentet betonar att reformen av domstolsväsendet inom ramen för den nya rättsliga kartan bör ta hänsyn till intressenternas åsikter och de socioekonomiska förhållandena för utsatta grupper och förbättra tillgången till rättslig prövning och ett korrekt rättsförfarande.

38.

Europaparlamentet understryker vikten av att vidta beslutsamma åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism genom att säkerställa konsekventa resultat när det gäller proaktiva utredningar, lagföring och slutliga fällande domar för korruption på hög nivå och förverkande av tillgångar som härrör från brott. Parlamentet uppmuntrar till ett snabbt åtgärdande av brister i genomförandet av handlingsplanen från arbetsgruppen för finansiella åtgärder och Moneyvals rekommendationer och ett fullständigt genomförande av den nyligen ändrade lagstiftning som anpassar sig till relevanta EU-regler.

39.

Europaparlamentet påminner om digitaliseringens enorma potential när det gäller att tjäna rättsväsendet och utrota brottslig verksamhet och intressekonflikter genom redovisning och kontroll av tillgångar och intressen. Parlamentet uppmanar regeringen att vidta åtgärder för att minska den informella delen av ekonomin, där så är möjligt.

40.

Europaparlamentet uppmuntrar Albanien att avstå från att inrätta ett system för medborgarskap genom investeringar, vilket skulle kunna medföra allvarliga risker för säkerhet, penningtvätt, korruption och skatteundandragande.

41.

Europaparlamentet välkomnar att USA på nytt visar ett konstruktivt engagemang på västra Balkan, inbegripet landets fokus på kampen mot korruption. Parlamentet framhåller i detta sammanhang den amerikanska presidentordern om sanktioner mot personer som bidrar till den destabiliserande situationen på västra Balkan, liksom USA:s åtgärder mot enskilda personer och enheter för omfattande korruptionshandlingar. Parlamentet uppmanar EU att noggrant bedöma en eventuell anpassning till sådana åtgärder.

42.

Europaparlamentet välkomnar de pågående insatserna som bör leda till systemförbättringar när det gäller att bekämpa organiserad brottslighet, inbegripet olaglig handel med människor, narkotika, skjutvapen, kulturföremål och andra varor, tillsammans med it-brottslighet, våldsbrott, extremism och terroristhot. Parlamentet lovordar det pågående bilaterala, regionala och internationella samarbetet för att upplösa transnationella kriminella nätverk, bland annat med EU:s byråer för rättsliga och inrikes frågor, som Europol, Eurojust och Frontex, som omfattar de intensifierade åtgärderna mot framställning av och organiserad handel med narkotika, mot olagliga vapen och mot människosmugglare.

43.

Europaparlamentet betonar att Albanien är det enda landet i regionen som har undertecknat samarbetsavtal med alla EU:s byråer för rättsliga och inrikes frågor och att den första fullt utbyggda gemensamma insatsen med Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) utanför EU gjordes vid den grekisk-albanska gränsen i maj 2019. Parlamentet lovordar att Albanien har tillåtit luftövervakning från EU-medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheters sida för att upptäcka framställning av narkotika. Parlamentet rekommenderar Albanien att uppdatera lagstiftningen om narkotikaprekursorer.

44.

Europaparlamentet uttrycker oro över det stora antalet skjutvapen som finns tillgängliga i Albanien. Parlamentet betonar behovet av att förbättra standardförfarandena och standardmekanismerna för att motverka olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen, och att intensifiera utredningen och lagföringen av olaglig handel med skjutvapen.

45.

Europaparlamentet understryker att det är avgörande att Albanien bidrar till skyddet av Europeiska unionens yttersta gräns och till förebyggandet av gränsöverskridande brottslighet, vilket måste prioriteras och genomföras med full respekt för de grundläggande rättigheter som fastslås i tillämpliga internationella och regionala lagar och principer.

46.

Europaparlamentet konstaterar att länderna på västra Balkan fortsatt fungerar som en transitkorridor och att de stora strömmarna av flyktingar, asylsökande och migranter innebär en utmaning för regionen och medlemsstaterna. Parlamentet noterar att Albanien har fortsatt att uppleva ett ökande antal ankomster av irreguljära migranter som till största delen transiterar genom landet. Parlamentet efterlyser ökade insatser för att skydda utsatta migranter, även genom att ta itu med människosmuggling, särskilt av ensamkommande barn. Parlamentet noterar den fortsatta minskningen av ogrundade asylansökningar från albanska medborgare, vilket fortfarande kräver ytterligare insatser från de albanska myndigheternas sida, och noterar att uppfyllandet av riktmärkena för viseringsliberalisering har uppfyllts.

Socioekonomiska reformer

47.

Europaparlamentet framhåller EU:s finansiering av en hållbar återhämtning efter jordbävningen och pandemin och stöder de pågående insatserna för Albaniens demokratiska, gröna och digitala omvandling. Parlamentet välkomnar EU:s stöd till återuppbyggnaden, inbegripet återuppbyggnaden av skolor och förskolor och kulturarvsplatser, i anslutning till givarkonferensen Together4Albania efter den förödande jordbävningen i november 2019. Parlamentet understryker behovet av att öka EU:s bistånd och finansiering av förbättringar av rättsstatsprincipen, och för att uppmuntra hållbar grön tillväxt, biologisk mångfald, innovation, konkurrenskraft, äganderätt och insatser för att vända den demografiska nedgången.

48.

Europaparlamentet understryker att förenklingen och moderniseringen av skattesystemet och förbättrad skatteuppbörd skulle underlätta förvaltningen av de offentliga utgifterna och underskottet mot bakgrund av stigande energi- och livsmedelspriser.

49.

Europaparlamentet betonar att förbättrad styrning, transparens, rättssäkerhet, inkludering och social dialog är avgörande för att stimulera utländska direktinvesteringar och behålla kvalificerad arbetskraft. Parlamentet efterlyser en meningsfull inkludering av det civila samhället och andra berörda parter i debatten om de politiska åtgärderna.

50.

Europaparlamentet understryker vikten av att ge ungdomar egenmakt och välkomnar utnämningen av Tirana till 2022 års europeiska ungdomshuvudstad. Parlamentet betonar vikten av programmet för västra Balkan som ett tillfälle att främja värdet av europeisk integration och goda grannförbindelser mellan ungdomar från hela Europa och samtidigt främja kulturell och språklig mångfald.

51.

Europaparlamentet uppmuntrar de albanska myndigheterna att minska risken för fattigdom och social utestängning genom att förbättra tillgången till sociala tjänster, utbildning och hälso- och sjukvårdstjänster, särskilt för missgynnade befolkningsgrupper, såsom romer och egyptier, minoritetsgrupper, personer med funktionsnedsättning och fattiga. Parlamentet begär enträget en lägsta levnadsstandard fastställs som ett sätt att minska risken för fattigdom. Parlamentet beklagar att budgetanslaget till utbildning under 2021 endast uppgick till 2,7 % av Albaniens BNP. Parlamentet efterlyser ökade investeringar i moderniseringen av utbildningssystemet för att säkerställa dess kvalitet och inkluderingsförmåga.

52.

Europaparlamentet uppmanar Albanien att öka sina insatser för jämställdhet och kvinnors rättigheter, inbegripet genom att prioritera jämställdhetsintegrering och ökat samarbete med det civila samhället, särskilt kvinnoorganisationer. Parlamentet uppmanar lagstiftarna i Albanien att vidta åtgärder för att säkerställa en tillfredsställande representation av kvinnor i alla beslutsfattande positioner och att ytterligare ta itu med det bristande genomförandet av kvinnliga arbetstagares rättigheter, med könsstereotyper, obalansen mellan könen och lönegapet mellan kvinnor och män bland arbetskraften. Parlamentet välkomnar i detta avseende den nuvarande regeringen som är den första där kvinnor utgör majoriteten. Parlamentet pekar på betydande könsskillnader i deltagande och arbetskvalitet, otillräckliga åtgärder när det gäller sexuella trakasserier på arbetsplatsen, diskriminering i de rättsliga bestämmelserna beträffande mammaledighet och den bristande kapaciteten när det gäller barnomsorg och förskola.

53.

Europaparlamentet erkänner vikten av IPA III och EU:s ekonomiska plan och investeringsplan för västra Balkan för att stödja reformprocessen, hållbar konnektivitet, humankapital, konkurrenskraft och tillväxt för alla samt för att stärka det regionala och gränsöverskridande samarbetet. Parlamentet framhåller att alla investeringar måste ligga i linje med målen i Parisavtalet och EU:s mål för minskade koldioxidutsläpp.

54.

Europaparlamentet påminner om att IPA III föreskriver en stark villkorlighet och att finansieringen måste anpassas eller till och med dras in vid en betydande tillbakagång eller bestående brist på framsteg på området för de så kallade grundläggande principerna, särskilt när det gäller rättsstaten och de grundläggande rättigheterna, inbegripet kampen mot korruption och organiserad brottslighet samt mediefrihet. Parlamentet betonar att det ligger i EU:s egna säkerhetsintressen och att det är dess ansvar att garantera att EU-medel inte bidrar till korruption. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang EU och länderna på västra Balkan att stärka det gränsöverskridande rättsliga samarbetet och inrätta en ram för ett effektivt samarbete med Europeiska åklagarmyndigheten, särskilt när det gäller IPA III-medel.

55.

Europaparlamentet betonar att synligheten för och kommunikationen om EU-finansiering i Albanien behöver bli bättre. Parlamentet påminner i detta avseende om det betydande stöd som EU har gett västra Balkan för att bekämpa covid-19-pandemin och begränsa de ekonomiska följdverkningarna.

Miljö, energi och transporter

56.

Europaparlamentet uppmanar med kraft myndigheterna att intensifiera åtgärderna för biologisk mångfald, vatten-, luft- och klimatskydd samt regional avfallshantering, bland annat genom omfattande miljökonsekvensbedömningar och strategiska konsekvensbedömningar, ordentliga offentliga samråd, transparens i förfarandena inom alla miljökänsliga sektorer och strikt lagföring av miljöbrott.

57.

Europaparlamentet välkomnar varmt att floden Vjosa har utsetts till naturpark (8), samtidigt som de albanska myndigheterna uppmanas att så snart som möjligt inrätta nationalparken Vjosa (9) som nästa steg och förlänga den till flodens hela längd, inklusive dess bifloder.

58.

Europaparlamentet uttrycker oro över den förändrade kartan över skyddade områden, som inte bör bidra till miljöförstöring i Albaniens hotade kust- och våtmarker med stor biologisk mångfald.

59.

Europaparlamentet uppmanar myndigheterna att prioritera övervakning och årlig rapportering av luftföroreningar, bullerföroreningar och ytvattenkvalitet. Parlamentet noterar behovet av att regelbundet informera befolkningen om miljöföroreningsläget.

60.

Europaparlamentet efterlyser en översyn av den nationella strategin för avfallshantering för 2018–2035 och att åter fokusera på de mest sofistikerade metoderna för återvinning i linje med EU:s standarder. Parlamentet betonar behovet av att använda modern filterteknik för förbränningsanläggningar tills det finns en fullständig återvinningsstrategi för att minska hälso- och miljörisker.

61.

Europaparlamentet efterlyser ytterligare insatser på området jordbruk och landsbygdsutveckling, bland annat genom att inrätta ett stabilt system för samråd med olika intressegrupper på landsbygden. Parlamentet betonar behovet av att utveckla moderna, ekologiska och klimatvänliga små och medelstora jordbruk som tryggar jordbrukarnas försörjning och skyddet av Albaniens naturresurser och biologiska mångfald.

62.

Europaparlamentet uppmanar med kraft de albanska myndigheterna att gå vidare med genomförandet av den gröna agendan för västra Balkan, som återspeglar prioriteringarna i den europeiska gröna given och Brdo-förklaringen, som antogs vid toppmötet mellan EU och västra Balkan i Brdo pri Kranju den 6 oktober 2021.

63.

Europaparlamentet påminner om att det krävs betydande insatser för att uppnå målen om effektivitet, säkerhet, diversifiering och miljöanpassning av energiförsörjning och transport genom att genomföra europeiska klimatlagen (10), utveckla instrument för koldioxidprissättning och ta itu med energifattigdom. Parlamentet påminner om behovet av att öka vattenkraftens miljömässiga hållbarhet, minimera dess negativa effekter och stoppa dess utveckling i skyddade områden.

64.

Europaparlamentet välkomnar lanseringen av investeringspaketet på 3,2 miljarder EUR, som en del av EU:s ekonomiska plan och investeringsplan för västra Balkan, och framhåller dessa investeringars omvandlande roll. Parlamentet noterar med tillfredsställelse att ett av de finansierade projekten kommer att vara det första flytande solkraftverket i Albanien i dammen i Vau i Dejës. Parlamentet bekräftar på nytt den framtida järnvägsförbindelsen Tirana-Podgorica, elsammanlänkningen Elbasan-Bitola och gasledningen Fier-Vlora för att förbättra den regionala och transeuropeiska konnektiviteten. Parlamentet välkomnar att arbetet med sammanlänkningen av kraftöverföringssystemen i Nordmakedonien och Albanien har inletts. Parlamentet påminner om att infrastrukturprojekt, även i hamnen i Durrës, måste uppfylla EU:s standarder för offentlig upphandling i stabiliserings- och associeringsavtalet.

65.

Europaparlamentet välkomnar de avskaffade roamingavgifterna mellan de sex länderna på västra Balkan. Parlamentet uppmanar med kraft alla berörda parter att förhandla fram en plan som skulle leda till ett eventuellt avskaffande av roamingavgifterna mellan Albanien och EU:s medlemsstater.

Utrikespolitik och säkerhet

66.

Europaparlamentet lovordar det faktum att Albanien fortsätter att vara en pålitlig och engagerad partner i utrikespolitiken som fullt ut anpassar sig till EU:s utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik och aktivt bidrar till EU:s krishanteringsuppdrag och krishanteringsinsatser.

67.

Europaparlamentet lovordar Albaniens kraftfulla reaktion och snabba anpassning till EU när det gäller att bestraffa Ryska federationen och dess politiska ledarskap för landets aggression mot Ukraina, inbegripet förbudet mot inresa i landets luftrum. Parlamentet välkomnar dess fortsatta fullständiga anpassning till EU:s restriktiva åtgärder.

68.

Europaparlamentet understryker att bidraget från Albanien som Natomedlemsstat till skyddet av Europeiska unionens yttre gränser är avgörande och uppmanar EU att intensifiera sitt stöd till gränsskyddet i regionen.

69.

Europaparlamentet lovordar landets engagemang för solidaritet och multilateralism, bland annat genom sitt medlemskap i FN:s säkerhetsråd 2022–2023.

70.

71.

Europaparlamentet påminner om att illvilliga utländska aktörer tenderar att utnyttja etniska spänningar på västra Balkan, inbegripet i Albanien, även genom att testa tekniker för informationsmanipulering och hybridkrig i syfte att undergräva EU. Parlamentet rekommenderar att EU och Albanien ytterligare utbyter bästa praxis och samordnar åtgärder när det gäller utländsk inblandning och desinformation. Parlamentet understryker att EU och Förenta staterna måste stärka sitt partnerskap och sin samordning på västra Balkan.

72.

Europaparlamentet uppmanar den albanska regeringen att fortsätta att främja goda grannförbindelser och främja en inkluderande regional integration som etablerar ett jämlikt samarbete mellan alla sex länder, samtidigt som man ytterligare stärker anpassningen till EU:s normer och regelverk genom att genomföra och utveckla den gemensamma regionala marknaden, och på så sätt bygga vidare på resultaten av det regionala ekonomiska samarbetsområdet när det gäller att förbättra den regionala konnektiviteten och integrationen. Parlamentet välkomnar Albaniens antagande av tilläggsprotokoll till Centraleuropeiska frihandelsavtalet.

o o

73.

(1) EUT L 107, 28.4.2009, s. 166.

(2) EUT L 330, 20.9.2021, s. 1.

(3) EUT C 202, 28.5.2021, s. 86.

(4) EUT C 362, 8.9.2021, s. 129.

(5) EUT C 425, 20.10.2021, s. 28.

(6) Antagna texter, P9_TA(2021)0506.

(7) Antagna texter, P9_TA(2022)0064.

(8) Betecknad som kategori IV: habitat- och artskyddsområde av Internationella naturvårdsunionen (IUCN).

(9) IUCN kategori II: Nationalpark

(10) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1).

16.12.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 479/57

P9_TA(2022)0215

Åtal av oppositionen och gripanden av fackföreningsledare i Belarus

Europaparlamentets resolution av den 19 maj 2022 om åtal av oppositionen och gripanden av fackföreningsledare i Belarus (2022/2664(RSP))

(2022/C 479/05)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av sina tidigare resolutioner om Belarus,

—	med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 21–22 oktober 2021,

—

med beaktande av de senaste uttalandena från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om Belarus, särskilt uttalandena av den 10 november 2021 om situationen vid gränsen till Europeiska unionen och av den 28 februari 2022 om den konstitutionella folkomröstningen,

—	med beaktande av rapporten av den 4 mars 2022 från FN:s råd för mänskliga rättigheter om människorättssituationen i Belarus före och efter presidentvalet 2020,

—	med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och av alla människorättskonventioner som Belarus är part i,

—

med beaktande av ingressen i Internationella arbetsorganisationens (ILO) stadgar om behovet av att erkänna principen om föreningsfrihet, av ILO:s konvention angående föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten och av ILO:s konvention angående tillämpning av principerna för organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten,

—	med beaktande av artiklarna 36 och 41 i Republiken Belarus författning om föreningsfrihet och rätten att bilda fackföreningar,

—	med beaktande av uttalandet av den 29 april 2022 från Europeiska utrikestjänstens talesperson om nya repressiva åtgärder i Belarus som utvidgar möjligheterna till användning av dödsstraff,

—	med beaktande av rapporten av den 4 maj 2021 från FN:s särskilda rapportör om människorättssituationen i Belarus, Anaïs Marin, till FN:s råd för mänskliga rättigheter,

—	med beaktande av G7-gruppens uttalande av den 14 maj 2022 om Rysslands krig mot Ukraina,

—	med beaktande av artikel 132.2 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

Lukasjenkaregimen i Belarus möjliggör direkt den ryska militära aggressionen mot Ukraina, bland annat genom att tillåta Ryssland att attackera Ukraina exempelvis genom uppskjutning av ballistiska missiler från belarusiskt territorium, genom att möjliggöra stationering och transport av rysk militär personal, lagring och transport av militär utrustning och vapen, inbegripet tunga vapen, genom att tillåta ryska militärflygplan att flyga över belarusiskt luftrum till Ukraina och genom att tillhandahålla tankstationer.

B.	Den 27 februari 2022 genomförde Belarus, i en atmosfär av förtryck, en så kallad folkomröstning som godkände en ny författning som inskränker landets neutralitet, upphäver dess ställning som kärnvapenfritt land och beviljar presidenten livslång immunitet mot åtal när han har lämnat sitt ämbete.

C.	Den 2 december 2021 antog EU det femte paketet med sanktioner mot Belarus till följd av fortsatta kränkningar av de mänskliga rättigheterna och instrumentalisering av migranter.

D.	EU antog en rad olika åtgärder under 2022 som svar på Belarus inblandning i Rysslands oprovocerade, omotiverade och olagliga aggressionskrig mot Ukraina, inbegripet individuella och ekonomiska sanktioner.

E.	De angränsande medlemsstaterna Polen, Lettland och Litauen utsätts för en form av hybridkrigföring på grund av Belarus statsstödda olagliga gränspassager vid EU:s yttre gränser, som syftar till att ytterligare skrämma och destabilisera EU.

Den 4 maj 2022 godkände den belarusiska nationalförsamlingens första kammare en ändring av artikel 289 i strafflagen som införde dödsstraff för ”försök till terroristhandlingar”, vilket går emot den världsomfattande trenden att avskaffa dödsstraffet, samtidigt som över 30 politiska fångar har åtalats eller dömts till långa fängelsestraff enligt samma bestämmelse i strafflagen och andra företrädare för den demokratiska oppositionen eller politiska aktivister är efterlysta på grund av anklagelser om ”terrorism”. Belarus är det enda land i Europa som fortfarande verkställer dödsstraff.

De belarusiska myndigheterna har stängt ner minst 275 civilsamhälles- och människorättsorganisationer och blockerat flera oberoende mediekanaler på grund av krigsrapportering, med hänvisning till spridningen av ”extremistiskt material” och ”falsk information”. Den 5 april 2022 meddelade Belarus riksåklagare att webbplatsen för Human Rights Watch hade blockerats. Aljaksandr Lukasjenka har intensifierat sin kampanj mot människorättsaktivister och journalister genom att fängsla Andrzej Poczobut, en framstående journalist och polsk minoritetsaktivist som fallit offer för en propagandakampanj baserad på falsk historiebeskrivning. Över 60 medierepresentanter står åtalade för brott och 26 stycken har fängslats.

H.	Den 6 juli 2021 dömdes presidentkandidaten Viktar Babaryka till 14 års fängelse, och chefen för hans presidentkampanj, som också var mottagare av Europaparlamentets Sacharovpris för tankefrihet 2020, Maryja Kalesnikava, och hennes advokat Maksim Znak dömdes till 11 respektive 10 års fängelse.

Den 14 december 2021 dömdes de belarusiska oppositionsledarna Siarhej Tsichanouski och Mikola Statkevitj, mottagare av Europaparlamentets Sacharovpris för tankefrihet 2020, samt lhar Losik, Artsiom Sakau, Uladzimir Tsyhanovitj och Dzmitryj Papou till långa fängelsestraff efter falska anklagelser om att de försökt ta makten och uppviglat till hat och social oro samt anklagelser om extremism. Siarhej Tsichanouski, som greps i maj 2020 efter att ha meddelat sin avsikt att ställa upp som presidentkandidat mot Belarus diktator sedan lång tid, Aljaksandr Lukasjenka, och som har suttit häktad sedan dess, har dömts till 18 års fängelse. Mikola Statkevitj, en veteran inom politiken som leder det oregistrerade politiska partiet Narodnaja Hramada och som deltog i presidentvalet 2010, dömdes till 14 års fängelse. lhar Losik, Artsiom Sakau, Uladzimir Tsyhanovitj och Dzmitryj Papou dömdes till 15, 16, 15 respektive 16 års fängelse efter liknande falska anklagelser.

J.	Fackföreningar spelar en grundläggande roll för att säkerställa att demokratin fungerar väl, att medborgare och arbetstagare företräds och att deras rättigheter försvaras.

Minst 18 fackföreningsledare och företrädare för Belarus oberoende fackföreningsrörelse greps den 19 april 2022 och åtalades enligt artikel 342 i strafflagen för organisering och förberedelse av handlingar som grovt kränker den allmänna ordningen eller för aktivt deltagande i sådana handlingar, vilket leder antingen till gripande, frihetsberövande i två till fem år eller fängelse i upp till fyra år. Bland de gripna återfinns Aljaksandr Jarasjuk, ordförande för Belarus kongress för demokratiska fackföreningar (BKDP), vice ordförande för Internationella fackliga samorganisationen och medlem av ILO:s styrelse, Siarhej Antusevitj, vice ordförande för BKDP, Aleh Padalinski, BKDP:s internationella sekreterare, Alena Jaskova, advokat för BKDP, och Mikalaj Sjarach, ordförande för Belarus fria fackförening.

Under de senaste två månaderna har attackerna mot fackföreningsaktivister och fackföreningsledare intensifierats, främst i samband med att många av dem har motsatt sig Belarus stöd för det ryska aggressionskriget mot Ukraina och på grund av deras långvariga stöd för demokrati och opposition mot Lukasjenkaregimen. Den senaste attacken mot den oberoende fackföreningsrörelsen ägde rum den 19 april 2022. Husrannsakningar genomfördes på BKDP:s kontor och dess anslutna föreningars kontor – Belarus fria fackförening (SPB), Metallarbetarnas fria fackförening (SPM) och Belarus fackförening för arbetare inom radioelektronikindustrin ((REP) – i Minsk och omkringliggande regioner, samt i fackföreningsledares och fackföreningsaktivisters privata bostäder.

Den 17 maj 2022 greps Maksim Pazniakou av belarusiska myndigheter. Den 13 maj 2022, hade BKDP:s råd valt Maksim Pazniakou (ordförande för Belarus oberoende fackförening för gruv- och kemikaliearbetare) till vice ordförande för BKDP, vilket gjorde honom till tillförordnad ordförande för BKDP enligt reglerna. Den 13 maj 2022 utarbetade BKDP:s råd ett offentligt uttalande för att på nytt fördöma gripandena av sina kolleger, och meddelade att de skulle fortsätta BKDP:s arbete trots dessa gripanden, i ett uttalande som undertecknades av Maksim Pazniakou och offentliggjordes den 16 maj 2022.

N.	Förföljelsen av oberoende fackföreningar och fackföreningsledare har på senaste tiden varit systematisk, och är ett exempel på den pågående kampanjen mot facklig verksamhet i Belarus, vilket parlamentet också underströk i sin resolution av den 7 oktober 2021.

Flera fackföreningsmedlemmar sitter fortfarande frihetsberövade, bland dem ordföranden och vice ordföranden för sammanslutningen av ledande oberoende fackförbund BKDP, med endast begränsat rättsligt skydd och utan tillgång till sina familjemedlemmar eller fackliga kolleger. De frihetsberövade personerna får inte träffa sina familjer eller fackliga kolleger, och deras säkerhet, hälsa och psykiska välbefinnande är fortfarande en stor källa till oro.

Den oberoende fackföreningsrörelsen i Belarus är sedan många år tillbaka under kraftig attack. Fackföreningars lokaler övervakas, arbetsrättsaktivister utsätts för trakasserier, olagliga avskedanden och gripanden, och fackföreningsmedlemmar trakasseras tills de säger upp sig. Husrannsakan har gjorts i ledares och medlemmars privata bostäder, och vissa fackföreningar har nyligen av KGB (Komitet Gosudarstvennoy Bezopasnosti – den belarusiska statens säkerhetskommitté) kallats ”extremistgrupper”, däribland REP den 7 april 2022.

De belarusiska myndigheterna har återkallat den rättsliga ställningen för fackklubbar som är anslutna till Belarus oberoende fackförening Bitu (medlem av BKDP) och som verkar vid oljeraffinaderierna Grodno Azot, Naftan och Mozyr, vilket ytterligare har försämrat arbetstagarnas representation och skydd av rättigheter. Ordföranden för den oberoende fackföreningen vid oljeraffinaderiet OJSC Naftan, Olga Britikova, har dömts för femte gången i rad.

R.	Belarus oberoende fackföreningsrörelse har under lång tid varit ledande i kampen för demokrati och dialog i Belarus. Frihetsberövandet av fackföreningsledare kommer att påverka utövandet av fackliga rättigheter i Belarus och ha en hämmande effekt på arbetstagarna.

Regimen i Minsk åtalar ständigt medborgare på politiska grunder, bland annat för protester mot kriget, fredliga demonstranter fortsätter att frihetsberövas, och personer som visar vit-röd-vita symboler, även i privata bostäder och på privat mark, frihetsberövas godtyckligt. I maj 2022 anses Belarus ha omkring 1 200 politiska fångar, enligt människorättscentrumet Viasna. Sedan augusti 2020 har över 40 000 personer frihetsberövats, och åtal har väckts mot fler än 5 500 belarusiska medborgare, medan inte ett enda åtal har väckts mot de personer som är ansvariga för eller har medverkat till de systematiska kränkningarna av de mänskliga rättigheterna.

Straffrättsliga ingripanden är en allvarlig form av förtryck som fortfarande tillämpas urskillningslöst och utbrett i Belarus. Rättsväsendet har blivit ett effektivt instrument för att undertrycka rättigheter och friheter i Belarus, och domare deltar aktivt i förtrycket. Falska bevis genomgår inte någon objektiv kritisk utvärdering, odemokratisk lagstiftning tillämpas blint och de åtalade döms selektivt till det strängaste möjliga straffet. Den utbredda straffriheten för människorättskränkningar befäster det belarusiska folkets desperata situation.

Den undersökning som kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter gjorde visade att enskilda personer utses till måltavlor och utsätts för ett konsekvent mönster av onödig eller oproportionerlig användning av maktmedel, gripanden, frihetsberövanden – även frihetsberövande under isolering – tortyr eller misshandel, våldtäkt och sexuellt och könsrelaterat våld, och en systematisk vägran att ge dem ett korrekt rättsförfarande och rättvisa rättegångar. Tusentals belarusiska medborgare har tvingats eller på annat sätt pressats till att lämna sitt hemland och söka säkerhet utomlands.

Den 6 maj 2022 dömde en belarusisk domstol Sofja Sapega, studerande vid European Humanities University och rysk medborgare, som häktades när det kommersiella flyg som hon flög med mellan två huvudstäder i EU tvingades landa i Belarus förra året, till sex års fängelse för uppvigling till socialt hat.

Belarus har inlett den kommersiella driften av det belarusiska kärnkraftverket i Astravjets utan att beakta alla säkerhetsrekommendationer i EU:s stresstestrapport från 2018. Från belarusisk sida vägrar man ge insyn och tillförlitlig information om händelser vid kärnkraftverket, vilket bekräftar att det belarusiska kärnkraftverket är osäkert och utgör ett allvarligt kärnsäkerhetshot mot befolkningen i Belarus, grannländerna och hela Europa.

Europaparlamentet bekräftar sin solidaritet med befolkningen i Belarus, som fortsätter att kämpa för ett suveränt, fritt och demokratiskt Belarus och riskera sin frihet och allt oftare sina liv, och begär ett omedelbart och villkorslöst frigivande av alla politiska fångar och alla personer som godtyckligen har frihetsberövats, gripits eller dömts på politiskt motiverade grunder, och att alla åtalspunkter mot dem ska dras tillbaka, och att de ska få fullständig upprättelse och ekonomisk ersättning för skador som har uppstått på grund av deras olagliga frihetsberövande. Parlamentet kräver ett slut på det statliga våldet.

Europaparlamentet fördömer Lukasjenkaregimens systematiska förtryck av civila som sedan det riggade valet den 9 augusti 2020 har tvingat tusentals belarusier att fly landet. Parlamentet upprepar att det systematiska förtrycket och tvångsförflyttningarna av civila utgör allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

Europaparlamentet begär att nya fria och rättvisa val ska hållas under internationell övervakning av OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter. Parlamentet påminner om att EU och dess medlemsstater inte erkände resultatet av presidentvalet 2020 på grund av omfattande valfusk och riggning, och att de inte erkänner Aljaksandr Lukasjenka som Belarus president.

Europaparlamentet påminner Belarus om landets skyldigheter enligt internationell människorättslagstiftning och insisterar på behovet av att säkerställa grundläggande friheter och mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen och ett fungerande oberoende rättsväsende i Belarus. Parlamentet uppmanar med kraft de belarusiska myndigheterna att samarbeta fullt ut med relevanta internationella organ såsom kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, OSSE och ILO, bland annat genom att bevilja obehindrat tillträde och genomföra rekommendationer, och att fullgöra sina skyldigheter enligt nationell och internationell rätt. Parlamentet insisterar på att allt förtryck, all förföljelse och misshandel, allt sexuellt och könsrelaterat våld, alla påtvingade försvinnanden och all tortyr måste upphöra. Parlamentet vill se ett slut på diskrimineringen av kvinnor och utsatta grupper, däribland personer med funktionsnedsättning och hbtqi-personer.

Europaparlamentet fördömer politiskt motiverade rättegångar som i strid med landets internationella skyldigheter och åtaganden hålls bakom stängda dörrar utan korrekta rättsförfaranden, och som leder till hårda och omotiverade domar mot oppositionsledare, särskilt Siarhej Tsichanouskij, Mikola Statkevitj, Viktar Babaryka, Maryja Kalesnikava, Maksim Znak, Ihar Losik, Artsiom Sakau, Uladzimir Tsyhanovitj och Dzmitryj Papou. Parlamentet noterar de omänskliga förhållandena i belarusiska interneringsanläggningar, med bland annat fysiska och psykiska övergrepp samt överfulla och ohygieniska celler.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ge stöd och skydd till människorättsförsvarare och det civila samhället i Belarus, som kommer att utsättas för allvarliga repressalier, bland annat genom att vid behov utfärda nödvisum så att de kan lämna Belarus.

Europaparlamentet uppmanar de belarusiska myndigheterna att omedelbart och villkorslöst frige alla fackföreningsledare och fackliga företrädare som har frihetsberövats och att dra tillbaka alla åtalspunkter mot dem. Parlamentet kräver ett stopp på hotelserna mot oberoende fackföreningsledare och fackföreningsaktivister och på störningarna av oberoende fackföreningars arbete i Belarus. Parlamentet insisterar på att de belarusiska myndigheterna måste undanröja alla hinder, både rättsliga och praktiska, för organiserandet av och deltagandet i oberoende fackföreningar. Parlamentet uppmanar de belarusiska myndigheterna att anpassa landets lagstiftning till dess internationella åtaganden om arbetsrätt, relevanta slutsatser från ILO:s expertkommitté om tillämpning av konventioner och ILO:s kommitté för föreningsfrihet, och att samarbeta med ILO för att fullt ut och utan dröjsmål genomföra undersökningskommissionens rekommendationer.

Europaparlamentet fördömer de belarusiska myndigheternas gripande och frihetsberövande av fackföreningsledare och fackliga företrädare nyligen, och det angrepp som detta innebär på både de mänskliga rättigheterna och de grundläggande rättigheter som fastställs i internationella konventioner, däribland ILO:s konventioner avseende arbetstagares rätt att organisera sig och delta i offentliga åtgärder.

Europaparlamentet uppmanar de belarusiska myndigheterna att ge tydlig information om vistelseort och hälsosituation för dem som gripits på politiska grunder, att omedelbart frige dem och att säkerställa deras tillgång till oberoende rättslig prövning.

10.

Europaparlamentet upprepar att demonstrations- och strejkrätten är en grundläggande rättighet, och uppmanar Belarus att slopa alla begränsningar i lag och praxis som hindrar dessa friheter, och att omedelbart återinföra den rättsliga ställningen för de oberoende fackföreningar som nyligen har fråntagits denna ställning i flera företag, bland annat i oljeraffinaderierna Grodno Azot, Naftan och Mozyr, och att inte längre klassificera REP som en extremistorganisation.

11.

Europaparlamentet uppmuntrar fackföreningar i medlemsstaterna att ytterligare stärka kontakterna med sina belarusiska motparter, utbyta information om utvecklingen av situationen för fackföreningsaktivister i Belarus och om regimens förtryck, underlätta samarbetet och ge dem materiellt och psykologiskt stöd.

12.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka kapacitetsuppbyggnadsstödet till Belarus oberoende fackföreningar, fria medier, det civila samhället och demokratiaktivister både i Belarus och i exil.

13.

Europaparlamentet betonar att de belarusiska myndigheternas åtgärder mot oberoende fackföreningar bryter mot landets nationella lagstiftning och internationella skyldigheter. Parlamentet uppmanar ILO att suspendera medlemskapet för de belarusiska regeringsvänliga fackföreningarna, eftersom de varken företräder arbetstagarnas oberoende eller skyddar deras rättigheter.

14.

Europaparlamentet framhåller den viktiga samordnande roll som BKDP spelar när det gäller att företräda medlemmar av oberoende belarusiska fackföreningar i nationella och internationella institutioner, och uppmanar de belarusiska myndigheterna att upphöra med sitt förtryck och skapa en fungerande relation till demokratiska och oberoende fackföreningar baserad på social dialog, som ett sätt att bygga upp en dialog mellan myndigheter, statliga institutioner, arbetsgivare och arbetstagare samt det civila samhället i allmänhet.

15.

Europaparlamentet uttrycker djup oro över riskerna med att Belarus överger sin neutralitet, tar emot ryska väpnade styrkor och genomför gemensamma militära övningar. Parlamentet noterar Rysslands ökade roll i Belarus, inbegripet dess ekonomiska inflytande, vilket väcker allvarliga tvivel om Belarus förmåga att fatta suveräna beslut.

16.

Europaparlamentet är bestört över Lukasjenkaregimens stöd till Rysslands oprovocerade krig i Ukraina, bland annat genom den så kallade folkomröstningen som återinför landets kärnvapenstatus, men också genom att tillåta förflyttning av trupper och vapen, användning av landets luftrum, tankning och lagring av militär ammunition.

17.

Europaparlamentet fördömer skarpt den ryska militärens användning av belarusiskt territorium. Parlamentet fördömer stödet från Belarus och från dess väpnade styrkor och underrättelsetjänster i samband med inledandet av Rysslands olagliga, omotiverade och oprovocerade aggressionskrig mot Ukraina. Parlamentet anser att Belarus är medansvarigt för attacken och måste bli föremål för alla de rättsliga konsekvenser som följer av internationell rätt.

18.

Europaparlamentet betonar att den konstitutionella folkomröstningen den 27 februari 2022, som administrerades av de illegitima belarusiska myndigheterna i ett sammanhang av utbredda kränkningar av de mänskliga rättigheterna, brutalt förtryck och avsiktlig användning av desinformation, varken kan betraktas som ett legitimt demokratiskt uttryck för det belarusiska folkets vilja eller legitimera Aljaksandr Lukasjenkas fortsatta lagstridiga presidentskap. Parlamentet uppmanar de belarusiska myndigheterna att genomföra rekommendationerna från det oberoende expertuppdraget inom Moskvamekanismen.

19.

Europaparlamentet fördömer desinformationskampanjerna och spridningen av Kremls krigspropaganda i Belarus.

20.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att se till att nödvändiga åtgärder vidtas för att stärka motståndskraften mot alla former av utländsk inblandning som Lukasjenkaregimen skulle kunna göra sig skyldig till, inbegripet men inte begränsat till cyberattacker och desinformation i samband med Rysslands pågående aggression mot Ukraina.

21.

Europaparlamentet noterar med oro den fortsatta integrationen mellan Ryssland och Belarus på flera områden, inte minst den gradvisa militariseringen av Belarus och regionen i stort, vilket utgör en utmaning för säkerheten och stabiliteten på den europeiska kontinenten, särskilt för länder i EU:s östra grannskap med vilka Ryssland redan befinner sig i konflikt.

22.

Europaparlamentet uttrycker sin uppskattning och sitt stöd för de belarusiska medborgare som har gått ut på gatorna, med risk för sin egen säkerhet, för att fördöma det krig som inletts av Ryssland och som ges stöd av Belarus illegitima diktator, och för dem som genomfört sabotage för att förhindra och störa rysk militär logistik på belarusiskt territorium.

23.

Europaparlamentet beklagar djupt att Belarus fortfarande, som enda land i Europa, tillämpar dödsstraffet och dessutom har utvidgat möjligheterna att använda det. Parlamentet fördömer den ändring av den belarusiska strafflagen som innebär att dödsstraff införts för ”försök till terroristhandlingar”. Parlamentet anser att detta lätt kan missbrukas av regimen för att likvidera politiska motståndare. Parlamentet påminner om att ett antal politiska fångar har åtalats eller redan dömts till långa fängelsestraff enligt den belarusiska strafflagens bestämmelser om terrorism. Parlamentet uppmanar de belarusiska myndigheterna att omedelbart avskaffa dödsstraffet för all framtid.

24.

Europaparlamentet betonar vikten av att ta itu med de säkerhetshot som Belarus kärnkraftverk i Astravjets utgör. Parlamentet vidhåller att Belarus med full transparens måste engagera sig i frågan om kärnsäkerheten vid det belarusiska kärnkraftverket och åta sig att fullt ut genomföra rekommendationerna från den expertbedömning av anläggningen som den europeiska högnivågruppen för kärnsäkerhet och avfallshantering har gjort. Parlamentet stöder, fram till dess, ett förbud mot import av energi från det belarusiska kärnkraftverket till EU:s marknad och vill att denna ståndpunkt ska återspeglas i EU:s mekanism för koldioxidjustering vid gränserna. Parlamentet kräver effektiva skyddsåtgärder för att förhindra att belarusisk el som produceras i kärnkraftverket Astravjets säljs, direkt eller indirekt, till EU:s marknader, samt att EU-medlemsstaternas investeringar i energiinfrastrukturprojekt i Belarus upphör.

25.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om ett sjätte sanktionspaket mot Ryssland och Belarus och uppmanar rådet att se till att det genomförs på ett heltäckande och snabbt sätt. Parlamentet begär att alla sanktioner som utfärdas mot Ryssland utan undantag riktas även mot Belarus och genomförs på lämpligt sätt, också under alla kommande sanktionsomgångar.

26.

Europaparlamentet understryker behovet av en ingående utredning av Lukasjenkaregimens brott mot det belarusiska folket. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att aktivt tillämpa principen om universell jurisdiktion och förbereda domstolsärenden mot belarusiska tjänstemän som är ansvariga för eller delaktiga i våld och förtryck, däribland Aljaksandr Lukasjenka.

27.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och utrikestjänsten att samarbeta med internationella partner, såsom OSSE:s Moskvamekanism och FN:s råd för mänskliga rättigheter, samt med människorättsförsvarare och civilsamhället på plats för att se till att människorättskränkningar övervakas, dokumenteras och anmäls och att det därefter utkrävs ansvar samt rättvisa för offren.

28.

Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna att vidta alla nödvändiga åtgärder i internationella institutioner och förfaranden och vid Internationella brottmålsdomstolen eller andra lämpliga internationella tribunaler eller domstolar för att, i samband med Rysslands aggressionskrig mot Ukraina, stödja utredning av och åtal för de handlingar som den politiska ledningen i Belarus, i synnerhet Aljaksandr Lukasjenka, gör sig skyldig till som krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten.

29.

Europaparlamentet lovordar det systematiska och konsekventa arbete som utförs i och utanför landet av de belarusiska demokratiska krafterna, särskilt av ledaren för den demokratiska oppositionen, Svjatlana Tsichanouskaja, samordningsrådet och det nationella krishanteringsrådet. Parlamentet understryker på nytt det akuta behovet av att upprätthålla och utöka kontakterna och samarbetet med dessa krafter. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att stödja den demokratiska politiska oppositionen i Belarus genom att ge det stöd som behövs för att stärka deras kapacitet.

30.

Europaparlamentet beklagar att medlemsstaterna inte gått till väga på ett enhetligt och samordnat sätt när de återkallat sina diplomatiska beskickningar från Belarus.

31.

Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen, utrikestjänsten och EU:s medlemsstater att öka det direkta stödet till den belarusiska oppositionen, det civila samhället, människorättsförsvarare, fackliga företrädare och oberoende medieorganisationer i och utanför Belarus. Parlamentet understryker vikten av att upprätthålla förbindelserna med dessa personer, övervaka situationen för och rättegångarna mot enskilda politiska fångar på plats, lätta på viseringskraven, förbättra asylförfarandena och tillhandahålla tillfälligt skydd i EU:s medlemsstater för dem som söker skydd från Belarus. Parlamentet åtar sig att intensifiera sin egen demokratistödjande verksamhet. Parlamentet upprepar sitt krav på ett riktat EU-stödprogram för att hjälpa det civila samhället, oberoende medier, den akademiska världen – bland annat genom att ge kontinuerligt stöd till European Humanities University, som en utbildningsbas för belarusiska studenter och den belarusiska oppositionen i exil – liksom offer för politiskt förtryck och polisvåld samt dem som flyr den förtryckande regimen.

32.

Europaparlamentet stöder förberedelserna för en EU-ledd internationell givarkonferens i syfte att bistå de belarusiska demokratiska krafterna. Parlamentet uppmanar EU att på operativ nivå samarbeta med företrädarna för de belarusiska demokratiska krafterna för att slutföra arbetet med att anta en färdplan för genomförandet av det paket för investeringar och ekonomiskt stöd på 3 miljarder euro som kommissionen redan har planerat som ett sätt att anamma det belarusiska folkets demokratiska strävanden. Parlamentet efterlyser en politisk dialog mellan EU och de belarusiska demokratiska krafterna för att nå en gemensam vision om denna stödplan. Parlamentet betonar behovet av en ingående offentlig diskussion för att bygga upp allmänhetens stöd för ett betydande engagemang från EU:s sida.

33.

Europaparlamentet upprepar vikten av att det inrättas belarusiska folkambassader runt om i världen och uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att öka sitt stöd för att skydda belarusiska medborgares rättigheter och intressen utomlands och intressena för ett demokratiskt Belarus, till exempel genom att undersöka olika sätt att finansiera belarusiska folkambassader.

34.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra samarbetet i fråga om gränsförvaltning, kampen mot människohandel och andra säkerhetsutmaningar som den belarusiska regimen gett upphov till eller förvärrat.

35.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen, rådet, vice ordföranden/den höga representanten och medlemsstaterna att fortsätta att ta upp situationen i Belarus i alla relevanta europeiska och internationella organisationer, särskilt OSSE, FN och dess specialiserade organ samt ILO, i syfte att stärka den internationella granskningen av kränkningarna av mänskliga rättigheter, stärka internationella åtgärder med avseende på situationen i Belarus och övervinna Rysslands och andra länders obstruktion av sådana åtgärder.

36.

Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att anordna regelbundna toppmöten med högt uppsatta företrädare för de belarusiska demokratiska krafterna. Parlamentet är av uppfattningen att detta skulle bidra till antagandet av gemensamma politiska riktlinjer för EU:s framtida förbindelser med ett demokratiskt Belarus.

37.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, myndigheterna i Republiken Belarus samt företrädarna för den belarusiska demokratiska oppositionen.

16.12.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 479/68

P9_TA(2022)0218

Kampen mot strafflöshet för krigsförbrytelser i Ukraina

Europaparlamentets resolution av den 19 maj 2022 om kampen mot strafflöshet för krigsförbrytelser i Ukraina (2022/2655(RSP))

(2022/C 479/07)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av sina tidigare resolutioner och rapporter om Ukraina och Ryssland,

—	med beaktande av FN-stadgan,

—	med beaktande av Genèvekonventionerna från 1949 och tilläggsprotokollen till dem,

—	med beaktande av 1899 och 1907 års Haagkonventioner,

—	med beaktande av FN:s konvention av den 9 december 1948 om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord och dess tilläggsprotokoll,

—	med beaktande av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen (ICC) av den 17 juli 1998 och Kampalaändringarna 2010 om aggressionsbrott,

—	med beaktande av de folkrättsliga principer som erkänns i Nürnbergtribunalens stadga och i tribunalens dom (Nürnbergprinciperna), som utarbetats av FN:s folkrättskommission och som fastställer vad som utgör krigsförbrytelser,

—	med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner 1820 (2008) om sexuellt våld som krigsvapen och 1888 (2009) om inrättande av en särskild representant för frågor om sexuellt våld i konflikter,

—	med beaktande av den definition av våldtäkt i krig som fastställdes 1998 av Internationella tribunalen för Rwanda och Internationella krigsförbrytartribunalerna för Jugoslavien,

—	med beaktande av FN:s generalförsamlings resolutioner av den 2 mars 2022 om aggressionen mot Ukraina och den 24 mars 2022 om de humanitära konsekvenserna av aggressionen mot Ukraina,

—	med beaktande av den FN-resolution som antogs av människorättsrådet den 4 mars 2022 om situationen för de mänskliga rättigheterna i Ukraina till följd av Rysslands aggression, i vilken människorättsrådet beslutade att införa en oberoende internationell undersökningskommission,

—	med beaktande av resolutionen från Europarådets parlamentariska församling av den 28 april 2022The Russian Federation’s aggression against Ukraine: ensuring accountability for serious violations of international humanitarian law and other international crimes,

—	med beaktande av Versaillesdeklarationen av den 11 mars 2022,

—	med beaktande av talman Metsolas besök i Ukraina den 1 april 2022 och hennes uttalande om de internationella krigsförbrytelser som begås i Ukraina,

—	med beaktande av uttalandet av den 4 april 2022 från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik på EU:s vägnar om de ryska illdåd som begåtts i Butja och andra ukrainska städer,

—	med beaktande av uttalandet av den 2 mars 2022 från ICC:s åklagare, Karim A.A. Khan, The situation in Ukraine: Receipt of Referrals from 39 States Parties and the Opening of an Investigation,

—	med beaktande av rapporten från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) av den 13 april 2022 om kränkningar av internationell humanitär rätt och människorättslagstiftning, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten som begåtts i Ukraina sedan den 24 februari 2022,

—	med beaktande av 2006 års avtal mellan Internationella brottmålsdomstolen och Europeiska unionen om samarbete och bistånd,

—

med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2022/638 av den 13 april 2022 om ändring av beslut 2014/486/Gusp om Europeiska unionens rådgivande uppdrag för reform av den civila säkerhetssektorn i Ukraina (EUAM Ukraina) (1), som ändrade EUAM Ukrainas mandat att ge stöd till de ukrainska myndigheterna och att underlätta utredning och lagföring av alla internationella brott som begåtts i samband med den ryska aggressionen mot Ukraina,

—

med beaktande av kommissionens förslag om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1727 vad gäller insamling, bevarande och analys av bevis rörande folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser vid Eurojust (COM(2022)0187),

—	med beaktande av rapporterna från Human Rights Watch om Ukraina av den 3 april och den 21 april 2022 och Amnesty Internationals rapport av den 6 maj 2022,

—	med beaktande av artikel 132.2 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

Sedan den 24 februari 2022, då Ryssland inledde en ny fas av det olagliga, oprovocerade och oberättigade aggressionskriget mot Ukraina, har landets väpnade styrkor och deras proxyaktörer genomfört urskillningslösa attacker mot civila, däribland bortföranden utomrättsliga avrättningar och tortyr i både de nyligen invaderade och de tidigare ockuperade områdena av Ukraina.

Tusentals människor har mist livet eller skadats, omkring 7,7 miljoner ukrainska medborgare har förflyttats internt och nästan 6 miljoner har flytt till grannländerna. Enligt det ukrainska parlamentets kommissarie för mänskliga rättigheter har 400 000 ukrainska civila, däribland mer än 200 000 barn, tvångsdeporterats från Ukraina till Ryska federationen sedan den 24 februari 2022. Ryska styrkor och deras proxyaktörer har ett flertal gånger förhindrat att humanitära korridorer upprättas och därmed blockerat eller hindrat evakueringen av civilbefolkningen från de belägrade territorierna.

De grymheter som de ryska trupperna och deras proxyaktörer har begått nådde ett nytt lågvattenmärke med upptäckten söndagen den 3 april 2022 av liken av civila på gatorna i Butja, en stad som den ukrainska armén inte hade tillträde till under nästan en månad. Det finns rapporter från ett antal tidigare ockuperade ukrainska städer, däribland Butja, Irpen, Hostomel och Ivankiv, och från andra platser som nu har befriats av den ukrainska försvarsmakten, om massgravar med hundratals personer och om kroppar av civila som påträffats på gatorna, däribland kvinnor, barn och äldre, varav vissa med händerna bakbundna. Det är mycket sannolikt att grymheter liknande de ovannämnda fallen förekommer regelmässigt i ukrainska städer och byar som invaderats och fortfarande är ockuperade av Ryssland och dess proxyaktörer, och den verkliga omfattningen av krigsförbrytelserna är sannolikt mycket större än vad som hittills har dokumenterats.

Många rapporter, som kompletterats med foton och videor, dokumenterar summariska avrättningar av civila under den ryska ockupationen av byar och städer, gripanden av civila utan vederbörliga förfaranden och med misshandel som inte är något annat än tortyr, våldtäkt av civila, inklusive barn, som har begåtts av de ryska väpnade styrkorna och deras proxyaktörer, liksom användning av icke målsökande artilleri, klusterammunition och truppminor i samband med ryska attacker i befolkade områden. Sexuellt våld används av Ryssland som krigsvapen för att bryta den ukrainska moralen och som en form av tortyr för att få bekännelser genom våldtäkt, påtvingad exponering och hot om sexuellt våld mot barn, kvinnor och män eller deras anhöriga. Våldtäkt som en krigsförbrytelse är det svåraste brottet att dokumentera på ett sätt så att det kan lagföras och bevisas i domstol. Offer för sexuella krigsförbrytelser kan utsättas för flera olika risker för diskriminering och stigmatisering, utöver den fysiska skadan. Tid är av avgörande betydelse för att samla in bevis och vittnesmål och ge medicinskt och psykologiskt stöd till offer för sexuellt våld.

De ryska väpnade styrkorna och deras proxyaktörer har gripit, bortfört, kidnappat, angripit och dödat journalister, borgmästare och människorättsförsvarare. Journalister och mediearbetare åtnjuter skydd enligt internationell humanitär rätt genom artikel 79 i tilläggsprotokoll I till Genèvekonventionerna. Enligt Europarådets plattform för skydd av journalistik och journalisters säkerhet har åtminstone tio ukrainska och internationella mediearbetare dödats och många andra har skadats.

De ryska väpnade styrkorna och deras proxyaktörer har varit inblandade i plundringen av civil egendom, däribland livsmedel, kläder, hushållsapparater, ved och en stor mängd spannmål, och i förstörelsen av civil infrastruktur, inbegripet infrastruktur som tillgodoser behoven hos utsatta samhällsgrupper, bostadshus, skolor, förskolor och sjukhus. Ryska federationens väpnade styrkor och proxyaktörer har systematiskt bortfört konst, artefakter och andra föremål av högt kulturellt värde. Ukraina har anklagat Ryssland för att ha stulit flera hundra tusen ton spannmål, och FN har bekräftat att det finns allt fler bevis för att ryska trupper har plundrat lager av ukrainsk spannmål och förstört lagringsanläggningar för spannmål, vilket har förvärrat den globala livsmedelskrisen och bidrar till en eventuell hungersnöd i Ukraina. Nästan 25 miljoner ton spannmål sitter fortfarande fast i Ukraina på grund av Rysslands förstörelse av logistisk infrastruktur och sjöblockad. Krigets miljö- och hälsokonsekvenser kommer också att bli förödande och långsiktiga.

I de fyra Genèvekonventionerna och tilläggsprotokoll I, som Ukraina och Ryska federationen är parter i, fastställs att allvarliga kränkningar och överträdelser av internationell humanitär rätt utgör krigsförbrytelser. Den som beordrar eller begår sådana handlingar, eller medverkar till dem, är ansvarig för sådana brott.

I november 2016 beslutade Ryssland att dra tillbaka sitt undertecknande av Romstadgan. Ukraina är inte part i Romstadgan, men har två gånger utövat sina befogenheter att godta ICC:s jurisdiktion över påstådda brott enligt Romstadgan som begåtts på dess territorium, i enlighet med artikel 12.3 i stadgan.

I.	Den 2 mars 2022 meddelade ICC:s åklagare att han hade inlett en utredning av situationen i Ukraina efter att 39 konventionsstater överlämnat ärendet (2).

J.	Den 3 mars 2022 åberopade Ukraina, med stöd av 45 deltagande stater, OSSE:s Moskvamekanism för att ta itu med kränkningarna av de mänskliga rättigheterna och de humanitära konsekvenserna av den ryska invasionen av Ukraina.

K.	Under krigets första tre månader inledde Ukrainas riksåklagare minst 9 300 utredningar och identifierade hundratals misstänkta från Ryssland för påstådda krigsförbrytelser, däribland plundring, mord, tortyr och våldtäkt.

L.	Statliga och internationella rättsliga organ har inlett en rad ansvarsutkrävande insatser, bland annat inledandet av en formell ICC-utredning, samt brottsutredningar enligt principen om universell jurisdiktion i Frankrike, Tyskland, Litauen och Sverige.

Den 4 mars 2022 röstade FN:s råd för mänskliga rättigheter för att inrätta en internationell undersökningskommission för Ukraina med mandat att utreda kränkningar av mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt i samband med den ryska invasionen av Ukraina 2022. FN:s säkerhetsråd står lamslaget inför situationen i Ukraina på grund av Rysslands möjlighet att lägga in veto mot alla konkreta åtgärder.

Den 25 mars 2022 tillkännagav Polen, Litauen och Ukraina att en gemensam utredningsgrupp skulle inrättas för att samla in bevis och utreda krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten, med stöd av Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust) och med deltagande av ICC:s åklagarmyndighet, något som tillkännagavs den 25 april 2022. Samordning mellan Internationella brottmålsdomstolens utredningar och utredningar från statliga organ och andra mekanismer är avgörande för att snabbt skipa rättvisa.

ICC har ingen jurisdiktion över aggressionsbrott i denna situation, eftersom varken Ukraina eller Ryska federationen har ratificerat Romstadgan och de ändringar av denna som rör aggressionsbrott. Denna lucka bör åtgärdas genom att det inrättas en särskild internationell tribunal, som skulle få i uppdrag att utreda och lagföra påstådda aggressionsbrott mot Ukraina som begåtts av Rysslands och dess allierades politiska ledare och militära befälhavare.

Europaparlamentet upprepar sitt fördömande i starkast möjliga ordalag av Rysslands oprovocerade, olagliga och oberättigade aggressionskrig mot och invasion av Ukraina, och kräver att Ryssland omedelbart upphör med all militär verksamhet i Ukraina och villkorslöst drar tillbaka alla styrkor och all militär utrustning från Ukrainas hela internationellt erkända territorium, i enlighet med Internationella domstolens beslut av den 16 mars 2022.

Europaparlamentet uttrycker sin djupa bestörtning och indignation över de rapporterade grymheterna, bland annat urskillningslös granatbeskjutning av städer, påtvingade deportationer, användning av förbjuden ammunition, attacker mot civila som försöker fly konfliktområden via på förhand överenskomna humanitära korridorer, avrättningar av civila, sexuellt våld, tvångsförflyttning och avsiktlig plundring av och angrepp på bostadsområden och civil infrastruktur, såsom sjukhus, sjukvårdsinrättningar, skolor, skyddsrum och ambulanser, vilket allt utgör grova kränkningar av internationell humanitär rätt och kan utgöra krigsförbrytelser från Ryska federationens och dess proxyaktörers sida i Ukraina, och vilket hittills undsluppit åtal och bestraffning.

Europaparlamentet fördömer skarpt de ryska väpnade styrkornas och deras proxyaktörers fruktansvärda systematiska användning av sexuellt och könsrelaterat våld som krigsvapen och bekräftar, med hänvisning till FN:s resolution 1820 (2008) om sexuellt våld som krigsvapen, att våldtäkt och andra former av sexuellt våld kan utgöra krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten eller ett brottsrekvisit för folkmord och därför bör lagföras i enlighet med bestämmelserna i internationell rätt och ICC:s Romstadga, särskilt artiklarna 7 och 8. Parlamentet beklagar de begränsade framstegen när det gäller effektiv lagföring av sexuella och könsrelaterade brott inom ICC. Parlamentet anser att fallen med offren för den olagliga invasionen av Ukraina skulle kunna utgöra ett prejudikat i detta avseende. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att stödja jämställdhetsintegrering i alla pågående och framtida utredningar.

Europaparlamentet uttrycker sitt fulla stöd för den utredning som ICC:s åklagare inlett om påstådda krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och brottet folkmord som begåtts i Ukraina, för det arbete som utförs av undersökningskommissionen vid kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och för de insatser som görs av oberoende organisationer i det civila samhället som arbetar för att samla in och bevara bevis på krigsförbrytelser. Parlamentet understryker vikten av skyndsamt arbete och snabba framsteg för att säkra nödvändiga bevis för utredning och lagföring av alla som är ansvariga för att tillåta, begå och dölja krigsförbrytelser och andra kränkningar av de mänskliga rättigheterna och internationell humanitär rätt. Parlamentet betonar den allvarliga risken för att bevis i samband med krigsförbrytelser förstörs och inte kan samlas in och lagras på ett säkert sätt för utredningar av krigsförbrytelser i Ukraina, på grund av de pågående fientligheterna. Parlamentet anser att skyndsamt handlande är av avgörande betydelse för alla de åtgärder som krävs för att de som har begått människorättskränkningar och krigsförbrytelser i Ukraina ska kunna ställs till svars.

Europaparlamentet efterlyser stöd till ICC:s åklagare när det gäller att utreda och lagföra personer som misstänks för krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och eventuellt folkmord, genom att ge politiskt stöd, tillhandahålla alla bevis som de förfogar över, inbegripet underrättelser, information och data med öppna källor, satellitbilder och avlyssning av kommunikation, och tillhandahålla tillräckliga mänskliga och finansiella resurser till ICC:s allmänna budget i syfte att fullt ut skydda dess oberoende och opartiskhet.

Europaparlamentet välkomnar och stöder fullt ut de ukrainska åklagarnas och utredarnas insatser för att ställa de ansvariga för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten inför rätta, och uppmanar EU:s medlemsstater, det internationella samfundet och relevanta institutioner att fullt ut bistå de ukrainska myndigheterna i denna process.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att ge allt nödvändigt stöd för att stärka Ukrainas rättsliga kapacitet och resurser för att effektivt utreda och pröva krigsförbrytelser. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja de ukrainska myndigheterna när det gäller att uppfylla viktiga riktmärken för att bekämpa strafflöshet för allvarliga internationella brott, inbegripet krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten, på inhemsk nivå.

Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder inom ramen för internationella institutioner och förfaranden och vid ICC eller andra lämpliga internationella tribunaler eller domstolar för att stödja lagföringen av de ryska och belarusiska regimerna för krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten, folkmord och aggressionsbrott. Parlamentet begär dessutom att dessa utredningar och efterföljande åtal även ska tillämpas på all personal inom ryska väpnade styrkor och enskilda som är inblandade i krigsförbrytelser. Parlamentet välkomnar därför de undersökningar och utredningar som inletts av flera medlemsstater i enlighet med principen om universell jurisdiktion och till stöd för ICC:s arbete. Parlamentet välkomnar också EUAM Ukrainas ändrade mandat, vilket kommer att göra det möjligt för EUAM Ukraina att stödja de ukrainska myndigheterna i utredningen och lagföringen av alla internationella brott som begåtts i samband med den ryska invasionen av Ukraina.

Europaparlamentet uppmanar de ryska myndigheterna att omedelbart upphöra med tvångsförflyttningen av ukrainska medborgare och att tillåta de ukrainska medborgare som tvångsförflyttats till Ryska federationens territorium att på ett säkert sätt återvända till Ukraina.

10.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att samla in bevis och stödja en utredning av ICC:s åklagare för att fastställa om de krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten som begåtts av de ryska styrkorna och deras proxyaktörer i Ukraina utgör folkmord.

11.

Europaparlamentet insisterar på behovet av att öka samordningen av de olika mekanismer som inrättats för att bekämpa strafflöshet för krigsförbrytelser i Ukraina, bland annat genom ett internationellt möte som syftar till att samordna insamlingen av bevis och på så sätt förbättra effektiviteten i de ansvarsutkrävande förfarandena. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna att stödja dessa samordningsinsatser.

12.

Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna, särskilt kommissionen, att stödja ett införande utan dröjsmål av en lämplig rättslig grund, med stöd av etablerade multilaterala forum såsom FN och Europarådet, för att möjliggöra inrättandet av en särskild internationell tribunal för att bestraffa aggressionsbrott som begåtts mot Ukraina av Rysslands politiska ledare och militära befälhavare och dess allierade. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna, särskilt kommissionen, att så snart som möjligt tillhandahålla alla nödvändiga personal- och budgetresurser samt allt nödvändigt administrativt stöd, utredningsstöd och logistiskt stöd för inrättandet av denna tribunal.

13.

Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna, särskilt kommissionen, att söka politiskt stöd från likasinnade internationella partner och organisationer, särskilt FN:s generalförsamling, för inrättandet av denna tribunal.

14.

Europaparlamentet välkomnar att Litauen, Polen och Ukraina har inrättat en gemensam utredningsgrupp, som samordnas av Eurojust, i vilken ICC:s åklagarmyndighet kommer att delta för första gången, i syfte att underlätta utredningar och åtal i de deltagande staterna samt sådana som skulle kunna tas vidare till ICC. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att ansluta sig till den gemensamma utredningsgruppen.

15.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag av den 25 april 2022 om att utvidga Eurojusts mandat och operativa funktioner när det gäller analys, bevarande och utbyte av bevis till stöd för utredningar och lagföring av centrala internationella brott, särskilt folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och därmed sammanhängande brott (3). Parlamentet uppmanar Eurojust att använda dessa nya befogenheter för att bistå medlemsstaternas behöriga myndigheter med analys av bevis för att hjälpa till att säkerställa tillåtligheten av sådana bevis i nationella eller internationella domstolar eller motsvarande mekanismer. Parlamentet understryker att ett förlängt mandat bör kopplas till en tillräcklig ökning av anslagen till Eurojust.

16.

Europaparlamentet betonar att EU och dess medlemsstater måste utnyttja sin kapacitet och sina tillgängliga lagliga möjligheter fullt ut för att de som gjort sig skyldiga till krigsförbrytelser ska ställas till svars. Parlamentet välkomnar i detta avseende att Europol är berett att stödja en gemensam utredningsgrupp och uppmuntrar Europol till ett nära samarbete med Eurojust om så begärs.

17.

Europaparlamentet påminner om att principen om universell jurisdiktion syftar till att undvika strafflöshet för krigsförbrytare genom att göra det möjligt för alla stater att fullgöra sin skyldighet att åtala och bestraffa förövare. Parlamentet anser att det är viktigt att förse de brottsbekämpande och rättsliga myndigheterna i medlemsstaterna med lämpliga verktyg för att verkligen göra det möjligt för dem att samla in den bevisning som krävs för att krigsförbrytare ska kunna dömas. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att verkligen utnyttja principen om universell jurisdiktion för utredning och lagföring av krigsförbrytelser i Ukraina och att öka samarbetet sinsemellan, med en samordnande och främjande roll för kommissionen.

18.

Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att lägga fram en EU-handlingsplan för frågor om strafflöshet och efterlyser ett särskilt kapitel om Ukraina.

19.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ha ett nära samarbete med ICC och Eurojust inom ramen för dess reviderade mandat om dokumenteringen av våldtäkter, övergrepp och andra former av sexuellt våld i krig i Ukraina, bland annat genom att samla in statistiska eller mönsterbaserade bevis från relevanta experter och medicinska och farmaceutiska register, och genom att söka efter och dokumentera krigsvåldtäkter i Ukraina som visas online i pressen och på sociala medier och som kan leda utredarna till offren för våldtäkt och sexuellt våld. Parlamentet efterlyser liknande insatser, som komplement till detta arbete, i flyktingläger och på plats i Ukraina när så är möjligt. Parlamentet uppmanar EU och värd- och transitländerna att garantera tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa, rättigheter och tjänster, särskilt akutpreventivmedel, postexponeringsprofylax och abortvård, även för personer som har överlevt våldtäkt.

20.

Europaparlamentet uppmanar det internationella samfundet att även på allvar utreda och beivra miljöbrott, särskilt massiva miljöföroreningar, inbegripet gränsöverskridande miljöskador, då Ryssland fortsätter att angripa industri- och bränsleanläggningar, kraftförsörjning, vattenförsörjning, avloppssystem och andra anläggningar och därigenom skapar omfattande föroreningar och ödelägger våtmarker, skogar, nationalparker, skyddade områden, inbegripet den 30 kilometer långa undantagszonen i Tjernobyl, och habitat för utrotningshotade arter, med allvarliga långsiktiga konsekvenser.

21.

Europaparlamentet efterlyser undersökningar av påstådd plundring och förstörelse av anläggningar för lagring av livsmedel från ryska styrkors och deras proxyaktörers sida, samt en meningsfull bedömning av deras globala inverkan, särskilt på de utvecklingsländer som importerar livsmedel.

22.

Europaparlamentet understryker vikten av storskaliga EU-baserade it-system för att se till att krigsförbrytare inte kan avvika eller komma in på EU:s territorium obemärkta. Parlamentet är övertygat om att den pågående reformen av EU:s rättsliga ram för informationsutbyte mellan brottsbekämpande myndigheter kommer att innebära att relevant information om krigsförbrytare i olika medlemsstaters polisdatabaser går snabbare att sammanställa.

23.

Europaparlamentet beklagar att det enligt Interpols stadgar inte går att upphäva ett medlemskap och uppmanar Interpol att åtminstone stoppa tillträdet för Rysslands nationella centralbyrå till Interpols databaser.

24.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja verksamhet som främjar utbildning av och information till människorättsförsvarare och domare och åklagare om digital bevisning och digital registrering av människorättskränkningar i syfte att öka tydligheten när det gäller kriterierna för tillåtlighet i nationella och internationella domstolar.

25.

Europaparlamentet välkomnar Verchovna Radas antagande av lagförslaget nr #7304, genom vilket ICC får tillstånd att verka inom Ukraina, och uppmanar de ukrainska myndigheterna att stödja de ansvarsutkrävande insatserna för allvarliga internationella brott genom att skyndsamt ratificera ICC:s Romstadga och formellt bli medlem i ICC. Parlamentet uppmanar de ukrainska myndigheterna att anpassa Ukrainas nationella lagstiftning och förfaranden till internationell rätt och därigenom stärka de inhemska rättsliga mekanismerna för att motverka strafflöshet för brott, att harmonisera den inhemska lagstiftningen, särskilt strafflagen, med internationell straffrätt och internationell humanitär rätt, och att anta en tydlig och praktisk ram för samarbete med ICC och andra organ som utreder brott som begåtts i Ukraina. Parlamentet erinrar om att alla parter i konflikten strikt måste upprätthålla internationell humanitär rätt.

26.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och det internationella samfundet att tillhandahålla ökade finansiella resurser och ökat tekniskt bistånd för insamling och lagring av den stora mängden bevis för kränkningar av internationell humanitär rätt, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten i Ukraina. Parlamentet uppmanar i detta avseende EU att stödja denna process genom ökade medel från instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen.

27.

Europaparlamentet välkomnar sanktionspaketen mot Ryssland och understryker att ett fullständigt och effektivt genomförande av dem i hela EU och av EU:s internationella allierade nu måste prioriteras. Parlamentet efterlyser ett snabbt antagande av det sjätte sanktionspaketet. Parlamentet uppmanar kommissionen att snarast inrätta ett rättsligt instrument som gör det möjligt att förverka frysta ryska tillgångar och medel så att de kan användas som gottgörelse och för återuppbyggnad av Ukraina.

28.

Europaparlamentet uttrycker djup uppskattning och respekt för det ukrainska civila samhällets arbete och engagemang, inbegripet dess arbete med att dokumentera pågående kränkningar i Ukraina och för att stödja kampen mot strafflöshet i Ukraina. Parlamentet konstaterar att det finns många icke-statliga organisationer på ukrainskt territorium som arbetar med att dokumentera krigsförbrytelser, inklusive massvåldtäkter i krig, och att deras ansträngningar måste stödjas och konsolideras. Parlamentet uppmanar alla internationella och nationella ansvarsutkrävande aktörer att ha ett nära samarbete med det civila samhället för att bistå rättsliga processer, bland annat genom att förbättra tillgången till information och nå ut till offer och berörda samhällen, säkerställa offentlighet, transparens i processen och engagemang från det civila samhället som svar de grymheter som Ryska federationen begått.

29.

Europaparlamentet vädjar till medlemsstaterna och FN att se till att undersökningskommissionen i FN:s råd för mänskliga rättigheter, inte minst genom sitt deltagande i FN:s femte kommitté, har tillräckliga finansiella resurser för att kunna utföra alla aspekter av sitt mandat på ett oberoende sätt.

30.

Europaparlamentet beklagar djupt beslutet att avsluta OSSE:s särskilda övervakningsuppdrag i Ukraina till följd av bristen på konsensus i OSSE:s ständiga råd den 31 mars 2022 när det gällde att förlänga uppdragets mandat, och uppmanar med kraft medlemsstaterna att undersöka alla tänkbara möjligheter för att återupprätta dess mandat.

31.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Ukrainas president, regering och parlament, Ryska federationens president, regering och parlament samt Internationella brottmålsdomstolens åklagare.

(1) EUT L 117, 19.4.2022, s. 38.

(2) Den 1 mars 2022 överlämnade konventionsstaten Litauen ärendet till ICC:s åklagarmyndighet. Den 2 mars 2022 överlämnade följande samordnade grupp av konventionsstater ärendet gemensamt: Republiken Albanien, Samväldet Australien, Republiken Österrike, Konungariket Belgien, Republiken Bulgarien, Kanada, Republiken Colombia, Republiken Costa Rica, Republiken Kroatien, Republiken Cypern, Republiken Tjeckien, Konungariket Danmark, Republiken Estland, Republiken Finland, Republiken Frankrike, Georgien, Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Grekland, Ungern, Island, Irland, Republiken Italien, Republiken Lettland, Furstendömet Liechtenstein, Storhertigdömet Luxemburg, Republiken Malta, Nya Zeeland, Konungariket Norge, Konungariket Nederländerna, Republiken Polen, Republiken Portugal, Rumänien, Republiken Slovakien, Republiken Slovenien, Konungariket Spanien, Konungariket Sverige, Schweiziska edsförbundet och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland.

(3) Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1727 vad gäller insamling, bevarande och analys av bevis rörande folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser vid Eurojust (COM(2022)0187).

16.12.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 479/75

P9_TA(2022)0219

De sociala och ekonomiska konsekvenserna för EU av Rysslands krig i Ukraina – förstärkning av EU:s handlingsförmåga

Europaparlamentets resolution av den 19 maj 2022 om de sociala och ekonomiska konsekvenserna för EU av Rysslands krig i Ukraina – förstärkning av EU:s handlingsförmåga (2022/2653(RSP))

(2022/C 479/08)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av sin resolution av den 7 april 2022 om slutsatserna från Europeiska rådets möte den 24–25 mars 2022, bland annat den senaste utvecklingen i kriget mot Ukraina och EU:s sanktioner mot Ryssland och genomförandet av dem (1),

—	med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 25 mars 2022,

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 mars 2022REPowerEU: Gemensamma europeiska åtgärder för säkrare och hållbarare energi till ett mer överkomligt pris (COM(2022)0108),

—	med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 27 maj 2020Identifying Europe’s recovery needs (SWD(2020)0098),

—	med beaktande av Internationella valutafondens (IMF) regionala ekonomiska prognos av den 22 april 2022Europe: War Sets Back the European Recovery,

—	med beaktande av sin resolution av den 24 mars 2022 om behovet av en brådskande EU-handlingsplan för att trygga livsmedelsförsörjningen inom och utanför EU efter Rysslands invasion av Ukraina (2),

—	med beaktande av sin resolution av den 5 maj 2022 om konsekvenserna av kriget mot Ukraina för kvinnor (3),

—

med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel (4),

—	med beaktande av sin resolution av den 8 juli 2021 om översynen av den makroekonomiska lagstiftningen för en bättre inverkan på Europas realekonomi samt större transparens när det gäller beslutsfattandet och ökat demokratiskt ansvarstagande (5),

—	med beaktande av artikel 132.2 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.	Ryssland har sedan den 24 februari 2022 fört ett olagligt, oprovocerat och omotiverat aggressionskrig mot Ukraina.

B.	Rysslands invasion av Ukraina är en stor humanitär kris som påverkar miljontals människor och som oundvikligen kommer att leda till en allvarlig ekonomisk chock av osäker varaktighet och storlek i EU.

De största konsekvenserna av kriget i Ukraina är de förlorade liven och den humanitära krisen i samband med att enorma mängder människor hamnat under belägring och drivits på flykt. Den 5 maj 2022 hade mer än 5,7 miljoner människor flytt från Ukraina enligt uppgifter från FN:s högkommissarie för flyktingar, varav mer än 85 % för närvarande befinner sig i ett EU-land. Bördan i samband med den humanitära krisen bärs i stor utsträckning av de medlemsstater som gränsar till Ukraina.

Konfliktens effekter på miljön till följd av bombningar, olje- och gasläckor och incidenter i kemikaliefabriker och kärnkraftverk är mycket oroande för befolkningen i både Ukraina och EU. EU måste hjälpa till att skydda miljön och åtgärda skador på denna till följd av kriget, samt vidta rättsliga åtgärder i samband med miljöbrott eftersom de oundvikligen kommer att få långvariga konsekvenser.

E.	Ryssland har ensidigt beslutat att avbryta gasförsörjningen till Bulgarien och Polen. Allt fler EU-medlemsstater har redan uttryckt sitt stöd för genomförandet av ett fullständigt energiembargo mot Ryssland för att komma undan denna utpressning.

Sanktionerna har allvarliga konsekvenser för den ryska ekonomin (enligt IMF: en minskning av Rysslands BNP med 8,5 % och en inflation på 21,3 % 2022). De europeiska inköp av fossila bränslen från Ryssland som görs genom att betala upp till 800 miljoner EUR per dag till Ryssland ger fortfarande regimen medel som bidrar till att finansiera kriget. Kommissionen har lagt fram en ambitiös plan för att förbjuda import av rysk olja inom sex månader och raffinerade produkter före årets slut.

Den ekonomiska kontexten, i kombination med effekterna av de nödvändiga sanktionerna, kommer att få allvarliga konsekvenser för den sociala och ekonomiska situationen, bland annat för arbetsmarknaderna och levnadsvillkoren i EU. Krisen till följd av kriget riskerar att få negativa konsekvenser för tillväxten och sysselsättningen, bland annat genom återverkningar på finansmarknaderna, energibrist, ytterligare tryck på energipriserna, bestående flaskhalsar i leveranskedjan och förtroendeeffekter.

Konsumentprisinflationen i EU har nått nivåer som inte har noterats sedan 1970-talet i många länder och låg på 7,5 % i april 2022, vilket är den högsta nivån sedan införandet av den gemensamma valutan, en prisstegring som främst är en följd av stigande priser på fossil energi. Detta har lett till ökade jordbrukspriser. Enligt ECB:s senaste prognos för euroområdet förväntas inflationen (HICP) sjunka från ett genomsnitt på 5,1 % 2022 till 2,1 % 2023 och 1,9 % 2024.

Den stigande inflationen och särskilt de snabbt ökande livsmedels- och energipriserna i hela EU påverkar de mest utsatta befolkningsgrupperna, ökar ojämlikheten ytterligare och förvärrar fattigdomen och energifattigdomen. Lönerna förväntas inte öka lika snabbt som inflationen, och arbetstagarna förlorar därför köpkraft och kan komma att se sina levnadsvillkor försämras under de närmaste månaderna. Detta kommer också att öka trycket på den socialpolitiska kapaciteten och på automatiska stabilisatorer, såsom nationella arbetslöshetssystem. Det europeiska instrumentet för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (Sure), som antagits av kommissionen, har varit en framgång.

Enligt Internationella valutafondens (IMF) utsikter för världsekonomin från april 2022 förväntas den globala tillväxten att sakta in från beräknade 6,1 % under 2021 till 3,6 % under 2022 och 2023. Detta är 0,8 och 0,2 procentenheter lägre för 2022 och 2023 än vad som förväntades i januari. Tillväxten i euroområdet förväntas minska från beräknade 5,3 % under 2021 till 2,8 % under 2022 och 2,3 % under 2023.

K.	Enligt kommissionens utkast till gemensam sysselsättningsrapport 2022 bidrog den utbredda användningen av system för bevarande av arbetstillfällen under pandemin till den relativt begränsade ökningen av arbetslösheten under 2021, från en ökning på 6 % under 2020 till endast 0,4 under 2021 (6).

Små och medelstora företag kämpar mer än stora företag för att få finansiering. Administrativa förfaranden gör det särskilt svårt för små och medelstora företag att få tillgång till offentliga medel. I villkoren för de små och medelstora företagens tillgång till ekonomiskt stöd bör därför hänsyn tas till den nödvändiga förenklingen av förfarandena.

Europa står inför nya utmaningar, såsom en ökande ojämlikhet mellan generationer, minskade sociala, hälsorelaterade, ekonomiska och miljömässiga möjligheter och resurser, territoriella skillnader och ojämlik tillgång till grundläggande sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster, arbetstillfällen och affärsmöjligheter samt social infrastruktur. Under 2020 befann sig 96,5 miljoner människor i EU, dvs. 21,9 % av EU:s befolkning, i en situation där de riskerade fattigdom eller social utestängning. Fattigdomen och den sociala utestängningen har minskat under det senaste årtiondet, men ytterligare minskningar behövs. Att minska ojämlikheterna är ett delat ansvar mellan EU och medlemsstaterna. Vi bör ta itu med de bakomliggande orsakerna till långvariga ekonomiska och sociala obalanser.

N.	Omkring 34 miljoner européer rapporterade att de inte kunde hålla sina hem tillräckligt varma under 2018, och 6,9 % av unionens befolkning har i en EU-omfattande undersökning från 2019 uppgett att de inte har råd att värma upp sina hem tillräckligt.

Robusta sociala skyddssystem är avgörande för den sociala motståndskraften i kristider. Den främsta sociala konsekvensen i Europa är ökade levnadskostnader och mindre överkomliga priser för varor och tjänster, vilket äventyrar mänskliga rättigheter såsom tillgång till mat, bostäder, kläder och utbildning, gynnsamma arbetsvillkor och skydd mot arbetslöshet samt tillgång till sjukvård.

Handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter innehöll ett EU-mål om att minska antalet människor som riskerar fattigdom eller social utestängning med minst 15 miljoner och ett antal förslag för att nå detta mål senast 2030. I den rådande kontexten blir det svårare att nå målet med tanke på den förväntade ökningen av fattigdomen och arbetslösheten de kommande månaderna. De sociala skyddssystemen har satts på hårda prov för att dämpa krisens sociala effekter, ge stöd till flyktingar och säkerställa att alla har anständiga levnadsförhållanden och tillgång till viktiga kvalitetstjänster som hälso- och sjukvård, utbildning och bostäder.

Internationella energiorganet har uppskattat att överskjutande vinster uppgår till 200 miljarder euro (7) 2022. Det har även konstaterat att tillfälliga finanspolitiska åtgärder avseende oförutsedda övervinster skulle kunna göras tillgängliga för offentliga inkomster för att delvis kompensera för högre energikostnader. Kommissionen föreslog i mars 2022 vägledning om möjligheten att införa tillfälliga skatteåtgärder avseende oförutsedda övervinster (8).

Det ryska kriget i Ukraina har visat EU:s beslutsamhet, enighet och styrka när det gäller att försvara demokratiska värden. Det har också visat på behovet av ekonomiska, sociala och institutionella reformer av EU för att hantera de globala konsekvenserna av Rysslands militära aggression. Det finns ett absolut behov av att upprätthålla unionens hittills imponerande enhet och solidaritet när det gäller att utnyttja alla tillgängliga icke-militära verktyg för att få ett slut på den ryska aggressionen mot Ukraina och att kollektivt ta itu med de omedelbara effekterna inom EU samt arbeta vidare med den pågående lagstiftningsagendan för att förbättra unionens sociala, ekonomiska och miljömässiga motståndskraft, trots Putins önskan att splittra oss och omkullkasta dessa insatser.

Det är nödvändigt att säkerställa den sociala marknadsekonomins och den inre marknadens funktion, även i kristider, att förverkliga dess fulla potential till gagn för de europeiska konsumenterna och att bidra till att främja produktiviteten, de europeiska företagens konkurrenskraft och skapandet av arbetstillfällen av god kvalitet.

T.	Kommissionen har lagt fram konkreta åtgärder för att REPowerEU ska bli verklighet.

U.	EU måste bli en verklig makt på världsscenen med förmåga att agera och fatta beslut på egen hand, särskilt när det gäller försvar, energi, jordbruk, vattenbruk och industri.

Det blir också allt svårare att få tillgång till tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter för flyktingar som anländer till EU. Parlamentet påminner om EU:s engagemang för främjandet, skyddet och förverkligandet av alla individers och alla kvinnors och flickors rätt att utöva full kontroll över och besluta fritt och ansvarsfullt i frågor som rör deras sexualitet och sexuella och reproduktiva rättigheter, utan diskriminering, tvång eller könsrelaterat våld.

Allmänna överväganden

Europaparlamentet är solidariskt med det ukrainska folket och erkänner att ett aktivt krig vid EU:s omedelbara gränser får allvarliga sociala och ekonomiska konsekvenser för Europa. Parlamentet är fullt medvetet om att demokrati och frihet inte kan mätas i pengar eller socialt välbefinnande. Parlamentet upprepar sitt fördömande i starkast möjliga ordalag av Ryska federationens olagliga, oprovocerade och omotiverade militära aggression mot och invasion av Ukraina, samt av Belarus inblandning.

Europaparlamentet framhåller att Rysslands militära aggression mot Ukraina och EU:s berättigade sanktioner mot Ryssland och Belarus påverkar EU:s ekonomiska återhämtning efter pandemin och utgör ett allvarligt hot mot dess återhämtnings- och resiliensstrategi samt mot den inre marknadens integritet.

Europaparlamentet betonar att det pågående kriget mot Ukraina har förvärrat en redan kraftig energipriskris i hela Europa, vilket har en direkt negativ inverkan på alla EU-medborgares köpkraft och på små och medelstora företag. Parlamentet erinrar om att dagens höga gas- och elpriser drabbar de flesta medlemsstater, om än i olika grad och vid olika tidpunkter, och att den nuvarande prisstegringen kräver ett snabbt ingripande för att identifiera, undvika och förebygga socioekonomiska konsekvenser genom ett samordnat ekonomiskt och socialpolitiskt svar.

Europaparlamentet understryker vikten av att säkerställa energisuveränitet och oberoende från ryska leveranser och ett mer strategiskt oberoende genom att uppgradera och säkerställa stora investeringar i EU:s energiinfrastruktur, bland annat i sammanlänkningar och gränsöverskridande infrastruktur för produktion av förnybar energi, samt energieffektivitet,

Europaparlamentet är övertygat om att unionens solidaritetskapacitet ytterligare måste stärkas i kristider. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att, i den händelse att de negativa effekterna av krisen inte i tillräcklig utsträckning kan hanteras med befintliga program, vara redo att reagera beslutsamt, enigt, skyndsamt och solidariskt med dem som drabbats av denna nya allvarliga kris, för att hjälpa hushåll och företag, särskilt små och medelstora företag. Parlamentet understryker att ett beslutsamt, samordnat och solidaritetsbaserat europeiskt svar är väsentligt för att begränsa en spridning av krisen genom att identifiera, förebygga och dämpa dess ekonomiska och sociala konsekvenser och därigenom upprätthålla européernas stöd för åtgärderna mot Ryssland och för andra insatser som krävs för att stödja ukrainarna i deras försvar. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna att ge Ukraina status som kandidatland i överensstämmelse med artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen och på grundval av meriter.

Europaparlamentet betonar sitt fulla stöd för Ukraina och det ukrainska folket. Parlamentet framhåller betydelsen av Europeiska rådets godkännande av de fem sanktionspaketen mot Ryssland och manar till ett snabbt och effektivt genomförande av dessa. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att skyndsamt anta det sjätte sanktionspaketet, bland annat ett förbud mot import av rysk olja, såsom kommissionen föreslagit. Parlamentet upprepar sitt krav på ett omedelbart och fullständigt embargo mot import av olja, kol, kärnbränsle och gas från Ryssland och på ett fullständigt övergivande av Nord Stream 1 och 2. Parlamentet begär att det i brådskande ordning antas åtgärder för att minimera de skador som sanktionerna orsakar i syfte att säkerställa att arbetstagarna och hushållen inte bär bördan för dessa politiska beslut.

Europaparlamentet stöder globala insatser för att hjälpa Ukraina, särskilt via G7, och vill se skuldlättnader för Ukraina. Parlamentet begär att kommissionen och medlemsstaterna ska leda arbetet med en förvaltningsfond för solidaritet med Ukraina och strategin för Ukrainas återuppbyggnad efter kriget. Parlamentet erinrar om sin mångåriga ståndpunkt om att parlamentet måste göras fullt delaktigt i inrättandet och övervakningen av EU-förvaltningsfonder och det tillhörande operativa beslutsfattandet.

Europaparlamentet uppmanar rådet att utöka förteckningen över personer som är direkt föremål för EU-sanktioner, däribland ryska oligarker, med beaktande av förteckningen över 6 000 personer som lagts fram av Navalnyjs stiftelse. Parlamentet vill se en utvidgning av de Rysslandsanknutna medier som omfattas av EU-sanktioner och som är verksamma i EU, särskilt den till GRU knutna ”nyhetsbyrån” InfoRos.

Europaparlamentet noterar att tidigare politiker som Esko Aho, François Fillon och Wolfgang Schüssel nyligen lämnat sina befattningar i ryska företag, och parlamentet uppmanar starkt andra, såsom Karin Kneissl and Gerhard Schröder, att göra detsamma. Parlamentet uppmanar vidare rådet att utvidga förteckningen över personer som är föremål för EU-sanktioner till att omfatta europeiska styrelseledamöter i stora ryska företag och politiker som fortsätter att ta emot ryska pengar.

En samordnad hantering av den ekonomiska och sociala krisen

10.

Europaparlamentet är övertygat om att ett effektivt svar på kort sikt handlar om att bidra till att dämpa de höga energipriserna för hushåll och företag och upprätthålla köpkraft, kvalitetssysselsättning och offentliga tjänster, samtidigt som man fortsätter att genomföra den europeiska gröna given och den rättvisa digitala och gröna omställningen och förstärker handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Parlamentet manar till en förstärkning av den inre energimarknaden för att undanröja beroendeförhållanden för EU utan att skapa nya.

11.

Europaparlamentet betonar än en gång vikten av att diversifiera energiresurser, teknik och försörjningsvägar och samtidigt undvika inlåsningseffekter, utöver att upprätta en storskalig plan för offentliga och privata investeringar i energieffektivitet, förnybar energi och hållbara långsiktiga offentliga investeringar i kampen mot klimatförändringarna och energiförsörjningsproblemet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att öka samordningen av planeringen och finansieringen av energieffektivitet och förnybar energi, särskilt grön vätgas. Parlamentet manar till en snabb utfasning av fossila subventioner.

12.

Europaparlamentet upprepar kommissionens bedömning att det behövs ytterligare investeringar om tresiffriga miljardbelopp (9) varje år för att hantera utmaningarna och möjligheterna med den digitala omställningen, den rättvisa gröna omställningen och den ekonomiska och sociala återhämtningen. Parlamentet betonar därför att en förhöjd investeringsnivå måste stabiliseras och den uppåtgående konvergensen i EU förstärkas under många år.

13.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att offentliga investeringar och ekonomiskt stöd, däribland offentligt ekonomiskt stöd som ges till företag inom ramen för flexiblare statsstödsregler, villkoras av krav kopplade till offentligpolitiska mål, särskilt sociala, miljömässiga och finansiella krav, som bör uppfyllas av stödmottagarna så länge de tar emot det offentliga stödet, samtidigt som man säkerställer rättvis och öppen konkurrens, lika villkor mellan våra företag och respekt för de grundprinciper som vår inre marknad bygger på.

14.

Europaparlamentet inser att det kommer att vara avgörande att mildra effekterna av höjda energipriser för utsatta hushåll för att hålla tillbaka fattigdomsnivåerna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vara effektiva och målinriktade i ökningen av sina sociala utgifter, inbegripet inkomststöd, för att mildra effekterna av de stigande energipriserna, särskilt för låginkomsthushåll, och i finansieringen av offentlig politik för att öka energieffektiviteten och bygga ut förnybar energi. Parlamentet betonar att lönetillväxten bör beakta den långsiktiga inflationen och produktivitetstillväxten för att upprätthålla hushållens köpkraft.

15.

Europaparlamentet upprepar rådets uppmaning till kommissionen att lägga fram förslag som på ett effektivt sätt angriper problemet med överpriser på el samtidigt som man bevarar den inre marknadens integritet. Parlamentet erinrar om de nuvarande kortsiktiga alternativ som kommissionen lagt fram (direktstöd till konsumenter genom kuponger, skatterabatter eller en ”aggregationsmodell/en enda köpare”, statligt stöd, beskattning, pristak och regleringsåtgärder såsom differensavtal) för att minska konsekvenserna av dess utomordentligt höga priser för människor och företag och samtidigt ta itu med spridningseffekten på elmarknaderna. Parlamentet är bekymrat över eventuellt marknadsmissbruk. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma gasprisernas inverkan på elmarknadens funktion, särskilt gasprisets prissättningsroll för slutpriset.

16.

Europaparlamentet är djupt oroat över konsekvenserna av Rysslands krig mot Ukraina för EU:s livsmedelstrygghet. Parlamentet framhåller det brådskande behovet av att stärka EU:s sätt att gripa sig an livsmedelstryggheten och vid behov öka den hållbara produktionskapaciteten för att minska det övergripande beroendet hos EU:s livsmedelssystem och bygga upp starkare motståndskraft i livsmedelskedjan. Parlamentet lyfter fram de stora konsekvenserna för den jordbruksbaserade livsmedelssektorn av de kraftigt ökade produktionskostnaderna enligt vad som beskrivs i dess resolution av den 24 mars 2022 om behovet av en brådskande EU-handlingsplan för att trygga livsmedelsförsörjningen inom och utanför EU efter Rysslands invasion av Ukraina. Parlamentet varnar för att de exportrestriktioner som aviserats av många länder kan leda till prisökningar, destabilisera marknaderna, bidra till hunger och ge upphov till spekulation.

Integration av tillfälligt fördrivna personer från Ukraina

17.

Europaparlamentet betonar att kriget i Ukraina, och de efterföljande höjningarna av levnadskostnaderna och riskerna för arbetslöshet, riskerar att förvärra situationen ytterligare för familjer, flyktingar, kvinnor och barn som riskerar fattigdom och social utestängning eller för dem som behöver tillgång till kvalitetsvård, om inga ytterligare lämpliga skyddsåtgärder genomförs. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att rikta in sina ansträngningar på att genomföra den europeiska barngarantin genom att säkerställa tillgång till kostnadsfria kvalitetstjänster för barn som flyr från Ukraina, på samma villkor som för EU-barn i värdländerna, och att i brådskande ordning öka finansieringen av den europeiska barngarantin med en lämplig budget.

18.

Europaparlamentet anser att tillgång till fullständiga vårdtjänster för alla, särskilt för kvinnor och flickor som utsatts för krigsförbrytelser och som är flyktingar i EU, måste garanteras i alla medlemsstater. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att hjälpa tillfälligt fördrivna ukrainska kvinnor för att säkerställa allmän tillgång till sexuell och reproduktiv hälso- och sjukvård av god kvalitet och fri från diskriminering, tvång och övergrepp, ta upp frågan om möjligheter till rättslig prövning och förhindra människorättskränkningar mot dem. Parlamentet välkomnar kommissionens tillkännagivande av 1,5 miljoner euro till ett särskilt projekt för att stödja FN:s befolkningsfond i arbetet med att bistå kvinnor och flickor i Ukraina genom att tillhandahålla tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa.

19.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att särskilt uppmärksamma situationen för ensamkommande minderåriga, barn som skilts från sina föräldrar och barn från institutionsvård i Ukraina för att se till att deras omedelbara behov tillgodoses, att de identifieras och spåras på lämpligt sätt och att uppgifter delas mellan medlemsstaterna med syftet att de ska kunna återförenas med sina familjer eller senare återintegreras i det ukrainska samhället, samtidigt som de skyddas mot övergrepp och människohandel, i synnerhet när det gäller unga kvinnor och flickor.

20.

Europaparlamentet framhåller att covid-19-krisen har visat på migrerande arbetstagares avgörande bidrag i stödet till de europeiska ekonomierna. Parlamentet varnar dock för att migrerande arbetstagare väldigt ofta möts av dåliga arbets- och levnadsvillkor, avsaknad av socialt skydd, förvägrad föreningsfrihet och förvägrade arbetstagarrättigheter, diskriminering och främlingsfientlighet, och parlamentet bekymras över de rapporterade fallen av arbetskraftsexploatering av personer från Ukraina. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att hantera dessa fall och se till att ukrainska arbetstagares rättigheter skyddas och att deras integration sker med respekt för lagen, för jämlikhet och för icke-diskriminering. Parlamentet anser att fackföreningar och civilsamhällesorganisationer i hela EU måste stödjas, även när de arbetar för att skydda flyktingars grundläggande arbetstagarrättigheter och sociala rättigheter, för att organisera arbetstagare som är flyktingar och få dem fackligt anslutna och för att stärka deras inflytande.

21.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att även förse de medlemsstater som respekterar rättsstatsprincipen med ekonomiskt stöd för flyktingmottagning och för den sociala och arbetsmarknadsmässiga integrationen av flyktingar, bland annat för omsorgstjänster, bostäder, livsmedel, materiellt bistånd, utbildningsprogram och offentliga arbetsförmedlingar. Parlamentet understryker behovet av att erbjuda särskilt skydd och särskild omvårdnad för personer med funktionsnedsättning som kommer från Ukraina. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja nationella myndigheter, mottagnings-, utbildnings- och arbetsmarknadscentrum, icke-statliga organisationer och välgörenhetsorganisationer i användningen av EU-verktyget för kartläggning av kompentensen hos personer från länder utanför EU.

22.

Europaparlamentet påpekar att Europas system för psykisk hälsa bör bli bättre finansierade och att vårdtillgången kan vara svår befolkningen i stort och bör förbättras. Parlamentet betonar att det är ännu svårare för flyktingar och andra migranter. Parlamentet anser att det kommer att vara avgörande att skjuta till betydligt mer finansiering till kliniska tjänster för psykisk hälsa för att hjälpa flyktingar att klara av trauman, tillsammans med icke-kliniska modeller, i partnerskap med skolor, organisationer i närsamhället och andra.

Ett nytt resilienspaket för Europa

Ett socialt resilienspaket för folket

23.

Europaparlamentet betonar att den ekonomiska och sociala situationen i EU enligt förväntningarna riskerar att försämras ytterligare under de kommande månaderna och kommer att tillspetsas på grund av en kombination av ännu högre energipriser och därigenom högre utgifter för uppvärmning och högre inflation på andra varor och tjänster. Parlamentet upprepar att hälsorisker fortsatt bör övervakas. Parlamentet anser att det vore viktigt för EU att förekomma detta och införa en policyram och konkreta initiativ för medlemsstaterna, som bör vara inriktade på att stödja de mest utsatta delarna av dess befolkning, senast sommaren 2022. Parlamentet upprepar rådets uppmaning till medlemsstaterna och kommissionen att inför nästa vintersäsong i brådskande ordning inrätta nödvändiga solidaritets- och kompensationsmekanismer och att samarbeta kring gemensamma åtgärder.

24.

Europaparlamentet efterlyser ett tillfälligt europeiskt paket för social resiliens som samordnar ett antal åtgärder och resurser för att stärka den sociala välfärden och de sociala skyddssystemen i EU, bland annat fortsatt drift och återfinansiering av Sure så länge krigets socioekonomiska konsekvenser fortsätter att påverka arbetsmarknaden negativt, och en social räddningsmekanism med utökat offentligt stöd till befintliga instrument som vänder sig till de fattigaste i samhället. Parlamentet uppmanar vidare till ett snabbt antagande av den sociala klimatfonden. Parlamentet vill se förstärkta investeringar i sociala klimatåtgärder. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att i förekommande fall överväga ett tillfälligt upphävande av nationella hyresindexeringssystem.

25.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att organisera en uppföljning av det sociala toppmötet i Porto med deltagande av EU-institutionerna och arbetsmarknadens parter för att diskutera utmaningarna i den extraordinära situation vi står inför med ökande inflation och dess sociala konsekvenser, särskilt i fråga om levnadsvillkor, en rättvis omfördelning av välståndet mellan samhällets olika grupper och skäliga löner, och arbeta på en uppdatering av handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter för att se till att de mål som fastställdes där uppfylls, eventuellt genom ytterligare förslag när så behövs och/eller ekonomiska medel.

26.

Europaparlamentet framhåller att kommissionen kommer att lägga fram ett en rådsrekommendation om en ram för minimiinkomstsystem i syfte att skydda rätten till ett anständigt liv, utrota fattigdom och ta itu med frågorna om tillräcklighet och omfattning, inbegripet en klausul om bevarande av skyddsnivån, då detta är akut nödvändigt. Parlamentet erinrar om att kommissionen har rekommenderat minimiinkomstsystem i de landsspecifika rekommendationerna och framhållit att inte alla medlemsstater har lagt dem ovanför fattigdomsgränsen. Parlamentet vill dessutom att det antas system för kompetenshöjningsbidrag som ska beviljas behövande personer som vill skriva in sig på yrkesutbildning eller högre utbildning i syfte att täcka deras utbildningskostnader och basbehov.

27.

Europaparlamentet erinrar om att unga har drabbats särskilt hårt av covid-19-krisen i fråga om sysselsättning, allmän och yrkesinriktad utbildning och psykiskt välbefinnande. Parlamentet är bekymrat över att de ekonomiska återverkningarna av den rådande krisen till följd av Rysslands aggression i Ukraina riskerar att göra många fler unga i Europa arbetslösa, med långvariga socioekonomiska konsekvenser.

28.

Europaparlamentet erinrar om att rätten till en skälig levnadsstandard, inklusive bostad, står inskriven i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Parlamentet varnar för att bostadsmarknaden kommer att sättas under ännu starkare tryck och uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att arbeta för att säkerställa tillgång till anständiga och överkomliga bostäder för alla genom de nationella planer för överkomliga bostäder som ingår i de nationella reformprogrammen. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang den europeiska plattformen för åtgärder mot hemlöshet.

29.

Europaparlamentet varnar för det pågående krigets inverkan på de globala livsmedelskedjorna och livsmedelspriserna och konsekvenserna för köpkraften. Mot bakgrund av de stigande livsmedelspriserna framhåller parlamentet det ökade minimianslag som antagits för åtgärder för social inkludering i den nya ESF+, samt de 3 % ovanpå detta som går till åtgärder inom Fead, och uppmuntrar medlemsstaterna att anslå mer än de erforderliga minimibeloppen i enlighet med ESF+.

Ett ekonomiskt stödpaket för företag

30.

Europaparlamentet upprepar sin uppmaning om samordnade EU-åtgärder för att hantera de ekonomiska och sociala konsekvenserna av Rysslands krig mot Ukraina och de sanktioner som införts. Parlamentet föreslår att man skapar ett ekonomiskt stödpaket för företag, som inbegriper ekonomiska, budgetmässiga och lagstiftningsmässiga delar, för små och medelstora företag och offentliga investeringar, utan att äventyra EU:s klimatmål för 2030 och 2050. Parlamentet anser att ett sådant paket åtminstone bör omfatta följande:

a)	För kommissionen att tillhandahålla en analys som identifierar de sektorer som påverkas mest av de kumulativa effekterna av högre energi- och råvarupriser och krigets effekter i linje med målen för bättre lagstiftning.

Att öka stödet till företag inom sådana sektorer genom att säkerställa en flexibel tillämpning av reglerna för statligt stöd och samtidigt säkerställa rättvis konkurrens med förbehåll för relevanta bindande hållbarhetskrav som är integrerade i företagens affärsmodeller, såsom förbud mot kollektiva uppsägningar, ökad energieffektivitet, ytterligare användning av förnybar energi och mål för minskning av nya material.

c)	Att anta en diversifieringsstrategi för att säkerställa en tillförlitlig försörjning av råvaror och råvaror av avgörande betydelse, såsom sällsynta jordartsmetaller, samt säkerställa hållbara leveranskedjor i linje med Parisavtalet.

d)	Att säkerställa energioberoende från ryska leveranser och ett mer strategiskt oberoende genom att uppgradera och säkerställa stora investeringar i EU:s energiinfrastruktur, bland annat i sammanlänkningar och gränsöverskridande infrastruktur, produktion av förnybar energi och energieffektivitet.

Att höja nivån på EU-garantin i InvestEU-programmet för att främja investeringar till stöd för europeiska små och medelstora företag, inbegripet för kapitalstöd, och inrätta en särskild del för företag som drabbats av krigets konsekvenser och för projekt med anknytning till energioberoende som stöder energi- och klimatmålen i detta program, finansierade med nya medel.

31.

Europaparlamentet understryker rådets nyligen utfärdade slutsatser, där medlemsstaterna och kommissionen uppmanas att fortsätta att på bästa sätt utnyttja verktygslådan för statligt stöd, inbegripet den nya tillfälliga krisramen för statligt stöd. Parlamentet understryker i detta avseende avsaknaden av hållbarhetsvillkor och sociala villkor som en del av den ram för statligt stöd som kommissionen lagt fram. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att se till att det offentliga finansiella stöd som ges till företag för att bekämpa de ekonomiska effekterna av pandemin och kriget betalas ut under förutsättning att medlen används till förmån för arbetstagarna, och att de mottagande företagen avstår från att betala ut bonusar till ledningen, skatteundandragande, aktieutdelningar och aktieåterköpsprogram under den tid de tar emot stöd.

32.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens kommande antagande av ett krisinstrument för den inre marknaden. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att i samband med en sådan lagstiftningsram integrera bestämmelser som fastställer stresstester för företagens resiliens, i likhet med de stresstester som finns för finansinstitut, som skulle kartlägga, bedöma och tillhandahålla potentiella åtgärder mot risker i deras leveranskedjor, inbegripet externa effekter samt sociala, miljömässiga och politiska risker.

33.

Europaparlamentet påminner om vikten av en välfungerande inre marknad som ryggraden i EU:s ekonomi. Parlamentet understryker att den ryska invasionen av Ukraina har belyst ett antal utmaningar för EU:s resiliens när det gäller efterfrågan och tillgång, som påverkar dess industrier och fragmenterar den inre marknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram nya förslag för att uppmuntra privata aktörer att investera i EU och i synnerhet för att stärka den inre marknaden för tjänster, göra framsteg med kapitalmarknadsunionen och bankunionen och använda nya former av offentlig-privata partnerskap där staten tar på sig vissa begränsade finansieringsrisker för att uppmuntra till fler investeringar i den privata sektorn, såsom covid-stödsystemen för små och medelstora företag.

Förstärkning av EU:s handlingsförmåga

34.

Europaparlamentet framhåller att européerna kände att EU skyddade dem och öppnade möjligheter i det europeiska svaret på covidkrisen, särskilt genom inrättandet av Sure-programmet och NextGenerationEU. Parlamentet noterar att varken NextGenerationEU, dess fond för återhämtning och resiliens eller flexibiliteten i den nuvarande fleråriga budgetramen för 2021–2027 räcker till för att till fullo täcka de finansiella behov som uppstått till följd av kriget i Ukraina. Parlamentet påminner om att dessa instrument varken var tänkta eller utformade storleksmässigt för att ta itu med de nya utmaningar som härrör från den ryska aggressionen och invasionen och samtidigt upprätthålla investeringarna i EU:s program och politik, inbegripet viktiga prioriteringar som den rättvisa gröna och digitala omställningen.

35.

Europaparlamentet betonar behovet att utnyttja befintliga finansieringsmöjligheter, flexibilitet och andra bestämmelser i förordningen om den fleråriga budgetramen och budgetförordningen optimalt. Parlamentet är dock övertygat om att ytterligare flexibilitet måste införas i EU:s budget, inbegripet ett fullständigt utnyttjande av tillbakadraganden, för att möta oförutsedda och brådskande behov. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en djupgående översyn av hur den nuvarande fleråriga budgetramen fungerar och att gå vidare med ett lagstiftningsförslag om en omfattande revidering av den fleråriga budgetramen så snart som möjligt och senast under det första kvartalet 2023. Parlamentet förväntar sig att en sådan revidering tar hänsyn till de långsiktiga konsekvenserna av kriget i Ukraina och de brådskande åtgärder som vidtagits.

36.

Europaparlamentet påminner om sin beredvillighet att mobilisera alla tillgängliga EU-budgetinstrument för att ge starkast möjliga ekonomiska stöd till de människor som flyr undan kriget i Ukraina, och varnar för att en sådan mobilisering inte får inverka negativt på befintliga program och åtgärder. Parlamentet uppmanar kommissionen att identifiera ytterligare icke tilldelade medel, särskilt från tidigare programplaneringar, som kan mobiliseras för att stödja Ukraina och hantera krigets konsekvenser.

37.

Europaparlamentet välkomnar den plan som kommissionen lagt fram inom ramen för sitt nya REPowerEU-program för att göra Europa oberoende av ryska fossila bränslen i god tid före 2030, framför allt när det gäller gas, mot bakgrund av Rysslands invasion av Ukraina. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka hur detta program skulle kunna användas tillsammans med de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna för att främja investeringar i energiomställningen, bland annat för att finansiera projekt som omfattar flera länder på området energitrygghet.

38.

Europaparlamentet efterlyser ett snabbt genomförande av de nationella planerna för återhämtning och resiliens, särskilt på energiområdet, på både nationell och europeisk nivå. Parlamentet är fast övertygat om att detta bör öka EU:s strategiska oberoende.

39.

Europaparlamentet påminner om att mer än 200 miljarder EUR i lån ännu inte har tecknats. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att använda de lån från faciliteten för återhämtning och resiliens som ännu inte har tecknats för att täcka de nuvarande negativa ekonomiska och sociala kostnaderna till följd av kriget, i enlighet med förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens.

40.

Europaparlamentet noterar IMF:s slutsatser att finanspolitiken är bättre lämpad än penningpolitiken för att hantera nya chocker och att automatiska finanspolitiska stabilisatorer bör tillåtas verka fritt, samtidigt som ytterligare medel anslås, bland annat för humanitärt bistånd till flyktingar och för överföringar till låginkomsthushåll och riktat stöd till utsatta men livskraftiga företag.

41.

Europaparlamentet noterar kommissionens meddelande om finanspolitisk vägledning för 2023 (10) och dess uppmaning att upprätthålla en stödjande finanspolitisk inriktning för att stå redo att reagera allt eftersom den ekonomiska och sociala situationen utvecklar sig. Parlamentet förväntar sig att kommissionen lägger fram en uppsättning finanspolitiska åtgärder för att reagera på ekonomiska chocker och skenande fattigdomsnivåer. Parlamentet förväntar sig dessutom i detta avseende att den allmänna undantagsklausulen förblir aktiverad så länge som den underliggande ekonomiska motiveringen kvarstår. Parlamentet anser att en återgång till de finanspolitiska reglerna under rådande omständigheter kan få oavsiktliga konsekvenser för EU:s ekonomi och för medlemsstaternas förmåga att hantera den nuvarande krisen.

42.

Europaparlamentet tar tillfället i akt att i samband med pågående globala geopolitiska utmaningar, såsom covid-19-pandemin och Rysslands invasion av Ukraina, se över EU:s ekonomiska styrning för att öka dess motståndskraft mot chocker och kriser och stärka dess sociala och energimässiga dimension. Parlamentet uppmanar kommissionen att förnya de övergripande politiska åtgärderna med anledning av den nuvarande krisen för att på ett effektivt sätt ta itu med ekonomiska och sociala ojämlikheter mot bakgrund av de enorma investeringsbehoven.

43.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inleda en översyn av EU:s finanspolitiska regler. Parlamentet noterar att översynen av ramen för ekonomisk styrning måste ta hänsyn till konsekvenserna av pandemin, kriget och konsekvenserna för energiomställningen.

44.

Europaparlamentet efterlyser inrättandet av en ny, särskild europeisk fond (en fond för strategiskt oberoende för Europa) för att finansiera gränsöverskridande energiinfrastruktur, och undvika inlåsningseffekter när det gäller fossila bränslen, samt produktion av förnybar energi och energieffektivitet, befästa utvecklingen i riktning mot den europeiska gröna given samt cybersäkerhet, industriell konkurrenskraft, cirkulär ekonomi, livsmedelstrygghet och hållbar utveckling, och därigenom säkra Europas oberoende och skydda offentliga tjänster av hög kvalitet under de kommande årtiondena. Parlamentet insisterar på att en sådan ny fond bör inrättas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet och fungera under full tillsyn av Europaparlamentet och under kommissionens direkta förvaltning. Parlamentet betonar att dess totala belopp bör fastställas på grundval av en tydlig bedömning av kostnaderna och investeringsgapet. Parlamentet begär att allt detta ska bygga på de lärdomar som dragits från Next Generation EU.

45.

Europaparlamentet betonar att det parallellt krävs fler nya egna medel för EU för att åtminstone täcka återbetalningskostnaderna för NextGenerationEU (kapitalbelopp och ränta) och för att säkerställa en hållbar finansiering av EU-budgeten på lång sikt för att undvika att de nya EU-prioriteringarna finansieras på bekostnad av befintliga EU-program och befintlig EU-politik. Parlamentet är fast beslutet att noga övervaka genomförandet av den överenskomna och rättsligt bindande färdplanen för egna medel från december 2020. Parlamentet uppmanar med kraft rådet att påskynda förhandlingarna om den första korgen med egna medel för EU, som omfattar intäkter från mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna, systemet för handel med utsläppsrätter och en andel av vinsterna för de största och mest lönsamma multinationella företagen, i syfte att nå en överenskommelse innan budgetförfarandet för 2023 slutförs. Parlamentet upprepar sitt krav på att den andra korgen med nya egna medel ska införas utan ytterligare dröjsmål, inbegripet en skatt på finansiella transaktioner, och uppmanar med kraft kommissionen att lägga fram ett förslag före december 2023. Parlamentet betonar behovet av att vidta ytterligare åtgärder om de föreslagna nya egna medlen inte antas eller inte genererar den förväntade inkomstnivån för EU:s budget. Parlamentet framhåller i detta sammanhang vikten av den återkommande dialogen om egna medel mellan de tre institutionerna.

46.

Europaparlamentet framhåller att tillfällig beskattning av eller regleringsåtgärder för oförutsedda övervinster, såsom Europeiska rådet har betonat, skulle kunna vara en källa till nationell offentlig finansiering. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samordna utformningen av system för beskattning av exceptionella vinster eller andra regleringsåtgärder i syfte att använda dem för att mildra de sociala och ekonomiska konsekvenserna för EU av kriget i Ukraina.

47.

Europaparlamentet framhåller det brådskande behovet av ett snabbt genomförande av OECD:s pelare 2-avtal om effektiv minimibeskattning, utöver genomförandet av pelare 1, med inriktning på en rättvisare fördelning av vinster och beskattningsrättigheter mellan länder med avseende på de största multinationella bolagen, bland annat i den digitala sektorn (11).

48.

Europaparlamentet upprepar det brådskande behovet av att bekämpa skatteundandragande, skatteflykt och aggressiv skatteplanering genom ytterligare reformer, bland annat den från uppförandekodsgruppen för företagsbeskattning, i linje med parlamentets rekommendationer. Parlamentet uppmanar rådet att nå en överenskommelse om kommissionens förslag till översyn av energiskattedirektivet (12) och direktivet om fastställande av regler för att förhindra missbruk av företag utan substans för skatteändamål (13) efter parlamentets yttrande.

49.

Europaparlamentet välkomnar den genomförbarhetsstudie som kommissionen begärt om ett EU-register över tillgångar till följd av en särskild begäran från parlamentet. Parlamentet noterar att en sådan mekanism skulle kunna förse de offentliga myndigheterna med tillgång i rätt tid till information om ägandet av tillgångar och varor med högt värde i hela EU och därigenom effektivt tygla försöken att kringgå riktade ekonomiska sanktioner och bekämpa penningtvätt, skatteundandragande och skatteflykt. Parlamentet anser dessutom att kommissionen bör begära att jurisdiktioner utanför EU lämnar ut information om ägandet av tillgångar som tillhör personer och enheter som är föremål för sanktioner inom deras jurisdiktioner.

50.

Europaparlamentet upprepar sin uppmaning att använda ramen för förhandlingarna om lagstiftningspaketet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism för att täppa till befintliga kryphål som gör det möjligt att dölja strukturer för verkligt ägande och att se till att alla relevanta tillgångar som innehas av ryska oligarker i EU, som finns med på sanktionslistan, konfiskeras i enlighet med EU:s rättsliga ram. Parlamentet erkänner det arbete som utförts av kommissionens arbetsgrupp ”Freeze and Seize” i detta sammanhang.

o o

51.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen samt medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) Antagna texter, P9_TA(2022)0121.

(2) Antagna texter, P9_TA(2022)0099.

(3) Antagna texter, P9_TA(2022)0206.

(4) EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 28.

(5) Antagna texter, EUT C 99, 1.3.2022, s. 191.

(6) Kommissionens utkast av den 24 november 2021 till gemensam sysselsättningsrapport 2022 (COM(2021)0743).

(7) https://www.iea.org/reports/a-10-point-plan-to-reduce-the-european-unions-reliance-on-russian-natural-gas

(8) Kommissionens meddelande av den 8 mars 2022REPowerEU: Gemensamma europeiska åtgärder för säkrare och hållbarare energi till ett mer överkomligt pris (COM(2022)0108).

(9) Arbetsdokument från kommissionens avdelningar av den 27 maj 2020 Identifying Europe’s recovery needs (SWD(2020)0098), s. 16 ff.

(10) Kommissionens meddelande av den 2 mars 2022 om den finanspolitiska vägledningen för 2023 (COM(2022)0085).

(11) Se svaret från kommissionsledamot Gentiloni av den 15 februari 2022 som svar på den skriftliga frågan E-005563/2021 om medlemsstaternas och EU:s skatteintäkter till följd av OECD-avtalet.

(12) Kommissionens förslag till rådets direktiv av dem 14 juli 2021 om en omstrukturering av unionsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (COM(2021)0563).

(13) Kommissionens förslag till rådets direktiv av den 22 december 2021 om fastställande av regler för att förhindra missbruk av företag utan substans för skatteändamål (COM(2021)0565).

16.12.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 479/89

P9_TA(2022)0216

Minimiskattenivå för multinationella företagsgrupper *

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 19 maj 2022 om förslaget till rådets direktiv om säkerställande av en global minimiskattenivå för multinationella företagsgrupper i unionen (COM(2021)0823 – C9-0040/2022 – 2021/0433(CNS))

(Särskilt lagstiftningsförfarande – samråd)

(2022/C 479/12)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av kommissionens förslag till rådet (COM(2021)0823),

—	med beaktande av artikel 115 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken Europaparlamentet har hörts av rådet (C9-0040/2022),

—	med beaktande av artikel 82 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A9-0140/2022).

Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed, i enlighet med artikel 293.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

Rådet uppmanas att höra Europaparlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Ändringsförslag 1

Förslag till direktiv

Skäl 6

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(6)

Det är nödvändigt att genomföra de GloBE-modellregler som medlemsstaterna enats om så att de ligger så nära den globala överenskommelsen som möjligt. Detta direktiv följer nära innehållet och strukturen i GloBE-modellreglerna. För att säkerställa förenlighet med unionens primärrätt, och närmare bestämt med etableringsfriheten, bör reglerna i detta direktiv tillämpas på enheter med hemvist i en medlemsstat och enheter utan hemvist till en moderenhet som är belägen i den medlemsstaten. Detta direktiv bör också tillämpas på mycket storskaliga, rent nationella företagsgrupper. På så sätt utformas det rättsliga regelverket så att all risk för diskriminering mellan gränsöverskridande och nationella situationer undviks. Alla enheter, inklusive den moderenhet som tillämpar IIR-regeln, som är belägna i en medlemsstat som är lågbeskattade, omfattas av top up-skatten. På samma sätt omfattas ingående enheter i samma moderenhet som är belägna i en annan medlemsstat, som är lågbeskattade, av top up-skatten.

(6)

Det är nödvändigt att genomföra de GloBE-modellregler som medlemsstaterna enats om så att de ligger så nära den globala överenskommelsen som möjligt. En förutsättning för att överenskommelsen ska få genomslag är att den genomförs på ett transparent och konsekvent sätt inom unionen och globalt. Detta direktiv följer i allmänhet innehållet och strukturen i GloBE-modellreglerna , men skiljer sig åt i vissa aspekter, bland annat avseende tillämpningen av vissa regler i unionen . För att säkerställa förenlighet med unionens primärrätt, och närmare bestämt med etableringsfriheten, bör reglerna i detta direktiv tillämpas på enheter med hemvist i en medlemsstat och enheter utan hemvist till en moderenhet som är belägen i den medlemsstaten. Detta direktiv bör också tillämpas på mycket storskaliga, rent nationella företagsgrupper. På så sätt utformas det rättsliga regelverket så att all risk för diskriminering mellan gränsöverskridande och nationella situationer undviks. Alla enheter, inklusive den moderenhet som tillämpar IIR-regeln, som är belägna i en medlemsstat som är lågbeskattade, omfattas av top up-skatten. På samma sätt omfattas ingående enheter i samma moderenhet som är belägna i en annan medlemsstat, som är lågbeskattade, av top up-skatten.

Ändringsförslag 2

Förslag till direktiv

Skäl 7

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(7)

Samtidigt som det är nödvändigt att säkerställa att metoder för skatteundandragande motverkas, bör negativa konsekvenser för mindre multinationella företagsgrupper på den inre marknaden undvikas. I detta syfte bör detta direktiv endast tillämpas på enheter belägna i unionen som är medlemmar i multinationella företagsgrupper eller storskaliga nationella företagsgrupper som uppfyller det årliga tröskelvärdet på minst 750 000 000 euro i konsoliderade intäkter. Detta tröskelvärde är förenligt med tröskeln i befintliga internationella skatteregler, såsom reglerna för landsspecifik rapportering (9). Enheter som omfattas av detta direktivs tillämpningsområde kallas ingående enheter. Vissa enheter bör undantas från tillämpningsområdet på grundval av deras särskilda syfte och ställning. Undantagna enheter är sådana som inte drivs i vinstsyfte och som bedriver verksamhet av allmänt intresse och som av dessa skäl sannolikt inte kommer att beskattas i den medlemsstat där de är belägna. För att skydda dessa särskilda intressen är det nödvändigt att från direktivets tillämpningsområde undanta offentliga organ, internationella organisationer, ideella organisationer och pensionsfonder från detta direktivs tillämpningsområde. Investeringsfonder och investeringsverktyg för investeringar i fast egendom bör också undantas från tillämpningsområdet när de befinner sig högst upp i ägandekedjan, eftersom intäkterna för dessa så kallade genomströmningsenheter beskattas på ägarnivå.

(7)

Samtidigt som det är nödvändigt att säkerställa att metoder för skatteundandragande motverkas, bör negativa konsekvenser för mindre multinationella företagsgrupper på den inre marknaden undvikas. I detta syfte bör detta direktiv endast tillämpas på enheter belägna i unionen som är medlemmar i multinationella företagsgrupper eller storskaliga nationella företagsgrupper som uppfyller det årliga tröskelvärdet på 750 000 000 euro i konsoliderade intäkter. Detta tröskelvärde är förenligt med tröskeln i befintliga internationella skatteregler, såsom reglerna för landsspecifik rapportering (9) och bör därför respekteras av alla medlemsstater. Kommissionen bör övervaka om och i vilken utsträckning medlemsstaterna tillämpar GloBE-modellreglerna på mindre enheter och vidta lämpliga åtgärder om de tillämpar dem på ett sätt som strider mot unionsrättens principer eller undergräver den inre marknadens integritet . Enheter som omfattas av detta direktivs tillämpningsområde kallas ingående enheter. Vissa enheter bör undantas från tillämpningsområdet på grundval av deras särskilda syfte och ställning. Undantagna enheter är sådana som inte drivs i vinstsyfte och som bedriver verksamhet av allmänt intresse och som av dessa skäl sannolikt inte kommer att beskattas i den medlemsstat där de är belägna. För att skydda dessa särskilda intressen är det nödvändigt att från direktivets tillämpningsområde undanta offentliga organ, internationella organisationer, ideella organisationer och pensionsfonder från detta direktivs tillämpningsområde. Investeringsfonder och investeringsverktyg för investeringar i fast egendom bör också undantas från tillämpningsområdet när de befinner sig högst upp i ägandekedjan, eftersom intäkterna för dessa så kallade genomströmningsenheter beskattas på ägarnivå.

Ändringsförslag 3

Förslag till direktiv

Skäl 13

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(13)

För att göra det möjligt för medlemsstaterna att dra nytta av de top up-skatteintäkter som uppbärs från deras lågbeskattade ingående enheter som är belägna på deras territorium bör medlemsstaterna kunna välja att tillämpa ett nationellt system för top up-skatt. Ingående enheter i en multinationell företagsgrupp som är belägna i en medlemsstat som har valt att tillämpa regler som är likvärdiga med IIR-regeln och UTPR-regeln i sitt eget nationella skattesystem bör betala top up-skatten till denna medlemsstat. Samtidigt som medlemsstaterna ges viss flexibilitet vid det tekniska genomförandet av det nationella systemet för top up-skatt bör ett sådant system säkerställa en effektiv minimibeskattning av de ingående enheternas justerade vinst eller förlust på samma eller likvärdigt sätt som IIR-regeln och UTPR-regeln i detta direktiv .

(13)

För att göra det möjligt för medlemsstaterna att dra nytta av de top up-skatteintäkter som uppbärs från deras lågbeskattade ingående enheter som är belägna på deras territorium bör medlemsstaterna som ett alternativ kunna välja att tillämpa ett nationellt system för top up-skatt. Ingående enheter i en multinationell företagsgrupp som är belägna i en medlemsstat som har valt att tillämpa regler som är likvärdiga med IIR-regeln och UTPR-regeln i sitt eget nationella skattesystem bör betala top up-skatten till denna medlemsstat. Samtidigt som medlemsstaterna ges viss flexibilitet vid det tekniska genomförandet av det nationella systemet för top up-skatt bör rådets uppförandekodgrupp (företagsbeskattning) noggrant övervaka tillämpningen av denna skatt. Kommissionen bör bistå med hjälp i detta avseende .

Ändringsförslag 4

Förslag till direktiv

Skäl 14

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(14)

För att säkerställa ett proportionerligt tillvägagångssätt bör man i samband med detta ta hänsyn till vissa specifika situationer där BEPS-riskerna är reducerade. Därför bör direktivet innehålla ett undantag för verklig verksamhet som baseras på kostnaderna för anställda och värdet av materiella anläggningstillgångar i en viss jurisdiktion. Detta skulle göra det möjligt att i viss utsträckning hantera situationer där en multinationell företagsgrupp eller en storskalig nationell företagsgrupp bedriver ekonomisk verksamhet som kräver väsentlig närvaro i en lågbeskattad jurisdiktion, eftersom det i sådana fall är osannolikt att BEPS-praxis skulle blomstra. Det specifika fallet med multinationella företagsgrupper som befinner sig i de första stadierna av sin internationella verksamhet bör också beaktas för att inte motverka utvecklingen av gränsöverskridande verksamhet för multinationella företagsgrupper som drar nytta av låg beskattning i sin nationella jurisdiktion där de huvudsakligen bedriver verksamhet. Sådana företagsgruppers lågbeskattade nationella verksamhet bör därför undantas från tillämpningen av reglerna under en övergångsperiod på fem år, och under förutsättning att den multinationella företagsgruppen inte har några ingående enheter i fler än sex andra jurisdiktioner. För att säkerställa likabehandling för storskaliga nationella företagsgrupper bör intäkterna från sådana företagsgruppers verksamhet också undantas under en övergångsperiod på fem år.

(14)

För att säkerställa ett proportionerligt tillvägagångssätt bör man i samband med detta ta hänsyn till vissa specifika situationer där BEPS-riskerna är reducerade. Därför bör direktivet innehålla ett undantag för verklig verksamhet som baseras på kostnaderna för anställda och värdet av materiella anläggningstillgångar i en viss jurisdiktion. Detta skulle göra det möjligt att i viss utsträckning hantera situationer där en multinationell företagsgrupp eller en storskalig nationell företagsgrupp bedriver ekonomisk verksamhet som kräver väsentlig närvaro i en lågbeskattad jurisdiktion, eftersom det i sådana fall är osannolikt att BEPS-praxis skulle blomstra. Det specifika fallet med multinationella företagsgrupper som befinner sig i de första stadierna av sin internationella verksamhet bör också beaktas för att inte motverka utvecklingen av gränsöverskridande verksamhet för multinationella företagsgrupper som drar nytta av låg beskattning i sin nationella jurisdiktion där de huvudsakligen bedriver verksamhet. Sådana företagsgruppers lågbeskattade nationella verksamhet bör därför undantas från tillämpningen av reglerna under en övergångsperiod på tre år, och under förutsättning att den multinationella företagsgruppen inte har några ingående enheter i fler än sex andra jurisdiktioner. För att säkerställa likabehandling för storskaliga nationella företagsgrupper bör intäkterna från sådana företagsgruppers verksamhet också undantas under en övergångsperiod på tre år.

Ändringsförslag 5

Förslag till direktiv

Skäl 16

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(16)

För att uppnå en balans mellan målen för den globala minimiskattereformen och den administrativa bördan för skatteförvaltningar och skattebetalare bör detta direktiv föreskriva ett undantag av mindre betydelse (de minimis) för multinationella företagsgrupper eller storskaliga nationella företagsgrupper som har en genomsnittlig intäkt på mindre än 10 000 000 euro och en genomsnittlig justerad vinst eller förlust på mindre än 1 000 000 euro i en jurisdiktion. Sådana multinationella företagsgrupper eller storskaliga nationella företagsgrupper ska inte behöva betala en top up-skatt, även om deras effektiva skattesats understiger minimiskattesatsen i den jurisdiktionen.

(16)

I linje med OECD/G20:s inkluderande ramverk mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS) föreskriver detta direktiv ett undantag av mindre betydelse (de minimis) för multinationella företagsgrupper eller storskaliga nationella företagsgrupper som har en genomsnittlig intäkt på mindre än 10 000 000 euro och en genomsnittlig justerad vinst eller förlust på mindre än 1 000 000 euro i en jurisdiktion. Sådana multinationella företagsgrupper eller storskaliga nationella företagsgrupper ska inte behöva betala en top up-skatt, även om deras effektiva skattesats understiger minimiskattesatsen i den jurisdiktionen.

Ändringsförslag 6

Förslag till direktiv

Skäl 18

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(18)

För en effektiv tillämpning av systemet är det viktigt att förfarandena samordnas på företagsgruppnivå. Det kommer att bli nödvändigt att driva ett system som säkerställer ett obehindrat informationsflöde inom den multinationella företagsgruppen och till skatteförvaltningar där de ingående enheterna är belägna. Det primära ansvaret för att avlämna informationen i deklarationen bör ligga på den ingående enheten själv. Ett undantag från sådant ansvar bör dock gälla om den multinationella företagsgruppen har utsett en annan enhet att avlämna och dela informationen i deklarationen. Det kan vara antingen en lokal enhet eller en enhet från en annan jurisdiktion som har ett avtal med den behöriga myndigheten i den medlemsstat där den ingående enheten är belägen. Under de första tolv månaderna efter dess ikraftträdande bör kommissionen se över detta direktiv i linje med överenskommelsen i det inkluderande regelverket om avlämningskrav enligt GloBE-regelverket för genomförande. Med tanke på de anpassningar av efterlevnaden som detta system kräver bör företagsgrupper som omfattas av detta direktiv för första gången beviljas en period på 18 månader för att uppfylla informationskraven.

(18)

För en effektiv tillämpning av systemet är det viktigt att förfarandena samordnas på företagsgruppnivå. Det kommer att bli nödvändigt att driva ett system som säkerställer ett obehindrat informationsflöde inom den multinationella företagsgruppen och till skatteförvaltningar där de ingående enheterna är belägna. Det primära ansvaret för att avlämna informationen i deklarationen bör ligga på den ingående enheten själv. Ett undantag från sådant ansvar bör dock gälla om den multinationella företagsgruppen har utsett en annan enhet att avlämna och dela informationen i deklarationen. Det kan vara antingen en lokal enhet eller en enhet från en annan jurisdiktion som har ett avtal med den behöriga myndigheten i den medlemsstat där den ingående enheten är belägen. Under de första tolv månaderna efter dess ikraftträdande bör kommissionen , genom relevanta delegerade akter, se över detta direktiv i linje med överenskommelsen i det inkluderande regelverket om avlämningskrav enligt GloBE-regelverket för genomförande. Med tanke på de anpassningar av efterlevnaden som detta system kräver bör företagsgrupper som omfattas av detta direktiv för första gången beviljas en period på 18 månader för att uppfylla informationskraven.

Ändringsförslag 7

Förslag till direktiv

Skäl 19

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(19)

Med tanke på fördelarna med transparens på skatteområdet är det uppmuntrande att en betydande mängd information kommer att avlämnas till skatteförvaltningarna i alla deltagande jurisdiktioner. Multinationella företagsgrupper som omfattas av detta direktiv bör vara skyldiga att tillhandahålla omfattande och detaljerad information om sina vinster och effektiva skattesatser i varje jurisdiktion där de har ingående enheter. En så omfattande rapportering kan förväntas öka transparensen. Mer transparens i fråga om finansiell information ger fördelar för skatteförvaltningarna och mer säkerhet för skattebetalarna. I detta sammanhang kommer rådets direktiv 2011/16/EU (1a) att spela en roll när det gäller att underlätta genomförandet av detta direktiv, och den framtida översynen av direktiv 2011/16/EU kommer att bli föremål för en konsekvensbedömning som bör genomföras före den 31 december 2022.

Ändringsförslag 8

Förslag till direktiv

Skäl 19a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(19a)

Potentiellt skadliga och snedvridande åtgärder som syftar till att kompensera för den potentiella ökningen av bolagsskatten bör övervakas, och kommissionens meddelande om tillämpningen av reglerna om statligt stöd på åtgärder som omfattar direkt beskattning av företag bör uppdateras vid behov.

Ändringsförslag 9

Förslag till direktiv

Skäl 19b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(19b)

Rådets uppförandekodgrupp (företagsbeskattning) bör kontinuerligt övervaka utvecklingen av redovisningsstandarderna och deras tillämpning för minimiskatteändamål. Den bör vid behov lämna förslag om justering av vinstbestämningsreglerna. Kommissionen bör bistå med hjälp i detta avseende.

Ändringsförslag 10

Förslag till direktiv

Skäl 20

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(20)

Effektiviteten och rättvisan i den globala minimiskattereformen är i hög grad beroende av att den genomförs i hela världen. Det kommer därför att vara av avgörande betydelse att unionens alla viktiga handelspartner tillämpar antingen en kvalificerad IIR-regel eller en likvärdig uppsättning regler om minimibeskattning. I detta sammanhang, och för att främja rättslig säkerhet och effektivitet i de globala minimiskattereglerna, är det viktigt att ytterligare fastställa på vilka villkor de regler som genomförs i en jurisdiktion i ett tredjeland som inte kommer att införliva reglerna i den globala överenskommelsen kan beviljas likvärdighet med en kvalificerad IIR-regel. I detta syfte bör det i detta direktiv föreskrivas att kommissionen ska göra en bedömning av likvärdighetskriterierna på grundval av vissa parametrar, tillsammans med en förteckning över de jurisdiktioner i tredjeländer som uppfyller likvärdighetskriterierna. Denna förteckning kan senare ändras, genom en delegerad akt, efter en eventuell bedömning av det rättsliga regelverk som en jurisdiktion i ett tredjeland har genomfört i sin nationella lagstiftning.

(20)

Effektiviteten och rättvisan i den globala minimiskattereformen är i hög grad beroende av att den genomförs snabbt och konsekvent i hela världen och av medlemsstaterna före slutet av 2023 . Det kommer därför att vara av avgörande betydelse att unionens alla viktiga handelspartner tillämpar antingen en kvalificerad IIR-regel eller en likvärdig uppsättning regler om minimibeskattning. I detta sammanhang, och för att främja rättslig säkerhet och effektivitet i de globala minimiskattereglerna, är det viktigt att ytterligare fastställa på vilka villkor de regler som genomförs i en jurisdiktion i ett tredjeland som inte kommer att införliva reglerna i den globala överenskommelsen kan beviljas likvärdighet med en kvalificerad IIR-regel. I detta syfte bör det i detta direktiv föreskrivas att kommissionen i god tid ska göra en första bedömning av likvärdighetskriterierna på grundval av vissa parametrar, tillsammans med en förteckning över de jurisdiktioner i tredjeländer som uppfyller likvärdighetskriterierna. Denna förteckning kan senare ändras, genom en delegerad akt, efter en eventuell bedömning av det rättsliga regelverk som en jurisdiktion i ett tredjeland har genomfört i sin nationella lagstiftning. Genomförandet av detta direktiv kommer att kräva ett ökat informationsutbyte mellan medlemsstaterna och tredjelandsjurisdiktioner. För detta ändamål bör direktiv 2011/16/EU ses över i enlighet med det framtida OECD-arbete med avtal mellan behöriga myndigheter som ska påbörjas före utgången av 2022.

Ändringsförslag 11

Förslag till direktiv

Skäl 21a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(21a)

Det är sannolikt att GloBE-modellreglerna kommer att ändras, i synnerhet reglerna om säkra hamnar som syftar till att förenkla kraven på avlämning av deklaration för ingående enheter. Detta direktiv bör säkerställa att det finns lämpliga skyddsåtgärder för kontrollen av dessa enheter. Därför bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen för att säkerställa att detta direktiv fortlöpande är i linje med medlemsstaternas internationella åtaganden.

Ändringsförslag 12

Förslag till direktiv

Skäl 23a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(23a)

En översynsklausul införs i detta direktiv för att garantera att tillämpningen av detta direktiv är föremål för en ordentlig utvärdering fem år efter ikraftträdandet. Denna översyn bör bedöma och ompröva framsteg i det globala genomförandet av OECD:s överenskommelse/GloBE-modellreglerna samt vissa undantag och skattebefrielser, i synnerhet när det gäller utdelningsskattesystem och substansundantag, betydelsen av tröskelvärdet för de multinationella företagsgrupper och storskaliga nationella företagsgrupper som omfattas samt inverkan på utvecklingsländernas skatteintäkter. Som en del av översynen kan ändringar av GloBE-modellreglerna vid behov också integreras i unionsrätten.

Ändringsförslag 13

Förslag till direktiv

Skäl 24a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(24a)

Inom ramen för OECD/G20:s inkluderande ramverk mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS) består den så kallade andra pelaren, förutom av de två reglerna avsedda att införas i nationell skattelagstiftning, av den fördragsbaserade regeln om skattskyldighet (Subject to Tax Rule (STTR-regeln)) som gör det möjligt för källjurisdiktioner att ta ut en begränsad källskatt för vissa betalningar mellan närstående parter som omfattas av skatt under en minimiskattesats. Kommissionen bör rekommendera medlemsstaterna att ändra sina bilaterala skatteavtal med låginkomstländer för att på ett vederbörligt sätt inkludera denna regel.

Ändringsförslag 14

Förslag till direktiv

Artikel 4 – punkt 1 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

En annan ingående enhet än en genomflödesenhet ska anses vara belägen i den jurisdiktion där den anses ha sin skattehemvist på grundval av sin plats för företagsledning , dess etableringsort eller liknande kriterier.

En annan ingående enhet än en genomflödesenhet ska anses vara belägen i den jurisdiktion där den anses ha sin skattehemvist på grundval av platsen för dess faktiska företagsledning, dvs. den plats där de centrala ledningsbeslut och kommersiella beslut som krävs för att bedriva företagets verksamhet i huvudsak fattas , dess etableringsort eller liknande kriterier som återspeglar verklig ekonomisk verksamhet i enlighet med detta direktiv och GloBE-modellreglerna .

Ändringsförslag 15

Förslag till direktiv

Artikel 4a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 4a

Regler mot skatteflykt

1. Vid beräkningen av top up-skatten ska medlemsstaterna bortse från ett arrangemang eller en uppsättning arrangemang som har införts med det huvudsakliga syftet att få en skattefördel som motverkar målet eller syftet med detta direktiv och som inte är genuina, med beaktande av alla relevanta fakta och omständigheter. Ett arrangemang kan bestå av flera steg eller delar.

2. Vid tillämpning av punkt 1 ska ett arrangemang eller en uppsättning arrangemang betraktas som icke genuina om de inte har införts av giltiga kommersiella skäl som återspeglar verklig ekonomisk verksamhet.

3. Ett arrangemang eller en uppsättning arrangemang som man bortser från i enlighet med punkt 1 ska vid beräkningen av skattebasen behandlas utifrån sitt ekonomiska innehåll.

4. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 52 för att fastställa mer detaljerade regler mot skatteflykt, i synnerhet för att ta hänsyn till framtida ändringar av GloBE-modellreglerna.

Ändringsförslag 16

Förslag till direktiv

Artikel 10 – punkt 3

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Om det belopp kvalificerad nationell top up-skatt som beaktas vid beräkningen av top up-skatten för jurisdiktionen i enlighet med artikel 26 under ett räkenskapsår inte har betalats i sin helhet inom de tre följande räkenskapsåren, ska det belopp nationell top up-skatt som inte betalades läggas till top up-skatten för jurisdiktionen som beräknats i enlighet med artikel 26.3.	3. Om det belopp kvalificerad nationell top up-skatt som beaktas vid beräkningen av top up-skatten för jurisdiktionen i enlighet med artikel 26 under ett räkenskapsår inte har betalats i sin helhet inom det följande räkenskapsåret , ska det belopp nationell top up-skatt som inte betalades läggas till top up-skatten för jurisdiktionen som beräknats i enlighet med artikel 26.3.

Ändringsförslag 17

Förslag till direktiv

Artikel 13 – punkt 8a (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	8a. Kommissionen får genom genomförandeakter ytterligare specificera innebörden av de termer som används i punkterna 5 och 6 i denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 52a.

Ändringsförslag 18

Förslag till direktiv

Artikel 13 – punkt 8b (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	8b. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 52 för att ändra den formel som fastställs i punkt 5 i denna artikel för att ta hänsyn till en motsvarande ändring av GloBE-modellreglerna.

Ändringsförslag 19

Förslag till direktiv

Artikel 15 – punkt 11a (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	11a. Kommissionen får anta delegerade akter i enlighet med artikel 52 för att ändra någon av definitionerna i punkt 1 i denna artikel, eller för att ändra någon av de poster för vilka justeringar föreskrivs i punkterna 2, 3, 6, 7, 10 och 11, i synnerhet för att ta hänsyn till framtida ändringar av GloBE-modellreglerna.

Ändringsförslag 20

Förslag till direktiv

Artikel 19 – punkt 3a (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	3a. Kommissionen får genom genomförandeakter ytterligare specificera innebörden av de termer som används i punkt 1 i denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 52a.

Ändringsförslag 21

Förslag till direktiv

Artikel 21 – punkt 7 – stycke 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
En uppskjuten skatteskuld som inte betalas eller återförs under de fem påföljande räkenskapsåren ska återfås i den mån den beaktades i en ingående enhets totala uppskjutna skattejusteringsbelopp.	En uppskjuten skatteskuld som inte betalas eller återförs under de tre påföljande räkenskapsåren ska återfås i den mån den beaktades i en ingående enhets totala uppskjutna skattejusteringsbelopp.

Ändringsförslag 22

Förslag till direktiv

Artikel 21 – punkt 7 – stycke 2

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Beloppet för den återvunna uppskjutna skatteskuld som fastställts för räkenskapsåret ska behandlas som en minskning av den medräknade skatten under det femte föregående räkenskapsåret och den effektiva skattesatsen och top up-skatten för ett sådant räkenskapsår ska omberäknas i enlighet med artikel 28.1.	Beloppet för den återvunna uppskjutna skatteskuld som fastställts för räkenskapsåret ska behandlas som en minskning av den medräknade skatten under det tredje föregående räkenskapsåret och den effektiva skattesatsen och top up-skatten för ett sådant räkenskapsår ska omberäknas i enlighet med artikel 28.1.

Ändringsförslag 23

Förslag till direktiv

Artikel 21 – punkt 8a (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	8a. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 52 för att ändra någon av de poster som omfattas av ett undantag från periodiseringsprincipen enligt punkt 8 i denna artikel, i synnerhet för att ta hänsyn till framtida ändringar av GloBE-modellreglerna.

Ändringsförslag 24

Förslag till direktiv

Artikel 27 – punkt 9a (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	9a. Kommissionen får genom genomförandeakter ytterligare specificera innebörden av de termer som används i punkt 1 i denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 52a.

Ändringsförslag 25

Förslag till direktiv

Artikel 29 – punkt 5a (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	5a. Kommissionen får anta delegerade akter i enlighet med artikel 52 för att ändra de belopp som fastställs i punkt 1 i denna artikel, i synnerhet för att ta hänsyn till framtida ändringar av GloBE-modellreglerna.

Ändringsförslag 26

Förslag till direktiv

Artikel 31 – punkt 4 – inledningen

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4. Om en enskild multinationell företagsgrupp delas upp i två eller flera grupper (uppdelad grupp) ska den konsoliderade intäktströskeln anses ha uppnåtts av varje uppdelad grupp om den rapporterar	4. Om en enskild multinationell företagsgrupp delas upp i två eller flera grupper (uppdelad grupp) ska den konsoliderade intäktströskeln anses ha uppnåtts av varje uppdelad grupp under minst sex år efter uppdelningen om den rapporterar

Ändringsförslag 27

Förslag till direktiv

Artikel 41 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Vid valet av ingående enhet som avlämnar deklarationen får en ingående ägarenhet i en investeringsenhet tillämpa en beskattningsbar utdelningsmetod med avseende på sitt ägarintresse i investeringsenheten, under förutsättning att den ingående ägarenheten inte är en investeringsenhet och rimligen kan förväntas bli föremål för skatt på utdelningar från investeringsenheten till en skattesats som är lika med eller överstiger minimiskattesatsen.

1. Vid valet av ingående enhet som avlämnar deklarationen får en ingående ägarenhet i en investeringsenhet eller en försäkringsinvesteringsenhet tillämpa en beskattningsbar utdelningsmetod med avseende på sitt ägarintresse i investeringsenheten, under förutsättning att den ingående ägarenheten inte är en investeringsenhet och rimligen kan förväntas bli föremål för skatt på utdelningar från investeringsenheten till en skattesats som är lika med eller överstiger minimiskattesatsen.

Ändringsförslag 28

Förslag till direktiv

Artikel 42 – punkt 2 – stycke 2a (nytt)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Om ingen ingående enhet har utsetts av andra ingående enheter i den multinationella företagsgruppen ska den utsedda lokala enhet som ansvarar för att avlämna deklarationen med information om top up-skatt vara den enhet i den multinationella företagsgruppen i samma medlemsstat som är störst i fråga om årliga intäkter under de två senaste åren.

Ändringsförslag 29

Förslag till direktiv

Artikel 42 – punkt 7a (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	7a. Rådet ska genom enhälligt beslut på förslag från kommissionen, och efter att ha inhämtat Europaparlamentets yttrande, anta de åtgärder som är nödvändiga för att verkställa kraven på avlämning av deklarationer enligt detta direktiv och för att säkerställa det nödvändiga informationsutbytet.

Ändringsförslag 30

Förslag till direktiv

Artikel 47 – punkt 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Den top up-skatt som ska betalas av en yttersta moderenhet i en medlemsstat i enlighet med artikel 5.2 ska sänkas till noll under de första fem åren av den inledande fasen av den multinationella företagsgruppens internationella verksamhet, utan hinder av de krav som fastställs i kapitel V.	1. Den top up-skatt som ska betalas av en yttersta moderenhet i en medlemsstat i enlighet med artikel 5.2 ska sänkas till noll under de första tre åren av den inledande fasen av den multinationella företagsgruppens internationella verksamhet, utan hinder av de krav som fastställs i kapitel V.

Ändringsförslag 31

Förslag till direktiv

Artikel 47 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Om den yttersta moderenheten i en multinationell företagsgrupp är belägen i en jurisdiktion i ett tredjeland ska den top up-skatt som ska betalas av en ingående enhet belägen i en medlemsstat i enlighet med artikel 13.2 sänkas till noll under de första fem åren av den inledande fasen av den multinationella företagsgruppens internationella verksamhet, utan hinder av de krav som fastställs i kapitel V.

2. Om den yttersta moderenheten i en multinationell företagsgrupp är belägen i en jurisdiktion i ett tredjeland ska den top up-skatt som ska betalas av en ingående enhet belägen i en medlemsstat i enlighet med artikel 13.2 sänkas till noll under de första tre åren av den inledande fasen av den multinationella företagsgruppens internationella verksamhet, utan hinder av de krav som fastställs i kapitel V.

Ändringsförslag 32

Förslag till direktiv

Artikel 47 – punkt 4 – stycke 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Den period på fem räkenskapsår som avses i punkterna 1 och 2 ska börja löpa från början av det räkenskapsår under vilket den multinationella företagsgruppen för första gången omfattas av detta direktiv.	Den period på tre räkenskapsår som avses i punkterna 1 och 2 ska börja löpa från början av det räkenskapsår under vilket den multinationella företagsgruppen för första gången omfattas av detta direktiv.

Ändringsförslag 33

Förslag till direktiv

Artikel 47 – punkt 4 – stycke 2

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
För multinationella företagsgrupper som omfattas av detta direktivs tillämpningsområde när det träder i kraft ska den femårsperiod som avses i artikel 1 inledas den 1 januari 2023.	För multinationella företagsgrupper som omfattas av detta direktivs tillämpningsområde när det träder i kraft ska den treårsperiod som avses i artikel 1 inledas den 1 januari 2023.

Ändringsförslag 34

Förslag till direktiv

Artikel 47 – punkt 4 – stycke 3

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
För multinationella företagsgrupper som omfattas av detta direktivs tillämpningsområde när det träder i kraft ska den femårsperiod som avses i artikel 2 inledas den 1 januari 2024.	För multinationella företagsgrupper som omfattas av detta direktivs tillämpningsområde när det träder i kraft ska den treårsperiod som avses i artikel 2 inledas den 1 januari 2024

Ändringsförslag 35

Förslag till direktiv

Artikel 50 – punkt 1

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Den top up-skatt som ska betalas av en yttersta moderenhet belägen i en medlemsstat i enlighet med artikel 49 ska sänkas till noll under de första fem räkenskapsåren som börjar den första dagen under det räkenskapsår under vilket den storskaliga nationella företagsgruppen för första gången omfattas av detta direktivs tillämpningsområde.	1. Den top up-skatt som ska betalas av en yttersta moderenhet belägen i en medlemsstat i enlighet med artikel 49 ska sänkas till noll under de första tre räkenskapsåren som börjar den första dagen under det räkenskapsår under vilket den storskaliga nationella företagsgruppen för första gången omfattas av detta direktivs tillämpningsområde.

Ändringsförslag 36

Förslag till direktiv

Artikel 50 – punkt 2

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. För storskaliga nationella företagsgrupper som omfattas av detta direktivs tillämpningsområde när det träder i kraft ska den femårsperiod som avses i artikel 1 inledas den 1 januari 2023.	utgår

Ändringsförslag 37

Förslag till direktiv

Artikel 52 – punkt 2

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 51.3 ges till kommissionen tills vidare från och med den dag då detta direktiv träder i kraft.	2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 4a.4, 13.8b, 15.11a, 21.8a, 29.5a och 51.3 ges till kommissionen tills vidare från och med den dag då detta direktiv träder i kraft.

Ändringsförslag 38

Förslag till direktiv

Artikel 52 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3. Den delegering av befogenhet som avses i artikel 51.3 får när som helst återkallas av rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

3. Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 4a.4, 13.8b, 15.11a, 21.8a, 29.5a och 51.3 får när som helst återkallas av rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

Ändringsförslag 39

Förslag till direktiv

Artikel 52 – punkt 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

5. En delegerad akt som antas enligt artikel 51.3 ska träda i kraft endast om rådet inte har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då rådet underrättades om detta, eller om rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att den inte kommer att invända. Denna period ska, på rådets initiativ, förlängas med två månader.

5. En delegerad akt som antas enligt artiklarna 4a.4, 13.8b, 15.11a, 21.8a, 29.5a och 51.3 ska träda i kraft endast om rådet inte har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då rådet underrättades om detta, eller om rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att den inte kommer att invända. Denna period ska, på rådets initiativ, förlängas med två månader.

Ändringsförslag 40

Förslag till direktiv

Artikel 52a (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 52a Kommittéförfarande 1. Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011. 2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Ändringsförslag 41

Förslag till direktiv

Artikel 53

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Europaparlamentet ska informeras om kommissionens antagande av delegerade akter, eventuella invändningar som formulerats och om rådets återkallelse av delegering av befogenheter.	Europaparlamentet ska informeras i god tid om kommissionens antagande av delegerade akter, eventuella invändningar som formulerats och om rådets återkallelse av delegering av befogenheter.

Ändringsförslag 42

Förslag till direktiv

Artikel 53a (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 53a
	Översyn
	Senast den … [fem år efter detta direktivs ikraftträdande] ska kommissionen se över tillämpningen av detta direktiv och rapportera om detta till rådet. Rapporten ska ta upp frågan om huruvida det finns ett behov av att ändra detta direktiv mot bakgrund av förändringar och utveckling på skatteområdet på det internationella planet, särskilt när det gäller genomförandet av GloBE-modellreglerna utanför unionen och utvecklingen av andra ensidiga strategier för en effektiv minimibeskattning av multinationella företagsgrupper. Den bör även fokusera på användningen av undantag och skattebefrielser och deras inverkan på den inre marknadens sammanhållning.
	Rapporten ska innehålla en bedömning av hur bestämmelsen om substansundantag, genomförandet av den frivilliga kvalificerad nationella top up-skatten och behandlingen av utdelningsskattesystemen påverkar effektiviteten i säkerställandet av en effektiv minimiskattenivå.
	Rapporten ska bedöma direktivets inverkan på de minst utvecklade ländernas intäkter och på medlemsstaternas skatteintäkter, företagens investeringsbeslut samt unionens konkurrenskraft inom den globala ekonomin. Rapporten ska utvärdera effekterna av en minskning av tröskelvärdet för multinationella företagsgrupper och storskaliga nationella företagsgrupper. Rapporten ska om så är lämpligt åtföljas av ett lagstiftningsförslag.

Ändringsförslag 43

Förslag till direktiv

Artikel 53b (ny)

Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 53b Avgränsningsklausul 1. Detta direktiv ska inte påverka medlemsstaternas tillämpning av inhemska eller avtalsgrundade bestämmelser som syftar till att säkerställa en högre skyddsnivå för inhemska bolagsskattebaser som hänför sig till reglerna för kontrollerade utländska företag i den mening som avses i artikel 7 i rådets direktiv (EU) 2016/1164 (1a) , särskilt om de strängare reglerna om kontrollerade utländska företag är i linje med rekommendationerna i 2015 års slutrapport om åtgärd 3 i OECD/G20:s projekt om urholkning av skattebasen och överföring av vinster. 2. Detta direktiv ska inte påverka tillämpningen av nationella bestämmelser om alternativa former av minimibeskattning av nationella företag eller företagsgrupper.

(9) Rådets direktiv (EU) 2016/881 av den 25 maj 2016 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning, (EUT L 146, 3.6.2016, s. 8) [DAC 4].

(1a) Rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG (EUT L 64, 11.3.2011, s. 1).

(1a) Rådets direktiv (EU) 2016/1164 av den 12 juli 2016 om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion (EUT L 193, 19.7.2016, s. 1).

		ISSN 1977-1061
Europeiska unionens officiella tidning		C 479

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	65 årgången 16 december 2022

	III Förberedande akter
	Europaparlamentet
	Torsdagen, 19 maj 2022
2022/C 479/09	P9_TA(2022)0208 Tillfällig handelsliberalisering som kompletterar handelsmedgivanden tillämpliga på ukrainska produkter enligt associeringsavtalet mellan EU/Ukraina ***I Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 19 maj 2022 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om tillfällig handelsliberalisering som kompletterar handelsmedgivanden tillämpliga på ukrainska produkter enligt associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Ukraina, å andra sidan (COM(2022)0195 – C9-0159/2022 – 2022/0138(COD)) P9_TC1-COD(2022)0138 Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 19 maj 2022 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/… om tillfälliga handelsliberaliseringsåtgärder som kompletterar handelsmedgivanden tillämpliga på ukrainska produkter enligt associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Ukraina, å andra sidan	86
2022/C 479/10	P9_TA(2022)0209 Bevarande, analys och lagring vid Eurojust av bevis rörande folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och relaterade brott ***I Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 19 maj 2022 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1727 vad gäller insamling, bevarande och analys av bevis rörande folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser vid Eurojust (COM(2022)0187 – C9-0155/2022 – 2022/0130(COD)) P9_TC1-COD(2022)0130 Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 19 maj 2022 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/… om ändring av förordning (EU) 2018/1727 vad gäller bevarande, analys och lagring vid Eurojust av bevis rörande folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och brott som hör samman med sådan brottslighet	87
2022/C 479/11	P9_TA(2022)0210 Förordning (EU) 2016/1628: Förlängning av befogenheten att anta delegerade akter ***I Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 19 maj 2022 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2016/1628 vad gäller förlängning av kommissionens befogenhet att anta delegerade akter (COM(2022)0113 – C9-0119/2022 – 2022/0080(COD)) P9_TC1-COD(2022)0080 Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 19 maj 2022 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/… om ändring av förordning (EU) 2016/1628 vad gäller förlängning av kommissionens befogenhet att anta delegerade akter	88
2022/C 479/12	Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 19 maj 2022 om förslaget till rådets direktiv om säkerställande av en global minimiskattenivå för multinationella företagsgrupper i unionen (COM(2021)0823 – C9-0040/2022 – 2021/0433(CNS))	89

Innehållsförteckning		Sida

	EUROPAPARLAMENTET SESSIONEN 2022–2023 Sammanträdena den 18 och 19 maj 2022 ANTAGNA TEXTER	1

	I Resolutioner, rekommendationer och yttranden
	RESOLUTIONER
	Europaparlamentet
	Torsdagen, 19 maj 2022
2022/C 479/01	Europaparlamentets resolution av den 19 maj 2022 om genomförandet av EU:s associeringsavtal med Republiken Moldavien (2021/2237(INI))	2
2022/C 479/02	Europaparlamentets resolution av den 19 maj 2022 om 2021 års rapport från kommissionen om rättsstatsprincipen (2021/2180(INI))	18
2022/C 479/03	Europaparlamentets resolution av den 19 maj 2022 om kommissionens rapport för 2021 om Nordmakedonien (2021/2248(INI))	33
2022/C 479/04	Europaparlamentets resolution av den 19 maj 2022 om kommissionens rapport för 2021 om Albanien (2021/2244(INI))	45
2022/C 479/05	Europaparlamentets resolution av den 19 maj 2022 om åtal av oppositionen och gripanden av fackföreningsledare i Belarus (2022/2664(RSP))	57
2022/C 479/06	Europaparlamentets resolution av den 19 maj 2022 om inrättande av det europeiska området för utbildning senast 2025 – mikromeriter, individuella utbildningskonton och lärande för en hållbar miljö (2022/2568(RSP))	65
2022/C 479/07	Europaparlamentets resolution av den 19 maj 2022 om kampen mot strafflöshet för krigsförbrytelser i Ukraina (2022/2655(RSP))	68
2022/C 479/08	Europaparlamentets resolution av den 19 maj 2022 om de sociala och ekonomiska konsekvenserna för EU av Rysslands krig i Ukraina – förstärkning av EU:s handlingsförmåga (2022/2653(RSP))	75