Europeiska unionens domstols senaste offentliggöranden i Europeiska unionens officiella tidning

(2022/C 432/01)

Senaste offentliggörandet

EUT C 424, 7.11.2022

Senaste listan över offentliggöranden

EUT C 418, 31.10.2022

EUT C 408, 24.10.2022

EUT C 398, 17.10.2022

EUT C 389, 10.10.2022

EUT C 380, 3.10.2022

EUT C 368, 26.9.2022

Dessa texter är tillgängliga på

EUR-Lex: http://eur-lex.europa.eu

Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 29 september 2022 (begäran om förhandsavgörande från Fővárosi Törvényszék – Ungern) – Polskie Linie Lotnicze ”LOT” SA mot Budapest Főváros Kormányhivatala

(Mål C-597/20) (1)

(Begäran om förhandsavgörande - Lufttransport - Förordning (EG) nr 261/2004 - Artikel 16 - Kompensation och assistans till passagerare - Uppdraget för det nationella organ som har tillsynsansvar för förordningen - Nationell lagstiftning som ger nämnda organ befogenhet att ålägga ett lufttrafikföretag att betala den kompensation som en passagerare har rätt till - Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna - Artikel 47 - Rätten till domstolsprövning)

(2022/C 432/02)

Rättegångsspråk: ungerska

Hänskjutande domstol

Fővárosi Törvényszék

Parter i målet vid den nationella domstolen

Sökande: Polskie Linie Lotnicze ”LOT” SA

Svarande: Budapest Főváros Kormányhivatala

Domslut

Artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 261/2004 av den 11 februari 2004 om fastställande av gemensamma regler om kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt försenade flygningar och om upphävande av förordning (EEG) nr 295/91

ska tolkas på följande sätt:

Medlemsstaterna har rätt att ge det nationella organet med tillsynsansvar för förordning nr 261/2004 befogenhet att ålägga ett lufttrafikföretag att betala kompensation, i den mening som avses i artikel 7 i denna förordning, som passagerare har rätt till enligt förordningen, i ett fall där nämnda organ har mottagit ett enskilt klagomål från en passagerare. Detta gäller dock under förutsättning att passageraren och lufttrafikföretaget har möjlighet att väcka talan vid domstol.

---

(1)  EUT C 28, 25.01.2021.

Domstolens dom (första avdelningen) av den 29 september 2022 (begäran om förhandsavgörande från Bundesgerichtshof – Tyskland) – Bundesverband der Verbraucherzentralen und Verbraucherverbände – Verbraucherzentrale Bundesverband e.V. mot TC Medical Air Ambulance Agency GmbH

(Mål C-633/20) (1)

(Begäran om förhandsavgörande - Etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster - Inre marknad för försäkringar - Direktiv 2002/92/EG - Begreppet försäkringsförmedlare - Verksamheten ”försäkringsförmedling” - Direktiv (EU) 2016/97 - Verksamheten ”försäkringsdistribution” - Tillämpningsområdet för dessa direktiv - Anslutning till en gruppförsäkring - Överlåtelse av de rättigheter som följer av försäkringsavtalet - Försäkringstjänster vid insjuknande eller olycksfall i utlandet - Ersättning som betalas av den anslutna personen i gengäld för det förvärvade försäkringsskyddet - Konsumentskydd - Likabehandling av försäkringsförmedlare)

(2022/C 432/03)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Bundesgerichtshof

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Bundesverband der Verbraucherzentralen und Verbraucherverbände – Verbraucherzentrale Bundesverband e.V

Motpart: TC Medical Air Ambulance Agency GmbH

Domslut

Artikel 2 leden 3 och 5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/92/EG av den 9 december 2002 om försäkringsförmedling, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014, och artikel 2.1 leden 1, 3 och 8 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/97 av den 20 januari 2016 om försäkringsförmedling, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/411 av den 14 mars 2018,

ska tolkas så, att

begreppet försäkringsförmedlare, och därmed begreppet försäkringsdistributör, i den mening som avses i dessa bestämmelser, omfattar en juridisk person vars verksamhet består i att, mot ersättning vilken uppbärs av den juridiska personen, erbjuda sina kunder frivillig anslutning till en gruppförsäkring som den juridiska personen i förväg har tecknat hos ett försäkringsföretag, vilken anslutning ger de anslutna personerna rätt till försäkringstjänster vid bland annat insjuknande eller olycksfall i utlandet.

---

(1)  EUT C 62, 22.02.2021.

Domstolens dom (sjunde avdelningen) av den 29 september 2022 (begäran om förhandsavgörande från Hight Court (Irland) – Irland) – FS mot Chief Appeals Officer, The Social Welfare Appeals Office, The Minister for Employment Affairs, The Minister for Social Protection

(Mål C-3/21) (1)

(Begäran om förhandsavgörande - Social trygghet för migrerande arbetstagare - Förordning (EG) nr 883/2004 - Samordning av de sociala trygghetssystemen - Familjeförmåner - Retroaktiv utbetalning - Den förmånsberättigade flyttar till en annan medlemsstat - Artikel 81 - Begreppet ”ansökan” - Artikel 76.4 - Ömsesidig samarbets- och informationsskyldighet - Bristande efterlevnad - Preskriptionstid på tolv månader - Effektivitetsprincipen)

(2022/C 432/04)

Rättegångsspråk: engelska

Hänskjutande domstol

Hight Court (Irland)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Sökande: FS

Motparter: Chief Appeals Officer, The Social Welfare Appeals Office, The Minister for Employment Affairs, The Minister for Social Protection

Domslut

1)

Artikel 81 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen ska tolkas på följande sätt: Begreppet ”ansökan”, i den artikelns mening, avser endast en ansökan som en person som har utnyttjat sin rätt till fri rörlighet gett in till myndigheterna i en medlemsstat som inte är behörig enligt lagvalsreglerna i förordningen. Nämnda begrepp omfattar således varken en ursprunglig ansökan som en person som ännu inte har utnyttjat sin rätt till fri rörlighet gett in med stöd av lagstiftningen i en medlemsstat eller det förhållandet att de behöriga myndigheterna i den medlemsstaten periodiskt betalar ut en förmån som, vid tidpunkten för utbetalningen, normalt ska utbetalas av en annan medlemsstat.

2)

Unionsrätten, i synnerhet effektivitetsprincipen, utgör inte hinder för att tillämpa en nationell lagstiftning som innebär att en ansökan om barnbidrag endast anses ha retroaktiv verkan om ansökan har getts in inom en preskriptionstid på tolv månader, eftersom en sådan preskriptionstid inte medför att det i praktiken blir omöjligt eller orimligt svårt för de berörda migrerande arbetstagarna att utöva sina rättigheter enligt förordning nr 883/2004.

---

(1)  EUT C 138, 19.04.2021.

Domstolens dom (första avdelningen) av den 29 september 2022 – ABLV Bank AS, i likvidation, mot Gemensamma resolutionsnämnden (SRB) och Europeiska kommissionen

(Mål C-202/21 P) (1)

(Överklagande - Ekonomisk och monetär politik - Bankunionen - Förordning (EU) nr 806/2014 - Gemensamma resolutionsmekanismen för kreditinstitut och vissa värdepappersföretag - Gemensamma resolutionsfonden - Årliga bidrag - Likvidation av ett kreditinstitut - Återbetalning av inbetalda avgifter - Tidsproportionell beräkning)

(2022/C 432/05)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: ABLV Bank AS, i likvidation (ombud: O. Behrends, Rechtsanwalt)

Övriga parter i målet: Gemensamma resolutionsnämnden (SRB) (ombud: C.J. Flynn och J. Kerlin, biträdda av S. Ianc, T. Klupsch, B. Meyring och S. Schelo, Rechtsanwälte) och Europeiska kommissionen (ombud: A. Nijenhuis, A. Steiblytė och D. Triantafyllou)

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	ABLV Bank AS, i likvidation, ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de kostnader som uppkommit för Gemensamma resolutionsnämnden (SRB) och Europeiska kommissionen.

---

(1)  EUT C 217, 7.6.2021.

Domstolens dom (sjunde avdelningen) av den 29 september 2022 (begäran om förhandsavgörande från Vrhovno sodišče – Slovenien) – Raiffeisen Leasing, trgovina in leasing d.o.o. mot Republika Slovenija

(Mål C-235/21) (1)

(Begäran om förhandsavgörande - Gemensamt system för mervärdesskatt - Direktiv 2006/112/EG - Artikel 203 - Leasingavtal - Person som är betalningsskyldig för mervärdesskatt - Möjlighet att likställa ett skriftligt avtal med en faktura)

(2022/C 432/06)

Rättegångsspråk: slovenska

Hänskjutande domstol

Vrhovno sodišče

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Raiffeisen Leasing, trgovina in leasing d.o.o.

Motpart: Republika Slovenija

Domslut

Artikel 203 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt

ska tolkas så:

att ett leasingavtal (sale-and-lease-back), vars ingående inte har följts av att parterna upprättar en faktura, kan anses utgöra en faktura i den mening som avses i denna bestämmelse, om avtalet innehåller all nödvändig information för att skattemyndigheten i en medlemsstat ska kunna fastställa huruvida de materiella villkoren för avdragsrätt för mervärdesskatt är uppfyllda i det aktuella fallet, vilket det ankommer på den hänskjutande domstolen att kontrollera.

---

(1)  EUT C 217, 7.6.2021.

Domstolens dom (sjunde avdelningen) av den 29 september 2022 – Health Information Management (HIM) mot Europeiska kommissionen

(Mål C-500/21 P) (1)

(Överklagande - Skiljedomsklausul - Bidragsavtal som ingåtts inom ramen för stödprogrammet för informations- och kommunikationsteknik (IKT) - Revisionsrapport - Debetnotor som Europeiska kommissionen utfärdat för att driva in vissa belopp - Talan om ogiltigförklaring - Utredning av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) - Genkäromål - Fullständig återbetalning av bidragen - Rätten till försvar - Principen om god förvaltningssed - Opartiskhet - Proportionalitetsprincipen - Motiveringsskyldighet)

(2022/C 432/07)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Klagande: Health Information Management (HIM) (ombud: P. Zeegers, avocat)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen (ombud: J. Estrada de Solà och M. Ilkova)

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Health Information Management (HIM) ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Europeiska kommissionens kostnader.

---

(1)  EUT C 391, 27.9.2021.

Begäran om förhandsavgörande framställd av Fővárosi Törvényszék (Överdomstolen för Budapests stad, Ungern) den 11 juli 2022 – DIGI Távközlési és Szolgáltató Kft. mot Nemzeti Média- és Hírközlési Hatóság

(Mål C-460/22)

(2022/C 432/08)

Rättegångsspråk: ungerska

Hänskjutande domstol

Fővárosi Törvényszék

Parter i det nationella målet

Klagande: Digi Távközlési és Szolgáltató Kft.

Motpart: Nemzeti Média- és Hírközlési Hatóság

Tolkningsfråga

Ska det anses att ett företag som tillhandahåller elektroniska kommunikationstjänster på den aktuella marknaden, men som inte har deltagit i ett visst anbudsförfarande (nedan kallat anbudsförfarandet), på grund av att det inte uppfyllde de villkor för deltagande som angavs i förfrågningsunderlaget, som innehåller detaljerade regler för anbudsförfarandet (nedan kallat förfrågningsunderlaget), varför den nationella regleringsmyndighetens beslut om resultatet av anbudsförfarandet inte innehåller någon bestämmelse avseende ett sådant företag, är ett företag som berörs av ett beslut av en nationell regleringsmyndighet i den mening som avses i artikel 4.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG av den 7 mars 2002 om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (ramdirektiv) (1) och som följaktligen har rätt att mot detta beslut utöva sin rätt till ett effektivt domstolsskydd, som erkänns i artikel 47 i [Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna]?

---

(1)  EUT L 108, 2002, s 33.

Begäran om förhandsavgörande framställd av Fővárosi Törvényszék (Ungern) den 4 augusti 2022 – MAX7 Design Kft. mot Nemzeti Adó- és Vámhivatal Fellebbviteli Igazgatósága

(Mål C-519/22)

(2022/C 432/09)

Rättegångsspråk: ungerska

Hänskjutande domstol

Fővárosi Törvényszék

Parter i det nationella målet

Klagande: MAX7 Design Kft.

Motpart: Nemzeti Adó- és Vámhivatal Fellebbviteli Igazgatósága

Tolkningsfrågor

1)

Är mot bakgrund av artikel 273 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (1) och proportionalitetsprincipen i artikel 52.1 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, en lagstiftning i en medlemsstat i vilken det föreskrivs att ett bolags skattenummer, eller dess registreringsnummer för mervärdesskatt, får återkallas på grund av att bolaget inte har ställt den säkerhet för betalning av skatt som det har ålagts även om delägarna inte har direkt kännedom om att bolaget har ålagts att ställa den säkerheten eller om att det är på grund av att en person i ledande ställning i bolaget har eller har haft en ledande ställning i en annan juridisk person som har en skatteskuld som inte har betalats eller att det är den omständigheten att han har eller har haft en ledande ställning i den juridiska personen som har föranlett beslutet att bolaget ska ställa en säkerhet för betalning av skatt, förenlig med den näringsfrihet som stadfästs i artikel 16 i stadgan?

2)

Är mot bakgrund av principen om nödvändighet i artikel 273 i direktiv [2006/112] och proportionalitetsprincipen i artikel 52.1 i stadgan, en lagstiftning i en medlemsstat i vilken det föreskrivs att ett bolags skattenummer, eller dess registreringsnummer för mervärdesskatt, får återkallas på grund av att bolaget inte har ställt den säkerhet för betalning av skatt som det har ålagts även om den kortaste tid som föreskrivs i de allmänna bestämmelserna i medlemsstatens lagstiftning för att utlysa bolagsstämma inte gör det möjligt för stämman att innan skattemyndighetens beslut om säkerhet vinner laga kraft, entlediga den person i ledande ställning som är förknippad med det hinder som föranlett beslutet om säkerhet och därmed undanröja det hindret inom den föreskrivna tidsfristen vilket skulle medföra att skyldigheten att ställa garantin skulle upphöra och göra det möjligt att förhindra att skattenumret återkallas, förenligt med den näringsfrihet som stadfästs i artikel 16 i stadgan och med rätten till ett rättsmedel i artikel 47 i stadgan?

3)

Utgör den näringsfrihet som föreskrivs i artikel 16 i stadgan, med den begränsning som är nödvändig enligt artikel 273 i direktiv [2006/112] och proportionerlig enligt artikel 52.1 i stadgan och rätten till ett effektivt rättsmedel i artikel 47 i stadgan, hinder för en lagstiftning i en medlemsstat som med tvingande verkan, och utan att lämna något utrymme för skönsmässig bedömning för de organ som ska tillämpa lagstiftningen, föreskriver att a) ett undanröjande från ett bolags sida, i egenskap av beskattningsbar person, av det hinder som föranlett ett beslut om att bolaget ska ställa säkerhet för betalning av skatt, efter att det beslutet har vunnit laga kraft, inte ska ha någon verkan på skyldigheten att ställa säkerhet för betalning av skatt och därmed inte heller på möjligheten att återkalla skattenumret, inte ens om hindret har undanröjts efter att beslutet om säkerhet har vunnit laga kraft men inom den tidsfrist som föreskrivs för att ställa säkerheten? b) för det fallet att bolaget inte har ställt någon säkerhet för betalning av skatt, det, i egenskap av beskattningsbar person, när tidsfristen för att ställa säkerheten har löpt ut, inte kan åtgärda rättsföljderna av återkallandet av dess skattenummer, inte ens om det har undanröjt det hinder som föranledde beslutet om säkerheten efter att beslutet om säkerheten vann laga kraft men inom den tidsfrist som föreskrivs för att ställa säkerheten?

---

(1)  EUT L 347, 2006, s. 1.

Begäran om förhandsavgörande framställd av Landgericht Ravensburg (Tyskland) den 10 augusti 2022 – MW, CY mot VR Bank Ravensburg-Weingarten eG

(Mål C-536/22)

(2022/C 432/10)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Landgericht Ravensburg

Parter i det nationella målet

Klagande: MW, CY

Motpart: VR Bank Ravensburg-Weingarten eG

Tolkningsfrågor

1)

Ska begreppet ”skälig och objektiv ersättning för eventuella direkta kostnader för förtidsåterbetalningen” i artikel 25.3 i direktiv 2014/17/EU (1) tolkas så, att ersättningen även omfattar kreditgivarens uteblivna vinst, särskilt de framtida räntebetalningar som denne går miste om på grund av förtidsbetalningen?

2)

Om fråga 1 ska besvaras jakande: Innehåller unionsrätten, särskilt artikel 25.3 i direktiv 2014/17/EU, riktlinjer för fastställandet av vilka av kreditgivarens intäkter från återinvestering av ett i förtid återbetalat konsumentkreditavtal avseende fast egendom som ska beaktas vid beräkningen av den uteblivna vinsten och i så fall vilka riktlinjer är det fråga om? Detta gäller särskilt följande aspekter: a) Krävs det att de nationella bestämmelser i vilka denna beräkning regleras anknyter till kreditgivarens faktiska användning av det belopp som återbetalats i förtid? b) Får en nationell bestämmelse tillåta kreditgivaren att beräkna ersättningen för förtidsbetalningen på grundval av en fiktiv återinvestering i säkra kapitalmarknadsplaceringar med en motsvarande löptid (den så kallade tillgångs-/skuldmetoden)?

3)	Är artikel 25 i direktiv 2014/17/EU även tillämplig i fall där konsumenten först säger upp ett konsumentkreditavtal som avser fast egendom med stöd av en av den nationella lagstiftaren föreskriven uppsägningsrätt, innan denne återbetalar lånet i förtid till kreditgivaren?

---

(1)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/17/ЕU av den 4 februari 2014 om konsumentkreditavtal som avser bostadsfastighet och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2013/36/EU och förordning (EU) nr 1093/2010 (EUT L 6, 2014, s. 34).

Begäran om förhandsavgörande framställd av Fővárosi Törvényszék (Ungern) den 11 augusti 2022 – Global Ink Trade Kft mot Nemzeti Adó- és Vámhivatal Fellebbviteli Igazgatósága

(Mål C-537/22)

(2022/C 432/11)

Rättegångsspråk: ungerska

Hänskjutande domstol

Fővárosi Törvényszék

Parter i det nationella målet

Klagande: Global Ink Trade Kft.

Motpart: Nemzeti Adó- és Vámhivatal Fellebbviteli Igazgatósága

Tolkningsfrågor

1)

Utgör den omständigheten att en domstol i en medlemsstat som dömer i sista instans tolkar ett avgörande från EU-domstolen (meddelat i form av ett beslut som svar på en begäran om förhandsavgörande som avser just den rättspraxis som utvecklats i denna domstol som dömer i sista instans) på så sätt att det inte innehåller några nya uppgifter som får eller kan få till följd att tidigare avgöranden av EU-domstolen återkallas eller att tidigare nationell rättspraxis som utvecklats vid den domstol som dömer i sista instans förändras ett åsidosättande av principen om unionsrättens företräde och rätten till ett effektivt domstolsskydd, som garanteras i artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan)?

2)

Ska principen om unionsrättens företräde och rätten till ett effektivt domstolsskydd, som garanteras i artikel 47 i stadgan, tolkas så, att principen om företräde för EU-domstolens avgöranden är tillämplig även när en domstol i en medlemsstat som dömer i sista instans även hänvisar till sina tidigare domar som prejudikat? Kan ett annat svar ges mot bakgrund av artikel 99 i domstolens rättegångsregler när EU-domstolens avgörande meddelats i form av ett beslut?

3)

Är det möjligt att, inom ramen för den beskattningsbara personens allmänna kontrollskyldighet, oberoende av genomförandet och karaktären av de ekonomiska transaktioner som fakturorna omfattar, och med beaktande av artiklarna 167, 168 a och 178 a i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (nedan kallat mervärdesskattedirektivet) (1) samt med beaktande av principerna om rättssäkerhet och skatteneutralitet, kräva att den beskattningsbara personen, för att ha rätt till avdrag för mervärdesskatt – utan att det föreligger någon bestämmelse i lag om detta i medlemsstaten – håller personlig kontakt med den som ställt ut fakturan eller att den beskattningsbara personen endast tar kontakt med leverantören genom användning av den officiellt tillhandahållna e-postadressen? Kan dessa omständigheter anses visa att det föreligger ett objektivt fastställt åsidosättande av den vederbörliga omsorg som kan förväntas av den beskattningsbara personen, med hänsyn till att dessa omständigheter inte förelåg vid den tidpunkt då den beskattningsbara personen, innan den inledde affärsförhållandet, utförde de relevanta kontrollerna, utan utgör inslag i det befintliga affärsförhållandet mellan parterna?

4)

Är det förenligt med de ovannämnda artiklarna i mervärdesskattedirektivet och principen om skatteneutralitet, men framför allt med rättspraxis från EU-domstolen, som i samband med tolkningen av dessa bestämmelser lägger bevisbördan på skattemyndigheten, att göra en lagtolkning och följa en praxis som utvecklats i en medlemsstat, enligt vilka en beskattningsbar person som innehar en faktura som uppfyller kraven i mervärdesskattedirektivet nekas avdragsrätt för mervärdesskatt med motiveringen att denna person inte har handlat med vederbörlig omsorg i näringsverksamheten, eftersom denna beskattningsbara person inte har styrkt ett beteende som gör det möjligt att fastställa att vederbörandes verksamhet inte enbart har varit begränsad till att ta emot fakturor som uppfyller de formella kraven, trots att den beskattningsbara personen inkommit med alla handlingar som rör transaktionerna i fråga och trots att skattemyndigheten har avvisat annan föreslagen bevisning som den beskattningsbara personen har inkommit med under skatteförfarandet?

5)

Kan konstaterandet, som gjorts med avseende på vederbörlig omsorg, att den som utfärdat fakturan inte bedrivit någon ekonomisk verksamhet, mot bakgrund av de ovannämnda artiklarna i mervärdesskattedirektivet och den grundläggande rättssäkerhetsprincipen, betraktas som en objektiv omständighet, om skattemyndigheten anser att det faktiska genomförandet (och därmed den faktiska existensen) av en ekonomisk transaktion – som dokumenterats genom fakturor, avtal och andra bokföringshandlingar samt genom korrespondens, och som bekräftas av uttalanden från lagringsföretaget och från den beskattningsbara personens företagsledare och anställde – inte har visats, och myndigheten för detta ändamål enbart stöder sig på uttalandet från företagsledaren för leverantörsföretaget, som förnekar att en sådan transaktion har ägt rum, utan att hänsyn tas till omständigheterna kring detta uttalande, till uppgiftslämnarens intressen eller till att uppgiftslämnaren enligt handlingarna i akten själv har grundat företaget och att det enligt tillgängliga uppgifter finns ett ombud som agerade för företagets räkning?

6)

Ska bestämmelserna i mervärdesskattedirektivet om avdrag för mervärdesskatt tolkas så, att om skattemyndigheten under skatteförfarandet upptäcker att de varor som anges i fakturorna har sitt ursprung inom unionen och att den beskattningsbara personen är det andra ledet i en kedja [av leveranser], utformningen av denna modell – med beaktande av att varor med ursprung inom unionen är undantagna från mervärdesskatt, varför den första ungerska förvärvaren inte har rätt till avdrag för mervärdesskatten utan endast den andra personen i kedjan har det – utgör en objektiv omständighet som i sig är tillräcklig för att visa skattebedrägeri, eller måste skattemyndigheten i detta fall också med objektiva omständigheter visa vilken eller vilka parter i kedjan som gjort sig skyldiga till skattebedrägeri, hur dessa har handlat och om den beskattningsbara personen var medveten om eller kunde ha varit medveten om detta med iakttagande av vederbörlig omsorg?

---

(1)  EUT L 347, 2006, s. 1.

Begäran om förhandsavgörande framställd av Fővárosi Törvényszék (Ungern) den 11 augusti 2022 – SB mot Agrárminiszter

(Mål C-538/22)

(2022/C 432/12)

Rättegångsspråk: ungerska

Hänskjutande domstol

Fővárosi Törvényszék

Parter i det nationella målet

Klagande: SB

Motpart: Agrárminiszter

Tolkningsfrågor

1)

Är en praxis i en medlemsstat – vilken, genom det kriterium som fastställts av medlemsstaten för rätten till stöd, innebär att en ansökan om utbetalning av stöd avseende uppfödning av am- och dikor, när den kalvningsnivå som uppnåtts i relation till antalet deklarerade djur är lägre än vad som krävs och bestäms för deklarerade djur, ska avslås i sin helhet trots att den kalvningsnivå som krävs är uppnådd inom en mindre grupp bland de deklarerade djuren, eftersom följden av att procentandelen kalvningar är mindre än vad som krävs enligt den nationella lagstiftningen blir att inget av de deklarerade djuren blir stödberättigande – förenlig med artikel 30.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 640/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet och villkor för avslag på eller indragning av betalningar samt administrativa sanktioner som gäller för direktstöd, landsbygdsutvecklingsstöd och tvärvillkor (nedan kallad den delegerade förordningen nr 640/2014), (1) med beaktande av skälen 28 och 31 och artiklarna 2.1 punkterna 16 och 18 samt 31.1-31-3 i detta direktiv?

2)

Om föregående fråga ska besvaras nekande: Ska antalet stödberättigande djur i den mening som avses i artikel 2.1 punkt 18 och artikel 30.3 i denna förordning, i det aktuella målet, med beaktande av kraven på anpassning och proportionalitet som stadgas i skälen 28 och 31 i denna förordning och i de unionsrättsliga artiklar som anges i den första tolkningsfrågan, när den procentandel kalvningar som uppnåtts är mindre än vad som krävs enligt den nationella lagstiftningen, fastställas a) genom att endast de djur som har kalvat räknas som stödberättigande djur, eller b) genom att de djur bland de deklarerade djuren som utgör en grupp i vilken kalvningsnivån uppnåtts enligt den nationella lagstiftningen räknas som stödberättigande djur?

3)

Ska artikel 31.3 i den delegerade förordningen nr 640/2014, med beaktande av artiklarna 30.3, 31.1 och 31.2 i den förordningen och det proportionalitetskrav som stadgas i skäl 31 i förordningen, tolkas så, att grunden för sanktionen ska bestämmas genom fastställande av förhållandet mellan de djur som inte uppfyller kraven och de djur som uppfyller kraven, eller genom fastställande av förhållandet mellan de deklarerade djuren och de djur som uppfyller kraven, och ska den kvot detta resulterar i dessutom multipliceras med 100 för en procentuell beräkning?

---

(1)  EUT L 181, 2014, s. 48.

Begäran om förhandsavgörande framställd av Okresný súd Bratislava II (Slovakien) den 17 augusti 2022 – INGSTEEL spol. s. r. o. mot Úrad pre verejné obstarávanie

(Mål C-547/22)

(2022/C 432/13)

Rättegångsspråk: slovakiska

Hänskjutande domstol

Okresný súd Bratislava II

Parter i det nationella målet

Klagande: INGSTEEL spol. s. r. o.

Motpart: Úrad pre verejné obstarávanie

Tolkningsfrågor

1.

Är den praxis som följs av den nationella domstol vid vilken talan väckts om ersättning för skada som orsakats en anbudsgivare som rättsstridigt uteslutits från ett förfarande för offentlig upphandling, enligt vilken denne nekas ersättning för en förlorad möjlighet (loss of opportunity), förenlig med artikel 2.1 c jämförd med artikel 2.6 och 2.7 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/66/EG (1) av den 11 december 2007 om ändring av rådets direktiv 89/665/EEG och 92/13/EEG vad gäller effektivare förfaranden för prövning av offentlig upphandling?

2.

Är den praxis som följs av den nationella domstol vid vilken talan väckts om ersättning för skada som orsakats en anbudsgivare som rättsstridigt uteslutits från ett förfarande för offentlig upphandling, enligt vilken en del av kravet på ersättning inte utgör krav på vinst som uteblivit till följd av att möjligheten att delta i en offentlig upphandling omintetgjorts, förenlig med artikel 2.1 c jämförd med artikel 2.6 och 2.7 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/66/EG av den 11 december 2007 om ändring av rådets direktiv 89/665/EEG och 92/13/EEG vad gäller effektivare förfaranden för prövning av offentlig upphandling?

---

(1)  EUT L 335, 2007, s. 31.

Begäran om förhandsavgörande framställd av Nejvyšší soud (Republiken Tjeckien) den 26 augusti 2022 – Inkreal s. r. o. mot Dúha reality s. r. o.

(Mål C-566/22)

(2022/C 432/14)

Rättegångsspråk: tjeckiska

Hänskjutande domstol

Nejvyšší soud

Parter i det nationella målet

Klagande: Inkreal s. r. o.

Motpart: Dúha reality s. r. o.

Tolkningsfråga

Kan Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1215/2012 (1) av den 12 december 2012 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område, med hänsyn till den omständigheten att en gränsöverskridande faktor är en nödvändig förutsättning för tillämpning av denna förordning, tillämpas enbart på grund av att två parter med hemvist i samma medlemsstat kommer överens om att en domstol i en annan medlemsstat i Europeiska unionen har behörighet?

---

(1)  EUT L 351, 2012, s. 1.

Överklagande ingett den 22 september 2022 av Illumina, Inc. av den dom som tribunalen (tredje avdelningen i utökad sammansättning) meddelade den 13 juli 2022 i mål T-227/21, Illumina mot kommissionen

(Mål C-611/22 P)

(2022/C 432/15)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: Illumina, Inc. (ombud: D. Beard, BL, J. Holmes, Barrister, P. Chappatte, avocat, E. Wright, avocate, F González Díaz, abogado, M. Siragusa, avvocato)

Övrig parter i målet: Europeiska kommissionen, Grail LLC, Republiken Grekland, Republiken Frankrike, Konungariket Nederländerna, Eftas övervakningsmyndighet

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—	upphäva den överklagade domen,

—

ogiltigförklara kommissionens beslut C(2021) 2847 final av den 19 april 2021 att medge begäran från Autorité de la concurrence française (Frankrikes konkurrensmyndighet) att pröva koncentrationen avseende Illumina, Inc. förvärv av ensam kontroll av Grail, Inc. (ärende COMP/M.10188 – Illumina/Grail), kommissionens beslut C(2021) 2848 final, C(2021) 2849 final, C(2021) 2851 final, C(2021) 2854 final och C(2021) 2855 final av den 19 april 2021, att medge ansökningarna från de grekiska, belgiska, norska, isländska och nederländska konkurrensmyndigheterna om att få ansluta sig till denna begäran om hänskjutande, kommissionens skrivelse av den 11 mars 2021 genom vilken Illumina och Grail underrättats om nämnda begäran om hänskjutande och kommissionens skrivelse av den 11 mars 2021 genom vilken Illumina underrättats om att detta bolag förbjöds att genomföra koncentrationen enligt artikel 7 i koncentrationsförordningen, (1) och

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna i förevarande mål (ansökan till tribunalen och detta överklagande av domen).

Grunder och huvudargument

Tribunalen gjorde för det första en felaktig rättstillämpning när den tolkade artikel 22.1 i koncentrationsförordningen så, att den tillåter att en medlemsstat, som förfogar över en nationell lagstiftning om kontroll av koncentrationer, begär ett hänskjutande till kommissionen av en koncentration som inte uppfyller de villkor som krävs för att undersökas på grundval av dess nationella lagstiftning om kontroll av koncentrationer.

För det andra gjorde tribunalen en felaktig rättstillämpning när den underkände Illuminas påstående att begäran om hänskjutande gjordes för sent, genom att missuppfatta betydelsen av orden ”kom till kännedom” i artikel 22.1 i koncentrationsförordningen. Tribunalen drog den felaktiga slutsatsen att tiden för en medlemsstats hänskjutande till kommissionen börjar löpa först när parterna i koncentrationen specifikt har tillhandahållit medlemsstatens myndigheter tillräckliga uppgifter som gör det möjligt för dem att göra en preliminär bedömning av huruvida koncentrationen kunde kvalificeras för att omfattas av ett hänskjutande.

Efter att ha funnit att kommissionens försening med att sända skrivelsen med anmodan var oskälig och stred mot principen om rättssäkerhet, skyldigheten att vidta åtgärder inom en rimlig frist och principen om god förvaltningssed, (i) gjorde tribunalen en felaktig rättstillämpning när den slog fast att Illumina måste visa att rätten till försvar hade åsidosatts i detta fall, eller (ii) gjorde tribunalen en felaktig rättstillämpning när den slog fast att ett sådant åsidosättande inte hade förekommit.

För det tredje gjorde tribunalen en felaktig rättstillämpning när den underkände Illuminas grund att bolaget hade berättigade förväntningar på att kommissionens praxis inte skulle ändras innan riktlinjer utfärdats och/eller att kommissionens aktiva uppmuntran av medlemsstater att begära ett hänskjutande stred mot rättssäkerhetsprincipen, (i) när den fann att berättigade förväntningar endast kunde uppstå om den försäkran som gjordes gällande specifikt avsåg den relevanta koncentrationen, (ii) genom att feltolka de berättigade förväntningarnas räckvidd, (iii) genom bedömningen att ett välavvägt yttrande från kommissionens verkställande vice ordförande med ansvar för konkurrens inte härrörde från EU-administrationen; och/eller (iv) genom slutsatsen att den verkställande vice ordförandens försäkran att kommissionen skulle fortsätta med sin praxis att avråda medlemsstaterna från att begära hänskjutande (i avvaktan på att riktlinjer skulle utfärdas) var förenlig med kommissionens uppmuntran av begäran om hänskjutande.

---

(1)  Rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer (”EG:s koncentrationsförordning”) (EUT L 24, 2004, s. 1).

Överklagande ingett den 27 september 2022 av RT France av den dom som tribunalen (stora avdelningen) meddelade den 27 juli 2022 i mål T-125/22, RT France mot rådet

(Mål C-620/22 P)

(2022/C 432/16)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Klagande: RT France (ombud: E. Piwnica, avocat)

Övriga parter i målet: Europeiska unionens råd, Konungariket Belgien, Republiken Estland, Republiken Frankrike, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Republiken Polen, Europeiska kommissionen, Europeiska unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—	upphäva den dom som Europeiska unionens tribunal meddelade den 27 juli 2022 i mål T-125/22, RT France/rådet,

—	förplikta Europeiska unionens råd att ersätta rättegångskostnaderna,

med samtliga rättsverkningar härav.

Grunder och huvudargument

Klaganden anser att tribunalen åsidosatte bestämmelserna i artikel 41.2 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, när den fann att med hänsyn till det exceptionella sammanhang i vilket de angripna rättsakterna antagits och de mål som rådet eftersträvade, var unionsorganen inte skyldiga att låta klaganden yttra sig innan vederbörande fördes upp i de aktuella förteckningarna, och därför kom till slutsatsen att bolaget RT Frances rätt att yttra sig inte hade kränkts.

Klaganden anser att tribunalen åsidosatte bestämmelserna i artikel 41.2 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och missuppfattade den bevisning som förebringats, när den fann att inga av klagandens argument kunde visa att förfarandet kunde ha fått en annan utgång om klaganden hade beretts tillfälle att yttra sig innan de aktuella åtgärderna vidtogs, eller om klaganden på förhand hade fått kännedom om skälen till dessa åtgärder.

Klaganden åberopar även ett åsidosättande av artikel 11 i stadgan om de grundläggande rättigheterna och gör gällande att tribunalen missuppfattade den bevisning som förebringats, när den fann att den aktuella restriktiva åtgärden var nödvändig, lämplig och proportionerlig i förhållande till de eftersträva målen, och att de inskränkningar i klagandens yttrandefrihet som uppstått således var tillåtna.

Klaganden är dessutom av uppfattningen att tribunalen åsidosatte bestämmelserna i artikel 16 i stadgan om de grundläggande rättigheterna, när den fann att de omtvistade restriktiva åtgärderna inte var oproportionerliga av det skälet att de åtgärder som vidtagits gentemot klaganden var av tillfällig art och att det saknades bevisning beträffande klagandens finansiella överlevnad.

Slutligen hävdar klaganden att tribunalen åsidosatte artikel 21 i stadgan om de grundläggande rättigheterna och missuppfattade den förebringade bevisningen, när den fann att klaganden inte hade utsatts för någon som helst diskriminering.

Tribunalens dom av den 14 september 2022 – Google och Alphabet mot kommissionen (Google Android)

(Mål T-604/18) (1)

(Konkurrens - Missbruk av dominerande ställning - Smarttelefoner - Beslut varigenom konstateras en överträdelse av artikel 102 FEUF och artikel 54 i EES-avtalet - Begreppen mångsidig plattform och marknad (”ekosystem”) - Operativsystem (Google Android) - Appbutik (Play Store) - Sökmotorer och webbläsare (Google Search och Chrome) - Avtal med tillverkar av enheter och mobilnästoperatörer - En enda, fortlöpande överträdelse - Begreppen övergripande plan och agerande som genomförts inom ramen för samma överträdelse (kombinerade produkter, exklusivitetsutbetalningar och anti-fragmenteringsskyldigheter) - Utestängningseffekter - Rätten till försvar - Obegränsad behörighet)

(2022/C 432/17)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Sökande: Google LLC (Mountain View, Kalifornien, Förenta staterna) och Alphabet, Inc. (Mountain View) (ombud: advokaterna N. Levy, J. Schindler, A. Lamadrid de Pablo, J. Killick, A. Komninos och G. Forwood, P. Stuart, D. Gregory, H. Mostyn, barristers, och M. Pickford, QC)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: N. Khan, A. Dawes, C. Urraca Caviedes och F. Castillo de la Torre)

Parter som har intervenerat till stöd för sökandena: Application Developers Alliance (Washington, D.C., Förenta staterna) (ombud: A. Parr, S. Vaz, solicitors, och advokaten R. Baena Zapatero), Computer & Communications Industry Association (Washington, DC) (ombud: E. Batchelor, T. Selwyn Sharpe, solicitors, och advokaten G. de Vasconcelos Lopes), Gigaset Communications GmbH (Bocholt, Tyskland) (ombud: advokaten J.-F. Bellis), HMD global Oy (Helsingfors, Finland) (ombud: advokaterna M. Glader och M. Johansson), Opera Norway AS, tidigare Opera Software AS (Oslo, Norge) (ombud: advokaterna M. Glader och M. Johansson)

Parter som har intervenerat till stöd för svaranden: BDZV – Bundesverband Digitalpublisher und Zeitungsverleger eV, tidigare Bundesverband Deutscher Zeitungsverleger eV (Berlin, Tyskland) (ombud: advokaterna T. Höppner, och P. Westerhoff), Europeiska byrån för konsumentorganisationer (BEUC) (Bryssel, Belgien) (ombud: A. Fratini), FairSearch AISBL (Bryssel) (ombud: advokaterna T. Vinje, D. Paemen och K. Missenden), Qwant (Paris, Frankrike) (ombud: professorn T. Höppner och advokaten P. Westerhoff), Seznam.cz, a.s. (Prag, Tjeckien) (ombud: advokaterna M. Felgr, T. Vinje, D. Paemen, J. Dobrý och P. Chytil), Verband Deutscher Zeitschriftenverleger eV (Berlin) (ombud: professorn M. Höppner och advokaten P. Westerhoff)

Saken

Talan enligt artikel 263 FEUF, genom vilken sökandena i första hand yrkar att kommissionens beslut C(2018) 4761 final av den 18 juli 2018 om ett förfarande enligt artikel 102 FEUF och artikel 54 i EES-avtalet (AT.40099 – Google Android) ska ogiltigförklaras, och i andra hand att de böter som sökandena ålagts i beslutet ska undanröjas eller sättas ned.

Domslut

1)

Artiklarna 1, 3 och 4 i kommissionens beslut C(2018) 4761 final av den 18 juli 2018 om ett förfarande enligt artikel 102 FEUF och artikel 54 i EES-avtalet (AT.40099 – Google Android) ogiltigförklaras i den mån de avser den fjärde delen av den enda, fortlöpande överträdelsen, som består i att för ingåendet av intäktsdelningsavtal med vissa tillverkare av originalutrustning och mobilnätsoperatörer ha uppställt ett krav på exklusiv förinstallering av Google Search på en i förväg fastställd portfölj av enheter.

2)

De böter som Google LLC påförs i artikel 2 i beslut C(2018) 4761 final för den enda överträdelse som bolaget gjort sig skyldigt till, enligt vad som framgår av punkt 1, fastställs till ett belopp på 4 125 000 000 euro, varav Alphabet, Inc. är solidariskt ansvarigt för ett belopp på 1 520 605 895 euro.

3)	Talan ogillas i övrigt.

4)	Google och Alphabet ska bära sina rättegångskostnader.

5)	Kommissionen ska bära sina rättegångskostnader.

6)

Application Developers Alliance, BDZV – Bundesverband Digitalpublisher und Zeitungsverleger eV, Bureau européen des unions des consommateurs (BEUC), Computer & Communications Industry Association, FairSearch AISBL, Gigaset Communications GmbH, HMD global Oy, Opera Norway AS, Qwant, Seznam.cz, a.s., och Verband Deutscher Zeitschriftenverleger eV ska bära sina rättegångskostnader.

---

(1)  EUT C 445, 10.12.2018.

Tribunalens dom av den 14 september 2022 – Helsingin kupunki mot kommissionen

(Mål T-597/19) (1)

(Statligt stöd - Busstransporter - Investeringslån och driftslån beviljade av Helsingfors stad - Beslut att förklara stödet oförenligt med den inre marknaden och föreläggande om återkrav - Befintligt stöd - Fördel - Tillämpning av kriteriet en privat borgenär i en marknadsekonomi - Gäldenärens offentliga ställning - Beaktande av en befintlig stödordning - Tillämpning av kriteriet en privat investerare i en marknadsekonomi - Ekonomisk kontinuitet - De berörda parternas processuella rättigheter - Artikel 108.2 FEUF - Motiveringsskyldighet - Allmänna unionsrättsliga principer)

(2022/C 432/18)

Rättegångsspråk: finska

Rättegångsdeltagare

Sökande: Helsingin kupunki (Helsingfors, Finland) (ombud: advokaterna I. Aalto-Setälä och H. Koivuniemi)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: M. Huttunen och F. Tomat)

Part som har intervenerat till stöd för sökanden: Republiken Finland (ombud: J. Heliskoski och H. Leppo)

Parter som har intervenerat till stöd för svaranden: Nobina Oy (Espoo, Finland) Nobina AB (Solna, Sverige) (ombud: advokaterna J. Åkermarck och T. Kalliokoski)

Saken

Sökanden yrkar med stöd av artikel 263 FEUF att kommissionens beslut (EU) 2020/1814 av den 28 juni 2019 om det statliga stöd SA.33846 – (2015/C) (f.d. 2014/NN) (f.d. 2011/CP) som Finland har genomfört till förmån för Helsingin Bussiliikenne Oy (EUT L 404, 2020, s. 10) ska ogiltigförklaras.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Helsingin kaupunki ska bära sin egen rättegångskostnad och ersätta Europeiska kommissionens rättegångskostnader, inklusive de kostnader som hänför sig till det interimistiska förfarandet, samt ersätta Nobina Oy:s och Nobina AB:s rättegångskostnader.

3)	Republiken Finland ska bära sina egna rättegångskostnader.

---

(1)  EUT C 363, 28.10.2019.

Tribunalens dom av den 14 september 2022 – Helsingin Bussiliikenne mot kommissionen

(Mål T-603/19) (1)

(Statligt stöd - Busstransport - Utrustningslån och kapitallån som beviljats av Helsingfors stad - Beslut i vilket stödet förklaras vara oförenligt med den inre marknaden och enligt vilket stödet ska återkrävas - Ekonomisk kontinuitet - De berörda parternas processuella rättigheter - Artikel 6.1 i förordning (EU) 2015/1589 - Motiveringsskyldighet)

(2022/C 432/19)

Rättegångsspråk: finska

Rättegångsdeltagare

Sökande: Helsingin Bussiliikenne Oy (Helsingfors, Finland) (ombud: advokaterna O. Hyvönen och N. Rosenlund)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: M. Huttunen och F. Tomat)

Parter som har intervenerat till stöd för sökanden: Republiken Finland (ombud: J. Heliskoski och H. Leppo)

Parter som har intervenerat till stöd för svaranden: Nobina Oy (Espoo, Finland), Nobina AB (Solna, Sverige) (ombud: advokaterna J. Åkermarck och T. Kalliokoski)

Saken

Sökanden har med stöd av artikel 263 FEUF väckt talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut (EU) 2020/1814 av den 28 juni 2019 om det statliga stöd SA.33846 – (2015/C) (f.d. 2014/NN) (f.d. 2011/CP) som Finland har genomfört till förmån för Helsingfors Busstrafik Ab (EUT L 404, 2020, s. 10).

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Helsingin Bussiliikenne Oy ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Europeiska kommissionens kostnader, inbegripet kostnaderna för det interimistiska förfarandet, samt de kostnader som uppkommit för Nobina Oy och Nobina AB.

3)	Republiken Finland ska bära sina rättegångskostnader.

---

(1)  EUT C 383, 11.11.2019.

Tribunalens dom av den 14 september 2022 – Methanol Holdings (Trinidad) mot kommissionen

(Mål T-744/19) (1)

(Dumpning - Import av blandningar av karbamid och ammoniumnitrat med ursprung i Ryssland, Trinidad och Tobago och Amerikas förenta stater - Genomförandeförordning (EU) 2019/1688 - Artikel 3.1 – 3.3 och 3.5 – 3.8 i förordning (EU) 2016/1036 - Försäljning via närstående företag - Konstruktionen av exportpriset - Skada som unionsindustrin lidit - Beräkning av prisunderskridandet - Orsakssamband - Artikel 9.4 i förordning 2016/1036 - Beräkning av skademarginalen - Undanröjande av skada)

(2022/C 432/20)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Sökande: Methanol Holdings (Trinidad) Ltd (Couva, Trinidad och Tobago) (ombud: advokaterna B. Servais och V. Crochet)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: G. Luengo och P. Němečková)

Parter som har intervenerat till stöd för svaranden: Achema AB (Jonava, Litauen) (ombud: advokaterna B. O’Connor och M. Hommé), Grupa Azoty S.A. (Tarnów, Polen), Grupa Azoty Zakłady Azotowe Puławy S.A. (Puławy, Polen) (ombud: advokaterna B. O’Connor och M. Hommé)

Saken

Talan enligt artikel 263 FEUF varigenom sökanden yrkar ogiltigförklaring av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1688 av den 8 oktober 2019 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av den provisoriska tull som införts på import av blandningar av karbamid och ammoniumnitrat med ursprung i Ryssland, Trinidad och Tobago och Amerikas förenta stater (EUT L 258, 2019, s. 21).

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Methanol Holdings (Trinidad) Ltd ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de rättegångskostnader som uppkommit för Europeiska kommissionen, Achema AB, Grupa Azoty S.A. och Grupa Azoty Zakłady Azotowe Puławy S.A..

---

(1)  EUT C 10, 13.1.2020.

Tribunalens dom av den 14 september 2022 – Nevinnomysskiy Azot och NAK ”Azot” mot kommissionen

(Mål T-865/19) (1)

(Dumpning - Import av blandningar av karbamid och ammoniumnitrat med ursprung i Ryssland, Trinidad och Tobago och Förenta staterna - Genomförandeförordning (EU) 2019/1688 - Slutlig antidumpningstull - Dumpningsmarginal - Fastställande av normalvärdet - Justering - Fastställande av exportpriset - Rättvis jämförelse - Skada för unionsindustrin - Beräkning av målprisunderskridandet - Försäljning mellan närstående bolag - Orsakssamband - Beräkning av skademarginalen - Undanröjande av skada - Regeln om lägsta tull - Användning av tillgängliga uppgifter)

(2022/C 432/21)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Sökande: AO Nevinnomysskiy Azot (Nevinnomyssk, Ryssland), AO Novomoskovskaya Aktsionernaya Kompania NAK ”Azot” (Novomoskovsk, Ryssland) (ombud: advokaterna P. Vander Schueren och T. Martin-Brieu)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: G. Luengo och P. Němečková, båda i egenskap av ombud)

Part som har intervenerat till stöd för svaranden som intervenerat vid tribunalen: Fertilizers Europe (Bryssel, Belgien) (ombud: advokaterna B. O’Connor och M. Hommé)

Saken

Sökanden har väckt talan med stöd av artikel 263 FEUF och yrkat ogiltigförklaring av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1688 av den 8 oktober 2019 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av den provisoriska tull som införts på import på import av blandningar av karbamid och ammoniumnitrat med ursprung i Ryssland, Trinidad och Tobago och Amerikas förenta stater (EUT L 258, 2019, s. 21)

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	AO Nevinnomysskiy Azot och AO Novomoskovskaya Aktsionernaya Kompania NAK ”Azot” ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Europeiska kommissionens och Fertilizers Europes rättegångskostnader.

---

(1)  EUT C 61, 24.2.2020.

Tribunalens dom av den 14 september 2022 – Pollinis France mot kommissionen

(Mål T-371/20 och T-554/20) (1)

(Tillgång till handlingar - Förordning (EG) nr 1049/2001 - Ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder - Efsas riktlinjer gällande bedömningen av växtskyddsmedels risker för bin - Medlemsstaternas individuella ställningstaganden - Tillgång nekas - Artikel 4.3 i förordning nr 1049/2001 - Undantag avseende skyddet för beslutsförfarandet)

(2022/C 432/22)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Sökande: Pollinis France (Paris, Frankrike) (ombud: advokaterna C. Lepage och T. Bégel)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: S. Delaude, C. Ehrbar och G. Gattinara)

Saken

Sökanden har med stöd av artikel 263 FEUF yrkat ogiltigförklaring av kommissionens beslut C(2020) 4231 final av den 19 juni 2020 och C(2020) 5120 final av den 21 juli 2020, varigenom kommissionen nekade sökanden tillgång till vissa handlingar avseende de riktlinjer som offentliggjorts av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) gällande bedömningen av växtskyddsmedels risker för bin, vilka antogs av Efsa den 27 juni 2013, och ursprungligen offentliggjordes den 4 juli 2013 och sedan offentliggjordes på nytt den 4 juli 2014, och medgav sökanden delvis tillgång till vissa andra handlingar gällande 2013 års riktlinjer för bin.

Domslut

1)

Europeiska kommissionens beslut C(2020) 4231 final av den 19 juni 2020 och C(2020) 5120 final av den 21 juli 2020 ogiltigförklaras i den mån tillgång nekas till de efterfrågade handlingarna med stöd av artikel 4.3 första stycket i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar.

2)	Kommissionen ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 297, 7.09.2020,

Tribunalens dom av den 14 september 2022 – SŽ – Tovorni promet mot kommissionen

(Mål T-575/20) (1)

(Direktiv 2014/25/EU - Upphandlingsförfaranden inom vatten-, energi-, transport- och postsektorerna - Genomförandebeslut om tillämpligheten av artikel 34 i direktiv 2014/25 på godstrafik på järnväg i Slovenien - Direkt konkurrensutsättning - Definition av produktmarknaden - Definition av den geografiska marknaden - Bedömning av direkt konkurrensutsättning - Principen om god förvaltning - Motiveringsskyldighet)

(2022/C 432/23)

Rättegångsspråk: slovenska

Rättegångsdeltagare

Sökande: SŽ – Tovorni promet d.o.o. (Ljubljana, Slovenien) (ombud: advokaten V. Cukrov)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: K. Talabér-Ritz, L. Wildpanner och P. Ondrůšek, biträdda av advokaten M. Menard)

Saken

Sökanden yrkar med stöd av artikel 263 FEUF att kommissionens genomförandebeslut (EU) 2020/1025 av den 13 juli 2020 om tillämpligheten av artikel 34 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU på godstrafik på järnväg i Slovenien (EUT L 226, 2020, s. 5) ska ogiltigförklaras.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	SŽ – Tovorni promet d.o.o. ska bära sina egna rättegångskostnader och ersätta Europeiska kommissionens rättegångskostnader.

---

(1)  EUT C 433, 14.12.2020.

Tribunalens dom av den 14 september 2022 – PB mot kommissionen

(Mål T-775/20) (1)

(Offentlig upphandling av tjänster - Tillhandahållande av tekniskt stöd till Höga domarrådet och till de ukrainska myndigheterna - Oegentligheter i förfarandena för tilldelning av kontrakt - Återkrav av felaktigt utbetalda belopp - Debetnota - Företagsledare - Rättslig grund - Utomobligatoriskt skadeståndsansvar)

(2022/C 432/24)

Rättegångsspråk: franska

Rättegångsdeltagare

Sökande: PB (ombud: advokat L.Levi)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: J. Baquero Cruz, J. Estrada de Solà och A. Katsimerou)

Intervenient på sökandens sida: Europeiska unionens råd (ombud: E. Rebasti och I. Demoulin)

Saken

Talan dels enligt artikel 263 FEUF om ogiltigförklaring av kommissionens beslut C(2020) 7151 final av den 22 oktober 2020 om vidtagande av en administrativ åtgärd mot företagsledaren i [Sekretessbelagd uppgift] i syfte att återkräva felaktigt utbetalda belopp som mottagits enligt kontrakten TACIS/2006/101-510 och CARDS/2008/166-429, dels enligt artikel 340 andra stycket FEUF om återbetalning av samtliga av kommissionen på grundval av nämnda beslut eventuellt återkrävda belopp samt om betalning av 10 000 euro i skadestånd (varvid sökanden förbehållit sig rätten att ändra detta belopp under målets handläggning).

Domslut

1)	Kommissionens beslut C(2020) 7151 final av den 22 oktober 2020 om vidtagande av en administrativ åtgärd mot företagsledaren i [Sekretessbelagd uppgift] i syfte att återkräva felaktigt utbetalda belopp som mottagits enligt kontrakten TACIS/2006/101-510 och CARDS/2008/166-429 ogiltigförklaras.

2)	Talan ogillas i övrigt.

3)	PB, Europeiska kommissionen och Europeiska unionens råd ska bära sina rättegångskostnader.

---

(1)  EUT C 72, 1.3.2021.

Tribunalens dom av den 14 september 2022 – QN mot kommissionen

(Mål T-179/21) (1)

(Personalmål - Tjänstemän - Bedömningsrapport - Bedömningsåret 2019 - Motiveringsskyldighet - Uppenbart felaktig bedömning - Omsorgsplikt - Ansvar)

(2022/C 432/25)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Sökande: QN (ombud: advokaterna L. Levi och N. Flandin)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: M. Brauhoff och L. Hohenecker)

Saken

Talan enligt artikel 270 FEUF varigenom sökanden yrkar ogiltigförklaring av sin bedömningsrapport för år 2019 och, såvitt erfordras, av Europeiska kommissionens beslut av den 22 december 2020 att avslå sökandens klagomål, samt ersättning för den ideella skada som han påstår sig ha åsamkats med anledning av denna rapport.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	QN ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 206, 31.5.2021.

Tribunalens dom av den 14 september 2022 – Sushi&Food Factor mot EUIPO (READY 4YOU)

(Mål T-367/21 och T-432/21) (1)

(EU-varumärke - Ansökningar om registrering av unionsfigurmärkena READY 4YOU - Absolut registreringshinder - Särskiljningsförmåga saknas - Artikel 7.1 b i förordning (EU) 2017/1001)

(2022/C 432/26)

Rättegångsspråk: polska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Sushi&Food Factor sp. z o.o. sp.k. (Robakowo, Polen) (ombud: advokaten J. Gwiazdowska)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: D. Walicka och M. Chylińska)

Saken

Sökanden yrkar med stöd av artikel 263 FEUF att de beslut som fattats av femte överklagandenämnden vid Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) den 20 april 2021 (ärende R 2273/2020-5) och den 13 maj 2021 (ärende R 2321/2020-5) ska ogiltigförklaras.

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Sushi&Food Factor sp. z o.o. sp.k ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 329, 16.08.2021.

Tribunalens dom av den 14 september 2022 – Itinerant Show Room mot EUIPO

(Mål T-416/21) (1)

(EU-varumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som EU-varumärke av figurmärket ITINERANT - Ett äldre EU-figurmärke föreställande en sjungande anka i en cirkel - Relativt registreringshinder - Artikel 8.5 i förordning (EU) 2017/1001 - Likhet - Renommé - Band - Otillbörlig fördel - Skälig grund saknas - Artikel 95.2 i förordning 2017/1001 - Artikel 27.4 i delegerad förordning (EU) 2018/625 - Handling som lagts fram för första gången vid överklagandenämnden - Avvisning)

(2022/C 432/27)

Rättegångsspråk: italienska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Itinerant Show Room Srl (San Giorgio in Bosco, Italien) (ombud: advokaten E. Montelione)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: J. Crespo Carrillo, i egenskap av ombud)

Motpart vid överklagandenämnden, tillika intervenient vid tribunalen: Save the Duck SpA (Milan, Italien) (ombud: advokaten M. De Vietro)

Saken

Överklagande med stöd av artikel 263 FEUF med yrkande om ogiltigförklaring av det beslut som meddelades av femte överklagandenämnden vid Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) den 6 maj 2021 (ärende R 997/2020-5) om ett invändningsförfarande mellan intervenienten och klaganden.

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Itinerant Show Room Srl ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de kostnader som uppkommit för Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) och Save the Duck SpA.

---

(1)  EUT C 357, 6.9.2021.

Tribunalens dom av den 14 september 2022 – Itinerant Show Room mot EUIPO

(Mål T-417/21) (1)

(EU-varumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som EU-varumärke av figurmärket ITINERANT - Ett äldre EU-figurmärke föreställande en sjungande anka i en cirkel - Relativt registreringshinder - Artikel 8.5 i förordning (EU) 2017/1001 - Likhet - Renommé - Band - Otillbörlig fördel - Skälig grund saknas - Artikel 95.2 i förordning 2017/1001 - Artikel 27.4 i delegerad förordning (EU) 2018/625 - Handling som lagts fram för första gången vid överklagandenämnden - Avvisning)

(2022/C 432/28)

Rättegångsspråk: italienska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Itinerant Show Room Srl (San Giorgio in Bosco, Italien) (ombud: advokaten E. Montelione)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: J. Crespo Carrillo, i egenskap av ombud)

Motpart vid överklagandenämnden, tillika intervenient vid tribunalen: Save the Duck SpA (Milan, Italien) (ombud: advokaten M. De Vietro)

Saken

Överklagande med stöd av artikel 263 FEUF med yrkande om ogiltigförklaring av det beslut som meddelades av femte överklagandenämnden vid Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) den 12 maj 2021 (ärende R 1017/2020-5) om ett invändningsförfarande mellan intervenienten och klaganden.

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Itinerant Show Room Srl ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de kostnader som uppkommit för Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) och Save the Duck SpA.

---

(1)  EUT C 357, 6.9.2021.

Tribunalens dom av den 14 september 2022 – Gioioso mot EUIPO – Maxi Di (MARE GIOIOSO di Sebastiano IMPORT EXPORT)

(Mål T-423/21) (1)

(EU-varumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som EU-varumärke av figurmärket MARE GIOIOSO di Sebastiano IMPORT EXPORT - Äldre nationellt figurmärke GIOIA DI MARE - Relativt registreringshinder - Risk för förväxling - Artikel 8.1 b i förordning (EU) 2017/1001)

(2022/C 432/29)

Rättegångsspråk: italienska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Sebastiano Gioioso (Fasano, Italien) (ombud: advokaten F. Amati)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: R. Raponi och J. Crespo Carrillo)

Motpart vid överklagandenämnden: Maxi Di Srl (Belfiore, Italien)

Saken

Genom talan enligt artikel 263 FEUF har sökanden yrkat ogiltigförklaring av det beslut som första överklagandenämnden vid Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) meddelade den 10 maj 2021 (ärende R 1650/2020-1).

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Sebastiano Gioioso ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 357, 6.9.2021.

Tribunalens dom av den 14 september 2022 – Lotion mot EUIPO (BLACK IRISH)

(Mål T-498/21) (1)

(EU-varumärke - Ansökan om registrering som EU-varumärke av ordmärket BLACK IRISH - Absoluta registreringshinder - Särskiljningsförmåga saknas - Beskrivande karaktär - Artikel 7.1 b och c i förordning (EU) 2017/1001 - Likabehandling - Motiveringsskyldighet - Artikel 94.1 i förordning 2017/1001)

(2022/C 432/30)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Lotion LLC (Woodland Hills, Kalifornien, Förenta staterna) (ombud: advokaten A. Deutsch)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: T. Klee och D. Hanf)

Saken

Överklagande med stöd av artikel 263 FEUF, i vilket klaganden yrkar ogiltigförklaring av det beslut som meddelades av femte överklagandenämnden vid Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) den 7 juni 2021 (ärende R 199/2021-5).

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Lotion LLC ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 391, 27.9.2021.

Tribunalens dom av den 14 september 2022 – Blueroots Technology mot EUIPO – Rezk-Salama och Breitlauch (SKILLTREE STUDIOS)

(Mål T-607/21) (1)

(EU-varumärke - Ogiltighetsförfarande - EU-ordmärket SKILLTREE STUDIOS - Absoluta registreringshinder - Beskrivande karaktär föreligger inte - Särskiljningsförmåga - Artikel 7.1 b i förordning (EG) nr 207/2009 (nu artikel 7.1 b i förordning (EU) 2017/1001))

(2022/C 432/31)

Rättegångsspråk: tyska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Blueroots Technology GmbH (Graz, Österrike) (ombud: advokat A. Huber-Erlenwein)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: M. Eberl och D. Hanf)

Motpart vid överklagandenämnden, tillika intervenient vid tribunalen: Christof Rezk-Salama (Trier, Tyskland), Linda Breitlauch (Trier) (ombud: advokat F. Weber)

Saken

Överklagande enligt artikel 263 FEUF med yrkande om ogiltigförklaring av det beslut som fjärde överklagandenämnden vid Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) meddelade den 28 juli 2021 (ärende R 2218/2020-4).

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Blueroots Technology GmbH ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 462, 15.11.2021.

Tribunalens dom av den 14 september 2022 – Privatbrauerei Eichbaum mot EUIPO – Anchor Brewing Company (STEAM)

(Mål T-609/21) (1)

(EU-varumärke - Upphävandeförfarande - EU-ordmärket STEAM - Verkligt bruk av varumärket - Fråga om hur varumärket har använts - Artikel 18.1 andra stycket a och artikel 58.1 a i förordning (EU) 2017/1001 - Motiveringsskyldighet - Rätten att yttra sig - Artikel 94.1 i förordning 2017/1001)

(2022/C 432/32)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Privatbrauerei Eichbaum GmbH & Co. KG (Mannheim, Tyskland) (ombud: advokaterna M. Schmidhuber och E. Levenson)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: G. Sakalaitė-Orlovskienė och J. Ivanauskas)

Motpart vid överklagandenämnden, tillika intervenient vid tribunalen: Anchor Brewing Company LLC (San Francisco, Kalifornien, Förenta staterna) (ombud: advokaterna I. Kuschel och W. von der Osten-Sacken)

Saken

Klaganden har genom sitt överklagande enligt artikel 263 FEUF yrkat delvis ogiltigförklaring av det beslut som meddelades av andra överklagandenämnden vid Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) den 14 juli 2021 (ärende R 780/2020-2) om ett upphävandeförfarande mellan klaganden och intervenienten.

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Privatbrauerei Eichbaum GmbH & Co. KG ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 471, 22.11.2021.

Tribunalens dom av den 14 september 2022 – Foodtastic mot EUIPO – (ENERGY CAKE)

(Mål T-686/21) (1)

(EU-varumärke - Ogiltighetsförfarande - Det äldre nationella ordmärket ENERGY CAKE - Ogiltighetsförklaring - Absoluta ogiltighetsgrunder - Beskrivande karaktär - Artikel 7.1 c i förordning (EG) nr 207/2009 (nu artikel 7.1 c i förordning (EU) 2017/1001) - Särskiljningsförmåga saknas - Artikel 7.1 b i förordning (EG) nr 207/2009 (nu artikel 7.1 b i förordning (EU) 2017/1001))

(2022/C 432/33)

Rättegångsspråk: tyska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Task Food s.r.o. (Bratislava, Slovakien), som tillåtits att träda i stället för energy cake GmbH (ombud: advokaten A. Bernegger)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: T. Klee och D. Hanf)

Motpart vid överklagandenämnden, tillika intervenient vid tribunalen: Foodtastic GmbH (Dortmund, Tyskland)

Saken

Överklagande enligt artikel 263 FEUF med yrkande om ogiltigförklaring av det beslut som femte överklagandenämnden vid Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) meddelade den 11 augusti 2021 (ärende R 2324/2020-5).

Domslut

1)	Task Food s.r.o. tillåts att träda i stället för energy cake GmbH.

2)	Överklagandet ogillas.

3)	Task Food ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 513, 20.12.2021.

Tribunalens dom av den 14 september 2022 – Balaban mot EUIPO (Stahlwerk)

(Mål T-705/21) (1)

(EU-varumärke - Ansökan om EU-ordmärket STAHLWERK - Absoluta registreringshinder - Särskiljningsförmåga saknas - Beskrivande karaktär - Artikel 7.1 b och c i förordning (EU) 2017/1001)

(2022/C 432/34)

Rättegångsspråk: tyska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Okan Balaban (Bornheim, Tyskland) (ombud: advokaten T. Schaaf)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: E. Nicolás Gómez och M. Eberl, båda i egenskap av ombud)

Saken

Genom sitt överklagande enligt artikel 263 FEUF yrkar klaganden att granskarens beslut av den 18 november 2020 och det beslut som meddelades av första överklagandenämnden vid Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) den 2 september 2021 (ärende R 77/2021-1) ska upphävas och ändras.

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Okan Balaban ska ersätta rättegångsreglerna.

---

(1)  EUT C 37, 24.1.2022.

Tribunalens dom av den 14 september 2022 – Balaban mot EUIPO (Stahlwerkstatt)

(Mål T-706/21) (1)

(EU-varumärke - Ansökan om registrering av EU-ordmärket Stahlwerkstatt - Absoluta registreringshinder - Särskiljningsförmåga saknas - Beskrivande karaktär - Artikel 7.1 b och c i förordning (EU) 2017/1001)

(2022/C 432/35)

Rättegångsspråk: tyska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Okan Balaban (Bornheim, Tyskland) (ombud: advokaten T. Schaaf)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: Nicolás Gómez och M. Eberl)

Saken

Sökanden har med stöd av artikel 263 FEUF yrkat att granskarens beslut av den 27 augusti 2020 och det beslut som fattats av första överklagandenämnden vid Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) den 2 september 2021 (ärende R 1987/2020-1) delvis ska ogiltigförklaras och ändras.

Domslut

1)	Överklagandet avslås.

2)	Okan Balaban ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 37, 24.1.2022.

Tribunalens dom av den 14 september 2022 – Refractory Intellectual Property mot EUIPO (e-tech)

(Mål T-737/21) (1)

(EU-varumärke - Ansökan om EU-ordmärket e-tech - Absolut registreringshinder - Särskiljningsförmåga saknas - Artikel 7.1 b i förordning (EU) 2017/1001)

(2022/C 432/36)

Rättegångsspråk: tyska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Refractory Intellectual Property GmbH & Co. KG (Wien, Österrike) (ombud: advokaten J. Schmidt)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: E. Markakis, i egenskap av ombud)

Saken

Överklagande med stöd av artikel 263 FEUF genom vilket klaganden har yrkat ogiltigförklaring av det beslut som meddelades av fjärde överklagandenämnden vid Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) den 9 september 2021 (ärende R 548/2021-4).

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Refractory Intellectual Property GmbH & Co. KG ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 37, 24.1.2022.

Tribunalens dom av den 14 september 2022 – Protectoplus mot EUIPO (Li-SAFE)

(Mål T-795/21) (1)

(EU-varumärke - Ansökan om registrering av EU-ordmärket Li-SAFE - Absoluta registreringshinder - Beskrivande karaktär - Artikel 7.1 c i förordning (EU) 2017/1001 - Avsaknad av särskiljningsförmåga - Artikel 7.1 b i förordning (EU) 2017/1001 - Begränsning av de varor som anges i varumärkesansökan)

(2022/C 432/37)

Rättegångsspråk: tyska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Protectoplus GmbH (Rendsburg, Tyskland) (ombud: advokaten W. Riegger)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: T. Klee och E. Markakis)

Saken

Klaganden har med stöd av artikel 263 FEUF yrkat att det beslut som fattats av första överklagandenämnden vid Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) den 6 oktober 2021 (ärende R 845/2021–1) ska ogiltigförklaras.

Domslut

1)	Överklagandet avslås.

2)	Protectoplus GmbH ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 73, 14.2.2022.

Talan väckt den 18 augusti 2022 – Sberbank Europe mot rådet m.fl.

(Mål T-523/22)

(2022/C 432/38)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Sberbank Europe AG (Wien, Österrike) (ombud: O. Behrends, lawyer)

Svarande: Europeiska unionens råd, Europeiska kommissionen och Gemensamma resolutionsnämnden

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det omtvistade beslutet med stöd av artikel 264 FEUF, (1) och

—	förplikta Gemensamma resolutionsnämnden, kommissionen och rådet att ersätta sökandens rättegångskostnader.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden nio grunder.

1.	Första grunden: Gemensamma resolutionsnämnden har överskridit sin befogenhet genom att anta ett beslut avseende sökanden.

2.	Andra grunden: Gemensamma resolutionsnämnden har åsidosatt väsentliga förfarandekrav avseende sökanden.

3.	Tredje grunden: Det omtvistade beslutet är behäftat med ett antal materiella brister.

4.	Fjärde grunden: Gemensamma resolutionsnämnden har underlåtit att i vederbörlig ordning överväga alternativa åtgärder enligt artikel 18.1 b i förordning nr 806/2014. (2)

5.	Femte grunden: Gemensamma resolutionsnämnden har underlåtit att välja det minst betungande alternativet vad gäller resolutionsåtgärder med avseende på sökanden.

6.	Sjätte grunden: Gemensamma resolutionsnämnden har brutit mot materiella regler och förfaranderegler som rör försäljningsverktyg, inklusive artikel 20 i förordning nr 806/2014.

7.	Sjunde grunden: Gemensamma resolutionsnämnden har brutit mot proportionalitetsprincipen och gjort sig skyldig till en uppenbart felaktig bedömning vad gäller möjliga alternativa lösningar.

8.	Åttonde grunden: Gemensamma resolutionsnämnden har underlåtit att kontakta sökandens eller Sberbank Sloveniens ledning gällande artikel 13.3 i förordning nr 806/2014.

9.	Nionde grunden: Gemensamma resolutionsnämnden har underlåtit att följa resolutionsplanen utan någon trovärdig motivering.

---

(1)  Det beslut som sökanden överklagar i det här målet är Gemensamma resolutionsnämndens beslut av den 1 mars 2022 (SRB/EES/2022/20) gällande sökandens slovenska dotterbolag (Sberbank banka d.d.) inklusive, om det är tillämpligt, kommissionens och/eller rådets godkännande av ett sådant beslut.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014 av den 15 juli 2014 om fastställande av enhetliga regler och ett enhetligt förfarande för resolution av kreditinstitut och vissa värdepappersföretag inom ramen för en gemensam resolutionsmekanism och en gemensam resolutionsfond och om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010 (EUR L 225, 2014, s. 1).

Talan väckt den 19 augusti 2022 – Sberbank Europe mot rådet m.fl.

(Mål T-524/22)

(2022/C 432/39)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Sberbank Europe AG (Wien, Österrike) (ombud: O. Behrends, lawyer)

Svarande: Europeiska unionens råd, Europeiska kommissionen och Gemensamma resolutionsnämnden

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det omtvistade beslutet enligt artikel 264 FEUF, inklusive, om det är tillämpligt, kommissionens och rådets godkännande av ett sådant beslut, (1) och

—	förplikta Gemensamma resolutionsnämnden, kommissionen och rådet att ersätta sökandens rättegångskostnader.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden nio grunder.

1.

Första grunden: Gemensamma resolutionsnämnden har överskridit sin befogenhet. — Sökanden gör gällande att det omtvistade beslutet förutsätter att Gemensamma resolutionsnämnden har möjlighet att fatta bindande beslut om moderbolagets insolvensstatus. Denna aspekt är enbart en fråga för de behöriga nationella domstolarna.

2.	Andra grunden: Gemensamma resolutionsnämnden har åsidosatt väsentliga förfarandekrav avseende sökanden. — Sökanden gör bland annat gällande att det omtvistade beslutet inte på ett korrekt sätt delgavs sökanden som var dess verkliga mottagare.

3.	Tredje grunden: Det omtvistade beslutet är behäftat med ett antal materiella brister. Bland dessa brister ingår att villkoren i artikel 18 i förordning nr 806/2014 (2) inte var uppfyllda.

4.	Fjärde grunden: Gemensamma resolutionsnämnden har underlåtit att överväga lämpliga alternativa åtgärder enligt artikel 18.1 b i förordning nr 806/2014.

5.	Femte grunden: Gemensamma resolutionsnämnden har underlåtit att välja det minst betungande alternativet vad gäller resolutionsåtgärder med avseende på sökanden.

6.	Sjätte grunden: Gemensamma resolutionsnämnden har brutit mot materiella regler och förfaranderegler som rör försäljningsverktyg, inklusive artikel 20 i förordning nr 806/2014.

7.	Sjunde grunden: Gemensamma resolutionsnämnden har brutit mot proportionalitetsprincipen och gjort sig skyldig till en uppenbart felaktig bedömning vad gäller möjliga alternativa lösningar.

8.	Åttonde grunden: Gemensamma resolutionsnämnden har underlåtit att kontakta sökandens eller Sberbank Kroatiens ledning gällande artikel 13.3 i förordning nr 806/2014.

9.	Nionde grunden: Gemensamma resolutionsnämnden har underlåtit att följa resolutionsplanen utan någon trovärdig motivering.

---

(1)  Det beslut som sökanden överklagar i detta fall är Gemensamma resolutionsnämndens beslut av den 1 mars 2022 (SRB/EES/2022/21) med avseende på sökandens kroatiska dotterbolag (Sberbank banka d.d.).

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014 av den 15 juli 2014 om fastställande av enhetliga regler och ett enhetligt förfarande för resolution av kreditinstitut och vissa värdepappersföretag inom ramen för en gemensam resolutionsmekanism och en gemensam resolutionsfond och om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010 (EUR L 225, 2014, s. 1).

Överklagande ingett den 23 september 2022 – Cypern mot EUIPO – Kolios (HALLOUMAKI)

(Mål T-594/22)

(2022/C 432/40)

Överklagandet är avfattat på engelska

Parter

Klagande: Republiken Cypern (ombud: S. Malynicz, Barrister-at-Law)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: Kolios AE Elliniki Viomichania Galaktos (Kilkis, Grekland)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Varumärkessökande: Motparten vid överklagandenämnden

Omtvistat varumärke: EU-figurmärket HALLOUMAKI – Registreringsansökan nr 18 126 405

Förfarande vid EUIPO: Invändningsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av EUIPO:s femte överklagandenämnd den 20 juni 2022 i ärende R 19/2022-5

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

—	förplikta EUIPO och motparten vid överklagandenämnden att bära sina rättegångskostnader och ersätta klagandens rättegångskostnader.

Grunder

—	Överklagandenämnden har åsidosatt artikel 8.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001 genom att göra en felaktig bedömning av vilka tjänster som omfattas av det omstridda varumärket.

—	Överklagandenämnden har åsidosatt artikel 8.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001 genom att underlåta att slå fast att konsumenter och fackmän kan se ett samband mellan de aktuella varorna och tjänsterna.

Talan väckt den 27 september 2022 – Veritas mot kommissionen

(Mål T-602/22)

(2022/C 432/41)

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Sökanden: Veneziana Energia Risorse Idriche Territorio Ambiente Servizi SpA (Veritas) (Venedig, Italien) (ombud: advokaten A. Pasqualin)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkandena

Sökanden har yrkat att tribunalen ska

—

vidta följande åtgärder för processledning: — förelägga kommissionen att förete den handling som den tidigare inte velat lämna ut (skrivelse av den 17 oktober 2019 från de italienska myndigheterna i EU Pilot-ärende 9456/19/TAXUD), — inhämta de italienska myndigheternas svar och tillhörande bilagor, som nämns på sidorna 2–3 i det angripna beslutet, och — besluta om varje annan åtgärd för bevisupptagning som den finner lämplig, samt

—

vad beträffar målet i sak, — ogiltigförklara det beslut som fattades av Europeiska kommissionens generalsekretariat den 15 juli 2022, genom vilket Veritas S.p.A. nekades tillgång till den skrivelse som de italienska myndigheterna skickade den 17 oktober 2019 i EU Pilot-ärende 9456/19/TAXUD, och ge sökanden tillgång till den begärda handlingen.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden två grunder.

1.

Första grunden: Felaktig rättstillämpning och bristande motivering med avseende på handläggningsreglerna i artikel 4.4 och 4.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 (1) av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar. Handlingarna i ärendet motsäger varandra. — Sökanden gör i det avseendet gällande att den omtvistade åtgärden grundar beslutet att avslå begäran om tillgång till handlingar på en omorganisation som, utan att någon motivering lämnats, strider mot kommissionens ursprungliga svar om att de italienska myndigheterna hade utnyttjat den möjlighet som föreskrivs i artikel 4.5 i förordning (EG) nr 1049/2001. — Den felaktiga rättstillämpningen, den bristande motiveringen och det förhållandet att handlingarna i ärendet motsäger varandra innebär att det föreligger brister som hindrar en kontroll av att förfarandet är lagenligt med avseende på de regler som tillämpats och de bedömningar som gjorts, vilket i sin tur innebär att beslutet att inte ge tillgång till den begärda handlingen inte har motiverats på ett begripligt sätt.

2.

Andra grunden: Felaktig rättstillämpning och maktmissbruk på grund av bristande eller otillräcklig motivering och brister i utredningen. — I det angripna beslutet nekas tillgång till de begärda handlingarna med stöd av det undantag som föreskrivs i artikel 4.2 andra strecksatsen i förordning (EG) nr 1049/2001, men i förevarande fall är det snarast fråga om en skenmotivering. — I strid med gällande bestämmelser avslog kommissionen sökandens begäran om tillgång till den aktuella handlingen utan att förklara på vilket sätt ett utlämnande konkret och faktiskt skulle kunna undergräva skyddet för rättsliga förfaranden. Det har vidare inte visats att en sådan risk för undergrävande rimligen kan förutses och inte enbart är hypotetisk och det har inte heller angetts vilket nationellt rättsligt förfarande som beslutet avser. — Det har inte förklarats varför utlämnandet av handlingen till Veritas äventyrar principen om parternas likställdhet i processen i ett obestämt rättsligt förfarande i vilket Veritas inte ens nämns som part. — Det har i beslutet inte gjorts en tillräcklig prövning av att det föreligger en ”vederbörligen motiverad” invändning från den medlemsstat som motsätter sig utlämnandet av handlingen och med avseende på det faktiska behovet av skydd enligt artikel 4.2 andra strecksatsen i förordning (EG) nr 1049/2001.

---

(1)  EGT L 145, 2001, s. 43.

Överklagande ingett den 27 september 2022 – Société du Tour de France mot EUIPO – FitX (TOUR DE X)

(Mål T-604/22)

(2022/C 432/42)

Överklagandet är avfattat på: engelska

Parter

Klagande: Société du Tour de France (Boulogne-Billancourt, Frankrike) (ombud: advokaterna T. de Haan och S. Vandezande)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: FitX Beteiligungs GmbH (Essen, Tyskland)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Varumärkessökande: Motparten vid överklagandenämnden

Omtvistat varumärke: Ansökan för EU-figurmärket TOUR DE X – Registreringsansökan nr 16 701 039

Förfarande vid EUIPO: Invändningsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av EUIPO:s andra överklagandenämnd den 11 juli 2022 i ärende R 1136/2019-2

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

—	förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna, inbegripet de kostnader som uppkommit för klaganden vid andra överklagandenämnden.

Grunder

—	Åsidosättande av artikel 8.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

—	Åsidosättande av artikel 8.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

—	Åsidosättande av artikel 94 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

Talan väckt den 30 september 2022 – Kozitsyn mot rådet

(Mål T-607/22)

(2022/C 432/43)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Andrej Anatoljevitj Kozitsyn (Verkhnyaya Pyshma, Ryssland) (ombud: advokaten J. Grand d’Esnon)

Svarande: Europeiska unionens råd

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

i första hand, ogiltigförklara rådets beslut (Gusp) 2022/1272 av den 21 juli 2022 (1), i den del det avser Andrej Anatoljevitj Kozitsyn, rådets genomförandeförordning (EU) 2022/1270 av den 21 juli 2022 (2), i den del det avser Andrej Anatoljevitj Kozitsyn, rådets beslut (GUSP) 2022/329 av den 25 februari 2022, (3) rådets förordning (EU) 2022/330 av den 25 februari 2022, (4)

—

i andra hand, ogiltigförklara rådets beslut (Gusp) 2022/1272 av den 21 juli 2022, i den del det avser Andrej Anatoljevitj Kozitsyn, rådets genomförandeförordning (EU) 2022/1270 av den 21 juli 2022, i den del det avser Andrej Anatoljevitj Kozitsyn, artikel 1.2 g i rådets beslut (GUSP) 2022/329 av den 25 februari 2022, artikel 1.1 g i rådets förordning (EU) 2022/330 av den 25 februari 2022,

—	under alla omständigheter, förplikta Europeiska unionens råd att ersätta rättegångskostnaderna, med tillämpning av artikel 140 b i tribunalens rättegångsregler.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden nio grunder som i allt väsentligt är identiska eller jämförbara med de som åberopats inom ramen för mål T-234/22, Ismailova/rådet.

---

(1)  Rådets beslut (Gusp) 2022/1272 av den 21 juli 2022 om ändring av beslut 2014/145/Gusp om restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 193, 2022, s. 219).

(2)  Rådets genomförandeförordning (EU) 2022/1270 av den 21 juli 2022 om genomförande av förordning (EU) nr 269/2014 om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 193, 2022, s. 133).

(3)  Rådets beslut (GUSP) 2022/329 av den 25 februari 2022 om ändring av beslut 2014/145/Gusp om restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 50, 2022, s. 1).

(4)  Rådets förordning (EU) 2022/330 av den 25 februari 2022 om ändring av förordning (EU) nr 269/2014 om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 51, 2022, s. 1).

Talan väckt den 1 oktober 2022 – Primicerj mot kommissionen

(Mål T-612/22)

(2022/C 432/44)

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Sökande: Paola Primicerj (Rom, Italien) (ombud: advokaten E. Iorio)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara Europeiska kommissionens beslut av den 2 augusti 2022 (EMPL.C.1/BPM/kt (2022) 5785472) om avslag på begäran om tillgång (GestDem nr 2022/4090) till kommissionens kompletterande formella underrättelse av den 15 juli 2022 till Republiken Italien i överträdelseförfarande 2016/4081 om huruvida den italienska lagstiftningen om så kallade arvoderade domare [(magistrati onorari), det vill säga personer som utför domaruppgifter eller åklagaruppgifter som ett arvoderat uppdrag,] är förenlig med unionsrätten,

—	förplikta kommissionen att ge sökanden tillgång till den kompletterande formella underrättelse av den 15 juli 2022 som kommissionen riktade till Republiken Italien i överträdelseförfarande 2016/4081, och

—	förplikta kommissionen att, vid ett eventuellt bestridande av sökandens yrkanden, ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden tre grunder.

1.

Den första grunden: Upptagande till prövning — Sökanden gör i detta avseende gällande att hon agerar med stöd av den rätt som tillkommer alla unionsmedborgare enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2011 (1) av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar. — Sökanden anför vidare att hon genom att få kännedom om den formella underrättelsen skulle kunna utöva sin rätt till information på ett konkret sätt genom att efter mer än sex år få kännedom om skälen till att kommissionen ännu inte hade avgett något motiverat yttrande.

2.

Andra grunden: Åsidosättande av principerna om tillgång till unionsinstitutionernas handlingar, vilka slås fast i artikel 1 andra stycket FEU, artikel 42 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna samt i artiklarna 1 och 4.2 tredje strecksatsen i förordning nr 1049/2001 – det vill säga att det finns ett allmänintresse av att få tillgång till den kompletterande formella underrättelsen av den 15 juli 2022. — Sökanden gör i detta avseende gällande att det i det aktuella fallet föreligger ett överordnat allmänintresse i form av rätten till information, det vill säga att få kännedom om kommissionens och Republiken Italiens åtgärder i fråga om domares oberoende, som är ett väsentligt villkor för rättsstaten, vilket innebär att bestämmelserna om undantag från rätten till tillgång till handlingar ska tolkas restriktivt. — EU-domstolen har i dom av den 16 juli 2020, Governo della Repubblica italiana (Italienska fredsdomares ställning) (C-658/18, EU:C:2020:572) och dom av den 7 april 2022, Ministero della Giustizia m.fl. (Italienska fredsdomares ställning) (C-236/20, EU:C:2022:263), redan påpekat att samtliga regler som gäller för arvoderade domare i Italien och särskilt för fredsdomare är helt olämpliga och att de strider mot konditionalitetsprincipen. — Det strider mot reglerna om insyn och spridning av unionsinstitutionernas handlingar att förneka att det inte finns något överordnat allmänintresse av att få kännedom om vilka anmärkningar som kommissionen framställt i den formella underrättelsen av den 15 juli 2022, som har uppmärksammats i nationell press och som har varit föremål för ett sammanfattat meddelande från kommissionen själv. Det har däremot inte påståtts att ett sådant intresse föreligger beträffande de sekretessbelagda handlingarna och diskussionerna mellan Republiken Italien och kommissionen.

3.

Tredje grunden: Åsidosättande av motiveringsskyldigheten — Sökanden gör i detta avseende gällande att samtliga berörda genom att undersöka motiveringen av EU-institutionernas rättsakter kan få kännedom om och förstå hur institutionerna genomför fördraget. Motiveringsskyldigheten har nämligen både en kontrollfunktion och en delaktighetsfunktion, eftersom den gör det möjligt att klart förstå vilka bedömningar som legat till grund för institutionernas rättsakter och därmed bidrar till att minska det demokratiska underskott som ofta läggs unionen till last. — Kommissionen har åsidosatt motiveringsskyldigheten, eftersom den begränsat sig till att ange allmänna och standardiserade uppgifter om skälen till att ett utlämnande av den kompletterande formella underrättelsen av den 15 juli 2022 skulle undergräva ”tillitsskapandet”. Genom att besvara begäran om tillgång till handlingar med ett formulär som endast innehåller mycket få upplysningar till ledning för en verklig prövning, från sökandens och tribunalens sida, av skälen till avslaget på begäran, särskilt vad gäller skälen för att inte ens en del av den aktuella handlingen kunde lämnas ut. — I beslutet att avslå begäran om tillgång till handlingar anges inte klart vilka skäl som ligger till grund för beslutet eller vilket rättsligt stöd de har. Det saknas även uppgifter om de faktiska omständigheterna och om hur olika relevanta intressen har beaktats. Eftersom avslagsbeslutet påverkar utövandet av de rättigheter som slås fast i artiklarna 17 och 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna finns ett större krav på att motiveringen ska vara exakt, precis och detaljerad, så att det tydligt går att förstå vilka val som har gjorts.

---

(1)  EGT L 145, 2001, s. 43.

Överklagande ingett den 30 september 2022 – Cyprus mot EUIPO – Cemet (Halime)

(Mål T-615/22)

(2022/C 432/45)

Överklagandet är avfattat på engelska

Parter

Klagande: Republiken Cypern (ombud: S. Malynicz, Barrister-at-Law och advokaten C. Milbradt)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: Cemet Oy (Helsingfors, Finland)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Varumärkessökande: Motparten vid överklagandenämnden

Omtvistat varumärke: Ansökan om registrering som EU-varumärke av figurmärket Halime – Registreringsansökan nr 18 241 593

Förfarande vid EUIPO: Invändningsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av EUIPO:s femte överklagandenämnd den 28 juni 2022 i ärende R 121/2022-5

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

—	förplikta EUIPO och motparten i förfarandet vid EUIPO (om den intervenerar i målet) att bära sina respektive rättegångskostnader och ersätta klagandens rättegångskostnader.

Grunder

—

Överklagandenämnden åsidosatte artikel 8.1 b Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001 och artikel 27 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2436 av den 16 december 2015 för tillnärmning av medlemsstaternas varumärkeslagstiftning (1) genom att bortse från det faktum att de tidigare varumärkena utgjorde kontrollmärken och inte individuella varumärken.

—	Överklagandenämnden åsidosatte artikel 8.1 b Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001 och artikel 27 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2436 i sin bedömning av risken för förväxling.

—	Överklagandenämnden gjorde sig skyldig till en felaktig tillämpning av artikel 8.1 b Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001 vid bedömningen av de tidigare kontrollmärkenas särskiljningsförmåga.

—	Överklagandenämnden åsidosatte artikel 8.1 b Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001 genom att göra en felaktig jämförelse av respektive varor och tjänster.

---

(1)  EUT L 336, 2015, s. 1.

Tribunalens beslut av den 14 september 2022 – Synthomer mot kommissionen

(Mål T-457/19) (1)

(2022/C 432/46)

Rättegångsspråk: engelska

Ordföranden på andra avdelningen har förordnat om avskrivning av målet.

---

(1)  EUT C 312, 16.09.2019.

Tribunalens beslut av den 14 september 2022 – Hikma Pharmaceuticals och Hikma Pharmaceuticals International mot kommissionen

(Mål T-712/19) (1)

(2022/C 432/47)

Rättegångsspråk: engelska

Ordföranden på andra avdelningen har förordnat om avskrivning av målet.

---

(1)  EUT C 10, 13.01.2020.

Tribunalens beslut av den 14 september 2022 – The Weir Group m. fl. mot kommissionen

(Mål T-718/19) (1)

(2022/C 432/48)

Rättegångsspråk: engelska

Ordföranden på andra avdelningen har förordnat om avskrivning av målet.

---

(1)  EUT C 10, 13.01.2020.