MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

Tillfällig krisram för statliga stödåtgärder till stöd för ekonomin till följd av Rysslands angrepp mot Ukraina

(2022/C 426/01)

1.   RYSSLANDS ANGREPP MOT UKRAINA, DESS INVERKAN PÅ EU:S EKONOMI OCH BEHOVET AV TILLFÄLLIGA STATLIGA STÖDÅTGÄRDER

(1)

Den 22 februari 2022 erkände Ryssland olagligt de icke regeringskontrollerade områdena i regionerna Donetsk och Luhansk i Ukraina som oberoende storheter. Den 24 februari 2022 inledde Ryssland ett oprovocerat och omotiverat väpnat angrepp mot Ukraina. Europeiska unionen (EU) och internationella partner reagerade omedelbart på den allvarliga kränkningen av Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende genom att vidta restriktiva åtgärder (sanktioner). Sanktioner infördes också mot Belarus på grund av landets roll i genomförandet av Rysslands väpnade angrepp. Ytterligare åtgärder har antagits under de följande veckorna och andra kan komma att antas allteftersom situationen utvecklas. Ryssland har beslutat att vidta vissa egna ekonomiska motåtgärder (1).

(2)

Rysslands väpnade angrepp mot Ukraina, sanktionerna och motåtgärder vidtagna av exempelvis Ryssland kommer att få ekonomiska återverkningar på hela den inre marknaden. Företag i EU kan komma att påverkas på flera olika sätt, såväl direkt som indirekt. Detta kan ta sig uttryck i minskad efterfrågan, brytande av befintliga kontrakt och projekt, med påföljande omsättningsförlust, störningar i leveranskedjorna, särskilt för råvaror och förprodukter, eller andra insatsvaror som inte längre är tillgängliga eller som inte längre är ekonomiskt överkomliga.

(3)

Rysslands väpnade angrepp mot Ukraina har också lett till ett avbrott i leveranskedjorna för EU:s import från Ukraina av vissa produkter, särskilt av spannmål och vegetabiliska oljor, och för EU:s export till Ukraina. Energimarknaden har påverkats avsevärt av stigande el- och gaspriser i EU. Sannolikheten för ett militärt angrepp mot Ukraina från Rysslands sida hade redan påverkat energimarknaden veckorna före det fysiska angreppet. Höga energipriser påverkar flera ekonomiska sektorer, däribland vissa av dem som drabbats särskilt hårt av covid-19-pandemin, såsom transport och turism. Följderna har också varit kännbara på de globala finansmarknaderna, i synnerhet på likviditetsområdet och i form av marknadsvolatilitet i råvaruhandeln. Rysslands militära angrepp mot Ukraina har också lett till en omfattande tvångsförflyttning av ukrainska medborgare både internt och till grannländerna, med en aldrig skådad tillströmning av flyktingar till EU, vilket fått omfattande humanitära och ekonomiska konsekvenser.

(4)

Den geopolitiska kris som orsakats av Rysslands angrepp mot Ukraina har också fått särskilt allvarliga konsekvenser för jordbruks-, livsmedels-, fiskeri- och vattenbrukssektorerna. Höga energipriser bidrar till höga priser på gödselmedel. Tillgången på gödselmedel påverkas också av dessa restriktioner för import av gödselmedel från Ryssland och Belarus. Krisen kommer sannolikt att få allvarliga konsekvenser för försörjningen av spannmål (i synnerhet majs och vete) och oljeväxter (solrosor och raps) eller stärkelsederivat från Ukraina och Ryssland till EU, vilket leder till en kraftig ökning av foderpriserna för boskap. Den sammantagna effekten av dessa kostnadsökningar på områdena energi, gödselmedel, spannmål och oljeväxter drabbar djuruppfödningen hårdast (2). Ukraina är också en viktig producent och exportör av vegetabiliska oljor (i synnerhet solrosolja), och därför påverkar prishöjningarna för dessa produkter aktörer inom livsmedelssektorn som tvingas söka efter alternativ.

(5)

Ett andra orosmoment är att EU-produkter inte längre kan fortsätta att exporteras till Ukraina och eventuellt inte heller till Ryssland och Belarus på grund av krigssituationen eller sanktioner. Detta skulle främst påverka sektorerna för vin och sprit, bearbetade livsmedel (inklusive bearbetade frukter och grönsaker), choklad, konfekt, modersmjölksersättning och sällskapsdjursfoder när det gäller Ryssland, frukt och grönsaker när det gäller Belarus och de flesta jordbruksprodukter när det gäller Ukraina.

(6)

Situationen förvärras av de kraftigt stigande produktionskostnaderna, delvis genom ökade kostnader för kvävegödselmedel till följd av den extrema höjningen av naturgaspriserna, men också genom den direkta energianvändningen i jordbruksproduktionsprocesser. Eftersom Ryssland och Belarus är betydande producenter och exportörer av alla de tre viktigaste gödselmedlen (kväve, fosfor och kalium) kommer sanktionerna att driva upp priserna på gödselmedel ännu mer.

(7)

Det är mot denna bakgrund som kommissionen har beslutat att anta detta meddelande för att ange kriterierna för bedömning av förenligheten med den inre marknaden, när det gäller de statliga stödåtgärder som medlemsstaterna kan vidta för att avhjälpa de ekonomiska effekterna av Rysslands angrepp mot Ukraina och de påföljande sanktioner som införts av EU och internationella partner och de motåtgärder som vidtagits, till exempel av Ryssland (3). En samordnad ekonomisk reaktion från medlemsstaterna och EU-institutionerna är avgörande för att mildra de omedelbara negativa sociala och ekonomiska återverkningarna inom EU för att bevara den ekonomiska verksamheten och arbetstillfällen samt för att underlätta de strukturella anpassningar som krävs för att hantera den nya ekonomiska situationen till följd av Rysslands väpnade angrepp mot Ukraina.

1.1.   Sanktioner som införts av Europeiska unionen och internationella partner

(8)

Efter Rysslands oprovocerade och oförsvarliga angrepp mot Ukraina har Europeiska unionens råd enats om flera paket med restriktiva åtgärder.

(9)

Den 23 februari 2022 enades rådet om ett paket som omfattar i) riktade sanktioner mot de 351 ledamöterna av den ryska statsduman och ytterligare 27 personer, ii) begränsningar av de ekonomiska förbindelserna med de icke regeringskontrollerade områdena i regionerna Donetsk och Luhansk i Ukraina, och iii) restriktioner för Rysslands tillgång till EU:s kapital- och finansmarknader samt tjänster på dessa områden (4).

(10)

Den 25 februari 2022 enades rådet om ytterligare sanktioner mot Ryssland med inriktning på i) finanssektorn, ii) energi, rymd- och transportsektorerna (luftfart), iii) varor med dubbla användningsområden, iv) exportkontroll och exportfinansiering, v) viseringspolitik och vi) ytterligare sanktioner mot enskilda ryska och andra (inbegripet belarusiska) medborgare (5).

(11)

Den 28 februari 2022 beslutade rådet att stänga det europeiska luftrummet för ryska flygplan och antog förebyggande åtgärder för att säkerställa att den ryska centralbanken inte kan utnyttja sina internationella reserver på ett sätt som undergräver effekterna av de åtgärder som vidtagits (6). Rådet antog också ytterligare sanktioner mot ryska medborgare (7).

(12)

Den 1 mars 2022 antog rådet ytterligare åtgärder: i) uteslutningen av utvalda ryska banker från SWIFT-systemet för finansiella meddelanden (8), ii) åtgärder mot desinformation som sprids av de ryska statsägda mediekanalerna Russia Today och Sputnik (9).

(13)

På grund av Belarus roll i underlättandet av det väpnade angreppet beslutade rådet den 2 mars 2022 att införa ytterligare sanktioner mot landet med avseende på handel med varor som används för produktion eller tillverkning av tobaksprodukter, mineraliska produkter, kaliumkloridprodukter, träprodukter, cementprodukter, järn- och stålprodukter samt gummivaror. Rådet förbjöd också export till Belarus eller användning i Belarus av varor och teknik med dubbla användningsområden och export av varor och teknik som kan bidra till Belarus militära, tekniska, försvars- och säkerhetsutveckling samt export av maskiner, tillsammans med restriktioner för tillhandahållandet av relaterade tjänster (10). Rådet antog också enskilda åtgärder mot 22 belarusiska medborgare (11).

(14)

Den 9 mars 2022 antog rådet ytterligare åtgärder mot den belarusiska finanssektorn, däribland ett uteslutande ur SWIFT-systemet av tre belarusiska banker, ett förbud mot transaktioner med Belarus centralbank, begränsningar av det finansiella inflödet från Belarus till EU och ett förbud mot att förse Belarus med eurosedlar (12). Rådet införde också ytterligare restriktiva åtgärder med avseende på export av sjöfartsvaror och radiokommunikationsteknik till Ryssland. Dessutom införde rådet restriktiva åtgärder mot ytterligare 160 personer (13). Den 15 mars 2022 (14) enades rådet om ytterligare sektorsspecifika och enskilda åtgärder mot Ryssland. Rådet beslutade särskilt att i) förbjuda alla transaktioner med vissa statsägda företag, ii) förbjuda tillhandahållande av kreditbetygstjänster, liksom tillgång till alla abonnemangstjänster i samband med kreditvärderingsverksamhet, till alla ryska personer eller enheter, iii) utöka förteckningen över personer med anknytning till Rysslands försvars- och industribas, för vilka strängare exportrestriktioner införs avseende varor och teknik med dubbla användningsområden som kan bidra till Rysslands tekniska förbättring av försvars- och säkerhetssektorn, iv) förbjuda nya investeringar i den ryska energisektorn och införa omfattande exportrestriktioner för utrustning, teknik och tjänster för energisektorn, och v) införa ytterligare handelsrestriktioner för järn och stål samt lyxvaror (15). Dessutom beslutade rådet att bestraffa viktiga ryska oligarker, lobbyister och propagandister samt nyckelföretag inom luftfartssektorn, den militära sektorn och sektorn för dubbla användningsområden, varvsindustrin och maskinbyggsektorn (16).

(15)

Den 3 juni 2022 antog rådet ett sjätte sanktionspaket (17) mot bakgrund av Rysslands fortsatta aggressionskrig mot Ukraina, Belarus stöd för det och de rapporterade grymheterna från de ryska väpnade styrkornas sida. Paketet innehåller följande: 1) Ett förbud mot import från Ryssland av råolja och raffinerade petroleumprodukter, med begränsade undantag. 2) Ett Swift-förbud mot ytterligare tre ryska banker och en belarusisk bank. 3) Ett förbud att sända i EU för ytterligare tre ryska statsägda kanaler. Unionen antog också sanktioner mot ytterligare 65 personer och 18 enheter. De omfattar personer som är ansvariga för de grymheter som begåtts i Bucha och Mariupol.

(16)

Den 21 juli 2022 antog rådet ett sjunde paket, det s.k. ”underhålls- och anpassningspaketet” (18), bestående av följande ytterligare åtgärder: 1) förbud mot import av guld, 2) skärpta rapporteringskrav för personer som är föremål för sanktioner, 3) riktade exportförbud, 4) förbud mot tillträde till hamnar, 5) ekonomiska sanktioner, 6) tryggad livsmedels- och energiförsörjning, 7) medicinska och farmaceutiska undantag. Unionen lade också till 54 personer och 10 enheter i listan över frysning av tillgångar.

(17)

Den 5 oktober 2022 antog rådet ett åttonde sanktionspaket innehållande följande ytterligare åtgärder (19): 1) ytterligare personer och enheter på sanktionslistan; 2|) utökade restriktioner med avseende på regionerna Cherson och Zaporizjzja; 3) nya import- och exportrestriktioner; 4) genomförande av G7:s oljepristak; 5) restriktioner mot statsägda företag; 6) restriktioner mot finansbolag, it-konsulter och andra företagstjänster; och 7) avkräckande insatser mot kringgåend eav sanktioner.

(18)

I nära samarbete med EU infördes också sanktioner av internationella partner, särskilt Förenta staterna, Förenade kungariket, Kanada, Norge, Japan, Sydkorea, Schweiz och Australien.

1.2.   Företag och hushåll som påverkas av höga gas- och elpriser eller av avbrott i energiförsörjningen

(19)

Den rådande krisen har drivit upp gas- och elpriserna till oöverträffade höjder, betydligt över de redan förhöjda nivåer som observerades under perioden före angreppet. Rysslands avsiktliga användning av gasflöden som vapen har skapat betydande volatilitet och osäkerhet på EU:s och världens energimarknader. EU och dess medlemsstater har vidtagit flera åtgärder för att ta itu med höga priser och trygga energiförsörjningen. I detta sammanhang hänvisar kommissionen till de verktyg som presenterades i oktober 2021 (20) (oktobermeddelandet), REPowerEU-meddelandet av den 8 mars 2022 (REPowerEU-meddelandet) (21) (22), REPowerEU-planen (23) av den 18 maj 2022, förordningen om lagring av gas (24), meddelandet ”Spara gas för en trygg vinter” (25) av den 20 juli 2022, förordningen (EU) 2022/1369 om samordnade åtgärder för minskad efterfrågan på gas (26) och förordningen (EU) 2022/1854 om nödåtgärder för hantering av de höga energipriserna för att sänka energikostnaderna (27). Den 18 oktober 2022 antog kommissionen meddelandet om energikrisen (28) för att inom EU tillsammans förbereda, köpa och skydda. I samband med detta meddelande föreslog kommissionen en ny krisförordning (29) för att åtgärda de höga gaspriserna i EU och säkerställa försörjningstryggheten inför den kommande vintern. Detta kommer att ske genom gemensamma gasinköp, prisbegränsningsmekanismer på gasbörsen TTF, nya åtgärder för transparent användning av infrastruktur och solidaritet mellan medlemsstaterna samt kontinuerliga insatser för att minska efterfrågan på gas.

(20)

Mycket höga energipriser skadar ekonomin och EU-medborgarnas köpkraft. Detta drabbar särskilt de mest utsatta. Europeiska centralbanken uppskattade att BNP i fasta priser kommer att sjunka med 0,1 % sista kvartalet 2022 och förbli oförändrad under första kvartalet 2023, främst på grund av effekterna av avbrott i energiförsörjningen, högre inflation och det därmed sammanhängande försämrade förtroendet bland konsumenter (30). Fortsatt höga energipriser kommer sannolikt att öka fattigdomen och påverka företagens konkurrenskraft. I synnerhet energiintensiva industrier har drabbats av högre tillverkningskostnader. Dessa kostnadsökningar kan i vissa fall leda till att företag tvekar inför att fortsätta sin verksamhet inom EUsom annars skulle vara lönsam, med en trolig påverkan på sysselsättningen som följd.

(21)

De verktyg som kommissionen lade fram i oktober 2021 har visat sig användbara och har tillämpats i stor utsträckning av många medlemsstater som vidtagit flera åtgärder på nationell nivå. Verktygen blev fler våren 2022 genom meddelandet om kortsiktiga marknadsinterventioner och långsiktiga förbättringar av elmarknadens utformning (31).

(22)

I REPowerEU-meddelandet skisseras åtgärder för att hantera stigande energipriser och fylla på gaslagren inför vintern, och i REPowerEU-planen (32) fastställs åtgärder för att påskynda utbyggnaden av förnybar energi, energibesparingar och energieffektivitet och för att diversifiera energiförsörjningen. Genom att påskynda den gröna omställningen minskar vi såväl utsläpp som vårt beroende av importerade fossila bränslen och förstärker skyddet mot prisökningar. I förordningen om lagring av gas (33) fastställs nya krav på minimilagring av gas för att säkerställa försörjningen under den kommande vintern, vilket innebär att medlemsstaterna under 2022 måste fylla gaslagringsanläggningarna till 80 % senast den 1 november och till 90 % senast samma datum under de kommande åren.

(23)

I takt med att krisen ytterligare förhöjde riskerna för försörjningstryggheten och för avbrott, började unionen förbereda sig för en långvarig och eventuellt fullständig bortkoppling av gasen från Ryssland. Den nya europeiska planen för minskning av efterfrågan på gas (34) omfattar åtgärder, principer och kriterier för samordnad efterfrågeminskning och åtföljs av förordning (EU) 2022/1369 om samordnade åtgärder för att minska efterfrågan på gas (35), som fastställer ett frivilligt mål för minskning av efterfrågan på gas på 15 % i alla medlemsstater och inför en process för utlösande av ett bindande mål för minskad efterfrågan om så skulle krävas.

(24)

Den 6 oktober 2022 antog rådet förordning (EU) 2022/1854 om nödåtgärder för hantering av de höga energipriserna för att sänka energikostnaderna för EU:s medborgare och företag. Förordning (EU) 2022/1854 omfattar bland annat åtgärder för att minska efterfrågan på el, vilket kommer att bidra till att sänka konsumenternas elkostnader och omfördela energisektorns överskottsintäkter till slutförbrukarna.

1.3.   Behovet av nära samordning på EU-nivå av nationella stödåtgärder

(25)

En målinriktad och proportionerlig tillämpning av EU:s kontroll av statligt stöd syftar till att säkerställa att nationella stödåtgärder effektivt hjälper företag och arbetstagare som drabbats av den rådande krisen. EU:s kontroll av statligt stöd innebär också en garanti för att EU:s inre marknad inte fragmenteras och att principen om lika villkor förblir oförändrad. Den inre marknadens integritet är viktig för att motstå yttre påtryckningar och undvika stödkapplöpningar, så att medlemsstater med god ekonomi inte kan satsa mer än sina grannar på bekostnad av sammanhållningen inom unionen.

1.4.   Lämpliga statliga stödåtgärder

(26)

Som ett led i medlemsstaternas övergripande insatser för att hantera de utmaningar som den geopolitiska situationen gett upphov till, anges i detta meddelande vilka möjligheter som medlemsstaterna enligt EU:s regler om statligt stöd har att säkerställa likviditet och tillgång till finansiering för företag, särskilt små och medelstora företag som står inför ekonomiska utmaningar i den rådande krisen, och att uppmuntra till minskad energianvändning.

(27)

Såsom anges i meddelandet från oktober utgör åtgärder till förmån för icke-kommersiella energikonsumenter inte statligt stöd, förutsatt att de inte indirekt gynnar en viss sektor eller ett visst företag. Medlemsstaterna får exempelvis göra särskilda sociala utbetalningar till dem som är mest sårbara, så att de skulle kunna betala energiräkningar på kort sikt eller förbättra energieffektiviteten, samtidigt som man ser till att marknaden fungerar ändamålsenligt.

(28)

Åtgärder som riktar sig till kommersiella energikonsumenter utgör inte statligt stöd, förutsatt att sådana åtgärder är av generell natur. Sådana icke-selektiva åtgärder kan exempelvis utgöras av allmänna nedsättningar av skatter eller avgifter, en reducerad skattesats för leverans av naturgas, el eller fjärrvärme eller minskade nätkostnader. I den mån nationella åtgärder är att betrakta som stöd kan de vara förenliga med reglerna för statligt stöd, förutsatt att de uppfyller vissa krav. Till exempel kan stöd i form av nedsättning av harmoniserade miljöskatter som uppfyller minimiskattenivåerna och reglerna i energiskattedirektivet (36) och som är förenliga med bestämmelserna i en gruppundantagsförordning genomföras av medlemsstaterna utan förhandsanmälan till kommissionen.

(29)

Med avseende på avsnitten 2.1 och 2.4 i detta meddelande kan beviljas den slutliga stödmottagaren direkt eller kanaliseras genom en energileverantör. Om stödet kanaliseras genom en energileverantör, måste medlemsstaten kunna visa att den har en mekanism för att bevara konkurrensen mellan leverantörer och säkerställa att stödet överförs till den slutliga stödmottagaren.

(30)

Kommissionen anser att vissa finansiella behov kan kräva andra verktyg än de som omfattas av avsnitten 2.1, 2.2 och 2.3 i detta meddelande. Så kan det i synnerhet bli om nuvarande kris inte bara leder till likviditetsbehov utan också till betydande förluster som kan undergräva mottagarens förmåga att betala sina skulder och leda till solvensbehov. När stora stödbelopp beviljas enskilda stödmottagare och dessa stödmottagares förmåga att betala av sina skulder förefaller ansträngd, baserat på deras tidigare inkomstförmåga, kan medlemsstaterna överväga att begära in uppgifter från stödmottagarna om deras förväntade framtida intjäningsförmåga och därmed förmåga att fortsätta betala skulden, för att bedöma huruvida användningen av olika verktyg, såsom solvensstöd, kan vara eller möjligen bli lämpligare för att tillgodose deras finansiella behov.

(31)

Under särskilda omständigheter (37) kan medlemsstaterna anse att företag som drabbats hårt av den nuvarande krisen kräver solvensstöd som inte i tillräcklig utsträckning kan tillhandahållas enbart genom privat finansiering. Om företag skulle upphöra med eller krympa sin verksamhet utan sådant solvensstöd, och om ett upphörande eller en nedskärning av verksamheten skulle hota energimarknaderna eller andra marknader som är systemviktiga för ekonomin (eller för den inre marknadens säkerhet och motståndskraft), kan sådant solvensstöd anses vara förenligt med den inre marknaden på grundval av artikel 107.3 b i EUF-fördraget.

(32)

Kommissionen anser att följande allmänna principer är särskilt relevanta vid den bedömning som krävs från fall till fall: a. Stödet måste vara nödvändigt, lämpligt och proportionellt (38) för att undvika att sådana företag plötsligt lämnar marknaden och får under inga omständigheter överstiga det minimum som krävs för att säkerställa företagets lönsamhet. b. Ett företag som tillhör eller håller på att övertas av en större koncern är inte berättigat till stöd, utom när det kan påvisas att företagets svårigheter inte beror på en godtycklig kostnadsfördelning inom koncernen och att svårigheterna är alltför allvarliga för att kunna hanteras av koncernen själv. I sådana fall kommer ett betydande bidrag från gruppen för att täcka kostnaderna för solvensåtgärderna att krävas. c. Statligt stöd måste beviljas på sådana villkor att staten får en rimlig ersättning, såsom en lämplig andel av framtida värdeökningar för stödmottagaren, med hänsyn till det statliga kapitaltillskottets storlek jämfört med företagets återstående kapital efter redovisningen av förluster, inbegripet förutsebara förluster utan stödåtgärden. d. Om stöd ges i form av efterställda skulder eller andra hybridkapitalinstrument, måste den totala ersättningen för sådana instrument på ett adekvat sätt beakta det valda instrumentets egenskaper, inbegripet dess efterställningsnivå och alla betalningsvillkor. e. Lämpliga konkurrensåtgärder i enlighet med principerna i 2014 års riktlinjer för undsättning och omstrukturering (39) kommer att bli nödvändiga. På grundval av särdragen i varje potentiellt fall, och den relevanta konkurrenssituationen, kan avyttringar av tillgångar också krävas som en kompensationsåtgärd. Dessutom kommer det att krävas beteendeförändringar, inbegripet åtaganden som säkerställer ett reellt förbud mot bonusbetalningar eller andra rörliga betalningar, utdelningar och förvärv. f. För varje stödmottagare ska medlemsstaterna göra en bedömning av den långsiktiga lönsamheten och, om kommissionen anser det lämpligt, anmäla en omstruktureringsplan till kommissionen för godkännande i enlighet med riktlinjerna för undsättning och omstrukturering inom en angiven tidsperiod.

(33)

Medlemsstaterna uppmanas att på ett icke-diskriminerande sätt överväga att fastställa krav med anknytning till miljöskydd eller försörjningstrygghet för beviljande av stöd enligt avsnitt 2.4 i detta meddelande. Detta skulle till exempel kunna göras på följande sätt (40): a. Krav på att stödmottagaren ska tillgodose en viss del av energibehovet med hjälp av förnybar energi, t.ex. genom energiköpsavtal eller direkta investeringar i energiproduktion från förnybara energikällor. b. Krav på investeringar i energieffektivitet, som minska energiförbrukningen i förhållande till den ekonomiska produktionen, t.ex. genom minskad förbrukning för produktionsprocesser, uppvärmning eller transporter, särskilt genom åtgärder för genomförande av rekommendationer från energibesiktningar som genomförts i enlighet med artikel 8.2 eller 8.44 i och bilaga VI till direktiv 2012/27/EU, c. Krav på investeringar för att sänka eller diversifiera naturgasförbrukningen, t.ex. genom elektrifieringsåtgärder med hjälp av förnybara energikällor eller cirkulära lösningar såsom återanvändning av rökgaser. d. Krav på flexiblare investeringar för att underlätta en bättre anpassning av affärsprocesserna till prissignaler på elmarknaderna.

(34)

Medlemsstaterna får också bevilja stöd för att avhjälpa skador som orsakats av exceptionella händelser i enlighet med artikel 107.2 b i EUF-fördraget. Sådant statligt stöd som syftar till att lindra skador som direkt orsakats av nuvarande och exceptionella händelser i samband med Rysslands angrepp mot Ukraina kan också omfatta vissa direkta effekter av de ekonomiska sanktioner som införts, eller av de motåtgärder som så negativt påverkat stödmottagaren att vederbörande inte kan bedriva sin ekonomiska verksamhet eller en specifik och särskiljbar del av sin ekonomiska verksamhet.

(35)

Skador som direkt orsakats av obligatoriska minskningar av gas - eller elförbrukningen som kan behöva införas av medlemsstaterna kan bedömas enligt artikel 107.2 b i EUF-fördraget, förutsatt att ingen överkompensation förekommer.

(36)

Medlemsstaterna måste anmäla sådana stödåtgärder och kommissionen kommer att bedöma dem direkt enligt artikel 107.2 b i EUF-fördraget. Sådant stöd kan beviljas företag i svårigheter.

(37)

I linje med förordning (EU) 2022/1369 om samordnade åtgärder för att minska efterfrågan på gas (41) får medlemsstaterna överväga lämpliga åtgärder för att uppmuntra frivilliga minskningar av efterfrågan på naturgas. Om medlemsstaterna planerar att införa sådana incitament i samband med den rådande krisen, kommer kommissionen att bedöma dessa åtgärder direkt enligt artikel 107.3 b i EUF-fördraget. Även om detta kommer att kräva en bedömning från fall till fall anser kommissionen att följande faktorer är särskilt relevanta: a. Användning av ett konkurrensutsatt förfarande baserat på transparenta kriterier för att ingå avtal om volymer för frivillig minskning av efterfrågan. b. Avsaknad av formella restriktioner för gränsöverskridande handel eller flöden. c. Begränsning av de berörda incitamenten till minskning av den framtida efterfrågan som går utöver vad stödmottagaren skulle ha företagit utanför åtgärden. d. En omedelbar minskning av den sammanlagda slutgiltiga efterfrågan på gas i den berörda medlemsstaten, samtidigt som man undviker ett efterfrågan på naturgas endast förskjuts.

(38)

Medlemsstaterna får också överväga åtgärder för att stimulera fyllnad av gaslagringsanläggningar i den mån marknaden inte i tillräcklig grad ger incitament att göra detta. Om medlemsstaterna planerar att ge incitament för fyllnad av gaslagringsanläggningar i samband med den rådande krisen, kommer kommissionen att bedöma dem direkt enligt artikel 107.3 b i EUF-fördraget (42). Även om detta kommer att kräva en bedömning från fall till fall anser kommissionen att följande faktorer är särskilt relevanta: a. Användning av ett konkurrensutsatt förfarande baserat på öppna kriterier för att minimera stödet. b. Avsaknad av restriktioner för gränsöverskridande handel eller flöden. c. Förekomst av skyddsåtgärder för att undvika överkompensation. d. Efterlevnad av de skyldigheter och villkor för fyllnad och incitament för lagring av gas som anges i artiklarna 6a–6d i förordning (EU) 2017/1938 (43), särskilt de villkor för stödåtgärder som anges i artikel 6b.2 och 6b.3.

(39)

Kommissionen kommer att från fall till fall bedöma eventuellt nödvändigt, proportionerligt och lämpligt stöd, i linje med kommissionens meddelande ”Spara gas för en trygg vinter” (44) och nationella åtgärder för tryggad gasförsörjning enligt beredskapsplaner för försörjning, i syfte att anpassa anläggningar som kan bidra till att gas, under en begränsad tidsperiod, ersätts med ett annat, mer förorenande bränsle. Alla sådana alternativa kolbaserade bränslen måste ha minsta möjliga utsläppsvärden, och stödet bör omfattas av energieffektivitetsansträngningar och måste undvika inlåsningseffekter efter krisen, i linje med EU:s klimatmål. Sådana åtgärder kan vara ämnade både att i förebyggande syfte minska gasförbrukningen och att reagera på obligatoriska minskningar av naturgasefterfrågan, såvida de inte kompenseras på annat sätt (45).

(40)

Mot bakgrund av svårigheterna med att transportera varor till och från Ukraina kommer kommissionen från fall till fall att överväga eventuellt stöd för försäkring eller återförsäkring avseende sådana transporter. Medlemsstaterna kommer bland annat att behöva visa att det inte finns någon försäkring eller återförsäkring eller att den finns till priser som är betydligt högre än före Rysslands invasion av Ukraina.

(41)

Transporten av flyktingar och humanitärt material omfattas i princip inte av EU:s regler om statligt stöd, så länge som staten agerar i utövandet av sina offentliga maktbefogenheter (i motsats till att bedriva ekonomisk verksamhet) och så länge som transporttjänsterna inte köps på en nivå som överstiger marknadspriset.

(42)

Stöd som beviljas av medlemsstaterna med hänvisning till detta meddelande till företagen, och som kanaliseras via kreditinstitut i egenskap av finansiella intermediärer, ska direkt gynna dessa företag. Det kan dock ge de finansiella intermediärerna en indirekt fördel. Enligt garantierna i avsnitten 2.2 och 2.3 har sådana indirekta fördelar dock inte som mål att bevara eller återställa kreditinstitutens bärkraft, likviditet eller solvens. Därför skulle sådant stöd inte betraktas som extraordinärt offentligt finansiellt stöd vare sig enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU (direktivet om återhämtning och resolution av banker) (46) eller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 806/2014 (förordningen om en gemensam resolutionsmekanism) (47), och det skulle heller inte bedömas enligt reglerna om statligt stöd till banksektorn (48).

(43)

Stöd som medlemsstaterna beviljar kreditinstitut i enlighet med artikel 107.2 b i EUF-fördraget för att kompensera direkt skada till följd av den rådande krisen, och som inte har till syfte att bevara eller återställa ett instituts eller en enhets bärkraft, likviditet eller solvens, skulle inte betraktas som extraordinärt offentligt finansiellt stöd enligt vare sig direktivet om återhämtning och resolution av banker eller förordningen om en gemensam resolutionsmekanism, och skulle inte bedömas enligt de regler om statligt stöd som är tillämpliga på banksektorn (49).

(44)

Om kreditinstitut, på grund av den rådande krisen och sanktioner som införts i samband med detta angrepp, skulle behöva extraordinärt offentligt finansiellt stöd (se artikel 2.1.28 i direktivet om återhämtning och resolution av banker och artikel 3.1.29 i förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen) i form av likviditet, rekapitalisering eller åtgärder för övertagande av värdeminskade tillgångar, måste det bedömas om åtgärden uppfyller villkoren i artikel 32.4 d i, ii eller iii i direktivet om återhämtning och resolution av banker och artikel 18.4 d i, ii eller iii i förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen. Om dessa villkor är uppfyllda, blir frågan om huruvida kreditinstitut som erhåller sådant extraordinärt offentligt finansiellt stöd ska anses fallera eller sannolikt kunna fallera betydelselös.

(45)

I den mån sådana åtgärder avser problem med koppling till Rysslands angrepp mot Ukraina och de sanktioner som införts i samband med detta angrepp, skulle de anses falla under punkt 45 i meddelandet om banker från 2013 (50), som innehåller ett undantag från kravet på bördefördelning mellan aktieägare och borgenärer med efterställda fordringar.

(46)

Stöd som beviljas enligt detta meddelande får inte villkoras av omlokalisering av en produktionsverksamhet, eller någon annan verksamhet som bedrivs av en stödmottagare från ett annat land inom EES, till den medlemsstat som beviljar stödet. Ett sådant villkor skulle förefalla skadligt för den inre marknaden. Detta gäller oberoende av antalet faktiska förlorade arbetstillfällen vid stödmottagarens ursprungliga etablering inom EES.

(47)

Stöd enligt detta meddelande ska inte beviljas företag som omfattas av sanktioner antagna av EU, inbegripet men inte begränsat till: a. personer, enheter eller organ som särskilt anges i de rättsakter i vilka dessa sanktioner införs, b. företag som ägs eller kontrolleras av personer, enheter eller organ som berörs av sanktioner antagna av EU, eller c. företag som är verksamma inom branscher som omfattas av sanktioner antagna av EU, i den mån som stödet skulle undergräva syftet med de berörda sanktionerna.

1.5.   Artikel 107.3 b i EUF-fördraget – tillämplighet

(48)

Enligt artikel 107.3 b i EUF-fördraget får kommissionen förklara stöd förenligt med den inre marknaden ”för att avhjälpa en allvarlig störning i en medlemsstats ekonomi”. I detta sammanhang har unionsdomstolarna slagit fast att störningen måste påverka hela eller en viktig del av ekonomin i den berörda medlemsstaten och inte endast ekonomin i en av dess regioner eller inom en del av dess territorium. Denna slutsats ligger dessutom i linje med nödvändigheten av att göra en restriktiv tolkning av en undantagsbestämmelse som artikel 107.3 b i EUF-fördraget (51). Kommissionen har konsekvent tillämpat denna tolkning i sin beslutspraxis (52).

(49)

Kommissionen anser att Rysslands angrepp mot Ukraina, de sanktioner som införts av EU eller dess internationella partner och de motåtgärder som vidtagits av exempelvis Ryssland har förorsakat betydande ekonomisk osäkerhet, stört handelsflödena och leveranskedjorna och lett till exceptionellt stora och oväntade prisökningar, särskilt på naturgas och el, men även på många andra insatsvaror, råvaror och primärvaror, bland annat inom den jordbruksbaserade livsmedelssektorn. Sammantaget har dessa effekter orsakat en allvarlig störning av ekonomin i alla medlemsstater. Störningar i leveranskedjan och ökad osäkerhet har direkta eller indirekta effekter som påverkar många sektorer. De stigande energipriserna påverkar dessutom praktiskt taget all ekonomisk verksamhet i samtliga medlemsstater. Kommissionen anser därför att ett brett spektrum av ekonomiska sektorer i alla medlemsstater nu påverkas av en allvarlig ekonomiska störning. På grundval av detta anser kommissionen att det är lämpligt att fastställa de kriterier för bedömningen av statliga stödåtgärder som medlemsstaterna kan vidta för att avhjälpa denna allvarliga störning.

(50)

Statligt stöd är särskilt motiverat och kan, under en begränsad period, förklaras förenligt med den inre marknaden på grundval av artikel 107.3 b i EUF-fördraget om det tjänar till att avhjälpa likviditetsbristen för företag som direkt eller indirekt påverkas av den allvarliga störning i ekonomin som orsakats av Rysslands väpnade angrepp mot Ukraina, de sanktioner som införts av EU eller dess internationella partner, samt de ekonomiska motåtgärder som till exempel Ryssland vidtagit.

(51)

I detta meddelande redogör kommissionen för de förenlighetskriterier som den i princip kommer att tillämpa på det stöd som medlemsstaterna beviljar enligt artikel 107.3 b i EUF-fördraget. Medlemsstaterna måste därför visa att de statliga stödåtgärder som anmäls till kommissionen och som omfattas av detta meddelande är nödvändiga, lämpliga och proportionella för att avhjälpa en allvarlig störning i den berörda medlemsstatens ekonomi och att samtliga krav i detta meddelande är uppfyllda.

(52)

Statliga stödåtgärder som anmäls och bedöms enligt detta meddelande är avsedda att stödja företag som är verksamma i EU och som påverkas av Rysslands väpnade angrepp och/eller konsekvenserna av de ekonomiska sanktioner som införts och de vedergällningsåtgärder som vidtagits, till exempel av Ryssland. Stödåtgärderna får inte på något sätt användas för att undergräva de avsedda effekterna av sanktioner som införts av EU eller dess internationella partner och måste vara helt och hållet förenliga med reglerna om att motverka kringgående i de tillämpliga förordningarna (53). Framför allt måste man undvika att fysiska personer eller enheter som omfattas av sanktionerna direkt eller indirekt drar nytta av sådana åtgärder (54).

(53)

Statliga stödåtgärder som omfattas av detta meddelande får kumuleras med varandra i enlighet med kraven i de särskilda avsnitten i detta meddelande. Statliga stödåtgärder som omfattas av detta meddelande får kumuleras med stöd enligt förordningar om stöd av mindre betydelse (55) eller med stöd inom ramen för gruppundantagsförordningar (56), med förbehåll för att bestämmelserna och kumuleringsreglerna i dessa förordningar efterlevs. Statliga stödåtgärder som omfattas av detta meddelande får kumuleras med stöd som beviljas enligt den tillfälliga ramen för statligt stöd med anledning av covid-19-pandemin (57), med förbehåll för att deras respektive kumuleringsregler efterlevs. När medlemsstaterna beviljar samma stödmottagare lån eller garantier både enligt den tillfälliga ramen för statligt stöd med anledning av covid-19-pandemin och enligt detta meddelande, och när det totala lånebeloppet beräknas på grundval av stödmottagarens egna likviditetsbehov, måste medlemsstaterna se till att dessa likviditetsbehov täcks med stöd endast en gång. På samma sätt kan stöd enligt detta meddelande kumuleras med stöd enligt artikel 107.2 b i EUF-fördraget, men det får inte förekomma någon överkompensation för den skada som stödmottagaren lidit.

2.   TILLFÄLLIGA STATLIGA STÖDÅTGÄRDER

2.1.   Begränsade stödbelopp

(54)

Utöver de befintliga möjligheter som grundar sig på artikel 107.3 c i EUF-fördraget kan tillfälliga begränsade stödbelopp till företag som drabbats av Rysslands angrepp mot Ukraina och/eller av de sanktioner som införts eller av de motåtgärder som vidtagits som svar på detta vara en lämplig, nödvändig och riktad lösning under den rådande krisen.

(55)

Kommissionen kommer att betrakta sådant statligt stöd som förenligt med den inre marknaden på grundval av artikel 107.3 b i EUF-fördraget, under förutsättning att följande villkor uppfylls (de särskilda bestämmelserna för sektorerna för primär jordbruksproduktion, fiskeri och vattenbruk anges i punkt 56): a. Det samlade stödet överstiger inte vid någon tidpunkt 2 miljoner euro per företag (58). Stödet får beviljas i form av direkta bidrag, skatte- eller betalningsförmåner eller i andra former, såsom återbetalningspliktiga förskott, garantier (59), lån (60) eller eget kapital, under förutsättning att det totala nominella värdet av sådana åtgärder inte överskrider det samlade taket på 2 miljoner euro per företag. Alla siffror måste anges i bruttobelopp, dvs. före avdrag för skatter och avgifter. b. Stödet beviljas på grundval av en ordning med en beräknad budget. c. Stödet beviljas senast den 31 december 2023 (61). d. Stödet beviljas företag som drabbats av krisen. e. Stöd som beviljas företag som är verksamma inom bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter (62) är villkorat av att det inte helt eller delvis överförs till primärproducenter, och det fastställs inte på grundval av priset på eller kvantiteten av produkter som köps in från primärproducenter, såvida inte produkterna, i det senare fallet, antingen inte släpptes ut på marknaden eller användes för andra ändamål än livsmedelsändamål, såsom destillering, metanisering eller kompostering av de berörda företagen.

(56)

Genom undantag från punkt 41 a är följande särskilda villkor tillämpliga på stöd som beviljas företag som är aktiva inom primärproduktionen av jordbruksprodukter och inom fiske- och vattenbrukssektorn, utöver villkoren i punkt 55 b–d. a. Det totala stödet överstiger inte vid någon tidpunkt 250 000 euro per företag som är verksamt inom primärproduktion av jordbruksprodukter och 300 000 euro per företag som är verksamt inom fiskeri- och vattenbrukssektorerna (63). Stödet får beviljas i form av direkta bidrag, skatte- eller betalningsförmåner eller i andra former, såsom återbetalningspliktiga förskott, garantier (64), lån (65) eller eget kapital, under förutsättning att det totala nominella värdet av sådana åtgärder inte överskrider det samlade totala taket på 250 000 euro eller 300 000 euro per företag. Alla siffror måste anges i bruttobelopp, dvs. före avdrag för skatter och avgifter. b. Stöd till företag som är verksamma inom primär produktion av jordbruksprodukter fastställs inte på grundval av priset på eller kvantiteten av produkter som släpps ut på marknaden. c. Stöd till företag som är verksamma inom fiskeri- och vattenbrukssektorn berör inte någon av de kategorier av stöd som avses i artikel 1.1 a–k i förordning (EU) nr 717/2014 (66).

(57)

Om ett företag är verksamt inom flera sektorer, där olika högsta belopp är tillämpliga i enlighet med punkterna 55 a och 56 a, måste den berörda medlemsstaten på lämpligt sätt, till exempel genom särredovisning, säkerställa att det relevanta taket iakttas för var och en av dessa verksamheter och att det övergripande maxbeloppet om 2 miljoner euro per företag inte överstigs. Om ett företag är verksamt enbart inom de sektorer som omfattas av punkt 56 a, bör det totala högsta beloppet 300 000 euro per företag inte överskridas.

(58)

Åtgärder som beviljas enligt detta meddelande i form av återbetalningspliktiga förskott, garantier, lån eller andra återbetalningspliktiga instrument får omvandlas till andra former av stöd, såsom bidrag, under förutsättning att omvandlingen sker senast den 30 juni 2024 och att villkoren i detta avsnitt är uppfyllda.

2.2.   Likviditetsstöd i form av garantier

(59)

För att säkerställa tillgång till likviditet för företag som har drabbats av den aktuella krisen kan offentliga garantier för lån för en begränsad tid och ett begränsat lånebelopp vara en lämplig, nödvändig och riktad lösning under rådande omständigheter (67).

(60)

För samma underliggande kapitalbelopp får garantier som beviljas enligt detta avsnitt inte kumuleras med stöd som beviljas enligt avsnitt 2.3 i detta meddelande och vice versa eller med stöd som beviljas enligt avsnitt 3.2 eller 3.3 i den tillfälliga ramen för statligt stöd med anledning av covid-19-pandemin. Garantier som beviljas enligt detta avsnitt får kumuleras för olika lån, under förutsättning att det totala lånebeloppet per stödmottagare inte överskrider de tak som anges i punkt 61 e i detta meddelande. En stödmottagare kan samtidigt omfattas av flera åtgärder enligt detta avsnitt, under förutsättning att det totala lånebeloppet per stödmottagare inte överstiger de tak som anges i punkt 61 e.

(61)

Kommissionen kommer att betrakta sådant statligt stöd i form av offentliga garantier som förenligt med den inre marknaden på grundval av artikel 107.3 b i EUF-fördraget under följande förutsättningar: a. Offentliga garantier ges för nya individuella lån till företag. b. Garantiavgifter fastställs för varje individuellt lån på en miniminivå, som ska öka gradvis allt eftersom det garanterade lånets löptid ökar, enligt vad som anges i följande tabell: Typ av mottagare För år 1 För år 2–3 För år 4–6 Små och medelstora företag 25 räntepunkter 50 räntepunkter 100 räntepunkter Stora företag 50 räntepunkter 100 räntepunkter 200 räntepunkter c. Som ett alternativ får medlemsstaterna anmäla stödordningar som grundar sig på ovanstående tabell men där garantins löptid, garantiavgifter och garantitäckning får anpassas för varje underliggande individuellt låns kapitalbelopp (till exempel kan lägre garantitäckning uppväga en längre löptid eller tillåta lägre garantiavgifter). En fast premie får användas för garantins hela löptid om den är högre än minimipremierna för år 1 enligt tabellen ovan för varje typ av stödmottagare, efter anpassning i enlighet med garantins löptid och garantitäckning enligt denna punkt. d. Garantin beviljas senast den 31 december 2023. e. Det totala lånebeloppet per stödmottagare, för vilket en garanti beviljas enligt detta avsnitt, får inte överstiga i. 15 % av stödmottagarens genomsnittliga totala årsomsättning under de tre senaste avslutade räkenskapsperioderna, (68) ii. 50 % av energikostnaderna under de 12 månader som föregår den månad då ansökan om stöd lämnas in (69), eller iii. med lämplig motivering som medlemsstaten ska lämna till kommissionen för bedömning (till exempel avseende de utmaningar som stödmottagaren står inför under den rådande krisen) (70) får lånebeloppet höjas — För att täcka likviditetsbehovet från tidpunkten för beviljandet för de kommande 12 månaderna för små och medelstora företag (71) och för de kommande 6 månaderna för stora företag. — För stora företag som behöver ställa finansiella säkerheter för handel på energimarknaderna, så att likviditetsbehov som härrör från denna verksamhet kan täckas under 12 månader från och med tidpunkten för beviljande. — Likviditetsbehovet bör fastställas genom självintygande från stödmottagaren (72). — De likviditetsbehov som redan täcks av stödåtgärder enligt den tillfälliga ramen för statligt stöd med anledning av covid-19-pandemin kan inte täckas av åtgärder som antas enligt detta meddelande. f. Garantins varaktighet är begränsad till högst sex år, om den inte anpassats i enlighet med punkt 61 c, och garantin får inte överstiga i. 90 % av lånets kapitalbelopp, om förlusterna bärs proportionellt och på samma villkor för kreditinstitutet och staten, eller ii. 35 % av lånets kapitalbelopp, om förluster först bärs av staten och endast därefter av kreditinstituten (dvs. en första-förlustgaranti), och iii. i båda dessa fall, när lånets storlek minskar med tiden, till exempel på grund av att lånet börjar återbetalas, måste det garanterade beloppet minska proportionellt. g. Om medlemsstaten på lämpligt sätt motiverar detta och genom undantag från leden 61 a, 61 e, 61 f och 61 h, kan den offentliga garantin ställas som finansiell säkerhet (73) till centrala motparter eller clearingmedlemmar, för att täcka nya likviditetsbehov som härrör från behovet av att tillhandahålla finansiella säkerheter för clearad handelsverksamhet på energimarknaderna för energiföretag. Täckningen för dessa ofinansierade garantier får i undantagsfall överstiga 90 %. För dessa ofinansierade garantier måste medlemsstaten i. om garantins täckning överstiger 90 %, påvisa behovet av den högre täckningsgraden på grundval av tillförlitlig och specifik bevisning och förbinda sig att validera och regelbundet övervaka att de slutliga stödmottagarna inte kan tillgodose dessa likviditetsbehov genom andra källor till intern eller extern finansiering, inbegripet annat stöd enligt detta meddelande, ii. motivera garantibeloppet, som under inga omständigheter får överstiga det belopp som krävs för att täcka de likviditetsbehov för de kommande 12 månaderna som härrör från behovet av att tillhandahålla finansiella säkerheter för clearad handelsverksamhet på energimarknaderna, Medlemsstaterna måste regelbundet se över dessa behov, iii. motivera den period för vilken garantin beviljas, som måste begränsas till den 31 december 2023 och under inga omständigheter gå utöver den period då sådana garantier betraktas som mycket likvida säkerheter i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) nr 153/2013 av den 19 december 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 med avseende på tekniska tillsynsstandarder för krav på centrala motparter (74), ändrad, iv. visa hur villkoren för mobilisering av garantin i tillräcklig grad kommer att hantera moraliska risker för stödmottagaren och den finansiella intermediären, vilket i synnerhet gäller villkoret om återkrav av de garanterade beloppen från den slutliga stödmottagaren, när medlemsstatens fordringar på den slutliga stödmottagarens tillgångar måste rangordnas på samma eller högre prioritetsnivå som den slutliga stödmottagarens övriga utestående prioriterade skuld och lån, v. ange de premier som kommer att tillämpas för sådana garantier, vilka måste vara minst lika höga som de garantiavgifter som avses i tabellen i punkt 61 b plus 200 räntepunkter och basräntan enligt definitionen i punkt b, om den centrala motparte eller clearingmedlemmen inte tar ut någon ränta eller några avgifter för den ofinansierade positionen, måste basräntan såsom den definieras i punkt 64 b läggas till, vi. se till att punkterna 61 d och 61 i följs. Alternativet enligt punkt 61 c är inte tillämpligt och garantin ska endast avse likviditetsbehov enligt definitionen i punkt 61 g. h. Garantin ska avse investerings- och/eller rörelsekapitallån. i. Garantier får lämnas direkt till slutmottagare eller till kreditinstitut och andra finansinstitut i deras egenskap av finansiella intermediärer. Kreditinstitut eller andra finansinstitut bör i största möjliga utsträckning föra vidare fördelarna med de offentliga garantierna till de slutliga stödmottagarna. Den finansiella intermediären måste kunna visa att den har en mekanism som säkerställer att fördelarna i största möjliga utsträckning förs vidare till de slutliga stödmottagarna i form av större finansieringsvolymer, mer riskfyllda portföljer, lägre krav på säkerheter, lägre garantiavgifter eller lägre räntesatser än utan sådana offentliga garantier.

2.3.   Likviditetsstöd i form av subventionerade lån

(62)

För att säkerställa tillgång till likviditet för företag som har drabbats av den aktuella krisen kan subventionerade räntor för lån för en begränsad tid och ett begränsat lånebelopp vara en lämplig, nödvändig och riktad lösning under rådande omständigheter.

(63)

För samma underliggande kapitalbelopp får lån som beviljas enligt detta avsnitt inte kumuleras med stöd som beviljas enligt avsnitt 2.2 i detta meddelande och vice versa. Lån och garantier som beviljas enligt detta meddelande får kumuleras för olika lån, med förbehåll för att det totala lånebeloppet per stödmottagare inte överskrider de tak som anges i punkt 61 e eller i punkt 64 e. En stödmottagare kan samtidigt omfattas av flera subventionerade lån enligt detta avsnitt, med förbehåll för att det totala lånebeloppet per stödmottagare inte överskrider de tak som anges i punkt 64 e.

(64)

Kommissionen kommer att betrakta statligt stöd i form av subventionerade lån som svar på den rådande krisen som förenligt med den inre marknaden på grundval av artikel 107.3 b i EUF-fördraget, under förutsättning att följande villkor är uppfyllda: a. Lånen beviljas inte kreditinstitut eller andra finansinstitut. b. Lånen får beviljas till en lägre räntesats, vilken minst motsvarar den basränta (IBOR 1 år eller motsvarande offentliggjord av kommissionen (75)) som är tillgänglig den 1 oktober 2022 (76) eller tillämplig vid tidpunkten för beviljandet av stödet, plus kreditriskmarginaler enligt tabellen nedan (77): Typ av mottagare Kreditriskmarginal för år 1 Kreditriskmarginal för åren 2–3 Kreditriskmarginal för åren 4–6 Små och medelstora företag 25 räntepunkter (78) 50 räntepunkter (79) 100 räntepunkter Stora företag 50 räntepunkter 100 räntepunkter 200 räntepunkter c. Som ett alternativ får medlemsstaterna anmäla stödordningar som grundar sig på ovanstående tabell, men där löptiden och kreditriskmarginalens nivå får anpassas, till exempel får en fast kreditriskmarginal användas för lånets hela löptid om den är högre än den lägsta kreditriskmarginalen för år 1 för varje typ av stödmottagare, efter anpassning i enlighet med lånets löptid enligt denna punkt (80) (81). d. Låneavtalen undertecknas senast den 31 december 2023 och är begränsade till högst sex år, såvida de inte anpassas enligt punkt 64 c. e. Det totala lånebeloppet per stödmottagare får inte överstiga i. 15 % av stödmottagarens genomsnittliga totala årsomsättning under de tre senaste avslutade räkenskapsperioderna, (82), eller ii. 50 % av energikostnaderna under de 12 månader som föregår den månad då ansökan om stöd lämnas in (83), iii. med lämplig motivering som ska lämnas av medlemsstaten till kommissionen (till exempel avseende de utmaningar som stödmottagaren står inför under den rådande krisen) (84) får lånebeloppet höjas — För att täcka likviditetsbehoven: från tidpunkten för beviljandet för de kommande 12 månaderna för små och medelstora företag (85) och för de kommande 6 månaderna för stora företag. — För stora företag som behöver ställa finansiella säkerheter för handel på energimarknaderna, så att de likviditetsbehov som härrör från denna verksamhet kan täckas under 12 månader från och med tidpunkten för beviljande. — Likviditetsbehovet bör fastställas genom självintygande från stödmottagaren (86). — De likviditetsbehov som redan täcks av stödåtgärder enligt den tillfälliga ramen för statligt stöd med anledning av covid-19-pandemin omfattas inte av detta meddelande. f. Lånen ska avse investerings- och/eller rörelsekapitalbehov. g. Lån får beviljas direkt till slutmottagare eller via kreditinstitut och andra finansinstitut i deras egenskap av finansiella intermediärer. I ett sådant fall bör kreditinstitut eller andra finansinstitut i största möjliga utsträckning föra vidare fördelarna med de subventionerade räntesatserna på lån till de slutliga stödmottagarna. Den finansiella intermediären ska kunna visa att den har en mekanism som säkerställer att fördelarna i största möjliga utsträckning förs vidare till de slutliga stödmottagarna utan att beviljandet av subventionerade lån enligt detta avsnitt villkoras med refinansiering av befintliga lån.

2.4.   Stöd för merkostnader på grund av exceptionellt kraftiga prisökningar på naturgas och el

(65)

Utöver de möjligheter som finns tillgängliga i enlighet med artikel 107.3 c i EUF-fördraget, och de möjligheter som beskrivs i detta meddelande, skulle tillfälligt stöd kunna mildra konsekvenserna av exceptionellt kraftiga prisökningar på naturgas och el till följd av Rysslands aggression mot Ukraina. Sådant stöd kan ges till företag på grundval av antingen deras nuvarande eller tidigare energianvändning. I det förstnämnda fallet skulle stödet göra det möjligt för de mest drabbade företagen att fortsätta sin ekonomiska verksamhet, men det skulle automatiskt leda till svagare incitament att minska energianvändningen. Mot bakgrund av den knappa gasförsörjningen i EU är det också viktigt att behålla starka incitamenten för minskad efterfrågan och en gradvis övergång till minskad gasförbrukning. Genom stöd grundat på tidigare energianvändning skulle intakta marknadsincitament kunna bibehållas för att minska energianvändningen och hjälpa företagen att hantera konsekvenserna av nuvarande kris, under förutsättning att stödmottagarna inte avsevärt minskar produktionsverksamheten till en nivå under den som är nödvändig för att uppnå de riktade energibesparingarna och/eller flyttar sin energianvändning någon annanstans. Medlemsstaterna uppmanas därför kräva att stödmottagarna gör lämpliga åtaganden i detta syfte. Medlemsstaterna får för varje stödberättigande period införa ett stödsystem, antingen på grundval av nuvarande eller tidigare energianvändning.

(66)

Kommissionen kommer att betrakta statligt stöd som förenligt med den inre marknaden på grundval av artikel 107.3 b i EUF-fördraget under förutsättning att följande villkor är uppfyllda: a. Stödet beviljas senast den 31 december 2023 (87). b. Stödet får beviljas i form av direkta bidrag, skatte- (88) eller betalningsförmåner eller i andra former, såsom återbetalningspliktiga förskott, garantier (89), lån (90) eller eget kapital, under förutsättning att det totala nominella värdet av sådana åtgärder inte överstiger de tillämpliga stödnivåerna och stödtaken. Alla siffror måste anges i bruttobelopp, dvs. före avdrag för skatter och avgifter. c. Stöd som beviljas i form av återbetalningspliktiga förskott, garantier, lån eller andra återbetalningspliktiga instrument får omvandlas till andra former av stöd, såsom bidrag, under förutsättning att omvandlingen sker senast den 30 juni 2024. d. Stödet beviljas på grundval av en ordning med en beräknad budget. Medlemsstaterna får begränsa stödet till verksamhet som stöder specifika ekonomiska sektorer av särskild betydelse för ekonomin eller för den inre marknadens säkerhet och motståndskraft, med beaktande av exempelvis kriterierna för prioritering av kritiska icke-skyddade kunder i meddelandet ”Spara gas för en trygg vinter” (91). Sådana begränsningar måste dock utformas brett och får inte leda till en konstgjord begränsning av potentiella stödmottagare. e. I detta avsnitt beräknas stödberättigande kostnader på grundval konsumtionen av naturgas (även som råvara), el och värme och kyla (92) som produceras direkt från naturgas och el producerad av stödmottagaren (93). Den maximala stödberättigande kostnaden beräknas enligt följande formel: (p(t) - p(ref) × 1.5) × q Enligt följande: t betecknar en given månad, eller en period av flera på varandra följande månadert, från den 1 februari 2022–den 31 december 2023 åtminstone (”stödberättigande period”) ref betecknar referensperioden den 1 januari 2021–31 december 2021 (”referensperiod”) p(t) betecknar det genomsnittliga priset enhets som brukas av unden under den stödberättigande perioden (t.ex. i euro/MWh) p(ref) betecknar det genomsnittliga priset enhets som brukas av unden under referensperioden (t.ex. i euro/MWh) q betecknar den kvantitet som köps in från externa leverantörer och förbrukats av stödmottagaren som slutkonsument (94). Den kan fastställas av en medlemsstat som antingen: — q(ref), dvs. stödmottagarens förbrukning under den stödberättigande perioden, eller — q(ref), dvs. stödmottagarens förbrukning under referensperioden. Från och med den 1 september 2022 får q inte överstiga 70 % av stödmottagarens förbrukning under samma period 2021. f. Det totala stödet per stödmottagare överstiger inte 50 % av de stödberättigande kostnaderna och det totala stödet per företag inte överstiger 4 miljoner euro vid någon tidpunkt. g. Stöd som beviljas enligt detta avsnitt får kumuleras med stöd som beviljas enligt avsnitt 2.1, förutsatt att de tillämpliga stödtaken per företag i detta avsnitt inte överskrids. För samma förbrukningsvolym får stöd som beviljas enligt detta avsnitt beräknat på grundval av tidigare förbrukning (q(ref)) inte kumuleras med stöd som beviljats enligt avsnitt 2.7.

(67)

I vissa situationer kan ytterligare stöd vara nödvändigt för stödmottagare som drabbats av försämrade ekonomiska resultat under krisen. Medlemsstaterna får bevilja stöd som överstiger de värden som beräknats i enlighet med punkt 66 f, om, förutom villkoren i punkt 66 a–e och g, även följande villkor är uppfyllda: a. Det totala stödet per stödmottagare överstiger inte 40 % av de stödberättigande kostnaderna och det totala stödet per företag inte överstiger 100 miljoner euro vid någon tidpunkt. b. För stödmottagare som kan definieras som ”energiintensiva företag” (95) får det totala stödet per stödmottagare inte överstiga 65 % av de stödberättigande kostnaderna och det övergripande stödet per företag inte överstiga 50 miljoner euro vid någon tidpunkt. Stödmottagaren ska dessutom visa antingen en minskning av EBITDA (96) (uteslutande stöd) med minst 40 % under den stödberättigande perioden jämfört med referensperioden, eller en negativ EBITDA under den stödberättigande perioden. c. För stödmottagare som kan definieras som ”energiintensiva företag”, vilka är aktiva inom en eller flera sektorer eller undersektorer av dem som förtecknas i bilaga I (97), får det totala stödet per stödmottagare inte överstiga 80 % av de stödberättigande kostnaderna och det totala stödet per företag inte överstiga 150 miljoner euro vid någon given tidpunkt. Stödmottagaren ska dessutom visa antingen en minskning av EBITDA (uteslutande stöd) med minst 40 % under den stödberättigande perioden jämfört med referensperioden, eller en negativ EBITDA under den stödberättigande perioden. d. För stöd som beviljas enligt punkterna 67 a, 67 b och 67 c får stödmottagarens EBITDA under den stödberättigande perioden, inbegripet det totala stödet, får inte överstiga 70 % av dess EBITDA under referensperioden. I fall där EBITDA var negativt under referensperioden får stödet inte leda till en höjning över 0 av EBITDA under den stödberättigande perioden.

(68)

Enligt detta avsnitt får den beviljande myndigheten göra en förskottsbetalning till stödmottagaren. När så sker får den beviljande myndigheten förlita sig på uppskattningar av kriterierna för stödberättigande i detta avvsnitt, förutsatt att stödtaken i detta avsnitt iakttas. Den beviljande myndigheten skall inrätta en process för kontroll av de relevanta kraven för stödberättigande och stödtaken i efterhand på grundval av faktiska uppgifter och återvinning av alla utbetalningar av stöd som inte uppfyller kraven på stödberättigande eller som överstiger stödtaken senast sex månader efter det att den stödberättigande perioden har löpt ut.

2.5.   Stöd för att påskynda utbyggnaden av förnybar energi, lagring och förnybar värme av betydelse för REPowerEU

(69)

Utöver de befintliga möjligheterna i enlighet med artikel 107.3 c i EUF-fördraget är det i samband med det ryska militära angreppet på Ukraina och REPowerEU-planen (98) avgörande att på ett kostnadseffektiv sätt påskynda och utvidga tillgången till förnybar energi i syfte att snabbt minska beroendet av importen av ryska fossila bränslen och påskynda energiomställningen. Statligt stöd för att påskynda utbyggnaden av solenergikapaciteten, vindkraftkapaciteten, jordvärmekapaciteten, lagringen av el och värme, förnybar värme samt tillverkningen av förnybar vätgas, biogas och biometan av avfall och restprodukter utgör en del av en lämplig, nödvändig och riktad lösning för att minska beroendet av importerade fossila bränslen i det nuvarande sammanhanget. Mot bakgrund av det brådskande behovet av att säkerställa ett snabbt genomförande av projekt som påskyndar utbyggnaden av förnybar energi, lagring och förnybar värme är vissa förenklingar av genomförandet av stödåtgärder tillfälligt motiverade.

(70)

Kommissionen kommer på grundval av artikel 107.3 c i EUF-fördraget att betrakta stöd förenligt med den inre marknaden om det är avsett för främjandet av el från förnybara källor, förnybar vätgas, biogas och biometan från avfall och restprodukter, lagring av el och värmeenergi samt förnybar värme förutsatt att följande förutsättningar är uppfyllda. a. Stödet beviljas för något av följande: i. Produktion av solcellsenergi eller annan solelproduktion. ii. Vindkraftproduktion. iii. Produktion av geotermisk energi. iv. Lagring av el eller värmeenergi (även i kombination med en av de andra typer av investeringar som omfattas av detta avsnitt). v. Produktion av förnybar värme, inbegripet genom värmepumpar som uppfyller kraven i bilaga VII till Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 (99). vi. Produktion av förnybar vätgas. vii. Produktion av biogas och biometan från avfall och restprodukter, som uppfyller EU:s hållbarhetskriterier i enlighet med artikel 29 i direktiv (EU) 2018/2001 och med förordning (EU) 2018/841 (100). b. Stödordningar får begränsas till en eller flera tekniker enligt punkt 70 a men får inte innehålla någon konstlad begränsning eller diskriminering (inbegripet vid tilldelning av licenser, tillstånd eller koncessioner när sådana krävs), såsom begränsningar av projektens storlek, lokalisering eller regionala aspekter eller mycket specifika (under)typer av teknik inom någon av de tekniker som avses i punkt 70 a. c. Stödet beviljas i form av direkta bidrag, återbetalningspliktiga förskott, lån, garantier eller skatteförmåner. d. Stödet beviljas på grundval av en ordning med en beräknad volym och budget. e. Stödet beviljas senast den 31 december 2023, och anläggningarna måste vara färdigställda och i bruk inom 30 månader från och med beviljandet eller 36 månader efter dagen för beviljandet av stöd till anläggningar för havsbaserad vindkraft och förnybar vätgas. Om denna tidsfrist inte iakttas ska 5 % av det beviljade stödbeloppet återbetalas eller minskas per månad efter de tre första månadernas försening, med en ökning till 10 % per månads försening efter den sjätte månaden, såvida inte förseningen beror på faktorer som ligger utanför stödmottagarens kontroll och inte rimligen kunde ha förutsetts (101). f. Om stödet beviljas i form av avtal om löpande utbetalningar av stöd får dessa avtal inte ha en löptid på mer än 20 år efter det att den understödda anläggningen tas i drift. g. Stödet beviljas genom ett konkurrensutsatt anbudsförfarande som är öppet, tydligt, transparent och icke-diskriminerande, baserat på objektiva kriterier som fastställts på förhand och som minimerar risken för strategisk budgivning. Minst 70 % av de totala urvalskriterier som används för att rangordna anbuden ska definieras som stöd per enhet miljöskydd (102) eller stöd per enhet energiproduktion eller energikapacitet. h. Ett konkurrensutsatt anbudsförfarande är inte obligatoriskt när stöd beviljas i form av skatteförmåner, i den mån det beviljas på samma sätt till alla stödberättigade företag som är verksamma inom samma sektor av ekonomisk verksamhet och som befinner sig i samma eller liknande faktiska situation med avseende på stödåtgärdens syften eller mål. Dessutom är ett konkurrensutsatt anbudsförfarande inte obligatoriskt när det stöd som beviljas per företag per projekt inte överstiger 25 miljoner euro och stödmottagarna är små projekt som definieras på följande sätt: i. För elproduktion, lagring av el och lagring av termisk energi – projekt med installerad kapacitet på högst1 MW. ii. Teknik för värme- och gasproduktion – projekt med installerad kapacitet eller motsvarande på högst1 MW. iii. Teknik för produktion av förnybar vätgas – projekt med installerad kapacitet eller motsvarande på högst 3 MW. iv. För produktion av biogas och biometan från avfall och restprodukter – projekt med installerad kapacitet på högst 25 000 ton/år. v. För projekt som till 100 % ägs av små och medelstora företag eller gemenskapsprojekt för förnybar energi – projekt med installerad kapacitet på högst 6 MW. vi. För projekt som till 100 % ägs av småföretag och mikroföretag eller gemenskapsprojekt för förnybar energi endast avsedda för vindkraft – projekt med installerad kapacitet på högst 18 MW.   Om stöd till små projekt inte beviljas genom ett konkurrensutsatt anbudsförfarande får stödnivån inte överstiga 45 % av den totala investeringskostnaden. Stödnivån får höjas med 20 procentenheter för stöd till småföretag och med 10 procentenheter för stöd till medelstora företag. i. De kapacitets- eller produktionsvolymer som anbudet avser måste fastställas så att det säkerställs att anbudsförfarandet är effektivt konkurrensutsatt. Medlemsstaten måste visa att det är sannolikt att den volym som anbudet avser kommer att motsvara det potentiella anbudet från projekt. Detta kan göras med hänvisning till tidigare auktioner, tekniska mål i den nationella energi- och klimatplanen (103), eller genom införande av en skyddsmekanism vid risk för ett otillräckligt antal anbud. Vid upprepade fall av otillräckligt antal anbud i konkurrensutsatta anbudsförfaranden ska medlemsstaten införa korrigerande åtgärder för eventuella framtida system som den anmäler till kommissionen för samma teknik. j. Stödet ska vara utformat för att bevara effektiva driftsincitament och prissignaler. Dessutom ska stödet utformas på ett sätt som gör det möjligt att hantera oförutsedda vinster, även i tider av extremt höga el- eller gaspriser, till exempel genom att införa en på förhand fastställd clawback-mekanism eller genom att bevilja stöd i form av dubbelriktade differenskontrakt (CFD-kontrakt) (104). k. Om stödet beviljas för produktion av förnybar vätgas ska medlemsstaten säkerställa att vätgasen produceras från förnybara energikällor i enlighet med de metoder som fastställs för förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung i direktiv (EU) 2018/2001. l. Stöd inom ramen för denna åtgärd får inte kombineras med annat stöd för samma stödberättigande kostnader. m. Stöd får beviljas för investeringar för vilka arbeten påbörjats från och med den 20 juli 2022. För projekt som inletts före den 20 juli 2022 får stöd beviljas om det är nödvändigt för att avsevärt påskynda eller utvidga investeringens omfattning. I sådana fall är endast de ytterligare kostnaderna i samband med de påskyndade insatserna eller den utvidgade omfattningen stödberättigande. n. Stödet ska få stödmottagaren att göra en investering som denne inte skulle göra, eller som denne skulle genomföra på ett begränsat eller annorlunda sätt, utan stödet. Kommissionen anser att det, med tanke på de exceptionella ekonomiska utmaningar som företag står inför på grund av den nuvarande krisen, i allmänhet är så att stödmottagarna i frånvaro av stödet skulle fortsätta sin verksamhet utan ändringar, förutsatt att fortsatt verksamhet utan ändringar inte innebär en överträdelse av unionsrätten. o. Medlemsstaten ska säkerställa överensstämmelse med principen om att inte orsaka betydande skada.

(71)

Kommissionen kommer att betrakta stöd för ökning av maximikapaciteten i befintliga anläggningar utan genomförande av ytterligare investeringar som förenligt med den inre marknaden på grundval av artikel 107.3 c i EUF-fördraget, under förutsättning att följande villkor är uppfyllda: a. Den befintliga anläggningen är ansluten till nätet före den 1 oktober 2022 och får stöd som godkänts av kommissionen i enlighet med artikel 107.3 c i EUF-fördraget eller undantagen från anmälan. b. Stödet är nödvändigt för att öka den maximala kapaciteten i befintliga anläggningar, så att deras kapacitet ökas med högst 1 MW per anläggning eller motsvarande utan att några ytterligare investeringar görs. c. Stödet beviljas den 31 december 2023 och den stödberättigande perioden för stöd inom ramen för stödåtgärden ska löpa ut senast den 31 december 2023. d. Stödet uppfyller kraven i punkterna 70 a, 70 b, 70 c, 70 d, 70 j och 70 k. e. Stödet inom ramen för denna åtgärd får inte kombineras med annat stöd till stöd för samma ytterligare kapacitet.

2.6.   Stöd till utfasning av fossila bränslen i industrins produktionsprocesser genom elektrifiering eller användning av förnybart och vissa typer av elbaserad vätgas som uppfyller vissa villkor och för energieffektivitetsåtgärder.

(72)

Utöver de befintliga möjligheterna enligt artikel 107.3 c i EUF-fördraget utgör statligt stöd för att underlätta investeringar i utfasning av fossila bränslen i industrins produktionsprocesser, bland annat genom elektrifiering eller teknik som bygger på användning av förnybart och elbaserad vätgas som uppfyller villkoren i punkt 73 h och i energieffektivitetsåtgärder i industrin del av en lämplig, nödvändig och riktad lösning för att minska beroendet av importerade fossila bränslen i samband med det ryska militära angreppet på Ukraina. Mot bakgrund av det brådskande behovet av att påskynda denna process för ett snabbt genomförande av sådana investeringar är vissa förenklingar motiverade.

(73)

Kommissionen kommer på grundval av artikel 107.3 c i EUF-fördraget att betrakta stöd till investeringar som leder till i) en betydande minskning av växthusgasutsläppen från industriella verksamheter som för närvarande är beroende av fossila bränslen som energikälla eller råvara, eller ii) en betydande minskning av energianvändningen i industriella verksamheter och processer, under förutsättning att samtliga följande villkor är uppfyllda: a. Stödet beviljas på grundval av en ordning med en beräknad budget. b. Det maximala enskilda stödbelopp som kan beviljas per företag får i princip inte överstiga 10 % av den sammanlagda budgeten för en sådan ordning. Med lämplig motivering som medlemsstaten ska lämna till kommissionen, får kommissionen godkänna stödordningar som föreskriver beviljande av individuella stödbelopp som överstiger 10 % av den totala tillgängliga budgeten för stödordningen. c. Stödet beviljas i form av direkta bidrag, återbetalningspliktiga förskott, lån, garantier eller skatteförmåner. d. Investeringen (105) ska göra det möjligt för stödmottagaren att göra ett eller båda av följande: (i) Med minst 40 % minska de direkta växthusgasutsläppen från stödmottagarens industrianläggningar som för närvarande är beroende av fossila bränslen som energikälla eller råvara, genom elektrifiering av produktionsprocesser eller användning av förnybar eller elbaserad vätgas som uppfyller villkoren i punkt 73 h nedan för att ersätta fossila bränslen. För att verifiera minskningen av växthusgasutsläppen ska även faktiska utsläpp från förbränning av biomassa beaktas (106). (ii) Mminska energianvändningen med minst 20 %, jämfört med situationen före stödet, i industrianläggningar som omfattas av den verksamhet som stödet avser (107). e. För investeringar som avser verksamhet som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter ska stödet leda till en minskning av växthusgasutsläppen från stödmottagarens anläggningar som gör längre än de berörda riktmärken för gratis tilldelning av utsläppsrätter som anges i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447 (108). f. Stödet får inte användas för att finansiera en ökning av stödmottagarens totala produktionskapacitet. g. Om stödet beviljas för en industriell investering för utfasning av fossila bränslen som inbegriper användning av förnybar vätgas måste medlemsstaten säkerställa att den vätgas som används produceras från förnybara energikällor i enlighet med de metoder som fastställs för förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung i direktiv (EU) 2018/2001. h. Stöd kan också beviljas för investeringar i utfasning av fossila bränslen inom industrin som omfattar användning av vätgas producerad med el i något av följande fall: (i) Vätgasen produceras endast under tider när marginalkraftverket i det elområde där elektrolysören är belägen under avräkningsperioderna för obalanser när elen förbrukas är ett fossilfritt kraftverk. Vätgas som produceras under tider när marginalkraftverket, i det elområde där elektrolysören är belägen under avräkningsperioderna för obalanser när elen förbrukas, är ett kraftverk som drivs med förnybar energi och som redan räknats som förnybar vätgas i den mening som avses i punkt 73 g och får därför inte räknas på nytt i detta avsnitt. (ii) Alternativt, vätgas som produceras med el från nätet när elektrolysören producerar vätgas under ett antal driftstimmar med full belastning, som högst motsvarar antalet timmar under vilka marginalpriset för el i elområdet fastställts av anläggningar som producerar annan fossilfri el. Vätgas som produceras under ett antal timmar med full belastning, som är lika med eller lägre än det antal timmar under vilka marginalpriset för el i elområdet fastställdes av anläggningar som producerar förnybar el och som redan har redovisats som förnybar vätgas i den mening som avses i punkt 73 g, får inte räknas en andra gång enligt detta avsnitt. (iii) Alternativt ska medlemsstaten garantera att den använda elbaserade vätgasen uppnår växthusgasutsläppsminskningar under hela livscykeln på minst 70 % jämfört med en fossil motsvarighet på 94g CO2eq/MJ och att den kommer från fossilfria källor. Metoden för att beräkna de växthusgasutsläpp som tillräknas elen ska inte leda till ökad förbrukning av fossila bränslen, i linje med målen för REPowerEU. Endast den andel av den producerade vätgasen som motsvarar den genomsnittliga andelen elproduktion från fossilfria kraftverk i produktionslandet, uppmätt två år före det berörda året, får användas för de syften som avses i detta avsnitt. Den andel vätgas som produceras i enlighet med vad som anges i denna punkt och som motsvarar den genomsnittliga andelen el från anläggningar för produktion av förnybar el i produktionslandet, uppmätt två år före det berörda året, får inte räknas en andra gång enligt detta avsnitt eftersom den redan har redovisats som förnybar vätgas i den mening som avses i punkt 73 g. i. Stödet beviljas senast den 31 december 2023 på villkor att den anläggning eller utrustning som ska finansieras genom investeringen är färdigställd och i full drift inom 30 månader efter dagen för beviljandet, eller inom 36 månader efter dagen för beviljandet för investeringar som omfattar användning av förnybar energi och vätgas som uppfyller villkoren i punkt 73 h. Om denna tidsfrist för färdigställande och idrifttagande inte iakttas ska 5 % av det beviljade stödbeloppet återbetalas eller minskas per månad efter de tre första månadernas försening, med en ökning till 10 % per månads försening efter den sjätte månaden, såvida inte förseningen beror på faktorer som ligger utanför stödmottagarens kontroll och inte rimligen kunde ha förutsetts (109). Om tidsfristen för färdigställande och idrifttagande respekteras får stöd i form av återbetalningspliktiga förskott omvandlas till bidrag. Om den inte respekteras ska det återbetalningspliktiga förskottet återbetalas i lika stora årliga delbetalningar inom fem år efter den dag då stödet beviljades. j. Stöd får beviljas för investeringar för vilka arbeten påbörjats från och med den 20 juli 2022. För projekt som inletts före den 20 juli 2022 får stöd beviljas om det är nödvändigt för att avsevärt påskynda eller utvidga investeringens omfattning. I sådana fall är endast de ytterligare kostnaderna i samband med de påskyndade insatserna eller den utvidgade omfattningen stödberättigande. k. Stödet får inte beviljas för att endast uppfylla tillämpliga unionsnormer (110). l. Stödet ska få stödmottagaren att göra en investering som denne inte skulle göra, eller som denne skulle genomföra på ett begränsat eller annorlunda sätt, utan stödet. Kommissionen anser att det, med tanke på de exceptionella ekonomiska utmaningar som företag står inför på grund av den nuvarande krisen, i allmänhet är så att stödmottagarna i frånvaro av stödet skulle fortsätta sin verksamhet utan ändringar, förutsatt att fortsatt verksamhet utan ändringar inte innebär en överträdelse av unionsrätten. m. De stödberättigande kostnaderna är skillnaden mellan kostnaderna för det understödda projektet och kostnadsbesparingarna eller de ytterligare intäkterna, jämfört med situationen utan stöd, under investeringens livstid. n. Stödnivån får inte överstiga 40 % av de stödberättigande kostnaderna. Stödnivån får höjas med 10 procentenheter för stöd till medelstora företag och med 20 procentenheter för stöd till små företag. Stödnivån får också ökas med 15 procentenheter för investeringar som leder till en minskning av direkta växthusgasutsläpp på minst 55 % eller av energianvändningen med minst 25 % jämfört med situationen före investeringen (111). o. Som alternativ till de krav som anges i punkterna 73 m och 73 n kan investeringsstödet beviljas genom ett konkurrensutsatt anbudsförfarande som är öppet, tydligt, transparent och icke-diskriminerande, baserat på objektiva kriterier som fastställts på förhand och som minimerar risken för strategisk budgivning. Minst 70 % av de totala urvalskriterier som används för att rangordna anbuden ska definieras som stöd per enhet miljöskydd (som exempelvis euro per ton koldioxidminskning, eller euro per enhet besparad energi). Den budget som hänger samman med anbudsförfarandet ska utgöra en bindande begränsning eftersom det kan förväntas att inte alla anbudsgivare kommer att få stöd. p. Ordningen ska utformas på ett sätt som gör det möjligt att hantera oförutsedda vinster, även i tider av extremt höga el- eller naturgaspriser, genom att införa en på förhand fastställd clawback-mekanism. q. Stöd enligt detta avsnitt får inte kombineras med annat stöd för samma stödberättigande kostnader.

2.7.   Stöd för ytterligare minskning av elförbrukningen

(74)

Utöver de befintliga möjligheter som erbjuds i enlighet med artikel 107.3 c i EUF-fördraget, och de möjligheter som anges i detta meddelande, kan tillfälligt stöd behövas för att uppnå den minskning av elförbrukningen som omfattas av artiklarna 3 och 4 i förordning (EU) 2022/1854 (112). Detta stöd skulle kunna bidra till att mildra den exceptionella höjningen av elpriserna genom att dra ner förbrukningen av el producerad med dyrare teknik (för närvarande baserad på gas). Det är därför lika viktigt att bibehålla incitamenten för befintliga minskningar av elförbrukningen och att säkerställa överensstämmelse med målen för att minska efterfrågan på gas i förordning (EU) 2022/1369 (113). Med tanke på skillnaderna mellan medlemsstaterna behövs vägledning för att säkerställa att flexibiliteten styrs av kriterier som syftar till att säkerställa lika villkor och bevara den inre marknadens integritet.

(75)

Kommissionen kommer att betrakta stöd för minskning av elförbrukningen som förenligt med den inre marknaden på grundval av artikel 107.3 b i EUF-fördraget, under förutsättning att följande kumulativa villkor är uppfyllda: a. Stödet får ge ekonomisk ersättning endast när sådan utbetalas för ytterligare icke-förbrukad el, jämfört med den förväntade förbrukningen (den kontrafaktiska) under den berörda timmen utan det konkurrensutsatta anbudsförfarande som avses i punkt 75 e (nedan kallad ytterligare minskning av förbrukningen). Det finns olika metoder för att fastställa den ytterligare minskningen av förbrukningen. För att säkerställa att stöd endast beviljas för ytterligare minskning av efterfrågan bör medlemsstaterna i allmänhet ta hänsyn till incitament i form av högre energipriser, eventuella incitament i form av andra stödbetalningar och stödordningar, väderförhållanden och risken för manipulering. b. Stödet måste primärt vara utformat för att bidra till att uppnå det mål för minskning av elförbrukningen som fastställs i artiklarna 3 och 4 i förordning (EU) 2022/1854 (114). Om stödet är avsett att överstiga målen, måste medlemsstaten visa att det finns ytterligare fördelar med stödet (t.ex. lägre kostnader för energisystemet eller minskad gasförbrukning) som är nödvändiga (115) och proportionella för att avhjälpa den allvarliga störningen i ekonomin och samtidigt bevara den inre marknaden. c. Stödet måste beviljas på grundval av en ordning med en beräknad volym och budget. d. Stöd får beviljas i olika former, däribland direkta bidrag, lån och garantier. e. Stödet måste beviljas genom ett konkurrensutsatt anbudsförfarande som är öppet, tydligt, transparent och icke-diskriminerande, baserat på objektiva kriterier som fastställts på förhand och som minimerar risken för strategisk budgivning. Om en risk för överkompensation fastställs, måste stödet utformas på ett sätt som gör att oförutsedda vinster kan hanteras, t.ex. genom att en på förhand fastställd återkravsmekanism införs. f. Det eller de konkurrensutsatta anbudsförfarandena bör i princip vara öppna för alla tänkbara sätt att uppnå ytterligare minskning av förbrukningen, särskilt följande: i. Konsumenter som undviker elförbrukning eller övergår till andra energislag. ii. Energilagring i konsumentledet för att minska förbrukningen under högförbrukningstid (såvida inte stödet inte skulle leda till någon ytterligare minskning av förbrukningen). och iii. Energiproduktionskapacitet i konsumentledet som inte använder gas som bränsle. Medlemsstaterna får välja att utesluta produktion grundad på andra fossila bränslen. g. I fråga om punkt 75 f kan stödordningar begränsas till en eller flera kategorier av stödmottagare under någon av följande omständigheter: i. Om skillnaderna i egenskaper (t.ex. varaktighet och aktiveringsfrekvens) hos de tjänster som kan erbjudas av potentiella stödmottagare är av sådan art att erbjudanden per MWh inte kan anses vara jämförbara. ii. Om medlemsstaterna kan visa för kommissionen att konkurrensen inte skulle snedvridas på ett otillbörligt sätt. eller iii. För att säkerställa ett snart genomförande (t.ex. genom att utvidga befintliga system). Systemen får under inga omständigheter innehålla någon konstlad begränsning eller diskriminering. I enlighet med artikel 17 i direktiv (EU) 2019/944 (116) får system inte i onödan begränsas till specifika kunder eller kundgrupper, och inte heller till aggregering. h. Kriterierna för stödberättigande för deltagande i det eller de konkurrensutsatta anbudsförfarandena måste vara transparenta, objektiva och icke-diskriminerande. Stödmottagarna måste redan ha lämplig elmätningsutrustning (117) eller åta sig att installera sådan utrustning innan den ytterligare minskningen av förbrukningen uppnås. Ett krav på minsta anbudsstorlek för stödmottagare kan tillämpas för att minska administrationen. I det fallet får minimistorleken inte vara större än 10 MW och aggregering för att uppnå tröskelvärdet ska tillåtas. i. För att stödmottagarna ska kunna prissätta sina anbud korrekt måste tydliga och objektiva kriterier fastställas och det måste anges när stödmottagarens ytterligare minskning av förbrukningen kommer att aktiveras. Tillräckliga skyddsåtgärder – till exempel en viss slumpmässighet av aktiveringen – kan dock behöva införas för att undvika uppkomsten av manipulationincitament när kontrafaktiska faktorer blåses upp på artificiell väg. j. För att undvika ökad gasförbrukning bör stödmottagarna förbinda sig att se till att deras ytterligare minskning av elförbrukningen inte leder till en ökning av deras totala gasförbrukning. I fråga om stöd för att minska elförbrukningen under högförbrukningstid för att utnyttja fördelarna med att flytta elförbrukning från sådan tid till lågförbrukningstid (118), utan att äventyra målet att totalt sänka elförbrukningen, bör stödmottagarna åta sig att under lågförbrukningstid inte förbruka mer än 150 % av den minskning av den elförbrukning under högförbrukningstid som det utgått kompensation för. k. Inom det konkurrensutsatta anbudsförfarandet måste stödmottagarna väljas ut på grundval av den lägsta enhetskostnaden för ytterligare förbrukningsminskning (i euro/MWh eller motsvarande (119)). Medlemsstaterna får införa ytterligare objektiva, transparenta och icke-diskriminerande rankningskriterier för att främja grönare teknik som behövs för att stödja uppnåendet av unionens miljöskyddsmål. l. Ersättningen ska beviljas varje stödmottagare på grundval av den faktiska ytterligare konsumtionminskning som uppnåtts (i motsats till den ytterligare minskning av förbrukningen som stödmottagaren åtagit sig att uppnå). m. Stödet får inte i onödan snedvrida den inre elmarknadens funktion. Medlemsstaterna får öppna stödet för gränsöverskridande deltagande. n. den ytterligare minskning av förbrukningen som kompenseras måste äga rum inom tillämpningsperioden för den eller de relevanta artiklarna i förordning (EU) 2022/1854 (120) eller, om det rör sig om stöd som går utöver dessa mål, senast den 31 december 2023, o. kumulering med andra statliga stödåtgärder är möjlig, så länge överkompensation undviks genom att det exempelvis säkerställs att stöd beviljas genom ett öppet konkurrensutsatt anbudsförfarande. Under alla omständigheter kan stöd inte beviljas om det täcker stödberättigande kostnader som redan täcks av andra statliga stödåtgärder.

3.   ÖVERVAKNING OCH RAPPORTERING

(76)

Medlemsstaterna måste inom 12 månader från beviljandet offentliggöra relevant information om varje individuellt stöd över 100 000 euro (121) beviljat enligt detta meddelande och över 10 000 euro (122) inom jordbruks- och fiskesektorerna på den övergripande webbplatsen för statligt stöd eller kommissionens it-verktyg (123).

(77)

I fråga om stödåtgärder enligt avsnitt 2.4 i detta meddelande måste medlemsstaterna, när det totala stödet per företag överstiger 50 miljoner euro, i sina stödordningar inbegripa ett krav om att stödmottagaren, inom ett år från den tidpunkt då stödet beviljades, till den beviljande myndigheten lämnar in en plan som anger hur stödmottagaren kommer att minska koldioxidavtrycket från sin energianvändning eller hur den kommer att uppfylla de krav på miljöskydd eller försörjningstrygghet som beskrivs i punkt 33 i detta meddelande. Detta krav gäller från och med den 1 januari 2023.

(78)

Medlemsstaterna måste lämna in årliga rapporter till kommissionen (124).

(79)

Medlemsstaterna måste se till att detaljerade register förs över beviljat stöd som omfattas av detta meddelande. Sådana register, som ska innehålla alla de uppgifter som är nödvändiga för att fastställa om de nödvändiga villkoren har uppfyllts, måste bevaras i tio år efter stödets beviljande och översändas till kommissionen på begäran.

(80)

Kommissionen kan kräva ytterligare upplysningar om det beviljade stödet, särskilt för att kontrollera om villkoren i kommissionens beslut om att godkänna stödåtgärden har uppfyllts.

(81)

För att övervaka genomförandet av detta meddelande får kommissionen begära att medlemsstaterna lämnar samlad information om användningen av statliga stödåtgärder för att avhjälpa den allvarliga störning i ekonomin som orsakats av den rådande krisen och de därmed sammanhängande restriktiva åtgärderna.

4.   SLUTBESTÄMMELSER

(82)

Kommissionen tillämpar detta meddelande från och med den 28 oktober 2022. Kommissionen tillämpar bestämmelserna i detta meddelande på samtliga åtgärder som anmälts från och med den 28 oktober 2022 samt på åtgärder som anmälts före det datumet.

(83)

Detta meddelande ersätter den tillfälliga krisram som antogs den 23 mars 2022 (125) i dess ändrade lydelse av den 20 juli 2022 (126) (nedan kallad den tidigare tillfälliga krisramen). Denna tidigare tillfälliga krisram dras tillbaka med verkan från och med den 27 oktober 2022.

(84)

Sammantaget får stöd som beviljats enligt avsnitten 2.1–2.3 i den tidigare tillfälliga ramen och stöd som beviljats enligt samma avsnitt i detta meddelande inte vid någon tidpunkt överskrida de stödtak som anges i respektive avsnitt i detta meddelande. I fråga om avsnitt 2.4 får stöd som beviljats enligt den tidigare tillfälliga ramen för krisstöd och stöd som beviljats enligt detta meddelande inte överstiga de stödtak som fastställs i detta meddelande för samma stödberättigande period. Stöd som beviljats enligt avsnitten 2.5 och 2.6 i den tidigare tillfälliga ramen för krisstöd kan inte kumuleras med stöd som beviljats enligt samma avsnitt i detta meddelande om det omfattar samma stödberättigande kostnader.

(85)

I enlighet med kommissionens tillkännagivande om vilka regler som är tillämpliga för att avgöra om ett statligt stöd är olagligt (127) tillämpar kommissionen detta meddelande på oanmält stöd om stödet beviljas efter den 28 oktober 2022.

(86)

I övriga fall kommer kommissionen att tillämpa reglerna i den tillfälliga krisram som var i kraft när stödet beviljades.

(87)

Kommissionen kommer att se över alla avsnitt i detta meddelande före den 31 december 2023 på grundval av viktiga konkurrenspolitiska eller ekonomiska överväganden och den internationella utvecklingen. Där det kan vara till hjälp kan kommissionen dessutom ytterligare klargöra sitt synsätt i vissa frågor.

(88)

Kommissionen ska, i nära samarbete med de berörda medlemsstaterna, se till att åtgärder bedöms snabbt efter det att en fullständig anmälan har gjorts av åtgärder som omfattas av detta meddelande. Medlemsstaterna bör så tidigt och utförligt som möjligt underrätta kommissionen om sina avsikter och anmäla planer på att införa sådana åtgärder. Kommissionen kommer att ge medlemsstaterna vägledning och stöd i denna process.

---

(1)  Exempelvis antog Ryska federationens regering den 6 mars 2022 dekret nr 299 om ändring av punkt 2 i metodiken för fastställande av det ersättningsbelopp som ska utbetalas till patenthavaren vid beslut om användning av uppfinningen, bruksmodellen, beslut om användning av uppfinningen utan patenthavarens samtycke och förfarandet för betalningen. I detta ändringsförslag föreskrivs ”ingen ersättning för användning av en uppfinning, bruksmodell eller industriell formgivning för ’patentinnehavare’ från andra stater som begår ’fientliga handlingar’”.

(2)  Ukraina är EU:s fjärde största externa livsmedelsleverantör och en viktig leverantör av spannmål (52 % av EU:s majsimport, 19 % av vete), vegetabiliska oljor (23 %) och oljeväxter (22 %, särskilt raps: 72 %). De globala livsmedelspriserna är redan höga och kan fortfarande stiga på grund av den rådande situationen.

(3)  Exempelvis enligt WIPO Global Brand Database, WIPO Global Design Database, PatentSight databas, fanns det i mars 2022 omkring 150 000 varumärken, 2 000 exempel på industriell formgivning och 44 000 patent som EU-företag hade rätten till i Ryssland. EU-varumärken som är skyddade i Ryssland finns främst inom följande sektorer: läkemedel, kosmetika, fordon, kemikalier och konsumentvaror, mode- och lyxvaror. Med tanke på de vaga formuleringarna i ändringen av metoden för den ersättning som ska betalas till patenthavaren genom dekret nr 299 av den 6 mars 2022 (se fotnot 1), som antagits av den ryska regeringen, och den ekonomiska exponeringen för EU-företag och deras immateriella tillgångar i Ryssland, kan en sådan motåtgärd ha en potentiellt omfattande och skadlig inverkan på EU-företag.

(4)  Rådets förordning (EU) 2022/259 av den 23 februari 2022 om ändring av förordning (EU) nr 269/2014 om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 42 I, 23.2.2022, s. 1), rådets genomförandeförordningar (EU) 2022/260 och 2022/261 av den 23 februari 2022 om genomförande av förordning (EU) nr 269/2014 om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 42 I, 23.2.2022, s. 3, EUT L 42I, 23.2.2022, s. 15). rådets förordning (EU) 2022/262 av den 23 februari 2022 om ändring av förordning (EU) nr 833/2014 om restriktiva åtgärder mot bakgrund av Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina (EUT L 42 I, 23.2.2022, s. 74), rådets förordning (EU) 2022/263 av den 23 februari 2022 om restriktiva åtgärder med anledning av erkännandet av de icke-regeringskontrollerade områdena i länen Donetsk och Luhansk i Ukraina och beordrandet av ryska väpnade styrkor in i de områdena (EUT L 42 I, 23.2.2022, s. 77), Rådets beslut (GUSP) 2022/264 av den 23 februari 2022 om ändring av beslut 2014/512/Gusp om restriktiva åtgärder med hänsyn till Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina, (EUT L 42 I, 23.2.2022, s. 95), rådets beslut (GUSP) 2022/265 och 2022/267 av den 23 februari 2022 om ändring av beslut 2014/145/Gusp om restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 42 I, 23.2.2022, s. 98), EUT L 42 I, 23.2.2022, s. 114). och rådets beslut (Gusp) 2022/266 av den 23 februari 2022 om restriktiva åtgärder med anledning av erkännandet av de icke-regeringskontrollerade områdena i länen Donetsk och Luhansk i Ukraina och beordrandet av ryska väpnade styrkor in i de områdena (EUT L 42 I, 23.2.2022, s. 109),

(5)  Rådets beslut (GUSP) 2022/327 av den 25 februari 2022 om ändring av beslut 2014/512/Gusp om restriktiva åtgärder med hänsyn till Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina, (EUT L 48, 25.2.2022, s. 1), rådets förordning (EU) 2022/328 av den 25 februari 2022 om ändring av förordning (EU) nr 833/2014 om restriktiva åtgärder mot bakgrund av Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina (EUT L 49, 25.2.2022, s. 1), rådets beslut (GUSP) 2022/329 av den 25 februari 2022 om ändring av beslut 2014/145/Gusp om restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 50, 25.2.2022, s. 1), Rådets förordning (EU) 2022/330 av den 25 februari 2022 om ändring av förordning (EU) nr 269/2014 om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 51, 25.2.2022, s. 1), rådets beslut (GUSP) 2022/331 av den 25 februari 2022 om ändring av beslut 2014/145/Gusp om restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 52, 25.2.2022, s. 1), rådets genomförandeförordning (EU) 2022/332 av den 25 februari 2022 om genomförande av förordning (EU) nr 269/2014 om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 53, 25.2.2022, s. 1), rådets beslut (EU) 2022/333 av den 25 februari 2022 om partiellt upphävande av tillämpningen av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Ryska federationen om förenklat utfärdande av viseringar till medborgare i Europeiska unionen och Ryska federationen (EUT L 54, 25.2.2022, s. 1).

(6)  Rådets förordning (EU) 2022/334 av den 28 februari 2022 om ändring av rådets förordning (EU) nr 833/2014 om restriktiva åtgärder med hänsyn till Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina (EUT L 57, 28.2.2022, s. 1) och rådets beslut (Gusp) 2022/335 av den 28 februari 2022 om ändring av beslut 2014/512/Gusp om restriktiva åtgärder med hänsyn till Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina (EUT L 57, 28.2.2022, s. 4).

(7)  Rådets genomförandeförordning (EU) 2022/336 av den 28 februari 2022 om genomförande av förordning (EU) nr 269/2014 om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 58, 28.2.2022, s. 1), och rådets beslut (GUSP) 2022/337 av den 28 februari 2022 om ändring av beslut 2014/145/Gusp om restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 59, 28.2.2022, s. 1).

(8)  Rådets förordning (EU) 2022/345 av den 1 mars 2022 om ändring av förordning (EU) nr 833/2014 om restriktiva åtgärder mot bakgrund av Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina (EUT L 63, 2.3.2022, s. 1) och rådets beslut (Gusp) 2022/346 av den 1 mars 2022 om ändring av beslut 2014/512/Gusp om restriktiva åtgärder med hänsyn till Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina (EUT L 63, 2.3.2022, s. 5).

(9)  Rådets förordning (EU) 2022/350 av den 1 mars 2022 om ändring av förordning (EU) nr 833/2014 om restriktiva åtgärder mot bakgrund av Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina (EUT L 65, 2.3.2022, s. 1) och rådets beslut (Gusp) 2022/351 av den 1 mars 2022 om ändring av beslut 2014/512/Gusp om restriktiva åtgärder med hänsyn till Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina (EUT L 65, 2.3.2022, s. 5).

(10)  Rådets förordning (EU) 2022/355 av den 2 mars 2022 om ändring av rådets förordning (EG) nr 765/2006 om restriktiva åtgärder med anledning av situationen i Belarus (EUT L 67, 2.3.2022, s. 1), och rådets beslut (Gusp) 2022/356 av den 2 mars 2022 om ändring av beslut 2012/642/Gusp om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Vitryssland (EUT L 67, 2.3.2022, s. 103).

(11)  Rådets förordning (EU) 2022/345 av den 1 mars 2022 om ändring av förordning (EU) nr 833/2014 om restriktiva åtgärder mot bakgrund av Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina (EUT L 63, 2.3.2022, s. 1) och rådets beslut (Gusp) 2022/354 av den 2 mars 2022 om ändring av beslut 2014/145/Gusp om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 63, 2.3.2022, s. 5).

(12)  Rådets förordning (EU) 2022/398 av den 9 mars 2022 om ändring av rådets förordning (EU) nr 765/2006 om restriktiva åtgärder med anledning av situationen i Belarus och Belarus inblandning i Rysslands angrepp mot Ukraina, (EUT L 82, 9.3.2022, s. 1).

(13)  Rådets förordning (EU) 2022/394 av den 9 mars 2022 om ändring av förordning (EU) nr 833/2014 om restriktiva åtgärder mot bakgrund av Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina, (EUT L 81, 9.3.2022, s. 1),

(14)  Rådets genomförandeförordning (EU) 2022/427 av den 15 mars 2022 om genomförande av förordning (EU) nr 269/2014 om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, (EUT L 87 I, 15.3.2022, s. 1), rådets förordning (EU) 2022/428 av den 15 mars 2022 om ändring av förordning (EU) nr 833/2014 om restriktiva åtgärder mot bakgrund av Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina, (EUT L 87I, 15.3.2022, s. 13),

(15)  Rådets förordning (EU) 2022/428 av den 15 mars 2022 om ändring av förordning (EU) nr 833/2014 om restriktiva åtgärder mot bakgrund av Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina (EUT L 87 I, 15.3.2022, s. 13) och rådets beslut (Gusp) 2022/430 av den 15 mars 2022 om ändring av beslut 2014/512/Gusp om restriktiva åtgärder med hänsyn till Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina (EUT L 87 I, 15.3.2022, s. 56).

(16)  Rådets genomförandeförordning (EU) 2022/427 av den 15 mars 2022 om genomförande av förordning (EU) nr 269/2014 om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 87 I, 15.3.2022, s. 1), och rådets beslut (GUSP) 2022/429 av den 15 mars 2022 om ändring av beslut 2014/145/Gusp om restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 87 I, 15.3.2022, s. 44).

(17)  Rådets genomförandeförordning (EU) 2022/876 av den 3 juni 2022 om genomförande av artikel 8a.1 i förordning (EG) nr 765/2006 om restriktiva åtgärder med anledning av situationen i Belarus och Belarus inblandning i Rysslands aggression mot Ukraina, (EUT L 153, 3.6.2022, s. 1), rådets förordning (EU) 2022/877 av den 3 juni 2022 om ändring av förordning (EG) nr 765/2006 om restriktiva åtgärder med anledning av situationen i Belarus och Belarus inblandning i Rysslands aggression mot Ukraina, EUT (L 153, 3 juni 2022, s. 11), rådets genomförandeförordning (EU) 2022/878 av den 3 juni 2022 om genomförande av förordning (EU) nr 269/2014 om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 153, 3.6.2022, s. 15), rådets förordning (EU) 2022/879 av den 3 juni 2022 om ändring av förordning (EU) nr 833/2014 om restriktiva åtgärder mot bakgrund av Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina (EUT L 153, 3.6.2022, s. 53), rådets förordning (EU) 2022/880 av den 3 juni 2022 om ändring av förordning (EU) nr 269/2014 om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, (EUT L 153, 3.6.2022, s. 75), rådets genomförandebeslut (Gusp) 2022/881 av den 3 juni 2022 om genomförande av beslut 2012/642/Gusp om restriktiva åtgärder med anledning av situationen i Belarus och Belarus inblandning i Rysslands aggression mot Ukraina, (EUT L 153, 3.6.2022, s. 77), rådets beslut (Gusp) 2022/882 av den 3 juni 2022 om ändring av beslut 2012/642/Gusp om restriktiva åtgärder med anledning av situationen i Belarus och Belarus inblandning i Rysslands aggression mot Ukraina, (EUT L 153, 3.6.2022, s. 88), rådets beslut (GUSP) 2022/883 av den 3 juni 2022 om ändring av beslut 2014/145/Gusp om restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 153, 3.6.2022, s. 92), rådets beslut (Gusp) 2022/884 av den 3 juni 2022 om ändring av beslut 2014/512/Gusp om restriktiva åtgärder med hänsyn till Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina, (EUT L 153, 3.6.2022, s. 128), rådets beslut (GUSP) 2022/885 av den 3 juni 2022 om ändring av beslut 2014/145/Gusp om restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 153, 3.6.2022, s. 139),

(18)  Rådets förordning (EU) 2022/1269 av den 21 juli 2022 om ändring av förordning (EU) nr 833/2014 om restriktiva åtgärder med hänsyn till Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina (EUT L 193, 21.7.2022, s. 1), rådets genomförandeförordning (EU) 2022/1270 av den 21 juli 2022 om genomförande av förordning (EU) nr 269/2014 om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 193, 21.7.2022, s. 133), rådets beslut (Gusp) 2022/1271 av den 21 juli 2022 om ändring av beslut 2014/512/Gusp om restriktiva åtgärder med hänsyn till Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina (EUT L 193, 21.7.2022, s. 196) och rådets beslut (Gusp) 2022/1272 av den 21 juli 2022 om ändring av beslut 2014/145/Gusp om restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (OJ L 193, 21.7.2022, s. 219).

(19)  Rådets förordning (EU) 2022/1903 av den 6 oktober 2022 om ändring av förordning (EU) 2022/263 om restriktiva åtgärder med anledning av erkännandet av de icke-regeringskontrollerade områdena i länen Donetsk och Luhansk i Ukraina och beordrandet av ryska väpnade styrkor in i de områdena (EUT L 259I, 6.10.2022, s. 1), rådets förordning (EU) 2022/1904 av den 6 oktober 2022 om ändring av förordning (EU) nr 833/2014 om restriktiva åtgärder mot bakgrund av Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina (EUT L 259I, 6.10.2022, s. 3), rådets förordning (EU) 2022/1905 av den 6 oktober 2022 om ändring av förordning (EU) nr 269/2014 om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 259I, 6.10.2022, s. 76), rådets genomförandeförordning (EU) 2022/1906 av den 6 oktober 2022 om genomförande av förordning (EU) nr 269/2014 om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 259I, 6.10.2022, s. 79), rådets beslut (Gusp) 2022/1907 av den 6 oktober 2022 om ändring av beslut 2014/145/Gusp om restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 259I, 6.10.2022, s. 98), rådets beslut (Gusp) 2022/1908 av den 6 oktober 2022 om ändring av beslut (Gusp) 2022/266 om restriktiva åtgärder med anledning av erkännandet av de icke-regeringskontrollerade områdena i länen Donetsk och Luhansk i Ukraina och beordrandet av ryska väpnade styrkor in i de områdena (EUT L 259I, 6.10.2022, s. 118), rådets beslut (Gusp) 2022/1909 av den 6 oktober 2022 om ändring av beslut 2014/512/Gusp om restriktiva åtgärder med hänsyn till Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina (EUT L 259I, 6.10.2022, s. 122).

(20)  Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, COM(2021) 660 final av den 13 oktober 2021 – Ta itu med stigande energipriser: en verktygslåda för åtgärder och stöd.

(21)  Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, COM(2022) 108 final av den 8 mars 2022 – REPowerEU: Gemensamma europeiska åtgärder för säkrare och hållbarare energi till ett mer överkomligt pris

(22)  Genom instrumentet för tekniskt stöd, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/240 av den 10 februari 2021 (EUT L 57, 18.2.2021, s. 1), stöder kommissionen, på begäran, medlemsstaterna vid utformningen och genomförandet av reformer som syftar till att säkerställa mer överkomlig, säker och hållbar energi.

(23)  Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, COM(2022) 230 final av den 18 maj 2022 – REPowerEU:

(24)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/1032 av den 29 juni 2022 om ändring av förordningarna (EU) 2017/1938 och (EG) nr 715/2009 vad gäller gaslagring (EUT L 173, 30.6.2022, s. 17).

(25)  Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, COM(2022) 360 final av den 20 juli 2022 – ”Spara gas för en trygg vinter”.

(26)  Rådets förordning (EU) 2022/1369 av den 5 augusti 2022 om samordnade åtgärder för att minska efterfrågan på gas (EUT L 206, 8.8.2022, s. 1).

(27)  Rådets förordning (EU) 2022/1854 av den 6 oktober 2022 om en krisintervention för att komma till rätta med de höga energipriserna (EUT L 261I, 7.10.2022, s. 1).

(28)  Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, COM(2022) 553 final av den 18 oktober 2022 – Energikris: Tillsammans för EU genom förberedelser, inköp och skydd.

(29)  Förslag till rådets förordning (EG) nr COM/2022/549 slutlig av den 18 oktober 2022 – Ökad solidaritet genom bättre samordning av gasinköp, utbyte av gas över gränserna och tillförlitliga prisriktvärden.

(30)  ECB staff macroeconomic projections for the euro area, september 2022.

(31)  Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, COM(2022) 236 final av den 18 maj 2022 – Kortsiktiga interventioner på energimarknaden och långsiktiga förbättringar av elmarknadens utformning – en handlingslinje.

(32)  COM(2022) 230 final, 18 maj 2022.

(33)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/1032 av den 29 juni 2022 om ändring av förordningarna (EU) 2017/1938 och (EG) nr 715/2009 vad gäller gaslagring (EUT L 173, 30.6.2022, s. 17).

(34)  Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för kommunikation, A European Gas Demand Reduction Plan, Europeiska unionens publikationsbyrå 2022, https://data.europa.eu/doi/10.2775/705563

(35)  Rådets förordning (EU) 2022/1369 av den 5 augusti 2022 om samordnade åtgärder för att minska efterfrågan på gas (EUT L 206, 8.8.2022, s. 1).

(36)  Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (EUT L 283, 31.10.2003, s. 51).

(37)  Interventionen måste begränsas till situationer där det ligger i det gemensamma intresset att ingripa.

(38)  I princip är stöd proportionerligt om det inte går utöver att återställa stödmottagarens kapitalstruktur till den som rådde före krisen till följd av Rysslands aggression mot Ukraina. Vid bedömningen av stödets proportionalitet kommer hänsyn att tas till statligt stöd som mottagits eller planerats i samband med den rådande krisen, särskilt stöd som ges enligt detta meddelande.

(39)  Meddelande från kommissionen – Riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i svårigheter (EUT C 249, 31.7.2014, s. 1).

(40)  Medlemsstaterna uppmanas att utnyttja de möjligheter att bevilja stöd som godkänts enligt riktlinjerna för statligt stöd till klimat, miljöskydd och energi 2022, särskilt när det gäller förnybar energi, energieffektivitet eller andra åtgärder för minskade koldioxidutsläpp.

(41)  Rådets förordning (EU) 2022/1369 av den 5 augusti 2022 om samordnade åtgärder för att minska efterfrågan på gas (EUT L 206, 8.8.2022, s. 1).

(42)  Se kommissionens beslut av den 12 juli 2022 om SA.103012 (2022/NN) Incentive measure to store natural gas in the Bergermeer storage facility for the next heating period.

(43)  I dess ändrade lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/1032 av den 29 juni 2022, EUT L 173, 30.6.2022, s. 17.

(44)  COM(2022) 360, 20 juli 2022.

(45)  Ett exempel med avseende på elproduktion är kommissionens beslut från 30 september 2022 om statligt stöd SA.103662 (2022/N) – Tyskland – Tillfällig reserv för brunkolsförsörjning för att spara gas.

(46)  EUT L 173, 12.6.2014, s. 190, se artikel 2.1.28 i direktivet om återhämtning och resolution av banker.

(47)  EUT L 225, 30.7.2014, s. 1, se artikel 3.1.29 i förordningen om en gemensam resolutionsmekanism.

(48)  Meddelande om rekapitalisering av finansinstitut under den rådande finanskrisen: begränsning av stödet till minsta möjliga och garantier mot otillbörlig snedvridning av konkurrensen (EUT C 10, 15.1.2009, p. 2), meddelande från kommissionen om behandlingen av värdeminskade tillgångar inom gemenskapens banksektor (EUT C 72, 26.3.2009, s. 1), meddelande om återställandet av lönsamheten och bedömningen av omstruktureringsåtgärder inom finanssektorn under den rådande krisen enligt reglerna om statligt stöd (EUT C 195, 19.8.2009, s. 9), meddelande från kommissionen om tillämpning, från och med den 1 januari 2011, av reglerna om statligt stöd på stödåtgärder till förmån för finansinstitut med anledning av finanskrisen (EUT C 329, 7.12.2010, s. 7), meddelande från kommissionen om tillämpning, från och med den 1 januari 2012, av reglerna om statligt stöd på stödåtgärder till förmån för finansinstitut med anledning av finanskrisen (EUT C 356, 6.12.2011, s. 7), och meddelande från kommissionen om tillämpning, från och med den 1 augusti 2013, av reglerna om statligt stöd på stödåtgärder till förmån för banker i samband med finanskrisen (2013 års bankmeddelande) (EUT C 216, 30.7.2013, s. 1).

(49)  Åtgärder till stöd för kreditinstitut eller andra finansinstitut som utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget, och som faller utanför detta meddelande, måste anmälas till kommissionen och ska bedömas enligt gällande regler om statligt stöd.

(50)  Enligt definitionen i fotnot 48.

(51)  Förenade målen T-132/96 och T-143/96 Freistaat Sachsen med flera/kommissionen EU:T:1999:326, punkt 167.

(52)  Kommissionens beslut 98/490/EG i ärende C 47/96, Crédit Lyonnais (EGT L 221, 8.8.1998, s. 28), punkt 10.1, kommissionens beslut 2005/345/EG i ärende C 28/02, Bankgesellschaft Berlin (EUT L 116, 4.5.2005, s. 1), punkt 153 och följande, och kommissionens beslut 2008/263/EG i ärende C 50/06 BAWAG (EUT L 83, 26.3.2008, s. 7), punkt 166. Se kommissionens beslut i ärende NN 70/07, Northern Rock (EUT C 43, 16.2.2008, s. 1), kommissionens beslut i ärende NN 25/08, undsättningsstöd till Risikoabschirmung WestLB (EUT C 189, 26.7.2008, s. 3), kommissionens beslut av den 4 juni 2008 om statligt stöd C 9/08 till förmån för Sachsen LB (EUT L 104, 24.4.2009, s. 34), och kommissionens beslut av den 16 juni 2017 i ärende SA.32544 (2011/C) omstrukturering av TRAINOSE S.A (EUT L 186, 24.7.2018, s. 25).

(53)  Exempelvis artikel 12 i rådets förordning (EU) nr 833/2014 av den 31 juli 2014 om restriktiva åtgärder mot bakgrund av Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina (EUT L 229, 31.7.2014, s. 1).

(54)  På grund av den särskilda situationen med två på varandra följande kriser som på flera sätt har påverkat företag kan medlemsstaterna välja att i enlighet med detta meddelande även förse företag i svårigheter med stöd.

(55)  Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse (EUT L 352, 24.12.2013, s. 1), kommissionens förordning (EU) nr 1408/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn (EUT L 352, 24.12.2013, s. 9), kommissionens förordning (EU) nr 717/2014 av den 27 juni 2014 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom fiskeri- och vattenbrukssektorn (EUT L 190, 28.6.2014, s. 45), och kommissionens förordning (EU) nr 360/2012 av den 25 april 2012 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse som beviljas företag som tillhandahåller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, (EUT L 114, 26.4.2012, s. 8).

(56)  Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (allmän gruppundantagsförordning)(EUT L 187, 26.6.2014, s. 1), kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 av den 25 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 193, 1.7.2014, s. 1), och kommissionens förordning (EU) nr 1388/2014 av den 16 december 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd till företag som är verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, (EUT L 369, 24.12.2014, s. 37).

(57)  Meddelande från kommissionen – Tillfällig ram för statliga stödåtgärder till stöd för ekonomin under det pågående utbrottet av covid-19 (EUT C 91I, 20.3.2020, s. 1), ändrat genom kommissionens meddelanden C(2020) 2215 (EUT C 112 I, 4.4.2020, s. 1), C(2020) 3156 (EUT C 164, 13.5.2020, s. 3), C(2020) 4509 (EUT C 218, 2.7.2020, s. 3), C(2020) 7127 (EUT C 340 I, 13.10.2020, s. 1), C(2021) 564 (EUT C 34, 1.2.2021, s. 6) och C(2021) 8442 (EUT C 473, 24.11.2021, s. 1).

(58)  Stöd som beviljats på grundval av stödordningar som har godkänts enligt detta avsnitt, och som har återbetalats innan nytt stöd beviljas enligt detta avsnitt, ska inte beaktas vid fastställandet av huruvida det tillämpliga taket överstigs.

(59)  Om stöd beviljas i form av garantier enligt detta avsnitt, gäller de ytterligare villkoren i punkt 61 i.

(60)  Om stöd beviljas i form av lån enligt detta avsnitt, gäller de ytterligare villkoren i punkt 64 g.

(61)  Om stödet ges i form av en skatteförmån, måste den skatteskuld i förhållande till vilken denna förmån beviljas ha uppkommit senast den 31 december 2023.

(62)  Enligt definitionen i artikel 2.6 och 2.7 i kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 av den 25 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 193, 1.7.2014, s. 1).

(63)  Stöd som beviljats på grundval av stödordningar som godkänts enligt detta avsnitt och som återbetalats innan nytt stöd beviljas enligt detta avsnitt får inte beaktas vid fastställandet av huruvida det tillämpliga taket överstigs.

(64)  Om stöd beviljas i form av garantier enligt detta avsnitt, gäller de ytterligare villkoren i punkt 61 i.

(65)  Om stöd beviljas i form av lån enligt detta avsnitt, gäller de ytterligare villkoren i punkt 64 g.

(66)  Kommissionens förordning (EU) nr 717/2014 av den 27 juni 2014 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom fiskeri- och vattenbrukssektorn (EUT L 90, 28.6.2014, s. 45).

(67)  I detta avsnitt omfattar begreppet ”offentliga lånegarantier” även garantier för vissa factoringprodukter, nämligen regressgarantier och omvänd factoring där faktorn har regressrätt. Stödberättigande produkter för omvänd factoring måste begränsas till produkter som används först efter det att säljaren redan har utfört sin del av transaktionen, dvs. produkten eller tjänsten har levererats. Finansiell leasing omfattas också av begreppet ”offentliga lånegarantier”. Om offentliga garantier syftar till att tillgodose likviditetsbehoven hos företag som behöver ställa finansiella säkerheter för handel på energimarknaderna, får dessa offentliga garantier i undantagsfall också omfatta bankgarantier eller ställas som finansiell säkerhet till centrala motparter eller clearingsmedlemmar.

(68)  Om stödmottagarna är nyetablerade företag som inte har tre avslutade årsredovisningar kommer det tillämpliga taket enligt punkt 61 e i att beräknas på grundval av företagets existens vid den tidpunkt då företaget ansöker om stöd.

(69)  Om stödmottagarna är nyetablerade företag som inte har dokumentation för alla de föregående tolv månaderna kommer det tillämpliga taket enligt punkt 61 e ii att beräknas på grundval av företagets existens vid den tidpunkt då företaget ansöker om stöd.

(70)  Relevant motivering kan avse stödmottagare som är verksamma inom sektorer som är särskilt drabbade av angreppets direkta eller indirekta effekter, inbegripet sanktioner som införts av EU och dess internationella partner samt motåtgärder som vidtagits exempelvis av Ryssland. Dessa effekter kan omfatta avbrott i leveranskedjor eller utestående betalningar från Ryssland eller Ukraina, ökad risk för cyberattacker eller stigande priser på specifika insatsvaror eller råvaror som påverkas av den rådande krisen.

(71)  Enligt definitionen i bilaga I till den allmänna gruppundantagsförordningen.

(72)  Likviditetsplanen får omfatta både rörelsekapital och investeringskostnader. Kommissionen vill klargöra att medan detta meddelande är i kraft får medlemsstaterna, med stöd i detta avsnitt, bevilja ytterligare offentliga garantier till stödmottagare som redan har fått sådant stöd för att ta hänsyn till nya likviditetsbehov som inte ingick i den ursprungliga bedömningen av likviditetsbehoven. Allt sådant stöd måste uppfylla samtliga villkor i detta meddelande och säkerställa att samma likviditetsbehov endast täcks en gång.

(73)  Såsom framgår av fotnot 67 och i motsats till offentliga lånegarantier enligt detta avsnitt, vilka används för att underlätta tillhandahållandet av likviditet direkt till företag, är de offentliga garantier som ställs som finansiell säkerhet enligt denna punkt (61)g ofinansierade och tillhandahålls direkt till den centrala motparten eller clearingmedlemmen utan något underliggande instrument.

(74)  EUT L 52, 23.2.2013, s. 41.

(75)  Basräntan beräknad i enlighet med kommissionens meddelande om en översyn av metoden för att fastställa referens- och diskonteringsräntor (EUT C 14, 19.1.2008, s. 6) och som finns på GD Konkurrens webbplats: https://ec.europa.eu/competition-policy/state-aid/legislation/reference-discount-rates-and-recovery-interest-rates_en

(76)  För lån som beviljas till och med den 31 december 2022 får basräntan av den 1 februari 2022 användas.

(77)  Om en amorteringsfri period tillämpas för räntebetalningar, ska minimiräntesatserna i punkt 64 b iakttas och räntan löpa från och med den första dagen i den amorteringsfria perioden och kapitaliseras minst en gång om året. Låneavtalens löptid kommer att vara begränsad till högst sex år från den tidpunkt då lånet beviljades, såvida den inte anpassas i enlighet med punkt 64 c och det totala lånebeloppet per stödmottagare som avses i punkt 64 e inte kommer att överskridas.

(78)  Den lägsta sammanlagda räntesatsen (basränta plus kreditriskmarginaler) måste vara minst 10 räntepunkter per år.

(79)  Den lägsta sammanlagda räntesatsen (basränta plus kreditriskmarginaler) måste vara minst 10 räntepunkter per år.

(80)  Den lägsta sammanlagda räntesatsen (basränta plus kreditriskmarginaler) måste vara minst 10 räntepunkter per år.

(81)  Se sammanfattningen av ärendepraxis för anpassning enligt punkt 64 c som finns på GD Konkurrens webbplats, https://ec.europa.eu/competition-policy/state-aid/ukraine_en.”

(82)  Om stödmottagarna är nyetablerade företag som inte har tre avslutade årsredovisningar kommer det tillämpliga taket enligt punkt 64 e i att beräknas på grundval av företagets existens vid den tidpunkt då företaget ansöker om stöd.

(83)  Om stödmottagarna är nyetablerade företag som inte har dokumentation för alla de föregående tolv månaderna kommer det tillämpliga taket enligt punkt 64 e ii att beräknas på grundval av företagets existens vid den tidpunkt då företaget ansöker om stöd.

(84)  Relevant motivering kan avse företag som är verksamma inom sektorer som är särskilt drabbade av det ryska angreppets direkta eller indirekta effekter, inbegripet restriktiva ekonomiska åtgärder som vidtagits av unionen och dess internationella partner samt motåtgärder som vidtagits av Ryssland. Dessa effekter kan omfatta avbrott i leveranskedjor eller utestående betalningar från Ryssland eller Ukraina, ökad prisvolatilitet på energimarknader och relaterade behov av säkerheter, ökad risk för cyberattacker eller stigande priser på specifika insatsvaror eller råvaror som påverkas av den rådande krisen.

(85)  Enligt definitionen i bilaga I till den allmänna gruppundantagsförordningen.

(86)  Likviditetsplanen får omfatta både rörelsekapital och investeringskostnader. Kommissionen vill klargöra att medan detta meddelande är i kraft får medlemsstaterna, med stöd i detta avsnitt, bevilja ytterligare subventionerade lån till stödmottagare som redan har fått sådant stöd för att ta hänsyn till nya likviditetsbehov som inte ingick i den ursprungliga bedömningen av likviditetsbehoven. Allt sådant stöd måste uppfylla samtliga villkor i detta meddelande och likviditetsbehovet får täckas endast en gång.

(87)  Genom undantag, om stöd beviljas först efter en verifiering i efterhand av den stödjande dokumentation som stödmottagaren tillhandahåller, och medlemsstaten beslutar att inte inkludera möjligheten att bevilja förhandsbetalning i enlighet med punkt 68 h, får stöd beviljas till den 31 mars 2024 förutsatt att den stödberättigande period som avses i punkt 66 e och kraven i punkt 68 respekteras.

(88)  Om stödet ges i form av en skatteförmån, måste den skatteskuld i förhållande till vilken denna förmån beviljas ha uppkommit senast den 31 december 2023.

(89)  Om stöd beviljas i form av garantier enligt detta avsnitt, gäller de ytterligare villkoren i punkt 61 i.

(90)  Om stöd beviljas i form av lån enligt detta avsnitt, gäller de ytterligare villkoren i punkt 64 g.

(91)  COM(2022) 360 final.

(92)  I fråga om fjärrvärme- eller fjärrkylnät är det kanske inte alltid möjligt att exakt fastställa vilket bränsle som används av den centrala källan. I sådana situationer får medlemsstaterna förlita sig på certifieringar från fjärrvärmeoperatörerna, eller på uppskattningar som anger energimixen i respektive nät, och använda den informationen för att beräkna den andel av förbrukningen av värme/kyla som kan berättiga till kompensation enligt detta avsnitt.

(93)  Endast vid tillämpning av avsnitt 2.4 avses med ”stödmottagare” ett företag eller en juridisk person som utgör en del av ett företag.

(94)  Som visats av stödmottagaren, t.ex. på grundval av respektive faktura. Endast energianvändning av slutanvändare räknas, medan försäljning och egen produktion inte medräknas. Energianvändningen inom själva energisektorn och förluster under omvandling och distribution av energi omfattas inte.

(95)  Ett ”energiintensivt företag” är en juridisk person där inköpen av energiprodukter (inbegripet andra energiprodukter än naturgas och elektricitet) uppgår till minst 3,0 % av produktionsvärdet eller omsättningen på grundval av finansiella redovisningsrapporter för kalenderåret 2021. Alternativt kan uppgifter från första halvåret 2022 användas, vilket innebär att stödmottagaren kan definieras som ett ”energiintensivt företag”, under förutsättning att inköpen av energiprodukter (inbegripet andra energiprodukter än naturgas och elektricitet) uppgår till minst 6,0 % av produktionsvärdet eller omsättningen.

(96)  EBITDA är resultatet före räntor, skatter, avskrivningar och amorteringar, exklusive engångsnedskrivningar.

(97)  I bilaga I förtecknas de sektorer och delsektorer som anses ha förlorat mest konkurrenskraft på grund av energikrisen, för vilka (en del av) sektorns handelsintensitet med tredjeländer och utsläppsintensitet utgör objektiva proxyvariabler. En stödmottagare ska anses vara verksam inom en sektor eller delsektor som anges i bilaga I enligt stödmottagarens klassificering i nationalräkenskaperna eller om en eller flera av de verksamheter som stödmottagaren bedriver och som är upptagna i bilaga I genererade mer än 50 % av omsättningen eller produktionsvärdet under 2021.

(98)  COM(2022) 230 final, 18 maj 2022.

(99)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82).

(100)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841 av den 30 maj 2018 om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 och om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 och beslut nr 529/2013/EU (EUT L 156, 19.6.2018, s. 1).

(101)  Dessa faktorer kan till exempel inbegripa en obligatorisk begränsning av befolkningens rörlighet på grund av en pandemi eller störningar i leveranskedjan för nödvändig utrustning för projekten. Det skulle dock inte inbegripa förseningar i erhållandet av de tillstånd som krävs för projektet.

(102)  Som euro per ton koldioxidminskning.

(103)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 328, 21.12.2018, s. 1).

(104)  Ett CFD-kontrakt ger stödmottagaren rätt till en betalning som motsvarar skillnaden mellan ett fast lösenpris och ett referenspris – t.ex. ett marknadspris, per produktionsenhet. CFD-kontrakt kan också omfatta återbetalningar från stödmottagare till skattebetalarna eller konsumenterna för perioder under vilka referenspriset överstiger lösenpriset.

(105)  Stöd till investeringar som syftar till att minska direkta utsläpp av växthusgaser eller direkt energianvändning, även under tröskelvärdena i punkt 73 d i detta meddelande, kan undantas från anmälningsskyldigheten, under förutsättning att reglerna i den allmänna gruppundantagsförordningen följs.

(106)  Minskningen av de direkta växthusgasutsläppen ska mätas på grundval av genomsnittliga direkta växthusgasutsläpp under de fem år som föregår ansökan om stöd (genomsnittliga utsläpp på årsbasis).

(107)  Minskningen av energianvändningen ska mätas i förhållande till energianvändningen under de fem år som föregår ansökan om stöd (genomsnittlig användning på årsbasis).

(108)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447 av den 12 mars 2021 om fastställande av reviderade riktmärkesvärden för gratis tilldelning av utsläppsrätter för perioden från och med 2021 till och med 2025 i enlighet med artikel 10a.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (EUT L 87, 15.3.2021, s. 29).

(109)  Dessa faktorer kan till exempel inbegripa en obligatorisk begränsning av befolkningens rörlighet på grund av en pandemi eller störningar i leveranskedjan för nödvändig utrustning för projekten. Det skulle dock inte inbegripa förseningar i erhållandet av de tillstånd som krävs för projektet.

(110)  Enligt definitionen i punkt 19.89 i kommissionens meddelande Riktlinjer för statligt stöd till klimat, miljöskydd och energi 2022 (EUT C 80, 18.2.2022, s. 1).

(111)  Minskningen av direkta växthusgasutsläpp eller energianvändning ska mätas på grundval av genomsnittliga direkta växthusgasutsläpp eller genomsnittlig energianvändning under de fem år som föregår ansökan om stöd (genomsnittliga utsläpp/genomsnittlig förbrukning på årsbasis).

(112)  Rådets förordning (EU) 2022/1854 av den 6 oktober 2022 om en krisintervention för att komma till rätta med de höga energipriserna (EUT L 261I, 7.10.2022, s. 1).

(113)  Rådets förordning (EU) 2022/1369 av den 5 augusti 2022 om samordnade åtgärder för att minska efterfrågan på gas (EUT L 206, 8.8.2022, s. 1).

(114)  Rådets förordning (EU) 2022/1854 av den 6 oktober 2022 om en krisintervention för att komma till rätta med de höga energipriserna (EUT L 261I, 7.10.2022, s. 1).

(115)  Sådant stöd kommer generellt att betraktas som nödvändigt om det bidrar till att uppnå minskad gaskonsumtion.

(116)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/944 av den 5 juni 2019 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om ändring av direktiv 2012/27/EU (omarbetning) (EUT L 158, 14.6.2019, s. 125).

(117)  dvs. mätning som mäter separat förbrukning när det krävs ytterligare minskad efterfrågan eller när så inte krävs.

(118)  ”lågförbrukningtid” måste definieras för att generellt undvika elförbrukning när gas används för elproduktion.

(119)  Exempelvis när stödmottagarna väljs ut på grundval av kapacitetspris (euro/MW), för minskning av förbrukningen under ett visst antal timmar. I detta fall måste antalet timmar fastställas på förhand.

(120)  Rådets förordning (EU) 2022/1854 av den 6 oktober 2022 om en krisintervention för att komma till rätta med de höga energipriserna (EUT L 261I, 7.10.2022, s. 1).

(121)  Med hänvisning till den information som krävs enligt bilaga III till kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 och bilaga III till kommissionens förordning (EU) nr 702/2014. När det gäller återbetalningspliktiga förskott, garantier, lån, efterställda lån och andra stödformer, ska det underliggande instrumentets nominella värde föras upp per stödmottagare. När det gäller skatte- eller betalningsförmåner, får stödbeloppet för det individuella stödet anges i intervall.

(122)  Med hänvisning till den information som krävs enligt bilaga III till kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 och bilaga III till kommissionens förordning (EU) nr 1388/2014 av den 16 december 2014. När det gäller återbetalningspliktiga förskott, garantier, lån, efterställda lån och andra stödformer, ska det underliggande instrumentets nominella värde föras upp per stödmottagare. När det gäller skatte- eller betalningsförmåner, får stödbeloppet för det individuella stödet anges i intervall.

(123)  Sidan för offentlig sökning i modulen för stödtransparens ger tillträde till uppgifter om individuellt statligt stöd som medlemsstaterna beviljat, i enlighet med EU:s transparenskrav på området statligt stöd https://webgate.ec.europa.eu/competition/transparency/public?lang=en.

(124)  EUT L 140, 30.4.2004, s. 1.

(125)  EUT C 131 I, 24.3.2022, s. 1.

(126)  EUT C 280, 21.7.2022, s. 1.

(127)  EUT C 119, 22.5.2002, s. 22.

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende M.10950 – OTPP / MAHINDRA / MSPL)

(Text av betydelse för EES)

(2022/C 426/02)

Kommissionen beslutade den 4 november 2022 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den inre marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1). Beslutet i sin helhet finns bara på engelska och kommer att offentliggöras efter det att eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas

—	under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—	i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv) under Celexnummer 32022M10950. EUR-Lex ger tillgång till unionslagstiftningen via internet.

---

(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.

Meddelande till de personer som är föremål för restriktiva åtgärder enligt rådets beslut (Gusp) 2019/1894, ändrat genom beslut (Gusp) 2022/2186, och rådets förordning (EU) 2019/1890

(2022/C 426/03)

Följande information lämnas för kännedom till de personer som anges i bilagan till rådets beslut (Gusp) 2019/1894 (1), ändrat genom beslut (Gusp) 2022/2186 (2), och i bilaga I till förordning (EU) 2019/1890 om restriktiva åtgärder mot bakgrund av Turkiets olagliga borrningsverksamhet i östra Medelhavet.

Europeiska unionens råd har efter att ha sett över förteckningen över de personer och enheter som står uppförda på förteckningarna i de ovannämnda bilagorna beslutat att de restriktiva åtgärder som föreskrivs i beslut (Gusp) 2019/1894 och i förordning (EU) 2019/1890 fortsatt ska tillämpas gentemot dessa personer och enheter.

De berörda personerna uppmärksammas på möjligheten att vända sig till de behöriga myndigheterna i medlemsstaten/medlemsstaterna i fråga i enlighet med vad som anges på de webbplatser som förtecknas i bilaga II till förordning (EU) 2019/1890 om restriktiva åtgärder mot bakgrund av Turkiets olagliga borrningsverksamhet i östra Medelhavet med en ansökan om tillstånd att få använda frysta tillgångar för grundläggande behov eller särskilda betalningar (jfr artikel 9 i förordningen).

De berörda personerna kan före den 15 juli 2023 inkomma till rådet med en ansökan, åtföljd av styrkande handlingar, om omprövning av beslutet att föra upp dem på de ovannämnda förteckningarna. Ansökan ska sändas till:

Europeiska unionens råd

Generalsekretariatet

RELEX.1

Rue de la Loi 175/Wetstraat 175

1048 Bryssel

BELGIEN

E-post: sanctions@consilium.europa.eu

Alla synpunkter som tas emot kommer att beaktas vid rådets återkommande översyn i enlighet med artikel 8 i beslut (Gusp) 2019/1894 och artikel 12.4 i förordning (EU) 2019/1890.

De berörda personerna uppmärksammas också på möjligheten att väcka talan mot rådets beslut vid Europeiska unionens tribunal i enlighet med villkoren i artikel 275 andra stycket och artikel 263 fjärde och sjätte styckena i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

---

(1)  EUT L 291, 12.11.2019, s. 47.

(2)  EUT L 288, 9.11.2022, s. 81.

Meddelande till de registrerade som är föremål för restriktiva åtgärder enligt rådets beslut (Gusp) 2019/1894 och rådets förordning (EU) 2019/1890 om restriktiva åtgärder mot bakgrund av Turkiets olagliga borrningsverksamhet i östra Medelhavet

(2022/C 426/04)

De registrerade uppmärksammas på följande information i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) 2018/1725:

Den rättsliga grunden för denna behandling är rådets beslut (Gusp) 2019/1894, ändrat genom beslut (Gusp) 2022/2186 (1), och förordning (EU) 2019/1890.

Personuppgiftsansvarig för denna behandling är RELEX.1 inom generaldirektoratet för utrikes frågor, utvidgning och civilskydd (RELEX) vid rådets generalsekretariat, som kan kontaktas på följande adress:

Europeiska unionens råd

Generalsekretariatet

RELEX.1

Rue de la Loi 175/Wetstraat 175

1048 Bruxelles/Brussel

BELGIQUE/BELGIË

E-post: sanctions@consilium.europa.eu

Generalsekretariatets dataskyddsombud kan kontaktas på följande e-postadress:

Dataskyddsombudet

data.protection@consilium.europa.eu

Syftet med behandlingen är att upprätta och uppdatera förteckningen över personer som är föremål för restriktiva åtgärder enligt rådets beslut (Gusp) 2019/1894, ändrat genom rådets beslut (Gusp) 2022/2186, och rådets förordning (EU) 2019/1890.

De registrerade är de fysiska personer som uppfyller kriterierna för uppförande på förteckningen enligt beslut (Gusp) 2019/1894 och förordning (EU) 2019/1890.

De personuppgifter som samlats in omfattar uppgifter som är nödvändiga för en korrekt identifiering av den berörda personen, redogörelsen för skälen och andra uppgifter i samband med detta.

De personuppgifter som samlats in får om nödvändigt lämnas ut till Europeiska utrikestjänsten och kommissionen.

Utan att det påverkar begränsningarna i enlighet med artikel 25 i förordning (EU) 2018/1725 kommer utövandet av registrerades rättigheter såsom rätten till tillgång samt rätten till rättelse eller rätten att göra invändningar att besvaras i enlighet med förordning (EU) 2018/1725.

Personuppgifterna kommer att bevaras i fem år från och med den dag då den registrerade har avförts från förteckningen över de personer som omfattas av restriktiva åtgärder eller åtgärdens giltighetstid har löpt ut eller under den tid då domstolsförfarande pågår i den händelse ett sådant har inletts.

Utan att det påverkar något rättsmedel, administrativt prövningsförfarande eller prövningsförfarande utanför domstol får registrerade lämna in ett klagomål till Europeiska datatillsynsmannen i enlighet med förordning (EU) 2018/1725 (edps@edps.europa.eu).

---

(1)  EUT L 288, 9.11.2022, s. 81.

Meddelande till de personer, enheter och organ som är föremål för de restriktiva åtgärder som föreskrivs i rådets beslut 2013/184/Gusp, ändrat genom beslut (Gusp) 2022/2178, och i förordning (EU) nr 401/2013, genomförd genom rådets genomförandeförordning (EU) 2022/2177 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Myanmar/Burma

(2022/C 426/05)

Följande information lämnas för kännedom till de personer, enheter och organ som anges i bilaga I till rådets beslut 2013/184/Gusp (1), ändrat genom rådets beslut (Gusp) 2022/2178 (2), och i bilaga IV till förordning (EU) nr 401/2013 (3), genomförd genom rådets genomförandeförordning (EU) 2022/2177 (4) om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Myanmar/Burma.

Europeiska unionens råd har beslutat att de personer, enheter och organ som anges i de ovannämnda bilagorna ska uppföras på förteckningen över personer, enheter och organ som är föremål för restriktiva åtgärder enligt beslut 2013/184/Gusp och rådets förordning (EU) nr 401/2013 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Myanmar/Burma. Skälen till att de berörda personerna, enheterna och organen förs upp på förteckningen framgår av de relevanta posterna i bilagorna i fråga.

De berörda personerna, enheterna och organen uppmärksammas på möjligheten att vända sig till de behöriga myndigheter i medlemsstaten/medlemsstaterna i fråga som anges på webbplatserna i bilaga II till förordning (EU) nr 401/2013 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Myanmar/Burma med en ansökan om tillstånd att få använda frysta tillgångar för grundläggande behov eller särskilda betalningar (jfr artikel 4b i förordningen).

De berörda personerna, enheterna och organen kan före den 3 mars 2023 inkomma till rådet med en ansökan, åtföljd av styrkande handlingar, om omprövning av beslutet att föra upp dem på de ovannämnda förteckningarna. Ansökan ska sändas till:

Europeiska unionens råd

Generalsekretariatet

RELEX.1.

Rue de la Loi 175/Wetstraat 175

1048 Bruxelles/Brussel

BELGIQUE/BELGIË

E-post: sanctions@consilium.europa.eu

Alla synpunkter som läggs fram kommer att beaktas vid rådets regelbundna översyn i enlighet med artikel 12 i beslut 2013/184/Gusp respektive artikel 4i.4 i förordning (EU) nr 401/2013.

De berörda personerna, enheterna och organen uppmärksammas också på möjligheten att väcka talan mot rådets beslut vid Europeiska unionens tribunal i enlighet med villkoren i artiklarna 275 andra stycket och 263 fjärde och sjätte styckena i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

---

(1)  EUT L 111, 23.4.2013, s. 75.

(2)  EUT L 286, 8.11.2022, s. 12.

(3)  EUT L 121, 3.5.2013, s. 1.

(4)  EUT L 286, 8.11.2022, s. 1.

Meddelande till registrerade personer som är föremål för de restriktiva åtgärder som föreskrivs i rådets beslut 2013/184/Gusp och rådets förordning (EU) nr 401/2013 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Myanmar/Burma

(2022/C 426/06)

De registrerade uppmärksammas på följande information i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) 2018/1725:

Den rättsliga grunden för denna behandling är beslut 2013/184/Gusp (1), ändrat genom rådets beslut (Gusp) 2022/2178 (2), och förordning (EU) nr 401/2013 (3), genomförd genom rådets genomförandeförordning (EU) 2022/2177 (4).

Den registeransvarige för denna behandling är avdelning RELEX.1. vid generaldirektoratet för utrikes frågor, utvidgning och civilskydd – RELEX vid rådets generalsekretariat, som kan kontaktas på följande adress:

Europeiska unionens råd

Generalsekretariatet

RELEX.1.

Rue de la Loi 175/Wetstraat 175

1048 Bryssel

BELGIEN

E-post: sanctions@consilium.europa.eu

Generalsekretariatets dataskyddsombud kan kontaktas på följande e-postadress:

Dataskyddsombudet

data.protection@consilium.europa.eu

Syftet med behandlingen är att upprätta och uppdatera förteckningen över personer, enheter och organ som är föremål för restriktiva åtgärder i enlighet med beslut 2013/184/Gusp, ändrat genom beslut (Gusp) 2022/2178, och förordning (EU) nr 401/2013, genomförd genom genomförandeförordning (EU) 2022/2177

De registrerade är de fysiska personer som uppfyller kriterierna för uppförande på förteckningen enligt beslut 2013/184/Gusp och förordning (EU) nr 401/2013.

De personuppgifter som samlats in omfattar uppgifter som är nödvändiga för en korrekt identifiering av den berörda personen, redogörelsen för skälen och andra uppgifter i samband med detta.

De personuppgifter som samlats in får om så krävs lämnas ut till Europeiska utrikestjänsten och kommissionen.

Utan att det påverkar de begränsningar som föreskrivs i artikel 25 i förordning (EU) 2018/1725 kommer utövandet av sådana av de registrerades rättigheter som åtkomsträtt samt rätt till rättelse eller invändning att besvaras i enlighet med förordning (EU) 2018/1725.

Personuppgifterna kommer att bevaras i fem år från och med den dag då den registrerade har avförts från förteckningen över personer som föremål för restriktiva åtgärder eller åtgärdens giltighetstid har löpt ut, eller under den tid då domstolsförfarande pågår i den händelse ett sådant har inletts.

Utan att det påverkar något rättsmedel, administrativt prövningsförfarande eller prövningsförfarande utanför domstol får registrerade lämna in ett klagomål till Europeiska datatillsynsmannen i enlighet med förordning (EU) 2018/1725 (edps@edps.europa.eu).

---

(1)  EUT L 111, 23.4.2013, s. 75.

(2)  EUT L 286, 8.11.2022, s. 12.

(3)  EUT L 121, 3.5.2013, s. 1.

(4)  EUT L 286, 8.11.2022, s. 1.

Eurons växelkurs (1)

8 november 2022

(2022/C 426/07)

1 euro =

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	0,9996
JPY	japansk yen	146,25
DKK	dansk krona	7,4378
GBP	pund sterling	0,87378
SEK	svensk krona	10,8373
CHF	schweizisk franc	0,9911
ISK	isländsk krona	146,30
NOK	norsk krona	10,2795
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	24,326
HUF	ungersk forint	400,75
PLN	polsk zloty	4,6918
RON	rumänsk leu	4,8978
TRY	turkisk lira	18,5991
AUD	australisk dollar	1,5435
CAD	kanadensisk dollar	1,3489
HKD	Hongkongdollar	7,8468
NZD	nyzeeländsk dollar	1,6860
SGD	singaporiansk dollar	1,4022
KRW	sydkoreansk won	1 377,94
ZAR	sydafrikansk rand	17,8397
CNY	kinesisk yuan renminbi	7,2495
HRK	kroatisk kuna	7,5390
IDR	indonesisk rupiah	15 652,76
MYR	malaysisk ringgit	4,7346
PHP	filippinsk peso	58,187
RUB	rysk rubel
THB	thailändsk baht	37,220
BRL	brasiliansk real	5,2030
MXN	mexikansk peso	19,4495
INR	indisk rupie	81,5180

---

(1)  Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.

Sammanfattning av Europeiska datatillsynsmannens yttrande om rekommendationen till rådets beslut om bemyndigande att inleda förhandlingar om införande av bestämmelser om gränsöverskridande dataflöden i avtalet mellan Europeiska unionen och Japan om ett ekonomiskt partnerskap

(2022/C 426/08)

(Den fullständiga texten till detta yttrande finns på engelska, franska och tyska på Europeiska datatillsynsmannens webbplats https://edps.europa.eu)

Den 12 juli 2022 utfärdade kommissionen en rekommendation till rådets beslut om bemyndigande att inleda förhandlingar om införande av bestämmelser om gränsöverskridande dataflöden i avtalet mellan Europeiska unionen och Japan om ett ekonomiskt partnerskap (1).

Avtalet mellan Europeiska unionen och Japan om ett ekonomiskt partnerskap (2) undertecknades den 17 juli 2018. Syftet med detta avtal är framför allt att avskaffa det stora flertalet av de tullar som betalas av EU-företagen och de japanska företagen samt andra tekniska och rättsliga handelshinder.

Den 23 januari 2019 antog kommissionen ett beslut om att Japan har en adekvat skyddsnivå. Följaktligen får personuppgifter överföras från en personuppgiftsansvarig eller ett personuppgiftsbiträde i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) till organisationer i Japan som omfattas av beslutet om adekvat skyddsnivå utan ytterligare tillstånd.

Europeiska datatillsynsmannen noterar att förhandlingarna uteslutande skulle gälla gränsöverskridande dataflöden. Med beaktande av det faktum att kommissionen redan 2019 beslutade att Japan har en adekvat skyddsnivå rekommenderar Europeiska datatillsynsmannen att kommissionen redogör för skälen till att ytterligare förhandlingar om gränsöverskridande dataflöden, trots detta beslut, anses vara nödvändiga.

Europeiska datatillsynsmannen välkomnar förtydligandet att bestämmelserna om gränsöverskridande dataflöden bör stämma överens med de övergripande bestämmelserna om gränsöverskridande dataflöden och skydd av personuppgifter i handelsförhandlingar. De övergripande bestämmelser som offentliggjordes av kommissionen i juli 2018 utgör en väl avvägd kompromiss mellan offentliga och privata intressen, eftersom de gör att EU kan hantera protektionistiska åtgärder i tredjeland i samband med digital handel och samtidigt säkerställa att handelsavtal inte kan användas för att undergräva den höga nivå av skydd som garanteras genom Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och EU-lagstiftningen om skydd av personuppgifter.

Europeiska datatillsynsmannen tolkar förhandlingsdirektiven och de övergripande bestämmelserna som att de, i vederbörligen motiverade fall, möjliggör åtgärder som skulle kräva att personuppgiftsansvariga eller personuppgiftsbiträden lagrar personuppgifter i EU/EES. Europeiska datatillsynsmannen erinrar om att han, tillsammans med Europeiska dataskyddsstyrelsen, nyligen rekommenderade att personuppgiftsansvariga och personuppgiftsbiträden som är etablerade i EU/EES och behandlar personliga e-hälsodata inom ramen för kommissionens förslag till förordning om ett europeiskt hälsodataområde bör åläggas att lagra dessa uppgifter i EU/EES, utan att det påverkar möjligheten att överföra personliga e-hälsodata i överensstämmelse med kapitel V i den allmänna dataskyddsförordningen (3). För att undvika missförstånd rekommenderar Europeiska datatillsynsmannen att det uttryckligen klargörs i förhandlingsdirektiven att de regler som förhandlas fram inte bör hindra EU eller medlemsstaterna att, i vederbörligen motiverade fall, anta åtgärder som skulle ålägga personuppgiftsansvariga eller personuppgiftsbiträden att lagra personuppgifter i EU/EES.

1.   INLEDNING

1.

Den 12 juli 2022 utfärdade Europeiska kommissionen (kommissionen) en rekommendation till rådets beslut om bemyndigande att inleda förhandlingar om införande av bestämmelser om gränsöverskridande dataflöden i avtalet mellan Europeiska unionen och Japan om ett ekonomiskt partnerskap (rekommendationen).

2.

Genom ett beslut av den 29 november 2012 godkände rådet förhandlingsdirektiv för kommissionens förhandlingar med Japan om ett frihandelsavtal, på grundval av vilka kommissionen förhandlade fram avtalet mellan Europeiska unionen och Japan om ett ekonomiskt partnerskap, vilket undertecknades den 17 juli 2018 (avtalet). Avtalet trädde i kraft den 1 februari 2019. Syftet med avtalet är framför allt att avskaffa det stora flertalet av de tullar som betalas av EU-företagen och de japanska företagen samt andra tekniska och rättsliga handelshinder.

3.

Kapitel 8 i avtalet innehåller bestämmelser om handel med tjänster, investeringsliberalisering och elektronisk handel. I avtalets artikel 8.81, som handlar om det fria flödet av uppgifter, föreskrivs att ”parterna ska inom tre år från dagen för detta avtals ikraftträdande ompröva behovet av att införa bestämmelser om det fria flödet av uppgifter i detta avtal”. Vid sitt möte den 25 mars 2022 undersökte den gemensamma kommitté som inrättats enligt artikel 22.1 i avtalet huruvida det ekonomiska partnerskapet mellan Europeiska unionen och Japan skulle gynnas av införandet av bestämmelser om gränsöverskridande dataflöden i avtalet. På grundval av denna undersökning åtog sig företrädarna för Europeiska unionen och Japan vid det 28:e toppmötet mellan EU och Japan (i maj 2022) att överväga att inleda de förhandlingar som krävs för ett sådant införande (4).

4.

Som framgår av dess titel är syftet med rekommendationen att bemyndiga kommissionen att inleda förhandlingar med Japan för att införa bestämmelser om dataflöden i avtalet.

5.

Datatillsynsmannen utfärdar detta yttrande som svar på ett samråd med kommissionen den 22 juli 2022, i enlighet med artikel 42.1 i Europeiska unionens dataskyddsförordning (5).

5.   SLUTSATSER

17.

Mot bakgrund av det ovan anförda rekommenderar Europeiska datatillsynsmannen följande: (1) Det bör förklaras i ett skäl varför ytterligare förhandlingar om gränsöverskridande dataflöden anses vara nödvändiga trots beslutet om adekvat skyddsnivå. (2) Det bör klargöras i de förhandlingsdirektiv som ingår i bilagan till rekommendationen att de regler som förhandlas fram inte bör hindra EU eller medlemsstaterna att, i vederbörligen motiverade fall, ålägga personuppgiftsansvariga och personuppgiftsbiträden att lagra personuppgifter i EU/EES. (3) Det bör hänvisas till samrådet med Europeiska datatillsynsmannen i ett skäl.

---

(1)  COM(2022) 336 final, https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:52022PC0336&from=FR

(2)  EUT L 330, 27.12.2018, s. 3.

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1.).

(4)  Skäl 2 i rekommendationen.

(5)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39.).

Meddelande från Republiken Tjeckiens miljöministerium i enlighet med artikel 3.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG om villkoren för beviljande och utnyttjande av tillstånd för prospektering efter samt undersökning och utvinning av kolväten

(2022/C 426/09)

I enlighet med artikel 3.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG om villkoren för beviljande och utnyttjande av tillstånd för prospektering efter samt undersökning och utvinning av kolväten meddelar miljöministeriet härmed att det har mottagit en ansökan om förhandsgodkännande av ett förslag om att inrätta utvinningsplatsen Doubrava u Orlové I för utnyttjande av den naturgasfyndighet som är kopplad till kolflötsen Důl Doubrava (fyndighetens registreringsnummer 070100). Ansökan avser ett polygonalt område på cirka 9,537211 km2. Området ligger inom de områden som är inskrivna i fastighetsregistret i Horní Lutyně, Doubrava u Orlové, Karviná-Doly, Orlová och Poruba u Orlové i regionen Mähren-Schlesien i nordöstra Tjeckien.

Med hänvisning till det direktiv som nämns i titeln och till avsnitt 24 i lag nr 44/1988 om skydd och utvinning av mineraltillgångar (gruvdriftslagen), i dess ändrade lydelse, uppmanar Tjeckiens miljöministerium juridiska eller fysiska personer som har tillstånd att bedriva gruvverksamhet (upphandlande enheter) att i konkurrens med andra lämna in en ansökan om förhandsgodkännande för att inrätta en utvinningsplats i det område som anges ovan.

Den myndighet som är behörig att fatta beslut är miljöministeriet. De kriterier, villkor och krav som fastställs i artikel 5.1 och 5.2 och artikel 6.2 i direktivet återges fullt ut i tjeckisk lagstiftning (lag nr 44/1988 om skydd och utvinning av mineraltillgångar (gruvdriftslagen), i dess ändrade lydelse.

Ansökningar kan lämnas in inom 90 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning och ska skickas till miljöministeriet:

RNDr. Martin Holý

ředitel odboru geologie

Ministerstvo životního prostředí

Vršovická 65

100 10 Prag 10

TJECKIEN

Ansökningar som inkommer efter denna tidsfrist kommer inte att beaktas. Beslut om de inkomna ansökningarna kommer att fattas senast tolv månader efter det att tidsfristen har löpt ut. Ytterligare information kan fås efter begäran till ministeriets geologiavdelning via e-postadressen martin.holy@mzp.cz.

Meddelande från Republiken Tjeckiens miljöministerium i enlighet med artikel 3.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG om villkoren för beviljande och utnyttjande av tillstånd för prospektering efter samt undersökning och utvinning av kolväten

(2022/C 426/10)

I enlighet med artikel 3.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG om villkoren för beviljande och utnyttjande av tillstånd för prospektering efter samt undersökning och utvinning av kolväten meddelar miljöministeriet härmed att det har mottagit en ansökan om förhandsgodkännande av ett förslag om att inrätta utvinningsplatsen Lazy I för utnyttjande av den naturgasfyndighet som är kopplad till kolflötsen Důl Lazy (fyndighetens registreringsnummer 070700). Ansökan avser ett polygonalt område på cirka 6,066913 km2. Området ligger inom de områden som är inskrivna i fastighetsregistret i Orlová, Lazy u Orlové och Karviná-Doly i regionen Mähren-Schlesien i nordöstra Tjeckien.

Med hänvisning till det direktiv som nämns i titeln och till avsnitt 24 i lag nr 44/1988 om skydd och utvinning av mineraltillgångar (gruvdriftslagen), i dess ändrade lydelse, uppmanar Tjeckiens miljöministerium juridiska eller fysiska personer som har tillstånd att bedriva gruvverksamhet (upphandlande enheter) att i konkurrens med andra lämna in en ansökan om förhandsgodkännande för att inrätta en utvinningsplats i det område som anges ovan.

Den myndighet som är behörig att fatta beslut är miljöministeriet. De kriterier, villkor och krav som fastställs i artikel 5.1 och 5.2 och artikel 6.2 i direktivet återges fullt ut i tjeckisk lagstiftning (lag nr 44/1988 om skydd och utvinning av mineraltillgångar (gruvdriftslagen), i dess ändrade lydelse.

Ansökningar kan lämnas in inom 90 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning och ska skickas till miljöministeriet:

RNDr. Martin Holý

ředitel odboru geologie

Ministerstvo životního prostředí

Vršovická 65

100 10 Prag 10

TJECKIEN

Ansökningar som inkommer efter denna tidsfrist kommer inte att beaktas. Beslut om de inkomna ansökningarna kommer att fattas senast tolv månader efter det att tidsfristen har löpt ut. Ytterligare information kan fås efter begäran till ministeriets geologiavdelning via e-postadressen martin.holy@mzp.cz.

Meddelande från Republiken Tjeckiens miljöministerium i enlighet med artikel 3.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG om villkoren för beviljande och utnyttjande av tillstånd för prospektering efter samt undersökning och utvinning av kolväten

(2022/C 426/11)

I enlighet med artikel 3.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG om villkoren för beviljande och utnyttjande av tillstånd för prospektering efter samt undersökning och utvinning av kolväten meddelar miljöministeriet härmed att det har mottagit en ansökan om förhandsgodkännande av ett förslag om att inrätta utvinningsplatsen Stonava I för utnyttjande av den naturgasfyndighet som är kopplad till kolflötsen Důl 9.květen (fyndighetens registreringsnummer 070200). Ansökan avser ett polygonalt område på cirka 11,507524 km2. Området ligger inom de områden som är inskrivna i fastighetsregistret i Karviná-Doly, Stonava, Albrechtice u Českého Těšína och Horní Suchá i regionen Mähren-Schlesien i nordöstra Tjeckien.

Med hänvisning till det direktiv som nämns i titeln och till avsnitt 24 i lag nr 44/1988 om skydd och utvinning av mineraltillgångar (gruvdriftslagen), i dess ändrade lydelse, uppmanar Tjeckiens miljöministerium juridiska eller fysiska personer som har tillstånd att bedriva gruvverksamhet (upphandlande enheter) att i konkurrens med andra lämna in en ansökan om förhandsgodkännande för att inrätta en utvinningsplats i det område som anges ovan.

Den myndighet som är behörig att fatta beslut är miljöministeriet. De kriterier, villkor och krav som fastställs i artikel 5.1 och 5.2 och artikel 6.2 i direktivet återges fullt ut i tjeckisk lagstiftning (lag nr 44/1988 om skydd och utvinning av mineraltillgångar (gruvdriftslagen), i dess ändrade lydelse.

Ansökningar kan lämnas in inom 90 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning och ska skickas till miljöministeriet:

RNDr. Martin Holý

ředitel odboru geologie

Ministerstvo životního prostředí

Vršovická 65

100 10 Prag 10

TJECKIEN

Ansökningar som inkommer efter denna tidsfrist kommer inte att beaktas. Beslut om de inkomna ansökningarna kommer att fattas senast tolv månader efter det att tidsfristen har löpt ut. Ytterligare information kan fås efter begäran till ministeriets geologiavdelning via e-postadressen martin.holy@mzp.cz.

Rättelse till Räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner: – 2,00 % den 1 november 2022 – Eurons växelkurs

( Europeiska unionens officiella tidning C 421 av den 4 november 2022 )

(2022/C 426/12)

Innehållsförteckningen och sidan 52, rubriken:

I stället för:

ska det stå: