17.10.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 399/1

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLEMENTET, RÅDET OCH REVISIONSRÄTTEN

Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2021

(2022/C 399/01)

INNEHÅLL

FÖRORD

VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET

NOTER TILL DEN KONSOLIDERADE ÅRSREDOVISNINGEN

KONSOLIDERAD FINANSIELL RAPPORT FÖR HELÅRET OCH FÖRKLARANDE NOTER

BALANSRÄKNING

RESULTATRÄKNING

KASSAFLÖDESANALYS

RAPPORT ÖVER ÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGAR

NOTER TILL DEN FINANSIELLA RAPPORTEN FÖR HELÅRET

RAPPORTER OM BUDGETGENOMFÖRANDET OCH FÖRKLARANDE NOTER

146

ORDLISTA

232

FÖRTECKNING ÖVER FÖRKORTNINGAR

236

FÖRORD

Under 2021 stod Europa emot den pågående covid-19-pandemin. Solidaritet var nyckeln till att begränsa utmaningarna till följd av covid-19 och minska dess ekonomiska och sociala konsekvenser. Genom EU-budgeten mobiliserades alla tillgängliga medel för att stödja medborgare, näringslivet och medlemsstaterna och samtidigt göra EU redo för framtida utmaningar: Grönare, mer digitalt och resilient.

Europeiska unionen lanserade återhämtningsinstrumentet NextGenerationEU för att stödja Europas återhämtning och hantera befintliga och framtida utmaningar. Genom de stora mängder finansieringsbelopp som anskaffades på finansmarknaderna från och med juni 2021 visade sig EU-budgeten ännu en gång vara ett viktigt verktyg för unionen för att hantera krissituationer och ge ett tydligt mervärde till människors liv.

Dessutom fortsatte Sure-programmet (tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation) att stödja medlemsstaterna att både hålla folk i arbete och gynna arbetstillfällen som påverkas av covid-19-pandemin

Utöver att hantera krisen genom snabba insatser och kontinuerliga anpassningar till den politiska och finansiella situationen infriade EU sina löften och realiserade sina politiska målsättningar. Den har därmed använt budgeten för 2021 på bästa sätt, som är den första i den nuvarande fleråriga budgetramen, med ett budgetgenomförande som uppgår till 268,3 miljarder euro i gjorda åtaganden.

Jag har nöjet att lägga fram Europeiska unionens årsredovisning för 2021. Den ger en fullständig överblick över EU:s finanser och genomförandet av EU-budgeten under det gångna året, inklusive uppgifter om eventualförpliktelser, finansiella åtaganden och unionens övriga skyldigheter. Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning ingår som en del i kommissionens integrerade finansiella rapporterings- och redovisningsrapporteringspaket och utgör en väsentlig del av vårt högt utvecklade system för finansiell transparens och ansvarsskyldighet.

Johannes HAHN

Kommissionsledamot med ansvar för budget och personal

VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET

Syftet med detta avsnitt om viktiga händelser under året, som har utarbetats i linje med principerna i IPSASB:s riktlinje för rekommenderad praxis (RPG) nr 2 ”Diskussion om och analys av finansiella rapporter för helåret”, är att förse läsarna med underlag för att förstå hur EU:s operativa, finansiella och investeringsrelaterade verksamhet återspeglas i de olika delarna av EU:s konsoliderade finansiella rapport för helåret. De uppgifter som lämnas i detta avsnitt har inte granskats vid revisionen.

Vissa sifferuppgifter i tabellerna nedan kan förefalla inkonsekventa när de summeras på grund av avrundningen till miljoner euro.

INNEHÅLL

NYCKELTAL OCH VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET

DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN 2021–2027 OCH ÅTERHÄMTNINGSINSTRUMENTET

2.1

Den fleråriga budgetramen 2021–27 och återhämtningsinstrumentet – nyckeltal

2.2

Återhämtningsinstrumentet – översikt

2.3

Den finansiella situationen för återhämtningsinstrumentet den 31 december 2021

SAMMANFATTNING AV BUDGETGENOMFÖRANDET

3.1

Intäkter

3.2

Kostnader

FINANSIERINGSINSTRUMENT OCH BUDGETGARANTIER

4.1

Finansieringsinstrument som finansieras genom EU-budgeten

4.2

Budgetgarantier: Finansiella tillgångar som innehas i garantifonder

4.3

Utlåning och därmed sammanhängande upplåning för finansiella stödprogram

4.4

Budgetmässiga eventualförpliktelser för finansiella stödprogram

ANALYS AV DEN FINANSIELLA RAPPORTEN FÖR HELÅRET

5.1

INTÄKTER

5.2

KOSTNADER

5.3

TILLGÅNGAR

5.4

SKULDER

EUROPEISKA UNIONENS POLITISKA OCH FINANSIELLA REGELVERK, STYRELSEFORMER OCH ANSVARSSKYLDIGHET

6.1

POLITISKT OCH FINANSIELLT REGELVERK

6.2

STYRELSEFORMER OCH ANSVARSSKYLDIGHET

1. NYCKELTAL OCH VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET

Konsoliderad finansiell rapport för helåret

EU:s konsoliderade finansiella rapport för helåret omfattar mer än 50 enheter (däribland Europaparlamentet, rådet, kommissionen och EU:s byråer) och utarbetas enligt de högsta tillgängliga standarderna, de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn (IPSAS).

År 2021, som var det första året i EU:s fleråriga budgetram för 2021–2027, var i många avseenden exceptionellt. Det framgår av balansräkningen nedan och detaljeras ytterligare i analysen av den finansiella rapporten för helåret (avsnitt 5) att EU:s konsoliderade finansiella rapport för helåret 2021 särskilt påverkades av lanseringen av återhämtningsinstrumentet NextGeneration EU under 2021 (71,6 miljarder euro utbetalades till medlemsstaterna) samt den ytterligare ut- och upplåningsverksamheten inom ramen för Sure-instrumentet (50 miljarder euro).

(miljarder euro)

2021

2020

TILLGÅNGAR

Finansiella tillgångar

188,6

113,1

Förfinansiering

93,4

62,7

Fordringar

72,4

74,5

Likvida medel

44,9

16,7

Materiella anläggningstillgångar och övriga tillgångar

14,7

13,0

Totalt

414,1

280,0

SKULDER

Ersättningar efter avslutad anställning

122,5

116,0

Finansiella skulder

246,1

95,0

Betalningsåtaganden

46,4

32,4

Upplupna kostnader/intäkter

78,1

64,6

Övriga skulder

3,3

5,4

Totalt

496,4

313,5

NETTOTILLGÅNGAR

Reserver

1,3

5,1

Belopp som ska infordras från medlemsstaterna

(83,6 )

(38,5 )

Totalt

(82,3 )

(33,4 )

⇨	Se avsnitt 5 i analysen av den finansiella rapporten för helåret.

Lansering av återhämtningsinstrumentet

Utbetalningar inom ramen för återhämtningsinstrumentet – 71,6 miljarder euro fördelat på

⇨	se den finansiella situationen för återhämtningsinstrumentet den 31 december 2021, avsnitt 2.3

2. DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN 2021–2027 OCH ÅTERHÄMTNINGSINSTRUMENTET

2.1 DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN 2021–27 OCH ÅTERHÄMTNINGSINSTRUMENTET – NYCKELTAL

EU:s långtidsbudget för 2021–2027 uppgår, tillsammans med återhämtningsinstrumentet, till 2,018 biljoner euro i löpande priser (1,8 biljoner euro i 2018 års priser). Detta aldrig tidigare skådade ekonomiska svar på krisen kommer att bidra till att reparera de ekonomiska och samhälleliga följderna av covid-19-pandemin och stödja övergången mot ett grönare, mer digitalt och mer hållbart Europa.

Paketet består av långtidsbudgeten, den fleråriga budgetramen 2021–2027, som består av 1,211 biljoner euro i löpande priser (1,074 biljoner euro i 2018 års priser), i kombination med det tillfälliga återhämtningsinstrumentet på upp till 806,9 miljarder euro i löpande priser (750 miljarder euro i 2018 års priser).

Det rör sig om en i grunden moderniserad budget:

—	Mer än 50 % av det totala beloppet för nästa långtidsbudget och återhämtningsinstrumentet kommer att stödja moderniseringen av Europeiska unionen genom forskning och innovation, rättvis klimatomställning och digital omställning, beredskap samt återhämtnings- och resiliensåtgärder.

—	30 % av EU-budgeten kommer att spenderas för att bekämpa klimatförändringar, vilket är den största andelen ur den allra största EU-budgeten någonsin.

—	20 % av faciliteten för återhämtning och resiliens – som står för 90 % av återhämtningsinstrumentet – kommer att investeras i digital omställning.

—	Under 2026 och 2027 kommer 10 % av de årliga utgifterna enligt långtidsbudgeten att användas för att bidra till att stoppa och vända minskningen av den biologiska mångfalden och

—	för första gången någonsin har nya och förstärkta prioriteringar fått den största andelen i långtidsbudgeten med 32 %.

Politiska prioriteringar som ligger till grund för den fleråriga budgetramen 2021–27

Kommissionens politiska prioriteringar beskrivs i de politiska riktlinjer som fastställs av kommissionens ordförande. Kommissionen, med Ursula von der Leyen som tillträdde den 1 december 2019 som dess ordförande, inriktar sig på följande sex övergripande ambitioner:

SEX ÖVERGRIPANDE AMBITIONER

Den europeiska gröna given

—	Sträva efter att bli världens första klimatneutrala kontinent

Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern

—	Ge människor mer inflytande med en ny generation teknik

En ekonomi för människor

—	Arbeta för social rättvisa och välstånd

Ett starkare Europa i världen

—	Europa ska bli ambitiösare genom att stärka vårt eget unika och ansvarsfulla globala ledarskap

Främjande av vår europeiska livsstil

—	Skapa ett jämlikt EU där alla har samma rättigheter och möjligheter

En ny satsning på demokrati i Europa

—	Vårda, skydda och stärka vår demokrati

2.2 ÅTERHÄMTNINGSINSTRUMENTET – ÖVERSIKT

Med en budget på 806,9 miljarder euro är återhämtningsinstrumentet utformat för att bidra till att reparera de omedelbara ekonomiska och sociala skador som covid-19-pandemin har orsakat och därmed bygga ett grönare, mer digitalt, mer resilient och bättre rustat Europa postcovid-19 för nuvarande och kommande utmaningar.

En del av medlen, upp till 338,0 miljarder euro, tillhandahålls i form av icke återbetalningspliktigt stöd eller bidrag. Den andra delen av medlen – upp till 385,8 miljarder euro – används för utlåning från unionen till enskilda medlemsstater. Lånen kommer att återbetalas av dessa medlemsstater med början först efter den nuvarande fleråriga budgetperioden och sträcka sig över en lång tidsperiod, där exempelvis nuvarande lån löper ut först 2051 (se avsnitt 2.3.3).

Dessutom stärker återhämtningsinstrumentet flera befintliga EU-program och EU-politikområden enligt följande:

—	Sammanhållningspolitiken ska, via återhämtningsstöd för sammanhållning och till Europas regioner (React-EU), bidra till hanteringen av de ekonomiska konsekvenserna av covid-19-pandemin under de första återhämtningsåren.

—	Fonden för en rättvis omställning för att garantera att omställningen till klimatneutralitet fungerar för alla.

—	Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling för fortsatt stöd till jordbrukare.

—	InvestEU ska stödja våra företags investeringar.

—	Horisont Europa för att säkerställa att EU har kapacitet att fortsätta finansiera spetsforskning.

—	RescEU ska säkerställa att EU:s civilskyddsmekanism har kapacitet att hantera storskaliga nödsituationer.

2.3 DEN FINANSIELLA SITUATIONEN FÖR ÅTERHÄMTNINGSINSTRUMENTET DEN 31 DECEMBER 2021

2.3.1 Översikt

Från starten av återhämtningsinstrumentets finansieringstransaktioner den 15 juni 2021 till slutet av 2021 har kommissionen mobiliserat 71,0 miljarder euro i långsiktig finansiering, främst genom obligationsemissioner i syndikerade transaktioner. Dessutom har kommissionen, från december 2021, utestående kortfristiga EU-skuldväxlar på 20 miljarder euro. Fram till slutet av 2021 hade kommissionen betalat ut totalt 71,6 miljarder euro i ekonomiskt stöd. Merparten av detta belopp, 64,3 miljarder euro, betalades ut till 20 medlemsstater inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens (varav 46,4 miljarder euro i icke återbetalningspliktigt stöd och 18,0 miljarder euro i lån). Ytterligare7,2 miljarder euro betalades ut som betalningar enligt den fleråriga budgetramen inom ramen för befintliga program. Den återstående likviditeten på 19,4 miljarder euro innehas på återhämtningsinstrumentets bankkonto hos ECB och kommissionens centrala konto för likvida medel, i avvaktan på utbetalning till budgeten för programmen inom den fleråriga budgetramen.

Återhämtningsinstrumentet – Utestående upplåning och utbetalningar den 31 december 2021

2.3.2 Upplåning

För att tillgodose finansieringsbehoven inom ramen för återhämtningsinstrumentet emitterar kommissionen värdepapper på de internationella kapitalmarknaderna. På basis av en diversifierad finansieringsstrategi kombinerar kommissionen användningen av olika finansieringsinstrument och finansieringstekniker med en öppen och transparent kommunikation med marknadsaktörerna.

Under 2021 gjorde det årliga upplåningsbeslutet (1) det möjligt för kommissionen att emittera upp till 125 miljarder euro i långfristig finansiering och ha upp till ett högsta utestående belopp på 60 miljarder euro i kortfristig finansiering.

Långsiktig finansiering – Syndikerade transaktioner och auktionering av EU-obligationer

Den 31 december 2021 hade kommissionen lånat upp 66,0 miljarder euro genom fem obligationsemissioner via syndikerade transaktioner (inklusive en transaktion med två trancher) samt 5,0 miljarder euro genom auktionering av EU-obligationer:

(miljarder euro)
Långfristiga finansieringstransaktioner (inklusive kranar)	Löptider	Emitterade/anskaffade	Totalt återbetalt vid årets slut	Utestående vid årets slut
Återhämtningsinstrumentet #1	4.7.2031	20,0	0,0	20,0
Återhämtningsinstrumentet #2a (inklusive kranar)	6.7.2026	11,5	0,0	11,5
Återhämtningsinstrumentet #2b	6.7.2051	6,0	0,0	6,0
Återhämtningsinstrumentet #3	4.7.2041	10,0	0,0	10,0
Återhämtningsinstrumentet #4 (inklusive kranar)	4.10.2028	11,5	0,0	11,5
Återhämtningsinstrumentet Green bond #1	4.2.2037	12,0	0,0	12,0
Totalt		71,0	0,0	71,0

Genom den första syndikerade transaktionen i juni 2021 anskaffades 20,0 miljarder euro. Det var den största institutionella obligationsemissionen någonsin i Europa, den största institutionella enskilda tranchen någonsin och det största belopp som EU har anskaffat i en enda transaktion.

I oktober 2021 emitterade kommissionen den första gröna obligationen från återhämtningsinstrumentet och anskaffade 12,0 miljarder euro som enbart ska användas för gröna och hållbara investeringar i EU. Emissionen, som utgjorde världens största emission av gröna obligationer någonsin, skapade synlighet för den gröna politik som finansieras genom gröna obligationer och stödde den europeiska gröna given och den gröna omställningen. Emissionen av gröna obligationer kräver att man inför rapportering om exakt användning av intäkter från gröna obligationer och om effekterna av investeringar som finansieras genom gröna obligationer.

Kortfristig finansiering – auktionering av EU-skuldväxlar

Den 31 december 2021 uppgick det utestående beloppet för kortfristig finansiering, som anskaffats genom auktionering av EU-skuldväxlar med en löptid på tre eller sex månader, till 20,0 miljarder euro:

(miljarder euro)
Auktionering av EU-skuldväxlar	Utestående vid årets slut
Löptid på 3 månader	8,5
Löptid på 6 månader	11,5
Totalt	20,0

Syndikerade transaktioner kommer att förbli hörnstenen i återhämtningsinstrumentets emissionsprogram, åtminstone i de inledande faserna, men kapaciteten att snabbt och billigt anskaffa pengar genom auktionering ökar avsevärt kommissionens förmåga att tillgodose sina betalningsbehov inom ramen för återhämtningsinstrumentet till de mest fördelaktiga villkoren för unionens budget och/eller de mottagande medlemsstaterna.

Dessutom mobiliserades kortfristig finansiering på 16 miljarder euro genom penningmarknadstransaktioner, som alla hade återbetalats vid årets slut.

2.3.3 Utbetalningar

I slutet av 2021 hade kommissionen mottagit 26 medlemsstaters återhämtnings- och resiliensplaner, varav 22 fått en positiv bedömning och därefter godkänts av rådet (Belgien, Kroatien, Cypern, Tjeckien, Danmark, Tyskland, Grekland, Spanien, Portugal, Frankrike, Irland, Italien, Lettland, Luxemburg, Österrike, Slovakien, Litauen, Malta, Slovenien, Rumänien, Estland och Finland). Fyra medlemsstater (Bulgarien, Ungern, Polen och Sverige) lämnade in planer för vilka bedömningarna fortfarande pågick vid årets slut. Ytterligare en plan (Nederländerna) hade ännu inte lämnats in. Det totala ekonomiska stöd som godkändes inom ramen för de 22 godkända planerna uppgick till 291,2 miljarder euro i icke återbetalningspliktigt stöd (varav de finansieringsöverenskommelser som hade undertecknats vid årets slut omfattade 195,4 miljarder euro) och 153,9 miljarder euro i finansiellt lånestöd (varav de låneavtal som hade undertecknats vid årets slut omfattade 153,2 miljarder euro).

Icke återbetalningspliktigt stöd

Under 2021 betalade kommissionen ut totalt 46,4 miljarder euro i icke återbetalningspliktigt stöd till 20 av de 22 medlemsstater som hade lämnat in och fått sina återhämtnings- och resiliensplaner godkända. Av detta belopp hade 36,4 miljarder euro betalats ut som förfinansiering. Efter Spaniens uppfyllande av delmålen betalades ytterligare 10 miljarder euro ut före årets slut, och 1,5 miljarder euro av den ursprungliga förfinansieringen reglerades. Ytterligare 0,3 miljarder euro i förfinansiering, som avser det icke återbetalningspliktiga stödet till Finland, hade ännu inte betalats ut vid årets slut. När det gäller Irland hade ett icke återbetalningspliktigt stöd på 1,0 miljarder euro godkänts, men ingen finansieringsöverenskommelse hade undertecknats vid årets slut.

(miljarder euro)
Medlemsstat	Högsta icke återbetalningspliktigt stöd (2)	Totalt undertecknat den 31.12.2021	Budget- åtaganden 2021	Totalt utbetalat den 31.12.2021
Österrike	3,5	2,2	1,1	0,4
Belgien	5,9	3,6	1,8	0,8
Kroatien	6,3	4,6	2,3	0,8
Cypern	1,0	0,8	0,4	0,1
Tjeckien	7,0	3,5	1,8	0,9
Danmark	1,6	1,3	0,6	0,2
Estland	1,0	0,8	0,4	0,1
Finland	2,1	— (†)	0,8	— (†)
Frankrike	39,4	24,3	12,0	5,1
Tyskland	25,6	16,3	8,1	2,3
Grekland	17,8	13,5	6,7	2,3
Irland	1,0	— (‡)	0,5	—
Italien	68,9	47,9	23,7	9,0
Lettland	1,8	1,6	0,8	0,2
Litauen	2,2	2,1	1,0	0,3
Luxemburg	0,1	0,1	0,0	0,0
Malta	0,3	0,2	0,1	0,0
Portugal	13,9	9,8	4,8	1,8
Rumänien	14,2	10,2	5,1	1,9
Slovakien	6,3	4,6	2,3	0,8
Slovenien	1,8	1,3	0,6	0,2
Spanien	69,5	46,6	23,1	19,0
Godkänt	291,2	195,4	98,0	46,4
Bulgarien	6,3	—	—	—
Ungern	7,2	—	—	—
Nederländerna	6,0	—	—	—
Polen	23,9	—	—	—
Sverige	3,3	—	—	—
Ännu inte godkänt	46,6	—	—	—
Totalt	338,0	195,4	98,0	46,4

Lån

Under 2021 betalade kommissionen ut totalt 18,0 miljarder euro i form av förfinansiering till fyra medlemsstater (Cypern, Grekland, Italien och Portugal), vilket motsvarar 13 % av deras respektive låneanslag. Ytterligare 1,9 miljarder euro i förfinansiering, som avsåg det finansiella lånestödet till Rumänien, hade ännu inte betalats ut vid årets slut. När det gäller Slovenien hade ett finansiellt lånestöd på 0,7 miljarder euro godkänts, men inget låneavtal hade undertecknats vid årets slut:

(miljarder euro)
Medlemsstat	Högsta finansiellt lånestöd	Totalt undertecknat den 31.12.2021	Totalt utbetalat den 31.12.2021	Totalt återbetalat den 31.12.2021	Totalt utestående den 31.12.2021
Cypern	0,2	0,2	0,0	—	0,0
Grekland	12,7	12,7	1,7	—	1,7
Italien	122,6	122,6	15,9	—	15,9
Portugal	2,7	2,7	0,4	—	0,4
Rumänien	14,9	14,9	— (1)	—	—
Slovenien	0,7	— (†)	—	—	—
Godkänt	153,9	153,2	18,0	—	18,0
Reserv	231,9	—	—	—	—
Totalt	385,8	153,2	18,0	—	18,0

Enligt låneavtalen kommer medlemsstaterna att göra årliga återbetalningar på 5 % av de utbetalade beloppen som ska inledas tio år efter utbetalningsdagen. Portugal, Grekland, Italien och Cypern kommer således att börja återbetala lånen från och med 2032, och lånen löper ut 2051. Återbetalningsplanen för de vid årsslutet utestående nominella beloppen är följande:

(miljoner euro)
Medlemsstat	Återbetalnings- period	Årlig återbetalning	Total återbetalning
Cypern	2032–2051	1	26
Grekland	2032–2051	83	1 655
Italien	2032–2051	797	15 938
Portugal	2032–2051	18	351
Totalt		899	17 970

Bidrag från återhämtningsinstrumentet till andra program inom EU-budgeten

Vid utgången av 2021 hade kommissionen utbetalat totalt 7,2 miljarder euro som betalningar till andra program inom den fleråriga budgetramen, främst avseende React-EU som finansierar Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Europeiska socialfonden (ESF):

(miljarder euro)

Program inom den fleråriga budgetramen

Totalt godkända bidrag från den fleråriga budgetramen

Budget- åtaganden 2021

Totalt utbetalat den 31.12.2021

React-EU

50,6

39,5

7,0

—	varav Eruf

31,5

24,0

4,9

—

varav ESF

19,2

15,4

2,1

Fonden för en rättvis omställning

10,9

0,0

Landsbygdsutveckling (Ejflu)

8,1

2,4

0,1

InvestEU

6,1

1,7

0,2

Horisont Europa

5,4

1,8

0,0

RescEU

2,1

0,1

0,0

Totalt

83,1

45,5

7,2

2.3.4 Likviditet

Lån som tillhandahålls inom ramen för återhämtningsinstrumentet följer inte den strikta rygg-mot-rygg-principen för andra finansiella stödinstrument. I stället har en diversifierad och samlad finansieringsstrategi utvecklats för återhämtningsinstrumentet, vilket har krävt en effektiv likviditetsförvaltning. Syftet med återhämtningsinstrumentets likviditetsförvaltning är att säkerställa att de belopp som hålls på återhämtningsinstrumentets bankkonto är tillräckliga för att tillgodose alla kommande utbetalningsbehov och upprätthålla en fastställd säkerhetsbuffert, samtidigt som alltför stora överskott/underskott undviks. För likviditetsförvaltningen har kommissionen utvecklat ett it-verktyg som gör det möjligt att dagligen övervaka återhämtningsinstrumentets konto. Vid utgången av 2021 uppgick de totala medlen på återhämtningsinstrumentets konto utanför budgeten till 18,0 miljarder euro. Dessutom hölls 1,4 miljarder euro på kommissionens centrala konto för likvida medel i väntan på utbetalning till budgeten för program inom den fleråriga budgetramen.

SAMMANFATTNING AV BUDGETGENOMFÖRANDET

3.1 INTÄKTER

I den ursprungligen antagna EU-budgeten som undertecknades av Europaparlamentets talman den 18 december 2020 uppgick det totala beloppet för betalningsbemyndiganden för 2021 till 166 060 miljoner euro medan det belopp som skulle finansieras via egna medel uppgick till 156 867 miljoner euro. Beräknade intäkter och kostnader i den ursprungliga budgeten justeras normalt under loppet av budgetåret genom ändringsbudgetar. Justeringarna av de BNI-baserade egna medlen säkerställer att de budgeterade intäkterna exakt motsvarar de budgeterade kostnaderna. Därigenom respekteras principen om budgetbalans och budgetens intäktsbelopp och kostnadsbelopp (betalningsbemyndiganden) blir lika stora.

Under 2021 antogs sex ändringsbudgetar. Med beaktande av detta uppgick de slutligt antagna intäkterna för 2021 till 168 011 miljoner euro och det totalbelopp som finansierades genom egna medel uppgick till 156 993 miljoner euro. Medlemsstaternas bidrag låg kvar på en stabil nivå under 2021. Ökningen av betalningsbemyndigandena (1 950 miljoner euro) finansierades huvudsakligen genom överskottet från föregående år.

Intäkterna kommer från sex källor (avdelningar):

Avdelning 1: Egna medel

Uppbörden av traditionella egna medel (158 632 miljoner euro) var 1,0 % högre än beloppen i budgeten (156 993 miljoner euro). Detta berodde främst på en högre uppbörd än väntat under årets två sista månader.

Medlemsstaternas slutliga inbetalningar av moms-, BNI- och plastförpackningsbaserade egna medel låg mycket nära den slutliga budgetberäkningen. Skillnaderna mellan de i förhand beräknade beloppen och de belopp som faktiskt betalades in förklaras av avvikelserna mellan de omräkningskurser för euron som används för budgetändamål och de kurser som rådde då medlemsstater utanför euroområdet gjorde sina inbetalningar.

Avdelning 2: Överskott, saldon och justeringar

Överskottet från det föregående budgetåret uppgick till 1 769 miljoner euro. Detta belopp fördes in i 2021 års budget genom en ändringsbudget och medlemsstaternas bidrag från egna medel minskades i motsvarande grad.

När det gäller moms- och BNI-saldona anges reglerna för dessa i artikel 10b i rådets förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 (3) (förordningen om tillhandahållande). Enligt dessa regler beräknas den totala summan av saldona så att påverkan på EU-budgeten blir noll (nettningssystemet) och förfarandet medför inte någon budgetändring. Kommissionen begär därför direkt att medlemsstaterna ska betala nettobeloppen.

Avdelning 3: Administrativa intäkter

Denna avdelning omfattar intäkter från skatter och avgifter på personalens löner till ett belopp av 2 230 miljoner euro.

Avdelning 4: Finansiella intäkter, dröjsmålsränta och böter

I avdelning 4 avser skillnaden mellan budgeterat belopp (515 miljoner euro) och utfall (1 633 miljoner euro) främst böter på konkurrensområdet.

Avdelning 5: Budgetgarantier, upp- och utlåning

Denna avdelning har ökat avsevärt i och med inrättandet av återhämtningsinstrumentet. Medel för återhämtningsinstrumentet inom denna avdelning är inkomster avsatta för särskilda ändamål. Avdelning 5 omfattar intäkter i samband med garantier samt räntor och återbetalningar på beviljade lån. Den kanaliserar också medel (för återhämtningsinstrumentets icke-återbetalningspliktiga stöd inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens och för förstärkning av program inom den fleråriga budgetramen) från öronmärkta inkomster som medlemsstaterna får inom ramen för Europeiska unionens återhämtningsinstrument. Se avsnitt 2.2 och 2.3 i Viktiga händelser under året för en omfattande översikt över återhämtningsinstrumentet.

Avdelning 6: Intäkter, bidrag och återbetalningar relaterade till EU:s politikområden

Denna avdelning avser främst intäkter från finansiella korrigeringar relaterade till struktur- och jordbruksfonder (ESI-fonderna, EGFJ och Ejflu). Den omfattar också tredjeländers deltagande i forskningsprogram, räkenskapsavslut i jordbruksfonder och andra bidrag och återbetalningar till EU:s program och verksamheter. En betydande del av totalbeloppet utgörs av inkomster avsatta för särskilda ändamål, som ofta medför att tilläggsanslag förs upp på utgiftssidan.

De totala budgetintäkterna för 2021 uppgick till 239 596 miljoner euro

3.2 KOSTNADER

3.2.1 Budgetgenomförande

Under 2021, som är det första året av den nya fleråriga budgetramen 2021–2027, uppgick den slutligt antagna budgeten till 166,8 miljarder euro i åtagandebemyndiganden och till 168,0 miljarder euro i betalningsbemyndiganden. Genom återhämtningsinstrumentet förstärktes de viktigaste programmen med ytterligare 421,1 miljarder euro i åtagandebemyndiganden och 55,5 miljarder euro i betalningsbemyndiganden i EU-budgeten som externa inkomster avsatta för särskilda ändamål (4).

Genomförandet av 2021 års budget påverkades avsevärt av förseningarna i antagandet av nya rättsliga grunder och de nya reglerna för strukturfonderna. Merparten av 2021 års åtagandebemyndiganden för strukturfonderna (med ett nettovärde på 49 miljarder euro) omprogrammerades till 2022–2025 i enlighet med artikel 7 i förordningen om den fleråriga budgetramen. I de fall som är tillåtna enligt budgetförordningen och/eller nya rättsliga grunder överfördes de anslag som inte nyttjats till 2022: 4,1 miljarder euro i åtagandebemyndiganden och 4,2 miljarder euro i betalningsbemyndiganden. Under 2021 användes för första gången möjligheten att överföra outnyttjade antagna budgetanslag till påföljande år av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen (NDICI – Global Europe) (5), (6). Liknande bestämmelser gäller och användes för brexitjusteringsreserven och reserven för solidaritet och katastrofbistånd.

Under 2021 genomfördes åtagandebemyndiganden för totalt 268,3 miljarder euro:

—	113,4 miljarder euro från den slutligen antagna budgeten,

—	0,6 miljarder euro från anslag som överförts från år 2020,

—

154,3 miljarder euro från inkomster avsatta för särskilda ändamål,

—	varav 143,5 miljarder euro från återhämtningsinstrumentet.

Under 2021 genomfördes betalningar med totalt 228,0 miljarder euro:

—	163,6 miljarder euro från den slutligen antagna budgeten,

—	1,8 miljarder euro från anslag som överförts från år 2020,

—

62,6 miljarder euro från inkomster avsatta för särskilda ändamål,

—	varav 53,6 miljarder euro från återhämtningsinstrumentet.

Totalt genomförande under 2021 av åtagandebemyndiganden per EU-politiskt mål

Under år 2021 uppgick genomförandet av alla typer av anslag (budget, överföringar från tidigare år och inkomster avsatta för särskilda ändamål) till 44 % för åtaganden och till 92 % för betalningar. Genomförandegraden med undantag av inkomster avsatta för särskilda ändamål visar ett genomförande under 2021 på 68 % av åtagandebemyndigandena och 97 % av betalningsbemyndigandena. En stor del av betalningarna under 2021 avsåg slutförandet av den fleråriga budgetramen 2014–2020.

Om man dessutom beaktar överföringarna och åtagandena inom ramen för delad förvaltning som omprogrammerades i enlighet med artikel 7 i den fleråriga budgetramen skulle genomförandet av den antagna budgeten ha nått nästan 100 % för både åtagande- och betalningsbemyndiganden.

Genomförandet av anslagen för återhämtningsinstrumentet uppgick till 34 % för de totala åtagandebemyndiganden och till 97 % för de totala betalningsbemyndiganden som förts in i EU-budgeten. Det belopp för vilket åtaganden gjordes inom ramen för återhämtningsinstrumentet motsvarade 87 % av det belopp som godkändes (7) för åtaganden 2021, vilket uppgick till 164,6 miljarder euro.

3.2.2 Utestående åtaganden

De utestående åtagandena (RAL, belopp för vilka åtaganden gjorts men som ännu inte utbetalats) uppgick till 341,6 miljarder euro i slutet av år 2021. De utestående åtagandena ökade jämfört med 2020 (med 38,4 miljarder euro), men denna ökning var mindre än vad som ursprungligen förutsågs, eftersom merparten av åtagandena för program med delad förvaltning (med ett nettovärde på 49 miljarder euro) som planerats för 2021 sköts upp till 2022 och följande år, i enlighet med artikel 7 i förordningen om den fleråriga budgetramen. Omprogrammeringen av genomförandet av den delade förvaltningen kommer att bidra till att de utestående åtagandena ökar ytterligare under de kommande åren.

Den främsta drivkraften bakom ökningen av de utestående åtagandena 2021 var inledandet av genomförandet av återhämtningsinstrumentet (den icke återbetalningspliktiga delen) – som i slutet av 2021 bidrog med 89,9 miljarder euro (26 %) till de totala utestående åtagandena. Inkomster avsatta för särskilda ändamål inom ramen för återhämtningsinstrumentet kommer att leda till en ökning av utestående åtaganden under de kommande åren, eftersom alla åtaganden kommer att föras in senast den 31 december 2023 och kommer att fullgöras genom betalningar fram till den 31 december 2026, i enlighet med artikel 3.4 och 3.9 i förordningen om återhämtningsinstrumentet (8).

3.2.3 Budgetutfall

Budgetutfallet (överskottet) ökade från 1,8 miljarder euro 2020 till 3,2 miljarder euro 2021 på grund av högre än väntade intäkter från tullar och böter.

4. FINANSIERINGSINSTRUMENT OCH BUDGETGARANTIER

4.1 FINANSIERINGSINSTRUMENT SOM FINANSIERAS GENOM EU-BUDGETEN

Finansieringsinstrument som belastar EU-budgeten utformas som garantier, egetkapitalinstrument och lån. Inom den fleråriga budgetramen 2021–2027 väntas budgetgarantier användas mer än finansieringsinstrument som helt finansieras via EU-budgeten eller för vilka heltäckande avsättningar görs i EU-budgeten. Inom ramen för InvestEU-programmet kommer EU-garantier motsvarande 26,2 miljarder euro att ställas till EIB-gruppen och andra finansinstitut för att stödja unionens olika politiska mål med hjälp av finansiering och investeringar. Grundtanken bakom detta är att den slutliga mottagaren tack vare hävstångseffekten erhåller mer än en euro i finansiellt stöd för varje euro som spenderas ur budgeten via finansieringsinstrument, i motsats till ett traditionellt budgetgenomförande där man beviljar bidrag och subventioner.

I denna typ av budgetgenomförande har medlen antingen redan inbetalats till de förvaltningskonton som förvaltas av anförtrodda enheter och är tillgängliga (som likvida medel, skuldförbindelser, investeringar i penningmarknadsfonder eller samlade portföljer med tillgångar) för att täcka framtida anspråk på garantin eller har investerats i eget kapital. Betydelsen och volymen av finansieringsinstrument som belastar EU-budgeten genom direkt och indirekt förvaltning har ökat på senare år.

4.2 BUDGETGARANTIER: FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM INNEHAS I GARANTIFONDER

I denna typ av budgetgenomförande ger EU sina motparter garantier, som bara delvis finansieras genom avsättningar till garantifonder som inrättats av kommissionen. Detta skapar eventualförpliktelser för EU-budgeten, om avsättningarna inte skulle räcka för att täcka anspråken. EU har lämnat garantier för lån som beviljas utanför EU (EIB:s externa utlåningsmandat) för skuldfinansierings- och egetkapitaltransaktioner som omfattas av Efsi-garantin till EIB-gruppen, samt för transaktioner som omfattas av EFHU-garantin och garantin för yttre åtgärder för instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen som ges till EIB-gruppen och andra finansinstitut.

Från och med 2021 görs inbetalningar via garantifonder i den gemensamma avsättningsfonden. Den gemensamma avsättningsfonden upprättas genom budgetförordningen (9) för att hålla de avsättningar som görs (dvs. medel som innehas) för att täcka finansiella skulder som härrör från finansieringsinstrument, budgetgarantier och finansiella stödlån från och med den fleråriga budgetramen 2021–2027. Den omfattar också vissa avsättningstillgångar som täcker finansiella skulder från tidigare fleråriga budgetramar.

Den gemensamma avsättningsfonden inrättas och fungerar som en enda portfölj, som för närvarande kombinerar avsättningar för olika EU-budgetgarantier och finansiella stödprogram. Den gemensamma avsättningsfondens resurser fördelas i delar i syfte att spåra de belopp som hänför sig till fondens olika bidragande instrument (budgetgarantier och finansiella stödprogram).

Efter ikraftträdandet av den fleråriga budgetramen för 2021–2027 överfördes nettotillgångarna i Efsis garantifond från och med den 1 januari 2021 till den gemensamma avsättningsfonden. Nettotillgångarna i EFHU-garantifonden och garantifonden för åtgärder avseende tredjeland överfördes till den gemensamma avsättningsfonden under år 2021.

Den 31 december 2021 innehar kommissionen finansiella tillgångar i den gemensamma avsättningsfonden för följande delar:

—	Garantifonden för åtgärder avseende tredjeland: 2,7 miljarder euro

—	Garantifonden för Efsi: 8,5 miljarder euro.

—	Efsis garantifond på 0,8 miljarder euro och

—	InvestEU-garantifonden: 0,3 miljarder euro.

Dessutom innehas 92 miljoner euro i kommissionens centrala konto för likvida medel som en likviditetsbuffert för att täcka omedelbara anspråk på garantier.

4.3 UTLÅNING OCH DÄRMED SAMMANHÄNGANDE UPPLÅNING FÖR FINANSIELLA STÖDPROGRAM

EU:s utlåning och därmed sammanhängande upplåning för finansiella stödprogram utgör transaktioner utanför budgeten. Vanligtvis lånas de anskaffade medlen ut direkt (rygg-mot-rygg), utom för återhämtningsinstrumentet, till det mottagande landet, dvs. med samma kupong, löptid och belopp. Trots användningen av rygg-mot-rygg-metoden är det Europeiska unionen som är rättsligt förpliktad att stå för skuldbetalningen för finansieringsinstrumenten, vilket säkerställer att alla betalningar sker i tid och att summorna betalas i sin helhet. Kommissionen har infört förfaranden som säkerställer att upptagna lån betalas tillbaka även vid fallissemang.

Finansiellt stöd till medlemsstater och tredjeländer i form av bilaterala lån som tas upp på kapitalmarknaderna och garanteras genom EU-budgeten tillhandahålls av kommissionen efter beslut av Europaparlamentet och rådet. År 2021 drev kommissionen för EU:s räkning fem huvudsakliga program inom ramen för vilka lån kan beviljas:

—	Betalningsbalansstöd

—	Europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM)

—	Makroekonomiskt stöd

—	Ekonomiskt stöd från Sure-instrumentet och

—	återhämtningsinstrumentet – för mer information om återhämtningsinstrumentet, se avsnitt 2.

Den 31 december 2021 hade lån för finansiellt stöd beviljats till följande nominella belopp, utom för återhämtningsinstrumentet (se avsnitt 2):

(miljarder euro)
	Totalt beviljat	Totalt utbetalt vid årets slut	Totalt återbetalt vid årets slut	Utestående vid årets slut
Sure-instrumentet
Belgien	8,2	8,2	—	8,2
Bulgarien	0,5	0,5	—	0,5
Kroatien	1,0	1,0	—	1,0
Cypern	0,6	0,6	—	0,6
Tjeckien	2,0	2,0	—	2,0
Estland	0,2	0,2	—	0,2
Grekland	5,3	5,3	—	5,3
Ungern	0,5	0,5	—	0,5
Irland	2,5	2,5	—	2,5
Italien	27,4	27,4	—	27,4
Lettland	0,3	0,3	—	0,3
Litauen	1,0	1,0	—	1,0
Malta	0,4	0,4	—	0,4
Polen	11,2	8,2	—	8,2
Portugal	5,9	5,4	—	5,4
Rumänien	4,1	3,0	—	3,0
Slovakien	0,6	0,6	—	0,6
Slovenien	1,1	1,1	—	1,1
Spanien	21,3	21,3	—	21,3
	94,3	89,6	—	89,6
Europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM)
Irland	22,5	22,5	—	22,5
Portugal	24,3	24,3	—	24,3
	46,8	46,8	—	46,8
Makroekonomiskt stöd
Ukraina	5,0	5,0	(0,6 )	4,4
Tunisien	1,4	1,1	—	1,1
Jordanien	1,1	0,9	—	0,9
Övriga	1,5	1,2	(0,2 )	1,0
	9,0	8,2	(0,8 )	7,4
Betalningsbalansstöd
Lettland	2,9	2,9	(2,7 )	0,2
	2,9	2,9	(2,7 )	0,2
Totalt	153,0	147,5	(3,5 )	144,0

Återbetalningsplanen för de vid årsslutet utestående beloppen är följande:

(miljarder euro)
	Sure-instrumentet	EFSM	Makroekonomiskt stöd	Betalningsbalansstöd	TOTALT
2022	—	2,7	—	—	2,7
2023	—	3,5	0,1	—	3,6
2024	—	2,6	0,6	—	3,2
2025	8,0	2,4	—	0,2	10,6
2026	8,0	4,0	0,1		12,1
2027	—	3,0	0,2		3,2
2028	10,0	2,3	0,2		12,5
2029	8,1	1,4	0,9		10,4
2030	10,0	—	0,1		10,1
2031	—	7,3	1,2		8,5
2032	—	3,0	0,1		3,1
2033	—	2,1	0,5		2,6
2034	—	—	0,1		0,1
2035	8,5	2,0	2,0		12,5
2036	9,0	5,7	1,3		16,0
2037	—	—	—		—
2038	—	1,8	—		1,8
2039					—
2040	7,0	—	—		7,0
2041					—
2042	—	3,0	—		3,0
2043					—
2044					—
2045					—
2046	5,0				5,0
2047	6,0				6,0
2048					—
2049					—
2050	10,0		—		10,0
2051	—				—
Totalt	89,6	46,8	7,4	0,2	144,0

Sure-instrumentet

Sure-instrumentet inrättades 2020 för att ge finansiellt stöd till medlemsstater som drabbas av, eller allvarligt hotas av, stora ekonomiska störningar till följd av covid-19-utbrottet på sitt territorium. Instrumentet kompletterar de nationella åtgärder som de drabbade medlemsstaterna vidtar. Det maximala beloppet för finansiellt stöd får inte överstiga 100 miljarder euro för samtliga medlemsstater.

I slutet av 2021 hade medlemsstaterna undertecknade lånefacilitetsavtal till ett belopp på 94,3 miljarder euro varav 89,6 miljarder euro hade betalats ut i slutet av 2021. De nya lån som betalades ut 2021 uppgick till 50,1 miljarder euro. Lånens löptider varierar från 5, 10, 15 eller 20 år till 30 år.

EFSM

Europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen inrättades för att ge finansiellt stöd till alla medlemsstater som genomgår eller allvarligt hotas av en allvarlig ekonomisk-finansiell störning till följd av osedvanliga händelser utanför deras kontroll. Europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen har använts för att ge finansiellt stöd, som är villkorat till genomförandet av reformer, till Irland och Portugal mellan 2011 och 2014. Detta program har löpt ut och inga ytterligare lån kan beviljas, även om det kvarstår för vissa uppgifter, såsom en förlängning av löptiderna för lån till Irland och Portugal och för beviljande av bryggfinansiering. Under 2021 förlängdes ett belopp på 9,8 miljarder euro, som förföll under året, fram till 2036 (3 miljarder euro för Irland och 1,8 miljarder euro för Portugal) och fram till 2031 (5 miljarder euro för Portugal).

Det belopp som beviljats Portugal minskades från 26 miljarder euro till 24,3 miljarder euro, eftersom ett belopp på 1,7 miljarder euro löpte ut och det inte var möjligt att göra några ytterligare utbetalningar. I december 2021 begärde Portugal att löptiden skulle förlängas för 2,2 miljarder euro av det totala lånet på 2,7 miljarder euro som skulle förfalla till betalning i april 2022. I februari 2022 hade kommissionen lånat 2,2 miljarder euro för att förlänga lånet, som har förlängts med 4,5 år.

Makroekonomiskt stöd

Det makroekonomiska stödprogrammet är en typ av finansiellt stöd som EU utvidgat till att omfatta partnerländer utanför EU som genomgår en betalningsbalanskris (inklusive utestående medel på 4,4 miljarder euro för Ukraina). Det omfattar medel- eller långfristiga lån eller bidrag, eller en kombination av dessa, och är bara tillgängligt för de länder som omfattas av ett IMF-program där utbetalningar görs.

År 2020 antog kommissionen ett förslag om ett makroekonomiskt stödpaket på 3 miljarder euro till tio utvidgnings- och grannskapsländer för att hjälpa dem att begränsa de ekonomiska konsekvenserna av covid-19-pandemin. Beslutet antogs av Europaparlamentet och rådet den 25 maj 2020. Enligt detta beslut betalade kommissionen under 2021 ut tio nya lån till ett totalt nominellt belopp på 1,7 miljarder euro till nio mottagare av makroekonomiskt stöd. Löptiden för de nya lånen varierar mellan 10 och 15 år.

Betalningsbalansstöd

Betalningsbalansstödet är ett program för finansiellt stöd för länder utanför euroområdet som har drabbats av, eller hotas av, svårigheter med betalningsbalansen. Betalningsbalansstöd beviljas i form av medelfristiga lån som är villkorade till genomförandet av politik som utformats för att hantera de bakomliggande ekonomiska problemen. Vanligtvis erbjuds betalningsbalansstöd från EU i samarbete med Internationella valutafonden (IMF) och andra internationella institutioner eller länder.

Under 2021 minskades det belopp som beviljats Lettland inom ramen för betalningsbalansstödet från 3,1 miljarder euro till 2,9 miljarder euro, eftersom det tillgängliga beloppet på 0,2 miljarder euro förföll och inte längre kunde betalas ut. Inga nya transaktioner eller låneåterbetalningar gjordes 2021.

4.4 BUDGETMÄSSIGA EVENTUALFÖRPLIKTELSER FÖR FINANSIELLA STÖDPROGRAM

EU:s upplåning utgör direkta och ovillkorliga skyldigheter för EU och garanteras av EU-medlemsstaterna (eventualförpliktelser i budgeten). Upplåning som görs för att finansiera lån till länder utanför EU täcks av garantifonden för åtgärder avseende tredjeland. Om en mottagande medlemsstat skulle drabbas av fallissemang fortsätter skuldbetalningen i mån av möjlighet med medel från kommissionens tillgängliga kassabalans. Om detta inte är möjligt vid den tidpunkten, anskaffar kommissionen de medel som behövs från medlemsstaterna. EU-medlemsstaterna är enligt EU-lagstiftningen om egna medel (artikel 14 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 609/2014) rättsligt skyldiga att se till att tillräckliga medel finns för att uppfylla EU:s åtaganden. Investerarna är således bara exponerade för kreditrisken gentemot EU och inte gentemot mottagarna av de finansierade lånen. Genom rygg-mot-rygg-utlåning undviker man att utsätta EU-budgeten för ränte- eller valutarisker.

Lån till medlemsstaterna via Sure-instrumentet backas upp av ett system med frivilliga garantier från medlemsstaterna motsvarande 25 % av det maximala beloppet för finansiellt stöd. Varje medlemsstats bidrag till den övergripande garantin görs i förhållande till deras relativa andel av unionens bruttonationalinkomst, enligt beräkningarna för EU-budgeten 2020.

För varje landsprogram fastställs i parlaments-, råds- och kommissionsbesluten totala beviljade belopp, antal delbetalningar som ska verkställas samt lånepaketets längsta (genomsnittliga) löptid. Kommissionen och den berörda medlemsstaten enas därefter om låne-/finansieringsparametrar, särskilt delbetalningarnas löptid. Dessutom är alla delbetalningar av lånet, utom den första, kopplade till efterlevnaden av de politiska villkoren inom ramen för ett gemensamt finansiellt stöd från EU och Internationella valutafonden (IMF), vilket är en annan faktor som påverkar tidpunkterna för finansieringen. Detta innebär att tidpunkterna och löptiderna för emitteringar är beroende av EU:s relaterade utlåningsverksamhet. Finansieringsbeloppen anges enbart i euro och löptiden är mellan 3 och 30 år.

5. ANALYS AV DEN FINANSIELLA RAPPORTEN FÖR HELÅRET

5.1 INTÄKTER

EU:s konsoliderade intäkter omfattar belopp avseende transaktioner med motprestation och transaktioner utan motprestation, varav de sistnämnda är de mest betydande. Den femåriga trenden för de viktigaste intäktskategorierna utan motprestation (som omfattar BNI-medel, traditionella egna medel, momsmedel, nya egna medel från plastförpackningar, böter och återkrav av kostnader) är följande:

Fem års intäktsutveckling från viktiga transaktioner utan motprestation (10)

Eftersom budgetintäkterna ska vara lika med (eller överstiga) budgetkostnaderna är den viktigaste intäktsutvecklingen enligt ovan de betalningar som görs varje år.

Konsoliderade intäkter – den viktigaste utvecklingen under 2021

Under 2021 uppgick de konsoliderade intäkterna, som omfattar alla kategorier av intäkter, till 178,9 miljarder euro, jämfört med 224,0 miljarder euro föregående år. Den främsta orsaken till minskningen på 45,1 miljarder euro eller 20,1 % var att påverkan från Förenade kungarikets utträde ur EU minskade, vilken hade ökat 2020 års intäkter med 47,5 miljarder euro, men bara bidrog med 1,1 miljarder euro till 2021 års intäkter. Med undantag av denna särskilda intäkt uppgick de konsoliderade intäkterna för 2021 till 177,8 miljarder euro vilket kan jämföras med den justerade konsoliderade intäkten för det föregående året (176,5 miljarder euro).

När det gäller de återstående intäktskategorierna var den viktigaste utvecklingen införandet av nya plastförpackningsbaserade egna medel, en ökning av intäkterna från böter och en minskning av intäkterna från BNI:

—

Intäkterna från de nya plastförpackningsbaserade egna medlen, som infördes 2021 i och med ikraftträdandet av rådets nya beslut (EU, Euratom) 2020/2053 (11) om egna medel, uppgick till 5,8 miljarder euro. En enhetlig uttagssats på 0,80 euro per kilogram tillämpas för vikten av plastförpackningsavfall som genereras i varje medlemsstat och som inte materialåtervinns. Det plastförpackningsavfall som inte materialåtervinns under ett visst år beräknas som skillnaden mellan det plastförpackningsavfall som genereras och det plastförpackningsavfall som materialåtervinns under det året i en medlemsstat. Bulgarien, Tjeckien, Estland, Grekland, Spanien, Kroatien, Italien, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien och Slovakien har rätt till särskilda årliga schablonminskningar för sina bidrag till plastförpackningsbaserade egna medel.

—

Intäkter från böter ökade från 0,5 miljarder euro år 2020 till 2,0 miljarder euro år 2021. Ökningen med 1,5 miljarder euro berodde på dels det högre antalet böter som utfärdades år 2021, dels de högre bötesbeloppen. Under 2021 utdömdes främst följande böter: 875 miljoner euro ålades BMW och Volkswagenkoncernen (Volkswagen, Audi och Porsche) för otillåten samverkan kring den tekniska utvecklingen inom området för rening av kväveoxider, och 371 miljoner euro ålades Nomura, UBS och UniCredit för deltagande av en grupp av handlare i en kartell på den primära och sekundära marknaden för europeiska statsobligationer.

—

Intäkterna från BNI (bruttonationalinkomst), den primära delen av EU:s driftsintäkter, och mervärdesskattemedlen minskade från 125,4 miljarder euro år 2020 till 116,0 miljarder euro år 2021. Minskningen på 9,4 miljarder euro eller 7,5 % är kopplad till ökningen av övriga intäktskategorier (och de nya intäkterna från plastförpackningsbaserade egna medel), eftersom intäkterna från BNI-medel är den del av budgeten som inte täcks av andra intäktskällor.

5.2 KOSTNADER

Den viktigaste komponenten i kostnader som redovisas i den konsoliderade finansiella rapporten för helåret är kostnader inom ramen för delad förvaltning för bland annat följande fonder: i) Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ), ii) Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och andra landsbygdsutvecklingsinstrument, iii) Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Sammanhållningsfonden, samt iv) Europeiska socialfonden (ESF). Dessa medel uppgick till 119,9 miljarder euro, motsvarande 54,3 % av de sammanlagda kostnaderna på 221,0 miljarder euro år 2021 (2020: 109,7 miljarder euro, 65,9 % av de totala kostnaderna). Fördelningen av kostnader inom ramen för delad förvaltning och deras relativa viktning presenteras nedan:

Huvudsakliga kostnader inom ramen för delad förvaltning för budgetåret 2021

Ökningen av kostnaderna inom ramen för delad förvaltning beror främst på ökade kostnader för Eruf och Sammanhållningsfonden (5,8 miljarder euro) och ESF (3,0 miljarder euro). Detta återspeglar det ökade genomförandet mot slutet av programperioden för den fleråriga budgetramen 2014–2020 samt den tillfälliga ökningen av samfinansieringssatsen efter genomförandet av CRII+-åtgärderna. Kostnaderna för Ejflu och andra instrument för landsbygdsutveckling och EGFJ ökade med 1,0 miljarder euro respektive 0,3 miljarder euro.

Efter den framgångsrika lanseringen av återhämtningsinstrumentet (se avsnitt 2) ökade utgifterna inom ramen för direkt förvaltning, som motsvarar kommissionens, genomförandeorganens och förvaltningsfondernas budgetgenomförande, från 22,1 miljarder euro 2020 till 63,0 miljarder euro 2021. Ökningen på 40,9 miljarder euro beror främst på det icke återbetalningspliktiga stöd som beviljats inom ramen för återhämtningsinstrumentets facilitet för återhämtning och resiliens, som uppgick till 42,9 miljarder euro. Kostnaderna för direkt förvaltning relaterade till covid-19-vaccinationsprogram minskade från 1,6 miljarder euro 2020 till 0,7 miljarder euro 2021.

Kostnader inom ramen för indirekt förvaltning representerar EU-byråers, EU-organs, tredjeländers, internationella organisationers och andra enheters budgetgenomförande. År 2021 uppgick kostnaderna inom ramen för indirekt förvaltning till 10,9 miljarder euro, som var i likhet med beloppet för föregående år, dvs. 11,0 miljarder euro.

5.3 TILLGÅNGAR

Den 31 december 2021 uppgick de totala tillgångarna till 414,1 miljarder euro (2020: 280,0 miljarder euro) – den betydande ökningen beror på ytterligare utlåning från Sure-instrumentet och lån och förskott som betalats ut inom ramen för det nya återhämtningsinstrumentet. De viktigaste posterna var andra finansiella tillgångar än likvida medel (188,6 miljarder euro), förfinansiering (93,4 miljarder euro), fordringar och krav (72,4 miljarder euro) samt likvida medel (44,9 miljarder euro). Övriga tillgångar, som uppgick till 14,7 miljarder euro, omfattade huvudsakligen materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar.

Tillgångarnas sammansättning per den 31 december 2021

Den betydande ökningen av de totala tillgångarna på 134,0 miljarder euro eller med 47,9 % jämfört med föregående år berodde främst på följande:

—

Utestående lån ökade från 93,3 miljarder euro 2020 till 163,6 miljarder euro 2021. Ökningen på 70,3 miljarder euro eller 75,3 % speglar främst utfärdandet av ytterligare lån för finansiellt stöd inom ramen för Sure-instrumentet (50,1 miljarder euro) och utfärdandet av lån inom ramen för den nya faciliteten för återhämtning och resiliens (18,0 miljarder euro).

—

Den totala förfinansieringen ökade från 62,7 miljarder euro 2020 till 93,4 miljarder euro 2021. Ökningen med 30,7 miljarder euro, motsvarande 49,0 %, speglar det icke återbetalningspliktiga finansiella stöd som beviljats inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens (30,8 miljarder euro).

—

Likvida medel ökade från 16,7 miljarder euro 2020 till 44,9 miljarder euro 2021. Ökningen på 28,2 miljarder euro beror främst på likviditeten relaterad till återhämtningsinstrumentet (18,0 miljarder euro på instrumentets konto samt 1,4 miljarder euro i medel på kommissionens centrala konto för likvida medel i väntan på utbetalning till budgeten för programmen inom den fleråriga budgetramen). Den återstående ökningen berodde på det högre beloppet för icke genomförda betalningsbemyndiganden under 2021, böter som blev slutgiltiga vid årets slut och ytterligare traditionella egna medel som inbetalats men ännu inte förts in i budgeten vid årets slut.

Förenade kungarikets utträde ur EU

Den 31 januari 2020 trädde Förenade kungariket ut ur Europeiska unionen. Villkoren för utträdet fastställs i avtalet om Förenade kungarikets utträde ur EU och Europeiska atomenergigemenskapen, nedan kallat utträdesavtalet. Som ett led i överenskommelsen åtog sig Förenade kungariket att fullgöra alla ekonomiska förpliktelser som ingicks när landet var med i EU. Avtalet trädde i kraft den 31 januari 2020. Förenade kungariket kommer att fortsätta att bidra till EU-budgeten och dra nytta av och få ersättning för kostnader inom ramen för EU-program som inrättades före 2021 på samma sätt som om landet var en medlemsstat. Förenade kungariket ska också få tillbaka vissa belopp som landet betalat in till EU-budgeten eller belopp som EU:s budget mottagit under den tid landet var medlem i unionen. EU rapporterar två gånger om året till Förenade kungariket om de belopp som ska betalas, och Förenade kungariket betalar dem månadsvis. Rapporteringen kommer att uppdateras varje år med faktiska belopp.

Skyldigheterna enligt utträdesavtalet skapar skulder och fordringar för EU som måste beräknas och återspeglas i EU:s årsredovisning och som särskilt omfattar följande områden:

—	Egna medel (artikel 136)

—	Utestående åtaganden (artikel 140)

—	Böter på konkurrensområdet (artikel 141)

—	Unionens skulder (artikel 142)

—	Finansiella eventualförpliktelser och finansieringsinstrument (artiklarna 143 och 144)

—	Europeiska kol- och stålgemenskapens nettotillgångar (artikel 145)

—	EU:s andel i Europeiska investeringsfonden, EIF (artikel 146)

—	Eventualförpliktelser rörande rättsfall (artikel 147).

(miljoner euro)
	Artikel 140	Artikel 142	Övriga	31.12.2021	31.12.2020
Ska betalas in av Förenade kungariket	28 620	14 751	610	43 982	49 579
Ska betalas ut till Förenade kungariket	—	—	(2 229 )	(2 229 )	(2 122 )
Totalt	28 620	14 751	(1 618 )	41 753	47 456
Långfristiga	17 064	14 486	(711)	30 839	40 629
Kortfristiga	11 556	265	(908)	10 913	6 827

Förfinansiering

Förfinansieringen under 2021, exklusive andra förskott till medlemsstaterna och bidrag till förvaltningsfonderna Bêkou och Afrika, uppgick till 86,2 miljarder euro (2020: 55,5 miljarder euro), varav nästan all förfinansiering härrör från kommissionens verksamhet. Ökningen på 30,7 miljarder euro eller 55,3 % är nästan helt kopplad till det icke återbetalningspliktiga stöd som beviljats inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens, vilket ledde till en ökning av förfinansieringen i samband med direkt förvaltning från 14,3 miljarder euro 2020 till 43,7 miljarder euro 2021:

Kommissionens förfinansiering enligt förvaltningsmetod

Den förskottsnivå som beviljas inom ramen för programmen inom den fleråriga budgetramen påverkas väsentligt av den fleråriga budgetramens cykler. När budgetramens period inleds kan man exempelvis vänta sig utbetalningar av stora förskott till medlemsstaterna inom ramen för sammanhållningspolitiken, och dessa belopp står kvar till medlemsstaternas förfogande till dess att programmen avslutats. Även en årlig förfinansiering betalas ut, som ska användas under året eller krävas in det påföljande året som en del av det årliga avslutandet av räkenskaperna. Kommissionen strävar efter att säkerställa att förfinansieringen bibehålls på en lämplig nivå. Det måste finnas en balans mellan att säkerställa tillräcklig finansiering av projekten och redovisning av kostnader i tid.

5.4 SKULDER

Den 31 december 2021 uppgick de totala skulderna till 496,4 miljarder euro (2020: 313,5 miljarder euro) – den enorma ökningen beror på de lån som togs 2021 inom ramen för SURE och återhämtningsinstrumentet. De viktigaste posterna var upplåning för återhämtningsinstrumentet och finansiellt stöd (236,7 miljarder euro), pensionsåtaganden och andra skulder för ersättningar efter avslutad anställning (122,5 miljarder euro), upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (78,1 miljarder euro) samt betalningsåtaganden till tredje parter (46,4 miljarder euro):

Skuldsammansättning per den 31 december 2021

Den betydande ökningen på 82,9 miljarder euro eller 58,3 % jämfört med föregående år berodde främst på följande:

—	Upplåningen ökade från 93,2 miljarder euro 2020 till 236,7 miljarder euro 2021. Ökningen på 143,5 miljarder euro avser främst faciliteten för återhämtning och resiliens (91,0 miljarder euro) och ytterligare upplåning inom ramen för Sure (50,1 miljarder euro).

—

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter ökade från 64,6 miljarder euro 2020 till 78,1 miljarder euro 2021. Ökningen på 13,5 miljarder euro eller 20,9 % avser främst den nya faciliteten för återhämtning och resiliens (8,2 miljarder euro) och genomförandet av den fleråriga budgetramen 2014–2020 inom Eruf och Sammanhållningsfonden (1,9 miljarder euro).

—

Betalningsåtagandena ökade från 32,4 miljarder euro 2020 till 46,4 miljarder euro 2021. Ökningen på 14,0 miljarder euro eller 43,2 % beror främst på faciliteten för återhämtning och resiliens (19,1 miljarder euro) och en minskning av de belopp som ska betalas på sammanhållningsområdet, där beloppet för ersättningsanspråk som togs emot före årets slut var lägre än under det föregående året (5,3 miljarder euro).

Totala ersättningsanspråk och fakturor som mottagits och redovisats i balansräkningen under rubriken Betalningsåtaganden.

Nettotillgångar

Skulderna översteg tillgångarna den 31 december 2021 med 82,3 miljarder euro (2020: 33,4 miljarder euro). Den betydande ökningen med 48,9 miljarder euro beror främst på upplåning i relation till icke återbetalningspliktigt stöd som togs upp genom återhämtningsinstrumentet under 2021 (som resulterar i en ökning av kostnader inom ramen för direkt förvaltning med 42,9 miljarder euro). Att skulderna överstiger tillgångarna innebär inte att EU:s institutioner och organ befinner sig i ekonomisk svårighet, utan snarare att vissa skulder kommer att finansieras genom framtida årsbudgetar. Många kostnader redovisas enligt den periodiserade redovisningen under innevarande år, även om de faktiskt kan komma att betalas ut under påföljande år och därmed finansieras genom framtida budgetar. Därmed sammanhängande intäkter redovisas först under kommande perioder. Bortsett från upplåningen för återhämtningsinstrumentet, som ska återbetalas mellan 2028 och 2051, och skulder för ersättningar till anställda, som ska betalas under flera årtionden, är de mest betydande belopp som ska lyftas fram verksamheten med anknytning till EGFJ, varav merparten betalas under det första kvartalet påföljande år.

6. EUROPEISKA UNIONENS POLITISKA OCH FINANSIELLA REGELVERK, STYRELSEFORMER OCH ANSVARSSKYLDIGHET

Europeiska unionen (EU) är en union till vilken medlemsstaterna tilldelar befogenheter för att deras gemensamma mål ska kunna uppnås. Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden är gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män.

6.1 POLITISKT OCH FINANSIELLT REGELVERK

EU-fördragen

De övergripande målen och principerna som ska vägleda unionen och EU-institutionerna definieras i fördragen. Unionen och EU-institutionerna kan bara agera inom gränserna för de befogenheter de tilldelats genom fördragen för att nå de mål som fastställs där och detta måste ske i enlighet med principerna (12) om subsidiaritet och proportionalitet. För att kunna uppnå sina mål och genomföra sin politik ser unionen till att ha nödvändiga finansiella medel. Kommissionen ansvarar för att främja unionens allmänna intresse, vilket inbegriper att genomföra budgeten och förvalta program i samarbete med medlemsstaterna och i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning.

EU strävar efter att förverkliga de mål som fastställts i fördraget med ett antal verktyg, varav ett är EU-budgeten. Andra är till exempel ett gemensamt regelverk eller gemensamma politiska strategier.

Flerårig budgetram och fleråriga utgiftsprogram

De strategier som stöds av EU-budgeten genomförs i enlighet med den fleråriga budgetramen och motsvarande sektorslagstiftning som fastställer utgiftsprogram och instrument. Dessa omsätter EU:s politiska prioriteringar i ekonomiska termer under en period som är tillräckligt lång för att vara effektiv och tillhandahålla ett sammanhängande långsiktigt perspektiv för mottagare av EU-medel och samfinansierande nationella myndigheter. Årliga maximibelopp (tak) fastställs för EU:s utgifter som helhet och för de huvudsakliga typerna av utgifter (rubriker). Summan av de högsta beloppen (taken) för varje rubrik utgör det totala taket för åtagandebemyndigandena. Den fleråriga budgetramen antas av rådet genom enhälligt beslut av medlemsstaterna och med Europaparlamentets samtycke. Den innevarande fleråriga budgetramen för 2021–2027 antogs den 17 december 2020. Den fleråriga budgetramen för 2021–2027 kompletteras av det tillfälliga återhämtningsinstrumentet NextGenerationEU.

Årlig budget

Den årliga budgeten utarbetas av kommissionen. Europaparlamentet och rådet enas (vanligtvis i mitten av december) om budgeten för det kommande året på grundval av förfarandet i artikel 314 i EUF-fördraget. Enligt principen om budgetbalans måste de totala intäkterna motsvara de totala kostnaderna (betalningsbemyndiganden) för ett visst budgetår.

De viktigaste finansieringskällorna för EU är egna medel som kompletteras av andra intäkter. Det finns fyra typer av egna medel: Traditionella egna medel (huvudsakligen tullar), momsbaserade egna medel, egna medel baserade på icke-materialutnyttjat plastförpackningsavfall (som infördes 2021) och BNI-baserade egna medel. Övriga intäkter från EU:s verksamhet (exempelvis böter på konkurrensområdet) utgör vanligen mindre än 10 % av de totala intäkterna.

Förvaltningsmetod

EU-budgeten genomförs med hjälp av tre förvaltningsmetoder för hur pengarna betalas ut och förvaltas:

—	Delad förvaltning: En stor del av budgeten (cirka tre fjärdedelar) genomförs med hjälp av delad förvaltning mellan kommissionen i samarbete medlemsstaterna, framför allt när det gäller strukturfonderna och jordbruket.

—	Direkt förvaltning: Kommissionen förvaltar också själv genomförandet av program och kan delegera genomförandet av särskilda program till genomförandeorgan.

—

Indirekt förvaltning: Beslut om utgifter kan också förvaltas indirekt via andra organ inom eller utanför EU. Budgetförordningen och/eller olika bidragsöverenskommelser innehåller bestämmelser om nödvändiga kontroll- och rapporteringsmekanismer för dessa enheter och om kommissionens tillsyn när budgetgenomförandet anförtros åt nationella organ, Europeiska investeringsbanksgruppen, tredjeländer, internationella organisationer (t.ex. Världsbanken eller Förenta nationerna) och andra enheter (t.ex. decentraliserade EU-organ eller gemensamma företag).

Budgetförordning

Budgetförordningen som är tillämplig på den allmänna budgeten (13) är en rättsakt av central vikt för regelverket för EU:s finanser. Den anger i detalj de finansiella regler som är tillämpliga på genomförandet av EU-budgeten och de olika aktörernas roller när det gäller att säkerställa att pengarna används på ett sunt sätt och uppnår de fastställda målen.

6.2 STYRELSEFORMER OCH ANSVARSSKYLDIGHET

6.2.1 Institutionell struktur

EU har en institutionell ram genom vilken den avser att främja EU:s värden, förverkliga unionens mål, verka i unionens, allmänhetens och medlemsstaternas intresse samt säkerställa konsekvens, ändamålsenlighet och kontinuitet i unionens politik och verksamhet. Organisationsstrukturen består av institutioner, byråer och andra EU-organ. I budgetförordningen, tillsammans med tillämpliga redovisningsregler, fastställs vilka av dessa enheter som ingår i EU:s konsoliderade räkenskaper (se not 9 i EU:s konsoliderade årsredovisning för förteckningen över enheter som omfattas av konsolideringen).

Europaparlamentet utövar lagstiftnings- och budgetfunktionen tillsammans med rådet. Kommissionen är politiskt ansvarig inför Europaparlamentet. Rådet ska också fastställa politik och fungera samordnande inom ramen för unionens allmänna politiska riktlinjer och prioriteringar som fastställts av Europeiska rådet.

Europeiska kommissionen är EU:s verkställande organ. Kommissionen främjar unionens allmänna intressen och vidtar lämpliga åtgärder i detta syfte. Kommissionen övervakar tillämpningen av fördragen och medlemsstaternas tillämpning av unionsrätten, under tillsyn av EU-domstolen. Kommissionen har samordnande, verkställande och förvaltande uppgifter, genomför budgeten och förvaltar program.

En stor del av kommissionens genomförande av budgeten sker i samarbete med medlemsstaterna (14). Tillsammans ska de säkerställa att anslagen används i överensstämmelse med principen om sund ekonomisk förvaltning. Genom bestämmelser anges medlemsstaternas kontroll- och revisionsskyldigheter vid delad förvaltning av budgetgenomförandet samt deras ansvar i samband med detta. Bestämmelserna anger också vilket ansvar och vilka närmare regler som gäller för varje EU-institution vad gäller deras egna utgifter.

6.2.2 Kommissionens styrelseformer

Kommissionens styrelseformer och hur de säkerställer att kommissionen fungerar som en modern, ansvarstagande och resultatinriktad institution beskrivs i meddelandet (15) om Europeiska kommissionens styrelseformer.

Kommissionen utför dessa uppgifter under ledning av kommissionskollegiet, som fastställer prioriteringar och tar det övergripande politiska ansvaret för kommissionens verksamhet. Kommissionskollegiet arbetar under politisk vägledning av kommissionens ordförande, som i samband med sin nominering för Europaparlamentet lägger fram de mål han eller hon har för avsikt att uppnå i form av politiska riktlinjer. Ordföranden fattar beslut om kommissionens interna organisation och säkerställer att den arbetar konsekvent, effektivt och kollegialt.

Kollegiet delegerar det operativa budgetgenomförandet och den ekonomiska förvaltningen till generaldirektörerna och avdelningscheferna, som styr kommissionens administration. Denna decentraliserade strategi skapar en administrativ kultur som uppmuntrar tjänstemännen att ta ansvar för den verksamhet som de har kontroll över och kräver att de lämnar en försäkran vad gäller den verksamhet som de är ansvariga för.

Under ledning av ordföranden och i nära samarbete med kommissionsledamoten med ansvar för budget, personal och administration, och med deltagande av ordförandens organisation och de centrala avdelningarna, tillhandahåller förvaltningsstyrelsen samordning, tillsyn, rådgivning och strategiska riktlinjer.

Den interna organisationen skapar en samordnad struktur med robusta kontroll- och förvaltningsverktyg som gör det möjligt för kommissionskollegiet att ta politiskt ansvar för kommissionens verksamhet (16).

6.2.3 Kommissionens ekonomiska förvaltning

Inom kommissionen är rollerna och ansvarsområdena i den ekonomiska förvaltningen tydligt definierade (t.ex. i budgetförordningen och i arbetsordningen (17)) och tillämpas i enlighet därmed. I egenskap av delegerade utanordnare är kommissionens generaldirektörer och avdelningschefer ansvariga för en sund ekonomisk förvaltning av EU:s resurser, efterlevnad av bestämmelserna i budgetförordningen, riskhantering och införande av en lämplig ram för intern kontroll.

Utanordnarna ansvarar för hela förvaltningsprocessen, från att besluta om vad som ska göras för att uppnå institutionens politiska mål till att styra verksamheten både operativt och med hänsyn till kravet på en sund ekonomisk förvaltning. Dessa uppgifter kan dessutom vidaredelegeras till direktörer, enhetschefer och andra, som därigenom blir vidaredelegerade utanordnare. Varje delegerad utanordnare kan stödja sig på en eller två direktörer som ansvarar för riskhantering och internkontroll för att utöva tillsyn och övervaka genomförandet av interna kontrollsystem.

Kommissionens centrala avdelningar ger vägledning och råd och främjar bästa praxis, bland annat genom förvaltningsstyrelsens arbete.

Enligt budgetförordningen ska varje utanordnare utarbeta en årlig verksamhetsrapport om vilka resultat som har uppnåtts och om den interna kontrollen och den ekonomiska förvaltningen under året. I den årliga verksamhetsrapporten ingår en förklaring om att resurserna har använts på grundval av principen om sund ekonomisk förvaltning och att det finns kontrollförfaranden som ger den nödvändiga garantin för de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. Den årliga förvaltnings- och resultatrapporten för EU-budgeten (18) är det viktigaste instrumentet genom vilket kommissionskollegiet tar det politiska ansvaret för den ekonomiska förvaltningen av EU-budgeten.

Kommissionens räkenskapsförare är centralt ansvarig för att förvalta likvida medel, genomföra återkrav, fastställa redovisningsregler på grundval av de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn (IPSAS), validera redovisningssystem och utarbeta kommissionens och EU:s konsoliderade årsredovisning. Räkenskapsföraren ska också intyga att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av unionens ekonomiska ställning, resultat och kassaflöde. Årsredovisningarna antas av kommissionskollegiet. Räkenskapsföraren har en fristående funktion och ett stort ansvar när det gäller finansiell rapportering inom kommissionen.

Kommissionens internrevisor är också en central och fristående funktion som ska tillhandahålla opartisk rådgivning, yttranden och rekommendationer om hur kommissionens, EU:s byråer och organs samt andra självständiga organs interna kontrollsystem fungerar och om kvaliteten på dessa.

Kommittén för revisionsuppföljning säkerställer internrevisorns oberoende och övervakar kvaliteten på det interna revisionsarbetet och kommissionens uppföljning av intern- och externrevisionens rekommendationer, samt av Europeiska revisionsrättens granskningsresultat och rekommendationer om tillförlitligheten i EU:s konsoliderade årsredovisning i samband med dess beviljande av ansvarsfrihet. Kommitténs rådgivande funktion bidrar till att ytterligare förbättra kommissionens effektivitet och ändamålsenlighet när det gäller att uppnå sina mål och underlättar kollegiets översikt över kommissionens styrning, riskhantering och rutiner för intern kontroll.

6.2.4 Extern revision och beviljande av ansvarsfrihet

I enlighet med principerna om sund ekonomisk förvaltning måste medlen förvaltas på ett effektivt, ändamålsenligt och ekonomiskt sätt. Det finns en ram för ansvarsskyldighet som baseras på heltäckande rapportering, extern revision och politisk kontroll för att ge rimliga garantier för att EU:s medel används på rätt sätt.

Europaparlamentet beslutar, efter en rekommendation från rådet, om huruvida det ska ge sitt slutliga godkännande, det så kallade beviljandet av ansvarsfrihet, för hur kommissionen har genomfört EU-budgeten ett visst år. Det årliga ansvarsfrihetsförfarandet säkerställer att kommissionen hålls politiskt ansvarig för genomförandet av EU-budgeten.

Europeiska revisionsrätten ska varje år granska räkenskapernas tillförlitlighet, om alla inkomster och utgifter varit lagliga och korrekta och om den ekonomiska förvaltningen och de kvalitativa aspekterna av budgeteringen, inbegripet genomförandet, har varit sunda. Offentliggörandet av Europeiska revisionsrättens årsrapport utgör startpunkten för förfarandet för att bevilja ansvarsfrihet. Revisorerna utarbetar också särskilda rapporter om specifika utgifter och politikområden eller om budget- och förvaltningsproblem.

Beslutet om ansvarsfrihet grundas också på kommissionens integrerade finansiella rapportering och redovisningsrapportering, på Europaparlamentets utfrågningar av kommissionsledamöter och på svaren på de skriftliga frågor som riktas till kommissionen.

NOTER TILL DEN KONSOLIDERADE ÅRSREDOVISNINGEN

Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för 2021 har utarbetats på grundval av upplysningar från EU:s institutioner och organ i enlighet med artikel 246.2 i budgetförordningen för Europeiska unionens allmänna budget. Härmed intygas att årsredovisningen har utarbetats i enlighet med avdelning XIII i budgetförordningen och de redovisningsprinciper, regler och metoder som anges i noterna till den finansiella rapporten för helåret.

Räkenskapsförarna i dessa institutioner och organ har intygat räkenskapernas tillförlitlighet och lämnat alla uppgifter som är nödvändiga för att utarbeta de räkenskaper som visar Europeiska unionens tillgångar och skulder samt genomförandet av budgeten.

Härmed intygas att undertecknad, med utgångspunkt i dessa uppgifter och de kontroller som ansetts befogade för att kunna godkänna Europeiska kommissionens räkenskaper, har fått rimliga garantier för att de i allt väsentligt ger en rättvisande bild av Europeiska unionens ekonomiska ställning, resultat och kassaflöden.

Rosa ALDEA BUSQUETS

Kommissionens räkenskapsförare

Den 17 juni 2022

KONSOLIDERAD FINANSIELL RAPPORT FÖR HELÅRET OCH FÖRKLARANDE NOTER (2)

INNEHÅLL

BALANSRÄKNING

RESULTATRÄKNING

KASSAFLÖDESANALYS

RAPPORT ÖVER ÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGAR

NOTER TILL DEN FINANSIELLA RAPPORTEN FÖR HELÅRET

VIKTIGA REDOVISNINGSPRINCIPER

NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN

NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN

EVENTUALFÖRPLIKTELSER OCH EVENTUALTILLGÅNGAR

109

BUDGETÅTAGANDEN OCH RÄTTSLIGA ÅTAGANDEN

116

HANTERING AV FINANSIELLA RISKER

120

REDOVISNING AV TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE PARTER

141

HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

143

KONSOLIDERINGENS OMFATTNING

143

BALANSRÄKNING

(miljoner euro)
	Not	31.12.2021	31.12.2020
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Immateriella tillgångar	2.1	769	620
Materiella anläggningstillgångar	2.2	12 669	11 682
Investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden	2.3	1 192	588
Finansiella tillgångar	2.4	181 874	99 214
Förfinansiering	2.5	60 792	34 519
Fordringar med motprestation och krav utan motprestation	2.6	40 642	45 813
		297 938	192 434
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Finansiella tillgångar	2.4	6 744	13 881
Förfinansiering	2.5	32 656	28 229
Fordringar med motprestation och krav utan motprestation	2.6	31 796	28 681
Lagerstockar	2.7	84	80
Likvida medel	2.8	44 860	16 742
		116 141	87 613
TOTALA TILLGÅNGAR		414 078	280 047
LÅNGFRISTIGA SKULDER
Pensioner och övriga ersättningar till anställda	2.9	(122 466 )	(116 020 )
Avsättningar	2.10	(2 950 )	(3 878 )
Finansiella skulder	2.11	(214 974 )	(84 399 )
		(340 391 )	(204 297 )
KORTFRISTIGA SKULDER
Avsättningar	2.10	(398)	(1 527 )
Finansiella skulder	2.11	(31 149 )	(10 649 )
Betalningsåtaganden	2.12	(46 372 )	(32 408 )
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	2.13	(78 068 )	(64 584 )
		(155 987 )	(109 167 )
TOTALA SKULDER		(496 377 )	(313 464 )
NETTOTILLGÅNGAR		(82 299 )	(33 418 )
Reserver	2.14	1 325	5 062
Belopp som ska infordras från medlemsstaterna (3)	2.15	(83 624 )	(38 480 )
NETTOTILLGÅNGAR		(82 299 )	(33 418 )

RESULTATRÄKNING

(miljoner euro)
	Not	2021	2020
INTÄKTER
Intäkter från transaktioner utan motprestation
Egna medel från BNI	3.1	115 955	125 393
Traditionella egna medel	3.2	20 590	19 559
Momsbaserade egna medel	3.3	18 340	17 858
Plastförpackningsbaserade egna medel	3.4	5 831	—
Böter	3.5	1 990	452
Återkrav av kostnader	3.6	1 794	1 355
Förenade kungarikets utträdesavtal	3.7	1 122	47 456
Övriga	3.8	6 737	7 116
		172 357	219 190

Intäkter från transaktioner med motprestation
Finansiella intäkter	3.9	5 092	3 434
Övriga	3.10	1 497	1 404
		6 589	4 838
Totala intäkter		178 946	224 028
KOSTNADER
Genomförda av medlemsstaterna	3.11
Europeiska garantifonden för jordbruket		(40 829 )	(40 461 )
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och andra landsbygdsutvecklingsinstrument		(15 451 )	(14 467 )
Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden		(46 932 )	(41 118 )
Europeiska socialfonden		(16 727 )	(13 677 )
Övriga		(4 835 )	(2 701 )
Genomförda av kommissionen, genomförandeorgan och förvaltningsfonder	3.12	(63 000 )	(22 094 )
Genomförda av andra EU-byråer och EU-organ	3.13	(3 154 )	(3 530 )
Genomförda av tredjeländer och internationella organisationer	3.13	(4 512 )	(4 178 )
Genomförda av andra enheter	3.13	(3 225 )	(3 257 )
Personal- och pensionskostnader	3.14	(12 417 )	(11 995 )
Finansieringskostnader	3.15	(4 201 )	(2 188 )
Övriga kostnader	3.16	(5 762 )	(6 946 )
Totala kostnader		(221 046 )	(166 612 )
EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET		(42 100 )	57 416

KASSAFLÖDESANALYS

(miljoner euro)
	2021	2020
Ekonomiskt resultat för året	(42 100 )	57 416
Operativ verksamhet
Avskrivning	116	113
Avskrivningar	1 054	1 047
(Återföring av) nedskrivningsförluster på investeringar	—	—
(Ökning)/minskning av lån	(70 259 )	(40 624 )
(Ökning)/minskning av förfinansiering	(30 699 )	(11 301 )
(Ökning)/minskning av fordringar med motprestation och krav utan motprestation	2 055	(50 519 )
(Ökning)/minskning av lagerstockar	(4)	(12)
Ökning/(minskning) av pensioner och övriga ersättningar till anställda	6 447	18 360
Ökning/(minskning) av avsättningar	(2 057 )	581
Ökning/(minskning) av finansiella skulder (andra än återhämtningsinstrumentets upplåning)	60 075	40 531
Ökning/(minskning) av betalningsåtaganden	13 964	5 166
Ökning/(minskning) av upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	13 484	(2 645 )
Överskott från föregående års budget som inte påverkar likvida medel	(1 769 )	(3 218 )
Omvärdering av skulder för ersättningar till anställda (som inte påverkar likvida medel och inte ingår i resultaträkningen)	(3 257 )	(15 155 )
Övriga intäkts- och kostnadsposter som inte påverkar likvida medel	(1 757 )	63
Investeringsverksamhet
(Ökning)/minskning av immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar	(2 307 )	(1 566 )
(Ökning)/minskning av investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden	(604)	3
(Ökning)/minskning av finansiella tillgångar som inte är derivat värderade till verkligt värde via resultatet (19)	(4 636 )	(1 180 )
(Ökning)/minskning av finansiella tillgångar som är derivat värderade till verkligt värde via resultatet	(629)	(62)
Finansieringsverksamhet
Ökning/(minskning) av upplåning med anknytning till återhämtningsinstrumentet	91 000
NETTOKASSAFLÖDE	28 118	(3 004 )
Nettoökning/(nettominskning) av likvida medel	28 118	(3 004 )
Likvida medel vid årets början	16 742	19 745
Likvida medel vid årets slut	44 860	16 742

RAPPORT ÖVER ÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGAR

(miljoner euro)
	Belopp som ska infordras från medlemsstaterna – ackumulerat överskott/(underskott)	Övriga reserver	Reserv för verkligt värde	Nettotillgångar
UTGÅENDE BALANS PER DEN 31.12.2019	(77 560 )	4 646	391	(72 523 )
Rörelser i reserven för garantifonden	(173)	173	—	—
Rörelser i verkligt värde	—	—	105	105
Omvärdering av skulder för ersättningar till anställda	(15 155 )	—	—	(15 155 )
Övriga	210	(252)	—	(42)
Budgetutfall 2019 som krediterats medlemsstaterna	(3 218 )	—	—	(3 218 )
Ekonomiskt resultat för året	57 416	—	—	57 416
UTGÅENDE BALANS PER DEN 31.12.2020	(38 480 )	4 566	496	(33 418 )
Påverkan till följd av den omarbetade EAR 11 (se not 1)	1 719	(3 043 )	(496)	(1 820 )
INGÅENDE BALANS DEN 1.1.2021	(36 761 )	1 523	—	(35 238 )
Rörelser i reserven för garantifonden	—	—	—	—
Rörelser i verkligt värde	—	—	—	—
Omvärdering av skulder för ersättningar till anställda	(3 257 )	—	—	(3 257 )
Övriga	262	(198)	—	63
Budgetutfall 2020 som krediterats medlemsstaterna	(1 769 )	—	—	(1 769 )
Ekonomiskt resultat för året	(42 100 )	—	—	(42 100 )
UTGÅENDE BALANS PER DEN 31.12.2021	(83 624 )	1 325	—	(82 299 )

NOTER TILL DEN FINANSIELLA RAPPORTEN FÖR HELÅRET

I nedanstående tabeller visas beloppen fram till utgången av 2020 för Förenade kungariket inom ramen för de fleråriga budgetramarna fortfarande under rubriken medlemsstater, trots att landet trädde ut ur unionen den 1 februari 2020. Detta beror på att Förenade kungariket i enlighet med utträdesavtalet fortsatte att ha ekonomiska förbindelser med unionen för dessa perioder på ett sätt som liknade de som en medlemsstat har.

1. VIKTIGA REDOVISNINGSPRINCIPER

1.1 RÄTTSLIG GRUND OCH REDOVISNINGSREGLER

EU:s räkenskaper upprättas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (budgetförordningen).

I enlighet med artikel 80 i budgetförordningen utarbetar EU sina finansiella rapporter på grundval av reglerna om periodiserad redovisning som baseras på de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn (IPSAS). Dessa redovisningsregler, som antagits av kommissionens räkenskapsförare, måste tillämpas av alla institutioner och EU-organ som omfattas av konsolideringen, för att säkerställa att EU:s konsoliderade räkenskaper är internt överensstämmande.

Tillämpning av nya och ändrade redovisningsregler för Europeiska unionen

Nya redovisningsregler som har antagits men ännu inte hade trätt i kraft den 31 december 2021

Inga nya redovisningsregler har antagits som ännu inte hade trätt i kraft den 31 december 2021.

Omarbetade redovisningsregler som är i kraft för årliga perioder som börjar den 1 januari 2021 eller senare.

Den 17 december 2020 antog kommissionens räkenskapsförare den omarbetade redovisningsregeln EAR 11 ”Finansiella instrument”, som fastställer principerna för finansiell rapportering för finansiella tillgångar och skulder och bygger på den nya IPSAS 41 ”Finansiella instrument” och den ändrade IPSAS 28 ”Finansiella instrument: Utformning” och den ändrade IPSAS 30 ”Finansiella instrument: Upplysningar” (som utfärdades i augusti 2018).

Den omarbetade redovisningsregeln EAR 11 är obligatorisk från och med den 1 januari 2021, med eventuella ändringar i förhållande till den ursprungliga tillämpningen redovisade den dagen, vilket innebär att det inte krävs någon omräkning av beloppen för tidigare perioder. Följaktligen har de finansiella tillgångarna, de finansiella skulderna, fordringar med motprestation och ränteintäkter/räntekostnader per den 31 december 2020 i dessa räkenskaper redovisats i enlighet med de redovisningsprinciper som fastställs i EU:s finansiella rapport för helåret 2020 i noterna 1.5.5, 1.5.8 (enbart för transaktioner med motprestation), 1.5.12 och 1.6.1 (enbart för transaktioner med motprestation).

De huvudsakliga förändringarna och deras påverkan på EU:s räkenskaper för 2021 är följande:

Nya klassificerings- och värderingsprinciper för finansiella tillgångar

Omarbetningen av redovisningsregel EAR 11 inför en principbaserad klassificering av finansiella tillgångar som bygger på två kriterier: Den modell som en enhet tillämpar för förvaltningen av sina finansiella tillgångar samt de kontraktsenliga kassaflödena för dessa tillgångar. Dessa kriterier används för att klassificera finansiella tillgångar i någon av följande kategorier: Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde, finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via nettotillgångar/eget kapital eller finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet.

Den 1 januari 2021 ledde tillämpningen av de nya kriterierna till omklassificeringen av alla investeringar i eget kapital och skuldförbindelser från ”tillgångar som kan säljas” till finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet. Den relaterade reserven för verkligt värde omklassificerades–inom Nettotillgångar–till ackumulerat överskott eller underskott.

Ny nedskrivningsmodell

Medan den tidigare modellen för nedskrivningar baserades på uppkommen värdeminskning har den omarbetade EAR 11 infört en framåtblickande modell för nedskrivningar som baseras på förväntade kreditförluster under den finansiella tillgångens resterande löptid. I den förväntade kreditförlusten beaktas potentiella fallissemangshändelser och utvecklingen av de finansiella tillgångarnas kreditkvalitet. Den nya nedskrivningsmodellen tillämpas på alla finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde eller värderade till verkligt värde via nettotillgångar/eget kapital samt alla låneåtaganden och finansiella garantiavtal.

Den 1 januari 2021 ledde tillämpningen av den nya nedskrivningsmodellen på de finansiella tillgångar som klassificerades till upplupet anskaffningsvärde till att nedskrivningar av lån för finansiellt stöd till partnerländer inom ramen för det makroekonomiska stödet och Euratomprogrammen redovisades.

Redovisning av finansiella garantier

Enligt den tidigare redovisningsregeln EAR 11 ska de flesta finansiella garantier – i synnerhet sådana som ställs utan eller mot nominell ersättning – redovisas i enlighet med Europeiska unionens redovisningsregel EAR 10 om avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar. De tas därmed antingen upp som avsättningar eller som eventualförpliktelser, beroende på hur troligt det är att en förlust uppkommer.

Den omarbetade redovisningsregeln EAR 11 kräver tillämpning av de krav som ställs på redovisningen av finansiella garantier för alla finansiella garantiavtal. Värderingen av det finansiella garantiåtagandet bygger på garantins verkliga värde vid det första redovisningstillfället och utvecklingen av förväntade kreditförluster för den skuldportfölj som omfattas av garantin. Se not 1.5.12.

Till följd av detta omklassificerades de befintliga finansiella garantiavtalen den 1 januari 2021 från finansiella avsättningar till kategorin finansiella garantiåtaganden och omvärderades i enlighet med kraven i den omarbetade redovisningsregeln EAR 11. Denna förändring ledde till en ökning av de finansiella skulderna, i synnerhet med avseende på garantierna till EIB-gruppen inom ramen för det externa utlåningsmandatet. Efter ändringen i redovisningen och erkännandet av skulden för finansiella garantiavtal för det externa utlåningsmandatet har reserven för garantifonden för åtgärder avseende tredje land – i nettotillgångar fram till den 31 december 2020 – frigjorts för det ackumulerade överskottet eller underskottet.

Följande tabell visar de ursprungliga värderingskategorierna enligt redovisningsregel EAR 11 som den tillämpas i EU:s finansiella rapport för helåret 2020 och de nya värderingskategorierna enligt den omarbetade redovisningsregel EAR 11 för EU:s finansiella tillgångar och skulder per den 1 januari 2021:

(miljoner euro)
	Värderingskategori Före EAR 11	Redovisat nettovärde den 31.12.2020	Värderingskategori Omarbetad EAR 11	Redovisat nettovärde den 1.1.2021
Finansiella tillgångar
Lån	Lån och fordringar	93 309	Upplupet anskaffningsvärde	93 575
Lån	Lån och fordringar	93 309	Verkligt värde via resultatet	2
Skuldfinansieringsinvesteringar och investeringar i eget kapital	Tillgångar som kan säljas	19 587	Verkligt värde via resultatet	19 587
Derivattillgångar	Verkligt värde via resultatet	199	Verkligt värde via resultatet	199
Fordringar	Lån och fordringar	3 450	Upplupet anskaffningsvärde	3 485
Fordringar	Lån och fordringar	3 450	Verkligt värde via resultatet	3 482
Likvida medel	Tillgångar som kan säljas	16 742	Upplupet anskaffningsvärde	16 742
Finansiella skulder
Finansiella garantier	Finansiella garantiåtaganden	(90)	Finansiella garantiåtaganden	(7 889 )
Finansiella garantier	Avsättningar (EAR 10)	(2 523 )	Finansiella garantiåtaganden	(7 889 )
Upplåning	Upplupet anskaffningsvärde	(93 192 )	Upplupet anskaffningsvärde	(93 521 )
Övriga finansiella skulder	Upplupet anskaffningsvärde	(1 761 )	Upplupet anskaffningsvärde	(1 761 )
Derivatskulder	Verkligt värde via resultatet	(4)	Verkligt värde via resultatet	(4)
Betalningsåtaganden	Upplupet anskaffningsvärde	(32 408 )	Upplupet anskaffningsvärde	(32 408 )

I följande tabell analyseras effekterna av övergången till den omarbetade redovisningsregeln EAR 11 på Europeiska unionens finansiella tillgångar, fordringar, finansiella avsättningar och finansiella skulder. Den stämmer av de redovisade värdena från deras tidigare värderingskategori enligt redovisningsregel EAR 11 såsom de tillämpas på EU:s finansiella rapport för helåret 2020 med deras nya värderingskategorier efter övergången till den omarbetade redovisningsregeln EAR 11 den 1 januari 2021:

(miljoner euro)
	Utgående balans den 31.12.2020	Omklassificering	Omvärdering	Ingående balans den 1.1.2021
Finansiella tillgångar som kan säljas
Ingående balans som förts över	19 587
Överföring från tillgångar som kan säljas till verkligt värde via resultatet		(19 587 )
Justerad ingående balans				—
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet
Ingående balans som förts över	199
Överföring från tillgångar som kan säljas till verkligt värde via resultatet		19 587
Överföring från lån till verkligt värde via resultatet		2
Justerad ingående balans				19 788
Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde (i räkenskaperna för 2020: Lån)
Ingående balans som förts över	93 309
Omvärdering: Effektiv räntesats			329
Omvärdering: Förväntad kreditförlust			(60)
Omklassificering till verkligt värde via resultatet		(2)
Justerad ingående balans				93 575
Totalt finansiella tillgångar (Not 2.4)	113 095	—	269	113 363
Fordringar
Ingående balans som förts över	3 450
Omvärdering: Förväntad kreditförlust			33
Finansiellt garantiavtal–Fordringsdel: omvärdering			3 484
Justerad ingående balans				6 967
Totala fordringar (Not 2.6.2)	3 450	—	3 517	6 967
Finansiella avsättningar
Ingående balans som förts över	(2 523 )
Överföring till finansiella garantiåtaganden		2 522
Justerad ingående balans				(1)
Totala finansiella avsättningar (Not 2.10)	(2 523 )	2 522	—	(1)
Finansiella garantiåtaganden
Ingående balans som förts över	(90)
Överföring från finansiella avsättningar		(2 522 )
Finansiellt garantiavtal – skulddel: omvärdering			(5 277 )
Justerad ingående balans				(7 889 )
Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde
Ingående balans som förts över	(94 954 )
Omvärdering: Effektiv räntesats			(329)
Justerad ingående balans				(95 283 )
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet
Ingående balans som förts över	(4)
Justerad ingående balans				(4)
Totala finansiella skulder (Not 2.11)	(95 048 )	(2 522 )	(5 606 )	(103 175 )
Total påverkan till följd av omarbetningen av EAR 11			(1 820 )

I följande tabell analyseras hur övergången till redovisningsregel EAR 11 påverkar EU:s nettotillgångar per den 1 januari 2021.

(miljoner euro)
	Utgående balans den 31.12.2020	Frigörande av reserver	Annan påverkan på nettotillgångar	Ingående balans den 1.1.2021
Reserver
Ingående balans som förts över	5 062
Frigörande av reserven för verkligt värde		(496)
Frigörande av reserven för garantifonden		(3 043 )
Justerad ingående balans				1 523
Ackumulerat överskott/(underskott)
Ingående balans som förts över	(38 480 )
Frigörande av reserven för verkligt värde		496
Frigörande av reserven för garantifonden		3 043
Omvärdering av tillgångar och skulder			(1 820 )
Justerad ingående balans				(36 761 )
Totala nettotillgångar	(33 418 )	—	(1 820 )	(35 238 )

I följande tabell stäms den föregående periodens utgående nedskrivningsreservering värderad i enlighet med EAR 11 såsom den tillämpas på EU:s finansiella rapport för helåret 2020 och finansiella avsättningar värderade i enlighet med EAR 10 av mot den nya nedskrivningsreserveringen värderad i enlighet med den omarbetade EAR 11 den 1 januari 2021:

(miljoner euro)
	31.12.2020	1.1.2021
	Nedskrivningsreservering/Finansiella avsättningar	12 månaders förväntad kreditförlust	Förväntad kreditförlust under återstående löptid	Total nedskrivningsreservering
Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde, varav:	(739)	(49)	(25)	(73)
Övertagna lån (20)	(726)	—	—	—
Övriga lån	(13)	(49)	(25)	(73)
Fordringar	(190)		(156)	(156)
Finansiella garantiavtal	(2 523 )	(859)	(5 143 )	(6 002 )

1.2 REDOVISNINGSPRINCIPER

Den finansiella rapporten för helåret ska ge information om en enhets finansiella situation, resultat och kassaflöden. Informationen ska vara av ett sådant slag att den kan användas av ett stort antal användare. För EU som offentligt organ är målet mer specifikt att ge information som kan ligga till grund för olika beslut och visa ansvarsskyldighet för att de medel den anförtrotts förvaltas på ett korrekt sätt. Detta dokument har utformats i enlighet med dessa mål.

De hänsynstaganden (eller redovisningsprinciper) som generellt ska följas vid utarbetandet av den finansiella rapporten för helåret finns fastställda i EU:s redovisningsregel 1 ”Finansiell rapport för helår” och är desamma som de som beskrivs i IPSAS 1, nämligen följande: rättvisande bild, periodisering, kontinuerlig verksamhet, konsekvent utformning, väsentlighet, aggregering, avräkning och jämförande information.

Den finansiella rapporteringen ska kännetecknas av relevanta, rättvisande (tillförlitliga), begripliga, aktuella, jämförbara och kontrollerbara uppgifter.

1.3 KONSOLIDERING

Konsolideringens omfattning

EU:s konsoliderade finansiella rapport för helåret omfattar alla väsentliga kontrollerade enheter, samarbetsarrangemang och intresseföretag. En komplett förteckning över enheter som ingår i konsolideringen, vilken nu omfattar 55 kontrollerade enheter och ett intresseföretag (2020: 52 kontrollerade enheter och 1 intresseföretag), finns i not 9. Bland de kontrollerade enheterna finns EU-institutionerna (däribland kommissionen, men inte Europeiska centralbanken) samt EU:s organ och byråer (med undantag för de som omfattas av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken). Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) i likvidation betraktas också som en kontrollerad enhet. EU:s enda intresseföretag är Europeiska investeringsfonden (EIF).

Enheter som omfattas av tillämpningsområdet för konsolideringen, men som är oväsentliga för EU:s konsoliderade finansiella rapport för helåret som helhet, behöver inte konsolideras eller redovisas enligt kapitalandelsmetoden om detta skulle leda till alltför stor tidsåtgång eller kostnad för EU. Dessa enheter betecknas som mindre enheter och förtecknas separat i not 9. Under 2021 klassificerades åtta enheter som mindre enheter (2020: 8 enheter).

Kontrollerade enheter

För att fastställa tillämpningsområdet för konsolideringen används kontrollbegreppet. Kontrollerade enheter är enheter där EU exponeras för, eller har rätt till, varierande fördelar från sitt deltagande och har möjlighet att påverka arten av och beloppen på dessa fördelar genom sitt inflytande över den andra enheten. Inflytandet måste kunna utövas utan dröjsmål och måste avse enhetens relevanta verksamhet. Kontrollerade enheter tas upp i konsolideringen i sin helhet. Konsolideringen inleds den första dagen då kontroll föreligger och upphör när någon sådan kontroll inte längre finns.

De vanligaste faktorerna för att avgöra om EU har ett kontrollerande inflytande är följande: Enheten har inrättats genom de grundläggande fördragen eller sekundärlagstiftningen, enheten finansieras via EU-budgeten, rösträtt finns i de styrande organen, Europeiska revisionsrätten utför revision och Europaparlamentet beslutar om beviljande av ansvarsfrihet. En individuell bedömning görs av varje enhet för att bedöma om något eller samtliga av de ovannämnda kriterierna räcker för att ge ett kontrollerande inflytande.

Alla väsentliga transaktioner mellan enheter och saldon mellan EU-kontrollerade enheter har eliminerats. De orealiserade vinsterna och förlusterna på sådana transaktioner är inte väsentliga och har därför inte tagits bort.

Samarbetsarrangemang

Ett samarbetsarrangemang är en överenskommelse enligt vilken EU och en eller flera parter har gemensam kontroll. Gemensam kontroll innebär att parterna avtalat om att gemensamt utöva det bestämmande inflytandet över ett arrangemang. Det förekommer bara när beslut om relevanta verksamheter kräver enhällighet mellan de parter som delar det bestämmande inflytandet. Samarbetsarrangemang kan antingen vara joint ventures eller gemensamma verksamheter. Ett joint venture är ett samarbetsarrangemang som struktureras genom ett separat företag och där de parter som har gemensam kontroll över arrangemanget har rätt till nettotillgångarna från arrangemanget. Andelar i joint ventures redovisas enligt kapitalandelsmetoden (se not 1.5.4). En gemensam verksamhet är ett samarbetsarrangemang genom vilket de parter som har gemensam kontroll har rätt till de tillgångar och har förpliktelser avseende de skulder som rör arrangemanget. Andelar i gemensamma verksamheter redovisas genom att man i EU:s finansiella rapport för helåret tar upp deras tillgångar och skulder, intäkter och kostnader samt deras andel av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader som innehas eller uppkommit gemensamt.

Intresseföretag

Intresseföretagen är enheter där EU direkt eller indirekt har ett betydande inflytande, men ingen exklusiv eller gemensam kontroll. EU anses ha ett betydande inflytande vid direkt eller indirekt innehav av 20 % eller mer av rösträtten. Andelar i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden (se not 1.5.4).

Enheter som inte ingår i de konsoliderade räkenskaperna men vars medel förvaltas av kommissionen

Medlen i det gemensamma sjukförsäkringssystemet för EU-anställda, Europeiska utvecklingsfonden och deltagargarantifonden förvaltas av kommissionen på dessa enheters vägnar. Eftersom EU inte utövar kontroll över dessa enheter ingår de inte i EU:s konsoliderade finansiella rapport för helåret.

1.4 GRUND FÖR UTARBETANDET

Den finansiella rapporten för helåret läggs fram varje år i enlighet med artikel 243 i budgetförordningen. Budgetåret börjar den 1 januari och slutar den 31 december.

1.4.1 Valuta och omräkningsbas

Funktionell valuta och rapporteringsvaluta

Den finansiella rapporten för helåret är, om inget annat anges, uppställd i miljoner euro som är EU:s funktionella valuta.

Transaktioner och saldon

Transaktioner i utländsk valuta redovisas i euro enligt de omräkningskurser som gäller på dagen för de underliggande transaktionerna. Resultaträkningen visar även valutakursvinster eller valutakursförluster på transaktioner i utländsk valuta och efter omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till den vid årets utgång gällande valutakursen.

Olika omräkningsmetoder tillämpas för materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar, som värderas till inköpspris omräknat i euro till den kurs som gällde på dagen för förvärvet.

Saldon vid årets slut för monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta redovisas i euro enligt de av Europeiska centralbankens valutakurser som gäller den 31 december.

Eurons valutakurs

Valuta	31.12.2021	31.12.2020	Valuta	31.12.2021	31.12.2020
BGN	1,9558	1,9558	PLN	4,5969	4,5597
CZK	24,8580	26,2420	RON	4,949	4,8683
DKK	7,4364	7,4409	SEK	10,2503	10,0343
GBP	0,8403	0,8990	CHF	1,0331	1,0802
HRK	7,5156	7,5519	JPY	130,3800	126,4900
HUF	369,1900	363,8900	USD	1,1326	1,2271

1.4.2 Användning av uppskattningar

Enligt internationella redovisningsstandarder för den offentliga sektorn (IPSAS) och god redovisningssed innehåller den finansiella rapporten för helår med nödvändighet vissa belopp som bygger på uppskattningar och antaganden från ledningens sida utifrån de mest tillförlitliga tillgängliga uppgifterna. Viktiga uppskattningar omfattar, men begränsas inte till, skulder för ersättningar till anställda, finansiella risker i samband med fordringar och belopp som redovisas i de noter som avser finansieringsinstrument, nedskrivningsreservering för finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde och för skulder för finansiella garantiavtal, upplupna intäkter och kostnader, avsättningar, nedskrivning av immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar, nettoförsäljningsvärde för lagerstockar, eventualtillgångar och eventualförpliktelser. Faktiska resultat kan avvika från dessa uppskattningar. Ändringar i uppskattningarna bokförs under den period de blir kända, om ändringen bara påverkar den perioden eller den perioden och framtida perioder om ändringen påverkar båda.

1.5 BALANSRÄKNING

1.5.1 Immateriella tillgångar

En immateriell tillgång är en identifierbar icke-monetär tillgång utan fysisk form. En tillgång är identifierbar om den endera kan avskiljas (dvs. kan separeras eller avdelas från enheten, t.ex. genom försäljning, överlåtelse, licens, uthyrning eller byte, antingen enskilt eller tillsammans med ett kontrakt, en identifierbar tillgång eller skuld som hänger samman med den, oavsett om enheten avser att göra detta eller inte), eller den har uppkommit genom en bindande överenskommelse (såsom en kontraktsenlig rättighet eller någon annan juridisk rättighet), oberoende av om dessa rättigheter är överlåtbara eller avskiljbara från enheten eller från andra rättigheter och skyldigheter.

Förvärvade immateriella tillgångar tas upp till anskaffningsvärdet minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningsförluster. Internt utvecklade immateriella tillgångar kapitaliseras när de relevanta kriterierna enligt EU:s redovisningsregler är uppfyllda och kostnaderna endast avser tillgångens utvecklingsfas. De kapitaliserbara kostnaderna omfattar alla direkt hänförbara kostnader som krävs för att skapa, framställa och förbereda tillgången så att den kan fungera på det sätt som ledningen avser. Kostnader för forskningsverksamhet, utvecklingskostnader som inte kan kapitaliseras och underhållskostnader kostnadsförs när de uppkommer.

Immateriella tillgångar avskrivs linjärt under den beräknade nyttjandetiden (3–11 år). Immateriella tillgångars beräknade nyttjandetid beror på deras specifika ekonomiska livslängd eller rättsliga livslängd som fastställs enligt överenskommelse.

1.5.2 Materiella anläggningstillgångar

Alla materiella anläggningstillgångar tas upp till anskaffningsvärdet minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningsförluster. Kostnaderna omfattar alla kostnader som direkt kan hänföras till tillgångens förvärv, uppförande eller överlåtelse.

Efterföljande kostnader tas upp i tillgångens redovisade värde eller som en separat tillgång, beroende på vad som är lämpligast, endast om det är troligt att posten kommer att ge EU ett inflöde av framtida ekonomiska fördelar eller tjänstepotential och att man kan beräkna kostnaderna för posten på ett tillförlitligt sätt. Kostnader för reparationer och underhåll tas upp i resultaträkningen under den redovisningsperiod då de uppkom.

Inga avskrivningar görs för mark, eftersom denna tillgång anses ha en obegränsad nyttjandetid. Inga avskrivningar görs för tillgångar under uppförande, eftersom dessa tillgångar ännu inte kan användas i verksamheten. Avskrivningar av övriga tillgångar görs linjärt, så att kostnaden med avdrag för restvärdet fördelas under den beräknade nyttjandetiden enligt följande:

Typ av tillgång	Linjär avskrivning
Byggnader	4 % till 10 %
Rymdtillgångar	8 % till 25 %
Anläggningar och utrustning	10 % till 25 %
Inventarier och fordon	10 % till 25 %
Datorhårdvara	25 % till 33 %
Övriga	10 % till 33 %

Försäljningsvinster eller -förluster räknas fram genom att intäkterna efter avdrag för försäljningskostnader jämförs med det redovisade värdet för den avyttrade tillgången och tas upp i resultaträkningen.

Leasingavtal

Ett leasingavtal är ett avtal enligt vilket en leasegivare enligt avtalade villkor under en avtalad period ger en leasetagare rätt att använda en tillgång i utbyte mot en betalning eller en serie av betalningar. Leasingavtal klassificeras antingen som finansiella leasingavtal eller operationella leasingavtal.

Finansiella leasingavtal är leasingavtal där i allt väsentligt alla risker och fördelar som är förknippade med äganderätten överförs till leasetagaren. När ett finansiellt leasingavtal ingås i egenskap av leasetagare redovisas de tillgångar som förvärvats enligt leasingavtalet som tillgångar medan skyldigheter förknippade därmed tas upp som skulder från och med leasingperiodens början. Tillgångarna och skulderna redovisas till belopp som motsvarar det verkliga värdet för den hyrda egendomen eller, om det är lägre, nuvärdet av minimileasingavgifterna, som båda fastställs när leasingavtalet ingås. Under leasingperioden avskrivs tillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal antingen under tillgångens nyttjandetid eller leasingavtalets löptid, beroende på vilken av dem som är kortast. Minimileasingavgifterna fördelas mellan finansavgiften (räntedelen) och minskning av den utestående skulden (kapitaldelen). Finansavgiften fördelas på varje period under leasingavtalets löptid för att ta fram en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden, vilken redovisas som kortfristig eller långfristig, beroende på vad som är tillämpligt. Variabla avgifter redovisas som kostnader under den period då de uppkommer.

Ett operationellt leasingavtal är ett avtal som inte är ett finansiellt leasingavtal, dvs. ett leasingavtal där leasegivaren i allt väsentligt behåller alla risker och fördelar som är förknippade med ägandet av en tillgång. När ett operationellt leasingavtal ingås i egenskap av leasetagare, redovisas leasingavgifterna som en kostnad i resultaträkningen enligt den linjära metoden över leasingavtalets löptid, utan att en leasad tillgång eller en leasingskuld redovisas i rapporten över finansiell ställning.

1.5.3 Nedskrivningar av icke-finansiella tillgångar

Nedskrivning är en förlust av en tillgångs framtida ekonomiska fördelar eller tjänstepotential, utöver den systematiska redovisning som görs vid avskrivning av tillgångens förlorade framtida ekonomiska fördelar eller tjänstepotential. För tillgångar med obegränsad nyttjandetid görs inga avskrivningar och man prövar årligen om ett nedskrivningsbehov föreligger. Tillgångar som omfattas av avskrivning prövas för nedskrivning så snart det på balansdagen finns en indikation om att en tillgång behöver skrivas ner. En nedskrivningsförlust redovisas med det belopp med vilket en tillgångs redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet utgörs av det högsta värdet av endera tillgångens verkliga värde efter avdrag för försäljningskostnader och dess nyttjandevärde.

Immateriella tillgångars och materiella anläggningstillgångars restvärden och livslängder ses över och justeras vid behov minst en gång om året. Om de skäl som under tidigare år motiverat nedskrivningar inte längre föreligger, återförs nedskrivningsförlusterna på motsvarande sätt.

1.5.4 Investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden

Andelar i intresseföretag och joint ventures

Investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden tas första gången upp till anskaffningsvärdet, och därefter höjs eller sänks det redovisade värdet med hänsyn till ytterligare bidrag, EU:s andel av investeringsobjektets överskott eller underskott, eventuella nedskrivningar och utdelningar. I den finansiella rapporten för helåret redovisas investeringen till ursprungligt anskaffningsvärde med justering för rörelser som skett före balansdagen. EU:s andel av investeringsobjektets överskott eller underskott tas upp i resultaträkningen, och unionens andel av rörelserna i investeringsobjektets eget kapitalpositioner tas upp i reserverna under nettotillgångar. Erhållna utdelningar från investeringen minskar tillgångens redovisade värde.

Om EU:s andel av förlusten i en investering som redovisats med hjälp av kapitalandelsmetoden motsvarar eller överstiger dess andel i investeringen redovisar EU inte sin andel av ytterligare förluster (ej redovisade förluster). När EU:s innehav i investeringen är nedsatt till noll görs en avsättning för ytterligare förluster och en skuld tas upp, men bara i den mån EU har rättsliga eller informella förpliktelser eller gör utbetalningar för enhetens räkning.

Om det finns tecken på värdeminskning är det nödvändigt att göra en nedskrivning till det lägre återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet bestäms på det sätt som beskrivs i not 1.5.3. Om det skäl som motiverat nedskrivningen inte längre föreligger, återförs nedskrivningsförlusten till det redovisade värde som skulle ha varit aktuellt om ingen nedskrivningsförlust hade tagits upp.

När EU äger 20 % eller mer av en investeringsfond försöker unionen inte utöva något betydande inflytande. Därför behandlas sådana fonder som finansiella instrument och klassificeras som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet.

Intresseföretag och joint ventures som klassificeras som mindre enheter (se not 1.3) redovisas inte enligt kapitalandelsmetoden. EU:s bidrag till dessa enheter redovisas som en kostnad under perioden.

1.5.5 Finansiella tillgångar

Klassificering vid det första redovisningstillfället

Klassificeringen beror på två kriterier:

—	Modellen för förvaltning av finansiella tillgångar. Detta kräver en bedömning av hur EU förvaltar de finansiella tillgångarna för att generera kassaflöden och uppnå sina mål och hur EU utvärderar finansiella tillgångars resultat.

—

Tillgångarnas kontraktsenliga kassaflödesegenskaper. Detta kräver en bedömning av huruvida de kontraktsenliga kassaflödena endast är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet. Räntan är ersättningen för pengars tidsvärde, kreditrisk och andra grundläggande utlåningsrisker och -kostnader.

Efter en bedömning på grundval av dessa kriterier kan de finansiella tillgångarna delas in i tre kategorier: Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde, finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via nettotillgångar/eget kapital eller finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet.

Finansiella tillgångar med kontraktsenliga kassaflöden som endast representerar kapitalbeloppet och ränta klassificeras beroende på enhetens förvaltningsmodell. Om förvaltningsmodellen består av att inneha finansiella tillgångar för att uppbära kontraktsenliga kassaflöden klassificeras de finansiella tillgångarna till upplupet anskaffningsvärde. Om förvaltningsmodellen består av att inneha finansiella tillgångar både för att uppbära kontraktsenliga kassaflöden och sälja de finansiella tillgångarna klassificeras de till verkligt värde via nettotillgångar/eget kapital. Om förvaltningsmodellen skiljer sig från dessa två modeller (t.ex. att de finansiella tillgångarna innehas för handel eller innehas i en portfölj som förvaltas och värderas utifrån verkligt värde) klassificeras de finansiella tillgångarna till verkligt värde via resultatet.

Finansiella tillgångar med kontraktsenliga kassaflöden som inte bara representerar kapitalbelopp och ränta, utan som medför exponering för andra risker och volatilitet än de som ingår i ett grundläggande lånearrangemang (t.ex. förändringar i aktiekurser), klassificeras till verkligt värde via resultatet oavsett förvaltningsmodell.

Vid det första redovisningstillfället klassificerar EU de finansiella tillgångarna enligt följande:

i) Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde

EU klassificerar följande i denna kategori:

—	Likvida medel.

—	Lån (inklusive tidsbunden inlåning med ursprungliga löptider på över tre månader).

—	Fordringar med motprestation, med undantag för finansiella garantiavtals fordringsdelar som klassificeras som en finansiell tillgång värderad till verkligt värde via resultatet.

Dessa finansiella tillgångar som inte är derivat uppfyller två villkor: EU:s förvaltningsmodell är att hålla dem i syfte att uppbära de kontraktsenliga kassaflödena. Vidare finns det under särskilt angivna dagar kontraktsenliga kassaflöden som bara utgörs av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet.

Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde ingår i omsättningstillgångar, utom för de med löptid på mer än 12 månader från balansdagen.

ii) Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via nettotillgångar/eget kapital

Dessa finansiella tillgångar som inte är derivat har kontraktsenliga kassaflöden som bara utgörs av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet. Dessutom är förvaltningsmodellen att inneha finansiella tillgångar både för att uppbära kontraktsenliga kassaflöden och sälja de finansiella tillgångarna.

Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar om de förväntas bli realiserade inom 12 månader räknat från balansdagen.

EU innehar inga sådana tillgångar per den 31 december 2021.

iii) Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet

EU klassificerar följande finansiella tillgångar till verkligt värde via resultatet, eftersom de kontraktsenliga kassaflödena inte bara utgörs av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet.

—

Derivat

—	Investeringar i eget kapital och investeringar i penningmarknadsfonder eller i samlade portföljfonder.

—	Andra investeringar i kapital likställt med eget kapital (t.ex. riskkapitaltransaktioner).

EU klassificerar sina skuldförbindelser som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet, eftersom skuldförbindelseportföljer förvaltas och utvärderas på grundval av portföljens verkliga värde (t.ex. den gemensamma avsättningsfonden enligt artikel 212 i budgetförordningen).

Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar om de förväntas bli realiserade inom 12 månader räknat från balansdagen.

Första redovisningstillfälle och värdering

Köp av finansiella tillgångar som klassificeras som tillgångar värderade till verkligt värde via nettotillgångar/eget kapital och till verkligt värde via resultatet redovisas på sin transaktionsdag – dvs. den dag då EU åtar sig att köpa tillgången. Likvida medel och lån redovisas när de likvida medlen deponeras hos ett finansinstitut eller lånet utbetalas till låntagare.

Finansiella tillgångar tas upp till verkligt värde vid första redovisningstillfället. För alla finansiella tillgångar som inte tas upp till verkligt värde via resultatet läggs transaktionskostnaderna till det verkliga värdet vid det första redovisningstillfället. För finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde via resultatet kostnadsförs transaktionskostnaderna i resultaträkningen.

Det verkliga värdet för en finansiell tillgång vid första redovisningstillfället är normalt transaktionspriset, bortsett från när transaktionen inte sker enligt armlängdsprincipen, dvs. utan eller till nominell ersättning för allmänpolitiska ändamål. I detta fall är skillnaden mellan det finansiella instrumentets verkliga värde och transaktionspriset en komponent utan motprestation som redovisas som en kostnad i resultaträkningen. I detta fall härleds det verkliga värdet för en finansiell tillgång från aktuella marknadstransaktioner för ett direkt likvärdigt instrument. Om det inte finns någon aktiv marknad för instrumentet härleds det verkliga värdet från en värderingsmetod som använder tillgängliga uppgifter från observerbara marknader.

När ett långfristigt lån beviljas utan ränta eller till en ränta som ligger under marknadsräntan kan dess verkliga värde uppskattas som nuvärdet av alla framtida kontantinflöden diskonterade till rådande marknadsränta för ett likartat instrument med en likartad kreditvärdering.

Lån som beviljas inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens och lån för finansiellt stöd värderas första gången till sitt nominella belopp, där transaktionspriset anses vara lånets verkliga värde. Det beror på följande:

—

Marknadsförhållandena för EU:s utlåning är mycket speciella och skiljer sig från den villkoren på de kapitalmarknader som används för att emittera kommersiella eller statliga skulder. Eftersom långivarna på dessa marknader har möjlighet att välja alternativa investeringar sätts marknadspriserna med hänsyn till dessa alternativkostnader. För EU finns dock inte denna möjlighet till alternativa investeringar, eftersom EU inte får investera pengar på kapitalmarknaderna. EU:s upplåning görs bara i syfte att låna ut medlen. Det innebär att EU inte har tillgång till alternativ utlåning eller alternativa investeringar för de upplånade beloppen. Eftersom det inte finns några alternativkostnader finns heller inget underlag för jämförelser med marknadspriser. Faktum är att EU:s utlåningstransaktion i sig själv representerar marknaden. Eftersom alternativkostnader inte är tillämpliga ger marknadspriset i själva verket ingen rättvisande bild av basen för EU:s lånetransaktioner. Det är därför inte lämpligt att fastställa det verkliga värdet på EU:s utlåning med hänvisning till kommersiella obligationer eller statsobligationer.

—	Eftersom det inte finns någon aktiv marknad eller liknande transaktioner för att göra jämförelser bör den ränta som EU ska använda för att ange det verkliga värdet på sina utlåningstransaktioner vara den som debiteras.

Efterföljande värdering

Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde värderas därefter till upplupet anskaffningsvärde med hjälp av effektivräntemetoden.

Finansiella tillgångar som tas upp till verkligt värde via nettotillgångar/eget kapital värderas därefter till verkligt värde. Vinster och förluster som beror på ändringar i det verkliga värdet redovisas i reserven för verkligt värde, med undantag för valutakursdifferenser på monetära tillgångar som redovisas i resultaträkningen.

Finansiella tillgångar som tas upp till verkligt värde via resultatet värderas därefter till verkligt värde. Vinster och förluster som beror på ändringar i det verkliga värdet (inklusive de som härrör från omräkningar av valutakurs och eventuell intjänad ränta) tas upp i resultaträkningen för den period då de uppkom.

Verkligt värde vid efterföljande värdering

Det verkliga värdet av investeringar med ett noterat pris på en aktiv marknad baseras på aktuell köpkurs. Om marknaden för en finansiell tillgång inte är aktiv beräknar EU det verkliga värdet genom värderingsmetoder (som även används för onoterade värdepapper och OTC-derivat). Metoderna omfattar bland annat analys av transaktioner mellan oberoende parter (armlängdsprincipen) på senare tid, hänvisningar till andra i allt väsentligt liknande instrument, analys av diskonterade kassaflöden, optionsvärderingsmodeller och andra värderingsmetoder som vanligen används av marknadsaktörerna.

Investeringar i riskkapitalfonder som inte har ett noterat pris på en aktiv marknad värderas till nettovärdet, vilket betraktas som en motsvarighet till det verkliga värdet.

Nedskrivning av finansiella tillgångar

EU redovisar och värderar en nedskrivningsförlust för förväntade kreditförluster för finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde och till verkligt värde via nettotillgångar/eget kapital.

Den förväntade kreditförlusten är nuvärdet av skillnaden mellan de kontraktsenliga kassaflödena och de kassaflöden som EU förväntar sig att få. Förväntade kreditförluster bygger på rimlig och verifierbar information som är tillgänglig utan onödiga kostnader eller insatser på balansdagen.

Förväntade kreditförluster mäts med en trestegsmodell som tar hänsyn till sannolikhetsviktade fallissemangshändelser under den finansiella tillgångens löptid och kreditriskens utveckling sedan den finansiella tillgångens starttidpunkt. För lån är starttidpunkten dagen för det oåterkalleliga låneåtagandet.

Om det inte sker någon betydande ökning av kreditrisken sedan starttidpunkten (steg 1) är nedskrivningsförlusten den förväntade kreditförlusten från potentiella fallissemangshändelser under de närmaste 12 månaderna från balansdagen (12 månaders förväntade kreditförluster). Om det har skett en betydande ökning av kreditrisken sedan starttidpunkten (steg 2) eller om det finns objektiva belägg för en kreditförsämring (steg 3), motsvarar nedskrivningsförlusten de förväntade kreditförlusterna till följd av potentiella fallissemangshändelser under den finansiella tillgångens hela löptid (förväntade kreditförluster under resten av löptiden) (se not 6.5).

För tillgångar till upplupet anskaffningsvärde minskas tillgångens redovisade värde med beloppet för nedskrivningsförlusten, som tas upp i resultaträkningen. För tillgångar värderade till verkligt värde via nettotillgångar/eget kapital redovisas förlustavsättningen i nettotillgångar/eget kapital och minskar inte den finansiella tillgångens redovisade värde i rapporten över finansiell ställning. Om beloppet för nedskrivningsförlusten minskar under en efterföljande period, återförs den tidigare redovisade nedskrivningsförlusten i resultaträkningen.

a) Lån till stater

EU grundar sin bedömning av nedskrivning av lån mot bakgrund av arten av EU:s finansiering och dess unika institutionella status.

När det gäller nedskrivning av lån till tredjeländer beräknar EU de förväntade kreditförlusterna med hjälp av externa uppgifter om kreditkvalitet, dock med beaktande av sin status som prioriterad borgenär, vilket minskar kreditrisken. Vid beräkningen av nuvärdet är diskonteringsräntan lånets ursprungliga effektiva ränta. Om ett lån har rörlig ränta är diskonteringsräntan den löpande effektiva ränta som anges i kontraktet.

När det gäller lån till medlemsstater har EU aldrig gjort några nedskrivningsförluster och inte heller drabbats av betalningsinställelser. För dessa lån tar EU, utöver status som prioriterad borgenär, hänsyn till förbindelserna med sina medlemsstater. Dessa två aspekter garanterar i princip att lånen till medlemsstaterna återvinns fullt ut på förfallodagen. EU anser därför att de förväntade kreditförlusterna från lån till medlemsstaterna är försumbara och att en statistisk metod för att beräkna förväntade kreditförluster är olämplig för dessa lån. Därför redovisas inga förväntade kreditförluster i resultaträkningen för lånen till medlemsstaterna.

b) Fordringar

EU värderar nedskrivningsförlusten till beloppet för förväntade kreditförluster under resten av löptiden med hjälp av lättnadsregler (t.ex. avsättningsmatris).

c) Likvida medel

EU har likvida medel på löpande bankkonton och tidsbunden inlåning på upp till 3 månader. De likvida medlen innehas i banker med mycket höga kreditbetyg (se not 6.5), vilket gör att sannolikheten för fallissemang är mycket låg. Med tanke på den korta löptiden och den låga sannolikheten för fallissemang är de förväntade kreditförlusterna från likvida medel försumbara. Följaktligen redovisas ingen nedskrivningsreservering för motsvarigheter till likvida medel.

Borttagande ur räkenskaperna

Finansiella instrument tas bort ur räkenskaperna när rätten att motta kassaflöden från investeringen har upphört eller när EU överlåtit i stort sett alla risker och fördelar som är förknippade med ägandet till en annan part. Försäljning av finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via nettotillgångar/eget kapital och till verkligt värde via resultatet redovisas på transaktionsdagen.

1.5.6 Lagerstockar

Lagerstockarna värderas till anskaffningsvärdet eller nettoförsäljningsvärdet, beroende på vilket som är lägst. Anskaffningsvärdet bygger på först-in-först-ut-principen. Kostnader för färdiga varor och pågående arbete omfattar kostnader för råvaror, direkta arbetskostnader, övriga direkta kostnader och därmed sammanhängande produktionsomkostnader (vid normalkapacitet). Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten efter avdrag för kostnader för färdigställande och försäljning. Lagerstockar som hålls för kostnadsfri distribution eller distribution med nominellt påslag värderas till anskaffningsvärdet eller det beräknade återanskaffningsvärdet, beroende på vilket som är lägst. Det beräknade återanskaffningsvärdet motsvarar den kostnad EU skulle ådra sig för att förvärva tillgången på balansdagen.

1.5.7 Förfinansiering

Förfinansiering är en betalning som avser att förse mottagarna med ett kontant förskott, dvs. en fixkassa. Den kan delas upp på ett antal betalningar i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning över en period som fastställs i ett särskilt kontrakt eller beslut eller i en särskild överenskommelse eller grundläggande rättsakt. Fixkassan eller förskottet återbetalas eller används i det syfte för vilket det beviljats under den period som anges i överenskommelsen. Om stödmottagaren inte har några bidragsberättigande kostnader ska förfinansieringen återbetalas till EU. Eftersom EU behåller kontrollen över förfinansieringen och har rätt till återbetalning av den icke bidragsberättigande delen, redovisas beloppet som en tillgång.

Förfinansiering redovisas första gången i balansräkningen när kontanter överförs till mottagaren. Den värderas till det utbetalade beloppet. Under efterföljande perioder värderas förfinansieringen till det belopp som redovisades första gången i balansräkningen minus bidragsberättigande kostnader (inklusive uppskattade belopp vid behov) som uppkommit under perioden.

Ränta på förfinansiering redovisas när den är intjänad i enlighet med bestämmelserna i det tillämpliga avtalet. På basis av de mest tillförlitliga uppgifterna görs en beräkning av den upplupna ränteintäkten vid årets slut och inkluderas i balansräkningen.

Övriga förskott till medlemsstaterna som härrör från återbetalning av EU för belopp som utbetalats som förskott av medlemsstaterna till de egna stödmottagarna (inklusive finansieringsinstrument med delad förvaltning) redovisas som tillgångar under rubriken förfinansiering. Övriga förskott till medlemsstaterna värderas därefter till det belopp som redovisades första gången i balansräkningen minus en bästa uppskattning av de slutliga stödmottagarnas faktiska bidragsberättigande kostnader, beräknade utifrån rimliga och väl underbyggda antaganden.

Bidragen till EU:s förvaltningsfonder (som fastställs i artikel 234 i budgetförordningen) som inte konsoliderats via Europeiska kommissionen, eller till andra icke konsoliderade enheter, klassificeras som förfinansiering eftersom syftet är att förse förvaltningsfonden med en fixkassa för att kunna finansiera särskilda åtgärder som omfattas av förvaltningsfondens mål. EU-bidragen till förvaltningsfonder värderas till det ursprungliga beloppet för EU-bidragen minus bidragsberättigande kostnader, inklusive uppskattade belopp vid behov, som förvaltningsfonden ådragit sig under rapporteringsperioden och som hänförts till EU-bidraget i enlighet med den underliggande överenskommelsen.

1.5.8 Fordringar med motprestation och krav utan motprestation

EU:s redovisningsregler kräver en separat redovisning av transaktioner med respektive utan motprestation. För att skilja mellan de båda kategorierna ska begreppet ”fordringar” reserveras för transaktioner med motprestation, medan termen ”krav” används för ”transaktioner utan motprestation”, dvs. när EU erhåller värde från en annan enhet utan att ge ett ungefärligt lika värde i utbyte (t.ex. krav på egna medel från medlemsstaterna).

Fordringar avseende transaktioner med motprestation är finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde, med undantag för vissa belopp för finansiella garantiavtals fordringsdelar som klassificeras som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet (se not 1.5.5).

Krav utan motprestation tas upp till verkligt värde vid förvärvstidpunkten minus nedskrivningar på grund av värdeminskning. Nedskrivning på grund av värdeminskning av krav utan motprestation görs när det finns objektiva belägg för att EU inte kommer att kunna uppbära hela beloppet enligt de ursprungliga villkoren för ett krav utan motprestation. Nedskrivning görs med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och återvinningsvärdet. Nedskrivningsbeloppet förs upp i resultaträkningen. En allmän nedskrivning görs, baserad på tidigare erfarenheter, också för utestående betalningskrav för vilka särskild nedskrivning inte redan har gjorts. Se not 1.5.14 när det gäller behandlingen av upplupna intäkter vid årets slut. Belopp som visas och redovisas som krav utan motprestation är inte finansiella instrument, eftersom de inte uppkommer genom ett kontrakt som skulle ge upphov till en finansiell skuld eller ett egetkapitalinstrument. I noterna till den finansiella rapporten för helåret redovisas dock krav utan motprestation tillsammans med fordringar avseende transaktioner med motprestation när det är lämpligt.

1.5.9 Likvida medel

Likvida medel är finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde och innefattar kontanter, inlåning i bank som kan tas ut på begäran eller med kort varsel och andra kortfristiga i hög grad likvida placeringar med en ursprunglig löptid på högst tre månader.

1.5.10 Ersättningar till anställda

EU ger sina anställda en rad ersättningar (löneförmåner och socialförsäkring). Av redovisningsskäl måste dessa klassificeras som kortfristiga och som ersättningar efter avslutad anställning.

Kortfristiga ersättningar till anställda

Kortfristiga ersättningar till anställda är sådana förmåner som förfaller till betalning inom tolv månader efter den rapporteringsperiod då de anställda tillhandahöll tjänsten och omfattar exempelvis löner, betald semester och sjukfrånvaro samt andra kortfristiga ersättningar. Kortfristiga ersättningar till anställda tas upp som en kostnad när tjänsten tillhandahålls. Den förväntade utbetalningen redovisas som en skuld om EU har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att betala med anledning av den anställdas tjänstgöring under tidigare perioder och om förpliktelsen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Ersättningar efter avslutad anställning

EU beviljar anställda en rad ersättningar efter avslutad anställning, däribland ålders-, invaliditets- och efterlevandepensioner som utbetalas enligt pensionssystemet för EU-tjänstemän, samt sjukförsäkring via det gemensamma sjukförsäkringssystemet (se not 2.9). Dessa ersättningar utbetalas inom ramen för en enda plan – även om de är uppdelade i två ordningar – och måste behandlas på samma sätt för att ge en rättvisande bild av situationen och återspegla den ekonomiska verkligheten.

Pensionssystemet för EU-tjänstemän: De ersättningar som beviljas enligt detta teoretiskt finansierade (21) system omfattar ålders-, invaliditets- och efterlevandepensioner samt utbetalning av familjetillägg och ersättning i händelse av dödsfall före pensionering till anställda som arbetar eller har arbetat vid EU:s institutioner, organ eller byråer och till efterlevande till personer som avlidit i tjänsten eller efter pension. De anställda betalar in en tredjedel av den förväntade kostnaden för dessa ersättningar via sina löner.

ii)

Gemensamma sjukförsäkringssystemet: Inom ramen för detta system erbjuder EU anställda vid Europeiska kommissionen eller i EU:s övriga institutioner, byråer och organ sjukförsäkring genom att ersätta deras hälso- och sjukvårdskostnader. Ersättningar via detta system till personer som inte är i aktiv tjänst (exempelvis pensionärer eller föräldralösa barn) klassificeras som ersättningar efter avslutad anställning.

EU tillhandahåller också ersättningar efter avslutad anställning till ledamöter i EU-institutionerna genom separata pensionssystem. Dessa anges under rubriken ”andra pensionssystem”. Enligt dessa system ger EU pensionsförmåner till ledamöter/medlemmar i kommissionen, domstolen och tribunalen, revisionsrätten, rådet, Europaparlamentet, Europeiska ombudsmannen och Europeiska datatillsynsmannen. Genom det gemensamma sjukförsäkringssystemet ersätter EU ledamöters/medlemmars av EU-institutioner hälso- och sjukvårdsutgifter.

Dessa ersättningar efter avslutad anställning definieras av EU som åtaganden enligt förmånsbestämda planer och beräknas varje balansdag genom en uppskattning av det belopp av framtida förmåner som anställda har tjänat in under innevarande och tidigare perioder. Beloppet diskonteras och avdrag görs för det verkliga värdet av eventuella förvaltningstillgångar. Varje år beräknas det förmånsbestämda åtagandet enligt den så kallade projected unit credit-metoden. Nuvärdet på det förmånsbestämda åtagandet räknas fram genom diskontering av beräknade framtida likviditetsutflöden utifrån räntan på statsobligationer som är utställda i samma valuta som den i vilken ersättningen kommer att betalas ut och som har ungefär samma löptid som pensionsskulden.

Ersättningar efter avslutad anställning till EU:s anställda ingår i en gemensam plan som omfattar både ett pensionssystem och ett sjukförsäkringssystem, där rätten till sjukförsäkring i det gemensamma sjukförsäkringssystemet är beroende av att man intjänat rätten via pensionssystemet. Enligt denna gemensamma plan, som fastställs i tjänsteföreskrifterna, förvärvas efter tio års tjänstgöring vissa rättigheter, såsom rätten till uppskjuten och nedsatt pension genom pensionssystemet. De rättigheter som de anställda tjänar in enligt den gemensamma planen under sina senare tjänsteår är väsentligt högre än de först intjänade rättigheterna, vilket återspeglas i efterföljande årliga förvärvade pensionsrättigheter.

För att visa den underliggande transaktionens ekonomiska substans, vilket krävs för att den finansiella rapporteringen kvalitativt sett ska ge en rättvisande bild, som beskrivs både i EAR 1 och i den konceptuella ramen för de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn, har den upplupna kostnaden för tjänstgöringen räknats ut linjärt över den beräknade aktiva tjänsteperioden, dvs. från den tidpunkt då tjänstgöringen leder till rättigheter enligt planen (vare sig rättigheterna är avhängiga av fortsatt tjänstgöring eller ej) fram till den dag då ytterligare tjänsteperioder inte leder till någon väsentlig ökning av rättigheterna i enlighet med planen, annat än från ytterligare löneökningar. Denna metod tillämpas konsekvent på de rättigheter som anges i den gemensamma planen.

Omvärderingar av den förmånsbestämda nettoförpliktelsen innefattar aktuariella vinster och förluster och avkastningen på förvaltningstillgångar och tas omgående upp i nettotillgångar.

EU redovisar nettoräntekostnader (nettoränteintäkter) och övriga kostnader för förmånsbestämda planer i resultaträkningen under rubriken ”Personal- och pensionskostnader”.

När rättigheter ändras eller reduceras, förs de ändrade rättigheter som hänför sig till tidigare tjänstgöring eller vinsten eller förlusten till följd av reduceringen omgående upp i resultaträkningen. Vinster och förluster vid reglering redovisas när regleringen sker. Kostnad avseende tjänstgöring under tidigare perioder tas omgående upp i resultaträkningen, om inte ändringar bara får göras på villkor att den anställda kvarstår i tjänst under en viss tidsperiod.

1.5.11 Avsättningar

Avsättningar redovisas när EU har en gällande rättslig eller informell förpliktelse gentemot tredje part som härrör från tidigare händelser, om det är mer sannolikt än inte att utbetalningar kommer att behövas för att reglera förpliktelsen och beloppet kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt. Avsättningar får inte göras för framtida verksamhetsförluster. En avsättning ska göras med det belopp som på balansdagen utgör den bästa uppskattningen av det som beräknas krävas för att reglera den befintliga förpliktelsen. När avsättningen avser en stor mängd poster uppskattas förpliktelsen genom att alla tänkbara utfall vägs samman med sina sannolikheter (väntevärdesprincipen).

Avsättningar för förlustkontrakt görs med det lägsta nuvärdet av antingen förväntade kostnader för uppsägning av kontraktet eller de förväntade nettokostnaderna om kontraktet fortsätter löpa.

1.5.12 Finansiella skulder

Finansiella skulder klassificeras som finansiella skulder till verkligt värde via resultatet, finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde eller som skulder för finansiella garantiavtal.

Upplåningen består av lån från kreditinstitut och skulder som styrkts med intyg (EU-obligationer, EU-insättningar och EU-skuldväxlar). De redovisas första gången till verkligt värde, baserat på det inbetalda beloppet (det verkliga värdet av vad som erhållits) netto, dvs. utan beaktande av transaktionskostnaderna, och detta värde tas sedan upp till upplupet anskaffningsvärde med användning av effektivräntemetoden. Alla skillnader mellan det inbetalda nettobeloppet, med avdrag för transaktionskostnader, och inlösenvärdet redovisas i resultaträkningen under lånets löptid enligt effektivräntemetoden. De av EU:s transaktionskostnader som sedermera belastar den slutliga lånemottagaren är oväsentliga och redovisas direkt i resultaträkningen.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet innefattar derivat när deras verkliga värde är negativt. De hanteras redovisningsmässigt på samma sätt som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet, se not 1.5.5.

EU redovisar en skuld för finansiella garantiavtal när den ingår ett kontrakt som kräver att EU gör angivna betalningar för att ersätta innehavaren av garantin för en förlust denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalningar vid förfall enligt de ursprungliga eller ändrade villkoren i ett skuldinstrument. Om garantiavtalet kräver att EU gör betalningar till följd av prisförändringar på finansiella instrument eller förändringar av andra underliggande variabler är garantiavtalet ett derivat, dvs. en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultatet. Alla andra garantiavtal redovisas som finansiella avsättningar.

Skulder för finansiella garantiavtal redovisas till verkligt värde vid första redovisningstillfället. Detta är lika med nettonuvärdet av den premie som ska betalas, om den fastställs på marknadsmässiga villkor. Om ingen garantipremie tas ut eller om ersättningen inte är verkligt värde, fastställs det verkliga värdet på grundval av de noterade priserna på en aktiv marknad för finansiella garantiavtal som är direkt likvärdiga med det ingångna finansiella garantiåtagandet, om sådana finns, eller med hjälp av en värderingsmetod. Om inget tillförlitligt mått på verkligt värde kan fastställas, vare sig genom direkt observation av en aktiv marknad eller genom en annan värderingsmetod, värderas skulden för finansiella garantiavtal första gången till beloppet för de förväntade kreditförlusterna för återstående löptid.

Den efterföljande värderingen beror på utvecklingen av den finansiella garantins kreditriskexponering. Om det inte sker någon betydande ökning av kreditrisken (steg 1) värderas finansiella garantiåtaganden till det högsta av de förväntade kreditförlusterna på 12 månader och det belopp som redovisades vid första redovisningstillfället minus, i tillämpliga fall, ackumulerad avskrivning. Om det sker en betydande ökning av kreditrisken (steg 2) värderas finansiella garantiåtaganden till det högsta av de förväntade kreditförlusterna för återstående löptid och det belopp som redovisades vid första redovisningstillfället minus, i tillämpliga fall, ackumulerad avskrivning (se not 6.5).

Finansiella skulder klassificeras som långfristiga skulder, med undantag för dem som förfaller inom tolv månader från balansdagen. Finansiella garantiavtal klassificeras som kortfristiga skulder, utom om EU har en ovillkorlig rätt att skjuta upp regleringen av skulden i minst tolv månader efter balansdagen.

De av EU:s förvaltningsfonder som betraktas som en del av kommissionens verksamhet (exempelvis förvaltningsfonden Madad och förvaltningsfonden Colombia) redovisas i kommissionens räkenskaper och konsolideras sedan i EU:s årsredovisning. Bidrag från andra givare till EU:s förvaltningsfonder uppfyller kriterierna för intäkter från villkorade transaktioner utan motprestation och de redovisas som finansiella skulder till dess att villkoren kopplade till de överförda bidragen är uppfyllda, dvs. berättigande kostnader uppkommer i förvaltningsfonden. En förvaltningsfond ska finansiera särskilda projekt och sedan återbetala överskjutande medel när fonden avvecklas. På balansdagen tas utestående bidragsskulder upp till ett värde som motsvarar erhållna bidrag minus förvaltningsfondens kostnader, däribland beräknade belopp om det är nödvändigt. I rapporteringen fördelas nettokostnaderna mellan bidragen från andra givare, proportionellt i förhållande till de nettobidrag som inbetalades den 31 december. Denna fördelning mellan bidragen är bara vägledande. När förvaltningsfonden avvecklas beslutar dess styrelse hur de återstående medlen ska fördelas.

1.5.13 Betalningsåtaganden

En stor andel av EU:s betalningsåtaganden utgörs av obetalda ersättningsanspråk från mottagare av bidrag eller annan EU-finansiering (transaktioner utan motprestation). De bokförs som betalningsåtaganden med det begärda beloppet när ersättningsanspråket tas emot. Efter verifiering och godtagande av att kostnaderna är bidragsberättigande värderas betalningsåtagandena till det belopp som godkänts som bidragsberättigande.

Betalningsåtaganden som avser inköp av varor eller tjänster redovisas när fakturan inkommer till det ursprungliga beloppet, medan den motsvarande berättigade kostnaden tas upp i räkenskaperna när varorna eller tjänsterna levererats och godkänts av EU.

1.5.14 Upplupna intäkter och kostnader och förutbetalda intäkter och kostnader

Transaktioner och andra händelser ska tas upp i den finansiella rapporten för helår för den period som de hänför sig till. Upplupna intäkter tas upp i den finansiella rapporten för helår vid årets utgång avseende tjänster som utförts och varor som levererats av EU men där ingen faktura utställts, samt för sådana händelser som omfattas av en avtalsenlig överenskommelse (t.ex. med hänvisning till ett avtal). Intäkter tas vid årets slut upp som förutbetalda intäkter för påföljande redovisningsperiod om faktura utställts men tjänsterna ännu inte utförts eller varorna ännu inte levererats.

Kostnader tas också upp under den period de avser. Vid redovisningsperiodens slut redovisas upplupna kostnader med det belopp som överföringsskyldigheten beräknas uppgå till för perioden. De upplupna kostnaderna beräknas enligt de detaljerade operativa och praktiska riktlinjer som kommissionen utfärdat för att säkerställa att den finansiella rapporten för helåret ger en rättvisande bild av den ekonomiska och övriga situationen. Analogt gäller att kostnader tas upp som förutbetalda kostnader för påföljande redovisningsperiod om en betalning har gjorts i förskott för tjänster eller varor som ännu inte har erhållits eller mottagits.

1.6 RESULTATRÄKNING

1.6.1 Intäkter

INTÄKTER FRÅN TRANSAKTIONER UTAN MOTPRESTATION

Den största delen av EU:s intäkter härrör från transaktioner utan motprestation enligt följande:

BNI-baserade egna medel, momsbaserade egna medel och egna medel från plastförpackningsavfall.

Intäkter redovisas för den period för vilken kommissionen uppmanar medlemsstaterna att lämna sina bidrag genom att betala in medel. Intäkterna värderas till sitt ”infordrade belopp”. Eftersom egna medel från BNI, moms och plastförpackningsavfall baseras på beräkningar av uppgifterna för det berörda budgetåret kan de revideras allt eftersom ändringar uppkommer fram till dess att medlemsstaternas slutliga uppgifter är tillgängliga. Konsekvenserna av en ändrad uppskattning ska tas upp netto i resultatavräkningen för den period då ändringen sker.

Traditionella egna medel

Krav utan motprestation och därmed sammanhängande intäkter redovisas när medlemsstaterna lämnar in sina månatliga A-räkenskaper (inklusive uppgifter om uppburna tullar och ostridiga utestående belopp för vilka säkerhet ställts). På balansdagen beräknas vilka intäkter medlemsstaterna uppburit under perioden, men ännu inte betalat in till kommissionen och de tas upp som upplupna intäkter. Medlemsstaterna lämnar B-räkenskaper kvartalsvis (som även omfattar utestående tullbelopp för vilka ingen säkerhet ställts, samt belopp för vilka säkerhet ställts men som bestrids av gäldenären). Dessa tas upp som intäkter minus de uppbördskostnader som medlemsstaterna har rätt till. Dessutom skrivs värdet ner med det belopp som man beräknar inte kommer att uppbäras.

Böter

Intäkter från böter redovisas när EU har fattat beslut om att ålägga böter och officiellt delgivit adressaten sitt beslut. Efter beslutet att ålägga böter kan de bötfällda enheterna inom två månader efter delgivningen antingen

a)	godta beslutet och måste då inom fastställd tid betala bötesbeloppet, vilket då slutgiltigt uppbärs av EU, eller

b)	invända mot beslutet genom att överklaga enligt de förfaranden som fastställs i EU-rätten.

Även om böterna överklagas ska de betalas inom den föreskrivna tidsfristen på tre månader, eftersom överklagandet inte har uppskjutande verkan (artikel 278 i EUF-fördraget). De likvida medel som tas emot avräknas mot kravet. Företaget kan dock, efter överenskommelse med kommissionens räkenskapsförare, i stället lämna in en bankgaranti för beloppet. I så fall är böterna fortfarande redovisade som ett krav. Om varken likvida medel eller en garanti tas emot och företagets solvens kan ifrågasättas skrivs värdet på fordran ned.

Om företaget överklagar beslutet och redan preliminärt har betalat in böterna, redovisas det inbetalda beloppet som en eventualförpliktelse, men om det förefaller sannolikt att tribunalen inte kommer att döma till förmån för EU görs en avsättning för att täcka denna risk. Om en bankgaranti i stället ställts ut görs en nedskrivning av det utestående kravet.

Ackumulerad ränta till kommissionen för bankkonton där gjorda inbetalningar deponerats tas upp som intäkter och eventuella eventualförpliktelser ökas med motsvarande belopp.

Sedan 2010 förvaltar kommissionen alla preliminärt inbetalda böter i en särskilt inrättad bötesfond (Bufi) som investerar medlen i finansiella instrument.

INTÄKTER FRÅN TRANSAKTIONER MED MOTPRESTATION

Intäkter från försäljning av varor eller tjänster redovisas när de väsentliga risker och fördelar som är förknippade med ägandet övergår på köparen. Intäkter från en transaktion som avser tillhandahållande av tjänster redovisas i förhållande till hur långt transaktionen slutförts på balansdagen.

Ränteintäkter och räntekostnader

Ränteintäkter och räntekostnader redovisas i resultaträkningen enligt effektivräntemetoden. Det är en metod för att beräkna det upplupna anskaffningsvärdet av en finansiell tillgång eller finansiell skuld och för fördelning av ränteintäkter eller räntekostnader över den relevanta perioden. Vid beräkning av den effektiva räntesatsen ska EU göra en uppskattning av kassaflöden och därvid beakta samtliga avtalsvillkor för det finansiella instrumentet (exempelvis möjligheter till förskottsbetalning) men inte framtida kreditförluster. Beräkningen inbegriper alla avgifter och räntepunkter som avtalsparterna betalat eller mottagit sinsemellan och som ingår i den effektiva räntesatsen, transaktionskostnaderna och övriga över- eller underkurser.

När en finansiell tillgång eller grupp av likartade finansiella tillgångar anses vara kreditförsämrad (steg 3), redovisas ränteintäkten genom att använda den räntesats som använts för att diskontera de framtida kassaflödena i syfte att värdera nedskrivningsförlusten.

Intäkter från utdelningar

Intäkter från utdelningar och liknande värdeöverföring redovisas när rätten till utbetalning fastställs.

Intäkter från och kostnader för finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet

Detta avser vinster (intäkter) i verkligt värde och förluster (kostnader) i verkligt värde från dessa finansiella tillgångar, inklusive de som härrör från valutakursomräkning. För räntebärande finansiella tillgångar omfattar detta även ränta. Se också not 3.9.

Intäkter från finansiella garantiavtal

Intäkterna från finansiella garantiavtal (garantipremie) redovisas över den tid som EU är redo att ersätta innehavaren av det finansiella garantiavtalet för den kreditförlust denne kan ådra sig. Den tillämpade avskrivningsplanen tar hänsyn till den tid som förflutit och den garanterade exponeringens volym. Intäkter från finansiella garantiavtal omfattar även avskrivning av skulder för finansiella garantiavtal om garantin ställdes utan ersättning eller till nominellt vederlag.

1.6.2 Kostnader

Merparten av EU:s kostnader består av kostnader utan motprestation. De avser överföringar till stödmottagare och kan vara av tre olika slag: i) fordringar, ii) överföringar enligt överenskommelse samt skönsmässigt beviljade stöd, samt iii) bidrag eller donationer.

En överföring tas upp som kostnad under den period då de händelser som givit anledning till att den inträffat uppkommer, förutsatt att typen av överföring är tillåten enligt bestämmelserna (budgetförordningen, tjänsteföreskrifterna eller andra bestämmelser) eller förutsatt att den godkänts i avtal, stödmottagaren uppfyller eventuella behörighetskriterier samt att en rimlig beräkning kan göras av beloppet.

Mottagna ansökningar om utbetalning eller ersättningsanspråk som uppfyller redovisningskriterierna godkänns som kostnader motsvarande det bidragsberättigande beloppet. Vid årets utgång beräknas beloppet för de bidragsberättigande kostnader som stödmottagarna ådragit sig, men ännu inte rapporterat, och det redovisas som upplupna kostnader.

Kostnader med motprestation som grundas på inköp av varor och tjänster redovisas när varorna eller tjänsterna levererats och godkänts av EU. De värderas till det ursprungliga fakturabeloppet. På balansdagen beräknas och kostnadsförs i resultaträkningen de kostnader för tjänster som tillhandahållits under perioden för vilka en faktura ännu inte har mottagits eller godkänts.

1.7 EVENTUALTILLGÅNGAR OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER

1.7.1 Eventualtillgångar

En eventualtillgång är en potentiell tillgång som uppkommit på grund av tidigare händelser, men som bara kan bekräftas om en eller flera osäkra framtida händelser inträffar eller inte inträffar och som inte helt ligger inom EU:s kontroll. Upplysningar om en eventualtillgång lämnas i det fall ett inflöde av ekonomiska fördelar eller tjänstepotential är sannolikt.

1.7.2 Eventualförpliktelser

En eventualförpliktelse är en potentiell förpliktelse som härrör från tidigare händelser och som bara kommer att bekräftas om en eller flera osäkra framtida händelser inträffar eller inte inträffar och som inte helt ligger inom EU:s kontroll, eller en befintlig förpliktelse som härrör från tidigare händelser, men som inte redovisas, antingen på grund av att det inte är sannolikt att ett utflöde av ekonomiska fördelar eller tjänstepotential kommer att krävas för att reglera förpliktelsen eller under de sällsynta omständigheter när förpliktelsens belopp inte kan värderas med tillräcklig tillförlitlighet. Upplysningar lämnas om eventualförpliktelser, såvida inte sannolikheten för ett utflöde av ekonomiska fördelar eller tjänstepotential är ytterst liten.

1.8 KASSAFLÖDESANALYS

Syftet med att redovisa uppgifter om kassaflödet är att skapa en grund för att mäta EU:s förmåga att generera likvida medel, samt behovet av att nyttja dessa medel.

Kassaflödesanalysen sammanställs enligt den indirekta metoden. Därmed justeras det ekonomiska resultatet för budgetåret för transaktioner som inte påverkar likviditeten, upplupna och förutbetalda tidigare eller framtida in- och utbetalningar, samt intäkter och kostnader förknippade med investeringskassaflöden.

Kassaflöden som härrör från transaktioner i utländsk valuta redovisas i EU:s rapporteringsvaluta, dvs. euro. Vid omräkningen av den utländska valutan används den valutakurs som gäller på dagen för kassaflödet.

I kassaflödesanalysen indelas kassaflödena under redovisningsperioden i operativ verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet.

Operativ verksamhet är sådan EU-aktivitet som inte är investerings- eller finansieringsverksamhet. Denna är den vanligaste verksamheten.

I investeringsverksamheten ingår förvärv och försäljning av immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar, samt andra investeringar som inte ingår i likvida medel. Investeringsverksamhet inkluderar inte lån till stödmottagare eftersom de utgör en del av de allmänna målen och därmed EU:s dagliga verksamhet. Syftet med rubriken är att spegla EU:s faktiska investeringsverksamhet.

Finansieringsverksamhet är verksamhet som resulterar i ändringar i storlek på och sammansättning av annan upplåning än den som beviljas stödmottagare enligt rygg-mot rygg-metoden eller för förvärv av materiella anläggningstillgångar (som ingår under operativ verksamhet).

2. NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN

TILLGÅNGAR

2.1 IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

(miljoner euro)
Redovisat bruttovärde den 31.12.2020	1 409
Nyförvärv	276
Avyttringar	(32)
Överföringar mellan kategorier av tillgångar	0
Övriga ändringar	(18)
Redovisat bruttovärde den 31.12.2021	1 636
Ackumulerade avskrivningar den 31.12.2020	(789)
Avskrivningskostnad under året	(119)
Återförda avskrivningar	3
Avyttringar	36
Överföringar mellan kategorier av tillgångar	0
Övriga ändringar	3
Ackumulerade avskrivningar den 31.12.2021	(867)
Redovisat nettovärde den 31.12.2021	769
Redovisat nettovärde den 31.12.2020	620

Beloppen avser huvudsakligen programvara

2.2 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Kategorin rymdtillgångar omfattar operativa anläggningstillgångar kopplade till de två EU-rymdprogrammen: Det globala systemet för satellitnavigering (GNSS), dvs. Galileo och det europeiska systemet för navigering genom geostationär överlappning (Egnos), samt det europeiska jordobservationsprogrammet Copernicus. Tillgångar för rymdprogram som ännu inte är operativa tas upp som tillgångar under uppförande. Tillgångar med anknytning till EU:s rymdprogram uppförs med hjälp av Europeiska rymdorganisationen (ESA).

Vad gäller Galileo sköts två satelliter upp i december 2021. De förväntas kunna tas i bruk under första halvåret 2022. Samtidigt har en ny generation 1.7 för markbaserad infrastruktur byggts ut. Galileosystemet omfattar för närvarande 26 satelliter. Galileosystemet kommer, när det fullbordats, att bestå av 30 satelliter (inklusive sex reservsatelliter). Galileos operativa anläggningstillgångar, som omfattar både satelliter och markanläggningar, uppgick den 31 december 2021 till 3 413 miljoner euro netto efter ackumulerade avskrivningar (2020: 2 145 miljoner euro). De återstående tillgångarna under uppförande uppgick till totalt 1 344 miljoner euro (2020: 1 872 miljoner euro).

När det gäller Copernicus förklarades satellit 6A som operativ i juni 2021. Det totala värdet av Copernicus operativa anläggningstillgångar uppgår till 937 miljoner euro (2020: 877 miljoner euro), netto efter ackumulerade avskrivningar. Ytterligare 2 115 miljoner euro som avser Copernicussatelliter redovisas som tillgångar under uppförande (2020: 1 894 miljoner euro).

Anläggningstillgångar relaterade till Egnos markbundna infrastruktur på 130 miljoner euro (2020: 24 miljoner euro) ingår också under rubriken rymdtillgångar. Dessutom uppgår Egnos tillgångar under uppförande till 189 miljoner euro (2020: 273 miljoner euro).

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

(miljoner euro)
	Mark och byggnader	Rymd- tillgångar	Anläggningar och utrustning	Möbler och fordon	Datorhårdvara	Övriga	Finansiella leasingavtal	Tillgångar under uppförande	Totalt
Redovisat bruttovärde den 31.12.2020	5 924	5 670	546	272	727	332	2 650	4 748	20 868
Nyförvärv	100	269	45	19	114	20	9	1 472	2 049
Avyttringar	(12)	—	(24)	(12)	(60)	(7)	(7)	—	(122)
Överföringar mellan kategorier av tillgångar	535	1 791	1	1	(0)	2	(0)	(2 329 )	0
Övriga ändringar	—	—	—	—	(0)	0	—	(1)	(1)
Redovisat bruttovärde den 31.12.2021	6 547	7 730	568	281	781	347	2 651	3 890	22 793
Ackumulerade avskrivningar den 31.12.2020	(3 676 )	(2 625 )	(465)	(203)	(557)	(259)	(1 402 )		(9 186 )
Avskrivningskostnad under året	(187)	(625)	(38)	(16)	(84)	(23)	(92)		(1 065 )
Återförda avskrivningar	5	—	0	0	6	0	—		10
Avyttringar	12	—	24	11	55	7	7		116
Överföringar mellan kategorier av tillgångar	(0)	—	(0)	—	(0)	0	0		(0)
Övriga ändringar	0	—	0	—	(0)	(1)	—		(1)
Ackumulerade avskrivningar den 31.12.2021	(3 846 )	(3 250 )	(479)	(208)	(581)	(276)	(1 487 )		(10 126 )
REDOVISAT NETTOVÄRDE DEN 31.12.2021	2 701	4 480	89	73	199	72	1 164	3 890	12 669
REDOVISAT NETTOVÄRDE DEN 31.12.2020	2 249	3 045	81	69	170	73	1 248	4 748	11 682

2.3 INVESTERINGAR REDOVISADE ENLIGT KAPITALANDELSMETODEN

EU:s andel, företrädd av kommissionen, i Europeiska investeringsfonden (EIF) behandlas som ett intresseföretag med användning av kapitalandelsmetoden vid redovisning. EIF är EU:s finansinstitut som specialiserat sig på att tillhandahålla riskkapital och garantier till små och medelstora företag. EIF är placerat i Luxemburg och fungerar som ett offentlig-privat partnerskap, vars medlemmar är Europeiska investeringsbanken (EIB), EU och en grupp av finansinstitut.

Under 2021 godkände EIF:s aktieägare en kapitalökning från 4,5 miljarder euro till 7,4 miljarder euro. Det tecknade kapitalet uppgick den 31 december 2021 till 7,3 miljarder euro (medan ytterligare 70 miljoner euro har godkänts men ännu inte tecknats). Denna ökning kommer att göra det möjligt för EIF att spela en nyckelroll i genomförandet av InvestEU, EU:s investeringsprogram för 2021–2027 (se not 4.1.1). Kapitalökningen kommer också att bidra till hanteringen av covid-19-krisen, där EIF också håller på att inrätta betydande paket för att stödja småföretag i hela Europa. EU deltog i kapitalökningen och bidrog med 372 miljoner euro. Den 31 december 2021 innehade EU 30 % av ägarintressena i EIF (2020: 29,7 %) och 30 % av rösträtterna (2020: 29,7 %). I enlighet med stadgarna krävs att EIF gör avsättningar till en stadgeenlig reserv med minst 20 % av sitt årliga nettoresultat till dess den samlade reserven uppgår till 10 % av det tecknade kapitalet. Ur denna reserv görs inga utdelningar.

(miljoner euro)
	Europeiska investeringsfonden
Andelar som innehades den 31.12.2020	588
Bidrag	372
Mottagna utdelningar	—
Andel i nettoresultat	169
Andel av nettotillgångarna	63
Andelar som innehades den 31.12.2021	1 192

Följande redovisade värden kan hänföras till EU utifrån dess procentandel av innehavet:

(miljoner euro)
	31.12.2021	31.12.2020
	Totalt EIF	Totalt EIF
Tillgångar	5 187	3 256
Skulder	(1 213 )	(1 277 )
Intäkter	781	322
Kostnader	(217)	(194)
Överskott/(underskott)	564	129

Avstämningen av den sammanfattade finansiella informationen enligt ovan i förhållande till det redovisade värdet på andelarna i EIF är följande:

(miljoner euro)
	31.12.2021	31.12.2020
Intresseföretagets nettotillgångar	3 974	1 979
EU:s ägarintressen i EIF	30,0 %	29,7 %
Redovisat värde	1 192	588

EU, som företräds av kommissionen, hade den 31 december 2021 betalat in 20 % av sina tecknade andelar av EIF:s kapital och de belopp som ännu inte infordrats fördelar sig på följande sätt:

(miljoner euro)
	Totalt kapital i EIF	EU:s tecknande
Totalt aktiekapital	7 300	2 190
Inbetald del	(1 460 )	(438)
Belopp som inte infordrats	5 840	1 752

2.4 FINANSIELLA TILLGÅNGAR

(miljoner euro)
	Not	31.12.2021	31.12.2020
Långfristiga
Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde	2.4.1	160 214	82 887
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet (22)	2.4.2	21 660	16 327
		181 874	99 214
Kortfristiga
Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde	2.4.1	3 353	10 422
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet (22)	2.4.2	3 391	3 459
		6 744	13 881
Totalt		188 618	113 095

2.4.1 Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde

(miljoner euro)
	Not	31.12.2021	31.12.2020
Lån avseende faciliteten för återhämtning och resiliens (återhämtningsinstrumentet) och finansiellt stöd	2.4.1.1	163 392	93 193
Övriga lån	2.4.1.2	176	116
Totalt		163 568	93 309
Långfristiga		160 214	82 887
Kortfristiga		3 353	10 422

2.4.1.1 Lån avseende faciliteten för återhämtning och resiliens (återhämtningsinstrumentet) och finansiellt stöd

(miljoner euro)
	RRF (NGEU)	Sure-instrumentet	EFSM	Betalningsbalansstöd	Makroekonomiskt stöd	Euratom	Totalt
Totalt den 31.12.2020	—	39 503	47 396	201	5 813	279	93 193
Omarbetad EAR 11	—	420	(114)	(1)	(27)	(1)	276
Nya lån (nominellt)	17 970	50 137	9 750	—	1 665	100	79 622
Återbetalningar	—	—	(9 750 )	—	(14)	(29)	(9 793 )
Ändringar i redovisat värde	8	507	(144)	0	(24)	—	347
Förändringar i nedskrivningar	—	—	—	—	(243)	(11)	(254)
Totalt den 31.12.2021	17 978	90 567	47 138	201	7 170	338	163 392
Långfristiga	17 970	90 502	43 969	200	7 132	314	160 087
Kortfristiga	8	65	3 169	1	38	24	3 305

Det nominella värdet av lånen per den 31 december 2021 uppgår till 162 394 miljoner euro, varav 144 424 miljoner euro avser lån för finansiellt stöd (2020: 92 565 miljoner euro) och 17 970 miljoner euro avser faciliteten för återhämtning och resiliens (2020: inga). Den betydande ökningen jämfört med föregående år beror på ytterligare lån från Sure och lanseringen av faciliteten för återhämtning och resiliens (återhämtningsinstrumentet) under 2021.

Raden ”Omarbetad EAR 11” visar påverkan av den omarbetade EAR 11 på lånebeloppen den 1 januari 2021. För SURE, EFSM och betalningsbalansstöd avser påverkan tillämpningen av effektivräntemetoden. För makroekonomiskt stöd och Euratom avser påverkan tillämpningen av den effektiva räntesatsen och nedskrivningsreserveringen den 1 januari 2021.

—

Påverkan på effektiv räntesats: De ovannämnda programmen, med undantag för faciliteten för återhämtning och resiliens (återhämtningsinstrumentet), fungerar enligt rygg-mot-rygg-metoden. Detta innebär att de över- eller underkurser, räntor och transaktionskostnader som EU ådrar sig för upplåning läggs på låntagaren. Till följd av detta är den effektiva räntesatsen för ett lån den effektiva räntesatsen för den upplåning som finansierade lånet. De över- eller underkurser på lånetransaktioner som sedan belastade låntagarna kostnadsfördes tidigare omedelbart i resultaträkningen. Genom tillämpning av effektivräntemetoden har de icke avbetalade över- och underkurserna den 1 januari 2021 lagts till den utestående upp- och utlåningen. Nettopåverkan på det ackumulerade resultatet är noll. De icke avbetalade över- och underkurserna kommer nu att avbetalas fram till dess att lånen förfaller.

—

Påverkan på nedskrivningsreservering: Denna har beräknats med hjälp av en modell för förväntade kreditförluster, med tillämpning av policyn för nedskrivning av lån (se not 6.5). Kommissionen redovisade således den 1 januari 2021 en nedskrivningsreservering för förväntade kreditförluster för makroekonomiskt stöd och Euratomlån.

Rubriken ”Förändringar i nedskrivningar” motsvarar omvärderingen av de förväntade kreditförlusterna den 31 december 2021.

Rubriken ”Ändringar i redovisat värde” motsvarar förändringen i upplupen ränta och förändringen i över- och underkurser (nya över- och underkurser och avbetalningar).

Faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF)

Under 2021 inrättade EU faciliteten för återhämtning och resiliens som ett tillfälligt instrument för att hjälpa medlemsstaternas ekonomier att återhämta sig från covid-19-pandemin och bli resilienta i samband med den gröna och digitala omställningen. Inom ramen för EU:s återhämtningsinstrument lånar kommissionen medel som faciliteten för återhämtning och resiliens använder för att finansiera medlemsstaternas reformer och investeringar. Dessa måste vara i linje med EU:s prioriteringar och hantera de utmaningar som identifierats i de landsspecifika rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken och socialpolitiken. Finansieringen kan vara antingen ett lån (återbetalningspliktigt stöd) eller ett bidrag (icke återbetalningspliktigt stöd, se not 2.5). Medlemsstaterna kan få finansiering upp till ett tidigare överenskommet anslag för lån och bidrag. För att få stöd måste medlemsstaterna lämna in sina nationella planer för återhämtning och resiliens till Europeiska kommissionen. I varje plan anges de reformer och investeringar som ska genomföras före utgången av 2026 med tydliga delmål och mål som ska analyseras av Europeiska kommissionen och godkännas av Europeiska rådet. Lånen från faciliteten för återhämtning och resiliens kan betalas ut till och med den 31 december 2026 först efter det att de överenskomna delmålen och målen har uppnåtts. Fram till den 31 december 2021 kunde kommissionen dock tidigarelägga upp till 13 % av de godkända lånebeloppen för att inleda en ekonomisk återhämtning.

Den 31 december 2021 hade låneavtal på 153,2 miljarder euro undertecknats. Av dessa har kommissionen betalat ut 18 miljarder euro. Det finns inget rygg-mot-rygg-förhållande mellan lånen från faciliteten för återhämtning och resiliens och återhämtningsinstrumentets upplåning (se not 2.11).

Europeiskt instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (Sure)

Sure är ett EU-instrument som ska bidra till att hålla folk i arbete och upprätthålla arbetstillfällen som påverkas av covid-19-pandemin. Instrumentet ska göra det möjligt för medlemsstaterna att begära finansiellt stöd från EU som en hjälp för att finansiera plötsliga och kraftiga ökningar av de nationella offentliga utgifterna. Utgiftsökningarna kan sammanhänga med nationella system för förkortad arbetstid och liknande åtgärder, även för egenföretagare, eller vissa hälsorelaterade krisåtgärder, särskilt för krishantering på arbetsplatsen. Via instrumentet kan finansiellt stöd på högst 100 miljarder euro i form av lån erbjudas medlemsstaterna. Instrumentet backas upp av garantier motsvarande 25 miljarder euro som medlemsstaterna ställt till kommissionen för återbetalning av den relaterade upplåningen. Enligt rådets förordning (EU) 2020/672 (23) kan kommissionen ingå ett låneavtal med en medlemsstat först efter det att kommissionen föreslagit, och rådet antagit, ett genomförandebeslut om finansiellt stöd från Sure-instrumentet.

Den 31 december 2021 hade rådet godkänt och kommissionen hade undertecknat låneavtal på 94,3 miljarder euro i finansiellt stöd. Av dessa hade kommissionen betalat ut 89,6 miljarder euro till medlemsstaterna (i nominella belopp). De återstående beloppen enligt undertecknade låneavtal utbetalas under 2022.

Europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM)

Europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM) gör det möjligt att bevilja finansiellt stöd till en medlemsstat som befinner sig i svårigheter eller allvarligt hotas av stora svårigheter till följd av exceptionella händelser utanför dess kontroll. Stödet kan beviljas i form av lån eller kreditlinor. Genom Ekofinrådets slutsatser av den 9 maj 2010 begränsas stabiliseringsmekanismen till 60 miljarder euro, men den lagstadgade gränsen begränsar det utestående beloppet av lån eller kreditlinor till den tillgängliga marginalen under taket för egna medel. Europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen kommer inte att användas i nya finansieringsprogram eller för att bevilja nya lånefacilitetsavtal. Det finns inga outnyttjade belopp från undertecknade låneavtal.

Betalningsbalansstöd

Betalningsbalansstödet är ett policybaserat finansieringsinstrument som ger medelfristigt finansiellt stöd till EU-medlemsstater som inte har infört euron. Det gör det möjligt att bevilja lån till medlemsstater som har drabbats av, eller allvarligt hotas av, svårigheter med betalningsbalansen eller i kapitalrörelserna. Det maximala utestående lånebelopp som kan beviljas genom instrumentet är begränsat till 50 miljarder euro. Det finns inga outnyttjade belopp från undertecknade låneavtal.

Makroekonomiskt stöd

Makroekonomiskt stöd är en typ av finansiellt stöd från EU till partnerländer som genomgår en betalningsbalanskris. Det omfattar lån eller bidrag på medellång till lång sikt eller en lämplig kombination av bådadera och kompletterar vanligen finansiering som ges inom ramen för ett IMF-stött justerings- eller reformprogram. Upplåningen för dessa lån garanteras av garantifonden för åtgärder avseende tredje land och därefter av EU-budgeten.

Under 2021 utbetalades ytterligare lån på 1,7 miljarder euro, inklusive 0,6 miljarder euro till Ukraina. Det finns 0,6 miljarder euro i villkorade outnyttjade belopp från undertecknade låneavtal.

Den 31 december 2021 uppgick nedskrivningsreserveringen för makroekonomiska stödlån till 293 miljoner euro, varav 197 miljoner euro avser lån till Ukraina (totalt 4,4 miljarder euro (nominellt värde) vid årets slut). I enlighet med EU:s redovisningsregler (och IPSAS) tar denna nedskrivningsreservering inte hänsyn till de händelser efter balansdagen som inte beaktas i samband med invasionen i Ukraina 2022 (se not 8), endast den betydande riskökning som noterades i slutet av 2021.

Europeiska atomenergigemenskapens lån (Euratom)

Dessutom beviljar Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom, företrädd av kommissionen) lån till både medlemsstater och tredjeländer, och deras respektive enheter, för att finansiera projekt som gäller energianläggningar. Av de totala Euratomlån som var utestående den 31 december 2021 avser 300 miljoner euro (nominellt värde) lån till Ukraina för vilka en nedskrivningsreservering på 13 miljoner euro har redovisats. Den 31 december 2021 hade kommissionen mottagit garantier från tredje parter på 350 miljoner euro (2020: 279 miljoner euro) för att täcka Euratomlån. Det finns inga outnyttjade belopp från undertecknade låneavtal.

Lånens effektiva ränta (uttryckt som räntespann)

	31.12.2021	31.12.2020
FACILITETEN FÖR ÅTERHÄMTNING OCH RESILIENS (ÅTERHÄMTNINGSINSTRUMENTET)	0,11 %—0,12 %	—
Sure-instrumentet	(0,48 ) %—0,77 %	0,00 %—0,30 %
EFSM	(0,03 ) %—3,79 %	0,50 %—3,75 %
Betalningsbalansstöd	2,95 %	2,88 %
Makroekonomiskt stöd	(0,14 ) %—3,70 %	0,00 %—3,69 %
Euratom	(0,08 ) %—1,66 %	0,00 %—5,76 %
Beloppen för 2020 avser nominella räntor medan beloppen för 2021 är effektiva räntor i linje med den omarbetade EAR 11.

2.4.1.2 Övriga lån

Dessa omfattar 3 typer av lån:

a)	Lån på 74 miljoner euro den 31 december 2021 (2020: 75 miljoner euro) från EU:s budgetprogram (t.ex. Meda-programmet, Europa-Medelhavspartnerskapet och EU:s program för sysselsättning och social innovation)

Nödlidande lån som ursprungligen beviljats av genomförandepartner där kommissionen har betalat ett garantianspråk och nu har rätt till återkrav (övertagna lån). Den 31 december 2021 innehar kommissionen en rätt till återkrav av 855 miljoner euro i sådana lån (inklusive upplupen ränta). Efter beaktande av de förväntade kreditförlusterna uppgår dock det redovisade beloppet i balansräkningen till 48 miljoner euro. Dessa lån beviljades av EIB och garanterades genom Efsi- och ELM-programmen.

c)	Tidsbunden inlåning på 54 miljoner euro avser belopp med en löptid på över tre månader som inte kan definieras som likvida medel.

2.4.2 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet

(miljoner euro)
	Not	31.12.2021	31.12.2020
Finansiella tillgångar som inte är derivat värderade till verkligt värde via resultatet (24)	2.4.2.1	24 223	19 587
Finansiella tillgångar som är derivat värderade till verkligt värde via resultatet	2.4.2.2	828	199
Totalt		25 051	19 786
Långfristiga		21 660	16 327
Kortfristiga		3 391	3 459

2.4.2.1 Finansiella tillgångar som inte är derivat värderade till verkligt värde via resultatet

Finansiella tillgångar som inte är derivat värderade till verkligt värde via resultatet per typ

(miljoner euro)
	31.12.2021	31.12.2020
Skuldförbindelser	19 326	14 862
Penningmarknadsfonder och investeringar i samlade portföljer)	2 513	3 038
Övriga investeringar i eget kapital	2 384	1 686
Totalt	24 223	19 587
Långfristiga	20 834	16 134
Kortfristiga	3 390	3 453
Beloppen för 2020 avser belopp som tidigare klassificerats som finansiella tillgångar som kan säljas i EU:s konsoliderade årsredovisning för 2020.

Skuldförbindelser är främst statsobligationer och företagsobligationer. Dessa investeringar innehas i fonder (portföljer) som förvaltas av kommissionen eller av EIB på EU:s vägnar och avser främst den gemensamma avsättningsfonden, Horisont 2020, Bufi-fonden och innovationsfonden (se nedan). Tillgångsportföljens resultat bedöms utifrån verkligt värde (marknadsvärde).

Penningmarknadsfonder är värdepappersfonder som investerar i kortfristiga skuldförbindelser (t.ex. EIB:s enhetsfond). Investeringarna i samlade portföljer utgörs av EU-medel från FSE-program och Horisont 2020-program som sammanförs tillsammans med medlemsstaternas medel från NER300-programmet. De används för att ge garantier till EIB:s finansierings- och investeringstransaktioner.

Med ”Övriga investeringar i eget kapital” avses främst investeringar av EU-budgetmedel – via genomförandepartner – i riskkapital eller andra typer av investeringsfonder för att uppnå EU:s politiska mål. Exempelvis för att ge förbättrad tillgång till finansiering för nystartade små och medelstora företag, forskning och innovation samt infrastruktur både inom och utanför EU.

Finansiella tillgångar som inte är derivat värderade till verkligt värde via resultatet per program

(miljoner euro)
	31.12.2021	31.12.2020
Innovationsfonden	4 195	—
Bufi-fondinvesteringar	1 257	1 598
EKSG i likvidation	1 382	1 445
Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling	188	188
Utrikestjänstens pensionssystem för lokalanställda	69	73
	7 091	3 304
Garantifonder enligt budgeten:
Gemensam avsättningsfond	11 272	—
Garantifonden för Efsi	—	7 526
Garantifonden för åtgärder avseende tredjeland	—	2 794
EFHU-garantifonden	—	692
	11 272	11 012
Finansieringsinstrument som belastar EU-budgeten:
Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation	3 342	3 097
Fonden för ett sammanlänkat Europa	762	764
EU:s egetkapitalinstrument för små och medelstora företag	684	533
Europeiska fonden för sydöstra Europa	213	163
Fonden för grön tillväxt	146	143
Europeiska instrumentet för finansiering av effektivare energiutnyttjande	107	104
Övriga	606	467
	5 861	5 271
Totalt	24 223	19 587
Långfristiga	20 834	16 134
Kortfristiga	3 390	3 453
Beloppen för 2020 avser belopp som tidigare klassificerats som tillgångar som kan säljas i EU:s konsoliderade årsredovisning för 2020.

Innovationsfonden

Innovationsfonden inrättades genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/410 om ändring av direktiv 2003/87/EG (25) om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen. Den stöder innovation i teknik och processer med låga koldioxidutsläpp inom vissa ekonomiska sektorer. Innovationsfonden ska förses med intäkterna från den gradvisa monetariseringen av 450 miljoner utsläppsrätter och även eventuella outnyttjade medel från de 300 miljoner utsläppsrätter som finns tillgängliga för NER300-programmet (se not 3.8). Innovationsfonden inledde sin verksamhet 2020, men beloppen hölls i kontanter. Från och med 2021 förvaltar EIB innovationsfondens medel genom att investera dem i obligationer.

Bufi-fondinvesteringar

Kommissionen har i budgeten inrättat en fond för böter (nedan kallad Bufi-fonden) för att förvalta de medel som den preliminärt erhåller för de konkurrensböter som har överklagats. Fram till det slutliga domstolsbeslutet investerar kommissionen pengarna i skuldinstrument.

EKSG under avveckling

EKSG-fördraget upphörde att gälla den 23 juli 2002 och alla EKSG:s tillgångar överfördes till Europeiska unionen och var öronmärkta för forskning inom sektorer med anknytning till kol- och stålindustrin. Kommissionen förvaltar portföljen och investerar i skuldförbindelser denominerade i euro och noterade på en aktiv marknad.

Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling

EU innehar en finansiell investering i kapitalet i Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD), i vilken antalet innehavda aktier den 31 december 2021 uppgick till 90 044 (2020: 90 044 aktier), vilket motsvarar 3 % av det totala tecknade aktiekapitalet. EU tecknade sig för ett aktiekapital på totalt 900 miljoner euro, varav 713 miljoner euro i nuläget inte har infordrats. Enligt avtalet om upprättande av EBRD har aktieägarna vissa avtalsmässiga begränsningar, exempelvis är aktierna inte överlåtbara och inlösen begränsas till högst den ursprungliga anskaffningskostnaden. EU värderar sin investering i EBRD till verkligt värde. Den ursprungliga anskaffningskostnaden anses vara den bästa uppskattningen av det verkliga värdet, särskilt på grund av de nämnda avtalsmässiga begränsningarna. Även om EBRD:s aktier inte är noterade på någon fondbörsmarknad finns det nyligen genomförda transaktioner i investeringsobjektets egna kapital (emission av kapital till nominellt värde), vilket innebär att anskaffningsvärdet är den bästa uppskattningen av det verkliga värdet i denna situation.

Gemensam avsättningsfond

EU garanterar investeringar i eget kapital och lån som genomförandepartner tillhandahåller stater och företag. För att betala fordringar till följd av betalningsinställelser eller andra förluster avsätts i EU-budgeten, i enlighet med rättsakterna, medel gradvis för att bygga upp en kapitalbuffert, dvs. den gemensamma avsättningsfonden. Fonden täcker också upplåning som kommissionen ger ut för att finansiera makroekonomiskt stöd och Euratomlån till tredjeländer.

Fram till 2020 fanns det en separat fond för varje budgetgaranti (garantifonden för Efsi, EFHU-garantifonden och garantifonden för åtgärder avseende tredje land – som även omfattade lån för finansiellt stöd till tredjeländer inom ramen för makroekonomiskt stöd och Euratom).

Från och med den 1 januari 2021 har kommissionen, i enlighet med budgetförordningen, inrättat den gemensamma avsättningsfonden för att förvalta kapitalbufferten (avsättning) för alla budgetgarantier och finansiella stödlån till tredjeländer, i en gemensam portfölj. Utöver EU-budgetens avsättningar tar fonden emot återkrav från nödlidande transaktioner, avkastningen på dess investeringar och intäkterna från ersättningen för EU:s budgetgarantier. Den gemensamma avsättningsfonden kan också få frivilliga bidrag från medlemsstaterna och andra bidragsgivare som – i detta skede – ökar de tillgängliga EU-budgetgarantierna.

Fonden fördelar inkommande bidrag till delar där varje del avser ett bidragande program. Den 31 december 2021 bestod fonden av fyra delar. Av dessa avser tre delar äldre instrument som inrättats inom ramen för tidigare fleråriga budgetramar (Efsi, EFHU och det externa utlåningsmandatet). Dessa tre bidragande program har överfört sina befintliga avsättningar vid den tidpunkt då de anslöt sig till den gemensamma avsättningsfonden. Dessutom finns det en del för InvestEU, ett nytt instrument som inrättats inom ramen för den nuvarande fleråriga budgetramen. I rättsakterna för dessa instrument fastställs de nödvändiga avsättningarna för de garantier som tillhandahålls. EU-budgeten samlar dessa enskilda avsättningar i den gemensamma avsättningsfonden och optimerar kapitalförvaltningen.

Den 31 december 2021 uppgick den gemensamma avsättningsfondens tillgångar till 12,3 miljarder euro, varav 11,3 miljarder euro hade investerats i finansiella tillgångar som inte är derivat värderade till verkligt värde via resultatet (skuldförbindelser).

Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation

Enligt EU-förordningen om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) – har nya finansieringsinstrument inrättats för att förbättra tillgången till finansiering för enheter som bedriver forskning och innovation. Dessa instrument är:

—	InnovFins låne- och garantitjänst för forskning och innovation där kommissionen delar den finansiella risken för en portfölj med ny finansieringsverksamhet som EIB inlett.

—

InnovFins garanti för små och medelstora företag inklusive instrumentet för obegränsade garantier inom småföretagsinitiativet – ett garantisystem som förvaltas av EIF och som tillhandahåller finansförmedlare garantier och motgarantier för nya låneportföljer (enligt detta garantisystem delar kommissionen den finansiella risken för ställda garantier med medlemsstaterna, EIF och EIB).

—	InnovFins egetkapitalinstrument för forskning och innovation för investeringar i riskkapitalfonder som förvaltas av EIF, och

—

Europeiska innovationsrådets fond, som tillhandahåller finansiering med eget kapital för att stimulera innovation och marknadslansering. Europeiska innovationsrådets fond kommer huvudsakligen att finansieras via den fleråriga budgetramen 2021–2027 inom ramen för programmet Horisont Europa. Kommissionen har dock hittills använt tillgängliga resurser inom ramen för Horisont 2020.

Fonden för ett sammanlänkat Europa

I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 (26) har skuldinstrumentet för Fonden för ett sammanlänkat Europa inrättats med målet att underlätta infrastrukturprojekts tillgång till finansiering inom sektorerna för transport, telekommunikationer och energi. Det förvaltas av EIB inom ramen för ett avtal med EU. Det möjliggör riskdelning vid lånefinansiering genom prioriterade och efterställda lån, garantier och projektobligationer som garanteras av EU.

EU:s egetkapitalinstrument för små och medelstora företag

Dessa avser egetkapitalinstrument som finansieras genom Cosme-programmet, ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation, programmet för stöd till små och medelstora företag genom förbättrad tillgång till finansiering och initiativet för tillväxt och sysselsättning, som förvaltas av Europeiska investeringsfonden och som stöder bildandet och finansieringen av nystartade och expanderande små och medelstora företag i EU genom investeringar i särskilda riskkapitalfonder som lämpar sig för ändamålet.

Hierarki för verkligt värde för finansiella tillgångar som inte är derivat värderade till verkligt värde via resultatet (2020 klassificerade som tillgångar som kan säljas)

(miljoner euro)
Typ av finansiell tillgång	31.12.2021	31.12.2020
Nivå 1 Noterade priser på aktiva marknader	19 336	15 383
Nivå 2 Andra observerbara indata än noterade priser	2 698	2 706
Nivå 3 Värderingsmetoder vars indata inte bygger på observerbara marknadsdata	2 190	1 498
Totalt	24 223	19 587

Under perioden gjordes inga överföringar mellan nivå 1 och nivå 2 i hierarkin för verkligt värde.

Avstämning av finansiella tillgångar som inte är derivat värderade med värderingsmetoder vars indata inte bygger på observerbara marknadsdata (nivå 3)

(miljoner euro)
Rörelser i verkligt värde
Ingående balans den 1.1.2021	1 498
Omarbetad EAR 11	2
Investeringar under perioden	505
Återbetalning av kapital	(111)
Reglerade intäkter	(30)
Vinst eller förlust för perioden i resultaträkningen	326
Överföringar till nivå 3	—
Överföringar från nivå 3	—
Övriga	—
Utgående balans den 31.12.2021	2 190

Nettovinsterna för tillgångar på nivå 3 som inte är derivat och som innehades i slutet av 2021 uppgick till 295 miljoner euro. De ingår som finansiella intäkter under ”Vinst på finansiella tillgångar eller skulder som inte är derivat värderade till verkligt värde via resultatet” (se not 3.9) och som finansieringskostnader under ”Förlust på finansiella tillgångar eller skulder som inte är derivat värderade till verkligt värde via resultatet” (se not 3.15).

2.4.2.2 Finansiella tillgångar och skulder som är derivat värderade till verkligt värde via resultatet

Finansiella tillgångar och skulder som är derivat värderade till verkligt värde via resultatet per typ

(miljoner euro)
Typ av derivat	31.12.2021			31.12.2020
Typ av derivat	Teoretiskt belopp	Tillgångar till verkligt värde	Skulder till verkligt värde	Teoretiskt belopp	Tillgångar till verkligt värde	Skulder till verkligt värde
Valutaforwardkontrakt	646	2	—	417	6	—
Garantier för aktieportföljer	4 148	826	(1)	3 412	193	(1)
Garantier för valutarisk	28	—	(4)	14	—	(4)
Totalt	4 822	828	(5)	3 843	199	(4)
Långfristiga		826	(5)		193	(4)
Kortfristiga		2	—		6	(0)

Valutaforwardkontrakt

EU ingår valutaforwardkontrakt för att säkra valutarisken i samband med skuldförbindelser i US-dollar som innehas i garantifonden för Efsi. Enligt valutaforwardkontrakten tillhandahåller EU det avtalade teoretiska beloppet i utländsk valuta (”betalningsben”), som redovisas i tabellen ovan, och kommer att motta det teoretiska beloppet i euro (”mottaget ben”) på förfallodagen. Dessa derivatkontrakt värderas till verkligt värde på balansdagen och klassificeras som antingen finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet beroende på om deras verkliga värde är positivt eller negativt.

Garantier för aktieportföljer

Rubriken ”Garantier för aktieportföljer” omfattar garantier från EU till finansinstitut för portföljer av investeringar i eget kapital. Dessa garantier klassificeras som finansiella instrument som är derivat och som redovisas som en finansiell tillgång eller skuld värderad till verkligt värde via resultatet, eftersom de inte uppfyller definitionen på ett finansiellt garantiåtagande – se not 1.5.12. EU:s finansiella skulder värderas utifrån värdet på de underliggande investeringarna.

Det totala beloppet motsvarar i första hand Efsi-garantin från EU till EIB-gruppen med underliggande investeringar i eget kapital som betalats ut av EIB och EIF till ett belopp på 3 068 miljoner euro (2020: 2 223 miljoner euro). Det verkliga värdet på EU-garantin för Efsis aktieportföljer uppgick till 763 miljoner euro (2019: 164 miljoner euro).

Garanti för valutarisk

EU garanterar valutarisk inom ramen för EFHU-garantin, där den garanterar swap- och forwardkontrakt som syftar till att säkra mot valutarisker för investeringsverksamhet på framväxande marknader. EU täcker också devalveringen av den utländska valutan (UHA) i samband med lån som finansinstitut beviljar små och medelstora företag i Ukraina inom ramen för det östliga partnerskapets finansieringsfacilitet för små och medelstora företag.

Hierarki för verkligt värde för finansiella tillgångar och skulder som är derivat

(miljoner euro)
Typ av derivat	31.12.2021		31.12.2020
Typ av derivat	Tillgångar till verkligt värde	Skulder till verkligt värde	Tillgångar till verkligt värde	Skulder till verkligt värde
Nivå 1 Noterade priser på aktiva marknader	—	—	—	—
Nivå 2 Andra observerbara indata än noterade priser	2	(2)	6	(4)
Nivå 3 Värderingsmetoder vars indata inte bygger på observerbara marknadsdata	826	(2)	193	(1)
Totalt	828	(5)	199	(4)

Under perioden gjordes inga överföringar mellan nivå 1 och nivå 2. Derivat till verkligt värde på nivå 3 omfattar huvudsakligen garantier för aktieportföljer.

Avstämning av finansiella tillgångar och skulder som är derivat värderade med värderingsmetoder vars indata inte bygger på observerbara marknadsdata (nivå 3)

(miljoner euro)
Rörelser i verkligt värde
Ingående balans tillgångar/(skulder) den 1.1.2021	192
Utbetalda garantianspråk	5
Återlämnade garantianspråk	(1)
Intäkter från avvecklade garantier	(160)
Vinst eller förlust för perioden i resultaträkningen	788
Överföringar till nivå 3	—
Överföringar från nivå 3	—
Övriga	—
Utgående balans den 31.12.2021	824

Nettovinsterna för derivattillgångar på nivå 3 som innehades i slutet av 2021 uppgick till 777 miljoner euro. Detta belopp redovisas som finansiella intäkter och tas upp under ”Vinst på finansiella tillgångar eller skulder som är derivat värderade till verkligt värde via resultatet” (se not 3.9).

2.5 FÖRFINANSIERING

(miljoner euro)
	Not	31.12.2021	31.12.2020
Långfristig
Förfinansiering	2.5.1	57 764	30 574
Övriga förskott till medlemsstaterna	2.5.2	2 901	3 825
Bidrag till förvaltningsfonder		126	119
		60 792	34 519
Kortfristig
Förfinansiering	2.5.1	28 427	24 902
Övriga förskott till medlemsstaterna	2.5.2	4 229	3 327
		32 656	28 229
Totalt		93 447	62 748

Nivån på förfinansieringen i de olika programmen måste vara tillräcklig för att säkerställa den finansiering som behövs för att stödmottagaren ska kunna inleda och driva projektet och samtidigt trygga EU:s ekonomiska intressen och beakta rättsliga, operativa och kostnadseffektivitetsrelaterade begränsningar.

Den betydande ökningen jämfört med föregående år beror främst på lanseringen av faciliteten för återhämtning och resiliens (återhämtningsinstrumentet) under 2021, där 36,4 miljarder euro i förfinansiering inledningsvis betalades ut.

2.5.1 Förfinansiering

(miljoner euro)
	Bruttobelopp	Reglerad via upplupna kostnader	Nettobelopp den 31.12.2021	Bruttobelopp	Reglerad via upplupna kostnader	Nettobelopp den 31.12.2020
Delad förvaltning
Ejflu och andra landsbygdsbygds- utvecklingsinstrument	3 172	(208)	2 965	3 193	—	3 193
Eruf och sammanhållningsfonden	23 531	(4 571 )	18 960	23 074	(3 846 )	19 229
ESF	9 085	(1 823 )	7 263	8 222	(1 348 )	6 874
Övriga	4 836	(2 263 )	2 572	4 192	(1 520 )	2 672
	40 624	(8 865 )	31 760	38 681	(6 713 )	31 967
Direkt förvaltning
Genomförd av:
Europeiska kommissionen	46 494	(11 970 )	34 525	17 031	(10 648 )	6 382
varav faciliteten för återhämtning och resiliens (återhämtningsinstrumentet)	34 879	(4 065 )	30 814	—	—	—
EU:s genomförandeorgan	23 931	(15 030 )	8 901	18 565	(10 931 )	7 633
Förvaltningsfonder	1 140	(847)	293	1 121	(843)	278
	71 565	(27 847 )	43 718	36 716	(22 423 )	14 294
Indirekt förvaltning
Genomförd av:
Andra EU-byråer och organ	1 657	(687)	971	1 243	(781)	462
Tredjeländer	1 874	(1 261 )	614	1 515	(1 043 )	471
Internationella organisationer	9 545	(5 955 )	3 590	9 068	(6 020 )	3 048
Övriga enheter	12 992	(7 453 )	5 539	11 665	(6 432 )	5 233
	26 069	(15 356 )	10 713	23 491	(14 276 )	9 215
Totalt	138 258	(52 068 )	86 191	98 888	(43 412 )	55 476
Långfristig	57 764	—	57 764	30 574	—	30 574
Kortfristig	80 494	(52 068 )	28 427	68 314	(43 412 )	24 902

Förfinansieringen motsvarar utbetalningar och genomför därmed betalningsbemyndigandena. Såsom förklaras i not 1.5.7 utgör detta förskott som ännu inte har kostnadsförts. Även om förfinansieringen minskar de utestående åtagandena (se not 5.1) representerar den utgifter som ännu inte godkänts och tagits upp i resultaträkningen.

Inom den delade förvaltningen avser nästan all förfinansiering programperioden 2014–2020. Det finns en inledande förfinansiering som inte kommer att avräknas i räkenskaperna (dvs. tas upp i resultaträkningen) före programperiodens avslut och som redovisas som långfristig förfinansiering.

För Sammanhållningsfonden lämnas också en årlig förfinansiering som årligen avräknas i räkenskaperna och redovisas som en kortfristig förfinansiering. De nya utbetalningarna av förfinansiering på sammanhållningsområdet omfattade den årliga förfinansieringen för 2021 (till ett belopp på 7,3 miljarder euro), men även EU:s utbetalningar via Europeiska unionens solidaritetsfond (0,8 miljarder euro). De nya betalningarna har uppvägts av regleringar av ungefär liknande storlek, och därför förblir nivån på utestående förfinansiering stabil för detta område totalt sett.

När det gäller direkt förvaltning är de största förfinansieringsbeloppen de som avser det icke återbetalningspliktiga stödet från instrumentet för återhämtning och resiliens som inleddes 2021, dvs. 30,8 miljarder euro netto vid årets slut. Övriga betydande belopp, 8,5 miljarder euro (2020: 9,3 miljarder euro), avser forskningsområdet (främst Horisont 2020 och Horisont Europa, som genomförs av EU:s genomförandeorgan och kommissionen).

När det gäller indirekt förvaltning omfattar förfinansieringen främst interna politiska program som Galileo och Egnos (rymdprogram), men även instrument med anknytning till Europa i världen (inklusive grannskapsinstrument, utvecklingsinstrument och instrument för internationellt samarbete). Den mest anmärkningsvärda ökningen av förfinansiering under denna rubrik avser rymdprogrammen.

Garantier som erhållits i samband med förfinansiering

Detta rör sig om garantier som kommissionen i vissa fall begär av stödmottagare som inte är medlemsstater inför en utbetalning av förskott (förfinansiering). Det finns två typer av värden som behöver redovisas för dessa garantier: det nominella respektive det löpande värdet. För det nominella värdet betraktas ställandet av garantin som den bakomliggande händelsen. För det löpande värdet är det utbetalningen av den förfinansiering som garanteras som betraktas som den bakomliggande händelsen, och värdet sätts sedan ner vid senare avräkningar. Den 31 december 2021 uppgick det nominella värdet på garantier som mottagits för förfinansiering till 433 miljoner euro medan det löpande värdet på garantierna uppgick till 383 miljoner euro (2020: 466 miljoner euro respektive 402 miljoner euro).

Viss förfinansiering som betalas ut inom ramen för det sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling (FP7), programmen Horisont 2020 och Horisont Europa täcks i realiteten av den ömsesidiga försäkringsmekanismen, tidigare känd som deltagargarantifond. Den ömsesidiga försäkringsmekanismen är ett ömsesidigt instrument som skapats för att täcka riskerna som gäller utebliven betalning av belopp från stödmottagarna under genomförandet av de indirekta åtgärderna i dessa program. Alla deltagare i indirekta åtgärder som får bidrag från EU bidrar med 5 % av det maximala EU-bidraget till den ömsesidiga försäkringsmekanismens kapital, som kommissionen investerar på finansmarknaderna för att generera ränta. Räntan får användas för att täcka skulder som inte betalas av en försumlig deltagare till unionen. I slutet av den indirekta åtgärden betalas bidragen tillbaka till deltagarna. Europeiska unionen (som företräds av kommissionen) fungerar som verkställande organ för den ömsesidiga försäkringsmekanismens deltagare, men fonden ägs av deltagarna. Den ömsesidiga försäkringsmekanismen är således en separat enhet som inte konsoliderats i EU:s årsredovisning.

Den 31 december 2021 uppgick de förfinansieringsbelopp som täcks av den ömsesidiga försäkringsmekanismen till 2,4 miljarder euro (2020: 2,3 miljarder euro). De totala tillgångarna i den ömsesidiga försäkringsmekanismen, inklusive de finansiella tillgångar som förvaltas av kommissionen, uppgick till 2,5 miljarder euro (2020: 2,4 miljarder euro).

2.5.2 Övriga förskott till medlemsstaterna

(miljoner euro)
	31.12.2021	31.12.2020
Förskott till medlemsstater för finansieringsinstrument med delad förvaltning	3 647	3 520
Stödordningar	3 483	3 633
Totalt	7 130	7 153
Långfristiga	2 901	3 825
Kortfristiga	4 229	3 327

Förskott till medlemsstater för finansieringsinstrument med delad förvaltning

Det är inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfondernas program (Esif-program) möjligt att göra förskottsbetalningar från EU-budgeten till medlemsstaterna så att de kan bidra till finansieringsinstrumenten (dvs. lån, investeringar i eget kapital eller garantier). Dessa finansieringsinstrument upprättas och förvaltas på medlemsstaternas ansvar, inte kommissionens ansvar. Medel som vid årets utgång inte tagits i anspråk genom dessa instrument tillhör EU (såsom är fallet för all förfinansiering) och tas således upp som en tillgång i EU:s balansräkning.

Programperioden 2014–2020:

Inom ramen för sammanhållningspolitiken, där 14 692 miljoner euro utbetalades, uppskattades det att 3 547 miljoner euro inte hade tagits i anspråk den 31 december 2021. Detta omfattar medlemsstaternas bidrag till initiativet för små och medelstora företag, ett instrument som syftar till att uppmuntra till ytterligare utlåning till små och medelstora företag genom banksektorn (1 326 miljoner euro har betalats, exklusive belopp som utgör förfinansiering, varav uppskattningsvis 366 miljoner euro ännu inte har tagits i anspråk).

För landsbygdsutveckling hade 97 miljoner euro inte tagits i anspråk vid årets slut.

Programperioden 2007–2013:

Alla belopp avseende sammanhållningspolitiken anses antingen ha genomförts eller omfördelats till andra åtgärder, varför inga tillgångar finns kvar i balansräkningen den 31 december 2021. Det bör noteras att det faktiska genomförandet av de olika instrumenten kommer att ses över när programmen avslutas under de kommande åren.

Stödordningar

I likhet med det ovan sagda redovisas återbetalningar av förskott som medlemsstaterna fått för olika stödordningar och som inte använts vid årets slut (statligt stöd, marknadsåtgärder via EGFJ eller investeringsåtgärder via Ejflu) som tillgångar (förskott) i EU:s balansräkning. Kommissionen har beräknat värdet på dessa förskott på grundval av medlemsstaternas uppgifter. Beloppen tas upp i underrubriken stödordningar ovan.

Programperioden 2014–2020:

Vid årets slut uppskattades de outnyttjade beloppen uppgå till 1 768 miljoner euro för sammanhållningspolitiken och till 1 649 miljoner euro för jordbruk och landsbygdsutveckling.

Programperioden 2007–2013:

Uppskattningsvis hade 66 miljoner euro som betalats ut för landsbygdsutveckling inte tagits i anspråk i slutet av 2021.

2.6 FORDRINGAR MED MOTPRESTATION OCH KRAV UTAN MOTPRESTATION

(miljoner euro)
	Not	31.12.2021	31.12.2020
Långfristiga
Krav utan motprestation	2.6.1	34 892	44 128
Fordringar avseende transaktioner med motprestation	2.6.2	5 750	1 685
		40 642	45 813
Kortfristiga
Krav utan motprestation	2.6.1	29 473	26 915
Fordringar avseende transaktioner med motprestation	2.6.2	2 323	1 766
		31 796	28 681
Totalt		72 438	74 493

2.6.1 Krav utan motprestation

(miljoner euro)
	Not	31.12.2021	31.12.2020
Långfristiga
Medlemsstater	2.6.1.1	2 497	2 237
Förenade kungarikets utträdesavtal	2.6.1.2	30 839	40 629
Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader	2.6.1.4	1 556	1 261
Övriga krav		—	1
		34 892	44 128
Kortfristiga
Medlemsstater	2.6.1.1	5 682	7 213
Förenade kungarikets utträdesavtal	2.6.1.2	10 913	6 827
Böter på konkurrensområdet	2.6.1.3	11 698	11 295
Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader	2.6.1.4	1 097	787
Övriga krav	2.6.1.5	83	792
		29 473	26 915
Totalt		64 365	71 043

2.6.1.1 Krav på medlemsstaterna

(miljoner euro)
	31.12.2021	31.12.2020
Traditionella egna medel A-räkenskaper	6 137	5 297
Traditionella egna medel särskilda räkenskaper	1 405	1 460
Utestående egna medel	15	2 188
Nedskrivning	(875)	(892)
Övriga	—	—
Krav avseende egna medel	6 683	8 053
Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ)	1 525	1 378
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och andra landsbygdsutvecklingsinstrument	668	720
Nedskrivning	(843)	(837)
Krav på medel för EGFJ och landsbygdsutveckling	1 350	1 260
Återkrav av förfinansiering	26	53
Erlagd moms som kan krävas	45	35
Övriga krav på medlemsstaterna	73	49
Totalt	8 178	9 450
Långfristiga	2 497	2 237
Kortfristiga	5 682	7 213

Det största långfristiga beloppet avser belopp som ska inbetalas av medlemsstaterna, specifikt ett belopp på 2,1 miljarder euro avseende ett överträdelseförfarande mot Förenade kungariket (närmare upplysningar finns nedan). Under långfristiga belopp upptas även, liksom tidigare år, belopp som avser icke verkställda beslut om kontroll av överensstämmelse för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu). De belopp som berörs av besluten kommer att krävas in i form av årliga delbetalningar.

Krav avseende egna medel

A-räkenskaperna avser de månatliga redogörelser i vilka medlemsstaterna meddelar de fastställda anspråken på traditionella egna medel. I tabellen förtecknas de belopp i A-räkenskaperna som ännu inte har betalats ut till kommissionen. Traditionella egna medel består huvudsakligen av tullar som medlemsstaterna uppbär för kommissionens räkning.

A-räkenskaperna brukar ligga kring 3–3,5 miljarder euro vid årets slut, men både år 2021 och år 2020 innehöll det totala beloppet ytterligare traditionella egna medel som avser Förenade kungarikets överträdelseärende (se nedan) och övriga inspektionsrapporter av traditionella egna medel. Eftersom en dröjsmålsränta på 2,2 miljarder euro är tillämplig (2020: 1,7 miljarder euro) ska dessa belopp även tas upp i årsredovisningen (se noterna 2.6.2 och 3.9) .

Beträffande Förenade kungarikets överträdelseärende sände kommissionen den 8 mars 2018 en formell underrättelse (överträdelse nr 2018/2008) till Förenade kungariket, eftersom landet underlät att ställa det korrekta beloppet traditionella egna medel till förfogande för EU-budgeten. Eftersom Förenade kungariket inte lämnade något tillfredsställande svar, varken vad gäller den formella underrättelsen eller det motiverade yttrande som sändes den 24 september 2018, beslutade kommissionen att hänskjuta överträdelsen till EU-domstolen och lämnade in sin ansökan den 7 mars 2019. Ärendet har sitt ursprung i en Olaf-rapport från 2017 som visade att importörer i Förenade kungariket hade undvikit att betala stora belopp i tullavgifter genom att använda fingerade och falska fakturor och upprätta oriktiga tullvärdedeklarationer vid import. På grundval av en metod som utvecklats av Olaf och Gemensamma forskningscentrumet beräknade kommissionen med hjälp av tillgängliga uppgifter att Förenade kungarikets överträdelse under perioden november 2011 till oktober 2017 åsamkat förluster för EU-budgeten på 2,1 miljarder euro (netto, dvs. efter avdrag för uppbördskostnader som Förenade kungariket behåller från bruttobeloppet på 2,7 miljarder euro). Den 8 mars 2022 meddelade domstolen den tillhörande domen och bekräftade att Förenade kungariket hade åsidosatt sina skyldigheter att skydda unionens budget. Domstolen begärde dock att kommissionen skulle göra en ny beräkning av det begärda beloppet. Kommissionen kommer nu att granska domen och särskilt domstolens synpunkter på fastställandet av de aktuella beloppen. En detaljerad rättslig och operativ analys håller för närvarande på att genomföras, vars slutsatser ännu inte är tillgängliga. Både kapitalbeloppet på 2,1 miljarder euro och den beräknade upplupna dröjsmålsräntan på 2,1 miljarder euro till slutet av 2021 (jämfört med 1,6 miljarder euro i upplupen ränta och som redovisades fram till slutet av 2020) fortsätter att klassificeras som långfristiga tillgångar, som är den bästa tillgängliga uppskattningen.

I år innehåller kraven, den 31 december 2021, också ett belopp på 0,4 miljarder euro i beräknade förluster av traditionella egna medel som vissa medlemsstater ska betala till följd av undervärderad import av textilvaror och skor från Kina. Dessa beräkningar kan revideras, särskilt efter domstolens dom i överträdelseförfarandet mot Förenade kungariket.

Dessutom inkluderade kommissionen en fordran på 0,17 miljarder euro i fastställda tullavgifter och dröjsmålsränta på grundval av den senast tillgängliga informationen.

Särskilda räkenskaper avser fastställda fordringar som inte har tagits upp i de så kallade A-räkenskaperna därför att de inte har krävts in från medlemsstaterna och ingen säkerhet (dvs. garanti) har ställts (eller en säkerhet har ställts men beloppen bestrids). Dessa fordringar är föremål för nedskrivning på grundval av de upplysningar som medlemsstaterna lämnar varje år. Nedskrivningsbeloppen ligger i allmänhet på en liknande nivå vid varje årsslut, vilket framgår av tabellen.

Utestående egna medel år 2021 avser krav som härrör från ändringsbudget nr 6/2021 som antogs den 24 november 2021. Medlemsstaterna bokförde beloppen i räkenskaperna den första arbetsdagen i januari 2022.

Krav på medel för EGFJ och landsbygdsutveckling

Denna punkt omfattar huvudsakligen fordringar på medlemsstaterna den 31 december 2021, enligt medlemsstaternas redovisning och attestering den 15 oktober 2021. En uppskattning har gjorts för de krav som uppkommit efter denna redovisning och fram till den 31 december 2021. Kommissionen gör också en uppskattning av nedskrivningar av sådana fordringar på stödmottagare som troligtvis inte kommer att kunna uppbäras. Att en sådan justering görs innebär inte att kommissionen avstår från att i framtiden återkräva dessa belopp. Ett avdrag på 20 % ingår också i justeringen och motsvarar vad medlemsstaterna har rätt att behålla för att täcka sina administrativa kostnader.

2.6.1.2 Förenade kungarikets utträdesavtal

I avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (ref. 2019/C 384 I/01) (utträdesavtalet) som EU och Förenade kungariket undertecknat fastställs olika ekonomiska förpliktelser för båda parterna. Den 31 december 2021 uppgick nettofordran på Förenade kungariket baserat på dessa förpliktelser till 41 753 miljoner euro (2020: 47 456 miljoner euro), varav 10 913 miljoner euro ska betalas inom 12 månader efter balansdagen (2020: 6 827 miljoner euro).

(miljoner euro)
	Artikel 140	Artikel 142	Övriga	31.12.2021	31.12.2020
Ska betalas in av Förenade kungariket	28 620	14 751	610	43 982	49 579
Ska betalas ut till Förenade kungariket	—	—	(2 229 )	(2 229 )	(2 122 )
Totalt	28 620	14 751	(1 618 )	41 753	47 456
Långfristiga	17 064	14 486	(711)	30 839	40 629
Kortfristiga	11 556	265	(908)	10 913	6 827

Justering av Förenade kungarikets andel (artikel 139)

Enligt artikel 139 i utträdesavtalet ska Förenade kungarikets andel av ekonomiska förpliktelser med anledning av utträdesavtalet utgöra en procentandel, beräknad som kvoten mellan de egna medel som Förenade kungariket gjort tillgängliga 2014–2020 och de egna medel som alla medlemsstater och Förenade kungariket gjort tillgängliga under den perioden. I mars 2021 beräknades procentandelen till 12,358072326018200 %. I enlighet med artikel 139 ska dock andelen justeras med det belopp för moms- och BNI-saldona (2014–2020) som meddelades medlemsstaterna före den 1 februari 2022. Förenade kungarikets slutliga andel har därför beräknats till 12,431681219587700 %. Efter justeringen av Förenade kungarikets andel i förhållande till de beräkningar som låg till grund för de belopp som redan fakturerats Förenade kungariket under 2021, fakturerades Förenade kungariket ett ytterligare belopp om 67 miljoner euro i april 2022.

Betalningar enligt utträdesavtalet

Den betalningsmekanism som ska tillämpas på de skyldigheter som föreskrivs mellan de båda parterna fastställs i artikel 148. Sammanfattningsvis fakturerar EU de nettobelopp som ska betalas från Förenade kungariket i april och september varje år, och Förenade kungariket betalar dessa månadsvis. De belopp som rapporteras i april ett visst år ska betalas i fyra lika stora månatliga delbetalningar från juni till september det året. De belopp som rapporteras i september ska betalas i åtta lika stora månatliga delbetalningar från oktober det året till maj påföljande år. Eftersom vissa rapporterade belopp nödvändigtvis bygger på prognoser och uppskattningar uppdateras rapporteringen varje år på grundval av faktiska siffror.

Det totala belopp som under 2021 rapporterades till Förenade kungariket enligt artikel 136 och artiklarna 140–147 uppgick till 11 930 miljoner euro, varav 3 763 miljoner euro rapporterades i april 2021 och 8 166 miljoner euro rapporterades i september 2021. De totala betalningar som mottogs under 2021 uppgick till 6 826 miljoner euro, varav 3 763 miljoner euro avsåg rapporten från april (som betalades ut i fyra lika stora månatliga delbetalningar under perioden juni-september 2021) och 3 062 miljoner euro avsåg rapporten från september (som betalades ut i tre lika stora delbetalningar under perioden oktober–december 2021):

(miljoner euro)
	Rapport från april 2021 (förfallna och betalade från juni till september 2021)	Rapport från september 2021: (förfallna och betalade från oktober till december 2021)	Totalt
Artikel 140	3 696	3 054	6 750
Artikel 142	—	11	11
Artikel 136	230	18	247
Artikel 147	21	—	21
	3 946	3 083	7 029
Artikel 141	—	(20)	(20)
Artikel 143	(93)	—	(93)
Artikel 144	(46)	—	(46)
Artikel 145	(37)	—	(37)
Artikel 146	(7)	—	(7)
	(183)	(20)	(203)
Totalt	3 763	3 062	6 826

Resterande saldo från fakturan i september 2021, som uppgick till 5 104 miljoner euro i slutet av året, betalades i fem lika stora månatliga betalningar under perioden januari till maj 2022.

Artikel 140 – Utestående åtaganden

Förenade kungariket har åtagit sig att till EU betala in sin andel av utestående budgetåtaganden per den 31 december 2020 (utestående åtaganden till följd av Brexit), vilka har justerats i enlighet med artikel 140. Den 31 december 2021 uppgick det totala belopp som redovisats som en fordran till 28 620 miljoner euro (2020: 34 966 miljoner euro), varav 11 556 miljoner euro ska betalas inom 12 månader efter årets slut. Följande tabell visar de viktigaste förändringarna mellan det totala belopp som redovisats som en fordran den 31 december 2020 (beräknat på grundval av Förenade kungarikets ojusterade andel) och det totala belopp som redovisas som en fordran den 31 december 2021:

(miljoner euro)
Förenade kungarikets skuld den 31.12.2020 (beräknad på grundval av Förenade kungarikets ojusterade andel)	34 966
Justering av Förenade kungarikets andel	208
Förenade kungarikets skuld den 31.12.2020 (beräknad på grundval av Förenade kungarikets justerade andel)	35 174
Finansiella nettokorrigeringar för 2014–2020 eller tidigare programperioder (inklusive justering av 2020 års avdrag)	(58)
Traditionella egna medel från 2020 som ställts till unionens förfogande 2021 (inklusive justering av 2020 års avdrag)	(82)
Nettobetalningar från Förenade kungariket under 2021	(6 750 )
Justering av uppskattat icke-genomförande	337
Totalt	28 620
Långfristiga	17 064
Kortfristiga	11 556

Den årliga minskningen av det totala belopp som redovisas som en fordran uppgick till 6 346 miljoner euro och berodde främst på de betalningar som togs emot från Förenade kungariket under 2021 (6 750 miljoner euro).

Justeringen av det belopp som Förenade kungariket skulle betala den 31 december 2020, som resulterar i en ökning på 208 miljoner euro, speglar justeringen av Förenade kungarikets andel av de justerade budgetåtaganden den 31 december 2020 på vilka Förenade kungarikets andel tillämpas (216,7 miljoner euro). Dessutom ingår justeringarna av de avdrag som ingår i EU:s årsredovisning 2020 för finansiella nettokorrigeringar relaterade till 2014–2020 eller tidigare programperioder och traditionella egna medel som avser 2020 och som ställts till unionens förfogande under 2021 (2,4 miljoner euro) och justeringen av avdraget för det beräknade icke-genomförandet (6,0 miljoner euro).

Det totala avdraget för finansiella nettokorrigeringar som avser 2014–2020 eller tidigare programperioder, som uppgår till 58,5 miljoner euro, omfattar de belopp som fakturerades i september 2021 men som ännu inte inkluderats i årsredovisningen 2020 (34,8 miljoner euro, varav 12,8 miljoner euro betalades av Förenade kungariket under perioden oktober till december 2021 och 22,0 miljoner euro från januari till maj 2022), justeringen av Förenade kungarikets andel av dessa belopp (0,2 miljoner euro) och de belopp som ska faktureras i september 2022 och betalas under oktober till december 2022 (23,5 miljoner euro).

Det totala avdraget för traditionella egna medel som avser 2020 och som ställdes till unionens förfogande under 2021, som uppgår till 82,0 miljoner euro, omfattar de belopp som fakturerades i september 2021 men som ännu inte inkluderades i årsredovisningen 2020 (16,7 miljoner euro, varav 6,3 miljoner euro betalades av Förenade kungariket under perioden oktober till december 2021 och 10,4 miljoner euro från januari till maj 2022), justeringen av Förenade kungarikets andel av dessa belopp (0,1 miljoner euro) och de belopp som fakturerats i april 2022 (65,2 miljoner euro).

Det belopp som ska betalas inom 12 månader från balansdagen (11 556 miljoner euro) omfattar resterande saldo från fakturan i september 2021 (5 090 miljoner euro), det belopp som fakturerades i april 2022 (4 029 miljoner euro) och det belopp som ska faktureras i september 2022 och som ska betalas under perioden oktober till december 2022 (2 437 miljoner euro). Det belopp som fakturerades i april 2022 består av 3 280 miljoner euro som avser Förenade kungarikets andel av det beräknade genomförandet av utestående åtaganden under 2022, 65,2 miljoner euro avseende avdragen för traditionella egna medel, 70,5 miljoner euro avseende justeringen av Förenade kungarikets andel av de belopp som fakturerades under 2021 och 743,6 miljoner euro som avser justeringen av Förenade kungarikets andel av utestående åtaganden till följd av genomförandet under 2021. Det belopp som ska faktureras under september 2022 och betalas under perioden oktober till december 2022 utgörs av 2 460 miljoner euro som avser Förenade kungarikets andel av det beräknade genomförandet av utestående åtaganden under 2022 och 23,5 miljoner euro som avser avdrag för finansiella nettokorrigeringar.

Efter uppdateringen av kommissionens officiella prognos för tillbakadraganden av samtliga utestående åtaganden den 31 december 2020, ökade det belopp som Förenade kungariket ska betala med 337 miljoner euro, till följd av det uppdaterade beräknade icke-genomförandet.

Artikel 142 – Unionens skulder i slutet av år 2020

Förenade kungariket har åtagit sig att till EU betala sin andel av de skulder unionen hade i slutet av år 2020, med undantag för följande: a) De som täcks av motsvarande tillgångar och b) de som avser budgetgenomförandet och förvaltningen av egna medel (däribland belopp som redan ingår i utestående åtaganden, se artikel 140 ovan). Det största beloppet här avser EU:s befintliga åtaganden i fråga om ersättningar efter avslutad anställning (pensioner och sjukförsäkring) den 31 december 2020.

Utestående skulder 2020 enligt artikel 142.6

(miljoner euro)
	Pensionssystem för EU-tjänstemän	Gemensamma sjukförsäkringssystemet	31.12.2021	31.12.2020
Utestående skulder 2020	104 832	9 675	114 507	113 676
Förenade kungarikets andel	13 032	1 203	14 235	14 048
Bidrag till pensionssystemet/det gemensamma sjukförsäkringssystemet	227	8	236	0
Totalt	13 260	1 211	14 471	14 048
Långfristiga	13 032	1 203	14 235	14 048
Kortfristiga	227	8	236	0

Enligt det standardbetalningssätt som anges i artikel 142.6 bidrar Förenade kungariket varje år till nettobetalningar från EU-budgeten under föregående år till varje förmånstagare i pensionssystemet för EU-tjänstemän och det relaterade bidraget från EU-budgeten till det gemensamma sjukförsäkringssystemet (RCAM) för varje förmånstagare eller person som omfattas genom en förmånstagare. Betalningarna av dessa årliga bidrag planeras inledas i juni 2022 (där varje årlig betalning ska göras i fyra månadsbetalningar från juni till september under respektive år).

Förenade kungarikets justerade andel av nettobetalningarna från EU-budgeten under 2021 till förmånstagare av pensionssystemet för EU-tjänstemän och det gemensamma sjukförsäkringssystemet uppgick till 227 miljoner euro respektive 8 miljoner euro. Dessa belopp meddelades Förenade kungariket som en del av fakturan i april 2022 (och som därmed ska betalas i fyra lika stora månadsbetalningar under perioden juni till september 2022).

Vidare uppgick den 31 december 2021 Förenade kungarikets utestående skulder för 2020 i enlighet med artikel 142.6 avseende pensionssystemet för EU-tjänstemän och det gemensamma sjukförsäkringssystemet till 13 032 miljoner euro respektive 1 203 miljoner euro (2020: 12 450 miljoner euro och 1 599 miljoner euro). Ökningen för pensionssystemet för EU-tjänstemän drevs primärt av den aktuariella förlusten från ändringar i finansiella antaganden – se not 2.9 för mer upplysningar. Det noteras att medan den aktuariella förlusten från ändringar i finansiella antaganden påverkar nuvärdet av de utestående skulderna från 2020 som beräknats på grundval av IPSAS 39/EAR 12, ändrar den varken beloppet för de förmåner som faktiskt ska betalas av EU eller, underförstått, Förenade kungarikets bidrag till dessa betalningar som ska betalas enligt standardbetalningsmekanismen i artikel 142.6.

Den 31 december 2021 har Förenade kungariket inte använt det förtida betalningsalternativet för betalningen av de utestående skulderna 2020 för pensionssystemet för EU-tjänstemän och det gemensamma sjukförsäkringssystemet, beräknade genom användning av aktuariell värdering i enlighet med IPSAS 39/EAR 12 i fem lika stora betalningar enligt det förfarande som anges i artikel 142.6 sista stycket.

Utestående skulder 2020 enligt artikel 142.5

Enligt artikel 142.5 ska Förenade kungariket bidra till skulderna i de övriga ålderspensions-/(pensions-)systemen, eftersom de redovisades i unionens konsoliderade räkenskaper för budgetåret 2020 i tio delbetalningar med början den 31 oktober 2021 (där varje årlig betalning ska göras i åtta månatliga betalningar från oktober till maj påföljande år). Dessa skulder i unionens konsoliderade räkenskaper för budgetåret 2020 uppgick till 2 344 miljarder euro, som resulterade i en justerad andel för Förenade kungariket den 31 december 2020 på 291 miljoner euro. Med beaktande av de belopp som tagits emot från Förenade kungariket under 2021, totalt 11 miljoner euro, minskade Förenade kungarikets utestående andel av övriga ålderspensions-/(pensions-)system till 281 miljoner euro den 31 december 2021, varav 29 miljoner euro ska betalas inom 12 månader efter årets slut.

Närmare upplysningar om systemen för ersättningar till anställda finns i not 1.5.10 och not 2.9.

Övriga artiklar

(miljoner euro)
	31.12.2021	31.12.2020
Ska betalas in av Förenade kungariket:
Artikel 136	557	230
Artikel 147	53	46
	610	275
Ska betalas ut till Förenade kungariket:
Artikel 141	(1 818 )	(1 766 )
Artikel 143	(163)	(93)
Artikel 144	(73)	(46)
Artikel 145	(148)	(183)
Artikel 146	(27)	(33)
	(2 229 )	(2 122 )
Totalt	(1 618 )	(1 847 )
Långfristiga	(711)	(1 894 )
Kortfristiga	(908)	47

Artikel 136 – Bestämmelser tillämpliga på egna medel

Artikel 136 fastställer bestämmelser tillämpliga efter den 31 december 2020 med avseende på egna medel. Förenade kungariket har rätt att ta emot eller är skyldigt att betala, allt efter omständigheterna, sin andel av de egna medel för budgetåren fram till och med 2020 som ska ställas till förfogande, korrigeras eller justeras efter den 31 december 2020. Förenade kungariket kommer även att få ut sin andel av justeringarna i samband med undantagsklausulen för år 2020. Landet omfattas även av eventuella justeringar av moms- och BNI-baserade egna medel för budgetåren fram till och med år 2020. Dessa justeringar av moms- och BNI-baserade egna medel kommer att beräknas årligen fram till och med den 31 december 2028. De beräknade uppdateringarna av korrigeringen till förmån för Förenade kungariket för 2018–2019 ska också räknas in.

Förenade kungariket ska betala in de traditionella egna medel det uppburit efter den 28 februari 2021, men som avser år 2020 eller tidigare år. Från detta belopp görs sedan avdrag med landets andel av de medel som ställts till förfogande. De särskilda räkenskaperna för de traditionella egna medlen ska vara helt avslutade den 31 december 2025.

Det utestående nettobeloppet den 31 december 2021 som Förenade kungariket ska betala är 557 miljoner euro, varav 544 miljoner euro ska betalas till landet inom 12 månader efter årets slut, och därefter ska 1 101 miljoner euro betalas av Förenade kungariket:

(miljoner euro)
Förenade kungarikets skuld den 31.12.2020	230
Justering av Förenade kungarikets andel	(2)
Belopp som fakturerats Förenade kungariket i september 2021	47
Mottagna betalningar 2021	(247)
Korrigering till förmån för Förenade kungariket	(497)
Undantagsklausul	(105)
Justeringar av moms- och BNI-baserade egna medel (för 2020 eller tidigare)	1 101
Förenade kungarikets nettoandel av traditionella egna medel efter den 28 februari 2021	31
Förenade kungarikets skuld den 31.12.2021	557
Långfristiga	1 101
Kortfristiga	(544)

Artikel 141 – Böter

Förenade kungariket har rätt till sin andel av böter som ålagts före den 31 december 2020 samt böter som unionen ålagt efter den 31 december 2020 enligt det förfarande som avses i artikel 92.1, när dessa slutligt fastställts. Beloppet för de böter som berör Förenade kungariket och som var utestående den 31 december 2021 uppgår till 13,8 miljarder euro (2020: 14,3 miljarder euro). Minskningen med 0,5 miljarder euro beror främst på att nedskrivna böter ökat med 0,9 miljarder euro, vilket uppvägs av nettoökningen av böter med 0,3 miljarder euro (1,7 miljarder euro i böter som utfärdades under 2021 minus 1,4 miljarder euro i böter som bekräftats och betalats, minskats eller hävts genom domstolsbeslut under 2021). Förenade kungarikets justerade andel av dessa böter som är utestående den 31 december 2021 uppgår till 1,7 miljarder euro (2020 (ojusterad andel): 1,8 miljarder euro), varav ett belopp på 80,8 miljoner euro kommer att inkluderas i fakturan i september 2022 och betalas till Förenade kungariket under perioden oktober 2022 till maj 2023. Vidare har Förenade kungariket rätt till sin justerade andel av slutgiltiga böter som ännu inte fakturerats (69,2 miljoner euro, som också ska inkluderas i fakturan i september 2022 och betalas till Förenade kungariket under perioden oktober 2022 till maj 2023), Förenade kungarikets ojusterade andel av slutgiltiga böter som fakturerats i september 2021, men som ännu inte betalats i slutet av året (33,6 miljoner euro, som betalats till Förenade kungariket under perioden januari till maj 2022) och justeringen av Förenade kungarikets andel av böterna som fakturerades i september 2021 (0,3 miljoner euro, som inkluderas i fakturan i april 2022 och som ska betalas till Förenade kungariket under perioden juni till september 2022). Förenade kungarikets totala andel av böterna uppgår således till 1,8 miljarder euro (2020: 1,8 miljarder euro), varav 90,2 miljoner euro ska betalas inom 12 månader efter balansdagen (2020 (ojusterad andel): 20 miljoner euro).

Artikel 143 – Finansiella eventualförpliktelser: Utlåning för finansiellt stöd, Efsi, EFHU och EIB:s externa utlåningsmandat

Enligt denna artikel har Förenade kungariket åtagit sig att finansiera sin andel av EU:s eventualförpliktelser relaterade till dess upp- och utlåningstransaktioner samt garantier, om eventualförpliktelsen realiseras och inte täcks av befintliga garantifonder – se not 4.1 för uppgifter om de berörda eventualförpliktelserna. EU ska återbetala belopp till Förenade kungariket som landet redan lämnat till garantifonderna och som inte längre behövs. Förenade kungariket har även rätt till sin andel av återflöden från transaktioner där landet bär en andel av skulden. Den 31 december 2021 uppgick det belopp som ska betalas till Förenade kungariket inom 12 månader till 163 miljoner euro (2020 (ojusterad andel): 93 miljoner euro).

Artikel 144 – Finansieringsinstrument

Enligt denna artikel har EU åtagit sig att betala ut Förenade kungarikets andel av återflöden från finansiella transaktioner som hade godkänts före utträdesdagen, samt landets andel av utbetalningar för finansiella transaktioner som godkänts efter utträdesdagen. Den 31 december 2021 uppgick det belopp som ska betalas till Förenade kungariket inom 12 månader till 73 miljoner euro (2020 (ojusterad andel): 46 miljoner euro).

Artikel 145 – Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) i likvidation

Förenade kungariket har rätt till sin andel av nettotillgångarna i EKSG i likvidation den 31 december 2020, som ska betalas ut i fem delutbetalningar den 30 juni varje år med början år 2021. Nettotillgångarna i EKSG i likvidation den 31 december 2020 uppgick till 1,5 miljarder euro varav Förenade kungarikets justerade andel uppgår till 184 miljoner euro (2020 (ojusterad andel): 183 miljoner euro). Efter betalningen av den första delbetalningen på 37 miljoner euro under 2021, uppgår det utestående beloppet den 31 december 2021 till 148 miljoner euro, varav 37 miljoner euro ska betalas inom 12 månader efter balansdagen.

Artikel 146 – Investeringar i Europeiska investeringsfonden (EIF)

Förenade kungariket har rätt till sin andel av EU:s investeringar i Europeiska investeringsfondens inbetalda aktiekapital per den 31 december 2020, som kommer att betalas ut i fem delutbetalningar den 30 juni varje år med början år 2021. EU:s investeringar i Europeiska investeringsfondens (EIF) inbetalda aktiekapital per den 31 december 2020 uppgick till 267 miljoner euro, varav Förenade kungarikets justerade andel uppgick till 33 miljoner euro (2020 (ojusterad andel): 33 miljoner euro). Efter den första delbetalningen på 7 miljoner euro, uppgår det utestående beloppet den 31 december 2021 till 27 miljoner euro, varav 7 miljoner euro ska betalas inom 12 månader efter balansdagen.

Artikel 147 – Rättsfall

Förenade kungariket har åtagit sig att finansiera sin andel av EU:s utbetalningar med anledning av rättsfall som rör unionens ekonomiska intressen när de förfaller, förutsatt att de bakomliggande händelserna i rättsfallet inträffade senast den 31 december 2020. Med hänsyn till avsättningar och upplupna kostnader i slutet av året samt de faktiska betalningar som EU gjort för rättsfall år 2021 (utom de som redan rapporterats till och betalats av Förenade kungariket under 2021) beräknas det belopp som ska betalas in av Förenade kungariket uppgå till 53 miljoner euro (2020 (ojusterad andel): 46 miljoner euro), varav 6 miljoner euro ska betalas inom 12 månader efter balansdagen.

2.6.1.3 Krav avseende böter på konkurrensområdet

(miljoner euro)
	31.12.2021	31.12.2020
Bruttobelopp för krav avseende böter	14 922	14 503
Preliminära betalningar	(2 100 )	(3 023 )
Nedskrivning	(1 125 )	(186)
Totalt	11 698	11 295
Långfristiga	—	—
Kortfristiga	11 698	11 295

Bötlagda företag som har inlett eller planerar att inleda ett överklagande har möjlighet att antingen göra preliminära betalningar till eller ställa bankgarantier till kommissionen. För de totala utestående böterna vid årets slut har 2 100 miljoner euro (2020: 3 023 miljoner euro) tagits emot som preliminära betalningar, medan 11 067 miljoner euro (2020: 11 004 miljoner euro) i garantier har tagits emot.

De belopp som skrivits ner återspeglar kommissionens bedömning från fall till fall av de bötesbelopp som inte inbetalats eller som inte täcks av en garanti och som kommissionen inte förväntar sig kunna uppbära.

En eventualförpliktelse redovisas med tanke på möjligheten att behöva återbetala preliminärt inbetalade belopp till de bötfällda företagen – se not 4.2.1.

2.6.1.4 Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader

(miljoner euro)
	31.12.2021	31.12.2020
Upplupna intäkter	2 313	1 755
Förutbetalda kostnader från transaktioner utan motprestation	340	293
Totalt	2 653	2 048
Långfristiga	1 556	1 261
Kortfristiga	1 097	787

I de upplupna intäkterna ingår ett belopp på 2 miljarder euro (2020: 1,7 miljarder euro) som kommissionen förväntas uppbära i samband med att medlemsstaternas årsredovisning för sammanhållningspolitiken behandlas och godkänns. Den största delen av beloppet (1,2 miljarder euro) väntas uppbäras först när det underliggande programmet avvecklas (med anledning av investeringsinitiativet mot effekter av coronaviruset) och har därför klassificerats som långfristigt. I det ingår också 0,3 miljarder euro som rör det ärende avseende undervärdering som nämns i not 2.6.1.1, specifikt de uppskattade belopp som ännu inte preliminärt betalats av medlemsstaterna.

2.6.1.5 Övriga krav

744 miljoner euro från överföringen av outnyttjade NER300-medel till innovationsfonden, som ännu inte uppburits från EIB i slutet av 2020 och som inkluderats i övriga krav i slutet av 2020, har uppburits under 2021 – se not 2.4.2.1.

2.6.2 Fordringar avseende transaktioner med motprestation

(miljoner euro)
	31.12.2021	31.12.2020
Långfristiga
Finansiella garantiers fordringsdel	2 630	—
Dröjsmålsränta	3 052	1 641
Övriga fordringar	68	44
	5 750	1 685
Kortfristiga
Finansiella garantiers fordringsdel	485	—
Kunder	302	324
Nedskrivning av fordringar på kunder	(172)	(188)
Förutbetalda kostnader för transaktioner med motprestation	236	345
Dröjsmålsränta	1 127	1 085
Övriga	345	200
	2 323	1 766
Totalt	8 073	3 450

Den långfristiga dröjsmålsräntan avser de ärenden avseende undervärdering som nämns i not 2.6.1.1 (1,8 miljarder euro avser Förenade kungariket och resterande belopp på 1,3 miljarder euro avser övriga medlemsstater), medan den kortfristiga dröjsmålsräntan främst avser upplupna intäkter från inspektionsrapporter om traditionella egna medel och upplupen ränta på garantier som ställts av bötfällda företag.

Det finansiella garantiavtalets fordringsdel motsvarar nuvärdet av de premier som ska erhållas som ersättning för garantier från EU. Merparten av EU:s garantier ersätts inte eller är subventionerade. Därför är den fordringsdel som ska erhållas betydligt mindre än skulden för finansiella garantiavtal (se not 2.11.2). Ett undantag från denna regel är Efsi-garantin som under 2021 utgjorde 94 % av finansiella garantiavtals fordringsdel, följt av mandatet för utlåning till den privata sektorn som utgjorde en del av EU-garantin för det externa utlåningsmandatet till EIB (ELM), som 2021 uppgick till 106 miljoner euro, och Horisont 2020 för 59 miljoner euro. Av det totala beloppet på 3 115 miljoner euro för finansiella garantiavtals fordringsdel den 31 december 2021 klassificeras 3 113 miljoner euro som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet (verkligt värde på nivå III). Jämfört med den ingående balansen den 1 januari 2021 på 3 484 miljoner euro har den totala fordringsdelen minskat med 357 miljoner euro till följd av regleringar under 2021 och med ytterligare 12 miljoner euro till följd av färre framtida premier än väntat.

2.7 LAGERSTOCKAR

(miljoner euro)
	31.12.2021	31.12.2020
Vetenskapligt material	58	59
Övriga	26	21
Totalt	84	80

2.8 LIKVIDA MEDEL

(miljoner euro)
	Not	31.12.2021	31.12.2020
Konton i statskassor och centralbanker		20 121	11 342
Löpande konton		453	80
Förskottskonton		8	8
Överföringar (pengar på väg)		—	0
Bankkonton för budgetgenomförande	2.8.1	20 582	11 430
Återhämtningsinstrumentet	2.8.2	18 027	—
Finansiella instrument	2.8.3	2 838	2 446
Böter	2.8.4	1 953	1 458
Övriga institutioner, byråer och organ		1 396	1 362
Förvaltningsfonder		65	46
Totalt		44 860	16 742

2.8.1 Bankkonton för budgetgenomförande

Den här rubriken omfattar kommissionens medel på bankkonton i varje medlemsstat och i varje Eftaland (i statskassa eller centralbank), samt på löpande konton, förskottskonton och handkassor hos affärsbanker. Det likvida saldot i slutet av 2021 kan i huvudsak förklaras av följande:

—	Ett belopp på 14,4 miljarder euro som inte genomförts vid årets slut, varav 8,6 miljarder euro avser inkomster avsatta för särskilda ändamål, 1,4 miljarder euro avser återhämtningsinstrumentets krediter och 4,4 miljarder euro avser betalningsbemyndiganden (inklusive 1,4 miljarder euro för EGFJ).

—	Ett belopp på 2,2 miljarder euro som tillhör byråernas kassor som förvaltas av kommissionen och som inte har använts vid årets slut.

—	Ett belopp på 1,7 miljarder euro i ytterligare traditionella egna medel som betalats in men inte förts in i budgeten.

—	Ett belopp på 1,1 miljarder euro i slutgiltiga böter som ännu inte förts in i budgeten.

2.8.2 Återhämtningsinstrumentet

Återhämtningsinstrumentet har likvida medel på ett bankkonto hos Europeiska centralbanken (ECB). Med genomförandet av den diversifierade finansieringsstrategin i återhämtningsinstrumentet – se not 2.11 – är kassasaldot i återhämtningsinstrumentet betydande och uppgick den 31 december 2021 till 18 miljarder euro. Syftet med det höga kassasaldot är att säkerställa att de belopp som hålls på återhämtningsinstrumentets bankkonto är tillräckliga för att tillgodose alla kommande utbetalningsbehov och upprätthålla en fastställd säkerhetsbuffert, samtidigt som alltför stora överskott/underskott undviks.

2.8.3 Finansieringsinstrument

Beloppen i denna rubrik avser i första hand likvida medel som anförtrotts förvaltare för kommissionens räkning för att genomföra vissa program för finansieringsinstrument som finansieras via EU-budgeten: 1,8 miljarder euro per den 31 december 2021, varav 0,6 miljarder euro avser Cosme-garantiinstrumentet – se not 4.1.3. Här ingår även likvida medel som innehas i den gemensamma avsättningsfonden och som ännu inte investerats i värdepapper vid årets slut (1 miljard euro den 31 december 2021) och likvida medel som tillhör den innovationsfond som förvaltas av EIB – se not 2.4.2.1. Denna rubrik omfattar inte den gemensamma avsättningsfondens likviditetsbuffert (91,6 miljoner euro den 31 december 2021), som finns i kommissionens centrala finansförvaltning. Likvida medel som hör till finansieringsinstrument kan bara användas inom ramen för de berörda programmen.

2.8.4 Böter

Dessa likvida medel avser främst preliminära inbetalningar av böter som ålagts av kommissionen i pågående ärenden. Beloppen hålls på särskilda inlåningskonton som inte används för någon annan verksamhet. Om ett överklagande gjorts eller om det är okänt ifall det bötfällda företaget kommer att överklaga, redovisas det underliggande beloppet som en eventualförpliktelse i not 4.2.1. Sedan 2010 förvaltas alla från och med detta år preliminärt inbetalade böter av kommissionen i en särskild fond (Bufi) vars medel investeras i finansiella instrument vilka klassificeras som finansiella tillgångar som inte är derivat värderade till verkligt värde via resultatet (se not 2.4.2). Ökningen av likvida medel för böter i slutet av år 2021 beror på att större belopp hölls i Bufi-fonden än vid slutet av år 2020. Det bör noteras att kommissionen, efter tribunalens dom i målet Intel Corporation mot kommissionen i januari 2022, i februari 2022 återbetalade ett belopp på 1 060 miljoner euro som tidigare preliminärt betalats av Intel.

SKULDER

2.9 PENSIONER OCH ÖVRIGA ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

2.9.1 Nettoskuld för ersättningar till anställda

(miljoner euro)
	Pensionssystemet för EU-tjänstemän	Andra pensionssystem	Gemensamma sjukförsäkringssystemet	Totalt den 31.12.2021	Totalt den 31.12.2020
Förmånsbestämt åtagande	109 679	2 600	10 647	122 926	116 468
Förvaltningstillgångar	Ej tillämpligt	(74)	(386)	(460)	(448)
Nettoskuld	109 679	2 526	10 261	122 466	116 020

Ökningen av den totala skulden för ersättningar till anställda beror främst på en ökning av nettoskulden för pensionssystemet för EU-tjänstemän, som är det största systemet. Denna skuld för pensionssystemet för EU-tjänstemän har ökat främst till följd av aktuariella förluster från ändringar i de underliggande finansiella antagandena (se not 2.9.4). Detta beror på en ökning av inflationstakten, vilket ledde till en minskning av den reala diskonteringsräntan. Den reala diskonteringsräntan var fortsatt negativ för tredje året i rad, vilket innebär att varje givet belopp i framtiden fortsätter att vara värt mer i dag än vid en framtida tidpunkt. Det ska noteras att medan en minskning av den reala diskonteringsräntan påverkar skuldens storlek ändrar den inte den ersättning som ska betalas från EU-budgeten till förmånstagare under kommande år. Dessutom är de rättigheter som förvärvats under året för tjänstgöring högre än de ersättningar som betalades ut under året. Det förekommer också en ökning på grund av den årliga räntekostnaden (avveckling av diskonteringen av skulden) samt aktuariella erfarenhetsbaserade förluster.

Pensionssystemet för EU-tjänstemän

Detta förmånsbestämda pensionsåtagande representerar nuvärdet av förväntade framtida betalningar som EU är skyldig att göra för att reglera de pensionsåtaganden som härrör från anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare perioder. Systemet är löpande och alla betalningar som ska göras genom systemet på årsbasis ingår i EU-budgeten varje år.

Enligt artikel 83 i tjänsteföreskrifterna ska utbetalningar från pensionssystemet belasta EU-budgeten. Systemet är teoretiskt finansierat och medlemsstaterna ska gemensamt garantera utbetalningen av dessa ersättningar. En obligatorisk pensionsavgift dras av från grundlönen för personer som är i aktiv tjänst, för närvarande 10,1 %. Dessa avgifter behandlas som budgetintäkter för det året och bidrar till finansieringen av EU:s utgifter i allmänhet, se också not 3.8.

Pensionssystemets skulder värderades på grundval av antalet anställda som omfattades av pensionssystemet (i tjänst, pensionerade, f.d. aktiva med invaliditetsersättning och underhållsberättigade anhöriga till avlidna tjänstemän) den 31 december 2021 och enligt reglerna i den version av tjänsteföreskrifterna som var tillämplig detta datum. Värderingen gjordes enligt IPSAS 39 (och var därmed även förenlig med EU:s redovisningsregel 12).

Andra pensionssystem

Dessa avser pensionsåtaganden för ledamöter och tidigare ledamöter i kommissionen, domstolen, revisionsrätten, rådet, Europeiska ombudsmannen och Europeiska datatillsynsmannen. Rubriken omfattar även pensionsåtaganden för Europaparlamentets ledamöter.

Gemensamma sjukförsäkringssystemet

Utöver ovanstående förmånsbestämda pensionsfonder görs en värdering av EU:s uppskattade åtagande i det gemensamma sjukförsäkringssystemet för sjuk- och hälsovårdskostnader som ska betalas efter det att anställd personal gått i pension (netto efter avgifter). Såsom framhålls i not 1.5.10 tar beräkningen av detta åtagande hänsyn till hela den aktiva tjänstgöringsperioden, för att säkerställa konsekvent redovisning av såväl pensions- som sjukförsäkringssystemen för personalen efter avslutad tjänstgöring.

Med beaktande av skyldigheten att korrekt återge den underliggande situationens ekonomiska substans, enligt kraven i både EAR och de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn (IPSAS), har inte IPSAS 39 tolkats i striktare mening vid tilldelningen av ersättningar för tjänstgöringsperioder. Den upplupna kostnaden för tjänstgöring när det gäller det gemensamma sjukförsäkringssystemet skulle, om den beräknas under en tioårsperiod för alla tjänstemän i stället för under den aktiva tjänstgöringsperioden, leda till en ökning av det förmånsbestämda åtagandet vid årets slut med 3,1 miljarder euro. Såsom redan angetts är denna striktare metod inte förenlig med de kvalitativa kännetecknen för en korrekt återgivning och kan därmed inte anses ge tillförlitlig information i enlighet med EAR 1 och den konceptuella ramen för de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn. Beräkningen påverkas kraftigt av hur personalens administrativa ställning utvecklas (särskilt hur många av systemets förmånstagare med tidsbestämd kontraktsanställning som i framtiden kan väntas övergå till fast anställning).

2.9.2 Rörelser i nuvärdet av det förmånsbestämda åtagandet för ersättningar till anställda

Nuvärdet av det förmånsbestämda åtagandet är de diskonterade förväntade framtida betalningar som krävs för att reglera åtagandet för anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare perioder.

En analys av innevarande års rörelser vad gäller det förmånsbestämda åtagandet visas nedan:

(miljoner euro)
	Pensionssystemet för EU-tjänstemän	Andra pensionssystem	Gemensamma sjukförsäkringssystemet	Totalt
Nuvärde den 31.12.2020	100 741	2 438	13 289	116 468
Redovisat i resultaträkningen
Kostnad avseende tjänstgöring under innevarande år	4 095	110	363	4 567
Räntekostnad	401	5	66	473
Kostnad avseende tjänstgöring under tidigare perioder	—	—	—	—
Redovisade i nettotillgångar
Omvärdering av skulder för ersättningar till anställda
Aktuariella (vinster)/förluster utifrån erfarenhet	1 457	26	(209)	1 273
Aktuariella (vinster)/förluster utifrån demografiska antaganden	—	—	—	—
Aktuariella (vinster)/förluster utifrån finansiella antaganden	4 787	90	(2 774 )	2 103
Övriga
Utbetalda ersättningar	(1 801 )	(69)	(88)	(1 957 )
Nuvärde den 31.12.2021	109 679	2 600	10 647	122 926

Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år utgörs av ökningen av nuvärdet av det förmånsbestämda åtagande som uppstår till följd av nuvarande personals tjänstgöring under innevarande år.

Räntekostnader avser den ökning under perioden av nuvärdet av det förmånsbestämda åtagandet som uppstår till följd av att ersättningarna är en period närmare reglering.

Erfarenhetsbaserade aktuariella vinster/förluster avser effekterna av skillnader mellan vad som förväntades enligt antagandena för 2021 och vad som faktiskt inträffade under 2021.

Aktuariella vinster och förluster från ändringar i värdet på de aktuariella antagandena (demografiska variabler som personalomsättning och livslängd samt finansiella variabler som diskonteringsräntor och förväntade löneökningar) uppkommer om dessa antaganden uppdateras för att återspegla ändringar i de underliggande förhållandena.

Ersättningar (exempelvis pensionsutbetalningar eller ersättning för hälso- och sjukvårdskostnader) betalas ut under året i enlighet med reglerna i systemet. Utbetalade ersättningar leder till en minskning av det förmånsbestämda åtagandet.

2.9.3 Förvaltningstillgångar

(miljoner euro)
	Andra pensionssystem	Gemensamma sjukförsäkringssystemet	Totalt
Nuvärde den 31.12.2020	94	354	448
Rörelser netto i förvaltningstillgångar	(20)	32	12
Nuvärde den 31.12.2021	74	386	460

2.9.4 Aktuariella antaganden – ersättningar till anställda

De huvudsakliga aktuariella antaganden som används vid värderingen av de två största systemen för ersättningar till EU-anställda visas nedan:

	2021	2020
Pensionssystemet för EU-tjänstemän
Nominell diskonteringsränta	1,0 %	0,4 %
Förväntad inflationstakt	2,0 %	1,2 %
Real diskonteringsränta	(1,0 ) %	(0,8 ) %
Förväntade framtida löneökningsnivåer	1,8 %	1,8 %
Sjukvårdskostnadernas utvecklingstendens	Ej tillämpligt	N/A
Pensionsålder	63/64/66	63/64/66
Gemensamma sjukförsäkringssystemet
Nominell diskonteringsränta	1,0 %	0,5 %
Förväntad inflationstakt	2,0 %	1,3 %
Real diskonteringsränta	(1,0 ) %	(0,8 ) %
Förväntade framtida löneökningsnivåer	1,9 %	1,8 %
Sjukvårdskostnadernas utvecklingstendens	2,5 %	2,6 %
Pensionsålder	63/64/66	63/64/66

Dödstalen för 2021 bygger på livslängdstabellen för EU:s tjänstemän – EULT 2018.

Den nominella diskonteringsräntan fastställs som värdet av nollkupongsavkastningskurvorna (med en löptid på 23 år räknat från och med december 2021 för pensionssystemet för EU-tjänstemän och med en löptid på 25 år för det gemensamma sjukförsäkringssystemet). Den inflationstakt som används är den förväntade inflationstakten under en likvärdig tidsperiod. Den måste fastställas empiriskt, baserad på förväntade värden som uttrycks med hjälp av indexobligationer på de europeiska finansmarknaderna. Den reala diskonteringsräntan beräknas utifrån den nominella diskonteringsräntan och den förväntade inflationstakten på lång sikt.

Även om de nominella räntorna började återhämta sig under 2021 från den tidigare observerade nedgången uppvägdes påverkan från deras ökning av en betydande ökning av den förväntade inflationstakten. Detta ledde till en samlad nedgång i den reala diskonteringsräntan, som alltså fortsatte den sjunkande trenden och bidrog till den aktuariella förlusten till följd av de finansiella antagandena under året.

2.9.5 Känslighetsanalys

Känslighetsanalysen bygger på simuleringar som, allt annat lika, ändrar värdet på de bakomliggande antagandena.

Känslighet vad gäller pensionssystemet för EU-tjänstemän

En ändring med tio punkter (0,1 %) av förväntad diskonteringssats skulle få följande konsekvenser:

(miljoner euro)
	2021		2020
	Ökning med 0,1 %	Minskning med 0,1 %	Ökning med 0,1 %	Minskning med 0,1 %
Förmånsbestämt åtagande	(2 464 )	2 544	(2 247 )	2 319

En ändring med tio punkter (0,1 %) av förväntade löneökningar skulle få följande konsekvenser:

(miljoner euro)
	2021		2020
	Ökning med 0,1 %	Minskning med 0,1 %	Ökning med 0,1 %	Minskning med 0,1 %
Förmånsbestämt åtagande	2 414	(2 345 )	2 206	(2 143 )

En förändring på ett år av förmodad pensionsålder skulle få följande konsekvenser:

(miljoner euro)
	2021		2020
	En ökning med ett år	En minskning med ett år	En ökning med ett år	En minskning med ett år
Förmånsbestämt åtagande	(1 155 )	1 527	(1 104 )	1 417

Gemensamma sjukförsäkringssystemets känslighet

En ändring med tio punkter av antagandena om sjukvårdskostnadernas utvecklingstendens skulle få följande konsekvenser:

(miljoner euro)
	2021		2020
	Ökning med 0,1 %	Minskning med 0,1 %	Ökning med 0,1 %	Minskning med 0,1 %
Summan av kostnaderna avseende tjänstgöring under innevarande år och räntekostnadskomponenter i periodiska nettosjukvårdskostnader efter avslutad tjänstgöring	13	(12)	15	(14)
Förmånsbestämt åtagande	317	(307)	397	(385)

En ändring med tio punkter (0,1 %) av förväntad diskonteringssats skulle få följande konsekvenser:

(miljoner euro)
	2021		2020
	Ökning med 0,1 %	Minskning med 0,1 %	Ökning med 0,1 %	Minskning med 0,1 %
Förmånsbestämt åtagande	(265)	274	(348)	361

En ändring med tio punkter (0,1 %) av förväntade löneökningar skulle få följande konsekvenser:

(miljoner euro)
	2021		2020
	Ökning med 0,1 %	Minskning med 0,1 %	Ökning med 0,1 %	Minskning med 0,1 %
Förmånsbestämt åtagande	(42)	41	(38)	37

En förändring på ett år av förmodad pensionsålder skulle få följande konsekvenser:

(miljoner euro)
	2021		2020
	En ökning med ett år	En minskning med ett år	En ökning med ett år	En minskning med ett år
Förmånsbestämt åtagande	(317)	334	(401)	421

2.10 AVSÄTTNINGAR

(miljoner euro)

Belopp den 31.12.2020

Omarbetad EAR 11

Ytterligare avsättningar

Belopp som inte har tagits i anspråk och som har återförts

Utnyttjade belopp

Överföring mellan kategorier

Ändring av värdering

Belopp den 31.12.2021

Rättsfall:

Jordbruk

170

—

210

(25)

(1)

—

354

Övriga

—

(14)

(2)

—

Avveckling av kärnkraftsanläggningar

2 426

—

(33)

—

2 440

Finansiellt

2 523

(2 522 )

—

(1)

—

Övriga

254

—

284

(26)

(19)

—

530

Totalt

5 405

(2 522 )

500

(65)

(55)

—

3 348

Långfristiga

3 878

(1 165 )

212

(25)

(1)

(35)

2 950

Kortfristiga

1 527

(1 357 )

288

(40)

(55)

(0)

398

Avsättningar är tillförlitligt uppskattade belopp som härrör från tidigare händelser och som sannolikt kommer att behöva betalas ut från EU-budgeten i framtiden.

Rättsfall

Detta är en uppskattning av vilka belopp som sannolikt kommer att behöva betalas ut efter årets slut i ett antal pågående rättsfall. Beloppen på jordbruksområdet avser medlemsstaternas rättsliga åtgärder mot beslut om kontroll av överensstämmelse för EGFJ och Ejflu.

Avveckling av kärnkraftsanläggningar

Från och med 2017 uppdaterades basen för avsättningen i enlighet med Gemensamma forskningscentrumets programstrategi för avveckling av kärntekniska anläggningar och hantering av radioaktivt avfall – uppdaterad 2017. Översynen av strategin, samt budget- och personalbehov, har genomförts tillsammans med den oberoende D&WMP Expert Group. Detta är den bästa tillgängliga uppskattningen av den budget och personal som behövs för att slutföra avvecklingen av Gemensamma forskningscentrumets anläggningar i Ispra, Geel, Karlsruhe och Petten.

Enligt EU:s redovisningsregler har avsättningen indexerats med hänsyn till inflationen och sedan diskonterats till nettonuvärdet (med tillämpning av en euroswapkurva). Den 31 december 2021 ledde detta till en avsättning på 2 440 miljoner euro, fördelad på de belopp som väntas utnyttjas år 2022 (35 miljoner euro) respektive senare (2 405 miljoner euro).

Det bör noteras att stora osäkerheter, som hör till den långfristiga planeringen av avvecklingen av kärnkraftverk, kan påverka denna uppskattning som kan komma att öka betydligt i framtiden. De största osäkerhetskällorna hänger samman med den avvecklade anläggningens sluttillstånd, nukleära material, avfallshantering och bortskaffande, nationella regelverks ofullständiga eller bristande definitioner, komplicerade och tidskrävande tillståndsprocesser och framtida utveckling av den industriella avvecklingsmarknaden.

Finansiella avsättningar

Fram till och med den 31 december 2020 redovisades de flesta finansiella garantierna som avsättningar eller som eventualförpliktelser, beroende på sannolikheten för förlust. Från och med den 1 januari 2021 har de, i och med ikraftträdandet av den omarbetade EAR 11 Finansiella instrument, omklassificerats till finansiella garantiåtaganden och omvärderats (se noterna 1 och 2.11).

Det återstående saldot per den 31 december 2021 avser främst de förväntade kreditförlusterna för outnyttjade oåterkalleliga åtaganden.

2.11 FINANSIELLA SKULDER

(miljoner euro)
	Not	31.12.2021	31.12.2020
Långfristiga
Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde	2.11.1	214 824	84 395
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet	2.4.2.2	5	4
Finansiella garantiåtaganden	2.11.2	146	—
		214 974	84 399
Kortfristiga
Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde	2.11.1	23 501	10 559
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet	2.4.2.2	—	0
Finansiella garantiåtaganden	2.11.2	7 648	90
		31 149	10 649
Totalt		246 123	95 048

2.11.1 Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde

(miljoner euro)
	Not	31.12.2021	31.12.2020
Upplåning för återhämtningsinstrumentet och finansiellt stöd	2.11.1.1	236 720	93 192
Övriga finansiella skulder	2.11.1.2	1 605	1 761
Totalt		238 325	94 954
Långfristiga		214 824	84 395
Kortfristiga		23 501	10 559

2.11.1.1 Upplåning för återhämtningsinstrumentet och finansiellt stöd

(miljoner euro)
	Återhämtningsinstrumentet	Sure-instrumentet	EFSM	Betalningsbalansstöd	Makroekonomiskt stöd	Euratom	Totalt
Totalt den 31.12.2020		39 503	47 396	201	5 813	279	93 192
Omarbetad EAR 11	—	420	(114)	(1)	24	1	329
Ny upplåning – nominellt	111 947	50 137	9 750	—	1 665	100	173 599
Återbetalningar	(20 996 )	—	(9 750 )	—	(14)	(29)	(30 789 )
Ändringar i redovisat värde	49	507	(144)	0	(24)	—	388
Totalt den 31.12.2021	91 000	90 567	47 138	201	7 464	351	236 720
Långfristiga	70 960	90 502	43 969	200	7 425	327	213 383
Kortfristiga	20 040	65	3 169	1	39	24	23 338

Upplåning avser främst långfristiga obligationer för återhämtningsinstrumentet och finansiella stödprogram, men från och med 2021 utfärdar kommissionen också EU-skuldväxlar med korta löptider för återhämtningsinstrumentet (20 miljarder euro per den 31 december 2021).

Återhämtningsinstrumentets upplåning finansierar lån och icke återbetalningspliktigt stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens samt andra program inom den fleråriga budgetramen. För återhämtningsinstrumentet tar inte kommissionen alltid upp rygg-mot-rygg-lån, dvs. för att finansiera specifika lån. Det finns en årlig upplåningsplan som bygger på de prognostiserade utflödena för lån och icke återbetalningspliktigt stöd. Kommissionen följer en diversifierad finansieringsstrategi och använder olika långsiktiga och kortsiktiga finansieringsinstrument. Detta gör det möjligt för kommissionen att erbjuda långfristiga lån till attraktiva villkor till de mottagande medlemsstaterna. Upplåningskostnaderna fördelas sedan – enligt en enhetlig strategi – till mottagarna av lånen och till EU-budgeten (för det icke återbetalningspliktiga stödet).

Förändringarna i det redovisade värdet motsvarar förändringen i upplupen ränta och förändringen i överkurs/underkurs (nya över- och underkurser och avskrivningar).

Återbetalningen av dessa upptagna lån säkerställs ytterst genom EU-budgeten – se not 4.1.2, och i förlängningen av varje medlemsstat.

Upplåningens effektiva räntesatser (uttryckta som räntespann)

	31.12.2021	31.12.2020
Återhämtningsinstrumentet	(0,95 ) % — 0,74 %	—
Sure-instrumentet	(0,48 ) % — 0,77 %	0,00 % — 0,30 %
EFSM	(0,03 ) % — 3,79 %	0,50 % — 3,75 %
Betalningsbalansstöd	2,95 %	2,88 %
Makroekonomiskt stöd	(0,14 ) % — 3,70 %	0,00 % — 3,69 %
Euratom	(0,08 ) % — 1,58 %	0,00 % — 5,68 %
Beloppen för 2020 avser nominella räntesatser, medan beloppen för 2021 är effektiva räntesatser i linje med den omarbetade EAR 11.

2.11.1.2 Övriga finansiella skulder

(miljoner euro)
	31.12.2021	31.12.2020
Långfristiga
Skulder för finansiella leasingavtal	1 017	1 130
Byggnader som bekostas genom delbetalningar	291	346
Övriga	133	136
	1 441	1 612
Kortfristiga
Skulder för finansiella leasingavtal	103	101
Byggnader som bekostas genom delbetalningar	54	38
Böter som ska återbetalas	—	8
Övriga	6	2
	164	149
Totalt	1 605	1 761

Skulder för finansiella leasingavtal

(miljoner euro)
	Framtida utbetalningar
	< 1 år	1–5 år	> 5 år	Totala skulder
Mark och byggnader	98	471	537	1 105
Övriga anläggningstillgångar	6	9	—	15
Totalt den 31.12.2021	103	480	537	1 120
Räntedel	41	140	94	275
Totala framtida minimileasingavgifter den 31.12.2021	145	619	631	1 395
Totala framtida minimileasingavgifter den 31.12.2020	151	636	790	1 576

Beloppen ovan relaterade till leasing och byggnader måste finansieras genom framtida budgetar.

2.11.2 Finansiella garantiåtaganden

(miljoner euro)
	31.12.2021
	Finansiella garantiavtals fordringsdel (Not 2.6.2)	Finansiella garanti- åtaganden
EU:s budgetgarantiprogram
Garanti för Efsi	2 917	3 618
Garantier för EIB:s externa utlåningsmandat	106	2 569
EFHU-garanti	2	139
InvestEU-garanti	—	—
EU-garanti för instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete	—	4
	3 024	6 330
EU-program för finansieringsinstrument
Cosmeprogrammet	0	780
Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation	59	410
Lånegaranti för de kulturella och kreativa sektorerna	—	110
Övriga	32	165
	90	1 464
Totalt	3 115	7 794
Långfristiga	2 630	146
Kortfristiga	485	7 648

Under tidigare år har endast garantier med marknadsbaserad ersättning redovisats som finansiella garantiavtal, dvs. garantin för Efsi för den skuldportfölj som EIB betalat ut inom ramen för Efsis del för innovation och infrastruktur (IIW) och en liten del av garantin för det externa utlåningsmandatet, begränsad till de EIB-lån som betalats ut inom ramen för EIB:s motståndskraftsinitiativ.

Tillämpningen av den omarbetade EAR 11 från och med den 1 januari 2021 ledde till en omklassificering av finansiella garantier, som tidigare redovisats som avsättningar, till finansiella garantiavtal. Dessutom omvärderades garantiåtagandena i enlighet med de nya utsikterna vad avser förväntade kreditförluster. För påverkan av tillämpningen av den omarbetade EAR 11, se not 1.

Från och med 2021 tillämpar EU bruttometoden för de finansiella garantiavtalen, där de intäkter som alltjämt ska tas emot inom ramen för garantin redovisas som det finansiella garantiavtalets fordringsdel (redovisas under rubriken Fordringar med motprestation – se not 2.6.2) och ett finansiellt garantiåtagande redovisas som ett EU-åtagande för täckning av framtida garantianspråk. Tidigare redovisades garantierna för Efsi och det externa utlåningsmandatet netto, dvs. nettning av garantins förväntade fordringar och skulder.

EU-garantin för Efsi är fortfarande den ekonomiskt mest betydande av de finansiella garantiprogrammen, med en skuld för finansiella garantiavtal på 3 618 miljoner euro, följt av garantin för det externa utlåningsmandatet med en skuld på 2 569 miljoner euro. I gengäld för EU-garantin för Efsi har EU rätt till en förväntad ersättning på 2 917 miljoner euro som redovisas som en fordran för finansiella garantiavtal som till stor del täcker skulden, men för garantin för det externa utlåningsmandatet uppgår den förväntade fordringen till endast 106 miljoner euro, vilket endast täcker en liten del av garantin – detta beror på en hög andel EU-subventionering av det externa utlåningsmandatet.

Merparten av de övriga EU-garantiprogrammen, särskilt de som tillhandahålls för att möjliggöra finansiering med högre risk till små och medelstora företag eller till innovationssektorn, ersätts inte. Se not 2.4.2.1 för ytterligare information om garantier inom ramen för Horisont 2020-programmet och not 4.1.3 om Cosme.

2.12 BETALNINGSÅTAGANDEN

(miljoner euro)
	Bruttobelopp	Justeringar	Nettobelopp den 31.12.2021	Bruttobelopp	Justeringar	Nettobelopp den 31.12.2020
Mottagna ersättningsanspråk och fakturor från:
Medlemsstater
Ejflu och andra landsbygdsutvecklingsinstrument	30	(0)	30	17	—	17
Eruf och sammanhållningsfonden	6 484	(1 878 )	4 606	12 651	(2 698 )	9 954
ESF	3 311	(596)	2 715	3 479	(370)	3 109
Faciliteten för återhämtning och resiliens (Återhämtningsinstrumentet)	19 118		19 118	—	—	—
Övriga	663	(58)	605	792	(90)	701
Privata och offentliga enheter	1 563	(320)	1 244	1 485	(182)	1 302
Totala ersättningsanspråk och fakturor som tagits emot	31 169	(2 851 )	28 318	18 424	(3 341 )	15 083
EGFJ	15 650	Ej tillämpligt	15 650	16 160	Ej tillämpligt	16 160
Diverse betalningsåtaganden	2 068	Ej tillämpligt	2 068	784	Ej tillämpligt	784
Övriga	335	Ej tillämpligt	335	381	Ej tillämpligt	381
Totalt	49 223	(2 851 )	46 372	35 748	(3 341 )	32 408

Betalningsåtaganden avser fakturor och ersättningsanspråk som tagits emot men ännu inte betalats vid årets slut. De redovisas vid första redovisningstillfället till det begärda beloppet när fakturan eller ersättningsanspråket inkommer. Betalningsåtagandena justeras senare så att de återspeglar enbart de belopp som godkänts efter en kostnadskontroll och de belopp som beräknas som bidragsberättigande. De belopp som inte anses bidragsberättigande redovisas i kolumnen ”Justeringar”. De största beloppen avser strukturåtgärder.

Den betydande ökningen jämfört med föregående årsslut beror främst på faciliteten för återhämtning och resiliens (återhämtningsinstrumentet) som började användas under 2021 och där utestående betalningsåtaganden den 31 december 2021 uppgick till totalt 19,1 miljarder euro.

För programperioden 2014–2020 föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 (27) om gemensamma bestämmelser som ska tillämpas på strukturfonderna (Eruf och ESF), Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), att EU-budgeten ska skyddas genom ett systematiskt kvarhållande av 10 % av gjorda mellanliggande betalningar. Senast i februari efter utgången av räkenskapsåret enligt förordningen om gemensamma bestämmelser (1 juli till den 30 juni) har hela kontrollcykeln genomförts, både genom granskningar av förvaltningsmyndigheterna och revisioner av revisionsmyndigheterna. Kommissionen granskar revisionsförklaringsdokumenten och redovisningen från de berörda instanserna i medlemsstaterna. Utbetalning eller återkrav av slutsaldot görs först när granskningen är avslutad och räkenskaperna har godkänts. Det belopp som hållits inne enligt dessa bestämmelser uppgick vid slutet av 2021 till 10,4 miljarder euro. En del av detta belopp (2,1 miljarder euro) bedöms inte vara bidragsberättigande på grundval av den information som medlemsstaterna lämnat i sina räkenskaper och redovisas därför också i kolumnen Justeringar.

Totalt sett ökade betalningsåtagandena med 14 miljarder euro, främst till följd av att man började använda faciliteten för återhämtning och resiliens (återhämtningsinstrumentet) under 2021. Detta uppvägdes delvis av en minskning av de belopp som skulle utbetalas avseende Eruf, främst på grund av det lägre belopp ersättningsanspråk som tagits emot i slutet av 2021 jämfört med föregående år.

Ökningen av diverse betalningsåtaganden beror främst på preliminära betalningar från bötfällda företag som ska återbetalas till företagen efter årets slut.

Ansökningar om förfinansiering

Utöver de ovanstående beloppen hade vid slutet av året förfinansieringsansökningar motsvarande 0,7 miljarder euro inkommit som ännu inte hade betalats ut i slutet av året. Enligt EU:s redovisningsregler ska dessa belopp inte tas upp som betalningsåtaganden.

2.13 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER

(miljoner euro)
	31.12.2021	31.12.2020
Upplupna kostnader	77 819	64 383
Förutbetalda intäkter	126	128
Övriga	123	74
Totalt	78 068	64 584

De upplupna kostnaderna delas upp på följande sätt:

(miljoner euro)
	31.12.2021	31.12.2020
Faciliteten för återhämtning och resiliens (Återhämtningsinstrumentet)	8 263	—
EGFJ	25 241	24 599
Ejflu och andra landsbygdsutvecklingsinstrument	19 245	18 622
Eruf och Sammanhållningsfonden	10 710	8 766
ESF	3 499	3 009
Övriga	10 859	9 386
Totalt	77 819	64 383

Upplupna kostnader hänför sig till redovisade kostnader för vilka unionen ännu inte har tagit emot ersättningsanspråk. När det gäller sammanhållningspolitiken beror ökningen av upplupna kostnader för Eruf och Sammanhållningsfonden främst på genomförandet av programperioden 2014–2020. Faciliteten för återhämtning och resiliens (återhämtningsinstrumentet) inledde sin verksamhet först 2021 och är den främsta orsaken till den stora ökningen av upplupna kostnader sedan förra årets slut.

NETTOTILLGÅNGAR

2.14 RESERVER

(miljoner euro)
	Not	31.12.2021	31.12.2020
Reserv för verkligt värde	2.14.1	—	496
Reserv för garantifonden	2.14.2	—	3 043
Övriga reserver	2.14.3	1 325	1 523
Totalt		1 325	5 062

2.14.1 Reserv för verkligt värde

Justeringar av det verkliga värdet på finansiella tillgångar som kan säljas redovisades, i enlighet med den tidigare version av EAR 11 som tillämpades fram till och med den 31 december 2020, i reserven för verkligt värde. Från och med den 1 januari 2021 omklassificerades de finansiella tillgångar som kan säljas till finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet – se not 2.4. Reserven för verkligt värde frigörs därför till ackumulerat resultat – se not 1.

2.14.2 Reserv för garantifonden

Fram till den 31 december 2020 redovisades målbeloppet på 9 % av de utestående belopp som garanterades genom EU-budgeten inom ramen för EIB:s externa utlåningsmandat som garantifondens reserv i nettotillgångar. Efter omarbetningen av EAR 11 redovisas garantin för EIB:s externa utlåningsmandat, som täcks av garantifonden för åtgärder avseende tredje land, som ett finansiellt garantiåtagande. Åtagandena för framtida anspråk på garantier inom ramen för EIB:s externa utlåningsmandat togs därför upp i balansräkningen – se not 2.11.2 – och garantifondens reserv frigjordes till ackumulerat resultat – se not 1.

2.14.3 Övriga reserver

Beloppet avser huvudsakligen den reserv för EKSG i likvidation (997 miljoner euro) som avser tillgångarna i kol- och stålforskningsfonden och som inrättades när avvecklingen av EKSG i likvidation inleddes.

2.15 BELOPP SOM SKA INFORDRAS FRÅN MEDLEMSSTATERNA

(miljoner euro)
Belopp som ska infordras från medlemsstaterna den 31.12.2020	38 480
Påverkan till följd av den omarbetade EAR 11 (se not 1)	(1 719 )
Ingående balans den 1.1.2021	36 761
Budgetutfall 2020 som krediterats medlemsstaterna	1 769
Rörelser i reserven för garantifonden	—
Omvärdering av skulder för ersättningar till anställda	3 257
Övriga	(262)
Ekonomiskt resultat för året	42 100
Totala belopp som ska infordras från medlemsstaterna den 31.12.2021	83 624

Detta belopp motsvarar sådana kostnader som EU hade ådragit sig fram till den 31 december och som ska finansieras genom framtida budgetar. Många kostnader bokförs enligt den periodiserade redovisningen år n, även om de faktiskt kan komma att betalas ut år n+1 (eller senare) och därmed finansieras genom budgeten för år n+1 (eller senare). Att dessa åtaganden tas upp i redovisningen gör, tillsammans med det faktum att motsvarande belopp finansieras via framtida budgetar, att de redovisade skulderna kraftigt överstiger de redovisade tillgångarna vid årets slut. De största beloppen avser EGFJ:s verksamhet samt skulder för ersättningar till anställda.

Det bör också noteras att detta inte har någon effekt på budgetutfallet – budgetintäkterna bör alltid vara lika med eller överstiga budgetkostnaderna och eventuella intäktsöverskott återbetalas till medlemsstaterna.

Omvärderingarna av skulder för ersättningar till anställda avser aktuariella vinster och förluster som härrör från den aktuariella värderingen av dessa skulder.

Den betydande ökningen av de belopp som ska infordras från medlemsstaterna beror främst på den upplåning för icke återbetalningspliktigt stöd som togs upp genom återhämtningsinstrumentet under 2021.

3. NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN

INTÄKTER

INTÄKTER FRÅN TRANSAKTIONER UTAN MOTPRESTATION: EGNA MEDEL

3.1 EGNA MEDEL FRÅN BNI

De egna medlen är huvudkällan till EU:s driftsintäkter. Intäkterna från BNI-baserade egna medel uppgick till 115 955 miljoner euro 2021 (2020: 125 393 miljoner euro). Detta är den största av de fyra typerna av egna medel. En enhetlig procentandel tas ut från varje medlemsstats BNI. Egna medel från BNI balanserar intäkter och kostnader, dvs. finansierar den del av budgeten som inte täcks av andra intäktskällor. Minskningen av BNI-intäkterna mellan 2021 och 2020 beror både på införandet av ett nytt eget medel (baserade på icke-materialutnyttjat plastförpackningsavfall) och på ökningen av övriga intäkter.

3.2 TRADITIONELLA EGNA MEDEL

Traditionella egna medel härstammar huvudsakligen från tullar, där medlemsstaterna får dra av 20 % av beloppet som kompensation för uppbördskostnaderna. De ovanstående beloppen redovisas netto efter detta avdrag. Uppbörden av tullar har legat kvar på en liknande nivå jämfört med förra året.

3.3 MOMSBASERADE EGNA MEDEL

De momsbaserade egna medlen tas ut från medlemsstaternas beräkningsunderlag för momsmedel, som för detta ändamål är harmoniserade i enlighet med EU-reglerna. En enhetlig uttagssats på 0,30 % tillämpas på varje medlemsstats totala momsintäkter för alla beskattningsbara varuleveranser och tillhandahållanden av tjänster dividerat med den viktade genomsnittliga momssatsen. Emellertid får beräkningsunderlaget för momsmedlen uppgå till högst 50 % av varje medlemsstats BNI. De momsbaserade egna medlen ligger kvar på en i stort sett likartad nivå jämfört med förra året.

3.4 PLASTFÖRPACKNINGSBASERADE EGNA MEDEL

En enhetlig uttagssats på 0,80 euro per kilogram tillämpas för vikten av plastförpackningsavfall som genereras i varje medlemsstat och som inte materialåtervinns. Det plastförpackningsavfall som inte materialåtervinns under ett visst år beräknas som skillnaden mellan det plastförpackningsavfall som genereras och det plastförpackningsavfall som materialåtervinns under det året i en medlemsstat. Bulgarien, Tjeckien, Estland, Grekland, Spanien, Kroatien, Italien, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien och Slovakien har rätt till särskilda årliga schablonminskningar för sina bidrag till plastförpackningsbaserade egna medel. Detta är ett nytt eget medel, som infördes 2021 i och med ikraftträdandet av det nya beslutet om egna medel 2020/2053.

INTÄKTER FRÅN TRANSAKTIONER UTAN MOTPRESTATION: ÖVERFÖRINGAR

3.5 BÖTER

Intäkter på 1 990 miljoner euro (2020: 452 miljoner euro) avser böter som kommissionen ålagt företag som överträtt EU:s konkurrenslagstiftning samt böter som kommissionen har ålagt medlemsstater som överträtt unionsrätten. Kommissionen redovisar intäkter från böter när den fattat beslut om att ålägga böter och officiellt delgivit adressaten sitt beslut. Beloppen avser huvudsakligen böter på konkurrensområdet (1 762 miljoner euro). De största ärendena rör överträdelser av EU:s konkurrensregler, däribland böter som ålagts BMW och Volkswagenkoncernen (Volkswagen, Audi och Porsche) på totalt 875 miljoner euro för otillåten samverkan kring den tekniska utvecklingen inom området för rening av kväveoxider och böter på 371 miljoner euro som ålades Nomura, UBS och UniCredit för deltagande av en grupp av handlare i en kartell på den primära och sekundära marknaden för europeiska statsobligationer.

3.6 ÅTERKRAV AV KOSTNADER

(miljoner euro)
	2021	2020
Delad förvaltning	1 682	1 281
Direkt förvaltning	61	53
Indirekt förvaltning	51	21
Totalt	1 794	1 355

Denna rubrik avser huvudsakligen betalningskrav som utfärdats av kommissionen och som inbetalas eller avräknas mot (dvs. dras av från) efterföljande betalningar i kommissionens redovisningssystem. Betalningskrav utfärdas för att återkräva medel som tidigare utbetalats från EU:s budget. Återkrav baseras på kontroller, revisioner eller analyser av bidragsberättigande och därför skyddar dessa transaktioner EU-budgeten mot utgifter som strider mot bestämmelserna.

I denna kategori ingår även belopp för vilka medlemsstaterna utfärdat betalningskrav till mottagare av EGFJ-ersättningar samt differensen mellan uppskattade upplupna intäkter från föregående årsslut jämfört med det aktuella årsslutet.

Beloppen i tabellen ovan är intäkter som uppkommer till följd av utfärdandet av betalningskrav. Av denna orsak visar dessa belopp inte och kan inte visa den fulla omfattningen av de åtgärder som vidtagits för att skydda EU-budgeten, särskilt avseende sammanhållningspolitiken där det finns specifika mekanismer för att säkerställa korrigering av kostnader som inte är bidragsberättigande och där merparten inte inbegriper utfärdandet av ett betalningskrav. Här ingår inte belopp som krävts in genom avräkning mot kostnader, belopp som krävts in genom tillbakadragande och återkrav av förfinansiering.

Summan består huvudsakligen av återkrav inom ramen för delad förvaltning:

Jordbruk: EGFJ och landsbygdsutveckling

I fråga om EGFJ och Ejflu är de belopp som under året redovisas som intäkter under denna rubrik finansiella korrigeringar för året och återbetalningar som medlemsstaterna deklarerat och krävt in under året, samt nettoökningen av utestående belopp som rör bedrägerier eller oriktigheter och som medlemsstaterna deklarerat vara inkrävda vid årets slut.

Sammanhållningspolitik

De största beloppen avser sammanhållningspolitiken och avser upplupna intäkter på 0,7 miljarder euro (2020: 0,4 miljarder euro) som kommissionen väntar sig kunna återkräva från medlemsstaterna. Återkraven kommer att göras till följd av granskningen och godkännandet av de årsredovisningar som medlemsstaterna lämnar in i början av 2022. De belopp som ska återkrävas består huvudsakligen av skillnaden mellan de summor som ursprungligen förklarades stödberättigande under räkenskapsåret och de summor som i medlemsstaternas årsredovisningar bekräftats vara stödberättigande. Om beloppet är litet innebär detta att kontroller som utförs i medlemsstaterna gjort det möjligt att upptäcka icke stödberättigande belopp tidigt i förfarandet.

3.7 FÖRENADE KUNGARIKETS UTTRÄDESAVTAL

Denna intäkt avser de nettobelopp som ska betalas in av Förenade kungariket enligt det utträdesavtal som undertecknades efter landets utträde ur unionen år 2020 – se not 2.6.1.2.

3.8 ÖVRIGA INTÄKTER FRÅN TRANSAKTIONER UTAN MOTPRESTATION

(miljoner euro)
	2021	2020
Medlemsstaternas bidrag till innovationsfonden	2 187	2 080
Skatt och avgifter från personal	1 367	1 316
Bidrag från tredjeländer	1 056	1 592
Medlemsstaternas bidrag till instrumentet för krisstöd och bistånd till tredjeländer	199	1 073
Överföring av tillgångar	356	317
Budgetjusteringar	1 245	214
Övriga	326	524
Totalt	6 737	7 116

Medlemsstaternas bidrag till innovationsfonden är intäkter som främst rör försäljningen av utsläppsrätter och som ska användas för att stödja innovation inriktad på koldioxidsnål teknik.

Intäkter från de anställdas skatter och avgifter avser främst avdrag från personalens löner. Pensionsavgifter och inkomstskatt står för de största beloppen i kategorin.

Bidrag från tredjeländer består huvudsakligen av bidrag från Eftaländer (460 miljoner euro) och finansiella bidrag från tredjestater till Horisont Europa (379 miljoner euro) och Erasmus+ (119 miljoner euro).

Medlemsstaterna har bidragit med 166 miljoner euro för att finansiera faciliteten för flyktingar i Turkiet.

Budgetjusteringar representerar främst budgetöverskottet från det föregående året, vilket uppgick till 1 769 miljoner euro (2020: 3 218 miljoner euro) och uppvägdes av den årliga justeringen av de moms- och BNI-baserade egna medlen, vilken uppgick till 534 miljoner euro (2020: 3 165 miljoner euro). Övriga intäkter från transaktioner utan motprestation omfattar bidragen från Iter:s värdstat och medlemsskapsbidrag till det europeiska gemensamma företaget för Iter och utveckling av fusionsenergi (135 miljoner euro).

INTÄKTER FRÅN TRANSAKTIONER MED MOTPRESTATION

3.9 FINANSIELLA INTÄKTER

(miljoner euro)
	2021	2020
Räntor:
Dröjsmålsränta	1 529	1 129
Lån	1 160	1 167
Upplåning	220	—
Övriga	10	63
Överkurs	2	674
Intäkter från finansiella garantiavtal	987	258
Vinst på finansiella tillgångar eller skulder värderade till verkligt värde via resultatet:
Andra än derivat	324	—
Derivat	815	70
Realiserade vinster på finansiella tillgångar som kan säljas	—	48
Utdelning	30	22
Övriga	14	3
Totalt	5 092	3 434

Ränteintäkter från dröjsmålsränta på försenade betalningar härrör huvudsakligen från böter och egna medel som förfallit till betalning och inte betalats i tid. De största beloppen avser de ärenden avseende undervärdering som avses i not 2.6.1.1 (1,4 miljarder euro).

Ränteintäkterna från lån avser främst EFSM-lån (1 miljard euro) som har den högsta effektiva räntesatsen – se not 2.4.1. Ränteintäkter från upplåning avser främst återhämtningsinstrumentet och Sure och beror på de negativa effektiva räntesatserna för vissa transaktioner.

Överkurserna har minskat eftersom de, i enlighet med den omarbetade EAR 11, nu skrivs av över lånens löptid med effektivräntemetoden i stället för att redovisas direkt i resultaträkningen, se föregående punkt och not 2.4.1.

Intäkter från finansiella garantiavtal avser i första hand avskrivning av de finansiella garantiåtagandena. Det kan tolkas som att EU befrias från garantiåtaganden för den period som EU var redo att ersätta innehavarna av garantierna för deras kreditförluster. Intäktsredovisningen för finansiella garantier återspeglar således den tid som förflutit och den garanterade volymen. Avskrivningarna gäller båda typerna av garantier, både de för vilka ersättning utgår och de garantier för vilka EU inte tar ut någon eller nominell ersättning (se not 2.11.2). Av de garantier för vilka ersättning utgår är den mest betydande Efsi-garantin till EIB för skuldportföljen inom infrastruktur- och innovationsdelen (IIW) (se not 4.1.1). Under 2021 uppgick Efsi-garantins intäkter från skuldportföljen för IIW till 320 miljoner euro.

Intäkterna från finansiella garantiåtaganden på 987 miljoner euro uppvägs av nedskrivningsförluster för finansiella garantiåtaganden på 947 miljoner euro som avser anspråk på garantier netto efter återkrav (276 miljoner euro) och orealiserade nedskrivningsförluster på 671 miljoner euro (se not 3.15). Dessutom har kommissionen subventionerat de finansiella garantiprogrammen (233 miljoner euro) genom att inte ta ut garantiavgifter eller ta ut garantiavgifter under marknadssats (not 3.15). Nettoresultatet av de finansiella garantiprogrammen ger sammanlagt ett underskott på 193 miljoner euro.

3.10 ÖVRIGA INTÄKTER FRÅN TRANSAKTIONER MED MOTPRESTATION

(miljoner euro)
	2021	2020
Intäkter från avgifter på tjänster (EU:s organ och byråer)	689	640
Valutakursvinster	299	370
Försäljning av varor	53	48
Andel av EIF:s nettoresultat	169	38
Avgifts- och premieintäkter från finansieringsinstrument	1	34
Intäkter från anläggningstillgångar	2	5
Övriga	284	269
Totalt	1 497	1 404

Intäkter från avgifter på tjänster avser huvudsakligen de avgifter som Europeiska läkemedelsmyndigheten tar ut vid godkännande av försäljning och varumärkesavgifter som tas ut av Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet.

KOSTNADER

3.11 DELAD FÖRVALTNING

(miljoner euro)
Genomförd av medlemsstaterna	2021	2020
Europeiska garantifonden för jordbruket	40 829	40 461
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och andra landsbygdsutvecklingsinstrument	15 451	14 467
Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden	46 932	41 118
Europeiska socialfonden	16 727	13 677
Övriga	4 835	2 701
Totalt	124 774	112 425

Ökningen avser huvudsakligen sammanhållningspolitiken (Eruf och Sammanhållningsfonden), där så gott som samtliga kostnader avser programperioden 2014–2020 och där verksamheten fortsätter. Ökningen beror också på högre samfinansieringssatser för räkenskapsåret 2020–2021 inom ramen för CRII+-paketet.

Övriga kostnader omfattar huvudsakligen följande: Brexitjusteringsreserven (1,7 miljarder euro), asyl- och migrationsfonden (0,6 miljarder euro), fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (0,6 miljarder euro), fonden för inre säkerhet (0,4 miljarder euro), Europeiska unionens solidaritetsfond (0,8 miljarder euro) samt Europeiska havs- och fiskerifonden (0,7 miljarder euro).

3.12 DIREKT FÖRVALTNING

(miljoner euro)
	2021	2020
Genomförd av kommissionen	48 265	11 429
varav faciliteten för återhämtning och resiliens (återhämtningsinstrumentet)	42 940	—
Genomförd av EU:s genomförandeorgan	14 232	10 029
Genomförd av förvaltningsfonder	503	636
Totalt	63 000	22 094

Bortsett från utgifterna för faciliteten för återhämtning och resiliens (43 miljarder euro) avser de övriga beloppen främst genomförandet av forskningspolitiken (8,1 miljarder euro), finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete (1,1 miljarder euro), den europeiska grannskapspolitiken (1,3 miljarder euro) och Fonden för ett sammanlänkat Europa, den gemensamma fonden för inrättande av smarta nät på området transport, energi och telekommunikationer (2,1 miljarder euro).

Ökningen av utgifter för direkt förvaltning som genomförs av EU:s genomförandeorgan beror främst på överföringen av verksamhet från kommissionens avdelningar till genomförandeorganen på forskningsområdet.

3.13 INDIREKT FÖRVALTNING

(miljoner euro)
	2021	2020
Genomförd av andra EU-byråer och organ	3 154	3 530
Genomförd av tredjeländer	890	559
Genomförd av internationella organisationer	3 622	3 619
Genomförd av andra enheter	3 225	3 257
Totalt	10 891	10 965

När det gäller utgifter för indirekt förvaltning avser 3,9 miljarder euro externa åtgärder (främst på områdena föranslutning, humanitärt bistånd, internationellt samarbete och grannskap). Ytterligare 4,7 miljarder euro rör ökningen av unionens konkurrenskraft (på sådana områden som forskning, rymdprogram och utbildning).

3.14 PERSONAL- OCH PENSIONSKOSTNADER

(miljoner euro)
	2021	2020
Personalkostnader	7 377	7 028
Pensionskostnader	5 040	4 967
Totalt	12 417	11 995

Pensionskostnader är en av de poster som påverkats av den förändrade aktuariella värderingen av skulder för ersättningar till anställda, andra än de som redovisas i Nettotillgångar. De utgör således inte faktiska pensionsutbetalningar under året, vilka är betydligt lägre med 2,2 miljarder euro.

3.15 FINANSIERINGSKOSTNADER

(miljoner euro)
	2021	2020
Räntekostnader:
Upplåning	1 209	1 160
Lån	146	—
Finansiella leasingavtal	56	62
Övriga	103	24
Emissionskostnader	—	672
Finansiella garantiavtal – subventionerad ersättning	233	—
Nettonedskrivningsförluster av:
Finansiella garantiavtal	947	70
Lån och fordringar	1 244	110
Finansiella tillgångar som kan säljas	—	41
Förlust på finansiella tillgångar eller skulder värderade till verkligt värde via resultatet:
Andra än derivat	210	—
Derivat	40	21
Realiserade förluster på finansiella tillgångar som kan säljas	—	5
Övriga	13	22
Totalt	4 201	2 188

Räntekostnaderna för upplåning motsvarar främst EFSM-transaktioner (1 miljard euro), som är i linje med ränteintäkterna från lån (rygg-mot-rygg-transaktioner). Räntekostnader för lån avser främst Sure och beror på de negativa effektiva räntesatserna för vissa transaktioner.

Emissionskostnaderna har minskat eftersom de, i enlighet med den omarbetade EAR 11, nu skrivs av under lånens löptid med hjälp av effektivräntemetoden i stället för att redovisas direkt i resultaträkningen, se not 2.4.1.

För närmare uppgifter om kostnader i samband med finansiella garantier, se not 3.9.

3.16 ÖVRIGA KOSTNADER

(miljoner euro)
	2021	2020
Administrativa kostnader och it-kostnader	2 105	1 984
Justering av avsättningar	583	1 390
Kostnader för anläggningstillgångar	1 205	1 319
Kostnader för förvaltning av mark och byggnader	591	661
Valutakursförluster	171	578
Kostnader för operationella leasingavtal	447	423
Övriga	660	593
Totalt	5 762	6 946

Det sammanlagda belopp för forskning och utveckling som redovisats som en kostnad under 2021 är följande:

(miljoner euro)
	2021	2020
Kostnader för forskning	401	402
Utvecklingskostnader som inte kapitaliseras	122	118
Totalt	523	520

3.17 SEGMENTRAPPORTERING PER RUBRIK I DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN (MFF)

(miljoner euro)
	Inre marknaden, innovation och digitalisering	Sammanhållning och värden	Naturresurser och miljö	Migration och gränsförvaltning	Resiliens, säkerhet och försvar	Grannskapet och omvärlden	Europeisk offentlig förvaltning	Ej tilldelad en rubrik i den fleråriga budgetramen (4)	Totalt
Egna medel från BNI	—	—	—	—	—	—	—	115 955	115 955
Traditionella egna medel	—	—	—	—	—	—	—	20 590	20 590
Mervärdesskatt	—	—	—	—	—	—	—	18 340	18 340
Nya egna medel	—	—	—	—	—	—	—	5 831	5 831
Böter	—	—	—	—	—	—	—	1 990	1 990
Återkrav av kostnader	24	809	893	8	0	27	0	34	1 794
Förenade kungarikets utträdesavtal	—	—	—	—	—	—	—	1 122	1 122
Övriga	384	132	46	—	—	41	1 559	4 574	6 737
Intäkter från transaktioner utan motprestation	408	941	939	8	0	68	1 559	168 434	172 357
Finansiella intäkter	1 913	45	0	—	0	217	1	2 916	5 092
Övriga	257	(16)	(18)	0	(5)	8	329	941	1 497
Intäkter från transaktioner med motprestation	2 170	29	(17)	0	(5)	225	330	3 857	6 589
Totala intäkter	2 578	970	922	8	(5)	293	1 889	172 291	178 946
Kostnader genomförda av medlemsstater:
EGFJ	—	—	(40 829 )	—	—	—	—	—	(40 829 )
Ejflu och andra landsbygdsutvecklingsinstrument	—	—	(15 451 )	—	—	—	—	—	(15 451 )
Eruf och sammanhållningsfonden	—	(46 932 )	—	—	—	—	—	—	(46 932 )
ESF	—	(16 727 )	—	—	—	—	—	—	(16 727 )
Övriga	—	24	(710)	(837)	(101)	(233)	—	(2 979 )	(4 835 )
Genomförda av kommissionen, genomförandeorganen och förvaltningsfonderna	(12 207 )	(45 753 )	(662)	(289)	(244)	(3 954 )	(24)	132	(63 000 )
Genomförda av andra EU-byråer och EU-organ	(2 374 )	(703)	(77)	(680)	(359)	(15)	(312)	1 365	(3 154 )
Genomförda av tredjeländer och internationella organisationer	(243)	37	113	(171)	(213)	(4 025 )	(3)	(7)	(4 512 )
Genomförda av andra enheter	573	(3 301 )	73	(7)	(103)	(460)	(0)	0	(3 225 )
Personal- och pensionskostnader	(453)	(9)	(1)	(0)	(1)	(136)	(10 487 )	(1 330 )	(12 417 )
Finansieringskostnader	(771)	(43)	(24)	(0)	(0)	(445)	(95)	(2 823 )	(4 201 )
Övriga kostnader	(1 609 )	(134)	(251)	(5)	(52)	(240)	(3 069 )	(401)	(5 762 )
Totala kostnader	(17 083 )	(113 541 )	(57 820 )	(1 990 )	(1 071 )	(9 507 )	(13 990 )	(6 042 )	(221 046 )
Ekonomiskt resultat för året	(14 505 )	(112 571 )	(56 899 )	(1 982 )	(1 076 )	(9 215 )	(12 101 )	166 249	(42 100 )

Tabellen över intäkter och kostnader per rubrik i den fleråriga budgetramen baseras på uppskattningar, eftersom alla åtaganden inte är kopplade till en rubrik i budgetramen.

4. EVENTUALFÖRPLIKTELSER OCH EVENTUALTILLGÅNGAR

Eventualförpliktelser är potentiella framtida betalningsförpliktelser för EU som kan uppkomma från tidigare händelser eller rättsligt bindande åtaganden, men som bara kan bekräftas utifrån framtida händelser som inte helt ligger inom EU:s kontroll. De avser huvudsakligen ställda garantier och rättsliga risker. Alla eventualförpliktelser, utom de som avser böter, garantier och finansiella instrument som är fonderade (se not 2.4.2.1) kommer, om de förfaller, att finansieras genom EU-budgeten (och därmed EU:s medlemsstater) under de kommande åren.

4.1 GARANTIER FRÅN EU-BUDGETEN

4.1.1 Garantier som ställs inom ramen för EU:s budgetgarantiprogram (nominellt)

(miljoner euro)
	31.12.2021
	Ställda garantier			Avsatta tillgångar (28)
	Tak	Undertecknade	Utbetalda	Avsatta tillgångar (28)
Garantier för EIB:s externa utlåningsmandat	33 026	33 026	20 835	2 700
Efsi-garantin	25 826	24 730	20 358	8 602
EFHU-garantin	1 391	611	535	796
Garantin för yttre åtgärder för instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete	200	200	200	—
Totalt	60 442	58 566	41 928	12 098

(miljoner euro)
	31.12.2020
	Ställda garantier			Avsatta tillgångar (29)
	Tak	Undertecknade	Utbetalda	Avsatta tillgångar (29)
Garantier för EIB:s externa utlåningsmandat	35 372	32 530	20 050	2 813
Efsi-garantin	25 543	23 831	18 590	8 028
EFHU-garantin	1 370	438	34	804
Totalt	62 285	56 799	38 673	11 645

Tabellerna ovan visar i vilken mån EU-budgeten är exponerad för eventuella framtida betalningar med anledning av garantier som ställts för Europeiska investeringsbanksgruppen eller andra finansinstitut. Utbetalda belopp motsvarar de belopp som redan utbetalats till de slutliga mottagarna, medan de belopp som undertecknats inbegriper dessa utbetalda belopp plus belopp enligt avtal som redan undertecknats med mottagarna eller finansförmedlare, men som ännu inte utbetalats (16 638 miljoner euro). Taket motsvarar den sammanlagda garanti som EU-budgeten, och därmed dess medlemsstater, har åtagit sig att täcka, eftersom man för att kunna offentliggöra den maximala exponering som EU stod inför den 31 december 2021 också måste ta med transaktioner som godkänts för undertecknande men som ännu inte undertecknats (1 876 miljoner euro). För budgetåret 2020 redovisas beloppen netto efter avdrag för finansiella avsättningar eller finansiella skulder som redovisats för dessa program.

Budgetgarantiprogram backas upp av avsättningar som gradvis gjorts från budgeten och behålls i den gemensamma avsättningsfonden som en likviditetsbuffert för att täcka framtida anspråk på garantier (se not 2.4.2.1). De avsatta beloppen uppgick till 12 098 miljoner euro den 31 december 2021. Se not 6.2 för de åtgärder som vidtagits för att säkerställa att avsättningarna är tillräckliga för att täcka garantianspråk på medellång sikt. Eventuella förluster som uppstår inom ramen för budgetgarantiprogrammen, utöver gjorda avsättningar, behöver under alla omständigheter täckas av framtida budgetar.

Garantier för EIB:s externa utlåningsmandat

Via EU-budgeten lämnas garantier för de lån som EIB har undertecknat och beviljat ur EIB:s egna medel till tredjeländer. Den 31 december 2021 uppgick det utestående lånebelopp som täcks av EU-garantin till 20 835 miljoner euro. EU:s budgetgarantier:

—	20 268 miljoner euro via garantifonden för åtgärder avseende tredje lands del av den gemensamma avsättningsfonden.

—	567 miljoner euro direkt för lån som beviljats till medlemsstaterna före anslutningen.

Garantin för EU:s externa utlåningsmandat avseende lån som beviljats av EIB är begränsad till högst 65 % av det utestående beloppet för avtal som undertecknats efter år 2007 (mandaten för perioderna 2007–2013 och 2014–2021). För avtal som ingåtts före 2007 begränsas EU-garantin till en viss procentandel av den högsta tillåtna krediten, vanligen 65 % men ibland 70 %, 75 % eller 100 %. När taket inte nåtts täcker EU-garantin hela det utestående beloppet.

Genom Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2018/412 (30) inrättades ett utlåningsmandat för den privata sektorn för projekt som är inriktade på långsiktig ekonomisk motståndskraft för flyktingar, migranter och värd- och transitsamhällen inom ramen för EIB:s motståndskraftsinitiativ (ERI). Unionens budget ersätts för den risk som tas för garantier som beviljats för EIB:s finansiering av motståndskraftsinitiativet ERI privat, vilket förklarar de premier som ska infordras för garantin för det externa utlåningsmandatet, som annars är en garanti som inte ersätts (se not 2.11.2).

Den period som godkändes för undertecknande av nya transaktioner inom ramen för det externa utlåningsmandatet 2014–2020 löpte ut 2021, vilket innebär att det tillgängliga taket för garantin har löpt ut för alla outnyttjade belopp. EIB:s nya mandat ska omfattas av garantin för yttre åtgärder som inrättats genom förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (se nedan), men det har ännu inte undertecknats.

EU-garantin betalas ut via garantifonden för åtgärder avseende tredjelands del av den gemensamma avsättningsfonden: Under 2021 har 93 miljon euro i garantianspråk betalats ut (2020: 52 miljoner euro).

Garanti för Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi)

Efsi är ett initiativ för att öka Europeiska investeringsbanksgruppens riskbärande förmåga så att EIB kan öka sina investeringar i EU. Syftet med Efsi är att stödja ytterligare investeringar i EU och öka småföretagens tillgång till finansiering. EU-budgeten ställer en garanti på högst 26 miljarder euro (EU-garantin för Efsi) inom ramen för ett avtal mellan EU och EIB, nedan kallat Efsi-avtalet, för att skydda EIB från potentiella förluster till följd av dess finansierings- och investeringsverksamhet.

Efsis verksamhet bedrivs inom två delar: Infrastruktur- och innovationsdelen som genomförs av EIB (EU-garanti för Efsi på 19 250 miljoner euro) och delen för små och medelstora företag som genomförs av EIF (EU-garanti för Efsi på 6 750 miljoner euro), som båda har en skuldportfölj och en aktieportfölj. EIF agerar enligt avtal med EIB på grundval av en garanti från EIB som i sin tur är skyddad genom en motgaranti genom EU-garantin för Efsi enligt Efsi-avtalet.

EU och EIB har olika tydligt definierade roller inom Efsi. Efsi är inrättat inom EIB som finansierar verksamheten (investeringar i skuldfinansieringsinstrument och investeringar i eget kapital) och lånar därför upp de nödvändiga medlen på kapitalmarknaderna. EIB-gruppen fattar oberoende investeringsbeslut och förvaltar transaktionerna i enlighet med sina regler och förfaranden. EU ställer garanti för transaktionerna och täcker EIB:s förluster upp till taket för garantin.

För att säkerställa att de investeringar som görs inom ramen för Efsi förblir inriktade på det specifika målet att åtgärda marknadsmisslyckanden och att de är berättigade till skydd genom EU-garantin har en särskild styrningsstruktur inrättats, inbegripet en investeringskommitté med oberoende experter som granskar varje projekt som EIB föreslagit inom ramen för infrastruktur- och innovationsdelen när det gäller dess berättigande till att täckas av EU-garantin och en styrelse i Efsi som säkerställer en översyn av programmet.

Eftersom kontrollkriterierna och redovisningskraven för konsolidering enligt EU:s redovisningsregler (och IPSAS) inte är uppfyllda redovisas inte de därmed sammanhängande garanterade tillgångarna i EU:s konsoliderade årsredovisning.

EU-garantin som beviljats EIB-gruppen inom ramen för Efsi redovisas som ett finansiellt garantiåtagande när det gäller skuldportföljen för infrastruktur- och innovationsdelen och skuldportföljen för delen för små och medelstora företag (se not 2.11.2) och som ett derivat (en finansiell tillgång eller skuld värderad till verkligt värde via resultatet) för båda aktieportföljerna (se not 2.4.2.2). Garantin för Efsi innefattar verksamhet i programmen Cosme, Horisont 2020, lånegarantiinstrumentet för de kulturella och kreativa sektorerna samt EaSI-programmet för den del som omfattas av EU-garantin för Efsi inom ramen för skuldportföljen för delen för små och medelstora företag.

År 2021 har inga garantianspråk betalats ut från garantifonden för Efsis del av den gemensamma avsättningsfonden (2020: 1 miljon euro).

Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU)

Europeiska fonden för hållbar utveckling, som inrättats genom EFHU-förordningen, är ett initiativ som syftar till att stödja investeringar i Afrika och det europeiska grannskapet som ett medel att bidra till att uppnå hållbar utveckling och åtgärda specifika socioekonomiska bakomliggande orsaker till migration. Inom ramen för EFHU-förordningen ska EU ställa garantier på 1,5 miljarder euro (ytterligare ökning genom externa bidrag) till genomförandepartner för deras investerings- och finansieringstransaktioner i syfte att minska deras investeringsrisker. EFHU-garantin backas upp av den gemensamma avsättningsfonden – se not 2.4.2.1. Den 31 december 2021 hade sexton EFHU-garantiavtal trätt i kraft med ett tak för garantins täckning på 1 391 miljoner euro, medan de transaktioner som undertecknats av motparter och garanterats av EU enligt dessa avtal uppgick till totalt 611 miljoner euro.

Garantin för yttre åtgärder för instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 (31) inrättades instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen (instrumentet), inbegripet Europeiska fonden för hållbar utveckling plus (EFHU+) och garantin för yttre åtgärder, för den fleråriga budgetramens programperiod 2021–2027. Förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete syftar till att öka samstämmigheten och säkra effektiviteten i unionens yttre åtgärder och därigenom förbättra genomförandet av insatserna för yttre åtgärder.

Garantin för yttre åtgärder stöder EFHU+-insatser som omfattas av budgetgarantier, makroekonomiskt stöd och lån till tredjeländer.

Den 31 december 2021 hade ett budgetgarantiavtal undertecknats med ett totalt tak på 200 miljoner euro.

InvestEU-garanti

I InvestEU-förordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/523 av den 24 mars 2021 om inrättande av InvestEU-programmet och om ändring av förordning (EU) 2015/1017 (32)) föreskrivs en EU-garanti på högst 26,2 miljarder euro som stöder genomförandepartners finansiering och investeringar som bidrar till målen med unionens inre politik inom fyra politikområden: hållbar infrastruktur, forskning, innovation och digitalisering, små och medelstora företag samt sociala investeringar och kompetens. EU håller gradvis på att avsätta medel (avsättning) från InvestEU-budgeten för att skapa en kapitalbuffert för garantianspråk. I InvestEU-förordningen fastställs avsättningsnivån till 40 % av garantin för EU-delen i InvestEU. För närvarande uppgår beloppet till 300 miljoner euro, som investeras i den gemensamma avsättningsfonden (se not 2.4.2.1). Det första garantiavtalet inom InvestEU undertecknades i mars 2022 med EIB-gruppen om en EU-garanti upp till taket på 19,6 miljarder euro. InvestEU-förordningen möjliggör också bidrag från medlemsstaterna (inom ramen för medlemsstatsdelen) och från tredjeländer.

Förenade kungarikets skyldigheter med anledning av utträdet ur EU

I enlighet med artikel 143 i utträdesavtalet ska Förenade kungariket betala sin andel av unionens finansiella eventualförpliktelser avseende Efsi, Europeiska fonden för hållbar utveckling och EIB:s externa utlåningsmandat för de transaktioner som hade godkänts per utträdesdagen den 31 januari 2020. Enligt artikel 143 ska Förenade kungariket också betala in sin andel till unionen för betalningar som unionen gör med anledning av anspråk på garantier för finansiella transaktioner som godkänts före utträdesdagen, och som inte kan täckas av Förenade kungarikets andel av avsättningarna för garantifonden om sådana gjorts.

För lån som EIB beviljar enligt det externa utlåningsmandatet uppgick värdet på EU:s budgetgaranti på utträdesdagen för de transaktioner som hade godkänts fram till och med utträdesdagen till 33,7 miljarder euro. Den 31 december 2021 hade detta ändrats till 27,6 miljarder euro. Förenade kungarikets andel av denna eventualförpliktelse uppgick därför den 31 december 2021 till 3,4 miljarder euro. Enligt vad som sägs ovan ska eventuella fallissemang som drabbar dessa lån först täckas av garantifonden för åtgärder avseende tredjelands del av den gemensamma avsättningsfonden, och Förenade kungariket kommer att uppmanas att göra inbetalningar först om landets avsättningar för denna fond, vilka den 31 december 2021 uppgick till 338 miljoner euro, är otillräckliga.

För Efsis verksamhet uppgick värdet på EU:s budgetgaranti på utträdesdagen för de transaktioner som hade godkänts fram till och med utträdesdagen till 23,5 miljarder euro. Den 31 december 2021 hade detta ändrats till 18,8 miljarder euro. Förenade kungarikets andel av denna eventualförpliktelse uppgick därför den 31 december 2021 till 2,3 miljarder euro. Eventuella anspråk inom ramen för Efsi ska först täckas av garantifonden för Efsis del av den gemensamma avsättningsfonden och Förenade kungariket kommer att uppmanas att göra inbetalningar först om landets avsättningar för denna fond, vilka den 31 december 2021 uppgick till 1,1 miljarder euro, är otillräckliga.

Eftersom inga transaktioner hade godkänts av genomförandepartnerna avseende garantifonden för Europeiska fonden för hållbar utveckling före utträdesdagen har Förenade kungariket inga förpliktelser i detta avseende.

Förenade kungarikets andel av de betalningar som gjorts under 2021 för de transaktioner som godkändes på eller efter utträdesdagen och fram till den 31 december 2021 uppgick till 47 miljoner euro (35 miljoner euro för Efsi och 12 miljoner euro för det externa utlåningsmandatet), vilket i motsvarande grad minskar de brittiska avsättningarna. Det belopp som ska betalas till Förenade kungariket för 2022, 163 miljoner euro (se not 2.6.1.2), härrör från Förenade kungarikets andel av de återkrav och nettointäkter som uppbars under 2021 (70 miljoner euro), från överskottet i avsättningarna (92 miljoner euro) samt från effekten av den slutliga beräkningen av Förenade kungarikets andel på de belopp som skulle ha betalats in under 2021 (catch-up).

4.1.2 Garantier för att täcka upplåning inom ramen för återhämtningsinstrumentet och finansiellt stöd

(miljoner euro)
	31.12.2021	31.12.2020
Återhämtningsinstrumentet	91 002	—
Sure-instrumentet	89 702	39 503
EFSM	47 270	47 396
Betalningsbalansstöd	201	201
Makroekonomiskt stöd	7 466	5 813
Euratom	350	279
Totalt	235 991	93 193

Upplåningsbeloppen i denna tabell är de nominella beloppen och upplupen ränta. EU-budgeten garanterar de lån som kommissionen tar upp för återhämtningsinstrumentet och de finansiella stödprogrammen. Av den av återhämtningsinstrumentets upplåning som är utestående den 31 december 2021 har 18 miljarder euro utbetalats som lån från faciliteten för återhämtning och resiliens, 46,4 miljarder euro som icke återbetalningspliktigt stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens och 7,2 miljarder euro som bidrag till program inom den fleråriga budgetramen, medan resterande 19,4 miljarder euro ännu inte har utbetalats och finns kvar som likvida medel (se not 2.8).

Om de lån som finansieras med hjälp av denna upplåning skulle drabbas av fallissemang bär EU-budgeten slutligen hela kostnaden för det belopp som är nödlidande:

—	Återhämtningsinstrumentets upplåning och upplåning med anknytning till EFSM, betalningsbalansstöd och Euratomlån till medlemsstaterna garanteras endast genom EU-budgeten.

—	Lån som tas upp inom ramen för Sure-instrumentet garanteras av EU-budgeten och backas upp av garantier från medlemsstaterna till ett belopp på 25 miljarder euro (motsvarande 25 % av det maximala beloppet för finansiellt stöd vilket uppgår till 100 miljarder euro).

—	Upplåning för makroekonomiskt stöd och Euratomlån till tredjeländer garanteras i första hand av garantifonden för åtgärder avseende tredjelands del av den gemensamma avsättningsfonden (se not 2.4.2) och därefter av EU-budgeten.

Förenade kungarikets skyldigheter med anledning av utträdet ur EU

I enlighet med artikel 143 i utträdesavtalet ska Förenade kungariket betala sin andel av unionens finansiella eventualförpliktelser avseende lån för finansiellt stöd (EFSM, makroekonomiskt stöd, betalningsbalansstöd och Euratom) som hade godkänts eller beslutats per utträdesdagen den 31 januari 2020. Enligt artikel 143 ska Förenade kungariket också betala in sin andel till unionen för unionens betalningar på grund av fallissemang som drabbat lån för finansiellt stöd som godkänts före utträdesdagen, om de inte kan täckas av landets andel av avsättningarna för garantifonden för åtgärder avseende tredjelands del av den gemensamma avsättningsfonden, om den berörs (dvs. om det gäller makroekonomiskt stöd eller Euratomlån till tredjeland) – se not 4.1.1.

EU:s utestående eventualförpliktelse för ovannämnda lån för finansiellt stöd uppgick till 53,9 miljarder euro på utträdesdagen. Med anledning av återbetalningar som gjorts sedan dess omfattade EU-garantin den 31 december 2021 lån till ett värde av 53,0 miljarder euro – varav Förenade kungarikets andel uppgår till 6,6 miljarder euro.

4.1.3 Garantier som ställs inom ramen för EU:s program för finansieringsinstrument (nominellt)

(miljoner euro)
	31.12.2021
Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation	2 590
Fonden för ett sammanlänkat Europa	568
Cosmeprogrammet	782
Övriga	653
Totalt	4 593

(miljoner euro)
	31.12.2020
Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation	1 860
Fonden för ett sammanlänkat Europa	579
Finansieringsinstrument för riskdelning	37
Övriga	49
Totalt	2 524

Enligt vad som anges i artikel 210.1 i budgetförordningen får inte budgetkostnader kopplade till ett finansieringsinstrument och unionens finansiella åtagande överstiga beloppet för det relevanta budgetåtagande som gjorts för detta, vilket innebär att budgeten inte kan innehålla eventualförpliktelser. I praktiken innebär det att de sådana skulder antingen har ett motvärde på tillgångssidan i balansräkningen eller täcks av utestående budgetåtaganden som ännu inte har kostnadsförts.

Beloppen per den 31 december 2021 visar de utestående nominella beloppen för garantierna, medan eventualförpliktelserna den 31 december 2020 redovisas netto efter avdrag för finansiella avsättningar och finansiella skulder som redovisats för dessa instrument – se noterna 2.10 och 2.11.2.

Cosmes lånegarantiinstrument består främst av begränsade garantier för portföljer med lånefinansiering med högre risk (främst lån) som finansförmedlare erbjuder små och medelstora företag. Lånegarantiinstrumentet för Cosme genomförs av EIF på EU:s vägnar.

För mer information om Horisont 2020 och Fonden för ett sammanlänkat Europa, se även not 2.4.2.1.

Förenade kungarikets skyldigheter med anledning av utträdet ur EU

EU:s eventualförpliktelser för finansieringsinstrument till de belopp som hade godkänts före utträdesdagen, inklusive de ovannämnda, ska täckas av EU:s budget med hjälp av medel som hålls på förvaltningskonton, om förpliktelsen skulle materialiseras. Detta innebär att inga belopp i princip skulle infordras från Förenade kungariket, utöver dess andel av de budgeterade utestående åtagandena i enlighet med artikel 140 i utträdesavtalet – se not 2.6.1.2.

4.2 EVENTUALFÖRPLIKTELSER RÖRANDE RÄTTSFALL

4.2.1 Rättsfall i fråga om böter

Den 31 december 2021 uppgick eventualförpliktelserna avseende böter till 2 111 miljoner euro (2020: 2 985 miljoner euro). Dessa belopp avser främst böter som kommissionen ålagt för överträdelser av konkurrensreglerna och där de bötfällda företagen gjort en preliminär inbetalning men därefter överklagat eller fortfarande kan komma att överklaga beslutet om böter. Eventualförpliktelsen står kvar till dess att domstolens dom i målet vunnit laga kraft eller ärendet inte längre kan överklagas. Ränta på preliminära betalningar har räknats in i det ekonomiska resultatet för året, men redovisas även som en eventualförpliktelse eftersom kommissionens anspråk på beloppen är osäkert.

Om EU förlorar något ärende som rör ålagda böter, återbetalas de preliminärt inbetalda beloppen till företagen utan att budgeten påverkas. Bötesbeloppet tas upp som en budgetintäkt först när böterna blivit slutgiltiga (artikel 107 i budgetförordningen).

4.2.2 Övriga rättsliga ärenden

(miljoner euro)
	31.12.2021	31.12.2020
Jordbruk	79	66
Sammanhållning	210	341
Övriga	1 153	2 169
Totalt	1 443	2 576

Jordbruk

Under denna rubrik upptas eventualförpliktelser gentemot medlemsstaterna i samband med EGFJ och beslut om överensstämmelse i ärenden som rör landsbygdsutveckling där domstolen ännu inte meddelat dom. De slutliga beloppen, och vilket år ett eventuellt framgångsrikt överklagande ska belasta budgeten, beror på domstolsförfarandet.

Sammanhållning

Här rör det sig om eventualförpliktelser gentemot medlemsstaterna med anledning av sammanhållningsärenden där ett datum för muntlig förhandling ännu inte fastställts eller domstolen ännu inte meddelat dom.

Övriga rättsliga ärenden

Denna rubrik avser nu gällande skadeståndstalan mot EU, övriga rättstvister samt uppskattade rättegångskostnader. I en skadeståndstalan enligt artikel 340 i EUF-fördraget måste käranden kunna påvisa att institutionen begått en tillräckligt allvarlig överträdelse av lagstiftning som ger enskilda individer rättigheter, att käranden lidit verklig skada och att det finns ett direkt orsakssamband mellan överträdelsen och skadan. Den betydande minskningen jämfört med slutet av föregående år avser främst en skadeståndstalan mot kommissionen för ett beslut om ett koncentrationsförbud som slutligen avslogs av domstolen.

Förenade kungarikets skyldigheter med anledning av utträdet ur EU

Enligt artikel 147 i utträdesavtalet ska Förenade kungariket betala sin andel av unionens eventualförpliktelser som realiseras med anledning av rättstvister om unionens ekonomiska intressen, under förutsättning att de bakomliggande händelser som prövas i ärendet inträffat senast den 31 december 2020. Förenade kungarikets beräknade maximala exponering är här 179 miljoner euro (2020: 318 miljoner euro). I rättsfall där det är troligt att belopp kommer att betalas ut från EU:s budget (se not 2.10) har Förenade kungarikets andel räknats in i det övergripande belopp som ska betalas in av Förenade kungariket – för närmare upplysningar se not 2.6.1.2.

4.3 EVENTUALTILLGÅNGAR

(miljoner euro)

31.12.2021

31.12.2020

Mottagna garantier:

Fullgörandegarantier

287

318

Övriga garantier

Övriga eventualtillgångar

Totalt

393

384

Fullgörandegarantier krävs för att säkerställa att mottagarna av EU-finansiering fullgör sina avtalsenliga åtaganden gentemot Europeiska unionen.

5. BUDGETÅTAGANDEN OCH RÄTTSLIGA ÅTAGANDEN

Denna not innehåller information om budgetförfarandet och framtida finansieringsbehov men inte om befintliga skulder den 31 december 2021.

I den fleråriga budgetram som medlemsstaterna enats om definieras programmen och fastställs taken per rubrik för åtagandebemyndiganden och de totala beloppen för betalningsbemyndiganden som EU får ingå budgetåtaganden och rättsliga åtaganden för och slutligen göra utbetalningar för under en period på sju år, se tabell 1.1 i noterna till rapporterna om budgetgenomförandet.

Rättsliga åtaganden avser program, projekt, överenskommelser eller kontrakt som undertecknats och därmed blivit rättsligt bindande för EU. Ett rättsligt åtagande är en handling genom vilken utanordnaren ingår eller fastställer en förpliktelse (för EU) som belastar budgeten (artikel 2.37 i budgetförordningen).

Ett budgetåtagande ska i princip ingås innan det rättsliga åtagandet, men för vissa fleråriga program/projekt är det tvärtom. De relevanta budgetåtagandena indelas i flera årliga delbetalningar under flera år, om detta är tillåtet enligt den grundläggande rättsakten. När det gäller sammanhållning föreskrivs exempelvis i artikel 86 i förordningen om gemensamma bestämmelser (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 (33)) att kommissionens beslut om antagande av ett program ska utgöra ett sådant rättsligt åtagande som avses i budgetförordningen, men att unionens budgetåtaganden för varje program ska göras genom flera årliga delbetalningar för varje fond mellan den 1 januari 2021 och den 31 december 2027. Andra rättsliga grunder kan innehålla liknande bestämmelser. Därför kan det förekomma att EU har ett rättsligt åtagande att betala vissa belopp, trots att inga budgetåtaganden ännu har gjorts – se not 5.2 nedan.

Om ett budgetåtagande har gjorts men de därmed sammanhängande betalningarna ännu inte har gjorts uppstår ett så kallat utestående åtagande (RAL, från franskans reste à liquider). Detta kan avse program eller projekt som ofta pågår i flera år, som har godkänts men där betalningarna börjar göras först efter några år. Detta utgör framtida betalningsförpliktelser. Eftersom den finansiella rapporten för helåret utarbetas enligt principerna för periodiserad redovisning, medan rapporterna om budgetgenomförandet utarbetas på grundval av kontantmetoden, har en del av det totala obetalda utestående beloppet redan kostnadsförts och redovisas som en skuld i balansräkningen (se noterna 2.12 och 2.13). Beräkningen av dessa kostnader bygger antingen på inkomna ersättningsanspråk och fakturor eller på uppskattningar av genomförandet av program eller projekt där några betalningsanspråk ännu inte inkommit till EU på balansdagen – se not 5.1 nedan. När betalningar avseende utestående åtaganden görs tas skulden i balansräkningen bort. Den del av de utestående åtagandena som ännu inte kostnadsförts tas inte upp bland skulderna utan redovisas i stället nedan.

Upplysningarna nedan avser således de belopp som EU den 31 december 2021 hade åtagit sig att betala för att fullgöra sina avtalsenliga skyldigheter och som därför ska finansieras via EU:s framtida budgetar.

(miljoner euro)
	Not	31.12.2021	31.12.2020
Utestående budgetåtaganden som ännu inte har kostnadsförts	5.1	266 526	249 309
Väsentliga rättsliga åtaganden	5.2	135 181	14 481
Totalt		401 707	263 0

5.1 UTESTÅENDE BUDGETÅTAGANDEN SOM ÄNNU INTE HAR KOSTNADSFÖRTS

(miljoner euro)
	31.12.2021	31.12.2020
Utestående budgetåtaganden som ännu inte har kostnadsförts	266 526	249 309

Det redovisade beloppet ovan avser budgeterade utestående åtaganden (RAL) på 341 634 miljoner euro (se tabell 6.4 i noterna till rapporterna om budgetgenomförandet) efter avdrag för relaterade belopp som tagits upp som skulder i balansräkningen och som kostnader i resultaträkningen. Med budgeterade utestående åtaganden avses gällande åtaganden som varken lett till betalning eller dragits tillbaka. Detta är en naturlig följd av att fleråriga program upprättats.

Det bör noteras att utestående belopp för förfinansiering per den 31 december 2021 uppgick till 93,4 miljarder euro – se not 2.5. De utgör budgetåtaganden som har betalats, som minskar de utestående åtagandena, men där de erlagda beloppen fortfarande anses tillhöra EU och inte stödmottagaren fram till dess att de avtalsenliga skyldigheterna fullgjorts. De är, på samma sätt som de utestående åtaganden som redovisas ovan, ännu inte kostnadsförda.

5.2 VÄSENTLIGA RÄTTSLIGA ÅTAGANDEN

(miljoner euro)
	31.12.2021	31.12.2020
Åtaganden avseende icke återbetalningspliktigt stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens (återhämtningsinstrumentet)	99 530	—
Iter	6 121	6 837
Ejflu (34)	17 662	—
Rymdprogram	4 189	—
Fiskeriavtal	412	172
Horisont EU	382	—
Euratom	445	—
Brexitjusteringsreserven	3 072	—
Fonden för ett sammanlänkat Europa	—	4 140
Åtaganden avseende operationella leasingavtal	2 492	2 547
Övriga avtalsenliga åtaganden	876	785
Totalt	135 181	14 481

Dessa belopp speglar de långfristiga rättsliga åtaganden som inte täcktes av åtagandebemyndiganden i budgeten i slutet av året. Dessa bindande skyldigheter kommer att föras upp i budgeten och utbetalas under kommande år.

Vissa viktiga program (se nedan) får genomföras genom flera årliga delbetalningar i enlighet med artikel 112.2 i budgetförordningen. Detta ger EU möjlighet att göra rättsliga åtaganden (underteckna bidragsavtal, överenskommelser om medverkan och upphandlingskontrakt) som går utöver de åtagandebemyndiganden som är tillgängliga för ett givet år. Därför kan åtaganden redan ha gjorts för en stor del av det totala anslaget från den nuvarande fleråriga budgetramen. Detta gäller i synnerhet för de program som beskrivs nedan:

Åtaganden avseende icke återbetalningspliktigt stöd från återhämtningsinstrumentet (faciliteten för återhämtning och resiliens)

Faciliteten för återhämtning och resiliens är ett centralt program i EU:s återhämtningsinstrument. Den inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 (35). Den finansierar reformer och investeringar i medlemsstaterna från början av covid-pandemin i februari 2020 till 2026. Det belopp som redovisas här avser den del av de rättsliga åtagandena för icke återbetalningspliktigt stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens som vid slutet av 2021 inte täcktes av budgetåtaganden. I artikel 23 i förordning (EU) 2021/241 godkänns användningen av flera årliga delbetalningar.

Iter – Internationell termonukleär experimentreaktor

Dessa åtaganden är avsedda att täcka Iter-anläggningarnas framtida finansieringsbehov fram till 2027. EU:s (Euratoms) bidrag till Iter-organisationen ges via byrån för fusionsenergi och omfattar även bidrag från medlemsstaterna och Schweiz. Beloppet speglar den kommande finansiering enligt den fleråriga budgetramen 2021–2027 som fastställdes genom rådets beslut (Euratom) 2021/281 (36) av den 22 februari 2021 om ändring av beslut 2007/198/Euratom om inrättande av ett europeiskt gemensamt företag för Iter och utveckling av fusionsenergi. Detta beslut tillåter användning av flera årliga delbetalningar. Iter inrättades för att förvalta och främja nyttjandet av Iter-anläggningarna, främja allmänhetens kunskap om och acceptans för fusionsenergi och för att vidta eventuella övriga åtgärder som krävs för att uppnå dessa mål. EU deltar i Iter tillsammans med diverse andra länder.

EJFLU

Dessa åtaganden är rättsliga skyldigheter som EU har åtagit sig att betala vid antagandet av Ejflu-programmet, som omfattar perioden 2014–2022 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/2220 (37). Kommissionens beslut om antagande av ett operativt program utgör ett sådant finansieringsbeslut som avses i artikel 110 i budgetförordningen och ska, när den berörda medlemsstaten har delgivits beslutet, utgöra ett sådant rättsligt åtagande som avses i den förordningen.

Rymdprogram

Rymdprogrammen omfattar följande: Galileo, Egnos, Copernicus, Govsatcom och rymdlägesbildprogrammet (SSA). De viktigaste är Galileo, som håller på att utveckla det europeiska globala systemet för satellitnavigering, och Copernicus, som är kopplat till det europeiska jordobservationsprogrammet. Dessa åtaganden har ingåtts för perioden fram till 2027. Kommissionen har undertecknat överenskommelser om medverkan med Europeiska rymdorganisationen (ESA), Europeiska organisationen för utnyttjande av meteorologiska satelliter (Eumetsat), det europeiska centrumet för forskning om flerspråkighet och språkinlärning (Mercator) samt Europacentret för medellånga väderprognoser i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/696 (38). I artikel 11.6 i förordning (EU) 2021/696 godkänns användningen av flera årliga delbetalningar.

Fiskeriavtal

Dessa representerar åtaganden gentemot tredjeländer för verksamhet som omfattas av internationella fiskeriavtal fram till år 2026. De åtaganden som gjorts grundar sig på rådets beslut för varje tredjeland (t.ex. avtalet mellan Europeiska Unionen och Republiken Seychellerna samt dess genomförandeprotokoll, EUT L 60, 28.2.2020) och betraktas som särskilda internationella fördrag genom vilka rättigheter och skyldigheter inrättas under flera år.

Horisont Europa

Dessa är belopp som anslagits till Horisont Europa-programmet för verksamheter uppströms och nedströms för de olika rymdprogrammen. Dessa åtaganden har ingåtts för perioden fram till 2027. Kommissionen har undertecknat en överenskommelse om medverkan med Europeiska rymdorganisationen (ESA) och ett annat med Europeiska unionens rymdprogrambyrå (EUSPA) enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/695 (39). I artikel 12.8 i förordning (EU) 2021/695 godkänns användningen av flera årliga delbetalningar.

Euratom

Eurofusion (European Consortium for Development of Fusion Energy) är ett namngivet stödmottagande konsortium bestående av EU-laboratorier och EU-institut vars uppdrag är att bana väg för fusionsreaktorer. För att göra detta finansierar konsortiet sina 30 medlemmars forskning på grundval av den europeiska färdplanen för fusionsenergi som ett gemensamt program inom Euratoms samfinansierade europeiska partnerskap. Den rättsliga grunden är rådets förordning (Euratom) 2021/765 (40) av den 10 maj 2021 om inrättande av Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) forsknings- och utbildningsprogram för perioden 2021–2025, som kompletterar Horisont Europa. I dess artikel 4 föreskrivs användning av flera årliga delbetalningar.

Brexitjusteringsreserven

Brexitjusteringsreserven syftar till att motverka de ekonomiska och sociala konsekvenserna av Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen (EU) i februari 2020. Den inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1755 (41). Det redovisade beloppet motsvarar de rättsliga åtaganden som ännu inte genomförts som en del av de åtgärder som stöds av reserven. Endast den del av de rättsliga åtaganden som ännu inte omfattas av budgetåtaganden redovisas här.

Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE)

Fonden för ett sammanlänkat Europa ger finansiellt stöd till transeuropeiska nät i syfte att främja projekt av gemensamt intresse inom sektorerna för transport-, telekommunikations- och energiinfrastruktur. De rättsliga åtagandena för FSE-programmet täcker en genomförandeperiod som löper från 2014 till 2024 för FSE (transport) och fram till och med den 31 december 2025 för FSE (energi). Den rättsliga grunden för dessa åtaganden är Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, om ändring av förordning (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 680/2007 och (EG) nr 67/2010 (EUT L 348, 20.12.2013). I den rättsliga grunden anges användningen av årliga delbetalningar i dess artikel 19. Vid slutet av år 2021 täcktes de rättsliga åtagandena helt av budgetåtaganden.

Åtaganden avseende operationella leasingavtal

De lägsta belopp för vilka åtaganden gjorts och som enligt de underliggande avtalen ska betalas under leasingavtalens återstående löptid är följande:

(miljoner euro)
	Minimileasingavgifter
	< 1 år	1–5 år	> 5 år	Totalt
Byggnader	414	953	1 074	2 442
It-materiel och annan utrustning	14	27	9	50
Totalt	428	980	1 083	2 492

I mars 2019 flyttades Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) från London till Amsterdam i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1718 (42) av den 14 november 2018 om ändring av förordning (EG) 726/2004, med hänsyn till att Förenade kungariket hade anmält sin avsikt att utträda ur EU. Den 2 juli 2019 ingick myndigheten ett avtal med sin hyresvärd och har sedan dess hyrt ut sina lokaler i andra hand på samma villkor som gäller enligt huvudkontraktet, även i fråga om tidsperioden vilken löper till dess att EMA:s huvudkontrakt löper ut i juni 2039.

De belopp som redovisas i tabellen ovan omfattar 383 miljoner euro som fortfarande ska betalas inom ramen för huvudkontraktet. Ett lika stort belopp väntas inflyta från andrahandshyresgästen inom ramen för den icke uppsägningsbara andrahandsuthyrningen.

Övriga avtalsenliga åtaganden

De redovisade beloppen motsvarar belopp för vilka åtaganden gjorts och som ska betalas under avtalens löptid. Det största beloppet här avser kommissionens fastighetskontrakt (JMO2) i Luxemburg (393 miljoner euro).

6. HANTERING AV FINANSIELLA RISKER

Nedanstående upplysningar om EU:s hantering av finansiella risker avser följande:

—	Kommissionens upplåning och utlåning för finansiellt stöd via återhämtningsinstrumentet, EFSM, betalningsbalansstöd, makroekonomiskt stöd, Sure och Euratomåtgärder.

—	Den finansförvaltning som kommissionen utför i samband med genomförandet av budgeten, bl.a. inkassering av böter.

—	Tillgångar i den gemensamma avsättningsfonden för budgetgarantier och i EKSG i likvidation.

—	Finansieringsinstrument som finansieras av Eu-budgeten och

—	EU:s budgetgarantiprogram.

När återhämtningsinstrumentet började användas under 2021 utnämnde kommissionen en riskansvarig, inrättade en lämplig styrningsstruktur och antog en riskpolicy som omfattar verksamheten inom återhämtningsinstrumentet.

6.1 TYPER AV RISK

Marknadsrisk är risken för att det verkliga värdet eller framtida kassaflöden avseende ett givet finansiellt instrument ska påverkas av variationer i marknadspriser. Marknadsrisk avser inte bara förlustpotentialen, utan även vinstpotentialen. Hit räknas valutarisk, ränterisk och övriga prisrisker (som aktiekursrisk):

—	Valutarisk är risken för att EU:s transaktioner eller dess investeringars värden påverkas av fluktuationer i valutakurser. Risken uppstår när en valuta apprecieras eller deprecieras i förhållande till en annan.

—	Ränterisk är risken för att ett värdepapper, i synnerhet en obligation, tappar i värde på grund av att räntorna höjs. Högre räntesatser ger i allmänhet lägre priser på obligationer med fast räntesats och vice versa.

—

Övriga prisrisker är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser (andra än sådana som härrör från ränte- eller valutarisk), oavsett om dessa förändringar orsakas av faktorer som rör det enskilda finansiella instrumentet eller dess emittent, eller av faktorer som påverkar alla likartade finansiella instrument som handlas på marknaden.

Kreditrisk innebär risken för förluster på grund av att en gäldenär eller låntagare inte fullgör sina betalningsskyldigheter med avseende på lån eller någon annan typ av kredit (antingen avseende kapitalet eller räntan eller båda) eller inte fullgör andra avtalsenliga skyldigheter. Sådant fallissemangshändelser kan yttra sig som försenade betalningar, omläggning av låneåterbetalningar eller konkurs.

Likviditetsrisk är risken för att en EU-enhet får svårigheter att fullgöra förpliktelser som sammanhänger med finansiella skulder som regleras med kontanter eller annan finansiell tillgång.

6.2 RIKTLINJER FÖR RISKHANTERING

Värdering av finansiella instrument

Följande kategorier av finansiella tillgångar och skulder värderas inte till verkligt värde: Likvida medel, lån, andra fordringar med motprestation än fordringar i finansiella garantiavtal när de klassificeras som finansiella tillgångar till verkligt värde via resultatet, upplåning, finansiella garantiavtal och andra finansiella skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde. De redovisade värdena för dessa finansiella tillgångar och finansiella skulder betraktas som en rimlig uppskattning av deras verkliga värde.

Upp- och utlåning för finansiellt stöd

Upp- och utlåningstransaktionerna utförs av EU i enlighet med respektive rådsförordning, Europaparlamentets och rådets beslut samt, i tillämpliga fall, interna riktlinjer. Skriftliga instruktioner har tagits fram för olika områden, såsom upp- och utlåning, och används av de operativa enheterna. Andra utlåningstransaktioner än genom återhämtningsinstrumentet finansieras av ”rygg-mot-rygg-upplåning”, vilket innebär att de inte genererar öppna ränte- eller valutapositioner.

Lån som tillhandahålls inom ramen för återhämtningsinstrumentet följer inte rygg-mot-rygg-principen som för andra finansiella stödinstrument. I stället har en diversifierad och samlad finansieringsstrategi utvecklats för återhämtningsinstrumentet, som kombinerar ett brett spektrum av finansieringsinstrument. Den diversifierade samlade strategin har krävt utveckling och genomförande av effektiva riktlinjer och förfaranden för riskhantering för återhämtningsinstrumentet, som varje dag aktivt hanterar de relaterade riskerna.

Likviditetsförvaltning

Reglerna och principerna för kommissionens finansförvaltning anges i rådets förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 (ändrad genom rådets förordning (EU, Euratom) 2016/804 (43)) samt i budgetförordningen.

Enligt dessa regler tillämpas följande huvudprinciper:

—	Medlemsstaterna betalar in unionens egna medel på ett konto i kommissionens namn hos landets statskassa eller nationella centralbank som öppnats i detta syfte. Kommissionen kan bara ta ut medel från dessa konton för att täcka sina likviditetsbehov.

—	Medlemsstaterna betalar in unionens egna medel i sina egna nationella valutor, medan kommissionens betalningar framför allt görs i euro.

—

Bankkonton som öppnats i kommissionens namn får inte övertrasseras. Denna begränsning gäller inte kommissionens konton för egna medel vid fallissemang som drabbar lån som tecknats eller garanterats i enlighet med rådsförordningar och rådsbeslut. Dessutom gäller inte begränsningen i vissa fall där behoven av likvida medel överstiger medlen på kontona.

—	Medel på bankkonton denominerade i andra valutor än euro används antingen för betalningar i samma valuta eller omräknas regelbundet till euro.

Utöver de kontona för egna medel har kommissionen öppnat andra bankkonton hos centralbanker och affärsbanker för att utföra betalningar och ta emot andra intäkter än medlemsstaternas bidrag till budgeten.

Kassa- och betalningstransaktioner är i hög grad automatiserade och baseras på moderna it-system. Särskilda förfaranden används för att garantera säkerheten i systemen och för att säkerställa åtskillnad mellan befogenheter i enlighet med budgetförordningen, kommissionens interna kontrollstandarder och revisionsprinciper.

En skriftlig uppsättning riktlinjer och förfaranden reglerar kommissionens hantering av kassa- och betalningstransaktioner i syfte att begränsa de operativa och finansiella riskerna och säkerställa en tillräcklig kontrollnivå. De omfattar olika verksamhetsområden (exempelvis verkställande av betalningar och likviditetsförvaltning, kassaflödesprognoser, verksamhetskontinuitet etc.) och överensstämmelsen med riktlinjerna och förfarandena kontrolleras regelbundet.

Böter

Preliminärt inbetalda böter: depositioner

Belopp som har mottagits före år 2010 står kvar på konton hos banker som särskilt valts ut för deponering av preliminärt inbetalda böter. Bankerna väljs ut enligt de anbudsförfaranden som fastställts i budgetförordningen. Medlen lånas in i vissa banker i enlighet med de interna reglerna för riskhantering. I dessa regler definieras kraven på bankens kreditvärdering och vilka belopp som får placeras i förhållande till motpartens kapitalbas. Finansiella och operativa risker identifieras och utvärderas, och man kontrollerar regelbundet att interna riktlinjer och förfaranden efterlevs.

Preliminärt inbetalda böter: Bufi-portfölj

Böter som ålagts och preliminärt betalas in investeras sedan 2010 i en särskilt upprättad fond (Bufi). Fondens huvudsakliga syfte är att minska de finansmarknadsrelaterade riskerna samt att behandla samtliga enheter lika genom att enligt samma beräkningsgrund tillämpa en garanterad avkastning på det nominella bötesbeloppet. Den garanterade avkastning som tillämpas när det gäller enheter som ålades böter innan den nya budgetförordningen trädde i kraft i augusti 2018 får inte vara mindre än noll. Förvaltningen av tillgångar i fråga om preliminärt inbetalda böter utförs av kommissionen i enlighet med interna riktlinjer för tillgångsförvaltning. Instruktioner har tagits fram för olika områden, såsom likviditetsförvaltning, och används av de relevanta operativa enheterna. Finansiella och operativa risker identifieras och utvärderas och man kontrollerar regelbundet att interna riktlinjer och förfaranden efterlevs.

Målen för förvaltningen av tillgångar är att investera preliminärt inbetalda böter till kommissionen i syfte att:

—	säkerställa att medlen är lätt tillgängliga när de behövs, och

—	under normala förhållanden leverera en avkastning som i genomsnitt ligger i linje med avkastningen enligt riktmärket för Bufi-fonden minus kostnader, samtidigt som det nominella bötesbeloppet behålls.

Investeringarna begränsas huvudsakligen till följande kategorier: tidsbunden inlåning hos centralbanker i medlemsstaterna, värdepapper som utfärdats av statliga organ, helt statsägda eller statsgaranterade banker eller överstatliga institutioner, obligationer, samt växlar och inlåningsbevis som utfärdats av antingen statliga eller överstatliga institutioner.

Mottagna finansiella garantier

Kommissionen innehar även ett betydande antal garantier ställda hos finansinstitut med anledning av böter som kommissionen ålagt företag som överträtt EU:s konkurrensregler – se not 2.6.1.3). Dessa garantier har ställts av bötfällda företag som ett alternativ till preliminär inbetalning. Garantierna förvaltas i enlighet med de interna riktlinjerna för riskhantering. Finansiella risker och operativa risker identifieras och utvärderas, och man kontrollerar regelbundet att interna riktlinjer och förfaranden efterlevs.

EU:s budgetgarantiprogram

I avdelning X i budgetförordningen fastställs flera skyddsåtgärder för att skydda EU-budgeten mot de finansiella risker som uppstår genom användningen av budgetgarantier. De kan delas in i fyra huvudkategorier:

1. Åtgärder för att begränsa beloppet för eventualförpliktelser

För det första har storleken på EU-garantin som regel en övre gräns som anges på ett tydligt sätt. I budgetförordningen anges att det ekonomiska ansvaret och de sammanlagda nettobetalningarna från budgeten inte får överskrida beloppet för den budgetgaranti som är tillåten enligt den grundläggande akten. Den eventualförpliktelse som genererats genom en budgetgaranti får enbart överstiga de finansiella tillgångar som tillhandahålls för att täcka EU:s finansiella ansvar om detta föreskrivs i den underliggande grundläggande akten och enligt de specifika villkoren i den.

För det andra bestäms den önskvärda riskprofilen för de transaktioner/finansiella produkter som garanteras av EU i största möjliga utsträckning i förväg, dvs. när garantiavtalen undertecknas.

2. Åtgärder som rör urvalet av genomförandepartner

Budgetgarantiprogram genomförs med tillförlitliga partner som bedöms per pelare. Detta säkerställer tillförlitligheten hos dessa genomförandepartner bland annat vad gäller redovisnings-, ekonomi- och riskhanteringssystem. Dessa genomförandepartner ska dessutom avsätta egna medel, vilket leder till en ytterligare anpassning av intressena till unionens intressen.

3. Åtgärder för att säkerställa tillräcklig budgetkapacitet på förhand för att absorbera garantianspråk

Budgetgarantiprogram backas upp av avsättningar som på ett säkert sätt behålls i den gemensamma avsättningsfonden. Avsättningsnivån fastställs i den grundläggande rättsakten för varje program till en nivå som gör det möjligt att planera budgetanslagen så att de utgör en avsättning som gör det möjligt att absorbera förluster utan budgetstörningar. Avsättningarna är därför tillräckliga för att klara de förväntade och, till en viss nivå, även de oväntade förlusterna till följd av dessa budgetgarantier.

Därefter kommer kommissionen (årligen) att säkerställa att avsättningsbeloppet överensstämmer med den avsättningsnivå som fastställs i den grundläggande rättsakten och är i linje med budgetförordningens principer och programplaneringen.

4. Åtgärder för att hantera realiserade förluster som överstiger förhandsuppskattningen

Genom budgetförordningen införs två tröskelvärden för tidig varning (dvs. när 50 % respektive 30 % av avsättningsmålnivån fortfarande är tillgängliga). Dessa varningströsklar gör det möjligt för kommissionen att föregripa en potentiell uttömning av avsättningarna innan budgetgarantin löper ut och att bedöma om den i undantagsfall bör föreslå ytterligare avsättningar.

Dessutom görs en regelbunden översyn av huruvida avsättningsnivån är lämplig (minst vart tredje år). Denna översyn säkerställer att avsättningsnivån är tillräcklig i förhållande till den faktiska riskprofilen för de utestående skulderna.

Om ytterligare avsättningar behövs finns det förfaranden för att säkerställa att tillräcklig likviditet (överföringar mellan den gemensamma avsättningsfondens delar och användning av likviditet från den centrala finansförvaltningen) och tillräckligt budgetutrymme (åtagande- och betalningsbemyndiganden) finns tillgängliga.

Dessutom inrättades under 2020 en styrkommitté för eventualförpliktelser till följd av budgetgarantier under ledning av kommissionsledamoten med ansvar för budget. Den ingriper i frågor som rör budgetgarantier och finansiellt stöd som skapar eventualförpliktelser för budgeten till följd av genomförandet av avdelning X i budgetförordningen, inbegripet de bestämmelser som fastställs i de interna reglerna för genomförandet av unionens allmänna budget. Detta inbegriper riskhanteringsramen, relevanta gemensamma övergripande bestämmelser i standardavtalen och integrerad rapportering för att fastställa verksamhetskrav för hållbar förvaltning av eventualförpliktelser.

Den gemensamma avsättningsfonden

Genom kommissionens beslut C (2020) 1896 av den 25 mars 2020 om riktlinjerna för förvaltning av den gemensamma avsättningsfondens tillgångar (AMG), delegerades fondens ekonomiska förvaltares ansvarsområden och uppgifter till generaldirektören för generaldirektoratet för budget (GD Budget). Den gemensamma avsättningsfonden hålls åtskild från övriga portföljer som förvaltas av GD Budget. Fonden existerar inte som en separat juridisk person.

Den gemensamma avsättningsfonden förvaltas i enlighet med riktlinjerna för kapitalförvaltning. Målet är att säkerställa den likviditet som krävs för att klara alla nödvändiga utflöden, såsom garantianspråk, fullt ut och snabbt, och att med en hög säkerhetsgrad säkerställa kapitalbevarande under fondens investeringshorisont.

För att nå det allmänna mål som beskrivs ovan ska förvaltaren av den gemensamma avsättningsfonden förvalta tillgångarna i enlighet med tillsynsregler och principerna för sund ekonomisk förvaltning och i enlighet med de regler och förfaranden som fastställs av kommissionens räkenskapsförare. De operativa enheterna har utarbetat, och använder sig av, skriftliga instruktioner för de olika leden i arbetet, såsom likviditetsförvaltning. Finansiella och operativa risker identifieras och utvärderas och man kontrollerar regelbundet att interna riktlinjer och förfaranden efterlevs.

Den gemensamma avsättningsfondens portfölj ska utformas så att den säkerställer en hög grad av diversifiering mellan tillåtna tillgångsklasser och i fråga om geografiska områden, emittenter och löptider, för att hantera fluktuationer i portföljvärdet.

Enligt riktlinjerna för kapitalförvaltning anger risk- och investeringsstrategier vissa gränser och restriktioner för att begränsa portföljens exponering för kreditrisker, som är begränsade till god kreditvärdering (investment grade), utom vad gäller exponering mot EU-medlemsstaterna.

Banque de France är enda motpart för alla utestående valutaforwarder per den 31 december 2021, och från och med detta datum införs inga kreditförstärkningar, såsom säkerheter, nettningsavtal eller garantier. Den maximala exponeringen för kreditrisk för valutaderivat med ett positivt verkligt värde vid rapporteringsperiodens slut är lika med det redovisade värdet i balansräkningen.

Program för finansieringsinstrument

Sedan många år bygger genomförandet av EU-budgeten på program för finansieringsinstrument. Mer information om de berörda beloppen finns i not 2.4.2.

Genomförandet av de flesta finansieringsinstrumenten har delegerats antingen till EIB-gruppen (inklusive EIF) eller andra finansinstitut enligt avtal mellan kommissionen och finansinstitutet. Avtalen med dessa finansinstitut ställer strikta krav på finansförmedlarna och ålägger dem skyldigheter som ska säkerställa att EU-medlen förvaltas och redovisas korrekt. När ett åtagande om finansiellt bidrag till något instrument gjorts överförs medlen till ett särskilt bankkonto som finansinstitutet öppnat i sitt namn för kommissionens räkning (ett förvaltningskonto). Finansinstitutet kan, beroende på instrumentet i fråga, använda medlen på förvaltningskontot t.ex. för utlåning eller för att utfärda skuldinstrument, investera i egetkapitalinstrument eller täcka garantianspråk. Avkastning på finansieringsinstrument ska i regel återföras till EU-budgeten.

Den risk som är förknippad med finansieringsinstrumenten ska begränsas till det tak som anges i det underliggande avtalet, vilket motsvarar det budgeterade beloppet för instrumentet. Eftersom kommissionen ofta står för den ”första förlustdelen” och eftersom instrumenten är avsedda som finansiering till mer riskfyllda stödmottagare (som har svårigheter att få finansiering från kommersiella långivare) är det sannolikt att EU-budgeten kommer att drabbas av åtminstone vissa förluster.

6.3 VALUTARISK

Valutarisk den 31 december 2021

EU:s exponering mot valutarisk för finansieringsinstrument vid årets slut – nettoposition

(miljoner euro)

31.12.2021

USD

GBP

PLN

SEK

Övriga

euro

Totalt

Finansiella tillgångar

Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde (5)

—

176

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet

Andra än derivat

934

—

23 141

24 223

Derivat

(646)

—

1 474

828

Fordringar (6)

109

108

7 372

7 780

Likvida medel

1 014

591

1 692

41 455

44 860

545

192

1 121

618

1 862

73 529

77 866

Finansiella skulder

Finansiellt garantiåtagande

(1 047 )

(0)

(62)

(19)

(248)

(6 418 )

(7 794 )

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet

(1)

—

(4)

—

(5)

(1 048 )

(0)

(62)

(19)

(251)

(6 418 )

(7 798 )

Totalt

(503)

192

1 059

599

1 611

67 111

70 068

Om euron hade stärkts med 10 % mot andra valutor skulle detta lett till följande:

(miljoner euro)
	2021
	USD	GBP	PLN	SEK
Ekonomiskt resultat	46	(17)	(96)	(54)

Om euron hade försvagats med 10 % mot dessa valutor skulle detta lett till följande:

(miljoner euro)
	2021
	USD	GBP	PLN	SEK
Ekonomiskt resultat	(56)	21	118	67

Upp- och utlåning för återhämtningsinstrumentet och finansiellt stöd

Finansiella tillgångar och skulder är för närvarande bara utställda i euro och EU är därmed inte exponerad för valutarisk.

Likviditetsförvaltning

De egna medel som medlemsstaterna betalat i annan valuta än euro hålls på kontona för egna medel i enlighet med rådets förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 (ändrad genom rådets förordning (EU, Euratom) 2016/804). De omräknas till euro när det behövs för att verkställa betalningar. De förfaranden som används för förvaltningen av dessa medel fastställs i ovannämnda förordning. I ett begränsat antal fall används medlen direkt för utbetalningar som verkställs i samma valuta.

Kommissionen har ett antal konton i affärsbanker i andra valutor än euro, inklusive i USD, GBP och CHF för att kunna göra utbetalningar i dessa valutor. Kontona fylls på beroende på hur många betalningar som ska verkställas och följaktligen exponeras inte saldona för valutarisk.

När diverse intäkter (andra intäkter än egna medel) inkommer i annan valuta än euro så överförs medlen antingen till de konton kommissionen har i samma valuta, om de behövs för att verkställa betalningar, eller så omräknas de till euro och överförs till konton som hålls i euro. Förskottskonton som hålls i annan valuta än euro fylls på enligt de beräknade kortfristiga behoven av lokala utbetalningar i den aktuella valutan. Saldon på sådana konton hålls inom sina respektive tak.

Böter

Alla böter åläggs, betalas eller täcks preliminärt i euro och utgör därför inte någon valutarisk när de hålls i Bufi-fonden.

Budgetgarantier

Budgetgarantier beviljas som regel med ett högsta tak som fastställs i euro. Vissa underliggande transaktioner kan dock vara denominerade i andra valutor (US-dollar eller andra lokala valutor).

Valutarisk är en del av de överväganden som beaktas vid fastställandet av avsättningsbehoven.

Gemensam avsättningsfond

Den gemensamma avsättningsfonden fungerar för närvarande i både euro och US-dollar. Valutarisk förvaltas genom derivatkontrakt (valutaforwardkontrakt) för risksäkring av marknadsvärdet av investeringsportföljen i US-dollar. Gränsen för högsta osäkrad exponering för utländsk valuta är 1 % av portföljens totala värde inom riktvärdet och strategin för årliga tilldelningar. Därför skulle förändringar uppåt eller nedåt i marknadsvärdet för investeringar i US-dollar över eller under gränsen på 1 % utlösa en balanserande transaktion (ett nytt forwardkontrakt med samma eller motsatt riktning), som justerar eller återför den säkrade positionen.

Lån som övertagits av EU till följd av anspråk på fonden efter uteblivna betalningar från en lånemottagare – se not 2.4.1.2 – denomineras i ursprungsvalutan och exponerar därmed EU för valutarisk. På grund av osäkerhet avseende övertagna låns återbetalningstid sker ingen risksäkring för att kompensera variationer i valutakurser för dessa lån.

Valutarisk den 31 december 2020

EU:s exponering mot valutarisk för finansieringsinstrument vid årets slut – nettoposition

(miljoner euro)
	31.12.2020
	USD	GBP	DKK	SEK	euro	Övriga	Totalt
Finansiella tillgångar
Finansiella tillgångar som kan säljas	593	42	15	14	18 904	20	19 587
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet	(417)	—	—	—	616	—	199
Lån (44)	21	40	—	—	46	9	116
Fordringar och krav	22	1 208	116	176	72 233	738	74 493
Likvida medel	115	64	178	367	14 429	1 589	16 742
	334	1 353	310	557	106 228	2 356	111 137
Finansiella skulder
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet	—	—	—	—	(1)	(4)	(4)
Betalningsåtaganden	(3)	(0)	(19)	(1)	(32 366 )	(19)	(32 408 )
	(3)	(0)	(19)	(1)	(32 367 )	(22)	(32 412 )
Totalt	331	1 353	291	556	73 861	2 333	78 725

Om euron hade stärkts med 10 % mot andra valutor skulle detta lett till följande:

(miljoner euro)
	2020
	USD	GBP	DKK	SEK
Ekonomiskt resultat	(13)	(119)	(27)	(49)
Nettotillgångar	(17)	(4)	(1)	(1)

Om euron hade försvagats med 10 % mot dessa valutor skulle detta lett till följande:

(miljoner euro)
	2020
	USD	GBP	DKK	SEK
Ekonomiskt resultat	16	146	33	60
Nettotillgångar	21	5	2	2

6.4 RÄNTERISK

Följande tabell visar räntekänsligheten för skuldförbindelser med antagandet om en möjlig ränteändring på +/- 100 punkter (1 %).

(miljoner euro)
	Höjning (+)/sänkning (-) i punkter	Ekonomiskt resultat
2021: Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet	+100	(622)
	-100	660
2020: Finansiella tillgångar som kan säljas	+100	(479)
2020: Finansiella tillgångar som kan säljas	-100	513

Känsligheten för förändringar i räntesatser för en given portfölj av penningmarknadsinstrument och obligationer ökar med dess löptid. Löptiden för de största tillgångsportföljer som kommissionen förvaltar beskrivs nedan.

Upp- och utlåning för återhämtningsinstrumentet och finansiellt stöd

Av upp- och utlåningstransaktionernas natur följer att EU har omfattande tillgångar och skulder som är räntebärande. För de finansiella stödinstrumenten utom för återhämtningsinstrumentet finns det dock ingen ränterisk, eftersom upplåningen uppvägs av motsvarande utlåning på samma villkor (rygg-mot-rygg-lån).

Återhämtningsinstrumentet tillämpar inte en strikt rygg-mot-rygg-strategi och därför måste ränterisken täckas av förfaranden och mekanismer som minskar ränterisken. Den underliggande principen bakom återhämtningsinstrumentets diversifierade finansieringsstrategi är att fördela finansieringskostnaderna och alla andra kostnader relaterade till återhämtningsinstrumentet för stödmottagare (för lån) och för EU-budgeten (för icke återbetalningspliktigt stöd) på ett transparent sätt. Programmet Next Generation EU vägleds av principerna om full kostnadstäckning och ideell verksamhet. Därför överför EU den finansiering som den får på marknaden på det mest kostnadseffektiva och rättvisa sättet baserat på dagliga ränteberäkningar. Detta säkerställer att medlemsstaterna bär alla unionens kostnader för lånet.

Återhämtningsinstrumentet innehar likvida medel för att upprätthålla en fastställd säkerhetsbuffert som en del av en diversifierad finansieringsstrategi samtidigt som man undviker alltför stora överskott/underskott. Återhämtningsinstrumentets likvida medel förvaras hos Europeiska centralbanken. Baserat på en ömsesidig överenskommelse är den utestående kassabehållningen på över 20 miljarder euro föremål för negativ ränta till ECB:s ränta för inlåningsfaciliteten, som var -0,5 % under 2021. Återhämtningsinstrumentets likvida medel förvaras hos Europeiska centralbanken.

Likviditetsförvaltning

Med undantag för upplåningen i samband med programmet Next Generation EU lånar inte kommissionen pengar för att finansiera sina driftsutgifter. Utöver återhämtningsinstrumentets ränteexponering beräknas ränta på saldon som innehas på de olika bankkontona. Kommissionen har därför vidtagit åtgärder för att regelbundet säkerställa att den upplupna räntan (positiv eller negativ) på dess bankkonton följer marknadsräntorna och eventuell marknadsfluktuation.

De konton som öppnats i medlemsstaternas statskassor för inbetalning av egna medel är icke-räntebärande och avgiftsfria. Konton hos nationella centralbanker (för egna medel och annat) får generera ränta enligt de officiella räntesatser som respektive institut tillämpar. Mot bakgrund av den nuvarande negativa räntesituationen kan en del av den avkastning som uppstår på dessa konton för närvarande vara negativ. Det finns förfaranden för hantering av likvida medel för att minimera saldona på dessa konton och respektera tillämpliga tak enligt bankernas villkor. Kontona för egna medel är skyddade från eventuella negativa ränteeffekter i enlighet med rådets förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 (ändrad genom rådets förordning (EU, Euratom) 2016/804).

För tillgodohavanden över natten på konton i affärsbankerna utgår dagsränta. De baseras på rörliga marknadsräntor med en avtalsenlig (positiv eller negativ) marginal. De satser som tillämpas av affärsbankerna får i allmänhet inte vara mindre än noll för operativa saldon upp till ett angivet tak.

Böter

De preliminärt inbetalade böterna investeras i en portfölj av penningmarknadsinstrument och långfristiga obligationer med en genomsnittlig löptid för portföljen på 1,75 år.

Gemensam avsättningsfond

Medlen i den gemensamma avsättningsfonden investeras i en portfölj av penningmarknadsinstrument och långfristiga obligationer med en total genomsnittlig löptid för portföljen på 3,10 år.

EKSG i likvidation

Beloppen för EKSG i likvidation investeras i en portfölj av penningmarknadsinstrument och långfristiga obligationer med en genomsnittlig löptid för portföljen på 3,24 år.

6.5 KREDITRISK

Kreditrisk den 31 december 2021

Maximal kreditriskexponering

(miljoner euro)
	31.12.2021
Finansiella tillgångar
Lån	163 568
Likvida medel	44 860
Fordringar med motprestation (45)	7 780
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet – skuldförbindelser	19 326
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet – derivat	828
Ställda garantier
Finansiella garantiavtal	55 267
Totalt den 31.12.2021	291 628

Lån: Kreditkvalitet

(miljoner euro)
	31.12.2021
	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Förvärvade eller utfärdade kreditförsämrade lån	Totalt
Kreditvärdering
Hög till högsta kreditvärdering	10 379	—	—	—	10 379
Medelhög till hög kreditvärdering	58 991	—	—	—	58 991
Låg till medelhög kreditvärdering	79 672	—	—	—	79 672
Låg kreditvärdighet (inkl. fallissemang)	8 819	5 965	29	48	14 860
Redovisat bruttovärde	157 861	5 965	29	48	163 903
Minus förlustavsättning	(10)	(299)	(26)	—	(336)
Redovisat nettovärde	157 851	5 665	3	48	163 568

De fyra ovannämnda riskkategorierna bygger i princip på den rankning som görs av externa kreditvärderingsinstitut och motsvarar följande:

—	Hög till högsta kreditvärdering: Moodys P-1, Aaa – Aa3 S&P A-1+, A-1, AAA – AA – Fitch F1+, F1, AAA – AA- och likvärdiga

—	Medelhög till hög kreditvärdering: Moodys P-2, A1 – A3 S&P A-2, A+ – A- Fitch F2, A+ – A- och likvärdiga

—	Låg till medelhög kreditvärdering: Moodys P-3, Baa1 – Baa3, S&P A-3, BBB+ – BBB- Fitch F3, BBB+ – BBB- och likvärdiga

—	Låg kreditvärdighet: Moodys låg kreditvärdering, Ba1 – C S&P B, C, D, BB+ – D Fitch B, C, D, BB+ – D och likvärdiga

—

EU använder de externa institutens värderingskategorier som referens främst för finansieringsinstrument och affärsbanker. EU kan dock efter egna analyser av enskilda ärenden behålla belopp i en av de ovanstående riskkategorierna trots att ett eller flera av de ovannämnda kreditvärderingsinstituten kan ha nedgraderat motsvarande motpart.

De belopp som redovisas ovan som lån klassificerade till låg kreditvärdighet avser främst kommissionens lån till partnerländer i ekonomisk svårighet som beviljats finansiellt stöd. Alla lån till medlemsstaterna befinner sig i steg 1. Lånen i form av förvärvade eller utfärdade kreditförsämrade lån är de övertagna lånen från programmen Efsi och det externa utlåningsmandatet.

Upp- och utlåningsverksamhet för återhämtningsinstrumentet och finansiellt stöd

Exponering för kreditrisk hanteras genom statliga garantier när det gäller Euratom (se not 2.4.1).

Lån till medlemsstaterna via Sure-instrumentet backas upp av ett system med frivilliga garantier från medlemsstaterna motsvarande 25 % av det tak som satts för det maximala beloppet för finansiellt stöd.

Om låntagarna inte fullgör sina skyldigheter, och för att betala eventuella förfallna skulder, kan kommissionen nyttja tillgångarna i den gemensamma avsättningsfonden (för makroekonomiskt stöd och Euratomlån till tredjeländer) och vända sig till medlemsstaterna, samtidigt som taken för egna medel respekteras (se not 6.6).

Lån: Förändring i avsättning för nedskrivningsförluster

(miljoner euro)
	Steg 1	Steg 2	Steg 3	Förvärvade eller utfärdade kreditförsämrade lån	Totalt
Förlustavsättning den 1.1.2021	49	6	19	—	73
Överföring till steg 1	0	—	—	—	0
Överföring till steg 2	(41)	41	—	—	—
Överföring till steg 3	(0)	(1)	1	—	(0)
Nya lån	4	69	0	—	73
Borttagande – återbetalningar	(0)	(0)	(0)	—	(0)
Borttagande – avskrivningar	—	—	—	—	—
Omvärdering av förlustavsättning	(1)	185	6	—	189
Övriga	(0)	—	0	—	(0)
Förlustavsättning den 31.12.2021	10	299	26	—	336

Lån: Stegvis bedömning

Enligt vad som anges i de viktiga redovisningsprinciperna beror nedskrivningsreserveringen för andra finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde än fordringar på det steg enligt vilket en finansiell tillgång klassificeras.

Indelningen i steg beror huvudsakligen på motpartens kreditvärdering. Den stegvisa modellen bygger på en relativ bedömning av kreditrisken, dvs. EU kan ha olika lån med samma motpart i olika steg, beroende på motpartens ursprungliga kreditrisk. EU har en unik institutionell status och lånar ut pengar till sina medlemsstater eller stater i svårigheter. Som ett resultat av detta tillämpar EU också en kvalitativ bedömning av kreditrisken på grundval av övervakning av den ekonomiska situationen för låntagare i svårigheter.

Steg 1 – ingen betydande ökning av kreditrisken

Lån till motparter med kreditbetyget god kreditvärdering (dvs. mellan AAA (Aaa) och BBB- (Baa3) på kreditvärderingsskalan S-P/Fitch (Moodys) eller motsvarande extern eller intern kreditvärdering) på balansdagen, betraktas som lån med låg kreditrisk och innehas således i steg 1, utom om tidsfristen löpt ut för mer än 30 dagar sedan (se steg 2). Dessutom klassificeras alla lån för vilka det inte har skett någon betydande ökning av kreditrisken, enligt definitionen nedan, i steg 1. För de finansiella tillgångarna i steg 1 värderas nedskrivningsreserveringen till nivån för de förväntade kreditförlusterna på 12 månader.

Steg 2 – Betydande ökning av kreditrisken

För att avgöra om det har skett en betydande ökning av kreditrisken sedan lånen utfärdades, och därmed om en övergång till steg 2 är tillämplig, använder EU en kombination av kvantitativa och kvalitativa bedömningar.

Alla lån för vilka avtalsenliga betalningar är försenade med mellan 31 och 90 dagar flyttas till steg 2.

För motparter med kreditbetyg mellan AAA (Aaa) och BB- (Ba3) vid det första redovisningstillfället: Såvida inte lågriskfallet (ovan i steg 1) är tillämpligt anses försämringen vara betydande om skillnaden mellan den ursprungliga kreditvärderingen och den på balansdagen är lika med eller större än 3 grader.

För motparter med kreditvärdering på B+ (B1) eller B (B2) vid det första redovisningstillfället: Försämringen anses vara betydande om skillnaden mellan den ursprungliga kreditvärderingen och den aktuella kreditvärderingen är lika med eller större än 2 grader.

För motparter med kreditvärdering B- (B3) eller lägre (i CCC/Caa-intervallet): Försämringen anses vara betydande om skillnaden mellan den ursprungliga kreditvärderingen och den aktuella kreditvärderingen på balansdagen är lika med eller större än 1 grad.

Lån som uppkommit före överföringen till den omarbetade EAR 11 (dvs. den 1 januari 2021), för vilka det inte finns någon tillgänglig information om kreditrisken vid första redovisningstillfället utan onödiga kostnader och insatser, klassificeras i steg 2.

För lån i steg 2 värderas nedskrivningsreserveringen till nivån för de förväntade kreditförlusterna under återstående löptid.

Steg 3 – Kreditförsämrade lån

Lån klassificeras i steg 3 när de är förfallna till betalning sedan 90 dagar eller när en eller flera händelser inträffar efter lånets uppkomst som har en negativ inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena för den finansiella tillgången. Till exempel klassificeras ett lån i steg 3 om

—	det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller bli föremål för annan finansiell rekonstruktion,

—	låntagaren har en kreditvärdering D som offentliggjorts av ett externt kreditvärderingsinstitut, och

—	låntagaren är på obestånd enligt någon finansiell skyldighet gentemot EU, eller, när det gäller lån för finansiellt stöd, om låntagaren inte fullgör sina skyldigheter gentemot någon annan internationell organisation som finansierar programmet.

För lån i steg 3 värderas nedskrivningsreserveringen till nivån för de förväntade kreditförlusterna under återstående löptid.

Förvärvade eller utfärdade som kreditförsämrade lån (POCI)

EU innehar också lån i form av förvärvade eller utfärdade kreditförsämrade lån (POCI). Dessa är nödlidande garanterade lån där EU har betalat in ett garantianspråk till genomförandepartnern. För dessa lån har alla rättigheter övertagits av EU. EU redovisar dem i sin balansräkning till verkligt värde vid första redovisningstillfället. EU klassificerar dem som POCI-lån och beräknar en nedskrivningsreservering på grundval av förväntade kreditförluster under återstående löptid. Enligt relevanta avtal mellan EU och genomförandepartner genomförs återkravsförfaranden för EU:s räkning i syfte att uppbära eventuella belopp som förfallit till betalning.

Lån: Värdering av förväntade kreditförluster

Värderingen av förväntade kreditförluster är en sannolikhetsviktad uppskattning av skillnaden mellan de kontraktsenliga kassaflödena och de förväntade kassaflödena. EU använder följande kreditriskparametrar för denna uppskattning:

—	Sannolikhet för fallissemang.

—	Förlust vid fallissemang.

—	Exponering vid fallissemang.

Sannolikheten för fallissemang är en procentandel som motsvarar sannolikheten för att en motpart inte ska kunna uppfylla sina finansiella skyldigheter, antingen under de följande 12 månaderna (som används för 12 månaders förväntade kreditförluster) eller under åtagandets resterande löptid (förväntade kreditförluster under resten av löptiden).

Förlust vid fallissemang är en procentandel som visar det förväntade likviditetsunderskottet, dvs. den del av exponeringen som förväntas gå förlorad efter ett fallissemang, med beaktande av återkrav och säkerheter. För att uppskatta förlust vid fallissemang för exponeringar i statspapper beaktar EU sin status som prioriterad borgenär.

Exponering vid fallissemang är den utestående exponeringen (beloppet) vid tidpunkten för fallissemanget.

De uppskattade kassaflödena under den finansiella tillgångens förväntade livslängd diskonteras till effektivräntesatsen.

EU beaktar rimlig och motiverad framåtblickande information som finns tillgänglig utan onödiga kostnader och insatser och justerar vid behov modellparametrarna.

Likvida medel: Kreditkvalitet

(miljoner euro)
	31.12.2021
Kreditvärdering
Hög till högsta kreditvärdering	40 716
Medelhög till hög kreditvärdering	3 650
Låg till medelhög kreditvärdering	306
Låg kreditvärdighet	189
Redovisat bruttovärde	44 860
Minus förlustavsättning	—
Redovisat nettovärde	44 860

Likviditetsförvaltning

De likvida medel som anges i tabellen ovan avser huvudsakligen de likvida medel som förvaltas av kommissionen. Merparten av kommissionens likvida medel innehas på de konton som medlemsstaterna har öppnat för inbetalningen av sina bidrag (egna medel från BNI, moms och traditionella egna medel) i enlighet med rådets förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 (ändrad genom rådets förordning (EU, Euratom) 2016/804) om egna medel. Alla dessa konton innehas av medlemsstaternas statskassor eller nationella centralbanker. Dessa institut utsätter kommissionen för den lägsta kreditrisken (och motpartsrisken), eftersom det rör sig om unionens medlemsstater. En del av kommissionens likvida medel hålls i affärsbanker för att täcka utbetalningar och dessa konton fylls på strax innan betalningen ska verkställas och förvaltas automatiskt via kommissionens system för likviditetsförvaltning. Varje konto innehåller miniminivåer av likvida medel som står i proportion till de genomsnittliga dagliga utbetalningarna. Därför hålls dessa tillgodohavanden över natten konstant på en låg nivå (sammanlagt under 54 miljoner euro i genomsnitt, fördelat på cirka 25 konton) för att säkerställa att kommissionens riskexponering är begränsad. Beloppen bör sättas i relation till det sammanlagda dagliga likviditetssaldot som fluktuerade mellan 1 miljard euro och 38 miljarder euro år 2021 och till de sammanlagda utbetalningarna från kommissionens bankkonton som under 2021 uppgick till mer än 170 miljarder euro.

Vidare tillämpas särskilda riktlinjer vid urvalet av affärsbanker för att ytterligare minska den motpartsrisk som kommissionen exponeras för:

—	Alla affärsbanker väljs ut genom anbudsförfaranden. Det lägsta långsiktiga kreditbetyg som krävs för att få delta i anbudsförfarandena är S&P A- eller motsvarande. En lägre nivå kan godtas under särskilda och vederbörligen motiverade förhållanden.

—	Kreditvärderingarna för de affärsbanker där kommissionens konton finns övervakas regelbundet.

—

För delegationer utanför EU innehas förskottskonton hos lokala banker som väljs ut genom ett förenklat anbudsförfarande. Kraven på kreditvärdering beror på den lokala situationen och kan skilja sig kraftigt från land till land. För att begränsa riskexponeringen hålls saldona på dessa konton på lägsta möjliga nivå (med hänsyn tagen till verksamhetsbehoven). Kontona fylls på regelbundet och de fastställda taken ses över varje år.

Återhämtningsinstrumentet

I instrument för utlåning och upplåning för finansiellt stöd hålls i allmänhet inte några utestående likviditetssaldon på grund av den underliggande rygg-mot-rygg-principen för de finansiella stödlånen. Vid genomförandet av den diversifierade finansieringsstrategin för återhämtningsinstrumentet innehas i återhämtningsinstrumentet likvida medel i syfte att säkerställa att de belopp som hålls på dess bankkonto är tillräckliga för att tillgodose alla kommande utbetalningsbehov och upprätthålla en fastställd säkerhetsbuffert, samtidigt som alltför stora överskott/underskott undviks. De likvida medlen placeras på ett bankkonto hos ECB, vilket innebär att kreditrisken är mycket låg.

Preliminärt inbetalda böter: depositioner

De banker hos vilka böter som inbetalats preliminärt före år 2010 deponerats väljs ut efter anbudsförfaranden i enlighet med riktlinjerna för riskhantering. I riktlinjerna fastställs kraven på bankens kreditvärdering, liksom vilka belopp som får placeras i proportion till motpartens kapitalbas.

Affärsbanker som särskilt valts ut för deposition av preliminärt inbetalade böter måste som en allmän regel ha en långsiktig kreditvärdering på minst A- (S&P eller motsvarande) hos två kreditvärderingsinstitut. Särskilda åtgärder tillämpas om kreditvärderingen av dessa banker försämras. Dessutom begränsas de deponerade beloppen i varje bank till en viss procentandel av bankens kapitalbas, som varierar beroende på institutets kreditvärdering. Dessa begränsningar beräknas även med hänsyn till mängden utestående garantier som institutet har utfärdat till kommissionen. Det kontrolleras regelbundet att den utestående inlåningen verkligen överensstämmer med gällande riktlinjer.

Fordringar: Kreditkvalitet

(miljoner euro)
31.12.2021
	Har inte förfallit	Förfallna	Förfallna	Förfallna	Förfallna	Totalt
	Har inte förfallit	0–30 dagar	31–90 dagar	91 dagar till 1 år	> 1 år	Totalt
Redovisat bruttovärde	2 785	15	9	578	1 453	4 840
Minus förlustavsättning	(2)	(1)	(4)	(18)	(147)	(173)
Redovisat nettovärde	2 783	14	5	560	1 305	4 667
Beloppen i denna tabell omfattar inte förutbetalda kostnader och finansiella garantiavtals fordringsdel värderade till verkligt värde via resultatet (se not 2.6.2), eftersom de inte omfattas av nedskrivningskraven.

Den 10 juli 2020 respektive den 8 juli 2021 fattade kommissionen beslut om att ändra sina interna bestämmelser om uppbörd av fordringar för att minska covid-19-pandemins effekter på kommissionens gäldenärer. Beslutet innebar att betalningsfristerna för nya lån tillfälligt förlängdes och gav möjlighet att förlänga betalningsfristen för övriga utestående lån.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet – skuldförbindelser: Kreditkvalitet

Gemensam avsättningsfond

Den vägda genomsnittliga kreditvärderingen för den gemensamma avsättningsfondens portfölj är A (S&P eller motsvarande).

Preliminärt inbetalda böter: Bufi-portfölj

Kommissionen åtar sig exponering för kreditrisk för statsskuldsinvesteringar från preliminärt inbetalda böter som utdömts från år 2010 och framåt. Den största exponeringen avser Spanien och uppgår till 10 % av portföljen. De fem länderna där exponeringen är som störst (Spanien, Frankrike, Italien, Tyskland och Nederländerna) svarar för sammanlagt 30 % av investeringsportföljen. Det vägda genomsnittliga kreditbetyget för portföljen är A (S&P eller motsvarande).

Mottagna finansiella garantier

De riktlinjer för riskhantering som tillämpas för att godkänna dessa garantier tillförsäkrar kommissionen en god kreditkvalitet. I riktlinjerna ingår att fastställa en högsta tillåten kreditexponering mot enheter i den finansiella sektorn på grundval av enhetens kreditbetyg och den kapitalnivå som framgår av dess finansiella rapport för helår enligt IFRS. Det kontrolleras regelbundet att de utestående garantierna verkligen överensstämmer med gällande riktlinjer.

EKSG i likvidation

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet – derivat: Kreditkvalitet

Derivattillgångarna avser främst garantier för aktieportföljer och valutaforwardkontrakt. Kreditrisken begränsas därför till motpartsrisken. Garantier för aktieportföljer kommer att regleras med EU:s genomförandepartner, EIB-gruppen, som har kreditvärderats som AAA. Banque de France är enda motpart för alla utestående valutaforwarder per den 31 december 2021, och från och med detta datum införs inga kreditförstärkningar, såsom säkerheter, nettningsavtal eller garantier.

Finansiella garantiavtal: Kreditkvalitet

(miljoner euro)
	31.12.2021
	Steg 1	Steg 2	Totalt
Långfristig kreditvärdering
Hög till högsta kreditvärdering	0	1	1
Medelhög till hög kreditvärdering	2	—	2
Låg till medelhög kreditvärdering	219	—	219
Låg kreditvärdighet	3 964	51 079	55 043
Förvaltas på kollektiv basis/utan kreditvärdering	2	—	2
Totalt	4 187	51 080	55 267

Finansiella garantiavtal: Förändring i förlustavsättning

(miljoner euro)
	Steg 1	Steg 2	Totalt
Förlustavsättning den 1.1.2021	859	5 143	6 002
Överföring till steg 2	(494)	494	0
Överföring till steg 1	—	—	—
Nyförvärv	8	623	630
Frisläppande av garantier	(0)	(0)	(0)
Omvärdering	112	789	900
Förlustavsättning den 31.12.2021	485	7 048	7 533
Finansiellt garantiåtagande redovisat värde den 31.12.2021	610	7 183	7 794
Överföringar från och till steg 1/steg 2 värderas i den ingående balansen i nedskrivningsreserveringen, medan de förändringar av beloppet som uppstår till följd av förändringen av steget (dvs. värdering vid 12 månaders förväntade kreditförluster eller förväntade kreditförluster under resten av löptiden) är en del av omvärderingen.

Finansiella garantiavtal: Stegvisa strategier

Den viktigaste riskindikatorn för fördelningen av finansiella garantiavtal till olika steg är kreditvärderingen för den garanterade skulden. I den stegvisa modellen jämförs den ursprungliga kreditvärderingen med den på balansdagen. För portföljgarantier beaktas den vägda genomsnittliga kreditvärderingen för den garanterade portföljen.

Steg 1 – ingen betydande ökning av kreditrisken

Finansiella garantiavtal med kreditbetyget god kreditvärdering (dvs. mellan AAA (Aaa) och BBB- (Baa3) på kreditvärderingsskalan S&P/Fitch (Moodys) eller motsvarande extern eller intern kreditvärdering) på balansdagen, betraktas som låg kreditrisk oberoende av den ursprungliga kreditvärderingen och innehas i steg 1. Dessutom klassificeras alla finansiella garantiavtal för vilka det inte har skett någon betydande ökning av kreditrisken, enligt definitionen nedan, i steg 1. För de finansiella garantiavtalen i steg 1 värderas nedskrivningsreserveringen till nivån för de förväntade kreditförlusterna på 12 månader.

Steg 2 – Betydande ökning av kreditrisken

Följande försämring av kreditvärderingen anses vara betydande och leder till en omklassificering av ett finansiellt garantiavtal till steg 2:

—

För garantier med en kreditvärdering mellan AAA (Aa1) och BB- (Ba3) på kreditvärderingsskalan S&P/Fitch (Moodys) eller en likvärdig extern eller intern kreditvärdering vid det första redovisningstillfället anses en försämring av kreditvärderingen vara betydande om skillnaden mellan den ursprungliga kreditvärderingen och den på balansdagen är lika med eller större än 3 grader för garantier som avser ett enskilt skuldinstrument och 2 grader för garantier som avser en skuldportfölj.

—

För garantier med en kreditvärdering mellan B+ (B1) eller B (B2) vid det första redovisningstillfället anses en försämring av kreditvärderingen vara betydande om skillnaden mellan den ursprungliga kreditvärderingen och den på balansdagen är lika med eller större än 2 steg för garantier som avser ett enskilt skuldinstrument och 1 steg för garantier som avser en skuldportfölj.

—	För garantier med en kreditvärdering mellan B- (B3) och lägre vid det första redovisningstillfället anses en försämring av kreditvärderingen vara betydande om skillnaden mellan den ursprungliga kreditvärderingen och den på balansdagen är lika med eller större än 1 grad (en enda skuld och portfölj).

Om information om kreditvärderingen inte finns tillgänglig men en uppskattning av de förväntade årliga anspråken har gjorts vid det första redovisningstillfället, anses den faktiska nivån på anspråk jämfört med den ursprungligen planerade också vara en rimlig riskindikator för bedömningen av betydande ökningar av kreditrisken.

Utöver ovanstående kriterier kan EU tillämpa en kvalitativ bedömning av betydande ökningar av kreditrisken på grundval av ytterligare, rimlig och motiverad information som finns tillgänglig.

Finansiella garantiavtal som uppkom före övergången till den omarbetade EAR 11 (dvs. före den 1 januari 2021), för vilka ingen information om kreditrisken vid första redovisningstillfället finns tillgänglig utan onödiga kostnader och insatser, klassificeras i steg 2.

För finansiella garantiavtal i steg 2 värderas nedskrivningsreserveringen till nivån för de förväntade kreditförlusterna under återstående löptid.

Klassificering till steg 3 och POCI gäller inte för finansiella garantiavtal.

Budgetgarantier

Unionen är huvudsakligen exponerad för kreditrisker genom de transaktioner som unionen garanterar. När de underliggande transaktionernas kreditkvalitet försämras ökar sannolikheten för fallissemangshändelser och därmed också anspråken på EU-garantier.

För att övervaka och hantera denna risk förlitar sig kommissionen på en kreditriskmodell för att bedöma potentiella förluster, bland annat med hjälp av uppgifter från genomförandepartnerna. Resultatet av dessa modeller tolkas och kombineras med expertbedömningar för att få fram en riskbedömning som är förenlig med transaktionens innehåll och relevanta ekonomiska omständigheter.

Kreditrisk den 31 december 2020

Löptidsanalys av finansiella tillgångar som inte skrivits ned

(miljoner euro)
31.12.2020
	Totalt	Varken förfallna eller nedskrivna	Förfallna men inte nedskrivna
	Totalt	Varken förfallna eller nedskrivna	< 1 år	1–5 år	> 5 år
Lån	93 309	93 308	0	—	—
Fordringar och krav	74 493	59 702	505	14 030	257
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet	199	199	—	—	—
Totalt den 31.12.2020	168 001	153 209	505	14 030	257

Kreditkvalitet på finansiella tillgångar som varken är förfallna eller nedskrivna

(miljoner euro)
31.12.2020
	Tillgångar som kan säljas (46)	Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet (47)	Lån	Fordringar och krav	Likvida medel	Totalt
Motparter med extern kreditvärdering
Hög till högsta kreditvärdering	9 005	199	2 040	52 817	13 896	77 956
Medelhög till hög kreditvärdering	3 415	—	35 040	1 535	1 011	41 001
Låg till medelhög kreditvärdering	2 133	—	48 139	1 886	1 651	53 809
Låg kreditvärdighet	310	—	7 964	142	165	8 580
	14 862	199	93 182	56 380	16 723	181 347
Motparter utan extern kreditvärdering
Gäldenärer utan tidigare fallissemang	—	—	126	3 318	19	3 463
Gäldenärer med tidigare fallissemang	—	—	—	4	—	4
	—	—	126	3 322	19	3 466
Totalt	14 862	199	93 309	59 702	16 742	184 814

6.6 LIKVIDITETSRISK

Likviditetsrisk den 31 december 2021

Löptidsanalys av finansiella skulder som inte är derivat per återstående avtalsenlig löptid

(miljoner euro)
31.12.2021
	Icke diskonterade kontraktsenliga kassaflöden				Redovisat värde
	< 1 år	1–5 år	> 5 år	Totalt	Redovisat värde
Upplåning	(23 769 )	(45 030 )	(180 660 )	(249 459 )	(236 720 )
Betalningsåtaganden	(46 372 )	—	—	(46 372 )	(46 372 )
Övriga	(218)	(830)	(890)	(1 938 )	(1 605 )
Totalt den 31.12.2021	(70 358 )	(45 860 )	(181 550 )	(297 769 )	(284 697 )

Löptidsanalys av finansiella skulder som är derivat per återstående avtalsenlig löptid

(miljoner euro)
31.12.2021
	Icke diskonterade kontraktsenliga kassaflöden				Redovisat värde
	< 1 år	1–5 år	> 5 år	Totalt	Redovisat värde
Betalningsben i derivat	(646)	(5)	—	(651)
Mottaget ben i derivat	648	—	—	648
Nettokassaflöde den 31.12.2021	2	(5)	—	(3)	(3)

Löptidsanalys av finansiella garantiavtal som utfärdats för den tidigaste period under vilken garantin kan tas i anspråk

(miljoner euro)
31.12.2021
	Maximalt garantibelopp				Redovisat värde
	< 1 år	1–5 år	> 5 år	Totalt	Redovisat värde
Finansiella garantiavtal	(55 381 )	(878)	(1)	(56 259 )	(7 794 )
Totalt den 31.12.2021	(55 381 )	(878)	(1)	(56 259 )	(7 794 )

Upplåning för återhämtningsinstrumentet och finansiellt stöd

Det första steget i återbetalning av upplåning för finansiellt stöd är en uppbörd i tid av det relaterade finansiella stödet och återbetalningar av lån inom ramen för återhämtningsinstrumentet. Det finns dock ytterligare skyddsåtgärder som skulle kunna tillämpas vid uteblivna betalningar eller försenade betalningar från låntagarnas sida.

För makroekonomiskt stöd och Euratomlån till tredjeländer tillhandahåller garantifonden för åtgärder avseende tredje lands del av den gemensamma avsättningsfonden en likviditetsreserv. Därför skulle garantifondens tillgängliga tillgångar först användas för att betala tillbaka den relaterade upplåningen (men först efter det att man riktat anspråk mot tredjepartsgarantigivare för Euratom – se not 6.4). Om de tillgängliga tillgångarna vid någon tidpunkt visar sig vara otillräckliga för att täcka de faktiska förlusterna kommer kommissionen att vidta åtgärder för att tillhandahålla ytterligare resurser (t.ex. tillfällig användning av kommissionens likvida medel, användning av tillfälliga överföringar och/eller ytterligare utgifter för EU-budgeten).

För återhämtningsinstrumentet får kommissionen också tillämpa aktiv likviditetsförvaltning och kortfristig upplåning för att betala av EU:s skulder, medan kommissionen får förlänga upplåningen på unionens vägnar när det gäller Sure.

Kommissionen får för all upplåning för finansiellt stöd och för återhämtningsinstrumentet infordra medel upp till den tillgängliga marginalen för egna medel för att betala av EU:s skulder. I lagstiftningen om egna medel fastställs taket för egna medel för att täcka årliga anslag för betalningar till 1,40 % av medlemsstaternas BNI, plus en ytterligare tillfällig ökning på 0,6 procentenheter för återhämtningsinstrumentet. Budgeten för 2021 innehöll totala egna medel för att finansiera utgifterna på 1,12 % av BNI. Detta innebär att det den 31 december 2021 fanns en tillgänglig marginal på 0,88 % för att täcka skulderna. EU kan i detta syfte alltså vända sig till medlemsstaterna för att säkerställa att unionen kan uppfylla sina skyldigheter gentemot sina långivare.

Slutligen backas lån till medlemsstaterna via Sure-instrumentet upp av ett system med frivilliga garantier från medlemsstaterna motsvarande 25 % av det tak som satts för det maximala beloppet för relaterat finansiellt stöd. Innan kommissionen gör anspråk på garantier som ställts av medlemsstaterna ska den granska möjligheterna att utnyttja den tillgängliga marginalen under taket för egna medel för betalningsbemyndiganden, i den mån kommissionen anser att detta är hållbart med hänsyn till bland annat unionens sammanlagda eventualförpliktelser och den allmänna budgetens hållbarhet. Denna granskning ska inte påverka den omständigheten att de ställda garantierna ska vara oåterkalleliga, ovillkorliga och kunna tas i anspråk på begäran.

Likviditetsförvaltning

EU:s budgetprinciper ska säkerställa att det för ett visst år alltid ska finnas en total likviditet som räcker för att verkställa alla utbetalningar. Faktum är att medlemsstaternas sammanlagda bidrag tillsammans med övriga intäkter motsvarar betalningsbemyndigandena för budgetåret. Medlemsstaternas bidrag betalas dock in i tolv månadsinbetalningar under hela året och baseras på den antagna budgeten, medan utbetalningarna anpassas till verksamhetsbehoven. I enlighet med rådets förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 om metoderna och förfarandena för att ställa egna medel till förfogande, som ändrats genom rådets förordning (EU, Euratom) 2016/804, blir dessutom de bidrag från medlemsstaterna som avser ändringsbudgetar, som godkänns under en viss månad (n), tillgängliga först den första arbetsdagen i månad n+1 (om de godkänns före den 16:e dagen i den månad som avses) eller den första arbetsdagen i månad n+2 (om de godkänns den 16 eller senare den månaden), medan motsvarande betalningsbemyndiganden är omedelbart tillgängliga.

För att säkerställa att tillgängliga likvida medel alltid är tillräckliga för att täcka de betalningar som ska göras under en viss månad finns förfaranden för regelbunden likviditetsprognos. Egna medel eller ytterligare finansiering kan vid behov infordras i förväg från medlemsstaterna, upp till vissa gränser och på vissa villkor enligt vad som föreskrivs i rådets förordning (EU, Euratom) nr 609/2014, ändrad genom rådets förordning (EU, Euratom) 2016/804. Verksamhetsbehoven och de senaste årens allmänna budgetbegränsningar har medfört ett behov av att öka övervakningen av utbetalningstakten under årets lopp. Inom ramen för kommissionens löpande finansförvaltning används vidare automatiska system för likviditetsförvaltning för att dagligen säkerställa att alla kommissionens bankkonton har tillräcklig täckning.

Böter

Bufifonden, där preliminärt inbetalda böter investeras, förvaltas enligt principen att tillgångarna ska vara tillräckligt likvida och kunna tas i anspråk med hänsyn till de åtaganden som gjorts. Portföljen består till största delen av mycket likvida värdepapper som kan säljas för att täcka kortfristiga likviditetsutflöden. Dessutom uppgår andelen likvida medel och värdepapper som förfaller inom ett år till mer än 50 %.

Budgetgarantier

Löptidsanalysen för finansiella garantier redovisas enligt en försiktig metod, enligt vilken det maximala garantibeloppet fördelas till den tidigaste period under vilken garantin kan tas i anspråk. Med tanke på att de flesta EU-garantier ska infrias på första anfordran fördelas ett betydande belopp till den första tidsperioden. Sannolikheten för att anspråk kommer att ställas på EU för alla garantier till hela beloppet under den första perioden är dock avlägsen. Dessutom är det belopp som EU förväntar sig att förlora ofta mycket lägre än garantitaket, och därför måste likviditetsrisken ses mot bakgrund av garantiåtagandenas redovisade värde.

Ett viktigt mål för riskhanteringsramen för eventualförpliktelser är att säkerställa att EU-budgeten när som helst kan fullgöra sina skyldigheter utan att störa budgetens normala genomförande. Detta innebär också en minskad likviditetsrisk i samband med budgetgarantier, dvs. risken för att unionen inte skulle ha tillräckliga medel för att i tid uppfylla alla sina garantirelaterade betalningsskyldigheter (vilket då exempelvis kan leda till att andra utgifter trängs ut och betalningar skjuts upp till kommande budgetår).

I detta avseende backas varje budgetgaranti upp av tillräckliga avsättningar till den gemensamma avsättningsfonden för att säkerställa att det alltid finns tillräcklig likviditet för att kunna betala anspråk på garantier i tid.

EU övervakar regelbundet att avsättningsnivån för varje budgetgarantiprogram är tillräcklig och rapporterar (48) varje år om sin uppskattning av huruvida dessa belopp är tillräckliga för att täcka risken under de kommande fem åren med en fastställd säkerhetsnivå.

Dessutom finns det ytterligare skyddsförfaranden (tillfälliga överföringar mellan delar i den gemensamma avsättningsfonden och användning av likviditet från den centrala finansförvaltningen) för att säkerställa att tillräcklig likviditet finns tillgänglig.

Gemensam avsättningsfond

Den gemensamma avsättningsfonden förvaltas enligt principen att tillgångarna ska vara tillräckligt likvida och kunna tas i anspråk i förhållande till de åtaganden som gjorts. Portföljen består av likvida tillgångar som kan säljas för att vid behov täcka kortfristiga likviditetsutflöden. Dessutom uppgår andelen likvida medel och värdepapper som förfaller inom ett år till 26 %.

Regleringen av derivatkontrakt görs brutto och grundar sig på deras avtalsenliga löptid. Skyldigheter fullgörs genom försäljning av tillgångar i US-dollar och/eller en swaptransaktion, varigenom det är möjligt att ett likviditetsutflöde uppkommer till följd av skillnader i valutakursen. Det krävs ingen likviditetsförvaltning med anledning av krav på säkerheter eller marginalsäkerhet eftersom den nuvarande risksäkrande motparten godtar att samarbeta med kommissionen utan krav på säkerheter eller marginalsäkerhet.

Likviditetsrisk den 31 december 2020

Löptidsanalys av finansiella skulder per återstående avtalsenlig löptid

(miljoner euro)
31.12.2020
	< 1 år	1–5 år	> 5 år	Totalt
Upplåning	(10 410 )	(20 230 )	(62 553 )	(93 192 )
Betalningsåtaganden	(32 408 )	—	—	(32 408 )
Finansiella garantiåtaganden	(90)	—	—	(90)
Övriga finansiella skulder	(149)	(665)	(947)	(1 761 )
Totalt den 31.12.2020	(43 057 )	(20 895 )	(63 500 )	(127 451 )

Finansiella instrument värderade till verkligt värde via resultatet

(miljoner euro)
31.12.2020
	< 1 år	1–5 år	> 5 år	Totalt
Betalningsben i derivat	(417)	(4)	(1)	(421)
Mottaget ben i derivat	423	—	—	423
Nettokassaflöde den 31.12.2020	5	(4)	(1)	1

6.7 ÖVRIGA PRISRISKER

Den 31 december 2021 är EU exponerad för övriga prisrisker (aktiekursrisk) som härrör från onoterade investeringar i eget kapital (såsom riskkapital- och andra investeringsfonder), penningmarknadsfonder (såsom EIB:s Unitary Fund) och investeringar i samlade portföljer (se not 2.4.2.1), samt genom garantier som täcker icke-börsnoterade aktier och investeringar i kapital likställt med eget kapital, som behandlas som derivat värderade till verkligt värde via resultatet (se not 2.4.2.2).

Aktiekursrisk är risken för att det verkliga värdet på investeringar i eget kapital ändras till följd av fluktuationer i aktiekursnivåerna och/eller värdet av garanterade investeringar i eget kapital. Effekten på resultatet av en värdeökning eller värdeminskning på 10 % för de ovannämnda instrumenten skulle bli följande:

(miljoner euro)
	10 %	(10) %
Investeringar i eget kapital	238	(238)
Penningmarknadsfonder och investeringar i samlade portföljer	251	(251)
Garantier för eget kapital (49)	415	(415)
Totalt den 31.12.2021	905	(905)

EU investerar i, eller garanterar, onoterade tillgångar vars värde inte är offentligt tillgängligt. De flesta av dessa finansiella instrument genomförs av de anförtrodda enheterna, som är experter inom branschen och som regelbundet bedömer och övervakar dessa tillgångar.

7. REDOVISNING AV TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE PARTER

7.1 NÄRSTÅENDE PARTER

EU:s närstående parter utgörs av EU:s övriga konsoliderade enheter, intresseföretag och nyckelpersoner i förvaltningen av dessa enheter. Transaktioner mellan dessa enheter äger rum som ett led i EU:s normala verksamhet och inga särskilda redovisningskrav ställs i dessa fall för transaktioner som görs i enlighet med EU:s redovisningsregler.

7.2 ERSÄTTNINGAR TILL NYCKELPERSONER

I redovisningen av transaktioner med närstående parter, som rör nyckelpersoner i förvaltningen av EU, behandlas följande fem personkategorier som närstående:

Kategori 1: Ordförandena för Europeiska rådet, kommissionen och EU-domstolen.

Kategori 2: Kommissionens vice ordförande, unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt kommissionens övriga vice ordförande.

Kategori 3: Rådets generalsekreterare, kommissionens ledamöter, EU-domstolens domare och generaladvokater, tribunalens ordförande och ledamöter, Europeiska ombudsmannen och Europeiska datatillsynsmannen.

Kategori 4: Europeiska revisionsrättens ordförande och ledamöter.

Kategori 5: De högst uppsatta tjänstemännen vid EU:s institutioner, organ och byråer.

En sammanfattning av deras ersättningar ges nedan – mer information finns även i tjänsteföreskrifterna som finns på webbplatsen Europa. Tjänsteföreskrifterna är det officiella dokument som klargör alla EU-tjänstemäns rättigheter och skyldigheter. Nyckelpersonerna i förvaltningen har inte beviljats några förmånliga lån från EU.

ERSÄTTNINGAR TILL NYCKELPERSONER I FÖRVALTNINGEN

euro
Ersättning (per anställd)	Kategori 1	Kategori 2	Kategori 3	Kategori 4	Kategori 5
Grundlön (per månad)	29 205,17	26 453,96 – 27 512,13	21 163,17 – 23 808,57	22 856,23 – 24 337,65	13 456,68 – 21 163,17

Bosättningsbidrag/Utlandstillägg	15 %	15 %	15 %	15 %	0–4 %–16 %

Familjetillägg
Hushållstillägg (% av lön)	2 % + 196,44	2 % + 196,44	2 % + 196,44	2 % + 196,44	2 % + 196,44
Underhållsberättigat barn	429,24	429,24	429,24	429,24	429,24
Förskoleersättning	104,86	104,86	104,86	104,86	104,86
Utbildningstillägg, eller	291,24	291,24	291,24	291,24	291,24
Bidrag för utbildning på annan ort	582,48	582,48	582,48	582,48	582,48
Tillägg för rättens ordförande	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	668,22	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt

Representationstillägg	1 582,67	1 017,17	668,22	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt

Årliga reseersättningar	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ersätts

Överföringar till medlemsstaterna
Utbildningstillägg (7)	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja
% av lön (7)	5 %	5 %	5 %	5 %	5 %
% av lön utan korr.koeff.	högst 25 %	högst 25 %	högst 25 %	högst 25 %	högst 25 %
Representationskostnader	Ersätts	Ersätts	Ersätts	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt

Tillträde i tjänst
Bosättningsutgifter (Kat. 1–4: två månaders grundlön)	58 410,36	52 907,93 – 55 024,27	42 326,35 – 47 617,14	45 712,46 – 48 675,31	Ersätts
Resekostnader för familjen	Ersätts	Ersätts	Ersätts	Ersätts	Ersätts
Flyttkostnader	Ersätts	Ersätts	Ersätts	Ersätts	Ersätts
Utträde ur tjänst
Flyttbidrag (Kat. 1–4: en månads grundlön)	29 205,17	26 453,96 – 27 512,13	21 163,17 – 23 808,57	22 856,23 – 24 337,65	Ersätts
Resekostnader för familjen	Ersätts	Ersätts	Ersätts	Ersätts	Ersätts
Flyttkostnader	Ersätts	Ersätts	Ersätts	Ersätts	Ersätts
Övergångsersättn. (% av lön) (8)	40 % – 65 %	40 % – 65 %	40 % – 65 %	40 % – 65 %	Ej tillämpligt
Sjukförsäkring	Täcks	Täcks	Täcks	Täcks	Täcks
Pension (% av lön, före skatt)	Högst 70 %	Högst 70 %	Högst 70 %	Högst 70 %	Högst 70 %

Avdrag
Unionsskatt	8 % – 45 %	8 % – 45 %	8 % – 45 %	8 % – 45 %	8 % – 45 %
Sjukförsäkring (% av lön)	1,7 %	1,7 %	1,7 %	1,7 %	1,7 %
Särskild avgift	7 %	7 %	7 %	7 %	6-7 %
Avgift till pensionssystem	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	10,1 %
Antal personer i slutet av året	3	8	93	27	118

8. HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

Den dag då dessa räkenskaper undertecknades hade, bortsett från den händelse som beskrivs nedan, inga väsentliga händelser som borde redovisas separat under detta avsnitt uppmärksammats av eller rapporterats till kommissionens räkenskapsförare. Årsredovisningen och därtill hörande noter har sammanställts med stöd av senast tillgängliga uppgifter, vilket också framgår av uppgifterna.

Ukraina

I enlighet med EU:s redovisningsregel 19 Händelser efter balansdagen anses kriget i Ukraina, som inleddes i februari 2022, som en händelse som inte beaktas och kräver därmed inga anpassningar av några belopp i den finansiella rapporten för helåret per den 31 december 2021. Såsom anges i not 2.4 hade EU utestående lån (finansierade genom upplåning, se not 2.11) på 4,7 miljarder euro (nominellt värde) den 31 december 2021 till Ukraina inom ramen för det makroekonomiska stödet och Euratomprogrammen.

På grundval av Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/313 av den 24 februari 2022 beviljade kommissionen Ukraina ytterligare 1,2 miljarder euro i lån inom ramen för det makroekonomiska stödprogrammet, varav 600 miljoner euro betalades ut i mars och ytterligare 600 miljoner euro i maj 2022.

Dessutom hade EIB beviljat lån till Ukraina till ett värde av 2,1 miljarder euro (utestående kapitalbelopp utbetalade den 31 december 2021) inom ramen för sitt externa utlåningsmandat, som garanteras av EU-budgeten – se not 4.1. De berörda beloppen bedöms beroende på situationen vid årets slut, inte vid tidpunkten för utarbetandet av den finansiella rapporten för helåret.

På grundval av fakta och omständigheter vid tidpunkten för utarbetandet av den finansiella rapporten för helåret, särskilt den föränderliga situationen, kan inte effekterna av kriget i Ukraina på EU:s finanser uppskattas på ett tillförlitligt sätt.

9. KONSOLIDERINGENS OMFATTNING

A. KONTROLLERADE ENHETER (55)

1. Institutioner och rådgivande organ (11)

Europaparlamentet

Europeiska rådet

Europeiska kommissionen

Europeiska unionens revisionsrätt

Europeiska unionens domstol

Europeiska utrikestjänsten

Europeiska datatillsynsmannen

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

Europeiska ombudsmannen

Europeiska regionkommittén

Europeiska unionens råd

2. EU-byråer (42)

2.1 Genomförandeorgan (7)

Europeiska genomförandeorganet för utbildning och kultur (Eacea)

Genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor (Chafea) (fram till den 31 mars 2021)

Europeiska genomförandeorganet för hälsofrågor och digitala frågor (Hadea) (från och med den 1 april 2021)

Europeiska genomförandeorganet för forskning (REA)

Genomförandeorganet för Europeiska innovationsrådet samt för små och medelstora företag

Genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet (Ercea)

Europeiska genomförandeorganet för klimat, infrastruktur och miljö (Cinea)

2.2 Decentraliserade organ (35)

Europeiska sjösäkerhetsbyrån (Emsa)

Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA)

Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa)

Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE)

Europeiska miljöbyrån (EEA)

Europeiska bankmyndigheten (EBA)

Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo)

Europeiska unionens cybersäkerhetsbyrå (Enisa)

Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol)

Europeiska unionens rymdprogrambyrå (EUSPA)

Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust)

Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-Osha)

Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC)

Europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop)

Europeiska unionens byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer)

Byrån för stöd till organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec-byrån)

Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex)

Europeiska arbetsmyndigheten (från den 26 maj 2021)

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa)

Europeiska unionens järnvägsbyrå (ERA)

Gemenskapens växtsortsmyndighet (CPVO)

Europeiska fiskerikontrollbyrån (EFCA)

Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet (Easa)

Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma)

Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen (ETF)

Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Eurofound)

Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN)

Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol)

Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA)

Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa)

Översättningscentrum för Europeiska unionens organ (CdT)

Det europeiska gemensamma företaget för Iter och utveckling av fusionsenergi

Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-Lisa)

Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) (från den 24 juni 2021)

3. Övriga kontrollerade enheter (2)

Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) i likvidation

Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT)

B. INTRESSEFÖRETAG (1)

Europeiska investeringsfonden (EIF)

MINDRE ENHETER

Nedan förtecknade enheter har inte konsoliderats enligt kapitalandelsmetoden i EU:s konsoliderade finansiella rapport för helåret 2021 på grundval av att de inte är väsentliga:

MINDRE ENHETER (8)

Det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa (rättslig och universell efterträdare till det gemensamma företaget för biobaserade industrier)

Det gemensamma företaget för ren luftfart (rättslig och universell efterträdare till det gemensamma företaget Clean Sky 2)

Det gemensamma företaget för förnybar vätgas (rättslig och universell efterträdare till det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas 2)

Det gemensamma företaget för Europas järnvägar (rättslig och universell efterträdare till det gemensamma företaget Shift2Rail)

Det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa (rättslig och universell efterträdare till det gemensamma företaget för initiativet för innovativa läkemedel 2)

Det gemensamma företaget för viktig digital teknik (rättslig och universell efterträdare till det gemensamma företaget Ecsel)

Det gemensamma företaget Sesar 3 (rättslig och universell efterträdare till det gemensamma Sesar-företaget)

Det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem (EuroHPC)

Årsredovisningarna för ovannämnda enheter finns tillgängliga för allmänheten på deras respektive webbsidor.

RAPPORTER OM BUDGETGENOMFÖRANDET OCH FÖRKLARANDE NOTER (50)

INNEHÅLL

BUDGETUTFALL FÖR EU

148

JÄMFÖRELSE MELLAN BUDGETERADE OCH FAKTISKA BELOPP

149

NOTER TILL RAPPORTERNA OM BUDGETGENOMFÖRANDET

153

3.1

EU:s BUDGETRAM

153

3.2

FLERÅRIG BUDGETRAM 2021–2027

153

3.3

DETALJERADE RUBRIKER I DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN (PROGRAM)

155

3.4

ÅTERHÄMTNINGSINSTRUMENTET

155

3.5

ÅRLIG BUDGET

156

3.6

INTÄKTER

157

3.7

AVSTÄMNING MELLAN DET EKONOMISKA RESULTATET OCH BUDGETUTFALLET

158

GENOMFÖRANDET AV EU-BUDGETEN 2021

160

GENOMFÖRANDET AV EU-BUDGETINTÄKTER

161

5.1

SAMMANFATTNING AV GENOMFÖRANDET AV EU-BUDGETINTÄKTER

161

GENOMFÖRANDET AV EU-BUDGETKOSTNADER

162

6.1

FLERÅRIG BUDGETRAM FÖRDELNING OCH ÄNDRINGAR AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN OCH BETALNINGSBEMYNDIGANDEN

162

6.2

FLERÅRIG BUDGETRAM: GENOMFÖRANDE AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN

163

6.3

FLERÅRIG BUDGETRAM: GENOMFÖRANDE AV BETALNINGSBEMYNDIGANDEN

164

6.4

FLERÅRIG BUDGETRAM: ÄNDRINGAR I UTESTÅENDE ÅTAGANDEN

165

6.5

FLERÅRIG BUDGETRAM: UTESTÅENDE ÅTAGANDEN FÖRDELADE PÅ URSPRUNGSÅR

166

6.6

FLERÅRIG BUDGETRAM UTESTÅENDE ÅTAGANDEN PER ANSLAGSTYP

167

6.7

NÄRMARE UPPGIFTER OM DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN: FÖRDELNING OCH ÄNDRINGAR AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN OCH BETALNINGSBEMYNDIGANDEN

168

6.8

NÄRMARE UPPGIFTER OM DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN: GENOMFÖRANDE AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN

178

6.9

NÄRMARE UPPGIFTER OM DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN: GENOMFÖRANDE AV BETALNINGSBEMYNDIGANDEN

188

6.10

NÄRMARE UPPGIFTER OM DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN: ÄNDRINGAR I UTESTÅENDE ÅTAGANDEN

198

6.11

NÄRMARE UPPGIFTER OM DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN: UTESTÅENDE ÅTAGANDEN FÖRDELADE PÅ URSPRUNGSÅR

207

6.12

NÄRMARE UPPGIFTER OM DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN: UTESTÅENDE ÅTAGANDEN PER ANSLAGSTYP

213

GENOMFÖRANDET AV BUDGETEN PER INSTITUTION

222

7.1

GENOMFÖRANDET AV BUDGETINTÄKTER

222

7.2

GENOMFÖRANDE AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN

224

7.3

GENOMFÖRANDE AV BETALNINGSBEMYNDIGANDEN

225

GENOMFÖRANDE AV BUDGETAR FÖR EU:S ORGAN OCH BYRÅER

226

8.1

BUDGETINTÄKTER

226

8.2

ÅTAGANDE- OCH BETALNINGSBEMYNDIGANDEN PER ORGAN/BYRÅ

228

1. BUDGETUTFALL FÖR EU

(miljoner euro)
Not		2021	2020
a	Intäkter under budgetåret	239 596	174 306
b	Betalningar mot innevarande års anslag	(226 175 )	(171 721 )
c	Betalningsbemyndiganden överförda till år n+1	(4 244 )	(2 086 )
d	Annullering av outnyttjade anslag överförda från år n–1	265	78
e	Utveckling av inkomster avsatta för särskilda ändamål (B)-(A)	(6 338 )	1 398
	Outnyttjade anslag i slutet av innevarande år (A)	14 032	7 694
	Outnyttjade anslag i slutet av föregående år (B)	7 694	9 092
f	Valutakursskillnader under året	126	(207)
	Budgetutfall	3 230	1 768

Om EU:s budgetutfall är ett överskott återgår detta till medlemsstaterna under 2021 genom avdrag från den summa som de ska betala. Det beräknas i enlighet med artikel 1.1 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 608/2014 (51) om genomförandebestämmelser till systemet för Europeiska unionens egna medel. Mer information finns i avsnitt 1.5”Beräkning av budgetutfallet”.

a.	Intäkter för budgetåret: tabell 5.1 ”Sammanfattning av genomförandet av EU-budgetintäkter”, kolumn 8 ”Totala intäkter”.

b.	Betalningar mot innevarande års anslag: tabell 6.3 ”Flerårig budgetram – genomförande av betalningsbemyndiganden”, kolumn 2 i ”Utbetalningar från antagen budget” och kolumn 4 ”Utbetalningar från inkomster avsatta för särskilda ändamål”.

c.	Betalningsbemyndiganden överförda till år n+1: tabell 6.3 ”Flerårig budgetram – genomförande av betalningsbemyndiganden”, kolumn 7 ”Automatiska överföringar” plus kolumn 8 ”Överföring genom beslut”.

Annullering av outnyttjade betalningsbemyndiganden överförda från år n–1: Tar hänsyn till överförda betalningsbemyndiganden (automatisk respektive beslutad överföring) vid slutet av föregående år samt ”Utbetalningar från överföringar” för det innevarande året som i kolumn 3 i tabell 6.3 i ”Flerårig budgetram – genomförande av betalningsbemyndiganden”.

Utveckling av de totala inkomsterna avsatta för särskilda ändamål vid årets slut: Beräknar skillnaden mellan beloppet för inkomster avsatta för särskilda ändamål vid utgången av föregående år (plus) och beloppet för inkomster avsatta för särskilda ändamål vid utgången av innevarande år (som i kolumn 9 i tabell 6.3 ”Flerårig budgetram – genomförande av betalningsbemyndiganden” – minus) för att få fram nettovariationen för inkomster avsatta för särskilda ändamål under innevarande år.

f.	Valutakursskillnaderna inbegriper realiserade och icke-realiserade valutakursskillnader.

2. JÄMFÖRELSE MELLAN BUDGETERADE OCH FAKTISKA BELOPP

Budgetintäkter

(miljoner euro)
		Ursprunglig antagen budget	Slutligt antagen budget	Fastställda fordringar	Intäkter
1	Egna medel	156 867	156 993	160 869	158 632
	11 – Sockeravgifter	0	0	1	1
	12 – Tullar	17 606	17 348	21 274	19 037
	13 – Mervärdesskatt	17 967	17 941	17 934	17 934
	14 – BNI	121 294	115 858	115 819	115 819
	16 – Minskning av BNI-baserade bidrag som beviljats vissa medlemsstater	0	—	11	11
	17 – Plastförpackningsavfall	0	5 847	5 831	5 831
2	Överskott, saldon och justeringar	0	1 769	1 779	1 772
3	Administrativa intäkter	1 726	1 726	2 306	2 230
4	Finansiella intäkter, dröjsmålsränta och böter	119	515	18 494	1 633
5	Budgetgarantier, upp- och utlåningsverksamhet	0	0	55 501	55 501
6	Intäkter, bidrag och återbetalningar relaterade till EU:s politikområden	7 348	7 008	26 114	19 827
Totalt		166 060	168 011	265 063	239 596
varav återhämtningsinstrumentet		—	—	55 501	55 501

Budgetkostnader: Åtaganden per rubrik i den fleråriga budgetramen

(miljoner euro)
Rubrik i den fleråriga budgetramen		Ursprungligt antagen budget	Slutligt antagen budget	Totala anslag tillgängliga	Gjorda åtaganden
1	Inre marknaden, innovation och digitalisering	20 817	20 817	34 960	25 683
2	Sammanhållning, resiliens och värden	52 862	53 219	452 326	151 947
	2a. Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning	48 191	48 191	106 413	48 468
	2b. Resiliens och värden	4 671	5 029	345 913	103 479
3	Naturresurser och miljö	58 569	58 574	79 377	59 723
	varav: Marknadsutgifter och direktstöd	40 368	40 371	41 518	40 818
4	Migration och gränsförvaltning	2 279	2 303	2 368	1 644
5	Säkerhet och försvar	1 709	1 706	1 741	1 625
6	Grannskapet och omvärlden	16 097	17 031	17 474	15 372
7	Europeisk offentlig förvaltning	10 448	10 443	11 404	10 930
	varav: Institutionernas administrativa kostnader	4 313	4 307	4 879	4 590
O	Utanför den fleråriga budgetramen	—	—	3 922	199
S	Solidaritetsmekanismer inom och utanför unionen (särskilda instrument)	1 471	2 739	2 759	1 223
Totalt		164 251	166 833	606 331	268 345
varav återhämtningsinstrumentet		—	—	421 070	143 525

Budgetkostnader: Betalningar per rubrik i den fleråriga budgetramen

(miljoner euro)
Rubrik i den fleråriga budgetramen		Ursprungligt antagen budget	Slutligt antagen budget	Totala anslag tillgängliga	Gjorda utbetalningar
1	Inre marknaden, innovation och digitalisering	17 192	16 670	22 478	18 532
2	Sammanhållning, resiliens och värden	66 154	67 614	131 414	126 454
	2a. Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning	61 868	63 855	79 628	75 591
	2b. Resiliens och värden	4 286	3 758	51 787	50 863
3	Naturresurser och miljö	56 804	56 021	58 310	56 831
	varav: Marknadsutgifter och direktstöd	40 354	40 303	41 467	40 760
4	Migration och gränsförvaltning	2 686	2 519	2 734	2 547
5	Säkerhet och försvar	671	714	726	708
6	Grannskapet och omvärlden	10 811	11 455	12 258	10 935
7	Europeisk offentlig förvaltning	10 450	10 444	12 368	10 705
	varav: Institutionernas administrativa kostnader	4 313	4 307	5 492	4 436
O	Utanför den fleråriga budgetramen	—	—	3 931	61
S	Solidaritetsmekanismer inom och utanför unionen (särskilda instrument)	1 293	2 574	2 593	1 223
Totalt		166 060	168 011	246 812	227 996
varav återhämtningsinstrumentet		—	—	55 501	53 618

Budgetkostnader: Utestående åtaganden per rubrik i den fleråriga budgetramen

(miljoner euro)
Rubrik i den fleråriga budgetramen		Utestående åtaganden som överförts från 2020	Likvidering av utestående åtaganden som överförts från 2020	Nya utestående åtaganden från 2021	Totalt utestående åtaganden
		1	2	3	4=1+2+3
1	Inre marknaden, innovation och digitalisering	42 361	(14 410 )	20 766	48 717
2	Sammanhållning, resiliens och värden	183 747	(70 192 )	95 478	209 033
	2a. Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning	180 084	(68 550 )	41 305	152 839
	2b. Resiliens och värden	3 662	(1 641 )	54 174	56 195
3	Naturresurser och miljö	40 860	(15 330 )	18 161	43 691
	varav: Marknadsutgifter och direktstöd	286	(86)	133	333
4	Migration och gränsförvaltning	4 950	(1 872 )	901	3 980
5	Säkerhet och försvar	1 503	(521)	1 415	2 397
6	Grannskapet och omvärlden	28 785	(8 507 )	12 257	32 535
7	Europeisk offentlig förvaltning	981	(981)	1 075	1 076
	varav: Institutionernas administrativa kostnader	627	(627)	684	684
O	Utanför den fleråriga budgetramen	11	(4)	140	147
S	Solidaritetsmekanismer inom och utanför unionen (särskilda instrument)	0	(0)	—	—
Totalt		303 197	(111 816 )	150 194	341 575
varav återhämtningsinstrumentet		—	—	89 907	89 907
exklusive återhämtningsinstrumentet		303 197	(111 816 )	60 288	251 668

3. NOTER TILL RAPPORTERNA OM BUDGETGENOMFÖRANDET

3.1 EU:s BUDGETRAM

Budgeträkenskaperna upprättas i enlighet med budgetförordningen. Den allmänna budgeten är det instrument som används för att finansiera och godkänna unionens inkomster och utgifter varje år, enligt taken och övriga bestämmelser i den fleråriga budgetramen samt i enlighet med de rättsakter som reglerar de fleråriga program som antas enligt budgetramen.

3.2 FLERÅRIG BUDGETRAM 2021–2027

(miljoner euro,i löpande priser)

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

Totalt

1.	Inre marknaden, innovation och digitalisering

20 919

21 288

21 125

20 984

21 272

21 847

22 077

149 512

2.	Sammanhållning, resiliens och värden

52 786

55 314

57 627

60 761

63 387

66 536

70 283

426 694

2a	Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning

48 191

49 739

51 333

53 077

54 873

56 725

58 639

372 577

2b.	Resiliens och värden

4 595

5 575

6 294

7 684

8 514

9 811

11 644

54 117

3.	Naturresurser och miljö

58 624

56 519

56 849

57 003

57 112

57 332

57 557

400 996

varav: Marknadsutgifter och direktstöd

40 368

41 257

41 518

41 649

41 782

41 913

42 047

290 534

4.	Migration och gränsförvaltning

2 467

3 043

3 494

3 697

4 218

4 315

4 465

25 699

5.	Säkerhet och försvar

1 805

1 868

1 918

1 976

2 215

2 435

2 705

14 922

6.	Grannskapet och omvärlden

16 247

16 802

16 329

15 830

15 304

14 754

15 331

110 597

7.	Europeisk offentlig förvaltning

10 635

11 058

11 419

11 773

12 124

12 506

12 959

82 474

varav: Institutionernas administrativa kostnader

8 216

8 528

9 006

9 219

9 464

9 786

62 991

Åtagandebemyndiganden

163 483

165 892

168 761

172 024

175 632

179 725

185 377

1 210 894

Totala betalningsbemyndiganden

166 140

167 585

165 542

168 853

172 230

175 674

179 187

1 195 211

Rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 (52) om den fleråriga budgetramen 2021–2027 antogs den 17 december 2020. Den 18 december 2020 antog kommissionen ett meddelande om den tekniska justeringen av den fleråriga budgetramen för år 2021 (53). I ovanstående tabell visas taken i den fleråriga budgetramen i löpande priser, i enlighet med den fasta årliga deflator på 2 % som anges i artikel 4.2 i förordningen om den fleråriga budgetramen. År 2021 är det första budgetår som omfattas av den fleråriga budgetramen 2021–2027. Det övergripande taket för åtagandebemyndiganden år 2021 var 163 483 miljoner euro, medan motsvarande tak för betalningsbemyndiganden var 166 140 miljoner euro.

I enlighet med artikel 312.3 i EUF-fördraget fastställs i den fleråriga budgetramen beloppen för de årliga taken för åtagandebemyndiganden för varje utgiftskategori (rubriker) och beloppen för de årliga taken för betalningsbemyndiganden. Rubrikerna i den fleråriga budgetramen motsvarar unionens viktigaste verksamhetsområden. Strukturen och innehållet i rubrikerna har ändrats avsevärt jämfört med den föregående fleråriga budgetramen 2014–2020. Nedan förklaras de olika rubrikerna i den fleråriga budgetramen 2021–2027:

Den fleråriga budgetramen 2021–2027 uppgår till 1 211 miljarder euro (1 074 miljarder euro i 2018 års priser), som inkluderar Europeiska utvecklingsfonden (EUF). Dessutom kommer återhämtningsinstrumentet att bidra med ytterligare 806,9 miljarder euro (750 miljarder euro i 2018 års priser) fram till 2023 i åtaganden och 2026 i betalningar.

För det årliga budgetförfarandet struktureras kontoplanen ytterligare av politiska kluster, vilket ger ytterligare klarhet om hur enskilda utgiftsprogram bidrar till unionens politiska mål.

Rubrik 1 – Inre marknaden, innovation och digitalisering

Denna rubrik omfattar viktiga EU-program som stöder forskning och innovation, digital omvandling, strategisk infrastruktur, förstärkning av den inre marknaden och strategiska rymdprojekt. Programmen under denna rubrik omfattar Horisont Europa, InvestEU-fonden, Fonden för ett sammanlänkat Europa, programmet för den inre marknaden och det europeiska rymdprogrammet.

Program som får bidrag från återhämtningsinstrumentet (externa inkomster avsatta för särskilda ändamål) under denna rubrik: Horisont Europa och InvestEU-fonden.

Rubrik 2 – Hållbar tillväxt: naturresurser

Denna rubrik är uppdelad i två underrubriker: Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (2a) samt resiliens och värden (2b).

Utgifterna under denna rubrik syftar till att stärka resiliensen och sammanhållningen mellan EU-medlemsstaterna. Finansieringen bidrar till att minska skillnaderna i och mellan EU:s regioner, inom och mellan medlemsstaterna och främjar hållbar territoriell utveckling (Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden+). Den stöder också unionens solidaritet och samarbete när det gäller beredskap för och insatser vid katastrofer (unionens civilskyddsmekanism och rescEU). Dessutom syftar programmen under denna rubrik till att göra EU mer resilient mot nuvarande och framtida utmaningar genom att investera i den gröna och digitala omställningen, ungdomar (Erasmus), hälsa (EU för hälsa) och åtgärder för att skydda EU:s värden (rättvisa, rättigheter och värden) och främja kulturell mångfald (Kreativa Europa).

Denna rubrik omfattar faciliteten för återhämtning och resiliens, som får merparten av finansieringen från återhämtningsinstrumentet under perioden 2021–2023. Övriga program som får bidrag från återhämtningsinstrumentet (externa inkomster avsatta för särskilda ändamål) under denna rubrik: React-EU, unionens civilskyddsmekanism (RescEU).

(miljoner euro)
Program inom den fleråriga budgetramen	Åtagandebemyndiganden	Åtaganden som ingåtts	Betalningsbemyndiganden	Gjorda utbetalningar	Utestående åtaganden i slutet av 2021
Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf)	31 458	24 038	6 058	4 926	19 112
Europeiska socialfonden (ESF)	19 161	15 435	2 267	2 081	13 354
Totalt React-EU-paket	50 620	39 473	8 325	7 007	32 466

Rubrik 3 – Naturresurser och miljö

Utgifterna under denna rubrik investerar i hållbart jordbruk (den gemensamma jordbrukspolitiken) och fiskeri- och havspolitik (den europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden) samt program för miljöskydd och klimatåtgärder (Life-programmet, Fonden för en rättvis omställning).

Program som får bidrag från återhämtningsinstrumentet (externa inkomster avsatta för särskilda ändamål) under denna rubrik: landsbygdsutveckling, Fonden för en rättvis omställning.

Rubrik 4 – Migration och gränsförvaltning

De program (Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Fonden för integrerad gränsförvaltning) och de decentraliserade byråerna (t.ex. Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) och Europeiska unionens asylbyrå) som finansieras under denna rubrik syftar till att hantera utmaningarna i samband med migration och förvaltningen av EU:s yttre gränser och skyddet av asylsystemet inom EU.

Rubrik 5 – Säkerhet och försvar

Denna rubrik återspeglar det ökade behovet av samarbete på unionsnivå för att hantera säkerhetshot och öka dess strategiska oberoende. Den omfattar program vars roll är att förbättra säkerhet och skydd för Europas medborgare (Fonden för inre säkerhet), stärka Europas försvarskapacitet (Europeiska försvarsfonden) och tillhandahålla de verktyg som behövs för att hantera interna och externa säkerhetsutmaningar.

Rubrik 6 – Grannskapet och omvärlden

Programmen under denna rubrik stärker EU:s socioekonomiska effekter i dess grannskap, i utvecklingsländer och i resten av världen. Det nya instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen – slår samman flera av EU:s tidigare externa finansieringsinstrument, bland annat samarbete med länder i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet (AKS) som tidigare finansierades genom Europeiska utvecklingsfonden. Rubriken omfattar även stöd till länder som förbereder sig för anslutning till EU (föranslutningsstöd) och unionens program för humanitärt bistånd.

Rubrik 7: Europeisk offentlig förvaltning

Denna rubrik omfattar anslag för administrativa kostnader vid samtliga institutioner, jämte anslag till pensioner och till Europaskolorna.

Rubrik 9 – Särskilda instrument

Flexibilitetsmekanismer i EU-budgeten ger EU möjlighet att mobilisera de medel som krävs för att hantera oförutsedda händelser såsom kriser och nödsituationer. I den årliga kontoplanen och budgetgenomförandet identifieras de under rubrik 9, även om de kan mobiliseras utöver utgiftstaken i den fleråriga budgetramen. Deras tillämpningsområde, anslag och verksamhetsvillkor anges i förordningen om den fleråriga budgetramen och det interinstitutionella avtalet. De säkerställer att budgetmedlen kan anslås enligt nya prioriteringar, så att varje euro används där den behövs som mest.

3.3 DETALJERADE RUBRIKER I DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN (PROGRAM)

Rubrikerna i den fleråriga budgetramen preciseras ytterligare i detaljerade rubriker, som motsvarar de stora utgiftsprogrammen (t.ex. Horisont 2020, Erasmus+ o.s.v.). De underliggande rättsliga grunderna för budgetgenomförandet antas på denna programnivå. Det är på programnivå som rapportering om genomförande och resultat brukar göras. Tabeller per program finns i rapporterna om budgetgenomförandet (se tabellerna 6.7–6.12 nedan).

3.4 Återhämtningsinstrumentet

Med en budget på 421,1 miljarder euro för icke återbetalningspliktigt stöd (bidrag) har återhämtningsinstrumentet stor påverkan på EU:s totala årliga budgetar från 2021 fram till 2026 och på deras genomförande. Under 2021 fördes hela detta belopp in som anslag för inkomster avsatta för särskilda ändamål. Alla åtaganden för det icke återbetalningspliktiga stödet kommer att ingås senast den 31 december 2023 och kommer att fullgöras genom betalningar senast den 31 december 2026 i enlighet med artikel 3.4 och 3.9 i förordningen om återhämtningsinstrumentet (54).

För en omfattande översikt över återhämtningsinstruments verksamhet, se avsnitten 2.2 och 2.3 i Viktiga händelser under året.

3.5 ÅRLIG BUDGET

Artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt innehåller bestämmelser om hur budgeten antas. Diagrammet nedan visar tidsfristerna och de olika etapperna i budgetantagandet.

Kommissionens budget struktureras i administrativa anslag respektive driftsanslag. Övriga institutioner förfogar endast över administrativa anslag. I budgeten särskiljs mellan två typer av anslag: icke-differentierade och differentierade. Icke-differentierade anslag är avsedda att täcka finansieringsbehovet för insatser som är ettåriga (och som motsvarar budgetens ettårighetsprincip). De differentierade anslagen har införts för att jämka samman budgetens ettårighetsprincip med behovet att finansiera insatser som genomförs under flera år. De differentierade anslagen delas in i åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden:

—

åtagandebemyndiganden: täcker den totala kostnaden för de rättsliga åtaganden som ingås för det innevarande budgetåret för insatser som avser flera år. Budgetåtaganden för åtgärder som sträcker sig över mer än ett budgetår får dock delas upp över flertalet år i årliga delbetalningar, om detta föreskrivs i den grundläggande akten.

—	betalningsbemyndiganden: täcker kostnader för åtaganden som ingåtts under innevarande och/eller tidigare budgetår.

De olika finansieringsanslagen indelas i räkenskaperna i två huvudkategorier:

—	Slutligt antagna budgetanslag, och

—

tilläggsanslag, som omfattar

—	överföringar från föregående år (budgetförordningen tillåter i ett begränsat antal fall att belopp som inte utnyttjats under det föregående året överförs till innevarande år), och

—

inkomster avsatta för särskilda ändamål, vilka härrör från återbetalningar, bidrag till EU-program från tredje part eller tredjeland samt ersättning för arbete som utförts för tredje parters räkning. Dessa avsätts direkt till motsvarande budgetutgiftsposter och utgör den tredje finansieringspelaren.

Alla typer av finansiering bildar tillsammans de tillgängliga anslagen.

3.6 INTÄKTER

3.6.1 Intäkter från egna medel

Den allra största delen av intäkterna kommer från egna medel, som utgörs av följande kategorier:

1.	Traditionella egna medel: stod för cirka 12 % av intäkterna från egna medel under 2021.

2.	Momsbaserade egna medel: stod för cirka 11 % av intäkterna från egna medel under 2021.

3.	Egna medel baserade på plastförpackningsavfall som inte materialåtervinns. stod för cirka 4 % av intäkterna från egna medel under 2021.

4.	Egna medel baserade på bruttonationalinkomst (BNI): stod för cirka 73 % av intäkterna från egna medel under 2021.

I rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 av den 14 december 2020 om systemet för Europeiska unionens egna medel (2020 års beslut om egna medel) anges kategorierna av egna medel och metoderna för att beräkna dem. Detta beslut trädde i kraft den 1 juni 2021 och tillämpades retroaktivt från och med den 1 januari 2021.

I 2020 års beslut om egna medel föreskrivs att det totala belopp i egna medel som tilldelas unionen för att täcka årliga anslag för betalningar inte får överskrida 1,40 % av summan av samtliga medlemsstaters bruttonationalinkomster. Dessutom ger beslutet kommissionen befogenhet att undantagsvis tillfälligt låna upp till 750 miljarder euro i 2018 års priser på kapitalmarknaderna på unionens vägnar för att hantera konsekvenserna av covid-19-pandemin genom återhämtningsinstrumentet. Taket för egna medel för anslag för betalningar kommer tillfälligt att höjas med 0,6 procentenheter för att täcka alla skulder som följer av denna upplåning.

Från och med 2021 omfattar de övriga intäkterna till EU-budgeten de finansiella bidragen från Förenade kungariket för att täcka landets åtaganden gentemot EU och EU:s åtaganden gentemot Förenade kungariket från perioden 2014–2020.

3.6.2 Traditionella egna medel:

Traditionella egna medel består av tullar på import från tredjeland som uppbärs av medlemsstaterna för EU:s räkning. Medlemsstaterna behåller dock 25 % som ersättning för sina uppbördskostnader. Alla fastställda belopp av traditionella egna medel måste tas upp i en av följande räkenskaper som förs av de behöriga myndigheterna:

—	I de ordinarie räkenskaper som föreskrivs i artikel 6.3 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 609/2014: alla belopp som krävts in eller för vilka garanti ställts.

—	I de särskilda räkenskaper som föreskrivs i samma artikel: alla belopp som ännu inte krävts in och/eller för vilka ingen garanti ställts. Belopp för vilka säkerhet ställts men som ifrågasatts kan också föras upp i dessa räkenskaper.

Medlemsstaterna måste föra in de traditionella egna medlen till kommissionens konto via sina statskassor eller nationella centralbanker. Detta ska ske senast den första arbetsdagen efter den 19:e dagen i den andra månaden efter det att fordran fastställdes (eller krävdes in om särskilda räkenskaper avses).

3.6.3 Mervärdesskatt (moms)

Momsbaserade egna medel beräknas på basis av medlemsstaternas momsunderlag, som för detta ändamål är harmoniserade i enlighet med EU-reglerna. En enhetlig uttagssats på 0,30 % tillämpas på varje medlemsstats totala momsintäkter för alla beskattningsbara leveranser och tillhandahållanden av tjänster dividerat med den viktade genomsnittliga momssatsen. Momsunderlaget begränsas till 50 % av varje medlemsstats BNI.

3.6.4 Icke-materialutnyttjat plastförpackningsavfall

En enhetlig uttagssats på 0,80 euro per kilogram tillämpas på vikten av plastförpackningsavfall som genereras i varje medlemsstat och som inte materialutnyttjas. Det plastförpackningsavfall som inte materialutnyttjas under ett visst år beräknas som skillnaden mellan det plastförpackningsavfall som genereras och det plastförpackningsavfall som materialutnyttjas under det året i en medlemsstat. Bulgarien, Tjeckien, Estland, Grekland, Spanien, Kroatien, Italien, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien och Slovakien har rätt till särskilda årliga schablonminskningar för sina bidrag till plastförpackningsbaserade egna medel.

3.6.5 Bruttonationalinkomst (BNI)

Den intäktskälla som baserar sig på bruttonationalinkomst (BNI) ska finansiera den del av budgeten som inte täcks av andra intäkter. En enhetlig uttagssats tas ut från alla medlemsstaters BNI som fastställs i enlighet med EU-reglerna.

De moms- och BNI-baserade egna medlen bestäms på grundval av de prognoser för beräkningsunderlagen som tas fram i samband med att budgetförslaget utarbetas. Prognoserna revideras senare och uppdateras med hjälp av en ändringsbudget under det berörda budgetåret. Skillnaden mellan de belopp medlemsstaterna är skyldiga att betala på grundval av de faktiska beräkningsunderlagen och de belopp de i praktiken har betalat på grundval av (de reviderade) prognoserna (positiv eller negativ) infordras av kommissionen från medlemsstaterna den första arbetsdagen i juni det andra året efter det aktuella budgetåret. Även de faktiska beräkningsunderlagen för moms och BNI kan korrigeras under de påföljande fyra åren, såvitt uppgifterna inte omfattas av en reservation. Dessa reservationer utgör potentiella fordringar på medlemsstaterna i fråga, även om beloppen inte har fastställts, eftersom budgetkonsekvenserna inte med exakthet kan beräknas. När det exakta beloppet kan fastställas begärs att motsvarande moms- eller BNI-baserade egna medel betalas in, antingen i samband med återkommande regleringar av moms- och BNI-saldon eller genom en separat begäran om betalning.

3.6.6 Bruttominskning

För perioden 2021–2027 gynnas följande medlemsstater av en bruttominskning av sina årliga BNI-baserade bidrag med 565 miljoner euro för Österrike, 377 miljoner euro för Danmark, 3 671 miljoner euro för Tyskland, 1 921 miljoner euro för Nederländerna och 1 069 miljoner euro för Sverige. Dessa bruttominskningar mäts i 2020 års priser och finansieras av alla medlemsstater.

3.7 AVSTÄMNING MELLAN DET EKONOMISKA RESULTATET OCH BUDGETUTFALLET

(miljoner euro)
	2021	2020
EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET	(42 100 )	57 416
Intäkter
Fordringar som fastställts under innevarande år men ännu inte uppburits	(7 068 )	(1 295 )
Fordringar som fastställts under tidigare år och uppburits under innevarande år	64 356	3 886
Upplupna intäkter (netto)	(5 434 )	(48 762 )
	51 854	(46 171 )
Kostnader
Upplupna kostnader (netto)	53 108	8 258
Kostnader som betalats under innevarande år men som hänför sig till föregående år	(1 046 )	(457)
Nettoeffekt av förfinansiering	(47 608 )	(17 547 )
Betalningsbemyndiganden överförda till påföljande år	(4 449 )	(2 268 )
Betalningar från överförda anslag och annullering av outnyttjade betalningsbemyndiganden	(4 047 )	3 248
Ändringar i avsättningar	1 032	3 873
Övriga	(3 577 )	(4 441 )
	(6 587 )	(9 334 )
Ekonomiskt resultat i byråer/organ och EKSG i likvidation	61	(142)
BUDGETUTFALL FÖR ÅRET	3 230	1 768

I enlighet med budgetförordningen beräknas årets ekonomiska resultat enligt principerna för periodiserad redovisning och EU:s redovisningsregler, medan budgetutfallet bygger på en modifierad kontantmetod. Eftersom det ekonomiska resultatet och budgetutfallet täcker samma underliggande transaktioner – undantaget är övriga (icke budgetära) inkomstkällor och utgifter för byråerna/organen och EKSG i likvidation som endast ingår i det ekonomiska resultatet – tjänar avstämningen av årets ekonomiska resultat med årets budgetutfall som en användbar kontroll av överensstämmelse.

Avstämning av intäkter

De faktiska budgetintäkterna under ett budgetår motsvarar intäkter från fordringar som fastställts under året och uppbörd av fordringar som fastställts tidigare budgetår. Fordringar som fastställts under innevarande år men ännu inte uppburits ska dras ifrån det ekonomiska resultatet vid avstämningen, eftersom de inte ingår i budgetintäkterna. Däremot måste fordringar som fastställts under tidigare år men som uppbärs under det innevarande året läggas till det ekonomiska resultatet för att avstämningen ska bli rättvisande.

De upplupna intäkterna består huvudsakligen av upplupna intäkter från Förenade kungarikets utträde ur EU, finansiella korrigeringar, egna medel, räntor och utdelningar. Endast nettoeffekten ska beaktas, dvs. de upplupna intäkterna för innevarande år minus återföring av upplupna intäkter från föregående år.

Avstämning av kostnader

De upplupna kostnaderna består huvudsakligen av belopp som sammanställs i samband med periodavgränsningen vid årets utgång, dvs. bidragsberättigande kostnader som burits av stödmottagare som fått EU-medel men som ännu inte har rapporterats till kommissionen. Endast nettoeffekten ska beaktas, dvs. de upplupna kostnaderna för innevarande år minus återföring av upplupna kostnader från föregående år. Betalningar som gjorts under innevarande år för fakturor som registrerats under föregående år räknas till det innevarande årets budgetutgifter och måste därför läggas till det ekonomiska resultatet för att avstämningen ska bli rättvisande.

Nettoeffekten av förfinansiering utgörs av 1) ny förfinansiering som utbetalas under innevarande år och redovisas som budgetutgifter för det berörda året och 2) avräkning av förfinansiering mot godkända bidragsberättigande kostnader för innevarande år. De senare beloppen utgör kostnader i den periodiserade redovisningen, men däremot inte i budgeträkenskaperna, eftersom den ursprungliga förfinansieringen redan ansågs utgöra en budgetutgift då den betalades ut.

Utöver de betalningar som görs mot årets anslag ska även den del av årets anslag som överförs till det påföljande året beaktas vid beräkningen av budgetutfallet för året (i enlighet med artikel 1.1 i förordning (EU, Euratom) nr 608/2014). Samma princip gäller för de utbetalningar som gjorts under det innevarande året ur anslag som överförts från föregående år, samt för outnyttjade betalningsbemyndiganden som annullerats.

De förändrade avsättningarna avser uppskattningar vid årsskiftet som görs i den finansiella rapporten för helåret (huvudsakligen av ersättningar till anställda) utan att det påverkar budgeträkenskaperna. I avstämningen måste man också kompensera för andra poster där budgeträkenskaperna och de periodiserade räkenskaperna skiljer sig åt, t.ex. i fråga om avskrivning av tillgångar, förvärv av tillgångar, betalningar inom ramen för finansiella leasingavtal och finansiella andelar.

Avstämning av posterna för ekonomiskt resultat för EU:s organ och byråer respektive EKSG i likvidation

Budgetutfallet för året är ett icke konsoliderat belopp och inbegriper inte övriga (icke-budgetära) källor till intäkter och kostnader i de konsoliderade organen och EKSG i likvidation (se not 6). För avstämningen av årets ekonomiska resultat mot årets budgetutfall redovisas hela det konsoliderade ekonomiska resultatet för året för EU:s organ och byråer respektive EKSG i likvidation som en avstämningspost, eftersom årets ekonomiska resultat är ett konsoliderat belopp som omfattar dessa belopp.

4. GENOMFÖRANDET AV EU-BUDGETEN 2021

Se avsnitt 4”Sammanfattning av budgetgenomförandet” i Viktiga händelser under året för de förklarande noterna till genomförandet av 2021 års budget när det gäller intäkter och kostnader, utestående åtaganden och budgetutfall.

5. GENOMFÖRANDET AV EU-BUDGETINTÄKTER

5.1 SAMMANFATTNING AV GENOMFÖRANDET AV EU-BUDGETINTÄKTER

(miljoner euro)
Avdelning		Budgeterade intäkter		Fastställda fordringar			Intäkter			Intäkter som procentandel av budgeten	Ute- stående
		Ursprungligt antagen budget	Slutligt antagen budget	Innevarande år	Överfört	Totalt	För fordringar under innevarande år	För fordringar som överförts	Totalt	Intäkter som procentandel av budgeten	Ute- stående
		1	2	3	4	5=3+4	6	7	8=6+7	9=8/2	10=5-8
1	Egna medel	156 867	156 993	158 629	2 241	160 869	158 624	8	158 632	101 %	2 237
	11 – Sockeravgifter	0	0	1	—	1	1	—	1	—	(0)
	12 – Tullar	17 606	17 348	19 033	2 241	21 274	19 028	8	19 037	110 %	2 237
	13 – Moms	17 967	17 941	17 934	—	17 934	17 934	—	17 934	100 %	—
	14 – BNI	121 294	115 858	115 819	—	115 819	115 819	—	115 819	100 %	—
	16 – Minskning av BNI-baserade bidrag som beviljats vissa medlemsstater	0	—	11	—	11	11	—	11	—	—
	17 – Plastförpackningsavfall	0	5 847	5 831	—	5 831	5 831	—	5 831	100 %	—
2	Överskott, saldon och justeringar	0	1 769	1 772	7	1 779	1 772	—	1 772	100 %	7
3	Administrativa intäkter	1 726	1 726	2 254	52	2 306	2 195	35	2 230	129 %	76
4	Finansiella intäkter, dröjsmålsränta och böter	119	515	2 082	16 412	18 494	1 060	573	1 633	317 %	16 861
5	Budgetgarantier, upp- och utlåningsverksamhet	0	0	55 501	—	55 501	55 501	—	55 501	—	—
6	Intäkter, bidrag och återbetalningar relaterade till EU:s politikområden	7 348	7 008	25 403	711	26 114	19 359	468	19 827	283 %	6 287
Totalt		166 060	168 011	245 641	19 422	265 063	238 511	1 085	239 596	143 %	25 467

6. GENOMFÖRANDET AV EU-BUDGETKOSTNADER

6.1 FLERÅRIG BUDGETRAM FÖRDELNING OCH ÄNDRINGAR AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN OCH BETALNINGSBEMYNDIGANDEN

(miljoner euro)
Rubrik i den fleråriga budgetramen		Åtagandebemyndiganden						Betalningsbemyndiganden
		Budgetanslag			Ytterligare anslag		Totala tillgängliga anslag	Budgetanslag			Ytterligare anslag		Totala tillgängliga anslag
		Ursprungligt antagen budget	Ändringsbudgetar och överföringar	Slutligt antagen budget	Överföringar	Inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totala tillgängliga anslag	Ursprungligt antagen budget	Ändringsbudgetar och överföringar	Slutligt antagen budget	Överföringar	Inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totala tillgängliga anslag
		1	2	3=1+2	4	5	6=3+ 4+5	7	8	9=7+8	10	11	12=9+ 10+11
1	Inre marknaden, innovation och digitalisering	20 817	1	20 817	33	14 110	34 960	17 192	(521)	16 670	137	5 671	22 478
2	Sammanhållning, resiliens och värden	52 862	358	53 219	9	399 098	452 326	66 154	1 460	67 614	426	63 375	131 414
	2a. Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning	48 191	0	48 191	8	58 215	106 413	61 868	1 987	63 855	13	15 760	79 628
	2b. Resiliens och värden	4 671	358	5 029	1	340 883	345 913	4 286	(527)	3 758	413	47 615	51 787
3	Naturresurser och miljö	58 569	5	58 574	475	20 328	79 377	56 804	(783)	56 021	499	1 790	58 310
	varav: Marknadsutgifter och direktstöd	40 368	4	40 371	475	672	41 518	40 354	(51)	40 303	493	672	41 467
4	Migration och gränsförvaltning	2 279	24	2 303	—	65	2 368	2 686	(167)	2 519	4	210	2 734
5	Säkerhet och försvar	1 709	(3)	1 706	—	35	1 741	671	43	714	0	12	726
6	Grannskapet och omvärlden	16 097	934	17 031	—	443	17 474	10 811	644	11 455	37	766	12 258
7	Europeisk offentlig förvaltning	10 448	(5)	10 443	85	876	11 404	10 450	(5)	10 444	1 045	879	12 368
	varav: Institutionernas administrativa kostnader	4 313	(6)	4 307	85	488	4 879	4 313	(6)	4 307	695	489	5 492
O	Utanför den fleråriga budgetramen	—	—	—	—	3 922	3 922	—	—	—	—	3 931	3 931
S	Solidaritetsmekanismer inom och utanför unionen (särskilda instrument)	1 471	1 269	2 739	—	20	2 759	1 293	1 280	2 574	0	20	2 593
Totalt		164 251	2 582	166 833	602	438 896	606 331	166 060	1 951	168 011	2 149	76 653	246 812

6.2 FLERÅRIG BUDGETRAM: GENOMFÖRANDE AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN

(miljoner euro)
Rubrik i den fleråriga budgetramen		Totala anslag tillgängliga	Gjorda åtaganden					Anslag som överförts till 2022			Anslag som förfallit
		Totala anslag tillgängliga	från slutligt antagen budget	från överföringar	från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt	%	från slutligt antagen budget	från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt	från slutligt antagen budget	från överföringar	från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt
		1	2	3	4	5=2+3 +4	6=5/1	7	8	9=7+8	10	11	12	13=10+ 11+12
1	Inre marknaden, innovation och digitalisering	34 960	20 700	33	4 950	25 683	73 %	113	9 160	9 273	4	—	1	4
2	Sammanhållning, resiliens och värden	452 326	6 760	9	145 178	151 947	34 %	0	253 653	253 653	46 460	—	267	46 726
	2a. Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning	106 413	1 751	8	46 709	48 468	46 %	—	11 240	11 240	46 439	—	265	46 705
	2b. Resiliens och värden	345 913	5 009	1	98 469	103 479	30 %	0	242 413	242 413	20	—	1	22
3	Naturresurser och miljö	79 377	56 094	470	3 160	59 723	75 %	686	16 779	17 466	1 794	5	389	2 188
	varav: Marknadsutgifter och direktstöd	41 518	39 679	470	669	40 818	98 %	686	2	689	6	5	0	11
4	Migration och gränsförvaltning	2 368	1 626	—	19	1 644	69 %	—	47	47	677	—	0	677
5	Säkerhet och försvar	1 741	1 597	—	28	1 625	93 %	—	7	7	109	—	0	109
6	Grannskapet och omvärlden	17 474	15 130	—	242	15 372	88 %	1 900	200	2 100	2	—	1	2
7	Europeisk offentlig förvaltning	11 404	10 286	85	559	10 930	96 %	22	315	337	135	—	2	137
	varav: Institutionernas administrativa kostnader	4 879	4 171	85	335	4 590	94 %	22	153	175	114	—	1	115
O	Utanför den fleråriga budgetramen	3 922	—	—	199	199	5 %	—	3 723	3 723	—	—	—	—
S	Solidaritetsmekanismer inom och utanför unionen (särskilda instrument)	2 759	1 223	—	—	1 223	44 %	1 343	7	1 350	173	—	13	186
Totalt		606 331	113 415	596	154 334	268 345	44 %	4 065	283 891	287 956	49 354	5	671	50 030

6.3 FLERÅRIG BUDGETRAM: GENOMFÖRANDE AV BETALNINGSBEMYNDIGANDEN

(miljoner euro)
Rubrik i den fleråriga budgetramen		Totala anslag tillgängliga	Gjorda utbetalningar					Anslag överförda till 2022			Anslag som förfallit
		Totala anslag tillgängliga	från slutligt antagen budget	från överföringar	från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt	%	från slutligt antagen budget	från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt	från slutligt antagen budget	från överföringar	från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt
		1	2	3	4	5=2+ 3+4	6=5/1	7	8	9=7+8	10	11	12	13=10+ 11+12
1	Inre marknaden, innovation och digitalisering	22 478	16 495	115	1 922	18 532	82 %	151	3 744	3 895	25	22	5	51
2	Sammanhållning, resiliens och värden	131 414	67 577	239	58 639	126 454	96 %	27	4 733	4 760	10	187	3	200
	2a. Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning	79 628	63 849	11	11 731	75 591	95 %	3	4 029	4 032	3	2	0	5
	2b. Resiliens och värden	51 787	3 728	228	46 908	50 863	98 %	24	704	728	7	185	3	195
3	Naturresurser och miljö	58 310	55 312	492	1 027	56 831	97 %	693	762	1 455	17	7	0	24
	varav: Marknadsutgifter och direktstöd	41 467	39 605	486	669	40 760	98 %	687	2	689	11	7	0	18
4	Migration och gränsförvaltning	2 734	2 515	3	29	2 547	93 %	3	181	184	2	1	0	3
5	Säkerhet och försvar	726	703	0	4	708	97 %	5	7	12	6	0	0	6
6	Grannskapet och omvärlden	12 258	10 443	34	458	10 935	89 %	1 008	308	1 317	3	3	0	6
7	Europeisk offentlig förvaltning	12 368	9 316	938	452	10 705	87 %	991	422	1 412	138	108	5	251
	varav: Institutionernas administrativa kostnader	5 492	3 537	618	281	4 436	81 %	653	205	858	117	77	3	198
O	Utanför den fleråriga budgetramen	3 931	—	—	61	61	2 %	—	3 870	3 870	—	—	—	—
S	Solidaritetsmekanismer inom och utanför unionen (särskilda instrument)	2 593	1 208	0	14	1 223	47 %	1 365	5	1 371	—	—	—	—
Totalt		246 812	163 568	1 821	62 607	227 996	92 %	4 244	14 032	18 275	199	327	14	541

6.4 FLERÅRIG BUDGETRAM: ÄNDRINGAR I UTESTÅENDE ÅTAGANDEN

(miljoner euro)
Rubrik i den fleråriga budgetramen		Utestående åtaganden vid föregående års slut				Åtaganden för innevarande år				Totala utestående åtaganden vid årets slut
		Åtaganden som överförts från föregående år	Tillbakadragna/ Omvärderingar/ Annulleringar	Betalningar	Utestående åtaganden vid årets slut	Åtaganden som ingåtts under året	Betalningar	Åtaganden som inte kan överföras och därför annullerats	Utestående åtaganden vid årets slut	Totala utestående åtaganden vid årets slut
		1	2	3	4=1+2+3	5	6	7	8=5+6+7	9=4+8
1	Inre marknaden, innovation och digitalisering	42 361	(777)	(13 632 )	27 951	25 683	(4 900 )	(17)	20 766	48 717
2	Sammanhållning, resiliens och värden	183 747	(205)	(69 986 )	113 555	151 947	(56 468 )	(1)	95 478	209 033
	2a. Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning	180 084	(123)	(68 428 )	111 534	48 468	(7 163 )	(0)	41 305	152 839
	2b. Resiliens och värden	3 662	(82)	(1 559 )	2 021	103 479	(49 305 )	(0)	54 174	56 195
3	Naturresurser och miljö	40 860	(61)	(15 269 )	25 530	59 723	(41 562 )	(0)	18 161	43 691
	varav: Marknadsutgifter och direktstöd	286	(10)	(76)	200	40 818	(40 685 )	—	133	333
4	Migration och gränsförvaltning	4 950	(68)	(1 804 )	3 078	1 644	(743)	—	901	3 980
5	Säkerhet och försvar	1 503	(23)	(498)	981	1 625	(209)	(0)	1 415	2 397
6	Grannskapet och omvärlden	28 785	(687)	(7 821 )	20 278	15 372	(3 115 )	(0)	12 257	32 535
7	Europeisk offentlig förvaltning	981	(124)	(857)	0	10 930	(9 848 )	(6)	1 075	1 076
	varav: Institutionernas administrativa kostnader	627	(92)	(535)	—	4 590	(3 901 )	(6)	684	684
O	Utanför den fleråriga budgetramen	11	(2)	(3)	6	199	(58)	—	140	147
S	Solidaritetsmekanismer inom och utanför unionen (särskilda instrument)	0	—	(0)	—	1 223	(1 223 )	—	—	—
Totalt		303 197	(1 946 )	(109 870 )	191 381	268 345	(118 126 )	(24)	150 194	341 575

6.5 FLERÅRIG BUDGETRAM: UTESTÅENDE ÅTAGANDEN FÖRDELADE PÅ URSPRUNGSÅR

(miljoner euro)
		<2015	2015	2016	2017	2018	2019	2020	2021	Totalt
1	Inre marknaden, innovation och digitalisering	579	497	1 020	2 025	3 632	8 014	11 812	21 138	48 717
2	Sammanhållning, resiliens och värden	2 546	404	911	8 637	16 907	33 036	51 058	95 534	209 033
3	Naturresurser och miljö	328	1 222	1 128	1 065	2 486	7 231	12 071	18 161	43 691
4	Migration och gränsförvaltning	17	2	66	195	517	865	1 414	904	3 980
5	Säkerhet och försvar	37	4	47	129	159	241	364	1 415	2 397
6	Grannskapet och omvärlden	1 258	642	1 185	2 139	3 458	5 493	6 041	12 319	32 535
7	Europeisk offentlig förvaltning	—	—	—	0	—	0	0	1 075	1 076
O	Utanför den fleråriga budgetramen	—	—	—	—	—	1	6	140	147
S	Solidaritetsmekanismer inom och utanför unionen (särskilda instrument)	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Totalt		4 765	2 771	4 357	14 190	27 158	54 881	82 766	150 687	341 575

Inrättandet av den nya kommissionen inbegrep en intern omorganisering av avdelningarna. Omfördelningen av relaterade transaktioner ledde till förändringar av de utestående beloppens fördelning över olika år. Det totala beloppet för utestående åtaganden är oförändrat.

6.6 FLERÅRIG BUDGETRAM UTESTÅENDE ÅTAGANDEN PER ANSLAGSTYP

(miljoner euro)
		Från budgetanslag					Från inkomster avsatta för särskilda ändamål					Totalt utestående åtaganden vid slutet av år 2021
		Åtaganden som överförts från 2020	Juster- ingar	Åtaganden som ingåtts	Gjorda utbetalningar	Belopp som återstår att reglera	Åtaganden som överförts från 2020	Juster- ingar	Åtaganden som ingåtts	Gjorda utbetalningar	Belopp som återstår att reglera	Totalt utestående åtaganden vid slutet av år 2021
		1	2	3	4	5=1+2+3-4	6	7	8	9	10=6+7+8-9	11=5+10
1	Inre marknaden, innovation och digitalisering	37 889	(580)	20 733	16 702	41 340	4 472	(215)	4 950	1 830	7 377	48 717
2	Sammanhållning, resiliens och värden	160 278	(198)	6 769	71 281	95 569	23 468	(8)	145 178	55 174	113 465	209 033
	2a. Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning	157 017	(123)	1 759	67 174	91 479	23 067	(0)	46 709	8 416	61 360	152 839
	2b. Resiliens och värden	3 261	(75)	5 009	4 106	4 090	401	(8)	98 469	46 757	52 105	56 195
3	Naturresurser och miljö	40 438	(61)	56 563	56 086	40 854	423	(0)	3 160	745	2 837	43 691
	varav: Marknadsutgifter och direktstöd	286	(10)	40 149	40 091	333	—	—	669	669	—	333
4	Migration och gränsförvaltning	4 679	(64)	1 626	2 480	3 760	271	(3)	19	67	219	3 980
5	Säkerhet och försvar	1 489	(22)	1 597	700	2 364	13	(1)	28	8	33	2 397
6	Grannskapet och omvärlden	27 712	(670)	15 130	10 506	31 666	1 074	(17)	242	429	869	32 535
7	Europeisk offentlig förvaltning	901	(92)	10 371	10 215	964	80	(37)	559	490	111	1 076
	varav: Institutionernas administrativa kostnader	591	(66)	4 256	4 155	626	36	(32)	335	281	57	684
O	Utanför den fleråriga budgetramen			—	—	—	11	(2)	199	61	147	147
S	Solidaritetsmekanismer inom och utanför unionen (särskilda instrument)	0	—	1 223	1 223	—						—
Totalt		273 386	(1 687 )	114 011	169 192	216 518	29 811	(283)	154 334	58 805	125 057	341 575

6.7 NÄRMARE UPPGIFTER OM DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN: FÖRDELNING OCH ÄNDRINGAR AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN OCH BETALNINGSBEMYNDIGANDEN

(miljoner euro)
Program		Åtagandebemyndiganden						Betalningsbemyndiganden
		Budgetanslag			Ytterligare anslag		Totala tillgängliga anslag	Budgetanslag			Ytterligare anslag		Totala tillgängliga anslag
		Ursprungligt antagen budget	Ändringsbudgetar och överföringar	Slutligt antagen budget	Överföringar	Inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totala tillgängliga anslag	Ursprungligt antagen budget	Ändringsbudgetar och överföringar	Slutligt antagen budget	Överföringar	Inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totala tillgängliga anslag
		1	2	3=1+2	4	5	6=3+ 4+5	7	8	9=7+8	10	11	12=9+ 10+11
1	Horisont Europa	11 507	1	11 508	20	6 750	18 278	9 835	(905)	8 930	81	3 926	12 937
	Euratom	266	(1)	265	12	73	349	254	18	272	45	127	444
	Termonukleär experimentreaktor (Iter)	864	—	864	—	17	881	614	—	614	0	45	659
	Övriga åtgärder	—	—	—	—	490	490	—	—	—	—	377	377
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	10	(0)	10	—	—	10	14	(2)	12	—	—	12
	InvestEU-fonden	654	3	657	—	6 511	7 168	1 081	(142)	939	—	724	1 662
	FSE – Transport	1 785	0	1 786	—	21	1 807	1 428	(49)	1 380	1	18	1 398
	FSE – Energi	785	—	785	—	9	794	471	71	543	1	12	556
	FSE – Digitalt	277	—	277	—	1	279	207	(50)	158	1	6	164
	Ett digitalt Europa	1 130	1	1 130	—	31	1 161	159	(69)	90	0	4	94
	Decentraliserade byråer och organ	188	1	189	—	13	203	188	1	189	—	13	203
	Övriga åtgärder	375	(3)	372	—	—	372	375	(3)	372	—	—	372
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	17	—	17	1	—	18	23	(6)	18	0	—	18
	Åtgärder inom ramen för kommissionens befogenheter	26	(1)	25	—	8	33	21	6	27	—	0	27
	Inre marknaden	575	8	583	—	44	627	547	(121)	427	4	57	488
	Bedrägeribekämpning i EU	24	—	24	—	1	25	24	(8)	16	—	1	17
	Beskattning	36	(1)	35	—	1	36	33	3	36	0	3	38
	Tull	127	(1)	126	—	4	130	86	6	93	0	8	100
	Decentraliserade byråer och organ	121	(3)	118	—	10	128	121	(3)	118	—	10	128
	Övriga åtgärder	8	1	9	—	0	9	8	(1)	7	—	0	7
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	8	(3)	5	—	—	5	14	(5)	9	—	—	9
	Europeiska rymdprogrammet	1 997	(20)	1 977	—	125	2 102	1 652	728	2 379	4	339	2 722
	Decentraliserade byråer och organ	36	20	56	—	1	57	36	7	43	—	1	44
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	1	(1)	—	—	—	—	0	(0)	—	—	—	—
Totalt rubrik 1: Inre marknaden, innovation och digitalisering		20 817	1	20 817	33	14 110	34 960	17 192	(521)	16 670	137	5 671	22 478
2	Regional utveckling (Eruf) (55)	29 240	(0)	29 240	—	35 562	64 803	33 871	3 505	37 376	5	10 076	47 457
	Sammanhållningsfonden	4 696	0	4 696	—	1 363	6 059	10 595	(2 097 )	8 498	2	1 351	9 852
	Bidrag från Sammanhållningsfonden till FSE – Transport	1 442	—	1 442	—	12	1 455	1 250	(228)	1 022	—	13	1 035
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	—	—	—	—	0	0	4	(1)	3	—	0	3
	Europeiska socialfonden+ (ESF+) (55)	12 812	0	12 812	8	21 277	34 097	16 147	809	16 956	6	4 319	21 280
	Stöd till den turkcypriotiska befolkningsgruppen	32	—	32	—	2	34	35	4	39	0	1	40
	Återhämtning och resiliens i Europa	116	—	116	—	337 969	338 086	109	(27)	82	1	46 386	46 469
	Perikles IV	1	—	1	—	0	1	1	(0)	0	—	0	0
	Återhämtning i EU	40	(35)	5	—	—	5	40	(35)	5	—	—	5
	RescEU	90	92	183	—	2 085	2 267	194	(29)	165	17	23	204
	EU för hälsa	327	2	329	—	10	339	128	(68)	60	1	4	66
	Krisstöd inom unionen	—	232	232	—	439	671	90	224	314	379	439	1 132
	Decentraliserade byråer och organ	258	67	324	—	18	343	248	68	316	—	18	334
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	—	—	—	—	—	—	2	1	3	—	—	3
	Åtgärder inom ramen för kommissionens befogenheter	11	—	11	—	1	13	10	(0)	10	—	2	12
	Sysselsättning och social innovation	102	0	103	—	12	114	85	(30)	55	1	13	69
	Erasmus+	2 663	0	2 663	—	305	2 968	2 408	(419)	1 989	7	680	2 676
	Europeiska solidaritetskåren	136	—	136	—	12	147	127	(30)	96	2	17	115
	Kreativa Europa	306	—	306	—	14	320	237	(104)	133	2	16	151
	Rättsliga frågor	46	0	47	—	6	53	45	(10)	35	0	6	42
	Rättigheter och värden	97	2	99	—	2	101	88	(27)	60	1	2	63
	Decentraliserade byråer och organ	220	(1)	220	1	4	225	220	(17)	203	2	5	210
	Övriga åtgärder	9	—	9	—	1	10	7	(1)	7	—	1	8
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	32	(2)	30	—	0	30	51	(23)	28	—	0	28
	Åtgärder inom ramen för kommissionens befogenheter	184	—	184	—	2	185	162	(4)	158	—	2	160
Totalt rubrik 2: Sammanhållning, resiliens och värden		52 862	358	53 219	9	399 098	452 326	66 154	1 460	67 614	426	63 375	131 414
3	Jordbruksgarantier	40 368	4	40 371	475	672	41 518	40 354	(51)	40 303	493	672	41 467
	Övriga program för naturresurser och miljö	75	(75)	—	—	—	—	72	(72)	—	—	—	—
	Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling	15 345	(4)	15 341	—	8 492	23 833	15 022	(673)	14 349	2	817	15 168
	Havsfrågor och fiske	761	(2)	759	—	239	998	829	(134)	695	1	151	847
	Fiskeri (partnerskapsavtal om hållbart fiske och regionala fiskeriorganisationer)	74	78	152	—	—	152	73	77	150	—	—	150
	Decentraliserade byråer och organ	17	4	21	—	1	22	17	4	21	—	1	22
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	—	—	—	—	—	—	6	(3)	3	—	—	3
	Miljö och klimatpolitik (Life)	739	0	739	—	3	742	371	72	443	4	2	449
	Fonden för en rättvis omställning	1 137	(0)	1 137	—	10 868	12 005	0	1	1	—	94	96
	Lånefacilitet inom mekanismen för en rättvis omställning	—	—	—	—	46	46	—	—	—	—	46	46
	Decentraliserade byråer och organ	51	(0)	50	—	7	57	51	(0)	50	—	7	57
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	4	(0)	4	—	—	4	9	(4)	5	—	—	5
Totalt rubrik 3: Naturresurser och miljö		58 569	5	58 574	475	20 328	79 377	56 804	(783)	56 021	499	1 790	58 310
4	Asyl, migration och integration	873	22	895	—	8	903	1 301	(76)	1 225	2	9	1 236
	Decentraliserade byråer och organ	138	—	138	—	22	160	138	—	138	—	22	160
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	—	—	—	—	0	0	—	0	0	—	0	0
	Gränsförvaltning: (Fonden för integrerad gränsförvaltning) – Gränsförvaltning och viseringar	398	34	432	—	9	442	488	(86)	402	2	154	558
	Gränsförvaltning: (Fonden för integrerad gränsförvaltning) – Tullutrustning	135	—	135	—	—	135	33	(33)	0	—	—	0
	Decentraliserade byråer och organ	734	(32)	703	—	25	728	726	28	754	—	25	779
Totalt rubrik 4: Migration och gränsförvaltning		2 279	24	2 303	—	65	2 368	2 686	(167)	2 519	4	210	2 734
5	Fonden för inre säkerhet	176	2	178	—	3	182	181	(15)	165	0	4	169
	Avveckling av kärnkraftverk	73	—	73	—	—	73	50	(4)	46	—	—	46
	Kärnsäkerhet och avveckling	69	—	69	—	1	70	78	3	81	—	1	82
	Decentraliserade byråer och organ	198	(5)	193	—	7	200	198	(5)	193	—	7	200
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	—	—	—	—	—	—	—	1	1	—	—	1
	Åtgärder inom ramen för kommissionens befogenheter	22	(1)	21	—	0	21	21	—	21	—	0	21
	Europeiskt försvar (forskning)	283	40	323	—	7	330	13	(12)	1	—	0	2
	Europeiskt försvar (annan verksamhet än forskning)	662	(40)	623	—	17	639	109	90	199	0	0	199
	Militär rörlighet	227	—	227	—	—	227	17	(15)	2	—	—	2
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	—	—	—	—	—	—	5	0	5	—	0	5
Totalt rubrik 5: Säkerhet och försvar		1 709	(3)	1 706	—	35	1 741	671	43	714	0	12	726
6	Grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete	12 071	340	12 411	—	216	12 627	6 514	167	6 681	24	234	6 939
	Instrumentet för kärnsäkerhet	38	—	38	—	3	40	33	(16)	17	1	3	20
	Humanitärt bistånd (HUMA)	1 503	665	2 168	—	39	2 207	1 900	507	2 407	5	61	2 473
	Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp)	352	0	352	—	57	409	329	18	346	0	41	388
	Utomeuropeiska länder och territorier (ULT)	67	—	67	—	—	67	33	(26)	8	—	—	8
	Övriga åtgärder	72	(53)	19	—	0	19	42	(24)	17	—	0	17
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	0	(0)	—	—	0	0	0	2	2	—	0	2
	Åtgärder inom ramen för kommissionens befogenheter	93	(1)	92	—	1	94	78	(7)	71	—	1	72
	Föranslutningsstöd (IPA III)	1 901	(18)	1 884	—	127	2 011	1 882	22	1 905	7	427	2 338
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Totalt rubrik 6: Grannskapet och omvärlden		16 097	934	17 031	—	443	17 474	10 811	644	11 455	37	766	12 258
7	Anställdas pensioner	2 179	—	2 179	—	—	2 179	2 179	—	2 179	—	—	2 179
	(Pensioner till före detta ledamöter) EP	11	—	11	—	—	11	11	—	11	—	—	11
	(Pensioner till före detta ledamöter) EG	1	0	1	—	—	1	1	0	1	—	—	1
	(Pensioner till före detta ledamöter) kommissionen	7	—	7	—	—	7	7	—	7	—	—	7
	(Pensioner till före detta ledamöter) EU-domstolen	12	(1)	12	—	—	12	12	(1)	12	—	—	12
	(Pensioner till före detta ledamöter) Revisionsrätten	5	0	5	—	—	5	5	0	5	—	—	5
	(Pensioner till före detta ledamöter) Ombudsmannen	0	—	0	—	—	0	0	—	0	—	—	0
	(Pensioner till före detta ledamöter) EDPS	0	0	0	—	—	0	0	0	0	—	—	0
	Europaskolor	197	—	197	—	20	216	197	—	197	1	20	217
	Ersättningar till personal som omfattas av tjänsteföreskrifterna	2 509	(14)	2 495	—	67	2 561	2 509	(14)	2 495	0	67	2 561
	Ersättningar till extern personal	242	6	248	—	64	312	242	6	248	38	64	350
	Ledamöter – Löner och tillägg	15	—	15	—	0	15	15	—	15	0	0	15
	Ledamöter – Tillfälliga tillägg	3	—	3	—	—	3	3	—	3	—	—	3
	Rekryteringskostnader	29	(3)	26	—	1	27	29	(3)	26	3	1	31
	Tjänstgöringens upphörande	8	—	8	—	—	8	8	—	8	—	—	8
	Kostnader för utbildning	18	(0)	17	—	5	23	18	(0)	17	11	5	34
	Sociala frågor och rörlighet	22	2	24	—	28	52	22	2	24	12	29	64
	Informations- och kommunikationsteknik	242	55	298	—	84	381	242	55	298	142	84	523
	Hyra och förvärv	302	16	318	—	39	357	302	16	318	5	39	361
	Kopplat till byggnader	100	(13)	86	—	28	114	100	(13)	86	51	28	165
	Säkerhet	63	(0)	63	—	11	75	63	(0)	63	26	11	100
	Tjänsteresor och representation	61	(36)	25	—	3	28	61	(36)	25	7	3	35
	Möten, kommittéer och konferenser	31	(25)	6	—	4	9	31	(25)	6	6	4	16
	Europeiska unionens officiella tidning	3	(0)	2	—	0	2	3	(0)	2	1	0	3
	Publikationer	10	3	13	—	4	17	10	3	13	7	4	24
	Införskaffande av information	4	(0)	4	—	0	4	4	(0)	4	1	0	5
	Studier och utredningar	4	2	6	—	0	6	4	2	6	11	0	17
	Allmän utrustning, fordon, möbler	11	13	24	—	8	32	11	13	24	16	8	48
	Externa språktjänster	28	(3)	24	—	17	41	28	(3)	24	3	17	44
	Övriga administrativa kostnader	20	(2)	18	—	7	25	20	(2)	18	8	7	33
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	—	—	—	—	—	—	1	0	1	0	—	1
	Andra institutioners administrativa kostnader	4 313	(6)	4 307	85	488	4 879	4 313	(6)	4 307	695	489	5 492
Totalt rubrik 7: Europeisk offentlig förvaltning		10 448	(6)	10 443	85	876	11 404	10 450	(5)	10 444	1 045	879	12 368
O	Innovationsfonden	—	—	—	—	3 816	3 816	—	—	—	—	3 819	3 819
	Övriga åtgärder	—	—	—	—	106	106	—	—	—	—	112	112
Totalt rubrik O: Utanför den fleråriga budgetramen		—	—	—	—	3 922	3 922	—	—	—	—	3 931	3 931
S	Reserv för solidaritet och katastrofbistånd	1 273	(429)	844	—	—	844	1 273	(408)	866	—	—	866
	Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter	197	—	197	—	20	217	20	(10)	10	0	20	30
	Brexitjusteringsreserven	—	1 698	1 698	—	—	1 698	—	1 698	1 698	—	—	1 698
Totalt rubrik S: Solidaritetsmekanismer inom och utanför unionen (särskilda instrument)		1 471	1 269	2 739	—	20	2 759	1 293	1 280	2 574	0	20	2 593
Totalt		164 251	2 582	166 833	602	438 896	606 331	166 060	1 951	168 011	2 149	76 653	246 812

6.8 NÄRMARE UPPGIFTER OM DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN: GENOMFÖRANDE AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN

(miljoner euro)
Program		Totala anslag tillgängliga	Åtaganden som ingåtts					Anslag som överförts till 2022			Anslag som förfallit
		Totala anslag tillgängliga	från slutligt antagen budget	från överföringar	från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt	%	från slutligt antagen budget	från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt	från slutligt antagen budget	från överföringar	från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt
		1	2	3	4	5=2+3 +4	6=5/1	7	8	9=7+8	10	11	12	13=10+ 11+12
1	Horisont Europa	18 278	11 394	20	2 484	13 897	76 %	113	4 263	4 376	1	—	0	1
	Euratom	349	265	12	11	288	82 %	—	61	61	0	—	0	0
	Termonukleär experimentreaktor (Iter)	881	864	—	1	865	98 %	—	16	16	0	—	—	0
	Övriga åtgärder	490	—	—	82	82	17 %	—	408	408	—	—	0	0
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	10	10	—	—	10	100 %	—	—	—	—	—	—	—
	InvestEU-fonden	7 168	657	—	2 176	2 833	40 %	—	4 338	4 338	0	—	0	0
	FSE – Transport	1 807	1 786	—	20	1 806	100 %	—	1	1	0	—	(0)	0
	FSE – Energi	794	784	—	5	789	99 %	—	4	4	1	—	—	1
	FSE – Digitalt	279	277	—	0	277	100 %	—	1	1	0	—	—	0
	Ett digitalt Europa	1 161	1 129	—	31	1 160	100 %	—	0	0	1	—	0	1
	Decentraliserade byråer och organ	203	189	—	8	197	97 %	—	5	5	—	—	—	—
	Övriga åtgärder	372	372	—	—	372	100 %	—	—	—	—	—	—	—
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	18	17	1	—	18	100 %	—	—	—	0	—	—	0
	Åtgärder inom ramen för kommissionens befogenheter	33	25	—	6	31	96 %	—	1	1	—	—	(0)	(0)
	Inre marknaden	627	582	—	17	600	96 %	—	26	26	1	—	0	1
	Bedrägeribekämpning i EU	25	24	—	—	24	98 %	—	1	1	0	—	0	0
	Beskattning	36	35	—	0	35	97 %	—	1	1	0	—	—	0
	Tull	130	126	—	0	126	97 %	—	4	4	—	—	—	—
	Decentraliserade byråer och organ	128	118	—	5	123	96 %	—	5	5	0	—	—	0
	Övriga åtgärder	9	9	—	0	9	100 %	—	0	0	0	—	—	0
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	5	5	—	—	5	100 %	—	—	—	0	—	—	0
	Europeiska rymdprogrammet	2 102	1 977	—	102	2 079	99 %	—	23	23	0	—	(0)	0
	Decentraliserade byråer och organ	57	56	—	1	57	100 %	—	0	0	—	—	—	—
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Totalt rubrik 1: Inre marknaden, innovation och digitalisering		34 960	20 700	33	4 950	25 683	73 %	113	9 160	9 273	4	—	1	4
2	Regional utveckling (Eruf) (56)	64 803	238	—	28 028	28 266	44 %	—	7 449	7 449	29 002	—	86	29 088
	Sammanhållningsfonden	6 059	16	—	1 307	1 323	22 %	—	44	44	4 679	—	12	4 691
	Bidrag från Sammanhållningsfonden till FSE – Transport	1 455	1 442	—	0	1 442	99 %	—	12	12	0	—	—	0
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	0	—	—	—	—	—	—	0	0	—	—	0	0
	Europeiska socialfonden+ (ESF+) (56)	34 097	54	8	17 374	17 437	51 %	—	3 735	3 735	12 758	—	168	12 925
	Stöd till den turkcypriotiska befolkningsgruppen	34	32	—	1	33	97 %	—	1	1	—	—	—	—
	Återhämtning och resiliens i Europa	338 086	116	—	98 034	98 150	29 %	—	239 935	239 935	0	—	—	0
	Perikles IV	1	1	—	0	1	96 %	—	0	0	—	—	—	—
	Återhämtning i EU	5	5	—	—	5	100 %	—	—	—	—	—	—	—
	RescEU	2 267	183	—	153	336	15 %	0	1 932	1 932	0	—	0	0
	EU för hälsa	339	329	—	9	338	100 %	—	0	0	0	—	0	0
	Krisstöd inom unionen	671	232	—	70	301	45 %	—	370	370	0	—	—	0
	Decentraliserade byråer och organ	343	324	—	10	335	98 %	—	8	8	—	—	—	—
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Åtgärder inom ramen för kommissionens befogenheter	13	11	—	1	12	94 %	—	—	—	1	—	0	1
	Sysselsättning och social innovation	114	89	—	6	95	83 %	—	6	6	14	—	0	14
	Erasmus+	2 968	2 663	—	169	2 832	95 %	—	135	135	0	—	1	1
	Europeiska solidaritetskåren	147	136	—	0	136	92 %	—	11	11	0	—	0	0
	Kreativa Europa	320	306	—	9	316	99 %	—	5	5	0	—	—	0
	Rättsliga frågor	53	47	—	1	47	89 %	—	6	6	0	—	0	0
	Rättigheter och värden	101	99	—	1	100	99 %	—	1	1	0	—	—	0
	Decentraliserade byråer och organ	225	220	1	3	223	99 %	—	2	2	—	—	0	0
	Övriga åtgärder	10	6	—	0	6	65 %	—	1	1	3	—	—	3
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	30	30	—	0	30	99 %	—	—	—	—	—	0	0
	Åtgärder inom ramen för kommissionens befogenheter	185	181	—	1	182	98 %	—	1	1	2	—	0	2
Totalt rubrik 2: Sammanhållning, resiliens och värden		452 326	6 760	9	145 178	151 947	34 %	0	253 653	253 653	46 460	—	267	46 726
3	Jordbruksgarantier	41 518	39 679	470	669	40 818	98 %	686	2	689	6	5	0	11
	Övriga program för naturresurser och miljö	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling	23 833	15 339	—	2 366	17 705	74 %	—	5 866	5 866	2	—	260	262
	Havsfrågor och fiske	998	107	—	110	217	22 %	—	0	0	652	—	129	781
	Fiskeri (partnerskapsavtal om hållbart fiske och regionala fiskeriorganisationer)	152	152	—	—	152	100 %	—	—	—	0	—	—	0
	Decentraliserade byråer och organ	22	21	—	0	21	97 %	—	1	1	—	—	—	—
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Miljö och klimatpolitik (Life)	742	739	—	3	741	100 %	—	1	1	0	—	0	0
	Fonden för en rättvis omställning	12 005	4	—	5	9	0 %	—	10 863	10 863	1 133	—	—	1 133
	Lånefacilitet inom mekanismen för en rättvis omställning	46	—	—	0	0	0 %	—	46	46	—	—	—	—
	Decentraliserade byråer och organ	57	50	—	6	57	99 %	—	0	0	—	—	0	0
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	4	4	—	—	4	100 %	—	—	—	—	—	—	—
Totalt rubrik 3: Naturresurser och miljö		79 377	56 094	470	3 160	59 723	75 %	686	16 779	17 466	1 794	5	389	2 188
4	Asyl, migration och integration	903	497	—	2	499	55 %	—	6	6	398	—	—	398
	Decentraliserade byråer och organ	160	138	—	4	142	89 %	—	18	18	—	—	0	0
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	0	—	—	—	—	—	—	0	0	—	—	—	—
	Gränsförvaltning (Fonden för integrerad gränsförvaltning) – Gränsförvaltning och viseringar	442	153	—	3	156	35 %	—	7	7	279	—	—	279
	Gränsförvaltning (Fonden för integrerad gränsförvaltning) – Tullutrustning	135	135	—	—	135	100 %	—	—	—	—	—	—	—
	Decentraliserade byråer och organ	728	703	—	10	712	98 %	—	16	16	—	—	—	—
Totalt rubrik 4: Migration och gränsförvaltning		2 368	1 626	—	19	1 644	69 %	—	47	47	677	—	0	677
5	Fonden för inre säkerhet	182	70	—	1	71	39 %	—	2	2	108	—	—	108
	Avveckling av kärnkraftverk	73	73	—	—	73	100 %	—	—	—	—	—	—	—
	Kärnsäkerhet och avveckling	70	69	—	0	69	99 %	—	0	0	0	—	0	0
	Decentraliserade byråer och organ	200	193	—	3	196	98 %	—	4	4	—	—	0	0
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Åtgärder inom ramen för kommissionens befogenheter	21	20	—	0	20	96 %	—	0	0	1	—	—	1
	Europeiskt försvar (forskning)	330	323	—	7	330	100 %	—	—	—	0	—	—	0
	Europeiskt försvar (annan verksamhet än forskning)	639	623	—	17	639	100 %	—	—	—	—	—	—	—
	Militär rörlighet	227	227	—	—	227	100 %	—	—	—	0	—	—	0
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Totalt rubrik 5: Säkerhet och försvar		1 741	1 597	—	28	1 625	93 %	—	7	7	109	—	0	109
6	Grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete	12 627	10 833	—	127	10 960	87 %	1 578	89	1 667	—	—	0	0
	Instrumentet för kärnsäkerhet (EINS)	40	38	—	0	38	94 %	0	2	2	—	—	—	—
	Humanitärt bistånd (HUMA)	2 207	2 168	—	28	2 196	100 %	—	11	11	—	—	0	0
	Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp)	409	352	—	56	408	100 %	—	1	1	0	—	0	0
	Utomeuropeiska länder och territorier (ULT)	67	63	—	—	63	94 %	4	—	4	—	—	—	—
	Övriga åtgärder	19	17	—	—	17	94 %	—	0	0	1	—	—	1
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	0	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	0	0
	Åtgärder inom ramen för kommissionens befogenheter	94	92	—	1	93	99 %	—	0	0	0	—	—	0
	Föranslutningsstöd (IPA III)	2 011	1 566	—	30	1 596	79 %	318	97	415	(0)	—	0	0
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Totalt rubrik 6: Grannskapet och omvärlden		17 474	15 130	—	242	15 372	88 %	1 900	200	2 100	2	—	1	2
7	Anställdas pensioner	2 179	2 173	—	—	2 173	100 %	—	—	—	5	—	—	5
	(Pensioner till före detta ledamöter) EP	11	11	—	—	11	99 %	—	—	—	0	—	—	0
	(Pensioner till före detta ledamöter) EG	1	1	—	—	1	100 %	—	—	—	0	—	—	0
	(Pensioner till före detta ledamöter) kommissionen	7	7	—	—	7	98 %	—	—	—	0	—	—	0
	(Pensioner till före detta ledamöter) EU-domstolen	12	12	—	—	12	99 %	—	—	—	0	—	—	0
	(Pensioner till före detta ledamöter) Revisionsrätten	5	5	—	—	5	100 %	—	—	—	0	—	—	0
	(Pensioner till före detta ledamöter) Ombudsmannen	0	0	—	—	0	94 %	—	—	—	0	—	—	0
	(Pensioner till före detta ledamöter) EDPS	0	0	—	—	0	94 %	—	—	—	0	—	—	0
	Europaskolor	216	197	—	15	212	98 %	—	5	5	0	—	—	0
	Ersättningar till personal som omfattas av tjänsteföreskrifterna	2 561	2 494	—	31	2 526	99 %	—	35	35	1	—	0	1
	Ersättningar till extern personal	312	238	—	33	271	87 %	—	31	31	10	—	0	10
	Ledamöter – Löner och tillägg	15	15	—	0	15	98 %	—	0	0	0	—	—	0
	Ledamöter – Tillfälliga tillägg	3	3	—	—	3	98 %	—	—	—	0	—	—	0
	Rekryteringskostnader	27	26	—	1	27	98 %	—	0	0	0	—	—	0
	Tjänstgöringens upphörande	8	8	—	—	8	99 %	—	—	—	0	—	—	0
	Kostnader för utbildning	23	17	—	3	20	87 %	—	3	3	0	—	0	0
	Sociala frågor och rörlighet	52	24	—	17	41	79 %	—	11	11	0	—	0	0
	Informations- och kommunikationsteknik	381	298	—	50	347	91 %	—	34	34	0	—	0	0
	Hyra och förvärv	357	318	—	27	345	97 %	—	12	12	0	—	0	0
	Kopplat till byggnader	114	86	—	19	105	92 %	—	9	9	0	—	0	0
	Säkerhet	75	63	—	6	69	92 %	—	6	6	0	—	0	0
	Tjänsteresor och representation	28	24	—	1	25	88 %	—	2	2	1	—	1	2
	Möten, kommittéer och konferenser	9	5	—	1	6	66 %	—	2	2	1	—	0	2
	Europeiska unionens officiella tidning	2	2	—	0	2	100 %	—	—	—	—	—	—	—
	Publikationer	17	13	—	3	16	93 %	—	1	1	0	—	—	0
	Införskaffande av information	4	4	—	0	4	100 %	—	0	0	0	—	0	0
	Studier och utredningar	6	5	—	0	5	88 %	—	0	0	1	—	0	1
	Allmän utrustning, fordon, möbler	32	24	—	3	27	86 %	—	4	4	0	—	0	0
	Externa språktjänster	41	24	—	10	35	85 %	—	6	6	—	—	—	—
	Övriga administrativa kostnader	25	18	—	4	22	88 %	—	3	3	0	—	0	0
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Andra institutioners administrativa kostnader	4 879	4 171	85	335	4 590	94 %	22	153	175	114	—	1	115
Totalt rubrik 7: Europeisk offentlig förvaltning		11 404	10 286	85	559	10 930	96 %	22	315	337	135	—	2	137
O	Innovationsfonden	3 816	—	—	147	147	4 %	—	3 670	3 670	—	—	—	—
	Övriga åtgärder	106	—	—	52	52	49 %	—	53	53	—	—	—	—
Totalt rubrik O: Utanför den fleråriga budgetramen		3 922	—	—	199	199	5 %	—	3 723	3 723	—	—	—	—
S	Reserv för solidaritet och katastrofbistånd	844	791	—	—	791	94 %	53	—	53	—	—	—	—
	Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter	217	24	—	—	24	11 %	—	7	7	173	—	13	186
	Brexitjusteringsreserven	1 698	407	—	—	407	24 %	1 291	—	1 291	—	—	—	—
Totalt rubrik S: Solidaritetsmekanismer inom och utanför unionen (särskilda instrument)		2 759	1 223	—	—	1 223	44 %	1 343	7	1 350	173	—	13	186
Totalt		606 331	113 415	596	154 334	268 345	44 %	4 065	283 891	287 956	49 354	5	671	50 030

6.9 NÄRMARE UPPGIFTER OM DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN: GENOMFÖRANDE AV BETALNINGSBEMYNDIGANDEN

(miljoner euro)
Program		Totala anslag tillgängliga	Gjorda utbetalningar					Anslag som överförts till 2022			Anslag som förfallit
		Totala anslag tillgängliga	från slutligt antagen budget	från överföringar	från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt	%	från slutligt antagen budget	från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt	från slutligt antagen budget	från överföringar	från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt
		1	2	3	4	5=2+ 3+4	6=5/1	7	8	9=7+8	10	11	12	13=10+ 11+12
1	Horisont Europa	12 937	8 818	73	997	9 888	76 %	110	2 926	3 036	2	8	4	14
	Euratom	444	256	33	13	301	68 %	16	115	130	0	12	—	13
	Termonukleär experimentreaktor (Iter)	659	612	0	1	613	93 %	1	45	46	0	0	—	0
	Övriga åtgärder	377	—	—	74	74	20 %	—	303	303	—	—	0	0
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	12	12	—	—	12	98 %	—	—	—	0	—	—	0
	InvestEU-fonden	1 662	938	—	574	1 512	91 %	1	149	150	0	—	0	0
	FSE – Transport	1 398	1 377	1	13	1 391	99 %	1	4	5	2	0	—	2
	FSE – Energi	556	540	1	12	552	99 %	1	0	2	1	1	(0)	2
	FSE – Digitalt	164	157	1	5	162	99 %	1	1	2	0	0	—	0
	Ett digitalt Europa	94	80	0	4	84	89 %	6	0	6	3	0	0	4
	Decentraliserade byråer och organ	203	189	—	8	197	97 %	—	5	5	—	—	—	—
	Övriga åtgärder	372	372	—	—	372	100 %	—	—	—	—	—	—	—
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	18	11	0	—	12	66 %	—	—	—	6	—	—	6
	Åtgärder inom ramen för kommissionens befogenheter	27	25	—	0	25	90 %	—	0	0	3	—	0	3
	Inre marknaden	488	413	4	16	432	89 %	8	41	49	6	0	0	7
	Bedrägeribekämpning i EU	17	15	—	0	15	91 %	—	1	1	1	—	—	1
	Beskattning	38	35	0	1	37	96 %	0	1	2	0	0	—	0
	Tull	100	92	0	4	97	96 %	0	4	4	0	—	—	0
	Decentraliserade byråer och organ	128	118	—	5	123	96 %	—	5	5	0	—	—	0
	Övriga åtgärder	7	7	—	0	7	100 %	—	0	0	—	—	—	—
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	9	9	—	—	9	100 %	—	—	—	—	—	—	—
	Europeiska rymdprogrammet	2 722	2 374	4	195	2 573	95 %	5	143	148	0	0	0	0
	Decentraliserade byråer och organ	44	43	—	1	44	100 %	—	0	0	—	—	—	—
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Totalt rubrik 1: Inre marknaden, innovation och digitalisering		22 478	16 495	115	1 922	18 532	82 %	151	3 744	3 895	25	22	5	51
2	Regional utveckling (Eruf) (57)	47 457	37 374	5	8 034	45 412	96 %	2	2 043	2 044	1	0	(0)	1
	Sammanhållningsfonden	9 852	8 498	2	1 219	9 719	99 %	0	133	133	0	0	0	0
	Bidrag från Sammanhållningsfonden till FSE – Transport	1 035	1 022	—	9	1 031	100 %	—	4	4	—	—	—	—
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	3	3	—	—	3	99 %	—	0	0	—	—	—	—
	Europeiska socialfonden+ (ESF+) (57)	21 280	16 952	4	2 470	19 426	91 %	2	1 849	1 850	2	2	0	4
	Stöd till den turkcypriotiska befolkningsgruppen	40	38	0	1	40	98 %	1	0	1	(0)	0	(0)	0
	Återhämtning och resiliens i Europa	46 469	79	1	46 375	46 455	100 %	2	11	13	2	0	(0)	2
	Perikles IV	0	0	—	0	0	90 %	—	0	0	0	—	—	0
	Återhämtning i EU	5	3	—	—	3	66 %	2	—	2	—	—	—	—
	RescEU	204	165	17	15	196	96 %	—	8	8	0	—	0	0
	EU för hälsa	66	57	1	4	61	93 %	3	0	4	0	0	0	1
	Krisstöd inom unionen	1 132	314	195	70	579	51 %	—	370	370	—	183	—	183
	Decentraliserade byråer och organ	334	316	—	10	326	98 %	—	8	8	0	—	—	0
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	3	3	—	—	3	100 %	—	—	—	0	—	—	0
	Åtgärder inom ramen för kommissionens befogenheter	12	9	—	2	11	93 %	—	—	—	1	—	—	1
	Sysselsättning och social innovation	69	52	1	6	59	85 %	2	6	8	2	1	0	2
	Erasmus+	2 676	1 981	7	409	2 397	90 %	7	268	276	0	0	2	3
	Europeiska solidaritetskåren	115	93	2	3	97	84 %	4	14	18	0	0	0	0
	Kreativa Europa	151	131	2	8	141	93 %	2	8	10	0	0	0	0
	Rättsliga frågor	42	35	0	0	35	83 %	1	6	7	0	0	0	0
	Rättigheter och värden	63	59	0	1	61	96 %	1	1	2	0	0	—	0
	Decentraliserade byråer och organ	210	203	2	3	208	99 %	—	2	2	—	—	0	0
	Övriga åtgärder	8	6	—	0	6	84 %	—	1	1	0	—	—	0
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	28	28	—	0	28	97 %	—	—	—	1	—	0	1
	Åtgärder inom ramen för kommissionens befogenheter	160	157	—	1	158	99 %	—	1	1	1	—	0	1
Totalt rubrik 2: Sammanhållning, resiliens och värden		131 414	67 577	239	58 639	126 454	96 %	27	4 733	4 760	10	187	3	200
3	Jordbruksgarantier	41 467	39 605	486	669	40 760	98 %	687	2	689	11	7	0	18
	Övriga program för naturresurser och miljö	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling	15 168	14 345	2	306	14 652	97 %	0	512	512	4	0	—	4
	Havsfrågor och fiske	847	693	1	44	739	87 %	1	107	108	1	0	0	1
	Fiskeri (partnerskapsavtal om hållbart fiske och regionala fiskeriorganisationer)	150	150	—	—	150	100 %	—	—	—	—	—	—	—
	Decentraliserade byråer och organ	22	21	—	0	21	97 %	—	1	1	—	—	—	—
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	3	3	—	—	3	100 %	—	—	—	—	—	—	—
	Miljö och klimatpolitik (Life)	449	437	4	2	442	99 %	5	1	6	1	0	0	1
	Fonden för en rättvis omställning	96	1	—	0	1	1 %	—	94	94	0	—	—	0
	Lånefacilitet inom mekanismen för en rättvis omställning	46	—	—	0	0	0 %	—	46	46	—	—	—	—
	Decentraliserade byråer och organ	57	50	—	6	57	99 %	—	0	0	—	—	0	0
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	5	5	—	—	5	100 %	—	—	—	—	—	—	—
Totalt rubrik 3: Naturresurser och miljö		58 310	55 312	492	1 027	56 831	97 %	693	762	1 455	17	7	0	24
4	Asyl, migration och integration	1 236	1 223	2	3	1 228	99 %	2	5	7	1	0	—	1
	Decentraliserade byråer och organ	160	138	—	4	142	89 %	—	18	18	—	—	0	0
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	0	0	—	—	0	57 %	—	0	0	—	—	—	—
	Gränsförvaltning (Fonden för integrerad gränsförvaltning) – Gränsförvaltning och viseringar	558	400	1	12	414	74 %	1	142	143	1	1	—	1
	Gränsförvaltning (Fonden för integrerad gränsförvaltning) – Tullutrustning	0	—	—	—	—	—	0	—	0	—	—	—	—
	Decentraliserade byråer och organ	779	754	—	10	764	98 %	—	16	16	0	—	—	0
Totalt rubrik 4: Migration och gränsförvaltning		2 734	2 515	3	29	2 547	93 %	3	181	184	2	1	0	3
5	Fonden för inre säkerhet	169	164	0	2	166	98 %	1	2	3	0	0	—	0
	Avveckling av kärnkraftverk	46	46	—	—	46	100 %	—	—	—	0	—	—	0
	Kärnsäkerhet och avveckling	82	76	—	0	76	92 %	2	1	3	4	—	—	4
	Decentraliserade byråer och organ	200	193	—	3	196	98 %	—	4	4	—	—	0	0
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	1	1	—	—	1	100 %	—	—	—	—	—	—	—
	Åtgärder inom ramen för kommissionens befogenheter	21	19	—	0	19	91 %	—	0	0	2	—	—	2
	Europeiskt försvar (forskning)	2	1	—	0	1	43 %	1	—	1	0	—	0	0
	Europeiskt försvar (annan verksamhet än forskning)	199	198	0	0	199	100 %	1	—	1	0	0	0	0
	Militär rörlighet	2	1	—	—	1	58 %	1	—	1	0	—	—	0
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	5	5	—	0	5	98 %	—	—	—	0	—	—	0
Totalt rubrik 5: Säkerhet och försvar		726	703	0	4	708	97 %	5	7	12	6	0	0	6
6	Grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete	6 939	5 690	22	78	5 789	83 %	989	156	1 145	3	2	0	5
	Instrumentet för kärnsäkerhet (EINS)	20	16	1	1	17	87 %	1	2	2	0	0	0	0
	Humanitärt bistånd (HUMA)	2 473	2 400	5	45	2 451	99 %	6	15	22	0	0	0	0
	Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp)	388	346	0	41	387	100 %	0	1	1	0	—	0	0
	Utomeuropeiska länder och territorier (ULT)	8	7	—	—	7	86 %	1	—	1	—	—	—	—
	Övriga åtgärder	17	17	—	—	17	100 %	—	0	0	0	—	—	0
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	2	2	—	—	2	99 %	—	—	—	—	—	0	0
	Åtgärder inom ramen för kommissionens befogenheter	72	71	—	1	72	100 %	—	0	0	—	—	—	—
	Föranslutningsstöd (IPA III)	2 338	1 894	6	292	2 192	94 %	11	135	145	0	1	0	1
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Totalt rubrik 6: Grannskapet och omvärlden		12 258	10 443	34	458	10 935	89 %	1 008	308	1 317	3	3	0	6
7	Anställdas pensioner	2 179	2 173	—	—	2 173	100 %	—	—	—	5	—	—	5
	(Pensioner till före detta ledamöter) EP	11	11	—	—	11	99 %	—	—	—	0	—	—	0
	(Pensioner till före detta ledamöter) EG	1	1	—	—	1	100 %	—	—	—	0	—	—	0
	(Pensioner till före detta ledamöter) kommissionen	7	7	—	—	7	98 %	—	—	—	0	—	—	0
	(Pensioner till före detta ledamöter) EU-domstolen	12	12	—	—	12	99 %	—	—	—	0	—	—	0
	(Pensioner till före detta ledamöter) Revisionsrätten	5	5	—	—	5	100 %	—	—	—	0	—	—	0
	(Pensioner till före detta ledamöter) Ombudsmannen	0	0	—	—	0	94 %	—	—	—	0	—	—	0
	(Pensioner till före detta ledamöter) EDPS	0	0	—	—	0	94 %	—	—	—	0	—	—	0
	Europaskolor	217	196	1	13	210	97 %	0	6	7	0	—	—	0
	Ersättningar till personal som omfattas av tjänsteföreskrifterna	2 561	2 494	—	31	2 526	99 %	0	35	35	1	0	0	1
	Ersättningar till extern personal	350	200	32	32	264	75 %	38	32	70	10	6	0	16
	Ledamöter – Löner och tillägg	15	13	0	0	13	83 %	2	0	2	0	0	—	0
	Ledamöter – Tillfälliga tillägg	3	3	—	—	3	98 %	—	—	—	0	—	—	0
	Rekryteringskostnader	31	24	2	0	27	88 %	2	1	2	0	1	—	1
	Tjänstgöringens upphörande	8	8	—	—	8	99 %	—	—	—	0	—	—	0
	Kostnader för utbildning	34	6	10	2	17	51 %	11	4	15	0	2	0	2
	Sociala frågor och rörlighet	64	15	10	11	36	56 %	8	18	26	0	2	0	2
	Informations- och kommunikationsteknik	523	155	139	30	323	62 %	143	54	197	0	2	0	2
	Hyra och förvärv	361	300	5	26	331	92 %	18	12	30	0	0	0	0
	Kopplat till byggnader	165	47	50	7	104	63 %	39	20	60	0	1	0	2
	Säkerhet	100	36	25	2	62	61 %	28	10	37	0	1	0	1
	Tjänsteresor och representation	35	12	1	0	14	39 %	11	2	13	1	6	1	8
	Möten, kommittéer och konferenser	16	1	1	1	3	17 %	3	2	6	1	6	1	7
	Europeiska unionens officiella tidning	3	2	1	0	3	79 %	1	—	1	—	0	—	0
	Publikationer	24	7	6	1	15	62 %	6	2	9	0	0	—	0
	Införskaffande av information	5	2	1	0	4	68 %	2	0	2	0	0	0	0
	Studier och utredningar	17	1	11	—	12	70 %	4	0	4	1	0	0	1
	Allmän utrustning, fordon, möbler	48	13	15	2	30	63 %	11	6	17	0	1	0	1
	Externa språktjänster	44	21	3	10	33	75 %	4	7	11	—	0	—	0
	Övriga administrativa kostnader	33	12	7	3	22	65 %	6	4	11	0	1	0	1
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	1	1	0	—	1	98 %	—	—	—	0	0	—	0
	Andra institutioners administrativa kostnader	5 492	3 537	618	281	4 436	81 %	653	205	858	117	77	3	198
Totalt rubrik 7: Europeisk offentlig förvaltning		12 368	9 316	938	452	10 705	87 %	991	422	1 412	138	108	5	251
O	Innovationsfonden	3 819	—	—	11	11	0 %	—	3 808	3 808	—	—	—	—
	Övriga åtgärder	112	—	—	50	50	45 %	—	62	62	—	—	—	—
Totalt rubrik O: Utanför den fleråriga budgetramen		3 931	—	—	61	61	2 %	—	3 870	3 870	—	—	—	—
S	Reserv för solidaritet och katastrofbistånd	866	791	—	—	791	91 %	75	—	75	—	—	—	—
	Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter	30	10	0	14	24	81 %	—	5	5	—	—	—	—
	Brexitjusteringsreserven	1 698	407	—	—	407	24 %	1 291	—	1 291	—	—	—	—
Totalt rubrik S: Solidaritetsmekanismer inom och utanför unionen (särskilda instrument)		2 593	1 208	0	14	1 223	47 %	1 365	5	1 371	—	—	—	—
Totalt		246 812	163 568	1 821	62 607	227 996	92 %	4 244	14 032	18 275	199	327	14	541

6.10 NÄRMARE UPPGIFTER OM DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN: ÄNDRINGAR I UTESTÅENDE ÅTAGANDEN

(miljoner euro)
Program		Utestående åtaganden vid föregående års slut				Åtaganden för innevarande år				Totala utestående åtaganden vid årets slut
		Åtaganden som överförts från föregående år	Tillbakadragna/ Omvärderingar/ Annulleringar	Betalningar	Utestående åtaganden vid årets slut	Åtaganden som ingåtts under året	Betalningar	Åtaganden som inte kan överföras och därför annullerats	Utestående åtaganden vid årets slut	Totala utestående åtaganden vid årets slut
		1	2	3	4=1+2+3	5	6	7	8=5+6+7	9=4+8
1	Horisont Europa	24 186	(608)	(8 526 )	15 052	13 897	(1 361 )	(17)	12 519	27 571
	Euratom	338	(7)	(98)	233	288	(203)	(0)	85	317
	Termonukleär experimentreaktor (Iter)	1 062	(0)	(350)	712	865	(263)	(0)	601	1 313
	Övriga åtgärder	109	(11)	(40)	58	82	(34)	—	48	106
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	26	(2)	(12)	12	10	(0)	—	10	22
	InvestEU-fonden	2 753	(20)	(923)	1 810	2 833	(590)	—	2 243	4 053
	FSE – Transport	6 807	(39)	(1 380 )	5 388	1 806	(11)	—	1 795	7 183
	FSE – Energi	3 692	(25)	(552)	3 115	789	(0)	—	789	3 904
	FSE – Digitalt	328	(8)	(160)	161	277	(2)	—	275	436
	Ett digitalt Europa	65	(1)	(58)	6	1 160	(26)	—	1 133	1 140
	Decentraliserade byråer och organ	36	(0)	(36)	—	197	(162)	—	36	36
	Övriga åtgärder	—	—	—	—	372	(372)	—	—	—
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	45	(0)	(10)	35	18	(1)	—	17	52
	Åtgärder inom ramen för kommissionens befogenheter	36	(1)	(20)	15	31	(5)	—	26	41
	Inre marknaden	827	(45)	(344)	438	600	(88)	—	512	950
	Bedrägeribekämpning i EU	28	(4)	(13)	11	24	(3)	—	21	33
	Beskattning	36	(1)	(26)	8	35	(10)	—	25	33
	Tull	95	(2)	(75)	18	126	(22)	—	104	122
	Decentraliserade byråer och organ	0	(0)	—	—	123	(123)	—	—	—
	Övriga åtgärder	4	(0)	(4)	0	9	(3)	—	5	6
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	22	(2)	(9)	11	5	(0)	—	4	16
	Europeiska rymdprogrammet	1 865	(2)	(996)	867	2 079	(1 577 )	—	502	1 369
	Decentraliserade byråer och organ	2	—	(2)	—	57	(42)	—	15	15
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Totalt rubrik 1: Inre marknaden, innovation och digitalisering		42 361	(777)	(13 632 )	27 951	25 683	(4 900 )	(17)	20 766	48 717
2	Regional utveckling (Eruf)	101 349	(53)	(40 365 )	60 931	28 266	(5 047 )	(0)	23 219	84 149
	Sammanhållningsfonden	26 838	(42)	(9 714 )	17 083	1 323	(4)	(0)	1 319	18 402
	Bidrag från Sammanhållningsfonden till FSE – Transport	6 635	(21)	(1 020 )	5 594	1 442	(11)	—	1 431	7 026
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	9	(1)	(3)	5	—	—	—	—	5
	Europeiska socialfonden+ (ESF+) (58)	45 252	(7)	(17 325 )	27 921	17 437	(2 101 )	—	15 336	43 257
	Stöd till den turkcypriotiska befolkningsgruppen	129	(5)	(36)	88	33	(4)	(0)	29	117
	Återhämtning och resiliens i Europa	108	(2)	(54)	52	98 150	(46 401 )	—	51 749	51 801
	Perikles IV	1	(0)	—	0	1	(0)	—	0	1
	Återhämtning i EU	—	—	—	—	5	(3)	—	2	2
	RescEU	464	(7)	(149)	308	336	(47)	—	288	596
	EU för hälsa	144	(9)	(49)	86	338	(12)	—	327	412
	Krisstöd inom unionen	469	—	(375)	94	301	(204)	—	97	191
	Decentraliserade byråer och organ	11	(0)	—	11	335	(326)	—	9	20
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	4	(0)	(3)	1	—	—	—	—	1
	Åtgärder inom ramen för kommissionens befogenheter	9	(1)	(7)	1	12	(4)	—	8	9
	Sysselsättning och social innovation	165	(14)	(58)	93	95	(1)	—	94	187
	Erasmus+	1 346	(16)	(531)	798	2 832	(1 866 )	—	966	1 765
	Europeiska solidaritetskåren	113	(4)	(22)	87	136	(75)	—	61	148
	Kreativa Europa	236	(11)	(80)	145	316	(60)	—	255	400
	Rättsliga frågor	64	(1)	(14)	49	47	(21)	—	26	75
	Rättigheter och värden	121	(4)	(41)	76	100	(20)	—	80	156
	Decentraliserade byråer och organ	18	(0)	(4)	13	223	(204)	—	19	33
	Övriga åtgärder	11	(0)	(6)	4	6	(0)	—	6	10
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	87	(5)	(26)	56	30	(1)	—	28	85
	Åtgärder inom ramen för kommissionens befogenheter	165	(2)	(104)	59	182	(54)	—	128	187
Totalt rubrik 2: Sammanhållning, resiliens och värden		183 747	(205)	(69 986 )	113 555	151 947	(56 468 )	(1)	95 478	209 033
3	Jordbruksgarantier	286	(10)	(76)	200	40 818	(40 685 )	—	133	333
	Övriga program för naturresurser och miljö	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling	35 164	(2)	(14 023 )	21 139	17 705	(630)	(0)	17 075	38 215
	Havsfrågor och fiske	3 459	(15)	(727)	2 716	217	(11)	(0)	206	2 922
	Fiskeri (partnerskapsavtal om hållbart fiske och regionala fiskeriorganisationer)	21	—	(12)	9	152	(137)	—	14	23
	Decentraliserade byråer och organ	—	—	—	—	21	(21)	—	—	—
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	12	(0)	(3)	9	—	—	—	—	9
	Miljö och klimatpolitik (Life)	1 888	(34)	(419)	1 435	741	(23)	—	718	2 154
	Fonden för en rättvis omställning	—	—	—	—	9	(1)	—	8	8
	Lånefacilitet inom mekanismen för en rättvis omställning	—	—	—	—	0	(0)	—	—	—
	Decentraliserade byråer och organ	3	—	(3)	—	57	(54)	—	3	3
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	26	—	(5)	21	4	(1)	—	3	24
Totalt rubrik 3: Naturresurser och miljö		40 860	(61)	(15 269 )	25 530	59 723	(41 562 )	(0)	18 161	43 691
4	Asyl, migration och integration	3 122	(30)	(1 182 )	1 909	499	(45)	—	453	2 363
	Decentraliserade byråer och organ	20	—	—	20	142	(142)	—	—	20
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	0	—	(0)	0	—	—	—	—	0
	Gränsförvaltning (Fonden för integrerad gränsförvaltning) – Gränsförvaltning och viseringar	1 436	(37)	(413)	985	156	(0)	—	155	1 141
	Gränsförvaltning (Fonden för integrerad gränsförvaltning) – Tullutrustning	—	—	—	—	135	—	—	135	135
	Decentraliserade byråer och organ	372	—	(208)	164	712	(555)	—	157	321
Totalt rubrik 4: Migration och gränsförvaltning		4 950	(68)	(1 804 )	3 078	1 644	(743)	—	901	3 980
5	Fonden för inre säkerhet	471	(16)	(166)	290	71	(0)	—	71	360
	Avveckling av kärnkraftverk	351	(0)	(46)	305	73	—	—	73	377
	Kärnsäkerhet och avveckling	324	(3)	(70)	251	69	(6)	—	64	315
	Decentraliserade byråer och organ	0	(0)	—	0	196	(196)	—	—	0
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	2	—	(1)	1	—	—	—	—	1
	Åtgärder inom ramen för kommissionens befogenheter	26	(3)	(14)	9	20	(5)	—	15	24
	Europeiskt försvar (forskning)	—	—	—	—	330	(1)	(0)	329	329
	Europeiskt försvar (annan verksamhet än forskning)	322	(0)	(198)	124	639	(1)	—	639	762
	Militär rörlighet	—	—	—	—	227	(1)	—	226	226
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	7	(0)	(5)	2	—	—	—	—	2
Totalt rubrik 5: Säkerhet och försvar		1 503	(23)	(498)	981	1 625	(209)	(0)	1 415	2 397
6	Grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete	18 739	(456)	(4 511 )	13 772	10 960	(1 278 )	—	9 682	23 453
	Instrumentet för kärnsäkerhet (EINS)	117	(9)	(16)	91	38	(1)	—	37	128
	Humanitärt bistånd (HUMA)	1 354	(16)	(1 058 )	280	2 196	(1 393 )	(0)	804	1 084
	Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp)	160	(3)	(86)	70	408	(301)	—	107	178
	Utomeuropeiska länder och territorier (ULT)	9	—	(6)	3	63	(1)	—	63	65
	Övriga åtgärder	1	(0)	(0)	0	17	(17)	—	0	0
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	4	(0)	(2)	2	—	—	—	—	2
	Åtgärder inom ramen för kommissionens befogenheter	153	(20)	(47)	86	93	(25)	—	68	154
	Föranslutningstöd (IPA III)	8 249	(182)	(2 093 )	5 974	1 596	(99)	—	1 497	7 471
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	0	(0)	—	—	—	—	—	—	—
Totalt rubrik 6: Grannskapet och omvärlden		28 785	(687)	(7 821 )	20 278	15 372	(3 115 )	(0)	12 257	32 535
7	Anställdas pensioner	—	—	—	—	2 173	(2 173 )	—	—	—
	(Pensioner till före detta ledamöter) EP	—	—	—	—	11	(11)	—	—	—
	(Pensioner till före detta ledamöter) EG	—	—	—	—	1	(1)	—	—	—
	(Pensioner till före detta ledamöter) kommissionen	—	—	—	—	7	(7)	—	—	—
	(Pensioner till före detta ledamöter) EU-domstolen	—	—	—	—	12	(12)	—	—	—
	(Pensioner till före detta ledamöter) Revisionsrätten	—	—	—	—	5	(5)	—	—	—
	(Pensioner till före detta ledamöter) Ombudsmannen	—	—	—	—	0	(0)	—	—	—
	(Pensioner till före detta ledamöter) EDPS	—	—	—	—	0	(0)	—	—	—
	Europaskolor	1	—	(1)	—	212	(210)	—	2	2
	Ersättningar till personal som omfattas av tjänsteföreskrifterna	0	(0)	—	—	2 526	(2 526 )	(0)	0	0
	Ersättningar till extern personal	38	(6)	(32)	—	271	(232)	(0)	39	39
	Ledamöter – Löner och tillägg	0	(0)	(0)	—	15	(13)	—	2	2
	Ledamöter – Tillfälliga tillägg	—	—	—	—	3	(3)	—	—	—
	Rekryteringskostnader	3	(1)	(2)	—	27	(25)	—	2	2
	Tjänstgöringens upphörande	—	—	—	—	8	(8)	—	—	—
	Kostnader för utbildning	11	(2)	(10)	—	20	(7)	—	12	12
	Sociala frågor och rörlighet	14	(4)	(10)	0	41	(26)	—	15	15
	Informations- och kommunikationsteknik	142	(2)	(139)	—	347	(184)	—	163	163
	Hyra och förvärv	5	(0)	(5)	—	345	(327)	—	18	18
	Kopplat till byggnader	51	(1)	(50)	—	105	(54)	—	51	51
	Säkerhet	26	(1)	(25)	—	69	(37)	—	32	32
	Tjänsteresor och representation	7	(6)	(1)	—	25	(13)	—	12	12
	Möten, kommittéer och konferenser	6	(6)	(1)	—	6	(2)	—	4	4
	Europeiska unionens officiella tidning	1	(0)	(1)	—	2	(2)	—	1	1
	Publikationer	7	(0)	(6)	—	16	(9)	—	7	7
	Införskaffande av information	1	(0)	(1)	—	4	(2)	—	2	2
	Studier och utredningar	11	(0)	(11)	—	5	(1)	—	4	4
	Allmän utrustning, fordon, möbler	16	(1)	(15)	—	27	(15)	—	13	13
	Externa språktjänster	3	(0)	(3)	—	35	(30)	—	4	4
	Övriga administrativa kostnader	8	(1)	(7)	—	22	(14)	—	8	8
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	2	(0)	(1)	0	—	—	—	—	0
	Andra institutioners administrativa kostnader	627	(92)	(535)	—	4 590	(3 901 )	(6)	684	684
Totalt rubrik 7: Europeisk offentlig förvaltning		981	(124)	(857)	0	10 930	(9 848 )	(6)	1 075	1 076
O	Innovationsfonden	4	(1)	(3)	0	147	(9)	—	138	138
	Övriga åtgärder	7	(1)	(0)	6	52	(50)	—	2	8
Totalt rubrik O: Utanför den fleråriga budgetramen		11	(2)	(3)	6	199	(58)	—	140	147
S	Reserv för solidaritet och katastrofbistånd	—	—	—	—	791	(791)	—	—	—
	Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter	0	—	(0)	—	24	(24)	—	—	—
	Brexitjusteringsreserven	—	—	—	—	407	(407)	—	—	—
Totalt rubrik S: Solidaritetsmekanismer inom och utanför unionen (särskilda instrument)		0	—	(0)	—	1 223	(1 223 )	—	—	—
Totalt		303 197	(1 946 )	(109 870 )	191 381	268 345	(118 126 )	(24)	150 194	341 575

6.11 NÄRMARE UPPGIFTER OM DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN: UTESTÅENDE ÅTAGANDEN FÖRDELADE PÅ URSPRUNGSÅR

(miljoner euro)
Program		<2015	2015	2016	2017	2018	2019	2020	2021	Totalt
1	Horisont Europa	355	381	663	1 173	2 129	3 710	6 279	12 881	27 571
	Euratom	8	16	6	5	32	57	109	85	317
	Termonukleär experimentreaktor (Iter)	—	—	—	—	6	369	336	601	1 313
	Övriga åtgärder	0	2	1	4	11	13	28	48	106
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	—	—	0	0	2	6	4	10	22
	InvestEU-fonden	141	20	144	195	207	444	659	2 243	4 053
	FSE – Transport	6	6	170	166	635	2 162	2 244	1 795	7 183
	FSE – Energi	46	60	23	446	460	938	1 132	800	3 904
	FSE – Digitalt	0	5	2	9	42	37	67	275	436
	Ett digitalt Europa	—	—	0	0	0	1	5	1 133	1 140
	Decentraliserade byråer och organ	—	—	—	—	—	—	—	36	36
	Övriga åtgärder	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	—	—	—	0	1	5	28	17	52
	Åtgärder inom ramen för kommissionens befogenheter	—	—	0	0	1	4	9	26	41
	Inre marknaden	21	8	10	24	44	117	213	512	950
	Bedrägeribekämpning i EU	—	0	—	0	1	3	7	21	33
	Beskattning	—	—	—	—	1	1	6	25	33
	Tull	—	0	0	0	1	5	11	104	122
	Decentraliserade byråer och organ	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Övriga åtgärder	—	—	—	—	—	0	0	5	6
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	—	—	—	0	3	3	6	4	16
	Europeiska rymdprogrammet	0	0	1	2	57	139	668	502	1 369
	Decentraliserade byråer och organ	—	—	—	—	—	—	—	15	15
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Totalt rubrik 1: Inre marknaden, innovation och digitalisering		579	497	1 020	2 025	3 632	8 014	11 812	21 138	48 717
2	Regional utveckling (Eruf)	1 822	61	76	4 266	9 416	18 213	27 076	23 219	84 149
	Sammanhållningsfonden	172	11	0	1 422	2 787	5 051	7 639	1 319	18 402
	Bidrag från Sammanhållningsfonden till FSE – Transport	120	225	498	759	917	1 376	1 700	1 431	7 026
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	—	—	—	1	1	—	3	—	5
	Europeiska socialfonden+ (ESF+)	423	93	299	2 125	3 617	7 981	13 382	15 336	43 257
	Stöd till den turkcypriotiska befolkningsgruppen	4	4	22	8	9	15	26	29	117
	Återhämtning och resiliens i Europa	—	—	—	0	2	14	35	51 749	51 801
	Perikles IV	—	—	—	—	—	0	0	0	1
	Återhämtning i EU	—	—	—	—	—	—	—	2	2
	RescEU	—	—	0	1	6	30	271	288	596
	EU för hälsa	0	3	2	9	12	25	36	327	412
	Krisstöd inom unionen	—	—	—	—	—	—	49	142	191
	Decentraliserade byråer och organ	—	—	—	1	4	1	4	9	20
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	0	0	1	—	0	0	—	—	1
	Åtgärder inom ramen för kommissionens befogenheter	—	—	—	0	—	0	1	8	9
	Sysselsättning och social innovation	1	0	1	2	7	29	52	94	187
	Erasmus+	1	1	3	22	78	179	516	966	1 765
	Europeiska solidaritetskåren	2	—	—	1	11	33	41	61	148
	Kreativa Europa	—	—	—	4	11	38	92	255	400
	Rättsliga frågor	—	4	6	8	8	10	13	26	75
	Rättigheter och värden	0	2	5	6	11	20	33	80	156
	Decentraliserade byråer och organ	—	—	—	—	—	—	3	30	33
	Övriga åtgärder	—	0	—	—	0	0	4	6	10
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	—	—	0	0	3	10	43	28	85
	Åtgärder inom ramen för kommissionens befogenheter	0	0	0	2	6	13	37	129	187
Totalt rubrik 2: Sammanhållning, resiliens och värden		2 546	404	911	8 637	16 907	33 036	51 058	95 534	209 033
3	Jordbruksgarantier	—	—	—	2	25	83	91	133	333
	Övriga program för naturresurser och miljö	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling	198	1 134	1 042	794	1 416	5 874	10 682	17 075	38 215
	Havsfrågor och fiske	56	1	1	144	648	958	909	206	2 922
	Fiskeri (partnerskapsavtal om hållbart fiske och regionala fiskeriorganisationer)	—	—	—	1	1	—	7	14	23
	Decentraliserade byråer och organ	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	0	—	—	—	2	5	2	—	9
	Miljö och klimatpolitik (Life)	74	86	85	124	391	310	365	718	2 154
	Fonden för en rättvis omställning	—	—	—	—	—	—	—	8	8
	Lånefacilitet inom mekanismen för en rättvis omställning	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Decentraliserade byråer och organ	—	—	—	—	—	—	—	3	3
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	0	—	0	0	3	2	15	3	24
Totalt rubrik 3: Naturresurser och miljö		328	1 222	1 128	1 065	2 486	7 231	12 071	18 161	43 691
4	Asyl, migration och integration	0	1	52	168	371	488	827	456	2 363
	Decentraliserade byråer och organ	—	—	—	—	—	—	20	—	20
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	0	—	—	—	—	—	—	—	0
	Gränsförvaltning (Fonden för integrerad gränsförvaltning) – Gränsförvaltning och viseringar	17	1	13	27	146	377	404	155	1 141
	Gränsförvaltning (Fonden för integrerad gränsförvaltning) – Tullutrustning	—	—	—	—	—	—	—	135	135
	Decentraliserade byråer och organ	—	—	—	—	—	—	164	157	321
Totalt rubrik 4: Migration och gränsförvaltning		17	2	66	195	517	865	1 414	904	3 980
5	Fonden för inre säkerhet	2	1	1	37	49	73	126	71	360
	Avveckling av kärnkraftverk	1	1	45	63	64	64	66	73	377
	Kärnsäkerhet och avveckling	34	1	1	29	44	50	93	64	315
	Decentraliserade byråer och organ	—	—	—	—	—	—	0	—	0
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	—	—	—	—	—	—	1	—	1
	Åtgärder inom ramen för kommissionens befogenheter	—	0	0	1	1	1	6	15	24
	Europeiskt försvar (forskning)	—	—	—	—	—	—	—	329	329
	Europeiskt försvar (annan verksamhet än forskning)	—	—	—	—	—	51	72	639	762
	Militär rörlighet	—	—	—	—	—	—	—	226	226
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	—	—	—	—	0	1	—	—	2
Totalt rubrik 5: Säkerhet och försvar		37	4	47	129	159	241	364	1 415	2 397
6	Grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete	875	446	860	1 480	2 374	3 267	4 466	9 684	23 453
	Instrumentet för kärnsäkerhet (EINS)	1	5	7	11	23	17	27	37	128
	Humanitärt bistånd (HUMA)	—	0	0	1	6	75	198	804	1 084
	Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp)	0	—	1	2	4	35	28	107	178
	Utomeuropeiska länder och territorier (ULT)	—	—	—	—	—	3	—	63	65
	Övriga åtgärder	—	—	—	—	0	—	—	0	0
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	1	0	0	0	0	0	—	—	2
	Åtgärder inom ramen för kommissionens befogenheter	0	0	3	5	5	22	51	68	154
	Föranslutningsstöd (IPA III)	381	191	315	639	1 044	2 073	1 272	1 556	7 471
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Totalt rubrik 6: Grannskapet och omvärlden		1 258	642	1 185	2 139	3 458	5 493	6 041	12 319	32 535
7	Anställdas pensioner	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	(Pensioner till före detta ledamöter) EP	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	(Pensioner till före detta ledamöter) EG	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	(Pensioner till före detta ledamöter) kommissionen	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	(Pensioner till före detta ledamöter) EU-domstolen	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	(Pensioner till före detta ledamöter) Revisionsrätten	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	(Pensioner till före detta ledamöter) Ombudsmannen	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	(Pensioner till före detta ledamöter) EDPS	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Europaskolor	—	—	—	—	—	—	—	2	2
	Ersättningar till personal som omfattas av tjänsteföreskrifterna	—	—	—	—	—	—	—	0	0
	Ersättningar till extern personal	—	—	—	—	—	—	—	39	39
	Ledamöter – Löner och tillägg	—	—	—	—	—	—	—	2	2
	Ledamöter – Tillfälliga tillägg	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Rekryteringskostnader	—	—	—	—	—	—	—	2	2
	Tjänstgöringens upphörande	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Kostnader för utbildning	—	—	—	—	—	—	—	12	12
	Sociala frågor och rörlighet	—	—	—	—	—	0	0	15	15
	Informations- och kommunikationsteknik	—	—	—	—	—	—	—	163	163
	Hyra och förvärv	—	—	—	—	—	—	—	18	18
	Kopplat till byggnader	—	—	—	—	—	—	—	51	51
	Säkerhet	—	—	—	—	—	—	—	32	32
	Tjänsteresor och representation	—	—	—	—	—	—	—	12	12
	Möten, kommittéer och konferenser	—	—	—	—	—	—	—	4	4
	Europeiska unionens officiella tidning	—	—	—	—	—	—	—	1	1
	Publikationer	—	—	—	—	—	—	—	7	7
	Införskaffande av information	—	—	—	—	—	—	—	2	2
	Studier och utredningar	—	—	—	—	—	—	—	4	4
	Allmän utrustning, fordon, möbler	—	—	—	—	—	—	—	13	13
	Externa språktjänster	—	—	—	—	—	—	—	4	4
	Övriga administrativa kostnader	—	—	—	—	—	—	—	8	8
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	—	—	—	0	—	0	—	—	0
	Andra institutioners administrativa kostnader	0	0	0	0	0	0	0	684	684
Totalt rubrik 7: Europeisk offentlig förvaltning		—	—	—	0	—	0	0	1 075	1 076
O	Innovationsfonden	—	—	—	—	—	—	0	138	138
	Övriga åtgärder	—	—	—	—	—	1	5	2	8
Totalt rubrik O: Utanför den fleråriga budgetramen		—	—	—	—	—	1	6	140	147
S	Reserv för solidaritet och katastrofbistånd	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	Brexitjusteringsreserven	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Totalt rubrik S: Solidaritetsmekanismer inom och utanför unionen (särskilda instrument)		—	—	—	—	—	—	—	—	—
Totalt		4 765	2 771	4 357	14 190	27 158	54 881	82 766	150 687	341 575

6.12 NÄRMARE UPPGIFTER OM DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN: UTESTÅENDE ÅTAGANDEN PER ANSLAGSTYP

(miljoner euro)
Rubrik		Från budgetanslag					Från inkomster avsatta för särskilda ändamål					Totalt utestående åtaganden vid slutet av år 2021
		Åtaganden som överförts från 2020	Juster- ingar	Åtaganden som ingåtts	Gjorda utbetalningar	Belopp som återstår att reglera	Åtaganden som överförts från 2020	Juster- ingar	Åtaganden som ingåtts	Gjorda utbetalningar	Belopp som återstår att reglera	Totalt utestående åtaganden vid slutet av år 2021
		1	2	3	4	5=1+2+3-4	6	7	8	9	10=6+7+8-9	11=5+10
1	Horisont Europa	20 834	(427)	11 414	8 972	22 848	3 353	(198)	2 484	915	4 723	27 571
	Euratom	276	(4)	277	288	261	62	(4)	11	13	57	317
	Termonukleär experimentreaktor (Iter)	1 017	(0)	864	612	1 268	45	—	1	1	45	1 313
	Övriga åtgärder	0	0	—	—	—	109	(11)	82	74	106	106
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	26	(2)	10	12	22	0	0	0	0	0	22
	InvestEU-fonden	2 332	(20)	657	962	2 006	421	—	2 176	550	2 048	4 053
	FSE – Transport	6 674	(38)	1 786	1 371	7 050	133	(1)	20	20	132	7 183
	FSE – Energi	3 644	(25)	784	551	3 852	48	—	5	1	52	3 904
	FSE – Digitalt	321	(7)	277	158	433	7	(0)	0	4	3	436
	Ett digitalt Europa	63	(1)	1 129	82	1 109	2	(0)	31	2	30	1 140
	Decentraliserade byråer och organ	35	—	189	189	36	1	(0)	8	9	—	36
	Övriga åtgärder	—	—	372	372	—	0	0	0	0	0	—
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	45	(0)	18	12	52	0	0	0	0	0	52
	Åtgärder inom ramen för kommissionens befogenheter	34	(1)	25	22	36	2	(0)	6	3	5	41
	Inre marknaden	805	(44)	582	420	924	22	(1)	17	12	26	950
	Bedrägeribekämpning i EU	28	(4)	24	15	33	0	(0)	—	0	0	33
	Beskattning	31	(1)	35	33	31	5	(0)	0	3	2	33
	Tull	86	(2)	126	90	121	8	(0)	0	7	1	122
	Decentraliserade byråer och organ	0	(0)	118	118	—	—	—	5	5	—	—
	Övriga åtgärder	4	(0)	9	7	6	0	(0)	0	0	0	6
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	22	(2)	5	9	16	0	0	0	0	0	16
	Europeiska rymdprogrammet	1 610	(1)	1 977	2 363	1 222	255	(0)	102	210	147	1 369
	Decentraliserade byråer och organ	2	—	56	43	15	—	—	1	1	—	15
Totalt rubrik 1: Inre marknaden, innovation och digitalisering		37 889	(580)	20 733	16 702	41 340	4 472	(215)	4 950	1 830	7 377	48 717
2	Regional utveckling (Eruf)	88 758	(53)	238	39 843	49 100	12 591	(0)	28 028	5 569	35 049	84 149
	Sammanhållningsfonden	22 668	(42)	16	9 222	13 421	4 170	(0)	1 307	496	4 981	18 402
	Bidrag från Sammanhållningsfonden till FSE – Transport	6 632	(21)	1 442	1 031	7 023	3	—	0	0	3	7 026
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	9	(1)	—	3	5	0	0	0	0	0	5
	Europeiska socialfonden+ (ESF+)	38 950	(7)	63	17 076	21 930	6 302	—	17 374	2 350	21 326	43 257
	Stöd till den turkcypriotiska befolkningsgruppen	126	(5)	32	40	113	3	(0)	1	0	4	117
	Återhämtning och resiliens i Europa	108	(2)	116	80	141	0	—	98 034	46 375	51 660	51 801
	Perikles IV	1	(0)	1	0	1	—	—	0	—	0	1
	Återhämtning i EU	—	—	5	3	2	0	0	0	0	0	2
	RescEU	448	(7)	183	191	432	17	(0)	153	5	164	596
	EU för hälsa	141	(9)	329	59	402	2	(0)	9	2	10	412
	Krisstöd inom unionen	469	0	232	509	191	0	—	70	70	0	191
	Decentraliserade byråer och organ	11	(0)	324	316	19	—	—	10	10	0	20
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	4	(0)	—	3	1	0	0	0	0	0	1
	Åtgärder inom ramen för kommissionens befogenheter	8	(1)	11	10	9	0	—	1	1	0	9
	Sysselsättning och social innovation	160	(12)	89	57	180	4	(2)	6	2	7	187
	Erasmus+	990	(13)	2 663	2 114	1 526	356	(4)	169	283	239	1 765
	Europeiska solidaritetskåren	107	(4)	136	95	144	5	(0)	0	2	4	148
	Kreativa Europa	227	(10)	306	137	386	9	(1)	9	4	14	400
	Rättsliga frågor	63	(1)	47	35	74	0	(0)	1	0	0	75
	Rättigheter och värden	120	(4)	99	60	156	1	(0)	1	1	1	156
	Decentraliserade byråer och organ	17	(0)	220	206	31	1	(0)	3	2	1	33
	Övriga åtgärder	10	(0)	6	6	10	0	(0)	0	0	0	10
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	87	(5)	30	28	85	—	—	0	0	0	85
	Åtgärder inom ramen för kommissionens befogenheter	164	(2)	181	157	186	1	(0)	1	1	1	187
Totalt rubrik 2: Sammanhållning, resiliens och värden		160 278	(198)	6 769	71 281	95 569	23 468	(8)	145 178	55 174	113 465	209 033
3	Jordbruksgarantier	286	(10)	40 149	40 091	333	—	—	669	669	—	333
	Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling	35 164	(2)	15 339	14 587	35 914	0	—	2 366	65	2 300	38 215
	Havsfrågor och fiske	3 043	(15)	107	738	2 397	416	(0)	110	1	525	2 922
	Fiskeri (partnerskapsavtal om hållbart fiske och regionala fiskeriorganisationer)	21	—	152	150	23	0	0	0	0	0	23
	Decentraliserade byråer och organ	—	—	21	21	—	—	—	0	0	—	—
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	12	(0)	—	3	9	0	0	0	0	0	9
	Miljö och klimatpolitik (Life)	1 882	(34)	739	439	2 148	7	(0)	3	3	6	2 154
	Fonden för en rättvis omställning	—	—	4	1	3	—	—	5	0	5	8
	Lånefacilitet inom mekanismen för en rättvis omställning	0	0	—	—	—	—	—	0	0	—	—
	Decentraliserade byråer och organ	3	—	50	51	3	—	—	6	6	0	3
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	26	—	4	5	24	0	0	0	0	0	24
Totalt rubrik 3: Naturresurser och miljö		40 438	(61)	56 563	56 086	40 854	423	(0)	3 160	745	2 837	43 691
4	Asyl, migration och integration	3 068	(29)	497	1 200	2 335	54	(1)	2	28	28	2 363
	Decentraliserade byråer och organ	20	—	138	138	20	—	—	4	4	—	20
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	0	—	—	0	0	0	0	0	0	0	0
	Gränsförvaltning (Fonden för integrerad gränsförvaltning) – Gränsförvaltning och viseringar	1 219	(35)	153	388	949	217	(2)	3	26	192	1 141
	Gränsförvaltning (Fonden för integrerad gränsförvaltning) – Tullutrustning	—	—	135	—	135	0	0	0	0	0	135
	Decentraliserade byråer och organ	372	—	703	754	321	—	—	10	10	0	321
Totalt rubrik 4: Migration och gränsförvaltning		4 679	(64)	1 626	2 480	3 760	271	(3)	19	67	219	3 980
5	Fonden för inre säkerhet	457	(15)	70	161	352	13	(1)	1	5	9	360
	Avveckling av kärnkraftverk	351	(0)	73	46	377	0	0	0	0	0	377
	Kärnsäkerhet och avveckling	324	(3)	69	75	315	0	(0)	0	0	0	315
	Decentraliserade byråer och organ	0	—	193	193	0	0	(0)	3	3	—	0
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	2	—	—	1	1	0	0	0	0	0	1
	Åtgärder inom ramen för kommissionens befogenheter	26	(3)	20	19	24	—	—	0	—	0	24
	Europeiskt försvar (forskning)	—	(0)	323	1	322	—	—	7	0	7	329
	Europeiskt försvar (annan verksamhet än forskning)	322	(0)	623	198	746	0	—	17	0	17	762
	Militär rörlighet	—	—	227	1	226	0	0	0	0	0	226
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	7	(0)	—	5	2	0	—	—	0	—	2
Totalt rubrik 5: Säkerhet och försvar		1 489	(22)	1 597	700	2 364	13	(1)	28	8	33	2 397
6	Grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete	18 527	(444)	10 833	5 656	23 259	213	(12)	127	134	194	23 453
	Instrumentet för kärnsäkerhet (EINS)	116	(9)	38	17	127	1	—	0	—	1	128
	Humanitärt bistånd (HUMA)	1 301	(12)	2 168	2 405	1 052	53	(4)	28	46	31	1 084
	Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp)	137	(2)	352	341	146	22	(1)	56	46	32	178
	Utomeuropeiska länder och territorier (ULT)	9	—	63	7	65	0	0	0	0	0	65
	Övriga åtgärder	1	(0)	17	17	0	0	0	0	0	0	0
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	4	(0)	—	2	2	0	0	0	0	0	2
	Åtgärder inom ramen för kommissionens befogenheter	153	(20)	92	72	154	0	(0)	1	0	0	154
	Föranslutningsstöd (IPA III)	7 464	(182)	1 566	1 988	6 860	785	(0)	30	204	610	7 471
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	0	(0)	—	—	—	0	0	0	0	0	—
Totalt rubrik 6: Grannskapet och omvärlden		27 712	(670)	15 130	10 506	31 666	1 074	(17)	242	429	869	32 535
7	Anställdas pensioner	—	—	2 173	2 173	—	—	—	—	—	—	—
	(Pensioner till före detta ledamöter) EP	—	—	11	11	—	0	0	0	0	0	—
	(Pensioner till före detta ledamöter) EG	—	—	1	1	—	0	0	0	0	0	—
	(Pensioner till före detta ledamöter) kommissionen	—	—	7	7	—	0	0	0	0	0	—
	(Pensioner till före detta ledamöter) EU-domstolen	—	—	12	12	—	0	0	0	0	0	—
	(Pensioner till före detta ledamöter) Revisionsrätten	—	—	5	5	—	0	0	0	0	0	—
	(Pensioner till före detta ledamöter) Ombudsmannen	—	—	0	0	—	0	0	0	0	0	—
	(Pensioner till före detta ledamöter) EDPS	—	—	0	0	—	0	0	0	0	0	—
	Europaskolor	0	—	197	197	0	1	—	15	14	2	2
	Ersättningar till personal som omfattas av tjänsteföreskrifterna	0	(0)	2 494	2 494	0	—	—	31	31	—	0
	Ersättningar till extern personal	35	(4)	238	231	38	3	(2)	33	33	2	39
	Ledamöter – Löner och tillägg	0	(0)	15	13	2	—	—	0	0	—	2
	Ledamöter – Tillfälliga tillägg	—	—	3	3	—	0	0	0	0	0	—
	Rekryteringskostnader	3	(1)	26	27	2	0	—	1	0	0	2
	Tjänstgöringens upphörande	—	—	8	8	—	0	0	0	0	0	—
	Kostnader för utbildning	10	(1)	17	15	11	1	(0)	3	3	1	12
	Sociala frågor och rörlighet	8	(1)	24	21	8	7	(2)	17	15	7	15
	Informations- och kommunikationsteknik	122	(2)	298	274	143	20	(0)	50	49	20	163
	Hyra och förvärv	3	(0)	318	303	18	2	—	27	28	0	18
	Kopplat till byggnader	49	(1)	86	95	39	2	(0)	19	9	12	51
	Säkerhet	24	(1)	63	58	28	2	(0)	6	3	4	32
	Tjänsteresor och representation	7	(6)	24	13	11	0	(0)	1	0	0	12
	Möten, kommittéer och konferenser	6	(5)	5	2	3	0	(0)	1	1	1	4
	Europeiska unionens officiella tidning	1	(0)	2	3	1	0	—	0	0	—	1
	Publikationer	5	(0)	13	12	6	2	(0)	3	3	1	7
	Införskaffande av information	1	(0)	4	3	2	—	—	0	0	0	2
	Studier och utredningar	11	(0)	5	12	4	0	—	0	0	0	4
	Allmän utrustning, fordon, möbler	13	(1)	24	25	11	3	(0)	3	5	2	13
	Externa språktjänster	3	(0)	24	23	4	0	(0)	10	10	1	4
	Övriga administrativa kostnader	7	(1)	18	18	6	1	(0)	4	4	2	8
	Pilotprojekt och förberedande åtgärder	2	(0)	—	1	0	0	(0)	—	—	—	0
	Andra institutioners administrativa kostnader	591	(66)	4 256	4 155	626	36	(32)	335	281	57	684
Totalt rubrik 7: Europeisk offentlig förvaltning		901	(92)	10 371	10 215	964	80	(37)	559	490	111	1 076
O	Innovationsfonden	0	0	—	—	—	4	(1)	147	11	138	138
	Övriga åtgärder	0	0	—	—	—	7	(1)	52	50	8	8
Totalt rubrik O: Utanför den fleråriga budgetramen		0	0	—	—	—	11	(2)	199	61	147	147
S	Reserv för solidaritet och katastrofbistånd	—	—	791	791	—	0	0	0	0	0	—
	Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter	0	—	24	24	—	0	0	0	0	0	—
	Brexitjusteringsreserven	—	—	407	407	—	0	0	0	0	0	—
Totalt rubrik S: Solidaritetsmekanismer inom och utanför unionen (särskilda instrument)		0	—	1 223	1 223	—	0	0	0	0	0	—
Totalt		273 386	(1 687 )	114 011	169 192	216 518	29 811	(283)	154 334	58 805	125 057	341 575

7. GENOMFÖRANDET AV BUDGETEN PER INSTITUTION

7.1 GENOMFÖRANDET AV BUDGETINTÄKTER

(miljoner euro)
Institution	Budgeterade intäkter		Fastställda fordringar			Intäkter			Intäkter som procentandel av budgeten	Ute- stående
	Ursprungligt antagen budget	Slutligt antagen budget	Innevarande år	Överfört	Totalt	För fordringar under innevarande år	För fordringar som överförts	Totalt	Intäkter som procentandel av budgeten	Ute- stående
	1	2	3	4	5=3+4	6	7	8=6+7	9=8/2	10=5-8
Europaparlamentet	176	176	236	7	243	212	3	215	122 %	28
Europeiska rådet och Europeiska unionens råd	59	59	103	1	104	102	1	102	173 %	2
Europeiska kommissionen	165 665	167 616	244 942	19 411	264 354	237 838	1 078	238 916	143 %	25 437
Domstolen	60	60	59	0	59	59	0	59	99 %	0
Revisionsrätten	23	23	24	0	24	24	0	24	102 %	0
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén	13	13	22	0	22	22	0	22	171 %	0
Regionkommittén	10	10	11	0	12	11	0	12	112 %	—
Ombudsmannen	1	1	1	0	1	1	0	1	93 %	—
Europeiska datatillsynsmannen	2	2	2	0	2	2	0	2	96 %	—
Europeiska utrikestjänsten	51	51	241	3	244	240	3	243	480 %	0
Totalt	166 060	168 011	245 641	19 422	265 063	238 511	1 085	239 596	143 %	25 467

De konsoliderade rapporterna om budgetgenomförandet av EU:s allmänna budget omfattar, liksom tidigare år, uppgifter om budgetgenomförandet för alla institutioner, eftersom en separat budget upprättas för varje institution inom EU-budgeten.

EU-organens och EU-byråernas budgetar och budgetgenomförande konsolideras inte i EU-budgeten och ingår inte i EU:s budgetrapporter. Kommissionens bidrag till EU:s organ och byråer ingår dock i EU-budgeten. I denna budgetdel av årsredovisningen beaktas enbart det stöd som betalas från kommissionens budget till EU:s organ och byråer.

Det bör noteras att Europeiska utrikestjänsten, utöver sin egen budget, också får bidrag från kommissionen på 193,6 miljoner euro (2020: 148,1 miljoner euro, där dock EUF under 2020 inte täcktes av medlen från instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen, vilket förklarar ökningen under 2021). Från EUF-legatet och förvaltningsfonderna har 18,7 miljoner euro (2020: 64,4 miljoner euro) tagits emot. Dessa bidrag täcker kostnaderna för kommissionens personal vid de delegationer som finansieras genom EUF och förvaltningsfonderna, inklusive inkomster avsatta för särskilda ändamål som genererats från dessa bidrag under året.

7.2 GENOMFÖRANDE AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN

(miljoner euro)
Institution	Totala anslag tillgängliga	Gjorda åtaganden					Anslag överförda till 2022			Anslag som förfallit
	Totala anslag tillgängliga	från slutligt antagen budget	från överföringar	från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt	%	från slutligt antagen budget	från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt	från slutligt antagen budget	från överföringar	från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt
	1	2	3	4	5=2+3+4	6=5/1	7	8	9=7+8	10	11	12	13=10+ 11+12
Europaparlamentet	2 215	2 033	75	46	2 154	97 %	22	30	52	8	—	0	9
Europeiska rådet och Europeiska unionens råd	679	523	0	43	566	83 %	0	41	41	71	0	0	71
Europeiska kommissionen	601 452	109 244	511	153 999	263 755	44 %	4 043	283 739	287 781	49 239	5	671	49 916
Domstolen	445	438	0	1	439	98 %	0	1	1	6	0	0	6
Revisionsrätten	154	149	0	0	149	97 %	0	0	0	5	0	0	5
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén	155	132	0	4	136	88 %	0	5	5	13	0	0	13
Regionkommittén	108	106	0	1	106	99 %	0	0	0	1	0	0	1
Ombudsmannen	13	11	0	—	11	89 %	0	—	—	1	0	—	1
Europeiska datatillsynsmannen	19	17	0	—	17	86 %	0	—	—	3	0	—	3
Europeiska utrikestjänsten	1 091	763	10	239	1 012	93 %	0	75	75	5	—	0	5
Totalt	606 331	113 415	596	154 334	268 345	44 %	4 065	283 891	287 956	49 354	5	671	50 030

7.3 GENOMFÖRANDE AV BETALNINGSBEMYNDIGANDEN

(miljoner euro)
Institution	Totala anslag tillgängliga	Gjorda utbetalningar					Anslag överförda till 2022			Anslag som förfallit
	Totala anslag tillgängliga	från slutligt antagen budget	från över- föringar	från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt	%	från slutligt antagen budget	från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt	från slutligt antagen budget	från över- föringar	från inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt
	1	2	3	4	5=2+3+4	6=5/1	7	8	9=7+8	10	11	12	13
Europaparlamentet	2 571	1 650	393	35	2 078	81 %	402	40	442	12	38	2	52
Europeiska rådet och Europeiska unionens råd	749	461	60	43	564	75 %	62	42	104	71	10	1	82
Europeiska kommissionen	241 321	160 032	1 203	62 326	223 561	93 %	3 591	13 827	17 417	82	250	11	343
Domstolen	479	408	30	0	438	92 %	30	1	31	6	3	0	9
Revisionsrätten	163	140	8	0	148	91 %	8	0	8	5	1	0	6
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén	168	113	10	3	126	75 %	19	7	25	13	3	0	16
Regionkommittén	119	91	10	1	101	85 %	15	1	15	1	1	0	2
Ombudsmannen	13	9	0	—	10	76 %	2	—	2	1	0	—	1
Europeiska datatillsynsmannen	21	16	1	—	17	80 %	1	—	1	3	0	—	3
Europeiska utrikestjänsten	1 209	648	106	199	954	79 %	114	115	230	5	21	0	26
Totalt	246 812	163 568	1 821	62 607	227 996	92 %	4 244	14 032	18 275	199	327	14	541

8. GENOMFÖRANDE AV BUDGETAR FÖR EU:S ORGAN OCH BYRÅER

Organens och byråernas intäkter och kostnader, enligt rapporterna 8.1 och 8.2 nedan, är inte konsoliderade som sådana i EU-budgeten. I denna budgetdel av årsredovisningen beaktas enbart det stöd som betalas från kommissionens budget till EU:s organ och byråer.

I EU:s rapporter om budgetgenomförandet tas det bidrag som betalas från EU-budgeten till organen och byråerna i tillämpliga fall upp som åtagande- respektive betalningsbemyndiganden.

I organens och byråernas nedanstående rapportering ges en översikt över såväl decentraliserade organ (även kallade traditionella organ) som genomförandeorgan, samt deras intäkter (8.1) och kostnader (8.2).

Övriga källor till intäkter och deras relaterade kostnader läggs inte till i EU:s budgeträkenskaper. Varje organ och byrå lämnar en egen årsredovisning.

8.1 BUDGETINTÄKTER

(miljoner euro)
Organ	Finansieringsrubrik i den fleråriga budgetramen	Slutligt antagen budget	Mottagna intäkter
Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (EU-Lisa)	4	264	268
Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter	1	24	24
Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation	1	7	7
Gemenskapens växtsortsmyndighet	Ej tillämpligt	19	19
Genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor	1, 2b	11	3
Europeiska arbetsmiljöbyrån	2b	16	15
Europeiska stödkontoret för asylfrågor	4	142	153
Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet	1	204	168
Europeiska bankmyndigheten	1	49	50
Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån	4	535	545
Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar	2b	58	173
Europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning	2b	19	19
Europeiska kemikaliemyndigheten	1	108	115
Europeiska genomförandeorganet för klimat, infrastruktur och miljö	1, 2a, 3, 5	45	45
Europeiska genomförandeorganet för utbildning och kultur	2b, 6	54	54
Europeiska miljöbyrån	3	52	67
Europeiska fiskerikontrollbyrån	3	21	22
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet	2b	119	121
Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor	2b	22	23
Europeiska genomförandeorganet för hälsofrågor och digitala frågor	1, 2b	27	27
Genomförandeorganet för Europeiska innovationsrådet samt för små och medelstora företag	1, 2a	49	43
Europeiska jämställdhetsinstitutet	2b	9	9
Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten	1	33	33
Europeiska arbetsmyndigheten	2b	22	14
Europeiska sjösäkerhetsbyrån	1	85	106
Europeiska läkemedelsmyndigheten	2b	379	408
Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk	5	17	19
Europeiska åklagarmyndigheten	2b	26	27
Genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet	1	55	56
Europeiska genomförandeorganet för forskning	1, 3	88	88
Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten	1	59	61
Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen	2b	21	22
Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete	2b	44	46
Europeiska unionens cybersäkerhetsbyrå	1	23	23
Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning	5	178	177
Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning	5	10	8
Europeiska unionens järnvägsbyrå	1	31	33
Europeiska unionens rymdprogrambyrå	1	44	1 870
Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter	2b	24	25
Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet	Ej tillämpligt	534	313
Europeiska gemensamma företaget för Iter och utveckling av fusionsenergi	1	614	750
Översättningscentrum för Europeiska unionens organ	7	52	46
Totalt		4 195	6 092

(miljoner euro)
Typ av intäkt	Mottagna belopp
Kommissionens bidrag	4 155
Intäkter från avgifter	842
Annan intäkt	1 095
Totalt	6 092

8.2 ÅTAGANDE- OCH BETALNINGSBEMYNDIGANDEN PER ORGAN/BYRÅ

(miljoner euro)
Organ	Åtagandebemyndiganden		Betalningsbemyndiganden
Organ	Totala tillgängliga anslag	Gjorda åtaganden	Totala tillgängliga anslag	Gjorda utbetalningar
Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (EU-Lisa)	286	269	291	260
Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter	24	22	27	19
Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation	7	7	10	8
Gemenskapens växtsortsmyndighet	20	18	20	17
Genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor	11	2	12	2
Europeiska arbetsmiljöbyrån	16	16	22	15
Europeiska stödkontoret för asylfrågor	169	139	177	136
Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet	278	183	286	149
Europeiska bankmyndigheten	50	49	54	46
Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån	557	523	725	421
Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar	182	169	195	122
Europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning	19	19	20	19
Europeiska kemikaliemyndigheten	116	110	129	109
Europeiska genomförandeorganet för klimat, infrastruktur och miljö	45	44	47	42
Europeiska genomförandeorganet för utbildning och kultur	54	53	58	50
Europeiska miljöbyrån	68	61	92	64
Europeiska fiskerikontrollbyrån	22	21	25	18
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet	130	130	133	118
Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor	23	22	28	23
Europeiska genomförandeorganet för hälsofrågor och digitala frågor	27	26	27	20
Genomförandeorganet för Europeiska innovationsrådet samt för små och medelstora företag	45	43	48	42
Europeiska jämställdhetsinstitutet	9	9	11	8
Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten	33	33	38	31
Europeiska arbetsmyndigheten	23	22	26	10
Europeiska sjösäkerhetsbyrån	114	107	125	102
Europeiska läkemedelsmyndigheten	408	386	480	365
Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk	20	19	21	19
Europeiska åklagarmyndigheten	26	25	27	19
Genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet	55	55	57	54
Europeiska genomförandeorganet för forskning	88	88	96	88
Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten	61	60	69	61
Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen	22	21	23	21
Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete	60	57	57	45
Europeiska unionens cybersäkerhetsbyrå	23	23	29	24
Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning	186	176	210	167
Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning	26	12	30	12
Europeiska unionens järnvägsbyrå	38	37	37	33
Europeiska unionens rymdprogrambyrå	10 102	6 419	2 666	1 614
Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter	26	25	33	25
Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet	558	286	18	282
Europeiska gemensamma företaget för Iter och utveckling av fusionsenergi	1 070	1 066	765	745
Översättningscentrum för Europeiska unionens organ	53	44	56	43
Totalt	15 151	10 897	7 301	5 470

(miljoner euro)
Typ av kostnad	Åtagandebemyndiganden		Betalningsbemyndiganden
Typ av kostnad	Totala tillgängliga anslag	Gjorda åtaganden	Totala tillgängliga anslag	Gjorda utbetalningar
Personal	1 749	1 478	1 417	1 462
Administration	472	439	498	412
Driftsverksamhet	12 930	8 980	5 385	3 596
Totalt	15 151	10 897	7 301	5 470

ORDLISTA

Administrativa anslag

Administrativa anslag täcker löpande kostnader för institutioner och enheter (personal, byggnader, kontorsutrustning).

Aktuariella antaganden

De antaganden som används för att beräkna kostnaderna för framtida händelser som påverkar pensionsåtagandet.

Aktuariella vinster och förluster

För ett förmånsbestämt system, ändringar i aktuariella underskott eller överskott. De uppkommer till följd av skillnader mellan tidigare aktuariella antaganden och vad som faktiskt har inträffat och på grund av effekterna av ändrade aktuariella antaganden.

Annullering av anslag

Outnyttjade anslag som inte längre får användas annulleras.

Anslag

Budgetfinansiering. I budgeten prognostiseras både åtaganden och betalningar (kontantutbetalningar eller banköverföringar till mottagare). Anslag för åtaganden och betalningar är ofta separerade i tiden (differentierade), eftersom det är vanligt att man först gör fullständiga åtaganden för fleråriga program och projekt under samma år man fattar beslut om dem, medan betalningarna sedan görs under ett antal år i takt med att programmet och projekten fortsätter genomföras. Icke-differentierade anslag används för administrativa kostnader, jordbruksmarknadsstöd och direktstöd och åtagandebemyndigandena är lika stora som betalningsbemyndigandena.

Anslag som förfaller

Outnyttjade anslag som ska annulleras vid budgetårets slut. När ett anslag förfaller innebär det att tillståndet att ådra sig utgifter och/eller skulder för hela eller delar av anslaget annulleras. Gemensamma företag får i enlighet med sina finansiella regler föra upp eventuella outnyttjade anslag i sin beräkning av inkomster och utgifter under högst tre på varandra följande budgetår (enligt den så kallade n+3-regeln). Därmed kan anslag för gemensamma företag som förfallit återanvändas fram till budgetår n+3.

Antagen budget

Budgetförslaget blir den antagna budgeten så snart som det godkänts av budgetmyndigheten och förklarats slutligt antaget av Europaparlamentets talman.

Avbrott och inställelser

Om kommissionen, på grundval av sitt eget arbete eller den information som revisionsmyndigheterna har rapporterat, kommer fram till att en medlemsstat inte har åtgärdat allvarliga brister i förvaltnings- och kontrollsystemen och/eller inte korrigerat oriktiga utgifter som har deklarerats och attesterats, får den avbryta eller ställa in betalningarna.

Belopp som ska infordras från medlemsstaterna

Dessa motsvarar kostnader som uppkommit under rapporteringsperioden och som måste finansieras genom framtida budgetar, dvs. av EU-medlemsstaterna. Detta är en följd av samexistensen mellan periodiserade finansiella rapporter och en budget enligt kontantmetoden.

Betalningsbemyndiganden

Betalningsbemyndiganden täcker utgifter som förfaller till betalning under det innevarande året och som härrör från rättsliga åtaganden som har ingåtts under innevarande år och/eller tidigare år.

Budgetpost

När det gäller budgetens struktur, tas intäkter och kostnader upp i budgeten enligt en bindande kontoplan som avspeglar karaktären hos och syftet med varje post som införts av budgetmyndigheten. De enskilda rubrikerna (avdelning, kapitel, artikel eller punkt) utgör en formell beskrivning av kontoplanen.

Delad förvaltning

Metod för genomförande av budgeten. Vid delad förvaltning delegeras uppgifter att genomföra budgeten till medlemsstaterna. Cirka tre fjärdedelar av EU:s utgifter omfattas av denna genomförandemetod.

Derivat

Finansiella instrument vars värde är kopplat till ändringar i värdet av ett annat finansiellt instrument, en indikator eller en råvara. I motsats till innehavaren av ett primärt finansiellt instrument (exempelvis en statsobligation), som i framtiden har en ovillkorlig rättighet att erhålla kontanter (eller några andra ekonomiska fördelar), har innehavaren av ett derivat bara en villkorad rättighet att erhålla en sådan förmån. Valutaforwardkontrakt är ett exempel på ett derivat.

Direkt förvaltning

Metod för genomförande av budgeten. Inom ramen för direkt förvaltning genomförs budgeten direkt av kommissionens avdelningar, genomförandeorgan och byråer eller av förvaltningsfonder.

Diskonteringsränta

Den räntesats som används för att justera för pengars tidsvärde. Diskontering är en teknik som används för att jämföra kostnader och fördelar som uppkommer under olika tidsperioder.

Effektiv ränta

Den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under den förväntade livslängden för den finansiella tillgången eller den finansiella skulden till det redovisade värdet netto för tillgången eller skulden.

Egna medel

EU-budgetens huvudsakliga intäktskälla. De olika egna medlen förtecknas i det tillämpliga beslutet om egna medel (rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053) och är traditionella egna medel, momsbaserade egna medel, BNI-baserade egna medel och egna medel baserade på icke-materialutnyttjat plastförpackningsavfall.

Finansiell korrigering

Syftet med finansiella korrigeringar är att skydda EU-budgeten från felaktiga eller oriktiga utgifter. För utgifter inom ramen för delad förvaltning åligger uppdraget att återkräva oriktiga utbetalningar i första hand medlemsstaten.

En ”bekräftad” finansiell korrigering har godkänts av den berörda medlemsstaten. En ”beslutad” finansiell korrigering har antagits genom ett beslut av kommissionen och är alltid en nettokorrigering, där medlemsstaten är skyldig att återbetala oriktigt använda medel till EU-budgeten, vilket leder till en definitiv minskning av den berörda medlemsstatens anslagstilldelning. De finansiella korrigeringar som bekräftats och beslutats redovisas i denna publikation i en och samma kategori.

En ”genomförd” finansiell korrigering har korrigerat den konstaterade oriktigheten.

Finansiella tillgångar eller skulder värderade till verkligt värde via resultatet

Alla finansiella tillgångar eller skulder som enligt de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn (IPSAS) värderas till verkligt värde och för vilka ändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet för perioden (dvs. derivat).

Finansiella tillgångar och skulder till upplupet anskaffningsvärde

Alla finansiella tillgångar eller skulder som enligt de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn (IPSAS) värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella tillgångar som kan säljas

Alla finansiella tillgångar (utom derivat) som enligt de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn (IPSAS) värderas till verkligt värde och för vilka ändringar i verkligt värde ska redovisas i en reserv i nettotillgångarna till dess att de tas bort (eller skrivs ner).

Förebyggande åtgärder

De förebyggande åtgärder som kommissionen kan vidta för att skydda EU-budgeten när den får kännedom om potentiella brister omfattar tillfälligt avbrytande eller inställning av utbetalningar från EU-budgeten till det operativa programmet.

Förfinansiering

En betalning som avser att förse stödmottagarna med en fixkassa. Den kan delas upp på ett antal delbetalningar som fastställs i ett underliggande kontrakt eller beslut eller i en underliggande överenskommelse eller en grundläggande rättsakt. Fixkassan eller förskottet återbetalas eller används i det syfte för vilket den eller det beviljats under den period som anges i överenskommelsen.

Förmånsbestämda system

Pensionssystem eller andra pensionsplaner där systemets regler fastställer förmånerna, oberoende av avgifterna, och förmånerna inte är direkt kopplade till investeringar i systemet. Systemet kan antingen vara fonderat eller ofonderat.

Indirekt förvaltning

Metod för genomförande av budgeten. Vid indirekt förvaltning anförtror kommissionen delar av budgetgenomförandet till organ som omfattas av EU-rätt eller nationell rätt.

Inkomster avsatta för särskilda ändamål

Särskilda inkomster som erhålls för att finansiera specifika utgiftsposter. Den huvudsakliga källan till externa inkomster avsatta för särskilda ändamål är finansiella bidrag från länder utanför EU till program som finansieras av unionen. Den huvudsakliga källan till interna inkomster avsatta för särskilda ändamål är inkomster från tredje parter för varor, tjänster eller byggentreprenader som levereras, tillhandahålls eller utförs på deras begäran. Inkomster från återbetalningar av belopp som betalats ut på felaktiga grunder samt från försäljning av publikationer och filmer.

Kostnad avseende tjänstgöring under innevarande år

Ökningen av skulder för ersättningar till anställda som uppkommit genom tjänstgöring under det innevarande budgetåret.

Oriktighet

En oriktighet är en handling som inte överensstämmer med EU-reglerna eller nationella regler och som kan påverka EU:s ekonomiska intressen negativt. Oriktigheter kan uppkomma på grund av de mottagare som gör anspråk på medel eller på grund av de myndigheter som ansvarar för utbetalningarna. Begreppet oriktighet är bredare än begreppet bedrägeri, som avser sådana beteenden som kan klassas som brott.

Tillbakadragande

En handling genom vilken (hela eller delar av) tidigare åtaganden annulleras.

Traditionella egna medel

Traditionella egna medel fastställs i det tillämpliga beslutet om egna medel (rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053) och omfattar tullar och sockeravgifter.

Utestående åtaganden (RAL)

Utestående åtaganden (Reste à Liquider, RAL) avser belopp för vilka ett budgetåtagande har gjorts, men där efterföljande betalning ännu inte har verkställts. De utgör EU:s betalningsförpliktelser under de kommande åren och beror direkt på användningen av fleråriga program och på den åtskillnad som görs mellan åtagande- respektive betalningsbemyndiganden.

Årlig verksamhetsrapport

Den årliga verksamhetsrapporten anger de verksamhetsresultat som uppnåtts med hänvisning till bland annat uppsatta mål, tillhörande risker och den interna kontrollstrukturen. Den delegerade utanordnaren ska sedan budgetåret 2001 för kommissionen och 2003 för samtliga EU-institutioner lämna in en årlig verksamhetsrapport till sin institution om hur arbetsuppgifterna fullgjorts, tillsammans med ekonomiska och administrativa uppgifter.

Åtagande

Rättsligt åtagande att lämna finansiering på vissa villkor. EU åtar sig att ersätta sin andel av kostnaderna för ett av EU finansierat projekt. Dagens åtaganden är morgondagens betalningar. Dagens betalningar är gårdagens åtaganden.

Åtagandebemyndigande

Åtagandebemyndiganden täcker den totala kostnaden för rättsliga åtaganden (avtal, bidragsavtal eller bidragsbeslut) som kan komma att undertecknas under det innevarande budgetåret.

Ändringsbudget

Beslut som fattats under budgetåret för att ändra (öka, minska, överföra) delar av den antagna budgeten för det året.

Överföring av anslag

Undantag från principen om ettårighet i den mån anslag som inte kunnat användas under ett visst budgetår får överföras, under stränga villkor och i undantagsfall, för användning under det påföljande året.

Överföringar (mellan budgetposter)

Överföringar mellan budgetposter innebär att anslag omfördelas från en budgetpost till en annan, under loppet av budgetåret, vilket utgör ett undantag från budgetprincipen om specificering. De är dock uttryckligen tillåtna genom fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) enligt de villkor som fastställs i budgetförordningen. I budgetförordningen fastställs olika former av överföringar, beroende på huruvida de sker mellan eller inom budgetavdelningar, kapitel, artiklar eller rubriker, och olika behörighetsnivåer gäller för olika former av överföringar.

FÖRTECKNING ÖVER FÖRKORTNINGAR

7th Research Framework Programme for Research and Technological Development (FP7)	Sjunde ramprogrammet för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration
Amif	Asyl-, migrations- och integrationsfonden
Amortised Cost (AC)	Upplupet anskaffningsvärde
Annual Activity Report (AAR)	Årlig verksamhetsrapport
ATM (Air Traffic Management)	Flygledningstjänst
Authorising Officer by Delegation (AOD)	Delegerad utanordnare
Available For Sale (AFS)	Tillgångar som kan säljas
Balance of Payments (BOP)	Betalningsbalans
BNI	Bruttonationalinkomst
BNP	Bruttonationalprodukt
Bufi Fund (Budget Fines Fund)	Bufi-fonden för böter
Cohesion Fund (CF)	Sammanhållningsfonden
COM (European Commission)	Europeiska kommissionen
Common Provisioning Fund (CPF)	Gemensam avsättningsfond
Common Provisions Regulation (CPR)	Förordningen om gemensamma bestämmelser
Competitiveness and Innovation Framework Programme (CIP)	Ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation
Connecting Europe Facility Debt Instrument (CEF DI)	Skuldinstrumentet för Fonden för ett sammanlänkat Europa
Cosmeprogrammet	Program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag
COSO	Den amerikanska oberoende revisionsorganisationen Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission
CRII+	Investeringsinitiativet mot effekter av coronaviruset plus
Decommissioning and Waste Management (D&WM)	Finansieringsprogram för avveckling av kärntekniska anläggningar och hantering av radioaktivt avfall
Cultural and Creative Sector Guarantee Facility (CCS LGF)	Lånegaranti för de kulturella och kreativa sektorerna
EaSI	Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation
EBRD	Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling
ECB (European central bank)	Europeiska centralbanken
EES	Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
EFHU	Europeiska fonden för hållbar utveckling
EFSE (European Fund for Southeast Europe)	Europeiska fonden för sydöstra Europa
EFSF	Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten
Efsi	Europeiska fonden för strategiska investeringar
EFSM	Europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen
Efta	Europeiska frihandelssammanslutningen
EGFJ	Europeiska garantifonden för jordbruket
Egnos	Europeiskt system för navigering genom geostationär överlappning
EGPI	Europeiskt grannskaps- och partnerskapsinstrument
EIB	Europeiska investeringsbanken
EIB Resilience Initiative (ERI)	EIB:s motståndskraftsinitiativ (för stärkt motståndskraft hos länderna i det södra grannskapet och i västra Balkan)
ESA (European Space Agency)	Europeiska rymdorganisationen
EIF	Europeiska investeringsfonden
Ejflu	Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling
Ekofinrådet	Rådet (ekonomiska och finansiella frågor)
EKSG i likvidation	Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) i likvidation
ElectriFI (Electrification Financing Initiative)	Initiativet för finansiering av elektrifiering
EMU	Ekonomiska och monetära unionen
Enterprise Expansion Fund (ENEF)	Fonden för företagsexpansion
Enterprise Innovation Fund (ENIF)	Fonden för företagsinnovation
Eruf	Europeiska regionala utvecklingsfonden
ESF	Europeiska socialfonden
ESI-fonder	Europeiska struktur- och investeringsfonder
ESM	Europeiska stabilitetsmekanismen
EU	Europeiska unionen
EU Financial Regulation (FR)	Förordning om finansiella regler för unionens allmänna budget
EUF	Europeiska utvecklingsfonden
EUF-fördraget	Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Eumetsat	Europeiska organisationen för utnyttjande av meteorologiska satelliter
Euratom	Europeiska atomenergigemenskapen
European Court of Auditors (ECA)	Europeiska unionens revisionsrätt
European External Action Service (EEAS)	Europeiska utrikestjänsten
European Parliament (EP)	Europaparlamentet
European Technology Start up Facility 1998 (ETF)	Europeisk finansieringsordning för uppstartning av teknikföretag 1998
European Union Accounting Rule (EAR)	Europeiska unionens redovisningsregler
Expected Credit Losses (ECL)	Förväntade kreditförluster
Exposure At Default (EAD)	Exponering vid fallissemang
External Lending Mandate (ELM)	EIB:s externa utlåningsmandat
EHFF	Europeiska havs- och fiskerifonden
Fair Value through Net Assets/Equity (FVNA)	Verkligt värde via nettotillgångar/eget kapital
Fair Value through Surplus or Deficit (FVSD)	Verkligt värde via resultatet
FIFU	Först in, först ut
Financial Statement Discussion and Analysis (FSDA)	Diskussion om och analys av finansiella rapporter för helåret
FoTUD	Forskning, teknisk utveckling och demonstration
FSE	Fonden för ett sammanlänkat Europa
GJP	Gemensam jordbrukspolitik
GNSS (Global Navigation Satellite Systems)	Globalt system för satellitnavigering
Guarantee Facility under the Western Balkan Enterprise Development and Innovation Facility (EDIF)	Garantiinstrumentet inom instrumentet för västra Balkan (EDIF)
Horisont 2020	Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation
IMF	Internationella valutafonden
Infrastructure and Innovation Window (IIW)	Infrastruktur- och innovationsdelen i Efsi-garantin
Innovation Fund (IF)	Innovationsfonden
IPSAS (International Public Sector Accounting Standards)	Internationella redovisningsstandarder för den offentliga sektorn
It	Informationsteknik
Iter (International Thermonuclear Experimental Reactor)	Internationell termonukleär experimentreaktor
Joint Undertaking (JU)	Gemensamt företag
JRC (Joint Research Centre)	Gemensamma forskningscentrumet
LGD	Förlust vid fallissemang
Loan Guarantee Instrument for TEN-T projects (LGTT)	Instrument för lånegarantier till projekt inom det transeuropeiska transportnätet
Macro Financial Assistance (MFA)	Makroekonomiskt stöd
MEP (Member of the European Parliament)	Ledamot av Europaparlamentet
Moms	Mervärdesskatt
Multi Annual Program (MAP)	Flerårigt program – Medium Enterprise Financial Inclusion Programme
Multiannual Financial Framework (MFF)	Flerårig budgetram
Neighbourhood, Development and International Cooperation Instrument (NDICI)	Instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – – Europa i världen
Next Generation EU (NGEU)	Återhämtningsinstrumentet
OPP	Offentlig-privata partnerskap
Own Resources Decision (ORD)	Beslutet om egna medel
Participants Guarantee Fund (PGF)	Deltagargarantifonden
Pension Scheme of European Officials (PSEO)	Pensionssystemet för EU-tjänstemän
PF4EE (Private Finance for Energy Efficiency Instrument)	Instrument för privat finansiering för energieffektivisering
Probability of Default (PD)	Sannolikheten för fallissemang
Project Bond Initiative (PBI)	Europa 2020-initiativet om projektobligationer
Recovery and Resilience Facility (RRF)	Faciliteten för återhämtning och resiliens
Reste à liquider (RAL)	Utestående åtaganden
Risk Sharing Finance Facility (RSFF)	Finansieringsinstrument för riskdelning
S&P	Standard & Poor's Financial Services LLC
SANAD	MENA-fond för mikroföretag samt små och medelstora företag
Sapard	Särskilt anslutningsprogram för jordbruk och landsbygdsutveckling
SEMED	Programmet för finansiell delaktighet för mikroföretag och små och medelstora företag i södra och östra Medelhavsregionen
Significant Increase of Credit Risk (SICR)	Betydande ökning av kreditrisken
SME-Initiative Uncapped Guarantee Instrument (Siugi)	Instrumentet för obegränsade garantier inom småföretagsinitiativet
SMF	Små och medelstora företag
SMF-delen	Delen för små och medelstora företag
Sure-instrumentet	Europeiskt instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation
Temporary Rural Development Instrument (TRDI)	Tillfälligt instrument för landsbygdsutveckling
Traditional Own Resources (TOR)	Traditionella egna medel

(1) Kommissionens genomförandebeslut C(2021) 3991 final.

(2) Medlemsstater med godkända planer: Finansiering som tilldelas varje godkänd plan för återhämtning och resiliens. Medlemsstater utan godkända planer: Högsta anslag i bidrag i enlighet med förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens. Beloppen är föremål för den uppdatering som föreskrivs i artikel 11.2 i förordning (EU) 2021/241 och som planeras till den 30 juni 2022.

(†) Finland: undertecknades och betalades ut först under 2022 (0,3 miljarder euro).

(‡) Irland: inte undertecknat den dag då dessa räkenskaper undertecknades. Irland har inte begärt någon förfinansiering av det icke återbetalningspliktiga stödet.

(1) Rumänien: utbetalades först under 2022 (1,9 miljarder euro).

(†) Slovenien: undertecknades först under 2022. Slovenien har inte begärt någon förfinansiering av lånet.

(3) Rådets förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 av den 26 maj 2014 om metoder och förfaranden för tillhandahållande av traditionella, momsbaserade egna medel och BNI-baserade egna medel samt åtgärder för att möta likviditetsbehov (omarbetning) (EUT L 168, 7.6.2014, s. 39).

(4) Se avsnitt 2.2 och 2.3 i Viktiga händelser under året för en omfattande översikt över återhämtningsinstrumentet.

(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 av den 9 juni 2021 om inrättande av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen – om ändring och upphävande av beslut nr 466/2014/EU och om upphävande av förordning (EU) 2017/1601 och rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009 (EUT L 209, 14.6.2021, s. 1).

(6) Bestämmelsen om automatisk överföring av outnyttjade åtagande- och betalningsbemyndiganden gäller även för de andra programmen under rubrik 6: Europeiska instrumentet för internationellt kärnsäkerhetssamarbete, de utomeuropeiska länderna och territorierna och instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III) genom hänvisningar i deras respektive rättsliga grunder till bestämmelserna i instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen.

(7) Det godkända beloppet för återhämtningsinstrumentet 2021 avser 2021 års stöd i form av icke återbetalningspliktigt stöd till medlemsstaterna inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens, återhämtningsstödet för sammanhållning och till Europas territorier (React-EU) och de ytterligare medlen till andra EU-program eller EU-fonder (landsbygdsutveckling, InvestEU, Fonden för en rättvis omställning, Horisont Europa och RescEU). I förordningen om återhämtningsinstrumentet (rådets förordning (EU) 2020/2094) fastställs de rättsliga tidsfristerna för de rättsliga åtagandena, medan fördelningen av programplaneringen fastställs på grundval av den planerade tidsplanen för årliga åtaganden som uttryckligen nämns i de berörda programmens olika rättsliga grunder.

(8) Rådets förordning (EU) 2020/2094 av den 14 december 2020 om inrättande av Europeiska unionens återhämtningsinstrument för att stödja återhämtningen efter covid-19-krisen (EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 23).

(9) Artikel 212 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1) (budgetförordningen).

(10) 2020 och 2021 års belopp: Omfattar inte intäkter med anknytning till Förenade kungarikets utträde ur EU.

(11) Rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 av den 14 december 2020 om systemet för Europeiska unionens egna medel och om upphävande av beslut 2014/335/EU, Euratom (EUT L 424, 15.12.2020, s. 1).

(12) Enligt subsidiaritetsprincipen ska unionen vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av dess omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå. Enligt proportionalitetsprincipen får unionens åtgärder till innehåll och form inte gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målen i fördragen (se artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen).

(13) Förordning (EU, Euratom) 2018/1046.

(14) Se artikel 317 i EUF-fördraget.

(15) C(2020) 4240 final av den 24 juni 2020.

(16) Uttrycket Europeiska kommissionen betecknar alltså dels den politiska institutionen – kommissionskollegiet – som består av kommissionens ledamöter, dels kommissionens förvaltning i de olika direktoraten som leds av generaldirektörerna (och chefer för andra administrativa strukturer som tjänster, byråer eller genomförandeorgan).

(17) Förvaltningen av Europeiska utvecklingsfonden (EUF) är sedan mitten av 2019 (då artikel 12 i arbetsordningen reviderades) delegerad till fem avdelningar, nämligen GD Internationella partnerskap (Intpa, f.d. Devco), GD Europeiskt civilskydd och humanitära biståndsåtgärder (Echo), GD Utbildning, ungdom, idrott och kultur (EAC), Europeiska genomförandeorganet för utbildning och kultur (Eacea) samt Gemensamma forskningscentrumet (JRC).

(18) https://ec.europa.eu/info/publications/integrated-financial-and-accountability-reporting_en.

(2) Vissa sifferuppgifter i tabellerna nedan kan förefalla inkonsekventa när de summeras på grund av avrundningen till miljoner euro

(3) Europaparlamentet antog den 24 november 2021 en budget för utbetalning av unionens kortfristiga skulder från unionens egna medel, som ska uppbäras eller infordras från medlemsstaterna under 2021. I enlighet med artikel 83 i tjänsteföreskrifterna (förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 (EUT L 56, 4.3.1968, s. 1) av den 29 februari 1968 i dess ändrade lydelse) ska dessutom medlemsstaterna gemensamt garantera att pensionsrättigheterna uppfylls.

(19) Beloppet för 2020 avser (ökning)/minskning av finansiella tillgångar som kan säljas.

(20) Fram till 2020 redovisades övertagna lån (nödlidande lån för vilka EIB-gruppen har utfärdat ett garantiåberopande på EU-garantin) första gången till det betalade beloppet för att reglera garantiåberopandet och skrevs omedelbart ned helt med det kreditförlustbelopp som redan uppkommit vid tiden för övertagandet, utan någon påverkan på det redovisade värdet netto i balansräkningen. Eventuell upplupen ränta efter det första redovisningstillfället skrevs också helt ned. I enlighet med den omarbetade redovisningsregeln EAR 11 klassificeras övertagna lån nu som förvärvade eller utfärdade kreditförsämrade lån för vilka nedskrivningsreserveringen endast avser ändringar av förväntade kreditförluster sedan det första redovisningstillfället. Vidare enligt den omarbetade EAR 11 för lån i form av förvärvade eller utfärdade kreditförsämrade lån (POCI-lån) blir räntan bara upplupen för det redovisade nettovärdet. Därför har nedskrivningsreserveringen, som redovisades i slutet av 2020 för övertagna lån, skrivits av från de övertagna lånens redovisade bruttovärde den 1 januari 2021, utan någon påverkan på det redovisade värdet för dessa lån i balansräkningen.

(21) EU:s pensionssystem är en teoretisk (virtuell) fond med fastställda ersättningar, där de anställdas avgifter ska finansiera deras framtida pensioner. Även om det inte finns någon egentlig investeringsfond anses det belopp som skulle ha samlats in av en sådan fond ha investerats i medlemsstaternas långsiktiga obligationer och återspeglas i det pensionsåtagande som är registrerat i Europeiska unionens årsredovisning. Medlemsstaterna garanterar gemensamt att ersättningarna betalas ut i enlighet med artikel 83 i tjänsteföreskrifterna och artikel 4.3 i fördraget om Europeiska unionen (en närmare beskrivning av systemet finns i COM(2018) 829).

(22) I beloppet för 2020 ingår 16 134 miljoner euro som klassificeras som långfristiga finansiella tillgångar som kan säljas och 3 453 miljoner euro som klassificeras som kortfristiga finansiella tillgångar som kan säljas i EU:s konsoliderade årsredovisning för 2020.

(23) Rådets förordning (EU) 2020/672 av den 19 maj 2020 om inrättande av ett europeiskt instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (SURE) till följd av covid-19-utbrottet (EUT L 159, 20.5.2020, s. 1).

(24) Beloppen för 2020 avser belopp som tidigare klassificerats som finansiella tillgångar som kan säljas i EU:s konsoliderade årsredovisning för 2020.

(25) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/410 av den 14 mars 2018 om ändring av direktiv 2003/87/EG för att främja kostnadseffektiva utsläppsminskningar och koldioxidsnåla investeringar, och beslut (EU) 2015/1814 (EUT L 76, 19.3.2018, s. 3).

(26) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, om ändring av förordning (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 680/2007 och (EG) nr 67/2010 (EUT L 348, 20.12.2013, s. 129).

(27) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320).

(4) Posten ”Ej tilldelad en rubrik i den fleråriga budgetramen” omfattar konsoliderade enheters budgetgenomförande och eliminering vid konsolidering, transaktioner utanför budgeten och ej tilldelade program med enskilt oväsentliga belopp.

(28) De tillgångar på 2,7 miljarder euro som avsatts för garantin för EIB:s externa utlåningsmandat täcker också upplåning inom ramen för makroekonomiskt stöd och Euratom (se not 4.1.2).

(29) De 2,8 miljarder euro i tillgångar som avsatts för garantin för EIB:s externa utlåningsmandat täcker också upplåning inom ramen för makroekonomiskt stöd och Euratom (se not 4.1.2).

(30) Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2018/412 av den 14 mars 2018 om ändring av beslut nr 466/2014/EU om beviljande av en EU-garanti till Europeiska investeringsbanken mot förluster vid lån och lånegarantier till projekt utanför EU (EUT L 76, 19.3.2018, s. 30)

(31) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 av den 9 juni 2021 om inrättande av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen – om ändring och upphävande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 466/2014/EU och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1601 och rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009 (EUT L 209, 14.6.2021, s. 1).

(32) EUT L 107, 26.3.2021, s. 30.

(33) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa och för Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik (EUT L 231, 30.6.2021, s. 159).

(34) Budgetramen för Ejflu har förlängts till att omfatta perioden fram till 2022 (förordning (EU) 2020/2220).

(35) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (EUT L 57, 18.2.2021, s. 17).

(36) Rådets beslut (Euratom) 2021/281 av den 22 februari 2021 om ändring av beslut 2007/198/Euratom om inrättande av ett europeiskt gemensamt företag för Iter och utveckling av fusionsenergi samt om beviljande av förmåner till detta företag (EUT L 62, 23.2.2021, s. 41).

(37) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/2220 av den 23 december 2020 om fastställande av vissa övergångsbestämmelser för stöd från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) under åren 2021 och 2022 och om ändring av förordningarna (EU) nr 1305/2013, (EU) nr 1306/2013 och (EU) nr 1307/2013 vad gäller resurser och tillämpning under åren 2021 och 2022 och förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller resurser och fördelningen av sådant stöd under åren 2021 och 2022 (EUT L 437, 28.12.2020, s. 1).

(38) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/696 av den 28 april 2021 om inrättande av unionens rymdprogram och Europeiska unionens rymdprogrambyrå och om upphävande av förordningarna (EU) nr 912/2010, (EU) nr 1285/2013 och (EU) nr 377/2014 och beslut nr 541/2014/EU (EUT L 170, 12.5.2021, s. 69).

(39) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/695 av den 28 april 2021 om inrättande av Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation, om fastställande av dess regler för deltagande och spridning och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1290/2013 och (EU) nr 1291/2013 (EUT L 170, 12.5.2021, s. 1).

(40) Rådets förordning (Euratom) 2021/765 av den 10 maj 2021 om inrättande av Europeiska atomenergigemenskapens forsknings- och utbildningsprogram för perioden 2021–2025 som kompletterar Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation samt om upphävande av förordning (Euratom) 2018/1563 (EUT L 167 I , 12.5.2021, s. 81).

(41) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1755 av den 6 oktober 2021 om inrättande av brexitjusteringsreserven (EUT L 357, 8.10.2021, s. 1).

(42) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1718 av den 14 november 2018 om ändring av förordning (EG) nr 726/2004 vad gäller Europeiska läkemedelsmyndighetens säte (EUT L 291, 16.11.2018, s. 3).

(43) Rådets förordning (EU, Euratom) 2016/804 av den 17 maj 2016 om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 om metoder och förfaranden för tillhandahållande av traditionella, momsbaserade egna medel och BNI-baserade egna medel samt åtgärder för att möta likviditetsbehov (EUT L 132, 21.5.2016, s. 85).

(5) Exklusive lån avseende faciliteten för återhämtning och resiliens (återhämtningsinstrumentet) och finansiellt stöd.

(6) Exklusive förutbetalda kostnader.

(44) Exklusive rygg-mot-rygg-lån för finansiellt stöd.

(45) exklusive förutbetalda kostnader

(46) Finansiella tillgångar som kan säljas (exklusive investeringar i penningmarknadsfonder och egetkapitalinstrument).

(47) Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet

(48) Exempelvis i arbetsdokument XI bifogat till budgetförslaget om genomförandet av budgetgarantier, den gemensamma avsättningsfonden och bedömningen av hållbarheten hos de eventualförpliktelser som har sitt upphov i budgetgarantier eller finansiellt stöd i enlighet med artikel 41.5 i budgetförordningen.

(49) Risken för garantier för eget kapital baseras på det teoretiska belopp som täcks av garantin.

(7) Med tillämpning av korrigeringskoefficient (korr.koeff.).

(8) Betalas för de första tre åren som följer på utträdet ur tjänst.

(50) Vissa sifferuppgifter i tabellerna nedan kan förefalla inkonsekventa när de summeras på grund av avrundningen till miljoner euro.

(51) Rådets förordning (EU, Euratom) nr 608/2014 av den 26 maj 2014 om genomförandebestämmelser till systemet för Europeiska unionens egna medel (EUT L 168, 7.6.2014, s. 29).

(52) Rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 (EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 11).

(53) Teknisk justering av budgetramen för 2021 i enlighet med artikel 4 i rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 om den fleråriga budgetramen 2021–2027, COM(2020) 848 final, 18.12.2020.

(54) Rådets förordning (EU) 2020/2094.

(55) Detta program inom den fleråriga budgetramen omfattar den kompletterande finansieringsramen från återhämtningsinstrumentet till React-EU-paketet. Se kapitel 1.1 Flerårig budgetram 2021–2027 i noterna till rapporterna om budgetgenomförandet. I punkten om rubrik 2 beskrivs bidraget från detta program i den fleråriga budgetramen till React-EU-paketet.

(56) Detta program inom den fleråriga budgetramen omfattar den kompletterande finansieringsramen från återhämtningsinstrumentet till React-EU-paketet. Se kapitel 1.1 Flerårig budgetram 2021–2027 i noterna till rapporterna om budgetgenomförandet. I punkten om rubrik 2 beskrivs bidraget från detta program i den fleråriga budgetramen till React-EU-paketet.

(57) Detta program inom den fleråriga budgetramen omfattar den kompletterande finansieringsramen från återhämtningsinstrumentet till React-EU-paketet. Se kapitel 1.1 Flerårig budgetram 2021–2027 i noterna till rapporterna om budgetgenomförandet. I punkten om rubrik 2 beskrivs bidraget från detta program i den fleråriga budgetramen till React-EU-paketet.

(58) Detta program inom den fleråriga budgetramen omfattar den kompletterande finansieringsramen från återhämtningsinstrumentet till React-EU-paketet. Se kapitel 1.1 Flerårig budgetram 2021–2027 i noterna till rapporterna om budgetgenomförandet. I punkten om rubrik 2 beskrivs bidraget från detta program i den fleråriga budgetramen till React-EU-paketet.

		ISSN 1977-1061
Europeiska unionens officiella tidning		C 399

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	65 årgången 17 oktober 2022

Innehållsförteckning		Sida
	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska kommissionen
2022/C 399/01	Meddelande från kommissionen till Europaparlementet, rådet och revisionsrätten – Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2021	1
2022/C 399/02	Revisionsrättens revisionsförklaring till Europaparlamentet och rådet – oberoende revisorns rapport	240