6.10.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 385/1

Kommissionens tillkännagivande om tolkningen av vissa rättsliga bestämmelser i den delegerade rättsakten om upplysningar inom ramen för artikel 8 i EU:s taxonomiförordning om rapportering om ekonomiska verksamheter och tillgångar som omfattas av taxonomin

(2022/C 385/01)

Syftet med detta dokument med frågor och svar är att klargöra innehållet i den delegerade rättsakten om upplysningar enligt artikel 8 i EU:s taxonomiförordning (den delegerade rättsakten om upplysningar) (1) för att underlätta dess genomförande.

De frågorna och svaren i detta dokument klargör bestämmelser som redan finns i den tillämpliga lagstiftningen. De utvidgar inte på något sätt de rättigheter och skyldigheter som följer av denna lagstiftning och inför inte heller några ytterligare krav på de berörda aktörerna och de behöriga myndigheterna. De frågorna och svaren är endast avsedda att hjälpa finansiella och icke-finansiella företag att genomföra de relevanta rättsliga bestämmelserna. Det är bara Europeiska unionens domstol som är behörig att tolka unionslagstiftningen. De synpunkter som uttrycks i tillkännagivandet har inte företräde framför den ståndpunkt som Europeiska kommissionen kan komma att inta i unionens eller enskilda nationers domstolar.

Den 20 december 2021 offentliggjorde kommissionen 22 frågor och svar om hur finansiella och icke-finansiella företag bör rapportera ekonomiska verksamheter och tillgångar som omfattas av taxonomin i enlighet med den delegerade rättsakten om upplysningar. Detta dokument kompletterar dessa frågor och svar.

INNEHÅLL

ALLMÄNNA FRÅGOR OCH SVAR

För vilka företag är rapporteringsskyldigheten i den delegerade rättsakten enligt artikel 8 i taxonomiförordningen tillämplig?

Hur definieras en ”ekonomisk verksamhet” i den delegerade rättsakten om upplysningar?

Vad är en ekonomisk verksamhet som omfattas av taxonomin?

Vad är ”möjliggörande” ekonomisk verksamhet och ekonomisk ”omställningsverksamhet” i samband med rapportering om ekonomisk verksamhet som omfattas av taxonomin?

Hur ska ekonomisk verksamhet som rör klimatanpassning identifieras och rapporteras inom ramen för taxonomin?

Hur bör Nace-koder användas för att identifiera verksamheter i samband med rapportering om verksamheter som omfattas av taxonomin?

Kan företag rapportera frivillig information i samband med rapportering om verksamheter som omfattas av taxonomin?

ICKE-FINANSIELLA FÖRETAG

I vilken utsträckning bör företag bedöma och rapportera om verksamheter som omfattas av taxonomin i sin värdekedja, både uppströms och nedströms?

Hur ska man identifiera verksamheter som omfattas av taxonomin för vilka verksamhetsbeskrivningar innehåller preciseringar, såsom ”koldioxidsnål” och ”klimatrelaterade faror”?

10.

Ska företagen redovisa en uppdelning per miljömål av verksamhet som omfattas av taxonomin?

11.

Hur definieras omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter inom ramen för rapportering om verksamhet som omfattas av taxonomin?

12.

Vad ingår i ”andra direkta utgifter” som anges i bilaga I till den delegerade rättsakten om upplysningar?

13.

Hur bör företag redovisa negativa intäkter i samband med rapportering om verksamhet som omfattas av taxonomin?

14.

Bör företagen undvika dubbelrapportering av verksamheter som omfattas av taxonomin?

15.

Bör en enhet redovisa omsättning som omfattas av taxonomin när den ekonomiska verksamheten inte har bedrivits av företaget själv, utan av en underleverantör?

16.

Hur bör ett icke-finansiellt företag rapportera om produkter och tjänster som både förbrukas internt och säljs externt?

17.

Hur bör icke-finansiella företag behandla immateriella tillgångar inom ramen för rapportering om verksamhet som omfattas av taxonomin?

18.

Bör icke-finansiella företag rapportera om hur deras verksamhet utanför EU omfattas av taxonomin?

19.

Hur bör icke-finansiella företag behandla omsättningen för verksamheter som omfattas av taxonomin och som avknoppas under räkenskapsåret?

FINANSIELLA FÖRETAG

20.

Vad bör finansiella företag rapportera om de underliggande enheternas information inte är offentligt tillgänglig?

21.

Vad är skillnaden mellan täckta tillgångar och totala tillgångar i samband med rapportering om verksamhet som omfattas av taxonomin?

22.

Bör tillgångar i form av likvida medel beaktas i samband med rapporteringen om verksamhet som omfattas av taxonomin?

KAPITALFÖRVALTARE:

23.

Hur kan kapitalförvaltare vikta sina innehav i en portfölj för att rapportera tillgångar som omfattas av taxonomin?

24.

Räknas hypotekslån som verksamhet som omfattas av taxonomin för en kapitalförvaltare (som en investering) eller endast för den bank som beviljade lånet ursprungligen?

FÖRSÄKRINGSGIVARE

25.

Vilka verksamheter bör en försäkringsgivare och en återförsäkrare beakta när de rapporterar sin försäkringsverksamhet i samband med rapportering om verksamhet som omfattas av taxonomin?

KREDITINSTITUT

26.

Är rapporteringsskyldigheterna enligt den delegerade rättsakten om upplysningar tillämpliga på en stor enhet som inte är ett kreditinstitut enligt artikel 4 i kapitalkravsförordningen men behandlas som ett finansiellt företag enligt artiklarna 19a och 29a i direktivet om icke-finansiell rapportering?

27.

Hur kan kapitalutgifter knytas till lån för allmänna ändamål i samband med rapportering om verksamhet som omfattas av taxonomin?

28.

Hur bör ett kreditinstitut med ett tillstånd att bedriva verksamhet som värdepappersföretag enligt direktivet om marknader för finansiella instrument (Mifid) rapportera sina ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin?

SKULDMARKNADEN

29.

Hur ska man bedöma och rapportera om huruvida en skuldtillgång, såsom en obligation eller ett lån, ska omfattas av taxonomin?

30.

Behöver användningen av alla intäkter från skuldprodukter verifieras oberoende om de rapporteras som att de omfattas av taxonomin?

31.

Kan gröna skuldinstrument från företag utanför EU rapporteras som att de omfattas av taxonomin?

32.

Kan gröna statspapper rapporteras som statspapper som omfattas av taxonomin?

SAMVERKAN MED ANDRA BESTÄMMELSER

33.

Hur samverkar den delegerade rättsakten om upplysningar med de föreslagna kraven på företagens hållbarhetsrapportering?

ALLMÄNNA FRÅGOR OCH SVAR

1. För vilka företag är rapporteringsskyldigheten i den delegerade rättsakten enligt artikel 8 i taxonomiförordningen tillämplig?

I den delegerade rättsakten som kompletterar artikel 8 i taxonomiförordningen (förordning (EU) 2021/2178) (den delegerade rättsakten om upplysningar) fastställs särskilda krav för taxonomirelaterad rapportering från företag som omfattas av direktiv (EU) 2014/95 (direktivet om icke-finansiell rapportering) (2)..

I synnerhet innehåller artikel 8.1 i förordning (EU) 2020/852 (3) (taxonomiförordningen) en korshänvisning till artiklarna19a och 29a i direktiv (EU) 2013/34 (4) (redovisningsdirektivet) som infördes genom direktiv (EU) 2014/95 (direktivet om icke-finansiell rapportering (NFRD)). Närmare bestämt anges det i taxonomiförordningen att ”företag som omfattas av en skyldighet att offentliggöra icke-finansiell information enligt artikel 19a eller 29a i direktiv 2013/34/EU ska i sin icke-finansiella rapport eller sin icke-finansiella rapport för koncernen inkludera information om hur och i vilken utsträckning företagets verksamheter är förknippade med ekonomiska verksamheter som ska anses vara miljömässigt hållbara enligt artiklarna 3 och 9 i denna förordning”. Med andra ord har företag som omfattas av obligatoriska rapporteringsskyldigheter enligt redovisningsdirektivet också rapporteringsskyldigheter enligt taxonomiförordningen.

I enlighet med artiklarna 19a och 29a i redovisningsdirektivet omfattas följande företag av skyldigheten att offentliggöra icke-finansiell information: stora företag enligt definitionen i artikel 3.4 i det direktivet som är företag av allmänt intresse enligt definitionen i artikel 2.1 i samma direktiv med i genomsnitt mer än 500 anställda under räkenskapsåret, och företag av allmänt intresse som är moderföretag i stora koncerner enligt definitionen i artikel 3.7 i det direktivet med i genomsnitt mer än 500 anställda efter konsolidering under räkenskapsåret. På grundval av artikel 8.1 i taxonomiförordningen omfattas sådana företag också av taxonomiförordningens upplysningsskyldigheter.

Artikel 8.1 i taxonomiförordningen hänvisar inte specifikt till nationella åtgärder för införlivande av direktivet om icke-finansiell rapportering som eventuellt utvidgar dess tillämpningsområde till att omfatta andra kategorier av mindre företag. Rapporteringskraven i artikel 8.1 i taxonomiförordningen gäller därför direkt för företag som omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering, men de är inte tillämpliga på de företag som endast omfattas av nationell lagstiftning som införlivar direktivet om icke-finansiell rapportering. Enligt den delegerade rättsakten om upplysningar kan dock företag som endast omfattas av nationell lagstiftning som införlivar direktivet om icke-finansiell rapportering frivilligt rapportera sin förenlighet med taxonomin.

2. Hur definieras en ”ekonomisk verksamhet” i den delegerade rättsakten om upplysningar?

Taxonomiförordningen innehåller en klassificering av miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter. Denna klassificering bygger till stor del på näringsgrensindelningen Nace, den statistiska näringsgrensindelningen i EU.

En ekonomisk verksamhet äger rum när resurser som kapital, varor, arbetskraft, tillverkningsteknik eller mellanprodukter kombineras för att producera specifika varor eller tjänster. Den kännetecknas av en insats av resurser, en produktionsprocess och ett utflöde av produkter (varor eller tjänster).

I förordning (EU) 2021/2139 (den delegerade rättsakten om EU:s klimattaxonomi) (5) beskrivs och fastställs kriterier på hög nivå. Kriterierna avser inte specifika ekonomiska verksamheter, utan snarare kategorier av ekonomiska verksamheter. I förordningen fastställs till exempel kriterier för den allmänna kategorin ”cementtillverkning” snarare än för en viss aktörs tillverkning av cement i en viss anläggning.

Hänvisningen till Nace-sektorer i den delegerade rättsakten om EU:s klimattaxonomi är endast vägledande och inte nödvändigtvis uttömmande. Därför skulle en ekonomisk verksamhet kunna överensstämma med beskrivningen av en verksamhet och de tekniska granskningskriterier som fastställs i den delegerade rättsakten om EU:s klimattaxonomi (bilagorna I och II) även om företagets Nace-sektor inte förtecknas i det relevanta avsnittet i samma delegerade rättsakt.

3. Vad är en ekonomisk verksamhet som omfattas av taxonomin?

I artikel 1.5 i den delegerade rättsakten om upplysningar definieras en ekonomisk verksamhet som omfattas av taxonomin som en verksamhet som beskrivs i de delegerade akter som antas enligt artikel 10.3, artikel 11.3, artikel 12.2, artikel 13.2, artikel 14.2 och artikel 15.2 i taxonomiförordningen. För den rapporteringsperiod som slutar 2022 (och för verksamhet som bedrivs 2021) motsvarar denna definition ekonomisk verksamhet som beskrivs i den delegerade rättsakten om EU:s klimattaxonomi som antogs den 4 juni 2021.

Enligt artikel 1.5 i den delegerade rättsakten om upplysningar omfattas en ekonomisk verksamhet av taxonomin oavsett om den uppfyller något av eller alla de tekniska granskningskriterier som fastställs i den delegerade rättsakten om EU:s klimattaxonomi (och framtida delegerade rättsakter), eller inte. Det faktum att en ekonomisk verksamhet omfattas av taxonomin ger därför ingen indikation på verksamhetens miljöprestanda och hållbarhet.

Om ett företag genererar omsättning eller investerar i kapitalutgifter (CapEx) eller driftsutgifter (OpEx) som motsvarar en ekonomisk verksamhet som beskrivs i den delegerade rättsakten om EU:s klimattaxonomi, ska det i princip anses vara ett företag som omfattas av taxonomin och för vilket upplysningar ska lämnas. En verksamhet som ännu inte omfattas av den delegerade rättsakten ska däremot inte anses omfattas av taxonomin. Dessutom är taxonomin en dynamisk ram som kommer att utvidgas över tid, särskilt genom att inkludera andra miljömål. Flera verksamheter kommer därför att omfattas framöver.

I praktiken är fastställandet av ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin det första steget mot att bedöma i vilken mån ekonomiska verksamheter är förenliga med de tekniska granskningskriterierna i taxonomin. Verksamheter som omfattas av taxonomin utgör basutbudet av verksamheter som har potential att vara förenliga med de tekniska granskningskriterierna, bland annat som omställningsverksamhet eller möjliggörande verksamhet.

Som en allmän princip bör rapportering om verksamheter som omfattas av taxonomin, i enlighet med artikel 10 i den delegerade rättsakten om upplysningar, tjäna till att hjälpa företag att förbereda sig för sin framtida rapportering om hur förenlig verksamheten är med taxonomikraven (6).

Taxonomiförordningen, den delegerade rättsakten om EU:s klimattaxonomi och den delegerade rättsakten om upplysningar gör ingen åtskillnad mellan ekonomiska verksamheters och affärsverksamheters kärnverksamheter och icke-kärnverksamheter. Företag måste därför rapportera all sin ekonomiska verksamhet i enlighet med definitionen av verksamhet som omfattas av taxonomin i artikel 1.5 i den delegerade rättsakten om upplysningar, såsom förklaras ovan.

Tidslinjen för upplysningar om verksamhet som omfattas av och är förenlig med taxonomin beskrivs närmare i fråga 2 i de frågor och svar som offentliggjordes den 20 december 2021.

4. Vad är ”möjliggörande” ekonomisk verksamhet och ekonomisk ”omställningsverksamhet” i samband med rapportering om ekonomisk verksamhet som omfattas av taxonomin?

I artiklarna 16 och 10.2 i taxonomiförordningen definieras möjliggörande ekonomisk verksamhet och ekonomisk omställningsverksamhet (7). Omställningsverksamhet är verksamhet för vilken koldioxidsnåla alternativ ännu inte finns tillgängliga och som har utsläppsnivåer för växthusgaser som motsvarar de bästa resultaten inom sektorn eller industrin och som uppfyller följande två villkor: i) de hindrar inte utvecklingen och spridningen av koldioxidsnåla alternativ och ii) de leder inte till inlåsning av koldioxidintensiva tillgångar, med tanke på dessa tillgångars ekonomiska livslängd. Möjliggörande verksamhet är verksamhet som direkt gör det möjligt för andra verksamheter att väsentligt bidra till ett miljömål.

När det gäller rapportering om verksamhet som omfattas av taxonomin i enlighet med artikel 10 i den delegerade rättsakten om upplysningar bör ekonomisk verksamhet som definieras som möjliggörande verksamhet eller omställningsverksamhet inte behandlas annorlunda än annan verksamhet. Om de faller inom tillämpningsområdet för respektive beskrivning bör de identifieras som att de omfattas av taxonomin.

Det bör dock noteras att en ekonomisk verksamhet endast är omställningsverksamhet eller möjliggörande verksamhet enligt EU-taxonomin om den uppfyller de tekniska granskningskriterierna i respektive avsnitt i bilagorna I och II till den delegerade rättsakten om EU:s klimattaxonomi. Därför, och i synnerhet för det första året/de första åren av rapportering om verksamheter som omfattas av taxonomin i enlighet med artikel 10 i den delegerade rättsakten om upplysningar, kan dessa verksamheter endast på frivillig basis anses omfattas av taxonomin som omställningsverksamhet eller möjliggörande verksamhet, och rapporteras, dvs. kodas som sådana. Detta skiljer sig inte från rapporteringen om andra verksamheter som omfattas av taxonomin, där det faktum att verksamheten omfattas inte ger någon indikation på dess miljöprestanda.

5. Hur ska ekonomisk verksamhet som rör klimatanpassning identifieras och rapporteras inom ramen för taxonomin?

Det finns två olika typer av verksamheter som kan bidra väsentligt till anpassningen till klimatförändringarna och som ingår i bilaga II till den delegerade rättsakten om EU:s klimattaxonomi:

—	Anpassningsverksamhet, dvs. verksamhet som inbegriper anpassningslösningar i enlighet med artikel 11.1 a i taxonomiförordningen (8).

—	Möjliggörande ekonomisk verksamhet, dvs. verksamhet som tillhandahåller anpassningslösningar i enlighet med artikel 11.1 b i taxonomiförordningen (9).

Kraven på rapportering om verksamhet som omfattas av taxonomin varierar beroende på om den ekonomiska verksamheten är märkt som en möjliggörande verksamhet eller en anpassningsverksamhet i bilaga II till den delegerade rättsakten om EU:s klimattaxonomi. För den tidigare kategorin (möjliggörande verksamhet) kan omsättningen och motsvarande kapitalutgifter och driftsutgifter betraktas som verksamheter som omfattas av taxonomin (10).

För den senare kategorin (anpassningsverksamhet), måste den rapporterande enheten visa att en bedömning avseende klimatrisk och sårbarhet har gjorts och att en utgiftsplan har inrättats för att genomföra de anpassningslösningar som minskar verksamhetens mest betydande fysiska klimatrisker i enlighet med tillägg A till bilaga II. Endast om dessa krav är uppfyllda kan den rapporterande enheten räkna kapitalutgifterna och de operativa utgifterna för anpassningsverksamheten för att omfattas av taxonomin.

Det är viktigt att notera att omsättningen som härrör från produkter och tjänster som är förknippade med en anpassad verksamhet inte kan räknas som verksamhet som omfattas av taxonomin. Detta beror på att när ett betydande bidrag till en verksamhets anpassning till klimatförändringarna väl har ägt rum (dvs. när verksamheten har gjorts motståndskraftig mot klimatförändringar) bör omsättningen som motsvarar denna verksamhet inte räknas som verksamhet som omfattas av taxonomin. Observera att den anpassade verksamheten kan ge miljöfördelar eller inte.

6. Hur bör Nace-koder användas för att identifiera verksamheter i samband med rapportering om verksamheter som omfattas av taxonomin?

Nace är ett klassificeringssystem för produkter och näringsgrenar. Nace-koder utgör en ram för insamling och presentation av en rad olika typer av statistik på ekonomiska områden, baserad på ekonomisk verksamhet.

I Nace används fyra nivåer. Det nationella införlivandet av Nace-koder omfattar ibland mer än fyra nivåer, men de fyra första nivåerna är desamma för alla EU-medlemsstater.

Alla beskrivningar av ekonomiska verksamheter som ingår i bilagorna I och II till den delegerade rättsakten om EU:s klimattaxonomi föreskriver att de ekonomiska verksamheterna i respektive kategori kan motsvara en eller flera specifika Nace-koder.

I skäl 6 i den delegerade rättsakten om EU:s klimattaxonomi klargörs dessutom att hänvisningarna till Nace-koder bör betraktas som vägledande. Bedömningen av om en verksamhet omfattas av taxonomin bör göras mot bakgrund av den särskilda beskrivningen av verksamheten som tillhandahålls i bilagorna till den delegerade rättsakten om EU:s klimattaxonomi.

Mer specifikt bör Nace-koder hjälpa användarna att navigera genom taxonomin, särskilt de användare som redan arbetar med Nace-koder. Nace-koder kan bidra till att identifiera verksamheter som omfattas av taxonomin (inte verksamheter som är förenliga med taxonomikraven). Det är dock endast den specifika verksamhetsbeskrivningen i den delegerade rättsakten om EU:s klimattaxonomi som anger den exakta omfattningen av de verksamheter som omfattas av rättsakten.

I praktiken innebär det följande:

—	Om en Nace-kod är mer omfattande än verksamhetsbeskrivningen har beskrivningen företräde framför Nace-kodens omfattning.

—	Om en ekonomisk verksamhet inte har en Nace-kod men motsvarar verksamhetsbeskrivningen kan den anses omfattas av taxonomin.

—	Om en verksamhetsbeskrivning inte helt motsvarar företagets verksamhet kan det vara nödvändigt att dela in företagets verksamhet så att de respektive delarna kan omfattas av verksamhetsbeskrivningen eller av flera verksamheter som beskrivs separat.

—	Om Nace-koden för en ekonomisk verksamhet inte nämns i den delegerade rättsakten om EU:s klimattaxonomi, men den ekonomiska verksamheten motsvarar beskrivningen av verksamheten, kan den anses omfattas av taxonomin.

7. Kan företag rapportera frivillig information i samband med rapportering om verksamheter som omfattas av taxonomin?

Som en allmän regel utesluter inte den delegerade rättsakten frivilliga upplysningar om företags verksamhet. Tvärtom uppmuntras alla företag som omfattas av rapporteringsskyldigheten att frivilligt rapportera all relevant ytterligare information om de anser att detta är relevant för investerare för att få en bättre förståelse av hur företaget omfattas av taxonomin.

Som en allmän princip för alla företag, är dock frivilliga upplysningar inte en del av de obligatoriska upplysningarna enligt artikel 8 i taxonomiförordningen, och företag bör alltid förklara skälen till att sådana upplysningar lämnas.

Dessutom bör frivilliga upplysningar inte vara motsägande eller missvisande i förhållande till den obligatoriska informationen enligt den delegerade rättsakten om upplysningar. Frivilliga upplysningar bör inte heller vara mer framträdande än obligatoriska upplysningar. Om ett företag inkluderar en frivillig upplysning ska det lägga till kompletterande uppgifter som anger (11)

—	grunden för denna upplysning,

—	de metoder som använts för dess framtagning. och

—	en tydlig förklaring av hur den skiljer sig från obligatorisk rapportering.

Informationen (12) från plattformen för hållbar finansiering ger ytterligare råd om bästa praxis för frivillig rapportering och frivillig användning av mallarna för rapportering om verksamhet som omfattas av taxonomin under det eller de första rapporteringsåret/åren.

ICKE-FINANSIELLA FÖRETAG

8. I vilken utsträckning bör företag bedöma och rapportera om verksamheter som omfattas av taxonomin i sin värdekedja, både uppströms och nedströms?

Generellt innebär rapportering om verksamheter som omfattas av taxonomin inte en bedömning av ett företags värdekedja, eftersom beskrivningarna av verksamheterna i den delegerade rättsakten om EU:s klimattaxonomi i de flesta fall inte innehåller hänvisningar till värdekedjan. Företagen förväntas inte heller bedöma sina leverantörers hållbarhet, särskilt inte i fasen för rapportering om verksamheter som omfattas av taxonomin.

I taxonomin fastställs kriterier per sektor och verksamhet, inte per produktlinje eller företag. Företag som genererar intäkter i flera sektorer inom värdekedjan för en produkt måste redovisa de olika processerna och delarna i värdekedjan inom dessa sektorer och verksamheter. Detta gäller verksamheter som utförs av den rapporterande enheten, inte av dess leverantörer. Aktörer som är verksamma inom flera sektorer i värdekedjan för en produkt eller teknik, men som genererar intäkter från denna produkt endast inom ramen för en enda verksamhet, måste lämna upplysningar endast inom ramen för den specifika intäktsgenererande verksamheten.

När det gäller rapportering av omsättning omfattas tillgångar och processer i en verksamhets värdekedja endast av taxonomin om de uttryckligen ingår i verksamhetsbeskrivningen. Om beskrivningen till exempel endast avser tillverkning av slutprodukter omfattas mellanverksamhet i värdekedjan inte automatiskt. Tillverkning av specifika bil- och fordonskomponenter omfattas därför inte automatiskt enligt avsnittet ”Tillverkning av koldioxidsnål transportteknik”. Ur en leverantörs perspektiv innebär detta att verksamheten i ett företag som är leverantör till en verksamhet som omfattas av taxonomin inte definitionsmässigt omfattas av taxonomin och att tillverkning av specifika komponenter för bilar inte automatiskt omfattas av verksamheten ”Tillverkning av koldioxidsnål transportteknik”. Detta beror på att EU-taxonomin inte har någon generell strategi för verksamheter i tidigare led. I stället fastställs särskilda kriterier för varje inkluderad verksamhet, inklusive relevanta kriterier för att inte ”orsakar betydande skada”.

Vissa viktiga komponenter som anges i separata avsnitt, t.ex. för batterier eller vätgas (i avsnitten 3.2 och 3.4), omfattas dock av taxonomin. Dessutom kan tillverkning av komponenter uppfylla kraven i avsnittet ”Tillverkning av annan koldioxidsnål teknik” (avsnitt 3.6 i bilaga I till den delegerade rättsakten om EU:s klimattaxonomi) om den inte omfattas av andra avsnitt och om den uppfyller verksamhetsbeskrivningen. Eftersom verksamhetsbeskrivningen i avsnitt 3.6 är mycket bred bör Nace-koderna C22, C25, C26, C27 och C28 betraktas som råd om räckvidden för denna verksamhet. Nace-koderna för denna verksamhet omfattar särskilt däck och halvledare, om dessa produkter uppfyller verksamhetsbeskrivningen (se även fråga 19). Gruvdrift skulle däremot inte omfattas av beskrivningen.

För rapportering av kapitalutgifter och driftsutgifter ska alla inköp av tillgångar och processer eller tjänster som är nödvändiga för att utföra en viss verksamhet som omfattas av taxonomin också omfattas. De komponenter som biltillverkarna köper in för att tillverka koldioxidsnåla bilar omfattas. Vid rapportering om verksamhet som omfattas av taxonomin måste bil- eller fordonstillverkarna inte kontrollera sina leverantörer och enskilda inköp. De måste endast avgöra om deras egen tillverkningsprocess är en ekonomisk verksamhet som omfattas av taxonomin. Om den egna verksamheten anses omfattas av taxonomin så anses kapitalutgifterna för investeringar i väsentliga tillgångar eller komponenter som motsvarar den verksamheten omfattas av taxonomin. Ett annat exempel är inköp av programvara som är väsentlig för att utveckla eller använda IKT-lösningar för begränsning av klimatförändringar, om dessa lösningar omfattas av taxonomin inom ramen för verksamhet 8.2.

Ur en kunds perspektiv omfattas inköp av produkter från verksamheter som omfattas av taxonomin inte per definition av taxonomin. Till exempel kan inköp av förnybar energi inte per definition anses omfattas av taxonomin (13). Inköp av produkter som omfattas av taxonomin kan endast anses omfattas av taxonomin om de kan rapporteras som en av de olika typer av kapitalutgifter eller driftsutgifter som beskrivs i bilaga I till den delegerade rättsakten om upplysningar, som till exempel installation av solpaneler i byggnader som omfattas av kategori c av kapitalutgifter som nämns i avsnitt 1.1.2.2 i bilaga I till den delegerade rättsakten om upplysningar (se även fråga 11).

9. Hur ska man identifiera verksamheter som omfattas av taxonomin för vilka verksamhetsbeskrivningar innehåller preciseringar, såsom ”koldioxidsnål” och ”klimatrelaterade faror”?

Verksamhetsbeskrivningarna i den delegerade rättsakten om EU:s klimattaxonomi fungerar som referenspunkt för att identifiera verksamheter som omfattas av taxonomin. Vissa beskrivningar innehåller dock preciseringar som skulle kunna förstås på ett subjektivt sätt, såsom ”låga koldioxidutsläpp”, vilket i vissa fall kan påverka hur verksamheten omfattas av taxonomin.

Hur verksamheten omfattas beror inte på om de tekniska granskningskriterierna uppfylls, utan bedöms enbart på grundval av beskrivningen av verksamheten. Preciseringar, såsom ”koldioxidsnåla” fordon eller ”koldioxidsnåla” fartyg i enlighet med avsnitt 3.3 i bilaga I till den delegerade rättsakten om EU:s klimattaxonomi (”Tillverkning av koldioxidsnål transportteknik”), som inte definieras på ett tydligt sätt, bör endast beaktas vid fastställandet av överensstämmelsen med de tekniska granskningskriterierna och är därför inte relevanta för rapporteringen om verksamheter som omfattas av taxonomin. En biltillverkare skulle till exempel kunna rapportera att all biltillverkningsverksamhet omfattas av taxonomin, inklusive den verksamhet som rör bilar med förbränningsmotor.

Å andra sidan, när det gäller verksamheten ”Tillverkning av koldioxidsnål transportteknik” (avsnitt 3.6), pekar beskrivningen av verksamheten på syftet med verksamheten. Verksamheten omfattar tillverkad teknik som syftar till att avsevärt minska utsläppen av växthusgaser under hela livscykeln inom andra sektorer av ekonomin. För att en verksamhet eller produkt ska kunna komma i fråga för begränsning av klimatförändringar inom denna kategori måste verksamheten eller produkten ha som mål att möjliggöra en betydande minskning av växthusgasutsläppen i en annan ekonomisk sektor. Detta innebär att om en teknik är den bästa inom sin sektor, men inte syftar till betydande utsläppsminskningar inom en annan sektor, skulle den inte omfattas av taxonomin. Exempelvis skulle en mycket energieffektiv tillverkningsprocess för en skruv som inte syftar till att minska utsläppen i en annan sektor inte vara kvalificerad.

På liknande sätt hänvisar verksamhet 10.1 i bilaga II till den delegerade rättsakten om EU:s klimattaxonomi (”Skadeförsäkring: försäkring mot klimatrelaterade faror) till ”klimatrelaterade faror”. Dessa förtecknas i tillägg A till bilaga II till den delegerade rättsakten om EU:s klimattaxonomi (”Klassificering av klimatrelaterade risker”). Försäkringsföretag får endast räkna en affärsgren som att den omfattas av taxonomin om den innehåller ett avtal med villkor som rör hantering av klimatfaror.

10. Ska företagen redovisa en uppdelning per miljömål av verksamhet som omfattas av taxonomin?

Verksamheter som bidrar till både begränsning av och anpassning till klimatförändringarna enligt definitionen i den delegerade rättsakten om EU:s klimattaxonomi omfattas av tillämpningsområdet för det eller de första rapporteringsåren.

Artikel 10.2 och 10.3 i den delegerade rättsakten om upplysningar kräver inte att rapporteringsmallarna i bilagorna används för rapportering om verksamhet som omfattas av taxonomin. De kräver inte heller uttryckligen någon åtskillnad mellan miljömål för begränsning och anpassning under det första året/de första åren av rapportering om verksamheter som omfattas av taxonomin.

Det rekommenderas dock att företag på frivillig basis använder de mallar som ingår i bilagorna till den delegerade rättsakten om upplysningar och som kräver en uppdelning av miljömål för rapportering om förenlighet med taxonomikraven.

Skälet är att företag, när de rapporterar sina centrala resultatindikatorer för förenlighet med taxonomikraven i enlighet med den delegerade rättsakten om upplysningar, kommer att vara skyldiga att dela upp sin ekonomiska verksamhet på grundval av sina bidrag till olika miljömål i enlighet med tabellerna i bilagorna till den delegerade rättsakten om upplysningar. Detta skulle göra det lättare att jämföra rapportering om verksamheter som omfattas av taxonomin och rapportering om hur de är förenliga med dess krav. Det skulle också göra rapporteringen mer konsekvent mellan företagens första år av rapportering om hur verksamheterna omfattas, som en förberedelse för rapportering om taxonomiförenlighet, på frivillig basis.

För de verksamheter som täcks överlappar de två områdena begränsning av klimatförändringar och anpassning till klimatförändringar i stor utsträckning varandra. När det gäller rapporteringen av de centrala resultatindikatorerna för taxonomiförenlighet bör det dock noteras att det finns vissa viktiga skillnader mellan de två bilagorna till den delegerade rättsakten om EU:s klimattaxonomi som tar hänsyn till särdragen för varje mål. Dessa skillnader förklaras i punkterna nedan.

—

Vissa verksamheter ingår endast för begränsning av klimatförändringar (bilaga I) och inte för anpassning till klimatförändringar (bilaga II), särskilt följande:

—	”Datadrivna lösningar för minskningar av växthusgasutsläpp” (avsnitt 8.2).

—	”Forskning, utveckling och innovation för direkt luftavskiljning av koldioxid” (avsnitt 9.2).

—	”Yrkestjänster i samband med byggnaders energiprestanda” (avsnitt 9.3).

—

Vissa verksamheter ingår endast för anpassning till klimatförändringar (bilaga II) och inte för begränsning av klimatförändringar (bilaga I), särskilt följande:

—	”Dataprogrammering, datakonsultverksamhet o.d.” (avsnitt 8.2).

—	”Planering och sändning av program” (avsnitt 8.3).

—	”Teknisk konsultverksamhet o.d. för klimatanpassning” (avsnitt 9.1).

—

Dessutom ingår verksamhet inom följande sektorer endast för anpassning till klimatförändringarna:

—	Försäkring.

—	Utbildning.

—	Människors hälsa.

—	Socialt arbete.

—	Kultur, nöje och fritid.

—

Vissa verksamheter ingår i båda bilagorna till den delegerade rättsakten om EU:s klimattaxonomi, men deras namn och beskrivningar skiljer sig åt. Detta gäller särskilt viss infrastruktur för transportverksamhet (avsnitten 6.15, 6.16 och 6.17) och viss tillverkningsverksamhet (t.ex. avsnitten 3.2 och 3.4). Dessa verksamheters namn och beskrivningar är anpassade till respektive måls särdrag.

—

Slutligen har vissa inkonsekvenser i rubrikerna och beskrivningarna av verksamheter i bilagorna I och II uppmärksammats. Till exempel saknas orden ”lätta” och ”hyra” i titeln respektive beskrivningen av verksamhet 6.5, ”Transport med motorcyklar, personbilar och nyttofordon” i bilaga II. Alla sådana inkonsekvenser bör meddelas kommissionen för ytterligare korrigering.

Informationen (14)från plattformen för hållbar finansiering ger ytterligare råd om bästa praxis för frivillig rapportering för rapportering om verksamhet som omfattas av taxonomin under det eller de första rapporteringsåret/åren.

11. Hur definieras omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter inom ramen för rapportering om verksamhet som omfattas av taxonomin?

I den delegerade rättsakten om upplysningar fastställs definitionerna av centrala resultatindikatorer för omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter i avsnitt 1.1.1, 1.1.2 respektive 1.1.3 i bilaga I.

Icke-finansiella företag ska lämna upplysning om den del av deras nettoomsättning (enligt definitionen i avsnitt 1.1.1 i bilaga I till den delegerade rättsakten om upplysningar) som motsvarar deras ekonomiska verksamhet som omfattas av taxonomin.

När det gäller uppgifter om kapitalutgifter som omfattas av taxonomin är rapporteringen, i enlighet med avsnitt 1.1.3.2 i bilaga I till den delegerade rättsakten om upplysningar, inriktad på de tre kategorierna av kapitalutgifter:

a)	Kapitalutgifter som är förknippade med tillgångar eller processer som motsvarar ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin.

b)	Kapitalutgifter som ingår i en plan för att utvidga ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin eller göra det möjligt för ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin att bli förenliga med kraven i taxonomin.

Kapitalutgifter som nämns i kategori c) i avsnitt 1.1.2.2 i bilaga I till den delegerade rättsakten om upplysningar, avseende inköp av produktion från ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin och enskilda åtgärder som gör det möjligt för målverksamheterna att bli koldioxidsnåla eller leda till minskningar av växthusgasutsläpp, särskilt de verksamheter som förtecknas i punkterna 7.3–7.6 i bilaga I till den delegerade rättsakten om EU:s klimattaxonomi och andra ekonomiska verksamheter som förtecknas i de delegerade rättsakter som antagits enligt artikel 10.3, artikel 11.3, artikel 12.2, artikel 13.2, artikel 14.2 och artikel 15.2 i taxonomiförordningen.

De åtgärder som motsvarar kategori c) ska genomföras och vara i drift inom 18 månader.

För kapitalutgiftskategori c) inriktas bedömningen på produktion och enskilda åtgärder. Den är inte inriktad på den ekonomiska verksamhet som utgifterna avser. Företagen måste bedöma om utgifterna kan betraktas som

—	ett inköp av en produkt från en verksamhet som omfattas av taxonomin, eller

—	en enskild åtgärd för att förbättra energieffektiviteten, som ingår i taxonomin.

Med andra ord måste sådana resultat och åtgärder vara förtecknade i den delegerade rättsakten om EU:s klimattaxonomi. Utgifter för tillgångar eller processer som kan vara användbara för att göra det möjligt för målverksamheten att bli koldioxidsnål men som inte är verksamheter som förtecknas i den delegerade rättsakten om EU:s klimattaxonomi omfattas inte av kategori c).

För en målverksamhet som inte omfattas av taxonomin, till exempel en restaurang som köper och installerar solpaneler, kan sådana utgifter ingå i kategori c). När det gäller renovering av byggnader omfattar kategori c) endast åtgärder som motsvarar verksamheter som förtecknas i den delegerade rättsakten om EU:s klimattaxonomi (t.ex. vissa energieffektiva fönster).

Rapporteringen av driftsutgifter för det första året/de första åren av genomförandet av den delegerade rättsakten om upplysningar enligt taxonomiförordningen måste följa samma tillvägagångssätt. Rapporteringen om de tre kategorier som nämns i avsnitt 1.1.3.2 bör inriktas på om de ekonomiska verksamheter som dessa utgifter hänför sig till omfattas av taxonomin. Därför är de tre kategorierna a), b) och c) som nämns i avsnitten 1.1.2.2 och 1.1.3.2 som rör täljaren för kapitalutgifter respektive driftsutgifter relevanta för rapporteringen om verksamheter som omfattas av taxonomin under det första året/de första åren av genomförandet av den delegerade rättsakten om upplysningar enligt taxonomiförordningen.

När det gäller kategori b) skulle till exempel alla kapitalutgifter för verksamhet som omfattas av taxonomin och som bedrevs under 2021 (och rapporterades i 2022 års upplysningar) räknas som verksamhet som omfattas av taxonomin i 2022 års rapport. Detta gäller oavsett om investeringen inom ramen för kapitalutgiftsplanen kommer att uppfylla de tekniska granskningskriterier som anges i den delegerade rättsakten om EU:s klimattaxonomi vid förfallodagen, eller inte.

På liknande sätt skulle driftsutgiftskategori b) om verksamhet som omfattas av taxonomin och som bedrevs under 2021 (och rapporterades i 2022 års upplysningar) räknas som verksamhet som omfattas av taxonomin i 2022 års rapport. Detta gäller oavsett om den motsvarande ekonomiska verksamheten uppfyller de tekniska granskningskriterierna eller inte. Detta beror på att företag inte behöver rapportera om förenligheten av sin ekonomiska verksamhet under det första rapporteringsåret.

Informationen (15)från plattformen för hållbar finansiering ger ytterligare råd om bästa praxis för frivillig rapportering för rapportering om verksamhet som omfattas av taxonomin under det eller de första rapporteringsåret/åren.

12. Vad ingår i ”andra direkta utgifter” som anges i bilaga I till den delegerade rättsakten om upplysningar?

I avsnitt 1.1.3.1 (”Nämnaren”) i bilaga 1 till den delegerade rättsakten om upplysningar anges att nämnaren i den centrala resultatindikatorn för rapportering om verksamhet som är förenlig med taxonomikraven ”ska omfatta direkta kostnader som inte bokförs som tillgångar och som avser forskning och utveckling, byggnadsrenovering, kortsiktiga leasingavtal, underhåll och reparation samt alla andra direkta utgifter som rör det dagliga underhåll av materiella anläggningstillgångar som utförs av företaget eller en för detta ändamål anlitad tredje part och som krävs för säkerställandet av dessa tillgångars fortlöpande och ändamålsenliga funktion.”

Driftsutgiftskategorin är i detta avseende nära förknippade med underhålls- och reparationskostnader som redan uttryckligen nämns i definitionen av driftsutgifter i avsnitt 1.1.3.1 i bilaga I.

I praktiken innebär detta att kostnaderna i tabellen nedan ingår respektive inte ingår i nämnaren i den centrala resultatindikatorn för rapportering om taxonomiförenlighet.

Ingår

Ingår ej (16)

—	Underhållsmaterial

—	Kostnad för anställd som reparerar en maskin

—	Kostnad för anställd som städar en fabrik

—	IT som avser underhåll

—	Allmänna omkostnader

—

Råvaror

—	Kostnad för anställd som manövrerar maskinen

—	Kostnader för förvaltning av forsknings- och utvecklingsprojekt

—	Elektricitet, vätskor eller reagenser som behövs för drift av materiella anläggningstillgångar

Informationen (17)från plattformen för hållbar finansiering ger ytterligare råd om bästa praxis för frivillig rapportering för rapportering om verksamhet som omfattas av taxonomin under det eller de första rapporteringsåret/åren.

13. Hur bör företag redovisa negativa intäkter i samband med rapportering om verksamhet som omfattas av taxonomin?

I den delegerade rättsakten om upplysningar specificeras inte hur negativa intäkter ska behandlas inom ramen för rapportering om verksamhet som omfattas av taxonomin.

Negativa intäkter skulle kunna behandlas som ett värde på 0 % för denna rapportering. Företagen skulle dock kunna rapportera det negativa värdet som monetära belopp.

Om företaget har negativa intäkter inom en verksamhet kan nämnaren vara det absoluta värdet av den positiva omsättningen från de återstående verksamheterna. Detta skulle kunna användas för att beräkna andelen verksamheter som omfattas av taxonomin. Se exemplet i tabell 2.

Tabell 2

Exempel på hur man rapporterar omsättning som omfattas av taxonomin om det finns negativa intäkter

Verksamhet	Exempel: absolut omsättning	Exempel: andel av omsättningen
Verksamhet A	50 miljoner euro	33 %
Verksamhet B	100 miljoner euro	67 %
Verksamhet C	-50 miljoner euro	0 %

14. Bör företagen undvika dubbelrapportering av verksamheter som omfattas av taxonomin?

Enligt artikel 10.2 i den delegerade rättsakten om upplysningar ska företag använda avsnitt 1.2 i bilaga I för att rapportera upplysningar om verksamheter som omfattas av taxonomin eftersom det rör sig om rapportering av kvalitativ information. I avsnitt 1.2.2.1 c i bilaga I anges uttryckligen att företagen ska förklara hur de undvek dubbelräkning vid fördelningen av beloppen för taxonomiförenlig omsättning, taxonomiförenliga kapitalutgifter och taxonomiförenliga driftsutgifter i täljaren för de relevanta centrala resultatindikatorerna. Syftet med detta krav är att säkerställa tillförlitlighet och konsekvens i rapporteringen av de tre centrala resultatindikatorerna.

Det rekommenderas att företagen inom ramen för sin rapportering om verksamhet som omfattas av taxonomin tillämpar en liknande metod som den i avsnitt 1.2.2.1 i bilaga I. Företagen måste förklara hur de har undvikit dubbelräkning av relevanta omsättnings- och utgiftsbelopp i sin rapportering om dessa ekonomiska verksamheter.

15. Bör en enhet redovisa omsättning som omfattas av taxonomin när den ekonomiska verksamheten inte har bedrivits av företaget själv, utan av en underleverantör?

I avsnitt 1.1.1 i bilaga I klargörs att den rapporterade omsättningen för verksamheter som är förenliga med taxonomikraven måste täcka de intäkter som redovisas enligt internationell redovisningsstandard (IAS) 1, punkt 82 a, som antagits genom kommissionens förordning (EG) nr 1126/2008 (18).

När det gäller rapportering om verksamheter som omfattas av taxonomin, i enlighet med artikel 10 i den delegerade rättsakten om upplysningar, uppmuntras företag som rapporterar enligt IFRS-standarder att använda de intäkter som redovisas i deras finansiella rapporter i enlighet med IFRS för att lämna upplysningar om sin omsättning för de verksamheter som omfattas av taxonomin.

Företag bör först fastställa den underliggande ekonomiska verksamheten i enlighet med bilaga I till den delegerade rättsakten om EU:s klimattaxonomi för att bedöma hur det ska rapportera omsättning för verksamheter som omfattas av taxonomin, trots att varorna eller tjänsterna har tillhandahållits av en underleverantör. Detta är i linje med IFRS-reglerna. Därefter bör företaget avgöra om det kontrollerar den ekonomiska verksamhet som tillhandahålls av en underleverantör. Med ”kontroll” avses i detta sammanhang huruvida enheten kontrollerar de omständigheter under vilka underleverantören arbetar.

Informationen (19)från plattformen för hållbar finansiering ger ytterligare råd om bästa praxis för frivillig rapportering för rapportering om verksamhet som omfattas av taxonomin under det eller de första rapporteringsåret/åren.

16. Hur bör ett icke-finansiellt företag rapportera om produkter och tjänster som både förbrukas internt och säljs externt?

I bilaga I till den delegerade rättsakten om upplysningar klargörs att företag måste använda samma redovisningsprinciper som vid upprättandet av sina årliga koncernredovisningar för att beräkna sin taxonomiförenliga omsättning. Detta för att säkerställa jämförbarhet med den omsättning som redovisas i företagets koncernredovisning. Som ett resultat av detta skulle redovisningsprinciperna för konsolidering, när en icke-finansiell koncernredovisning upprättas, utesluta företagsintern försäljning och omsättning från egen förbrukning.

I avsnitt 1.2.3 i bilaga I till den delegerade rättsakten om upplysningar föreskrivs dock att icke-finansiella företag ska tillhandahålla information om de belopp som är kopplade till taxonomiförenliga verksamheter som bedrivs för icke-finansiella företags egen interna förbrukning.

Som en följd av detta bör ett företag vid rapportering om verksamheter som omfattas av taxonomin endast inkludera omsättningen från extern försäljning i täljaren. Upplysning om omsättning från ”intern försäljning” skulle kunna lämnas frivilligt, separat från den obligatoriska informationen enligt den delegerade rättsakten om upplysningar (20).

Informationen (21)från plattformen för hållbar finansiering ger ytterligare råd om bästa praxis för frivillig rapportering för rapportering om verksamhet som omfattas av taxonomin under det eller de första rapporteringsåret/åren.

17. Hur bör icke-finansiella företag behandla immateriella tillgångar inom ramen för rapportering om verksamhet som omfattas av taxonomin?

I den delegerade rättsakten om upplysningar hänvisas till immateriella tillgångar i samband med rapportering av taxonomiförenlighet i två avsnitt:

a)	Avsnitt 1.1.1 när det gäller omsättningsindikatorer, och

b)	avsnitt 1.1.2.1 när det gäller nämnaren för kapitalutgiftsindikatorn.

Därför måste rapporteringen av kapitalutgifter enligt artikel 10.2 i den delegerade rättsakten om upplysningar omfatta immateriella tillgångar som motsvarar ekonomisk verksamhet som omfattas av taxonomin enligt definitionen i artikel 1.5 i den delegerade rättsakten om upplysningar.

Samma metod bör användas för upplysningar om omsättning som omfattas av taxonomin. Detta innebär att nettoomsättning från immateriella tillgångar bör räknas om den motsvarar ekonomisk verksamhet som omfattas av taxonomin enligt den delegerade rättsakten om upplysningar.

Immateriella tillgångar ingår inte i definitionen av driftsutgifter. Definitionen av nämnaren för driftsutgiftsindikatorn i avsnitt 1.1.3.1 hänvisar dock till ”direkta kostnader som inte bokförs som tillgångar” (se fråga 12 ovan). Immateriella tillgångar som inte kapitaliseras enligt internationell redovisningsstandard (IAS) 38 räknas därför inte som tillgångar och fördelas därför till driftsutgifter.

18. Bör icke-finansiella företag rapportera om hur deras verksamhet utanför EU omfattas av taxonomin?

Icke-finansiella företag som omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering måste i sin icke-finansiella rapportering ta med sin ekonomiska verksamhet oavsett om den äger rum utanför unionen. Samma tillvägagångssätt gäller för rapporteringsskyldigheten enligt artikel 8 i taxonomiförordningen och den delegerade rättsakten om upplysningar (22).

I artikel 10.2 i den delegerade rättsakten om upplysningar fastställs icke-finansiella företags rapporteringsskyldigheter för deras första rapporteringsår. Icke-finansiella företag måste i sina upplysningar om verksamheter som omfattas av taxonomin inkludera omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter som avser verksamheter utanför EU som omfattas av taxonomin.

Icke-finansiella företag förväntas också lämna information om bedömningen av ekonomisk verksamhet i länder utanför EU i den förklarande information som krävs enligt avsnitt 1.2 i bilaga I (Närmare beskrivning av de upplysningar som ska lämnas tillsammans med de centrala resultatindikatorerna för icke-finansiella företag). Den information som lämnas i detta avsnitt ska inriktas på bedömningen av huruvida ekonomisk verksamhet omfattas av taxonomin.

19. Hur bör icke-finansiella företag behandla omsättningen för verksamheter som omfattas av taxonomin och som avknoppas under räkenskapsåret?

I avsnitt 1.1.1 i bilaga I klargörs att den rapporterade omsättningen för verksamheter som är förenliga med taxonomikraven ska inbegripa intäkter som erkänts i enlighet med internationell redovisningsstandard (IAS) 1 punkt 82 a som den antagits genom kommissionens förordning (EG) nr 1126/2008.

När det gäller rapportering om verksamheter som omfattas av taxonomin, i enlighet med artikel 10 i den delegerade rättsakten om upplysningar, uppmuntras företag som rapporterar enligt IFRS att använda de intäkter som redovisas i deras finansiella rapporter enligt IFRS för att lämna upplysningar om sin omsättning för de verksamheter som omfattas av taxonomin.

Enligt IFRS 10, punkterna 25 och B98, måste ett moderföretag, om det förlorar bestämmande inflytande över ett dotterföretag, fortsätta att redovisa alla intäkter och kostnader som härrör från detta dotterföretag och som uppkommit fram till tidpunkten för avknoppningen (dvs. när ett dotterföretag inte längre ingår i ett moderföretag/en koncern) i sin resultaträkning. Alla relaterade tillgångar och skulder måste dock tas bort från rapporten över finansiell ställning vid avknoppning.

Exempel: ett dotterbolag säljs den 30 juni och har fram till det datumet genererat omsättning som omfattas- av taxonomin. Den 31 december kommer därför det moderföretag som rapporterar enligt IFRS inte längre att ta upp dotterföretagets tillgångar och skulder i koncernredovisningen på grund av den förlust av bestämmande inflytande som skedde den 30 juni. Företaget kommer emellertid fortfarande att i sin resultaträkning redovisa den omsättning som omfattas av taxonomin från det tidigare dotterbolaget fram till den 30 juni. För rapportering i enlighet med den delegerade rättsakten om EU:s klimattaxonomi innebär detta att försäljning som omfattas- av taxonomin också måste redovisas fram till och med den 30 juni.

FINANSIELLA FÖRETAG

20. Vad bör finansiella företag rapportera om de underliggande enheternas information inte är offentligt tillgänglig?

Företag som omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering ska redovisa verksamhet som omfattas av taxonomin i sin redovisning av icke-finansiell information tillsammans med sin årsredovisning. Olika företag rapporterar sina årsredovisningar vid olika tidpunkter under räkenskapsåret. Därför kan det hända att finansiella företag inte har all information offentligt tillgänglig för att möjliggöra sina egna upplysningar om verksamhet som omfattas av taxonomin under den första rapporteringscykeln (under 2022) (23).

Artikel 10.3 i den delegerade rättsakten om upplysningar utesluter inte tillämpning av artikel 8.4 i samma rättsakt. Enligt denna artikel ska finansiella företag använda den senast tillgängliga informationen från den finansiella eller icke-finansiella underliggande investeringsobjektet eller motparten för sin rapportering om verksamhet som omfattas av taxonomin. Detta bidrar till enhetlighet mellan rapportering om verksamhet som omfattas av taxonomin och rapportering om verksamhet som är förenlig med dess krav, och mellan företag.

Om informationen inte är offentligt eller lätt tillgänglig uppmuntras finansiella företag att kontakta sina underliggande företag som omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering. De kan antingen använda frivilliga upplysningar eller bilaterala utbyten med sina investeringsobjekt eller motparter för att tillhandahålla taxonomirelaterad- information.

Dessutom skulle finansiella företag kunna välja att uppskatta sina uppgifter om verksamhet som omfattas av taxonomin och rapportera informationen frivilligt, separat från sina obligatoriska upplysningar enligt den delegerade rättsakten om upplysningar (24).

Informationen (25)från plattformen för hållbar finansiering ger ytterligare råd om bästa praxis för frivillig rapportering för rapportering om verksamhet som omfattas av taxonomin under det eller de första rapporteringsåret/åren.

21. Vad är skillnaden mellan täckta tillgångar och totala tillgångar i samband med rapportering om verksamhet som omfattas av taxonomin?

I bilagorna till den delegerade rättsakten om upplysningar fastställs tillämpningsområdet för de centrala resultatindikatorerna för rapportering om taxonomiförenlighet.

Exempelvis anges i avsnitt 1.1 i bilaga V (”De centrala resultatindikatorernas tillämpningsområde”) att täckta tillgångar för kreditinstitut är de totala tillgångarna i balansräkningen minus de tillgångar som undantas från beräkningen av andelen gröna tillgångar. Detta innebär att täckta tillgångar är alla tillgångar i en kapitalförvaltares balansräkning eller portfölj, med undantag för exponeringar mot centralbanker, överstatliga emittenter och stater, i enlighet med artikel 7.1 i den delegerade rättsakten om upplysningar. För kreditinstitut omfattas tillgångar som innehas för handel enligt definitionen i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/451 (26) (Finrep) inte heller av de centrala resultatindikatorerna.

I linje med undantagen i artikel 10.3 b och c bör finansiella företag använda en ram för täckta tillgångar för sin rapportering om verksamhet som omfattas av taxonomin som liknar ramen för täckta tillgångar för rapporteringen om förenlighet med taxonomikraven. Detta skulle göra det lättare att jämföra rapportering om verksamheter som omfattas av taxonomin och rapportering om hur de är förenliga med dess krav.

Detta innebär att ett finansiellt företag tydligt ska ange

—	de tillgångar som är undantagna från nämnaren i kvoten för verksamhet som omfattas av taxonomin (t.ex. exponeringar mot nationella regeringar, centralbanker och överstatliga emittenter, och kreditinstitutens handelsportfölj) och

—	procentsatsen täckta tillgångar som omfattas av taxonomin i förhållande till totala tillgångar.

22. Bör tillgångar i form av likvida medel beaktas i samband med rapporteringen om verksamhet som omfattas av taxonomin?

Artikel 10.3 bör läsas tillsammans med artikel 7.1, 7.2 och 7.3 i den delegerade rättsakten om upplysningar. Tillgångar i form av likvida medel undantas inte från de exponeringar som avses i artikel 7.1, 7.2 och 7.3.

Enligt den delegerade rättsakten om upplysningar och dess bilaga I ingår dessa exponeringar i nämnaren i de centrala resultatindikatorerna avseende taxonomiförenlighet för finansinstitut. Det förefaller dock inte vara möjligt att bedöma om tillgångar i form av likvida medel kan omfattas, eftersom de i själva verket inte finansierar en ekonomisk verksamhet. Det är inte heller klart till vilken ekonomisk verksamhet dessa tillgångar kommer att tilldelas. Dessa tillgångar kan endast rapporteras som finansiering av verksamheter som omfattas av taxonomin när medlen har tilldelats till en viss verksamhet.

KAPITALFÖRVALTARE:

23. Hur kan kapitalförvaltare vikta sina innehav i en portfölj för att rapportera tillgångar som omfattas av taxonomin?

Artikel 10.3 i den delegerade rättsakten om upplysningar kräver inte att rapporteringsmallarna i bilagorna används för rapportering om verksamhet som omfattas av taxonomin. Det rekommenderas dock att företagen frivilligt använder mallarna i bilagorna till den delegerade rättsakten om upplysningar för att förbereda sådan rapportering.

I bilaga III till den delegerade rättsakten om upplysningar anges närmare uppgifter om täljaren och nämnaren för kapitalförvaltares centrala resultatindikatorer avseende verksamhet som är förenlig med taxonomin.

I enlighet med avsnitt 1 i bilaga III (” Innehållet i den centrala resultatindikator för vilken kapitalförvaltare ska lämna upplysningar”) viktas inte rapporteringen om verksamhet som omfattas av taxonomin utifrån andelen i företagets eget kapital, skulder eller företagsvärde inklusive kontanter. Den viktas med värdet av exponeringarna i kapitalförvaltarens totala tillgångar (se definitionen av täljaren i avsnitt 1.1 i bilaga III).

Till exempel om en kapitalförvaltare är exponerad mot två tillgångar:

—	Aktier på 100 miljoner euro i ett företag A som till 100 % omfattas av taxonomin.

—	Obligationer på 100 miljoner euro i ett företag B som till 0 % omfattas av taxonomin. = 200 miljoner euro i totala tillgångar.

Detta innebär följande: 50 % verksamhet som omfattas av taxonomin i förhållande till totala tillgångar = (100 * 100 % + 100 * 0 %)/200.

Informationen (27)från plattformen för hållbar finansiering ger ytterligare råd om bästa praxis för frivillig rapportering för rapportering om verksamhet som omfattas av taxonomin under det eller de första rapporteringsåret/åren.

24. Räknas hypotekslån som verksamhet som omfattas av taxonomin för en kapitalförvaltare (som en investering) eller endast för den bank som beviljade lånet ursprungligen?

Artikel 10.3 bör läsas tillsammans med artikel 7.1, 7.2 och 7.3 i den delegerade rättsakten om upplysningar. Hypotekslån undantas inte från de exponeringar som avses i artikel 7.1, 7.2 och 7.3. Därför bör hypotekslån klassificeras som tillgångar som omfattas av taxonomin för både kapitalförvaltare och kreditinstitut.

FÖRSÄKRINGSGIVARE

25. Vilka verksamheter bör en försäkringsgivare och en återförsäkrare beakta när de rapporterar sin försäkringsverksamhet i samband med rapportering om verksamhet som omfattas av taxonomin?

I den delegerade rättsakten om EU:s klimattaxonomi fastställs de verksamheter som omfattas av försäkring. Dessa verksamheter avser skadeförsäkrings- och återförsäkringsverksamhet som består av försäkring av klimatrelaterade faror.

Skadeförsäkringsverksamheter som omfattas av taxonomin specificeras i avsnitt 10.1 underavsnitt ”Beskrivning av verksamheten”, punkterna a–h i bilaga II till den delegerade rättsakten om EU:s klimattaxonomi. Såsom anges i namnet på verksamheten måste försäkringsvillkoren, förutom att de tillhör en relevant affärsgren, ge täckning av risker kopplade till ”klimatfaror” mot bakgrund av tillägg A till bilaga II till den delegerade rättsakten om EU:s klimattaxonomi för att kunna räknas som att de omfattas av taxonomin.

Återförsäkring av försäkringsverksamhet som omfattas av taxonomin kan också räknas med som att den omfattas av taxonomin.

KREDITINSTITUT

26. Är rapporteringsskyldigheterna enligt den delegerade rättsakten om upplysningar tillämpliga på en stor enhet som inte är ett kreditinstitut enligt artikel 4 i kapitalkravsförordningen men behandlas som ett finansiellt företag enligt artiklarna 19a och 29a i direktivet om icke-finansiell rapportering?

Denna situation kan uppstå om specialiserade finansiella företag (t.ex. factoring- eller garantiföretag) som inte är kreditinstitut enligt artikel 4 i förordning (EU) 575/2013 (28)(kapitalkravsförordningen, CRR) behandlas som sådana enligt nationell lagstiftning. Om en enhet inte uppfyller definitionen av kreditinstitut i artikel 4 i kapitalkravsförordningen omfattas den normalt inte av den delegerade rättsakten om upplysningar.

Om samma enhet däremot anses vara ett stort företag av allmänt intresse med mer än 500 anställda omfattas det av direktivet om icke-finansiell rapportering och därmed av den delegerade rättsakten om upplysningar. Därmed omfattas den också av taxonomiförordningen och de tillhörande upplysningskraven. Dessutom uppmuntras sådana bolag att i enlighet med bilaga VI frivilligt lämna information om de anser att denna bilaga är mer relevant, och också om de lämnar tillsynsrapportering i enlighet med (kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/451 (29) (Finrep) till sina nationella behöriga myndigheter

27. Hur kan kapitalutgifter knytas till lån för allmänna ändamål i samband med rapportering om verksamhet som omfattas av taxonomin?

Artikel 10.2 och 10.3 i den delegerade rättsakten om upplysningar kräver inte att rapporteringsmallarna i bilagorna används för rapportering om verksamhet som omfattas av taxonomin. Det rekommenderas dock att företagen frivilligt använder mallarna i bilagorna till den delegerade rättsakten om upplysningar för att förbereda sådan rapportering.

I detta hänseende anges i bilaga V till den delegerade rättsakten om upplysningar närmare uppgifter om hur kreditinstituten måste rapportera sina centrala resultatindikatorer avseende verksamhet som är förenlig med taxonomin.

Om användningen av intäkterna är okänd (i) lån och förskott – allmänna ändamål, ii) skuldförbindelser – allmänna ändamål, och iii) aktieinnehav, som alla bokförs i handelslagret), bör exponeringar som är förenliga med/omfattas av taxonomin beräknas två gånger. De är summan av det redovisade bruttovärdet av totala lån och förskott, skuldförbindelser och aktieinnehav, med okänd användning av intäkter för icke-finansiella företag. Summan ska viktas med den andel av motpartens taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter/ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin, och som beräknas på grundval av

—	motpartens omsättningsindikator (andel av omsättningen som är förenlig med taxonomin) och

—	motpartens kapitalutgiftsindikator (andel av kapitalutgifterna som är förenlig med taxonomin).

För att rapportera centrala resultatindikatorer avseende verksamhet som är förenlig med taxonomin måste kreditinstituten därför tilldela det underliggande företagets offentliggjorda kapitalutgiftsindikator till relevant lån, skuldförbindelse eller aktieinnehav för allmänna ändamål på samma sätt som omsättningsindikatorn (30).

För rapportering om verksamheter som omfattas av taxonomin kan kreditinstituten lämna upplysningar om andelen tillgångar för allmänna ändamål som omfattas av taxonomin på grundval av

—	den underliggande enhetens redovisade omsättning som omfattas av taxonomin,

—	och på den underliggande enhetens redovisade kapitalutgifter som omfattas av taxonomin.

Informationen (31)från plattformen för hållbar finansiering ger ytterligare råd om bästa praxis för frivillig rapportering för rapportering om verksamhet som omfattas av taxonomin och användning av rapporteringsmallar under det eller de första rapporteringsåret/åren.

28. Hur bör ett kreditinstitut med ett tillstånd att bedriva verksamhet som värdepappersföretag enligt direktivet om marknader för finansiella instrument (Mifid) rapportera sina ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin?

Om ett moderföretag klassificeras som ett kreditinstitut (enligt kapitalkravsförordningen), men bedriver investeringsverksamhet, bör det följa kraven för kreditinstitut enligt den delegerade rättsakten om upplysningar.

Artikel 10.2 och 10.3 i den delegerade rättsakten om upplysningar kräver inte att rapporteringsmallarna i bilagorna används för rapportering om verksamhet som omfattas av taxonomin. Det rekommenderas dock att företagen frivilligt använder mallarna i bilagorna till den delegerade rättsakten om upplysningar för att förbereda sådan rapportering.

I detta avseende fastställs i bilaga VI till den delegerade rättsakten om upplysningar de mallar som kreditinstitut måste använda för att rapportera sina centrala resultatindikatorer för taxonomiförenlighet för investeringsverksamhet. När det gäller rapportering av verksamheter som omfattas av taxonomin kan kreditinstituten därför på frivillig basis offentliggöra hur stor del av deras investeringsverksamhet som omfattas av taxonomin.

Informationen (32)från plattformen för hållbar finansiering ger ytterligare råd om bästa praxis för frivillig rapportering för rapportering om verksamhet som omfattas av taxonomin och användning av rapporteringsmallar under det eller de första rapporteringsåret/åren.

SKULDMARKNADEN

29. Hur ska man bedöma och rapportera om huruvida en skuldtillgång, såsom en obligation eller ett lån, ska omfattas av taxonomin?

Artikel 10.2 och 10.3 i den delegerade rättsakten om upplysningar kräver inte att rapporteringsmallarna i bilagorna används för rapportering om verksamhet som omfattas av taxonomin. Det rekommenderas dock att företagen frivilligt använder mallarna i bilagorna till den delegerade rättsakten om upplysningar för att förbereda sådan rapportering.

I bilaga V till den delegerade rättsakten om upplysningar anges närmare uppgifter om hur man ska bedöma och rapportera lån och skuldinstrument för centrala resultatindikatorer avseende verksamhet som är förenlig med taxonomin. I bilaga V förklaras att lån för allmänna ändamål och/eller skuld grundas på den underliggande enhetens omsättnings- eller kapitalutgiftsvärde för verksamhet som omfattas av taxonomin (dvs. investeringsobjektet eller motparten).

För att beräkna om skuldinstrument för allmänna ändamål omfattas av taxonomin rekommenderas att man tillämpar det underliggande företagets värde för verksamhet som omfattas av taxonomin (omsättning och kapitalutgifter).

Om hela eller en del av användningen av intäkterna från ett skuldinstrument kan omfattas av taxonomin, skulle rapportering av detta värde ha företräde framför värdet på emittentnivå för de centrala resultatindikatorerna avseende verksamhet som är förenlig med taxonomin. Sådana intäkter kan direkt fördelas till verksamheter som omfattas av taxonomin eller vara en del av en kapitalutgifts- eller driftsutgiftsplan för att göra en verksamhet eller tillgång förenlig med taxonomikraven.

För rapportering om verksamhet som omfattas av taxonomin där till exempel 50 % av intäkterna från skuldinstrumentet fördelas till projekt eller program som omfattas av taxonomin, bör obligationens omsättnings- och kapitalutgiftsvärden vara 50 %.

All användning av (gröna) skuldinstrument skulle därmed inte helt omfattas av taxonomin. Den skulle dock omfattas av taxonomin för den del av intäkterna som kan fördelas till verksamheter som omfattas av taxonomin.

Informationen (33)från plattformen för hållbar finansiering ger ytterligare råd om bästa praxis för frivillig rapportering för rapportering om verksamhet som omfattas av taxonomin under det eller de första rapporteringsåret/åren.

30. Behöver användningen av alla intäkter från skuldprodukter verifieras oberoende om de rapporteras som att de omfattas av taxonomin?

Det finns inget krav på att intäkter från skuldprodukter oberoende verifieras som att de omfattas- av taxonomin, med förbehåll för särskilda krav på extern granskning eller extern försäkran enligt unionslagstiftningen.

31. Kan gröna skuldinstrument från företag utanför EU rapporteras som att de omfattas av taxonomin?

I artikel 10.3 i den delegerade rättsakten om upplysningar klargörs att finansiella företag bör lämna upplysningar med beaktande av bestämmelserna i artikel 7.3 i samma delegerade rättsakt.

I enlighet med artikel 7.3 i den delegerade rättsakten om upplysningar undantas företag som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering (inklusive företag utanför EU) från täljaren men ingår i nämnaren för rapportering av finansiella företags centrala resultatindikatorer avseende verksamhet som är förenlig med taxonomin. Denna behandling kommer att ses över senast den 30 juni 2024.

I artikel 7.4 föreskrivs dock följande: ”Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 ska miljömässigt hållbara obligationer eller skuldförbindelser som syftar till att finansiera specifika identifierade verksamheter och som emitterats av ett investeringsobjekt inkluderas i täljaren för centrala resultatindikatorer upp till det fulla värdet av de taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter som intäkterna från dessa obligationer och skuldförbindelser finansierar, på grundval av information som lämnas av investeringsobjektet.”

Därför ska finansiella företag i täljaren inkludera upplysningarna om de intäkter från miljömässigt hållbara obligationer och skuldförbindelser som omfattas av taxonomin och vars syfte är att finansiera specifika identifierade verksamheter.

Skuldförbindelser enligt artikel 7.4 omfattar icke-EU-emittenters användning av intäkterna av obligationer, och inbegriper inte användning av intäkterna av lån, i enlighet med definitionerna i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/451 (Finrep) (34).

Som en allmän anmärkning kommer omfattningen av detta undantag från täljaren för den centrala resultatindikatorn att ses över under 2024 i enlighet med artikel 9 i den delegerade rättsakten om upplysningar.

Dessutom hindrar den delegerade rättsakten om upplysningar inte finansiella företag från att inkludera frivillig information om sina exponeringar mot investeringar i företag utanför EU där användningen av intäkterna kan anses omfattas av taxonomin. Sådan information måste alltid rapporteras separat från obligatoriska upplysningar enligt den delegerade rättsakten om upplysningar (35).

Informationen (36)från plattformen för hållbar finansiering ger ytterligare råd om bästa praxis för frivillig rapportering för rapportering om verksamhet som omfattas av taxonomin under det eller de första rapporteringsåret/åren.

32. Kan gröna statspapper rapporteras som statspapper som omfattas av taxonomin?

I artikel 10.3 i den delegerade rättsakten om upplysningar klargörs att finansiella företag bör lämna upplysningar med beaktande av bestämmelserna i artikel 7.1 i samma rättsakt.

I artikel 7.1 står det att exponeringar mot stater, centralbanker och överstatliga emittenter inte ska ingå i täljaren och nämnaren i finansiella företags centrala resultatindikatorer. I enlighet med artikel 10 i den delegerade rättsakten om upplysningar bör finansiella företag därför inte inkludera sina exponeringar i statspapper i sina upplysningar om verksamhet som omfattas av taxonomin.

Informationen (37)från plattformen för hållbar finansiering ger ytterligare råd om bästa praxis för frivillig rapportering för rapportering om verksamhet som omfattas av taxonomin under det eller de första rapporteringsåret/åren.

SAMVERKAN MED ANDRA BESTÄMMELSER

33. Hur samverkar den delegerade rättsakten om upplysningar med de föreslagna kraven på företagens hållbarhetsrapportering?

Det föreslagna direktivet om företagens hållbarhetsrapportering (corporate sustainability reporting directive - CSRD), som ändrar de befintliga rapporteringskrav som infördes i redovisningsdirektivet genom direktivet om icke-finansiell rapportering, kommer att komplettera den delegerade rättsakten om upplysningar, som har samma obligatoriska tillämpningsområde som reglerna om hållbarhetsrapportering i redovisningsdirektivet (38). Det föreslagna direktivet om företagens hållbarhetsrapportering kommer att utvidga de företag som omfattas av de nuvarande rapporteringskraven till att omfatta

—	alla stora börsnoterade och onoterade företag, och

—	alla börsnoterade små och medelstora företag utom mikroföretag.

Utöver de taxonomirelaterade rapporteringskrav som för närvarande anges i den delegerade rättsakten om taxonomin kommer dessa företag att behöva offentliggöra hållbarhetsinformation i sina förvaltningsberättelser, i enlighet med standarder för hållbarhetsrapportering som kommissionen kommer att anta genom delegerade rättsakter.

Enligt det föreslagna direktivet om företagens hållbarhetsrapportering kommer de berörda företagen att behöva offentliggöra hållbarhetsinformation enligt de nya kraven för första gången 2024, för räkenskapsåret 2023. Enligt förslaget kommer börsnoterade små och medelstora företag att få en övergångsperiod på tre år och vara skyldiga att offentliggöra informationen för första gången 2027 för räkenskapsåret 2026.

I princip och beroende på resultatet av lagstiftningsprocessen om direktivet om företagens hållbarhetsrapportering kommer rapporteringskraven enligt varje förordning att vara tydligt definierade och också i möjligaste mån harmoniserade och samstämmiga, så att företagen inte rapporterar samma information två gånger.

Informationen enligt den delegerade rättsakten om upplysningar bör rapporteras i samma förvaltningsberättelse på företagsnivå, tillsammans med annan hållbarhetsrelaterad information som krävs enligt de föreslagna bestämmelserna i CSRD. För denna information kommer samma krav på försäkran och digitalisering att gälla som för resten av den hållbarhetsinformation som rapporteras.

(1) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2178 av den 6 juli 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 genom specificering av innehållet i och presentationen av de upplysningar som ska lämnas av företag som omfattas av artikel 19a eller 29a i direktiv 2013/34/EU vad gäller miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter samt specificering av den metod som ska användas i syfte att fullgöra denna upplysningsskyldighet (EUT L 443, 10.12.2021, s. 9).

(2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/95/EU av den 22 oktober 2014 om ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller vissa stora företags och koncerners tillhandahållande av icke-finansiell information och upplysningar om mångfaldspolicy (EUT L 330, 15.11.2014, s. 1).

(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning samt om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 22.6.2020, s. 13).

(4) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19).

(5) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2139 av den 4 juni 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 genom fastställande av tekniska granskningskriterier för att avgöra under vilka villkor en ekonomisk verksamhet ska anses bidra väsentligt till begränsningen av eller anpassningen till klimatförändringarna och för att avgöra om den ekonomiska verksamheten inte orsakar någon betydande skada för något av de andra miljömålen (EUT L 442, 9.12.2021, s. 1).

(6) För tydlighetens skull noteras att verksamheter som omfattas av taxonomin inte är lika med nämnaren i den centrala resultatindikatorn för taxonomiförenligheten. För icke-finansiella företag ska total CapEx (kapitalutgifter), OpEx (driftsutgifter) och omsättning användas, och täckta tillgångar för finansiella företags centrala resultatindikator.

(7) Se artiklarna 10.2 och16 i taxonomiförordningen EU 2020/852.

(8) I artikel 11.1 a i taxonomiförordningen (EU) 2020/852 hänvisas till verksamheter som inbegriper anpassningslösningar som antingen väsentligt minskar risken för de negativa konsekvenserna av det nuvarande klimatet och det förväntade framtida klimatet för den ekonomiska verksamheten eller väsentligt minskar dessa negativa konsekvenser, utan att risken för negativa konsekvenser för människor, natur eller tillgångar ökar.

(9) Artikel 11.1 b i taxonomiförordningen hänvisar till verksamheter som tillhandahåller anpassningslösningar som, utöver att uppfylla villkoren i artikel 16, väsentligt bidrar till att förebygga eller minska risken för negativa effekter av det nuvarande klimatet och det förväntade framtida klimatet på människor, natur eller tillgångar, utan att öka risken för negativ inverkan på andra människor, natur eller tillgångar.

(10) I enlighet med skäl 48 i den delegerade rättsakten om EU:s klimattaxonomi ”När kärnverksamheten för en ekonomisk verksamhet som möjliggör anpassning i enlighet med artikel 11.1 b i förordning (EU) 2020/852 består i att tillhandahålla tekniker, produkter, tjänster, information eller metoder som har som mål att öka motståndskraften mot fysiska klimatrisker som riskerar att drabba andra människor, natur, kulturarv, tillgångar eller andra ekonomiska verksamheter bör, utöver kapitalutgifterna, den omsättning som härrör från produkter eller tjänster som hör ihop med dessa ekonomiska verksamheter betraktas som en omsättningsandel som härrör från produkter eller tjänster som hör ihop med ekonomiska verksamheter som anses vara miljömässigt hållbara.”

(11) Se även fråga 12 i de frågor och svar som offentliggjordes den 20 december 2021.

(12) Plattformens överväganden om rapportering av frivillig information inom ramen för rapportering om verksamhet som omfattas av taxonomin.

(13) Detta kan med tiden komma att ses över mot bakgrund av 55 %-paketet (Fit for 55) och de klimatmål som rådet och Europaparlamentet enats om.

(14) Plattformens överväganden om rapporteringen av frivillig information inom ramen för rapportering om verksamhet som omfattas av taxonomin.

(15) Plattformens överväganden om rapporteringen av frivillig information inom ramen för rapportering om verksamhet som omfattas av taxonomin.

(16) Denna förteckning är inte uttömmande och ger exempel på kostnader som inte skulle passa in i driftsutgiftsbegreppet ”underhåll och reparation samt alla andra direkta utgifter som rör det dagliga underhåll av materiella anläggningstillgångar som utförs av företaget eller en för detta ändamål anlitad tredje part och som krävs för säkerställandet av dessa tillgångars fortlöpande och ändamålsenliga funktion” enligt avsnitt 1.1.3.1 i bilaga I. Som en allmän anmärkning bör kostnader för allmänna omkostnader uteslutas för att i möjligaste mån undvika den subjektivitet som följer av att dessa allmänna omkostnader fördelas till den specifika materiella anläggningstillgången i fråga.

(17) Plattformens överväganden om rapporteringen av frivillig information inom ramen för rapportering om verksamhet som omfattas av taxonomin.

(18) Kommissionens genomförandeförordning (EG) nr 1126/2008 av den 3 november 2008 om antagande av vissa internationella redovisningsstandarder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 (EUT L 320, 29.11.2008, s. 1).

(19) Plattformens överväganden om rapporteringen av frivillig information inom ramen för rapportering om verksamhet som omfattas av taxonomin.

(20) Frivillig rapportering bör inte vara motsägande eller missvisande i förhållande till den obligatoriska informationen enligt den delegerade rättsakten om upplysningar, och den bör inte ges en mer framträdande plats än de obligatoriska upplysningarna. Om ett företag lämnar frivilliga upplysningar bör detta åtföljas av kompletterande information som anger grunden för dessa upplysningar och de metoder som används för att ta fram dem tillsammans med en tydlig förklaring av hur de skiljer sig från obligatorisk rapportering.

(21) Plattformens överväganden om rapporteringen av frivillig information inom ramen för rapportering om verksamhet som omfattas av taxonomin.

(22) När det gäller finansiella företag klargörs i artikel 7 i den delegerade rättsakten om upplysningar att exponeringar som inte omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering (som omfattar länder utanför EU) inte ska rapporteras i täljaren för den centrala resultatindikatorn, med förbehåll för en översyn som ska genomföras i enlighet med artikel 9 i den delegerade rättsakten om upplysningar.

(23) För ytterligare information om rapporteringsskyldigheter, se fråga 4 (Hur bör blandade grupper som består av finansiella och icke-finansiella företag eller som har diversifierade och flera verksamheter rapportera?’) I de offentliggjorda Frågorna och svaren.

(24) Frivillig rapportering bör inte vara motsägande eller missvisande i förhållande till den obligatoriska informationen enligt den delegerade rättsakten om upplysningar. Den bör inte heller vara mer framträdande än obligatoriska upplysningar. Om ett företag inbegriper frivillig rapportering bör det lägga till kompletterande detaljer som anger grunden för dessa upplysningar och de metoder som används för att utarbeta dem tillsammans med en tydlig förklaring av hur de skiljer sig från obligatorisk rapportering.

(25) Plattformens överväganden om rapporteringen av frivillig information inom ramen för rapportering om verksamhet som omfattas av taxonomin.

(26) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/451 av den 17 december 2020 om tekniska genomförandestandarder för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller instituts tillsynsrapportering och om upphävande av genomförandeförordning (EU) nr 680/2014, EUT L 97, 19.3.2021, s. 1.

(27) Plattformens överväganden om rapporteringen av frivillig information inom ramen för rapportering om verksamhet som omfattas av taxonomin.

(28) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1).

(29) Förordning (EU) 2021/451 av den 17 december 2020 om tekniska genomförandestandarder för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller instituts tillsynsrapportering och om upphävande av genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 (EUT L 97, 19.3.2021, s. 1).

(30) Denna metod är anpassad till rapporteringsreglerna i direktivet om icke-finansiell rapportering. Om det inte finns någon information om emittenten kan företaget använda upplysningar från moderföretaget om det omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering.

(31) Plattformens överväganden om rapporteringen av frivillig information inom ramen för rapportering om verksamhet som omfattas av taxonomin.

(32) Plattformens överväganden om rapporteringen av frivillig information inom ramen för rapportering om verksamhet som omfattas av taxonomin.

(33) Plattformens överväganden om rapporteringen av frivillig information inom ramen för rapportering om verksamhet som omfattas av taxonomin.

(34) Se bilaga V till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/451 och artikel 1 2 a i kommissionens rekommendation av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).

(35) Frivillig rapportering bör inte vara motsägande eller missvisande i förhållande till den obligatoriska informationen enligt den delegerade rättsakten om upplysningar. Den bör inte heller vara mer framträdande än obligatoriska upplysningar. Om ett företag inbegriper frivillig rapportering bör det lägga till kompletterande detaljer som anger grunden för dessa upplysningar och de metoder som används för att utarbeta dem tillsammans med en tydlig förklaring av hur de skiljer sig från obligatorisk rapportering.

(36) Plattformens överväganden om rapporteringen av frivillig information inom ramen för rapportering om verksamhet som omfattas av taxonomin.

(37) Plattformens överväganden om rapporteringen av frivillig information inom ramen för rapportering om verksamhet som omfattas av taxonomin.

(38) Det föreslagna direktivet om företagens hållbarhetsrapportering förväntas ändra de bestämmelser i redovisningsdirektivet som infördes genom direktivet om icke-finansiell rapportering, med förbehåll för resultatet av förhandlingarna om förslaget. Se förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2013/34/EU, direktiv 2004/109/EG, direktiv 2006/43/EG och förordning (EU) nr 537/2014 vad gäller företagens hållbarhetsrapportering, COM(2021) 189 final.

6.10.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 385/29

Offentliggörande av ett meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn enligt artikel 17.2 och 17.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33

(2022/C 385/10)

Detta meddelande offentliggörs i enlighet med artikel 17.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33 (1).

MEDDELANDE OM GODKÄNNANDE AV STANDARDÄNDRING

”Alsace grand cru Kessler”

PDO-FR-A0414-AM02

Datum för meddelandet: 20 juli 2022

BESKRIVNING AV OCH MOTIVERING TILL DEN ÄNDRING SOM GODKÄNTS

1. Kompletterande beteckningar

I kapitel I avsnitt II.1 i produktspecifikationen har följande bruksnamn lagts till: ”Sylvaner” och ”Pinot noir” samt de motsvarande druvsorterna ”sylvaner B” och ”pinot noir N”.

Bruksnamnet ”Sylvaner” har lagts till för att det av misstag hade utelämnats i den första versionen av produktspecifikationen. I kapitel I avsnitt X.1 b i den första versionen anges att de tillåtna druvsorterna får användas vid vinframställning och saluföras under respektive namn, men motsvarande bruksnamn har inte tagits upp i förteckningen över möjliga bruksnamn. Redan innan den första versionen av produktspecifikationen godkändes hade druvsorten sylvaner B genom ett nationellt beslut lagts till de druvsorter som var tillåtna för framställning av viner med ursprungsbeteckningen ”Alsace grand cru Zotzenberg”. I beslutet tog man hänsyn till de lokala sedvänjorna och vinernas renommé.

Bruksnamnet ”Pinot noir” har lagts till i produktspecifikationen eftersom en ansökan om erkännande av stilla röda viner för vissa av ursprungsbeteckningarna ”Alsace grand cru” har lämnats in på nationell nivå. Denna ansökan om erkännande av ett rött vin var baserad på den långvariga framställningen av, renomméet för och egenskaperna hos viner av druvsorten pinot noir N som odlas på avgränsade jordlotter för dessa ursprungsbeteckningar ”Alsace grand cru”. Endast druvsorten pinot noir N är tillåten för dessa röda viner.

I kapitel I avsnitt II.1 i produktspecifikationen har orden ”blancs” och ”roses” lagts till för de druvsorter av muscats à petits grains som motsvarar bruksnamnet ”Muscat” för att de av misstag hade utelämnats i den föregående versionen av produktspecifikationen.

Dessa ändringar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

2. Produkttyper

I kapitel I avsnitt III i produktspecifikationen har texten ändrats för att ange att de kontrollerade ursprungsbeteckningarna inte längre enbart är avsedda för stilla vita viner.

De kontrollerade ursprungsbeteckningarna ”Alsace grand cru” som är avsedda för såväl vita som röda stilla viner anges (”Alsace grand cru Hengst” och ”Alsace grand cru Kirchberg de Barr”).

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

3. Geografiskt område

I kapitel I avsnitt IV.1 i produktspecifikationen har ett stycke lagts till för att hänvisa till de datum då INAO:s behöriga nationella kommitté godkände det geografiska området och för att ange referensramen, den officiella regionindelningen 2021, för gränsen för det geografiska området enligt produktspecifikationen. Denna angivelse gör det möjligt att juridiskt säkerställa avgränsningen av området.

Hänvisningen till den officiella regionindelningen 2021 medför att förteckningen över kommuner måste uppdateras. Kommunerna Kientzheim och Sigolsheim stryks sålunda eftersom de numera är en del av kommunen Kaysersberg Vignoble.

Dessa redaktionella ändringar innebär ingen ändring av gränsen för det geografiska området.

I punkt 1 har också följande meningar lagts till:

”Kartor över det geografiska området finns på INAO:s webbplats.”

”En karta över det avgränsade geografiska området har lämnats in till kommunhuset i den kommun vars område delvis omfattas.”

I och med dessa ändringar måste också punkt 6 i det sammanfattande dokumentet ändras.

4. Avgränsat odlingsområde

Kapitel I avsnitt IV.2 i produktspecifikationen har ändrats på följande sätt:

—	I det första stycket har ”den 6–7 september 2006”, det datum då den behöriga nationella kommittén godkände odlingsområdet, lagts till, eftersom det hade utelämnats av misstag.

—	I det andra stycket har texten ändrats för att ta hänsyn till ändringarna av kommunnamnen i avsnitt IV.1.

—	I tabellen har kommunnamnen i kolumnen ”Kommuner” uppdaterats så att de överensstämmer med avsnitt IV.1.

Dessa ändringar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

5. Omedelbart närområde

I kapitel I avsnitt IV.3 i produktspecifikationen har ett stycke ändrats för att ange referensramen, den officiella regionindelningen 2021, för gränsen för området enligt produktspecifikationen. Denna angivelse gör det möjligt att juridiskt säkerställa avgränsningen av området.

Hänvisningen till den officiella regionindelningen 2021 medför att förteckningen över kommuner måste uppdateras. Därför stryks kommunnamnet Kaysersberg och kommunnamnet Kaysersberg Vignoble läggs till, med en anmärkning att det endast är den delegerade kommunen Kaysersberg som omfattas.

Dessa redaktionella ändringar innebär ingen ändring av gränsen för det omedelbara närområdet.

I och med dessa ändringar måste också punkt 9 i det sammanfattande dokumentet ändras.

6. Druvbestånd

I kapitel I avsnitt V.1 i produktspecifikationen har orden ”– när det gäller vita viner:” och ”– när det gäller röda viner: druvsorten ”pinot noir N” lagts till, eftersom en ansökan om erkännande av stilla röda viner för vissa av ursprungsbeteckningarna ”Alsace grand cru” har lämnats in på nationell nivå. Endast druvsorten pinot noir N är tillåten för dessa röda viner. Det är också den enda druvsort som är tillåten för framställning av röda viner med ursprungsbeteckningen ”Alsace”.

I avsnitten V.1 a, b och e och V.2 b har orden ”blancs” och ”roses” lagts till för druvsorterna av muscats à petits grains för att de av misstag hade utelämnats i den föregående versionen av produktspecifikationen.

Det sammanfattande dokumentet ändras inte till följd av dessa ändringar.

7. Planteringstäthet

I kapitel I avsnitt VI.1 i produktspecifikationen har orden ”Vid framställning av vita viner” och ”Vid framställning av röda viner” lagts till för att skilja på den lägsta planteringstätheten enligt färgen på vinet. Planteringstätheten har angetts för beteckningarna med röda viner.

Det sammanfattande dokumentet ändras inte till följd av dessa kompletteringar.

I kapitel I avsnitt VI.1 a i produktspecifikationen har man angett datumet, ”den 25 oktober 2011”, för när bestämmelsen om anpassning av planteringstätheten vid uppryckning av vinstockar ska börja tillämpas. Datumet ersätter texten ”datumet för godkännandet av denna produktspecifikation”.

Denna ändring innebär en ändring av punkt 5 i det sammanfattande dokumentet.

8. Bestämmelser om beskärning

I kapitel I avsnitt VI.1 b i produktspecifikationen har bestämmelsen för vita viner om antalet skott per kvadratmeter jordyta, som varierade beroende på druvsort, strukits, och ersatts av en enda bestämmelse om 18 skott per vinstock.

Ändringen gör det möjligt att samordna produktspecifikationerna för de alsassiska ursprungsbeteckningarna och förenkla kontrollmetoderna.

Punkt 5 i det sammanfattande dokumentet ändras.

”När det gäller vita viner” har lagts till i början av meningen, eftersom en ansökan om erkännande av stilla röda viner för vissa av ursprungsbeteckningarna ”Alsace grand cru” har lämnats in på nationell nivå.

Bestämmelser om beskärning har lagts till för röda viner, högst 14 skott per vinstock. Antalet tillåtna skott är färre än för framställning av vita viner. Den här bestämmelsen överensstämmer med avkastningen och produktionen av kvalitetsdruvor.

De sistnämnda ändringarna påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

9. Bestämmelser om uppbindning och bladverkets höjd

I kapitel I avsnitt VI.1 c i produktspecifikationen stryks maximihöjden för spaljétrådarna vid nedbindning, och metoden för att mäta höjden på det uppbundna bladverket ändras.

Till följd av ändringarna är det nu möjligt att under växtsäsongen kontrollera att höjden på bladverket är förenlig med bestämmelserna. Tidigare beskrevs endast hur man skulle gå till väga.

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

10. Jordbrukslottens högsta genomsnittsbelastning

I kapitel I avsnitt VI.1 d i produktspecifikationen har jordbrukslottens högsta genomsnittsbelastning för vita viner minskat från 10 000 till 8 500 kg/hektar, i enlighet med den minskade avkastningen för dessa viner.

En högsta genomsnittsbelastning har fastställts för röda viner som är mindre än den för vita viner, i enlighet med avkastningen för dessa viner.

Dessa ändringar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

11. Druvmognad och lägsta naturliga alkoholhalt uttryckt i volymprocent

I kapitel I avsnitt VII.2 a i produktspecifikationen har tabellen ändrats för att ta hänsyn till ansökan om erkännande av stilla röda viner som har lämnats in på nationell nivå för vissa av ursprungsbeteckningarna ”Alsace grand cru”.

För dessa röda viner med ursprungsbeteckningen ”Alsace grand cru” har druvornas lägsta sockerhalt vid skörd och lägsta naturliga alkoholhalt uttryckt i volymprocent fastställts.

Dessa angivelser påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

När det gäller vita viner har druvornas lägsta sockerhalt ökat med 2 eller 3 gram per liter must för att det ska motsvara samma skillnad på 1 volymprocent i lägsta naturliga alkoholhalt uttryckt i volymprocent som i den föregående versionen av produktspecifikationen. För att beräkna omvandlingen av sockergrammen till alkohol hade producentorganisationen valt 17 gram socker per en volymprocent för vita viner, medan den i den ursprungliga produktspecifikationen hade valt 16,83. INAO:s behöriga nationella kommitté rekommenderade 17 i samband med utarbetandet av den första versionen av produktspecifikationen.

Dessa ändringar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

12. Avkastning

I kapitel I avsnitt VIII.1 ochVIII.2 i produktspecifikationen har avkastningen och gränserna för skördeuttaget minskat för att göra det lättare att kontrollera kvaliteten för vita viner och vita viner med uttrycket ”Vendanges tardives”, i överensstämmelse med klassificeringssystemet för beteckningarna i regionen Alsace.

Punkt 5 om högsta avkastning i det sammanfattande dokumentet har ändrats när det gäller gränserna för skördeuttag.

Orden ”vita viner” har lagts till för viner utan ett traditionellt uttryck, eftersom en ansökan om erkännande av stilla röda viner för vissa av ursprungsbeteckningarna ”Alsace grand cru” har lämnats in på nationell nivå.

Avkastningen och gränsen för skördeuttag för röda viner har fastställts i enlighet med klassificeringssystemet för beteckningarna i regionen Alsace, dvs. till lägre gränser för dessa grand cru-beteckningar.

Dessa sistnämnda ändringar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

13. Malolaktisk jäsning, halten jäsbart socker för röda viner

I kapitel I avsnitt IX.1 c i produktspecifikationen fastställs att den malolaktiska jäsningen när det gäller röda viner ska vara avslutad.

För att säkerställa att den här bestämmelsen följs har man fastställt att halten av äppelsyra får vara högst 0,4 gram per liter vid buteljering.

I avsnitt IX.1 d har det för röda viner fastställts en halt av jäsbart socker (glukos och fruktos) på högst 2 gram per liter efter jäsning.

Det sammanfattande dokumentet ändras inte.

14. Förbud mot att höja den lägsta naturliga alkoholhalten uttryckt i volymprocent för röda viner

I kapitel I avsnitt IX.1 e i produktspecifikationen fastställs att röda viner inte får berikas. Denna begränsning som rör vinframställningen överensstämmer med bestämmelserna om avgränsning av jordbrukslotterna för produktion av druvor, lägsta planteringstäthet, beskärning och lägsta avkastning.

Det sammanfattande dokumentet ändras inte.

15. Kapaciteten i jäsningslokalen för vinframställning

I kapitel I avsnitt IX.1 g i produktspecifikationen har koefficienten för att beräkna kapaciteten i jäsningslokalen för vinframställning minskats.

Det behöver inte vara så stor skillnad mellan den tidigare skördevolymen och jäsningslokalens kapacitet.

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

16. Lagringstid och datum för saluföring till konsumenterna när det gäller röda viner

I kapitel I avsnitt IX.2 i produktspecifikationen har det fastställts att röda viner åtminstone måste lagras till den 1 oktober året efter skörden. Viner som framställs av druvsorten pinot noir N från dessa områden kräver en viss lagringstid för att deras egenskaper ska kunna utvecklas.

I kapitel I avsnitt IX.5 a i produktspecifikationen anges att de röda vinerna efter lagringen inte får saluföras till konsumenterna förrän tidigast den 1 oktober året efter skörden.

Dessa ändringar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

17. Kontroll av buteljerade partier

I kapitel I avsnitt IX.3 b i produktspecifikationen har bestämmelsen om att kontrollflaskor ska bevaras för kontroll av buteljerade partier strukits.

Den här kontrollåtgärden ingår nu i kontrollplanen.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

18. Lagring av buteljerade viner

I kapitel I avsnitt IX.4 i produktspecifikationen har förhållandena för lagring av buteljerade viner förtydligats.

På så sätt blir det lättare för aktörerna att förstå bestämmelsen och kontrollera att den efterföljs.

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

19. Mänskliga faktorer som bidrar till sambandet med det geografiska området

I kapitel I avsnitt X.1.b i produktspecifikationen har texten ändrats för att ta hänsyn till erkännandet av stilla röda viner i ursprungsbeteckningarna ”Alsace grand cru Hengst” och ”Alsace grand cru Kirchberg de Barr”:

—

Följande uppgifter har lagts till för den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Alsace grand cru Hengst”: erkännandet 2022 av röda viner, endast druvsorten pinot noir N är tillåten, lägsta planteringstätheten är 5 500 stockar per hektar för framställning av röda viner, ingen berikning, kortaste lagringstid 10 månader.

—

Följande uppgifter har lagts till för den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Alsace grand cru Kirchberg de Barr”: erkännandet 2022 av röda viner, endast druvsorten pinot noir N är tillåten, lägsta planteringstätheten är 5 000 stockar per hektar för framställning av röda viner, ingen berikning, kortaste lagringstid 10 månader.

I avsnitt X.1 b har uppgifterna om att erkännandet av dessa båda ursprungsbeteckningar gäller gröna druvsorter strukits och orden ”när det gäller vita viner” har vid behov lagts till för att texten ska bli förståelig.

Det sammanfattande dokumentet ändras inte till följd av dessa ändringar.

Orden ”blancs” och ”roses” har lagts till för druvsorterna av muscats à petits grains för att de av misstag hade utelämnats i den föregående versionen av produktspecifikationen. Dessa tillägg påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

20. Beskrivning av vinet eller vinerna

I kapitel I avsnitt X.2 i produktspecifikationen har en beskrivning av utseendet hos de vita vinerna lagts till för att göra det lättare att beskriva dem.

När det gäller de två första beskrivna vintyperna: ”Dessa två vintyper har mycket intensiva färger och gyllengula färgtoner kan uppnås.”

När det gäller de två sist beskrivna vintyperna: ”Dessa två vintyper har mycket intensiva färger och bärnstensgula färgtoner kan uppnås.”

Punkt 4 i det sammanfattande dokumentet ändras.

Beskrivningen av de viktigaste organoleptiska egenskaperna hos röda viner har lagts till för ursprungsbeteckningarna ”Alsace grand cru Hengst” och ”Alsace grand cru Kirchberg de Barr”.

Dessa beskrivningar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

21. Samband med det geografiska området

I kapitel I avsnitt X.3 i produktspecifikationen har, när det gäller ursprungsbeteckningen ”Alsace grand cru Hengst”, uppgifterna om sambandet mellan det geografiska ursprunget och vinernas egenskaper, som också kan tillämpas på röda viner med denna beteckning, kompletterats med specifika uppgifter om röda viner.

Det sammanfattande dokumentet ändras inte.

22. Övergångsbestämmelser

I kapitel I avsnitt XI.2 i produktspecifikationen har maximihöjden för spaljétrådarna vid nedbindning strukits och det högsta antalet skott per vinstock minskats, för att uppgifterna ska stämma överens med ändringarna av kapitel I avsnitt VI.

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

23. Obligatoriska uppgifter om sockerhalten på etiketten och annan information om vita viner

I kapitel I avsnitt XII.2 d i produktspecifikationen har ny ersättande text lagts till som gör det obligatoriskt att ange sockerhalten. För närvarande är detta frivilligt enligt förordning (EU) 2019/33.

Denna uppgift gör det lättare för konsumenten att förstå vilken typ av vin det är fråga om.

Den nya bestämmelsen gäller inte vin med de traditionella uttrycken ”vendanges tardives” och ”sélection de grains nobles”.

Punkt 9 i det sammanfattande dokumentet kompletteras.

Det ursprungliga ledet d blir led e i avsnitt XII.2.

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

24. Förhandsdeklaration av fördelningen av jordbrukslotter

I kapitel II avsnitt I.1 i produktspecifikationen har ett förtydligande lagts till i bestämmelserna om den förhandsdeklaration av fördelningen av jordbrukslotter som aktören lämnat in till producentorganisationen för ursprungsbeteckningarna ”Alsace grand cru” om denne avstår från att framställa vin med denna beteckning.

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

1. Namn

Alsace grand cru Kessler

2. Typ av geografisk beteckning

SUB – Skyddad ursprungsbeteckning

3. Kategorier av vinprodukter

Vin

4. Beskrivning av vinet eller vinerna

KORT BESKRIVNING

Vinerna är stilla vita viner.

Den lägsta naturliga alkoholhalten är 12,5 volymprocent för gewurztraminer Rs och pinot gris G samt 11 volymprocent för övriga druvsorter. Efter berikning får den totala alkoholhalten inte överstiga 15 volymprocent för viner av druvsorterna gewurztraminer B och pinot gris G eller 14 volymprocent för viner av övriga druvsorter.

Övriga analytiska egenskaper fastställs i unionslagstiftningen.

Stora vita lagringsviner kännetecknas av en tydlig friskhet som har sin grund i en kraftig vinsyra i kombination med en god druvmognad. Namnet på beteckningen kan kompletteras med bruksnamn, om vinerna enbart framställs av druvsorter som är tillåtna för den berörda beteckningen. Vinerna har mycket substans och är mycket komplexa och aromatiska med olika nyanser. De har lång eftersmak, och blir mer komplexa med tiden.

Man skiljer mellan – torra, mineraliska viner samt – aromatiska, fruktiga och fylliga viner med fetma. Dessa två vintyper har mycket intensiva färger och gyllengula färgtoner kan uppnås.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt	i milliekvivalenter per liter
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

2. Beteckning kompletterad med ”Vendanges Tardives”

KORT BESKRIVNING

Den lägsta naturliga alkoholhalten är 16 volymprocent för gewurztraminer Rs och pinot gris G samt 14,5 volymprocent för övriga druvsorter.

Övriga analytiska egenskaper fastställs i unionslagstiftningen.

Vinerna med uttrycket ”vendanges tardives” uppvisar ofta mycket exotiska aromer av kanderad frukt med en frisk avslutning. De är mycket koncentrerade, med en smak som dröjer sig kvar. Dessa viner har mycket intensiva färger och bärnstensgula färgtoner kan uppnås.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt	i milliekvivalenter per liter
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

3. Beteckning kompletterad med ”Sélection de grains nobles”

KORT BESKRIVNING

Den lägsta naturliga alkoholhalten är 18,2 volymprocent för gewurztraminer Rs och pinot gris G samt 16,4 volymprocent för övriga druvsorter.

Övriga analytiska egenskaper fastställs i unionslagstiftningen.

Vinerna med uttrycket ”sélection de grains nobles” är mycket koncentrerade och kraftiga, ofta med aromer av marmeladkonfekt. De är mycket koncentrerade, med en smak som dröjer sig kvar. Dessa viner har mycket intensiva färger och bärnstensgula färgtoner kan uppnås.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt	i milliekvivalenter per liter
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

5. Vinframställningsmetoder

5.1. Särskilda oenologiska metoder

1. Odlingsmetoder: planteringstäthet

Odlingsmetod

Planteringstätheten ska vara minst 4 500 stockar per hektar.

Avståndet mellan raderna får inte vara mer än 2 meter.

Avståndet mellan vinstockar i samma rad ska vara minst 0,75 meter och högst 1,50 meter.

Från och med den 25 oktober 2011 får uppryckning av vinstockar på jordbrukslotter inte leda till att avståndet mellan raderna är mer än 3 meter.

2. Odlingsmetoder: bestämmelser om beskärning

Odlingsmetod

Vinrankorna beskärs med enkel eller dubbel guyot, med högst 18 skott per vinstock.

3. Skörd

Odlingsmetod

Vinerna framställs av handskördade druvor.

4. Höjning av den lägsta naturliga alkoholhalten uttryckt i volymprocent

Särskild oenologisk metod

Höjningen av den genomsnittliga lägsta naturliga alkoholhalten uttryckt i volymprocent får inte överstiga

0,5 volymprocent för viner av druvsorterna gewurztraminer B och pinot gris G, eller

1,5 volymprocent för viner av övriga druvsorter.

Viner som kan få uttrycken ”vendanges tardives” eller ”sélection de grains nobles” får inte berikas.

5. Framställning

Restriktion som gäller för framställningen

All användning av ekspån är förbjuden.

6. Lagring av vin

Särskild oenologisk metod

Vinerna ska åtminstone lagras fram till den 1 juni året efter skörden.

Viner som kan få uttrycken ”vendanges tardives” eller ”sélection de grains nobles” ska åtminstone lagras fram till den 1 juni andra året efter skörden.

5.2. Högsta avkastning

1. Beteckning eventuellt kompletterad med ”vendanges tardives”

60 hektoliter/hektar

2. Beteckning kompletterad med ”sélection de grains nobles”

48 hektoliter/hektar

6. Avgränsat geografiskt område

Skörd av druvor, framställning, beredning och lagring av vinet ska äga rum i följande kommuner, enligt 2021 års officiella regionindelning:

—

Departementet Haut-Rhin: Kommuner som omfattas i sin helhet: Ammerschwihr, Beblenheim, Bennwihr, Bergheim, Bergholtz, Eguisheim, Gueberschwihr, Guebwiller, Hattstatt, Hunawihr, Ingersheim, Katzenthal, Mittelwihr, Niedermorschwihr, Orschwihr, Pfaffenheim, Ribeauvillé, Riquewihr, Rodern, Rouffach, Saint-Hippolyte, Soultzmatt, Thann, Turckheim, Vieux-Thann, Voegtlinshoffen, Westhalten, Wettolsheim, Wintzenheim, Wuenheim och Zellenberg.

Delar av följande kommun: Kaysersberg Vignoble, endast de delegerade kommunerna Kientzheim och Sigolsheim.

—	Departementet Bas-Rhin: Andlau, Barr, Bergbieten, Blienschwiller, Dahlenheim, Dambach-la-Ville, Eichhoffen, Kintzheim, Marlenheim, Mittelbergheim, Molsheim, Nothalten, Scharrachbergheim-Irmstett och Wolxheim.

En karta över det avgränsade geografiska området har lämnats in till kommunhuset i de kommuner vars områden delvis omfattas.

Kartor över det geografiska området finns på INAO:s webbplats.

7. Druvsorter

Gewurztraminer Rs

Muscat ottonel B – muscat, moscato

Muscat à petits grains blancs B – muscat, moscato

Muscat à petits grains roses B – muscat, moscato

Pinot gris G

Riesling B

8. Beskrivning av samband

I Alsace är klimatet gynnsamt för vinodling, och områdena för den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Alsace grand cru Kessler” hör till de bästa. Vinodlingarna ligger inbäddade i ett pittoreskt landskap och ger mycket uttrycksfulla viner med tydlig karaktär och en egen personlighet.

Substratets homogenitet gör det möjligt för de olika druvsorterna att utveckla alla sina särskilda egenskaper med torra och mineraliska viner som kännetecknas av livliga, harmoniska, blommiga och fruktiga aromer med lång eftersmak.

På grund av de utmärkta klimatförhållandena på senhösten torkar druvorna på vinstocken och utvecklar ädelröta som gör det möjligt att framställa viner från övermogna druvor.

Den lagring som föreskrivs i produktspecifikationen gör att vinerna blir bättre med tiden.

De här vinerna utgör regionens toppsegment. De skattas högre än viner med den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Alsace”.

Det här området lovordas redan i Médard Barths bok Der Rebbau des Elsass und die Absatzgebiete seiner Weine från 1958.

9. Ytterligare tillämpliga krav (förpackning, märkning, kompletterande krav)

Omedelbart närområde

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Avvikelse med avseende på produktionen i det avgränsade geografiska området

Beskrivning av villkoret:

Det omedelbara närområdet, som fastställts genom undantag för vinframställning, vinberedning och lagring, omfattar följande kommuner, enligt 2021 års officiella regionindelning:

—

Departementet Haut-Rhin: Kommuner som omfattas i sin helhet: Bergholtz-Zell, Berrwiller, Buhl, Cernay, Colmar, Gundolsheim, Hartmanswiller, Herrlisheim, Houssen, Husseren-les-Châteaux, Jungholtz, Leimbach, Obermorschwihr, Osenbach, Ostheim, Rorschwihr, Soultz, Steinbach, Uffholtz, Walbach, Wattwiller, Wihr-au-Val och Zimmerbach.

Delar av följande kommun: Kaysersberg Vignoble, endast den delegerade kommunen Kaysersberg.

—

Departementet Bas-Rhin: Albé, Avolsheim, Balbronn, Bernardswiller, Bernardvillé, Bischoffsheim, Boersch, Bourgheim, Châtenois, Cleebourg, Dachstein, Dangolsheim, Dieffenthal, Dorlisheim, Epfig, Ergersheim, Ernolsheim- Bruche, Fessenheim-le-Bas, Flexbourg, Furdenheim, Gertwiller, Gimbrett-Berstett, Goxwiller, Heiligenstein, Itterswiller, Kienheim, Kirchheim, Kuttolsheim, Mittelhausen, Mutzig, Nordheim, Oberhoffen-les-Wissenbourg, Obernai, Odratzheim, Orschwiller, Osthoffen, Ottrott, Petersbach, Reichsfeld, Riedseltz, Rosenwiller, Rosheim, Rott, Saint-Nabor, Saint-Pierre, Scherwiller, Seebach, Soultz-les-Bains, Steinseltz, Stotzheim, Strasbourg, Traenheim, Villé, Wangen, Westhoffen, Wissembourg och Zellwiller.

Förpackning i området

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Förpackning inom det avgränsade geografiska området

Beskrivning av villkoret:

Vinerna ska buteljeras i flûteflaskor (rhenvinsflaskor) enligt bestämmelserna i dekret nr 55-673 av den 20 maj 1955, förordningen av den 13 maj 1959 och dekretet av den 19 mars 1963. Andra flasktyper får inte användas.

Sedan lagen av den 5 juli 1972 måste vinet buteljeras inom departementen Bas-Rhin och Haut-Rhin i flûteflaskor (rhenvinsflaskor) som beskrivs i dekretet från 1955.

Årgång

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Årgången och namnet på beteckningen bör anges på skörde- och lagerdeklarationer, följedokument, etiketter och fakturor samt i annonser och broschyrer.

Bruksnamn

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Namnet på den kontrollerade ursprungsbeteckningen kan kompletteras med ett av bruksnamnen, förutsatt att vinerna enbart framställs av druvsorter som är tillåtna för den berörda beteckningen.

Det är förbjudet att ange två eller flera bruksnamn på en och samma etikett.

Bruksnamnen är följande:

Gewurztraminer

Muscat

Muscat Ottonel

Pinot gris

Riesling.

De traditionella uttrycken ”vendanges tardives” och ”sélection de grains nobles”

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Viner som kan få uttrycken ”vendanges tardives” eller ”sélection de grains nobles” måste vara försedda med

—

årgång

—	ett av bruksnamnen.

Uppgift om sockerhalten

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Vita viner för vilka en av de 51 kontrollerade ursprungsbeteckningarna ”Alsace Grand Cru – plats” enligt denna produktspecifikation tas i bruk (med undantag för ”Vendanges Tardives” och ”Sélection de Grains nobles”) och som presenteras med den beteckningen, får inte erbjudas till allmänheten, sändas, bjudas ut till försäljning eller säljas, utan att man i annonser och i broschyrer och på etiketter, fakturor och behållare tydligt anger sockerhalten enligt EU-lagstiftningen.

Länk till produktspecifikationen

https://info.agriculture.gouv.fr/gedei/site/bo-agri/document_administratif-4cec3ff9-abd4-4253-a1db-245ddd809faa

(1) EUT L 9, 11.1.2019, s. 2.

6.10.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 385/40

(2022/C 385/11)

Detta meddelande offentliggörs i enlighet med artikel 17.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33 (1).

MEDDELANDE OM GODKÄNNANDE AV STANDARDÄNDRING

”Alsace grand cru Kanzlerberg”

PDO-FR-A0410-AM02

Datum för meddelandet: 20 juli 2022

BESKRIVNING AV OCH MOTIVERING TILL DEN ÄNDRING SOM GODKÄNTS

1. Kompletterande beteckningar

I kapitel I avsnitt II.1 i produktspecifikationen har följande bruksnamn lagts till: ”Sylvaner” och ”Pinot noir” samt de motsvarande druvsorterna ”sylvaner B” och ”pinot noir N”.

Dessa ändringar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

2. Produkttyper

I kapitel I avsnitt III i produktspecifikationen har texten ändrats för att ange att de kontrollerade ursprungsbeteckningarna inte längre enbart är avsedda för stilla vita viner.

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

3. Geografiskt område

Dessa redaktionella ändringar innebär ingen ändring av gränsen för det geografiska området.

I punkt 1 har också följande meningar lagts till:

”Kartor över det geografiska området finns på INAO:s webbplats.”

”En karta över det avgränsade geografiska området har lämnats in till kommunhuset i den kommun vars område delvis omfattas.”

I och med dessa ändringar måste också punkt 6 i det sammanfattande dokumentet ändras.

4. Avgränsat odlingsområde

Kapitel I avsnitt IV.2 i produktspecifikationen har ändrats på följande sätt:

—	I det första stycket har ”den 6–7 september 2006”, det datum då den behöriga nationella kommittén godkände odlingsområdet, lagts till, eftersom det hade utelämnats av misstag.

—	I det andra stycket har texten ändrats för att ta hänsyn till ändringarna av kommunnamnen i avsnitt IV.1.

—	I tabellen har kommunnamnen i kolumnen ”Kommuner” uppdaterats så att de överensstämmer med avsnitt IV.1.

Dessa ändringar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

5. Omedelbart närområde

Dessa redaktionella ändringar innebär ingen ändring av gränsen för det omedelbara närområdet.

I och med dessa ändringar måste också punkt 9 i det sammanfattande dokumentet ändras.

6. Druvbestånd

Det sammanfattande dokumentet ändras inte till följd av dessa ändringar.

7. Planteringstäthet

Det sammanfattande dokumentet ändras inte till följd av dessa kompletteringar.

Denna ändring innebär en ändring av punkt 5 i det sammanfattande dokumentet.

8. Bestämmelser om beskärning

Ändringen gör det möjligt att samordna produktspecifikationerna för de alsassiska ursprungsbeteckningarna och förenkla kontrollmetoderna.

Punkt 5 i det sammanfattande dokumentet ändras.

De sistnämnda ändringarna påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

9. Bestämmelser om uppbindning och bladverkets höjd

I kapitel I avsnitt VI.1 c i produktspecifikationen stryks maximihöjden för spaljétrådarna vid nedbindning, och metoden för att mäta höjden på det uppbundna bladverket ändras.

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

10. Jordbrukslottens högsta genomsnittsbelastning

En högsta genomsnittsbelastning har fastställts för röda viner som är mindre än den för vita viner, i enlighet med avkastningen för dessa viner.

Dessa ändringar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

11. Druvmognad och lägsta naturliga alkoholhalt uttryckt i volymprocent

För dessa röda viner med ursprungsbeteckningen ”Alsace grand cru” har druvornas lägsta sockerhalt vid skörd och lägsta naturliga alkoholhalt uttryckt i volymprocent fastställts.

Dessa angivelser påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

Dessa ändringar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

12. Avkastning

Punkt 5 om högsta avkastning i det sammanfattande dokumentet har ändrats när det gäller gränserna för skördeuttag.

Dessa sistnämnda ändringar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

13. Malolaktisk jäsning, halten jäsbart socker för röda viner

I kapitel I avsnitt IX.1 c i produktspecifikationen fastställs att den malolaktiska jäsningen när det gäller röda viner ska vara avslutad.

För att säkerställa att den här bestämmelsen följs har man fastställt att halten av äppelsyra får vara högst 0,4 gram per liter vid buteljering.

I avsnitt IX.1 d har det för röda viner fastställts en halt av jäsbart socker (glukos och fruktos) på högst 2 gram per liter efter jäsning.

Det sammanfattande dokumentet ändras inte.

14. Förbud mot att höja den lägsta naturliga alkoholhalten uttryckt i volymprocent för röda viner

Det sammanfattande dokumentet ändras inte.

15. Kapaciteten i jäsningslokalen för vinframställning

I kapitel I avsnitt IX.1 g i produktspecifikationen har koefficienten för att beräkna kapaciteten i jäsningslokalen för vinframställning minskats.

Det behöver inte vara så stor skillnad mellan den tidigare skördevolymen och jäsningslokalens kapacitet.

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

16. Lagringstid och datum för saluföring till konsumenterna när det gäller röda viner

I kapitel I avsnitt IX.5 a i produktspecifikationen anges att de röda vinerna efter lagringen inte får saluföras till konsumenterna förrän tidigast den 1 oktober året efter skörden.

Dessa ändringar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

17. Kontroll av buteljerade partier

I kapitel I avsnitt IX.3 b i produktspecifikationen har bestämmelsen om att kontrollflaskor ska bevaras för kontroll av buteljerade partier strukits.

Den här kontrollåtgärden ingår nu i kontrollplanen.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

18. Lagring av buteljerade viner

I kapitel I avsnitt IX.4 i produktspecifikationen har förhållandena för lagring av buteljerade viner förtydligats.

På så sätt blir det lättare för aktörerna att förstå bestämmelsen och kontrollera att den efterföljs.

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

19. Mänskliga faktorer som bidrar till sambandet med det geografiska området

—

Det sammanfattande dokumentet ändras inte till följd av dessa ändringar.

20. Beskrivning av vinet eller vinerna

I kapitel I avsnitt X.2 i produktspecifikationen har en beskrivning av utseendet hos de vita vinerna lagts till för att göra det lättare att beskriva dem.

När det gäller de två första beskrivna vintyperna: ”Dessa två vintyper har mycket intensiva färger och gyllengula färgtoner kan uppnås.”

När det gäller de två sist beskrivna vintyperna: ”Dessa två vintyper har mycket intensiva färger och bärnstensgula färgtoner kan uppnås.”

Punkt 4 i det sammanfattande dokumentet ändras.

Beskrivningen av de viktigaste organoleptiska egenskaperna hos röda viner har lagts till för ursprungsbeteckningarna ”Alsace grand cru Hengst” och ”Alsace grand cru Kirchberg de Barr”.

Dessa beskrivningar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

21. Samband med det geografiska området

Det sammanfattande dokumentet ändras inte.

22. Övergångsbestämmelser

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

23. Obligatoriska uppgifter om sockerhalten på etiketten och annan information om vita viner

Denna uppgift gör det lättare för konsumenten att förstå vilken typ av vin det är fråga om.

Den nya bestämmelsen gäller inte vin med de traditionella uttrycken ”vendanges tardives” och ”sélection de grains nobles”.

Punkt 9 i det sammanfattande dokumentet kompletteras.

Det ursprungliga ledet d blir led e i avsnitt XII.2.

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

24. Förhandsdeklaration av fördelningen av jordbrukslotter

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

1. Namn

Alsace grand cru Kanzlerberg

2. Typ av geografisk beteckning

SUB – Skyddad ursprungsbeteckning

3. Kategorier av vinprodukter

Vin

4. Beskrivning av vinet eller vinerna

KORT BESKRIVNING

Vinerna är stilla vita viner.

Övriga analytiska egenskaper fastställs i unionslagstiftningen.

Man skiljer mellan – torra, mineraliska viner samt – aromatiska, fruktiga och fylliga viner med fetma. Dessa två vintyper har mycket intensiva färger och gyllengula färgtoner kan uppnås.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt	i milliekvivalenter per liter
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

2. Beteckning kompletterad med ”Vendanges Tardives”

KORT BESKRIVNING

Den lägsta naturliga alkoholhalten är 16 volymprocent för gewurztraminer Rs och pinot gris G samt 14,5 volymprocent för övriga druvsorter.

Övriga analytiska egenskaper fastställs i unionslagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt	i milliekvivalenter per liter
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

3. Beteckning kompletterad med ”Sélection de grains nobles”

KORT BESKRIVNING

Den lägsta naturliga alkoholhalten är 18,2 volymprocent för gewurztraminer Rs och pinot gris G samt 16,4 volymprocent för övriga druvsorter.

Övriga analytiska egenskaper fastställs i unionslagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt	i milliekvivalenter per liter
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

5. Vinframställningsmetoder

5.1. Särskilda oenologiska metoder

1. Odlingsmetoder: planteringstäthet

Odlingsmetod

Planteringstätheten ska vara minst 4 500 stockar per hektar.

Avståndet mellan raderna får inte vara mer än 2 meter.

Avståndet mellan vinstockar i samma rad ska vara minst 0,75 meter och högst 1,50 meter.

Från och med den 25 oktober 2011 får uppryckning av vinstockar på jordbrukslotter inte leda till att avståndet mellan raderna är mer än 3 meter.

2. Odlingsmetoder: bestämmelser om beskärning

Odlingsmetod

Vinrankorna beskärs med enkel eller dubbel guyot, med högst 18 skott per vinstock.

3. Skörd

Odlingsmetod

Vinerna framställs av handskördade druvor.

4. Höjning av den lägsta naturliga alkoholhalten uttryckt i volymprocent

Särskild oenologisk metod

Höjningen av den genomsnittliga lägsta naturliga alkoholhalten uttryckt i volymprocent får inte överstiga

0,5 volymprocent för viner av druvsorterna gewurztraminer B och pinot gris G, eller

1,5 volymprocent för viner av övriga druvsorter.

Viner som kan få uttrycken ”vendanges tardives” eller ”sélection de grains nobles” får inte berikas.

5. Framställning

Restriktion som gäller för framställningen

All användning av ekspån är förbjuden.

6. Lagring av vin

Särskild oenologisk metod

Vinerna ska åtminstone lagras fram till den 1 juni året efter skörden.

Viner som kan få uttrycken ”vendanges tardives” eller ”sélection de grains nobles” ska åtminstone lagras fram till den 1 juni andra året efter skörden.

5.2. Högsta avkastning

1. Beteckning eventuellt kompletterad med ”vendanges tardives”

60 hektoliter/hektar

2. Beteckning kompletterad med ”sélection de grains nobles”

48 hektoliter/hektar

6. Avgränsat geografiskt område

Skörd av druvor, framställning, beredning och lagring av vinet ska äga rum i följande kommuner, enligt 2021 års officiella regionindelning:

—

Delar av följande kommun: Kaysersberg Vignoble, endast de delegerade kommunerna Kientzheim och Sigolsheim.

—	Departementet Bas-Rhin: Andlau, Barr, Bergbieten, Blienschwiller, Dahlenheim, Dambach-la-Ville, Eichhoffen, Kintzheim, Marlenheim, Mittelbergheim, Molsheim, Nothalten, Scharrachbergheim-Irmstett och Wolxheim.

En karta över det avgränsade geografiska området har lämnats in till kommunhuset i de kommuner vars områden delvis omfattas.

Kartor över det geografiska området finns på INAO:s webbplats.

7. Druvsorter

Gewurztraminer Rs

Muscat ottonel B – muscat, moscato

Muscat à petits grains blancs B – muscat, moscato

Muscat à petits grains roses B – muscat, moscato

Pinot gris G

Riesling B

8. Beskrivning av samband

I Alsace är klimatet gynnsamt för vinodling, och områdena för den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Alsace grand cru Kanzlerberg” hör till de bästa. Vinodlingarna ligger inbäddade i ett pittoreskt landskap och ger mycket uttrycksfulla viner med tydlig karaktär och en egen personlighet.

Vinodlingarna i Kanzlerberg ligger på sluttningar som gör att druvorna får sol och värme på sommaren. Värmen mildras dock av bäcken Bergenbach och den lätta brisen från dalen. Avkastningen är regelbunden. Fysiologisk mognad uppnås med lätthet, och regelbundet uppnås också hög mognad.

Druvorna mognar sent i området för grand cru Kanzlerberg, och de geologiska förhållandena är exceptionella med en vid ytan gipshaltig märgeljord på en sedimentär bergart med flera kristaller i den undre delen av jordmånen. Vinerna blir därför kraftfulla med en grundläggande, bred, komplex och mineralisk syra. Som unga är vinerna diskreta och eleganta men de blir efter ett par års lagring komplexa och friska.

På grund av de utmärkta klimatförhållandena på senhösten torkar druvorna på vinstocken och utvecklar ädelröta som gör det möjligt att framställa viner från övermogna druvor.

Den lagring som föreskrivs i produktspecifikationen gör att vinerna blir bättre med tiden.

Genom att anta stränga bestämmelser för framställningen, som att en stor del av bladverket bör bevaras och druvorna skördas för hand, kan de alsassiska vinodlarna bevara de utpräglade egenskaperna hos viner som är kända för sin komplexitet och lagringspotential. Dessa viner, som har exceptionellt hög lagringspotential, utvecklas under flera decennier samtidigt som de bevarar sin livlighet.

De här vinerna utgör regionens toppsegment. Kanzlerbergvinerna hör till de mest uppskattade vinerna som framställs i Alsace.

9. Ytterligare tillämpliga krav (förpackning, märkning, kompletterande krav)

Omedelbart närområde

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Avvikelse med avseende på produktionen i det avgränsade geografiska området

Beskrivning av villkoret:

Det omedelbara närområdet, som fastställts genom undantag för vinframställning, vinberedning och lagring, omfattar följande kommuner, enligt 2021 års officiella regionindelning:

—

Delar av följande kommun: Kaysersberg Vignoble, endast den delegerade kommunen Kaysersberg.

—

Förpackning i området

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Förpackning inom det avgränsade geografiska området

Beskrivning av villkoret:

Sedan lagen av den 5 juli 1972 måste vinet buteljeras inom departementen Bas-Rhin och Haut-Rhin i flûteflaskor (rhenvinsflaskor) som beskrivs i dekretet från 1955.

Årgång

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Årgången och namnet på beteckningen bör anges på skörde- och lagerdeklarationer, följedokument, etiketter och fakturor samt i annonser och broschyrer.

Bruksnamn

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Namnet på den kontrollerade ursprungsbeteckningen kan kompletteras med ett av bruksnamnen, förutsatt att vinerna enbart framställs av druvsorter som är tillåtna för den berörda beteckningen.

Det är förbjudet att ange två eller flera bruksnamn på en och samma etikett.

Bruksnamnen är följande:

Gewurztraminer

Muscat

Muscat Ottonel

Pinot gris

Riesling.

De traditionella uttrycken ”vendanges tardives” och ”sélection de grains nobles”

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Viner som kan få uttrycken ”vendanges tardives” eller ”sélection de grains nobles” måste vara försedda med

—

årgång

—	ett av bruksnamnen.

Uppgift om sockerhalten

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Länk till produktspecifikationen

https://info.agriculture.gouv.fr/gedei/site/bo-agri/document_administratif-4cec3ff9-abd4-4253-a1db-245ddd809faa

(1) EUT L 9, 11.1.2019, s. 2.

6.10.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 385/52

(2022/C 385/12)

Detta meddelande offentliggörs i enlighet med artikel 17.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33 (1).

MEDDELANDE OM GODKÄNNANDE AV STANDARDÄNDRING

”Alsace grand cru Rangen”

PDO-FR-A0386-AM02

Datum för meddelandet: 20 juli 2022

BESKRIVNING AV OCH MOTIVERING TILL DEN ÄNDRING SOM GODKÄNTS

1. Kompletterande beteckningar

I kapitel I avsnitt II.1 i produktspecifikationen har följande bruksnamn lagts till: ”Sylvaner” och ”Pinot noir” samt de motsvarande druvsorterna ”sylvaner B” och ”pinot noir N”.

Dessa ändringar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

2. Produkttyper

I kapitel I avsnitt III i produktspecifikationen har texten ändrats för att ange att de kontrollerade ursprungsbeteckningarna inte längre enbart är avsedda för stilla vita viner.

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

3. Geografiskt område

Dessa redaktionella ändringar innebär ingen ändring av gränsen för det geografiska området.

I punkt 1 har också följande meningar lagts till:

”Kartor över det geografiska området finns på INAO:s webbplats.”

”En karta över det avgränsade geografiska området har lämnats in till kommunhuset i den kommun vars område delvis omfattas.”

I och med dessa ändringar måste också punkt 6 i det sammanfattande dokumentet ändras.

4. Avgränsat odlingsområde

Kapitel I avsnitt IV.2 i produktspecifikationen har ändrats på följande sätt:

—	I det första stycket har ”den 6–7 september 2006”, det datum då den behöriga nationella kommittén godkände odlingsområdet, lagts till, eftersom det hade utelämnats av misstag.

—	I det andra stycket har texten ändrats för att ta hänsyn till ändringarna av kommunnamnen i avsnitt IV.1.

—	I tabellen har kommunnamnen i kolumnen ”Kommuner” uppdaterats så att de överensstämmer med avsnitt IV.1.

Dessa ändringar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

5. Omedelbart närområde

Dessa redaktionella ändringar innebär ingen ändring av gränsen för det omedelbara närområdet.

I och med dessa ändringar måste också punkt 9 i det sammanfattande dokumentet ändras.

6. Druvbestånd

Det sammanfattande dokumentet ändras inte till följd av dessa ändringar.

7. Planteringstäthet

Det sammanfattande dokumentet ändras inte till följd av dessa kompletteringar.

Denna ändring innebär en ändring av punkt 5 i det sammanfattande dokumentet.

8. Bestämmelser om beskärning

Ändringen gör det möjligt att samordna produktspecifikationerna för de alsassiska ursprungsbeteckningarna och förenkla kontrollmetoderna.

Punkt 5 i det sammanfattande dokumentet ändras.

De sistnämnda ändringarna påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

9. Bestämmelser om uppbindning och bladverkets höjd

I kapitel I avsnitt VI.1 c i produktspecifikationen stryks maximihöjden för spaljétrådarna vid nedbindning, och metoden för att mäta höjden på det uppbundna bladverket ändras.

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

10. Jordbrukslottens högsta genomsnittsbelastning

En högsta genomsnittsbelastning har fastställts för röda viner som är mindre än den för vita viner, i enlighet med avkastningen för dessa viner.

Dessa ändringar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

11. Druvmognad och lägsta naturliga alkoholhalt uttryckt i volymprocent

För dessa röda viner med ursprungsbeteckningen ”Alsace grand cru” har druvornas lägsta sockerhalt vid skörd och lägsta naturliga alkoholhalt uttryckt i volymprocent fastställts.

Dessa angivelser påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

Dessa ändringar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

12. Avkastning

Punkt 5 om högsta avkastning i det sammanfattande dokumentet har ändrats när det gäller gränserna för skördeuttag.

Dessa sistnämnda ändringar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

13. Malolaktisk jäsning, halten jäsbart socker för röda viner

I kapitel I avsnitt IX.1 c i produktspecifikationen fastställs att den malolaktiska jäsningen när det gäller röda viner ska vara avslutad.

För att säkerställa att den här bestämmelsen följs har man fastställt att halten av äppelsyra får vara högst 0,4 gram per liter vid buteljering.

I avsnitt IX.1 d har det för röda viner fastställts en halt av jäsbart socker (glukos och fruktos) på högst 2 gram per liter efter jäsning.

Det sammanfattande dokumentet ändras inte.

14. Förbud mot att höja den lägsta naturliga alkoholhalten uttryckt i volymprocent för röda viner

Det sammanfattande dokumentet ändras inte.

15. Kapaciteten i jäsningslokalen för vinframställning

I kapitel I avsnitt IX.1 g i produktspecifikationen har koefficienten för att beräkna kapaciteten i jäsningslokalen för vinframställning minskats.

Det behöver inte vara så stor skillnad mellan den tidigare skördevolymen och jäsningslokalens kapacitet.

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

16. Lagringstid och datum för saluföring till konsumenterna när det gäller röda viner

I kapitel I avsnitt IX.5 a i produktspecifikationen anges att de röda vinerna efter lagringen inte får saluföras till konsumenterna förrän tidigast den 1 oktober året efter skörden.

Dessa ändringar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

17. Kontroll av buteljerade partier

I kapitel I avsnitt IX.3 b i produktspecifikationen har bestämmelsen om att kontrollflaskor ska bevaras för kontroll av buteljerade partier strukits.

Den här kontrollåtgärden ingår nu i kontrollplanen.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

18. Lagring av buteljerade viner

I kapitel I avsnitt IX.4 i produktspecifikationen har förhållandena för lagring av buteljerade viner förtydligats.

På så sätt blir det lättare för aktörerna att förstå bestämmelsen och kontrollera att den efterföljs.

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

19. Mänskliga faktorer som bidrar till sambandet med det geografiska området

—

Det sammanfattande dokumentet ändras inte till följd av dessa ändringar.

20. Beskrivning av vinet eller vinerna

I kapitel I avsnitt X.2 i produktspecifikationen har en beskrivning av utseendet hos de vita vinerna lagts till för att göra det lättare att beskriva dem.

När det gäller de två första beskrivna vintyperna: ”Dessa två vintyper har mycket intensiva färger och gyllengula färgtoner kan uppnås.”

När det gäller de två sist beskrivna vintyperna: ”Dessa två vintyper har mycket intensiva färger och bärnstensgula färgtoner kan uppnås.”

Punkt 4 i det sammanfattande dokumentet ändras.

Beskrivningen av de viktigaste organoleptiska egenskaperna hos röda viner har lagts till för ursprungsbeteckningarna ”Alsace grand cru Hengst” och ”Alsace grand cru Kirchberg de Barr”.

Dessa beskrivningar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

21. Samband med det geografiska området

Det sammanfattande dokumentet ändras inte.

22. Övergångsbestämmelser

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

23. Obligatoriska uppgifter om sockerhalten på etiketten och annan information om vita viner

Denna uppgift gör det lättare för konsumenten att förstå vilken typ av vin det är fråga om.

Den nya bestämmelsen gäller inte vin med de traditionella uttrycken ”vendanges tardives” och ”sélection de grains nobles”.

Punkt 9 i det sammanfattande dokumentet kompletteras.

Det ursprungliga ledet d blir led e i avsnitt XII.2.

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

24. Förhandsdeklaration av fördelningen av jordbrukslotter

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

1. Namn

Alsace grand cru Rangen

2. Typ av geografisk beteckning

SUB – Skyddad ursprungsbeteckning

3. Kategorier av vinprodukter

Vin

4. Beskrivning av vinet eller vinerna

KORT BESKRIVNING

Vinerna är stilla vita viner.

Övriga analytiska egenskaper fastställs i unionslagstiftningen.

Man skiljer mellan

—	torra, mineraliska viner samt

—	aromatiska, fruktiga och fylliga viner med fetma.

Dessa två vintyper har mycket intensiva färger och gyllengula/mörkgula eller lätt bärnstensgula färgtoner kan uppnås.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt	i milliekvivalenter per liter
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

2. Beteckning kompletterad med ”Vendanges Tardives”

KORT BESKRIVNING

Den lägsta naturliga alkoholhalten är 16 volymprocent för gewurztraminer Rs och pinot gris G samt 14,5 volymprocent för övriga druvsorter.

Övriga analytiska egenskaper fastställs i unionslagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt	i milliekvivalenter per liter
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

3. Beteckning kompletterad med ”Sélection de grains nobles”

KORT BESKRIVNING

Den lägsta naturliga alkoholhalten är 18,2 volymprocent för gewurztraminer Rs och pinot gris G samt 16,4 volymprocent för övriga druvsorter.

Övriga analytiska egenskaper fastställs i unionslagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt	i milliekvivalenter per liter
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

5. Vinframställningsmetoder

5.1. Särskilda oenologiska metoder

1. Odlingsmetoder: planteringstäthet

Odlingsmetod

Planteringstätheten ska vara minst 4 500 stockar per hektar.

Avståndet mellan raderna får inte vara mer än 2 meter.

Avståndet mellan vinstockar i samma rad ska vara minst 0,75 meter och högst 1,50 meter.

Från och med den 25 oktober 2011 får uppryckning av vinstockar på jordbrukslotter inte leda till att avståndet mellan raderna är mer än 3 meter.

2. Odlingsmetoder: bestämmelser om beskärning

Odlingsmetod

Vinrankorna beskärs med enkel eller dubbel guyot, med högst 18 skott per vinstock.

3. Skörd

Odlingsmetod

Vinerna framställs av handskördade druvor.

4. Höjning av den lägsta naturliga alkoholhalten uttryckt i volymprocent

Särskild oenologisk metod

Höjningen av den genomsnittliga lägsta naturliga alkoholhalten uttryckt i volymprocent får inte överstiga

0,5 volymprocent för viner av druvsorterna gewurztraminer B och pinot gris G, eller

1,5 volymprocent för viner av övriga druvsorter.

Viner som kan få uttrycken ”vendanges tardives” eller ”sélection de grains nobles” får inte berikas.

5. Framställning

Restriktion som gäller för framställningen

All användning av ekspån är förbjuden.

6. Lagring av vin

Särskild oenologisk metod

Vinerna ska åtminstone lagras fram till den 1 juni året efter skörden.

Viner som kan få uttrycken ”vendanges tardives” eller ”sélection de grains nobles” ska åtminstone lagras fram till den 1 juni andra året efter skörden.

5.2. Högsta avkastning

1. Beteckning eventuellt kompletterad med ”vendanges tardives”

60 hektoliter/hektar

2. Beteckning kompletterad med ”sélection de grains nobles”

48 hektoliter/hektar

6. Avgränsat geografiskt område

Skörd av druvor, framställning, beredning och lagring av vinet ska äga rum i följande kommuner, enligt 2021 års officiella regionindelning:

—

Delar av följande kommun: Kaysersberg Vignoble, endast de delegerade kommunerna Kientzheim och Sigolsheim.

—	Departementet Bas-Rhin: Andlau, Barr, Bergbieten, Blienschwiller, Dahlenheim, Dambach-la-Ville, Eichhoffen, Kintzheim, Marlenheim, Mittelbergheim, Molsheim, Nothalten, Scharrachbergheim-Irmstett och Wolxheim.

En karta över det avgränsade geografiska området har lämnats in till kommunhuset i de kommuner vars områden delvis omfattas.

Kartor över det geografiska området finns på INAO:s webbplats.

7. Druvsorter

Gewurztraminer Rs

Muscat ottonel B – muscat, moscato

Muscat à petits grains blancs B – muscat, moscato

Muscat à petits grains roses B – muscat, moscato

Pinot gris G

Riesling B

8. Beskrivning av samband

I Alsace är klimatet gynnsamt för vinodling, och områdena för den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Alsace grand cru Rangen” hör till de bästa. Vinodlingarna ligger inbäddade i ett pittoreskt landskap och ger mycket uttrycksfulla viner med tydlig karaktär och en egen personlighet.

De exceptionella geografiska förhållandena som kännetecknas av en vulkanisk jordmån ger vinerna en gyllene färg, hög mineralitet, syra och en ädel bitterhet. De har en lång eftersmak och en elegant och mogen syra.

På grund av de utmärkta klimatförhållandena på senhösten torkar druvorna på vinstocken och utvecklar ädelröta som gör det möjligt att framställa viner från övermogna druvor.

Den lagring som föreskrivs i produktspecifikationen gör att vinerna blir bättre med tiden.

De här vinerna utgör regionens toppsegment. De skattas högre än viner med den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Alsace”.

Ser vi längre bak i historien citeras Rangen i flera böcker och skrifter redan från 1100-talet. Genom ett dekret på 1500-talet blev det förbjudet att blanda dessa viner med andra viner om man ville ha namnet Rangen på etiketten. Vid samma tidpunkt fanns det i staden Thann en förordning om druvbeståndet för Rangen, och dekret från 1548 respektive 1581 innehåller paragrafer om produktionsregler.

9. Ytterligare tillämpliga krav (förpackning, märkning, kompletterande krav)

Omedelbart närområde

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Avvikelse med avseende på produktionen i det avgränsade geografiska området

Beskrivning av villkoret:

Det omedelbara närområdet, som fastställts genom undantag för vinframställning, vinberedning och lagring, omfattar följande kommuner, enligt 2021 års officiella regionindelning:

—

Delar av följande kommun: Kaysersberg Vignoble, endast den delegerade kommunen Kaysersberg.

—

Förpackning i området

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Förpackning inom det avgränsade geografiska området

Beskrivning av villkoret:

Sedan lagen av den 5 juli 1972 måste vinet buteljeras inom departementen Bas-Rhin och Haut-Rhin i flûteflaskor (rhenvinsflaskor) som beskrivs i dekretet från 1955.

Årgång

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Årgången och namnet på beteckningen bör anges på skörde- och lagerdeklarationer, följedokument, etiketter och fakturor samt i annonser och broschyrer.

Bruksnamn

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Namnet på den kontrollerade ursprungsbeteckningen kan kompletteras med ett av bruksnamnen, förutsatt att vinerna enbart framställs av druvsorter som är tillåtna för den berörda beteckningen.

Det är förbjudet att ange två eller flera bruksnamn på en och samma etikett.

Bruksnamnen är följande:

Gewurztraminer

Muscat

Muscat Ottonel

Pinot gris

Riesling.

De traditionella uttrycken ”vendanges tardives” och ”sélection de grains nobles”

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Viner som kan få uttrycken ”vendanges tardives” eller ”sélection de grains nobles” måste vara försedda med

—

årgång

—	ett av bruksnamnen.

Uppgift om sockerhalten

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Länk till produktspecifikationen

https://info.agriculture.gouv.fr/gedei/site/bo-agri/document_administratif-4cec3ff9-abd4-4253-a1db-245ddd809faa

(1) EUT L 9, 11.1.2019, s. 2.

6.10.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 385/64

Offentliggörande av den ändrade produktspecifikationen efter godkännande av en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 andra stycket i förordning (EU) nr 1151/2012

(2022/C 385/13)

Europeiska kommissionen har godkänt denna mindre ändring i enlighet med artikel 6.2 tredje stycket i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 664/2014 (1).

Ansökan om godkännande av den mindre ändringen finns i kommissionens databas eAmbrosia

PRODUKTSPECIFIKATION FÖR EN GARANTERAD TRADITIONELL SPECIALITET

”Rögös túró”

EU-nr: TSG-HU-1113-AM01 – 1.6.2022

Medlemsstat eller tredjeland: Ungern

1. Namn som ska registreras

”Rögös túró”

2. Produkttyp

Klass 1.3: Ost

3. Skäl till registreringen

3.1. Det rör sig om en produkt som

☒	är resultatet av en viss produktions- eller bearbetningsmetod eller har en viss sammansättning som överensstämmer med traditionell praxis för produkten eller livsmedlet i fråga

☐	är framställd av råvaror eller ingredienser som används traditionellt.

Tekniken för framställning av ”Rögös túró” skiljer sig markant från framställningen av andra färskostar. Överflödet av vassle avlägsnas varsamt från den ostmassa som framställts av den grundläggande mjölkingrediensen genom syrabaserad eller blandad ystning, genom inverkan av tyngdkraften och genom dekantering, dvs. genom självpressning, för att säkerställa – även i portionerings- och förpackningsstadierna – att den smuliga, klimpiga, blomkålsliknande konsistensen bevaras.

”Rögös túró” skiljer sig från andra typer av färskost främst vad gäller dess konsistens, som uppstår i samband med processerna vid framställningen av ostmassan och avskiljningen av vassle.

Ingen annan färskost eller mejeriprodukt har en konsistens som kännetecknas av blomkålslika lösa klumpar som bildats tack vare framställningstekniken.

Produkten är helt fri från smaktillsatser och har en aningen syrlig smak och en karakteristisk fuktig och smulig konsistens när den saluförs. Den skiljer sig därmed från andra typer av färskost som saluförs på marknaden, vilka framställs genom t.ex. värmebehandling och knådning eller som en basingrediens i söta och krämiga kakor eller bakverk.

”Rögös túró” betraktas som en av basvarorna i den ungerska matlagningskonsten. Endast ”Rögös túró” kan användas vid tillagning av många klassiska rätter.

3.2. Det rör sig om ett namn som

☒	traditionellt har använts för att benämna den specifika produkten

☐	avser produktens traditionella karaktär eller särskilda egenskaper.

Termen ”Rögös” [klimpig] som ingår i namnet är ett uttryck för produktens särskilda egenskaper. Den betecknar produktens konsistens, som kännetecknas av klumpar av ostmassa som påminner om blomkål. Termen ”túró”, som är svår att översätta till andra språk, är en beteckning på en färskost med en behagligt syrlig, fräsch och aromatisk smak.

4. Beskrivning

4.1. Beskrivning av den produkt som namnet i punkt 1 avser, inbegripet dess huvudsakliga fysiska, kemiska, mikrobiologiska eller organoleptiska egenskaper, som visar på produktens särskilda egenskaper (artikel 7.2 i denna förordning)

”Rögös túró” är en elfenbensvit eller gulvit mejeriprodukt som kännetecknas av klumpar av ostmassa som påminner om blomkål och har en behagligt syrlig, fräsch, angenäm och aromatisk smak. Klumparna förblir hela utan att skadas eller krossas under framställningen.

Klumparnas yta täcks av ett tunt lager av vassle. Fukten fördelas jämnt inuti klumparna, så att de är fuktiga även på insidan.

Fysiska och kemiska krav:

Fetthalt	Halt av torrsubstans, minst, % (m/m)	Fetthalt i torrsubstans, % (m/m)		Surhetsgrad (°SH)
helfet	40,0	minst	60,0	60 –100
fet	35,0	minst	45,0
fet	35,0	lägre än	60,0
delvis skummad	25,0	minst	25,0
delvis skummad	25,0	lägre än	45,0
låg fetthalt	20,0	minst	10,0
låg fetthalt	20,0	lägre än	25,0
skummad	15,0	lägre än	10,0	60 –90

Organoleptiska krav:

Utseende	Enhetligt elfenbensvit eller, när det gäller de feta och helfeta varianterna, gulaktigt vit.
Konsistens	Lösa klumpar (4–20 mm stora) som påminner om blomkål, i vissa fall tillsammans med små mängder av vassle. När det gäller maskinförpackade produkter, ett homogent block som kan brytas i hela bitar som påminner om blomkål. Dess klimpiga konsistens är tydlig i munnen, men hindrar inte sväljning.
Arom	Behagligt syrlig, aromatisk, ren, fri från främmande dofter.
Smak	Behagligt syrlig, fräsch och aromatisk, smakrik, ren, fri från främmande smaker.

4.2. Beskrivning av den produktionsmetod som producenterna ska använda för att framställa den produkt som namnet i punkt 1 avser, inbegripet, om det är lämpligt, typ av råvaror och egenskaper hos de råvaror eller ingredienser som används samt den metod som används vid beredningen av produkten (artikel 7.2 i denna förordning)

Ämnen och instrument som får användas:

Ämnen som uppfyller de kvalitetskrav som fastställs i gällande lagstiftning:

a)	Obehandlad eller pastöriserad komjölk, från skummjölk till helmjölk.

b)	Grädde, även homogeniserad.

c)	Syrakultur (t.ex. i form av en massproducerad kultur eller en djupfryst eller frystorkad startkultur för mejeriprodukter).

d)	Löpe (för blandad ystning).

Framställningsmetod:

”Rögös túró” kan framställas med en blandad, långsam eller snabb ystningsmetod. Kvalitetsparametrarna för ”Rögös túró” är desamma oavsett vilken av de tre metoderna som används.

Metoderna omfattar samma steg, men de tekniska processerna kan påskyndas genom en höjning av temperaturen och en ökning av mängden syrakultur (löpe) som tillsätts. Det främsta syftet med den snabba ystningsmetoden är att öka effektiviteten och att använda kärlen på ett bättre sätt.

1. Inledande mognadsprocess

Denna process används endast i samband med den snabba ystningsmetoden. Under den långsamma ystningsmetoden behöver mjölken inte förmognas.

Vid snabb ystning förkortas ystningstiden i och med att mjölken förmognas. Förmognad innebär att mjölken, som är pastöriserad vid 6,0–7,2 °SH, får mogna tills den uppnår 9–11 °SH. Förmognaden inträffar vid en temperatur på 12–15 °C under 6–8 timmar.

Under mognadsprocessen (syrningen) förvaras mjölken i tankar eller mjölksilor. Efter mognadsprocessen hälls mjölken i en ystningsanordning (ett ystningskar) så snabbt som möjligt.

2. Reglering av fetthalten

Om en reglering av fetthalten är nödvändig tillsätts helmjölk eller homogeniserad grädde till komjölken beroende på ostens slutliga fetthalt.

3. Löpläggning

Vid långsam ystning tillsätts löpe till komjölken vid 22–32 °C med användning av 0,5–1,5 volymprocent syrakultur (eller motsvarande mängd syrakultur i pulverform eller fryst form).

Vid snabb ystning tillsätts löpe till mjölk som genomgått en mognadsprocess vid 30–32 °C med användning av 4–5 volymprocent syrakultur.

4. Ystning

Mjölk med tillsatt löpe ystas i ett ystningskärl under 12–20 timmar vid långsam ystning och i 4–6 timmar vid snabb ystning, tills den uppnår en surhetsgrad på 30–38 °SH. Långsam ystning sker vid en temperatur på 22–32 °C, och snabb ystning sker vid 30–32 °C. När den nödvändiga surhetsgraden har uppnåtts kan ostmassan brytas i hela bitar, och en begränsad avskiljning av vassle kan observeras. Löpläggning används även vid blandad ystning.

5. Bearbetning av ostmassan

Syftet är att minska ostmassans vattenhalt till det värde som är typiskt för produkten. Förfarandet består av en första pressning, uppvärmning och en andra pressning. Eftersom ostmassan är klimpig måste den bearbetas varsamt.

Under den första pressningen bryts ostmassan upp med hjälp av en anordning som säkerställer att den bryts varsamt, varefter den hackas, blandas och lämnas att vila vid behov. Syftet i detta skede är att se till att frisättningen av vassle från ostmassan (syneres) sker snabbt. Under hackningen hackas den stelnade ostmassan, efter att ha vilat under några minuter (vid 30–38 °SH), i valnötsstora (2–3 cm), gryniga klumpar. När hackningen är slutförd måste en del av vasslen tappas av. För att förhindra att ostmassan smulas sönder i nästa steg placeras en skyddande avskärmning på skärverktyget. Spatlar kan också användas i stället för skärverktyget. De hackade klumpar av ostmassa som fortfarande flyter i vasslen hålls i rörelse genom omrörning. Om klumparna av ostmassa inte stelnar i den takt som krävs för att uppnå den typiska konsistensen hos ”Rögös túró” kan stelningsprocessen underlättas genom att låta klumparna ansamlas och vila en liten stund. När klumparna av ostmassa har vilat en stund måste de röras om igen för att förhindra att de klibbar ihop.

Den första pressningen följs av uppvärmning. Syftet är att krympa klumparna av ostmassa ytterligare och få dem att avge vassle. Ostmassan värms upp under ständig omrörning i en takt av 1 °C per 2,5 minuter tills en temperatur på 30–40 °C uppnås vid långsam ystning och en temperatur på 36–48 °C uppnås vid påskyndad ystning.

Under den andra pressningen måste ostmassan röras om kontinuerligt innan den får vila så att den önskade konsistensen uppnås. Den andra pressningen kan hoppas över vid framställning genom långsam ystning.

6. Kylning och avtappning

Syftet är att förhindra en för hög surhetsgrad hos den hackade och uppvärmda ostmassan, förhindra spridning av mikrobiella föroreningar och se till att ostmassan inte klibbar ihop och att reglera kompakteringen. Ostmassan kyls ner i en ystningsanordning (ett kar eller en tank) i en takt av 3–4 °C per minut tills den uppnår en temperatur på 18–22 °C.

Ostmassan kan kylas ner i karets eller tankens egen vassle, vilken bör cirkulera över plattvärmeväxlaren som är inbyggd i avtappningsledningen, och kylas ner till under 5 °C. Dricksvatten kan också användas vid kylningen när all vassle har tappats ut. Nedkylning i en kylkammare ger också tillräcklig säkerhet. De ingående kulturerna förhindrar också i sig en alltför hög surhetsgrad.

Blandningen av vassle och ostmassa till ”Rögös túró” tappas av från ystningsanordningen med hjälp av tyngdkraften eller genom en pump som bevarar ostmassans konsistens.

7. Avskiljning av vassle

När vasslen har separerats från ostmassan måste den avlägsnas. Det viktigaste steget för att den klimpiga konsistensen ska bildas är metoden för avskiljning av vassle (dekantering). Under avskiljningen flyttas ostmassan varsamt med jämna mellanrum för att säkerställa att den blomkålsliknande konsistensen inte förstörs. Avskiljningen fortsätter tills den torrsubstanshalt och surhetsgrad som krävs för ostens fetthalt har uppnåtts.

8. Portionering, förpackning, märkning och lagring

Under portioneringen och förpackningen är det viktigt att se till att den klimpiga konsistensen inte skadas. En inert skyddsgas får användas under förpackningen. Den fetthalt som avses i punkt 4.1 ska anges på förpackningen.

”Rögös túró” ska lagras vid en högsta temperatur på 10 °C med hjälp av en metod som inte innebär någon mekanisk påverkan.

Minsta kontrollkrav

På grund av produktens särskilda karaktär måste i synnerhet följande egenskaper undersökas vid kontroll av ”Rögös túró”:

De särskilda kvalitetsegenskaperna hos följande ämnen (komjölk, grädde, rena kulturer av mjölksyrabakterier) som används vid tillverkningen:

—	Färsk komjölk med en surhetsgrad på högst 7,2 °SH.

—	Grädde med en surhetsgrad på högst 7,2 °SH.

—	Syrakultur med en surhetsgrad på 36–40 °SH, surgörande och aromproducerande mjölksyrabakterier med god syrningsförmåga (t.ex. i form av en massproducerad kultur eller en djupfryst eller frystorkad startkultur för mejeriprodukter).

Bestämmelserna i punkt 4 måste följas under hela tillverkningsprocessen, i synnerhet följande:

—	Ystning: surhetsgrad (30–36 °SH) och ystningstid (4–20 timmar).

—	Bearbetning av ostmassan: kontroll av ostmassans konsistens (den ska kännas mjuk och det ska vara möjligt att avlägsna ostmassan från karet utan att den bryts sönder, 32–38 °SH).

—	Nedkylning av ostmassan (tills 18–22 °C uppnås, med en takt av 3–4 °C per minut).

—	Avskiljning av vassle (varsamt, genom avtappning utan pressning, dvs. med hjälp av tyngdkraften).

Slutproduktens kvalitet:

—	Bestämmelserna i punkt 4 måste följas vid kontroll av de fysiska och kemiska kraven (grad av fett, torrsubstanshalt, fetthalt, surhetsgrad).

—	Bestämmelserna i punkt 4 måste följas vid kontroll av de organoleptiska kraven (utseende, konsistens, smak och lukt).

4.3. Beskrivning av de viktigaste faktorer som visar på produktens traditionella karaktär (artikel 7.2 i denna förordning)

Från 1700-talet och fram till 1900-talet konsumerades färskost direkt efter tillverkningen eller konserverades genom att den maldes i sitt naturliga tillstånd till korn- eller hasselnötsstora bitar (Magyar Néprajz nyolc kötetben, Akadémiai Kiadó, Magyar Tudományos Akadémia).

Historiska uppgifter om färskostens klimpiga karaktär förekommer redan i perioden efter första världskriget. Bland annat uppges att ”färskosten delas i hasselnötsstora klumpar […], och ju smuligare osten är, desto längre håller den sig färsk” (O. Gratz, A tej és tejtermékek, s. 294–296, 1925).

Tejgazdasági Szemle skrev 1925 att färskosten har en kornig eller smulig karaktär (A. Törs 1925, ”Tejgazdasági Szemle és Tejgazdasági Könyvtár” [Tejgazdasági Szemle kiadása]).

Mihály Balatoni beskriver ”klumpar av ost, en fin, lös, grov, blomkålsliknande konsistens, bitar och klumpar som påminner om blomkål” (Mihály Balatoni 1960, Étkezési Túró gyártása).

År 1979 publicerade Sándor Szakály och Gábor Tomka siffror om konsumtionen av denna färskost med en ”blomkålsliknande konsistens” mellan 1970 och 1977 (Tejipar, vol. 28, nr 1, 1979).

Enligt Sándor Szakály ”står den klimpiga sorten för 80 % av all färskost som produceras i Ungern. ’Rögös túró’ skiljer sig på ett avgörande sätt från de andra tre typerna genom att ystningen av den mjölk som används vid tillverkningen endast kan ske genom biologisk syrning …” (S. Szakály 1980, A rögös állományú étkezési túró korszerű gyártása, Magyar Tejgazdasági Kutató Intézet, Pécs).

Enligt Sándor Szakály är ”Rögös túró”, som endast är känd i Centraleuropa, en mycket gammal ungersk mejeriprodukt som har sitt ursprung i området väster om Uralbergen, där den har tillverkats för hushållsbehov under många århundraden (Tejgazdaságtan, 2001).

Den traditionella karaktären hos ”Rögös túró” framgår även av det faktum att osten tillägnades ett eget kapitel i samlingen Hagyományok-Ízek-Régiók [Traditioner–Smaker–Regioner], som gavs ut av jordbruksministeriet och Agrármarketing Centrum 2002. Denna samling omfattar endast produkter med en historia som kan dokumenteras enligt relevanta kriterier. För att ingå i samlingen måste en produkt ha en tradition som går tillbaka minst två generationer (50 år), och den måste vara en populär och erkänd produkt som tillverkas och distribueras i regionen.

(1) EUT L 179, 19.6.2014, s. 17.

		ISSN 1977-1061
Europeiska unionens officiella tidning		C 385

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	65 årgången 6 oktober 2022

Innehållsförteckning		Sida
	II Meddelanden
	MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska kommissionen
2022/C 385/01	Kommissionens tillkännagivande om tolkningen av vissa rättsliga bestämmelser i den delegerade rättsakten om upplysningar inom ramen för artikel 8 i EU:s taxonomiförordning om rapportering om ekonomiska verksamheter och tillgångar som omfattas av taxonomin	1

	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska kommissionen
2022/C 385/02	Eurons växelkurs — 5 oktober 2022	20
	UPPLYSNINGAR OM EUROPEISKA EKONOMISKA SAMARBETSOMRÅDET
	Eftas övervakningsmyndighet
2022/C 385/03	Statligt stöd – Beslut att inte göra några invändningar	21
2022/C 385/04	Meddelande från Eftas övervakningsmyndighet om de räntesatser för återkrav av statligt stöd och referens-/diskonteringsräntor som gäller för Eftastaterna från och med den 1 juli 2022 – Offentliggörs i enlighet med reglerna om referens- och diskonteringsräntor i del VII i övervakningsmyndighetens riktlinjer för statligt stöd och artikel 10 i övervakningsmyndighetens beslut nr 195/04/KOL av den 14 juli 2004	22
2022/C 385/05	Statligt stöd – Beslut att inte göra några invändningar	23

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	0,9915
JPY	japansk yen	143,18
DKK	dansk krona	7,4388
GBP	pund sterling	0,87340
SEK	svensk krona	10,8376
CHF	schweizisk franc	0,9756
ISK	isländsk krona	141,30
NOK	norsk krona	10,4858
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	24,524
HUF	ungersk forint	423,60
PLN	polsk zloty	4,7910
RON	rumänsk leu	4,9385
TRY	turkisk lira	18,4201
AUD	australisk dollar	1,5380
CAD	kanadensisk dollar	1,3493
HKD	Hongkongdollar	7,7831
NZD	nyzeeländsk dollar	1,7419
SGD	singaporiansk dollar	1,4124
KRW	sydkoreansk won	1 406,71
ZAR	sydafrikansk rand	17,6228
CNY	kinesisk yuan renminbi	7,0555
HRK	kroatisk kuna	7,5255
IDR	indonesisk rupiah	15 061,81
MYR	malaysisk ringgit	4,5911
PHP	filippinsk peso	58,212
RUB	rysk rubel
THB	thailändsk baht	37,102
BRL	brasiliansk real	5,1575
MXN	mexikansk peso	19,8625
INR	indisk rupie	80,9090

	Island	Liechtenstein	Norge
1.7.2022 –	3,90	–0,57	1,17

	V Yttranden
	DOMSTOLSFÖRFARANDEN
	Europeiska kommissionen
2022/C 385/06	Begäran om ett rådgivande yttrande från Eftadomstolen enligt beslut av Landsréttur av den 9 juni 2022 i målet Verkfræðingafélag Íslands, Stéttarfélag tölvunarfræðinga og Lyfjafræðingafélag Íslands mot isländska staten (Mål E-9/22)	24
	FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN
	Europeiska kommissionen
2022/C 385/07	Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende M.10904 – CVC / MATICMIND / SIO) – Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande ( 1 )	25
2022/C 385/08	Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende M.10697 – ARAMCO OVERSEAS COMPANY / LOTOS SPV 1) ( 1 )	27
2022/C 385/09	Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende M.10857 – CINVEN / ZURICH SANDER VERMÖGENSVERWALTUNG) – Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande ( 1 )	28
	ÖVRIGA AKTER
	Europeiska kommissionen
2022/C 385/10	Offentliggörande av ett meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn enligt artikel 17.2 och 17.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33	29
2022/C 385/11	Offentliggörande av ett meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn enligt artikel 17.2 och 17.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33	40
2022/C 385/12	Offentliggörande av ett meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn enligt artikel 17.2 och 17.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33	52
2022/C 385/13	Offentliggörande av den ändrade produktspecifikationen efter godkännande av en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 andra stycket i förordning (EU) nr 1151/2012	64

	Rättelser
	Rättelse till Räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner: — 0,50 % den 1 oktober 2022 — Eurons växelkurs (2022/C 381/04) ( EUT C 381, 4.10.2022 )	69


	(1) Text av betydelse för EES.