30.9.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 374/2

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

Riktlinjer för tillämpning av unionens konkurrensrätt på kollektivavtal som rör arbetsvillkoren för egenföretagare utan anställda

(2022/C 374/02)

1. Inledning

I dessa riktlinjer fastställs principer för bedömningar enligt artikel 101 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) av avtal mellan företag, beslut av företagssammanslutningar och samordnade förfaranden (gemensamt kallade avtal) som ingåtts till följd av kollektiva förhandlingar mellan egenföretagare utan anställda och ett eller flera företag (motparten eller motparterna) gällande arbetsvillkoren för egenföretagare utan anställda.

I riktlinjerna används följande definitioner:

a)	egenföretagare utan anställda: en person som inte har något anställningsavtal eller anställningsförhållande och som i första hand förlitar sig på den egna arbetsinsatsen för att tillhandahålla de berörda tjänsterna.

b)	motpart: ett företag till vilket egenföretagare utan anställda tillhandahåller sina tjänster, dvs. den sistnämndas företagskunder, inbegripet sammanslutningar av sådana företag.

c)	kollektivavtal: ett avtal som förhandlas fram och ingås mellan å ena sidan egenföretagare utan anställda eller deras företrädare, och å andra sidan deras motparter, i den utsträckning det till sin beskaffenhet och sitt syfte avser arbetsvillkoren för sådana egenföretagare utan anställda (1).

digital arbetsplattform: varje fysisk eller juridisk person som tillhandahåller en kommersiell tjänst som uppfyller samtliga följande krav: i) den tillhandahålls, åtminstone delvis, på distans på elektronisk väg, till exempel genom en webbplats eller en mobilapplikation, ii) den tillhandahålls på begäran av en tjänstemottagare, och iii) den inbegriper, som en nödvändig och väsentlig del, organisering av arbete som utförs av enskilda personer, oavsett om arbetet utförs via nätet eller på en viss plats (2).

Artikel 101 i EUF-fördraget förbjuder avtal mellan företag som begränsar konkurrensen på den inre marknaden, särskilt om de direkt eller indirekt fastställer inköps- eller försäljningspriser eller andra affärsvillkor. Unionens konkurrensregler grundar sig på artikel 3.3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), där det föreskrivs att unionen ska upprätta en inre marknad, inbegripet en ordning som säkerställer att konkurrensen inte snedvrids (3).

I artikel 3.3 i EU-fördraget föreskrivs också att unionen ska verka för en ”social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft där full sysselsättning och sociala framsteg eftersträvas”. På samma sätt föreskrivs i artikel 9 i EUF-fördraget att unionen ”[v]id fastställandet och genomförandet av sin politik och verksamhet ska […] beakta de krav som är förknippade med främjandet av hög sysselsättning, garantier för ett fullgott socialt skydd, kampen mot social utestängning samt en hög utbildningsnivå och en hög hälsoskyddsnivå för människor”. Unionen erkänner i detta sammanhang den viktiga roll som dialogen mellan arbetsmarknadens parter och kollektivavtalsförhandlingar har och åtar sig enligt artikel 152 i EUF-fördraget att ”underlätta dialogen mellan arbetsmarknadens parter med respekt för deras självständighet”. I artikel 28 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna erkänns vidare förhandlingsrätten och rätten till kollektiva åtgärder (4).

Europeiska unionens domstol (domstolen) tog hänsyn till Unionens socialpolitiska mål när den i Albany-målet, beträffande kollektivavtalsförhandlingar mellan arbetsmarknadens parter, slog fast att det finns en viss inneboende konkurrensbegränsande inverkan av kollektivavtal mellan organisationer som företräder arbetsgivare respektive arbetstagare och att denna inverkan är nödvändig för att förbättra arbetsvillkoren (5). Avtal som ingås inom ramen för kollektivavtalsförhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagare och som, på grund av sin beskaffenhet och sitt syfte, är avsedda att förbättra arbetsvillkoren (inbegripet ersättningen) faller därför utanför tillämpningsområdet för artikel 101 i EUF-fördraget och strider således inte mot unionens konkurrensrätt (Albany-undantaget) (6).

För egenföretagare är situationen en annan. Förbudet i artikel 101 i EUF-fördraget gäller ”företag”, vilket är ett brett begrepp som omfattar alla enheter som bedriver näringsverksamhet, oavsett deras rättsliga ställning och hur de finansieras (7). Därmed räknas egenföretagare, även om de är enskilda personer som arbetar på egen hand, i princip som företag i den mening som avses i artikel 101 i EUF-fördraget, eftersom de erbjuder sina tjänster mot ersättning på en viss marknad och bedriver sin verksamhet som oberoende ekonomiska aktörer (8).

Domstolen har i detta avseende gjort klart att Albany-undantaget även omfattar ”falska egenföretagare”, eftersom de anses befinna sig i en situation som är jämförbar med en arbetstagares (9). I detta sammanhang anser domstolen att en person är en falsk egenföretagare om denna a) handlar under sin arbetsgivares ledning, särskilt beträffande valfriheten gällande arbetstid samt platsen för och innehållet i arbetet, b) inte tar någon del i arbetsgivarens affärsmässiga risker, och c) så länge anställningsförhållandet varar, ingår i arbetsgivarens företag och därmed bildar en ekonomisk enhet med detta företag. Dessa kriterier gäller vid tillämpning av unionens konkurrensrätt, oavsett om personen i fråga enligt nationell rätt betraktas som egenföretagare av skattemässiga, administrativa eller organisatoriska skäl, och förutsätter att en bedömning görs mot bakgrund av omständigheterna i det enskilda fallet (10). Fram till dess att en domstol eller myndighet har konstaterat att en falsk egenföretagare är en arbetstagare finns det dock ingen rättssäkerhet för att Albany-undantaget är tillämpligt. Om en person har konstaterats vara en arbetstagare finns det ingen risk att denna bryter mot artikel 101 i EUF-fördraget genom att inleda kollektiva förhandlingar eller ingå kollektivavtal i syfte att förbättra sina arbetsvillkor.

För vissa egenföretagare är det emellertid svårt att påverka arbetsvillkoren. Det gäller särskilt egenföretagare utan anställda, som arbetar på egen hand och i första hand förlitar sig på den egna arbetsinsatsen för sin försörjning. Även om de inte är helt integrerade i uppdragsgivarens verksamhet på samma sätt som arbetstagare är vissa egenföretagare utan anställda kanske inte helt oberoende i förhållande till sin uppdragsgivare eller så saknar de kanske tillräcklig förhandlingsstyrka. Den senaste tidens utveckling på arbetsmarknaden har bidragit till denna situation, särskilt den ökade tendensen att lägga ut företagstjänster och personliga tjänster på entreprenad, digitaliseringen av tillverkningsprocesser och onlineplattformsekonomins framväxt (11). Kollektiva förhandlingar kan på ett betydelsefullt sätt bidra till att förbättra arbetsvillkoren för sådana egenföretagare utan anställda.

Mot denna bakgrund förtydligas i dessa riktlinjer: a) att kollektivavtal som ingås av egenföretagare utan anställda, som befinner sig i en situation som är jämförbar med situationen för arbetstagare faller utanför tillämpningsområdet för artikel 101 i EUF-fördraget, och b) att kommissionen inte kommer att ingripa mot kollektivavtal som ingås av egenföretagare utan anställda, som upplever en obalans i förhandlingsstyrka i förhållande till sin motpart eller sina motparter.

10)

Dessa riktlinjer beskriver hur kommissionen kommer att tillämpa Unionens konkurrensrätt, utan att detta påverkar tillämpningen av andra unionsrättsliga regler och principer. Riktlinjerna medför inte några sociala rättigheter eller skyldigheter och påverkar inte medlemsstaternas befogenheter på det socialpolitiska området eller arbetsmarknadsparternas oberoende. De påverkar i synnerhet inte medlemsstaternas eller arbetsmarknadsparternas befogenheter när det gäller att organisera kollektiva förhandlingar i enlighet med nationell rätt och praxis i medlemsstaterna. De påverkar inte heller definitionerna av begreppen arbetstagare och egenföretagare i nationell rätt (12) eller möjligheterna för egenföretagare utan anställda att försöka omklassificera sitt anställningsförhållande (eller för nationella myndigheter/domstolar att pröva sådana fall) enligt unionsrätten eller nationell rätt. Riktlinjerna klargör bara under vilka omständigheter vissa egenföretagare utan anställda och deras motpart eller motparter kan inleda kollektiva förhandlingar och ingå kollektivavtal utan att de riskerar att överträda artikel 101 i EUF-fördraget.

11)

Dessa riktlinjer påverkar inte heller eventuella tolkningar av artikel 101 i EUF-fördraget som domstolen kan komma att göra i framtiden vad gäller avtal som ingåtts inom ramen för kollektiva förhandlingar. De påverkar inte tillämpningen av unionens konkurrensrätt enligt artikel 42 i EUF-fördraget eller relevant unionslagstiftning vad gäller jordbruks- och fiskerisektorerna (13). Riktlinjerna ska dessutom gälla utan att det påverkar tillämpningen av artikel 101.3 i EUF-fördraget, vilken undantar från artikel 101.1 i EUF-fördraget avtal som a) bidrar till att förbättra produktionen eller distributionen av varor eller till att främja tekniskt eller ekonomiskt framåtskridande, b) tillförsäkrar konsumenterna en skälig andel av den vinst som uppnås, c) endast medför konkurrensbegränsningar som är nödvändiga och d) inte ger parterna möjlighet att sätta konkurrensen ur spel för en väsentlig del av varorna eller tjänsterna i fråga (14).

12)

För tydlighetens skull bör det klargöras att kollektivavtal som förhandlas fram och ingås av egenföretagare och som inte omfattas av dessa riktlinjer inte nödvändigtvis strider mot artikel 101 i EUF-fördraget, utan ska bedömas från fall till fall precis som alla andra typer av avtal mellan företag.

2. Allmänt tillämpningsområde

2.1. Typer av avtal som omfattas av dessa riktlinjer

13)

Dessa riktlinjer är tillämpliga på kollektivavtal såsom de definieras i punkt 2 c i dessa riktlinjer.

14)

Utan att det påverkar medlemsstaternas handlingsutrymme när det gäller att fastställa kanalerna för den kollektiva representationen för egenföretagare ska dessa riktlinjer tillämpas på alla former av kollektiva förhandlingar som äger rum i enlighet med nationell rätt och praxis, från förhandlingar som förs genom arbetsmarknadens parter eller andra sammanslutningar till direkta förhandlingar mellan å ena sidan en grupp av egenföretagare utan anställda eller deras företrädare och å andra sidan deras motpart eller motparter eller sammanslutningar av sådana motparter. De omfattar även fall där egenföretagare utan anställda, antingen enskilt eller i grupp, vill omfattas av ett befintligt kollektivavtal (opt-in) som har ingåtts mellan deras motpart och en grupp av arbetstagare eller egenföretagare utan anställda.

15)

Arbetsvillkoren för egenföretagare utan anställda omfattar frågor som ersättning, arvoden och bonusar, arbetstid och arbetsmönster, semester, tjänstledighet, fysiska utrymmen där arbetet äger rum, hälsa och säkerhet, försäkringar och social trygghet samt villkoren för när egenföretagare utan anställda har rätt att upphöra med att tillhandahålla sina tjänster eller för när motparten har rätt att upphöra med att anlita egenföretagarna.

16)

Förhandlingar om och ingående av kollektivavtal förutsätter en viss grad av samordning mellan de olika parterna på respektive sida av förhandlingen innan det att avtalet förhandlas och ingås. Samordningen kan ske i form av ett avtal eller ett informationsutbyte mellan parterna på respektive sida av förhandlingen i syfte att besluta om en gemensam strategi i frågan (arbetsvillkoren) och/eller om förhandlingsformen (t.ex. multilateral eller genom utnämnda företrädare). I den mån sådan samordning är nödvändig och proportionerlig för att förhandla fram och ingå kollektivavtalet ska den enligt dessa riktlinjer behandlas på samma sätt som det kollektivavtal som samordningen avser (eller som den skulle ha avsett om förhandlingarna strandar) (15).

17)

Dessa riktlinjer omfattar inte beslut som fattas av sammanslutningar eller avtal eller samordnade förfaranden mellan företag utanför ramen för förhandlingar (eller förberedelser inför förhandlingar) mellan egenföretagare utan anställda och deras motpart eller motparter för att förbättra arbetsvillkoren för egenföretagarna utan anställda. De omfattar i synnerhet inte avtal som går utöver att reglera arbetsvillkor eller som fastställer villkoren för hur tjänster ska erbjudas konsumenterna av egenföretagare utan anställda eller av motparten eller motparterna (i synnerhet priserna) (16), eller avtal som begränsar företags frihet att anlita de leverantörer av arbetskraft som de behöver.

Exempel 1

Situation: Ett antal budleverantörer (som är egenföretagare utan anställda) tillhandahåller tjänster till tre leveransplattformar som är verksamma i stad B. Ett kollektivavtal har ingåtts mellan leveransplattformarna och budleverantörerna, vilket fastställer vilka avgifter plattformarna ska betala till budleverantörerna för deras tjänster samt plattformarnas minimiskyldigheter gentemot budleverantörerna vad gäller hälsa och säkerhet. Enligt kollektivavtalet ska budleverantörerna begränsa sina leveranser till en viss del av staden. Staden delas därför genom avtalet in i tre separata områden, ett vardera för budleverantörerna för respektive plattform. Budleverantörerna i stad B kommer sinsemellan separat överens om att inte utföra fler än 20 leveranser på fyra timmar under en arbetsdag.

Analys: Exemplet avser två avtal mellan företag i den mening som avses i artikel 101 i EUF-fördraget: a) kollektivavtalet mellan plattformarna och budleverantörerna, b) avtalet mellan budleverantörerna om det maximala antalet leveranser. Kollektivavtalet omfattas av dessa riktlinjer eftersom det är resultatet av kollektiva förhandlingar och reglerar arbetsvillkoren (avgifter, villkoren för hälsa och säkerhet) för budleverantörerna när de tillhandahåller plattformarna sina tjänster. Den del av kollektivavtalet som delar upp staden mellan de tre plattformarna handlar emellertid inte om arbetsvillkor, utan utgör ett avtal om uppdelning av marknaden vilket genom syfte sannolikt strider mot artikel 101 i EUF-fördraget (17).

Det separata avtalet mellan budleverantörerna om antalet leveranser per arbetsdag är däremot inte resultatet av kollektiva förhandlingar mellan egenföretagarna utan anställda och deras motpart eller motparter. De omfattas därför inte av dessa riktlinjer utan bör bedömas separat.

Exempel 2

Situation: De professionella idrottsklubbarna i medlemsstat X kommer sinsemellan överens om att inte rekrytera idrottare från varandra under giltighetstiden för idrottarnas avtal med respektive idrottsklubb. Klubbarna samordnar också ersättningsnivåerna för de idrottare som är äldre än 35 år.

Analys: Avtalen mellan idrottsklubbarna utgör avtal mellan företag i den mening som avses i artikel 101 i EUF-fördraget. Avtalen omfattas inte av dessa riktlinjer, eftersom de inte förhandlas fram mellan egenföretagare utan anställda och deras motpart eller motparter och därför inte utgör kollektivavtal. Det första avtalet strider sannolikt mot artikel 101 i EUF-fördraget genom syfte, eftersom det begränsar konkurrensen mellan idrottsklubbarna när det gäller att rekrytera de bästa idrottarna på marknaden. Det andra avtalet (om fastställande av löner) strider sannolikt också mot artikel 101 i EUF-fördraget genom syfte, eftersom det i grund och botten rör sig om ett avtal mellan konkurrenter (klubbarna) om att samordna sina insatskostnader.

Det här exemplet handlar sammantaget om praxis bland företag på arbetsmarknaden som faller utanför tillämpningsområdet för dessa riktlinjer och som sannolikt strider mot artikel 101 i EUF-fördraget.

2.2. Personer som omfattas av dessa riktlinjer

18)

Dessa riktlinjer omfattar kollektivavtal som rör arbetsvillkoren för egenföretagare utan anställda såsom de definieras i punkt 2 a. Egenföretagare utan anställda kan använda sig av vissa varor eller tillgångar för att tillhandahålla sina tjänster. En städare använder till exempel städtillbehör och en musiker spelar ett musikinstrument. I dessa fall används varorna som ett hjälpmedel för att tillhandahålla den slutliga tjänsten och egenföretagarna utan anställda anses därför förlita sig på den egna arbetsinsatsen. Riktlinjerna gäller däremot inte situationer där den ekonomiska verksamhet som bedrivs av egenföretagaren utan anställda endast består av delning eller utnyttjande av varor eller tillgångar, eller återförsäljning av varor/tjänster. Om en egenföretagare utan anställda till exempel hyr ut bostäder eller vidaresäljer bilreservdelar är det fråga om utnyttjande av tillgångar och återförsäljning av varor och inte om en personlig arbetsinsats.

19)

I avsnitt 3 i dessa riktlinjer anges de kategorier av kollektivavtal som inbegriper egenföretagare utan anställda och som kommissionen anser faller utanför tillämpningsområdet för artikel 101 i EUF-fördraget, och i avsnitt 4 i dessa riktlinjer anges de kategorier av kollektivavtal som kommissionen inte kommer att ingripa mot. Även om en egenföretagare utan anställda, eller ett kollektivavtal, faller inom de kategorier som anges i avsnitt 3 eller 4 i dessa riktlinjer är de allmänna principer som fastställer tillämpningsområdet för dessa riktlinjer och som anges i avsnitt 2 fortfarande tillämpliga. Kriterierna i avsnitten 3 och 4 måste vara uppfyllda vid den tidpunkt då egenföretagare utan anställda inleder kollektiva förhandlingar och ingår kollektivavtal med sin motpart eller sina motparter.

3. Kollektivavtal vilka ingås av egenföretagare utan anställda som kan jämföras med arbetstagare och vilka faller utanför tillämpningsområdet för artikel 101 I EUF-fördraget

20)

I sådana fall där egenföretagare utan anställda befinner sig i en situation som är jämförbar med situationen för arbetstagare anses deras kollektivavtal falla utanför tillämpningsområdet för artikel 101 i EUF-fördraget oavsett om egenföretagarna även uppfyller kriterierna för att betraktas som falska egenföretagare (se punkt 7 i dessa riktlinjer) (18).

21)

Domstolen har slagit fast att ett kollektivavtal som omfattar tjänsteleverantörer som är egenföretagare kan betraktas som ett resultat av en dialog mellan arbetsmarknadens parter i de fall tjänsteleverantörerna befinner sig i en situation som är jämförbar med den som arbetstagare befinner sig i (19). Den har bekräftat att ”det inte alltid [är] enkelt att i dagens ekonomi avgöra huruvida vissa egenföretagare […] ska betraktas som företag” (20). Domstolen har också slagit fast att en tjänsteleverantör kan förlora sin ställning som självständig ekonomisk aktör, och därmed som företag, när tjänsteleverantören inte självständigt bestämmer sitt beteende på marknaden utan är helt beroende av sin uppdragsgivare, eftersom tjänsteleverantören inte bär några av de ekonomiska och affärsmässiga risker som följer av uppdragsgivarens verksamhet utan uppträder som en medhjälpare som är integrerad i uppdragsgivarens företag (21).

22)

På grundval av dessa kriterier och med hänsyn till utvecklingen på unionens arbetsmarknader och på de nationella arbetsmarknaderna (i fråga om lagstiftning och rättspraxis) anser kommissionen i dessa riktlinjer att de kategorier av egenföretagare utan anställda som anges i avsnitten 3.1, 3.2 och 3.3 i dessa riktlinjer befinner sig i en situation som är jämförbar med den som arbetstagare befinner sig i och att kollektivavtal som förhandlas fram och ingås av dem därför faller utanför tillämpningsområdet för artikel 101 i EUF-fördraget (22):

3.1. Ekonomiskt beroende egenföretagare utan anställda

23)

Egenföretagare utan anställda som uteslutande eller huvudsakligen tillhandahåller sina tjänster till en enda motpart är sannolikt ekonomiskt beroende av denna motpart. Sådana egenföretagare utan anställda bestämmer i allmänhet inte självständigt sitt beteende på marknaden, utan är i hög grad beroende av sin motpart. De utgör således en integrerad del av motpartens verksamhet och bildar en ekonomisk enhet med den motparten. Det är dessutom större sannolikhet för att sådana egenföretagare utan anställda får instruktioner om hur arbetet bör utföras. Frågan om ekonomiskt beroende egenföretagare utan anställda har tagits upp i flera nationella lagar som ger sådana egenföretagare utan anställda rätt att förhandla kollektivt under förutsättning att de uppfyller kriterierna i respektive nationella bestämmelser (23).

24)

Kommissionen anser att en egenföretagare utan anställda befinner sig i en ekonomisk beroendeställning om egenföretagaren uppbär minst 50 % i genomsnitt av sin totala arbetsrelaterade inkomst från en och samma motpart under en period på antingen ett eller två år (24).

25)

Kollektivavtal om arbetsvillkor som ingås mellan egenföretagare utan anställda vilka befinner sig i en ekonomisk beroendeställning och den motpart som de är ekonomiskt beroende av faller därför utanför tillämpningsområdet för artikel 101 i EUF-fördraget.

Exempel 3

Situation: Företag X är en arkitektbyrå som anlitar ett stort antal arkitekter (egenföretagare) för att genomföra sina projekt. Arkitekterna får 90 % av sin inkomst från företag X, vilket framgår av deras skattedeklarationer. Arkitekterna förhandlar kollektivt och sluter ett avtal med företag X, vilket fastställer en arbetsvecka på högst 45 timmar, en årlig ledighet på 26 kalenderdagar och specificerade ersättningsnivåer som baseras på varje arkitekts erfarenhet.

Analys: Arkitekter som är egenföretagare utan anställda betraktas i regel, precis som andra oberoende uppdragstagare, som företag enligt artikel 101 i EUF-fördraget och denna bestämmelse är därför tillämplig på avtal dem emellan. Avtalet mellan arkitekterna (egenföretagarna utan anställda) och företag X faller dock utanför tillämpningsområdet för artikel 101 i EUF-fördraget, eftersom det rör sig om ett kollektivavtal om arbetsvillkor mellan företag X och enskilda personer som kan anses befinna sig i en situation som är jämförbar med den som arbetstagare befinner sig i (i fråga om ekonomiskt beroende). I detta exempel är arkitekterna ekonomiskt beroende av sin motpart (företag X), eftersom de uppbär 90 % av sin inkomst från det företaget. De kan därför anses utgöra en integrerad del av företag X.

3.2. Egenföretagare utan anställda som arbetar ”sida vid sida” med arbetstagare

26)

Egenföretagare utan anställda som utför samma eller liknande uppgifter ”sida vid sida” med arbetstagare hos samma motpart befinner sig i en situation som är jämförbar med arbetstagarnas. Dessa egenföretagare utan anställda tillhandahåller sina tjänster under motpartens ledning. De tar inte några affärsmässiga risker i samband med motpartens verksamhet och de har inte en tillräckligt oberoende ställning när det gäller utförandet av den berörda ekonomiska verksamheten. Det är upp till de behöriga nationella myndigheterna/domstolarna att avgöra om avtalsförhållandet för egenföretagare som arbetar sida vid sida med arbetstagare bör omklassificeras som ett anställningsförhållande. Egenföretagare utan anställda bör dock fortfarande kunna ingå kollektivavtal i syfte att förbättra sina arbetsvillkor även om de inte har omklassificerats som arbetstagare. Detta har i praxis erkänts i flera medlemsstater där kollektivavtal (eller vissa bestämmelser i sådana avtal) omfattar arbetstagare och egenföretagare som är verksamma inom samma sektor (25).

27)

Kollektivavtal om arbetsvillkor mellan en motpart och en egenföretagare utan anställda som utför samma eller liknande uppgifter ”sida vid sida” med arbetstagare för samma motpart faller därför utanför tillämpningsområdet för artikel 101 i EUF-fördraget. Detsamma gäller för kollektivavtal som i enlighet med nationell rätt och praxis i medlemsstaterna omfattar både arbetstagare och egenföretagare utan anställda.

Exempel 4

Situation: Företag X organiserar orkesterkonserter och andra evenemang där klassisk musik framförs. Flera musiker arbetar för företag X, antingen som arbetstagare eller som egenföretagare, baserat på årskontrakt. Oberoende av deras ställning instrueras musikerna av kulturchefen vid företag X om vilka verk de ska framföra, när och var repetitionerna hålls och vilka evenemang som de måste delta i. Företag X är medlem i sammanslutningen för arrangörer av musikaliska evenemang och de musiker (arbetstagare och egenföretagare) som arbetar för företag X är medlemmar i musikerförbundet. Ett kollektivavtal har ingåtts mellan de två organisationerna, som företräder sina respektive medlemmars intressen. I kollektivavtalet fastställs en arbetstid på högst 45 timmar per vecka för samtliga musiker och en dags ledighet om de medverkat vid tre konserter under en och samma vecka.

Analys: Musiker som är egenföretagare utan anställda betraktas, precis som andra oberoende uppdragstagare, som företag enligt artikel 101 i EUF-fördraget och denna bestämmelse är därför tillämplig på avtal dem emellan. De musiker (egenföretagare utan anställda) som nämns i det här exemplet befinner sig dock i en jämförbar situation som arbetstagarna vid företag X i fråga om underordnad ställning och arbetsuppgifter. De utför samma uppgifter som de anställda musikerna (dvs. de medverkar vid musikaliska framträdanden), de omfattas av samma instruktioner från företag X om innehåll, plats och tidpunkt för framträdandena och de anlitas under ungefär samma tid som de anställda musikerna. Kollektivavtalet som reglerar arbetsvillkoren för de musiker som är egenföretagare och som arbetar ”sida vid sida” med de anställda musikerna faller därför utanför tillämpningsområdet för artikel 101 i EUF-fördraget.

3.3. Egenföretagare utan anställda som arbetar via digitala arbetsplattformar

28)

Framväxten av onlineplattformsekonomin och tillhandahållandet av arbete genom digitala arbetsplattformar har skapat en ny verklighet för vissa egenföretagare utan anställda. Dessa befinner sig i en situation som är jämförbar med den som arbetstagare befinner sig i, i förhållande till de digitala arbetsplattformar som de använder för att tillhandahålla sitt arbete. Egenföretagare utan anställda kan vara beroende av digitala plattformar, i synnerhet för att nå ut till kunder, och kan ofta få jobberbjudanden av typen ”allt eller inget”, där de har få eller inga möjligheter att förhandla om sina arbetsvillkor, däribland ersättningen. Digitala arbetsplattformar kan vanligtvis besluta ensidigt om villkoren för förhållandet, utan att på förhand upplysa eller samråda med egenföretagarna utan anställda.

29)

Den senaste tidens rättspraxis och ny lagstiftning på nationell nivå ger ytterligare indikationer på att sådana egenföretagare kan jämföras med arbetstagare. När det gäller klassificeringen av anställningsförhållandet erkänner nationella myndigheter och domstolar allt oftare tjänsteleverantörernas beroende av vissa typer av plattformar, eller till och med förekomsten av ett anställningsförhållande (26). På samma sätt har vissa medlemsstater antagit lagstiftning (27) som fastställer en presumtion om att ett anställningsförhållande föreligger eller om rätt till kollektivavtalsförhandlingar för leverantörer som tillhandahåller tjänster till eller genom digitala plattformar.

30)

Termen ”digital arbetsplattform” definieras i punkt 2 d. Digitala arbetsplattformar skiljer sig från andra onlineplattformar genom att de organiserar arbete som utförs av enskilda personer på begäran, vid enstaka eller upprepade tillfällen, av mottagaren av en tjänst som tillhandahålls av plattformen. Organisering av arbete som utförs av enskilda personer bör som ett minimum innebära en central roll i att matcha efterfrågan på tjänsten med den arbetsinsats som en person som har ett avtalsförhållande med den digitala plattformen och som är tillgänglig för en viss arbetsuppgift kan erbjuda, och kan inbegripa annan verksamhet såsom hantering av betalningar. Onlineplattformar som inte organiserar arbete som utförs av enskilda personer, utan bara tillhandahåller resurser genom vilka tjänsteleverantören kan nå slutanvändaren, t.ex. annonsering av erbjudanden eller begäranden om tjänster eller sammanställning och visning av tillgängliga tjänsteleverantörer inom ett visst område, utan ytterligare deltagande, bör inte betraktas som digitala arbetsplattformar. En plattform som till exempel bara sammanställer och visar uppgifter om tillgängliga rörmokare inom ett visst område och på så sätt gör det möjligt för kunderna att komma i kontakt med rörmokarna för att använda deras tjänster på begäran betraktas inte som en digital arbetsplattform, eftersom den inte organiserar rörmokarnas arbete. Definitionen av digitala arbetsplattformar bör vara begränsad till leverantörer av en tjänst i vilken organisationen av det arbete som utförs av enskilda personer, såsom person- eller varutransporter eller städning, utgör en nödvändig och väsentlig, och inte enbart en mindre och rent underordnad, del.

31)

Mot denna bakgrund faller kollektivavtal mellan egenföretagare utan anställda och digitala arbetsplattformar som handlar om arbetsvillkor utanför tillämpningsområdet för artikel 101 i EUF-fördraget.

Exempel 5

Situation: En grupp förare som arbetar för olika taxitjänstplattformar inleder förhandlingar med den regionala sammanslutningen av taxitjänstplattformar för att ingå ett kollektivavtal som syftar till att förbättra förarnas arbetsvillkor. Innan taxitjänstplattformarna (medlemmarna i sammanslutningen) börjar förhandla med förarna samordnar de sin förhandlingsstrategi. Samtidigt som taxitjänstplattformarna diskuterar sin strategi för förhandlingen med förarna diskuterar de även möjligheten att komma överens om ett minimipris per resa. I slutändan strandar förhandlingen mellan sammanslutningen av plattformar och förarna och inget kollektivavtal ingås. Därefter fattar sammanslutningen av taxitjänstplattformar beslut om ett minimipris på 10 euro per resa för konsumenterna.

Analys: Genom sin sammanslutning försöker taxitjänstplattformarna förhandla om ett kollektivavtal med förarna som syftar till att förbättra förarnas arbetsvillkor. Förhandlingarna mellan förarna (som är egenföretagare utan anställda) och sammanslutningen av plattformar faller utanför tillämpningsområdet för artikel 101 i EUF-fördraget, vilket är fallet oavsett om ett avtal ingås eller inte. Detsamma gäller den samordning mellan plattformarna som föregick förhandlingarna med förarna, förutsatt att denna samordning är nödvändig och proportionerlig för förhandlingen om ett kollektivavtal som omfattas av dessa riktlinjer.

Diskussionerna mellan plattformarna om det minimipris per resa som ska debiteras konsumenterna rör dock inte arbetsvillkoren. Eftersom taxitjänstplattformarna konkurrerar med varandra strider en sådan samordning av prissättningen mellan konkurrenter sannolikt mot artikel 101 i EUF-fördraget genom syfte.

Beslutet av sammanslutningen av taxitjänstplattformar om ett minimipris per resa faller under alla omständigheter utanför tillämpningsområdet för dessa riktlinjer, eftersom det inte är ett resultat av kollektiva förhandlingar mellan egenföretagare utan anställda och deras motpart eller motparter. Det är i stället resultatet av en överenskommelse mellan medlemmarna i sammanslutningen, dvs. plattformarna (vilka är motparterna).

Om förarna och sammanslutningen av plattformar kollektivt hade avtalat om en minimiavgift eller fast avgift (ersättning) på 10 euro per resa för förarna (oavsett hur dessa kostnader överförs till konsumenterna) skulle ett sådant avtal däremot ha ansetts röra arbetsvillkoren och därmed falla utanför tillämpningsområdet för artikel 101 i EUF-fördraget.

4. Kommissionens prioriteringar med avseende på efterlevnadskontroll

32)

I vissa fall kan egenföretagare utan anställda som inte befinner sig i en situation som är jämförbar med arbetstagares ändå ha svårt att påverka sina arbetsvillkor, eftersom de har en svag förhandlingsposition i förhållande till sin motpart eller sina motparter. Även om det inte kan antas att deras kollektivavtal faller utanför tillämpningsområdet för artikel 101 i EUF-fördraget kan dessa egenföretagare utan anställda i själva verket ställas inför svårigheter som liknar de som drabbar egenföretagare utan anställda i de kategorier som anges i avsnitten 3.1, 3.2 och 3.3 i dessa riktlinjer. Kommissionen kommer därför inte att ingripa mot följande kategorier av kollektivavtal:

4.1. Kollektivavtal som ingås av egenföretagare utan anställda med en eller flera motparter som har en viss ekonomisk styrka

33)

Egenföretagare utan anställda som förhandlar med en eller flera motparter som har en viss ekonomisk styrka, och därmed köparstyrka, kan ha otillräcklig förhandlingsstyrka för att kunna påverka sina arbetsvillkor. I ett sådant fall kan kollektivavtal vara ett legitimt sätt att korrigera obalansen i förhandlingsstyrka mellan parterna.

34)

Kommissionen kommer därför inte att ingripa mot kollektivavtal om arbetsvillkor mellan egenföretagare utan anställda och deras motpart eller motparter om det föreligger en sådan obalans i förhandlingsstyrka (28). En sådan obalans ska förutsättas vara fallet om någon av följande situationer föreligger:

a)	om egenföretagare utan anställda förhandlar om eller ingår kollektivavtal med en eller flera motparter som företräder en hel sektor eller bransch,

om egenföretagare utan anställda förhandlar om eller ingår kollektivavtal med en motpart vars sammanlagda årsomsättning och/eller årliga balansomslutning överstiger 2 miljoner euro eller som har en personalstyrka på minst tio anställda, eller med flera motparter som gemensamt överskrider ett av dessa tröskelvärden (29).

35)

En obalans i förhandlingsstyrka kan även föreligga i andra fall, beroende på de enskilda underliggande omständigheterna.

Exempel 6

Situation: Företagen X, Y och Z tillhandahåller underhålls- och reparationstjänster för bilar. Företag X har en total omsättning på 700 000 euro. Företag Y har en total omsättning på 1 miljon euro och motsvarande siffra för företag Z är 500 000 euro. De tekniker (som är egenföretagare utan anställda) som arbetar för dessa företag som oberoende tjänsteleverantörer är missnöjda med sin låga ersättning och de dåliga säkerhetsvillkoren och beslutar att förhandla gemensamt med företagen X, Y och Z för att förbättra sina arbetsvillkor. De tre företagen vägrar att förhandla och hävdar att alla kollektivavtal med teknikerna skulle strida mot artikel 101 i EUF-fördraget.

Analys: Både teknikerna och de tre bilserviceföretagen är företag i den mening som avses i artikel 101 i EUF-fördraget. Presumtionen om att det föreligger en obalans i förhandlingsstyrka gäller inte om företagen X, Y eller Z skulle förhandla var för sig, eftersom inget av dem når upp till den omsättningströskel på 2 miljoner euro som anges i punkt 34 i dessa riktlinjer. Presumtionen gäller dock om de tre företagen förhandlar kollektivt, eftersom deras sammanlagda omsättning överstiger tröskelvärdet på 2 miljoner euro. I så fall kommer kommissionen inte att ingripa mot kollektiva förhandlingar och kollektivavtal om arbetsvillkor mellan teknikerna och de tre bilserviceföretagen.

4.2. Kollektivavtal som ingås av egenföretagare enligt nationell lagstiftning eller unionslagstiftning

36)

I vissa fall har den nationella lagstiftaren, i syfte att uppnå sociala mål, vidtagit åtgärder för att korrigera den obalans i förhandlingsstyrka som drabbar vissa kategorier av egenföretagare utan anställda genom att antingen a) ge dessa personer rätt till kollektivförhandlingar, eller b) undanta kollektivavtal som ingås av egenföretagare inom vissa yrken från tillämpningsområdet för den nationella konkurrensrätten. Om den nationella lagstiftningen eftersträvar sociala mål kommer kommissionen inte att ingripa mot kollektivavtal om arbetsvillkor som rör kategorier av egenföretagare utan anställda på vilka den nationella rätten är tillämplig.

Exempel 7

Situation: I den nationella konkurrensrätten i medlemsstat A undantas avtal som ingåtts av vissa egenföretagare inom kultursektorn från dess tillämpningsområde.

Analys: Medlemsstat A har med hänsyn till sociala mål infört ett undantag från den nationella konkurrensrätten för en viss sektor. Detta innebär att kollektivavtal mellan enskilda personer som omfattas av undantaget och de företag till vilka de tillhandahåller sina tjänster inte anses konkurrensbegränsande enligt nationell konkurrensrätt. Kommissionen kommer därför inte att ingripa mot kollektivavtal som ingås av egenföretagare utan anställda som omfattas av den nationella bestämmelsen.

Exempel 8

Situation: I arbetsrätten i medlemsstat B föreskrivs att audiovisuella översättare (som är egenföretagare) har rätt att kollektivt förhandla med de företag till vilka de tillhandahåller sina tjänster.

Analys: Den nationella lagstiftaren i medlemsstat B har specifikt gett vissa egenföretagare, nämligen egenföretagare som är audiovisuella översättare, rätt till kollektivavtalsförhandlingar. Syftet med denna nationella lagstiftning, som eftersträvar sociala mål, är att rätta till den obalans i förhandlingsstyrka som föreligger mellan dessa egenföretagare och de företag till vilka de tillhandahåller sina tjänster. Kommissionen kommer därför inte att ingripa mot kollektivavtal som ingås av audiovisuella översättare som är egenföretagare utan anställda och som omfattas av den nationella lagstiftningen.

37)

På liknande sätt kan rätten för vissa egenföretagare utan anställda att använda sig av kollektivavtal för att korrigera en obalans i förhandlingsstyrka gentemot sin motpart eller sina motparter erkännas i unionslagstiftningen.

38)

Detta är fallet när det gäller Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/790 (30) (upphovsrättsdirektivet), vilket fastställer principen om att upphovsmän och utövande konstnärer (31) ska ha rätt till lämplig och proportionell ersättning när de licensierar eller överlåter sina rättigheter avseende utnyttjandet av sina verk och andra alster som skyddas av upphovsrätt och närstående rättigheter (32). Upphovsmän och utövande konstnärer har ofta en svagare förhandlingsposition än sin motpart eller sina motparter (33), och i direktiv (EU) 2019/790 föreskrivs en möjlighet att stärka deras förhandlingsposition för att säkerställa skälig ersättning i avtal om kommersiell användning av deras verk (34). Direktiv (EU) 2019/790 ger medlemsstaterna flexibilitet att tillämpa denna princip med hjälp av olika mekanismer (inklusive kollektivavtalsförhandlingar), så länge de är förenliga med unionsrätten (35).

39)

I enlighet med de bestämmelser i direktiv (EU) 2019/790 som avses i punkt (38) i dessa riktlinjer, och utan att det påverkar tillämpningen av andra bestämmelser i det direktivet, kommer kommissionen inte att ingripa mot kollektivavtal som upphovsmän eller utövande konstnärer (som är egenföretagare utan anställda) ingår med sin motpart eller sina motparter i överensstämmelse med nationella bestämmelser som har antagits i enlighet med det direktivet.

40)

Punkt 39 i dessa riktlinjer är inte tillämplig på kollektiva förhandlingar inom ramen för kollektiva förvaltningsorganisationers eller oberoende förvaltningsenheters verksamhet (36), eftersom denna verksamhet fortfarande omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/26/EU (37), vilket inte påverkar tillämpningen av unionens konkurrensregler (38).

Exempel 9

Situation: Företag Y ger ut olika tidningar och tidskrifter. Flera journalister som arbetar som frilansare bidrar med artiklar till företagets publikationer. Företaget betalar ersättning till journalisterna baserat på de artiklar som publiceras i varje tidning eller tidskrift. Journalisterna är inte nöjda med nivån på den ersättning som de får från företag Y så de förhandlar och avtalar kollektivt med företaget om en höjning på 20 % av de royalties (den ersättning) som företaget ska betala.

Analys: I enlighet med dessa riktlinjer kommer kommissionen inte att ingripa mot det kollektivavtal som ingåtts av de frilansande journalisterna (som är egenföretagare utan anställda) och företag Y, eftersom avtalet har ingåtts i enlighet med direktiv (EU) 2019/790.

(1) Denna definition påverkar inte den definition av kollektivavtal som används i medlemsstaterna inom ramen för dialogen mellan arbetsmarknadens parter.

(2) Definitionen av begreppet digital arbetsplattform är hämtad från förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om bättre arbetsvillkor för plattformsarbete, COM(2021) 762 final (förslaget till direktiv om plattformsarbete). Kommissionen kommer att ta ställning till om definitionen i dessa riktlinjer behöver uppdateras för det fall att den skulle skilja sig väsentligt från definitionen i den antagna versionen av direktivet om plattformsarbete.

(3) Avdelning VII kapitel 1 avsnitt 1 i EUF-fördraget och protokoll nr 27 till EU-fördraget och EUF-fördraget.

(4) Bättre arbetsvillkor och ett fullgott socialt skydd utgör också grundläggande principer för den europeiska pelaren för sociala rättigheter, enligt vilken ”[a]rbetsmarknadens parter ska höras om utformningen och genomförandet av den ekonomiska politiken och sysselsättnings- och socialpolitiken i enlighet med nationell praxis” och ”uppmuntras att förhandla och sluta kollektivavtal i frågor som är relevanta för dem”. Se den europeiska pelaren för sociala rättigheter, punkt 8, https://ec.europa.eu/info/strategy/priorities-2019-2024/economy-works-people/jobs-growth-and-investment/european-pillar-social-rights/european-pillar-social-rights-20-principles_sv.

(5) Dom av den 21 september 1999, Albany International BV/Stichting Bedrijfspensioenfonds Textielindustrie, C-67/96, EU:C:1999:430, punkt 59. Se även domarna av den 4 december 2014, FNV Kunsten Informatie en Media/Staat der Nederlanden, C-413/13, EU:C:2014: 2411, punkt 22, av den 11 december 2007, International Transport Workers’ Federation och Finnish Seamen’s Union/Viking Line ABP och OÜ Viking Line Eesti, C-438/05, EU:C:2007:772, punkt 49, och av den 9 juli 2009, 3F/Europeiska kommissionen, C-319/07, EU:C:2009:435, punkt 50.

(6) Domarna av den 4 december 2014, FNV Kunsten Informatie en Media/Staat der Nederlanden, C-413/13, EU:C:2014:2411, punkt 23, av den 21 september 1999, Albany International BV/Stichting Bedrijfspensioenfonds Textielindustrie, C-67/96, EU:C:1999:430, punkt 60, av den 21 september 1999, Brentjens' Handelsonderneming BV/Stichting Bedrijfspensioenfonds voor de Handel in Bouwmaterialen, C-115/97, EU:C:1999:434, punkt 57, av den 21 september 1999, Maatschappij Drijvende Bokken BV/Stichting Pensioenfonds voor de Vervoer- en Havenbedrijven, C-219/97, EU:C:1999:437, punkt 47, av den 12 september 2000, Pavel Pavlov m.fl./Stichting Pensioenfonds Medische Specialisten, C-180/98, EU:C:2000:428, punkt 67, av den 21 september 2000, Hendrik van der Woude/Stichting Beatrixoord, C-222/98, EU:C:2000:475, punkt 22, och av den 3 mars 2011, AG2R Prévoyance/Beaudout Père et Fils SARL, C-437/09, EU:C:2011:112, punkt 29.

(7) Domarna av den 23 april 1991, Klaus Höfner och Fritz Elser/Macrotron GmbH, C-41/90, EU:C:1991:161, punkt 21, av den 16 november 1995, Fédération Française des Sociétés d'Assurance, Société Paternelle-Vie, Union des Assurances de Paris-Vie och Caisse d'Assurance et de Prévoyance Mutuelle des Agriculteurs/Ministère de l'Agriculture et de la Pêche, C-244/94, EU:C:1995:392, punkt 14, och av den 11 december 1997, Job Centre coop. arl., C-55/96, EU:C:1997:603, punkt 21.

(8) Domarna av den 4 december 2014, FNV Kunsten Informatie en Media/Staat der Nederlanden, C-413/13, EU:C:2014:2411, punkt 27, av den 28 februari 2013, Ordem dos Técnicos Oficiais de Contas/Autoridade da Concorrência, C-1/12, EU:C:2013:127, punkterna 36 och 37, och av den 14 december 2006, Confederación Española de Empresarios de Estaciones de Servicio/Compañía Española de Petróleos SA, C-217/05, EU:C:2006:784, punkt 45.

(9) Dom av den 4 december 2014, FNV Kunsten Informatie en Media/Staat der Nederlanden, C-413/13, ECLI:EU:C:2014:2411, punkterna 30, 31 och 42.

(10) Dom av den 4 december 2014, FNV Kunsten Informatie en Media/Staat der Nederlanden, C-413/13, ECLI:EU:C:2014:2411, punkterna 36 och 37.

(11) Därutöver har covid-19-krisen gjort många egenföretagare utan anställda ännu mer sårbara eftersom deras inkomstbortfall ofta har förvärrats på grund av bristfälliga eller icke-existerande nationella sociala trygghetssystem och särskilda stödåtgärder. Se Europaparlamentets betänkande av den 13 oktober 2021 om situationen för kulturarbetare och den kulturella återhämtningen i EU (2020/2261(INI)), Utskottet för kultur och utbildning, https://www.europarl.europa.eu/doceo/document/A-9-2021-0283_SV.html#title1.

(12) Enligt domstolens fasta praxis är det viktigaste kännetecknet för ett anställningsförhållande att en person ”under en viss tid mot ersättning utför arbete åt en annan person under dennes ledning”. Det bör påpekas att klassificeringen av en person som arbetstagare eller egenföretagare i första hand ska fastställas från fall till fall enligt nationell rätt, med beaktande av domstolens praxis. Se domarna av den 4 december 2014, FNV Kunsten Informatie en Media/Staat der Nederlanden, C-413/13, EU:C:2014:2411, punkt 34, av den 21 februari 2013, L. N./Styrelsen for Videregående Uddannelser og Uddannelsesstøtte, C-46/12, EU:C:2013:97, punkt 40, av den 10 september 2014, Iraklis Haralambidis/Calogero Casilli, C-270/13, EU:C:2014:2185, punkt 28, och av den 16 juli 2020, Governo della Repubblica italiana (ställning som italienska domare), C-658/18, EU:C:2020:572.

(13) Artiklarna 206–210 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 671), artiklarna 40 och 41 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1379/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1184/2006 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 104/2000 (EUT L 354, 28.12.2013, s. 1).

(14) Punkt 34 i Meddelande från kommissionen – Tillkännagivande – Riktlinjer för tillämpningen av artikel 81.3 i fördraget (EUT C 101, 27.4.2004, s. 97).

(15) Riktlinjerna omfattar till exempel samordning mellan motparterna för att besluta om ett ersättningsintervall som de kan diskutera med egenföretagare utan anställda i sina kollektiva förhandlingar. Sådan samordning omfattas av riktlinjerna i den mån den är nödvändig och proportionerlig för förhandlingen om eller ingåendet av ett kollektivavtal (punkt 16) och inte utgör ett konkurrensbegränsande avtal (punkt 17). Ett konkurrensbegränsande avtal kan exempelvis uppstå om motparterna utnyttjar den information som utbyts genom sådan samordning för att ensidigt fastställa samma ersättning för sina respektive egenföretagare utan anställda. En sådan praxis omfattas inte av dessa riktlinjer, eftersom den går utöver vad som är nödvändigt och proportionerligt för att inleda kollektiva förhandlingar med egenföretagare utan anställda.

(16) Artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU av den 25 oktober 2011 om konsumenträttigheter och om ändring av rådets direktiv 93/13/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/44/EG och om upphävande av rådets direktiv 85/577/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG (EUT L 304, 22.11.2011, s. 64).

(17) En konkurrensbegränsning skulle också kunna konstateras om kollektivavtalet reglerade andra frågor än arbetsvillkoren, till exempel den kontorstid under vilken de tre plattformarna tillhandahåller sina tjänster.

(18) Domarna av den 4 december 2014, FNV Kunsten Informatie en Media/Staat der Nederlanden, C-413/13, EU:C:2014:2411, och av den 21 september 1999, Albany International BV/Stichting Bedrijfspensioenfonds Textielindustrie, C-67/96, EU:C:1999:430.

(19) Dom av den 4 december 2014, FNV Kunsten Informatie en Media/Staat der Nederlanden, C-413/13, EU:C:2014:2411, punkt 31 och 42.

(20) Dom av den 4 december 2014, FNV Kunsten Informatie en Media/Staat der Nederlanden, C-413/13, EU:C:2014:2411, punkt 32.

(21) Domarna av den 4 december 2014, FNV Kunsten Informatie en Media/Staat der Nederlanden, C-413/13, EU:C:2014:2411, punkt 33, och av den 14 december 2006, Confederación Española de Empresarios de Estaciones de Servicio/Compañía Española de Petróleos SA, C-217/05, EU:C:2006:784, punkterna 43 och 44.

(22) De kategorier av egenföretagare utan anställda som anges i avsnitten 3 och 4 kan överlappa varandra. Vissa egenföretagare utan anställda kan därför ingå i fler än en av dessa kategorier.

(23) Exempelvis har både Tyskland, genom § 12a i lagen om kollektivavtal i den version som offentliggjordes den 25 augusti 1969 (Tysklands officiella tidning (Bundesgesetzblatt I), s. 1323), senast ändrad genom artikel 8 i lagen av den 20 maj 2020 (Bundesgesetzblatt I, s. 1055), och Spanien, genom artikel 11 i lag 20/2007 av den 11 juli 2007 om egenföretagares ställning, Spaniens officiella tidning (Boletín Oficial del Estado) 166 av den 12 juli 2007, s. 29964–29978, utgått från kriteriet om ekonomiskt beroende.

(24) Detta gäller även när egenföretagaren utan anställda tillhandahåller en motpart sina tjänster i mindre än ett år.

(25) Se till exempel artikel 14 i kollektivavtalet inom teater- och danssektorn i Nederländerna som har ingåtts mellan Kunstenbond (konstnärsfacket) och Nederlandse Associatie voor Podiumkunsten (nederländska sammanslutningen för scenkonst) för perioden 1 januari 2022 – 31 december 2023, vilket finns på https://napk.nl/wp-content/uploads/2022/03/Cao-TD-2022-2023-V1_ENG_v.2.pdf, eller artikel 2 i kollektivavtalet för yrkesjournalister, som har ingåtts mellan å ena sidan Gospodarska zbornica Slovenije (Sloveniens industri- och handelskammare), Svet RTV Slovenija (RTV Slovenijas styrelse) och Združenje radijskih postaj Slovenije ter (den slovenska radiostationssammanslutningen) och å andra sidan Sindikat novinarjev Slovenije (fackförbundet för slovenska journalister), vilket finns på http://www.pisrs.si/Pis.web/pregledPredpisa?id=KOLP49.

(26) För en utförlig översikt av rättspraxis i nio EU-medlemsstater, Schweiz och Förenade kungariket, se Hießl, C., ”Case Law on the Classification of Platform Workers: Cross-European Comparative Analysis and Tentative Conclusions”, Comparative Labour Law & Policy Journal, 2 maj 2021, https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=3839603.

(27) Till exempel Spanien: kungligt lagdekret 9/2021 av den 11 maj 2021 om ändring av den omarbetade texten till lagen om arbetstagare, som godkändes genom det kungliga lagdekretet 2/2015 av den 23 oktober 2015, för att garantera arbetstagarrättigheterna för personer som är verksamma inom distribution på området digitala plattformar, Spaniens officiella tidning (Boletín Oficial del Estado) 113 av den 12 maj 2021, s. 56733-56738, eller Grekland: lag 4808/2021 för skydd av arbetskraften - inrättande av den oberoende myndigheten ”Yrkesinspektionen” – ratificering av Internationella arbetsorganisationens konvention nr 190 om avskaffande av våld och trakasserier i arbetslivet – ratificering av Internationella arbetsorganisationens konvention nr 187 om ett ramverk för att främja arbetsmiljö – genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1158 av den 20 juni 2019 om balans mellan arbete och privatliv, liksom andra bestämmelser från ministeriet för arbete och sociala frågor och andra brådskande arrangemang, Greklands officiella tidning (ΦΕΚ) Α 101/19-06 2021.

(28) Dessa riktlinjer bör inte tolkas som att de fastställer en (positiv) prioritering vad gäller kommissionens efterlevnadskontroll med avseende på kollektiva förhandlingar och kollektivavtal mellan egenföretagare utan anställda och motparter i fall där det inte föreligger en sådan obalans i förhandlingsstyrka.

(29) Beräknade i enlighet med avdelning 1 i bilagan till kommissionens rekommendation av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).

(30) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/790 av den 17 april 2019 om upphovsrätt och närstående rättigheter på den digitala inre marknaden och om ändring av direktiven 96/9/EG och 2001/29/EG (EUT L 130, 17.5.2019, s. 92).

(31) Alla upphovsmän och utövande konstnärer omfattas av artikel 18 i direktiv (EU) 2019/790, med undantag av upphovsmän till datorprogram i den mening som avses i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/24/EG av den 23 april 2009 om rättsligt skydd för datorprogram (EUT L 111, 5.5.2009, s. 16). Artikel 23.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/790.

(32) Skäl 72 och artikel 18.1 i direktiv (EU) 2019/790. Se även skäl 73 i det direktivet, där det anges att ersättningen till upphovsmän och utövande konstnärer bör vara ”lämplig och proportionell i förhållande till det faktiska eller potentiella ekonomiska värdet på de licensierade eller överlåtna rättigheterna, med beaktande av upphovsmannens eller den utövande konstnärens bidrag till verket eller alstret i sin helhet och alla andra omständigheter i det enskilda fallet, till exempel praxis på marknaden eller det faktiska utnyttjandet av verket”.

(33) Skäl 72 i direktiv (EU) 2019/790.

(34) Kollektivavtalsförhandlingar kan också användas i de situationer som tas upp i artiklarna 19.5, 20.1 och 22.5 i direktiv (EU) 2019/790.

(35) Skäl 73 och artikel 18.2 i direktiv (EU) 2019/790. I skäl 73 sägs i synnerhet att ”[m]edlemsstaterna bör vara fria att tillämpa principen om lämplig och proportionell ersättning genom olika existerande eller nya mekanismer, till exempel kollektivavtalsförhandlingar och andra mekanismer, på villkor att mekanismerna är förenliga med tillämplig unionsrätt”.

(36) Med kollektiv förvaltningsorganisation avses en organisation som har tillstånd enligt lag eller genom överlåtelse, licens eller annat avtal att som sitt enda eller huvudsakliga syfte förvalta upphovsrätter eller närstående rättigheter för mer än en rättighetshavare till gemensamt gagn för dessa rättighetshavare, och som uppfyller minst ett av följande kriterier: a) organisationen ägs eller kontrolleras av sina medlemmar, b) organisationen är organiserad på ideell basis.

Med oberoende förvaltningsenhet avses en organisation som enligt lag eller genom överlåtelse, licens eller annat avtal har tillstånd att som sitt enda eller huvudsakliga syfte förvalta upphovsrätter eller närstående rättigheter för mer än en rättighetshavare till gemensamt gagn för dessa rättighetshavare, och som a) inte, vare sig direkt eller indirekt, helt eller delvis, ägs eller kontrolleras av rättighetshavare, och som b) organiseras på vinstbasis. Artikel 3 a och b i direktiv 2014/26/EU (se fotnot 37).

(37) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/26/EU av den 26 februari 2014 om kollektiv förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter och gränsöverskridande licensiering av rättigheter till musikaliska verk för användning på nätet på den inre marknaden (EUT L 84, 20.3.2014, s. 72).

(38) Skäl 56 i direktiv 2014/26/EU.

30.9.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 374/18

Offentliggörande av ett meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn enligt artikel 17.2 och 17.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33

(2022/C 374/07)

Detta meddelande offentliggörs i enlighet med artikel 17.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33 (1).

MEDDELANDE OM GODKÄNNANDE AV STANDARDÄNDRING

”Alsace grand cru Muenchberg”

PDO-FR-A0417-AM02

Datum för meddelandet: 20 juli 2022

BESKRIVNING AV OCH MOTIVERING TILL DEN ÄNDRING SOM GODKÄNTS

1. Kompletterande beteckningar

I kapitel I avsnitt II.1 i produktspecifikationen har följande bruksnamn lagts till: ”Sylvaner” och ”Pinot noir” samt de motsvarande druvsorterna ”sylvaner B” och ”pinot noir N”.

Bruksnamnet ”Sylvaner” har lagts till för att det av misstag hade utelämnats i den första versionen av produktspecifikationen. I kapitel I avsnitt X.1 b i den första versionen anges att de tillåtna druvsorterna får användas vid vinframställning och saluföras under respektive namn, men motsvarande bruksnamn har inte tagits upp i förteckningen över möjliga bruksnamn. Redan innan den första versionen av produktspecifikationen godkändes hade druvsorten sylvaner B genom ett nationellt beslut lagts till de druvsorter som var tillåtna för framställning av viner med ursprungsbeteckningen ”Alsace grand cru Zotzenberg”. I beslutet tog man hänsyn till de lokala sedvänjorna och vinernas renommé.

Bruksnamnet ”Pinot noir” har lagts till i produktspecifikationen eftersom en ansökan om erkännande av stilla röda viner för vissa av ursprungsbeteckningarna ”Alsace grand cru” har lämnats in på nationell nivå. Denna ansökan om erkännande av ett rött vin var baserad på den långvariga framställningen av, renomméet för och egenskaperna hos viner av druvsorten pinot noir N som odlas på avgränsade jordlotter för dessa ursprungsbeteckningar ”Alsace grand cru”. Endast druvsorten pinot noir N är tillåten för dessa röda viner.

I kapitel I avsnitt II.1 i produktspecifikationen har orden ”blancs” och ”roses” lagts till för de druvsorter av muscats à petits grains som motsvarar bruksnamnet ”Muscat” för att de av misstag hade utelämnats i den föregående versionen av produktspecifikationen.

Dessa ändringar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

2. Produkttyper

I kapitel I avsnitt III i produktspecifikationen har texten ändrats för att ange att de kontrollerade ursprungsbeteckningarna inte längre enbart är avsedda för stilla vita viner.

De kontrollerade ursprungsbeteckningarna ”Alsace grand cru” som är avsedda för såväl vita som röda stilla viner anges (”Alsace grand cru Hengst” och ”Alsace grand cru Kirchberg de Barr”).

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

3. Geografiskt område

I kapitel I avsnitt IV.1 i produktspecifikationen har ett stycke lagts till för att hänvisa till de datum då INAO:s behöriga nationella kommitté godkände det geografiska området och för att ange referensramen, den officiella regionindelningen 2021, för gränsen för det geografiska området enligt produktspecifikationen. Denna angivelse gör det möjligt att juridiskt säkerställa avgränsningen av området.

Hänvisningen till den officiella regionindelningen 2021 medför att förteckningen över kommuner måste uppdateras. Kommunerna Kientzheim och Sigolsheim stryks sålunda eftersom de numera är en del av kommunen Kaysersberg Vignoble.

Dessa redaktionella ändringar innebär ingen ändring av gränsen för det geografiska området.

I punkt 1 har också följande meningar lagts till:

”Kartor över det geografiska området finns på INAO:s webbplats.”

”En karta över det avgränsade geografiska området har lämnats in till kommunhuset i den kommun vars område delvis omfattas.”

I och med dessa ändringar måste också punkt 6 i det sammanfattande dokumentet ändras.

4. Avgränsat odlingsområde

Kapitel I avsnitt IV.2 i produktspecifikationen har ändrats på följande sätt:

—	I det första stycket har ”den 6–7 september 2006”, det datum då den behöriga nationella kommittén godkände odlingsområdet, lagts till, eftersom det hade utelämnats av misstag.

—	I det andra stycket har texten ändrats för att ta hänsyn till ändringarna av kommunnamnen i avsnitt IV.1.

—	I tabellen har kommunnamnen i kolumnen ”Kommuner” uppdaterats så att de överensstämmer med avsnitt IV.1.

Dessa ändringar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

5. Omedelbart närområde

I kapitel I avsnitt IV.3 i produktspecifikationen har ett stycke ändrats för att ange referensramen, den officiella regionindelningen 2021, för gränsen för området enligt produktspecifikationen. Denna angivelse gör det möjligt att juridiskt säkerställa avgränsningen av området.

Hänvisningen till den officiella regionindelningen 2021 medför att förteckningen över kommuner måste uppdateras. Därför stryks kommunnamnet Kaysersberg och kommunnamnet Kaysersberg Vignoble läggs till, med en anmärkning att det endast är den delegerade kommunen Kaysersberg som omfattas.

Dessa redaktionella ändringar innebär ingen ändring av gränsen för det omedelbara närområdet.

I och med dessa ändringar måste också punkt 9 i det sammanfattande dokumentet ändras.

6. Druvbestånd

I kapitel I avsnitt V.1 i produktspecifikationen har orden ”– när det gäller vita viner:” och ”– när det gäller röda viner: druvsorten ”pinot noir N” lagts till, eftersom en ansökan om erkännande av stilla röda viner för vissa av ursprungsbeteckningarna ”Alsace grand cru” har lämnats in på nationell nivå. Endast druvsorten pinot noir N är tillåten för dessa röda viner. Det är också den enda druvsort som är tillåten för framställning av röda viner med ursprungsbeteckningen ”Alsace”.

I avsnitten V.1 a, b och e och V.2 b har orden ”blancs” och ”roses” lagts till för druvsorterna av muscats à petits grains för att de av misstag hade utelämnats i den föregående versionen av produktspecifikationen.

Det sammanfattande dokumentet ändras inte till följd av dessa ändringar.

7. Planteringstäthet

I kapitel I avsnitt VI.1 i produktspecifikationen har orden ”Vid framställning av vita viner” och ”Vid framställning av röda viner” lagts till för att skilja på den lägsta planteringstätheten enligt färgen på vinet. Planteringstätheten har angetts för beteckningarna med röda viner.

Det sammanfattande dokumentet ändras inte till följd av dessa kompletteringar.

I kapitel I avsnitt VI.1 a i produktspecifikationen har man angett datumet, ”den 25 oktober 2011”, för när bestämmelsen om anpassning av planteringstätheten vid uppryckning av vinstockar ska börja tillämpas. Datumet ersätter texten ”datumet för godkännandet av denna produktspecifikation”.

Denna ändring innebär en ändring av punkt 5 i det sammanfattande dokumentet.

8. Bestämmelser om beskärning

I kapitel I avsnitt VI.1 b i produktspecifikationen har bestämmelsen för vita viner om antalet skott per kvadratmeter jordyta, som varierade beroende på druvsort, strukits, och ersatts av en enda bestämmelse om 18 skott per vinstock.

Ändringen gör det möjligt att samordna produktspecifikationerna för de alsassiska ursprungsbeteckningarna och förenkla kontrollmetoderna.

Punkt 5 i det sammanfattande dokumentet ändras.

”När det gäller vita viner” har lagts till i början av meningen, eftersom en ansökan om erkännande av stilla röda viner för vissa av ursprungsbeteckningarna ”Alsace grand cru” har lämnats in på nationell nivå.

Bestämmelser om beskärning har lagts till för röda viner, högst 14 skott per vinstock. Antalet tillåtna skott är färre än för framställning av vita viner. Den här bestämmelsen överensstämmer med avkastningen och produktionen av kvalitetsdruvor.

De sistnämnda ändringarna påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

9. Bestämmelser om uppbindning och bladverkets höjd

I kapitel I avsnitt VI.1 c i produktspecifikationen stryks maximihöjden för spaljétrådarna vid nedbindning, och metoden för att mäta höjden på det uppbundna bladverket ändras.

Till följd av ändringarna är det nu möjligt att under växtsäsongen kontrollera att höjden på bladverket är förenlig med bestämmelserna. Tidigare beskrevs endast hur man skulle gå till väga.

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

10. Jordbrukslottens högsta genomsnittsbelastning

I kapitel I avsnitt VI.1 d i produktspecifikationen har jordbrukslottens högsta genomsnittsbelastning för vita viner minskat från 10 000 till 8 500 kg/hektar, i enlighet med den minskade avkastningen för dessa viner.

En högsta genomsnittsbelastning har fastställts för röda viner som är mindre än den för vita viner, i enlighet med avkastningen för dessa viner.

Dessa ändringar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

11. Druvmognad och lägsta naturliga alkoholhalt uttryckt i volymprocent

I kapitel I avsnitt VII.2 a i produktspecifikationen har tabellen ändrats för att ta hänsyn till ansökan om erkännande av stilla röda viner som har lämnats in på nationell nivå för vissa av ursprungsbeteckningarna ”Alsace grand cru”.

För dessa röda viner med ursprungsbeteckningen ”Alsace grand cru” har druvornas lägsta sockerhalt vid skörd och lägsta naturliga alkoholhalt uttryckt i volymprocent fastställts.

Dessa angivelser påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

När det gäller vita viner har druvornas lägsta sockerhalt ökat med 2 eller 3 gram per liter must för att det ska motsvara samma skillnad på 1 volymprocent i lägsta naturliga alkoholhalt uttryckt i volymprocent som i den föregående versionen av produktspecifikationen. För att beräkna omvandlingen av sockergrammen till alkohol hade producentorganisationen valt 17 gram socker per en volymprocent för vita viner, medan den i den ursprungliga produktspecifikationen hade valt 16,83. INAO:s behöriga nationella kommitté rekommenderade 17 i samband med utarbetandet av den första versionen av produktspecifikationen.

Dessa ändringar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

12. Avkastning

I kapitel I avsnitt VIII.1 ochVIII.2 i produktspecifikationen har avkastningen och gränserna för skördeuttaget minskat för att göra det lättare att kontrollera kvaliteten för vita viner och vita viner med uttrycket ”Vendanges tardives”, i överensstämmelse med klassificeringssystemet för beteckningarna i regionen Alsace.

Punkt 5 om högsta avkastning i det sammanfattande dokumentet har ändrats när det gäller gränserna för skördeuttag.

Orden ”vita viner” har lagts till för viner utan ett traditionellt uttryck, eftersom en ansökan om erkännande av stilla röda viner för vissa av ursprungsbeteckningarna ”Alsace grand cru” har lämnats in på nationell nivå.

Avkastningen och gränsen för skördeuttag för röda viner har fastställts i enlighet med klassificeringssystemet för beteckningarna i regionen Alsace, dvs. till lägre gränser för dessa grand cru-beteckningar.

Dessa sistnämnda ändringar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

13. Malolaktisk jäsning, halten jäsbart socker för röda viner

I kapitel I avsnitt IX.1 c i produktspecifikationen fastställs att den malolaktiska jäsningen när det gäller röda viner ska vara avslutad.

För att säkerställa att den här bestämmelsen följs har man fastställt att halten av äppelsyra får vara högst 0,4 gram per liter vid buteljering.

I avsnitt IX.1 d har det för röda viner fastställts en halt av jäsbart socker (glukos och fruktos) på högst 2 gram per liter efter jäsning.

Det sammanfattande dokumentet ändras inte.

14. Förbud mot att höja den lägsta naturliga alkoholhalten uttryckt i volymprocent för röda viner

I kapitel I avsnitt IX.1 e i produktspecifikationen fastställs att röda viner inte får berikas. Denna begränsning som rör vinframställningen överensstämmer med bestämmelserna om avgränsning av jordbrukslotterna för produktion av druvor, lägsta planteringstäthet, beskärning och lägsta avkastning.

Det sammanfattande dokumentet ändras inte.

15. Kapaciteten i jäsningslokalen för vinframställning

I kapitel I avsnitt IX.1 g i produktspecifikationen har koefficienten för att beräkna kapaciteten i jäsningslokalen för vinframställning minskats.

Det behöver inte vara så stor skillnad mellan den tidigare skördevolymen och jäsningslokalens kapacitet.

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

16. Lagringstid och datum för saluföring till konsumenterna när det gäller röda viner

I kapitel I avsnitt IX.2 i produktspecifikationen har det fastställts att röda viner åtminstone måste lagras till den 1 oktober året efter skörden. Viner som framställs av druvsorten pinot noir N från dessa områden kräver en viss lagringstid för att deras egenskaper ska kunna utvecklas.

I kapitel I avsnitt IX.5 a i produktspecifikationen anges att de röda vinerna efter lagringen inte får saluföras till konsumenterna förrän tidigast den 1 oktober året efter skörden.

Dessa ändringar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

17. Kontroll av buteljerade partier

I kapitel I avsnitt IX.3 b i produktspecifikationen har bestämmelsen om att kontrollflaskor ska bevaras för kontroll av buteljerade partier strukits.

Den här kontrollåtgärden ingår nu i kontrollplanen.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

18. Lagring av buteljerade viner

I kapitel I avsnitt IX.4 i produktspecifikationen har förhållandena för lagring av buteljerade viner förtydligats.

På så sätt blir det lättare för aktörerna att förstå bestämmelsen och kontrollera att den efterföljs.

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

19. Mänskliga faktorer som bidrar till sambandet med det geografiska området

I kapitel I avsnitt X.1.b i produktspecifikationen har texten ändrats för att ta hänsyn till erkännandet av stilla röda viner i ursprungsbeteckningarna ”Alsace grand cru Hengst” och ”Alsace grand cru Kirchberg de Barr”:

—

Följande uppgifter har lagts till för den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Alsace grand cru Hengst”: erkännandet 2022 av röda viner, endast druvsorten pinot noir N är tillåten, lägsta planteringstätheten är 5 500 stockar per hektar för framställning av röda viner, ingen berikning, kortaste lagringstid 10 månader.

—

Följande uppgifter har lagts till för den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Alsace grand cru Kirchberg de Barr”: erkännandet 2022 av röda viner, endast druvsorten pinot noir N är tillåten, lägsta planteringstätheten är 5 000 stockar per hektar för framställning av röda viner, ingen berikning, kortaste lagringstid 10 månader.

I avsnitt X.1 b har uppgifterna om att erkännandet av dessa båda ursprungsbeteckningar gäller gröna druvsorter strukits och orden ”när det gäller vita viner” har vid behov lagts till för att texten ska bli förståelig.

Det sammanfattande dokumentet ändras inte till följd av dessa ändringar.

Orden ”blancs” och ”roses” har lagts till för druvsorterna av muscats à petits grains för att de av misstag hade utelämnats i den föregående versionen av produktspecifikationen. Dessa tillägg påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

20. Beskrivning av vinet eller vinerna

I kapitel I avsnitt X.2 i produktspecifikationen har en beskrivning av utseendet hos de vita vinerna lagts till för att göra det lättare att beskriva dem.

När det gäller de två första beskrivna vintyperna: ”Dessa två vintyper har mycket intensiva färger och gyllengula färgtoner kan uppnås.”

När det gäller de två sist beskrivna vintyperna: ”Dessa två vintyper har mycket intensiva färger och bärnstensgula färgtoner kan uppnås.”

Punkt 4 i det sammanfattande dokumentet ändras.

Beskrivningen av de viktigaste organoleptiska egenskaperna hos röda viner har lagts till för ursprungsbeteckningarna ”Alsace grand cru Hengst” och ”Alsace grand cru Kirchberg de Barr”.

Dessa beskrivningar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

21. Samband med det geografiska området

I kapitel I avsnitt X.3 i produktspecifikationen har, när det gäller ursprungsbeteckningen ”Alsace grand cru Hengst”, uppgifterna om sambandet mellan det geografiska ursprunget och vinernas egenskaper, som också kan tillämpas på röda viner med denna beteckning, kompletterats med specifika uppgifter om röda viner.

Det sammanfattande dokumentet ändras inte.

22. Övergångsbestämmelser

I kapitel I avsnitt XI.2 i produktspecifikationen har maximihöjden för spaljétrådarna vid nedbindning strukits och det högsta antalet skott per vinstock minskats, för att uppgifterna ska stämma överens med ändringarna av kapitel I avsnitt VI.

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

23. Obligatoriska uppgifter om sockerhalten på etiketten och annan information om vita viner

I kapitel I avsnitt XII.2 d i produktspecifikationen har ny ersättande text lagts till som gör det obligatoriskt att ange sockerhalten. För närvarande är detta frivilligt enligt förordning (EU) 2019/33.

Denna uppgift gör det lättare för konsumenten att förstå vilken typ av vin det är fråga om.

Den nya bestämmelsen gäller inte vin med de traditionella uttrycken ”vendanges tardives” och ”sélection de grains nobles”.

Punkt 9 i det sammanfattande dokumentet kompletteras.

Det ursprungliga ledet d blir led e i avsnitt XII.2.

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

24. Förhandsdeklaration av fördelningen av jordbrukslotter

I kapitel II avsnitt I.1 i produktspecifikationen har ett förtydligande lagts till i bestämmelserna om den förhandsdeklaration av fördelningen av jordbrukslotter som aktören lämnat in till producentorganisationen för ursprungsbeteckningarna ”Alsace grand cru” om denne avstår från att framställa vin med denna beteckning.

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

1. Namn

Alsace grand cru Muenchberg

2. Typ av geografisk beteckning

SUB – Skyddad ursprungsbeteckning

3. Kategorier av vinprodukter

Vin

4. Beskrivning av vinet eller vinerna

KORT BESKRIVNING

Vinerna är stilla vita viner.

Den lägsta naturliga alkoholhalten är 12,5 volymprocent för gewurztraminer Rs och pinot gris G samt 11 volymprocent för övriga druvsorter. Efter berikning får den totala alkoholhalten inte överstiga 15 volymprocent för viner av druvsorterna gewurztraminer B och pinot gris G eller 14 volymprocent för viner av övriga druvsorter.

Övriga analytiska egenskaper fastställs i unionslagstiftningen.

Stora vita lagringsviner kännetecknas av en tydlig friskhet som har sin grund i en kraftig vinsyra i kombination med en god druvmognad. Namnet på beteckningen kan kompletteras med bruksnamn, om vinerna enbart framställs av druvsorter som är tillåtna för den berörda beteckningen. Vinerna har mycket substans och är mycket komplexa och aromatiska med olika nyanser. De har lång eftersmak, och blir mer komplexa med tiden.

Man skiljer mellan – torra, mineraliska viner samt – aromatiska, fruktiga och fylliga viner med fetma. Dessa två vintyper har mycket intensiva färger och gyllengula färgtoner kan uppnås.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt	i milliekvivalenter per liter
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

2. Beteckning kompletterad med ”Vendanges Tardives”

KORT BESKRIVNING

Den lägsta naturliga alkoholhalten är 16 volymprocent för gewurztraminer Rs och pinot gris G samt 14,5 volymprocent för övriga druvsorter.

Övriga analytiska egenskaper fastställs i unionslagstiftningen.

Vinerna med uttrycket ”vendanges tardives” uppvisar ofta mycket exotiska aromer av kanderad frukt med en frisk avslutning. De är mycket koncentrerade, med en smak som dröjer sig kvar. Dessa viner har mycket intensiva färger och bärnstensgula färgtoner kan uppnås.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt	i milliekvivalenter per liter
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

3. Beteckning kompletterad med ”Sélection de grains nobles”

KORT BESKRIVNING

Den lägsta naturliga alkoholhalten är 18,2 volymprocent för gewurztraminer Rs och pinot gris G samt 16,4 volymprocent för övriga druvsorter.

Övriga analytiska egenskaper fastställs i unionslagstiftningen.

Vinerna med uttrycket ”sélection de grains nobles” är mycket koncentrerade och kraftiga, ofta med aromer av marmeladkonfekt. De är mycket koncentrerade, med en smak som dröjer sig kvar. Dessa viner har mycket intensiva färger och bärnstensgula färgtoner kan uppnås.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt	i milliekvivalenter per liter
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

5. Vinframställningsmetoder

5.1. Särskilda oenologiska metoder

1. Odlingsmetoder: planteringstäthet

Odlingsmetod

Planteringstätheten ska vara minst 4 500 stockar per hektar.

Avståndet mellan raderna får inte vara mer än 2 meter.

Avståndet mellan vinstockar i samma rad ska vara minst 0,75 meter och högst 1,50 meter.

Från och med den 25 oktober 2011 får uppryckning av vinstockar på jordbrukslotter inte leda till att avståndet mellan raderna är mer än 3 meter.

2. Odlingsmetoder: bestämmelser om beskärning

Odlingsmetod

Vinrankorna beskärs med enkel eller dubbel guyot, med högst 18 skott per vinstock.

3. Skörd

Odlingsmetod

Vinerna framställs av handskördade druvor.

4. Höjning av den lägsta naturliga alkoholhalten uttryckt i volymprocent

Särskild oenologisk metod

Höjningen av den genomsnittliga lägsta naturliga alkoholhalten uttryckt i volymprocent får inte överstiga

0,5 volymprocent för viner av druvsorterna gewurztraminer B och pinot gris G, eller

1,5 volymprocent för viner av övriga druvsorter.

Viner som kan få uttrycken ”vendanges tardives” eller ”sélection de grains nobles” får inte berikas.

5. Framställning

Restriktion som gäller för framställningen

All användning av ekspån är förbjuden.

6. Lagring av vin

Särskild oenologisk metod

Vinerna ska åtminstone lagras fram till den 1 juni året efter skörden.

Viner som kan få uttrycken ”vendanges tardives” eller ”sélection de grains nobles” ska åtminstone lagras fram till den 1 juni andra året efter skörden.

5.2. Högsta avkastning

1. Avkastning – Beteckning eventuellt kompletterad med ”vendanges tardives”

60 hektoliter/hektar

2. Avkastning – Beteckning kompletterad med ”sélection de grains nobles”

48 hektoliter/hektar

6. Avgränsat geografiskt område

Skörd av druvor, framställning, beredning och lagring av vinet ska äga rum i följande kommuner, enligt 2021 års officiella regionindelning:

—

Departementet Haut-Rhin: Kommuner som omfattas i sin helhet: Ammerschwihr, Beblenheim, Bennwihr, Bergheim, Bergholtz, Eguisheim, Gueberschwihr, Guebwiller, Hattstatt, Hunawihr, Ingersheim, Katzenthal, Mittelwihr, Niedermorschwihr, Orschwihr, Pfaffenheim, Ribeauvillé, Riquewihr, Rodern, Rouffach, Saint-Hippolyte, Soultzmatt, Thann, Turckheim, Vieux-Thann, Voegtlinshoffen, Westhalten, Wettolsheim, Wintzenheim, Wuenheim och Zellenberg.

Delar av följande kommun: Kaysersberg Vignoble, endast de delegerade kommunerna Kientzheim och Sigolsheim.

—	Departementet Bas-Rhin: Andlau, Barr, Bergbieten, Blienschwiller, Dahlenheim, Dambach-la-Ville, Eichhoffen, Kintzheim, Marlenheim, Mittelbergheim, Molsheim, Nothalten, Scharrachbergheim-Irmstett och Wolxheim.

En karta över det avgränsade geografiska området har lämnats in till kommunhuset i de kommuner vars områden delvis omfattas.

Kartor över det geografiska området finns på INAO:s webbplats.

7. Druvsorter

Gewurztraminer Rs

Muscat ottonel B – muscat, moscato

Muscat à petits grains blancs B – muscat, moscato

Muscat à petits grains roses B – muscat, moscato

Pinot gris G

Riesling B

8. Beskrivning av samband

I Alsace är klimatet gynnsamt för vinodling, och områdena för den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Alsace grand cru Muenchberg” hör till de bästa. Vinodlingarna ligger inbäddade i ett pittoreskt landskap och ger mycket uttrycksfulla viner med tydlig karaktär och en egen personlighet.

Jordmånen och vinodlingsområdets läge i skydd av Ungersberg speglas i de mycket kraftfulla vinerna. Sandstenen ger vinerna finess, och den vulkaniska askan en kraftig och lång smak.

Vinerna från Muenchberg kännetecknas av en för området typisk mineralitet som förstärks med åren.

På grund av de utmärkta klimatförhållandena på senhösten torkar druvorna på vinstocken och utvecklar ädelröta som gör det möjligt att framställa viner från övermogna druvor.

Den lagring som föreskrivs i produktspecifikationen gör att vinerna blir bättre med tiden.

Genom att anta stränga bestämmelser för framställningen, som att en stor del av bladverket bör bevaras och druvorna skördas för hand, kan de alsassiska vinodlarna bevara de utpräglade egenskaperna hos viner som är kända för sin komplexitet och lagringspotential.

De här vinerna utgör regionens toppsegment. De skattas högre än viner med den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Alsace”.

9. Ytterligare tillämpliga krav (förpackning, märkning, kompletterande krav)

Omedelbart närområde

Rättslig ram

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor

Avvikelse med avseende på produktionen i det avgränsade geografiska området

Beskrivning av villkoret

Det omedelbara närområdet, som fastställts genom undantag för vinframställning, vinberedning och lagring, omfattar följande kommuner, enligt 2021 års officiella geografiska kodex:

—

Departementet Haut-Rhin: Kommuner som omfattas i sin helhet: Bergholtz-Zell, Berrwiller, Buhl, Cernay, Colmar, Gundolsheim, Hartmanswiller, Herrlisheim, Houssen, Husseren-les-Châteaux, Jungholtz, Leimbach, Obermorschwihr, Osenbach, Ostheim, Rorschwihr, Soultz, Steinbach, Uffholtz, Walbach, Wattwiller, Wihr-au-Val och Zimmerbach.

Delar av följande kommun: Kaysersberg Vignoble, endast den delegerade kommunen Kaysersberg.

—

Departementet Bas-Rhin: Albé, Avolsheim, Balbronn, Bernardswiller, Bernardvillé, Bischoffsheim, Boersch, Bourgheim, Châtenois, Cleebourg, Dachstein, Dangolsheim, Dieffenthal, Dorlisheim, Epfig, Ergersheim, Ernolsheim- Bruche, Fessenheim-le-Bas, Flexbourg, Furdenheim, Gertwiller, Gimbrett-Berstett, Goxwiller, Heiligenstein, Itterswiller, Kienheim, Kirchheim, Kuttolsheim, Mittelhausen, Mutzig, Nordheim, Oberhoffen-les-Wissenbourg, Obernai, Odratzheim, Orschwiller, Osthoffen, Ottrott, Petersbach, Reichsfeld, Riedseltz, Rosenwiller, Rosheim, Rott, Saint-Nabor, Saint-Pierre, Scherwiller, Seebach, Soultz-les-Bains, Steinseltz, Stotzheim, Strasbourg, Traenheim, Villé, Wangen, Westhoffen, Wissembourg och Zellwiller.

Förpackning i området

Rättslig ram

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor

Förpackning inom det avgränsade geografiska området

Beskrivning av villkoret

Vinerna ska buteljeras i flûteflaskor (rhenvinsflaskor) enligt bestämmelserna i dekret nr 55-673 av den 20 maj 1955, förordningen av den 13 maj 1959 och dekretet av den 19 mars 1963. Andra flasktyper får inte användas.

Sedan lagen av den 5 juli 1972 måste vinet buteljeras inom departementen Bas-Rhin och Haut-Rhin i flûteflaskor (rhenvinsflaskor) som beskrivs i dekretet från 1955.

Årgång

Rättslig ram

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret

Årgången och namnet på beteckningen bör anges på skörde- och lagerdeklarationer, följedokument, etiketter och fakturor samt i annonser och broschyrer.

Bruksnamn

Rättslig ram

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret

Namnet på den kontrollerade ursprungsbeteckningen kan kompletteras med ett av bruksnamnen, förutsatt att vinerna enbart framställs av druvsorter som är tillåtna för den berörda beteckningen.

Det är förbjudet att ange två eller flera bruksnamn på en och samma etikett.

Bruksnamnen är följande:

Gewurztraminer

Muscat

Muscat Ottonel

Pinot gris

Riesling.

De traditionella uttrycken ”vendanges tardives” och ”sélection de grains nobles”

Rättslig ram

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret

Viner som kan få uttrycken ”vendanges tardives” eller ”sélection de grains nobles” måste vara försedda med

—

årgång

—	ett av bruksnamnen.

Uppgift om sockerhalten

Rättslig ram

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret

Vita viner för vilka en av de 51 kontrollerade ursprungsbeteckningarna ”Alsace Grand Cru – plats” enligt denna produktspecifikation tas i bruk (med undantag för ”Vendanges Tardives” och ”Sélection de Grains nobles”) och som presenteras med den beteckningen, får inte erbjudas till allmänheten, sändas, bjudas ut till försäljning eller säljas, utan att man i annonser och i broschyrer och på etiketter, fakturor och behållare tydligt anger sockerhalten enligt EU-lagstiftningen.

Länk till produktspecifikationen

https://info.agriculture.gouv.fr/gedei/site/bo-agri/document_administratif-4cec3ff9-abd4-4253-a1db-245ddd809faa

(1) EUT L 9, 11.1.2019, s. 2.

30.9.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 374/30

(2022/C 374/08)

Detta meddelande offentliggörs i enlighet med artikel 17.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33 (1).

MEDDELANDE OM GODKÄNNANDE AV STANDARDÄNDRING

”Alsace grand cru Brand”

PDO-FR-A0340-AM02

Datum för meddelandet: 20 juli 2022

BESKRIVNING AV OCH MOTIVERING TILL DEN ÄNDRING SOM GODKÄNTS

1. Kompletterande beteckningar

I kapitel I avsnitt II.1 i produktspecifikationen har följande bruksnamn lagts till: ”Sylvaner” och ”Pinot noir” samt de motsvarande druvsorterna ”sylvaner B” och ”pinot noir N”.

Dessa ändringar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

2. Produkttyper

I kapitel I avsnitt III i produktspecifikationen har texten ändrats för att ange att de kontrollerade ursprungsbeteckningarna inte längre enbart är avsedda för stilla vita viner.

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

3. Geografiskt område

Dessa redaktionella ändringar innebär ingen ändring av gränsen för det geografiska området.

I punkt 1 har också följande meningar lagts till:

”Kartor över det geografiska området finns på INAO:s webbplats.”

”En karta över det avgränsade geografiska området har lämnats in till kommunhuset i den kommun vars område delvis omfattas.”

I och med dessa ändringar måste också punkt 6 i det sammanfattande dokumentet ändras.

4. Avgränsat odlingsområde

Kapitel I avsnitt IV.2 i produktspecifikationen har ändrats på följande sätt:

—	I det första stycket har ”den 6–7 september 2006”, det datum då den behöriga nationella kommittén godkände odlingsområdet, lagts till, eftersom det hade utelämnats av misstag.

—	I det andra stycket har texten ändrats för att ta hänsyn till ändringarna av kommunnamnen i avsnitt IV.1.

—	I tabellen har kommunnamnen i kolumnen ”Kommuner” uppdaterats så att de överensstämmer med avsnitt IV.1.

Dessa ändringar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

5. Omedelbart närområde

Dessa redaktionella ändringar innebär ingen ändring av gränsen för det omedelbara närområdet.

I och med dessa ändringar måste också punkt 9 i det sammanfattande dokumentet ändras.

6. Druvbestånd

Det sammanfattande dokumentet ändras inte till följd av dessa ändringar.

7. Planteringstäthet

Det sammanfattande dokumentet ändras inte till följd av dessa kompletteringar.

Denna ändring innebär en ändring av punkt 5 i det sammanfattande dokumentet.

8. Bestämmelser om beskärning

Ändringen gör det möjligt att samordna produktspecifikationerna för de alsassiska ursprungsbeteckningarna och förenkla kontrollmetoderna.

Punkt 5 i det sammanfattande dokumentet ändras.

De sistnämnda ändringarna påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

9. Bestämmelser om uppbindning och bladverkets höjd

I kapitel I avsnitt VI.1 c i produktspecifikationen stryks maximihöjden för spaljétrådarna vid nedbindning, och metoden för att mäta höjden på det uppbundna bladverket ändras.

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

10. Jordbrukslottens högsta genomsnittsbelastning

En högsta genomsnittsbelastning har fastställts för röda viner som är mindre än den för vita viner, i enlighet med avkastningen för dessa viner.

Dessa ändringar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

11. Druvmognad och lägsta naturliga alkoholhalt uttryckt i volymprocent

För dessa röda viner med ursprungsbeteckningen ”Alsace grand cru” har druvornas lägsta sockerhalt vid skörd och lägsta naturliga alkoholhalt uttryckt i volymprocent fastställts.

Dessa angivelser påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

Dessa ändringar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

12. Avkastning

Punkt 5 om högsta avkastning i det sammanfattande dokumentet har ändrats när det gäller gränserna för skördeuttag.

Dessa sistnämnda ändringar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

13. Malolaktisk jäsning, halten jäsbart socker för röda viner

I kapitel I avsnitt IX.1 c i produktspecifikationen fastställs att den malolaktiska jäsningen när det gäller röda viner ska vara avslutad.

För att säkerställa att den här bestämmelsen följs har man fastställt att halten av äppelsyra får vara högst 0,4 gram per liter vid buteljering.

I avsnitt IX.1 d har det för röda viner fastställts en halt av jäsbart socker (glukos och fruktos) på högst 2 gram per liter efter jäsning.

Det sammanfattande dokumentet ändras inte.

14. Förbud mot att höja den lägsta naturliga alkoholhalten uttryckt i volymprocent för röda viner

Det sammanfattande dokumentet ändras inte.

15. Kapaciteten i jäsningslokalen för vinframställning

I kapitel I avsnitt IX.1 g i produktspecifikationen har koefficienten för att beräkna kapaciteten i jäsningslokalen för vinframställning minskats.

Det behöver inte vara så stor skillnad mellan den tidigare skördevolymen och jäsningslokalens kapacitet.

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

16. Lagringstid och datum för saluföring till konsumenterna när det gäller röda viner

I kapitel I avsnitt IX.5 a i produktspecifikationen anges att de röda vinerna efter lagringen inte får saluföras till konsumenterna förrän tidigast den 1 oktober året efter skörden.

Dessa ändringar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

17. Kontroll av buteljerade partier

I kapitel I avsnitt IX.3 b i produktspecifikationen har bestämmelsen om att kontrollflaskor ska bevaras för kontroll av buteljerade partier strukits.

Den här kontrollåtgärden ingår nu i kontrollplanen.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

18. Lagring av buteljerade viner

I kapitel I avsnitt IX.4 i produktspecifikationen har förhållandena för lagring av buteljerade viner förtydligats.

På så sätt blir det lättare för aktörerna att förstå bestämmelsen och kontrollera att den efterföljs.

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

19. Mänskliga faktorer som bidrar till sambandet med det geografiska området

—

Det sammanfattande dokumentet ändras inte till följd av dessa ändringar.

20. Beskrivning av vinet eller vinerna

I kapitel I avsnitt X.2 i produktspecifikationen har en beskrivning av utseendet hos de vita vinerna lagts till för att göra det lättare att beskriva dem.

När det gäller de två första beskrivna vintyperna: ”Dessa två vintyper har mycket intensiva färger och gyllengula färgtoner kan uppnås.”

När det gäller de två sist beskrivna vintyperna: ”Dessa två vintyper har mycket intensiva färger och bärnstensgula färgtoner kan uppnås.”

Punkt 4 i det sammanfattande dokumentet ändras.

Beskrivningen av de viktigaste organoleptiska egenskaperna hos röda viner har lagts till för ursprungsbeteckningarna ”Alsace grand cru Hengst” och ”Alsace grand cru Kirchberg de Barr”.

Dessa beskrivningar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

21. Samband med det geografiska området

Det sammanfattande dokumentet ändras inte.

22. Övergångsbestämmelser

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

23. Obligatoriska uppgifter om sockerhalten på etiketten och annan information om vita viner

Denna uppgift gör det lättare för konsumenten att förstå vilken typ av vin det är fråga om.

Den nya bestämmelsen gäller inte vin med de traditionella uttrycken ”vendanges tardives” och ”sélection de grains nobles”.

Punkt 9 i det sammanfattande dokumentet kompletteras.

Det ursprungliga ledet d blir led e i avsnitt XII.2.

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

24. Förhandsdeklaration av fördelningen av jordbrukslotter

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

1. Namn

Alsace grand cru Brand

2. Typ av geografisk beteckning

SUB – Skyddad ursprungsbeteckning

3. Kategorier av vinprodukter

Vin

4. Beskrivning av vinet eller vinerna

KORT BESKRIVNING

Vinerna är stilla vita viner.

Övriga analytiska egenskaper fastställs i unionslagstiftningen.

Man skiljer mellan – torra, mineraliska viner samt – aromatiska, fruktiga och fylliga viner med fetma. Dessa två vintyper har mycket intensiva färger och gyllengula färgtoner kan uppnås.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt	i milliekvivalenter per liter
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

2. Beteckning kompletterad med ”Vendanges Tardives”

KORT BESKRIVNING

Den lägsta naturliga alkoholhalten är 16 volymprocent för gewurztraminer Rs och pinot gris G samt 14,5 volymprocent för övriga druvsorter.

Övriga analytiska egenskaper fastställs i unionslagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt	i milliekvivalenter per liter
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

3. Beteckning kompletterad med ”Sélection de grains nobles”

KORT BESKRIVNING

Den lägsta naturliga alkoholhalten är 18,2 volymprocent för gewurztraminer Rs och pinot gris G samt 16,4 volymprocent för övriga druvsorter.

Övriga analytiska egenskaper fastställs i unionslagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt	i milliekvivalenter per liter
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

5. Vinframställningsmetoder

5.1. Särskilda oenologiska metoder

1. Odlingsmetoder: planteringstäthet

Odlingsmetod

Planteringstätheten ska vara minst 4 500 stockar per hektar.

Avståndet mellan raderna får inte vara mer än 2 meter.

Avståndet mellan vinstockar i samma rad ska vara minst 0,75 meter och högst 1,50 meter.

Från och med den 25 oktober 2011 får uppryckning av vinstockar på jordbrukslotter inte leda till att avståndet mellan raderna är mer än 3 meter.

2. Odlingsmetoder: bestämmelser om beskärning

Odlingsmetod

Vinrankorna beskärs med enkel eller dubbel guyot, med högst 18 skott per vinstock.

3. Skörd

Odlingsmetod

Vinerna framställs av handskördade druvor.

4. Höjning av den lägsta naturliga alkoholhalten uttryckt i volymprocent

Särskild oenologisk metod

Höjningen av den genomsnittliga lägsta naturliga alkoholhalten uttryckt i volymprocent får inte överstiga

0,5 volymprocent för viner av druvsorterna gewurztraminer B och pinot gris G, eller

1,5 volymprocent för viner av övriga druvsorter.

Viner som kan få uttrycken ”vendanges tardives” eller ”sélection de grains nobles” får inte berikas.

5. Framställning

Restriktion som gäller för framställningen

All användning av ekspån är förbjuden.

6. Lagring av vin

Särskild oenologisk metod

Vinerna ska åtminstone lagras fram till den 1 juni året efter skörden.

Viner som kan få uttrycken ”vendanges tardives” eller ”sélection de grains nobles” ska åtminstone lagras fram till den 1 juni andra året efter skörden.

5.2. Högsta avkastning

1. Avkastning – Beteckning eventuellt kompletterad med ”vendanges tardives”

60 hektoliter/hektar

2. Avkastning – Beteckning kompletterad med ”sélection de grains nobles”

48 hektoliter/hektar

6. Avgränsat geografiskt område

Skörd av druvor, framställning, beredning och lagring av vinet ska äga rum i följande kommuner, enligt 2021 års officiella regionindelning:

—

Delar av följande kommun: Kaysersberg Vignoble, endast de delegerade kommunerna Kientzheim och Sigolsheim.

—	Departementet Bas-Rhin: Andlau, Barr, Bergbieten, Blienschwiller, Dahlenheim, Dambach-la-Ville, Eichhoffen, Kintzheim, Marlenheim, Mittelbergheim, Molsheim, Nothalten, Scharrachbergheim-Irmstett och Wolxheim.

En karta över det avgränsade geografiska området har lämnats in till kommunhuset i de kommuner vars områden delvis omfattas.

Kartor över det geografiska området finns på INAO:s webbplats.

7. Druvsorter

Gewurztraminer Rs

Muscat ottonel B – muscat, moscato

Muscat à petits grains blancs B – muscat, moscato

Muscat à petits grains roses B – muscat, moscato

Pinot gris G

Riesling B

8. Beskrivning av samband

I Alsace är klimatet gynnsamt för vinodling, och områdena för den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Alsace grand cru Brand” hör till de bästa. Vinodlingarna ligger inbäddade i ett pittoreskt landskap och ger mycket uttrycksfulla viner med tydlig karaktär och en egen personlighet.

Granitjorden och föhnvinden ger upphov till aromatiska, kraftiga och smakrika viner. Kiselhalten ger vinerna en angenäm och framträdande syra (”steinglitz”). Vinerna har ibland peppartoner, en strukturell bitterhet och får det att vattnas i munnen.

På grund av de utmärkta klimatförhållandena på senhösten torkar druvorna på vinstocken och utvecklar ädelröta som gör det möjligt att framställa viner från övermogna druvor.

Den lagring som föreskrivs i produktspecifikationen gör att vinerna blir bättre med tiden.

De här vinerna utgör regionens toppsegment. De skattas högre än viner med den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Alsace”.

Det här området lovordas redan i Médard Barths bok Der Rebbau des Elsass und die Absatzgebiete seiner Weine från 1958.

9. Ytterligare tillämpliga krav (förpackning, märkning, kompletterande krav)

Omedelbart närområde

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Avvikelse med avseende på produktionen i det avgränsade geografiska området

Beskrivning av villkoret:

Det omedelbara närområdet, som fastställts genom undantag för vinframställning, vinberedning och lagring, omfattar följande kommuner, enligt 2021 års officiella regionindelning:

—

Delar av följande kommun: Kaysersberg Vignoble, endast den delegerade kommunen Kaysersberg.

—

Förpackning i området

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Förpackning inom det avgränsade geografiska området

Beskrivning av villkoret:

Sedan lagen av den 5 juli 1972 måste vinet buteljeras inom departementen Bas-Rhin och Haut-Rhin i flûteflaskor (rhenvinsflaskor) som beskrivs i dekretet från 1955.

Årgång

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Årgången och namnet på beteckningen bör anges på skörde- och lagerdeklarationer, följedokument, etiketter och fakturor samt i annonser och broschyrer.

Bruksnamn

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Namnet på den kontrollerade ursprungsbeteckningen kan kompletteras med ett av bruksnamnen, förutsatt att vinerna enbart framställs av druvsorter som är tillåtna för den berörda beteckningen.

Det är förbjudet att ange två eller flera bruksnamn på en och samma etikett.

Bruksnamnen är följande:

Gewurztraminer

Muscat

Muscat Ottonel

Pinot gris

Riesling.

De traditionella uttrycken ”vendanges tardives” och ”sélection de grains nobles”

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Viner som kan få uttrycken ”vendanges tardives” eller ”sélection de grains nobles” måste vara försedda med

—

årgång

—	ett av bruksnamnen.

Uppgift om sockerhalten

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Länk till produktspecifikationen

https://info.agriculture.gouv.fr/gedei/site/bo-agri/document_administratif-4cec3ff9-abd4-4253-a1db-245ddd809faa

(1) EUT L 9, 11.1.2019, s. 2.

30.9.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 374/41

(2022/C 374/09)

Detta meddelande offentliggörs i enlighet med artikel 17.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33 (1).

MEDDELANDE OM GODKÄNNANDE AV STANDARDÄNDRING

”Alsace grand cru Zinnkoepflé”

PDO-FR-A0635-AM02

Datum för meddelandet: 20 juli 2022

BESKRIVNING AV OCH MOTIVERING TILL DEN ÄNDRING SOM GODKÄNTS

1. Kompletterande beteckningar

I kapitel I avsnitt II.1 i produktspecifikationen har följande bruksnamn lagts till: ”Sylvaner” och ”Pinot noir” samt de motsvarande druvsorterna ”sylvaner B” och ”pinot noir N”.

Dessa ändringar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

2. Produkttyper

I kapitel I avsnitt III i produktspecifikationen har texten ändrats för att ange att de kontrollerade ursprungsbeteckningarna inte längre enbart är avsedda för stilla vita viner.

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

3. Geografiskt område

Dessa redaktionella ändringar innebär ingen ändring av gränsen för det geografiska området.

I punkt 1 har också följande meningar lagts till:

”Kartor över det geografiska området finns på INAO:s webbplats.”

”En karta över det avgränsade geografiska området har lämnats in till kommunhuset i den kommun vars område delvis omfattas.”

I och med dessa ändringar måste också punkt 6 i det sammanfattande dokumentet ändras.

4. Avgränsat odlingsområde

Kapitel I avsnitt IV.2 i produktspecifikationen har ändrats på följande sätt:

—	I det första stycket har ”den 6–7 september 2006”, det datum då den behöriga nationella kommittén godkände odlingsområdet, lagts till, eftersom det hade utelämnats av misstag.

—	I det andra stycket har texten ändrats för att ta hänsyn till ändringarna av kommunnamnen i avsnitt IV.1.

—	I tabellen har kommunnamnen i kolumnen ”Kommuner” uppdaterats så att de överensstämmer med avsnitt IV.1.

Dessa ändringar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

5. Omedelbart närområde

Dessa redaktionella ändringar innebär ingen ändring av gränsen för det omedelbara närområdet.

I och med dessa ändringar måste också punkt 9 i det sammanfattande dokumentet ändras.

6. Druvbestånd

Det sammanfattande dokumentet ändras inte till följd av dessa ändringar.

7. Planteringstäthet

Det sammanfattande dokumentet ändras inte till följd av dessa kompletteringar.

Denna ändring innebär en ändring av punkt 5 i det sammanfattande dokumentet.

8. Bestämmelser om beskärning

Ändringen gör det möjligt att samordna produktspecifikationerna för de alsassiska ursprungsbeteckningarna och förenkla kontrollmetoderna.

Punkt 5 i det sammanfattande dokumentet ändras.

De sistnämnda ändringarna påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

9. Bestämmelser om uppbindning och bladverkets höjd

I kapitel I avsnitt VI.1 c i produktspecifikationen stryks maximihöjden för spaljétrådarna vid nedbindning, och metoden för att mäta höjden på det uppbundna bladverket ändras.

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

10. Jordbrukslottens högsta genomsnittsbelastning

En högsta genomsnittsbelastning har fastställts för röda viner som är mindre än den för vita viner, i enlighet med avkastningen för dessa viner.

Dessa ändringar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

11. Druvmognad och lägsta naturliga alkoholhalt uttryckt i volymprocent

För dessa röda viner med ursprungsbeteckningen ”Alsace grand cru” har druvornas lägsta sockerhalt vid skörd och lägsta naturliga alkoholhalt uttryckt i volymprocent fastställts.

Dessa angivelser påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

Dessa ändringar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

12. Avkastning

Punkt 5 om högsta avkastning i det sammanfattande dokumentet har ändrats när det gäller gränserna för skördeuttag.

Dessa sistnämnda ändringar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

13. Malolaktisk jäsning, halten jäsbart socker för röda viner

I kapitel I avsnitt IX.1 c i produktspecifikationen fastställs att den malolaktiska jäsningen när det gäller röda viner ska vara avslutad.

För att säkerställa att den här bestämmelsen följs har man fastställt att halten av äppelsyra får vara högst 0,4 gram per liter vid buteljering.

I avsnitt IX.1 d har det för röda viner fastställts en halt av jäsbart socker (glukos och fruktos) på högst 2 gram per liter efter jäsning.

Det sammanfattande dokumentet ändras inte.

14. Förbud mot att höja den lägsta naturliga alkoholhalten uttryckt i volymprocent för röda viner

Det sammanfattande dokumentet ändras inte.

15. Kapaciteten i jäsningslokalen för vinframställning

I kapitel I avsnitt IX.1 g i produktspecifikationen har koefficienten för att beräkna kapaciteten i jäsningslokalen för vinframställning minskats.

Det behöver inte vara så stor skillnad mellan den tidigare skördevolymen och jäsningslokalens kapacitet.

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

16. Lagringstid och datum för saluföring till konsumenterna när det gäller röda viner

I kapitel I avsnitt IX.5 a i produktspecifikationen anges att de röda vinerna efter lagringen inte får saluföras till konsumenterna förrän tidigast den 1 oktober året efter skörden.

Dessa ändringar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

17. Kontroll av buteljerade partier

I kapitel I avsnitt IX.3 b i produktspecifikationen har bestämmelsen om att kontrollflaskor ska bevaras för kontroll av buteljerade partier strukits.

Den här kontrollåtgärden ingår nu i kontrollplanen.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

18. Lagring av buteljerade viner

I kapitel I avsnitt IX.4 i produktspecifikationen har förhållandena för lagring av buteljerade viner förtydligats.

På så sätt blir det lättare för aktörerna att förstå bestämmelsen och kontrollera att den efterföljs.

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

19. Mänskliga faktorer som bidrar till sambandet med det geografiska området

—

Det sammanfattande dokumentet ändras inte till följd av dessa ändringar.

20. Beskrivning av vinet eller vinerna

I kapitel I avsnitt X.2 i produktspecifikationen har en beskrivning av utseendet hos de vita vinerna lagts till för att göra det lättare att beskriva dem.

När det gäller de två första beskrivna vintyperna: ”Dessa två vintyper har mycket intensiva färger och gyllengula färgtoner kan uppnås.”

När det gäller de två sist beskrivna vintyperna: ”Dessa två vintyper har mycket intensiva färger och bärnstensgula färgtoner kan uppnås.”

Punkt 4 i det sammanfattande dokumentet ändras.

Beskrivningen av de viktigaste organoleptiska egenskaperna hos röda viner har lagts till för ursprungsbeteckningarna ”Alsace grand cru Hengst” och ”Alsace grand cru Kirchberg de Barr”.

Dessa beskrivningar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

21. Samband med det geografiska området

Det sammanfattande dokumentet ändras inte.

22. Övergångsbestämmelser

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

23. Obligatoriska uppgifter om sockerhalten på etiketten och annan information om vita viner

Denna uppgift gör det lättare för konsumenten att förstå vilken typ av vin det är fråga om.

Den nya bestämmelsen gäller inte vin med de traditionella uttrycken ”vendanges tardives” och ”sélection de grains nobles”.

Punkt 9 i det sammanfattande dokumentet kompletteras.

Det ursprungliga ledet d blir led e i avsnitt XII.2.

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

24. Förhandsdeklaration av fördelningen av jordbrukslotter

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

1. Namn

Alsace grand cru Zinnkoepflé

2. Typ av geografisk beteckning

SUB – Skyddad ursprungsbeteckning

3. Kategorier av vinprodukter

Vin

4. Beskrivning av vinet eller vinerna

KORT BESKRIVNING

Vinerna är stilla vita viner.

Övriga analytiska egenskaper fastställs i unionslagstiftningen.

Man skiljer mellan – torra, mineraliska viner samt – aromatiska, fruktiga och fylliga viner med fetma. Dessa två vintyper har mycket intensiva färger och gyllengula färgtoner kan uppnås.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt	i milliekvivalenter per liter
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

2. Beteckning kompletterad med ”Vendanges Tardives”

KORT BESKRIVNING

Den lägsta naturliga alkoholhalten är 16 volymprocent för gewurztraminer Rs och pinot gris G samt 14,5 volymprocent för övriga druvsorter.

Övriga analytiska egenskaper fastställs i unionslagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt	i milliekvivalenter per liter
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

3. Beteckning kompletterad med ”Sélection de grains nobles”

KORT BESKRIVNING

Den lägsta naturliga alkoholhalten är 18,2 volymprocent för gewurztraminer Rs och pinot gris G samt 16,4 volymprocent för övriga druvsorter.

Övriga analytiska egenskaper fastställs i unionslagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt	i milliekvivalenter per liter
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

5. Vinframställningsmetoder

5.1. Särskilda oenologiska metoder

1. Odlingsmetoder: planteringstäthet

Särskild oenologisk metod

Planteringstätheten ska vara minst 4 500 stockar per hektar.

Avståndet mellan raderna får inte vara mer än 2 meter.

Avståndet mellan vinstockar i samma rad ska vara minst 0,75 meter och högst 1,50 meter.

Från och med den 25 oktober 2011 får uppryckning av vinstockar på jordbrukslotter inte leda till att avståndet mellan raderna är mer än 3 meter.

2. Odlingsmetoder: bestämmelser om beskärning

Odlingsmetod

Vinrankorna beskärs med enkel eller dubbel guyot, med högst 18 skott per vinstock.

3. Skörd

Odlingsmetod

Vinerna framställs av handskördade druvor.

4. Höjning av den lägsta naturliga alkoholhalten uttryckt i volymprocent

Särskild oenologisk metod

Höjningen av den genomsnittliga lägsta naturliga alkoholhalten uttryckt i volymprocent får inte överstiga

0,5 volymprocent för viner av druvsorterna gewurztraminer B och pinot gris G, eller

1,5 volymprocent för viner av övriga druvsorter.

Viner som kan få uttrycken ”vendanges tardives” eller ”sélection de grains nobles” får inte berikas.

5. Framställning

Restriktion som gäller för framställningen

All användning av ekspån är förbjuden.

6. Lagring av vin

Särskild oenologisk metod

Vinerna ska åtminstone lagras fram till den 1 juni året efter skörden.

Viner som kan få uttrycken ”vendanges tardives” eller ”sélection de grains nobles” ska åtminstone lagras fram till den 1 juni andra året efter skörden.

5.2. Högsta avkastning

1. Beteckning eventuellt kompletterad med ”vendanges tardives”

60 hektoliter/hektar

2. Beteckning kompletterad med ”sélection de grains nobles”

48 hektoliter/hektar

6. Avgränsat geografiskt område

Skörd av druvor, framställning, beredning och lagring av vinet ska äga rum i följande kommuner, enligt 2021 års officiella regionindelning:

—

Delar av följande kommun: Kaysersberg Vignoble, endast de delegerade kommunerna Kientzheim och Sigolsheim.

—	Departementet Bas-Rhin: Andlau, Barr, Bergbieten, Blienschwiller, Dahlenheim, Dambach-la-Ville, Eichhoffen, Kintzheim, Marlenheim, Mittelbergheim, Molsheim, Nothalten, Scharrachbergheim-Irmstett och Wolxheim.

En karta över det avgränsade geografiska området har lämnats in till kommunhuset i de kommuner vars områden delvis omfattas.

Kartor över det geografiska området finns på INAO:s webbplats.

7. Druvsorter

Gewurztraminer Rs

Muscat ottonel B – muscat, moscato

Muscat à petits grains blancs B – muscat, moscato

Muscat à petits grains roses B – muscat, moscato

Pinot gris G

Riesling B

8. Beskrivning av samband

I Alsace är klimatet gynnsamt för vinodling, och områdena för den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Alsace grand cru Zinnkoepflé” hör till de bästa. Vinodlingarna ligger inbäddade i ett pittoreskt landskap och ger mycket uttrycksfulla viner med tydlig karaktär och en egen personlighet.

Kalk- och skaljorden, de kraftiga sluttningarna och den låga nederbörden ger kryddiga, lätt rökiga aptitretande viner med sälta. De är kraftfulla och generösa, med en angenäm syra. De kan lätt lagras i mer än tio år.

På grund av de utmärkta klimatförhållandena på senhösten torkar druvorna på vinstocken och utvecklar ädelröta som gör det möjligt att framställa viner från övermogna druvor.

Den lagring som föreskrivs i produktspecifikationen gör att vinerna blir bättre med tiden.

De här vinerna utgör regionens toppsegment. De skattas högre än viner med den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Alsace”.

9. Ytterligare tillämpliga krav (förpackning, märkning, kompletterande krav)

Omedelbart närområde

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Avvikelse med avseende på produktionen i det avgränsade geografiska området

Beskrivning av villkoret:

Det omedelbara närområdet, som fastställts genom undantag för vinframställning, vinberedning och lagring, omfattar följande kommuner, enligt 2021 års officiella regionindelning:

—

Delar av följande kommun: Kaysersberg Vignoble, endast den delegerade kommunen Kaysersberg.

—

Förpackning i området

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Förpackning inom det avgränsade geografiska området

Beskrivning av villkoret:

Sedan lagen av den 5 juli 1972 måste vinet buteljeras inom departementen Bas-Rhin och Haut-Rhin i flûteflaskor (rhenvinsflaskor) som beskrivs i dekretet från 1955.

Årgång

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Årgången och namnet på beteckningen bör anges på skörde- och lagerdeklarationer, följedokument, etiketter och fakturor samt i annonser och broschyrer.

Bruksnamn

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Namnet på den kontrollerade ursprungsbeteckningen kan kompletteras med ett av bruksnamnen, förutsatt att vinerna enbart framställs av druvsorter som är tillåtna för den berörda beteckningen.

Det är förbjudet att ange två eller flera bruksnamn på en och samma etikett.

Bruksnamnen är följande:

Gewurztraminer

Muscat

Muscat Ottonel

Pinot gris

Riesling.

De traditionella uttrycken ”vendanges tardives” och ”sélection de grains nobles”

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Viner som kan få uttrycken ”vendanges tardives” eller ”sélection de grains nobles” måste vara försedda med

—

årgång

—	ett av bruksnamnen.

Uppgift om sockerhalten

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Länk till produktspecifikationen

https://info.agriculture.gouv.fr/gedei/site/bo-agri/document_administratif-4cec3ff9-abd4-4253-a1db-245ddd809faa

(1) EUT L 9, 11.1.2019, s. 2.

30.9.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 374/52

(2022/C 374/10)

Detta meddelande offentliggörs i enlighet med artikel 17.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33 (1).

MEDDELANDE OM EN STANDARDÄNDRING AV DET SAMMANFATTANDE DOKUMENTET

”Bandol”

PDO-FR-A0485-AM01

Datum för meddelandet: Den 7 juli 2022.

BESKRIVNING AV OCH MOTIVERING TILL DEN ÄNDRING SOM GODKÄNTS

1. Geografiskt område

Produktspecifikationen för beteckningen ”Bandol” har ändrats i kapitel I avsnitt IV.2, ”Områden och platser där de olika verksamheterna utförs”, punkt 1 ”Geografiskt område” för att inkludera hänvisningen till 2020 års officiella geografiska kodex, där kommunerna erkänns och förtecknas per departement på nationell nivå. Denna redaktionella ändring gör det möjligt att hänvisa till det geografiska området i förhållande till den version av den officiella geografiska kodexen, som ges ut av den franska nationella statistikbyrån INSEE, som gällde år 2020 och juridiskt säkerställa det geografiska områdets avgränsning.

”1

– Geografiskt område

Alla produktionsled, från druvskörd, vinframställning, beredning och lagring , äger rum i det geografiska området i följande kommuner i departementet Var, på grundval av 2020 års officiella geografiska kodex: Bandol, Le Beausset, La Cadière-d’Azur, Le Castellet, Evenos, Ollioules, Sanary-sur-Mer och Saint-Cyr-sur-Mer.”

Ändringen görs även i det sammanfattande dokumentet i avsnittet ”Avgränsat geografiskt område”.

2. Avgränsat odlingsområde

Produktspecifikationen för beteckningen ”Bandol” har ändrats i kapitel I, avsnitt IV.2, ”Områden och platser där de olika åtgärderna genomförs”, punkt 2 ”Avgränsat odlingsområde”, i syfte att lägga till datum för den nationella myndighetens godkännande av skiften som lämpar sig för framställning av de aktuella druvorna.

Ändringen påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

3. Beskärning och uppbindning – Bevattning

Kapitel I i produktspecifikationen för beteckningen ”Bandol” har utvidgats i avsnitt VI, ”Beskärning och uppbindning”, med tillägg av en tredje punkt som tillåter bevattning.

Användning av bevattning överförs till punkten om vinframställningsmetoder i det sammanfattande dokumentet.

4. Datum för förflyttning av viner mellan godkända upplagshavare

Produktspecifikationen har ändrats i kapitel I, avsnitt IX, ”Bearbetning, beredning , lagring, förpackning, förvaring”, i punkt 5 b för att stryka datum som fastställer den period under vilken vinerna inte får förflyttas mellan säljare och handlare innan de görs tillgängliga för konsumtion. Syftet är att vinerna ska kunna förflyttas mellan alla aktörer och undanröja risken för illojal konkurrens.

Denna strykning påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

5. Övergångsbestämmelser

Produktspecifikationen för beteckningen ”Bandol” har ändrats i kapitel I avsnitt XI, ”Övergångsbestämmelser”, för att stryka punkterna 1 och 3 om de övergångsbestämmelser som inte längre är tillämpliga. I punkt 1 fastställdes andelarna för de olika druvsorterna: mourvèdre fram till 2014 års skörd, och clairette och sauvignon fram till skörden 2011.

Denna bestämmelse påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

I punkt 3 fastställdes den 1 januari 2013 som den dag då förbudet mot användning av kontinuerliga pressar trädde i kraft. Strykningen av detta datum påverkar inte det sammanfattande dokumentet, eftersom detta förbud återfinns i det sammanfattande dokumentet under ”Särskilda oenologiska metoder”.

6. Huvudsakliga punkter att kontrollera

Tabellen i kapitel III i produktspecifikationen har uppdaterats så att den innehåller de punkter i produktspecifikationen som ska kontrolleras.

Uppdateringen påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

1. Namn

Bandol

2. Typ av geografisk beteckning

SUB – skyddad ursprungsbeteckning

3. Kategorier av vinprodukter

Vin

4. Beskrivning av vinet eller vinerna

1. Analytisk beskrivning av produkterna

KORT BESKRIVNING

Viner med beteckningen ”Bandol” är stilla röda viner, roséviner eller vita viner.

De vita vinerna och rosévinerna har en naturlig alkoholhalt på minst 11,5 volymprocent.

De röda vinerna har en naturlig alkoholhalt på minst 12 volymprocent.

De röda vinerna har vid buteljering en högsta halt av äppelsyra på 0,4 gram per liter.

Efter jäsningen har vinerna en högsta halt av jäsbart socker (glukos och fruktos) enligt följande:

—	vita viner och roséviner – 3 gram per liter.

—	Röda viner med en högsta naturlig alkoholhalt på 14 volymprocent – 3 gram per liter.

—	Röda viner med en naturlig alkoholhalt som överstiger 14 volymprocent – 4 gram per liter.

Vinerna uppfyller de analytiska kriterier som fastställs i EU-lagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

2. Beskrivning av produkternas organoleptiska egenskaper

KORT BESKRIVNING

De röda vinerna kräver lagring. De är produkter med låg avkastning från vinstockar som är mer 7 år gamla. Vinerna börjar utvecklas under sina 18 månader i ekfat, vanligtvis i stora foudres. Mourvèdre N måste utgöra minst 50 % av den druvblandning som används. Druvan ger vinerna deras egenskaper: de är kraftfulla, fylliga, tanninrika och kan lagras länge.

Rosévinerna blir allt mer viktigare . De tillverkas genom direktpressning, kort maceration eller saignéemetoden, och har ljusrosa färg. Mourvèdre N måste utgöra minst 20 % av de druvor som används; ofta utgör druvan mellan 30 % och 40 %. Denna druvsort ger vinerna en särskild struktur. Eftersom de är mer tanninrika än andra roséviner i Provence behöver de lite mer tid att utvecklas, men kan lagras längre.

De vita vinerna är huvudsakligen gjorda av clairette B: minst 50 % av de druvor som används. Vinerna är lätt halmgula till färgen, med blommiga aromer. Produktionen är mer begränsad än vad som är fallet för röda viner och roséviner. De bidrar dock till bilden av och balansen hos den kontrollerade ursprungsbeteckningen.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

5. Vinframställningsmetoder

5.1. Särskilda oenologiska metoder

Odlingsmetod

—	Planteringstätheten ska vara minst 5 000 stockar per hektar. Avståndet mellan raderna får inte överstiga 2,50 meter.

—	Varje vinstock förfogar över en yta på maximalt 2 kvadratmeter. Man kan räkna fram ytan genom att multiplicera avstånden mellan raderna med avståndet mellan vinstockarna.

—	Vinstockar som planteras på terrasser tillåts dock ett maximalt avstånd på 2,5 meter mellan toppen av varje terrasserad bank (eller vall) och den första raden på terrassen ovanför, och samma mellan bankens nedre del och första raden på terrassen nedanför.

—	Vinstockarna beskärs med kortskottsbeskärning, av typen gobelet eller cordon de Royat, med högst 8 skott per stock. Varje gren får ha högst två skott.

—	Vinstockar som är äldre än 30 år kan beskäras med högst tolv knoppar per planta.

—	Beskärningen genomförs före den 1 maj.

—	Vinerna framställs av druvor som har skördats för hand. Druvklasarna transporteras hela till vingården.

—	Bevattning: I enlighet med artikel D. 645-5 i den franska lagen om jordbruk och fiske (Code rural et de la pêche maritime) är bevattning under vinrankans växtperiod bara tillåten vid varaktig torka och när torkan påverkar vinrankas fysiologiska utveckling och druvans mognad.

Särskilda oenologiska metoder

—	All värmebehandling av vinskörden på temperaturer som överstiger 40 °C är förbjuden.

—	All användning av träspån är förbjuden.

—	Vid framställning av roséviner är det tillåtet att använda kol för oenologiskt bruk i must eller i nya pressviner som fortfarande jäser, med begränsningen 10 % av volymen av de roséviner som den berörda vinmakaren framställer, för den aktuella skörden och med högst 60 gram per hektoliter.

—	All form av berikning är förbjuden.

—

Användning av kontinuerliga jäsningstankar, kontinuerliga pressar, centrifugalavskiljare, separator av skruvtyp med en diameter på mindre än 750 mm och kolvdrivna kontinuerliga pressar är förbjuden.

Utöver ovannämnda villkor måste vinerna uppfylla alla oenologiska krav i unionens regelverk och i den franska lagen om jordbruk och fiske (Code rural et de la pêche maritime).

5.2. Högsta avkastning

1.	40 hektoliter per hektar

6. Avgränsat geografiskt område

7. Druvsorter

Bourboulenc B – doucillon blanc

Carignan N

Cinsaut N – cinsault

Clairette B

Grenache N

Marsanne B

Mourvèdre N – monastrell

Sauvignon B – sauvignon blanc

Sémillon B

Syrah N – shiraz

Ugni blanc B

Vermentino B – rolle

8. Beskrivning av samband

8.1. Beskrivning av de naturliga faktorerna bakom sambandet

Det geografiska området består av åtta kommuner i departementet Var. Det ligger i hjärtat av en stor naturlig amfiteater som urholkas av erosion och tektonisk aktivitet som påverkade sediment, karbonat och revformationer, vilket förde dem till ytan. På detta sätt bildades ett kuperat landskap, som är stängt mot norr och öppet mot Medelhavet genom Bandolbukten.

Denna topografi skapar ett särskilt medelhavsklimat skyddat från mistral, den kalla nordanvinden som dominerar i Provence. Området är bildat av formationer av kullar och utlöpare, och får i genomsnitt 3 000 soltimmar per år och 650 millimeter regn. Det redan gynnsamma klimatet kompletteras av den dämpande effekten av att området är öppet mot Medelhavet, som dämpar den varma sommarsolen och upprätthåller en mild fuktighet på natten. Detta skapar utmärkta mognadsförhållanden för druvorna, särskilt mourvèdre N. Det är sålunda möjligt att framställa röda viner som lämpar sig för lång lagring och mognad på träfat, samt karakteristiska roséviner. Samtidigt är förutsättningarna också utmärkta för druvsorten clairette B, vilket gör det möjligt att framställa fina, strukturerade vita viner.

De mest karakteristiska jordarna är ganska grunda, vitaktiga, fattiga på organiskt material, ibland rika på kiseldioxidhaltiga element, alltid mycket steniga och väl dränerade, vilket möjliggör en utmärkt vattencirkulation.

Landskapet har särskilt formats av odlingen av vinstockar och olivträd, ett resultat av uthållighet hos generationer av jordbrukare. Under århundradena har de vetat hur man bäst planterar på sluttningar och kullar samtidigt som de upprätthåller ett skyddande vegetativt skydd på höjderna. För att innesluta jorden och rensa marken på sten har de byggt otaliga torrstensmurar, kända som restanques, vilket skapar detta karakteristiska landskap.

8.2. Beskrivning av de mänskliga faktorerna bakom sambandet

Under det fjärde århundradet f.Kr. landsteg fokajerna på de skyddade stränderna i det som skulle bli deras koloni ”Terroeis”. I sin amforor förde de med sig civilisationen i form av vinstockar och vin. Under romartiden blev ”Terroeis” till ”Torrentum”. Området ligger mellan kommunerna Saint-Cyr och Bandol. Ett antal vingårdar innehåller i dag rester av antika romerska villor, med en mängd arkeologiska bevis på organiserad vinodling: lerugnar för amforor, vinpressar etc.

Många skriftliga källor vittnar om att vinodling har fortsatt att finnas i området, och om att de viner som framställs är välkända. Dessa sträcker sig från order från 1363 om omsättning av druvor och vin, till de undantag från planteringsbegränsningar som utfärdades 1731 med hänsyn till terrängens karaktär och kvaliteten på de viner som framställs. Det finns ytterligare bevis i form av byggnader och platsnamn, såsom Le Vigneret eller La Mourvèdriére.

Till exempel visade Tolozan i sin text Oenologie de la Basse Provence 1827 sambandet mellan landskap och vinodling: ”Vinregionen Bandol som är cirka 12 kilometer lång, börjar vid foten av Cugesbergen och sträcker sig söderut och slutar i Bandolbukten, . Denna dal bildas av en dubbel rad kullar som förgrenar sig mot väster och omsluter den stora slätten Saint-Cyr, som sluttar mjukt ned till Lecquesbuktens kust. […] Sluttningarna och kullarna själva är planterade med vinstockar.” Som bevis på hur sammanhållet området är tillägger författaren: ”Den typ av druva som dominerar överlag, och är själva kärnan i vinerna i Bandol, är mourvèdre, en mycket mörkröd druva.”

Historien har visat att dessa viner var kända som viner som lämpar sig för lagring och förbättras över tiden, särskilt under långa sjötransporter. På grund av den skyddade Bandolbukten transporterades viner som framställdes inom det geografiska området till stor del av båtar som låg för ankar utanför kusten. De vinfat som lastades ombord var märkta med bokstaven ”B”.

I ett verk från 1787,La géographie de la Provence et du Comté Venaissin de principauté d'Orange, du Comté de Nice (volym I, s. 280), står det följande:

”Jorden i Bandol är mycket torr och stenig. Områdets viktigaste produkt är det röda vinet av högsta kvalitet, högt värderat i Antillerna. Hamnen i Bandol är otvivelaktigt provinsens säkraste och mest välbelägna hamn.”

Eftersom hamnen var ombordstigningshamn och handelsplats för Bandols viner bodde tunnbindare i själva staden. En resolution från kommunfullmäktige från 1818 bekräftar att över 6 000 hektoliter vin passerade genom hamnen i Bandol på väg till Italien, norra Europa och Amerika. I slutet av det andra kejsardömet producerades inte mindre än 80 000 fat årligen i Bandol för lagring och transport av ca 160 000 hektoliter vin.

Därför visar historien att en mänsklig gemenskap, förutom producenterna själva, byggde upp sina liv kring vinframställningen.

De lokala vingårdarna undkom inte vinluskrisen. Men deras historia, berömmelse och denna starka gemenskap gjorde en snabb återhämtning möjlig. Man behöll de gamla sedvänjorna att plantera på terrasser, med lämpliga uppbindningsmetoder och planteringstäthet. De vanliga druvsorterna fortsatte att användas, där mourvèdre N dominerade, efter grenache N och cinsaut N, särskilt för röda viner och roséviner, samt clairette B, bourboulenc B och ugni blanc B för vita viner.

Gemenskapen har således bevarat sin historia, stärkt sitt kunnande och förbättrat Bandolvinernas rykte och kvalitet. Dessa viner erkändes den 11 november 1941 som en kontrollerad ursprungsbeteckning.

År 2009 täckte vingårdarna i Bandol 1 580 hektar, vilket gav en genomsnittlig årlig produktion på 50 000 hektoliter, fördelat på 3 källarkooperativ och 54 vingårdar. De röda vinerna kräver lagring. De är produkter med låg avkastning, högst 40 hektoliter per hektar, från vinstockar som är äldre än sju år. Vinerna börjar utvecklas under sina 18 månader i ekfat, vanligtvis i stora foudres. Mourvèdre N måste utgöra minst 50 % av den druvblandning som används. Druvan ger vinerna deras egenskaper: de är kraftfulla, fylliga, tanninrika och kan lagras länge.

8.3. Samspel mellan de olika sambanden

Området har medelhavsklimat med maritimt inflytande. Landskapet bildar en naturlig amfiteater öppen mot havet, som erbjuder skydd mot påverkan av vindar och temperatur från norr. Jordmånen är lera och kalksten, och mycket stenig. Alla dessa faktorer kombineras i det geografiska området för att skapa en terräng och ett klimat som ger utmärkta förhållanden för vingårdarna i ”Bandol”. Här finner druvsorten mourvèdre N sin ekologiska nisch par excellence, vilket gör det möjligt för den att uppnå den perfekta mognaden som garanterar vinernas originalitet och balans.

Redan 1787 betonades detta samband mellan den naturliga miljön och egenskaperna och kvaliteten hos de viner som framställdes.

Det särskilt milda och skyddade klimatet i Bandol och dess omedelbara omgivning; en jordmån av lera och kalksten med en god dos kalciumkarbonat, solens reflekterande strålar på sluttningarna, som skyddas från hård vinterfrost genom sin omedelbara närhet till havet och de små vattendropparna med salt och jod i luften i denna särskilt gynnade region bidrar alla till att göra vinerna i detta område till kända produkter som barderna i Provence brukade kalla ”solsken i en flaska”.

(La Géographie de la Provence et du Comtat Venaissin, Achard M., 1787, citerad av J.M. Marchandiau i Gens et Vins du Bandol – 1991).

I enlighet med etablerad praxis omfattar det avgränsade skiftesområdet ”den typiska fattiga jordmånen som länge har gett Bandolvinernas anseende”, samtidigt som man undantar ”fertila och alluviala jordar i dalarna, det alltför fertila alluviumet vid foten av kullarna, tallplantager och trädbevuxna områden”.

Denna avgränsning gör det möjligt för vinstockarna att hanteras mest effektivt. Vinstockar och potentiell produktion kontrolleras genom praxisen att behålla låg avkastning genom skottbeskärning och genom att hantera planteringstätheten som är anpassad till de traditionella terrasserna (restanques).

Genom att bevara traditionen med att skörda druvorna för hand bidrar Bandols vinodlare till att bevara originaliteten och egenskaperna hos dessa vingårdar med sina restanques.

Tack vare produktionsexpertis, optimala mognadsförhållanden och det historiska behovet av lämplighet för transporter har de röda vinerna från ”Bandol” en struktur som gör det möjligt för dem att lagras på träfat under lång tid, vilket visar att de har en mycket stor lagringskapacitet.

De utmärkta förhållandena för denna stora naturliga amfiteater för vinodling gjorde det möjligt att utveckla kunskapen bland producenter och konsumenter. Det var därför naturligt att detta kunnande användes för framställning av uppskattade roséviner och vita viner. Historiskt sett var dessa mindre viktiga än de röda vinerna, men de har fått ett allt bättre rykte.

Produktionsmetoderna för de röda vinerna, med mourvèdre N-druvor från vinstockar som är minst åtta år gamla, innebär att denna druvsort används för framställning av roséviner. Tillägget av mourvèdre N ger rosévinerna en betydande del av deras identitet.

Denna stringens och det tekniska förfarande som krävs för att framställa röda viner används också på de gröna druvsorterna. Detta är vad som ger de vita ”Bandol”-vinerna en struktur och balans som också gör det möjligt för dem att åldras på ett sätt som är karakteristiskt förProvence.

År 2010 var Bandols rykte obestridligt för alla produkter: rosévinerna och de vita vinerna hade då uppnått samma status som de röda vinerna. Eftersom en betydande del av försäljningen sker utanför Frankrike, och genom export, gör denna kontrollerade ursprungsbeteckning att dess produkter kan uppskattas mycket.

9. Väsentliga ytterligare villkor (förpackning, märkning, andra krav)

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Märkningen av viner med den kontrollerade ursprungsbeteckningen kan ange en mindre geografisk enhet, förutsatt att det rör sig om en registrerad plats och att denna plats nämns i skördedeklarationen.

Namnet, såsom det förtecknas i fastighetsregistret, anges omedelbart efter företagets eller varumärkets namn.

Länk till produktspecifikationen

https://info.agriculture.gouv.fr/gedei/site/bo-agri/document_administratif-b6ff2938-f986-4dc0-bc3f-de1aefad4c1a

(1) EUT L 9, 11.1.2019, s. 2.

		ISSN 1977-1061
Europeiska unionens officiella tidning		C 374

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	65 årgången 30 september 2022

Innehållsförteckning		Sida
	II Meddelanden
	MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska kommissionen
2022/C 374/01	Kommissionens tillkännagivande om ändring av kommissionens tillkännagivande om vägledning om gemensam upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (direktiv 2009/81/EG om upphandlingar på försvars- och säkerhetsområdet) ( 1 )	1
2022/C 374/02	Meddelande från Kommissionen – Riktlinjer för tillämpning av unionens konkurrensrätt på kollektivavtal som rör arbetsvillkoren för egenföretagare utan anställda	2
2022/C 374/03	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende M.10629 – CSL / VIFOR PHARMA) ( 1 )	14

	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska kommissionen
2022/C 374/04	Eurons växelkurs — 29 september 2022	15
2022/C 374/05	Sammanfattning av Europeiska kommissionens beslut om tillstånd för utsläppande på marknaden för användningen och/eller för användning av de ämnen som förtecknas i bilaga XIV till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) (Offentliggjord i enlighet med artikel 64.9 i förordning (EG) nr 1907/2006 ) ( 1 )	16
	UPPLYSNINGAR FRÅN MEDLEMSSTATERNA
2022/C 374/06	Uppgifter från medlemsstaterna om stängning av fiske	17

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	0,9706
JPY	japansk yen	140,46
DKK	dansk krona	7,4365
GBP	pund sterling	0,89485
SEK	svensk krona	10,9580
CHF	schweizisk franc	0,9538
ISK	isländsk krona	140,10
NOK	norsk krona	10,4518
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	24,687
HUF	ungersk forint	421,93
PLN	polsk zloty	4,8570
RON	rumänsk leu	4,9481
TRY	turkisk lira	18,0000
AUD	australisk dollar	1,4982
CAD	kanadensisk dollar	1,3294
HKD	Hongkongdollar	7,6192
NZD	nyzeeländsk dollar	1,7040
SGD	singaporiansk dollar	1,3961
KRW	sydkoreansk won	1 388,34
ZAR	sydafrikansk rand	17,4466
CNY	kinesisk yuan renminbi	6,9223
HRK	kroatisk kuna	7,5280
IDR	indonesisk rupiah	14 735,97
MYR	malaysisk ringgit	4,4992
PHP	filippinsk peso	56,860
RUB	rysk rubel
THB	thailändsk baht	36,946
BRL	brasiliansk real	5,2521
MXN	mexikansk peso	19,5779
INR	indisk rupie	79,3140

Datum och tidpunkt för stängning	16.8.2022
Varaktighet	16.8.2022–31.12.2022
Medlemsstat	Irland
Bestånd eller grupp av bestånd	ALB/AN05N
Art	Långfenad tonfisk (Thunnus alalunga)
Område	Atlanten norr om 5° N
Typ av fiskefartyg	—
Referensnummer	05/TQ109

	V Yttranden
	ÖVRIGA AKTER
	Europeiska kommissionen
2022/C 374/07	Offentliggörande av ett meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn enligt artikel 17.2 och 17.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33	18
2022/C 374/08	Offentliggörande av ett meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn enligt artikel 17.2 och 17.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33	30
2022/C 374/09	Offentliggörande av ett meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn enligt artikel 17.2 och 17.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33	41
2022/C 374/10	Offentliggörande av ett meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn enligt artikel 17.2 och 17.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33	52


	(1) Text av betydelse för EES.