Eurons växelkurs (1)

25 augusti 2022

(2022/C 322/01)

1 euro =

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	0,9970
JPY	japansk yen	136,07
DKK	dansk krona	7,4374
GBP	pund sterling	0,84293
SEK	svensk krona	10,5525
CHF	schweizisk franc	0,9616
ISK	isländsk krona	140,30
NOK	norsk krona	9,6400
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	24,648
HUF	ungersk forint	408,93
PLN	polsk zloty	4,7578
RON	rumänsk leu	4,8758
TRY	turkisk lira	18,1120
AUD	australisk dollar	1,4306
CAD	kanadensisk dollar	1,2881
HKD	Hongkongdollar	7,8234
NZD	nyzeeländsk dollar	1,6006
SGD	singaporiansk dollar	1,3857
KRW	sydkoreansk won	1 331,98
ZAR	sydafrikansk rand	16,7903
CNY	kinesisk yuan renminbi	6,8317
HRK	kroatisk kuna	7,5140
IDR	indonesisk rupiah	14 753,15
MYR	malaysisk ringgit	4,4586
PHP	filippinsk peso	55,842
RUB	rysk rubel
THB	thailändsk baht	35,732
BRL	brasiliansk real	5,0879
MXN	mexikansk peso	19,8132
INR	indisk rupie	79,6555

---

(1)  Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.

Rådets slutsatser om civilskyddsinsatser med anledning av klimatförändringarna

(2022/C 322/02)

Europeiska unionens råd

som beaktar följande, och

I.   INLEDNING

1.

SOM ERINRAR OM att målen för hållbar utveckling i FN:s Agenda 2030, Parisavtalet om klimatförändringar och Sendai-ramverket för katastrofriskreducering 2015–2030 syftar till att minska riskerna för klimatkatastrofer,

2.

SOM BEAKTAR artikel 196 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), som uppmuntrar till samarbete mellan medlemsstaterna vid katastrofer, och artikel 222 i EUF-fördraget, enligt vilken unionen och dess medlemsstater ska handla i en anda av solidaritet om en medlemsstat drabbas av en katastrof,

3.

SOM BEAKTAR den prioritering som unionen uttryckligen har gett den gröna omställningen och skyddet av den biologiska mångfalden inom ramen för den gröna given, det mål om klimatneutralitet som avses i förordning (EU) 2021/1119 samt det projekt som stöds av återhämtningspaketet och som syftar till ett grönare och mer resilient Europa som är bättre rustat att hantera nuvarande och framtida utmaningar, inbegripet inom ramen för sina yttre åtgärder,

4.

SOM BETONAR att unionens civilskyddsmekanism, som inrättades 2001 och stärktes framför allt 2013, 2019 och 2021, spelar en allt större roll i Europas insatser vid naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor, att den nyligen genomförda ändringen av civilskyddsmekanismen fastställer mål för resiliens vid katastrofer på grundval av nuvarande och framåtblickande scenarier och att civilskyddsmekanismen bidrar till att uppnå unionens övergripande finansieringsmål för klimat och biologisk mångfald,

5.

SOM ERINRAR OM rådets slutsatser av den 4 juni 2009 om medvetandegörande om civilskydd, av den 30 november 2009 om en gemenskapsram för förebyggande av katastrofer i EU och av den 3 oktober 2011 om frivilligarbetets roll inom socialpolitiken, där det betonas att frivilligarbete gynnar volontärer, samhällen och samhället som helhet, inrättandet av den europeiska solidaritetskåren 2018, det civila samhällets och medborgarnas betydelse för att öka säkerheten och motståndskraften, och unionens åtaganden för Europaåret för ungdomar 2022,

6.

SOM ERINRAR OM rådets slutsatser av den 3 juni 2021 om att bygga upp ett klimatresilient Europa – den nya EU-strategin för klimatanpassning och av den 23 november 2021 om stärkt beredskap, insatsförmåga och resiliens vid framtida kriser,

7.

SOM NOTERAR att effekterna av klimatförändringarna är tydliga och att extrema klimathändelser blir alltmer frekventa, intensiva och ihållande och därmed ökar risken för stora förluster av människoliv samt materiella och naturrelaterade förluster, och understryker att medlemsstaterna behöver vidta åtgärder på detta område,

8.

SOM ERKÄNNER vetenskapliga bedömningar av klimatförändringarna, deras konsekvenser och potentiella framtida risker samt de alternativ för anpassning och begränsning som tillhandahålls av FN:s klimatpanel,

9.

SOM ERKÄNNER de europeiska befolkningarnas och territoriernas sårbarhet med avseende på deras mångfald, särskilt när det gäller Medelhavsområdet, bergs- och skogsområden, flodslätter, hav, kuster och öområden, de arktiska territorierna, de yttersta randområdena och stadsområden,

10.

SOM NOTERAR den viktiga roll som unionens makroregionala strategier spelar som ett av de utrikespolitiska instrumenten för att hantera klimatförändringarnas effekter och stärka motståndskraften,

II.   EUROPEISKA UNIONENS RÅD

1.

bekräftar principen om solidaritet när det gäller att ta itu med de utmaningar som klimatförändringarna medför i unionen och världen över,

2.

ERINRAR om medlemsstaternas primära ansvar för att skydda sin befolkning, sin miljö och sin egendom, inbegripet kulturarvet,

3.

BETONAR den roll som offentligt och frivilligt deltagande spelar, vilket, som det redan betonades i de ovannämnda slutsatserna av den 3 oktober 2011, bidrar till att utveckla ett aktivt medborgarskap, demokrati och social sammanhållning och därmed till att genomföra unionens grundläggande värderingar och principer samt till resiliens på civilskyddsområdet,

4.

ANSER att medlemsstaterna och unionens institutioner till följd av klimatförändringarna måste vara beredda att hantera storskaliga, sektorsövergripande, gränsöverskridande katastrofer med kaskadeffekter som kan inträffa samtidigt och oftare, inom och utanför unionen, och vars konsekvenser allvarligt skulle kunna påverka människors liv och verksamhet liksom den biologiska mångfalden,

5.

NOTERAR att unionen måste utveckla en mer konsekvent och proaktiv systemisk strategi för att öka resiliensen mot klimatförändringarnas konsekvenser i alla faser av katastrofhanteringscykeln, vilket inbegriper förebyggande, beredskap, insatser och återhämtning,

6.

FRAMHÅLLER vikten av att dela och samla kunskap, know-how och innovation samt lärdomar från medlemsstaterna och kommissionen,

7.

ERKÄNNER att de åtgärder som medlemsstaterna och EU-institutionerna vidtar för att anpassa sig till klimatförändringarnas effekter, när det gäller EU:s strategi för klimatanpassning, bör syfta till att komplettera unionens insatser på området katastrofriskhantering,

8.

BETONAR vikten av att ha tillräckligt med internationellt tillgänglig kapacitet inom medlemsstaterna, en europeisk civilskyddspool och en strategisk europeisk kapacitetsreserv (rescEU) som är redo att snabbt och effektivt reagera på klimatrelaterade katastrofer när omfattningen av en nödsituation överstiger ett lands möjligheter att agera på egen hand,

9.

NOTERAR att civilskyddsmekanismen spelar en viktig roll i katastrofhanteringen, stärker unionens partnerskap och bidrar till en europeisk civilskyddskultur,

10.

UPPMANAR medlemsstaterna att a) beakta de risker som är förknippade med klimatförändringar i katastrofhanteringscykeln, till exempel genom att dra nytta av de verktyg som kommissionen och Europeiska miljöbyrån har inrättat tillsammans, såsom plattformen Climate-Adapt, b) främja arbete och forskning om hur klimatförändringarnas effekter kan ses över och integreras i systemen för katastrofriskhantering, integrera sådant arbete och sådan forskning i medlemsstaternas nationella riskbedömning, utvecklingen av bedömningen av riskhanteringsförmågan och den förbättring av katastrofriskhanteringsplaneringen som föreskrivs i artikel 6 i beslut 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen, c) stödja och sammanföra forskning och innovation för att förbättra den nationella civilskyddskapaciteten i samband med klimatförändringar, särskilt genom unionens kunskapsnätverk för civilskydd (kunskapsnätverket) och i detta sammanhang genom kompetenscentrum, universitet, forskare och tematiska grupper eller centrum för expertis, d) uppmuntra investeringar i forskning och innovation på civilskyddsområdet vad gäller klimatförändringar och mobilisera relevant EU-finansiering, e) utveckla lämpliga förebyggande åtgärder och beredskapsåtgärder, bland annat genom att säkerställa att det finns tillräcklig kapacitet för att hantera risker till följd av klimatförändringar, såsom skogsbränder och översvämningar, som båda utgör en allt större risk för unionens invånare, f) i detta avseende fortsätta att utveckla kapaciteten inom den europeiska civilskyddspoolen och den strategiska europeiska kapacitetsreserven (rescEU) med utgångspunkt i bland annat nuvarande och framåtblickande scenarier enligt artikel 10 i beslut 1313/2013/EU, med beaktande av identifierade och framväxande risker och övergripande kapacitet och brister på unionsnivå, särskilt inom områdena luftburen skogsbrandbekämpning, kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära incidenter, medicinska nödinsatser samt transport, logistik och skydd, g) göra civilskyddsinsatserna miljövänligare och hållbarare i alla faser av katastrofhanteringscykeln och främja forskning, innovation och kunskapsutbyte, h) ta hänsyn till miljö- och klimatförändringarnas effekter i det stöd som tillhandahålls genom civilskyddsmekanismen, särskilt genom att sammanföra resurser när så är lämpligt, i) stödja beredskapen och motståndskraften hos den befolkning som utsätts för klimatförändringsrelaterade risker genom särskild information, utbildning och övningar som kan inbegripa den nationella och subnationella nivån och till och med en gränsöverskridande dimension, med särskild uppmärksamhet på personer som är särskilt sårbara, j) stärka frivilligorganisationer som en integrerad del av räddningstjänsten, k) överväga att i detta avseende integrera spontana initiativ vid insatser där så är lämpligt och i samordning med lokala myndigheter, l) framhålla vikten av medborgarnas bidrag till sin egen säkerhet och motståndskraft och uppmuntra alla initiativ som syftar till att värdesätta, erkänna och främja, när så är lämpligt genom en rättslig ram, deras aktiva deltagande i frivilliga åtgärder och arrangemang för katastrofinsatser, m) ta hänsyn till ungdomarnas särskilda roll i detta avseende, n) främja den medborgare som aktivt deltar, som aktör för sin egen säkerhet och motståndskraft eller som medlem av nationella eller lokala civila strukturer som bidrar till civilskyddet, inom ramen för följande tre dimensioner: i) varning: klargöra olika institutioners roll och ansvar när det gäller att utfärda riktade varningar till drabbade människor, även med hjälp av modern informations- och kommunikationsteknik, ii) tillhandahållande av information: öka allmänhetens medvetenhet om riskerna, särskilt i de områden som är mest utsatta för klimatförändringarnas effekter, genom att sprida information till allmänheten och organisera utbildningsverksamhet, även på frivillig grund, iii) mobilisering: uppmuntra medborgarnätverk, föreningar och volontärer som deltar i riskförebyggande initiativ, katastrofinsatser och utbildning i första hjälpen, o) beakta betydelsen av långsiktiga nödsituationer och de allt större risker de kan medföra för civilskyddssystemen på både nationell och europeisk nivå, p) ta hänsyn till klimatförändringarnas inverkan på internationella civilskyddsåtgärder genom att stärka samarbetet och stödja katastrof- och krishantering,

11.

UPPMANAR kommissionen att a) fortsätta att regelbundet uppdatera den sektorsövergripande översikt över risker för naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människan som unionen kan ställas inför, genom att beakta klimatförändringarnas effekter, med utgångspunkt i medlemsstaternas nationella riskbedömningsrapporter, b) säkerställa att klimatförändringarnas effekter systematiskt beaktas under hela katastrofhanteringscykeln, c) säkerställa att civilskyddsmekanismen tar hänsyn till olika typer av katastrofer på ett sätt som är både reaktivt och anpassningsbart och, när så är möjligt, proaktivt, d) förbättra tillgången till experter på miljö- och klimatförändringsområdet för utplacering inom ramen för civilskyddsmekanismen, e) främja komplementaritet mellan civilskyddsmekanismen och andra av unionens krishanteringsmekanismer, f) stödja forskning och innovation på civilskyddsområdet bland annat genom att upprätta en förteckning över tillgänglig kunskap och berika kunskapsnätverket, kunskapscentrumet för katastrofriskhantering och de kompetenscentrum som skulle kunna inrättas inom den ramen, samt de centrum som förvaltas av internationella organisationer, g) stärka och anpassa unionens instrument, verktyg och plattformar för katastrof- och krishantering samt beslutsstöd inom ramen för det gemensamma kommunikations- och informationssystemet för olyckor, det europeiska observationsorganet för torka, det europeiska varningssystemet för översvämningar, det europeiska informationssystemet för skogsbränder samt programmen Galileo och Copernicus och EU:s statliga satellitkommunikationsprogram, h) förbättra kapaciteten att förutse och reagera vid Centrumet för samordning av katastrofberedskap, särskilt genom att undersöka hur man bättre kan använda tekniska innovationer, inbegripet artificiell intelligens och tillgängliga datakällor i syfte att upptäcka och förutse extrema klimatrisker, i) främja grönare och hållbarare europeiska civilskyddsinsatser genom att stödja forskning och innovation, upprätta en översikt över det aktuella läget och utarbeta riktlinjer för god praxis på detta område, j) ytterligare främja det civila samhällets engagemang i förebyggande av och operativa insatser mot klimatförändringar genom att stödja medborgarnas bidrag till deras egen säkerhet och motståndskraft och genom att främja alla frivilliga katastrofinsatsinitiativ, i samordning med de nationella eller subnationella myndigheterna, bland annat genom europeiska utmärkelser, k) utarbeta utbildningsprogram och övningar för hantering av miljö- och klimatrelaterade katastrofer, bland annat inom EU:s utbildningsprogram, och främja tillgången till sakkunskap för utplacering inom ramen för civilskyddsmekanismen, l) undersöka läget i fråga om klimatförändringar i internationella civilskyddsåtgärder, bland annat genom att främja utbyte av erfarenheter och god praxis med partner, till exempel på västra Balkan och inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken,

12.

UPPMANAR kommissionen att rapportera till rådet om de framsteg som gjorts inom ramen för dess treåriga rapporter om civilskyddsmekanismen och uppmanar medlemsstaterna att bistå kommissionen i denna uppgift.

Offentliggörande av det ändrade sammanfattande dokumentet efter godkännande av en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 andra stycket i förordning (EU) nr 1151/2012

(2022/C 322/03)

Europeiska kommissionen har godkänt denna mindre ändring i enlighet med artikel 6.2 tredje stycket i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 664/2014 (1).

Ansökan om godkännande av den mindre ändringen finns i kommissionens databas eAmbrosia.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

”KORČULANSKO MASLINOVO ULJE”

EU-nr: PDO-HR-01351-AM01 – 5 maj 2022

SUB (X) SGB ( )

1.   Namn

”Korčulansko maslinovo ulje”

2.   Medlemsstat eller tredjeland

Kroatien

3.   Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1.   Produkttyp

Klass 1.5 Oljor och fetter (smör, margarin, oljor etc.)

3.2.   Beskrivning av den produkt för vilken namnet i punkt 1 är tillämpligt

”Korčulansko maslinovo ulje” är en extra jungfruolja som framställs direkt av frukten från olivträdet, enbart med mekaniska metoder.

”Korčulansko maslinovo ulje” ska ha följande fysikalisk-kemiska och organoleptiska egenskaper när den släpps ut på marknaden:

—	Halt av fria fettsyror: ≤ 0,6 %.

—	Peroxidtal: ≤ 12 mekv/kg.

—	K232: ≤ 2,50.

—	K270: ≤ 0,22.

—	Färg från guldgul till grön.

—	Tydlig arom av gröna frukter och olivblad (medianvärde för fruktighet: ≥ 2,5).

—	Tydlig och homogen medelintensiv till intensiv bitter och pepprig smak med lång eftersmak (medianvärde för bitterhet och pepprighet: ≥ 3).

3.3.   Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung) och råvaror (endast för bearbetade produkter)

Råvarorna för framställning av ”Korčulansko maslinovo ulje” är oliver av en av de inhemska sorterna ”Lastovka” och ”Drobnica” eller en kombination av dessa, som ska utgöra minst 80 % av produkten. Andra olivsorter som odlas i det geografiska område som anges i punkt 4 får utgöra högst 20 % av de oliver som bearbetas till ”Korčulansko maslinovo ulje” och påverkar inte slutproduktens kvalitet i någon större utsträckning.

3.4.   Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

Samtliga steg i tillverkningen av ”Korčulansko maslinovo ulje” (odling, skörd och bearbetning av oliverna) ska äga rum i det avgränsade geografiska område som anges i punkt 4.

3.5.   Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning osv. av den produkt som det registrerade namnet avser

Produktens specifika organoleptiska egenskaper och kvalitet skulle kunna påverkas negativt av dekantering, och därför ska även lagring och tappning av oljan äga rum i det avgränsade geografiska område som anges i punkt 4. Om oljan därefter dekanterades utanför det avgränsade geografiska området, eller transporterades långa sträckor till havs på grund av eventuella begränsningar i förbindelserna mellan ön Korčula och fastlandet, skulle oljans kvalitet kunna påverkas negativt. Produkten får därför inte tappas utanför det avgränsade geografiska området. ”Korčulansko maslinovo ulje” säljs i (mörka) glasbehållare på högst 1 liter. Plåtbehållare avsedda för denna typ av produkt och med en volym på upp till 5 liter får också användas, förutsatt att de har ett förslutningssystem som inte kan återställas till ursprungligt skick när det väl har öppnats.

3.6.   Särskilda regler för märkning av den produkt som det registrerade namnet avser

Skördeåret ska anges på produktetiketten. Alla behållare som släpps ut på marknaden ska vara försedda med ett gemensamt identifieringsmärke. Det gemensamma identifieringsmärkets utformning visas nedan.

Samtliga användare av ursprungsbeteckningen som släpper ut produkten på marknaden i enlighet med produktspecifikationen har rätt att använda det gemensamma identifieringsmärket på samma villkor.

4.   Kort beskrivning av det geografiska området

Produktionsområdet för ”Korčulansko maslinovo ulje” utgörs av hela ön Korčula, dvs. kommunerna Vela Luka, Blato, Smokvica, Čara, Račišće, Pupnat, Žrnovo, Korčula och Lumbarda.

Ön åtskiljs åt väster från ön Hvar genom den 15 km breda Korčula-kanalen, åt norr från halvön Pelješac genom den 2,5 km breda Pelješac-kanalen och åt söder från ön Lastovo genom den 13 km breda Lastovo-kanalen.

5.   Samband med det geografiska området

Det geografiska områdets särskilda egenskaper

Korčula domineras av klippig bergsterräng som till största delen består av sten, med bara små områden med åkermark. Åkermarken har röjts från sten och omvandlats till terrasser. Den sten som avlägsnats från marken har sedan använts för att bygga kallmurar som omgärdar terrasserna. Kallmurarna håller kvar den bördiga jorden på terrasserna och förhindrar att den sköljs bort av regn. På den terrasserade bördiga jorden, som omgärdas av kallmurarna, har det planterats olivlundar med främst de inhemska sorterna ”Lastovka” och ”Drobnica”.

Åkermarken kan delas in i två huvudsakliga grupper: terrasserade regosoler och regosoler på fält. Regosoler består oftast av kalkrika cambisoler och rödjord.

Korčula har ett medelhavsklimat med milda vintrar och torra, varma somrar. Den stora solexponeringen ger höga medeltemperaturer. Årsmedeltemperaturen på Korčula varierar mellan 15,6 och 16,8 °C. Den varmaste månaden är juli, med en medeltemperatur på 25,9 °C, och kallast är februari, med en medeltemperatur på 9,1 °C.

Mängden solljus gör att Korčula lämpar sig mycket väl för olivodling. Juli har flest soltimmar (373,7 eller omkring 12 timmar per dygn), medan siffran är lägst i december (125,3 eller omkring 4 timmar per dygn).

När det gäller årsnederbörden kännetecknas Korčula av ett fuktigt klimat. Den mesta nederbörden faller under årets kallare del, från oktober till mars, när den genomsnittliga månadsnederbörden varierar mellan 80 och 150 mm. Minst nederbörd faller från juni till augusti – i genomsnitt mellan 30 och 45 mm.

Mänskliga faktorer

Korčulas landskap har huvudsakligen formats av öns befolkning. Olivodlarna har bearbetat den klippiga bergsterrängen och omvandlat den till terrasserad åkermark som anpassats för odling av olivträd omgärdade av kallmurar. De terrasserade kullarna är svårtillgängliga, vilket gör att stora maskiner inte kan användas. Skörden sker manuellt och med mekaniska handverktyg.

Korčula har sedan förhistorisk tid bytt ägare med jämna mellanrum, och talrika historiska händelser har därför påverkat livet och avsalugrödornas utveckling på ön. En mängd historiska belägg vittnar om olivodling och olivoljeproduktion på Korčula sedan tiden för det antika Greklands kolonisering och under romerskt och venetianskt styre. I skriftliga källor från den tid då Korčula hamnade under venetianskt styre beskrivs hur ”den venetianska regeringen köpte upp olja till mycket lågt pris, vilket tvingade öns invånare att börja smuggla den. Stränga straff infördes, men det finns uppgifter som visar att olja från Korčula ändå transporterades ända till Trieste.” (S. Dokoza, Iz gospodarske i društvene povijesti Blata do XVIII. st., Zbornik radova, Blato, 2003.)

Särskilda egenskaper hos produkten

De särskilda egenskaperna hos ”Korčulansko maslinovo ulje” härrör från valet av de inhemska olivsorterna ”Lastovka” och ”Drobnica”, som utgör 80 % av de oliver som odlas på Korčula.

Enligt Pavle Bakarićs vetenskapliga verk (Elajografija otoka Korčule, 1995) skiljer sig de inhemska olivsorterna ”Lastovka” och ”Drobnica” från andra sorter på Korčula (”Velika Lastovka”, ”Vrtušćica”, ”Oblica”) med avseende på morfologiska, biologiska och kommersiella egenskaper. Vidare uppges att färska oliver från dessa två sorter innehåller en större andel olja (mellan 16,40 och 24 %) än färska oliver av andra sorter.

De särskilda egenskaperna hos ”Korčulansko maslinovo ulje” har sin grund i doften (som erinrar om gröna frukter och olivblad) och smaken (med homogen medelintensiv till intensiv bitterhet och pepprighet). Dessa härrör i sin tur från den höga sammanlagda fenolhalten som ger de sensoriska egenskaperna, dvs. bitterhet och pepprighet. Detta har bevisats genom forskning (M. Žanetić, D. Škevin, E. Vitanović, M. Jukić Špika och S. Perica, Ispitivanje fenolnih spojeva i senzorski profil dalmatinskih djevičanskih maslinovih ulja, Pomologia croatica vol. 17, 2011), som visade att olja från oliver av sorterna ”Lastovka” och ”Drobnica” hade högre sammanlagd fenolhalt (mer än 350 mg/kg) än olja från andra sorter som analyserats (”Oblica” och ”Levantinka”), där den sammanlagda fenolhalten var 161,15 mg/kg. Det konstaterades också att sorten ”Lastovka” har den högsta hydroxytyrosolhalten (214,32 mg/kg) och ”Drobnica” den högsta tyrosolhalten (84,37 mg/kg) av de sorter som analyserats. Fenolföreningar i olja från sorterna ”Lastovka” och ”Drobnica” ger hög oxidationsstabilitet och lång hållbarhet. Den höga andelen av fenolföreningar bidrar till bitterheten och pepprigheten hos ”Korčulansko maslinovo ulje” (medianvärde för bitterhet och pepprighet: ≥ 3), och balansen mellan dessa två egenskaper kommer bäst till uttryck i sorterna ”Drobnica” och ”Lastovka”, som oljan framställs av.

Omkring 1 000 jordbruksföretag och 10 olivkvarnar ägnar sig i dag åt olivodling och olivoljeproduktion på Korčula. Olivodling är en viktig ekonomisk verksamhet på ön, och namnet ”Korčulansko maslinovo ulje” används fortfarande i dagligt tal och på marknaden (följe- och fraktsedel, Presa d.o.o., Zlokić d.o.o., 2014).

Orsakssamband

Både mänsklig verksamhet och de specifika mark- och klimatförhållandena på Korčula har bidragit till de särskilda egenskaperna hos ”Korčulansko maslinovo ulje”.

För att möjliggöra odling har lokalbefolkningen omvandlat öns klippiga bergsterräng till jordterrasser som omgärdas av kallmurar. Terrasserna har planterats med olivlundar som främst utgörs av olivträd av sorterna ”Lastovka” och ”Drobnica”. De muromgärdade terrasserna med olivträd utgör autentiska inslag i öns landskap.

Producenterna har valt sorterna ”Lastovka” och ”Drobnica” eftersom de är bäst lämpade för de specifika mark- och klimatförhållandena. De utgör 80 % av de oliver som odlas på Korčula.

Tack vare Korčulas geografiska läge dominerar mycket höga dagstemperaturer, och antalet soltimmar är högt. Detta är gynnsamt för olivodling och för olivernas tillväxt, särskilt när det gäller sorterna ”Lastovka” och ”Drobnica”, som tål torka oerhört väl och har en synnerligen lång skördeperiod (från oktober till början av februari).

Genom att oliverna handplockas kan de lokala producenterna fastställa den idealiska skördetiden. En direkt effekt av detta är en hög fenolhalt i oliverna, vilket ger ”Korčulansko maslinovo ulje” en medelintensiv till intensiv bitterhet och pepprighet.

Korčulas specifika klimatförhållanden, med många soltimmar och liten nederbörd under sommarmånaderna, leder också direkt till en högre fenolhalt i olja från oliver av sorterna ”Lastovka” och ”Drobnica”. Analyser har visat att halten är högre än i andra sorter som testats, och detta bidrar till den särskilda karaktären hos ”Korčulansko maslinovo ulje”.

Hänvisning till offentliggörandet av produktspecifikationen

https://poljoprivreda.gov.hr/UserDocsImages/dokumenti/hrana/proizvodi_u_postupku_zastite-zoi-zozp-zts/Izmijenjena_specifikacija_Korculansko_maslinovo_ulje_012022.pdf

---

(1)  EUT L 179, 19.6.2014, s. 17.