MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

om riktlinjer för medlemsstaternas åtgärder för att ge tillträde till arbetsmarknaden, yrkesutbildning och vuxenundervisning för dem som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina

(2022/C 233/01)

1.   INLEDNING

Sedan Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina har över 6,5 miljoner människor flytt från Ukraina till EU. Omkring 3 miljoner har registrerat sig för tillfälligt skydd och majoriteten av dem är kvinnor med barn (1). Enligt tillgänglig information har bara en förhållandevis liten andel av dem som är i arbetsför ålder kommit in på EU:s arbetsmarknad eller skrivit in sig på offentliga arbetsförmedlingar. Detta kan bero på fysiska eller psykologiska trauman, anpassningen till värdlandet, brist på information om tillgängliga möjligheter eller andra hinder (som språksvårigheter eller bristande tillgång till barnomsorg).

Trots osäkerheten om antalet personer som förväntas stanna i EU och utsikterna att återvända förväntas antalet personer som vill komma in på medlemsstaternas arbetsmarknader att öka.

Det är viktigt att integreringen på arbetsmarknaden är snabb och ändamålsenlig, både för värdsamhällets skull och för att de som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina ska kunna återuppbygga sina liv och fortsätta utveckla sin kompetens. Detta gynnar de berörda personerna, EU och, i slutändan, Ukrainas återuppbyggnad.

I detta meddelande anges politiska riktlinjer för medlemsstaternas åtgärder för att ge tillträde till arbetsmarknaden, yrkesutbildning och vuxenundervisning för dem som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

Dessa riktlinjer kompletterar och bygger på de åtgärder som redan har vidtagits på EU-nivå till stöd för personer som anländer i EU. Den 4 mars 2022 fastställdes i rådets genomförandebeslut (EU) 2022/382 (2) att massiv tillströmning av fördrivna personer från Ukraina föreligger i den mening som avses i artikel 5 i direktiv 2001/55/EG (direktivet om tillfälligt skydd), med följden att tillfälligt skydd (3) infördes. Kommissionen lade den 21 mars fram operativa riktlinjer för genomförandet av detta beslut (de operativa riktlinjerna) (4), den 23 mars ett meddelande om välkomnande av människor som flyr från kriget i Ukraina (meddelandet av den 23 mars) (5) och den 5 april en rekommendation om erkännande av kvalifikationer för personer som flyr undan Rysslands invasion av Ukraina (rekommendationen om erkännande av kvalifikationer) (6). Vid det extra mötet i rådet för rättsliga och inrikes frågor den 28 mars lade kommissionen i samarbete med det franska EU-ordförandeskapet fram en tiopunktsplan för en starkare samordning av mottagandet av människor som flyr från kriget i Ukraina (7). Dessa nyckeldokument kommer att uppdateras vid behov, så att de avspeglar förändrade omständigheter eller ger användbara ytterligare riktlinjer.

Personer som omfattas av tillfälligt skydd har rätt att få tillträde till EU:s arbetsmarknad samt till yrkesutbildning och vuxenutbildning. I meddelandet av den 23 mars uppmanade kommissionen medlemsstaterna att ge tillträde till arbetsmarknaden och att låta bestämmelserna i artikel 12 i direktivet om tillfälligt skydd även omfatta personer som får tillräckligt skydd i enlighet med nationell rätt, såsom anges i artikel 2.2 i rådets genomförandebeslut (EU) 2022/382 (tillräckligt skydd i enlighet med nationell rätt). I det här meddelandet uppmanar kommissionen på samma sätt medlemsstaterna att i möjligaste mån även tillämpa bestämmelserna om yrkes- och vuxenutbildning i artikel 14 i direktivet om tillfälligt skydd på personer som åtnjuter tillräckligt skydd i enlighet med nationell rätt. Därför hänvisas det i detta meddelande till personer som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina som antingen omfattas av rätten till tillfälligt skydd i enlighet med direktivet om tillräckligt skydd eller av rätten till tillräckligt skydd i enlighet med nationell rätt.

Kommissionen använder ett brett utbud av kanaler för att utbyta information med nationella myndigheter, arbetsmarknadens parter, den privata sektorn och organisationer från civilsamhället som är inblandande i mottagande och integrering av personer som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Genom solidaritetsplattformen (8) samordnas samarbetet mellan medlemsstaterna, till exempel genom kartläggning av behov, resurser, mottagningskapacitet och överföring, med särskild hänsyn till de mest utsatta personernas och i synnerhet barnens behov. Kommissionen har upprättat en flerspråkig webbplats för att informera personer som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina om deras rättigheter och möjligheter samt om vilka förfaranden som de ska genomgå när de anländer i EU (9). Dessutom har en rad initiativ tagits på EU-nivå för att säkerställa att medlemsstaterna till fullo kan använda tillgängliga EU-medel, i synnerhet inom Sammanhållningsinsatser för flyktingar i Europa (Care-initiativet) (10).

Aldrig tidigare har tillströmningen av flyktingar varit så omfattande och så snabb. Detta kräver ändamålsenliga åtgärder på alla nivåer. Syftet med de politiska riktlinjerna i detta meddelande är att göra det lättare för medlemsstaterna att integrera personer som anländer från Ukraina på arbetsmarknaden. Meddelandet innehåller konkreta åtgärder som medlemsstaterna kan vidta på grundval av lärdomar och bästa praxis från de senaste månaderna och från migrationskrisen 2015–2016. Framgångsrik integrering på arbetsmarknaden beror också på vilka åtgärder som vidtas inom andra områden som tillgång till bostad, hälso- och sjukvård (inklusive psykisk och reproduktiv hälso- och sjukvård), socialt skydd och socialtjänst, samt, med tanke på föräldrar, barnomsorg, förskola och skola. Kommissionens åtgärder inom alla dessa områden (11) kompletterar varandra.

Medlemsstaterna uppmanas att genomföra vägledningen i detta meddelande i linje med principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter (12), som är nödvändiga för att EU:s arbetsmarknader och sociala skyddssystem ska fungera rättvist och väl. Flera av åtgärderna som ingår i kommissionens handlingsplan för integration och inkludering för 2021–2027 (13) är särskilt relevanta i förhållande till personer som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Särskild uppmärksamhet bör också riktas mot icke-diskriminering och det faktum att vissa särskilt utsatta grupper löper särskild risk för diskriminering, såsom romer och andra personer från etniska minoriteter, personer med funktionsnedsättning och hbtqi-personer.

EU kommer att fortsätta samarbetet med ukrainska myndigheter till stöd för åtgärder som säkerställer att personer som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina kan utöva sina rättigheter. Den ukrainska diasporan i EU spelar en särskild roll till stöd för dem som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

2.   TILLGÅNG TILL ARBETSMARKNADEN OCH TILL UTBILDNING

2.1.   Anställning och egenföretagande

För personer som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina och kan och vill arbeta är det mycket viktigt att snabbt och effektivt få tillgång till arbetsmarknaden och möjlighet att integreras där. De kan ägna sig åt verksamhet som anställd eller egenföretagare, vilket också gör dem ekonomiskt oberoende och ger dem möjlighet att återuppbygga sina liv samt att bidra till och integrera sig i lokalsamhället under sin vistelse i EU. Detta gynnar de berörda personerna, EU och, i slutändan, Ukrainas återuppbyggnad.

De som omfattas av tillfälligt skydd ska också ha rätt att ägna sig åt verksamhet som anställning eller egenföretagande, i enlighet med de regler som gäller för olika yrken. Medlemsstaterna får av arbetsmarknadspolitiska skäl prioritera EU-medborgare och medborgare i stater som är bundna av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet samt även medborgare från tredje land med uppehållstillstånd som får arbetslöshetsersättning. Den gängse lagstiftningen i medlemsstaterna om ersättning, tillgång till sociala trygghetssystem vid verksamhet som anställd eller egenföretagare samt övriga villkor ska tillämpas.

I meddelandet av den 23 mars rekommenderar kommissionen medlemsstaterna att tolka den rätt att få tillträde till EU:s arbetsmarknad som införs genom direktivet om tillfälligt skydd på bredast möjliga sätt och att endast i vederbörligen motiverade fall tillämpa undantag till fri rörlighet på den inre marknaden. Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att utsträcka rätten till tillträde till arbetsmarknaden även till dem som omfattas av tillräckligt skydd i enlighet med nationell rätt. I rekommendationen om erkännande av kvalifikationer rekommenderade kommissionen också medlemsstaterna att inte införa eller upprätthålla några krav på att företag ska kunna bevisa att de inte kunde anställa en unionsmedborgare företag innan de får anställa en person som åtnjuter tillfälligt skydd .

Det är också viktigt att undvika exploatering och odeklarerat arbete. Europeiska arbetsmyndigheten stöder utbyte av bästa praxis genom forumet för att bekämpa odeklarerat arbete (14) i syfte att bekämpa eventuellt missbruk och exploatering av arbetskraft. Under de senaste åren har plattformen främjat en övergripande strategi som kombinerar förebyggande åtgärder (t.ex. informationskampanjer och andra informationsåtgärder) med sanktioner efter arbetsplatsinspektioner (15).

De offentliga arbetsförmedlingarna spelar en viktig roll för att integrera människor på arbetsmarknaden, ge information till dem som anländer och sammanföra arbetssökande och arbetsgivare. De samarbetar och samordnar åtgärder med andra berörda parter, såsom andra nationella myndigheter, kommuner, arbetsmarknadens parter och civilsamhällets organisationer, däribland organisationer för migranter och den ukrainska diasporan, för att säkerställa snabbt och riktat stöd. De offentliga arbetsförmedlingarna är också viktiga förmedlare av Eures-tjänster (16), varav vissa kan användas av dem som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Kommissionen är redo att ytterligare underlätta utbyten och samarbete om dessa frågor genom Europeiska nätverket för offentliga arbetsförmedlingar.

Enkät bland offentliga arbetsförmedlingar I mars 2022 genomförde kommissionen en enkät bland offentliga arbetsförmedlingar, som visade att arbetsförmedlingarna snabbt hade anpassat de berörda förfarandena, genom flerspråkig online-information (ibland också på ukrainska) och särskilda handläggare. I vissa länder har de offentliga arbetsförmedlingarna upprättat särskilda kontor för arbetssökande som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina, och i vissa fall publiceras jobberbjudanden som särskilt riktar sig till sådana personer. Vissa offentliga arbetsförmedlingar finns redan på plats på mottagningscentrum och ingår i mottagningstjänster, och vissa medverkar i gemensamma krishanteringsgrupper eller arbetsgrupper för personer som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Många offentliga arbetsförmedlingar har under de senaste åren fått betydande erfarenhet av att skriva in asylsökande och flyktingar, kartlägga deras meriter och stödja deras integrering på arbetsmarknaden, och de uppmuntras därför att samarbeta och utbyta god praxis genom Europeiska nätverket för offentliga arbetsförmedlingar.

Kommissionen arbetar även med arbetsmarknadens parter genom det europeiska partnerskapet för integration (17) för att hjälpa personer som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina att integreras på arbetsmarknaden. Medlemsstaterna uppmanas även att utarbeta flerpartsstrategier på nationell nivå som omfattar ekonomiska och sociala partner, eftersom dessa med rätt stöd kan spela en viktig roll för att säkerställa att möjligheter till anställning och egenföretagande verkligen skapas och finns tillgängliga.

Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att i samband med åtgärder till stöd för anställning och egenföretagande göra följande: — Informera — personer som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina om vilket stöd de kan få. Detta går utöver det rättsliga kravet att informera personerna om deras rättigheter; medlemsstaterna bör också informera om stöd såsom yrkesvägledning, rådgivning, mentorskap, skydd mot diskriminering (särskilt för gravida och småbarnsföräldrar) och åtgärder för att främja en bättre balans mellan arbete och privatliv. Information om dessa frågor kan inkluderas i den handling som måste lämnas i enlighet med artikel 9 i direktivet om tillfälligt stöd, helst på mottagarens eget språk, och bör också göras tillgänglig genom särskilda webbplatser, appar eller annonser. Medlemsstaterna uppmanas att utforma en liknande handling och göra sådan information tillgänglig för dem som åtnjuter tillräckligt skydd i enlighet med nationell rätt. — integrationsmyndigheter, lokala myndigheter, socialtjänst, möjliga arbetsgivare och sociala partner om vilka rättigheter de personer har som åtnjuter tillfälligt skydd eller tillräckligt skydd i enlighet med nationell rätt. Detta kan göras genom informationsmöten och vidareutbildning och genom att främja deltagande i initiativ på EU-nivå såsom kompetenspakten (18). — Underlätta integreringen på arbetsmarknaden för dem som åtnjuter tillfälligt skydd och, när detta är relevant, dem som åtnjuter tillräckligt skydd i enlighet med nationell rätt på följande sätt: — Uppmana dem som anländer i EU att snarast skriva in sig vid den lokala offentliga arbetsförmedlingen. Information om detta kan t.ex. ges vid ankomsten eller genom mottagningscentrumen eller mottagningstjänsterna. — Se till att nationella myndigheter och offentliga arbetsförmedlingar tar hänsyn till behoven hos dem som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina genom att — till att börja med, särskilt uppmärksamma yrken där personer som åtnjuter tillfälligt skydd och tillräckligt skydd i enlighet med nationell rätt kan stödja andra som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina (t.ex. läkare, sjuksköterskor, lärare, förskole- och vårdpersonal, arbetsvägledare och personer som kan utföra annat arbete inom den offentliga arbetsförmedlingen); detta kan göras genom att man undanröjer hinder för tillträde till sådana yrken och samarbetar med de ukrainska myndigheterna och den ukrainska diasporan, — ägna särskild uppmärksamhet åt kvinnornas tillgång till arbetsmarknaden, och i synnerhet prioritera behoven hos kvinnor med barn, även vad gäller deras rätt till tillgång till barnomsorg, förskola och skola eftersom detta kan ge dem möjlighet att acceptera erbjudet arbete, — uppmuntra till tjänstgöring inom sektorer och yrken där det råder brist på arbetskraft i den mottagande medlemsstaten; för att kartlägga behoven och undersöka vilken kompetens som krävs var kan medlemsstaterna använda Cedefops analys av lediga jobb i hela EU (19) som går ner på regional nivå och Europeiska arbetsmyndighetens rapport om brist- och överskottsyrken (20). — öka medvetenheten om mångfald på arbetsplatsen och erbjuda samhällsutbildning och sociokulturella orienteringskurser som avspeglar behoven hos särskilda grupper (t.ex. kvinnor, personer med funktionsnedsättning, minoriteter, etc.), samt ge dem information om rätten till icke-diskriminering och vad de kan göra om dessa rättigheter kränks. — Förstärka det stödjande ramverket för att ge tillgång till anställning och egenföretagande genom att — stödja arbetsgivare som anställer personer som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina och ge starta eget-bidrag; företag och nätverk inom den sociala ekonomin kan också stödja integrationsåtgärderna, — göra program till stöd för entreprenörskap tillgängliga för personer som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina, så att de kan få t.ex. utbildning, mentorskap, rådgivning och nätverksstöd, liksom mikrofinansiering, eller en kombination av ekonomiska och icke-ekonomiska stödåtgärder; verktyget Better Entrepreneurship Policy Tool (21) kan användas för detta ändamål, — främja europeiska program till stöd för entreprenörskap, såsom Erasmus för unga företagare (22) och Enterprise Europe Network (23). — Ge så god tillgång som möjligt till arbetsmarknaden för dem som söker anställning eller vill starta företag genom att — åtgärda risken för exploatering och odeklarerat arbete (24) genom att se till att olika aktörer samarbetar, däribland brottsbekämpande myndigheter och arbetsmiljömyndigheter, i enlighet med det helhetsperspektiv som under de senaste åren har främjats genom forumet för att bekämpa odeklarerat arbete, EU:s strategi mot människohandel (2021–2025) (25) och den gemensamma planen mot människohandel med syfte att bekämpa människohandel och stödja eventuella offer för människohandel bland dem som flyr från kriget i Ukraina (26), — avstå från att utnyttja möjligheten (enligt artikel 12 i direktivet om tillfälligt skydd) att prioritera tillgången till arbetsmarknaden för EU-invånare, EES-invånare och medborgare från tredje land med uppehållstillstånd som får arbetslöshetsersättning, — säkerställa att arbetsmarknadsåtgärderna alltid utformas med hänsyn tagen till personer med funktionsnedsättning och se till att information och tjänster är tillgängliga i enlighet med princip 17 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter och åtagandena i enlighet med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (UNCRPD).

Exempel på relevanta EU-stödda projekt EU-stödda projekt (27) kan fungera som inspirationskälla och exempel på god praxis. Till exempel har Snabbspår med dubbelt fokus på språk och arbetsplatsanknuten utbildning visat sig fungera särskilt bra när det gäller att integrera asylsökande och flyktingar. Fostering Opportunities of Refugee Workers (Forwork) (28) är ett pilotprojekt finansierat av Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation som fokuserar på arbetsmarknadsintegrering av asylsökande och flyktingar som bor på mottagningscentrum i Piemonte (Italien) och i Albanien. Genom projektet utformas individuella integrationsplaner med hjälp av kompetensutvärdering och könsuppdelat mentorskap i kombination med språk- och yrkesutbildning. Ett annat pilotprojekt finansierat av Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation är det storstadsbaserade Fast track action boost (FAB) (29) där påskyndade integrationsvägar till arbetsmarknaden utformas för flyktingar och deras familjer, med särskilt fokus på kvinnliga flyktingar. Partnerskapet har sammanfört Belgrad, Berlin, Madrid, Milano, Stockholm och Wien. Ett framgångsrikt exempel på flerpartsstrategier är projektet Labour INT (30) som främjar integrationsvägar på flera nivåer (från ankomsten i landet till arbetsplatsen, via utbildning och arbetsförmedling) för asylsökande och flyktingar. Projektet bygger på företags, industri- och handelskammares, fackföreningars och migrantorganisationers intressen och kapacitet. Bland exemplen på projekt upprättade med stöd av Europeiska socialfonden som fokuserar på kvinnliga migranters integration på arbetsmarknaden finns Stark im Beruf (31) (Tyskland) för mödrar med migrantbakgrund, Mirjam (32) (Sverige) för nyanlända kvinnor och CIAO (33) (Luxemburg) för kvinnor med migrantbakgrund.

2.2.   Kartläggning av färdigheter och snabbt erkännande av kvalifikationer

De som omfattas av rätten till tillfälligt skydd och tillräckligt skydd i enlighet med nationell rätt behöver kunna bevisa sin kompetens och sina kvalifikationer för att snabbt kunna komma in på arbetsmarknaden. Flera medlemsstater har infört förfaranden för att bedöma om studier och kvalifikationer är likvärdiga. Detta görs på grundval av tillgänglig dokumentation, och, när dokumentation saknas, genom validering av färdigheter och tidigare kunskaper och erfarenheter (t.ex. genom prov, bedömningar av praktiska färdigheter, förevisning av färdigheter, intervjuer eller nätbaserade självutvärderingar). Det är viktigt att dessa åtgärder inte skapar onödiga hinder för verkligt tillträde till arbetsmarknaden, som exempelvis språkkrav.

För tillgång till reglerade yrken, såsom olika typer av vård- eller läraryrken, krävs vanligtvis en bedömning och ett formellt erkännande av de utländska kvalifikationerna. I rekommendationen om erkännande av kvalifikationer finns vägledning och praktiska råd om hur man kan säkerställa att erkännandeförfarandet är snabbt, rättvist och flexibelt. Där betonas vikten av att underlätta akademiskt erkännande, t.ex. av universitetsexamina. De flesta utbildningsprogram, däribland vad gäller arbetsmarknadsutbildningar och arbetsplatsbaserade utbildningar och intyg, är inte knutna till reglerade yrken. Dessutom kan många personer ha ökat sin kompetens genom arbete, drift av företag eller på andra sätt såsom genom frivilligarbete. Denna kompetens kan vara mycket värdefull på arbetsmarknaden men det finns en risk att den undervärderas eller inte erkänns.

Kommissionen erbjuder flera verktyg för att bedöma färdigheter som kan användas av både slutanvändare och förmedlare såsom verktyget för kartläggning av kompetens hos personer från länder utanför EU (34) som nu finns tillgängligt på ukrainska. Detta verktyg kan stödja ukrainsktalande personer som söker arbete eller vill fortsätta sin utbildning. Verktyget används för att kartlägga kompetens och samla in bevis på kvalifikationer och erfarenheter genom en strukturerad intervju. Den europeiska klassificeringen av färdigheter, kvalifikationer och yrken (Esco) (35) blir också tillgänglig på ukrainska i juni månad, vilket underlättar användningen av verktyget för kartläggning av kompetens och liknande verktyg från den privata sektorn. De digitala Europass-verktygen (36) blev tillgängliga på ukrainska i slutet av april 2022. Kommissionen håller också på att lansera ett pilotprojekt inom EU:s talangreserv (37) genom att leda utvecklingen av en EU-omfattande webbportal som ger personer som har flytt från Ukraina möjlighet att uppge vilka färdigheter de har och vilken typ av arbete de söker, vilket därigenom ska göra det lättare att kartlägga kompetens inom denna grupp och finna matchningar med potentiella arbetsgivare. Utformningen av detta pilotprojekt fortsätter i samarbete med medlemsstaterna och viktiga berörda parter.

För att göra det lättare för arbetsgivare och utbildningsanordnare att förstå ukrainska kvalifikationer över gränserna har kommissionen tillsammans med Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen (ETF), ukrainska myndigheter (38) och EU:s medlemsstater jämfört det nationella ukrainska ramverket för kvalifikationer med den europeiska referensramen för kvalifikationer (EQF). ETF har upprättat en informationswebbplats (39) där personer som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina kan finna upplysningar om hur de kan fortsätta sin utbildning och få hjälp att få sina kvalifikationer erkända, och personer som behöver kunna tolka kvalifikationerna får hjälp att göra det. Kommissionen håller också på att undersöka vilka möjligheter europeiska digitala meriter för lärande erbjuder när det gäller att återutfärda digitala studiebevis för dem som har flytt och inte har tillgång till de nödvändiga dokumenten.

Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att i samband med åtgärder för kartläggning och erkännande av färdigheter och kvalifikationer göra följande: — Säkerställa att kompetens och kvalifikationer kan värdesättas, utvärderas och erkännas i den utsträckning som krävs, vare sig dokumentationen finns tillgänglig eller inte, t.ex. genom att ge stöd till upprättande av CV:n, anordnande av färdighetsprov och hjälp till berörda personer att få tag på den dokumentation de saknar. Samarbetet mellan offentliga arbetsförmedlingar, arbetsmarknadens parter, institutioner som har ansvar för att validera och erkänna kvalifikationer såsom nätverket av nationella informationscentrum för akademiskt erkännande (40) och ukrainska myndigheter är oundgängligt för att understödja snabb, kostnadsfri och enkel kartläggning och erkännande av färdigheter och kvalifikationer och att säkerställa att information om dessa alternativ i praktiken finns tillgänglig för dem som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina. — Uppmana enheter som ansvarar för att utvärdera och erkänna tidigare erfarenhet och utbildning, däribland informell utbildning, att arbeta proaktivt med personer som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina och de organisationer som stöder dem, för att säkerställa att personer med alla typer av färdigheter och erfarenheter kan få hjälp att kartlägga sin kompetens.

Exempel på relevanta EU-stödda projekt I Belgien (Vallonien) kan kompetensvalideringscentrum (41) som drivs med ekonomiskt stöd från ESF ge personer som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina professionell hjälp med att få sina färdigheter validerade officiellt och kostnadsfritt. Det officiella erkännandet hjälper dem att bevisa sina färdigheter när de söker arbete, dispens för att kunna återuppta studier eller tillträde till ett yrke.

2.3.   Inledande yrkesutbildning

Kommissionen samarbetar med Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen för att hjälpa personer som genomgår yrkesutbildning att fortsätta sina studier online. I synnerhet samarbetar Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen med ukrainska myndigheter och andra partner för att fastställa och samla in webbaserat utbildningsmaterial och utbildningsresurser såsom mikrokurser och korta professionella moduler från medlemsstaterna och från partnerländer, och dessa kan spridas brett för att ge fördrivna personer från Ukraina lärandemöjligheter som ger dem särskilda yrkeskompetenser och mikromeriter.

Enkät angående yrkesutbildningsåtgärder För att ta reda på vilka yrkesutbildningsåtgärder medlemsstaterna hittills har vidtagit och för att stödja utbyte av god praxis genomförde kommissionen i mars 2022 en enkät med medlemmarna i den rådgivande kommittén för yrkesutbildning, generaldirektörerna för yrkesutbildning, europeiska sammanslutningar för yrkesutbildningsanordnare och medlemmar av kompetenspakten (företag, förbund, handelskammare, utbildningsanordnare och andra). De preliminära resultaten (42) ger en överblick över medlemsstaternas åtgärder så här långt och visar exempel på god praxis som kan vara en inspirationskälla för andra, som t.ex. påskyndade förfaranden, förfaranden för att bedöma och validera likvärdighet i fråga om studier, individanpassade planer, mentorskap och rådgivning, arbetsplatsbaserat lärande och förberedande undervisning i bl.a. språk och interpersonella färdigheter.

Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att göra följande: — Säkerställa snabb tillgång till grundläggande yrkesutbildning, däribland lärlingsutbildningar, och i samarbete med arbetsmarknadens parter skapa fler möjligheter till arbetsplatsbaserad undervisning och lärlingsutbildningar av god kvalitet i enlighet med principerna i den europeiska ramen för ändamålsenliga lärlingsutbildningar av god kvalitet (43) inklusive i fråga om ekonomisk ersättning. — Stödja yrkesutbildningsanordnare genom ytterligare finansiering och ökad flexibilitet när det gäller anpassning av undervisningsprogram till behoven hos personer som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Överväga att anställa yrkeslärare som omfattas av rätten till tillfälligt skydd eller tillräckligt skydd i enlighet med nationell rätt. — Erkänna tidigare utbildningserfarenheter och kvalifikationer genom att använda befintliga valideringsförfaranden för att på ett korrekt sätt tilldela särskilda utbildningsvägar. Involvera arbetsmarknadens parter för att ge unga studerande från Ukraina möjlighet att genomgå en yrkesexamen och erhålla kompetensbaserade yrkescertifikat. — Undersöka möjligheten att förlänga pågående Erasmus+-vistelser för ukrainska yrkesstuderande som inte kan återvända hem och som kan söka tillfälligt skydd.

Exempel på relevanta EU-stödda projekt Med First Room, ett Bukarestbaserat projekt som samfinansieras av ESF, erbjuder Concordias yrkesskola (44) utbildning och rådgivning för att hjälpa barn och ungdomar som nyligen omfattats av statliga skyddssystem att integreras i samhället. Yrkesskolan utfärdar kompetenscertifikat och erbjuder arbetsmarknads- och yrkesorientering. Integrationstjänsterna stöder också ungdomar som lämnat systemet genom att låta dem hyra bostäder och lediga rum i Concordias transitcentrum. För närvarande stöder skolan också personer som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

2.4.   Kompetenshöjning och omskolning för vuxna för att göra det lättare för dem att komma in på arbetsmarknaden

Personer som åtnjuter tillfälligt skydd måste ges tillgång till vuxenutbildning, yrkesutbildning och arbetsplatspraktik. Praktisk utbildning på arbetsplatsen har visat sig vara mycket effektiv när det gäller att integrera migranter och flyktingar. Dessutom är en förbättring av mjuka och hårda färdigheter (bl.a. entreprenörsfärdigheter, personlig utveckling och datakunskap) och i synnerhet språkutbildning (även genom arbetsplatsbaserad verksamhet), en avgörande faktor för att migranter framgångsrikt ska kunna delta på arbetsmarknaden och i samhället (och även bli medvetna om och kunna åtnjuta sina rättigheter). Genom att i dag investera i kompetensen hos människor som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina kan medlemsstaterna dessutom ge ett viktigt bidrag till Ukrainas framtida återuppbyggnad.

Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att i samband med åtgärder som rör vuxenutbildning göra följande: — Så snabbt som möjligt erbjuda riktade möjligheter till kompetenshöjning och omskolning, yrkesutbildning och/eller praktik till dem som åtnjuter skyddet med särskild hänsyn till behoven hos särskilda grupper (som kvinnor, personer med funktionsnedsättning och minoriteter) och hjälpa dem att faktiskt dra nytta av sådana möjligheter. Medlemsstaterna uppmanas att samarbeta med utbildningsanordnare, arbetsmarknadens parter och den privata sektorn för att se till att dessa möjligheter motsvarar arbetsmarknadens behov och kompetensbrister. — Tillhandahålla stödåtgärder och uppsökande verksamhet för att göra det lättare för berörda personer att utnyttja möjligheter till kompetensutveckling och omskolning, inbegripet hjälp med att identifiera lämpliga program och ekonomiskt stöd (t.ex. utbildningscheckar och individuella utbildningskonton).

Exempel på relevanta EU-stödda projekt Omnia Skills Centre (45) (Finland), som drivs med stöd av Erasmus +, tillhandahåller tjänster till invandrare i Esbo för att öka deras yrkeskunskaper och främja sysselsättning. Centret anordnar bland annat utbildning, coachning och rådgivning och tillhandahåller språkkurser i finska. Det ESF-finansierade projektet Bremen Integration Qualification (46) (Tyskland) är inriktat på att ge invandrare i åldrarna 18–26 tillgång till lärande och vägar till arbete, bland annat genom intensiva språkkurser. Projektet förvaltas av Röda korset och ger redan stöd till ungdomar som flyr kriget i Ukraina.

2.5.   Ge vuxna möjlighet att slutföra sin utbildning

Medlemsstaterna kan ge vuxna som åtnjuter tillfälligt skydd tillträde till det allmänna utbildningsväsendet. Detta kan vara till hjälp för personer som inte har kunnat fullfölja sin grundutbildning och genomgå gymnasiet eller som har blivit tvungna att avbryta sin högskoleutbildning på grund av invasionen, eller för personer som inte har haft möjlighet att gå vidare till högre utbildning. Dessa insatser kommer inte bara att gynna de berörda personerna utan även EU och i slutändan också Ukraina.

Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att i samband med nationella åtgärder som gör det möjligt för vuxna att slutföra sin utbildning göra följande: — Skapa möjligheter för vuxna som flyr Rysslands anfallskrig mot Ukraina att få tillgång till allmän utbildning, bland annat genom vuxenutbildning. Dessa möjligheter bör vara flexibla, målinriktade och utformade med hänsyn tagen till behoven hos personer som åtnjuter tillfälligt skydd och tillräckligt skydd enligt nationell lagstiftning. För detta ändamål uppmanas medlemsstaterna att samarbeta med berörda parter, bland annat från det civila samhället och lokala sammanhang, för att ge enskilda personer möjlighet att i praktiken utnyttja sådana möjligheter. — Skapa möjligheter för vuxna som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina och är intresserade av att skriva in sig vid högre utbildningsanstalter att slutföra studier som redan påbörjats eller att börja studera på nya program. I detta syfte kan medlemsstaterna uppmuntra och stödja högre utbildningsanstalter att ta emot dessa personer eller hjälpa dem fortsätta sina studier på distans, till exempel genom att främja samarbete mellan högre utbildningsanstalter i EU och Ukraina – och, när så är lämpligt, även underlätta deras återintegrering i det ukrainska systemet. — Ge tillgång till infrastruktur, såsom provcentrum och it-utrustning, och samarbeta med ukrainska myndigheter för att göra det möjligt för fördrivna personer att avlägga inträdesprov för tillträde till Ukrainas högre utbildning.

3.   EKONOMISKT STÖD FRÅN EU

De åtgärder som beskrivs i detta meddelande kan stödjas genom olika EU-fonder och EU-initiativ. De senaste ändringarna av befintliga förordningar har inriktats på outnyttjade medel under programperioden 2014–2020, särskilt Europeiska socialfonden (ESF), Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead) och Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif).

Care-initiativet (Sammanhållningsinsatser för flyktingar i Europa) har, genom ändringar av förordningarna om fonderna (47), inriktats på att ge medlemsstaterna större flexibilitet att snabbt mobilisera EU:s sammanhållningsfonder, utan att fondernas tillämpningsområde ändras.

Care-initiativet De viktigaste ändringarna som infördes genom förordningen om sammanhållningsinsatser för flyktingar i Europa (Care) är följande: — Stöd till insatser för att hantera krisen i Ukraina från och med den 24 februari 2022, även för ansökningar som lämnats in efter detta datum. — Medlemsstaterna kan använda ESF eller Eruf till stöd för åtgärder som är stödberättigande inom ramen för den andra fonden utan några begränsningar. Till exempel kan Eruf-medel som öronmärkts för infrastrukturprojekt omfördelas till social delaktighet, omsorg och utbildning (alltså åtgärder som normalt sett hör till ESF), och omvänt kan ESF-medel användas för att finansiera utrustning och infrastruktur för personer som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina. — Medlemsstaterna kan få 100-procentig ersättning för utgifter som anmälts till kommissionen fram till den 30 juni 2022 (48). — Dessutom får medlemsstaterna också planera att använda sitt React-EU-anslag (upp till totalt 10 miljarder euro) för att hantera krisen. — Medlemsstaterna har fått ytterligare 3,5 miljarder euro i förfinansiering från React-EU (vilket särskilt gynnar de medlemsstater som har tagit emot flest människor på flykt från Rysslands anfallskrig mot Ukraina (49)). — Medlemsstaterna kan använda en ny enhetskostnad på 40 euro per vecka och person, vilket bidrar till omedelbar hjälp samtidigt som reglerna för utgiftsdeklarationer förenklas (50).

Genom förordning (EU) 2022/585, som antogs den 6 april (51), förlängs genomförandeperioden för asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif) och Fonden för inre säkerhet (ISF) – Gränser och viseringar samt ISF – Polis med ett år (fram till juni 2024) och frigörs 2014–2020 medel från Amif som tidigare öronmärkts för särskilda ändamål.

För att hjälpa medlemsstaterna att dra största möjliga nytta av tillgängliga finansieringsmöjligheter och programplaneringsarrangemang har kommissionen upprättat en vägledande förteckning över stödberättigande åtgärder inom ramen för ESF, Fead, Eruf, Amif och ISF – Gränser och viseringar. Kommissionen har också inrättat en webbplats för frågor och svar (52), som främst men inte uteslutande är tillgänglig för programmyndigheter, för att ge snabba och samordnade svar till medlemsstaterna.

ESF kan bidra till att finansiera de flesta av de åtgärder som presenteras i de föregående avsnitten, bland annat mentorskap, yrkesvägledning, kompetenshöjning och omskolning, arbetsförmedling, lärlings- och praktikplatser, stöd till offentliga arbetsförmedlingar samt arrangemang för att undvika diskriminering och säkerställa tillgång till information för alla arbetstagare. ESF kan också finansiera personal som arbetar med människor som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina, såväl vid gränsen som på andra platser i medlemsstaterna, samt utbildning för både barn och vuxna och tillgång till hälso- och sjukvård, bostäder och sociala tjänster.

Dessutom kan Eruf stödja tillgången till ordinarie icke-segregerade samhällstjänster inom utbildning, sysselsättning och utbildning, bostäder, hälso- och sjukvård och social omsorg genom anpassning av tillgänglig infrastruktur (t.ex. byggnation/renovering/utbyggnad) och tillhörande utrustning. Amif, ISF – Gränser och viseringar och ISF – Polis kan täcka de första behoven vid mottagande av människor som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Amif kan även täcka deras integration i värdländerna.

Som ett komplement till ESF:s huvuduppdrag att förbättra sysselsättningsmöjligheterna på lång sikt kan fonden stödja nödåtgärder, såsom livsmedelsbistånd och grundläggande materiellt bistånd, kostnader för logi och transport, förutsatt att dessa kombineras med en individuell integrationsväg i det biståndsgivande landet. Fead har ett ännu bredare tillämpningsområde och kan användas till grundläggande materiellt bistånd, såsom livsmedel, hygienprodukter, artiklar för spädbarn och barn osv., oberoende av mottagarnas status och hemvist.

Medel från InvestEU, särskilt inom ramen för kompetens- och utbildningsgarantin, kan också användas för att hjälpa människor att höja sin kompetens eller för att stärka utbildningsanordnares utbud av tjänster samt för att främja egenföretagande och stödja företag som rekryterar och utbildar fördrivna personer. Dessutom kommer instrumentet för tekniskt stöd (53) att på begäran kunna ge tekniskt stöd till medlemsstaterna för att underlätta tillgången till sysselsättning och utbildning, social delaktighet och utbildning.

Finansieringsmöjligheter för Erasmus+ har mobiliserats tack vare programmets inbyggda flexibilitet. Exempelvis kan lärare och utbildare som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina få ekonomiskt stöd för att lättare kunna integrera sig och kunna skaffa sig de färdigheter som krävs för att arbeta inom EU:s utbildningssystem. Kvalificerad personal kan tillfälligt sändas till regioner där människor som flyr Rysslands anfallskrig mot Ukraina inkvarteras. Elever kan också snabbt välkomnas av utbildningsinstitutioner som deltar i samarbetsprojekt inom Erasmus+. Projektmedel från samarbetsprojekt inom Erasmus+ kan användas flexibelt för att underlätta integreringen av barn som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

Slutligen kan eventuella behov i samband med stöd till människor som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina fortfarande beaktas i det pågående arbetet med att förbereda sammanhållningsprogrammen för 2021–2027. När programmen väl har antagits kommer de också att användas för att finansiera åtgärder till stöd för dem som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina på områdena sysselsättning, utbildning, social delaktighet, bostäder, hälso- och sjukvård och social omsorg samt livsmedelsbistånd och grundläggande materiellt bistånd (eftersom Fead har slagits samman med ESF +) (54). Utgifter inom ramen för dessa program är stödberättigande från och med den 1 januari 2021.

Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att göra följande: — På bästa sätt utnyttja tillgängliga medel för alla de åtgärder som detta meddelande ger vägledning om. — Samordna de olika ansvariga myndigheterna, inklusive regionala och lokala myndigheter, för att säkerställa relevans och komplementaritet. — Samordna med kommissionen och använda ovannämnda webbplats för frågor och svar.

4.   SLUTSATSER OCH FORTSATT ARBETE

Medlemsstaterna uppmanas att fortsätta sina ansträngningar för att stödja dem som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina och underlätta deras integrering på arbetsmarknaden, i enlighet med riktlinjerna i detta meddelande och de andra initiativ som hittills lagts fram på EU-nivå. De uppmanas att samarbeta med relevanta berörda parter för att säkerställa ett övergripande och samordnat svar och att utnyttja allt tillgängligt stöd på EU-nivå, inbegripet finansiering.

Kommissionen är redo att samarbeta ytterligare med de nationella myndigheterna och andra relevanta berörda parter och kommer att fortsätta ge vägledning allt eftersom situationen förändras, däribland genom solidaritetsplattformen och fondernas webbplats för frågor och svar. Kommissionen kommer också att fortsätta att stödja ömsesidigt lärande mellan medlemsstaterna, samla in uppgifter om de åtgärder som vidtagits av medlemsstaterna (55), särskilt genom särskilda nätverk som det europeiska nätverket för offentliga arbetsförmedlingar och den rådgivande kommittén för yrkesutbildning, och tillhandahålla relevant information till dem som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina via de särskilda webbplatserna (56) och sociala medier. Varje euro som används och varje ansträngning som görs i dag för att stödja den mänskliga utvecklingen för de personer som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina bidrar till EU:s och Ukrainas framtid.

---

(1)  Den senaste informationen från nätverket för beredskap och krishantering på migrationsområdet.

(2)  EUT L 71, 4.3.2022, s. 1.

(3)  Såsom anges i de operativa riktlinjerna och i meddelandet av den 23 mars fastställs i artikel 2.1 i rådets genomförandebeslut (EU) 2022/382 att rätten till tillfälligt skydd förutom ukrainska medborgare omfattar tredjelandsmedborgare och statslösa personer som åtnjöt internationellt skydd i Ukraina och deras familjemedlemmar, om de före den 24 februari 2022 var bosatta i Ukraina. I fråga om medborgare från andra tredjeländer som före den 24 februari var bosatta i Ukraina med permanent uppehållstillstånd och som inte tryggt kan återvända till sitt ursprungsland ska medlemsstaterna tillämpa antingen tillfälligt skydd eller tillräckligt skydd enligt nationell rätt (artikel 2.2 i rådets genomförandebeslut). Medlemsstaterna får även ge tillfälligt skydd till andra tredjelandsmedborgare som lagligen var bosatta i Ukraina och inte kan återvända (artikel 2.3 i rådets genomförandebeslut). Såsom anges i de operativa riktlinjerna varar det tillfälliga skydd som infördes genom rådets genomförandebeslut under ett års tid från och med den dag då beslutet trädde i kraft, dvs. från och med den 4 mars 2022 till och med den 4 mars 2023, i enlighet med artikel 4.1 i direktiv 2001/55/EG. Om rådet under denna period inte fattar beslut, på förslag av kommissionen, om att avskaffa det tillfälliga skyddet kommer det automatiskt att förlängas med sex månader, dvs. till och med den 4 september 2023, och återigen med sex månader, dvs. till och med den 4 mars 2024.

(4)  Meddelande från Kommissionen – Om operativa riktlinjer för genomförandet av rådets genomförandebeslut (EU) 2022/382 om fastställande av att det föreligger massiv tillströmning av fördrivna personer från Ukraina i den mening som avses i artikel 5 i direktiv 2001/55/EG, med följden att tillfälligt skydd införs (EUT C 126 I, 21.3.2022, s. 1).

(5)  COM(2022) 131 final.

(6)  Kommissionens rekommendation (EU) 2022/554 av den 5 april 2022 om erkännande av kvalifikationer för personer som flyr undan Rysslands invasion av Ukraina (EUT L 107 I, 6.4.2022, s. 1).

(7)  Rådet för rättsliga och inrikes frågor: Ten-Point Plan (europa.eu).

(8)  Upprättad av kommissionen på grundval av artiklarna 24–27 i direktivet om tillfälligt skydd.

(9)  Information för dig som flyr från kriget i Ukraina | Europeiska kommissionen (europa.eu).

(10)  Ukraine: final adoption of CARE | Europeiska socialfonden plus (europa.eu).

(11)  Ytterligare insatser genomförs inom dessa områden – se t.ex. åtgärderna för att genomföra tiopunktsplanen, däribland initiativet för tryggt boende. Kommissionen har utfärdat politisk vägledning om stöd till inkludering av ukrainska flyktingar i utbildningen: hänsyn, nyckelprinciper och praxis (schooleducationgateway.eu).

(12)  Den europeiska pelaren för sociala rättigheter | Europeiska kommissionen (europa.eu).

(13)  COM(2020) 758 final.

(14)  European Platform tackling undeclared work | Europeiska arbetsmyndigheten (europa.eu).

(15)  Europeiska socialfonden har också finansierat sådana projekt, som t.ex. Integrazione migranti Progetto PIU’ SUPREME (lavoro.gov.it).

(16)  Eures (europa.eu), ett europeiskt nätverk för arbetsförmedlingar, har utformats för att underlätta arbetstagarnas fria rörlighet. Se särskilt avdelningen ”leva och arbeta”.

(17)  I det europeiska partnerskapet för integration (europa.eu) ingår EU-kommissionen och fem organisationer som representerar arbetsmarknadens parter (EFS, Business Europe, SMEunited, SGI Europe och Eurochambres). Sedan partnerskapet bildades 2017 har arbetsmarknadens parter genomfört en lång rad integrationsåtgärder på arbetsmarknaden i över 20 EU-länder. Kommissionen har medfinansierat flera innovativa projekt för att hjälpa flyktingar och andra migranter att komma in på arbetsmarknaden. Kommissionen arbetar med arbetsmarknadens parter för att förstärka det europeiska partnerskapet för integration så att det omfattar arbetsmarknadsintegrering för personer på flykt undan den ryska invasionen av Ukraina.

(18)  Kompetenspakten är en gemensam insatsmodell för kompetensutveckling i Europa. Kommissionen mobiliserar paktens deltagare för att de som flyr från den ryska invasionen av Ukraina ska erbjudas konkreta utbildnings- och sysselsättningsmöjligheter.

(19)  Skills-OVATE | Cedefop (europa.eu).

(20)  Analysis of shortage and surplus occupations 2021 | Europeiska arbetsmyndigheten (europa.eu).

(21)  The Better Entrepreneurship Policy Tool är ett webbaserat verktyg som har utvecklats av OECD och kommissionen till stöd för beslutsfattare och andra intresserade på lokal, regional och nationell nivå som vill undersöka hur politiska strategier kan hjälpa ungdomar, kvinnor, migranter och arbetslösa att starta och driva egna företag, stödja utvecklingen av sociala företag.

(22)  Erasmus för unga företagare (erasmus-entrepreneurs.eu) hjälper blivande europeiska entreprenörer att skaffa sig den kompetens de behöver för att starta och/eller driva små företag i Europa.

(23)  Enterprise Europe Network (europa.eu) hjälper företag att vara innovativa och växa internationellt. Det är världens största stödjande nätverk för små och medelstora företag.

(24)  Se t.ex. Early Warning Notification - War in Ukraine: refugees arriving to the EU from Ukraine at risk of exploitation as part of THB | Europol (europa.eu).

(25)  COM(2021) 171 final.

(26)  A new Anti-Trafficking Plan to protect people fleeing the war in Ukraine (europa.eu).

(27)  Exempel på projekt finns på webbplatserna för Europeiska socialfonden och Europeiska socialfonden plus samt på European Website on Integration. De senaste exemplen på god praxis för integrering av flyktingar och migranter sammanfattas i slutrapporten och de tematiska rapporterna från konferenserna för ömsesidigt lärande 2021, 2020 och 2019.

(28)  Forwork.

(29)  FAB.

(30)  Labour-INT.

(31)  Stark im Beruf.

(32)  Mirjam.

(33)  CIAO.

(34)  Verktyget för kartläggning av kompetens (europa.eu) är ett flerspråkigt verktyg som utformats för att användas av organisationer som erbjuder stöd till personer från länder utanför EU. Det används för att kartlägga personernas färdigheter, kvalifikationer och arbetslivserfarenhet och ge dem personanpassade råd om ytterligare steg, t.ex. hänvisningar till erkännande av examina, validering av färdigheter, ytterligare utbildning eller hjälp med att söka jobb.

(35)  Esco (europa.eu) är en flerspråkig europeisk klassificering av färdigheter, kvalifikationer och yrken. Den fungerar som ett lexikon där yrken och färdigheter som är relevanta för EU:s arbetsmarknad och utbildning beskrivs, kartläggs och klassificeras.

(36)  Europass är en uppsättning onlineverktyg som hjälper användare upprätta sitt CV, skriva motivationsbrev och även hitta lediga jobb och kurser inom EU.

(37)  Stegen för att lansera pilotprojektet anges i kommissionens meddelande Att locka kompetens och talang till EU av den 27 april 2022 (COM(2022) 657 final).

(38)  Såsom utbildningsministeriet, den nationella myndigheten för kvalifikationer, den nationella myndigheten för kvalitetssäkring i högre utbildning och det nationella informationscentrumet för akademiskt erkännande.

(39)  Education and work information for Ukrainians and EU countries | ETF (europa.eu)

(40)  Nätverket Enic-Naric (det europeiska nätverket av informationscentrum för akademiskt erkännande i Europeiska unionen och nationella informationscentrum för akademiskt erkännande) har utvecklat projektet Erasmus+ Q-entry, en databas som täcker medlemsstater och länder utanför EU och ger information om kvalifikationer som ger tillträde till högre utbildning.

(41)  CVDC | Site de la validation des compétences (validationdescompetences.be)

(42)  Preliminary results: Survey on integration of Ukrainian refugees in Vocational Education and Training (VET) - Employment, Social Affairs & Inclusion – Europeiska kommissionen (europa.eu).

(43)  Rådets rekommendation av den 15 mars 2018 om en europeisk ram för ändamålsenliga lärlingsutbildningar av god kvalitet (EUT C 153, 2.5.2018, s. 1).

(44)  Commissioner Schmit visits ESF-funded projects in Romania supporting refugees from Ukraine | Europeiska socialfonden plus (europa.eu).

(45)  Support and training for immigrants at the Omnia Skills Centre | Omnia

(46)  Creating pathways to employment for immigrants through language learning | Europeiska socialfonden plus (europa.eu).

(47)  Förordning (EU) nr 1303/2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320) och förordning (EU) nr 223/2014 om fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (EUT L 72, 12.3.2014, s. 1).

(48)  För räkenskapsperioden 1 juli 2021–30 juni 2022.

(49)  Ökning av den ursprungliga förfinansieringen från React-EU på 11 % till 15 % för alla medlemsstater och till 45 % för medlemsstater som befinner sig i frontlinjen (HU, PL, RO, SK) och de medlemsstater som har tagit emot den största andelen personer jämfört med landets befolkning (över 1 % av befolkningen den 23 mars: AT, BG, CZ, EE, LT).

(50)  Ukraine: making it easier and quicker for Member States to use cohesion funding to support immediate needs of refugees | Europeiska socialfonden plus (europa.eu). Detta kommer att gälla för var och en av dem som har beviljats tillfälligt skydd enligt direktivet om tillfälligt skydd i upp till 13 veckor efter ankomsten.

(51)  Förordning (EU) 2022/585 om ändring av förordningarna (EU) nr 514/2014 om allmänna bestämmelser för asyl-, migrations- och integrationsfonden och om ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering, (EU) nr 516/2014 om inrättande av asyl-, migrations- och integrationsfonden och (EU) 2021/1147 om inrättande av Asyl-, migrations- och integrationsfonden.

(52)  Detta är en halvoffentlig webbplats som främst men inte uteslutande är tillgänglig för programmyndigheterna.

(53)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/240 av den 10 februari 2021 om inrättande av ett instrument för tekniskt stöd.

(54)  Kommissionen har lagt fram en verktygslåda för användningen av EU-medel för integrering av personer med migrantbakgrund för programperioden 2021–2027 för att främja användningen av Eruf, ESF+ och Amif på ett kompletterande sätt för att integrera personer med migrantbakgrund.

(55)  Med hjälp av undersökningar och ytterligare övervakningsverksamhet, såsom den som utförs av byråerna Eurofound, Cedefop och ETF.

(56)  Information för dig som flyr från kriget i Ukraina |Europeiska kommissionen (europa.eu).

EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE

av den 24 mars 2022

om ett förslag till ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller krav avseende kreditrisk, kreditvärdighetsjusteringsrisk, operativ risk, marknadsrisk och kapitalgolv

(CON/2022/11)

(2022/C 233/02)

Inledning och rättslig grund

Den 20 och den 21 januari 2022 mottog Europeiska centralbanken (ECB) en begäran från Europaparlamentet respektive Europeiska unionens råd om ett yttrande om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller krav avseende kreditrisk, kreditvärdighetsjusteringsrisk, operativ risk, marknadsrisk och kapitalgolv (1)(nedan kallat förslaget om ändringar av kapitalkravsförordningen).

ECB noterar att de förslaget om ändringar av kapitalkravsförordningen är nära kopplat till ett annat förslag som ECB har mottagit en begäran om samråd om, nämligen förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2013/36/EU vad gäller tillsynsbefogenheter, sanktioner, filialer från tredjeland och risker avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning samt om ändring av direktiv 2014/59/EU (2) (nedan kallat förslaget om ändringar av kapitalkravsdirektivet).

ECB:s behörighet att avge ett yttrande grundas på artiklarna 127.4 och 282.5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt eftersom förslaget ändring av CRR innehåller bestämmelser som har betydelse för ECB:s uppgifter i samband med tillsynen över kreditinstitut i enlighet med artikel 127.6 i fördraget samt Europeiska centralbankssystemets (ECBS) medverkan till ett smidigt genomförande av politiken för det finansiella systemets stabilitet i enlighet med artikel 127.5 i fördraget. I enlighet med artikel 17.5 första meningen i arbetsordningen för Europeiska centralbanken har detta yttrande antagits av ECB-rådet.

Allmänna kommentarer

ECB välkomnar kommissionens förslag, som genomför de återstående Basel III-reformerna (3) i EU, stärker EU:s enhetliga regelverk och stärker regelverket för tillsyn över kreditinstitut på olika områden.

ECB betonar vikten av att slutföra EU:s genomförande av Basel III-reformerna på ett snabbt, fullständigt och troget sätt. Reformerna åtgärdar de viktigaste bristerna som finns i det nuvarande regelverket som identifierats i tidigare analyser som utförts av både europeiska och internationella organ även när det gäller europeiska banker, och därför är dessa reformer avgörande för att säkerställa den europeiska banksektorns sundhet.

Ett snabbt genomförande av Basel III-reformerna är viktigt för att åtgärda dessa brister. ECB uppmanar därför unionens lagstiftande organ att avsluta lagstiftningsprocessen snabbt och utan orimligt långa genomförandeperioder. Detta är viktigt för att säkerställa att bankerna kan hantera framtida kriser.

ECB anser också att det är viktigt att man genomför Basel III-standarderna fullt ut. I detta avseende uppskattar ECB att kommissionens förslag omfattar alla de aspekter som togs fram av Baselkommittén för banktillsyn och godkändes av gruppen av centralbankschefer och tillsynschefer i december 2017.

Slutligen uttalar ECB ett starkt stöd för ett troget genomförande av Basel III-reformerna. Detta är viktigt för den finansiella stabiliteten samt även för EU:s internationella trovärdighet. Ett konsekvent genomförande av dessa reformer understryker EU:s engagemang för internationellt finansiellt samarbete och bidrar på så sätt till att stärka det globala finanssystemets funktion och förtroendet för EU:s banker. Samtidigt ger ett troget genomförande den bästa möjliga garantin för ett stabilt banksystem, medan de föreslagna avvikelserna och valmöjligheterna avseende genomförandet skulle innebära att vissa risker återstår som inte hanteras tillräckligt inom banksektorn. Såsom förklaras nedan uppstår dessa risker främst genom den föreslagna tillsynsbehandlingen av fastighetsexponeringar, kreditrisk från företag utan kreditvärdering, motpartsrisk, aktieexponeringar och operativ risk.

Avsnitten nedan innehåller detaljerade synpunkter på de viktigaste aspektrna av förslaget och de återstående risker som skulle kunna täckas i otillräcklig utsträckning om EU beslutar att avvika från Basel III-standarderna.

Det är också viktigt att tillsynsramen förblir ändamålsenlig genom att täppa till identifierade luckor och hålla jämna steg med utvecklingen. De nya definitionerna av centrala begrepp för företag för anknutna tjänster och finansinstitut som kommissionen föreslår är välkomna, eftersom de förtydligar gränserna för regleringsområdet. ECB välkomnar också kommissionens mandat att rapportera om ett nytt förslag om tillsynsbehandling av kryptotillgångar.

ECB stöder också kommissionens ståndpunkt i motiveringen till förslaget att det inte finns något behov av att ge de behöriga myndigheterna ytterligare tillsynsbefogenheter för att begränsa institutens utdelningar under exceptionella omständigheter med allvarliga ekonomiska störningar. Samtidigt konstaterar ECB att kreditinstitut under sådana perioder av ekonomiska och finansiella svårigheter kanske inte är villiga att använda sina kapitalbuffertar (4). I ett framtidsperspektiv anser ECB att man bör överväga att undanröja hinder för att använda kapitalbuffertar.

1.   Införande av ett kapitalgolv

1.1

Kapitalgolvet är ett viktigt inslag i Basel III-reformerna. Det minskar omotiverade variationer i riskvägda tillgångar mellan institut, vilket stärker konkurrensen på lika villkor och stärker tillsynsregelverket. ECB är mycket positiv till att kommissionen har valt den så kallade ”single stack”-metoden när det gäller genomförandet av kapitalgolvet, där bankerna endast kan mäta sina riskvägda tillgångar på ett sätt (5).

1.2

ECB noterar dock att förslaget också innehåller betydande övergångsbestämmelser som medför lägre riskvikter än de som förutses i Baselstandarderna inom vissa specifika områden, nämligen i) exponeringar i bostadsfastigheter med låga historiska förluster, ii) exponeringar mot företag utan kreditvärdering samt iii) kalibreringen av motpartsrisker i samband med derivatexponeringar. ECB anser att dessa avvikelser från Basel III-standarderna är omotiverade ur ett tillsyns- och finansiellt stabilitetsperspektiv och medföra att olika risker kvarstår.

1.3

Särskilt övergångsbestämmelserna avseende exponeringar i bostadsfastigheter kan medföra problem.. Övergångsbestämmelserna skulle försvaga säkerhetsmekanismen i kapitalgolvet när det gäller utlåning till bostadsfastigheter – ett område som kan äventyra den finansiella stabiliteten, vilket framgår av de senaste rapporterna från både ESRB (6) och ECB (7). Hushållens skuldsättning och övervärderingen av bostadsfastigheter ökar i flera EU-medlemsstater, vilket ökar sårbarheterna på medellång sikt och oron över en skulddriven bostadsbubbla. Detta skulle i sin tur kunna innebära att vissa bankers egna kapital inte klarar av de potentiella förluster som kan uppstå till följd av att dessa risker. Övergångsbestämmelserna kan också leda till ytterligare fragmentering på EU:s bankmarknad, eftersom instituten kan omfattas av olika kapitalkrav för snarlika risker, beroende på medlemsstaternas genomförande. Mot bakgrund av detta anser ECB att man inte bör behandla bostadsfastigheter på ett förmånligt sätt. Om denna mekanism bibehålls bör den bara vara tillfällig och av begränsad omfattning.

1.4

ECB är också oroad över övergångsbestämmelserna avseende företag utan kreditvärdering. Enligt Baselstandarderna medför utlåning till sådana företag en högre riskvikt pga. den större osäkerheten avseende deras faktiska risk. En sänkning av riskvikten baserat på en banks egna riskestimat försvagar syftet med kapitalgolvet, som är att skydda mot att risker underskattas i institutens egna modeller, eftersom instituten skulle kunna förlita sig på sina egna skattningar av sannolikheten för fallissemang (PD) för att åsätta företag en lägre riskvikt. Kommissionen föreslår att tillämpningen av en riskvikt på 65 procent villkoras till en uppskattad sannolikhet för fallissemang under en ettårsperiod som kan vara så hög som 0,5 procent. ECB anser att detta är för vitt, eftersom det skulle kunna omfatta företag med hög riskprofil. Med tanke på riskerna anser ECB därför att inget sådant undantag bör göras för företag utan kreditvärdering. Om denna mekanism bibehålls bör den bara vara tillfällig och av begränsad omfattning. Slutligen stöder ECB fullt ut insatserna för att på medellång till lång sikt öka antalet europeiska företag med kreditvärdering, vilket också kan ge ett viktigt bidrag till kapitalmarknadsunionen.

1.5

ECB varnar för ändra reglerna om motpartsrisk i samband med derivatexponeringar inom ramen för det kapitalgolvet, oavsett om det är tillfälliga eller permanenta ändringar. ECB anser att ändringar av kalibreringen av schablonmetoden för att mäta motpartsriskexponeringar (SA-CCR) kan leda till att vissa tillsynsrisker inte upptäcks och att exponeringsbeloppet för motpartsrisken kan underskattades.

1.6

Kommissionen har föreslagit att kapitalgolvet ska tillämpas på högsta konsolideringsnivå. Inom bankgrupper är detta kopplat till en omfördelningsmekanism för effekterna på den högsta konsolideringsnivån på moder- och dotterbolagen (8). Denna mekanism gör det möjligt för EU:s bankgrupper som är bundna av kapitalgolvet att fördela kapital inom gruppe, på ett mer effektivt sätt jämfört med en ansökan på individuell nivå, samtidigt som den speglar respektive risk som utgår från gruppens närvaro i varje medlemsstat. Om man inför specifika krav på kapitalgolvet på undergruppsnivå i medlemsstaterna kan detta dock fortfarande uppmuntra bankgrupper att omorganisera sin verksamhet för att minimera kapitalgolvets effekt på enskilda delar av gruppen vilket kan vara oförenligt med etablerade organisationsstrukturer eller sund riskhantering. Dessutom skulle det frysa mer kapital på lokal nivå, vilket skulle strida mot målet att möjliggöra fri rörlighet för kapital inom europeiska bankgrupper, vilket är en viktig förutsättning för finansiell integration. Ett alternativ vore att tillämpa det kapitalgolvet både på den högsta konsoliderade nivån i EU och på undergruppsnivå i medlemsstaterna, utan någon omfördelningsmekanism. Detta skulle redan förenkla regelverket för banker jämfört med kommissionens förslag och säkerställa en god kapitalisering i varje medlemsstat, även om det också skulle låsa in kapital på denna undergruppsnivå. Ett annat alternativ vore att bara tillämpa det kapitalgolvet på högsta konsolideringsnivå, vilket skulle kombineras med en skyldighet för banker och behöriga myndigheter att säkerställa att de fristående enheternas kapitalisering är tillräcklig (9). Ett sådant tillvägagångssätt skulle dels vara enklare och minska fragmenteringen inom den europeiska banksektorn, och dels spegla det faktum att kapitalgolvet kalibrerats för att minska en oönskad variation i riskvägda tillgångar på bankgruppsnivå, snarare än på enhetsnivå. ECB föredrar den sistnämnda metoden.

1.7

Slutligen noterar ECB att förslaget till kapitalkravsdirektiv innehåller bestämmelser om samspelet mellan kapitalgolv, tillsynskrav och kapitalbuffertar ur makrotillsynsperspektiv. Dessa frågor kommer att behandlas i ett separat yttrande om förslaget om ändringar av kapitalkravsdirektivet (10).

2.   Bestämmelser för kreditrisk – schablonmetoden

2.1

ECB välkomnar förslagen om att genomföra den nya schablonmetoden för kreditrisk, eftersom den kommer att göra de institut som inte förlitar sig på interna modeller mer motståndskraftiga och deras kapitalkrav mer riskkänsliga. ECB noterar dock med oro att förslaget också innehåller flera nya avvikelser från Basel III-standarderna, särskilt när det gäller i) exponeringar mot specialutlåning, ii) aktieexponeringar, iii) hushållsexponeringar och iv) metoden för värdering av säkerheter mot exponeringar säkrade genom fast egendom. Dessutom har vissa befintliga avvikelser bibehållits (t.ex. för små och medelstora företag samt infrastruktur) som bör omprövas av medlagstiftarna. ECB anser att dessa avvikelser kan minska enhetligheten och säkerheten i den nya schablonmetoden och medföra artt vissa risker ej beaktas. Detta skulle kunna medföra att bankerna inte har tillräckligt med kapital om risker inom dessa marknadssegment materialiserar. Basel III-regelverket kalibrerades för att spegla riskerna från exponeringar mot specialutlåning och alla ändringar, t.ex. inrättandet av en ny kategori för finansiering av objekt av hög kvalitet eller kriterierna för finansiering av projekt av hög kvalitet, kan medföra att risker inte beaktas, särskilt före projektens operativa fas, och därmed minska skyddet för bankerna. Dessutom bör standardiserade riskvikter inte bara baseras på den bedömning som görs av institut utan modellgodkännande av huruvida objektfinansieringen uppfyller kriteriet ”hög kvalitet”, på liknande sätt som internmetodens (IRB) klassificeringsmetod.

2.2

Aktieexponeringar är till sin natur mer riskfyllda eftersom de per definition är efterställda alla andra fordringar vid fallissemang. Basel III-förslagen speglar detta genom att ställa högre kapitalkrav för aktieexponeringar. ECB är därför oroad över avvikelserna från denna sunda princip inom flera områden, eftersom riskerna i bankernas balansräkningar kan öka. Detta gäller särskilt i) aktieexponeringar mot andra medlemmar i samma grupp – inklusive innehav i enheter inom den finansiella sektorn som banker inte får dra av från sin kapitalbas, ii) institutionella skyddssystem, och iii) långfristiga aktieexponeringar som redan varar i minst sex år, vilket också påverkar lämpligheten av riskvikter på konsoliderad nivå. Detta skulle inte bara låsa in befintliga mycket låga riskvikter som inte speglar den inneboende risken i aktieexponeringar, utan även förlänga avsaknaden av motsvarande förmåga att absorbera förluster inom gruppen. Dessutom iv) anser ECB att den lägre riskvikten för aktieexponeringar inom ramen för lagstiftningsprogram bör tillämpas om den åtföljs av Baselkravet på investeringsbegränsningar (11) som även kan beaktas i en omfattande bedömning av dessa program. Dessutom v) skapar övergångsbestämmelsen som är tillämplig på aktieexponeringar enligt internmetoden otillbörliga fördelar, eftersom banker kan tillämpa riskvikter som inte bara är lägre än de som för närvarande gäller, utan under en övergångsperiod till och med är lägre än de som slutligen kommer att krävas. ECB föreslår därför att man undviker denna tillfälliga extraordinära minskning av kapitalbaskraven för aktieexponeringar i institut med tillstånd att använda internmetoden under den nivå som permanent kommer att krävas i framtiden (12).

2.3

ECB anser att den lägre riskvikten för hushållsexponeringar bör begränsas till fysiska personer med totala exponeringar under 1 miljon euro, vilket bör beräknas genom att man beaktar både pengar som redan utgör skulder för kunder samt även outnyttjade kreditramar. Dessutom bör den nödvändiga korrigeringen av kapitalbaskraven för villkorslöst återkalleliga kreditramar inte fördröjas ytterligare.

2.4

I kommissionens förslag föreslås också vissa ändringar av omvärderingsmetoderna för fastigheter, som inte är i linje med Baselstandarderna. ECB anser att alla sådana omvärderingar bör genomföras utifrån sunda principer som speglar förändringar i värderingen av den fasta egendomen som utgör säkerheten. Att tillämpa statistiska metoder för fastighetsvärdering (i stället för att förlita sig på en kvalificerad, oberoende värderingsman) kan medföra en felaktig känsla av säkerhet. Det skulle kunna leda till en strukturell övervärdering av det faktiska värdet inte bara på enskilda fastigheter utan på hela portföljen som omvärderas, vilket kan minska bankernas motståndskraft mot överhettade fastighetsmarknader. Stigande fastighetsvärden utifrån genomsnittliga historiska värden kan också leda till att bankerna på ett oönskat sätt fortsätta att förlita sig på fortsatt stigande fastighetspriser som eventuellt är ohållbara. Detta gäller till exempel den aktuella situationen med ökande övervärderingar. Dessa ändringar skulle ytterligare öka de oönskade konsekvenserna av övergångsmekanismen avseende kapitalgolvets effekter på bostadslån med låg risk (som avses i punkt 1.3) och skulle ytterligare kunna öka bankernas sårbarhet på fastighetsmarknaderna.

2.5

Basel III-regelverket har kalibrerat om sin behandling av särdragen hos små och medelstora företag samt infrastrukturinvesteringar genom att tillämpa riskvikter som är empiriskt kalibrerade utifrån uppgifter från de olika institutionerna. ECB anser därför att EU bör följa den reviderade kalibreringen.

3.   Operativ risk

3.1

ECB välkomnar kommissionens beslut att genomföra den nya schablonmetoden för operativ risk i enlighet med Basel III-regelverket, som syftar till att göra beräkningen av kapitalbaskraven mer jämförbar och enklare.

3.2

Basel III-regelverket ger visserligen möjlighet att bortse från historiska förluster vid beräkningen av kapitalkrav för operativa risker, men ECB beklagar att kommissionen inte valt att beakta sådana förluster. ECB anser ett beaktande av ett instituts historiska förluster skulle medföra en högre riskmedvetenhet och förlusttäckning av kapitalkrav, så att skillnaderna i institutens riskprofiler i mycket känsliga frågor såsom uppföranderisker, penningtvätt eller cyberincidenter skulle kunna åtgärdas, och skulle ge instituten större incitament att förbättra sin hantering av operativa risker. ECB skulle därför föredra ett genomförande där den interna multiplikatorn för förluster bestäms utifrån institutets historiska förluster och införs stegvis.

3.3

ECB noterar att tillsynsmyndigheterna redan nu måste beakta riskhanteringens kvalitet, inklusive historiska förluster, när de definierar riskprofilen och kapitalkraven inom ramen för översyns- och utvärderingsprocessen. I detta avseende bör man analysera nyttan av den föreslagna snäva skyldigheten för tillsynsmyndigheterna att minst vart tredje år granska kvaliteten på institutens insamling av historiska förluster mot bakgrund av den slutliga användningen av dessa historiska förluster inom ramverket, även med beaktande av att uppgifternas kvalitet endast är en av många viktiga faktorer för att hantera operativ risk.

4.   Marknadsrisk

4.1

I sitt yttrande av den 8 november 2017 om ändringar av unionens ramverk för kapitalkrav avseende kreditinstitut och värdepappersföretag (13) (14), efterlyste ECB en tillräckligt lång genomförandeperiod av Baselstandarderna för marknadsrisk till följd av den grundläggande översynen av handelslagret, även med beaktande av ytterligare ändringar av Baselstandarderna. Eftersom internationellt överenskomna regler nu har färdigställts välkomnar ECB kommissionens förslag att omvandla det befintliga rapporteringskravet till kapitalbaskrav.

4.2

ECB noterar att förslaget gör det möjligt för kommissionen att ändra kalibreringen av kapitalkraven enligt den nya ramen för marknadsrisk och även att skjuta upp genomförandet av denna ram med ytterligare två år. Detta skulle kunna göra det möjligt att sänka kapitalkraven och därmed avvika från Basel III-standarderna. ECB förespråkar en begränsning av dessa befogenheter i det nuvarande förslaget. ECB anser att det är viktigt att dessa standarder tillämpas konsekvent på internationell nivå och efterlyser ett bokstavstroget genomförande av dessa internationellt överenskomna standarder senast 2025. Detta skulle vara viktigt för att skapa klarhet för instituten och säkerställa att EU:s enhetliga regelverk är sunt, samtidigt som man undviker negativa konsekvenser för institutens interna genomförandeplaner och ansöknings- samt godkännandeprocessen för interna modeller. Trots ovanstående skulle man kunna överväga att ha en rapport från kommissionen om genomförandet av den grundläggande översynen av handelslagret i andra jurisdiktioner under 2025, som skulle kunna ligga till grund för unionslagstiftarnas arbet med att ta fram eventuella uppföljningsåtgärder för att säkerställa konkurrens på lika villkor på global nivå.

4.3

ECB välkomnar att kommissionens förslag är tydligt vad gäller den minimifrekvens som ska tillämpas inom ramen för genomlysningsmetoden när företag för kollektiva investeringar inkluderas i interna modeller. Samtidigt befarar ECB att en sådan behandling kan leda till att vissa risker inte inkluderas i internmetoden, och föreslår därför att ett separat krav läggs till för att identifiera, mäta och övervaka de relevanta riskerna om en genomlysningsmetod inte används dagligen.

5.   Risk i samband med kreditvärdighetsjustering (CVA)

5.1

ECB noterar med oro att kommissionens förslag inte omprövar befintliga undantag som antagits av unionen och påminner om att dessa undantag bedömdes som en väsentlig överträdelse i Baselkommitténs konsekvensbedömning 2014 (15). ECB anser att dessa avvikelser inte är motiverade ur ett tillsynsperspektiv och medför att institut exponeras för risker utan täckning som utgår från deras derivattransaktioner med undantagna motparter (16).

5.2

ECB är medveten om kommissionens ansträngningar för att ta itu med problem som härrör från utestående säkringar för kreditvärdighetsjustering av motparter med EU-undantag genom att tillåta institut att frivilligt inkludera dessa motparter i sina lagstadgade kreditvärdighetsjusteringar (17) och fastställa nya rapporteringskrav för motparter med EU-undantag. Även om det senare kan bidra till att förbättra institutens riskhanteringsmetoder kommer det varken att förbättra deras tillsynssituation eller leda till någon marknadsdisciplin. För att uppnå detta bör ett krav på offentliggörande införas. Om unionens lagstiftande organ väljer att bibehålla de befintliga undantagen bidrar dessa förslag till att mildra de negativa konsekvenserna av sådana undantag, men de minskar inte väsentligt de risker som dessa exponeringar medför för bankernas balansräkningar.

6.   Internmetoden

6.1

ECB välkomnar de föreslagna ändringarna av internmetoden för kreditrisk, i enlighet med det slutliga Basel III-paketet (18), eftersom de anses nödvändiga för att upprätthålla riskkänsligheten och samtidigt avsevärt minska utrymmet för obefogade variationer i det riskvägda exponeringsbeloppet (RWEA). ECB stöder förslaget att inte tillåta i) användningen av den avancerade internmetoden (A-IRB) för exponeringar mot stora företag, exponeringar mot kreditinstitut och värdepappersföretag och mot finansinstitut som behandlas som företag samt ii) användning av internmetoden för aktieexponeringar. På samma sätt stöder ECB genomförandet av indatagolv för riskparametrar, vilket kommer att säkerställa en viss försiktighet i modellparametrar, samtidigt som en otillbörlig variation i det riskvägda exponeringsbeloppet minskar.

6.2

Dessutom stöder ECB de ytterligare klargöranden och förbättringar som rör skattning av PD, förlust vid fallissemang (LGD) och kreditkonverteringsfaktorer (CCF).

6.3

ECB vill dock framhålla vissa inkonsekvenser i förslaget som kan förhindra ett korrekt genomförande av kraven. För att minska risken för feltolkningar rekommenderar ECB i synnerhet att de termer som används för att identifiera företagsgäldenärernas storlek, såsom omsättning, intäkter och försäljning (19), anpassas ytterligare mellan olika artiklar i den ändrade kapitalkravsförordningen.

6.4

Dessutom måste konsekvens säkerställas mellan definitionen av fallissemang och skattningen och genomförandet av riskparametrar. När det gäller genomförandet av internmetoden på nivån exponeringsklass, i enlighet med den ändrade artikeln 148, vill ECB betona att denna ändring för hushållsexponeringar gör det möjligt att använda internmetoden för minst en av de exponeringsklasser som avses i de nya leden d i, d ii, d iii och d iv i artikel 147.2. När det gäller hushållsexponeringar noterar ECB samtidigt att den befintliga artikeln 178.1 tillåter institut att tillämpa definitionen av fallissemang på nivån för en enskild kreditfacilitet snarare än på en låntagares samlade förpliktelser. Om definitionen av fallissemang för hushållsexponeringar definieras på gäldenärsnivå rekommenderar ECB att begränsa möjligheten att använda internmetoden antingen för alla eller för ingen av de exponeringsklasser som avses i led d i, d ii, d iii och d iv artikel 147.2, utan att detta påverkar möjligheten att kräva permanent partiell användning enligt de villkor som anges i artikel 150.

6.5

När det gäller de nya kraven för PD-skattningar anser ECB dessutom att ytterligare specificering av tidshorisonten för kreditvärderingar, såsom föreslås i de slutliga Basel III-standarderna, skulle säkerställa lämplig riskdifferentiering trots ogynnsamma ekonomiska förhållanden och öka jämförbarheten av riskvägda tillgångar mellan institut. Dessutom har vissa skillnader mellan kraven på PD-skattningar för hushållsexponeringar och kraven på PD-skattningar för exponeringar mot företag och institut införts i förslaget, vilket kan medföra att instituten gör feltolkningar. I detta sammanhang rekommenderar ECB att kraven för dessa exponeringstyper samordnas ytterligare.

7.   Offentliggörande och rapportering inom den tredje pelaren

7.1

ECB välkomnar målet för det nya integrerade nav som förvaltas av Europeiska bankmyndigheten (EBA) för kreditinstituts offentliggörande av information inom den tredje pelaren, som syftar till att minska bördan för instituten och underlätta användningen av information från den tredje pelaren för alla berörda parter. Tillsynsmyndigheterna skulle gynnas av ett centraliserat nav för offentliggörande eftersom det skulle underlätta deras roll när det gäller att säkerställa kvaliteten på informationen inom tredje pelaren. ECB noterar dock att förslaget tillämpar olika tillvägagångssätt när det gäller det kvantitativa offentliggörandet av små och icke-komplexa institut och större institut. För små och icke-komplexa institut kommer EBA att använda tillsynsrapportering för att sammanställa motsvarande kvantitativa offentliggörande utifrån en fördefinierad kartläggning. För större institut skulle ett nytt rapporteringsförfarande för offentliggörande behöva tas fram, vilket skulle medföra dubbelrapportering av datapunkter, eftersom rapporteringskraven i den tredje pelaren överlappar med tillsynsrapporteringen. EBA kommer sedan att få dessa nya mallar i elektroniskt format och ska offentliggöra dem samma dag som de erhålls. ECB anser att metoden för små och icke-komplexa institut avseende kvantitativa upplysningar kan tillämpas på alla institut, oavsett storlek och komplexitet, i syfte att minska rapporteringsbördan för alla institut. ECB noterar också att tidsfristen för EBA:s offentliggörande av information inom den tredje pelaren i det centraliserade navet inte möjliggör en avstämning mellan tillsynsrapportering och offentliggörande av information inom tredje pelaren, vilket kan medföra en extra arbetsbelastning för tillsynsmyndigheterna och skapa förvirring för investerare och andra användare av information inom tredje pelaren. Enligt samma tankesätt och för att säkerställa konsekvens, bör den policy om förnyad rapportering till EBA som föreskrivs i den ändrade artikeln 434a inte begränsas till offentliggörandet av information utan även omfatta tillsynsrapportering.

7.2

Vissa kvalitativa och vissa kvantitativa offentliggöranden (20) kan inte extraheras från tillsynsrapporteringen utifrån av en fördefinierad kartläggning. Denna fråga berör både små och icke-komplexa institut och andra institut. Därför bör förfarandet för att inlämna sådan information till EBA klargöras. ECB räknar också med potentiella svårigheter för EBA att aggregera och jämföra kvalitativ information på grund av dess ostrukturerade karaktär.

7.3

ECB noterar att förslaget om ändringar av kapitalkravsdirektivet innebär en ändring av artikel 106 i kapitalkravsdirektivet för att ge behöriga myndigheter befogenhet att kräva att andra institut än små och icke-komplexa lämnar information om offentliggöranden till EBA för offentliggörande på en centraliserad EBA-webbplats. Denna ändring av kapitalkravsdirektivet skulle bli överflödig om texten i kapitalkravsförordningen ändras på det sätt som föreslås i punkt 7.1.

8.   Risker avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning

8.1

En bättre integrering av risker avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning i tillsynsramen är avgörande för att öka banksektorns motståndskraft. ECB:s omfattande kommentarer till förslagen om ESG-risker kommer att lämnas i dess yttrande om förslaget om ändringar av kapitalkravsdirektivet (21). Vad gäller de föreslagna ändringarna av kapitalkravsförordningen välkomnar ECB kommissionens förslag om att införa harmoniserade definitioner av ESG-risker och uppskattar den uttalade avsikten att anpassa definitionerna till dem som EBA föreslagit i sin rapport om hantering och tillsyn av ESG-risker för kreditinstitut och värdepappersföretag (22). ECB noterar dock vissa skillnader i ordalydelsen av de föreslagna definitionerna jämfört med de formuleringar som används av EBA. EBA:s definitioner är bredare och omfattar alla negativa effekter, inte bara förluster. Följaktligen återspeglar de mer troget karaktären på ESG-risker, som bland annat utgörs av strategiska risker och anseenderisker. Dessa risker kan till exempel medföra lägre affärsvolymer och påverka ett instituts hållbarhet och bärkraft. ECB föreslår därför förbättringar av formuleringarna i definitionerna för att säkerställa en bättre samordning med de definitioner som föreslås av EBA.

8.2

ECB välkomnar förslaget om att ändra artikel 430 enligt vilken instituten ska rapportera sin exponering mot ESG-risker till sina behöriga myndigheter. Eftersom rapporteringen av relevant kvalitativ och kvantitativ information om ESG-risker underlättar tillsynen av dessa risker, uppmanar ECB unionens lagstiftande organ och EBA att se till att det föreslagna rapporteringskravet genomförs så snart som möjligt. ECB noterar att sådan rapportering kommer att omfattas av proportionalitetsprincipen i enlighet med skäl 40 i de föreslagna ändringarna av kapitalkravsförordningen.

8.3

ECB instämmer i skäl 40 i de föreslagna ändringarna av kapitalkravsförordningen, där det anges att exponeringen mot ESG-risker inte nödvändigtvis står i proportion till ett instituts storlek och komplexitet. Det är därför absolut nödvändigt att marknaderna och tillsynsmyndigheterna erhåller adekvata uppgifter från alla enheter som är exponerade mot sådana risker, oberoende av deras storlek. ECB stöder därför förslaget att tillämpa kraven om offentliggörande av ESG-risker enligt artikel 449a på alla institut. ECB stöder kommissionens förslag att skräddarsy kraven avseende offentliggörandet av ESG-risker vad gäller frekvens och detaljnivå till institutens storlek och komplexitet för att ta vederbörlig hänsyn till proportionalitetsprincipen. ECB noterar att det är viktigt att säkerställa tillräcklig samstämmighet mellan kraven på offentliggörande av ESG-risker för institut, och andra initiativ på området offentliggörande (t.ex. direktivet om företagens hållbarhetsredovisning), i den meningen att sådana initiativ bör ge instituten bättre möjligheter att på ett adekvat sätt bedöma sina risker och uppfylla sina egna skyldigheter om offentliggörande.

8.4

ECB stöder också förslaget om att tidigarelägga den tidsfrist inom vilken EBA måste lägga fram sin rapport om tillsynsbehandlingen av exponeringar som påverkas av miljömässiga och/eller sociala faktorer enligt artikel 501c. ECB stöder detta arbete och anser att en tidigareläggning av denna rapport ytterligare skulle stödja EU:s bidrag till den internationella policydebatten om dessa frågor. I de fall där ECB rekommenderar att förslaget om ändringar av kapitalkravsförordningen ska ändras anges ett specifikt förslag i ett separat tekniskt arbetsdokument som åtföljs av en förklaring. Det tekniska arbetsdokumentet finns på engelska på i EUR-Lex.

---

(1)  COM(2021) 664 final.

(2)  COM(2021) 663 final.

(3)  Basel III-reformerna, även kallade Basel III-standarderna, är standarder som antagits av Baselkommittén för banktillsyn (BCBS). De konsoliderade standarderna finns på webbplatsen för Banken för internationell betalningsutjämning på www.bis.org

(4)  Se Europeiska centralbankens yttrande CON/2020/16 av den 20 maj 2020 om ändringar av unionens tillsynsregelverk som svar på covid-19-pandemin (EUT C 180, 29.5.2020, s. 4). Alla ECB:s yttranden publiceras i EUR-Lex.

(5)  För ytterligare information om den så kallade ”single stack”-metoden för riskbaserade kapitalkrav, se kommissionens frågor och svar Questions and Answers.

(6)  Europeiska systemrisknämnden, Vulnerabilities in the residential real estate sectors of the EEA countries, februari 2022.

(7)  Europeiska centralbanken Financial Stability Review, november 2021.

(8)  Se kommissionens motivering.

(9)  I enlighet med SCO 10 i Baselprinciperna.

(10)  Se förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2013/36/EU vad gäller tillsynsbefogenheter, sanktioner, filialer från tredjeland och risker avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning samt om ändring av direktiv 2014/59/EU.

(11)  Se CRE 20.59 i Baselprinciperna.

(12)  Kapitalkrav för bankledda finansiella konglomerat påverkas också av bestämmelserna i punkterna iii) och v) på grund av den så kallade danska kompromissen, enligt vilken bankernas innehav av kapitalinstrument som emitterats av försäkringsföretag som tillhör samma finansiella konglomerat får riskviktas snarare än dras av.

(13)  Se fotnot 1 i SCO30.5.

(14)  Europeiska centralbankens yttrande CON/2017/46 av den 8 november 2017 om ändringar av unionens ramverk för kapitalkrav avseende kreditinstitut och värdepappersföretag (EUT C 34, 31.1.2018, s. 5).

(15)  Baselkommittén för banktillsyn (2014) Regulatory Consistency Assessment Programme (RCAP) - Assessment of Basel III regulations - European Union, finns på webbplatsen för Banken för internationell betalningsutjämning på www.bis.org

(16)  Detta betonades också av Europeiska bankmyndigheten (2019) Policy advice on the Basel III reforms on credit valuation adjustment (CVA) and market risk, Rekommendation CVA2: undantag från kreditvärdighetsjustering, s. 9, finns på EBA:s webbplats www.eba.europa.eu

(17)  Se kommissionens motivering.

(18)  Se särskilt Basel III: Finalising post-crisis reforms (bis.org).

(19)  I artikel 142.1.5a definieras till exempel ”stora företag” med hänvisning till deras försäljning, medan små och medelstora företag i den nya artikeln 5.8 definieras med hänvisning till sin omsättning.

(20)  Till exempel med hänvisning till offentliggörande av ESG och IRRBB information.

(21)  Se fotnot 10 ovan.

(22)  European Banking Authority (2021) EBA Report on management and supervision of ESG risks for credit institutions and investment firms (EBA/REP/2021/18), finns på EBA:s webbplats www.eba.europa.eu

EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE

av den 11 april 2022

om ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen, och om upphävande av direktiv (EU) 2016/1148

(CON/2022/14)

(2022/C 233/03)

Inledning och rättslig grund

Den 16 december 2020 antog Europeiska kommissionen ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen, och om upphävande av direktiv (EU) 2016/1148 (1) (nedan kallat direktivförslaget). Den 3 december 2021 enades Europeiska unionens råd om sina allmänna riktlinjer till direktivförslaget (2). Europeiska centralbankens behörighet att avge ett yttrande grundas på artikel 127.4 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt eftersom direktivförslaget innehåller bestämmelser som berör ECB:s behörighetsområden, särskilt att främja väl fungerande betalningssystem, medverka till de behöriga myndigheternas smidiga genomförande av riktlinjerna för det finansiella systemets stabilitet samt ECB:s uppgifter i fråga om tillsyn över kreditinstitut i enlighet med artikel 127.2 fjärde strecksatsen och artikel 127.5 och 127.6 i fördraget. I enlighet med artikel 17.5 första meningen i arbetsordningen för Europeiska centralbanken har detta yttrande antagits av ECB-rådet.

Allmänna kommentarer

ECB är mycket positiv till direktivförslagets mål att öka cyberresiliensen inom alla relevanta sektorer, minska bristen på enhetlighet på den inre marknaden och förbättra den gemensamma situationsmedvetenheten och den kollektiva förmågan att förbereda sig och reagera genom att säkerställa ett effektivt samarbete inom unionen.

ECB är medveten om vikten av att upprätthålla starka kopplingar mellan direktivförslaget och finanssektorn, som bör förbli en del av nätverks- och informationssystemens ekosystem för att främja en konsekvent bedömning av risker i samband med informations- och kommunikationsteknik (IKT) i hela unionen och främja ett effektivt sektorsövergripande informationsutbyte och samarbete vid hanteringen av cyberhot. I detta syfte bör det vara möjligt för de behöriga myndigheterna enligt förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om digital operativ motståndskraft för finanssektorn (3) (nedan kallad Dora) att delta i de strategiska policydiskussionerna och det tekniska arbetet i samarbetsgruppen för nät- och informationssäkerhet, samt att utbyta information och samarbeta ytterligare med de gemensamma kontaktpunkterna och de nationella enheter för hantering av it-säkerhetsincidenter som avses i direktivförslaget (4).

1.   Direktivförslagets tillämpningsområde

1.1

ECB förstår att Dora, i förhållande till enheter inom den finansiella sektorn, kommer att betraktas som sektorsspecifik lagstiftning som inför krav på hantering av cybersäkerhetsrisker och incidentrapportering som är minst likvärdiga med dem som fastställs i direktivförslaget (5). De bestämmelser i direktivförslaget som rör hantering av cybersäkerhetsrisker, rapporteringsskyldigheter, informationsutbyte samt tillsyn och verkställighet kommer därför inte att tillämpas på finansiella enheter som omfattas av Dora (6). Såsom klargörs i skälen till direktivförslaget bör de bestämmelser i Dora som rör IKT-riskhanteringsåtgärder, hantering av IKT-relaterade incidenter och incidentrapportering, testning av digital operativ motståndskraft, arrangemang för informationsutbyte och IKT-tredjepartsrisk tillämpas i stället för bestämmelserna i direktivförslaget (7).

1.2

ECB noterar också att rådet i sina allmänna riktlinjer till direktivförslaget inkluderar en ändring för att undanta enheter som bedriver verksamhet inom rättsväsendet, parlamenten eller centralbankerna (8) från tillämpningen av direktivförslaget. Enligt ECB:s tolkning skulle den föreslagna ändringen omfatta Europeiska centralbankssystemets (ECBS) alla grundläggande uppgifter och befogenheter enligt artikel 127.2 i fördraget och artikel 3.1 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (nedan kallad ECBS-stadgan), t.ex. att främja väl fungerande betalningssystem. I detta avseende anses finansmarknadsinfrastrukturer som ägs och drivs av Eurosystemet, såsom TARGET2 och TARGET2-Securities, omfattas av rådets förslag att undanta centralbanker från tillämpningen av direktivförslaget.

2.   ECBS och Eurosystemets tillsynsbefogenheter

2.1

Parallellt med ECBS huvudmål att upprätthålla prisstabilitet, och i enlighet med artikel 127.2 i fördraget, är en de grundläggande uppgifterna för ECBS att främja väl fungerande betalningssystem (9). När denna grundläggande uppgift utförs får ECB och de nationella centralbankerna ställa anordningar till förfogande och ECB får utfärda förordningar för att säkerställa effektiva och sunda clearing- och betalningssystem inom unionen och i förbindelser med tredje land (10). Vid utövandet av sin tillsynsfunktion antog ECB Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 795/2014 (ECB/2014/28) (11) (nedan kallad SIPS-förordningen), som omvandlar CPSS-IOSCO:s principer för finansmarknadens infrastruktur (12) till direkt tillämplig lagstiftning. I SIPS-förordningen fastställs krav för både omfattar systemviktiga betalningssystem för både större betalningar och massbetalningar, oavsett om de är offentliga eller privata aktörer. Kraven enligt SIPS-förordningen omfattar bl.a. hanteringen av operativa risker och inrättandet av en ram för cyberresiliens (13).

2.2

Utöver systemviktiga betalningssystem omfattar Eurosystemets tillsyn betalningssystem som inte är systemviktiga, elektroniska betalningsinstrument, -system och -arrangemang samt annan infrastruktur och kritiska tjänsteleverantörer, i enlighet med Eurosystemets tillsynsram (14). Betalningssystem och andra arrangemang som omfattas av Eurosystemets tillsyn omfattas inte uttryckligen av direktivförslagets tillämpningsområde (15). Samtidigt, med tanke på att direktivförslaget är ett instrument för minimiharmonisering (16), kan genomförandelagstiftning som medlemsstaterna antar i framtiden överlappa Eurosystemets tillsynsbefogenheter. För att undvika detta bör ECBS befogenheter enligt fördraget och ECBS-stadgan samt Eurosystemets befogenheter enligt SIPS-förordningen och rent allmänt enligt Eurosystemets tillsynsram uttryckligen erkännas i skälen i direktivförslaget.

3.   IKT-riskhantering av tredje parter, hantering av storskaliga incidenter och kriser, informationsutbyte och nationell strategi för cybersäkerhet

3.1   IKT-riskhantering av tredje parter

3.1.1

Direktivförslaget ger behöriga myndigheter befogenhet att, när de kontrollerar väsentliga entiteters efterlevnad, har befogenhet att utfärda bindande instruktioner eller ett föreläggande om att dessa entiteter ska avhjälpa konstaterade brister eller överträdelser av de skyldigheter som fastställs i direktivförslaget (17). Samtidigt får den ledande tillsynsmyndigheten som utsetts inom ramen för Dora rikta rekommendationer till kritiska tredjepartsleverantörer av IKT-tjänster för att hantera de potentiella systemrisker som kan uppstå till följd av utkontraktering och koncentrationsrisken för IKT-tredjeparter (18).

3.1.2

Med tanke på att en väsentlig entitet enligt direktivförslaget också kan utses till en kritisk tredjepartsleverantör av IKT-tjänster enligt Dora, upprepar ECB (19) att man bör undvika att utfärda motstridiga rekommendationer och bindande instruktioner. I detta avseende välkomnar ECB rådets allmänna riktlinjer om direktivförslaget. Enligt dessa riktlinjer ska de behöriga myndigheterna informera det tillsynsforum som inrättas enligt Dora när de utövar sina tillsyns- och verkställighetsbefogenheter avseende en väsentlig entitet som har utsetts till en kritisk tredjepartsleverantör av IKT-tjänster enligt Dora (20).

3.2   Hantering av storskaliga incidenter och kriser

3.2.1

I enlighet med direktivförslaget (21) ska medlemsstaterna utse en eller flera behöriga myndigheter med ansvar för hanteringen av storskaliga incidenter och kriser. Enligt skälen i direktivförslaget bör en storskalig incident anses vara en incident som påverkar två eller flera medlemsstater eller som leder till störningar som är så omfattande att den berörda medlemsstaten inte kan hantera dem på egen hand. Storskaliga incidenter kan förvandlas till fullt utvecklade kriser, som hindrar den inre marknaden från att fungera korrekt (22).

3.2.2

Även om de behöriga myndigheter som utsetts enligt Dora förblir ansvariga för hanteringen av cybersäkerhetsincidenter som berör finansiella enheter, kommer samarbete med de strukturer och myndigheter som inrättats i enlighet med direktivförslaget att vara avgörande för att säkerställa samordnade insatser i hela unionen. I detta syfte skulle ECB välkomna att behöriga myndigheter som utsetts enligt Dora, däribland ECB, deltar i Europeiska kontaktnätverket för cyberkriser (EU-CyCLONe) (23), när storskaliga cyberincidenter och cyberkriser påverkar finanssektorn.

3.3   Informationsutbyte

3.3.1

Såsom anges ovan stöder ECB samarbetet mellan de behöriga myndigheter som utsetts enligt Dora och de strukturer och myndigheter som inrättas i enlighet med direktivförslaget. I synnerhet kan informationsutbyte mellan myndigheter möjliggöra sektorsövergripande lärande, bidra till förebyggande och effektiv hantering av cyberattacker och främja en konsekvent bedömning av IKT-relaterade risker i hela unionen. ECB betonar dock att informationsutbyte bör äga rum där det finns tydligt fastställda mekanismer för klassificering och informationsutbyte, tillsammans med lämpliga skyddsåtgärder för att säkerställa konfidentialitet (24). ECB välkomnar rådets allmänna riktlinjer avseende direktivförslaget där man föreslår ett regelbundet utbyte av relevant information mellan myndigheter (25), inrättande av samarbetsarrangemang som anger en mekanism för informationsutbytet (26) samt automatisk och direkt vidarebefordran av incidentrapporter (27). I detta avseende bör det säkerställas att information som är konfidentiell i enlighet med bestämmelserna om tystnadsplikt i DORA (28) eller relevant sektorsspecifik lagstiftning (29) endast kan utbytas med de behöriga myndigheter som avses i direktivförslaget om detta utbyte är nödvändigt för att de behöriga myndigheterna ska kunna tillämpa bestämmelserna direktivförslaget (30).

3.4   Nationell strategi för cybersäkerhet

3.4.1

Enligt direktivförslaget får medlemsstaterna en skyldighet att anta en nationell strategi för cybersäkerhet som anger strategiska mål och relevanta politiska och reglerande åtgärder, i syfte att uppnå och upprätthålla en hög cybersäkerhetsnivå (31). Enligt skälen i direktivförslaget bör medlemsstaterna fortsätta att inkludera finanssektorn i sina respektive strategier för cybersäkerhet (32). Medlemsstaterna bör preliminärt, som en del av sina nationella strategier för cybersäkerhet, anta strategier för cybersäkerhet i leveranskedjan för IKT-produkter och IKT-tjänster som används av entiteter för tillhandahållandet av tjänster. När det gäller finanssektorn bör de nationella cybersäkerhetsstrategierna vara förenliga med det regelverk som härrör från Dora. I detta hänseende anser ECB att ytterligare förtydliganden behövs för att säkerställa att nationella strategier för cybersäkerhet är förenliga med sektorsspecifik lagstiftning. I de fall där ECB rekommenderar att förslaget till direktiv ska ändras anges ett specifikt förslag i ett separat tekniskt arbetsdokument som åtföljs av en förklaring. Det tekniska arbetsdokumentet finns på engelska på i EUR-Lex.

---

(1)  COM(2020) 823 final.

(2)  Finns på rådets webbplats www.consilium.europa.eu.

(3)  COM(2020) 595 final.

(4)  Se punkt 1.5 i Europeiska centralbankens yttrande CON/2021/20 av den 4 juni 2021 om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om digital operativ motståndskraft för finanssektorn (EUT C 343, 26.8.2021, s. 1). Alla ECB:s yttranden publiceras i EUR-Lex. Artiklarna 17.5 och 42 i Dora; artikel 11 i direktivförslaget.

(5)  Artikel 2.6 i direktivförslaget.

(6)  Skäl 13 och artikel 2.6 i direktivförslaget.

(7)  Skäl 13 i direktivförslaget.

(8)  Artikel 2.3a, första stycket punkt b i rådets allmänna riktlinjer till direktivförslaget.

(9)  Artikel 127.2 FEUF, samt artikel 3.1 i ECBS-stadgan.

(10)  Artikel 22 i ECBS-stadgan.

(11)  Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 795/2014 av den 3 juli 2014 om krav på övervakning av systemviktiga betalningssystem (ECB/2014/28) (EUT L 217, 23.7.2014, s. 16).

(12)  Se Kommittén för betalnings- och avvecklingssystem (PSSC) och Technical Committee of the International Organization of Securities Commissions (IOSCO), Principles for Financial Market Infrastructures, april 2012, finns på webbplatsen för Banken för internationell betalningsutjämning www.bis.org. Enligt ansvar D anges där att alla CPSS- och IOSCO-medlemmar förväntas tillämpa principerna på de relevanta finansmarknadsinfrastrukturerna inom sina jurisdiktioner i största möjliga utsträckning, i den mån detta är tillåtet enligt den rättsliga ramen inom deras jurisdiktion.

(13)  Artikel 15 i förordning (EU) nr 795/2014 (ECB/2014/28).

(14)  Eurosystemets tillsynsram, reviderad version (juli 2016), finns på ECB:s webbplats www.ecb.europa.eu.

(15)  Artikel 2 i direktivförslaget och bilagorna I och II i direktivförslaget.

(16)  Artikel 3 i direktivförslaget.

(17)  Artikel 29.4 b i direktivförslaget.

(18)  Artikel 31 i Dora.

(19)  Se punkt 1.2 i yttrande CON/2021/20.

(20)  Artikel 29.10 i rådets allmänna riktlinjer avseende direktivförslaget.

(21)  Artikel 7.1 i direktivförslaget.

(22)  Skäl 27 i direktivförslaget.

(23)  Artikel 14 i direktivförslaget.

(24)  Se punkt 1.5 i yttrande CON/2021/20.

(25)  Artikel 11.5 i rådets allmänna riktlinjer till direktivförslaget.

(26)  Artikel 23a i rådets allmänna riktlinjer till direktivförslaget.

(27)  Artikel 13 i rådets riktlinje till direktivförslaget.

(28)  Artikel 49 i Dora.

(29)  Artiklarna 53–62 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338).

(30)  Artiklarna 2.5 och 11.4 i direktivförslaget.

(31)  Artikel 5 i direktivförslaget.

(32)  Skäl 13 i direktivförslaget.

RÅDETS BESLUT

av den 13 juni 2022

om utseende av fyra ledamöter i styrelsen för Europeiska läkemedelsmyndigheten

(2022/C 233/04)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 726/2004 av den 31 mars 2004 om inrättande av unionsförfaranden för godkännande av och tillsyn över humanläkemedel och om inrättande av en europeisk läkemedelsmyndighet (1), särskilt artikel 65.1,

med beaktande av den förteckning över kandidater som Europeiska kommissionen lade fram för rådet den 27 januari 2022,

med beaktande av Europaparlamentets synpunkter, som framfördes i en skrivelse av den 24 maj 2022, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 65.4 i förordning (EG) 726/2004 kommer mandatperioden för de ledamöter i Europeiska läkemedelsmyndighetens styrelse (styrelsen) som nu innehar sina poster att upphöra den 14 juni 2022. De ledamöter i styrelsen vars mandatperiod är avsedd att inledas den 15 juni 2022 ska utses i enlighet med det förfarande för nominering och utseende som fastställs i förordning (EG) 726/2004.

(2)	Enligt artikel 65.1 i förordning (EG) nr 726/2004 ska styrelsen även bestå av två företrädare för patientorganisationer, en företrädare för läkarorganisationer och en företrädare för veterinärorganisationer.

(3)	Dessa ledamöter ska utses av rådet i samråd med Europaparlamentet på grundval av en av kommissionen upprättad förteckning som ska omfatta ett klart större antal kandidater än antalet ledamöter som ska utses. Deras mandatperiod ska vara tre år och kan förnyas.

(4)

Kommissionen har upprättat en förteckning över kandidater, och lade fram den för rådet den 27 januari 2022. Kandidaterna på den förteckning som kommissionen lagt fram har, efter en inbjudan till intresseanmälan, valts ut på grundval av deras specialistkompetens, relevanta expertkunskaper inom ett brett spektrum samt relevant sakkunskap inom ledningsområdet och erfarenhet på området för humanläkemedel eller veterinärmedicinska läkemedel.

(5)

Den förteckning som kommissionen lagt fram har granskats i syfte att utse de fyra ledamöterna i styrelsen som företrädare för det civila samhället på grundval av den dokumentation som kommissionen tillhandahållit och mot bakgrund av de synpunkter som Europaparlamentet framfört. Utseendet av dessa ledamöter genom detta beslut säkerställer också att styrelsen förfogar över högsta möjliga specialistkompetens, relevanta expertkunskaper inom ett brett spektrum och största möjliga geografiska spridning inom unionen samt relevant sakkunskap inom ledningsområdet och erfarenhet på området för humanläkemedel eller veterinärmedicinska läkemedel.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

---

(1)  EUT L 136, 30.4.2004, s. 1.

Eurons växelkurs (1)

15 juni 2022

(2022/C 233/05)

1 euro =

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,0431
JPY	japansk yen	140,49
DKK	dansk krona	7,4392
GBP	pund sterling	0,86328
SEK	svensk krona	10,6278
CHF	schweizisk franc	1,0435
ISK	isländsk krona	137,50
NOK	norsk krona	10,3868
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	24,703
HUF	ungersk forint	397,96
PLN	polsk zloty	4,6690
RON	rumänsk leu	4,9427
TRY	turkisk lira	18,0465
AUD	australisk dollar	1,5051
CAD	kanadensisk dollar	1,3498
HKD	Hongkongdollar	8,1883
NZD	nyzeeländsk dollar	1,6706
SGD	singaporiansk dollar	1,4519
KRW	sydkoreansk won	1 346,86
ZAR	sydafrikansk rand	16,7111
CNY	kinesisk yuan renminbi	7,0013
HRK	kroatisk kuna	7,5245
IDR	indonesisk rupiah	15 361,97
MYR	malaysisk ringgit	4,6037
PHP	filippinsk peso	55,627
RUB	rysk rubel
THB	thailändsk baht	36,529
BRL	brasiliansk real	5,3164
MXN	mexikansk peso	21,4763
INR	indisk rupie	81,5142

---

(1)  Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.

Sammanfattning av Europeiska kommissionens beslut om tillstånd för utsläppande på marknaden för användningen och/eller för användning av de ämnen som förtecknas i bilaga XIV till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach)

(Offentliggjord i enlighet med artikel 64.9 i förordning (EG) nr 1907/2006 (1))

(Text av betydelse för EES)

(2022/C 233/06)

Beslut om beviljande av tillstånd

Hänvisning till beslutet (2)	Datum för beslutet	Ämnesnamn	Tillståndshavare	Tillståndsnummer	Tillåten användning	Datum då omprövningsperioden löper ut	Skäl för beslutet
C(2022) 3678	9 juni 2022	Kromtrioxid EG-nr 215-607-8, CAS-nr 1333-82-0 Natriumdikromat EG-nr 234-190-3, CAS-nr 7789-12-0, 10588-01-9	Tata Steel IJmuiden B.V., Wenckebachstraat 1, 1951 JZ Velsen-Noord, Nederländerna	REACH/22/24/0	Användning av kromtrioxid för passivering av elektrolytisk bleckplåt	31 december 2027	I enlighet med artikel 60.4 i förordning (EG) nr 1907/2006 uppväger de samhällsekonomiska fördelarna hälsoriskerna i samband med ämnets användning och det saknas lämpliga alternativa ämnen eller tekniker.
				REACH/22/24/1	Användning av natriumdikromat för passivering av elektrolytisk bleckplåt

---

(1)  EUT L 396, 30.12.2006, s. 1.

(2)  Beslutet finns på Europeiska kommissionens webbplats: Godkännande (europa.eu).

Sammanfattning av Europeiska kommissionens beslut om tillstånd för utsläppande på marknaden för användningen och/eller för användning av de ämnen som förtecknas i bilaga XIV till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach)

(Offentliggjord i enlighet med artikel 64.9 i förordning (EG) nr 1907/2006 (1))

(Text av betydelse för EES)

(2022/C 233/07)

Beslut om beviljande av tillstånd

Hänvisning till beslutet (2)	Datum för beslutet	Ämnesnamn	Tillståndshavare	Tillståndsnummer	Tillåten användning	Datum då omprövningsperioden löper ut	Skäl för beslutet
C(2022) 3685	9 juni 2022	Kromtrioxid EG-nr 215-607-8, CAS-nr 1333-82-0	Safran Aircraft Engines, 2, boulevard du Général-Martial-Valin, 75724 Paris Cedex 15, Frankrike	REACH/22/25/0	Industriell användning av kromtrioxidbaserade blandningar för ytbehandling av reservdelar till befintliga varor i militära flygmotorer, inbegripet säkerhetskritiska delar som om de upphör att fungera äventyrar luftvärdigheten.	31 december 2029	I enlighet med artikel 60.4 i förordning (EG) nr 1907/2006 uppväger de samhällsekonomiska fördelarna hälsoriskerna i samband med ämnets användning och det saknas lämpliga alternativa ämnen eller tekniker.

---

(1)  EUT L 396, 30.12.2006, s. 1.

(2)  Beslutet finns på Europeiska kommissionens webbplats: Godkännande (europa.eu).

Förklarande anmärkningar till Europeiska unionens kombinerade nomenklatur

(2022/C 233/08)

I enlighet med artikel 9.1 a i rådets förordning (EEG) nr 2658/87 (1) ändras härmed de förklarande anmärkningarna till Europeiska unionens kombinerade nomenklatur (2) på följande sätt:

På sidan 405 ska följande förklarande anmärkning införas:

---

(1)  Rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, 7.9.1987, s. 1).

(2)  EUT C 119, 29.3.2019, s. 1.

Förklarande anmärkningar till Europeiska unionens kombinerade nomenklatur

(2022/C 233/09)

I enlighet med artikel 9.1 a i rådets förordning (EEG) nr 2658/87 (1) ändras härmed de förklarande anmärkningarna till Europeiska unionens kombinerade nomenklatur (2) på följande sätt:

På sidan 394 ska följande förklarande anmärkning införas:

På sidan 352 ska följande förklarande anmärkning införas:

---

(1)  Rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, 7.9.1987, s. 1).

(2)  EUT C 119, 29.3.2019, s. 1.

Meddelande enligt artikel 13 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG om rekonstruktion och likvidation av kreditinstitut om upplösning och därpå följande resolution av Sberbank Europe AG (österrikiskt kreditinstitut i resolution)

(2022/C 233/10)

ANMODAN ATT ANMÄLA EN FORDRAN. BEAKTA TIDSFRISTERNA

Genom beslut av bolagsstämman den 21 april 2022 upplöstes Sberbank Europe AG, med säte i Wien, på affärsadress Schwarzenbergplatz 3,1010 Wien, inskriven i det österrikiska handelsregistret enligt FN 161285i, i enlighet med § 203.1.2 i den federala lagen om aktiebolag (Aktiengesetz – AktG). Kreditinstitutet, som har en filial i Tyskland, även kallad Sberbank Direct, befinner sig i resolution (resolution enligt österrikisk rätt).

De nuvarande styrelseledamöterna Sonja Sarközi, Pavel Barchugov, Alexander Witte och Aleksei Mikhailov, behåller sina uppdrag, men nu som likvidatorer.

Företagets borgenärer uppmanas att registrera sig hos likvidatorerna Sonja Sarközi, Pavel Barchugov, Alexander Witte och Aleksei Mikhailov, samtliga med adress Schwarzenbergplatz 3, 1010 Wien.

MEDDELANDE OM ALLMÄNT UTTAGNINGSPROV

(2022/C 233/11)

Europeiska rekryteringsbyrån (Epso) anordnar följande allmänna uttagningsprov:

EPSO/AD/400/22 – Handläggare (AD 7) och experter (AD 9) inom områdena försvarsindustri och rymdfrågor

Meddelandet om uttagningsprov offentliggörs på 24 språk i Europeiska unionens officiella tidning C 233 A av den 16 juni 2022.

Läs mer på Epsos webbplats: https://epso.europa.eu/

Förhandsanmälan av en koncentration

(Ärende M.10748 – MACQUARIE / BCI / NATIONAL GRID / NATIONAL GRID GAS)

Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande

(Text av betydelse för EES)

(2022/C 233/12)

---

(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1 (koncentrationsförordningen).

(2)  EUT C 366, 14.12.2013, s. 5.

Offentliggörande av en ansökan om godkännande av en ändring, som inte är en mindre ändring, av en produktspecifikation i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

(2022/C 233/13)

I enlighet med artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1) ges rätt att göra invändningar inom tre månader från dagen för detta offentliggörande.

ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE AV EN ÄNDRING AV PRODUKTSPECIFIKATIONEN FÖR SKYDDADE URSPRUNGSBETECKNINGAR ELLER SKYDDADE GEOGRAFISKA BETECKNINGAR SOM INTE ÄR EN MINDRE ÄNDRING

Ansökan om godkännande av en ändring i enlighet med artikel 53.2 första stycket i förordning (EU) nr 1151/2012

”Scalogno di Romagna”

EU-nr: PGI-IT-1539-AM01 – 11.1.2021

SUB ( ) SGB (X)

1.   Ansökande grupp och berättigat intresse

Grupp: Consorzio Scalogno di Romagna (föreningen för skydd av Scalogno di Romagna)

Adress: C/o Comune di Riolo Terme, Via Aldo Moro 2, 48025 Riolo Terme – Ravenna, Italy

E-post: consorzioscalognodiromagna@gmail.com

Föreningen ”Consorzio Scalogno di Romagna” har rätt att skicka in en ansökan om ändring enligt artikel 13.1 i dekret nr 12511 av den 14 oktober 2013 från det italienska ministeriet för jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukspolitik.

2.   Medlemsstat eller tredjeland

Italien

3.   Rubrik i produktspecifikationen som berörs av ändringen (ändringarna)

☐	Produktens namn

☒	Produktbeskrivning

☒	Geografiskt område

☒	Bevis på ursprung

☒	Produktionsmetod

☒

Samband

☒

Märkning

☒	Annat [specificera]

4.   Typ av ändring(ar)

☐	Ändring av produktspecifikationen för en registrerad SUB eller SGB som inte kan anses som en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 tredje stycket i förordning (EU) nr 1151/2012.

☒	Ändring av produktspecifikationen för en registrerad SUB eller SGB, för vilken det inte har offentliggjorts något sammanfattande dokument (eller motsvarande), som inte kan anses som en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 tredje stycket i förordning (EU) nr 1151/2012.

5.   Ändring(ar)

Produktbeskrivning

Artikel 2:

har ändrats och kompletterats för att få följande lydelse:

Ändringen innebär att man mer exakt kan beskriva ekotypen Romagna, som också ingår i regionen Emilia-Romagnas specifikation för integrerad produktion.

Tilläggen gäller egenskaper som gör att det är lätt att känna igen och klart särskilja ”Scalogno di Romagna” från andra typer av schalottenlök.

Dessa egenskaper har alltid varit specifika för produkten, och har även dokumenterats fotografiskt. De beskrivs nu på ett bättre sätt för att det ska bli lättare för konsumenter att känna igen schalottenlöken och för att underlätta arbetet för de som ansvarar för kvalitetskontrollen.

Denna ändring gäller även punkt 5 b i sammanfattningen och är tillämplig på punkt 3.2 i det sammanfattande dokumentet.

Geografiskt område

I specifikationen ändras namnet på provinsen Forlì, som har bytt namn till provinsen Forlì-Cesena. Ändringen berör inte produktionsområdet.

Denna ändring gäller även punkt 5 c i sammanfattningen och är tillämplig på punkt 4 i det sammanfattande dokumentet.

Bevis på ursprung

I originaltexten i artikel 5 hänvisas det till lagstiftning som inte längre är i kraft och därför ska artikeln om bevis på ursprung ersättas med följande:

Produktionsmetod

—	De villkor som gäller förbudet mot sådd på stubbåker anges nu mer kortfattat.

För att beskriva förbudet är det tillräckligt att ange att ”Det måste ha gått minst fem år innan Scalogno kan odlas på samma jordlott”. Formuleringen ”Sådd på stubbåker är inte tillåten” är därför överflödig och har strukits.

—

Bestämmelserna om växtföljden har förtydligats för att undvika alla eventuella tvetydigheter och de har omformulerats för att förtydliga det som redan anges i specifikationen, nämligen att ”Scalogno di Romagna” inte får odlas i följd med potatisväxter, rödbetor eller kål. Meningen har omformulerats på följande sätt: Det är även förbjudet att odla den i följd med potatisväxter, rödbetor och kål.

—

Vad gäller sådden är det obligatoriskt att använda lökar av arten Allium ascalonicum, av ekotypen Romagna. I enlighet med vad som anges i avsnittet om sambandet med ursprungsområdet får ”Scalogno di Romagna” endast odlas genom att återplantera lökar av den specifika ekotypen. Meningen ”Planteringen ska ske mellan november och december, medan skörden kommer att äga rum från och med juni påföljande år” har därför ändrats på följande sätt: ”Planteringen ska ske mellan november och december, med lökar av arten Allium ascalonicum, av ekotypen Romagna, medan skörden kommer att äga rum från och med juni påföljande år.”

—	Slutligen har den högsta avkastningen per enhet, som redan har fastställts till 6–8 ton per hektar, tydligt definierats (8 ton per hektar) för att underlätta kontroller.

Denna ändring gäller även punkt 5 e i sammanfattningen.

Samband med området

Det finns ingen information om sambandet med området i den aktuella specifikationen från 1997 och en text har därför utarbetats där man beskriver detta samband. Uppgifterna om sambandet ingår redan i de handlingar som ingetts till kommissionen och som offentliggjorts i databasen DOOR, men de har nu kompletterats med annan historisk information om produktens anseende.

Utöver det som redan anges i specifikationen och sammanfattningen ingår nu en beskrivning av en grundläggande egenskap som är specifik för ”Scalogno di Romagna”, nämligen att den inte bildar några blomhuvuden.

Specifikationen ska därför ändras på följande sätt:

Den mark som lämpar sig för att odla ”Scalogno di Romagna” är kuperad och belägen i ett gynnsamt läge, där jorden är medelgrov eller lerhaltig, torr, rik på kalium och organiskt material samt väldränerad. Jordmånen är typisk för den kalkrygg som kallas ”La Vena dei Gessi Romagnola” (Romagnas kalkåder), vilken löper genom en stor del av produktionsområdet och är kännetecknade för och påverkar hela området, samtidigt som den ger jorden en viss alkalinitet. Produktionsområdet är även känt som en brunnsort, där området kännetecknas av svavelämnen i jorden och vattnet.

De aromatiska egenskaperna hos liljeväxterna påverkas således av de svavelämnen som förekommer i området.

Mikrofloran i jorden, där den enzymatiska aktiviteten fortsätter under lagring och torkning, bidrar till att utveckla den typiska söta och fina aromen hos ”Scalogno di Romagna”, men även till dess stickande doft.

Ett särdrag hos ”Scalogno di Romagna” är att den inte bildar blomhuvuden. Den enda möjliga och godkända odlingsmetoden är därför att återplantera lökarna. Under århundradenas lopp har detta bidragit till att bevara lökens arvsmassa och den specifika ekotypens egenskaper, eftersom det varken på naturlig väg eller med tvång förkommer något utbyte av pollen med andra arter, vilket innebär att den inte, likt andra sorter på marknaden, har blivit föremål för korsningsförädling eller genetisk manipulation.

”Scalogno di Romagna” har aldrig hittats vilt växande i naturen, vilket innebär att de kelter som tog med sig växten till Romagna odlade fram en unik och autentisk produkt, som på intet vis är utbytbar mot, eller kan förväxlas eller ersättas med, någon annan lök inom familjen liljeväxter.

Det finns en tydlig koppling mellan ”Scalogno di Romagna” och det lokala området, nämligen odlarna, vilka också innefattar dem som har några kvadratmeter odlingsyta i sin köksträdgård för schalottenlök. Tack vare dem har också denna värdefulla odlingstradition, som är en hyllning till Romagnas bördiga jord, kunnat föras vidare. Odlarnas kompetens är också mycket viktig när det gäller att välja ut lökar, något de gör med stor yrkesskicklighet. En del av de lökar som skördas är avsedda för konsumtion, medan de som är medelstora och mer böjda normalt sätt används till utsäde.

En antal författare nämner produkten i sina verk, däribland Corrado Contoli, som var född och bosatt i Lugo. I sin bok från 1963 Guida alla veritiera cucina romagnola (en guide till Romagnas typiska maträtter), i kapitlet om rätter med fläskkött, hyllar han schalottenlöken på ett både innovativt och målande vis. Graziano Pozzetto citerar andra källor när det gäller att beskriva produkten och hur den använts i otaliga recept från förra seklet i sin bok Lo scalogno di Romagna. Cibo per Venere (Scalogno di Romagna – Mat för Venus), som publicerades 2001. Flera lokala köksmästare har använt ”Scalogno di Romagna” i sina olika rätter, däribland Tarcisio Raccagni på den tidigare restaurangen ”Gigiolè” i Brisighella. Han ville försöka återskapa olika medeltida rätter vid de middagar som anordnades i samband med de berömda medeltidsfestivalerna i Brisighella.

Det finns också källor på nätet som beskriver produktens anseende och hur ”Scalogno di Romagna” kan användas som smaksättare i olika rätter eller inlagd i olja, t.ex. på webbplatserna Giallo Zafferano, La Gazzetta del Gusto, Buonissimo, Geisha Gourmet och Taccuini Gastrosofici.

Berättelsen om ”Scalogno di Romagna” är vacker och tjänar som ett föredöme tack vare den ledande roll som föreningen Proloco di Riolo Terme har spelat. År 1993 anordnade föreningen den första upplagan av ”Fiera dello Scalogno di Romagna”, en festival som fortfarande arrangeras varje år i slutet av juli.”

Denna ändring gäller även punkt 5 f i sammanfattningen och är tillämplig på punkt 5 i det sammanfattande dokumentet.

Kontroller

Texten om kontroller, som inte ingår i den aktuella specifikationen, har följande lydelse:

Denna ändring gäller även punkt 5 g i sammanfattningen.

Märkning

Artikel 7 ska ändras på följande sätt:

1.

—

Meningen:

har ändrats enligt följande:

Ordet contenitore (behållare) har ersatts (i den italienska originaltexten) med det mer lämpliga confezione (förpackning).

—	Meningen: Behållarna ska vara märkta med orden ”Scalogno di Romagna”, omedelbart följda av orden ”Indicazione Geografica Protetta” (skyddad geografisk beteckning), i samma teckenstorlek.

har ändrats enligt följande:

På varje typ av förpackning är det nu obligatoriskt att använda en etikett märkt med alla nödvändiga uppgifter, vilken lätt kan anpassas till de olika förpackningstyper som anges i specifikationen.

—	Meningen: ”Varje förpackningstyp ska godkännas av regionen Emilia-Romagna.”

har strukits eftersom den är oförenlig med gällande lagstiftning.

—

Meningen: ”På begäran av berörda producenter får en grafisk symbol användas i märkningen. Denna symbol föreställer en grafisk bild (inbegripet eventuella referensfärger) av den figurativa logotyp eller av den specifika och unika logotyp som alltid ska användas tillsammans med den geografiska beteckningen.”

har ändrats enligt följande:

Det är följaktligen obligatoriskt att använda en grafisk symbol, inklusive det tekniska underlag som innehåller en beskrivning av dess kännetecken.

—	Meningen: Dessutom måste informationen ”Prodotto in Italia” (producerat i Italien) anges för de partier som ska exporteras.

har ändrats enligt följande:

Varje parti ska vara märkt med orden ”producerat i Italien”, inte bara de som är avsedda för export, för att understryka också för de italienska konsumenterna att det är fråga om en produkt som odlats i Italien.

Denna ändring gäller även punkt 5 h i sammanfattningen och är tillämplig på punkt 3.6 i det sammanfattande dokumentet.

Annat

Förpackning

2.

Artikel 6: När ”Scalogno di Romagna” släpps ut på marknaden ska den ha följande egenskaper: A) Färsk produkt: knippen på cirka 500 gram som sammanbundits ovanför lökarna samt i änden med rafia. B) Torkad produkt: 1) Lökknippen på cirka 500 g, som ska bestå av likformiga, stora lökar. De ska vara mycket tätt sammanbundna med rafia ovanför lökarna, där blasten har klippts av 5 cm ovanför fästet. 2) Flätor: lökarna ska vara sorterade och flätade, antingen genom att bara använda blasten eller med rafia. 3) Torkad lök i små plastnät på 100 g.

har ändrats enligt följande:

När ”Scalogno di Romagna” släpps ut på marknaden ska den ha följande egenskaper:

A)	Färsk produkt: — Knippen på mellan 100 g och 1 kg som sammanbundits med rafia eller andra vegetabiliska fibrer.

B)

Torkad produkt: 1) Knippen på mellan 100 g och 1 kg som sammanbundits i änden med rafia eller andra vegetabiliska fibrer. Knippena ska bestå av likformiga lökar. De ska vara mycket tätt sammanbundna ovanför lökarna, där blasten har klippts av 5 cm ovanför fästet. 2) Flätor av utvalda lökar, av enhetlig storlek, som flätats antingen genom att bara använda blasten eller med rafia eller andra vegetabiliska fibrer. 3) Förslutna nät, säckar eller lådor: Torkade lökar i olika storlekar, utan rötter, får förpackas i förslutna nät, säckar eller lådor, som är gjorda i ett material som lämpar sig för att förpacka livsmedel, med en vikt på mellan 100 g och 5 kg.

De produkter som beskrivs ovan får också släppas ut på marknaden i förpackningar av trä, plast, papper, kartong eller vegetabiliska naturmaterial i enlighet med gällande lagstiftning.

Produkten får även säljas i mindre partier vid försäljningsstället från förslutna förpackningar eller lådor, förutsatt att produkten har lagts i särskilda behållare eller förpackningar som tydligt är märkta med samma information som krävs för de förpackningar som anges i produktspecifikationen.

Lökar som är avsedda för bearbetning får även levereras i lösvikt i förpackningar eller behållare som uppfyller kraven i gällande lagstiftning. På minst en av förpackningens eller behållarens sidor ska det anges med tydliga och läsbara bokstäver ”Scalogno di Romagna SGB avsedd för bearbetning”.

Artikeln om förpackning har uppdaterats för att anpassa den till aktuella marknadskrav och förenkla förfarandet vad gäller presentationen av produkten samt för att göra det möjligt att saluföra knippen på mellan 100 g och 1 kg och förpacka löken i nät, säckar eller lådor.

Utöver att tillhandahålla information på förpackningen, för att göra fler typer av förpackningar tillgängliga för konsumenterna, har man förenklat hanteringen av de produkter som enbart är avsedda för bearbetning. ”Scalogno di Romagna” brukar också användas inlagd i olja eller för att smaksätta vissa livsmedelsprodukter eller anrättningar. Ändringen gör det möjligt att förpacka de produkter som är avsedda för bearbetning i stora partier.

Denna ändring gäller även punkt 5 h i sammanfattningen och är tillämplig på punkt 3.5 i det sammanfattande dokumentet.

Redaktionella ändringar

—	Rubrikerna på artiklarna har lagts till i specifikationen för att bättre definiera innehållet i varje artikel.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

”Scalogno di Romagna”

EU-nr: PGI-IT-1539-AM01 – 11.1.2021

SUB ( ) SGB (X)

1.   Namn [på sub eller sgb]

”Scalogno di Romagna”

2.   Medlemsstat eller tredjeland

Italien

3.   Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1.   Produkttyp

Klass 1.6 Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade

3.2.   Beskrivning av den produkt för vilken namnet i punkt 1 är tillämpligt

Beteckningen ”Scalogno di Romagna” avser uteslutande lök av arten Allium ascalonicum, av ekotypen Romagna.

Löken ”Scalogno di Romagna” är avlång och flaskformad, med ett segt yttre skal, vars färg kan variera från gult till gulbrunt, brunt eller grått, medan den mjälla insidan är vit till lilarandig.

Ekotypen Romagna har långa, krokiga rötter och ljusgrön blast som smalnar av upptill.

Lökarna bildar knippen och när de skördas sitter ett varierande antal lökar ihop med varandra via sina rötter.

De har en stickande doft. Smaken är söt och angenäm, och påminner mer om lök än vitlök. De aromatiska egenskaperna påminner om dem hos liljeväxter och påverkas av den stora mängden svavel som lökarna absorberar från jorden, ett näringsämne på mesonivå som kännetecknar dess smak och doft.

De konsumeras färska eller torkade, och är ofta inlagda i olja.

Alla dessa egenskaper skiljer dem tydligt från andra typer av schalottenlök.

3.3.   Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung) och råvaror (endast för bearbetade produkter)

–

3.4.   Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

Alla steg i produktionen av ”Scalogno di Romagna”, fram till dess att produkten skördas, måste uteslutande utföras inom det avgränsade geografiska område som fastställs i punkt 4.

3.5.   Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning osv. av den produkt som det registrerade namnet avser

När ”Scalogno di Romagna” släpps ut på marknaden ska den ha följande egenskaper:

A)	Färsk produkt: — Knippen på mellan 100 g och 1 kg som sammanbundits med rafia eller andra vegetabiliska fibrer.

B)

Torkad produkt: 1) Knippen på mellan 100 g och 1 kg som sammanbundits i änden med rafia eller andra vegetabiliska fibrer. Knippena ska bestå av likformiga lökar. De ska vara mycket tätt sammanbundna ovanför lökarna, där blasten har klippts av 5 cm ovanför fästet. 2) Flätor av utvalda lökar, av enhetlig storlek, som flätats antingen genom att bara använda blasten eller med rafia eller andra vegetabiliska fibrer. 3) Förslutna nät, säckar eller lådor: Torkade lökar i olika storlekar, utan rötter, får förpackas i förslutna nät, säckar eller lådor, som är gjorda i ett material som lämpar sig för att förpacka livsmedel, med en vikt på mellan 100 g och 5 kg.

De produkter som beskrivs ovan får också släppas ut på marknaden i förpackningar av trä, plast, papper, kartong eller vegetabiliska naturmaterial i enlighet med gällande lagstiftning.

Produkten får även säljas i mindre partier vid försäljningsstället från förslutna förpackningar eller lådor, förutsatt att produkten har lagts i särskilda behållare eller förpackningar som tydligt är märkta med samma information som krävs för de förpackningar som anges i produktspecifikationen.

Lökar som är avsedda för bearbetning får även levereras i lösvikt i förpackningar eller behållare som uppfyller kraven i gällande lagstiftning. På minst en av förpackningens eller behållarens sidor ska det anges med tydliga och läsbara bokstäver ”Scalogno di Romagna SGB avsedd för bearbetning”.

3.6.   Särskilda regler för märkning av den produkt som det registrerade namnet avser

Vid saluföring av ”Scalogno di Romagna” till konsumenterna ska sådana förpackningar användas som gör det möjligt att anbringa särskilda märkningar. Förpackningen måste alltid förseglas för att förhindra att innehållet kan avlägsnas utan att förpackningen bryts.

Förpackningarna, flätorna eller knippena ska vara försedda med en etikett med orden ”Scalogno di Romagna”, omedelbart följda av orden ”Indicazione Geografica Protetta” (skyddad geografisk beteckning), i samma teckenstorlek.

Förpackningsföretagets namn, firmanamn och adress samt den ursprungliga bruttovikten ska återfinnas inom samma synfält.

Orden ”Indicazione Geografica Protetta”, inbegripet förkortningen I.G.P (SGB), får upprepas varsomhelst på behållaren eller i märkningen.

Den särskilda logotypen nedan ska ingå i märkningen i enlighet med den fastställda grafiska bilden.

Dessutom måste informationen ”producerat i Italien” anges.

4.   Kort beskrivning av det geografiska området

Produktionsområdet omfattar den del av regionen Emilia-Romagna som lämpar sig för odling av Allium ascalonicum och består av följande kommuner:

—	I provinsen Ravenna: Brisighella, Càsola Valsenio, Castelbolognese, Faenza, Riolo Terme och Solarolo.

—	I provinsen Forlì-Cesena: Modigliana och Tredozio.

—	I provinsen Bologna: Borgo Tossignano, Casalfiumanese, Castel del Rio, Castel Guelfo di Bologna, Dozza, Fontanelice, Imola och Mordano.

5.   Samband med det geografiska området

Sambandet mellan ”Scalogno di Romagna” och det geografiska området bygger på produktens anseende. ”Scalogno di Romagna” har konstaterats vara en särskild ekotyp av schalottenlök med egna särdrag som skiljer sig från dem hos andra löktyper på marknaden.

Den mark som lämpar sig för att odla ”Scalogno di Romagna” är kuperad och belägen i ett gynnsamt läge, där jorden är medelgrov eller lerhaltig, torr, rik på kalium och organiskt material samt väldränerad. Jordmånen är typisk för den kalkrygg som kallas ”La Vena dei Gessi Romagnola” (Romagnas kalkåder), vilken löper genom en stor del av produktionsområdet och är kännetecknade för och påverkar hela området, samtidigt som den ger jorden en viss alkalinitet. Produktionsområdet är även känt som en brunnsort, där området kännetecknas av svavelämnen i jorden och vattnet.

De aromatiska egenskaperna hos liljeväxterna påverkas således av de svavelämnen som förekommer i området.

Mikrofloran i jorden, där den enzymatiska aktiviteten fortsätter under lagring och torkning, bidrar till att utveckla den typiska söta och fina aromen hos ”Scalogno di Romagna”, men även till dess stickande doft.

Ett särdrag hos ”Scalogno di Romagna” är att den inte bildar blomhuvuden. Den enda möjliga och godkända odlingsmetoden är därför att återplantera lökarna. Under århundradenas lopp har detta bidragit till att bevara lökens arvsmassa och den specifika ekotypens egenskaper, eftersom det varken på naturlig väg eller med tvång förkommer något utbyte av pollen med andra arter, vilket innebär att den inte, likt andra sorter på marknaden, har blivit föremål för korsningsförädling eller genetisk manipulation.

”Scalogno di Romagna” har aldrig hittats vilt växande i naturen, vilket innebär att de kelter som tog med sig växten till Romagna odlade fram en unik och autentisk produkt, som på intet vis är utbytbar mot, eller kan förväxlas eller ersättas med, någon annan lök inom familjen liljeväxter.

Det finns en tydlig koppling mellan ”Scalogno di Romagna” och det lokala området, nämligen odlarna, vilka också innefattar dem som har några kvadratmeter odlingsyta i sin köksträdgård för schalottenlök. Tack vare dem har också denna värdefulla odlingstradition, som är en hyllning till Romagnas bördiga jord, kunnat föras vidare. Odlarnas kompetens är också mycket viktig när det gäller att välja ut lökar, något de gör med stor yrkesskicklighet. En del av de lökar som skördas är avsedda för konsumtion, medan de som är medelstora och mer böjda normalt sätt används till utsäde.

En antal författare nämner produkten i sina verk, däribland Corrado Contoli, som var född och bosatt i Lugo. I sin bok från 1963 Guida alla veritiera cucina romagnola (en guide till Romagnas typiska maträtter), i kapitlet om rätter med fläskkött, hyllar han schalottenlöken på ett både innovativt och målande vis. Graziano Pozzetto citerar andra källor när det gäller att beskriva produkten och hur den använts i otaliga recept från förra seklet i sin bok Lo scalogno di Romagna. Cibo per Venere (Scalogno di Romagna – Mat för Venus), som publicerades 2001. Flera lokala köksmästare har använt ”Scalogno di Romagna” i sina olika rätter, däribland Tarcisio Raccagni på den tidigare restaurangen ”Gigiolè” i Brisighella. Han ville försöka återskapa olika medeltida rätter vid de middagar som anordnades i samband med de berömda medeltidsfestivalerna i Brisighella.

Det finns också källor på nätet som beskriver produktens anseende och hur ”Scalogno di Romagna” kan användas som smaksättare i olika rätter eller inlagd i olja, t.ex. på webbplatserna Giallo Zafferano, La Gazzetta del Gusto, Buonissimo, Geisha Gourmet och Taccuini Gastrosofici.

Berättelsen om ”Scalogno di Romagna” är vacker och tjänar som ett föredöme tack vare den ledande roll som föreningen Proloco di Riolo Terme har spelat. År 1993 anordnade föreningen den första upplagan av ”Fiera dello Scalogno di Romagna”, en festival som fortfarande arrangeras varje år i slutet av juli.

Hänvisning till offentliggörandet av produktspecifikationen

http://www.politicheagricole.it/flex/cm/pages/ServeBLOB.php/L/IT/IDPagina/3335

---

(1)  EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.