10.5.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 189/1

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

Godkännande av innehållet i ett utkast till kommissionens förordning genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och om upphävande av kommissionens förordning (EU) nr 702/2014

(2022/C 189/01)

Den 17 december 2021 godkände kommissionen innehållet i ett utkast till kommissionens förordning genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och om upphävande av kommissionens förordning (EU) nr 702/2014

Utkastet till kommissionens förordning bifogas detta meddelande. Det kommer att öppnas för offentligt samråd i januari 2022:

http://ec.europa.eu/competition/consultations/open.html

BILAGA

UTKAST KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) …/…

av den XXX

genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 upphävs

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 108.4,

med beaktande av rådets förordning (EU) 2015/1588 av den 13 juli 2015 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på vissa slag av övergripande statligt stöd (1), och särskilt artikel 1.1 a och b,

efter att ha offentliggjort ett utkast till denna förordning i enlighet med artiklarna 6 och 8.2 i förordning (EU) 2015/1588 (2),

efter samråd med rådgivande kommittén för statligt stöd, och

av följande skäl:

(1)

Statlig finansiering som uppfyller kriterierna i artikel 107.1 i fördraget utgör statligt stöd och ska anmälas till kommissionen i enlighet med artikel 108.3 i fördraget. Emellertid får rådet, i enlighet med artikel 109 i fördraget, fastställa kategorier av stöd som ska vara undantagna från denna anmälningsskyldighet. I enlighet med artikel 108.4 i fördraget får kommissionen anta förordningar avseende dessa kategorier av stöd. Förordning (EU) 2015/1588 ger kommissionen befogenhet att i enlighet med artikel 109 i fördraget förklara att vissa kategorier av stöd får undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget. På grundval av den förordningen har kommissionen antagit kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 (3) genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt vilken ska tillämpas till och med den 31 december 2022.

(2)

Enligt artikel 42 i fördraget är konkurrensreglerna tillämpliga på produktion av och handel med jordbruksprodukter endast i den mån Europaparlamentet och rådet beslutar detta. I artikel 211 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 (4) föreskrivs att reglerna om statligt stöd är tillämpliga på produktion av och handel med jordbruksprodukter, med förbehåll för särskilda undantag. I enlighet med artikel 211.2 i förordning (EU) nr 1308/2013 är reglerna om statligt stöd inte tillämpliga på betalningar som har gjorts av medlemsstaterna för åtgärder som föreskrivs i den förordningen och som helt eller delvis finansieras av unionen och för åtgärder som omfattas av artiklarna 213–218 i den förordningen. Enligt artikel 145 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr [SPR] är reglerna om statligt stöd inte tillämpliga på betalningar som görs av medlemsstaterna i enlighet med den förordningen eller på ytterligare nationell finansiering inom tillämpningsområdet för artikel 42 i fördraget. Sådana utbetalningar avsedda att tillhandahålla ytterligare nationell finansiering inom ramen för artikel 42 i fördraget måste uppfylla kriterierna i förordning (EU) [SPR] för att kunna godkännas av kommissionen som en del av en viss medlemsstats strategiska plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken [nedan kallad strategisk GJP-plan]. Reglerna om statligt stöd är dock tillämpliga på både den del som medfinansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och på ytterligare nationell finansiering till åtgärder som inte omfattas av tillämpningsområdet för artikel 42 i fördraget.

(3)

Eftersom ett stöds ekonomiska effekter inte ändras beroende på huruvida det delvis finansieras av unionen eller inte eller huruvida det endast finansieras av en medlemsstat, bör det finnas överensstämmelse och konsekvens mellan kommissionens politik för kontroll av statligt stöd och det stöd som beviljas enligt unionens egen gemensamma jordbruks- och landsbygdsutvecklingspolitik.

(4)	Tillämpningsområdet för denna förordning bör därför anpassas till tillämpningsområdet för förordning (EU) [SPR] med avseende på åtgärder som medfinansieras av Ejflu.

(5)	Denna förordning bör möjliggöra en ökad förenkling, och den bör leda till ökad insyn, effektiv utvärdering och kontroll av efterlevnaden av reglerna för statligt stöd på nationell nivå och unionsnivå, samtidigt som kommissionens och medlemsstaternas institutionella befogenheter upprätthålls.

(6)

Kommissionen har vid flera tillfällen tillämpat artiklarna 107 och 108 i fördraget på jordbruks- och skogsbrukssektorn, i enlighet med villkoren i 2014 års riktlinjer för statligt stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden (5) (nedan kallade 2014 års riktlinjer). Den har således vunnit betydande erfarenhet på dessa områden med avseende på stödåtgärder som fortfarande omfattas av medlemsstaternas skyldighet att anmäla stöd till kommissionen. Kommissionens erfarenhet har således gjort det möjligt att bättre fastställa på vilka villkor vissa kategorier av stöd kan anses vara förenliga med den inre marknaden och att utvidga tillämpningsområdet för gruppundantag, samtidigt som det säkerställs att stödet är öppet och proportionerligt.

(7)

De allmänna villkoren för tillämpningen av denna förordning bör avgöras på grundval av ett antal gemensamma principer som garanterar att stödet har en tydlig stimulanseffekt, är ändamålsenligt och proportionerligt, beviljas med full insyn, och omfattas av en kontrollmekanism och regelbunden utvärdering och inte påverkar konkurrens- och handelsvillkor.

(8)

Stöd som uppfyller samtliga villkor i denna förordning, både generella och specifika för respektive stödkategori, bör vara undantagna från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget. För att säkerställa effektiv övervakning och förenklad administration utan att kommissionens kontroll försvagas bör undantagna stöd (stödordningar och individuellt stöd) innehålla en särskild hänvisning till denna förordning.

(9)

Statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget som inte omfattas av denna förordning kommer att fortsätta att omfattas av anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget. Denna förordning bör inte påverka medlemsstaternas möjlighet att anmäla stöd vars mål motsvarar mål som omfattas av denna förordning.

(10)

Med tanke på stora stödordningars större potential att påverka handel och konkurrens bör stödordningar med en genomsnittlig årlig statlig stödbudget som överskrider ett tröskelvärde som är baserat på ett absolut värde bli föremål för en utvärdering av det statliga stödet. Utvärderingen bör syfta till att kontrollera om de antaganden och villkor som ligger till grund för stödordningens förenlighet med den inre marknaden har uppnåtts samt att kontrollera stödåtgärdens effektivitet mot bakgrund av dess allmänna och specifika mål och den bör ge indikationer om ordningens påverkan på konkurrens och handel. En utvärdering av det statliga stödet bör genomföras på grundval av en utvärderingsplan som kommissionen har godkänt. Även om en sådan plan i regel bör utarbetas då stödordningen utformas och bör godkännas i tid för att stödordningen ska kunna träda i kraft, är detta kanske inte möjligt i samtliga fall. För att dessa stödordningars ikraftträdande inte ska fördröjas kommer denna förordning därför att tillämpas på dem under högst sex månader. Kommissionen bör kunna besluta att förlänga denna sexmånadersperiod efter att ha godkänt utvärderingsplanen. I detta syfte bör utvärderingsplanen, jämte all information som kommissionen behöver för att bedöma utvärderingsplanerna och fatta ett beslut, anmälas till kommissionen inom 20 arbetsdagar efter det att stödordningen har trätt i kraft.

(11)

Denna förordning bör inte gälla stöd som gynnar användning av inhemska produkter framför importerade produkter eller stöd till exportrelaterade verksamheter. Förordningen bör framför allt inte gälla stöd för att skapa och driva ett distributionsnät i en annan medlemsstat eller ett tredjeland. Stöd som avser att täcka kostnaderna för att delta i handelsmässor eller för undersökningar eller konsulttjänster som krävs för att lansera en ny eller befintlig produkt på en ny marknad i en annan medlemsstat eller ett tredjeland bör inte utgöra stöd till exportrelaterade verksamheter.

(12)

Kommissionen bör se till att godkänt stöd inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset. Därför bör denna förordning inte omfatta stöd till förmån för en stödmottagare som är föremål för ett oreglerat återbetalningskrav till följd av ett tidigare kommissionsbeslut om att ett stöd är olagligt och oförenligt med den inre marknaden. Det är dock viktigt att agera snabbt när det gäller kompensationsstöd i risk- och krissituationer, t.ex. stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer eller växtskadegörare och stöd för kostnaderna för förebyggande, kontroll och utrotning av djursjukdomar. Därför bör uteslutandet från stöd inte gälla i sådana situationer. Med tanke på sådana systems karaktär, vilken innebär att enskilda stödmottagare inte kan identifieras, bör uteslutandet inte heller tillämpas på stöd till ett begränsat belopp för små och medelstora företag som deltar i lokalt ledd utveckling (LLU) eller i projekt som initierats av operativa grupper inom europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket.

(13)

Stöd som beviljas företag i svårigheter bör, som allmän regel, uteslutas från tillämpningsområdet för denna förordning eftersom sådant stöd bör bedömas enligt riktlinjerna för statligt stöd för undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (6). Det är dock nödvändigt att fastställa vissa undantag från denna regel. För det första bör denna förordning tillämpas på företag i svårigheter när det gäller subventionerade tjänster samt stöd till små och medelstora företag som deltar i eller drar nytta av LLU-projekt eller projekt initierade av en operativ EIP-grupp, där enskilda stödmottagare knappast kan identifieras. För det andra bör den tillämpas på sådana företag i fall där skyddet av folkhälsan står på spel, dvs. när det gäller stöd för kostnaderna för utrotning av djursjukdomar och stöd för destruering och bortskaffande av avlivade eller självdöda djur. För det tredje måste denna förordning, på grund av artikel 107.2 b i fördraget, även tillämpas på företag i svårigheter i fall där stöd betalas ut för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer. Samma sak bör gälla i fall där orsaken till att ett företag hamnar i svårigheter är skador som orsakats av händelser utanför det berörda företagets kontroll, nämligen allvarliga klimathändelser som kan likställas med en naturkatastrof, djursjukdomar eller växtskadegörare, skyddade djur, skogsbränder, andra katastrofer i skogar och klimatförändringsrelaterade händelser i skogar.

(14)

Om statligt stöd eller de villkor som är förbundna med det (inbegripet finansieringsmetoden när denna utgör en integrerad del av stödet) medför en icke särskiljbar överträdelse av unionslagstiftningen kan stödet inte förklaras förenligt med den inre marknaden. Denna förordning bör därför inte tillämpas på stöd som medför en icke särskiljbar överträdelse av unionslagstiftningen.

(15)

Kontrollen av efterlevnad av reglerna om statligt stöd beror i hög grad på att medlemsstaterna samarbetar. Medlemsstaterna bör därför vidta alla åtgärder som krävs för att säkerställa att denna förordning följs, även när det gäller individuella stöd som beviljas enligt stödordningar som omfattas av gruppundantag.

(16)

Stora stödbelopp som beviljas antingen individuellt eller kumulativt bör bedömas av kommissionen då de anmäls, eftersom det är stor risk att sådant stöd påverkar handelsvillkoren i negativ riktning. Tröskelvärden för högsta tillåtna stödbelopp bör därför fastställas för vissa kategorier av investeringsstöd som omfattas av denna förordning, till en nivå som beaktar vilken kategori av stöd det rör sig om och stödets sannolika effekt på handelsvillkoren. Allt stöd som beviljas över dessa tröskelvärden bör fortsätta att omfattas av anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget. De tröskelvärden som föreskrivs i denna förordning bör inte kringgås genom en konstgjord uppdelning av stödordningar eller stödprojekt, till exempel i flera stödordningar eller stödprojekt med liknande egenskaper, mål eller stödmottagare. Andra stödkategorier bör inte anses medföra en stor risk för att påverka handelsvillkoren i negativ riktning, om de uppfyller villkoren för förenlighet och inte överskrider de högsta tillåtna stödnivåer eller de högsta stödbelopp som anges i denna förordning.

(17)	Med hänsyn till behovet av insyn, likabehandling och effektiv kontroll bör denna förordning endast tillämpas på stöd för vilket det är möjligt att i förväg räkna ut den exakta bruttobidragsekvivalenten utan att en riskbedömning behöver göras (”överblickbart stöd”).

(18)

Med avseende på vissa särskilda stödinstrument, t.ex. lån, garantier, skatteåtgärder och, i synnerhet, förskott med återbetalningsskyldighet, bör de villkor enligt vilka de kan anses överblickbara fastställas i denna förordning. Stöd som ingår i garantier bör anses överblickbara om bruttobidragsekvivalenten har beräknats på grundval av de säkerhetsavgifter som föreskrivs för respektive typ av företag. Stöd bör också anses överblickbart om den metod som används för att beräkna stödnivån i den statliga garantin har anmälts till och godkänts av kommissionen innan åtgärden genomförs, i enlighet med tillkännagivandet om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd i form av garantier (7) (”tillkännagivandet om garantier”). Vid tillämpningen av denna förordning bör stöd som ingår i riskfinansieringsåtgärder och kapitaltillskott inte betraktas som överblickbart stöd.

(19)

Stöd som annars skulle omfattas av denna förordning men som inte är överblickbart bör alltid anmälas till kommissionen. Anmälningar av stöd som inte är överblickbart bör bedömas av kommissionen särskilt mot bakgrund av kriterierna i Europeiska unionens riktlinjer för statligt stöd till jordbruk och skogsbruk och i landsbygdsområden 2023 (”2023 års riktlinjer”) eller övriga relevanta rambestämmelser, riktlinjer, meddelanden och tillkännagivanden.

(20)

För att säkerställa att stöd är nödvändigt och fungerar som ett incitament för att vidareutveckla verksamheter eller projekt bör denna förordning inte tillämpas på verksamheter eller projekt som stödmottagaren skulle bedriva även utan stöd. Inget stöd bör beviljas retroaktivt för verksamheter eller projekt som redan har genomförts av stödmottagaren. Stöd bör undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget i enlighet med denna förordning endast om verksamheten eller arbetet med det understödda projektet inleds efter det att stödmottagaren har lämnat in en skriftlig ansökan om stödet.

(21)

Med avseende på stöd för särskilda ändamål som omfattas av denna förordning beviljas en stödmottagare som är ett stort företag bör medlemsstaten, utöver de villkor om stimulanseffekt som gäller för små och medelstora företag, även se till att stödmottagaren i ett internt dokument har analyserat lönsamheten hos det understödda projektet eller den understödda verksamheten, med stöd och utan stöd. Medlemsstaten bör kontrollera att detta interna dokument bekräftar en väsentlig ökning av projektets eller verksamhetens omfattning, en väsentlig ökning av det totala belopp som stödmottagaren spenderar på det understödda projektet eller den understödda verksamheten eller en väsentlig ökning av hur snabbt det projekt eller den verksamhet som berörs slutförs. Det bör också vara möjligt att fastställa stimulanseffekten på grundval av det faktum att investeringsprojektet eller verksamheten i sig inte skulle ha genomförts i det berörda landsbygdsområdet om stödet inte hade beviljats.

(22)

Automatiska stödordningar i form av skatteförmåner bör fortsätta att omfattas av ett särskilt villkor när det gäller stimulanseffekt med tanke på att stöd från sådana stödordningar beviljas automatiskt. Detta särskilda villkor betyder att dessa stödordningar bör ha antagits innan verksamheten eller arbetet med det projekt eller den verksamhet som får stöd inleds. Detta villkor bör emellertid inte vara tillämpligt i fråga om efterföljande ordningar på skatteområdet, under förutsättning att verksamheten redan omfattades av de föregående ordningarna i form av skatteförmåner. För bedömningen av stimulanseffekten hos efterföljande stödordningar är den avgörande tidpunkten den tidpunkt då skatteåtgärden inleddes första gången i den ursprungliga ordningen.

(23)

Med avseende på Natura 2000 för jordbruket är syftet att säkerställa miljöprestanda och effektivitet inom de små och medelstora företag som är verksamma inom jordbrukssektorn. Stödet per hektar bör vara förenligt med unionslagstiftningen och de berörda medlemsstaternas nationella lagstiftning om miljöskydd, uppnåendet av mål för miljö- och klimatvänligt jordbruk, även bevarandestatusen för biologisk mångfald för arter och livsmiljöer, och höjningen av rekreationsvärdet för allmänheten i Natura 2000-områden.

(24)

Med avseende på stöd för arrondering, stöd för säljfrämjande åtgärder i form av publikationer avsedda att öka medvetenheten om jordbruksprodukter hos den bredare allmänheten, stöd för att kompensera för förluster som orsakats av en allvarlig klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof och andra allvarliga klimathändelser, stöd för att kompensera för kostnaderna för utrotning av djursjukdomar och växtskadegörare och för förluster orsakade av sådana djursjukdomar eller växtskadegörare, stöd för att täcka kostnaderna för bortskaffande av avlivade eller självdöda djur, stöd för forskning och utveckling, stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer och stöd för investeringar i syfte att bevara kultur- och naturarv på jordbruksföretag bör förekomsten av en stimulanseffekt inte krävas eller bör antas föreligga om de särskilda villkor som fastställs för dessa stödkategorier i denna förordning är uppfyllda.

(25)

För att säkerställa att stödet är proportionerligt och begränsas till det belopp som är nödvändigt, bör de högsta tillåtna stödbeloppen när så är möjligt uttryckas som stödnivåer i förhållande till en uppsättning stödberättigande kostnader. Om den högsta stödnivån inte kan avgöras på grund av att de stödberättigande kostnaderna inte kan fastställas eller för att tillhandahålla enklare instrument för låga belopp, bör högsta nominella stödbelopp anges för att se till att stödet är proportionerligt. Stödnivån och de högsta stödbeloppen bör fastställas till en nivå som skapar minsta möjliga snedvridning av konkurrensen inom den understödda sektorn och på lämpligt sätt bidrar till att uppnå målet att underlätta för stödmottagarna att utveckla sin ekonomiska verksamhet inom jordbrukssektorn, i landsbygdsområden eller inom skogsbrukssektorn. För att uppnå samstämmighet med unionsfinansierade interventioner för landsbygdsutveckling, bör taken harmoniseras med de tak som anges i förordning (EU) [SPR] i den mån detta är förenligt med principerna för statligt stöd som följer av tillämpningen av artikel 107.3 c i fördraget.

(26)

Vid beräkningen av stödnivån bör endast stödberättigande kostnader beaktas. Denna förordning bör inte undanta stöd som överskrider den relevanta stödnivån därför att icke stödberättigande kostnader tas med. Fastställandet av de stödberättigande kostnaderna bör styrkas av tydliga, specifika och aktuella skriftliga underlag. Beräkningen bör basera sig på belopp före eventuella avdrag för skatt eller andra avgifter. Stöd som betalas ut i flera delbetalningar bör diskonteras till sitt värde den dag då stödet beviljades. De stödberättigande kostnaderna bör också diskonteras till sitt värde den dag då stödet beviljades. Den räntesats som bör användas för diskontering och beräkning av stödbeloppet vid ett stöd som inte beviljas i form av ett bidrag bör vara den gällande diskonteringsräntan respektive referensräntan den dag då stödet beviljades, fastställda i enlighet med kommissionens meddelande om en översyn av metoden för att fastställa referens- och diskonteringsräntor (8). Om stöd beviljas i annan form än bidrag bör stödbeloppet uttryckas i bruttobidragsekvivalent. Om stöd beviljas i form av skatteförmåner bör de olika delarna av stödet diskonteras på grundval av den diskonteringsränta som gäller på de olika datum då skatteförmånerna får verkan. Användningen av stöd i form av förskott med återbetalningsskyldighet bör främjas eftersom sådana riskdelningsinstrument bidrar till att öka stödets stimulanseffekt. Det bör därför slås fast att i de fall stöd beviljas i form av förskott med återbetalningsskyldighet kan de tillämpliga stödnivåer som fastställs i denna förordning komma att höjas.

(27)

Om det är fråga om skatteförmåner gällande framtida skatter är det eventuellt inte känt på förhand vilken diskonteringsränta som gäller och hur stora de olika delarna av stödet är. Medlemsstaterna bör då på förhand sätta ett tak för det diskonterade värdet på stödet som respekterar den tillämpliga stödnivån. När det blir känt hur stort stödbelopp som beviljas vid en viss tidpunkt kan diskonteringen därefter ske på grundval av den gällande diskonteringsräntan vid den tidpunkten. Det diskonterade värdet på varje del av stödet bör dras av från det sammanlagda takbeloppet.

(28)

För att avgöra huruvida de individuella tröskelvärdena för anmälan och de högsta stödnivåer eller de högsta stödbelopp som fastställs i denna förordning iakttas, bör det totala beloppet för det statliga stödet till den understödda verksamheten eller det understödda projektet beaktas. Dessutom bör de omständigheter under vilka olika kategorier av stöd kan kumuleras anges i denna förordning. Stöd som är undantaget från anmälningsskyldigheten genom denna förordning och allt annat förenligt stöd som är undantaget genom någon annan förordning eller som godkänts av kommissionen får kumuleras, om åtgärderna i fråga avser olika identifierbara stödberättigande kostnader. Om olika källor till stöd hör ihop med samma identifierbara stödberättigande kostnader, som helt eller delvis överlappar varandra, bör kumulering tillåtas upp till den högsta stödnivån eller det högsta stödbelopp som gäller för detta stöd enligt denna förordning. Denna förordning bör även ange särskilda regler för kumulering av stöd med och utan identifierbara stödberättigande kostnader, och för kumulering med stöd av mindre betydelse. Stöd av mindre betydelse beviljas sällan för eller kan sällan hänföras till särskilda identifierbara stödberättigande kostnader. I ett sådant fall bör det vara möjligt att fritt kumulera stöd av mindre betydelse med statligt stöd som undantas enligt denna förordning. Om stöd av mindre betydelse beviljas för samma identifierbara stödberättigande kostnader som statligt stöd som undantas enligt denna förordning bör dock kumulering tillåtas endast upp till den högsta tillåtna stödnivå som anges i kapitel III i denna förordning.

(29)

Unionsfinansiering som förvaltas centralt av unionens institutioner, byråer, gemensamma företag eller andra organ och som inte direkt eller indirekt kontrolleras av medlemsstaterna utgör inte statligt stöd. Om sådan unionsfinansiering kombineras med statligt stöd bör endast det sistnämnda beaktas vid bedömningen av om tröskelvärdena för anmälan och de högsta tillåtna stödnivåerna eller de högsta tillåtna stödbeloppen iakttas, under förutsättning att det totala beloppet av den offentliga finansiering som beviljas avseende samma stödberättigande kostnader inte överstiger den mest fördelaktiga finansieringsgrad som fastställs i tillämpliga bestämmelser i unionslagstiftningen.

(30)

Statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget är i princip förbjudet. Enligt artikel 107.2 och 107.3 i fördraget ska, eller får, kommissionen dock på vissa villkor tillåta medlemsstaterna att bevilja statligt stöd. Det är därför viktigt att alla parter kan kontrollera om ett stöd beviljas i enlighet med tillämpliga regler. Insyn i statligt stöd är därför av avgörande betydelse för en korrekt tillämpning av fördragets regler och leder till bättre efterlevnad, ökad ansvarighet, inbördes granskning och i slutändan till effektivare användning av de offentliga utgifterna. För att säkerställa öppenhet bör medlemsstaterna åläggas att inrätta övergripande webbplatser för statligt stöd på regional eller nationell nivå med sammanfattande information om varje stödåtgärd som undantas genom denna förordning. Denna skyldighet bör utgöra ett villkor för det individuella stödets förenlighet med den inre marknaden. Enligt den standardpraxis för offentliggörande av information som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 (9) bör ett standardformat användas som gör det möjligt att söka, ladda ner och lätt offentliggöra information på internet. Länkarna till alla medlemsstaters webbplatser för statligt stöd bör offentliggöras på kommissionens webbplats. I enlighet med artikel 3.2 i (EU) 2015/1588, bör den sammanfattande informationen om varje stödåtgärd som beviljats undantag enligt denna förordning offentliggöras på kommissionens webbplats.

(31)

Med avseende på offentliggörandet av information om beviljat individuellt stöd är det lämpligt att fastställa tröskelvärden över vilka sådant offentliggörande kan anses vara proportionerligt med beaktande av stödets betydelse. Enligt kommissionens erfarenhet från perioden 2014–2019, med ett tröskelvärde för offentliggörande på 60 000 euro för primär jordbruksproduktion, offentliggjordes omkring 30 % av de beviljade stöden. För att öka effektiviteten i kraven på insyn och eftersom det genomsnittliga investeringsstödet för primärproduktion för perioden 2014–2019 uppskattas till omkring 17 000 euro, är det därför lämpligt att sänka tröskeln för offentliggörande till 10 000 euro för primär jordbruksproduktion.

(32)

För att säkerställa effektiv kontroll i enlighet med artikel 3.2 i förordning (EU) 2015/1588 är det lämpligt att utarbeta ett standardformulär som medlemsstaterna bör använda för att förse kommissionen med sammanfattande information varje gång en stödordning genomförs eller ett individuellt stöd som inte omfattas av en stödordning beviljas enligt denna förordning. Dessutom bör det i enlighet med artikel 5 i kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 (10) och artikel 3.4 i förordning (EU) 2015/1588 fastställas regler om årliga rapporter om stöd som har undantagits från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget i enlighet med de villkor som föreskrivs i denna förordning, inbegripet särskilda krav för vissa kategorier av stöd, och att medlemsstaterna ska lämna dessa till kommissionen.

(33)	Med tanke på att den teknik som krävs är allmänt tillgänglig bör den sammanfattande informationen och årsrapporten tillhandahållas i elektroniskt format och översändas till kommissionen.

(34)

Med tanke på den preskriptionstid för återkrav av stöd som fastställs i artikel 17 i rådets förordning (EU) 2015/1589 (11) är det i enlighet med artikel 3.3 i förordning (EU) 2015/1588 lämpligt att genom den här förordningen fastställa regler om de register som medlemsstaterna bör föra över stöd som undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget.

(35)

För att göra de villkor om förenlighet som föreskrivs i denna förordning mer effektiva bör det vara möjligt för kommissionen att återkalla gruppundantaget för framtida stödåtgärder vid underlåtelse att följa dessa villkor. Kommissionen bör kunna begränsa återkallelsen av gruppundantaget till vissa typer av stöd, vissa stödmottagare eller stödåtgärder som antagits av vissa myndigheter, om endast en begränsad grupp åtgärder eller endast vissa myndigheter berörs av att denna förordning inte följs. En sådan riktad återkallelse bör vara en proportionerlig åtgärd med direkt koppling till en konstaterad bristande efterlevnad av denna förordning. Om ett stöd inte anmäls och inte uppfyller alla villkor för att undantas från anmälningsskyldigheten, är det olagligt stöd som kommissionen kommer att granska inom ramen för det relevanta förfarandet enligt förordning (EU) 2015/1589 för oanmält stöd. I fall av underlåtelse att uppfylla kraven i kapitel II påverkar återkallelsen av gruppundantaget med avseende på framtida åtgärder inte det faktum att tidigare åtgärder som var förenliga med denna förordning var föremål för gruppundantag.

(36)

Små och medelstora företag spelar en avgörande roll för att skapa arbetstillfällen och de medverkar mer allmänt till social stabilitet och till att stimulera ekonomin. Deras utveckling kan dock begränsas av marknadsmisslyckanden, som innebär att små och medelstora företag drabbas av vissa för sådana företag typiska nackdelar. Små och medelstora företag har ofta svårt att få tillgång till kapital och lån på grund av att vissa finansmarknader är ovilliga att ta risker och att dessa företag ofta har begränsade möjligheter att erbjuda säkerheter. Deras begränsade resurser kan också inskränka deras möjligheter att få tillgång till information, särskilt om ny teknik och nya marknader. För att underlätta för små och medelstora företag att utveckla sin verksamhet bör denna förordning därför undanta vissa kategorier av stöd till förmån för sådana företag från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget.

(37)

För att undanröja skillnader som kan ge upphov till snedvridningar av konkurrensen och för att underlätta samordningen mellan olika unionsinitiativ och nationella initiativ som rör små och medelstora företag samt av hänsyn till administrativ klarhet och klarhet om rättsläget, bör den definition av små och medelstora företag som används vid tillämpningen av denna förordning grunda sig på definitionerna i kommissionens rekommendation 2003/361/EG (12).

(38)

För att säkerställa överensstämmelse med landsbygdsutvecklingspolitiken och för att uppnå en förenkling av reglerna baserat på den erfarenhet som kommissionen redan har fått i samband med tillämpningen av 2014 års riktlinjerna är det lämpligt att från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget undanta olika kategorier av stöd till förmån för företag verksamma inom jordbruks- och skogsbrukssektorerna utan att det påverkar tillämpningen av några materiella regler i kraft.

(39)

Det är också lämpligt att beakta att jord- och skogsbruket är sektorer som är särskilt utsatta för allvarliga klimathändelser, djursjukdomar, växtskadegörare och skador orsakade av skyddade djur. Erfarenheten visar att dessa sektorer drabbas ovanligt hårt av sådana händelser och att jordbrukare och skogsbrukare drabbas hårt av dessa händelser. Stödåtgärder för att avhjälpa sådana skador anses därför vara ett lämpligt verktyg för att hjälpa företag att återhämta sig från sådana skador och därmed fortsätta sin verksamhet och på så sätt säkerställa utvecklingen av den ekonomiska verksamheten inom dessa sektorer.

(40)

Inom jordbrukssektorn bör undantag göras för stöd till små och medelstora företag för investeringar i produktion, bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter, arrondering, omlokalisering av jordbruksbyggnader, nyetablering av företag, unga jordbrukare och småbruk, producentgrupper, kvalitetssystem, kunskapsöverförings- och informationsåtgärder, rådgivningstjänster, säljfrämjande åtgärder, avbytartjänster samt risk- och krishantering i samband med allvarliga klimathändelser, djursjukdomar, växtskadegörare och betalning av försäkringspremier. Undantagen bör också gälla företag av alla storlekar i fråga om stöd till investeringar för bevarande av kultur- och naturarv på jordbruksföretag, stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer inom jordbrukssektorn samt stöd till forskning och utveckling.

(41)

Undantag bör tillämpas på stöd för skogsbruk och på viss annan verksamhet än jordbruksverksamhet i landsbygdsområden som medfinansieras som landsbygdsutvecklingsinterventioner inom ramen för Ejflu samt på stöd för kunskapsöverförings- och informationsåtgärder, forskning och utveckling samt arrondering.

(42)

På grund av risken för snedvridningar av konkurrensen till följd av riktat investeringsstöd inom sektorn för primär jordbruksproduktion bör investeringsstöd som undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget inte begränsas till en specifik jordbruksprodukt. Detta villkor bör inte hindra en medlemsstat från att utesluta vissa jordbruksprodukter från tillämpningsområdet för ett visst stöd, när det inte finns några normala avsättningsmöjligheter på marknaden eller när det råder överkapacitet på den inre marknaden. Dessutom bör stöd till vissa typer av investeringar i sig inte kvalificera för undantag från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget enligt denna förordning.

(43)

För att säkerställa en lämplig balans mellan minsta möjliga snedvridning av konkurrensen och främjande av energi- och resurseffektivitet vid investeringar i jordbruksföretag, som är knutna till primär jordbruksproduktion, bör stöd beviljas endast för investeringar som är kopplade till produktion på jordbruksföretaget av biobränslen eller energi från förnybara energikällor och endast om denna produktion inte överskrider jordbruksföretagets genomsnittliga årliga bränsleförbrukning. I sådana fall bör stöd till biobränslen omfattas endast i den mån det beviljas för hållbara biodrivmedel i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 (13).

(44)

För att främja övergången till produktion av mer avancerade former av biobränslen, vilket förutses i de övergripande reglerna för statligt stöd på miljö- och energiområdet, bör stöd till livsmedelsbaserade biobränslen uteslutas från denna förordning när det gäller stöd för investeringar i samband med bearbetning av jordbruksprodukter.

(45)

Tack vare förordning (EU) 2015/1588 blir det möjligt för kommissionen att genom förordningar förklara vissa stödkategorier förenliga med den inre marknaden, när kommissionen har tillräcklig erfarenhet för att fastställa allmänna kriterier för förenlighet. Mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts under perioden 2014–2021 vid bedömningen av ett stort antal statliga stöds förenlighet med reglerna mot bakgrund av 2014 års riktlinjer, kan kommissionen nu utnyttja sina befogenheter att från anmälningsskyldigheten undanta statligt stöd till små och medelstora företag som är verksamma inom primär jordbruksproduktion, stöd för grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen som medfinansieras av Ejflu, åtgärder för att förebygga och avhjälpa skador orsakade av skyddade djur samt stöd för att kompensera nackdelar med anknytning till Natura 2000.

(46)	Med avseende på skogsbrukssektorn får dock kommissionen på grundval av sina erfarenheter enligt 2014 års riktlinjer undanta åtgärder som uteslutande finansieras med nationella medel från anmälningsskyldigheten, utan att detta påverkar tillämpningen av gällande materiella regler.

(47)

Under perioden 2014–2020 och med tillämpning av 2014 års riktlinjer godkände kommissionen 52 stödordningar för ersättning för skador orsakade av skyddade djur inom jordbrukssektorn. Skador orsakade av skyddade djur kräver brådskande åtgärder från de beviljande myndigheterna för att snarast möjligt återställa produktionsmedlen och den ekonomiska verksamheten så att de berörda företagen kan fortsätta sin verksamhet och därigenom säkerställa utvecklingen av den ekonomiska verksamheten. Kommissionens erfarenhet visar att detta stöd, givet dess kompenserande karaktär och tydliga kriterier för förenlighet med den inre marknaden, vanligen inte ger upphov till någon betydande snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden. Därför är det lämpligt att undanta detta stöd från anmälningsskyldigheten för statligt stöd.

(48)

Stöd för att avhjälpa skador orsakade av skyddade djur bör vara tillgängligt för små och medelstora företag som är verksamma inom primär jordbruksproduktion. Villkoren för att undanta stöd för att avhjälpa skador orsakade av skyddade djur bör vara förenliga med redan etablerad praxis för andra kompensationsstöd, såsom stöd på grundval av marknadsvärdet för kompensation för förlust av djur eller växter som förstörts, betalning för veterinär- eller arbetskostnader och ersättning för materiella skador på jordbruksutrustning, maskiner, jordbruksbyggnader och lager.

(49)

Kommissionen har tillämpat artiklarna 107 och 108 i fördraget på stöd för nackdelar i samband med Natura 2000 inom jordbrukssektorn i 2014 års riktlinjer. Under perioden 2014–2020 godkände kommissionen ett tiotal sådana stödordningar. Kommissionens erfarenhet visar att detta stöd vanligtvis inte ger upphov till någon betydande snedvridning av konkurrensen, men att det kan ge incitament till ekonomisk verksamhet som är förenad med ytterligare begränsningar i sådana områden. Därför är det lämpligt att kommissionen använder de befogenheter den tilldelas genom förordning (EU) 2015/1588 i fråga om stöd för nackdelar i samband med Natura 2000 inom jordbrukssektorn.

(50)	Undantaget för stöd för nackdelar i samband med Natura 2000 inom jordbrukssektorn bör endast gälla små och medelstora företag som är verksamma inom primär jordbruksproduktion.

(51)

Kommissionen har tillämpat artiklarna 107 och 108 i fördraget på företag som är verksamma inom skogsbrukssektorn i ett stort antal beslut, i synnerhet inom ramen för 2014 års riktlinjer. Under perioden 2014–2020 godkände kommissionen över 200 stödordningar till förmån för skogsbrukssektorn i enlighet med dessa riktlinjer. Enligt kommissionens erfarenhet har stödåtgärder till skogsbruket inte orsakat någon betydande snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden, vilket beror på att det finns tydliga förenlighetskriterier. Mot bakgrund av denna erfarenhet, och av förenklings- och processekonomiska skäl, bör det därför vara möjligt att undanta dessa stödåtgärder från anmälningsskyldigheten, oavsett om de medfinansieras av Ejflu eller inte. Därför är det lämpligt att kommissionen använder de befogenheter den tilldelas genom förordning (EU) 2015/1588 i fråga om stöd för beskogning och skapande av skogsmark, stöd för system för trädjordbruk, stöd för förebyggande och återställande av skador på skogar till följd av skogsbränder, naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser som kan likställas med en naturkatastrof, andra allvarliga klimathändelser, växtskadegörare och andra katastrofer stöd för investeringar som förbättrar skogsekosystems återhämtningsförmåga och miljövärde, Stöd för områdesspecifika nackdelar till följd av vissa obligatoriska krav enligt vad som fastställs i artikel 3 i rådets direktiv 92/43/EEG (14) och i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG (15), stöd för tjänster för miljö- och klimatvänligt skogsbruk samt skogsskydd, stöd för investeringar i infrastruktur som avser utveckling, modernisering eller anpassning av skogsbrukssektorn, stöd för investeringar i skogsbruksmetoder och i bearbetning, mobilisering och marknadsföring av skogsbruksprodukter, Stöd för bevarande av genetiska resurser inom skogsbruket och nyetableringsstöd för producentgrupper och producentorganisationer inom skogsbrukssektorn.

(52)

För att uppmuntra grupperade initiativ inom skogsbrukssektorn har kommissionen tillämpat artiklarna 107 och 108 i fördraget på stöd till nyetableringsstöd till producentgrupper och producentorganisationer inom skogsbrukssektorn. Under perioden 2014–2020 godkände kommissionen sådant stöd i fem fall. Inom jordbrukssektorn var sådant stöd redan undantaget från anmälningsskyldigheten enligt förordning (EU) nr 702/2014. Därför är det lämpligt att undanta nyetableringsstöd till producentgrupper och producentorganisationer inom skogsbrukssektorn från anmälningsskyldigheten för statligt stöd.

(53)

Ekonomisk diversifiering och skapandet av nya ekonomiska verksamheter är avgörande för landsbygdsområdenas utveckling och konkurrenskraft, särskilt för små och medelstora företag, som utgör stommen i unionens landsbygdsekonomi. Förordning (EU) [SPR] föreskriver om åtgärder för att stödja affärsutveckling inom andra områden än jordbruk i landsbygdsområden som syftar till att främja sysselsättning och skapa kvalitativ sysselsättning på landsbygden, upprätthålla redan befintlig sysselsättning, minska säsongsbetonade variationer i sysselsättningen, utveckla andra sektorer än jordbrukssektorn samt bearbetning av jordbruks- och livsmedelsprodukter, samtidigt som företagsintegration och kopplingar på lokal nivå mellan olika sektorer uppmuntras.

(54)

För att säkerställa överensstämmelse med förordning (EU) [SPR] och förenkla reglerna för godkännande av statligt stöd för den medfinansierade delen och den ytterligare nationella finansieringen av den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken bör anmälningsskyldigheten inte tillämpas på olika kategorier av stöd till små och medelstora företag som är verksamma i landsbygdsområden, och inte heller på stöd till nyföretagande, jordbrukares nya deltagande i kvalitetssystem för bomull och livsmedel och säljfrämjande åtgärder till förmån för livsmedel som omfattas av ett kvalitetssystem. Sådana stödåtgärder måste vara identiska med de underliggande landsbygdsutvecklingsinterventionerna och det undantagna stödet får endast beviljas i enlighet med och i överensstämmelse med den berörda medlemsstatens strategiska GJP-plan.

(55)

Kommissionen har tillämpat artiklarna 107 och 108 i fördraget på stöd till förmån för grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen på landsbygden i ett flertal fall, i synnerhet inom ramen för 2014 års riktlinjer. Under perioden 2014–2020 godkände kommissionen 27 stödordningar för grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen i landsbygdsområden. Enligt kommissionens erfarenhet har stödåtgärder till skogsbruk inte orsakat någon betydande snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden, vilket beror på att det finns tydliga förenlighetskriterier. Dessutom har stödet bidragit till ekonomisk diversifiering och skapandet av nya ekonomiska verksamheter. Därför bör stöd till grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen i landsbygdsområden undantas från anmälningsskyldigheten för statligt stöd.

(56)	Stöd till grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen i landsbygdsområden bör dock undantas från anmälningsskyldigheten endast om det ingår i en strategisk GJP-plan som validerats av kommissionen inom ramen för förordning (EU) [SPR].

(57)

Statligt stöd som beviljas företag som deltar i projekt initierade av en operativ EIP-grupp vilka omfattas av artikel 77 i förordning (EU) [SPR] eller i lokalt ledda projekt för lokal utveckling (LLU), som utsetts till Leader enligt förordning (EU) [SPR] och som omfattas av förordning (EU) 2021/1060, har liten inverkan på konkurrensen, särskilt med tanke på den positiva roll som stödet spelar för kunskapsutbyte, särskilt för lokala samhällen och jordbrukssamhällen, samt stödets ofta kollektiva karaktär och dess relativt ringa omfattning. Dessa projekt är integrerade samt omfattar flera aktörer och sektorer, vilket kan leda till vissa svårigheter när det gäller att klassificera dem enligt lagstiftningen om statligt stöd. Eftersom enskilda projekt initierade av EIP:s operativa grupp och LLU-projekten är lokala, utvalda enligt en flerårig lokal utvecklingsstrategi som fastställs och genomförs inom ramen för offentlig-privata partnerskap och utgår från samhälleliga och sociala samt miljö- och klimatrelaterade intressen, bör denna förordning inriktas på vissa svårigheter som projekt initierade av en operativ EIP-grupp och LLU-projekt ställs inför, så att reglerna om statligt stöd lättare kan efterlevas.

(58)

Med hänsyn till att små stödbelopp som beviljas små och medelstora företag, vilka direkt eller indirekt drar nytta av projekt initierade av en operativ EIP-grupp och LLU-projekt, har en begränsad effekt på handeln och konkurrensen, bör enkla regler föreskrivas för de fall där det samlade stödbeloppet per projekt inte överstiger ett visst tak.

(59)

I fråga om ett flertal stödkategorier, såsom stöd för forskning, kunskapsöverföring och information, rådgivningstjänster, avbytartjänster inom jordbruket, främjande och förebyggande och utrotning av djursjukdomar och växtskadegörare, beviljas stödet indirekt, in natura, till de slutliga stödmottagarna i form av subventionerade tjänster. I sådana fall bör stödet betalas till leverantören av den berörda tjänsten eller verksamheten.

(60)

I enlighet med artikel 4.1 i förordning 2015/1588 är det nödvändigt att regelbundet se över strategin för statligt stöd. Därför bör tillämpningsperioden för denna förordning begränsas. Därför är det lämpligt att fastställa övergångsbestämmelser, inklusive regler om en anpassningsperiod i slutet av giltighetstiden för denna förordning, för stödordningar som omfattas av undantag. Dessa regler bör ge medlemsstaterna tid att anpassa sig till ett eventuellt nytt system.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

KAPITEL I

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

KAPITEL II

FÖRFARANDEKRAV

KAPITEL III

STÖDKATEGORIER

Avsnitt 1

Stöd till förmån för små och medelstora företag som är verksamma inom primär jordbruksproduktion, bearbetning av jordbruksprodukter och saluföring av jordbruksprodukter

Avsnitt 2

Stöd för investeringar till förmån för bevarande av kultur- och naturarv på jordbruksföretag

Avsnitt 3

Stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer inom jordbrukssektorn

Avsnitt 4

Stöd till forskning och utveckling inom jordbruks- och skogsbrukssektorn

Avsnitt 5

Stöd till förmån för skogsbruk

Avsnitt 6

Stöd till förmån för små och medelstora företag i landsbygdsområden

KAPITEL IV

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

KAPITEL I

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Tillämpningsområde

1. Denna förordning ska tillämpas på följande kategorier av stöd:

(a)

Stöd till förmån för mikroföretag samt små och medelstora företag

som är verksamma inom jordbrukssektorn, det vill säga primär jordbruksproduktion, bearbetning av jordbruksprodukter och saluföring av jordbruksprodukter, med undantag för artiklarna 13, 14, 15, 17 och 22 samt artiklarna 24–29, som endast ska tillämpas på små och medelstora företag som är verksamma inom primär jordbruksproduktion,

ii)

som är verksamma inom jordbruksverksamhet i landsbygdsområden som inte omfattas av tillämpningsområdet för artikel 42 i fördraget, i den mån sådant stöd beviljas i enlighet med förordning (EU) [SPR] och antingen medfinansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) eller beviljas som ytterligare nationell finansiering av sådana medfinansierade åtgärder.

(b)	Stöd för investeringar för bevarande av kultur- och naturarv på jordbruksföretag.

(c)	Stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer inom jordbrukssektorn.

(d)	Stöd till forskning och utveckling inom jordbruks- och skogsbrukssektorn.

(e)	Stöd till förmån för skogsbruk.

2. Om medlemsstaterna finner det lämpligt får de välja att bevilja det stöd som avses i punkt 1 a, d och e i överensstämmelse med förordning (EU) nr 651/2014 (16).

3. Denna förordning får inte tillämpas på följande:

(a)

Stödordningar som avses i artiklarna 13, 16, 33, 34 och 35, artikel 36 samt artiklarna 41 och 42, om den genomsnittliga årliga statsstödsbudgeten överstiger 150 miljoner euro, från sex månader efter det att de trätt i kraft.

Kommissionen får emellertid besluta att denna förordning ska fortsätta att gälla en stödordning längre än sex månader efter att ha bedömt den relevanta utvärderingsplan som medlemsstaten anmält till kommissionen, inom 20 arbetsdagar efter stödordningens ikraftträdande.

När medlemsstaterna lämnar in de utvärderingsplaner som avses i föregående stycke, ska de också lämna in all nödvändig information för att kommissionen ska kunna göra en bedömning av utvärderingsplanerna och fatta ett beslut.

(b)	Ändringar av de stödordningar som avses i punkt a, utom ändringar som inte påverkar stödordningens förenlighet med den inre marknaden enligt denna förordning eller som inte påtagligt påverkar innehållet i den godkända utvärderingsplanen.

(c)	Stöd till exportrelaterad verksamhet riktad mot tredjeländer eller medlemsstater, det vill säga stöd som är direkt knutet till exporterade kvantiteter, till upprättandet och driften av ett distributionsnät eller till andra löpande kostnader som har samband med exportverksamheten.

(d)	Stöd som är förenat med villkoret att inhemska varor används framför importerade.

4. Denna förordning får inte tillämpas på följande:

(a)

Stödordningar som inte uttryckligen utesluter utbetalning av individuellt stöd till ett företag som är föremål för ett oreglerat återbetalningskrav till följd av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd som beviljats av samma medlemsstat olagligt och oförenligt med den inre marknaden, med undantag för

i)	stödordningar för att avhjälpa den skada som orsakats av naturkatastrofer i enlighet med artikel 31,

ii)	stödordningar för kostnader som uppstår för små och medelstora företag som deltar i lokalt ledd utveckling (LLU) eller projekt som initierats av en operativ grupp i det europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket (EIP) i enlighet med artikel 51.

(b)	Stöd för särskilda ändamål till ett företag som avses i led a.

5. Denna förordning får inte tillämpas på stöd till företag i svårigheter, dock med undantag av stöd som beviljats

(a)	för informationsåtgärder inom jordbrukssektorn i enlighet med artikel 20,

(b)	för säljfrämjande åtgärder i form av publikationer avsedda att öka medvetenheten hos den bredare allmänheten, i enlighet med artikel 23.2 b,

(c)	för att kompensera för kostnaderna för förebyggande, kontroll och utrotning av djursjukdomar i enlighet med artiklarna 25.8 och 9,

(d)	för att täcka kostnaderna för bortskaffande och destruering av avlivade eller självdöda djur i enlighet med artikel 26.1 c, d och e,

(e)	för att avhjälpa den skada som orsakats av naturkatastrofer i enlighet med artikel 31,

(f)	för små och medelstora företag som deltar i eller drar nytta av LLU-projekt och projekt initierade av en operativ EIP-grupp, i enlighet med artikel 51,

(g)

i följande fall, under förutsättning att företaget blev ett företag i svårigheter på grund av förluster eller skador som orsakats av händelsen i fråga, för att

i)	avhjälpa förluster som orsakats av en allvarlig klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof i enlighet med artikel 24,

ii)	avhjälpa den skada som orsakats av djursjukdomar och växtskadegörare i enlighet med artikel 25.10,

iii)	avhjälpa den skada som orsakats av skyddade djur i enlighet med artikel 28,

iv)	återställa skada på skogar till följd av bränder, naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser som kan likställas med en naturkatastrof, andra allvarliga klimathändelser, växtskadegörare, andra katastrofer och händelser relaterade till klimatförändringar i enlighet med artikel 35.5 d.

6. Denna förordning får inte tillämpas på stöd som i sig självt, genom de villkor som de är förenade med eller deras finansieringsmetod, ger upphov till en icke särskiljbar överträdelse av unionslagstiftningen, i synnerhet följande:

(a)	Stöd som innebär att beviljandet är förenat med en skyldighet för stödmottagaren att använda nationellt producerade varor eller nationella tjänster.

(b)	Stöd som begränsar stödmottagarens möjligheter att utnyttja resultaten från forskning, utveckling och innovation i andra medlemsstater.

7. Denna förordning får inte tillämpas på stöd till jordbruksprodukter i den mening som avses i bilaga 1 till WTO-avtalet om jordbruk, vilket utgör en exportsubvention enligt definitionen i det avtalet. Den får inte heller tillämpas på stöd till sådana produkter som utgör exportfinansieringsstöd från en regering eller ett offentligt organ som omfattas av WTO:s ministerbeslut om exportkonkurrens av den 19 december 2015 (17), om det inte uppfyller de relevanta kraven i punkt 15 i det beslutet om längsta återbetalningstid och självfinansiering.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

(1)	aktiv jordbrukare: jordbrukare i den mening som avses i artikel 4.5 i förordning (EU) [SPR].

(2)	stöd för särskilda ändamål: stöd som inte beviljas på grundval av en stödordning.

(3)

allvarlig klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof: ogynnsamma väderförhållanden såsom frost, stormar och hagel, is, kraftigt eller ihållande regn eller allvarlig torka som förstör mer än 30 % av den genomsnittliga produktionen beräknat på grundval av något av följande:

(a)	den föregående treårsperioden,

(b)	genomsnittet under tre år grundat på föregående femårsperiod, där den högsta och den lägsta noteringen inte medräknas.

(4)	rådgivning: uttömmande rådgivning som ges inom ramen för ett och samma kontrakt.

(5)	jordbruksföretag: en enhet som består av mark, lokaler och anläggningar som används för primär jordbruksproduktion.

(6)	jordbruksprodukt: de produkter som förtecknas i bilaga I till fördraget, med undantag av de fiskeri- och vattenbruksprodukter som förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1379/2013 (18).

(7)	jordbrukssektor: alla företag som är verksamma inom primär jordbruksproduktion, bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter.

(8)	trädjordbruk: markanvändningssystem där träd odlas i kombination med jordbruk på samma mark.

(9)	stöd: varje åtgärd som uppfyller samtliga kriterier i artikel 107.1 i fördraget.

(10)	stöd som beviljas inom ramen för en strategisk GJP-plan: stöd som beviljas i enlighet med förordning (EU) [SPR] antingen som stöd som medfinansieras av Ejflu eller som ytterligare nationell finansiering till sådant medfinansierat stöd.

(11)	stödnivå: stödbeloppet brutto uttryckt som en procentandel av de stödberättigande kostnaderna, före eventuella avdrag för skatter eller andra avgifter.

(12)

stödordning: varje rättsakt på grundval av vilken individuellt stöd kan beviljas företag som i rättsakten definieras på ett allmänt och abstrakt sätt, utan att några ytterligare genomförandeåtgärder krävs, samt varje rättsakt på grundval av vilken stöd som inte är hänförbart till ett visst projekt kan beviljas ett eller flera företag för obestämd tid och med obestämt belopp.

(13)

normala marknadsmässiga villkor: sådana villkor för en transaktion mellan avtalsslutande parter som inte skiljer sig från de villkor som skulle fastställas mellan oberoende företag och som inte innehåller inslag av samverkan. Varje transaktion som är resultatet av ett öppet, överblickbart och villkorslöst förfarande anses uppfylla principen om normala marknadsmässiga villkor.

(14)

biosäkerhet: summan av hanteringsåtgärder och fysiska åtgärder för att minska risken för att sjukdomar introduceras, utvecklas och sprids till, från och inom

(a)	en djurpopulation, eller

(b)	en anläggning, en zon, en anläggningskrets, ett transportmedel eller någon annan lokal, fastighet eller plats.

(15)	stambok: bok i den mening som avses i artikel 2.12 i förordning (EU) 2016/1012 (19).

(16)	strategisk GJP-plan: strategisk plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken enligt artikel 1.1 c i förordning (EU) [SPR].

(17)	anläggningsarbeten: arbeten som utförs av en jordbrukare själv eller av jordbrukarens anställda på gården och som skapar en tillgång.

(18)	katastrof: en oförutsedd händelse av biotiskt eller abiotiskt slag som orsakats av människan och som leder till stora störningar av skogsstrukturerna och som så småningom orsakar stora ekonomiska skador för skogsbrukssektorn.

(19)	dag då stödet beviljas: den dag då stödmottagaren får laglig rätt till stödet enligt tillämplig nationell lagstiftning.

(20)	EU-27: unionens samtliga 27 medlemsstater (utom Nordirland).

(21)

utvärderingsplan: ett dokument som åtminstone innehåller följande uppgifter: Målen för den stödordning som ska utvärderas, utvärderingsfrågorna, resultatindikatorerna, den tilltänkta utvärderingsmetoden, datainsamlingskraven, föreslagen tidsram för utvärderingen, inbegripet datum för inlämnande av den slutliga utvärderingsrapporten, beskrivningen av det oberoende organ som gör utvärderingen eller de kriterier som kommer att användas för att välja detta organ och rutinerna för att se till att utvärderingen offentliggörs.

(22)	avlivade eller självdöda djur: djur som avlivats genom dödshjälp med eller utan slutgiltig diagnos, eller som dött, inklusive dödfödda och ofödda djur, på ett jordbruksföretag eller i någon lokal eller under transport, men som inte slaktats för att användas som livsmedel.

(23)	snabbväxande träd: skog med kort omloppstid, där minimitiden före avverkning är fastställd till minst 8 år och maximitiden före avverkning är fastställd till högst 20 år.

(24)	efterföljande ordning på skatteområdet: en ordning i form av skatteförmåner som utgör en ändrad version av en tidigare befintlig ordning i form av skatteförmåner och som ersätter denna.

(25)

fasta kostnader som uppstår till följd av deltagande i kvalitetssystem: kostnader för att ansluta sig till ett kvalitetssystem för vilket stöd beviljas samt årsavgiften för deltagande i det systemet, inklusive i förekommande fall utgifter för nödvändiga kontroller av överensstämmelse med specifikationerna i kvalitetssystemet.

(26)

livsmedelsbaserat biobränsle: biobränsle producerat med stärkelserika grödor, sockergrödor eller oljegrödor producerade på jordbruksmark som huvudgröda, med undantag för restprodukter, avfall eller material innehållande både cellulosa och lignin samt mellangrödor, såsom fånggrödor och täckgrödor, under förutsättning att användningen av sådana mellangrödor inte utlöser efterfrågan på ytterligare mark enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2018/2001 (20).

(27)	livsmedel: livsmedel som inte är jordbruksprodukter och som förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (21).

(28)	bruttobidragsekvivalent: stödbeloppet om stödet hade getts i form av ett bidrag till stödmottagaren, före eventuella avdrag för skatt eller andra avgifter.

(29)

individuellt stöd:

(a)	stöd för särskilda ändamål,

(b)	stöd till enskilda stödmottagare som beviljas på grundval av en stödordning.

(30)	immateriella tillgångar: tillgångar som saknar fysisk eller finansiell gestaltning, t.ex. patent, licenser, know-how eller andra immateriella rättigheter.

(31)	investeringar för att följa en unionsnorm: investeringar som görs för att följa en unionsnorm efter utgången av den övergångsperiod som föreskrivs i unionslagstiftning.

(32)	stort företag: företag som inte uppfyller kriterierna i bilaga I.

(33)

saluföring av jordbruksprodukter: att ställa fram eller visa upp en jordbruksprodukt i avsikt att sälja, erbjuda för försäljning, leverera eller på annat sätt föra ut på marknaden, med undantag för en primärproducents första försäljning. till återförsäljare eller förädlare samt varje förberedande av produkten för sådan första försäljning; primärproducentens försäljning till slutkonsumenter betraktas som saluföring av jordbruksprodukter om den sker i separata lokaler som är särskilt avsedda för detta syfte.

(34)	gemensamma fonder: system som ackrediteras av en medlemsstat i enlighet med dess nationella rätt och vars anslutna jordbrukare är försäkrade via fonden varvid fonden betalar ut ersättning till dem för ekonomiska förluster.

(35)	områden inom Natura 2000: särskilda jordbruks- och skogsbruksområden i den mening som fastställs i artikel 3 i direktiv 92/43/EEG och artikel 3 i direktiv 2009/147/EG.

(36)	naturkatastrofer: jordbävningar, laviner, jordskred och översvämningar, tromber, orkaner, vulkanutbrott och naturligt uppkomna skogsbränder.

(37)	icke-produktiv investering: en investering som inte leder till en påtaglig ökning av företagets värde eller lönsamhet.

(38)	åtgärder före industriell bearbetning: all verksamhet som bedrivs fram till träets ankomst till sågverket, med en kapacitet på högst 5 000 m3 årligen, med ett absolut gränsvärde på 10 000 m3 rundvirke som tillförs sågning.

(39)	andra allvarliga klimathändelser: ogynnsamma väderförhållanden som inte omfattas av definitionen i punkt 3.

(40)	yttersta randområden: de områden som avses i artikel 349 första stycket i fördraget.

(41)

växtskadegörare: EU-karantänskadegörare som förtecknas i enlighet med artikel 5.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 (22), skadegörare som omfattas av de åtgärder som antagits i enlighet med artikel 30 i den förordningen samt karantänskadegörare för skyddade zoner som förtecknas i enlighet med artikel 32.2 i den förordningen.

(42)	primär jordbruksproduktion: produktionen av produkter från jorden och från uppfödning, som förtecknas i bilaga I till fördraget, utan att några andra vidare processer utförs som förändrar dessa produkters natur.

(43)

bearbetning av jordbruksprodukter: varje process som en jordbruksprodukt undergår som till resultat ger en produkt som också är en jordbruksprodukt, med undantag av verksamheter vid jordbruksföretaget som är nödvändiga för att förbereda en animalisk eller vegetabilisk produkt för den första försäljningen.

(44)	bearbetning av jordbruksprodukter till icke-jordbruksprodukter: varje process som en jordbruksprodukt undergår som till resultat ger en produkt som inte omfattas av bilaga I till fördraget.

(45)

producentgrupp eller producentorganisation: en grupp eller organisation som bildas i syfte att

(a)	för de producenter som är medlemmar i dessa producentgrupper eller producentorganisationer anpassa produktionen och utbudet till marknadens krav,

(b)	gemensamt släppa ut varor på marknaden, inklusive förberedelse för försäljning, centralisering av försäljningen och leveranser till grossister,

(c)	införa gemensamma regler för information om produktionen, särskilt om skörd och tillgänglighet,

(d)	bedriva annan verksamhet som kan bedrivas av producentgrupper eller producentorganisationer, såsom utveckling av affärs- och marknadsföringskompetens och organisering och underlättande av innovationsprocesser.

(46)	skyddat djur: djur som är skyddat genom antingen unionslagstiftning eller nationell lagstiftning.

(47)	regionalstödskartor: den förteckning över områden som en medlemsstat har utsett i enlighet med villkoren i riktlinjerna för statligt regionalstöd (23) och som kommissionen har godkänt.

(48)	förskott med återbetalningsskyldighet: ett lån för ett projekt som betalas ut i en eller flera delbetalningar och där villkoren för återbetalning beror på projektets resultat.

(49)

organisation för forskning och kunskapsspridning: en enhet (såsom universitet eller forskningsinstitut, tekniköverföringsorgan, innovationsmäklare forskningsinriktade fysiska eller virtuella gemensamma enheter), oberoende av dess rättsliga status (om den omfattas av offentligrättslig eller privaträttslig lagstiftning) eller finansieringssätt, vars främsta syfte är att bedriva oberoende grundforskning, industriell forskning eller experimentell utveckling, eller att sprida resultaten av sådan verksamhet genom undervisning, offentliggörande eller kunskapsöverföring.

(50)	de mindre Egeiska öarna: de mindre öar som avses i artikel 1.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 229/2013 (24).

(51)	mikroföretag eller små och medelstora företag: företag som uppfyller kriterierna i bilaga I.

(52)

inledande av arbete med projektet eller verksamheten: antingen inledandet av byggnadsarbeten eller byggnadsverksamheter eller det första rättsligt bindande åtagandet att beställa utrustning eller utnyttja tjänster eller varje annat åtagande som gör investeringen oåterkallelig, beroende på vilket som inträffar först; markförvärv och förberedande arbeten såsom att utverka tillstånd och utföra genomförbarhetsstudier anses inte som inledande av arbetet eller verksamheten.

(53)	subventionerade tjänster: en form av stöd som innebär att stödet beviljas den slutliga stödmottagaren indirekt, in natura, och betalas ut till den som tillhandahåller tjänsten eller verksamheten i fråga.

(54)	materiella tillgångar: tillgångar i form av mark, byggnader och anläggningar, maskiner och utrustning.

(55)	transaktionskostnad: merkostnad som är knuten till fullgörandet av ett åtagande, men som inte direkt kan hänföras till dess genomförande eller inte ingår i de kostnader eller det inkomstbortfall som kompenseras direkt; den kan beräknas på grundval av en standardkostnad.

(56)

kostnader för TSE-tester (transmissibel spongiform encefalopati) och BSE-tester (bovin spongiform encefalopati): samtliga kostnader, inklusive kostnader för provtagningsutrustning, provtagning, transporter, utförande av testerna samt lagring och destruering av de prov som krävs för provtagning enligt kapitel C i bilaga X till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 (25).

(57)

skottskog med kort omloppstid: arealer som har planterats med trädarter enligt KN-nummer 06 02 9041, som ska anges av medlemsstaterna och som består av vedartade, fleråriga skogsgrödor, där rotskott eller stubbskott lämnas kvar i marken efter skörd och där nya skott växer upp följande säsong samt med ett maximalt avverkningsintervall som ska fastställas av medlemsstaterna.

(58)

företag i svårigheter: företag för vilka minst ett av följande gäller:

(a)

I fråga om ett aktiebolag (utom små eller medelstora företag som funnits i mindre än tre år), om över hälften av det tecknade aktiekapitalet har försvunnit på grund av ackumulerade förluster. Detta är fallet om avdrag för ackumulerade förluster från reserver (och alla andra element som vanligtvis betraktas som en del av företagets egna medel) leder till ett negativt sammanlagt belopp som överstiger hälften av det tecknade aktiekapitalet. Vid tillämpningen av denna punkt avses med ”aktiebolag” särskilt de typer av företag som avses i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU (26), och ”aktiekapital” omfattar om så är relevant eventuell överkurs.

(b)

I fråga om ett företag där åtminstone några ägare har obegränsat ansvar för företagets skuld (utom små eller medelstora företag som funnits i mindre än tre år), om mer än hälften av det bokförda egna kapitalet har försvunnit på grund av ackumulerade förluster. Vid tillämpningen av denna punkt avses med ”ett företag där åtminstone några ägare har obegränsat ansvar för företagets skuld” särskilt de typer av företag som anges i bilaga II till direktiv 2013/34/EU.

(c)	Företaget är föremål för ett kollektivt insolvensförfarande eller uppfyller kriterierna i nationell lagstiftning för att försättas i kollektiv insolvens på sina fordringsägares begäran.

(d)	Företaget har fått undsättningsstöd och ännu inte har betalat tillbaka lånet eller avslutat garantin, eller har fått omstruktureringsstöd och fortfarande omfattas av en omstruktureringsplan.

(e)

I fråga om ett företag som inte är ett litet eller medelstort företag, inom vilket, under de senaste två åren,

i)	företagets bokföringsmässiga skuldsättningsgrad har varit större än 7,5 och

ii)	företagets rörelseresultat före räntor, skatter och avskrivningar, EBITDA, har legat under 1,0.

(59)

unionsnorm: obligatorisk norm enligt unionslagstiftning som fastställer den nivå som enskilda företag måste uppnå, särskilt i fråga om miljö, hygienförhållanden och djurens välbefinnande; normer eller mål som fastställs på unionsnivå och som är bindande för medlemsstaterna men inte för enskilda företag betraktas dock inte som unionsnormer.

(60)	ung jordbrukare: jordbrukare i enlighet med artikel 4.6 i förordning (EU) [SPR].

Artikel 3

Villkor för undantag

Stödordningar, individuellt stöd som beviljas enligt stödordningar och stöd för särskilda ändamål ska anses vara förenliga med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.2 eller 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget under förutsättning att sådant stöd uppfyller samtliga villkor i kapitel I i denna förordning och de särskilda villkoren för den relevanta stödkategorin i kapitel III i denna förordning.

Artikel 4

Tröskelvärden för anmälan

1. Denna förordning får inte tillämpas på individuellt stöd vars bruttobidragsekvivalent överstiger följande tröskelvärden:

(a)	Stöd för investeringar i jordbruksföretag knutna till primär jordbruksproduktion på det sätt som avses i artikel 13: 500 000 euro per företag och investeringsprojekt.

(b)	Stöd för investeringar som rör flyttning av en jordbruksbyggnad vilket leder till en modernisering av anläggningar eller till en ökning av produktionskapacitet enligt artikel 15.4: 500 000 euro per företag och investeringsprojekt.

(c)	Stöd för investeringar i samband med bearbetning av jordbruksprodukter och saluföring av jordbruksprodukter i den mening som avses i artikel 16: 7,5 miljoner euro per företag och investeringsprojekt.

(d)	Stöd för investeringar för bevarande av kultur- och naturarv på jordbruksföretag i den mening som avses i artikel 30. 500 000 euro per företag och investeringsprojekt.

(e)	Stöd för forskning och utveckling inom jordbruks- och skogsbrukssektorn enligt artikel 32: 7,5 miljoner euro per projekt.

(f)	Stöd för beskogning och skapande av skogsmark på det sätt som avses i artikel 33: 7,5 miljoner euro per etableringsprojekt.

(g)	Stöd för system för trädjordbruk på det sätt som avses i artikel 34: 7,5 miljoner euro per projekt för etablering av trädjordbruk.

(h)	Stöd för investeringar som förbättrar skogsekosystems återhämtningsförmåga och miljövärde på det sätt som avses i artikel 36: 7,5 miljoner euro per investeringsprojekt.

(i)	Stöd för rådgivningstjänster inom skogsbrukssektorn på det sätt som avses i artikel 40: 200 000 euro per företag och år.

(j)	Stöd för investeringar i infrastruktur som avser utveckling, modernisering eller anpassning av skogsbrukssektorn på det sätt som avses i artikel 41: 7,5 miljoner euro per investeringsprojekt.

(k)	Stöd för investeringar i skogsbruksmetoder och i bearbetning, mobilisering och marknadsföring av skogsprodukter enligt artikel 42: 7,5 miljoner euro per investeringsprojekt.

(l)	Stöd för grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen i landsbygdsområden enligt vad som avses i artikel 46 10 miljoner euro per projekt.

(m)	Stöd för kostnader som uppstår för små och medelstora företag som deltar i LLU-projekt, utvalda som lokal utveckling inom Leader inom ramen för projekt inom ramen för Ejflu eller projekt initierade av en operativ EIP-grupp på det sätt som avses i artikel 50: 2 miljoner euro per företag och projekt.

(n)	Begränsat stöd till små och medelstora företag som får delta i LLU-projekt eller projekt initierade av en operativ EIP-grupp på det sätt som avses i artikel 51: 200 000 euro för LLU-projekt och 350 000 euro för projekt initierade av en operativ EIP-grupp.

2. De tröskelvärden som anges i punkt 1 får inte kringgås genom en konstgjord uppdelning av stödordningar eller stödprojekt.

Artikel 5

Stödets överblickbarhet

1. Denna förordning ska endast tillämpas på överblickbart stöd.

2. Stöd ska anses vara överblickbart om det är möjligt att på förhand exakt beräkna bruttobidragsekvivalenten utan att behöva göra en riskbedömning (nedan kallat överblickbart stöd).

3. Följande former av stöd ska anses vara överblickbart stöd:

(a)	Stöd som ingår i bidrag och räntesubventioner.

(b)	Stöd som ingår i lån, om bruttobidragsekvivalenten har beräknats på grundval av den referensränta som gällde när stödet beviljades.

(c)

Stöd bestående av garantier om ett av följande villkor är uppfyllt:

i)	Bruttobidragsekvivalenten har beräknats på grundval av de säkerhetsavgifter som föreskrivs i ett tillkännagivande från kommissionen.

ii)

Före genomförandet av stödet har metoden för beräkning av bruttobidragsekvivalenten för garantin godkänts på grundval av tillkännagivandet om garantier, efter anmälan av den metoden till kommissionen enligt varje förordning på området statligt stöd som antagits av kommissionen och som gällde vid den aktuella tidpunkten, och om den godkända metoden uttryckligen avser den typ av garantier och den typ av underliggande transaktioner som det är fråga om vid tillämpningen av denna förordning.

(d)	Stöd i form av skatteförmåner, om det i åtgärden föreskrivs ett tak som garanterar att det tillämpliga tröskelvärdet inte överskrids.

(e)

Stöd i form av förskott med återbetalningsskyldighet, om det sammanlagda nominella beloppet av förskottet med återbetalningsskyldighet inte överstiger de tillämpliga tröskelvärdena enligt denna förordning eller om metoden för att beräkna bruttobidragsekvivalenten för förskottet med återbetalningsskyldighet före genomförandet av åtgärden har godkänts efter anmälan till kommissionen.

(f)

Stöd i form av försäljning eller uthyrning av materiella anläggningstillgångar under marknadspriset om värdet kan fastställas antingen genom en oberoende expertvärdering före transaktionen eller genom hänvisning till ett allmänt tillgängligt, regelbundet uppdaterat och allmänt accepterat referensvärde.

4. Vid tillämpningen av denna förordning ska följande former av stöd inte anses vara överblickbart stöd:

(a)	Stöd som ingår i kapitaltillskott.

(b)	Stöd som ingår i riskfinansieringsåtgärder.

Artikel 6

Stimulanseffekt

1. Denna förordning ska endast tillämpas på stöd som har en stimulanseffekt.

2. Stöd ska anses ha en stimulanseffekt om stödmottagaren har lämnat in en skriftlig ansökan om stöd till den berörda medlemsstaten innan arbetet med projektet eller verksamheten inleds. Ansökan om stöd ska innehålla åtminstone följande uppgifter:

(a)	Företagets namn och storlek.

(b)	Beskrivning av projektet eller verksamheten, inklusive start- och slutdatum.

(c)	Plats för projektet eller verksamheten.

(d)	Förteckning över stödberättigande kostnader.

(e)	Typ (bidrag, lån, garanti, förskott med återbetalningsskyldighet eller annat) och det offentliga finansieringsbelopp som behövs för projektet/verksamheten.

3. Stöd för särskilda ändamål som beviljas stora företag ska anses ha en stimulanseffekt om medlemsstaten, utöver att se till att det villkor som föreskrivs i punkt 2 är uppfyllt, innan den beviljar det berörda stödet för särskilda ändamål har kontrollerat att den dokumentation som stödmottagaren har utarbetat visar att stödet kommer att få ett eller flera av följande resultat:

(a)	En väsentlig ökning av projektets eller verksamhetens omfattning till följd av stödet.

(b)	En väsentlig ökning av det totala belopp som stödmottagaren lägger på projektet eller verksamheten till följd av stödet.

(c)	En väsentlig ökning i hur snabbt projektet eller verksamheten slutförs.

(d)	I fall av investeringsstöd för särskilda ändamål, att projektet eller verksamheten i sig inte skulle ha utförts i det berörda landsbygdsområdet eller inte skulle ha varit tillräckligt lönsamt för stödmottagaren i det berörda landsbygdsområdet utan stöd.

4. Genom undantag från punkterna 2 och 3 ska åtgärder i form av skatteförmåner anses ha en stimulanseffekt om båda av följande villkor är uppfyllda:

(a)	Åtgärden fastställer en rätt till stöd i enlighet med objektiva kriterier och utan vidare bedömningsutrymme för medlemsstaten.

(b)	Åtgärden har antagits och trätt i kraft innan arbetet med det understödda projekt eller den understödda verksamheten har inletts, utom när det gäller uppföljande ordningar på skatteområdet, om verksamheten redan omfattades av de tidigare ordningarna i form av skatteförmåner.

5. Genom undantag från punkterna 2, 3 och 4 gäller att följande kategorier av stöd inte behöver ha en stimulanseffekt eller ska anses ha en stimulanseffekt:

(a)

Stödordningar för arrondering, om villkoren i artikel 14 eller artikel 45 är uppfyllda och om

i)	stödordningen fastställer en rätt till stöd i enlighet med objektiva kriterier och utan vidare bedömningsutrymme för medlemsstaten, och

ii)	stödordningen har antagits och trätt i kraft innan stödberättigande kostnader enligt artikel 14 eller artikel 45 har uppstått för stödmottagaren.

(b)	Stöd till forskning och utveckling inom jordbrukssektorn, om villkoren i artikel 20 är uppfyllda.

(c)	Stöd för säljfrämjande åtgärder i form av publikationer avsedda att öka medvetenheten hos den bredare allmänheten, om villkoren i artikel 23.2 b är uppfyllda.

(d)	Stöd för att kompensera för förluster som orsakats av en allvarlig klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof, om villkoren i artikel 24 är uppfyllda.

(e)	Stöd för att kompensera för kostnader för förebyggande, kontroll och utrotning av djursjukdomar och växtskadegörare och för förluster orsakade av dessa djursjukdomar eller växtskadegörare, om villkoren i artikel 25 är uppfyllda.

(f)	Stöd för att täcka kostnaderna för bortskaffande av avlivade eller självdöda djur, om villkoren i artikel 26.1 c, d, e, f och g är uppfyllda.

(g)	Stöd för att avhjälpa skador som orsakats av skyddade djur, om villkoren i artikel 28 är uppfyllda.

(h)	Stöd för investeringar för bevarande av kultur- och naturarv på jordbruksföretag när villkoren i artikel 30 är uppfyllda.

(i)	Stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer, om villkoren i artikel 31 är uppfyllda.

(j)	Stöd till forskning och utveckling inom jordbruks- och skogsbrukssektorn, om villkoren i artikel 32 är uppfyllda.

(k)	Stöd för återställande av skador på skogar i enlighet med artikel 35.2 d, om villkoren i artikel 35 är uppfyllda.

(l)	Stöd till utbytes- och informationsinsatser inom skogsbrukssektorn, om villkoren i artikel 39 är uppfyllda.

(m)	Stöd för jordbrukares deltagande i kvalitetssystem för bomull och livsmedel, om de villkor som anges i artikel 49 är uppfyllda.

(n)	Stöd för små och medelstora företag som deltar i eller drar nytta av LLU-projekt och projekt initierade av en operativ EIP-grupp, om de gällande villkoren i artiklarna 50 och 51 är uppfyllda.

Artikel 7

Stödnivå och stödberättigande kostnader

1. Vid beräkningen av stödnivån och de stödberättigande kostnaderna ska alla siffror som används avse belopp före avdrag för skatter eller andra avgifter. De stödberättigande kostnaderna ska styrkas av skriftliga underlag som ska vara tydliga, specifika och aktuella. Beloppen för stödberättigande kostnader får beräknas i enlighet med de förenklade kostnadsalternativ som anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 (27), förutsatt att transaktionen åtminstone delvis finansieras via Ejflu och att kostnadskategorin är stödberättigande enligt den tillämpliga undantagsbestämmelsen.

2. Mervärdesskatt får inte vara stödberättigande, utom om den inte kan återbetalas enligt nationell lagstiftning om mervärdesskatt.

3. Om stöd beviljas i annan form än bidrag ska stödbeloppet vara lika med stödets bruttobidragsekvivalent.

4. Stöd som ska betalas ut i framtiden, inbegripet stöd som betalas ut i flera delbetalningar, ska diskonteras till sitt värde vid den tidpunkt då det beviljas. De stödberättigande kostnaderna ska diskonteras till sitt värde den dag då stödet beviljades. Den räntesats som ska användas för diskonteringen ska vara den gällande diskonteringsräntan den dag då stödet beviljades.

5. Om stöd beviljas genom skatteförmåner ska diskonteringen av respektive del av stödet ske på grundval av den gällande diskonteringsräntan vid de olika tidpunkter då respektive skatteförmån får verkan.

6. Om stöd beviljas i form av förskott med återbetalningsskyldighet som, i avsaknad av en vedertagen metod för att beräkna bruttobidragsekvivalenten, uttrycks som en procentandel av de stödberättigande kostnaderna och det genom åtgärden föreskrivs att förskotten, om projektet blir en framgång, definierat på grundval av en rimlig och försiktig hypotes, ska betalas tillbaka med en räntesats som minst motsvarar den gällande diskonteringsräntan den dag då stödet beviljades, får de högsta stödnivåer som anges i kapitel III höjas med 10 procentenheter.

Artikel 8

Kumulering

1. Vid fastställandet av huruvida de tröskelvärden för anmälan som anges i artikel 4 och de högsta stödnivåer och högsta stödbelopp som anges i kapitel III iakttas, ska totalbeloppet för det statliga stödet till den verksamhet, det projekt eller det företag som får stöd beaktas.

2. Om unionsfinansiering som förvaltas centralt av unionens institutioner, byråer, gemensamma företag eller andra organ och som inte direkt eller indirekt står under medlemsstaternas kontroll kombineras med statligt stöd ska endast det sistnämnda beaktas vid bedömningen av om tröskelvärdena för anmälan, de högsta stödnivåerna och stödtaken iakttas, under förutsättning att det totala beloppet av den offentliga finansiering som beviljas avseende samma stödberättigande kostnader inte överstiger de mest förmånliga finansieringsgrader som fastställs i tillämpliga regler i unionslagstiftningen.

3. Stöd med identifierbara stödberättigande kostnader som undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget genom denna förordning får kumuleras med

(a)	annat statligt stöd, så länge dessa åtgärder avser olika identifierbara stödberättigande kostnader,

(b)	annat statligt stöd, med avseende på samma stödberättigande kostnader som helt eller delvis överlappar varandra, endast om en sådan kumulering inte leder till att den högsta stödnivå eller det högsta stödbelopp som gäller för detta stöd enligt denna förordning överskrids.

4. Stöd utan identifierbara stödberättigande kostnader som undantas enligt artiklarna 18, 47 och 51 får kumuleras med annat statligt stöd med identifierbara stödberättigande kostnader.

Stöd utan identifierbara stödberättigande kostnader får kumuleras med annat statligt stöd utan identifierbara stödberättigande kostnader, upp till den högsta relevanta totala finansieringströskel som fastställts med hänsyn till de specifika omständigheterna i varje enskilt fall enligt denna förordning eller enligt en annan gruppundantagsförordning eller ett beslut som antagits av kommissionen.

5. Statligt stöd som undantas enligt kapitel III avsnitten 1, 2 och 3 i denna förordning får inte kumuleras med utbetalningar som avses i artiklarna 145.2 och 146 i förordning (EU) [SPR] avseende samma stödberättigande kostnader om en sådan kumulering skulle leda till en stödnivå eller ett stödbelopp som överstiger dem som föreskrivs i denna förordning.

6. Statligt stöd som undantas enligt denna förordning får inte kumuleras med stöd av mindre betydelse avseende samma stödberättigande kostnader om en sådan kumulering skulle leda till en stödnivå eller ett stödbelopp som överstiger de som anges i kapitel III.

7. Stöd för investeringar i syfte att återupprätta jordbrukets produktionspotential som avses i artikel 14.3 e får inte kumuleras med stöd för att kompensera för materiella skador som avses i artiklarna 24, 25, 28 och 31 i denna förordning.

8. Nyetableringsstöd till producentgrupper och producentorganisationer inom jordbrukssektorn som avses i artikel 18 i denna förordning får inte kumuleras med stöd för inrättande av producentgrupper och producentorganisationer inom jordbrukssektorn som avses i artikel 77 i förordning (EU) nr [SPR].

Nyetableringsstöd för unga jordbrukare och nyetableringsstöd för jordbruksverksamhet på det sätt som avses i artikel 17 i denna förordning får inte kumuleras med stödet för etablering av unga jordbrukare eller nyetablering på landsbygden på det sätt som avses i [artikel 75] i förordning (EU) [SPR] om en sådan kumulering skulle leda till ett stödbelopp som överstiger de som föreskrivs i denna förordning.

Artikel 9

Offentliggörande och information

1. Den berörda medlemsstaten ska se till att följande offentliggörs i Europeiska kommissionens modul för stödtransparens (28) eller på en övergripande webbplats för statligt stöd på nationell eller regional:

(a)	Den sammanfattande information som avses i artikel 11 eller en länk till denna information.

(b)	Den fullständiga texten till varje stöd som avses i artikel 11, inklusive dess ändringar, eller en länk som ger tillgång till den fullständiga texten.

(c)

Den information som avses i bilaga III om varje beviljat individuellt stöd som överstiger följande:

i)	10 000 euro för stödmottagare som är verksamma inom primär jordbruksproduktion.

ii)	100 000 euro för stödmottagare verksamma inom sektorerna för bearbetning av jordbruksprodukter, saluföring av jordbruksprodukter, skogsbrukssektorn eller verksamheter som inte omfattas av tillämpningsområdet för artikel 42 i fördraget.

2. För stödordningar i form av skatteförmåner ska de villkoren anses vara uppfyllda om medlemsstaterna offentliggör den begärda informationen om individuella stödbelopp inom följande intervaller, i miljoner euro:

(a)	0,01–0,1 endast för primär jordbruksproduktion;

(b)

0,1–0,5;

(c)

0,5–1;

(d)

1–2;

(e)

2–5;

(f)

5–10;

(g)	10–30; och

(h)	30 och mer.

3. Den information som avses i punkt 1 ska presenteras och hållas tillgänglig på ett standardiserade sätt, enligt vad som anges i bilaga III, och ska möjliggöra effektiva sök- och nedladdningsfunktioner. Den information som avses i punkt 2 ska offentliggöras inom sex månader från den dag då stödet beviljades eller, i fråga om stöd i form av skatteförmåner, inom ett år från den dag då skattedeklarationen ska lämnas in, och ska finnas tillgänglig i minst tio år från den dag då stödet beviljades.

4. Offentliggörandet enligt punkt 1 av den fullständiga texten till stödordningen eller stödet för särskilda ändamål ska särskilt innehålla en uttrycklig hänvisning till denna förordning, med angivande av förordningens titel och en hänvisning till dess publikationsreferens i Europeiska unionens officiella tidning och till de särskilda bestämmelser i kapitel III som berörs av akten eller, i tillämpliga fall, till den nationella lagstiftning som säkerställer att de relevanta bestämmelserna i denna förordning iakttas. Stödordningen eller stödet för särskilda ändamål ska åtföljas av genomförandebestämmelser för ordningen och ändringar av den.

5. De krav på offentliggörande som fastställs i punkt 1 får inte tillämpas på stöd som beviljats projekt initierade av en operativ EIP-grupp eller LLU-projekt enligt artikel 51.

6. Kommissionen ska offentliggöra följande på sin webbplats:

(a)	Den sammanfattande information som avses i punkt 1.

(b)	Länkar till samtliga medlemsstaters webbplatser för statligt stöd, som avses i punkt 2.

KAPITEL II

FÖRFARANDEKRAV

Artikel 10

Återkallelse av gruppundantaget

Om en medlemsstat beviljar stöd enligt denna förordning utan att de villkor som anges i kapitlen I–III är uppfyllda, får kommissionen, efter att ha gett den berörda medlemsstaten tillfälle att lämna sina synpunkter, anta ett beslut om att alla eller en del av de framtida stödåtgärder som i övrigt uppfyller kraven i denna förordning och som antas av den berörda medlemsstaten ska anmälas till kommissionen i enlighet med artikel 108.3 i fördraget. Det stöd som ska anmälas får begränsas till vissa typer, till stöd som beviljas till förmån för vissa stödmottagare eller till stöd som antas av vissa myndigheter i den berörda medlemsstaten.

Artikel 11

Rapportering

1. Medlemsstater ska till kommissionen, via kommissionens elektroniska anmälningssystem, översända sammanfattande information om varje stödåtgärd som undantas enligt denna förordning i det standardiserade format som anges i bilaga II, tillsammans med en länk som ger tillgång till den fullständiga texten till stödåtgärden inklusive alla ändringar inom 20 arbetsdagar efter det att den har trätt i kraft.

2. Medlemsstaterna ska i elektronisk form till kommissionen översända en årlig rapport som avses i kapitel III i förordning (EG) nr 794/2004 om tillämpningen av denna förordning med avseende på varje helt år eller del av ett år då denna förordning varit tillämplig.

3. Den årliga rapporten ska även innehålla information om följande:

(a)	Djursjukdomar eller växtskadegörare enligt artikel 25.

(b)	Meteorologisk information om typ, tidpunkt, relativ magnitud och plats för klimathändelser som kan likställas med en naturkatastrof som avses i artikel 24 eller naturkatastrofer inom jordbrukssektorn som avses i artikel 31.

Artikel 12

Övervakning

Medlemsstaterna ska föra detaljerade register med den information och de styrkande handlingar som behövs för att fastställa att alla villkor i denna förordning är uppfyllda. Sådana register ska bevaras i tio år från den dag då stödet för särskilda ändamål beviljades eller det sista stödet beviljades enligt en stödordning. En berörd medlemsstat ska på begäran inom 20 arbetsdagar, eller inom en längre tidsfrist som får anges i begäran, förse kommissionen med all information och alla styrkande handlingar som kommissionen anser nödvändiga för att kunna övervaka tillämpningen av denna förordning.

KAPITEL III

STÖDKATEGORIER

AVSNITT 1

Stöd till förmån för små och medelstora företag verksamma inom primär jordbruksproduktion, bearbetning av jordbruksprodukter och saluföring av jordbruksprodukter

Artikel 13

Stöd för investeringar i jordbruksföretag knutna till primär jordbruksproduktion

1. Stöd för investeringar i i jordbruksföretag som är knutna till primär jordbruksproduktion ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–21 i denna artikel och i kapitel I.

2. Investeringen får genomföras av en eller flera stödmottagare eller avse en materiell eller immateriell tillgång som används av en eller flera stödmottagare.

3. Investeringen ska syfta till att uppnå minst ett av följande mål:

(a)	Förbättra jordbruksföretagets generella prestationer och hållbarhet, särskilt genom att minska produktionskostnaderna eller förbättra och omfördela produktionen.

(b)	Förbättra den naturliga miljön, hygienförhållandena eller normer för djurens välbefinnande.

(c)	Inrätta och förbättra infrastruktur som är knuten till utveckling, anpassning och modernisering av jordbruket, inklusive tillträde till jordbruksmark, arrondering och grundförbättring, hållbar energiförsörjning och -besparing, energieffektivitet samt vattenförsörjning och -besparing.

(d)

Återupprätta produktionspotential som skadats genom naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser som kan likställas med naturkatastrofer, djursjukdomar, växtskadegörare och djursjukdomar samt förebygga skador som orsakas av sådana händelser och faktorer, Om skadan kan kopplas till klimatförändringen ska stödmottagarna, när så är lämpligt, inkludera åtgärder i återställandet som är anpassade till klimatförändringarna.

(e)	Uppfylla normer på de villkor som anges i punkt 11 f.

(f)	Bidra till begränsning av och anpassning till klimatförändringarna, bland annat genom att minska växthusgasutsläppen och förbättra koldioxidbindningen samt främja hållbar energi

(g)	Främja hållbar utveckling och effektiv förvaltning av naturresurser såsom vatten, mark och luft, bland annat genom att minska behovet av kemikalier

(h)	Bidra till att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald, förbättra ekosystemtjänsterna och bevara livsmiljöer och landskap

4. Investeringen får vara knuten till jordbruksföretagets produktion av biobränslen eller energi från förnybara energikällor, under förutsättning att produktionen inte överstiger den genomsnittliga årsförbrukningen av bränsle eller energi på jordbruket i fråga.

Om investeringen görs för produktion av biodrivmedel får produktionsanläggningarnas produktionskapacitet inte överstiga den genomsnittliga årliga drivmedelsförbrukningen på jordbruksföretaget och det producerade biodrivmedlet får inte säljas på marknaden.

5. Om investeringen görs för produktion av värmeenergi och el från förnybara energikällor på jordbruksföretag, får produktionsanläggningarna endast tillgodose stödmottagarens eget energibehov och deras produktionskapacitet får inte överstiga den sammanlagda genomsnittliga årliga förbrukningen av värmeenergi och el på jordbruksföretaget, inklusive jordbrukshushållet. Försäljning av el till nätet ska endast vara tillåten i den mån den årliga gränsen för genomsnittlig egen förbrukning respekteras.

6. Om investeringen görs av flera stödmottagare än en i syfte att tillgodose deras egna behov av biobränsle och energi, ska den genomsnittliga årliga förbrukningen ackumuleras till det belopp som motsvarar den genomsnittliga årliga förbrukningen för alla stödmottagare.

7. Investeringarna i förnybar energiinfrastruktur som konsumerar eller producerar energi ska iaktta miniminormer för energieffektivitet, om sådana normer finns på nationell nivå.

8. Investeringar i anläggningar vars främsta syfte är produktion av el från biomassa får inte vara stödberättigande, såvida inte en minimiprocentsats värmeenergi används, vilken ska fastställas av medlemsstaterna.

9. Medlemsstaterna ska fastställa tröskelvärden för största andel spannmål, andra stärkelserika grödor, socker och oljegrödor som får användas för produktion av bioenergi, inbegripet biobränsle, för olika typer av anläggningar. Stöd för investeringar i bioenergiprojekt får endast beviljas för bioenergi som uppfyller de tillämpliga hållbarhetskriterier som föreskrivs i unionslagstiftningen.

10. Investeringen ska vara förenlig med unionslagstiftningen och den berörda medlemsstatens nationella lagstiftning om miljöskydd. När det gäller en investering som kräver en miljökonsekvensbedömning enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU (29), ska stödet vara förenat med villkor om att en sådan bedömning har genomförts och tillståndet ska ha beviljats för det berörda investeringsprojektet före den dag då det individuella stödet beviljas.

Stödberättigande kostnader

11. Stödet ska täcka följande stödberättigande kostnader:

(a)	Kostnaderna för uppförande, förvärv, inklusive leasing, eller upprustning av fast egendom, där förvärvad mark ska vara stödberättigande till högst 10 % av de sammanlagda stödberättigande kostnaderna för den berörda transaktionen.

(b)	Inköp eller hyrköp av maskiner och utrustning upp till tillgångens marknadsvärde.

(c)

Allmänna kostnader som är kopplade till de utgifter som avses i leden (a) och (b), såsom arvoden till arkitekter, ingenjörer och konsulter, arvoden kopplade till rådgivning om miljömässig och ekonomisk hållbarhet, inbegripet genomförbarhetsstudier. Genomförbarhetsstudier ska fortsätta att vara stödberättigande utgifter även när, på grundval av deras resultat, inga utgifter enligt leden (a) och (b) uppstår.

(d)	Utgifterna för förvärv, utveckling eller användning av programvara, molnlösningar och liknande samt förvärv av patent, licenser, upphovsrätt och varumärken.

(e)	Utgifter för icke-produktiva investeringar som är kopplade till de specifika miljö- och klimatrelaterade mål som avses i punkt 3 f, g och h.

(f)

När det gäller bevattning, kostnaderna för investeringar som uppfyller följande villkor:

En förvaltningsplan för avrinningsdistrikt i enlighet Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (30) har anmälts till kommissionen för hela det område där investeringen är tänkt att äga rum samt för eventuella andra områden där miljön kan påverkas av investeringen. De åtgärder som vidtagits inom ramen för förvaltningsplanen för avrinningsdistrikt i enlighet med artikel 11 i det direktivet och som är av relevans för jordbrukssektorn ska ha angetts i det tillämpliga åtgärdsprogrammet.

ii)	Vattenmätare som gör det möjligt att mäta vattenanvändningen för den investering som får stöd är installerade eller installeras som en del av investeringen.

iii)

En investering i förbättringar av en befintlig bevattningsanläggning eller en beståndsdel av en bevattningsinfrastruktur ska

—	bedömas på förhand med avseende vattenbesparingar på grundval av de tekniska parametrarna för den befintliga anläggningen eller infrastrukturen,

—

om investeringen påverkar grund- eller ytvattenförekomster, vilkas status har fastställts som mindre än god i förvaltningsplanen för det berörda avrinningsdistriktet av skäl som har att göra med vattenmängden, måste en faktisk minskning av vattenanvändningen uppnås som bidrar till att uppnå god status i dessa vattenförekomster, i enlighet med artikel 4.1 i direktiv 2000/60/EG.

iv)

Medlemsstaten ska, som villkor för stödberättigande, fastställa procentsatser för potentiella vattenbesparingar och faktisk minskning av vattenanvändningen för att säkerställa en effektiv minskning av den vattenmängd som rinner genom utrustningen, jämfört med nivåerna 2014–2020, och därmed undvika en försämring av miljöambitionerna:

—

Andelen potentiella vattenbesparingar uttryckt i procent ska vara minst 5 % om de tekniska parametrarna för den befintliga anläggningen eller infrastrukturen redan (före investeringen) ger en hög effektivitetsgrad, och minst 25 % om den nuvarande effektiviteten är låg och/eller för investeringar som görs i områden där vattenbesparingar behövs mest för att säkerställa att god vattenstatus uppnås.

—	Den faktiska minskningen av vattenanvändningen ska vara minst 50 %.

—	Sådana vattenbesparingar måste återspegla de behov som anges i förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt enligt direktiv 2000/60/EG.

v)	Stöd får beviljas investeringar i användning av återvunnet vatten som alternativ vattenförsörjning endast om tillhandahållandet och användningen av sådant vatten är förenligt med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2020/741 (31).

(g)

När det gäller investeringar i syfte att återupprätta jordbrukets produktionspotential efter skador som orsakats av naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser som kan likställas med naturkatastrofer, djursjukdomar, växtskadegörare eller skyddade djur, får de stödberättigande kostnaderna omfatta de kostnader som uppkommit för återupprättandet av produktionspotentialen upp till den nivå som förelåg innan händelserna inträffade.

(h)	När det gäller investeringar i syfte att förebygga skada som orsakas av naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser som kan likställas med naturkatastrofer, djursjukdomar växtskadegörare eller skyddade djur, får de stödberättigande kostnaderna omfatta kostnader för specifika förebyggande åtgärder.

12. Andra kostnader än de som avses i punkt 11 a och b som har samband med leasingavtal, såsom uthyrarens marginal, ränterefinansieringskostnader, indirekta kostnader och försäkringsavgifter får inte anses vara stödberättigande kostnader.

Rörelsekapital får inte anses vara en stödberättigande kostnad.

13. Med avseende på bevattning ska stöd betalas ut endast av medlemsstater som i fråga om det avrinningsdistrikt där investeringen äger rum ser till att jordbrukssektorns olika vattenanvändningsverksamheter bidrar till kostnadstäckningen för vattentjänster i överensstämmelse med artikel 9.1 första strecksatsen i direktiv 2000/60/EG, i tillämpliga fall med beaktande av kostnadstäckningens sociala, miljömässiga och ekonomiska effekter liksom geografiska och klimatiska förhållanden i den eller de regioner som påverkas.

14. Stöd får inte beviljas för följande:

(a)	Köp av stödrätter.

(b)	Köp och plantering av ettåriga växter, med undantag för stöd som täcker de kostnader som avses i punkt 11 g.

(c)	Dräneringsarbeten.

(d)	Köp av djur, med undantag för stöd som täcker de kostnader som avses i punkt 11 g.

15. Med undantag av investeringar i syfte att återupprätta produktionspotential inom jordbruket som skadats till följd djursjukdomar eller växtskadegörare, får stödet inte begränsas till särskilda jordbruksprodukter och ska därför vara tillgängligt för alla sektorer av den primära jordbruksproduktionen eller för hela vegetabilieproduktionssektorn eller för hela animalieproduktionssektorn. Medlemsstaterna får dock utesluta vissa produkter på grund av överkapacitet på den inre marknaden eller brist på avsättningsmöjligheter på marknaden.

16. Det stöd som avses i punkt 1 får inte beviljas i strid med förbud eller restriktioner som fastställs i rådets förordning (EU) nr 1308/2013, även om dessa förbud eller restriktioner endast avser det unionsstöd som föreskrivs i den förordningen.

Stödnivå

17. Stödnivån får inte överskrida 65 % av de stödberättigande kostnaderna.

18. Stödnivån får höjas till högst 80 % för följande investeringar:

(a)	Investeringar kopplade till ett eller flera av de specifika miljö- och klimatrelaterade mål som avses i punkt 3 f, g och h eller till djurskydd.

(b)	Investeringar som görs av unga jordbrukare.

(c)	Investeringar i de yttersta randområdena och de mindre Egeiska öarna.

19. Den stödnivå som avses i punkterna 17 och 18 c får höjas till högst 85 % för investeringar i små jordbruksföretag.

20. Stödnivån får höjas till högst 100 % för följande investeringar:

(a)	Icke-produktiva investeringar kopplade till ett eller flera av de specifika miljö- och klimatrelaterade mål som avses i punkt 3 f, g och h.

(b)

Investeringar för återställande av produktionspotential enligt punkt 3 d och investeringar i samband med förebyggande och riskreducerande av skador som orsakats av naturkatastrofer, exceptionella händelser, allvarliga klimathändelser som kan likställas med en naturkatastrof eller med skador som orsakats av skyddade djur.

21. Stödnivån för bevattning enligt punkt 11 f ska begränsas till en eller flera stödnivåer som inte överstiger följande:

(a)	80 % av de stödberättigande kostnaderna för investeringar i bevattning på gården i enlighet med punkt 11 f tredje stycket.

(b)	100 % av de stödberättigande kostnaderna för investeringar i sådan jordbruksinfrastruktur utanför gården som ska användas till bevattning.

(c)	65 % av de stödberättigande kostnaderna för övriga investeringar i bevattning på gården.

Artikel 14

Stöd för arrondering av jordbruksmark

Stöd för arrondering av jordbruksmark ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i kapitel I och beviljas för och begränsas till de rättsliga och administrativa kostnaderna, inklusive lantmäterikostnader, upp till 100 % av de faktiska kostnaderna.

Artikel 15

Stöd för investeringar som rör flyttning av jordbruksbyggnader

1. Stöd till små och medelstora företag verksamma inom primär jordbruksproduktion för investeringar som rör flyttning av jordbruksbyggnader ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–5 i denna artikel och i kapitel I.

2. Flyttningen av jordbruksbyggnaden ska tjäna ett syfte av allmänt intresse.

Det allmänna intresse som åberopas för att motivera att stöd beviljas enligt denna artikel ska anges i den berörda medlemsstatens relevanta bestämmelser.

3. Om flyttningen av en jordbruksbyggnad består av att montera ned, flytta och åter bygga upp befintliga anläggningar ska stödnivån vara begränsad till 100 % av de faktiska kostnaderna för sådan verksamhet.

4. Om flyttningen, utöver den nedmontering, flyttning och återuppbyggnad av befintliga anläggningar som avses i punkt 3, leder till en modernisering av anläggningarna eller till en ökning av produktionskapaciteten, ska de stödnivåer för investeringar som avses i artikel 13 punkterna 17–21 gälla avseende de kostnader som har samband med moderniseringen av anläggningarna eller ökningen av produktionskapaciteten.

Vid tillämpningen av denna punkt ska ett rent ersättande av en befintlig byggnad eller anläggning med en ny, modern byggnad eller anläggning, utan att i grunden förändra produktionens karaktär eller den teknik som används, inte anses ha samband med moderniseringen.

5. Den högsta stödnivån får uppgå till 100 % av de stödberättigande kostnaderna om flyttningen avser verksamheter som ligger i närheten av landsbygdssamhällen och syftar till att förbättra livskvaliteten eller landsbygdssamhällets miljöprestanda.

Artikel 16

Stöd för investeringar i samband med bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter

1. Stöd för investeringar i samband med bearbetning och saluföring till förmån för jordbruksprodukter ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–9 i denna artikel och i kapitel I.

2. Investeringen ska avse materiella eller immateriella tillgångar i samband med bearbetning av jordbruksprodukter eller saluföring av jordbruksprodukter enligt vad som fastställs i artikel 2.43 och 2.33.

3. Investeringar i samband med livsmedelsbaserade biobränslen får inte vara stödberättigande enligt denna artikel.

4. Investeringen ska vara förenlig med unionslagstiftningen och den berörda medlemsstatens nationella lagstiftning om miljöskydd. För investeringar som kräver en miljökonsekvensbedömning enligt direktiv 2011/92/EU ska stödet vara förenat med villkor om att en sådan bedömning ska ha genomförts och tillståndet ska ha beviljats för det berörda investeringsprojektet före den dag då det individuella stödet beviljas.

5. Stödet ska täcka följande stödberättigande kostnader:

(a)	Uppförande, förvärv, inklusive leasing, eller upprustning av fast egendom; förvärv av mark ska endast vara stödberättigande upp till 10 % av de sammanlagda stödberättigande kostnaderna för den berörda transaktionen.

(b)	Inköp eller hyrköp av maskiner och utrustning upp till tillgångens marknadsvärde.

(c)

De allmänna kostnader som är kopplade till de utgifter som avses i leden (a) och (b), såsom arvoden till arkitekter, ingenjörer och konsulter, arvoden kopplade till rådgivning om miljömässig och ekonomisk hållbarhet, inbegripet genomförbarhetsstudier. Genomförbarhetsstudier ska fortsätta att vara stödberättigande utgifter även när, på grundval av deras resultat, inga utgifter enligt leden (a) och (b) uppstår.

(d)	Utgifter för förvärv, utveckling eller användning av programvara, molnlösningar och liknande samt förvärv av patent, licenser, upphovsrätt och varumärken.

6. Andra kostnader än de som avses i punkt 5 a och b som har samband med leasingavtal, såsom uthyrarens marginal, ränterefinansieringskostnader, indirekta kostnader och försäkringsavgifter får inte anses vara stödberättigande kostnader.

Rörelsekapital får inte anses vara en stödberättigande kostnad.

7. Stöd får inte beviljas för investeringar för att uppfylla gällande unionsnormer.

8. Det stöd som avses i punkt 1 får inte beviljas i strid med förbud eller restriktioner som fastställs i rådets förordning (EU) nr 1308/2013, även om dessa förbud eller restriktioner endast avser det unionsstöd som föreskrivs i den förordningen.

9. Stödnivån får inte överskrida 65 %. Den får höjas till högst 80 % för investeringar i de yttersta randområdena eller på de mindre Egeiska öarna.

Artikel 17

Nyetableringsstöd för unga jordbrukare och nyetableringsstöd för jordbruksverksamhet

1. Nyetableringsstöd till unga jordbrukare för jordbruksverksamhet ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–7 i denna artikel och i kapitel I. Det ska beviljas unga jordbrukare enligt definitionen i artikel 2].60.

2. Denna artikel är tillämplig på etablering av jordbruksföretag på landsbygden och diversifiering av jordbrukshushållens inkomster till annan jordbruksverksamhet.

3. Det stöd som ges ska endast beviljas mikroföretag och små företag.

4. Om stöd beviljas en ung jordbrukare som etablerar ett jordbruksföretag i form av en juridisk person, ska den unga jordbrukaren utöva effektiv och långsiktig kontroll över den juridiska personen när det gäller beslut som rör ledning, ersättningar och ekonomiska risker. Om flera fysiska personer, inbegripet personer som inte är unga jordbrukare, deltar i den juridiska personens kapital eller i ledningen av den juridiska personen, ska den unga jordbrukaren kunna utöva sådan effektiv och långsiktig kontroll antingen ensam eller tillsammans med andra personer. Om en juridisk person ensamt eller gemensamt kontrolleras av en annan juridisk person, ska dessa krav tillämpas på varje fysisk person som har kontroll över denna andra juridiska person (32).

5. Stödet ska vara villkorat av att en affärsplan lämnas in till den berörda medlemsstatens behöriga myndighet.

6. En stödmottagare som är en ung jordbrukare och som inte har tillräckliga yrkesfärdigheter och yrkeskvalifikationer för att omfattas av definitionen av ung jordbrukare ska ändå vara berättigad till stöd för unga jordbrukare, under förutsättning att denne åtar sig att förvärva dessa yrkesfärdigheter och yrkeskvalifikationer inom 36 månader från dagen för antagandet av beslutet om beviljande av stöd. Detta åtagande måste ingå i affärsplanen.

7. Stödet ska ges i form av schablonbelopp och ska vara begränsat till 100 000 euro per ung jordbrukare eller per etablering inom jordbruket eller per jordbrukshushåll.

Artikel 18

Nyetableringsstöd för producentgrupper och producentorganisationer inom jordbrukssektorn

1. Nyetableringsstöd till producentgrupper och producentorganisationer ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–10 i denna artikel och i kapitel I.

2. Endast producentgrupper eller producentorganisationer som har erkänts officiellt av den behöriga medlemsstatens behöriga myndighet på grundval av en inlämnad affärsplan ska vara berättigade till stöd.

3. Stödet ska beviljas på villkor att den berörda medlemsstaten är skyldig att kontrollera att målen i den affärsplan som avses i punkt 2 har uppnåtts inom fem år från det att producentgruppen eller producentorganisationen erkändes officiellt.

4. Medlemsstaterna ska anpassa stöd som undantas i enlighet med denna artikel för att ta hänsyn till eventuella ändringar i förordningarna om den gemensamma organisationen av marknaden för jordbruksprodukter.

5. Avtal, beslut och andra åtgärder inom ramen för producentgruppen eller producentorganisationen ska iaktta konkurrensreglerna, såsom de tillämpas i enlighet med artiklarna 206–210a i förordning (EU) nr 1308/2013.

6. Följande får inte beviljas stöd:

(a)	Produktionsorganisationer, produktionsenheter eller produktionsorgan, såsom företag eller kooperativ, vars uppgift det är att förvalta ett eller flera jordbruksföretag och som därför i praktiken är att betrakta som enskilda producenter.

(b)	Jordbrukssammanslutningar med verksamhet såsom ömsesidigt stöd, avbytar- och företagsledningstjänster på medlemmarnas jordbruksföretag, men som inte inbegriper en gemensam anpassning av utbudet till marknaden.

(c)	Producentgrupper, producentorganisationer eller producentsammanslutningar vilkas syften är oförenliga med artikel 152.1 c, artikel 152.3 och artikel 156 i förordning (EU) nr 1308/2013.

7. Stödet ska täcka följande stödberättigande kostnader:

(a)	Kostnader för hyra av lämpliga lokaler.

(b)	Förvärv av kontorsutrustning.

(c)	Personalkostnader.

(d)	Allmänna omkostnader och juridiska och administrativa kostnader.

(e)	Förvärv av datormaskinvara och kostnader för förvärv eller användning av programvara, molnlösningar och liknande.

Om lokaler köps ska de stödberättigande kostnaderna för lokaler begränsas till motsvarande marknadshyror.

8. Stödet ska utbetalas i form av ett schablonbelopp som utbetalas årligen under de första fem åren från den dag då producentgruppen eller producentorganisationen erkändes officiellt av den behöriga myndigheten på grundval av den affärsplan som avses i punkt 2.

Medlemsstaterna får betala ut det sista delbeloppet först efter det att de kontrollerat att affärsplanen har genomförts korrekt.

9. Stödet ska vara begränsat till 10 % av producentgruppens eller producentorganisationens årliga saluförda produktion.

10. Stödbeloppet ska vara begränsat till 100 000 euro. Stödet måste minskas gradvis.

Artikel 19

Stöd för deltagande i kvalitetssystem för producenter av jordbruksprodukter

1. Följande kategorier av stöd till producenter av jordbruksprodukter och grupper av sådana produkter ska anses vara förenliga med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget:

(a)	Stöd för ett första deltagande i kvalitetssystem om det uppfyller villkoren i punkterna 2–6 i denna artikel och i kapitel I.

(b)

Stöd för kostnaderna för obligatoriska kontrollåtgärder avseende kvalitetssystem som genomförs i enlighet med unionslagstiftning eller nationell lagstiftning av den behöriga myndigheten eller för dennas räkning, om det uppfyller villkoren i punkterna 2, 3, 5, 6 och 7 i denna artikel och i kapitel I.

(c)	Stöd för kostnaderna för marknadsundersökningar, produktutformning och produktdesign och för utarbetande av ansökningar om godkännande inom ramen för kvalitetssystem, om det uppfyller villkoren i punkterna 2, 6, 7 och 8 i denna artikel och i kapitel I.

2. Det stöd som avses i punkt 1 ska beviljas för följande kvalitetssystem:

(a)

Kvalitetssystem som inrättats enligt:

i)	Del II avdelning II kapitel I avsnitt 2 i förordning (EU) nr 1308/2013 med avseende på vin.

ii)	Förordning (EU) nr 1151/2012.

iii)	Rådets förordning (EG) nr 834/2007 (33).

iv)	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/787 (34).

v)	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 251/2014 (35).

(b)

Kvalitetssystem, inbegripet system för certifiering av jordbruksföretag, för jordbruksprodukter vilka enligt erkännande från medlemsstaterna uppfyller följande villkor:

Slutproduktens särdrag inom sådana system måste härröra från otvetydiga skyldigheter att garantera något av följande:

—	Särskilda produktegenskaper.

—	Särskilda jordbruks- eller produktionsmetoder.

—	En kvalitet på slutprodukten som är väsentligt högre än vad som krävs enligt handelsnormerna när det gäller folkhälsa, djurhälsa eller växtskydd, djurens välbefinnande eller miljöskydd.

ii)	Systemet måste vara öppet för alla producenter.

iii)	Systemet måste inbegripa bindande slutliga produktspecifikationer och överensstämmelsen med specifikationerna måste kontrolleras av myndigheter eller ett oberoende inspektionsorgan.

iv)	Systemet måste vara överblickbart och säkerställa att produkterna kan spåras.

(c)	Frivilliga certifieringssystem för jordbruksprodukter som enligt erkännande från den berörda medlemsstaten uppfyller de krav som fastställs i kommissionens meddelande EU:s riktlinjer för bästa metoder när det gäller frivilliga certifieringssystem för jordbruksprodukter och livsmedel (36).

3. Det stöd som avses i punkt 1 a ska beviljas producenter av jordbruksprodukter i form av ett årligt stimulansbidrag vars nivå ska fastställas med hänsyn till de fasta kostnader som uppstår till följd av deltagandet i kvalitetssystemen.

4. Det stöd som avses i punkt 1 a och b får inte beviljas för kostnaden för kontroller som utförs av stödmottagaren själv, eller om det i unionslagstiftningen föreskrivs att kostnaden för kontroller ska bekostas av producenter av jordbruksprodukter och grupper av sådana producenter, utan uppgift om den faktiska nivån på avgifterna.

5. Det stöd som avses i punkt 1 a ska beviljas för en period om högst sju år.

6. Stödet ska vara tillgängligt för alla stödberättigade företag i det berörda området enligt objektivt utformade villkor.

7. Det stöd som avses i punkt 1 b och c får inte innebära direktstöd till stödmottagarna.

Det ska betalas ut till det organ som är ansvarigt för kontrollåtgärderna, den som tillhandahåller forskning eller den som tillhandahåller rådgivning.

8. Det stöd som avses i punkt 1 b och c ska vara begränsat till 100 % av de faktiska kostnaderna.

Artikel 20

Stöd för kunskapsutbytes- och informationsåtgärder

1. Stöd för kunskapsöverförings- och informationsåtgärder ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–8 i denna artikel och i kapitel I.

2. Stöd ska omfatta yrkesutbildnings- och kompetensutvecklingsåtgärder, inklusive kurser, workshoppar och coaching, demonstrationer och informationsåtgärder.

Stöd får också omfatta kortvariga utbytesprogram avseende företagsledning och gårdsbesök inom jordbruket.

Stöd för demonstrationsverksamheter får täcka relevanta investeringskostnader.

3. Stödet ska täcka följande stödberättigande kostnader:

(a)	Kostnader för att organisera yrkesutbildnings- och kompetensutvecklingsåtgärder, inklusive kurser, workshoppar och coaching, demonstrationer och informationsåtgärder.

(b)	Kostnader för resa, inkvartering och dagliga utgifter för deltagarna.

(c)	Kostnader för avbytare under deltagarnas frånvaro.

(d)

När det gäller demonstrationsprojekt i samband med investeringar:

i)	Uppförande, förvärv, inklusive leasing, eller upprustning av fast egendom; mark ska endast vara stödberättigande upp till 10 % av de sammanlagda stödberättigande kostnaderna för den berörda transaktionen.

ii)	Inköp eller hyrköp av maskiner och utrustning upp till tillgångens marknadsvärde.

iii)

De allmänna kostnader som är kopplade till de utgifter som avses i leden i och ii, såsom arvoden till arkitekter, ingenjörer och konsulter, arvoden kopplade till rådgivning om miljömässig och ekonomisk hållbarhet, inbegripet genomförbarhetsstudier. Genomförbarhetsstudier ska fortsätta att vara stödberättigande utgifter även när, på grundval av deras resultat, inga utgifter enligt leden i och ii uppstår.

iv)	Utgifterna för förvärv, utveckling eller användning av programvara, molnlösningar och liknande samt förvärv av patent, licenser, upphovsrätt och varumärken.

4. De kostnader som avses i punkt 3 d ska vara stödberättigande endast i den utsträckning som de uppstått som en följd av demonstrationsprojektet och under den tid som demonstrationsprojektet pågick.

Endast de avskrivningskostnader som motsvarar demonstrationsprojektets livscykel, beräknade på grundval av allmänt accepterade redovisningsprinciper, ska vara stödberättigande.

5. Stöd som avses i punkt 3 (a) och c får inte innebära direktstöd till stödmottagarna.

Det stöd för kostnaderna för avbytartjänster som avses i punkt 3 c kan betalas ut direkt till den som tillhandahåller dessa tjänster.

6. Organ som tillhandahåller kunskapsutbytes- och informationsåtgärder ska ha lämplig kapacitet i form av kvalificerad personal och regelbunden utbildning för att kunna utföra dessa uppgifter.

De verksamheter som avses i punkt 2 får tillhandahållas av producentgrupper eller andra organisationer, oberoende av deras storlek.

7. Stödet ska vara tillgängligt för alla stödberättigade företag i det berörda området enligt objektivt utformade villkor.

Om de verksamheter som avses i punkt 2 tillhandahålls av producentgrupper och producentorganisationer får medlemskap i sådana grupper eller organisationer inte utgöra ett villkor för att få tillgång till dessa verksamheter.

Icke-medlemmars bidrag till den berörda producentgruppens eller organisationens administrativa kostnader ska begränsas till kostnaderna för tillhandahållandet av de verksamheter som avses i punkt 2.

8. Stödnivån ska vara begränsad till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

För demonstrationsprojekt som avses i punkt 3.(d) ska det högsta stödbeloppet vara begränsat till 100 000 euro under en period som omfattar tre räkenskapsår.

Artikel 21

Stöd för rådgivningstjänster

1. Stöd för rådgivningstjänster ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–9 i denna artikel och i kapitel I.

2. Stödet ska vara utformat för att hjälpa företag verksamma inom jordbrukssektorn och unga jordbrukare att utnyttja rådgivningstjänster.

3. Rådgivningen ska vara kopplad till minst ett specifikt mål i enlighet med artikel 6 i förordning (EU) [SPR] och ska täcka minst ett av följande inslag:

(a)

Alla de krav, villkor och förvaltningsåtaganden som gäller jordbrukare och andra stödmottagare och som fastställs i den strategiska planen inom den strategiska GJP-planen, inbegripet villkorade krav och normer, villkor för interventioner samt information om finansieringsinstrument och affärsplaner som upprättats enligt den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

(b)

Medlemsstaternas krav för genomförandet av direktiv 2000/60/EG, direktiv 92/43/EEG, direktiv 2009/147/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG (37), Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284 (38), Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 (39), Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 (40), artikel 55 i europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 (41) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG (42).

(c)	Jordbruksmetoder som förhindrar utvecklingen av antimikrobiell resistens som avses i meddelandet En europeisk One Health-handlingsplan mot antimikrobiell resistens (43).

(d)	Riskhantering.

(e)	Innovationsstöd, särskilt för förberedande och genomförande av projekt initierade av en operativ EIP-grupp.

(f)	Digital teknik inom jordbruket i den mening som avses i artikel 114 b i förordning nr XXX [SPR].

(g)	Hållbar hantering av näringsämnen, inbegripet, senast från och med 2024, användning av ett verktyg för hantering av näringsämnen för ett hållbart jordbruk i enlighet med artikel 13.4 i förordning nr XXX [SPR].

(h)	Anställningsvillkor och arbetsgivarskyldigheter samt hälsa och säkerhet på arbetsplatsen samt social omsorg i jordbrukssamhällen.

4. Rådgivningen får också omfatta andra frågor än de som avses i punkt 3, kopplade till jordbruksföretagets ekonomiska resultat och miljöprestanda, inbegripet konkurrensaspekter. Detta kan omfatta utveckling av korta försörjningskedjor, ekologiskt jordbruk och hälsoaspekter på djurhållning.

5. Detta stöd ska anta formen av en subventionerad tjänst.

6. De organ som utsetts att tillhandahålla rådgivning ska ha lämpliga resurser i form av regelbundet utbildad och kvalificerad personal och erfarenhet av rådgivning samt tillförlitlighet inom de områden där de tillhandahåller rådgivning.

Rådgivning får tillhandahållas av producentgrupper eller andra organisationer, oberoende av deras storlek.

Medlemsstaterna ska se till att tillhandahållaren av rådgivningstjänsten är opartisk och inte har någon intressekonflikt.

7. Stödet ska vara tillgängligt för alla stödberättigade företag i det berörda området enligt objektivt utformade villkor.

Om rådgivningstjänsten tillhandahålls av producentgrupper och producentorganisationer får medlemskap i sådana grupper eller organisationer inte utgöra ett villkor för att få tillgång till tjänsten.

Icke-medlemmars bidrag till den berörda producentgruppens eller organisationens administrativa kostnader ska begränsas till kostnaderna för tillhandahållandet av rådgivningstjänsten.

8. Stödbeloppet ska vara begränsat till 100 % av de stödberättigande kostnaderna upp till 25 000 euro (utom de kostnader som anges i punkt 4) per treårsperiod, för rådgivning från tjänsteleverantören till en enda stödmottagare som är verksam inom primär jordbruksproduktion.

9. Stödbeloppet ska vara begränsat till 100 % av de stödberättigande kostnaderna upp till 200 000 euro (utom de kostnader som anges i punkt 4) per tre årsperiod för rådgivning från tjänsteleverantören till en enda stödmottagare som är verksam inom bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter.

Artikel 22

Stöd för avbytartjänster inom jordbruket

1. Stöd för avbytartjänster inom jordbruket ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–5 i denna artikel och i kapitel I.

2. Stödet ska täcka de faktiska kostnaderna för att ersätta en jordbrukare, en fysisk person som är en medlem i jordbrukshushållet eller en anställd under deras frånvaro från arbetet på grund av sjukdom, inbegripet deras barns sjukdom, semester, mödraledighet och föräldraledighet, obligatorisk militärtjänst eller vid dödsfall.

3. Den totala varaktigheten av ersättandet ska vara begränsad till tre månader om året och stödmottagare, med undantag för mödraledighet och föräldraledighet och ersättande under obligatorisk militärtjänst. När det gäller mödraledighet och föräldraledighet, ska varaktigheten av ersättandet vara begränsad till sex månader i vart och ett fall. När det gäller obligatorisk militärtjänst ska varaktigheten av ersättandet vara begränsad till tjänstgöringens varaktighet.

4. Detta stöd ska anta formen av en subventionerad tjänst.

Avbytartjänsten får tillhandahållas av producentgrupper och producentorganisationer, oberoende av deras storlek. I så fall får medlemskap i sådana grupper eller organisationer inte utgöra ett villkor för att få tillgång till tjänsten.

5. Stödnivån ska vara begränsad till 100 % av de faktiska kostnaderna.

Artikel 23

Stöd för säljfrämjande åtgärder till förmån för jordbruksprodukter

1. Stöd för säljfrämjande åtgärder till förmån för jordbruksprodukter ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–8 i denna artikel och i kapitel I.

2. Stödet ska täcka kostnaderna för följande:

(a)	Anordnande av och deltagande i tävlingar, mässor och utställningar.

(b)	Publikationer avsedda att öka medvetenheten om jordbruksprodukter hos den bredare allmänheten.

3. De publikationer som avses i punkt 2 (b) får inte hänvisa till något visst företag, varumärke eller ursprung.

Den första strecksatsen ska dock inte gälla hänvisningar till ursprung för jordbruksprodukter som omfattas av följande:

(a)	Kvalitetssystem som avses i artikel 19.2 a, förutsatt att hänvisningen exakt motsvarar den som är skyddad av unionen.

(b)	Kvalitetssystem som avses i artikel 19.2 b och c, förutsatt att hänvisningen är sekundär i förhållande till budskapet.

4. Stödet ska täcka följande stödberättigande kostnader för anordnande av och deltagande i tävlingar, mässor och utställningar:

(a)	Deltagaravgifter.

(b)	Resekostnader och kostnader för transport av djur och av de produkter som kommer att omfattas av den säljfrämjande åtgärden.

(c)	Kostnader för publikationer och webbplatser som tillkännager evenemanget.

(d)	Hyra för utställningslokaler och montrar och kostnaderna för att montera och nedmontera dem.

(e)	Symboliska priser upp till ett värde av 1 000 euro per pris och vinnare av en tävling.

5. Stödet ska täcka följande stödberättigande kostnader för sådana publikationer avsedda att öka medvetenheten om jordbruksprodukter hos den bredare allmänheten:

(a)

Kostnader för publikationer i tryckt och elektronisk media och webbplatser samt inslag i elektronisk media, på radio eller tv, som syftar till att lägga fram faktauppgifter om producenter från en viss region eller producenter av en viss jordbruksprodukt, under förutsättning att uppgifterna är neutrala och att alla producenter har samma möjligheter att få vara med i publikationen.

(b)

Kostnader för att sprida vetenskaplig kunskap och faktauppgifter om

i)	kvalitetssystem som avses i punkt 2 i artikel 19 och som är öppna för jordbruksprodukter från andra medlemsstater och tredjeländer,

ii)	generiska jordbruksprodukter och deras fördelar i näringshänseende och förslag på användning av dem.

6. Stödet ska beviljas

(a)	som naturaförmån, eller

(b)	på grundval av ersättning för stödmottagarens faktiska kostnader.

Om stödet beviljas som naturaförmån ska stödet anta formen av en subventionerad tjänst.

Säljfrämjande åtgärder får tillhandahållas av producentgrupper eller andra organisationer, oberoende av deras storlek.

Stöd för symboliska priser som avses i punkt 4 e ska betalas ut till leverantören av de säljfrämjande åtgärderna endast om priset verkligen har tilldelats och vid uppvisande av bevis på priset.

7. Stöd för säljfrämjande åtgärder ska vara tillgängligt för alla stödberättigade företag i det berörda området enligt objektivt utformade villkor.

Om den säljfrämjande åtgärden tillhandahålls av producentgrupper och producentorganisationer får medlemskap i sådana grupper eller organisationer inte utgöra ett villkor för deltagande. Icke-medlemmars bidrag till den berörda producentgruppens eller organisationens administrativa avgifter ska begränsas till kostnaden för tillhandahållandet av de säljfrämjande åtgärderna.

8. Stödnivån ska vara begränsad till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

Artikel 24

Stöd för att avhjälpa skador som orsakats av allvarliga klimathändelser som kan likställas med en naturkatastrof

1. Stöd för att avhjälpa skada som orsakats av en allvarlig klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–10 i denna artikel och i kapitel I.

2. Stöd ska omfattas av följande villkor:

(a)	Stöd ska utbetalas när medlemsstatens behöriga myndighet formellt har erkänt händelsens karaktär av en allvarlig klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof, och

(b)	när det finns ett direkt orsakssamband mellan den allvarliga klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof och den skada som företaget lidit.

3. Stödet ska betalas direkt till det berörda företaget eller till en producentgrupp eller producentorganisation som det företaget är medlem i.

Om stödet betalas till en producentgrupp eller producentorganisation får stödbeloppet inte överstiga det stödbelopp som det företaget är berättigat till.

4. Stödordningar som avser en allvarlig klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof ska inrättas inom tre år och stödet betalas ut inom fyra år från den dag då den allvarlig klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof inträffade.

5. De stödberättigande kostnaderna ska vara kostnaderna för den skada som uppstått som en direkt följd av den allvarliga klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof, såsom denna bedömts av en myndighet, av en oberoende expert som är erkänd av den beviljande myndigheten eller av ett försäkringsföretag.

6. Den skada som uppstått på grund av den allvarliga klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof ska beräknas för den enskilda stödmottagaren. Stödet får avse följande:

(a)	Det inkomstbortfall till följd av fullständig eller delvis förstörelse av jordbruksproduktionen och produktionsmedlen som avses i punkt 7.

(b)	Den materiella skada som avses i punkt 8.

7. Inkomstbortfallet ska beräknas genom att

(a)

resultatet av multiplikationen av den producerade mängden jordbruksprodukter under det år då den allvarliga klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof inträffade, eller varje påföljande år som påverkas av den fullständiga eller delvisa förstörelsen av produktionsmedlen, med det genomsnittliga försäljningspriset under det året, subtraheras

från

(b)

resultatet av multiplikationen av den genomsnittliga årliga producerade mängden jordbruksprodukter under den treårsperiod som föregick den allvarliga klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof, eller genomsnittet under tre år inom den femårsperiod som föregick den allvarliga klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof, varvid de högsta och de lägsta värdena inte ska medräknas, med det genomsnittliga försäljningspriset.

Inkomstbortfallet får beräknas antingen på jordbrukets årliga produktionsnivå eller på växtodlings- eller djurnivå.

Det belopp som motsvarar inkomstbortfallet får ökas med andra kostnader som stödmottagaren har haft till följd av den allvarliga klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof.

Det belopp som motsvarar inkomstbortfallet ska minskas med eventuella kostnader som till följd av den allvarliga klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof inte uppstått.

Index får användas vid beräkningen av stödmottagarens jordbruksproduktion, under förutsättning att den beräkningsmetod som används gör det möjligt att fastställa stödmottagarens faktiska förlust under det aktuella året.

8. Den materiella skadan på tillgångar såsom jordbruksbyggnader, utrustning, maskiner, lager och produktionsmedel som orsakats av en allvarlig klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof ska beräknas på grundval av den berörda tillgångens reparationskostnad eller ekonomiska värde före den allvarliga klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof.

Den får inte överstiga de reparationskostnader eller den minskning av det skäliga marknadsvärdet som katastrofen orsakat, det vill säga skillnaden mellan tillgångens värde omedelbart före och omedelbart efter den allvarliga klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof.

Om stödmottagarens förlust som avses i punkt 7 beräknas på växtodlings- eller djurnivå ska endast den materiella skada som avser den aktuella växtodlingen eller de aktuella djuren beaktas.

9. Stöd ska minskas med 50 % om det inte beviljas stödmottagare som har tecknat en försäkring som täcker minst 50 % av deras genomsnittliga årsproduktion eller produktionsrelaterade inkomst och de statistiskt sett oftast förekommande klimatriskerna i den berörda medlemsstat eller region som omfattas av försäkringen.

10. Stödet och varje annan ersättning som erhållits för att kompensera för förlusterna, inbegripet betalningar enligt andra nationella åtgärder eller unionsåtgärder eller från försäkringar ska begränsas till 80 % av de stödberättigande kostnaderna.

Stödnivån får ökas till 90 % i områden med naturliga begränsningar.

Artikel 25

Stöd för kostnaderna för förebyggande, kontroll och utrotning av djursjukdomar och växtskadegörare och stöd för att kompensera för skador orsakade av djursjukdomar eller växtskadegörare

1. Stöd för att täcka förebyggande, kontroll och utrotning av djursjukdomar och växtväxtskadegörare och stöd för att kompensera sådana företag för förluster orsakade av sådana djursjukdomar eller växtskadegörare ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–15 i denna artikel och i kapitel I.

2. Följande villkor ska gälla stöd:

(a)	Det ska utbetalas enbart i samband med djursjukdomar eller växtskadegörare för vilka det finns unionsregler eller nationella regler, oavsett om de är fastställda i lagar eller i andra författningar, och

(b)

det ska ingå som en del i något av följande:

i)	Ett offentligt program på unionsnivå, nationell nivå eller regional nivå för förebyggande, kontroll eller utrotning av den berörda djursjukdomen eller växtskadegöraren.

ii)	Nödåtgärder som ålagts av behörig myndighet.

iii)	Åtgärder för att utrota eller begränsa spridningen av en växtskadegörare som genomförts i enlighet med artiklarna 17 och 28.1 och 2 i förordning (EU) 2016/2031.

iv)	Åtgärder för att förebygga, kontrollera och utrota djursjukdomar i enlighet med förordning (EU) 2016/429.

Det program och de åtgärder som avses i led b ska innehålla en beskrivning av de berörda åtgärderna för förebyggande, kontroll eller utrotning.

3. Med avseende på djursjukdomar ska stödet beviljas för djursjukdomar som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429, i bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/690 eller i den förteckning över djursjukdomar, infektioner och angrepp i OIE:s Terrestrial Code som upprättats av Världsorganisationen för djurhälsa.

4. Stöd med avseende på andra djursjukdomar eller växtskadegörare är de som avses i punkt 3 ska omfattas av följande villkor:

(a)

Djursjukdomarna eller växtskadegörarna har orsakat jordbrukarna allvarlig skada som överstiger minst 30 % av den genomsnittliga årsproduktionen eller årsinkomsten för en jordbrukare under den föregående treårsperioden eller genomsnittet under tre år baserat på den föregående femårsperioden, där den högsta och lägsta noteringen inte ska medräknas, och

(b)

stödmottagare har tecknat en försäkring, om sådan erbjuds, eller ekonomiska bidrag till gemensamma fonder i ackrediterade medlemsstaten som täcker minst 50 % av deras genomsnittliga årsproduktion eller produktionsrelaterade inkomst och de statistiskt sett oftast förekommande djursjukdomarna eller växtförstörarna i den berörda medlemsstat eller region som omfattas av försäkringen eller den ackrediterade gemensamma fonden.

5. Stödet får inte avse åtgärder vars kostnader enligt unionslagstiftning ska bäras av stödmottagaren, såvida inte kostnaden för sådana åtgärder helt och hållet täcks av obligatoriska avgifter för stödmottagarna.

6. Stödet ska betalas direkt till det berörda företaget eller till en producentgrupp eller producentorganisation som det företaget är medlem i.

Om stödet betalas till en producentgrupp eller producentorganisation får stödbeloppet inte överstiga det stödbelopp som det företaget är berättigat till.

7. Stödordningar som avser en djursjukdom eller en växtskadegörare ska inrättas inom tre år och stödet betalas ut inom fyra år från den dag då kostnaden eller skadan orsakad av djursjukdomen eller växtskadegöraren inträffade.

8. I fall av förebyggande åtgärder ska stödet täcka följande stödberättigande kostnader:

(a)	Hälsokontroller.

(b)	Analyser, inbegripet in vitro-diagnostik.

(c)	Tester och andra undersökningsåtgärder, inbegripet TSE- och BSE-tester.

(d)	Inköp, lagring, insättande och distribution av vaccin, mediciner, ämnen för behandling av djur, behandlingar och växtskyddsprodukter.

(e)	Slakt eller utslaktning av djur eller destruktion av animaliska produkter och växter samt rengöring och desinfektion av företaget och utrustning,

(f)	fastställande eller förbättring av biosäkerhetsåtgärder.

9. I fall av kontroll- och utrotningsåtgärder ska stödet täcka följande stödberättigande kostnader:

(a)	Tester och andra undersökningsåtgärder i fall av djursjukdomar, inbegripet TSE- och BSE-tester.

(b)	Inköp, lagring, insättande och distribution av vaccin, mediciner, ämnen för behandling av djur, behandlingar och växtskyddsprodukter.

(c)

Slakt eller utslaktning och destruktion av djur och destruktion av produkter och utrustning knutna till dem, eller destruktion av växter, inbegripet de som dör eller destrueras till följd av vaccinationer eller andra åtgärder som beslutats av de behöriga myndigheterna, och rengöring och desinfektion av företaget och utrustning.

10. I fall av stöd för att avhjälpa skador orsakade av djursjukdomar eller växtskadegörare ska kompensationen beräknas endast på grundval av följande:

(a)

Marknadsvärdet av de djur som har slaktats eller avlivats eller som har dött eller de produkter, knutna till dem, eller de växter som destruerats

i)	till följd av djursjukdomen eller växtskadegöraren,

ii)	som en del av ett offentligt program eller en åtgärd som avses i punkt 2 b.

(b)	Inkomstbortfallet till följd av karantäntvång, svårigheter när det gäller återställande av djurbesättningen eller återplantering och obligatoriskt växelbruk som åläggs som en del av ett offentligt program eller en åtgärd som avses i punkt 2 b.

(c)	Kostnaderna för utbyte av utrustning som förstörts på uppdrag av medlemsstatens behöriga myndigheter.

Vid tillämpningen av den första strecksatsens led a ska marknadsvärdet fastställas på grundval av värdet av djuren, produkterna eller växterna omedelbart innan varje misstanke om djursjukdomen eller skadegöraren på växter väcktes eller bekräftades.

11. Den kompensation som beräknas i enlighet med punkt 10 ska minskas med eventuella kostnader som till följd av djursjukdomen eller skadegöraren på växter inte uppstått för stödmottagaren, som stödmottagaren annars skulle ha haft.

12. Stöd för att kompensera för skador orsakade av djursjukdomar eller växtskadegörare ska vara begränsat till kostnader och skador som orsakats av djursjukdomar och växtskadegörare, i fråga om vilka den behöriga myndigheten,

(a)	har formellt erkänt ett utbrott, i med avseende på en djursjukdom, eller

(b)	har formellt erkänt förekomsten av dem, med avseende på växtskadegörare.

13. Stöd avseende de stödberättigande kostnader som anges i punkterna 8 och 9 ska beviljas som naturaförmån och ska betalas ut till den som tillhandahåller åtgärderna för förebyggande, kontroll och utrotning.

Genom undantag från första stycket i denna punkt får stöd avseende de stödberättigande kostnader som avses i följande bestämmelser beviljas direkt till stödmottagaren i form av ersättning för stödmottagarens faktiska kostnader:

(a)	Punkterna 8 d och e och punkt 9 b i fråga om djursjukdomar eller växtskadegörare.

(b)	Punkterna 8 (e) och 9 (c) i fråga om växtskadegörare och för rengöring och desinfektion av innehav och utrustning.

14. Individuellt stöd får inte beviljas om det är fastställt att djursjukdomen eller skadegörarangreppet orsakats avsiktligen eller av oaktsamhet av stödmottagaren.

15. Stödet och varje annan ersättning som stödmottagaren erhållit, inbegripet betalningar enligt andra nationella åtgärder eller unionsåtgärder eller från försäkringar, för samma stödberättigande kostnader som de som avses i punkterna 8, 9 och 10 ska begränsas till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

Artikel 26

Stöd till animaliesektorn och stöd för avlivade eller självdöda djur

1. Följande stöd till jordbrukare ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–5 i denna artikel och i kapitel I:

2. Stödet ska täcka kostnaderna för

(a)	administrativa kostnader i samband med upprättande och förande av stamböcker,

(b)	testerna som utförs av eller på uppdrag av tredje man för att fastställa djurens genetiska kvalitet eller avkastning, med undantag för kontroller som utförs av djurens ägare och rutinkontroller av mjölkens kvalitet,

(c)	bortskaffandet av avlivade eller självdöda djur,

(d)	destrueringen av avlivade eller självdöda djur,

(e)	de premier som jordbrukarna betalar för försäkringar som täcker kostnaderna för bortskaffande och destruering av avlivade eller självdöda djur,

(f)	bortskaffande och destruering av avlivade eller självdöda djur om stödet finansieras via avgifter eller obligatoriska bidrag till finansieringen av destrueringen av sådana avlivade eller självdöda djur, förutsatt att sådana avgifter eller bidrag är begränsade till och direkt påläggs köttsektorn,

(g)	kostnaderna för bortskaffande och destruering av avlivade eller självdöda djur om det finns en skyldighet att utföra TSE-tester på djuren i fråga eller i fall av ett utbrott av en djursjukdom som avses i artikel 25.3.

3. Stöd som avses i punkt 2 c, d, e, f och g ska vara villkorat av att det finns ett enhetligt övervakningsprogram som säkerställer ett säkert bortskaffande av avlivade eller självdöda djur i medlemsstaten.

Stöd för kostnaderna för premier som jordbrukare betalar för försäkring som täcker kostnaderna för bortskaffande och destruering av avlivade eller självdöda djur som avses i punkt 2 e i denna artikel ska iaktta de villkor som anges i punkt 2 i artikel 27.

4. Stödet ska tillhandahållas som naturaförmån och får inte innebära direktstöd till stödmottagarna.

För att underlätta administrationen av det stöd som avses i punkt 2 c, d, e, f och g får stödet betalas ut till ekonomiska aktörer eller organ som

(a)	är verksamma i ett produktionsled efter de företag som är verksamma inom animaliesektorn, och

(b)	tillhandahåller tjänster som har samband med bortskaffande och destruering av avlivade eller självdöda djur.

5. Stödnivån ska vara begränsad till

(a)	70 % av kostnaderna för genetiska tester i den mening som avses i punkt 2 b,

(b)	75 % av kostnaderna i samband med den destruering som avses i punkt 2 d och e,

(c)	100 % av kostnaderna för administrativa kostnader, avlägsnande, destruering och försäkringspremie i samband med avlägsnande som avses i punkt 2 a, c, e, f och g.

Artikel 27

Stöd för betalning av försäkringspremier

1. Stöd för betalning av försäkringspremier ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–6 i denna artikel och i kapitel I.

2. Stödet får inte

(a)	utgöra ett hinder för den inre marknaden för försäkringstjänster,

(b)	vara begränsat till försäkringar som tillhandahålls av ett enda försäkringsföretag eller en enda grupp av försäkringsföretag,

(c)	ges på villkor att försäkringsavtalet ska ingås med ett företag som är etablerat i den berörda medlemsstaten.

3. Försäkringen ska vara avsedd att täcka förluster orsakade av något av följande:

(a)	Naturkatastrofer.

(b)	En allvarlig klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof och andra allvarliga klimathändelser.

(c)	Djursjukdomar eller växtskadegörare eller skyddade djur.

4. Försäkringen

(a)	får endast ersätta kostnaden för de förluster som avses i punkt 3,

(b)	får inte vara kopplad till krav på eller specificering av typ eller volym av framtida jordbruksproduktion.

5. Medlemsstaterna får begränsa den andel av försäkringspremien som är stödberättigande genom att tillämpa lämpliga stödtak.

6. Stödnivån ska vara begränsad till 70 % av kostnaderna för försäkringspremien.

Artikel 28

Stöd för att avhjälpa de skador som orsakats av skyddade djur

1. Stöd för att avhjälpa skador som orsakats av skyddade djur ska anses vara förenliga med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–9 i denna artikel och i kapitel I.

2. Medlemsstaten ska fastställa ett direkt orsakssamband mellan den skada som lidits och det skyddade djurets beteende.

3. Stödet ska betalas direkt till det berörda företaget eller till en producentgrupp eller producentorganisation som det företaget är medlem i. Om stödet betalas till en producentgrupp och producentorganisation får stödbeloppet inte överstiga det stödbelopp som det företaget är berättigat till.

4. Stödordningen ska inrättas inom tre år och stödet betalas ut inom fyra år från den dag då skadehändelsen inträffade.

5. De stödberättigande kostnaderna ska vara kostnaderna för den skada som uppstått som en direkt följd av skyddade djur, såsom denna bedömts antingen av en myndighet, av en oberoende expert som är erkänd av den beviljande myndigheten eller av ett försäkringsföretag.

Skadan kan omfatta följande:

(a)	Djur som dödats eller växter som förstörts: De stödberättigande kostnaderna baseras på marknadsvärdet för de djur som dödats eller de växter som förstörts av de skyddade djuren omedelbart före skadehändelsen.

(b)	Indirekta kostnader: veterinärkostnader för behandling av skadade djur och arbetskostnader i samband med sökandet efter saknade djur.

(c)	Materiella skador på jordbruksutrustning, maskiner, jordbruksbyggnader och lager.

(d)

Vid tillämpning av led c andra stycket ska beräkningen av den materiella skadan baseras på reparationskostnaden för den berörda tillgången eller dess ekonomiska värde före skadehändelsen. Värdet på skadan får inte överstiga de reparationskostnader eller den minskning av det skäliga marknadsvärdet som skadehändelsen orsakat, det vill säga skillnaden mellan tillgångens värde omedelbart före och omedelbart efter händelsen.

6. Skadan ska beräknas för den enskilda stödmottagaren.

Beloppet ska minskas med eventuella kostnader som till följd av den händelse som orsakade skadan inte uppstått, som stödmottagaren annars skulle ha haft.

7. Det krävs en minsta ansträngning från stödmottagarna för att minska risken för snedvridning av konkurrensen och ge incitament att minimera risken. Denna ansträngning ska bestå av förebyggande åtgärder, såsom säkerhetsstängsel där så är möjligt, eller vakthundar på boskap, som står i proportion till risken för skador orsakade av skyddade djur i det berörda området, såvida inte sådana åtgärder inte rimligen är möjliga.

8. Stöd enligt denna artikel får beviljas upp till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

9. Stödet och varje annan ersättning som stödmottagaren erhållit för att avhjälpa skadan, inbegripet betalningar enligt andra nationella åtgärder eller unionsåtgärder eller från försäkringar för den skada för vilken stöd ges, ska begränsas till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

Artikel 29

Stöd för nackdelar i samband med Natura 2000

1. Stöd för nackdelar i samband med jordbruksmark inom Natura 2000 ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2, 3 och 4 i denna artikel och i kapitel I.

2. Stödet ska beviljas på årsbasis per hektar jordbruksmark i syfte att kompensera stödmottagarna för merkostnader och inkomstbortfall inberäknat transaktionskostnader till följd av nackdelar på den jordbruksmark som direkt påverkas av genomförandet av direktiven 92/43/EEG och 2009/147/EG.

3. Stöd ska endast betalas ut för följande jordbruksmark:

(a)	Jordbruksmark inom Natura 2000.

(b)	Element i naturen som bidrar till genomförandet av artikel 10 i direktiv 92/43/EEG, och som inte får överstiga 5 % av de områden som ingår i nätet Natura 2000.

4. Stödnivån ska vara begränsad till 100 % av de kostnader som avses i punkt 2.

AVSNITT 2

Stöd för investeringar till förmån för bevarande av kultur- och naturarv på jordbruksföretag

Artikel 30

Stöd för investeringar till förmån för bevarande av kultur- och naturarv på jordbruksföretag

1. Stöd för investeringar i syfte att bevara kultur- och naturarv på jordbruksföretag som beviljas företag verksamma inom den primära jordbruksproduktionen ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–5 i denna artikel och i kapitel I.

2. Stödet ska beviljas för kultur- och naturarv i form av naturlandskap och byggnader som formellt har erkänts som kultur- eller naturarv av den berörda medlemsstatens behöriga myndigheter.

3. Stödet ska täcka följande stödberättigande kostnader avsedda att bevara kultur- och naturarv:

(a)	Kostnader för investeringar i materiella tillgångar.

(b)	Anläggningsarbeten.

4. Stödnivån ska vara begränsad till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

5. Stöd för anläggningsarbeten ska vara begränsat till 10 000 euro årligen.

AVSNITT 3

Stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer inom jordbrukssektorn

Artikel 31

Stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer inom jordbrukssektorn

1. Stödordningar för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer ska anses vara förenliga med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.2 b i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om de uppfyller villkoren i punkterna 2–9 i denna artikel och i kapitel I.

2. Stöd ska omfattas av följande villkor:

(a)	Det får endast betalas ut om medlemsstatens behöriga myndighet formellt har erkänt händelsens karaktär av naturkatastrof och

(b)	om det finns ett direkt orsakssamband mellan naturkatastrofen och den skada som företaget lidit.

3. Stödet ska betalas direkt till det berörda företaget eller till en producentgrupp eller producentorganisation som det företaget är medlem i.

Om stödet betalas till en producentgrupp eller producentorganisation får stödbeloppet inte överstiga det stödbelopp som det företaget är berättigat till.

4. Stödordningar som avser en naturkatastrof ska inrättas inom tre år och stödet betalas ut inom fyra år från den dag då naturkatastrofen inträffade.

5. De stödberättigande kostnaderna ska vara kostnaderna för den skada som uppstått som en direkt följd av naturkatastrofen, såsom denna bedömts antingen av en myndighet, av en oberoende expert som är erkänd av den beviljande myndigheten eller av ett försäkringsföretag.

6. Den skada som uppstått till följd av naturkatastrofen ska beräknas för den enskilda stödmottagaren. Sådant stöd får avse följande:

(a)	Det inkomstbortfall till följd av fullständig eller delvis förstörelse av jordbruksproduktionen och produktionsmedlen som avses i punkt 7.

(b)	Materiell skada i den mening som avses i punkt 8.

7. Inkomstbortfallet ska beräknas genom att

(a)

resultatet av multiplikationen av den producerade mängden jordbruksprodukter under det år då naturkatastrofen inträffade, eller varje påföljande år som påverkas av den fullständiga eller delvisa förstörelsen av produktionsmedlen, med det genomsnittliga försäljningspriset under det året, subtraheras

från

(b)

resultatet av multiplikationen av den genomsnittliga årliga producerade mängden jordbruksprodukter under den treårsperiod som föregick naturkatastrofen eller genomsnittet under tre år inom den femårsperiod som föregick naturkatastrofen, varvid de högsta och de lägsta värdena inte ska medräknas, med det genomsnittliga försäljningspriset.

Detta belopp får ökas med andra kostnader med direkt koppling till naturkatastrofen som stödmottagaren ådragit sig.

Beloppet ska minskas med eventuella kostnader som till följd av naturkatastrofen inte uppstått.

Index får användas vid beräkningen av stödmottagarens årsproduktion, under förutsättning att den beräkningsmetod som används gör det möjligt att fastställa stödmottagarens faktiska förlust under det aktuella året.

8. Den materiella skadan på tillgångar såsom jordbruksbyggnader, utrustning, maskiner, lager och produktionsmedel som orsakats av en naturkatastrof ska beräknas på grundval av den berörda tillgångens reparationskostnad eller ekonomiska värde omedelbart före katastrofen.

9. Stödet och andra betalningar som erhållits för att kompensera för förlusterna, inbegripet ersättningar från försäkringar, ska begränsas till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

AVSNITT 4

Stöd till forskning och utveckling inom jordbruks- och skogsbrukssektorn

Artikel 32

Stöd till forskning och utveckling inom jordbruks- och skogsbrukssektorn

1. Stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt inom jordbruks- och skogsbrukssektorerna och deras undersektorer ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–10 i denna artikel och i kapitel I.

2. Det understödda projektet ska vara av allmänt intresse för de berörda sektorer eller delsektorer som avses i punkt 1.

3. Före dagen för inledandet av det understödda projektet ska följande information offentliggöras på internet av den organisation för forskning och kunskapsspridning som genomför projektet:

(a)	Information om att det understödda projektet ska genomföras.

(b)	Målen för det understödda projektet.

(c)	Ett ungefärligt datum för offentliggörande av de förväntade resultaten av det understödda projektet.

(d)	Upplysningar webbplats där de förväntade resultaten av det understödda projektet kommer att offentliggöras.

(e)	Upplysningar om att resultaten av det understödda projektet kommer att vara kostnadsfritt tillgängliga för alla företag som är verksamma i de berörda sektorerna eller delsektorerna.

4. Resultatet av det understödda projektet ska göras tillgängligt på internet från och med projektets slutdatum eller från och med den dag då eventuella uppgifter om dessa resultat ges till medlemmar i en viss organisation, beroende på vilket som infaller först. Resultaten ska hållas tillgängliga på internet i minst fem år från och med det understödda projektets slutdatum.

5. Stödet ska beviljas organisationen för forskning och kunskapsspridning direkt.

6. Stödet får inte medföra att företag verksamma inom jordbruks- eller skogssektorn får stöd som är baserat på priset på jordbruks- eller skogsprodukter.

7. De stödberättigande kostnaderna ska vara följande:

(a)	Personalkostnader för forskare, tekniker och annan stödpersonal i den omfattning som de arbetar med projektet.

(b)

Kostnader för instrument, utrustning i den utsträckning och under den tid de tas i anspråk för projektet. Om instrumenten och utrustningen inte används under projektets hela livscykel anses endast de avskrivningskostnader som motsvarar forskningsprojektets livscykel, beräknade på grundval av allmänt accepterade redovisningsprinciper, vara stödberättigande.

(c)

Kostnader för byggnader och mark i den utsträckning och under den tid som de används för projektet. När det gäller byggnader anses endast de avskrivningskostnader som motsvarar forskningsprojektets livscykel, beräknade på grundval av allmänt accepterade redovisningsprinciper, vara stödberättigande. För mark är kostnader för överlåtelse på affärsmässiga villkor eller faktiska kapitalkostnader stödberättigande.

(d)	Kostnader för kontraktsforskning, kunnande och patent, som har köpts eller hyrts in från utomstående källor på marknadsvillkor samt kostnader för konsulttjänster och motsvarande tjänster som används uteslutande för forskningsverksamheten.

(e)	Ytterligare omkostnader och andra driftskostnader, inklusive kostnader för material, insatsvaror och liknande produkter, som uppkommit som en direkt följd av det understödda projektet.

8. Om en organisation för forskning och kunskapsspridning även bedriver ekonomisk verksamhet måste finansieringen, kostnaderna och intäkterna av den ekonomiska verksamheten redovisas separat.

9. Företag som kan utöva inflytande på organisationen för forskning och kunskapsspridning, till exempel i sin egenskap av aktieägare eller delägare, får inte ges företräde till företagets forskningskapacitet eller till de resultat som det uppnår.

10. Stödnivån ska vara begränsad till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

AVSNITT 5

Stöd till förmån för skogsbruk

Artikel 33

Stöd för beskogning och skapande av skogsmark

1. Stöd för beskogning och skapande av skogsmark ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–11 i denna artikel och i kapitel I.

2. Stöd för beskogning och skapande av skogsmark ska täcka etableringskostnaderna och ett årligt bidrag per hektar.

Stödet för beskogning och skapande av skogsmark får omfatta investeringsinsatser.

3. Stöd för beskogning och skapande av skogsmark med anknytning till investeringsinsatser ska omfatta följande stödberättigande kostnader:

(a)

Uppförande, förvärv, inklusive leasing, eller upprustning av fast egendom; förvärv av mark ska endast vara stödberättigande upp till 10 % av de sammanlagda stödberättigande kostnaderna för den berörda transaktionen med undantag för markköp om stödet beviljas inom ramen för den strategiska GJP-planen.

(b)	Inköp eller hyrköp av maskiner och utrustning upp till tillgångens marknadsvärde.

(c)

Allmänna kostnader som är kopplade till de utgifter som avses i leden a och b, såsom arvoden till arkitekter, ingenjörer och konsulter, arvoden kopplade till rådgivning om miljömässig och ekonomisk hållbarhet, inbegripet genomförbarhetsstudier. Genomförbarhetsstudier ska fortsätta att vara stödberättigande utgifter även när, på grundval av resultaten av dessa studier, inga utgifter enligt leden a och b uppstår.

(d)	Utgifterna för förvärv, utveckling eller användning av programvara, molnlösningar och liknande samt förvärv av patent, licenser, upphovsrätt och varumärken.

(e)	Kostnaderna för upprättande av skogsbruksplaner eller likvärdiga instrument.

Stöd som beviljas inom ramen för en strategisk GJP-plan och som tillhandahålls i form av finansieringsinstrument får täcka andra stödberättigande kostnader än de som avses i första stycket, förutsatt att kostnaderna är fullt stödberättigande enligt berörd GJP-plan och att stödet sätts i kraft efter det att kommissionen har godkänt berörd strategisk plan.

Rörelsekapital får inte betraktas som en stödberättigande kostnad, utom när stöd ges inom ramen för en strategisk GJP-plan i form av finansieringsinstrument.

4. Investeringsinsatserna ska vara förenliga med unionslagstiftningen och den berörda medlemsstatens nationella lagstiftning om miljöskydd. För investeringsinsatser som kräver en miljökonsekvensbedömning enligt direktiv 2011/92/EU ska stödet vara förenat med villkor om att en sådan bedömning har genomförts och tillståndet har beviljats för det berörda investeringsprojektet före den dag då det individuella stödet beviljas.

5. Följande etableringskostnader kan vara stödberättigande:

(a)	Kostnader för planteringsmaterial och förökningsmaterial.

(b)	Planteringskostnader och kostnader som är direkt knutna till planteringen.

(c)	Kostnader för andra därmed sammanhängande åtgärder, såsom lagring och behandling av sticklingar med nödvändiga förebyggande material och skyddsmaterial.

(d)	Kostnader för återplantering som är nödvändig under det första året av beskogning.

6. Det årliga bidraget per hektar ska täcka kostnaderna för inkomstbortfall och underhållskostnader, inbegripet tidiga och sena röjningar.

7. Stöd får inte beviljas för plantering av följande träd:

(a)	Träd i skottskog med kort omloppstid,

(b)	Julgranar.

(c)	Snabbväxande träd avsedda för energiproduktion.

(d)	Arter som inte hör hemma i området, utom när stöd ges inom ramen för den strategiska GJP-planen.

8. De arter som planteras ska vara anpassade för de miljö- och klimatförhållanden som råder i området och uppfylla grundläggande miljökrav.

9. I områden där beskogning försvåras av svåra mark- och klimatförhållanden får stöd beviljas för plantering av fleråriga vedartade arter, såsom snår eller buskar som är lämpliga för de lokala förhållandena.

10. Stöd till stora företag ska beviljas på villkor att de lägger fram relevant information från en skogsbruksplan eller ett motsvarande instrument som är förenlig med hållbart skogsbruk i enlighet med definitionen i de allmänna riktlinjerna för hållbart skogsbruk i Europa, som antogs vid den andra ministerkonferensen om skydd av skogarna i Europa som hölls i Helsingfors den 16–17 juni 1993 (44).

11. Stödnivån ska vara begränsad till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

Artikel 34

Stöd för system för trädjordbruk

1. Stöd för trädjordbruk ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–9 i denna artikel och i kapitel I.

2. Stöd för system för trädjordbruk ska täcka kostnaderna för inrättande, förnyelse eller föryngring och ett årligt bidrag per hektar.

3. Stöd för system för trädjordbruk får omfatta investeringsinsatser.

4. Utom i de fall där stöd tillhandahålls i form av finansieringsinstrument, ska stöd för system för trädjordbruk med anknytning till investeringsinsatser omfatta följande stödberättigande kostnader:

(a)

(b)	Inköp eller hyrköp av maskiner och utrustning upp till tillgångens marknadsvärde.

(c)

Allmänna kostnader som är kopplade till de utgifter som avses i leden (a) och (b), såsom arvoden till arkitekter, ingenjörer och konsulter, arvoden kopplade till rådgivning om miljömässig och ekonomisk hållbarhet, inbegripet genomförbarhetsstudier. Genomförbarhetsstudier ska fortsätta att vara stödberättigande utgifter även när ingen utgift av det slag som avses i leden (a) och (b) uppstår.

(d)	Utgifterna för förvärv, utveckling eller användning av programvara, molnlösningar och liknande samt förvärv av patent, licenser, upphovsrätt och varumärken.

(e)	Kostnaderna för upprättande av skogsbruksplaner eller likvärdiga instrument.

Rörelsekapital får inte betraktas som en stödberättigande kostnad, utom när stöd ges inom ramen för en strategisk GJP-plan i form av finansieringsinstrument.

5. Investeringsinsatserna ska vara förenliga med unionslagstiftningen och den berörda medlemsstatens nationella lagstiftning om miljöskydd. För investeringsinsatser som kräver en miljökonsekvensbedömning enligt direktiv 2011/92/EU ska stödet vara förenat med villkor om att en sådan bedömning ska ha genomförts och tillståndet ska ha beviljats för det berörda investeringsprojektet före den dag då det individuella stödet beviljas.

Första stycket får inte tillämpas på stöd som ges i form av finansieringsinstrument.

6. Följande kostnader för inrättande, föryngring eller förnyelse av system för trädjordbruk kan vara stödberättigande:

(a)	Kostnaderna för plantering av träd, inbegripet kostnaderna för planteringsmaterial, plantering, lagring och behandling av sticklingar med nödvändiga förebyggande material och skyddsmaterial.

(b)	Kostnaderna för omvandling av befintliga skogar eller annan skogsmark, inbegripet kostnaderna för trädavverkning, gallring och beskärning samt skydd mot betande djur.

(c)	Andra kostnader som är direkt knutna till inrättandet, föryngringen eller förnyelsen av ett system för trädjordbruk, såsom kostnader för genomförbarhetsstudier, etableringsplan, markundersökning, markberedning och markskydd.

(d)	Kostnaderna för silvopastorala system, det vill säga betessystem samt bevattnings- och skyddsanläggningar.

(e)	Kostnader för nödvändig behandling i samband med inrättandet, föryngringen eller förnyelsen av ett system för trädjordbruk, inbegripet bevattning och beskärning.

(f)	Kostnaderna för återplantering under det första året efter inrättandet, föryngringen eller förnyelsen av ett system för trädjordbruk.

7. Det årliga bidraget per hektar ska täcka kostnaderna för underhåll av trädjordbruket och ska betalas ut för en period av högst fem år från den dag då stödet beviljades.

De stödberättigande kostnaderna för underhåll får avse de inrättade trädbältena, ogräsrensning, beskärning och klippning samt skyddsåtgärder och -investeringar såsom stängsel eller enskilda skyddsrör.

8. Medlemsstaterna ska fastställa strukturen i och sammansättningen av systemet för trädjordbruk, med beaktande av

(a)	lokala mark- och klimatförhållanden samt miljöförhållanden,

(b)	skogsarter, och

(c)	behovet av att säkra en hållbar markanvändning inom jordbruket.

9. Den högsta stödnivån ska vara begränsad till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

Artikel 35

Stöd för förebyggande och återställande av skador på skogar

1. Stöd för förebyggande och återställande av skador på skogar som uppstår till följd av skogsbränder, naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser som kan likställas med en naturkatastrof, andra allvarliga klimathändelser, växtskadegörare, katastrofer samt händelser relaterade till klimatförändringar ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.2 b eller artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–9 i denna artikel och i kapitel I.

2. Stödet ska täcka följande stödberättigande kostnader:

(a)	Inrättande av skyddsinfrastruktur, inbegripet underhållskostnader i samband med brandgator.

(b)	Lokala, småskaliga förebyggande åtgärder mot brand eller andra naturliga risker, inbegripet kostnaderna för användning av betesdjur, såsom åkrar, vattning, stängsel och transport av djuren.

(c)	Upprättande och förbättrande av system för övervakning av skogsbränder, växtskadegörare och sjukdomar samt av kommunikationsutrustning.

(d)	Återställande av skogspotential som har skadats till följd av bränder, naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser som kan likställas med en naturkatastrof, andra allvarliga klimathändelser, växtskadegörare, andra katastrofer och händelser relaterade till klimatförändringar.

3. Stöd får inte beviljas för jordbruksrelaterad verksamhet i områden som omfattas av åtaganden om miljövänligt jordbruk.

4. Endast skogsområden som omfattas av den berörda medlemsstatens skogsskyddsplan klassificeras som medelhög till hög ska vara berättigade till stöd som avser förebyggande åtgärder mot skogsbrand.

5. I fråga om återställande av skogspotential i den mening som avses i punkt 2 (d) ska stödet villkoras av

(a)

ett formellt erkännande från de behöriga myndigheterna i den berörda medlemsstaten av att brand, naturkatastrof, allvarlig klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof, annan allvarlig klimathändelse, växtskadegörare, katastrofrisk eller klimatförändringsrelaterad händelse har inträffat och stödmottagarnas inlämnande av belägg för lämpliga riskhanteringsverktyg för hantering av den potentiella förekomsten av den skadliga händelsen i framtiden,

(b)	ett formellt erkännande från de behöriga myndigheterna i den berörda medlemsstaten att de åtgärder som antagits i enlighet med förordning (EU) 2016/2031 för att bekämpa, utrota eller begränsa spridningen av växtskadegörare har vidtagits, och

(c)	i fråga om stöd enligt punkt 107.3 c i fördraget, stödmottagarnas framläggande av belägg för att ett sådant återställande kommer att omfatta åtgärder för anpassning till klimatförändringarna.

6. När det gäller stöd för förebyggande av skada på skogar till följd av växtskadegörare ska risken för att skadegörarangreppet ska inträffa underbyggas med vetenskapliga bevis och erkännas av en offentlig vetenskapsorganisation.

Förteckningen över arter av skadegörare som kan bli växtskadegörare ska ingå i den stödordning eller det stöd för särskilda ändamål som lämnats in av den berörda medlemsstaten.

7. De understödda verksamheterna eller projekten ska vara förenliga med medlemsstaternas skogsskyddsplaner.

Stöd till stora företag ska beviljas på villkor att de lägger fram relevant information från en skogsbruksplan eller ett motsvarande instrument som är förenlig med hållbart skogsbruk i enlighet med vad som fastställs i de allmänna riktlinjerna för hållbart skogsbruk i Europa, som antogs vid den andra ministerkonferensen om skydd av skogarna i Europa som hölls i Helsingfors den 16–17 juni 1993.

8. Stöd får inte beviljas för inkomstbortfall till följd av bränder, naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser som kan likställas med en naturkatastrof, andra allvarliga klimathändelser, växtskadegörare, katastrofala händelser och händelser med koppling till klimatförändringarna.

9. Stödnivån ska vara begränsad till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

Stöd som beviljas för de stödberättigande kostnader som avses i punkt 2 d och varje annan ersättning som stödmottagaren erhållit, inbegripet betalningar enligt andra nationella åtgärder eller unionsåtgärder eller från försäkringar, för samma stödberättigande kostnader ska begränsas till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

Artikel 36

Stöd för investeringar som förbättrar skogsekosystems återhämtningsförmåga och miljövärde

1. Stöd för investeringar som förbättrar skogsekosystems återhämtningsförmåga och miljövärde ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–6 i denna artikel och i kapitel I.

2. Investeringarna ska syfta till att fullgöra åtaganden om miljömål, om tillhandahållande av ekosystemtjänster eller om stärkande av skogars eller skogsmarkers skönhets- eller rekreationsvärde för allmänheten eller förbättring av ekosystemens potential att begränsa klimatförändringar och att anpassa sig, utan att utesluta ekonomiska vinster på lång sikt. Arter som inte hör hemma i området ska uteslutas, utom när stöd ges inom ramen för den strategiska GJP-planen.

3. Investeringen ska vara förenlig med unionslagstiftningen och den berörda medlemsstatens nationella lagstiftning om miljöskydd. För investeringar som kräver en miljökonsekvensbedömning enligt direktiv 2011/92/EU ska stödet, förutom när det erhålls i form av finansieringsinstrument, vara förenat med villkor om att en sådan bedömning ska ha genomförts och tillståndet ska ha beviljats för det berörda investeringsprojektet före den dag då det individuella stödet beviljas.

4. Utom i de fall där stöd tillhandahålls i form av finansieringsinstrument, ska stödet omfatta följande stödberättigande kostnader:

(a)

(b)	Inköp eller hyrköp av maskiner och utrustning upp till tillgångens marknadsvärde.

(c)

(d)	Utgifterna för förvärv, utveckling eller användning av programvara, molnlösningar och liknande samt förvärv av patent, licenser, upphovsrätt och varumärken.

(e)	Kostnaderna för upprättande av skogsbruksplaner eller likvärdiga instrument.

5. Förutom när stöd ges i form av finansieringsinstrument ska andra kostnader än de som avses i punkt 4 a och b, som har samband med leasingavtal, såsom uthyrarens marginal, ränterefinansieringskostnader, indirekta kostnader och försäkringsavgifter inte anses vara stödberättigande kostnader.

Rörelsekapital får inte betraktas som en stödberättigande kostnad, utom när stöd ges inom ramen för en strategisk GJP-plan i form av finansieringsinstrument.

6. Stödnivån ska vara begränsad till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

Artikel 37

Stöd för områdesspecifika nackdelar på grund av vissa obligatoriska krav

1. Stöd som avser områdesspecifika nackdelar till följd av krav som följer av genomförandet av direktiven 92/43/EEG, 2009/147/EG eller direktiv 2000/60/EG och som beviljas skogsbrukare, skogsförvaltare och deras sammanslutningar ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget. Denna stödtyp bidrar till uppnåendet av ett eller flera av de specifika målen i artikel 6 i förordning (EU) [SPR] och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–5 i denna artikel och i kapitel I.

2. Stödet ska beviljas på årsbasis per hektar skogsyta i syfte att kompensera stödmottagarna för merkostnader och inkomstbortfall inberäknat transaktionskostnader till följd av nackdelar i de skogsområden som avses i punkt 3, i samband med genomförandet av direktiven 92/43/EEG och 2009/147/EG.

3. Stöd ska endast betalas ut i samband med följande skogsarealer:

(a)	Skog i Natura 2000-områden.

(b)	Element i naturen som bidrar till genomförandet av artikel 10 i direktiv 92/43/EEG, vilket inte får överstiga 5 % av de områden som ingår i nätet Natura 2000 och det berörda landsbygdsprogrammets territoriella tillämpningsområde.

4. Stödnivån ska vara begränsad till 100 % av de kostnader som avses i punkt 2.

Artikel 38

Stöd för tjänster för miljö- och klimatvänligt skogsbruk samt skogsskydd

1. Stöd för tjänster för miljö- och klimatvänligt skogsbruk samt för skogsskydd ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2, 3 och 4 i denna artikel och i kapitel I.

2. Stödet ska endast omfatta åtaganden som går utöver de bindande krav som fastställs i den nationella skogslagstiftningen eller annan relevant nationell lagstiftning eller unionslagstiftning. De bindande nationella kraven ska vara tydligt identifierade.

Åtaganden ska göras för en period på mellan fem och sju år. Om det är nödvändigt och vederbörligen motiverat, får medlemsstaterna dock besluta om en längre period för vissa typer av åtaganden.

3. Stödet ska kompensera stödmottagarna för alla eller delar av de merkostnader och det inkomstbortfall till följd av de åtaganden som avses i punkt 4 ger upphov till.

Om det är nödvändigt får stödet omfatta transaktionskostnader upp till ett värde av 20 % av stödet.

I vederbörligen motiverade fall, såsom insatser som rör miljöskydd beviljas stöd som ett schablonbelopp eller som ett engångsstöd per enhet för åtaganden som handlar om att avstå från kommersiellt bruk av träd och skogar, beräknat på grundval av de merkostnader och det inkomstbortfall som uppstår.

4. Stödnivån ska vara begränsad till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

Artikel 39

Stöd för kunskapsutbytes- och informationsåtgärder inom skogsbrukssektorn

1. Stöd för kunskapsutbytes- och informationsåtgärder till förmån för företag som är verksamma inom skogsbrukssektorn ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 1–6 i denna artikel och i kapitel I.

2. Stödet får täcka kostnader för alla nödvändiga åtgärder för att främja innovation, utbildning och rådgivning, utarbeta och uppdatera planer, studier samt utbyte och spridning av kunskap och information som bidrar till att uppnå ett eller flera av de särskilda mål som anges i artikel 6 i förordning (EU) [SPR].

Stöd får också omfatta kortvariga utbyten inom skogsförvaltning och skogsbesök, vilka ska vara särskilt inriktade på hållbara skogsbruksmetoder eller skogsbrukstekniker, utveckling av nya affärsmöjligheter och ny teknik samt på förbättring av skogens motståndskraft.

Stöd för demonstrationsverksamheter får täcka relevanta investeringskostnader.

3. Stödet ska täcka följande stödberättigande kostnader:

(a)	Kostnaderna för att organisera och genomföra kunskapsutbytes- eller informationsåtgärden.

(b)

När det gäller demonstrationsprojekt i samband med investeringar:

Uppförande, förvärv, inklusive leasing, eller upprustning av fast egendom; förvärv av mark ska endast vara stödberättigande upp till 10 % av övriga sammanlagda stödberättigande utgifter för den berörda transaktionen, med undantag för markköp om stödet beviljas inom ramen för den strategiska GJP-planen.

ii)	Inköp eller hyrköp av maskiner och utrustning upp till tillgångens marknadsvärde.

iii)

De allmänna kostnader som är kopplade till de utgifter som avses i leden [i och ii], såsom arvoden till arkitekter, ingenjörer och konsulter, arvoden kopplade till rådgivning om miljömässig och ekonomisk hållbarhet, inbegripet genomförbarhetsstudier. Genomförbarhetsstudier ska fortsätta att vara stödberättigande utgifter även när, på grundval av deras resultat, inga utgifter enligt leden i och ii uppstår.

iv)	Utgifter för förvärv, utveckling eller användning av programvara, molnlösningar och liknande samt förvärv av patent, licenser, upphovsrätt och varumärken.

(c)	Kostnaderna för resa, inkvartering och dagtraktamenten för deltagarna.

Rörelsekapital får inte anses vara en stödberättigande kostnad.

4. Stödet som avses i punkt 3 a får inte innebära direktstöd till stödmottagarna. Stödet ska betalas ut till den som tillhandahåller kunskapsutbytes- och informationsåtgärderna.

5. Organ som tillhandahåller kunskapsöverförings- och informationsåtgärder ska ha lämplig kapacitet i form av kvalificerad personal och regelbunden utbildning för att kunna utföra sådana uppgifter.

6. Stödet ska vara begränsat till 100 % av kostnaderna.

Artikel 40

Stöd för rådgivningstjänster inom skogsbrukssektorn

1. Stöd för rådgivningstjänster inom skogsbrukssektorn ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–7 i denna artikel och i kapitel I.

2. De berörda tjänsterna får inte vara en kontinuerlig eller periodisk verksamhet och inte heller avse företagets driftskostnader. Rådgivningen ska omfatta den ekonomiska, miljömässiga och sociala dimensionen och tillhandahålla aktuella tekniska och vetenskapliga uppgifter som tagits fram genom forskning och innovation.

3. Rådgivningen ska åtminstone omfatta frågor som rör genomförandet av direktiven 92/43/EEG, direktiv 2000/60/EG, direktiv 2009/147/EG, direktiv 2008/50/EG, förordning (EU) 2016/2031, artikel 55 i förordning (EU) nr 1107/2009 och direktiv (EU) 2009/128/EG.

4. Detta stöd ska anta formen av en subventionerad tjänst.

De organ som utsetts att tillhandahålla rådgivning ska ha lämpliga resurser i form av regelbundet utbildad och kvalificerad personal och erfarenhet av rådgivning samt tillförlitlighet inom de områden där de tillhandahåller rådgivning.

5. Medlemsstaterna ska se till att tillhandahållaren av rådgivningstjänsten är opartisk och inte har någon intressekonflikt.

6. Om det är motiverat och lämpligt får rådgivning delvis ges i grupp, samtidigt som man tar hänsyn till situationen för de enskilda mottagarna av rådgivningstjänsterna.

7. Stödet ska vara begränsat till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

Artikel 41

Stöd för investeringar i infrastruktur som avser utveckling, modernisering eller anpassning av skogsbrukssektorn

1. Stöd för investeringar i infrastruktur som avser utveckling, modernisering eller anpassning av skogsbrukssektorn ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–7 i denna artikel och i kapitel I.

2. Investeringen ska vara förenlig med unionslagstiftningen och den berörda medlemsstatens nationella lagstiftning om miljöskydd. För investeringar som kräver en miljökonsekvensbedömning enligt direktiv 2011/92/EU ska stödet vara förenat med villkor om att en sådan bedömning ska ha genomförts och tillståndet ska ha beviljats för det berörda investeringsprojektet före den dag då det individuella stödet beviljas.

Första stycket får inte tillämpas på stöd som ges i form av finansieringsinstrument.

3. Stöd till stora företag ska beviljas på villkor att de lägger fram relevant information från en skogsbruksplan eller ett motsvarande instrument som är förenliga med hållbart skogsbruk i enlighet med definitionen i de allmänna riktlinjerna för hållbart skogsbruk i Europa, som antogs vid den andra ministerkonferensen om skydd av skogarna i Europa som hölls i Helsingfors den 16–17 juni 1993.

4. Stödet får omfatta investeringar som gäller infrastruktur i samband med utveckling, modernisering eller anpassning av skogar. Om stödet beviljas utanför ramen för en strategisk GJP-plan ska det endast omfatta följande:

(a)	Tillträde till skogsmark.

(b)	Arrondering och grundförbättring.

(c)	Leverans av hållbar energi, energieffektivitet, vattenförsörjning och vattenbesparing.

(d)	Användning av djur i stället för maskiner.

5. Stödet ska täcka följande stödberättigande kostnader:

(a)

Uppförande, förvärv, inklusive leasing, eller upprustning av fast egendom, medan markförvärv endast ska vara stödberättigande upp till 10 % av de sammanlagda stödberättigande kostnaderna för den berörda transaktionen med undantag för markförvärv för miljöbevarande om stödet beviljas inom ramen för den strategiska GJP-planen.

(b)	Inköp eller hyrköp av maskiner och utrustning, inbegripet användning av djur i stället för maskiner, upp till tillgångens marknadsvärde.

(c)

(d)	Utgifter för förvärv, utveckling eller användning av programvara, molnlösningar eller liknande samt förvärv av patent, licenser, upphovsrätt och varumärken.

(e)	Kostnaderna för upprättande av skogsbruksplaner och likvärdiga instrument.

6. Förutom när stöd ges inom ramen för en strategisk GJP-plan i form av finansieringsinstrument, ska följande kostnader inte anses vara stödberättigande:

(a)	Andra kostnader än de som avses i punkt 5 a och b som har samband med leasingavtal, såsom uthyrarens marginal, ränterefinansieringskostnader, indirekta kostnader och försäkringsavgifter.

(b)	Rörelsekapital.

7. Stödnivån ska vara begränsad till 65 % av de stödberättigande kostnaderna.

Den får höjas till högst 80 % för investeringar i de yttersta randområdena eller på de mindre Egeiska öarna.

Den får höjas till 100 % för icke-produktiva investeringar, arrondering, markförbättring och investeringar för skogsvägar som är kostnadsfritt öppna för allmänheten och som tjänar skogens multifunktionella aspekter.

Artikel 42

Stöd för investeringar i skogsbruksmetoder och i bearbetning, mobilisering och marknadsföring av skogsbruksprodukter

1. Stöd för investeringar i skogsbruksmetoder och i bearbetningen och saluföringen av jordbruksprodukter ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–8 i denna artikel och i kapitel I.

3. Stöd till stora företag ska beviljas på villkor att de lägger fram relevant information från en skogsbruksplan eller ett motsvarande instrument som är förenliga med hållbart skogsbruk i enlighet med vad som fastställs i de allmänna riktlinjerna för hållbart skogsbruk i Europa, som antogs vid den andra ministerkonferensen om skydd av skogarna i Europa som hölls i Helsingfors den 16–17 juni 1993.

4. Stödet ska täcka följande stödberättigande kostnader:

(a)

(b)	Inköp eller hyrköp av maskiner och utrustning upp till tillgångens marknadsvärde.

(c)

(d)	Utgifter för förvärv, utveckling eller användning av programvara, molnlösningar eller liknande samt förvärv av patent, licenser, upphovsrätt och varumärken.

(e)	Kostnaderna för upprättande av skogsbruksplaner och likvärdiga instrument.

5. Förutom när stöd ges inom ramen för en strategisk GJP-plan i form av finansieringsinstrument, ska följande kostnader inte anses vara stödberättigande:

(a)	Kostnader i samband med leasingavtal, såsom uthyrarens marginal, ränterefinansieringskostnader, indirekta kostnader och försäkringsavgifter.

(b)	Rörelsekapital.

6. Investeringar som rör förbättringar av skogars ekonomiska värde ska vara motiverade i förhållande till förväntade förbättringar av skogarna vid ett eller flera skogsbruksföretag och får inbegripa investeringar för jord- och resursvänliga avverkningsmaskiner och avverkningsmetoder.

7. Investeringar som avser användning av trä som råvara eller energikälla ska vara begränsade till de arbetsmoment som föregår industriell bearbetning.

8. Stödnivån ska vara begränsad till 65 % av de stödberättigande kostnaderna. Den får höjas till högst 80 % för investeringar i de yttersta randområdena eller på de mindre Egeiska öarna.

Artikel 43

Bevarande av genetiska resurser i skogsbruket

1. Stöd för bevarande av genetiska resurser i skogsbruket, kopplat till tjänster för miljö- och klimatvänligt skogsbruk samt skogsskydd ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2, 3 och 4 i denna artikel och i kapitel I.

2. I denna artikel gäller följande definitioner:

(a)	in situ-bevarande: bevarande av genetiskt material i ekosystem och naturliga livsmiljöer och underhåll och återställande av livskraftiga populationer av arter i deras naturliga miljö.

(b)	bevarande på skogsbruk: bevarande och utveckling in situ på skogsbruksföretaget.

(c)	ex situ-bevarande: bevarande av genetiskt material för skogsbruket på annan plats än i den naturliga livsmiljön.

(d)	ex situ-samling: samling av genetiskt material för skogsbruket på annan plats än i den naturliga livsmiljön.

3. Stödet ska täcka kostnaderna för följande:

(a)

Riktade insatser: Insatser för att främja bevarande, karakterisering, insamling och utnyttjande av genetiska resurser i skogsbruket in situ och ex situ, inbegripet webbaserade förteckningar över genetiska resurser som för närvarande bevaras in situ, inbegripet bevarande på skogsbruket, samt ex situ-samlingar och databaser.

(b)	Samordnade insatser: Insatser för att främja utbyte av information för bevarande, karakterisering, insamling och nyttjande av genetiska resurser i unionens skogsbruk bland behöriga organ i medlemsstaterna.

(c)	Kompletterande insatser: information, informationsspridning och rådgivande verksamhet som omfattar icke-statliga organisationer och andra berörda intressenter samt utbildning och utarbetande av tekniska rapporter.

4. Stödet ska vara begränsat till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

Artikel 44

Nyetableringsstöd för producentgrupper och producentorganisationer inom skogsbrukssektorn

1. Nyetableringsstöd till producentgrupper och producentorganisationer inom skogsbrukssektorn ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–8 i denna artikel och i kapitel I.

2. Medlemmarna i producentgruppen eller producentorganisationen får inte vara stora företag.

3. Som ett alternativ till att bevilja stöd till producentgrupper eller producentorganisationer får stöd upp till det totala stödbelopp som producentgruppen eller producentorganisationen skulle ha varit berättigad till enligt denna artikel beviljas direkt till producenterna för att kompensera deras bidrag till kostnaderna för att driva grupperna eller organisationerna under de första fem åren efter bildandet av gruppen eller organisationen.

4. Avtal, beslut och andra beteenden som ingås inom ramen för producentgruppen eller producentorganisationen ska iaktta de relevanta bestämmelserna i konkurrenslagstiftningen, särskilt artiklarna 101 och 102 i fördraget.

5. Stödet ska täcka följande kostnader:

(a)	Kostnader för hyra av lämpliga lokaler till marknadspris.

(b)	Kostnader för inköp av kontorsutrustning.

(c)	Personalkostnader.

(d)	Allmänna omkostnader och juridiska och administrativa kostnader.

(e)	Kostnader för inköp av datorutrustning och kostnader för förvärv eller användning av programvara, moln och liknande lösningar.

6. Stöd får inte betalas ut för kostnader som uppstått efter det sjunde året efter det att producentgruppen eller producentorganisationen officiellt erkänts av den behöriga myndigheten på grundval av dess affärsplan, med undantag för kollektiva miljö- och klimatåtgärder för att uppnå de mål som avses i artikel 6 i förordning (EU) [SPR].

7. Om stödet betalas ut i årliga delbetalningar får medlemsstaterna inte göra den sista utbetalningen förrän de har kontrollerat att affärsplanen har genomförts korrekt.

8. Stödnivån ska vara begränsad till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

Artikel 45

Stöd för arrondering av skogsmark

1. Stöd för arrondering av skogsmark ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–3 i denna artikel och i kapitel I.

2. Stödet ska beviljas för att täcka, och begränsas till, de rättsliga och administrativa kostnaderna, inklusive lantmäterikostnader.

3. Stödnivån ska vara begränsad till 100 % av de faktiska kostnaderna.

AVSNITT 6

Stöd till förmån för små och medelstora företag i landsbygdsområden

Artikel 46

Stöd för grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen i landsbygdsområden

1. Stöd för grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen i landsbygdsområden som beviljas inom ramen för strategisk GJP-plan ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om det sätts i kraft efter kommissionens godkännande av den berörda strategiska GJP-planen och om det uppfyller villkoren i punkterna 2–7 i denna artikel och i kapitel I.

2. Stödet ska uppfylla båda följande villkor:

(a)

Det ska beviljas inom ramen för en strategisk GJP-plan i enlighet med förordning (EU) [SPR],

i)	som stöd som medfinansieras av Ejflu, eller

ii)	som ytterligare nationell finansiering av stöd som medfinansieras av Ejflu.

(b)	Det ska vara identiskt med den berörda åtgärd som anges i den strategiska GJP-plan som avses i led a.

3. Stödet ska täcka följande:

(a)	Investeringar i inrättande, förbättring eller utvidgning av alla typer av infrastruktur med stödberättigande kostnader som är begränsade till 2 miljoner euro (”småskalig infrastruktur”), exklusive investeringar i förnybar energi, energibesparingar och bredbandsinfrastruktur.

(b)	Investeringar som syftar till upprättande, förbättring och utvidgning av grundläggande tjänster för landsbygdsbefolkningen, inbegripet fritid och kultur, och den tillhörande infrastrukturen.

(c)	Investeringar för offentligt bruk i infrastruktur för rekreationsändamål, turistinformation och småskalig turistinfrastruktur.

(d)	Investeringar i samband med underhåll, restaurering och uppgradering av natur- och kulturarvet i landsbygdssamhällen, på landsbygden och i områden med högt naturvärde, inbegripet socioekonomiska aspekter samt åtgärder för att öka miljömedvetenheten,

(e)	Investeringar som är inriktade på omlokalisering av verksamheter och ombyggnader av byggnader eller andra inrättningar som ligger i eller i närheten av landsbygdssamhällen och som syftar till att förbättra livskvaliteten eller att förbättra det berörda landsbygdssamhällets miljöprestanda.

4. De investeringar som får stöd enligt denna åtgärd om de berörda insatserna genomförs i enlighet med planer för utveckling av kommuner och samhällen på landsbygden och deras grundläggande tjänster, och ska vara förenliga med varje relevant lokal utvecklingsstrategi. Sådana planer krävs inte när det gäller investeringar som stöds av finansieringsinstrument.

5. Följande kostnader är stödberättigande:

(a)	Kostnader för utarbetande och uppdatering av utvecklings- och förvaltningsplaner för landsbygdsområden och deras grundläggande tjänster och av områden med högt naturvärde.

(b)	Kostnader för utarbetande av utredningar i samband med natur- och kulturarv, landsbygdslandskap och områden med högt naturvärde.

(c)	Kostnader för investeringar i materiella och immateriella tillgångar.

(d)	Kostnader knutna till åtgärder för att öka miljömedvetenheten.

Kostnader för anläggningsarbeten kan också vara stödberättigande för sådant stöd som avses i punkt 3 d.

Rörelsekapital får inte anses vara en stödberättigande kostnad. Följande får inte beviljas i form av driftsstöd:

6. Med avseende på de verksamheter som avses i punkt 3 a–d ska stödnivån begränsas till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

För att inte överskrida den högsta stödnivån för de verksamheter som avses i punkt 3 b, c och d ska nettointäkterna på förhand dras av från de stödberättigande kostnaderna på grundval av rimliga prognoser eller genom en återvinningsmekanism. Alternativt får den högsta stödnivån för stöd som inte överstiger 1 miljoner euro fastställas till 80 % av de stödberättigande kostnaderna.

7. Med avseende på de investeringar som avses i punkt 3 e får stödnivån inte överstiga 100 % av de faktiska kostnaderna för sådan verksamhet där omlokaliseringen av verksamheten eller ombyggnaden av byggnader eller andra anläggningar består i nedmontering, flyttning och återuppbyggnad av befintliga anläggningar.

Om omlokaliseringen av verksamheten eller återuppbyggnaden av byggnader eller andra anläggningar leder till en modernisering av dessa anläggningar eller till en ökning av produktionskapaciteten, utöver nedmontering, flyttning och återuppbyggnad av befintliga anläggningar enligt första stycket, får stödnivåerna inte överskrida den högsta tillåtna stödnivå som fastställs i den regionalstödskarta som är i kraft vid den tidpunkt då stödet beviljas i det berörda området, när det gäller kostnaderna för modernisering av anläggningarna eller ökning av produktionskapaciteten. Det rena ersättandet av en befintlig byggnad eller anläggning med en ny, modern byggnad eller anläggning, utan att i grunden förändra produktionens karaktär eller den teknik som används, anses inte ha samband med moderniseringen.

Artikel 47

Nyetableringsstöd för annan verksamhet än jordbruksverksamhet i landsbygdsområden

1. Nyetableringsstöd för annan verksamhet än jordbruksverksamhet i landsbygdsområden ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–8 i denna artikel och i kapitel I.

2. Stödet ska uppfylla båda följande villkor:

(a)

Det ska beviljas inom ramen för en strategisk GJP-plan i enlighet med förordning (EU) [SPR],

i)	som stöd som medfinansieras av Ejflu, eller

ii)	som ytterligare nationell finansiering utöver det stöd som avses i led i,

(b)	Det ska vara identiskt med den berörda åtgärd som anges i den strategiska GJP-plan som avses i led a.

3. Stöd ska beviljas följande kategorier av stödmottagare:

(a)	Jordbrukare eller medlemmar i ett jordbrukshushåll i landsbygdsområden som diversifierar till annan verksamhet än jordbruksverksamhet.

(b)	Mikroföretag och små företag i landsbygdsområden.

(c)	Fysiska personer i landsbygdsområden.

4. Om medlemmen i ett jordbrukshushåll som avses i punkt 4 a är en juridisk person eller en grupp av juridiska personer, ska denna medlem bedriva jordbruksverksamhet på gården vid den tidpunkt då ansökan om stödet lämnas in.

5. Stödet ska vara villkorat av att en affärsplan lämnas in till den berörda medlemsstatens behöriga myndighet. Affärsplanen ska börja genomföras inom nio månader från dagen för beslutet om beviljande av stöd.

I affärsplanen ska följande beskrivas:

(a)	Stödmottagarens ursprungliga ekonomiska situation.

(b)	Delmål och mål för utvecklingen av stödmottagarens nya verksamheter.

(c)	Närmare uppgifter om de insatser som krävs för utvecklingen av stödmottagarens verksamheter, såsom uppgifter om investeringar, utbildning och rådgivning.

Affärsplanen ska ha en maximal giltighetstid på fem år.

6. Stödet ska betalas ut i minst två delbetalningar.

Delbetalningarna får minskas gradvis.

7. Den sista delbetalningen ska göras på villkor att den affärsplan som avses i punkt 5 genomförs korrekt. Medlemsstaterna ska när de avgör stödbeloppet ta hänsyn till den socioekonomiska situationen i det område som omfattas av den strategiska GJP-planen.

8. Stödet ska vara begränsat till 70 000 euro per stödmottagare.

Artikel 48

Stöd för jordbrukares första deltagande i kvalitetssystem för bomull och livsmedel

1. Stöd för ett första deltagande, eller deltagande under de föregående fem åren, i kvalitetssystem för bomull och livsmedel för jordbrukare och grupper av jordbrukare ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–7 i denna artikel och i kapitel I i denna förordning.

2. Stödet ska uppfylla båda följande villkor:

(a)

Det ska beviljas inom ramen för en strategisk GJP-plan i enlighet med förordning (EU) [SPR],

i)	som stöd som medfinansieras av Ejflu, eller

ii)	som ytterligare nationell finansiering utöver det stöd som avses i led i,

(b)	vara identiskt med den berörda åtgärd som anges i den strategiska GJP-plan som avses i led a.

3. Stöd ska beviljas för ett första deltagande i någon av följande typer av kvalitetssystem:

(a)	Kvalitetsordningar för bomull och livsmedel som inrättats enligt förordning (EU) nr 1151/2012.

(b)

Kvalitetssystem för bomull och livsmedel, inbegripet certifieringssystem, som enligt erkännande från medlemsstaterna är förenliga med följande kriterier:

Slutproduktens särdrag inom sådana system härrör från otvetydiga skyldigheter att garantera något av följande:

—	Särskilda produktegenskaper.

—	Särskilda jordbruks- eller produktionsmetoder.

—	En slutprodukt vars kvalitet är väsentligt högre än vad som krävs enligt handelsnormerna när det gäller folkhälsa, djurhälsa eller växtskydd, djurens välbefinnande eller miljöskydd.

ii)	Systemet är öppet för alla producenter.

iii)	Systemet inbegriper bindande slutproduktspecifikationer och överensstämmelsen med specifikationerna kontrolleras av myndigheter eller ett oberoende inspektionsorgan.

iv)	Systemet är överblickbart och säkerställer att jordbruksprodukter kan spåras.

(c)	Frivilliga certifieringssystem för livsmedel som enligt erkännande från den berörda medlemsstaten uppfyller de krav som fastställs i kommissionens meddelande EU:s riktlinjer för bästa metoder när det gäller frivilliga certifieringssystem för jordbruksprodukter och livsmedel.

4. Stöd ska beviljas i form av ett årligt stimulansbidrag vars nivå ska fastställas med hänsyn till de fasta kostnader som uppstår till följd av deltagandet i kvalitetssystem.

5. Stödet ska beviljas för en period om högst fem år.

6. Om det första deltagandet i kvalitetssystemet påbörjats före ansökan om stöd, ska perioden på högst fem år minskas med det antal år som har förflutit mellan det första deltagandet och tidpunkten för ansökan om stöd.

7. Stödet ska vara begränsat till 3 000 euro per stödmottagare och år.

Artikel 49

Stöd för informationsverksamhet och säljfrämjande verksamhet avseende bomull och livsmedel som omfattas av ett kvalitetssystem

1. Stöd för informationsverksamhet och säljfrämjande verksamhet avseende bomull och livsmedel som omfattas av ett kvalitetssystem ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–10 i denna artikel och i kapitel I.

2. Stödet ska uppfylla båda följande villkor:

(a)

Det ska beviljas inom ramen för en strategisk GJP-plan i enlighet med förordning (EU) [SPR],

i)	som stöd som medfinansieras av Ejflu, eller

ii)	som ytterligare nationell finansiering utöver det stöd som avses i led i,

(b)	Det ska vara identiskt med den berörda åtgärd som anges i den strategiska GJP-plan som avses i led a.

3. Stödet ska beviljas till grupper av producenter som genomför informationsverksamhet och säljfrämjande verksamhet.

4. Endast informationsverksamhet och säljfrämjande verksamhet som genomförs på den inre marknaden ska vara stödberättigande.

5. Stöd ska beviljas för informationsverksamhet och säljfrämjande verksamhet avseende bomull och livsmedel som omfattas av ett kvalitetssystem och för vilka stöd beviljas i enlighet med artikel 48.

6. De stödberättigande kostnaderna ska kostnaderna för insatser som har följande kännetecken:

(a)	De är avsedda att få konsumenterna att köpa livsmedel eller bomull som omfattas av ett kvalitetssystem som avses i artikel 48.4 i denna förordning.

(b)	De betonar särdragen hos eller fördelarna med livsmedlet eller bomullen, särskilt med avseende på kvalitet, särskild produktionsmetod, stränga normer för djurens välbefinnande och miljöhänsyn, med anknytning till det berörda kvalitetssystemet.

7. De verksamheter som avses i punkt 6 får inte stimulera konsumenter att köpa ett livsmedel eller en bomullsprodukt på grund av dess särskilda ursprung, utom när det gäller produkter som omfattas av de kvalitetsordningar som avses i avdelning II i förordning (EU) nr 1151/2012.

8. Livsmedels- eller bomullsproduktens ursprung får anges, förutsatt att angivelsen av ursprunget är sekundär i förhållande till det centrala budskapet.

9. Informationsverksamhet och säljfrämjande verksamhet med anknytning till vissa företag eller kommersiella varumärken får inte vara stödberättigande.

10. Stödnivån ska vara begränsad till 70 % av de stödberättigande kostnaderna.

Artikel 50

Stöd för kostnader som uppstår för små och medelstora företag som deltar i LLU-projekt eller projekt som initierats av en operativ EIP-grupp

1. Stöd för kostnader som uppstått för små och medelstora företag som deltar i LLU-projekt, med beteckningen Leader lokalutveckling inom ramen för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, och som omfattas av förordning (EU) 2021/1060, liksom för projekt initierade av en operativ EIP-grupp vilka omfattas av artikel 77 i förordning EU [SPR] ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om villkoren i denna artikel punkterna 2 och 3 och i kapitel I är uppfyllda.

2. Följande kostnader ska vara stödberättigande vid LLU-projekt och projekt som initierats av en operativ EIP-grupp:

(a)	Kostnaderna för förberedande stöd, kapacitetsuppbyggnad, utbildning och nätverksbyggande i syfte att förbereda och genomföra en strategi för lokalt ledd utveckling eller ett projekt initierat av EIP:s operativa grupp.

(b)	Genomförande av godkända insatser.

(c)	Förberedelser inför och genomförande av gruppens samarbetsverksamhet.

(d)	Löpande kostnader i samband med förvaltningen av genomförandet av strategin för den lokalt ledda utvecklingen eller projekt initierade av EIP:s operativa grupp.

(e)

Ledningsfunktioner inom ramen för Europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket eller strategin för den lokalt ledda utvecklingen för att underlätta utbyte mellan berörda parter för att ge information, främja strategin och projekten samt bistå potentiella stödmottagare i syfte att utveckla insatser och utarbeta ansökningar.

3. Stödnivån får inte överskrida de högsta stödnivåer som anges för varje typ av insats i förordning (EU) [SPR].

Artikel 51

Begränsade stödbelopp till små och medelstora företag som drar nytta av LLU-projekt eller projekt initierade av en operativ EIP-grupp

1. Stöd till företag som deltar i eller drar nytta av LLU-projekt eller projekt initierade av en operativ EIP-grupp enligt vad som avses i artikel 50.1 ska vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda.

2. Det totala stödbelopp enligt denna artikel som beviljas per projekt får inte överstiga 200 000 euro för LLU-projekt och 350 000 euro för projekt initierade av projekt initierade av en operativ EIP-grupp.

KAPITEL IV

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 52

Upphävande

1. Förordning (EG) nr 702/2014 ska upphöra att gälla.

2. Bestämmelserna i den förordningen ska dock fortsätta att gälla till och med den 31 december 2023 för stöd som beviljas i enlighet med rådets förordning (EU) nr 1305/2013 (45).

Artikel 53

Övergångsbestämmelser

1. Denna förordning ska tillämpas på individuellt stöd som beviljas före den dag då denna förordning träder i kraft om det individuella stödet uppfyller samtliga villkor i denna förordning, med undantag för artikel 9.

2. Allt stöd som inte är undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget ska bedömas av kommissionen i enlighet med 2023 års riktlinjer och andra tillämpliga rambestämmelser, riktlinjer, meddelanden och tillkännagivanden.

3. Individuellt stöd som beviljas före den 1 januari 2023 med stöd av någon förordning som antagits i enlighet med artikel 1 i förordning (EU) 2015/1588, och som var i kraft när stödet beviljades, ska anses vara förenligt med den inre marknaden och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget.

4. Vid utgången av denna förordnings giltighetstid ska stödordningar som undantagits enligt denna förordning fortsätta att vara undantagna under en anpassningsperiod på sex månader.

Genom undantag från första stycket ska vid utgången av denna förordnings giltighetstid stödordningar som omfattas av förordning (EU) [SPR] och antingen medfinansieras av Ejflu eller genom ytterligare nationell finansiering till sådana medfinansierade åtgärder fortsätta att vara undantagna under hela programperiodens varaktighet i enlighet med förordning (EU) [SPR].

Artikel 54

Denna förordning träder i kraft den [XX] dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas till och med den 31 december 2027.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande

(1) EUT L 248, 24.9.2015, s. 1.

(2) EUT […], […], s. […].

(3) Kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 193, 1.7.2014, s.1).

(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 671).

(5) 2014 Europeiska unionens riktlinjer för statligt stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden, EUT C 204, 1.7.2014, s. 1. Ändrade genom tillkännagivanden offentliggjorda i EUT C 390, 24.11.2015, s. 4, EUT C 139, 20.4.2018, s. 3 och EUT C 403, 9.11.2018, s. 10, samt genom den rättelse som offentliggjordes i EUT C 265, 21.7.2016, s. 5.

(6) EUT C 249, 31.7.2014, s. 1.

(7) EUT C 155, 20.6.2008, s. 10.

(8) EUT C 14, 19.1.2008, s. 6.

(9) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 av den 20 juni 2019 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (EUT L 172, 26.6.2019, s. 56).

(10) Kommissionens förordning (EG) 794/2004 av den 21 april 2004 om genomförande av rådets förordning (EU) 2015/1589 om tillämpningsföreskrifter för artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 140, 30.4.2004, s. 1).

(11) Rådets förordning (EU) 2015/1589 av den 13 juli 2015 om genomförandebestämmelser för artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 248, 24.9.2015, s. 9).

(12) Kommissionens rekommendation 2003/361/EG om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).

(13) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82).

(14) Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7).

(15) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (EUT L 20, 26.1.2010, s. 7).

(16) Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (EUT L 187, 26.6.2014, s. 1).

(17) WT/MIN(15)/45 — WT/L/980

(18) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1379/2013 om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1184/2006 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 104/2000 (EUT L 354, 28.12.2013, s. 1).

(19) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1012 av den 8 juni 2016 om avelstekniska och genealogiska villkor för avel, handel med och införsel till unionen av renrasiga avelsdjur, hybridavelssvin och avelsmaterial från dem och om ändring av förordning (EU) nr 652/2014, rådets direktiv 89/608/EEG och 90/425/EEG och om upphävande av vissa akter med avseende på djuravel (förordningen om djuravel) (EUT L 171, 29.6.2016, s. 66).

(20) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82).

(21) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 343, 14.12.2012, s. 1).

(22) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 av den 26 oktober 2016 om skyddsåtgärder mot växtskadegörare, ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 228/2013, (EU) nr 652/2014 och (EU) nr 1143/2014 samt om upphävande av rådets direktiv 69/464/EEG, 74/647/EEG, 93/85/EEG, 98/57/EG, 2000/29/EG, 2006/91/EG och 2007/33/EG (EUT L 317, 23.11.2016, s. 4).

(23) Riktlinjer för statligt regionalstöd (EUT C 153, 29.4.2021, s. 1).

(24) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 229/2013 av den 13 mars 2013 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för de mindre Egeiska öarna och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1405/2006 (EUT L 78, 20.3.2013, s. 41).

(25) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 av den 22 maj 2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati (EGT L 147, 31.5.2001, s. 1).

(26) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19).

(27) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden som omfattas av den gemensamma strategiska ramen, om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320).

(28) Offentlig sökning i modulen för stödtransparens, som finns här: https://webgate.ec.europa.eu/competition/transparency/public

(29) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EUT L 26, 28.1.2012, s. 1).

(30) Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).

(31) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/741 av den 25 maj 2020 om minimikrav för återanvändning av vatten (EUT L 177, 5.6.2020, s. 32).

(32) Med avseende på begreppet kontroll ska kapitel II punkt 1 i kommissionens konsoliderade tillkännagivande om behörighet enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 om kontroll av företagskoncentrationer (EUT C 95, 16.4.2008, s. 1) tillämpas på motsvarande sätt.

(33) Rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91 (EUT L 189, 20.7.2007, s. 1).

(34) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/787 av den 17 april 2019 om definition, beskrivning, presentation och märkning av spritdrycker, användning av namn på spritdrycker i presentationen och märkningen av andra livsmedel, skydd av geografiska beteckningar för spritdrycker, användning av jordbruksalkohol och destillat av jordbruksprodukter i alkoholhaltiga drycker samt om upphävande av förordning (EG) nr 110/2008 (EUT L 130, 17.5.2019, s. 1).

(35) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 251/2014 av den 26 februari 2014 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, aromatiserade vinprodukter och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1601/91 (EUT L 84, 20.3.2014, s. 14).

(36) Meddelande från kommissionen – EU:s riktlinjer för bästa praxis för frivilliga certifieringssystem för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT C 341, 16.12.2010, s. 5).

(37) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG av den 21 maj 2008 om luftkvalitet och renare luft i Europa (EUT L 152, 11.6.2008, s. 1).

(38) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284 av den 14 december 2016 om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar, om ändring av direktiv 2003/35/EG och om upphävande av direktiv 2001/81/EG (EUT L 344, 17.12.2016, s. 1).

(39) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 av den 26 oktober 2016 om skyddsåtgärder mot växtskadegörare, ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 228/2013, (EU) nr 652/2014 och (EU) nr 1143/2014 samt om upphävande av rådets direktiv 69/464/EEG, 74/647/EEG, 93/85/EEG, 98/57/EG, 2000/29/EG, 2006/91/EG och 2007/33/EG (EUT L 317, 23.11.2016, s. 4).

(40) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”) (EUT L 84, 31.3.2016, s. 1).

(41) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (EUT L 309, 24.11.2009, s. 1).

(42) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel (EUT L 309, 24.11.2009, s. 71).

(43) En europeisk One Health-handlingsplan mot antimikrobiell resistens (COM (2017) 339 final).

(44) Allmänna riktlinjer för hållbar förvaltning av skogarna i Europa (https://www.foresteurope.org/docs/MC/MC_helsinki_resolutionH1.pdf).

(45) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 487).

BILAGA I

DEFINITION AV SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

Artikel 1

Företag

Varje enhet, oberoende av juridisk form, som bedriver en ekonomisk verksamhet ska anses som ett företag. Som företag anses således sådana enheter som utövar ett hantverk eller annan verksamhet enskilt eller inom familjen, personsammanslutningar eller föreningar som bedriver en regelbunden ekonomisk verksamhet.

Artikel 2

Personalstyrka och finansiella trösklar som definition av olika företagskategorier

1. Kategorin mikroföretag, små och medelstora företag (SMF-kategorin) utgörs av företag som sysselsätter färre än 250 personer och vars årsomsättning inte överstiger 50 miljoner euro eller vars balansomslutning inte överstiger 43 miljoner euro årligen.

2. Inom kategorin små och medelstora företag definieras små företag som företag vilka sysselsätter färre än 50 personer och vars omsättning eller balansomslutning inte överstiger 10 miljoner euro årligen.

3. Inom SMF-kategorin definieras små företag som företag vilka sysselsätter färre än 10 personer och vars omsättning eller balansomslutning inte överstiger 2 miljoner euro årligen.

Artikel 3

Typer av företag som beaktas vid beräkning av personalstyrkan och de finansiella beloppen

1. ”Fristående företag” är de företag som inte betecknas som partnerföretag enligt punkt 2 eller anknutet företag enligt punkt 3.

2. ”Partnerföretag” är de företag som inte betecknas som anknutna företag enligt punkt 3 och mellan vilka det finns följande förbindelse: Ett företag (företag i föregående marknadsled) innehar, antingen ensamt eller tillsammans med ett eller flera anknutna företag i den mening som avses i punkt 3, 25 % eller mer av kapitalet eller rösträtterna i ett annat företag (företag i efterföljande marknadsled).

Ett företag kan dock betecknas som fristående, och alltså inte anses ha ett partnerföretag, även om tröskelvärdet på 25 % har uppnåtts eller överskridits, om det gäller följande kategorier av investerare och dessa enskilt eller tillsammans inte är anknutna i den mening som avses i punkt 3 till det berörda företaget:

(a)

Offentliga investeringsbolag, riskkapitalbolag, fysiska personer eller grupper av fysiska personer som regelbundet ägnar sig åt riskkapitalinvesteringar (så kallade ”business angels”) och som investerar eget kapital i icke börsnoterade företag, förutsatt att dessa ”business angels” sammanlagda investering i ett och samma företag inte överstiger 1 250 000 euro.

(b)	Universitet eller forskningscentra utan vinstsyfte.

(c)	Institutionella investerare, inklusive regionala utvecklingsfonder.

(d)	Självständiga lokala myndigheter som har en årlig budget som understiger 10 miljoner euro och som har färre än 5 000 invånare.

3. ”Anknutna företag” är de företag som mellan sig upprätthåller en av följande förbindelser:

(a)	Ett företag innehar en majoritet av rösterna för aktierna eller andelarna i ett annat företag.

(b)	Ett företag har rätt att utse eller entlediga en majoritet av ledamöterna i ett annat företags styrelse, ledning eller tillsynsorgan.

(c)	Ett företag har rätt att utöva ett bestämmande inflytande över ett annat företag enligt ett avtal som är slutet med detta eller enligt en bestämmelse i det företagets stadgar.

(d)	Ett företag som är aktieägare eller delägare i ett annat företag förfogar till följd av en överenskommelse med andra aktieägare eller delägare i företaget ensamt över en majoritet av rösterna för aktierna eller andelarna i det företaget.

Ett bestämmande inflytande anses inte föreligga då de investerare som avses i punkt 2 andra stycket inte direkt eller indirekt deltar i förvaltningen av det berörda företaget, dock utan detta påverkar deras rättigheter som aktieägare.

De företag som upprätthåller någon av de förbindelser som avses i första stycket via ett eller flera andra företag eller via de investerare som avses i punkt 2 ska också anses som anknutna företag.

De företag som upprätthåller någon av dessa förbindelser via en fysisk person eller en grupp fysiska personer i samverkan ska också anses som anknutna företag, om dessa företag helt eller delvis bedriver sin verksamhet på samma eller angränsande marknader.

Som angränsande marknad ska betraktas marknaden för en produkt eller en tjänst i ett föregående eller efterföljande marknadsled.

4. Utom i de fall som avses i punkt 2 andra stycket, kan ett företag inte anses tillhöra SMF-kategorin, om 25 % eller mer av dess kapital eller dess röstandel direkt eller indirekt kontrolleras av ett eller flera offentliga organ, individuellt eller gemensamt.

5. Företagen får avge en försäkran om sin status som fristående företag, partnerföretag eller anknutet företag och om uppgifter rörande trösklarna i artikel 2. Även om kapitalspridningen inte gör det möjligt att exakt veta vem som innehar kapitalet, får företaget avge en sådan försäkran om det kan försäkra att det har rimliga skäl att anta att det inte till 25 % eller mer ägs av ett företag eller gemensamt av anknutna företag eller via fysiska personer eller grupper av fysiska personer. Sådana försäkringar ska avges utan att det påverkar de kontroller eller granskningar som föreskrivs i nationell lagstiftning eller i unionslagstiftningen.

Artikel 4

Data used for the staff headcount and the financial amounts and reference period

1. Uppgifterna för beräkning av personalstyrkan och de finansiella beloppen ska hämtas från det senast godkända räkenskapsåret och beräknas på årsbasis. De beaktas från och med att räkenskaperna har godkänts. Omsättningen ska beräknas exklusive mervärdesskatt och andra indirekta skatter.

2. Om uppgifterna om ett företag beräknade på årsbasis vid datum för bokslut överstiger eller understiger de trösklar som anges i artikel 2 för personalstyrkan eller för de finansiella beloppen, erhåller eller förlorar företaget sin status av medelstort företag, litet företag eller mikroföretag först om detta inträffar under två på varandra följande år.

3. Om företaget är nyetablerat och bokslutet ännu inte har blivit godkänt, ska uppgifterna i fråga grunda sig på en skälig uppskattning som görs under räkenskapsåret.

Artikel 5

Staff headcount

Personalstyrkan motsvarar antalet årsarbetskrafter, det vill säga antalet personer som på heltid arbetat i företaget eller för företagets räkning under hela referensåret. Det arbete som utförs av personer som inte har arbetat hela året, som har arbetat deltid, oberoende av varaktighet, eller som utfört säsongsarbete ska beräknas som delar av årsarbetskrafter. Personalstyrkan utgörs av

(a)	löntagarna,

(b)	de personer som arbetar för företaget och som har en underordnad ställning i förhållande till detta och som i nationell rätt jämställs med löntagare,

(c)	de ägare som driver företaget,

(d)

de delägare som utövar en regelbunden verksamhet i företaget och som erhåller ekonomiska förmåner från företaget.

Lärlingar och studerande under yrkesutbildning som omfattas av lärlings- eller yrkesutbildningsavtal ska inte räknas in vid beräkningen av personalstyrkan. Den tid som utgörs av mödraledighet eller föräldraledighet ska inte räknas in.

Artikel 6

Establishing the data of an enterprise

1. I fråga om ett fristående företag ska fastställandet av uppgifterna, inklusive personalstyrkan, göras enbart på grundval av företagets egna räkenskaper.

2. Uppgifterna, inklusive personalstyrkan, om ett företag som har partnerföretag eller anknutna företag ska beräknas på grundval av räkenskaperna och andra uppgifter om företaget eller – om sådana finns – företagets konsoliderade räkenskaper eller de konsoliderade räkenskaperna där företaget räknats in genom konsolidering.

Till uppgifterna i första stycket ska aggregeras uppgifterna om det berörda företagets eventuella partnerföretag som befinner sig i föregående eller efterföljande marknadsled i förhållande till det berörda företaget. Uppgifterna ska aggregeras i proportion till andelen av kapitalet eller rösträtten (den högsta av dessa båda andelar). Vid korsvist ägande ska den högsta andelen tillämpas.

Till uppgifterna i första och andra styckena ska läggas 100 % av uppgifterna för de eventuella företag som är direkt eller indirekt anknutna till det berörda företaget och som inte redan har tagits med i räkenskaperna genom konsolidering.

3. Vid tillämpningen av punkt 2 ska uppgifterna om de företag som är anknutna till det berörda företaget hämtas från räkenskaperna och andra uppgifter, konsoliderade om sådana finns. Till uppgifterna i första och andra styckena ska läggas 100 % av uppgifterna för de eventuella företag som är direkt eller indirekt anknutna till det berörda företaget och som inte redan har tagits med i räkenskaperna genom konsolidering.

Vid tillämpningen av punkt 2 ska uppgifterna om de företag som är anknutna till det berörda företaget hämtas från räkenskaperna och andra uppgifter, konsoliderade om sådana finns. Till dessa ska aggregeras proportionellt uppgifterna om de eventuella partnerföretag till dessa anknutna företag i föregående eller efterföljande marknadsled i förhållande till dessa, om de inte redan har räknats in i de konsoliderade räkenskaperna i en proportion som motsvarar minst den procentsats som anges i punkt 2 andra stycket.

4. När personalstyrkan inte framgår av de konsoliderade räkenskaperna, ska den beräknas genom att proportionellt aggregera uppgifterna om de företag till vilka detta företag är partnerföretag och lägga till uppgifterna om de företag till vilka det är anknutet.

BILAGA II

INFORMATION OM STATLIGT STÖD SOM UNDANTAS ENLIGT VILLKOREN I DENNA FÖRORDNING

på det sätt som föreskrivs i artikel 9.1

(Text av betydelse för EES (1))

DEL I

Stödreferens

(ska fyllas i av kommissionen)

Medlemsstat

…

Medlemsstatens referensnummer

…

Område

Regionens namn (Nuts (2))

Regionens stödstatus (3)

Beviljande myndighet

Namn

…

Postadress och

webbadress

…

Stödåtgärdens benämning

…

Nationell rättslig grund (hänvisning till relevant nationell officiellt namn offentliggörandet)

…

Webblänk till stödåtgärdens fullständiga text

…

Typ av åtgärd

☐	Stödordning

☐	Stöd för särskilda ändamål

Det stödmottagande företagets namn och den koncern (4) det tillhör

Ändring av en befintlig stödordning eller ett befintligt stöd för särskilda ändamål

Kommissionens stödreferens

☐	Förlängning

…

☐

Ändring

…

Tidsåtgång (5)

☐	Stödordning

dd/mm/åååå –dd/mm/åååå

Datum för beviljande

☐	Stöd för särskilda ändamål

dd/mm/åååå

Ekonomisk(a) sektor(er) som omfattas

Precisera på Nace-gruppnivå (6)

…

Typ av stödmottagare

☐	Små och medelstora företag

☐	Stora företag

Budget

☐	Ordning: Totalt belopp (7)

Nationell valuta … (avrundade belopp)

☐	Stöd för särskilda ändamål: Totalt belopp (8)

Nationell valuta … (avrundade belopp)

För garantier (9)

Nationell valuta … (avrundade belopp)

Stödinstrument

☐	Bidrag/räntesubvention

☐	Subventionerade tjänster

☐	Lån/Återbetalningspliktiga förskott

☐	Garanti (i förekommande fall med en hänvisning till kommissionens beslut (10))

☐	Skatteförmån eller skattebefrielse

☐	Annat (precisera)

Ange i vilken av nedanstående bredare kategori stödet passar bäst med hänsyn till dess verkningar/funktion:

☐

Bidrag

☐

Lån

☐

Garanti

☐	Skatteförmån

Vid medfinansiering från EU-fonder

Namn på EU-fond(er):

Finansieringsbelopp (per EU-fond)

Nationell valuta . (avrundade belopp)

Övrig information

DEL II

Ange enligt vilken bestämmelse i gruppundantagsförordningen stödet genomförs.

Primära mål

(Det är möjligt att ha flera olika mål. Ange i så fall alla mål.)

Högsta tillåtna stödnivå i %

Högsta stödbelopp i nationell valuta (avrundade belopp)

☐	Stöd för investeringar i jordbruksföretag knutna till primär jordbruksproduktion (artikel 13)

☐	Stöd för arrondering av jordbruksmark (artikel 14)

☐	Stöd för investeringar som rör flyttning av jordbruksbyggnader (artikel 15)

☐	Stöd för investeringar i samband med bearbetning av jordbruksprodukter och saluföring av jordbruksprodukter (artikel 16)

☐	Nyetableringsstöd till unga jordbrukare och för utveckling av småbruk (artikel 17)

☐	Nyetableringsstöd för producentgrupper och producentorganisationer inom jordbrukssektorn (artikel 18)

☐	Stöd för deltagande i kvalitetssystem för producenter av jordbruksprodukter (artikel 19)

☐	Stöd för kunskapsutbytes- och informationsåtgärder inom jordbrukssektorn (artikel 20)

☐	Stöd för rådgivningstjänster inom jordbrukssektorn (artikel 21)

☐	Stöd för avbytartjänster inom jordbruket (artikel 22)

☐	Stöd för säljfrämjande åtgärder till förmån för jordbruksprodukter (artikel 23)

☐	Stöd för att kompensera för skador som orsakats av allvarliga klimathändelser som kan likställas med en naturkatastrof (artikel 24)

☐	Stöd för kostnaderna för förebyggande, kontroll och utrotning av djursjukdomar och växtskadegörare och stöd för att kompensera för skador orsakade av djursjukdomar eller växtskadegörare (artikel 25)

☐	Stöd till animaliesektorn (artikel 26.1 a eller b)

☐	Stöd för avlivade eller självdöda djur (artikel 26.1 c, d, e, f eller g)

☐	Stöd för betalning av försäkringspremier (artikel 27)

☐	Stöd för att kompensera för skador orsakade av skyddade djur (artikel 28)

☐	Stöd för nackdelar i samband med Natura 2000 (artikel 29)

☐	Stöd för investeringar för bevarande av kultur- och naturarv på jordbruksföretag (artikel 30)

☐	Stöd för att avhjälpa skador som orsakas av naturkatastrofer inom jordbrukssektorn (artikel 31)

Typ av naturkatastrof

☐	jordbävning

☐

lavin

☐

jordskred

☐	översvämning

☐

tromb

☐

orkan

☐	vulkanutbrott

☐	terrängbrand

Dag då naturkatastrofen inträffade

dd/mm/åååå–dd/mm/åååå

☐	Stöd till forskning och utveckling inom jordbrukssektorn (artikel 32)

☐	Stöd till forskning och utveckling inom skogsbrukssektorn (artikel 32)

☐	Stöd för beskogning och skapande av skogsmark (artikel 33)

☐	Stöd för system för trädjordbruk (artikel 34)

☐	Stöd för förebyggande och återställande av skador på skogar (artikel 35)

☐	Stöd för investeringar som förbättrar skogsekosystems återhämtningsförmåga och miljövärde (artikel 36)

☐	Stöd för områdesspecifika nackdelar på grund av vissa obligatoriska krav (artikel 37)

☐	Stöd för tjänster för miljö- och klimatvänligt skogsbruk samt skogsskydd (artikel 38)

☐	Stöd för kunskapsöverförings- och informationsåtgärder inom skogsbrukssektorn (artikel 39)

☐	Stöd för rådgivningstjänster inom skogsbrukssektorn (artikel 40)

☐	Stöd för investeringar i infrastruktur som avser utveckling, modernisering eller anpassning av skogsbrukssektorn (artikel 41)

☐	Stöd för investeringar i skogsbruksmetoder och i bearbetning, mobilisering och marknadsföring av skogsbruksprodukter (artikel 42)

☐	Stöd för bevarande av genetiska resurser i skogsbruket (artikel 43)

☐	Nyetableringsstöd för producentgrupper och producentorganisationer inom skogsbrukssektorn (artikel 44)

☐	Stöd för arrondering av jordbruksmark (artikel 45)

☐	Stöd för grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen i landsbygdsområden (artikel 46)

☐	Nyetableringsstöd för annan verksamhet än jordbruksverksamhet i landsbygdsområden (artikel 47)

☐	Stöd för aktiva jordbrukares första deltagande i kvalitetssystem för bomull och livsmedel (artikel 48)

☐	Stöd för informationsverksamhet och säljfrämjande verksamhet avseende bomull och livsmedel som omfattas av ett kvalitetssystem (artikel 49)

☐	Stöd för kostnader som uppstår för små och medelstora företag som deltar i lokalt ledd utveckling eller projekt initierade av en operativ EIP-grupp (artikel 50 )

☐	Begränsade stödbelopp till små och medelstora företag som deltar i lokalt ledd utveckling eller projekt initierade av en operativ EIP-grupp (artikel 51 )

(1) Endast tillämpligt på stöd som avser skogsbrukssektorn och produkter som inte omfattas av bilaga I till fördraget.

(2) Nuts – Nomenklaturen för statistiska territoriella enheter. Vanligen anges regionen på nivå 2.

(3) Artikel 107.3 a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (status A), artikel 107.3 c i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (status C), områden utan stöd, dvs. områden som inte är berättigade till regionalstöd (status N).

(4) Med företag avses vid tillämpningen av konkurrensreglerna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och vid tillämpningen av denna förordning en enhet som bedriver ekonomisk verksamhet, oavsett enhetens rättsliga form och hur den finansieras. Domstolen har fastställt att enheter som (rättsligt eller faktiskt) kontrolleras av samma enhet bör betraktas som ett företag.

(5) Period under vilken den beviljande myndigheten kan åta sig att bevilja stödet.

(6) Nace Rev. 2 – Statistisk näringsgrensindelning i Europeiska unionen. Sektorn ska vanligen anges på gruppnivå.

(7) I fråga om en stödordning: Ange det sammanlagda årliga stödbelopp som planeras enligt stödordningen eller den beräknade årliga skatteförlusten för samtliga stödinstrument som ingår i stödordningen.

(8) I fall av stöd för särskilda ändamål: Ange totalt stödbelopp eller skattebortfall.

(9) För garantier, ange de garanterade lånens högsta belopp.

(10) I förekommande fall, hänvisning till kommissionens beslut om att godkänna metoden för att beräkna bruttobidragsekvivalenten, i överensstämmelse med artikel 5.2 c ii i förordningen.

BILAGA III

Bestämmelser om offentliggörande av information som anges i artikel 9.2

Medlemsstaterna ska organisera sina övergripande webbplatser för statligt stöd, där den information som avses i artikel 9.2 ska offentliggöras, på ett sätt som gör att informationen är lättillgänglig. Informationen ska offentliggöras i kalkylbladsformat som möjliggör sökning och utdrag av uppgifter och som är lätt att publicera på internet, till exempel i csv- eller xml-format. Alla berörda parter ska ges tillträde till webbplatsen för statligt stöd utan begränsningar. Ingen användarregistrering ska krävas för åtkomst till webbplatsen för statligt stöd.

Följande information om beviljat individuellt stöd enligt artikel 9.2 c ska offentliggöras:

(a)	Stödets identifikationsnummer (1).

(b)	Stödmottagarens referens

(c)	Typ av företag (litet, medelstort eller stort) vid tidpunkten för beviljandet.

(d)	Region där stödmottagaren är belägen, på Nuts II-nivå (2).

(e)	Verksamhetsområde på Nace-gruppnivå (3).

(f)	Stödinslag, angivet i heltal i nationell valuta (4).

(g)	Stödinstrument (5) (bidrag/räntesubvention, lån/förskott med återbetalningsskyldighet/bidrag som ska återbetalas, garanti, skatteförmån eller skattebefrielse, riskfinansiering, övrigt [precisera]).

(h)	Datum för beviljande.

(i)	Stödets syfte (6)

(j)	Beviljande myndighet

(1) Som kommissionen tilldelat enligt det förfarandet som avses i artikel 9.1 i denna förordning.

(2) Nuts – Nomenklaturen för statistiska territoriella enheter. Vanligen ska regionen anges på nivå 2.

(3) Rådets förordning (EEG) nr 3037/90 av den 9 oktober 1990 om statistisk näringsgrensindelning i Europeiska gemenskapen (EGT L 293, 24.10.1990, s. 1), i dess ändrade lydelse enligt kommissionens förordning (EEG) nr 761/93 av den 24 mars 1993 (EGT L 83, 3.4.1993, s. 1) och rättelse (EGT L 159, 11.7.1995, s. 31).

(4) Bruttobidragsekvivalent

(5) Om stödet beviljas genom flera stödinstrument ska stödbeloppet anges per instrument.

(6) Om stödet har flera syften ska stödbeloppet anges per syfte.

		ISSN 1977-1061
Europeiska unionens officiella tidning		C 189

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	65 årgången 10 maj 2022

Innehållsförteckning		Sida
	II Meddelanden
	MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska kommissionen
2022/C 189/01	Meddelande från kommissionen – Godkännande av innehållet i ett utkast till kommissionens förordning genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och om upphävande av kommissionens förordning (EU) nr 702/2014	1
2022/C 189/02	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende M.10676 – NEXT / WP / PINK) ( 1 )	69
2022/C 189/03	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende M.10707 – MACQUARIE / BCI / REDEN HOLDING AND REDEN HOLDING 2020) ( 1 )	70
2022/C 189/04	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende M.10650 – EGERIA / ISOPLUS GROUP / BRUGG / ISOPLUS JV) ( 1 )	71
2022/C 189/05	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende M.10716 – PLD / NBIM / TARGET ASSET BLEISWIJK) ( 1 )	72

	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska kommissionen
2022/C 189/06	Eurons växelkurs — 6 maj 2022	73
2022/C 189/07	Eurons växelkurs — 9 maj 2022	74
	UPPLYSNINGAR FRÅN MEDLEMSSTATERNA
2022/C 189/08	Offentliggörande av en uppdatering av förteckningen över nationella standardiseringsorgan i enlighet med artikel 27 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 om europeisk standardisering	75

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,0570
JPY	japansk yen	137,90
DKK	dansk krona	7,4400
GBP	pund sterling	0,85625
SEK	svensk krona	10,4686
CHF	schweizisk franc	1,0419
ISK	isländsk krona	138,30
NOK	norsk krona	9,9808
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	24,665
HUF	ungersk forint	381,47
PLN	polsk zloty	4,7028
RON	rumänsk leu	4,9490
TRY	turkisk lira	15,8078
AUD	australisk dollar	1,4888
CAD	kanadensisk dollar	1,3560
HKD	Hongkongdollar	8,2969
NZD	nyzeeländsk dollar	1,6440
SGD	singaporiansk dollar	1,4642
KRW	sydkoreansk won	1 343,90
ZAR	sydafrikansk rand	16,9614
CNY	kinesisk yuan renminbi	7,0506
HRK	kroatisk kuna	7,5336
IDR	indonesisk rupiah	15 312,44
MYR	malaysisk ringgit	4,6191
PHP	filippinsk peso	55,467
RUB	rysk rubel
THB	thailändsk baht	36,303
BRL	brasiliansk real	5,3183
MXN	mexikansk peso	21,3555
INR	indisk rupie	81,2980

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,0559
JPY	japansk yen	138,10
DKK	dansk krona	7,4385
GBP	pund sterling	0,85235
SEK	svensk krona	10,5818
CHF	schweizisk franc	1,0462
ISK	isländsk krona	139,50
NOK	norsk krona	10,0583
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	25,055
HUF	ungersk forint	383,23
PLN	polsk zloty	4,6985
RON	rumänsk leu	4,9467
TRY	turkisk lira	15,8941
AUD	australisk dollar	1,5048
CAD	kanadensisk dollar	1,3656
HKD	Hongkongdollar	8,2887
NZD	nyzeeländsk dollar	1,6584
SGD	singaporiansk dollar	1,4676
KRW	sydkoreansk won	1 345,48
ZAR	sydafrikansk rand	17,1332
CNY	kinesisk yuan renminbi	7,0886
HRK	kroatisk kuna	7,5335
IDR	indonesisk rupiah	15 367,67
MYR	malaysisk ringgit	4,6285
PHP	filippinsk peso	55,670
RUB	rysk rubel
THB	thailändsk baht	36,497
BRL	brasiliansk real	5,4321
MXN	mexikansk peso	21,4341
INR	indisk rupie	81,7415