Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende M.10602 – SWISS LIFE INTERNATIONAL HOLDING / ELIPS LIFE)

(Text av betydelse för EES)

(2022/C 154/01)

Kommissionen beslutade den 1 april 2022 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den inre marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1). Beslutet i sin helhet finns bara på engelska och kommer att offentliggöras efter det att eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas

—	under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—	i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv) under Celexnummer 32022M10602. EUR-Lex ger tillgång till unionslagstiftningen via internet.

---

(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende M.10582 – GAMALIFE / GOING CONCERN OF ZURICH INVESTMENTS LIFE SPA)

(Text av betydelse för EES)

(2022/C 154/02)

Kommissionen beslutade den 24 februari 2022 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den inre marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1). Beslutet i sin helhet finns bara på engelska och kommer att offentliggöras efter det att eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas

—	under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—	i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv) under Celexnummer 32022M10582. EUR-Lex ger tillgång till unionslagstiftningen via internet.

---

(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.

Eurons växelkurs (1)

7 april 2022

(2022/C 154/03)

1 euro =

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,0916
JPY	japansk yen	135,32
DKK	dansk krona	7,4378
GBP	pund sterling	0,83450
SEK	svensk krona	10,3130
CHF	schweizisk franc	1,0185
ISK	isländsk krona	141,00
NOK	norsk krona	9,5595
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	24,512
HUF	ungersk forint	379,26
PLN	polsk zloty	4,6370
RON	rumänsk leu	4,9419
TRY	turkisk lira	16,0929
AUD	australisk dollar	1,4578
CAD	kanadensisk dollar	1,3704
HKD	Hongkongdollar	8,5554
NZD	nyzeeländsk dollar	1,5816
SGD	singaporiansk dollar	1,4848
KRW	sydkoreansk won	1 330,92
ZAR	sydafrikansk rand	16,0520
CNY	kinesisk yuan renminbi	6,9448
HRK	kroatisk kuna	7,5562
IDR	indonesisk rupiah	15 692,35
MYR	malaysisk ringgit	4,6046
PHP	filippinsk peso	56,114
RUB	rysk rubel
THB	thailändsk baht	36,541
BRL	brasiliansk real	5,1460
MXN	mexikansk peso	21,9806
INR	indisk rupie	82,9510

---

(1)  Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.

Förklarande anmärkningar till Europeiska unionens kombinerade nomenklatur

(2022/C 154/04)

I enlighet med artikel 9.1 a i rådets förordning (EEG) nr 2658/87 (1) ändras härmed de förklarande anmärkningarna till Europeiska unionens kombinerade nomenklatur (2) på följande sätt:

På sidan 402

ska följande text införas i de förklarande anmärkningarna till nr 9403 efter frasen ”Detta nummer omfattar inte ’informationsskärmar’ såsom ’gatuskyltar’ och ’rollups’.”:

På sidan 404

ska tabellen i de förklarande anmärkningarna till nr 9403 efter frasen ”Exempel på ’informationsskärmar’ som ska klassificeras efter materialets beskaffenhet, enligt ett nummer som omfattar olika varor i detta material” strykas och ersättas med följande tabell:

---

(1)  Rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, 7.9.1987, s. 1).

(2)  EUT C 119, 29.3.2019, s. 1.

Sammanfattning av Europeiska datatillsynsmannens yttrande om förslaget till direktiv om informationsutbyte mellan medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter

(Den fullständiga texten till detta yttrande finns på engelska, franska och tyska på Europeiska datatillsynsmannens webbplats www.edps.europa.eu)

(2022/C 154/05)

Europeiska kommissionen antog den 8 december 2021 ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om informationsutbyte mellan medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter. Förslaget ingår i ett större lagstiftningspaket, kallat ”EU-koden för polissamarbete”, som även innefattar ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om automatiskt utbyte av uppgifter för polissamarbete (”Prüm II”), och om ändring av rådets beslut 2008/615/RIF och 2008/616/RIF (”Prümbesluten”) samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2018/1726, 2019/817 och 2019/818 (föremål för ett separat yttrande från EDPS), och förslag till rådets rekommendation om operativt polissamarbete.

Förslaget syftar till att underlätta de brottsbekämpande myndigheternas likvärdiga tillgång till information som innehas av andra medlemsstater, samtidigt som grundläggande rättigheter och dataskyddskrav respekteras; samt att säkerställa att alla medlemsstater har en ändamålsenlig gemensam kontaktpunkt och att åtgärda det ökande antalet kommunikationskanaler som används för informationsutbyte för brottsbekämpning mellan medlemsstater, samtidigt som Europols roll som EU:s nav för brottsinformation stärks.

Samtidigt som EDPS förstår att de brottsbekämpande myndigheterna måste utnyttja bästa möjliga rättsliga och tekniska verktyg för informationsutbyte för att kunna förebygga, upptäcka eller utreda brott, finner han att vissa delar av förslaget behöver ändras för att dataskyddskraven ska uppfyllas.

För det första bör förslaget tydligt definiera informationsutbytets tillämplighet på personer, och under alla omständigheter begränsa de kategorier av personuppgifter som kan utbytas om vittnen och brottsoffer, i överensstämmelse med artikel 6 i brottsbekämpningsdirektivet 680/2016 och i likhet med strategin i bilaga II i Europolförordningen.

I linje med principen om lagringsbegränsning finner EDPS dessutom att man i det framtida direktivet uttryckligen bör ange att personuppgifterna i den gemensamma kontaktpunktens system för hantering av mål bara får lagras under en mycket begränsad tid, som i allmänhet ska motsvara de tidsgränser för tillhandahållande av information som fastställs i artikel 5 i förslaget.

Slutligen anser EDPS att medlemsstaterna i varje enskilt fall måste bedöma huruvida Europol ska få en kopia av den utbytta informationen, och i vilket syfte. I förslaget bör det även uttryckligen krävas att detta syfte, tillsammans med eventuella begränsningar i enlighet med artikel 19 i Europolförordningen, kommuniceras till Europol.

I yttrandet bedöms och tillhandahålls även rekommendationer om flera andra specifika ämnen, såsom det föreslagna direktivets förhållande till den befintliga rättsliga ramen för dataskydd samt användningen av Siena som huvudsaklig kommunikationskanal mellan medlemsstaterna.

1.   INLEDNING OCH BAKGRUND

1.

Den 8 december 2021 antog Europeiska kommissionen ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om informationsutbyte mellan medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter, och om upphävande av rådets rambeslut 2006/960/RIF (”förslaget”) (1).

2.

Förslaget ingår i ett större lagstiftningspaket, kallat ”EU-koden för polissamarbete”, som även innefattar: — Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om automatiskt utbyte av uppgifter för polissamarbete (”Prüm II”), och om ändring av rådets beslut 2008/615/RIF och 2008/616/RIF (”Prümbesluten”) samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2018/1726, 2019/817 och 2019/818 (2), samt — Förslag till rådets rekommendation om operativt polissamarbete (3).

3.

Syftet med EU-koden för polissamarbete är att effektivisera, förbättra, utveckla, modernisera och underlätta det brottsbekämpande samarbetet mellan relevanta nationella byråer (4). I detta avseende syftar förslaget till direktiv till att säkerställa att alla medlemsstaters brottsbekämpande myndigheter har likvärdig tillgång till information som är tillgänglig för andra medlemsstater i syfte att förebygga och upptäcka brott, genomföra brottsutredningar eller insatser, och därigenom komma till rätta med för närvarande befintliga bestämmelser på nationell nivå som förhindrar att informationen flödar ändamålsenligt och effektivt (5). Förslaget syftar därför till att upprätta en rättslig ram som säkerställer konvergens i nationell praxis och möjliggör bättre övervakning och tillämpning av bestämmelserna på EU-nivå och nationell nivå. Förslaget syftar dessutom till att tillnärma minimistandarder som säkerställer att de gemensamma kontaktpunkterna fungerar ändamålsenligt och effektivt. De gemensamma minimikraven omfattar sammansättning, strukturer, skyldigheter, personal och teknisk kapacitet.

4.

Förslaget, och EU-koden för polissamarbete i mer allmänhet, har kopplats till de politiska målen för flera av EU:s strategiska dokument inom området rättsliga och inrikes frågor, särskilt EU:s strategi för en säkerhetsunion (6), EU:s strategi för att bekämpa organiserad brottslighet 2021–2025 (7) och 2021 års strategi för ett fullt fungerande och motståndskraftigt Schengenområde (8). Vidare ska förslagen om inrättande av EU-koden för polissamarbete ses mot bakgrund av den pågående reformeringen av Europol samt byråns ökande roll som ett centralt nav för brottsinformation inom unionen, med insamling och behandling av ständigt ökande mängder data (9).

5.

Kommissionen samrådde med EDPS om förslaget till direktiv om informationsutbyte mellan medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter den 7 januari 2022, i enlighet med artikel 42.1 i förordning (EU) 2018/1725. Kommentarerna och rekommendationerna i detta yttrande avser enbart de bestämmelser i förslaget som är mest relevanta ur ett dataskyddsperspektiv.

4.   SLUTSATSER

33.

Mot bakgrund av det ovan anförda lämnar Europeiska datatillsynsmannen följande huvudsakliga rekommendationer: — Förhållandet till den befintliga rättsliga ramen för dataskydd bör förtydligas i skälen. Förslaget bör dessutom avstå från att hänvisa till den allmänna dataskyddsförordningen, då denna inte förefaller relevant inom ramen för den behandling av personuppgifter som avses i förslaget. — Man bör i förslaget tydligt definiera de avsedda informationsutbytenas tillämplighet på personer, och under alla omständigheter begränsa de kategorier av personuppgifter som kan utbytas om vittnen och brottsoffer, i överensstämmelse med artikel 6 i brottsbekämpningsdirektivet och i likhet med strategin i bilaga II till Europolförordningen (EU). — EDPS finner att man i förslaget, i linje med principen om lagringsbegränsning, uttryckligen bör ange att personuppgifterna bara får lagras i den gemensamma kontaktpunktens system för hantering av mål under en mycket begränsad tid, som i allmänhet ska motsvara de tidsgränser för tillhandahållande av information som fastställs i artikel 5 i förslaget. — EDPS finner att man i förslaget bör kräva att medlemsstaterna i varje enskilt fall ska bedöma huruvida de ska skicka en kopia av den utbytta informationen till Europol, och i vilket syfte. I förslaget bör det även uttryckligen anges att detta syfte, tillsammans med de möjliga begränsningarna i enlighet med artikel 19 i Europolförordningen, ska kommuniceras till Europol. EDPS rekommenderar även strykning av den sista meningen i skäl 18.

---

(1)  COM(2021) 782 final.

(2)  COM(2021) 784 final.

(3)  COM(2021) 780 final.

(4)  Motiveringen, s. 2.

(5)  Motiveringen, s. 3.

(6)  Meddelande från kommissionen om strategin för EU:s säkerhetsunion, COM(2020) 605 final.

(7)  Meddelande från kommissionen om EU:s strategi för att bekämpa organiserad brottslighet 2021–2025, COM/2021/170 final

(8)  Meddelande från kommissionen ”En strategi för ett fullt fungerande och motståndskraftigt Schengenområde”, COM/2021/277 final.

(9)  Mer information finns i EDPS yttrande 4/2021, https://edps.europa.eu/system/files/2021-03/21-03-08_opinion_europol_reform_en.pdf

Förteckning över medlemsstater och deras behöriga myndigheter i enlighet med artiklarna 15.2, 17.8 och 21.3 i rådets förordning (EG) nr 1005/2008; Förteckning över behöriga myndigheter i Nordirland i enlighet med artikel 17.8 i rådets förordning (EG) nr 1005/2008 och i enlighet med protokollet om Irland/Nordirland till avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen

(2022/C 154/06)

Denna förteckning offentliggörs i enlighet med artikel 22.2 i rådets förordning (EG) nr 1005/2008 av den 29 september 2008 (1). De behöriga myndigheterna har meddelats i enlighet med följande artiklar i samma förordning:

a)

Artikel 15.1: Fångster gjorda av fiskefartyg som för en medlemsstats flagg får exporteras först när de behöriga myndigheterna i flaggmedlemsstaten har godkänt ett fångstintyg i enlighet med artikel 12.4, om så krävs inom ramen för det samarbete som avses i artikel 20.4. Artikel 15.2: Flaggmedlemsstaten ska meddela kommissionen vilka myndigheter som är behöriga att godkänna fångstintygen enligt punkt 1.

b)	Artikel 17.8: Medlemsstaterna ska meddela kommissionen vilka myndigheter som är behöriga att granska och kontrollera fångstintygen i enlighet med artikel 16 och punkterna 1–6 i den här artikeln.

c)

Artikel 21.3: Medlemsstaterna ska meddela kommissionen vilka myndigheter som är behöriga att godkänna och kontrollera den del av fångstintyget som avser ”återexport” i enlighet med förfarandet i artikel 15. Medlemsstat Behöriga myndigheter Belgien a, b, c: — Vlaamse Overheid; Dienst Zeevisserij (flamländska regeringen; myndigheten för jordbruk och fiske, myndigheten för havsfiske) Bulgarien a, b, c: — Изпълнителна Aгенция по Pибарство и Aквакултури (nationella myndigheten för fiske och vattenbruk) Tjeckien a: — ej tillämpligt b, c: — Celní úřad pro Středočeský kraj (tullkontoret i regionen Mellersta Böhmen) — Celní úřad pro hlavní město Prahu (tullkontoret Prag huvudstadsregion) — Celní úřad Praha Ruzyně (tullkontoret Prag Ruzyně) — Celní úřad pro Jihočeský kraj (tullkontoret i regionen Södra Böhmen) — Celní úřad pro Plzeňský kraj (tullkontoret i regionen Plzeň) — Celní úřad pro Karlovarský kraj (tullkontoret i regionen Karlovy Vary) — Celní úřad pro Ústecký kraj (tullkontoret i regionen Ústí nad Labem) — Celní úřad pro Liberecký kraj (tullkontoret i regionen Liberec) — Celní úřad pro Královéhradecký kraj (tullkontoret i regionen Hradec Králové) — Celní úřad pro Pardubický kraj (tullkontoret i regionen Pardubice) — Celní úřad pro Kraj Vysočina (tullkontoret i regionen Vysočina) — Celní úřad pro Jihomoravský kraj (tullkontoret i regionen Södra Mähren) — Celní úřad pro Olomoucký kraj (tullkontoret i regionen Olomouc) — Celní úřad pro Moravskoslezský kraj (tullkontoret i regionen Mähren-Schlesien) — Celní úřad pro Zlínský kraj (tullkontoret i regionen Zlín) Danmark a: — Fiskeristyrelsen b: — Fiskeristyrelsen – kun direkte landinger (endast direkta landningar) — Fødevarestyrelsen – anden import (veterinär- och livsmedelsmyndigheten – annan import) c: — Fødevarestyrelsen (veterinär- och livsmedelsmyndigheten) Tyskland a, b, c: — Bundesanstalt für Landwirtschaft und Ernährung (federala myndigheten för jordbruk och livsmedel) Estland (a): — Veterinaar- ja Toiduamet Kalapüügikorralduse büroo (veterinär- och livsmedelsmyndighetens kontor för reglering av fiske) (b): — Maksu- ja Tolliamet; Veterinaar- ja Toiduamet; Keskkonnaministeerium (skatte- och tullmyndigheten; veterinär- och livsmedelsmyndigheten; miljöministeriet) (c): — Maksu- ja Tolliamet (skatte- och tullmyndigheten) Irland a, b, c: — The Sea Fisheries Protection Authority (myndigheten för havsfiskeskydd) Grekland a: — Υπουργείο Αγροτικής Ανάπτυξης και Τροφίμων, Γενική Διεύθυνση Αλιείας, Διεύθυνση Ελέγχου Αλιευτικών Δραστηριοτήτων και Προϊόντων, Τμήμα Καταπολέμησης Παράνομης, Λαθραίας και Άναρχης Αλιείας (ministeriet för landsbygdsutveckling och livsmedel, generaldirektoratet för fiske, direktoratet för fiskeverksamhet och produktkontroll, IUU-avdelningen) b, c: — Υπουργείο Αγροτικής Ανάπτυξης και Τροφίμων, Γενική Διεύθυνση Αλιείας, Διεύθυνση Ελέγχου Αλιευτικών Δραστηριοτήτων και Προϊόντων, Τμήμα Καταπολέμησης Παράνομης, Λαθραίας και Άναρχης Αλιείας (ministeriet för landsbygdsutveckling och livsmedel, generaldirektoratet för fiske, direktoratet för fiskeverksamhet och produktkontroll, IUU-avdelningen) — Υπουργείο Αγροτικής Ανάπτυξης και Τροφίμων, Γενική Διεύθυνση Αλιείας, Διεύθυνση Ελέγχου Αλιευτικών Δραστηριοτήτων και Προϊόντων, Τμήμα Καταπολέμησης Παράνομης, Λαθραίας και Άναρχης Αλιείας, Γραφείο Ελέγχου Αλιευτικών Προϊόντων (ministeriet för landsbygdsutveckling och livsmedel, generaldirektoratet för fiske, direktoratet för fiskeverksamhet och produktkontroll, IUU-avdelningen, kontrollenheten för fiskeriprodukter – placerad vid Atens internationella flygplats) Spanien a, b, c: — MINISTERIO DE AGRICULTURA, PESCA Y ALIMENTACIÓN SECRETARÍA GENERAL DE PESCA Dirección General de Ordenación Pesquera y Acuicultura Subdirección General de Control e Inspección (generaldirektoratet för fiske- och vattenbruksförvaltning, underdirektoratet för kontroll och inspektion) Frankrike a: — Les directions départementales des territoires et de la mer – délégations à la mer et au littoral; direction de la mer Guadeloupe; direction de la mer Martinique; direction de la mer Guyane; direction de la mer Sud Océan Indien (departementsdirektoraten för territorierna och havet – havs- och kustdelegationerna; havsdirektoratet Guadeloupe; havsdirektoratet Martinique; havsdirektoratet Franska Guyana; havsdirektoratet Södra Indiska oceanen) — Le Centre national de surveillance des pêches (nationella centrumet för fiskeövervakning) b: — Les bureaux de douane des directions régionales (regionala direktoratens tullkontor) — La Direction des Pêches Maritimes et de l’Aquaculture (direktoratet för havsfiske och vattenbruk) c: — Les bureaux de douane des directions régionales (regionala direktoratens tullkontor) Kroatien a: — Ministarstvo poljoprivrede; Uprava ribarstva (jordbruksministeriet; direktoratet för fiske) b, c: — Ministarstvo financija; Carinska uprava (finansministeriet; tullmyndigheten) Italien a, c: — Autorità Marittime (Guardia Costiera) (havsmyndigheten (kustbevakningen)) b: — Agenzia delle Dogane (tullmyndigheten) — Ministero della Salute (hälsoministeriet) Cypern a, b, c: — Υπουργείο Γεωργίας, Αγροτικής Ανάπτυξης και Περιβάλλοντος; Τμήματος Αλιείας και Θαλασσίων Ερευνών (ministeriet för jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö, avdelningen för fiske och havsforskning) Lettland a: — Zemkopības ministrijas Zivsaimniecības departaments (jordbruksministeriet, fiskeriavdelningen) b: Nozvejas sertifikātu pārbaudes un verifikācijas procedūras (för granskning och kontroll av fångstintyg): — Valsts vides dienesta Zvejas kontroles departaments (den nationella miljömyndigheten, avdelningen för fiskerikontroll) Muitas kontroles (för tullkontroll): — Valsts ieņēmumu dienesta Muitas pārvalde (tullavdelningen, skattemyndigheten) c: — Valsts vides dienesta Zvejas kontroles departaments (den nationella miljömyndigheten, avdelningen för fiskerikontroll) Litauen a: — Žuvininkystės tarnyba prie Lietuvos Respublikos žemės ūkio ministerijos (fiskerimyndigheten under jordbruksministeriet) b, c: — Muitinės departamentas prie Lietuvos Respublikos finansų ministerijos (tullavdelningen under finansministeriet) Luxemburg a: — ej tillämpligt b, c: — Administration des services vétérinaires (veterinärmyndigheten) Ungern a: — ej tillämpligt b, c: — Nemzeti Élelmiszerlánc-biztonsági Hivatal (nationella kontoret för säkerhet i livsmedelskedjan) Malta a, b, c: — Dipartiment tas-Sajd u l-Akwakultura; Ministeru għall-Iżvilupp Sostenibbli, l-Ambjent u l-bidla fil-klima (avdelningen för fiske och vattenbruk; ministeriet för hållbar utveckling, miljö och klimat) Nederländerna a, c: — Nederlandse Voedsel- en Warenautoriteit (myndigheten för livsmedels- och konsumentproduktsäkerhet) b: — Douane (tullavdelningen) — Nederlandse Voedsel- en Warenautoriteit (myndigheten för livsmedels- och konsumentproduktsäkerhet) Österrike a: — ej tillämpligt b, c: — Bundesamt für Ernährungssicherheit (federala myndigheten för livsmedelssäkerhet) Polen a: — Ministerstwo Rolnictwa i Rozwoju Wsi – Departament Rybołówstwa (ministeriet för jordbruk och landsbygdsutveckling; fiskeriavdelningen) b:   w przypadku importu drogą lądową i lotniczą (vid import land- eller luftvägen): — Ministerstwo Rolnictwa i Rozwoju Wsi – Departament Rybołówstwa (ministeriet för jordbruk och landsbygdsutveckling; fiskeriavdelningen)   w przypadku importu drogą morską (vid import sjövägen): — Główny Inspektorat Rybołówstwa Morskiego Ośrodek Zamiejscowy w Gdyni (huvudinspektionen för havsfiske, regionala centrumet i Gdynia) — Główny Inspektorat Rybołówstwa Morskiego Ośrodek Zamiejscowy w Szczecinie (huvudinspektionen för havsfiske, regionala centrumet i Szczecin) c: — Ministerstwo Rolnictwa i Rozwoju Wsi – Departament Rybołówstwa (ministeriet för jordbruk och landsbygdsutveckling; Fiskeriavdelningen) Główny Inspektorat Rybołówstwa Morskiego Ośrodek Zamiejscowy w Gdyni (huvudinspektionen för havsfiske, regionala centrumet i Gdynia) — Główny Inspektorat Rybołówstwa Morskiego Ośrodek Zamiejscowy w Szczecinie (huvudinspektionen för havsfiske, regionala centrumet i Szczecin) Portugal a, c: — Fastlandet: Direção-Geral de Recursos Naturais, Segurança e Serviços Marítimos; Autoridade Nacional de Pesca (generaldirektoratet för naturresurser, säkerhet och havstjänster; nationella fiskerimyndigheten) — Azorerna: Secretaria Regional do Ambiente e do Mar; Gabinete do Subsecretário Regional das Pescas (regionala sekretariatet för miljön och havet; regionala kontoret under statssekreteraren för fiske) — Azorerna: Inspeção Regional das Pescas (regionala fiskeinspektionen) — Madeira: Direção Regional de Pescas (regionala fiskedirektoratet) b: — Fastlandet: Direção-Geral de Recursos Naturais, Segurança e Serviços Marítimos; Autoridade Nacional de Pesca; Direção de Serviços de Inspeção (generaldirektoratet för naturresurser, säkerhet och havstjänster; nationella fiskerimyndigheten; direktoratet för inspektionstjänster) — Azorerna: Direcção Regional das Pescas (regionala fiskedirektoratet) — Madeira: Direção Regional de Pescas (regionala fiskedirektoratet) — Alfândega de Viana do Castelo (tullkontoret Viana do Castelo) — Alfândega de Leixões (tullkontoret Leixões) — Alfândega do Aeroporto do Porto (tullkontoret Porto flygplats) — Alfândega de Aveiro (tullkontoret Aveiro) — Alfândega de Peniche (tullkontoret Peniche) — Alfândega Marítima de Lisboa (maritima tullkontoret Lissabon) — Alfândega do Aeroporto de Lisboa (tullkontoret Lissabons flygplats) — Alfândega de Setúbal (tullkontoret Setúbal) — Delegação Aduaneira de Sines; Alfândega de Setúbal (tulldelegationen Sines, tullkontoret Setúbal) — Delegação Aduaneira do Aeroporto de Faro (tulldelegationen Faro flygplats) — Alfândega de Ponta Delgada (tullkontoret Ponta Delgada) — Delegação Aduaneira da Horta (tulldelegationen Horta) — Alfândega do Funchal (tullkontoret Funchal) — Delegação Aduaneira do Aeroporto da Madeira (tulldelegationen Madeiras flygplats) Rumänien a, b, c: — Agenția Națională pentru Pescuit și Acvacultură (nationella myndigheten för fiske och vattenbruk) Slovenien a: — Finančni urad Koper (finanskontoret Koper) b, c: — Finančni urad Celje (finanskontoret Celje) — Finančni urad Koper (finanskontoret Koper) — Finančni urad Kranj (finanskontoret Kranj) — Finančni urad Ljubljana (finanskontoret Ljubljana) — Finančni urad Maribor (finanskontoret Maribor) — Finančni urad Murska Sobota (finanskontoret Murska Sobota) — Finančni urad Nova Gorica (finanskontoret Nova Gorica) — Finančni urad Novo mesto (finanskontoret Novo Mesto) Slovakien a: — ej tillämpligt b, c: — Štátna veterinárna a potravinová správa Slovenskej republiky (den nationella veterinär- och livsmedelsmyndigheten) Finland a, b, c: — Varsinais-Suomen elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskus (Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland) Sverige a, b, c: — Havs- och vattenmyndigheten

---

(1)  EUT L 286, 29.10.2008, s. 1.

Förhandsanmälan av en koncentration

(Ärende M.10691 – CDP GROUP / FOMAS GROUP / PUNCH GROUP / JV)

Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande

(Text av betydelse för EES)

(2022/C 154/07)

---

(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1 (koncentrationsförordningen).

(2)  EUT C 366, 14.12.2013, s. 5.

Offentliggörande av en ansökan om registrering av ett namn i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

(2022/C 154/08)

I enlighet med artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1) ges rätt att göra invändningar inom tre månader från dagen för detta offentliggörande.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

”Hrušovský lepník”

EU-nr: PGI-SK-02474 – 8 juni 2018

SUB ( ) SGB (X)

1.   Namn [på SUB eller SGB]

”Hrušovský lepník”

2.   Medlemsstat eller tredjeland

Slovakien

3.   Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1.   Produkttyp

Klass 2.3 Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror

3.2.   Beskrivning av den produkt för vilken beteckningen i punkt 1 är tillämplig

Hrušovský lepník är en stenugnsgräddad paj som är rund eller viks på mitten, med en diameter på 25–35 centimeter, bakad av surdeg med potatis samt med en fyllning eller topping.

Olika varianter av Hrušovský lepník:

Salt Hrušovský lepník penslad med smält smör, vegetabilisk olja eller animaliskt fett och med vitlöksfyllning.

Söt Hrušovský lepník penslad med smält smör, vegetabilisk olja eller animaliskt fett och med syltfyllning (plommon eller körsbär).

Hrušovský lepník med surkålsfyllning och penslad med smält smör, vegetabilisk olja eller animaliskt fett.

Hrušovský lepník med topping, penslad med smält smör, vegetabilisk olja eller animaliskt fett och med en kvarg- och potatistopping pudrad med kanel och socker, vaniljsocker, vanillinsocker eller kanelsocker.

Egenskaper:

Utseende: en rund paj med en diameter på 25–35 centimeter eller vikt på mitten.

Färg:	gyllengräddad.
Doft:	en mild, något rökig, doft av surdeg, ved och aska.
Smak:	En intensiv men samtidigt utsökt blandning av de olika ingredienserna uppstår vid ugnsgräddningen, och smaken beror av vilken fyllning eller topping som använts.
Konsistens:	Degen är mjuk, kompakt och slät, med fin textur, och fuktig snarare än torr.

Degens vikt före gräddning: 350–450 gram.

Pajens tjocklek efter gräddning: minst 0,5 centimeter.

Följande ingredienser ingår i potatissurdegen:

Vete-, råg- eller dinkelmjöl, kokt potatis, salt, jäsmedel. Till 1 kilo mjöl används cirka 100 gram mosad kokt potatis.

Jäsmedel: bagerijäst, ljummet vatten, mjölk, strösocker.

Följande ingredienser används vid beredning av fyllning och topping:

Smör, vegetabilisk olja eller animaliskt fett (från svin, anka eller gås), vitlök, sylt (plommon, körsbär), surkål, lök, mald svartpeppar, salt, fläskfettgrevar eller ugnsstekt rökt ryggfläsk, mosad kokt potatis, kvarg, ägg, mald kanel, strösocker, vaniljsocker eller vanillinsocker alternativt kanelsocker.

Fyllningar och toppingar:

Vitlöksfyllning/-topping: krossad vitlök, salt, vatten.

Syltfyllning/-topping: sylt (plommon, körsbär).

Kvarg- och potatisfyllning/-topping: kvarg, mosad kokt potatis, ägg, strösocker samt mald kanel blandad med strösocker, kanelsocker, vanilj- eller vanillinsocker att pudra med. Mängden kvarg i förhållande till mängden potatis är 1: 2. Fyllningens/toppingens vikt före gräddning utgör 30–45 % av degens vikt, vilket innebär att produktens vikt ökar med fyllningens/toppingens vikt.

Surkålsfyllning/-topping: vegetabilisk olja eller animaliskt fett, lök, strösocker, surkål, salt, mald svartpeppar, fläskfettgrevar eller stekt rökt ryggfläsk. Fyllningens/toppingens vikt före gräddning utgör 15–25 % av degens vikt, vilket innebär att produktens vikt ökar med fyllningens/toppingens vikt.

Följande ingredienser används vid pensling av varje lepník direkt efter gräddning: smält smör eller vegetabilisk olja alternativt animaliskt fett.

3.3.   Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung) och råvaror (endast för bearbetade produkter)

Det finns inga restriktioner när det gäller råvarornas ursprung.

3.4.   Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

Produktionsprocessen omfattar följande steg:

—	Degen bereds för hand.

—	Fyllningen/toppingen bereds för hand.

—	Pajen gräddas i stenugn.

—	Pajen penslas med smält smör eller vegetabilisk olja eller med animaliskt fett.

—	Toppingen läggs på pajen.

3.5.   Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning osv. av den produkt som det registrerade namnet avser

–

3.6.   Särskilda regler för märkning av den produkt som det registrerade namnet avser

–

4.   Kort beskrivning av det geografiska området

Det geografiska området utgörs av kommunen Hrušov. Byn Hrušov ligger i regionen Banská Bystrica på Krupinská Planina-platåns sydsida, nära städerna Veľký Krtíš, Krupina och Šahy, i det som varit känt som distriktet Hont.

5.   Samband med det geografiska området

Sambandet baseras på de kunskaper som finns hos producenterna i det geografiska området och på det höga anseende och de traditioner som associeras med Hrušovský lepník.

Det avgränsade geografiska området karakteriseras av glest utspridda gårdar. Områdets isolerade karaktär med avlägset belägna byar och gårdar har gjort att invånarna varit tvungna att bli självförsörjande. Man har producerat allt man har behövt från det naturen ger. I hantverksbyggda stenugnar har man eldat med ved från närmiljön (johannesbrödträ, bok, ek, avenbok). Man har tillverkat egna redskap av det material som funnits till hands, t.ex. brödspadar av trä för att skjutsa in degen i ugnen, gås- eller ankvingar för att sopa undan askan med, ett redskap kallat ohrablo (en sorts raka för att röra om i glöden med) för att kunna hålla rätt ugnstemperatur (när det slår gnistor kring ohrablo har ugnen lagom temperatur) och för att raka undan kolet med samt en kvast (majsblast som snörs fast på en käpp) för att sopa rent i ugnen.

Degen och fyllningen/toppingen till Hrušovský lepník bereds alltid för hand. Degen kavlas ut till en rundel och efter ugnsgräddning är pajskalet tunt, kompakt och slätt med fin struktur. Storleken på pajen beror av hur stor brödspaden är eftersom degrundeln ska täcka spadens hela yta.

På grund av byarnas och gårdarnas isolerade läge användes ursprungligen endast lokala råvaror för att framställa lepník. I dag är det framför allt det faktum att degen och fyllningen/toppingen framställs helt för hand och att pajen gräddas i stenugn som lyfts fram.

Hrušovský lepník gräddas i stenugn vid en temperatur på över 300 °C. Ugnen eldas med lövved (johannesbrödträ, bok, ek, avenbok). Rätt temperatur har uppnåtts i ugnen när det slår gnistor när stenhällen rakas. När elden fått brinna ut rakas kolen undan till den bakre delen av ugnen, och i resten av ugnen sopas askan undan med en våt kvast. Hrušovský lepník-pajerna gräddas sida vid sida och flyttas runt med en raka så att de blir jämnt gräddade. Hrušovský lepník utan fyllning eller topping gräddas i ugnen i cirka 5 minuter, medan pajer med fyllning eller topping gräddas i cirka 7–10 minuter.

Tack vare att degen och fyllningen/toppingen bereds för hand och att gräddningen sker i stenugn vid hög temperatur blir inte pajskalet torrt, utan förblir mjukt, slätt och fuktigt med en utsökt doft av surdeg, ved och aska som förenas vid gräddningen. Pajskalets karakteristiska smak kompletteras av fyllningen/toppingen, som kan vara söt eller salt.

Den skicklighet som krävs för att framställa ”Hrušovský lepník” baseras på kunskaper och erfarenheter som förts vidare till nästa generation inom det avgränsade geografiska området, något som också bidrar till slutproduktens kvalitet. Beredningen av jäsmedlet, degen, fyllningarna och toppingarna samt den tid det tar att värma upp stenugnen till rätt temperatur i kombination med att man använder sådana traditionella redskap som gås- eller ankvingarna, rakan och kvasten ger Hrušovský lepník dess karakteristiska doft och smak.

De enastående kvaliteter som den hantverksmässiga framställningen och det sätt på vilket Hrušovský lepník gräddas har gjort att produkten blivit oerhört populär och efterfrågad. Producenterna blir inbjudna till olika matevent och mässor där de visar hur man på rätt sätt bereder degen, fyllningarna och toppingarna och hur pajen gräddas. Hrušovský lepník framställs i det avgränsade geografiska området, som produkten har historiska kopplingar till.

Ett kvitto på Hrušovský lepníks goda anseende och 300 år långa tradition är det faktum att pajen 2014 blev certifierad för distriktet Honts särskilda märkning som får användas på vissa unika regionala produkter som framställs på traditionellt vis, ofta för hand.

Sedan 1996 anordnas i Hrušov folklorefestivalen Hontianska paráda. Festivalen lyfter fram gamla bortglömda jordbrukstraditioner, inklusive traditionell brödbakning och framställning av Hrušovský lepník https://sk.m.wikipedia.org/wiki/Hontianska_par%C3%A1da.

Produktens goda anseende framgår också av teveprogram som Nebíčko v papuľke (himlen i din mun) och Slovensko v obrazoch (Slovakien i bilder).

I ett nummer av tidningen Živnostenské noviny från 2015 fanns ett inslag om traditionellt slovakiskt hantverk där provsmakning av Hrušovský lepník nämns i samband med att olika hantverk demonstreras, t.ex. vid eventet Dni majstrov ÚĽUV 2015 (hantverksdagar anordnade 2015 av ÚĽUV (centrum för folkligt konsthantverk)).

Framställningen av Hrušovský lepník baseras på historiska recept från det avgränsade geografiska området. Det isolerade läget har gjort att invånarna bevarat sina karakteristiska levnadsvanor. I publikationen HONT Tradície ľudovej kultúry (folkliga kulturtraditioner i Hont) skriver etnologen Ján Botik att ”Ursprungligen användes osyrad deg som gräddades i ugn vid låg temperatur för att framställa ett bröd som åts på julafton”. I början av 1900-talet, särskilt innan brödbakning hade blivit allmänt förekommande, var denna typ av bröd redan känd och bakades regelbundet inom hela distriktet Hont.

Namnet ”Hrušovský lepník” härrör från namnet på byn Hrušov som har historiska kopplingar till lepník-pajen. Namnets senare led, lepník (eller ľepňik, som det skrevs innan slovakiskans skriftspråk standardiserades) är det uttryck som används i den lokala dialekten för att beteckna en rund paj som bakas i stenugn. Namnet har använts kontinuerligt i området sedan första hälften av 1700-talet. Ján Botik igen: ”Husmödrarna i byns hantverksfamiljer lade ofta kokt potatis, sylt, kvarg eller bryndza-ost på pajskal som bakats av lepníkdeg och fortsatte sedan att kalla denna typ av paj ľepňik. Slovakiska nybyggare som slog sig ned på Stora slättlandet tog med sig denna ålderdomliga typ av bröd […].”

Under 1900-talets första decennier åts Hrušovský lepník vid många högtider. Det var den vanligast förekommande brödsorten. Hrušovský lepník bakades i stenugn för att ätas på julafton, och varje familjemedlem, inklusive husdjuren, fick en bit. Hrušovský lepník åts även under fastan och i samband med traditionella sysslor, t.ex. vid páračky (när man beredde gåsfjädrar) och priadky (när man spann garn) samt vid påsk. Senare bakades pajerna en gång i veckan innan man bakade bröd. Bröd bakades alltid på lördagen så att det var färskt på söndagen och åts sedan under hela den kommande veckan. Varje familj bakade flera limpor, mellan fyra och sex, beroende på hur stor familjen var. Hrušovský lepník bakades på de avlägset belägna gårdarna i Hrušov, där de bakas än i dag.

I avlägset belägna områden och gårdar bevaras ofta gamla traditioner. Hrušovský lepník var en delikatess redan för mycket länge sedan – och är det än i dag.

Hänvisning till offentliggörandet av produktspecifikationen

https://www.indprop.gov.sk/swift_data/source/pdf/specifikacie_op_oz/Hrusovsky%20lepnik.pdf

---

(1)  EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.