MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

Tillfällig krisram för statliga stödåtgärder till stöd för ekonomin till följd av Rysslands angrepp mot Ukraina

(2022/C 131 I/01)

1.   RYSSLANDS ANGREPP MOT UKRAINA, DESS INVERKAN PÅ EU:S EKONOMI OCH BEHOVET AV TILLFÄLLIGA STATLIGA STÖDÅTGÄRDER

1.

Den 22 februari 2022 erkände Ryssland olagligt de icke regeringskontrollerade områdena i regionerna Donetsk och Luhansk i Ukraina som oberoende storheter. Den 24 februari 2022 inledde Ryssland ett oprovocerat och omotiverat väpnat angrepp mot Ukraina. Europeiska unionen (EU) och internationella partner reagerade omedelbart på den allvarliga kränkningen av Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende genom att vidta restriktiva åtgärder (sanktioner). Sanktioner infördes också mot Belarus på grund av landets roll i genomförandet av Rysslands väpnade angrepp. Ytterligare åtgärder har antagits under de följande veckorna och andra kan komma att antas allteftersom situationen utvecklas. Ryssland har beslutat att vidta vissa egna ekonomiska motåtgärder (1).

2.

Rysslands väpnade angrepp mot Ukraina, sanktionerna och motåtgärder vidtagna av exempelvis Ryssland kommer att få ekonomiska återverkningar på hela den inre marknaden. Företag i EU kan komma att påverkas på flera olika sätt, såväl direkt som indirekt. Detta kan ta sig uttryck i minskad efterfrågan, brytande av befintliga kontrakt och projekt, med påföljande omsättningsförlust, störningar i leveranskedjorna, särskilt för råvaror och förprodukter, eller andra insatsvaror som inte längre är tillgängliga eller som inte längre är ekonomiskt överkomliga.

3.

Rysslands väpnade angrepp mot Ukraina har också lett till ett avbrott i leveranskedjorna för EU:s import från Ukraina av vissa produkter, särskilt av spannmål och vegetabiliska oljor, och för EU:s export till Ukraina. Energimarknaden har påverkats avsevärt av stigande el- och gaspriser i EU. Sannolikheten för ett militärt angrepp mot Ukraina från Rysslands sida hade redan påverkat energimarknaden veckorna före det fysiska angreppet. Höga energipriser påverkar flera ekonomiska sektorer, däribland vissa av dem som drabbats särskilt hårt av covid-19-pandemin, såsom transport och turism. Följderna har också varit kännbara på de globala finansmarknaderna, i synnerhet på likviditetsområdet och i form av marknadsvolatilitet i råvaruhandeln. Rysslands militära angrepp mot Ukraina har också lett till en omfattande tvångsförflyttning av ukrainska medborgare både internt och till grannländerna, med en aldrig skådad tillströmning av flyktingar till EU, vilket fått omfattande humanitära och ekonomiska konsekvenser.

4.

Den geopolitiska kris som orsakats av Rysslands angrepp mot Ukraina har också fått särskilt allvarliga konsekvenser för jordbruks-, livsmedels-, fiskeri- och vattenbrukssektorerna. Höga energipriser bidrar till höga priser på gödselmedel. Tillgången på gödselmedel påverkas också av dessa restriktioner för import av gödselmedel från Ryssland och Belarus. Krisen kommer sannolikt att få allvarliga konsekvenser för försörjningen av spannmål (i synnerhet majs och vete) och oljeväxter (solrosor och raps) eller stärkelsederivat från Ukraina och Ryssland till EU, vilket leder till en kraftig ökning av foderpriserna för boskap. Den sammantagna effekten av dessa kostnadsökningar på områdena energi, gödselmedel, spannmål och oljeväxter drabbar djuruppfödningen hårdast (2). Ukraina är också en viktig producent och exportör av vegetabiliska oljor (i synnerhet solrosolja), och därför påverkar prishöjningarna för dessa produkter aktörer inom livsmedelssektorn som tvingas söka efter alternativ.

5.

Ett andra orosmoment är att EU-produkter inte längre kan fortsätta att exporteras till Ukraina och eventuellt inte heller till Ryssland och Belarus på grund av krigssituationen eller sanktioner. Detta skulle främst påverka sektorerna för vin och sprit, bearbetade livsmedel (inklusive bearbetade frukter och grönsaker), choklad, konfekt, modersmjölksersättning och sällskapsdjursfoder när det gäller Ryssland, frukt och grönsaker när det gäller Belarus och de flesta jordbruksprodukter när det gäller Ukraina.

6.

Situationen förvärras av de kraftigt stigande produktionskostnaderna, delvis genom ökade kostnader för kvävegödselmedel till följd av den extrema höjningen av naturgaspriserna, men också genom den direkta energianvändningen i jordbruksproduktionsprocesser. Eftersom Ryssland och Belarus är betydande producenter och exportörer av alla de tre viktigaste gödselmedlen (kväve, fosfor och kalium) kommer sanktionerna att driva upp priserna på gödselmedel ännu mer.

7.

Det är mot denna bakgrund som kommissionen har beslutat att anta detta meddelande för att ange kriterierna för bedömning av förenligheten med den inre marknaden, när det gäller de statliga stödåtgärder som medlemsstaterna kan vidta för att avhjälpa de ekonomiska effekterna av Rysslands angrepp mot Ukraina och de påföljande sanktioner som införts av EU och internationella partner och de motåtgärder som vidtagits, till exempel av Ryssland (3). En samordnad ekonomisk reaktion från medlemsstaterna och EU-institutionerna är avgörande för att mildra de omedelbara negativa sociala och ekonomiska återverkningarna inom EU för att bevara den ekonomiska verksamheten och arbetstillfällen samt för att underlätta de strukturella anpassningar som krävs för att hantera den nya ekonomiska situationen till följd av Rysslands väpnade angrepp mot Ukraina.

1.1.   Sanktioner som införts av Europeiska unionen och internationella partner

8.

Efter Rysslands oprovocerade och oförsvarliga angrepp mot Ukraina har Europeiska unionens råd enats om flera paket med restriktiva åtgärder.

9.

Den 23 februari 2022 enades rådet om ett paket som omfattar i) riktade sanktioner mot de 351 ledamöterna av den ryska statsduman och ytterligare 27 personer, ii) begränsningar av de ekonomiska förbindelserna med de icke regeringskontrollerade områdena i regionerna Donetsk och Luhansk i Ukraina, och iii) restriktioner för Rysslands tillgång till EU:s kapital- och finansmarknader samt tjänster på dessa områden (4).

10.

Den 25 februari 2022 enades rådet om ytterligare sanktioner mot Ryssland med inriktning på i) finanssektorn, ii) energi, rymd- och transportsektorerna (luftfart), iii) varor med dubbla användningsområden, iv) exportkontroll och exportfinansiering, v) viseringspolitik och vi) ytterligare sanktioner mot enskilda ryska och andra (inbegripet belarusiska) medborgare (5).

11.

Den 28 februari 2022 beslutade rådet att stänga det europeiska luftrummet för ryska flygplan och antog förebyggande åtgärder för att säkerställa att den ryska centralbanken inte kan utnyttja sina internationella reserver på ett sätt som undergräver effekterna av de åtgärder som vidtagits (6). Rådet antog också ytterligare sanktioner mot ryska medborgare (7).

12.

Den 1 mars 2022 antog rådet ytterligare åtgärder: i) uteslutningen av utvalda ryska banker från SWIFT-systemet för finansiella meddelanden (8), ii) åtgärder mot desinformation som sprids av de ryska statsägda mediekanalerna Russia Today och Sputnik (9).

13.

På grund av Belarus roll i underlättandet av det väpnade angreppet beslutade rådet den 2 mars 2022 att införa ytterligare sanktioner mot landet med avseende på handel med varor som används för produktion eller tillverkning av tobaksprodukter, mineraliska produkter, kaliumkloridprodukter, träprodukter, cementprodukter, järn- och stålprodukter samt gummivaror. Rådet förbjöd också export till Belarus eller användning i Belarus av varor och teknik med dubbla användningsområden och export av varor och teknik som kan bidra till Belarus militära, tekniska, försvars- och säkerhetsutveckling samt export av maskiner, tillsammans med restriktioner för tillhandahållandet av relaterade tjänster (10). Rådet antog också enskilda åtgärder mot 22 vitryska medborgare (11).

14.

Den 9 mars 2022 antog rådet ytterligare åtgärder mot den belarusiska finanssektorn, däribland ett uteslutande ur SWIFT-systemet av tre belarusiska banker, ett förbud mot transaktioner med Belarus centralbank, begränsningar av det finansiella inflödet från Belarus till EU och ett förbud mot att förse Belarus med eurosedlar (12). Rådet införde också ytterligare restriktiva åtgärder med avseende på export av sjöfartsvaror och radiokommunikationsteknik till Ryssland. Dessutom införde rådet restriktiva åtgärder mot ytterligare 160 personer (13). Den 15 mars 2022 (14) enades rådet om ytterligare sektorsspecifika och enskilda åtgärder mot Ryssland. Rådet beslutade särskilt att i) förbjuda alla transaktioner med vissa statsägda företag, ii) förbjuda tillhandahållande av kreditbetygstjänster, liksom tillgång till alla abonnemangstjänster i samband med kreditvärderingsverksamhet, till alla ryska personer eller enheter, iii) utöka förteckningen över personer med anknytning till Rysslands försvars- och industribas, för vilka strängare exportrestriktioner införs avseende varor och teknik med dubbla användningsområden som kan bidra till Rysslands tekniska förbättring av försvars- och säkerhetssektorn, iv) förbjuda nya investeringar i den ryska energisektorn och införa omfattande exportrestriktioner för utrustning, teknik och tjänster för energisektorn, och v) införa ytterligare handelsrestriktioner för järn och stål samt lyxvaror (15). Dessutom beslutade rådet att bestraffa viktiga ryska oligarker, lobbyister och propagandister samt nyckelföretag inom luftfartssektorn, den militära sektorn och sektorn för dubbla användningsområden, varvsindustrin och maskinbyggsektorn (16).

15.

I nära samarbete med EU infördes också sanktioner av internationella partner, särskilt Förenta staterna, Förenade kungariket, Kanada, Norge, Japan, Sydkorea, Schweiz och Australien.

1.2.   Företag och hushåll som påverkas av höga gas- och elpriser eller av avbrott i energiförsörjningen

16.

Den rådande krisen har redan drivit upp gas- och elpriserna betydligt över de redan höga nivåer som observerades under perioden före angreppet. I detta sammanhang vill kommissionen hänvisa till den verktygslåda som den lade fram redan i oktober 2021 (17) (oktobermeddelandet) och REPowerEU-meddelandet av den 8 mars 2022 (REPowerEU-meddelandet) (18) , (19).

17.

Mycket höga energipriser skadar ekonomin och EU-medborgarnas köpkraft. Detta drabbar särskilt de mest utsatta. Före det ryska angreppet uppskattade Europeiska centralbanken att energiprischockerna skulle minska BNP-tillväxten med cirka 0,5 procentenheter under 2022. Fortsatt höga energipriser kommer sannolikt att öka fattigdomen och påverka företagens konkurrenskraft. I synnerhet energiintensiva industrier har drabbats av högre tillverkningskostnader. Dessa kostnadsökningar kan i vissa fall leda till ett ifrågasättande av en fortsättning av verksamhet i företagen som annars skulle vara lönsam, med en påverkan på sysselsättningen som trolig följd.

18.

Den verktygslåda som kommissionen lade fram i oktober 2021 har visat sig vara användbar och har fått en omfattande tillämpning. De flesta medlemsstater har antagit åtgärder i linje med verktygslådan. Dessa åtgärder har sänkt energikostnaderna för omkring 71 miljoner hushåll och flera miljoner små och medelstora företag och mikroföretag. Kostnaderna för dessa åtgärder uppgår totalt till över 23 miljarder euro.

19.

REPowerEU-meddelandet innehåller ytterligare vägledning och nya åtgärder för att öka produktionen av grön energi, diversifiera försörjningen och minska efterfrågan, inbegripet förberedande åtgärder inför nästa vinter. Genom att påskynda den gröna omställningen minskar vi såväl utsläpp som vårt beroende av importerade fossila bränslen och förstärker skyddet mot prisökningar. Därför är det mycket viktigt att komma till rätta med den nuvarande krisen. På kort sikt kan dock tillfälligt stöd behövas för att hjälpa företag som drabbas av höga energipriser.

1.3.   Behovet av nära samordning på EU-nivå av nationella stödåtgärder

20.

En målinriktad och proportionerlig tillämpning av EU:s kontroll av statligt stöd syftar till att säkerställa att nationella stödåtgärder effektivt hjälper företag och arbetstagare som drabbats av den rådande krisen. EU:s kontroll av statligt stöd innebär också en garanti för att EU:s inre marknad inte fragmenteras och att principen om lika villkor förblir oförändrad. Den inre marknadens integritet är viktig för att motstå yttre påtryckningar och undvika stödkapplöpningar, så att medlemsstater med god ekonomi inte kan satsa mer än sina grannar på bekostnad av sammanhållningen inom unionen.

1.4.   Lämpliga statliga stödåtgärder

21.

Som ett led i medlemsstaternas övergripande insatser för att hantera de utmaningar som den geopolitiska situationen gett upphov till anges i detta meddelande vilka möjligheter som medlemsstaterna enligt EU:s regler om statligt stöd har att säkerställa likviditet och tillgång till finansiering för företag, särskilt små och medelstora företag som står inför ekonomiska utmaningar i den rådande krisen.

22.

Såsom anges i meddelandet från oktober utgör åtgärder till förmån för icke-kommersiella energikonsumenter inte statligt stöd, förutsatt att de inte indirekt gynnar en viss sektor eller ett visst företag. Medlemsstaterna får exempelvis göra särskilda sociala utbetalningar till dem som är mest sårbara, så att de skulle kunna betala energiräkningar på kort sikt eller förbättra energieffektiviteten, samtidigt som man ser till att marknaden fungerar ändamålsenligt.

23.

Åtgärder som riktar sig till kommersiella energikonsumenter utgör inte statligt stöd, förutsatt att sådana åtgärder är av generell natur. Sådana icke-selektiva åtgärder kan exempelvis utgöras av allmänna nedsättningar av skatter eller avgifter, en reducerad skattesats för leverans av naturgas, el eller fjärrvärme eller minskade nätkostnader. I den mån nationella åtgärder är att betrakta som stöd kan de vara förenliga med reglerna för statligt stöd, förutsatt att de uppfyller vissa krav. Till exempel kan stöd i form av nedsättning av harmoniserade miljöskatter som uppfyller minimiskattenivåerna och reglerna i energiskattedirektivet (20) och som är förenliga med bestämmelserna i en gruppundantagsförordning genomföras av medlemsstaterna utan förhandsanmälan till kommissionen.

24.

Medlemsstaterna uppmanas att på ett icke-diskriminerande sätt överväga att fastställa krav med anknytning till miljöskydd eller försörjningstrygghet för beviljande av stöd enligt avsnitt 2.4 i detta meddelande. Detta skulle till exempel kunna göras på följande sätt (21): a. Krav på att stödmottagaren ska tillgodose en viss del av energibehovet med hjälp av förnybar energi, t.ex. genom energiköpsavtal eller direkta investeringar i energiproduktion från förnybara energikällor. b. Krav på investeringar i energieffektivitet som minskar energiförbrukningen i förhållande till den ekonomiska produktionen, t.ex. genom minskad förbrukning för produktionsprocesser, uppvärmning eller transport. c. Krav på investeringar för att sänka eller diversifiera naturgasförbrukningen, t.ex. genom elektrifieringsåtgärder med hjälp av förnybara energikällor eller cirkulära lösningar såsom återanvändning av rökgaser. d. Krav på flexiblare investeringar för att underlätta en bättre anpassning av affärsprocesserna till prissignaler på elmarknaderna.

25.

Medlemsstaterna får också bevilja stöd för att avhjälpa skador som orsakats av exceptionella händelser i enlighet med artikel 107.2 b i EUF-fördraget. Sådant statligt stöd som syftar till att lindra skador som direkt orsakats av nuvarande och exceptionella händelser i samband med Rysslands angrepp mot Ukraina kan också omfatta vissa direkta effekter av de ekonomiska sanktioner som införts, eller av de motåtgärder som så negativt påverkat stödmottagaren att vederbörande inte kan bedriva sin ekonomiska verksamhet eller en specifik och särskiljbar del av sin ekonomiska verksamhet.

26.

Medlemsstaterna måste anmäla sådana stödåtgärder och kommissionen kommer att bedöma dem direkt enligt artikel 107.2 b i EUF-fördraget. Sådant stöd kan beviljas företag i svårigheter.

27.

Transporten av flyktingar och humanitärt material omfattas i princip inte av EU:s regler om statligt stöd, så länge som staten agerar i utövandet av sina offentliga maktbefogenheter (i motsats till att bedriva ekonomisk verksamhet) och så länge som transporttjänsterna inte köps på en nivå som överstiger marknadspriset.

28.

Stöd som beviljas av medlemsstaterna med hänvisning till detta meddelande till företagen, och som kanaliseras via kreditinstitut i egenskap av finansiella intermediärer, ska direkt gynna dessa företag. Det kan dock ge de finansiella intermediärerna en indirekt fördel. Enligt garantierna i avsnitten 2.2 och 2.3 har sådana indirekta fördelar dock inte som mål att bevara eller återställa kreditinstitutens bärkraft, likviditet eller solvens. Därför skulle sådant stöd inte betraktas som extraordinärt offentligt finansiellt stöd vare sig enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU (direktivet om återhämtning och resolution av banker) (22) eller Europaparlamentets och rådets förordning 806/2014 (förordningen om en gemensam resolutionsmekanism) (23), och det skulle heller inte bedömas enligt reglerna om statligt stöd till banksektorn (24).

29.

Stöd som medlemsstaterna beviljar kreditinstitut i enlighet med artikel 107.2 b i EUF-fördraget för att kompensera direkt skada till följd av den rådande krisen, och som inte har till syfte att bevara eller återställa ett instituts eller en enhets bärkraft, likviditet eller solvens, skulle inte betraktas som extraordinärt offentligt finansiellt stöd enligt vare sig direktivet om återhämtning och resolution av banker eller förordningen om en gemensam resolutionsmekanism, och skulle inte bedömas enligt de regler om statligt stöd som är tillämpliga på banksektorn (25).

30.

Om kreditinstitut, på grund av den rådande krisen och sanktioner som införts i samband med detta angrepp, skulle behöva extraordinärt offentligt finansiellt stöd (se artikel 2.1.28 i direktivet om återhämtning och resolution av banker och artikel 3.1.29 i förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen) i form av likviditet, rekapitalisering eller åtgärder för övertagande av värdeminskade tillgångar, måste det bedömas om åtgärden uppfyller villkoren i artikel 32.4 d i, ii eller iii i direktivet om återhämtning och resolution av banker och artikel 18.4 d i, ii eller iii i förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen. Om dessa villkor är uppfyllda, blir frågan om huruvida kreditinstitut som erhåller sådant extraordinärt offentligt finansiellt stöd ska anses fallera eller sannolikt kunna fallera betydelselös.

31.

I den mån sådana åtgärder avser problem med koppling till Rysslands angrepp mot Ukraina och de sanktioner som införts i samband med detta angrepp, skulle de anses falla under punkt 45 i meddelandet om banker från 2013 (26), som innehåller ett undantag från kravet på bördefördelning mellan aktieägare och borgenärer med efterställda fordringar.

32.

Stöd som beviljas enligt detta meddelande får inte villkoras av omlokalisering av en produktionsverksamhet, eller någon annan verksamhet som bedrivs av en stödmottagare från ett annat land inom EES, till den medlemsstat som beviljar stödet. Ett sådant villkor skulle förefalla skadligt för den inre marknaden. Detta gäller oberoende av antalet faktiska förlorade arbetstillfällen vid stödmottagarens ursprungliga etablering inom EES.

33.

Stöd enligt detta meddelande ska inte beviljas företag som omfattas av sanktioner antagna av EU, inbegripet men inte begränsat till: a. personer, enheter eller organ som särskilt anges i de rättsakter i vilka dessa sanktioner införs, b. företag som ägs eller kontrolleras av personer, enheter eller organ som berörs av sanktioner antagna av EU, eller c. företag som är verksamma inom branscher som omfattas av sanktioner antagna av EU, i den mån som stödet skulle undergräva syftet med de berörda sanktionerna.

1.5.   Artikel 107.3 b i EUF-fördraget – tillämplighet

34.

Enligt artikel 107.3 b i EUF-fördraget får kommissionen förklara stöd förenligt med den inre marknaden ”för att avhjälpa en allvarlig störning i en medlemsstats ekonomi”. I detta sammanhang har unionsdomstolarna slagit fast att störningen måste påverka hela eller en viktig del av ekonomin i den berörda medlemsstaten och inte endast ekonomin i en av dess regioner eller inom en del av dess territorium. Denna slutsats ligger dessutom i linje med nödvändigheten av att göra en restriktiv tolkning av en undantagsbestämmelse som artikel 107.3 b i EUF-fördraget (27). Kommissionen har konsekvent tillämpat denna tolkning i sin beslutspraxis (28).

35.

Kommissionen anser att Rysslands angrepp mot Ukraina, de sanktioner som införts av EU eller dess internationella partner och de motåtgärder som vidtagits av exempelvis Ryssland har förorsakat betydande ekonomisk osäkerhet, stört handelsflödena och leveranskedjorna och lett till exceptionellt stora och oväntade prisökningar, särskilt på naturgas och el, men även på många andra insatsvaror, råvaror och primärvaror, bland annat inom den jordbruksbaserade livsmedelssektorn. Sammantaget har dessa effekter orsakat en allvarlig störning av ekonomin i alla medlemsstater. Störningar i leveranskedjan och ökad osäkerhet har direkta eller indirekta effekter som påverkar många sektorer. De stigande energipriserna påverkar dessutom praktiskt taget all ekonomisk verksamhet i samtliga medlemsstater. Kommissionen anser därför att ett brett spektrum av ekonomiska sektorer i alla medlemsstater nu påverkas av en allvarlig ekonomiska störning. På grundval av detta anser kommissionen att det är lämpligt att fastställa de kriterier för bedömningen av statliga stödåtgärder som medlemsstaterna kan vidta för att avhjälpa denna allvarliga störning.

36.

Statligt stöd är särskilt motiverat och kan, under en begränsad period, förklaras förenligt med den inre marknaden på grundval av artikel 107.3 b i EUF-fördraget om det tjänar till att avhjälpa likviditetsbristen för företag som direkt eller indirekt påverkas av den allvarliga störning i ekonomin som orsakats av Rysslands väpnade angrepp mot Ukraina, de sanktioner som införts av EU eller dess internationella partner, samt de ekonomiska motåtgärder som till exempel Ryssland vidtagit.

37.

I detta meddelande redogör kommissionen för de förenlighetskriterier som den i princip kommer att tillämpa på det stöd som medlemsstaterna beviljar enligt artikel 107.3 b i EUF-fördraget. Medlemsstaterna måste därför visa att de statliga stödåtgärder som anmäls till kommissionen och som omfattas av detta meddelande är nödvändiga, lämpliga och proportionella för att avhjälpa en allvarlig störning i den berörda medlemsstatens ekonomi och att samtliga krav i detta meddelande är uppfyllda.

38.

Statliga stödåtgärder som anmäls och bedöms enligt detta meddelande är avsedda att stödja företag som är verksamma i EU och som påverkas av Rysslands väpnade angrepp och/eller konsekvenserna av de ekonomiska sanktioner som införts och de vedergällningsåtgärder som vidtagits, till exempel av Ryssland. Stödåtgärderna får inte på något sätt användas för att undergräva de avsedda effekterna av sanktioner som införts av EU eller dess internationella partner och måste vara helt och hållet förenliga med de regler om att motverka kringgående som återfinns i de tillämpliga förordningarna (29). Framför allt måste man undvika att fysiska personer eller enheter som omfattas av sanktionerna direkt eller indirekt drar nytta av sådana åtgärder (30).

39.

Statliga stödåtgärder som omfattas av detta meddelande får kumuleras med varandra i enlighet med kraven i de särskilda avsnitten i detta meddelande. Statliga stödåtgärder som omfattas av detta meddelande får kumuleras med stöd enligt förordningar om stöd av mindre betydelse (31) eller med stöd inom ramen för gruppundantagsförordningar (32), med förbehåll för att bestämmelserna och kumuleringsreglerna i dessa förordningar efterlevs. Statliga stödåtgärder som omfattas av detta meddelande får kumuleras med stöd som beviljas enligt den tillfälliga ramen för statligt stöd med anledning av covid-19-pandemin (33), med förbehåll för att deras respektive kumuleringsregler efterlevs. När medlemsstaterna beviljar samma stödmottagare lån eller garantier både enligt den tillfälliga ramen för statligt stöd med anledning av covid-19-pandemin och enligt detta meddelande, och när det totala lånebeloppet beräknas på grundval av stödmottagarens egna likviditetsbehov, måste medlemsstaterna se till att dessa likviditetsbehov täcks med stöd endast en gång. På samma sätt kan stöd enligt detta meddelande kumuleras med stöd enligt artikel 107.2 b i EUF-fördraget, men det får inte förekomma någon överkompensation för den skada som stödmottagaren lidit.

2.   Tillfälliga statliga stödåtgärder

2.1.   Begränsade stödbelopp

40.

Utöver de befintliga möjligheter som grundar sig på artikel 107.3 c i EUF-fördraget kan tillfälliga begränsade stödbelopp till företag som drabbats av Rysslands angrepp mot Ukraina och/eller av de sanktioner som införts eller av de motåtgärder som vidtagits som svar på detta vara en lämplig, nödvändig och riktad lösning under den rådande krisen.

41.

Kommissionen kommer att betrakta sådant statligt stöd som förenligt med den inre marknaden på grundval av artikel 107.3 b i EUF-fördraget, under förutsättning att följande villkor uppfylls (de särskilda bestämmelserna för sektorerna för primär jordbruksproduktion, fiskeri och vattenbruk anges i punkt 42): a. Det samlade stödet överstiger inte 400 000 euro per företag vid en viss tidpunkt (34). Stödet får beviljas i form av direkta bidrag, skatte- eller betalningsförmåner eller i andra former, såsom återbetalningspliktiga förskott, garantier (35), lån (36) eller eget kapital, under förutsättning att det totala nominella värdet av sådana åtgärder inte överskrider det samlade taket på 400 000 euro per företag. Alla siffror måste anges i bruttobelopp, dvs. före avdrag för skatter och avgifter. b. Stödet beviljas på grundval av en stödordning med en beräknad budget. c. Stödet beviljas senast den 31 december 2022 (37). d. Stödet beviljas företag som drabbats av krisen. e. Stöd som beviljas företag som är verksamma inom bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter (38) är villkorat av att det inte helt eller delvis överförs till primärproducenter, och det fastställs inte på grundval av priset på eller kvantiteten av produkter som köps in från primärproducenter, såvida inte produkterna, i det senare fallet, antingen inte släpptes ut på marknaden eller användes för andra ändamål än livsmedelsändamål, såsom destillering, metanisering eller kompostering av de berörda företagen.

42.

Genom undantag från punkt 41 (a) är följande särskilda villkor, utöver villkoren i punkt Error! No bookmark name given.(b)–(d), tillämpliga på stöd som beviljas företag verksamma inom primär produktion av jordbruksprodukter (39) och inom fiskeri- och vattenbrukssektorerna (40): a. Det samlade stödet överstiger inte 35 000 euro per företag vid en viss tidpunkt (41). Stödet får beviljas i form av direkta bidrag, skatte- eller betalningsförmåner eller i andra former, såsom återbetalningspliktiga förskott, garantier (42), lån (43) eller eget kapital, under förutsättning att det totala nominella värdet av sådana åtgärder inte överskrider det samlade taket på 35 000 euro per företag; Alla siffror måste anges i bruttobelopp, dvs. före avdrag för skatter och avgifter. b. Stöd till företag som är verksamma inom primär produktion av jordbruksprodukter fastställs inte på grundval av priset på eller kvantiteten av produkter som släpps ut på marknaden. c. Stöd till företag som är verksamma inom fiskeri- och vattenbrukssektorn berör inte någon av de kategorier av stöd som avses i artikel 1.1 a–k i förordning (EU) nr 717/2014 (44).

43.

Om ett företag är verksamt inom flera sektorer, där olika högsta belopp är tillämpliga i enlighet med punkterna 41Error! No bookmark name given.(a) och 42Error! No bookmark name given.(a), måste den berörda medlemsstaten på lämpligt sätt, till exempel genom särredovisning, säkerställa att det tillämpliga taket iakttas för var och en av dessa verksamheter och att det övergripande maxbeloppet om 400 000 euro per företag inte överskrids. Om ett företag är verksamt inom de sektorer som omfattas av punkt 42Error! No bookmark name given. a, bör det totala högsta beloppet 35 000 euro per företag inte överskridas.

44.

Åtgärder som beviljas enligt detta meddelande i form av återbetalningspliktiga förskott, garantier, lån eller andra återbetalningspliktiga instrument får omvandlas till andra former av stöd, såsom bidrag, under förutsättning att omvandlingen sker senast den 30 juni 2023 och att villkoren i detta avsnitt är uppfyllda.

2.2.   Likviditetsstöd i form av garantier

45.

För att säkerställa tillgång till likviditet för företag som har drabbats av den aktuella krisen kan offentliga garantier för lån för en begränsad tid och ett begränsat lånebelopp vara en lämplig, nödvändig och riktad lösning under rådande omständigheter.

46.

För samma underliggande kapitalbelopp får garantier som beviljas enligt detta avsnitt inte kumuleras med stöd som beviljas enligt avsnitt 2.3 i detta meddelande och vice versa eller med stöd som beviljas enligt avsnitt 3.2 eller 3.3 i den tillfälliga ramen för statligt stöd med anledning av covid-19-pandemin. Garantier som beviljas enligt detta avsnitt får kumuleras för olika lån, under förutsättning att det totala lånebeloppet per stödmottagare inte överskrider de tak som anges i punkt 47 e i detta meddelande. En stödmottagare kan samtidigt omfattas av flera åtgärder enligt detta avsnitt, under förutsättning att det totala lånebeloppet per stödmottagare inte överstiger de tak som anges i punkt 47 e.

47.

Kommissionen kommer att betrakta sådant statligt stöd i form av offentliga garantier som förenligt med den inre marknaden på grundval av artikel 107.3 b i EUF-fördraget under följande förutsättningar: a. Offentliga garantier ges för nya individuella lån till företag. b. Garantiavgifter fastställs för varje individuellt lån på en miniminivå, som ska öka gradvis allt eftersom det garanterade lånets löptid ökar, enligt vad som anges i följande tabell: Typ av mottagare För år 1 För år 2–3 För år 4–6 Små och medelstora företag 25 räntepunkter 50 räntepunkter 100 räntepunkter Stora företag 50 räntepunkter 100 räntepunkter 200 räntepunkter c. Som ett alternativ får medlemsstaterna anmäla stödordningar som grundar sig på ovanstående tabell men där garantins löptid, garantiavgifter och garantitäckning får anpassas för varje underliggande individuellt låns kapitalbelopp (till exempel kan lägre garantitäckning uppväga en längre löptid eller tillåta lägre garantiavgifter); en fast premie får användas för garantins hela löptid om den är högre än minimipremierna för år 1 enligt tabellen ovan för varje typ av stödmottagare, efter anpassning i enlighet med garantins löptid och garantitäckning enligt denna punkt. d. Garantin beviljas senast den 31 december 2022. e. Det totala lånebeloppet per stödmottagare, för vilket en garanti beviljas enligt detta avsnitt, får inte överstiga (i) 15 % av stödmottagarens genomsnittliga totala årsomsättning under de tre senaste avslutade räkenskapsperioderna, eller (ii) 50 % av energikostnaderna under de 12 månader som föregår den månad då ansökan om stöd lämnas in, (iii) med lämplig motivering som medlemsstaten ska lämna till kommissionen för bedömning (till exempel avseende de utmaningar som stödmottagaren står inför under den rådande krisen) (45) får lånebeloppet höjas för att täcka likviditetsbehovet från tidpunkten för beviljandet för de kommande 12 månaderna för små och medelstora företag (46) och för de kommande 6 månaderna för stora företag. De likviditetsbehov som redan täcks av stödåtgärder enligt den tillfälliga ramen för statligt stöd med anledning av covid-19-pandemin kan inte täckas av åtgärder som antas enligt detta meddelande. Likviditetsbehovet bör fastställas genom självintygande från stödmottagaren (47). f. Garantins varaktighet är begränsad till högst sex år, om den inte anpassats i enlighet med punkt 47 c, och garantin får inte överstiga (i) 90 % av lånets kapitalbelopp, om förlusterna bärs proportionellt och på samma villkor för kreditinstitutet och staten, eller (ii) 35 % av lånets kapitalbelopp, om förluster först bärs av staten och endast därefter av kreditinstituten (dvs. en första-förlustgaranti), och (iii) i båda dessa fall, när lånets storlek minskar med tiden, till exempel på grund av att lånet börjar återbetalas, måste det garanterade beloppet minska proportionellt. g. Garantin ska avse investerings- och/eller rörelsekapitallån. h. Garantier får lämnas direkt till slutmottagare eller till kreditinstitut och andra finansinstitut i deras egenskap av finansiella intermediärer. Kreditinstitut eller andra finansinstitut bör i största möjliga utsträckning föra vidare fördelarna med de offentliga garantierna till de slutliga stödmottagarna. Den finansiella intermediären måste kunna visa att den har en mekanism som säkerställer att fördelarna i största möjliga utsträckning förs vidare till de slutliga stödmottagarna i form av större finansieringsvolymer, mer riskfyllda portföljer, lägre krav på säkerheter, lägre garantiavgifter eller lägre räntesatser än utan sådana offentliga garantier.

2.3.   Likviditetsstöd i form av subventionerade lån

48.

För att säkerställa tillgång till likviditet för företag som har drabbats av den aktuella krisen kan subventionerade räntor för lån för en begränsad tid och ett begränsat lånebelopp vara en lämplig, nödvändig och riktad lösning under rådande omständigheter.

49.

För samma underliggande kapitalbelopp får lån som beviljas enligt detta avsnitt inte kumuleras med stöd som beviljas enligt avsnitt 2.2 i detta meddelande och vice versa. Lån och garantier som beviljas enligt detta meddelande får kumuleras för olika lån, med förbehåll för att det totala lånebeloppet per stödmottagare inte överskrider de tak som anges i punkt 47 d) eller i punkt 50 e). En stödmottagare kan samtidigt omfattas av flera subventionerade lån enligt detta avsnitt, med förbehåll för att det totala lånebeloppet per stödmottagare inte överskrider de tak som anges i punkt 50 e).

50.

Kommissionen kommer att betrakta statligt stöd i form av subventionerade lån som svar på den rådande krisen som förenligt med den inre marknaden på grundval av artikel 107.3 b i EUF-fördraget, under förutsättning att följande villkor är uppfyllda: a. Lånen beviljas inte kreditinstitut eller andra finansinstitut. b. Lånen får beviljas till en lägre räntesats, vilken minst motsvarar den basränta (IBOR 1 år eller motsvarande offentliggjord av kommissionen (48)) som är tillgänglig den 1 februari 2022 eller vid tidpunkten för anmälan, plus kreditriskmarginaler enligt tabellen nedan: Typ av mottagare Kreditriskmarginal för år 1 Kreditriskmarginal för år 2–3 Kreditriskmarginal för år 4–6 Små och medelstora företag 25 räntepunkter (49) 50 räntepunkter (49) 100 räntepunkter Stora företag 50 räntepunkter 100 räntepunkter 200 räntepunkter c. Som ett alternativ får medlemsstaterna anmäla stödordningar som grundar sig på ovanstående tabell, men där löptiden och kreditriskmarginalens nivå får anpassas, till exempel får en fast kreditriskmarginal användas för lånets hela löptid om den är högre än den lägsta kreditriskmarginalen för år 1 för varje typ av stödmottagare, efter anpassning i enlighet med lånets löptid enligt denna punkt (50). d. Låneavtalen undertecknas senast den 31 december 2022 och är begränsade till högst sex år, såvida de inte anpassas enligt punkt 50 c). e. Det totala lånebeloppet per stödmottagare får inte överstiga (i) 15 % av stödmottagarens genomsnittliga totala årsomsättning under de tre senaste avslutade räkenskapsperioderna, eller (ii) 50 % av energikostnaderna under de 12 månader som föregår den månad då ansökan om stöd lämnas in. (iii) med lämplig motivering som medlemsstaten ska lämna till kommissionen för bedömning (till exempel avseende de utmaningar som stödmottagaren står inför under den rådande krisen) (51) får lånebeloppet höjas för att täcka likviditetsbehovet från tidpunkten för beviljandet för de kommande 12 månaderna för små och medelstora företag (52) och för de kommande 6 månaderna för stora företag. De likviditetsbehov som redan täcks av stödåtgärder enligt den tillfälliga ramen för statligt stöd med anledning av covid-19-pandemin omfattas inte av detta meddelande. Likviditetsbehovet bör fastställas genom självintygande från stödmottagaren (53). f. Lånen ska avse investerings- och/eller rörelsekapitalbehov. g. Lån får beviljas direkt till slutmottagare eller via kreditinstitut och andra finansinstitut i deras egenskap av finansiella intermediärer. I ett sådant fall bör kreditinstitut eller andra finansinstitut i största möjliga utsträckning föra vidare fördelarna med de subventionerade räntesatserna på lån till de slutliga stödmottagarna. Den finansiella intermediären ska kunna visa att den har en mekanism som säkerställer att fördelarna i största möjliga utsträckning förs vidare till de slutliga stödmottagarna utan att beviljandet av subventionerade lån enligt detta avsnitt villkoras med refinansiering av befintliga lån.

2.4.   Stöd för merkostnader på grund av exceptionellt kraftiga prisökningar på naturgas och el

51.

Utöver de befintliga möjligheter som grundar sig på artikel 107.3 c i EUF-fördraget och de möjligheter som anges ovan skulle tillfälligt stöd kunna mildra exceptionellt kraftiga prisökningar på naturgas och el som företag kanske inte kan föra vidare eller anpassa sig till på kort sikt. Detta kan mildra konsekvenserna för företag och hjälpa dem att hantera de kraftiga kostnadsökningarna till följd av den nuvarande krisen och även minska inflationstrycket från energiprisökningarna. Ytterligare stöd kan vara motiverat för att göra det möjligt för energiintensiva företag att fortsätta verksamheten.

52.

Kommissionen kommer att betrakta sådant statligt stöd som förenligt med den inre marknaden på grundval av artikel 107.3 b i EUF-fördraget under förutsättning att följande villkor är uppfyllda: a. Stödet beviljas senast den 31 december 2022. b. Stödet får beviljas i form av direkta bidrag, skatte- (54) eller betalningsförmåner eller i andra former, såsom återbetalningspliktiga förskott, garantier (55), lån (56) eller eget kapital, under förutsättning att det totala nominella värdet av sådana åtgärder inte överstiger de tillämpliga stödnivåerna och stödtaken. Alla siffror måste anges i bruttobelopp, dvs. före avdrag för skatter och avgifter. c. Stöd som beviljas i form av återbetalningspliktiga förskott, garantier, lån eller andra återbetalningspliktiga instrument får omvandlas till andra former av stöd, såsom bidrag, under förutsättning att omvandlingen sker senast den 30 juni 2023 och att villkoren i detta avsnitt är uppfyllda. d. Stödet beviljas på grundval av en ordning med en beräknad budget. Medlemsstaterna får begränsa stödet till verksamheter som stödjer specifika ekonomiska sektorer av särskild betydelse för ekonomin eller för den inre marknadens säkerhet och resiliens. Sådana begränsningar måste dock utformas brett och får inte leda till en konstgjord begränsning av potentiella stödmottagare. e. Stödberättigande kostnader inom ramen för denna åtgärd beräknas på grundval av de ökade kostnaderna för naturgas och el med koppling till Rysslands angrepp mot Ukraina. Den stödberättigande kostnaden är produkten av det antal enheter naturgas och el som företaget anskaffat från externa leverantörer i egenskap av slutkonsument (57) under en period mellan den 1 februari 2022 och den 31 december 2022 (den stödberättigande perioden) och en viss ökning av det pris som företaget betalar per förbrukad enhet (mätt till exempel i euro/MWh). Denna prisökning ska beräknas som skillnaden mellan det enhetspris som företaget betalat under den stödberättigande perioden under en viss månad och det dubbla (200 %) av det enhetspris som företaget betalat i genomsnitt för referensperioden 1 januari 2021–31 december 2021 (58). f. Det totala stödet per företag överstiger inte 30 % av de stödberättigande kostnaderna upp till 2 miljoner euro vid en given tidpunkt. g. Den beviljande myndigheten får göra en förskottsutbetalning till företaget när stödet beviljas innan de stödberättigande kostnaderna har uppstått. I samband med detta får den beviljande myndigheten förlita sig på uppskattningar av de stödberättigande kostnaderna, förutsatt att stödtaken i punkt 52 (f) iakttas. Den beviljande myndigheten är skyldig att kontrollera de tillämpliga taken i efterhand på grundval av faktiska kostnader och att återkräva alla utbetalningar av stöd som överskrider detta tak senast sex månader efter det att den stödberättigande perioden har löpt ut. h. Stöd som beviljas enligt denna punkt 52 får kumuleras med stöd som beviljas enligt avsnitt 2.1, förutsatt att det totala beloppet på 2 miljoner euro inte överskrids.

53.

I vissa situationer kan ytterligare stöd vara nödvändigt för att säkerställa en fortsatt ekonomisk verksamhet. För detta ändamål får medlemsstaterna bevilja stöd som överstiger de värden som beräknats i enlighet med punkterna 52(e) och (f), om, förutom villkoren i leden52(a) – (d) och (g), , även följande villkor är uppfyllda: a. Företaget är stödberättigat om det är ett ”energiintensivt företag” i den mening som avses i artikel 17.1 a i energiskattedirektivet (59), det vill säga om inköpen av energiprodukter (inbegripet andra energiprodukter än naturgas och elektricitet) uppgår till minst 3,0 % av produktionsvärdet (60). b. Företaget är stödberättigat om det ådrar sig rörelseförluster (61), varvid ökningen av de stödberättigande kostnaderna enligt definitionen i punkt 52(e)måste uppgå till minst 50 % av rörelseförlusten under den stödberättigande perioden enligt definitionen i punkt 52(e). c. Det totala stödet överstiger inte 50 % av de stödberättigande kostnaderna och uppgår till högst 80 % av företagets rörelseförluster. d. Det samlade stödet överstiger inte 25 miljoner euro per företag vid en viss tidpunkt. e. För energiintensiva företag, som verkar inom en sektor eller delsektor enligt förteckningen i bilaga I, får det totala stödet höjas upp till högst 70 % av de stödberättigande kostnaderna i samband med produktionen av produkter inom de sektorer eller delsektorer som anges i bilaga I och uppgå till högst 80 % av rörelseförlusterna för dessa verksamheter. Det totala stödet får inte överstiga 50 miljoner euro per företag vid en viss tidpunkt, varvid verksamheter som inte förtecknas i bilaga I inte kan få mer än 25 miljoner euro. Om ett företag är verksamt inom flera sektorer, där olika högsta belopp är tillämpliga i enlighet med denna punkt 53, ska den berörda medlemsstaten på lämpligt sätt, till exempel genom särredovisning, säkerställa att det relevanta taket iakttas för var och en av dessa verksamheter och att det övergripande maxbeloppet om 50 miljoner euro per företag inte överstigs. f. Stöd enligt denna punkt 53 får kumuleras med stöd enligt avsnitt 2.1, förutsatt att de tak som anges i punkt 53(d) eller 53(e), beroende på vad som är tillämpligt, inte överskrids.

3.   ÖVERVAKNING OCH RAPPORTERING

54.

Medlemsstaterna måste inom 12 månader från beviljandet offentliggöra relevant information om varje individuellt stöd över 100 000 euro (62) beviljat enligt detta meddelande och över 10 000 euro (63) inom jordbruks- och fiskesektorerna på den övergripande webbplatsen för statligt stöd eller kommissionens it-verktyg (64).

55.

Medlemsstaterna måste lämna in årliga rapporter till kommissionen (65).

56.

Medlemsstaterna måste se till att detaljerade register förs över beviljat stöd som omfattas av detta meddelande. Sådana register, som ska innehålla alla de uppgifter som är nödvändiga för att fastställa om de nödvändiga villkoren har uppfyllts, måste bevaras i tio år efter stödets beviljande och översändas till kommissionen på begäran.

57.

Kommissionen kan kräva ytterligare upplysningar om det beviljade stödet, särskilt för att kontrollera om villkoren i kommissionens beslut om att godkänna stödåtgärden har uppfyllts.

58.

För att övervaka genomförandet av detta meddelande får kommissionen begära att medlemsstaterna lämnar samlad information om användningen av statliga stödåtgärder för att avhjälpa den allvarliga störning i ekonomin som orsakats av den rådande krisen och de därmed sammanhängande restriktiva åtgärderna.

4.   SLUTBESTÄMMELSER

59.

Kommissionen tillämpar detta meddelande från och med den 1 februari 2022 med beaktande av de ekonomiska konsekvenserna av Rysslands angrepp mot Ukraina och de efterföljande sanktionerna. Detta meddelande motiveras av de rådande exceptionella omständigheterna och kommer inte att tillämpas efter de datum som anges däri.

60.

Kommissionen kommer att se över alla avsnitt i detta meddelande före den 31 december 2022 på grundval av viktiga konkurrenspolitiska eller ekonomiska överväganden och den internationella utvecklingen. Där det kan vara till hjälp kan kommissionen dessutom ytterligare klargöra sitt synsätt i vissa frågor.

61.

Kommissionen ska, i nära samarbete med de berörda medlemsstaterna, se till att åtgärder bedöms snabbt efter det att en fullständig anmälan har gjorts av åtgärder som omfattas av detta meddelande. Medlemsstaterna bör så tidigt och utförligt som möjligt underrätta kommissionen om sina avsikter och anmäla planer på att införa sådana åtgärder. Kommissionen kommer att ge medlemsstaterna vägledning och stöd i denna process.

---

(1)  Exempelvis den 6 mars 2022 antog Ryska federationens regering dekret nr 299 om ändring av punkt 2 i metodiken för fastställande av det ersättningsbelopp som ska utbetalas till patenthavaren vid beslut om användning av uppfinningen, bruksmodellen, beslut om användning av uppfinningen utan patenthavarens samtycke och förfarandet för betalningen. I detta ändringsförslag föreskrivs ”ingen ersättning för användning av en uppfinning, bruksmodell eller industriell formgivning för ”patentinnehavare” från andra stater som begår ”fientliga handlingar”.

(2)  Ukraina är EU:s fjärde största externa livsmedelsleverantör och en viktig leverantör av spannmål (52 % av EU:s majsimport, 19 % av vete), vegetabiliska oljor (23 %) och oljeväxter (22 %, särskilt raps: 72 %). De globala livsmedelspriserna är redan höga och kan fortfarande stiga på grund av den rådande situationen.

(3)  Exempelvis enligt WIPO Global Brand Database, WIPO Global Design Database, PatentSight databas, fanns det i mars 2022 omkring 150 000 varumärken, 2 000 exempel på industriell formgivning och 44 000 patent som EU-företag förfogade över i Ryssland. EU-varumärken som är skyddade i Ryssland finns främst inom följande sektorer: läkemedel, kosmetika, fordon, kemikalier och konsumentvaror, mode- och lyxvaror. Med tanke på de vaga formuleringarna i ändringen av metoden för den ersättning som ska betalas till patenthavaren genom dekret nr 299 av den 6 mars 2022 (se fotnot 1), som antagits av den ryska regeringen, och den ekonomiska exponeringen för EU-företag och deras immateriella tillgångar i Ryssland, kan en sådan motåtgärd ha en potentiellt omfattande och skadlig inverkan på EU-företag.

(4)  Rådets förordning (EU) 2022/259 av den 23 februari 2022 om ändring av förordning (EU) nr 269/2014 om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 42 I, 23.2.2022, s. 1), rådets genomförandeförordningar (EU) 2022/260 och 2022/261 av den 23 februari 2022 om genomförande av förordning (EU) nr 269/2014 om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 42 I, 23.2.2022, s. 3, EUT L 42 I, 23.2.2022, s. 15). rådets förordning (EU) 2022/262 av den 23 februari 2022 om ändring av förordning (EU) nr 833/2014 om restriktiva åtgärder mot bakgrund av Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina (EUT L 42 I, 23.2.2022, s. 74), rådets förordning (EU) 2022/263 av den 23 februari 2022 om restriktiva åtgärder med anledning av erkännandet av de icke-regeringskontrollerade områdena i länen Donetsk och Luhansk i Ukraina och beordrandet av ryska väpnade styrkor in i de områdena (EUT L 42 I, 23.2.2022, s. 77), rådets beslut (Gusp) 2022/264 av den 23 februari 2022 om ändring av beslut 2014/512/Gusp om restriktiva åtgärder med hänsyn till Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina, (EUT L 42 I, 23.2.2022, s. 95), rådets beslut (GUSP) 2022/265 och 2022/267 av den 23 februari 2022 om ändring av beslut 2014/145/Gusp om restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 42 I, 23.2.2022, s. 98), (EUT L 42 I, 23.2.2022, s. 114). och rådets beslut (Gusp) 2022/266 av den 23 februari 2022 om restriktiva åtgärder med anledning av erkännandet av de icke-regeringskontrollerade områdena i länen Donetsk och Luhansk i Ukraina och beordrandet av ryska väpnade styrkor in i de områdena (EUT L 42 I, 23.2.2022, s. 109),

(5)  Rådets beslut (GUSP) 2022/327 av den 25 februari 2022 om ändring av beslut 2014/512/Gusp om restriktiva åtgärder med hänsyn till Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina, (EUT L 48, 25.2.2022, s. 1), rådets förordning (EU) 2022/328 av den 25 februari 2022 om ändring av förordning (EU) nr 833/2014 om restriktiva åtgärder mot bakgrund av Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina (EUT L 49, 25.2.2022, s. 1), rådets beslut (GUSP) 2022/329 av den 25 februari 2022 om ändring av beslut 2014/145/Gusp om restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 50, 25.2.2022, s. 1), rådets förordning (EU) 2022/330 av den 25 februari 2022 om ändring av förordning (EU) nr 269/2014 om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 51, 25.2.2022, s. 1), rådets beslut (GUSP) 2022/331 av den 25 februari 2022 om ändring av beslut 2014/145/Gusp om restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 52, 25.2.2022, s. 1), rådets genomförandeförordning (EU) 2022/332 av den 25 februari 2022 om genomförande av förordning (EU) nr 269/2014 om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 53, 25.2.2022, s. 1), rådets beslut (EU) 2022/333 av den 25 februari 2022 om partiellt upphävande av tillämpningen av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Ryska federationen om förenklat utfärdande av viseringar till medborgare i Europeiska unionen och Ryska federationen (EUT L 54, 25.2.2022, s. 1).

(6)  Rådets förordning (EU) 2022/334 av den 28 februari 2022 om ändring av rådets förordning (EU) nr 833/2014 om restriktiva åtgärder med hänsyn till Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina (EUT L 57, 28.2.2022, s. 1) och rådets beslut (Gusp) 2022/335 av den 28 februari 2022 om ändring av beslut 2014/512/Gusp om restriktiva åtgärder med hänsyn till Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina (EUT L 57, 28.2.2022, s. 4).

(7)  Rådets genomförandeförordning (EU) 2022/336 av den 28 februari 2022 om genomförande av förordning (EU) nr 269/2014 om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 58, 28.2.2022, s. 1), och rådets beslut (GUSP) 2022/337 av den 28 februari 2022 om ändring av beslut 2014/145/Gusp om restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 59, 28.2.2022, s. 1).

(8)  Rådets förordning (EU) 2022/345 av den 1 mars 2022 om ändring av förordning (EU) nr 833/2014 om restriktiva åtgärder mot bakgrund av Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina (EUT L 63, 2.3.2022, s. 1) och rådets beslut (Gusp) 2022/346 av den 1 mars 2022 om ändring av beslut 2014/512/Gusp om restriktiva åtgärder med hänsyn till Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina (EUT L 63, 2.3.2022, s. 5).

(9)  Rådets förordning (EU) 2022/350 av den 1 mars 2022 om ändring av rådets förordning (EU) nr 833/2014 om restriktiva åtgärder med hänsyn till Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina (EUT L 65, 2.3.2022, s. 1) och rådets beslut (Gusp) 2022/351 av den 1 mars 2022 om ändring av beslut 2014/512/Gusp om restriktiva åtgärder med hänsyn till Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina (EUT L 65, 2.3.2022, s. 5).

(10)  Rådets förordning (EU) 2022/355 av den 2 mars 2022 om ändring av rådets förordning (EG) nr 765/2006 om restriktiva åtgärder med anledning av situationen i Belarus (EUT L 67, 2.3.2022, s. 1), och rådets beslut (Gusp) 2022/356 av den 2 mars 2022 om ändring av beslut 2012/642/Gusp om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Vitryssland (EUT L 67, 2.3.2022, s. 103).

(11)  Rådets förordning (EU) 2022/345 av den 1 mars 2022 om ändring av förordning (EU) nr 833/2014 om restriktiva åtgärder mot bakgrund av Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina (EUT L 63, 2.3.2022, s. 1) och rådets beslut (Gusp) 2022/354 av den 2 mars 2022 om ändring av beslut 2014/145/Gusp om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 63, 2.3.2022, s. 5).

(12)  Rådets förordning (EU) 2022/398 av den 9 mars 2022 om ändring av förordning (EU) nr 765/2006 om restriktiva åtgärder med anledning av situationen i Belarus och Belarus inblandning i Rysslands angrepp mot Ukraina, (EUT L 82, 9.3.2022, s. 1).

(13)  Rådets förordning (EU) 2022/394 av den 9 mars 2022 om ändring av förordning (EU) nr 833/2014 om restriktiva åtgärder mot bakgrund av Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina, (EUT L 81, 9.3.2022, s. 1),

(14)  Rådets genomförandeförordning (EU) 2022/427 av den 15 mars 2022 om genomförande av förordning (EU) nr 269/2014 om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende, (EUT L 87, 15.3.2022, s. 1), rådets förordning (EU) 2022/428 av den 15 mars 2022 om ändring av förordning (EU) nr 833/2014 om restriktiva åtgärder mot bakgrund av Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina, (EUT L 87 I, 15.3.2022, s. 13),

(15)  Rådets förordning (EU) 2022/428 av den 15 mars 2022 om ändring av förordning (EU) nr 833/2014 om restriktiva åtgärder med hänsyn till Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina (EUT L 87 I, 15.3.2022, s. 13) och rådets beslut (Gusp) 2022/430 av den 15 mars 2022 om ändring av beslut 2014/512/Gusp om restriktiva åtgärder med hänsyn till Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina (EUT L 87 I, 15.3.2022, s. 56).

(16)  Rådets genomförandeförordning (EU) 2022/427 av den 15 mars 2022 om genomförande av förordning (EU) nr 269/2014 om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 87 I, 15.3.2022, s. 1), och rådets beslut (GUSP) 2022/429 av den 15 mars 2022 om ändring av beslut 2014/145/Gusp om restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 87 I, 15.3.2022, s. 44).

(17)  Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, COM(2021) 660 final av den 13 oktober 2021 – Ta itu med stigande energipriser: en verktygslåda för åtgärder och stöd.

(18)  Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, COM(2022) 108 final av den 8 mars 2022 – REPowerEU: Gemensamma europeiska åtgärder för säkrare och hållbarare energi till ett mer överkomligt pris

(19)  Genom instrumentet för tekniskt stöd, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/240 av den 10 februari 2021 (EUT L 57, 18.2.2021, s. 1), stöder kommissionen, på begäran, medlemsstaterna vid utformningen och genomförandet av reformer som syftar till att säkerställa mer överkomlig, säker och hållbar energi.

(20)  Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (EUT L 283, 31.10.2003, s. 51).

(21)  Medlemsstaterna uppmanas att utnyttja de möjligheter att bevilja stöd som godkänts enligt riktlinjerna för statligt stöd till klimat, miljöskydd och energi 2022, särskilt när det gäller förnybar energi, energieffektivitet eller andra åtgärder för minskade koldioxidutsläpp.

(22)  EUT L 173, 12.6.2014, s. 190, se artikel 3.1.28 i direktivet om återhämtning och resolution av banker.

(23)  EUT L 225, 30.7.2014, s. 1, se artikel 3.1.29 i förordningen om en gemensam resolutionsmekanism.

(24)  Meddelande om rekapitalisering av finansinstitut under den rådande finanskrisen: begränsning av stödet till minsta möjliga och garantier mot otillbörlig snedvridning av konkurrensen (EUT C 10, 15.1.2009, p. 2), meddelande från kommissionen om behandlingen av värdeminskade tillgångar inom gemenskapens banksektor (EUT C 72, 26.3.2009, s. 1), meddelande om återställandet av lönsamheten och bedömningen av omstruktureringsåtgärder inom finanssektorn under den rådande krisen enligt reglerna om statligt stöd (EUT C 195, 19.8.2009, s. 9), meddelande från kommissionen om tillämpning, från och med den 1 januari 2011, av reglerna om statligt stöd på stödåtgärder till förmån för finansinstitut med anledning av finanskrisen (EUT C 329, 7.12.2010, s. 7), meddelande från kommissionen om tillämpning, från och med den 1 januari 2012, av reglerna om statligt stöd på stödåtgärder till förmån för finansinstitut med anledning av finanskrisen (EUT C 356, 6.12.2011, s. 7), och meddelande från kommissionen om tillämpning, från och med den 1 augusti 2013 , av reglerna om statligt stöd på stödåtgärder till förmån för banker i samband med finanskrisen (2013 års bankmeddelande) (EUT C 216, 30.7.2013, p. 1).

(25)  Åtgärder till stöd för kreditinstitut eller andra finansinstitut som utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget, och som faller utanför detta meddelande, måste anmälas till kommissionen och ska bedömas enligt gällande regler om statligt stöd.

(26)  Enligt definitionen i fotnot 24.

(27)  Förenade målen T-132/96 och T-143/96 Freistaat Sachsen med flera/kommissionen EU:T:1999:326, punkt 167.

(28)  Kommissionens beslut 98/490/EG i ärende C 47/96, Crédit Lyonnais (EGT L 221, 8.8.1998, s. 28), punkt 10.1, kommissionens beslut 2005/345/EG i ärende C 28/02, Bankgesellschaft Berlin (EUT L 116, 4.5.2005, s. 1), punkt 153 och följande, och kommissionens beslut 2008/263/EG i ärende C 50/06 BAWAG (EUT L 83, 26.3.2008, s. 7), punkt 166. Se kommissionens beslut i ärende NN 70/07, Northern Rock (EUT C 43, 16.2.2008, s. 1), kommissionens beslut i ärende NN 25/08, undsättningsstöd till Risikoabschirmung WestLB (EUT C 189, 26.7.2008, s. 3), kommissionens beslut av den 4 juni 2008 om statligt stöd C 9/08 till förmån för Sachsen LB (EUT L 104, 24.4.2009, s. 34), och kommissionens beslut av den 16 juni 2017 i ärende SA.32544 (2011/C) omstrukturering av TRAINOSE S.A (EUT L 186, 24.7.2018, s. 25).

(29)  Exempelvis artikel 12 i rådets förordning (EU) nr 833/2014 av den 31 juli 2014 om restriktiva åtgärder mot bakgrund av Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina (EUT L 229, 31.7.2014, s. 1).

(30)  På grund av den särskilda situationen med två på varandra följande kriser som på flera sätt har påverkat företag kan medlemsstaterna välja att i enlighet med detta meddelande även förse företag i svårigheter med stöd.

(31)  Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse (EUT L 352, 24.12.2013, s. 1). kommissionens förordning (EU) nr 1408/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn (EUT L 352, 24.12.2013, s. 9), och kommissionens förordning (EU) nr 717/2014 av den 27 juni 2014 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom fiskeri- och vattenbrukssektorn (EUT L 190, 28.6.2014, s. 45), och kommissionens förordning (EU) nr 360/2012 av den 25 april 2012 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse som beviljas företag som tillhandahåller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, (EUT L 114, 26.4.2012, s. 8).

(32)  Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (allmän gruppundantagsförordning), Kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 av den 25 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 193, 1.7.2014, s. 1). Kommissionens förordning (EU) nr 1388/2014 av den 16 december 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd till företag som är verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, (EUT L 369, 24.12.2014, s. 37).

(33)  Meddelande från kommissionen – Tillfällig ram för statliga stödåtgärder till stöd för ekonomin under det pågående utbrottet av covid-19 (EUT C 91I, 20.3.2020, s. 1), ändrat genom kommissionens meddelanden C(2020) 2215 (EUT C 112I, 4.4.2020, s. 1), C(2020) 3156 (EUT C 164, 13.5.2020, s. 3), C(2020) 4509 (EUT C 218, 2.7.2020, s. 3), C(2020) 7127 (EUT C 340I, 13.10.2020, s. 1), C(2021) 564 (EUT C 34, 1.2.2021, s. 6) och C(2021) 8442 (EUT C 473, 24.11.2021, s. 1).

(34)  Stöd som beviljats på grundval av stödordningar som har godkänts enligt detta avsnitt, och som har återbetalats innan nytt stöd beviljas enligt detta avsnitt, ska inte beaktas vid fastställandet av huruvida det tillämpliga taket överstigs.

(35)  Om stöd beviljas i form av garantier enligt detta avsnitt, gäller de ytterligare villkoren i punkt 47 h.

(36)  Om stöd beviljas i form av lån enligt detta avsnitt, gäller de ytterligare villkoren i punkt 50 g.

(37)  Om stödet ges i form av en skatteförmån, måste den skatteskuld i förhållande till vilken denna förmån beviljas ha uppkommit senast den 31 december 2022.

(38)  Enligt definitionen i artikel 2.6 och 2.7 i kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 av den 25 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 193, 1.7.2014, s. 1).

(39)  Enligt definitionen i artikel 2.5 i kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 av den 25 juni 2014, genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 193, 1.7.2014, s. 1).

(40)  Enligt definitionen i artikel 2.1 i kommissionens förordning (EU) nr 717/2014 av den 27 juni 2014 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom fiskeri- och vattenbrukssektorn (EUT L 190, 28.6.2014, s. 45).

(41)  Stöd som beviljats på grundval av stödordningar som har godkänts enligt detta avsnitt och som har återbetalats innan nytt stöd beviljas enligt detta avsnitt ska inte beaktas vid fastställandet av huruvida det tillämpliga taket överstigs.

(42)  Om stöd beviljas i form av garantier enligt detta avsnitt, gäller de ytterligare villkoren i punkt 47 h.

(43)  Om stöd beviljas i form av lån enligt detta avsnitt, gäller de ytterligare villkoren i punkt 50 g.

(44)  Kommissionens förordning (EU) nr 717/2014 av den 27 juni 2014 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom fiskeri- och vattenbrukssektorn (EUT L 90, 28.6.2014, s. 45).

(45)  Relevant motivering kan avse stödmottagare som är verksamma inom sektorer som är särskilt drabbade av angreppets direkta eller indirekta effekter, inbegripet sanktioner som införts av EU och dess internationella partner samt motåtgärder som vidtagits exempelvis av Ryssland. Dessa effekter kan omfatta avbrott i leveranskedjor eller utestående betalningar från Ryssland eller Ukraina, ökad risk för cyberattacker eller stigande priser på specifika insatsvaror eller råvaror som påverkas av den rådande krisen.

(46)  Enligt definitionen i bilaga I till den allmänna gruppundantagsförordningen.

(47)  Likviditetsplanen får omfatta både rörelsekapital och investeringskostnader.

(48)  Basräntan beräknad i enlighet med kommissionens meddelande om en översyn av metoden för att fastställa referens- och diskonteringsräntor (EUT C 14, 19.1.2008, s. 6) och som finns på GD Konkurrens webbplats: https://ec.europa.eu/competition/state_aid/legislation/reference_rates.html.

(49)  Den lägsta sammanlagda räntesatsen (basränta plus kreditriskmarginaler) måste vara minst 10 räntepunkter per år.

(50)  Den lägsta sammanlagda räntesatsen (basränta plus kreditriskmarginaler) måste vara minst 10 räntepunkter per år.

(51)  Relevant motivering kan avse företag som är verksamma inom sektorer som är särskilt drabbade av det ryska angreppets direkta eller indirekta effekter, inbegripet restriktiva ekonomiska åtgärder som vidtagits av EU och dess internationella partner samt motåtgärder som vidtagits av Ryssland. Dessa effekter kan omfatta avbrott i leveranskedjor eller utestående betalningar från Ryssland eller Ukraina, ökad risk för cyberattacker eller stigande priser på specifika insatsvaror eller råvaror som påverkas av den rådande krisen.

(52)  Enligt definitionen i bilaga I till den allmänna gruppundantagsförordningen.

(53)  Likviditetsplanen får omfatta både rörelsekapital och investeringskostnader.

(54)  Om stödet ges i form av en skatteförmån, måste den skatteskuld i förhållande till vilken denna förmån beviljas ha uppkommit senast den 31 december 2022.

(55)  Om stöd beviljas i form av garantier enligt detta avsnitt, gäller de ytterligare villkoren i punkt 47 h.

(56)  Om stöd beviljas i form av lån enligt detta avsnitt, gäller de ytterligare villkoren i punkt 50 g.

(57)  Såsom visas av åtagandet, t.ex. på grundval av respektive faktura. Endast slutlig förbrukning räknas, försäljning och egen produktion är undantagen.

(58)  ((p(t)–p(ref) * 2) * q(t), där p betecknar enhetspriset, q förbrukad kvantitet, ref referensperioden från den 1 januari 2021 till den 31 december 2021 och t en viss månad under perioden 1 februari–31 december 2022.

(59)  Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (EUT L 283, 31.10.2003, s. 51).

(60)  På grundval av finansiella redovisningsrapporter för kalenderåret 2021 eller den senaste tillgängliga årsredovisningen.

(61)  Företaget anses ha rörelseförluster när EBITDA, dvs. vinst före räntor, skatt, av- och nedskrivningar (exklusive engångsnedskrivningar) är negativt för den stödberättigande perioden.

(62)  Med hänvisning till den information som krävs enligt bilaga III till kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 och bilaga III till kommissionens förordning (EU) nr 702/2014. När det gäller återbetalningspliktiga förskott, garantier, lån, efterställda lån och andra stödformer, ska det underliggande instrumentets nominella värde föras upp per stödmottagare. När det gäller skatte- eller betalningsförmåner, får stödbeloppet för det individuella stödet anges i intervall.

(63)  Med hänvisning till den information som krävs enligt bilaga III till kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 och bilaga III till kommissionens förordning (EU) nr 1388/2014 av den 16 december 2014. När det gäller återbetalningspliktiga förskott, garantier, lån, efterställda lån och andra stödformer, ska det underliggande instrumentets nominella värde föras upp per stödmottagare. När det gäller skatte- eller betalningsförmåner, får stödbeloppet för det individuella stödet anges i intervall.

(64)  Sidan för offentlig sökning i modulen för stödtransparens ger tillträde till uppgifter om individuellt statligt stöd som medlemsstaterna beviljat, i enlighet med EU:s transparenskrav på området statligt stöd https://webgate.ec.europa.eu/competition/transparency/public?lang=en.

(65)  EUT L 140, 30.4.2004, s. 1.