24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/2

Domstolens beslut (nionde avdelningen) av den 17 november 2021 (begäran om förhandsavgörande från Juzgado de Primera Instancia no 38 de Barcelona – Spanien) – Marc Gómez del Moral Guasch mot Bankia SA

(Mål C-665/20) (1)

(Begäran om förhandsavgörande - Artikel 99 i domstolens rättegångsregler - Konsumentskydd - Direktiv 93/13/EEG - Oskäliga villkor i konsumentavtal - Avtal om hypotekslån - Rörlig räntesats - Referensindex för hypotekslån (IRPH) - Den nationella domstolens prövning av huruvida kravet på tydlighet är uppfyllt - Bedömning av avtalsvillkors oskälighet - Konsekvenser av förklaring om ogiltighet - Dom av den 3 mars 2020, Gómez del Moral Guasch (C-125/18, EU:C:2020:138) - Nya frågor)

(2022/C 37/02)

Rättegångsspråk: spanska

Hänskjutande domstol

Juzgado de Primera Instancia no 38 de Barcelona

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Marc Gómez del Moral Guasch

Motpart: Bankia SA

Avgörande

Artikel 5 i rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal och kravet på att avtalsvillkor ska vara tydliga, ska i samband med ett hypotekslån tolkas på så sätt att de medger att en näringsidkare inte inför den fullständiga definitionen av det referensindex som ligger till grund för beräkningen av en rörlig räntesats i ett sådant avtal och, före avtalets ingående, inte överlämnar en broschyr med information om indexets tidigare utveckling till konsumenten, med motiveringen att informationen om nämnda index publiceras officiellt, under förutsättning att en normalt informerad och skäligen uppmärksam och medveten genomsnittskonsument, med beaktande av allmänt tillgänglig och åtkomlig information samt den information som, i förekommande fall, har lämnats av näringsidkaren, har kunnat förstå hur metoden för att beräkna referensindexet konkret fungerar och således, på grundval av klara och begripliga kriterier, bedöma de potentiellt omfattande ekonomiska konsekvenserna av detta villkor för en sådan konsuments finansiella förpliktelser.

Artiklarna 3.1, 4.2 och 5 i direktiv 93/13 ska tolkas på så sätt att om en nationell domstol anser att ett avtalsvillkor som syftar till att fastställa metoden för att beräkna en rörlig räntesats i ett avtal om hypotekslån inte är klart och begripligt formulerat, i den mening som avses i artikel 4.2 eller artikel 5 i detta direktiv, ankommer det på den att pröva huruvida villkoret är ”oskäligt”, i den mening som avses i artikel 3.1 i nämnda direktiv.

Artikel 6.1 i direktiv 93/13 ska tolkas på så sätt att den nationella domstolen är skyldig att låta konsumenten välja mellan, å ena sidan, en ändring av ett avtal genom att ett avtalsvillkor om fastställande av en rörlig räntesats som anses vara oskäligt ersätts med ett utfyllande villkor som hänvisar till ett index som föreskrivs i lag och, å andra sidan, en ogiltigförklaring av avtalet om hypotekslån i dess helhet, om avtalet inte kan bestå utan detta villkor.

Artiklarna 6.1 och 7.1 i direktiv 93/13, jämförda med artikel 1.2 i detta direktiv, ska tolkas på så sätt att de inte utgör hinder för att den nationella domstolen, för det fall ett villkor om fastställande av ett referensindex för beräkning av ett låns rörliga räntor är oskäligt och ogiltigt, med iakttagande av villkoren i punkt 67 i domen av den 3 mars 2020, Gómez del Moral Guasch (C-125/18, EU:C:2020:138), ersätter detta index med ett lagstadgat index, som är tillämpligt om inget annat har avtalats mellan parterna i avtalet, om båda indexen fastställs genom en beräkningsmetod av motsvarande komplexitet och denna ersättning föreskrivs i nationell rätt i fall som inte är tvistiga och där den är avsedd att bibehålla jämvikten mellan parternas åligganden, under förutsättning att ersättningsindexet faktiskt återspeglar en utfyllande bestämmelse i nationell rätt.

Artikel 6.1 i direktiv 93/13 ska tolkas på så sätt att i en situation där ett konsumentavtal inte kan bestå efter det att ett oskäligt villkor har upphävts och där en ogiltigförklaring av avtalet i dess helhet utsätter konsumenten för mycket negativa konsekvenser, får den nationella domstolen avhjälpa villkorets ogiltighet genom att ersätta det med en utfyllande bestämmelse i nationell rätt, i samband med vilket den räntesats som följer av ersättningsindexet ska tillämpas från den dag då avtalet ingicks.

(1) Datum för ingivande: 2.12.2020.)

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/3

Domstolens beslut (nionde avdelningen) av den 17 november 2021 (begäran om förhandsavgörande från Juzgado de Primera Instancia no 2 de Ibiza – Spanien) – YB mot Unión de Créditos Inmobiliarios SA

(Mål C-79/21) (1)

(Begäran om förhandsavgörande - Artiklarna 53 och 99 i domstolens rättegångsregler - Konsumentskydd - Direktiv 93/13/EEG - Oskäliga villkor i konsumentavtal - Avtal om hypotekslån - Rörlig räntesats - Referensindex för hypotekslån (IRPH) - Den nationella domstolens prövning av transparensen - Upplysningsplikt - Bedömning av om avtalsvillkor är oskäliga - Kraven på god sed, balans och tydlighet - Konsekvenser av ogiltighetsförklaringen)

(2022/C 37/03)

Rättegångsspråk: spanska

Hänskjutande domstol

Juzgado de Primera Instancia no 2 de Ibiza

Part i målet vid den nationella domstolen

Kärande: YB

Svarande: Unión de Créditos Inmobiliarios SA

Avgörande

Artikel 5 i rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal och kravet på att avtalsvillkor ska vara transparenta ska, vid ingående av hypotekslån, tolkas på så sätt att de inte utgör hinder för en nationell lagstiftning och rättspraxis som fritar näringsidkaren från skyldigheten att vid ingåendet av kreditavtal upplysa konsumenten om den tidigare utvecklingen av referensindex under åtminstone de två senaste åren jämfört med åtminstone ett annat index såsom Euribor, förutsatt att denna nationella lagstiftning och rättspraxis gör det möjligt för domstolen att, mot bakgrund av de allmänt tillgängliga uppgifter som domstolen förfogar över och eventuella uppgifter från näringsidkaren, åtminstone förvissa sig om att en normalt informerad samt skäligen uppmärksam genomsnittskonsument kan förstå hur beräkningsmetoden för referensindexet konkret tillämpas och således, på grundval av klara och begripliga kriterier, bedöma de potentiellt omfattande ekonomiska konsekvenserna av detta villkor för en sådan konsuments finansiella förpliktelser.

Artikel 3.1 i direktiv 93/13 ska tolkas på så sätt att den utgör hinder för en nationell lagstiftning och rättspraxis enligt vilken näringsidkarens avsaknad av god tro är ett nödvändigt villkor för att innehållet i en icke transparent klausul i ett avtal som ingåtts med en konsument ska kunna prövas. Det ankommer på den hänskjutande domstolen att mot bakgrund av samtliga relevanta omständigheter i det nationella målet avgöra om näringsidkaren ska anses ha handlat i god tro i sitt val av ett lagstadgat index och om den klausul i vilken det hänvisas till ett sådant index kan skapa en betydande obalans, till nackdel för konsumenten, i avtalsparternas rättigheter och skyldigheter enligt avtalet.

Artikel 6.1 och artikel 7.1 i direktiv 93/13 ska tolkas på så sätt att de inte utgör hinder för att den nationella domstolen, för det fall ett oskäligt avtalsvillkor som fastställer ett referensindex för beräkningen av den rörliga räntan på ett lån förklaras ogiltigt, ersätter detta index med ett lagstadgat index som tillämpas om inget annat har avtalats mellan parterna till avtalet, när dessa två index har samma verkningar, förutsatt att villkoren i punkt 67 i dom av den 3 mars 2020, Gómez del Moral Guasch (C-125/18, EU:C:2020:138) är uppfyllda.

4)	Det är uppenbart att den sextonde frågan som Juzgado de Primera Instancia no 2 de Ibiza (förstainstansrätten nr 2 i Ibiza, Spanien) har ställt inte kan tas upp till prövning.

(1) Datum för ingivande: 9.2.2021.)

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/6

Överklagande ingett den 19 augusti 2021 av DI av den dom som tribunalen (fjärde avdelningen i utökad sammansättning) meddelade den 9 juni 2021 i mål T-514/19, DI mot ECB

(Mål C-513/21 P)

(2022/C 37/10)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: DI (ombud: L. Levi, avocate)

Övrig part i målet: Europeiska centralbanken

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—	upphäva den överklagade domen,

—

i konsekvens därmed bifalla klagandens yrkanden genom att:

—	ogiltigförklara det beslut som fattades av ECB:s direktion den 7 maj 2019 om omedelbar disciplinär uppsägning,

—	ogiltigförklara det beslut som fattades av ECB:s direktion den 25 juni 2019 att inte återuppta disciplinförfarandet efter det att brottmålsförfarandet hade avslutats,

—	i vart fall, förordna att DI ska erhålla ersättning för den ideella skada han lidit, vilken i överensstämmelse med rätt och billighet kan uppskattas till 20 000 euro,

—	förordna om ersättning för samtliga kostnader, och

—	förplikta ECB att ersätta rättegångskostnaderna i båda instanser.

Grunder och huvudargument

Den överklagade domen är behäftad med en felaktig rättstillämpning till den del talan inte bifölls såvitt avsåg den första grunden, att upphovsmannen till de omtvistade besluten saknade behörighet.

Den överklagade domen är behäftad med en felaktig rättstillämpning till den del talan inte bifölls såvitt avsåg andra grunden angående ett åsidosättande av artikel 8.3.2 i ECB:s personalföreskrifter och av rättssäkerhetsprincipen.

Den överklagade domen är behäftad med en felaktig rättstillämpning till den del talan inte bifölls såvitt avsåg den sjunde grunden angående åsidosättande av oskuldspresumtionen och artikel 48 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

Den överklagade domen är behäftad med en felaktig rättstillämpning till den del talan inte bifölls såvitt avsåg den fjärde grunden angående åsidosättande av artikel 8.3.7 i ECB:s personalföreskrifter och av principen om opartiskhet, såsom denna kommer till uttryck i artikel 41 i stadgan.

Den överklagade domen är behäftad med en felaktig rättstillämpning till den del talan inte bifölls såvitt avsåg den sjätte grunden angående uppenbart oriktiga bedömningar.

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/7

Överklagande ingett den 26 augusti 2021 av CE av den dom som tribunalen (sjunde avdelningen) meddelade den 16 juni 2021 i mål T-355/19, CE mot Regionkommittén

(Mål C-539/21 P)

(2022/C 37/11)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Klagande: CE (ombud: M. Casado García-Hirschfeld, avocate)

Övrig part i målet: Regionkommittén

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—	delvis upphäva domen av den 16 juni 2021, CE/Regionkommittén (T-355/19),

—	förplikta Regionkommittén att ersätta samtliga rättegångskostnader, inbegripet de kostnader som uppkommit vid tribunalen beträffande såväl förfarandet rörande huvudsaken som det interimistiska förfarandet.

Grunder och huvudargument

Klaganden har till stöd för sitt överklagande ifrågasatt särskilt punkterna 69, 70, 73–77, 83–91, 109–116, 126–139, 149 och 150 i den överklagade domen. Den enda grunden för överklagandet avser att de faktiska omständigheterna har missuppfattats och att tribunalen har gjort sig skyldig till en uppenbart oriktig bedömning, vilket medfört att dess motivering är otillräcklig och rättsligt felaktig.

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/8

Begäran om förhandsavgörande framställd av Bundesarbeitsgericht (Tyskland) den 13 september 2021 – ZS mot Zweckverband ”Kommunale Informationsverarbeitung Sachsen” KISA, Körperschaft des öffentlichen Rechts

(Mål C-560/21)

(2022/C 37/12)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Bundesarbeitsgericht

Parter i det nationella målet

Klagande: ZS

Motpart: Zweckverband ”Kommunale Informationsverarbeitung Sachsen” KISA, Körperschaft des öffentlichen Rechts

Tolkningsfrågor

Ska artikel 38.3 andra meningen i förordning (EU) 2016/679 (1) (den allmänna dataskyddsförordningen, nedan kallad GDPR) tolkas så, att den utgör hinder för en bestämmelse i nationell rätt såsom § 6 fjärde stycket första meningen Bundesdatenschutzgesetz enligt vilken uppsägningen av ett dataskyddsombud av den personuppgiftsansvarige, som är ombudets arbetsgivare, är underkastat förutsättningarna i den bestämmelsen, oberoende av huruvida uppsägningen sker på grund av ombudets utförande av sina uppgifter?

Om fråga 1 ska besvaras jakande:

2.	Är den rättsliga grunden för artikel 38.3 andra meningen GDPR tillräcklig, i synnerhet såvitt den bestämmelsen omfattar dataskyddsombud som står i anställningsförhållande till den personuppgiftsansvarige?

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 2016, s. 1).

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/8

Överklagande ingett den 23 september 2021 av DD av den dom som tribunalen (fjärde avdelningen) meddelade den 14 juli 2021 i mål T-632/19, DD mot FRA

(Mål C-587/21 P)

(2022/C 37/13)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: DD (ombud: N. Lorenz, Rechtsanwältin)

Övrig part i målet: Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—	upphäva den överklagade domen i sin helhet,

—

följaktligen,

—	ogiltigförklara beslutet från direktören för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) av den 19 november 2018 att avslå klagandens yrkande enligt artikel 90.1 i tjänsteföreskrifterna,

—	ogiltigförklara, såvitt erfordras, beslutet från direktören för FRA av den 12 juni 2018, vilket mottogs den 13 juni 2018, om avslag på klagandens klagomål enligt artikel 90.2 i tjänsteföreskrifterna mot det ovannämnda beslutet av den 19 november 2018.

—	bevilja ersättning för den ideella skada som sökanden anser sig ha åsamkats, vilken specificeras i överklagandet, och som i överensstämmelse med rätt och billighet (ex æquo et bono) bör fastställas till 100 000 euro, och

—	förplikta FRA att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Felaktig rättstillämpning och missuppfattning av bevisningen vad gäller redogörelsen för de faktiska omständigheterna.

Felaktig rättstillämpning och åsidosättande av rättssäkerhetsprincipen vad gäller den första rättsstridigheten.

Felaktig rättstillämpning, åsidosättande av res judicata, otillräcklig motivering, underlåtenhet att pröva klagandens huvudyrkande, och missuppfattning av bevisningen vad gäller den andra rättsstridigheten.

Felaktig rättstillämpning, uppenbart oriktig bedömning och otillräcklig motivering vad gäller den tredje rättsstridigheten.

Felaktig rättstillämpning, missuppfattning av bevisningen, uppenbart oriktig bedömning, tribunalen agerade utan behörighet (ultra vires) och den dömde utöver vad som hade yrkats av parterna (dispositionsprincipen) (ultra petita), det var felaktigt av tribunalen att inte godta klagandens erbjudande att inkomma med en handling på begäran, vilken var av betydelse för målet, och otillräcklig motivering vad gäller den fjärde rättsstridigheten.

Felaktig rättstillämpning, otillräcklig motivering, felaktig rättslig bedömning av omständigheterna, missuppfattning av bevisningen och en uppenbart oriktig bedömning av den femte rättsstridigheten.

Felaktig rättstillämpning, missuppfattning av bevisningen, underlåtenhet att pröva klagandens huvudyrkande, felaktig rättslig bedömning, tribunalen dömde utöver vad som hade yrkats av parterna (dispositionsprincipen) (ultra petita), det var felaktigt av tribunalen att avslå klagandens begäran om att tribunalen skulle förordna om att en handling, vilken var av betydelse för målet, skulle inges, bristfällig prövning av begäran och grunden avseende mobbning som klaganden åberopat i samband med den sjätte rättsstridigheten.

Felaktig rättstillämpning vad gäller delen avseende den skada som faktiskt påstås ha vållats och orsakssambandet.

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/9

Begäran om förhandsavgörande framställd av Areios Pagos (Grekland) den 23 september 2021 – Charles Taylor Adjusting Limited, FD mot Starlight Shipping Company, Overseas Marine Enterprises INC

(Mål C-590/21)

(2022/C 37/14)

Rättegångsspråk: grekiska

Hänskjutande domstol

Areios Pagos

Parter i det nationella målet

Klagande: Charles Taylor Adjusting Limited, FD

Motparter: Starlight Shipping Company, Overseas Marine Enterprises INC

Tolkningsfrågor

Ska uttrycket ”uppenbart strider mot grunderna för unionens rättsordning” och, i förlängningen, mot grunderna för den nationella rättsordningen, vilket utgör ett skäl för att vägra erkännande och verkställighetsförklaring enligt artiklarna 34.1 och 45.1 i förordning nr 44/2001, (1) tolkas så, att det inte bara avser uttryckliga förbud att väcka och vidhålla talan, som innebär att det är förbjudet att inleda och fullfölja förfaranden vid en domstol i en annan medlemsstat, utan även domar eller beslut som har meddelats av domstolar i medlemsstater i) vilka utgör hinder för att käranden beviljas domstolsskydd vid en domstol i en annan medlemsstat eller vid fullföljande av mål som redan är anhängiga vid denna, och ii) att detta således utgör ett ingrepp i den behörighet som en domstol i en annan medlemsstat har att pröva en viss tvist, som redan har anhängiggjorts och som redan handläggs vid denna, och som anses vara förenligt med grunderna för unionens rättsordning? Strider det närmare bestämt mot grunderna för unionens rättsordning, enligt artiklarna 34.1 och 45.1 i förordning nr 44/2001, att erkänna och/eller verkställighetsförklara en dom eller ett beslut som har meddelats av en domstol i en medlemsstat om förhandsbeviljande av preliminär ekonomisk ersättning till dem som ansöker om erkännande och verkställighetsförklaring med avseende på de kostnader och utgifter som har uppstått till följd av att talan har väckts eller vidhållits vid en domstol i en annan medlemsstat, eftersom a) ett förlikningsavtal, som lagligen upprättats och bekräftats av en domstol i medlemsstaten som har meddelat domen och/eller beslutet, har ingåtts i målet till följd av prövningen av den aktuella talan och eftersom b) den domstol i den andra medlemsstaten vid vilken svaranden har väckt en ny talan saknar behörighet i kraft av en klausul om exklusiv behörighet?

Om den första frågan besvaras nekande, är det uppenbara och direkta åsidosättandet av grunderna för den nationella rättsordningen – i enlighet med nämnda grundläggande kulturella och rättsliga uppfattningar som råder i landet och de grundläggande bestämmelserna i grekisk rätt om själva kärnan i rätten till domstolsskydd (artiklarna 8 och 20 i den grekiska författningen, artikel 33 i den grekiska civillagen och principen om skydd av denna rättighet, såsom den preciseras i artiklarna 176 och 173.1–173.3, 185, 205 och 191 i den grekiska civilprocesslagen, som anges i punkt 6 i motiveringen) samt artikel 6.1 i Europakonventionen, om att avsteg får göras i förevarande fall från unionsrätten om fri rörlighet för rättsliga avgöranden, och det uteblivna erkännandet på grundval av detta hinder – förenligt med de uppfattningar som införlivar och främjar det europeiska perspektivet, och utgör detta, enligt artikel 34.1 i förordning nr 44/2001, såsom den tolkas av EU-domstolen, ett skäl för att hindra erkännande och verkställighet i Grekland av den dom och de beslut som avses ovan (del I), vilka har meddelats av domstolar i en annan medlemsstat (Förenade kungariket)?

(1) Rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (EGT L 12, 2001, s. 1).

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/10

Överklagande ingett den 1 oktober 2021 av Europaparlamentet av den dom som tribunalen (fjärde avdelningen) meddelade den 14 juli 2021 i mål T-670/19, Carbajo Ferrero mot parlamentet

(Mål C-613/21 P)

(2022/C 37/15)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Klagande: Europaparlamentet (ombud: I. Terwinghe, C. González Argüelles, R. Schiano)

Övrig part i målet: Fernando Carbajo Ferrero

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—	ogiltigförklara tribunalens dom av den 14 juli 2021 i mål T-670/19,

—	återförvisa målet till tribunalen,

—	låta frågan om rättegångskostnader anstå.

I andra hand yrkas att domstolen ska:

—	ogiltigförklara tribunalens dom av den 14 juli 2021 i mål T-670/19,

—	ogilla talan i första instans,

—	förplikta Fernando Carbajo Ferrero att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Som första grund för överklagandet anför klaganden dels att det har gjorts en felaktig rättstillämpning vid tolkningen av beslutet av den 16 maj 2000 om fastställande av de olika faserna av urvalsförfarandet för höga tjänstemän, i dess ändrade lydelse av den 18 februari 2008, och vid tolkningen av principerna om likabehandling och transparens, dels att det föreligger en missuppfattning beträffande de faktiska omständigheterna. Parlamentet anför att tribunalen gjorde en felaktig bedömning när den slog fast att förfarandet för att utnämna mediedirektören för generaldirektoratet för kommunikation inte gått rätt till, därför att rådgivande kommittén för utnämning av höga tjänstemän inte använt samma utvärderingskriterier för jämförelse av meriter under hela förfarandet.

Den andra grunden avser felaktig rättstillämpning och missuppfattning vad gäller de faktiska omständigheterna och bevisning. Parlamentet gör gällande att tribunalen vid bedömningen i sak missuppfattade funktionen hos den av rådgivande kommittén upprättade samtalsrapporten och felaktigt slöt sig till att tillsättningsmyndigheten inte hade beaktat sökandens yrkeserfarenhet på vederbörligt sätt.

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/11

Begäran om förhandsavgörande framställd av Landgerichts Ravensburg (Tyskland) den 6 oktober 2021 – RU, PO mot Nissan Leasing, Volkswagen Leasing GmbH

(Mål C-617/21)

(2022/C 37/16)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Landgericht Ravensburg

Parter i det nationella målet

Klagande: RU, PO

Motpart: Nissan Leasing, Volkswagen Leasing GmbH

Tolkningsfrågor

Ska avtal om leasing av motorfordon, vilka avser en viss körsträcka och har en fast löptid på cirka två år eller mer, inom ramen för vilka den ordinarie hävningsrätten uteslutits, och enligt vilka konsumenten är skyldig att teckna en ansvarsförsäkring och en helförsäkring för fordonet och det dessutom åligger konsumenten att göra gällande köprättsliga påföljder på grund av fel mot tredje man (särskilt mot återförsäljare och tillverkare av fordonet) och konsumenten dessutom bär risken för förlust, skada eller övrig värdeminskning, anses omfattas av tillämpningsområdet för direktiv 2011/83/EU (1) och/eller direktiv 2008/48/EG (2) och/eller direktiv 2002/65/EG (3)? Är det härvidlag fråga om kreditavtal i den mening som avses i artikel 3 c i direktiv 2008/48/EG och/eller avtal om finansiella tjänster i den mening som avses i artikel 2 led 12 i direktiv 2011/83/EU och artikel 2 b i direktiv 2002/65/EG?

För det fall att sådana avtal om leasing av motorfordon, vilka avser en viss körsträcka och som beskrivs i den första frågan, ska anses utgöra avtal om finansiella tjänster:

Ska även de fasta affärslokaler som tillhör en person som inleder affärstransaktioner med konsumenter, men som själv saknar behörighet att företräda huvudmannen, vid ingåendet av avtalen i fråga, anses vara fasta affärslokaler i den mening som avses i artikel 2.9 i direktiv 2011/83/EU?

Om denna fråga besvaras jakande:

b)	Gäller detta även om den person som inleder avtalet och som bedriver yrkesverksamhet inom en annan sektor och/eller saknar behörighet att ingå avtal om finansiella tjänster enligt bestämmelserna om tillsyn och/eller civilrättsliga bestämmelser?

3.	För det fall att en av frågorna 2 a eller 2 b besvaras nekande: Ska artikel 16.l i direktiv 2011/83/EU tolkas så, att avtal om leasing av motorfordon, vilka avser en viss körsträcka, (såsom beskrivs ovan i fråga 1) omfattas av detta undantag?

För det fall att sådana avtal om leasing av motorfordon, som avser en viss körsträcka och som beskrivs ovan i den första frågan, ska anses som avtal om finansiella tjänster:

Ska ett distansavtal, i den mening som avses i artikel 2 a i direktiv 2002/65/EG och artikel 2.7 i direktiv 2011/83/EU, anses föreligga även om personlig kontakt vid avtalsförhandlingarna endast förelåg med en person som inleder affärstransaktioner med konsumenter för näringsidkarens räkning, men som själv saknar behörighet att företräda näringsidkaren vid ingåendet av avtalen i fråga?

Om denna fråga besvaras nekande:

b)	Gäller detta även om den person som inleder avtalet och som bedriver yrkesverksamhet inom en annan sektor och/eller saknar behörighet att ingå avtal om finansiella tjänster enligt bestämmelserna om tillsyn och/eller civilrättsliga bestämmelser?

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU av den 25 oktober 2011 om konsumenträttigheter och om ändring av rådets direktiv 93/13/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/44/EG och om upphävande av rådets direktiv 85/577/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG (EUT L 304, 2011, s. 64).

(2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/48/EG av den 23 april 2008 om konsumentkreditavtal och om upphävande av rådets direktiv 87/102/EEG (EUT L 133, 2008, s. 66).

(3) Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/65/EG av den 23 september 2002 om distansförsäljning av finansiella tjänster till konsumenter och om ändring av rådets direktiv 90/619/EEG samt direktiven 97/7/EG och 98/27/EG (EGT L 271, 2002, s. 16).

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/12

Begäran om förhandsavgörande framställd av Oberster Gerichtshof (Österrike) den 8 oktober 2021 – VB mot GUPFINGER Einrichtungsstudio GmbH

(Mål C-625/21)

(2022/C 37/17)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Oberster Gerichtshof

Parter i det nationella målet

Klagande: VB

Motpart: GUPFINGER Einrichtungsstudio GmbH

Tolkningsfrågor

Ska artiklarna 6.1 och 7.1 i rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal (1) tolkas så att det, vid prövning av en näringsidkares skadeståndsanspråk enligt avtal gentemot en konsument, vilket grundar sig på att konsumenten otillbörligt har hävt avtalet, är uteslutet att tillämpa dispositiv nationell rätt redan när det i näringsidkarens allmänna affärsvillkor finns ett oskäligt villkor som ger näringsidkaren rätt att välja att, vid sidan om dispositiv nationell rätt, göra gällande schablonmässiga skadeståndsanspråk?

Om fråga 1 besvaras jakande:

2.	Är en sådan tillämpning av dispositiv nationell rätt utesluten även när näringsidkaren inte grundar sitt skadeståndsanspråk gentemot konsumenten på villkoret i fråga? Om frågorna 1 och 2 besvaras jakande:

Strider det mot de ovannämnda unionsbestämmelserna att, när ett villkor innehåller flera bestämmelser (exempelvis alternativa påföljder vid otillbörlig hävning av avtalet), de delar av villkoret ska fortsätta gälla i avtalsförhållandet som ändå är i överensstämmelse med den dispositiva rätten och inte ska anses som oskäliga?

(1) EUT L 95, 1993, s. 29.

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/13

Begäran om förhandsavgörande framställd av Verwaltungsgerichtshof (Österrike) den 11 oktober 2021 – – Funke Sp. z o.o.

(Mål C-626/21)

(2022/C 37/18)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Verwaltungsgerichtshof

Parter i det nationella målet

Klagande: Funke Sp. z o.o.

Motpart: Landespolizeidirektion Wien

Tolkningsfrågor

Ska

—	Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG av den 3 december 2001 om allmän produktsäkerhet (1) i dess lydelse enligt förordning (EG) nr 765/2008 (2) och förordning (EG) nr 596/2009 (3), särskilt artikel 12 i direktivet och bilaga II till detsamma,

—	Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 339/93, särskilt artiklarna 20 och 22 däri, samt

—

kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/417 av den 8 november 2018 om fastställande av riktlinjer för förvaltningen av Europeiska unionens system för snabbt informationsutbyte (Rapex) upprättade enligt artikel 12 i direktiv 2001/95/EG om allmän produktsäkerhet och dess underrättelsesystem (4) tolkas på så sätt

1.	att en ekonomisk aktörs rätt att komplettera en Rapexunderrättelse följer direkt av dessa bestämmelser?

2.	att Europeiska kommissionen är behörig att besluta om en sådan begäran? eller

3.	att myndigheten i respektive medlemsstat är behörig att besluta om en sådan begäran? (Om fråga 3 besvaras jakande)

4.	att det (nationella) domstolsskyddet mot ett sådant beslut är tillräckligt, om det inte beviljas varje ekonomisk aktör i fråga om den (obligatoriska) åtgärd som myndigheten har vidtagit, utan endast den ekonomiska aktör som berörs av den (obligatoriska) åtgärden?

(1) EGT L 11, 2002, s. 4.

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 (EUT, L 218, 2008, s. 30).

(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 596/2009 av den 18 juni 2009 om anpassning till rådets beslut 1999/468/EG av vissa rättsakter som omfattas av det förfarande som anges i artikel 251 i fördraget, med avseende på det föreskrivande förfarandet med kontroll – Anpassning till det föreskrivande förfarandet med kontroll – Del fyra (EUT L 188, 2009, s. 14).

(4) EUT L 73, 2019, s. 121.

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/14

Begäran om förhandsavgörande framställd av Verwaltungsgeicht Wiesbaden (Tyskland) den 15 oktober 2021 – OQ mot Land Hessen

(Mål C-634/21)

(2022/C 37/19)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Verwaltungsgeicht Wiesbaden

Parter i det nationella målet

Klagande: OQ

Motpart: Land Hessen

Intervenient: SCHUFA Holding AG

Tolkningsfrågor

Ska artikel 22.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (1) tolkas på så sätt att ett automatiserat upprättande av ett sannolikhetsvärde om den registrerades förmåga att betala tillbaka en kredit i sig utgör ett beslut som enbart grundas på automatiserad behandling, inbegripet profilering, vilket har rättsliga följder för honom eller henne eller på liknande sätt i betydande grad påverkar honom eller henne, när detta värde som fastställs med hjälp av personuppgifter avseende den registrerade överförs av den personuppgiftsansvarige till en personuppgiftsansvarig tredje man och denne grundar sitt beslut om att ingå i, kvarstå i eller avsluta ett avtalsförhållande med den registrerade på detta värde?

För det fall den första tolkningsfrågan ska besvaras nekande: Ska artiklarna 6.1 och 22 i förordning (EU) 2016/679 (allmän dataskyddsförordning) tolkas på så sätt att de utgör hinder för en nationell lagstiftning, enligt vilken användning av ett sannolikhetsvärde – i förevarande fall vad gäller en fysisk persons betalningsförmåga och betalningsvilja, vid inkludering av information avseende fordringar – vad gäller en fysisk persons framtida beteende, för att besluta om att ingå i, kvarstå i eller avsluta ett avtalsförhållande med denna person (credit scoring) endast är tillåten, om, vissa ytterligare villkor som närmare anges i beslutet om hänskjutande är uppfyllda?

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/15

Begäran om förhandsavgörande framställd av Sofiyski rayonen sad (Bulgarien) den 25 oktober 2021 – M. Ya. M.

(Mål C-651/21)

(2022/C 37/20)

Rättegångsspråk: bulgariska

Hänskjutande domstol

Sofiyski rayonen sad

Part i målet vid den nationella domstolen

Sökande i det nationella målet: M. Ya. M.

Tolkningsfrågor

Ska artikel 13 i förordning (EU) nr 650/2012 (1) i förening med rättssäkerhetsprincipen tolkas så, att den innebär att det, efter det att en arvinge vid domstolen i den stat där denne har sin hemvist redan har låtit registrera en accept av eller ett avstående från arv efter en avliden som vid tidpunkten för sin död hade hemvist i en annan stat i Europeiska unionen, inte är möjligt att ansöka om en ytterligare registrering av denna accept eller detta avstående i sistnämnda stat?

Om den första frågan besvaras så, att en registrering är tillåten: Ska artikel 13 i förordning (EU) nr 650/2012 i förening med rättssäkerhetsprincipen och principen om en effektiv tillämpning av unionsrätten samt medlemsstaternas skyldighet att samarbeta enligt artikel 4.3 FEU tolkas så, att en ansökan om registrering av ett avstående från arv som en arvinge har vidtagit i vederbörandes hemviststat, vilken inges av en annan arvinge från den gemensamma arvlåtaren som har hemvist i den stat där den avlidne hade hemvist när dödsfallet inträffade ska beviljas, trots att det enligt processrätten i sistnämnda stat inte föreskrivs någon möjlighet att registrera ett avstående från arv genom en mellanhand?

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 650/2012 av den 4 juli 2012 om behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt godkännande och verkställighet av officiella handlingar i samband med arv och om inrättandet av ett europeiskt arvsintyg (EUT L 201, 2012, s. 107).

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/15

Begäran om förhandsavgörande framställd av Conseil d'État (Frankrike) den 27 oktober 2021 – Syndicat Uniclima mot Ministre de l'Intérieur

(Mål C-653/21)

(2022/C 37/21)

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Conseil d'État

Parter i det nationella målet

Klagande: Syndicat Uniclima

Motpart: Ministre de l'Intérieur

Tolkningsfrågor

Tillåter den harmonisering som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42/EG (1), av den 17 maj 2006 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/35/EU (2) av den 26 februari 2014 samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/68/EU (3) av den 15 maj 2014 att medlemsstaterna föreskriver säkerhetskrav – och i så fall på vilka villkor och inom vilka gränser – för sådana anordningar som nämnda direktiv reglerar, då dessa krav inte innebär att anordningar vilka, såsom ”CE-märkningen visar”, är förenliga med kraven i dessa direktiv behöver ändras?

Medger den harmonisering som nämnda direktiv föreskriver att medlemsstaterna, enbart för användningen av dessa anordningar i lokaler som är öppna för allmänheten och mot bakgrund av de specifika brandsäkerhetsriskerna, föreskriver säkerhetskrav som kan göra det nödvändigt med en ändring av anordningarna vilka dock, såsom ”CE-märkningen” vittnar om, är förenliga med kraven i dessa direktiv?

För det fall föregående fråga besvaras nekande, kan ett jakande svar ges för det fall de aktuella säkerhetskraven, dels endast gäller som motvikt till användningen, genom samma anordningar, av brandfarliga kylvätskor som ett alternativ till fluorerade växthusgaser, i enlighet med de mål som eftersträvas med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 517/2014 av den 16 april 2014 om fluorerade (4) växthusgaser, dels endast avser sådana anordningar som, även om de är förenliga med kraven i dessa direktiv, mot bakgrund av brandrisken vid användningen av brandfarliga kylvätskor, inte erbjuder den säkerhet som det innebär att vara hermetiskt tillslutna?

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42/EG av den 17 maj 2006 om maskiner och om ändring av direktiv 95/16/EG (omarbetning) (EUT L 157, 2006, s. 24).

(2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/35/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av elektrisk utrustning (EUT L 96, 2014, s. 357).

(3) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/68/EU av den 15 maj 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av tryckbärande anordningar (EUT L 189, 2014, s. 164).

(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 517/2014 av den 16 april 2014 om fluorerade växthusgaser och om upphävande av förordning (EG) nr 842/2006 (JO 2014, L 150, s. 95).

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/16

Begäran om förhandsavgörande framställd av Rayonen sad Nesebar (Bulgarien) den 27 oktober 2021 – brottmål mot G. ST. T.

(Mål C-655/21)

(2022/C 37/22)

Rättegångsspråk: bulgariska

Hänskjutande domstol

Rayonen sad Nesebar

Parter i brottmålet vid den nationella domstolen

G. ST. T.

Tolkningsfrågor

1)	Är nationell lagstiftning och praxis, enligt vilka de skador som rättighetshavaren orsakats utgör ett brottsrekvisit i artikel 172b första och andra stycket NK, förenliga med bestämmelserna i direktiv 2004/48/EG (1) avseende skador som orsakats genom olagligt utövande av immateriella rättigheter?

Om den första frågan besvaras jakande: Är presumtionen för fastställande av skada som i Bulgarien införts genom praxis – motsvarande värdet av varorna som har erbjudits till försäljning, uträknat med utgångspunkt i detaljhandelspriserna för varorna som är lagligt tillverkade – förenlig med bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004?

Är straffrättsliga bestämmelser som saknar en avgränsning mellan en administrativ överträdelse (artikel 127 första stycket i den gällande ZMGO och artikel 81 första stycket i ZMGO som gällde 2016), brott enligt artikel 172b första stycket NK och, om den första frågan besvaras nekande, brott enligt artikel 172b andra stycket NK, förenliga med legalitetsprincipen som föreskrivs i artikel 49 i den Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna?

Är de påföljder som föreskrivs i artikel 172b andra stycket NK (fängelse i fem till åtta år samt böter på 5 000 till 8 000 BGN) förenliga med principen i artikel 49.3 i den Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (straffets stränghet bör inte vara oproportionerligt i förhållande till lagöverträdelsen)?

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter (EUT L 157, 2003, s. 45).

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/17

Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunal Arbitral Tributário (Centro de Arbitragem Administrativa — CAAD) (Portugal) den 29 oktober 2021 – IM GESTÃO DE ATIVOS — SOCIEDADE GESTORA DE ORGANISMOS DE INVESTIMENTO COLETIVO, S.A. m.fl. mot Autoridade Tributária e Aduaneira

(Mål C-656/21)

(2022/C 37/23)

Rättegångsspråk: portugisiska

Hänskjutande domstol

Tribunal Arbitral Tributário (Centro de Arbitragem Administrativa — CAAD)

Parter i det nationella målet

Sökande: IM GESTÃO DE ATIVOS — SOCIEDADE GESTORA DE ORGANISMOS DE INVESTIMENTO COLETIVO, S.A. m.fl.

Motpart: Autoridade Tributária e Aduaneira

Tolkningsfrågor

Utgör artikel 5.2 i direktiv 2008/7/EG (1) hinder för en nationell lagstiftning som punkt 17.3.4 i Código do Imposto do Selo (stämpelskattelagen), enligt vilken stämpelskatt ska tas ut med avseende på de avgifter som bankerna tar ut av de bolag som förvaltar värdepappersfonder för de tjänster som bankerna tillhandahåller fondförvaltarna i form av försäljning av nya andelar, det vill säga tillförsel av nytt kapital till investeringsfonderna genom att nya andelar som fonderna har utfärdat tecknas?

Utgör artikel 5.2 i direktiv 2008/7/EG hinder för en nationell lagstiftning enligt vilken stämpelskatt ska tas ut med avseende på de förvaltningsavgifter som förvaltningsbolagen debiterar de öppna värdepappersfonderna, i den mån förvaltningsavgifterna innefattar de avgifter som bankerna tar ut av förvaltningsbolagen för den ovannämnda verksamheten?

(1) Rådets direktiv 2008/7/EG av den 12 februari 2008 om indirekta skatter på kapitalanskaffning (EUT L 46, 2008, s. 11).

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/18

Begäran om förhandsavgörande framställd av Augstākā tiesa (Senāts) (Lettland) den 8 november 2021 — SIA Druvnieks mot Lauku atbalsta dienests

(Mål C-668/21)

(2022/C 37/24)

Rättegångsspråk: lettiska

Hänskjutande domstol

Augstākā tiesa (Senāts)

Parter i det nationella målet

Sökande i första instans och klagande i överklagandemålet: SIA Druvnieks

Övrig part i överklagandemålet: Lauku atbalsta dienests

Tolkningsfrågor

Är det motiverat att tillämpa artikel 60 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 (1) av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken, när ett annat företag som också ägs av ägaren till det företag som ansöker om stödet, har gjort sig skyldigt till oegentligheter vars ekonomiska konsekvenser inte har avhjälpts och det företag som har ansökt om stödet i själva verket har övertagit det andra företagets jordbruksverksamhet?

Kan artikel 60 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken tillämpas så, att en person anses ha kringgått den administrativa sanktion som föreskrivs i artikel 64.4 d i den förordningen, trots att det inte har fattats något beslut mot sökandeföretaget eller mot dess ägare, genom vilket en administrativ sanktion åläggs som medför att företaget utesluts från kretsen av möjliga stödsökande?

Kan artikel 60 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 tillämpas så, att den myndighet som ansvarar för att granska projektförslaget ska pröva om andra företag som tidigare har ägts av ägaren till det företag som ansöker om stöd motsvarar definitionen i artikel 2.14 i kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (2), och ska avslå projektförslaget utan att göra någon ytterligare individuell bedömning av de faktiska omständigheterna om villkoren inte är uppfyllda?

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 (EUT L 347, 2013, s. 549).

(2) EUT L 193, 2014, s. 1.

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/18

Begäran om förhandsavgörande framställd av Corte suprema di cassazione (Italien) den 15 november 2021 – VW, Legea S.r.l. mot SW, CQ, ET, VW, Legea S.r.l.

(Mål C-686/21)

(2022/C 37/25)

Rättegångsspråk: italienska

Hänskjutande domstol

Corte suprema di cassazione

Parter i det nationella målet

Klagande: VW, Legea S.r.l.

Motparter: SW, CQ, ET, VW, Legea S.r.l.

Tolkningsfrågor

Innebär de unionsrättsliga bestämmelser (1) som är relevanta i det nationella målet, enligt vilka innehavaren av ett EU-varumärke kan ha ensamrätt samtidigt som det även kan finnas flera gemensamma innehavare med närmare angiven andel i varumärket, att upplåtelse till tredje man av en exklusiv licens att kostnadsfritt och på obestämd tid använda varumärket får beslutas med en majoritet av rösterna av de gemensamma innehavarna eller krävs det enhälligt samtycke?

Är det i den sistnämnda situationen, i fråga om nationella varumärken och EU-varumärken som samägs av två eller flera personer, förenligt med de unionsrättsliga principerna att göra en tolkning enligt vilken en av de gemensamma innehavarna av varumärket, som genom enhälligt beslut har upplåtits till tredje man kostnadsfritt och på obestämd tid, inte ensidigt får upphäva ovannämnda beslut eller ska det i stället anses vara förenligt med de unionsrättsliga principerna att göra en motsatt tolkning enligt vilken en gemensam innehavare inte för evigt är bunden till den ursprungliga överenskommelsen och därmed får upphäva den med verkan på licensavtalet?

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2436 av den 16 december 2015 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar (EUT L 336, 2015, s. 1) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001 av den 14 juni 2017 om EU-varumärken (EUT L 154, 2017, s. 1).

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/19

Begäran om förhandsavgörande framställd av Conseil d’État (Frankrike) den 17 november 2021 – Confédération paysanne, Réseau Semences Paysannes, Les Amis de la Terre France, Collectif vigilance OGM et Pesticides 16, Vigilance OG2M, CSFV 49, OGM: dangers, Vigilance OGM 33 mot Premier ministre, Ministre de l’Agriculture et de l’Alimentation

(Mål C-688/21)

(2022/C 37/26)

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Conseil d’État

Parter i det nationella målet

Klagande: Confédération paysanne, Réseau Semences Paysannes, Les Amis de la Terre France, Collectif vigilance OGM et Pesticides 16, Vigilance OG2M, CSFV 49, OGM: dangers, Vigilance OGM 33

Motpart: Premier ministre, Ministre de l’Agriculture et de l’Alimentation

Ytterligare deltagare i rättegången: Fédération française des producteurs d’oléagineux et de protéagineux

Tolkningsfrågor

Ska artikel 3.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG av den 12 mars 2001 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön och om upphävande av rådets direktiv 90/220/EEG (1), jämförd med punkt 1 i direktivets bilaga I B och mot bakgrund av direktivets skäl 17, tolkas så att man för att bland metoderna för mutagenes urskilja de ”metoder för mutagenes vilka på vedertaget sätt har använts i ett antal tillämpningar, och vilka under en längre tid inte har visat sig medföra säkerhetsproblem”, i den mening som avses i EU-domstolens dom av den 25 juli 2018, endast ska beakta det sätt på vilket det mutagena ämnet modifierar organismens genetiska material, eller krävs det att man beaktar samtliga variationer som på grund av den använda processen framkallas hos organismen, inklusive somaklonala variationer, som kan påverka människors hälsa eller miljön?

Ska artikel 3.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG av den 12 mars 2001, jämförd med punkt 1 i direktivets bilaga I B och mot bakgrund av direktivets skäl 17, tolkas så att bedömningen av huruvida en viss metod hör till de ”metoder för mutagenes vilka på vedertaget sätt har använts i ett antal tillämpningar, och vilka under en längre tid inte har visat sig medföra säkerhetsproblem”, i den mening som avses i EU-domstolens dom av den 25 juli 2018, ska göras enbart med beaktande av frilandsodling med organismer som framställts med hjälp av den aktuella metoden eller är det även möjligt att ta hänsyn till forskning och publikationer som inte hänför sig till sådan odling, och ska i så fall endast forskning och publikationer som rör människors hälsa och miljön beaktas?

(1) EUT L 106, 2001, s. 1.

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/20

Överklagande ingett den 17 november 2021 av Brunswick Bowling Products LLC av den dom som tribunalen (andra avdelningen) meddelade den 8 september 2021 i mål T-152/19, Brunswick Bowling Products LLC mot kommissionen

(Mål C-694/21 P)

(2022/C 37/27)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: Brunswick Bowling Products LLC (ombud: R. Martens, avocat)

Övriga parter i målet: Europeiska kommissionen, Konungariket Sverige

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—	upphäva punkterna 1 och 2 i den överklagade domens domslut,

—	återförvisa målet till tribunalen,

—	eller, alternativt, upphäva punkterna 1 och 2 i den överklagade domens domslut, avgöra målet i första instans och ogiltigförklara kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/1960 (1),

—	och, under alla omständigheter, förplikta Europeiska kommissionen att ersätta samtliga rättegångskostnader.

Grunder och huvudargument

Den första grunden avser ett påstått åsidosättande av artikel 263 jämförd med artikel 256.1 FEUF, artikel 41.1 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och principen om god förvaltning. Tribunalen gjorde sig nämligen skyldig till felaktig rättstillämpning när den underlät att bedöma de uppgifter som kommissionen lade till grund för eller valde att inte lägga till grund för sitt slutgiltiga beslut och tribunalen således inte beaktade samtliga relevanta omständigheter. När kommissionen är skyldig att säkerställa att den förfogar över så fullständiga och tillförlitliga uppgifter som möjligt, ankommer det på tribunalen att göra en lämplig kontroll av lagenligheten av kommissionens beslut, vilken innebär att den ska kontrollera att kommissionen lade samtliga relevanta uppgifter till grund för sin bedömning och i förekommande fall pröva om de uppgifter som kommissionen har beaktat är materiellt riktiga, tillförlitliga, fullständiga och sammanhängande.

Den andra grunden avser ett påstått åsidosättande av artikel 296 andra stycket FEUF, artikel 41.1 och 41.2 c i stadgan och motiveringsskyldigheten, eftersom tribunalen inte har lämnat någon tillräckligt omfattande motivering. Motiveringsskyldigheten innebär att tribunalen ska visa hur dess resonemang har förts i syfte att möjliggöra för klaganden att få kännedom om skälen till det beslut som antagits.

(1) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/1960 av den 10 december 2018 om en skyddsåtgärd som Sverige vidtagit i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42/EG om förbud mot utsläppande på marknaden av en typ av kägelresningsmaskin och ett kit för påbyggnad till denna typ av maskin, som tillverkats av Brunswick Bowling & Billiards och om återkallande av maskiner som redan har släppts ut på marknaden (EUT L 315, 2018, s. 29).

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/21

Överklagande ingett den 19 november 2021 av Mytilinaios AE – Omilos Epicheiriseon av den dom som tribunalen (tredje avdelningen i utökad sammansättning) meddelade den 22 september 2021 i de förenade målen T-639/14 RENV, Τ-352/15 och Τ-740/17, Dimosia Epicheirisi Ilektrismou AE (DEI) mot Europeiska kommissionen, med stöd av Mytilinaios AE – Omilos Epicheiriseon

(Mål C-701/21 P)

(2022/C 37/28)

Rättegångsspråk: grekiska

Parter

Klagande: Mytilinaios AE – Omilos Epicheiriseon (ombud: Vassilios-Spyridon Christianos och Georgios Karydis, avocats)

Övriga parter i målet: Dimosia Epicheirisi Elektrismou AE (DEI), Europeiska kommissionen

Klagandens yrkanden

—	upphäva tribunalens dom av den 22 september 2021 i de förenade målen T-639/14 RENV, T-352/15 och T-740/17,

—	vid behov återförvisa målet till tribunalen för bedömning, och

—	förplikta DEI att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Den överklagade domen rörde frågan huruvida kommissionen, med hänsyn till den elförsörjningsavgift som DEI tar ut av klaganden, borde ha haft tvivel eller allvarliga bedömningssvårigheter, i den mening som avses i artikel 4.3 och 4.4 i förordning (EU) nr 2015/1589, (1) när det gäller förekomsten av ett statligt stöd som borde ha föranlett kommissionen att inleda ett formellt granskningsförfarande.

Klaganden åberopar tre grunder till stöd för sitt överklagande och gör gällande att tribunalen i den överklagade domen

—	för det första underlät tribunalen att beakta de allmänna rättsprinciperna ”nemo auditur…” och ”venire contra factum proprium” när det gäller DEI:s behörighet att väcka talan om ogiltigförklaring,

—	för det andra gjorde tribunalen sig skyldig till felaktig rättstillämpning, dels när det gäller kriteriet om privat aktör i artikel 107.1 FEUF, dels när det gäller skiljedomstolens ställning som statligt organ,

—

för det tredje gjorde tribunalen sig skyldig till felaktig rättstillämpning vid tolkningen av artikel 4 i förordning 2015/1589, dels när det gäller villkoret att det ska föreligga allvarliga tvivel eller svårigheter avseende förekomsten av statligt stöd vid den preliminära prövningen av klagomålen, dels när det gäller den omvända bevisbördan.

(1) Rådets förordning (EU) 2015/1589 av den 13 juli 2015 om genomförandebestämmelser för artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 248, 2015, s. 9).

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/22

Överklagande ingett den 25 november 2021 av Françoise Grossetête av den dom som tribunalen (femte avdelningen) meddelade den 15 september 2021 i förenade målem T-720/19–T-725/19, Ashworth m.fl mot parlamentet

(Mål C-714/21 P)

(2022/C 37/29)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Klagande: Françoise Grossetête (ombud: J. M. Martínez Gimeno, abogado, D. Sarmiento Ramírez-Escudero, abogado, E. Arnaldos Orts, abogado, F. Doumont, avocat)

Övrig part i målet: Europaparlamentet

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—	upphäva den överklagade domen i dess helhet,

—

avgöra målet och ogiltigförklara parlamentets beslut intaget i meddelandet om fastställande av den frivilliga tilläggspension som klaganden har rätt till, i den del det innebär införande av en särskild avgift uppgående till 5 procent av pensionens nominella belopp som ska betalas direkt till fonden för frivillig tilläggspension, och

—	förplikta parlamentet att ersätta rättegångskostnaderna i målet om överklagande och i mål T-722/19 vid tribunalen.

Grunder och huvudargument

Klaganden åberopar följande grunder till stöd för överklagandet: (i) Presidiet saknade behörighet att fatta det beslut som det fattade år 2018, bland annat i den del det däri fastställs materiella villkor för rättigheter som var på väg att förvärvas innan tjänsteföreskrifterna trädde i kraft. ii) Parlamentet åsidosatte artikel 27.2 första meningen i tjänsteföreskrifterna genom att underlåta att iaktta rättigheter som var på väg att förvärvas innan tjänsteföreskrifterna trädde i kraft. iii) Parlamentet åsidosatte principerna om likabehandling och icke-diskriminering samt proportionalitetsprincipen. (iv) Parlamentet åsidosatte rättssäkerhetsprincipen (på grund av brist på övergångsåtgärder) och principen om berättigade förväntningar.

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/22

Överklagande ingett den 25 november 2021 av Gerardo Galeote (T-243/20) av den dom som tribunalen (femte avdelningen) meddelade den 15 september 2021 i mål T-240/20, Arnaoutakis m.fl. mot parlamentet

(Mål C-715/21 P)

(2022/C 37/30)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Klagande: Gerardo Galeote (ombud: J. M. Martínez Gimeno, abogado, D. Sarmiento Ramírez-Escudero, abogado, E. Arnaldos Orts, abogado, F. Doumont, avocat)

Övrig part i målet: Europaparlamentet

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—	upphäva den överklagade domen i sin helhet,

—	avgöra målet och ogiltigförklara parlamentets beslut att avslå klagandens ansökan om att beviljas kompletterande frivillig pension, eftersom klaganden inte uppnått 65 års ålder, och

—	förplikta parlamentet att ersätta kostnaderna för överklagandet och för förfarandet i mål T-243/20.

Grunder och huvudargument

Grunderna avser: i) presidiets bristande befogenhet att fatta 2018:års beslut, särskilt som beslutet anger materiella villkor för rättigheter som höll på att förvärvas före tjänsteföreskrifternas ikraftträdande ii) åsidosättande av artikel 27.2 första meningen i tjänsteföreskrifterna på grund av att rättigheter som höll på att förvärvas före tjänsteföreskrifternas ikraftträdande inte beaktats (iii) åsidosättande av principen om likabehandling, principen om förbud mot diskriminering och proportionalitetsprincipen samt (iv) åsidosättande av rättsäkerhetsprincipen (frånvaro av övergångsbestämmelser) och principen om skydd för berättigade förväntningar.

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/23

Överklagande ingett den 25 november 2021 av Graham R. Watson (T-245/20) av den dom som tribunalen (femte avdelningen) meddelade den 15 september 2021 i de förenade målen T-240/20–T-245/20, Arnaoutakis m.fl. mot parlamentet

(Mål C-716/21 P)

(2022/C 37/31)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Klagande: Graham R. Watson (ombud: J. M. Martínez Gimeno, abogado, D. Sarmiento Ramírez-Escudero, abogado, E. Arnaldos Orts, abogado, F. Doumont, avocat)

Övrig part i målet: Europaparlamentet

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—	upphäva den överklagade domen i dess helhet,

—	avgöra målet och ogiltigförklara parlamentets beslut i den mån det innebär avslag på klagandens ansökan om frivillig tilläggspension, på grund av att han inte uppnått den ålder om 65 år som krävs, och

—	förplikta parlamentet att ersätta rättegångskostnaderna för överklagandeförfarandet och förfarandet vid tribunalen i mål T-245/20.

Grunder och huvudargument

Grunderna för överklagandet avser i) att presidiet saknade befogenhet att anta 2018 års presidiebeslut, bland annat i den del det fastställdes materiella villkor för de rättigheter som höll på att förvärvas innan ledamotsstadgan trädde i kraft, ii) att artikel 27.2 i ledamotsstadgan åsidosattes i och med att de rättigheter som höll på att förvärvas innan ledamotsstadgan trädde i kraft inte beaktades, iii) att principen om likhet och förbud mot diskriminering samt proportionalitetsprincipen åsidosattes, iv) att rättssäkerhetsprincipen (avsaknad av övergångsbestämmelser) och principen om berättigade förväntningar åsidosattes.

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/24

Överklagande ingett den 1 december 2021 av Europeiska kommissionen av den dom som tribunalen (tredje avdelningen i utökad sammansättning) meddelade den 22 september 2021 i de förenade målen T-639/14 RENV, Τ-352/15 och Τ-740/17, Dimosia Epicheirisi Ilektrismou AE (DEI) mot Europeiska kommissionen med stöd av Mytilinaios AE – Omilos Epicheiriseon

(Mål C-739/21 P)

(2022/C 37/32)

Rättegångsspråk: grekiska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: Antonios Bouchagiar och Paul-John Loewenthal)

Övrig part i målet: Dimosia Epicheirisi Ilektrismou AE (DEI) (intervenient i första instans)

Mytilinaios AE – Omilos Epicheiriseon (intervenient i första instans)

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—	upphäva den dom som tribunalen (tredje avdelningen i utökad sammansättning) meddelade den 22 september 2021 i de förenade målen T-639/14 RENV, T-352/15 och T-740/17, DEI mot kommissionen,

—

slutgiltigt pröva den talan som väckts i första instans i mål T-740/17 och avslå den (i annat fall slutgiltigt pröva den tredje och fjärde grunden för ogiltigförklaring, genom att ogilla dem, och den första och den andra delen av femte grunden för ogiltigförklaring samt återförvisa mål T-740/17 till tribunalen vad gäller de övriga grunderna för ogiltigförklaring), och samtidigt fastställa att talan i målen T-639/14 RENV och T-352/15 har förlorat sitt syfte och att det inte längre finns någon anledning att döma i saken, och

—	förplikta svaranden och sökanden i första instans att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Klaganden har åberopat en enda grund för sitt överklagande:

Enligt klaganden tolkade och tillämpade tribunalen artikel 107.1 FEUF felaktigt genom att slå fast att kommissionen inte kunde utesluta att det förelåg en fördel som grundade sig på tillämpningen av kriteriet avseende en marknadsekonomisk aktör i samband med DEI:s skiljedomsförfarande med Mytilineos. Tribunalen borde ha prövat om den avgift som fastställts av skiljedomstolen faktiskt motsvarade köpeskillingen, eftersom skiljedomstolen borde ha likställts med en ordinarie statlig domstol.

På grundval av denna felaktiga rättstillämpning gjorde tribunalen fel när den drog slutsatsen att kommissionen borde ha haft tvivel, i den mening som avses i artikel 4.4 i förordning 2015/1589, (1) på grundval av vilka den borde ha inlett det formella granskningsförfarandet i enlighet med artikel 108.2 FEUF med avseende på den avgift som fastställts av skiljedomstolen.

(1) Rådets förordning (EU) 2015/1589 av den 13 juli 2015 om genomförandebestämmelser för artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 248, 2015, s. 9).

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/25

Tribunalens dom av den 24 november 2021 – CX mot kommissionen

(Mål T-743/16) (1)

(Personalmål - Tjänstemän - Disciplinåtgärd - Avsättning från tjänsten - Utredning från Olaf - Otillåten och hemlig förhandling av ett kontrakt - Jäv - Kontering av en faktura som inte uppfyller kraven - Rätten till försvar - Rätten att yttra sig - Sökanden och dennes ombud har uteblivit vid flera tillfällen från den disciplinära utfrågningen - Rättssäkerhet - Berättigade förväntningar - Proportionalitet - Skälig frist - Principen ne bis in idem - Uppenbart oriktig bedömning - Motiveringsskyldighet)

(2022/C 37/33)

Rättegångsspråk: franska

Rättegångsdeltagare

Sökande: CX (ombud: advokaten É. Boigelot)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: T. Bohr och C. Ehrbar)

Saken

Talan grundad på artikel 270 FEUF med yrkande om ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 16 oktober 2013 om avsättning av sökanden från sin tjänst utan reduktion av pensionsrättigheterna samt yrkande om ersättning för den skada som sökanden påstår sig ha lidit till följd av det beslutet.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	CX ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Europeiska kommissionens rättegångskostnader i förevarande mål samt i målen F-5/14 R, F-5/14, T-493/15 P, T-743/16 RENV och C-131/19 P.

(1) EUT C 85, 22.3.2014 (målet var ursprungligen registrerat vid Europeiska unionens personaldomstol under målnummer F-5/14 och överfördes till Europeiska unionens tribunal den 1.9.2016).

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/25

Tribunalens dom av den 24 november 2021 – Assi mot rådet

(Mål T-256/19) (1)

((Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik - Restriktiva åtgärder mot Syrien - Frysning av tillgångar - Oriktig bedömning - Proportionalitet - Rätt till egendom - Rätt att utöva ekonomisk verksamhet - Maktmissbruk - Motiveringsskyldighet - Rätt till försvar - Rätt till en rättvis rättegång)

(2022/C 37/34)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Sökande: Bashar Assi (Damaskus, Syrien) (ombud: advokaten L. Cloquet)

Svarande: Europeiska unionens råd (ombud: S. Kyriakopoulou och V. Piessevaux)

Saken

Talan enligt artikel 263 FEUF om ogiltigförklaring av rådets genomförandebeslut (Gusp) 2019/87 av den 21 januari 2019 om genomförande av beslut 2013/255/Gusp om restriktiva åtgärder mot Syrien (EUT L 18 I, 2019, s. 13), av rådets genomförandeförordning (EU) 2019/85 av den 21 januari 2019 om genomförande av förordning (EU) nr 36/2012 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Syrien (EUT L 18 I, 2019, s. 4), av rådets beslut (Gusp) 2019/806 av den 17 maj 2019 om ändring av beslut 2013/255/Gusp om restriktiva åtgärder mot Syrien (EUT L 132, 2019, s. 36), av rådets genomförandeförordning (EU) 2019/798 av den 17 maj 2019 om genomförande av förordning (EU) nr 36/2012 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Syrien (EUT L 132, 2019, s. 1), av rådets beslut (Gusp) 2020/719 av den 28 maj 2020 om ändring av beslut 2013/255/Gusp om restriktiva åtgärder mot Syrien (EUT L 168, 2020, s. 66), och av rådets genomförandeförordning (EU) 2020/716 av den 28 maj 2020 om genomförande av förordning (EU) nr 36/2012 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Syrien (EUT L 168, 2020, s. 1), i den del dessa rättsakter avser sökanden.

Domslut

Rådets beslut (Gusp) 2020/719 av den 28 maj 2020 om ändring av beslut 2013/255/Gusp om restriktiva åtgärder mot Syrien, och rådets genomförandeförordning (EU) 2020/716 av den 28 maj 2020 om genomförande av förordning (EU) nr 36/2012 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Syrien, ogiltigförklaras i den del dessa rättsakter avser Bashar Assi.

2)	Talan ogillas i övrigt.

3)	Europeiska unionens råd ska bära sina rättegångskostnader och ersätta hälften av Bashar Assis rättegångskostnader.

4)	Bashar Assi ska bära hälften av sina rättegångskostnader.

(1) EUT C 246, 22.07.2019.

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/26

Tribunalens dom av den 24 november 2021 – Foz mot rådet

(Mål T-258/19) (1)

(Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik - Restriktiva åtgärder mot Syrien - Frysning av tillgångar - Oriktig bedömning - Proportionalitet - Rätten till egendom - Rätten att utöva ekonomisk verksamhet - Maktmissbruk - Motiveringsskyldighet - Rätten till försvar - Rätten till en rättvis rättegång)

(2022/C 37/35)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Sökande: Samer Foz (Dubai, Förenade Arabemiraten) (ombud: advokaterna L. Cloquet och J.-P. Buyle)

Svarande: Europeiska unionens råd (ombud: S. Kyriakopoulou och V. Piessevaux)

Saken

Talan med stöd av 263 FEUF om ogiltigförklaring av rådets genomförandebeslut (Gusp) 2019/87 av den 21 januari 2019 om genomförande av beslut 2013/255/Gusp om restriktiva åtgärder mot Syrien (EUT L 18 I, 2019, s. 13), rådets genomförandeförordning (EU) 2019/85 av den 21 januari 2019 om genomförande av förordning (EU) nr 36/2012 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Syrien (EUT L 18 I , 2019, s. 4), rådets beslut (Gusp) 2019/806 av den 17 maj 2019 om ändring av beslut 2013/255/Gusp om restriktiva åtgärder mot Syrien (EUT L 132, 2019, s. 36), rådets genomförandeförordning (EU) 2019/798 av den 17 maj 2019 om genomförande av förordning (EU) nr 36/2012 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Syrien (EUT L 132, 2019, s. 1), rådets beslut (Gusp) 2020/719 av den 28 maj 2020, om ändring av beslut 2013/255/Gusp om restriktiva åtgärder mot Syrien (EUT L 168, 2020, s. 66), och rådets genomförandeförordning (EU) 2020/716 av den 28 maj 2020 om genomförande av förordning (EU) nr 36/2012 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Syrien (EUT L 168, 2020, s. 1), i den mån dessa rättsakter avser sökanden.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Samer Foz ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 238, 15.7.2019.

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/27

Tribunalens dom av den 24 november 2021 – Aman Dimashq mot rådet

(Mål T-259/19) (1)

(Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik - Restriktiva åtgärder mot Syrien - Frysning av tillgångar - Oriktig bedömning - Proportionalitet - Rätt till egendom - Rätt att utöva ekonomisk verksamhet - Maktmissbruk - Motiveringsskyldighet - Rätt till försvar - Rätt till en rättvis rättegång - Rätt till ett effektivt rättsligt skydd)

(2022/C 37/36)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Sökande: Aman Dimashq JSC (Damaskus, Syrien) (ombud: advokaterna L. Cloquet och J.-P. Buyle)

Svarande: Europeiska unionens råd (ombud: S. Kyriakopoulou och V. Piessevaux)

Saken

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Aman Dimashq JSC ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 238, 15.7.2019.

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/28

Tribunalens dom av den 1 december 2021 – Team Beverage mot EUIPO – Zurich Deutscher Herold Lebensversicherung (Team Beverage)

(Mål T-359/20) (1)

(EU-varumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som EU-varumärke av ordmärket Team Beverage - Äldre EU-ordmärke TEAM - Relativt registreringshinder - Förväxlingsrisk - Artikel 8.1 b i förordning (EU) 2017/1001)

(2022/C 37/37)

Rättegångsspråk: tyska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Team Beverage AG (Bremen, Tyskland) (ombud: advokaterna O. Spieker, A. Schönfleisch, N. Willich och N. Achilles)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: D. Walicka)

Motpart vid överklagandenämnden, tillika intervenient vid tribunalen: Zurich Deutscher Herold Lebensversicherung AG (Bonn, Tyskland) (ombud: advokaten F. Kramer)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelats av fjärde överklagandenämnden vid EUIPO den 8 april 2020 (ärendeR 2727/2019-4) angående ett invändningsförfarande mellan Zurich Deutscher Herold Lebensversicherung och Team Beverage

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Team Beverage AG ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 255, 3.08.2020.

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/28

Tribunalens dom av den 24 november 2021 – KL mot EIB

(Mål T-370/20) (1)

(Personalmål - EIB:s personal - Hälsotillstånd - Arbetsoförmåga - Omotiverad frånvaro - Talan om ogiltigförklaring - Begreppet invaliditet - Obegränsad behörighet - Tvister av ekonomisk art - Retroaktiv utbetalning av invaliditetspension - Skadeståndstalan)

(2022/C 37/38)

Rättegångsspråk: franska

Rättegångsdeltagare

Sökande: KL (ombud: advokaterna L. Levi och A. Champetier)

Svarande: Europeiska investeringsbanken (ombud: G. Faedo och M. Loizou, biträdda av advokaten A. Duron)

Saken

Talan enligt artikel 270 FEUF och artikel 50a i stadgan för Europeiska unionens domstol om, för det första, ogiltigförklaring av EIB:s beslut av den 8 februari och den 8 mars 2019 om att förklara att sökanden har arbetsförmåga och har varit olovligt frånvarande från arbetet sedan den 18 februari 2019 och, i den mån det är nödvändigt, av beslutet av EIB:s ordförande av den 16 mars 2020 att vidhålla ovannämnda beslut, för det andra, förpliktande av EIB att retroaktivt betala sökanden invaliditetspension från och med den 1 februari 2019, och, för det tredje, ersättning för den skada sökanden har lidit.

Domslut

1)	Europeiska investeringsbankens (EIB) beslut av den 8 februari och den 8 mars 2019 att förklara att sökanden har arbetsförmåga och har varit olovligt frånvarande från arbetet sedan den 18 februari 2019 och EIB:s ordförandes beslut av den 16 mars 2020 att vidhålla ovannämnda beslut ogiltigförklaras.

EIB förpliktas att till KL betala en invaliditetspension från och med den 1 februari 2019 samt dröjsmålsränta på denna pension till dess full betalning sker, enligt den räntesats som Europeiska centralbanken (ECB) tillämpar på sina huvudsakliga återfinansieringstransaktioner och som gäller den första dagen i den månad då betalningen förfaller till betalning, plus två procentenheter. Från det sålunda beräknade beloppet ska avdrag göras för de belopp som betalats ut till sökanden såsom lön under samma period och som sökanden inte hade rätt till på grund av invaliditetspensionen.

3)	Talan ogillas i övrigt.

4)	EIB ska ersätta rättegångskostnaderna

(1) EUT C 255, 3.8.2020.

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/29

Tribunalens dom av den 1 december 2021 – KY mot Europeiska unionens domstol

(Mål T-433/20) (1)

(Personalmål - Tjänsteman - Pensioner - Pensionsrättigheter som förvärvats före inträdet i Europeiska unionens tjänst - Överföring till unionens pensionssystem - Tillgodoräknande av pensionsgrundande tjänsteår - Återbetalning av de pensionsrättigheter som inte har beaktats i Europeiska unionens system för beräkning av pensionsgrundande tjänsteår - Artikel 11.2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna - Regeln om ”existensminimum” - Obehörig vinst)

(2022/C 37/39)

Rättegångsspråk: franska

Rättegångsdeltagare

Sökande: KY (ombud: advokaten J.-N. Louis)

Svarande: Europeiska unionens domstol (ombud: J. Inghelram och A. Ysebaert)

Saken

Talan enligt artikel 270 FEUF om ogiltigförklaring av ett tyst avslagsbeslut, som bekräftades genom ett uttryckligt beslut av den 10 oktober 2019, på ansökan om återbetalning av den icke beaktade delen av de pensionsrättigheter som sökanden förvärvat innan vederbörande tillträdde sin tjänst och som överförts till Europeiska unionens pensionssystem.

Domslut

1)	Talant ogillas.

2)	KY ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 279, 24.08.2020.

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/30

Tribunalens dom av den 1 december 2021 – Inditex mot EUIPO – Ffauf Italia (ZARA)

(Mål T-467/20) (1)

(EU-varumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering av EU-ordmärket ZARA - Det äldre internationella ordmärket LE DELIZIE ZARA och det äldre nationella figurmärket ZARA - Bevis för verkligt bruk av de äldre varumärkena - Artikel 42.2 och 42.3 i förordning (EG) nr 207/2009 (nu artikel 47.2 och 47.3 i förordning (EU) 2017/1001) - Relativt registreringshinder - Risk för förväxling - Artikel 8.1 b i förordning nr 207/2009 (nu artikel 8.1 b i förordning 2017/1001)

(2022/C 37/40)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Industria de Diseño Textil, SA (Inditex) (Arteixo, Spanien) (ombud: advokaterna G. Marín Raigal och E. Armero Lavie)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: H. O’Neill och V. Ruzek)

Motpart vid överklagandenämnden, tillika intervenient vid tribunalen: Ffauf Italia SpA (Riese Pio X, Italien) (ombud: advokaterna P. Creta, A. Lanzarini, B. Costa och M. Lazzarotto)

Saken

Talan mot det beslut som fattats av fjärde överklagandenämnden vid EUIPO den 8 maj 2020 (ärende R 2040/2019 4) om ett invändningsförfarande mellan Ffauf Italia och Inditex.

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Industria de Diseño Textil, SA (Inditex) ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 304 av den 14.9.2020.

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/30

Tribunalens dom av den 24 november 2021 – YP mot kommissionen

(Mål T-581/20) (1)

(Personalmål - Tjänstemän - Befordringsomgången 2019 - Beslut att inte befordra - Artikel 45 i tjänsteföreskrifterna - Jämförande av meriter - Användande av språk i tjänsten av tjänstemän som innehar en språktjänst och av tjänstemän som innehar en annan tjänst än en språktjänst - Tidsperiod i lönegraden - Oskuldspresumtionen - Artikel 9 i bilaga IX till tjänsteföreskrifterna - Motiveringsskyldighet - Verkställighet av en uppgörelse i godo)

(2022/C 37/41)

Rättegångsspråk: franska

Rättegångsdeltagare

Sökande: YP (ombud: advokaterna J. Van Rossum och J.-N. Louis)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: M. Brauhoff, L. Radu Bouyon och L. Hohenecker)

Saken

Talan som väckts med stöd av artikel 270 FEUF med yrkande om ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 14 november 2019 att inte uppta sökanden i förteckningen över befordrade tjänsteman avseende befordringsomgången 2019.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	YP ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 371, 3.11.2020.

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/31

Tribunalens dom av den 22 november 2021 – Garment Manufacturers Association in Cambodia mot kommissionen

(Mål T-454/20) (1)

(Talan om ogiltighetsförklaring - Gemensam handelspolitik - Allmänt system för förmånstullar som införts med stöd av förordning (EU) nr 978/2012 - Tillfälligt upphävande av handelsförmåner för vissa produkter med ursprung i Kambodja på grund av allvarliga och systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter - Villkoret direkt berörd ej uppfyllt - Villkoret personligen berörd ej uppfyllt - Avvisning)

(2022/C 37/42)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Sökande: Garment Manufacturers Association in Cambodia (Phnom Penh, Kambodja) (ombud: advokaterna C. Borelli, S. Monti och C. Ziegler)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: A. Biolan och E. Schmidt)

Saken

Talan enligt artikel 263 FEUF om delvis ogiltigförklaring av kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/550 av den 12 februari 2020 om ändring av bilagorna II och IV till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 978/2012 vad gäller ett tillfälligt upphävande av den ordning som avses i artikel 1.2 i förordning (EU) nr 978/2012 avseende vissa produkter med ursprung i Konungariket Kambodja (EUT L 127, s. 1).

Domslut

1)	Talan avvisas.

2)	Garment Manufacturers Association in Cambodia ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 287, 31.8.2020.)

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/32

Tribunalens beslut av den 8 november 2021 – Satabank mot ECB

(Mål T-494/20) (1)

(Ekonomisk och monetär politik - Tillsyn över mindre betydande kreditinstitut - Förordning (EU) nr 1024/2013 - ECB:s särskilda uppgifter - Beslut att inte utöva direkt tillsyn - Beslut att inte ge instruktioner till den behöriga personen - Uppenbart att talan helt saknar rättslig grund)

(2022/C 37/43)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Satabank plc (St. Julians, Malta) (ombud: advokaten O. Behrends)

Svarande: Europeiska centralbanken (ombud: C. Hernández Saseta, F. Bonnard och A. Lefterov)

Saken

Talan enligt artikel 263 FEUF om ogiltigförklaring av ECB:s beslut av den 15 maj 2020 att inte utöva direkt tillsyn över sökanden och ge instruktioner till den behöriga personen.

Avgörande

1)	Talan ogillas.

2)	Satabank plc ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de kostnader som uppkommit för Europeiska centralbanken (ECB).

(1) EUT C 371, 3.11.2020.

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/32

Tribunalens beslut av den 18 november 2021 – RG mot rådet

(Mål T-157/21) (1)

(Talan om ogiltigförklaring - Området med frihet, säkerhet och rättvisa - Handels- och samarbetsavtalet mellan unionen och Euratom, å ena sidan, och Förenade kungariket, å andra sidan - Rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av handels- och samarbetsavtalet - Mekanism för överlämnande på grundval av en arresteringsorder - Person som anhållits eller häktats i Irland efter utgången av den övergångsperiod som fastställts för verkställande av en europeisk arresteringsorder som utfärdats av Förenade kungariket under övergångsperioden - Villkoret personligen berörd ej uppfyllt - Rättsakt som inte är en regleringsakt - Avvisning)

(2022/C 37/44)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: RG (ombud: R. Purcell, solicitor)

Svarande: Europeiska unionens råd (ombud: A. Antoniadis, J. Ciantar och A. Stefanuc)

Saken

Talan, väckt med stöd av artikel 263 FEUF, med yrkande om delvis ogiltigförklaring av rådets beslut (EU) 2020/2252 av den 29 december 2020 om undertecknande, på unionens vägnar, och om provisorisk tillämpning av handels- och samarbetsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan, och av avtalet mellan Europeiska unionen och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om säkerhetsförfaranden för utbyte och skydd av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter (EUT L 444, 2020, s. 2).

Avgörande

1)	Talan avvisas.

2)	Det finns inte längre anledning att pröva interventionsansökningarna från Irland och Europeiska kommissionen.

3)	RG ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de kostnader som uppkommit för Europeiska unionens råd, med undantag för de kostnader som hänför sig till interventionsansökningarna.

4)	RG, rådet, Irland och kommissionen ska bära de egna kostnaderna som hänför sig till interventionsansökningarna.

(1) EUT C 288, 14.6.2021.)

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/33

Beslut meddelat av tribunalens vice ordförande den 26 november 2021 – Puigdemont i Casamajó m.fl. mot parlamentet

(Mål T-272/21 R II)

(Interimistiskt förfarande - Institutionell rätt - Ledamot av parlamentet - Immunitet och privilegier - Upphävande av en ledamots parlamentariska immunitet - Ansökan om uppskov med verkställighet - Situation som ställer krav på skyndsamhet föreligger inte)

(2022/C 37/45)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Carles Puigdemont i Casamajó (Waterloo, Belgien), Antoni Comín i Oliveres (Waterloo), Clara Ponsatí i Obiols (Waterloo) (ombud: advokaterna P. Bekaert, G. Boye, J. Costa i Rosselló och S. Bekaert)

Svarande: Europaparlamentet (ombud: N. Lorenz, N. Görlitz och J.-C. Puffer)

Part som har intervenerat till stöd för svaranden: Konungariket Spanien (ombud: S. Centeno Huerta)

Saken

Ansökan enligt artiklarna 278 och 279 FEUF om uppskov med verkställigheten av parlamentets beslut P9_TA(2021)0059, P9_TA(2021)0060 och P9_TA(2021)0061 av den 9 mars 2021 om upphävande av sökandenas immunitet.

Avgörande

1)	Ansökan om interimistiska åtgärder avslås.

2)	Frågan om rättegångskostnader anstår.

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/33

Beslut meddelat av tribunalens ordförande den 25 november 2021 – VP mot Cedefop

(Mål T-534/21 R)

(Interimistiskt förfarande - Personalmål - Tillfälligt anställda - Ansökan om interimistiska åtgärder - Avvisning)

(2022/C 37/46)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: VP (ombud: advokaten L. Levi)

Svarande: Europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning (ombud: advokaterna T. Bontinck, A. Guillerme och T. Payan)

Saken

Ansökan med stöd av artiklarna 278 FEUF och 289 FEUF, dels om uppskov med verkställigheten av den akt som antogs av Cedefops direktion och som understödde dess verkställande direktörs slutsats att tjänsten som intern juridisk rådgivare ska återinrättas och att ett urvalsförfarande ska inledas, dels om att förelägga Cedefop att hålla en tjänst som tillfälligt anställd i rätt lönegrad ledig för att sökanden ska kunna återinträda på tjänsten som juridisk rådgivare.

Avgörande

1)	Ansökan om interimistiska åtgärder avvisas.

2)	Beslut om rättegångskostnader anstår.

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/34

Talan väckt den 19 oktober 2021 – XH mot kommissionen

(Mål T-613/21)

(2022/C 37/47)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: XH (ombud: advokaten E. Auleytner)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara beslutet av den 4 december 2020 om avslag på sökandens begäran om bistånd och det beslut från tillsättningsmyndigheten varigenom sökandens klagomål besvarades,

—	ogiltigförklara beslutet av den 26 maj 2021 om att inleda invaliditetsförfarandet och det beslut från tillsättningsmyndigheten varigenom sökandens klagomål besvarades,

—	fastställa att sökanden har rätt till ersättning för förlust och skada, och

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fyra grunder.

Första grunden: Kommissionen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning i samband med det omtvistade förfarandet och genomförde detta på ett rättsstridigt sätt. Vidare åsidosatte kommissionen artiklarna 12a och 24 i tjänsteföreskrifterna, jämförda med artikel 7 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt omsorgsplikten och principen om god förvaltning i artikel 41 i stadgan.

2.	Andra grunden: Kommissionen åsidosatte artiklarna 12a, 24 och 59–60 i tjänsteföreskrifterna, genom att sätta upp klart ouppnåeliga mål som innebar att sökanden var skyldig att arbeta under sjukledighet med total arbetsoförmåga.

3.	Tredje grunden: Kommissionen åsidosatte artikel 59 i tjänsteföreskrifterna, jämförd med artiklarna 12a och 24 i dessa, genom att inleda invaliditetsförfarandet vid en tidpunkt då den sjukledighetstid som krävs för att inleda detta förfarande inte hade uppnåtts.

4.	Fjärde grunden: Kommissionen åsidosatte artiklarna 7 och 8 i stadgan om de grundläggande rättigheterna.

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/35

Överklagande ingett den 4 oktober 2021 – Pharmadom mot EUIPO – Wellbe Pharmaceuticals (WellBe PHARMACEUTICALS)

(Mål T-644/21)

(2022/C 37/48)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Pharmadom (Boulogne-Billancourt, Frankrike) (ombud: advokaten M-P. Dauquaire)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: Wellbe Pharmaceuticals S.A. (Warszawa, Polen)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Varumärkessökande: Motparten vid överklagandenämnden

Omtvistat varumärke: Ansökan om registrering som EU-varumärke av figurmärket WellBe PHARMACEUTICALS – Registreringsansökan nr 17 151 176

Förfarande vid EUIPO: Invändningsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av femte överklagandenämnden vid EUIPO den 12 juli 2021 i ärende R 1423/2020-5

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet.

Grund

—	Åsidosättande av artikel 8.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/35

Talan väckt den 19 oktober 2021 – ClientEarth mot rådet

(Mål T-682/21)

(2022/C 37/49)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: ClientEarth AISBL (Bryssel, Belgien) (ombud: advokaterna O. Brouwer, B. Verheijen och T. van Helfteren)

Svarande: Europeiska unionens råd

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara svarandens beslut av den 9 augusti 2021, med referensnummer SGS 21/2870, som sökanden mottog den 9 augusti 2021, att vägra tillgång till vissa handlingar som begärts med stöd av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (1) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1367/2006 av den 6 september 2006 om tillämpning av Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor på gemenskapens institutioner och organ (2),

—	förplikta svaranden att ersätta sökandens rättegångskostnader i enlighet med artikel 134 i tribunalens rättegångsregler, inklusive kostnaderna som hänför sig till eventuella intervenienter.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fem grunder.

Första grunden: Felaktig rättstillämpning och uppenbart oriktig bedömning, vilket har lett till en felaktig tillämpning av undantaget från skyddet för beslutsförfarandet (artikel 4.3 första stycket i förordning 1049/2001), eftersom offentliggörandet inte allvarligt skulle undergräva det åberopade beslutsförfarandet.

—

Sökanden hävdar att rådet inte har uppfyllt den höga tröskel som fastställs i den rättsliga prövningen, nämligen att offentliggörandet allvarligt måste undergräva beslutsförfarandet. För det första fanns det inte längre något beslutsförfarande i sak vid tidpunkten för det ifrågasatta beslutet. Vidare har rådet felaktigt grundat sig på ett argument om att det skulle vara problematiskt med extern inblandning från allmänheten i beslutsförfarandet rörande förordning 1367/2006.

Andra grunden: Felaktig rättstillämpning och uppenbart oriktig bedömning som har lett till en felaktig tillämpning av undantaget för skydd av juridisk rådgivning (artikel 4.2 andra strecksatsen i förordning 1049/2001), eftersom ett offentliggörande inte allvarligt skulle undergräva skyddet av juridisk rådgivning.

—

Rådet har inte kunnat visa att den begärda handlingen innehåller specifika konkreta juridiska råd. Vidare tog rådet inte hänsyn till relevanta rättsliga bestämmelser och principer, som fastställts i lag och rättspraxis, om att unionens lagstiftningsprocess måste vara öppen och att en rättslig analys från en EU-institutions rättstjänst som innehåller viktiga allmänna rättsliga analyser i samband med en lagstiftningsprocess för antagande eller översyn av unionens lagstiftning bör (när den begärs enligt förordning 1049/2001) lämnas ut.

Tredje grunden: Felaktig rättstillämpning och uppenbart oriktig bedömning som har lett till en felaktig tillämpning av undantaget för beslutsförfarandet (artikel 4.3 första stycket i förordning 1049/2001) och undantaget från skyddet för juridisk rådgivning (artikel 4.2 andra strecksatsen i förordning 1049/2001), eftersom det angripna beslutet inte innebar ett erkännande av ett övervägande allmänintresse och inte beviljade tillgång till information på denna grund.

—

Rådet har underlåtit att erkänna och bevilja tillgång på grundval av ett övervägande allmänintresse. I detta fall föreligger det ett övervägande allmänintresse eftersom översynen av förordning 1367/2006 är av mycket stor betydelse för den framtida tillgången till rättslig prövning i miljöfrågor och det angripna beslutet påverkar sökanden på ett specifikt och betydande sätt när det gäller sökandens möjlighet att utföra sina uppgifter som en icke-statlig organisation som tjänar ett allmänintresse.

Fjärde grunden: Felaktig rättstillämpning och uppenbart oriktig bedömning som har lett till en felaktig tillämpning av skyddet för undantaget för internationella förbindelser (artikel 4.1 a tredje strecksatsen i förordning 1049/2001).

—

Rådet har inte uppfyllt den höga tröskel som fastställs för den rättsliga prövning som ska göras för att på ett giltigt sätt kunna åberopa undantaget i artikel 4.1 a tredje strecksatsen i förordning nr 1049/2001, nämligen att utlämnandet av en handling specifikt och faktiskt ska undergräva skyddet av internationella förbindelser och att risken för att intresset undergrävs ska vara rimligt förutsebar och inte vara rent hypotetisk.

Femte grunden, som utgör en alternativ grund, avser felaktig rättstillämpning och uppenbart oriktig bedömning som har lett till en felaktig tillämpning av skyldigheten att ge partiell tillgång till handlingar (artikel 4.6 i förordning 1049/2001).

—

Sökanden gör slutligen gällande att rådet inte har prövat och beviljat partiellt tillträde med tillämpning av de gällande rättsliga kriterierna. Sökanden gjorde en felaktig rättstillämpning i samband med den rättsliga prövning som innebär att rådet ska bedöma om samtliga delar av den begärda handlingen omfattas av (något av) de åberopade undantagen.

(1) EGT L 145, 2001, s. 43.

(2) EUT L 264, 2006, s. 13. Redaktionell anmärkning: Den begärda handlingen avser beslutsförfarandet för den föreslagna översynen av förordning (EG) nr 1367/2006.

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/37

Talan väckt den 19 oktober 2021 – Leino-Sandberg mot rådet

(Mål T-683/21)

(2022/C 37/50)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Päivi Leino-Sandberg (Helsingfors, Finland) (ombud: advokaterna O. Brouwer, B. Verheijen och T. van Helfteren)

Svarande: Europeiska unionens råd

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara svarandens beslut av den 9 augusti 2021, med referensnummer SGS 21/2870, som sökanden mottog den 9 augusti 2021, att vägra tillgång till vissa handlingar (1) som begärts med stöd av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (2),

—	förplikta svaranden att ersätta sökandens rättegångskostnader i enlighet med artikel 134 i tribunalens rättegångsregler, inklusive kostnaderna som hänför sig till eventuella intervenienter.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fem grunder.

—

Rådet har inte uppfyllt den höga tröskel som fastställs för den rättsliga prövning som ska göras för att på ett giltigt sätt kunna åberopa undantaget i artikel 4.1 a tredje strecksatsen i förordning 1049/2001, nämligen att utlämnandet av en handling specifikt och faktiskt ska undergräva skyddet av internationella förbindelser och att risken för att intresset undergrävs ska vara rimligt förutsebar och inte vara rent hypotetisk.

—

(1) Redaktionell anmärkning: Den begärda handlingen avser beslutsförfarandet för den föreslagna översynen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1367/2006 av den 6 september 2006 om tillämpning av Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor på gemenskapens institutioner och organ (EUT L 264, 2006, s. 13).

(2) EGT L 145, 2001, s. 43.

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/38

Talan väckt den 22 oktober 2021 – AL mot kommissionen och OLAF

(Mål T-692/21)

(2022/C 37/51)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: AL (ombud: advokaten R. Rata)

Svarande: Europeiska kommissionen, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara i) Olafs beslut OCM (2021)22007 av den 22 juli 2021, ii) Olafs beslut OCM (2021)22008 av den 22 juli 2021, iii) kommissionens beslut (ref. Ares(2021)20233749) av den 22 mars 2021 och iv) kommissionens beslut (ref. Ares(2021)1610971) av den 3 mars 2021,

—

förplikta svarandena att betala i) 1 127,66 euro som innehållits i avsaknad av något som helst individuellt PMO-förvaltningsbeslut avseende återkravet, ii) 9 250,05 euro som innehållits för maj, juni, juli, augusti och september 2021, iii) 1 euro i överensstämmelse med rätt och billighet (ex aequo et bono) för att kompensera för den ideella skada sökanden lidit på grund av Olafs rättsstridiga agerande i samband med undersökningen OF/2016/0928/A1 som slutligen ledde till att sökandens avsättning från tjänsten, och

—	förplikta svarandena att bära sina rättegångskostnader och ersätta sökandens rättegångskostnader.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden tre grunder.

Första grunden: Olaf har åsidosatt artiklarna 90.2 och 90a i tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen i Europeiska unionen genom att avvisa sökandens klagomål av den 23 mars 2021 med hänvisning till fast EU-rättspraxis enligt vilken Olafs slutrapport och rekommendationer inte utgör rättsakter som har rättsverkningar.

Andra grunden: Olaf har åsidosatt artiklarna 90.2 och 90a i nämnda tjänsteföreskrifter genom att avvisa sökandens klagomål av den 23 april 2021. Enligt sökanden borde Olaf ha förklarat klagomålet tillåtligt, eftersom Olaf är en avdelning inom kommissionen, och således en del av kommissionen, och Olaf därmed borde ha prövat sökandens klagomål.

Tredje grunden: Olaf har åsidosatt artikel 90.2 i nämnda tjänsteföreskrifter eftersom kommissionen antog ett tyst avslagsbeslut vad gällde sökandens klagomål avseende kommissionens beslut av den 22 mars 2021 (ref. Ares(2021)2023374) som bekräftade kommissionens beslut av den 3 mars 2021 (ref. Ares(2021)1610971).

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/39

Talan väckt den 25 oktober 2021 – NJ mot kommissionen

(Mål T-693/21)

(2022/C 37/52)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: NJ (ombud: advokaten C. Maczkovics)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	fastställa att Europeiska kommissionen på ett rättsvidrigt sätt underlåtit att vidta åtgärder med anledning av klagomål av den 19 april 2018 angående statligt stöd SA-50952 (2018/FC), i enlighet med vad som föreskrivs i artikel 265 FEUF;

—	förplikta kommissionen att utan dröjsmål ta ställning till det klagomål som registrerats som ärendenummer SA.50952(2018FC), och

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnader, inklusive de kostnader som uppkommit för sökanden, även om kommissionen efter talans väckande i detta mål vidtagit de åtgärder som enligt tribunalen innebär att saken i målet förfallit, eller om tribunalen avvisar talan.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden en rättslig grund, nämligen att kommissionen har åsidosatt sina skyldigheter enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Sökanden anser att kommissionen åsidosatt artikel 265 FEUF och artikel 12.1 andra stycket i förordning 2015/1589, (1) kravet på skyndsam och objektiv prövning, principen om god förvaltning och principen om skälig handläggningstid. Kommissionen har nämligen inte meddelat något beslut enligt artikel 4.2, 4.3 eller 4.4 i förordning 2015/1589 mer än tre år och sex månader efter att sökanden gav in klagomål angående statligt stöd SA.50952(2018FC). Sökanden gör gällande att kommissionen borde ha meddelat ett sådant beslut inom tolv månader, i enlighet med vad som föreskrivs i kommissionens regler om bästa praxis vid kontroll av statligt stöd (2) eller i vart fall inom skälig handläggningstid.

(1) Rådets förordning (EU) 2015/1589 av den 13 juli 2015 om genomförandebestämmelser för artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 248, 2015, s. 9).

(2) Regler om bästa praxis vid kontroll av statligt stöd (EUT C 136, 2009, s. 13).

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/40

Överklagande ingett den 31 oktober 2021 – Peace United mot EUIPO – 1906 Collins (MY BOYFRIEND IS OUT OF TOWN)

(Mål T-699/21)

(2022/C 37/53)

Överklagandet är avfattat på franska

Parter

Klagande: Peace United Ltd (London, Förenade kungariket) (ombud: advokaten M. Artzimovitchc)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: 1906 Collins LLC (Miami, Florida, Förenta staterna)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Innehavare av det omtvistade varumärket: Klaganden vid tribunalen

Omtvistat varumärke: EU-ordmärket MY BOYFRIEND IS OUT OF TOWN – EU-varumärke nr 11 352 804

Förfarande vid EUIPO: Upphävandeförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av andra överklagandenämnden vid EUIPO den 30 juli 2021 i ärende R 276/2020-2

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara det överklagade beslutet i den del överklagandenämnden, på grund av flera oriktiga bedömningar av de faktiska och rättsliga omständigheterna och bortseende från skyldigheten att iaktta principen om god förvaltningssed, slog fast att EU-varumärket MY BOYFRIEND IS OUT OF TOWN nr 11 352 804 inte hade blivit föremål för verkligt bruk under den relevanta perioden för de åberopade tjänsterna i klasserna 41 och 43, och

—	förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder

—	Åsidosättande av artikel 63.1 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001 genom att överklagandenämnden gjorde en oriktig bedömning av huruvida ansökan om upphävande var oskälig.

—	Åsidosättande av artikel 58.1 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001 genom att överklagandenämnden gjorde en oriktig bedömning av det verkliga bruket av varumärket.

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/41

Överklagande ingett den 3 november 2021 – Balaban mot EUIPO (Stahlwerk)

(Mål T-705/21)

(2022/C 37/54)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Klagande: Okan Balaban (Bornheim, Tyskland) (ombud: advokaten T. Schaaf)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Omtvistat varumärke: EU-ordmärket ”Stahlwerk” – Registreringsansökan nr 18 235 592

Överklagat beslut: Beslut meddelat av första överklagandenämnden vid EUIPO den 2 september 2021 i ärende R 77/2021-1

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara EUIPO:s beslut av den 18 november 2020 att avslå registreringsansökan nr 18 235 592 samt ogiltigförklara det överklagade beslutet, i den del ansökan delvis avslås, och ålägga EUIPO att registrera varumärket för alla varor och tjänster som ansökan avser, och

—	förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder

—	Åsidosättande av artikel 7.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

—	Åsidosättande av artikel 7.1 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/41

Överklagande ingett den 3 november 2021 – Balaban mot EUIPO (Stahlwerkstatt)

(Mål T-706/21)

(2022/C 37/55)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Klagande: Okan Balaban (Bornheim, Tyskland) (ombud: advokaten T. Schaaf)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Omtvistat varumärke: EU-ordmärket ”Stahlwerk” – Registreringsansökan nr 18 219 170

Överklagat beslut: Beslut meddelat av första överklagandenämnden vid EUIPO den 2 september 2021 i ärende R 1987/2021-1

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ändra EUIPO:s beslut av den 27 augusti 2020 och det överklagade beslutet samt ålägga EUIPO att registrera varumärket för utbildningstjänster i klass 41, och

—	förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder

—	Åsidosättande av artikel 7.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

—	Åsidosättande av artikel 7.1 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/42

Talan väckt den 5 november 2021 – Cellnex Telecom och Retevisión I mot kommissionen

(Mål T-715/21)

(2022/C 37/56)

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Sökande: Cellnex Telecom, SA (Madrid, Spanien) och Retevisión I, SA (Madrid, Spanien) (ombud: advokaterna J. Buendía Sierra, A. Lamadrid de Pablo och N. Bayón Fernández)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökandena yrkar att tribunalen ska

—	förklara att de grunder för ogiltigförklaring som anges i ansökan kan tas upp till prövning samt bifalla talan på dessa grunder,

—	ogiltigförklara kommissionens beslut av den 10 juni 2021, om det statliga stöd SA.28599 (C 23/2010) (f.d. NN 36/2010, f.d. CP 163/2009) som Spanien har genomfört till förmån för utbyggnad av digital markbunden television i avlägsna och mindre urbaniserade områden (utanför Kastilien-La Mancha) (1),

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökandena två grunder.

Första grunden: Uppenbart åsidosättande av det förfarande som föreskrivs i artikel 108.2 FEUF och åsidosättande av de processuella rättigheter som unionsrätten ger intresserade parter

—

Åsidosättandet har skett genom att det angripna beslutet antogs utan att något nytt beslut om att inleda förfarandet hade fattats och utan att det skett någon ändring av det beslut om att inleda förfarandet som föregick 2013 års beslut och genom att kommissionen underlåtit att underrätta intresserade parter om dess preliminära bedömning avseende selektivitet.

Andra grunden: Felaktig tillämpning av artikel 107.1 FEUF beträffande selektivitetsbegreppet, åsidosättande av bevisbördan och avsaknad av motivering

—

Kommissionen gjorde fel i sin huvudbedömning av selektiviteten genom att hävda att ”de normala marknadsförhållandena under vilka företag är verksamma” skulle användas som referens och genom att låta detta innefatta samtliga företag inom samtliga ekonomiska sektorer. Kommissionen gjorde även fel i sin sekundära bedömning av selektiviteten genom att hävda att markbunden teknik och satellitteknik var jämförbara tekniker för sändningen av digitala tv-signaler i det område som i det angripna beslutet benämns zon II.

(1) EUT L 417, 2021, s. 1.

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/43

Talan väckt den 16 november 2021 – Společnost pro eHealth databáze mot kommissionen

(Mål T-731/21)

(2022/C 37/57)

Rättegångsspråk: tjeckiska

Parter

Sökande: Společnost pro eHealth databáze, a.s (Prag, Republiken Tjeckien) (ombud: advokat P. Konečný)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara kommissionens beslut C(2021) 6597 av den 2 september 2021, och

—	förplikta svaranden att bära sina egna rättegångskostnader samt ersätta de rättegångskostnader som uppkommer för sökanden i detta mål.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fyra rättsliga grunder.

Första grunden: Åsidosättande av principen om förbud mot retroaktiv verkan samt felaktig tillämpning av strängare villkor i samband med deltagandet i projektet.

—	Sökanden gör gällande att svaranden inte får hänvisa till åligganden som följer av ett icke bindande dokument; avtalsparterna saknade kännedom om dokumentets existens och har aldrig kommit överens om att det ska tillämpas.

—	Vidare gör sökanden gällande att hänvisningen till åligganden som följer av detta icke bindande dokument utgör ett åsidosättande från svarandens sida av det aktuella subventionsavtalet.

—	Samtidigt gör sökanden gällande att svaranden åsidosatte principen om förbud mot retroaktiv verkan då den hänvisade till strängare formella krav som följer av dokument som inte upprättats förrän efter det att subventionsavtalet undertecknats.

Andra grunden: Åsidosättande av principen om att rättsliga åtgärder ska vara lagenliga med anledning av underlåtenhet att beakta åberopad bevisning.

—	Sökanden gör gällande att svaranden underlåtit att beakta bevisning som åberopats av sökanden i den slutliga revisionsrapporten trots att svaranden var skyldig att göra detta; svaranden har därmed åsidosatt principen om att rättsliga åtgärder ska vara lagenliga.

—	Vidare anser sökanden att åberopad bevisning lagts fram efter begäran av revisorn.

Tredje grunden: Åsidosättande av principen om att rättsliga åtgärder ska vara lagenliga med anledning av beräkningsfel.

—	Sökanden gör gällande att svaranden på felaktigt sätt har fastställt beloppet utifrån vilket det slutliga beloppet beräknats, vilket sökanden skulle betala tillbaka till svaranden.

—	Sökanden anser att om sökanden har att återbetala det belopp som räknats fram av svaranden så har sökanden att återbetala ett belopp som inte erhållits av sökanden och tvingas därför istället att till svaranden återbetala ett betydligt högre belopp.

Fjärde grunden: Åsidosättande av proportionalitetsprincipen

—

Sökanden gör gällande att sökanden har rätt till ersättning för personalkostnader till ett belopp om åtminstone genomsnittliga löneersättningar till arbetstagare under åren 2008-2011 i it-bolag i Republiken Tjeckien. I och med att sökanden inte har tillerkänts någon sådan ersättning av Republiken Tjeckien har svaranden agerat på ett rättsvidrigt och oproportionerligt sätt.

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/44

Talan väckt den 16 november 2021 – Asociación de Elaboradores de Cava de Requena mot kommissionen

(Mål T-732/21)

(2022/C 37/58)

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Sökande: Asociación de Elaboradores de Cava de Requena (Requena, Spanien) (ombud: advokaten G. Guillem Carrau)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	med stöd av artikel 263 FEUF ogiltigförklara offentliggörandet av standardändringen av produktspecifikationen för Cava, PDO-ES-A0735-AM10, (1) vilken offentliggjorts i enlighet med artikel 17.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33 av den 17 oktober 2018. (2)

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden två grunder.

Första grunden:

—

Underlåtenhet att iaktta väsentliga formföreskrifter i samband med handläggningen av det ändringsärende som är föremål för förevarande talan. Kommissionen kände nämligen till att ändringen var föremål för en pågående rättstvist vid domstolar i Konungariket Spanien, men beslutade inte att vilandeförklara ärendet. Detta strider mot gällande rättspraxis avseende artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

Andra grunden:

—

Åsidosättande av bestämmelserna om tillämpning av fördragen av följande skäl: 1. Ändringen behandlades som en standardändring, men den skulle istället ha behandlats som en unionsändring i enlighet med artikel 14.1 c och d samt därmed förbundna bestämmelser (bland annat artiklarna 15, 17 och 55) i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33 av den 17 oktober 2018 och artikel 6 i delegerad förordning (EU) 2019/34. (3) 2. Det aktuella offentliggörandet strider mot den allmänna principen om uppriktighet med avseende på frivillig märkning till följd av kravet att den mindre geografiska enheten måste vara belägen i kommunen Requena och mot konsumentens rätt att kunna fastställa produktens ursprung (artikel 120 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 (4) och artikel 55.1 och 55.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33 av den 17 oktober 2018). 3. Det aktuella offentliggörandet innebär ett åsidosättande av rättigheter som vinproducenter förvärvat genom nästan 40 års obruten användning av namnet CAVA DE REQUENA och de lagregler som skyddar dessa rättigheter (Dom från Konungariket Spaniens högsta domstol nr 1893/1989 och verkställighetsbeslut från år 1991) samt ett åsidosättande av artikel 40 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33 av den 17 oktober 2018, i vilken det genom hänvisning till artikel 119 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 är obligatoriskt att ange ursprunget på etiketten eftersom det inte räcker att ange ett postnummer, såsom kommissionen har hävdat. 4. Det aktuella offentliggörandet åsidosätter likabehandlingsprincipen i förhållande till andra CAVA-producenter med mindre geografiska områden och som kan ange produktens geografiska ursprung för konsumenten. 5. Det aktuella offentliggörandet strider mot EU-domstolens praxis om marknadstillträdande i samband med fri rörlighet för varor (artikel 34 FEUF och följande artiklar) och möjliggör en kombinerad effekt på efterfrågan på marknaden för CAVA, vilket strider mot artikel 101 FEUF.

(1) EUT C 369, 2021, s. 2.

(2) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33 av den 17 oktober 2018 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller ansökningar om skydd av ursprungsbeteckningar, geografiska beteckningar och traditionella uttryck inom vinsektorn, invändningsförfarandet, begränsningar i fråga om användning, ändringar av produktspecifikationer, avregistrering av skydd samt märkning och presentation (EUT L 9, 2019, s. 2).

(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/34 av den 17 oktober 2018 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller ansökningar om skydd av ursprungsbeteckningar, geografiska beteckningar och traditionella uttryck inom vinsektorn, invändningsförfarandet, ändringar av produktspecifikationer, registret över skyddade namn, avregistrering av skydd och användning av symboler samt för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller ett lämpligt system med kontroller (EUT L 9, 2019, s. 46).

(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (EUT L 347, 2013, s. 671).

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/45

Överklagande ingett den 17 november 2021 – The Chord Company mot EUIPO – AVSL Group (CHORD)

(Mål T-734/21)

(2022/C 37/59)

Överklagandet är avfattat på engelska

Parter

Klagande: The Chord Company Ltd (Wiltshire, Förenade kungariket) (ombud: advokaten A. Deutsch)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: AVSL Group Ltd (Manchester, Förenade kungariket)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Innehavare av det omtvistade varumärket: Motparten vid överklagandenämnden

Omtvistat varumärke: EU-ordmärket ”CHORD” – EU-varumärke nr 8 254 229

Förfarande vid EUIPO: Upphävandeförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av andra överklagandenämnden vid EUIPO den 31 augusti 2021 i ärende R 1664/2020-2

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

—	förplikta EUIPO och/eller motparten vid överklagandenämnden att ersätta sökandens rättegångskostnader i samband med förfarandet vid tribunalen, överklagandet och upphävandeförfarandet.

Grunder

—	Åsidosättande av artikel 7.2 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/625.

—	Åsidosättande av artikel 27.2 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/625 och artikel 95 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

—	Åsidosättande av rätten att höras enligt artikel 94.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/46

Överklagande ingett den 17 november 2021 – Aprile och Commerciale Italiana mot EUIPO – DC Comics partnership (Stiliserad återgivning av en fladdermus i en oval ram)

(Mål T-735/21)

(2022/C 37/60)

Överklagandet är avfattat på engelska

Parter

Klagande: Luigi Aprile (San Giuseppe Vesuviano, Italien) och Commerciale Italiana (Nola, Italien) (ombud: advokaten C. Saettel)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: DC Comics partnership (Burbank, Kalifornien, Förenta staterna)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Innehavare av det omtvistade varumärket: Motparten vid överklagandenämnden

Omtvistat varumärke: EU-figurmärke (Stiliserad återgivning av en fladdermus i en oval ram) EU-varumärke nr 38

Förfarande vid EUIPO: Ogiltighetsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av andra överklagandenämnden vid EUIPO den 6 september i ärende R 1447/2020-2

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	fastställa att överklagandet kan tas upp till prövning,

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

—	förplikta EUIPO och intervenienten att ersätta rättegångskostnaderna i enlighet med artikel 134.1 i tribunalens rättegångsregler.

Grunder

—	Åsidosättande av 95.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

—	Åsidosättande av artikel 94.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

—	Åsidosättande av artikel 59.1 a jämförd med artikel 7.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

—	Åsidosättande av artikel 59.1 a jämförd med artikel 7.1 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/47

Överklagande ingett den 19 november 2021 – Refractory Intellectual Property mot EUIPO (e-tech)

(Mål T-737/21)

(2022/C 37/61)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Klagande: Refractory Intellectual Property GmbH & Co. KG (Wien, Österrike) (ombud: advokaten J. Schmidt)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Omtvistat varumärke: Registrering av EU-ordmärket ”e-tech” – Registreringsansökan nr 18 274 481

Överklagat beslut: Beslut meddelat av fjärde överklagandenämnden vid EUIPO den 9 september 2021 i ärende R 548/2021-4

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

—	förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna.

Grund

—	Åsidosättande av artikel 7.1 b i Europaparlamentets och rådet förordning (EU) 2017/1001.

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/47

Överklagande ingett den 19 november 2021 – Bora Creations mot EUIPO (essence)

(Mål T-738/21)

(2022/C 37/62)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Klagande: Bora Creations, SL (Andratx, Spanien) (ombud: advokaterna R. Lange och M. Ebner)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Omtvistat varumärke: EU-figurmärket ”essence” – Registreringsansökan nr 18 269 704

Överklagat beslut: Beslut meddelat av fjärde överklagandenämnden vid EUIPO den 21 september 2021 i ärende R 693/2021-4

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet och registrera det sökta EU-varumärket, och

—	förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder

—	Åsidosättande av artikel 7.1 c och 7.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2017/1001.

—	Åsidosättande av artikel 7.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2017/1001.

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/48

Överklagande ingett den 22 november 2021 – LG Electronics mot EUIPO – ZTE Deutschland (V10)

(Mål T-741/21)

(2022/C 37/63)

Överklagandet är avfattat på: engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: LG Electronics, Inc. (Seoul, Republiken Korea) (ombud: advokaten M. Bölling)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: ZTE Deutschland (Düsseldorf, Tyskland)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Innehavare av det omtvistade varumärket: Klaganden

Omtvistat varumärke: EU-ordmärket ”V10” –EU-varumärke nr 14 328 892

Förfarande vid EUIPO: Ogiltighetsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av femte överklagandenämnden vid EUIPO den 14 september 2021 i ärende R 2101/2020-5

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet i den del klagandens överklagande av upphävandebeslutet avslogs endast med avseende på varorna smarta telefoner, mobiltelefoner och smarta telefoner som man kan ha på sig, och

—	förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder

—	Åsidosättande av artikel 7.1 b och 7.1 c i rådets förordning nr 207/2009 på grund av att det inte gjordes tillräcklig åtskillnad mellan de varor som berörs av ogiltigheten.

—	Åsidosättande av artikel 7.1 b och 7.1 c i rådets förordning nr 207/2009 på grund av ologisk argumentation om omsättningskretsens uppfattning.

—	Åsidosättande av artikel 7.1 b och 7.1 c i rådets förordning nr 207/2009 genom att finna att det inte fanns någon inneboende och ofrånkomlig egenskap.

—	Åsidosättande av artikel 7.1 b och 7.1 c i rådets förordning nr 207/2009 genom att finna att det inte finns någon lätt igenkännbar egenskap.

—	Åsidosättande av artikel 7.1 b och 7.1 c i rådets förordning nr 207/2009 genom att finna att det inte finns någon särskild, precis och objektiv egenskap.

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/49

Överklagande ingett den 19 november 2021 – Preventicus mot EUIPO (NIGHTWATCH)

(Mål T-742/21)

(2022/C 37/64)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: Preventicus GmbH (Jena, Tyskland) (ombud: advokaten J. Zecher)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Omtvistat varumärke: EU-ordmärket NIGTHWATCH – Registreringsansökan nr 17 996 007 – Avslag – Begäran om omvandling av en ansökan om EU-varumärke till en nationell varumärkesansökan i Förenade kungariket.

Överklagat beslut: Beslut meddelat av fjärde överklagandenämnden vid EUIPO den 9 september 2021 i ärende R 1241/2020-4

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

—	förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna vid tribunalen och de kostnader som uppkommit i samband med överklagandet och prövningen vid EUIPO.

Grunder

—	Åsidosättande av artikel 139.1, jämförd med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

—	Åsidosättande av rätten att ett ärende ska handläggas rättvist och inom rimlig tid enligt artikel 41.1 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

—	Åsidosättande av rätten att yttra sig enligt artikel 41.2 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/50

Talan väckt den 22 november 2021 – Ryanair mot kommissionen

(Mål T-743/21)

(2022/C 37/65)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Ryanair DAC (Swords, Irland) (ombud: advokaterna E. Vahida, F-C. Laprévote, V. Blanc, D. Pérez de Lamo, S. Rating och I.-G. Metaxas-Maranghidis)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara kommissionens beslut av den 16 juli 2021 angående statligt stöd SA. 57369 (2020/N) – Portugal – Undsättningsstöd till TAP SGPS, (1) och

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fem grunder.

Första grunden: Kommissionen rättstillämpning var felaktig när den fann att statligt stöd omfattas av det materiella tillämpningsområdet för riktlinjerna för undsättning och omstrukturering, utan att korrekt avgöra huruvida sökandens svårigheter var för svåra för företaget att klara på egen hand och huruvida de var hänförliga till företaget eller var följden av en godtycklig kostnadsfördelning inom den koncern som företaget ingår i.

Andra grunden: Kommissionen gjorde en felaktig tillämpning av artikel 107.3 c FEUF. Kommissionen gjorde en felaktig och uppenbart oriktig bedömning i samband med prövningen av villkoret att stödet ska bidra till förverkligandet av ett mål av gemensamt intresse för att vara förenligt med den inre marknaden. Kommissionen gjorde en felaktig och uppenbart oriktig bedömning i samband med prövningen av undsättningsstödets ändamålsenlighet och proportionalitet och stödets negativa inverkan.

3.	Tredje grunden: Det angripna beslutet åsidosätter icke-diskrimineringsprincipen, principen om frihet att tillhandahålla tjänster (tillämplig på luftfart genom förordning (EG) nr 1008/2008 (2)) och principen om etableringsfrihet.

4.	Fjärde grunden: Kommissionen underlät att inleda ett formellt granskningsförfarande trots att det förelåg allvarliga svårigheter och kränkte därigenom sökandens processuella rättigheter.

5.	Femte grunden: Det angripna beslutet uppfyller inte kraven enligt kommissionens motiveringsskyldighet enligt artikel 296.2 FEUF.

(1) EUT C 345, 2021, s. 1.

(2) Regulation (EC) No 1008/2008 of the European Parliament and of the Council of 24 September 2008 on common rules for the operation of air services in the Community (Recast) (Text with EEA relevance) (OJ 2008 L 293, p. 3–20).

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/51

Överklagande ingett den 24 november 2021 – Medela mot EUIPO (MAXFLOW)

(Mål T-744/21)

(2022/C 37/66)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Klagande: Medela Holding AG (Baar, Schweiz) (ombud: advokaterna M. Hartmann och S. Fröhlich)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Omtvistat varumärke: Ansökan om registrering av EU-ordmärket MAXFLOW – Registreringsansökan nr 18 328 426

Överklagat beslut: Beslut meddelat av andra överklagandenämnden vid EUIPO den 30 augusti 2021 i ärende R 876/2021-2

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

—	förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder

—	Åsidosättande av artikel 7.1 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

—	Åsidosättande av artikel 7.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/51

Överklagande ingett den 22 november 2021 – Rotkäppchen-Mumm Sektkellereien mot EUIPO – Cantina San Donaci (Passo Lungo)

(Mål T-745/21)

(2022/C 37/67)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Rotkäppchen-Mumm Sektkellereien GmbH (Freyburg, Tyskland) (ombud: advokaterna K. Schmidt-Hern och A. Lubberger)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: Cantina Sociale Cooperativa San Donaci (San Donaci, Italien)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Varumärkessökande: Motparten vid överklagandenämnden

Omtvistat varumärke: Ansökan om registrering som EU-varumärke av ordmärket Passo Lungo – Registreringsansökan nr 18 082 770

Förfarande vid EUIPO: Invändningsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av fjärde överklagandenämnden vid EUIPO den 20 september i ärende R 130/2021-4

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

—	förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder

—	Åsidosättande av artiklarna 46.1 a och 8.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

—	Åsidosättande av artikel 95.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/52

Överklagande ingett den 26 november 2021 – Borussia VfL 1900 Mönchengladbach mot EUIPO – Neng (Fohlenelf)

(Mål T-747/21)

(2022/C 37/68)

Överklagandet är avfattat på tyska

Parter

Klagande: Borussia VfL 1900 Mönchengladbach GmbH (Mönchengladbach, Tyskland) (ombud: advokaten R. Kitzberger)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: David Neng (Brüggen, Tyskland)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Innehavare av det omtvistade varumärket: Klaganden

Omtvistat varumärke: EU-ordmärket ”Fohlenelf” – EU-varumärke nr 12 246 898

Förfarande vid EUIPO: Ogiltighetsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av fjärde överklagandenämnden vid EUIPO den 28 september 2021 i ärende R 2126/2020-4

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

—	förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna, inbegripet klagandes kostnader i samband med det administrativa förfarandet.

Grunder

—	Åsidosättande av artikel 58.1 a i Europaparlamentets och rådet förordning (EU) 2017/1001.

—	Åsidosättande av artikel 94.1 i Europaparlamentets och rådet förordning (EU) 2017/1001.

—	Åsidosättande av artikel 97.1 d i Europaparlamentets och rådet förordning (EU) 2017/1001.

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/53

Överklagande ingett den 26 november 2021 – Gerhard Grund Gerüste mot EUIPO – Josef Grund Gerüstbau (Josef Grund Gerüstbau)

(Mål T-749/21)

(2022/C 37/69)

Överklagandet är avfattat på: tyska

Parter

Klagande: Gerhard Grund Gerüste (Kamp-Lintfort, Tyskland) (ombud: advokaten P. Lee)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: Josef Grund Gerüstbau GmbH (Erfurt, Tyskland)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Innehavare av det omtvistade varumärket: Motparten vid överklagandenämnden

Omtvistat varumärke: EU-ordmärket ”Josef Grund Gerüstbau” – EU-varumärke nr 17 372 178

Förfarande vid EUIPO: Ogiltighetsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av EUIPO:s första överklagandenämnd den 22 september 2021 i ärende R 1925/2020-1

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet och ogiltigförklara EU-varumärke nr 17 372 178,

—	förplikta EUIPO och intervenienten att ersätta rättegångskostnaderna, inbegripet förfarandet vid överklagandenämnden.

Grund

—	Åsidosättande av artikel 8.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/53

Överklagande ingett den 29 november 2021 – Associação do Socorro e Amparo mot EUIPO – De Bragança (quis ut Deus)

(Mål T-752/21)

(2022/C 37/70)

Överklagandet är avfattat på portugisiska

Parter

Klagande: Associação do Socorro e Amparo (Lissabon, Portugal) (ombud: advokaten J. Motta Veiga)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: Duarte Pio De Bragança (Sintra, Portugal)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Varumärkessökande: Motparten vid överklagandenämnden

Omtvistat varumärke: Figurmärke innehållande ordelementet ”quis ut Deus” – EU-varumärke nr 9 131 566

Förfarande vid EUIPO: Upphävandeförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av fjärde överklagandenämnden vid EUIPO den 21 oktober 2021 i ärende R 581/2021-4

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—

bifalla talan och följaktligen ersätta beslutet från fjärde överklagandenämnden med ett beslut om upphävande av EU-varumärke nr 9 131 566 för att varor och tjänster som skyddas av varumärket enligt artikel 58.1 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001, med motiveringen att varumärket inte varit i verkligt bruk under en sammanhängande femårsperiod, och

—	förplikta motparten att ersätta rättegångskostnaderna och de övriga utgifter i förevarande mål, inklusive advokatkostnaderna, som fastställs vid slutet av processen.

Grund

Åsidosättande av artikel 58.1 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/54

Talan väckt den 1 december 2021 – Illumina mot kommissionen

(Mål T-755/21)

(2022/C 37/71)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Illumina Inc. (Wilmington, Delaware, Förenta staterna) (ombud: D. Beard, Barrister-at-law, och juristen P. Chappatte)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara kommissionens beslut av den 29 oktober 2021 i ärende COMP/M.10493, som meddelats enligt artikel 8.5 a i rådets förordning nr 139/2004, om kontroll av företagskoncentrationer (”EG:s koncentrationsförordning”), (1) (i) i vilket det slogs fast att Illumina genomförde GRAIL i strid med artikel 7 i EU:s koncentrationsförordning (ii), i vilket Illumina och GRAIL ålades de interimistiska åtgärder som fastställs i avsnitt 4.7 i det beslutet; och (iii) i vilket Illumina and GRAIL ålades att omedelbart genomföra eller låta genomföra sådana åtgärder, vid äventyr av viten (beslutet), och

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden tre grunder.

Första grunden: Beslutet faller utanför kommissionens befogenhet, eftersom artikel 7 i EU:s koncentrationsförordning inte var tillämplig. I synnerhet hävdas följande:

—	Kommissionens befogenhet enligt artikel 8.5 i EU:s koncentrationsförordning att anta beslutet var beroende av att koncentrationen hade genomförts i strid med artikel 7.

—

Om Illuminas tillåts att angripa beslutet om hänskjutande i mål T-227/21 och besluten om hänskjutande ogiltigförklaras, har Illumina aldrig omfattats av skyldigheten enligt artikel 7 i EU:s koncentrationsförordning och kommissionen har därmed inte haft befogenhet att anta beslutet eller någon del av beslutet.

Andra grunden: Bestämmelserna i beslutet om finansiering är oproportionerliga. I synnerhet hävdas följande:

—	Kravet i beslutet att Illumina ska tillhandahålla GRAIL finansiering på villkor som hindrar Illumina från att få kännedom om finansieringens syfte är oproportionerligt, eftersom Illumina har ett trängande behov av sådan information för att uppfylla andra rättsliga skyldigheter.

—	Kommissionens betänkligheter kan med lätthet lösas med mycket mindre ingripande åtgärder.

Tredje grunden: Beslutet är oproportionerligt i dess behandling av Illuminas redan befintliga avtalsmässiga skyldigheter och/eller kommissionen har underlåtit att ge en tillräcklig motivering enligt artikel 296 FEUF och artikel 41 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. I synnerhet hävdas följande:

—	Kommissionen för ett cirkelresonemang och åsidosätter därmed skyldigheten att ge en tillräcklig motivering till beslutet.

—	Beslutet innebär ett oproportionerligt krav på att Illumina ska åsidosätta redan befintliga avtalsmässiga skyldigheter för att ge information till särskilda innehavare av finansiella instrument.

(1) EUT L 24, 2004, s. 1.

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/55

Överklagande ingett den 2 december 2021 – Activa – Grillküche mot EUIPO – Targa (Grillutrustning)

(Mål T-757/21)

(2022/C 37/72)

Överklagandet är avfattat på engelska

Parter

Klagande: Activa – Grillküche GmbH (Selb, Tyskland) (ombud: advokaterna F. Stangl och M. Würth)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: Targa GmbH (Soest, Tyskland)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Innehavare av den omtvistade formgivningen: Motparten vid överklagandenämnden

Omtvistad formgivning: EU-formgivning nr 3 056 449-0001

Överklagat beslut: Beslut meddelat av tredje överklagandenämnden vid EUIPO den 4 oktober 2021 i ärende R 1651/2020-3

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet i dess helhet, samt även beslutet från EUIPO:s annulleringsenhet av den 12 juni 2020 i dess helhet,

—	fastställa att formgivningen är ogiltig, och

—	förplikta EUIPO och motparten vid överklagandenämnden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder

—	Åsidosättande av artikel 7.2 i rådets förordning (EG) nr 6/2002,

—	Åsidosättande av artikel 63.1 första meningen jämförd med artikel 7.2 i rådets förordning (EG) nr 6/2002,

—	Åsidosättande av artikel 63.1 andra meningen i rådets förordning (EG) nr 6/2002.

24.1.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 37/56

Överklagande ingett den 6 december 2021 – Société des produits Nestlé mot EUIPO – The a2 Milk Company (A2)

(Mål T-759/21)

(2022/C 37/73)

Överklagandet är avfattat på: engelska

Parter

Klagande: Société des produits Nestlé SA (Vevey, Schweiz) (ombud: advokaterna A. Jaeger-Lenz och J. Thomsen)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: The a2 Milk Company Ltd (Auckland, Nya Zeeland)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Innehavare av det omtvistade varumärket: Klaganden

Omtvistat varumärke: Internationell registrering som designerar Europeiska unionen av figurmärket A2 – Internationell registrering som designerar Europeiska unionen nr 1 438 650

Förfarande vid EUIPO: Invändningsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av EUIPO:s fjärde överklagandenämnd den 15 oktober 2021 i ärende R 2447/2020-4

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet,

—	ogiltigförklara det beslut som fattades av invändningsenheten vid EUIPO den 17 november 2020, och avslå invändning nr B 3080425 i sin helhet och godta internationell registrering nr WO 1438650 som designerar Europeiska unionen,

—	förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna vid tribunalen och förplikta den eventuella intervenienten att ersätta rättegångskostnaderna vid tribunalen och vid förförandena vid invändningsenheten och överklagandenämnden.

Grund

—	Åsidosättande av artikel 8.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

		ISSN 1977-1061
Europeiska unionens officiella tidning		C 37

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	65 årgången 24 januari 2022

Innehållsförteckning		Sida
	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska unionens domstol
2022/C 37/01	Europeiska unionens domstols senaste offentliggöranden i Europeiska unionens officiella tidning	1

	V Yttranden
	DOMSTOLSFÖRFARANDEN
	Domstolen
2022/C 37/02	Mål C-665/20: Domstolens beslut (nionde avdelningen) av den 17 november 2021 (begäran om förhandsavgörande från Juzgado de Primera Instancia no 38 de Barcelona – Spanien) – Marc Gómez del Moral Guasch mot Bankia SA (Begäran om förhandsavgörande – Artikel 99 i domstolens rättegångsregler – Konsumentskydd – Direktiv 93/13/EEG – Oskäliga villkor i konsumentavtal – Avtal om hypotekslån – Rörlig räntesats – Referensindex för hypotekslån (IRPH) – Den nationella domstolens prövning av huruvida kravet på tydlighet är uppfyllt – Bedömning av avtalsvillkors oskälighet – Konsekvenser av förklaring om ogiltighet – Dom av den 3 mars 2020, Gómez del Moral Guasch (C-125/18, EU:C:2020:138) – Nya frågor)	2
2022/C 37/03	Mål C-79/21: Domstolens beslut (nionde avdelningen) av den 17 november 2021 (begäran om förhandsavgörande från Juzgado de Primera Instancia no 2 de Ibiza – Spanien) – YB mot Unión de Créditos Inmobiliarios SA (Begäran om förhandsavgörande – Artiklarna 53 och 99 i domstolens rättegångsregler – Konsumentskydd – Direktiv 93/13/EEG – Oskäliga villkor i konsumentavtal – Avtal om hypotekslån – Rörlig räntesats – Referensindex för hypotekslån (IRPH) – Den nationella domstolens prövning av transparensen – Upplysningsplikt – Bedömning av om avtalsvillkor är oskäliga – Kraven på god sed, balans och tydlighet – Konsekvenser av ogiltighetsförklaringen)	3
2022/C 37/04	Mål C-327/21: Överklagande ingett den 25 maj 2021 av Giro Travel Company SRL av den dom som tribunalen (nionde avdelningen) meddelade den 24 mars 2021 i mål T-193/18, Andreas Stihl mot EUIPO	4
2022/C 37/05	Mål C-360/21 P: Överklagande ingett den 9 juni 2021 av FCA Italy SpA av den dom som tribunalen (nionde avdelningen) meddelade den 28 april 2021 i mål T-191/20, FCA Italy mot EUIPO	5
2022/C 37/06	Mål C-373/21 P: Överklagande ingett den 18 juni 2021 av Hasbro Inc. av den dom som tribunalen (sjätte avdelningen i utökad sammansättning) meddelade den 21 april 2021 i mål T-663/19, Hasbro Inc. mot EUIPO	5
2022/C 37/07	Mål C-381/21 P: Överklagande ingett den 21 juni 2021 av Keun Jig Lee av den dom som tribunalen (sjätte avdelningen) meddelade den 21 april 2021 i mål T-382/20, Lee mot EUIPO	5
2022/C 37/08	Mål C-483/21 P: Överklagande ingett den 5 augusti 2021 av Health Product Group sp. z o.o. av den dom som tribunalen (tredje avdelningen) meddelade den 16 juni 2021 i mål T-678/19, Health Product Group mot EUIPO	6
2022/C 37/09	Mål C-490/21 P: Överklagande ingett den 10 augusti 2021 av Davide Groppi Srl av den dom som tribunalen (andra avdelningen) meddelade den 16 juni 2021 i mål T-187/20, Davide Groppi mot EUIPO – Viabizzuno (Lampada da tavolo)	6
2022/C 37/10	Mål C-513/21 P: Överklagande ingett den 19 augusti 2021 av DI av den dom som tribunalen (fjärde avdelningen i utökad sammansättning) meddelade den 9 juni 2021 i mål T-514/19, DI mot ECB	6
2022/C 37/11	Mål C-539/21 P: Överklagande ingett den 26 augusti 2021 av CE av den dom som tribunalen (sjunde avdelningen) meddelade den 16 juni 2021 i mål T-355/19, CE mot Regionkommittén	7
2022/C 37/12	Mål C-560/21: Begäran om förhandsavgörande framställd av Bundesarbeitsgericht (Tyskland) den 13 september 2021 – ZS mot Zweckverband Kommunale Informationsverarbeitung Sachsen KISA, Körperschaft des öffentlichen Rechts	8
2022/C 37/13	Mål C-587/21 P: Överklagande ingett den 23 september 2021 av DD av den dom som tribunalen (fjärde avdelningen) meddelade den 14 juli 2021 i mål T-632/19, DD mot FRA	8
2022/C 37/14	Mål C-590/21: Begäran om förhandsavgörande framställd av Areios Pagos (Grekland) den 23 september 2021 – Charles Taylor Adjusting Limited, FD mot Starlight Shipping Company, Overseas Marine Enterprises INC	9
2022/C 37/15	Mål C-613/21 P: Överklagande ingett den 1 oktober 2021 av Europaparlamentet av den dom som tribunalen (fjärde avdelningen) meddelade den 14 juli 2021 i mål T-670/19, Carbajo Ferrero mot parlamentet	10
2022/C 37/16	Mål C-617/21: Begäran om förhandsavgörande framställd av Landgerichts Ravensburg (Tyskland) den 6 oktober 2021 – RU, PO mot Nissan Leasing, Volkswagen Leasing GmbH	11
2022/C 37/17	Mål C-625/21: Begäran om förhandsavgörande framställd av Oberster Gerichtshof (Österrike) den 8 oktober 2021 – VB mot GUPFINGER Einrichtungsstudio GmbH	12
2022/C 37/18	Mål C-626/21: Begäran om förhandsavgörande framställd av Verwaltungsgerichtshof (Österrike) den 11 oktober 2021 – – Funke Sp. z o.o.	13
2022/C 37/19	Mål C-634/21: Begäran om förhandsavgörande framställd av Verwaltungsgeicht Wiesbaden (Tyskland) den 15 oktober 2021 – OQ mot Land Hessen	14
2022/C 37/20	Mål C-651/21: Begäran om förhandsavgörande framställd av Sofiyski rayonen sad (Bulgarien) den 25 oktober 2021 – M. Ya. M.	15
2022/C 37/21	Mål C-653/21: Begäran om förhandsavgörande framställd av Conseil d'État (Frankrike) den 27 oktober 2021 – Syndicat Uniclima mot Ministre de l'Intérieur	15
2022/C 37/22	Mål C-655/21: Begäran om förhandsavgörande framställd av Rayonen sad Nesebar (Bulgarien) den 27 oktober 2021 – brottmål mot G. ST. T.	16
2022/C 37/23	Mål C-656/21: Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunal Arbitral Tributário (Centro de Arbitragem Administrativa — CAAD) (Portugal) den 29 oktober 2021 – IM GESTÃO DE ATIVOS — SOCIEDADE GESTORA DE ORGANISMOS DE INVESTIMENTO COLETIVO, S.A. m.fl. mot Autoridade Tributária e Aduaneira	17
2022/C 37/24	Mål C-668/21: Begäran om förhandsavgörande framställd av Augstākā tiesa (Senāts) (Lettland) den 8 november 2021 — SIA Druvnieks mot Lauku atbalsta dienests	18
2022/C 37/25	Mål C-686/21: Begäran om förhandsavgörande framställd av Corte suprema di cassazione (Italien) den 15 november 2021 – VW, Legea S.r.l. mot SW, CQ, ET, VW, Legea S.r.l.	18
2022/C 37/26	Mål C-688/21: Begäran om förhandsavgörande framställd av Conseil d’État (Frankrike) den 17 november 2021 – Confédération paysanne, Réseau Semences Paysannes, Les Amis de la Terre France, Collectif vigilance OGM et Pesticides 16, Vigilance OG2M, CSFV 49, OGM: dangers, Vigilance OGM 33 mot Premier ministre, Ministre de l’Agriculture et de l’Alimentation	19
2022/C 37/27	Mål C-694/21 P: Överklagande ingett den 17 november 2021 av Brunswick Bowling Products LLC av den dom som tribunalen (andra avdelningen) meddelade den 8 september 2021 i mål T-152/19, Brunswick Bowling Products LLC mot kommissionen	20
2022/C 37/28	Mål C-701/21 P: Överklagande ingett den 19 november 2021 av Mytilinaios AE – Omilos Epicheiriseon av den dom som tribunalen (tredje avdelningen i utökad sammansättning) meddelade den 22 september 2021 i de förenade målen T-639/14 RENV, Τ-352/15 och Τ-740/17, Dimosia Epicheirisi Ilektrismou AE (DEI) mot Europeiska kommissionen, med stöd av Mytilinaios AE – Omilos Epicheiriseon	21
2022/C 37/29	Mål C-714/21 P: Överklagande ingett den 25 november 2021 av Françoise Grossetête av den dom som tribunalen (femte avdelningen) meddelade den 15 september 2021 i förenade målem T-720/19–T-725/19, Ashworth m.fl mot parlamentet	22
2022/C 37/30	Mål C-715/21 P: Överklagande ingett den 25 november 2021 av Gerardo Galeote (T-243/20) av den dom som tribunalen (femte avdelningen) meddelade den 15 september 2021 i mål T-240/20, Arnaoutakis m.fl. mot parlamentet	22
2022/C 37/31	Mål C-716/21 P: Överklagande ingett den 25 november 2021 av Graham R. Watson (T-245/20) av den dom som tribunalen (femte avdelningen) meddelade den 15 september 2021 i de förenade målen T-240/20–T-245/20, Arnaoutakis m.fl. mot parlamentet	23
2022/C 37/32	Mål C-739/21 P: Överklagande ingett den 1 december 2021 av Europeiska kommissionen av den dom som tribunalen (tredje avdelningen i utökad sammansättning) meddelade den 22 september 2021 i de förenade målen T-639/14 RENV, Τ-352/15 och Τ-740/17, Dimosia Epicheirisi Ilektrismou AE (DEI) mot Europeiska kommissionen med stöd av Mytilinaios AE – Omilos Epicheiriseon	24
	Tribunalen
2022/C 37/33	Mål T-743/16: Tribunalens dom av den 24 november 2021 – CX mot kommissionen (Personalmål – Tjänstemän – Disciplinåtgärd – Avsättning från tjänsten – Utredning från Olaf – Otillåten och hemlig förhandling av ett kontrakt – Jäv – Kontering av en faktura som inte uppfyller kraven – Rätten till försvar – Rätten att yttra sig – Sökanden och dennes ombud har uteblivit vid flera tillfällen från den disciplinära utfrågningen – Rättssäkerhet – Berättigade förväntningar – Proportionalitet – Skälig frist – Principen ne bis in idem – Uppenbart oriktig bedömning – Motiveringsskyldighet)	25
2022/C 37/34	Mål T-256/19: Tribunalens dom av den 24 november 2021 – Assi mot rådet ((Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik – Restriktiva åtgärder mot Syrien – Frysning av tillgångar – Oriktig bedömning – Proportionalitet – Rätt till egendom – Rätt att utöva ekonomisk verksamhet – Maktmissbruk – Motiveringsskyldighet – Rätt till försvar – Rätt till en rättvis rättegång)	25
2022/C 37/35	Mål T-258/19: Tribunalens dom av den 24 november 2021 – Foz mot rådet (Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik – Restriktiva åtgärder mot Syrien – Frysning av tillgångar – Oriktig bedömning – Proportionalitet – Rätten till egendom – Rätten att utöva ekonomisk verksamhet – Maktmissbruk – Motiveringsskyldighet – Rätten till försvar – Rätten till en rättvis rättegång)	26
2022/C 37/36	Mål T-259/19: Tribunalens dom av den 24 november 2021 – Aman Dimashq mot rådet (Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik – Restriktiva åtgärder mot Syrien – Frysning av tillgångar – Oriktig bedömning – Proportionalitet – Rätt till egendom – Rätt att utöva ekonomisk verksamhet – Maktmissbruk – Motiveringsskyldighet – Rätt till försvar – Rätt till en rättvis rättegång – Rätt till ett effektivt rättsligt skydd)	27
2022/C 37/37	Mål T-359/20: Tribunalens dom av den 1 december 2021 – Team Beverage mot EUIPO – Zurich Deutscher Herold Lebensversicherung (Team Beverage) (EU-varumärke – Invändningsförfarande – Ansökan om registrering som EU-varumärke av ordmärket Team Beverage – Äldre EU-ordmärke TEAM – Relativt registreringshinder – Förväxlingsrisk – Artikel 8.1 b i förordning (EU) 2017/1001)	28
2022/C 37/38	Mål T-370/20: Tribunalens dom av den 24 november 2021 – KL mot EIB (Personalmål – EIB:s personal – Hälsotillstånd – Arbetsoförmåga – Omotiverad frånvaro – Talan om ogiltigförklaring – Begreppet invaliditet – Obegränsad behörighet – Tvister av ekonomisk art – Retroaktiv utbetalning av invaliditetspension – Skadeståndstalan)	28
2022/C 37/39	Mål T-433/20: Tribunalens dom av den 1 december 2021 – KY mot Europeiska unionens domstol (Personalmål – Tjänsteman – Pensioner – Pensionsrättigheter som förvärvats före inträdet i Europeiska unionens tjänst – Överföring till unionens pensionssystem – Tillgodoräknande av pensionsgrundande tjänsteår – Återbetalning av de pensionsrättigheter som inte har beaktats i Europeiska unionens system för beräkning av pensionsgrundande tjänsteår – Artikel 11.2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna – Regeln om existensminimum – Obehörig vinst)	29
2022/C 37/40	Mål T-467/20: Tribunalens dom av den 1 december 2021 – Inditex mot EUIPO – Ffauf Italia (ZARA) (EU-varumärke – Invändningsförfarande – Ansökan om registrering av EU-ordmärket ZARA – Det äldre internationella ordmärket LE DELIZIE ZARA och det äldre nationella figurmärket ZARA – Bevis för verkligt bruk av de äldre varumärkena – Artikel 42.2 och 42.3 i förordning (EG) nr 207/2009 (nu artikel 47.2 och 47.3 i förordning (EU) 2017/1001) – Relativt registreringshinder – Risk för förväxling – Artikel 8.1 b i förordning nr 207/2009 (nu artikel 8.1 b i förordning 2017/1001)	30
2022/C 37/41	Mål T-581/20: Tribunalens dom av den 24 november 2021 – YP mot kommissionen (Personalmål – Tjänstemän – Befordringsomgången 2019 – Beslut att inte befordra – Artikel 45 i tjänsteföreskrifterna – Jämförande av meriter – Användande av språk i tjänsten av tjänstemän som innehar en språktjänst och av tjänstemän som innehar en annan tjänst än en språktjänst – Tidsperiod i lönegraden – Oskuldspresumtionen – Artikel 9 i bilaga IX till tjänsteföreskrifterna – Motiveringsskyldighet – Verkställighet av en uppgörelse i godo)	30
2022/C 37/42	Mål T-454/20: Tribunalens dom av den 22 november 2021 – Garment Manufacturers Association in Cambodia mot kommissionen (Talan om ogiltighetsförklaring – Gemensam handelspolitik – Allmänt system för förmånstullar som införts med stöd av förordning (EU) nr 978/2012 – Tillfälligt upphävande av handelsförmåner för vissa produkter med ursprung i Kambodja på grund av allvarliga och systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter – Villkoret direkt berörd ej uppfyllt – Villkoret personligen berörd ej uppfyllt – Avvisning)	31
2022/C 37/43	Mål T-494/20: Tribunalens beslut av den 8 november 2021 – Satabank mot ECB (Ekonomisk och monetär politik – Tillsyn över mindre betydande kreditinstitut – Förordning (EU) nr 1024/2013 – ECB:s särskilda uppgifter – Beslut att inte utöva direkt tillsyn – Beslut att inte ge instruktioner till den behöriga personen – Uppenbart att talan helt saknar rättslig grund)	32
2022/C 37/44	Mål T-157/21: Tribunalens beslut av den 18 november 2021 – RG mot rådet (Talan om ogiltigförklaring – Området med frihet, säkerhet och rättvisa – Handels- och samarbetsavtalet mellan unionen och Euratom, å ena sidan, och Förenade kungariket, å andra sidan – Rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av handels- och samarbetsavtalet – Mekanism för överlämnande på grundval av en arresteringsorder – Person som anhållits eller häktats i Irland efter utgången av den övergångsperiod som fastställts för verkställande av en europeisk arresteringsorder som utfärdats av Förenade kungariket under övergångsperioden – Villkoret personligen berörd ej uppfyllt – Rättsakt som inte är en regleringsakt – Avvisning)	32
2022/C 37/45	Mål T-272/21 R II: Beslut meddelat av tribunalens vice ordförande den 26 november 2021 – Puigdemont i Casamajó m.fl. mot parlamentet (Interimistiskt förfarande – Institutionell rätt – Ledamot av parlamentet – Immunitet och privilegier – Upphävande av en ledamots parlamentariska immunitet – Ansökan om uppskov med verkställighet – Situation som ställer krav på skyndsamhet föreligger inte)	33
2022/C 37/46	Mål T-534/21 R: Beslut meddelat av tribunalens ordförande den 25 november 2021 – VP mot Cedefop (Interimistiskt förfarande – Personalmål – Tillfälligt anställda – Ansökan om interimistiska åtgärder – Avvisning)	33
2022/C 37/47	Mål T-613/21: Talan väckt den 19 oktober 2021 – XH mot kommissionen	34
2022/C 37/48	Mål T-644/21: Överklagande ingett den 4 oktober 2021 – Pharmadom mot EUIPO – Wellbe Pharmaceuticals (WellBe PHARMACEUTICALS)	35
2022/C 37/49	Mål T-682/21: Talan väckt den 19 oktober 2021 – ClientEarth mot rådet	35
2022/C 37/50	Mål T-683/21: Talan väckt den 19 oktober 2021 – Leino-Sandberg mot rådet	37
2022/C 37/51	Mål T-692/21: Talan väckt den 22 oktober 2021 – AL mot kommissionen och OLAF	38
2022/C 37/52	Mål T-693/21: Talan väckt den 25 oktober 2021 – NJ mot kommissionen	39
2022/C 37/53	Mål T-699/21: Överklagande ingett den 31 oktober 2021 – Peace United mot EUIPO – 1906 Collins (MY BOYFRIEND IS OUT OF TOWN)	40
2022/C 37/54	Mål T-705/21: Överklagande ingett den 3 november 2021 – Balaban mot EUIPO (Stahlwerk)	41
2022/C 37/55	Mål T-706/21: Överklagande ingett den 3 november 2021 – Balaban mot EUIPO (Stahlwerkstatt)	41
2022/C 37/56	Mål T-715/21: Talan väckt den 5 november 2021 – Cellnex Telecom och Retevisión I mot kommissionen	42
2022/C 37/57	Mål T-731/21: Talan väckt den 16 november 2021 – Společnost pro eHealth databáze mot kommissionen	43
2022/C 37/58	Mål T-732/21: Talan väckt den 16 november 2021 – Asociación de Elaboradores de Cava de Requena mot kommissionen	44
2022/C 37/59	Mål T-734/21: Överklagande ingett den 17 november 2021 – The Chord Company mot EUIPO – AVSL Group (CHORD)	45
2022/C 37/60	Mål T-735/21: Överklagande ingett den 17 november 2021 – Aprile och Commerciale Italiana mot EUIPO – DC Comics partnership (Stiliserad återgivning av en fladdermus i en oval ram)	46
2022/C 37/61	Mål T-737/21: Överklagande ingett den 19 november 2021 – Refractory Intellectual Property mot EUIPO (e-tech)	47
2022/C 37/62	Mål T-738/21: Överklagande ingett den 19 november 2021 – Bora Creations mot EUIPO (essence)	47
2022/C 37/63	Mål T-741/21: Överklagande ingett den 22 november 2021 – LG Electronics mot EUIPO – ZTE Deutschland (V10)	48
2022/C 37/64	Mål T-742/21: Överklagande ingett den 19 november 2021 – Preventicus mot EUIPO (NIGHTWATCH)	49
2022/C 37/65	Mål T-743/21: Talan väckt den 22 november 2021 – Ryanair mot kommissionen	50
2022/C 37/66	Mål T-744/21: Överklagande ingett den 24 november 2021 – Medela mot EUIPO (MAXFLOW)	51
2022/C 37/67	Mål T-745/21: Överklagande ingett den 22 november 2021 – Rotkäppchen-Mumm Sektkellereien mot EUIPO – Cantina San Donaci (Passo Lungo)	51
2022/C 37/68	Mål T-747/21: Överklagande ingett den 26 november 2021 – Borussia VfL 1900 Mönchengladbach mot EUIPO – Neng (Fohlenelf)	52
2022/C 37/69	Mål T-749/21: Överklagande ingett den 26 november 2021 – Gerhard Grund Gerüste mot EUIPO – Josef Grund Gerüstbau (Josef Grund Gerüstbau)	53
2022/C 37/70	Mål T-752/21: Överklagande ingett den 29 november 2021 – Associação do Socorro e Amparo mot EUIPO – De Bragança (quis ut Deus)	53
2022/C 37/71	Mål T-755/21: Talan väckt den 1 december 2021 – Illumina mot kommissionen	54
2022/C 37/72	Mål T-757/21: Överklagande ingett den 2 december 2021 – Activa – Grillküche mot EUIPO – Targa (Grillutrustning)	55
2022/C 37/73	Mål T-759/21: Överklagande ingett den 6 december 2021 – Société des produits Nestlé mot EUIPO – The a2 Milk Company (A2)	56