Europeiska unionens domstols senaste offentliggöranden i Europeiska unionens officiella tidning

(2022/C 24/01)

Senaste offentliggörandet

EUT C 11, 10.1.2022

Senaste listan över offentliggöranden

EUT C 2, 3.1.2022

EUT C 513, 20.12.2021

EUT C 502, 13.12.2021

EUT C 490, 6.12.2021

EUT C 481, 29.11.2021

EUT C 471, 22.11.2021

Dessa texter är tillgängliga på

EUR-Lex: http://eur-lex.europa.eu

Domstolens dom (sjätte avdelningen) av den 18 november 2021 – Fulmen mot Europeiska unionens råd, Europeiska kommissionen

(Mål C-680/19 P) (1)

(Överklagande - Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp) - Restriktiva åtgärder mot Islamiska republiken Iran - Skada som klaganden påstår sig ha lidit till följd av att vederbörande har uppförts och kvarstått förteckningen över personer och enheter som omfattas av frysningen av penningmedel och ekonomiska resurser - Skadeståndstalan - Domstolens behörighet att pröva yrkandet om ersättning för skada som påstås ha lidits till följd av restriktiva åtgärder enligt beslut som omfattas av Gusp - En tillräckligt klar överträdelse av en rättsregel som har till syfte att ge enskilda rättigheter)

(2022/C 24/02)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Klagande: Fulmen (ombud: A. Bahrami, advokat, och N. Korogiannakis, dikigoros)

Övriga parter i målet: Europeiska unionens råd (ombud: M.-C. Cadilhac och M. Bishop), Europeiska kommissionen (ombud: A. Bouquet och J. Roberti di Sarsina)

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Fulmen ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de kostnader som uppkommit för Europeiska unionens råd.

3)	Europeiska kommissionen ska bära sina rättegångskostnader.

---

(1)  EUT C 372, 4.11.2019.

Domstolens dom (sjätte avdelningen) av den 18 november 2021 – Fereydoun Mahmoudian mot Europeiska unionens råd, Europeiska kommissionen

(Mål C-681/19 P) (1)

(Överklagande - Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp) - Restriktiva åtgärder som vidtagits mot Islamiska republiken Iran - Skada som klaganden påstås ha lidit till följd av att dess namn tagits upp i förteckningen över personer och enheter som omfattas av frysningen av penningmedel och ekonomiska resurser - Skadeståndstalan - Domstolens behörighet att pröva yrkandet om ersättning för skada som påstås ha lidits till följd av restriktiva åtgärder enligt beslut som omfattas av Gusp - En tillräckligt klar överträdelse av en rättsregel som har till syfte att ge enskilda rättigheter)

(2022/C 24/03)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Klagande: Fereydoun Mahmoudian (ombud: A. Bahrami, avocat, N. Korogiannakis, dikigoros)

Övriga parter i målet: Europeiska unionens råd (ombud: M.-C. Cadilhac och M. Bishop), Europeiska kommissionen (ombud: A. Bouquet och J. Roberti di Sarsina)

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Fereydoun Mahmoudian ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de kostnader som uppkommit för Europeiska unionens råd.

3)	Europeiska kommissionen ska bära sina rättegångskostnader.

---

(1)  EUT C 372, 4.11.2019.

Domstolens dom (stora avdelningen avdelningen) av den 16 november 2021 (begäran om förhandsavgörande från Sąd Okręgowy w Warszawie – Polen) – brottmål mot WB (C-748/19), XA, YZ (C-749/19), DT (C-750/19), ZY (C-751/19), AX (C-752/19), BV (C-753/19), CU (C-754/19)

(Förenade målen C-748/19–C-754/19) (1)

(Begäran om förhandsavgörande - Rättsstatsprincipen - Domstolsväsendets oberoende - Artikel 19.1 andra stycket FEU - Nationell lagstiftning som ger justitieministern befogenhet att förordna domare från andra domstolar att tjänstgöra i högre domstolar och att avsluta förordnandet - Dömande sammansättningar i brottmål i vilka de av justitieministern förordnade domarna ingår - Direktiv (EU) 2016/343 - Oskuldspresumtion)

(2022/C 24/04)

Rättegångsspråk: polska

Hänskjutande domstol

Sąd Okręgowy w Warszawie

Part i brottmålet vid den nationella domstolen

WB (C-748/19), XA, YZ (C-749/19), DT (C-750/19), ZY (C-751/19), AX (C-752/19), BV (C-753/19), CU (C-754/19)

Ytterligare deltagare i rättegången: Prokuratura Krajowa, tidigare Prokuratura Rejonowa w Mińsku Mazowieckim (C-748/19), Prokuratura Rejonowa Warszawa-Żoliborz w Warszawie (C-749/19), Prokuratura Rejonowa Warszawa-Wola w Warszawie (C-750/19, C-753/19 och C-754/19), Prokuratura Rejonowa w Pruszkowie (C-751/19), Prokuratura Rejonowa Warszawa-Ursynów w Warszawie (C-752/19), samt Pictura sp. z o.o. (C-754/19)

Domslut

Artikel 19.1 andra stycket FEU, jämförd med artikel 2 FEU samt artikel 6.1 och 6.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/343 av den 9 mars 2016 om förstärkning av vissa aspekter av oskuldspresumtionen och av rätten att närvara vid rättegången i straffrättsliga förfaranden, ska tolkas så, att de utgör hinder för nationella bestämmelser enligt vilka justitieministern i en medlemsstat, på grundval av kriterier som inte offentliggörs, dels får förordna en domare från en annan domstol att tjänstgöra vid en högre brottmålsdomstol för viss tid eller tillsvidare, dels, när som helst och genom ett icke motiverat beslut, får avsluta förordnandet, oberoende av om förordnandet gäller viss tid eller tillsvidare.

---

(1)  EUT C 54, 17.2.2020.

Domstolens dom (första avdelningen) av den 16 november 2021 – Europeiska kommissionen mot Ungern

(Mål C-821/19) (1)

(Talan om fördragsbrott - Område med frihet, säkerhet och rättvisa - Asylpolitik - Direktiven 2013/32/EU och 2013/33/EU - Förfarande för beviljande av ett internationellt skydd - Grunder för avvisning - Begreppen ”säkert tredjeland” och ”första asylland” - Hjälp som tillhandahålls asylsökande - Straffbelagt - Förbud mot inresa till den berörda medlemsstatens gränsområde)

(2022/C 24/05)

Rättegångsspråk: ungerska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: inledningsvis J. Tomkin, A. Tokár och M. Condou-Durande, därefter J. Tomkin och A. Tokár)

Svarande: Ungern (ombud: K. Szíjjártó, M. Tátrai och M. Z. Fehér)

Domslut

1)

Ungern har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt följande bestämmelser: — Artikel 33.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/32/EU av den 26 juni 2013 om gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla internationellt skydd genom att tillåta att en ansökan om internationellt skydd avvisas på grund av att sökanden anlänt till dess territorium via en stat där han eller hon inte utsätts för förföljelse eller riskerar att utsättas för allvarlig skada eller där en adekvat skyddsnivå säkerställs. — Artikel 8.2 och artikel 22.1 i direktiv 2013/32 samt artikel 10.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/33/EU av den 26 juni 2013 om normer för mottagande av personer som ansöker om internationellt skydd, genom att i sin nationella rätt föreskriva straff för var och en som inom ramen för en organiserad verksamhet tillhandahåller hjälp att göra eller lämna in en asylansökan på sitt territorium, när det kan bevisas bortom allt rimligt tvivel att denna person var medveten om att ansökan inte kunde bifallas enligt denna rätt. — Artikel 8.2, artikel 12.1 c och artikel 22 i direktiv 2013/32 samt artikel 10.4 i direktiv 2013/33 genom att beröva varje person som misstänks för att ha begått ett sådant brott rätten att närma sig detta lands yttre gränser.

2)	Talan ogillas i övrigt.

3)	Ungern ska bära sina rättegångskostnader och ersätta fyra femtedelar av Europeiska kommissionens rättegångskostnader.

4)	Europeiska kommissionen ska bära en femtedel av sina rättegångskostnader.

---

(1)  EUT C 19, 20.01.2020.

Domstolens dom (nionde avdelningen) av den 18 november 2021 – Republiken Grekland mot Europeiska kommissionen

(Mål C-107/20 P) (1)

(Överklagande - Gemensam jordbrukspolitik - Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) - Kostnader som är undantagna från finansiering av Europeiska unionen - Kostnader för Republiken Grekland - Förordning (EU) nr 1306/2013 - Artikel 52.4 c - Finansiella schablonkorrigeringar - Tidsfrist på 24 månader - Kostnader som faller inom fristen - Beräkningsmetod för korrigeringen - Justering av korrigeringssatsen)

(2022/C 24/06)

Rättegångsspråk: grekiska

Parter

Klagande: Republiken Grekland (ombud: E. Tsaousi, A.-E. Vasilopoulou och E.-E. Krompa)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen (ombud: M. Konstantinidis och J. Aquilina)

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Republiken Grekland ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 161, 11.5.2020.

Domstolens dom (sjunde avdelningen) av den 18 november 2021 (begäran om förhandsavgörande från Sąd Rejonowy dla Warszawy-Woli w Warszawie – Polen) – M.P., B.P. mot ”A.” prowadzący działalność za pośrednictwem ”A.” S.A.

(Mål C-212/20) (1)

(Begäran om förhandsavgörande - Konsumentskydd - Direktiv 93/13/EEG - Oskäliga avtalsvillkor i konsumentavtal - Avtal om hypotekslån som är indexerat mot en utländsk valuta - Avtalsvillkor avseende köp- och säljkursen för en utländsk valuta - Krav på begriplighet och transparens - Den nationella domstolens befogenheter)

(2022/C 24/07)

Rättegångsspråk: polska

Hänskjutande domstol

Sąd Rejonowy dla Warszawy-Woli w Warszawie

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: M.P., B.P.

Svarande:”A.” prowadzący działalność za pośrednictwem ”A.” S.A.

Ytterligare deltagare i rättegången: Rzecznik Praw Obywatelskich

Domslut

1)

Artikel 5 i rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal ska tolkas så, att innehållet i ett avtalsvillkor – i ett låneavtal som ingåtts mellan en näringsidkare och en konsument – enligt vilket köp- och säljkurser fastställs för en utländsk valuta mot vilken lånet är indexerat, måste göra det möjligt för en normalt informerad och skäligen uppmärksam och medveten konsument att, på grundval av klara och begripliga kriterier, förstå hur växelkursen fastställs för den utländska valutan som används för att beräkna storleken på återbetalningarna, så att konsumenten själv har möjlighet att när som helst fastställa den växelkurs som tillämpas av näringsidkaren.

2)

Artiklarna 5 och 6 i direktiv 93/13 ska tolkas så, att de utgör hinder för att en nationell domstol, som har slagit fast att ett villkor om indexering mot en utländsk valuta i ett låneavtal som ingåtts mellan en näringsidkare och en konsument är oskäligt i den mening som avses i artikel 3.1 i direktivet, gör en tolkning av detta avtalsvillkor för att avhjälpa villkorets oskälighet, även om en sådan tolkning motsvarar avtalsparternas gemensamma vilja.

---

(1)  EUT C 304,14.9.2020.

Domstolens dom (sjunde avdelningen) av den 18 november 2021 (begäran om förhandsavgörande från Administratīvā apgabaltiesa – Lettland) – ”Visma Enterprise” SIA mot Konkurences padome

(Mål C-306/20) (1)

(Begäran om förhandsavgörande - Konkurrens - Konkurrensbegränsande samverkan - Artikel 101.1 och 101.3 FEUF - Vertikala avtal - Konkurrensbegränsande syfte eller resultat - Undantag - Återförsäljaren registrerar den potentiella transaktionen med slutanvändaren - Klausul som ger återförsäljaren ”förtur till försäljning” under sex månader efter registreringen - Undantag - Invändning från användaren - Domstolens behörighet - Rent inhemsk situation - Nationell lagstiftning som är förenlig med de lösningar som valts i unionsrätten)

(2022/C 24/08)

Rättegångsspråk: lettiska

Hänskjutande domstol

Administratīvā apgabaltiesa

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande:”Visma Enterprise” SIA

Motpart: Konkurences padome

Domslut

1)

Artikel 101.1 FEUF ska tolkas så, att ett avtal mellan en leverantör och en återförsäljare, enligt vilket en återförsäljare som var först med att registrera den potentiella transaktionen med slutanvändaren har ”förtur till att genomföra försäljningen” under sex månader från det att transaktionen registrerades, såvida inte användaren motsätter sig detta, inte ska anses ha till ”syfte” att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen, i den mening som avses i den bestämmelsen, såvida inte avtalet med hänsyn till dess bestämmelser, de mål som eftersträvas med det och det sammanhang det ingår i är så skadligt för konkurrensen att det ska anses ha ett sådant syfte. För det fall ett sådant avtal inte har ”till syfte” att begränsa konkurrensen i den mening som avses i artikel 101.1 FEUF, ska den nationella domstolen mot bakgrund av samtliga relevanta omständigheter i det nationella målet, det vill säga bland annat det ekonomiska och rättsliga sammanhang i vilket de berörda företagen är verksamma, de berörda produkternas eller tjänsternas beskaffenhet samt de faktiska villkoren för den relevanta marknadens funktion och struktur, bedöma om avtalet anses begränsa konkurrensen på ett tillräckligt märkbart sätt på grund av dess faktiska eller potentiella effekter.

2)

Artikel 101.3 FEUF ska tolkas så, att ett avtal som ingåtts mellan en leverantör och en återförsäljare, enligt vilket den återförsäljare som var först med att registrera den potentiella transaktionen med slutanvändaren under sex månader från det att transaktionen registrerades har ”förtur att genomföra försäljningen”, såvida inte användaren motsätter sig detta, endast kan bli aktuellt för att undantas med stöd av artikel 101.3 FEUF, för det fall det skulle vara ett avtal som har ”till syfte eller resultat” att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen i den mening som avses i artikel 101.1 FEUF, om det uppfyller de kumulativa villkoren i artikel 101.3 FEUF.

3)

Artikel 101.1 FEUF ska tolkas så, att det inte kan uteslutas att det föreligger ett avtal som strider mot denna bestämmelse enbart av den anledningen att den myndighet som ska genomföra nämnda bestämmelse har gjort en differentierad bedömning av vilka av parterna i avtalet som är ansvariga för överträdelsen.

---

(1)  EUT C 304, 14.9.2020.

Domstolens dom (åttonde avdelningen) av den 18 november 2021 (begäran om förhandsavgörande från Judecătoria Oradea – Rumänien) – Promexor Trade SRL mot Direcția Generală a Finanțelor Publice Cluj – Administrația Județeană a Finanțelor Publice Bihor

(Mål C-358/20) (1)

(Begäran om förhandsavgörande - Harmonisering av skattelagstiftning - Gemensamt system för mervärdesskatt - Direktiv 2006/112/EG - Rätt till avdrag för mervärdesskatt - En beskattningsbar persons avregistrering för mervärdesskatt - Avdragsrätt medges inte - Formella krav)

(2022/C 24/09)

Rättegångsspråk: rumänska

Hänskjutande domstol

Judecătoria Oradea

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Promexor Trade Srl

Motpart: Direcţia Generală a Finanţelor Publice Cluj – Administraţia Judeţeană a Finanţelor Publice Bihor

Domslut

Artiklarna 168, 213.1, 214.1 och 273 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt, i dess lydelse enligt rådets direktiv 2010/45/EU av den 13 juli 2010, samt principen om mervärdesskattens neutralitet, mot bakgrund av principerna om rättssäkerhet, skydd för berättigade förväntningar och proportionalitet, ska tolkas så, att de – i en situation där en beskattningsbar person avregistrerats för mervärdesskatt på grund av att det i de mervärdesskattedeklarationer som den beskattningsbara personen ingett under sex på varandra följande månader inte angetts några beskattningsbara transaktioner, men där denna person fortsätter att bedriva sin verksamhet trots denna avregistrering – inte utgör hinder för en nationell lagstiftning som ger den behöriga skattemyndigheten möjlighet att ålägga denna beskattningsbara person att ta ut mervärdesskatt på sina beskattade transaktioner, under förutsättning att den beskattningsbara personen kan ansöka om en ny registrering för mervärdesskatt och göra avdrag för ingående mervärdesskatt. Den omständigheten att den beskattningsbara personens företagsledare är delägare i ett annat bolag som är föremål för ett insolvensförfarande kan inte i sig anges som grund för att systematiskt neka denna beskattningsbara person en ny registrering för mervärdesskatt.

---

(1)  EUT C 378, 9.11.2020.

Domstolens dom (nionde avdelningen) av den 18 november 2021 (begäran om förhandsavgörande från Tribunal de première instance francophone de Bruxelles – Belgien) – État belge mot LO m.fl.

(Mål C-413/20) (1)

(Begäran om förhandsavgörande - Luftfart - Förordning (EU) nr 1178/2011 - Tekniska krav och administrativa förfaranden avseende flygande personal inom den civila luftfarten - Tillägg 3, avsnitt A, punkterna 9 och 10 i bilaga I - Utbildning för trafikflygarcertifikat - Flygutbildning - Instrumenttid på marken - Beräkning - Träning med simulator - Flygprov - Rättssäkerhetsprincipen - Begränsning av rättsverkningarna i tiden av en dom i ett mål om förhandsavgörande)

(2022/C 24/10)

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Tribunal de première instance francophone de Bruxelles

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: État belge

Motparter: LO, OG, SH, MB, JD, OP, Bluetail Flight School SA (BFS)

Domslut

1)

Tillägg 3, avsnitt A, punkt 9 e i bilaga I till kommissionens förordning (EU) nr 1178/2011 av den 3 november 2011 om tekniska krav och administrativa förfaranden avseende flygande personal inom den civila luftfarten i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008, i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EU) 2018/1119 av den 31 juli 2018, ska tolkas så, att det inte är möjligt att vid beräkningen av de 115 timmars instrumenttid som avses i den bestämmelsen beakta mer än 55 timmar av instrumenttid på marken.

2)

Tillägg 3, avsnitt A, punkt 10 i bilaga I till förordning nr 1178/2011, i dess lydelse enligt förordning 2018/1119, ska tolkas så, att en sökande som gjort flygprovet utan att först ha genomgått det obligatoriska antalet utbildningstimmar kan beviljas ett CPL(A)-certifikat först när vederbörande har kompletterat sin utbildning och gjort om därtill hörande flygprov.

---

(1)  EUT C 378, 9.11.2020.

Domstolens dom (stora avdelningen) av den 16 november 2021 (begäran om förhandsavgörande från Supreme Court – Irland) – Verkställighet av europeiska arresteringsorder som utfärdats mot SN och SD

(Mål C-479/21) (1)

(Begäran om förhandsavgörande - Brådskande mål om förhandsavgörande - Artikel 50 FEU - Avtal om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen - Artikel 217 FEUF - Avtal om handel och samarbete med Förenade kungariket - Protokoll (nr 21) om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa - Straffrättsligt samarbete - Europeisk arresteringsorder - Rambeslut 2002/584/RIF - Systemet med europeisk arresteringsorder har genom utträdesavtalet behållits under en övergångsperiod i förhållande till Förenade kungariket - Huruvida bestämmelser om en mekanism för överlämnande som infördes genom handels- och samarbetsavtalet med Förenade kungariket ska tillämpas på en europeisk arresteringsorder - Huruvida systemen är bindande för Irland)

(2022/C 24/11)

Rättegångsspråk: engelska

Hänskjutande domstol

Supreme Court

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: SN, SD

Motpart: Governor of Cloverhill Prison, Irland, Attorney General, Governor of Mountjoy prison,

Domslut

Artikel 50 EUF, artikel 217 FEUF och protokoll (nr 21) om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till EU- och EUF- fördragen, ska tolkas så att artikel 62.1 b i avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, jämförd med artikel 185 fjärde stycket i samma avtal, och artikel 632 i avtalet om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan, är bindande för Irland.

---

(1)  EUT C 391, 27.09.2021

Domstolens beslut (nionde avdelningen) av den 11 oktober 2021 (begäran om förhandsavgörande från Tribunal de Proximité d’Aulnay-sous-Bois – Frankrike) – YE m.fl. / Vueling Airlines SA

(Mål C-686/20) (1)

(Begäran om förhandsavgörande - Artikel 99 i domstolens rättegångsregler - Lufttransport - Förordning (EG) nr 261/2004 - Gemensamma regler om kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt försenade flygningar - Artikel 3.3 - Tillämpningsområde - Passagerare som reser gratis eller till ett reducerat biljettpris som varken direkt eller indirekt är tillgängligt för allmänheten - Minderåriga som reser gratis - Artikel 2 f - Begreppet biljett)

(2022/C 24/12)

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Tribunal de Proximité d’Aulnay-sous-Bois

Parter i målet vid den nationella domstolen

Kärande: YE, LP, AN, företrädda av sina föräldrar YE och LP, OL, företrädd av sina föräldrar YE och LP, VX, företrädd av sina föräldrar YE och LP, CE, företrädd av sina föräldrar YE och LP

Svarande: Vueling Airlines SA

Avgörande

1)

Artikel 3.3 första meningen i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 261/2004 av den 11 februari 2004 om fastställande av gemensamma regler om kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt försenade flygningar och om upphävande av förordning (EEG) nr 295/91 ska tolkas så att villkoret direkt eller indirekt tillgängligt för allmänheten i denna bestämmelse, inte avser passagerare som reser gratis.

2)

Artikel 3.3 andra meningen förordning nr 261/2004 ska tolkas så att en passagerare som reser gratis på grund av sin låga ålder, men som varken har en tilldelad plats eller boardingkort och vars namn inte återfinns i den platsreservation som gjorts dess föräldrar, inte omfattas av förordningens tillämpningsområde.

---

(1)  Datum för framställan: 18/12/2020

Domstolens beslut (tionde avdelningen avdelningen) av den 29 oktober 2021 (begäran om förhandsavgörande från Sąd Rejonowy w Opatowie – Polen) – HG, TC mot Ubezpieczeniowy Fundusz Gwarancyjny

(Mål C-688/20) (1)

(Begäran om förhandsavgörande - Artikel 99 i domstolens rättegångsregler - Obligatorisk ansvarsförsäkring för motorfordon - Direktiv 2009/103/EG - Artikel 3 första stycket - Skyldighet att teckna försäkring - Omfattning - Fordon som är i okörbart skick och är oregistrerat samt har ställts av i vederbörlig ordning)

(2022/C 24/13)

Rättegångsspråk: polska

Hänskjutande domstol

Sąd Rejonowy w Opatowie

Parter i målet vid den nationella domstolen

Kärande: HG, TC

Svarande: Ubezpieczeniowy Fundusz Gwarancyjny

Avgörande

Artikel 3 första stycket i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/103/EG av den 16 september 2009 om ansvarsförsäkring för motorfordon och kontroll av att försäkringsplikten fullgörs beträffande sådan ansvarighet ska tolkas på så sätt att det inte är obligatoriskt att teckna ansvarsförsäkring för motorfordon under den tid som ett fordon inte är i körbart skick från teknisk synpunkt, inte är registrerat samt har ställts av tillfälligt i enlighet med tillämplig nationell rätt.

---

(1)  EUT C 17/12/2020.

Överklagande ingett den 3 juni 2021 av Foundation for the Protection of the Traditional Cheese of Cyprus named Halloumi av den dom som tribunalen (andra avdelningen) meddelade den 24 mars 2021 i mål T-282/19, Foundation for the Protection of the Traditional Cheese of Cyprus named Halloumi mot Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet

(Mål C-345/21 P)

(2022/C 24/14)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: Foundation for the Protection of the Traditional Cheese of Cyprus named Halloumi (ombud: S. Malynicz, BL, S. Baran, Barrister, V. Marsland, Solicitor)

Övrig part i målet: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet

Europeiska unionens domstol (prövningstillståndsavdelningen) har den 23 november 2021 beslutat att inte meddela prövningstillstånd och att Foundation for the Protection of the Traditional Cheese of Cyprus named Halloumi ska bära sina egna rättegångskostnader.

Begäran om förhandsavgörande framställd av Sąd Okręgowy w Warszawie (Polen) den 21 juli 2021 – J.K. och B.K mot Przedsiębiorstwo Państwowe X

(Mål C-452/21)

(2022/C 24/15)

Rättegångsspråk: polska

Hänskjutande domstol

Sąd Okręgowy w Warszawie

Parter i det nationella målet

Klagande: J.K. och B.K.

Motpart: Przedsiębiorstwo Państwowe X

Tolkningsfrågor

Ska artikel 191.1 och 191.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF) samt artiklarna 7, 17 och 37 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, jämförda med artiklarna 1.1, 2, 8 och 9 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/49/EG (1) av den 25 juni 2002 om bedömning och hantering av omgivningsbuller, tolkas så, att de utgör hinder för en sådan bestämmelse i nationell lagstiftning som artikel 129.4 i Ustawa z dnia 27 kwietnia 2001 r. – Prawo ochrony środowiska (Lag av den 27 april 2001 – Miljöskydd) enligt vilken en tidsfrist på tre år föreskrivs för att framställa anspråk till följd av begränsningar av hur en fastighet kan nyttjas, vilken gör det omöjligt för ägare till fastigheter som omfattas av ett område för begränsat nyttjande (obszaru ograniczonego użytkowania (OOU)) i anslutning till en flygplats verksamhet att få ersättning för minskning av fastighetsvärdet och för renoveringskostnader avseende ljudisolering, såsom i förevarande mål?

---

(1)  EGT L 189, 2002, s. 12.

Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunal Supremo (Spanien) den 29 juli 2021 – Consejo General de Colegios Oficiales de Farmacéuticos de España mot Administración General del Estado

(Mål C-469/21)

(2022/C 24/16)

Rättegångsspråk: spanska

Hänskjutande domstol

Tribunal Supremo

Parter i det nationella målet

Klagande: Consejo General de Colegios Oficiales de Farmacéuticos de España

Motpart: Administración General del Estado

Tolkningsfrågor

1)	Är en nationell bestämmelse genom vilken en nod inrättas – som ett verktyg för användning av databasen – som ägs och hanteras av staten, förenlig med delegerad förordning (EU) 2016/161 (1) och i synnerhet artiklarna 25, 31, 32, 35, 36 och 44 i den förordningen?

2)

Om fråga 1 besvaras jakande: är en nationell bestämmelse genom vilken apoteken åläggs att använda den ovannämnda noden när de lämnar ut läkemedel som finansieras av Sistema Nacional de Salud förenlig med delegerad förordning (EU) 2016/161 och i synnerhet artiklarna 25, 31, 32, 35, 36 och 44 i den förordningen?

3)

Om fråga 2 besvaras jakande: är en nationell bestämmelse enligt vilken integreringen av noden får beslutas ensidigt och med tvingande verkan genom en ministerförordning om staten och den enhet som hanterar den nationella databasen inte når fram till något avtal om integrering av noden i databasen, förenlig med delegerad förordning (EU) 2016/161 och i synnerhet artiklarna 25, 31, 32, 35, 36 och 44 i den förordningen?

---

(1)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/161 av den 2 oktober 2015 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG genom fastställande av närmare bestämmelser om de säkerhetsdetaljer som anges på förpackningar för humanläkemedel (EUT L 32, 2016, s. 1).

Överklagande ingett den 12 augusti 2021 av Birkenstock IP GmbH och Birkenstock Sales GmbH av den dom som tribunalen (sjätte avdelningen) meddelade den 2 juni 2021 i mål T-365/20, Birkenstock Sales GmbH mot Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet

(Mål C-498/21 P)

(2022/C 24/17)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Klagande: Birkenstock IP GmbH, Birkenstock Sales GmbH (ombud: advokaterna N. Weber och D. Leisner)

Övrig part i målet: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet

Europeiska unionens domstol (prövningstillståndsavdelningen) har den 22 november 2021 beslutat att inte meddela prövningstillstånd och att klaganden ska bära sina egna rättegångskostnader.

Begäran om förhandsavgörande framställd av Sąd Rejonowy Poznań – Stare Miasto w Poznaniu (Polen) den 23 augusti 2021 – MJ mot AA

(Mål C-521/21)

(2022/C 24/18)

Rättegångsspråk: polska

Hänskjutande domstol

Sąd Rejonowy Poznań – Stare Miasto w Poznaniu

Parter i det nationella målet

Sökande: MJ

Svarande: AA

Övriga deltagare i rättegången: Rzecznik Praw Obywatelskich

Tolkningsfrågor

1)

Ska artiklarna 2 och 19.1 i fördraget om Europeiska unionen (FEU) samt artikel 6.1-6.3 FEU, jämförda med artikel 47 i stadgan om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan), tolkas så, att en domstol inte kan anses vara en domstol upprättad enligt lag i den mening som avses i unionsrätten, när dess sammansättning innehåller en person som utnämnts till domare i den domstolen genom ett förfarande där a) valet av den person som ska nomineras till domare av Republiken Polens president har gjorts av det nuvarande Nationella domstolsrådet (KRS), som valts i strid med polsk grundlag och lagstiftning och inte är ett oavhängigt organ som i sin tjänst har företrädare för rättsväsendet som utsetts oberoende av den verkställande och lagstiftande makten, varför något giltigt förslag till utnämning till domarämbetet enligt nationell rätt således inte har gjorts, och b) deltagarna i domarproven saknar rätt att väcka talan vid domstol i den mening som avses i artiklarna 2 och 19.1 FEU, samt artikel 6.1–6.3 FEU, jämförda med artikel 47 i stadgan?

2)

Ska artiklarna 2 och 19.1 FEU, jämförda med artikel 47 i stadgan, tolkas så, att när en person som utnämnts under de förhållanden som anges i fråga 1 ingår i den dömande sammansättningen, a) utgör dessa artiklar hinder för att tillämpa bestämmelser i nationell rätt enligt vilka prövningen av en sådan persons utnämning till domare uteslutande ankommer på en avdelning i Sąd Najwyższy (Högsta domstolen), som enbart består av personer som utnämnts till domare under de förhållanden som beskrivs ovan i fråga 1, och där det samtidigt föreskrivs att invändningar mot domarutnämningar ska lämnas utan avseende, med beaktande av det institutionella och strukturella sammanhanget, b) innebär de, för att säkerställa unionsrättens ändamålsenliga verkan, att nationella bestämmelser ska tolkas så, att domstolarna har möjlighet att ex officio utesluta en sådan person från prövningen av målet enligt reglerna om avsättning av domare (analogt tillämpade) som är olämpliga för att döma i målet (iudex inhabilis), c) innebär de att en nationell domstol, för att säkerställa unionsrättens tillämpning och ändamålsenliga verkan, ska avstå från att tillämpa en dom från den nationella konstitutionsdomstolen, i den mån det i denna dom fastställs att det strider mot nationell rätt att pröva en begäran om avsättning av en domare med motiveringen att utnämningen av domaren inte uppfyller unionens krav på en oavhängig och opartisk domstol som har upprättats enligt lag, i den mening som avses i artikel 19.1 FEU, jämförd med artikel 47 i stadgan, och d) innebär de att en nationell domstol, för att säkerställa unionsrättens tillämpning och ändamålsenliga verkan, ska avstå från att tillämpa en dom från den nationella konstitutionsdomstolen, om denna dom utgör hinder för verkställandet av ett avgörande från Europeiska unionens domstol om interimistiska åtgärder, enligt vilka det förordnas om uppskov med tillämpningen av nationella bestämmelser som hindrar de nationella domstolarna från att pröva huruvida unionens krav i fråga om en oavhängig och opartisk domstol som har upprättats enligt lag i den mening som avses i artikel 19.1 FEU, jämförd med artikel 47 i stadgan?

Överklagande ingett den 30 augusti 2021 av Joëlle Mélin av den dom som tribunalen (femte avdelningen) meddelade den 30 juni 2021 i mål T-51/20, Mélin mot parlamentet

(Mål C-541/21 P)

(2022/C 24/19)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Klagande: Joëlle Mélin (ombud: advokaten F. Wagner)

Övrig part i målet: Europaparlamentet

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—	ogiltigförklara den dom som meddelades av tribunalen den 30 juni 2021 i mål T-51/20, Mélin / parlamentet,

—	förklara att invändningen om rättstridighet kan tas upp till prövning och fastställa att artiklarna 33 första och andra styckena och 68 första och andra styckena i tillämpningsföreskrifterna för ledamotsstadgan är rättsstridiga,

—	fastställa att det beslut som fattades av generalsekreteraren den 17 december 2019 saknade rättslig grund och förklara det ogiltigt,

i sak:

—	fastställa att Joëlle Mélin har visat att hennes assistent har utfört arbete i enlighet med artikel 33 första och andra styckena i tillämpningsföreskrifterna för ledamotsstadgan och EU-domstolens praxis,

som en följd av detta:

—

ogiltigförklara Europaparlamentets generalsekreterares beslut av den 17 december 2019, delgivet genom skrivelse nr D202484 den 18 december 2019, vilket antogs med stöd av artikel 68 i Europaparlamentets presidiums beslut 2009/C 159/01 av den 19 maj och den 9 juli 2008”om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets ledamotsstadga”, i ändrad lydelse, och vari det anges att det föreligger en fordran gentemot sökanden på ett belopp om 130 339,35 euro som hänför sig till belopp som felaktigt betalats ut som assistentstöd till ledamot och anges skäl för att beloppet ska återkrävas,

—

ogiltigförklara debetnota nr 2019-2081 genom vilken sökanden informerades om att det fanns en fordran gentemot henne till följd av generalsekreterarens beslut av den 17 december 2019, om återkrav av felaktigt utbetalda belopp för assistentstöd till ledamot, med tillämpning av artikel 68 i tillämpningsföreskrifterna för ledamotsstadgan och artiklarna 98–101 i budgetförordningen, och

—	förplikta Europaparlamentet att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden åberopar en rättslig grund med rubriken ”TRIBUNALEN HAR ÅSIDOSATT UNIONSRÄTTEN – FELAKTIG RÄTTSTILLÄMPNING OCH FELAKTIG KVALIFICERING AV OMSTÄNDIGHETERNAS RÄTTSLIGA ART – UPPENBART ORIKTIG BEDÖMNING – MISSUPPFATTNING AV EN DOM”, som sökanden delar upp i två delar, varvid den första avser den invändning om rättsstridighet som togs upp i första instans och den analys tribunalen gjorde av den första grunden och den andra avser sakfrågan och den analys tribunalen gjorde av den tredje grunden.

I den första delen åberopar sökanden en invändning om rättsstridighet och gör gällande att artikel 33 första och andra styckena och artikel 68 första och andra styckena i tillämpningsföreskrifterna för ledamotsstadgan strider mot rättssäkerhetsprincipen och principen om berättigade förväntningar. De argument sökanden framför inom ramen för den andra delen rör tribunalens bedömning av de felaktiga bedömningar av de faktiska omständigheterna som generalsekreteraren kritiseras för.

Begäran om förhandsavgörande framställd av Sąd Rejonowy dla Warszawy-Woli w Warszawie (Polen) den 13 september 2021 – I.S., K.S. mot YYY. S.A.

(Mål C-570/21)

(2022/C 24/20)

Rättegångsspråk: polska

Hänskjutande domstol

Sąd Rejonowy dla Warszawy-Woli w Warszawie (Distriktsdomstolen för Warszawa-Wola i Warszawa, Polen)

Parter i det nationella målet

Kärande: I.S., K.S.

Svarande: YYY. S.A.

Tolkningsfrågor

1)

Ska artikel 2 b i rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal (1) och skälen i detta direktiv tolkas så, att de inte utgör hinder för att definitionen av ”konsument” omfattar en person som bedriver näringsverksamhet och som tillsammans med en annan låntagare, som inte bedriver näringsverksamhet, har ingått ett avtal om ett lån som är indexerat till en utländsk valuta och som delvis används för en av låntagarnas näringsverksamhet och delvis utanför näringsverksamheten, och inte endast i situationer där användningen i näringsverksamhet är så marginell att den endast spelar en försvinnande liten roll i samband med avtalet i dess helhet och där det inte är relevant att användningen utanför näringsverksamhet är dominerande?

2)

Om den första frågan besvaras jakande, ska artikel 2 b i rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal och skälen i detta direktiv tolkas så, att begreppet konsument i denna bestämmelse även avser en person som vid tidpunkten för avtalets undertecknande bedrev näringsverksamhet, medan den andra låntagaren inte bedrev någon sådan verksamhet, och som tillsammans med den andra personen ingick ett avtal med en bank om ett lån som är indexerat till en utländsk valuta och som delvis användes för en av låntagarnas näringsverksamhet och delvis utanför den verksamheten i en situation där användningen i näringsverksamhet inte är marginell och inte endast spelar en försvinnande liten roll i samband med avtalet i dess helhet, och användningen utanför näringsverksamhet är dominerande, och med beaktande av att om lånet inte hade använts för näringsverksamheten skulle det inte ha varit möjligt att bevilja lånet?

---

(1)  EGT L 95, 1993, s. 29; svensk specialutgåva, område 15, volym 12, s. 169

Överklagande ingett den 17 september 2021 av Marie-Christine Arnautu av den dom som tribunalen (femte avdelningen) meddelade den 14 juli 2021 i mål T-740/20, Arnautu mot parlamentet

(Mål C-573/21 P)

(2022/C 24/21)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Klagande: Marie-Christine Arnautu (ombud: F. Wagner, avocat)

Övrig part i målet: Europaparlamentet

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—	upphäva den dom som Europeiska unionens tribunal meddelade den 14 juli 2021 i mål T-740/20, Arnautu/parlamentet,

—	förklara att invändningen om rättsstridighet kan tas upp till prövning och fastställa att artikel 33.1 och 33.2 i tillämpningsföreskrifterna för Europaparlamentets ledamotsstadga (nedan kallad tillämpningsföreskrifterna) är rättsstridig,

—	fastställa att det saknas rättslig grund för generalsekreterarens beslut av den 21 september 2020 och ogiltigförklara det beslutet, samt

i sak

—	fastställa att Marie-Christine Arnautu har inkommit med bevis för sin assistents arbete i överensstämmelse med artikel 33.1 och 33.2 i tillämpningsföreskrifterna och praxis från Europeiska unionens domstol, och |

i konsekvens därmed

—

ogiltigförklara det beslut som Europaparlamentets generalsekreterare antog den 21 september 2020 med tillämpning av artikel 68 i Europaparlamentets presidiums beslut 2009/C 159/01 av den 19 maj och 9 juli 2008”om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets ledamotsstadga” i ändrad lydelse, i vilket det slås fast att det föreligger en fordran gentemot sökanden med ett belopp på 87 203,46 euro till följd av felaktigt utbetalat assistentstöd till ledamot och i vilket återkravet motiveras

—

ogiltigförklara debetnota nr 7000001577 genom vilken klaganden informeras om den konstaterade fordran gentemot Marie-Christine Arnautu till följd av generalsekreterarens beslut av den 21 september 2020, om återkrav av felaktigt utbetalade belopp för assistentstöd till ledamot, och om tillämpning av artikel 68 i tillämpningsföreskrifterna och artiklarna 98–101 i budgetförordningen, och

—	förplikta Europaparlamentet att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för överklagande åberopar klaganden en grund med rubriken ”EUROPEISKA UNIONENS TRIBUNALS ÅSIDOSÄTTANDE – FELAKTIG RÄTTSTILLÄMPNING OCH FELAKTIG RÄTTSLIG KVALIFICERING AV DE FAKTISKA OMSTÄNDIGHETERNA – UPPENBART FELAKTIG BEDÖMNING”. Grunden består av två delar, det första rör den i första instans anförda invändningen om rättsstridighet och tribunalens prövning av den första grunden och den andra delen rör talan i sak och tribunalens prövning av den tredje grunden.

Under grundens första del anför klaganden en invändning om rättsstridighet och gör gällande att artikel 33.1 och 33.2 samt artikel 68.1 och 68.2 i tillämpningsföreskrifterna bryter mot rättssäkerhetsprincipen och principen om skydd för berättigade förväntningar. De argument som klaganden anför under grundens andra del avser tribunalens bedömning av begreppet ”uppgifter som är nödvändiga för och har ett direkt samband med ledamotens utövande av sitt mandat”.

Begäran om förhandsavgörande framställd av Varhoven administrativen sad (Bulgarien) den 6 oktober 2021 – ”Momtrade Ruse” OOD mot Direktor na Direktsia ”Obzhalvane i danachno-osiguritelna praktika” – Varna pri Tsentralno upravlenie na Natsionalnata agentsia za prihodite

(Mål C-620/21)

(2022/C 24/22)

Rättegångsspråk: bulgariska

Hänskjutande domstol

Varhoven administrativen sad

Parter i det nationella målet

Klagande: Momtrade Ruse OOD

Motpart: Direktor na Direktsia ”Obzhalvane i danachno-osiguritelna praktika” – Varna pri Tsentralno upravlenie na Natsionalnata agentsia za prihodite

Tolkningsfrågor

1.

Ska artikel 132.1 g i mervärdesskattedirektivet (1) tolkas på så sätt att ett rörelseidkande bolag som registrerats som tillhandahållare av sociala tjänster i en medlemsstat (i detta fall Bulgarien) kan åberopa nämnda bestämmelse för att erhålla ett undantag från skatteplikt för sociala tjänster som bolaget tillhandahåller till fysiska personer som är medborgare i andra medlemsstater och där tillhandahållandet sker på dessa staters territorium? Ska det anses ha betydelse för svaret på denna fråga att tjänsternas mottagare har förmedlats till tillhandahållaren av andra rörelseidkande bolag som är registrerade i de medlemsstater där tjänsterna tillhandahålls?

2.

Om den första frågan besvaras jakande: Enligt vilka kriterier och enligt vilken lag – bulgarisk och/eller enligt österrikisk och tysk lag – ska bedömningen ske av huruvida det aktuella bolaget är ”erkän[t] som organ av social karaktär” och huruvida det ska anses styrkt att det är fråga om tjänster ”med nära anknytning till hjälparbete eller socialt trygghetsarbete” vid tolkningen och tillämpningen av ovannämnda unionsrättsliga bestämmelse?

3.	Är det enligt denna tolkning tillräckligt att ett rörelseidkande bolag registrerats som tillhandahållare av sociala tjänster i enlighet med definitionen i nationell lagstiftning för att fastställa att bolaget har erkänts av medlemsstaten ”som organ av social karaktär”?

---

(1)  Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 347, 2006, s. 1).

Begäran om förhandsavgörande framställd av Administrativen sad Sofia-grad (Bulgarien) den 6 oktober 2021 – WS mot Intervyuirasht organ na Darzhavnata agentsia za bezhantsite pri Ministerskia savet

(Mål C-621/21)

(2022/C 24/23)

Rättegångsspråk: bulgariska

Hänskjutande domstol

Administrativen sad Sofia-grad

Parter i det nationella målet

Klagande: WS

Motpart: Intervyuirasht organ na Darzhavnata agentsia za bezhantsite pri Ministerskia savet

Tolkningsfrågor

1.

Följer det av skäl 17 i direktiv 2011/95/EU (1) att definitionerna i FN-konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor av den 18 december 1979 samt Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet ska tillämpas för klassificeringen av könsrelaterat våld mot kvinnor som skäl för att bevilja internationellt skydd enligt Genèvekonventionen angående flyktingars rättsliga ställning av år 1951 samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU av den 13 december 2011 om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet, eller har begreppet könsrelaterat våld mot kvinnor som skäl för att bevilja internationellt skydd enligt direktiv 2011/95 en självständig innebörd som skiljer sig från den i nämnda folkrättsliga instrument?

2.

Om det, i fall där könsrelaterat våld mot kvinnor åberopas, endast är relevant att ta hänsyn till vilket biologiskt eller socialt kön den som utsätts för förföljelse har (våld som riktas mot en kvinna på grund av att hon är en kvinna) för att fastställa tillhörighet till en särskild samhällsgrupp som skäl till förföljelse enligt artikel 10.1 d i direktiv 2011/95, kan då de konkreta formerna av förföljelse och handlingarna som utgör förföljelse såsom de i den icke uttömmande uppräkningen i skäl 30 i nämnda direktiv vara avgörande för ”gruppens synlighet i samhället”, det vill säga för dess särskiljande egenskap, med hänsyn till omständigheterna i ursprungslandet, eller kan dessa handlingar endast utgöra förföljelse i den mening som avses i artikel 9.2 a eller f i direktiv 2011/95?

3.

Utgör det biologiska eller sociala könet, när personen som ansöker om skydd åberopar könsrelaterat våld i form av våld i hemmet, en tillräcklig grund för att fastställa tillhörighet till en särskild samhällsgrupp i den mening som avses i artikel 10.1 d i direktiv 2011/95, eller är det nödvändigt att fastställa en ytterligare särskiljande egenskap om artikel 10.1 d i direktiv 2011/95/EU tolkas bokstavligt enligt dess ordalydelse, enligt vilken villkoren är kumulativa och könsaspekterna utgör alternativa villkor?

4.

Ska artikel 9.3 i direktiv 2011/95, när sökanden gör gällande att en grupp som inte företräder staten i den mening som avses i artikel 6 c i direktiv 2011/95 utövar förföljelse genom könsrelaterat våld i form av våld i hemmet, tolkas så, att det – för att fastställa ett orsakssamband – är tillräckligt om det är möjligt att fastställa ett samband mellan skälen till förföljelse som anges i artikel 10 och förföljelsen i den mening som avses i punkt 1, eller måste en avsaknad av skydd från den ifrågavarande förföljelsen kunna fastställas, samt föreligger detta samband när den grupp som inte företräder staten och som utövar förföljelsen inte uppfattar de enskilda handlingarna av förföljelse eller våld som könsrelaterade?

5.

Kan ett verkligt hot om hedersmord om sökanden skulle återvända till ursprungslandet, såvitt de andra villkoren för detta är uppfyllda, utgöra skäl för att bevilja status som subsidiärt skyddsbehövande enligt artikel 15 a i direktiv 2011/95 jämförd med artikel 2 EKMR (ingen ska avsiktligen berövas livet), eller ska detta anses utgöra skada enligt artikel 15 b i direktiv 2011/95 jämförd med artikel 3 EKMR, såsom detta tolkats i praxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna mot bakgrund av en helhetsbedömning av risken för ytterligare könsrelaterade våldshandlingar, eller räcker det att sökanden subjektivt inte vill begagna sig av ursprungslandets skydd för att beviljas subsidiärt skydd?

---

(1)  EUT L 337, 2011, s. 9.

Begäran om förhandsavgörande framställd av Gerechtshof 's-Hertogenbosch (Nederländerna) den 14 oktober 2021 – Taxi Horn Tours BV mot Gemeente Weert, Gemeente Nederweert, Touringcars VOF

(Mål C-631/21)

(2022/C 24/24)

Rättegångsspråk: nederländska

Hänskjutande domstol

Gerechtshof 's-Hertogenbosch

Parter i det nationella målet

Klagande: Taxi Horn Tours BV

Motparter: Gemeente Weert, Gemeente Nederweert, Touringcars VOF

Tolkningsfrågor

1.

Om (fysiska och/eller juridiska) personer har åtagit sig att samarbeta i ett gemensamt företag (i förevarande fall ett handelsbolag), — ska var och en av de personer som deltar i samarbetet lämna in ett separat europeiskt enhetligt upphandlingsdokument, eller — ska var och en av de personer som deltar i samarbetet och det gemensamma företaget lämna in ett separat europeiskt enhetligt upphandlingsdokument, eller — behöver endast det gemensamma företaget lämna in ett europeiskt enhetligt upphandlingsdokument?

2.

Gör det härvidlag någon skillnad — om det gemensamma företaget är ett tillfälligt eller ett icke tillfälligt (permanent) bolag, — att de personer som deltar i samarbetet själva är ekonomiska aktörer, — att de personer som deltar i samarbetet bedriver en liknande verksamhet som den verksamhet som det gemensamma företaget bedriver, eller i vart fall är verksamma på samma marknad, — att det gemensamma företaget inte är en juridisk person, — att det gemensamma företaget kan ha separata tillgångar (som är åtskilda från bolagsmännen tillgångar och som kan återkrävas), — om det gemensamma företaget enligt nationell rätt har rätt att företräda de personer som deltar i samarbetet vid besvarandet av frågorna i det europeiska enhetliga upphandlingsdokumentet, — att det enligt nationell rätt är bolagsmännen i ett handelsbolag som åtar sig att fullgöra förpliktelserna i kontraktet och är solidariskt ansvariga för att dessa fullgörs (och således inte handelsbolaget i sig)?

3.	För det fall flera av de faktorer som anges i fråga 2 har betydelse, hur förhåller sig dessa faktorer till varandra? Har vissa faktorer större betydelse än andra eller till och med avgörande betydelse?

4.

Är det riktigt att det vid ett gemensamt företag under alla omständigheter krävs ett separat europeiskt enhetligt upphandlingsdokument från en person som deltar i samarbetet, om det för att fullgöra kontraktet (även) är nödvändigt att använda medel som tillhör denna persons eget företag (såsom personal och verksamhetstillgångar)?

5.	Måste det gemensamma företaget uppfylla vissa krav för att kunna betraktas som en ekonomisk aktör. Om så är fallet, vilka?

Begäran om förhandsavgörande framställd av Raad van State (Nederländerna) den 18 oktober 2021 – K.R. mot Staatssecretaris van Justitie en Veiligheid

(Mål C-637/21)

(2022/C 24/25)

Rättegångsspråk: nederländska

Hänskjutande domstol

Raad van State

Parter i det nationella målet

Klagande: K.R.

Motpart: Staatssecretaris van Justitie en Veiligheid

Tolkningsfrågor

1.

Ska artikel 16.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG (1) av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG tolkas så, att det räcker med att en unionsmedborgare med permanent uppehållsrätt besöker den mottagande medlemsstaten, oavsett hur länge besöket varar, för att en period av bortovaro från den mottagande medlemsstaten i mer än två på varandra följande år ska anses ha avbrutits?

2.

Om den första frågan ska besvaras nekande, vilka aspekter ska beaktas för att fastställa huruvida en sådan unionsmedborgares närvaro i den mottagande medlemsstaten avbryter en period av bortovaro från den mottagande medlemsstaten i mer än två på varandra följande år? Har det för svaret på denna fråga betydelse att den berörda unionsmedborgaren har flyttat centrum för sina intressen till en annan medlemsstat?

---

(1)  EUT L 158, 2004, s. 77.

Begäran om förhandsavgörande framställd Rechtbank Den Haag, sammaträdesort 's-Hertogenbosch Nederländerna (Nederländerna) den 25 oktober 2021 – K, L mot Staatssecretaris van Justitie en Veiligheid

(Mål C-646/21)

(2022/C 24/26)

Rättegångsspråk: nederländska

Hänskjutande domstol

Rechtbank Den Haag, sammanträdesort 's-Hertogenbosch

Parter i det nationella målet

Klagande: K, L

Motpart: Staatssecretaris van Justitie en Veiligheid

Tolkningsfrågor

1)

Ska artikel 10.1 d i skyddsgrundsdirektivet (1) tolkas så, att de västerländska normer, värderingar och beteenden som tredjelandsmedborgare anammat när de varit bosatta i en medlemsstat under en betydande del av den fas i livet då deras identitet formas och fullt ut deltagit i samhällslivet där ska anses utgöra en gemensam bakgrund som inte kan ändras eller en gemensam egenskap eller övertygelse som är så grundläggande för identiteten eller samvetet att de inte får tvingas avsvära sig den?

2)

Om den första frågan besvaras jakande, ska då tredjelandsmedborgare som, oavsett anledning, har anammat jämförbara västerländska normer och värderingar genom att faktiskt uppehålla sig i medlemsstaten under den fas i livet då deras identitet formas betraktas som medlemmar i en ”särskild samhällsgrupp” i den mening som avses i artikel 10.1 d i skyddsgrundsdirektivet? Ska frågan huruvida det rör sig om en särskild samhällsgrupp som ”har en särskild identitet i det berörda landet” bedömas ur medlemsstatens synvinkel eller ska den mot bakgrund av artikel 10.2 i skyddsgrundsdirektivet tolkas på det sättet att avgörande vikt ska tillmätas att utlänningen i ursprungslandet anses ingå i en särskild samhällsgrupp eller i varje fall tillskrivs en sådan tillhörighet? Är det förenligt med artikel 10 i skyddsgrundsdirektivet, jämförd med förbudet mot refoulement och rätten till asyl, att flyktingstatus endast kan följa av att någon anpassat sig till västerländsk kultur om grunden för detta är religiösa eller politiska skäl?

3)

Är det förenligt med unionsrätten och närmare bestämt med artikel 24.2 jämförd med artikel 51.1 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan) att behörig myndighet, när den prövar en ansökan om internationellt skydd, enligt nationell rätt ska beakta barnets bästa utan att vad som är barnets bästa först konkret har fastställts (i varje enskilt förfarande)? Blir svaret på denna fråga annorlunda om medlemsstaten ska pröva en ansökan om reguljärt uppehållstillstånd och barnets bästa ska beaktas vid prövningen av ansökan?

4)

På vilket sätt och i vilket skede av prövningen av en ansökan om internationellt skydd ska man mot bakgrund av artikel 24.2 i stadgan beakta barnets bästa och närmare bestämt skadan för en underårig till följd av långvarig faktisk vistelse i en medlemsstat? Är det i detta sammanhang av betydelse huruvida den faktiska vistelsen var laglig? Har det vid ovanstående bedömning någon betydelse för barnets bästa om medlemsstaten har fattat ett beslut om ansökan om internationellt skydd inom den frist som föreskrivs i unionsrätten, om en tidigare ålagd skyldighet att återvända har åsidosatts och om medlemsstaten inte har genomfört avlägsnande efter att ett beslut om återvändande har meddelats, vilket gjort det möjligt för den underårige att fortsätta sin faktiska vistelse i medlemsstaten?

5)

Är det sett till artikel 7 jämförd med artikel 24.2 i stadgan förenligt med unionsrätten att i nationell rätt göra åtskillnad mellan en första och efterföljande ansökningar om internationellt skydd, såtillvida att reguljära grunder för uppehållstillstånd inte beaktas vid efterföljande ansökningar om internationellt skydd?

---

(1)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU av den 13 december 2011 om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet (omarbetning) (EUT L 337, 2011, s. 9).

Begäran om förhandsavgörande framställd av tribunal correctionnel de Villefranche-sur-Saône (Frankrike) den 29 oktober 2021 – Procureur de la République mot K.B., F.S.

(Mål C-660/21)

(2022/C 24/27)

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Tribunal correctionnel de Villefranche-sur-Saône

Parter i det nationella målet

Sökande: Procureur de la République

Tilltalad: K.B., F.S.

Tolkningsfråga

Ska artiklarna 3 (Rätten att bli informerad om rättigheter) och 4 (Rättighetsinformation i samband med ett frihetsberövande) i Europaparlamentets och rådets direktiv av den 22 maj 2012, (1) artikel 7 (Rätten att tiga) i Europaparlamentets och rådets direktiv av den 9 mars 2016, (2) jämförda med artikel 48 (Presumtion för oskuld och rätten till försvar) i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, tolkas så att de utgör hinder för ett förbud för en nationell domstol att ex officio pröva ett åsidosättande av rätten till försvar, såsom den garanteras i ovannämnda direktiv, särskilt i den del de förbjuder domstolarna att ex officio, för en ogiltigförklaring av förfarandet, pröva huruvida det inte lämnades någon upplysning om rätten att tiga vid tidpunkten för gripandet eller huruvida upplysningen om rätten att tiga lämnades för sent?

---

(1)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/13/EU av den 22 maj 2012 om rätten till information vid straffrättsliga förfaranden (EUT L 142, 2012, s. 1).

(2)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2016/343 av den 9 mars 2016 om förstärkning av vissa aspekter av oskuldspresumtionen och av rätten att närvara vid rättegången i straffrättsliga förfaranden (EUT L 65, 2016, s. 1)

Begäran om förhandsavgörande framställd av Högsta förvaltningsdomstolen (Finland) den 4 november 2021 – Booky.fi Oy

(Mål C-662/21)

(2022/C 24/28)

Rättegångsspråk: finska

Hänskjutande domstol

Högsta förvaltningsdomstolen

Parter i det nationella målet

Klagande: Booky.fi Oy

Motpart: Kansallinen audiovisuaalinen instituutti (KAVI)

Tolkningsfrågor

1)

Utgör artikel 34 FEUF, med beaktande av artikel 36 FEUF, ett hinder för en sådan tolkning av 5 § 1 mom. i lagen om bildprogram som förutsätter att bildprogramsupptagningar klassificeras enligt lagen om bildprogram och att åldersgränsmärkningar enligt klassificeringen i lagen om bildprogram bifogas produktinformationen redan i det skedet då bildprogramsupptagningarna finns till salu i näthandeln, trots att bildprogramsupptagningarna är klassificerade och märkta i en annan medlemsstat och upptagningarna inte ännu har skickats till Finland? Har det betydelse för bedömningen att lagen om bildprogram saknar bestämmelser om avvikelse från klassificering och märkning av bildprogram på den grunden att man försäkrat sig om att den som köper bildprogramsupptagningen är myndig, och att ovan nämnda krav att på nytt klassificera och märka program endast tillämpas på tillhandahållande av bildprogramsupptagningen i näthandel om den som tillhandahåller programmet är ett samfund eller en näringsidkare som har registrerats i Finland eller som har en verksamhetsplats i Finland, eller programmet tillhandahålls av en person som är finsk medborgare eller är varaktigt bosatt i Finland, eller om beslutet att tillhandahålla programmet har fattats i Finland?

2)

Om proportionaliteten gällande det ovan nämnda kravet att på nytt klassificera och märka program förutsätter att en avvikelse är möjlig på den grunden att man försäkrat sig om att köparen är myndig, ska i försäljningen av bildprogramsupptagning till myndiga personer förutsättas att det råder full säkerhet om köparens myndiga ålder vid beställnings- och köptillfället eller räcker det att bildprogramupptagningens försäljare strävar efter att försäkra sig om att köparen är myndig?

Begäran om förhandsavgörande framställd av Hovrätten för Nedre Norrland (Sverige) den 5 november 2021 – AI och Åklagarmyndigheten

(Mål C-666/21)

(2022/C 24/29)

Rättegångsspråk: svenska

Hänskjutande domstol

Hovrätten för Nedre Norrland

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande och motpart: AI och Åklagarmyndigheten

Tolkningsfrågor

1)	Ska begreppet vägtransport av gods i artikel 2.1.a i förordning (EG) nr 561/2006 (1) anses omfatta även transporter med fordon med en totalvikt över 3,5 ton vars huvudsakliga användningsområde är att utgöra temporärt bostadsutrymme för privat bruk?

2)	Är det i så fall av någon betydelse hur stor lastkapacitet fordonet har eller hur fordonet har registrerats i det nationella vägtrafikregistret?

---

(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 av den 15 mars 2006 om harmonisering av viss sociallagstiftning på vägtransportområdet och om ändring av rådets förordningar (EEG) nr 3821/85 och (EG) nr 2135/98 samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 3820/85 (EUOT 2006, L 102, s. 1).

Tribunalens dom av den 17 november 2021 – Anastassopoulos m.fl. mot rådet och kommissionen

(Mål T-147/17) (1)

(Utomobligatoriskt skadeståndsansvar - Ekonomisk och monetär politik - Omstrukturering av den grekiska statsskulden - Den privata sektorns medverkan - Klausuler om kollektivt agerande - Privata borgenärer - Tillräckligt allvarlig överträdelse av en rättsregel som ger enskilda rättigheter - Likabehandling - Fysiska och juridiska personer - Preskriptionstid - Åtgärder som kan tillskrivas unionen - Upptagande till sakprövning - Strikt ansvar - Ovanlig och särskild skada)

(2022/C 24/30)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Nikolaos Anastassopoulos (Nea Erythraia, Grekland), Aristeidis Anastassopoulos (Nea Erythraia), Alexia Anastassopoulos (Nea Erythraia), Maria Myrto Anastassopoulos (Nea Erythraia), Sophie Velliou (Kifisia, Grekland) (ombud: advokaterna K. Floros, M. Meng Papantoni och H. Tagaras)

Svarande: Europeiska unionens råd (ombud: K. Michoel, E. Chatziioakeimidou och J. Bauerschmidt), Europeiska kommissionen (ombud: J.-P. Keppenne, L. Flynn och T. Maxian Rusche)

Saken

Talan enligt artikel 268 FEUF om ersättning för den skada som sökandena påstår sig ha lidit till följd av genomförandet av ett obligatoriskt utbyte av statspapper i samband med omstruktureringen av den grekiska statsskulden 2012, genom privata investerares deltagande med tillämpning av klausuler om kollektivt agerande, på grund av beteende eller handlingar från Eurogruppen, dess ordförande, stats- och regeringscheferna i euroområdet och kommissionen i samband med detta

Domslut

1)	Talas ogillas.

2)	Nikolaos Anastassopoulos, Aristeidis Anastassopoulos, Alexia Anastassopoulos, Maria-Myrto Anastassopoulos och Sophie Velliou ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 202, 26.6.2017.

Tribunalens dom av den 10 november 2021 – Google och Alphabet mot kommissionen (Google Shopping)

(Mål T-612/17) (1)

(”Konkurrens - Missbruk av dominerande ställning - Allmänna sökningar och specialiserade produktsökningar på internet - Beslut vari konstateras en överträdelse av artikel 102 FEUF och artikel 54 i EES-avtalet - Missbruk genom hävstångseffekt - Konkurrens på meriter eller konkurrensbegränsande agerande - Villkor för konkurrenternas tillgång till ett dominerande företags tjänst som i praktiken inte kan ersättas - Det dominerande företaget gynnar sin egen specialiserade söktjänst vid presentationen av sökresultat - Verkningar - Krav på att fastställa ett kontrafaktiskt scenario - Föreligger inte - Objektiv motivering - Föreligger inte - Möjlighet att ålägga böter med hänsyn till vissa omständigheter - Riktlinjer för beräkning av bötesbeloppet - Obegränsad behörighet”)

(2022/C 24/31)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Sökande: Google LLC, tidigare Google Inc. (Mountain View, Kalifornien, Förenta staterna), Alphabet Inc. (Mountain View) (ombud: advokaterna T. Graf, R. Snelders, C. Thomas och K. Fountoukakos-Kyriakakos, R. O’Donoghue och M. Pickford, QC, och D. Piccinin, barrister)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: T. Christoforou, N. Khan, A. Dawes, H. Leupold och C. Urraca Caviedes)

Part som har intervenerat till stöd för sökandena: Computer & Communications Industry Association (Washington, DC, Förenta staterna) (ombud: advokaterna J. Killick och A. Komninos)

Parter som har intervenerat till stöd för svaranden: Förbundsrepubliken Tyskland (ombud: J. Möller, S. Heimerl och S. Costanzo), Eftas övervakningsmyndighet (ombud: advokaterna C. Zatschler och C. Simpson), Bureau européen des unions de consommateurs (BEUC) (Bryssel, Belgien) (ombud: advokaten A. Fratini), Infederation Ltd (Crowthorne, Förenade kungariket) (ombud: A. Morfey, S. Gartagani, L. Hannah, A. D’heygere och K. Gwilliam, solicitors, och advokaten T. Vinje), Kelkoo (Paris, Frankrike) (ombud: advokaterna J. Koponen och B. Meyring), Verband Deutscher Zeitschriftenverleger eV (Berlin, Tyskland) (ombud: professorn T. Höppner samt advokaterna P. Westerhoff och J. Weber), Visual Meta GmbH (Berlin) (ombud: professorn T. Höppner och advokaten P. Westerhoff), BDZV – Bundesverband Digitalpublisher und Zeitungsverleger eV, tidigare Bundesverband Deutscher Zeitungsverleger eV (Berlin) (ombud: professorn T. Höppner och advokaten P. Westerhoff), Twenga (Paris) (ombud: advokaterna L. Godfroid, S. Hautbourg och S. Pelsy)

Saken

Begäran med stöd av artikel 263 FEUF om i första hand ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 27 juni 2017 om ett förfarande enligt artikel 102 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artikel 54 i EES-avtalet (Ärende AT.39740 – Google Search [Prisjämförelse]) eller i andra hand upphävande eller minskning av de böter som ålagts sökandena.

Domslut

1)

Artikel 1 i kommissionens beslut av den 27 juni 2017 om ett förfarande enligt artikel 102 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artikel 54 i EES-avtalet (Ärende AT.39740 – Google Search [Prisjämförelse]) ogiltigförklaras i den mån Europeiska kommissionen där konstaterade att Google LLC och Alphabet, Inc. överträtt dessa bestämmelser på 13 nationella marknader för allmänna sökningar inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) på grundval av konkurrensbegränsande verkningar på dessa marknader.

2)	Talan ogillas i övrigt.

3)	Google och Alphabet ska bära sina rättegångskostnader och ersätta kommissionens rättegångskostnader, med undantag för de av kommissionens kostnader som avser Computer & Communications Industry Associations intervention.

4)	Computer & Communications Industry Association ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de av kommissionens rättegångskostnader som avser föreningens intervention.

5)

Förbundsrepubliken Tyskland, Eftas övervakningsmyndighet, Bureau européen des unions de consommateurs (BEUC), Infederation Ltd, Kelkoo, Verband Deutscher Zeitschriftenverleger eV, Visual Meta GmbH, BDZV – Bundesverband Digitalpublisher und Zeitungsverleger eV och Twenga ska bära sina rättegångskostnader.

---

(1)  EUT C 369, 30.10.2017.

Tribunalens dom av den 24 november 2021 – LTTE mot rådet

(Mål T-160/19) (1)

(Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik - Restriktiva åtgärder som vidtas i syfte att bekämpa terrorism - Frysning av tillgångar - Förteckning över de personer, enheter och organ som omfattas av frysningen av penningmedel och ekonomiska resurser - Beslut att behålla sökandens namn på förteckningen - Faktisk grund för besluten att frysa tillgångar - Oriktig bedömning - Motiveringsskyldighet - Rätt till försvar - Rätt till ett effektivt rättsskydd)

(2022/C 24/32)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Sökande: Den europeiska politiska underavdelningen av Tamilska befrielsetigrarna (Liberation Tigers of Tamil Eelam, LTTE) (ombud: advokaterna A. van Eik och T. Buruma)

Svarande: Europeiska unionens råd (ombud: B. Driessen och S. van Overmeire)

Part som har intervenerat till stöd för svaranden: Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (ombud: F. Shibli och S. McCrory, biträdda av P. Nevill, barrister)

Saken

Begäran med stöd av artikel 263 FEUF om ogiltigförklaring av för det första rådets beslut (Gusp) 2019/25 av den 8 januari 2019 om ändring och uppdatering av förteckningen över personer, grupper och enheter som omfattas av artiklarna 2, 3 och 4 i gemensam ståndpunkt 2001/931/Gusp om tillämpning av särskilda åtgärder i syfte att bekämpa terrorism och om upphävande av beslut (Gusp) 2018/1084 (EUT L 6, 2019, s. 6), för det andra rådets beslut (Gusp) 2019/1341 av den 8 augusti 2019 om uppdatering av förteckningen över personer, grupper och enheter som omfattas av artiklarna 2, 3 och 4 i gemensam ståndpunkt 2001/931/Gusp om tillämpning av särskilda åtgärder i syfte att bekämpa terrorism och om upphävande av beslut (Gusp) 2019/25 (EUT L 209, 2019, s. 15), för det tredje rådets genomförandeförordning (EU) 2020/19 av den 13 januari 2020 om genomförande av artikel 2.3 i förordning (EG) nr 2580/2001 om särskilda restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter i syfte att bekämpa terrorism och om upphävande av genomförandeförordning (EU) 2019/1337 (EUT L 8I, 2020, s. 1) och för det fjärde rådets genomförandeförordning (EU) 2020/1128 av den 30 juli 2020 om genomförande av artikel 2.3 i förordning (EG) nr 2580/2001 om särskilda restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter i syfte att bekämpa terrorism och om upphävande av genomförandeförordning (EU) 2020/19 (EUT L 247, 2020, s. 1) och rådets beslut (Gusp) 2020/1132 av den 30 juli 2020 om uppdatering av förteckningen över personer, grupper och enheter som omfattas av artiklarna 2, 3 och 4 i gemensam ståndpunkt 2001/931/Gusp om tillämpning av särskilda åtgärder i syfte att bekämpa terrorism och om upphävande av beslut (Gusp) 2020/20 (EUT L 247, 2020, s. 18)

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Den europeiska politiska underavdelningen av Tamilska befrielsetigrarna (Liberation Tigers of Tamil Eelam, LTTE) ska bära sina rättegångskostnader och ersätta rättegångskostnaderna för Europeiska unionens råd.

3)	Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland ska bära sina rättegångskostnader.

---

(1)  EUT C 155, 6.5.2019.

Tribunalens dom av den 17 november 2021 – Think Schuhwerk mot EUIPO (Skosnörens röda ändar)

(Mål T-298/19) (1)

(EU-varumärke - Ansökan om registrering som EU-varumärke av ett figurmärke som återger skosnörens röda ändar - Avslag på ansökan - Absoluta registreringshinder - Särskiljningsförmåga saknas - Artikel 7.1 b i förordning (EU) 2017/1001 - Tidigare ansökan i huvudsak identisk - Rättskraft saknas - Motiveringsskyldighet - Rätt att yttra sig - Artikel 94.1 i förordning 2017/1001 - Prövning av sakförhållandena på eget initiativ - Artikel 95 i förordning 2017/1001)

(2022/C 24/33)

Rättegångsspråk: tyska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Think Schuhwerk GmbH (Kopfing, Österrike) (ombud: advokaten M. Gail)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: D. Walicka, S. Hanne och M. Eberl)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av EUIPO:s femte överklagandenämnd den 1 mars 2019 (ärende R 1170/2018-5) om en ansökan om registrering som EU-varumärke av ett figurkännetecken som återger skosnörens röda ändar.

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Think Schuhwerk GmbH ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 220, 1.7.2019.

Tribunalens dom av den 10 november 2021 – Eternit mot EUIPO – Eternit Österreich (Panel för byggnation)

(Mål T-193/20) (1)

(Gemenskapsformgivning - Ogiltighetsförfarande - Registrerad gemenskapsformgivning för en panel för byggnation - Tidigare formgivning för en panel för bullerskärm - Ogiltighetsgrund - Särprägel saknas - Berörd sektor - Kunnig användare - Formgivarens frihet - Annat helhetsintryck föreligger inte - Relevans av de produkter som verkligen saluförts - Artiklarna 6 och 25.1 b i förordning (EG) nr 6/2002)

(2022/C 24/34)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Eternit (Capelle-au-Bois, Belgien) (ombud: advokaterna J. Muyldermans och P. Maeyaert)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: J. Ivanauskas och V. Ruzek)

Motparten i förfarandet vid EUIPO:s överklagandenämnd, som intervenerat vid tribunalen: Eternit Österreich GmbH (Vöcklabruck, Österrike) (ombud: advokaten M. Prohaska-Marchried)

Saken

Ett överklagande av det beslut som meddelades av EUIPO:s tredje överklagandenämnd den 5 februari 2020 (ärende R 1661/2018-3), om ett ogiltighetsförfarande mellan Eternit Österreich och Eternit

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Eternit ska bära sina rättegångskostnader samt ersätta de rättegångskostnader som uppkommit för Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) och Eternit Österreich GmbH.

---

(1)  EUT C 201, 15.6.2020.

Tribunalens dom av den 17 november 2021 – KR mot kommissionen

(Mål T-408/20) (1)

(Personalmål - Tjänstemän - Lön - Tillägg för underhållsberättigat barn - Artikel 2 i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna - Begreppet ”underhållsberättigat barn” - Beslut att inte betrakta en student som erhåller studiebidrag som ett underhållsberättigat barn - Faktiskt underhåll av barnet - Sjukförsäkringssystem)

(2022/C 24/35)

Rättegångsspråk: franska

Rättegångsdeltagare

Sökande: KR (ombud: advokaten S. Orlandi)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: T. Bohr och D. Milanowska)

Saken

Talan med stöd av artikel 270 FEUF om ogiltigförklaring av det beslut som meddelades av kommissionens byrå för löneadministration och individuella ersättningar (PMO) den 25 oktober 2019 att inte längre betrakta sökandens barn som ett underhållsberättigat barn, i den mening som avses i artikel 2 i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen, från och med den 1 september 2019.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	KR ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 279, 24.8.2020.

Tribunalens dom av den 17 november 2021 – KV mot kommissionen

(Mål T-430/20) (1)

(Personalmål - Tjänstemän - Rekrytering - Allmänt uttagningsprov EPSO/AD/371/19 - Uttagningskommitténs beslut att inte ge sökanden tillträde till nästa etapp i uttagningsprovet - Tillträdeskriterium som avser yrkeserfarenhet - Fråga huruvida det kriterium som uttagningskommittén tillämpat överensstämmer med meddelandet om uttagningsprov)

(2022/C 24/36)

Rättegångsspråk: italienska

Rättegångsdeltagare

Sökande: KV (ombud: advokaten M. Velardo)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: G. Gattinara, T. Lilamand och I. Melo Sampaio)

Saken

Talan med stöd av artikel 270 FEUF med yrkande om ogiltigförklaring av dels uttagningskommitténs beslut av den 19 september 2019 att avslå begäran om omprövning av beslutet att inte låta sökanden delta i nästa etapp i allmänt uttagningsprov EPSO/AD/371/19, dels tillsättningsmyndighetens beslut av den 31 mars 2020 att avslå det klagomål som sökanden framställt mot nämnda beslut.

Domslut

1)	Uttagningskommitténs beslut av den 19 september 2019 att avslå begäran om omprövning av beslutet att inte låta KV delta i uttagningsprov EPSO/AD/371/19 ogiltigförklaras.

2)	Europeiska kommissionen ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 279, 24.8.2020.

Tribunalens dom av den 24 november 2021 – Włodarczyk mot EUIPO – Ave Investment (dziandruk)

(Mål T-434/20) (1)

(EU-varumärke - Ogiltighetsförfarande - EU-figurmärket dziandruk - Absolut ogiltighetsgrund - Avsaknad av ond tro - Artikel 52.1 b i förordning (EG) nr 207/2009 (nu artikel 59.1 b i förordning (EU) 2017/1001)

(2022/C 24/37)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Piotr Włodarczyk (Pabianice, Polen) (ombud: advokaterna M. Bohaczewski et A. Zalewska)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: D. Walicka och V. Ruzek)

Motpart vid EUIPO:s överklagandenämnd, tillika intervenient vid tribunalen: Ave Investment sp. z o.o. (Pabianice) (ombud: advokaten K. Błach Morysińska)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av EUIPO:s fjärde överklagandenämnd den 8 maj 2020 (ärende R 2192/2019-4), om ett ogiltighetsförfarande mellan Piotr Włodarczyk och Ave Investment.

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Piotr Włodarczyk ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 287, 31.8.2020.

Tribunalens dom av den 17 november 2021 – Soapland mot EUIPO– Norma (Manòu)

(Mål T-504/20) (1)

(EU-varumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering av EU-ordmärket Manòu - Äldre nationella och internationella ordmärkena MANOU - Relativt registreringshinder - Risk för förväxling - Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009 [nu artikel 8.1 b i förordning (EU) 2017/1001] - Bevis för verklig användning av de äldre varumärkena)

(2022/C 24/38)

Rättegångsspråk: tyska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Soapland GmbH & Co. OHG (Andernach, Tyskland) (ombud: advokaten M. Gail)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: M. Fischer och A. Graul)

Motpart vid överklagandenämnden, tillika intervenient vid tribunalen: Norma Lebensmittelfilialbetrieb Stiftung & Co. KG (Nürnberg, Tyskland)

Saken

Överklagande av det beskuyt sim meddelades av flrsta överklagandenä, mnden vid EUIPO den 8 juni 2020 (ärende R 1504/2019-1), angående ett invändningsförfarande mellan Norma Lebensmittelfilialbetrieb Stiftung & Co. och Soapland GmbH & Co.

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Soapland GmbH & Co. OHG ska ersätta rättegångskostnaderna,

---

(1)  EUT C. 320 du 28.9.2020.

Tribunalens dom av den 10 november 2021 – VF International mot EUIPO– National Geographic Society (NATIONAL GEOGRAPHIC)

(Mål T-517/20) (1)

(EU-varumärke - Ogiltighetsförfarande - EU-figurmärket NATIONAL GEOGRAPHIC - Icke-registrerade tidigare varumärket GEOGRAPHIC - Relativa registreringshinder - Användning i affärslivet av ett kännetecken i mer än bara lokal omfattning - Artiklarna 8.4 och 52.1 c i förordning (EG) nr 40/94 (nu artiklarna 8.4 och 60.1 c i förordning (EU) 2017/1001))

(2022/C 24/39)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: VF International (Stabio, Schweiz) (ombud: T. van Innis och A. Van der Planken,)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: M. Fischer och V. Ruzek)

Motpart vid överklagandenämnden, tillika intervenient vid tribunalen: National Geographic Society (Washington, District of Columbia, Förenta staterna) (ombud: S. Malynicz, QC, och advokaten C. de Haas)

Saken

Talan mot det beslut som meddelades av första överklagandenämnden vid EUIPO den 21 maj 2021 (ärende R 1665/2019-1) om ett ogiltighetsförfarande mellan VF International och National Geographic Society.

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	VF International Sagl ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C. 339 du 12.10.2020.

Tribunalens dom av den 10 november 2021 – VF International mot EUIPO – National Geographic Society (NATIONAL GEOGRAPHIC)

(Mål T-518/20) (1)

(EU-varumärke - Ogiltighetsförfarande - EU-figurmärket NATIONAL GEOGRAPHIC - Icke-registrerade tidigare varumärket GEOGRAPHIC - Relativa registreringshinder - Användning i affärslivet av ett kännetecken i mer än bara lokal omfattning - Artiklarna 8.4 och 52.1 c i förordning (EG) nr 40/94 (nu artiklarna 8.4 och 60.1 c i förordning (EU) 2017/1001))

(2022/C 24/40)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: VF International Sagl (Stabio, Schweiz) (ombud: advokaterna T. van Innis och A. Van der Planken)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: M. Fischer och V. Ruzek)

Motpart vid överklagandenämnden, tillika intervenient vid tribunalen: National Geographic Society (Washington, District of Columbia, Förenta staterna) (ombud: advokaterna S. Malynicz, QC, och C. de Haas)

Saken

Talan mot det beslut som meddelades av första överklagandenämnden vid EUIPO den 21 maj 2021 (ärende R 1664/2019-1) om ett ogiltighetsförfarande mellan VF International och National Geographic Society.

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	VF International Sagl ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 339, 12.10.2020.

Tribunalens dom av den 17 november 2021 – Guasch Pubill mot EUIPO

(Mål T-538/20) (1)

(Gemenskapsformgivning - Ogiltighetsförfarande - Registrerad gemenskapsformgivning som återger ett bordslinne - Offentliggörande av tidigare formgivning - Artikel 7 i förordning (EG) nr 6/2002 - Ogiltighetsgrund - Särprägel saknas - Artikel 6 och artikel 25.1 b i förordning nr 6/2002 - Avvisning av ansökan om ogiltigförklaring - Artikel 52.3 i förordning nr 6/2002)

(2022/C 24/41)

Rättegångsspråk: spanska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Marcos Guasch Pubill (Barcelona, Spanien) (ombud: advokaterna R. Guerras Mazón och M. Centell Ribas)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: S. Palmero Cabezas)

Motpart vid överklagandenämnden, tillika intervenient vid tribunalen: Nap-Kings SL (Madrid, Spanien) (ombud: advokaten A. Otero Iglesias)

Saken

Överklagandet av det beslut som meddelades av tredje överklagandenämnden vid EUIPO den 23 juni 2020 (ärende R 1051/2019-3) angående ett ogiltighetsförfarande mellan Nap-Kings och Marcos Guasch Pubill.

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Marcos Guasch Pubill ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 359, 26.10.2020.

Tribunalens dom av den 24 november 2021 – Jeronimo Martins Polska mot EUIPO – Rivella International (Riviva)

(Mål T-551/20) (1)

(EU-varumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som EU-varumärke av ordmärket Riviva - Det äldre EU-ordmärket RIVELLA - Relativt registreringshinder - Risk för förväxling - Delvist avslag på registreringsansökan - Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009 (nu artikel 8.1 b i förordning (EU) 2017/1001) - Bevis på verkligt bruk av det äldre varumärket - Artikel 42.2 i förordning nr 207/2009 (nu artikel 47.2 i förordning 2017/1001))

(2022/C 24/42)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Jeronimo Martins Polska S.A. (Kostrzyn, Polen) (ombud: advokaten R. Skubisz)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: D. Gája)

Motpart vid EUIPO:s överklagandenämnd, tillika intervenient vid tribunalen: Rivella International AG (Rothrist, Schweiz) (ombud: advokaterna S. Pietzcker och C. Spintig)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av EUIPO:s fjärde överklagandenämnd den 1 juli 2020 (ärende R 2420/2019-4) om ett invändningsförfarande mellan Rivella International och Jeronimo Martins Polska.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Jeronimo Martins Polska S.A. ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 359, 26.10.2020.

Tribunalens dom av den 17 november 2021 – Société des produits Nestlé/EUIPO – Amigüitos pets & life (THE ONLY ONE by alphaspirit wild and perfect)

(Mål T-616/20) (1)

(EU-varumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som EU-varumärke av figurmärket THE ONLY ONE by alphaspirit wild and perfect - Äldre EU-ordmärket ONE - Relativa registreringshinder - Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009 (nu artikel 8.1 b i förordning (EU) 2017/1001) - Beslut som fattats efter det att tribunalen ogiltigförklarat ett tidigare beslut - Artikel 72.6 i förordning (EU) 2017/1001 - Rättskraft)

(2022/C 24/43)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Société des produits Nestlé SA (Vevey, Schweiz) (ombud: advokaten A. Jaeger-Lenz och C. Elkemann)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: G. Sakalaitė-Orlovskienė och D. Walicka)

Motpart vid överklagandenämnden, tillika intervenient vid tribunalen: Amigüitos pets & life, SA (Lorca, Spanien) (ombud: advokaten N. Fernández Fernández-Pacheco)

Saken

Överklagande av det beslut som EUIPO:s femte överklagandenämnd fattade den 29 juli 2020 (ärende R 424/2020-5) angående ett invändningsförfarande mellan Société des produits Nestlé och Amigüitos pets & life.

Domslut

1)	Det beslut som EUIPO:s femte överklagandenämnd fattade den 29 juli 2020 (ärende R 424/2020-5) ogiltigförklaras.

2)	EUIPO ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de rättegångskostnader som uppkommit för Société des produits Nestlé SA med anledning av förfarandet vid tribunalen.

3)	Amigüitos pets & life, SA ska bära sina rättegångskostnader.

---

(1)  EUT C 399, 23.11.2020.

Tribunalens dom av den 17 november 2021 – Jakober mot EUIPO (Formen på en kopp)

(Mål T-658/20) (1)

(EU-varumärke - Ansökan om ett tredimensionellt EU-varumärke - Formen av en kopp - Absolut registreringshinder - Avsaknad av särskiljningsförmåga - Artikel 7.1 b i förordning (EG) nr 207/2009 (nu artikel 7.1 b i förordning (EU) 2017/1001) - Avsaknad av särskiljningsförmåga som förvärvats genom användning - Artikel 7.3 i förordning (EG) nr 207/2009 (nu artikel 7.3 i förordning 2017/1001))

(2022/C 24/44)

Rättegångsspråk: tyska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Philip Jakober (Stuttgart, Tyskland) (ombud: advokaten J. Klink)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: M. Fischer, D. Hanf och M. Eberl)

Saken

Talan mot det beslut som fattades av EUIPO:s femte överklagandenämnd den 20 augusti 2020 (ärende R 554/2020-5) om en ansökan om registrering som EU-varumärke av ett tredimensionellt kännetecken som består av formen av en kopp.

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	M. Philip Jakober ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 433, 14.12.2020.

Tribunalens beslut av den 17 november 2021 – Trasta Komercbanka mot ECB

(Mål T-247/16 RENV) (1)

(Talan om ogiltigförklaring - Tillsyn av kreditinstitut - Särskilda tillsynsuppgifter som tilldelats ECB - Beslut att återkalla ett kreditinstituts tillstånd - Ändamålet med talan har förfallit - Berättigat intresse av att få saken prövad föreligger inte längre - Anledning saknas att döma i saken)

(2022/C 24/45)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Trasta Komercbanka AS (Riga, Lettland) (ombud: advokaten O. Behrends)

Svarande: Europeiska centralbanken (ombud: E. Koupepidou och C. Hernández Saseta, biträdda av advokaterna B. Schneider och M. Petite)

Parter som har intervenerat till stöd för svaranden: Republiken Lettland (ombud: K. Pommere), Europeiska kommissionen (ombud: V. Di Bucci och A. Steiblytė)

Saken

Talan enligt artikel 263 FEUF om ogiltigförklaring av ECB:s beslut ECB/SSM/2016 – 529900WIP0INFDAWTJ81/1 WOANCA-2016-0005 av den 3 mars 2016, som antogs med stöd av artiklarna 4.1 a och 14.5 i rådets förordning (EU) nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut (EUT L 287, 2013, s. 63).

Avgörande

1)	Det finns inte längre anledning att döma i målet.

2)	Trasta Komercbanka AS och Europeiska centralbanken (ECB) ska bära sina egna rättegångskostnader.

3)	Republiken Lettland och Europeiska kommissionen ska bära sina egna rättegångskostnader.

---

(1)  EUT C 270, 25.7.2016.

Tribunalens beslut av den 12 november 2021 – Proodeftiki mot kommissionen

(Mål T-271/19) (1)

(Statligt stöd - Sökanden har upphört att svara på tribunalens förfrågningar - Anledning saknas att döma i saken)

(2022/C 24/46)

Rättegångsspråk: grekiska

Parter

Sökande: Proodeftiki ATE (Aten, Grekland) (ombud: advokaten M. Panagopoulou)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: A. Bouchagiar och L. Haasbeek)

Parter som har intervenerat till stöd för svaranden: Republiken Grekland (ombud: K. Boskovits), Aftokinitodromos Kentrikis Elladas AE Parachorisis (Odos Kentrikis Elladas AE) (Lamia, Grekland) (ombud: advokaterna E. Bourtzalas och A. Kedikoglou)

Saken

Talan enligt artikel 263 FEUF om ogiltigförklaring av kommissionens beslut C(2018) 6717 final av den 19 oktober 2018 om statligt stöd SA.50233 (2018/N) – Grekland, genom vilket det statliga stöd som Republiken Grekland beviljat Aftokinitodromos Kentrikis Elladas AE Parachorisis (Odos Kentrikis Elladas AE) för byggandet av sträckan Lamia-Xyniada av motorväg E65 förklaras vara förenligt med den inre marknaden

Avgörande

1)	Det finns inte längre något skäl att pröva denna talan.

2)	Proodeftiki ATE ska bära sina egna rättegångskostnader och ersätta Europeiska kommissionens och Aftokinitodromos Kentrikis Elladas AE Parachorisis (Odos Kentrikis Elladas AE) rättegångskostnader.

3)	Republiken Grekland ska bära sina egna rättegångskostnader.

---

(1)  EUT C 220, 1.7.2019.

Tribunalens beslut av den 11 november 2021 – ZU mot Europeiska utrikestjänsten

(Mål T-689/19) (1)

(Talan om ogiltigförklaring och skadestånd - Personalmål - Tjänstemän - Kommissionspersonal i tjänst vid Europeiska utrikestjänsten - Ansökan om ersättning för utlägg vid tjänsteresa - Ansökan om biträde - Avslag - Behörighet för den som meddelar rättsakten - Delegering - Administrativt förfarande - Fastställande av svarande - Delvis avvisning - Principen om sund ekonomisk förvaltning - Maktmissbruk - Uppenbart att talan delvis saknar rättslig grund)

(2022/C 24/47)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: ZU (ombud: advokat C. Bernard-Glanz)

Svarande: Europeiska utrikestjänsten (ombud: S. Marquardt och R. Spáč)

Saken

Talan enligt artikel 270 FEUF med yrkande om ogiltigförklaring av det beslut som Europeiska utrikestjänsten meddelade den 30 november 2018 om avslag på sökandens ansökan om ersättning för utlägg vid tjänsteresa samt om biträde enligt artikel 24 i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän vid Europeiska unionen samt, såvitt det erfordras, om ogiltigförklaring av det beslut som meddelades den 28 juni 2019 av Europeiska kommissionen om avslag på sökandens klagomål mot ovannämnda beslut från Europeiska utrikestjänsten; talan om ersättning för den skada som sökanden anser sig ha åsamkats.

Avgörande

1)	Talan ogillas.

2)	ZU ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 423, 16.12.2019.

Tribunalens beslut av den 11 november 2021 – Ardex mot EUIPO – Chen (ArtiX PAINTS)

(Mål T-136/20) (1)

(EU-varumärke - Återkallelse av det angripna beslutet - Tvisten har inte något föremål - Anledning saknas att döma i målet)

(2022/C 24/48)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Ardex GmbH (Witten, Tyskland) (ombud: advokaten C. Becker)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: S. Palmero Cabezas)

Motpart vid överklagandenämnden, tillika intervenient vid tribunalen: Lian Chen (Seseña Nuevo, Spanien) (ombud: advokaterna A. González López-Menchero och V. Valero Piña)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av andra överklagandenämnden vid EUIPO den 18 november 2019 (ärende R 2503/2018-2) angående ett invändningsförfarande mellan Ardex och Lian Chen.

Avgörande

1)	Det finns inte längre anledning att döma i målet.

2)	Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) ska bära sina rättegångskostnader och de kostnader som uppkommit för Ardex GmbH och Lian Chen.

---

(1)  EUT C 161, 11.5.2020.

Tribunalens beslut av den 10 november 2021 – KS och KD mot rådet m.fl.

(Mål T-771/20) (1)

(Skadeståndstalan - Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik - Uppdrag Eulex Kosovo - Uppenbart att tribunalen saknar behörighet)

(2022/C 24/49)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: KS, KD (ombud: F. Randolph, QC, och J. Stojsavljevic-Savic, solicitor)

Svarande: Europeiska unionens råd (ombud: A. Vitro, P. Mahnič och K. Kouri), Europeiska kommissionen (ombud: Y. Marinova J. Roberti di Sarsina), Europeiska utrikestjänsten (ombud: S. Marquardt, S. Rodríguez Sánchez Tabernero och E. Orgován)

Saken

Talan med stöd av artikel 268 FEUF med yrkande om ersättning för den skada som sökandena anser sig ha lidit till följd av olika handlingar och underlåtenheter från rådets, kommissionens och Europeiska utrikestjänstens sida i samband med genomförandet av rådets gemensamma åtgärd av den 4 februari 2008 om Europeiska unionens rättsstatsuppdrag i Kosovo, Eulex Kosovo (EUT L 42, 2008, s. 92), och i synnerhet under de utredningar som genomfördes under uppdraget efter det att vissa av sökandenas familjemedlemmar försvann och mördades i år 1999 i Pristina (Kosovo)

Avgörande

1)	Talan avvisas eftersom det är uppenbart att tribunalen saknar behörighet att pröva den.

2)	KS och KD ska var och en bära sina rättegångskostnader och ersättning de kostnader som uppkommit för Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen.

3)	Europeiska utrikestjänsten ska bära sina rättegångskostnader.

---

(1)  EUT C 62, 22.2.2021.

Tribunalens beslut av den 4 november 2021 – Stichting Comité N 65 Ondergronds Helvoirt mot EEA

(Mål T-5/21) (1)

(Talan om ogiltigförklaring - Miljö - Direktiv 2008/50/EG - Skyldighet för medlemsstaterna att skydda och förbättra luftkvaliteten - EEA:s vägran att ställa en fråga till domstolen - Förordning (EG) nr 1367/2006 - Begäran om intern omprövning - Avvisning)

(2022/C 24/50)

Rättegångsspråk: nederländska

Parter

Sökande: Stichting Comité N 65 Ondergronds Helvoirt (Helvoirt, Nederländerna) (ombud: advokaten J. Gebruers)

Svarande: Europeiska miljöbyrån (ombud: O. Cornu, biträdd av advokaten B. Wägenbaur)

Saken

Talan enligt artikel 263 FEUF om ogiltigförklaring av det beslut som EEA påstås ha fattat genom ett e-postmeddelande av den 9 november 2020 om att inte ställa frågor till EU-domstolen om tolkningen av en bestämmelse i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG av den 21 maj 2008 om luftkvalitet och renare luft i Europa (EUT L 152, 2008, s. 1).

Avgörande

1)	Talan avvisas.

2)	Stichting Comité N 65 Ondergronds Helvoirt ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de kostnader som uppkommit Europeiska miljöbyrån (EEA).

---

(1)  EUT C 88, 15.3.2021.

Tribunalens beslut av den 11 november 2021 – QC mot kommissionen

(Mål T-77/21) (1)

(Personalmål - Tjänstemän - Pension - Överföring av nationella pensionsrättigheter - Beslut om tillgodoräknande av tjänstgöringstid - Normbunden behörighet - Talan om ogiltigförklaring och skadestånd - Uppenbart att talan helt saknar rättslig grund - Underlåtenhet att inleda ett förfarande om fördragsbrott - Avvisning - Ansökan om föreläggande - Uppenbart att behörighet saknas)

(2022/C 24/51)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: QC (ombud: advokaten F. Moyse)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: D. Martin, B. Mongin och M. Brauhoff)

Saken

Talan med stöd av artikel 270 FEUF, dels om ogiltigförklaring av beslutet av den 6 april 2020 om fastställande av pensionsrättigheter, dels om ersättning för materiell och ideell skada som sökanden skulle ha lidit.

Avgörande

1)	Talan avvisas dels då det är uppenbart att den helt saknar rättslig grund, dels då den inte kan tas upp till sakprövning och det är uppenbart att tribunalen saknar behörighet att pröva den.

2)	QC förpliktas ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 138, 19.04.2021.

Tribunalens beslut av den 9 november 2021 – Amort m.fl. mot kommissionen

(Mål T-96/21) (1)

(Talan om ogiltigförklaring - Humanläkemedel - Villkorligt godkännande för försäljning av humanläkemedlet ”Comirnaty – mRNA-vaccin mot covid 19 (nukleosidmodifierat)” - Berättigat intresse av att få saken prövad saknas - Villkoret direkt berörd ej uppfyllt - Villkoret personligen berörd ej uppfyllt - Icke-regleringsakt - Avvisning)

(2022/C 24/52)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Heidi Amort (Jenesien, Italien) och 35 andra sökande vars namn återges i beslutsbilaga (ombud: advokat R. Holzeisen)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: B.-R. Killmann och A. Sipos)

Saken

Talan enligt artikel 263 FEUF med yrkande om ogiltigförklaring av kommissionens genomförandebeslut C(2020) 9598 (final) av den 21 december 2020 om villkorligt godkännande för försäljning i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 726/2004 av humanläkemedlet ”Comirnaty – mRNA-vaccin mot covid 19 (nukleosidmodifierat)”, i dess ändrade och kompletterade lydelse.

Avgörande

1)	Talan avvisas.

2)

Det finns inte längre anledning att döma angående de interventionsansökningar som getts in av Roberta Riccio och Alessandra Rizzotto, av Gheorghe Piperea, av TN, av TF, TG, TH och TI, av Jean Gouezo och de övriga personer vars namn återges i bilaga II, av VV, av Stefano Del Gaudio och de övriga personer vars namn återges i bilaga II, av TO, TP och TQ, av TR och de övriga personer vars namn återges i bilaga II, av VH och de övriga personer vars namn återges i bilaga II och av Dieter Achtschin och de övriga personer vars namn återges i bilaga II och av VW samt av BioNTech Manufacturing GmbH och Pfizer Inc.

3)	Heidi Amort och de övriga personer vars namn återges i bilaga I ska ersätta rättegångskostnaderna.

4)

Roberta Riccio och Alessandra Rizzotto, Gheorghe Piperea, TN, TF, TG, TH och TI, Jean Gouezo och de övriga personer vars namn återges i bilaga II, VV, Stefano Del Gaudio och de övriga personer vars namn återges i bilaga II, TO, TP och TQ, TR och de övriga personer vars namn återges i bilaga II, VH och de övriga personer vars namn återges i bilaga II och Dieter Achtschin och de övriga personer vars namn återges i bilaga II och VW samt BioNTech Manufacturing GmbH och Pfizer Inc. ska var och en bära sina rättegångskostnader med avseende på interventionsansökningarna.

---

(1)  EUT C 148, 26.4.2021.

Tribunalens beslut av den 9 november 2021 – Amort m.fl. mot kommissionen

(Mål T-136/21) (1)

(Talan om ogiltigförklaring - Humanläkemedel - Villkorligt godkännande för försäljning av humanläkemedlet ”COVID-19 Vaccine Moderna – mRNA-vaccin mot covid 19 (nukleosidmodifierat) - Berättigat intresse av att få saken prövad saknas - Villkoret direkt berörd ej uppfyllt - Villkoret personligen berörd ej uppfyllt - Icke-regleringsakt - Avvisning)

(2022/C 24/53)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Heidi Amort (Jenesien, Italien) och 37 andra sökande vars namn återges i beslutsbilaga (ombud: advokat R. Holzeisen)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: B.-R. Killmann och A. Sipos)

Saken

Talan enligt artikel 263 FEUF med yrkande om ogiltigförklaring av kommissionens genomförandebeslut C(2021) 94 (final) av den 6 januari 2021 om villkorligt godkännande för försäljning i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 726/2004 av humanläkemedlet ”COVID-19 Vaccine Moderna – mRNA-vaccin mot covid 19 (nukleosidmodifierat)”.

Avgörande

1)	Talan avvisas.

2)

Det finns inte längre anledning att döma angående de interventionsansökningar som getts in av TN, TF, TG, TH och TI, av Jean Gouezo och de övriga personer vars namn återges i bilaga II, av Stefano Del Gaudio och de övriga personer vars namn återges i bilaga II, av TR och de övriga personer vars namn återges i bilaga II, av VH och de övriga personer vars namn återges i bilaga II och av Dieter Achtschin och de övriga personer vars namn återges i bilaga II samt av Moderna Biotech Spain SL.

3)	Heidi Amort och de övriga personer vars namn återges i bilaga I ska ersätta rättegångskostnaderna.

4)

TN, TF, TG, TH och TI, Jean Gouezo och de övriga personer vars namn återges i bilaga II, Stefano Del Gaudio och de övriga personer vars namn återges i bilaga II, TR och de övriga personer vars namn återges i bilaga II, VH och de övriga personer vars namn återges i bilaga II och Dieter Achtschin och de övriga personer vars namn återges i bilaga II samt Moderna Biotech Spain ska var och en bära sina rättegångskostnader med avseende på interventionsansökningarna.

---

(1)  EUT C 148, 26.4.2021.

Tribunalens beslut av den 9 november 2021 – Amort m.fl. mot kommissionen

(Mål T-165/21) (1)

(Talan om ogiltigförklaring - Humanläkemedel - Villkorligt godkännande för försäljning av humanläkemedlet ”COVID-19 Vaccine Astra Zeneca – Vaccin mot covid 19 (ChAdOx1-S (rekombinant))” - Berättigat intresse av att få saken prövad saknas - Villkoret direkt berörd ej uppfyllt - Villkoret personligen berörd ej uppfyllt - Icke-regleringsakt - Avvisning)

(2022/C 24/54)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Heidi Amort (Jenesien, Italien) och 31 andra sökande vars namn återges i beslutsbilaga (ombud: advokat R. Holzeisen)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: B.-R. Killmann och A. Sipos)

Saken

Talan enligt artikel 263 FEUF med yrkande om ogiltigförklaring av kommissionens genomförandebeslut C(2021) 698 (final) av den 29 januari 2021 om villkorligt godkännande för försäljning i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 726/2004 av humanläkemedlet ”COVID-19 Vaccine AstraZeneca – Vaccin mot covid 19 (ChAdOx1-S (rekombinant))”.

Avgörande

1)	Talan avvisas.

2)

Det finns inte längre anledning att döma angående de interventionsansökningar som getts in av TN, TR och de övriga personer vars namn återges i bilaga II, av VH och de övriga personer vars namn återges i bilaga II, av Stefano Del Gaudio och de övriga personer vars namn återges i bilaga II och av Dieter Achtschin och de övriga personer vars namn återges i bilaga II.

3)	Heidi Amort och de övriga personer vars namn återges i bilaga I ska ersätta rättegångskostnaderna.

4)

TN, TR och de övriga personer vars namn återges i bilaga II, VH och de övriga personer vars namn återges i bilaga II, Stefano Del Gaudio och de övriga personer vars namn återges i bilaga II och Dieter Achtschin och de övriga personer vars namn återges i bilaga II ska var och en bära sina rättegångskostnader med avseende på interventionsansökningarna.

---

(1)  EUT C 189, 17.5.2021.

Tribunalens beslut av den 9 november 2021 – Amort m.fl. mot kommissionen

(Mål T-267/21) (1)

(Talan om ogiltigförklaring - Humanläkemedel - Villkorligt godkännande för försäljning av humanläkemedlet ”COVID-19 Vaccine Janssen – Covid-19-vaccin (Ad26.COV2-S (rekombinant)” - Berättigat intresse av att få saken prövad saknas - Villkoret direkt berörd ej uppfyllt - Villkoret personligen berörd ej uppfyllt - Icke-regleringsakt - Avvisning)

(2022/C 24/55)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Heidi Amort (Jenesien, Italien) och 22 andra sökande vars namn återges i beslutsbilaga (ombud: advokat R. Holzeisen)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: B.-R. Killmann och A. Sipos)

Saken

Talan enligt artikel 263 FEUF med yrkande om ogiltigförklaring av kommissionens genomförandebeslut C(2021) 1763 (final) av den 11 mars 2021 om villkorligt godkännande för försäljning i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 726/2004 av humanläkemedlet ”COVID-19 Vaccine Janssen – Covid-19-vaccin (Ad26.COV2-S (rekombinant)”, i dess ändrade och kompletterade lydelse.

Avgörande

1)	Talan avvisas.

2)	Det finns inte längre anledning att döma angående de interventionsansökningar som getts in av TF, TG, TH och TI, av TR och de övriga personer vars namn återges i bilaga II och av VH och de övriga personer vars namn återges i bilaga II.

3)	Heidi Amort och de övriga personer vars namn återges i bilaga I ska ersätta rättegångskostnaderna.

4)	TF, TG, TH och TI, TR och de övriga personer vars namn återges i bilaga II och VH och de övriga personer vars namn återges i bilaga II ska var och en bära sina rättegångskostnader med avseende på interventionsansökningarna.

---

(1)  EUT C 263, 5.7.2021.

Talan väckt den 6 oktober 2021 – Callaway mot kommissionen

(Mål T-653/21)

(2022/C 24/56)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: James C. Callaway (Kuopio, Finland) (ombud: advokaten P. Hoffman)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara kommissionens genomförandebeslut (EU) 2021/1214 av den 22 juli 2021 om tillstånd för Polen att förbjuda saluföring av hampsorten Finola inom sitt territorium i enlighet med rådets direktiv 2002/53/EG, (1) och

—	förplikta kommissionen att bära sina rättegångskostnader och ersätta sökandens rättegångskostnader.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fyra grunder.

1.

Första grunden: Avseende Polens ansökan om det tillstånd som beviljats genom det angripna beslutet, och rättsstridigheten av artikel 9.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 639/2014 (2). — Det angripna beslutet antogs på grundval av en anmälan av Polen som inte utgjorde en ansökan enligt kraven i artikel 18 i rådets direktiv 2002/53/EG, (3) och som i vilket fall som helst gjordes enbart i syfte att uppfylla en rättslig skyldighet som följer av artikel 9.5 i delegerad förordning (EU) nr 639/2014. Sistnämnda bestämmelse är emellertid rättsstridig, vilket sökanden gör gällande med stöd av artikel 277 FEUF. Anmälan gjordes dessutom efter det att den tidsfrist som fastställs i artikel 9.5 i delegerad förordning (EU) nr 639/2014 hade löpt ut.

2.

Andra grunden: Åsidosättande av artikel 18 i direktiv 2002/53, och rättsstridigheten av artikel 9.5 i delegerad förordning (EU) nr 639/2014. — Det angripna beslutet antogs trots att det inte föreligger någon objektiv fara för människors hälsa, såsom krävs enligt artikel 18 i direktiv 2002/53, och trots att Polen inte har påstått att det föreligger någon sådan fara och utan att ange skälen till varför kommissionen kunde anta beslutet utan att klart ha påvisat förekomsten av en sådan fara, vilket utgör ett åsidosättande av artikel 296 FEUF. Av försiktighetshänsyn, för det fall kommissionen påstår att det, enligt artikel 9.5 i delegerad förordning (EU) nr 639/2014, inte behövde fastställas att det förelåg någon sådan fara eller att det kunde presumeras föreligga en sådan fara, gör sökanden med stöd av artikel 277 FEUF gällande att denna bestämmelse är rättsstridig.

3.

Tredje grunden: Åsidosättande av artikel 32.6 i förordning (EU) nr 1307/2013, (4) och denna artikels rättsstridighet. — De polska myndigheternas beräkning av den genomsnittliga tetrahydrokannabinolhalten (THC) i hampsorten Finola, som utgör den faktiska grunden för det angripna beslutet, innebär ett åsidosättande av artikel 32.6 i förordning (EU) nr 1307/2013, i den mån resultatet inte har avrundats till en decimal. Sistnämnda bestämmelse, i vilken den högsta tillåtna THC-halten fastställs till 0,2 procent, är dessutom och i vilket fall som helst rättsstridig, vilket sökanden gör gällande med stöd av artikel 277 FEUF.

4.

Fjärde grunden: Åsidosättande av artikel 9.2–9.5 i och bilaga III till delegerad förordning (EU) nr 639/2014 samt sökanden grundläggande rättigheter. — De polska myndigheterna använder en definition av ”blomningen har upphört” för hampa som är oförenlig med bilaga III till delegerad förordning (EU) nr 639/2014 och vetenskapligt felaktig, vilket innebar att de prover som användes för att fastställa Finolas THC-halt samlades in för sent, i strid med bilaga III. Dessutom har de polska myndigheterna, i strid med kraven i artikel 9.3 i delegerad förordning (EU) nr 639/2014, inte samlat in uppgifter om provtagningen som gör det möjligt att verifiera dess riktighet. Slutligen har sökandens rätt att bli hörd och rätt till ett effektivt rättsligt skydd åsidosatts eftersom kommissionen har underlåtit att höra honom och själv fastställa eller kontrollera nödvändiga uppgifter, vilket innebär att sökanden har nekats varje reell möjlighet till ett effektivt rättsligt skydd, eftersom Polen hävdar att dess anmälan enligt artikel 9.5 i delegerad förordning (EU) nr 639/2014 inte kan överklagas till polska domstolar.

---

(1)  EUT L 265, 2021, s. 1.

(2)  Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 639/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om ändring av bilaga X till den förordningen (EUT L 181, 2014, s. 1)

(3)  Rådets direktiv 2002/53/EG av den 13 juni 2002 om den gemensamma sortlistan för arter av lantbruksväxter (EGT L 193, 2002, s. 1).

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009 (EUT L 347, 2013, s. 608).

Talan väckt den 7 oktober 2021 – ClientEarth mot kommissionen

(Mål T-661/21)

(2022/C 24/57)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: ClientEarth AISBL (Bryssel, Belgien) (ombud: advokaterna O. Brouwer, B. Verheijen och T. van Helfteren,)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara svarandens underförstådda beslut att neka tillgång till vissa handlingar om avskogning och skogsförstörelse, enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (1) och enligt förordning (EG) nr 1367/2006 om tillämpning av bestämmelserna i Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor på gemenskapens institutioner och organ, (2) och

—	förplikta Europeiska kommissionen att ersätta sökandens rättegångskostnader i målet, inklusive eventuella intervenienters rättegångskostnader.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden en enda grund, enligt vilken svaranden underförstått har nekat tillgång till de begärda handlingarna enligt artikel 8.3 i förordning (EG) nr 1049/2001, eftersom svaranden inte tillställt sökanden något uttryckligt beslut angående dess ansökan om tillgång inom den tidsfrist som gäller för behandling av bekräftande ansökningar enligt artikel 8.1 och 8.2 i samma förordning.

---

(1)  EGT L 145, 2001, s. 43.

(2)  EUT L 264, 2006, s. 13.

Talan väckt den 8 oktober 2021 – Zegers mot kommissionen

(Mål T-663/21)

(2022/C 24/58)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Tanja Zegers (Hoeilaart, Belgien) (ombud: advokaten C. Bernard-Glanz)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara svarandens beslut av den 3 december 2020, varigenom sökandens ansökan om överföring av pensionsrättigheter avslogs och, i den mån det är nödvändigt, beslutet varigenom klagomålet avvisades, samt

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden en enda grund avseende en uppenbart felaktig bedömning, åsidosättande av artikel 11.2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna och åsidosättande av principen om att ingen kan åberopa egen brottslig gärning till sitt försvar (nemo auditur propriam turpitudinem allegans), i den mån:

—

kommissionen underlät att beakta en period på 18 år och sex månader av överförbara pensionsrättigheter, och gjorde således en felaktig bedömning av sakförhållandena samt åsidosatte artikel 11.2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna, genom att hävda att de pensionsrättigheter som hon hade begärt skulle överföras hade intjänats efter hennes anställning inom unionen, eftersom hennes anslutning till Algemeen Burgerlijk Pensioen-Fonds (ABP) avslutades den 31 januari 2015, utan att göra någon åtskillnad på perioden från den 1 juli 1992 till den 31 december 2010 respektive perioden från den 1 januari 2011 till den 31 januari 2015, och

—

kommissionen inte har fog för att avslå sökandens ansökan om överföring av pensionsrättigheter eftersom det innebär att den drar förmån av sina egna misstag, i strid mot principen om att ingen kan åberopa egen brottslig gärning till sitt försvar (nemo auditur propriam turpitudinem allegans) eftersom den underlät att kontrollera huruvida ABP, eller dess övervakningsnämnd inom den nederländska staten, tillhandahöll en korrekt beräkning.

Talan väckt den 30 oktober 2021 – Ekobulkos mot kommissionen

(Mål T-702/21)

(2022/C 24/59)

Rättegångsspråk: bulgariska

Parter

Sökande:”Ekobulkos” EOOD (Todorichene, Bulgarien) (ombud: advokaten M. Dimitrov)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	fastställa att Europeiska kommissionen på ett rättsvidrigt sätt underlåtit att vidta åtgärder med anledning av klagomål SA-56620 (2020/FC), framställt av ”Ekobulkos” EOOD;

—	förplikta kommissionen att ersätta de rättegångskostnader som uppkommit för ”Ekobulkos” EOOD, och

—	alternativt, för det fall kommissionen vidtar åtgärder med anledning av klagomålet efter talans väckande i detta mål, förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fem rättsliga grunder.

1.	Kommissionen har underlåtit att fullgöra sina skyldigheter enligt artiklarna 107 FEUF och 108 FEUF att överpröva stöd som beviljats av medlemsstaterna.

2.	Andra grunden: Kommissionen har underlåtit att utan oskäligt dröjsmål pröva bolagets klagomål SA.56620 (2020/FC) av den 21 februari 2020 om ett möjligt olagligt stöd enligt artikel 12.1 andra stycket i rådets förordning (EU) 2015/1589. (1)

3.

Tredje grunden: Kommissionen har underlåtit att meddela erforderligt beslut enligt artikel 15.1 i rådets förordning (EU) 2015/1589, genom vilket — det fastställs att den aktuella åtgärden inte utgör stöd, eller — det fastställs att åtgärden är förenlig med den inre marknaden, eller — förfarandet enligt artikel 108.2 FEUF inleds (beslut att inleda ett formellt granskningsförfarande).

4.	Kommissionen har underlåtit att delge klaganden en kopia av sitt beslut, i enlighet med vad som föreskrivs i artikel 24.2 tredje stycket i förordning (EU) 2015/1589.

5.	Kommissionen har underlåtit att vidta åtgärder, trots att den från och med den 22 juni 2021 varit skyldig att göra så enligt artikel 265 FEUF.

---

(1)  Rådets förordning (EU) 2015/1589 av den 13 juli 2015 om genomförandebestämmelser för artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 248, 2015, s. 9).

Överklagande ingett den 3 november 2021 – Hoteles Olivencia mot EUIPO – Corporacion H10 Hotels (HOTELES HO)

(Mål T-707/21)

(2022/C 24/60)

Överklagandet är avfattat på spanska

Parter

Klagande: Hoteles Olivencia, SL (Almería, Spanien) (ombud: advokaten S. Mohamed Acosta)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: Corporacion H10 Hotels, SL (Barcelona, Spanien)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Varumärkessökande: Klaganden

Omtvistat varumärke: Ansökan om registrering som EU-varumärke av figurmärket HOTELES HO – Registreringsansökan nr 18 202 245

Förfarande vid EUIPO: Invändningsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av EUIPO:s fjärde överklagandenämnd den 27 augusti 2021 i ärende R 782/2021-4

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	i första hand, ogiltigförklara det överklagade beslutet, bevilja ansökan om registrering av det omtvistade varumärket och förplikta den som motsatt sig den ursprungliga ansökan om registrering av varumärket att ersätta rättegångskostnaderna,

—

i andra hand, för det fall överklagandet ogillas, förordna om att vardera parten ska bära sina rättegångskostnader, med beaktande av det aktuella området och dess uppenbara komplexitet till följd av de olika ändringarna av den beslutspraxis som tillämpas vid varje instans, omständigheter som det ska tas hänsyn till i enlighet med vad som anges i artikel 109.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

Grunder

—	Det görs gällande att det råder osäkerhet om huruvida artikel 8.1 b ska eller inte ska tillämpas och, därmed (eller i vart fall), att artikel 8.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001 inte ska tillämpas.

—	Det hävdas att det har förekommit fel genom underlåtenhet att tillämpa artikel 109.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

Talan väckt den 10 november 2021 – Sunrise Medical och Sunrise Medical Logistics mot kommissionen

(Mål T-721/21)

(2022/C 24/61)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Sunrise Medical BV (Amsterdam, Nederländerna), Sunrise Medical Logistics BV (Amsterdam) (ombud: advokaterna L. Ruessmann och J. Beck)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökandena yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1367 av den 6 augusti 2021 i dess helhet, från det dag som den trädde i kraft, och

—	förplikta Europeiska kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan om ogiltigförklaring av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1367 av den 6 augusti 2021 (1) åberopar sökandena tre grunder.

1.

Första grunden: Åsidosättande av fördragen eller av någon rättsregel som gäller deras tillämpning. Sökandena har för det första gjort gällande att kommissionen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning genom att inte beakta Förenta nationernas konvention för att skydda och främja rättigheter och värdighet för personer med funktionsnedsättning. För det andra beaktade kommissionen inte alls eller inte i tillräcklig utsträckning genomförandet av denna konvention i unionsrätten, nämligen såsom den tillämpades i mål C-198/15, Invamed Group m.fl. (2), och tillämpade istället det felaktiga begreppet funktionsnedsättning. I den ifrågasatta förordningen beaktades istället irrelevanta kriterier som härrör från rättsakter vilka tillkom före rådets beslut av den 26 november 2009 (3) och Förenta nationernas konvention för att skydda och främja rättigheter och värdighet för personer med funktionsnedsättning.

2.

Andra grunden: Uppenbart felaktig bedömning i den mening som avses i mål C-463/98, Cabletron (4). Sökandena har gjort gällande att irrelevanta omständigheter beaktades, och lades till grund för bedömningen att den vara som identifieras i den ifrågasatta förordningen (i tredje kolumnen i bilagan till den ifrågasatta förordningen) skulle klassificeras enligt KN-nummer 8703, snarare än enligt KN-nummer 8713. Dessutom, eller i andra hand, felklassificerade kommissionen varan, vilken, enligt den vägledning som ges av domstolen i mål C-198/15, Invamed, borde ha klassificerats enligt KN-nummer 8713.

3.	Tredje grunden: Åsidosättande av väsentliga formföreskrifter, i synnerhet en processuell regel vilken ska säkerställa att åtgärderna formuleras med tillbörlig aktsamhet och vars iakttagande kan påverka åtgärdens innehåll.

---

(1)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1367 av den 6 augusti 2021 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen (EUT L 294, 2021, s. 1).

(2)  Dom av den 26 maj 2016, Invamed Group Ltd m.fl. mot Commissioners for Her Majesty’s Revenue & Customs, C-198/15, EU:C:2016:362.

(3)  Rådets beslut av den 26 november 2009 om ingående från Europeiska gemenskapens sida av Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning EUT L 23, 2010, s. 35C)

(4)  Dom av den 10 maj 2001, Cabletron Systems Ltd mot The Revenue Commissioners, C-463/98, EU:C:2001:256.

Överklagande ingett den 12 november 2021 – Łosowski mot EUIPO – Skawiński (KOMBI)

(Mål T-730/21)

(2022/C 24/62)

Överklagandet är avfattat på polska

Parter

Klagande: Sławomir Łosowski (Gdańsk, Polen) (ombud: advokaten K. Czub)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: Grzegorz Skawiński (Sopot, Polen)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Innehavare av det omtvistade varumärket: Klaganden

Omtvistat varumärke: EU-ordmärket ”KOMBI” – EU-varumärke nr 12 534 491

Förfarande vid EUIPO: Ogiltighetsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av femte överklagandenämnden vid EUIPO den 8 september 2021 i ärende R 381/2017-5

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

—	förplikta EUIPO och Grzegorza Skawińskiego att ersätta rättegångskostnaderna.

Grund

—	Åsidosättande av artikel 8.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning 2017/1001.

Talan väckt den 19 november 2021 – Alcogroup och Alcodis mot kommissionen

(Mål T-740/21)

(2022/C 24/63)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Alcogroup (Bryssel, Belgien) och Alcodis (Bryssel) (ombud: advokaterna P. de Bandt, C. Binet och M. Nuytten)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökandena yrkar att tribunalen ska

—	ålägga kommissionen att, som en åtgärd för processledning, förete de angripna besluten,

—	ogiltigförklara de angripna besluten, och

—	förplikta kommissionen att ersätta samtliga rättegångskostnader.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan mot dels kommissionens beslut, genom vilket Abengoa SA och Abengoa Bioeneriga SA anmodas att, på vissa villkor, återuppta förlikningsförfarandet i ärende AT.40054 – Ethanol Benchmarks, dels beslutet att återuppta nämnda förfarande, åberopar sökandena en enda grund avseende åsidosättande av förlikningsreglerna.

Sökandena gör gällande att kommissionen åsidosatte de regler som är tillämpliga på förlikningsförfaranden när den antog de angripna besluten. Dessa regler gör det nämligen inte möjligt för kommissionen att återuppta ett förlikningsförfarande i detta skede i förfarandet och i än mindre grad att utesluta all diskussion avseende den sammanfattning av ärendet som tillhandahölls i det första förlikningsförfarandet åren 2016 och 2017. Sökandena gör vidare gällande att de angripna besluten innebär ett uppenbart åsidosättande av deras rätt till försvar.

Tribunalens beslut av den 16 november 2021 – Vodafone Group m. fl. mot kommissionen

(Mål T-491/19) (1)

(2022/C 24/64)

Rättegångsspråk: engelska

Ordföranden på andra avdelningen har förordnat om avskrivning av målet.

---

(1)  EUT C 312, 16.09.2019.