1.

denna resolution bygger på resolutionen om Europeiska unionens ungdomsstrategi 2019–2027 (1), resolutionen om fastställande av riktlinjer för styrningen av EU:s ungdomsdialog (2), slutsatserna om främjande av demokratisk medvetenhet och demokratiskt deltagande bland ungdomar i Europa (3), slutsatserna om förstärkning av flernivåstyrningen vid främjandet av ungdomars deltagande i beslutsprocesser (4) och resultatet av tidigare cykler i EU:s ungdomsdialog,

2.

resolutionen om Europeiska unionens ungdomsstrategi 2019–2027 fastställer övergripande mål, vägledande principer samt grunden för det vidare EU-samarbetet på ungdomsområdet; i resolutionen efterlyses att ungdomar i större utsträckning medverkar i dialogen med beslutsfattare och att ungdomar från olika bakgrunder och samhällsgrupper deltar,

3.

EU:s ungdomsdialog är en deltagandemekanism för ungdomar i EU; den fungerar som ett forum för fortlöpande gemensamma reflektioner och samråd om prioriteringar i, genomförande och uppföljning av det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (5) mellan beslutsfattare, ungdomar och deras organisationer, och möjliggör ett fortlöpande partnerskap i styrningen av processerna på lokal, regional, nationell och europeisk nivå,

4.

medlemsstaterna uppmanas att göra det möjligt för ungdomar att medverka i samtliga faser av genomförandet av EU:s ungdomsdialog genom att involvera ungdomssektorn och genom att, där så är lämpligt, ge respektive nationellt ungdomsråd (6) en ledande roll i den nationella arbetsgruppen och i EU-styrgruppen,

5.

resultatet av den 8:e cykeln i EU:s ungdomsdialog bygger på EU:s tre ungdomskonferenser under cykeln, återkoppling från nationella och europeiska kvalitativa samråd och evenemang från dialogfasen, de kvantitativa resultaten av huvudenkäten (Central Survey) inom ramen för EU:s ungdomsdialog och resultaten från genomförandefasen på nationell och europeisk nivå, och bidrar till att integrera det sektorsövergripande genomförandet av europeiskt ungdomsmål #9 ”Utrymme och deltagande för alla” på många nivåer; cykeln samordnades på europeisk nivå av EU-styrgruppen,

6.

syftet med detta dokument är att säkerställa att resultatet av den 8:e cykeln i EU:s ungdomsdialog erkänns och följs upp av berörda parter inom nationell och europeisk ungdomspolitik och att säkerställa kvaliteten och kontinuiteten i genomförandet av EU:s ungdomsdialog och dess resultat,

7.

den 8:e cykeln i EU:s ungdomsdialog under det tyska, portugisiska respektive slovenska ordförandeskapet under perioden 1 juli 2020–31 december 2021 med den gemensamma rubriken Europe for YOUth – YOUth for Europe: Space for Democracy and Participation (”Europa för ungdomen – ungdomen för Europa: utrymme för demokrati och deltagande”) bygger på de europeiska ungdomsmålen, närmare bestämt ungdomsmål #9 ”Utrymme och deltagande för alla” i Europeiska unionens ungdomsstrategi 2019–2027,

8.

det i resolutionen om Europeiska unionens ungdomsstrategi 2019–2027 efterlyses att ungdomar i större utsträckning medverkar i EU:s ungdomsdialog, men att det krävs tillräcklig kapacitet, framför allt ekonomiska och mänskliga resurser, för att nå ut till och kommunicera med alla ungdomar på lokal, regional, nationell och europeisk nivå,

9.

de nationella arbetsgruppernas bidrag är viktigt för ledningen av EU:s ungdomsdialog på nationell nivå, inklusive på regional och lokal nivå, särskilt när det gäller att nå ut till olika grupper av unga och att koppla olika nationella, regionala och lokala berörda parter till processen,

10.

medverkan av internationella icke-statliga ungdomsorganisationer är viktig för att få med olika perspektiv från hela Europa i den politiska dialogen och för att säkerställa underlag av hög kvalitet för den gränsöverskridande dimensionen av EU:s ungdomsdialog,

11.

ett speciellt inslag i den 8:e cykeln var betoningen på kvalitet i deltagandet och den dominerande användningen av digitala verktyg i samband med hälsokrisen; den 8:e cykeln i EU:s ungdomsdialog ägde rum under covid-19-pandemin när de flesta EU-länder hade infört åtgärder för social distansering, vilket begränsade möjligheterna att hålla fysiska möten; på grund av pandemin anordnades EU:s alla tre ungdomskonferenser digitalt i nära samarbete med respektive nationella ungdomsråd,

12.

det tyska ordförandeskapet fokuserade på demokratisk medvetenhet och demokratiskt deltagande bland ungdomar i Europa under parollen Ungdomar och demokrati; som underlag för samråd och evenemang på nationell och europeisk nivå lades ett antal kvalitativa frågor fram för de nationella arbetsgrupperna i medlemsstaterna och de internationella icke-statliga ungdomsorganisationerna, med betoning på de sju delmålen inom ungdomsmål #9 ”Utrymme och deltagande för alla”,

13.

det portugisiska ordförandeskapet fokuserade på att stärka flernivåstyrningen genom att främja ungdomars deltagande i beslutsprocesser och lade särskild vikt vid ungas deltagande genom digital innovation; uppmärksamhet ägnades också åt ungdomspolitiska strategier baserade på ungdomars rättigheter, och detta var ämnet för riktlinjedebatten vid ungdomsministrarnas rådsmöte den 17 maj 2021; det portugisiska ordförandeskapet sammanföll med övergången från dialogfasen till genomförandefasen och en verktygslåda med konkreta insatser utarbetades för genomförandet av ungdomsmål #9, med beaktande av rapporterna om de kvalitativa samråden och evenemangen, och de diskussioner som fördes av delegaterna vid den av Portugal anordnade EU-ungdomskonferensen; dessutom hölls ett 48 timmars ”Solve the Gap Hackathon”, som resulterade i att ett onlineverktyg för att främja ungdomars deltagande i demokratiska processer skapades; verktyget kommer att finnas på Europeiska ungdomsportalen,

14.

det slovenska ordförandeskapet undersökte vikten av medborgerliga utrymmen för ungdomars deltagande och sätt att skydda dessa; det tittade också på de kvantitativa resultaten av huvudenkäten inom ramen för EU:s ungdomsdialog och på resultaten av den uppsättning vägledande frågor som lades fram under det portugisiska ordförandeskapet, använde dem för att undersöka god praxis för genomförandet av ungdomsmål #9 och dess delmål, och omvandlade denna praxis till ungdomsåtgärder; hindren för deras genomförande och vägen framåt har identifierats,

15.

varje cykel i EU:s ungdomsdialog bygger på tidigare cykler, på EU:s ungdomskonferenser och på det arbete som rådets olika ordförandeskap utfört på ungdomsområdet; detta framhäver den roll som ordförandeskapstrion spelar och vikten av att trion är enig när de arbetar för att uppnå målen för varje cykel i EU:s ungdomsdialog och för att uppnå de delmål som fastställts i ungdomsmålen genom att koppla samman olika på varandra följande cykler,

16.

de nationella arbetsgrupperna använde en rad olika metoder, såsom deltagandebaserade visuella metoder och metoder för deltagande aktionsforskning, rundabordsevenemang och onlineevenemang inom ramen för ungdomsdialogen; internationella icke-statliga ungdomsorganisationer medverkade vid rundabordsevenemang där politiskt ansvariga och ungdomar på europeisk nivå deltog,

17.

EU-styrgruppen föreslog huvudenkäten i EU:s ungdomsdialog som ett sätt att utforska andra områden för ungdomars deltagande i syfte att få med så många olika röster som möjligt och som ett sätt att uppmuntra nationella arbetsgrupper och internationella icke-statliga ungdomsorganisationer att fokusera mer på kvalitativa och mer meningsfulla former av deltagande i dialogen, och därmed tillföra samråden på EU-nivå ett mervärde,

18.

meningsfullt samarbete och gemensamt skapande mellan de tre berörda EU-ordförandeskapen och deras respektive nationella ungdomsråd, Europeiska ungdomsforumet och Europeiska kommissionen var några av de centrala principerna för genomförandet av den 8:e cykeln i EU:s ungdomsdialog,

19.

en viktig faktor bakom framgången för den 8:e cykeln i EU:s ungdomsdialog var att ungdomar och ungdomsorganisationer sattes i centrum för utformningen, planeringen, genomförandet, övervakningen, utvärderingen och uppföljningen av cykeln och all verksamhet inom denna, till exempel genom att rätten att vara medordförande i EU-styrgruppen säkerställdes för ordförandeskapets olika nationella ungdomsråd,

20.

det är viktigt att ytterligare erkänna de internationella icke-statliga ungdomsorganisationernas deltagande i och bidrag till EU:s ungdomsdialog för att säkerställa att dialogen har en stark europeisk dimension; hållbar, strukturell och tillräcklig finansiering och politiskt stöd på europeisk och nationell nivå bör säkerställas så att både nationella arbetsgrupper och internationella icke-statliga ungdomsorganisationer kan bedriva sin verksamhet inom ramen för den officiella EU-ungdomsdialogen,

21.

EU:s ungdomskonferenser är en meningsfull del av ungdomsdialogen, med trygga miljöer där deltagarna har den kunskap och de möjligheter som krävs för att bidra, och att de bör sammanföra politiskt ansvariga så att de kan delta i dialogen på ett meningsfullt sätt, utbyta åsikter med ungdomar på lika villkor, tillsammans med dem skapa konferensernas resultat och, när så är möjligt, integrera resultaten i sitt politiska beslutsfattande för att säkerställa ett meningsfullt ungdomsdeltagande,

22.

det är viktigt att anordna alla evenemang med anknytning till EU:s ungdomsdialog på ett så hållbart sätt som möjligt och med beaktande av hållbarhetens miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner för att göra processen mer meningsfull för ungdomar och beslutsfattare,

23.

fokuseringen på genomförandet av ungdomsmål #9 i syfte att omvandla dess delmål till ungdomsåtgärder har tillfört EU:s ungdomsdialog en viktig ny dimension genom att åstadkomma de förändringar som krävs för att förbättra livet för unga människor i Europa och skulle kunna tas med i framtida cykler av EU:s ungdomsdialog som god och inspirerande praxis,

24.

unga människor är nutiden och framtiden för ett hållbart, socialt, klimatneutralt, välmående och demokratiskt Europa som är rustat för den digitala tidsåldern; deras deltagande är avgörande när Europas nutid och framtid ska formas och för att för alla dess medborgare säkerställa självförverkligande och välbefinnande och möjligheter att engagera sig i ett aktivt och ansvarsfullt medborgarskap,

25.

covid-19-pandemin och de exceptionella åtgärder som vidtagits för att motverka pandemin har haft en allvarlig inverkan på ungdomars deltagande och på deras tillgång till medborgarutrymmen; dessa har blivit allt mindre och skulle kunna skyddas proaktivt; covid-19-pandemin har också belyst vikten av att ytterligare utforska och utveckla nya former av deltagande och medborgardeltagande, särskilt inom ramen för ungdomars digitala deltagande, samtidigt som befintliga digitala klyftor och begränsningarna för digitalt deltagande erkänns och åtgärdas (7),

26.

ungdomars aktiva deltagande i de nationella och europeiska kvalitativa samråd som genomförs av nationella arbetsgrupper och internationella icke-statliga ungdomsorganisationer, deras aktiva deltagande i den huvudenkät i EU:s ungdomsdialog som lanserats av EU-styrgruppen samt deras aktiva deltagande i genomförandefasen; samråden och genomförandefasen inbegrep en varierad och innovativ användning av undersökningar i mindre skala, fokusgrupper, större evenemang inom ramen för ungdomsdialogen, workshoppar, deltagande aktionsforskning, deltagarbaserade visuella metoder, rundabordsevenemang och digitala evenemang inom ramen för ungdomsdialogen,

27.

den verksamhet och de åtgärder som föreslås och genomförs av nationella arbetsgrupper och internationella icke-statliga ungdomsorganisationer under omständigheter som försvårats av pandemin, som ett led i processen för att omvandla ungdomsmål #9 till ungdomsåtgärder,

28.

det framgångsrika samarbetet och det jämbördiga partnerskapet inom EU-styrgruppen under hela cykeln, med utgångspunkt i rekommendationerna från de tidigare cyklerna i EU:s ungdomsdialog för det sektorsövergripande genomförandet på många nivåer av EU:s ungdomsdialog,

29.

beakta resultaten av den 8:e cykeln i EU:s ungdomsdialog, inbegripet rekommendationerna från ungdomar i bilaga I, vid utformningen och genomförandet av framtida ungdomspolitik, i samverkan med all politik som påverkar ungdomar, och undersöka ytterligare sätt att genomföra de europeiska ungdomsmålen och de delmål som anges i dessa,

30.

stärka och förbättra EU:s ungdomsdialog genom att överväga och, där så är möjligt, tillämpa bästa praxis från den 8:e cykeln i EU:s ungdomsdialog och de principer som låg till grund för dess framgångsrika genomförande, särskilt genom att sätta ungdomar och ungdomsorganisationer i centrum för processen och säkerställa att EU:s ungdomsdialog är en ungdomsledd process där ungdomar och politiskt ansvariga för en konstruktiv och lösningsinriktad dialog med verklig effekt; de nationella ungdomsråden bör därför, i tillämpliga fall, fortsätta att vara de ledande aktörerna i de nationella arbetsgrupperna och ges det politiska och ekonomiska stöd som krävs för att de ska kunna fullgöra denna uppgift,

31.

erkänna och prioritera de nationella arbetsgruppernas roll, deras oumbärliga engagemang för processen och deras betydelse för informationsarbetet och mångfalden av perspektiv,

32.

prioritera och synliggöra EU:s ungdomsdialog vid evenemang på nationell nivå och EU-nivå och främja ungdomars deltagande i beslutsprocesser på alla nivåer samt stödja och stärka samarbetet mellan olika berörda aktörer, närmare bestämt EU-styrgruppen, de nationella arbetsgrupperna, Europeiska ungdomsforumet, de nationella ungdomsråden, de internationella icke-statliga ungdomsorganisationerna och andra relevanta aktörer,

33.

tillhandahålla nödvändigt stöd, däribland tillräckliga ekonomiska resurser, och de ungdomsanpassade verktyg för deltagande som behövs för att nå ut, informera och kommunicera med fler unga från många olika bakgrunder och samhällsgrupper på alla nivåer i syfte att nå de ambitiösa målen för EU:s ungdomsdialog i Europeiska unionens ungdomsstrategi 2019–2027,

34.

säkerställa ett mer hållbart och strategiskt tillvägagångssätt när det gäller kommunikation och information om EU:s ungdomsdialog, genom en övergripande intern och extern kommunikationsstrategi på europeisk nivå, och ge ytterligare stöd till de nationella arbetsgrupperna, där så behövs, för att stärka den kommunikation om EU:s ungdomsdialog som de själva skapat tillsammans med ungdomsorganisationerna i linje med den europeiska kommunikationsstrategin, som skapats under gemensamt ledarskap med ungdomsorganisationerna, inklusive en gemensam logotyp för EU:s ungdomsdialog som används för alla åtgärder i samband med EU:s ungdomsdialog på europeisk, nationell, regional och lokal nivå,

35.

Europeiska kommissionen och medlemsstaterna bör säkerställa en förstärkning av det långsiktiga institutionella minnet och kontinuitet i arbetet mellan de olika cyklerna i EU:s ungdomsdialog; regelbundna utbyten och regelbunden samordning som leds av ungdomar med adekvat stöd från ordförandeskapstrion, det senaste ordförandeskapet i den föregående ordförandeskapstrion och det första ordförandeskapet i den kommande ordförandeskapstrion, kommissionen och Europeiska ungdomsforumet ska anordnas; dokumentationen från EU-styrgruppen bör offentliggöras på Europeiska ungdomsportalen,

36.

ge kontinuerlig återkoppling till ungdomar och ungdomsorganisationer som deltar i alla skeden av EU:s ungdomsdialog för att säkerställa en meningsfull dialog och ungdomars deltagande på alla nivåer,

1.

Vid 2017 års sociala toppmöte för rättvisa jobb och tillväxt i Göteborg proklamerade EU:s ledare gemensamt den europeiska pelaren för sociala rättigheter, där rätten till god, inkluderande utbildning och livslångt lärande för alla fastställdes som dess första princip och rätten att få hjälp med att söka arbete, utbilda eller omskola sig samt rätten att överföra rättigheter avseende socialt skydd och utbildning vid övergångar på arbetsmarknaden som dess fjärde princip.

2.

I Europeiska rådets slutsatser av den 14 december 2017 (1) lyftes utbildning fram som grundläggande för att bygga upp inkluderande och sammanhållna samhällen och upprätthålla Europas konkurrenskraft. Därmed hamnade utbildning för första gången högt upp på den europeiska politiska dagordningen.

3.

I EU:s strategiska agenda 2019–2024 enades EU:s ledare om att intensifiera investeringarna i människors färdigheter och utbildning.

4.

EU:s ledare träffades vid det sociala toppmötet i Porto den 7 maj 2021 för att fördjupa genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter genom att sätta utbildning och kompetens i centrum för de politiska åtgärderna.

5.

I Europeiska rådets slutsatser av den 21 juni 2021 välkomnade EU:s ledare EU:s överordnade mål för sysselsättning, kompetens och fattigdomsminskning, som, i linje med Portoförklaringen, fastställs i handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter, inbegripet kompetensmålet på EU-nivå om att minst 60 % av de vuxna ska delta i utbildning varje år senast 2030.

6.

De relevanta bakgrundsdokumenten, som återges i bilaga III till denna resolution, bör beaktas.

7.

Den förnyade europeiska agendan för vuxenlärande, som antogs av Europeiska unionens råd 2011 för att fortsätta, komplettera och konsolidera arbetet på vuxenlärandeområdet enligt de fyra strategiska mål som rådet fastställde inom den strategiska ramen Utbildning 2020.

8.

Rådets rekommendation om kompetenshöjningsvägar: nya möjligheter för vuxna (2016), där man lyfter fram de specifika behoven hos vuxna, främst lågutbildade, arbetslösa och utsatta grupper, som kräver särskild uppmärksamhet och särskilt stöd för att förbättra sina grundläggande färdigheter och göra framsteg.

9.

Rapporten Achievements under the Renewed European Agenda for Adult Learning (resultat inom ramen för den förnyade europeiska agendan för vuxenutbildning) (2019), där resultaten under perioden 2011–2018 kartläggs. I rapporten identifieras också nya ämnen och prioriteringar som skulle kunna beaktas under perioden efter 2020, inbegripet fortsatt arbete med styrning, tillhandahållande och spridning, flexibilitet och tillgång samt kvalitetssäkring.

10.

Den europeiska kompetensagendan för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft (2020) föreslår bland annat åtgärd 8: Livskunskap, som innebär att kommissionen och medlemsstaterna ska arbeta på nya prioriteringar för den europeiska agendan för vuxenlärande för att skapa övergripande, högkvalitativa och inkluderande vuxenutbildningssystem.

11.

I rådets rekommendation om yrkesutbildning för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft (2020) och Osnabrück Declaration on vocational education and training (Osnabrück-förklaringen om yrkesutbildning) (2020) anges att yrkesutbildningen måste utvecklas ytterligare som en attraktiv och högkvalitativ väg till arbetstillfällen och livskunskaper och att vuxna behöver bli mer medvetna om att lärandet är en livslång strävan.

12.

Rådets resolution om en strategisk ram för det europeiska utbildningssamarbetet inför och bortom ett europeiskt område för utbildning avser europeiskt utbildningssamarbete fram till 2030 (2021–2030). Enligt resolutionen ska samarbetet bedrivas med ett inkluderande och helhetsinriktat perspektiv och med beaktande av livslångt lärande. Den innehåller också en förklaring om att livslångt lärande omfattar utbildning i alla former och på alla nivåer, från förskoleverksamhet och barnomsorg till vuxenlärande, inbegripet yrkesutbildning och högre utbildning.

13.

Europeiska unionens medlemsstater har olika modeller för vuxenlärande beroende på sina nationella, regionala och lokala behov, omständigheter, politikområden, strategier och traditioner. Rapporter visar att covid-19-pandemin har medfört anpassningar inom miljöerna för vuxenlärande och lärande som ytterligare har ökat skillnaderna mellan vuxenlärandemetoderna inom hela Europa (2).

14.

Av 2020 års utbildningsöversikt (3) framgår att deltagandet i vuxenutbildning är lågt, med ett EU-genomsnitt på endast 10,8 % vuxna (kvinnor: 11,9 %, män: 9,8 %) i åldersgruppen 25–64 år som har deltagit i vuxenutbildning under de senaste fyra veckorna före 2019 års undersökning. Dessutom visar Eurostats uppgifter från 2020 att deltagandet i vuxenutbildning är lägre än före covid-19-pandemin, med ett EU-genomsnitt på endast 9,2 % vuxna (kvinnor: 10,0 %, män: 8,3 %) i åldersgruppen 25–64 år som har deltagit i vuxenutbildning under de senaste fyra veckorna före undersökningen.

15.

Av Eurydice-rapporten Adult education and training in Europe: Building inclusive pathways to skills and qualifications’ (2021) framgår att omkring var femte vuxen i EU inte har gått ut gymnasiet och att en betydande andel vuxna i Europa har dåliga läs-, skriv- och räknekunskaper samt/eller digitala färdigheter. Situationen i länderna skiljer sig också åt när det gäller vuxnas deltagande i utbildning. Däremot finns det ett gemensamt drag: de flesta utbildningsaktiviteter som vuxna deltar i är av icke-formell karaktär.

16.

En förnyad lärandekultur bör betona betydelsen av grundläggande färdigheter för alla och av ett kontinuerligt förvärvande av relevanta kunskaper, färdigheter och kompetenser på alla nivåer i formella, icke-formella och informella lärandesammanhang under hela livet. Personer som är inställda på livslångt lärande har bättre förutsättningar att anpassa sig till nya omständigheter och utveckla de färdigheter de behöver för att utföra ett arbete samt för att fullt ut delta i samhället och utvecklas som personer.

17.

Vuxenlärande intar en särskild plats inom den strategiska prioriteringen för den strategiska ramen för det europeiska utbildningssamarbetet inför och bortom ett europeiskt område för utbildning – Att göra livslångt lärande och rörlighet till verklighet för alla, vilket nu är mer akut än någonsin på grund av utmaningarna i samband med återhämtningen från covid-19-krisen och behovet av motståndskraft, föränderliga behov på arbetsmarknaden, kompetensglapp, den gröna och digitala omställningen och den ihållande stora andelen vuxna i Europa med låga grundläggande kunskaper, färdigheter och kompetenser.

18.

Problemet med att vuxenlärande är utspritt över olika sektorer, politikområden och rättsliga ramar måste lösas. För att säkerställa en gemensam vision om att erbjuda bättre vuxenlärande måste alla parter delta i dialogen, och vuxenlärandets sociala dimension samt anställningsbarheten därvid beaktas. Eftersom vuxenlärandet gagnar enskilda, arbetsgivare och staten bör varje parts ansvar och bidrag erkännas.

19.

Det är av yttersta vikt att främja ökad medvetenhet bland arbetsgivare om att vuxenlärande bidrar till kvaliteten på arbetsprocesser och arbetsresultat samt till kvaliteten på arbetstagarnas engagemang i arbetet. Vuxenlärande kan bidra till produktivitet, konkurrenskraft, social delaktighet, jämställdhet, kreativitet, innovation och entreprenörskap. Det är en viktig faktor för ge arbetsgivare incitament att spela en mer aktiv roll när det gäller att stödja kompetenshöjning och omskolning och för att kontinuerligt förbättra personalens anställbarhet och övergångar på arbetsmarknaden. Det är därför viktigt att det skapas en lärandekultur på alla arbetsplatser och att lärandemöjligheter planeras och organiseras på arbetsplatsen. Samtliga berörda parter bör främja och stödja åtgärderna.

20.

Vuxenlärande måste dock handla om mer än att utveckla arbetsrelaterade färdigheter. Det är också viktigt att öka medvetenheten bland allmänheten om vikten av och fördelarna med att delta i livslångt lärande. Vuxenlärande bör kopplas samman med alla typer av utbildningar och alla utbildningsnivåer, inklusive högre utbildning, genom flexibla formella, icke-formella och informella utbildningsvägar.

21.

Vuxenlärande kan förbättra vuxnas levnads- och arbetsmöjligheter, oavsett deras sociodemografiska och personliga omständigheter. Det enskilda ansvaret för karriärutveckling bör ses som en del i yrkesvägledningen och yrkesstödet under hela livet. Vuxenlärande kan dessutom bidra till aktivt medborgarskap och lokalt lärande. Det gynnar också personlig, social och yrkesmässig utveckling och självförverkligande, hälsa och välbefinnande, i enlighet med individens nuvarande och framtida behov, talanger och ambitioner. Vuxenlärande spelar en avgörande roll för att möta nuvarande och framtida utmaningar och möjligheter i livet och på arbetsplatsen, vilket leder till hållbara samhällen.

22.

Konsekvenserna av de demografiska förändringarna samt den gröna och digitala omställningen kräver nya angreppssätt för att underlätta vuxnas deltagande i vuxenutbildning. För att stödja fullständig integration och deltagande i samhället gäller detta också personer som inte känner någon större motivation att delta i lärandeaktiviteter och åldersgruppen över 65 år.

23.

Vuxenlärande behöver ses ur ett helhetsperspektiv som omfattar samarbete mellan sektorer och flera berörda parter, och effektiv samordning på europeisk, nationell, regional och lokal nivå, med beaktande av de olika modellerna för vuxenlärande i Europeiska unionen och med full respekt för de särskilda befogenheterna på de olika politiska nivåerna.

24.

Under perioden fram till och med 2030 kommer det övergripande målet för den förnyade europeiska agendan för vuxenlärande 2021–2030 att vara att öka och förbättra tillhandahållandet, marknadsföringen och utnyttjandet av formella, icke-formella och informella utbildningsmöjligheter för alla.

25.

De huvudsakliga prioriterade områdena för den förnyade europeiska agendan för vuxenlärande säkerställer kontinuitet i arbetet med och vidareutvecklingen av vuxenlärande i enlighet med vad som anges nedan och beskrivs i bilaga I till denna resolution

26.

Den öppna samordningsmetoden: Under perioden fram till 2030 kommer medlemsstaterna och kommissionen att ha ett nära samarbete för att inventera det arbete som gjorts på teknisk nivå och utvärdera processen och dess resultat med hjälp av den öppna samordningsmetoden och genom att ta ansvar för processen inom sina respektive behörighetsområden, på nationell, regional eller europeisk nivå. Detta bör göras i samråd med arbetsgruppen för vuxenlärande, som inrättats som en del av den strategiska ramen för det europeiska utbildningssamarbetet inför och bortom ett europeiskt område för utbildning (2021–2030) och nätverket av nationella samordnare för vuxenlärande.

27.

Ömsesidigt lärande: Ömsesidigt lärande är ett centralt inslag i den förnyade europeiska agendan för vuxenlärande eftersom det ger möjlighet att identifiera och dra lärdom av god praxis i olika medlemsstater. Ömsesidigt lärande kommer att genomföras med de relevanta aktörernas medverkan och med hjälp av bland annat peer learning, inbördes rådgivning, utbyte av bästa policy och praxis, konferenser, seminarier, forum eller expertgrupper på hög nivå samt studier och analyser, nätverk (inklusive webbaserade) och andra former av spridning och genom tydligt synliggörande av resultaten.

28.

Verkningsfull styrning: Den förnyade europeiska agendan för vuxenlärande utgör en enhetlig del i den strategiska ramen för det europeiska utbildningssamarbetet inför och bortom ett europeiskt område för utbildning (2021–2030).

29.

Övervakning av processen: En regelbunden övervakning av framstegen när det gäller att uppnå målen på EU-nivå (4) genom att indikatorerna på EU-nivå (som anges i bilaga II till denna resolution) tillämpas vid systematisk insamling och analys av internationellt jämförbara uppgifter utgör ett viktigt bidrag till ett faktabaserat beslutsfattande utan att skapa ytterligare bördor för medlemsstaterna. Den årliga övervakningen kommer att ske med hjälp av utbildningsöversikten och den europeiska planeringsterminen (genom den reviderade sociala resultattavlan) som följer framstegen när det gäller att uppnå alla överenskomna EU-mål på vuxenlärandeområdet. Övervakning och utvärdering av målen och indikatorerna på EU-nivå bör genomföras i samarbete med den permanenta arbetsgruppen för indikatorer och referensvärden och ses över 2023.

30.

Kunskapsuppbyggnad och evidensbaserad politik för vuxenlärande: Det är nödvändigt att ytterligare utveckla den djupgående dataanalysen och forskningen, där så är möjligt, på internationell, europeisk och nationell nivå med hjälp av en rad verktyg och genom att man drar nytta av det arbete som utförs av Eurostat, Eurydice, Cedefop, Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen (ETF), Eurofound, OECD och andra organisationer. Analysen bör även omfatta övervakning av utsatta grupper av vuxna och uppgifter om investeringar i utbildning, om möjligt bland annat även på arbetsgivar- och lokalsamhällesnivå. Förändringarna på arbetsmarknaden och de enorma insatserna för kompetensutveckling och omskolning kräver tillförlitlig och målinriktad kompetensinventering för att kartlägga framtida kompetensbehov på arbetsmarknaden. Detta kommer att stödja vuxna i deras livslånga karriärutveckling och underlätta både arbetsmarknads- och samhällsomställningar.

31.

Samarbete med internationella organisationer: Det är viktigt att stärka samarbetet med organisationer som OECD (särskilt genom att utnyttja resultaten från programmet för internationell utvärdering av vuxnas kompetens (PIAAC), FN (framför allt Unesco och ILO) och Europarådet, liksom inom relevanta regionala eller globala initiativ.

32.

Finansiering: Vuxenutbildningen finansieras genom en rad olika instrument som ges stöd via ett antal olika källor. Vuxenutbildningen bör helst och när så är lämpligt, och i enlighet med subsidiaritetsprincipen, bygga på fortlöpande och regelbunden finansiering snarare än på bidrag som är kopplade till projekt eller program. Finansieringsstrategier som bygger på delat ansvar mellan offentliga och privata aktörer kan bidra till att öka och intensifiera resurserna.

33.

Inrikta sina insatser under perioden 2021–2030 på de prioriterade områdena i bilaga I och därigenom också, i förekommande fall och i enlighet med nationella, regionala och lokala sammanhang, omständigheter och lagstiftning, bidra till genomförandet av den strategiska ramen för det europeiska utbildningssamarbetet inför och bortom ett europeiskt område för utbildning (2021–2030).

34.

Förstärka de effektiva förbindelserna mellan berörda ministerier och intressenter, såsom arbetsmarknadens parter, företag, icke-statliga organisationer och det civila samhällets organisationer, i syfte att förbättra samstämmigheten mellan politiken för vuxenlärande och den socioekonomiska politiken i stort. Denna flerpartsstrategi som omfattar hela statsförvaltningen kan stärkas ytterligare genom effektiv nationell, regional och lokal samordning som kopplar samman politik och praxis.

35.

Stödja vuxnas lärande med livslång vägledning och karriärutveckling genom att bygga partnerskap på alla nivåer. I linje med principerna för kvalitetssäkring bör denna vägledning kopplas till utåtriktad verksamhet, validering och medvetandehöjande åtgärder, och på så sätt bidra till genomförandet av rådets rekommendation om kompetenshöjningsvägar. Härigenom kommer man att säkerställa att alla vuxna har möjlighet att utveckla sina grundläggande färdigheter och nyckelkompetenser utifrån sina egna behov och uppnå den kompetensnivå som krävs i dagens samhälle och på dagens arbetsmarknad.

36.

Vid genomförandet av rådets rekommendation om validering av icke-formellt och informellt lärande göra framsteg när det gäller att se till att alla vuxna har tillgång till valideringsmöjligheter och därmed även säkerställa en andra chans, vilket kan leda till fullständiga eller partiella kvalifikationer.

37.

Stödja en utökning av vuxenutbildningen på sekundär och tertiär nivå, både vad avser allmän och yrkesinriktad utbildning, genom flexibla utbildningsvägar, t.ex. kvällskurser, deltidsutbildning, distanslärande och blandat lärande, och göra det möjligt för vuxenstuderande att a) förvärva kvalifikationer på nivå 4 eller högre enligt den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande (EQF) och b) att slutföra korta kurser som gör det möjligt att uppdatera, bredda och fördjupa kompetensen.

38.

Höja yrkesstatusen för och stödja professionaliseringen av vuxenutbildare (5) och förbättra deras grundutbildning och fortbildning samt deras yrkesmässiga utveckling, bland annat genom att stödja användningen av innovativa metoder (t.ex. i blandade, webbaserade, distans- och hybridformat) och resurser (IKT-infrastruktur och IKT-utrustning).

39.

När så är lämpligt, stödja en högkvalitativ och inkluderande digitalisering av utbildnings- och lärprocesserna på såväl organisatorisk som individuell nivå samt bistå och utbilda vuxenstuderande så att de kan använda digitala verktyg på ett bredare och effektivare sätt samtidigt som man tar hänsyn till den digitala klyftan i allmänhet och den digitala klyftan mellan kvinnor och män.

40.

Sträva efter att utveckla enkla, flexibla och breda mekanismer för företag och enskilda personer i syfte att öka medvetenheten och främja en attitydförändring bland enskilda personer och i samhället, med utgångspunkt i konceptet livslångt lärande som framhåller behovet av att kontinuerligt förvärva kunskaper, färdigheter och kompetenser.

41.

Underlätta livslångt lärande för att främja vuxnas deltagande i utbildning genom en rad olika instrument såsom Epale – webbplattformen för vuxenutbildning i Europa (t.ex. ge stöd till yrkesverksamma inom vuxenutbildning, inbegripet vuxenutbildare, väglednings- och stödpersonal, forskare och akademiker, samt beslutsfattare).

42.

Främja mobilitet i utbildningssyfte för vuxenstuderande och personal inom vuxenutbildning liksom samarbete över gränserna, bland annat genom Erasmus+-programmet, EU:s sammanhållningspolitiska fonder och andra instrument när så är lämpligt.

43.

Göra ytterligare insatser för att undanröja befintliga hinder för och spärrar mot alla typer av lärande, däribland frågor som avser rörlighet, tillgång, jämlikhet, vägledning, utåtriktad verksamhet, studerandetjänster och erkännande av lärandemål.

44.

Vidareutveckla kvalitetssäkringsmekanismer genom att t.ex. främja intern och extern kvalitetssäkring, med avseende på program, processer, genomförandeorganisationer och vuxenutbildare, och vägledningsverksamhet samt genom att utveckla datainsamling, t.ex. med hjälp av information som samlats in genom uppföljning av utexaminerade.

45.

Stödja medlemsstaterna i genomförandet av den förnyade europeiska agendan för vuxenlärande 2030 och dess prioriterade områden enligt beskrivningen i bilaga I samt i deras eventuella utarbetande av holistiska, nationella kompetensstrategier som omfattar hela statsförvaltningen.

46.

Säkerställa komplementaritet och samstämmighet i EU:s politiska initiativ som genomförs i enlighet med den förnyade europeiska agendan för vuxenlärande 2030.

47.

Samverka nära med medlemsstaterna för att säkerställa att det finns en flexibel och effektiv styrningsstruktur i enlighet med rådets resolution om en strategisk ram för det europeiska utbildningssamarbetet inför och bortom ett europeiskt område för utbildning (2021–2030), i synnerhet genom att involvera arbetsgruppen för vuxenlärande, nätverket av nationella samordnare för vuxenlärande, peer learning och annat nätverksarbete.

48.

Stödja de nationella samordnarna för vuxenutbildning genom att finansiera deras arbete för att underlätta samarbetet mellan medlemsstaterna och med kommissionen vid genomförandet av den förnyade europeiska agendan för vuxenlärande 2030.

49.

Förbättra kunskaperna om vuxnas lärande i Europa genom att genomföra studier och forskning av relevans för att analysera vuxenutbildningsfrågor, bland annat genom Eurydice, Cedefop och ETF och i samarbete med andra relevanta nätverk och institutioner, genom att fullt ut utnyttja deras informations- och forskningskapacitet, utan att skapa ytterligare bördor för medlemsstaterna. Man bör också uppmärksamma åldersgruppen över 65 år genom att ta fram jämförbara bevis och uppgifter om deras deltagande i vuxenutbildning.

50.

Fortsätta och intensifiera samarbetet med berörda internationella organisationer, såsom OECD, FN (särskilt Unesco och ILO) och Europarådet, liksom andra relevanta regionala eller världsomspännande initiativ, exempelvis på västra Balkan, det östliga partnerskapet osv.

51.

Säkerställa de medel som finns tillgängliga på europeisk nivå för att stödja genomförandet av den förnyade europeiska agendan för vuxenlärande 2030 genom relevanta EU-program, EU-fonder och EU-instrument, såsom Erasmus+, Europeiska socialfonden + (ESF+), Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för uppsagda arbetstagare, faciliteten för återhämtning och resiliens, Fonden för en rättvis omställning, InvestEU, instrumentet för tekniskt stöd osv.

52.

Förelägga rådet en regelbundet uppdaterad systematisk översikt och färdplan över politik, samarbetsverktyg, finansieringsinstrument, initiativ och riktade ansökningsomgångar på unionsnivå som pågår eller planeras, såsom Upskilling Pathways (kompetenshöjningsvägar), Erasmus+ och den europeiska planeringsterminen, som bidrar till uppnåendet av den förnyade europeiska agendan för vuxenlärande 2030.

53.

Rapportera om genomförandet av den förnyade europeiska agendan för vuxenlärande 2030 som en del av den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete (2021–2030), med utgångspunkt i det arbete som utförts av de nationella samordnarna för vuxenlärande, arbetsgruppen för vuxenlärande, studier och forskningsexperter.

54.

Möjliggöra vidareutveckling och genomförande av Epale, som stöder och stärker yrkesverksamma inom vuxenutbildning genom utbyten bland kollegor, blogginlägg, forum och nätverksbyggande samt genom att tillhandahålla korrekt och relevant information av hög kvalitet om alla aspekter av vuxenlärande.

55.

Stödja medlemsstaterna, även genom finansiering, i deras regelbundna deltagande i forskningscykler i syfte att erhålla jämförbara uppgifter om deras framsteg när det gäller vuxnas färdigheter (OECD:s undersökning av vuxnas färdigheter [PIAAC], undersökningen om vuxenutbildning och arbetskraftsundersökningen).

(1)

Covid-19-pandemin har påverkat och satt en helt ny press på utbildningssystemen inom hela EU och i resten av världen. Restriktionerna i samhället har medfört stora förändringar i undervisningen och lärandet samt i kommunikationen och samarbetet inom utbildningsväsendet (1). Förändringarna har påverkat elever och deras familjer, lärare, skolledare och andra yrkesgrupper som stöder utbildning, till exempel socialarbetare, psykologer och andra rådgivningsspecialister, hälso- och sjukvårdspersonal och kulturutbildare. Medlemsstaterna har snabbt kunnat ta fram lösningar och stöd för distansundervisning genom att i många fall använda sig av digital teknik. Nyttiga lärdomar har dragits om nya möjligheter för utbildningssektorn, bland annat en betydande ökning av lärarnas digitala färdigheter och kompetenser och närmare samarbete mellan skolan och samhället i stort. Många medlemsstater har dock upplevt brister i systemet med en utbredd avsaknad av beredskap och resurser för övergången till en ny strategi för undervisning och lärande, vilket har belyst och förvärrat befintliga ojämlikheter, luckor och behov (2). Dessa brister i utbildningssystemen behöver åtgärdas, och man behöver också förbättra utbildningssystemens motståndskraft så att de på ett bättre sätt kan hantera och anpassas till föränderliga förhållanden i framtiden.

(2)

Rådet uppmanar i sina slutsatser om arbetet med att motverka covid-19-krisen på utbildningsområdet medlemsstaterna att ”återuppta undervisningsverksamhet med fysisk närvaro”, att tillhandahålla ”möjligheter till lärande på distans, digitalt lärande och blandat lärande” och samtidigt ”ägna ytterligare uppmärksamhet åt att lika möjligheter [...] säkerställs”. I rådets slutsatser om digital utbildning i Europas kunskapssamhällen (3) uppmanas dessutom kommissionen att ”i nära samarbete med medlemsstaterna och på ett evidensbaserat sätt följa upp” ovannämnda slutsatser ”med målet att uppnå samsyn på unionsnivå om strategierna för effektiva, inkluderande och engagerande processer för lärande på distans”.

(3)

I handlingsplanen för digital utbildning 2021–2027 beskriver EU-kommissionen sin vision för en digital utbildning i Europa som håller hög kvalitet och är inkluderande och tillgänglig för alla. Handlingsplanen är också en uppmaning till ökat samarbete på europeisk nivå för att lära av covid-19-pandemin och anpassa utbildningssystemen till den digitala tidsåldern. Planen framhåller teknikens potential att skapa ett mer tillgängligt, flexibelt, individanpassat och elevinriktat lärande. Syftet är att ta itu med ojämlikheterna inom utbildning när digitala färdigheter och kompetenser, tillgång till lämpliga verktyg och stabil internetuppkoppling saknas. Handlingsplanen understryker behovet av att stärka den digitala kapaciteten i utbildningssystemen.

(4)

Att främja kompetensutveckling är ett av målen för ett europeiskt utbildningsområde som kan ”ta vara på utbildningens och kulturens hela potential som drivkraft för jobb, social rättvisa och ett aktivt medborgarskap och som ett sätt att uppleva den europeiska identiteten i hela dess bredd” (4). I sin resolution om en strategisk ram för det europeiska utbildningssamarbetet inför och bortom ett europeiskt område för utbildning (2021–2030) (5) fastställer rådet att det viktigaste målet för det europeiska utbildningssamarbetet är att stödja vidareutvecklingen av de av medlemsstaternas utbildningssystem som har som syfte att säkerställa dels samtliga medborgares personliga, sociala och yrkesmässiga utveckling, samtidigt som man främjar demokratiska värden, jämlikhet, social sammanhållning, ett aktivt medborgarskap och en interkulturell dialog, dels ett hållbart ekonomiskt välstånd, den gröna och den digitala omställningen samt anställbarhet.

(5)

Enligt den första principen i den europeiska pelaren för sociala rättigheter (6) har var och en rätt till god, inkluderande utbildning och livslångt lärande för att bibehålla och tillägna sig färdigheter som tillåter att man deltar fullt ut i samhället och framgångsrikt klarar övergångar i arbetslivet. Enligt pelarens elfte princip har barn från mindre gynnade förhållanden rätt till särskilda åtgärder som ger dem lika möjligheter. Den faktiska tillämpningen av dessa principer är i hög grad beroende av medlemsstaternas beslutsamhet och åtgärder. Åtgärder på EU-nivå kan komplettera nationella åtgärder och kommissionen presenterade sitt bidrag i handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter (7).

(6)

I den europeiska kompetensagendan (8) fastställs åtgärder för att hjälpa enskilda och företag att utveckla fler och bättre färdigheter och dra nytta av dem genom att stärka hållbar konkurrenskraft och bygga upp motståndskraft för att reagera på kriser med utgångspunkt i lärdomarna från covid-19-pandemin. Det föreslås också att man ska främja utbildning inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (s.k. STEM) via forsknings- och innovationsåtgärder.

(7)

I rådets rekommendation om inrättande av en europeisk barngaranti (9) uppmanas medlemsstaterna att garantera behövande barn (dvs. barn som riskerar fattigdom eller social utestängning) faktisk och kostnadsfri tillgång till utbildning och skolbaserade aktiviteter. I EU-strategin för barnets rättigheter (10) uppmanas till inkluderande utbildning av god kvalitet.

(8)

I dagens snabbt föränderliga och tätt sammanlänkade värld behöver alla besitta en rad olika kompetenser och utveckla dessa under hela livet. De nyckelkompetenser som anges i den europeiska referensramen för nyckelkompetenser för livslångt lärande (11) syftar till att lägga grunden för mer jämlika och demokratiska samhällen. De bemöter behovet av hållbar tillväxt för alla, social sammanhållning och vidareutveckling av den demokratiska kulturen.

(9)

Enligt rådets rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande (12) underlättas kompetensutveckling genom att olika inlärningsmetoder och lärandemiljöer främjas, bland annat genom adekvat användning av digital teknik; stöd ges till utbildningspersonal och andra aktörer som stöder inlärningsprocesser, däribland familjer; bedömningen och valideringen av nyckelkompetenser som förvärvats i olika sammanhang stöds och vidareutvecklas; och samarbetet inom utbildning och mellan utbildnings- och lärandemiljöer på alla nivåer och på olika områden stärks.

(10)

I rådets rekommendation om yrkesutbildning för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft (13) föreslås en moderniserad EU-vision för yrkesutbildningen, bland annat när det gäller digitalisering och användning av blandat lärande. Enligt Osnabrück-förklaringen om yrkesutbildning som en viktig faktor för återhämtning och en rättvis omställning till digitala och gröna ekonomier kan digitalt lärande spela en viktig och kompletterande roll (14).

(11)

I rådets slutsatser om europeiska lärare och utbildare inför framtiden (15) konstateras att lärare, utbildare och skolledare är en oumbärlig drivkraft för utbildningen, som bör delta i utformningen av utbildningspolitik och självständigt kunna tillämpa politiken i praktiken men som också behöver en omfattande strategi för grundläggande utbildning, introduktion och fortsatt yrkesmässig utveckling.

(12)

Pandemin har ökat den under lång tid uttryckta oron över barns och ungdomars fysiska, psykiska och känslomässiga välbefinnande. Alla barn och ungdomar bör ges det stöd de behöver för att kunna leva sunt och aktivt (16), vilket främjar goda livslånga vanor, och bör ha möjlighet att delta i olika idrottsaktiviteter och andra fysiska aktiviteter som stärker motoriska färdigheter och främjar psykiskt och känslomässigt välbefinnande. Barn och ungdomar behöver också stöd för psykiskt och känslomässigt välbefinnande under inlärningen, och lära sig hur de ska hantera svåra omständigheter i skolan och bete sig säkert och ansvarsfullt på nätet (17). Stöd behövs också för de elever som tillbringar långa perioder utan sina familjer, kamrater eller stödpersonal på skolan. Det är också viktigt att hitta områden för förbättringar eller korrigeringar för att ta itu med lärandeförluster och konsekvenser för välbefinnandet.

(13)

Lärande på olika sätt och i olika miljöer, t.ex. skolan, hemmet, utomhus, kulturmiljöer, arbetsplatser och digitala miljöer kan motivera barn och ungdomar och stärka en bred kompetensutveckling, men det är definitivt också viktigt med lärande med fysisk närvaro. Detta kan i sin tur hjälpa dem att inse hur viktig den formella utbildningen är för deras liv i samhället och öka det aktiva engagemanget i lokala och globala frågor, till exempel gällande hållbarhet, miljö och klimatförändringar.

(14)

Utbildning är en grundläggande mänsklig rättighet och en av barnets rättigheter. Tillgång till utbildning måste garanteras oavsett miljö – i skolan, på andra fysiska platser, på distans eller en kombination av alla – och oberoende av elevernas mångfald av privata och sociala förutsättningar. Även om det efter pandemin definitivt också är viktigt med undervisning i skolan och med fysisk närvaro är strategier för blandat lärande en möjlighet att göra utbildningen bättre, mer relevant och mer inkluderande, bland annat genom bättre utbildningsmöjligheter på landsbygden och i de yttersta randområdena och i ösamhällen, och för elever som (tillfälligt) inte går i skolan på heltid, exempelvis de som tillhör resande folkgrupper eller är barn till arbetstagare utan fast arbetsplats, unga omsorgsgivare, de som har hälsoproblem eller är inlagda på sjukhus, de som utövar elitidrott och de som går yrkesutbildning eller utför betalt arbete. Alla miljöer och verktyg bör vara lika tillgängliga för minoritetsgrupper, barn och ungdomar med funktionsnedsättning och från samhällsekonomiskt missgynnade förhållanden och bör inte leda till diskriminering eller segregering.

(15)

Med strategier för blandat lärande erkänns skolans betydelse som en gemensam miljö för personlig kontakt och socialt umgänge, vilket är viktigt för lärandet som ett sätt att förstå omvärlden. Härvid har både skolans arkitektur och inredning betydelse.

(16)

Strategier för blandat lärande kan främja en bred kompetensutveckling på grund av den mångfald av inlärningsuppgifter och verktyg som de kan omfatta. Användningen av digital teknik med olika typer av uppkopplade enheter kan underlätta elevens interaktion med andra elever, program för lärande och andra informationskällor, och kan stödja lärande med fysisk närvaro och lärande i olika miljöer. Strategier för blandat lärande kan underlätta inhämtande av digitala färdigheter och datorkompetens. Kompletterande användning av naturvetenskaplig utrustning, öppna lärresurser (OER), verktyg, vardagsföremål, publikationer samt skriv- och bildkonstverktyg kan öka kreativiteten och det personliga uttrycket både individuellt och i grupp.

(17)

Strategier för blandat lärande kräver en konsekvent och systemomfattande strategi för att skapa gynnsamma förutsättningar. Det innefattar att involvera personal med varierade kunskapsområden och att främja samarbete med samhället, vilket uppmuntrar till ett gemensamt ansvar för barns och ungdomars utveckling. Effektiviteten av de systematiska åtgärderna för att stödja strategier för blandat lärande kommer också att kräva att man tydliggör och stöder samarbetet mellan olika delar av ekosystemet, mellan lokala, regionala och nationella utbildningsmyndigheter, förlag och andra aktörer som tillhandahåller läromedel och teknik, forsknings- och utbildningsinstitutioner, samfund, det civila samhällets organisationer och initiativ samt familjerna och eleverna själva, oberoende av deras behov eller förmåga.

(18)

Strategier för blandat lärande är allmänt etablerade som metod inom grundläggande yrkesutbildning (18), men pandemirestriktionerna har utmanat institutionernas och organisationernas förmåga att erbjuda praktik och upprätthålla kontakten med lärare och handledare. Lärlingsutbildningar har inte heller kunnat erbjudas i lika stor utsträckning. Möjligheterna att skaffa sig praktiska erfarenheter minskade vilket underströk yrkesutbildningens behov av digital teknik såsom digitala enheter, lärplattformar, webbaserade meritförteckningar samt förstärkt och virtuell verklighet för simuleringar. Detta har också ökat behovet av att förstå och samordna användningen av digital teknik för lärande i olika miljöer (t.ex. i skolan eller under praktikperioder) för att förbereda eleverna inför livet och den framtida arbetsmarknaden.

(19)

Det icke-formella lärandets omfattning och betydelse har visats tydligt genom erfarenheterna från ungdomsarbete, volontärarbete och deltagande i kulturella aktiviteter som idrott på gräsrotsnivå. Icke-formellt lärande spelar en viktig roll i utvecklingen av väsentliga sociala, kommunikativa, kognitiva och personliga färdigheter, inbegripet kreativitet. Färdigheter som dessa underlättar unga människors övergång till vuxenlivet, ett aktivt medborgarskap och arbetslivet (19). Bättre samarbete mellan formella och icke-formella lärandemiljöer är också en del av att hitta nya inlärningsmetoder (20).

(20)

—

en kombination av klassrumsundervisning och undervisning i andra fysiska miljöer än i skolan (antingen i närvaro av en lärare/utbildare eller åtskild i tid och/eller rum vid distansundervisning), och

—

en kombination av olika lärandeverktyg som kan vara digitala (även nätbaserat lärande) och icke-digitala.

1.

Baserat på lärdomarna från covid-19-krisen stödja utbildningssystemens återhämtning och beredskap genom att ta itu med pandemins konsekvenser för elever, lärare, utbildare och annan utbildningspersonal, utveckla mer långsiktiga strategier för blandat lärande och bygga vidare på framgångsrik innovation som introducerats eller provats under pandemin för att utbyta och sprida god praxis enligt de principer som anges i denna rekommendation (21). Dessa innovationer ersätter inte undervisning i skolan och undervisning med fysisk närvaro utan är ett komplement.

2.

Stödja eleverna genom att överväga följande åtgärder:

a)

Tillhandahålla ytterligare möjligheter till lärande och riktat stöd till elever för att avhjälpa inlärningsförlusten på grund av de partiella skolstängningarna och restriktionerna för undervisning med fysisk närvaro, särskilt till elever med inlärningssvårigheter, elever med särskilda utbildningsbehov, elever från mindre gynnade grupper eller elever som på annat sätt har påverkats av avbrott i utbildningen. Det kan till exempel omfatta ökat individanpassat stöd och personlig handledning, mentorskap (även ömsesidigt), inkluderande lärgemenskaper, tilldelning av extra lärarresurser till klassen (t.ex. två lärare i klassrummet), ökat rådgivningsstöd, extra undervisning under läsåret och/eller skolloven och tillgång till kompletterande inlärningsmiljöer, som offentliga bibliotek och allmänna samlingslokaler, och till fritidsverksamhet med pedagogiskt stöd.

b)

Prioritera elevernas och deras familjers fysiska och psykiska välbefinnande. Detta kan inbegripa stärkt psykologiskt stöd och utarbetande av vägledning för psykisk hälsa, till exempel riktlinjer för elevhälsa och åtgärder mot mobbning i skolplanen, övervaknings- och kvalitetssäkringsförfaranden (som en del av den normala kvalitetssäkringen eller skolinspektionen eller i samband med särskilda bedömningar av skolans situation i samband med pandemin), tillsättning av särskild personal eller bättre tillgång till psykologisk behandling och behörig stödpersonal.

c)

Främja utvecklingen av digitala färdigheter och kompetenser hos alla elever och deras familjer, med hänsyn till den digitala klyftan och den digitala klyftan mellan kvinnor och män, samtidigt som man tar itu med alla stereotyper och fördomar, bland annat könsstereotyper och könsdiskriminering, och främja utbildningssystemens digitala kapacitet genom att uppmuntra investeringar på skol- och kommunnivå i tillgänglig utrustning och internetuppkoppling och genom att skapa möjligheter att förbättra digitala färdigheter och kompetenser, bland annat användning av teknik för kommunikation, både för självständigt lärande och lärande i grupp och för självbedömning för att förbättra inlärningen ytterligare. Genom investeringar och reformer enligt nationella planer och planer inom faciliteten för återhämtning och resiliens säkerställs att alla elever har tillgång till den utrustning och de utbildningsmöjligheter som krävs.

d)

Undersöka olika sätt att utveckla strategier för blandat lärande inom grundskole- och gymnasieutbildningen, inbegripet yrkesutbildningen, till förmån för alla elever och att säkerställa en varaktig positiv inverkan på undervisningen och lärandet som är anpassad till elevernas ålder, förmåga, särskilda behov och lärandemål, samtidigt som värdet av undervisning i skolan och undervisning med fysisk närvaro erkänns fullt ut. Detta kan bland annat bestå i att stärka utvecklingen och införandet av olika lärandeverktyg för att ge möjligheter till undersökning och uttryck, bland annat för att öka den vetenskapliga och digitala kompetensen och mediekunnigheten, att främja lärande där olika miljöer kombineras för att berika inlärningserfarenheterna, att skapa en bra balans mellan lärarledd och elevledd undervisning och självständigt arbete och grupparbete samt att undersöka inlärningsmetoder för att göra nya möjligheter attraktiva och hitta bättre lösningar för både elever och lärare.

e)

Använda strategier för blandat lärande som ett sätt att ge eleverna välbefinnande, självständighet och ett individanpassat lärande (med hänsyn till ålder, förutsättningar och behov av specialundervisning) och att utveckla personlig och social kompetens samt kompetens att lära sig att lära (en av de åtta nyckelkompetenserna för livslångt lärande (22) som vidareutvecklas i kommissionens initiativ (23) om den europeiska ramen LifeComp).

3.

Stödja lärarna och utbildarna genom att överväga följande åtgärder:

a)

Stödja lärarnas självbedömning av användning av digital teknik samt fortbildningskurser och andra former av fortbildning för lärare och utbildare för att hjälpa dem att använda och integrera digitala program och verktyg i sin undervisning (24). Utveckla och sprida pedagogiska moduler och resurser (online och på plats) som gör det lättare för lärarna och utbildarna att anpassa sin undervisning och sina undervisningsmetoder till strategier för blandat lärande (25), baserat på erfarenheter och återkoppling, och samarbeta med lärarna och utbildarna kring användningen av nya verktyg och material, bland annat kring hur man kan arbeta i digitala miljöer på ett säkert och etiskt sätt och hur man kan hjälpa eleverna att göra det.

b)

Öka fokus på välbefinnande och kvalitet i yrkeslivet för lärare och utbildare, skolledare och annan utbildningspersonal för att minska stress och förhindra utbrändhet. Detta kan inbegripa att underlätta tillgången till kvalificerade yrkesverksamma och tjänster inom psykisk hälsa och stöd, främja utveckling och/eller organisering av ömsesidigt stöd för att minska stress och tillhandahålla bättre möjligheter till utbildning i resiliens och psykisk hälsa inom grundläggande lärarutbildning och fortsatt yrkesmässig utveckling.

c)

Integrera strategier för blandat lärande i grundläggande lärarutbildning (26) och fortsatt yrkesmässig utveckling (27) för att hjälpa utbildningspersonalen att anpassa undervisningen efter det yrkesmässiga sammanhanget och ge dem kompetens att underlätta lärande i olika inomhus- och utomhusmiljöer samt med olika verktyg och uppgifter.

d)

Ge tillgång till kunskapscentrum och till lämpliga resurser för att vägleda och förbättra strategierna för blandat lärande. Hjälpa utbildningspersonal att utveckla strategier för blandat lärande utifrån specifika förhållanden genom personalutbyte och peer learning, skapa starka skolteam genom lärande i grupp, nätverk, samarbetsprojekt och praktikgemenskaper.

e)

Ta fram riktlinjer för nya metoder för bedömning och slutprov, även nätbaserade, med verktyg för formativ och summativ bedömning som är lämpliga för olika utbildningsnivåer och lärandemiljöer.

f)

Uppmuntra utbildningspersonal att delta i försöksprojekt och forskning, till exempel att testa användningen av uppgifter i andra lärandemiljöer och användningen av digital teknik till stöd för undervisningen och lärandet.

4.

Stödja skolorna genom att överväga följande åtgärder:

a)

Tillhandahålla verktyg och resurser för strategier för blandat lärande samt vägledning för hur skolor kan använda dessa på ett effektivt sätt (28).

b)

Anlita eller anställa mer personal för att ge mer tid till individuellt stöd i skola och fritidsverksamhet, om detta är möjligt.

c)

Stödja effektiva samarbeten kring infrastruktur och resurser mellan olika utbildningsanordnare, bland annat lokala och regionala myndigheter, näringslivet, yrkesorganisationer, konst, kulturarv, idrott, natur, institut för forskning och högre utbildning, det civila samhället, förlag och andra aktörer som tillhandahåller läromedel och teknik samt institutioner och organisationer för forskning och utbildning.

d)

Stödja skolor att övervaka och själva utvärdera sina strategier och metoder för inkludering avseende strategier för blandat lärande och vidta nödvändiga åtgärder för att åtgärda brister, bland annat med hjälp av EU-verktyg (29).

e)

Öka föräldrars, vårdnadshavares och familjers förståelse för miljöer, verktyg och uppgifter för lärande via systematisk kommunikation och vägledning, utan att detta leder till ytterligare bördor för dem.

f)

Investera i snabb internetuppkoppling i skolan och miljöer för distanslärande, vilket är avgörande för nätbaserat lärande, tillsammans med planer för underhåll och modernisering av den tekniska infrastrukturen.

g)

Om så är möjligt och i linje med nationell och regional lagstiftning och nationella och regionala förhållanden, låta skolorna ha en lämplig nivå av självbestämmande (skolstyrelser, rektorer, andra skolledare) för att underlätta innovation, reaktivitet och anpassning till lokala och regionala behov.

h)

Stödja skolledare, som är centrala vid organisatoriska förändringar och löpande förbättringar, med särskild yrkesutveckling och vägledning för deras uppdrag. Göra det lättare för skolor och utbildningsanordnare att överväga strategier för blandat lärande i sin strategiska planering och förfaranden för att förbättra skolan, vilket kan inkludera självbedömningsverktyg.

i)

Främja dialog och utbyte mellan en rad olika aktörer, inbegripet familjer, inom både klassrumsundervisning och andra fysiska miljöer samt inom distansundervisning för att få återkoppling och idéer för vidareutveckling från olika källor. Detta bör också omfatta dialog, vägledning och strategier för att värna om barns och ungdomars säkerhet och för att säkerställa konfidentialitet och skydd av deras uppgifter samt deras trygghet och integritet i den digitala världen.

j)

När så är möjligt, utnyttja en del av en skolornas interna och/eller externa resurser för översyn och kvalitetssäkring för en kombination av inlärningsmiljöer och utbildningsverktyg, med utvärdering av eller via andra aktörer än skolan.

5.

Fullt ut utnyttja EU-medel och expertis för reformer och investeringar i infrastruktur, verktyg och pedagogik för att öka resiliensen och beredskapen för framtidssäkrade skolor, särskilt Erasmus+, faciliteten för återhämtning och resiliens, Europeiska socialfonden+, Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), programmet för ett digitalt Europa, Horisont Europa och instrumentet för tekniskt stöd.

6.

Investera i forskning om samt övervakning och utvärdering av de politiska utmaningarna och effekterna av dessa initiativ på utbildningsekosystemet för att bygga vidare på erfarenheterna och för användning i framtida politiska reformer, bland annat genom att bygga vidare på elevernas erfarenheter och på de uppgifter som samlats in, om de finns tillgängliga, för att ta fram bästa praxis och skräddarsydda AI-lösningar för att förbättra utbildningsprogram.

7.

Vidta åtgärder och följa upp genomförandet av denna rekommendation, i linje med nationella och regionala utbildningssystem. Om lämpligt, beakta alla åtgärder som stöder strategier för blandat lärande i de nationella handlingsplanerna för genomförandet av den europeiska barngarantin.

1.

Stödja genomförandet av rekommendationen genom att främja ömsesidigt lärande och utbyte mellan medlemsstaterna och alla berörda parter, med förbehåll för inrättande av fler åtgärder eller ytterligare utveckling av dem, genom

2.

Stödja utvecklingen av resurser i samarbete med medlemsstaterna, för användning på frivillig basis, bland annat genom

3.

Stödja möjligheter till fortbildning och utbildning för lärare, utbildare och annan utbildningspersonal genom att

4.

Arbeta med alla aktörer, inbegripet program- och maskinvaruleverantörer, för att få till stånd en bättre digital infrastruktur och bättre digitala verktyg och användning därav inom utbildning och dessutom framhålla betydelsen, i detta sammanhang, av konfidentialitet och dataskydd.

5.

Stödja initiativ för att vidareutveckla och främja en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och livslångt lärande för alla, särskilt för att inkludera elever med olika förutsättningar som påverkar deras tillgång till särskilda inlärningsmiljöer och utbildningsverktyg samt för att inkludera de elever som behöver riktat stöd under inlärningen.

6.

Fortsätta stödja medlemsstaterna i att genomföra reformer för att förbättra utbildningssystemens kvalitet och inkludering och stödja deras digitala beredskap, i linje med målen i handlingsplanen för digital utbildning 2021–2027.

7.

Ta upp utarbetandet av strategier för blandat lärande inom grundskole- och gymnasieutbildningen, inbegripet yrkesutbildningen, i regelbundna lägesrapporter om det europeiska området för utbildning och handlingsplanen för digital utbildning 2021–2027.

—

under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv) under Celexnummer 32021M10463. EUR-Lex ger tillgång till unionslagstiftningen via internet.

—

under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv) under Celexnummer 32021M10489. EUR-Lex ger tillgång till unionslagstiftningen via internet.

—

under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv) under Celexnummer 32021M10439. EUR-Lex ger tillgång till unionslagstiftningen via internet.

—

under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv) under Celexnummer 32021M10532. EUR-Lex ger tillgång till unionslagstiftningen via internet.

—

under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv) under Celexnummer 32021M10382. EUR-Lex ger tillgång till unionslagstiftningen via internet.

Europeiska unionens råd

Generalsekretariatet

RELEX.1.C

Rue de la Loi 175/Wetstraat 175

1048 Bryssel

BELGIEN

Europeiska unionens råd

Generalsekretariatet

RELEX.1.C

Rue de la Loi 175/Wetstraat 175

1048 Bryssel

BELGIEN

Europeiska unionens råd

Generalsekretariatet

RELEX.1.C

Rue de la Loi 175/Wetstraat 175

1048 Bryssel

BELGIEN

Europeiska unionens råd

Generalsekretariatet

RELEX.1.C

Rue de la Loi 175/Wetstraat 175

1048 Bryssel

BELGIEN

Europeiska unionens råd

Generalsekretariatet

RELEX.1.C

Rue de la Loi 175/Wetstraat 175

1048 Bryssel

BELGIEN

Europeiska unionens råd

Generalsekretariatet

RELEX.1.C

Rue de la Loi 175/Wetstraat 175

1048 Bryssel

BELGIEN

Europeiska unionens råd

Generalsekretariatet

RELEX.1.C

Rue de la Loi 175/Wetstraat 175

1048 Bryssel

BELGIEN

Europeiska unionens råd

Generalsekretariatet

RELEX.1.C.

Rue de la Loi 175/Wetstraat 175

1048 Bryssel

BELGIEN

Europeiska unionens råd

Generalsekretariatet

RELEX.1.C.

Rue de la Loi 175/Wetstraat 175

1048 Bryssel

BELGIEN

1.

Vin

16.

Vin av övermogna druvor

—

Utseende: Vinerna ska ha en mycket djup färgstyrka. Tonen: röd i färgen med varierande nyanser från violett i unga viner till tegelrött i mogna viner.

—

Arom: Vinerna ska vara mycket intensiva, med aromer av svarta och röda bär. Mogna viner har inslag av kryddor och rostade smaker.

—

Provningsskede: Vinerna ska vara åtminstone fylliga. Välbalanserade. Lång eftersmak. Välbalanserad syra. Toner från faten (rostade och/eller lätt rostade).

≤ 0,65 g/l ättiksyra i unga viner

≤ 0,85 g/l ättiksyra i mogna viner

—

Utseende: Färgen är gul, halmfärgad i unga viner och gyllene i viner som har jästs och/eller lagrats på fat. Klart och blankt.

—

Arom: Vinerna ska ha hög intensitet, vara fruktiga med inslag av tropiska frukter. Mogna viner utvecklar kryddiga aromer.

—

Provningsskede: Vinerna ska vara åtminstone medelfylliga. Friska och fruktiga. Både unga och mogna viner ska vara välbalanserade.

≤ 0,65 g/l ättiksyra i unga viner

≤ 0,85 g/l ättiksyra i mogna viner

—

Utseende: intensivt, rent och glänsande gult till gyllene i färgen.

—

Arom: Vinerna ska ha en hög intensitet. Aromer av honung, mogen kvitten och fikon. Mycket fruktiga.

—

Provningsskede: Vinerna ska vara åtminstone medelfylliga, runda och oljiga. Lång eftersmak.

≤ 0,74 g/l ättiksyra i unga viner

≤ 0,85 g/l ättiksyra i mogna viner

≤ 0,72 g/l + 0,06 g/l ättiksyra för varje grad av naturlig alkoholhalt som överstiger 10 volymprocent när det gäller viner som framställs av botrytisangripna druvor.

Cabernet sauvignon, tempranillo och merlot

7 500 kilo druvor per hektar

52 hektoliter per hektar

Sauvignon blanc och chardonnay

7 400 kilo druvor per hektar

48 hektoliter per hektar

Syrah

7 300 kg druvor per hektar

51 hektoliter per hektar

Moscatel de grano menudo (muscat blanc à petits grains)

7 200 kg druvor per hektar

28 hektoliter per hektar

Polygon 5: skifte 1 658.

Polygon 5: skifte 1 659.

Polygon 5: skifte 1 660.

Polygon 5: skifte 1 661.

Polygon 5: skifte 1 662.

Polygon 5: skifte 1 663.

Polygon 5: skifte 1 884.

Polygon 5, skifte 1 885 och jordlott A (partiell), E, F, G och H.

CABERNET SAUVIGNON

CHARDONNAY

MERLOT

MOSCATEL DE GRANO MENUDO (MUSCAT BLANC À PETITS GRAINS)

SAUVIGNON BLANC

SYRAH

TEMPRANILLO

—

Välbalanserad, med bra alkoholhalt och hög polyfenolhalt.

—

Sorter med lång växtperiod, som cabernet sauvignon, har anpassat sig väl till miljön. Resultatet blir full mognad av de fasta delarna och viner med en hög polyfenolhalt.

—

Bra syrahalt, vilket innebär att vinerna åldras väl och har lång hållbarhet efter tappning.

—

Viner med mogna aromer med hög intensitet, med inslag av färsk frukt.

—

Regn som kommer in söderifrån: på grund av föhneffekten faller regnet på den södra sidan av Sierra de Moncayo och når inte bergens norra dal där det avgränsade området Bolandin är beläget.

—

Regn som kommer in norrifrån: närheten till floden Ebro innebär att regnet från norr inte når flodens södra sida där det avgränsade området är beläget. Denna effekt förstärks av det faktum att detta regn föregås av nordliga vindar som drar ner den relativa luftfuktigheten med sina låga temperaturer och följaktligen bidrar till torka.

—

De röda vinerna har en mer intensiv färg, högre polyfenolhalt och polymerisering, mognad, finess och silkeslena tanniner vilket betyder att de är fylliga i munnen utan att vara stringenta eller överdådiga.

—

De röda vinerna, de vita vinerna och de vita viner som framställs av övermogna druvor har en hög alkoholhalt vilket förhöjer känslan av överdådighet och sötma i munnen.

—

De röda vinerna, de vita vinerna och de vita viner som framställs av övermogna druvor har en balanserad syra som aldrig blir särskilt hög. Halten av äppelsyra är särskilt låg på grund av att organiska syror förbränns av de höga sommartemperaturerna när druvorna mognar. Det innebär att varken de röda vinerna, de vita vinerna eller de vita viner som framställs av övermogna druvor någonsin har någon kraftig syrlighet vilket kan förekomma i viner från nordliga delområden där äppelsyrahalten är högre.

—

De röda vinerna, de vita vinerna och de vita viner som framställs av övermogna druvor har mycket mogna fenolföreningar vilket begränsar vinernas kontakt med syre och därmed undviker förekomsten av reduktiv svavelarom. De framställda vinerna är mycket aromatiska och uttrycksfulla.

—

I de röda vinerna, de vita vinerna och de vita viner som framställs av övermogna druvor är lagringen och oxidationen långsam på grund av den höga koncentrationen av polyfenoler vilket innebär att vinerna har lång hållbarhet och att de åldras väl.

—

De vita viner som framställs på övermogna druvor är fylliga med en hög total alkoholhalt och en guldgul färg på grund av långa perioder av exponering för solljus vilket ger en gyllene produkt. Bristen på regn gör att övermognaden kan pågå under lång tid för att sedan kulminera i en fin intensitet av aromer från mogen frukt, honung och inslag av citrus.

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning.

Typ av ytterligare villkor:

Förpackning i det avgränsade geografiska området

—

50–63 % äggpasta.

—

30–40 % sås.

—

6–10 % béchamelsås.

—

30–40 % färskt kött, varav

—

0–15 % tomatkoncentrat och 0–30 % tomatpuré.

—

1–3 % rotselleri, 1–3 % morot, 2–5 % silverlök med instuckna kryddnejlikor, bouquet garni av aromatiska örter (efter smak). Örterna måste vara färska och får inte ersättas med torkade örter eller med kemiska smakämnen.

—

2–5 % (ett glas) torrt vitt vin.

—

0–5 % ister eller griskind.

—

4–8 % extra jungfruolja.

—

Malet salt och svartpeppar efter smak.

—

2–5 % riven ost av typen Parmigiano Reggiano SUB eller Grana Padano SUB.

—

Tillräckligt med vatten för att täcka köttet (3).

—

0–8 % UHT-helmjölk eller pastöriserad färsk mjölk (valfritt).

—

80–90 % UHT-helmjölk eller pastöriserad färsk mjölk.

—

5–10 % vanligt vetemjöl.

—

5–10 % smör.

—

Salt, malen svartpeppar och muskotnöt efter smak.

—

32–35 % färska hönsägg och 0–3 % äggulor. Ägg och äggulor får ersättas med pastöriserade flytande äggprodukter.

—

60–65% vanligt vetemjöl eller durumvetemjöl.

—

0–3 % (1 matsked) extra jungfruolja eller smält smör.

—

0–4 % (1 matsked) vino cotto (4) eller Marsala SUB.

—

Salt efter smak.

—

I kokboken Guida in cucina från 1927 av kocken Cesare Tirabasso (Bisson & Leopardi, Macerata 1927, s. 91) uppges att Vincisgrassi är en vanligt förekommande maträtt i Marche, särskilt i Macerata-provinsen.

—

I Le ricette regionali italiane (A. Gosetti della Salda, La cucina italiana, Milano 1967, s. 608) står att denna välsmakande och ytterst näringsrika maträtt – Vincisgrassi – är en gammal tradition i Macerata-provinsen.

—

I Cucina delle Marche (P. Carsetti, Newton Compton 2010, s. 133) beskrivs receptet som kodifierat.

—

I Le ricette d’oro delle migliori osterie e trattorie italiane (C. Cambi, Newton Compton 2010, s. 515) finns receptet med som ”Vincisgrassi alla maceratese”.

—

I Marche a tavola (A. Carnival Mallè m.fl., 2003) finns receptet på sidan 34 under namnet ”Vincisgrassi alla maceratese”.

—

År 2000 publicerades Vincisgrassi av Macerata-provinsens handelskammare i samarbete med den italienska näringslivsorganisationen Confcommercio, den italienska gastronomiska akademin Accademia Italiana della Cucina och kockorganisationen Federcuochi.