2.8.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 310/2

Domstolens dom (femte avdelningen) av den 17 juni 2021 (begäran om förhandsavgörande från Ondernemingsrechtbank Antwerpen – Belgien) – Mircom International Content Management & Consulting (M.I.C.M.) Limited mot Telenet BVBA

(Mål C-597/19) (1)

(Begäran om förhandsavgörande - Immateriella rättigheter - Upphovsrätt och närstående rättigheter - Direktiv 2001/29/EG - Artikel 3.1 och 3.2 - Begreppet tillgängliggörande för allmänheten - Nedladdning genom ett peer-to-peer-nätverk av en fil innehållande ett skyddat verk och samtidigt tillgängliggörande av delar av filen i nedladdningssyfte - Direktiv 2004/48/EG - Artikel 3.2 - Missbruk av åtgärder, förfaranden och sanktioner - Artikel 4 - Personer som har rätt att begära tillämpning av åtgärderna, förfarandena och sanktionerna - Artikel 8 - Rätt till information - Artikel 13 - Begreppet skada - Förordning (EU) 2016/679 - Artikel 6.1 första stycket f - Skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter - Laglig behandling av personuppgifter - Direktiv 2002/58/EG - Artikel 15.1 - Lagstiftningsåtgärder som syftar till att begränsa omfattningen av vissa rättigheter och skyldigheter - Grundläggande rättigheter - Artiklarna 7, 8, 17.2 och 47 första stycket i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna)

(2021/C 310/02)

Rättegångsspråk: nederländska

Hänskjutande domstol

Ondernemingsrechtbank Antwerpen

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Mircom International Content Management & Consulting (M.I.C.M.) Limited

Motpart: Telenet BVBA

Ytterligare deltagare i rättegången: Proximus NV, Scarlet Belgium NV

Domslut

Artikel 3.1 och 3.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället ska tolkas så, att uppladdning från terminalutrustningen tillhörande en användare av ett peer-to-peer-nätverk till sådan utrustning tillhörande andra användare av nätverket utgör ett tillgängliggörande för allmänheten i den mening som avses i dessa bestämmelser när uppladdningen avser fragment av en mediefil innehållande ett skyddat verk vilka tidigare laddats ned av denna användare. Det saknar betydelse att denna uppladdning automatiskt genereras av programvaran för delning mellan klient och Bittorrent, till följd av konfigurationerna i denna, när användaren anslutit sig till denna programvara från den terminalutrustning från vilken nämnda uppladdning sker och gett sitt samtycke till att programvaran används efter att i vederbörlig ordning ha informerats om dess egenskaper.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter ska tolkas så, att en person som genom avtal innehar vissa immateriella rättigheter men som inte själv utnyttjar dem, utan endast begär skadestånd från påstådda intrångsgörare, kan i princip komma i åtnjutande av de åtgärder, förfaranden och sanktioner som föreskrivs i kapitel II i direktivet, såvida det inte i enlighet med den allmänna skyldigheten i artikel 3.2 i direktivet och på grundval av en omfattande helhetsbedömning visas att begäran utgör missbruk. Vad särskilt gäller en begäran om information med stöd av artikel 8 i direktivet ska den även avslås om den inte är berättigad eller inte är proportionell, vilket det ankommer på den hänskjutande domstolen att pröva.

Artikel 6.1 första stycket f i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) jämförd med artikel 15.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktiv om integritet och elektronisk kommunikation), i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/136/EG av den 25 november 2009, ska tolkas så, att den i princip inte utgör hinder för att innehavaren av de immateriella rättigheterna eller en tredje part för dennes räkning systematiskt registrerar ip-adresser för användare av peer-to-peer-nätverk vilkas internetanslutning påstås ha använts för intrångsgörande verksamhet eller att immaterialrättsinnehavaren eller tredje part underrättas om dessa användares namn och postadresser i syfte att kunna väcka skadeståndstalan i tvistemål för en skada som dessa användare påstås ha vållat. Detta förutsätter dock att rättsinnehavarens eller tredje parts initiativ i detta syfte och deras begäran om detta är berättigade och proportionella och inte utgör missbruk och har sin rättsliga grund i en nationell lagstiftningsåtgärd, i den mening som avses i artikel 15.1 i direktiv 2002/58, i dess lydelse enligt direktiv 2009/136, som begränsar räckvidden för artiklarna 5 och 6 i direktivet i ändrad lydelse.

(1) EUT C 383, 11.11.2019.

2.8.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 310/3

Domstolens dom (stora avdelningen) av den 15 juni 2021 (begäran om förhandsavgörande från Hof van beroep te Brussel – Belgien) – Facebook Ireland Limited, Facebook Inc., Facebook Belgium BVBA mot Gegevensbeschermingsautoriteit

(Mål C-645/19) (1)

(Begäran om förhandsavgörande - Skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter - Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna - Artiklarna 7, 8 och 47 - Förordning (EU) 2016/679 - Gränsöverskridande behandling av personuppgifter - Systemet med en enda kontaktpunkt - Lojalt och effektivt samarbete mellan tillsynsmyndigheterna - Behörigheter och befogenheter - Befogenhet att inleda eller delta i rättsliga förfaranden)

(2021/C 310/03)

Rättegångsspråk: nederländska

Hänskjutande domstol

Hof van beroep Brussel

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Facebook Ireland Limited, Facebook Inc., Facebook Belgium BVBA

Motpart: Gegevensbeschermingsautoriteit

Domslut

Artiklarna 55.1, 56–58 och 60–66 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), jämförda med artiklarna 7, 8 och 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, ska tolkas så, att en medlemsstats tillsynsmyndighet som, enligt den nationella lagstiftning som har antagits för att genomföra artikel 58.5 i nämnda förordning, har befogenhet att upplysa en domstol i den medlemsstaten om överträdelser av denna förordning, och att vid behov inleda eller delta i rättsliga förfaranden, kan utöva denna befogenhet i samband med gränsöverskridande uppgiftsbehandling trots att den inte är ”ansvarig tillsynsmyndighet” i den mening som avses i artikel 56.1 i förordningen, när det gäller denna uppgiftsbehandling, under förutsättning att det är fråga om en av de situationer där förordning 2016/679 ger denna tillsynsmyndighet behörighet att anta ett beslut i vilket det konstateras att behandlingen strider mot förordningens bestämmelser och förutsatt att förordningens förfaranden för samarbete och enhetlighet iakttas.

Artikel 58.5 i förordning 2016/679 ska tolkas så, att det för att en tillsynsmyndighet i en medlemsstat som inte är ansvarig tillsynsmyndighet ska ha befogenhet att väcka talan i den mening som avses i denna bestämmelse, i ett fall som rör gränsöverskridande behandling av personuppgifter, inte krävs att den personuppgiftsansvarige eller personuppgiftsbiträdet som talan har väckts mot, för den gränsöverskridande behandlingen av personuppgifterna, innehar ett huvudsakligt verksamhetsställe eller ett annat verksamhetsställe i den medlemsstat där tillsynsmyndigheten finns.

Artikel 58.5 i förordning 2016/679 ska tolkas så, att en tillsynsmyndighet i en medlemsstat som inte är ansvarig tillsynsmyndighet, vid utövandet av sin befogenhet att upplysa en domstol i den medlemsstaten om påstådda överträdelser av denna förordning och att vid behov inleda eller delta i rättsliga förfaranden, i den mening som avses i denna bestämmelse, får rikta sig mot såväl den personuppgiftsansvariges huvudsakliga verksamhetsställe som är beläget i samma medlemsstat som myndigheten, som mot ett annat av den personuppgiftsansvariges verksamhetsställen, förutsatt att det rättsliga förfarandet avser en uppgiftsbehandling som utförs inom ramen för verksamheten vid det verksamhetsstället, och att myndigheten har rätt att utöva denna befogenhet enligt vad som angetts i svaret på den första tolkningsfrågan.

Artikel 58.5 i förordning 2016/679 ska tolkas så, att när en tillsynsmyndighet i en medlemsstat, som inte är ”ansvarig tillsynsmyndighet” i den mening som avses i artikel 56.1 i förordningen, före den 25 maj 2018 har väckt talan vid domstol avseende en gränsöverskridande behandling av personuppgifter, det vill säga före den tidpunkt då förordningen blev tillämplig, så kan denna talan, unionsrättsligt sett, vidhållas på grundval av bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter, som fortsätter att vara tillämpligt på sådana överträdelser av direktivets bestämmelser som begåtts före den dag då det direktivet upphävdes. En sådan talan kan dessutom, med stöd av artikel 58.5 i förordning 2016/679, väckas av nämnda myndighet avseende överträdelser som begåtts efter detta datum, under förutsättning att det sker i en av de situationer där denna förordning, undantagsvis, ger en tillsynsmyndighet i en medlemsstat, som inte är ”ansvarig tillsynsmyndighet”, befogenhet att anta ett beslut i vilket det konstateras att den aktuella behandlingen av uppgifter strider mot förordningens bestämmelser om skydd för fysiska personers rättigheter med avseende på behandling av personuppgifter, och förutsatt att förordningens förfaranden för samarbete och enhetlighet iakttas, vilket det ankommer på den hänskjutande domstolen att kontrollera.

Artikel 58.5 i förordning 2016/679 ska tolkas så, att denna bestämmelse har direkt effekt, med följden att en nationell tillsynsmyndighet kan åberopa nämnda bestämmelse för att väcka eller återuppta en talan mot enskilda, även om bestämmelsen inte i särskild ordning har genomförts i den berörda medlemsstatens lagstiftning.

(1) EUT C 406, 2.12.2019.

2.8.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 310/5

Domstolens dom (första avdelningen) av den 17 juni 2021 (begäran om förhandsavgörande från Sąd Apelacyjny w Warszawie – Polen) – Mittelbayerischer Verlag KG/SM

(Mål C-800/19) (1)

(Begäran om förhandsavgörande - Civilrättsligt samarbete - Förordning (EU) nr 1215/2012 - Domstols behörighet och erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område - Artikel 7.2 - Särskild behörighet i frågor om skadestånd utanför avtalsförhållanden - Den ort där skadan inträffade eller kan inträffa - En person gör gällande att dennes personlighetsskydd har kränkts till följd av publiceringen av en artikel på internet - Den ort där skadan uppkom - Den plats där denna person har sina huvudsakliga intressen)

(2021/C 310/04)

Rättegångsspråk: polska

Hänskjutande domstol

Sąd Apelacyjny w Warszawie

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Mittelbayerischer Verlag KG

Motpart: SM

Domslut

Artikel 7.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1215/2012 av den 12 december 2012 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område ska tolkas så, att domstolen på den ort där en person – som gör gällande att hans eller hennes personlighetsskydd har kränkts genom ett innehåll som publicerats på en webbplats – har sina huvudsakliga intressen, är behörig att, med avseende på hela den påstådda skadan, pröva en skadeståndstalan som väckts av denna person endast om detta innehåll omfattar objektiva och kontrollerbara uppgifter som gör det möjligt att direkt eller indirekt identifiera denna person som individ.

(1) EUT C 27, 27.1.2020.

2.8.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 310/6

Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 17 juni 2021 (begäran om förhandsavgörande från Klagenævnet for Udbud – Danmark) – Simonsen & Weel A/S mot Region Nordjylland och Region Syddanmark

(Mål C-23/20) (1)

(Begäran om förhandsavgörande - Offentlig upphandling - Ramavtal - Direktiv 2014/24/EU - Artikel 5.5 - Artikel 18.1 - Artiklarna 33 och 49 - Bilaga V, del C, punkterna 7, 8 och 10 - Genomförandeförordning (EU) 2015/1986 - Bilaga II, rubrikerna II.1.5 och II.2.6 - Förfaranden för tilldelning av offentliga kontrakt - Skyldighet att i meddelandet om offentlig upphandling eller i förfrågningsunderlaget ange dels den uppskattade kvantiteten eller det uppskattade värdet, dels den största kvantitet eller det högsta värdet av de varor som ska levereras enligt ett ramavtal - Öppenhetsprincipen och principen om likabehandling - Direktiv 89/665/EEG - Artikel 2d.1 - Förfaranden för överklagande av tilldelning av offentliga upphandlingskontrakt - Kontraktet saknar verkningar - Omfattas inte)

(2021/C 310/06)

Rättegångsspråk: danska

Hänskjutande domstol

Klagenævnet for Udbud

Parter i målet vid den nationella domstolen

Sökande: Simonsen & Weel A/S

Svarande: Region Nordjylland och Region Syddanmark

Ytterligare deltagare i rättegången: Nutricia A/S

Domslut

Artikel 49 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG, punkterna 7, 8 och 10 a i del C i bilaga V till detta direktiv, jämförda med artikel 33 i samma direktiv, och principen om likabehandling och öppenhetsprincipen i artikel 18.1 i samma direktiv, ska tolkas så, att det i meddelandet om upphandling ska anges uppskattad kvantitet och/eller uppskattat värde och den största kvantitet och/eller det högsta värdet för de varor som ska levereras enligt ett ramavtal och att ramavtalet inte längre har några verkningar när detta gränsvärde har nåtts.

Artikel 49 i direktiv 2014/24, samt punkterna 7 och 10 a i del C i bilaga V till detta direktiv, jämförda med artikel 33 i samma direktiv och principen om likabehandling och öppenhetsprincipen i artikel 18.1 i samma direktiv, ska tolkas så, att uppskattad kvantitet och/eller det uppskattade värdet och den största kvantiteten och/eller det högsta värdet av de varor som ska levereras enligt ett ramavtal ska anges samlat i meddelandet om upphandling och att meddelandet om upphandling kan innehålla de kompletterande krav som den upphandlande myndigheten har beslutat att tillfoga nämnda meddelande.

Artikel 2d 1 a i rådets direktiv 89/665/EEG av den 21 december 1989 om samordning av lagar och andra författningar för prövning av offentlig upphandling av varor och bygg- och anläggningsarbeten, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU av den 26 februari 2014 ska tolkas så, att den inte är tillämplig när ett meddelande om offentlig upphandling har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning även om den uppskattade kvantiteten och/eller det uppskattade värdet av de varor som ska levereras enligt det planerade ramavtalet inte framgår av detta meddelande om upphandling utan av förfrågningsunderlaget och varken meddelandet om upphandling eller nämnda förfrågningsunderlag anger någon största kvantitet och/eller högsta värde för de varor som ska levereras enligt nämnda ramavtal.

(1) EUT C 95, 23.03.2020.

2.8.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 310/7

Domstolens dom (första avdelningen) av den 17 juni 2021 (begäran om förhandsavgörande från Bundesfinanzgericht – Österrike) – K (C-58/20), DBKAG (C-59/20) mot Finanzamt Österreich, tidigare Finanzamt Linz

(Förenade målen C-58/20 och C-59/20) (1)

(Begäran om förhandsavgörande - Mervärdesskatt - Direktiv 2006/112/EG - Artikel 135.1 - Undantag från skatteplikt - Förvaltning av särskilda investeringsfonder - Utkontraktering - Tjänster som tillhandahålls av tredje man)

(2021/C 310/07)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Bundesfinanzgericht

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: K (C-58/20), DBKAG (C-59/20)

Motpart: Finanzamt Österreich, tidigare Finanzamt Linz

Domslut

Artikel 135.1 g i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt ska tolkas på så sätt att tjänster som tredje man tillhandahåller bolag som förvaltar särskilda investeringsfonder, såsom uppgifter i skattehänseende som består i att säkerställa att andelsinnehavarnas fondinkomster beskattas i enlighet med nationell lag samt beviljande av en nyttjanderätt till en programvara som används endast för att utföra beräkningar som är väsentliga för riskhantering och avkastningsmätning, omfattas av det undantag från skatteplikt som föreskrivs i denna bestämmelse, om de har ett nära samband med förvaltningen av särskilda investeringsfonder och om de tillhandahålls uteslutande för förvaltningen av sådana fonder, även om tillhandahållandet av dessa tjänster i sin helhet inte har utkontrakterats.

(1) EUT C 191, 8.6.2020.

2.8.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 310/8

Domstolens dom (nionde avdelningen) av den 17 juni 2021 – Republiken Litauen mot Europeiska kommissionen, Republiken Tjeckien

(Mål C-153/20 P) (1)

(Överklagande - Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu)) - Betalningar undantagna från unionsfinansiering - Betalningar som verkställts av Republiken Litauen - Förordning (EU) nr 65/2011 - Administrativ kontroll - Kontroll på plats - Kvalitetskontroll - Sökandenas egenskaper - Förutsättningar som skapats på konstlad väg - Betalningar som verkställts inom ramen för projekt)

(2021/C 310/08)

Rättegångsspråk: litauiska

Parter

Klagande: Republiken Litauen (ombud: R. Dzikovič och K. Dieninio)

Övriga parter i målet: Europeiska kommissionen (ombud: A. Sauka och A. Steiblytė), Republiken Tjeckien (ombud: M. Smolek, J. Pavliš och J. Vláčil)

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Republiken Litauen ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de kostnader som Europeiska kommissionen har haft.

3)	Republiken Tjeckien ska bära sina rättegångskostnader.

(1) EUT C 215, 29.6.2020.

2.8.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 310/8

Domstolens beslut (nionde avdelningen) av den 5 maj 2021 (begäran om förhandsavgörande från Tribunal du travail de Liège – Belgien) – VT mot Centre public d'action sociale de Líège (CPAS)

(Mål C-641/20) (1)

(Begäran om förhandsavgörande - Område med frihet, säkerhet och rättvisa - Direktiv 2008/115/EG - Återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i landet - Beslut om återvändande - Domstolsprövning - Tillfällig uppehållsrätt och rätt till socialt bistånd under den tid som prövningen pågår)

(2021/C 310/09)

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Tribunal du travail de Liège

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: VT

Motpart: Centre public d'action sociale de Liège (CPAS)

Avgörande

Artiklarna 5 och 13 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG av den 16 december 2008 om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna, jämförda med artiklarna 19.2 och 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, och artikel 14.1 b i detta direktiv ska tolkas så, att de utgör hinder för en nationell lagstiftning som inte ger automatisk uppskjutande verkan åt ett överklagande som en tredjelandsmedborgare har ingett mot ett beslut om återvändande, i den mening som avses i artikel 3 led 4 i detta direktiv, som denne har blivit föremål för efter det att den behöriga myndigheten har återkallat hans flyktingstatus, i enlighet med artikel 11 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU av den 13 december 2011 om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet, och därvid återkallat den tillfälliga uppehållsrätten och rätten till socialt bistånd under den tid som prövningen pågår till dess att ett beslut har fattats om detta överklagande, i det undantagsfall då denna medborgare, som lider av en allvarlig sjukdom, till följd av verkställigheten av detta beslut sannolikt kommer att utsättas för en allvarlig risk för en allvarlig och oåterkallelig försämring av sitt hälsotillstånd. I detta sammanhang ska den nationella domstolen, vid vilken en tvist har anhängiggjorts vars utgång är kopplad till ett eventuellt uppskjutande av återvändandebeslutets verkningar, anse att det överklagande som har gjorts av detta beslut har uppskjutande verkan, när överklagandet innehåller argument, som inte förefaller uppenbart ogrundade, om att verkställigheten av beslutet skulle utsätta tredjelandsmedborgaren för en allvarlig risk för en allvarlig och oåterkallelig försämring av dennes hälsotillstånd.

(1) EUT C 44, 8.2.2021.

2.8.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 310/10

Begäran om förhandsavgörande framställd av Landessozialgericht Nordrhein-Westfalen (Tyskland) den 4 maj 2021 – VA mot Deutsche Rentenversischerung Bund

(Mål C-283/21)

(2021/C 310/13)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Landessozialgericht Nordrhein-Westfalen

Parter i det nationella målet

Klagande: VA

Motpart: Deutsche Rentenversischerung

Intervenient: RB

Tolkningsfrågor

Beaktas en period för vård av barn i den mening som avses i artikel 44.2 i förordning (EG) nr 987/2009 (1) enligt lagstiftningen i Nederländerna – som är behörig medlemsstat enligt avdelning II i grundförordningen (förordning (EG) nr 883/2004 (2)) – genom att perioden för vård av barn i Nederländerna, i form av en ren bosättningsperiod, ger rätt till ålderspension?

För det fall att den första frågan ska besvaras nekande:

Ska artikel 44.2 i förordning (EG) nr 987/2009 – som en följd av EU-domstolens dom av den 23 november 2000, Elsen (mål C-135/99 (3) [EU:C:2000:647]), och dom av den 19 juli 2012, Reichel-Albert (mål C-522/10 (4), EU:C:2012:475) – ges en extensiv tolkning, så att den behöriga medlemsstaten ska beakta en period för vård av barn även i ett fall där personen som vårdat barnet, i enlighet med pensionssystemet i den medlemsstaten, har fullgjort pensionsgrundande perioder före och efter denna vårdperiod till följd av utbildning eller anställning, men inte betalade avgifter till detta system omedelbart före eller efter vården av barnet?

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 av den 16 september 2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EUT L 284, 2009, s. 1).

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EUT L 166, 2004, s. 1).

(3) ECLI:EU:C:2000:647, Elsen.

(4) ECLI:EU:C:2012:475, Reichel-Albert.

2.8.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 310/11

Begäran om förhandsavgörande framställd av Landgericht Kleve (Tyskland) den 14 maj 2021 – AB m.fl. mot Ryanair DAC

(Mål C-307/21)

(2021/C 310/14)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Landgericht Kleve

Parter i det nationella målet

Klagande: AB m.fl.

Motpart: Ryanair DAC

Tolkningsfråga

Ska artiklarna 5.1 c och 7 i förordning (EG) nr 261/2004 (1) tolkas så, att det lufttrafikföretag som utför flygningen ska betala kompensation i händelse av en inställd flygning om vilken passageraren inte har underrättats minst två veckor före den tidtabellsenliga avgångstiden även om lufttrafikföretaget har skickat denna information i god tid, mer än två veckor i förväg, till den enda e-postadress som lufttrafikföretaget informerats om i samband med bokningen, dock utan att veta att bokningen gjorts via en bokningsagentur respektive dennas internetplattform och att bokningsagenturen men inte passageraren i förekommande fall direkt kunde nås på den av bokningsplattformen angivna e-postadressen?

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 261/2004 av den 11 februari 2004 om fastställande av gemensamma regler om kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt försenade flygningar och om upphävande av förordning (EEG) nr 295/91 (EUT L 46, 2004, s. 1).

2.8.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 310/11

Begäran om förhandsavgörande framställd av Corte d'appello di Venezia (Italien) den 21 maj 2021 – Agecontrol SpA mot ZR, Lidl Italia Srl

(Mål C-319/21)

(2021/C 310/15)

Rättegångsspråk: italienska

Hänskjutande domstol

Corte d'appello di Venezia

Part(er) i det nationella målet

Klagande: Agecontrol SpA

Motparter: ZR, Lidl Italia Srl

Tolkningsfråga

Ska artikel 5.4 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 (1), jämförd med artiklarna 5.1 och 8 i samma förordning och med artiklarna 113 och 113a i rådets förordning (EG) nr 1234/2007 (2) av den 22 oktober 2007, tolkas på så sätt att det uppställs krav på att upprätta en åtföljande handling med uppgifter om namn och ursprungsland för färsk frukt och färska grönsaker som skickas färdigförpackade eller i producentens originalförpackningar, vid transport av dessa från ett försäljningsbolags distributionsplattform till ett av samma bolags försäljningsställen, oberoende av den omständigheten att på ena sidan av förpackningen finns, tryckta antingen direkt på förpackningen med outplånlig skrift eller på en etikett som utgör en integrerad del av förpackningen eller är fäst på den, de uppgifter som ska ingå i märkningen och som föreskrivs i kapitel 1 i förordning (EU) nr 543/2011 (däribland uppgifter om produkternas namn och ursprungsland) och att sådana uppgifter även anges i de fakturor som utfärdas av den leverantör från vilken det bolag som saluför produkten har köpt denna, vilka bevaras vid bolagets bokföringsbyråer, och på ett anslag som placeras på framträdande plats inuti det transportmedel som produkten fraktas på?

(1) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 av den 7 juni 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker (EUT L 157, 2011, s. 1).

(2) Rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”förordningen om en samlad marknadsordning”) (EGT L 299, 2007, s. 1).

2.8.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 310/12

Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunale di Rieti (Italien) den 26 maj 2021 – Brottmål mot G.B., R.H.

(Mål C-334/21)

(2021/C 310/16)

Rättegångsspråk: italienska

Hänskjutande domstol

Tribunale di Rieti

Tilltalade i brottmålet vid den nationella domstolen

G.B., R.H.

Tolkningsfrågor

Ska artikel 15.1 i direktiv 2002/58 (1), jämförd med artiklarna 7, 8, 11 och 52.1 i [Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna] och mot bakgrund av de principer som [Europeiska unionens domstol] slog fast i dom av den 2 mars 2021, C-746/18, tolkas på så sätt att den utgör hinder för en nationell bestämmelse som den i artikel 132.3 i lagstiftningsdekret nr 196/2003, enligt vilken åklagarmyndigheten – ett organ som åtnjuter fullständiga och obegränsade garantier avseende oavhängighet och självständighet i enlighet med bestämmelserna i avdelning IV i den italienska konstitutionen – har befogenhet att genom motiverat beslut begära tillgång till trafik- och lokaliseringsuppgifter inom ramen för en brottsutredning?

Om den första frågan besvaras nekande, kan [Europeiska unionens domstol] då ge ytterligare tolkningsriktlinjer angående en eventuell icke-retroaktiv tillämpning av de principer som slogs fast i dom av den 2 mars 2021, C-746/18, med beaktande av tyngre vägande behov av rättssäkerhet i samband med förebyggande, avslöjande och bekämpning av grov brottslighet eller hot mot allmän säkerhet?

Ska artikel 15.1 i direktiv 2002/58, jämförd med artiklarna 7, 8, 11 och 52.1 i stadgan och mot bakgrund av de principer som [Europeiska unionens domstol] slog fast i dom av den 2 mars 2021, C-746/18, tolkas på så sätt att den utgör hinder för en nationell bestämmelse som den i artikel 132.3 i lagstiftningsdekret nr 196/2003, jämförd med artikel 267.2 i Codice di procedura penale (straffprocesslagen), enligt vilken åklagarmyndigheten i fall som ställer krav på skyndsamhet kan begära omedelbar tillgång till trafikuppgifter, med ingående kontroll och prövning i efterhand av behörig domstol?

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktiv om integritet och elektronisk kommunikation) (EGT L 201, 2002, s. 37).

2.8.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 310/13

Överklagande ingett den 2 juni 2021 av Europeiska kommissionen av den dom som tribunalen (sjunde avdelningen) meddelade den 24 mars 2021 i mål T-374/20, KM mot Europeiska kommissionen

(Mål C-341/21 P)

(2021/C 310/17)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Klagande: Europeiska kommissionen (ombud: T. S. Bohr och B. Mongin)

Övriga parter i målet: KM, Europaparlamentet, Europeiska unionens råd

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—	upphäva den dom som Europeiska unionens tribunal (sjunde avdelningen) meddelade den 24 mars 2021, KM mot kommissionen i mål T-374/20,

—	ogilla talan,

—	förplikta KM att ersätta rättegångskostnaderna vid tribunalen, och

—	förplikta KM att ersätta kostnaderna för överklagandet.

Grunder och huvudargument

Kommissionen har åberopat tre grunder till stöd för överklagandet.

Den första grunden avser att tribunalen gjorde en felaktig rättstillämpniong avseende kriterierna för bedömning av lagligheten av de rättsakter som lagstiftaren har antagit och åsidosatte motiveringsskyldigheten. Tribunalen gjorde avsteg från principen att bedömningen av en EU-rättsakts laglighet avseende grundläggande rättigheter inte får vila på antaganden om vilka konsekvenser den kommer att få i konkreta situationer. Huruvida en rättakt är olaglig eller inte kan enligt kommissionen inte bedömas utifrån ”bristande lämplighet” hos det val som lagstiftaren har gjort. Tribunalen åsidosatte de principer som angetts i dom av den 19 december 2019 i mål C-460/18 P (1) , genom att inte beakta samtliga omständigheter som känneteckade de två situationer som skulle jämföras.

Den andra grunden avser att det gjorts en felaktig rättstillämpning vid tolkningen av principen om förbud mot diskriminering, när tribunalen ansåg att de två situationer som anges i artikel 18 och 20 i bilag VIII till tjänsteföreskrifterna, är jämförbara. Tidpunkten för ingående av äktenskap är inte det enda kriterium som åtskiljer artikel 18 och 20 i bilaga VIII. Differentieringen vilar på ett antal omständigheter som tribunalen inte beaktade. Tribunalen skulle ha tagit hänsyn till syftet med villkoret om en minimitid för äktenskapet i artikel 18 och 20 i bilaga VIII, villket hade tydliggjort skillnaderna mellan dem. Detsamma gäller för slutsatsen om diskriminering på grund av ålder.

Den tredje grunden avser slutligen felaktig rättstillämpning vid tolkningen av artikel 52.1 i stadgan om de grundläggande rättigheterna (2) och att motiveringsskyldigheten har åsidosatts vid flera tillfällen. För det första har det skett en felaktig rättstillämpning vid tolkningen av artikel 52.1 i stadgan om de grundläggande rättigheterna, enligt vilken följderna av att en tjänsteman avlider inte ska vara olika beroende på om äktenskapet har ingåtts före eller efter det att tjänstemannen lämnade aktiv tjänst. För det andra gjorde tribunalen en felaktig rättstillämpning vid tolkningen av syftet att motverka bedrägeri och den åsidosatte motiveringsskyldigheten.

(1) Dom av den 19 december 2019, HK mot kommissionen, ECLI:EU:C:2019:1119.

(2) Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (EUT C 326, 2012, s. 391).

2.8.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 310/14

Överklagande ingett den 7 juni 2021 av Europeiska unionens råd av den dom som tribunalen (sjunde avdelningen) meddelade den 24 mars 2021 i mål T-374/20, KM mot Europeiska kommissionen

(Mål C-357/21 P)

(2021/C 310/18)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Klagande: Europeiska unionens råd (ombud: M. Bauer och M. Alver)

Övriga parter i målet: KM, Europeiska kommissionen, Europarlamentet

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—	bifalla överklagandet och upphäva den dom som Europeiska unionens tribunal (sjunde avdelningen) meddelade den 24 mars 2021, KM mot kommissionen i mål T-374/20,

—	pröva målet i sak och ogilla talan, och

—	förplikta KM att ersätta rådets rättegångskostnader vid tribunalen och vid domstolen.

Grunder och huvudargument

Rådet har anfört fyra grunder till stöd för sitt överklagande.

Den första grunden avser att tribunalen gjorde en felaktig rättstillämpning i förbindelse med att den efterlevande maken eller makan till en tidigare tjänsteman vars äktenskap ingåtts innan vederbörande lämnat aktiv tjänst och motsvarande efterlevande till en tidigare tjånsteman vars äktenskap ingåtts efter att vederbörande lämnat aktiv tjänst, behandlades olika vid beviljande av efterlevandepension enligt artikel 18 eller 20 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna. Tribunalen prövade emellertid inte om de två situationerna var jämförbara med beaktande av samtliga omständigheter som kännetecknar dessa, särskilt den rättsliga reglering som gäller i respektive situation, mot bakgrund av av syftet och föremålet med den berörda EU-rättsaken. Tribunalen gjorde således en felaktig rättstillämpning när den slog fast att tidpunkten för äktenskapets ingående var den enda omständighet som är avgörande för om artikel 18 eller artikel 20 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna ska tillämpas, trots att det är motiverat att behandla de två situationerna olika på grund av den väsentliga, faktiska och rättsliga, skillnad mellan rättsställningen för en tjänsteman i aktiv tjänst enligt artikel 35 i tjänsteföreskrifterna och en tidigare tjänsteman.

Rådet har åberopat den andra och tredje grunden i andra hand.

Den andra grunden avser att tribunalen gjorde en felaktig rättstillämpning med hänsyn till den domstolskontroll som ska göras av unionslagstiftarens val. Tribunalen hänvisade till att unionslagstiftaren hade ett ”visst” utrymme för skönsmässighet, vilket innebär en skyldighet för tribunalen att pröva om det är orimligt att unionslagstiftaren anser att den särbehandling som införts är lämplig och nödvändig för att nå det eftersträvade målet. Härmed uttalade tribunalen att den medger lagstiftaren ett visst utrymme för skönsmässighet vid utövandet av de befogenheter som tilldelats nämnda lagstiftare på områden där lagstiftarens handlingar kräver både politiska, ekonomiska och sociala beslut och där lagstiftaren ska göra komplexa värderingar och bedömningar, såsom är fallet vad beträffar utformningen av ett system för social trygghet. Det handlar således inte om att få upplyst om en åtgärd som har vidtagits på detta område är den enda möjliga eller den bästa möjliga. Den är nämligen endast rättstridig om den är uppenbart olämlig för att uppnå det mål som de behöriga institutionerna avsåg att uppnå. Då tribunalens prövning var mer omfattande än en prövning av om den berörda åtgärden var uppenbart olämplig ersatte tribunalen lagstiftarens bedömning med sin egen och överskred därmed gränserna för sin prövningsbefogenhet.

Den tredje grunden avser att tribunalen gjorde en felaktig rättstillämpning när den prövade om särbehandlingen var motiverad. Denna prövning är behäftad med felaktig rättstillämpning som tribunalen begick när den slog fast omfattningen av dess kontroll av de beslut som fattats av lagstiftaren. Tribunalen åsidosatte vidare rättspraxis, enligt vilken det ankommer på sökanden att bevisa att en bestämmelse är oförenlig med primärrätten och att det inte är de institutioner som har antagit rättsakten som ska bevisa att den är laglig. Tribunalen gjorde vidare en felaktig rättstillämpning genom att den prövade motiveringen för särbehandlingen med åberopande av rättspraxis med innebörden att ett generellt antagande om bedrägeri inte är tillräckligt för att motivera en åtgärd som strider mot syftena med EUF-fördraget och drog slutsatsen att det i artikjel 20 i i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna har införts ett generellt antagande om bedrägeri vad beträffar äktenskap som har kortare varaktighet än fem år. Av detta följer slutligen, mot bakgrund av den omständigheten att artikel 20 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna inte innehåller ett antagande om bedrägeri eller inte innehåller ett antagande om bedrägeri i förbindelse med ett äktenskap, att den möjlighet som anges i den överklagade domen att motbevisa detta antagande om bedrägeri, är irrelevant i förevarande situation.

Den fjärde grunden avser slutligen att tribunalen gjorde en felaktig rättstillämpning och åsidosatte motiveringsskyldigheten beträffande dess konstateranden om åsidosättande av förbudet mot åldersdiskriminiering. I den överklagade domen hänvisade tribunalen alternativt till den efterlevande makens ålder, till tjänstemannens eller den tidigare tjänstemannens ålder och åsidosatte därmed sin motiveringsskyldighet. Konstaterandet att det innebär en särskild olägenhet för personer som har en viss ålder eller som tillhör en viss åldersgrupp, är nämligen beroende av att det kan bevisas att de berörda bestämmelserna påverkar ett betydligt större antal personer med en viss ålder negativt i jämförelse med personer som har en annan ålder. Sådan bevisning förelåg inte i målet. Även om det skulle läggas till grund att det föreligger en särbehandling, som indirekt beror på den tidigare tjänstemannens ålder vid äktenskapets ingående, underlät tribunalen att pröva om nämnda särbehandkling var förenlig med artikel 21.1 i stadgan om de grundläggande rättigheterna (1) och om den uppfyllde de villkor som föreskrivs i artikel 52.1 i denna.

(1) Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (EUT C 326, 2012, s. 391).

2.8.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 310/15

Överklagande ingett den 14 juni 2021 av SGI Studio Galli Ingegneria Srl av den dom som tribunalen (nionde avdelningen) meddelade den 14 april 2021 i mål T-285/19, SGI Studio Galli Ingegneria mot kommissionen

(Mål C-371/21 P)

(2021/C 310/19)

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Klagande: SGI Studio Galli Ingegneria Srl (ombud: F.S. Marini, V. Catenacci, R. Viglietta, avvocati)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

ogiltigförklara den dom som meddelades av tribunalen (nionde avdelningen) den 14 april 2021 och som delgavs samma dag, i mål T-285/19, SIG Studio Galli Ingegneria S.r.l./Europeiska kommissionen, och följaktligen bifalla de yrkanden som framställts vid tribunalen, som framgår av domen, och således,

—

pröva och slå fast att sökanden inte är skyldig att betala de belopp som Europeiska kommissionen kräver enligt debetnota nr 3241902288, vilken mottogs den 22 februari 2019, och senast, meddelandet av den 29 april 2019 (Ref. Ares(2019)2858540), avseende återkrav av stöd och ersättning för den skada som orsakats av att Studio Galli Ingeneria inte lyckats uppfylla sina skyldigheter enligt bidragsavtal nr 619120 om finansiering av ”MARSOL” projektet,

—	pröva och slå fast att de brister som kommissionen har gjort gällande inte föreligger,

—

pröva och slå fast att skrivelsen av den 19 december 2018, Olafs undersökningsrapport, debetnotan av den 22 februari 2019, den följande påminnelsen av den 2 april 2019 och det slutliga meddelandet av den 29 april 2019 (Ref. Ares(2019)2858540) om ny fastställelse av det begärde beloppet och om avslag på SIG:s ytterligare krav, är ogiltiga, och under alla omständigheter ogrundade,

—	pröva och slå fast att den av kommissionen påstådda skulden inte föreligger,

—	pröva och slå fast att sökanden är berättigad till det stöd som utbetalades av kommissionen i enlighet med bidragsavtal nr 619120 om ”MARSOL” projektet,

—	i andra hand, pröva och slå fast att det belopp som kommissionen ska återkräva inte kan överstiga 100 044,99 euro, såsom angetts i tredje yrkandet,

—	i tredje hand, förplikta kommissionen att ersätta SIG:s kostnader för genomförandet av ”MARSOL” projektet enligt reglerna om obehörig vinst.

Grunder och huvudargument

Första grunden: Domen är rättsstridig såtillvida att det första yrkandet ogillades. Åsidosättande eller felaktig tillämpning av artiklarna 41, 42 och 47 i Europeiska unionens stadga om de mänskliga rättigheterna (stadgan). Åsidosättande av principen om god tro i kontraktsförhållanden i en mening som avses i artikel 1134 i den belgiska civillagen.

Sökanden kritiserar den överklagade domen i den mån det däri slås fast att kommissionen inte åsidosatte rättigheterna enligt artiklarna 41, 42 och 47 i stadgan och principen om god tro i kontraktsförhållanden genom att underlåta att beakta sökandens begäran att ärendet skulle vilandeförklaras och tillgång skulle begäras till Olafs handlingar i ärendet. Sökanden gör istället gällande att eftersom bolaget inte hade möjlighet att yttra sig över Olafs slutliga rapport på grund av interna problem, kunde dessa rättigheter inte göras gällande på ett verkningsfullt sätt, vare sig under det administrativa förfarandet eller vid tribunalen.

Andra grunden: Domen är rättsstridig såtillvida att det andra yrkandet ogillades. Åsidosättande eller felaktig tillämpning av artikel 317 FEUF, artikel 172a.1 i förordning nr 2342/2002 (1) , artikel 31.3 a och c i förordning nr 1906/2006 (2) , artiklarna II.5 och II.14 i de allmänna villkoren i bidragsavtalet. Åsidosättande av principen om oskuldspresumtion, bevisbörda och skälighet, som de anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (3) av den 11 september 2013. Missuppfattning av bevisningen i strid med artikel 1315 i den belgiska civillagen.

Sökanden kritiserar den överklagade domen i den mån denna innebär att det andra yrkandet ogillades och tribunalen fann att sökanden inte hade visat att direkta och indirekta personalkostnader var bidragsberättigade, vare sig inför kommissionen, Olaf eller tribunalen. Sökanden hävdar istället att tribunalen inte beaktade att Olafs påståenden inte avsåg det aktuella projektet utan andra projekt som getts bidrag. Tribunalen gjorde således en felaktig tillämpning av principerna om oskuldspresumtion och bevisbörda. Vidare skulle de tidrapporter som framlagts vid tribunalen ha utgjort tillräckliga bevis, mot bakgrund av det inte gjorts andra anklagelser och att projektet slutförts, för att bekräfta att de kostnader som kommissionen har återkrävt var bidragsberättigade.

Tredje grunden: Domen är rättsstridig såtillvida att det tredje yrkandet ogillades. Åsidosättande av principerna om proportionalitet, skälighet och god tro i kontraktsförhållanden. Åsidosättande av artikel 5.4 FEUF. Åsidosättande av artikel II.22 i bidragsavtalet.

Sökanden kritiserar den överklagade domen i den mån denna innebär att det andra yrkandet ogillades och tribunalen fann att kommissionen inte hade åsidosatt proportionalitetsprincipen när den begärde återbetalning av direkta och indirekta personalkostnader. Sökanden gör istället gällande att då undersökningen endast visat på oegentligheter avseende två anställda vid projektet, skulle endast de kostnader som avsåg dessa två ha återkrävts. Detta gäller särskilt då projektet slutförts och kostnaderna kontrollerats av en oberoende sakkunnig och som godtogs av kommissionen. Tribunalen skulle således, i enlighet med proportionalitetsprincipen, ha bifallit andrahandsyrkandet avseende fastställandet av det belopp som skulle återbetalas.

Fjärde grunden:: Domen är rättsstridig såtillvida att det fjärde yrkandet ogillades. Åsidosättande eller felaktig tillämpning av artikel 2 b i rådets förordning nr 58/2003 (4) av den 19 december 2002 och bidragsavtalet. Åsidosättande av motiveringsskyldigheten och motstridig motivering i domen i den mån den står i strid med tidigare praxis från tribunalen och EU-domstolen vad gäller obehörig vinst.

Sökanden kritiserar den överklagade domen i den mån denna innebär att det fjärde yrkandet ogillades och tribunalen inte medgav att sökanden kunde dra av bidrag som avsåg direkta och indirekta personalkostnader, med följd att kommissionen gjorde en obehörig vinst. Rekvisiten för ett krav, nämligen obehörig vinst för den ena parten till nackdel för den andra parten, liksom ett orsakssamband mellan dessa, är uppfyllda varför tribunalens avgörande är rättsstridigt.

(1) Kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (EGT L 357, 2002, s. 1).

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1906/2006 av den 18 december 2006 om regler för företags, forskningscentrums och universitets deltagande i sjunde ramprogrammet och för spridning av forskningsresultat (2007-2013) (EUT L 391, 2006, s. 1).)

(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 2013, s. 1)

(4) Rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram (EGT L 11, 2003, s. 1).

2.8.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 310/18

Tribunalens dom av den 16 juni 2021 – Italien och Spanien mot kommissionen

(Mål T-695/17 och T-704/17) (1)

(Språkordning - Allmänna uttagningsprov för rekrytering av tyskspråkiga, franskspråkiga, italienskspråkliga och nederländskspråkiga översättare - Valet av språken 2 och 3 vid uttagningsprovet har begränsats till engelska, franska och tyska - Förordning nr 1 - Artikel 1d.1, 1d.6, 27 och 28 f i tjänsteföreskrifterna - Diskriminering på grund av språk - Tjänstens intresse - Proportionalitet - Motiveringsskyldighet)

(2021/C 310/20)

Rättegångsspråk: italienska och spanska

Parter

Sökande i mål T-695/17: Republiken Italien (ombud: G. Palmieri, i egenskap av ombud, biträdd av P. Gentili, avvocato dello Stato)

Sökande i mål T-704/17: Konungariket Spanien (ombud: L. Aguilera Ruiz, agent)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: G. Gattinara, D. Milanowska, N. Ruiz García och L. Vernier)

Saken

Begäran med stöd av artikel 263 FEUF om ogiltigförklaring av meddelandet om allmänna uttagningsprov för att upprätta reservlistor med godkända sökande för rekrytering av tyskspråkiga (EPSO/AD(343/17), franskspråkiga (EPSO/AD/344/17), italienskspråkiga (EPSO/AD/345/17) och nederländskspråkiga (EPSO/AD/346/17) översättare (AD 5) (EUT C 224 A, 2017, s. 1).

Domslut

1)	Målen T-695/17 och T-704/17 förenas med avseende på domen.

2)	Meddelandet om allmänna uttagningsprov för att upprätta reservlistor med godkända sökande för rekrytering av tyskspråkiga (EPSO/AD(343/17), franskspråkiga (EPSO/AD/344/17), italienskspråkiga (EPSO/AD/345/17) och nederländskspråkiga (EPSO/AD/346/17) översättare (AD 5) ogiltigförklaras.

3)	Europeiska kommissionen ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Republiken Italiens rättegångskostnader i mål T-695/17 och Konungariket Spaniens rättegångskostnader i mål T-704/17.

(1) EUT C 424, 11.12.2017.

2.8.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 310/18

Tribunalens dom av den 16 juni 2021 – Krajowa Izba Gospodarcza Chłodnictwa i Klimatyzacji mot kommissionen

(Mål T-126/19) (1)

(Miljö - Förordning (EU) nr 517/2014 - Fluorerade växthusgaser - Tilldelning av kvoter för utsläppande av fluorkolväten på marknaden - Invändning om rättsstridighet - Artikel 16 och bilagorna V och VI i förordning nr 517/2014 - Principen om icke-diskriminering - Motiveringsskyldighet)

(2021/C 310/21)

Rättegångsspråk: polska

Parter

Sökande: Krajowa Izba Gospodarcza Chłodnictwa i Klimatyzacji (Warszawa, Polen) (ombud: advokaten A. Galos)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: J.-F. Brakeland, A. Becker, K. Herrmann och M. Jáuregui Gómez)

Part som har intervenerat till stöd för svaranden: Europaparlamentet (ombud: L. Visaggio, A. Tamás och W. Kuzmienko), Europeiska unionens råd (ombud: K. Michoel och I. Tchórzewska)

Saken

Talan enligt artikel 263 FEUF om ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 11 december 2018 om tilldelning till sökanden av en kvot på 4 096 ton koldioxidekvivalenter av fluorkolväten för år 2019.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Krajowa Izba Gospodarcza Chłodnictwa i Klimatyzacji ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Europeiska kommissionens rättegångskostnader.

3)	Europeiska unionens råd och Europaparlamentet ska bära sina rättegångskostnader.

(1) EUT C 148, 29.4.2019.

2.8.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 310/19

Tribunalens dom av den 16 juni 2021 – Cypern/EUIPO – Filotas Bellas & Yios (Halloumi Vermion)

(Förenade målen T-281/19 och T–351/19) (1)

(EU-varumärke - Ogiltighetsförfarande - EU-figurmärket Halloumi χαλλούμι Vermion grill cheese M BELAS PREMIUM GREEK DAIRY SINCE 1927 - De äldre nationella kontroll- och ordmärkena ΧΑΛΛΟΥΜΙ HALLOUMI - Ond tro - Artikel 52.1 b i förordning (EG) nr 207/2009 (nu artikel 59.1 b i förordning (EU) 2017/1001) - Relativ ogiltighetsgrund - Artikel 53.1 a och artikel 8.1 b och 8.5 i förordning nr 207/2009 (nu artikel 60.1 a och artikel 8.1 b och 8.5 i förordning 2017/1001))

(2021/C 310/22)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Republiken Cypern (ombud: S. Malynicz, QC, S. Baran, barrister, och V. Marsland, solicitor)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: D. Gája)

Motpart vid överklagandenämnden, tillika intervenient vid tribunalen: Filotas Bellas & Yios AE (Alexandreia Imathias, Grekland)

Saken

Överklaganden av det beslut som meddelades av EUIPO:s fjärde överklagandenämnd den 15 februari 2019 (ärende R 2298/2017-4) om ogiltighetsförfaranden mellan Republiken Cypern och Filotas Bellas & Yios.

Domslut

1)	Överklagandena ogillas.

2)	Republiken Cypern ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de kostnader som uppkommit för Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO).

(1) EUT C 213, 24.6.2019.

2.8.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 310/20

Tribunalens dom av den 16 juni 2021 – Lucaccioni mot kommissionen

(Mål T-316/19) (1)

(Personalmål - Tjänstemän - Social trygghet - Artikel 73 i tjänsteföreskrifterna - Gemensamma regler om försäkring mot yrkessjukdom och olycksfall - Yrkessjukdom - Artikel 9 - Ersättning för sjukvårdskostnader - Artikel 23 - Konsultation med en annan läkare - Beslut att neka samråd med läkarkommittén enligt artikel 22 - Ingen analog tillämpning av artikel 22.1 andra stycket - Regel om samstämmighet mellan talan och klagomålet - Tillämpning av lagen i tiden)

(2021/C 310/23)

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Sökande: Arnaldo Lucaccioni (San Benedetto del Tronto, Italien) (ombud: advokaten E. Bonanni)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: T. Bohr och L. Vernier, biträdda av advokaten A. Dal Ferro)

Saken

Talan enligt artikel 270 FEUF med yrkande dels om ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 2 augusti 2018 om avslag på sökandens ansökan av den 23 mars respektive den 8 juni 2018 om samråd med den läkarkommitté som föreskrivs i artikel 22 i de gemensamma reglerna om olycksfallsförsäkring och arbetssjukdomsförsäkring för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna, dels om ersättning för den skada sökanden påstod sig ha lidit till följd av detta beslut.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Arnaldo Lucaccioni ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 238, 15.7.2019.

2.8.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 310/20

Tribunalens dom av den 16 juni 2021 – CE mot regionkommittén

(Mål T-355/19) (1)

(Personalmål - Tillfälligt anställda - Artikel 2 c i anställningsvillkoren - Tillsvidareanställning - Förtida uppsägning med uppsägningstid - Artikel 47 c i i anställningsvillkoren - Bristande förtroende - Villkoren för uppsägningstiden - Åsidosättande av handläggningsregler - Rätten att yttra sig - Principen om god förvaltning - Rätten till försvar - Uppenbart oriktig bedömning)

(2021/C 310/24)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: CE (ombud: advokaten Casado García Hirschfeld)

Svarande: Regionkommittén (ombud: S. Bachotet och M. Esparrago Arzadun, biträdda av advokaten B. Wägenbaur)

Saken

Talan enligt artikel 270 FEUF dels om ogiltigförklaring, i första hand, av regionkommitténs beslut av den 16 april 2019 om uppsägning av sökandens anställningsavtal och, i andra hand, av skrivelsen av den 16 maj 2019 genom vilken regionkommittén sköt upp det datum fram till vilket sökanden kunde hämta sina personliga tillhörigheter och få tillgång till sin e-post under uppsägningstiden, dels om ersättning för den ekonomiska och ideella skada som sökanden påstår sig ha lidit till följd av dessa beslut.

Domslut

1)	Regionkommitténs beslut av den 16 april 2019 att säga upp CE:s anställningsavtal ogiltigförklaras i den del som avser de särskilda villkoren för genomförandet av uppsägningstiden.

2)	Talan ogillas i övrigt.

3)	Vardera parten ska bära sina rättegångskostnader, inbegripet kostnaderna för det interimistiska förfarandet.

(1) EUT C 255, 29.7.2019.

2.8.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 310/21

Tribunalens dom av den 16 juni 2021 – PL mot kommissionen

(Mål T-586/19) (1)

(Personalmål - Tjänstemän - Rapport om karriärutveckling - Bedömningsförfarandet för år 2017 - Utnämning av en utvärderare - Artikel 22a i tjänsteföreskrifterna - Allmänna genomförandebestämmelserna för artikel 43 i tjänsteföreskrifterna - Omsorgsplikt - Inom skälig tid - Principen om opartiskhet - Artikel 41 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna - Motiveringsskyldighet - Artikel 26 i tjänsteföreskrifterna - Rätten till försvar)

(2021/C 310/25)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: PL (ombud: advokaterna J.-N. Louis och J. Van Rossum)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: I. Melo Sampaio och L. Vernier)

Saken

Talan enligt artikel 270 FEUF om ogiltigförklaring av kommissionens beslut den 12 oktober 2018 avseende upprättande av sökandens karriärutvecklingsrapport för år 2017.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	PL ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 363, 28.10.2019.

2.8.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 310/22

Tribunalens dom av den 16 juni 2021 – Health Product Group/EUIPO – Bioline Pharmaceutical (Enterosgel)

(Mål T-678/19) (1)

(EU-varumärke - Ogiltighetsförfarande - Internationell registrering som designerar Europeiska unionen - Figurmärket Enterosgel - Ond tro föreligger inte - Artikel 51.1 b i förordning (EG) nr 40/94 (nu artikel 59.1 b i förordning (EU) 2017/1001))

(2021/C 310/26)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Health Product Group sp. z o.o. (Warszawa, Polen) (ombud: advokaterna, M. Kondrat, M. Stępień och A. Przytuła)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: E. Markakis och V. Ruzek)

Motpart vid överklagandenämnden, tillika intervenient vid tribunalen: Bioline Pharmaceutical AG (Baar, Schweiz) (ombud: advokaterna, T. Grucelski, H. Gajek och M. Furmańska)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av EUIPO:s fjärde överklagandenämnd den 8 augusti 2019 (ärende R 482/2018-4) om ett ogiltighetsförfarande mellan Health Product Group och Bioline Pharmaceutical.

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Health Product Group sp. z o.o. ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 399, 25.11.2019.

2.8.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 310/22

Tribunalens dom av den 16 juni 2021 – RA mot revisionsrätten

(Mål T-867/19) (1)

(Personalmål - Tjänstemän - Befordring - Befordringsförfarandet 2016 - Beslut att inte befordra sökanden till lönegrad AD 11 - Betygsrapport saknas - Jämförelse av förtjänster - Verkställande av en dom från tribunalen - Antagande av ett nytt beslut om att inte befordra sökanden - Motiveringsskyldighet - Artikel 45 i tjänsteföreskrifterna - Uppenbart oriktig bedömning)

(2021/C 310/27)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: RA (ombud: advokaten S. Orlandi)

Svarande: Europeiska revisionsrätten (ombud: C. Lesauvage och A.-M. Feipel-Cosciug)

Saken

Talan grundad på artikel 270 FEUF med yrkande om dels ogiltigförklaring av det beslut av den 27 februari 2019 genom vilket revisionsrätten beslutade att inte befordra sökanden till lönegrad AD 11, dels om ersättning för den skada som sökanden påstår sig ha lidit till följd av detta beslut.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	RA ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 68, 2.3.2020.

2.8.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 310/23

Tribunalens dom av den 16 juni 2021 – Davide Groppi mot EUIPO – Viabizzuno (Bordslampa)

(Mål T-187/20) (1)

(Gemenskapsformgivning - Ogiltighetsförfarande - Registrerad gemenskapsformgivning för en bordslampa - Äldre gemenskapsformgivning - Ogiltighetsgrund - Särprägel saknas - Artikel 6 i förordning (EG) nr 6/2002)

(2021/C 310/28)

Rättegångsspråk: italienska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Davide Groppi Srl (Piacenza, Italien) (ombud: advokaterna F. Boscariol de Roberto, D. Capra och V. Malerba)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: L. Rampini)

Motpart vid överklagandenämnden, tillika intervenient vid tribunalen: Viabizzuno Srl (Bentivoglio, Italien)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av EUIPO:s tredje överklagandenämnd den 23 januari 2020 (ärende R 126/2019–3) om ett ogiltighetsförfarande mellan Viabizzuno och Davide Groppi,

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Davide Groppi Srl ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 191, 8.6.2020.

2.8.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 310/23

Tribunalens dom av den 16 juni 2021 – Chanel mot EUIPO – Innovative Cosmetic Concepts (INCOCO)

(Mål T-196/20) (1)

(EU-varumärke - Invändningsförfarande - Internationell registrering som designerar Europeiska unionen - Ordmärket INCOCO - Äldre nationella ordmärken COCO - Relativt registreringshinder - Risk för förväxling - Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009 (nu artikel 8.1 b i förordning (EU) 2017/1001))

(2021/C 310/29)

Rättegångsspråk: franska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Chanel (Neuilly-sur-Seine, Frankrike) (ombud: advokaten J. Passa)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: S. Pétrequin, J. Crespo Carrillo och V. Ruzek)

Motpart vid överklagandenämnden, tillika intervenient vid tribunalen: Innovative Cosmetic Concepts LLC (Clifton, New Jersey, Förenta staterna) (ombud: advokaterna I. Temiño Ceniceros, J. Oria Sousa-Montes och P. Revuelta Martos)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av EUIPO:s första överklagandenämnd den 16 januari 2020 (ärende R 194/2019-1) om ett invändningsförfarande mellan Chanel och Innovative Cosmetic Concepts.

Domslut

1)	Beslutet av första överklagandenämnden vid Europeiska immaterialrättsmyndigheten (EUIPO) av den 16 januari 2020 (ärende R 194/2019-1) upphävs.

2)	EUPIO och Innovative Cosmetic Concepts LLC ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 201, 15.6.2020.

2.8.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 310/24

Tribunalens dom av den 16 juni 2021 – Fidia farmaceutici mot EUIPO – Ioulia and Irene Tseti Pharmaceutical Laboratories (HYAL)

(Mål T-215/20) (1)

(EU-varumärke - Ogiltighetsförfarande - EU-ordmärket HYAL - Artikel 51 a i förordning (EG) nr 40/94 (nu artikel 59.1 a i förordning (EU) 2017/1001) - Absolut registreringshinder - Artikel 7.1 c i förordning nr 40/94 (nu artikel 7.1 c i förordning (EU) 2017/1001) - Rätten att yttra sig - Den kontradiktoriska principen - Motiveringsskyldighet - God förvaltning och likabehandling - Artikel 165.1 i förordning 2017/1001)

(2021/C 310/30)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Fidia farmaceutici SpA (Abano Terme, Italien) (ombud: advokaterna, R. Kunz-Hallstein och H.P. Kunz-Hallstein)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: E. Sliwinska, V. Ruzek och H. O’Neill)

Motpart vid överklagandenämnden, tillika intervenient vid tribunalen: Ioulia and Irene Tseti Pharmaceutical Laboratories SA (Aten, Grekland) (ombud: advokaterna, C. Chrysanthis, P.-V. Chardalia och A. Vasilogamvrou)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av EUIPO:s femte överklagandenämnd vid EUIPO den 24 januari 2020 (ärende R 613/2019-5) om ett ogiltighetsförfarande mellan Ioulia and Irene Tseti Pharmaceutical Laboratories och Fidia farmaceutici.

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Fidia farmaceutici SpA ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 201, 15.6.2020.

2.8.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 310/25

Tribunalens dom av den 16 juni 2021 – Smiley MIley mot EUIPO – Cyrus Trademarks (MILEY CYRUS)

(Mål T-368/20) (1)

(EU-varumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som EU-varumärke av ordmärket MILEY CYRUS - Äldre EU-figurmärke CYRUS - Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009 (nu artikel 8.1 b i förordning (EU) 2017/1001))

(2021/C 310/31)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Smiley Miley, Inc. (Nashville, Tennessee, Förenta Staterna) (ombud: advokaten J.-B. Devaureix)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: V. Ruzek)

Motpart vid överklagandenämnden, tillika intervenient vid tribunalen: Cyrus Trademarks Ltd (Road Town, Brittiska Jungfruöarna)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av EUIPO:s fjärde överklagandenämnd den 2 april 2020 (ärende R 2520/2018-4) angående ett invändningsförfarande mellan Cyrus Trademarks och Smiley Miley.

Domslut

1)	Det beslut som meddelades av fjärde överklagandenämnden vid Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) den 2 april 2020 (ärende R 2520/2018-4) ogiltigförklaras.

2)	EUIPO ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 255, 3.8.2020.

2.8.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 310/25

Tribunalens dom av den 16 juni 2021 – KT mot EIB

(Mål T-415/20) (1)

(Personalmål - EIB:s personal - Disciplinförfarande - Uppsägning på grund av allvarligt fel - Rätten till försvar - Vittnesförhör - Delegering av befogenheter - Utarbetande av det angripna beslutet - Rimlig tid - Opartiskhet - Rätt till skydd av personuppgifter - Proportionalitet)

(2021/C 310/32)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: KT (ombud: advokaten L. Levi)

Svarande: Europeiska investeringsbanken (ombud: K. Carr och M. Loizou, biträdda av advokaten A. Duron)

Saken

Talan enligt artikel 270 FEUF och artikel 50a i stadgan för Europeiska unionens domstol om ogiltigförklaring av EIB:s beslut av den 24 mars 2020 att, som en disciplinåtgärd, på grund av allvarligt fel, omedelbart säga upp sökanden från dennes tjänst, med avgångsvederlag.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	KT ska bära sina egna rättegångskostnader och ersätta Europeiska investeringsbankens (EIB) rättegångskostnader.

(1) EUT C 297, 7.09.2020.

2.8.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 310/26

Tribunalens dom av den 16 juni 2021 – Magnetec mot EUIPO (CoolTUBE)

(Mål T-481/20) (1)

(EU-varumärke - Ansökan om registrering som EU-varumärke av ordmärket CoolTUBE - Absolut registreringshinder - Särskiljningsförmåga - Artikel 7.1 b i förordning (EU) 2017/1001)

(2021/C 310/33)

Rättegångsspråk: tyska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Magnetec – Gesellschaft für Magnettechnologie mbH (Langenselbold, Tyskland) (ombud: M. Kloth, R. Briske och D. Habel)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: A. Söder)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av första överklagandenämnden vid EUIPO den 15 maj 2020 (ärende R 1755/2019-1), om en ansökan om registrering av ordmärket CoolTUBE som EU-varumärke.

Domslut

1)	Det beslut som meddelades av första överklagandenämnden vid Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) den 15 maj 2020 (ärende R 1755/2019-1), ogiltigförklaras..

2)	EUIPO ska bära sina egna rättegångskostnader och ersätta de kostnader som uppkommit för Magnetec – Gesellschaft für Magnettechnologie mbH, inbegripet de nödvändiga kostnader som uppkommit i förfarandet vid EUIPO:s överklagandenämnd.

(1) EUT C 304,14.9.2020.

2.8.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 310/26

Tribunalens dom av den 16 juni 2021 – Rezon mot EUIPO (imot.bg)

(Mål T-487/20) (1)

(EU-varumärke - Ansökan om registrering som EU-varumärke av figurmärket imot.bg - Absoluta registreringshinder - Särskiljningsförmåga saknas - Beskrivande karaktär - Artikel 7.1 b och c i förordning (EU) 2017/1001 - Motiveringsskyldighet - Artikel 94.1 första meningen i förordning 2017/1001 - Delvis bekräftande beslut)

(2021/C 310/34)

Rättegångsspråk: bulgariska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Rezon OOD (Sofia, Bulgarien) (ombud: advokaten M. Yordanova-Harizanova)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: A. Folliard-Monguiral och P. Angelova Georgieva)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av EUIPO:s första överklagandenämnd den 2 juni 2020 (ärende R 2270/2019-1) om en ansökan om registrering av figurkännetecknet imot.bg som EU-varumärke.

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Rezon OOD ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 329, 5.10.2020.

2.8.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 310/27

Tribunalens beslut av den 8 juni 2021 – Shindler m.fl. mot rådet

(Mål T-198/20) (1)

(Talan om ogiltigförklaring - Område med frihet, säkerhet och rättvisa - Avtal om Förenade kungarikets utträde ur unionen och Euratom - Rådets beslut om ingående av utträdesavtalet - Medborgare i Förenade kungariket - Förlust av unionsmedborgarskapet - Villkoret personligen berörd ej uppfyllt - Rättsakt som inte är en regleringsakt - Avvisning)

(2021/C 310/35)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Harry Shindler (Porto d’Ascoli, Italien) och de nio andra sökande vilkas namn anges i bilagan till beslutet (ombud: advokaten J. Fouchet)

Svarande: Europeiska unionens råd (ombud: M. Bauer, R. Meyer och J. Ciantar)

Saken

Talan enligt artikel 263 FEUF om dels hel eller delvis ogiltigförklaring av avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (EUT L 29, 2020, s. 7), dels hel eller delvis ogiltigförklaring av rådets beslut (EU) 2020/135 av den 30 januari 2020 om ingående av avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (EUT L 29, 2020, s. 1).

Avgörande

1)	Talan avvisas.

2)	Det finns inte längre skäl att pröva Europeiska kommissionens interventionsansökan och British in Europes interventionsansökan.

3)	Harry Shindler och de övriga sökande vilkas namn anges i bilagan ska bära sina rättegångskostnader och ersätta rättegångskostnaderna för Europeiska unionens råd, med undantag för de kostnader som hänför sig till interventionsansökningarna.

4)	Harry Shindler och de övriga sökande vilkas namn anges i bilagan, rådet, kommissionen och British in Europe ska bära sina respektive rättegångskostnader i den mån de hänför sig till interventionsansökningarna.

(1) EUT C 201, 15.06.2020.

2.8.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 310/28

Tribunalens beslut av den 8 juni 2021 – Price/rådet

(Mål T-231/20) (1)

(Talan om ogiltigförklaring - Område med frihet, säkerhet och rättvisa - Avtalet om Förenade kungarikets utträde ur unionen och Euratom - Rådets beslut om ingående av utträdesavtalet - Medborgare i Förenade kungariket - Förlust av unionsmedborgarskapet - Villkoret personligen berörd ej uppfyllt - Rättsakt som inte är en regleringsakt - Avvisning)

(2021/C 310/36)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: David Price (Le Dorat, Frankrike) (ombud: advokaten J. Fouchet)

Svarande: Europeiska unionens råd (ombud: M. Bauer, R. Meyer och M.-M. Joséphidès)

Saken

Talan enligt artikel 263 FEUF om delvis ogiltigförklaring dels av avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (EUT L 29, 2020, s. 7), dels av rådets beslut (EU) 2020/135 av den 30 januari 2020 om ingående av avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (EUT L 29, 2020, s. 1).

Avgörande

1)	Talan avvisas,

2)	Det finns inte längre anledning att pröva Europeiska kommissionens interventionsansökan.

3)	David Price ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de kostnader som uppkommit för Europeiska unionens råd, inklusive de kostnader som avser det interimistiska förfarandet och med undantag för de kostnader som avser interventionsansökan.

4)	David Price, rådet och kommissionen ska var och en bära sina rättegångskostnader till den del de är hänförliga till interventionsansökan.

(1) EUT C 209, 22.6.2020.

2.8.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 310/29

Tribunalens beslut av den 8 juni 2021 – Silver m.fl. mot rådet

(Mål T-252/20) (1)

(2021/C 310/37)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Joshua Silver (Bicester, Förenade kungariket) och de sex andra sökande vilkas namn är angivna i bilagan till beslutet (ombud: P. Tridimas, barrister, D. Harrison och A. von Westernhagen, solicitors)

Svarande: Europeiska unionens råd (ombud: M. Bauer, R. Meyer och J. Ciantar)

Saken

Avgörande

1)	Talan avvisas.

2)	Det finns inte längre anledning att pröva interventionsansökningarna från Europeiska kommissionen, British in Europe, Plaid Cymru – The Party of Wales, European Democracy Lab, ECIT och European Alternatives Ltd.

3)	Joshua Silver och de övriga sökande vilkas namn anges i bilagan ska bära sina rättegångskostnader och ersätta rättegångskostnaderna för Europeiska unionens råd, med undantag för de kostnader som hänför sig till interventionsansökningarna.

4)	Joshua Silver och de övriga sökande vilkas namn anges i bilagan, rådet, kommissionen, British in Europe, Plaid Cymru – The Party of Wales, European Democracy Lab, ECIT och European Alternatives Ltd ska bära sina respektive rättegångskostnader i den mån de hänför sig till interventionsansökningarna.

(1) EUT C 215, 29.6.2020

2.8.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 310/29

Tribunalens beslut av den 16 juni 2021 – Sony Interactive Entertainment Europe mot EUIPO – Huawei Technologies (GT8)

(Mål T-420/20) (1)

(EU-varumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som EU-varumärke av ordmärket GT8 - Det äldre EU-figurmärket GT - Relativt registreringshinder - Artikel 8.1 b i förordning (EG) 207/2009 (nu artikel 8.1 b i förordning (EU) 2017/1001) - Artikel 8.5 i förordning 207/2009 (nu artikel 8.5 i förordning 2017/1001) - Omsättningskrets - Uppmärksamhetsnivå - Talan som är uppenbart välgrundad)

(2021/C 310/38)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Sony Interactive Entertainment Europe Ltd (London, Förenade kungariket) (ombud: S. Malynicz, QC och advokaten M. Maier)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: H. O’Neill och V. Ruzek)

Motpart vid EUIPO:s överklagandenämnd: Huawei Technologies Co. Ltd (Shenzhen, Kina)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av fjärde överklagandenämnden vid EUIPO den 24 april 2020 (ärende R 1611/2019-4), angående ett invändningsförfarande mellan Sony Interactive Entertainment Europe och Huawei Technologies.

Avgörande

1)	Det beslut som meddelades av fjärde överklagandenämnden vid Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) den 24 april 2020 (ärende R 1611/2019-4) ogiltigförklaras.

2)	EUIPO ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de rättegångskostnader som uppkommit för Sony Interactive Entertainment Europe Ltd.

(1) EUT C 287, 31.8.2020.

2.8.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 310/30

Tribunalens beslut av den 16 juni 2021 – Sony Interactive Entertainment Europe mot EUIPO – Huawei Technologies (GT3)

(Mål T-421/20) (1)

(EU-varumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som EU-varumärke av ordmärket GT5 - Det äldre EU-figurmärket GT - Relativt registreringshinder - Artikel 8.1 b i förordning (EG) 207/2009 (nu artikel 8.1 b i förordning (EU) 2017/1001) - Artikel 8.5 i förordning 207/2009 (nu artikel 8.5 i förordning 2017/1001) - Omsättningskrets - Uppmärksamhetsnivå - Talan som är uppenbart välgrundad)

(2021/C 310/39)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Sony Interactive Entertainment Europe Ltd (London, Förenade kungariket) (ombud: advokaterna, S. Malynicz, QC och M. Maier)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: H. O’Neill och V. Ruzek)

Motpart vid EUIPO:s överklagandenämnd: Huawei Technologies Co. Ltd (Shenzhen, Kina)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av fjärde överklagandenämnden vid EUIPO den 24 april 2020 (ärende R 1609/2019-4), angående ett invändningsförfarande mellan Sony Interactive Entertainment Europe och Huawei Technologies.

Avgörande

1)	Det beslut som meddelades av fjärde överklagandenämnden vid Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) den 24 april 2020 (ärende R 1609/2019-4) ogiltigförklaras.

2)	EUIPO ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de rättegångskostnader som uppkommit för Sony Interactive Entertainment Europe Ltd.

(1) EUT C 287, 31.8.2020.

2.8.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 310/31

Tribunalens beslut av den 16 juni 2021 – Sony Interactive Entertainment Europe mot EUIPO – Huawei Technologies (GT5)

(Mål T-422/20) (1)

(2021/C 310/40)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Interactive Entertainment Europe Ltd (London, Förenade kungariket) (ombud: S. Malynicz, QC, och advokaten M. Maier)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: H. O’Neill och V. Ruzek)

Motpart vid EUIPO:s överklagandenämnd: Huaewi Technologies Co. Ltd (Shenzhen, Kina)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av fjärde överklagandenämnden vid EUIPO den 24 april 2020 (ärende R 1600/2019-4), angående ett invändningsförfarande mellan Sony Interactive Entertainment Europe och Huawei Technologies.

Avgörande

1)	Det beslut som meddelades av fjärde överklagandenämnden vid Europeiska Unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) den 24 april 2020 (ärende R 1600/2019-4) ogiltigförklaras.

2)	EUIPO ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de rättegångskostnader som uppkommit för Sony Interactive Entertainment Europe Ltd.

(1) EUT C 287, 31.8.2020.

2.8.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 310/31

Tribunalens beslut av den 16 juni 2021 – Sony Interactive Entertainment Europe/EUIPO – Huawei Technologies (GT9)

(Mål T-423/20) (1)

(EU-varumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som EU-varumärke av ordmärket GT9 - Det äldre EU-figurmärket GT - Relativt registreringshinder - Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009 (nu artikel 8.1 b i förordning (EU) 2017/1001) - Artikel 8.5 i förordning nr 207/2009 (nu artikel 8.5 i förordning 2017/1001) - Omsättningskrets - Uppmärksamhetsnivå - Talan som är uppenbart välgrundad)

(2021/C 310/41)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Sony Interactive Entertainment Europe Ltd (London, Förenade kungariket) (ombud: S. Malynicz, QC, och advokaten M. Maier)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: H. O’Neill och V. Ruzek)

Motpart vid överklagandenämnden, tillika intervenient vid tribunalen: Huawei Technologies Co. Ltd (Shenzhen, Kina)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av EUIPO:s fjärde överklagandenämnd den 24 april 2020 (ärende R 1610/2019–4) om ett invändningsförfarande mellan Sony Interactive Entertainment Europe och Huawei Technologies.

Avgörande

1)	Det beslut som meddelades av fjärde överklagandenämnden vid Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) den 24 april 2020 (ärende R 1610/2019–4) ogiltigförklaras.

2)	EUIPO ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de kostnader som uppkommit för Sony Interactive Entertainment Europe Ltd.

(1) EUT C 287, 31.8.2020.

2.8.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 310/32

Tribunalens beslut av den 14 juni 2021 – TrekStor mot EUIPO – Zagg (Skyddsöverdrag till maskinvara)

(Mål T-512/20) (1)

(Gemenskapsformgivning - Ogiltighetsförfarande - Registrerad gemenskapsformgivning för skyddsöverdrag till maskinvara - Ogiltighetsgrund - Otillåten användning av ett verk som skyddas av en medlemsstats upphovsrättsliga lagstiftning - Artikel 25.1 f i förordning (EG) nr 6/2002 - Begäran om hörande av vittnen - Uppenbart att talan helt saknar rättslig grund)

(2021/C 310/42)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: TrekStor GmbH (Bensheim, Tyskland) (ombud: advokaterna, O. Spieker, A. Schönfleisch och N. Willich)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: A. Folliard-Monguiral)

Motpart vid överklagandenämnden, tillika intervenient vid tribunalen: Zagg Inc. (Midvale, Utah, Förenta Staterna) (ombud: T. Schmitz och M. Breuer)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av EUIPO:s tredje överklagandenämnd den 17 juni 2020 (ärende R 294/2019-3) om ett ogiltighetsförfarande mellan TrekStor och Zagg.

Avgörande

1)	Överklagandet ogillas.

2)	TrekStor GmbH ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 378, 9.11.2020.

2.8.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 310/33

Tribunalens beslut av den 16 juni 2021 – Sony Interactive Entertainment Europe/EUIPO – Huawei Technologies (GT10)

(Mål T-558/20) (1)

(EU-varumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som EU-varumärke av ordmärket GT10 - Det äldre EU-figurmärket GT - Relativt registreringshinder - Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009 (nu artikel 8.1 b i förordning (EU) 2017/1001) - Artikel 8.5 i förordning nr 207/2009 (nu artikel 8.5 i förordning 2017/1001) - Omsättningskrets - Uppmärksamhetsnivå - Talan som är uppenbart välgrundad)

(2021/C 310/43)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Sony Interactive Entertainment Europe Ltd (London, Förenade kungariket) (ombud: S. Malynicz, QC, och advokaten M. Maier)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: H. O’Neill och V. Ruzek)

Motpart vid överklagandenämnden, tillika intervenient vid tribunalen: Huawei Technologies Co. Ltd (Shenzhen, Kina)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av EUIPO:s fjärde överklagandenämnd den 8 juli 2020 (ärende R 2554/2019-4) om ett invändningsförfarande mellan Sony Interactive Entertainment Europe och Huawei Technologies.

Avgörande

1)	Det beslut som meddelades av fjärde överklagandenämnden vid Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) den 8 juli 2020 (ärende R 2554/2019-4) ogiltigförklaras.

2)	EUIPO ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de kostnader som uppkommit för Sony Interactive Entertainment Europe Ltd.

(1) EUT C 371, 3.11.2020.

2.8.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 310/33

Tribunalens beslut av den 14 juni 2021 – TrekStor mot EUIPO – Zagg (Skyddsöverdrag till datorer)

(Mål T-564/20) (1)

(Gemenskapsformgivning - Ogiltighetsförfarande - Registrerad gemenskapsformgivning i form av skyddsöverdag till datorer - Skäl för ogiltighet - Otillåtet användande av ett verk som skyddas av upphovsrätten i en medlemsstat - Artikel 25.1 f i förordning (EG) nr 6/2002 - Begäran om att vittnen ska höras - Uppenbart att talan saknar rättslig grund)

(2021/C 310/44)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: TrekStor GmbH (Bensheim, Tyskland) (ombud: advokaterna O. Spieker, A. Schönfleisch och N. Willich)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: A. Folliard-Monguiral)

Motpart vid överklagandenämnden, tillika intervenient vid tribunalen: Zagg Inc. (Midvale, Utah, Förenta staterna) (ombud: advokaterna T. Schmitz och M. Breuer)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades den 17 juni 2020 av tredje överklagandenämnden vid EUIPO (ärende R 296/2019-3) angående ett ogiltighetsförfarande mellan TrekStor och Zagg.

Avgörande

1)	Överklagandet avvisas.

2)	TrekStor GmbH ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 378 av den 9.11.2020.

2.8.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 310/34

Tribunalens beslut av den 14 juni 2021 – TrekStor mot EUIPO – Zagg (Skyddsöverdrag till maskinvara)

(Mål T-565/20) (1)

(2021/C 310/45)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: TrekStor GmbH (Bensheim, Tyskland) (ombud: advokaterna O. Spieker, A. Schönfleisch och N. Willich)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: A. Folliard-Monguiral)

Motpart vid överklagandenämnden, tillika intervenient vid tribunalen: Zagg Inc. (Midvale, Utah, Förenta staterna) (ombud: advokaterna T. Schmitz och M. Breuer)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av EUIPO:s tredje överklagandenämnd den 17 juni 2020 (ärende R 297/2019-3) om ett ogiltighetsförfarande mellan TrekStor och Zagg.

Avgörande

1)	Överklagandet ogillas.

2)	TrekStor GmbH ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 378, 9.11.2020.

2.8.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 310/35

Tribunalens beslut av den 8 juni 2021 – One Voice mot Echa

(Mål T-663/20) (1)

(Talan om ogiltigförklaring - Reach - Ämnet homosalat - Uteslutande användning för tillverkningen av kosmetiska produkter - Kontroll av att registreringsanmälan uppfyller kraven - Artikel 41.1 i förordning (EG) nr 1907/2006 - Tidsfrist för väckande av talan - Artikel 21.5 i förordning (EG) nr 771/2008 - Artikel 59 i rättegångsreglerna - Avvisning)

(2021/C 310/46)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: One Voice (Strasbourg, Frankrike) (ombud: advokaten A. Ghersi)

Svarande: Europeiska kemikaliemyndigheten (ombud: W. Broere och L. Bolzonello, biträdda av advokaten S. Raes)

Saken

Talan med stöd av artikel 263 FEUF om ogiltigförklaring av beslut A-009-2018 som antogs av Echas överklagandenämnd den 18 augusti 2020 om kontroll av att ett registreringsunderlag för homosalat uppfyller kraven.

Avgörande

1)	Talan avvisas.

2)	One Voice ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 9, 11.1.2021.

2.8.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 310/35

Tribunalens beslut av den 8 juni 2021 – One Voice mot Echa

(Mål T-664/20) (1)

(Talan om ogiltigförklaring - Reach - Ämnet 2-etylhexylsalicylat - Uteslutande användning för tillverkningen av kosmetiska produkter - Kontroll av att registreringsanmälan uppfyller kraven - Artikel 41.1 i förordning (EG) nr 1907/2006 - Tidsfrist för väckande av talan - Artikel 21.5 i förordning (EG) nr 771/2008 - Artikel 59 i rättegångsreglerna - Avvisning)

(2021/C 310/47)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: One Voice (Strasbourg, Frankrike) (ombud: advokaten A. Ghersi)

Svarande: Europeiska kemikaliemyndigheten (ombud: W. Broere och L. Bolzonello, biträdda av advokaten S. Raes)

Saken

Talan med stöd av artikel 263 FEUF om ogiltigförklaring av beslut A-010-2018 som antogs av Echas överklagandenämnd den 18 augusti 2020 om kontroll av att ett registreringsunderlag för 2-etylhexylsalicylat uppfyller kraven.

Avgörande

1)	Talan avvisas.

2)	One Voice ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 9, 11.1.2021

2.8.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 310/36

Talan väckt den 2 juni 2021 – SY mot kommissionen

(Mål T-312/21)

(2021/C 310/48)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: SY (ombud: advokaten T. Walberer)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar med stöd av artikel 270 FEUF, artikel 91.1 i tjänsteföreskrifterna samt artiklarna 263 och 265 FEUF att tribunalen ska

—

1. Ogiltigförklara reservförteckning från uttagningsprov EPSO/AD/374/19-1, besluten att anställa de sökande som uppförts på reservförteckningen, uttagningskommitténs beslut av den 21 april 2021 och den 14 januari 2021 att inte föra upp sökanden på reservförteckningen på området konkurrens, ”tillägget” till meddelandet om uttagningsprov EPSO/AD/374/19-1 av den 5 november 2020 och sökandens kallelse av den 20 november 2020,

—

alternativt till 1: ogiltigförklara uttagningskommitténs beslut av den 21 april 2021 och av den 14 januari 2021 avseende sökanden och i domen lämna svaranden nödvändiga konkreta anvisningar för att på tillbörligt sätt återupprätta den rättsliga ställning som denne hade före rättsstridigheterna, så att svaranden kan föra upp sökanden på reservförteckningen, omedelbart eller efter en ny bedömning av dennes prestationer och ogiltigförklara ”tillägget” till meddelandet om uttagningsprov EPSO/AD/374/19-1 av den 5 november 2020 och sökandens kallelse av den 20 november 2020,

—	fastställa att svaranden åsidosatt artikel 265 FEUF genom att inte meddela sökanden ett beslut avseende dennes administrativa klagomål av den 17 januari 2021, och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fyra grunder.

1.	Första grunden: Retroaktiv ändring i efterhand av uttagningsprovet, vilket är olagligt, då det saknar rättslig grund och till följd av de rättigheter som hindrar detta, samt åsidosättande av kravet på rättslig klarhet, motiveringsskyldigheten och rätten till deltagande.

2.	Andra grunden: Diskrimineringsförbudet har åsidosatts, vad gäller sökanden föreliggande sjukdom, då svaranden inte beviljat sökanden särskilda anpassningar vid provet.

3.	Tredje grunden: Sökanden har diskriminerats jämfört med de andra deltagarna på grund av en tidsskillnad i det rent elektroniska utvärderingscentret.

4.	Fjärde grunden: Sökanden har diskriminerats i förhållande till medarbetare vid kommissionen.

2.8.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 310/37

Överklagande ingett den 8 juni 2021 – Castel Frères mot EUIPO – Shanghai Panati (återgivning av kinesiska skrivtecken)

(Mål T-323/21)

(2021/C 310/49)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: Castel Frères (Blanquefort, Frankrike) (ombud: advokaten T. de Haan)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: Shanghai Panati Co. (Shanghai, Kina)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Innehavare av det omtvistade varumärket: Klaganden vid tribunalen

Omtvistat varumärke: EU-figurmärke (återgivning av kinesiska skrivtecken) – EU-varumärke nr 6 785 109

Förfarande vid EUIPO: Upphävandeförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av femte överklagandenämnden vid EUIPO den 22 mars 2021 i ärende R 753/2020-5

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska:

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

—	förplikta EUIPO och intervenienten att ersätta rättegångskostnaderna, inklusive de kostnader som uppkommit för klaganden vid myndighetens femte överklagandenämnd.

Grunder

—	Åsidosättande av artiklarna 58.1a och 18.1a i Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) 2017/1001.

2.8.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 310/37

Talan väckt den 11 juni 2021 – Wizz Air Hungary mot kommissionen

(Mål T-332/21)

(2021/C 310/50)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Wizz Air Hungary Légiközlekedési Zrt. (Wizz Air Hungary Zrt.) (Budapest, Ungern) (ombud: advokaterna E. Vahida, S. Rating och I.-G. Metaxas-Maranghidis)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara svarandens beslut av den 2 oktober 2020 om statligt stöd SA.56810 (2020/N) – Rumänien – COVID-19: stöd till TAROM (1), och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fyra grunder.

1.	Första grunden: Svaranden har tillämpat artikel 107.2 b FEUF på ett felaktigt sätt och gjort uppenbart oriktiga bedömningar vid sin prövning av stödets proportionalitet i förhållande till den skada som orsakats av COVID-19-krisen.

Andra grunden: Svaranden har åsidosatt vissa bestämmelser i EUF-fördraget och de allmänna principer i unionsrätten som har legat till grund för liberaliseringen av luftfarten inom unionen sedan slutet av 1980-talet (det vill säga icke-diskriminering, frihet att tillhandahålla tjänster – som tillämpas på luftfarten genom förordning (EG) nr 1008/2008 (2) – och etableringsfriheten).

3.	Tredje grunden: Svaranden har underlåtit att inleda ett formellt granskningsförfarande trots allvarliga svårigheter och har åsidosatt sökandens processuella rättigheter.

4.	Fjärde grunden: Svaranden har åsidosatt sin motiveringsskyldighet.

(1) EUT C 94, 2021, s. 1.

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1008/2008 av den 24 september 2008 om gemensamma regler för tillhandahållande av lufttrafik i gemenskapen (omarbetning) (Text av betydelse för EES)) (EUT L 293, 2008, s. 3–20).

2.8.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 310/38

Talan väckt den 14 juni 2021 – Ryanair mot kommissionen

(Mål T-333/21)

(2021/C 310/51)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Ryanair DAC (Swords, Irland) (ombud: F.-C. Laprévote, E. Vahida, V. Blanc, S. Rating och I.-G. Metaxas-Maranghidis, lawyers)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara svarandens beslut av den 29 december 2020 avseende statligt stöd SA.59188 (2020/NN) – Italien – Alitalia COVID-19 Damage Compensation II (1) och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fem grunder.

1.	Första grunden: Svaranden har gjort sig skyldig till maktmissbruk och en felaktig tillämpning av artikel 107.2 b FEUF genom att prioritera granskningen av stödet och avbryta sin granskning av huruvida stöd som beviljats Alitalia år 2017 och år 2019 var rättsstridiga.

2.	Andra grunden: Svaranden har gjort sig skyldig till en felaktig tillämpning av artikel 107.2 b FEUF och gjort en uppenbart felaktig bedömning i samband med granskningen av stödets proportionalitet i förhållande till de förluster som vållats av Covid-19-krisen.

Tredje grunden: Svaranden har åsidosatt vissa bestämmelser i FEUF och grundläggande unionsrättsliga principer som utgör grunden för liberaliseringen av flygtransport sedan den senare delen av 1980-talet (t.ex. principen om icke-diskriminering, friheten att tillhandahålla tjänster (som är tillämplig på flygtransport enligt förordning nr 1008/2008 (2)) och fri etableringsrätt).

4.	Fjärde grunden: Svaranden underlät att inleda det formella granskningsförfarandet trots allvarliga svårigheter och åsidosatte sökandens processuella rättigheter.

5.	Femte grunden: Svaranden åsidosatte sin motiveringsskyldighet.

(1) EUT 2021 C 134, s. 2.

2.8.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 310/39

Talan väckt den 15 juni 2021 – PJ mot EIT

(Mål T-335/21)

(2021/C 310/52)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: PJ (ombud: N. de Montigny)

Svarande: Europeiska institutet för innovation och teknik

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara beslutet av den 13 oktober 2020 genom vilket den verkställande direktören nekade honom rätt att arbeta på distans från ursprungsorten,

—	i den mån det är nödvändigt, ogiltigförklara den verkställande direktörens beslut av den 9 mars 2021 att avslå det klagomål som sökanden ingav den 10 november 2020,

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden åtta grunder.

1.	Första grunden: Åsidosättande av den skyldighet till opartiskhet, objektivitet och neutralitet som åligger den myndighet som har befogenhet att sluta anställningsavtal samt antagande av interna regler av en icke-behörig myndighet.

2.	Andra grunden: Åsidosättande av rätten att yttra sig.

3.	Tredje grunden: Avsaknad av motivering.

4.	Fjärde grunden: Åsidosättande av interna regler samt en orimlig och godtycklig tolkning av dessa regler, liksom avsaknad av förutsebarhet och rättssäkerhet.

5.	Femte grunden: Åsidosättande av omsorgsplikten, underlåtenhet att beakta såväl institutionens som sökandens intressen, samt beslutets oproportionerliga karaktär med avseende på institutionens faktiska intressen.

6.	Sjätte grunden: Åsidosättande av rätten till respekt för privatlivet och familjelivet enligt artikel 7 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan) samt rätten att förena privatliv och yrkesliv enligt artikel 33 i stadgan.

7.	Sjunde grunden: Åsidosättande av den faktiska rätten till anställning och till rättvisa arbetsvillkor.

8.	Åttonde grunden: Underlåtelse att ta hänsyn till att det förelegat force majeure.

		ISSN 1977-1061
Europeiska unionens officiella tidning		C 310

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	64 årgången 2 augusti 2021

Innehållsförteckning		Sida
	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska unionens domstol
2021/C 310/01	Europeiska unionens domstols senaste offentliggöranden i Europeiska unionens officiella tidning	1