RÅDETS REKOMMENDATION

av den 13 juli 2021

om den ekonomiska politiken i euroområdet

(2021/C 283/01)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 136 jämförd med artikel 121.2,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken (1), särskilt artikel 5.2,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 av den 16 november 2011 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser (2), särskilt artikel 6.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens rekommendation,

med beaktande av Europeiska rådets slutsatser,

med beaktande av ekonomiska och finansiella kommitténs yttrande,

med beaktande av yttrandet från kommittén för ekonomisk politik, och

av följande skäl:

(1)

Den kris som orsakats av Covid-19-pandemin ledde till att euroområdets ekonomi snabbt hamnade i en djup konjunkturnedgång under första halvåret 2020. Trots den starka ekonomiska återhämtningen under tredje kvartalet 2020 till följd av att man lättade på åtgärderna har den ökade spridningen av covid-19 och nya åtgärder för att begränsa spridningen under det fjärde kvartalet 2020 ytterligare ökat osäkerheten och visat att euroområdet fortfarande är sårbart för den ihållande hälsokrisen. Enligt kommissionens ekonomiska höstprognos 2020 har covid-19-krisen lett till en rad kraftiga efterfråge- och utbudsstörningar som i sin tur förväntas leda till att bruttonationalprodukten (BNP) minskar med 7,8 % 2020. Återhämtningen under 2021 beräknas därmed bli långsammare än tidigare förväntat och ett stort produktionsgap på cirka -7,0 % av euroområdets potentiella BNP 2020 kommer sannolikt inte att ha stängts i slutet av 2021. Covid-19-pandemins utveckling och de ekonomiska aktörernas ändrade beteende gör att de ekonomiska utsikterna omgärdas av stor osäkerhet. Snabba åtgärder på nationell nivå och unionsnivå, inbegripet Europeiska rådets överenskommelse om återhämtningsinstrumentet Next Generation EU, har på ett avsevärt sätt bidragit till att kompensera en del av efterfråge- och utbudsstörningarnas negativa konsekvenser och stabilisera marknaderna. Både privat konsumtion och investeringar har påverkats starkt och i sin tur haft en negativ inverkan på pris- och löneutvecklingen. Även arbetsmarknadsutsikterna har försämrats, vilket lett till ett avbrott i de senaste sju årens förbättringstrend. Den ökade arbetslösheten har hittills dämpats genom ett framgångsrikt genomförande av ambitiösa politiska åtgärder i alla medlemsstater, såsom system för korttidsarbete och annan stödpolitik som syftar till att undvika massuppsägningar och stora inkomstförluster, och en därmed sammanhängande minskning av det totala antalet arbetade timmar samt en nedgång i arbetskraftsdeltagandet.

(2)

Covid-19-krisen ökar de ekonomiska skillnaderna mellan medlemsstaterna i euroområdet. Skillnaderna förstärks av flera faktorer, inbegripet följande: covid-19-chockens intensitet och varaktighet; kontaktintensiva sektorers, såsom turism, affärsresor och hotell- och restaurangnäringen, relativa storlek och betydelse för ekonomin; samt skillnader i tillgängligt offentligfinansiellt utrymme. Dessa skillnader påverkar förtroende, investeringar och tillväxtutsikter samt de skillnader mellan regioner som fanns redan innan covid-19-krisen men som nu kan förvärras. På längre sikt kan den nuvarande krisen få bestående negativa effekter på potentiell tillväxt och inkomstklyftor på grund av minskat humankapital och materiellt och immateriellt fysiskt kapital. Dessa potentiella negativa effekter kan leda till en ännu långsammare arbetsproduktivitets- och inkomstutveckling och till ökad ojämlikhet.

(3)

Unionens snabba och kraftfulla reaktion, däribland inrättandet av Next Generation EU som omfattar faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF), som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 (3), har stärkt marknadens förtroende och visat att medlemsstaterna är solidariska och står eniga bakom den samordnade insatsen för att åter få igång den ekonomiska tillväxten och stärka ekonomisk och social resiliens. Beslut fattades mycket snabbt om att inrätta flera nya instrument för unionen och euroområdet. Tack vare dessa instrument finns det redan ett skyddsnät för arbetstagare, genom det europeiska instrumentet för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (SURE), som inrättats genom rådets förordning (EU) 2020/672 (4), för företag, genom en alleuropeisk garantiordning inrättad av Europeiska investeringsbanken, och för medlemsstaterna för att stödja inhemsk finansiering av direkta och indirekta kostnader för hälso- och sjukvård, behandling och förebyggande med anledning av covid-19-krisen genom Europeiska stabilitetsmekanismens instrument för pandemikrisstöd, som antogs av Europeiska stabilitetsmekanismens råd den 15 maj 2020. En annan politisk åtgärd som vidtogs av unionen var aktiveringen av stabilitets- och tillväxtpaktens allmänna undantagsklausul och införandet av en tillfällig ram för att utnyttja flexibiliteten i unionens regler om statligt stöd. De sammanhållningspolitiska fonderna omdirigerades dit de bäst behövs genom investeringsinitiativet mot effekter av coronaviruset, enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/460 (5) och genom investeringsinitiativet mot effekter av coronaviruset plus, enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/558 (6).

(4)

Genomförandet av väl utformade strategier inom ramen för Next Generation EU och dess viktigaste instrument, faciliteten för återhämtning och resiliens, kommer att tillföra ny dynamik till medlemsstaterna för att genomföra tillväxtfrämjande reformer och bidra till fler och bättre investeringar som främjar målen om resiliens och grön och digital omställning. Det genomförandet bör bidra till att bygga upp humankapital, stödja framgångsrika övergångar på arbetsmarknaden, vilket vid sidan om de sammanhållningspolitiska fonderna kommer att vara avgörande för att säkerställa sammanhållning, främja sysselsättning och produktivitet samt stärka ekonomisk och social resiliens. Unionens tillväxtmål, och nationella strukturella utmaningar, inbegripet dem som identifierades i de landsspecifika rekommendationerna för 2019 och 2020, är avgörande i detta avseende. I den årliga strategin för hållbar tillväxt 2021 som föreskrivs i kommissionens meddelande av den 17 september 2020, som främjar dessa tillväxtmål, presenteras sju flaggskeppsinitiativ: 1) nya energikällor; 2) renoveringar; 3) laddning och tankning; 4) konnektivitet; 5) modernisering; 6) kapacitetsökning; samt 7) omskolning och fortbildning. Dessa flaggskeppsområden utgör gemensamma utmaningar som kräver samordnade investeringar och reformer. Medlemsstaterna uppmanas att kanalisera investeringar, genomföra reformer och integrera sina värdekedjor ännu mer inom dessa flaggskeppsområden. Förordning (EU) 2021/241 föreskriver att de återhämtnings- och resiliensplaner som upprättas av euroområdets medlemsstater ska vara förenliga med de utmaningar och prioriteringar som fastställs i rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet. Sådan förenlighet bör beaktas vid bedömningen av återhämtnings- och resiliensplanerna.

(5)

Euroområdet kräver en kombination av olika slags ekonomisk politik som stöder, samordnar, är omfattande och konsekvent för att dämpa effekterna av covid-19-pandemin, i full överensstämmelse med fördragets skyddsåtgärder för respektive institutioner. Målet är att begränsa eventuella negativa långsiktiga effekter på arbetsmarknaden, minska betydande ekonomiska och sociala skillnader, komma till rätta med obalanser och andra signifikanta risker på makronivå samt, mer allmänt, förhindra negativa konsekvenser för den potentiella tillväxten och prisstabiliteten och säkerställa hållbara offentliga finanser på medellång sikt. Att de tre grundläggande inslagen i euroområdets policymix – penningpolitiken, finanspolitiken och strukturpolitiken – är samstämmiga sinsemellan, samtidigt som det råder finansiell stabilitet, är avgörande för att säkerställa att politiken i euroområdet sammantaget har en stödjande inriktning.

(6)

Europeiska centralbankens (ECB) rättidiga penningpolitiska interventioner syftar till att hålla de penningpolitiska transmissionskanalerna intakta och säkra prisstabilitet på medellång sikt. ECB tillkännagav betydande köp av offentliga och privata tillgångar inom ramen för sitt stödprogram föranlett av pandemin, inrättat genom Europeiska centralbankens beslut (EU) 2020/440 (7), som uppgår till 1 850 miljarder EUR åtminstone fram till slutet av mars 2022 samt inom ramen för programmet för köp av värdepapper från företagssektorn, inrättat genom Europeiska centralbankens beslut (EU) 2016/948 (8), med nettoköp på 20 miljarder EUR per månad, tillsammans med ett ytterligare anslag på 120 miljarder EUR fram till slutet av 2020. ECB erbjuder dessutom riktade långfristiga refinansieringstransaktioner till mycket gynnsamma villkor och stöder bankernas utlåning till företag och hushåll.

(7)

Finanspolitiken var mycket expansiv under 2020 och förväntas förbli stödjande under 2021 både i euroområdet som helhet och på nationell nivå, undantaget nödåtgärder och även tack vare vissa redan aviserade återhämtningsåtgärder. Att medlemsstaternas finanspolitik samordnas med full respekt för stabilitets- och tillväxtpakten är avgörande för en effektiv hantering av covid-19-krisen, för en hållbar återhämtning och för att Ekonomiska och monetära unionen (EMU) ska fungera väl. Den 20 mars 2020 slog kommissionen fast att unionens ekonomi upplevde en allvarlig konjunkturnedgång och att villkoren för aktivering av stabilitets- och tillväxtpaktens allmänna undantagsklausul var uppfyllda. Medlemsstaternas finansministrar ställde sig bakom denna slutsats den 23 mars 2020. Medlemsstaterna införde omfattande budgetåtgärder för att begränsa covid-19-krisen och ge stöd till enskilda och företag som drabbats särskilt hårt, samt exceptionellt likviditetsstöd i form av främst garantier som ställs för företag och banker för att säkerställa kreditflödet. Ytterligare samordnat finanspolitiskt stöd kommer att tillhandahållas på unionsnivå, särskilt genom faciliteten för återhämtning och resiliens, och den allmänna undantagsklausulen kommer att vara fortsatt aktiv under 2021. Kommissionen kommer under våren 2021 med beaktande av uppdaterade makroekonomiska prognoser att på nytt bedöma situationen och utvärdera tillämpningen av den allmänna undantagsklausulen.

(8)

De ekonomiska konsekvenserna av covid-19-krisen får mycket negativa följdverkningar för de offentliga finanserna. När hälsoläget och den ekonomiska situationen så tillåter kommer en omfokusering av finanspolitiken mot en återhållsam offentligfinansiell ställning på medellång sikt, inbegripet genom en utfasning av nödåtgärderna, att bidra till att säkra hållbara offentliga finanser på medellång sikt. Sådan omfokusering bör göras på ett sätt som mildrar krisens sociala effekter och effekter på arbetsmarknaden och bidrar till social hållbarhet. Reformer som syftar till att förbättra de nationella budgetarnas sammansättning och säkra hållbara offentliga finanser på längre sikt, inbegripet på ett sätt som tar hänsyn till klimatförändringarna och hälsoutmaningarna, förefaller vara särskilt relevanta. Att förbättra de nationella budgetarnas sammansättning genom i synnerhet utgiftsöversyner och ändamålsenliga ramar för offentlig upphandling kan skapa välbehövligt offentligfinansiellt utrymme. Även grön budgetering kan bidra till att hantera utmaningarna när det gäller begränsning av klimatförändringar och klimatanpassning samt miljöskydd. Adekvata, effektiva och inkluderande hälso- och sjukvårdssystem och sociala trygghetssystem ger välbehövligt skydd till dem som behöver det, har en viktig funktion som automatiska stabilisatorer och bör skydda den offentligfinansiella hållbarheten. På samma sätt ökar reformer som förbättrar arbets-, kapital-, produkt- och tjänstemarknaders funktion – förutsatt att de genomförs på rätt sätt och i lämplig ordningsföljd – den potentiella produktionen och bidrar till att undvika en negativ kortsiktig inverkan på den samlade efterfrågan.

(9)

Covid-19-krisen ökar vikten av reformer för att göra statsinkomstsystemen mer effektiva och rättvisa. Eftersom skattekilen på arbete i de flesta medlemsstater i euroområdet fortfarande är hög inbegriper dessa reformer en överflyttning av skattebördan till skattebaser som inte har en lika negativ inverkan på utbud och efterfrågan av arbetskraft, produktivitet, investeringar och tillväxt, med samtidigt beaktande av fördelningseffekterna. En ökad användning av miljöskatter och/eller andra sätt att prissätta externa effekter kan bidra till hållbar tillväxt genom att uppmuntra ”grönare” beteenden. Åtgärder mot aggressiv skatteplanering och skatteflykt, både internationellt och inom unionen, kan göra skattesystemen mer effektiva och rättvisa. Globaliseringen har dessutom gjort det nödvändigt att anpassa skattereglerna så att de passar en modern och alltmer digitaliserad ekonomi, både globalt och på unionsnivå. Arbete pågår inom ramen för Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) för att nå en global samförståndslösning om hur utmaningarna när det gäller beskattning som digitaliseringen av ekonomin ger upphov till ska hanteras.

(10)

Det är särskilt viktigt att tidigarelägga reformer som åtgärdar flaskhalsar för investeringar och utbudsbegränsningar med tanke på den stora osäkerhet som covid-19-krisen gett upphov till och dess negativa effekter på investeringar. Åtgärder som skyndar på absorbering av unionsmedel och ett ändamålsenligt och effektivt utnyttjande av resurser är avgörande, särskilt i medlemsstater som släpar efter på dessa områden och där unionsmedel finansierar en betydande andel av investeringarna. Reformer som minskar den administrativa bördan för företag, såsom digitaliseringen av offentliga förvaltningar, inbegripet elektronisk identifiering, eller reformer av rättsväsendet, och förhindrar att medel missbrukas till exempel genom bekämpning av korruption, bedrägerier eller penningtvätt, kan förbättra företagsklimatet och främja privata investeringar samt jobb- och företagsskapande.

(11)

Covid-19-krisen har lett till betydande intäktsförluster för många företag och utgör en risk för företagens solvens i hela euroområdet. Ändamålsenliga insolvensregelverk spelar en avgörande roll för att stötta livskraftiga företag som tillfälligt får problem och se till att icke livskraftiga företag kan avveckla sin verksamhet under ordnade former. Förbättrade insolvensregelverk kan även bidra till att hantera den ökning av nödlidande lån som är att förvänta och upprätthålla kreditflödet till ekonomin genom att främja en sanering av bankernas balansräkningar och på längre sikt uppmuntra investeringar över gränserna. Mot den bakgrunden antogs Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1023 (9) för att införa miniminormer i alla medlemsstaters nationella solvenslagstiftning i syfte att säkerställa att ramar för förebyggande rekonstruktion finns tillgängliga för gäldenärer som befinner sig i ekonomiska svårigheter, att det finns förfaranden för skuldavskrivning för överskuldsatta entreprenörer och att alla typer av insolvensförfaranden effektiviseras. Det är viktigt att gå vidare med införlivandet och genomförandet av direktiv (EU) 2019/1023. I sin handlingsplan för kapitalmarknadsunionen, i sitt meddelande av den 24 september 2020 med titeln En kapitalmarknadsunion för människor och företag – ny handlingsplan, aviserade kommissionen också ett arbete för minimiharmonisering eller ökad konvergens på de områden som är centrala för insolvens utanför banksektorn. Utöver detta finns det utrymme för medlemsstaterna att ytterligare bedöma effektiviteten och ändamålsenligheten i deras insolvensregelverk i linje med internationell bästa praxis och att åtgärda kvarstående brister.

(12)

Att ytterligare fördjupa den inre marknaden för varor och tjänster och anpassa euroområdet till den digitala tidsåldern kan vara en viktig faktor för tillväxt, konvergens och resiliens. Den gemensamma valutan och den inre marknaden har tillsammans skapat bättre förutsättningar för ekonomins stabilisering och långsiktig tillväxt. Covid-19-krisen har ökat användningen av digitala verktyg, visat vikten av den digitala inre marknaden och påskyndat användningen av digitala och kontantlösa betalningsmetoder. Den inre marknaden är dock fortfarande ofullständig, framför allt på tjänsteområdet och mer specifikt när det gäller detaljhandel och fria yrken. Den inre marknaden har potential att begränsa prisstelhet och därigenom främja både penningpolitiska transmissioner och ekonomisk resiliens. Den inre marknaden underlättar även produktionsfaktorernas rörlighet, så att branscher, regioner och medlemsstater kan minimera sina ekonomiska kostnader, såsom arbetslöshet, i samband med chocker. För att ytterligare integrera den inre marknaden för varor och tjänster är det nödvändigt att undanröja alla kvarvarande onödiga restriktioner, stärka mekanismerna för marknadsövervakning och vidta åtgärder för att garantera den nödvändiga administrativa kapaciteten så att sådana mål kan uppnås.

(13)

Reformer och investeringar som förbättrar integrationen och övergångar på arbetsmarknaden och som lägger särskild vikt vid digitala och gröna arbetstillfällen är avgörande för att öka den ekonomiska och sociala resiliensen och stödja återhämtningen. De negativa ekonomiska och sociala konsekvenserna för arbetstagarna begränsades tack vare medlemsstaternas och unionens omedelbara krisåtgärder. Det har samtidigt blivit ännu viktigare att genomföra ett antal reformer som länge varit på tal: en ändamålsenlig aktiv arbetsmarknadspolitik, däribland individanpassat stöd; förbättring av utbildningssystemens kvalitet och inkludering för att stärka utbildningsresultaten från tidig ålder; kraftfulla åtgärder för omskolning och fortbildning samt investeringar i vuxenutbildning och onlineplattformar för lärande; hantering av kompetensbrister; samt förbättrade sysselsättningsutsikter för de mest sårbara delarna av den arbetande befolkningen, inbegripet unga och långtidsarbetslösa, samt minskning av skillnaderna mellan kvinnor och män. Att främja skapandet av arbetstillfällen av god kvalitet och förbättra arbetsvillkoren, i synnerhet genom att säkerställa tillräckliga minimilöner och åtgärda segmenteringen av arbetsmarknaden och hindren för arbetskraftens rörlighet, är avgörande för att stödja en hållbar och inkluderande återhämtning. Social dialog och kollektivförhandlingar spelar en viktig roll för utformningen och genomförandet av politik.

(14)

Tillgång till adekvata, inkluderande och hållbara hälso- och sjukvårdssystem och sociala trygghetssystem, som fungerar som automatiska stabilisatorer under covid-19-krisen, är viktigt för den ekonomiska och sociala resiliensen. Tillgång till dessa system bidrar till att upprätthålla social sammanhållning, en rimlig levnadsstandard och en god folkhälsa, vilket är grundläggande för en produktiv arbetsekonomi, under hela konjunkturcykeln samt till att motverka fattigdom och social utestängning. Investeringar för att stödja hälsoreformer och resilienta hälso- och sjukvårdssystem måste förbli en prioritet för medlemsstaterna. Det är mycket viktigt att den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som proklamerades av Europaparlamentet, rådet och kommissionen 2017, genomförs så att den kan vägleda politiken. Till följd av covid-19-krisen har det blivit ännu viktigare att se till att det finns ett fullgott socialt skydd för alla i fråga om såväl god hälso- och sjukvård och långtidsvård som i fråga om inkomstersättning för alla arbetstagare, inklusive arbetstagare med atypiska anställningsavtal och egenföretagare. Många medlemsstater har infört tillfälligt inkomststöd och åtgärder för socialt bistånd till förmån för sårbara grupper med mycket låga inkomster och arbetstagare som inte har rätt till arbetslöshetsförmåner. Åtgärder har vidtagits i fråga om förmåner, villkor för rätt till stöd och ytterligare naturatjänster. De sociala trygghetssystemen och deras täckning måste stärkas på ett sätt som säkerställer de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet och rättvisa mellan generationerna.

(15)

Betydande framsteg har gjorts under de senaste åren, men covid-19-krisens följdverkningar för ekonomin har på nytt ökat trycket på finanssektorn. Bankerna i euroområdet gick in i den nuvarande krisen med större kapacitet att absorbera förluster än när den globala finanskrisen bröt ut. Detta har i kombination med penningpolitiska och finanspolitiska åtgärder gjort det möjligt att undvika en åtstramning av marknadsfinansieringsvillkoren efter krisens inledande fas och säkrat fortsatt kreditgivning till den privata sektorn. Krisen kommer förmodligen att pressa bankernas redan låga lönsamhetsnivåer ytterligare och öka andelen nödlidande lån. Denna utveckling kan ha en negativ inverkan på kreditgivningen till ekonomin, vilken är av avgörande betydelse för återhämtningen. Utvecklingen av sekundärmarknader för nödlidande lån, en effektiv utbyggnad av nationella kapitalförvaltningsbolag, där så är lämpligt, och reformer av insolvensregelverken är särskilt viktiga för att framsteg ska kunna göras på detta område, samtidigt som strukturella problem med låg lönsamhet hanteras. Snabba och omfattande politiska insatser har stärkt förtroendet och bidragit till att skydda den makrofinansiella stabiliteten. Statliga lånegarantisystem bidrar till att upprätthålla utlåningen till ekonomin, skydda företag och dämpa återkopplingar till banksektorn, men skapar också eventualförpliktelser för medlemsstaternas budgetar. Förlängningen av moratorier för konkurser och betalningsanstånd för nödlidande lån innebär att en svår avvägning måste göras mellan att säkerställa fortsatt stöd till livskraftiga företag och risken för felallokeringar, ökade förluster vid en potentiell konkurs och minskad tydlighet när det gäller underliggande kreditkvalitet.

(16)

Det är fortfarande mycket viktigt att fullborda EMU:s arkitektur. Att täppa till kvarvarande luckor kan öka stabiliteten och resiliensen i euroområdet och därmed stärka eurons internationella roll, som varit i stort sett oförändrad de senaste åren. Ytterligare åtgärder bör ta hänsyn till de lärdomar som dragits av Europas övergripande ekonomisk-politiska åtgärder med anledning av covid-19-krisen. Utöver dess kortsiktiga stabiliserande effekt och dess roll när det gäller att stödja återhämtningen har Next Generation EU potential att påverka EMU på längre sikt genom att stimulera tillväxtfrämjande investeringar och strukturreformer och öka euroområdets motståndskraft mot framtida chocker. Omfattande emissioner av eurodenominerade obligationer – inbegripet gröna och sociala obligationer – kommer att öka djupet och likviditeten på marknaden för eurodenominerade skuldförbindelser av hög kvalitet och kan bidra till att stärka eurons internationella roll. Fortfarande saknas dock viktiga delar i EMU, bland annat en fullbordad bankunion och en fördjupad kapitalmarknadsunion. Att bankunionen förstärks är fortfarande av avgörande betydelse. Detta kräver fortsatt arbete, utan dröjsmål och med samma ambitionsnivå, med alla aspekter, inbegripet dem som diskuteras i högnivågruppen för ett europeiskt insättningsgarantisystem, på grundval av samförstånd. Att gå vidare med den europeiska tillsynsmekanismens reformpaket och, mot bakgrund av de framsteg som gjorts i fråga om riskminskning och de ytterligare åtgärder som beskrivs i Eurogruppens uttalande av den 30 november 2020, påskynda ikraftträdandet av den gemensamma säkerhetsmekanismen för den gemensamma resolutionsfonden, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014 (10), senast i början av 2022, utgör ytterligare ett viktigt steg mot att fullborda bankunionen och stärka EMU. Mer bör göras för att hitta lösningar på begränsningarna för likviditetsstöd vid resolution i den nuvarande strukturen. Att fördjupa kapitalmarknadsunionen är en viktig prioritet, vilket framgår av den nya handlingsplanen från september 2020. Ett starkt och motståndskraftigt EMU kommer också att vara viktigt för att stärka eurons internationella roll och säkerställa unionens ekonomiska och finansiella oberoende, enligt kommissionens meddelande av den 19 januari 2021 med titeln Det europeiska ekonomiska och finansiella systemet: främja öppenhet, styrka och motståndskraft, samtidigt som detta måste ske med full respekt för unionens inre marknad och på ett öppet och transparent sätt gentemot medlemsstater utanför euroområdet.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS medlemsstaterna i euroområdet att var för sig, inbegripet genom sina återhämtnings- och resiliensplaner, och gemensamt inom Eurogruppen, vidta följande åtgärder under perioden 2021–2022:

1.

Säkerställa en politisk inriktning som stödjer återhämtningen från covid-19-krisen. Eftersom hälsokrisen kvarstår, anta finanspolitik som är fortsatt stödjande i alla medlemsstater i euroområdet under hela 2021. Anta politiska åtgärder som är anpassade till landsspecifika omständigheter, vidtas vid rätt tidpunkt och som är tillfälliga och riktade. Fortsätta att samordna åtgärder för att effektivt hantera covid-19-pandemin, stötta ekonomin och understödja en hållbar återhämtning. När de epidemiologiska och ekonomiska förhållandena medger det, fasa ut nödåtgärderna samtidigt som krisens sociala och arbetsmarknadsrelaterade effekter bekämpas. Driva en finanspolitik som syftar till att uppnå en återhållsam offentligfinansiell ställning på medellång sikt och säkerställa hållbar skuldsättning, samtidigt som investeringarna ökas. Genomföra reformer som stärker hälso- och sjukvårdssystemens och de sociala trygghetssystemens täckning, tillräcklighet och hållbarhet för alla. Ägna särskild uppmärksamhet åt kvaliteten på budgetåtgärder. Förbättra ramarna för offentlig upphandling och förvaltningen av de offentliga finanserna, däribland särskilt investeringsramar och användningen av gröna budgetverktyg. Använda utgiftsöversyner för att se till att de offentliga utgifterna blir mer inriktade på återhämtnings- och resiliensbehov.

2.

Ytterligare förbättra konvergensen, resiliensen samt den hållbara och inkluderande tillväxten. Minska risken för ytterligare skillnader och stärka den ekonomiska och sociala resiliensen i euroområdet genom att fortsätta att hantera strukturella utmaningar, genom att genomföra reformer som stärker produktiviteten och sysselsättningen, säkerställer en jämn omfördelning av resurser och förbättrar marknadernas och den offentliga förvaltningens funktion, genom att öka nivån på offentliga investeringar och genom att främja privata investeringar för att stödja en rättvis och inkluderande återhämtning som är förenlig med den gröna och digitala omställningen. Ytterligare integrera den inre marknaden för varor och tjänster, inbegripet den digitala inre marknaden, genom att undanröja onödiga restriktioner, stärka marknadsövervakningen och garantera tillräcklig administrativ kapacitet. Säkerställa en ändamålsenlig aktiv arbetsmarknadspolitik och stöd till övergångar på arbetsmarknaden, i synnerhet mot en grön och digital ekonomi. Främja rättvisa arbetsvillkor, komma till rätta med segmenteringen av arbetsmarknaden och stärka inkluderingen. Säkerställa att arbetsmarknadens parter är delaktiga i utformningen av politiken, samt stärka den sociala dialogen och kollektivförhandlingarna. Stärka inkluderande utbildningssystem och investeringar i kompetens för att åtgärda kompetensbrister. Fortsätta att inom ramen för rådets arbete verka för en global samförståndslösning i syfte att hantera de utmaningar på skatteområdet som digitaliseringen av ekonomin ger upphov till inom OECD:s inkluderande ramverk mot skattebaserodering och vinstförflyttning, där en överenskommelse förväntas nås senast i mitten av 2021 i det forumet. Delta i relevanta förberedelser för det fortsatta arbetet med att hantera dessa utmaningar på skatteområdet som den digitala ekonomin ger upphov till, även i avsaknad av ett internationellt samförstånd senast i mitten av 2021. Göra ytterligare framsteg för att bekämpa aggressiv skatteplanering, minska skattekilen och stödja en övergång till koldioxidprissättning och miljöbeskattning.

3.

Stärka de nationella institutionella ramarna. Fortsätta och tidigarelägga reformer för att åtgärda flaskhalsar för investeringar och säkerställa att unionsmedel används på ett effektivt sätt och vid rätt tidpunkt, inbegripet genom faciliteten för återhämtning och resiliens. Stärka ändamålsenligheten i och digitaliseringen av den offentliga förvaltningen, inbegripet rättsväsendet och hälso- och sjukvårdssystemen, samt de offentliga arbetsförmedlingarna. Minska den administrativa bördan för företag och förbättra företagsklimatet. Fortsätta att förbättra ramarna för att bekämpa bedrägeri och korruption samt för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism. Främja konkreta åtgärder för att öka insolvensregelverkens effektivitet, ändamålsenlighet och proportionalitet, fastställa nödlidande exponeringar och säkerställa en effektiv kapitalallokering.

4.

Säkerställa makrofinansiell stabilitet. Upprätthålla kreditkanalerna till ekonomin och åtgärder för att stödja livskraftiga företag så länge det behövs i den krissituation som uppstått till följd av den exceptionella covid-19-krisen. Bibehålla sunda balansräkningar inom banksektorn, inbegripet genom att fortsätta att ta itu med nödlidande lån genom att, bland annat, utveckla sekundärmarknader för nödlidande lån.

5.

Fullborda EMU och stärka eurons internationella roll. Göra framsteg med att fördjupa EMU för att öka euroområdets resiliens genom att fullborda bankunionen, genom att fortsätta att, utan dröjsmål och med samma ambitionsnivå, arbeta med alla aspekter, inbegripet dem som diskuteras i högnivågruppen för ett europeiskt insättningsgarantisystem, och genom att fördjupa kapitalmarknadsunionen, samt genom stöd till initiativ för genomförande av digital finansiering, finansiella tjänster för privatpersoner och hållbar finanspolitik. Arbeta vidare med lösningar för att övervinna begränsningarna i den nuvarande strukturen för likviditetsstöd vid resolution och stärka unionens reglerings- och tillsynsram, inbegripet genom att säkerställa konsekvent och ändamålsenlig tillsyn och tillämpning av reglerna mot penningtvätt.

Ytterligare åtgärder som syftar till en fördjupning av EMU bör ta hänsyn till de lärdomar som dragits av unionens övergripande ekonomisk-politiska åtgärder med anledning av covid-19-krisen. Framstegen när det gäller fördjupningen av EMU kommer, med full respekt för unionens inre marknad och på ett öppet och transparent sätt gentemot medlemsstater utanför euroområdet, att bidra till att stärka eurons internationella roll och främja unionens ekonomiska intressen globalt.

---

(1)  EGT L 209, 2.8.1997, s. 1.

(2)  EUT L 306, 23.11.2011, s. 25.

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (EUT L 57, 18.2.2021, s. 17).

(4)  Rådets förordning (EU) 2020/672 av den 19 maj 2020 om inrättande av ett europeiskt instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (SURE) till följd av covid-19-utbrottet (EUT L 159, 20.5.2020, s. 1).

(5)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/460 av den 30 mars 2020 om ändring av förordningarna (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013 och (EU) nr 508/2014 vad gäller särskilda åtgärder för att mobilisera investeringar i medlemsstaternas hälso- och sjukvårdssystem samt i andra sektorer av deras ekonomier som reaktion på covid-19-utbrottet (Investeringsinitiativ mot effekter av coronavirus) (EUT L 99, 31.3.2020, s. 5).

(6)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/558 av den 23 april 2020 om ändring av förordningarna (EU) nr 1301/2013 och (EU) nr 1303/2013 vad gäller särskilda åtgärder för att tillhandahålla extraordinär flexibilitet vid användningen av de europeiska struktur- och investeringsfonderna för att hantera covid-19-utbrottet (EUT L 130, 24.4.2020, s. 1).

(7)  Europeiska centralbankens beslut (EU) 2020/440 av den 24 mars 2020 om ett tillfälligt stödprogram föranlett av pandemin (ECB/2020/17) (EUT L 91, 25.3.2020, s. 1).

(8)  Europeiska centralbankens beslut (EU) 2016/948 av den 1 juni 2016 om genomförandet av programmet för köp av värdepapper från företagssektorn (ECB/2016/16) (EUT L 157, 15.6.2016, s. 28).

(9)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1023 av den 20 juni 2019 om ramverk för förebyggande rekonstruktion, om skuldavskrivning och näringsförbud och om åtgärder för att göra förfaranden rörande rekonstruktion, insolvens och skuldavskrivning effektivare samt om ändring av direktiv (EU) 2017/1132 (Rekonstruktions- och insolvensdirektiv) (EUT L 172, 26.6.2019, s. 18).

(10)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014 av den 15 juli 2014 om fastställande av enhetliga regler och ett enhetligt förfarande för resolution av kreditinstitut och vissa värdepappersföretag inom ramen för en gemensam resolutionsmekanism och en gemensam resolutionsfond och om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010 (EUT L 225, 30.7.2014, s. 1).

Eurons växelkurs (1)

14 juli 2021

(2021/C 283/02)

1 euro =

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,1812
JPY	japansk yen	130,30
DKK	dansk krona	7,4376
GBP	pund sterling	0,85158
SEK	svensk krona	10,2050
CHF	schweizisk franc	1,0840
ISK	isländsk krona	146,30
NOK	norsk krona	10,3320
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	25,646
HUF	ungersk forint	358,08
PLN	polsk zloty	4,5736
RON	rumänsk leu	4,9287
TRY	turkisk lira	10,1485
AUD	australisk dollar	1,5817
CAD	kanadensisk dollar	1,4732
HKD	Hongkongdollar	9,1742
NZD	nyzeeländsk dollar	1,6819
SGD	singaporiansk dollar	1,5990
KRW	sydkoreansk won	1 355,24
ZAR	sydafrikansk rand	17,2975
CNY	kinesisk yuan renminbi	7,6268
HRK	kroatisk kuna	7,4928
IDR	indonesisk rupiah	17 107,91
MYR	malaysisk ringgit	4,9616
PHP	filippinsk peso	59,365
RUB	rysk rubel	87,4789
THB	thailändsk baht	38,525
BRL	brasiliansk real	6,0591
MXN	mexikansk peso	23,5734
INR	indisk rupie	87,9885

---

(1)  Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.

Ansökningsomgångar och tillhörande verksamheter inom Europeiska forskningsrådets arbetsprogram 2022 inom ramen för Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation (2021–2027)

(2021/C 283/03)

Härmed utlyses ansökningsomgångar och därmed sammanhängande verksamheter inom Europeiska forskningsrådets arbetsprogram 2022 inom ramen för Horisont Europa (rådets beslut (EU)2021/764 om inrättande av det särskilda programmet för genomförande av Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation 2021–2027, antaget den 12 maj 2021) och enligt kommissionens beslut 2021/C 234 I/03, antaget den 12 maj 2021, om inrättande av Europeiska forskningsrådet för Horisont Europa och om upphävande av beslut C(2013)8915.

Kommissionen antog EFR:s arbetsprogram för 2022 genom beslut C(2021)4860 av den 14 juli 2021.

Förslag kan lämnas in för dessa ansökningsomgångar.

EFR:s arbetsprogram 2022, inklusive tidsfrister och budgetar, finns på webbplatsen för bidrag och upphandlingar tillsammans med information om bestämmelser om ansökningsomgångarna och tillhörande verksamheter, samt information för sökande om hur man lämnar in förslag: https://ec.europa.eu/info/funding-tenders/opportunities/portal/screen/home

Förhandsanmälan av en koncentration

(Ärende M.10283 – MEF 4/CDC/3i EOPF Topco/NGM)

Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande

(Text av betydelse för EES)

(2021/C 283/04)

---

(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1 (koncentrationsförordningen).

(2)  EUT C 366 14.12.2013, s. 5.

Offentliggörande av en ansökan om registrering av ett namn i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

(2021/C 283/05)

I enlighet med artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1) ges rätt att göra invändningar inom tre månader från dagen för detta offentliggörande.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

”FERTŐD VIDÉKI SÁRGARÉPA”

EU-nr: PGI-HU-02493 – 8 mars 2019

SUB ( ) SGB (X)

1.   Namn [på SUB eller SGB]

”Fertőd vidéki sárgarépa”

2.   Medlemsstat eller tredjeland

Ungern

3.   Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1.   Produkttyp

Klass 1.6 Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade

3.2.   Beskrivning av den produkt för vilken namnet i punkt 1 är tillämpligt

Den skyddade geografiska beteckningen ”Fertőd vidéki sárgarépa” är en morot som produceras genom odling av arten Daucus carota L. De sorter som används är Fertődi vörös samt Nantes-typerna Napa och Napoli.

När ”Fertőd vidéki sárgarépa” släpps ut på marknaden har den en cylindrisk/konisk form, en längd på 150–250 mm, en diameter på 15–40 mm och en vikt på 50–150 g. Den har inga sidorötter eller rötter på rotspetsen. Rotkroppen är klarröd, lång och slät, utan förgreningar eller sprickor. ”Fertőd vidéki sárgarépa” kännetecknas av sin något söta smak. ”Fertőd vidéki sárgarépa” skiljer sig från andra morötter genom att de är rödare och sötare med en intensiv smak samt att de är långa, släta och oförgrenade.

”Fertőd vidéki sárgarépa” har följande kemiska parametrar:

—	Sockerhalt: minst 5 mg/100 g färsk produkt.

—	Kalciumhalt: minst 40 mg/100 g färsk produkt.

—	Fosforhalt: minst 30 mg/100 g färsk produkt.

3.3.   Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung) och råvaror (endast för bearbetade produkter)

–

3.4.   Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

”Fertőd vidéki sárgarépa” odlas och skördas i det geografiska område som avses i punkt 4.

3.5.   Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning osv. av den produkt som det registrerade namnet avser

–

3.6.   Särskilda regler för märkning av den produkt som det registrerade namnet avser

–

4.   Kort beskrivning av det geografiska området

Det geografiska området är beläget i distriktet Győr-Moson-Sopron i regionen Västra Transdanubien i Ungern, inom de administrativa gränserna för landskommunerna Hegykő och Fertőhomok, i ett område norr om den huvudväg som går genom dessa landskommuner och söder om Fertősjön.

5.   Samband med det geografiska området

Sambandet mellan produkten och det geografiska området bygger på produktens kvalitet.

Den typ av morot som odlas vid Fertősjön har varit välkänd och populär i omkring 200 år. ”Fertőd vidéki sárgarépa” skiljer sig från morötter som odlas på andra platser i Ungern genom att de är rödare och sötare med en intensiv smak samt att de är långa, släta och oförgrenade. Det här är en följd av jorden och klimatet vid Fertősjön och Alpernas utlöpare. Efter att åtgärder vidtogs för att kontrollera översvämningar har den lösa, färska jorden med djupa lager på den torrlagda sjöbotten gjort att rotfrukten kan slå djupa, jämna rötter som inte förgrenar sig.

Landskommunerna Hegykő och Fertőhomok ligger vid Fertősjön, och gemensamma kännetecken på jorden där är dess heterogena mosaikmönster, alluvialt skiktade jordprofil, starkt varierade mekaniska sammansättning, höga CaCO3-halt och alkalinitet eller i vissa fall starka alkalinitet.

Jordarna kring Fertősjön har alltid präglats av vattnets naturliga rörelser. Lägre liggande områden översvämmas ofta av vatten från Fertősjön när vattennivåerna är höga eller de nordliga vindarna är ihållande, vilket för med sig upplöst salt samt uppslammade sand-, silt- och lerpartiklar till de översvämmade områdena. De viktigaste faktorer som påverkar jordbildningen i området är därför deponering och utjämning av sediment, bildning av ängsjord och saltansamling och försaltning. Sådan jord har vanligen en grå ton, och innehåller sediment och grov sand från sjöns botten. Den är lätt att bearbeta, men har god vattenbalans, vilket gör den väl lämpad för odling av rotfrukter som ”Fertőd vidéki sárgarépa”.

De högre kalk- och fosforvärdena i moroten beror på de viktigaste faktorer som påverkar jordbildningen i området vid Fertősjön, dvs. deponering och utjämning av sediment, bildning av ängsjord och saltansamling och försaltning.

De lokala klimatförhållandena är också gynnsamma för odling av ”Fertőd vidéki sárgarépa”, eftersom det här området är Ungerns svalaste och våtaste slätt. Nederbörden är jämnt fördelad över växtperioden, vilket är idealiskt för utvecklingen av ”Fertőd vidéki sárgarépa”. Den höga och enhetliga fuktighet som krävs under groningen och den inledande tillväxtperioden för morotens kropp tillses genom regionens årliga nederbörd på 650–700 mm. Avkastningsnivåerna är välbalanserade, tack vare jordens vattenhalt och vattennivån i den enorma Fertősjön, som ligger cirka 1 200–1 500 meter bort och ger den luftfuktighet som behövs under påverkan av de rådande nordnordvästliga vindarna.

Medeltemperaturen är –2 °C i januari och +22 °C i juli, med en årlig medeltemperatur på cirka +10 °C. De lägre sommartemperaturerna passar bra för odling av ”Fertőd vidéki sárgarépa”, eftersom moroten växer bäst i temperaturer kring 16 °C. Varmt väder gynnar blastens tillväxt, men skadar rotbildningen. Måttlig värme gynnar också bildandet av karoten, vilket ger ”Fertőd vidéki sárgarépa” en färg som i organoleptiskt hänseende är rödare än den hos morötter som odlas på annat håll (Hanna Némethy Zoltánné Uzoni, 2001).

Området får rikligt med solsken från vår till höst, med upp till 2 000 soltimmar per år. Under mognadstiden främjar det höga antalet soltimmar sockerbildningen, vilket ger moroten dess söta smak.

Under sådden, som sker enligt lokalt kunnande, läggs jorden i 30 cm höga åsar med ett avstånd på 75 cm mellan topparna. Ovanpå åsen sprids 25–30 frön per meter i dubbelrader, på ett djup av 1–2 cm. Sådjupet har stor betydelse för att plantan ska komma upp jämnt ur jorden.

Metoden med att så i åsar bidrar till bildandet av släta rötter utan förgreningar, såsom Hanna Némethy Zoltánné Uzoni har påvisat i sin doktorsavhandling (2001).

Både regionens medeltäta sandiga lerjord och dess klimat är idealiska för produktion av rotfrukter som ”Fertőd vidéki sárgarépa”. Metoden med att så i åsar har förts vidare i generationer i omkring 150 år och är nyckeln till dess framgång.

”Fertőd vidéki sárgarépa” är en välkänd, omtyckt och eftersökt produkt bland konsumenterna. Dess betydelse framhävs i en doktorsavhandling som lades fram av Dénes Sándor vid universitetet i Pécs 2012, med titeln A gasztronómia szerepe Magyarország idegenforgalmi földrajzában [Gastronomins roll på Ungerns turistkarta], där han kallar ”Fertőd vidéki sárgarépa” en av de typiska lokala ingredienserna i regionen Västra Transdanubien.

Hänvisning till offentliggörandet av produktspecifikationen

(artikel 6.1 andra stycket i denna förordning)

https://gi.kormany.hu/foldrajzi-arujelzok

---

(1)  EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

Offentliggörande av ett meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn enligt artikel 17.2 och 17.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33

(2021/C 283/06)

Detta meddelande offentliggörs i enlighet med artikel 17.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33 (1)

MEDDELANDE OM EN STANDARDÄNDRING AV DET SAMMANFATTANDE DOKUMENTET

”Graves”

PDO-FR-A1012-AM02

Datum för meddelandet: 7 maj 2021

BESKRIVNING AV OCH MOTIVERING TILL DEN ÄNDRING SOM GODKÄNTS

1.   Den officiella geografiska kodexen

Förteckningen över kommuner har uppdaterats enligt 2020 års officiella geografiska kodex.

Denna ändring påverkar inte det geografiska området, utan är en rent redaktionell ändring.

Till följd av denna ändring har punkterna 6 och 9 i det sammanfattande dokumentet ändrats.

2.   Avgränsat odlingsområde

Datumet 11 februari 2021 har lagts till i bilagan med förteckningen över sammanträden i den behöriga nationella kommitté som har godkänt avgränsningarna av odlingsområdena.

Syftet med ändringen är att lägga till datumet då den behöriga nationella myndigheten godkände en ändring av det avgränsade odlingsområdet inom det geografiska produktionsområdet. Avgränsningen handlar om att inom det geografiska produktionsområdet fastställa de jordlotter som lämpar sig för produktion av vin med den berörda skyddade ursprungsbeteckningen.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av dessa ändringar.

3.   Hänvisning till kontrollorganet

Ordalydelsen i hänvisningen till kontrollorganet har setts över för att den ska anpassas till ordalydelsen i produktspecifikationerna för andra ursprungsbeteckningar. Denna ändring innebär

inte någon ändring av det sammanfattande dokumentet utan är endast redaktionell.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

1.   Namn

Graves

2.   Typ av geografisk beteckning

SUB – Skyddad ursprungsbeteckning

3.   Kategorier av vinprodukter

1.

Vin

4.   Beskrivning av vinet eller vinerna

1.   Icke-mousserande rött vin

KORT BESKRIVNING

De röda vinerna framställs av en balanserad druvblandning, där druvsorten cabernet sauvignon N ger arom och struktur, och merlot N ger doft och mjukhet. Dessa kompletteras med druvsorterna cabernet franc N, petit verdot N, malbec N och carmenère N. När vinerna är unga har de ofta en arom av röda bär med kryddiga och rostade inslag. Vinerna är eleganta, strukturerade, delikata och aromatiska, och utvecklas harmoniskt. Bouqueten kan senare anta lätt rökta toner. Beroende på årgång och härkomst når de sin topp när de är mellan fem och tio år.

Den naturliga alkoholhalten är minst 11 procent.

Den totala alkoholhalten är 13,5 volymprocent efter berikning.

Alla röda viner genomgår malolaktisk jäsning.

Halten av äppelsyra är högst 0,30 g/l.

Halten av jäsbart socker är högst 3 g/l.

ALLMÄNNA ANALYTISKA EGENSKAPER

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

2.   Icke-mousserande torrt vitt vin

KORT BESKRIVNING

De vita vinerna är eleganta och fylliga. Som bas har de druvsorten sémillon B, vilket gör att vinerna vanligtvis får blommiga toner och en naturlig fetma som ändå inte tar bort deras fräschör. När de blandas med druvsorten sauvignon B, som ger ett livligt och uttrycksfullt vin, och muscadelle B som ger en lätt ton av muskot, får vinerna ofta arom av blommor och citrus, ibland med inslag av exotiska smaker eller mentol. Ibland lagras vinet i ekfat, vilket ger ett rikare och komplexare vin efter några års lagring.

Den naturliga alkoholhalten är minst 10,5 procent.

Den totala alkoholhalten är 13 volymprocent efter berikning.

Halten av jäsbart socker är högst 4 g/l.

ALLMÄNNA ANALYTISKA EGENSKAPER

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)	13,27
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

5.   Vinframställningsmetoder

5.1.    Specifika oenologiska metoder

1.   Planttäthet och avstånd

Odlingsmetoder

Vinrankorna får uppvisa en minsta täthet på 5 000 stockar per hektar. Avståndet mellan raderna får inte överstiga 2 meter och avståndet mellan plantorna i samma rad måste vara minst 0,80 meter.

2.   Bestämmelser gällande beskärning av vinrankorna

Odlingsmetoder

Beskärning görs senast när bladen är utslagna (Lorenz-stadium 9). Vinrankorna beskärs med följande teknik med högst tolv skott per stock:

—	Kortskottsbeskärning (beskurna grenar) eller långskottsbeskärning (långa grenar).

—	Kortskottsbeskärning med två löpare eller som en solfjäder med fyra armar.

3.   Bevattning

Odlingsmetoder

Bevattning under vinrankans växtperiod är bara tillåten vid varaktig torka och när torkan påverkar vinrankas fysiologiska utveckling och druvans mognad.

4.   Berikning

Specifika oenologiska metoder

Subtraktiva berikningsmetoder är endast tillåtna för de röda vinerna inom en koncentrationsgräns på 15 procent.

Efter berikning har de röda vinerna en total alkoholhalt på högst 13,5 volymprocent.

Efter berikning har de vita vinerna en total alkoholhalt på högst 13 volymprocent.

5.2.    Maximal avkastning

Rött vin

65 hektoliter per hektar

Vitt vin

68 hektoliter per hektar

6.   Avgränsat geografiskt område

Druvorna skördas, vinifieras, bereds och lagras inom följande kommuners territorium i departementet Gironde på grundval av den officiella geografiska kodexen av den 26 februari 2020: Arbanats, Ayguemorte-les-Graves, Beautiran, Bègles, La Brède, Budos, Cabanac-Villagrains, Cadaujac, Canéjan, Castres-Gironde, Cérons, Cestas, Eysines, Gradignan, Guillos, Le Haillan, Illats, Isle-Saint-Georges, Landiras, Langon, Léogeats, Léognan, Martillac, Mazères, Mérignac, Pessac, Podensac, Portets, Pujols-sur-Ciron, Roaillan, Saint-Médard-d’Eyrans, Saint-Michel-de-Rieufret, Saint-Morillon, Saint-Pardon-de-Conques, Saint-Pierre-de-Mons, Saint-Selve, Saucats, Talence, Toulenne, Villenave-d’Ornon, Virelade, och i en del av kommunen Coimères som motsvarar sektion A, Herrères, på första sidan i fastighetsregistret (reviderad karta från 1934) förenlig med fältskissen för bevarande enligt ett intyg av den 5 november 2010.

7.   Huvudsakliga druvsorter

Cabernet franc N

Cabernet sauvignon N

Carmenère N

Cot N – malbec

Merlot N

Muscadelle B

Petit verdot N

Sauvignon B – sauvignon blanc

Sauvignon gris G – fié gris

Sémillon B

8.   Samband med det geografiska området

Det geografiska området som används för den skyddade ursprungsbeteckningen ”Graves” utgör en långsträckt yta om cirka tio kilometer på floden Garonnes vänstra strand, från norr om Bordeaux till sydost om Langon.

Precis som det franska namnet antyder består marken i ”Graves” av rullsten, småsten, litet och stort grus, sand blandat med kalk och lera, som ibland vilar på kalksten men vanligen på ren sand eller orsten (packad sand som innehåller järnpartiklar) eller lera. Området omfattar 43 kommuner i departementet Gironde.

Marken har en lång och komplex geologisk historia nära sammanbunden med floden Garonnes födelse, dess förändrade lopp och successiva perioder av istid under kvartärtiden. Under dessa perioder eroderade Pyrenéernas glaciärer dalarna och gjorde så att floderna kunde få med sig klippdelar som rullade ända till regionen runt Bordeaux. Från dessa successiva avlagringar återstår bara ett antal grusåsar i olika storlekar och former.

Den gemensamma nämnaren för marken i området är dess höga genomtränglighet till följd av den stora förekomsten av grus och rullsten. Även om det inte bara är den här marken som är kännetecknande för ”Graves” utgör den huvuddelen och står bakom bilden av vinernas kvalitet. Sluttningarna garanterar en perfekt ytavrinning av vattnet. Avrinningen förbättras ytterligare av att det finns ett antal små vattendrag som utgår från Garonne och som tillsammans bildar ett viktigt hydrografiskt nät. Vattentillförseln till vinstockarna är mycket reglerad. Det speciella klimatet runt vinodlingarna är gynnsamt.

I väst skyddas odlingarna mot oväder genom tallskogen som spelar en viktig temperaturreglerande roll. Tack vare närheten till floden Garonne skyddas de mot kraftig värme och alltför hög fuktighet genom en naturlig luftgenomströmning. Påverkan från havet mildrar också frosten på våren. Vinodlingslandskapen i området ligger mellan floden och tallskogar, och består av mjuka sluttningar där ljus, slipad småsten reflekterar ljuset mot druvorna.

I regionen Graves har fina vita och röda bordeauxviner sin härkomst, och här uppstod metoder som används än i dag. Vinstockarna, som odlas i ett kustklimat, har ända sedan 1600- och 1700-talet odlats genom uppbindning mot stolpe för stöd och sedermera uppbindning mot kraftig tråd. Detta görs för att sprida ut skörden och för att fotosyntesen i bladen ska bli tillräcklig för en optimal mognad.

Enligt tradition och sedvänjor som anges i dekretet av den 4 mars 1937 om upprättande av den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Graves” klassas det område som har avgränsats för skörd av druvor och som har naturlig avrinning upp antingen efter kvaliteten på avrinningen, eller efter deras läge på en ås eller i sluttning. De områden som geografiskt eller topografiskt antingen ligger långt från Garonne eller som omsluts av skog (som står i vägen för cirkulation av den kalla luften), och som därmed är utsatta för vårfrost, är undantagna.

De tydligt avgränsade jordlotterna ger förutsättningar för de lokala druvsorterna att utvecklas optimalt. Genom åren har dessa valts ut för att de lämpar sig att bevara och lagra, med tanke på att de behövde kunna transporteras långt.

Även om den steniga, varma och magra jorden i området innebär en naturlig begränsning av produktionen av röda viner, möjliggör den dock en optimal mognad för druvsorterna cabernet sauvignon N och merlot som dessutom gynnas av den värmereglering som närheten till floden Garonne innebär. Vinerna har en bra struktur och behöver lagras för att mogna och komma till sin rätt, innan de förs ut på marknaden.

Sandigare jord eller jord med lerig struktur lämpar sig bättre för produktion av vita viner från området med ursprungsbeteckningen, framför allt vin på druvsorterna sauvignon B och sémillon B, som ger dem en fräschör och finess samt blommiga och fruktiga nyanser.

För att skörden ska bli tillräckligt stor, och samtidigt inte överbelasta vinstockarna, och för att främja mognaden och en optimal koncentration av druvorna, är den minsta planteringstätheten hög.

Den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Graves” är internationellt känd tack vare en unik jordbeskaffenhet och geografisk belägenhet samt närheten till hamnen i Bordeaux, där en omfattande handel sedan länge bedrivs för att sälja dessa viner i hela världen.

9.   Väsentliga ytterligare villkor (förpackning, märkning, andra krav)

Omedelbart närområde

Rättslig ram

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor

Undantag med avseende på produktionen i det avgränsade geografiska området.

Beskrivning av villkoret

Det omedelbara närområdet, definierat genom undantag för vinframställning, vinberedning och lagring, utgörs av följande kommuners territorium i departementet Gironde på grundval av den officiella geografiska kodexen av den 26 februari 2020: Barsac, Béguey, Bieujac, Bommes, Cadillac, Fargues, Langoiran, Loupiac, Le Pian-sur-Garonne, Preignac, Rions, Saint-Loubert, Saint-Maixant, Saint-Pierre-d’Aurillac, Sainte-Croix-du-Mont, Sauternes och den del av kommunen Castets et Castillon som tidigare ingick i kommunen Castets-en-Dorthe innan den slogs samman med Castillon-de-Castets den 1 januari 2017.

Större geografisk enhet

Rättslig ram

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret

Märkningen av viner med den kontrollerade ursprungsbeteckningen kan ange den större geografiska enheten ”Vin de Graves”. De teckensnitt som används för denna större geografiska enhet får varken på höjden eller bredden vara större än två tredjedelar av de tecken som används i den kontrollerade ursprungsmärkningens namn.

Länk till produktspecifikationen

https://info.agriculture.gouv.fr/gedei/site/bo-agri/document_administratif-f819edf9-40af-4f73-9357-def82d1a30d2

---

(1)  EGT L 9, 11.1.2019, s. 2.

Offentliggörande av ett meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn enligt artikel 17.2 och 17.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33

(2021/C 283/07)

Detta meddelande offentliggörs i enlighet med artikel 17.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33 (1)

MEDDELANDE OM EN STANDARDÄNDRING AV DET SAMMANFATTANDE DOKUMENTET

”Béarn”

PDO-FR-A0597-AM02

Datum för meddelandet: 7 maj 2021

BESKRIVNING AV OCH MOTIVERING TILL DEN ÄNDRING SOM GODKÄNTS

1.   Avgränsat odlingsområde

Beskrivning och motivering: I avsnitt IV punkt 1 i produktspecifikationen ersätts kommunen Cannet med Riscle (det område som tidigare utgjorde kommunen Cannet) eftersom de två kommunerna har slagits ihop. I samband med den här ansökan om ändring av produktspecifikationen rättas stavningen av en kommun i det geografiska området: Corbères-Abères.

Det sammanfattande dokumentets avsnitt om geografiskt område ändras på motsvarande sätt i punkt 1.6.

2.   Druvbestånd

I avsnitt V punkt 2 i produktspecifikationen har ansökan om ändring av proportionen mellan de druvsorter som odlas på anläggningen föranlett en ändring av produktspecifikationen för de röda vinerna enligt följande: ”Andelen av druvsorten tannat N kan vara 50 %.” För rosévinerna läggs följande bestämmelse till: ”Andelen av druvsorten tannat N måste vara minst 20 %.” Följande bestämmelse för de röda vinerna utvidgas till att även omfatta rosévinerna: ”Dessa skyldigheter gäller inte de druvproducenter som inte framställer vin av sin produktion, och som odlar på en yta som är mindre än 1,5 hektar inom området för den kontrollerade ursprungsbeteckningen och vars företag har en andel av huvudsakliga druvsorter som är minst 50 % av druvbeståndet”. En minsta andel tannat har lagts till i proportionen mellan de druvsorter som odlas på anläggningen för roséviner i enlighet med bestämmelserna om druvblandning där kravet är minst 25 % tannat.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

3.   Druvblandning

Kapitel I avsnitt IX.1.b ändras enligt följande: ”För roséviner motsvarar de huvudsakliga druvsorterna minst 70 % av druvblandningen och tannat N utgör minst 25 % av druvblandningen”. Ändringen görs eftersom de övriga huvudsakliga druvsorterna, cabernet franc och cabernet sauvignon, ökar, vilka enligt producentorganisationen även står för en ökande andel av druvblandningen i den kontrollerade ursprungsbeteckningen Béarn. De anses vara intressanta druvsorter, både på grund av deras växt- och miljöegenskaper och deras organoleptiska egenskaper som ger fruktiga och relativt strukturerade viner. Minskningen av andelen tannat till 25 % i druvblandningen för roséviner ändrar inte den typiska karaktären på roséviner från Béarn.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

4.   Skötsel av vinodlingen

I avsnitt VI.1.c läggs en särskild bestämmelse till för vinstockar som planteras på terrasser under punkten ”Planteringstäthet” i produktspecifikationen som godkändes i slutet av 2011, och utelämnas under punkten ”Bladverkets höjd”: ”Höjden på det uppbundna bladverket är minst 1,55 meter för vinstockar som planteras på terrasser.” Terrassodling innebär ofta att avståndet mellan raderna med vinstockar varierar beroende på topografi och inom samma jordlott, och kan vara mycket större än den för traditionella vinodlingar.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

5.   Förflyttning av vinet

Produktspecifikationen har ändrats så att lagringstiden för roséviner har kortats med en månad till 1 december. Det innebär att de kan släppas ut på marknaden till konsumenterna den 15 december. Genom att släppa ut rosévinerna på marknaden från den 15 december samma år som det skördas kan producentorganisationen bibehålla den kommersiella dynamiken. Den ”ytterligare” lagringsmånaden tas bort. En tidigare buteljering (december) gynnar de här rosévinernas organoleptiska egenskaper, nämligen den friska smaken och de blommiga tonerna.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

6.   Analytiska standarder

I avsnitt IX.1.d läggs följande bestämmelse till: ”Allt vin som saluförs, otappat eller tappat, har en halt av jäsbart socker (glukos och fruktos) om högst 4 g/l för roséviner. Halten kan dock uppgå till 5 g/l om den totala syrahalten uttryckt som svavelsyra är minst 81,6 milliekvivalenter (eller 4 g svavelsyra) per liter. Rosévinernas livlighet skulle kunna vara mer välbalanserad genom bättre balans mellan syrlighet och fruktighet, vilket gör dem mjukare och mer aromatiska.

Det sammanfattande dokumentets avsnitt om ändring av rosévinernas sockerhalt ändras på motsvarande sätt i punkt 1.4.

7.   Övergångsbestämmelser

Övergångsbestämmelser har tagits bort eftersom de har löpt ut.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

8.   Sambandet med det geografiska ursprunget

Sambandet har setts över på följande sätt: ”De röda vinerna, rosévinerna och de vita vinerna framställs huvudsakligen av en blandning av druvsorter” för att det ska framgå att vinerna inte endast framställs av druvblandningar, vilket redan var fallet före ändringen.

Sambandet har även setts över när det gäller avsnittet om beskrivningen av rosévinerna. Rosévinernas färg har preciserats för att beakta viner som är mindre färgrika och med tillsatta smaker enligt följande: ”Rosévinernas färg går generellt sett från ljusrosa till mer intensivt rosa. Vinerna är friska och mjuka med en angenäm struktur som kännetecknas av aromatiska toner av röda bär och citrus. ”

Det sammanfattande dokumentets avsnitt om tillsats av aromer, ändring av färg och viner som produceras av en enda druvsort ändras på motsvarande sätt i punkt 1.8.

9.   Kontrollorgan

Ordalydelsen i hänvisningen till kontrollorganet har setts över för att anpassa den till ordalydelsen i produktspecifikationerna för andra ursprungsbeteckningar. Ändringen är endast redaktionell.

Denna ändring innebär inte någon ändring av det sammanfattande dokumentet.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

1.   Namn

Béarn

2.   Typ av geografisk beteckning

SUB – Skyddad ursprungsbeteckning

3.   Kategorier av vinprodukter

1.

Vin

4.   Beskrivning av vinet eller vinerna

1.   Röda viner

KORTFATTAD BESKRIVNING

Vinernas naturliga alkoholhalt är minst 11 volymprocent.

Allt vin som är redo att saluföras, otappat eller tappat, har följande egenskaper:

—	En total alkoholhalt på högst 13,5 volymprocent efter berikning.

—	En halt av äppelsyra som är högst 0,4 g/l (gram per liter).

—	En halt av jäsbart socker (glukos och fruktos) som är högst:

3 g/l för röda viner vars naturliga totala alkoholhalt är högst 14 volymprocent.

4 g/l för röda viner vars naturliga totala alkoholhalt är minst 14 volymprocent.

Den totala syrahalten, den totala halten flyktiga syror och den totala svaveldioxidhalten ska följa de regler som fastställs i lagstiftningen. De röda vinerna kan framställas av druvblandningar. Det är värt att understryka att de främsta druvsorter som används är av lokal härkomst och väl anpassade till klimatet i regionen. Detta ger vinerna med den här ursprungsbeteckningen en del av deras särskilda karaktär.

De röda vinerna har en god tanninpotential. De fruktiga aromerna dominerar ofta och kan utvecklas i takt med att de åldras så att de blir mer komplexa.

ALLMÄNNA ANALYTISKA EGENSKAPER

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

2.   Vita viner

KORTFATTAD BESKRIVNING

Vinernas naturliga alkoholhalt är minst 11 volymprocent.

Allt vin som är redo att saluföras, otappat eller tappat, har följande egenskaper:

—	En total alkoholhalt på högst 13,5 volymprocent efter berikning.

—	En halt av jäsbart socker (glukos och fruktos) som är högst 4 g/l.

Den totala syrahalten, den totala halten flyktiga syror och den totala svaveldioxidhalten ska följa de regler som fastställs i lagstiftningen. Vinerna kan framställas av druvblandningar. Det är värt att understryka att de främsta druvsorter som används är av lokal härkomst och väl anpassade till klimatet i regionen. Detta ger vinerna med den här ursprungsbeteckningen en del av deras särskilda karaktär.

De vita vinerna har god balans mellan friskheten och det feta, och en viss komplex doft med dominerande aromatiska fruktiga och blommiga toner.

ALLMÄNNA ANALYTISKA EGENSKAPER

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

3.   Roséviner

KORTFATTAD BESKRIVNING

Vinernas naturliga alkoholhalt är minst 11 volymprocent.

Allt vin som är redo att saluföras, otappat eller tappat, har följande egenskaper:

—	En total alkoholhalt på högst 13,5 volymprocent efter berikning.

—	En halt av jäsbart socker (glukos och fruktos) om högst 4 g/l för roséviner. Halten kan dock uppgå till 5 g/l om den totala syrahalten uttryckt som svavelsyra är minst 81,6 milliekvivalenter (eller 4 g svavelsyra) per liter

Den totala syrahalten, den totala halten flyktiga syror och den totala svaveldioxidhalten ska följa de regler som fastställs i lagstiftningen. Vinerna kan framställas av druvblandningar. Det är värt att understryka att de främsta druvsorter som används är av lokal härkomst och väl anpassade till klimatet i regionen. Detta ger vinerna med den här ursprungsbeteckningen en del av deras särskilda karaktär.

Rosévinernas färg går generellt sett från ljusrosa till mer intensivt rosa. Vinerna är friska och mjuka med en angenäm struktur som kännetecknas av aromatiska toner av röda bär och citrus.

ALLMÄNNA ANALYTISKA EGENSKAPER

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

5.   Vinframställningsmetoder

5.1.    Särskilda oenologiska metoder

1.   Särskild oenologisk metod

—	De vita vinerna och rosévinerna framställs genom direkt pressning.

—	Vid framställningen av roséviner är det förbjudet att använda kol för oenologiskt bruk, enskilt eller som blandning i beredningar.

—	En total alkoholhalt på högst 13,5 volymprocent efter berikning.

Därutöver måste vinerna uppfylla alla oenologiska krav i unionens regelverk och i den franska lagen om jordbruk och fiske (Code rural et de la pêche maritime).

2.   Odlingsmetoder

Planteringstäthet

Planteringstätheten ska vara minst 4 000 vinstockar per hektar, med minst 2,50 meter mellan raderna.

Vinodlingarna som är avsedda för produktion av röda viner och roséviner och som ligger i följande kommuner i departementet Pyrénées-Atlantiques: Abos, Arbus, Artiguelouve, Aubertin, Bosdarros, Cardesse, Cuqueron, Estialesq, Gan, Gelos, Haut-de-Bosdarros, Jurançon, Lacommande, Lahourcade, Laroin, Lasseube, Lasseubétat, Lucq-de-Béarn, Mazères-Lezons, Monein, Narcastet, Parbayse, Rontignon, Saint-Faust och Uzos kan ha ett avstånd mellan raderna om högst 2,80 meter.

Dessa bestämmelser ska inte tillämpas på vinstockar som planteras på terrasser.

Beskärningsbestämmelser

Vinrankorna beskärs med enkel eller dubbel guyotbeskärning med högst antal skott per stock enligt följande:

16 skott för druvsorterna tannat N, manseng N, gros manseng B och raffiat de moncade B.

20 skott för de övriga druvsorterna.

Antalet fruktbärande grenar per år och stock efter blomningen (Lorenz-stadium 23) får vara högst:

12 skott för druvsorterna tannat N, manseng N, gros manseng B och raffiat de moncade B.

16 skott för de övriga druvsorterna.

—	Bevattning kan tillåtas.

5.2.    Högsta avkastning

Béarn – Röda viner, roséviner och vita viner

60 hektoliter/hektar.

6.   Avgränsat geografiskt område

Druvorna skördas och vinet framställs, bereds och lagras i följande kommuner:

—	Departementet Gers: Riscle (det område som tidigare utgjorde kommunen Cannet), Maumusson-Laguian och Viella.

—	Departementet Hautes-Pyrénées: Castelnau-Rivière-Basse, Hagedet, Lascazères, Madiran, Saint- Lanne och Soublecause.

—

Departementet Pyrénées-Atlantiques: Abos, Arbus, Arricau-Bordes, Arrosès, Artiguelouve, Aubertin, Aubous, Aurions-Idernes, Aydie, Baigts-de-Béarn, Bellocq, Bérenx, Bétracq, Bosdarros, Burosse-Mendousse, Cadillon, Cardesse, Carresse, Castagnède, Castetpugon, Castillon (kantonen Lembeye), Conchez-de-Béarn, Corbère-Abères, Crouseilles, Cuqueron, Diusse, Escurès, Estialescq, Gan, Gayon, Gelos, Haut-de-Bosdarros, L’Hôpital-d’Orion, Jurançon, Lacommande, Lagor, Lahontan, Lahourcade, Laroin, Lasserre, Lasseube, Lasseubetat, Lembeye, Lespielle-Germenaud-Lannegrasse, Lucq-de-Béarn, Mascaraàs-Haron, Mazères-Lezons, Moncaup, Moncla, Monein, Monpezat, Mont-Disse, Mourenx, Narcastet, Ogenne-Camptort, Oraàs, Orthez, Parbayse, Portet, Puyoo, Ramous, Rontignon, Saint-Faust, Saint-Jean-Poudge, Salies-de-Béarn, Salles-Mongiscard, Sauvelade, Séméacq-Blachon, Tadon-Sadirac-Viellenave, Tadousse-Ussau, Uzos, Vialer och Vielleségure.

7.   Huvudsakliga druvsorter

Cabernet franc N

Cabernet-sauvignon N

Gros manseng B

Petit manseng B

Raffiat de Moncade B

Tannat N

8.   Beskrivning av samband

Béarn – Röda viner, roséviner och vita viner

Det geografiska området består av tre vinodlingsnav i regionen Béarn. Området ligger vid foten av Pyrenéerna i ett kuperat område med mycket varierande jordar och topoklimat.

Vinodlingarna ligger diskret och osammanhängande inbäddade i landskapet. De utgör en del av ett diversifierat blandjordbruk. Klipporna som bildar reliefer består i huvudsak av sediment av kontinentalt ursprung (molass, märgel, kalksten, lera, sables fauves, stenlager) och ibland från havet (flysch). Under kvartärperioden täckte vindburen silt reliefen och på vissa ställen är den fortfarande synlig.

Även jordarna i området är mycket varierande, även om de flesta är urlakade och sura. Vissa jordar på kalksten är synliga. Jordarna är olika steniga: de högst belägna stenlagren täcker bergssluttningarna och flysch kan skönjas i form av kantig småsten. Sand och grus förbättrar avrinningen. Tack vare att jordarna är steniga har de generellt sett en god förmåga att få vattnet att rinna av och de värms snabbt upp. Sluttningarna är ofta asymmetriska. Reliefen är mycket kuperad och bildar många olika lägen, framför allt sluttningar mot söder, öster eller väster, som är varma och tillräckligt sluttande för att regnvattnet ska rinna undan.

Klimatet är ett dominerande kustklimat, fuktigt och milt, och ger en nederbörd på mellan 1 000 mm per år norr om området och 1 300 mm per år i öster, relativt jämnt fördelat över året men med en torrare period under sommaren och början av hösten. Det är också under den här perioden som den sydliga och varma föhnvinden blåser (en av tre dagar).

Lokala kartor och arkiv visar att det fanns väletablerade vinodlingar i en stor del av området redan från 1200-talet.

I mitten av 1300-talet började vita och röda viner från Béarn att exporteras under det här namnet till Holland. Exporten utvecklades ända fram till 1800-talet.

Från 1400-talet öppnade sig en ny avsättningsmöjlighet i Bigorre och Pyrenéerna. Redan från 1500-talet bestod de gröna druvsorterna huvudsakligen av petit manseng B, gros manseng B, arrufiac B, courbu B och raffiat de moncade B.

Under 1700-talet användes ett fåtal blå druvsorter: utöver fer N och bouchy (cabernet franc N) användes tannat N, en mycket färgrik och tanninrik lokal druvsort.

I början av 1900-talet hade rosévinerna med den här ursprungsbeteckningen mycket gott renommé tack vare marknaderna i Parisregionen.

1951 fick rosévinerna och de vita vinerna kvalitetsbeteckningen AOVDQS (appellation d’origine vin délimité de qualité supérieure).

1975 erkändes Béarn som kontrollerad ursprungsbeteckning för de röda vinerna, rosévinerna och de vita vinerna.

Under 1900-talet minskade vinodlingarnas yta kraftigt. Sedan 1980 växer de dock igen. Den yta som omfattas ligger fast på cirka 300 hektar.

Idag har viner från regionen Béarn på nytt ett gott renommé tack vare vinodlarnas arbete med att överföra och utveckla sitt kunnande.

Landskapet i det geografiska området är kuperat och delvis skogsbeväxt med mycket varierande lägen och jordmånar, och vinodlingarna är därmed oregelbundet anlagda och bildar ett lapptäcksliknande landskap. Sluttningarna ger gynnsamma topoklimatförhållanden där regnvattnet kan rinna undan och i goda lägen främjar solen och temperaturen skördarnas mognad. Den varma och torra sydliga vind som blåser under den period då druvorna mognar har gynnat vinodlingen i den här generellt sett fuktiga regionen.

I det avgränsade området där druvorna odlas är jordlotterna tydligt avgränsade efter var druvorna mognar bäst under goda sanitära förhållanden: jordlotter med goda lägen och en jordmån med relativt god avrinning.

Utifrån de marknader som vinodlarna förfogade över har välrenommerade vinodlingar med lokala druvsorter utvecklats. En av orsakerna till att vinodlingarna har haft gott renommé genom århundradena är anpassningen av de lokala druvsorterna till det relativt fuktiga klimatet och att druvorna mognar sent. De här druvsorterna kräver specifika kunskaper som har utvecklats i det geografiska området: de tanninrika blå druvsorterna och de gröna druvornas stora alkoholpotential måste kunna bemästras genom val av datum för skörd och genom druvblandningarna.

De röda vinerna, rosévinerna och de vita vinerna framställs huvudsakligen av en blandning av druvsorter. Det är värt att understryka att de främsta druvsorter som används är av lokal härkomst och väl anpassade till klimatet i regionen. Detta ger vinerna med den här ursprungsbeteckningen en del av deras särskilda karaktär.

9.   Väsentliga ytterligare villkor (förpackning, märkning, andra krav)

Större geografisk enhet

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Béarn” kan kompletteras med den kompletterande geografiska beteckningen som anger den större geografiska enheten ”Sud-Ouest”.

Länk till produktspecifikationen

http://info.agriculture.gouv.fr/gedei/site/bo-agri/document_administratif-b053abef-87b5-43bf-a8a5-f3afe4be0e75

---

(1)  EGT L 9, 11.1.2019, s. 2.