a)

ett riskvägt tillägg om 5 procentenheter, och

b)

ett proportionellt riskvägt tillägg som uppgår till 33 procent av de exponeringsviktade genomsnittliga riskvikterna som tillämpas på portföljen av hushållsexponeringar för vilka säkerhet har ställts i form av bostadsfastigheter i Belgien.

1.

Den belgiska åtgärden, tillämpad i enlighet med artikel 458.2 d vi i förordning (EU) nr 575/2013 på kreditinstitut med tillstånd i Belgien som tillämpar interna modeller (internmetoden), består av en ökad riskvikt för hushållsexponeringar för vilka säkerhet har ställts i form av bostadsfastigheter i Belgien, som består av två komponenter:

2.

I enlighet med artikel 458.5 i förordning (EU) nr 575/2013 rekommenderas det att de relevanta myndigheterna i berörda medlemsstater antar motsvarande åtgärder som antagits i Belgien för filialer i Belgien till nationellt auktoriserade kreditinstitut som använder internmetoden (IRB) inom den tidsfrist som framgår av delrekommendation C.3.

3.

Relevanta myndigheter bör anta motsvarande åtgärder som antagits i Belgien genom att tillämpa dessa på nationellt auktoriserade kreditinstitut som använder internmetoden (IRB) och som har direkta hushållsexponeringar för vilka säkerhet har ställts i form av bostadsfastigheter i Belgien. I enlighet med delrekommendation C.2 bör de relevanta myndigheterna tillämpa samma åtgärd som har genomförts i Belgien av den aktiverande myndigheten inom den tidsfrist som framgår av delrekommendation C.3.

4.

Om samma makrotillsynsåtgärd inte kan antas enligt den nationella lagstiftningen rekommenderas de relevanta myndigheterna, efter samråd med ESRB, tillämpa sådana makrotillsynsåtgärder i enlighet med sin nationella lagstiftning som bäst motsvarar de åtgärder som beskrivs ovan, inklusive antagandet av tillsynsåtgärder och utövandet av tillsynsbefogenheter enligt avdelning VII kapitel 2 avsnitt IV i direktiv 2013/36/EU. Det rekommenderas att relevanta myndigheter antar motsvarande åtgärder inom fyra månader efter det att denna rekommendation har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

5.

Åtgärden kompletteras av ett institutspecifikt relevant tröskelvärde på 2 miljarder euro för tillämpningen av de minimis principen av andra relevanta myndigheter som vidtar motsvarande åtgärder.

6.

I överensstämmelse med avsnitt 2.2.1 i rekommendation ESRB/2015/2 får de relevanta myndigheterna i berörda medlemsstater undanta enskilda nationellt auktoriserade institut som använder internmetoden (IRB) som har icke-väsentliga exponeringar som säkras av bostäder i Belgien om dessa understiger det relevanta tröskelvärdet motsvarande 2 miljarder euro. När de relevanta myndigheterna tillämpar tröskelvärdet bör de granska hur exponeringarna utvecklas och de bör tillämpa de belgiska åtgärderna på tidigare undantagna enskilda nationellt auktoriserade kreditinstitut om det relevanta tröskelvärdet motsvarande 2 miljarder euro överskrids.

7.

Om det saknas kreditinstitut som har tillstånd i de berörda medlemsstaterna, som har filialer belägna i Belgien eller som har direkta hushållsexponeringar för vilka säkerhet har ställts i form av bostadsfastigheter i Belgien, som använder internmetoden (IRB) och som har exponeringar gentemot belgiska marknaden för bostadsfastigheter motsvarande minst 2 miljarder euro, får relevanta myndigheter i de berörda medlemsstaterna besluta att inte vidta motsvarande åtgärder enligt avsnitt 2.2.1 i rekommendation ESRB/2015/2. I sådana fall bör de relevanta myndigheterna dock granska hur exponeringarna utvecklas och det rekommenderas att man tillämpar de belgiska åtgärderna om kreditinstitut som använder internmetoden (IRB) överskrider tröskelvärdet på 2 miljarder euro.

8.

I överensstämmelse med avsnitt 2.2.1 i rekommendation ESRB/2015/2 är tröskelvärdet motsvarande 2 miljarder euro ett rekommenderat maximalt tröskelvärde. Berörda myndigheter som antar ömsesidiga åtgärder får därför, istället för att tillämpa det rekommenderade tröskelvärdet, anta ett lägre tröskelvärde för sina jurisdiktioner om detta är lämpligt, eller anta motsvarande åtgärder utan att använda ett relevant tröskelvärde.

1.

Den franska åtgärden, som tillämpas i enlighet med artikel 458.2 d ii i förordning (EU) nr 575/2013 och införs för globalt systemviktiga institut och andra systemviktiga institut på högsta konsolideringsnivå inom sin banktillsynsperimeter (inte på undergruppsnivå), omfattar en skärpning av gränsen för stora exponeringar vad gäller exponeringar mot högt skuldsatta stora icke-finansiella företag som har sitt säte i Frankrike till 5 procent av det godtagbara kapitalet.

2.

Ett icke-finansiellt företag definieras som en privaträttslig fysisk eller juridisk person som har sitt säte i Frankrike, och som på sin nivå respektive på högsta konsolideringsnivå ingår i sektorn icke-finansiella företag enligt definitionen i punkt 2.45 i bilaga A till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 (*1).

3.

Åtgärden är tillämplig på exponeringar mot icke-finansiella företag som har sitt säte i Frankrike samt på exponeringar mot grupper av icke-finansiella företag med inbördes anknytning enligt följande:

Åtgärden omfattar därför inte icke-finansiella företag som inte har sitt säte i Frankrike eller icke-finansiella företag som inte är ett dotterbolag eller en ekonomiskt beroende enhet i, och som inte direkt eller indirekt kontrolleras av, ett icke-finansiellt företag som har sitt säte i Frankrike.

I enlighet med artikel 395.1 i förordning (EU) nr 575/2013 är åtgärden tillämplig med hänsyn tagen till effekten av kreditriskreducerande metoder samt undantag enligt artiklarna 399–403 i förordning (EU) nr 575/2013.

4.

Ett globalt systemviktigt institut eller annat systemviktigt institut måste bedöma ett icke-finansiellt företag som har sitt säte i Frankrike som stort om dess ursprungliga exponering mot det icke-finansiella företaget, eller mot gruppen av icke-finansiella företag med inbördes anknytning enligt punkt 3, uppgår till minst 300 miljoner euro. Det ursprungliga exponeringsvärdet beräknas i enlighet med artiklarna 389 och 390 i förordning (EU) nr 575/2013 utan hänsyn tagen till effekten av kreditriskreducerande metoder samt undantag enligt artiklarna 399–403 i förordning (EU) nr 575/2013, såsom rapporterats i enlighet med artikel 9 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 (*2).

5.

Ett icke-finansiellt företag bedöms som högt skuldsatt om det har en skuldsättningsgrad över 100 procent och en finansieringstäckningsgrad under 3, beräknat på högsta gruppkonsolideringsnivå enligt följande:

Dessa kvoter beräknas baserat på redovisningsaggregat som definieras i enlighet med tillämpliga standarder, såsom framgår av det icke-finansiella företagets redovisning, som vid behov har godkänts av en auktoriserad revisor.

6.

Relevanta myndigheter bör anta motsvarande åtgärder som antagits i Frankrike genom att tillämpa dessa på nationellt auktoriserade globalt systemviktiga institut och andra systemviktiga institut på högsta konsolideringsnivå inom jurisdiktionen för sin banktillsynsperimeter.

7.

Om samma makrotillsynsåtgärd inte kan antas enligt den nationella lagstiftningen i enlighet med delrekommendation C.2 rekommenderas det att de relevanta myndigheterna, efter samråd med ESRB, antar en sådan makrotillsynsåtgärd i enlighet med den nationella lagstiftning som bäst motsvarar den aktiverade makrotillsynsåtgärden. Det rekommenderas att relevanta myndigheter antar motsvarande åtgärder inom sex månader efter det att denna rekommendation har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

8.

Åtgärden kompletteras av ett kombinerat relevant tröskelvärde för tillämpningen av de minimis principen av andra relevanta myndigheter som vidtar motsvarande åtgärder.

De tröskelvärden som avses i punkterna b och c ska tillämpas oberoende av om enheten eller det icke-finansiella företaget är högt skuldsatt eller ej.

Det ursprungliga exponeringsvärdet enligt punkterna a och b beräknas i enlighet med artiklarna 389 och 390 i förordning (EU) nr 575/2013 utan hänsyn tagen till effekten av kreditriskreducerande metoder samt undantag enligt artiklarna 399–403 i förordning (EU) nr 575/2013, såsom rapporterats i enlighet med artikel 9 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014.

9.

I överensstämmelse med avsnitt 2.2.1 i rekommendation ESRB/2015/2 får de relevanta myndigheterna i den berörda medlemsstaten undanta de nationellt auktoriserade globalt systemviktiga institut eller andra systemviktiga institut på högsta konsolideringsnivå inom sin banktillsynsperimeter som inte åsidosätter det kombinerade relevanta tröskelvärdet enligt punkt 8. När de relevanta myndigheterna tillämpar tröskelvärdet bör de granska hur exponeringarna för nationellt auktoriserade globalt systemviktiga institut eller andra systemviktiga institut utvecklas mot den franska sektorn icke-finansiella företag samt hur koncentrationen av exponeringar för nationellt auktoriserade globalt systemviktiga institut eller andra systemviktiga institut utvecklas mot stora icke-finansiella företag som har sitt säte i Frankrike, och de bör tillämpa den franska åtgärden på tidigare undantagna nationellt auktoriserade globalt systemviktiga institut eller andra systemviktiga institut på högsta konsolideringsnivå inom sin banktillsynsperimeter när det kombinerade relevanta tröskelvärdet enligt punkt 8 har åsidosatts. Relevanta myndigheter uppmanas även att uppmärksamma andra marknadsaktörer inom sin jurisdiktion på systemriskerna med den ökade skuldsättningsgraden i stora icke-finansiella företag som har sitt säte i Frankrike.

10.

Om det saknas globalt systemviktiga institut eller andra systemviktiga institut som är auktoriserade i de berörda medlemsstaterna på högsta konsolideringsnivå inom deras banktillsynsperimeter och som har exponeringar mot den franska sektorn icke-finansiella företag över tröskelvärdet enligt punkt 8, får relevanta myndigheter i de berörda medlemsstaterna besluta att inte vidta motsvarande åtgärder enligt avsnitt 2.2.1 i rekommendation ESRB/2015/2. I sådana fall bör de relevanta myndigheterna granska hur exponeringarna för nationellt auktoriserade globalt systemviktiga institut och andra systemviktiga institut utvecklas mot den franska sektorn icke-finansiella företag samt hur koncentrationen av exponeringar för nationellt auktoriserade globalt systemviktiga institut och andra systemviktiga institut utvecklas mot stora icke-finansiella företag som har sitt säte i Frankrike, och de bör tillämpa den franska åtgärden när ett globalt systemviktigt institut eller annat systemviktigt institut på högsta konsolideringsnivå inom sin banktillsynsperimeter överstiger det kombinerade relevanta tröskelvärdet enligt punkt 8. Relevanta myndigheter uppmanas även att uppmärksamma andra marknadsaktörer inom sin jurisdiktion på systemriskerna med den ökade skuldsättningsgraden i stora icke-finansiella företag som har sitt säte i Frankrike.

11.

I överensstämmelse med avsnitt 2.2.1 i rekommendation ESRB/2015/2 är det kombinerade relevanta tröskelvärdet som avses i punkt 8 ett rekommenderat maximalt tröskelvärde. Berörda myndigheter som antar ömsesidiga åtgärder får därför, istället för att tillämpa det rekommenderade tröskelvärdet, anta ett lägre tröskelvärde för sina jurisdiktioner om detta är lämpligt, eller anta motsvarande åtgärder utan att använda ett relevant tröskelvärde.

a)

En LTV-kvot på 100 % för förstagångsköpare som köper sin huvudbostad.

b)

En LTV-kvot på 90 % för andra köpare (ej förstagångsköpare) som köper sin huvudbostad. Denna begränsning genomförs proportionellt via en buffert för hela låneportföljen. Långivare får bevilja maximalt 15 % av alla nya bostadslån som beviljas sådana låntagare en LTV-kvot över 90% men under det högsta tillåtna värdet på 100 %).

c)

En LTV-kvot på 80 % för andra bostadslån (inklusive förvärv för uthyrning).

1.

Myndigheterna i Luxemburg har aktiverat rättsligen bindande begränsningar av belåningsgraden (LTV-kvoten) för lån avseende bostadsfastigheter belägna i Luxemburg. På rekommendation av Comité du Risque Systémique (kommittén för systemrisker) (1), har Commission de Surveillance du Secteur Financier (kommittén för tillsyn över finanssektorn) (2) i samarbete med Banque centrale du Luxembourg aktiverat begränsningar av LTV-kvoten som skiljer sig efter låntagarkategori. LTV-kvoterna för var och en av dessa kategorier har fastställts enligt följande:

2.

LTV-kvoten (belåningsgraden) är förhållandet mellan summan av alla lån eller trancher av lån som låntagaren tagit ut på en bostad vid tidpunkten då lånet beviljas i förhållande till den fasta egendomens värde när lånet beviljas.

3.

Begränsningen av LTV-kvoten har inget samband med vilken typ av ägande det rör sig om.

4.

Åtgärden tillämpas på alla privata låntagare som tar ett bostadslån för att förvärva en bostad i Luxemburg för icke-kommersiella ändamål. Åtgärden tillämpas också på låntagare som använder sig av rättsliga konstruktioner som t.ex. fastighetsinvesteringsföretag för transaktionen, och även vid gemensamma ansökningar. ’Bostad’ inkluderar mark, oavsett om byggverksamheten sker omedelbart efter köpet eller flera år senare. Åtgärden tillämpas också för lån som beviljas en låntagare som avser att förvärva en egendom via ett avtal om långtidshyra. Bostadsfastigheten kan användas för eget bruk eller avse förvärv för uthyrning.

5.

Medlemsstater vars kreditinstitut, försäkringsbolag och enheter som yrkesmässigt bedriver utlåningsverksamhet (bolåneföretag) har relevanta väsentliga kreditexponeringar genom kreditgivning direkt över gränserna rekommenderas anta motsvarande åtgärder som i Luxemburg i sina respektive jurisdiktioner. Om samma åtgärd inte kan antas enligt den nationella lagstiftningen för alla relevanta gränsöverskridande exponeringar, bör de relevanta myndigheterna tillämpa existerande åtgärder som bäst motsvarar den aktiverade makrotillsynsåtgärden.

6.

Medlemsstaterna bör underrätta ESRB huruvida de har vidtagit motsvarande åtgärder som i Luxemburg eller tillämpar de minimis undantagen i enlighet med rekommendation D i rekommendation ESRB/2015/2. Underrättelsen bör skickas senast en månad efter det att åtgärderna antagits och ske med hjälp av den förlaga som finns på ESRB:s webbplats. ESRB kommer att offentliggöra underrättelserna på ESRB:s webbplats och på så sätt informera allmänheten om att dessa nationella beslut antagits. Detta offentliggörande omfattar även undantag som medlemsstaterna inför och deras åtagande att övervaka situationen och vid behov vidta åtgärder.

7.

Det rekommenderas att medlemsstaterna antar motsvarande åtgärder inom tre månader efter det att denna rekommendation har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

8.

Åtgärden kompletteras av två tröskelvärden för tillämpningen av de minimis principen av medlemsstater som vidtar motsvarande åtgärder: ett landspecifikt tröskelvärde och ett institutspecifikt tröskelvärde. Det landspecifika tröskelvärdet för den samlade gränsöverskridande utlåningen avseende bolån till Luxemburg är 350 miljoner euro, vilket motsvarar ca 1 % av den samlade inhemska bolånemarknaden i december 2020. Det institutspecifika tröskelvärdet för den samlade gränsöverskridande utlåningen avseende bolån till Luxemburg är 35 miljoner euro, vilket motsvarar ca 0,1% av den samlade inhemska bolånemarknaden i Luxemburg i december 2020. Beslut om ömsesidighet behövs bara om både det landspecifika och det institutspecifika tröskelvärdet överskrids.

—

Ett systemriskbuffertvärde motsvarande 4,5 % för exponeringar i Norge tillämpas, i enlighet med artikel 133 i direktiv 2013/36/EU, såsom tillämpligt på och i Norge den 1 januari 2020, enligt bestämmelserna i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet) (nedan kallat CRD såsom tillämpligt på och i Norge den1 januari 2020), för alla kreditinstitut som är auktoriserade i Norge.

—

Ett genomsnittligt riskviktsgolv på 20 % avseende exponeringar gentemot bostadsfastigheter i Norge tillämpas, i enlighet med artikel 458.2 d vi i förordning (EU) nr 575/2013, såsom tillämplig på och i Norge den 1 januari 2020 enligt bestämmelserna EES-avtalet (nedan kallat CRR såsom tillämplig på och i Norge den1 januari 2020), för kreditinstitut som är auktoriserade i Norge och som tillämpar interna modeller (internmetoden) för att beräkna de lagstadgade kapitalkraven.

—

Ett genomsnittligt riskviktsgolv på 35% avseende exponeringar gentemot kommersiella fastigheter i Norge tillämpas, i enlighet med artikel 458.2 d vi i CRR såsom tillämplig på och i Norge den 1 januari 2020, för kreditinstitut som är auktoriserade i Norge och som tillämpar interna modeller (internmetoden) för att beräkna de lagstadgade kapitalkraven.

1.

Sedan den 31 december 2020 har det norska Finansdepartementet infört i) ett systemriskbuffertvärde för exponeringar i Norge, enligt artikel 133 i CRD såsom tillämpligt på och i Norge den 1 januari 2020, ii) ett lägsta genomsnittligt riskviktsgolv för exponeringar gentemot bostadsfastigheter i Norge, enligt artikel 458.2 d vi i CRR såsom tillämplig på och i Norge den 1 januari 2020, samt iii) ett lägsta genomsnittligt riskviktsgolv för exponeringar gentemot kommersiella fastigheter i Norge, enligt artikel 458.2 d vi i CRR såsom tillämplig på och i Norge den 1 januari 2020.

2.

Systemriskbuffertvärdet är 4,5 % och omfattar de inhemska exponeringarna som alla kreditinstitut som är auktoriserade i Norge har. För kreditinstitut som inte tillämpar den avancerade internmetoden, gäller ett systemriskbuffertvärde på 3 % för alla exponeringar fram till den 31 december 2022, efter detta datum gäller sedan ett systemriskbuffertvärde på 4,5 % för alla inhemska exponeringar.

3.

Riskviktsgolvet för exponeringar gentemot bostadsfastigheter är en institutspecifik åtgärd som innebär ett genomsnittligt riskviktsgolv för exponeringar gentemot bostadsfastigheter i Norge, som tillämpas på kreditinstitut som använder internmetoden. Riskviktsgolvet för fastigheter berör den exponeringsviktade genomsnittliga riskvikten i bostadsfastighetsportföljen. Exponeringar gentemot bostadsfastigheter i Norge ska tolkas som hushållsexponeringar som är säkrade genom fast egendom i Norge.

4.

Riskviktsgolvet för exponeringar gentemot kommersiella fastigheter är en institutspecifik åtgärd som innebär ett genomsnittligt riskviktsgolv för exponeringar gentemot kommersiella fastigheter i Norge, som tillämpas på kreditinstitut som använder internmetoden. Riskviktsgolvet för fastigheter berör den exponeringsviktade genomsnittliga riskvikten i portföljen med kommersiella fastigheter. Exponeringar gentemot kommersiella fastigheter i Norge ska tolkas som företagsexponeringar som är säkrade genom fast egendom i Norge.

5.

Det rekommenderas att de relevanta myndigheterna antar åtgärder som motsvarar de norska avseende exponeringar belägna i Norge i enlighet med artikel 134.1 i direktiv 2013/36/EU respektive artikel 458.5 i förordning (EU) nr 575/2013. Det rekommenderas att relevanta myndigheter antar åtgärder som motsvarar systemriskbuffertvärdet inom arton månader efter det att denna rekommendation, i dess ändrade lydelse enligt Europeiska systemrisknämndens rekommendation ESRB/2021/3 (*3) har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, utom i de fall som föreskrivs i punkt 7 nedan. Man bör anta åtgärder som motsvarar de genomsnittliga riskviktsgolven för exponeringar gentemot bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter i Norge inom den tre månader långa övergångsperioden som framgår av rekommendationen ESRB/2015/2.

6.

Om samma makrotillsynsåtgärder inte kan antas enligt den nationella lagstiftningen i enlighet med delrekommendation C.2 rekommenderas det att de relevanta myndigheterna, efter samråd med ESRB, antar sådana makrotillsynsåtgärder i enlighet med den nationella lagstiftning som bäst motsvarar de aktiverade makrotillsynsåtgärderna. Det rekommenderas att relevanta myndigheter antar åtgärder som motsvarar de genomsnittliga riskviktsgolven för exponeringar gentemot bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter inom tolv månader respektive inom arton månader för systemriskbuffertvärdet efter det att denna rekommendation har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, utom i de fall som föreskrivs i punkt 7 nedan vad gäller buffertvärdet avseende systemrisker.

7.

Fram tills dess att direktiv (EU) 2019/878 blir tillämpligt på och i Norge i enlighet med bestämmelserna EES-avtalet, får relevanta myndigheterna anta åtgärder motsvarande de norska avseende buffertvärdet för systemrisker på ett sätt och på en nivå som beaktar de eventuella överlappningar eller luckor som kan finnas mellan de kapitalkrav som gäller i deras medlemsstat och Norge, under förutsättning att följande principer beaktas:

Detta stycke är inte tillämpligt på åtgärder avseende de genomsnittliga riskviktsgolven för exponeringar mot bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter.

8.

Åtgärderna kompletteras av institutspecifika relevanta tröskelvärden baserade på exponeringar belägna i Norge som riktlinje om de andra relevanta myndigheterna som vidtar motsvarande åtgärder avser tillämpa de minimis principen:

9.

I överensstämmelse med avsnitt 2.2.1 i rekommendation ESRB/2015/2 får de relevanta myndigheterna i berörda medlemsstater undanta enskilda nationella auktoriserade kreditinstitut som har icke-väsentliga exponeringar i Norge. Exponeringar som understiger de institutspecifika tröskelvärden som framgår av punkt 8 ovan bedöms vara icke-väsentliga. När de relevanta myndigheterna tillämpar tröskelvärdena bör de granska hur exponeringarna utvecklas och de bör tillämpa de norska åtgärderna på tidigare undantagna enskilda nationellt auktoriserade kreditinstitut om de relevanta tröskelvärdena som framgår av punkt 8 ovan överskrids.

10.

I överensstämmelse med avsnitt 2.2.1 i rekommendation ESRB/2015/2 är tröskelvärdena som framgår av punkt 8 ovan rekommenderade maximala tröskelvärden. Berörda myndigheter som antar ömsesidiga åtgärder får därför, istället för att tillämpa rekommenderade tröskelvärden, anta lägre tröskelvärden för sina jurisdiktioner om detta är lämpligt, eller anta motsvarande åtgärder utan att använda ett relevant tröskelvärde.

11.

Om det inte finns några auktoriserade kreditinstitut i medlemsstaterna som har väsentliga exponeringar i Norge, får de relevanta myndigheterna i de berörda medlemsstaterna, i enlighet med avsnitt 2.2.1 i rekommendation ESRB/2015/2, besluta att inte vidta några åtgärder som motsvarar de norska. I sådana fall bör de relevanta myndigheterna dock granska hur exponeringarna utvecklas och det rekommenderas att man tillämpar åtgärder som motsvarar de norska om ett kreditinstitut överskrider något av tröskelvärdena.

1.

Den svenska åtgärden, tillämpad i enlighet med artikel 458.2 d vi i förordning (EU) nr 575/2013 på kreditinstitut med tillstånd i Sverige som tillämpar internmetoden (IRB), består av ett för kreditinstitutet specifikt golv om 25 procent för den exponeringsviktade genomsnittliga riskvikten som tillämpas på portföljen av hushållsexponeringar mot gäldenärer med hemvist i Sverige som säkras genom fastigheter.

2.

Det exponeringsviktade genomsnittet är genomsnittet av de individuella exponeringarnas riskvikter beräknat i enlighet med artikel 154 i förordning (EU) nr 575/2013, viktat med det relevanta exponeringsvärdet.

3.

I enlighet med artikel 458.5 i förordning (EU) nr 575/2013 rekommenderas det att de relevanta myndigheterna i berörda medlemsstater antar motsvarande åtgärder som antagits i Sverige för filialer i Sverige till nationellt auktoriserade kreditinstitut som använder internmetoden (IRB) inom den tidsfrist som framgår av delrekommendation C.3.

4.

Relevanta myndigheter bör anta motsvarande åtgärder som antagits i Sverige genom att tillämpa dessa på nationellt auktoriserade kreditinstitut som använder internmetoden (IRB) och som har direkta hushållsexponeringar mot gäldenärer med hemvist i Sverige som säkras genom fastigheter. I enlighet med delrekommendation C.2 bör de relevanta myndigheterna tillämpa samma åtgärd som har genomförts i Sverige av den aktiverande myndigheten inom den tidsfrist som framgår av delrekommendation C.3.

5.

Om samma makrotillsynsåtgärd inte kan antas enligt den nationella lagstiftningen rekommenderas det att de relevanta myndigheterna, efter samråd med ESRB, antar en sådan makrotillsynsåtgärd i enlighet med den nationella lagstiftning som bäst motsvarar den aktiverade makrotillsynsåtgärden. Det rekommenderas att relevanta myndigheter antar motsvarande åtgärder inom fyra månader efter det att denna rekommendation har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

6.

Åtgärden kompletteras av ett institutspecifikt relevant tröskelvärde på 5 miljarder svenska kronor för en eventuell tillämpning av de minimis-principen av andra relevanta myndigheter som vidtar motsvarande åtgärder.

7.

I överensstämmelse med avsnitt 2.2.1 i rekommendation ESRB/2015/2 får de relevanta myndigheterna i berörda medlemsstater undanta enskilda nationellt auktoriserade institut som använder internmetoden (IRB) som har icke-väsentliga hushållsexponeringar mot gäldenärer med hemvist i Sverige som säkras genom fastigheter som understiger det relevanta tröskelvärdet om 5 miljarder svenska kronor. När de relevanta myndigheterna tillämpar tröskelvärdet bör de granska hur exponeringarna utvecklas och de bör tillämpa de svenska åtgärderna på tidigare undantagna enskilda nationellt auktoriserade kreditinstitut om det relevanta tröskelvärdet om 5 miljarder svenska kronor överskrids.

8.

Om det saknas kreditinstitut med tillstånd i de berörda medlemsstaterna med filialer belägna i Sverige eller med direkta hushållsexponeringar mot gäldenärer med hemvist i Sverige, som säkras genom fastigheter, som använder internmetoden (IRB) och har hushållsexponeringar motsvarande minst 5 miljarder svenska kronor mot gäldenärer med hemvist i Sverige, som säkras genom fastigheter, får relevanta myndigheter i de berörda medlemsstaterna besluta att inte vidta åtgärder motsvarande de svenska i enlighet med avsnitt 2.2.1 i rekommendation ESRB/2015/2. I sådana fall bör de relevanta myndigheterna dock granska hur exponeringarna utvecklas och det rekommenderas att man tillämpar de svenska åtgärderna om kreditinstitut som använder internmetoden (IRB) överskrider tröskelvärdet på 5 miljarder svenska kronor.

9.

I överensstämmelse med avsnitt 2.2.1 i rekommendation ESRB/2015/2 är tröskelvärdet motsvarande 5 miljarder svenska kronor ett rekommenderat maximalt tröskelvärde. Berörda myndigheter som antar ömsesidiga åtgärder får därför, istället för att tillämpa det rekommenderade tröskelvärdet, anta ett lägre tröskelvärde för sina jurisdiktioner om detta är lämpligt, eller anta motsvarande åtgärder utan att använda ett relevant tröskelvärde.

a)

ett riskvägt tillägg om 5 procentenheter, och

b)

ett proportionellt riskvägt tillägg som uppgår till 33 procent av de exponeringsviktade genomsnittliga riskvikterna som tillämpas på portföljen av hushållsexponeringar för vilka säkerhet har ställts i form av bostadsfastigheter i Belgien.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

1.

2.

3.

Åtgärden omfattar därför inte icke-finansiella företag som inte har sitt säte i Frankrike eller icke-finansiella företag som inte är ett dotterbolag eller en ekonomiskt beroende enhet i, och som inte direkt eller indirekt kontrolleras av, ett icke-finansiellt företag som har sitt säte i Frankrike.

I enlighet med artikel 395.1 i förordning (EU) nr 575/2013 är åtgärden tillämplig med hänsyn tagen till effekten av kreditriskreducerande metoder samt undantag enligt artiklarna 399–403 i förordning (EU) nr 575/2013.

4.

5.

Dessa kvoter beräknas baserat på redovisningsaggregat som definieras i enlighet med tillämpliga standarder, såsom framgår av det icke-finansiella företagets redovisning, som vid behov har godkänts av en auktoriserad revisor.

6.

7.

8.

De tröskelvärden som avses i punkterna b och c ska tillämpas oberoende av om enheten eller det icke-finansiella företaget är högt skuldsatt eller ej.

Det ursprungliga exponeringsvärdet enligt punkterna a och b beräknas i enlighet med artiklarna 389 och 390 i förordning (EU) nr 575/2013 utan hänsyn tagen till effekten av kreditriskreducerande metoder samt undantag enligt artiklarna 399–403 i förordning (EU) nr 575/2013, såsom rapporterats i enlighet med artikel 9 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014.

9.

10.

11.

a)

En LTV-kvot på 100 % för förstagångsköpare som köper sin huvudbostad.

b)

En LTV-kvot på 90 % för andra köpare (ej förstagångsköpare) som köper sin huvudbostad. Denna begränsning genomförs proportionellt via en buffert för hela låneportföljen. Långivare får bevilja maximalt 15 % av alla nya bostadslån som beviljas sådana låntagare en LTV-kvot över 90% men under det högsta tillåtna värdet på 100 %).

c)

En LTV-kvot på 80 % för andra bostadslån (inklusive förvärv för uthyrning).

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.