ISSN 1977-1061 |
||
Europeiska unionens officiella tidning |
C 93 |
|
Svensk utgåva |
Meddelanden och upplysningar |
64 årgången |
Innehållsförteckning |
Sida |
|
|
I Resolutioner, rekommendationer och yttranden |
|
|
REKOMMENDATIONER |
|
|
Rådet |
|
2021/C 93/01 |
Rådets rekommendation av den 12 mars 2021 om romers jämlikhet, inkludering och delaktighet |
|
IV Upplysningar |
|
|
UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN |
|
|
Europeiska kommissionen |
|
2021/C 93/02 |
||
2021/C 93/03 |
||
2021/C 93/04 |
Ny nationell sida på euromynt som är avsedda att sättas i omlopp |
|
V Yttranden |
|
|
FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN |
|
|
Europeiska kommissionen |
|
2021/C 93/05 |
Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende M.10157 — Aurubis/TSR Recycling/JV) ( 1 ) |
|
2021/C 93/06 |
Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende M.10159 — Infosys/Daimler (Certain Assets and Personnel)) – Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande ( 1 ) |
|
|
ÖVRIGA AKTER |
|
|
Europeiska kommissionen |
|
2021/C 93/07 |
||
2021/C 93/08 |
||
2021/C 93/09 |
|
|
|
(1) Text av betydelse för EES. |
SV |
|
I Resolutioner, rekommendationer och yttranden
REKOMMENDATIONER
Rådet
19.3.2021 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 93/1 |
RÅDETS REKOMMENDATION
av den 12 mars 2021
om romers jämlikhet, inkludering och delaktighet
(2021/C 93/01)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 292 jämförd med artikel 19.1,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och
av följande skäl:
(1) |
I rådets direktiv 2000/43/EG (1) fastställs en ram för att i hela unionen bekämpa diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung när det gäller sysselsättning, utbildning, socialt skydd, inklusive social trygghet samt hälso- och sjukvård, sociala förmåner samt tillgången till, och tillhandahållandet av, varor och tjänster, inklusive bostäder. Ett av syftena med denna rekommendation är att bidra till direktivets verkningsfulla genomförande utan att detta påverkar medlemsstaternas befogenheter. |
(2) |
Enligt rådets rambeslut 2008/913/RIF (2) är medlemsstaterna skyldiga att kriminalisera offentlig uppmaning till våld eller hat på grund av ras, hudfärg, religion, härstamning eller nationellt eller etniskt ursprung, samt även säkerställa att rasistiska och främlingsfientliga motiv betraktas som en försvårande omständighet, alternativt kan beaktas av nationella domstolar vid fastställandet av sanktioner. Syftet med denna rekommendation är att stärka de åtgärder som vidtas mot hatpropaganda, hatbrott och våld riktat mot romer. Rekommendationen har även till syfte att främja stöd till romska offer för sådana brott i linje med Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/29/EU (3). |
(3) |
Den europeiska pelaren för sociala rättigheter ger uttryck för principer och rättigheter som syftar till att främja och stärka social rättvisa oavsett kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning. Allmänna åtgärder som kompletteras med sådana riktade åtgärder till skydd och stöd för grupper som löper stor risk att utsättas för diskriminering eller social utestängning som de som fastställs i denna rekommendation är avgörande för genomförandet av den sociala pelarens principer. Att uppnå resultat i fråga om pelaren är ett gemensamt politiskt åtagande och ansvar. Den bör genomföras både på unionsnivå och på medlemsstatsnivå i överensstämmelse med respektive behörighet, med vederbörlig hänsyn till olika socioekonomiska miljöer och de nationella systemens mångfald, inklusive arbetsmarknadsparternas roll, samtidigt som subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen iakttas. |
(4) |
Denna rekommendation bidrar även till en obruten utveckling av jämlika och inkluderande demokratiska samhällen i överensstämmelse med FN:s mål för hållbar utveckling. |
(5) |
Kommissionen har till Europaparlamentet och rådet överlämnat förslag till förordningen om gemensamma bestämmelser för 2021–2027, Europeiska socialfonden plus (ESF+ för 2021–2027) och Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden för 2021–2027. Dessa förslag hänvisar till jämlikhet och icke-diskriminering som övergripande principer som bör följas i användningen av fonderna. I förslaget om ESF+ för 2021–2027 uppmanas medlemsstaterna och kommissionen särskilt att säkerställa jämlikhet och icke-diskriminering i genomförandet av unionsprogrammen och det hänvisas till främjandet av socioekonomisk integration av tredjelandsmedborgare och inkludering av marginaliserade grupper, bland annat romer, vilket är kopplat till att förekomsten av en nationell strategisk ram för romer är ett nödvändigt villkor. I avvaktan på att dessa förslag antas bidrar denna rekommendation till deras verkningsfulla genomförande i framtiden. |
(6) |
Kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 med titeln Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (Europa 2020-strategin) har spelat en betydande roll för att driva på bekämpningen av fattigdom och social utestängning genom att fastställa gemensamma europeiska mål för att minska fattigdom och social utestängning samt höja utbildnings- och sysselsättningsnivån. Förbättringar av romers jämlikhet, inkludering och delaktighet är en förutsättning för att dessa mål ska uppnås, och i denna rekommendation ges särskild vägledning om hur detta kan ske. |
(7) |
Kommissionens meddelande av den 5 april 2011 med titeln En EU-ram för nationella strategier för integrering av romer fram till 2020, som uppmuntrar medlemsstaterna att ta ett samlat grepp för att främja romers sociala och ekonomiska inkludering och fastställer mål för utbildning, sysselsättning, hälso- och sjukvård och boende, godkändes av rådet den 19 maj 2011. Även om EU-ramen i sin ursprungliga utformning hade vissa begränsningar har den haft ett betydande mervärde, som i denna rekommendation vidareutvecklas, bland annat genom att de lärdomar som gjorts under ramens genomförande beaktas. |
(8) |
Rådets rekommendation av den 9 december 2013 (4) utformades för att intensifiera de nationella åtgärderna för integrering av romer. I den uppmanade rådet medlemsstaterna att årligen underrätta kommissionen om alla åtgärder som vidtas i enlighet med rekommendationen och om framsteg i genomförandet av deras nationella strategier för integrering av romer. Den här rekommendationen bygger på den erfarenheten som gjorts och ser över och utvidgar de åtgärder som ska vidtas. |
(9) |
I sina slutsatser av den 8 december 2016 om påskyndande av processen för integrering av romer uppmanade rådet kommissionen att göra en halvtidsutvärdering av EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer fram till 2020 (den djupgående utvärderingen) och på grundval av denna föreslå ett initiativ för tiden efter 2020. I den djupgående utvärderingen erkändes ramens mervärde, men det konstaterades samtidigt att romer fortfarande utsätts för diskriminering och social och ekonomisk exkludering i Europa. |
(10) |
Den djupgående utvärderingen och de slutsatser som rådet, Europaparlamentet och flera europeiska och nationella civilsamhällesorganisationer dragit av den visar att åtagandet om romers jämlikhet och inkludering måste förnyas och förstärkas. Åtagandet bör säkerställa att fokus särskilt läggs på att bekämpa diskriminering, däribland antiziganism (en särskild form av rasism riktad mot romer), och på åtgärder inom fyra områden för socioekonomisk inkludering: utbildning, sysselsättning, hälso- och sjukvård och boende. Det bör även ta hänsyn till särskilda gruppers behov och till mångfalden inom den romska befolkningsgruppen, involvera romer i utformningen, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av strategier för romers jämlikhet och inkludering, förbättra fastställandet av delmål, datainsamling, övervakning och rapportering, och göra den allmänna politiken mer lyhörd för frågan om romers jämlikhet och inkludering. Vid utformningen av åtgärder bör särskild uppmärksamhet ägnas åt genusperspektivet. |
(11) |
Denna rekommendation bygger även på resultat som tidigare redovisats i Europaparlamentets relevanta resolutioner av den 15 april 2015 och den 12 februari 2019, i rådets slutsatser av den 8 december 2016 och i kommissionens årliga rapporter sedan 2013. |
(12) |
Efter meddelandet En EU-ram för nationella strategier för integrering av romer fram till 2020 antog kommissionen den 7 oktober 2020 ett paket som omfattar förslaget till denna rekommendation och meddelandet En jämlikhetsunion: EU:s strategiska ram för romers jämlikhet, inkludering och delaktighet (nedan kallat meddelandet av den7 oktober 2020). I meddelandet av den 7 oktober 2020 fastställs på EU-nivå mål, delmål och, i förekommande fall, grundläggande minimiåtaganden för alla medlemsstater som eventuellt kan kompletteras med ytterligare nationella åtgärder och unionsstöd beroende på det nationella sammanhanget och den romska befolkningsgruppens storlek. Nyare uppgifter visar att sex av tio européer fortfarande anser att det finns utbredd diskriminering av romer i deras länder, medan mer än sex av tio européer instämmer i att en bättre integrering av romer kan få positiva effekter för samhället (5). Det överordnade målet för denna rekommendation är att med romers aktiva deltagande främja jämlikhet och bekämpa utestängning av denna grupp. |
(13) |
Under covid-19-pandemin har exkluderade och missgynnade romska grupper blivit utsatta för allvarliga negativa hälsoeffekter och socioekonomiska konsekvenser, vilket riskerar att ytterligare förvärra den redan befintliga ojämlikheten och öka risken för fattigdom och social utestängning. Denna rekommendation förespråkar en minskning av den strukturella ojämlikhet som drabbar romer genom åtgärder för att, i förekommande fall, komma till rätta med romernas begränsade tillgång till rent vatten, sanitär infrastruktur, hälso- och sjukvård, inklusive vaccinationstjänster, och brist på utrustning och digitala färdigheter som skulle göra det möjligt för romer att aktivt delta i samhället, inklusive i distansutbildning, samt genom att undanröja betydande ekonomisk otrygghet, trångboddhet, segregerade bosättningar eller läger. |
(14) |
I ett läge med växande populism och rasism inom unionen (6) är det nödvändigt att fokusera på att bekämpa och förhindra diskriminering, bland annat genom åtgärder mot antiziganism, som är en av de bakomliggande orsakerna till och förvärrar diskriminering och exkludering. EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025 av den 18 september 2020 fastställer därför en rad konkreta åtgärder för att bekämpa rasism. Antiziganism är en mycket vanligt förekommande (7) form av rasism som har sitt ursprung i majoritetssamhällets syn på och behandling av personer som betraktas som ”zigenare” i en process av historisk ”andrafiering” (8) som bygger på stereotyper och negativa attityder, som ibland kan vara oavsiktliga eller omedvetna (9). Sedan 2005 har Europaparlamentet har använt denna term i sina betänkanden och resolutioner av den 28 april 2005, den 15 april 2015, den 25 oktober 2017 och den 12 februari 2019. Flera internationella organisationer och civilsamhällesorganisationer erkänner denna företeelse, som även kallas antiromsk rasism eller romafobi. I sina slutsatser av den 8 december 2016 konstaterade rådet att det är nödvändigt att ”bekämpa alla former av rasism mot romer, ibland kallat antiziganism, eftersom den är en grundorsak till den sociala utestängningen och diskrimineringen av romer”. Den 8 oktober 2020 antog den internationella alliansen till minne av förintelsen (IHRA) en definition av antiziganism/antiromsk diskriminering som inte är rättsligt bindande (10). |
(15) |
När man riktar in sig på den romska befolkningen är det viktigt att ta hänsyn till vissa gruppers särskilda behov eller sårbarheter (11), t.ex. romska kvinnor, romska ungdomar, romska barn, romska hbti-personer, äldre romer, romer med funktionsnedsättning, romer som är tredjelandsmedborgare eller statslösa, samt romska EU-migranter. I denna rekommendation beaktas därför vikten av att bekämpa multidiskriminering (12). Det föreslås åtgärder för att uppnå ett effektivare skydd och en bättre inkludering av romska barn, som är särskilt utsatta för diskriminering och segregering. I linje med rådets slutsatser av den 8 december 2016 tar den även upp skapandet av förutsättningar för unga romer och tillvaratagandet av deras potential genom åtgärder för att öka deras aktiva deltagande i program och åtgärder inriktade på unga, bland annat de som avses i kommissionens meddelande av den 1 juli 2020 med titeln Stöd till ungdomssysselsättning – en väg till jobb för nästa generation. |
(16) |
Den romska befolkningsgruppen präglas av stor mångfald, och termen romer används här som paraplyterm för flera olika grupper med romskt ursprung, såsom romer, sinter, kalé, gypsies, romanichal och boyash/rudari. Det omfattar även grupper som ashkali, egyptier, östgrupper (däribland dom, lom, rom och abdal), men också resandegrupper, inklusive etniska resande, yenish och dem som förs in under det administrativa begreppet Gens du voyage, liksom personer som identifierar sig själva som zigenare, utan att förneka dessa gruppers särdrag. |
(17) |
När det gäller rörligheten inom unionen måste rätten till fri rörlighet för unionsmedborgare och villkoren för dess utövande respekteras. Dessa villkor är enligt Europaparlamentet och rådets direktiv 2004/38/EG (13) innehav av tillräckliga tillgångar och en heltäckande sjukförsäkring. Det är samtidigt nödvändigt att försöka förbättra romernas levnadsvillkor och vidta åtgärder för att främja deras ekonomiska och sociala inkludering i såväl ursprungsmedlemsstaten som bosättningsmedlemsstaten. |
(18) |
Även om medlemsstaterna bör välja sina egna övervakningsmetoder, inklusive lämpliga metoder för datainsamling som beaktar den omständigheten att insamling av information som hör samman med etnicitet är en känslig fråga och inte möjligt i vissa medlemsstater, framhålls i rekommendationen att insamling av data är en förutsättning för att kunna utforma åtgärder som på ett verkningsfullt sätt förbättrar situationen för den romska befolkningen, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (14) och 2018 års riktlinjer om förbättring av insamlingen och användningen av uppgifter om jämlikhet, som offentliggjordes av den undergrupp för uppgifter om jämlikhet som lyder under högnivågruppen för icke-diskriminering, jämlikhet och mångfald (15). I denna rekommendation framhålls även vikten av indikatorer för att övervaka framstegen. I meddelandet av den 7 oktober 2020 förklaras att medlemsstaterna har möjlighet att välja indikatorer bland en uppsättning indikatorer avsedda att mäta romers jämlikhet, inkludering och delaktighet, som sammanställts av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, kommissionen och medlemsstaterna. |
(19) |
Fokus i denna rekommendation ligger uttryckligen på åtgärder för att främja romers jämlikhet, inkludering och delaktighet, utan att exkludera andra missgynnade grupper. Dessa åtgärder bör i jämförbara situationer baseras på samma principer. De gemensamma grundprinciperna för romers inkludering är fortfarande relevanta i detta sammanhang (16). Åtgärderna bör också integrera romers jämlikhet, inkludering och delaktighet i politiska initiativ både på unionsnivå och nationell nivå, med särskilt fokus på intersektionalitet och jämställdhetsaspekten. I meddelandet av den 7 oktober 2020 ges ytterligare vägledning om planering och genomförande av nationella strategiska ramverk för romer. |
(20) |
Ett av syftena med denna rekommendation är att bekräfta ett långsiktigt åtagande och ge ny och förstärkt vägledning om vilka åtgärder medlemsstaterna kan vidta för att uppnå de gemensamma målen om romers jämlikhet, inkludering och delaktighet. |
(21) |
Denna rekommendation följer fullt ut subsidiaritetsprincipen och medlemsstaternas primära ansvar inom detta område. Den ska inte påverka principerna om nationell processrätt och rättsliga traditioner i medlemsstaterna. Ett gemensamt men differentierat tillvägagångssätt bör användas med vederbörlig hänsyn till sådana nationella förhållanden som antalet och andelen romer av den totala befolkningen, det allmänna ekonomiska läget, målbefolkningarnas särdrag inom varje medlemsstat samt möjligheterna att vidta politiska åtgärder som riktas mot en specifik etnisk grupp. Nationella tillvägagångssätt och relevanta åtgärder för att främja romers inkludering, jämlikhet och delaktighet bör anpassas till och väljas utifrån de specifika förhållandena och behoven på plats, däribland behovet att behandla missgynnade befolkningsgrupper som romer i ett större sammanhang. Allmänna åtgärder bör utformas för att säkerställa att romer nås i praktiken. |
(22) |
En nationell strategisk ram för romer hänvisar till nationella strategier för romer och/eller integrerade politiska åtgärder inom ett bredare socioekonomiskt sammanhang som är relevanta för romers jämlikhet, inkludering och delaktighet. |
HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.
1. |
Medlemsstaterna bör anta nationella strategiska ramverk för romer i sin bredare politik för social integrering, som förbättrar romernas situation, och informera Europeiska kommissionen om dessa, helst senast i september 2021. Medlemsstaterna bör, i förekommande fall, med beaktande av nationell lagstiftning och unionslagstiftning, tillgängliga resurser och nationella omständigheter, överväga i vilken grad åtgärderna i denna rekommendation är relevanta för deras nationella sammanhang och genomföra dem på ett proportionellt och selektivt sätt i nära samarbete med alla berörda aktörer. När medlemsstaterna bedömer den relevansen uppmanas de att låta sig vägledas av de frivilliga minimiåtagandena och, beroende på det nationella sammanhanget, eventuellt de ytterligare åtgärder som anges i meddelandet. |
Övergripande mål: jämlikhet, inkludering och delaktighet
2. |
Medlemsstaterna bör stärka sitt arbete för att anta och genomföra åtgärder för att främja jämlikhet och effektivt förhindra och bekämpa diskriminering, antiziganism samt social och ekonomisk exkludering liksom de bakomliggande orsakerna. Arbetet bör bland annat omfatta åtgärder som
|
3. |
Medlemsstaterna bör bekämpa den extremt höga fattigdomsrisken och risken för materiell och social fattigdom bland den romska befolkningen i syfte att i praktiken stödja romers jämlikhet, inkludering och deltagande. I förekommande fall bör medlemsstaterna tillämpa integrerade tillvägagångssätt som inriktas på alla relevanta politikområden. Arbetet skulle bland annat kunna innefatta åtgärder som
|
4. |
Medlemsstaterna bör, när så är lämpligt, öka romers meningsfulla delaktighet och samrådet med romer, inklusive med kvinnor, barn, ungdomar, äldre och personer med funktionsnedsättning, för att främja verklig jämlikhet och icke-diskriminering. Detta bör bland annat omfatta åtgärder som
|
Sektoriella mål
Tillgång till inkluderande allmän utbildning av god kvalitet
5. |
Medlemsstaterna bör säkerställa att alla romer i praktiken har lika tillgång till och samma möjligheter att delta i alla former och stadier av utbildning, från förskola och barnomsorg till högre utbildning, inklusive kompenserande utbildning, vuxenutbildning och livslångt lärande. |
6. |
Medlemsstaterna bör främja lika tillgång till inkluderande utbildning av god kvalitet för romska elever, bland annat genom åtgärder som
|
7. |
Medlemsstaterna bör verka för att undanröja all diskriminering, ojämlikhet och alla nackdelar i fråga om utbildningsmöjligheter, utbildningsresultat och utbildningsnivå, i förekommande fall, bland annat genom åtgärder som
|
Tillgång till hållbar sysselsättning av god kvalitet
8. |
Medlemsstaterna bör verka för att romer, särskilt unga romer, i praktiken ska ha samma möjligheter att hitta hållbar sysselsättning av god kvalitet, i förekommande fall, bland annat genom åtgärder som
|
Hälsa och tillgång till hälso- och sjukvård samt sociala tjänster av god kvalitet
9. |
Medlemsstaterna bör säkerställa att framför allt de grupper som är mest utsatta eller som lever i marginaliserade eller avlägsna bosättningar i praktiken har obehindrad tillgång till hälso- och sjukvård samt sociala tjänster av god kvalitet, i förekommande fall, bland annat genom åtgärder som
|
Tillgång till adekvat och desegregerat boende och grundläggande tjänster
10. |
Medlemsstaterna bör säkerställa likabehandling av romer när det gäller tillgång till adekvat och desegregerat boende samt grundläggande tjänster, bland annat genom åtgärder som
|
Partnerskap och institutionell kapacitet
Involvera och stödja nationella kontaktpunkter för romer
11. |
Medlemsstaterna bör ge nationella kontaktpunkter för romer adekvata och nödvändiga resurser, personal, institutionell auktoritet och befogenheter så att de i praktiken kan samordna och övervaka den nationella politiken för romers jämlikhet, inkludering och delaktighet, bland annat genom uppsökande verksamhet på lokal nivå. |
12. |
Medlemsstaterna bör säkerställa att de nationella kontaktpunkterna för romer kan göra det möjligt för det romska civilsamhället att delta i utformning, genomförande, övervakning och översyn av nationella strategiska ramverk för romer och lokala handlingsplaner genom reformerade processer via de nationella plattformarna för romer. |
13. |
Medlemsstaterna bör säkerställa att nationella kontaktpunkter för romer deltar i utformningen av åtgärder för social inkludering och samhällsomfattande tjänster för att öka deras relevans för romer och deras räckvidd, inklusive, i förekommande fall, i beslut om programplanering och övervakning av unionsfonderna. |
Deltagande av organ som arbetar med likabehandling
14. |
Medlemsstaterna bör, inom sina respektive nationella rättsliga ramar, stödja organ som arbetar för likabehandling (jämlikhetsorgan) så att de, inom ramen för sina mandat, kan bedriva en effektiv och oberoende verksamhet och samarbeta med alla relevanta aktörer, inklusive nationella kontaktpunkter för romer, myndigheter, civilsamhällesorganisationer och den privata sektorn. Detta stöd bör, i förekommande fall, bland annat göra det möjligt för jämlikhetsorgan att
|
15. |
Medlemsstaterna bör göra det möjligt för jämlikhetsorgan att vara nära involverade i och i praktiken bidra till att utforma, genomföra, övervaka och ompröva nationella strategiska ramverk för romers jämlikhet, inkludering och delaktighet samt relevanta EU-fondprogram genom att, i förekommande fall, bland annat
|
Mobilisera lokala och regionala aktörer
16. |
Medlemsstaterna bör involvera regionala och lokala myndigheter och det lokala civilsamhället i utformning, genomförande, övervakning och översyn av nationella strategiska ramar. beroende på vad som är tillämpligt. |
17. |
Medlemsstaterna bör uppmuntra regionala och lokala myndigheter att inom sina respektive ansvarsområden utveckla eller uppdatera sina lokala handlingsplaner, desegregeringsplaner eller strategiska ramar för romers jämlikhet, inkludering och delaktighet. Dessa lokala planer eller strategiska ramar bör, i den mån det är möjligt, omfatta åtgärder, utgångsläge, riktmärken, mätbara mål och finansiella anslag. |
18. |
Medlemsstaterna bör säkerställa samarbete mellan centrala och lokala myndigheter vid utformningen och genomförandet av unionsfinansieringsprogram som är relevanta för att förebygga och bekämpa diskriminering av romer i syfte att säkerställa att romers jämlikhet, inkludering och delaktighet beaktas under utarbetandet, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av programmen, och för att förbättra kanaliseringen av unionsmedel till lokal nivå. |
19. |
Medlemsstaterna bör främja inkludering och mångfald genom sådana lämpliga åtgärder, som positiv särbehandling för att säkerställa romers lika tillgång till anställning vid offentliga institutioner på lokal och regional nivå. |
20. |
Medlemsstaterna bör stärka romers egenmakt och erkänna romska kvinnors och mäns representation på lokal nivå. |
Samarbete med civilsamhället
21. |
Medlemsstaterna bör främja social innovation, partnerskap och samarbete mellan offentliga myndigheter och det romska och pro-romska civilsamhället. |
22. |
Medlemsstaterna bör dra full nytta av de nationella plattformarna för romer och andra kanaler för samarbete och dialog i medlemsstaterna för att på ett öppet och inkluderande sätt involvera det romska och pro-romska civilsamhället och andra aktörer i utformningen, genomförandet, övervakningen och översynen av nationella strategiska ramverk för romer och lokala handlingsplaner. |
23. |
Medlemsstaterna bör stödja civilsamhället när det gäller att övervaka och rapportera hatbrott och hatpropaganda och annan brottslighet som riktas mot romer, samt hjälpa offren att anmäla hatbrott och hatpropaganda. |
24. |
Medlemsstaterna bör säkerställa finansiering för att stödja det romska och pro-romska civilsamhällets, inklusive romska ungdomsorganisationers, mångfald och oberoende, så att de kan rapportera om och övervaka nationella strategiska ramverk för romer som oberoende övervakande organisationer och upprätthålla sin administrativa kapacitet. |
25. |
Medlemsstaterna bör involvera civilsamhället och romska befolkningsgrupper under unionsfondernas hela programcykel på nationell, regional och lokal nivå inklusive som medlemmar i relevanta kommittéer för övervakning av unionsfonderna. |
26. |
Medlemsstaterna bör främja kapacitetsuppbyggnad och ledarskap i det romska civilsamhället, inklusive i ungdomsorganisationer, så att berörda organ och organisationer kan delta i alla led av den politiska beslutsprocessen och i det offentliga livet i stort. |
27. |
Medlemsstaterna bör främja tvärsektoriellt arbete och bredare allianser för jämlikhet och inkludering genom att involvera myndigheter, civilsamhället, näringslivet, den akademiska världen och forskarvärlden. Detta kan leda till gemensamma insatser av aktörer som främjar jämställdhet eller bekämpar rasism, diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung, främlingsfientlighet och intolerans, eller verkar för barns, äldres, romers, romska hbti-personers, personer med funktionsnedsättnings, asylsökandes, flyktingars och andra migranters samt statslösa personers rättigheter. |
Transnationellt samarbete
28. |
Medlemsstaterna bör intensifiera samarbetet kring och det ömsesidiga lärandet om de mest effektiva sätten att integrera romers jämlikhet, inkludering och delaktighet vid genomförandet av alla viktigare relevanta unionsinitiativ. |
29. |
Medlemsstaterna bör främja gränsöverskridande partnerskap och utbyte genom att stödja nätverket av nationella kontaktpunkter för romer, EU:s nätverk för romer, EU-plattformen för romers integrering. |
30. |
Vissa romska rörliga EU-medborgare som bosätter sig i en annan medlemsstat än den medlemsstat där de har sitt ursprung, eller vistas tillfälligt i en sådan medlemsstat, bland annat för att ta säsongs- eller korttidsanställning, befinner sig i en utsatt situation. Vid behov bör medlemsstaterna uppmuntra inrättande av och ett aktivt deltagande i lämpliga former av gränsöverskridande samarbete på nationell, regional eller lokal nivå, inklusive bilaterala eller multilaterala projekt och avtal, samtidigt som man iakttar unionens rättsliga ram och gällande nationell rätt. Detta skulle exempelvis kunna omfatta samarbete i frågor som rör tillgång till utbildning, romska barns erfarenheter och resultat samt behov och utmaningar på kommunal nivå. Detta samarbete bör inbegripa deltagande av romerna själva. |
Finansiering
31. |
Medlemsstaterna, i synnerhet de som har större utmaningar inom områdena romers jämlikhet, inkludering och delaktighet och/eller som har en större romsk befolkning, bör dra maximal och optimal nytta av unionsmedel och nationella medel avsedda för allmänna eller särskilda ändamål för att förhindra och bekämpa diskriminering av romer, vilket kan innefatta att fastställa särskilda mål för socioekonomisk integrering av marginaliserade grupper som befinner sig i en missgynnad ställning, bland annat romer (23), och att säkerställa en effektiv samordning av finansieringskällor på unionsnivå och nationell nivå som är relevanta för romers jämlikhet och socioekonomiska inkludering. |
32. |
Medlemsstaterna bör underlätta deltagandet för regionala och lokala myndigheter, stadsmyndigheter och andra offentliga myndigheter, näringslivets och arbetsmarknadens organisationer och relevanta organ som företräder civilsamhället, icke-statliga organisationer, och organ som verkar för social inkludering, grundläggande rättigheter och icke-diskriminering under hela utarbetandet, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av unionens program, bland annat genom att delta i övervakningskommittéer. |
33. |
Medlemsstaterna bör avsätta tillräckliga nationella resurser för att genomföra de politiska åtgärder som föreslås i EU:s strategiska ram för romers jämlikhet, inkludering och delaktighet och i nationella strategiska ramar och säkerställa att de speglar romernas faktiska behov och står i proportion till de romska befolkningsgruppernas storlek och utmaningar. |
34. |
Nationella planer för återhämtning och resiliens (24) bör beakta och främja lika rättigheter och lika möjligheter för alla samt främja inkludering av grupper som befinner sig i en missgynnad ställning, däribland romer och andra personer med minoritetsbakgrund i fråga om ras eller etnisk tillhörighet. |
35. |
Medlemsstaterna bör förbättra utformning, genomförande, övervakning och utvärdering av unionsprogram eller strukturreformer för socioekonomisk inkludering av minoriteter, till exempel genom att begära tekniskt bistånd från stödprogrammet för strukturreformer. |
36. |
Medlemsstaterna bör uppmuntra utnyttjandet av nationella medel och unionsmedel för att bygga upp kapaciteten hos och möjliggöra utbyten av god praxis mellan myndigheter på central och lokal nivå och civilsamhällesorganisationer, så att dessa myndigheter och organisationer kan bidra till att bekämpa diskrimineringen av romer genom att driva på utvecklingen mot jämlikhet och inkludering, bland annat genom att bekämpa segregering och främja romers delaktighet. |
37. |
Medlemsstaterna bör ta itu med finansieringsbehoven på lokal nivå, inklusive i stadsområden, för att, vid behov, stödja romska EU-migranter genom bland annat språkutbildning, högkvalitativ förskoleverksamhet och barnomsorg, skolgång, offentliga arbetsförmedlingar, socialarbetare, medlare, etc. |
Övervakning av och rapportering om nationella strategiska ramverk för romer
38. |
Medlemsstaterna bör övervaka och utvärdera genomförandet av de nationella strategiska ramarna genom att på lämpligt sätt använda den uppsättning indikatorer som tagits fram av EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA), nationella kontaktpunkter för romer, nationella statistikmyndigheter och kommissionen inom arbetsgruppen för indikatorer och rapportering avseende romers jämlikhet, inkludering och delaktighet (under samordning av FRA) (25). Medlemsstaterna kan också använda nationella indikatorer i linje med de nationella rättsliga ramarna och politiska strategier de utarbetar och romernas situation på deras territorium. |
39. |
Mot bakgrund av unionens mål och de överordnade mål som fastställs i meddelandet bör medlemsstaterna, beroende på vad som är tillämpligt, ange nationella kvantitativa och/eller kvalitativa delmål i sina nationella strategiska ramverk för romer, som är anpassade till de nationella förhållandena och till tillgängliga alternativ i fråga om insamling av jämlikhetsdata, som exempelvis kan inbegripa antingen data som är uppdelade efter etnisk tillhörighet eller relevanta sociodemografiska proxy-indikatorer eller en kombination av båda. |
40. |
Medlemsstaterna bör underrätta kommissionen om alla åtgärder som vidtas i enlighet med denna rekommendation senast i juni 2023. Medlemsstaterna bör därefter vartannat år rapportera till kommissionen om pågående och nya åtgärder, inklusive information om eventuella framsteg som görs inom varje tematiskt område under genomförandet av det nationella strategiska ramverket för romer. Medlemsstaternas rapporter kommer att användas som underlag för de utvärderingsrapporter som kommissionen vartannat år ska överlämna till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av den strategiska EU-ramen för romers jämlikhet, inkludering och delaktighet. |
41. |
Medlemsstaterna bör underlätta fullständigt offentliggörande av nationella rapporter om romers jämlikhet, inkludering och delaktighet för att öka insynen och göra det möjligt att dra politiska lärdomar samt, i förekommande fall, ordna så att nationella strategier och slutliga genomföranderapporter diskuteras i de nationella parlamenten. |
42. |
Byrån bör genomföra en regelbunden enkät om romer för åren 2020, 2024 och 2028 för att få fram de uppgifter som krävs för att fastställa utgångsläge, halvtids- och slutresultat och visa eventuella förändringar av romernas situation. Myndigheten bör även stödja medlemsstaterna i deras ansträngningar att samla in relevanta jämlikhetsdata, stödja kommissionen när det gäller övervakning och analys och stödja de nationella kontaktpunkterna för romer när det gäller rapportering, med bistånd från arbetsgruppen för indikatorer och rapportering avseende romer. |
HÄRIGENOM UPPMANAS KOMMISSIONEN ATT GÖRA FÖLJANDE:
43. |
Se till att den information som lämnas av medlemsstaterna används som underlag för utarbetandet av dess rapporter till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av nationella strategiska ramverk för romer. |
44. |
Fortsätta ansträngningarna för att integrera romers jämlikhet, inkludering och delaktighet i utformningen och genomförandet av alla viktigare relevanta kommissionsinitiativ och även fortsätta att övervaka politiken för romers jämlikhet, inkludering och delaktighet inom ramen för den europeiska planeringsterminen och den europeiska pelaren för sociala rättigheter. |
45. |
Fortsätta att främja gränsöverskridande partnerskap och utbyte genom att stödja nätverket av nationella kontaktpunkter för romer, EU:s nätverk för romer, EU-plattformen för romers integrering, Europaparlamentets förberedande åtgärd för övervakning av det civila samhället och det europeiska nätverket för likabehandlingsorgan (Equinet).
Denna rekommendation ersätter rådets rekommendation av den 9 december 2013 om verkningsfulla åtgärder för integrering av romer i medlemsstaterna. |
Utfärdad i Bryssel den 12 mars 2021.
På rådets vägnar
A.P. ZACARIAS
Ordförande
(1) Rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (EGT L 180, 19.7.2000, s. 22).
(2) Rådets rambeslut 2008/913/RIF av den 28 november 2008 om bekämpande av vissa former av och uttryck för rasism och främlingsfientlighet enligt strafflagstiftningen (EUT L 328, 6.12.2008, s. 55).
(3) Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/29/EU av den 25 oktober 2012 om fastställande av miniminormer för brottsoffers rättigheter och för stöd till och skydd av dem samt om ersättande av rådets rambeslut 2001/220/RIF (EUT L 315, 14.11.2012, s. 57).
(4) Rådets rekommendation av den 9 december 2013 om verkningsfulla åtgärder för integrering av romer i medlemsstaterna (EUT C 378, 24.12.2013, s. 1).
(5) Särskild Eurobarometerundersökning 493. Diskriminering inom EU (de första resultaten offentliggjordes i september 2019).
(6) Utbredd rasism fortsätter att hemsöka Europa. Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, 20 juni 2019, publikation baserad på rapporten om grundläggande rättigheter 2019, Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, 6 juni 2019.
(7) Europeiska kommissionen mot rasism och intolerans, allmän policyrekommendation nr 3 om bekämpande av rasism och intolerans mot romer, antagen den 6 mars 1998. I ingressen till den allmänna policyrekommendationen nr 13 om bekämpande av antiziganism och diskriminering av romer upprepades att ”antiziganism är en särskilt ihållande, våldsam, återkommande och vanlig form av rasism”.
(8) Referensdokumentet från 2017 om antiziganism från alliansen mot antiziganism. Hämtat från: http://antigypsyism.eu/?page_id=17
(9) EU:s högnivågrupp för bekämpande av rasism, främlingsfientlighet och andra former av intolerans (dokument med slutsatser, november 2018). Antigypsyism: Increasing its recognition to better understand and address its manifestations.
(10) https://www.holocaustremembrance.com/resources/working-definitions-charters/working-definition-antigypsyism-anti-roma-discrimination
(11) I olika sammanhang, t.ex. människohandel, vars offer främst är romska kvinnor och barn.
(12) Termen ”multidiskriminering” används som samlingsbegrepp för alla typer av diskriminering på flera grunder som kan ta sig uttryck på två sätt: genom ”additiv diskriminering”, där diskrimineringen baseras på flera sinsemellan skilda diskrimineringsgrunder, och ”intersektionell diskriminering”, där två eller flera diskrimineringsgrunder finns och samverkar på ett sätt som gör att de är oåtskiljbara eller oupplösligt sammankopplade. Tackling Multiple Discrimination. Practices, policies and laws. Rapport från Europeiska kommissionen (2007). Multiple Discrimination in EU Law: Opportunities for Legal Responses to Intersectional Gender Discrimination. Europeiska nätverket av juridiska experter på jämställdhetsområdet. Europeiska kommissionen (2009).
(13) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG (EUT L 158, 30.4.2004, s. 77).
(14) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).
(15) Riktlinjer om förbättring av insamlingen och användningen av uppgifter om jämlikhet (2018). Europeiska revisionsrätten rekommenderade att lämpliga metoder skulle utvecklas för att samla in relevanta data om romers inkludering i alla medlemsstater. EU:s politiska initiativ och ekonomiska stöd till integrering av romer: stora framsteg har gjorts under det senaste årtiondet men det krävs ytterligare ansträngningar på fältet. Särskild rapport nr 14/2016.
(16) De gemensamma grundprinciperna diskuterades vid den första europeiska plattformen för romers integrering i april 2009 och godkändes av rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) den 8 juni 2009 i slutsatser där medlemsstaterna uppmanades att i förekommande fall ta hänsyn till de gemensamma grundprinciperna när de utformar och genomför politiken. Rådets (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) slutsatser om romers integrering (8 juni 2009).
(17) Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU av den 10 mars 2010 om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (direktiv om audiovisuella medietjänster) (EUT L 95, 15.4.2010, s. 1).
(18) Med systematisk eller strukturell diskriminering avses diskriminering i form av ojämlikhet som är en följd av lagstiftning, politik och praxis, inte avsiktligt utan på grund av olika institutionella faktorer i samband med att lagstiftning, politik och praxis utformas, genomförs och ses över. Roma and Traveller Inclusion: Towards a new EU Framework, Learning from the work of equality bodies, Equinet Perspective, juni 2020.
(19) Unionsmedborgare av romsk etnicitet som utövar sin rätt till fri rörlighet inom Europeiska unionen.
(20) Roma women in nine EU Member States (2019). Rapport från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter med en beskrivning av de utmaningar som romska kvinnor och flickor möter.
(21) I linje med beskrivningen i rådets rekommendation av den 30 oktober 2020 om en väg till jobb – en förstärkt ungdomsgaranti och om ersättande av rådets rekommendation av den 22 april 2013 om att inrätta en ungdomsgaranti (EUT C 372, 4.11.2020, s. 1).
(22) Se artikel 16 jämförd med skäl 31 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/2184 av den 16 december 2020 om kvaliteten på dricksvatten (EUT L 435, 23.12.2020, s. 1).
(23) Se särskilt artikel 4.1 v och viii i förslaget om ESF+ för 2021–2027.
(24) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (EUT L 57, 18.2.2021, s. 17).
(25) Bilaga 2 till meddelandet av den 7 oktober 2020 och Monitoring framework for an EU Roma strategic framework for equality, inclusion and participation – Objectives and indicators.
IV Upplysningar
UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
Europeiska kommissionen
19.3.2021 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 93/15 |
Eurons växelkurs (1)
18 mars 2021
(2021/C 93/02)
1 euro =
|
Valuta |
Kurs |
USD |
US-dollar |
1,1912 |
JPY |
japansk yen |
130,08 |
DKK |
dansk krona |
7,4360 |
GBP |
pund sterling |
0,85575 |
SEK |
svensk krona |
10,1570 |
CHF |
schweizisk franc |
1,1069 |
ISK |
isländsk krona |
151,60 |
NOK |
norsk krona |
10,1058 |
BGN |
bulgarisk lev |
1,9558 |
CZK |
tjeckisk koruna |
26,170 |
HUF |
ungersk forint |
368,18 |
PLN |
polsk zloty |
4,6253 |
RON |
rumänsk leu |
4,8858 |
TRY |
turkisk lira |
8,7701 |
AUD |
australisk dollar |
1,5347 |
CAD |
kanadensisk dollar |
1,4824 |
HKD |
Hongkongdollar |
9,2493 |
NZD |
nyzeeländsk dollar |
1,6567 |
SGD |
singaporiansk dollar |
1,6013 |
KRW |
sydkoreansk won |
1 343,25 |
ZAR |
sydafrikansk rand |
17,6202 |
CNY |
kinesisk yuan renminbi |
7,7507 |
HRK |
kroatisk kuna |
7,5750 |
IDR |
indonesisk rupiah |
17 165,19 |
MYR |
malaysisk ringgit |
4,8976 |
PHP |
filippinsk peso |
57,997 |
RUB |
rysk rubel |
88,1313 |
THB |
thailändsk baht |
36,772 |
BRL |
brasiliansk real |
6,6225 |
MXN |
mexikansk peso |
24,5306 |
INR |
indisk rupie |
86,6105 |
(1) Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.
19.3.2021 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 93/16 |
Information från Europeiska kommissionen, som offentliggörs i enlighet med artikel 22.2 i rådets förordning (EG) nr 1005/2008, vad gäller flaggstaternas meddelanden (förteckning över stater och deras behöriga myndigheter) enligt artikel 20.1, 20.2 och 20.3 i förordning (EG) nr 1005/2008 samt bilaga III till den förordningen
(2021/C 93/03)
Följande tredjeländer har i enlighet med artikel 20.1, 20.2 och 20.3 i rådets förordning (EG) nr 1005/2008 (1) samt bilaga III till den förordningen meddelat Europeiska kommissionen vilka myndigheter som, inom ramen för det fångstcertifieringssystem som inrättats genom artikel 12 i förordningen, har befogenhet att
a) |
registrera fiskefartyg som för medlemsstatens flagg, |
b) |
bevilja och tillfälligt eller permanent dra in fartygens fiskelicenser, |
c) |
intyga äktheten för informationen i de fångstintyg som avses i artikel 12 och godkänna dessa intyg, |
d) |
sköta genomförande, kontroll och tillsyn av de lagar, förordningar och bevarande- och förvaltningsåtgärder som deras fiskefartyg måste följa, |
e) |
kontrollera fångstintygen för att bistå medlemsstaternas behöriga myndigheter genom det administrativa samarbete som avses i artikel 20.4, |
f) |
översända prov på fångstintyg enligt mallen i bilaga 1, och |
g) |
uppdatera meddelandena.
|
(1) EUT L 286, 29.10.2008, s. 1.
(2) Tillämpligt från och med den 1 januari 2021.
19.3.2021 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 93/35 |
Ny nationell sida på euromynt som är avsedda att sättas i omlopp
(2021/C 93/04)
Nationell sida på det nya minnesmynt med valören 2 euro som är avsett att sättas i omlopp och som utges av Frankrike
Euromynt avsedda att sättas i omlopp är lagliga betalningsmedel i hela euroområdet. För att informera alla som hanterar mynt, liksom den breda allmänheten, offentliggör kommissionen utformningen av alla nya euromynt (1). I enlighet med rådets slutsatser av den 10 februari 2009 (2) får medlemsstaterna i euroområdet och de länder som har ingått ett monetärt avtal med Europeiska unionen om utgivning av euromynt ge ut minnesmynt med valören 2 euro avsedda att sättas i omlopp, om vissa villkor är uppfyllda. Dessa mynt har samma tekniska egenskaper som andra euromynt med valören 2 euro, men deras nationella sida har ett minnes- eller jubileumsmotiv med högt nationellt eller europeiskt symbolvärde.
Utgivande land: Frankrike
Tema: Unicef
Beskrivning: Motivet utgörs av en allegori över Unicefs arbete, där händer spelar en viktig roll. Från varsin sida håller de upp världen och bildar länken mellan jordens olika regioner. Därunder ”75 ANS” (75år) intill en lagerkrans, och till höger förkortningen RF för ”République Française”. I omskrift ovan ”UNICEF” jämte årtalen 1946-2021 samt Unicefs motto ”POUR CHAQUE ENFANT” (För varje barn).
I myntets yttre fält återfinns EU-flaggans tolv stjärnor.
Uppskattad myntupplaga:7 500 000
Utgivning: Mars 2021
(1) Se EGT C 373, 28.12.2001, s. 1 för upplysningar om nationella sidor på alla mynt som gavs ut 2002.
(2) Se slutsatserna från rådets möte (ekonomiska och finansiella frågor) den 10 februari 2009 och kommissionens rekommendation av den 19 december 2008 om gemensamma riktlinjer för utformningen av euromyntens nationella sidor och utgivningen av euromynt avsedda att sättas i omlopp (EUT L 9, 14.1.2009, s. 52).
V Yttranden
FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN
Europeiska kommissionen
19.3.2021 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 93/36 |
Förhandsanmälan av en koncentration
(Ärende M.10157 — Aurubis/TSR Recycling/JV)
(Text av betydelse för EES)
(2021/C 93/05)
1.
Europeiska kommissionen mottog den 12 mars 2021 en anmälan av en föreslagen koncentration i enlighet med artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1).Denna anmälan berör följande företag:
— |
Aurubis AG (Aurubis, Tyskland), |
— |
TSR Recycling GmbH & Co. KG (TSR, Tyskland), som tillhör Remondis SE & Co. KG (Tyskland), ytterst kontrollerat av Rethmann SE & Co. KG (Tyskland), |
— |
Ett nytt bolagsregistrerat samriskföretag (JV, Tyskland). |
Aurubis och TSR förvärvar, på det sätt som avses i artikel 3.1 b och 3.4 i koncentrationsförordningen, gemensam kontroll över det gemensamma företaget.
Koncentrationen genomförs genom förvärv av aktier i ett nyskapat företag som utgör ett gemensamt företag.
2.
De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:
— |
Aurubis är en vertikalt integrerad global leverantör av icke-järnmetaller [av andra metaller än järn] och en av de största kopparproducenterna i Europa. Aurubis kärnverksamhet består i att framställa kopparkatoder av utvunnet kopparkoncentrat och kopparskrot. Aurubis bearbetar dessutom kopparkatoder till valstrådar och modeller, |
— |
TSR är verksamt inom handel med och bearbetning av returråvara (främst skrot) för ståltillverkare och gjuteriindustrin. TSR samlar in, lagrar och bearbetar metall, inklusive järnbaserat och icke-järnbaserat metallskrot, och i begränsad utsträckning elektroniskt skrot. TSR erbjuder dessutom tjänster för bortskaffande av avfall och miljötjänster, |
— |
Det gemensamma företaget är avsett att vara verksamt inom återvinning av kabelskrot. |
3.
Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda transaktionen kan omfattas av koncentrationsförordningen, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare.
4.
Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.Synpunkterna ska ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Följande referens bör alltid anges:
Ärende M.10157 — Aurubis/TSR Recycling/JV
Synpunkterna kan sändas till kommissionen per e-post, per fax eller per post. Använd följande kontaktuppgifter:
epost: COMP-MERGER-REGISTRY@ec.europa.eu
Fax +32 22964301
Post:
European Commission |
Directorate-General for Competition |
Merger Registry |
1049 Bruxelles/Brussel |
BELGIQUE/BELGIË |
(1) EUT L 24, 29.1.2004, s. 1 (koncentrationsförordningen).
19.3.2021 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 93/38 |
Förhandsanmälan av en koncentration
(Ärende M.10159 — Infosys/Daimler (Certain Assets and Personnel))
Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande
(Text av betydelse för EES)
(2021/C 93/06)
1.
Europeiska kommissionen mottog den 12 mars 2021 en anmälan av en föreslagen koncentration i enlighet med artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1).Denna anmälan berör följande företag:
— |
Infosys Limited (Infosys, Indien). |
— |
vissa av Daimler AG:s it-tillgångar, personal, kontrakt och skulder (Daimler IT Assets, Tyskland). |
Infosys förvärvar, på det sätt som avses i artikel 3.1 b i koncentrationsförordningen, kontroll över Daimler IT Assets.
Koncentrationen genomförs genom förvärv av tillgångar.
2.
De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:
— |
Infosys: tillhandahåller globalt digitala tjänster och it-konsulttjänster till kunder inom ett antal olika branscher. |
— |
Daimler IT Assets: tillhandahåller it-tjänster (help desk, it-verktyg, datacentraler, SAP-lösningar) för internt bruk till Daimler AG, ett globalt företag som utvecklar, tillverkar och distribuerar fordonsprodukter, främst personbilar, lastbilar, skåpbilar och bussar. |
3.
Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda transaktionen kan omfattas av koncentrationsförordningen, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare.Det bör noteras att detta ärende kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande, i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 (2).
4.
Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.Synpunkterna ska ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Följande referens bör alltid anges:
M.10159 — INFOSYS/DAIMLER (CERTAIN ASSETS AND PERSONNEL)
Synpunkterna kan sändas till kommissionen per e-post, per fax eller per post. Använd följande kontaktuppgifter:
e-post: COMP-MERGER-REGISTRY@ec.europa.eu
Fax: +32 2 296 43 01
Post:
European Commission |
Directorate-General for Competition |
Merger Registry |
1049 Bruxelles/Brussel |
BELGIQUE/BELGIË |
(1) EUT L 24, 29.1.2004, s. 1 (koncentrationsförordningen).
ÖVRIGA AKTER
Europeiska kommissionen
19.3.2021 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 93/39 |
Offentliggörande av en ansökan om godkännande av en ändring, som inte är en mindre ändring, av en produktspecifikation i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel
(2021/C 93/07)
I enlighet med artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1) ges rätt att göra invändningar inom tre månader från dagen för detta offentliggörande.
ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE AV EN ÄNDRING AV PRODUKTSPECIFIKATIONEN FÖR SKYDDADE URSPRUNGSBETECKNINGAR ELLER SKYDDADE GEOGRAFISKA BETECKNINGAR SOM INTE ÄR EN MINDRE ÄNDRING
Ansökan om godkännande av en ändring i enlighet med artikel 53.2 första stycket i förordning (EU) nr 1151/2012
”PERA MANTOVANA”
EU-nr: PGI-IT-01533-AM01 – 19 juli 2018
SUB ( ) SGB (X)
1. Ansökande grupp och berättigat intresse
C.OR.MA. Soc. Coop. |
Via Cantone, 20 – San Giovanni del Dosso (MN) |
Tfn +39 0386757323
Fax +39 0386757921
pera@opcorma.it
corma@pec.confcooperative.it
C.OR.MA. Soc. Coop., på adressen Via Cantone, 20 – San Giovanni del Dosso (MN), har behörighet att ansöka om ändring i enlighet med artikel 13.1 i dekret nr 12511 av den 14 oktober 2013 från det italienska ministeriet för jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukspolitik.
2. Medlemsstat eller tredjeland
Italien
3. Rubrik i produktspecifikationen som berörs av ändringen (ändringarna)
☐ |
Produktens namn |
☒ |
Produktbeskrivning |
☒ |
Geografiskt område |
☒ |
Bevis på ursprung |
☒ |
Produktionsmetod |
☒ |
Samband |
☒ |
Märkning |
☒ |
Annat [förpackning, kontrollorgan, märkning] |
4. Typ av ändring(AR)
☐ |
Ändring av produktspecifikationen för en registrerad SUB eller SGB som inte kan anses som en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 tredje stycket i förordning (EU) nr 1151/2012. |
☒ |
Ändring av produktspecifikationen för en registrerad SUB eller SGB, för vilken det inte har offentliggjorts något sammanfattande dokument (eller motsvarande), som inte kan anses som en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 tredje stycket i förordning (EU) nr 1151/2012. |
5. Ändring(AR)
Produktbeskrivning
– Artikel 1 i den nuvarande produktspecifikationen
”Den skyddade geografiska beteckningen ”Pera Mantovana”, följd av en av de sorter som anges i artikel 2 nedan, får endast användas för frukt som uppfyller villkoren och kraven i denna produktspecifikation.”
har ersatts med följande:
”Den skyddade geografiska beteckningen ”Pera Mantovana” får endast användas för frukt som uppfyller villkoren och kraven i denna produktspecifikation.”
Formuleringen ”följd av en av de sorter som anges i artikel 2 nedan” har strukits eftersom det registrerade namnet är ”Pera Mantovana”. De sorter som anges i produktspecifikationen är inte en del av det registrerade namnet, vilket man kan förledas att tro av den nuvarande lydelsen.
– Artikel 2 i den nuvarande produktspecifikationen och punkt 5 a i den tillgängliga sammanfattningen i DOOR
Meningarna
”Beteckningen ”Pera Mantovana” avser endast frukt av följande päronsorter: Abate Fetel, Conference, Decana del Comizio, Kaiser, Max Red Bartlett och Williams.”
och
”Frukt av päronsorterna Williams, Max Red Bartlett, Conference, Decana del Comizio, Abate Fetel och Kaiser, som odlas på mark som lämpar sig för ändamålet med hjälp av icke-intensiva produktionsmetoder.”
har ersatts med följande:
”Beteckningen ”Pera Mantovana” avser endast frukt av följande päronsorter: Abate Fetel, Conference, Decana del Comizio, Kaiser, Max Red Bartlett, Williams, Carmen och Santa Maria.”
Sorterna Carmen och Santa Maria har lagts till.
För att uppdatera sortutbudet och säkerställa att ”Pera Mantovana” SGB ärs tillgänglig tidigare på året föreslås det att de tidiga sorterna Carmen och Santa Maria, som skördas först, läggs till. I likhet med de andra sorterna som redan ingår i produktspecifikationen för den skyddade geografiska beteckningen har sorterna Carmen och Santa Maria traditionellt odlats i området, men de ingick inte tidigare eftersom de endast producerades i begränsad omfattning. På senare tid har konsumenternas efterfrågan på dessa sorter ökat, bland annat till följd av att de kan skördas tidigare på året.
Ändringen avser även punkt 5 a i den tillgängliga sammanfattningen i DOOR, och har införlivats i punkt 3.2 i det sammanfattande dokumentet.
– Artikel 6 i den nuvarande produktspecifikationen
Följande text
”När ”Pera Mantovana” släpps ut på marknaden ska produkten ha följande egenskaper:
Skal: ljusgrönt till gult, rostfärgat kring foderhålan och skafthålan.
Form: kalebassformad, något avlång.
Storlek: minst 65 mm i diameter.
Fruktens genomsnittliga vikt: minst 260 g.
Sockerhalt: (Bx) 11.
Hårdhet: 5.
Smak: söt.
Skal: gröngult, med mycket rost kring foderhålan, vilken ofta omfattar den nedre tredjedelen
av frukten.
Form: päronformad, ofta symmetrisk.
Storlek: 60 mm i diameter.
Fruktens genomsnittliga vikt: minst 158 g.
Sockerhalt: (Bx) 11.
Hårdhet: 5,5.
Smak: söt.
Skal: slätt, ljusgrönt till gult, ofta med inslag av rosa på den del av frukten som exponeras för solen, litet rostfärgat.
Form: turbinformad.
Storlek: minst 70 mm i diameter.
Fruktens genomsnittliga vikt: minst 240 g.
Sockerhalt: (Bx) 11.
Hårdhet: 4.
Smak: söt, aromatisk.
Skal: ojämn yta, helt rostfärgad.
Form: kalebassformad/päronformad.
Storlek: minst 65 mm i diameter.
Fruktens genomsnittliga vikt: minst 250 g.
Sockerhalt: (Bx) 11.
Hårdhet: 5,7.
Smak: fruktköttet är fint och smakrikt och smälter i munnen.
Skal: slätt, grundfärgen är gul och täckfärgen rosa eller klarröd, ibland med ränder.
Form: kvittenformad eller päronformad.
Storlek: minst 60 mm i diameter.
Fruktens genomsnittliga vikt: minst 185 g.
Sockerhalt: (Bx) 11.
Hårdhet: 6,5.
Smak: söt, aromatisk.”
har ändrats på följande sätt och flyttats till artikel 2 i den ändrade produktspecifikationen:
”När ”Pera Mantovana” släpps ut på marknaden ska produkten ha följande egenskaper:
Skal: ljusgrönt till gult, rostfärgat kring foderhålan och skafthålan.
Form: kalebassformad, något avlång.
Storlek: minst 60 mm i diameter.
Lägsta tillåtna sockerhalt: (Bx) 11.
Högsta tillåtna hårdhet: 5,5/0,5 kg/cm2.
Skal: gröngult, med mycket rost kring foderhålan, vilken ofta omfattar den nedre tredjedelen av frukten.
Form: päronformad, ofta symmetrisk.
Storlek: minst 60 mm i diameter.
Lägsta tillåtna sockerhalt: (Bx) 11.
Högsta tillåtna hårdhet: 5,5/0,5 kg/cm2.
Skal: slätt, ljusgrönt till gult, ofta inslag av rosa, litet rostfärgat.
Form: turbinformad.
Storlek: minst 70 mm i diameter.
Lägsta tillåtna sockerhalt: (Bx) 11.
Högsta tillåtna hårdhet: 4,5/0,5 kg/cm2.
Skal: ojämn yta, helt rostfärgad.
Form: kalebassformad/päronformad.
Storlek: minst 60 mm i diameter.
Lägsta tillåtna sockerhalt: (Bx) 11.
Högsta tillåtna hårdhet: 6,0/0,5 kg/cm2.
Skal: slätt, grundfärgen är gul och täckfärgen rosa eller klarröd, ibland med ränder.
Form: kvittenformad eller päronformad.
Storlek: minst 60 mm i diameter.
Lägsta tillåtna sockerhalt: (Bx) 11.
Högsta tillåtna hårdhet: 7,0/0,5 kg/cm2.”
För samtliga sorter har följande ändringar gjorts i beskrivningen av fruktens egenskaper:
— |
Fruktens genomsnittliga vikt har tagits bort eftersom den inte är en kvalitativ aspekt, utan direkt hänger samman med storleken. Förutom vikten är fruktens storlek avgörande för kvaliteten och kommersiella överväganden. |
— |
Smakbeskrivningen har tagits bort eftersom den är en subjektiv parameter och således svår att utvärdera. |
— |
Det föreslås att orden ”högsta tillåtna” och måttenheten (kg) tillfogas parametern ”hårdhet” för att ange att det är fråga om ett högsta värde som inte får överskridas. |
— |
Av tydlighetsskäl föreslås det även att orden ”lägsta tillåtna” infogas före ”sockerhalt”. De värden som anges i produktspecifikationen ska därmed betraktas som en undre gräns. |
Följande ändringar har även gjorts vad gäller storleken:
— |
I fråga om sorten Abate Fetel: Den minsta diametern har ändrats från 65 mm till 60 mm. |
— |
I fråga om sorten Kaiser: Den minsta diametern har ändrats från 65 mm till 60 mm. |
Det föreslås att storleken på sorterna Abate Fetel och Kaiser ska minskas något från en minsta diameter på 65 mm till 60 mm, eftersom efterfrågan på mindre frukter (en portion) har ökat genom åren. Mindre frukter efterfrågas numera av storkök, skolor (program för frukt i skolan) och i alla situationer där frukt äts utanför hemmet.
Det föreslås att hårdhetsvärdet ska höjas för nedanstående sorter enligt följande: Abate Fetel från 5 till 5,5, Kaiser från 5,7 till 6, Decana del Comizio från 4 till 4,5 och Williams och Max Red Bartlett från 6,5 till 7. Det högsta värdet på hårdhetsparametern, uttryckt som kg/cm2, ska beaktas. Värdet har höjts för att göra det möjligt att lagra produkten under optimala förhållanden, och på så vis bättre tillgodose konsumenternas efterfrågan vad gäller kvalitet, samt för att göra det möjligt att saluföra produkten under en längre tid, i synnerhet i samband med export.
I linje med den ändring som anges i artikel 2 ovan har även nedanstående beskrivande parametrar lagts till för sorterna Santa Maria och Carmen.
”
Skal: slätt, grundfärgen är gröngul.
Form: päronformad eller kort päronformad.
Storlek: minst 60 mm i diameter.
Lägsta tillåtna sockerhalt: (Bx) 11.
Högsta tillåtna hårdhet: 6,0/0,5 kg/cm2.
Skal: grönt med rosa områden.
Form: kalebassformad, något avlång.
Storlek: minst 60 mm i diameter.
Lägsta tillåtna sockerhalt: (Bx) 11.
Högsta tillåtna hårdhet: 6,0/0,5 kg/cm2.”
Ändringen har införlivats i punkt 3.2 i det sammanfattande dokumentet och syftar till att lägga till kemiska och fysikaliska egenskaper i förteckningen över tillåtna sorter för ”Pera Mantovana”, i enlighet med vad som anges i den tillgängliga sammanfattningen i DOOR.
Geografiskt område
Artikel 3 i den nuvarande produktspecifikationen
Sammanslagningen av ett antal kommuner har gjort det nödvändigt att ändra de förtecknade namnen. Det gäller framför allt följande:
— |
Sammanslagningen av kommunerna Carbonara sul Po och Borgofranco sul Po har gett upphov till den nya kommunen Borgocarbonara. |
— |
Sammanslagningen av kommunerna Borgoforte och Virgilio har gett upphov till den nya kommunen Borgo Virgilio. |
— |
Sammanslagningen av kommunerna Pieve di Coriano, Revere och Villa Poma har gett upphov till den nya kommunen Borgo Mantovano. |
— |
Sammanslagningen av kommunerna Sermide och Felonica har gett upphov till den nya kommunen Sermide e Felonica. |
Artikel 3 har därför ändrats på följande sätt:
”Produktionsområdet omfattar den del av provinsen Mantua som lämpar sig för päronodling, däribland kommunerna Sabbioneta, Commessaggio, Viadana, Pomponesco, Dosolo, Gazzuolo, Suzzara, Borgo Virgilio, Motteggiana, Bagnolo San Vito, Sustinente, Gonzaga, Pegognaga, Moglia, San Benedetto Po, Quistello, Quingentole, San Giacomo delle Segnate, San Giovanni del Dosso, Schivenoglia, Borgo Mantovano, Ostiglia, Serravalle a Po, Poggio Rusco, Magnacavallo, Borgocarbonara och Sermide e Felonica.”
Ändringen avser även punkt 5 c i den tillgängliga sammanfattningen i DOOR, och har införlivats i punkt 4 i det sammanfattande dokumentet.
Bevis på ursprung
– Artikel 5 i den nuvarande produktspecifikationen
Stycket
”Regionen Lombardiet ska kontrollera att lämpliga tekniska förhållanden enligt artikel 4 ovan är uppfyllda. Päronträd som lämpar sig för att producera ”Pera Mantovana” ska tas upp i lämpligt register, vilket inrättas, uppdateras och publiceras årligen. En kopia av detta register ska förvaras hos varje kommun som är belägen inom produktionsområdet.
Ministeriet för jordbruks-, livsmedels- och skogsbruksresurser ska ange de förfaranden som ska följas vid registrering, rapportering av årsproduktion och erhållande av motsvarande certifiering i syfte att säkerställa en korrekt och lämplig kontroll av den årligt erkända produktion som saluförs under den skyddade geografiska beteckningen.”
har ersatts med följande och flyttats till artikel 4:
”Varje led i produktionsprocessen övervakas och alla inkommande och utgående produkter registreras.
Kontrollorganet säkerställer att produkten kan spåras genom de register som det för över producenter och förpackningsföretag och genom uppgifter om fastighetsskiftena och producerade kvantiteter. Alla aktörer som är upptagna i registren kontrolleras i enlighet med produktspecifikationen och tillhörande kontrollplan som upprättats av kontrollorganet.”
Det var nödvändigt att ersätta detta stycke för att bringa produktspecifikationen i överensstämmelse med kraven i förordning (EU) nr 1151/2012.
Att kontrollera överensstämmelse med de tekniska villkoren som beskrivs i produktspecifikationen är inte regionen Lombardiets ansvar, utan faller på det kontrollorgan som har bemyndigats för detta ändamål av ministeriet för jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukspolitik.
Denna nya ordalydelse påverkar inte bestämmelserna om att registrera och förteckna päronodlingar och tillhandahålla uppgifter om produktionen. Enligt nuvarande regler är kontrollorganet direkt ansvarigt för detta i enlighet med den relevanta kontrollplanen som godkänts av ministeriet för jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukspolitik.
Det är således frågan om en formell ändring av stycket, vilken inte påverkar de kontrollförfaranden som hittills tillämpats.
Produktionsmetod
– Artikel 4 i den nuvarande produktspecifikationen
— |
Följande mening har tagits bort: ”Bevattning, gödning och andra odlings- och jordbruksmetoder ska utövas i enlighet med de tekniska föreskrifter som utfärdas av de behöriga avdelningarna inom regionen Lombardiet.” Odlings- och jordbruksmetoderna utgör en del av produktionsområdets historiska arv, och det offentliga organet spelar endast en understödjande roll vad gäller att förbättra produktkvaliteten genom att upprätta agronomiska specifikationer och regler för att skydda en integrerad produktion. Det kontrollorgan som har bemyndigats av ministeriet för jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukspolitik ansvarar dessutom, i enlighet med ändringen i föregående punkt, för att kontrollera att jordbruksmetoderna i produktspecifikationen tillämpas. Ändringen av stycket påverkar därför inte de kontrollförfaranden som hittills tillämpats. |
— |
Meningen ”De tillåtna planteringsavstånden är de som vanligtvis används, med en maximal täthet av 5 000 plantor per hektar för nya odlingar.” har ersatts med följande: ”De tillåtna planteringsavstånden är de som vanligtvis används, med en maximal täthet av 6 000 plantor per hektar.” Den maximala planttätheten per hektar har ökat till 6 000 plantor. Det föreslås att odlingsmetoden ”vertikal axel”, som är en vidareutveckling av spindeln, ska läggas till i produktspecifikationen. Det föreslås dessutom att det maximala antalet plantor per hektar utökas från 5 000 till 6 000 för att anpassa plantorna till mer avancerade metoder, samtidigt som slutproduktens kvalitet bibehålls i enlighet med produktspecifikationen. |
— |
Meningarna ”De tillåtna standardmetoderna för att forma trädet kan härledas till ”vaso emiliano” och varianter av denna. De spaljémetoder som får användas är solfjädern, spindeln och varianter av dessa.” |
har ersatts med följande:
”Standardmetoderna för att forma trädet kan härledas till ”vaso emiliano” och varianter av denna. De spaljémetoder som får användas är solfjädern, spindeln, ”vertikal axel” och varianter av dessa.”
Metoden ”vertikal axel” har lagts till eftersom den är en vidareutveckling av spindeln.
— |
Meningen ”I odlingsmetoderna ska ingå minst en beskärning på vintern och två beskärningar under växtsäsongen.” har ersatts med följande: ”I odlingsmetoderna ska ingå minst en beskärning på vintern.” Kravet på ”två beskärningar under växtsäsongen” har strukits eftersom sådana åtgärder numera är förbjudna på grund av växtskyddsskäl. Genom att ta bort grenar med skott blir trädet mer mottagligt för bakterien Erwinia amylovora, som orsakar päronpest. |
— |
Meningen ”För växtskyddet ska om möjligt integrerade och ekologiska metoder tillämpas.” har ändrats till ”För växtskyddet ska integrerade och ekologiska metoder tillämpas.” Meningen har omformulerats för att förtydliga att odlare måste tillämpa integrerade och ekologiska metoder. |
— |
Meningen ”Den maximalt tillåtna produktionen är 45 000 kg per hektar för alla tillåtna sorter.” har ersatts med följande: ”Den maximalt tillåtna produktionen är 55 000 kg per hektar för alla tillåtna sorter.” Den maximalt tillåtna produktionen har utökats till 55 000 kg per hektar för samtliga tillåtna sorter. Produktionen föreslås öka från 45 000 kg till 55 000 kg per hektar eftersom tekniska nyheter som införts inom jordbruket under åren (växtnäringsbevattning, nya grundstammar, tätare odlingar, nya sorter osv.) har gjort det möjligt att uppnå högre avkastning utan att produktens kännetecknade egenskaper påverkas. |
— |
Följande mening har tagits bort: ”För varje sort som anges i artikel 2 fastställer regionen Lombardiet senast den 15 juli varje år en vägledande genomsnittlig produktion per enhet inom ramen för ovannämnda gränsvärde, med beaktande av utvecklingen under säsongen och de miljömässiga odlingsförhållandena.” Det föreslås att regionen Lombardiets befogenhet på detta område stryks eftersom den inte är relevant för innehållet i produktspecifikationen, där det tydligt fastställs ett gränsvärde för produktionen per hektar som odlare måste rätta sig efter. |
— |
Meningen ”Kylning måste användas vid lagring av frukt som kan benämnas med den skyddade geografiska beteckningen ”Pera Mantovana”.” har ersatts med följande: ”Kylning måste användas vid lagring av frukt som lämpar sig för att saluföras med den skyddade geografiska beteckningen ”Pera Mantovana”.” Meningen har omarbetats för att öka tonvikten på produktens lämplighet för SGB-certifiering. |
— |
Följande mening har tagits bort: ”Värdena för luftfuktighet och temperatur i kylrum måste stämma överens med kvalitetskraven.” Det anses lämpligt att ta bort denna mening eftersom den inte innehåller några objektiva och mätbara parametrar, och därför är otydlig och ofullständig. Parametrarna för luftfuktighet och temperatur i kylrum kan dessutom variera beroende på de specifika krav som ställs av kunderna på produktens mognadsgrad. |
— |
Meningen ”Sorterna Conference, Decana del Comizio och Kaiser som är avsedda att saluföras under våren ska förvaras i kontrollerad atmosfär.” har ersatts med följande: ”De kvantiteter av sorter (Williams, Max Red Bartlett, Abate Fetel, Conference, Decana del Comizio och Kaiser) som är avsedda att saluföras under våren ska förvaras i kontrollerad atmosfär.” Det här är en formell rättelse för att ange att man avser de ”kvantiteter” som ska saluföras. Sorterna Williams, Max Red Bartlett och Abate Fetel kan numera också saluföras på våren tack vare nya lagringsmetoder och det föreslås därför att de läggs till produktspecifikationen. |
Samband
De uppgifter som tillhandahölls 1998 för att införa ”Pera Mantovana” i EU:s register över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar har lagts till i produktspecifikationen och använts för punkt 5 i det sammanfattande dokumentet samt införlivats i punkt 5 d och f i den tillgängliga sammanfattningen i DOOR. Kraven som ligger till grund för registreringen av ”Pera Mantovana” har dessutom angivits. Eftersom informationen redan ingår i registreringshandlingarna gäller det en rent redaktionell ändring.
Följande information har tillfogats:
”Registreringsansökan bygger på produktens kvalitet, som i sin tur beror på naturliga faktorer.
Det område som brukar kallas Oltrepò Mantovano utgör ett av de äldsta och mest intressanta områdena med päronodling av hög kvalitet.
Det finns ett nära samband mellan Oltrepò Mantovano och den päronproduktion som historiskt sett har varit utmärkande för området.
Området består av en stor alluvialslätt där avsättningar från olika avrinningsområden har kombinerats över tid, vilket har skapat en bördig och mineralrik jordmån som gör det möjligt att odla päron av utmärkt kvalitet.
Päron kan odlas i området utan att man behöver tillämpa någon av de ”tvingande” metoder som möjliggjorts på senare år genom jordbrukstekniska innovationer. Man tar i stället vara på områdets naturliga förutsättningar, och de skiljer sig starkt från vad man finner i angränsade områden.
Att det här området är väl lämpat för päronodling och att jorden är mycket bördig har framkommit i flera vetenskapliga undersökningar.
Jordbrukare i området har odlat päronträd i flera hundra år.
I århundraden var päron en dyrbar frukt men de odlades oftast bara i köksträdgårdarna (”broli”) på adliga familjers gods.
Under 1900-talet har marknadsstrukturerna, transporterna och lagringskapaciteten förbättrats och därmed har päronodlingen fått ett ordentligt uppsving. Resultaten är goda, såväl kvantitativt som kvalitativt.”
Annat
Förpackning och märkning
Artikel 7 i den nuvarande produktspecifikationen
— |
Stycket ”Vid saluföring av ”Pera Mantovana” till konsumenterna ska sådana förpackningar användas som gör det möjligt att anbringa särskilda märkningar. Behållarna måste alltid förseglas för att förhindra att innehållet kan avlägsnas utan att förseglingen bryts.” har ersatts med följande: ”Vid saluföring av ”Pera Mantovana” ska sådana förpackningar användas som gör det möjligt att anbringa en särskild märkning med orden ”Pera Mantovana” och ”Indicazione Geografica Protetta” (”skyddad geografisk beteckning”) eller akronymen ”IGP” (”SGB”), antingen på 50 % av de enskilda frukterna i en förpackning eller direkt på förpackningen om den är förseglad.” Följande mening har tagits bort: ”Behållarna måste alltid förseglas för att förhindra att innehållet kan avlägsnas utan att förseglingen bryts”. Ett förtydligande har även lagts till om att ”Pera Mantovana” ska förpackas på ett sådant sätt att det är möjligt att anbringa en särskild märkning, antingen på 50 % av de enskilda frukterna eller direkt på förpackningen om den är förseglad. I samband med ändringen har ett antal problem beaktats som hänger samman med de olika typer av behållare som kan användas. Alla behållare lämpar sig inte för försegling, i synnerhet vad gäller stora förpackningar såsom packkorgar, kartonger och lådor där produkten säljs i lösvikt. För att säkerställa att frukten kan identifieras anses det lämpligt att minst 50 % av frukterna i dessa behållare förses med etiketter. För förpackningar där frukten saknar etiketter anses det lämpligt att försegla förpackningen så att innehållet inte kan avlägsnas utan att förseglingen bryts. Stycket med den ändring som anges ovan har lagts till i punkt 3.5 i det sammanfattande dokumentet. |
— |
Följande mening har lagts till för att ge förpackningsföretagen större frihet i deras val av förpackningar så att de bättre kan tillgodose marknadens behov. ”Alla förpackningar som är godkända i EU enligt gällande lagstiftning får användas, oavsett om de kan förseglas (korgar, brickor) eller är öppna (packkorgar, kartonger och lådor).” |
— |
Stycket ”Produkten ska släppas ut på marknaden mellan den 10 augusti och den 31 maj följande år, särskilt under de perioder som anges nedan för varje sort: Abate Fetel: 20 september till 10 februari. Conference: 15 oktober till 30 maj. Decana del Comizio: 30 september till 30 mars. Kaiser: 15 september till 15 mars. Max Red Bartlett: 20 augusti till 10 november. Williams: 10 augusti till 10 november.” har ersatts med följande: ”Produkten ska släppas ut på marknaden under perioden 15 juli–30 juni följande år.” De datum när produkten får släppas ut på marknaden har ändrats enligt följande: ”Produkten ska släppas ut på marknaden under perioden 15 juli–30 juni följande år”. Orden ”under de perioder som anges nedan för varje sort” liksom uppgifterna för varje sort har strukits. Start- och slutdatum för när produkten får släppas ut på marknaden föreslås ändras på följande sätt: |
— |
Startdatum för när produkten får släppas ut på marknaden: 15 juli i stället för 10 augusti, för att främja de tidiga sorterna Carmen och Santa Maria, som föreslås läggas till i specifikationen, och eftersom skörden allt oftare under åren har behövt tidigareläggas för alla sorter på grund av klimatförändringar. |
— |
Slutdatum för när produkten får släppas ut på marknaden: 30 juni i stället för 31 maj, eftersom de moderna lagringsmetoder som utvecklats under årens lopp gör det möjligt att förvara produkten under en längre tid utan att kvaliteten påverkas. Med hänsyn till marknadens krav är det dessutom nödvändigt att inte koncentrera utbudet till en kort period. De specifika datumen för att släppa ut varje sort på marknaden hänger samman med väderförhållandena under säsongen, som är allt mer föränderliga, och det är inte längre realistiskt att fastslå exakta datum. |
— |
Stycket ”Behållaren ska vara märkt med orden ”Pera Mantovana” i lika stora bokstäver, följda av uttrycket ”skyddad geografisk beteckning” och därefter sortnamnet. Förpackningsföretagets namn, firmanamn och adress samt den ursprungliga bruttovikten ska återfinnas inom samma synfält.” och nedanstående mening i punkt 5 h i sammanfattningen ”På den produkt som erbjuds konsumenterna ska orden ”Pera Mantovana” anges, följda av uttrycket ”Indicazione Geografica Protetta” (”skyddad geografisk beteckning”) och eventuella märkningar.” har ersatts med följande: ”Pera Mantovana” och ”Indicazione Geografica Protetta” (”skyddad geografisk beteckning”) eller förkortningen ”IGP” (”SGB”) måste anges på framsidan av eller inuti förpackningarna eller behållarna med tydliga och läsbara tryckta bokstäver av samma storlek. Förpackningsföretagets namn, varumärke eller firmanamn och adress samt sortnamnet får även återfinnas inom samma synfält.” Det har angetts var på förpackningen märkningen ”Pera Mantovana” och ”Indicazione Geografica Protetta” (”skyddad geografisk beteckning”) ska placeras. Det har samtidigt blivit frivilligt att ange sort, förpackningsföretagets varumärke eller firmanamn och adress på förpackningen, och kravet på att ange den ursprungliga bruttovikten har tagits bort eftersom den inte är utmärkande eller obligatorisk för denna typ av produkt. Den föreslagna ändringen avser punkt 3.6 i det sammanfattande dokumentet. |
— |
Följande stycke ska läggas till i artikeln: ”Om produkten säljs till slutkonsumenter i lösvikt från förpackningar eller lådor som är förseglade eller som innehåller etikettmärkt frukt ska den säljas i behållare eller förpackningar där man tydligt kan läsa samma information som krävs för förpackningar enligt produktspecifikationen eller den information som finns på förpackningen som innehåller de enskilda frukterna som ska säljas i lösvikt.” Informationen har lagts till för att reglera försäljningen av produkter i lösvikt från förpackningar eller lådor som är förseglade eller innehåller etikettmärkt frukt, vilken normalt sker vid försäljningsstället, och för att säkerställa att konsumenten får all nödvändig information för att kunna känna igen den skyddade geografiska beteckningen ”Pera Mantovana”. Tillägget avser punkt 3.6 i det sammanfattande dokumentet. |
— |
Stycket ”På begäran av berörda producenter får en grafisk symbol användas i märkningen. Denna symbol föreställer en konstnärlig bild (inbegripet eventuell kolorimetrisk bas) av den figurativa logotyp eller av den specifika och unika logotyp som alltid ska användas tillsammans och oskiljaktigt med den geografiska beteckningen.” har strukits och ersatts med följande: ”Märkningen ska vara av tillräcklig storlek för att säkerställa att klistermärket är väl synligt. Det är koncentriskt och ellipsformat i gult (Yellow p 102 c) mot en röd bakgrund (Pantone p485), och innehåller orden ”Pera Mantovana” och ”skyddad geografisk beteckning” eller akronymen SGB i vita stora bokstäver med typsnittet ITC Avant Garde Gothic. Det är tillåtet att använda termer som hänvisar till företag, namn, firmanamn, privata varumärken och konsortier, förutsatt att dessa inte syftar till att marknadsföra produkten och sannolikt inte kommer att vilseleda köparen. Dessa termer ska återfinnas på den gulfärgade inre delen av etiketten, förpackningen eller klistermärket, med bokstäver i samma storlek eller mindre än de som använts för uttrycket ”skyddad geografisk beteckning”.” Stycket har ersatts med mer detaljerade föreskrifter, som stämmer överens med tidigare ändringar vad gäller märkningen. De grafiska egenskaperna och storleken på märkningen har även fastställts för att säkerställa produktens synlighet och igenkänningsfaktor. Det föreslås dessutom att sådana termer ska få användas som hänvisar till företag, namn, firmanamn, privata varumärken och konsortier, förutsatt att dessa inte syftar till att marknadsföra produkten och sannolikt inte kommer att vilseleda köparen. Dessa termer ska återfinnas på den gulfärgade inre delen av etiketten, förpackningen eller klistermärket, med bokstäver i samma storlek eller mindre än de som använts för uttrycket ”skyddad geografisk beteckning”. |
— |
Följande mening har tagits bort: ”Dessutom måste informationen ”producerad i Italien” anges för de partier som ska exporteras.” Det föreslås att informationen om att produkten är producerad i Italien stryks eftersom dessa uppgifter redan föreskrivs genom gällande lagstiftning. |
Märkning
För att göra det lättare att känna igen produkten ansågs det lämpligt att infoga en bild av märket i produktspecifikationen och i punkt 3.6 i det sammanfattande dokumentet.
Kontrollorgan
I enlighet med artikel 7 i den ändrade produktspecifikationen har följande nya hänvisning till kontrollorganet lagts till:
Kontroller av överensstämmelsen med produktspecifikationen ska utföras i enlighet med artikel 37 i förordning (EU) nr 1151/2012. Det utvalda kontrollorganet för ”Pera Mantovana” SGB är CSQA Certificazioni srl – Via S. Gaetano, 74 – 36016 Thiene (VI) – Italien, tfn +39 0445 313 011, fax +39 0445 313 070 – csqa@csqa.it.
Produktspecifikationen anpassas på det här viset till de bestämmelser som anges i artikel 7 g i förordning (EU) nr 1151/2012.
SAMMANFATTANDE DOKUMENT
”PERA MANTOVANA”
EU-nr: PGI-IT-01533-AM01 – 19.7.2018
SGB (X) SUB ( )
1. Namn [PÅ SUB ELLER SGB]
”Pera Mantovana”
2. Medlemsstat eller tredjeland
Italien
3. Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet
3.1 Produkttyp
Klass 1.6 Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade
3.2 Beskrivning av den produkt för vilken namnet i punkt 1 är tillämpligt
Beteckningen ”Pera Mantovana” avser endast frukt av följande päronsorter: Abate Fetel, Conference, Decana del Comizio, Kaiser, Max Red Bartlett, Williams, Carmen och Santa Maria.
När ”Pera Mantovana” släpps ut på marknaden ska produkten ha följande egenskaper:
Skal: ljusgrönt till gult, rostfärgat kring foderhålan och skafthålan.
Form: kalebassformad, något avlång.
Storlek: minst 60 mm i diameter.
Lägsta tillåtna sockerhalt: (° Bx) 11.
Högsta tillåtna hårdhet: 5,5/0,5 kg/cm2.
Skal: gröngult, med mycket rost kring foderhålan, vilken ofta omfattar den nedre tredjedelen av frukten.
Form: päronformad, ofta symmetrisk.
Storlek: minst 60 mm i diameter.
Lägsta tillåtna sockerhalt: (° Bx) 11.
Högsta tillåtna hårdhet: 5,5/0,5 kg/cm2.
Skal: slätt, ljusgrönt till gult, ofta inslag av rosa, litet rostfärgat.
Form: turbinformad.
Storlek: minst 70 mm i diameter.
Lägsta tillåtna sockerhalt: (° Bx) 11.
Högsta tillåtna hårdhet: 4,5/0,5 kg/cm2.
Skal: ojämn yta, helt rostfärgad.
Form: kalebassformad/päronformad.
Storlek: minst 60 mm i diameter.
Lägsta tillåtna sockerhalt: (° Bx) 11.
Högsta tillåtna hårdhet: 6,0/0,5 kg/cm2.
Skal: slätt, grundfärgen är gul och täckfärgen
rosa eller klarröd, ibland med ränder.
Form: kvittenformad eller päronformad.
Storlek: minst 60 mm i diameter.
Lägsta tillåtna sockerhalt: (° Bx) 11.
Högsta tillåtna hårdhet: 7,0/0,5 kg/cm2.
Skal: slätt, grundfärgen är gröngul.
Form: päronformad eller kort päronformad.
Storlek: minst 60 mm i diameter.
Lägsta tillåtna sockerhalt: (° Bx) 11.
Högsta tillåtna hårdhet: 6,0/0,5 kg/cm2.
Skal: grönt med rosa områden.
Form: kalebassformad, något avlång.
Storlek: minst 60 mm i diameter.
Lägsta tillåtna sockerhalt: (° Bx) 11.
Högsta tillåtna hårdhet: 6,0/0,5 kg/cm2.
3.3 Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung) och råvaror (endast för bearbetade produkter)
—
3.4 Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området
Alla steg i odlingen och skörden av ”Pera Mantovana” måste äga rum i det avgränsade geografiska området.
3.5 Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning osv. av den produkt som det registrerade namnet avser
Vid saluföring av ”Pera Mantovana” ska sådana förpackningar användas som gör det möjligt att anbringa en särskild märkning med orden ”Pera Mantovana” och ”Indicazione Geografica Protetta” (”skyddad geografisk beteckning”) eller akronymen ”IGP” (”SGB”), antingen på 50 % av de enskilda frukterna i en förpackning eller direkt på förpackningen om den är förseglad.
3.6 Särskilda regler för märkning av den produkt som det registrerade namnet avser
”Pera Mantovana” och ”skyddad geografisk beteckning” eller förkortningen ”SGB” måste anges på framsidan av eller inuti förpackningarna eller behållarna med tydliga och läsbara tryckta bokstäver av samma storlek.
Förpackningsföretagets namn, varumärke eller firmanamn och adress samt sortnamnet får även återfinnas inom samma synfält.
Om produkten säljs till slutkonsumenter i lösvikt från förpackningar eller lådor som är förseglade eller som innehåller etikettmärkt frukt ska den säljas i behållare eller förpackningar där man tydligt kan läsa samma information som krävs för förpackningar eller den information som finns på förpackningen som innehåller de enskilda frukterna som ska säljas i lösvikt.
Märkningen ser ut på följande sätt:
4. Kort beskrivning av det geografiska området
Produktionsområdet, även känt som Oltrepò Mantovano, omfattar den del av provinsen Mantua som lämpar sig för päronodling, däribland kommunerna Sabbioneta, Commessaggio, Viadana, Pomponesco, Dosolo, Gazzuolo, Suzzara, Borgo Virgilio, Motteggiana, Bagnolo San Vito, Sustinente, Gonzaga, Pegognaga, Moglia, San Benedetto Po, Quistello, Quingentole, San Giacomo delle Segnate, San Giovanni del Dosso, Schivenoglia, Borgo Mantovano, Ostiglia, Serravalle a Po, Poggio Rusco, Magnacavallo, Borgocarbonara och Sermide e Felonica.
5. Samband med det geografiska området
Registreringsansökan bygger på produktens kvalitet, som i sin tur beror på naturliga faktorer.
Det finns ett nära samband mellan Oltrepò Mantovano och den päronproduktion som historiskt sett har varit utmärkande för området.
Det område som brukar kallas Oltrepò Mantovano utgör ett av de äldsta och mest intressanta områdena med päronodling av hög kvalitet.
Området består av en stor alluvialslätt där avsättningar från olika avrinningsområden har kombinerats över tid, vilket har skapat en bördig och mineralrik jordmån som gör det möjligt att odla päron av utmärkt kvalitet.
Päron kan odlas i området utan att man behöver tillämpa någon av de ”tvingande” metoder som möjliggjorts på senare år genom jordbrukstekniska innovationer. Man tar i stället vara på områdets naturliga förutsättningar, och de skiljer sig starkt från vad man finner i angränsade områden.
Att det här området är väl lämpat för päronodling och att jorden är mycket bördig har framkommit i flera vetenskapliga undersökningar.
Jordbrukare i området har odlat päronträd i flera hundra år.
I århundraden var päron en dyrbar frukt men de odlades oftast bara i köksträdgårdarna (”broli”) på adliga familjers gods.
Under 1900-talet har marknadsstrukturerna, transporterna och lagringskapaciteten förbättrats och därmed har päronodlingen fått ett ordentligt uppsving. Resultaten är goda, såväl kvantitativt som kvalitativt.
Hänvisning till offentliggörandet av produktspecifikationen
(artikel 6.1 andra stycket i denna förordning)
De italienska myndigheterna har inlett det nationella förfarandet för invändningar genom att offentliggöra ansökan om registrering av den skyddade geografiska beteckningen ”Pera Mantovana” i Republiken Italiens officiella tidning Gazzetta Ufficiale della Repubblica Italiana nr 114 av den 18 maj 2018.
Den fullständiga produktspecifikationen finns på http://www.politicheagricole.it/flex/cm/pages/ServeBLOB.php/L/IT/IDPagina/3335
eller
kan nås direkt från startsidan på webbplatsen för ministeriet för jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukspolitik (www.politicheagricole.it). Klicka på ”Qualità” (längst upp till höger på skärmen) och sedan på ”Prodotti DOP, IGP e STG” (till vänster på skärmen) och ”Disciplinari di produzione all’esame dell’UE”.
19.3.2021 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 93/54 |
Offentliggörande av ett meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn enligt artikel 17.2 och 17.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33
(2021/C 93/08)
Detta meddelande offentliggörs i enlighet med artikel 17.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33 (1).
MEDDELANDE OM EN STANDARDÄNDRING AV DET SAMMANFATTANDE DOKUMENTET
”DRÔME”
PGI-FR-A1121-AM02
Datum för meddelandet: 14 december 2020
BESKRIVNING AV OCH MOTIVERING TILL DEN ÄNDRING SOM GODKÄNTS
1. Organoleptisk beskrivning av vinerna
Den ”organoleptiska beskrivningen av vinerna” har förtydligats i punkterna som rör vinernas färg: ”De röda vinerna kan drickas unga och friska. De har en intensiv färg som varierar mellan hallonröd och granatröd.
Rosévinerna har en god balans som gör att fruktigheten bevaras. Färgpaletten går från svagt laxrosa åt det gråa hållet till djupare rosa färger som mer går åt blårött.
De vita vinerna, som kan vara ljusgula med gröna skiftningar till gula med gyllene skiftningar, är torra men samtidigt friska och eleganta med blommiga toner. ”
2. Geografiskt område och omedelbart närområde
Det geografiska området och det omedelbara närområdet har gjorts om till en gemensam förteckning enligt den geografiska kodexen från 2020 som är den nationella referensen och innehåller en förteckning över kommuner per departement. Den här förteckningen över kommuner är en formändring som inte ändrar det geografiska området eller det omedelbara närområdet.
3. Druvbestånd
Det druvbestånd som har fastställts för framställning av viner med den skyddade geografiska beteckningen ”Drôme” kompletteras med följande tio druvsorter: artaban N, floréal B, monarch N, muscaris B, prior N, solaris B, soreli B, souvignier gris, vidoc N och voltis B.
Dessa sorter anses vara motståndskraftiga mot torka och mot svampsjukdomar. De gör det möjligt att minska användningen av växtskyddsmedel och samtidigt följa reglerna för de sorter som används för framställning av den skyddade geografiska beteckningen, både när det gäller de fysiologiska och de oenologiska reglerna. De påverkar inte egenskaperna hos vinerna med den skyddade geografiska beteckningen.
4. Samband med det geografiska området
Sambandet som baseras på samspelet mellan det geografiska områdets och produktens särskilda egenskaper stärks genom att följande mening läggs till:
”Ett särpräglat mesoklimat, mellan klimatet i norra delen av Medelhavsområdet och det semikontinentala klimatet, främjar planteringen av de druvsorter som används till viner med den skyddade geografiska beteckningen på sluttningar eller längst ner i sluttningarna på väldränerad jord som värms upp snabbt. Den här synergin gör att druvornas primäraromer bevaras och att det går att producera friska viner som kännetecknas av antingen fruktiga eller blommiga toner.”
5. Viktigaste kontrollerade punkterna i produktspecifikationen
Förteckningen över de viktigaste punkterna att kontrollera och hur de ska bedömas har ändrats för att förtydliga att om det framkommer någon avvikelse vid en internkontroll, så ska producentorganisationen genomföra en organoleptisk undersökning av både otappat vin och buteljerat vin. Detta fastställs även i kontrollplanen.
6. Myndighet som ansvarar för kontroller
Kapitel III i produktspecifikationen för den skyddade geografiska beteckningen ”Drôme” kompletteras med kontaktuppgifter till Institut National de l’Origine et de la Qualité som är den myndighet som ansvarar för kontroller. Kontrollen genomförs för INAO:s räkning av kontrollorganet CERTIPAQ.
SAMMANFATTANDE DOKUMENT
1. Produktens namn
Drôme
2. Typ av geografisk beteckning
SGB – skyddad geografisk beteckning
3. Kategorier av vinprodukter
1. |
Vin |
5. |
Mousserande kvalitetsviner |
4. Beskrivning av vinet eller vinerna
Stilla röda viner, roséviner och vita viner
För stilla viner ska värdena (tröskelvärde eller gränsvärde) för den totala alkoholhalten, den totala syrahalten, halten flyktiga syror och den totala svaveldioxidhalten följa de regler som fastställs i unionslagstiftningen.
De röda vinerna kan drickas unga och friska. De har en intensiv färg som varierar mellan hallonröd och granatröd.
Rosévinerna har en god balans som gör att fruktigheten bevaras. Färgpaletten går från svagt laxrosa åt det gråa hållet till djupare rosa färger som mer går åt blårött.
De vita vinerna, som kan vara ljusgula med gröna skiftningar till gula med gyllene skiftningar, är torra men samtidigt friska och eleganta med blommiga toner.
Allmänna analytiska egenskaper |
|
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent): |
|
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent): |
9 |
Lägsta totala syrahalt: |
|
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter): |
|
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter): |
|
Mousserande röda kvalitetsviner, mousserande kvalitetsroséviner och mousserande vita kvalitetsviner
För mousserande kvalitetsviner ska den verkliga alkoholhalten, den totala alkoholhalten, den totala syrahalten, halten flyktiga syror, den totala svaveldioxidhalten och koldioxidhalten följa de regler som fastställs i unionslagstiftningen (tröskelvärde eller gränsvärde).
Mousserande kvalitetsviner har en behaglig friskhet med fruktiga aromer.
Allmänna analytiska egenskaper |
|
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent): |
|
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent): |
|
Lägsta totala syrahalt: |
|
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter): |
|
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter): |
|
5. Vinframställningsmetoder
a. Särskilda oenologiska metoder
Särskild oenologisk metod
Vinerna måste uppfylla alla oenologiska krav i unionens regelverk och i den franska lagen om jordbruk och fiske (Code rural et de la pêche maritime).
b. Högsta avkastning
120 hektoliter/hektar.
6. Avgränsat geografiskt område
För att de stilla vinerna ska få omfattas av den skyddade geografiska beteckningen ”Drôme” ska druvorna skördas och vinifieras och vinet beredas inom hela departementet Drôme på grundval av den officiella geografiska kodexen från 2020.
Druvskörd, framställning och beredning av de mousserande kvalitetsviner som får omfattas av den skyddade geografiska beteckningen ”Drôme” sker i departementet Drôme, med undantag för följande kommuner:
Aix-en-Diois, Aouste-sur-Sye, Aubenasson, Aurel, Barsac, Barnave, Beaufort-sur-Gervanne, Châtillon-en-Diois, Die, Espenel, Laval-d'Aix, Luc-en-Diois, Menglon, Mirabel-et-Blacons, Molière-Glandaz, Montclar-sur-Gervanne, Montlaur-en-Diois, Montmaur-en-Diois, Piegros-la-Clastre, Ponet-et-Saint-Auban, Pontaix, Poyols, Recoubeau-Jansac, Saillans, Saint-Benoît-en-Diois, Saint-Roman, Saint-Sauveur-en-Diois, Sainte-Croix, Suze-sur-Crest, Vercheny och Véronne.
7. Huvudsakliga druvsorter
Abouriou B
Alicante henri bouschet N
Aligoté B
Alphonse lavallée N
Altesse B
Aléatico N
Aramon N
Aramon blanc B
Aramon gris G
Aranel B
Arinarnoa N
Arriloba B
Arrufiac B – arrufiat
Artaban N
Aubin B
Aubun N – murescola
Auxerrois B
Bachet N
Barbaroux Rs
Baroque B
Biancu gentile B
Blanc dame B
Bouchalès N
Bouillet N
Bourboulenc B – doucillon blanc
Brachet N – braquet
Brun fourca N
Brun argenté N – vaccarèse
Béclan N – petit béclan
Béquignol N
Cabernet franc N
Cabernet-sauvignon N
Caladoc N
Calitor N
Camaralet B
Carcajolo N
Carcajolo blanc B
Carignan N
Carignan blanc B
Carmenère N
Castets N
Chambourcin N
Chardonnay B
Chasan B
Chasselas B
Chatus N
Chenanson N
Chenin B
Cinsaut N – cinsault
Clairette B
Clairette rose Rs
Clarin B
Claverie B
Codivarta B
Colobel N
Colombard B
Colombaud B – bouteillan
Corbeau N – douce noire
Cot N – malbec
Couderc noir N
Counoise N
Courbu B – gros courbu
Courbu noir N
Couston N
Crouchen B – cruchen
César N
Duras N
Durif N
Egiodola N
Ekigaïna N
Etraire de la dui N
Fer N – fer servadou, braucol, mansois, pinenc
Feunate N
Floreal B
Florental N
Folignan B
Folle blanche B
Fuella nera N
Furmint B
Gamaret
Gamay fréaux N
Gamay N
Gamay de bouze N
Gamay de chaudenay N
Ganson N
Garonnet N
Gascon N
Genovèse B
Gewurztraminer Rs
Goldriesling B
Gouget N
Graisse B
Gramon N
Grassen N – grassenc
Grenache N
Grenache blanc B
Grenache gris G
Gringet B
Grolleau N
Grolleau gris G
Gros manseng B
Jacquère B
Joubertin
Jurançon blanc B
Jurançon noir N – dame noire
Landal N
Lauzet B
Len de l’el B – loin de l’oeil
Liliorila B
Listan B – palomino
Lledoner pelut N
Léon millot N
Macabeu B – macabeo
Mancin N
Manseng noir N
Marsanne B
Marselan N
Maréchal foch N
Mauzac B
Mauzac rose Rs
Mayorquin B
Melon B
Merlot N
Merlot blanc B
Meslier saint-françois B – gros meslier
Meunier N
Milgranet N
Molette B
Mollard N
Monarch N
Mondeuse N
Mondeuse blanche B
Monerac N
Montils B
Morrastel N – minustellu, graciano
Mourvaison N
Mourvèdre N – monastrell
Mouyssaguès
Muresconu N – morescono
Muscadelle B
Muscardin N
Muscaris B
Muscat ottonel B – muscat, moscato
Muscat cendré B – muscat, moscato
Muscat d’alexandrie B – muscat, moscato
Muscat de hambourg N – muscat, moscato
Muscat à petits grains blancs B – muscat, moscato
Muscat à petits grains roses Rs – muscat, moscato
Muscat à petits grains rouges Rg – muscat, moscato
Mérille N
Müller-thurgau B
Nielluccio N – nielluciu
Noir fleurien N
Négret de banhars N
Négrette N
Oberlin noir N
Ondenc B
Orbois B
Pagadebiti B
Pascal B
Perdea B
Persan N
Petit courbu B
Petit manseng B
Petit meslier B
Petit verdot N
Picardan B – araignan
Pineau d’aunis N
Pinot blanc B
Pinot gris G
Pinot noir N
Piquepoul blanc B
Piquepoul gris G
Piquepoul noir N
Plant de brunel N
Plant droit N – espanenc
Plantet N
Portan N
Portugais bleu N
Poulsard N – ploussard
Prior N
Prunelard N
Raffiat de moncade B
Ravat blanc B
Rayon d’or B
Riesling B
Riminèse B
Rivairenc N – aspiran noir
Rivairenc blanc B – aspiran blanc
Rivairenc gris G – aspiran gris
Romorantin B – danery
Rosé du var Rs
Roublot B
Roussanne B
Roussette d’ayze B
Sacy B
Saint côme B
Saint-macaire N
Saint-pierre doré B
Sauvignon B – sauvignon blanc
Sauvignon gris G – fié gris
Savagnin blanc B
Savagnin rose Rs
Sciaccarello N
Segalin N
Seinoir N
Select B
Semebat N
Semillon B
Servanin N
Seyval B
Solaris B
Soreli B
Souvignier gris Rs
Sylvaner B
Syrah N – shiraz
Tannat N
Tempranillo N
Terret blanc B
Terret gris G
Terret noir N
Tibouren N
Tourbat B
Trousseau N
Téoulier N
Ugni blanc B
Valdiguié N
Valérien B
Varousset N
Velteliner rouge précoce Rs
Verdesse B
Vermentino B – rolle
Vidoc N
Villard blanc B
Villard noir N
Viognier B
Voltis B
8. Beskrivning av samband
Det geografiska områdets och produktens särskilda egenskaper
Området för den skyddade ursprungsbeteckningen ”Drôme” ligger i departementet Drôme i regionen Rhône-Alpes, och geografiskt är det varierat med berg som täcker närmare två tredjedelar av ytan. Det ligger längs Rhônedalen, på flodens västra strand, och löper nästan 135 km från norr till söder och cirka hundra kilometer från öster till väster.
Jordbruket kännetecknas av en diversifierad produktion – en näring som är oerhört betydelsefull i Drôme. Basen utgörs av familjejordbruk (i genomsnitt 31 hektar) som upprätthålls tack vare den här diversifieringen: trädodling, blandodling, utsäde, olivodlingar, lavendel, örter m.m. Viss produktion, såsom vinodling, bedrivs emellertid i nästan hela området, men framför allt på sluttningarna och längst ner i sluttningarna.
I departementet Drôme finns mark som är stenig och ler- och kalkhaltig, samt mark som på sina håll kan vara stenig (i sluttningar och bergsområden), vilket gör att vinodlingarna får regelbunden vattentillförsel och på nätterna värme som har lagrats under dagen. Det finns även lössjord och sandig jord där vattentillförseln tvärtom är mer varierad. De här många olika jordtyperna förklarar varför druvbeståndet är så diversifierat.
I norr har Drôme ett inlandsklimat som gradvis övergår till medelhavsklimat söder om Valence. Två tredjedelar av departementet som ligger österut präglas av påverkan från bergen, framför allt på höjder över 600–700 meter. Den här påverkan yttrar sig i en rad olika lokala klimat.
Nederbörden är relativt hög även i området med medelhavsklimat. Regnmängderna är relativt väl fördelade över årets 12 månader i norra delen av departementet, men ju längre söderut man kommer är regnen mer omfattande under hösten för att bli mer och mer sällsynta under sommaren. De vindar som blåser är i huvudsak två olika: mistral (nordlig vind) och marin (sydlig vind). Mistralvinden gör luften torr, medan marinvinden för med sig mild och fuktig luft från Medelhavet. De här vindarna, som uppstår på grund av skillnaden i lufttryck mellan regionerna i norr och i söder, kan vara kraftiga, särskilt i Rhônedalen men de är samtidigt gynnsamma och nödvändiga för vinodlingarna.
Den stora variationen av jordmån och klimat i Drôme gör att det finns många olika druvsorter, även om det till största delen är röda viner som dominerar produktionen (cirka hälften av volymen).
I den norra delen av departementet, som påverkas av produktion som kan omfattas av den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Crozes-Hermitage”, består druvbeståndet oftast av en sort: de röda vinerna och rosévinerna produceras till största delen av syrah N och gamay N, och de vita vinerna av marsanne B, roussanne B och viognier B.
I de södra och östra delarna av departementet främjar däremot påverkan från den stora variationen i klimat och geografi odlingen av ett stort antal olika druvsorter. De röda vinerna och rosévinerna produceras av grenache N, merlot N, syrah N, cabernet-sauvignon N, gamay N cinsault N eller carignan N, och till och med marselan N och caladoc N för att anpassa sig till medelhavsklimatet. De vita vinerna produceras av chardonnay B, aligoté B och viognier B.
Orsakssamband mellan det geografiska områdets och produktens särskilda egenskaper
Ett särpräglat mesoklimat, mellan klimatet i norra delen av Medelhavsområdet och det semikontinentala klimatet, främjar planteringen av de druvsorter som används till viner med den skyddade geografiska beteckningen på sluttningar eller längst ner i sluttningarna på väldränerad jord som värms upp snabbt. Den här synergin gör att druvornas primäraromer bevaras och att det går att producera friska viner som kännetecknas av antingen fruktiga eller blommiga toner.
Arkeologiska fynd, framför allt de amforor som man har hittat, visar att vinodlingen redan från 100-talet har satt sin prägel på landskapet i Drôme.
På de romerska borden rönte ”det galliska vinet” från Rhônedalen stor framgång. Under den tiden röjdes skogen och på sluttningarna planterades vinrankor för att göra regionen till en av de vackraste i Gallien.
De ojämna förutsättningarna i Drôme gjorde att man med tiden var tvungen att utveckla ett varierat kunnande, diversifierade druvsorter och framför allt krävdes en ständig anpassning för att utveckla vinodlingarna i den här miljön samtidigt som man respekterade den biologiska mångfalden.
Påverkan från det semikontinentala klimatet i kombination med påverkan från medelhavsklimatet främjar produktionen av balanserade viner med aromatiskt uttryck och en friskhet som kännetecknar stilla viner och mousserande kvalitetsviner med den skyddade geografiska beteckningen ”Drôme”.
Vinodlingstraditionen i området med den skyddade geografiska beteckningen ”Drôme” stärks ytterligare genom att man sedan lång tid tillbaka producerar modervinstockar och planterar vinstockar.
Vinodlingskulturen är väl rotad hos landsbygdsbefolkningens seder och odlingsmetoder, från Tain l’Hermitage i den allra sydligaste delen av departementet till Diois och Montélimarslätten. Efter trädodling står vinproduktion dessutom för den näst största produktionen i Drôme.
Varje år säljs cirka 35 000 hektoliter vin med den skyddade geografiska beteckningen ”Drôme” och den ekonomiska aktiviteten baseras på 100 vinproducenter, varav 63 enskilda vingårdar.
En allt större samverkan mellan vinproduktionen och direktförsäljning från vingårdarna, den lokala gastronomin, de många festligheterna och landsbygdsturismen med framför allt sina vinvägar gör att viner med den skyddade geografiska beteckningen ”Drôme” kan utveckla sina unika egenskaper. Vinmässor såsom ”le Salon des vins de Tain l’Hermitage” och den uppdaterade guideboken Promenade Gourmande dans la Drôme är faktorer som bidrar till att stärka renomméet för viner med den skyddade geografiska beteckningen ”Drôme” hos lokala konsumenter.
På nationell nivå omnämns viner med den skyddade geografiska beteckningen ”Drôme” i Guide Hachette des vins och de vinner ofta medaljer vid vintävlingen Concours Général Agricole de Paris.
Den här dynamiken bidrar till att utveckla renomméet för viner med den skyddade geografiska beteckningen ”Drôme” på både lokal och nationell nivå.
9. Väsentliga ytterligare villkor (förpackning, märkning, andra krav)
Märkning
Rättslig ram:
Nationell lagstiftning
Typ av ytterligare villkor:
Kompletterande bestämmelser om märkning
Beskrivning av villkoret:
EU:s logotyp för produkter med skyddad geografisk beteckning ska anges på etiketten när uppgiften ”indication géographique protégée” (skyddad geografisk beteckning) ersätts med den traditionella benämningen ”Vin de Pays”.
Den skyddade geografiska beteckningen ”Drôme” kan kompletteras med följande namn på mindre geografiska enheter:
|
”Comté de Grignan”, |
|
”Coteaux de Montélimar”. |
Viner som får omfattas av den skyddade geografiska beteckningen ”Drôme” och som kompletteras med namnet på den geografiska enheten ”Comté de Grignan” eller ”Coteaux de Montélimar” och med namnet på en eller flera druvsorter tillverkas av druvsorter klassificerade som vindruvor för vinframställning och som finns upptagna i förteckningen nedan:
alicante henri bouschet N, aligoté B, aramon N, artaban N, arinarnoa N, aubun N, barbaroux Rs, bourboulenc B, cabernet franc N, cabernet-sauvignon N, caladoc N, carignan blanc B, carignan N, chardonnay B, chasan B, chenanson N, chenin B, cinsaut N, clairette B, clairette rose Rs, colombard B, cot N, counoise N, egiodola N, floréal B, gamay N, ganson N, grenache blanc B, grenache gris G, grenache N, gros manseng B, macabeu B, marsanne B, marselan N, merlot N, mourvèdre N, muscardin N, monarch N, muscaris B,muscat à petits grains B, muscat à petits grains Rg, muscat d’Alexandrie B, muscat de Hambourg N, nielluccio N, petit manseng B, petit verdot N, pinot gris G, pinot noir N, piquepoul blanc B, piquepoul gris G, piquepoul noir N, portan N, prior N, rosé du var Rs, roussanne B, sauvignon B, sauvignon gris G, sciaccarello N, semillon B, solaris B, soreli B, souvignier gris, syrah N, tannat N, tempranillo N, terret gris G, terret noir N, tibouren N, ugni blanc B, vermentino B, viognier B, vidoc N och voltis B.
Omedelbart närområde
Rättslig ram:
Nationell lagstiftning
Typ av ytterligare villkor:
Undantag med avseende på produktionen i det avgränsade geografiska området
Beskrivning av villkoret:
Det omedelbara närområdet, som definieras genom undantag för framställning och beredning av viner som kan omfattas av den skyddade geografiska beteckningen ”Drôme”, eventuellt kompletterad med namnet på en mindre geografisk enhet som anges i punkt 2, omfattar angränsande arrondissement i det geografiska området, nämligen följande kommuner, fördelade per departement, enligt den geografiska kodexen från 2020:
Departementet Alpes-de-Haute-Provence (04):
(87 kommuner)
Aubenas-les-Alpes, Aubignosc, Authon, Banon, Bayons, Bellaffaire, Bevons, La Brillanne, Le Caire, Céreste, Château-Arnoux-Saint-Auban, Châteaufort, Châteauneuf-Miravail, Châteauneuf-Val-Saint-Donat, Clamensane, Claret, Corbières-en-Provence, Cruis, Curbans, Curel, Dauphin, Entrepierres, L’Escale, Faucon-du-Caire, Fontienne, Forcalquier, Ganagobie, Gigors, L’Hospitalet, Lardiers, Limans, Lurs, Mallefougasse-Augès, Mane, Manosque, Melve, Mison, Montfort, Montfuron, Montjustin, Montlaux, Montsalier, La Motte-du-Caire, Nibles, Niozelles, Noyers-sur-Jabron, Les Omergues, Ongles, Oppedette, Peipin, Peyruis, Piégut, Pierrerue, Pierrevert, Redortiers, Reillanne, Revest-des-Brousse, Revest-du-Bion, Revest-Saint-Martin, La Rochegiron, Saint-Étienne-les-Orgues, Saint-Geniez, Saint-Maime, Saint-Martin-les-Eaux, Saint-Michel-l’Observatoire, Saint-Vincent-sur-Jabron, Sainte-Croix-à-Lauze, Sainte-Tulle, Salignac, Saumane, Sigonce, Sigoyer, Simiane-la-Rotonde, Sisteron, Sourribes, Thèze, Turriers, Vachères, Valavoire, Valbelle, Valernes, Vaumeilh, Venterol, Villemus, Villeneuve, Volonne och Volx.
Departementet Hautes-Alpes (05):
(126 kommuner)
Ancelle, Aspremont, Aspres-lès-Corps, Aspres-sur-Buëch, Aubessagne, Avançon, Baratier, Barcillonnette, Barret-sur-Méouge, La Bâtie-Montsaléon, La Bâtie Neuve, La Bâtie-Vieille, La Beaume, Le Bersac, Bréziers, Buissard, Chabestan, Chabottes, Champoléon, Chanousse, La Chapelle-en-Valgaudémar, Châteauneuf-d’Oze, Châteauroux-les-Alpes, Châteauvieux, Chorges, Crévoux, Crots, Dévoluy, Embrun, Éourres, L’Épine, Esparron, Espinasses, Étoile-Saint-Cyrice, La Fare-en-Champsaur, La Faurie, Forest-Saint-Julien, Fouillouse, La Freissinouse, Furmeyer, Gap, Garde-Colombe, Le Glaizil, La Haute-Beaume, Jarjayes, Laragne-Montéglin, Lardier-et-Valença, Laye, Lazer, Lettret, Manteyer, Méreuil, Monêtier-Allemont, Montbrand, Montclus, Montgardin, Montjay, Montmaur, Montrond, La Motte-en-Champsaur, Moydans, Neffes, Nossage-et-Bénévent, Le Noyer, Orcières, Orpierre, Les Orres, Oze, Pelleautier, La Piarre, Le Poët, Poligny, Prunières, Puy-Saint-Eusèbe, Puy-Sanières, Rabou, Rambaud, Réallon, Remollon, Ribeyret, La Roche-des-Arnauds, Rochebrune, La Rochette, Rosans, Rousset, Saint-André-d'Embrun, Saint-André-de-Rosans, Saint-Apollinaire, Saint-Auban-d’Oze, Saint-Bonnet-en-Champsaur, Saint-Étienne-le-Laus, Saint-Firmin, Saint-Jacques-en-Valgodemard, Saint-Jean-Saint-Nicolas, Saint-Julien-en-Beauchêne, Saint-Julien-en-Champsaur, Saint-Laurent-du-Cros, Saint-Léger-les-Mélèzes, Saint-Maurice-en-Valgodemard, Saint-Michel-de-Chaillol, Saint-Pierre-Avez, Saint-Pierre-d’Argençon, Saint-Sauveur, Sainte-Colombe, Le Saix, Saléon, Salérans, La Saulce, Le Sauze-du-Lac, Savines-le-Lac, Savournon, Serres, Sigottier, Sigoyer, Sorbiers, Tallard, Théus, Trescléoux, Upaix, Val Buëch-Méouge, Valdoule, Valserres, Ventavon, Veynes, Villar-Loubière och Vitrolles.
Departementet Ardèche (07):
(189 kommuner)
Accons, Ajoux, Alba-la-Romaine, Albon-d’Ardèche, Alboussière, Alissas, Andance, Annonay, Arcens, Ardoix, Arlebosc, Arras-sur-Rhône, Aubignas, Baix, Beauchastel, Beauvène, Belsentes, Bidon, Boffres, Bogy, Borée, Boucieu-le-Roi, Boulieu-lès-Annonay, Bourg-Saint-Andéol, Bozas, Brossainc, Chalencon, Le Chambon, Champagne, Champis, Chanéac, Charmes-sur-Rhône, Charnas, Châteaubourg, Châteauneuf-de-Vernoux, Cheminas, Le Cheylard, Chomérac, Colombier-le-Cardinal, Colombier-le-Jeune, Colombier-le-Vieux, Cornas, Coux, Le Crestet, Creysseilles, Cruas, Davézieux, Désaignes, Devesset, Dornas, Dunière-sur-Eyrieux, Eclassan, Empurany, Étables, Félines, Flaviac, Freyssenet, Gilhac-et-Bruzac, Gilhoc-sur-Ormèze, Gluiras, Glun, Gourdon, Gras, Guilherand-Granges, Issamoulenc, Jaunac, Labatie-d’Andaure, Lachapelle-sous-Chanéac, Lafarre, Lalouvesc, Lamastre, Larnas, Lemps, Limony, Lyas, Marcols-les-Eaux, Mariac, Mars, Mauves, Meysse, Monestier, Nozières, Les Ollières-sur-Eyrieux, Ozon, Pailharès, Peaugres, Peyraud, Plats, Pourchères, Le Pouzin, Pranles, Préaux, Privas, Quintenas, Rochemaure, Rochepaule, Rochessauve, La Rochette, Roiffieux, Rompon, Saint-Agrève, Saint-Alban-d’Ay, Saint-Andéol-de-Fourchades, Saint-André-en-Vivarais, Saint-Apollinaire-de-Rias, Saint-Barthélemy-Grozon, Saint-Barthélemy-le-Meil, Saint-Barthélemy-le-Plain, Saint-Basile, Saint-Bauzile, Saint-Christol, Saint-Cierge-la-Serre, Saint-Cierge-sous-le-Cheylard, Saint-Clair, Saint-Clément, Saint-Cyr, Saint-Désirat, Saint-Étienne-de-Serre, Saint-Étienne-de-Valoux, Saint-Félicien, Saint-Fortunat-sur-Eyrieux, Saint-Genest-Lachamp, Saint-Georges-les-Bains, Saint-Jacques-d'Atticieux, Saint-Jean-Chambre, Saint-Jean-de-Muzols, Saint-Jean-Roure, Saint-Jeure-d'Andaure, Saint-Jeure-d’Ay, Saint-Julien d’Intres, Saint-Julien-du-Gua, Saint-Julien-en-Saint-Alban, Saint-Julien-le-Roux, Saint-Julien-Vocance, Saint-Just-d’Ardèche, Saint-Lager-Bressac, Saint-Laurent-du-Pape, Saint-Marcel-d’Ardèche, Saint-Marcel-lès-Annonay, Saint-Martial, Saint-Martin-d'Ardèche, Saint-Martin-de-Valamas, Saint-Martin-sur-Lavezon, Saint-Maurice-en-Chalencon, Saint-Michel-d’Aurance, Saint-Michel-de-Chabrillanoux, Saint-Montan, Saint-Péray, Saint-Pierre-la-Roche, Saint-Pierre-sur-Doux, Saint-Pierreville, Saint-Priest, Saint-Prix, Saint-Remèze, Saint-Romain-d’Ay, Saint-Romain-de-Lerps, Saint-Sauveur-de-Montagut, Saint-Sylvestre, Saint-Symphorien-de-Mahun, Saint-Symphorien-sous-Chomérac, Saint-Thomé, Saint-Victor, Saint-Vincent-de-Barrès, Saint-Vincent-de-Durfort, Sarras, Satillieu, Savas, Sceautres, Sécheras, Serrières, Silhac, Soyons, Talencieux, Le Teil, Thorrenc, Toulaud, Tournon-sur-Rhône, Valvignères, Vanosc, Vaudevant, Vernosc-lès-Annonay, Vernoux-en-Vivarais, Veyras, Villevocance, Vinzieux, Vion, Viviers, Vocance och La Voulte-sur-Rhône.
Departementet Isère (38):
(383 kommuner)
Les Adrets, Agnin, L’Albenc, Allemond, Allevard, Ambel, Anjou, Anthon, Artas, Assieu, Auberives-en-Royans, Auberives-sur-Varèze, Auris, Autrans-Méaudre en Vercors Avignonet, Barraux, Beaucroissant, Beaufin, Beaufort, Beaulieu, Beaurepaire, Beauvoir-de-Marc, Beauvoir-en-Royans, Bellegarde-Poussieu, Bernin, Besse, Bessins, Biviers, Bossieu, Bougé-Chambalud, Le Bourg-d’Oisans, Bressieux, Bresson, Brézins, Brié-et-Angonnes, Brion, La Buisse, La Buissière, Chalon, Le Champ-près-Froges, Champ-sur-Drac, Champagnier, Champier, Chamrousse, Chanas, Chantepérier, Chantesse, Chapareillan, La Chapelle-de-Surieu, La Chapelle-du-Bard, Charantonnay, Charnècles, Charvieu-Chavagneux, Chasse-sur-Rhône, Chasselay, Château-Bernard, Châtel-en-Trièves, Châtelus, Châtenay, Châtonnay, Chatte, Chavanoz, Chevrières, Le Cheylas, Cheyssieu, Chichilianne, Chirens, Cholonge, Chonas-l’Amballan, Choranche, Chuzelles, Claix, Clavans-en-Haut-Oisans, Clelles, Clonas-sur-Varèze, Cognet, Cognin-les-Gorges, La Combe-de-Lancey, Corenc, Cornillon-en-Trièves, Corps, Corrençon-en-Vercors, La Côte-Saint-André, Les Côtes-d’Arey, Les Côtes-de-Corps, Coublevie, Cour-et-Buis, Cras, Crêts-en- Belledonne, Crolles, Culin, Les-Deux- Alpes, Diémoz, Domène, Échirolles, Engins, Entraigues, Entre-deux-Guiers, Estrablin, Eybens, Eyzin-Pinet, Faramans, La Flachère, Fontaine, Fontanil-Cornillon, La Forteresse, Le Freney-d'Oisans, La Frette, Froges, La Garde, Gières, Gillonnay, Goncelin, Grenay, Grenoble, Gresse-en-Vercors, Le Gua, Le Haut-Bréda, Herbeys, Heyrieux, Huez, Hurtières, Izeaux, Izeron, Janneyrias, Jarcieu, Jardin, Jarrie, Laffrey, Lalley, Lans-en-Vercors, Laval, Lavaldens, Lavars, Lentiol, Lieudieu, Livet-et-Gavet, Lumbin, Luzinay, Malleval-en-Vercors, Marcieu, Marcilloles, Marcollin, Marnans, Mayres-Savel, Mens, Meylan, Meyrieu-les-Étangs, Meyssiez, Miribel-Lanchâtre, Miribel-les-Échelles, Mizoën, Moidieu-Détourbe, Moirans, Moissieu-sur-Dolon, Monestier-d'Ambel, Monestier-de-Clermont, Le Monestier-du-Percy, Monsteroux-Milieu, Mont-Saint-Martin, Montagne, Montaud, Montbonnot-Saint-Martin, Montchaboud, Monteynard, Montfalcon,Montseveroux, Morette, La Morte, La Motte-d'Aveillans, La Motte-Saint-Martin, Mottier, Le Moutaret, La Mure, La Murette, Murianette, Murinais, Nantes-en-Ratier, Notre-Dame-de-Commiers, Notre-Dame-de-l’Osier, Notre-Dame-de-Mésage, Notre-Dame-de-Vaulx, Noyarey, Oris-en-Rattier, Ornacieux-Balbins,Ornon, Oulles, Oytier-Saint-Oblas, Oz, Pact, Pajay, Le Péage-de-Roussillon, Pellafol, Penol, Percy, La Pierre, Pierre-Châtel, Pisieu, Plan, Plateau-des-Petites-Roches, Poisat och Poliénas, Pommier-de-Beaurepaire, Ponsonnas, Pont-de-Chéruy, Le Pont-de-Claix, Pont-en-Royans, Pont-Évêque, Pontcharra, Portes-des-Bonnevaux, Prébois, Presles, Primarette, Proveysieux, Prunières, Quaix-en-Chartreuse, Quet-en-Beaumont, Quincieu, Réaumont, Renage, Rencurel, Revel, Revel-Tourdan, Reventin-Vaugris, Rives, La Rivière, Les Roches-de-Condrieu, Roissard, Roussillon, Rovon, Royas, Roybon, Sablons, Saint-Agnin-sur-Bion, Saint-Alban-du-Rhône, Saint-Andéol, Saint-André-en-Royans, Saint-Antoine-l’Abbaye, Saint-Appolinard, Saint-Arey, Saint-Aupres, Saint-Barthélémy, Saint-Barthélemy-de-Séchilienne, Saint-Baudille-et-Pipet, Saint-Blaise-du-Buis, Saint-Bonnet-de-Chavagne, Saint-Cassien, Saint-Christophe-en-Oisans, Saint-Christophe-sur-Guiers, Saint-Clair-du-Rhône, Saint-Clair-sur-Galaure, Saint-Égrève, Saint-Étienne-de-Crossey, Saint-Étienne-de-Saint-Geoirs, Saint-Geoirs, Saint-Georges-d'Espéranche, Saint-Georges-de-Commiers, Saint-Gervais, Saint-Guillaume, Saint-Hilaire-de-la-Côte, Saint-Hilaire-du-Rosier, Saint-Honoré, Saint-Ismier, Saint-Jean-d’Hérans, Saint-Jean-de-Bournay, Saint-Jean-de-Moirans, Saint-Jean-de-Vaulx, Saint-Jean-le-Vieux, Saint-Joseph-de-Rivière, Saint-Julien-de-l’Herms, Saint-Just-Chaleyssin, Saint-Just-de-Claix, Saint-Lattier, Saint-Laurent-du-Pont, Saint-Laurent-en-Beaumont, Saint-Marcellin, Saint-Martin-d’Hères, Saint-Martin-d'Uriage, Saint-Martin-de-Clelles, Saint-Martin-de-la-Cluze, Saint-Martin-le-Vinoux, Saint-Maurice-en-Trièves, Saint-Maurice-l’Exil, Saint-Maximin, Saint-Michel-de-Saint-Geoirs, Saint-Michel-en-Beaumont, Saint-Michel-les-Portes, Saint-Mury-Monteymond, Saint-Nazaire-les-Eymes, Saint-Nicolas-de-Macherin, Saint-Nizier-du-Moucherotte, Saint-Paul-d’Izeaux, Saint-Paul-de-Varces, Saint-Paul-lès-Monestier, Saint-Pierre-d'Entremont, Saint-Pierre-de-Bressieux, Saint-Pierre-de-Chartreuse, Saint-Pierre-de-Chérennes, Saint-Pierre-de-Méaroz, Saint-Pierre-de-Mésage, Saint-Prim, Saint-Quentin-sur-Isère, Saint-Romain-de-Surieu, Saint-Romans, Saint-Sauveur, Saint-Siméon-de-Bressieux, Saint-Sorlin-de-Vienne, Saint-Théoffrey, Saint-Vérand, Saint-Vincent-de-Mercuze, Sainte-Agnès, Sainte-Anne-sur-Gervonde, Sainte-Luce, Sainte-Marie-d'Alloix, Sainte-Marie-du-Mont, Salaise-sur-Sanne, La Salette-Fallavaux, La Salle-en-Beaumont, Le Sappey-en-Chartreuse, Sarcenas, Sardieu, Sassenage, Savas-Mépin, Séchilienne, Septème, Serpaize, Serre-Nerpol, Seyssinet-Pariset, Seyssins, Seyssuel, Siévoz, Sillans, Sinard, La Sône, Sonnay, Sousville, La-Sure-en-Chartreuse, Susville, Têche, Tencin, La Terrasse, Theys, Thodure, Le Touvet, Tramolé, Treffort, Tréminis, La Tronche, Tullins, Valbonnais, Valencin, La Valette, Valjouffrey, Varacieux, Varces-Allières-et-Risset, Vatilieu, Vaujany, Vaulnaveys-le-Bas, Vaulnaveys-le-Haut, Venon,, Vernioz, Le Versoud, Veurey-Voroize, Vienne, Vif, Villard-Bonnot, Villard-de-Lans, Villard-Notre-Dame, Villard-Reculas, Villard-Reymond, Villard-Saint-Christophe, Ville-sous-Anjou, Villeneuve-de-Marc, Villette-d'Anthon, Villette-de-Vienne, Vinay, Viriville, Vizille, Voiron, Voreppe och Vourey.
Delar av följande kommun:
Eclose-Badinières, den del som motsvarar området i den före detta kommunen Eclose.
Departement Vaucluse (84):
(95 kommuner)
Althen-des-Paluds, Aubignan, Aurel, Avignon, Le Barroux, Le Beaucet, Beaumes-de-Venise, Beaumont-du-Ventoux, Bédarrides, Bédoin, Blauvac, Bollène, Brantes, Buisson, Cabrières-d’Avignon, Caderousse, Cairanne, Camaret-sur-Aigues, Caromb, Carpentras, Châteauneuf-de-Gadagne, Châteauneuf-du-Pape, Courthézon, Crestet, Crillon-le-Brave, Entraigues-sur-la-Sorgue, Entrechaux, Faucon, Flassan, Fontaine-de-Vaucluse, Gigondas, Grillon, L’Isle-sur-la-Sorgue, Jonquerettes, Jonquières, Lafare, Lagarde-Paréol, Lagnes, Lamotte-du-Rhône, Lapalud, Loriol-du-Comtat, Malaucène, Malemort-du-Comtat, Mazan, Méthamis, Modène, Mondragon, Monieux, Monteux, Morières-lès-Avignon, Mormoiron, Mornas, Orange, Pernes-les-Fontaines, Piolenc, Le Pontet, Puyméras, Rasteau, Richerenches, Roaix, La Roque-Alric, La Roque-sur-Pernes, Sablet, Saint-Christol, Saint-Didier, Saint-Hippolyte-le-Graveyron, Saint-Léger-du-Ventoux, Saint-Marcellin-lès-Vaison, Saint-Pierre-de-Vassols, Saint-Romain-en-Viennois, Saint-Roman-de-Malegarde, Saint-Saturnin-lès-Avignon, Saint-Trinit, Sainte-Cécile-les-Vignes, Sarrians, Sault, Saumane-de-Vaucluse, Savoillan, Séguret, Sérignan-du-Comtat, Sorgues, Suzette, Le Thor, Travaillan, Uchaux, Vacqueyras, Vaison-la-Romaine, Valréas, Vedène, Velleron, Venasque, Villedieu, Villes-sur-Auzon, Violès och Visan.
Det omedelbara närområdet, som definieras genom undantag för framställning och beredning av mousserande kvalitetsviner som kan omfattas av den skyddade geografiska beteckningen ”Drôme”, eventuellt kompletterad med namnet på en mindre geografisk enhet som anges i punkt 2, omfattar följande angränsande arrondissement i departementet Drôme:
|
I norr/nordost, arrondissementen Grenoble och Vienne i departementet Isère. |
|
I öster, arrondissementet Gap i departementet Hautes Alpes. |
|
I sydost, arrondissementet Forcalquier i departementet Alpes de Haute Provence. |
|
I söder, arrondissementen Carpentras och Avignon i departementet Vaucluse. |
|
I väster, arrondissementen Privas och Tournon-sur-Rhône i departementet Ardèche. |
Länk till produktspecifikationen
http://info.agriculture.gouv.fr/gedei/site/bo-agri/document_administratif-14462374-d7a3-429a-a357-9760cf540a2c
19.3.2021 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 93/68 |
Offentliggörande av en ansökan om ändring av en produktspecifikation för ett namn inom vinsektorn i enlighet med artikel 105 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013
(2021/C 93/09)
I enlighet med artikel 98 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 (1) ges rätt att göra invändningar inom två månader från dagen för detta offentliggörande.
ANSÖKAN OM ÄNDRING AV PRODUKTSPECIFIKATIONEN
”Iaşi”
PDO-RO-A0139-AM01
Datum för ansökan: 12.12.2014
1. Regler som gäller för ändringen
Artikel 105 i förordning (EU) nr 1308/2013 – annan ändring än en mindre ändring
2. Beskrivning av och motivering till ändringen
2.1 Utökning av det avgränsade området för ursprungsbeteckningen – produktionsområdet utökas
Beskrivning och motivering
I länet Iași finns avgränsade områden som är planterade med vinstockar i kommunerna Probota, Țigănași, Andrieșeni, Bivolari, Trifești och Roșcani. De ligger på kort avstånd från varandra, dvs. 10 eller 40 kilometer i östlig, sydöstlig och nordöstlig riktning från det avgränsade området för den skyddade ursprungsbeteckningen i kommunen Iași. Jordmåns- och klimatförhållandena på dessa platser är identiska med Iași-området, där de kvalitetsviner som omfattas av den skyddade ursprungsbeteckningen ”Iași ” framställs.
Eftersom de klimatmässiga och geologiska förhållandena är identiska på dessa platser måste även de ingå i det område som omfattas av den skyddade ursprungsbeteckningen ”Iași”, så att deras vinodlingar också kan framställa vin med samma typiska och genuina egenskaper som hos vin som framställs från vinodlingarna i produktionsområdet för den skyddade ursprungsbeteckningen ”Iași”.
Det fullständiga och exakta avgränsade området kommer därför att vara följande:
Den underordnade ursprungsbeteckningen Copou:
— |
Staden Iași, Copou-distriktet. |
— |
Kommunen Aroneanu, byarna Aroneanu, Șorogari, Aldei och Dorobanț. |
— |
Kommunen Rediu, byarna Rediu, Breazu, Tăutești och Horlești. |
— |
Kommunen Movileni, byarna Movileni, Potângeni och Iepureni. |
Den underordnade ursprungsbeteckningen Bucium:
— |
Staden Iași, Bucium-distriktet. |
— |
Kommunen Tomești, byarna Tomești, Goruni, Chicerea och Vlădiceni. |
— |
Kommunen Bârnova, byarna Pietrăria, Cercu, Vișan och Pǎun. |
— |
Kommunen Ciurea, byarna Ciurea och Hlincea. |
Den underordnade ursprungsbeteckningen Uricani:
— |
Kommunen Miroslava, byarna Uricani, Miroslava, Vorovești, Balciu, Brătuleni och Cornești. |
— |
Kommunen Horlești, byarna Horlești och Bogdănești. |
— |
Kommunen Valea Lupului, byn Valea Lupului. |
— |
Kommunen Leţcani, byn Leţcani. |
— |
Kommunen Dumești, byn Dumești. |
— |
Staden Podu Iloaiei. |
Den underordnade ursprungsbeteckningen Probota:
— |
Kommunen Probota: byarna Probota och Perieni. |
— |
Kommunen Ţigănaşi: byarna Țigănași, Cârniceni, Stejării och Mihail Kogălniceanu. |
— |
Kommunen Bivolari: byarna Bivolari, Soloneț, Traian, Buruienești och Tabăra. |
— |
Kommunen Andrieşeni: byarna Andrieșeni, Glăvănești, Fântânele och Spineni. |
— |
Kommunen Trifeşti: byn Trifești. |
— |
Kommunen Roşcani: byarna Roșcani och Rădeni. Denna ändring påverkar kapitel III i produktspecifikationen och punkt 1.6 i det sammanfattande dokumentet. |
2.2 Införande av nya druvsorter för odling som godkända huvudsakliga sorter
Beskrivning och motivering
Följande druvsorter avsedda för vinframställning har lagts till i förteckningen över huvudsakliga druvsorter: riesling de rhin, golia, tămâioasă românească, șarba, busuioacă de bohotin och arcaș. Kvaliteten och de särskilda egenskaperna hos de viner som omfattas av den skyddade ursprungsbeteckningen ”Iași” upprätthålls även om dessa druvsorter införs.
Några av Iași-områdets klimategenskaper, bland annat att druvorna börjar mogna i augusti (veraison) och att de får mogna långsamt fram till slutet av september tills de är något övermogna, parallellt med utvecklingen av ädelröta, är gynnsamma för druvsorterna riesling de rhin, tămâioasă românească och șarba, eftersom deras sockerhalt ökar (sent i september) till 195–210 g/l, och om de får bli övermogna, även når värden på 230 g/l. Dessa särskilda egenskaper hos området innebär att särskilt unga viner ofta har friska aromer av gröna äpplen, grapefrukt och persika, med den livlighet som den relativt höga syran ger. Vinodlingarnas läge på de sydvända sluttningarna med långsam exponering för solen och medelhög bördighet gör att de aromatiska druvsorterna mognar helt, särskilt druvsorten busuioacă de bohotin, som kan nå en sockerhalt på 185–200 g/l utan överdriven övermognad eftersom den i högre grad har anpassat sig till förhållandena i området.
Avsnitt 1.7 i det sammanfattande dokumentet och kapitel IV i produktspecifikationen ändras.
2.3 Uppgifter om avkastning för de nya druvsorter som får odlas
Beskrivning och motivering
Eftersom nya druvsorter som får odlas har införts, anges uppgifter om högsta avkastning för de druvsorter som används för framställningen av viner som omfattas av den skyddade ursprungsbeteckningen ”Iași” nu även i produktspecifikationen.
Avsnitt 1.5.2 i det sammanfattande dokumentet och kapitel V i produktspecifikationen ändras.
2.4 Uppgifter om mänskliga faktorer
Beskrivning och motivering
För att säkerställa efterlevnad av den gällande lagstiftningen är det nödvändigt att lägga till uppgifter om de mänskliga faktorer som påverkar de särskilda egenskaperna hos de viner som omfattas av den skyddade ursprungsbeteckningen ”Iași”.
Vinodlingsteknikerna omfattar gröna metoder (enkel eller dubbel guyotbeskärning eller enkel cordonbeskärning, val av en medelhög uppbindnings- och beskärningsmetod och avlägsnande av skott från stammen). De gröna metoderna skapar en balans mellan lövverket och fruktmängden för att möjliggöra en hög sockerhalt och upprätthålla hög syra (med mindre löv på vinrankorna minskas förbränningen av syra på grund av värme och ljus).
Den optimala skördetidpunkten fastställs efter druvsort och druvornas mognadsgrad för att skapa rätt balans mellan syrahalt, sockerhalt och aromer.
Druvmusten klarnas genom flotation, vilket gör det möjligt att kontinuerligt klarna och stabilisera stora mängder must, eftersom ett av de främsta målen för mustens slutliga kvalitet är minskat innehåll av fasta ämnen och fenolföreningar. Utvalda jästsporer tillsätts den färska musten innan alkoholjäsningen inleds. Jäsningsaktivatorer används för att aktivera och reglera alkoholjäsningen och efterjäsningen.
Genom att använda enzymer under avtappning och pressning kan pigment och tanniner snabbt extraheras hos röda viner, medan extraktionen av aromer förbättras för aromatiska druvsorter.
När enzymer tillsätts blandningen av mäsk och must av druvsorterna fetească neagră eller cabernet sauvignon bryts pektin- och cellulosaföreningarna i cellväggarna ned, vilket förbättrar extraktionen av pigment.
När enzymer tillsätts blandningen av mäsk och must av druvsorterna muscat ottonel, busuioacă de bohotin och traminer roz bryts pektin- och cellulosaföreningarna i cellväggarna ned, vilket förbättrar extraktionen av aromatiska ämnen. Vissa enzymer används även för att frigöra aromatiska ämnen för viner som framställts av övermogna druvor eller druvor som angripits av mögel.
Avsnitt 1.8 i det sammanfattande dokumentet och kapitel II i produktspecifikationen ändras.
SAMMANFATTANDE DOKUMENT
1. Produktens namn
Iaşi
2. Typ av geografisk beteckning
SUB – skyddad ursprungsbeteckning
3. Kategorier av vinprodukter
1. |
Vin |
4. Beskrivning av vinet eller vinerna
Analytiska och organoleptiska egenskaper – vita viner/roséviner
De vita vinerna är halmgula eller intensivt gula, gula med gröna toner, ljusgula eller citrongula. Rosévinerna har toner från rosa till lökskalsfärg. De har intensiva aromer av grön citrus och fläderblomma, rosenblad, basilikaörtblommor, grapefrukt och utsökta aromer av ängsblommor. Om de lagras något tillkommer även inslag av nyslaget hö och honung.
Smakmässigt är de vita vinerna fylliga. Vid lagring blir smaken något eterliknande, med aromer av gröna äpplen, grapefrukt, persika, honung och nyslaget gräs. De är mycket friska när de är unga, med blommig karaktär och ibland måttlig syra, fruktiga, med en behaglig eftersmak av mineraler samt citrus och inslag av gräs som gör dem livliga.
Allmänna analytiska egenskaper |
|
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent) |
15,00 |
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent) |
11 |
Lägsta totala syrahalt |
4,5 gram per liter uttryckt som vinsyra |
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter) |
25 |
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter) |
250 |
Analytiska och organoleptiska egenskaper – röda viner
De röda vinerna är rödbruna, intensivt purpurröda, mörk- till ljusröda eller rubinröda, med en säregen doft av sura bigarråer och surkörsbär. De har verkligt blommiga inslag av orökta torkade plommon, aromer av mogna skogsbär (röda vinbär, tranbär, björnbär och blåbär), med en utsökt vaniljsmak vid lagring och en blommig bouquet som för tankarna till färsk frukt och druvor när de börjar mogna (veraison).
Smaken är sammetslen, utan överdriven strävhet, balanserad, jämn, långvarig och örtig, med sträva tanniner som är balanserade över tid.
Allmänna analytiska egenskaper |
|
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent) |
15,00 |
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent) |
11 |
Lägsta totala syrahalt |
4,5 gram per liter uttryckt som vinsyra |
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter) |
25 |
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter) |
200 |
5. Vinframställningsmetoder
a. Grundläggande oenologiska metoder
Odlingsmetod
Grön skörd – minskning av antalet druvklasar under veraison (då druvorna börjar mogna), när den potentiella avkastningen överstiger de högsta tillåtna gränserna enligt specifikationerna,
Bevattning tillåts endast under år av torka och efter anmälan till ONVPV (det nationella vinkontoret), när vattenhalten i jorden sjunker till 50 % av det aktiva fuktighetsintervallet vid ett djup på 100 cm, och då enligt rimliga bevattningsstandarder (400–600 m3/hektar).
b. Högsta avkastning
— |
När druvorna är fullständigt mogna vid skördetillfället, druvsorterna muscat ottonel, sauvignon, pinot gris, chardonnay, traminer roz och golia: 9 000 kilo druvor per hektar. |
— |
När druvorna är fullständigt mogna vid skördetillfället, druvsorterna cabernet sauvignon, pinot noir och fetească neagră: 9 000 kilo druvor per hektar. |
— |
När druvorna är fullständigt mogna vid skördetillfället, druvsorterna tămâioasă românească, busuioacă de bohotin och arcaş: 10 000 kg druvor per hektar. |
— |
När druvorna är fullständigt mogna vid skördetillfället, druvsorterna merlot, riesling italian och fetească albă: 11 000 kg druvor per hektar. |
— |
När druvorna är fullständigt mogna vid skördetillfället, druvsorterna riesling de rhin och şarba: 12 000 kg druvor per hektar. |
— |
När druvorna är fullständigt mogna vid skördetillfället, druvsorterna muscat ottonel, sauvignon, pinot gris, chardonnay och traminer roz: 60 hektoliter per hektar. |
— |
När druvorna är fullständigt mogna vid skördetillfället, druvsorterna fetească regală, aligoté och băbească neagră: 13 000 kilo druvor per hektar. |
— |
När druvorna är fullständigt mogna vid skördetillfället, druvsorterna golia, cabernet sauvignon, pinot noir och fetească neagră: 60 hektoliter per hektar. |
— |
När druvorna är fullständigt mogna vid skördetillfället, druvsorterna tămâioasă românească och busuioacă de bohotin: 68 hektoliter per hektar. |
— |
När druvorna är fullständigt mogna vid skördetillfället, druvsorterna merlot, arcaș, riesling italian och fetească albă: 72 hektoliter per hektar. |
— |
När druvorna är fullständigt mogna vid skördetillfället, druvsorterna riesling de rhin och şarba: 82 hektoliter per hektar. |
— |
När druvorna är fullständigt mogna vid skördetillfället, druvsorterna fetească regală, aligoté och băbească neagră: 85 hektoliter per hektar. |
6. Avgränsat geografiskt område
Iași-länet:
Den underordnade ursprungsbeteckningen COPOU
— |
Staden Iași, Copou-distriktet. |
— |
Kommunen Aroneanu, byarna Aroneanu, Șorogari, Aldei och Dorobanț. |
— |
Kommunen Rediu, byarna Rediu, Breazu, Tăutești och Horlești. |
— |
Kommunen Movileni, byarna Movileni, Potângeni och Iepureni. |
Den underordnade ursprungsbeteckningen BUCIUM
— |
Staden Iași, Bucium-distriktet. |
— |
Kommunen Tomești, byarna Tomești, Goruni, Chicerea och Vlădiceni. |
— |
Kommunen Bârnova, byarna Pietrăria, Cercu, Vișan och Pǎun. |
— |
Kommunen Ciurea, byarna Ciurea och Hlincea. |
Den underordnade ursprungsbeteckningen URICANI
— |
Kommunen Miroslava, byarna Uricani, Miroslava, Vorovești, Balciu, Brătuleni och Cornești. |
— |
Kommunen Horlești, byarna Horlești och Bogdănești. |
— |
Kommunen Valea Lupului, byn Valea Lupului. |
— |
Kommunen Leţcani, byn Leţcani. |
— |
Kommunen Dumești, byn Dumești. |
— |
Staden Podu Iloaiei. |
Den underordnade ursprungsbeteckningen PROBOTA
— |
Kommunen Probota, byarna Probota och Perieni. |
— |
Kommunen Ţigănaşi, byarna Ţigănaşi, Cârniceni, Stejării och Mihail Kogălniceanu. |
— |
Kommunen Bivolari, byarna Bivolari, Soloneţ, Traian, Buruieneşti och Tabăra. |
— |
Kommunen Andrieşeni, byarna Andrieşeni, Glăvăneşti, Fântânele och Spineni. |
— |
Kommunen Trifeşti, byn Trifeşti. |
— |
Kommunen Roşcani, byarna Roşcani och Rădeni. |
7. Huvudsakliga druvsorter
Aligoté B – plant de trois, plant gris, vert blanc, troyen blanc
Arcaş N
Busuioacă de bohotin Rs – schwarzer muscat, muscat fioletovâi, muscat violet cyperus, tămâioasă violetă
Băbească neagră N – grossmuttertraube, hexentraube, crăcana, rară neagră, căldăruşă, serecsia
Cabernet sauvignon N – petit vidure, bourdeos tinto
Chardonnay B – gentil blanc, pinot blanc chardonnay
Fetească albă B – păsărească albă, poama fetei, mädchentraube, leányka, leanka
Fetească neagră N – schwarze mädchentraube, poama fetei neagră, păsărească neagră, coada rândunicii
Fetească regală B – königliche mädchentraube, königsast, kiralyleanka, dănășană, galbenă de ardeal
Golia B
Merlot N – bigney rouge
Muscat ottonel B – muscat ottonel blanc
Pinot gris G – affumé, grauer burgunder, grauburgunder, grauer mönch, pinot cendré, pinot grigio, ruländer
Pinot noir N – blauer spätburgunder, burgund mic, burgunder roter, klăvner morillon noir
Riesling de rhin B – weisser riesling, white riesling
Riesling italian B – olasz riesling, olaszriesling, welschriesling
Sauvignon B – green sauvignon
Traminer rose Rs – rosetraminer, savagnin rose, gewürztraminer
Tămâioasă românească B – rumanische weihrauchtraube, tamianka
Şarba B
8. Beskrivning av samband
Samband med det geografiska området
Vinodlingarna är belägna i den nordöstra delen av den moldaviska platån, i området mellan den moldaviska slättens kullar och den centrala moldaviska platån, som avgränsas av Iași-åsen. Klimatet är tempererat kontinentalt med extrema influenser på grund av läget i gränszonen mellan den moldaviska platåns milda kontinentala klimat och den moldaviska slättens extrema kontinentala klimat.
Området består av vinodlingar i de kuperade områdena i Moldavien (sydöst) och på åsen mellan den södra delen av den moldaviska platån (Repedea-berget) mot Prut (Tomeşti – Bohotin-området). Det finns flera vinodlingscentrum i området, till exempel Copou-Şorogari, Galata, Uricani, Bucium, Comarna och Tomeşti. I nord–nordöstlig riktning, omkring 40 kilometer från staden Iasi, finns två ytterligare vinodlingscentrum med gynnsamma förhållanden för odling av kvalitetsdruvsorter som probota och plugari.
I vinodlingarna erhålls den bästa avkastningen på de soliga platåer och i de avrinningsområden som bifloderna har skurit ut, som trots sitt nordliga läge skyddas av luftmassor från nord eller nordöst och fönvindarna från de sydliga och västliga luftmassor som sänker sig ned från högplatån till Bahlui- och Prutkorridorerna.
Det finns även vinodlingar i de dalbottnar som skurits ut i ett område mellan Iași-åsen och den norra och nordöstra kanten av den centrala moldaviska platån. Stora vinodlingsområden fortsätter även längs de kuperade sekundära vattendelare som avgränsar avrinningsområdena.
De vita vinerna varierar i färgen, från halmgula till gula med gröna toner, har intensiva aromer av citrus och grapefrukt och är ibland något blommiga med inslag av honung vid lagring. Smakmässigt är de fylliga, säreget friska när de är unga, med måttlig syra, fruktiga och ibland med inslag av mineral som gör dem livliga. Måttlig lagring bevarar druvsortens friskhet.
De röda vinerna har en säregen doft av sura bigarråer och surkörsbär, orökta torkade plommon och en utsökt vaniljsmak vid lagring. De har en dominerande rubinröd färg med ljusröda inslag, en sammetslen smak, är något sträva, jämna med välbalanserade sträva tanniner, fylliga och runda och med säregna aromer av mogna skogsbär (vinbär, björnbär och blåbär).
Vinodlingsteknikerna omfattar gröna metoder för att säkerställa vinernas kvalitet (enkel eller dubbel guyotbeskärning eller enkel cordonbeskärning, uppbindnings- och beskärningsmetoder som ger halvhöga vinrankor och avlägsnande av skott från stammen). De gröna metoderna skapar en balans mellan lövverket och fruktmängden för att möjliggöra en hög sockerhalt och upprätthålla hög syra (med mindre löv på vinrankorna minskas förbränningen av syra på grund av värme och ljus).
Den optimala skördetidpunkten fastställs efter druvsort och druvornas mognadsgrad för att skapa rätt balans mellan syrahalt, sockerhalt och aromer.
Druvmusten klarnas genom flotation, vilket gör det möjligt att kontinuerligt klarna och stabilisera stora mängder must, eftersom ett av de främsta målen för mustens slutliga kvalitet är minskat innehåll av fasta ämnen och fenolföreningar.
Utvalda jästsporer tillsätts den färska musten innan alkoholjäsningen inleds. Jäsningsaktivatorer används för att aktivera och reglera alkoholjäsningen och efterjäsningen.
Genom att använda olika enzymer kan pigment och tanniner snabbt extraheras hos röda viner, medan extraktionen av aromer förbättras för aromatiska druvsorter, som bevaras hos de färdiga vinerna.
När enzymer tillsätts blandningen av mäsk och must av druvsorterna fetească neagră eller cabernet sauvignon bryts pektin- och cellulosaföreningarna i cellväggarna ned, vilket förbättrar extraktionen av pigment.
När enzymer tillsätts blandningen av mäsk och must av muscat ottonel, busuioacă de bohotin och traminer roz bryts pektin- och cellulosaföreningarna i cellväggarna ned, vilket förbättrar extraktionen av aromatiska ämnen Enzymer används även för att frigöra aromatiska ämnen för viner som framställts av övermogna eller mögliga druvor.
I vinodlingarna erhålls den bästa avkastningen på de soliga platåer och i de avrinningsområden som bifloderna har skurit ut, som trots sitt nordliga läge skyddas av luftmassor från nord eller nordöst och fönvindarna från de sydliga och västliga luftmassor som sänker sig ned från högplatån till Bahlui- och Prutkorridorerna.
Det finns även vinodlingar i de dalbottnar som skurits ut i ett område mellan Iași-åsen och den norra och nordöstra kanten av den centrala moldaviska platån. Stora vinodlingsområden fortsätter även längs de kuperade sekundära vattendelare som avgränsar avrinningsområdena.
Bortom Buciums kullar ger Pietrărie och Tomești fina viner, bland annat från druvsorterna aligote, fetească albă och muscat ottonel. De huvudsakligen inhemska druvsorterna, såsom fetească albă, fetească regală och fetească neagră, och sorterna aligoté, muscat ottonel och merlot, ger de viner som framställs inom den skyddade ursprungsbeteckningen ”Iași” ett säreget inslag. Den friskhet som dessa druvsorter tillför är en särskild egenskap som beror på vinodlingarnas läge norr om den 45:e breddgraden, där sommarhettan inte når tillräckliga temperaturer för att påverka de primära smakerna.
Vinodlingarna i centrala Probota har ett varmare klimat och mer solljus på grund av topografin, som är mycket fragmenterad av vattendrag som Frasin, Perieni och Plopu, längs vars sluttningar det finns andra vinodlingar, och höjdskillnaderna mellan Prut-Jijias flodbäddar och nivån på de omgivande bergstopparna (ett sydligare läge som öppnar sig brett mot Prut-Jijia-korridorerna).
Områdets jordmån består av kambisk svartjord, grå jord, regosoler och jord som har bearbetats av människan. Den kambiska svartjorden dominerar och ger vinerna en hög syrahalt.
Klimatmässigt har området stora skillnader mellan årstiderna, med stränga och relativt torra vintrar, varma, solstekta och ofta torra sommar, vårar med måttliga temperaturer och måttlig nederbörd och milda och huvudsakligen klara höstar. I kombination med dessa faktorer gynnar den höga totala solstrålningen, som varierar i exponering beroende på sluttningarnas läge, den övergripande termiska balansen under odlingssäsongen och druvornas mognadsförhållanden under perioderna V och VI framställningen av kvalitetsviner som bevarar sin typiska friskhet och har en måttlig till hög syrahalt, med blommiga inslag och balanserade tanniner.
9. Väsentliga ytterligare villkor
Villkor för saluföring
Rättslig ram:
Nationell lagstiftning.
Typ av ytterligare villkor:
Kompletterande bestämmelser om märkning.
Beskrivning av villkoret:
Märkningen måste ange typen av vin, efter sockerhalt: torrt, halvtorrt, halvsött eller sött.
Om märkningen anger en individuell vinodling eller i förekommande fall en underordnad ursprungsbeteckning (COPOU, BUCIUM, URICANI, PROBOTA) måste vinerna uteslutande komma från den angivna källan.
Producenterna kan välja att lägga till följande beteckningar för viner som kommer från en enda vingård (single vineyard) till den skyddade ursprungsbeteckningen ”Iași”: ARONEANU, REDIU, ŞOROGARI, TOMEŞTI, GORUNI, VLĂDICENI, PIETRĂRIA, VIŞAN, DEALUL DOAMNEI, DOI PERI, MIROSLAVA, URIC, VOROVEŞTI, BALCIU, BRĂTULENI, CORNEŞTI, HORLEŞTI, BOGDĂNEŞTI, COASTA MORII.
Länk till produktspecifikationen
http://onvpv.ro/sites/default/files/caiet_de_sarcini_doc_iasi_modificat_cf_cererii_1326_1335_2014_pentru_notificarea_com_07.01.2020_no_track_changes.pdf