Rådets resolution om en strategisk ram för det europeiska utbildningssamarbetet inför och bortom ett europeiskt område för utbildning (2021–2030)

(2021/C 66/01)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD,

SOM ERINRAR OM

—

godkännandet vid Europeiska rådets möte i Barcelona i mars 2002 av arbetsprogrammet Utbildning 2010, inrättandet av en ny cykel genom rådets slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete (”Utbildning 2020”) samt den bedömning som gjordes genom 2015 års gemensamma rapport från rådet och kommissionen om genomförandet av den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete (”Utbildning 2020”), vilka tillsammans fastställde och gav kontinuitet åt solida ramar för det europeiska utbildningssamarbetet på grundval av gemensamma mål, varvid det primära syftet var att stödja förbättringar av de nationella utbildningssystemen genom utarbetandet av kompletterande verktyg på EU-nivå, ömsesidigt lärande och utbyte av god praxis med hjälp av den öppna samordningsmetoden,

—	frågans politiska bakgrund, som beskrivs i bilaga I,

och SOM ÄR MEDVETET OM ATT

—	EU:s ledare i Romförklaringen från mars 2017 förband sig att verka för en union där ungdomar får den bästa utbildningen och kan studera och få arbete över hela kontinenten,

—

EU:s ledare vid 2017 års sociala toppmöte i Göteborg gemensamt proklamerade den europeiska pelaren för sociala rättigheter, där man fastställde allas rätt till god, inkluderande utbildning och livslångt lärande som dess första princip, rätten att få individanpassat stöd i rätt tid för att förbättra sina utsikter till anställning eller egenföretagande, vari ingår rätten att utbilda eller omskola sig, som dess fjärde princip samt – som dess elfte princip – barns rätt till överkomlig förskoleverksamhet och barnomsorg av god kvalitet och rätten för barn från mindre gynnade förhållanden till särskilda åtgärder som ger dem lika möjligheter,

—

utbildningen lyftes fram i Europeiska rådets slutsatser av den 14 december 2017 som grundläggande för att man ska kunna bygga upp inkluderande och sammanhållna samhällen och upprätthålla Europas konkurrenskraft, vilket var första gången som utbildningen placerades i centrum för Europas politiska dagordning,

—	framsteg har gjorts inom ramen för arbetsprogrammet Utbildning 2010 samt Utbildning 2020-ramarna, särskilt till stöd för nationella reformer, varvid man är medveten om att stora utmaningar återstår om Europa ska kunna förverkliga ambitionerna i de ovannämnda proklamationerna,

—

kommissionen tillsammans med medlemsstaterna har initierat åtgärder för att förverkliga denna vision för utbildningens framtid genom inrättandet av ett europeiskt område för utbildning (1) från och med 2018, med anledning av vilket rådet antog slutsatser av den 22 maj 2018 om vägen mot en vision om ett europeiskt område för utbildning samt en resolution av den 8 november 2019 om vidareutveckling av det europeiska området för utbildning som stöd för framtidsorienterade utbildningssystem,

—	arbetet inom ramen för Bolognaprocessen har förstärkts genom ministerkommunikén från Rom i november 2020 liksom att även arbetet inom ramen för Köpenhamnsprocessen nyligen har förstärkts genom Osnabrück-förklaringen från november 2020,

—	man i den årliga strategin för hållbar tillväxt 2021 framhöll vikten av att säkerställa lika möjligheter och inkluderande utbildning, varvid särskild uppmärksamhet bör ägnas mindre gynnade grupper samt investeringar i omskolning och kompetensutveckling,

FRAMHÅLLER att

—

utbildning har en avgörande roll för Europas framtid i en tid då det är absolut nödvändigt att samhället och ekonomin blir bättre sammanhållna och mer inkluderande, digitala, hållbara och motståndskraftiga samt grönare och att medborgarna kan förverkliga sig själva och uppnå välbefinnande, kan anpassa sig och fungera på en föränderlig arbetsmarknad och att de kan utöva ett aktivt och ansvarsfullt medborgarskap,

—

covid-19-pandemin har inneburit aldrig tidigare skådade påfrestningar för utbildningssektorn och har medfört en generell övergång till distansundervisning och distansstudier liksom blandade lärmiljöer, varvid övergången har inneburit olika utmaningar och möjligheter för utbildningssystemen och utbildningssektorerna och har blottlagt effekterna av den digitala klyftan och uppkopplingsklyftorna i medlemsstaterna samt ekonomiska ojämlikheter och ojämlikheter mellan land och stad och även har satt strålkastarljuset på utbildningens potential att skapa motståndskraft och främja en hållbar tillväxt för alla,

—

det europeiska området för utbildning kommer att göra det möjligt för studerande att bedriva studier i olika skeden av livet och att söka arbete i hela EU och för medlemsstaterna och berörda aktörer att samarbeta, så att högkvalitativ, innovativ och inkluderande utbildning – till stöd för ekonomisk tillväxt och högkvalitativa arbetstillfällen – samt personlig, social och kulturell utveckling blir verklighet i samtliga medlemsstater och regioner i hela EU,

—

det europeiska området för utbildning vidare kommer att vara ett område där det är lätt för studerande och undervisande personal att samarbeta och kommunicera över ämnesgränser, kulturella gränser och landgränser och där kvalifikationer och läranderesultat från studieperioder utomlands erkänns automatiskt (2),

ÄR MEDVETET OM att

—

den tidigare strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020) har bidragit till att främja ömsesidigt lärande inom utbildningen med hjälp av gemensamma strategiska mål, gemensamma referensverktyg och gemensamma synsätt, fakta och uppgifter från alla relevanta europeiska byråer och internationella organisationer samt utbyte av god praxis och s.k. peer learning mellan EU:s medlemsstater och andra berörda aktörer och har stött genomförandet av nationella reformer på utbildningsområdet,

—

en uppdaterad strategisk ram för det europeiska utbildningssamarbetet som fullt ut respekterar subsidiaritetsprincipen och mångfalden inom medlemsstaternas nationella utbildningssystem och bygger vidare på landvinningarna från tidigare ramar kommer att förbättra samarbetet i fråga om bl.a. intensifierad samordning, inbegripet på politisk nivå, större synergier mellan olika strategier som bidrar till social och ekonomisk tillväxt samt gröna och digitala omställningar samt bättre kommunikation och spridning av resultat inom ramen för ett mer innovativt och framtidsinriktat förhållningssätt till stöd för reformer på utbildningsområdet,

—

covid-19-krisen har visat att utbildningssystemen måste vara tillräckligt flexibla och resistenta mot störningar i sina regelbundna cykler samt att EU-länderna har förmågan att hitta lösningar för att kunna fortsätta att tillhandahålla undervisning och lärande på olika sätt och i olika sammanhang och att säkerställa att samtliga studerande – oberoende av socioekonomisk bakgrund och lärandebehov – fortsätter att studera, något som även gäller för ramarna för det europeiska samarbetet, vilka bör förbli så flexibla att de kan reagera på såväl rådande som framtida utmaningar, inbegripet i samband med det europeiska området för utbildning,

VÄLKOMNAR och NOTERAR MED INTRESSE

de huvudsakliga delarna av – och särskilt den vision som anges i – kommissionens meddelande av den 30 september 2020 till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om att förverkliga det europeiska området för utbildning senast 2025 (3), där det beskrivs hur det europeiska samarbetet ytterligare kan berika kvaliteten, inkluderingen samt den digitala och den gröna dimensionen hos EU:s utbildningssystem, varvid det i meddelandet föreslås ett ramverk för att möjliggöra samarbete med medlemsstaterna och kontakter med berörda aktörer, inbegripet en rapporterings- och analysstruktur, med förslag till mål på utbildningsområdet för att främja och spåra utbildningsreformer, så att det europeiska området för utbildning ska kunna förverkligas senast 2025,

och VÄLKOMNAR ÄVEN

—	de huvudsakliga delarna av kommissionens meddelande från juli 2020 till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Den europeiska kompetensagendan för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft (4),

—	de huvudsakliga delarna av kommissionens meddelande från september 2020 till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Handlingsplan för digital utbildning 2021-2027 – Ställa om utbildningen till den digitala tidsåldern (5),

ÄR ENIGT om följande:

1.

Fram till 2030 kommer – såsom anges i denna resolution – förverkligandet och vidareutvecklingen av det europeiska området för utbildning att utgöra det övergripande politiska mål för den nya strategiska ramen för det europeiska samarbetet på utbildningsområdet som genomsyrar alla strategiska prioriteringar och prioriterade områden, med beaktande av det faktum att den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete kommer att vara det viktigaste verktyget för stöd till och förverkligande av det europeiska området för utbildning och på så sätt kommer att bidra till dess framgångsrika förverkligande och ambitiösa vidareutveckling (6) genom sina initiativ och en gemensam vision samt i en anda av gemensamt skapande.

2.

Samtidigt som man arbetar för att förverkliga det europeiska området för utbildning senast 2025 bör det viktigaste målet för det europeiska utbildningssamarbetet vara att stödja vidareutvecklingen av de av medlemsstaternas utbildningssystem som har som syfte att säkerställa a) samtliga medborgares personliga, sociala och yrkesmässiga utveckling, samtidigt som man främjar demokratiska värden, jämlikhet, social sammanhållning, ett aktivt medborgarskap och en interkulturell dialog, b) ett hållbart ekonomiskt välstånd, den gröna och den digitala omställningen samt anställbarhet.

3.

Det europeiska utbildningssamarbetet för perioden fram till 2030 bör upprättas inom en strategisk ram som omfattar utbildningssystemen i deras helhet med ett inkluderande och helhetsinriktat perspektiv och med beaktande av ett livslångt lärande. Detta bör framhållas som den grundläggande principen för hela ramverket, vilket ska omfatta undervisning, utbildning och lärande i alla sammanhang och på alla nivåer – såväl formella som icke-formella eller informella – från förskoleverksamhet och barnomsorg till vuxenlärande, inbegripet yrkesutbildning och högre utbildning, samt även utbildning i digital miljö. europeiska utbildningssamarbetet bör även bidra till relevanta prioriteringar inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

4.

Det arbete som utförs inom dessa nya ramar bör bidra till den gröna och den digitala omställningen i enlighet med de mål som fastställs i kommissionens meddelande Den europeiska gröna given från december 2019 (7) samt de huvudsakliga delarna av kommissionens meddelande Att forma EU:s digitala framtid från februari 2020 (8).

5.

Sådana syften bör även ses i ett globalt perspektiv, eftersom utbildningssamarbetet med tiden har blivit ett viktigt instrument för genomförandet av EU:s yttre politik på grundval av europeiska värden, förtroende och autonomi. Detta kommer att bidra till att göra EU till en ännu attraktivare destination och partner, såväl i den globala konkurrensen om kompetens som i samband med främjandet av strategiska partnerskap med internationella partner för att tillhandahålla inkluderande och högkvalitativ utbildning för alla i samtliga utbildningssammanhang och på samtliga utbildningsnivåer. Samarbete är i sig en viktig faktor för förverkligandet av unionens geopolitiska prioriteringar samt FN:s mål för hållbar utveckling till 2030, såväl i världen i stort som i EU:s medlemsstater. Främjandet av en bättre samordning inom EU och mellan medlemsstaterna kommer att stärka Europas ställning som en viktig global partner på utbildningsområdet och kommer att bidra till att befästa kopplingarna mellan det europeiska området för utbildning och resten av världen.

6.

Verkningsfulla och effektiva investeringar i utbildning är en nödvändig förutsättning för att man ska kunna förbättra utbildningssystemens kvalitet och inkludering samt utbildningsresultaten och för att man ska kunna ge stimulans åt en hållbar tillväxt, förbättra människors välbefinnande samt bygga ett mer inkluderande samhälle. Ett intensifierat investeringsarbete har potentialen att bidra till återhämtningen från den rådande krisen och till utbildningssektorns gröna och digitala omställning, samtidigt som man respekterar subsidiaritetsprincipen.

7.

En regelbunden övervakning av framstegen mot de fastställda målen genom systematisk insamling och analys av internationellt jämförbara uppgifter utgör ett viktigt bidrag till ett faktabaserat beslutsfattande. De strategiska prioriteringar som fastställs nedan bör därför under perioden 2021–2030 åtföljas av indikatorer samt mål på EU-nivå, såsom anges i bilaga II till denna resolution. Dessa, som bygger vidare på resultatet av den senaste cykeln av europeiskt utbildningssamarbete, kommer att bidra till mätningen av de övergripande framsteg som görs på europeisk nivå och påvisandet av vad man har uppnått och kommer även att främja och stödja utbildningssystemens utveckling och reformerna av dessa.

8.

Närmare bestämt kommer den strategiska ramen under det kommande årtiondet att inbegripa följande fem strategiska prioriteringar:

–   Strategisk prioritering 1: Att förbättra kvalitet, rättvisa, inkludering samt framgång för alla inom utbildningen

För att lyckas i dagens värld och kunna hantera framtida omvandlingar av samhället, ekonomin och arbetsmarknaden måste alla personer ha tillräcklig kunskap och kompetens, adekvata färdigheter och rätt inställning. Utbildning är av central betydelse för de europeiska medborgarnas personliga, medborgerliga och yrkesmässiga utveckling.

På EU-nivå innebär visionen om kvalitet i utbildningen att nyckelkompetenser, inbegripet grundläggande färdigheter, är grundläggande krav för framtida framgång (9) med stöd från välutbildade och motiverade lärare och utbildare samt annan undervisande personal.

Att ungdomar lämnar skolan med högst grundskoleutbildning, vilket innebär att man som ung och vuxen har färre socioekonomiska möjligheter, är fortfarande ett problem – även om det har minskat under det senaste årtiondet – särskilt med tanke på de förväntade effekterna av covid-19-pandemin. Man måste fortsätta att arbeta för att färre ungdomar ska lämna skolan i förtid och för att fler ungdomar ska ha gått ut gymnasiet.

Nationella utbildningssystem har blivit bättre på dessa områden men det är fortfarande nödvändigt att man identifierar politiska åtgärder som kan främja alla studerandes utbildningsresultat.

Genom att säkerställa inkluderande utbildning av god kvalitet för alla kan medlemsstaterna ytterligare minska de sociala, ekonomiska och kulturella ojämlikheterna. I hela Europa är emellertid studerande från missgynnade förhållanden, inbegripet landsbygdsområden och avlägsna områden, överrepresenterade bland underpresterande, och covid-19-pandemin har satt strålkastarljuset ännu tydligare på vikten av rättvisa och inkludering inom utbildningen.

För att säkerställa verkligt inkluderande utbildningsmöjligheter för alla lärande på alla nivåer och inom alla typer av utbildning bör man hålla isär akademiska resultat och social, ekonomisk och kulturell status liksom andra personliga omständigheter.

Förskoleverksamhet och barnomsorg av god kvalitet har här en särskilt viktig roll och bör stärkas ytterligare som en grund för senare utbildningsmässiga framgångar.

Man bör uppmuntra alla andra åtgärder som ska främja större inkludering, såsom stöd till tillgången till inkluderande utbildning av god kvalitet för personer med funktionsnedsättning (10), personer med särskilda inlärningsbehov, lärande med invandrarbakgrund och andra sårbara grupper, stöd till återvändande till utbildning inom ramen för livslångt lärande och möjligheten för människor att komma in på arbetsmarknaden via olika utbildningsvägar.

Inkluderande utbildning innebär även att man måste utveckla genusmedvetenhet i lärandeprocesserna och vid utbildningsinstitutionerna samt att man måste utmana och lösa upp könsstereotyper, särskilt sådana som begränsar pojkar och flickor i deras studieval. Traditionellt mans- eller kvinnodominerade yrken bör marknadsföras ytterligare för personer av det underrepresenterade könet. Vidare krävs det mer arbete för att man ska uppnå en korrekt balans mellan könen på ledande positioner vid utbildningsinstitutionerna.

Den digitala tekniken har en viktig roll för att lärandemiljöer, lärandematerial och undervisningsmetoder ska kunna anpassas till och lämpa sig för olika typer av lärande. De kan främja en reell inkludering, under förutsättning att man samtidigt tar itu med problem i samband med den digitala klyftan, såväl vad avser infrastruktur som digitala färdigheter.

–   Strategisk prioritering 2: Att göra livslångt lärande och rörlighet till verklighet för alla

Samhälleliga, tekniska, digitala, miljömässiga och ekonomiska problem påverkar i allt högre grad hur vi lever och arbetar, inbegripet fördelningen av arbetstillfällen och efterfrågan på färdigheter och kompetens. Det stora antal omställningar i arbetslivet som den genomsnittlige europeiske medborgaren förväntas gå igenom gör – tillsammans med den höjda pensionsåldern – att livslångt lärande och livslång yrkesvägledning, inbegripet uppsökande verksamhet, är av avgörande betydelse för en rättvis omställning, eftersom utbildnings- och färdighetsnivåer, inbegripet för digitala färdigheter, fortsätter att vara en grundläggande faktor på arbetsmarknaden.

Livslångt lärande genomsyrar den övergripande visionen och de övergripande målen för utbildningen i EU och omfattar – på ett helhetsinriktat sätt – alla nivåer och typer av utbildning samt icke-formellt och informellt lärande.

Det krävs ytterligare framsteg när det gäller tillhandahållandet av livslångt lärande av god kvalitet till alla studerande, inbegripet genom säkerställande av övergångsmöjligheter och flexibilitet mellan olika utbildningsvägar i olika utbildningsformer och på olika utbildningsnivåer samt validering av icke-formellt och informellt lärande.

Utbildningssystemen bör bli mer flexibla, motståndskraftiga, framtidssäkrade och attraktiva och bör försöka nå ut till många fler typer av studerande samt bör erbjuda erkännande och validering av tidigare studier och möjligheter till kompetensutveckling och omskolning, inbegripet på högre kvalifikationsnivåer och under hela arbetslivet (11), med stöd från sådana initiativ som initiativet Europauniversitet samt initiativet för kompetenscentrumen för yrkesutbildning, vilka lanserades genom Erasmus+-programmet.

Vi bevittnar för närvarande en ökning av arbetsmarknadens behov av en annorlunda kombination av färdigheter och kvalifikationer samt strukturella förändringar på yrkesutbildningsområdet. Utvecklingen i båda dessa avseenden kräver en moderniserad, effektiv, inkluderande och utmärkt yrkesutbildning som gör att man bättre kan bemöta förändringarna på arbetsmarknaden och i samhället. Yrkesutbildningen måste utvecklas ytterligare som en attraktiv och högkvalitativ väg till arbetstillfällen och livskunskaper.

Vuxnas genomsnittliga deltagande i utbildning inom EU är fortfarande lågt, något som utgör en riskfaktor för en verkligt hållbar och rättvis ekonomisk tillväxt i unionen. Innovationer i fråga om utbildningsvägar, nya synsätt på utbildning, inbegripet individuella förhållningssätt, och nya lärandemiljöer vid alla utbildningsinstitutioner, inbegripet för högre utbildning, samt på arbetsplatser och i lokala sammanhang, utgör en nödvändig förutsättning för att man bättre ska kunna tillgodose behoven hos många olika typer av studerande, då allt fler vuxna kommer att behöva omskolning och kompetensutveckling.

Vidare behöver man intensifiera åtgärderna för att göra det möjligt för och motivera vuxna att förvärva grundläggande färdigheter, så att man kan garantera lika möjligheter och säkerställa ett större socialt deltagande och på så sätt möjliggöra en helhetssyn på vuxenlärande.

Studerandes, lärares, lärarutbildares och personals rörlighet, som utgör en väsentlig komponent av livslångt lärande och ett viktigt verktyg för att främja personlig utveckling, anställbarhet och anpassningsförmåga, bör även i fortsättningen framhävas som en central aspekt av EU:s samarbete och som instrument för att förbättra utbildningens kvalitet och inkludering samt främja flerspråkighet inom EU. Det är viktigt att man eftersträvar balans i mobilitetsflödena i syfte att främja en optimal kompetenscirkulation och övervaka denna, inbegripet genom uppföljning av utexaminerade.

Ytterligare insatser måste göras för att undanröja befintliga hinder för och spärrar mot alla typer av rörlighet i lärande- och undervisningssammanhang, inbegripet vad avser tillgång, vägledning, studerandetjänster och erkännande, även mot bakgrund av alla rådande eller framtida reserestriktioner.

För att man ska kunna stärka utbildningsinstitutionernas samarbete och främja rörlighet återstår det vidare arbete inom sådana områden såsom dels automatiskt ömsesidigt erkännande av kvalifikationer och studieperioder utomlands, dels kvalitetssäkring. Det krävs fortsatta insatser för utnyttjandet av europeiska initiativ för att underlätta rörlighet, inbegripet de initiativ som finansieras via Erasmus+.

–   Strategisk prioritering 3: Att öka kompetensen och motivationen inom läraryrket

I centrum för utbildningen står lärare, utbildare, undervisande och pedagogisk personal samt ledande personer på utbildningsområdet på alla nivåer. För att kunna stödja innovation, inkludering, kvalitet och landvinningar på utbildningsområdet måste utbildarna vara mycket kompetenta och motiverade, något som kräver en rad yrkesmässiga lärandemöjligheter och stöd under hela deras yrkesbana.

Det är nu mer än någonsin viktigt att uppmärksamma välbefinnandet hos lärarna, utbildarna och den undervisande personalen inom utbildningssystemen, något som är en viktig faktor för utbildningens kvalitet, eftersom den påverkar inte bara lärarnas tillfredsställelse utan även undervisningens kvalitet.

Det finns även ett behov av att göra läraryrket attraktivare och omvärdera det, något som blir allt viktigare eftersom det råder lärarbrist och lärarna blir allt äldre i EU-länderna (12).

Vidare bör man beakta den avgörande roll som ledande personer på utbildningsområdet spelar när man utvecklar gynnsamma miljöer och villkor för främjandet av lärares, utbildares och undervisande personals kompetens och motivation för att på så sätt säkerställa att utbildningsinstitutionerna fungerar som utbildningsorganisationer. Sådana initiativ som europeiska lärarakademier, som kommer att lanseras inom ramen för Erasmus+-programmet, kommer att underlätta nätverksbyggandet, kunskapsdelningen och rörligheten bland institutioner som erbjuder lärare och utbildare möjligheter till lärande under all faser av deras yrkesbana samt spridningen av bästa praxis och innovativ pedagogik med möjlighet till ömsesidigt lärande på europeisk nivå.

–   Strategisk prioritering 4: Att stärka den högre utbildningen i Europa

Sektorn för högre utbildning och lärosätena har själva visat prov på sin motståndskraft och förmåga att hantera oförutsedda händelser, såsom covid-19-pandemin. Krisen har förvärrat de kvarstående problemen men har även skapat möjligheter till vidareutveckling inom ramen för den planerade agendan för en omvandling av den högre utbildningen.

Under nästa årtionde kommer lärosätena att uppmuntras att finna nya former för ett fördjupat samarbete, nämligen genom att upprätta gränsöverskridande allianser, dela kunskap och resurser samt skapa bättre möjligheter till rörlighet och medverkan för studerande och personal och till främjande av forskning och innovation, inbegripet genom ett fullständigt genomförande av initiativet Europauniversitet.

En del arbete har redan med framgång gjorts inom ramen för Bolognaprocessen för inrättandet av ett europeiskt område för högre utbildning. Det är viktigt att man i framtiden fortsätter arbetet inom ramen för Bolognaprocessen, samtidigt som man skapar fler och starkare synergieffekter med det europeiska forskningsområdet och undviker att det finns parallella eller dubbla strukturer eller instrument.

–   Strategisk prioritering 5: Att stödja den gröna och den digitala omställningen i och genom utbildning

Den gröna och den digitala omställningen står i centrum för unionens agenda under det kommande årtiondet. Omställningen såväl till en miljömässigt hållbar, cirkulär och klimatneutral ekonomi som till en mer digital värld kommer att ha betydande sociala, ekonomiska och sysselsättningsrelaterade konsekvenser. Om man inte säkerställer att samtliga medborgare har nödvändig kunskap och kompetens, nödvändiga färdigheter samt rätt inställning för att kunna hantera dessa förändringar, kommer en socialt rättvis omvandling av EU inte att vara möjlig.

Människor måste förmås att på ett genomgripande sätt förändra sina beteenden och färdigheter, med utbildningssystemen och utbildningsinstitutionerna som katalysatorer. Utbildningsinstitutionerna måste införliva de gröna och digitala dimensionerna i sin organisatoriska utveckling. Detta kräver investeringar, nämligen i digitala utbildningsekosystem, inte bara för att integrera miljömässig hållbarhet samt grundläggande och avancerade digitala färdigheter på alla nivåer och inom alla typer av utbildning, utan även för att säkerställa att utbildningsinfrastrukturerna i överensstämmelse med detta är beredda att hantera och tillhandhålla utbildning för dessa förändringar. För att man ska kunna få till stånd de nödvändiga förändringarna för den gröna och den digitala omställningen är det avgörande att man kan få utbildningsinstitutionerna att ställa om till ett förhållningssätt där man ser till alla skolaktörer och att skapa inkluderande, sunda och hållbara utbildningsmiljöer. Vidare måste företag, nationella, regionala och lokala myndigheter samt berörda aktörer utarbeta strategier och ta ett delat ansvar i enlighet med detta. Det är i sammanhanget viktigt att man moderniserar ämnesområdena naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, humaniora och matematik.

EUROPEISKA UNIONENS RÅD ÄR VIDARE ENIGT om följande:

1.

När man – i syfte att förverkliga det europeiska området för utbildning och stödja vidareutvecklingen av detta – strävar efter att arbeta inom den strategiska ramen på grundval av de ovan angivna strategiska prioriteringarna bör nedanstående principer följas under perioden fram till 2030: a) Det europeiska utbildningssamarbetet bör göra det möjligt för EU och utbildningssektorerna i stort att genomföra initiativ som främst bidrar till att förverkliga det europeiska området för utbildning senast 2025, men också handlingsplanen för digital utbildning och kompetensagendan för Europa. På grundval av stärkt vägledning från rådet och i överensstämmelse med den öppna samordningsmetoden kräver detta främjande av flexibla samarbetsmetoder och stärkande av synergier med andra utbildningsinitiativ. b) Det europeiska utbildningssamarbetet bör genomföras med ett inkluderande och helhetsinriktat perspektiv för livslångt lärande, och de beprövade tillgängliga verktygen och instrumenten samt det beprövade tillgängliga politiska stödet (dvs. enligt Utbildning 2020 och den öppna samordningsmetoden) för arrangemang för ömsesidigt lärande ska bibehållas och fördjupas, och synergier ska i tillämpliga fall utvecklas mellan utbildningssektorn och andra politikområden. Den strategiska ramen bör med fullständig respekt för medlemsstaternas behörigheter på utbildningsområdet och det europeiska utbildningssamarbetets frivilliga karaktär under det kommande årtiondet bygga på i) de fem strategiska prioriteringar som angetts ovan för det europeiska samarbetet, ii) gemensamma referensverktyg och referensstrategier, iii) peer learning, inbördes rådgivning och utbyte av god praxis, med särskild inriktning på spridning och synliggörande av resultaten, samt nationella konsekvenser, iv) regelbunden övervakning och rapportering, bland annat genom målen på EU-nivå, den årliga utbildningsöversikten, även i samband med den europeiska planeringsterminen, samtidigt som expertisen i den permanenta arbetsgruppen för indikatorer och referensvärden utnyttjas och ytterligare administrativa bördor för medlemsstaterna undviks, v) jämförbara fakta och uppgifter från alla relevanta europeiska organ, europeiska nätverk och internationella organisationer som exempelvis OECD, Unesco och IEA, vi) expertisen i den permanenta arbetsgruppen för indikatorer och referensvärden, som bör utgöra det första diskussionsforumet för de delade målen och indikatorerna på EU-nivå samt framtida fokusområden, liksom samarbetet med andra relevanta sektorer (sektorerna för sysselsättning, sociala frågor och forskning) för att säkerställa lämpliga och ändamålsenliga indikatorer, vii) fullt utnyttjande av de möjligheter som finns att tillgå inom ramen för EU:s program, fonder och instrument, särskilt på området utbildning, inbegripet för livslångt lärande. c) Det europeiska utbildningssamarbetet bör vara relevant, konkret och effektivt. Ytterligare ansträngningar bör göras för att säkerställa att tydliga och synliga resultat planeras i förväg och sedan på ett strukturerat sätt läggs fram, ses över och med jämna mellanrum sprids genom europeiska och nationella forum för att därigenom ligga till grund för fortlöpande utvärdering och utveckling. d) För att stödja medlemsstaternas ansträngningar att underlätta den planerade omvandlingen av högre utbildning i Europa och för att främja samarbetet mellan lärosäten bör nära och strukturerade synergier med det europeiska området för högre utbildning och Bolognaprocessen säkerställas, särskilt med avseende på instrument för kvalitetssäkring, erkännande, rörlighet och insyn, samtidigt som parallella eller dubbla strukturer undviks, liksom instrument som redan utarbetats i det europeiska området för högre utbildning. e) Köpenhamnsprocessen är en viktig aspekt av det europeiska samarbetet enligt den öppna samordningsmetoden på området yrkesutbildning, som kommer att bidra till att man uppnår de strategiska prioriteringarna i denna ram. f) Det sektorsöverskridande samarbetet mellan EU:s relevanta utbildningsinitiativ och initiativ på närliggande politikområden och sektorer bör stärkas, särskilt vad gäller sysselsättning, socialpolitik, forskning, innovation samt ungdoms- och kulturfrågor. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att få till stånd en bättre dialog mellan utbildningskommittén och sysselsättningskommittén för att säkerställa snabbt informationsutbyte (13). Angående genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, särskilt dess första, fjärde och elfte principer, bör i sin tur särskild uppmärksamhet ägnas åt dess övervakning, som genomförs genom en social resultattavla, som kommer att följa trender och framsteg i medlemsstaterna och användas som underlag i den europeiska planeringsterminen. g) Speciellt med avseende på ”kunskapskvadraten” (utbildning, forskning, innovation och samhällstjänster) bör särskild uppmärksamhet ägnas åt politiska och finansieringsmässiga synergier mellan utbildning, forskning och innovation, närmare bestämt inom ramen för det europeiska forskningsområdet och det europeiska området för utbildning, samtidigt som överensstämmelse säkras med det europeiska området för högre utbildning (14). h) Det europeiska samarbetet kräver, särskilt för att det europeiska området för utbildning ska förverkligas, en dialog och ett nätverksbyggande som är transparent och konsekvent, med ett perspektiv av gemensamt skapande, inte endast mellan medlemsstaterna och kommissionen, utan också med alla relevanta aktörer. i) Den politiska dialogen med tredjeländer och samarbetet med internationella organisationer, som Europarådet, OECD och Unesco, bör stärkas, och därmed leda till fakta och uppgifter, men också till inspiration och utgöra en källa till nya idéer och arbetssätt i syfte att jämföra och förbättra. j) Finansiella medel från Erasmus+, de europeiska strukturfonderna, React-EU, faciliteten för återhämtning och resiliens samt unionens övriga finansieringsprogram och finansieringsmekanismer bör utnyttjas för att stärka utbildningssystemen i enlighet med det övergripande målet om förverkligande av det europeiska området för utbildning och medlemsstaternas prioriteringar, i överensstämmelse med de strategiska prioriteringarna för den nya ramen. k) Förverkligandet av det europeiska området för utbildning kräver, med tanke på utbildningens grundläggande roll vad gäller återhämtning samt uppbyggnad av social och ekonomisk resiliens, ett starkare fokus på investeringar i utbildning. Kommissionen kommer, tillsammans med medlemsstaterna, att intensifiera arbetet med investeringar, bland annat genom att främja diskussioner i lämpliga politiska forum på hög nivå när så är relevant, t.ex. i samband med gemensamma utbyten mellan EU-ländernas finansministrar och utbildningsministrar, och med andra institutioner såsom Europeiska investeringsbanken och Europaparlamentet (15).

2.

För att den öppna samordningsmetoden inom den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete ska kunna användas med framgång krävs politiskt engagemang från medlemsstaterna och bättre vägledning från rådet, liksom effektiva arbetsmetoder på europeisk nivå, som bör baseras på följande: a) Arbetscykler – Perioden fram till 2030 ska delas in i två cykler, där den första täcker de fem åren 2021–2025, enligt en tidsram som föreslås av kommissionen i dess meddelande om förverkligandet av det europeiska området för utbildning; den andra cykeln täcker de följande åren fram till 2030. Den första cykeln bör möjliggöra att det europeiska området för utbildning förverkligas senast 2025. b) Prioriterade områden – För varje cykel ska rådet enas om ett antal prioriterade områden för det europeiska samarbetet, som baseras på strategiska prioriteringar, med hänsyn tagen till det övergripande målet om att förverkliga det europeiska området för utbildning och dess vidareutveckling. De europeiska prioriterade områdena bör möjliggöra för alla medlemsstater att samarbeta kring bredare frågor, men även för intresserade medlemsstater att samarbeta mer specifikt och närmare med varandra för att bemöta av nya utmaningar och specifika politiska behov. De prioriterade områdena i första cykeln inom denna nya ram anges i bilaga III. c) Ömsesidigt lärande – Det europeiska samarbetet inom de ovannämnda prioriterade områdena bör genomföras med hjälp av peer learning, inbördes rådgivning, konferenser och seminarier, workshoppar, forum eller expertgrupper på hög nivå, paneler, studier och analyser samt webbaserat samarbete och, i lämpliga fall, med de relevanta aktörernas medverkan. Alla dessa initiativ bör utgå från klara mandat, tidsplaner och förväntade resultat som ska föreslås av kommissionen i samarbete med medlemsstaterna. d) Gemensamma referensverktyg och referensstrategier – Ömsesidigt lärande kan inspireras av eller leda till utarbetande av referensverktyg och referensstrategier som bygger på gemensam analys och kan ligga till grund för ytterligare politikutveckling på olika förvaltningsnivåer (EU-nivå eller nationell, regional, lokal, sektoriell nivå osv.). e) Styrningsmekanism – Den strategiska ramen bör, under den första cykeln, bibehålla alla beprövade arrangemang för ömsesidigt lärande från Utbildning 2020, såsom arbetsgrupperna, formationerna av generaldirektörer och peer learning-instrumenten, liksom de övriga relevanta förvaltningsorganens deltagande. Medlemsstaterna och kommissionen ska anpassa dessa arrangemang till de nya strategiska prioriteringarna och samarbeta för att upprätta styrformer som ska underlätta effektiv kommunikation från teknisk till politisk nivå vid behov och samordna det arbete som ska göras inom den strategiska ramen, utan att detta leder till onödiga strukturer eller ytterligare bördor för medlemsstaterna. f) Spridning av resultaten – För att förbättra synligheten och genomslagskraften på nationell och europeisk nivå ska resultaten av samarbetet spridas allmänt bland alla relevanta aktörer och i förekommande fall diskuteras på politisk nivå. g) Övervakning av processen – För att främja resultat genom den öppna samordningsmetoden samt egenansvar för processen på både nationell och europeisk nivå ska medlemsstaterna och kommissionen ha ett nära samarbete för att inventera det arbete som gjorts på teknisk nivå och utvärdera processen och dess resultat. Årlig övervakning ska också ske genom kommissionens utbildningsöversikt, som följer framsteg när det gäller att uppnå alla de överenskomna målen och indikatorerna på EU-nivå på utbildningsområdet, inbegripet delindikatorer, och även bidrar till processen med den europeiska planeringsterminen. h) Lägesrapporter – I slutet av den första cykeln 2025 kommer uppsättningen av prioriterade områden att behöva ses över så att de kan justeras eller nya sådana kan fastställas för nästa cykel, på grundval av rådande utmaningar och för att återspegla framsteg som gjorts, inbegripet när det gäller att ta fram styrformer som är proportionella i förhållande till de politiska ambitionerna för det europeiska området för utbildning. År 2022 kommer kommissionen att offentliggöra en lägesrapport om det europeiska området för utbildning, med en inventering och utvärdering av hur förverkligandet av det europeiska området för utbildning framskrider genom den strategiska samarbetsramen och förslag till nästa steg i enlighet med vad som krävs; under 2023 kommer även en halvtidsöversyn att anordnas. Såväl lägesrapporten som halvtidsöversynen kommer också båda att beaktas i rådets överenskommelse om möjliga nya prioriterade områden efter 2025.

3.

År 2025 ska kommissionen lägga fram en heltäckande rapport om det europeiska området för utbildning. Rådet ska med denna utvärdering som underlag se över den strategiska ramen – inbegripet mål, styrningsstrukturer och arbetsmetoder på EU-nivå – och göra de justeringar som krävs och är lämpliga för den andra cykeln så att en anpassning sker till verkligheten och behoven i det europeiska området för utbildning eller andra eventuella stora förändringar i Europeiska unionen.

EUROPEISKA UNIONENS RÅD UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA ATT I ENLIGHET MED NATIONELLA FÖRHÅLLANDEN göra följande:

1.

Med kommissionens stöd gemensamt arbeta tillsammans enligt den öppna samordningsmetoden såsom anges i denna resolution för att förbättra det europeiska utbildningssamarbetet under perioden fram till 2030 på grundval av de ovan beskrivna fem strategiska prioriteringarna, principerna och arbetsmetoderna samt de prioriterade områden som man enats om för varje cykel (de prioriterade områdena för den första cykeln 2021–2025 återfinns i bilaga III).

2.

Utifrån nationella prioriteringar, och med vederbörlig hänsyn till nationella behörigheter på utbildningsområdet, överväga åtgärder på nationell nivå som syftar till att uppnå framsteg inom de strategiska prioriteringar som anges i den strategiska ramen och bidra till att man gemensamt förverkligar det europeiska området för utbildning och uppnår de mål på EU-nivå som anges i bilaga II. Hämta inspiration från ömsesidigt lärande på europeisk nivå när nationell utbildningspolitik utformas.

3.

Vid behov överväga hur och i vilken utsträckning de gemensamt kan bidra till att målen på EU-nivå uppnås genom nationella åtgärder och insatser, och därmed fastställa nationella mål i enlighet med de nationella utbildningssystemens särdrag och med hänsyn till nationella förhållanden, bland annat konsekvenserna av covid-19-krisen för ekonomi och samhälle, liksom för själva utbildningssektorn.

4.

Stödja de styrningsstrukturer som presenteras ovan och de valda arbetsmetoderna, och att åta sig ansvaret för processen.

5.

Effektivt utnyttja EU:s politik och finansieringsinstrument till stöd för genomförandet av nationella åtgärder och insatser för att uppnå framsteg med de strategiska prioriteringarna och de därmed sammanhängande målen på EU-nivå och nationell nivå, särskilt i samband med återhämtningen samt den gröna och digitala omställningen.

EUROPEISKA UNIONENS RÅD UPPMANAR KOMMISSIONEN ATT, I ENLIGHET MED FÖRDRAGEN OCH MED FULL RESPEKT FÖR SUBSIDIARITETSPRINCIPEN, göra följande:

1.

Under perioden fram till 2030 stödja och samarbeta med medlemsstaterna inom denna ram på grundval av de ovan beskrivna fem strategiska prioriteringarna, principerna och arbetsmetoderna samt de mål på EU-nivå och överenskomna prioriterade områden som anges i bilaga II respektive III.

2.

Arbeta med medlemsstaterna fram till slutet av 2021 i syfte att enas om en lämplig styrningsstruktur för att samordna arbetet och styra utvecklingen av den strategiska ramen, inom ramen för det övergripande målet att förverkliga och vidareutveckla det europeiska området för utbildning, medan man även beaktar frågor som behöver föras vidare till diskussioner på högre politisk nivå, utan att det leder till ytterligare bördor för medlemsstaterna och samtidigt som deras egenansvar för processen säkerställs.

3.

Arbeta med medlemsstaterna och tillhandahålla särskilt stöd till lokala, regionala och nationella myndigheter för att underlätta ömsesidigt lärande, analys och utbyte av god praxis om investeringar i utbildningsinfrastruktur.

4.

Analysera, särskilt genom lägesrapporter, i vilken grad ramens strategiska prioriteringar har uppnåtts vad gäller förverkligandet av det europeiska området för utbildning, men också på området för europeiskt samarbete inom utbildning på nationell nivå.

5.

Arbeta med förslag, som grundas på och med expertutlåtanden från den permanenta arbetsgruppen för indikatorer och referensvärden, till möjliga indikatorer eller mål på EU-nivå på områdena för inkludering och rättvisa, för läraryrket och för hållbarhet, inbegripet miljöanpassning av utbildningssystemen.

6.

Arbeta med medlemsstaterna för att analysera hur insamlingen och analysen av uppgifter kan förbättras för befintliga mål och indikatorer på EU-nivå, i syfte att främja ett faktabaserat beslutsfattande, bland annat med expertisen från den permanenta arbetsgruppen för indikatorer och referensvärden, och underrätta rådet om dessa diskussioner.

7.

Arbeta med medlemsstaterna för att, efter 2025, undersöka de EU-omfattande mål och indikatorer för vilka de fastställda tidsplanerna inte sammanfaller med tioårsperioden i denna ram, och underrätta rådet om möjliga nya värden för dessa mål och indikatorer.

8.

Lägga fram och regelbundet uppdatera en systematisk översikt och färdplan över politik, samarbetsverktyg, finansieringsinstrument, initiativ och riktade ansökningsomgångar på unionsnivå som pågår eller planeras och som bidrar till förverkligandet av det europeiska området för utbildning och till utvecklingen av det europeiska utbildningssamarbetet.

9.

Lägga fram handlingsplanen för att genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter, och särskilt dess första, fjärde och elfte princip.

10.

Inrätta en plattform för det europeiska området för utbildning i form av en interaktiv offentlig portal som ska stödja medlemsstaternas och berörda parters tillgång till information, åtgärder, tjänster, instrument och resultat och främja samarbete och utbyten.

---

(1)  COM(2017) 673 final.

(2)  I överensstämmelse med rådets rekommendation av den 26 november 2018 om att främja automatiskt ömsesidigt erkännande av kvalifikationer inom högre utbildning och gymnasial utbildning samt resultat av studieperioder utomlands (EUT C 444, 10.12.2018, s. 1).

(3)  COM(2020) 625 final.

(4)  COM(2020) 274 final.

(5)  COM(2020) 624 final.

(6)  Enligt rådets resolution av de 8 november 2019 om vidareutveckling av det europeiska området för utbildning som stöd för framtidsorienterade utbildningssystem (EUT C 389, 18.11.2019, s. 1).

(7)  COM(2019) 640 final.

(8)  COM(2020) 67 final.

(9)  Enligt rådets rekommendation av den 22 maj 2018 om nyckelkompetenser för livslångt lärande (EUT C 189, 4.6.2018, s. 1).

(10)  I överensstämmelse med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning av den 13 december 2006.

(11)  I överensstämmelse med de mål som anges i rådets rekommendation av den 24 november 2020 om yrkesutbildning för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft, (EUT C 417, 2.12.2020, s. 1), samt Osnabrück-förklaringen av den 30 november 2020.

(12)  Såsom framhålls i rådets slutsatser av den 9 juni 2020 om europeiska lärare och utbildare inför framtiden (EUT C 193, 9.6.2020, s. 11).

(13)  Efter antagandet och i linje med rådets resolution av den 27 februari 2020 om utbildning i den europeiska planeringsterminen: säkerställande av väl underbyggda debatter om reformer och investeringar (EUT C 64, 27.2.2020, s. 1).

(14)  Detta arbete kan stödjas på teknisk nivå.

(15)  En expertgrupp för högkvalitativa investeringar i utbildning kommer att stödja denna process på teknisk nivå och därigenom bidra till att man behåller inriktningen på nationella och regionala investeringar.

Kommissionens tillkännagivande rörande vägledning om tillämpningen av bestämmelserna avseende revisioner som ska utföras enligt artikel 6 i förordning (EU) 2017/625

(2021/C 66/02)

Förord

I artikel 6.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 (1) föreskrivs att de behöriga myndigheterna ska utföra internrevisioner eller låta sin myndighet revideras och med beaktande av revisionernas resultat vidta lämpliga åtgärder.

Denna vägledning är avsedd att stödja de nationella behöriga myndigheterna i deras uppfyllande av de ovannämnda kraven. Dokumentet har utarbetats av kommissionen i samarbete med medlemsstaterna och är inte rättsligt bindande (2). Endast Europeiska unionens domstol har behörighet att tolka EU-rätten med avgörande verkan.

Innehållsförteckning

1.

Syfte och tillämpningsområde

24

2.

Rättslig bakgrund

24

3.

Definitioner

24

4.

Grundläggande principer

25

5.

Genomförande av revisionsprocessen

25

5.1.

Systematisk strategi

25

5.2.

Öppenhet

26

5.3.

Oberoende

27

5.4.

Oberoende granskning

28

5.5.

Huvudmål

28

6.

Att utföra en revision

29

6.1.

Planering och förberedelser inför revisionen

29

6.2.

Utförandet av revisionen

29

6.3.

Revisionsrapportering

30

6.4.

Uppföljning av revisionens resultat

31

7.

Översyn och spridning av revisionens resultat

31

8.

Övrigt

31

8.1.

Resurser

31

8.2.

Revisorskompetens

32

1.   Syfte och tillämpningsområde

Denna vägledning innehåller riktlinjer för utformningen och genomförandet av revisionssystem av de behöriga myndigheter som avses i artikel 3.3 a och b i förordning (EU) 2017/625. Syftet med revisionssystem är att se till att offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet (3) som regleras genom förordning (EU) 2017/625 genomförs effektivt och är lämplig för att uppnå målen i relevant lagstiftning, inbegripet överensstämmelse med nationella kontrollplaner.

I stället för att föreskriva detaljerade metoder innehåller dokumentet en beskrivning av de principer som härrör från förordning (EU) 2017/625 när det gäller inrättandet av nationella revisionssystem och genomförandet av internrevisioner. Syftet är att göra det lättare att tillämpa dessa principer på medlemsstaternas olika kontroll- och revisionssystem. Vilka metoder som väljs för att tillämpa principerna kan variera beroende på storleken, karaktären och komplexiteten hos de behöriga myndigheter som ansvarar för den offentliga kontrollen i medlemsstaterna, samt myndigheternas antal.

2.   Rättslig bakgrund

Denna vägledning är avsett att stödja medlemsstaterna i deras tillämpning av bestämmelserna om utförande av de revisioner som avses i artikel 6 i förordning (EU) 2017/625.

Artikel 6 Revision av behöriga myndigheter 1.   För att säkerställa sin efterlevnad av denna förordning ska de behöriga myndigheterna utföra internrevisioner eller låta sin myndighet revideras, och de ska med beaktande av resultaten vidta lämpliga åtgärder. 2.   De revisioner som avses i punkt 1 ska vara föremål för oberoende granskning, och utföras på ett öppet sätt.

De delegerade akter och genomförandeakter som antas i enlighet med förordning (EU) 2017/625 är, trots att de inte uttryckligen nämns i artikel 6, också nödvändiga för att säkerställa efterlevnaden av förordning (EU) 2017/625. Därför ska revisioner även utföras för att kontrollera efterlevnaden av dessa delegerade akter och genomförandeakter.

3.   Definitioner

I denna vägledning hänvisas det till de definitioner som fastställs i artikel 3 i förordning (EU) 2017/625 och i artiklarna 2 och 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 (4).

revision: enligt definitionen i artikel 3.30 i förordning (EU) 2017/625 en systematisk och oberoende undersökning för att avgöra om verksamheter och dessa verksamheters resultat överensstämmer med planerade arrangemang och om dessa arrangemang tillämpas på ett verkningsfullt sätt och är lämpliga för att nå målen.

Andra definitioner som är relevanta för denna vägledning är följande:

revisionsorgan: det organ som utför revisionen. Det kan vara en intern enhet eller ett utomstående organ.

revisionsram: en förteckning över revisionsområden som sammanställs och vidhålls av revisionsorganet för att identifiera områden som ska revideras under revisionsplaneringsfasen.

revisionssystem: en kombination av ett eller flera revisionsorgan som utför en revision av en eller flera behöriga myndigheter.

revisionsprocess: den verksamhet som beskrivs i avsnitt 5.1 (”Systematisk strategi”) och avsnitt 6 (”Att utföra en revision”).

revisionsprogram: en eller flera revisioner planerade att utföras under en viss tidsperiod och för ett visst ändamål.

revisionsplan: en beskrivning av aktiviteter och arrangemang för en revision.

revisionsstrategi: den tonvikt som vid revisionen läggs på de olika verksamheter som revideras (t.ex. en direkt revision av efterlevnad med inledande fokus på prestation och resultat jämfört med en revision av kontrollsystemen med inledande fokus på system och kontroller).

När det gäller specifik revisionsterminologi kan de aktuella versionerna av internationella standarder såsom ISO 19011, ISO 9000 och institutet för internrevisorer (Institute of Internal Auditors, IIA) (5) vara till hjälp.

4.   Grundläggande principer

Revisionssystemen bör omfatta all offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet i alla delar av produktionskedjan för jordbruksbaserade livsmedel som omfattas av förordning (EU) 2017/625, inbegripet alla behöriga myndigheters verksamhet, oavsett hur de är organiserade eller på vilken förvaltningsnivå de befinner sig, samt alla berörda organ eller kontrollorgan. Revisionerna bör därför i möjligaste mån utföras utan hänsyn till administrativa gränser. Om flera olika revisionssystem används inom en och samma medlemsstat bör det inrättas mekanismer för att säkerställa att all ovannämnd verksamhet täcks in helt och hållet när dessa kombineras.

För att skapa och bibehålla förtroende för revisionssystemets integritet ska alla berörda parter ha insyn i ledningen och genomförandet av revisionsprocessen. Särskilt viktigt är att det råder fullständig öppenhet mellan revisionsorganet och revisionsobjektet (se tabellen i avsnitt 5.2 nedan). Att se till att revisionsprocessen uppfattas som öppen av andra berörda parter är ett sätt att skapa förtroende. Det underlättar även spridningen av information, särskilt utbyte av bästa praxis inom och mellan behöriga myndigheter.

Oberoende bör säkerställas på organisations-, funktions-, revisionsprocess- och revisornivå. Revisionsorganet och revisionsgruppen bör utses av och rapportera till de behöriga myndigheternas högsta ledning. Ett tydligt, dokumenterat uppdrag med de befogenheter som behövs för att utföra revisionerna bör tillhandahållas. Uppdraget bör omfatta åtminstone revisionsorganets syfte, ansvarsområden, befogenheter och ansvarsskyldighet samt alla övriga aspekter som anses nödvändiga för att uppnå en tillfredsställande nivå av oberoende. Varken revisionsorganet eller revisionsgruppen bör delta i ledning eller övervakning av de kontrollsystem som revisionen avser.

När kontrolluppgifter delegeras och den behöriga myndigheten har valt att göra en revision i stället för en kontroll av organet med delegerade uppgifter, bör det organet enligt avtalet vara skyldigt att godta revisionskraven och villkoren i dessa.

Oberoende granskning bör vara en regelbunden och planerad process som utförs av en annan aktör än revisionsorganet för att säkerställa att revisionssystemet är lämpligt för att generera oberoende resultat och att de behöriga myndigheterna uppfyller sina skyldigheter enligt artikel 6.2 i förordning (EU) 2017/625.

Utöver de särskilda riktlinjerna i detta dokument kan allmän vägledning fås från ISO 19011.

5.   Genomförande av revisionsprocessen

5.1   Systematisk strategi

Revisionsprocessen bör genomföras på ett systematiskt sätt. Revisionsprocessen bör därför

—	vara resultatet av en öppen planeringsprocess där riskbaserade prioriteringar fastställs i linje med den behöriga myndighetens ansvarsområden enligt förordning (EU) 2017/625,

—	omfatta flerårig strategisk planering som utgör — en grund för fastställande av mål och prioriteringar, — en utgångspunkt för beslut om vilka områden som ska väljas ut för revision, och — en grund för detaljerad årlig planering,

—	fastställa revisionsramen genom strategisk planering; denna bör delas in i reviderbara enheter, informationskällor för användning vid planeringen bör identifieras och kriterier för hur revisionsområden ska väljas ut bör fastställas,

—

med lämplig riskbaserad frekvens och under en period av högst fem år inrätta ett revisionsprogram som säkerställer adekvat täckning av alla relevanta verksamheter och alla relevanta behöriga myndigheter som regleras av förordning (EU) 2017/625; revisionsprogrammet får inbegripa information om revisionstyper, resurser, tidsplaner, granskningsfrekvens (t.ex. en gång om året eller oftare),

—

stödjas av dokumenterade förfaranden och uppgifter för att säkerställa konsekvens och visa att en systematisk strategi har använts; dessa förfaranden bör omfatta — riskbaserad planering av revisionsprogrammet, — framställning av revisionsresultat, inbegripet identifiering av bevis på efterlevnad eller bristande efterlevnad, enligt vad som är tillämpligt, — förberedelse, godkännande och distribuering av revisionsrapporter, — granskning av revisionsslutsatserna för att fastställa starka och svaga sidor i kontrollsystemet, sprida bästa praxis och säkerställa övervakningen av korrigerande och förebyggande åtgärder,

—	övervakas och ses över för att se till att revisionsprogrammets mål har uppnåtts och för att fastställa vad som kan förbättras.

Om en medlemsstat planerar att genomföra mer än ett revisionsprogram, bör åtgärder vidtas för att säkerställa en effektiv samordning av programmen och en smidig revisionsprocess för alla relevanta behöriga myndigheter. Revisionsprogrammet (eller revisionsprogrammen) bör också täcka alla relevanta nivåer av den behöriga myndighetens organisation.

5.2   Öppenhet

För att visa att revisionsprocessen är öppen för insyn bör de dokumenterade förfarandena möjliggöra en tydligt avgränsad revisionsplaneringsprocess som inbegriper fastställande av revisionsmål, kriterier, val av revisionsstrategi samt mekanismer för godkännande och distribution av revisionsrapporten.

De behöriga myndigheterna bör anta lämpliga åtgärder för att säkerställa öppenhet, med hänsyn till relevanta krav i nationell lagstiftning och EU-lagstiftning samt eventuella andra villkor. De behöriga myndigheterna bör därför överväga att främja metoder som förbättrar insynen i revisionsprocessen. Några exempel på sådana metoder visas i tabellen nedan. De behöriga myndigheterna bör, när de fattar beslut om vilka åtgärder som ska vidtas, sträva efter att uppnå jämvikt mellan dels behovet av öppenhet och insyn, dels risken att revisionssystemets förmåga att uppnå målen undergrävs. För att i största möjliga utsträckning utnyttja de fördelar som öppenhet ger bör man också eftersträva balanserad rapportering, dvs. en lämplig kombination av konstaterad efterlevnad (positiva resultat) och områden som behöver förbättras (negativa resultat).

Tabell – Exempel på metoder som garanterar insyn i revisionsprocessen

	Revisionsobjekt	Inom den behöriga myndigheten	För flera behöriga myndigheter (inom medlemsstaterna)	Offentliga aktörer och andra berörda parter
Tillgång till revisionsorganets dokumenterade förfaranden	✓	✓	✓
Samråd om planeringen av revisionsprogrammet	✓	✓	✓
Offentliggörande av revisionsprogrammet	✓	✓	✓	✓
Inlämning av en revisionsplan	✓	✓
Möjlighet att föra fram synpunkter på utkastet till revisionsrapport	✓	✓
Distribution av den slutliga versionen av revisionsrapporten	✓	✓	✓
Offentliggörande av revisionsobjektets synpunkter på utkastet till rapport	✓	✓	✓	✓
Offentliggörande av den slutliga versionen av revisionsrapporten	✓	✓	✓	✓
Offentliggörande av sammanfattningar av den slutliga versionen av revisionsrapport och årsrapport	✓	✓	✓	✓
Offentliggörande av revisionsobjektets handlingsplan	✓	✓	✓	✓
Offentliggörande av uppföljningsresultat	✓	✓	✓	✓
Anmärkning: Behöriga myndigheter bör välja de metoder (första spalten) och inkluderade aktörer (övriga spalter) som passar för deras specifika omständigheter.

5.3   Oberoende

Revisionsorganen bör inte utsättas för några påtryckningar av kommersiell, ekonomisk, hierarkisk, politisk eller annan natur som kan påverka deras bedömning eller resultatet av revisionsprocessen. Revisionssystemet, revisionsorganet och revisorerna bör vara opartiska och oberoende i förhållande till den verksamhet som revisionen avser. Det bör heller inte föreligga någon intressekonflikt.

I många situationer är det inte möjligt att uppnå fullständigt oberoende. Det som krävs är en grad av oberoende som en rimlig extern observatör skulle anse tillräcklig för att säkerställa att revisionen utförs på ett rättvist, objektivt och opartiskt sätt och att revisionsorganet och dess revisorer inte utsätts för otillbörlig påverkan eller befinner sig i en intressekonflikt som skulle påverka antingen revisionsprocessen eller enskilda revisioner.

Revisionsorganet bör förses med kvalificerad och kompetent personal, finansiering, infrastruktur och andra resurser i den omfattning som krävs för att organet ska kunna genomföra revisionsprogrammet. Revisionsorganet bör ges tillgång till kontinuerlig yrkesutveckling och relevant teknisk expertis.

Revisionsorganet bör vara fritt från otillbörlig påverkan på samtliga nivåer i revisionsprocessen. I synnerhet bör godkännandet av revisionsprogrammet och revisionsrapporterna inte påverkas eller hindras av revisionsobjektet. Revisionsorganet bör ha frihet att utveckla revisionens tillämpningsområde och mål och ha tillgång till alla lokaler och all information som krävs för att revisionens mål ska kunna uppnås.

Det bör kontrolleras att det inte föreligger några intressekonflikter inom revisionsorganet eller revisionsgruppen eller hos tekniska experter som anlitas. Medlemmarna i revisionsgruppen bör uppträda objektivt, opartiskt och oberoende och undvika ett ensidigt synsätt. Deras uppträdande ska präglas av rättvisa, intellektuell ärlighet och integritet. Om en intressekonflikt föreligger bör de meddela detta. För att uppnå detta kan det vara lämpligt att växla revisorer och/eller revisionsgrupp.

Om den tekniska expertis som krävs för att utföra revisionen endast finns inom den behöriga myndighet som är föremål för revisionen ska åtgärder vidtas för att säkerställa revisionsgruppens oberoende. Om kontrollverksamheten organiseras regionalt, kan ett utbyte av tekniska experter arrangeras för att säkerställa deras oberoende. Om revisionsorganet måste anlita tekniska experter utifrån, bör åtgärder vidtas för att säkerställa att de är oberoende och att de inte befinner sig i en intressekonflikt som skulle kunna äventyra revisionsgruppens oberoende.

5.4   Oberoende granskning

Den oberoende granskningen bör utföras av en eller flera personer som inte ingår i revisionsorganet eller i den organisation som är föremål för internrevisionen. Den eller de personerna bör ha en tillräcklig nivå av oberoende och expertis för att kunna granska revisionsprocessen. Varje organ eller kommitté som inrättas för att utföra en oberoende granskning av revisionsprocessen bör ha en eller flera oberoende personer som medlemmar.

Den oberoende granskningen bör omfatta hela revisionsprocessen, inbegripet planering och utförande av revisioner, rapportering (även godkännande av rapporter), korrigerande åtgärder och uppföljning. Den bör även omfatta olika hot mot oberoende och mekanismer för att hantera dessa. En oberoende granskning är inte en revision, men den kan dock utföras med hjälp av en revisionsstrategi. Granskningen kan variera i omfattning, detaljnivå och intensitet och bör leda till

—	en objektiv utvärdering av revisionsprocessens och revisionsorganets ändamålsenlighet och oberoende,

—	återkoppling för kontinuerlig förbättring,

—	visshet för revisionsorganet, ledningen för behöriga myndigheter och andra berörda parter om att revisionsprocessen uppfyller målen i artikel 6 i förordning (EU) 2017/625.

Denna granskning bör göras regelbundet. Frekvensen kan emellertid variera beroende på den tidigare granskningens resultat och revisionsorganets egna interna kontroller.

De behöriga myndigheterna bör säkerställa (6) att den oberoende granskningen dokumenteras när det gäller bl.a. mandat, roller och ansvarsområden, sekretess, etiska regler, rättigheter och skyldigheter samt krav på rapportering och spridning.

Revisionsorganet bör vidta åtgärder för att åtgärda alla brister som konstateras vid den oberoende granskningen.

5.5   Huvudmål

Syftet med revisionssystem är att kontrollera de behöriga myndigheternas efterlevnad av förordning (EU) 2017/625 och funktionen hos systemen för offentlig kontroll. För detta ändamål, och för att uppfylla kraven i artikel 6 i förordning (EU) 2017/625 bör revisionssystemet täcka följande tre aspekter som anges i artikel 3.30 i förordning (EU) 2017/625:

a)

Verifiering av att offentliga kontroller utförs i enlighet med planerade arrangemang Detta görs för att säkerställa att de behöriga myndigheterna uppfyller sina allmänna skyldigheter (7) och att de offentliga kontrollerna utförts som planerat samt att den personal som utför kontrollerna följer eventuella anvisningar eller vägledningar som getts. Verifieringen av detta krav kan till stor del ske genom dokumentgenomgång, men bör också omfatta kontroller på plats. Revisionsgruppen bör ha goda allmänna kunskaper om revision och de kunskaper som krävs för att uppnå detta revisionsmål.

b)

Verifiering av att de planerade arrangemangen tillämpas på ett verkningsfullt sätt ”Verkningsfullhet” avser i vilken grad de offentliga kontrollerna ger (avsedd) effekt/uppfyller ett visst mål. Systemet för offentlig kontroll förväntas fungera på ett lämpligt sätt genom sina planerade arrangemang för att verifiera efterlevnaden av relevanta rättsliga krav och, när bristande efterlevnad konstateras, vidta åtgärder för att minska eller helt avhjälpa denna bristande efterlevnad inom en lämplig tidsperiod. Dessutom bör systemet tillåta en nivå av kontroll och tillsyn som kan avskräcka från bristande efterlevnad och hantera säkerhetsrisker i samband med livsmedel. Verifieringen av detta krav bör omfatta en bedömning av kontrollernas kvalitet, tillförlitlighet och enhetlighet liksom revisioner på plats. Revisionsgruppen bör ha relevant teknisk expertis för att kunna uppnå detta revisionsmål.

c)

Verifiering av att de planerade arrangemangen är lämpliga för att nå de offentliga kontrollernas mål ”Lämplighet” har att göra med huruvida kontrollsystemets utformning och genomförande är ändamålsenligt när det gäller att uppnå de önskade resultaten, dvs. målen i förordning (EU) 2017/625 för medlemsstaternas fleråriga nationella kontrollplaner eller nationella politiska mål. Denna aspekt är särskilt relevant när det finns tecken på att kontroller som utförs i enlighet med planerade arrangemang inte uppnår sina planerade resultat eller mål. Verifieringen av detta krav bör omfatta en bedömning av de offentliga kontrollerna, t.ex. deras planering, frekvens, intensitet och de metoder som används, med beaktande av produktionskedjans (eller produktionskedjornas) struktur och riskprofil samt produktionsmetoder och volymer. Även begränsningar som kan ha påverkat planeringen eller genomförandet av arrangemang bör granskas (8). Revisionsgruppen bör ha mycket goda kunskaper i systemrevision och bör ha tillgång till den tekniska expertis som behövs för att uppnå detta revisionsmål.

6.   Att utföra en revision

6.1   Planering och förberedelser inför revisionen

Revisorn (eller revisionsgruppen) bör planera revisionen på ett sätt som garanterar att den kan genomföras på ett effektivt och ändamålsenligt sätt samt i god tid.

Revisionsplanen bör ge teknisk och rättslig förståelse för revisionsområdet och de troliga revisionsobjekten. Den bör innehålla information om revisionens mål och tillämpningsområde, vilka revisionskriterier som ska tillämpas, viktiga områden/riskområden som ska granskas, valet av revisionsstrategi, en uppskattning av nödvändiga resurser samt en preliminär tidsplan.

Revisionskriterierna bör omfatta mål som härrör från medlemsstaternas fleråriga nationella kontrollplaner, förordningarna (EG) nr 178/2002 och (EU) 2017/625 samt, i tillämpliga fall, specifika krav i relevant EU-lagstiftning och nationell lagstiftning.

När revisionens mål, tillämpningsområde och kriterier har fastställts bör man gå vidare till att fastställa strategi, metod och tekniker för revisionen. Genom att fastställa revisionsstrategin kan man säkerställa att revisionens mål uppnås och att tillräckliga och lämpliga bevis samlas in för att det ska gå att dra giltiga och tillförlitliga revisionsslutsatser. Revisorn (eller revisionsgruppen) bör utveckla strategin med hjälp av sitt yrkesmässiga omdöme.

Revisionsgruppen bör, redan på planeringsstadiet, fundera över vilka revisionsbevis som bör efterfrågas. Att planera vilka bevis som ska inkluderas och hur, när och var dessa ska samlas in är en viktig del av revisionsplaneringen. Kvaliteten på de bevis som samlas in har en direkt och betydande effekt på revisionens resultat och slutsatser.

6.2   Utförandet av revisionen

Innan själva revisionen inleds bör revisionsgruppen försäkra sig om att revisionsobjektet har fått all information som behövs om revisionens syfte, mål och tillämpningsområde samt om eventuella behov av bidrag eller assistans från revisionsobjektets sida, såsom tillträde till lokaler eller tillgång till handlingar eller uppgifter före eller under revisionen.

Att anordna ett inledande möte är ett bra sätt att säkerställa att både revisionsgruppen och berörd personal hos revisionsobjektet får tillgång till all relevant information. Mötet ger tillfälle att förtydliga revisionsmålen, kontrollera att revisionsplanen har förståtts, fastställa arbetsarrangemang och ta itu med eventuella övriga frågor.

När revisionen utförs bör revisionsgruppen samla in, verifiera och analysera/utvärdera revisionsbevisen för att säkerställa att de är lämpliga och tillräckliga för att revisionens mål ska kunna uppnås. I synnerhet bör överensstämmelsen med planerade arrangemang, genomförandets verkningsfullhet och de planerade arrangemangens lämplighet för att nå målen kontrolleras. Dessa aktiviteter bör dokumenteras.

Revisionsbevisen måste jämföras med kriterierna och målen för revisionen för att möjliggöra för revisionsgruppen att ta fram revisionsresultat och dra övertygande slutsatser. Revisionsbevisen måste också vara av lämplig typ och vara tillräckligt omfattande om det ska gå att utarbeta revisionsresultat, slutsatser och eventuella rekommendationer som kan stå emot invändningar och uppfylla villkoren för intern och extern revision.

Vid ett avslutande möte presenterar revisionsgruppen revisionsresultaten. Mötet bör även användas som ett forum för att

—	diskutera preliminära resultat och slutsatser med revisionsobjektets ledning och få återkoppling från ledningen,

—	låta revisionsobjektet rätta till missförstånd och diskutera de preliminära resultaten och slutsatserna samt lämna ytterligare information eller förtydliganden som stöd för sin ståndpunkt,

—	få revisionsobjektets synpunkter på genomförandet av revisionen.

Revisionsgruppen kan välja att ändra de preliminära resultaten och slutsatserna på grundval av en ytterligare analys av de insamlade bevisen eller mot bakgrund av ytterligare bevis som lämnas in.

All relevant återkoppling från revisionsobjektet bör dokumenteras och beaktas vid rapporteringen om revisionen och vid framtida revisioner.

6.3   Revisionsrapportering

Revisionsrapporten är en mycket viktig del av revisionen som syftar till att

—	lämna relevanta försäkringar om funktionen hos de processer som är föremål för revision,

—	fastställa och sprida god praxis,

—	identifiera områden med bristande efterlevnad eller svagheter och uppmärksamma revisionsobjektet på dessa för korrigerande och/eller förebyggande åtgärder,

—	ligga till grund för uppföljning av de åtgärder som revisionsobjektet vidtar som svar på revisionsrekommendationer,

—	ge tillfälle att kommunicera med fler berörda parter, i tillämpliga fall.

Revisionsrapporten bör vara objektiv, övertygande och utarbetas inom en rimlig tidsram.

För att vara objektiv bör revisionsgruppen i sin rapportering lägga fram relevanta bevis, inbegripet sådana som motsäger eller inte stöder gruppens ståndpunkt eller slutsats. Bevisen bör inte presenteras på ett selektivt sätt, och åsikter från revisionsgruppen som inte stöds av väl underbyggda bevis bör inte inkluderas i rapporten. Rapporteringen bör vara balanserad och inte enbart inriktas på negativa resultat. Rapporten bör innehålla positiva uttalanden när revisionsobjektets verksamhet befinns vara väl organiserad och utförd.

En övertygande revision framstår som trovärdig eftersom den innehåller giltiga, evidensbaserade resultat, logiska slutsatser och praktiska, realistiska och relevanta rekommendationer. Rapporten bör vara uppbyggd på ett logiskt sätt och vägleda läsaren genom processen, från revisionens syfte, mål och tillämpningsområde till dess resultat, slutsatser och rekommendationer. Det bör finns ett tydligt samband mellan bevis, resultat, slutsatser och rekommendationer.

Slutsatserna bör ta upp överensstämmelse med de planerade arrangemangen, genomförandets verkningsfullhet och de planerade arrangemangens lämplighet när det gäller att uppnå de fastställda målen, beroende på vad som är tillämpligt (se avsnitt 5.5). De bör bygga på objektiva bevis. Särskilt när det gäller att dra slutsatser om de planerade arrangemangens lämplighet i förhållande till de fastställda målen kan bevis erhållas genom att sammanställa och analysera resultaten från flera revisioner. Slutsatserna bör i sådana fall gå utöver de enskilda organen, enheterna och myndigheterna.

Rekommendationerna bör ha som syfte att eliminera eller korrigera orsakerna till att revisionsobjektet inte uppfyllde revisionskriterierna. I rekommendationerna bör det inte anges vilka åtgärder som ska vidtas av revisionsobjektet utan vilket resultat som ska är avsett att uppnås genom revisionsobjektets korrigerande och/eller förebyggande åtgärder.

Rapporten ska minst innehålla

—	uppgifter om revision, datum, platser och revisionsobjekt,

—	revisionens mål, tillämpningsområde, metod och kriterier,

—	revisionens resultat (och relaterade bevis), slutsatser och, i tillämpliga fall, rekommendationer.

Beroende på revisionsorganets policy kan revisionsgruppen antingen identifieras i rapporten eller lämnas oidentifierad.

6.4   Uppföljning av revisionens resultat

Där så krävs bör en handlingsplan utarbetas och tillhandahållas av revisionsobjektet. Den bör innehålla förslag på korrigerande och förebyggande åtgärder (9) för att följa eventuella rekommendationer som gjorts till följd av revisionen. Revisionsgruppen (10) bör göra en bedömning av handlingsplanens lämplighet och kan senare delta i arbetet med att kontrollera dess genomförande.

—

Handlingsplanen ger revisionsgruppen möjlighet att bedöma om de föreslagna korrigerande och förebyggande åtgärderna är tillräckliga för att följa rekommendationerna i revisionsrapporten. I handlingsplanerna bör det ingå riskbaserade prioriteringar och tidsplaner för genomförande av de korrigerande och förebyggande åtgärderna samt anges vem som ansvarar för genomförandet. En rad handlingsplaner av olika slag kan godtas, och det är revisionsobjektet som väljer mellan de olika möjligheter som står till buds.

—

De korrigerande och förebyggande åtgärderna bör inte vara begränsade till särskilda tekniska krav, utan bör där så krävs innefatta systemövergripande åtgärder (t.ex. kommunikation, samarbete, samordning, översyn och rationalisering av kontrollprocesser). En grundorsaksanalys av eventuell bristande efterlevnad bör utföras av revisionsobjektet för att fastställa vilka korrigerande och förebyggande åtgärder som är lämpligast. Eventuella motstridiga uppfattningar mellan revisionsobjektet och revisionsgruppen bör lösas.

—	Avslutning: Mekanismer bör inrättas för att se till att handlingsplanerna är lämpliga och att korrigerande och förebyggande åtgärder genomförs inom rimlig tid. Revisionsobjektet och revisionsgruppen bör enas om förfaranden som syftar till att kontrollera slutförandet av handlingsplanen.

7.   Översyn och spridning av revisionens resultat

Revisionsresultaten och, i förekommande fall, återkoppling bör beaktas vid planeringen av framtida revisionsprogram och när revisionsprocessen ses över.

Revisionsresultatens eller den bristande efterlevnadens konsekvenser för andra sektorer, regioner eller behöriga myndigheter bör beaktas, särskilt i medlemsstater där kontrollerna delegeras till en rad behöriga myndigheter eller är decentraliserade.

Internrevisioner ger en oberoende utvärdering av de offentliga kontrollernas ändamålsenlighet och lämplighet när det gäller att uppnå målen. Därför bör revisionsresultaten göras tillgängliga för relevanta behöriga myndigheter i medlemsstaterna, som ett sätt att hjälpa dem att utveckla och förbättra sina kontrollsystem och se över sina fleråriga nationella kontrollplaner.

Revisionsresultaten kan också innehålla exempel på bästa praxis som bör spridas. Dessa exempel kan användas av revisionsobjektet på andra områden eller av andra enheter som utför liknande verksamhet för att förbättra processerna. Därför bör rapporterna på begäran göras tillgängliga för andra sektorer och regioner inom medlemsstaterna samt för kommissionen.

8.   Övrigt

8.1   Resurser

Medlemsstaterna bör se till att de behöriga myndigheterna har de (rättsliga och administrativa) befogenheter och resurser och det bemyndigande som krävs för att inrätta, tillämpa och upprätthålla ett effektivt revisionssystem.

När den personal och andra relaterade resurser som behövs för att leda, övervaka och se över revisionsprocessen anslås bör man beakta att revisioner ska utföras för att granska alla behöriga myndigheter och deras kontrollverksamhet inom ramen för förordning (EU) 2017/625. Revisionsgruppens sammansättning kan variera med tanke på revisionsprogrammets (revisionsprogrammens) mål och tillämpningsområde så att man tillgodoser behoven av revisorer med allmänna kunskaper och tekniska kunskaper samt tekniska experter.

Allmän vägledning om vilka resurser som krävs för revisioner ges i ISO 19011.

8.2   Revisorskompetens

De kunskaper i revision som krävs och urvalskriterierna bör fastställas under följande rubriker:

—	Allmänna kunskaper och färdigheter.

—	Principer, förfaranden och metoder för revision. Ledarskaps-/organisationsfärdigheter.

—	Särskilda tekniska kunskaper och färdigheter.

—	Personliga egenskaper (11).

—	Utbildning.

—	Yrkeserfarenhet.

—	Utbildning i och erfarenheter av revisioner.

Det är nödvändigt att införa en mekanism för att se till att revisorerna är konsekventa och att deras kunnande upprätthålls. Vilka kunskaper som krävs kan bero på vilket område inom kontroll- eller tillsynssystemet som revisionsgruppen inriktar sig på. Revisorerna bör ha det tekniska kunnande och de tekniska färdigheter som krävs och ha erfarenhet av de områden som ingår i utbildningen för personal som utför offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet som anges i kapitel I i bilaga II till förordning (EU) 2017/625.

---

(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (förordningen om offentlig kontroll) (EUT L 95, 7.4.2017, s. 1).

(2)  När ordet ”bör” används i denna vägledning ska det tolkas som god praxis, inte som ett bindande krav.

(3)  Enligt artikel 1.5 i förordning (EU) 2017/625 ska artikel 6 i den förordningen även tillämpas på annan offentlig verksamhet. I denna vägledning ska offentlig kontroll förstås som att det även innefattar annan offentlig verksamhet.

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (EGT L 31, 1.2.2002, s. 1).

(5)  https://na.theiia.org/Pages/IIAHome.aspxhttps://na.theiia.org/Pages/IIAHome.aspx

(6)  Här råder viss flexibilitet, eftersom ansvaret för oberoende granskning varierar inom medlemsstaterna.

(7)  Enligt artikel 5 i förordning (EU) 2017/625.

(8)  Grundorsaksanalys kan vara ett viktigt verktyg för att bedöma lämpligheten.

(9)  I detta sammanhang avses med korrigerande åtgärder åtgärder för att avlägsna orsaken till bristande efterlevnad och hindra att situationen uppkommer igen. Förebyggande åtgärder avser åtgärder för att avlägsna orsaken till potentiell bristande efterlevnad (för att hindra att den bristande efterlevnaden uppkommer) eller andra potentiella icke-önskvärda situationer.

(10)  Här råder viss flexibilitet, eftersom ansvaret för uppföljning varierar bland medlemsstaternas behöriga myndigheter.

(11)  Revisorer bör vara oberoende, etiska, diplomatiska, uppmärksamma, lyhörda, mångsidiga, uthålliga, beslutsamma, bestämda, kunna arbeta självständigt, ha ett öppet sinne samt vara benägna att införa förbättringar.

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende M.10116 — ION/NN/bpfBOUW/IRP JV)

(Text av betydelse för EES)

(2021/C 66/03)

Kommissionen beslutade den 17 februari 2021 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den inre marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1). Beslutet i sin helhet finns bara på engelska och kommer att offentliggöras efter det att eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas

—	under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—	i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv) under Celexnummer 32021M10116. EUR-Lex ger tillgång till unionslagstiftningen via internet.

---

(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende M.10128 — Stirling Square Capital Partners/TA Associates/Glenigan)

(Text av betydelse för EES)

(2021/C 66/04)

Kommissionen beslutade den 19 februari 2021 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den inre marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1). Beslutet i sin helhet finns bara på engelska och kommer att offentliggöras efter det att eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas

—	under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—	i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv) under Celexnummer 32021M10128. EUR-Lex ger tillgång till unionslagstiftningen via internet.

---

(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende M.10064 — AnaCap/Carrefour/Market Pay)

(Text av betydelse för EES)

(2021/C 66/05)

Kommissionen beslutade den 19 februari 2021 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den inre marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1). Beslutet i sin helhet finns bara på engelska och kommer att offentliggöras efter det att eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas

—	under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—	i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv) under Celexnummer 32021M10064. EUR-Lex ger tillgång till unionslagstiftningen via internet.

---

(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende M.10072 — Sojitz/Eneos/Edenvale Solar Park)

(Text av betydelse för EES)

(2021/C 66/06)

Kommissionen beslutade den 15 februari 2021 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den inre marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1). Beslutet i sin helhet finns bara på engelska och kommer att offentliggöras efter det att eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas

—	under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—	i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv) under Celexnummer 32021M10072. EUR-Lex ger tillgång till unionslagstiftningen via internet.

---

(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende M.10004 — EQT/Zentricity/Cajelo/Recipharm)

(Text av betydelse för EES)

(2021/C 66/07)

Kommissionen beslutade den 10 februari 2021 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den inre marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1). Beslutet i sin helhet finns bara på engelska och kommer att offentliggöras efter det att eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas

—	under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—	i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv) under Celexnummer 32021M10004. EUR-Lex ger tillgång till unionslagstiftningen via internet.

---

(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende M.10109 — Cinven/BCI/Compre)

(Text av betydelse för EES)

(2021/C 66/08)

Kommissionen beslutade den 17 februari 2021 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den inre marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1). Beslutet i sin helhet finns bara på engelska och kommer att offentliggöras efter det att eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas

—	under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—	i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv) under Celexnummer 32021M10109. EUR-Lex ger tillgång till unionslagstiftningen via internet.

---

(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende M.10145 — American Industrial Partners/Personal Care Business of Domtar)

(Text av betydelse för EES)

(2021/C 66/09)

Kommissionen beslutade den 4 februari 2021 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den inre marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1). Beslutet i sin helhet finns bara på engelska och kommer att offentliggöras efter det att eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas

—	under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—	i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv) under Celexnummer 32021M10145. EUR-Lex ger tillgång till unionslagstiftningen via internet.

---

(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.

Rådets slutsatser

om EU:s reviderade förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet

(2021/C 66/10)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD

1.

UPPSKATTAR det fortsatta produktiva samarbetet i skattefrågor mellan EU:s uppförandekodsgrupp (företagsbeskattning) (uppförandeskodsgruppen) och de flesta jurisdiktioner i världen för att främja principerna om god förvaltning i skattefrågor globalt,

2.

VÄLKOMNAR de framsteg som de relevanta jurisdiktionerna har gjort genom att inom de överenskomna tidsfristerna vidta aktiva åtgärder för att avhjälpa de brister som uppförandekodsgruppen konstaterat och UNDERSTRYKER att sådana åtgärder bidrar till att stärka mekanismerna för god förvaltning i skattefrågor, rättvis beskattning, global skattetransparens och kampen mot skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteflykt, både på EU-nivå och globalt,

3.

KONSTATERAR att den pågående covid-19-pandemin fortfarande påverkar många jurisdiktioners förmåga att ta på sig nya åtaganden eller fullgöra tidigare åtaganden; detta gäller också uppförandekodsgruppens övergripande arbetsmetoder,

4.

UPPMANAR gruppen att fortsätta att göra framsteg med alla kvarstående frågor som har påverkats av covid-19-pandemin, så att de kan lösas så snart som möjligt, och att inleda diskussionen om eventuella begäranden om åtaganden från jurisdiktioner, när så är lämpligt,

5.

BEKLAGAR att vissa jurisdiktioner inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att genomföra sina åtaganden inom den överenskomna tidsfristen eller inte har deltagit i en meningsfull dialog som skulle kunna utmynna i sådana åtaganden och UPPMANAR dessa jurisdiktioner att samarbeta med uppförandekodsgruppen för att lösa de kvarstående frågorna,

6.

BEKLAGAR särskilt att Turkiet inte har gjort några påtagliga framsteg med det effektiva genomförandet av automatiskt informationsutbyte med alla EU-medlemsstater och därför ännu inte har fullgjort alla sina åtaganden om att genomföra principer om god förvaltning i skattefrågor enligt uppförandekodsgruppens rapport, NOTERAR att informationsutbytet har aktiverats med 21 EU-medlemsstater och enligt planerna ska inledas med fem EU-medlemsstater från och med 2022, att det inte har lagts fram några bevis för att det skett ett effektivt informationsutbyte mellan Turkiet och någon av medlemsstaterna, BETONAR att det inte gjorts några framsteg när det gäller informationsutbytet med en medlemsstat, UPPREPAR att ett effektivt informationsutbyte med alla medlemsstater är ett villkor för att Turkiet ska uppfylla kriterium 1.1 i EU-förteckningen i enlighet med rådets slutsatser från februari 2020, UPPMANAR Turkiet att senast den 31 maj 2021 göra helhjärtade åtaganden på hög politisk nivå om att senast den 30 juni 2021 på ett effektivt sätt aktivera sitt automatiska informationsutbyte med de sex återstående medlemsstaterna; uppgifterna för beskattningsåret 2019 ska för alla 27 medlemsstater lämnas senast den 1 september 2021 och för beskattningsåren 2020 och 2021 lämnas i enlighet med OECD:s kalender för automatiskt informationsutbyte, dock senast den 30 september 2021 respektive 30 september 2022, KONSTATERAR att villkoren för att Turkiet ska förtecknas under kriterium 1.1 i bilaga I är uppfyllda om någon av de fem ovannämnda tidsfristerna inte respekteras, UPPMANAR uppförandekodsgruppen att underrätta Turkiet om denna begäran, att fortsätta att övervaka framstegen när det gäller ett effektivt informationsutbyte med alla medlemsstater och att informera rådet om utvecklingen i detta avseende, samtidigt som man upprätthåller sin dialog med Turkiet i denna fråga, och MEDDELAR att rådet kommer att fatta det nödvändiga beslutet om upptagande på förteckningen i oktober 2021 på grundval av uppförandekodsgruppens analys av Turkiets efterlevnad och kommer att ompröva detta beslut när den kvarstående tidsfristen ovan har löpt ut,

7.

GODKÄNNER uppförandekodsgruppens rapport enligt dok. 6223/21,

8.

GODKÄNNER följaktligen EU:s reviderade förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet (EU-förteckningen) enligt bilaga I,

9.

VÄLKOMNAR lägesrapporten om de åtaganden som samarbetsvilliga jurisdiktioner har gjort om att genomföra principer om god förvaltning i skattefrågor enligt bilaga II,

10.

UPPMANAR EU-institutionerna och medlemsstaterna att, beroende på vad som är tillämpligt, fortsätta ta den reviderade EU-förteckningen i bilaga I i beaktande i utrikespolitik, ekonomiska förbindelser och utvecklingssamarbete med berörda tredjeländer, utan att det påverkar medlemsstaternas och unionens respektive behörighetsområden enligt fördragen.

Meddelande till de personer och enheter som är föremål för de restriktiva åtgärder som föreskrivs i rådets beslut 2012/642/Gusp och i rådets förordning (EG) nr 765/2006 om restriktiva åtgärder med anledning av situationen i Vitryssland

(2021/C 66/11)

Följande information lämnas för kännedom till de personer och enheter som anges i bilagan till rådets beslut 2012/642/Gusp (1), ändrat genom rådets beslut (Gusp) 2021/353 (2), och i bilaga I till rådets förordning (EG) nr 765/2006 (3), genomförd genom rådets genomförandeförordning (EU) 2021/339 (4), om restriktiva åtgärder med anledning av situationen i Vitryssland.

Efter att ha sett över förteckningen över de personer och enheter som anges i de ovannämnda bilagorna har Europeiska unionens råd beslutat att de restriktiva åtgärder som föreskrivs i beslut 2012/642/Gusp och i förordning (EG) nr 765/2006 ska fortsätta att gälla för de berörda personerna och enheterna. Skälen till att dessa personer och enheter är uppförda på förteckningen framgår av de relevanta uppgifterna i bilagorna i fråga.

De berörda personerna och enheterna uppmärksammas på möjligheten att vända sig till de behöriga myndigheter i medlemsstaten/medlemsstaterna i fråga som anges på webbplatserna i bilaga II till förordning (EG) nr 765/2006 med en ansökan om tillstånd att få använda frysta tillgångar för grundläggande behov eller särskilda betalningar (jfr artikel 3 i förordningen).

De berörda personerna och enheterna kan före den 30 november 2021 till rådet inkomma med en begäran, åtföljd av styrkande handlingar, om omprövning av beslutet att föra upp dem på den ovannämnda förteckningen. Begäran ska sändas till följande adress:

Europeiska unionens råd

Generalsekretariatet

RELEX.1.C

Rue de la Loi/Wetstraat 175

1048 Bryssel

BELGIEN

E-post: sanctions@consilium.europa.eu

Alla synpunkter som mottas kommer att beaktas vid rådets regelbundna översyn av förteckningen över personer och enheter, i enlighet med artikel 8.2 i beslut 2012/642/Gusp och artikel 8a.4 i förordning (EG) nr 765/2006.

---

(1)  EUT L 285, 17.10.2012, s. 1.

(2)  EUT L 68, 26.2.2021, s. 189.

(3)  EUT L 134, 20.5.2006, s. 1.

(4)  EUT L 68, 26.2.2021, s. 29.

Meddelande till registrerade som är föremål för de restriktiva åtgärder som föreskrivs i rådets beslut 2012/642/Gusp och rådets förordning (EG) nr 765/2006 om restriktiva åtgärder med anledning av situationen i Vitryssland

(2021/C 66/12)

De registrerade ombeds uppmärksamma följande information i enlighet med artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (1).

Den rättsliga grunden för denna behandling är rådets beslut 2012/642/Gusp (2), ändrat genom rådets beslut (Gusp) 2021/353 (3), och rådets förordning (EG) nr 765/2006 (4), genomförd genom rådets genomförandeförordning (EU) 2021/339 (5).

Personuppgiftsansvarig för denna behandling är avdelning RELEX.1.C vid generaldirektoratet för yttre förbindelser – RELEX vid rådets generalsekretariat, som kan kontaktas på följande adress:

Europeiska unionens råd

Generalsekretariatet

RELEX.1.C

Rue de la Loi/Wetstraat 175

1048 Bryssel

BELGIEN

E-post: sanctions@consilium.europa.eu

Generalsekretariatets dataskyddsombud kan kontaktas på följande e-postadress:

Dataskyddsombudet

data.protection@consilium.europa.eu

Syftet med behandlingen är att upprätta och uppdatera förteckningen över personer som är föremål för restriktiva åtgärder i enlighet med beslut 2012/642/Gusp, ändrat genom beslut (Gusp) 2021/353, och förordning (EG) nr 765/2006, genomförd genom genomförandeförordning (EU) 2021/339.

De registrerade är de fysiska personer som uppfyller kriterierna för uppförande på förteckningen enligt beslut 2012/642/Gusp och förordning (EG) nr 765/2006.

De personuppgifter som samlats in omfattar uppgifter som är nödvändiga för en korrekt identifiering av den berörda personen, redogörelsen för skälen och andra uppgifter i samband med detta.

De personuppgifter som samlats in får vid behov lämnas ut till Europeiska utrikestjänsten och kommissionen.

Utan att det påverkar de begränsningar som föreskrivs i artikel 25 i förordning (EU) 2018/1725 kommer utövandet av sådana av de registrerades rättigheter som rätt till tillgång samt rätt till rättelse eller rätt att göra invändningar att besvaras i enlighet med förordning (EU) 2018/1725.

Personuppgifterna kommer att bevaras i fem år från och med den dag då den registrerade har avförts från förteckningen över personer som är föremål för de restriktiva åtgärderna eller åtgärdens giltighetstid har löpt ut, eller under den tid då domstolsförfarande pågår i den händelse ett sådant har inletts.

Utan att det påverkar något rättsmedel, administrativt prövningsförfarande eller prövningsförfarande utanför domstol får registrerade lämna in ett klagomål till Europeiska datatillsynsmannen i enlighet med förordning (EU) 2018/1725 (edps@edps.europa.eu).

---

(1)  EUT L 295, 21.11.2018, s. 39.

(2)  EUT L 285, 17.10.2012, s. 1.

(3)  EUT L 68, 26.2.2021, s. 189.

(4)  EUT L 134, 20.5.2006, s. 1.

(5)  EUT L 68, 26.2.2021, s. 29.

Eurons växelkurs (1)

25 februari 2021

(2021/C 66/13)

1 euro =

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,2225
JPY	japansk yen	129,73
DKK	dansk krona	7,4363
GBP	pund sterling	0,86408
SEK	svensk krona	10,0668
CHF	schweizisk franc	1,1076
ISK	isländsk krona	153,30
NOK	norsk krona	10,2275
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	26,110
HUF	ungersk forint	360,18
PLN	polsk zloty	4,5122
RON	rumänsk leu	4,8748
TRY	turkisk lira	8,8344
AUD	australisk dollar	1,5317
CAD	kanadensisk dollar	1,5257
HKD	Hongkongdollar	9,4793
NZD	nyzeeländsk dollar	1,6409
SGD	singaporiansk dollar	1,6120
KRW	sydkoreansk won	1 359,14
ZAR	sydafrikansk rand	18,1101
CNY	kinesisk yuan renminbi	7,8898
HRK	kroatisk kuna	7,5895
IDR	indonesisk rupiah	17 352,10
MYR	malaysisk ringgit	4,9383
PHP	filippinsk peso	59,492
RUB	rysk rubel	90,3519
THB	thailändsk baht	36,858
BRL	brasiliansk real	6,6663
MXN	mexikansk peso	25,3424
INR	indisk rupie	88,7940

---

(1)  Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.

Tillkännagivande om inledande avseende den möjliga förlängningen av den skyddsåtgärd som tillämpas på import av vissa stålprodukter

(2021/C 66/14)

Den 1 februari 2019 införde Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) en slutgiltig skyddsåtgärd för vissa stålprodukter genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/159 (1). Den åtgärd som för närvarande är i kraft består av en tullkvot, baserad på historisk import, vilken är tillämplig på import till unionen av var och en av de 26 produktkategorier som omfattar den berörda produkten. Om den relevanta tullkvoten förbrukats ska en tilläggstull på 25 % tas ut på nettopriset fritt unionens gräns.

Skyddsåtgärden infördes för en inledande period om tre år, dvs. till och med den 30 juni 2021.

1.   Begäran om förlängning av åtgärden

Den 15 januari 2021 mottog kommissionen en motiverad begäran från 12 medlemsstater om att i enlighet med artikel 19 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/478 (2) och artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (3) undersöka om den nuvarande skyddsåtgärden skulle förlängas.

Begäran innehåller bevis på att skyddsåtgärden fortfarande är nödvändig för att förhindra eller avhjälpa allvarlig skada, och att unionstillverkarna håller på att anpassa sig. Begäran innehåller uppgifter om vissa viktiga skadeindikatorers negativa resultat och om förekomsten av ett kontinuerligt betydande importtryck från tredjeländer. Begäran innehåller också uppgifter som antyder att den globala överkapaciteten fortfarande ligger på en mycket hög nivå, att tredjeländer fortsatt vidtar ett betydande antal handelsbegränsande åtgärder och handelspolitiska skyddsåtgärder och att det inte finns några uppgifter som antyder att Förenta staterna kommer att upphäva åtgärderna enligt Section 232 för stål. I begäran hävdas därför att det finns en fortsatt risk för omläggning av handeln och att unionsindustrin skulle drabbas av ett stort importflöde, som skulle inverka mycket negativt på de ekonomiska resultaten om åtgärden upphävdes. Dessutom innehåller begäran exempel på anpassningar som vidtagits av unionstillverkarna. Kommissionen anser att de uppgifter som lämnats, inklusive källor och styrkande bevisning, utgör tillräcklig grund för att inleda en undersökning.

2.   Undersökningens omfattning och syfte

I enlighet med artikel 19 i förordning (EU) 2015/478 och artikel 16 i förordning (EU) 2015/755 får den inledande perioden för en skyddsåtgärds varaktighet förlängas. För att fastställa om en sådan förlängning är motiverad bör kommissionen genomföra en undersökning i enlighet med artikel 5 i förordning (EU) 2015/478 respektive artikel 3 i förordning (EU) 2015/755.

Under undersökningens gång kommer kommissionen särskilt att bedöma om skyddsåtgärden fortfarande är nödvändig för att förhindra eller avhjälpa allvarlig skada, om det finns bevis för att unionstillverkarna vidtar anpassningar och om en förlängning skulle ligga i unionens intresse. Undersökningen ska också fastställa den lämpliga varaktigheten för (den eventuella) förlängningen.

3.   Undersökt produkt

Den undersökta produkten utgörs av vissa stålprodukter som förtecknas i bilagan till detta tillkännagivande.

4.   Förfarande

Kommissionen har fastställt att den förfogar över tillräcklig bevisning, och inleder härmed en undersökning för att fastställa om en eventuell förlängning av varaktigheten för den nuvarande skyddsåtgärden för vissa stålprodukter är nödvändig.

4.1   Svar på frågeformulär (endast unionstillverkare)

För att kunna göra en korrekt bedömning av behovet av att förlänga varaktigheten för den nuvarande skyddsåtgärden för att förhindra eller avhjälpa allvarlig skada anser kommissionen att det är nödvändigt att samla in specifika uppgifter från unionsindustrin. Dessa uppgifter omfattar bland annat de viktigaste ekonomiska och finansiella resultatindikatorerna för skadeundersökningsperioden (2018–2020).

Unionstillverkarna uppmanas därför att fylla i och lämna in frågeformulären via sina respektive intresseorganisationer i unionen inom 21 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts. En mall för det aktuella frågeformuläret finns på: https://trade.ec.europa.eu/tdi/case_details.cfm?id=2519

4.2   Skriftliga inlagor

För att de berörda parterna, dvs. parter med en objektiv koppling mellan sin verksamhet och den undersökta produkten, ska få tillgång till alla relevanta uppgifter som anses nödvändiga för undersökningen uppmanas de att skriftligen lämna sina synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning för kommissionen till stöd för dessa inom 15 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (EUT). Alla skriftliga inlagor ska lämnas via TRON.tdi (https://tron.trade.ec.europa.eu/tron/TDI). Se avsnitt 4.6 för närmare information.

Parter som inger en inlaga ombeds att i sin korrespondens tydligt ange vilken eller vilka av nedanstående frågor som berörs av deras inlaga och framföra sina argument under följande rubriker:

a)	Huruvida åtgärden fortfarande är nödvändig, och varför.

b)	Överväganden om unionens intresse.

c)

Övrigt.

Av effektivitetsskäl, och på samma sätt som vid tidigare översyner, kommer kommissionen automatiskt att utvidga statusen som berörd part till alla intressenter som har sådan status inom ramen för den nuvarande skyddsåtgärden. Denna bestämmelse är dock inte tillämplig på fullmakter.

Företag, sammanslutningar eller regeringar i tredjeländer som vill delta i det förfarande som inleds genom offentliggörandet av detta tillkännagivande genom externa rättsliga företrädare måste lämna en fullmakt för detta förfarande.

Parter som önskar delta i förfarandet och som för närvarande inte är registrerade som berörda parter uppmanas att förklara sitt intresse och sina kopplingar till ärendet när de lämnar in en inlaga via TRON.

4.3   Möjlighet att lämna synpunkter på andra parters inlagor

För att garantera berörda parters rätt till försvar bör dessa ges möjlighet att lämna synpunkter på de uppgifter som lämnats av andra berörda parter. I samband därmed får de endast yttra sig om frågor som tagits upp i andra berörda parters inlagor och får inte ta upp några nya frågor. Berörda parter bör i sina genmälen uttryckligen ange vilka synpunkter de avvisar och följa de givna rubrikerna.

Synpunkter ska ha inkommit till kommissionen inom tio dagar från och med den tidpunkt då berörda parter kan begära att få ta del av de inlagor som avses i avsnitt 4.2 och frågeformulärsvaren från unionstillverkarna i TRON. Kommissionen kommer att vederbörligen underrätta berörda parter, via TRON, när denna andra fas av det skriftliga förfarandet inleds.

De ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av finns att tillgå via Tron.tdi på följande adress: https://tron.trade.ec.europa.eu/tron/TDI. Följ anvisningarna på den sidan för att få tillgång.

De angivna tidsfristerna påverkar inte kommissionens rätt att begära ytterligare uppgifter från berörda parter i vederbörligen motiverade fall.

4.4   Möjlighet att få bli hörd av kommissionens utredande avdelningar

Alla berörda parter kan begära att få bli hörda av kommissionens utredande avdelningar. Begäran ska göras skriftligen inom 15 dagar från offentliggörandet av detta tillkännagivande i EUT, och innehålla skälen till att parten önskar bli hörd samt en sammanfattning av de frågor den berörda parten önskar ta upp vid hörandet.

De berörda parterna informeras dock om att kommissionen avser att genomföra undersökningen skriftligen utan att anordna muntliga utfrågningar, såvida de berörda parterna inte kan påvisa ett särskilt behov av muntlig utfrågning, eftersom det är nödvändigt att slutföra undersökningen och fatta ett beslut senast den 30 juni 2021 (se avsnitt 5 nedan), och då antalet berörda parter sannolikt blir stort och dessa berörda parter kommer att ges möjlighet att lämna synpunkter på andra parters inlagor, vilket kommer att säkerställa tillräckliga möjligheter att försvara sig och lämna synpunkter.

4.5   Inlämning av uppgifter och förlängning av de tidsfrister som anges i detta tillkännagivande

Berörda parter kan som regel endast lämna uppgifter inom de tidsfrister som anges i detta tillkännagivande. En begäran om förlängning av de tidsfrister som anges i detta tillkännagivande kan göras endast under särskilda omständigheter och kommer att beviljas endast om den är vederbörligen motiverad. I vederbörligen motiverade undantagsfall kan tidsfristen för inlämnande förlängas med vanligtvis maximalt tre dagar.

4.6   Anvisningar för inlämnande av skriftliga inlagor och besvarade frågeformulär samt korrespondens

Uppgifter som lämnas till kommissionen inom ramen för handelspolitiska skyddsförfaranden ska inte vara upphovsrättsskyddade. Innan berörda parter till kommissionen lämnar uppgifter och/eller data som omfattas av tredje parts upphovsrätt, måste de begära särskilt tillstånd från upphovsrättsinnehavaren i vilket det uttryckligen tillåts att kommissionen a) använder dessa uppgifter och/eller data för detta handelspolitiska skyddsförfarande, och b) lämnar dessa uppgifter och/eller data till de parter som berörs av undersökningen i en form som gör att dessa kan utöva sin rätt till försvar.

Alla skriftliga inlagor från de berörda parterna för vilka konfidentiell behandling begärs ska vara märkta ”Limited” (4). Parter som lämnar uppgifter inom ramen för denna undersökning uppmanas att ange skälen till att de begär konfidentiell behandling.

Berörda parter som lämnar uppgifter märkta ”Limited” ska i enlighet med artikel 8 i förordning (EU) 2015/478 (5) och artikel 5 i förordning (EU) 2015/755 (6) även lämna en icke-konfidentiell sammanfattning av dessa uppgifter, vilken ska märkas ”For inspection by interested parties”. Sammanfattningarna ska vara tillräckligt ingående för att det ska vara möjligt att bilda sig en rimlig uppfattning om det väsentliga innehållet i de konfidentiella uppgifterna och de måste ha inkommit till kommissionen samtidigt med versionen märkt ”Limited”.

Om en part som lämnar konfidentiella uppgifter inte kan visa att begäran om konfidentiell behandling är välgrundad, eller inte lämnar in en icke-konfidentiell sammanfattning i begärt format och av begärd kvalitet, kan kommissionen komma att lämna uppgifterna utan beaktande om det inte med stöd i lämpliga källor på ett tillfredsställande sätt kan visas att uppgifterna är riktiga.

Berörda parter uppmanas att skicka alla inlagor och framställningar, även skannade fullmakter, via TRON.tdi (https://tron.trade.ec.europa.eu/tron/TDI). Genom att använda TRON.tdi eller e-post godkänner de berörda parterna de bestämmelser som gäller elektroniska inlagor i dokumentet ”KORRESPONDENS MED EUROPEISKA KOMMISSIONEN I ÄRENDEN SOM RÖR HANDELSPOLITISKA SKYDDSÅTGÄRDER” som finns på GD Handels webbplats: http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2011/june/tradoc_148003.pdf. De berörda parterna måste uppge namn, adress, telefonnummer och giltig e-postadress (fungerande officiell företagsadress) och se till att e-posten läses varje dag. När kommissionen fått dessa kontaktuppgifter, kommer all korrespondens att ske uteslutande via TRON.tdi eller e-post, såvida de berörda parterna inte uttryckligen ber att få alla dokument från kommissionen på annat sätt eller dokumentens art gör att rekommenderad post krävs. I det ovannämnda dokumentet finns närmare bestämmelser och information om korrespondens med kommissionen, inklusive de principer som gäller inlagor via TRON.tdi.

Kommissionen kan kontaktas på följande adress:

Europeiska kommissionen

Directorate-General for Trade

Directorate G, unit G5

Office: CHAR 03/66

1049 Bryssel

BELGIEN

TRON.tdi: https://webgate.ec.europa.eu/tron/tdi

E-postadress: TRADE-SAFE009-REVIEW@ec.europa.eu

5.   Tidsplan för undersökningen

Den nuvarande åtgärden upphör att gälla den 30 juni 2021, såvida det inte finns något beslut om att förlänga dem. Alla beslut som är tänkta att följa av detta förfarande bör därför fattas före detta datum.

6.   Bristande samarbete

Om en berörd part underlåter att lämna nödvändiga uppgifter inom tidsfristerna eller i betydande utsträckning hindrar undersökningen, får slutsatser dras på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 5 i förordning (EU) 2015/478 och artikel 3 i förordning (EU) 2015/755. Om det konstateras att en berörd part har tillhandahållit oriktiga eller vilseledande uppgifter, får dessa lämnas utan beaktande och tillgängliga uppgifter kan användas i stället.

7.   Förhörsombud

Förhörsombudet fungerar som kontakt mellan de berörda parterna och kommissionens utredande avdelningar. Förhörsombudet behandlar ansökningar om tillgång till ärendehandlingar, tvister rörande konfidentiell behandling av dokument, ansökningar om förlängning av tidsfrister och alla andra ansökningar rörande berörda parters eller tredje parters rätt till försvar som kan uppkomma under förfarandets gång.

De berörda parterna kan begära att förhörsombudet ingriper. I princip ska dessa ingripanden begränsas till frågor som har uppstått under den pågående översynen.

En begäran om ett ingripande från förhörsombudets sida ska göras skriftligen och innehålla skälen till begäran. Berörda parter uppmanas att följa de tidsfrister för inlagor till kommissionen som anges i avsnitt 4.1–4.3 i detta tillkännagivande när ingripande begärs från förhörsombudets sida. Om en sådan begäran inte lämnas in inom de gällande tidsfristerna, får förhörsombudet även undersöka skälen till den sena begäran, med vederbörlig hänsyn tagen till nödvändigheten av att säkerställa en god förvaltning och av att kunna slutföra undersökningen i tid.

Mer information och kontaktuppgifter finns på förhörsombudets webbsidor på GD Handels webbplats: http://ec.europa.eu/trade/trade-policy-and-you/contacts/hearing-officer/.

8.   Behandling av personuppgifter

Alla personuppgifter som samlas in i samband med undersökningen kommer att behandlas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (7).

Ett meddelande om skydd av personuppgifter för att informera alla personer om behandlingen av personuppgifter inom ramen för kommissionens handelspolitiska verksamhet finns på GD Handels webbplats: http://trade.ec.europa.eu/doclib/html/157639.htm

---

(1)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/159 av den 31 januari 2019 om införande av slutgiltiga skyddsåtgärder på import av vissa stålprodukter (EUT L 31, 1.2.2019, s. 27).

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/478 av den 11 mars 2015 om gemensamma importregler (EUT L 83, 27.3.2015, s. 16).

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 av den 29 april 2015 om gemensamma regler för import från vissa tredjeländer (EUT L 123, 19.5.2015, s. 33).

(4)  Ett dokument märkt ”Limited” är ett konfidentiellt dokument i enlighet med artikel 8 i förordning (EU) 2015/478, artikel 5 i förordning (EU) 2015/755 och artikel 3.2 i WTO-avtalet om skyddsåtgärder. Det är även skyddat i enlighet med artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 (EGT L 145, 31.5.2001, s. 43).

(5)  EUT L 83, 27.3.2015, s. 16.

(6)  EUT L 123, 19.5.2015, s. 33.

(7)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

Förhandsanmälan av en koncentration

(Ärende M.10148 — FCA/EEPS/JV)

Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande

(Text av betydelse för EES)

(2021/C 66/15)

---

(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1 (koncentrationsförordningen).

(2)  EUT C 366, 14.12.2013, s. 5.

Offentliggörande av ett meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn i enlighet med artikel 17.2 och 17.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33

(2021/C 66/16)

Detta meddelande offentliggörs i enlighet med artikel 17.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33 (1).

MEDDELANDE OM EN STANDARDÄNDRING SOM ÄNDRAR DET SAMMANFATTANDE DOKUMENTET

”LA JARABA”

PDO-ES-01895-AM01

Datum för meddelandet: 16.11.2020

BESKRIVNING AV OCH MOTIVERING TILL DEN ÄNDRING SOM GODKÄNTS

Titel

TILLÄGG AV VITT VIN

—	Avsnitt 2.1 ”Parametrar som ska beaktas, analysgränser och toleranser” i produktspecifikationen. Ändringen berör också avsnittet ”Beskrivning av vinet eller vinerna” i det sammanfattande dokumentet.

Beskrivning och motivering

—	Tillägget av vitt endruvsvin av druvan sauvignon blanc innebär att de vita vinernas analytiska parametrar måste definieras.

NY LYDELSE

2.1.2

Vitt vin Parameter Gräns Toleransgräns Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent) ≥ 11,5 ± 0,2 Lägsta totala alkoholhalt (i volymprocent) ≥ 12,5 ± 0,2 Reducerande socker (g/l uttryckt som glukos) ≤ 4 ± 0,5 Total syrahalt (g/l uttryckt som vinsyra) 4 < AT < 7 ± 0,3 Flyktiga syror (mekv/l) ≤ 16,7 ± 3 Total halt av svaveldioxid (mg/l) ≤ 130 ± 15 Strontiumhalt (mg/l) ≥ 2,2 ± 0,2

MOTIVERING

—

Mot bakgrund av att det avgränsade området för La Jaraba SUB inbegriper ett skifte med druvan sauvignon blanc som ger viner som också har en hög strontiumhalt begär vi en ändring av produktspecifikationen i syfte att inkludera den gröna druvsorten sauvignon blanc och de vita viner som framställs på den.

Titel

TILLÄGG AV VITT VIN

—	Avsnitt 2.2 ”Egenskaper som fastställs genom organoleptiska analyser” i produktspecifikationen. Ändringen berör också avsnittet ”Beskrivning av vinet eller vinerna” i det sammanfattande dokumentet.

Beskrivning och motivering

—	Tillägget av vitt endruvsvin på druvan sauvignon blanc innebär att det vita vinets organoleptiska egenskaper måste definieras.

NY LYDELSE

2.2.4

– Vita endruvsviner av sauvignon blanc — Utseende: rent, ljust och klart med halmgul färg. — Arom: intensiv och fyllig med toner som är typiska för druvsorten, särskilt vit stenfrukt och blommiga toner. — Smak: frisk, silkeslen och balanserad.

MOTIVERING

—

Mot bakgrund av att det avgränsade området för La Jaraba SUB inbegriper ett skifte med druvan sauvignon blanc som ger viner som också har en hög strontiumhalt begär vi en ändring av produktspecifikationen i syfte att inkludera den gröna druvsorten sauvignon blanc och de vita viner som framställs på den.

Titel

VINFRAMSTÄLLNINGS- OCH PRODUKTIONSMETODER FÖR VITT VIN

—	Avsnitt 3 ”Särskilda oenologiska metoder” i produktspecifikationen. Ändringen berör också avsnittet ”Särskilda oenologiska metoder” i det sammanfattande dokumentet.

Beskrivning och motivering

—	De oenologiska metoder som är utmärkande för framställningen av vitt vin läggs till i linje med tillägget av druvsorten sauvignon blanc i produktspecifikationen.

NY LYDELSE

Den must som fås från de gröna druvorna genom att krossa och pressa den avstjälkade skörden sedimenteras vid en temperatur på mellan 15 och 20 oC under minst 12 timmar. Mustens alkoholjäsning sker vid en temperatur på mellan 10 och 21 oC i tankar av rostfritt stål. Vid normala förhållanden sätts alkoholjäsningen igång av druvornas egen mikrobiella flora. Därefter klaras vinet och precis före buteljering filtreras vinet med ett filter med storporig diameter så att produkten förblir så oförvanskad som möjligt.

MOTIVERING

—	Eftersom vitt vin har lagts till i produktspecifikationen måste vinframställnings- och produktionsmetoderna skilja mellan framställning av rött och vitt vin.

Titel

ÄNDRING AV LAGRINGSTIDERNA

Avsnitt 3 ”Särskilda oenologiska metoder” i produktspecifikationen. Ändringen berör också avsnittet ”Särskilda oenologiska metoder” i det sammanfattande dokumentet.

Beskrivning och motivering

Ändringen rör vinframställnings- och produktionsmetodernas lydelse då vinet lagras på fat och i flaska en kortare tid.

NY LYDELSE

3.1

– Rött blandvin med olika proportioner av druvsorterna tempranillo, cabernet sauvignon, merlot och graciano. Lagring på ekfat med en kapacitet på 225 liter i minst tre månader. Lagring på flaska i minst en månad.

3.2

– Rött blandvin med olika proportioner av druvsorterna tempranillo, cabernet sauvignon och merlot. Lagring på ekfat med en kapacitet på 225 liter i minst tre månader. Lagring på flaska i minst en månad.

MOTIVERING

—	Marknadens ökande efterfrågan på viner med kortare lagringstider.

Titel

TILLÄGG AV HÖGSTA AVKASTNING

—	Avsnitt 5 ”Högsta avkastning” i produktspecifikationen. Ändringen berör också avsnittet ”Högsta avkastning” i det sammanfattande dokumentet.

—	Beskrivning av orsakerna

—	Tillägg av högsta avkastning för druvsorten sauvignon blanc.

NY LYDELSE

5.

Högsta avkastning Tempranillo: 10 500 kg/ha, motsvarande 73,5 hl/ha. Cabernet sauvignon: 11 000 kg/ha, motsvarande 77 hl/ha. Merlot: 10 000 kg/ha, motsvarande 70 hl/ha. Graciano: 10 000 kg/ha, motsvarande 70 hl/ha. Sauvignon blanc: 11 000 kg/ha, motsvarande 77 hl/ha.

MOTIVERING

—	Eftersom druvsorten sauvignon blanc har lagts till i produktspecifikationen har den högsta avkastningen fastställts för den här druvsorten.

Titel

TILLÄGG AV ANVÄNDA DRUVSORTER

—	Avsnitt 6 ”Druvsorter avsedda för vinframställning” i produktspecifikationen. Ändringen berör inte det sammanfattande dokumentet.

Beskrivning av orsakerna

—	Tillägg av druvsorten sauvignon blanc.

NY LYDELSE

6.

Druvsorter avsedda för vinframställning Blå: tempranillo, cabernet sauvignon, merlot, graciano. Gröna: sauvignon blanc

MOTIVERING

—	Eftersom druvsorten sauvignon blanc har lagts till i produktspecifikationen har druvsorten tagits upp i det här avsnittet.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

1.   Produktens namn

La Jaraba

2.   Typ av geografisk beteckning

SUB – skyddad ursprungsbeteckning

3.   Kategorier av vinprodukter

1.

Vin

4.   Beskrivning av vinet eller vinerna

Rött vin

Vinet har en djup körsbärsröd färg av medelstark till stark intensitet, med toner av röda och svarta bär som ger en generös och kraftig känsla i munnen. Det innehåller högre halter av strontium än andra viner till följd av de höga nivåerna av detta ämne i jordmånen, vilket bidrar till att frambringa intensiva, aromatiska och fylliga viner med starka mineraliska och balsamiska toner.

*	Högsta totala alkoholhalt ska ligga inom de lagliga gränserna i enlighet med relevant EU-lagstiftning.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)	11
Lägsta totala syrahalt	4 gram per liter uttryckt som vinsyra
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)	15
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)	130

Vitt vin

Rent, ljust och klart med halmgul färg. Intensiv och fyllig arm med toner som är typiska för druvsorten, som vit stenfrukt och blommiga toner. Smaken är frisk, silkeslen och balanserad.

*	Högsta totala alkoholhalt ska ligga inom de lagliga gränserna i enlighet med relevant EU-lagstiftning.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)	11,5
Lägsta totala syrahalt	4 gram per liter uttryckt som vinsyra
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)	10
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)	130

5.   Vinframställningsmetoder

a.   Särskilda oenologiska metoder

Särskilda oenologiska metoder

De blå druvornas alkoholjäsning sker vid en temperatur på mellan 15 och 30 °C i tankar av rostfritt stål eller franska ekfat. Överföring till tank och macerering sker under loppet av minst tio dagar.

Den must som fås från de gröna druvorna genom att krossa och pressa den avstjälkade skörden sedimenteras vid en temperatur på mellan 15 och 20 oC under minst 12 timmar. Mustens alkoholjäsning sker vid en temperatur på mellan 10 och 21 oC i tankar av rostfritt stål.

Maximal avkastning från pressning av druvorna är 70 liter per 100 kg druvor.

Vinet lagras först på ekfat med en kapacitet på 225 liter och sedan på flaska under olika lång tid enligt följande:

—	Rött blandvin med olika proportioner av druvsorterna tempranillo, cabernet sauvignon, merlot och graciano: Lagring på ekfat med en kapacitet på 225 liter i minst tre månader och lagring på flaska i minst en månad.

—	Rött blandvin med olika proportioner av druvsorterna tempranillo, cabernet sauvignon och merlot: Lagring på ekfat med en kapacitet på 225 liter i minst tre månader och lagring på flaska i minst en månad.

—	Rött endruvsvin på merlot: Lagring på ekfat med en kapacitet på 225 liter i minst 6 månader och lagring på flaska i minst 6 månader.

Odlingsmetoder

Druvorna skördas när de har uppnått fenolisk mognad; de klasar som har bäst struktur och högst koncentration av fenolföreningar väljs ut. Det enda organiska materialet som används på vinodlingarna är fårgödsel från gårdens egen boskapsuppfödning.

b.   Högsta avkastning

Tempranillo

73,5 hektoliter per hektar

Tempranillo

10 500 kilo druvor per hektar

Cabernet sauvignon

77 hektoliter per hektar

Cabernet sauvignon

11 000 kg druvor per hektar

Merlot och graciano

70 hektoliter per hektar

Merlot och graciano

10 000 kg druvor per hektar

6.   Avgränsat geografiskt område

Det avgränsade området ligger inom kommunen El Provencio (Cuenca). Skiftenas indelning är enligt vinodlingsregistret följande: Zon 9, skiftena 14b, 14d, 14f, 14h, 26d, 26e, 26h, 26i, 26j, 26k, 26m, 26n och 26v.

Druvorna som skördas i de avgränsade vinodlingarna görs till vin och vinerna tappas på flaska på vingården som ligger i produktionsområdet.

7.   Huvudsakliga druvsorter

MERLOT

TEMPRANILLO – CENCIBEL

8.   Beskrivning av sambandet

MILJÖ (NATURLIGA OCH MÄNSKLIGA FAKTORER)

La Jaraba är det geografiska namn som används för att beteckna den plats där det avgränsade området är beläget, vilket framgår av aktuella kartor över Spaniens jordbruksfastigheter. Platsen ligger i en sedimentfylld dal. Det forna vattendraget känt som Cañada de Valdelobos, som nu är periodiskt, skär genom platsen och förenas med floden Záncara som utgör gränsen mellan provinserna Cuenca och Albacete. La Jaraba har nästan inga kullar och kan anses vara helt flackt. Dess höjd är 700 meter över havet.

Platsen för vingårdarna, som till stor del skyddas av 92 hektar skog bestående av stenek och barrträd, erbjuder ett mikroklimat som är särskilt fördelaktigt för vinstockarnas utveckling. Detta skonar dem från den vattenstress som kan förväntas av den varma och torra östliga vinden, och ger druvorna en längre mognadsprocess. Följaktligen är frukten rikare på färgämnen, högkvalitativ tannin och aromer än de druvor som växer på vinstockar utanför det avgränsade området.

Landskapet hör till kvartärperioden och utgör en morfostratigrafisk enhet av Guadianas flodsystem. Områdets komposition är varierad, med inslag av kvartsit, kvarts och mesozoisk samt miocensk kalksten. Denna komposition gör det möjligt för landskapet att behålla fukt under längre tid och särskiljer det från omkringliggande områden som har mycket högre innehåll av kalksten.

Jordmånen är av typen alfisol, med röd medelhavsjord på kalksten. Den har en utvecklad profil, ett pH-värde på mellan 7 och 8,5, svag jonbyteskapacitet, god intern dränering, god permeabilitet vad beträffar de horisontella kalkstenslagren belägna vid omkring 60 till 90 centimeter, och texturer som varierar från lös sand till lera. De alluviala inslagen är många, vilket gör jorden rik på näringsämnen. Morfologin hos den bördiga jorden, som är rik på grov alluvial avlagring, tillsammans med tillförseln av gödsel varje år resulterar dessutom i en lätt, frisk profil. Den typen av jordmån är högst lämplig för vinodling och således en orsak till fruktens höga kvalitet.

Klimatet kan beskrivas som tempererat medelhavsklimat med kontinental karaktär. Vad gäller sifferuppgifter för klimatet är de viktigaste årliga medelvärdena en temperatur på mellan 14 och 16 °C och en nederbörd på 450 mm.

En strontiumhalt som är högre än genomsnittet har identifierats i jordmånen: över 100 mg/kg i åtskilda skiften. Specifikt är mängderna mellan 111,67 och 158,41 mg/kg. Dessa mängder är långt större än i omkringliggande jord i det aktuella området, inklusive på platsen som kallas Los Canforrales där mängden är 76,59 mg/kg, och platsen Manteleros där den är 20,19 mg/kg. I det senare fallet är siffran nästan åtta gånger lägre än i La Jaraba.

Detta får direkta konsekvenser för de viner som har funnits ha strontiumhalter på över 2,2 mg/l, och så mycket som 3,3 mg/l i några viner. Dessa värden är avsevärt högre än i viner från närliggande områden, vilka har konstaterats ha halter på omkring 0,95 och 1,6 mg/l. Strontiumhalten i vinerna kan därför anses vara en tillförlitlig indikator med avseende på vinproduktionen i La Jaraba.

Vad beträffar produktionsmetoderna är fårgödsel från gårdens egen boskapsuppfödning det enda organiska materialet som används på vinodlingarna.

När det gäller bearbetningsmetoderna sätts alkoholjäsningen igång av druvornas egen mikrobiella flora och inte mer än 70 liter vin utvinns från 100 kg druvor vid pressningen.

BESKRIVNING AV VINET

Vinerna från La Jaraba betingas av områdets jordmån och klimat. Dessa förhållanden ger det fenoliska innehållet intensitet, stabilitet och elegans. Vinerna uppvisar en imponerande struktur, mineralhalt och kropp. Det faktum att alla dessa viner lagras på fat och flaskor påverkar de organoleptiska egenskaperna, och resulterar i viner som har en djup körsbärsröd färg av medelstark till stark intensitet, med toner av röda och svarta bär som ger en generös och kraftig känsla i munnen. De innehåller högre halter av strontium än andra viner som produceras utanför det avgränsade området till följd av de höga nivåerna av ämnet i jordmånen i La Jaraba, vilket bidrar till att frambringa dessa fylliga viner med starka mineraliska och balsamiska toner.

SAMBAND

Gården är belägen i en sedimentfylld floddal med varierande mängder av kvartsit, kvarts samt kalksten och en strontiumhalt i jordmånen som är högre än genomsnittet, vilket sammantaget bidrar till att frambringa intensiva, aromatiska och fylliga viner med starka mineraliska och balsamiska smaker. Nivån av strontium ger dessa viner deras utmärkande egenskaper.

Även om området befinner sig inom La Mancha SUB skiljer det sig från La Mancha på grund av nedanstående faktorer.

NATURLIGA FAKTORER

Avgränsningen av området är baserad på att strontiumhalten i jordmånen är avsevärt högre än den i omkringliggande jord i närheten. Den höga halten ger de viner som produceras i området en tydligare mineralisk karaktär.

I en kartläggning av miljön som har tillhandahållits av sökanden går det att utläsa att strontiumhalterna utanför området är mellan 20 och 80 mg/kg, medan halterna inom det avgränsade området är mellan 110 och 160 mg/kg. Detta resulterar i att viner från området har ett strontiuminnehåll på mellan 2,5 och 3,3 mg/l, medan viner från omkringliggande vingårdar endast uppnår ett strontiuminnehåll på omkring 1 mg/l.

Utöver strontiuminnehåll som en faktor vid fastställande av områdets särprägel kan nämnas det faktum att området omges av en vidsträckt yta av stenek och barrträd, vilket skyddar det från de varma och torra östliga vindarna. Detta innebär att luftfuktigheten är större än i närliggande områden, vilket förlänger druvornas mognadsprocess. Det i sin tur resulterar i mer färg, tanniner och aromer hos frukten och således även hos vinet.

MÄNSKLIGA FAKTORER

De mest uppenbara skillnaderna mellan produktionsmetoderna för ”La Jaraba”-viner och viner i närliggande La Mancha SUB (i detta sammanhang beaktas lagrade röda viner från La Mancha, eftersom det är den enda typ av vin som produceras av ”La Jaraba”) är enligt följande:

SUB LA MANCHA	”LA JARABA”	AVVIKELSER
> 11,5 volymprocent	> 12,5 volymprocent	Högre alkoholinnehåll
< 10 mekv/l	< 16,7 mekv/l	Högre halt av flyktiga syror
< 13 000 kg/ha	<11 000 kg/ha	Lägre produktion per hektar
≤ 1,6 mg/l	≥ 2,2 mg/l	Högre strontiuminnehåll

Efter att området avgränsats utifrån halten av strontium i jordmånen, visar det sig att det för närvarande endast finns en vingård som producerar vin i området och den tillhör sökanden.

Det bör påpekas att denna är ägare av ett område som är större än det som inkluderas i det avgränsade området. Avgränsningen baserades således inte på sökandens innehav, utan på de miljöförhållanden som beskrivs ovan.

Dessutom kan andra producenter använda det registrerade namnet om de etablerar verksamhet inom det avgränsade geografiska området i framtiden, förutsatt att de uppfyller de villkor som anges i specifikationen. I själva verket täcker detta område omkring 75 hektar, vilket innebär att det är fullt möjligt för fler vingårdar att etablera sig där.

9.   Väsentliga ytterligare villkor (förpackning, märkning, andra krav)

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Förpackning i det avgränsade geografiska området

Beskrivning av villkoret:

Druvorna som skördas i de avgränsade vinodlingarna görs till vin och vinerna tappas på flaska på vingården som ligger i produktionsområdet. Det här beror på att produktionen av de röda vinerna inbegriper en andra fas med lagring på flaska i minst en månad, då en reduktionsprocess sker. Det här förbättrar vinernas kvalitet och rundar av smaken. Vinerna är färdiga för konsumtion när de uppnår de organoleptiska egenskaper som anges i produktspecifikationen för varje typ av vin. Syftet är att säkerställa kvalitet och tillhandahålla en garanti om ursprung och kontroll i syfte att uppnå de egenskaper som beskrivs i produktspecifikationen för röda och vita viner från La Jaraba SUB.

Länk till produktspecifikationen

http://pagina.jccm.es/agricul/paginas/comercial-industrial/consejos_new/pliegos/MOD_PLIEGO_LA-JARABA_20200529-II.pdf

---

(1)  EUT L 9, 11.1.2019, s. 2.

Offentliggörande av det ändrade sammanfattande dokumentet efter godkännande av en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 andra stycket i förordning (EU) nr 1151/2012

(2021/C 66/17)

Europeiska kommissionen har godkänt denna mindre ändring i enlighet med artikel 6.2 tredje stycket i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 664/2014 (1).

Ansökan om godkännande av den mindre ändringen finns i kommissionens databas eAmbrosia.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

”SALCHICHÓN DE VIC”/”LLONGANISSA DE VIC”

EU-nr: PGI-ES-0119-AM02 – 9.9.2020

SUB ( ) SGB (X)

1.   Namn

”Salchichón de Vic”/”Llonganissa de Vic”

2.   Medlemsstat eller tredjeland

Spanien

3.   Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1   Produkttyp

Klass 1.2 Köttprodukter (värmebehandlade, saltade, rökta etc.)

3.2   Beskrivning av den produkt för vilken namnet i punkt 1 är tillämpligt

”Salchichón de Vic”/”Llonganissa de Vic” är en traditionell korv från Katalonien som tillverkas av mager fläskfärs med fett, socker, salt och peppar som enda kryddor. Det hackade köttet och de övriga ingredienserna får ligga till sig innan korven stoppas och mognadslagras.

Korven stoppas i naturtarmar och kännetecknas av ett skrynkligt yttre där tarmen fäster tätt vid köttblandningen, en mer eller mindre cylindrisk form och en vitaktig yttre färg, beroende på svampfloran, som med tiden får brunlila toner. Inuti syns det tärnade fettet och pepparkornen tydligt.

Kryddorna och lagringsprocessen ger korven en karaktäristisk och behaglig arom och smak.

Diametern och storleken hos ”Salchichón de Vic”/”Llonganissa de Vic” beror på vilka tarmar som används. Dimensionerna vid leveranstidpunkten samt lagringstiderna anges nedan:

Vikt (g)	Den lagrade korvens diameter (torkad) (mm)		Minsta lagringstid (i dagar)
200–300	≥ 35	≤ 75	30 dagar
≥ 300	> 40	≤ 90	45 dagar

Fysikaliska och kemiska parametrar:

—	Maximal fetthalt: 48 % (*)

—	Lägsta proteinhalt: 38 % (*)

—	Maximal bindväv-/proteinkvot × 100: 12

—	Totalt innehåll av lösligt socker uttryckt som maximal glukoshalt: 3 % (*)

—	Tillsatt protein: Inget

—	Vattenaktivitet vid 20 °C: Aw < 0,92

—	5,3 ≤ pH ≤ 6,2

(*)	Värdet uttrycks på torrsubstansbasis.

3.3   Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung) och råvaror (endast för bearbetade produkter)

Utvald mager fläskfärs (skinka, bogskinka och magert kött av hög kvalitet), fett, salt, peppar och naturtarmar (fettända, krustarm, sydda eller rekonstituerade) används.

Andra ingredienser: De enda ingredienser som får användas är socker (mono- och disackarider), tillverkarens egna startkulturer, kaliumnitrit, natriumnitrit, kaliumnitrat, natriumnitrat, askorbinsyra och natriumsalt.

3.4   Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

Produkten ska tillverkas (beredning av det färska köttet, putsning och malning, blandning, knådning, maceration, stoppning och lagring/mognad) i det geografiska område som beskrivs i punkt 4.

3.5   Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning osv. av den produkt som det registrerade namnet avser

”Salchichón de Vic” får säljas i skivor och förpackas såväl i som utanför det geografiska område som beskrivs i punkt 4.

3.6   Särskilda regler för märkning av den produkt som det registrerade namnet avser

Den skyddade geografiska beteckningen ”Salchichón de Vic” (på spanska) eller ”Llonganissa de Vic” (på katalanska) och logotypen samt EU:s symbol för skyddad geografisk beteckning och kontrollorganets godkända numrerade etikett ska klart anges på förpackningen tillsammans med den övriga information som krävs enligt gällande lagstiftning.

Reproduktion av logotypen:

4.   Kort beskrivning av det geografiska området

Det avgränsade området utgörs av kommunerna i området Plana de Vic (i Osonadistriktet i provinsen Barcelona):

Aiguafreda, Sant Martí de Centelles, El Brull, Seva, Tona, Muntanyola, Malla, Taradell, Sant Julià de Vilatorta, Santa Eugènia de Berga, Calldetenes, Folgueroles. Vic. Santa Eulàlia de Riuprimer, Gurb, Tavèrnolas, Roda de Ter, Manlleu, Santa Cecila de Voltregà, Sant Hipòlit de Voltregà, Les Masies de Voltregà, Oris, Torelló, Centelles, Balenyà, Les Masies de Roda, San Vicenç de Torelló och Sant Pere de Torelló.

5.   Samband med det geografiska området

Det unika med ”Salchichón de Vic” sammanhänger med det anseende och renommé som denna produkt har fått både i Katalonien och i Spanien i övrigt under århundradena, särskilt från 1800-talet och framåt. Dess unika egenskaper härrör också från miljö- och klimatförhållandena i det geografiska område där den tillverkas.

Det geografiska område där produkten med skyddad geografisk beteckning tillverkas, Plana de Vic, är en slätt med oerhört goda förutsättningar för jordbruk och ett flertal bondgårdar och mindre orter. Området har en höjd över havet på mellan 400 och 600 meter och ett ganska isolerat läge på grund av att det omges av bergstrakterna Guillerias, Montseny, Collsacabra och Lluçanés. Det har ett kontinentalt medelhavsklimat, men läget gör att det är vanligt att luftmassorna stagnerar och att högtryck bildas. Detta ger upphov till termisk inversion med temperaturer på slätten som kan vara hela 20 °C lägre än i de omgivande områdena. Dessutom är det ofta dimma i området (225 dagar om året i genomsnitt). Alla dessa faktorer gör att Plana de Vic har mycket särpräglade naturliga förhållanden som är svåra att skapa på andra håll. Detta främjar utvecklingen av en typisk mikrobiell flora som ger upphov till den fermentering och de enzymatiska processer som ger ”Salchichón de Vic” dess karaktäristiska arom och smak.

Sedan 1456 finns det skriftliga belägg kring ”Salchichón de Vic”, men det kan vara möjligt att spåra dess ursprung till 300-talet. Förr i tiden var framställning av den här korven på bondgårdarna i trakten helt enkelt ett sätt att kunna bevara det finaste köttet. Kvaliteten hos ”Salchichón de Vic” och dess goda anseende har framhållits i många skrifter från mitten av 1800-talet och framåt. I en artikel i tidningen ”El Porvenir” den 29 maj 1867 benämndes korvarna till exempel som ”[…] los ya famosos salchichones de Vic” (de redan berömda salchichones de Vic). Man vet också att självaste kung Alfonso XIII var en av dem som tyckte mycket om ”Salchichón de Vic”. Således är begreppen ”Vic” och ”salchichón” sedan länge starkt sammanlänkade, och ”Salchichón de Vic” har med tiden blivit en högt skattad produkt.

Trots att ordet ”salchichón” traditionellt har använts om tjocka, lagrade korvar ska det framhållas att korven kallas ”llonganissa” på katalanska. Detta är korvens regionala ursprungsnamn, vilket översätts till ”salchichón” på spanska. Det är därför som namnen ”Salchichón de Vic” och ”Llonganissa de Vic” används som synonymer.

Sammanfattningsvis är ”Salchichón de Vic” en produkt med utmärkt anseende som är resultatet av den erfarenhet som har förmedlats från generation till generation av tillverkare samt av de särskilda miljömässiga förhållanden som råder i det geografiska område där den tillverkas.

Hänvisning till offentliggörandet av produktspecifikationen

(artikel 6.1 andra stycket i denna förordning)

Den uppdaterade produktspecifikationen finns på http://agricultura.gencat.cat/web/.content/al_alimentacio/al02_qualitat_alimentaria/normativa-dop-igp/plecs-tramit/pliego-condiciones-igp-llonganissa-vic-cambio-logo.pdf under tiden som ändringen behandlas, och på http://agricultura.gencat.cat/ca/ambits/alimentacio/segells-qualitat-diferenciada/distintius-origen/dop-igp/normativa-dop-igp/plecs-condicions/ när den har godkänts.

---

(1)  EUT L 179, 19.6.2014, s. 17.