18.2.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 58/1

Kommissionens tillkännagivande

Teknisk vägledning om tillämpningen av principen om att inte orsaka betydande skada inom ramen för förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens

(2021/C 58/01)

Detta dokument grundar sig på texten till förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens, som blivit föremål för en politisk överenskommelse mellan Europaparlamentet och rådet i december 2020 (2020/0104 (COD)) (1) .

Syftet med den här tekniska vägledningen är att hjälpa de nationella myndigheterna utarbeta återhämtnings- och resiliensplaner enligt förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens. Endast Europeiska unionens domstol har behörighet att tolka EU-rätten med avgörande verkan.

Enligt förordningen om inrättande av en facilitet för återhämtning och resiliens bör inga åtgärder som ingår i en återhämtnings- och resiliensplan medföra betydande skada för miljömål i den mening som avses i artikel 17 i taxonomiförordningen (2), (3). Enligt förordningen om inrättande av en facilitet för återhämtning och resiliens bör bedömningen av återhämtnings- och resiliensplanerna säkerställa att varje åtgärd (det vill säga varje reform och varje investering) inom planen är förenlig med principen om att inte orsaka betydande skada (4).

I förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens anges också att kommissionen bör ge teknisk vägledning om hur principen om att inte orsaka betydande skada ska tillämpas i samband med faciliteten för återhämtning och resiliens (5). Det här dokumentet innehåller den tekniska vägledningen. I den här vägledningen fastställs endast de villkor för tillämpningen av principen som ska gälla i samband med faciliteten för återhämtning och resiliens, med beaktande av dess särdrag, och vägledningen påverkar inte tillämpningen och genomförandet av taxonomiförordningen och andra rättsakter som antagits rörande andra EU-fonder. Syftet med den här vägledningen är att klargöra vad som menas med principen om att inte orsaka betydande skada, hur den ska tillämpas i samband med faciliteten för återhämtning och resiliens och hur medlemsstaterna kan visa att deras föreslagna åtgärder är förenliga med principen. Konkreta, väl utarbetade exempel på hur principen om att inte orsaka betydande skada bör ges uttryck i planerna ges i Bilaga IV till den här vägledningen.

1. Vad menas med Att inte orsaka betydande skada?

I förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens ska principen om att inte orsaka betydande skada tolkas i den mening som avses i artikel 17 i taxonomiförordningen. I den artikeln definieras vad som utgör ”betydande skada” för de sex miljömål som omfattas av taxonomiförordningen:

1.	En verksamhet anses orsaka betydande skada för begränsning av klimatförändringar, om den leder till betydande växthusgasutsläpp.

2.	En verksamhet anses orsaka betydande skada för anpassning till klimatförändringar, om den leder till ökade negativa konsekvenser för det nuvarande och det förväntade framtida klimatet, själva verksamheten eller andra människor, naturen eller tillgångar (6).

3.	En verksamhet anses orsaka betydande skada för hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser , om den skadar vattenförekomsters, inbegripet yt- och grundvatten, goda status eller goda ekologiska potential, eller marina vattens goda miljöstatus.

En verksamhet anses orsaka betydande skada för den cirkulära ekonomin, inbegripet förebyggande och materialåtervinning av avfall, om leder till betydande ineffektivitet vid användningen av material eller vid direkt eller indirekt användning av naturresurser, eller om den betydande ökar generering, förbränning eller bortskaffande av avfall, eller om långsiktigt bortskaffande av avfall kan orsaka betydande och långvarig skada för miljön.

5.	En verksamhet anses orsaka betydande skada för förebyggande och begränsning av föroreningar, om den leder till en betydande ökning av utsläpp av föroreningar till luft, vatten eller mark.

6.	En verksamhet anses orsaka betydande skada för skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem, om den i betydande grad skadar ekosystemens goda tillstånd och motståndskraft eller skadar bevarandestatusen för livsmiljöer och arter, inbegripet sådana som är av unionsintresse.

2. Hur bör principen om att inte orsaka betydande skada tillämpas inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens?

I det här avsnittet ges vägledning om centrala frågor som ligger till grund för bedömningen avseende principen om att inte orsaka betydande skada: det faktum att alla åtgärder måste behandlas som en del av bedömningen (Avsnitt 2.1), även om bedömningen för vissa åtgärder kan ske i förenklad form (Avsnitt 2.2), relevansen av EU:s miljölagstiftning och konsekvensbedömningar (Avsnitt 2.3), de viktigaste vägledande principerna för bedömningen (Avsnitt 2.4), och tillämpligheten av de tekniska granskningskriterierna i taxonomiförordningen (Avsnitt 2.5).

2.1 Alla åtgärder måste behandlas som en del av bedömningen avseende principen om att inte orsaka betydande skada

Medlemsstaterna måste tillhandahålla en bedömning för var och en av åtgärderna (7) i deras plan för återhämtning och resiliens. Enligt förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens bör ingen åtgärd som ingår i en återhämtnings- och resiliensplan medföra betydande skada för miljömål, och kommissionen kan inte göra en positiv bedömning av planen, om en eller flera åtgärder inte är förenliga med principen om att inte orsaka betydande skada. Som en följd av detta måste medlemsstaterna tillhandahålla en individuell bedömning för varje åtgärd inom varje del av planen (8). Bedömningen ska därför inte göras på plannivå eller på nivån för enskilda delar av planen, utan på åtgärdsnivå. Detta gäller även åtgärder som anses bidra till den gröna omställningen och alla andra åtgärder som ingår i planerna (9).

Medlemsstaterna måste bedöma både reformer och investeringar. Inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens måste medlemsstaterna lägga fram sammanhängande åtgärdspaket, inbegripet både reformer och investeringar (i enlighet med artikel 14.1 i förordningen). Bedömningen av förenligheten med principen om att inte orsaka betydande skada måste göras inte bara för investeringar utan också för reformer. Inom vissa sektorer, däribland industri, transport och energi, kan reformer bidra avsevärt till den gröna omställningen, men kan också medföra risk för betydande skada för ett antal miljömål, beroende på hur de utformats (10). Å andra sidan är risken för miljöskada vid reformer inom andra sektorer (t.ex. utbildning, offentlig förvaltning samt konst och kultur) sannolikt begränsad (se det förenklade tillvägagångssättet i avsnitten 2.2 och 3), oberoende av deras möjliga bidrag till den gröna omställningen, som ändå kan vara betydande. Syftet med den här vägledningen är att hjälpa medlemsstaterna att för både investeringar och reformer utföra en bedömningen av förenligheten med principen om att inte orsaka betydande skada. Det faktum att bedömningen måste utföras för reformer bör inte uppfattas som en faktor som avskräcker från att inkludera viktiga reformer inom industri, transport och energi i landsbygdsprogrammen, med tanke på att sådana åtgärder har stora möjligheter att främja den gröna omställningen och återhämtning.

2.2 För vissa åtgärder kan bedömningen avseende principen om att inte orsaka betydande skada ske i förenklad form

Även om alla åtgärder kräver en bedömning avseende principen om att inte orsaka betydande skada, kan ett förenklat tillvägagångssätt tillämpas för åtgärder som har få eller inga förutsebara konsekvenser för alla eller några av de sex miljömålen. Vissa åtgärder kan genom sin utformning ha begränsad inverkan på ett eller flera miljömål. Medlemsstaterna kan då lämna en kortfattad motivering till miljömålen och inrikta den materiella bedömningen på de miljömål där konsekvenserna kan bli betydande (se Avsnitt 3, steg 1). En arbetsmarknadsreform som syftar till att höja den övergripande nivån på det sociala skyddet för egenföretagare skulle till exempel ha få eller inga förutsebara konsekvenser för något av de sex miljömålen, och en kortfattad motivering skulle kunna användas för alla sex målen. För vissa enkla energieffektivitetsåtgärder, såsom ersättning av befintliga fönster med nya energieffektiva fönster, skulle en kortfattad motivering kunna användas när det gäller förenligheten med principen om att inte orsaka betydande skada för målet att begränsa klimatförändringar. Däremot kan detta förenklade tillvägagångssätt sannolikt inte tillämpas på vissa investeringar och reformer på ett antal områden (t.ex. energi, transport, avfallshantering och industrin) som löper större risk att inverka på ett eller flera av miljömålen.

När det genom spårning (11) konstateras att en åtgärd till 100 % stöder ett av de sex miljömålen, anses denna åtgärd överensstämma med principen om att inte orsaka betydande skada för målet i fråga. Vissa åtgärder genom spårning befinns stödja klimatförändringar eller andra miljömål inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens, enligt den Metod för klimatspårning som bifogas förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens. Om en åtgärd spåras med en koefficient på 100 % till stöd för klimatförändringsmålen, anses den vara förenlig med principen om att inte orsaka betydande skada för det klimatförändringsmålet i fråga (dvs. begränsning av eller anpassning till klimatförändringar) (12). Om en åtgärd spåras med en koefficient på 100 % till stöd för andra miljömål än de klimatrelaterade, anses den vara förenlig med principen om att inte orsaka betydande skada för det relevanta miljömålet (dvs. vatten och marina resurser, den cirkulära ekonomin, förebyggande och begränsning av föroreningar eller biologisk mångfald och ekosystem). I varje enskilt fall måste medlemsstaterna identifiera och motivera vilket av de sex miljömålen i taxonomiförordningen som åtgärden stöder. Medlemsstaterna behöver dock visa att åtgärden inte i betydande grad skadar de resterande miljömålen (13).

Om en åtgärd enligt taxonomiförordningen ”bidrar väsentligt” (14) till ett av de sex miljömålen, anses den vara förenlig med principen om att inte orsaka betydande skada för det målet (15). Till exempel skulle en medlemsstat som föreslår en åtgärd som stöder tillverkningen av energieffektivitetsutrustning för byggnader (t.ex. närvarodetektering och dagsljusstyrning för belysningssystem) inte behöva göra en materiell bedömning för målet att begränsa klimatförändringar, om medlemsstaten kan visa att den föreslagna åtgärden ”bidrar väsentligt” till det miljömålet, i enlighet med taxonomiförordningen. I ett sådant fall skulle medlemsstaterna endast behöva visa att det inte föreligger någon betydande skada för de övriga fem miljömålen.

2.3 EU-lagstiftningens och konsekvensbedömningarnas relevans

Efterlevnad av tillämplig miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå är en separat skyldighet och utesluter inte behovet av en bedömning avseende principen om att inte orsaka betydande skada. Alla åtgärder som föreslås i återhämtnings- och resiliensplanerna måste vara förenliga med relevant EU-lagstiftning, inklusive relevant EU-lagstiftning på miljöområdet. Även om efterlevnaden av den befintliga EU-lagstiftningen ger en tydlig indikation på att åtgärden inte medför någon miljöskada, innebär det inte automatiskt att en åtgärd är förenlig med principen om att inte orsaka betydande skada, särskilt eftersom vissa av de mål som omfattas av artikel 17 ännu inte återspeglas fullt ut i EU:s miljölagstiftning.

Konsekvensbedömningar som rör en åtgärds miljödimensioner eller hållbarhetssäkring bör beaktas vid bedömningen av förenligheten med principen om att inte orsaka betydande skada. Även om de inte automatiskt innebär att ingen betydande skada orsakas, utgör de en stark indikation på att det inte föreligger någon betydande skada för ett antal av de relevanta miljömålen. Det faktum att en medlemsstat har genomfört en miljökonsekvensbedömning i enlighet med direktiv 2011/92/EU, en strategisk miljöbedömning i enlighet med direktiv 2001/42/EG (16) eller en hållbarhets-/klimatsäkring, i enlighet med kommissionens vägledning om hållbarhetssäkring enligt InvestEU-förordningen, för en viss åtgärd som ingår i återhämtnings- och resiliensplanen, kommer därför att stödja de argument som medlemsstaten lagt fram i samband med bedömningen. Till exempel kan det, beroende på en åtgärds exakta utformning, i vissa fall vara tillräckligt för en medlemsstat att genomföra en miljökonsekvensbedömning och de begränsningsåtgärder som krävs för att skydda miljön, särskilt när det gäller investeringar i infrastruktur, för att medlemsstaten ska kunna visa att vissa av de relevanta miljömålen är förenliga med principen om att inte orsaka betydande skada (särskilt hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser (17) samt skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem (18)). Detta befriar dock inte medlemsstaten från skyldigheten att göra en bedömning avseende principen om att inte orsaka betydande skada för den åtgärden, eftersom en miljökonsekvensbedömning, strategisk miljöbedömning eller hållbarhets-/klimatsäkring kanske inte omfattar alla aspekter som ska ingå i bedömningen (19). Detta beror på att varken de rättsliga skyldigheterna i direktivet om miljökonsekvensbedömning och direktivet om strategisk miljöbedömning, eller det tillvägagångssätt som anges i kommissionens relevanta riktlinjer om hållbarhets-/klimatsäkring, är desamma som de som anges i artikel 17 (”Betydande skada för miljömål” ) taxonomiförordningen (20).

2.4 Vägledande principer för bedömning av förenligheten med principen att inte orsaka betydande skada

Inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens är de direkta och primära indirekta konsekvenserna av en åtgärd relevanta för bedömningen av förenligheten med principen att inte orsaka betydande skada (21). De direkta konsekvenserna kan återspegla de effekter som åtgärden får på projektnivå (t.ex. produktionsanläggning, skyddat område) eller systemnivå (t.ex. järnvägsnät, kollektivtrafiksystem) och som inträffar vid tidpunkten då åtgärden genomförs. De primära indirekta konsekvenserna kan återspegla de effekter som inträffar utanför projekten eller systemen och som kan uppkomma efter genomförandet av åtgärden eller utanför återhämtnings- och resiliensfacilitetens tidsram, men som rimligen kan förutses och är relevanta. Ett exempel på en direkt konsekvens på vägtransportområdet skulle kunna vara användningen av material under ett vägbygge. Ett exempel på en primär indirektt konsekvens skulle kunna vara de förväntade framtida växthusgasutsläppen till följd av ökningen av den totala trafiken under vägens användningsfas.

I bedömningen avseende principen om att inte orsaka betydande skada måste hänsyn tas till livscykeln för den verksamhet som åtgärden resulterar i. På grundval av artikel 17 (Väsentlig skada för miljömål) i taxonomiförordningen bedöms ”betydande skada” inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens med beaktande av livscykeln. Att tillämpa livscykelöverväganden i stället för att göra en livscykelanalys är tillräckligt för att bedömningen ska kunna göras inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens (22). Bedömningen bör omfatta produktions-, användnings- och slutfaserna – där den största skadan kan förväntas. Vid en åtgärd som stöder inköp av fordon bör man i bedömningen bland annat beakta de föroreningar (t.ex. utsläpp till luften) som uppstår vid montering, transport och användning av fordonen och lämplig hantering av uttjänta fordon. Framför allt bör en lämplig hantering av uttjänta batterier och elektroniska komponenter (t.ex. återanvändning av dem och/eller återvinning av råvaror av avgörande betydelse i dem) säkerställa att ingen betydande skada sker för den cirkulära ekonomins miljömål.

Åtgärder som främjar ökad elektrifiering (t.ex. industri, transporter och byggnader) anses vara förenliga med bedömningen för målet begränsning av klimatförändringar. För att möjliggöra övergången till en effektiv klimatneutral ekonomi bör åtgärder som leder till ökad elektrifiering av viktiga sektorer som industri, transport och byggnader (t.ex. investeringar i infrastruktur för överföring och distribution av el, elektrisk infrastruktur längs vägarna, lagring av elektricitet, mobilitetsbatterier, och värmepumpar) uppmuntras. Elproduktion är ännu inte en klimatneutral verksamhet i EU (elmixens koldioxidintensitet varierar mellan medlemsstaterna), och i princip utgör den ökade förbrukningen av koldioxidintensiv el en primär indirekt effekt av sådana åtgärder, åtminstone på kort sikt. Utbyggnaden av denna teknik och infrastruktur krävs dock för en klimatneutral ekonomi, tillsammans med åtgärder för att uppnå målen för minskade utsläpp av växthusgaser fram till 2030 och 2050, och det finns redan en politisk ram för elförsörjning utan koldioxidutsläpp och utveckling av förnybar energi i EU. I detta sammanhang bör dessa investeringar anses vara förenliga med principen om att inte orsaka betydande skada när det gäller begränsning av klimatförändringar inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens, förutsatt att medlemsstaterna motiverar att större elektrifiering åtföljs av en ökning av produktionskapaciteten för förnybar energi på nationell nivå. Dessutom skulle medlemsstaterna ändå behöva visa att dessa åtgärder inte orsakar betydande skada för de övriga fem miljömålen.

För ekonomiska verksamheter där det finns ett tekniskt och ekonomiskt genomförbart alternativ med låg miljöpåverkan bör bedömningen av de negativa miljökonsekvenserna av varje åtgärd göras mot ett scenario ”utan insatser” genom att åtgärdens miljöpåverkan beaktas i absoluta termer (23). Detta tillvägagångssätt består i att beakta åtgärdens miljöpåverkan, jämfört med ett scenario utan negativ miljöpåverkan. En åtgärds påverkan bedöms inte jämfört med påverkan av någon annan befintlig eller planerad verksamhet som åtgärden i fråga skulle kunna ersätta (24) . Om ett vattenkraftverk fordrar byggnation av en damm på ett orört område, skulle dammens påverkan bedömas jämfört med ett scenario där den berörda floden förblir i sitt naturliga tillstånd snarare än att överväga en möjlig alternativ användning av området. Om ett system för skrotning av bilar syftar till att ersätta ineffektiva förbränningsmotorbilar med effektivare förbränningsmotorbil, skulle påverkan från de nya förbränningsmotorbilarna bedömas i absoluta termer, eftersom det finns alternativ med liten miljöpåverkan (t.ex. utsläppsfria bilar), i stället för jämfört med påverkan från de ineffektiva bilar som de ersätter (se Bilaga IV, Exempel 5, där ett exempel ges på bristande förenlighet med principen om att inte orsaka betydande skada).

Vid ekonomisk verksamhet där det inte existerar något tekniskt och ekonomiskt (25) genomförbart alternativ med låg miljöpåverkan får medlemsstaterna visa att en åtgärd inte orsakar någon betydande skada genom att anta de bästa tillgängliga miljöprestandanivåerna inom sektorn. Bedömningen avseende principen om att inte orsaka betydande skada skulle i stället göras i förhållande till de bästa tillgängliga miljöprestandanivåerna inom sektorn. Ett antal villkor måste gälla för detta tillvägagångssätt, bland annat det faktum att verksamheten leder till betydligt bättre miljöprestanda än tillgängliga alternativ, undviker miljömässigt skadliga inlåsningseffekter och inte hindrar utvecklingen och användningen av alternativ med liten påverkan (26) , (27). Detta tillvägagångssätt bör tillämpas på sektorsnivå, det vill säga alla alternativ inom sektorn bör undersökas (28).

Mot bakgrund av de villkor som anges ovan bör åtgärder som rör kraft- och/eller värmeproduktion med fossila bränslen samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som en allmän regel inte anses vara förenliga med principen om att inte orsaka betydande skada när det gäller faciliteten för återhämtning och resiliens, eftersom det finns koldioxidsnåla alternativ. Ur ett klimatförändringsperspektiv kan begränsade undantag för åtgärder som rör kraft- och/eller värmeproduktion med naturgas samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur göras från denna allmänna regel från fall till fall. Detta är i synnerhet relevant för medlemsstater som står inför stora utmaningar i omställningen från mer koldioxidintensiva energikällor, såsom kol, brunkol eller olja, och där en åtgärd eller kombination av åtgärder därför kan leda till en särskilt stor och snabb minskning av växthusgasutsläppen. Dessa undantag måste uppfylla ett antal villkor i bilaga III för att undvika koldioxidintensiva inlåsningseffekter och vara i linje med EU:s mål för minskade koldioxidutsläpp för 2030 och 2050. Dessutom måste medlemsstaterna visa att dessa åtgärder är förenliga med principen om att inte orsaka betydande skada för de återstående fem miljömålen.

För att säkerställa att åtgärderna är framtidssäkrade och inte leder till skadliga inlåsningseffekter, och för att främja gynnsamma dynamiska effekter, kan kompletterande reformer och investeringar krävas. Exempel på sådana kompletterande åtgärder är att utrusta vägar med koldioxidsnål infrastruktur (t.ex. laddningsstationer för elfordon eller tankstationer för vätgas) och införa lämpliga avgifter för tillträde till vägar eller trängselavgifter, eller bredare reformer och investeringar för att minska koldioxidutsläppen från nationella elmixer eller transportsystem. Även om dessa ytterligare reformer och investeringar skulle kunna hanteras inom samma åtgärd, som en delåtgärd, är detta inte alltid är möjligt. Flexibilitet bör därför beviljas för att ge medlemsstaterna möjlighet att under vissa begränsade omständigheter och från fall till fall visa att negativa inlåsningseffekter undviks genom att förlita sig på kompletterande åtgärder i återhämtnings- och resiliensplanen.

Förenligheten med principen om att inte orsaka betydande skada, vid sidan av dessa vägledande principer, bör integreras i utformningen av åtgärderna, även på delmåls- och målnivå. Beskrivningen av åtgärderna i återhämtnings- och resiliensplanen bör redan från början återspegla relevanta överväganden rörande principen om att inte orsaka betydande skada. Detta kan innebära att man i de motsvarande delmålen och målen eller i anbuds- och upphandlingsförfarandena (29) integrerar sådana överväganden och nödvändiga begränsningsåtgärder för att säkerställa förenlighet. En åtgärd som anger investeringar i ett stort väginfrastrukturprojekt som krävde att en miljökonsekvensbedömning genomfördes innan de relevanta tillstånden utfärdades, skulle till exempel kunna ange som delmål genomförandet av de begränsningsåtgärder för skydd av miljön som föreskrevs i miljökonsekvensbedömningen. När det gäller anbuds- eller upphandlingsprocessen för denna typ av projekt skulle det kunna anges i utformningen av åtgärden att anbuds- eller upphandlingsspecifikationerna kommer att innehålla särskilda villkor avseende principen om att inte orsaka betydande skada. Detta skulle exempelvis kunna omfatta en minimiandel bygg- och rivningsavfall som förbereds för återanvändning och materialåtervinning. På samma sätt bör kompletterande åtgärder som stöder övergången till renare transportsätt, såsom reformer rörande differentierade vägavgifter, investeringar till stöd för trafikomställning till järnväg, inre vattenvägar eller incitament för användning av kollektivtrafik, integreras i beskrivningen av åtgärden. Åtgärder av mer allmän karaktär, såsom breda stödprogram för industrin (t.ex. finansiella instrument som omfattar investeringar i företag inom flera sektorer), bör utformas så att det säkerställs att de relevanta investeringarna är förenliga med principen om att inte orsaka betydande skada.

2.5 Tillämpligheten av de tekniska granskningskriterierna i taxonomiförordningen

Medlemsstaterna är inte skyldiga att hänvisa till de ”tekniska granskningskriterier” (kvantitativa och/eller kvalitativa) som fastställts i enlighet med taxonomiförordningen för ge underlag för förenlighet med principen om att inte orsaka betydande skada. Enligt förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens (30) bör ikraftträdandet av de delegerade akter som innehåller tekniska granskningskriterier (31) inte påverka den tekniska vägledning som kommissionen tillhandahåller. När medlemsstaterna bedömer förenligheten med principen om att inte orsaka betydande skada har de dock möjlighet att förlita sig på de tekniska granskningskriterierna i de delegerade akterna enligt taxonomiförordningen. De kan också hänvisa till utkastet till delegerade akter.

3. Hur ska medlemsstaterna konkret visa i sina återhämtnings- och resiliensplaner att åtgärderna är förenliga med principen om att inte orsaka betydande skada?

För att underlätta medlemsstaternas bedömning och presentation avseende principen om att inte orsaka betydande skada i sina återhämtnings- och resiliensplaner har kommissionen utarbetat en checklista (se Bilaga I), som medlemsstaterna bör använda som stöd för sin analys av hur varje åtgärd förhåller sig till principen. Kommissionen kommer sedan att använda denna information för att bedöma om och hur varje åtgärd i planerna respekterar principen, i enlighet med de kriterier som fastställs i förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens.

Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att svara på frågorna i checklistan och integrera svaren i sina återhämtnings- och resiliensplaner som en del av beskrivningen av varje åtgärd (se Del 2, Avsnitt 8 i kommissionens mall - Inte orsaka betydande skada ). Om det är nödvändigt för att styrka bedömningen i checklistan, uppmanas medlemsstaterna också att tillhandahålla ytterligare analyser och/eller styrkande handlingar, på ett målinriktat och avgränsat sätt, för att ytterligare ge underlag för sina svar på de listade frågorna.

Checklistan baseras på följande beslutsträd, som ska användas för varje åtgärd i återhämtnings- och resiliensplanen. I avsnittet nedan finns mer information om de två stegen i beslutsträdet.

Beslutsträd

Steg 1: Filtrera de sex miljömålen för att identifiera dem som kräver en materiell bedömning

Som ett första steg uppmanas medlemsstaterna att fylla i del 1 av checklistan (se Bilaga I) för att identifiera vilket av de sex miljömålen som kräver en omfattande bedömning av åtgärden med avseende på principen om att inte orsaka betydande skada. Denna första allmänna granskning kommer att underlätta medlemsstaternas analys genom att skilja mellan de miljömål för vilka det kommer att krävas en omfattande bedömning, och de för vilka en förenklad metod (se Avsnitt 2.2) kan vara tillräcklig.

Del 1 i checklistan

Ange vilka av miljömålen nedan som kräver en omfattande bedömning av åtgärden med avseende på principen om att inte orsaka betydande skada.	Ja	Nej	Motivering, om ”Nej” har valts
Begränsning av klimatförändringar
Anpassning till klimatförändringar
Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
Den cirkulära ekonomin, inbegripet förebyggande och materialåtervinning av avfall
Förebyggande och begränsning av föroreningar till luft, vatten eller mark
Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Om svaret är ”Nej”, uppmanas medlemsstaterna att lämna en kortfattad motivering (i högra kolumnen) till varför miljömålet inte kräver en materiell bedömning av åtgärdens förenlighet med principen om att inte orsaka betydande skada. Motiveringen ska göras på grundval av ett av följande fall (ska anges av medlemsstaterna) (se Avsnitt 2.2):

a.	Åtgärden har få eller inga förutsebara konsekvenser för miljömålet i samband med åtgärdens direkta och primära indirekta effekter under hela dess livscykel, med tanke på åtgärdens karaktär, och anses därför vara förenlig med principen om att inte orsaka betydande skada för det relevanta målet.

b.	Åtgärden konstateras genom spårning stödja ett klimatförändrings- eller miljömål med en koefficient på 100 % och anses därför vara förenlig med principen om att inte orsaka betydande skada för det relevanta målet.

c.	Åtgärden ”bidrar väsentligt” till ett miljömål, i enlighet med taxonomiförordningen, och anses därför vara förenlig med principen om att inte orsaka betydande skada för det relevanta målet.

För åtgärder inom återhämtnings- och resiliensfaciliteten för vilka den förenklade metoden skulle räcka kan de förklaringar som krävs (högra kolumnen) begränsas till ett minimum och grupperas tillsammans, så att medlemsstaterna kan inrikta sig på att redogöra för bedömningen av de åtgärder där en omfattande analys av möjlig betydande skada krävs.

Om svaret är ”Ja”, uppmanas medlemsstaterna att gå vidare till Steg 2 i checklistan för motsvarande miljömål.

För utförliga exempel på detta steg, se Bilaga IV.

Steg 2: För de miljömål som kräver det, tillhandahålla en materiell bedömning av åtgärdens förenlighet med principen om att inte orsaka betydande skada

Som ett andra steg uppmanas medlemsstaterna att för varje åtgärd i planen använda Del 2 i checklistan (se Bilaga I) för att göra en materiell bedömning av åtgärdens förenlighet för de miljömål som valts med ”Ja” i steg 1. I Del 2 i checklistan sammanställs, för vart och ett av de sex målen, de frågor som uppfyller de rättsliga kraven i bedömningen av förenligheten med principen om att inte orsaka betydande skada. För att åtgärder ska ingå i planen måste de vara förenliga. Därför måste svaren på frågorna i Del 2 i checklistan vara ”Nej” för att visa att ingen betydande skada orsakas för det specifika miljömålet.

Del 2 i checklistan – Exempel för miljömålet ”Begränsning av klimatförändringar”

Frågor	Nej	Materiell motivering
Begränsning av klimatförändringar: Förväntas åtgärden leda till betydande utsläpp av växthusgaser?

Medlemsstaterna ombeds bekräfta att svaret är ”Nej” och lämna en materiell förklaring och motivering av sitt resonemang i högra kolumnen, på grundval av de motsvarande frågorna. Om det är nödvändigt, som en komplettering av tabellen, uppmanas medlemsstaterna också att tillhandahålla ytterligare analyser och/eller styrkande handlingar, på ett målinriktat och avgränsat sätt, för att ytterligare ge underlag för sina svar på de listade frågorna.

Om medlemsstaterna inte kan lämna en tillräcklig materiell motivering, kan kommissionen dra slutsatsen att en viss åtgärd kan medföra betydande skada för vissa av de sex miljömålen. Om så är fallet, skulle kommissionen behöva ge återhämtnings- och resiliensplanen kreditbetyget ”C” enligt det kriterium som anges i punkt 2.4 i Bilaga II till förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens. Detta skulle inte påverka den process som beskrivs i artiklarna 16 och 17 i den förordningen, och i synnerhet den möjlighet till ytterligare utbyten mellan medlemsstaten och kommissionen som beskrivs i artikel 16.1.

För utförliga exempel på detta steg, se Bilaga IV.

När medlemsstaterna tillhandahåller en materiell bedömning av en åtgärds förenlighet inom Steg 2 kan de vid behov förlita sig på förteckningen över styrkande underlag i Bilaga II. Denna förteckning tillhandahålls av kommissionen för att underlätta medlemsstatens bedömning från fall till fall som en del av den materiella bedömningen i Del 2 i checklistan. Även om det är frivilligt att använda den här förteckningen kan medlemsstaterna använda den för att identifiera vilken typ av bevis som kan ligga till grund för deras resonemang för att fastställa att en åtgärd är förenlig med principen om att inte orsaka betydande skada, och komplettera de allmänna frågorna i Del 2 i checklistan.

(1) https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-14310-2020-INIT/en/pdf. Numreringen och ordalydelsen i artikeldelen kan komma att ändras under den pågående juridiska granskningen.

(2) Se artikel 4a (Övergripande principer) i förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens (där det fastställs att stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens endast kan ges till åtgärder som respekterar principen om att inte orsaka betydande skada, och artiklarna 15 och 16 (Plan för återhämtning och resiliens och Kommissionens bedömning) (där det vidare anges att ”återhämtnings- och resiliensplanerna bör förklara och bedömas mot bakgrund av hur planerna säkerställer att ingen åtgärd för genomförandet av de reformer och investeringar som tas med i planen medför någon betydande skada för miljömål i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852 (”principen att inte orsaka betydande skada”).

(3) Taxonomiförordningen hänvisar till förordning (EU) 2020/852 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar genom att fastställa ett klassificeringssystem (eller taxonomi) för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter.

(4) I Bedömningsriktlinjer för faciliteten, som är en bilaga till förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens, anges ett antal bedömningsriktlinjer som kommissionen ska utgå ifrån när den bedömer de förslag till återhämtnings- och resiliensplaner som lämnas in av medlemsstaterna. Kommissionen uppmanas där att använda ett betygssystem från A till C för alla kriterier för Kommissionens bedömning som förtecknas i artikel 16.3 i förordningen. I bedömningskriterium d klargörs att kommissionen endast har de två betygsalternativen A eller C vid bedömningen av principen om att inte orsaka betydande skada: A om ingen åtgärd i en återhämtnings- och resiliensplan medför betydande skada för miljömål, och C om en eller flera åtgärder medför betydande skada för miljömål (i den mening som avses i artikel 17 (Betydande skada för miljömål) i taxonomiförordningen). I den bilagan anges att en återhämtnings- och resiliensplan inte på ett tillfredsställande sätt uppfyller bedömningskriterierna från och med förekomsten av ett C. I ett sådant fall kan planen inte godkännas av kommissionen.

(5) Det här tekniska vägledningsdokumentet kompletterar den inledande vägledning som kommissionen redan lämnat i den årliga strategin för hållbar tillväxt 2021 och det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar och uppdateringar av detta.

(6) Detta innebär i synnerhet att betydande skada för målet om anpassning till klimatförändringar kan orsakas antingen genom att i) en verksamhet inte anpassas till klimatförändringarnas negativa konsekvenser när den riskerar att drabbas av de konsekvenserna (t.ex. byggnation i ett område som ofta drabbas av översvämning), eller genom ii) olämpliga former av anpassning, när det införs en anpassningslösning som skyddar ett område (människor, natur eller tillgångar) men samtidigt ökar riskerna i ett annat område (t.ex. en jordvall som byggs runt en jordlott i en flodslätt, vilket gör att intilliggande oskyddade jordlotter i stället drabbas).

(7) I artikel 14 (Stödberättigande) i förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens föreskrivs att ”De planer för återhämtning och resiliens som berättigar till finansiering inom denna facilitet ska omfatta åtgärder för genomförande av reformer och offentliga investeringsprojekt”.

(8) Förenligheten med principen om att inte orsaka betydande skada bedöms för varje åtgärd i samband med återhämtnings- och resiliensfaciliteten, medan artikel 17 (Betydande skada för miljömål) i taxonomiförordningen avser ekonomiska verksamheter. En åtgärd inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens (dvs. en investering eller en reform) är en insats som kan utgöra en ekonomisk verksamhet eller leda till (förändringar i) ekonomiska verksamheter. För tillämpningen av faciliteten för återhämtning och resiliens tolkas därför ekonomiska verksamheter enligt artikel 17 i taxonomiförordningen som åtgärder i denna vägledning.

(9) Den verksamhet som omfattas av bedömningen inom ramen för förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens är i sig annorlunda och betydligt bredare till sin omfattning än den som omfattas av taxonomiförordningen, som syftar till att identifiera miljömässigt hållbar ekonomisk verksamhet. Den klassificerar och fastställer kriterier för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter som väsentligt bidrar till de miljömål som anges i artiklarna 10–15 i den förordningen inte orsakar någon betydande skada för de målen. Detta är ett annat syfte än förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens, som syftar till att visa att ett stort antal åtgärder inte orsakar någon betydande skada för något av miljömålen.

(10) Till exempel skulle en reform som kan leda till ökad finansiering av fossila bränslen genom statligt ägda banker och finansinstitut, eller ökade explicita eller implicita subventioner av fossila bränslen, kunna anses riskera att orsaka betydande skada för målen begränsning av klimatförändringar och förebyggande och begränsning av miljöföroreningar. Dessa överväganden måste återspeglas i bedömningen avseende principen om att inte orsaka betydande skada.

(11) För att återspegla i vilken utsträckning en åtgärd bidrar till de övergripande klimatmålen i förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens och för att beräkna de totala andelarna av planens totala klimatrelaterade anslag bör medlemsstaterna använda metoden, insatsområdena och de tillhörande koefficienter för klimatspårning, i enlighet med metoden för klimatspårning som finns i bilagan till förordningen. Om kommissionen inte har godkänt det insatsområde och den koefficient som föreslås av en medlemsstat, kommer åtgärden inte automatiskt att anses överensstämma med principen om att inte orsaka betydande skada för det eller de relevanta målen, och bedömningen måste fortfarande göras.

(12) Till exempel skulle ett stödsystem/förnyelsesystem för ersättning av föråldrat rullande materiel med utsläppsfri rullande materiel kunna ingå i denna kategori.

(13) Det tillvägagångssätt som nämns i det här stycket är inte tillämpligt för åtgärder som spårats med en koefficient på 40 %. För sådana åtgärder måste medlemsstaterna ge en förklaring till varför åtgärden är förenlig med principen om att inte orsaka betydande skada, med beaktande av de allmänna principer som anges i resten av denna vägledning (medlemsstaterna måste till exempel bekräfta att det inte förekommer några fossila bränslen eller att de kriterier som anges i bilaga III är uppfyllda för målet att begränsa klimatförändringar). Om åtgärder som spåras med en koefficient på 40 % har obetydlig eller ingen förutsebar inverkan på ett specifikt miljömål, eller om de ”bidrar väsentligt” till ett specifikt miljömål enligt taxonomiförordningen, kommer medlemsstaterna fortfarande att kunna tillämpa ett förenklat tillvägagångssätt för det miljömålet (enligt Avsnitt 2.2 första och tredje styckena).

(14) I artiklarna 10–16 i taxonomiförordningen definieras vad som menas med ”väsentligt bidrag” för vart och ett av de sex miljömålen samt för ”möjliggörande verksamheter”. För att få tillämpa den förenklade metod som beskrivs i denna punkt måste medlemsstaterna visa att åtgärden ”bidrar väsentligt” till ett eller flera av miljömålen enligt artiklarna 10–16 i taxonomiförordningen (se även Avsnitt 2.5).

(15) Det här alternativet är särskilt relevant för verksamhet som konstateras bidra väsentligt till ett miljömål enligt taxonomiförordningen, men som inte spåras 100 % till stöd för klimat- eller miljömål enligt den Metod för klimatspårning som bifogas förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens. När det gäller begränsning av klimatförändringar omfattar sådan verksamhet bland annat särskilda lätta nyttofordon som är utsläppsfria eller har låga utsläpp, särskilda fartyg för vattentransport som är utsläppsfria eller har låga utsläpp, särskilda tunga nyttofordon som är utsläppsfria eller har låga utsläpp, infrastruktur för överföring och distribution av el, nät för överföring och distribution av vätgas, särskild avfallshanteringsverksamhet (t.ex. separat insamlat icke-farligt avfall som separeras vid källan och förbereds för återanvändning/materialåtervinning), och banbrytande forskning, utveckling och innovation inom den cirkulära ekonomin.

(16) En miljöbedömning är ett förfarande som säkerställer att planernas/programmens/projektens miljöpåverkan beaktas innan besluten fattas. Miljöbedömningar kan göras för enskilda projekt, t.ex. dammar, motorvägar, flygplatser eller fabriker, på grundval av direktiv 2011/92/EU (direktivet om miljökonsekvensbedömning) eller för offentliga planer eller program på grundval av direktiv 2001/42/EG (direktivet om strategisk miljöbedömning).

(17) Om miljökonsekvensbedömningen omfattar en bedömning av konsekvenserna för vatten i enlighet med direktiv 2000/60/EG och de identifierade riskerna har beaktats i utformningen av åtgärden.

(18) Utan att det påverkar de ytterligare bedömningar som krävs enligt direktiven 2009/147/EG och 92/43/EEG om insatsen är belägen i eller nära områden med stor biologisk mångfald (inbegripet Natura 2000-nätverket av skyddade områden, platser som finns upptagna på Unescos världsarvslista, och viktiga områden för biologisk mångfald samt andra skyddade områden).

(19) Omvänt innebär bedömningen avseende principen om att inte orsaka betydande skada inget undantag från kravet på en miljökonsekvensbedömning/strategisk miljöbedömning, klimat-, miljö- eller hållbarhetssäkring, om detta krävs enligt befintlig EU-lagstiftning, till exempel för projekt som finansieras genom InvestEU eller Fonden för ett sammanlänkat Europa.

(20) Till exempel krävs en miljökonsekvensbedömning för uppförande av råoljeraffinaderier, kolkraftverk, och projekt som omfattar utvinning av råolja eller naturgas. Dessa typer av åtgärder kommer dock inte att vara förenliga med principen om att inte orsaka betydande skada när det gäller begränsning av klimatförändringar i artikel 17 (Betydande skada för miljömål) i taxonomiförordningen, där det anges att betydande skada uppstår, om en verksamhet ”leder till betydande växthusgasutsläpp”. Även om uppförandet av en ny flygplats kräver en miljökonsekvensbedömning, på grundval av principen att inte orsaka betydande skada för begränsning av klimatförändringar, är det sannolikt endast åtgärder som rör koldioxidsnål flygplatsinfrastruktur, uppgraderingar av förnybara nätanslutningar på plats, till exempel investeringar i energieffektiva flygplatsbyggnader, som är förenliga.

(21) Detta upplägg följer artikel 17 (Betydande skada för miljömål ) i taxonomiförordningen, enligt vilken hänsyn ska tas till miljöpåverkan av verksamheten och av de produkter och tjänster som denna verksamhet tillhandahåller under hela deras livscykel.

(22) I praktiken innebär detta att attributiva eller konsekventiella livscykelanalyser (t.ex. inbegripet indirekt miljöpåverkan från tekniska, ekonomiska eller sociala förändringar till följd av åtgärden) inte krävs. Belägg från befintliga livscykelanalyser kan dock användas för att ge underlag för bedömningen avseende principen om att inte orsaka betydande skada.

(23) Detta tillvägagångssätt gäller särskilt åtgärder inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens som avser offentliga investeringar, eller direkt medför offentliga utgifter. När det gäller åtgärder som rör reformers genomförande bör bedömningen avseende principen om att inte orsaka betydande skada i regel göras med hänvisning till status quo som rådde före genomförandet av åtgärden.

(24) Detta tillvägagångssätt ligger i linje med tankegångarna i taxonomiförordningen: enligt utkastet till delegerad akt bygger flera av bedömningens tekniska granskningskriterier för principen om att inte orsaka betydande skador på absoluta kriterier, såsom särskilda utsläppströsklar (t.ex. koldioxidgränser för anpassningslösningar inom elproduktionsverksamheter eller för passagerarfordon). Tillvägagångssättet stöds vidare av försiktighetsprincipen, som är en av de vägledande principerna för miljölagstiftningen i EU, inbegripet taxonomiförordningen (skäl 40 och artikel 19.1 f), och härrör från det faktum att miljöskador måste ses ur ett absolut, inte relativt perspektiv (t.ex. att den globala uppvärmningen beror på den absoluta nivån på de samlade växthusgasutsläppen).

(25) För att visa att ett alternativ med låg miljöpåverkan inte är ekonomiskt genomförbart måste medlemsstaterna ta hänsyn till de kostnader som uppstår under åtgärdens hela livslängd. Dessa kostnader omfattar negativa externa miljöeffekter och framtida investeringsbehov som krävs för att övergå till ett alternativ med låg miljöpåverkan, för att undvika inlåsning eller hindrar utvecklingen och användningen av alternativ med liten miljöpåverkan.

(26) I skälen 39 och 41 samt i artikel 10.2 i taxonomiförordningen anges definitionen av ”omställningsverksamheter”. De villkor som där beskrivs bygger på denna definition, men är inte desamma, med tanke på att taxonomiförordningen fastställer kriterier för omställningsverksamheter som ger ett väsentligt bidrag, medan denna vägledning endast innehåller kriterier avseende principen om att inte orsaka betydande skada, och därför är den tillämplig på en bredare uppsättning åtgärder och tillämpar ett annat materiellt test.

(27) Detta tillvägagångssätt, och den övergripande bedömningen avseende principen om att inte orsaka betydande skada, påverkar inte andra överväganden som påverkar bedömningen av åtgärder i samband med återhämtnings- och resiliensplanerna, inbegripet överväganden som rör kontroll av statligt stöd, förenlighet med andra EU-fonder och eventuell utträngning av privata investeringar. I synnerhet när det gäller åtgärder till stöd för verksamheter som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter bör verksamheter med beräknade utsläpp i koldioxidekvivalenter som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärken som fastställts för gratis tilldelning i allmänhet inte stödjas inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens, för att inte snedvrida de marknadssignaler som införs genom systemet för handel med utsläppsrätter och i linje med strategin inom ramen för Fonden för en rättvis omställning.

(28) I de fall där till och med de bästa tillgängliga nivåerna på miljöprestanda fortfarande skulle leda till miljömässigt skadliga inlåsningseffekter bör åtgärder till stöd för forskning och utveckling för alternativ med lägre miljöpåverkan övervägas, i linje med insatsområdena 022 och 023, som anges i den Metod för klimatspårning som bifogas förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens.

(29) Delmål och mål, inbegripet sådana som återspeglar förenlighet med principen om att inte orsaka betydande skada, omfattas, liksom alla andra delmål och mål, av artikel 19a i förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens (Regler för utbetalningar, innehållande och avslutande av avtal om ekonomiska bidrag och lånestöd).

(30) Skäl 11b i förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens.

(31) På grundval av artikel 3 d i taxonomiförordningen (Kriterier för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter) ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter som innehåller detaljerade tekniska granskningskriterier (kvantitativa och/eller kvalitativa) för att fastställa på vilka villkor en viss ekonomisk verksamhet i) kan anses bidra väsentligt till ett av de sex miljömålen, och ii) inte orsakar betydande skada för något av de andra miljömålen. Hittills har en delegerad akt om begränsning av och anpassning till klimatförändringar offentliggjorts för samråd. Den finns på https://ec.europa.eu/info/law/better-regulation/have-your-say/initiatives/12302-Climate-change-mitigation-and-adaptation-taxonomy#ISC_WORKFLOW

BILAGA I

Checklista för principen om att inte orsaka betydande skada (DNSH)

1. Del 1 – Medlemsstaterna bör utskilja de sex miljömålen för att identifiera dem som kräver en materiell bedömning. Ange för varje åtgärd vilka av nedanstående miljömål, enligt definitionen i artikel 17 (”Betydande skada för miljömål”) i taxonomiförordningen, som kräver en materiell bedömning av åtgärden mot bakgrund av principen om att inte orsaka betydande skada:

Ange vilka av miljömålen nedan som kräver en materiell bedömning av åtgärden mot bakgrund av principen om att inte orsaka betydande skada	Ja	Nej	Motivering om ”Nej” har valts
Begränsning av klimatförändringarna
Anpassning till klimatförändringar
Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser.
Den cirkulära ekonomin, inbegripet förebyggande och återvinning av avfall.
Förebyggande och begränsning av föroreningar till luft, vatten eller mark.
Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem.

2. Del 2 – Medlemsstaterna bör tillhandahålla en materiell bedömning av åtgärden mot bakgrund av principen om att inte orsaka betydande skada för de miljömål som kräver det. För varje åtgärd, besvara frågorna nedan för de miljömål som enligt del 1 kräver en materiell bedömning:

Frågor

Nej

Motivering

Begränsning av klimatförändringarna Förväntas åtgärden leda till betydande utsläpp av växthusgaser?

Anpassning till klimatförändringarna: Förväntas åtgärden leda till en ökad negativ inverkan från rådande och förväntat framtida klimat på själva åtgärden eller på människor, natur eller tillgångar?

Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser. Förväntas åtgärden medföra skada

(i)	för vattenförekomsters, inbegripet yt- och grundvatten, goda status eller goda ekologiska potential, eller

(ii)	marina vattens goda miljöstatus,

Övergång till en cirkulär ekonomi, inbegripet förebyggande och återvinning av avfall. Förväntas åtgärden

(i)	leda till en betydande ökning av generering, förbränning eller bortskaffande av avfall, med undantag för förbränning av farligt avfall som inte kan materialåtervinnas, eller

(ii)	leda till betydande ineffektivitet vid direkt eller indirekt användning av naturresurser (1) i något skede av deras livscykel som inte minimeras genom lämpliga åtgärder (2), eller

(iii)

orsaka betydande och långsiktig skada på miljön med avseende på den cirkulära ekonomin (3)?

Förebyggande och begränsning av föroreningar: Förväntas åtgärden leda till en betydande ökning av utsläppen av föroreningar (4) till luft, vatten eller mark?

Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem: Förväntas åtgärden

(i)	medföra betydande skada för ekosystems goda tillstånd (5) och motståndskraft, eller

(ii)	skada bevarandestatusen för livsmiljöer och arter, inbegripet sådana som är av unionsintresse?

(1) Naturresurser omfattar energi, material, metaller, vatten, biomassa, luft och mark.

(2) Ineffektivitet kan exempelvis minimeras genom att avsevärt öka produkternas hållbarhet, reparerbarhet, uppgraderbarhet och återanvändbarhet eller genom att avsevärt minska resursanvändningen genom utformning och materialval, underlätta användning för nya ändamål, demontering och isärtagning, i synnerhet för att minska användningen av och främja återanvändningen av byggnadsmaterial. Dessutom bör man övergå till affärsmodeller för produkter i form av tjänster och cirkulära värdekedjor, så att produkter, komponenter och material kan bibehålla högsta möjliga användbarhet och värde så länge som möjligt. I detta ingår också att få till stånd en betydande minskning av innehållet av farliga ämnen i material och produkter, bland annat genom att ersätta dem med säkrare alternativ. Till detta kommer insatser för att avsevärt minska livsmedelsavfallet vid produktion, bearbetning, tillverkning eller distribution av livsmedel.

(3) Se skäl 27 i taxonomiförordningen för mer information om målet om en cirkulär ekonomi.

(4) Förorening: ämne, vibration, värme, buller, ljus eller annan förorening i luft, vatten eller mark som kan skada människors hälsa eller miljön.

(5) I enlighet med artikel 2.16 i taxonomiförordningen innebär ”gott tillstånd”, i samband med ekosystem, att ekosystemet befinner sig i ett gott fysiskt, kemiskt och biologiskt tillstånd eller har god fysisk, kemisk och biologisk kvalitet och är självreproducerbart eller kan återställa sig självt, i vilket artsammansättning, ekosystemstruktur och ekologiska funktioner inte är skadade.

BILAGA II

Styrkande underlag för den materiella bedömningen av åtgärden mot bakgrund av principen om att inte orsaka betydande skada i samband med steg 2 i checklistan

När medlemsstaterna tillhandahåller en materiell bedömning av åtgärden mot bakgrund av principen om att inte orsaka betydande skada i samband med en åtgärd inom ramen för steg 2 i checklistan (se avsnitt 3) kan de förlita sig på (den icke uttömmande) förteckningen över styrkande underlag nedan. Denna förteckning tillhandahålls av kommissionen för att underlätta medlemsstatens bedömning från fall till fall som en del av den materiella bedömningen i samband med del 2 i checklistan. Även om det är frivilligt att använda denna förteckning kan medlemsstaterna hänvisa till denna för att identifiera vilken typ av bevis som kan ligga till grund för deras resonemang för att fastställa att en åtgärd är förenlig med principen om att inte orsaka betydande skada, och komplettera de allmänna frågorna i del 2 i checklistan.

Övergripande underlag

—	Den tillämpliga delen av EU:s miljölagstiftning (särskilt miljöbedömningar) har efterlevts och relevanta tillstånd/godkännanden har beviljats.

—	Åtgärden omfattar krav på att företag ska införa ett erkänt miljöledningssystem, såsom Emas (eller ISO 14001 eller motsvarande), eller använda och/eller producera varor eller tjänster som tilldelas ett EU-miljömärke (1) eller annan miljömärkning av typ I (2).

—

Åtgärden avser genomförande av bästa miljöpraxis eller uppnående av riktmärken för resultat i världsklass som anges i de sektorspecifika referensdokument (3) som antagits i enlighet med artikel 46.1 i förordning (EG) nr 1221/2009 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas).

—	För offentliga investeringar är åtgärden förenlig med kriterierna för grön offentlig upphandling (4).

—	Vad gäller infrastrukturinvesteringar har investeringen varit föremål för en klimat- och miljösäkring.

Begränsning av klimatförändringarna

—	För en åtgärd på ett område som inte omfattas av riktmärken i utsläppshandelssystemet är åtgärden förenlig med uppnåendet av målet för minskade växthusgasutsläpp till 2030 och med målet att uppnå klimatneutralitet senast 2050.

—	För en åtgärd som främjar elektrifiering kompletteras åtgärden med belägg för att energimixen är på väg att leda till en utfasning av fossila bränslen i linje med målen för minskade växthusgasutsläpp till 2030 respektive 2050 och åtföljs av ökad produktionskapacitet för förnybar energi.

Anpassning till klimatförändringar

—	En proportionerlig klimatriskbedömning har genomförts.

—	Om en investering överstiger 10 miljoner euro har en sårbarhets- och riskbedömning ur klimatperspektiv (5) antingen genomförts eller är under planering, vilket leder till identifiering, bedömning och genomförande av relevanta anpassningsåtgärder.

Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser.

—	Miljöriskerna i samband med bevarande av vattenkvaliteten och undvikande av vattenstress har identifierats och åtgärdats i enlighet med kraven i ramdirektivet för vatten och en förvaltningsplan för avrinningsdistrikt.

—	När det gäller en åtgärd som rör kust- och havsmiljön, har åtgärden inte till effekt att permanent hindra eller äventyra uppnåendet av god miljöstatus enligt definitionen i ramdirektivet om en marin strategi i den berörda marina regionen eller delregionen eller i andra medlemsstaters marina vatten.

—

Åtgärden har ingen betydande inverkan med avseende på i) påverkade vattenförekomster (och hindrar inte heller den specifika vattenförekomst som den relaterar till eller andra vattenförekomster i samma avrinningsområde att uppnå god status eller god potential, i enlighet med kraven i ramdirektivet för vatten) eller ii) skyddade livsmiljöer och arter som är direkt beroende av vatten.

Den cirkulära ekonomin, inbegripet förebyggande och återvinning av avfall.

—

Åtgärden är i linje med relevant nationell(-t) eller regional(-t) avfallshanteringsplan och program för förebyggande avfall, i enlighet med artikel 28 i direktiv 2008/98/EG, ändrat genom direktiv (EU) 2018/851, och, i förekommande fall, den relevanta nationella, regionala eller lokala strategin för den cirkulära ekonomin .

—	Åtgärden är i linje med principerna om hållbara produkter och avfallshierarkin, med prioritering av förebyggande av avfall.

—	Åtgärden säkerställer resurseffektivitet för de viktigaste resurser som används. Ineffektivitet (6) i resursanvändningen åtgärdas, bland annat genom att se till att produkter, byggnader och tillgångar används på ett effektivt och hållbart sätt.

—	Åtgärden säkerställer en ändamålsenlig och effektiv separat insamling av avfall vid källan och att källsorterade fraktioner skickas för förberedelse för återanvändning eller materialåtervinning.

Förebyggande och begränsning av miljöföroreningar.

—	Åtgärden är i linje med befintliga globala, nationella, regionala eller lokala planer för att minska föroreningarna.

—	Åtgärden överensstämmer med slutsatserna om bästa tillgängliga teknik (BAT) eller med referensdokumenten för bästa tillgängliga teknik (Bref-dokument) (7) inom sektorn.

—	Alternativa lösningar för användningen av farliga ämnen (8) kommer att införas.

—	Åtgärden är i linje med en hållbar användning av bekämpningsmedel (9)

—	Åtgärden är i linje med bästa praxis för att bekämpa antimikrobiell resistens (10).

Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem.

—	Åtgärden respekterar begränsningshierarkin (11) och andra relevanta krav enligt habitat- och fågeldirektiven.

—	En miljökonsekvensbedömning har genomförts och slutsatserna har genomförts.

(1) EU:s miljömärkesprogram inrättades genom förordning (EG) nr 66/2010. Förteckningen över produktgrupper för vilka kriterier för EU-miljömärket har fastställts finns på: https://ec.europa.eu/environment/ecolabel/products-groups-and-criteria.html

(2) Typ I-miljömärkningar anges i standarden ISO 14024:2018.

(3) Se:: https://ec.europa.eu/environment/emas/emas_publications/sectoral_reference_documents_en.htm

(4) Europeiska kommissionen har fastställt EU-kriterier för grön offentlig upphandling för ett stort antal produktgrupper: https://ec.europa.eu/environment/gpp/eu_gpp_criteria_en.htm

(5) Medlemsstaterna uppmanas att använda kommissionens vägledning om hållbarhetssäkring av investeringar inom InvestEU, inbegripet vägledningen om klimatsäkring av infrastruktur 2021–2027. Medlemsstaterna får dock tillämpa sina egna kriterier och markörer för hållbarhetssäkring, förutsatt att de är baserade på EU:s klimatmål och väsentligen bidrar till klimat- och miljömålen i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088.

(6) Se fotnot 2 i bilaga I till denna vägledning.

(7) Typen av styrkande dokumentation används med avseende på verksamheter som omfattas av direktiv 2010/75/EU (nedan kallat direktivet om industriutsläpp). Förteckningen över slutsatser om bästa tillgängliga teknik (BAT) och referensdokument för bästa tillgängliga teknik (Bref-dokument) finns tillgänglig på https://eippcb.jrc.ec.europa.eu/reference

(8) Denna fråga handlar om förebyggande och begränsning av föroreningar från industriverksamhet. I artikel 3.18 i direktiv 2010/75/EU (direktivet om industriutsläpp) definieras ”farliga ämnen” som ”ämnen eller blandningar enligt definitionen i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar”. I artikel 58 i direktivet om industriutsläpp föreskrivs dessutom följande: Ämnen eller blandningar som på grund av sin halt av flyktiga organiska föreningar klassificeras som carcinogena, mutagena eller reproduktionstoxiska enligt förordning (EG) nr 1272/2008 som tilldelas eller behöver vara försedda med faroangivelserna H340, H350, H350i, H360D eller H360F, ska i möjligaste mån snarast möjligt ersättas med mindre skadliga ämnen eller blandningar.

(9) Enligt direktivet om hållbar användning 2009/128/EG.

(10) Rådets slutsatser om det fortsatta arbetet med att göra EU till ett område för bästa praxis när det gäller att bekämpa antimikrobiell resistens (2019/C 214/01).

(11) Methodological guidance on the provisions of Article 6(3) and (4) of the Habitats Directive 92/43/EEC (inte översatt till svenska).

BILAGA III

Särskilda villkor för efterlevnad av målet att begränsa klimatförändringarna inom ramen för principen om att inte orsaka betydande skada enligt återhämtnings- och resiliensfaciliteten med avseende på åtgärder som rör kraft- och/eller värmeproduktion samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas

—

Stöd till åtgärder som rör naturgasbaserad kraft- och/eller värmeproduktion kan undantagsvis ges från fall till fall i medlemsstater som står inför betydande utmaningar i omställningen bort från koldioxidintensiva energikällor, förutsatt att detta stöd skulle bidra till EU:s mål om minskade koldioxidutsläpp för 2030 och 2050, om

—	åtgärderna avser framtidssäker, flexibel och effektiv gaseldad kraftproduktion eller gaseldad kraftvärme, med växthusgasutsläpp lägre än 250 g koldioxid/kWh under anläggningens ekonomiska livslängd, eller

—

åtgärderna avser framtidssäker, flexibel och effektiv gaseldad kraftproduktion eller gaseldad kraftvärme, som möjliggör användning av förnybara och koldioxidsnåla gaser och

—	planen för återhämtning och resiliens inbegriper trovärdiga planer för eller åtaganden om att öka användningen av förnybara och koldioxidsnåla gaser, och

—	leder till en samtidig stängning av ett betydligt mer koldioxidintensivt kraftverk och/eller värmeproduktionsanläggning (t.ex. stenkol, brunkol eller olja) med minst samma kapacitet, vilket leder till en betydande minskning av växthusgasutsläppen, och

—	den berörda medlemsstaten kan visa att den har en trovärdig utveckling när det gäller att öka andelen förnybar energi i riktning mot sitt mål för förnybar energi för 2030, och

—	planen för återhämtning och resiliens omfattar konkreta reformer och investeringar för att öka andelen förnybar energi.

—

Stöd till åtgärder som rör naturgasbaserade produktionsanläggningar i fjärrvärme- och fjärrkylsystem kan undantagsvis ges, om anläggningen uppfyller kraven på ”effektiva system för fjärrvärme och fjärrkyla” (enligt definitionen i artikel 2.41 i direktiv 2012/27/EU) och är förenlig med villkoren för naturlig gasbaserad värme-/kraftproduktion enligt beskrivningen i första punktsatsen i denna bilaga .

—

Stöd till åtgärder som rör nät för fjärrvärme och fjärrkyla som erhåller värme/kyla från anläggningar som använder naturgas kan undantagsvis ges, om

—	de ingår i ”effektiva system för fjärrvärme och fjärrkyla” (enligt definitionen i artikel 2.41 i direktiv 2012/27/EU) och erhåller värme/kyla från befintliga anläggningar som är förenliga med villkoren för naturgasbaserad värme-/kraftproduktion enligt beskrivningen i första punktsatsen, eller

—

investeringar i värme-/kraftproduktionsanläggningen inleds inom tre år efter moderniseringen av nätet, syftar till att göra hela systemet effektivt (enligt definitionen i artikel 2.41 i direktiv 2012/27/EU) och uppfyller de villkor för naturgasbaserad värme-/kraftproduktion som beskrivs i första punktsatsen.

—	Stöd till åtgärder som rör infrastruktur för överföring och distribution av gasformiga bränslen är möjligt om åtgärderna vid tidpunkten för uppförandet möjliggör transport (och/eller lagring) av förnybara och koldioxidsnåla gaser.

—

Stöd till åtgärder som rör naturgasbaserade värmepannor och värmesystem (och tillhörande distributionsinfrastruktur) kan undantagsvis beviljas från fall till fall, om

—

de antingen är förenliga med artikel 7.2 i förordning (EU) 2017/1369 om energimärkning (1) eller installeras i byggnader som ingår i ett bredare program för energieffektivitet eller renovering av byggnader, i enlighet med långsiktiga renoveringsstrategier enligt direktivet om byggnaders energiprestanda, vilket leder till en betydande förbättring av energiprestanda, och

—	leder till en betydande minskning av växthusgasutsläppen, och

—	leder till en betydande förbättring av miljön (särskilt på grund av minskade föroreningar) och folkhälsan, särskilt på områden där EU:s luftkvalitetsnormer enligt direktiv 2008/50/EU överskrids eller riskerar att överskridas, t.ex. när kol- eller oljebaserade värmesystem och värmepannor ersätts.

(1) I artikel 7.2 i förordning (EU) 2017/1369 om energimärkning föreskrivs att incitament som tillhandahålls av medlemsstaterna ska syfta till att ”nå de två högsta i betydande grad utnyttjade energieffektivitetsklasserna, eller de högre klasser som anges i den delegerade akten”. Vad gäller pannor och värmepumpar för rums- eller vattenuppvärmning ingår produkter som drivs med fossila bränslen i allmänhet inte i dessa klasser, eventuellt med undantag för gaseldade mikrokraftvärmeprodukter.

BILAGA IV

Exempel på hur bedömningen av åtgärden mot bakgrund av principen om att inte orsaka betydande skada ska genomföras

I detta avsnitt ges exempel på hypotetiska åtgärder och allmänna aspekter som skulle kunna ingå i bedömningen av åtgärden mot bakgrund av principen om att inte orsaka betydande skada, med hjälp av de två steg i checklistan som beskrivs i avsnitt 3. Dessa exempel ges utan att det påverkar den detaljnivå eller det innehåll som krävs i beskrivningen av åtgärden och den faktiska bedömning som ska utföras inom ramen för planerna för återhämtning och resiliens. Vilken bedömning som i slutändan kommer att krävas beror på varje åtgärds natur och egenskaper och frågan kan inte avhandlas på ett uttömmande sätt i detta dokument.

Exempel 1: Energieffektivitetsåtgärder i befintliga byggnader, inklusive byte av värme- och kylsystem

Beskrivning av åtgärden

Investeringar i ett brett program för renovering av byggnader för energieffektivitet, vilket leder till en betydande förbättring av energiprestanda, i syfte att renovera befintliga bostäder genom en rad energieffektivitetsåtgärder, inbegripet isolering, effektiva fönster, ersättning av värme- och kylsystem, gröna tak och installation av utrustning för produktion av förnybar energi (t.ex. solcellspaneler).

Del 1 av checklistan för efterlevnad av principen om att inte orsaka betydande skada

Ange vilka av miljömålen nedan som kräver en materiell bedömning av åtgärden mot bakgrund av principen om att inte orsaka betydande skada	Ja	Nej	Motivering om ”Nej” har valts
Begränsning av klimatförändringarna	X
Anpassning till klimatförändringarna	X
Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser.		X	Den verksamhet som stöds av åtgärden har en obetydlig och förutsebar inverkan på detta miljömål, och tar hänsyn till såväl de direkta som de primära indirekta effekterna under hela livscykeln. Inga miljörisker i samband med bevarande av vattenkvalitet och vattenstress identifieras, eftersom inga anslutningar för vatten eller vattenförbrukande anordningar installeras.
Den cirkulära ekonomin, inbegripet förebyggande och återvinning av avfall.	X
Förebyggande och begränsning av föroreningar till luft, vatten eller mark.	X
Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem.		X	Den verksamhet som stöds av åtgärden har en obetydlig och förutsebar inverkan på detta miljömål, och tar hänsyn till såväl de direkta som de primära indirekta effekterna under hela livscykeln. Byggnadsrenoveringsprogrammet omfattar inte byggnader som är belägna i eller nära känsliga områden med biologisk mångfald (inbegripet Natura 2000-nätverket av skyddade områden, Unescos världsarvsområden och viktiga områden för biologisk mångfald samt andra skyddade områden).

Del 2 av checklistan för efterlevnad av principen om att inte orsaka betydande skada

Frågor

Nej

Motivering

Begränsning av klimatförändringarna Förväntas åtgärden leda till betydande utsläpp av växthusgaser?

Med en klimatförändringskoefficient på 40 % kan åtgärden kan komma i fråga för insatsområde 025 i bilagan till förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens.

Åtgärden förväntas inte leda till några betydande utsläpp av växthusgaser av följande skäl:

—	Byggnaden är inte avsedd för utvinning, lagring, transport eller tillverkning av fossila bränslen.

—

Renoveringsprogrammet har potential att minska energianvändningen, öka energieffektiviteten, leda till en betydande förbättring av de berörda byggnadernas energiprestanda och avsevärt minska utsläppen av växthusgaser (se specifikationerna för åtgärden på sidan X i planen för återhämtning och resiliens och specifikationerna i nästa punkt nedan). På så sätt kommer det att bidra till det nationella målet om ökad energieffektivitet per år, som fastställs i enlighet med energieffektivitetsdirektivet (2012/27/EU) och de nationellt fastställda bidragen till Parisavtalet om klimatförändringar.

—	Denna åtgärd kommer att leda till en betydande minskning av växthusgasutsläppen, dvs. uppskattningsvis XX ton växthusgaser per år, vilket motsvarar X % av de nationella växthusgasutsläppen från bostadssektorn (se analysen på sida X i planen för återhämtning och resiliens).

—

Renoveringsprogrammet kommer bland annat att omfatta ersättning av kol- och oljebaserade värmesystem med gaskondenspannor:

—

Dessa pannor motsvarar klass A, vilket är lägre än de två högsta i betydande grad utnyttjade energieffektivitetsklasserna i denna medlemsstat. Koldioxidsnåla och mer effektiva alternativ (särskilt värmepumpar i klasserna A + + och A +) övervägdes, men eftersom arkitekturen i de byggnader som omfattas av programmet förhindrar installation av vanliga värmepumpar är gaskondenspannor av klass A är det tekniskt mest genomförbara alternativet.

—	Investeringarna i gaskondenspannor ingår dessutom i ett bredare program för byggnadsrenovering med inriktning mot energieffektivitet, i linje med långsiktiga renoveringsstrategier enligt direktivet om byggnaders energiprestanda, och leder till en betydande förbättring av energiprestanda.

—	Vid sidan av installationen av dessa pannor inbegriper åtgärden även installation av solcellspaneler, som en del av dessa byggnadsrenoveringar.

—	För att inte hindra användningen av koldioxidsnåla alternativ, särskilt värmepumpar, i medlemsstaten som helhet kommer en reform av denna komponent (se sidan Y i planen för återhämtning och resiliens) att leda till en översyn av den relativa bränsleprissättningen.

Anpassning till klimatförändringarna. Förväntas åtgärden leda till en ökad negativ inverkan av rådande och förväntat framtida klimat på själva åtgärden eller på människor, natur eller tillgångar?

De fysiska klimatrisker som skulle kunna vara av relevans för denna åtgärd bedömdes inom ramen för en exponeringsanalys som omfattade nuvarande och framtida klimat, vilken visade att byggnader i den berörda klimatzonen kommer att bli utsatta för värmevågor. Åtgärden ställer krav på att de ekonomiska aktörerna säkerställer att installationssystemen i de renoverade byggnaderna optimeras så att de ger värmekomfort för brukarna också under dessa extrema temperaturer. Det finns således inga belägg för betydande negativa direkta och primära indirekta effekter under hela åtgärdens livscykel när det gäller detta miljömål.

Övergång till en cirkulär ekonomi, inbegripet förebyggande och återvinning av avfall: Förväntas åtgärden

(i)	leda till en betydande ökning av generering, förbränning eller bortskaffande av avfall, med undantag för förbränning av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller

(ii)	leda till betydande ineffektivitet vid direkt eller indirekt användning av naturresurser i något skede av deras livscykel som inte minimeras genom lämpliga åtgärder, eller

(iii)

orsaka betydande och långsiktig skada på miljön med avseende på den cirkulära ekonomin?

Åtgärden ålägger de ekonomiska aktörer som utför byggnadsrenoveringen att se till att minst 70 % (viktprocent) av det icke-farliga bygg- och rivningsavfall (med undantag för naturligt förekommande material som anges i kategori 17 05 04 i den europeiska avfallsförteckning som upprättats genom beslut 2000/532/EG) som genereras på byggarbetsplatsen förbereds för återanvändning, materialåtervinning och annan resursåtervinning, inbegripet återfyllning där avfall används för att ersätta andra material, i enlighet med avfallshierarkin och EU:s protokoll om hantering av bygg- och rivningsavfall.

Åtgärden omfattar tekniska specifikationer för den produktionsutrustning för förnybara energikällor som kan installeras, med avseende på deras hållbarhet, reparerbarhet och återvinningsbarhet enligt vad som anges på sidan X i planen för återhämtning och resiliens. Framför allt kommer operatörerna att begränsa avfallsgenereringen i bygg- och rivningsprocesser, i enlighet med EU:s protokoll om hantering av bygg- och rivningsavfall. Byggnadskonstruktioner och byggnadstekniker kommer att främja cirkularitet och i synnerhet, med hänvisning till ISO 20887 eller andra standarder för bedömning av byggnaders demonterings- eller anpassningsförutsättningar, visa hur de har utformats för att bli mer resurseffektiva, anpassningsbara, flexibla och nedmonterbara för att möjliggöra återanvändning och återvinning.

Förebyggande och begränsning av miljöföroreningar: Förväntas åtgärden leda till en betydande ökning av utsläppen av föroreningar till luft, vatten eller mark?

Åtgärden förväntas inte leda till någon betydande ökning av utsläppen av föroreningar till luft, vatten eller mark av följande skäl:

—	I synnerhet ersättandet av oljebaserade värmesystem kommer att leda till betydande minskningar av utsläppen till luft och en därmed relaterad förbättring av folkhälsan, inom ett område där EU:s luftkvalitetsnormer enligt direktiv 2008/50/EU överskrids eller sannolikt kommer att överskridas.

—	Såsom beskrivs i motiveringen till målet att begränsa klimatförändringarna övervägdes alternativ med mindre inverkan, men dessa är inte tekniskt genomförbara inom ramen för detta program. Dessutom är den förväntade genomsnittliga livslängden för de pannor som ska installeras 12 år.

—

De aktörer som utför renoveringen ska se till att byggnadskomponenter och byggnadsmaterial som används vid byggnadsrenoveringen inte innehåller asbest eller ämnen som inger mycket stora betänkligheter enligt förteckningen över ämnen för vilka tillstånd krävs i bilaga XIV till förordning (EG) nr 1907/2006.

—

De aktörer som utför renoveringen är skyldiga att se till att byggnadskomponenter och byggnadsmaterial som används vid byggnadsrenoveringen och som kan komma i kontakt med användare släpper ut mindre än 0,06 mg formaldehyd per m3 material eller komponent och mindre än 0,001 mg cancerframkallande flyktiga organiska föreningar i kategorierna 1A och 1B per m3 material eller komponent, efter provning i enlighet med CEN/TS 16516 och ISO 16000–3 eller andra jämförbara standardiserade provningsförhållanden och bestämningsmetoder.

—	Åtgärder kommer att vidtas för att minska buller, stoft och föroreningar i samband med renoveringsarbeten, enligt beskrivningen på sidan X i planen för återhämtning och resiliens.

Exempel 2: Avfallshantering (bearbetning av bygg- och rivningsavfall)

Beskrivning av åtgärden

Denna åtgärd är en investering för att stödja uppförandet av återvinningsanläggningar för bygg- och rivningsavfall. Närmare bestämt sorterar och bearbetar anläggningarna separat insamlade flöden av icke-farligt och fast avfall, inbegripet från renoveringskomponenten i planen för återhämtning och resiliens. Anläggningarna återvinner icke-farligt och fast avfall till sekundära råvaror genom en mekanisk omvandlingsprocess. Syftet med åtgärden är att omvandla mer än 50 %, uttryckt i vikt, av behandlat och separat insamlat, icke-farligt och fast avfall till sekundära råvaror som är lämpliga för att ersätta primära byggmaterial.

Del 1 av checklistan för efterlevnad av principen om att inte orsaka betydande skada

Ange vilka av miljömålen nedan som kräver en materiell bedömning av åtgärden mot bakgrund av principen om att inte orsaka betydande skada	Ja	Nej	Motivering om ”Nej” har valts
Begränsning av klimatförändringarna		X	Åtgärden kan komma i fråga för insatsområde 045a i bilagan till RRF-förordningen med en klimatförändringskoefficient på 100 %, eftersom de tekniska specifikationerna för stödet till återvinningsanläggningar är beroende av att en omvandlingsgrad på 50 % uppnås. Målet med åtgärden och typen av insatsområde stöder direkt målet att begränsa klimatförändringarna.
Anpassning till klimatförändringar	X
Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser.		X	Den verksamhet som stöds av åtgärden har en obetydlig och förutsebar inverkan på detta miljömål, och tar hänsyn till såväl de direkta som de primära indirekta effekterna under hela livscykeln. Inga miljörisker med koppling till bevarande av vattenkvalitet och vattenstress har identifierats. I enlighet med direktiv 2011/92/EU ledde screeningfasen i förfarandet för miljökonsekvensbedömning till slutsatsen att inga betydande effekter förväntas. Om bygg- och rivningsavfall som lagras i väntan på behandling och vatteninfiltration på plats hanteras för att undvika att föroreningar från det behandlade avfallet spolas ut i den lokala akviferen vid regn.
Den cirkulära ekonomin, inbegripet förebyggande och återvinning av avfall.		X	Åtgärden kan komma i fråga för insatsområde 045a i bilagan till förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens med en miljökoefficient på 100 %, eftersom de tekniska specifikationerna för stödet till återvinningsanläggningar är beroende av att en omvandlingsgrad på 50 % uppnås. Målet med åtgärden och typen av insatsområde stöder direkt målet om den cirkulära ekonomin. Åtgärden är förenlig med den [nationella/regionala/lokala] avfallshanteringsplanen.
Förebyggande och begränsning av föroreningar till luft, vatten eller mark.		X	Den verksamhet som stöds av åtgärden har en obetydlig och förutsebar inverkan på detta miljömål, och tar hänsyn till såväl de direkta som de primära indirekta effekterna under hela livscykeln. I enlighet med direktiv 2011/92/EU drogs vid screeningfasen av miljökonsekvensbedömningen slutsatsen att, med hänsyn till de åtgärder som vidtagits för att minska buller, damm och förorenande utsläpp under byggnadsarbetet, inga betydande effekter förväntas från byggandet av återvinningsanläggningen och driften av denna (sortering och behandling av avfall). De anläggningar som omfattas av åtgärden tillämpar den bästa tillgängliga teknik som beskrivs i referensdokumentet för bästa tillgängliga teknik (Bref) för avfallshanteringsindustrin. Åtgärder som vidtagits för att minska buller, stoftutsläpp och föroreningar i samband med renoveringsarbeten, enligt beskrivningen på sidan X i planen för återhämtning och resiliens.
Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem.		X	Den verksamhet som stöds av åtgärden har en obetydlig och förutsebar inverkan på detta miljömål, och tar hänsyn till såväl de direkta som de primära indirekta effekterna under hela livscykeln. Verksamheten är inte belägen i eller nära känsliga områden med biologisk mångfald (inbegripet Natura 2000-nätverket av skyddade områden, Unescos världsarvsområden och viktiga områden för biologisk mångfald samt andra skyddade områden). I enlighet med direktiven 2011/92/EU och 92/43/EEG ledde screeningfasen i förfarandet för miljökonsekvensbedömning till slutsatsen att inga betydande effekter förväntas.

Del 2 av checklistan för efterlevnad av principen om att inte orsaka betydande skada

Frågor

Nej

Motivering

Eftersom åtgärden avser två anläggningar som byggs i närheten av översvämningsbenägna områden och anläggningarnas förväntade livslängd överstiger 10 år, har en gedigen klimatrisk- och sårbarhetsanalys genomförts med hjälp av högupplösta klimatprognoser för en rad framtida scenarier som är förenliga med anläggningarnas förväntade livslängd. Slutsatserna av bedömningen har införlivats i utformningen av åtgärden (se sidan X i planen för återhämtning och resiliens).

Dessutom anges i åtgärden en skyldighet för de ekonomiska aktörerna att utarbeta en plan för att genomföra anpassningsåtgärder för att minska väsentliga fysiska klimatrisker för återvinningsanläggningarna (se sidan X i planen för återhämtning och resiliens). I denna skyldighet ingår att se till att anpassningslösningar inte har en negativ inverkan på anpassningsinsatserna eller på människors, naturens, tillgångars eller annan ekonomisk verksamhets förmåga att motstå fysiska klimatrisker, och att de är förenliga med lokala, sektoriella, regionala eller nationella anpassningsinsatser.

Exempel 3: Avfallsförbränningsanläggning (exempel på bristande efterlevnad av principen om att inte orsaka betydande skada)

Beskrivning av åtgärden

Denna åtgärd är en investering för att stödja uppförandet av nya avfallsförbränningsanläggningar för att öka den befintliga kapaciteten i landet. Syftet med åtgärden är att minska deponeringen av icke-farligt fast kommunalt avfall och generera energi genom avfallsförbränning (avfallsenergi).

Del 1 av checklistan för efterlevnad av principen om att inte orsaka betydande skada

Ange vilka av miljömålen nedan som kräver en materiell bedömning av åtgärden mot bakgrund av principen om att inte orsaka betydande skada	Ja	Nej	Motivering om ”Nej” har valts
Begränsning av klimatförändringarna	X
Anpassning till klimatförändringar	X
Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser.		X	I detta specifika fall har den verksamhet som stöds av åtgärden en obetydlig och förutsebar inverkan på detta miljömål, med hänsyn till såväl de direkta som de primära indirekta effekterna under hela livscykeln. Det finns belägg för att åtgärden inte kommer att ge upphov till risk för miljöförstöring med avseende på bevarande av vattenkvalitet och vattenstress, i enlighet med ramdirektivet om vatten (2000/60/EG). I enlighet med direktiv 2011/92/EU ledde screeningfasen i förfarandet för miljökonsekvensbedömning till slutsatsen att inga betydande effekter förväntas.
Den cirkulära ekonomin, inbegripet förebyggande och återvinning av avfall.	X
Förebyggande och begränsning av föroreningar till luft, vatten eller mark.	X
Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem.	X

Del 2 av checklistan för efterlevnad av principen om att inte orsaka betydande skada

Frågor

Nej

Motivering

Begränsning av klimatförändringarna Förväntas åtgärden leda till betydande utsläpp av växthusgaser?

De anläggningar som stöds genom åtgärden syftar till att minimera koldioxidutsläppen med fossilt ursprung. Detta säkerställs genom förbränning av enbart biomassa (och inte fossilt material). Detta har bekräftats (se sida X i planen för återhämtning och resiliens) och införlivats i de relevanta mål som är kopplade till komponent Y,

Det finns en övervakningsplan för läckage av växthusgasutsläpp vid varje anläggning, vilket återspeglas i åtgärdens utformning på sidan X i planen för återhämtning och resiliens.

Eftersom de tre avfallsförbränningsanläggningar som stöds genom åtgärden finns i jordskredsbenägna områden och anläggningarnas förväntade livslängd är 25–30 år, har en gedigen klimatrisk- och sårbarhetsanalys genomförts med hjälp av högupplösta klimatprognoser för en rad framtida scenarier som är förenliga med anläggningarnas förväntade livslängd. Slutsatserna av bedömningen har införlivats i utformningen av åtgärden (se sidan X i planen för återhämtning och resiliens).

Dessutom anges i åtgärden en skyldighet för de ekonomiska aktörerna att utarbeta en plan för att genomföra anpassningsåtgärder för att minska betydande fysiska klimatrisker för avfallsförbränningsanläggningarna (se sidan X i planen för återhämtning och resiliens). I denna skyldighet ingår vidare att anpassningslösningar inte negativt får påverka anpassningarna eller motståndskraften mot andra människors fysiska klimatrisker, av naturen, tillgångarna eller annan ekonomisk verksamhet, och att de är förenliga med lokala, sektoriella, regionala eller nationella anpassningsinsatser.

Övergång till en cirkulär ekonomi, inbegripet förebyggande och återvinning av avfall: Förväntas åtgärden

(i)	leda till en betydande ökning av generering, förbränning eller bortskaffande av avfall, med undantag för förbränning av farligt avfall som inte kan materialåtervinnas, eller

(ii)	leda till betydande ineffektivitet vid direkt eller indirekt användning av naturresurser i något skede av deras livscykel som inte minimeras genom lämpliga åtgärder, eller

(iii)

orsaka betydande och långsiktig skada på miljön med avseende på den cirkulära ekonomin?

Exempel på bristande efterlevnad av principen om att inte orsaka betydande skada

Även om denna åtgärd syftar till att avleda bland annat brännbart icke återvinningsbart avfall från deponier, skulle kommissionen sannolikt anse att denna åtgärd kommer att utveckla eller leda till en betydande ökning av genereringen, förbränningen eller bortskaffandet av avfall, med undantag för förbränning av farligt avfall som inte kan materialåtervinnas av följande skäl:

Uppförandet av nya avfallsförbränningsanläggningar för att öka den befintliga förbränningskapaciteten i landet leder till en betydande ökning av förbränningen av avfall som inte tillhör kategorin farligt avfall som inte kan återvinnas. Det strider därför direkt mot artikel 17.1 d ii (”Väsentlig skada för miljömålen”) i taxonomiförordningen.

Åtgärden hämmar utvecklingen och användningen av tillgängliga skonsamma alternativ med högre miljöprestanda (t.ex. återanvändning, återvinning) och kan leda till inlåsning av högpresterande resurser, med hänsyn till deras livslängd och kapacitet. Betydande mängder icke-farligt avfall (återvinningsbart och icke återvinningsbart, utan åtskillnad) kan användas som råmaterial, vilket när det gäller återvinningsbart avfall hämmar behandlingen högre i avfallshierarkin, inklusive materialåtervinning. Detta skulle undergräva uppnåendet av återvinningsmålen på nationell/regional nivå och den nationella/regionala/lokala avfallshanteringsplan som antagits i enlighet med det ändrade ramdirektivet om avfall.

Förebyggande och begränsning av miljöföroreningar: Förväntas åtgärden leda till en betydande ökning av utsläppen av föroreningar till luft, vatten eller mark?

Åtgärden kräver att de anläggningar som får stöd tillämpar bästa tillgängliga teknik enligt BAT-slutsatserna för avfallsförbränning (kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/2010). Detta säkerställs genom åtgärdens utformning (se sidan X i planen för återhämtning och resiliens).

De anläggningar som stöds av åtgärden har säkrat det relevanta miljötillståndet och omfattar begränsning och övervakning av miljöpåverkan, baserat på åtgärder som vidtagits för att minska och kontrollera bullernivån, stoftutsläppen och andra förorenande utsläpp under uppförande, underhåll och drift (se sidan X i planen för återhämtning och resiliens).

Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem. Förväntas åtgärden

(i)	medföra betydande skada för ekosystems goda tillstånd och motståndskraft, eller

(ii)	skada bevarandestatusen för livsmiljöer och arter, inbegripet sådana som är av unionsintresse?

En miljökonsekvensbedömning eller screening har genomförts i enlighet med direktiv 2011/92/EU, och de begränsningsåtgärder som krävs för att skydda miljön har genomförts/kommer att genomföras och återspeglas i delmålen och målen för åtgärd X i komponent Y (se sidan X i planen för återhämtning och resiliens).

Förbränningsanläggningarna kommer inte att vara belägna i eller nära områden med känslig biologisk mångfald (inbegripet Natura 2000-nätverket av skyddade områden, Unescos världsarvsområden och viktiga områden för biologisk mångfald samt andra skyddade områden).

Exempel 4: Transportinfrastruktur (vägar)

Beskrivning av åtgärden

Denna åtgärd skulle bestå av investeringar i två delåtgärder:

—	Anläggning av en ny motorväg, som ingår i det centrala TEN-T-nätet, i syfte att (i) på ett bättre sätt sammanlänka en avlägsen region i en medlemsstat med resten av landet och att (ii) förbättra trafiksäkerheten.

—	Anläggning av elladdningstationer (en laddningsstation per tio fordon) och tankstationer för väte (en tankstation per X km) längs den nya motorvägen.

Del 1 av checklistan för efterlevnad av principen om att inte orsaka betydande skada

Ange vilka av miljömålen nedan som kräver en materiell bedömning av åtgärden mot bakgrund av principen om att inte orsaka betydande skada		Ja	Nej	Motivering om ”Nej” har valts
Begränsning av klimatförändringarna	Anläggning av den nya motorvägen	X
Begränsning av klimatförändringarna	Anläggning av infrastruktur för laddning och tankning		X	Denna delåtgärd kan komma i fråga för insatsområde 077 i bilagan till RRF-förordningen med en klimatförändringskoefficient på 100 %. Dessutom främjar infrastruktur för elektrisk laddning och tankning av väte (som kommer att baseras på grön vätgas som produceras av elektrolysanläggningar) elektrifiering och kan därför betraktas som en nödvändig investering för att möjliggöra övergången till en effektiv klimatneutral ekonomi. Motivering och belägg för en ökning av produktionskapaciteten för förnybar energi på nationell nivå ges i komponent X, sidorna Y–Z i planen för återhämtning och resiliens.
Anpassning till klimatförändringar		X
Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser.		X
Den cirkulära ekonomin, inbegripet förebyggande och återvinning av avfall.		X
Förebyggande och begränsning av föroreningar till luft, vatten eller mark.		X
Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem.		X

Del 2 av checklistan för efterlevnad av principen om att inte orsaka betydande skada

Frågor

Nej

Motivering

Begränsning av klimatförändringarna Förväntas åtgärden leda till betydande utsläpp av växthusgaser?

(Endast avseende delåtgärden att anlägga en ny motorväg:)

Åtgärden förväntas inte leda till några betydande utsläpp av växthusgaser, eftersom den nya motorvägen ingår i den övergripande transportplanen (1) som syftar till att minska koldioxidutsläppen från transporter i linje med klimatmålen för 2030 och 2050. Detta beror framför allt på följande kompletterande åtgärder:

—	Sammankopplingen av väginvesteringen med infrastruktur för elladdning och tankning av väte.

—	Reform X (sidorna Y–Z) av denna komponent, varigenom vägtullar införs för denna och andra vägar.

—	Reform Y (sidorna Y–Z) av denna komponent, som innebär ökad beskattning av konventionella bränslen.

—	Reform Z (sidorna Y–Z) av denna komponent, som ger incitament för inköp av utsläppsfria fordon.

—	Åtgärderna XX och XY (sidorna Y–Z) i denna komponent, som stöder trafikomställningen till förmån för järnväg och/eller inre vattenvägar.

Eftersom åtgärden avser vägbyggnad och uppförande av anknytande laddnings. och tankningsinfrastruktur i ett område med benägenhet för värmestress och temperaturvariationer, och tillgångarnas livslängd överstiger 10 år, har en klimatrisk- och sårbarhetsanalys genomförts med hjälp av klimatprognoser för en rad framtida scenarier som är förenliga med anläggningarnas förväntade livslängd. I synnerhet gjordes en analys av översvämningsrisken, och två segment där särskilda anpassningsåtgärder måste vidtas har identifierats. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt känsliga avsnitt som broar och tunnlar. Slutsatserna av bedömningen har införlivats i utformningen av åtgärden (se sidan X i planen för återhämtning och resiliens).

Dessutom anges i åtgärden en skyldighet för de ekonomiska aktörerna att utarbeta en plan för att genomföra anpassningsåtgärder för att minska betydande fysiska klimatrisker för vägen och tillhörande laddnings- och tankningsinfrastruktur (se sidan X i planen för återhämtning och resiliens). I denna skyldighet ingår att anpassningslösningar inte negativt får påverka anpassningarna eller motståndskraften mot andra människors fysiska klimatrisker, av naturen, tillgångarna eller annan ekonomisk verksamhet, och att de är förenliga med lokala, sektoriella, regionala eller nationella anpassningsinsatser.

Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser: Förväntas åtgärden medföra skada

(i)	för vattenförekomsters, inbegripet yt- och grundvatten, goda status eller goda ekologiska potential, eller

(ii)	marina vattens goda miljöstatus,

En miljökonsekvensbedömning genomfördes med avseende på byggandet av vägen och installationen av tillhörande laddnings- och tankningsinfrastruktur, i enlighet med direktiv 2011/92/EU. De begränsningsåtgärder som krävs för att skydda miljön kommer att genomföras, vilket har återspeglats i åtgärdens utformning (se sidan X i planen för återhämtning och resiliens). Miljökonsekvensbedömningen omfattade en bedömning av inverkan på vatten i enlighet med direktiv 2000/60/EG och de identifierade riskerna har beaktats vid utformningen av åtgärden (se sidan X i planen för återhämtning och resiliens).

Miljöriskerna i samband med bevarande av vattenkvaliteten och undvikande av vattenstress har identifierats och åtgärdats i enlighet med kraven i direktiv 2000/60/EG (ramdirektivet för vatten) och en förvaltningsplan för avrinningsdistrikt som utarbetats för den vattenförekomst eller de vattenförekomster som kan komma att påverkas, i samråd med berörda parter (se sida X i planen för återhämtning och resiliens).

Övergång till en cirkulär ekonomi, inbegripet förebyggande och återvinning av avfall: Förväntas åtgärden

(i)	leda till en betydande ökning av generering, förbränning eller bortskaffande av avfall, med undantag för förbränning av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller

(ii)	leda till betydande ineffektivitet vid direkt eller indirekt användning av naturresurser i något skede av deras livscykel som inte minimeras genom lämpliga åtgärder, eller

(iii)

orsaka betydande och långsiktig skada på miljön med avseende på den cirkulära ekonomin?

Åtgärden ålägger de aktörer som utför vägbyggnadsarbetet att se till att minst 70 % (viktprocent) av det icke-farliga bygg- och rivningsavfall från vägbyggnaden och uppförandet av tillhörande laddnings- och tankningsinfrastruktur (med undantag för naturligt förekommande material som definieras i kategori 17 05 04 i den europeiska avfallsförteckning som upprättats genom kommissionens beslut 2000/532/EG) vilket genereras på byggarbetsplatsen förbereds för återanvändning, materialåtervinning och annan resursåtervinning, inbegripet återfyllning där avfall används för att ersätta andra material, i enlighet med avfallshierarkin och EU:s protokoll om hantering av bygg- och rivningsavfall.

Aktörerna kommer att begränsa avfallsgenereringen under byggnadsfasen, i enlighet med EU:s protokoll om hantering av bygg- och rivningsavfall och med beaktande av bästa tillgängliga teknik, och underlätta återanvändning och högkvalitativ materialåtervinning genom selektivt avlägsnande av material, med hjälp av tillgängliga sorteringssystem för byggavfall.

Förebyggande och begränsning av miljöföroreningar: Förväntas åtgärden leda till en betydande ökning av utsläppen av föroreningar till luft, vatten eller mark?

Åtgärden förväntas inte leda till någon betydande ökning av utsläppen av föroreningar till luft, eftersom den ingår i den övergripande transportplanen och är i linje med det nationella luftvårdsprogrammet. Detta beror framför allt på följande kompletterande åtgärder:

—	Sammankopplingen av väginvesteringen med infrastruktur för elladdning och tankning av väte.

—	Reform X (sidorna Y–Z) av denna komponent, varigenom vägtullar införs för denna och andra vägar.

—	Reform Y (sidorna Y–Z) av denna komponent, som innebär ökad beskattning av konventionella bränslen.

—	Reform Z (sidorna Y–Z) av denna komponent, som ger incitament för inköp av utsläppsfria fordon.

—	Åtgärderna XX och XY (sidorna Y–Z) i denna komponent, som stöder trafikomställningen till förmån för järnväg och/eller inre vattenvägar.

Dessutom kommer buller och vibrationer från användning av vägar och tillhörande laddnings- och tankningsinfrastruktur att minskas genom införande av väggbarriärer som uppfyller kraven i direktiv 2002/49/EG.

Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem. Förväntas åtgärden

(i)	medföra betydande skada för ekosystems goda tillstånd och motståndskraft, eller

(ii)	skada bevarandestatusen för livsmiljöer och arter, inbegripet sådana som är av unionsintresse?

En miljökonsekvensbedömning har genomförts för byggandet av vägar och tillhörande laddnings- och tankningsinfrastruktur, i enlighet med direktiv 2011/92/EU och direktiv 92/43/EEG . De riskreducerande åtgärder som krävs för att minska markfragmentering och markförstöring, särskilt gröna korridorer och andra åtgärder för att förbinda livsmiljöer, och för att ta hänsyn till de skyddade djurarter som förtecknas i bilaga IV till direktiv 92/43/EEG, har baserats på fastställda bevarandemål och genomförts, vilket har återspeglats i utformningen av åtgärden (se sidan X i planen för återhämtning och resiliens).

Exempel 5: Program för skrotning av bilar (exempel på bristande efterlevnad av principen om att inte orsaka betydande skada)

Beskrivning av åtgärden

Denna åtgärd är ett skrotningsprogram för att ersätta nuvarande bilar med förbränningsmotor med effektivare varianter av sådana fordon (dvs. med diesel- eller bensinförbränningsmotorer). Incitamentet ges i form av ett enhetligt bidrag per skrotad och inköpt bil, men kan också vara mer sofistikerat (i formen av skatteavdrag).

Åtgärden syftar till att ersätta äldre och mer förorenande fordon med nyare och därmed mindre förorenande motsvarigheter. Exemplet grundar sig på antagandet att systemet endast kräver en övergång till en ny generation av produkter (t.ex. Euronormer på en ny nivå) inom samma teknik.

Del 1 av checklistan för efterlevnad av principen om att inte orsaka betydande skada

Ange vilka av miljömålen nedan som kräver en materiell bedömning av åtgärden mot bakgrund av principen om att inte orsaka betydande skada	Ja	Nej	Motivering om ”Nej” har valts
Begränsning av klimatförändringarna	X
Anpassning till klimatförändringar		X	Den verksamhet som stöds av åtgärden har en obetydlig och förutsebar inverkan på detta miljömål, och tar hänsyn till såväl de direkta som de primära indirekta effekterna under hela livscykeln.
Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser.		X	Den verksamhet som stöds av åtgärden har en obetydlig och förutsebar inverkan på detta miljömål, och tar hänsyn till såväl de direkta som de primära indirekta effekterna under hela livscykeln.
Den cirkulära ekonomin, inbegripet förebyggande och återvinning av avfall.	X
Förebyggande och begränsning av föroreningar till luft, vatten eller mark.	X
Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem.		X	Den verksamhet som stöds av åtgärden har en obetydlig och förutsebar inverkan på detta miljömål, och tar hänsyn till såväl de direkta som de primära indirekta effekterna under hela livscykeln.

Del 2 av checklistan för efterlevnad av principen om att inte orsaka betydande skada

Frågor

Nej

Motivering

Begränsning av klimatförändringarna Förväntas åtgärden leda till betydande utsläpp av växthusgaser?

Exempel på bristande efterlevnad av principen om att inte orsaka betydande skada

Bilar med förbränningsmotor genererar koldioxid (och partikelutsläpp, kväveoxider, flyktiga organiska föreningar och andra farliga luftföroreningar, inklusive bensen). När det gäller begränsning av klimatförändringarna skulle förvärv av nya bilar (för att ersätta gamla bilar) minska utsläppen, men ändå leda till betydande utsläpp av växthusgaser (de genomsnittliga utsläppen av koldioxid, enligt mätningar i laboratorietester, från nya personbilar som registrerades i EU och Island 2018 var 120.8 gram koldioxid per kilometer ).

Kommissionen kommer sannolikt att avvisa argumentet att den nya generationens diesel- eller bensinbilar utgör det bästa tillgängliga alternativet inom sektorn och att investeringen därför inte strider mot principen om att inte orsaka betydande skada. Elbilar är ett bättre tillgängligt alternativ med högre miljöprestanda (dvs. lägre nivåer av livscykelutsläpp) inom sektorn när det gäller begränsning av klimatförändringar .

Kommissionen skulle därför sannolikt komma fram till att ”skrotningsprogrammet” skulle leda till betydande skada för arbetet med att begränsa klimatförändringarna.

Cirkulär ekonomi och avfallshantering Förväntas åtgärden

(i)	leda till en betydande ökning av generering, förbränning eller bortskaffande av avfall, med undantag för förbränning av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller

(ii)	leda till betydande ineffektivitet vid direkt eller indirekt användning av naturresurser i något skede av deras livscykel som inte minimeras genom lämpliga åtgärder, eller

(iii)

orsaka betydande och långsiktig skada på miljön med avseende på den cirkulära ekonomin?

Åtgärder har vidtagits för att hantera avfall både under användningsfasen (underhåll) och när fordonsparken är uttjänt, bland annat genom återanvändning och återvinning av batterier och elektronik (särskilt råvaror av avgörande betydelse), i enlighet med avfallshierarkin. Produktionseffekterna beaktas, och systemet kommer inte att uppmuntra till förtida skrotning av körbara fordon. Programmet förutsätter särskilt att varje skrotad bil omhändertas av en auktoriserad behandlingsanläggning (ATF) i enlighet med direktivet om uttjänta fordon (2000/53/EG), vilket ska styrkas av ett certifikat som krävs för att delta i programmet.

Dessutom kompletteras åtgärden av en verksamhet som främjar behandlingsanläggningarnas tillvaratagande av bildelar för återanvändning och återtillverkning.

Förebyggande och begränsning av miljöföroreningar: Förväntas åtgärden leda till en betydande ökning av utsläppen av föroreningar (2) till luft, vatten eller mark?

Exempel på bristande efterlevnad av bedömning av principen om att inte orsaka betydande skada

Bilar med förbränningsmotorer släpper ut bland annat kolmonoxid, partiklar, kväveoxider och oförbrända kolväten. Med hänsyn till de genomsnittliga metoderna och stadgade kraven inom branschen (3) är det därför osannolikt att kommissionen skulle anse att åtgärden inte leder till någon betydande ökning av utsläppen av föroreningar till luft av liknande skäl som de som anges för begränsningen av klimatförändringar.

Exempel 6: Bevattning

Beskrivning av åtgärden

Åtgärden avser främst investeringar i ett befintligt bevattningssystem i bruk i region X för att använda effektivare bevattningsmetoder och främja säker återanvändning av återvunnet vatten. Syftet är att kompensera för vattenbrist till följd av torka och därigenom bidra till klimatanpassning, särskilt med avseende på jordbruksgrödor. Åtgärden kommer att kombineras med främjande av och stöd till hållbara jordbruksmetoder, särskilt mer hållbara och effektiva bevattningssystem, med omställning till grödor och jordbruksmetoder som kräver mindre vatten, samt mer hållbara gödslingsmetoder.

Del 1 av checklistan för efterlevnad av principen om att inte orsaka betydande skada

Ange vilka av miljömålen nedan som kräver en materiell bedömning av åtgärden mot bakgrund av principen om att inte orsaka betydande skada	Ja	Nej	Motivering om ”Nej” har valts
Begränsning av klimatförändringarna		X	Den verksamhet som stöds av åtgärden har en obetydlig och förutsebar inverkan på detta miljömål, och tar hänsyn till såväl de direkta som de primära indirekta effekterna under hela livscykeln. Detta kan säkerställas genom att det nya systemet/den nya utrustningen kommer att vara energieffektiv(-t) och de absoluta utsläppen därför inte kommer att öka trots en blygsam utvidgning av bevattningsområdet, och/eller genom att den el som används för att driva utrustningen kommer att hämtas från vindkraft eller solenergi. Bevattning kan indirekt underlätta fortsatt användning av jordbruksmetoder som äventyrar jordbruksmarkernas funktion som kolsänkor eller till och med gör dem till nettoutsläppare. Det meningsfulla främjandet av och stödet till hållbara jordbruksmetoder som en del av åtgärden indikerar ingen ytterligare försämring på den punkten, utan borde leda till en förbättring.
Anpassning till klimatförändringar	X
Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser.	X
Den cirkulära ekonomin, inbegripet förebyggande och återvinning av avfall.		X	Den verksamhet som stöds av åtgärden har en obetydlig och förutsebar inverkan på detta miljömål, och tar hänsyn till såväl de direkta som de primära indirekta effekterna under hela livscykeln. Åtgärden kommer inte att leda till betydande ineffektivitet i resursanvändningen eller ökad generering av avfall.
Förebyggande och begränsning av föroreningar till luft, vatten eller mark.	X
Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem.	X

Del 2 av checklistan för efterlevnad av principen om att inte orsaka betydande skada

Frågor

Nej

Motivering

Åtgärden förväntas inte vara till skada för klimatanpassningen, och skälen till detta är följande:

—

Huvuddelen av åtgärden bidrar i begränsad omfattning till att ge bättre motståndskraft mot klimatförändringarnas effekter på kort sikt, eftersom den leder till bättre bevattning utan ökat vattenuttag. Detta positiva bidrag är möjligt endast så länge de nuvarande och prognosticerade vattenförekomsterna är i ett gott skick (eller rimligen inte kan förväntas genomgå sådana förändringar att de inte kan förbli i gott skick enligt tillförlitliga prognoser). Om så inte skulle vara fallet skulle uttagsnivån således vara ohållbar, och investeringen skulle inte kunna klassificeras som klimatanpassningsåtgärd (utan ligga nära att vara ett exempel på olämplig anpassning) även om den inte förvärrar den underliggande situationen, eftersom den skulle förlänga livstiden för en i grunden ohållbar struktur. Åtgärden kan i princip komma i fråga för insatsområde 040 i bilagan till RRF-förordningen med en klimatförändringskoefficient på 40 %, eftersom åtgärden är en vattenförvaltningssåtgärd som syftar till att hantera vattenbrist som förvärras av klimatrelaterade risker, såsom torka.

—

Främjandet av hållbara jordbruksmetoder och naturliga vattenhållningsåtgärder skulle däremot passa in i insatsområde 037, som direkt stöder klimatanpassningsmålet. För att hela åtgärden ska kunna föras in under 037, skulle den delen behöva vara det dominerande inslaget, eller åtminstone vara tillräckligt övertygande med avseende på storlek, omfattning och detalj.

Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser. Förväntas åtgärden medföra skada

(i)	för vattenförekomsters, inbegripet yt- och grundvatten, goda status eller goda ekologiska potential, eller

(ii)	marina vattens goda miljöstatus,

Åtgärden förväntas inte inverka menligt på ett hållbart utnyttjande och skydd av vatten och marina resurser. Åtgärden syftar till att förbättra den hållbara användningen av vattenresurser, särskilt genom att

—	stödja jordbrukarnas omställning till grödor och jordbruksmetoder med lägre vattenförbrukning, hjälpa jordbrukarna att genomföra åtgärder som ökar jordens förmåga att binda vatten och främjar magasinering av vatten på gårdsnivå,

—

möjliggöra installation av bevattningssystem som medger återanvändning av vatten i linje med vattendirektivet, utan att leda till ökat vattenuttag. Åtgärden kommer att omfatta investeringar i infrastruktur som möjliggör säker återanvändning av återvunnet vatten för jordbruksändamål. Genom denna investering kommer det att bli möjligt att använda renat avloppsvatten från tätbebyggelse för bevattning av närliggande åkrar och förbereda tillämpningen av den nya förordningen om minimikrav för återanvändning av vatten (EU/2020/741).

—	Investering i mer hållbara och effektiva bevattningssystem som förbrukar mindre vatten, såsom punktbevattning. Detta kommer samtidigt att leda till mindre läckage av näringsämnen till grundvatten och närliggande inlandsvatten.

—

När verksamheten omfattar vattenuttag har tillstånd för vattenuttag beviljats av den behöriga myndigheten, med angivande av villkor för att undvika försämring och säkerställa att berörda vattenförekomster uppnår god kvantitativ status (när det gäller grundvatten) eller god ekologisk status eller potential (när det gäller ytvatten) senast 2027, i enlighet med kraven i vattendirektiv 2000/60/EG.

—	En miljökonsekvensbedömning i enlighet med MKB-direktivet har genomförts och alla nödvändiga mildrande åtgärder har identifierats och beaktats vid utformningen av åtgärden (se sidan X i planen för återhämtning och resiliens).

Förebyggande och begränsning av miljöföroreningar: Förväntas åtgärden leda till en betydande ökning av utsläppen av föroreningar till luft, vatten eller mark?

Åtgärden förväntas inte leda till någon betydande ökning av utsläppen av föroreningar till luft, vatten eller mark

—	till följd av användningen av ultraeffektiv energiförbrukande utrustning eller av utrustning som drivs av förnybara energikällor,

—	till följd av att installationen av effektivare bevattningssystem (se ovan) kommer att leda till minskad avrinning av näringsämnen från jordbruket,.

—	eftersom stödet till jordbrukare att övergå till grödor och jordbruksmetoder som förbrukar mindre vatten och den ökade tillgången till vatten på gårdsnivå medför att mindre vatten kommer att användas för bevattning,

—	eftersom stödet kommer att ges till hållbara jordbruksmetoder, vilket i sin tur kommer att kräva mindre användning av bekämpningsmedel och leda till mindre vatten- och markföroreningar.

Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem. Förväntas åtgärden

(i)	medföra betydande skada för ekosystems goda tillstånd och motståndskraft, eller

(ii)	skada bevarandestatusen för livsmiljöer och arter, inbegripet sådana som är av unionsintresse?

Åtgärden kommer inte att få några negativa effekter för den biologiska mångfalden och ekosystemen eftersom

—

konstbevattningsprojekten som omfattas inte befinner sig i skyddade områden, eller inte kommer att få negativa konsekvenser för sådana områden mot bakgrund av deras bevarandemål. Störningar av arter eller negativa effekter på livsmiljöer utanför dessa områden, både under konstruktions- och driftsfaserna, kommer att undvikas genom de nödvändiga förebyggande och begränsande steg som återspeglas i åtgärdens utformning (se sidan X i planen för återhämtning och resiliens).

—	En miljökonsekvensbedömning i enlighet med MKB-direktivet har genomförts och alla nödvändiga mildrande åtgärder har identifierats och beaktats vid utformningen av åtgärden (se sidan X i planen för återhämtning och resiliens).

—	Den uppfyller kraven i habitat- och fågeldirektivet. Den var föremål för en bedömning enligt artikel 6.3 i habitatdirektivet (i detta fall integrerad i förfarandet för miljökonsekvensbedömning) som uteslöt betydande påverkan på Natura 2000-områden.

—

Genom att stödja hållbara jordbruksmetoder kommer den att minska behovet av att använda bekämpningsmedel, vilket kommer att mildra de negativa verkningarna på den biologiska mångfalden (insekter, fåglar, livet i marken). Det kan dessutom bidra till större mångfald av grödor, vilket också gynnar den biologiska mångfalden.

(1) Eller, i avsaknad av en övergripande plan för hållbara transporter, visar en särskild kostnads-nyttoanalys som utförts på projektnivå att själva projektet leder till en minskning/inte leder till en ökning av växthusgasutsläppen under hela dess livscykel.

(2) Förorening: ämne, vibration, värme, buller, ljus eller annan förorening i luft, vatten eller mark som kan skada människors hälsa eller miljön.

(3) Sammansättningen varierar mellan bensin- till dieselmotorer. I förordning (EG) nr 715/2007 om Euro 5 och Euro 6 fastställs utsläppsgränserna för bilar för reglerade föroreningar, särskilt kväveoxider (NOx, dvs. kombinerade utsläpp av NO och NO2) till 80 mg/km.

18.2.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 58/35

Uppdatering av förteckningen över de gränsövergångsställen som avses i artikel 2.8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 om en unionskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna) (1)

(2021/C 58/05)

Offentliggörandet av förteckningen över de gränsövergångsställen som avses i artikel 2.8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 av den 9 mars 2016 om en unionskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna) (2) grundar sig på uppgifter som medlemsstaterna anmält till kommissionen i enlighet med artikel 39 i kodexen om Schengengränserna.

Utöver offentliggörandet i Europeiska unionens officiella tidning görs en regelbunden uppdatering av förteckningen på webbplatsen för generaldirektoratet för migration och inrikes frågor.

FÖRTECKNING ÖVER GRÄNSÖVERGÅNGSSTÄLLEN

TYSKLAND

Ändring av de uppgifter som offentliggjordes i EUT C 43, 4.2.2019, s. 2

Hamnar vid Nordsjön

Baltrum

Bensersiel

Borkum

Brake

Brunsbüttel

Büsum

Bützflether Sand

Buxtehude

Bremen

10.

Bremerhaven

11.

Carolinensiel (Harlesiel)

12.

Cuxhaven

13.

Eckwarderhörne

14.

Elsfleth

15.

Emden

16.

Fedderwardersiel

17.

Glückstadt

18.

Greetsiel

19.

Großensiel

20.

Hamburg

21.

Hamburg-Neuenfelde

22.

Herbrum

23.

Helgoland

24.

Hooksiel

25.

Horumersiel

26.

Husum

27.

Juist

28.

Langeoog

29.

Tom

30.

Lemwerder

31.

List/Sylt

32.

Neuharlingersiel

33.

Norddeich

34.

Nordenham

35.

Norderney

36.

Otterndorf

37.

Papenburg

38.

Spiekeroog

39.

Stade

40.

Stadersand

41.

Varel

42.

Wangerooge

43.

Wedel

44.

Weener

45.

Westeraccumersiel

46.

Wewelsfleth

47.

Wilhelmshaven

Hamnar vid Östersjön

Eckernförde

Flensburg-Hafen

Greifswald-Ladebow Hafen

Jägersberg (flottans hamnanläggningar)

Kiel

Kiel (flottans hamnanläggningar)

Kiel-Holtenau (flottans hamnanläggningar)

Lubmin

Lübeck

10.

Lübeck-Travemünde

11.

Mukran

12.

Neustadt (flottans hamnanläggningar)

13.

Puttgarden

14.

Rendsburg

15.

Rostocks hamn (sammanläggning av hamnarna i Warnemünde och Rostock-Überseehafen)

16.

Sassnitz

17.

Stralsund

18.

Surendorf

19.

Vierow

20.

Wismar

21.

Wolgast

ODERHAFF

Ueckermünde

Kommersiella flygplatser samt sekundära flygplatser och flygfält

I DELSTATEN BADEN-WÜRTTEMBERG

Aalen-Heidenheim-Elchingen

Baden Airport Karlsruhe Baden-Baden

Donaueschingen-Villingen

Freiburg in Bresgau

Friedrichshafen-Löwental

Heubach (Kreis Schwäbisch Gmünd)

Lahr

Laupheim

Leutkirch-Unterzeil

10.

Mannheim-City

11.

Mengen

12.

Niederstetten

13.

Schwäbisch Hall

14.

Stuttgart

I DELSTATEN BAYERN

Aschaffenburg

Augsburg-Mühlhausen

Bayreuth – Bindlacher Berg

Coburg-Brandebsteinsebene

Giebelstadt

Hassfurth-Mainwiesen

Hof-Plauen

Ingolstadt

Landsberg/Lech

10.

Landshut-Ellermühle

11.

Lechfeld

12.

Memmingerberg

13.

München Franz Josef Strauss

14.

Neuburg

15.

Nürnberg

16.

Oberpfaffenhofen

17.

Roth

18.

Straubing-Wallmühle

I DELSTATEN BERLIN

Berlin-Tegel

I DELSTATEN BRANDENBURG

Berlin Brandenburg Willy Brandt

Schönhagen

I DELSTATEN BREMEN

Bremen

I DELSTATEN HAMBURG

Hamburg

I DELSTATEN HESSEN

Allendorf/Eder

Egelsbach

Frankfurt/Main

Fritzlar

Kassel-Calden

Reichelsheim

I DELSTATEN MECKLENBURG-VORPOMMERN

Neubrandenburg-Trollenhagen

Rostock-Laage

I DELSTATEN NIEDERSACHSEN

Borkum

Braunschweig-Waggum

Bückeburg-Achum

Celle

Damme/Dümmer-See

Diepholz

Emden

Fassberg

Ganderkesee

10.

Hannover

11.

Jever

12.

Leer-Nüttermoor

13.

Norderney

14.

Nordholz

15.

Nordhorn-Lingen

16.

Osnabrück-Atterheide

17.

Wangerooge

18.

Wilhelmshaven-Mariensiel

19.

Wittmundhafen

20.

Wunstorf

I DESLSTATEN NORDRHEIN-WESTFALEN

Aachen-Merzbrück

Arnsberg

Bielefeld-Windelsbleiche

Bonn-Hardthöhe

Dortmund-Wickede

Düsseldorf

Essen-Mülheim

Bonn Hangelar

Köln/Bonn

10.

Marl/Loemühle

11.

Mönchengladbach

12.

Münster-Osnabrück

13.

Nörvenich

14.

Paderborn-Lippstadt

15.

Porta Westfalica

16.

Rheine-Bentlage

17.

Siegerland

18.

Stadtlohn-Wenningfeld

19.

Weeze-Lahrbruch

I DELSTATEN RHEINLAND-PFALZ

Büchel

Föhren

Hahn

Koblenz-Winningen

Mainz-Finthen

Pirmasens-Pottschütthöhe

Ramstein (amerikansk flygbas)

Speyer

Spangdahlem (amerikansk flygbas)

10.

Zweibrücken

I DELSTATEN SAARLAND

Saarbrücken-Ensheim

Saarlouis/Düren

I DELSTATEN SACHSEN

Dresden

Leipzig-Halle

Rothenburg/Oberlausitz

I DELSTATEN SACHSEN-ANHALT

Cochstedt

Magdeburg

I DELSTATEN SCHLESWIG-HOLSTEIN

Helgoland-Düne

Hohn

Kiel-Holtenau

Lübeck-Blankensee

Schleswig/Jagel

Westerland/Sylt

I DELSTATEN THÜRINGEN

Altenburg-Nobitz

Erfurt-Weimar

LITAUEN

Uppgifterna ersätter den förteckning som offentliggjordes i EUT C 126, 18.4.2015, s. 10.

LITAUEN–BELARUS

Landgränser

Kena–Gudagojis (järnväg)

Stasylos–Benekainys (järnväg)

Lavoriškės–Kotlovka

Medininkai–Kamenyj Log

Šalčininkai–Benekainys

Raigardas–Privalka

Švendubrė–Privalka (flod)

Tverečius–Vidžiai

Šumskas–Loša

10.

Vilnius järnvägsstation (järnväg)

Lokal gränstrafik

Adutiškis–Moldevičiai

Papelekis–Lentupis

Norviliškės–Pickūnai

Krakūnai–Geranainys

Eišiškės–Dotiškės

Rakai–Petiulevcai

Latežeris–Pariečė

LITAUEN–RYSSLAND

Landgränser

Jurbarkas–Sovetsk (flod)

Kybartai–Černyševskoje

Kybartai–Nesterov (järnväg)

Nida–Morskoje

Nida–Rybačyj (flod)

Rambynas–Dubki

Pagėgiai–Sovetsk (järnväg)

Panemunė–Sovetsk

Ramoniškiai–Pograničnyj (*)

10.

Rusnė–Sovetsk (flod)

(*)	Endast för personer som är bosatta i Republiken Litauen och Ryska federationen i enlighet med avtalet av den 24 februari 1995 mellan regeringarna i Republiken Litauen och Ryska federationen om gränsövergångsställen mellan Republiken Litauen och Ryska federationen (artikel 1.1.1.2 d).

Sjögränser

Klaipėda nationella hamn (Molas, Pilis och Malkų įlanka gränsövergångsställen)

Būtingė oljeterminal

Flygplatser

Vilnius flygplats

Kaunas flygplats

Palanga flygplats

Zokniai flygplats

UNGERN

Uppgifterna ersätter den förteckning som offentliggjordes i EUT C 341, 16.10.2015, s. 19.

UNGERN–KROATIEN

Landgränser

Barcs–Terezino Polje

Beremend–Baranjsko Petrovo Selo

Berzence–Gola

Drávaszabolcs–Donji Miholjac

Drávaszabolcs (flod, på begäran)*

Gyékényes–Koprivnica (järnväg)

Letenye–Goričan I

Letenye–Goričan II (motorväg)

Magyarboly–Beli Manastir (järnväg)

10.

Mohács (flod)

11.

Murakeresztúr–Kotoriba (järnväg)

12.

Udvar–Dubosevica

UNGERN–SERBIEN

Landgränser

Ásotthalom–Bački Vinograd (*)

Bácsalmás–Bajmok (*)

Hercegszántó–Bački Breg

Kelebia–Subotica (järnväg)

Mohács (flod)

Röszke–Horgoš (Horgos) (väg) för de internationella fordon som inte får passera gränsen på motorväg samt för fotgängar- och cykeltrafik (*)

Röszke–Horgoš (motorväg)

Röszke–Horgoš (järnväg)

Szeged (flod) (*)

10.

Tiszasziget–Đjala (Gyála) (*)

11.

Tompa–Kelebija

12.

Kübekháza–Rabe (*)

13.

Bácsszentgyörgy–Rastina (*)

UNGERN–RUMÄNIEN

Landgränser

Ágerdőmajor (Tiborszállás)–Carei (järnväg)

Ártánd–Borş

Battonya–Turnu

Biharkeresztes–Episcopia Bihorului (järnväg)

Csanádpalota–Nădlac (motorväg)

Csengersima–Petea

Gyula–Vărşand

Kiszombor–Cenad

Kötegyán–Salonta (järnväg)

10.

Létavértes–Sǎcuieni (**)

11.

Lőkösháza–Curtici (järnväg)

12.

Méhkerék–Salonta

13.

Nagylak–Nădlac (väg)

14.

Nyírábrány–Valea Lui Mihai (järnväg)

15.

Nyírábrány–Valea Lui Mihai

16.

Vállaj–Urziceni

17.

Nagykereki–Borș II. (motorväg)

UNGERN–UKRAINA

Landgränser

Barabás–Kosino (*)

Beregsurány–Luzhanka

Eperjeske–Salovka (järnväg)

Lónya–Dzvinkove (***)

Tiszabecs–Vylok

Záhony–Čop (järnväg)

Záhony–Čop

Luftgränser

Internationella flygplatser:

1.	Budapests internationella flygplats Liszt Ferenc

Debrecen

Sármellék

Små internationella flygplatser (på begäran):

1.	Békéscsaba

Budaörs

3.	Fertőszentmiklós

Győr-Pér

Kecskemét

6.	Nyíregyháza

Pápa

8.	Pécs-Pogány

9.	Siófok-Balatonkiliti

10.

Szeged

11.

Szolnok

(*)	07:00–19:00

(**)	06:00–22:00

(***)

07:00–18:00

SVERIGE

Uppgifterna ersätter den förteckning som offentliggjordes i EUT C 316, 28.12.2007, s. 1.

Flygplatser

Internationella flygplatser

Flygplats	Kommun
Arlanda	Sigtuna
Arvidsjaur	Arvidsjaur
Bromma	Stockholm
Dala Airport	Borlänge
Göteborg City Airport	Göteborg
Göteborg/Landvetter	Härryda
Halmstad	Halmstad
Jönköping	Jönköping
Kalmar	Kalmar
Karlstad	Karlstad
Kiruna	Kiruna
Kristianstad-Everöd	Kristianstad
Malmö-Sturup	Svedala
Norrköping	Norrköping
Linköping	Linköping
Luleå-Kallax	Luleå
Pajala-Ylläs	Pajala
Ronneby/Kallinge	Ronneby
Scandinavian Mountains Airport	Malung-Sälen
Stockholm-Skavsta	Nyköping
Sundsvall-Härnösand	Timrå
Umeå	Umeå
Visby	Gotland
Västerås-Hässlö	Västerås
Växjö	Växjö
Örebro	Örebro
Östersund	Östersund

Flygfält

Flygplats	Kommun
Rörberg	Gävle
Skellefteå	Skellefteå
Skövde	Skövde
Trollhättan/Vänersborg	Vänersborg
Ängelholm	Ängelholm
Örnsköldsvik	Örnsköldsvik

Sjögränser

Hamn	Kommun
Bergkvara	Torsås
Borgholm	Borgholm
Ekenäs	Ronneby
Falkenberg	Falkenberg
Furusund	Norrtälje
Grönhögen	Mörbylånga
Gävle hamnar	Gävle
Göta kanal Söderköping	Söderköping
Göteborgs hamnar	Göteborg
Halmstad	Halmstad
Handelshamnen	Karlskrona
Hargshamn	Östhammar
Harnäs-Skutskär	Älvkarleby
Helsingborgs hamn	Helsingborg
Herrvik	Gotland
Holmsund	Umeå
Hudiksvalls hamnar	Hudiksvall
Husums hamn	Örnsköldsvik
Härnösands hamnar	Härnösand
Kalix hamn, Karlsborg	Kalix
Kalmar	Kalmar
Kapellskär	Norrtälje
Karlshamns hamnar	Karlshamn
Karlstad	Karlstad
Kramfors hamnar	Kramfors
Landskrona	Landskrona
Luleå hamn	Luleå
Lysekil	Lysekil
Malmö	Malmö
Mönsterås	Mönsterås
Norrköpings hamn	Norrköping
Nynäshamn	Nynäshamn
Oskarshamn	Oskarshamn
Oxelösund	Oxelösund
Piteå hamn	Piteå
Ronehamn	Gotland
Ronneby hamn	Ronneby
Saltö fiskhamn	Karlskrona
Sandhamn	Värmdö
Simrishamn	Simrishamn
Skelleftehamn	Skellefteå
Slite	Gotland
Sternö vindhamn	Karlshamn
Stillerydshamnen	Karlshamn
Stockholms hamnar	Stockholm
Strömstad	Strömstad
Sundsvalls hamnar	Sundsvall
Söderhamns hamnar	Söderhamn
Södertälje	Södertälje
Sölvesborgs hamn	Sölvesborg
Timrå hamnar	Timrå
Trelleborg	Trelleborg
Varberg	Varberg
Verköhamnen	Karlskrona
Visby	Gotland
Västervik	Västervik
Ystad	Ystad
Åhus	Kristianstad
Öregrund	Östhammar
Örnsköldsviks hamnar	Örnsköldsvik

SCHWEIZ

Uppgifterna ersätter den förteckning som offentliggjordes i EUT C 411, 2.12.2017, s. 10.

Flygplatser

Basel-Mulhouse

Genève-Cointrin

Zürich

Sankt-Gallen-Altenrhein SG

Bern-Belp

Grenchen

La-Chaux-de-Fond-Les Eplatures

Lausanne-La Blécherette

Locarno-Magadino

10.

Lugano-Agno

11.

Samedan

12.

Sion

13.

Buochs (*)

14.

Emmen (*)

15.

Mollis (*)

16.

Saanen (*)

17.

St. Stephan (*)

(*)	får endast undantagsvis användas som gränsövergångsställe, på villkor att ett individuellt tillstånd först har godkänts av den kontrollmyndighet som finns på plats.

Förklaring:

Gränsövergångsställen markerade med en asterisk (*) är inte permanent bemannade av gränskontrollmyndigheternas personal. De får endast i undantagsfall användas för inresa till och utresa från Schengenområdet, på villkor att de behöriga kontrollmyndigheterna i förväg har utfärdat ett individuellt tillstånd i enlighet med artikel 29.3 i förordningen av den 15 augusti 2018 om inresa och beviljande av viseringar (OEV, RS 142.204).

Förteckning över tidigare offentliggöranden

EUT C 316, 28.12.2007, s. 1.

EUT C 134, 31.5.2008, s. 16.

EUT C 177, 12.7.2008, s. 9.

EUT C 200, 6.8.2008, s. 10.

EUT C 331, 31.12.2008, s. 13.

EUT C 3, 8.1.2009, s. 10.

EUT C 37, 14.2.2009, s. 10.

EUT C 64, 19.3.2009, s. 20.

EUT C 99, 30.4.2009, s. 7.

EUT C 229, 23.9.2009, s. 28.

EUT C 263, 5.11.2009, s. 22.

EUT C 298, 8.12.2009, s. 17.

EUT C 74, 24.3.2010, s. 13.

EUT C 326, 3.12.2010, s. 17.

EUT C 355, 29.12.2010, s. 34.

EUT C 22, 22.1.2011, s. 22.

EUT C 37, 5.2.2011, s. 12.

EUT C 149, 20.5.2011, s. 8.

EUT C 190, 30.6.2011, s. 17.

EUT C 203, 9.7.2011, s. 14.

EUT C 210, 16.7.2011, s. 30.

EUT C 271, 14.9.2011, s. 18.

EUT C 356, 6.12.2011, s. 12.

EUT C 111, 18.4.2012, s. 3.

EUT C 183, 23.6.2012, s. 7.

EUT C 313, 17.10.2012, s. 11.

EUT C 394, 20.12.2012, s. 22.

EUT C 51, 22.2.2013, s. 9.

EUT C 167, 13.6.2013, s. 9.

EUT C 242, 23.8.2013, s. 2.

EUT C 275, 24.9.2013, s. 7.

EUT C 314, 29.10.2013, s. 5.

EUT C 324, 9.11.2013, s. 6.

EUT C 57, 28.2.2014, s. 4.

EUT C 167, 4.6.2014, s. 9.

EUT C 244, 26.7.2014, s. 22.

EUT C 332, 24.9.2014, s. 12.

EUT C 420, 22.11.2014, s. 9.

EUT C 72, 28.2.2015, s. 17.

EUT C 126, 18.4.2015, s. 10.

EUT C 229, 14.7.2015, s. 5.

EUT C 341, 16.10.2015, s. 19.

EUT C 84, 4.3.2016, s. 2.

EUT C 236, 30.6.2016, s. 6.

EUT C 278, 30.7.2016, s. 47.

EUT C 331, 9.9.2016, s. 2.

EUT C 401, 29.10.2016, s. 4.

EUT C 484, 24.12.2016, s. 30.

EUT C 32, 1.2.2017, s. 4.

EUT C 74, 10.3.2017, s. 9.

EUT C 120, 13.4.2017, s. 17.

EUT C 152, 16.5.2017, s. 5.

EUT C 411, 2.12.2017, s. 10.

EUT C 31, 27.1.2018, s. 12.

EUT C 261, 25.7.2018, s. 6.

EUT C 264, 26.7.2018, s. 8.

EUT C 368, 11.10.2018, s. 4.

EUT C 459, 20.12.2018, s. 40.

EUT C 43, 4.2.2019, s. 2.

EUT C 64, 27.2.2020, s. 6.

(1) Se förteckningen över tidigare offentliggöranden i slutet av denna uppdatering.

(2) EUT L 77, 23.3.2016, s. 1.

18.2.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 58/60

Tillkännagivande om inledande

av ett antidumpningsförfarande beträffande import av kalciumkisel med ursprung i Folkrepubliken Kina

(2021/C 58/15)

Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) har tagit emot ett klagomål enligt artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1) (nedan kallad grundförordningen), i vilket det görs gällande att import av kalciumkisel med ursprung i Folkrepubliken Kina dumpas och därmed vållar unionsindustrin skada (2).

1. Klagomålet

Klagomålet ingavs den 4 januari 2021 av Euroalliages (nedan kallad klaganden), en sammanslutning som företräder alla producenter av kalciumkisel i unionen . Klagomålet ingavs för unionsindustrins räkning avseende kalciumkisel i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen.

En icke-konfidentiell version av klagomålet och av analysen som visar i vilken grad det finns stöd för klagomålet bland unionstillverkarna finns att tillgå i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av. I avsnitt 5.6 i detta tillkännagivande ges information om hur tillgång fås till de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av.

2. Undersökt produkt

Den produkt som är föremål för denna undersökning är en legering eller kemisk förening som innehåller minst 16 viktprocent kalcium, minst 45 viktprocent kisel, mindre än 14 viktprocent järn och högst 10 viktprocent av något annat ämne, oavsett om den presenteras i bulk, förpackas i påsar eller i stålfat, innesluten i stålplåtar (eller i fylld tråd), eller presenteras på annat sätt (nedan kallad den undersökta produkten). Produkten kallas vanligtvis kalciumkisel.

Alla berörda parter som önskar lämna uppgifter om produkten måste göra detta inom 10 dagar efter det att detta tillkännagivande offentliggjorts (3).

3. Påstående om dumpning

Den produkt som enligt klagomålet dumpas är den undersökta produkten med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan även kallad Kina eller det berörda landet) som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7202 99 80 och ex 2850 00 60 (Taric-nummer 7202998030 och 2850006091). Dessa KN-nummer och Taric-nummer nämns endast upplysningsvis.

Klaganden har gjort gällande att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina, eftersom det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen.

För att underbygga sitt påstående om betydande snedvridningar stödjer sig klaganden på informationen i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar ”Commission Staff Working Document on Significant Distortions in the Economy of the PRC” av den 20 december 2017 (4). Klaganden förlitade sig i synnerhet på det särskilda avsnittet om snedvridningar av produktionsfaktorerna, på avsnittet om råvaror som kalksten och kvarts och på andra insatsvaror, samt på kapitlen om allmänna snedvridningar i fråga om energi och elektricitet. Klaganden hänvisade också till en tvärvetenskaplig studie om den kinesiska marknaden för ferrolegeringar (5), i vilken det anges att den kinesiska ferrolegeringsindustrin är föremål för omfattande statlig styrning och godtyckliga ingripanden. I studien drogs slutsatsen att de kinesiska företagen i denna bransch ”bedriver sin verksamhet i en snedvriden marknadsmiljö där konkurrerande krafter inte tillåts att påverka den inhemska marknaden och anpassa den till de globala marknaderna”. Slutligen förlitade sig klaganden på resultaten och slutsatserna från översynen vid giltighetstidens utgång av förordning (EU) 2020/909 av den 30 juni 2020 om ferrokisel, där det fastställdes att den kinesiska ferrolegeringsindustrin är kraftigt snedvriden. Resultaten gäller hela ferrolegeringsindustrin, som omfattar kalciumkisel (6).

Följaktligen grundas påståendet om dumpning i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen på en jämförelse mellan ett konstruerat normalvärde på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden och exportpriset (från fabrik) för den undersökta produkten vid försäljning för export till unionen. Det framgår av denna jämförelse att den beräknade dumpningsmarginalen är betydande för det berörda landet.

Mot bakgrund av tillgängliga uppgifter anser kommissionen att det i enlighet med artikel 5.9 i grundförordningen finns tillräcklig bevisning som tyder på att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i det berörda landet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar som påverkar priser och kostnader. Det är följaktligen motiverat att inleda en undersökning på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen.

Landsrapporten finns att tillgå i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av samt på GD Handels webbplats (7). Alla bevis till stöd för statliga ingripanden och snedvridningar i kalciumkiselsektorn ingår i den icke-konfidentiella versionen av klagomålet och finns tillgängliga i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av.

4. Påståenden om skada och orsakssamband och råvarurelaterade snedvridningar

4.1 Påstående om skada och orsakssamband

Klaganden har lagt fram bevisning till stöd för att importen av den undersökta produkten från det berörda landet har ökat kraftigt, både i absoluta tal och uttryckt som marknadsandel.

Det framgår av den bevisning som lagts fram av klaganden att volymerna och priserna för den importerade undersökta produkten bland annat har inverkat negativt på försäljningsvolymerna i EU och unionsindustrins priser, vilket i sin tur har haft en väsentlig negativ inverkan på unionsindustrins resultat överlag, ekonomiska situation och sysselsättningsnivå.

4.2 Påstående om råvarurelaterade snedvridningar

Klaganden har lagt fram tillräcklig bevisning för att det förekommer råvarurelaterade snedvridningar i Kina i fråga om den undersökta produkten, främst genom ett system med dubbel prissättning. Av den inlämnade bevisningen framgår att elektricitet står för 20 % av tillverkningskostnaden för den undersökta produkten. Klagomålet innehåller också en jämförelse mellan elpriserna i de nordliga provinserna i Kina, där de största exportörerna av kaliumkisel är belägna, och exportpriset på el som exporteras från samma provinser, som visar att exportpriset konstant är betydligt högre. Klaganden hävdar vidare att snedvridningen leder till att elpriserna på den kinesiska marknaden är betydligt lägre än priserna på en representativ internationell marknad.

I enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen kommer man därför att undersöka de påstådda snedvridningarna för att, i förekommande fall, bedöma om en tull som är lägre än dumpningsmarginalen skulle vara tillräcklig för att undanröja skadan med avseende på Kina. Om andra snedvridningar som omfattas av artikel 7.2a i grundförordningen identifieras i samband med undersökningen, kan undersökningen även komma att omfatta dessa andra snedvridningar.

5. Förfarande

Kommissionen har efter att ha informerat medlemsstaterna slagit fast att klagomålet har ingetts av unionsindustrin eller för dess räkning och att bevisningen är tillräcklig för att motivera att ett förfarande inleds. Kommissionen inleder därför en undersökning enligt artikel 5 i grundförordningen.

Syftet med undersökningen är att fastställa huruvida den undersökta produkten med ursprung i det berörda landet dumpas och huruvida den dumpade importen har vållat unionsindustrin skada.

Om så visar sig vara fallet kommer man att undersöka huruvida det ligger i unionens intresse att införa åtgärder enligt artikel 21 i grundförordningen. I fråga om tillämpning av artikel 7.2a i grundförordningen kommer man att undersöka unionens intresse enligt artikel 7.2b i den förordningen.

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/825 (8), som trädde i kraft den 8 juni 2018 (moderniseringspaketet för de handelspolitiska skyddsinstrumenten), infördes betydande ändringar av de tidsramar och tidsfrister som tidigare tillämpades i antidumpningsförfaranden. Tidsfristerna för berörda parter att ge sig till känna, särskilt i det inledande skedet av undersökningen, har förkortats.

Kommissionen vill också göra parterna uppmärksamma på att den med anledning av covid-19-utbrottet har offentliggjort ett tillkännagivande (9) om konsekvenserna av utbrottet av covid-19 för antidumpnings- och antisubventionsundersökningar, som kan vara tillämpligt på detta förfarande.

5.1 Undersökningsperiod och skadeundersökningsperiod

Undersökningen av dumpning och skada omfattar perioden från och med den 1 januari 2020 till och med den 31 december 2020 (nedan kallad undersökningsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av skada omfattar perioden från och med den 1 januari 2017 till och med slutet av undersökningsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

5.2 Synpunkter på klagomålet och inledandet av undersökningen

Alla berörda parter som önskar lämna synpunkter på klagomålet (inbegripet frågor som rör skada och orsakssamband) eller alla aspekter rörande inledandet av undersökningen (inklusive i vilken grad det finns stöd för klagomålet) ska lämna dessa inom 37 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts.

En begäran om att bli hörd rörande inledandet av undersökningen måste lämnas in inom 15 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts.

5.3 Förfarande för fastställande av dumpning

Exporterande tillverkare (10) av den undersökta produkten uppmanas att delta i kommissionens undersökning.

5.3.1 Undersökning av exporterande tillverkare

5.3.1.1 Förfarande för att välja ut vilka exporterande tillverkare som ska undersökas i Kina

a) Stickprovsförfarande

Eftersom ett stort antal exporterande tillverkare i det berörda landet kan vara berörda av förfarandet och för att det ska vara möjligt att slutföra undersökningen inom föreskriven tid, kan kommissionen komma att besluta att göra ett urval genom att endast låta ett begränsat antal exporterande tillverkare ingå i undersökningen (s.k. stickprovsförfarande). Stickprovsförfarandet kommer att genomföras i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

För att kommissionen ska kunna avgöra om ett stickprovsförfarande är nödvändigt och i så fall göra ett urval ombeds alla exporterande tillverkare, eller företrädare som agerar på deras vägnar, att lämna de uppgifter om sitt/sina företag inom sju dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts. Uppgifterna ska lämnas via TRON.tdi på följande adress:

https://tron.trade.ec.europa.eu/tron/tdi/form/ecba917e-c736-0124-915b-dee5fe7dca5e

Information om åtkomst till Tron finns i avsnitten 5.6 och 5.8.

För att kommissionen ska få de uppgifter den anser vara nödvändiga för att göra ett urval bland de exporterande tillverkarna har den även kontaktat myndigheterna i Kina samt kan eventuellt komma att kontakta alla kända intresseorganisationer för exporterande tillverkare.

Om det blir nödvändigt med ett stickprovsförfarande kan urvalet av exporterande tillverkare komma att baseras på den största representativa exportvolym till unionen som rimligen kan undersökas inom den tid som står till förfogande. Kommissionen kommer, vid behov genom kinesiska myndigheter, att underrätta alla kända exporterande tillverkare, de kinesiska myndigheterna och intresseorganisationer för exporterande tillverkare om vilka företag som valts ut att ingå i urvalet.

När kommissionen mottagit den information som är nödvändig för att den ska kunna göra ett urval av exporterande tillverkare kommer den att underrätta berörda parter om huruvida de valts ut att ingå i urvalet eller inte. De exporterande tillverkare som ingår i urvalet ska, om inget annat anges, lämna in ett besvarat frågeformulär inom 30 dagar efter det att de har underrättats om att de ingår i urvalet.

Kommissionen kommer att lägga till en notering om urvalet till de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av. Eventuella synpunkter på urvalet måste ha inkommit inom tre dagar efter underrättelsen om urvalet.

Ett exemplar av frågeformuläret för exporterande tillverkare finns att tillgå i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av samt på GD Handels webbplats https://trade.ec.europa.eu/tdi/case_details.cfm?id=2514.

Frågeformuläret kommer även att göras tillgängligt för alla kända intresseorganisationer för exporterande tillverkare och för myndigheterna i Kina.

Utan att det påverkar den eventuella tillämpningen av artikel 18 i grundförordningen ska exporterande tillverkare som samtyckt till att ingå i urvalet, men som inte har valts ut, anses vara samarbetsvilliga (nedan kallade samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingår i urvalet). Utan att det påverkar tillämpningen av avsnitt 5.3.1.1 b gäller att importen från de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingår i urvalet inte får åläggas en antidumpningstull som överstiger den vägda genomsnittliga dumpningsmarginal som fastställts för de exporterande tillverkare som ingår i urvalet (11).

b) Individuell dumpningsmarginal för exporterande tillverkare som inte ingår i urvalet

De samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingår i urvalet får enligt artikel 17.3 i grundförordningen begära att kommissionen fastställer individuella dumpningsmarginaler för dem. Exporterande tillverkare som vill ansöka om en individuell dumpningsmarginal måste fylla i ett frågeformulär och, om inget annat anges, lämna in det korrekt ifyllt inom 30 dagar efter det att berörda parter underrättats om urvalet. Ett exemplar av frågeformuläret för exporterande tillverkare finns att tillgå i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av samt på GD Handels webbplats https://trade.ec.europa.eu/tdi/case_details.cfm?id=2514.

Kommissionen kommer att undersöka om samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingår i urvalet kan beviljas en individuell tull i enlighet med artikel 9.5 i grundförordningen.

Samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingår i urvalet som begär en individuell dumpningsmarginal bör emellertid vara medvetna om att kommissionen ändå kan komma att besluta att inte fastställa någon sådan för dem, t.ex. om antalet samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingår i urvalet är så stort att en individuell undersökning skulle bli orimligt betungande och förhindra att undersökningen avslutas i tid.

5.3.2 Ytterligare förfarande med avseende på det berörda landet där det föreligger betydande snedvridningar

Om inte annat följer av detta tillkännagivande uppmanas alla berörda parter att lämna synpunkter och uppgifter samt att lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Dessa uppgifter och denna bevisning ska, om inget annat anges, ha inkommit till kommissionen inom 37 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts.

I synnerhet uppmanar kommissionen alla berörda parter att lämna synpunkter på de insatsvaror och nummer i Harmoniserade systemet (HS) som anges i klagomålet, föreslå ett eller flera lämpliga representativa länder samt identifiera tillverkare av den undersökta produkten i dessa länder. Dessa uppgifter och denna bevisning måste ha inkommit till kommissionen inom 15 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts.

I enlighet med artikel 2.6a e i grundförordningen kommer kommissionen kort efter inledandet, genom en notering i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av, att underrätta parterna i undersökningen om vilka relevanta källor, inklusive i tillämpliga fall valet av ett lämpligt representativt tredjeland, som den avser att använda för att fastställa normalvärdet enligt artikel 2.6a i grundförordningen. I enlighet med artikel 2.6a e ska parterna i undersökningen ges en tidsfrist på tio dagar för att lämna synpunkter på noteringen. Enligt de uppgifter som kommissionen har tillgång till skulle Brasilien kunna vara ett representativt tredjeland.

För att kunna fatta ett slutgiltigt beslut vad gäller valet av ett lämpligt representativt tredjeland kommer kommissionen att undersöka om dessa tredjeländer har en ekonomisk utvecklingsnivå som är jämförbar med Kinas, om de har tillverkning och försäljning av den undersökta produkten och om relevanta uppgifter finns lätt tillgängliga. Om det finns fler än ett sådant representativt tredjeland kommer företräde, där så är lämpligt, att ges till länder med en adekvat nivå av social trygghet och miljöskydd.

I detta sammanhang uppmanar kommissionen alla exporterande tillverkare i Kina att inom 15 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts till kommissionen lämna uppgifter om material (råmaterial och bearbetat material) och energi som använts vid tillverkningen av den undersökta produkten. Uppgifterna ska lämnas via TRON.tdi på följande adress:

https://tron.trade.ec.europa.eu/tron/tdi/form/4848756d-ef04-defb-9797-7f02776792b7

Information om åtkomst till Tron finns i avsnitten 5.6 och 5.8.

Dessutom måste alla faktauppgifter för beräkningen av kostnader och priser i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen lämnas in inom 65 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts. Sådana faktauppgifter bör uteslutande hämtas från offentliga källor.

5.3.3 Undersökning av icke-närstående importörer (12) (13)

Icke-närstående importörer som importerar den undersökta produkten från Kina till unionen uppmanas att delta i denna undersökning.

Eftersom ett stort antal icke-närstående importörer kan vara berörda av förfarandet och för att det ska vara möjligt att slutföra undersökningen inom föreskriven tid, kan kommissionen komma att besluta att göra ett urval genom att endast låta ett begränsat antal icke-närstående importörer ingå i undersökningen (s.k. stickprovsförfarande). Stickprovsförfarandet kommer att genomföras i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

För att kommissionen ska kunna avgöra om ett stickprovsförfarande är nödvändigt och i så fall göra ett urval, ombeds alla icke-närstående importörer, eller företrädare som agerar på deras vägnar, att kontakta kommissionen inom sju dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts och lämna de uppgifter om sitt eller sina företag som anges i bilagan till detta tillkännagivande.

För att kommissionen ska få de uppgifter som den anser vara nödvändiga för att göra ett urval bland de icke-närstående importörerna kan den även komma att kontakta alla kända intresseorganisationer för importörer.

Om det blir nödvändigt med ett stickprovsförfarande kan urvalet av importörer komma att baseras på den största representativa försäljningsvolym av den undersökta produkten i unionen som rimligen kan undersökas inom den tid som står till förfogande.

När kommissionen mottagit de uppgifter som är nödvändiga för att den ska kunna göra ett urval kommer den att underrätta berörda parter om sitt beslut om urvalet av importörer. Kommissionen kommer även att göra en notering i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av rörande urvalets sammansättning. Eventuella synpunkter på urvalet måste ha inkommit inom tre dagar efter underrättelsen om urvalet.

För att kommissionen ska få de uppgifter som den anser nödvändiga för sin undersökning kommer den att tillhandahålla frågeformulär till de icke-närstående importörer som ingår i urvalet. Dessa parter ska, om inget annat anges, lämna in ett besvarat frågeformulär inom 30 dagar efter det att de har underrättats om urvalet.

Ett exemplar av frågeformuläret för importörer finns att tillgå i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av samt på GD Handels webbplats https://trade.ec.europa.eu/tdi/case_details.cfm?id=2514.

5.4 Förfarande för fastställande av skada och undersökning av unionstillverkare

För att kommissionen ska få de uppgifter som den anser nödvändiga för sin undersökning när det gäller unionstillverkare, kommer frågeformulär att göras tillgängliga för följande kända unionstillverkare:

—	OFZ, a.s., Istebné

—

Ferropem

De tidigare nämnda unionstillverkarna ska, om inget annat anges, lämna in ett besvarat frågeformulär inom 37 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts.

Unionstillverkare som inte förtecknas ovan uppmanas att omgående, eller senast sju dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts, om inget annat anges, kontakta kommissionen i syfte att ge sig till känna och begära ett frågeformulär, helst per e-post.

Ett exemplar av frågeformuläret för unionstillverkare finns att tillgå i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av samt på GD Handels webbplats https://trade.ec.europa.eu/tdi/case_details.cfm?id=2514.

5.5 Förfarande för bedömning av unionens intresse vid påståenden om råvarurelaterade snedvridningar

Om det förekommer råvarurelaterade snedvridningar enligt definitionen i artikel 7.2a i grundförordningen kommer kommissionen att genomföra en prövning av unionens intresse i enlighet med artikel 7.2b i den förordningen. Om kommissionen vid fastställandet av omfattningen av tullar i enlighet med artikel 7 i den förordningen beslutar att tillämpa artikel 7.2, kommer den att genomföra en prövning av unionens intresse i enlighet med artikel 21.

Berörda parter uppmanas att lämna all relevant information som gör det möjligt för kommissionen att fastställa huruvida det ligger i unionens intresse att fastställa nivån på åtgärderna i enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen. I synnerhet uppmanas berörda parter att lämna all information om outnyttjad kapacitet i det berörda landet, konkurrens om råvaror och påverkan på försörjningskedjor för företag i unionen. Vid avsaknad av samarbete får kommissionen slå fast att det är i unionens intresse att tillämpa artikel 7.2a i grundförordningen.

Om kommissionen beslutar att tillämpa artikel 7.2 i grundförordningen kommer det att fattas ett beslut i enlighet med artikel 21 om huruvida det ligger i unionens intresse att införa antidumpningsåtgärder. Unionstillverkare, importörer och deras intresseorganisationer, användare och deras intresseorganisationer, fackföreningar samt konsumentorganisationer uppmanas att lämna uppgifter till kommissionen om unionens intresse.

Uppgifter rörande bedömningen av unionens intresse måste, om inget annat anges, lämnas inom 37 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts. Dessa uppgifter kan lämnas antingen i valfritt format eller i ett frågeformulär utarbetat av kommissionen. Ett exemplar av frågeformulären, inklusive frågeformuläret för användare av den undersökta produkten, finns att tillgå i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av samt på GD Handels webbplats https://trade.ec.europa.eu/tdi/case_details.cfm?id=2514 De uppgifter som lämnas i enlighet med artikel 21 kommer endast att beaktas om de vid inlämnandet åtföljs av styrkande handlingar.

5.6 Berörda parter

Berörda parter, såsom exporterande tillverkare, unionstillverkare, importörer och deras intresseorganisationer, användare och deras intresseorganisationer, fackföreningar och konsumentorganisationer, som vill delta i undersökningen måste först kunna visa att det finns ett objektivt samband mellan deras verksamhet och den undersökta produkten.

Exporterande tillverkare, unionsproducenter, importörer och intresseorganisationer som lämnat uppgifter i enlighet med de förfaranden som anges i avsnitten 5.3.1, 5.3.3 och 5.4 kommer att anses vara berörda parter om det finns ett objektivt samband mellan deras verksamhet och den undersökta produkten.

Andra parter kommer att kunna delta i undersökningen som berörda parter först från och med det att de gett sig till känna och under förutsättning att det finns ett objektivt samband mellan deras verksamhet och den undersökta produkten. Att anses som en berörd part påverkar inte tillämpningen av artikel 18 i grundförordningen.

De ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av finns att tillgå via TRON.tdi på följande adress: https://tron.trade.ec.europa.eu/tron/TDI. Följ anvisningarna på den sidan för att få tillgång (14).

5.7 Möjlighet att bli hörd av kommissionens utredande avdelningar

Alla berörda parter kan begära att bli hörda av kommissionens utredande avdelningar.

Begäran ska göras skriftligen och innehålla skälen till att parten önskar bli hörd samt en sammanfattning av de frågor den berörda parten önskar ta upp vid hörandet. Hörandet kommer endast att behandla de frågor som den berörda parten skriftligen angett på förhand.

Följande tidsramar gäller för höranden:

i.	Om hörandet ska äga rum innan tidsfristen för införandet av provisoriska åtgärder löper ut, ska begäran göras inom 15 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts och hörandet ska normalt sett äga rum inom 60 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts.

ii.

Efter skedet med de provisoriska undersökningsresultaten bör en begäran göras inom fem dagar efter det att de provisoriska undersökningsresultaten utlämnats eller informationsdokumentet utfärdats. Hörandet kommer normalt sett att äga rum inom 15 dagar efter det att undersökningsresultaten utlämnats eller informationsdokumentet utfärdats.

iii.

I skedet med de slutgiltiga undersökningsresultaten bör begäran göras inom tre dagar efter det slutliga utlämnandet, och hörandet kommer normalt sett att äga rum inom den tidsfrist som fastställts för att lämna synpunkter på det slutliga utlämnandet. Om det sker ett ytterligare slutligt utlämnande bör en begäran göras omedelbart efter mottagandet av detta ytterligare slutliga utlämnande, och hörandet kommer normalt sett att äga rum inom den tidsfrist som fastställts för att lämna synpunkter på detta utlämnande.

De angivna tidsfristerna påverkar inte kommissionens rätt att bevilja höranden utanför tidsramen i de fall detta är motiverat eller kommissionens rätt att neka höranden i de fall detta är motiverat. Om kommissionen nekar en begäran om hörande kommer den berörda parten att underrättas om skälen för detta.

Höranden ska i princip inte användas till att lägga fram faktauppgifter som ännu inte förts till ärendehandlingarna. Om det är nödvändigt för en god förvaltning och för att kommissionen ska kunna göra framsteg i sin undersökning kan berörda parter dock åläggas att lämna nya faktauppgifter efter ett hörande.

5.8 Förfarande för att lämna in skriftliga inlagor och besvarade frågeformulär samt korrespondens

Uppgifter som lämnas till kommissionen inom ramen för en undersökning avseende handelspolitiska skyddsåtgärder ska inte vara upphovsrättsskyddade. Innan berörda parter lämnar uppgifter och/eller data som omfattas av tredje parts upphovsrätt till kommissionen måste de begära särskilt tillstånd från upphovsrättsinnehavaren som uttryckligen tillåter a) kommissionen att använda dessa uppgifter och/eller dessa data för detta handelspolitiska skyddsförfarande, och att b) dessa uppgifter och/eller dessa data lämnas till de parter som berörs av undersökningen i en form som gör att de kan utöva sin rätt till försvar.

Alla skriftliga inlagor, inklusive sådana uppgifter som begärs i detta tillkännagivande, besvarade frågeformulär och korrespondens från de berörda parterna för vilka de berörda parterna begär konfidentiell behandling ska vara märkta ”Sensitive” (15). Parter som lämnar uppgifter inom ramen för denna undersökning uppmanas att ange skälen till att de begär konfidentiell behandling.

Berörda parter som lämnar uppgifter märkta ”Sensitive” ska i enlighet med artikel 19.2 i grundförordningen även lämna en icke-konfidentiell sammanfattning av dessa uppgifter, vilken ska märkas ”For inspection by interested parties”. Sammanfattningen bör vara tillräckligt detaljerad för att det ska vara möjligt att bilda sig en rimlig uppfattning om det väsentliga innehållet i de konfidentiella uppgifterna.

Om en part som lämnar konfidentiella uppgifter inte kan visa att begäran om konfidentiell behandling är välgrundad eller inte lämnar in en icke-konfidentiell sammanfattning i begärt format och av begärd kvalitet, kan kommissionen komma att lämna uppgifterna utan beaktande om det inte med hjälp av lämpliga källor på ett tillfredsställande sätt kan visas att uppgifterna är riktiga.

Berörda parter uppmanas att skicka alla inlagor och framställningar, även skannade fullmakter och intyganden, via TRON.tdi (https://tron.trade.ec.europa.eu/tron/TDI). Genom att använda TRON.tdi eller e-post godkänner de berörda parterna de regler som gäller för elektroniska inlagor i dokumentet ”KORRESPONDENS MED EUROPEISKA KOMMISSIONEN I ÄRENDEN SOM RÖR HANDELSPOLITISKA SKYDDSÅTGÄRDER” som finns på GD Handels webbplats: http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2011/june/tradoc_148003.pdf. De berörda parterna måste uppge namn, adress, telefonnummer och giltig e-postadress (fungerande officiell företagsadress) och se till att e-posten läses varje dag. När kommissionen fått dessa kontaktuppgifter kommer all korrespondens att ske uteslutande via TRON.tdi eller e-post, såvida de berörda parterna inte uttryckligen ber att få alla dokument från kommissionen på annat sätt eller dokumentens art gör att rekommenderad post krävs. För närmare bestämmelser och information om korrespondens med kommissionen, inklusive de principer som gäller för inlagor via TRON.tdi och via e-post, bör berörda parter ta del av de kommunikationsanvisningar med berörda parter som det hänvisas till ovan.

Kommissionen kan kontaktas på följande adress:

European Commission

Directorate-General for Trade

Directorate G

Office: CHAR 04/039 Rue de la Loi/Wetstraat 200

1049 Bryssel

BELGIEN

E-post:

För dumpningsrelaterade frågor:

TRADE-AD679-CALCIUM-SILICON-DUMPING@ec.europa.eu

För skaderelaterade frågor:

TRADE-AD679-CALCIUM-SILICON-INJURY@ec.europa.eu

6. Tidsplan för undersökningen

I enlighet med artikel 6.9 i grundförordningen ska undersökningen om möjligt avslutas inom 13 månader och under alla omständigheter inom 14 månader efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts. I enlighet med artikel 7.1 i grundförordningen får provisoriska åtgärder normalt sett inte införas senare än sju månader och under inga omständigheter senare än åtta månader efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts.

I enlighet med artikel 19a i grundförordningen ska kommissionen lämna information om planerat införande av provisoriska tullar fyra veckor innan provisoriska tullar införs. Berörda parter kommer att ha tre arbetsdagar på sig att skriftligen lämna synpunkter på beräkningarnas riktighet.

I de fall där kommissionen avser att inte införa provisoriska tullar utan i stället fortsätter undersökningen, kommer berörda parter fyra veckor före utgången av tidsfristen enligt artikel 7.1 i grundförordningen att genom ett informationsdokument underrättas om att tullar inte kommer att införas.

Berörda parter ska, om inget annat anges, ha 15 arbetsdagar på sig för att skriftligen lämna synpunkter på de provisoriska undersökningsresultaten eller informationsdokumentet och tio dagar på sig för att skriftligen lämna synpunkter på de slutgiltiga undersökningsresultaten. I tillämpliga fall kommer ytterligare slutliga meddelanden att fastställa tidsfristen för berörda parter att skriftligen lämna synpunkter.

7. Inlämning av uppgifter

Berörda parter får som regel endast lämna uppgifter inom de tidsfrister som anges i avsnitten 5 och 6 i detta tillkännagivande. För inlämnandet av eventuella andra uppgifter som inte omfattas av dessa avsnitt gäller följande tidsramar:

i.	Om inte annat anges ska alla uppgifter avseende skedet för de provisoriska undersökningsresultaten lämnas in inom 70 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts.

ii.

Om inte annat anges ska berörda parter inte lämna nya faktauppgifter efter det att tidsfristen för att lämna synpunkter på utlämnandet av de provisoriska undersökningsresultaten eller informationsdokumentet i skedet med de provisoriska undersökningsresultaten löpt ut. Efter denna tidsfrist får berörda parter lämna in nya faktauppgifter endast om de kan visa att dessa nya faktauppgifter är nödvändiga för att motbevisa påståenden som framförts av andra berörda parter, och under förutsättning att dessa nya faktauppgifter kan kontrolleras inom den tid som står till förfogande för att undersökningen ska kunna slutföras i tid.

iii.

För att undersökningen ska kunna slutföras inom de fastställda tidsfristerna kommer kommissionen inte att godta inlagor från berörda parter som lämnas in efter utgången av tidsfristen för att lämna synpunkter på det slutliga utlämnandet eller, i tillämpliga fall, efter utgången av tidsfristen för att lämna synpunkter på det ytterligare slutliga utlämnandet.

8. Möjlighet att lämna synpunkter på andra parters inlagor

För att garantera berörda parters rätt till försvar bör dessa ha möjlighet att lämna synpunkter på de uppgifter som lämnats av andra berörda parter. De får endast yttra sig om frågor som tagits upp i andra berörda parters inlagor och får inte ta upp några nya frågor.

Sådana synpunkter bör lämnas enligt följande tidsplan:

i.	Synpunkter på de uppgifter som lämnats av andra berörda parter innan tidsfristen för införandet av provisoriska åtgärder löper ut bör, om inget annat anges, lämnas senast den 75:e dagen efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts.

ii.

Synpunkter på de uppgifter som lämnats av andra berörda parter till följd av utlämnande av de provisoriska undersökningsresultaten eller informationsdokumentet bör, om inget annat anges, lämnas inom sju dagar efter det att tidsfristen för att lämna synpunkter på de provisoriska undersökningsresultaten eller informationsdokumentet löpt ut.

iii.

Om inget annat anges bör synpunkter på uppgifter som lämnats av andra berörda parter till följd av det slutliga utlämnandet lämnas inom tre dagar efter det att tidsfristen för att lämna synpunkter på det slutliga utlämnandet löpt ut. Om det sker ett ytterligare slutligt utlämnande bör synpunkter på uppgifter som lämnats av andra berörda parter till följd av detta utlämnande, om inget annat anges, lämnas inom en dag efter det att tidsfristen för att lämna synpunkter på detta utlämnande löpt ut.

De angivna tidsfristerna påverkar inte kommissionens rätt att begära ytterligare uppgifter från berörda parter i de fall detta är motiverat.

9. Förlängning av de tidsfrister som anges i detta tillkännagivande

Det är möjligt att begära förlängning av de tidsfrister som anges i detta tillkännagivande endast under särskilda omständigheter och en sådan begäran kommer endast att beviljas om den är välmotiverad och välgrundad.

En eventuell förlängning av tidsfristen för att besvara frågeformulär ska normalt sett vara begränsad till tre dagar och ska i regel inte överskrida sju dagar.

Vad gäller de tidsfrister för inlämnande av andra uppgifter som anges i detta tillkännagivande ska förlängningar av dessa vara begränsade till tre dagar, såvida det inte kan påvisas att det föreligger särskilda omständigheter.

10. Bristande samarbete

Om en berörd part vägrar att ge tillgång till eller underlåter att lämna nödvändiga uppgifter inom tidsfristerna eller i betydande utsträckning hindrar undersökningen, kan enligt artikel 18 i grundförordningen provisoriska eller slutgiltiga, positiva eller negativa avgöranden fattas på grundval av tillgängliga uppgifter.

Om det konstateras att en berörd part har tillhandahållit oriktiga eller vilseledande uppgifter får dessa lämnas utan beaktande och tillgängliga uppgifter kan användas i stället.

Om någon berörd part inte samarbetar eller endast delvis samarbetar och beslut om avgörandena därför i enlighet med artikel 18 i grundförordningen fattas på grundval av tillgängliga uppgifter, kan resultatet bli mindre gynnsamt för den berörda parten än om denna hade samarbetat.

Att ett svar inte lämnas i datoriserad form ska inte anses innebära bristande samarbete, förutsatt att den berörda parten visar att det skulle vara orimligt betungande eller medföra orimliga extrakostnader att lämna svar på det sätt som begärts. Den berörda parten bör i sådana fall omedelbart kontakta kommissionen.

11. Förhörsombud

De berörda parterna kan begära att förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden ingriper. Förhörsombudet behandlar ansökningar om tillgång till ärendehandlingar, tvister rörande konfidentiell behandling av dokument, ansökningar om förlängning av tidsfrister och alla andra ansökningar rörande berörda parters eller tredje parters rätt till försvar som kan inkomma under förfarandets gång.

Förhörsombudet kan anordna ett hörande och agera som medlare mellan den berörda parten/de berörda parterna och kommissionens avdelningar så att de berörda parterna ges möjlighet att till fullo utöva sin rätt till försvar. Begäran om att bli hörd av förhörsombudet bör göras skriftligen och innehålla skälen till att parten önskar bli hörd. Förhörsombudet kommer att pröva skälen för begäran. Dessa höranden bör endast anordnas om frågan inte lösts med kommissionens avdelningar i vederbörlig ordning.

Varje begäran måste lämnas i god tid och så snart som möjligt för att förfarandet ska kunna genomföras på ett korrekt sätt. I detta syfte ska berörda parter begära att förhörsombudet ingriper så snart som möjligt efter det att den händelse som motiverar ett ingripande inträffat. I princip ska de tidsramar som fastställs i avsnitt 5.7 för att begära att bli hörd av kommissionens avdelningar på motsvarande sätt vara tillämpliga på varje begäran om att bli hörd av förhörsombudet. När en begäran om att bli hörd lämnas utanför de givna tidsramarna kommer förhörsombudet även att undersöka skälen till den sena begäran, vilken typ av frågor som tas upp och vilken inverkan dessa frågor har på rätten till försvar, med vederbörlig hänsyn tagen till nödvändigheten av att säkerställa en god förvaltning och av att kunna slutföra undersökningar i tid.

Mer information och kontaktuppgifter finns på förhörsombudets webbsidor på DG Handels webbplats: http://ec.europa.eu/trade/trade-policy-and-you/contacts/hearing-officer/.

12. Behandling av personuppgifter

Alla personuppgifter som samlas in under undersökningens gång kommer att behandlas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (16).

Ett meddelande om skydd av personuppgifter för att informera alla personer om behandlingen av personuppgifter inom ramen för kommissionens handelspolitiska verksamhet finns på GD Handels webbplats: http://ec.europa.eu/trade/policy/accessing-markets/trade-defence/

(1) EUT L 176, 30.6.2016, s. 21.

(2) Med den allmänna termen ”skada” avses både väsentlig skada, risk för väsentlig skada eller avsevärd försening av etablerandet av en industri i enlighet med artikel 3.1 i grundförordningen.

(3) Hänvisningar till offentliggörandet av detta tillkännagivande avser offentliggörande av detta tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning.

(4) Commission Staff Working Document, on Significant Distortions in the Economy of the People’s Republic of China for the Purposes of Trade Defence Investigations, 20.12.2017 (SWD (2017) 483 final/2). Finns tillgänglig på följande adress: http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2017/december/tradoc_156474.pdf.

(5) Think !Desk China Research & Consulting, Prof. M. Taube, Analysis of State-induced Market distortions in the Chinese Ferroalloys and Silicon industries – Ferroalloy focus, september 2018.

(6) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/909 av den 30 juni 2020 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av ferrokisel med ursprung i Ryssland och Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i rådets förordning (EU) 2016/1036 (EUT L 208, 1.7.2020, s. 2).

(7) De dokument som nämns i landsrapporten kan också erhållas på vederbörligen motiverad begäran.

(8) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/825 av den 30 maj 2018 om ändring av förordning (EU) 2016/1036 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen och förordning (EU) 2016/1037 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (EUT L 143, 7.6.2018, s. 1).

(9) Tillkännagivande om konsekvenserna av utbrottet av covid-19 för antidumpnings- och antisubventionsundersökningar (EUT C 86, 16.3.2020, s. 6).

(10) En exporterande tillverkare är ett företag i det berörda landet som tillverkar den undersökta produkten och exporterar den till unionsmarknaden, antingen direkt eller via en tredje part, inklusive närstående företag som ägnar sig åt tillverkning, inhemsk försäljning eller export av den undersökta produkten.

(11) I enlighet med artikel 9.6 i grundförordningen ska kommissionen bortse från noll- och minimimarginaler och från marginaler som fastställts under de omständigheter som beskrivs i artikel 18.

(12) Detta avsnitt omfattar endast importörer som inte är närstående till exporterande tillverkare. Importörer som är närstående till exporterande tillverkare måste fylla i det frågeformulär för exporterande tillverkare som finns att tillgå i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av samt på GD Handels webbplats https://trade.ec.europa.eu/tdi/case_details.cfm?id=2514 I enlighet med artikel 127 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 av den 24 november 2015 om närmare regler för genomförande av vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen ska två personer anses vara närstående om a) de tillhör ledningen eller är styrelseledamöter i den andra personens företag, b) de är juridiskt erkända kompanjoner i någon affärsverksamhet, c) de är arbetsgivare och anställd, d) en tredje part äger, kontrollerar eller innehar direkt eller indirekt minst 5 % av utestående röstberättigande aktier eller andelar hos båda personerna, e) en av dem kontrollerar direkt eller indirekt den andra, f) båda två kontrolleras direkt eller indirekt av en tredje person, g) de tillsammans kontrollerar direkt eller indirekt en tredje person, eller h) de är medlemmar av samma familj (EUT L 343, 29.12.2015, s. 558). Personer ska anses tillhöra samma familj endast om de står i något av följande förhållanden till varandra: i) man och hustru, ii) förälder och barn, iii) syskon (hel- eller halvsyskon), iv) far- eller morförälder och barnbarn, v) farbror/morbror eller faster/moster och syskonbarn, vi) svärförälder och svärson eller svärdotter, vii) svåger och svägerska. I enlighet med artikel 5.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen avses med ”person” en fysisk eller juridisk person eller en sammanslutning av personer som enligt unionslagstiftning eller nationell lagstiftning tillerkänns rättskapacitet utan att vara juridisk person (EUT L 269, 10.10.2013, s. 1).

(13) De uppgifter som lämnas av icke-närstående importörer får även användas för andra delar av denna undersökning än de som avser fastställande av dumpning.

(14) Vid tekniska problem, kontakta Trade Service Desk per e-post trade-service-desk@ec.europa.eu eller på telefon +32 22979797.

(15) Ett dokument märkt ”Sensitive” är ett konfidentiellt dokument i enlighet med artikel 19 i grundförordningen och artikel 6 i WTO-avtalet om tillämpning av artikel VI i allmänna tull- och handelsavtalet Gatt 1994 (antidumpningsavtalet). Det är även skyddat i enlighet med artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 (EGT L 145, 31.5.2001, s. 43).

(16) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

BILAGA

☐	Version ”Sensitive”
☐	Version ”For inspection by interested parties”
(Kryssa för det alternativ som gäller)

ANTIDUMPNINGSFÖRFARANDE BETRÄFFANDE IMPORT AV KALCIUMKISEL MED URSPRUNG I FOLKREPUBLIKEN KINA

UPPGIFTER FÖR URVALET AV ICKE-NÄRSTÅENDE IMPORTÖRER

Detta formulär är avsett att hjälpa icke-närstående importörer att lämna de uppgifter för stickprovsförfarandet som avses i punkt 5.3.3 i tillkännagivandet om inledande.

Både versionen märkt ”Sensitive” (version med känsliga uppgifter) och versionen märkt ”For inspection by interested parties” (version som berörda parter kan begära att få ta del av) ska lämnas in till kommissionen i enlighet med tillkännagivandet om inledande.

1. NAMN OCH KONTAKTUPPGIFTER

Fyll i följande uppgifter om företaget:

Företagets namn
Adress
Kontaktperson
E-postadress
Telefon

2. OMSÄTTNING OCH FÖRSÄLJNINGSVOLYM

Uppge företagets totala omsättning i euro, samt värde i euro och volym i ton för importen till unionen och för återförsäljningen på unionsmarknaden efter import från Folkrepubliken Kina under undersökningsperioden (år 2020) av kalciumkisel enligt definitionen i tillkännagivandet om inledande.

	Volym i ton	Värde i euro
Företagets totala omsättning i euro
Import till unionen av den undersökta produkten med ursprung i Folkrepubliken Kina
Import till unionen av den undersökta produkten (alla ursprung)
Återförsäljning av den undersökta produkten på unionsmarknaden efter import från Kina

3. FÖRETAGETS OCH DE NÄRSTÅENDE FÖRETAGENS VERKSAMHET (1)

Redogör för den verksamhet som bedrivs av företaget och alla närstående företag (ange namn och i vilket förhållande de står till företaget) som ägnar sig åt tillverkning och/eller försäljning (på export och/eller på hemmamarknaden) av den undersökta produkten. Det kan till exempel röra sig om inköp av, tillverkning på entreprenad av, bearbetning av eller handel med den undersökta produkten.

Företagets namn och adress	Verksamhet	Typ av förhållande

4. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR

Lämna övriga relevanta uppgifter som kan vara kommissionen till hjälp vid urvalet.

5. INTYGANDE

Genom att lämna ovanstående uppgifter samtycker företaget till att eventuellt ingå i urvalet. Om företaget väljs ut för att ingå i urvalet innebär detta att företaget måste besvara ett frågeformulär och tillåta att svaren kontrolleras på plats. Om företaget uppger att det inte samtycker till att eventuellt ingå i urvalet anses det inte ha samarbetat i undersökningen. Kommissionen kommer att grunda sina avgöranden beträffande icke-samarbetsvilliga importörer på tillgängliga uppgifter, vilket kan leda till att resultatet blir mindre gynnsamt för företaget än om det hade samarbetat.

Underskrift av bemyndigad tjänsteman:

Bemyndigad tjänstemans namn och befattning:

Datum:

(1) I enlighet med artikel 127 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 av den 24 november 2015 om närmare regler för genomförande av vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen ska två personer anses vara närstående om a) de tillhör ledningen eller är styrelseledamöter i den andra personens företag, b) de är juridiskt erkända kompanjoner i någon affärsverksamhet, c) de är arbetsgivare och anställd, d) en tredje part äger, kontrollerar eller innehar direkt eller indirekt minst 5 % av utestående röstberättigande aktier eller andelar hos båda personerna, e) en av dem kontrollerar direkt eller indirekt den andra, f) båda två kontrolleras direkt eller indirekt av en tredje person, g) de tillsammans kontrollerar direkt eller indirekt en tredje person, eller h) de är medlemmar av samma familj (EUT L 343, 29.12.2015, s. 558). Personer ska anses tillhöra samma familj endast om de står i något av följande förhållanden till varandra: i) man och hustru, ii) förälder och barn, iii) syskon (hel- eller halvsyskon), iv) far- eller morförälder och barnbarn, v) farbror/morbror eller faster/moster och syskonbarn, vi) svärförälder och svärson eller svärdotter, vii) svåger och svägerska. I enlighet med artikel 5.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen avses med ”person” en fysisk eller juridisk person eller en sammanslutning av personer som enligt unionslagstiftning eller nationell lagstiftning tillerkänns rättskapacitet utan att vara juridisk person (EUT L 269, 10.10.2013, s. 1).

18.2.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 58/73

Tillkännagivande om inledande av ett antidumpningsförfarande beträffande import av superabsorberande polymerer med ursprung i Republiken Korea

(2021/C 58/16)

Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) har tagit emot ett klagomål enligt artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1) (nedan kallad grundförordningen), i vilket det görs gällande att import av superabsorberande polymerer med ursprung i Republiken Korea (nedan kallad Sydkorea) dumpas och därmed vållar unionsindustrin skada (2).

1. Klagomål

Klagomålet ingavs den 4 januari 2021 av European Superabsorbent Polymer Coalition, nedan kallad ESPC eller klaganden. Klagomålet ingavs för unionsindustrins räkning i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen.

En icke-konfidentiell version av klagomålet och av analysen som visar i vilken grad det finns stöd för klagomålet bland unionstillverkarna finns att tillgå i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av. I avsnitt 5.6 i detta tillkännagivande ges information om hur berörda parter får tillgång till dessa ärendehandlingar.

2. Undersökt produkt

Den produkt som är föremål för denna undersökning är superabsorberande polymerer, ej lösliga i vatten, vilka är resultatet av en polymerisation vid vilken akrylmonomermolekyler och tvärbindningar formar ett tvärbundet polymernätverk, med hög förmåga att absorbera och binda vatten och gasformiga vätskor, med ursprung i Sydkorea (nedan kallad den undersökta produkten)

Alla berörda parter som önskar lämna uppgifter om produkten måste göra detta inom tio dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts (3).

3. Påstående om dumpning

Den produkt som enligt klagomålet dumpas är den undersökta produkten med ursprung i Sydkorea (nedan kallat det berörda landet), som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 3906 90 90 (Taric-nummer 3906909017). Detta KN-nummer och detta Taric-nummer nämns endast upplysningsvis.

Påståendet om dumpning från Sydkorea grundar sig på en jämförelse mellan det inhemska priset och exportpriset (fritt fabrik) på den undersökta produkten vid försäljning på export till unionen.

Det framgår av denna jämförelse att de beräknade dumpningsmarginalerna är betydande för det berörda landet.

4. Påstående om skada och orsakssamband

Klaganden har lagt fram bevisning till stöd för att importen av den undersökta produkten från det berörda landet har ökat totalt sett i absoluta tal och uttryckt som marknadsandel.

Det framgår av den bevisning som klagandena lagt fram att volymerna och priserna på den importerade undersökta produkten bl.a. har inverkat negativt på unionsindustrins priser, vilket i sin tur haft en väsentlig negativ inverkan på unionsindustrins resultat överlag samt på dess ekonomiska situation och sysselsättningsgrad.

5. Förfarande

Kommissionen har, efter att ha informerat medlemsstaterna, slagit fast att klagomålet har lämnats in av unionsindustrin eller för dess räkning och att bevisningen är tillräcklig för att motivera att ett förfarande inleds. Kommissionen inleder därför en undersökning enligt artikel 5 i grundförordningen.

Syftet med undersökningen är att fastställa huruvida den undersökta produkten med ursprung i det berörda landet dumpas och huruvida den dumpade importen har vållat unionsindustrin skada.

Om så visar sig vara fallet kommer man att undersöka huruvida införandet av åtgärder inte strider mot unionens intresse enligt artikel 21 i grundförordningen.

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/825 (4), som trädde i kraft den 8 juni 2018 (moderniseringspaketet för de handelspolitiska skyddsinstrumenten), införs betydande ändringar av de tidsramar och tidsfrister som tidigare tillämpades i antidumpningsförfaranden. Tidsfristerna för berörda parter att ge sig till känna, särskilt i det tidiga skedet av en undersökning, har förkortats.

Kommissionen riktar också partnernas uppmärksamhet på att det till följd av covid-19-utbrottet har offentliggjorts ett tillkännagivande (5) om covid-19-utbrottets konsekvenser för antidumpnings- och antisubventionsundersökningar, som kan vara tillämpligt på detta förfarande.

5.1 Undersökningsperiod och skadeundersökningsperiod

5.2 Synpunkter på klagomålet och inledandet av undersökningen

Alla berörda parter som önskar lämna synpunkter på klagomålet (inbegripet frågor om skada och orsakssamband) eller någon aspekt rörande inledandet av undersökningen (inbegripet i vilken grad de stöder klagomålet) måste göra detta inom 37 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts.

En begäran om att bli hörd rörande inledandet av undersökningen måste lämnas in inom 15 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts.

5.3 Förfarande för fastställande av dumpning

Exporterande tillverkare (6) av den undersökta produkten från det berörda landet uppmanas att delta i kommissionens undersökning.

5.3.1 Undersökning av exporterande tillverkare

5.3.1.1 Förfarande för att välja ut vilka exporterande tillverkare i Sydkorea som ska undersökas

a) Stickprovsförfarande

Eftersom ett stort antal exporterande tillverkare i Sydkorea förefaller vara berörda av förfarandet kan kommissionen besluta att göra ett urval och endast låta ett begränsat antal ingå i undersökningen så att den kan slutföras inom föreskriven tid (s.k. stickprovsförfarande). Stickprovsförfarandet kommer att genomföras i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

För att kommissionen ska kunna avgöra om ett stickprovsförfarande är nödvändigt och i så fall göra ett urval, ombeds alla exporterande tillverkare, eller företrädare som agerar på deras vägnar, att lämna uppgifter om sitt/sina företag till kommissionen inom sju dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts. Uppgifterna måste lämnas via TRON.tdi på följande adress:

(https://tron.trade.ec.europa.eu/tron/tdi/form/52d341a5-57a8-b06e-7eaf-60d25569e1b2).

Information om åtkomst till TRON finns i avsnitten 5.6 och 5.8.

För att kommissionen ska få de uppgifter den anser vara nödvändiga för att göra ett urval bland de exporterande tillverkarna kommer den även att kontakta myndigheterna i Sydkorea samt eventuellt alla kända intresseorganisationer för exporterande tillverkare.

Om det blir nödvändigt med ett stickprovsförfarande kan urvalet av exporterande tillverkare komma att baseras på den största representativa exportvolym till unionen som rimligen kan undersökas inom den tid som står till förfogande. Kommissionen kommer, vid behov genom Sydkoreas myndigheter, att underrätta alla kända exporterande tillverkare, Sydkoreas myndigheter och intresseorganisationer för exporterande tillverkare om vilka företag som valts ut att ingå i urvalet.

När kommissionen mottagit de uppgifter som är nödvändiga för att den ska kunna göra ett urval av exporterande tillverkare kommer den att underrätta berörda parter om huruvida de valts ut till att ingå i urvalet eller inte. De exporterande tillverkare som ingår i urvalet måste, om inget annat anges, lämna in ett besvarat frågeformulär inom 30 dagar efter det att de har underrättats om att de ingår i urvalet.

Kommissionen kommer att göra en notering i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av rörande urvalets sammansättning. Eventuella synpunkter på urvalet måste ha inkommit inom tre dagar efter underrättelsen om urvalet.

Ett exemplar av frågeformuläret för exporterande tillverkare finns att tillgå i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av samt på GD Handels webbplats (https://trade.ec.europa.eu/tdi/case_details.cfm?id=2516).

Frågeformuläret kommer även att göras tillgängligt för alla kända intresseorganisationer för exporterande tillverkare och för myndigheterna i Sydkorea.

b) Individuell dumpningsmarginal för exporterande tillverkare som inte ingår i urvalet

De samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingår i urvalet kan i enlighet med artikel 17.3 i grundförordningen begära att kommissionen fastställer individuella dumpningsmarginaler för dem. Exporterande tillverkare som vill ansöka om en individuell dumpningsmarginal måste fylla i ett frågeformulär och, om inget annat anges, lämna in det korrekt ifyllt inom 30 dagar efter det att berörda parter underrättats om urvalet. Ett exemplar av frågeformuläret för exporterande tillverkare finns att tillgå i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av samt på GD Handels webbplats (https://trade.ec.europa.eu/tdi/case_details.cfm?id=2516). Kommissionen kommer att undersöka om samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingår i urvalet kan beviljas en individuell tull i enlighet med artikel 9.5 i grundförordningen.

Samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingår i urvalet och som begär en individuell dumpningsmarginal bör emellertid vara medvetna om att kommissionen ändå kan komma att besluta att inte fastställa någon sådan för dem, t.ex. om antalet samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingår i urvalet är så stort att en individuell undersökning skulle bli orimligt betungande och förhindra att undersökningen avslutas i tid.

5.3.2 Undersökning av icke-närstående importörer (8) (9)

Icke-närstående importörer som importerar den undersökta produkten från Sydkorea till unionen uppmanas att delta i denna undersökning.

Eftersom ett stort antal icke-närstående importörer kan vara berörda av detta förfarande kan kommissionen komma att besluta att göra ett urval och endast låta ett begränsat antal icke-närstående importörer ingå i undersökningen, så att den kan slutföras inom föreskriven tid (s.k. stickprovsförfarande). Stickprovsförfarandet kommer att genomföras i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

För att kommissionen ska kunna avgöra om ett stickprovsförfarande är nödvändigt och i så fall göra ett urval ombeds alla icke-närstående importörer, eller företrädare som agerar på deras vägnar, att lämna de uppgifter om sitt eller sina företag som anges i bilagan till detta tillkännagivande till kommissionen inom sju dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts.

För att kommissionen ska få de uppgifter som den anser vara nödvändiga för att göra ett urval bland de icke-närstående importörerna, kan den även komma att kontakta alla kända intresseorganisationer för importörer.

Om det blir nödvändigt med ett stickprovsförfarande kan urvalet av importörer komma att baseras på den största representative försäljningsvolym av den undersökta produkten i unionen som rimligen kan undersökas inom den tid som står till förfogande.

När kommissionen mottagit de uppgifter som är nödvändiga för att den ska kunna göra ett urval kommer den att underrätta berörda parter om sitt beslut vad gäller urvalet av importörer. Kommissionen kommer också att lägga till en not om urvalet till akten för inspektion av berörda parter. Eventuella synpunkter på urvalet måste ha inkommit inom tre dagar efter underrättelsen om urvalet.

För att kommissionen ska få de uppgifter som den anser nödvändiga för sin undersökning kommer den att tillhandahålla frågeformulär till de icke-närstående importörer som ingår i urvalet. Dessa parter måste, om inget annat anges, lämna in ett besvarat frågeformulär inom 30 dagar efter det att de har underrättats om beslutet om urvalet.

Ett exemplar av frågeformuläret för importörer finns att tillgå i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av samt på GD Handels webbplats (https://trade.ec.europa.eu/tdi/case_details.cfm?id=2516).

5.4 Förfarande för fastställande av skada och undersökning av unionstillverkare

Fastställandet av skada grundas på faktisk bevisning och inbegriper en objektiv granskning av den dumpade importens volym, dess inverkan på priserna på unionsmarknaden och dess inverkan på unionsindustrin. För att kommissionen ska kunna fastställa om unionsindustrin lidit skada uppmanas unionstillverkarna av den undersökta produkten att delta i kommissionens undersökning.

Eftersom ett stort antal unionstillverkare berörs av förfarandet har kommissionen beslutat att göra ett urval och endast låta ett begränsat antal unionstillverkare ingå i undersökningen, så att den kan slutföras inom föreskriven tid (s.k. stickprovsförfarande). Stickprovsförfarandet genomförs i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

Kommissionen har gjort ett preliminärt urval av unionstillverkare. Närmare uppgifter finns i de handlingar som berörda parter kan begära att få ta del av. Berörda parter uppmanas härmed att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Dessutom måste övriga unionstillverkare, eller företrädare som agerar på deras vägnar, som anser att det finns skäl för att de bör ingå i urvalet kontakta kommissionen inom sju dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts. Alla synpunkter på det preliminära urvalet måste, om inget annat anges, ha inkommit inom sju dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts.

Kommissionen kommer att underrätta alla kända unionstillverkare och/eller intresseorganisationer för unionstillverkare om vilka företag som slutligen valts ut att ingå i urvalet.

De unionstillverkare som ingår i urvalet måste, om inget annat anges, lämna in ett besvarat frågeformulär inom 30 dagar efter det att de har underrättats om att de ingår i urvalet.

Ett exemplar av frågeformuläret för unionstillverkare finns att tillgå i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av samt på GD Handels webbplats (https://trade.ec.europa.eu/tdi/case_details.cfm?id=2516).

5.5 Förfarande för bedömning av unionens intresse

Om dumpning och därav vållad skada konstateras kommer det att fattas ett beslut i enlighet med artikel 21 i grundförordningen om huruvida införandet av antidumpningsåtgärder inte skulle strida mot unionens intresse. Unionstillverkare, importörer och deras intresseorganisationer, användare och deras intresseorganisationer, fackföreningar samt konsumentorganisationer uppmanas att lämna uppgifter till kommissionen om unionens intresse. Konsumentorganisationer som vill delta i undersökningen måste kunna visa att det finns ett objektivt samband mellan deras verksamhet och den undersökta produkten.

Uppgifter rörande bedömningen av unionens intresse måste, om inget annat anges, lämnas inom 37 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts. Dessa uppgifter kan lämnas antingen i valfritt format eller i ett frågeformulär utarbetat av kommissionen. Ett exemplar av frågeformulären, inklusive frågeformuläret för användare av den undersökta produkten, finns att tillgå i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av samt på GD Handels webbplats (https://trade.ec.europa.eu/tdi/case_details.cfm?id=2516). De uppgifter som lämnas enligt artikel 21 kommer endast att beaktas om de vid inlämnandet åtföljs av styrkande handlingar.

5.6 Berörda parter

Exporterande tillverkare, unionstillverkare, importörer och intresseorganisationer som lämnat uppgifter i enlighet med de förfaranden som anges i avsnitten 5.3.1, 5.3.2 och 5.4 kommer att anses vara berörda parter om det finns ett objektivt samband mellan deras verksamhet och den undersökta produkten.

Andra parter kommer att kunna delta i undersökningen som berörda parter först från och med det att de gett sig till känna och endast under förutsättning att det finns ett objektivt samband mellan deras verksamhet och den produkt som översynen gäller. Att anses vara en berörd part påverkar inte tillämpningen av artikel 18 i grundförordningen.

De ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av finns att tillgå via Tron.tdi på följande adress: (https://tron.trade.ec.europa.eu/tron/TDI). Följ anvisningarna på den sidan för att få tillgång (10).

5.7 Möjlighet att bli hörd av kommissionens utredande avdelningar

Alla berörda parter får begära att bli hörda av kommissionens utredande avdelningar.

Begäran måste göras skriftligen och innehålla skälen till att parten önskar bli hörd samt en sammanfattning av de frågor den berörda parten önskar ta upp vid hörandet. Hörandet kommer endast att behandla de frågor som den berörda parten skriftligen angett på förhand.

Tidsramarna för hörandet är följande:

—	Om hörandet ska äga rum innan tidsfristen för införandet av provisoriska åtgärder löper ut ska begäran göras inom 15 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts och hörandet ska normalt sett äga rum inom 60 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts.

—

Efter skedet med de provisoriska undersökningsresultaten ska en begäran göras inom fem dagar räknat från dagen för utlämnande av de provisoriska undersökningsresultaten eller informationsdokumentet. Hörandet ska normalt sett äga rum inom 15 dagar efter dagen för utlämnandet eller utfärdandet av informationsdokumentet.

—

I skedet med de slutgiltiga undersökningsresultaten ska begäran göras inom tre dagar efter dagen för det slutliga utlämnandet och hörandet ska normalt sett äga rum inom den tidsfrist som fastställts för att lämna synpunkter på det slutliga utlämnandet. Om det sker ett ytterligare slutligt utlämnande av uppgifter bör en begäran göras omedelbart efter mottagandet av detta ytterligare slutliga utlämnande, och hörandet ska normalt äga rum inom tidsfristen för att lämna synpunkter på detta utlämnande.

De angivna tidsramarna påverkar inte kommissionens rätt att godta höranden utanför tidsramarna i vederbörligen motiverade fall, eller kommissionens rätt att neka höranden i vederbörligen motiverade fall. Om kommissionen nekar en begäran om hörande ska den berörda parten underrättas om skälen till detta.

Höranden ska i princip inte användas till att lägga fram faktiska uppgifter som ännu inte förts till ärendehandlingarna. Om det är nödvändigt för att säkerställa en god förvaltning och för att kommissionen ska kunna göra framsteg i sin undersökning kan berörda parter emellertid åläggas att lämna nya faktauppgifter efter ett hörande.

5.8 Anvisningar för inlämnande av skriftliga inlagor och besvarade frågeformulär samt korrespondens

Uppgifter som lämnas in till kommissionen inom ramen för en undersökning avseende handelspolitiska skyddsåtgärder ska inte vara upphovsrättsskyddade. Innan berörda parter lämnar uppgifter och/eller data som omfattas av tredje parts upphovsrätt till kommissionen måste de begära särskilt tillstånd från upphovsrättsinnehavaren som uttryckligen tillåter a) kommissionen att använda dessa uppgifter och/eller dessa data för detta handelspolitiska skyddsförfarande, och att b) dessa uppgifter och/eller dessa data lämnas till de parter som berörs av undersökningen i en form som gör att de kan utöva sin rätt till försvar.

Alla skriftliga inlagor, inklusive sådana uppgifter som begärs i detta tillkännagivande, besvarade frågeformulär och korrespondens från de berörda parterna för vilka de berörda parterna begär konfidentiell behandling ska vara märkta ”Sensitive” (11). Parter som lämnar uppgifter inom ramen för denna undersökning uppmanas att ange skälen till att de begär konfidentiell behandling.

Berörda parter som lämnar uppgifter märkta ”Sensitive” ska i enlighet med artikel 19.2 i grundförordningen även lämna en icke-konfidentiell sammanfattning av dessa uppgifter, vilken ska märkas ”For inspection by interested parties”. Sammanfattningen ska vara tillräckligt detaljerad för att det ska vara möjligt att bilda sig en rimlig uppfattning om det väsentliga innehållet i de konfidentiella uppgifterna.

Berörda parter uppmanas att skicka alla inlagor och framställningar, även skannade fullmakter och intyganden, via TRON.tdi(https://tron.trade.ec.europa.eu/tron/TDI). Genom att använda TRON.tdi eller e-post godkänner de berörda parterna de regler som gäller för elektroniska inlagor i dokumentet ”KORRESPONDENS MED EUROPEISKA KOMMISSIONEN I ÄRENDEN SOM RÖR HANDELSPOLITISKA SKYDDSÅTGÄRDER” som finns på webbplatsen för GD Handel: (http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2011/june/tradoc_148003.pdf). De berörda parterna måste uppge namn, adress, telefonnummer och giltig e-postadress (fungerande officiell företagsadress) och se till att e-posten läses varje dag. När kommissionen fått dessa kontaktuppgifter kommer all korrespondens att ske uteslutande via TRON.tdi eller e-post, såvida de berörda parterna inte uttryckligen ber att få alla dokument från kommissionen på annat sätt eller dokumentens art gör att rekommenderad post krävs. För närmare bestämmelser och information om korrespondens med kommissionen, inklusive de principer som gäller för inlagor via TRON.tdi och via e-post, bör berörda parter ta del av de anvisningar för kommunikation med berörda parter som det hänvisas till ovan.

Kommissionen kan kontaktas på följande adress:

European Commission

Directorate-General for Trade

Directorate G

Office: CHAR 04/039

1049 Bryssel

BELGIEN

E-post:

TRADE-AD681-SAP-Dumping@ec.europa.eu

TRADE-AD681-SAP-Injury@ec.europa.eu

6. Tidsplan för undersökningen

I enlighet med artikel 6.9 i grundförordningen ska undersökningen om möjligt avslutas inom 13 månader och under alla omständigheter inom 14 månader efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts. I enlighet med artikel 7.1 i grundförordningen får provisoriska åtgärder normalt sett inte införas senare än sju månader, och under alla omständigheter senast åtta månader, efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts.

I enlighet med artikel 19a i grundförordningen ska kommissionen lämna information om planerat införande av provisoriska tullar fyra veckor innan provisoriska tullar införs. Berörda parter kommer att ha tre arbetsdagar på sig att inkomma med skriftliga synpunkter på beräkningarnas riktighet.

När kommissionens avsikt är att inte införa provisoriska tullar utan att fortsätta undersökningen ska berörda parter fyra veckor före utgången av den tidsfrist för införandet av provisoriska tullar som anges i artikel 7.1 i grundförordningen genom ett informationsdokument underrättas om att tullar inte kommer att införas.

Berörda parter ska, om inget annat anges, ha 15 arbetsdagar på sig för att skriftligen lämna synpunkter på de provisoriska undersökningsresultaten eller informationsdokumentet och tio dagar på sig för att skriftligen lämna synpunkter på de slutgiltiga undersökningsresultaten. I tillämpliga fall kommer ytterligare slutliga utlämnanden av uppgifter att fastställa tidsfristen för berörda parter att inkomma med skriftliga synpunkter.

7. Inlämnande av uppgifter

Berörda parter får som regel endast lämna uppgifter inom de tidsramar som anges i avsnitten 5 och 6 i detta tillkännagivande. För inlämnande av eventuella andra uppgifter som inte omfattas av dessa avsnitt gäller följande tidsramar:

—	Om inte annat anges ska alla uppgifter för skedet med de provisoriska undersökningsresultaten lämnas in inom 70 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts.

—

Om inte annat anges ska berörda parter inte lämna nya faktiska uppgifter efter det att tidsfristen för att lämna synpunkter på utlämnandet av de provisoriska undersökningsresultaten eller informationsdokumentet i skedet med de provisoriska undersökningsresultaten löpt ut. Efter denna tidsfrist får berörda parter lämna in nya faktauppgifter endast om de kan visa att dessa nya faktauppgifter är nödvändiga för att motbevisa påståenden som framförts av andra berörda parter, och under förutsättning att dessa nya faktauppgifter kan kontrolleras inom den tid som står till förfogande för att undersökningen ska kunna slutföras i tid.

—

För att undersökningen ska kunna slutföras inom de fastställda tidsfristerna kommer kommissionen inte att beakta inlagor från berörda parter som lämnas efter utgången av tidsfristen för att lämna synpunkter på det slutliga utlämnandet eller, i tillämpliga fall, efter utgången av tidsfristen för att lämna synpunkter på det ytterligare slutliga utlämnandet.

8. Möjlighet att lämna synpunkter på andra parters inlagor

För att garantera berörda parters rätt till försvar bör de ha möjlighet att lämna synpunkter på de uppgifter som lämnats av andra berörda parter. De får endast yttra sig om frågor som tagits upp i andra berörda parters inlagor och kan inte ta upp några nya frågor.

För lämnande av sådana synpunkter gäller följande tidsramar:

—	Synpunkter på de uppgifter som lämnats av andra berörda parter innan tidsfristen för införandet av provisoriska åtgärder löper ut ska, om inget annat anges, lämnas senast den 75:e dagen efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts.

—

Synpunkter på de uppgifter som lämnats av andra berörda parter till följd av utlämnande av de provisoriska undersökningsresultaten eller informationsdokumentet ska, om inget annat anges, lämnas inom sju dagar efter det att tidsfristen för att lämna synpunkter på de provisoriska undersökningsresultaten eller informationsdokumentet löpt ut.

—

Synpunkter på de uppgifter som lämnats av andra berörda parter till följd av det slutliga utlämnandet ska, om inget annat anges, lämnas inom tre dagar efter det att tidsfristen för att lämna synpunkter på det slutliga utlämnandet löpt ut. Om det förekommer ett ytterligare slutligt utlämnande ska synpunkter på de uppgifter som lämnats av andra berörda parter till följd av detta utlämnande, om inget annat anges, lämnas inom en dag efter det att tidsfristen för att lämna synpunkter på detta utlämnande löpt ut.

De angivna tidsramarna påverkar inte kommissionens rätt att begära ytterligare uppgifter från berörda parter i de fall detta är motiverat.

9. Förlängning av de tidsfrister som anges i detta tillkännagivande

En eventuell förlängning av tidsfristen för att besvara frågeformulär är vanligtvis begränsad till tre dagar och kan i regel inte överskrida sju dagar.

Vad gäller tidsfrister för inlämnande av andra uppgifter som anges i detta tillkännagivande ska förlängningar av dessa vara begränsade till tre dagar, såvida det inte kan påvisas att det föreligger särskilda omständigheter.

10. Bristande samarbete

Om en berörd part vägrar att ge tillgång till eller underlåter att lämna nödvändiga uppgifter inom tidsfristerna eller i betydande utsträckning hindrar undersökningen, kan enligt artikel 18 i grundförordningen provisoriska eller slutgiltiga, positiva eller negativa, avgöranden träffas på grundval av tillgängliga uppgifter.

Om det visar sig att någon berörd part har lämnat oriktiga eller vilseledande upplysningar kan dessa lämnas utan beaktande och tillgängliga uppgifter får användas.

Om en berörd part inte samarbetar eller endast delvis samarbetar och avgörandena därför i enlighet med artikel 18 i grundförordningen träffas på grundval av tillgängliga uppgifter, kan resultatet utfalla mindre gynnsamt för den berörda parten än om denna hade samarbetat.

Det förhållandet att svar inte lämnas i datoriserad form ska inte anses innebära bristande samarbete, förutsatt att den berörda parten visar att det skulle vara orimligt betungande eller medföra orimliga extrakostnader att lämna svar på det sätt som begärts. Den berörda parten bör i sådana fall omedelbart kontakta kommissionen.

11. Förhörsombud

Förhörsombudet kan anordna ett hörande och agera som medlare mellan den eller de berörda parterna och kommissionens avdelningar för att säkra att de berörda parterna har möjlighet att till fullo utöva sin rätt till försvar. En begäran om att bli hörd av förhörsombudet bör göras skriftligen och innehålla skälen till att parten önskar bli hörd. Förhörsombudet kommer att pröva skälen för begäran. Dessa höranden bör endast anordnas om frågan inte lösts med kommissionens avdelningar i vederbörlig ordning.

Varje begäran måste lämnas i god tid och så snart som möjligt för att förfarandet ska kunna genomföras på ett korrekt sätt. I detta syfte ska berörda parter begära att förhörsombudet ingriper så snart som möjligt efter det att den händelse som motiverar ett ingripande inträffat. I princip ska de tidsramar som anges i avsnitt 5.7 för att begära att bli hörd av kommissionens avdelningar på motsvarande sätt vara tillämpliga på varje begäran om att bli hörd av förhörsombudet. När en begäran om att bli hörd lämnas utanför de tillämpliga tidsramarna kommer förhörsombudet även att undersöka orsakerna till den sena begäran, vilken typ av frågor som tas upp och vilken inverkan dessa frågor har på rätten till försvar, med vederbörlig hänsyn tagen till nödvändigheten av att säkerställa en god förvaltning och av att kunna slutföra undersökning i tid.

Mer information och kontaktuppgifter finns på förhörsombudets webbsidor på GD Handels webbplats: (http://ec.europa.eu/trade/trade-policy-and-you/contacts/hearing-officer/).

12. Behandling av personuppgifter

Alla personuppgifter som samlas in under undersökningens gång kommer att behandlas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (12).

(1) EUT L 176, 30.6.2016, s. 21.

(2) Med den allmänna termen ”skada” avses både väsentlig skada och risk för väsentlig skada eller avsevärd försening av etablerandet av en industri i enlighet med artikel 3.1 i grundförordningen.

(3) Hänvisningar till offentliggörandet av detta tillkännagivande avser offentliggörandet av detta tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning.

(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/825 av den 30 maj 2018 om ändring av förordning (EU) 2016/1036 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen och förordning (EU) 2016/1037 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (EUT L 143, 7.6.2018, s. 1).

(5) Tillkännagivande om konsekvenserna av utbrottet av covid-19 för antidumpnings- och antisubventionsundersökningar (EUT C 86, 16.3.2020, s. 6).

(6) En exporterande tillverkare är ett företag i det berörda landet som tillverkar den undersökta produkten och exporterar den till unionsmarknaden, antingen direkt eller via en tredje part, inklusive närstående företag som ägnar sig åt tillverkning, inhemsk försäljning eller export av den undersökta produkten.

(7) I enlighet med artikel 9.6 i grundförordningen ska kommissionen bortse från varje noll- och minimimarginal och från marginaler som fastställts under de omständigheter som avses i artikel 18.

(8) Detta avsnitt omfattar endast importörer som inte är närstående till exporterande tillverkare. Importörer som är närstående till exporterande tillverkare måste fylla i bilaga I till frågeformuläret för dessa exporterande tillverkare. I enlighet med artikel 127 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 av den 24 november 2015 om närmare regler för genomförande av vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen ska två personer anses vara närstående endast om a) de tillhör ledningen eller är styrelseledamöter i den andra personens företag, b) de är juridiskt erkända kompanjoner i någon affärsverksamhet, c) de är arbetsgivare och anställd, d) en tredje part äger, kontrollerar eller innehar direkt eller indirekt minst 5 % av utestående röstberättigande aktier eller andelar hos båda personerna, e) en av dem kontrollerar direkt eller indirekt den andra, f) båda två kontrolleras direkt eller indirekt av en tredje person, g) de tillsammans kontrollerar direkt eller indirekt en tredje person, eller h) de är medlemmar av samma familj (EUT L 343, 29.12.2015, s. 558). Personer ska anses tillhöra samma familj endast om de står i något av följande förhållanden till varandra: i) man och hustru, ii) förälder och barn, iii) syskon (hel- eller halvsyskon), iv) far- eller morförälder och barnbarn, v) farbror/morbror eller faster/moster och syskonbarn, vi) svärförälder och svärson eller svärdotter, vii) svåger och svägerska. I enlighet med artikel 5.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen avses med person en fysisk eller juridisk person eller en sammanslutning av personer som enligt unionslagstiftning eller nationell lagstiftning tillerkänns rättskapacitet utan att vara juridisk person (EUT L 269, 10.10.2013, s. 1).

(9) De uppgifter som lämnas av icke-närstående importörer får även användas för andra delar av denna undersökning än de som avser fastställande av dumpning.

(10) Vid tekniska problem, kontakta Trade Service Desk per e-post trade-service-desk@ec.europa.eu eller på telefon + 32 22979797.

(11) Ett dokument märkt ”Sensitive” är ett konfidentiellt dokument i enlighet med artikel 19 i grundförordningen och artikel 6 i WTO-avtalet om tillämpning av artikel VI i allmänna tull- och handelsavtalet Gatt 1994 (antidumpningsavtalet). Det är även skyddat i enlighet med artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 (EGT L 145, 31.5.2001, s. 43).

(12) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

BILAGA

☐	”Sensitive” version
☐	Version ”For inspection by interested parties”
(Kryssa för det alternativ som gäller)

ANTIDUMPNINGSFÖRFARANDE BETRÄFFANDE IMPORT AV SUPERABSORBERANDE POLYMERER MED URSPRUNG I REPUBLIKEN KOREA

UPPGIFTER FÖR URVALET AV ICKE-NÄRSTÅENDE IMPORTÖRER

Detta formulär är avsett att hjälpa icke-närstående importörer att lämna de uppgifter för stickprovsförfarandet som avses i punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande.

Både versionen märkt ”Sensitive” (version med känsliga uppgifter) och versionen märkt ”For inspection by interested parties” (version som berörda parter kan begära att få ta del av) bör lämnas in till kommissionen i enlighet med tillkännagivandet om inledande.

1. NAMN OCH KONTAKTUPPGIFTER

Fyll i följande uppgifter om företaget:

Företagets namn
Adress
Kontaktperson
E-postadress
Telefonnummer

2. OMSÄTTNING OCH FÖRSÄLJNINGSVOLYM

Uppge företagets totala omsättning i euro, samt värde i euro och volym i ton för importen till unionen och för återförsäljningen på unionsmarknaden efter import från Sydkorea av den undersökta produkten enligt definitionen i tillkännagivandet om inledande, under undersökningsperioden.

	Volym i ton	Värde i euro
Företagets totala omsättning i euro
Import till unionen av den undersökta produkten med ursprung i Sydkorea
Import till unionen av den undersökta produkten (alla ursprung)
Återförsäljning av den undersökta produkten på unionsmarknaden efter import från Sydkorea

3. FÖRETAGETS OCH DE NÄRSTÅENDE FÖRETAGENS VERKSAmhet (1)

Redogör för den verksamhet som bedrivs av företaget och alla de närstående företag (ange namn och i vilket förhållande de står till företaget) som ägnar sig åt tillverkning och/eller försäljning (på export och/eller på hemmamarknaden) av den undersökta produkten. Det kan till exempel röra sig om inköp av, tillverkning på entreprenad av, bearbetning av eller handel med den undersökta produkten.

Företagets namn och adress	Verksamhet	Förhållande

4. ÖVRIGA UPPGIFTER

Lämna övriga relevanta uppgifter som kan vara kommissionen till hjälp vid urvalet.

5. INTYGANDE

Genom att lämna ovanstående uppgifter samtycker företaget till att eventuellt ingå i urvalet. Om företaget väljs ut för att ingå i urvalet innebär detta att det måste besvara ett frågeformulär och tillåta att svaren kontrolleras på plats. Om företaget uppger att det inte samtycker till att ingå i urvalet anses det inte ha samarbetat i undersökningen. Kommissionen kommer att grunda sina avgöranden beträffande icke-samarbetsvilliga importörer på tillgängliga uppgifter, vilket kan leda till att resultatet blir mindre gynnsamt för företaget än om det hade samarbetat.

Underskrift av bemyndigad tjänsteman:

Bemyndigad tjänstemans namn och befattning:

Datum:

(1) I enlighet med artikel 127 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 av den 24 november 2015 om närmare regler för genomförande av vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen ska två personer anses vara närstående endast om a) de tillhör ledningen eller är styrelseledamöter i den andra personens företag, b) de är juridiskt erkända kompanjoner i någon affärsverksamhet, c) de är arbetsgivare och anställd, d) en tredje part äger, kontrollerar eller innehar direkt eller indirekt minst 5 % av utestående röstberättigande aktier eller andelar hos båda personerna, e) en av dem kontrollerar direkt eller indirekt den andra, f) båda två kontrolleras direkt eller indirekt av en tredje person, g) de tillsammans kontrollerar direkt eller indirekt en tredje person, eller h) de är medlemmar av samma familj (EUT L 343, 29.12.2015, s. 558). Personer ska anses tillhöra samma familj endast om de står i något av följande förhållanden till varandra: i) man och hustru, ii) förälder och barn, iii) syskon (hel- eller halvsyskon), iv) far- eller morförälder och barnbarn, v) farbror/morbror eller faster/moster och syskonbarn, vi) svärförälder och svärson eller svärdotter, vii) svåger och svägerska. I enlighet med artikel 5.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen avses med person en fysisk eller juridisk person eller en sammanslutning av personer som enligt unionslagstiftning eller nationell lagstiftning tillerkänns rättskapacitet utan att vara juridisk person (EUT L 269, 10.10.2013, s. 1).

18.2.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 58/86

Offentliggörande av det sammanfattande dokument som avses i artikel 94.1 d i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 och av hänvisningen till offentliggörandet av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn

(2021/C 58/18)

I enlighet med artikel 98 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 (1) ges rätt att göra invändningar inom två månader från dagen för detta offentliggörande.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

”Willamette Valley”

PGI-US-02439

Datum för ansökan: 17.10.2018

1. Namn som ska registreras

Willamette Valley

2. Typ av geografisk beteckning

SGB

3. Kategorier av vinprodukter

Vin

5.	Mousserande kvalitetsvin

4. Beskrivning av vinet eller vinerna

Den skyddade geografiska beteckningen ”Willamette Valley” är reserverad för icke-mousserande viner (röda viner, roséviner och vita viner) och mousserande kvalitetsviner.

Viner som omfattas av den skyddade geografiska beteckningen ”Willamette Valley” kännetecknas av och identifieras utifrån typen av druvsort. Den största delen av produktionen av viner med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Willamette Valley” i Willamette Valley utgörs av röda viner med främst pinot noir, vita viner med främst chardonnay, pinot gris och riesling, med mousserande blandningar av pinot noir/chardonnay.

Viner som omfattas av den skyddade ursprungsbeteckningen ”Willamette Valley” präglas av det svala klimatet, är medelfylliga med generellt utpräglad syra och avger ljusa, friska tanniner av mogna bär och mineraler. De kännetecknas av följande egenskaper per sort:

Icke-mousserande viner

Röda viner:

Röda viner med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Willamette Valley” har en lysande milt röd till granatröd färg, som ibland drar mot mörkviolett till svart beroende på odlingsdistrikt och årgång. Aromen har inslag av färska snarare än kokta röda och svarta bär, från granatäpple, jordgubbe, hallon och körsbär till björnbär och plommon, vilka överförs direkt till smaken. Aromen har dessutom röda och violetta blommiga inslag, jordiga inslag från hummus till teblad, jod och ferrijärn, bakkryddor med sassafras, kolanöt och mineraler, och får vid lagring en mer komplex, kryddig karaktär med skinka, champinjon, läder och örtkryddor. Smakerna och strukturerna är komplexa och mångfacetterade med finkorniga tanniner av teblad och körsbärstobak och en fyllig mjuk smak som ger en elegant struktur och fyllighet som avspeglar både bär och inslag av kryddad mat, vilket känns av i näsan. Smakstrukturen kan ha en rad olika tanniner, från teblad till trä, med lätt syra som lyfter och ger mycket långvariga och utpräglade smaker, samtidigt som den bidrar till skydd och god lagring.

Roséviner:

Rosévinerna med den skyddade geografiska beteckningen ”Willamette Valley” varierar i färgen från mycket ljust grå-rosa till blekt granatröda med levande och vackra toner. Aromerna har inslag av vita till röda blommor (från jasmin till rosor) och färska bär och frukter, från blodapelsin till skogssmultron och hallon, både när det gäller lukt och smak. Smakerna kan även vara salt- och mineralaktiga och krämiga, ibland med inslag av restsocker. Roséviner som omfattas av den skyddade geografiska beteckningen ”Willamette Valley” har en karakteristisk vibrerande syra som gör att de lämpar sig för lagring i några år.

Vita viner:

Vita viner med den skyddade geografiska beteckningen ”Willamette Valley” är enhetligt klara med pigg syra. Färgen sträcker sig från platina till ljus citron och från krämfärgad till gyllengul hos viner som framställts av sent skördade druvor eller fatlagrade viner. Smaken hos de vita vinerna är lika klart fruktig eller ännu fruktigare än pinot noir, men avspeglar olika typer av frukter. Aromerna sträcker sig från citrus- och stenfrukter (persika, päron osv.) till blommiga inslag av vita blommor och fruktträdsblommor. Alla vita viner har en utpräglad mineralitet och sälta i smaken (som härrör från pH-värdet, syran och milda friska frukter), med färska rena frukter i botten som drivs av hög syra, vilket ger en lång löftesrik eftersmak. Vid lagring uppvisar vinerna inslag av torkade blommor, citrusmarmelad och honung med utvecklade mineralnoter.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)	16 %
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)	7 %
Lägsta totala syrahalt	4 g/l vinsyra pH = högst 4
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)	23,31 mekv/l (röda viner) 19,98 mekv/l (vita viner och roséviner)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)	150 mg/l 40 mg/l obunden svaveldioxid

Mousserande kvalitetsviner

Mousserande kvalitetsviner som omfattas av den skyddade geografiska beteckningen ”Willamette Valley” framställs som vita viner och roséviner från pinot noir, chardonnay och i vissa fall med pinot meunier. De har fina till medelstora bubblor med finess som bildar glänsande trådar och uttrycksfulla, rena fruktsmaker av knappt mogna stenfrukter, kärnfulla citrusfrukter och en anstrykning av syra. Vita mousserande kvalitetsviner är platinafärgade och strålande klara, med aromer av äpple eller päron och smaker som för tankarna till limefrukt, stenfrukt eller mineraler. Rosévinernas topptoner är skogssmultron, med stark syra och mångfacetterade friska smaker av röda frukter (äpple/plommon). Det är vanligt att rosévinerna lagras i över tio år. Visuellt sett varierar färgen hos rosévinerna från klar körsbärsfärg till rosa nyanser. Rosévinerna har aromer från rosenblad, röda äpplen till lätta inslag av plommon–jordgubbe beroende på druvblandningen och hur mogna druvorna var när de skördades. Ett karakteristiskt kryddigt inslag är inte heller ovanligt. Typiska arom- och smakbeskrivningar innehåller skogssmultron och andra sommarbär, citrus såsom blodapelsin/tangerin, äpplen/vildäpplen och kryddor såsom torkade örter och ingefära. Den kärnfulla syran gör att vinerna kan lagras på flaska i över tio år.

Aromerna hos mousserande viner av versionen ”brut”, som framställs av chardonnay, pinot noir och pinot meunier kan variera från vita blommor, skal av Stillahavsostron och äpple/päron till citrusvit grapefrukt. Smakerna varierar efter procentandelarna av den använda druvsorten och druvornas odlingsplats. De blommiga inslagen sträcker sig från utsökta vita till rosa blommor, kryddorna från vanilj och ingefära till torkade örter och de fruktiga inslagen består av gröna, gula och röda äpplen, vildäpple, sura bär, anjouliknande päron och citrusvit grapefrukt. Stjärnfrukt och tangerin kan förekomma. Syran är klar och pigg och eftersmaken kan vara lång med inslag av mogen frukt.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)	14 %
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)	7 %
Lägsta totala syrahalt	5 g/l vinsyra pH = högst 4
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)	≤ 23,31 mekv/l
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)	150 mg/l 30 mg/l obunden svaveldioxid

5. Vinframställningsmetoder

a) Grundläggande oenologiska metoder

Inga

b) Högsta avkastning

Pinot noir och andra röda viner: 7 850 kg/ha (45 hl/ha)

Chardonnay: 10 100 kg/ha (60 hl/ha)

Andra vita viner: 12 330 kg/ha (70 hl/ha)

Mousserande kvalitetsviner: 15 700 kg/ha (90 hl/ha)

6. Avgränsat geografiskt område

Det amerikanska vinodlingsområdet Willamette Valley, såsom det godkänts och registrerats enligt Förenta staternas Tax and Trade Bureaus bestämmelser, beskrivs enligt följande sammanfattning:

§9.90 Willamette Valley.

Gränser. Vinodlingsområdet Willamette Valley är beläget i den nordvästra delen av Oregon och avgränsas av Columbia-floden i norr, bergskedjan Coast Range Mountains i väst, Calapooyabergen i syd och Kaskadbergen i öst. Området är omkring 5200 kvadratmiles stort (3,3 miljoner tunnland).

Vinodlingsområdets exakta gränser som bestäms av gränsmärken och referenspunkter på de godkända kartorna är följande: Från utgångspunkten vid skärningslinjen Columbia/Multnomah County och Oregon/staten Washington:

Västerut längs gränslinjen för Columbia/Multnomah County, 8,5 miles till skärningspunkten med gränslinjen för Washington/Multnomah County.

Söderut längs gränslinjen för Washington County, 5 miles till skärningspunkten med konturlinjen vid 1000 fot.

Nordväst (15 miles åt nordväst) längs konturlinjen vid 1000 fot till dess skärningspunkt med State Highway 47, 5 miles norr om ”Tophill”.

Därefter en kvarts mile västerut från State Highway 47 till konturlinjen vid 1000 fot, söderut och i sydvästlig riktning längs konturlinjen vid 1000 fot till dess skärningspunkt med Siuslaw National Forest (en punkt som är belägen omkring 43 miles söder och 26 miles väster om ”Tophill”), en mile norr om State Highway 22.

Västerut 6,5 miles till konturlinjen vid 1000 fot vid gränsen för Lincoln/Polk County.

Avgränsningen fortsätter längs konturlinjen vid 1000 fot (omkring 23 miles) österut, söderut och därefter västerut, till en punkt där gränslinjen för Polk County genomskärs av gränslinjen för Lincoln/Benton County.

Söderut längs gränslinjen för Lincoln/Benton County, 11 miles till dess skärningspunkt med gränslinjen för Siuslaw National Forest.

Österut i sex miles längs gränslinjen för Siuslaw National Forest och därefter sex miles söderut till State Highway 34 och konturlinjen vid 1000 fot.

Söderut längs konturlinjen vid 1000 fot till dess skärningspunkt med gränslinjen för Township T17S/T18S (31 miles sydväst och en mile väst om State Highway 126).

Österut 4,5 miles längs T17S/T18S till räckviddslinjen R6W/R7W, söderut 2,5 miles längs denna räckviddslinje fram till konturlinjen vid 1000 fot.

Nordöst, därefter sydöst längs konturlinjen vid 1000 fot i omkring 12 miles fram till dess skärningspunkt med R5W/R6W.

Söderut längs räckviddslinjen R5W/R6W i omkring 0,25 mile till konturlinjen vid 1000 fot.

Generellt i sydöstlig riktning längs den slingrande konturlinjen vid 1000 fot som övergår till kartan för Letz Creek, till en punkt på konturlinjen vid 1000 fot som är belägen norr om skärningspunkten mellan Siuslaw River Road och Fire Road.

Söderut längs en rak linje i omkring 0,55 mile som korsar Siuslaw River och skärningspunkten mellan Siuslaw River Road och Fire Road, till konturlinjen vid 1000 fot.

Generellt i sydöstlig riktning längs den slingrande konturlinjen vid 1000 fot som övergår till Roseburg, Oregon-kartan, till konturlinjen vid 1000 fot med gränslinjen för Lane/Douglas County.

Österut i omkring 3,8 miles längs gränslinjen för Lane/Douglas County till skärningspunkten med konturlinjen vid 1000 fot precis öster om South Fork i Siuslaw River.

Generellt i nordlig riktning, därefter i nordöstlig riktning längs konturlinjen vid 1000 fot runt Spencer Butte, och därefter generellt i sydlig riktning till en punkt längs gränslinjen för Lane/Douglas County, 0,5 mile norr om State Highway 99.

Söderut 1,25 miles längs gränslinjen för Lane/Douglas County till konturlinjen vid 1000 fot.

Längs konturlinjen vid 1000 fot runt dalarna Little River, Mosby Creek, Sharps Creek och Lost Creek till skärningspunkten för R1W/R1E och State Highway 58.

Norrut sex miles längs R1W/R1E, till skärningspunkten med konturlinjen vid 1000 fot precis norr om Little Fall Creek.

Gränsen fortsätter längs konturlinjen vid 1000 fot runt Hills Creek, uppför den södra sluttningen av McKenzie River Valley till Ben and Kay Dorris State Park, därefter över och nedåt längs den norra sluttningen runt Camp Creek, Mohawk River och dess bifloder, Calapooia River (tre miles sydöst om staden Dollar), till en punkt där Wiley Creek skär igenom R1E/R1W omkring en mile söder om T14S/T13S.

Norrut 7,5 miles längs R1E/R1W till T12S/T13S vid Cedar Creek.

Västerut fyra miles längs T12S/T13S till konturlinjen vid 1000 fot.

Gränsen fortsätter i generellt nordlig riktning längs konturlinjen vid 1000 fot runt Crabtree Creek, Thomas Creek, North Santiam River (till dess skärningspunkt med Sevenmile Creek) och Little North Santiam River till skärningspunkten mellan konturlinjen vid 1000 fot och R1E/R2E (omkring en mile norr om State Highway 22).

Norrut 14 miles längs R1E/R2E (genom en liten del av Silver Falls State Park) till T6S/T7S,

österut sex miles längs T6S/T7S till R2E/R3E,

norrut sex miles längs R2E/R3E till T5S/T6S,

8,5 miles i nordvästlig riktning fram till skärningspunkten mellan T4S/T5S och R4E/R3E,

österut sex miles längs T4S/T5S till R4E/R5E,

norrut sex miles längs R4E/R5E till T3S/T4S och

österut sex miles längs T3S/T4S till R5E/R6E.

Norrut 10,5 miles längs R5E/R6E till en punkt där den skär igenom gränsen för Mount Hood National Forest omkring tre miles norr om U.S. Highway 26.

Västerut fyra miles och norrut en mile längs skogsgränsen fram till konturlinjen vid 1000 fot (precis norr om Bull Run River).

Norrut längs konturlinjen vid 1000 fot in i Multnomah County, fram till dess skärningspunkt med R4E/R5E.

Norrut i omkring tre miles till gränslinjen för Oregon/staten Washington och

34 miles västerut och sedan norrut längs gränslinjen mellan Oregon och staten Washington tillbaka till utgångspunkten.

7. Huvudsakliga druvsorter

Följande druvsorter används för att framställa icke-mousserande viner och mousserande kvalitetsviner som omfattas av den skyddade geografiska beteckningen ”Willamette Valley”: Pinot noir, pinot gris, chardonnay, riesling, pinot blanc, syrah, cabernet sauvignon, gamay noir och pinot meunier.

Andra druvsorter används i mindre utsträckning, dvs. arneis, albarino, auxerrois, cabernet franc, chenin blanc, dolcetto, gewurztraminer, grüner veltliner, merlot, muller-thurgau, sangiovese, sauvignon blanc, tempranillo, viognier och zinfandel.

8. Beskrivning av samband

Som i alla framgångsrika satsningar som ger ett gott anseende är sambandet med den höga kvaliteten inte enkelt, utan tvärtom komplicerat. De naturliga faktorer som har samband med Willamette Valleys läge är sannolikt de viktigaste aspekterna. Områdets klimatiska, geologiska, geografiska och vinodlingsmässiga förhållanden inverkar avsevärt på slutproduktens kvalitet, men de mänskliga faktorerna, dvs. de aktörer som systematiserar druvodlingen, vinframställningen och saluföringsprocesserna och gör dem enhetliga och därmed skapar trovärdighet, kontroll och ett gott anseende för regionens viner, är också värda ett erkännande.

Jordmån och geologi: De viner av hög kvalitet som är typiska för området Willamette Valley framställs av druvsorter som växer i ett svalt klimat (druvsorterna anges ovan). Druvorna odlas nästan uteslutande antingen i vulkanisk och/eller sedimentär jordmån som har lyfts upp från dalbotten genom tektoniska rörelser vid höjder på 61–305 meter (200–1000 fot), och består på vissa bergssluttningar av lössjord (vindavsatt silt) i det översta skiktet. Bergssluttningarnas jordmån gör att vinstockarna kan rota sig på lämpligt djup och är vattenbindande. Detta ger druvorna näringsämnen som inte är alltför rika (vilket främjar en smidig grönskande tillväxt utan att stressa druvbildningen) och god avrinning och luftning av marken med lös jordmån, vilket i sin tur minskar riskerna för frost och sjukdomar (t.ex. mjöldagg). Bergssluttningarnas jordmån är av tre typer (vulkanisk, sedimentär samt lössjord – glaciär silt) och ger vinstockarna och de resulterande vinerna unika och förutsägbara arom-, smak- mineral- och tillväxtegenskaper. När det gäller pinot noir ger den vulkaniska jordmånen exempelvis ljusa, friska aromer av röda bär och smaker (hallon och sötkörsbär till svarta bigarråer) med en måttlig, fin och mjuk tanninstruktur och mild färg. Den sedimentära jordmånen ger druvorna en mörkare röd till svart färg och aromer och smaker (svarta bigarråer och björnbär till svart vinbär eller huckleberry) med inslag av svamp, bakkryddor, kaffe och svart sylt, med måttlig till hög tanninnivå. Lössjordarna ger ljusare färger (jordgubbe och hallon till sura körsbär) och mindre struktur, med låg tanninnivå och måttlig friskhet. Samtliga viner har måttlig till hög syra och kan lagras.

Geografi: De organoleptiska egenskaper som anses vara unika för Willamette Valley, särskilt för pinot noir, är bland annat de friska inslagen av färsk frukt och syran som uppstår till följd av det skyddade kalla klimatet, varierande karaktär av röda till svarta bär och varierande halter av strukturell fenolsyra eller tanniner beroende på typ av jordmån, höjd och geografiska förhållanden och en bred variation av stilistiska fingeravtryck i takt med att vinmakarnas syn på pinot noirs personlighet utvecklas.

Det svala klimatet mildras av stora vattenmassor som Stilla havet, vilket innebär att dygnstemperaturerna varierar från varma dagar till mycket svala nätter. Pålandsvindarna från havet kyler Willamette Valley med så mycket som 30–40 °F (16,5–22 °C) nattetid. Detta påverkar plantornas syreupptag, ger svalka och bidrar därmed till att bevara den syra som är så karakteristisk för viner med den skyddade geografiska beteckningen ”Willamette Valley”.

Stigningen upp till 244 meter (800 fot) skapar också flera olika mogningsförhållanden som tillgodoser de olika druvsorternas behov och ger ytterligare mångsidighet till följd av anpassningen till klimatförändringarna, med varmare lägen på lägre höjd och svalare lägen på högre höjd, vilket i sin tur ger vinerna en mer mogen och mjuk karaktär, ljusare och friskare bärsmaker och mer syra. Vinet förfinas ytterligare till följd av vinodlingarnas sydliga, västliga eller östliga läge på kullarna eftersom de är vända mot solen. Detta var en verklig fördel i regionens tidiga historia då den var mycket kall, eftersom vinodlingarna anlades så att druvorna mognade perfekt i söderläge.

Vinodlingarnas läge på sluttningarna är en viktig aspekt för druvornas mognad, vattentillförsel, smaker och syra. En lika viktig aspekt är dock den skålformade dalen, som bidrar till de generellt svala klimatförhållandena i denna skyddade dal, som skyddas av Kaskadbergen och bergskedjan Coast Range Mountains i öst respektive bäst, vilka hindrar den varma torra kontinentala väderleken respektive den kalla regniga väderleken från att störa odlingssäsongen. Druvorna når fullständig mognad i denna skyddade behagliga region med sitt svala klimat, samtidigt som syran bibehålls under de svala odlings- och mogningssäsongerna. Denna syra är nödvändig för de viner med hög kvalitet, finess, kraft och strukturell integritet som omfattas av den skyddade ursprungsbeteckningen ”Willamette Valley”. De är utmärkta måltidsviner på kort till medellång sikt, men kan även lagras under lång tid.

Allmänna geografiska faktorer som påverkar icke-mousserande viner och mousserande kvalitetsviner Willamette Valley är belägen precis vid 45:e nordliga breddgraden. Vid denna breddgrad har höjdskillnaderna en avsevärd inverkan på områdets växt- och djurliv. Så små höjdskillnader som 60 meter i vinodlingarna kan försena mognaden med så mycket som 10–14 dagar. Vinstockarna blommar i genomsnitt under tredje veckan i juni (sommarsolståndet), men blomningen inträffar ofta i juli (fyra veckor efter sommarsolståndet). Breddgraden och närheten till det kalla Stilla havet innebär att vädret under odlingssäsongen varierar, även under skördetiden. Vädret i Willamette Valley är i själva verket unikt variabelt jämfört med alla andra vinodlingsregioner på den amerikanska västkusten. Dagsljustimmarna och förändringarna från dag till dag är dessutom tillräckligt kraftiga för att framkalla en fysiologisk reaktion hos lövträd på grund av ljusperioden, även hos vinstockar. Värmesummeringen och ljusperioden i Willamette Valley innebär att det finns ett begränsat antal områden där druvorna kan mogna enhetligt. Få vinodlingar lyckas exempelvis på höjder över 240 meter eller i områden där den årliga genomsnittliga nederbörden överstiger 1300 mm eller i norrläge. De vinodlingar som håller konsekvent god kvalitet är dessutom belägna på sluttningarna, där solljuset faller på vinrankornas blad och värmer jorden på våren. Willamette Valley är en vinodlingsregion där druvsorter som trivs i varma klimat, såsom cabernet sauvignon, inte mognar enhetligt. Willamette Valley är i själva verket en av mycket få vinodlingsregioner med svalt klimat där vinstockarna först planterades på sluttningarna, och INTE nere i dalens kyligare botten.

Mänskliga faktorer och stilistiska alternativ: Willamette Valley är belägen längst norrut i det område där det är möjligt att uppnå enhetlig mognad hos de druvsorter som trivs i svalt klimat som är så viktiga för att framställa icke-mousserande viner eller mousserande kvalitetsviner (t.ex. pinot noir, pinot meunier och chardonnay). Det är områdets läge som ger de icke-mousserande vinerna och mousserande kvalitetsvinerna deras spännande, unika egenskaper, vilket också ger vinmakarna möjlighet att experimentera med stilistiska alternativ. Vinstockarnas blomningstid infaller i genomsnitt kring sommarsolståndet. Druvor som används för att framställa mousserande kvalitetsvin brukar vanligen mogna i mitten av september till sent i september, medan vindruvorna för icke-mousserande vin brukar mogna sent i september till mitten av oktober. Vinodlingarnas läge på sluttningarna möjliggör varma temperaturinversioner under tidig kväll, vilket gör att vinrankorna hinner andas före den sena nattens kyla och temperaturerna under tidiga sommarmorgnar. Förutom skillnader i vinodlingarnas allmänna läge ger läget på sluttningarna även vinmakarna möjlighet att skörda i olika områden och på olika höjder för att ytterligare förstärka de mångskiftande fruktsmakerna och anpassa skörden efter egenskaperna hos varje unik odlingssäsong.

I detta nordliga läge kan smakvariationer uppstå även vid små ändringar i vinodlingarna, exempelvis kloning, rotstockar, planteringsavstånd, höjd och till och med vinmakarens eget arbete. Skillnader mellan angränsande odlingslotter kan ge stilistiska variationer i de mousserande och icke-mousserande vinernas kvalitet.

Vad gäller mousserande kvalitetsvin mognar druvorna i Willamette Valley med komplexa, mogna fruktsmaker, utan att förlora sin höga naturliga syrahalt. Druvorna kan skördas precis när den är mogen allteftersom man rör sig högre upp. Vinstockar som odlas så att de ger enhetlig mognad ger komplexa, delikata fruktsmaker. Mousserande viner av pinot noir och chardonnay har framställts i Willamette Valley sedan det tidiga 1980-talet. I dag finns det över 100 producenter som använder den traditionella framställningsmetoden för mousserande viner och produktionen fortsätter att öka, både räknat i antal producenter och volym.

De druvor som skördas i mitten av september har mogna fruktsmaker, hög naturlig syrahalt och låg alkoholhalt, vilket ger komplexa icke-mousserande viner och mousserande viner av god kvalitet som kan lagras under lång tid. Till följd av läget högt upp på den nordliga breddgraden, närheten till ett kallt hav och områdets regnskuggade sluttande vinodlingar, den dynamiska ljusperioden och den omständigheten att det inte är möjligt att få druvor som trivs i varmare klimat att mogna, ger Willamette Valley de nordamerikanska vinerna en unik ”ny” stil.

Trots att den främsta motiveringen för den geografiska beteckningen utgörs av naturliga faktorer som skapar en unik och exceptionell region, är de sekundära egenskaperna hos Willamette Valley, förutom dessa fysiska egenskaper, de mänskliga faktorerna – perfekt fokus, samarbete, teknisk noggrannhet och forskning samt organisationsmetoder som har väckt intresse världen runt och skapat varaktiga relationer, bland annat i form av industrisamarbeten, till exempel det inledande mötet för International Cool Climate Symposium 1984 och det lyckade firandet av 34-årsdagen för pinot noir som samlade pinot noir-makare från hela världen. Starkt samarbete och produkter som ständigt håller hög kvalitet utvecklar och bidrar till regionens allmänna anseende.

Andra sorter har lyckats här av liknande skäl som pinot noir, men pinot noir är den största orsaken till att området är berömt. Pressen, den akademiska världen, kolleger och konsumenter känner alla till pinot noir-vinerna från Willamette Valley, såväl icke-mousserande som mousserande. Erkännandet är brett och internationellt: viner från Willamette Valley belönades t.ex. med utmärkelsen Decanter World Wine Awards Platinum Best of Show för två år sedan. Robert Parker Jr. konstaterade att ”Oregon äntligen uppfyller sin enorma potential”. Isaac Asimov från New York Times skrev att ”Willamette Valley är en plats där pinot noirs ideal av finess och elegans ständigt infrias”.

9. Ytterligare villkor

Praktiskt taget alla viner från Willamette Valley är sortmässigt bestämda och måste innehålla minst 90 % druvor från den sorten enligt staten Oregons lagar och andra författningar (OAR 845 OLCC-förordningarna).

Vinets ursprung måste anges exakt. För att få använda märkningen för American Viticultural Areas (AVA) måste minst 95 % av vinet i flaskan härröra från detta vinodlingsområde.

Alla viner som omfattas av den skyddade geografiska beteckningen ”Willamette Valley” måste beredas för buteljering i Oregon. Syftet med detta krav är att skydda kvaliteten och druvornas ursprung i enlighet med förutsättningen att en försiktig behandling av dessa ömtåliga viner och underlättande av samarbete för att vinet ska framställas där druvorna odlas är viktiga aspekter. Om ”Willamette Valley AVA” anges som ursprungsmärkning på vinernas etiketter ska hela framställningsprocessen enligt de federala märkningsreglerna [Code Federal Regulation, Title 27 CFR 4.25(e)(3)(iv)] äga rum i Oregon. U.S Alcohol and Tobacco Tax and Trade Bureau (TTB) har i sitt regelverk definierat ett ”fullständigt berett” vin som vin som är ”färdigt att buteljeras, förutom lagring och blandning som inte leder till ändringar av klass och typ”.

Länk till produktspecifikationen

https://willamettewines.com/wp-content/uploads/2020/03/2020-02-GUIDELINES-FOR-PROTECTED-GEOGRAPHICAL-INDICATION-Willamette-Valley.091718.add-092519.100819.030520.pdf

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.

		ISSN 1977-1061
Europeiska unionens officiella tidning		C 58

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	64 årgången 18 februari 2021

Innehållsförteckning		Sida
	II Meddelanden
	MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska kommissionen
2021/C 58/01	Kommissionens tillkännagivande – Teknisk vägledning om tillämpningen av principen om att inte orsaka betydande skada inom ramen för förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens	1
2021/C 58/02	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende M.10142 — Pamplona Capital/Signature Foods) ( 1 )	31

	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska kommissionen
2021/C 58/03	Eurons växelkurs — 17 februari 2021	32
2021/C 58/04	Administrativa kommissionen för samordning av de sociala trygghetssystemen genomsnittliga kostnader för vårdförmåner	33
	UPPLYSNINGAR FRÅN MEDLEMSSTATERNA
2021/C 58/05	Uppdatering av förteckningen över de gränsövergångsställen som avses i artikel 2.8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 om en unionskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna)	35
	UPPLYSNINGAR OM EUROPEISKA EKONOMISKA SAMARBETSOMRÅDET
	Eftas övervakningsmyndighet
2021/C 58/06	Statligt stöd – beslut att inte göra några invändningar	50
2021/C 58/07	Statligt stöd – beslut att inte göra några invändningar	51
2021/C 58/08	Statligt stöd – beslut att inte göra några invändningar	52
2021/C 58/09	Statligt stöd – beslut att inte göra några invändningar	53
2021/C 58/10	Statligt stöd – beslut att inte göra några invändningar	54
2021/C 58/11	Statligt stöd – beslut att inte göra några invändningar	55
2021/C 58/12	Statligt stöd – Beslut att inte göra några invändningar	56

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,2060
JPY	japansk yen	127,94
DKK	dansk krona	7,4368
GBP	pund sterling	0,86960
SEK	svensk krona	10,0413
CHF	schweizisk franc	1,0806
ISK	isländsk krona	155,80
NOK	norsk krona	10,2113
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	25,883
HUF	ungersk forint	359,03
PLN	polsk zloty	4,5012
RON	rumänsk leu	4,8750
TRY	turkisk lira	8,4348
AUD	australisk dollar	1,5573
CAD	kanadensisk dollar	1,5304
HKD	Hongkongdollar	9,3493
NZD	nyzeeländsk dollar	1,6786
SGD	singaporiansk dollar	1,6028
KRW	sydkoreansk won	1 334,77
ZAR	sydafrikansk rand	17,8247
CNY	kinesisk yuan renminbi	7,7886
HRK	kroatisk kuna	7,5705
IDR	indonesisk rupiah	16 959,38
MYR	malaysisk ringgit	4,8702
PHP	filippinsk peso	58,433
RUB	rysk rubel	89,0524
THB	thailändsk baht	36,168
BRL	brasiliansk real	6,4771
MXN	mexikansk peso	24,4836
INR	indisk rupie	87,7940

Datum för antagande av beslutet	11 november 2020
Ärende nr	85838
Beslut nr	131/20/KOL
Eftastat	Norge
Benämning	Regionalt differentierade sociala avgifter 2021
Rättslig grund	Stortingsvedtak om fastsetting av avgifter mv. til folketrygden samt paragraf 23-2 i lag nr 19 av den 28 februari 1997, Folketrygdloven
Typ av åtgärd	Stödordning
Syfte	Regionalstöd
Typ av stöd	Skattenedsättning
Stödnivå	3,1 till 12,4
Varaktighet	1 januari 2021–31 december 2021
Sektorer av ekonomin som berörs	Övergripande – alla sektorer omfattas av riktlinjerna för regionalstöd 2014–2021
Den beviljande myndighetens namn och adress	Norges regering

	V Yttranden
	ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN
	Europeiska kommissionen
2021/C 58/13	Meddelande om allmänt uttagningsprov	57
	DOMSTOLSFÖRFARANDEN
	Efta-domstolen
2021/C 58/14	Begäran om ett rådgivande yttrande från Eftadomstolen enligt beslut av Borgarting Lagmannsrett i ett brottmål mot P (Mål E-15/20)	58
	FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV DEN GEMENSAMMA HANDELSPOLITIKEN
	Europeiska kommissionen
2021/C 58/15	Tillkännagivande om inledande av ett antidumpningsförfarande beträffande import av kalciumkisel med ursprung i Folkrepubliken Kina	60
2021/C 58/16	Tillkännagivande om inledande av ett antidumpningsförfarande beträffande import av superabsorberande polymerer med ursprung i Republiken Korea	73
	FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN
	Europeiska kommissionen
2021/C 58/17	Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende M.10178 — Eni/Aldro EyS/Instalaciones MD) – Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande ( 1 )	84
	ÖVRIGA AKTER
	Europeiska kommissionen
2021/C 58/18	Offentliggörande av det sammanfattande dokument som avses i artikel 94.1 d i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 och av hänvisningen till offentliggörandet av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn	86