7.12.2020

Europeiska unionens officiella tidning

C 422/8

Rådets slutsatser om värnandet av ett fritt och pluralistiskt mediesystem

(2020/C 422/08)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD,

SOM ERINRAR OM DE REFERENSDOKUMENT SOM ANGES I BILAGAN,

SOM ERINRAR OM DET NUVARANDE POLITISKA SAMMANHANGET DÄR

—	ett hållbart (A), pluralistiskt (B) och tillförlitligt (C) mediesystem, särskilt i kristider, är av yttersta vikt,

—	covid-19-pandemin har gjort mediesektorn i EU än mer sårbar då den drabbats av störningar till följd av att dess huvudsakliga reklamintäktskällor kollapsat, samtidigt som efterfrågan på tillförlitlig information och innehåll har ökat avsevärt,

—	globaliseringen och digitaliseringen har skapat en mediemiljö som kännetecknas av onlineplattformar, som har blivit de portaler genom vilka en global publik får gränsöverskridande tillgång till ett överflöd av medieinnehåll och medietjänster som konkurrerar om användarnas begränsade uppmärksamhet,

A. Hållbarhet

KONSTATERAR ATT

covid-19-pandemin har förvärrat några av de största problem som mediesektorn redan har brottats med under ganska lång tid, bland annat

—

kraftiga intäktsminskningar, särskilt för lokala, regionala och traditionella medier, och växande utmaningar för mediesektorns övergripande hållbarhet; detta är en sektor som till stor del består av företag som speglar Europas kulturella och språkliga mångfald, men som ofta inte har den storlek eller ekonomiska tyngd som krävs för att vara verksamma på alleuropeiska och globala marknader,

—

de datadrivna affärsmodeller som används av onlineplattformar (dvs. system för innehållsrekommendationer, personanpassning av innehåll och alla former av riktad reklam) drar i allt snabbare takt ifrån mediernas finansieringsmodeller; utgifterna för digital reklam på plattformar förväntas överstiga utgifterna för reklam i traditionella medier inom en snar framtid,

leverantörer av medietjänster investerar i produktion av innehåll och har ett strikt ansvar medan onlineplattformar som ger tillgång till innehåll från tredje part ofta tjänar pengar på det utan att behöva uppfylla samma skyldigheter; detta kan leda till ojämlika villkor som kan ge vissa marknadsaktörer konkurrensfördelar,

vi måste erinra om vikten av de centrala principerna för finansiering av medieinnehåll som ligger till grund för hela värdekedjan och garanterar mediepluralism; exempelvis kan territoriell och exklusiv tilldelning av licensieringsrättigheter ofta vara avgörande för den audiovisuella mediesektorn; utvecklingen av nya innovativa affärsmodeller är också av stor betydelse,

4.	unionens ekonomiska intressen ska skyddas i enlighet med de allmänna principerna i unionsfördragen, särskilt värdena i artikel 2 i EU-fördraget,

UPPMANAR EU:s MEDLEMSSTATER ATT

erbjuda ett lämpligt och oberoende ramverk för ekonomisk hållbarhet i det nationella medielandskapet, inbegripet statligt stöd, för att stödja återhämtningen från krisen och på så sätt trygga ett pluralistiskt mediesystem på lång sikt; all statlig finansiering eller subventionering bör grundas på objektiva och transparenta kriterier som fastställs på förhand och är fria från politiskt inflytande,

undersöka andra möjliga alternativ och incitament på nationell nivå för att underlätta ytterligare stöd till mediesektorns återhämtning,

UPPMANAR EUROPEISKA KOMMISSIONEN ATT

mildra pandemins negativa effekter på mediesektorn (särskilt avseende mediepluralism) genom att komplettera nationella insatser för statligt stöd och skapa effektiva synergier mellan europeiska initiativ, inbegripet den fleråriga budgetramen, återhämtningsinstrumentet Next Generation EU och andra relevanta EU-program, beroende på vad som är lämpligt,

informera berörda parter om relevanta EU-finansieringsmöjligheter för den kreativa sektorn och mediesektorn genom en EU-omfattande onlineportal,

fortlöpande utvärdera reglerna för statligt stöd och säkerställa ett korrekt genomförande av de EU-regler som är tillämpliga på statligt stöd inom mediesektorn,

10.

i syfte att underlätta stöd från nationella myndigheter, utvärdera tillämpningen av statsstödsreglerna för pressektorn, för att göra lämpliga anpassningar, exempelvis inom ramen för gruppundantagsförordningen; dessa regler bör under inga omständigheter tillåta eller motivera något direkt eller indirekt statligt ingripande i mediernas redaktionella oberoende,

11.

stärka motståndskraften hos mediesektorn som har drabbats hårt av krisen, stimulera dess anpassning för att hantera den digitala omvandlingen och gröna omställningen och främja tillgången till diversifierat och oberoende medieinnehåll i en rättvis och konkurrenskraftig mediemiljö genom handlingsplanen för medier och den audiovisuella sektorn,

12.

precisera onlineplattformars ansvar i lagen om digitala tjänster; eventuella nya specifika skyldigheter för onlineplattformar bör vara adekvata och proportionerliga och ta vederbörlig hänsyn till eventuell inverkan på lika villkor och värnandet av mediepluralism, nya övergripande EU-rättsakter bör vara förenliga med gällande sektorsspecifika rättsliga instrument, såsom direktivet om audiovisuella medietjänster och upphovsrättsdirektivet,

UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA OCH KOMMISSIONEN ATT INOM RAMEN FÖR SINA RESPEKTIVE BEFOGENHETER OCH MED VEDERBÖRLIGT BEAKTANDE AV SUBSIDIARITETSPRINCIPEN

13.

säkerställa en rättslig och ekonomisk ram som gör att leverantörer av medietjänster kan tjäna tillräckligt mycket på sitt innehåll genom att

—	stödja och stimulera utvecklingen av nya, hållbara och samarbetsbaserade affärsmodeller, särskilt för lokala, regionala och traditionella medieföretag,

—	erkänna reklamens betydelse för mediesektorn och dess avgörande roll för att användarna ska ha fri tillgång till information,

—	utvärdera reklamlagstiftningen och därmed sammanhängande dataskyddsåtgärder i den digitala tidsåldern för att säkerställa att dessa underlättar finansieringen av medieinnehåll,

—	bedriva forskning om nätreklamens roll, användning av data, samarbete kring data- och medieinnovation,

—	uppmuntra plattformarna att ge leverantörer av medieinnehåll och upphovsmän skälig ersättning för det innehåll som plattformarna tjänar pengar på och se till att de respekterar immateriella rättigheter,

—	utvärdera behovet av och möjliga sätt att underlätta medieföretagens tillgång till finansieringsmöjligheter så att de kan komma till rätta med likviditetsbrister,

B. Pluralism

KONSTATERAR ATT

14.

värnandet av mediepluralism primärt omfattas av EU-medlemsstaternas befogenheter, men EU-institutionerna bör också respektera mediernas frihet och mångfald vid utövandet av sina respektive befogenheter; mångfalden i de olika nationella medielandskapen i Europa är ett viktigt uttryck för medlemsstaternas kulturella mångfald och måste erkännas som sådant,

15.

yttrandefrihet, mediefrihet och mediepluralism tillhör Europeiska unionens demokratiska värden, i enlighet med artikel 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna; skyddet av dem är ett av de övergripande målen för mediereglering; de är avgörande för en livskraftig demokrati där dessa principer och grundläggande rättigheter upprätthålls,

16.

begreppet mediepluralism har många aspekter och innefattar alla åtgärder som säkerställer tillgång till olika informations- och innehållskällor och gör det möjligt för olika aktörer med skilda åsikter att ha lika möjligheter att nå ut till allmänheten via medierna,

17.

det är av central betydelse för leverantörer av medieinnehåll att den klyfta som finns mellan det som användarna letar efter online och det innehåll som finns att tillgå kan överbryggas; en fördjupad kunskap om informationshantering, sökmotorindexering och matchning av sökord är följaktligen att betrakta som ett av kärnkompetensområdena för leverantörer av medieinnehåll online,

FRAMHÅLLER ATT

18.

vi lever i ett hybridmediesystem (offline och online), där alla typer av medietjänster och former av innehåll bidrar till ett pluralistiskt medielandskap; information, nyheter och aktuella frågor, kulturellt, lokalt och regionalt innehåll samt innehåll i utbildnings- och underhållningssyfte förmedlar och speglar värderingarna i vårt samhälle,

19.

ett dualistiskt mediesystem som består av stabila, adekvat finansierade och framtidsorienterade public service-medier och privata medieföretag är väl utformat för att bidra till mediepluralism; den allt större mängden användargenererat innehåll online bidrar dessutom också till mångfalden av innehåll i det mediala ekosystemet online, men det måste särskiljas från redaktionellt medieinnehåll,

20.

starka nätverkseffekter i plattformsekonomin bidrar till nya former av marknadskoncentration och monopoliseringstendenser kan observeras, vilket kan ha en negativ inverkan på mediepluralism; förutom de tidigare problemen med begränsad överföringskapacitet tillkommer nu problem som rör öppenhet, icke-diskriminering, sökbarhet och upptäckbarhet,

ÄR ENIGT OM ATT

21.

medielandskapet på grund av den digitala utvecklingen och mediekonvergensen blir alltmer komplext och att verktygen för att säkerställa mediepluralism ständigt måste omprövas och omdefinieras; under rådande omständigheter bör följande viktiga frågor övervägas inom den framtida mediepolitiken:

Tillgänglighet och icke-diskriminering

—	hur man kan säkerställa förekomst (tillgång) och användarvänlighet (tillgänglighet) när det gäller olika innehåll online,

—	icke-diskriminerande regler för onlineplattformar som fyller en grindvaktsfunktion med avseende på medieinnehållsleverantörers åtkomst och likabehandling,

Öppenhet och självständighet för användarna

—

regler om öppenhet som gäller för onlineplattformar och innebär att de centrala kriterierna för aggregering, urval och presentation av medieinnehåll och deras viktning, inbegripet information om hur de använda algoritmerna fungerar, offentliggörs samtidigt som företagshemligheter respekteras, tjänsternas integritet skyddas och befintlig lagstiftning som förordningen om förhållandet mellan näringsidkare och onlineplattformar och dataskyddsförordningen beaktas,

—	den information som lämnas ska formuleras på ett språk som är enkelt, koncist och begripligt för användarna, så att de kan fatta välgrundade beslut,

—	erbjudanden om personanpassat innehåll bör baseras på kriterier som har tillhandahållits frivilligt och/eller valts ut av användaren för att öka användarnas självständighet,

Sökbarhet och upptäckbarhet

—	algoritmer som påverkar de resultat som användarna aktivt söker efter (sökbarhet) och det medieinnehåll som användarna passivt exponeras för (upptäckbarhet) samt deras inverkan på användarens mediekonsumtion,

—	sådana insatser som pluralisminriktade regler om vad som måste visas (ökad sökbarhet och upptäckbarhet) för aktörer som ger tillgång till och organiserar medieinnehåll, med beaktande av sådan ny teknik som röstassistenter,

—	alla kriterier för ökad sökbarhet och upptäckbarhet för medieerbjudanden bör främja pluralism och kulturell mångfald och inte vara kopplade till själva innehållet,

Koncentration på mediemarknaden och tillgång till data

—	strategier för att bedöma relevanta marknader och koncentration på mediemarknaden mot bakgrund av mediekonvergens, globalisering och digitalisering, med beaktande av vikten av tillgången till medieaktörers marknadsandelsdata,

—	rättvis tillgång, i enlighet med tillämplig dataskyddslagstiftning, för skapare av innehåll, medieföretag och tillsynsmyndigheter till relevanta data som samlats in av dominerande marknadsaktörer så att de förstnämnda på ett effektivt sätt kan vända sig till relevanta målgrupper och reklamgrupper,

—

när det gäller konkurrenslagstiftning, möjliggörande av samarbete mellan leverantörer av medietjänster – offentliga och privata – för att bilda allianser och framgångsrikt kunna producera och distribuera medieinnehåll av allmänintresse utan att vara beroende av stora plattformar samtidigt som man noggrant beaktar den möjliga inverkan på mediepluralism,

NOTERAR ATT

22.

det finns en ökande tematisk överlappning mellan arbetet i arbetsgruppen för audiovisuella frågor och arbetet i andra arbetsgrupper, och ett behov av att säkerställa ett tillräckligt utbyte med dem som arbetar med medierelaterade frågor; dessutom är det lämpligt att anpassa namnet på arbetsgruppen för audiovisuella frågor för att spegla de förändringar som mediekonvergensen medför,

UPPMANAR EU:S MEDLEMSSTATER ATT

23.

ytterligare utvärdera och ta fram nationella åtgärder för att bedöma mediepluralism för att kunna garantera att användarna exponeras för ett varierat innehåll och till fullo kan åtnjuta yttrandefrihet och rätt till information,

24.

ta vederbörlig hänsyn till dessa rådsslutsatser i kommande nationell medielagstiftning och nationella politiska åtgärder för att på ett adekvat sätt värna mediepluralism,

UPPMANAR EUROPEISKA KOMMISSIONEN ATT

25.

fortsätta och vidareutveckla forskning för att identifiera potentiella risker för mediepluralism och få en djupare kunskap om de redaktionella mediernas ändrade ställning i förhållande till sociala medier, sökmotorer, videodelningsplattformar och andra medieplattformar; därvid bör begreppen inom informationsvetenskapen uttryckligen beaktas,

26.

ta hänsyn till medlemsstaternas behörighet att anta åtgärder för att uppnå sociala, kulturella och demokratiska mål utifrån deras språkliga mångfald, nationella och regionala särdrag och deras intresse av att upprätthålla allmänhetens tillgång till olika typer av information och innehåll,

27.

verka för ett politiskt helhetsperspektiv med beaktande av rättsliga, politiska och ekonomiska variabler som är relevanta för att värna mediepluralism och mediefrihet och vara särskilt medveten om de möjliga effekterna av regleringsinitiativ som inte traditionellt betraktas som mediereglering men som har stor inverkan på mediepluralism; denna helhetssyn ska utarbetas med utgångspunkt i den tillkännagivna europeiska handlingsplanen för demokrati, handlingsplanen för medier och den audiovisuella sektorn och paketet om digitala tjänster,

28.

stärka den övergripande samstämmigheten i regelverket genom att uttryckligen och strukturellt beakta mediepluralism i lagstiftningsprocessen vid konsekvensbedömningar av lagstiftningsinitiativ,

29.

inrätta ett europeiskt medieforum, där alla berörda parter årligen kan diskutera aktuella mediepolitiska frågor,

C. Tillförlitlighet

KONSTATERAR ATT

30.

desinformation utgör ett hot mot demokratiska processer, folkhälsa och samhällen och kan främja hatpropaganda och uppmaningar till våld online och offline samt undergräva förtroendet för demokratiska statliga strukturer och processer som är avgörande för att kunna garantera press- och mediefriheten,

31.

det är avgörande att slå vakt om ett trovärdigt mediesystem, något som särskilt framkommit under covid-19-krisen, för att säkerställa att alla medborgare kan delta i den demokratiska debatten genom välgrundat beslutsfattande som är fritt från otillbörligt politiskt inflytande, påtryckningar som hör samman med tredje parts politik, manipulativ inblandning och effekterna av desinformation,

32.

leverantörer av redaktionella medietjänster konkurrerar på plattformar om användarnas uppmärksamhet med andra skapare av innehåll som ofta inte följer samma redaktionella standarder; sensationalistiskt och provokativt innehåll används ofta för att maximera gensvaret och reklamintäkterna,

FRAMHÅLLER ATT

33.

skyddet av mediepluralism också innebär att man garanterar användarnas frihet att delta i och interagera med medieinnehåll online utan att frukta eller riskera trakasserier genom att man värnar om de grundläggande värdena i ett fritt mediesystem, vilket innefattar skydd av yttrandefriheten, skydd mot våld och hat, skydd av den mänskliga värdigheten, skydd av minderåriga och konsumentskydd,

34.

det blir allt vanligare att innehåll från europeiska eller icke-europeiska länder sprids, vilket i allt högre grad inbegriper innehåll som kränker de grundläggande värdena i de europeiska och nationella mediesystemen,

35.

några få onlineplattformar, som har sitt ursprung utanför Europa, påverkar i allt högre grad tillgången till medieinnehåll för användare i hela EU,

ÄR ENIGT OM ATT

36.

en effektiv brottsbekämpning försvåras av att de befintliga förfarandena för gränsöverskridande brottsbekämpning ofta är komplicerade, långvariga, ineffektiva och saknar ett ändamålsenligt skydd för allmänheten; de nationella regleringsmyndigheterna bör därför sträva efter att hitta effektivare gemensamma regler och verkställighetsförfaranden för innehåll som är tillgängligt online och distribueras över nationella gränser,

37.

större plattformar som fungerar som grindvakter ofta utövar ”sekundär” kontroll över innehåll som redan uppfyller redaktionella standarder och tillämpliga rättsliga bestämmelser,

38.

det för att hitta lämpliga och individuella lösningar är avgörande att särskilja de olika yttringarna av falskt och vilseledande innehåll och identifiera typiska metoder för spridning av desinformation (t.ex. genom samordnat icke-autentiskt beteende),

39.

stater och administrativa tillsynsmyndigheter samt privata plattformsleverantörer, mot bakgrund av betydelsen av yttrandefrihet, bör avstå från att definiera vad som är kvalitetsinnehåll eller hur tillförlitligt själva innehållet är; detta bör inte hindra plattformar från att främja offentlig kommunikation och offentliga tillkännagivanden vid kriser eller nödsituationer,

UPPMANAR EU:S MEDLEMSSTATER ATT

40.

främja mediekompetens i enlighet med rådets slutsatser om mediekompetens i en värld i ständig förändring och särskilt stödja nationella åtgärder för mediekompetens som bekämpar desinformation, stärker användarnas motståndskraft och vänder sig till medborgare i alla åldersgrupper,

41.

uppmuntra sina nationella regleringsmyndigheter att samarbeta med andra nationella regleringsmyndigheter, särskilt inom den europeiska gruppen av regleringsmyndigheter för audiovisuella medietjänster (Erga), och utvärdera nationella regler om rättsligt och administrativt samarbete samt lämpligheten av de oberoende nationella mediemyndigheternas befogenheter att hantera digitala utmaningar och verkställa befintliga bestämmelser,

UPPMANAR EUROPEISKA KOMMISSIONEN ATT

42.

vidta lämpliga åtgärder på grundval av tidigare bedömningar av genomförandet av uppförandekoden om desinformation och i linje med den övergripande principen om yttrandefrihet, för att identifiera befintliga brister och förebygga skada för allmänheten genom att ta itu med manipulativa spridningsmetoder för desinformation, bland annat inom ramen för den tillkännagivna europeiska handlingsplanen för demokrati,

43.

stärka EU:s medielagstiftning med avseende på de nya digitala utmaningarna med tonvikt på gränsöverskridande innehållsdistribution genom att optimera förfarandena och funktionssättet för principen om ursprungsland för att garantera att gränsöverskridande tillsyn över att medielagstiftningen följs effektivt kan skydda medieanvändare, konsumenter och minderåriga,

44.

stärka den faktiska verkställbarheten av befintliga regler i gränsöverskridande fall, stödja samförståndsavtalet om förenklade förfaranderegler för gränsöverskridande brottsbekämpning som utarbetats av de nationella regleringsmyndigheterna inom Erga och stärka stödet för förvaltningen, genomförandet och antagandet av detta samarbetsavtal,

UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA OCH KOMMISSIONEN ATT INOM RAMEN FÖR SINA RESPEKTIVE BEFOGENHETER OCH MED VEDERBÖRLIGT BEAKTANDE AV SUBSIDIARITETSPRINCIPEN

45.

främja framtagandet av strukturella och förfarandemässiga indikatorer för nyhets- och medieföretagens trovärdighet och därigenom främja efterlevnaden av yrkesnormer och yrkesetik,

46.

samarbeta med organisationer i det civila samhället, forskare, professionella journalister och andra relevanta experter för att ta fram verktyg för att identifiera desinformation (dvs. genom tekniska faktakontroller) för att göra medborgarna medvetna om eventuella farhågor kring den aktuella informationens tillförlitlighet,

47.

stödja utvecklingen av det europeiska observatoriet för digitala medier i arbetet med att upptäcka och avslöja desinformationskampanjer i olika sociala nätverk och digitala medier, i enlighet med EU:s åtgärdsplan mot desinformation.

BILAGA

Referensdokument

Europeiska rådet

—	Slutsatser som antogs vid Europeiska rådets extra möte den 1 och 2 oktober 2020 (EUCO 13/20).

Europeiska unionens råd

—	Slutsatser från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om mediefrihet och mediepluralism i den digitala miljön (EUT C 32, 4.2.2014, s. 6).

—	EU:s riktlinjer om mänskliga rättigheter vad gäller yttrandefrihet online och offline, vilka antogs av rådet (utrikes frågor) [...] den 12 maj 2014.

—	Rådets slutsatser om en stärkt ställning för europeiskt innehåll i den digitala ekonomin (EUT C 457, 19.12.2018, s. 2).

—	Rådets slutsatser om mediekompetens i en värld i ständig förändring (EUT C 193, 9.6.2020, s. 23).

Europeiska kommissionen

—	Media pluralism in the Member States of the European Union, SEC(2007) 32, (inte översatt till svenska).

—	Guidelines for EU support to media freedom and media integrity in enlargement countries, 2014-2020, (inte översatt till svenska), GD Utvidgning, 2014.

—	Assessment of the Code of Practice on Disinformation - Achievements and areas for further improvement (SWD(2020) 180 final), (inte översatt till svenska).

—	Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: 2020 års rapport om rättsstatsprincipen – Rättsstatssituationen i EU, […] COM(2020) 580 final.

Europeiska kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik

—	Gemensamt meddelande till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Gripa in mot covid-19-desinformation – Kolla fakta, JOIN(2020) 8 final.

Europarådet

—	Recommendation CM/Rec(2018)1[1] of the Committee of Ministers to member States on media pluralism and transparency of media ownership, (inte översatt till svenska).

—	Recommendation CM/Rec(2018)2 of the Committee of Ministers to member States on the roles and responsibilities of internet intermediaries, (inte översatt till svenska).

—	Declaration by the Committee of Ministers on the financial sustainability of quality journalism in the digital age, Decl(13/02/2019)2, (inte översatt till svenska).

—	Recommendation CM/Rec(2020)1 of the Committee of Ministers to member States on the human rights impacts of algorithmic systems, (inte översatt till svenska).

Centrumet för mediernas frihet och mångfald

—	European Union competencies in respect of media pluralism and media freedom, (inte översatt till svenska), Centrumet för mediernas frihet och mångfald, 2013.

—	Parcu, P. L., New digital threats to media pluralism in the information age, RSCAS 2019/19, (inte översatt till svenska), Europeiska universitetsinstitutet.

—	Stasi, M. L., Ensuring Pluralism in Social Media Markets: Some Suggestions, (inte översatt till svenska), RSCAS 2020/05, Europeiska universitetsinstitutet.

—

Brogi, E., Carlini, R., Nenadic, I., Parcu, P. L., de Azevedo Cunha, M. V., Monitoring Media Pluralism in the Digital Era. Application of the Media Pluralism Monitor in the European Union, Albania and Turkey in the years 2018–2019, (inte översatt till svenska), RSCAS, Europeiska universitetsinstitutet, 2020.

Andra studier

—	Independent Study on Indicators for Media Pluralism in the Member States – Towards a Risk-Based Approach, (inte översatt till svenska), K. U. Leuven – ICRI, Jönköping International Business School - MMTC, Central European University - CMCS, Ernst & Young Consultancy Belgium, 2009.

—	A free and pluralistic media to sustain European democracy, (inte översatt till svenska), högnivågruppen för mediernas frihet och mångfald, 2013.

—	Internal Media Plurality in Audiovisual Media Services in the EU: Rules & Practices, (rapport från Erga, inte översatt till svenska), 2018.

—	ERGA Report on disinformation: Assessment of the implementation of the Code of Practice, 2020, (inte översatt till svenska).

		ISSN 1977-1061
Europeiska unionens officiella tidning		C 422

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	63 årgången 7 december 2020

Innehållsförteckning		Sida
	II Meddelanden
	MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska kommissionen
2020/C 422/01	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende M.9868 — Raytheon Technologies Corporation/Saudi Arabian Oil Company/Middle East Cyber Services JV) ( 1 )	1
2020/C 422/02	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende M.9884 — Thoma Bravo/Madison Dearborn Partners/Axiom) ( 1 )	2
2020/C 422/03	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende M.9799 — Goldman Sachs/Summa Equity/EcoOnline) ( 1 )	3
2020/C 422/04	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende M.9903 — SoftBank Group/Mizuho Financial Group/One Tap BUY) ( 1 )	4
2020/C 422/05	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende M.9858 — Bosch Group/ELCO Group/JV) ( 1 )	5
2020/C 422/06	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende M.10011 — ORIX/Cambourne/ORIX India Wind/GEH Assets) ( 1 )	6
2020/C 422/07	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende M.9989 — BB Holding Investment/Duferdofin-Nucor) ( 1 )	7

	V Yttranden
	FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN
	Europeiska kommissionen
2020/C 422/10	Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende M.10063 – Mitsubishi UFJ Lease & Finance/Hitachi Capital) Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande ( 1 )	17
2020/C 422/11	Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende: M.10057 — Schlumberger/CEA/Genvia JV) Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande ( 1 )	19

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,2159
JPY	japansk yen	126,44
DKK	dansk krona	7,4429
GBP	pund sterling	0,90282
SEK	svensk krona	10,2578
CHF	schweizisk franc	1,0822
ISK	isländsk krona	152,10
NOK	norsk krona	10,6598
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	26,518
HUF	ungersk forint	358,57
PLN	polsk zloty	4,4769
RON	rumänsk leu	4,8725
TRY	turkisk lira	9,4636
AUD	australisk dollar	1,6387
CAD	kanadensisk dollar	1,5633
HKD	Hongkongdollar	9,4240
NZD	nyzeeländsk dollar	1,7254
SGD	singaporiansk dollar	1,6206
KRW	sydkoreansk won	1 320,60
ZAR	sydafrikansk rand	18,4674
CNY	kinesisk yuan renminbi	7,9421
HRK	kroatisk kuna	7,5415
IDR	indonesisk rupiah	17 222,37
MYR	malaysisk ringgit	4,9366
PHP	filippinsk peso	58,430
RUB	rysk rubel	90,0679
THB	thailändsk baht	36,672
BRL	brasiliansk real	6,2759
MXN	mexikansk peso	24,1091
INR	indisk rupie	89,6755

	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Rådet
2020/C 422/08	Rådets slutsatser om värnandet av ett fritt och pluralistiskt mediesystem	8
	Europeiska kommissionen
2020/C 422/09	Eurons växelkurs — 4 december 2020	16

	Rättelser
	Rättelse till Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende M.9684 — Parks Bottom/Omers/Accor/Fairmont Hotels) ( EUT C 419, 4.12.2020 )	20


	(1) Text av betydelse för EES.