Resolution från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om en EU-arbetsplan för idrott (1 januari 2021–30 juni 2024)

(2020/C 419/01)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD OCH FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET,

1.

SOM ERINRAR om artikel 6 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, där det anges att idrott är ett område där åtgärder på EU-nivå bör stödja, samordna och komplettera medlemsstaternas åtgärder,

2.

SOM ERINRAR om att unionen ska bidra till att främja europeiska idrottsfrågor och då ska beakta idrottens specifika karaktär, dess strukturer som bygger på frivilliga insatser samt dess sociala och pedagogiska funktion (1),

3.

SOM ERINRAR om att målen för unionens insatser ska vara att utveckla idrottens europeiska dimension genom att främja rättvisa och öppenhet i idrottstävlingar och samarbetet mellan organisationer och myndigheter med ansvar för idrott samt genom att skydda idrottsutövarnas fysiska och moraliska integritet, särskilt när det gäller de yngsta utövarna (2),

4.

SOM ÄR MEDVETNA OM att idrott kan bidra till att EU:s övergripande politiska prioriteringar uppnås, särskilt målen för olika andra politikområden såsom utbildning, hälsa, ungdomsfrågor, sociala frågor, inkludering, jämlikhet, jämställdhet mellan kvinnor och män, stads- och landsbygdsutveckling, transport, miljö, turism, sysselsättning, innovation, hållbarhet, digitalisering och ekonomi, och att dessa politikområden kan stödja främjandet av idrott genom sektorsövergripande samarbete,

5.

SOM UNDERSTRYKER att idrott i enlighet med FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling också är en viktig faktor för hållbar utveckling (3) och därför kan bidra till att målen för hållbar utveckling uppnås

6.

SOM ERINRAR OM resolutionerna från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om en EU-arbetsplan för idrott för 2011–2017 (4), 2014–2017 (5) och 2017–2020 (6),

7.

SOM VÄLKOMNAR resultaten av genomförandet av EU-arbetsplanen för idrott 2017–2020 samt kommissionens rapport om dess genomförande och relevans (7),

8.

SOM ÄR MEDVETNA om behovet av lämpligt samarbete med idrottsrörelsen och andra berörda aktörer och med behöriga internationella statliga och icke-statliga organisationer, däribland Europarådet, Världshälsoorganisationen (WHO), FN:s drog- och brottsbekämpningsbyrå (UNODC), Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur (Unesco) och Världsantidopningsbyrån (Wada),

INRÄTTAR EN EU-ARBETSPLAN FÖR IDROTT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 2021–30 JUNI 2024:

9.

de VÄGLEDANDE MÅLEN för denna EU-arbetsplan för idrott (nedan kallad EU-arbetsplanen) är att — stärka en integritets- och värdebaserad idrott inom EU, — stärka idrottssektorns återhämtning och kristålighet under och efter covid-19-pandemin, — stödja en hållbar och evidensbaserad idrottspolitik, — öka deltagandet i idrott och hälsofrämjande fysisk aktivitet för att främja en aktiv och miljövänlig livsstil, social sammanhållning och aktivt medborgarskap, — genom sektorsövergripande samarbete säkerställa att man inom andra EU-politikområden är medveten om det viktiga bidrag som idrotten kan ge till Europas socialt och miljömässigt hållbara tillväxt, digitalisering och återhämtning från covid-19-pandemin och framtida resiliens, samt till att målen för hållbar utveckling uppnås, — stärka den internationella dimensionen av EU:s idrottspolitik, särskilt genom utbyte och samarbete med regeringar och aktörer utanför EU, — tillhandahålla en uppföljning av de tre tidigare EU-arbetsplanerna för idrott och andra idrottsrelaterade EU-dokument, såsom rådets slutsatser och resolutioner, — fortsätta utbytet av kunskap och erfarenheter mellan EU:s medlemsstater och kommissionen, — intensifiera dialogen och samarbetet på EU-nivå med idrottsrörelsen och andra berörda aktörer och institutioner, både inom och utanför området idrott och fysisk aktivitet, — på lämpligt sätt stödja genomförandet av kapitlet om idrott i programmet Erasmus+;

10.

EU-arbetsplanen omfattar följande prioritetsområden: — skydd av integritet och värden inom idrotten, — idrottens socioekonomiska och miljömässiga dimensioner, — främjande av deltagandet i idrott och hälsofrämjande fysisk aktivitet; konkreta nyckelfrågor, teman, mål, arbetsformer, möjliga resultat, måldatum och ansvarsområden anges och förklaras i bilagorna I och II till detta dokument;

11.

EU-arbetsplanen är ett flexibelt instrument; det kan bli nödvändigt med senare ändringar för att i god tid reagera på kommande eller oväntade händelser och angelägna frågor inom området idrott och fysisk aktivitet, samtidigt som hänsyn tas till prioriteringarna för rådets kommande ordförandeskap,

UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA ATT

12.

medverka till genomförandet av denna EU-arbetsplan och i förekommande fall bidra till de olika arbetsformerna med sin sakkunskap och erfarenhet,

13.

överväga att vid utformningen av idrottspolitiken och annan relevant politik på nationell och subnationell nivå beakta de kunskaper och resultat som erhållits vid genomförandet av EU-arbetsplanen, samtidigt som subsidiaritetsprincipen och idrottens oberoende respekteras,

14.

informera, och vid behov samråda med, den nationella idrottsrörelsen och andra berörda aktörer om genomförandet av denna EU-arbetsplan och sprida kunskaperna och resultaten, i syfte att underlätta verksamhetens praktiska relevans och synlighet,

UPPMANAR ORDFÖRANDESKAPEN I RÅDET ATT

15.

beakta denna EU-arbetsplan vid utarbetandet av sina program och bygga vidare på de resultat som redan uppnåtts,

16.

överväga att anordna möten på arbetsnivå med relevanta företrädare för idrottsrörelsen och andra aktörer inom idrotten, bland annat för att utbyta information om genomförandet av EU-arbetsplanen, undersöka ömsesidiga ambitioner och informera om planerade prioriteringar för de kommande ordförandeskapen i rådet (8),

17.

mot slutet av den period som denna resolution omfattar och på grundval av en rapport som utarbetas av kommissionen lägga fram förslag till ett nytt utkast till EU-arbetsplan för den efterföljande perioden, om så är lämpligt,

UPPMANAR KOMMISSIONEN ATT

18.

tillsammans med medlemsstaterna, idrottsrörelsen och andra berörda aktörer medverka till genomförandet av denna EU-arbetsplan och stödja medlemsstaterna med sin sakkunskap och sina erfarenheter från alla relevanta politikområden, i enlighet med bilagorna I och II till denna resolution,

19.

bidra till en evidensbaserad politik i EU och dess medlemsstater, särskilt genom studier och undersökningar,

20.

fortsätta att informera medlemsstaterna, idrottsrörelsen och andra berörda aktörer om pågående och planerade initiativ och finansieringsmöjligheter inom idrottsområdet och inom andra av EU:s politikområden som är relevanta för idrott och vid behov i förväg samråda med medlemsstaterna, genom rådets relevanta förberedande organ och kanaler (9), om genomförandet av specifika initiativ inom EU-arbetsplanen,

21.

främja integreringen av idrott och fysisk aktivitet i andra av EU:s politikområden,

22.

sprida de kunskaper och resultat som erhållits vid genomförandet av denna EU-arbetsplan för att säkerställa aktiviteternas praktiska relevans och synlighet,

23.

överväga att tillhandahålla en onlineplattform för lagring och utbyte av rapporter, bästa praxis eller relevanta dokument för att underlätta informationsutbytet mellan medlemsstaterna,

24.

under det första halvåret 2023 lägga fram en rapport på grundval av frivilliga bidrag från medlemsstaterna om EU-arbetsplanens genomförande och relevans, vilken kommer att ligga till grund för utarbetandet av en eventuell ny EU-arbetsplan under det första halvåret 2024,

UPPMANAR IDROTTSRÖRELSEN OCH ANDRA BERÖRDA AKTÖRER ATT

25.

tillsammans med medlemsstaterna och kommissionen medverka till genomförandet av denna EU-arbetsplan och bidra till de olika arbetsformerna med sin sakkunskap och erfarenhet,

26.

överväga att sprida de kunskaper och resultat som erhållits vid genomförandet av denna EU-arbetsplan och att beakta dem i sin egen verksamhet,

---

(1)  Se artikel 165.1 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

(2)  Se artikel 165.2 i EUF-fördraget.

(3)  https://www.un.org/ga/search/view_doc.asp?symbol=A/RES/70/1&Lang=E, se punkt 37.

(4)  EUT C 162, 1.6.2011, s. 1.

(5)  EUT C 183, 14.6.2014, s. 12.

(6)  EUT C 189, 15.6.2017, s. 5.

(7)  Dok. 9469/20 + ADD 1.

(8)  Detta möte skulle till exempel kunna äga rum i anslutning till EU:s årliga forum för idrott. Från EU:s sida skulle deltagarna i detta möte kunna vara företrädare för den innevarande ordförandeskapstrion, den kommande ordförandeskapstrion och kommissionen.

(9)  I synnerhet rådets arbetsgrupp för idrottsfrågor.

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende M.10013 — Vestas/MHI Vestas JV)

(Text av betydelse för EES)

(2020/C 419/02)

Kommissionen beslutade den 27 november 2020 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den inre marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1). Beslutet i sin helhet finns bara på engelska och kommer att offentliggöras efter det att eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas

—	under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—	i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv) under Celexnummer 32020M10013. EUR-Lex ger tillgång till unionslagstiftningen via internet.

---

(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende M.9723 — Showa Denko K.K./Hitachi Chemical Company)

(Text av betydelse för EES)

(2020/C 419/03)

Kommissionen beslutade den 8.4.2020 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den inre marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1). Beslutet i sin helhet finns bara på engelska och kommer att offentliggöras efter det att eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas

—	under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—	i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv) under Celexnummer 32020M9723. EUR-Lex ger tillgång till unionslagstiftningen via internet.

---

(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende M.9725 — Ardian/Groupe Cérélia)

(Text av betydelse för EES)

(2020/C 419/04)

Kommissionen beslutade den 26 februari 2020 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den inre marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1). Beslutet i sin helhet finns bara på franska och kommer att offentliggöras efter det att eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas

—	under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—	i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv) under Celexnummer 32020M9725. EUR-Lex ger tillgång till unionslagstiftningen via internet.

---

(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende M.9675 — Apollo Capital Management/Lopesan Group/IFA Faro Hotel/IFA Buenaventura Hotel)

(Text av betydelse för EES)

(2020/C 419/05)

Kommissionen beslutade den 8 april 2020 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den inre marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1). Beslutet i sin helhet finns bara på engelska och kommer att offentliggöras efter det att eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas

—	under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—	i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv) under Celexnummer 32020M9675. EUR-Lex ger tillgång till unionslagstiftningen via internet.

---

(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende M.9684 — Parks Bottom/Omers/Accor/Fairmont Hotels)

(Text av betydelse för EES)

(2020/C 419/06)

Kommissionen beslutade den 11 mars 2020 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den inre marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1). Beslutet i sin helhet finns bara på engelska och kommer att offentliggöras efter det att eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas

—	under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—	i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv) under Celexnummer 32020M9684. EUR-Lex ger tillgång till unionslagstiftningen via internet.

---

(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende M.9769 — VW Group/Munich RE Group/JV)

(Text av betydelse för EES)

(2020/C 419/07)

Kommissionen beslutade den 15 april 2020 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den inre marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1). Beslutet i sin helhet finns bara på engelska och kommer att offentliggöras efter det att eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas

—	under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—	i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv) under Celexnummer 32020M9769. EUR-Lex ger tillgång till unionslagstiftningen via internet.

---

(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.

Slutsatser från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om främjande av sektorsövergripande samarbete till förmån för idrott och fysisk aktivitet i samhället

(2020/C 419/08)

RÅDET OCH FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET,

SOM ERINRAR OM ATT

1.

i rådets rekommendation av den 26 november 2013 om befrämjande av hälsofrämjande fysisk aktivitet i alla sektorer (1) rekommenderas bland annat att medlemsstaterna ska sträva efter en verkningsfull policy för HFA (2) genom att utarbeta en sektorsövergripande strategi som inbegriper olika politikområden, bland annat idrott, folkhälsa, utbildning, miljö och transport, samt andra relevanta sektorer i överensstämmelse med nationella förhållanden (3),

2.

i rådets slutsatser av den 15 december 2015 om främjande av motoriska färdigheter, fysisk aktivitet och idrottsverksamhet för barn uppmanas medlemsstaterna att överväga genomförandet av sektorsövergripande strategier, med bland annat sektorerna för utbildning, ungdomsfrågor och hälsa- och sjukvård, för att främja fysisk aktivitet och motoriska färdigheter bland de yngsta barnen, (4)

3.

i rådets slutsatser av den 9 december 2017 om tränarnas roll i samhället understryks behovet att ge tränarutbildningen en internationell och sektorsövergripande dimension genom integration av goda exempel och användbara arbetsmetoder från ungdomsarbete, såsom icke-formellt och informellt lärande, arbete med personer med särskilda behov och entreprenörskap (5),

4.

i rådets slutsatser av den 13 december 2018 om idrottens ekonomiska aspekter och socioekonomiska fördelar uppmanas medlemsstaterna att stödja och sprida idén om att bredda åskådliggörandet av idrottens ekonomiska dimension genom att inkludera socioekonomiska aspekter, särskilt frivilligarbete, hälsoekonomiska aspekter och innovation, på europeisk och nationell nivå, och genom att öka samarbetet mellan olika sektorer (6),

5.

i rådets slutsatser av den 11 juni 2020 om att stärka tränares förmåga genom att förbättra möjligheterna att förvärva färdigheter och kompetens uppmanas idrottsrörelsen att, i samarbete med relevanta institutioner på EU-nivå samt nationell, regional och lokal nivå, förbättra det sektorsövergripande samarbetet så att man kan tillämpa nya insikter och metoder i det dagliga arbetet och involvera forsknings- och innovationssektorn i utvecklingen av utbildningsprogram för tränare (7),

6.

i rådets slutsatser av den 29 juni 2020 om covid-19-pandemins effekter och återhämtningen inom idrottssektorn uppmanas medlemsstaterna att främja sektorsövergripande samarbete och samråd inom områden som är relevanta för idrott på alla nivåer, bland annat med idrottsrörelsen, den idrottsrelaterade företagssektorn och andra berörda aktörer, för att på ett effektivt sätt hantera de svårigheter som idrottssektorn står inför på grund av covid-19-pandemin och stärka idrottens ställning i samhället (8),

7.

i EU-arbetsplanen för idrott (2017–2020) erkänns att idrott spelar en positiv roll i det sektorsövergripande samarbetet på EU-nivå och därigenom bidrar till att säkerställa en hållbar utveckling och att på lämpligt sätt bemöta de övergripande socioekonomiska och säkerhetsrelaterade utmaningar som EU står inför (9),

8.	i Europarådets europeiska idrottsstadga betonas vikten av samordning mellan olika politikområden för att säkerställa att idrott är en integrerad del av den sociokulturella utvecklingen, (10)

9.	i FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling fastslås att idrotten är en viktig faktor för en hållbar utveckling och bidrar i ökande grad till målsättningar i fråga om hälsa, utbildning och social inkludering (11),

SOM KONSTATERAR ATT

10.	idrott och fysisk aktivitet som utövas på ett ansvarsfullt sätt och anpassas till vars och ens förutsättningar främjar människors hälsa och välbefinnande i alla generationer, och bidrar samtidigt till att minska belastningen på hälso- och sjukvårdssystemet (12),

11.	idrottsutövningen i samhället, särskilt i idrottsklubbar, kan stärka den sociala sammanhållningen och sociala delaktigheten och därmed främja integration och inkludering,

12.	frivilligt arbete på idrottsområdet ger möjlighet att förvärva ytterligare färdigheter och aktivt bidra till utvecklingen av lokalsamhällen,

13.	på transportområdet är fysisk aktivitet i form av gång och cykling en viktig del av miljö- och klimatskyddet,

SOM BEAKTAR ATT

14.	andelen människor som ägnar sig åt idrott eller fysisk aktivitet enligt de senaste statistiska undersökningarna visar en stagnerande eller till och med fallande tendens i flera medlemsstater, (13)

15.	idrottsorganisationerna dessutom verkar ha allt svårare att dra till sig människor för frivilligt arbete, särskilt när det gäller långsiktiga frivilliga insatser, i idrottsklubbar,

16.	covid-19-pandemin och de efterföljande åtgärder och begränsningar som införts för att förhindra spridning av viruset i stor utsträckning har påverkat idrottsverksamheten och den fysiska aktiviteten, särskilt vad gäller kollektiv och organiserad idrott i idrottsanläggningar,

SOM UNDERSTRYKER ATT

17.	idrott och fysisk aktivitet är mer än en fritidsverksamhet för individen; på grund av deras positiva inverkan (14) finns det ett allmänt intresse av att främja idrott och fysisk aktivitet bland alla medborgare,

18.

lokala förhållanden har en avsevärd inverkan på individens beslut att följa en aktiv och hälsosam livsstil, liksom att ägna sig åt frivilligt arbete inom idrott; överkomlig och lättillgänglig idrottsverksamhet, liksom tillgång till idrottsanläggningar och offentliga platser som uppmuntrar fysisk aktivitet i en säker miljö, är särskilt viktiga; detsamma gäller för hållbar transportinfrastruktur och stadsplanering som är anpassad till fotgängares och cyklisters behov och säkerhetskrav,

19.	sådana lokala förhållanden förbättrar den övergripande livskvaliteten i en kommun eller region, och därmed också dess konkurrenskraft och attraktionskraft; de positiva effekterna går därmed utöver området idrott och fysisk aktivitet,

20.

idrott och fysisk aktivitet har många länkar till andra politikområden såsom utbildning, hälso- och sjukvård, ungdomsfrågor, sociala frågor, infrastruktur, offentliga platser (dvs. parker), stads- och landsbygdsutveckling, transporter, miljö, forskning, innovation, digitalisering, kultur, ekonomi, sysselsättning, turism och internationellt samarbete, inbegripet deras respektive finansieringsinstrument,

21.

sektorsövergripande samarbete kan spela en viktig roll för att skapa eller optimera villkoren för en aktiv och hälsosam livsstil, och därför för att aktivera den positiva sociala potentialen i idrott och fysisk aktivitet och stimulera innovation och idrottens ekonomiska dimension; samordnade åtgärder på flera nivåer kan vara mer effektiva än enstaka ingripanden,

22.	ett sektorsövergripande samarbete med deltagande av idrottssektorn kan vidga den positiva inverkan som idrott och fysisk aktivitet kan ha på andra politiska sektorer (15),

23.	de olika aktörerna inom idrottssektorn (16) kan ge ett viktigt bidrag till ett framgångsrikt sektorsövergripande samarbete och till att uppnå övergripande politiska mål på respektive nivå, samtidigt som de arbetar för att uppnå sina egna mål (17),

24.	det sektorsövergripande samarbetets långsiktiga framgång inte minst beror på de politiska och administrativa beslutsfattarnas främjande och stöd, och därmed i slutänden på alla berörda parters ömsesidiga fördelar och deras sektorsspecifika politiska mål,

UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA ATT, PÅ LÄMPLIGA NIVÅER OCH MED BEAKTANDE AV SUBSIDIARITETSPRINCIPEN,

25.

tillsammans med berörda parter där så är lämpligt utveckla och övervaka ömsesidiga strategier med en tydlig ansvarsfördelning för att öka medborgarnas deltagande i idrott och fysisk aktivitet på kort, medellång och lång sikt, och i detta avseende ägna särskild uppmärksamhet åt sektorsövergripande samarbete,

26.	på alla nivåer där så är lämpligt identifiera de politiska och administrativa områden som är relevanta för idrott och fysisk aktivitet, och uppmuntra de sektoriella beslutsfattarna att bättre beakta de fördelar som idrott och fysisk aktivitet kan generera i deras respektive politik,

27.	främja och uppmuntra långsiktigt sektorsövergripande samarbete på olika nivåer, bland annat genom delning av bästa praxis, samt underlätta och stödja detta genom lämpliga åtgärder,

28.	där så är lämpligt involvera alla berörda parter från idrottssektorn, särskilt idrottsrörelsen, i sektorsövergripande samarbete,

29.	informera berörda parter om EU:s relevanta finansieringsprogram för att stödja sektorsövergripande projekt som rör idrott och fysisk aktivitet och/eller utnyttja sådana program, beroende på vad som är lämpligt (18),

UPPMANAR KOMMISSIONEN ATT

30.	främja sektorsövergripande samarbete till förmån för idrott, fysisk aktivitet och social sammanhållning genom lämpliga initiativ (19) och stödja utbytet av bästa praxis om detta, genom att involvera nätverket av kontaktpunkter för hälsofrämjande fysisk aktivitet (20),

31.

organisera möten med företrädare för idrottssektorn och andra berörda parter för att utveckla, dokumentera och övervaka gemensamma mål och strategier på europeisk nivå, för att öka medborgarnas deltagande i idrott och fysisk aktivitet på kort, medellång och lång sikt, och i detta avseende ägna särskild uppmärksamhet åt sektorsövergripande samarbete,

32.	överväga att stödja den sektorsövergripande strategin för att främja projekt som rör idrott och fysisk aktivitet vid genomförandet av EU:s relevanta finansieringsprogram,

33.	informera medlemsstaterna, idrottsrörelsen och övriga berörda parter om EU:s relevanta finansieringsprogram och initiativ som kan utnyttjas för att stödja sektorsövergripande projekt som rör idrott och fysisk aktivitet och främja en hälsosam livsstil,

34.

identifiera de politiska och administrativa områden på EU-nivå som är relevanta för idrott och fysisk aktivitet, och uppmuntra större beaktande av den positiva inverkan som idrott och fysisk aktivitet har för övriga politiska sektorers planering och program och för uppnående av EU:s övergripande politiska prioriteringar,

35.	bidra till bättre kunskap om sektorn, t.ex. genom att tillhandahålla studier och analys för att stödja den positiva inverkan som idrott och fysisk aktivitet har, inbegripet ekonomiska fördelar som idrott och fysisk aktivitet kan ha på övriga sektorer,

UPPMANAR IDROTTSRÖRELSEN OCH ANDRA BERÖRDA PARTER ATT

36.	aktivt delta i utvecklingen av strategier för att öka medborgarnas deltagande i idrott och fysisk aktivitet,

37.	överväga att ingå i ett sektorsövergripande samarbetsinitiativ på alla nivåer för att främja den viktiga roll som idrott och fysisk aktivitet kan spela för en hälsosam livsstil samt för personlig och social utveckling, social sammanhållning och social inkludering.

---

(1)  Alla hänvisningar i detta dokument förtecknas i bilagan.

(2)  Hälsofrämjande fysisk aktivitet.

(3)  Se rekommendation 1.

(4)  Se punkt 13.

(5)  Se punkt 14 h.

(6)  Se punkt 23.

(7)  Se punkt 40.

(8)  Se punkt 25.

(9)  Se punkt 5.

(10)  Se artikel 13.1

(11)  Se särskilt punkt 37.

(12)  Kostnaderna för fysisk inaktivitet i EU uppskattas till 84 miljarder euro (länk: https://ec.europa.eu/jrc/en/science-update/european-public-health-week-jrc-publishes-overview-physical-activity).

(13)  Special Eurobarometer 472, Sport and Physical Activity, mars 2018 (länk: https://data.europa.eu/euodp/sv/data/dataset/S2164_88_4_472_ENG)

(14)  Se till exempel punkterna 10–13.

(15)  Se till exempel punkterna 10–13.

(16)  Se definitionen i bilagan.

(17)  Att till exempel främja samarbete mellan lokala idrottsklubbar och skolor (t.ex. att erbjuda idrottsgrupper på eftermiddagarna) kan leda till att idrottsklubbarna får fler medlemmar.

(18)  Till exempel Erasmus+, sammanhållningsfonderna eller Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

(19)  Sådana initiativ kan omfatta Europeiska idrottsveckan, EU:s idrottsforum, Tartu-uppropet för en hälsosam livsstil samt initiativet SHARE.

(20)  Rådets rekommendation av den 26 november 2013 om befrämjande av hälsofrämjande fysisk aktivitet i alla sektorer, särskilt rekommendation 3.

Rådets slutsatser

”Den europeiska arresteringsordern och utlämningsförfaranden – nuvarande utmaningar och det fortsatta arbetet”

(2020/C 419/09)

RÅDET HAR ANTAGIT FÖLJANDE SLUTSATSER:

1.

Den centrala prioriteringen i den strategiska agendan för 2019–2024 som Europeiska rådet antog den 20 juni 2019 är att skydda medborgarna och friheterna. Europa måste vara en plats där människor känner sig fria och trygga. Därför måste kampen mot terrorism och gränsöverskridande brottslighet utvidgas och stärkas. Det straffrättsliga samarbetet måste liksom informationsutbytet avspegla dessa ambitioner, och tillämpningen av gemensamma instrument måste förbättras och utvecklas ytterligare.

2.

Rådets rambeslut av den 13 juni 2002 om en europeisk arresteringsorder och överlämnande mellan medlemsstaterna (2002/584/RIF, nedan kallat rambeslutet om en europeisk arresteringsorder) (1), som är det centrala instrumentet inom straffrättsligt samarbete, har underlättat och påskyndat samarbetet mellan medlemsstaterna. Det fortsätter att ge ett viktigt bidrag till uppnåendet av unionens mål att ge dess medborgare ett område med frihet, säkerhet och rättvisa.

3.

Diskussioner om hur det straffrättsliga samarbetet kan förbättras ytterligare har förts vid flera tillfällen. Under detta arbete har vissa områden kunnat skönjas, där effektiviteten i den europeiska arresteringsorderns mekanism för överlämnande skulle kunna bli ännu bättre. Under det österrikiska ordförandeskapet 2018 antog rådet således slutsatser om ömsesidigt erkännande i straffrättsliga frågor: Främjande av ömsesidigt erkännande genom förstärkning av ömsesidigt förtroende (2). Det rumänska ordförandeskapet utfärdade 2019 en rapport: Det fortsatta arbetet på området ömsesidigt erkännande i straffrättsliga frågor (3). Kommissionens senaste genomföranderapport av den 2 juli 2020 (4), den pågående nionde omgången av ömsesidiga utvärderingar i rådet (5), förslaget till betänkande av den 4 september från Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (6) och den virtuella konferensen den 24 september 2020 inom ramen för det tyska ordförandeskapet (7) har blåst nytt liv i diskussionerna om den europeiska arresteringsorderns framtid.

4.

Den 13 juni 2022 har det gått 20 år sedan rambeslutet om den europeiska arresteringsordern antogs. För att fira detta jubileum bör medlemsstaterna, kommissionen, Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA), Eurojust, det europeiska rättsliga nätverket och rättstillämpare som dagligen arbetar med överlämnandeförfaranden sträva efter och genomföra lösningar för de nuvarande utmaningar som uppstår vid rambeslutets tillämpning.

5.

Rådet håller med om att det finns utrymme för förbättringar på följande områden: A. Förbättring av det nationella införlivandet och den praktiska tillämpningen av rambeslutet om en europeisk arresteringsorder. B. Stödet till verkställande myndigheter i samband med utvärderingar av grundläggande rättigheter. C. Hantering av vissa aspekter av förfarandet i den utfärdande och verkställande medlemsstaten. D. Handläggning av framställningar om utlämning av EU-medborgare till tredjeländer. E. Förstärkning av förfarandena för överlämnande enligt den europeiska arresteringsordern vid kriser.

A.   Förbättring av det nationella införlivandet och den praktiska tillämpningen av rambeslutet om en europeisk arresteringsorder

6.

Effektiviteten och ändamålsenligheten i fråga om rambeslutet om en europeisk arresteringsorder beror främst på den nationella lagstiftningen för fullständigt införlivande av EU-rättens krav. Trots de avsevärda ansträngningar som redan gjorts finns det fortfarande utrymme för förbättringar, särskilt med tanke på utvecklingen av rättspraxis från Europeiska unionens domstol (nedan kallad domstolen).

7.

Rådet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa ett korrekt införlivande av rambeslutet om en europeisk arresteringsorder med vederbörligt beaktande av domstolens rättspraxis och rekommendationerna till följd av den fjärde och pågående nionde omgången av ömsesidiga utvärderingar (8) samt från kommissionens genomföranderapporter av den 24 januari 2006, 11 juli 2007, 11 april 2011 och 2 juli 2020 (9). Det bör noteras att kommissionen har inlett överträdelseförfaranden inom ramen för artikel 258 i EUF-fördraget och vid behov kommer att fortsätta att inleda sådana förfaranden inom en snar framtid.

8.

Handboken för utfärdande och verkställighet av en europeisk arresteringsorder (10), som senast uppdaterades 2017, har visat sig vara ett värdefullt verktyg för rättstillämpare. Med tanke på utvecklingen sedan dess, särskilt vad gäller det stora antalet domar från domstolen, uppmanar rådet kommissionen att uppdatera handboken inom en snar framtid.

9.

Medlemsstaterna uppmanas att göra det lättare för rättstillämpare att tillämpa och tolka den nationella lagstiftningen om genomförande av rambeslutet om en europeisk arresteringsorder genom att fastställa icke-bindande riktlinjer för tillämpningen av den europeiska arresteringsordern. Riktlinjerna, som bör beakta och vara förenliga med handboken om den europeiska arresteringsordern, skulle kunna hjälpa de rättsliga myndigheterna, särskilt när det gäller att kontrollera om villkor för att utfärda en europeisk arresteringsorder är uppfyllda och om proportionalitetsprincipen iakttas.

10.

Eurojusts översikt om domstolens rättspraxis för den europeiska arresteringsordern, Case Law by the Court of Justice of the European Union on the European Arrest Warrant, senast uppdaterad i mars 2020, har visat sig vara ett användbart verktyg för rättstillämpare. Rådet uppmanar Eurojust att vid behov uppdatera denna översikt, så ofta som möjligt, och fortsätta att göra den elektroniskt tillgänglig i lämplig form.

11.

Rådet stöder medlemsstaterna, kommissionen och det europeiska nätverket för rättslig utbildning i insatserna för att stödja och öka fortbildningen för rättstillämpare som deltar i förfaranden för överlämnande enligt den europeiska arresteringsordern och för att ytterligare främja diskussion mellan rättstillämpare från olika medlemsstater. Direkta kontakter mellan rättstillämpare i olika medlemsstater ökar det ömsesidiga förtroendet och bidrar därigenom till bättre tillämpning av rambeslutet om en europeisk arresteringsorder. Möjligheterna att stå värd för särskilda utbildningsevenemang för rättstillämpare från minst två medlemsstater med hög inbördes ärendebalans bör undersökas ytterligare för att främja ömsesidig förståelse,

12.

Eurojust och det europeiska rättsliga nätverket har en viktig roll vid den praktiska tillämpningen av rambeslutet om en europeisk arresteringsorder, vilket har blivit tydligt under covid-19-pandemin. Rådet uppmanar Eurojust och det europeiska rättsliga nätverket att fortsätta med sitt värdefulla arbete och intensifiera sina insatser, både för att ytterligare förbättra informationsutbytet, samordningen och samarbetet mellan nationella rättsliga myndigheter och för att ge bästa möjliga stöd till samarbetet med Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo).

13.

För att tillämpningen av rambeslutet om en europeisk arresteringsorder ska förbättras ytterligare bör en central portal på unionsnivå tillhandahållas, där all relevant information som kan göra det lättare för rättstillämpare att använda den europeiska arresteringsordern samlas in och hela tiden uppdateras. Därför uppmanas det europeiska rättsliga nätverket att i samråd med kommissionen, Eurojust och andra relevanta intressenter undersöka möjligheterna att utvidga och ytterligare förbättra sin webbplats, som redan erbjuder ett brett utbud av information om den europeiska arresteringsordern och därför är en bra utgångspunkt i detta avseende.

B.   Stödet till verkställande myndigheter i samband med utvärderingar av grundläggande rättigheter

14.

Det system som inrättats genom rambeslutet om en europeisk arresteringsorder bygger på principen om ömsesidigt erkännande (skäl 6; artikel 82.1 i EUF-fördraget). Regeln är att den europeiska arresteringsordern ska verkställas (artikel 1.2), och vägran av verkställighet utgör ett undantag. Sådan vägran, som skulle kunna öka risken för strafflöshet och undergräva medborgarnas säkerhet och skyddet av brottsoffer, kan i princip endast övervägas under de omständigheter som anges i artiklarna 3, 4 och 4a i rambeslutet. I rambeslutet föreskrivs inte något skäl för vägran vid omedelbart förestående kränkningar av de grundläggande rättigheterna, men det medför inte att medlemsstaternas skyldighet att respektera de grundläggande rättigheterna och de grundläggande principerna enligt artikel 6 i EU-fördraget eller stadgan om de grundläggande rättigheterna (artikel 1.3 samt skälen 12 och 13) ändras.

15.

Domstolen har konstaterat att den verkställande rättsliga myndigheten under exceptionella omständigheter och på vissa villkor får vägra att verkställa en europeisk arresteringsorder om det finns en verklig risk för att överlämnande av en person kan medföra omänsklig och förnedrande behandling i den mening som avses i artikel 4 i stadgan på grund av förhållandena under personens frihetsberövande i den utfärdande medlemsstaten (11), eller en kränkning av den grundläggande rätt till en rättvis rättegång som avses i artikel 47 andra stycket i stadgan (12), på grund av att det föreligger farhågor avseende domstolsväsendets oavhängighet i den utfärdande medlemsstaten. Rättstillämparna har således fått den utmanande uppgiften att lösa spänningarna mellan ömsesidigt erkännande och skyddet av de grundläggande rättigheterna från fall till fall.

Skydd mot omänsklig eller förnedrande bestraffning och behandling

16.

Förbudet mot omänsklig eller förnedrande bestraffning och behandling, som föreskrivs i artikel 4 i stadgan, är absolut, eftersom det är nära förknippat med respekten för människans värdighet, vilket artikel 1 i stadgan behandlar, och ett av unionens och dess medlemsstaters grundläggande värden, vilket anges i artikel 3 i EU-fördraget (13).

17.

Rådet betonar att utmaningarna vad gäller förhållandena under en persons frihetsberövande i den utfärdande medlemsstaten måste hanteras i den medlemsstaten och med avseende på alla frihetsberövade personer. Det framhåller att miniminormer och riktmärken för förhållanden under en persons frihetsberövande, inbegripet frihetsberövandet före en rättegång, redan finns i form av erkända icke-bindande lagstiftningsinstrument, framför allt Europarådets europeiska fängelseregler (14). Rådet uppmanar medlemsstaterna att vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa överensstämmelse med dessa instrument.

18.

Rådet framhåller vikten av att ge rättstillämparna det stöd och den information som krävs för att genomföra den bedömning i två steg som domstolen angett (15). Rättstillämpare måste ha tillgång till objektiva, trovärdiga, precisa och vederbörligen aktualiserade uppgifter om förhållanden under frihetsberövanden i fängelser i den utfärdande medlemsstaten för att som ett första steg kunna bedöma om det finns antingen systematiska eller allmänna brister eller brister som rör vissa kategorier av personer eller vissa anstalter. För det andra steget i bedömningen måste rättstillämparna, enligt artikel 15.2 i rambeslutet om en europeisk arresteringsorder, få alla nödvändiga uppgifter om de förhållanden under vilka den berörda personen verkligen är tänkt att hållas frihetsberövad i den utfärdande medlemsstaten för att kunna bedöma om det finns godtagbara skäl att anta att personen vid överlämnande skulle löpa verklig risk att utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling.

19.

Rådet välkomnar att Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) 2019, för att förbättra tillgången till nödvändiga uppgifter, lanserade databasen om straffrättsligt förvar, där alla uppgifter för 2015–2019 om förhållanden under frihetsberövande i alla EU-medlemsstater samlas på ett ställe. FRA uppmanas att regelbundet uppdatera denna databas för att säkerställa att den information som lämnas uppfyller domstolens krav och att på medellång sikt bedöma om databasen uppfyller de krav som uppstår i praktiken.

20.

Rådet uppmanar kommission att vid uppdateringen av handboken om den europeiska arresteringsordern lägga särskild vikt vid att ge rättstillämpare vägledning om hur frågan om förhållandena under frihetsberövande bör hanteras, med beaktande av resultaten av den pågående nionde omgången av ömsesidiga utvärderingar. I detta sammanhang bör kommissionen också överväga om det är lämpligt att utforma praktiska lösningar, till exempel en förlaga för framställningar om kompletterande uppgifter enligt artikel 15.2 i rambeslutet om en europeisk arresteringsorder.

Säkerställande av rätten till en rättvis rättegång

21.

Rätten till en rättvis rättegång enligt artikel 47 andra stycket i stadgan är av vital betydelse för att garantera att samtliga de rättigheter som enskilda tillerkänns enligt unionsrätten skyddas och att medlemsstaternas gemensamma värden som anges i artikel 2 EU-fördraget, bland annat rättsstatsprincipen, upprätthålls (16).

22.

Rådet erinrar medlemsstaterna om deras ansvar att säkerställa respekten för rättsstatsprincipen i EU och rätten till en rättvis rättegång och framförallt tillgång till en oavhängig och opartisk domstol. Medlemsstaterna måste vidta de åtgärder som krävs för att åtgärda bristerna i syfte att stärka det ömsesidiga förtroendet och undvika risken för en politisering av det straffrättsliga samarbetet. Rådet uppmanar kommissionen att använda sin funktion som fördragens väktare i detta avseende.

23.

Rådet framhåller vikten av att ge rättstillämparna det stöd och den information som krävs för att genomföra den bedömning i två steg som domstolen angett vid påstådd risk för åsidosättande av artikel 47 andra stycket i stadgan (17). Rättstillämpare måste ha tillgång till objektivt, tillförlitligt, precist och vederbörligt aktualiserat material för att som ett första steg kunna bedöma om det föreligger en verklig risk, med anknytning till domstolarnas bristande oavhängighet i den utfärdande medlemsstaten på grund av systematiska eller allmänna brister, för att den grundläggande rätten till en rättvis rättegång åsidosätts. För det andra steget måste rättstillämparna enligt artikel 15.2 i rambeslutet om en europeisk arresteringsorder, få alla nödvändiga uppgifter för en bedömning av om det finns godtagbara skäl att anta att personen vid överlämnande skulle löpa en sådan risk, med hänsyn till personens personliga situation samt den typ av brott och de faktiska omständigheter som ligger till grund för den europeiska arresteringsordern.

24.

Rådet uppmanar kommissionen att vid uppdateringen av handboken om den europeiska arresteringsordern ge rättstillämpare vägledning om hanteringen av fall där påstådd risk för åsidosättande av artikel 47 andra stycket i stadgan föreligger och i samråd med FRA överväga olika sätt att förbättra rättstillämparnas tillgång till till uppgifter och de informationskällor som rättstillämparna kan hänvisa till, med beaktande av de kriterier som fastställts av domstolen.

Försäkringar

25.

I enlighet med artikel 15.2 i rambeslutet om en europeisk arresteringsorder och principen om lojalt samarbete i artikel 4.3 första stycket i EU-fördraget får den verkställande myndigheten begära kompletterande uppgifter, och den utfärdande myndigheten får ge försäkringar om att de grundläggande rättigheterna för den person som berörs vid överlämnande inte kommer att kränkas (18).

26.

Rådet understryker att den verkställande rättsliga myndigheten – mot bakgrund av det ömsesidiga förtroende som ska råda mellan medlemsstaternas rättsliga myndigheter och som utgör grunden för systemet med den europeiska arresteringsordern – måste fästa tilltro till dessa försäkringar, i vart fall så länge som det inte finns någon precis uppgift om att motsatsen gäller (19).

C.   Hantering av vissa aspekter av förfarandet i den utfärdande och verkställande medlemsstaten

Förstärkta processuella rättigheter i förfaranden som avser en europeisk arresteringsorder

27.

Avsevärda framsteg har redan gjorts när det gäller misstänkta eller åtalade personers processuella rättigheter vid straffrättsliga förfaranden. Vid genomförandet av färdplanen för att stärka de processuella rättigheterna (20) som en del av Stockholmsprogrammet (21), fastställdes gemensamma minimikrav för straffrättsliga förfaranden genom direktiven 2010/64/EU (rätt till tolkning och översättning), 2012/13/EU (rätt till information), 2013/48/EU (rätt till tillgång till försvarare), (EU) 2016/343 (oskuldspresumtionen, rätt att närvara vid rättegången), (EU) 2016/800 (rättssäkerhetsgarantier för barn) och (EU) 2016/1919 (rättshjälp).

28.

Kommissionens genomföranderapport, som offentliggjordes den 18 december 2018 med avseende för direktiven 2010/64/EU (22) och 2012/13/EU (23) och den 27 september 2019 för direktiv 2013/48/EU (24), visar att införlivandet av dessa direktiv behöver förbättras. Rådet uppmanar de berörda medlemsstaterna att åtgärda de brister som konstaterats i genomföranderapporterna och att säkerställa ett fullständigt och korrekt genomförande av direktiven. Det bör noteras att kommissionen har inlett överträdelseförfaranden inom ramen för artikel 258 i EUF-fördraget och vid behov kommer att fortsätta att inleda sådana förfaranden inom en snar framtid.

29.

Rådet betonar behovet av att bedöma den praktiska effektiviteten av processuella rättigheter i förfaranden i de utfärdande och verkställande medlemsstaterna enligt rambeslutet om en europeisk arresteringsorder. Den rapport som FRA offentliggjorde den 27 september 2019 om rättigheter i praktiken och tillgången till försvarare vid straffrättsliga förfaranden och förfaranden som omfattar en europeisk arresteringsorder (Rights in practice: access to a lawyer and procedural rights in criminal and EAW proceedings), beskriver läget i åtta medlemsstater och är här ett viktigt bidrag. Rådet uppmanar FRA att överväga möjligheten att fortsätta studien, utvidga den till alla medlemsstater och lägga särskild tonvikt vid erfarenheter från försvarare som agerar i överlämnandeförfaranden till och med 2022.

Översättningar

30.

Rådet erinrar om att en europeisk arresteringsorder måste översättas till ett av de officiella eller godtagna språken i den verkställande medlemsstaten och betonar att en adekvat översättning är nödvändig för att förfarandena för överlämnande enligt den europeiska arresteringsordern ska fungera effektivt.

31.

Rådet uppmanar medlemsstaterna att, när det gäller översättningen av den europeiska arresteringsordern, överväga om de i större utsträckning än i dag skulle kunna utnyttja den möjlighet som föreskrivs i artikel 8.2 i rambeslutet om en europeisk arresteringsorder att godta en översättning till ett eller flera av Europeiska unionens övriga officiella språk, i syfte att förenkla och påskynda förfarandet.

Överförande av lagföring och behörighetskonflikter

32.

För att förhindra strafflöshet i ett Europa utan gränser, till exempel när verkställighet av en europeisk arresteringsorder vägras, när det föreligger en behörighetskonflikt eller vid parallella förfaranden i två eller flera medlemsstater avseende samma sakförhållanden, uppkommer bland annat frågan om hur förfarandena kan överföras effektivt och hur behörighetskonflikter kan lösas.

33.

Rådets rambeslut av den 30 november 2009 om förebyggande och lösning av tvister om utövande av jurisdiktion i straffrättsliga förfaranden (2009/948/RIF) (25) syftar till att förhindra parallella förfaranden avseende samma sakförhållanden och överträdelser av ne bis in idem-principen, men är begränsat till fastställande av bestämmelser om informationsutbyte och direkta samråd mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter. Såsom framhålls i rapporten om Eurojusts operativa arbete med att förebygga och lösa behörighetskonflikter, Eurojust’s casework in the field of prevention and resolution of conflicts of jurisdiction, av den 16 februari 2018 kvarstår svårigheter, särskilt i komplicerade fall och i samband med negativa behörighetskonflikter.

34.

Det saknas för närvarande en gemensam rättslig ram för överförande av lagföring i brottmål mellan medlemsstaterna. Endast 13 medlemsstater har ratificerat den europeiska konventionen av den 15 maj 1972 om överförande av lagföring i brottmål. Övriga medlemsstater förlitar sig på den europeiska konventionen av den 20 april 1959 om inbördes rättshjälp i brottmål, jämförd med konventionen av den 29 maj 2000 om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater, eller bilaterala avtal eller informellt samarbete.

35.

Trots stora insatser, särskilt initiativet 2009 från 16 medlemsstater till rådets rambeslut om överföring av straffrättsliga förfaranden (26), har man tidigare inte kunnat nå konsensus om ett EU-instrument. Såsom betonas i Eurojusts rapport av den 16 februari 2018 och slutsatserna från det europeiska rättsliga nätverkets 52:a plenarsammanträde 2019 (27) står rättstillämparna dock fortfarande inför rättsliga och praktiska utmaningar till följd av detta och tenderar därför att stödja inrättandet av ett EU-instrument.

36.

Gemensamma regler mellan medlemsstaterna om överföring av förfaranden och behörighetskonflikter skulle i princip kunna vara ett viktigt bidrag till kampen mot gränsöverskridande brottslighet genom att effektivisera de straffrättsliga förfarandena och förbättra korrekt rättskipning inom området med frihet, säkerhet och rättvisa.

37.

Det rumänska ordförandeskapet föreslog i sin rapport om det fortsatta arbetet på området ömsesidigt erkännande i straffrättsliga frågor (28) att behovet av att lägga fram ett lagstiftningsförslag om överförande av lagföring i brottmål i ett bredare sammanhang, inbegripet en bedömning av bestämmelserna i rambeslut 2009/948/RIF om tvister om utövande av jurisdiktion, borde utforskas ytterligare. Mot bakgrund av rapporten finansierade kommissionen en akademisk studie om överförande av lagföring i brottmål, som kommer att färdigställas andra halvåret 2021.

38.

Rådet uppmanar kommissionen att så snart resultatet av studien föreligger diskutera med medlemsstaterna, Eurojust och det europeiska rättsliga nätverket om ett nytt förslag till ett EU-instrument om överföring av lagföring i brottmål är genomförbart och skulle tillföra ett mervärde. Om så är fallet uppmanas kommissionen att utarbeta en konsekvensbedömning och, i förekommande fall, ett lagstiftningsförslag.

Främjande av alternativ till frihetsberövande och användning av en europeisk arresteringsorder

39.

Rådet uppmanar medlemsstaterna att utforska möjligheterna att i förekommande fall öka användningen av icke frihetsberövande påföljder och åtgärder, i enlighet med rådets slutsatser som antogs under det finländska ordförandeskapet om användning av icke frihetsberövande påföljder och åtgärder inom det straffrättsliga området (29).

40.

Vid bedömningen av de konsekvenser som verkställigheten av en europeisk arresteringsorder kommer att få för den eftersöktes frihet måste den utfärdande myndigheten avgöra om det, mot bakgrund av de särskilda omständigheterna i varje enskilt fall, är proportionerligt att utfärda en europeisk arresteringsorder. Bedömningen omfattar särskilt frågan om huruvida den europeiska arresteringsordern är det lämpligaste instrumentet eller om andra åtgärder för rättsligt samarbete skulle kunna användas i stället (t.ex. en europeisk utredningsorder, en europeisk övervakningsorder eller tillfälligt överförande).

41.

Rådet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att överväga om användningen av andra åtgärder för rättsligt samarbete behöver öka, med beaktande av resultaten av den pågående nionde omgången av ömsesidiga utvärderingar.

D.   Handläggning av framställningar om utlämning av EU-medborgare till tredjeländer

42.

Rådet erinrar om diskussionen om läget när det gäller hanteringen av framställningar om utlämning från tredjeländer avseende EU-medborgare som inte är medborgare i den anmodade medlemsstaten vid justitieministrarnas informella videokonferens den 4 juni 2020.

43.

Till följd av domstolens domar i målet Petruhhin och flera senare avgöranden (30) har medlemsstaterna vid handläggning av sådana framställningar två skyldigheter: å ena sidan skyldigheten att fullgöra de gällande förpliktelserna enligt internationell rätt och bekämpa risken för att det berörda brottet inte medför någon påföljd och, å andra sidan, skyldigheten för medlemsstater som inte utlämnar sina medborgare att i enlighet med principerna om fri rörlighet och icke-diskriminering på grund av nationalitet skydda medborgare från andra medlemsstater så effektivt som möjligt från åtgärder som kan beröva dem rätten att fritt röra sig och uppehålla sig i EU. I detta avseende har domstolen klargjort att den anmodade medlemsstaten måste pröva om det inte finns någon annan åtgärd som i mindre utsträckning inkräktar på rättigheterna till fri rörlighet och som lika effektivt kan uppnå syftet att minimera risken för strafflöshet (31). Detta inbegriper att informera den medlemsstat i vilken personen i fråga är medborgare och – i förekommande fall – på begäran av den medlemsstaten överlämna vederbörande till den staten i enlighet med bestämmelserna i rambeslutet om en europeisk arresteringsorder, under förutsättning att den medlemsstaten är behörig att lagföra personen för de gärningar som begåtts utanför dess territorium (32).

44.

Betydande arbete har lagts ner på att ge inblick i medlemsstaternas praktiska tillämpning av Petruhhin-principerna (33). Den befintliga rättspraxisen bidrar dock inte med någon lösning när medborgarskapsmedlemsstaten inte kan utfärda en europeisk arresteringsorder för den eftersökte.

45.

Rådet välkomnar att Eurojust och det europeiska rättsliga nätverket har gjort en mycket användbar analys av hur framställningar om utlämning av unionsmedborgare från tredjeländer hanteras i praktiken. Rådet kommer att diskutera resultaten av denna analys vid lämplig tidpunkt och besluta om uppföljningsåtgärder bör vidtas och i så fall i vilken form.

46.

De praktiska erfarenheterna i olika medlemsstater visar att det förekommer att tredjeländer ger in ogrundade och otillbörliga framställningar om utlämningar. Rådet uppmanar kommissionen att, mot bakgrund av resultaten av den analys som utarbetats av Eurojust och det europeiska rättsliga nätverket, överväga behovet av ytterligare åtgärder, till exempel ett förslag om en gemensam strategi för att hantera potentiellt otillbörliga och även politiskt motiverade framställningar om sökning och utlämning från tredjeländer. I detta sammanhang bör bästa praxis i medlemsstaterna beaktas.

E.   Förstärkning av förfarandena för överlämnande enligt den europeiska arresteringsordern vid kriser

47.

För att förhindra spridningen av covid-19 har medlemsstaterna vidtagit en rad olika åtgärder, såsom att stänga gränser, ställa in flygtrafiken och införa strikta regler för kontakt och social distansering. Detta har också i betydande grad påverkat det straffrättsliga samarbetet, särskilt förfarandena för överlämnande enligt rambeslutet om en europeisk arresteringsorder.

48.

Rådet understryker att det är av stor betydelse för området med frihet, säkerhet och rättvisa att det säkerställs att det straffrättsliga samarbetet fungerar väl under kriser. Covid-19 har belyst hur viktigt det är med ett samordnat och snabbt utbyte av information och erfarenheter och att samarbetet mellan medlemsstaterna behöver digitaliseras än mer.

49.

När det gäller det nödvändiga utbytet av information och erfarenheter under kriser är en samordnad strategi av alla berörda aktörer avgörande för att undvika dubbelarbete och effektivisera insamlingen och spridningen av information. Användningen av frågeformulär har visat sig vara ett värdefullt instrument för insamling av information, och Eurojusts och det europeiska rättsliga nätverkets regelbundet uppdaterade sammanställning, som kombinerar information som mottagits av Eurojust, det europeiska rättsliga nätverket och rådets ordförandeskap/generalsekretariat, har visat sig vara ett värdefullt verktyg för ett samordnat informationsutbyte och till stort stöd för rättstillämpare. I framtiden bör man överväga att skapa en elektronisk plattform där användbar information kan konsulteras och uppdateras dagligen vid kriser.

50.

Rådet understryker att digitalisering spelar en central roll. Covid-19-pandemin har tydligt visat på behovet av en snabb och omfattande digitalisering av det gränsöverskridande rättsliga samarbetet, vilket framhålls i rådets slutsatser Tillgång till rättslig prövning – att ta vara på de möjligheter som digitaliseringen erbjuder, som godkändes under det tyska ordförandeskapet (34). I många fall kan praktiska problem lösas med hjälp av digitala lösningar.

51.

Rådet välkomnar kommissionens slutrapport om studien om gränsöverskridande digital straffrätt, som offentliggjordes den 14 september 2020. De åtgärder som antas som en uppföljning av denna studie bör ägna särskild uppmärksamhet åt följande aspekter: inrättandet av säkra elektroniska kommunikationskanaler mellan de behöriga myndigheterna, en harmoniserad syn på erkännande och användning av elektroniska underskrifter eller åtminstone en mer flexibel användning av de nuvarande systemen, inrättande av en säker metod för överföring av stora filer och en bättre anpassning av videokonferenssystemen, särskilt vad gäller deras kvalitet och tekniska driftskompatibilitet.

---

(1)  EGT L 190, 18.7.2002, s. 1.

(2)  EUT C 449, 13.12.2018, s. 6.

(3)  9728/19.

(4)  COM(2020) 270 final.

(5)  Nionde omgången av ömsesidiga utvärderingar – rättsliga instrument för ömsesidigt erkännande när det gäller frihetsberövande eller inskränkning av frihet – se dokument 6333/19 om utvärderingens inriktning.

(6)  Förslag till betänkande om genomförandet av den europeiska arresteringsordern och förfarandena för överlämnande mellan medlemsstaterna (2019/2207(INI), 4 september 2020; Europaparlamentets utredningstjänsts bedömning från juni 2020 av genomförandet av den europeiska arresteringsordern på EU-nivå, PE 642.839.

(7)  Se dokumentet från ordförandeskapet (dok. 11419/20).

(8)  Se slutrapporten i 8302/4/09 REV 4 och 6333/19.

(9)  KOM(2006)8 slutlig, KOM(2007)407 slutlig, KOM(2011)175 slutlig och COM(2020)270 final.

(10)  EUT C 335, 6.10.2017, s. 1.

(11)  Domstolens dom av den 5 april 2016, C-404/15, Aranyosi och Căldăraru; domstolens dom av den 25 juli 2018, C-220/18 PPU; domstolens dom av den 15 oktober 2019, C-128/18, Dorobantu.

(12)  Domstolens dom av den 25 juli 2018, C-216/18 PPU, LM. Se de pågående förenade målen C-354/20 PPU och C-412/20 PPU, Openbaar Ministerie m.fl.

(13)  Domstolens dom av den 5 april 2016, C-404/15, Aranyosi och Căldăraru, punkterna 85 och 87.

(14)  Ministerkommitténs rekommendation Rec(2006)2 till medlemsstaterna avseende de europeiska fängelsereglerna.

(15)  Domstolens dom av den 5 april 2016, C-404/15, Aranyosi och Căldăraru; domstolens dom av den 25 juli 2018, C-220/18 PPU, punkterna 88–94; domstolens dom av den 15 oktober 2019, C-128/18, Dorobantu, punkterna 52–55.

(16)  Domstolens dom av den 25 juli 2018, C-216/18 PPU, LM, punkt 48.

(17)  Domstolens dom av den 25 juli 2018, C-216/18 PPU, LM, punkterna 61, 68 och 79.

(18)  Domstolens dom av den 25 juli 2018, C-220/18 PPU, ML, punkterna 108–110.

(19)  Domstolens dom av den 25 juli 2018, C-220/18 PPU, ML, punkt 112.

(20)  Rådets resolution av den 30 november 2009 om en färdplan för att stärka misstänkta eller åtalade personers processuella rättigheter vid straffrättsliga förfaranden (EUT C 295, 4.12.2009, s. 1).

(21)  Stockholmsprogrammet – ett öppet och säkert Europa i medborgarnas tjänst och för deras skydd (EUT C 115, 4.5.2010, s. 1).

(22)  COM(2018) 857 final.

(23)  COM(2018) 858 final.

(24)  COM(2019) 560 final.

(25)  EUT L 328, 15.12.2009, s. 42.

(26)  EUT C 219, 12.9.2009, s. 7.

(27)  14501/19.

(28)  9728/19.

(29)  EUT C 422, 16.12.2019, s. 9.

(30)  Domstolens dom av den 6 september 2016, C-182/15, Petruhhin, domstolens dom av den 10 april 2018, C-191/16, Pisciotti, domstolens dom av den 13 november 2018, C-247/17, Raugevicius, domstolens dom av den 2 april 2020, C-897/19 PPU, Ruska Federacija; se pågående mål C-398/19, Generalstaatsanwaltschaft Berlin.

(31)  Domstolens dom av den 6 september 2016, C-182/15, Petruhhin, punkterna 41 och 47–50.

(32)  Domstolens dom av den 6 september 2016, C-182/15, Petruhhin, punkterna 41 och 47–50.

(33)  Se rådets dokument 10429/17, 15786/17 och 15207/17.

(34)  EUT C 342 I, 14.10.2020, s. 1.

Eurons växelkurs (1)

3 december 2020

(2020/C 419/10)

1 euro =

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,2151
JPY	japansk yen	126,49
DKK	dansk krona	7,4439
GBP	pund sterling	0,90358
SEK	svensk krona	10,3025
CHF	schweizisk franc	1,0831
ISK	isländsk krona	153,00
NOK	norsk krona	10,7070
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	26,420
HUF	ungersk forint	357,63
PLN	polsk zloty	4,4733
RON	rumänsk leu	4,8730
TRY	turkisk lira	9,5021
AUD	australisk dollar	1,6361
CAD	kanadensisk dollar	1,5692
HKD	Hongkongdollar	9,4188
NZD	nyzeeländsk dollar	1,7175
SGD	singaporiansk dollar	1,6228
KRW	sydkoreansk won	1 325,91
ZAR	sydafrikansk rand	18,5475
CNY	kinesisk yuan renminbi	7,9567
HRK	kroatisk kuna	7,5470
IDR	indonesisk rupiah	17 181,51
MYR	malaysisk ringgit	4,9453
PHP	filippinsk peso	58,299
RUB	rysk rubel	90,8441
THB	thailändsk baht	36,660
BRL	brasiliansk real	6,3037
MXN	mexikansk peso	24,1384
INR	indisk rupie	89,7090

---

(1)  Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.

Tillkännagivande om inledande av ett antisubventionsförfarande beträffande import av aluminiumfolie för vidare förädling med ursprung i Folkrepubliken Kina

(2020/C 419/11)

Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) har tagit emot ett klagomål enligt artikel 10 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1037 av den 8 juni 2016 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1) (nedan kallad grundförordningen), i vilket det görs gällande att import av aluminiumfolie för vidare förädling, med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina), subventioneras och därmed vållar unionsindustrin skada (2).

1.   Klagomål

Klagomålet ingavs den 21 oktober 2020 av sex unionstillverkare (nedan kallade klagandena) som svarar för mer än 50 % av unionens sammanlagda tillverkning av aluminiumfolie för vidare förädling.

En icke-konfidentiell version av klagomålet och av analysen som visar i vilken grad det finns stöd för klagomålet bland unionstillverkarna finns att tillgå i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av. I avsnitt 5.6 i detta tillkännagivande ges information om hur berörda parter får tillgång till dessa ärendehandlingar.

2.   Undersökt produkt

Den produkt som är föremål för denna undersökning är aluminiumfolie för vidare förädling med en tjocklek av högst 0,021 mm, utan förstärkning, valsad men inte vidare bearbetad, i rullar med en vikt som överstiger 10 kg (nedan kallad den undersökta produkten).

Följande produkter är undantagna:

—	Aluminiumfolie för hushållsbruk med en tjocklek av minst 0,008 mm men högst 0,018 mm, utan förstärkning, valsad men inte vidare bearbetad, i rullar med en bredd av högst 650 mm och en vikt som överstiger 10 kg.

—	Aluminiumfolie för hushållsbruk med en tjocklek av minst 0,007 mm men högst 0,008 mm, oberoende av bredden på rullarna, glödgad eller inte.

—	Aluminiumfolie för hushållsbruk med en tjocklek av minst 0,008 mm men högst 0,018 mm, i rullar med en bredd som överstiger 650 mm, glödgad eller inte.

—	Aluminiumfolie för hushållsbruk med en tjocklek av över 0,018 mm men högst 0,021 mm, oberoende av bredden på rullarna, glödgad eller inte.

Alla berörda parter som önskar lämna uppgifter om produkten måste göra detta inom 10 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts (3).

3.   Påstående om subventionering

Den produkt som enligt klagomålet subventioneras är den undersökta produkten med ursprung i Kina (nedan även kallat det berörda landet) som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7607 11 19 (Taric-nummer 7607111960 och 7606111991).

Klagomålet innehåller tillräcklig bevisning för att tillverkarna av den undersökta produkten från det berörda landet har erhållit ett antal subventioner från den kinesiska staten.

Den påstådda subventionen består bland annat av 1) direkt överföring av medel och möjlig direkt överföring av medel eller förpliktelser, 2) efterskänkta eller ej uttagna statliga intäkter, och 3) statligt tillhandahållande av varor och tjänster mot för låg ersättning. Klagomålet innehåller bevisning för exempelvis olika bidrag, förmånliga lån och krediter från statsägda banker och andra finansinstitut samt exportkrediter från statsägda banker och andra finansinstitut, nedsatt inkomstskatt och inkomstskattebefrielse, importtullrabatter, momsbefrielse och momsavdrag samt statligt tillhandahållande av varor mot för låg ersättning.

Klagandena gör gällande att de ovannämnda åtgärderna utgör subventioner eftersom de innefattar ett finansiellt bidrag från kinesiska staten eller från andra regionala myndigheter (inklusive offentliga organ) och medför en förmån för de exporterande tillverkarna av den undersökta produkten. Åtgärderna påstås vara begränsade till vissa företag, branscher eller grupper av företag och är därmed selektiva och utjämningsbara. På grundval av detta förefaller de påstådda subventionsbeloppen vara betydande för det berörda landet.

Med hänvisning till artikel 10.2 och 10.3 i grundförordningen har kommissionen utarbetat en promemoria om bevisningens tillräcklighet, med en analys av all bevisning som kommissionen förfogar över avseende Kina och på grundval av vilken kommissionen inleder undersökningen. Promemorian finns i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av.

Kommissionen förbehåller sig rätten att undersöka andra relevanta subventioner som kan komma att konstateras under loppet av undersökningen.

4.   Påståenden om skada och orsakssamband

Klagandena har lagt fram bevisning till stöd för att importen av den undersökta produkten från det berörda landet har ökat totalt sett, i absoluta tal.

Det framgår av den bevisning som klagandena lagt fram att volymerna och priserna på den importerade undersökta produkten bland annat har inverkat negativt på unionsindustrins priser, vilket i sin tur haft en väsentlig negativ inverkan på unionsindustrins resultat överlag samt dess ekonomiska situation och sysselsättningsgrad.

Vidare lägger klagandena fram bevisning för att det finns tillräckligt med fritt tillgänglig kapacitet i Kina som talar för att en väsentligt ökad import är sannolik.

Det görs vidare gällande att flödet av subventionerad import sannolikt kommer att öka väsentligt till följd av att tredjeländer som Förenta staterna, Turkiet, Indien, Mexiko och Indonesien nyligen infört tullar på den undersökta produkten. Detta tyder på att en omläggning av exporten till unionen är sannolik, vilket skulle leda till en betydande ökning av den subventionerade importen. Klagandena gör gällande att dessa förändringar av förhållandena klart kan förutses och är nära förestående.

Klagandena hävdar också att ökningen av illojal import är den viktigaste orsaken till skada och att det inte finns några andra faktorer som förefaller kunna försvaga orsakssambandet.

Kommissionen anser att det finns tillräcklig bevisning för att importvolymen och priserna för den importerade undersökta produkten bland annat har inverkat negativt på unionsindustrins försäljningsvolym och priser, vilket i sin tur har haft en väsentlig negativ inverkan på unionsindustrins resultat överlag.

5.   Förfarande

Kommissionen har, efter att ha informerat medlemsstaterna, slagit fast att klagomålet har lämnats in av unionsindustrin eller för dess räkning och att bevisningen är tillräcklig för att motivera att ett förfarande inleds. Kommissionen inleder därför en undersökning enligt artikel 10 i grundförordningen.

Syftet med undersökningen är att fastställa huruvida den undersökta produkten med ursprung i det berörda landet subventioneras och huruvida den subventionerade importen har vållat unionsindustrin skada.

Om så visar sig vara fallet kommer man att undersöka huruvida det ligger i unionens intresse att införa åtgärder.

Det berörda landets regering har inbjudits till samråd i enlighet med artikel 10.7 i grundförordningen.

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/825 (4), som trädde i kraft den 8 juni 2018 (moderniseringspaketet för de handelspolitiska skyddsinstrumenten), infördes ett antal ändringar av de tidsramar och tidsfrister som tidigare tillämpades i antisubventionsförfaranden. Bland annat måste kommissionen tillhandahålla information om det planerande införandet av provisoriska tullar tre veckor före införandet av provisoriska åtgärder. Tidsfristerna för berörda parter att ge sig till känna, särskilt i det tidiga skedet av en undersökning, har förkortats. Kommissionen uppmanar därför berörda parter att iaktta de förfaranden och tidsfrister som anges i detta tillkännagivande samt i alla eventuella framtida meddelanden från kommissionen.

Kommissionen riktar också partnernas uppmärksamhet på att det till följd av covid-19-utbrottet har offentliggjorts ett tillkännagivande (5) om covid-19-utbrottets potentiella konsekvenser för antidumpnings- och antisubventionsundersökningar.

5.1    Undersökningsperiod och skadeundersökningsperiod

Undersökningen av subventionering och skada omfattar perioden från och med den 1 juli 2019 till och med den 30 juni 2020 (nedan kallad undersökningsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av skada omfattar perioden från och med den 1 januari 2017 till och med slutet av undersökningsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

5.2    Synpunkter på klagomålet och inledandet av undersökningen

Alla berörda parter som önskar lämna synpunkter på klagomålet (inbegripet frågor om skada och orsakssamband) eller någon aspekt rörande inledandet av undersökningen (inbegripet i vilken grad de stöder klagomålet) måste göra detta inom 37 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts.

En begäran om att bli hörd rörande inledandet av undersökningen måste lämnas in inom 15 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts.

5.3    Förfarande för fastställande av subventionering

Exporterande tillverkare (6) av den undersökta produkten uppmanas att delta i kommissionens undersökning. Även andra parter från vilka kommissionen kommer att inhämta relevanta uppgifter för att fastställa förekomst och storlek av de utjämningsbara subventioner som den undersökta produkten omfattas av uppmanas att samarbeta med kommissionen i största möjliga utsträckning.

5.3.1   Undersökning av tillverkare i det berörda landet

a)   Stickprovsförfarande

Eftersom ett stort antal exporterande tillverkare i det berörda landet kan vara berörda av förfarandet kan kommissionen komma att besluta att göra ett urval och endast låta ett begränsat antal exporterande tillverkare ingå i undersökningen, så att den kan slutföras inom föreskriven tid (s.k. stickprovsförfarande). Stickprovsförfarandet kommer att genomföras i enlighet med artikel 27 i grundförordningen.

För att kommissionen ska kunna avgöra om ett stickprovsförfarande är nödvändigt och i så fall göra ett urval, ombeds alla exporterande tillverkare, eller företrädare som agerar på deras vägnar, att lämna de uppgifter om sitt/sina företag till kommissionen inom sju dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts. Uppgifterna måste lämnas via TRON.tdi på följande adress: https://tron.trade.ec.europa.eu/tron/tdi/form/b4e93881-94c5-6b55-1a58-907cc74e7173. Information om åtkomst till TRON finns i avsnitten 5.6 och 5.8.

För att kommissionen ska få de uppgifter den anser vara nödvändiga för att göra ett urval bland de exporterande tillverkarna kommer den även att kontakta myndigheterna i Kina samt eventuellt alla kända intresseorganisationer för tillverkare i det berörda landet.

Om det blir nödvändigt med ett stickprovsförfarande kommer urvalet av tillverkare att baseras på den största representativa tillverknings-, försäljnings- eller exportvolym som rimligen kan undersökas inom den tid som står till förfogande. Kommissionen kommer, vid behov genom det berörda landets myndigheter, att underrätta alla kända tillverkare, myndigheterna i det berörda landet och intresseorganisationer för tillverkare om vilka företag som valts ut att ingå i urvalet.

För att kommissionen ska få de uppgifter som den anser vara nödvändiga för sin undersökning av tillverkarna i det berörda landet kommer den att tillhandahålla frågeformulär till de tillverkare som valts ut att ingå i urvalet, till alla kända intresseorganisationer för tillverkare och till myndigheterna i det berörda landet.

När kommissionen mottagit de uppgifter som är nödvändiga för att den ska kunna göra ett urval av exporterande tillverkare kommer den att underrätta berörda parter om huruvida de valts ut till att ingå i urvalet eller inte. De exporterande tillverkare som ingår i urvalet måste, om inget annat anges, lämna in ett besvarat frågeformulär inom 30 dagar efter det att de har underrättats om att de ingår i urvalet.

Kommissionen kommer att göra en notering i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av rörande urvalets sammansättning. Eventuella synpunkter på urvalet måste ha inkommit inom tre dagar efter underrättelsen om urvalet.

Ett exemplar av frågeformuläret för exporterande tillverkare finns att tillgå i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av samt på GD Handels webbplats https://trade.ec.europa.eu/tdi/case_details.cfm?id=2501. Frågeformuläret kommer även att göras tillgängligt för alla kända intresseorganisationer för exporterande tillverkare och för myndigheterna i Kina.

Utan att det påverkar den eventuella tillämpningen av artikel 28 i grundförordningen ska företag som samtyckt till att eventuellt ingå i urvalet, men som inte har valts ut att ingå i urvalet, anses vara samarbetsvilliga (nedan kallade samarbetsvilliga tillverkare som inte ingår i urvalet).

b)   Individuellt belopp som motsvarar den utjämningsbara subventionen för företag som inte ingår i urvalet

De samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingår i urvalet får enligt artikel 27.3 i grundförordningen begära att kommissionen fastställer individuella belopp som motsvarar den utjämningsbara subventionen för dem. Exporterande tillverkare som vill ansöka om ett individuellt belopp som motsvarar den utjämningsbara subventionen måste fylla i ett frågeformulär och, om inget annat anges, lämna in det korrekt ifyllt inom 30 dagar efter det att berörda parter har underrättats om urvalet. Ett exemplar av frågeformuläret för exporterande tillverkare finns att tillgå i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av samt på GD Handels webbplats https://trade.ec.europa.eu/tdi/case_details.cfm?id=2501.

Kommissionen kommer att undersöka om samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingår i urvalet kan beviljas en individuell tull i enlighet med artikel 27.3 i grundförordningen.

Samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingår i urvalet som ansöker om ett individuellt belopp som motsvarar den utjämningsbara subventionen bör emellertid vara medvetna om att kommissionen ändå kan komma att besluta att inte fastställa något sådant individuellt belopp för dem, t.ex. om antalet samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingår i urvalet är så stort att ett sådant fastställande skulle bli orimligt betungande och förhindra att undersökningen avslutas i tid.

5.3.2   Undersökning av icke-närstående importörer (7) (8)

Icke-närstående importörer som importerar den undersökta produkten från Kina till unionen uppmanas att delta i denna undersökning.

Eftersom ett stort antal icke-närstående importörer kan vara berörda av detta förfarande kan kommissionen komma att besluta att göra ett urval och endast låta ett begränsat antal icke-närstående importörer ingå i undersökningen, så att den kan slutföras inom föreskriven tid (s.k. stickprovsförfarande). Stickprovsförfarandet kommer att genomföras i enlighet med artikel 27 i grundförordningen.

För att kommissionen ska kunna avgöra om ett stickprovsförfarande är nödvändigt och i så fall göra ett urval ombeds alla icke-närstående importörer, eller företrädare som agerar på deras vägnar, att lämna de uppgifter om sitt eller sina företag som anges i bilagan till detta tillkännagivande till kommissionen inom sju dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts.

För att kommissionen ska få de uppgifter den anser vara nödvändiga för att göra ett urval bland de icke-närstående importörerna kan den även komma att kontakta alla kända intresseorganisationer för importörer.

Om det blir nödvändigt med ett stickprovsförfarande kan urvalet av importörer komma att baseras på den största representative försäljningsvolym av den undersökta produkten i unionen som rimligen kan undersökas inom den tid som står till förfogande. Kommissionen kommer att underrätta alla kända icke-närstående importörer och intresseorganisationer för importörer om vilka företag som valts ut att ingå i urvalet.

Kommissionen kommer även att göra en notering i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av rörande urvalets sammansättning. Eventuella synpunkter på urvalet måste ha inkommit inom tre dagar efter underrättelsen om urvalet.

För att kommissionen ska få de uppgifter som den anser nödvändiga för sin undersökning kommer den att tillhandahålla frågeformulär till de icke-närstående importörer som ingår i urvalet. Dessa parter måste, om inget annat anges, lämna in ett besvarat frågeformulär inom 30 dagar efter det att de har underrättats om beslutet om urvalet.

Ett exemplar av frågeformuläret för importörer finns att tillgå i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av samt på GD Handels webbplats https://trade.ec.europa.eu/tdi/case_details.cfm?id=2501.

5.4    Förfarande för fastställande av skada och undersökning av unionstillverkare

Fastställandet av skada grundas på faktisk bevisning och inbegriper en objektiv granskning av den subventionerade importens volym, dess inverkan på priserna på unionsmarknaden och dess inverkan på unionsindustrin. För att kommissionen ska kunna fastställa om unionsindustrin lidit skada uppmanas unionstillverkarna av den undersökta produkten att delta i kommissionens undersökning.

Eftersom ett stort antal unionstillverkare berörs av förfarandet har kommissionen beslutat att göra ett urval och endast låta ett begränsat antal unionstillverkare ingå i undersökningen, så att den kan slutföras inom föreskriven tid (s.k. stickprovsförfarande). Stickprovsförfarandet genomförs i enlighet med artikel 27 i grundförordningen.

Kommissionen har gjort ett preliminärt urval av unionstillverkare. Närmare uppgifter finns i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av. Berörda parter uppmanas härmed att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Dessutom måste övriga unionstillverkare, eller företrädare som agerar på deras vägnar, som anser att det finns skäl för att de bör ingå i urvalet kontakta kommissionen inom sju dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts. Alla synpunkter på det preliminära urvalet måste, om inget annat anges, ha inkommit inom sju dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts.

Kommissionen kommer att underrätta alla kända unionstillverkare och/eller intresseorganisationer för unionstillverkare om vilka företag som slutligen valts ut att ingå i urvalet.

De unionstillverkare som ingår i urvalet måste, om inget annat anges, lämna in ett besvarat frågeformulär inom 30 dagar efter det att de har underrättats om att de ingår i urvalet.

Ett exemplar av frågeformuläret för unionstillverkare finns att tillgå i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av samt på GD Handels webbplats https://trade.ec.europa.eu/tdi/case_details.cfm?id=2501.

5.5    Förfarande för bedömning av unionens intresse

Om subventionering och därav vållad skada konstateras föreligga kommer det att fattas ett beslut i enlighet med artikel 31 i grundförordningen om huruvida införandet av antisubventionsåtgärder inte skulle strida mot unionens intresse.

Unionstillverkare, importörer och deras intresseorganisationer, användare och deras intresseorganisationer, fackföreningar samt konsumentorganisationer uppmanas att lämna uppgifter till kommissionen om unionens intresse.

Uppgifter om unionens intresse måste, om inget annat anges, lämnas inom 37 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts. Dessa uppgifter kan lämnas antingen i valfritt format eller i ett frågeformulär utarbetat av kommissionen.

Ett exemplar av frågeformulären, inklusive frågeformuläret för användare av den undersökta produkten, finns att tillgå i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av samt på GD Handels webbplats https://trade.ec.europa.eu/tdi/case_details.cfm?id=2501. De uppgifter som lämnas enligt artikel 31 kommer endast att beaktas om de vid inlämnandet åtföljs av styrkande handlingar.

5.6    Berörda parter

Berörda parter, såsom exporterande tillverkare, unionstillverkare, importörer och deras intresseorganisationer, användare och deras intresseorganisationer, fackföreningar och konsumentorganisationer, som vill delta i undersökningen måste först kunna visa att det finns ett objektivt samband mellan deras verksamhet och den undersökta produkten.

Exporterande tillverkare i det berörda landet, unionstillverkare, importörer och intresseorganisationer som lämnat uppgifter i enlighet med de förfaranden som beskrivs i avsnitten 5.3.1, 5.3.2 och 5.4 kommer att anses vara berörda parter om det finns ett objektivt samband mellan deras verksamhet och den undersökta produkten.

Andra parter kommer att kunna delta i undersökningen som berörda parter först från och med det att de har gett sig till känna och endast under förutsättning att det finns ett objektivt samband mellan deras verksamhet och den produkt som översynen gäller. Att anses som en berörd part påverkar inte tillämpningen av artikel 28 i grundförordningen.

De ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av finns att tillgå via TRON.tdi på följande adress: https://tron.trade.ec.europa.eu/tron/TDI. Följ anvisningarna på den sidan för att få tillgång.

5.7    Möjlighet att bli hörd av kommissionens utredande avdelningar

Alla berörda parter får begära att bli hörda av kommissionens utredande avdelningar.

Begäran måste göras skriftligen och innehålla skälen till att parten önskar bli hörd samt en sammanfattning av de frågor den berörda parten önskar ta upp vid hörandet. Hörandet kommer endast att behandla de frågor som den berörda parten skriftligen angett på förhand.

Tidsramarna för hörandet är följande:

—	Om hörandet ska äga rum före tidsfristen för införandet av provisoriska åtgärder bör begäran göras inom 15 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts, och hörandet ska normalt äga rum inom 60 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts.

—

Efter det preliminära skedet bör begäran göras inom fem dagar efter dagen för det preliminära utlämnandet av uppgifter eller för utfärdandet av informationsdokumentet, och hörandet ska normalt äga rum inom 15 dagar efter dagen för utlämnandet av uppgifter eller för utfärdandet av informationsdokumentet.

—

I det slutgiltiga skedet bör begäran göras inom tre dagar efter dagen för det slutliga utlämnandet av uppgifter, och hörandet ska normalt äga rum inom tidsfristen för att lämna synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter. Om det sker ett ytterligare slutligt utlämnande av uppgifter bör en begäran göras omedelbart efter mottagandet av detta ytterligare slutliga utlämnande, och hörandet ska normalt äga rum inom tidsfristen för att lämna synpunkter på detta utlämnande.

De angivna tidsramarna påverkar inte kommissionens rätt att godta höranden utanför tidsramarna i vederbörligen motiverade fall, eller kommissionens rätt att neka höranden i vederbörligen motiverade fall. Om kommissionen nekar en begäran om hörande ska den berörda parten underrättas om skälen till detta.

Höranden ska i princip inte användas till att lägga fram faktauppgifter som ännu inte förts till ärendehandlingarna. Om det är nödvändigt för att säkerställa en god förvaltning och för att kommissionen ska kunna göra framsteg i sin undersökning kan berörda parter emellertid åläggas att lämna nya faktauppgifter efter ett hörande.

5.8    Anvisningar för inlämnande av skriftliga inlagor och besvarade frågeformulär samt korrespondens

Uppgifter som lämnas till kommissionen inom ramen för en undersökning avseende handelspolitiska skyddsåtgärder ska inte vara upphovsrättsskyddade. Innan berörda parter lämnar uppgifter och/eller data som omfattas av tredje parts upphovsrätt till kommissionen måste de begära särskilt tillstånd från upphovsrättsinnehavaren som uttryckligen tillåter a) kommissionen att använda dessa uppgifter och/eller dessa data för detta handelspolitiska skyddsförfarande, och att b) dessa uppgifter och/eller dessa data lämnas till de parter som berörs av undersökningen i en form som gör att de kan utöva sin rätt till försvar.

Alla skriftliga inlagor, inklusive sådana uppgifter som begärs i detta tillkännagivande, besvarade frågeformulär och korrespondens från de berörda parterna för vilka de berörda parterna begär konfidentiell behandling ska vara märkta ”Sensitive” (9). Parter som lämnar uppgifter inom ramen för denna undersökning uppmanas att ange skälen till att de begär konfidentiell behandling.

Berörda parter som lämnar uppgifter märkta ”Sensitive” ska i enlighet med artikel 29.2 i grundförordningen även lämna en icke-konfidentiell sammanfattning av dessa uppgifter, vilken ska märkas ”For inspection by interested parties”. Sammanfattningen ska vara tillräckligt detaljerad för att det ska vara möjligt att bilda sig en rimlig uppfattning om det väsentliga innehållet i de konfidentiella uppgifterna. Om en part som lämnar konfidentiella uppgifter inte kan visa att begäran om konfidentiell behandling är välgrundad eller inte lämnar in en icke-konfidentiell sammanfattning i begärt format och av begärd kvalitet, kan kommissionen komma att lämna uppgifterna utan beaktande om det inte med hjälp av lämpliga källor på ett tillfredsställande sätt kan visas att uppgifterna är riktiga.

Berörda parter uppmanas att lämna in alla inlagor och framställningar, även skannade fullmakter och intyganden, via TRON.tdi (https://tron.trade.ec.europa.eu/tron/TDI). Genom att använda TRON.tdi eller e-post godkänner de berörda parterna de regler som gäller för elektroniska inlagor i dokumentet ”KORRESPONDENS MED EUROPEISKA KOMMISSIONEN I ÄRENDEN SOM RÖR HANDELSPOLITISKA SKYDDSÅTGÄRDER” som finns på GD Handels webbplats: http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2011/june/tradoc_148003.pdf. De berörda parterna måste uppge namn, adress, telefonnummer och giltig e-postadress (fungerande officiell företagsadress) och se till att e-posten läses varje dag. När kommissionen fått dessa kontaktuppgifter kommer all korrespondens att ske uteslutande via TRON.tdi eller e-post, såvida de berörda parterna inte uttryckligen ber att få alla dokument från kommissionen på annat sätt eller dokumentens art gör att rekommenderad post krävs. För närmare bestämmelser och information om korrespondens med kommissionen, inklusive de principer som gäller för inlagor via TRON.tdi och via e-post, bör berörda parter ta del av de anvisningar för kommunikation med berörda parter som det hänvisas till ovan.

Kommissionens kontaktuppgifter:

European Commission

Directorate-General for Trade

Directorate H

Office: CHAR 04/039

1049 Bryssel

BELGIEN

E-post:

För frågor som gäller subventionering:

TRADE-AS675-ACF-SUBSIDY@ec.europa.eu

För skaderelaterade frågor och frågor som gäller unionens intresse:

TRADE-AS675-ACF-INJURY@ec.europa.eu

6.   Tidsplan för undersökningen

I enlighet med artikel 11.9 i grundförordningen ska undersökningen om möjligt avslutas inom 12 månader och under alla omständigheter inom en tid av 13 månader efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts. I enlighet med artikel 12.1 i grundförordningen får provisoriska åtgärder inte införas senare än nio månader efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts.

I enlighet med artikel 29a i grundförordningen ska kommissionen lämna information om planerat införande av provisoriska tullar fyra veckor innan provisoriska tullar införs. Berörda parter får begära denna information skriftligen inom fyra månader efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts. Berörda parter kommer att ha tre arbetsdagar på sig att inkomma med skriftliga synpunkter på beräkningarnas riktighet.

När kommissionens avsikt är att inte införa provisoriska tullar utan att fortsätta undersökningen ska berörda parter fyra veckor före utgången av den tidsfrist som anges i artikel 12.1 i grundförordningen underrättas skriftligen om att tullar inte kommer att införas.

Berörda parter kommer i princip att ha 15 dagar på sig att inkomma med skriftliga synpunkter på de preliminära undersökningsresultaten eller på informationsdokumentet och 10 dagar på sig att inkomma med skriftliga synpunkter på de slutgiltiga undersökningsresultaten, om inget annat anges. I tillämpliga fall kommer ytterligare slutliga utlämnanden av uppgifter att fastställa tidsfristen för berörda parter att inkomma med skriftliga synpunkter.

7.   Inlämnande av uppgifter

Berörda parter får som regel endast lämna uppgifter inom de tidsramar som anges i avsnitten 5 och 6 i detta tillkännagivande. För inlämnande av eventuella andra uppgifter som inte omfattas av dessa avsnitt gäller följande tidsramar:

—	Om inget annat anges bör alla uppgifter avseende skedet med de provisoriska undersökningsresultaten lämnas inom 70 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts.

—

Om inget annat anges bör berörda parter inte lämna in nya faktauppgifter efter det att tidsfristen för att lämna synpunkter på det preliminära utlämnandet av uppgifter eller på informationsdokumentet i det preliminära skedet löpt ut. Efter denna tidsfrist får berörda parter lämna in nya faktauppgifter endast under förutsättning att de kan visa att dessa nya faktauppgifter är nödvändiga för att motbevisa påståenden som framförts av andra berörda parter, och under förutsättning att dessa nya faktauppgifter kan kontrolleras inom den tid som står till förfogande för att undersökningen ska kunna slutföras i tid.

—

För att undersökningen ska kunna slutföras inom de fastställda tidsfristerna kommer kommissionen inte att godta inlagor från berörda parter som lämnas in efter utgången av tidsfristen för att lämna synpunkter på det slutliga utlämnandet eller, i tillämpliga fall, efter utgången av tidsfristen för att lämna synpunkter på det ytterligare slutliga utlämnandet.

8.   Möjlighet att lämna synpunkter på andra parters inlagor

För att garantera berörda parters rätt till försvar bör dessa ha möjlighet att lämna synpunkter på de uppgifter som lämnats av andra berörda parter. De får endast yttra sig om frågor som tagits upp i andra berörda parters inlagor och får inte ta upp några nya frågor.

För lämnande av sådana synpunkter gäller följande tidsramar:

—	Om inget annat anges bör synpunkter på uppgifter som lämnats av andra berörda parter före införandet av provisoriska åtgärder lämnas senast inom 75 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts.

—

Om inget annat anges bör synpunkter på uppgifter som lämnats av andra berörda parter till följd av utlämnandet av de provisoriska undersökningsresultaten eller till följd av informationsdokumentet lämnas inom sju dagar efter det att tidsfristen för att lämna synpunkter på de provisoriska undersökningsresultaten eller på informationsdokumentet löpt ut.

—

Om inget annat anges bör synpunkter på uppgifter som lämnats av andra berörda parter till följd av utlämnandet av de slutgiltiga undersökningsresultaten lämnas inom tre dagar efter det att tidsfristen för att lämna synpunkter på de slutgiltiga undersökningsresultaten löpt ut. Om det sker ett ytterligare slutligt utlämnande av uppgifter bör synpunkter på de uppgifter som lämnats av andra berörda parter till följd av detta ytterligare utlämnande lämnas inom en dag efter tidsfristen för att lämna synpunkter på detta utlämnande, om inget annat anges.

De angivna tidsramarna påverkar inte kommissionens rätt att begära ytterligare uppgifter från berörda parter i vederbörligen motiverade fall.

9.   Förlängning av de tidsfrister som anges i detta tillkännagivande

Förlängningar av tidsfristerna som föreskrivs i detta tillkännagivande kan beviljas på begäran av berörda parter som anger tillräcklig grund.

En förlängning av de tidsfrister som anges i detta tillkännagivande bör endast begäras under särskilda omständigheter och kommer endast att beviljas om den är vederbörligen motiverad.

En eventuell förlängning av tidsfristen för att besvara frågeformulär ska normalt vara begränsad till tre dagar och ska i regel inte överskrida sju dagar.

Vad gäller de tidsfrister för inlämnande av andra uppgifter som anges i detta tillkännagivande ska förlängningar av dessa vara begränsade till tre dagar, såvida det inte kan påvisas att det föreligger särskilda omständigheter.

10.   Bristande samarbete

I fall då någon berörd part vägrar att ge tillgång till eller på något annat sätt inte tillhandahåller nödvändiga uppgifter inom tidsfristerna eller på ett påtagligt sätt hindrar undersökningen, får enligt artikel 28 i grundförordningen beslut om positiva eller negativa avgöranden fattas på grundval av tillgängliga uppgifter.

Om det visar sig att någon berörd part har lämnat oriktiga eller vilseledande upplysningar kan dessa lämnas utan beaktande och tillgängliga uppgifter får användas.

Om någon berörd part inte samarbetar eller endast delvis samarbetar och beslut om avgörandena därför i enlighet med artikel 28 i grundförordningen fattas på grundval av tillgängliga uppgifter, kan resultatet bli mindre gynnsamt för den berörda parten än om denna hade samarbetat.

Det förhållandet att svar inte lämnas i datoriserad form ska inte anses innebära bristande samarbete, förutsatt att den berörda parten visar att det skulle vara orimligt betungande eller medföra orimliga extrakostnader att lämna svar på det sätt som begärts. Den berörda parten bör i sådana fall omedelbart kontakta kommissionen.

11.   Förhörsombud

De berörda parterna kan begära att förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden ingriper. Förhörsombudet behandlar ansökningar om tillgång till ärendehandlingar, tvister rörande konfidentiell behandling av dokument, ansökningar om förlängning av tidsfrister och alla andra ansökningar rörande berörda parters eller tredje parters rätt till försvar som kan inkomma under förfarandets gång.

Förhörsombudet kan anordna ett hörande och agera som medlare mellan den eller de berörda parterna och kommissionens avdelningar för att säkerställa att de berörda parterna har möjlighet att till fullo utöva sin rätt till försvar. En begäran om att bli hörd av förhörsombudet bör göras skriftligen och innehålla skälen till att parten önskar bli hörd. Förhörsombudet kommer att pröva skälen för begäran. Dessa höranden bör endast anordnas om frågan inte lösts med kommissionens avdelningar i vederbörlig ordning.

Varje begäran måste lämnas i god tid och så snart som möjligt för att förfarandet ska kunna genomföras på ett korrekt sätt. I detta syfte ska berörda parter begära att förhörsombudet ingriper så snart som möjligt efter det att den händelse som motiverar ett ingripande inträffat. När en begäran om att bli hörd lämnas utanför de tillämpliga tidsramarna kommer förhörsombudet även att undersöka orsakerna till den sena begäran, vilken typ av frågor som tas upp och vilken inverkan dessa frågor har på rätten till försvar, med vederbörlig hänsyn tagen till nödvändigheten av att säkerställa en god förvaltning och av att kunna slutföra undersökning i tid.

Mer information och kontaktuppgifter finns på förhörsombudets webbsidor på GD Handels webbplats: http://ec.europa.eu/trade/trade-policy-and-you/contacts/hearing-officer/.

12.   Behandling av personuppgifter

Alla personuppgifter som samlas in under undersökningens gång kommer att behandlas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (10).

Ett meddelande om skydd av personuppgifter för att informera alla personer om behandlingen av personuppgifter inom ramen för kommissionens handelspolitiska verksamhet finns på GD Handels webbplats: http://ec.europa.eu/trade/policy/accessing-markets/trade-defence/.

---

(1)  EUT L 176, 30.6.2016, s. 55.

(2)  Med den allmänna termen skada avses både väsentlig skada, risk för väsentlig skada eller avsevärd försening vid upprättandet av en industri i enlighet med artikel 2 d i grundförordningen.

(3)  Hänvisningar till offentliggörandet av detta tillkännagivande avser offentliggörande av detta tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning.

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/825 av den 30 maj 2018 om ändring av förordning (EU) 2016/1036 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen och förordning (EU) 2016/1037 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (EUT L 143, 7.6.2018, s. 1).

(5)  Tillkännagivande om konsekvenserna av utbrottet av covid-19 för antidumpnings- och antisubventionsundersökningar (EUT C 86, 16.3.2020, s. 6).

(6)  En exporterande tillverkare är ett företag i det berörda landet som tillverkar den undersökta produkten och exporterar den till unionsmarknaden, antingen direkt eller via en tredje part, inklusive närstående företag som ägnar sig åt tillverkning, inhemsk försäljning eller export av den undersökta produkten.

(7)  Detta avsnitt omfattar endast importörer som inte är närstående till exporterande tillverkare. Importörer som är närstående till exporterande tillverkare måste fylla i det frågeformulär för exporterande tillverkare som finns att tillgå i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av samt på GD Handels webbplats https://trade.ec.europa.eu/tdi/case_details.cfm?id=2501. I enlighet med artikel 127 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 av den 24 november 2015 om närmare regler för genomförande av vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen ska två personer anses vara närstående endast om a) de tillhör ledningen eller är styrelseledamöter i den andra personens företag, b) de är juridiskt erkända kompanjoner i någon affärsverksamhet, c) de är arbetsgivare och anställd, d) en tredje part äger, kontrollerar eller innehar direkt eller indirekt minst 5 % av utestående röstberättigande aktier eller andelar hos båda personerna, e) en av dem kontrollerar direkt eller indirekt den andra, f) båda två kontrolleras direkt eller indirekt av en tredje person, g) de tillsammans kontrollerar direkt eller indirekt en tredje person, eller h) de är medlemmar av samma familj (EUT L 343, 29.12.2015, s. 558). Personer ska anses tillhöra samma familj endast om de står i något av följande förhållanden till varandra: i) man och hustru, ii) förälder och barn, iii) syskon (hel- eller halvsyskon), iv) far- eller morförälder och barnbarn, v) farbror/morbror eller faster/moster och syskonbarn, vi) svärförälder och svärson eller svärdotter, vii) svåger och svägerska. I enlighet med artikel 5.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen avses med ”person” en fysisk eller juridisk person eller en sammanslutning av personer som enligt unionslagstiftning eller nationell lagstiftning tillerkänns rättskapacitet utan att vara juridisk person (EUT L 269, 10.10.2013, s. 1).

(8)  De uppgifter som lämnas av icke-närstående importörer får även användas för andra delar av denna undersökning än de som avser fastställande av skada.

(9)  Ett dokument märkt ”Sensitive” är ett konfidentiellt dokument i enlighet med artikel 29 i grundförordningen och artikel 12.4 i WTO-avtalet om subventioner och utjämningsåtgärder (subventionsavtalet). Det är även skyddat i enlighet med artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 (EGT L 145, 31.5.2001, s. 43).

(10)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

Förhandsanmälan av en koncentration

(Ärende M.10058 – Porsche/Transnet/JV)

Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande

(Text av betydelse för EES)

(2020/C 419/12)

---

(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1 (koncentrationsförordningen).

(2)  EUT C 366, 14.12.2013, s. 5.

Förhandsanmälan av en koncentration

(Ärende M.10065 — Advent/Nielsen Global Connect)

Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande

(Text av betydelse för EES)

(2020/C 419/13)

---

(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1 (koncentrationsförordningen).

(2)  EUT C 366, 14.12.2013, s. 5.

Förhandsanmälan av en koncentration

(Ärende M.9993 — Allianz/Noble)

Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande

(Text av betydelse för EES)

(2020/C 419/14)

---

(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1 (koncentrationsförordningen).

(2)  EUT C 366, 14.12.2013, s. 5.

Förhandsanmälan av en koncentration

(Ärende M.10092 — Accel-KKR Capital Partners/OMERS Private Equity/KCS)

Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande

(Text av betydelse för EES)

(2020/C 419/15)

---

(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1 (koncentrationsförordningen).

(2)  EUT C 366, 14.12.2013, s. 5.

Förhandsanmälan av en koncentration

(Ärende M.10035 — Burnam Parties/Kroenke Parties/SMG/Cascade Investment/StorageMart)

Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande

(Text av betydelse för EES)

(2020/C 419/16)

---

(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1 (koncentrationsförordningen).

(2)  EUT C 366, 14.12.2013, s. 5.