10.11.2020

Europeiska unionens officiella tidning

C 379/1

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

Kommissionens tolkningsmeddelande om utarbetande, revision och offentliggörande av finansiella rapporter som ingår i årliga redovisningar som upprättats i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/815 om ett europeiskt enhetligt elektroniskt rapporteringsformat (Esef-förordningen)

(2020/C 379/01)

1. Inledning

Syftet med detta tolkningsmeddelande är att förtydliga vissa befintliga bestämmelser i unionsrätten om utarbetande, revision och offentliggörande av finansiella rapporter som upprättats i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/815 (Esef-förordningen) (1). Det rör sig om unionsbestämmelser i direktiv 2004/109/EG (2), ändrat genom direktiv 2013/50/EU (insynsdirektivet), direktiv 2006/43/EG (3), ändrat genom direktiv 2014/56/EU (revisionsdirektivet), och direktiv 2013/34/EU (redovisningsdirektivet) (4).

Utlåtanden och uppfattningar i detta dokument återspeglar Europeiska kommissionens ståndpunkt. Enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt har domstolen exklusiv behörig att tolka rättsakter som utfärdats av EU-institutionerna.

Genom Esef-förordningen införs ett enhetligt elektroniskt rapporteringsformat för årliga redovisningar från emittenter med värdepapper som är noterade på reglerade marknader i EU. Den innehåller allmänna regler om formatet för årlig redovisning enligt definitionen i artikel 4.2 i insynsdirektivet (5), och mer specifika regler om märkning av de finansiella rapporter som ingår i den. Den är inte tillämplig på halvårsrapporter enligt definitionen i artikel 5 i insynsdirektivet.

Esef-förordningen innehåller följande huvudkrav:

i)	Emittenterna ska upprätta och offentliggöra sina årliga redovisningar i formatet eXtensible HyperText Markup Language (XHTML).

ii)

Emittenter som upprättar sin koncernredovisning i enlighet med IFRS-standarder som antagits i enlighet med förordning (EG) nr 1606/2002 (IFRS som godkänts av EU) (6) eller IFRS-standarder som avses i artikel 1 första stycket a i beslut 2008/961/EG (IFRS som antagits av IASB) (7) ska

—	märka dessa koncernredovisningar med användning av inline eXtensible Business Reporting Language (iXBRL),

—	blocktagga noterna till de finansiella rapporterna (8).

iXBRL-märkningen ska överensstämma med Esef-taxonomin, som återfinns i bilagorna till Esef-förordningen och är framtagen på grundval av IFRS-taxonomin som offentliggjorts av IFRS Foundation.

XHTML-formatet kombinerat med iXBRL-märkningen gör att de årliga redovisningarna blir både maskinläsbara och läsbara för människor, vilket gör dem mer lättillgängliga och underlättar analys och jämförelse av de uppgifter som ingår i redovisningarna.

När Esef-förordningen har blivit tillämplig måste de årliga redovisningarna upprättas i Esef-formatet för att emittenter ska kunna uppfylla sina upplysningsskyldigheter enligt insynsdirektivet (9).

Kommissionen välkomnar att flera medlemsstater har ändrat eller håller på att ändra sina nationella regler för att fullt ut uppfylla Esef-relaterade krav i unionsrätten. Kommissionen uppmanar alla medlemsstater att slutföra processen där så är nödvändigt, och i rätt tid.

Innehållet i detta meddelande är relevant i den mån Esef-förordningen har börjat tillämpas (10).

2. Förtydliganden om befintliga unionsbestämmelser om revision

2.1 Är lagstadgade revisorer skyldiga att avge ett revisionsuttalande om huruvida de finansiella rapporter som ingår i de årliga redovisningarna uppfyller de relevanta lagstadgade kraven i Esef-förordningen?

Enligt unionsrätten ska lagstadgade revisorer (11) avge ett revisionsuttalande om huruvida de finansiella rapporterna i de årliga redovisningarna uppfyller de relevanta lagstadgade kraven i Esef-förordningen, dvs. de bestämmelser i Esef-förordningen som är tillämpliga på finansiella rapporter.

Slutsatsen har dragits genom följande analys av bestämmelserna:

Enligt artikel 4.7 i insynsdirektivet ska emittenter med värdepapper som är noterade på reglerade marknader i EU upprätta sina årliga redovisningar med hjälp av ett enhetligt elektroniskt rapporteringsformat. Kraven för det enhetliga elektroniska rapporteringsformatet fastställs i Esef-förordningen, som innehåller regler om formatet för årsredovisningar som helhet (12) och mer specifika regler för märkning av de finansiella rapporter som ingår i dem (13).

ii)

I artikel 4.4 i insynsdirektivet anges att emittenternas årsbokslut ska revideras i enlighet med redovisningsdirektivet (14). Enligt artikel 34.1 i redovisningsdirektivet ska de finansiella rapporterna för företag av allmänt intresse – som även omfattar emittenter med värdepapper noterade på reglerade marknader i EU (15) – granskas av lagstadgade revisorer.

iii)

Enligt artikel 28 i revisionsdirektivet ska lagstadgade revisorer redovisa resultaten av sin revision i en revisionsberättelse. Revisionsberättelsen ska innehålla ett revisionsuttalande från den lagstadgade revisorn om i) huruvida årsredovisningen eller årsbokslutet ger en rättvisande bild i enlighet med den relevanta föreställningsramen för den finansiella rapporteringen som följts, och ii) när det är tillämpligt, huruvida årsredovisningen eller årsbokslutet uppfyller de lagstadgade kraven (16).

iv)	Med lagstadgade krav i artikel 28.2 c ii i revisionsdirektivet avses alla rättsliga krav som ställs på unionsnivå och/eller på nationell nivå för upprättandet av finansiella rapporter. I skäl 11 i Esef-förordningen anges uttryckligen att kraven i ESEF-förordningen utgör lagstadgade krav.

Frasen när det är tillämpligt i artikel 28.2 c ii i revisionsdirektivet innebär att lagstadgade revisorer, om unionsrätten och/eller nationell rätt innehåller lagstadgade krav som är tillämpliga på de finansiella rapporterna, ska kontrollera att rapporterna uppfyller dessa lagstadgade krav och avge ett revisionsuttalande.

Lagstadgade revisorer är därför skyldiga att kontrollera att de finansiella rapporterna uppfyller alla tillämpliga lagstadgade krav, inklusive de relevanta lagstadgade krav som fastställs i Esef-förordningen, såsom förklaras närmare under fråga 2.2 nedan, och att avge ett revisionsuttalande om huruvida de finansiella rapporterna uppfyller dessa krav.

De politiska mål som anges i skälen i de unionsrättsakter som reglerar utarbetande, offentliggörande och revision av börsnoterade företags finansiella rapporter stöder denna analys av bestämmelserna. De politiska målen består i att

i)	förbättra jämförbarheten och allmänhetens förtroende för finansiella rapporter (17),

ii)	garantera en hög grad av insyn i redovisningarna för företag med värdepapper som är noterade på reglerade marknader i EU och att dessa redovisningar i hög grad blir jämförbara (18).

iii)	skydda tredje mans intressen (19),

iv)	säkerställa en harmoniserad syn på lagstadgad revision (20),

v)	säkerställa ett gott skydd för investerare i hela gemenskapen (21), och

vi)	förenkla rapporteringen och underlätta tillgängligheten till, bedömningen av och jämförbarheten hos bolagsinformation (22).

För att säkerställa den inre marknadens integritet och en enhetlig skyddsnivå för alla användare av finansiella rapporter och årliga redovisningar bör användarna ges samma skyddsnivå oberoende av hur de får tillgång till informationen i de finansiella rapporterna, vilket till exempel kan vara via skannade handlingar i pappersform eller via elektroniskt strukturerade dokument.

2.2 Vilka lagstadgade krav i Esef-förordningen måste de lagstadgade revisorerna kontrollera efterlevnaden av för att kunna avge sitt revisionsuttalande?

För att kunna avge ett revisionsuttalande om huruvida de finansiella rapporterna uppfyller de relevanta lagstadgade krav som fastställs i Esef-förordningen ska lagstadgade revisorer kontrollera att emittenternas finansiella rapporter överensstämmer med de bestämmelser i Esef-förordningen som är tillämpliga på de finansiella rapporterna (23). De relevanta lagstadgade kraven är följande:

i)	Alla finansiella rapporter som ingår i den årliga redovisningen ska upprättas i ett giltigt XHTML-format (24).

ii)

För alla koncernredovisningar som upprättas i enlighet med IFRS som godkänts av EU, eller i enlighet med IFRS som antagits av IASB (25), gäller följande:

—	De upplysningar som anges i bilaga II till Esef-förordningen ska märkas, om dessa upplysningar ingår i koncernredovisningarna.

—

Alla märkningar, inklusive frivilliga märkningar av andra upplysningar än de som anges i bilaga II, ska uppfylla följande krav:

—	XBRL-märkspråket ska användas.

—	Elementen i den grundläggande klassificering som anges i bilaga VI till Esef-förordningen med den närmaste redovisningsbetydelsen ska användas, såvida inte ett tilläggsklassificeringselement skapas i enlighet med bilaga IV till Esef-förordningen.

—	Märkningarna ska följa de gemensamma reglerna för märkning (26).

iii)

För andra finansiella rapporter än IFRS-koncernredovisningar gäller följande (27):

—

Alla märkningar som emittenten använder frivilligt eller i enlighet med nationell rätt ska uppfylla följande krav:

—	XBRL-märkspråket ska användas.

—	En särskild klassificering som tillhandahålls av den medlemsstat där emittenten är registrerad ska användas.

—	Märkningarna ska följa de gemensamma reglerna för märkning (28).

2.3 Ska revisionsuttalandet om huruvida de finansiella rapporterna uppfyller de relevanta lagstadgade kraven i Esef-förordningen ingå i revisionsberättelsen eller i en separat rapport?

Revisionsuttalandet om huruvida de finansiella rapporterna uppfyller de relevanta lagstadgade kraven i Esef-förordningen ska ingå i revisionsberättelsen.

Enligt artikel 28 i revisionsdirektivet ska lagstadgade revisorer redovisa resultaten av sin revision i en revisionsberättelse. I artikel 28.2 c ii anges att revisionsberättelsen ska innehålla ett revisionsuttalande om huruvida årsredovisningen eller årsbokslutet ger en sann och rättvisande bild i enlighet med den relevanta föreställningsramen för den finansiella rapporteringen som följts samt, när det är tillämpligt, huruvida årsredovisningen eller årsbokslutet uppfyller de lagstadgade kraven. I detta fall motsvarar de lagstadgade kraven de relevanta lagstadgade krav som fastställs i Esef-förordningen (se svaret på fråga nr 2.2).

2.4 Ska revisionsberättelsen ingå i den årliga redovisningen som följer Esef-förordningen eller som ett separat dokument som offentliggörs tillsammans med den årliga redovisningen som följer Esef-förordningen?

Det fastställs inte i den befintliga unionsrätten om revisionsberättelsen ska ingå i den årliga redovisningen eller om den ska offentliggöras tillsammans med den årliga redovisningen som ett separat dokument.

Enligt artikel 4.4 i insynsdirektivet ska revisionsberättelsen göras tillgänglig i sin helhet för allmänheten tillsammans med den årliga redovisningen. Om det inte finns särskilda regler som gäller nationellt eller för reglerade marknader, och med beaktande av de tekniska möjligheterna från fall till fall, kan emittenterna tillämpa det alternativ som de föredrar.

2.5 Är emittenter i tredjeland skyldiga att offentliggöra en revisionsberättelse som innehåller ett revisionsuttalande om huruvida de finansiella rapporter som ingår i de årliga redovisningarna uppfyller de relevanta lagstadgade kraven i Esef-förordningen?

Enligt insynsdirektivet är emittenter i tredjeland skyldiga att offentliggöra årliga redovisningar som upprättats i enlighet med alla krav i Esef-förordningen, tillsammans med en revisionsberättelse som utarbetats i enlighet med revisionsdirektivet. Emittenter i tredjeland ansvarar därför för att se till att deras revisorer avger ett revisionsuttalande om huruvida de finansiella rapporter som ingår i de årliga redovisningarna uppfyller de relevanta lagstadgade kraven i Esef-förordningen.

I artikel 4.4 i insynsdirektivet föreskrivs att det årsbokslut som alla emittenter (inbegripet emittenter i tredjeland) ska offentliggöra i sina årliga redovisningar ska revideras i enlighet med artiklarna 34.1, 34.2 och 35 i redovisningsdirektivet (som hänvisar till artikel 28 i revisionsdirektivet). Dessa bestämmelser avser revisorernas skyldighet att granska de finansiella rapporterna respektive innehållet i revisionsberättelsen (29). Innehållet i revisionsberättelsen ska överensstämma med artikel 28 i revisionsdirektivet, där det anges att revisorn ska avge ett revisionsuttalande om huruvida årsredovisningen eller årsbokslutet uppfyller de lagstadgade kraven, inklusive de relevanta lagstadgade krav som fastställs i Esef-förordningen.

3. Förtydliganden om unionsbestämmelser om användning av elektronisk underskrift

3.1 Ska emittenter och/eller lagstadgade revisorer använda en elektronisk underskrift (e-signatur) för att underteckna de årliga redovisningarna och/eller de handlingar som ingår i dem och/eller revisionsberättelserna?

I den befintliga unionsrätten finns det inget som hindrar emittenter eller lagstadgade revisorer från att använda en e-signatur för att underteckna de årliga redovisningarna, de handlingar som ingår i dem eller revisionsberättelserna. Om det inte finns särskilda regler som gäller nationellt eller för reglerade marknader får emittenter och/eller lagstadgade revisorer fritt välja alternativ, exempelvis skriva under för hand eller elektroniskt.

I artikel 4.4 i insyndirektivet krävs det uttryckligen att emittenter ska offentliggöra en revisionsberättelse som undertecknats av revisorer som är ansvariga för revisionen av årsbokslutet (30), men det finns det inget uttryckligt krav på unionsnivå när det gäller huruvida och hur årliga redovisningar eller ingående handlingar ska undertecknas. Det kan dock finnas krav vad gäller underskrift i nationell lagstiftning.

I enlighet med artikel 25.2 i förordning (EU) nr 910/2014 (eIDA-förordningen) (31) – där det anges att en kvalificerad elektronisk underskrift ska ha motsvarande rättsliga verkan som en handskriven underskrift – ska användningen av en kvalificerad e-signatur för att underteckna dessa rapporter under alla omständigheter anses uppfylla alla underskriftsskyldigheter.

4. Förtydliganden om unionsbestämmelser om emittentens ansvar

4.1 Är emittentens administrations-, lednings- eller kontrollorgan ansvarigt för att de årliga redovisningarna uppfyller kraven i Esef-förordningen?

Emittentens administrations-, lednings- eller kontrollorgan ansvarar för att upprätta och offentliggöra årliga redovisningar som uppfyller kraven i Esef-förordningen.

Enligt artikel 7 i insynsdirektivet ska det vara så att ansvaret för den information som ska upprättas och offentliggöras enligt – bland annat – artikel 4 i insynsdirektivet åtminstone ligger hos emittenten eller dennes administrations-, lednings- eller kontrollorgan. Enligt artikel 4.7 i insynsdirektivet måste årliga redovisningar upprättas och offentliggöras i överensstämmelse med Esef-förordningen.

4.2 Är emittenterna skyldiga att inkludera en ansvarsförsäkring i sin årliga redovisning som anger om den årliga redovisningen överensstämmer med Esef-förordningen?

Det finns inget i unionsrätten som hindrar att emittenter på frivillig basis, till exempel i ansvarsförsäkringen i den årliga redovisningen, gör ett särskilt uttalande om huruvida den årliga redovisningen överensstämmer med Esef-förordningen.

Enligt artikel 4.2 c i insynsdirektivet ska den årliga redovisningen innehålla en försäkran från var och en av de huvudansvariga hos emittenten, vars namn och befattningar skall anges tydligt, där de intygar att årsbokslutet, så vitt de vet, har upprättats i enlighet med tillämpliga redovisningsstandarder och ger en rättvisande bild [...]. Om det inte finns särskilda regler som gäller nationellt eller för reglerade marknader får emittenter fritt välja alternativ Emittentens administrations-, lednings- eller kontrollorgan ansvarar under alla omständigheter för att upprätta och offentliggöra årliga redovisningar som överensstämmer med Esef-förordningen i enlighet med artikel 7 i insynsdirektivet (se även fråga nr 4.1).

4.3 Får emittenter offentliggöra andra versioner av den årliga redovisningen som inte följer Esef-förordningen och/eller som innehåller finansiella rapporter som följer Esef-förordningen men där överensstämmelsen inte har kontrollerats av de lagstadgade revisorerna?

Det finns inget i unionsrätten som hindrar att emittenter offentliggör (till exempel på sin webbplats) andra versioner av sin årliga redovisning vilka inte följer Esef-förordningen eller som innehåller finansiella rapporter som följer Esef-förordningen, men där överensstämmelsen inte har kontrollerats av de lagstadgade revisorerna (32). Det måste dock tydligt anges att dessa andra versioner av den årliga redovisningen vilka inte följer Esef-förordningen utgör icke-officiella versioner.

Enligt artikel 4 i insynsdirektivet ska emittenter offentliggöra årliga redovisningar som utarbetats i enlighet med Esef-förordningen. När Esef-förordningen blir tillämplig kommer emittenter endast kunna uppfylla sina upplysningsskyldigheter enligt insynsdirektivet om de offentliggör årliga redovisningar som följer Esef-förordningen, tillsammans med revisionsberättelsen avseende de finansiella rapporter som ingår i den årliga redovisningen. Offentliggörande (till exempel på emittentens webbplats) av andra versioner av den årliga redovisningen som inte följer Esef-förordningen, och/eller som innehåller ej reviderade finansiella rapporter som följer Esef-förordningen, är inte förbjudet enligt unionsrätten, men räcker inte för att uppfylla kraven enligt insynsdirektivet.

5. Förtydliganden om unionsbestämmelser om användningen av Esef-filer för att uppfylla andra unionsskyldigheter

5.1 Får emittenter lämna in finansiella rapporter som följer Esef-förordningen till det nationella företagsregistret för att uppfylla kraven om offentliggörande i redovisningsdirektivet?

När det gäller aktiebolag med värdepapper som är noterade på reglerade marknader i EU förbjuder unionsrätten inte att de reviderade finansiella rapporter som utarbetas och offentliggörs i enlighet med Esef-förordningen används för att uppfylla andra rättsliga skyldigheter än de som följer av insynsdirektivet. Unionsrätten hindrar därför inte genomförandet av nationella och/eller administrativa regler som skulle göra det möjligt för emittenter att lämna in finansiella rapporter som följer Esef-förordningen som redovisningshandlingar till ett företagsregister.

Enligt artikel 30.1 i redovisningsdirektivet ska aktiebolag offentliggöra sina reviderade finansiella rapporter inom 12 månader efter balansdagen, och hänvisning görs till direktiv (EU) 2017/1132 (bolagsrättsdirektivet) när det gäller reglerna för offentliggörande. Enligt artikel 16 i bolagsrättsdirektivet – som är tillämpligt på aktiebolag oavsett om deras värdepapper är noterade på reglerade marknader i EU eller inte – ska bolagen lämna in redovisningshandlingarna till det nationella företagsregistret.

Varken redovisningsdirektivet eller bolagsrättsdirektivet specificerar formatet för att upprätta och lämna in de reviderade finansiella rapporterna, vilket kan vara elektroniskt. Det finns i princip inget hinder för medlemsstaterna att tillåta aktiebolag med värdepapper som är noterade på reglerade marknader i EU att lämna in finansiella rapporter som följer Esef-förordningen till företagsregistret för att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 30.1 i redovisningsdirektivet och artikel 16 i bolagsrättsdirektivet.

6. Förtydliganden om unionsbestämmelser om officiellt utsedda mekanismer

6.1 Har de officiellt utsedda mekanismerna rätt att tillhandahålla årliga redovisningar i andra format än Esef?

De officiellt utsedda mekanismerna är skyldiga att tillhandahålla åtminstone de årliga redovisningar som följer Esef-förordningen som emittenterna lämnar in.

Enligt artikel 21 i insynsdirektivet ska medlemsstaterna inrätta officiellt utsedda mekanismer för central lagring och enkel tillgång för slutanvändare.

(1) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/815 av den 17 december 2018 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG vad gäller tekniska tillsynsstandarder för specificering av ett enhetligt elektroniskt rapporteringsformat (EUT L 143, 29.5.2019, 1). Denna delegerade förordning kompletterar artikel 4.7 i direktiv 2004/109/EG, ändrat genom direktiv 2013/50/EU.

(2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG (EUT L 390, 31.12.2004, s. 38).

(3) Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG (EUT L 157, 9.6.2006, s. 87).

(4) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19).

(5) I artikel 4.2 anges att den årliga redovisningen ska innehålla ett reviderat årsbokslut, en förvaltningsberättelse och emittentens ansvarsförsäkringar.

(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder (EGT L 243, 11.9.2002, s. 1) (IAS-förordningen).

(7) 2008/961/EG: Kommissionens beslut av den 12 december 2008 om tredjelandsemittenters användning av vissa tredjeländers redovisningsstandarder och internationella redovisningsstandarder vid upprättandet av sina koncernredovisningar (EUT L 340, 19.12.2008, s. 112).

(8) Detta krav kommer att införas successivt i enlighet med bilaga II till Esef-förordningen.

(9) I insynsdirektivet fastställs upplysningskrav för all ”obligatorisk information”, där årliga redovisningar också ingår. Dessutom får emittenter, i enlighet med artikel 9.12 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1129 av den 14 juni 2017 om prospekt som ska offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad och om upphävande av direktiv 2003/71/EG (EUT L 168, 30.6.2017, s. 12) (prospektförordningen), inkludera sina årliga redovisningar i sitt universella registreringsdokument (URD). Dessa emittenter kan anses ha uppfyllt sin skyldighet att offentliggöra sina årliga redovisningar enligt insynsdirektivet endast om vissa villkor är uppfyllda. Bland annat måste den årliga redovisningen i det universella registreringsdokumentet uppfylla kraven i artikel 4 i insynsdirektivet (inklusive Esef).

(10) Se artikel 8 i Esef-förordningen.

(11) Med lagstadgade revisorer aves i detta dokument lagstadgade revisorer eller revisionsföretag.

(12) Se artikel 3 i Esef-förordningen.

(13) Se artiklarna 4, 5 och 6 i Esef-förordningen.

(14) Artikel 4.4 i insynsdirektivet hänvisar till artiklarna 51 och 51a i rådets fjärde direktiv 78/660/EEG (EGT L 222, 14.8.1978, s. 11) och till artikel 37 i direktiv 83/349/EEG (EGT L 193, 18.7.1983, s. 1). Dessa direktiv är upphävda genom redovisningsdirektivet där motsvarande bestämmelser är artiklarna 34.1, 34.2 och 35.

(15) Se artikel 2.1 a i redovisningsdirektivet.

(16) Se artikel 28.2 c ii i revisionsdirektivet, som inte bara gäller enskilda finansiella rapporter utan även koncernredovisning (enligt punkt 5 i samma artikel).

(17) Skäl 55 i redovisningsdirektivet.

(18) Skäl 3 i förordning (EG) nr 1606/2002.

(19) Skäl 7 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt (EUT L 169, 30.6.2017, s. 46) (bolagsrättsdirektivet).

(20) Skäl 3 i revisionsdirektivet.

(21) Skäl 7 i insynsdirektivet.

(22) Skäl 26 i direktiv 2013/50/EU (EUT L 294, 6.11.2013, s. 13) om ändring av insynsdirektivet och skäl 4 i Esef-förordningen.

(23) Vägledning om hur efterlevnaden av de relevanta lagstadgade kraven i Esef-förordningen ska kontrolleras finns i den vägledning om revisorers roll i finansiella rapporter i det europeiska enhetliga elektroniska formatet som utarbetats av kommittén för europeiska tillsynsorgan för revisorer, som finns på https://ec.europa.eu/info/files/191128-ceaob-guidelines-auditors-involvement-financial-statements_en.

(24) Artikel 3 i Esef-förordningen – som kräver att hela årsredovisningen upprättas i XHTML-format – ska läsas jämförd med artikel 4.2 i insynsdirektivet, där det anges att den årliga redovisningen bland annat ska omfatta ett reviderat årsbokslut. En kostnadsfri validerare för XHTML-dokument finns på http://validator.w3.org/.

(25) Se artikel 4 i Esef-förordningen.

(26) Se artikel 6 i Esef-förordningen.

(27) Se artikel 5 i Esef-förordningen. Dessa regler gäller för emittenter som är registrerade i medlemsstaterna.

(28) Se artikel 6 i Esef-förordningen.

(29) Artikel 4.4 i insynsdirektivet hänvisar till artiklarna 51 och 51a i direktiv 78/660/EEG och till artikel 37 i direktiv 83/349/EEG. Båda direktiven upphävdes genom redovisningsdirektivet 2013. Enligt jämförelsetabellen ska hänvisningarna till dessa artiklar i de upphävda direktiven läsas som hänvisningar till artiklarna 34.1, 34.2 och 35 i redovisningsdirektivet.

(30) I artikel 28.4 i revisionsdirektivet anges också att revisionsberättelsen ska dateras och undertecknas av den lagstadgade revisorn.

(31) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG (EUT L 257, 28.8.2014, s. 73).

(32) Sådana andra versioner kan till exempel vara årliga redovisningar som utarbetats i ett annat format än Esef eller som utarbetats i Esef-format, men som innehåller en ej reviderad version av finansiella rapporter som följer Esif-förordningen (t.ex. när det gäller årliga redovisningar som följer Esif-förordningen och som offentliggörs på ett annat språk än det språk på vilket finansiella rapporter som följer Esef-förordningen reviderades).

10.11.2020

Europeiska unionens officiella tidning

C 379/11

Yttrande från rådgivande kommittén för koncentrationer

av den 20 augusti 2019

Ärende M.8870/E.ON/Innogy

Föredragande: Danmark

(2020/C 379/05)

Behörighet

Rådgivande kommittén (9 medlemsstater) instämmer med kommissionen om att den anmälda transaktionen utgör en koncentration i den mening som avses i artikel 3.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer (nedan kallad koncentrationsförordningen) (1).

Rådgivande kommittén (9 medlemsstater) instämmer med kommissionen om att den anmälda transaktionen har en unionsdimension enligt artikel 1.2 i koncentrationsförordningen.

Definition av produktmarknaden

Rådgivande kommittén (9 medlemsstater) instämmer i kommissionens slutsatser i utkastet till beslut när det gäller definitionen av de relevanta produktmarknaderna för

a.	produktion och grossistförsäljning av el i Tyskland, Tjeckien och Ungern,

b.	distribution av el i Tyskland, Tjeckien och Ungern,

c.	detaljistförsäljning av el i Tyskland, Tjeckien, Ungern, Slovakien och Förenade kungariket,

d.	detaljistförsäljning av el för uppvärmning i Tyskland,

e.	grossistförsäljning av gas i efterföljande led i Tjeckien,

f.	distribution av gas i Tyskland, Tjeckien och Ungern,

g.	detaljistförsäljning av gas i Tyskland, Tjeckien, Ungern, Slovakien och Förenade kungariket,

h.	mätning i Tyskland och Förenade kungariket,

i.	e-mobilitet i Tyskland,

j.	gatubelysning i Ungern.

Definition av den geografisk marknaden

Rådgivande kommittén (9 medlemsstater) instämmer i kommissionens slutsatser i utkastet till beslut när det gäller definitionen av de relevanta geografiska marknaderna för

a.	produktion och grossistförsäljning av el i Tyskland, Tjeckien och Ungern,

b.	distribution av el i Tyskland, Tjeckien och Ungern,

c.	detaljistförsäljning av el i Tyskland, Tjeckien, Ungern, Slovakien och Förenade kungariket,

d.	detaljistförsäljning av el för uppvärmning i Tyskland,

e.	grossistförsäljning av gas i efterföljande led i Tjeckien,

f.	distribution av gas i Tyskland, Tjeckien och Ungern,

g.	detaljistförsäljning av gas i Tyskland, Tjeckien, Ungern, Slovakien och Förenade kungariket,

h.	mätning i Tyskland och Förenade kungariket,

i.	e-mobilitet i Tyskland,

j.	gatubelysning i Ungern.

Konkurrensbedömning

Rådgivande kommittén (9 medlemsstater) instämmer i kommissionens bedömning att den anmälda transaktionen påtagligt skulle hämma en effektiv konkurrens till följd av horisontella icke-samordnade effekter på följande marknader:

a.	Detaljistförsäljning av el för uppvärmning till hushåll och små och medelstora företag i Tyskland.

b.	Installation och drift av offentliga laddningsstationer för elfordon vid motorvägar i Tyskland.

c.	Detaljistförsäljning av el till kunder som är anslutna till lågspänningsnätet i Tjeckien.

d.	Detaljistförsäljning av gas till små kunder i Tjeckien.

e.	Detaljistförsäljning av gas till stora kunder i Tjeckien.

f.	Detaljistförsäljning av el till konkurrensinriktade små och medelstora företag i Ungern.

g.	Detaljistförsäljning av el till stora industrikunder i Ungern.

Rådgivande kommittén instämmer i kommissionens bedömning att den anmälda transaktionen inte skulle hämma en effektiv konkurrens påtagligt till följd av horisontella icke-samordnade effekter på följande berörda marknader:

a.	Detaljistförsäljning av el i Slovakien. Sex medlemsstater röstade för. Två medlemsstater lade ner sina röster och en medlemsstat röstade emot.

b.	Detaljistförsäljning av gas i Slovakien. Sju medlemsstater röstade för. Två medlemsstater lade ner sina röster.

c.	Detaljistförsäljning av gas i Förenade kungariket. Nio medlemsstater röstade för.

d.	Mätningstjänster för energi (el och gas) i Förenade kungariket. Nio medlemsstater röstade för.

Rådgivande kommittén (9 medlemsstater) instämmer i kommissionens bedömning att den anmälda transaktionen inte skulle hämma en effektiv konkurrens påtagligt till följd av icke-horisontella effekter på följande marknader:

a.	Alla de marknader som påverkas vertikalt i Tyskland.

b.	Alla de marknader som påverkas vertikalt i Tjeckien.

c.	Alla de marknader som påverkas vertikalt i Ungern.

d.	Alla de marknader som påverkas vertikalt i Slovakien.

e.	Alla de marknader som påverkas vertikalt i Förenade kungariket.

Åtaganden

Rådgivande kommittén (9 medlemsstater) instämmer med kommissionen om att de slutliga åtaganden som den anmälande parten erbjöd den 3 juli 2019 undanröjer det påtagliga hinder för en effektiv konkurrens som identifierades i utkastet till beslut.

Rådgivande kommittén instämmer med kommissionen om att transaktionen inte skulle hämma den effektiva konkurrensen påtagligt på den inre marknaden eller på en väsentlig del av den, förutsatt att de slutliga åtaganden som den anmälande parten erbjöd den 3 juli 2019 fullgörs fullt ut. Åtta medlemsstater röstade för. En medlemsstat röstade emot.

Förenlighet med den inre marknaden och EES-avtalet

10.

Kommittén instämmer med kommissionen om att den anmälda koncentrationen därför bör förklaras förenlig med den inre marknaden och med EES-avtalets funktion, i enlighet med artiklarna 2.2 och 8.2 i koncentrationsförordningen samt artikel 57 i EES-avtalet. Åtta medlemsstater röstade för. En medlemsstat röstade emot.

Jag bekräftar härmed att Irland, Slovenien och Förenade kungariket deltog i detta möte i rådgivande kommittén via videokonferenslänk och bad mig att underteckna den rådgivande kommitténs yttrande på deras vägnar.

Patrick LINDBERG

Ordförande vid rådgivande kommitténs möte

(1) EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.

10.11.2020

Europeiska unionens officiella tidning

C 379/14

Förhörsombudets slutrapport (1)

E.ON/Innogy

(Ärende M.8870)

(2020/C 379/06)

Den 31 januari 2019 mottog Europeiska kommissionen en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i koncentrationsförordningen (2), genom vilken E.ON SE (nedan kallat E.ON, Tyskland) kommer att förvärva ensam kontroll över Innogy SE:s verksamhet för distribution och konsumentlösningar samt vissa elproduktionstillgångar tillhörande Innogy SE (nedan kallat Innogy, Tyskland) (nedan kallad den föreslagna transaktionen) (3).

Den 7 mars 2019 fattade kommissionen ett beslut om att inleda ett förfarande enligt artikel 6.1 c i koncentrationsförordningen (nedan kallat beslutet enligt artikel 6.1 c). I det beslutet drog kommissionen slutsatsen att det fanns allvarliga tvivel om den föreslagna transaktionens förenlighet med den inre marknaden och EES-avtalets funktion på grund av horisontella icke-samordnade effekter på olika detaljistmarknader för el och gas i Tjeckien, Tyskland, Ungern och Slovakien.

Den 20 mars 2019 inlämnade E.ON sitt svar på beslutet enligt artikel 6.1 c.

Efter att E.ON och Innogy underlåtit att lämna fullständiga upplysningar som svar på begäranden om upplysningar antog kommissionen den 25 och 29 mars 2019 två beslut i enlighet med artikel 11.3 i koncentrationsförordningen, varav det första riktade sig till E.ON och det andra till E.ON och Innogy. Genom dessa beslut avbröts tillfälligt de tidsfrister som anges i artikel 10.3 första stycket i koncentrationsförordningen. E.ON (tillsammans med Innogy vad gäller det beslut som riktats till både E.ON och Innogy) lämnade in fullständiga svar den 5 respektive 11 april 2019. Det första uppskovet varade således från den 22 mars till slutet av den 11 april 2019.

Efter att RWE och Innogy underlåtit att lämna fullständiga upplysningar som svar på en begäran om upplysningar antog kommissionen den 30 april 2019 ett annat beslut i enlighet med artikel 11.3 i koncentrationsförordningen. Genom detta beslut avbröts även de tidsfrister som anges i artikel 10.3 första stycket i koncentrationsförordningen. Innogy inkom med ett fullständigt svar den 8 maj 2019, och detta andra uppskov varade således från den 29 april till slutet av den 8 maj 2019.

Mellan den 7 februari och den 14 maj 2019 godkände jag 18 företag, som är verksamma på samma eller närliggande marknader, som berörda tredje män i enlighet med artikel 5 i beslut 2011/695/EU. Kommissionen hade flera kontakter med dessa berörda tredje män under förfarandet, både muntligen och skriftligen, vilket gjorde det möjligt för dem att framföra sina synpunkter på den föreslagna transaktionen i enlighet med artikel 16.1 i tillämpningsförordningen (4).

Den 7 juni 2019 förlängde kommissionen tidsfristen för att anta ett slutligt beslut med 20 arbetsdagar, i enlighet med artikel 10.3 andra stycket tredje meningen i koncentrationsförordningen.

Den 20 juni 2019 lämnade E.ON in en första formell uppsättning förslag till åtaganden till kommissionen, vilka kommissionen marknadstestade den 21 juni 2019. Den 3 juli 2019 lämnade E.ON in reviderade åtaganden (nedan kallade de slutliga åtagandena) till kommissionen, där man beaktade de synpunkter som erhållits från marknadstestet.

Kommissionen utfärdade inget meddelande om invändningar i enlighet med artikel 13.2 i tillämpningsförordningen (5). Det har således inte hållits något formellt muntligt hörande i enlighet med artikel 14 i den förordningen.

10.

Den 7 augusti 2019 avslog förhörsombudet en gemensam begäran från två berörda tredje män om att ge dem tillgång till kommissionens resonemang, de preliminära slutsatserna av undersökningen samt dess planerade beslut, med tillämpning av artikel 7.2 d och 7.3 i beslut 2011/695/EU. Med tanke på de specifika kontakterna med dessa berörda tredje män (som beskrivs mer allmänt i punkt 6 ovan) hade de fått tillräcklig information om förfarandets art och föremål och fått möjlighet att effektivt utöva sin rätt att yttra sig om den anmälda koncentrationens skadliga effekter på dem. Rätten för berörda tredje män att bli hörda omfattar inte en rätt att bli informerad om kommissionens planerade beslut eller de skäl som ligger till grund för beslutet (6).

11.

I utkastet till beslut drar kommissionen slutsatsen att de slutliga åtagandena undanröjer de betydande hinder för en effektiv konkurrens på den inre marknaden eller på en betydande del av den som den föreslagna transaktionen annars skulle ha gett upphov till. I utkastet till beslut förklaras därför den föreslagna transaktionen förenlig med den inre marknaden och EES-avtalets funktion, under förutsättning att de slutliga åtagandena fullgörs helt och hållet.

12.

Sammantaget anser jag att utövandet av de processuella rättigheterna har respekterats under det aktuella förfarandet.

Bryssel den 5 september 2019.

Joos STRAIGER

(1) I enlighet med artiklarna 16 och 17 i beslut 2011/695/EU av Europeiska kommissionens ordförande av den 13 oktober 2011 om förhörsombudets funktion och kompetensområde i vissa konkurrensförfaranden (EUT L 275, 20.10.2011, s. 29) (nedan kallat beslut 2011/695/EU).

(2) Rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer (EG:s koncentrationsförordning) (EUT L 24, 29.1.2004, s. 1) (nedan kallad koncentrationsförordningen).

(3) Innogy kontrolleras för närvarande av RWE AG (nedan kallat RWE, Tyskland). Den föreslagna transaktionen är en del av en komplex tillgångsswap mellan RWE och E.ON. I ett separat ärende (ärende M.8871) mottog kommissionen en anmälan av RWE om det föreslagna förvärvet av gemensam eller ensam kontroll över vissa produktionstillgångar tillhörande E.ON, ett förvärv som kommissionen godkände utan villkor den 26 februari 2019.

(4) Kommissionens förordning (EG) nr 802/2004 av den 21 april 2004 om tillämpning av rådets förordning (EG) nr 139/2004 om kontroll av företagskoncentrationer (EUT L 133, 30.04.2004, s. 1) (nedan kallad tillämpningsförordningen).

(5) Kommissionens förordning (EG) nr 802/2004 om tillämpning av rådets förordning (EG) nr 139/2004 om kontroll av företagskoncentrationer (EUT L 133, 30.4.2004, s. 1; rättelse EUT L 172, 6.5.2004, s. 9).

(6) Dom, Kaysersberg/kommissionen, T-290/94, EU:T:1997:186, punkterna 105–109.

10.11.2020

Europeiska unionens officiella tidning

C 379/16

Sammanfattning av kommissionens beslut

av den 17 september 2019

om att förklara en koncentration förenlig med den inre marknaden och EES-avtalets funktion

(Ärende M.8870 – E.ON/Innogy)

[delgivet med nr C(2019) 6530]

(Endast den engelska texten är giltig)

(2020/C 379/07)

Den 17 september 2019 antog kommissionen ett beslut i ett koncentrationsärende enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer (1) , särskilt artikel 8.2. En icke-konfidentiell version av det fullständiga beslutet finns tillgänglig på det giltiga språket i ärendet på webbplatsen för generaldirektoratet för konkurrens, på följande adress: http://ec.europa.eu/competition/index_en.html

I. PARTERNA

(1)

Den 31 januari 2019 mottog Europeiska kommissionen en anmälan om en föreslagen koncentration (nedan kallad koncentrationen) enligt artikel 4 i koncentrationsförordningen, genom vilken E.ON SE (nedan kallat E.ON, Tyskland) kommer att förvärva, i den mening som avses i artikel 3.1 b i koncentrationsförordningen, ensam kontroll över Innogy SE:s verksamhet för distribution och konsumentlösningar samt vissa elproduktionstillgångar tillhörande Innogy SE (nedan kallat Innogy, Tyskland). (2)

(2)

E.ON är ett energiföretag som är verksamt i hela försörjningskedjan, bl.a. produktion, grossistförsäljning, överföring, distribution, detaljistförsäljning och energirelaterad verksamhet (t.ex. mätning, e-mobilitet osv.). E.ON är verksamt i flera medlemsstater, däribland Sverige, Rumänien, Italien, Polen, Danmark, Tjeckien, Tyskland, Ungern, Slovakien och Förenade kungariket.

(3)

Innogy, som är ett helägt dotterbolag till RWE, är ett energiföretag som är verksamt i hela försörjningskedjan, bl.a. distribution, detaljistförsäljning och energirelaterad verksamhet (t.ex. mätning, e-mobilitet osv.). Innogy är verksamt i flera medlemsstater, bland annat Belgien, Spanien, Nederländerna, Polen, Frankrike, Italien, Portugal, Rumänien, Kroatien, Slovenien, Tjeckien, Tyskland, Ungern, Slovakien och Förenade kungariket.

(4)

E.ON kallas nedan den anmälande parten och tillsammans med Innogy parterna.

II. TRANSAKTIONEN

(5)

Koncentrationen består i att E.ON. förvärvar ensam kontroll över Innogy. Koncentrationen ska genomföras genom förvärv av aktier. Koncentrationen är en del av ett omfattande tillgångsswap mellan E.ON och RWE, som resulterar i att E.ON främst kommer att vara verksamt inom drift av distributionsnät för el och gas samt detaljistförsäljning i olika europeiska länder. RWE kommer att fokusera på produktions- och grossistverksamhet.

(6)

E.ON skulle förvärva energidistributionsnätet och kundlösningsverksamheten i RWE:s dotterbolag Innogy samt vissa mindre elproduktionstillgångar, främst kraftvärmeverk som ägs av Innogy (nedan kallade de omvänt avskilda tillgångarna). RWE skulle förvärva merparten av E.ON:s elproduktionsverksamhet från förnybara energikällor samt dess minoritetsandelar i två kärnkraftverk som redan drivs av RWE. Dessutom skulle RWE behålla a) Innogys förnybara produktionstillgångar (med undantag för de omvänt avskilda tillgångarna), b) Innogys andel på 49 % i Kärntner Energieholding Beteiligungs GmbH samt c) elva gaslagringsanläggningar som drivs av Innogy i Tyskland och Tjeckien (alla dessa tillgångar utgör tillsammans de tillgångar som återförs). RWE skulle även förvärva ett rent finansiellt minoritetsaktieinnehav i E.ON. RWE:s förvärv av E.ON:s tillgångar godkändes av kommissionen genom ett beslut av den 26 februari 2019, COMP/M.8871 – RWE/E.ON Transfer Assets.

(7)

De två delarna av tillgångsswappen ger upphov till två separata koncentrationer. Detta beslut avser den koncentration som skulle uppstå till följd av E.ON:s förvärv av kontrollen över Innogy.

(8)

De berörda företagens sammanlagda omsättning i hela världen överstiger 5 miljarder euro. Vart och ett av företagen har en omsättning inom EU som överstiger 250 miljoner euro, men de uppnår inte mer än två tredjedelar av sin sammanlagda omsättning inom EU inom en och samma medlemsstat. Den anmälda transaktionen har därför en EU-dimension.

III. FÖRFARANDET

(9)

Kommissionen har uttryckt allvarliga tvivel om att koncentrationen är förenlig med den inre marknaden och fattade den 7 mars 2019 ett beslut om att inleda ett förfarande enligt artikel 6.1 c i koncentrationsförordningen. E.ON lämnade sina skriftliga synpunkter på beslutet enligt artikel 6.1 c den 20 mars 2019, vilka kompletterades den 8 maj 2019 och den 20 maj 2019.

(10)

Tidsfristen för att anta ett slutligt beslut i detta ärende avbröts två gånger, den 22 mars 2019 (till den 11 april 2019) och den 29 april 2019 (till den 8 maj 2019), i enlighet med artikel 11.3 i koncentrationsförordningen.

(11)

På parternas begäran förlängdes tidsfristen för antagande av ett slutligt beslut i detta ärende den 7 juni 2019 med ytterligare 20 arbetsdagar i enlighet med artikel 10.3 i koncentrationsförordningen.

(12)

För att åtgärda de preliminära konkurrensproblem som konstaterats av kommissionen, och efter ingående diskussioner, överlämnade parterna ett utkast till åtaganden till kommissionen den 20 juni 2019 (nedan kallade fas II-åtagandena).

(13)

Den 21 juni 2019 inledde kommissionen ett marknadstest för att bedöma om fas II-åtagandena skulle vara lämpliga för att åtgärda de konkurrensproblem som kommissionen påpekat.

(14)

Den 4 juli 2019 överlämnade parterna slutliga åtaganden (nedan kallade de slutliga åtagandena).

IV. SAMMANFATTNING AV BEDÖMNINGEN

(15)

Parternas verksamhet överlappar varandra i flera länder men främst i Tyskland, Tjeckien, Ungern, Slovakien och Förenade kungariket. (3) Inom vart och ett av dessa länder förekommer betydande horisontella överlappningar i vissa av parternas verksamheter. Dessa sammanfattas nedan.

1. Tyskland

1.1 Marknadsdefinitioner

(16)

Detaljistförsäljning av el: Kommissionen definierar vanligtvis marknaderna för detaljistförsäljning av el till slutkunder som nationella till sin omfattning, men för Tyskland har den tidigare även övervägt en snävare definition (på distributionsnätsnivå). Med avseende på detta beslut betraktar kommissionen marknadens omfattning som nationell för stora kunder och konstaterar, på grundval av sin marknadsundersökning och i linje med den marknadsdefinition som antagits av den tyska federala kartellmyndigheten, att i) den geografiska marknaden för detaljistförsäljning av regelbunden el till hushåll och små kommersiella kunder med basförsörjning är lokal och begränsad till det relevanta grundläggande försörjningsområdet, och att ii) den geografiska marknaden för detaljistförsäljning av regelbunden el till hushåll och små kommersiella kunder enligt särskilda avtal är nationell.

(17)

Detaljistförsäljning av el för uppvärmning: Kommissionens undersökning visade att flera faktorer stöder en nationell marknadsdefinition och att det även finns faktorer som pekar på lokal konkurrensdynamik. Med hänsyn till detta beslut är det därför en öppen fråga huruvida den geografiska omfattningen av marknaden för detaljistförsäljning av el för uppvärmning till hushåll och små och medelstora företag i Tyskland är nationell, med starka inslag av regional konkurrens på nätområdesnivå, eller lokal.

(18)

Detaljistförsäljning av gas: På grundval av sin bedömning fann kommissionen att strukturen och funktionen hos marknaden för detaljistförsäljning av gas är mycket lik marknaden för detaljistförsäljning av el. Kommissionen anser därför att samma geografiska marknadsdefinition gäller för detaljistförsäljning av gas som för el.

(19)

E-mobilitet: Med hänsyn till detta beslut anser kommissionen i) att grossistförsäljning till laddningsstationer för elfordon har nationell omfattning eller omfattar hela EES (lämnas öppet), ii) att detaljistförsäljning till privata laddningsstationer för elfordon har nationell omfattning, iii) att marknaden för installation och drift av offentliga laddningsstationer för elfordon vid motorvägar är lokal eller nationell med lokala inslag (lämnas öppet), iv) att marknaden för installation och drift av offentliga laddningsstationer för elfordon på andra platser än vid motorvägar är lokal eller nationell med lokala inslag (lämnas öppet), iv) att marknaden för abonnemangstjänster för offentliga laddningsstationer vid motorvägar har nationell omfattning och v) att märkeslösa tjänster (white-label) för offentliga laddningsstationer för elfordon har nationell omfattning.

1.2 Konkurrensbedömning

(20)

Kommissionen bedömde de berörda marknaderna enligt beskrivningen ovan. Kommissionen har kommit fram till att koncentrationen kommer att leda till ett betydande hinder för en effektiv konkurrens på följande marknader:

På marknaden för detaljistförsäljning av el för uppvärmning i Tyskland: Kommissionen drog denna slutsats eftersom marknaden för el avsedd för uppvärmning är en starkt koncentrerad marknad (varvid koncentrationen skulle förena de två största leverantörerna på nationell nivå), parterna utövar ett betydande konkurrenstryck på varandra, det finns begränsade trovärdiga alternativ till parterna och inträdeshindren är höga.

På marknaden för installation och drift av offentliga laddningsstationer för elfordon vid motorvägar i Tyskland kom kommissionen fram till denna slutsats eftersom den har fastställt att parternas laddningsstationer är belägna nära varandra på platser där det inte finns några konkurrerande laddningsstationer för elfordon.

2. Tjeckien

2.1 Marknadsdefinition

(21)

Detaljistförsäljning av el: I sin beslutspraxis har kommissionen lämnat frågan öppen om huruvida marknaden för detaljistförsäljning av el i Tjeckien har nationell eller snävare geografisk omfattning. För detta beslut definieras den geografiska marknaden för detaljistförsäljning av el till i) högspänningskunder och ii) lågspänningskunder som nationell till sin omfattning, även om det finns lokala inslag av konkurrens i detaljistförsäljningen av el till lågspänningskunder.

(22)

Detaljistförsäljning av gas: I sin beslutspraxis har kommissionen lämnat frågan öppen om huruvida marknaden för detaljistförsäljning av gas i Tjeckien har nationell eller snävare geografisk omfattning. För detta beslut definieras den geografiska marknaden för detaljistförsäljning av gas till i) stora kunder och ii) små kunder som nationell till sin omfattning, även om det finns lokala inslag av konkurrens i detaljistförsäljningen av gas till små kunder.

2.2 Konkurrensbedömning

(23)

a)	På marknaden för detaljistförsäljning av el till lågspänningskunder i Tjeckien drog kommissionen sin slutsats på grund av parternas historiskt etablerade ställning och det faktum att parterna är nära konkurrenter.

b)	På marknaden för detaljistförsäljning av gas till små kunder i Tjeckien drog kommissionen sin slutsats på grund av den stora marknadsandelen, komplementariteten i parternas historiskt etablerade ställning och det faktum att parterna är nära konkurrenter.

c)	På marknaden för detaljistförsäljning av gas till stora kunder i Tjeckien drog kommissionen sin slutsats på grund av den stora marknadsandelen på en utspridd marknad där parterna är nära konkurrenter.

3. Ungern

3.1 Marknadsdefinition

(24)

Detaljistförsäljning av el: Kommissionen har tidigare definierat marknaden för detaljistförsäljning av el till företag i Ungern som nationell, medan detaljistförsäljningen till hushåll har betraktats som subnationell till sin omfattning (varje distributionsnätsområde). På grundval av kommissionens bedömning betraktas för detta beslut den geografiska omfattningen för detaljistförsäljning av el till hushåll och små och medelstora företag som betjänas av leverantörer av samhällsomfattande tjänster som subnationell till sin omfattning (distributionsnätsområde). Den geografiska omfattningen för detaljistförsäljning av el till små och medelstora företag som betjänas av konkurrenskraftiga erbjudanden och stora kommersiella och industriella kunder anses vara nationell.

3.2 Konkurrensbedömning

(25)

a)	På marknaden för detaljistförsäljning av el till konkurrensutsatta små och medelstora företag i Ungern drog kommissionen sin slutsats eftersom koncentrationen skulle eliminera en viktig konkurrensbegränsning på en redan starkt koncentrerad marknad.

b)	På marknaden för detaljistförsäljning av el till stora industrikunder i Ungern drog kommissionen sin slutsats eftersom parterna är nära konkurrenter och koncentrationen avsevärt skulle minska antalet verkliga konkurrenter på marknaden.

4. Slovakien

4.1 Marknadsdefinition

(26)

Detaljistförsäljning av el: För detta beslut anser kommissionen att den geografiska marknaden för detaljistförsäljning av el är nationell till sin omfattning, även om det finns starka regionala inslag.

4.2 Konkurrensbedömning

(27)

Kommissionen har kommit fram till att koncentrationen inte kommer att leda till ett betydande hinder för en effektiv konkurrens i Slovakien.

(28)

Inom de tre berörda marknadssegmenten för detaljistförsäljning av el till i) reglerade kunder, ii) små oreglerade kunder och iii) stora industrikunder i Slovakien drog kommissionen slutsatsen att det inte fanns några betydande hinder för en effektiv konkurrens, eftersom parterna inte är nära konkurrenter och andra leverantörer utövar ett starkare tryck på parterna än parterna utövar mot varandra. Kommissionen undersökte också om koncentrationen, även om den inte skulle ha någon betydande inverkan på den nuvarande konkurrensnivån, skulle kunna påverka konkurrensen i framtiden genom att leda till mindre potentiell konkurrens, men de bevis som samlades in under undersökningen stödde inte denna slutsats.

5. Förenade kungariket

5.1 Marknadsdefinition

(29)

Detaljistförsäljning av el till hushåll och stora industrikunder: i linje med tidigare beslut anser kommissionen att den geografiska omfattningen för detaljistförsäljning av el är Storbritannien.

5.2 Konkurrensbedömning

(30)

Kommissionen har kommit fram till att koncentrationen inte kommer att leda till ett betydande hinder för en effektiv konkurrens i Förenade kungariket.

(31)

Inom de berörda marknadssegmenten för detaljistförsäljning av el till i) hushåll och ii) stora industrikunder i Storbritannien drog kommissionen slutsatsen att det inte skulle finnas några betydande hinder för en effektiv konkurrens på grund av parternas måttliga sammanlagda marknadsandel och det faktum att de inte är nära konkurrenter och att det finns flera alternativa trovärdiga konkurrenter som är verksamma på marknaderna.

V. KORRIGERANDE ÅTGÄRDER

(32)

För att åtgärda de konkurrensproblem som påpekats har parterna lämnat in slutliga åtaganden som innehåller modifieringar för att ta hänsyn till resultaten av marknadstestet. De slutliga åtagandena är följande:

(33)

För el avsedd för uppvärmning i Tyskland: De korrigerande åtgärderna består i att alla kunder till EDG (det största dotterbolaget till E.ON) som har särskilda avtal och erhåller el för uppvärmningsändamål avyttras. De slutliga åtagandena omfattar även, för kunder med separata mätare, alla motsvarande särskilda avtal för hushållsel för kunder som erhåller el för uppvärmningsändamål. Avyttringen kommer att delas upp i två separata kundportföljer som kommer att förvärvas gemensamt av en köpare eller separat av två olika köpare.

(34)

För installation och drift av offentliga laddningsstationer för elfordon vid motorvägar i Tyskland: Avyttringen består av E.ON:s skyldighet att helt upphöra med driften av de avvecklade laddningsstationerna (dvs. laddningsstationerna i de områden där horisontella överlappningar förekom) och att inte driva de avvecklade laddningsstationerna under en förutbestämd tidsperiod. Dessutom åtar sig E.ON att inte driva de ytterligare avvecklade laddningsstationerna (ytterligare laddningsstationer som drivs av en tredje part för vilka E.ON har övervägt att ingå ett driftavtal) under en förutbestämd tidsperiod.

(35)

För detaljistförsäljning av gas till både små och stora kunder samt detaljistförsäljning av el till lågspänningskunder i Tjeckien: Avyttring av Innogys och dess anknutna företags hela detaljistverksamhet för el och gas i Tjeckien, i kombination med merparten av Innogys övriga verksamheter i Tjeckien. (4)

(36)

För detaljistförsäljning av el till både konkurrensutsatta små och medelstora företag och till stora industrikunder i Ungern: E.ON skulle avyttra hela sin detaljistverksamhet för el till konkurrensutsatta små och medelstora företag och till stora industrikunder i Ungern.

(37)

Enligt kommissionens uppfattning är de slutliga åtagandena tillräckliga för att åtgärda de konkurrensproblem som påpekats:

För el avsedd för uppvärmning i Tyskland: Undanröjande av den större delen av den relevanta konkurrensmässiga överlappningen mellan parterna på nationell nivå och på lokal distributionsnätsnivå samt skapande av en eller två stora överregionala konkurrenter som kan växa och konkurrera effektivt med den sammanslagna enheten.

b)	För installation och drift av offentliga laddningsstationer för elfordon vid motorvägar i Tyskland: Avyttringen skulle undanröja alla relevanta konkurrensmässiga överlappningar mellan parterna.

c)	För detaljistförsäljning av gas till både små och stora kunder samt detaljistförsäljning av el till lågspänningskunder i Tjeckien: Avyttringen skulle undanröja alla relevanta konkurrensmässiga överlappningar mellan parterna.

d)	För detaljistförsäljning av el till både konkurrensutsatta små och medelstora företag och till stora industrikunder i Ungern: Avyttringen skulle undanröja alla relevanta konkurrensmässiga överlappningar mellan parterna.

VI. SLUTSATS

(38)

Av ovan anförda skäl drar kommissionen slutsatsen att den föreslagna koncentrationen, så som denna modifierats genom åtagandena och med förbehåll för särskilda villkor, bl.a. kommissionens godkännande av lämpliga köpare för de avyttrade verksamheterna, inte påtagligt kommer att hämma en effektiv konkurrens på den inre marknaden eller på en väsentlig del av den.

(39)

Koncentrationen förklaras följaktligen förenlig med den inre marknaden och EES-avtalets funktion, med förbehåll för villkor och skyldigheter, i enlighet med artiklarna 2.2 och 8.2 i koncentrationsförordningen och artikel 57 i EES-avtalet.

(1) EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.

(2) Som ett första steg kommer E.ON att förvärva hela Innogy. I ett andra steg kommer E.ON att avskilja merparten av Innogys verksamhet för produktion av förnybar elektricitet och gaslagringsverksamhet samt dess deltagande i Kärntner Energieholding Beteiligungs GmbH och återföra dessa tillgångar till RWE.

(3) Det finns också mindre överlappningar i Danmark, Sverige, Polen, Rumänien, Österrike, Italien, Belgien, Nederländerna och Frankrike.

(4) Innogys gasdistributionsverksamhet i Tjeckien planeras att överföras till Macquarie och RWE kommer att behålla gaslagringsverksamheten i Tjeckien.

10.11.2020

Europeiska unionens officiella tidning

C 379/22

Offentliggörande av ett meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn enligt artikel 17.2 och 17.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33

(2020/C 379/09)

Detta meddelande offentliggörs i enlighet med artikel 17.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33 (1).

MEDDELANDE OM EN STANDARDÄNDRING AV DET SAMMANFATTANDE DOKUMENTET

”MUSCADET CÔTES DE GRANDLIEU”

PDO-FR-A0496-AM02

Datum för meddelandet: 15.9.2020

BESKRIVNING AV OCH MOTIVERING TILL DEN ÄNDRING SOM GODKÄNTS

1. Geografiskt område

Hänvisningen till den officiella kommunindelningen har uppdaterats och avser nu år 2020 års indelning.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

2. Avgränsat odlingsområde

I kapitel 1 punkt IV.2 i produktspecifikationen läggs ordalydelsen ”och den 17 juni 2020” till efter ”20 juni 2018”.

Syftet med ändringen är att lägga till det datum då den behöriga nationella myndigheten godkände en ändring av det avgränsade odlingsområdet inom det geografiska produktionsområdet. Avgränsningen av odlingsområdet handlar om att inom det geografiska produktionsområdet fastställa vilka jordbrukslotter som lämpar sig för produktion av vin med den berörda skyddade ursprungsbeteckningen.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

3. Omedelbart närområde

Det omedelbara närområdet har ändrats till följd av en kommunsammanslagning som ändrat vissa kommuners namn.

Kommunerna ”Saint-Géréon” och ”Ancenis” har ersatts med kommunen ”Ancenis-Saint-Géréon”. Kommunerna ”Saint-Hilaire-de-Loulay” och ”Montaigu” har ersatts med ”Montaigu-Vendée (endast den del som hör till de delegerade kommunerna Montaigu och Saint-Hilaire-de-Loulay)”.

Denna ändring är en redaktionell ändring som inte ändrar det omedelbara närområdet.

Denna ändring innebär en ändring av punkt 9 i det sammanfattande dokumentet.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

1. Produktens namn

Muscadet Côtes de Grandlieu

2. Typ av geografisk beteckning

SUB – Skyddad ursprungsbeteckning

3. Kategorier av vinprodukter

Vin

4. Beskrivning av vinet eller vinerna

Vinerna är vita, torra och stilla.

Vinerna har följande egenskaper:

—	En lägsta naturlig alkoholhalt på 10 volymprocent.

—	En halt av jäsbart socker (glukos och fruktos) på högst 3 gram per liter.

—	En högsta halt av flyktiga syror på 10 milliekvivalenter per liter.

—	En total alkoholhalt efter berikning på högst 12 volymprocent.

Den totala halten syror, den totala svaveldioxidhalten och den totala verkliga alkoholhalten ska följa de regler som fastställs i unionslagstiftningen. Vinerna är vita, torra och stilla.

De uppvisar intensiva aromer som domineras av fruktighet, ibland med inslag av jod, och en smakbalans som ligger åt det friska hållet.

Med en längre lagringstid utvecklas en rikare smak och en god förmåga att åldras.

De tappas omsorgsfullt på flaska för att den rika aromen ska bevaras och förstärkas.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent):
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent):
Lägsta totala syrahalt:
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter):
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter):

5. Vinframställningsmetoder

a. Specifika oenologiska metoder

Odlingsmetoder

Planteringstätheten ska vara minst 6 500 stockar per hektar.

Avståndet mellan raderna får vara högst 1,50 meter och avståndet mellan plantorna i samma rad måste vara minst 0,90 meter och högst 1,10 meter.

Vinrankorna beskärs med någon av följande tekniker, med högst 12 skott per stock:

—	Kortskottsbeskärning med högst 5 kortskott per vinstock.

—	Enkel eller dubbel guyotbeskärning.

Beskärningen görs innan knoppsprickningen, eller i stadium 5 på Eichhorns och Lorentz skala.

Oavsett beskärningsmetod får vinstockarna beskäras med 4 extra skott per vinstock, under förutsättning att antalet fruktbärande grenar per vinstock detta år, vid det tillväxtstadium som motsvarar 11 eller 12 blad, inte är fler än 12.

Oenologiska metoder

Specifika oenologiska metoder

All termisk behandling av vinskörden som leder till temperaturer under -5 °C är förbjuden.

Efter berikning har vinerna en total alkoholhalt på högst 12 volymprocent.

De ligger kvar på de fina jäsningsresterna från vinframställningen från slutet av alkoholjäsningen till åtminstone den 1 mars året efter skörden. De ligger kvar på de fina jäsningsresterna från vinframställningen fram till tidpunkten för buteljering eller den första flyttningen från vinframställningslokalerna.

Utöver ovanstående bestämmelser ska vinerna uppfylla alla oenologiska krav i unionens regelverk och i den franska lagen om jordbruk och fiske (Code rural et de la pêche maritime).

b. Högsta avkastning

66 hektoliter/hektar.

6. Avgränsat geografiskt område

Alla steg i produktionen ska äga rum i det geografiska område som godkändes av Institut national de l’origine et de la qualité (nationella institutet för ursprung och kvalitet) vid den behöriga nationella kommitténs sammanträde den 15 juni 2017. Området omfattade vid det datum som denna produktspecifikation godkändes av den behöriga nationella kommittén följande kommuner eller delar av kommuner på grundval av 2018 års officiella kommunindelning:

—

Departementet Loire-Atlantique: Le Bignon (delvis), Bouaye, Brains, La Chevrolière, Corcoué-sur-Logne, Geneston, Legé (delvis), La Limouzinière, La Planche, Montbert (delvis), Pont-Saint-Martin, Port-Saint-Père, Saint-Aignan-Grandlieu, Saint-Colomban, Sainte-Pazanne (delvis), Saint-Léger-les-Vignes, Saint-Lumine-de-Coutais, Saint-Mars-de-Coutais, Saint-Philbert-de-Grand-Lieu, Les Sorinières (delvis) och Vieillevigne (delvis).

—	Departementet Vendée: Rocheservière och Saint-Philbert-de-Bouaine.

7. Huvudsakliga druvsorter

Melon B

8. Beskrivning av samband

1. Detaljerade uppgifter om det geografiska området

a) Beskrivning av de naturliga faktorerna bakom sambandet

De vinodlingar som omfattas av den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Muscadet Côtes de Grandlieu” ligger huvudsakligen på kullarna kring sjön Grandlieu och längs de vattendrag som försörjer sjön, bland annat Logne, Boulogne och Ognon, liksom längs Acheneau som avvattnar sjön och rinner ut i Loires mynningsvik mellan Nantes och Saint-Nazaire. Det geografiska området sträcker sig över delar av departementen Loire-Atlantique och Vendée, söder om staden Nantes, inte långt från Atlantkusten. Det utgör den västligaste delen av det geografiska området för den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Muscadet”. Vinodlingarna ligger på landskapsöar på de bästa geografiska lägena, ofta kringgärdade av ett landskap där man i övrigt och huvudsakligen ägnar sig åt åkerbruk och djuruppfödning.

Det geografiska området har ett mycket milt kustklimat, med svaga temperaturskillnader över året, tack vare närheten till havet. Vintertid utgör sjön Grandlieu det kontinentala Frankrikes största sötvattenyta och bidrar till de milda temperaturerna genom att i hög grad minska förekomsten av frost. Eftersom det inte finns några betydande höjder mellan kusten och vinodlingarna blåser de molnbankar som bildas över havet snabbt förbi, vilket gör att nederbördsmängden är låg i det geografiska området, medan solinstrålningen är högre än i inlandet. Under sommaren är temperaturerna ofta milda och luftfuktigheten från sjön Grandlieu mildrar de sällan förekommande värmeböljorna.

Det geografiska områdets geologiska grund består främst av metamorfa bergarter, främst glimmerskiffer och gnejs, samt breda ådror av basiska bergarter, amfibolit, eklogit och grönskiffer. I de lägre liggande områdena kring sjön Grandlieu täcks den primära berggrunden på en del ställen av tertiära sediment, främst bestående av sand, med varierande proportioner lera och småsten. De jordarter som utvecklats på dessa olika bildningar är oftast friska, bruna, fasta och filtrerande jordar. Av tradition ligger de jordbrukslotter där druvorna skördas uteslutande på de kullar där landskapet är öppet och huvudsakligen eller av tradition har planterats med vinstockar. Jordbrukslotterna har grunda och måttligt fertila jordar, som lätt värms upp och har en begränsad förmåga att hålla kvar vatten.

b) Beskrivning av de mänskliga faktorerna bakom sambandet

Vinodlingarna inom det område som omfattas av den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Muscadet Côtes de Grandlieu” har en gammal vinhistoria. Redan på medeltiden användes saltvägen från Bourgneuf-bukten och Noirmoutier över sjön Grandlieu för transporter av vin. En aktiv handel uppstod sedermera med Irland och de keltiska länderna. Medeltidens vinodlingar utökades med tiden under inverkan av klostren i Buzay (till floden Acheneaus stränder) och Villeneuve (till området längs floden Ognon).

Från och med 1300-talet stärktes den kommersiella vinodlingen tack vare de nordeuropeiska flottor som låg i Bourgneuf-bukten. Under 1500-talet stimulerades produktionen av vitt vin genom efterfrågan från den holländska handeln. Så började druvsorten melon B planteras i regionen, där den från mitten av 1600-talet fick namnet ”Muscadet”. I slutet av 1700-talet växte redan vinstockar på en tredjedel av den mark som hörde till församlingen Saint-Philbert-de-Grand-Lieu. Under det andra franska kejsardömet hade kommunen 750 hektar vinodlingar.

Efter vinlusangreppen återuppbyggdes vinodlingarna med ympade plantor och man började använda nya tekniker som guyotbeskärning och plantering i rader. Sedan dess har yrkeskunskaperna inom produktionen kodifierats – numer används bara druvsorten melon B, planteringstätheten hålls hög, belastningen på vinstockarna begränsas, liksom avkastningen, och druvorna skördas fullmogna.

För att kunna producera rikare och mer nyanserade viner använder aktörerna särskilda tekniker vid vinframställningen, den så kallade Nantesmetoden, som består i att lagra vinerna på de fina jäsningsresterna från vinframställningen under minst en vinter utan omtappning, en yrkeskunskap som kommer sig av producenternas vana att spara en tunna av sitt bästa vin på jäsningsresterna ”sur lie” till kommande högtider. Denna lagringsmetod ger vinerna en rundhet och fetma genom att de berikas med bland annat mannoproteiner och andra komponenter från jästcellernas nedbrytning. Metoden baseras på att man inte hanterar vinet utan låter det ligga i en koldioxidrik miljö, vilket kraftigt begränsar oxideringen och utsöndringen av flyktiga komponenter. Detta gör att man kan bevara de aromer som bildas under jäsningen fram till våren och längre än så. Under lagringen utvecklas också tertiära aromer hos vinerna. Druvan melon B och den must och de viner som framställs av denna druva har nämligen en betydande halt av glukosylerade aromprekursorer. Det är molekyler som består av sockerbundna algykoner och som i sig är doftlösa. Genom olika kemiska och enzymatiska processer bryts beta-glukoskedjorna ned, vilket genererar starkt doftande sammansättningar, huvudsakligen monoterpener och C13-norisoprenoider, och bland annat bildas beta-damascone, ett ämne som är känt för sin förmåga att lyfta vinets fruktiga aromer. Aktörerna har utvecklat en särskild sakkunskap för att skydda vinerna från varje form av oxidering under lagringen och för att buteljera dem med omsorg så att dessa aromämnen ska kunna frigöras under så lång tid som möjligt och göra vinerna mer sammansatta.

Redan 1937 godkändes den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Muscadet” för de bäst placerade vinodlingsområdena i det geografiska området. Producenterna önskade dock en högre klassificering av de viner som framställs av druvorna från de bästa kullarna och ansökte 1955 om en kontrollerad ursprungsbeteckning för dessa, och upprepade denna ansökan 1979. Den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Muscadet Côtes de Grandlieu” godkändes slutligen genom dekret av den 29 december 1994. Vinerna får märkas med det traditionella uttrycket ”sur lie” som definierades 1977 för ”Muscadet” och innebär att vinet ska tappas på flaska året efter skörden i de lokaler där det framställs, för att begränsa antalet omtappningar och omdragningar av vinet.

Produktionsytan omfattade år 2016 uppskattningsvis 250 hektar som brukades av omkring 80 producenter. Den årliga volym som släpps ut på marknaden är omkring 12 000 hektoliter varav det mesta får märkas med uttrycket ”sur lie”.

2. Uppgifter om produktens kvalitet och egenskaper

Viner med den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Muscadet Côtes de Grandlieu” är vita, stilla och torra viner. De uppvisar intensiva aromer som domineras av fruktighet, ibland med inslag av jod, och en smakbalans som ligger åt det friska hållet. Med en längre lagringstid utvecklas en rikare smak och en god förmåga att åldras. De tappas omsorgsfullt på flaska för att den rika aromen ska bevaras och förstärkas.

Viner som får märkas med uttrycket ”sur lie” har ofta en rundare, balanserad smak och en mer sammansatt doftbouquet och är ibland lätt spritsiga på grund av den restkolsyra som bildas vid jäsningen. För att bevara friskheten, den rika aromen och den endogena kolsyran skyddas vinerna från oxidering under lagringen. Eftersom koldioxidhalten är för hög för att vinet ska kunna förpackas i mjuka behållare tappas det på flaska och kräver en särskild omsorg under buteljeringen.

3. Samspel mellan de olika sambanden

Det geografiska områdets klimat påverkas direkt av Atlanten och sjön Grandlieu, och kännetecknas av sina mycket milda vintrar. De flesta jordbrukslotterna har en jordmån där sand är ett tydligt dominerande inslag och i kombination med klimatet gör detta att vinstockarnas växtcykel får en tidig start. Tillväxten gynnas av de långa, soliga dagarna och druvorna mognar innan höstens regn. Den tidiga mognaden återfinns i vinernas öppna och utvecklade karaktär redan från mycket tidig ålder.

Sprickbildningarna i de metamorfa bergarter som utgör den geologiska grunden och markens grova struktur gör att vinstockarna kan skjuta djupa rötter, vilket medger en måttlig och regelbunden vattentillförsel som gynnar druvornas mognad. De svala somrarna bidrar till att bevara de ömtåliga aromprekursorerna i druvan melon B. Havsbrisen skyddar mot olika skadegörare och druvorna kan skördas fullmogna, vilket ger vinerna deras fruktiga karaktär och lätta inslag av jod i doften.

Det geografiska området har en lång historia inom vinodling, men här förekommer också sedan länge ett blandjordbruk som domineras av boskapsuppfödning. De åtgärder som operatörerna har vidtagit för att få den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Muscadet Côtes de Grandlieu” godkänd har lett till att de samordnat sina vinframställningsmetoder. Den gemensamma sakkunskapen gör att producenterna kan optimera vinstockarnas avkastning och druvornas mognad.

Vinerna vinifieras enligt traditionella metoder och lagras på de fina jäsningsresterna från vinframställningen fram till buteljeringen, utan att tappas om. Tack vare de milda vintrarna i det geografiska området, som gynnar jäsningsresternas inverkan på vinet, fortsätter vinerna att utvecklas under lagringen och får en fylligare smak redan efterföljande vår. En varsam buteljering gör att vinernas väsentliga egenskaper bevaras och vissa aromer fortsätter att utvecklas även i flaskan. Denna yrkeskunskap, som med tiden anpassats perfekt till den potential som finns i den naturliga omgivningen och druvsorten melon B, gör att de doftmolekyler som bildas vid jäsningen och de glukosylerade aromprekursorerna kan komma till sin fulla rätt i vinerna.

Vinerna med den kontrollerade ursprungsbeteckningen kompletterad med uttrycket ”sur lie” buteljeras under året efter skörden, och behåller sin karakteristiska friskhet, som betonas av en lätt spritsighet på grund av den restkolsyra som bildas vid jäsningen. För att undvika varje form av oxidering tappas vinerna på flaska direkt i den lokal där vinet framställs. Detta traditionella bruk, som minimerar hanteringen av produkten, är perfekt anpassat för att bevara vinets känsliga doftkomponenter.

I det geografiska området har direktförsäljningen av dessa viner gynnats av närheten till kustens turistområden. Den andel av produktionen som säljs i bulk till vinhandeln är därför relativt liten, till skillnad från majoriteten av produkterna från regionen ”Muscadet”. Tack vare denna kommersiella dynamik och vinernas kvalitet kan nästan hela produktionen märkas med uttrycket ”sur lie”, vare sig det handlar om export utanför Frankrike, försäljning till specialkunder eller försäljning till restauranger i badorterna längs Atlantkusten, där vinernas friskhet harmonierar perfekt med musslor och ostron, skaldjur, fisk och alla havets frukter.

9. Väsentliga ytterligare villkor (förpackning, märkning, andra krav)

Omedelbart närområde

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Avvikelse med avseende på produktionen i det avgränsade geografiska området

Beskrivning av villkoret:

Det omedelbara närområdet som fastställts genom undantag för framställning och beredning och lagring av vin samt framställning, beredning, lagring och buteljering av viner som får märkas med uttrycket ”sur lie” omfattar följande kommuner eller delar av kommuner på grundval av 2020 års officiella kommunindelning:

—

Departementet Loire-Atlantique: Aigrefeuille-sur-Maine, Ancenis-Saint-Géréon, Basse-Goulaine, La Bernerie-en-Retz, Le Bignon (delvis), La Boissière-du-Doré, Bouguenais, Boussay, Carquefou, Le Cellier, La Chapelle-Heulin, Château-Thébaud, Chaumes-en-Retz, Chauvé, Cheix-en-Retz, Clisson, Couffé, Divatte-sur-Loire, Frossay, Gétigné, Gorges, La Haie-Fouassière, Haute-Goulaine, Le Landreau, Legé (delvis), Ligné, Loireauxence (endast den del som hör till de delegerade kommunerna La Chapelle-Saint-Sauveur och Varades), Le Loroux-Bottereau, Machecoul-Saint-Même, Maisdon-sur-Sèvre, La Marne, Mauves-sur-Loire, Mésanger, Monnières, Montbert (delvis), Montrelais, Les Moutiers-en-Retz, Mouzillon, Oudon, Le Pallet, Paulx, Le Pellerin, Pornic, La Regrippière, La Remaudière, Remouillé, Rezé, Rouans, Sainte-Pazanne (delvis), Saint-Étienne-de-Mer-Morte, Saint-Fiacre-sur-Maine, Saint-Hilaire-de-Chaléons, Saint-Hilaire-de-Clisson, Saint-Julien-de-Concelles, Saint-Lumine-de-Clisson, Saint-Père-en-Retz, Saint-Viaud, Les Sorinières (delvis), Thouaré-sur-Loire, Touvois, Vair-sur-Loire, Vallet, Vertou, Vieillevigne (delvis), Villeneuve-en-Retz och Vue.

—

Departementet Maine-et-Loire: Beaupréau-en-Mauges (endast den del som hör till de delegerade kommunerna Beaupréau och Gesté), Ingrandes-Le Fresne-sur-Loire (endast den del som hör till den delegerade kommunen Fresne-sur-Loire), Mauges-sur-Loire (endast den del som hör till de delegerade kommunerna La Chapelle-Saint-Florent, Le Marillais och Saint-Florent-le-Vieil), Montrevault-sur-Èvre (endast den del som hör till de delegerade kommunerna La Boissière-sur-Èvre, La Chaussaire, Le Fief-Sauvin, Le Fuilet, Montrevault, Le Puiset-Doré, Saint-Pierre-Montlimart och Saint-Rémy-en-Mauges), Orée d’Anjou, Sèvremoine (endast den del som hör till de delegerade kommunerna Montfaucon-Montigné, Saint-Crespin-sur-Moine, Saint-Germain-sur-Moine och Tillières).

—	Departementet Vendée: Cugand, Montaigu-Vendée (endast den del som hör till de delegerade kommunerna Montaigu och Saint-Hilaire-de-Loulay) och Saint-Étienne-du-Bois.

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Förpackning i det avgränsade geografiska området

Beskrivning av villkoret:

Viner som får märkas med uttrycket ”sur lie” förpackas inom det avgränsade området.

För att bevara de särskilda kännetecken som kommer sig av metoderna för vinframställning och lagring, särskilt vinernas friskhet, sammansatta aromer – varav vissa kommer till uttryck efter buteljeringen – och den lätta spritsigheten som beror på deras endogena kolsyrehalt, och för att begränsa antalet omtappningar, ska de viner som får märkas med uttrycket ”sur lie” buteljeras i de lokaler där vinet framställts, mellan den 1 mars och den 31 december året efter skörden.

Den specifika lagringsmetoden ger vinerna en rundhet och fetma genom att de berikas med bland annat mannoproteiner och andra komponenter från jästcellernas nedbrytning. Metoden baseras på att man inte hanterar vinet utan låter det ligga i en koldioxidrik miljö, vilket starkt begränsar oxideringen och utsöndringen av flyktiga komponenter.

Eftersom koldioxidhalten är för hög för att vinet ska kunna förpackas i mjuka behållare tappas det på flaska och kräver en särskild omsorg under buteljeringen.

Vinet ligger kvar på de fina jäsningsresterna från vinframställningen fram till tidpunkten för buteljering eller den första flyttningen från vinframställningslokalerna.

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Namnet på den kontrollerade ursprungsbeteckningen får kompletteras med den geografiska beteckningen får kompletteras med uttrycket ”sur lie” på de viner som uppfyller de produktionskrav som fastställs för detta uttryck i produktspecifikationen.

Namnet på den kontrollerade ursprungsbeteckningen får kompletteras med den geografiska beteckningen ”Val de Loire” enligt de regler för användning av den beteckningen som anges i produktspecifikationen.

De bokstäver som används för uttrycket ”sur lie” och för den geografiska beteckningen ”Val de Loire” får varken vara högre, bredare eller fetare än de tecken som används i den kontrollerade ursprungsbeteckningens namn.

På viner som märkts med uttrycket ”sur lie” anges även årgången.

Märkningen av viner med den kontrollerade ursprungsbeteckningen kan ange en mindre geografisk enhet, förutsatt

—	att det handlar om en registrerad plats, och

—	att denna plats nämns i skördedeklarationen.

Namnet på den registrerade platsen trycks med bokstäver som varken är högre, bredare eller fetare än hälften av de bokstäver som används i den kontrollerade ursprungsbeteckningens namn. Namnet ska stå i samma synfält som namnet på den kontrollerade ursprungsbeteckningen.

Länk till produktspecifikationen

https://info.agriculture.gouv.fr/gedei/site/bo-agri/document_administratif-7bb23711-f1fe-43a8-a137-4fe682abc234

(1) EUT L 9, 11.1.2019, s. 2.

10.11.2020

Europeiska unionens officiella tidning

C 379/29

(2020/C 379/10)

Detta meddelande offentliggörs i enlighet med artikel 17.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33 (1).

MEDDELANDE OM STANDARDÄNDRING AV DET SAMMANFATTANDE DOKUMENTET

”CÔTES D'AUVERGNE”

PDO-FR-A0925-AM03

Datum för inlämning: 15.9.2020

BESKRIVNING AV OCH MOTIVERING TILL DEN ÄNDRING SOM GODKÄNTS

1. Geografiskt område

Kommunerna i det geografiska området har uppdaterats i enlighet med den officiella geografiska kodexen. Därmed har kommunerna Mezel och Dallet strukits och kommunen Mur-sur-Allier (som är resultatet av en sammanslagning av kommunerna Mezel och Dallet) tillkommit.

Denna ändring är endast av redaktionell karaktär – det faktiska geografiska området har inte ändrats.

I och med denna ändring måste också punkt 6 i det sammanfattande dokumentet ändras.

2. Avgränsat odlingsområde

I kapitel 1 punkt IV.2 i produktspecifikationen läggs ”och den 17 juni 2020” till efter ”16 november 2010”. Orden ”och den 17 juni 2020” läggs till efter orden ”3 maj 2017”.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

3. Omedelbart närområde

Kommunerna i det omedelbara närområdet har uppdaterats i enlighet med den officiella geografiska kodexen. Till följd av detta ändras kommunen ”Villeneuve-Lembron” till ”Villeneuve”.

I och med denna ändring måste också punkt 9 i det sammanfattande dokumentet ändras.

4. Datum för förflyttning mellan godkända upplagshavare

I kapitel 1 punkt IX.4 stryks led b om datum för förflyttning av vinet mellan godkända upplagshavare.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

1. Produktens namn

Côtes d'Auvergne

2. Typ av geografisk beteckning:

SUB – Skyddad ursprungsbeteckning

3. Kategorier av vinprodukter

Vin

4. Beskrivning av vinet eller vinerna

Vinerna är stilla vita, röda och roséviner med följande analytiska egenskaper: Lägsta naturliga alkoholhalt uttryckt i volymprocent är 10,5 %, och vid buteljering är halten av jäsbart socker (glukos + fruktos) högst 3 gram per liter och den totala syrahalten högst 112 milliekvivalenter per liter. Efter berikning har vinerna en total alkoholhalt på högst 12,5 volymprocent.

Den totala halten flyktiga syror och den totala svaveldioxidhalten ska följa de regler som fastställs i unionslagstiftningen.

För de partier av rött vin som är klara att släppas ut på marknaden otappade eller som befinner sig i förpackningsskedet är halten av äppelsyra högst 0,4 gram per liter. De vita vinerna har i allmänhet toner av citrus, exotiska frukter eller mogna päron som kan utvecklas mot rostade aromer. De karakteriseras oftast av en viss livlighet, men också av fyllighet och oljighet.

Rosévinerna har finstämda aromer som domineras av fruktighet (citrus, exotiska frukter, röda bär etc.).

De röda vinerna har vanligtvis en relativt kraftig färg och, när vinet är ungt, fruktiga aromer (t.ex. svarta eller röda vinbär) som kan utvecklas mot toner av syltad mogen frukt, surkörsbär eller kryddor (i synnerhet peppar).

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent):
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent):
Lägsta totala syrahalt:
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter):
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter):

5. Vinframställningsmetoder

a) Specifika oenologiska metoder

Specifik oenologisk metod

Vid framställningen av roséviner är det förbjudet att använda kol för oenologiskt bruk, enskilt eller som blandning i beredningar. Subtraktiva berikningsmetoder är tillåtna för röda viner. Vid partiell koncentrering får inte ursprungsvolymen minska med mer än 10 %. Efter berikning har vinerna en total alkoholhalt på högst 12,5 volymprocent. Därutöver måste vinerna uppfylla alla oenologiska krav i unionens regelverk och i den franska lagen om jordbruk och fiske (Code rural et de la pêche maritime).

Odlingsmetoder

—

Uppbindningsmetoder

a)	Planteringstätheten ska vara minst 4 400 stockar per hektar. Radavståndet ska vara minst 2,50 meter och avståndet mellan stockarna i samma rad mellan 0,90 och 1,40 meter.

Beskärningsbestämmelser: Vinstockarna beskärs till högst 12 skott per stock, enligt följande metoder: – Enkel guyotbeskärning, med en enda löpare och högst två kortskott. – Beskärning i Y-form eller kort dubbel guyotbeskärning med två löpare och högst två kortskott. – Kort beskärning (med cordon de Royat-metoden eller i solfjädersform). Antalet fruktbärande grenar per stock efter blomningen (Lorenz-stadium 23) ska vara högst 10.

b) Högsta avkastning

60 hektoliter/hektar.

6. Avgränsat geografiskt område

Druvorna skördas och vinifieras och vinet bereds inom följande kommuners territorium i departementet Puy-de-Dôme på grundval av den officiella geografiska kodexen från 2020: Aubière, Authezat, Beaumont, Beauregard-Vendon, Billom, Blanzat, Boudes, Cébazat, Chalus, Chanonat, Chas, Châteaugay, Châtel-Guyon, Chauriat, Clermont-Ferrand, Corent, Cournon-d'Auvergne, Le Crest, Gimeaux, Laps, Lempdes, Malauzat, Les Martres-de-Veyre, Ménétrol, Mirefleurs, Mur-sur-Allier, Neschers, Orcet, Pérignat-lès-Sarliève, Pignols, Plauzat, Prompsat, Riom, La Roche-Blanche, La Roche-Noire, Romagnat, Saint-Amant-Tallende, Saint-Bonnet-lès-Allier, Saint-Georges-sur-Allier, Saint-Hérent, Saint-Maurice, Saint-Sandoux, Saint-Yvoine, Sauvagnat-Sainte-Marthe La Sauvetat, Sayat, Tallende, Vertaizon, Veyre-Monton, Vic-le-Comte, Volvic, Yssac-la-Tourette.

7. Huvudsakliga druvsorter

Pinot noir N

8. Beskrivning av samband

1. Uppgifter om det geografiska området

a) Beskrivning av de naturliga faktorerna bakom sambandet

Det geografiska området ligger i departementet Puy-de-Dôme och uppgår till ungefär 80 kilometer från norr till söder och 15 kilometer från öst till väst. Det är till största delen beläget i utkanten av Limagne-bäckenet och på sluttningarna av vulkaniska formationer i området mellan bergskedjorna Monts du Livradois i öster och Sancy i väster. Vinodlingarna är i allmänhet utspridda på en mängd mindre lotter, nästan alltid på branta sluttningar, på mellan 350 och 550 meters höjd i de 53 kommuner som utgör det geografiska området.

Den vulkaniska aktiviteten i bergskedjan Chaîne des Puys, där den högsta toppen är Puy de Dôme (1 464 meter), har format landskapet och skapat den mångfald som präglar det. Det anseende och de särdrag som förknippas med kompletterande geografiska beteckningar som ”Boudes”, ”Chanturgue”, ”Châteaugay”, ”Corent” och ”Madargue” avspeglar denna mångfald. ”Madargue” betecknar således odlingar på en kulle med vit märgeljord i kommunen Riom. Vin med den geografiska beteckningen ”Chanturgue” (namnet är av keltiskt ursprung och har bildats av orden ”cantalo” som betyder lysande och ”clarus” som betyder tydligt synlig) är typiskt för ”Côtes d'Auvergne” och odlas på de branta sluttningarna (över 25 procents lutning) på en basaltplatå. De vinodlingar som omfattas av den geografiska beteckningen ”Châteaugay” är belägna på sluttningarna av en gammal basaltström som fragmenterats i flera mindre platåer. Den geografiska beteckningen ”Corent” förknippas med en ”puy”, en vulkanisk kulle, som uppkommit i samband med de senaste utbrotten, med mörka jordar som är rika på vulkaniskt colluvium. De vinodlingar som omfattas av den geografiska beteckningen ”Boudes” är belägna på en vidsträckt kalkkulle vars topp skyddas av basaltformationer.

Jordmånen i de områden där druvorna odlas består av en rad olika material såsom märgel, basalt, vulkaniskt colluvium, granit och gnejs. Samtliga jordar kännetecknas dock av en mycket god värmehållningsförmåga och små vattenreserver. Odlingsområdena är dessutom oftast väl exponerade för sol.

Klimatet i området är halvkontintentalt. Effekterna av den föhnvind som uppstår i anslutning till Chaîne des Puys och Sancy-massivet skyddar området från de fuktiga luftmassorna som kommer västerifrån, och ger en högre temperatur än i det omgivande landskapet.

b) Beskrivning av mänskliga faktorer som bidrar till sambandet

Vin har odlats i Puy-de-Dôme åtminstone sedan 400-talet, vilket exempelvis framgår i skrifter av Sidoine Apollinaire, som var biskop av Clermont vid den tiden. På initiativ av adeln och prästerskapet, och senare av borgerskapet, utvecklades en vinodling av hög kvalitet under medeltiden och fram till slutet av 1700-talet, då vinodlingarnas yta kom att uppgå till cirka 21 000 hektar.

I och med revolutionen avskaffades hindren för att förflytta vin, och ett stort antal bönder fick möjlighet att äga egendom och odla vinstockar. Således fyrdubblades antalet mindre egendomar mellan 1789 och 1804, medan den odlade ytan i departementet Puy-de-Dôme gick från 21 000 hektar 1789 till 34 000 hektar 1850. Druvsorten gamay N upptas i druvbeståndet, utan att de rådande beskärningstraditionerna ändras. Jules Guyot noterar faktiskt att ”Vinet odlas med intelligens”. En underkategori till druvsorten gamay N, som kallas för ”gamay d’Auvergne”, med mjuka druvor och sen blomning identifieras.

Detta uppsving drivs av de avsättningsmöjligheter norröver som erbjöds av hamnarna i Allier. Efter att ha följt Loire fram till Orléans kunde man nå Seine (och Paris) landvägen. Floden var alltså en viktig bakomliggande faktor för producenternas välstånd.

Vinodlingarna upptog 1895 45 000 hektar.

Från 1890 och framåt ökar vinlusangreppen snabbt, och stora vinodlingsytor i Auvergne förstörs. Verksamheten återhämtar sig delvis först efter 1900, på några frivilliga producenters initiativ. Ett oenologiskt laboratorium inrättas 1902, och en intresseförening för viner med beteckningen ”Châteauguay” grundas 1929, för att 1932 breddas till att omfatta alla viner från Auvergne. Samma år godkändes ursprungsbeteckningen ”Vins d’Auvergne” för viner av druvsorterna gamay N, pinot noir N och chardonnay B som producerats i någon av 171 kommuner i departementet Puy-de-Dôme i en dom från domstolen i Riom.

Producenterna gick då samman och grundade 1935 ett vinkooperativ i Aubière, och 1950 ännu ett, Cave des Coteaux d’Auvergne, som sedan 2010 är känt under namnet ”Cave Saint-Verny”. Slutligen inrättades 1948 en vinodlarförening för att främja vinerna från Auvergne.

Därefter inleds en utveckling mot en uttalad kvalitet, vilket snabbt leder till att fem sektorer utkristalliseras: ”Boudes”, ”Chanturgue”, ”Châteaugay”, ”Corent” och ”Madargue”, vilka utgör regionens dynamiska kärna. Tack vare dessa godkänns ”Côtes d'Auvergne” som ”appellation d'origine vin délimité de qualité supérieure” (avgränsad ursprungsbeteckning för kvalitetsvin) i maj 1951. En särskilt stor andel familjejordbruk har bevarats i Auvergne. År 2008 odlades således en yta på 330 hektar av cirka 150 producenter, fördelade mellan ett femtiotal enskilda vinanläggningar och ett hundratal som bidrar till vinkooperativet. De röda vinerna står för 75 % av produktionen, som uppgår till 11 000 hektoliter.

2. Uppgifter om produkternas kvalitet och egenskaper

De vita vinerna har i allmänhet toner av citrus, exotiska frukter eller mogna päron som kan utvecklas mot rostade aromer. De karakteriseras oftast av en viss livlighet, men också av fyllighet och oljighet. Rosévinerna har finstämda aromer som domineras av fruktighet (citrus, exotiska frukter, röda bär etc.).

3. Samverkan mellan de olika sambanden

Vinernas unika karaktär har först och främst sin grund i deras ursprung i de kommuner och jordbrukslotter som är belägna på sluttningarna på de vulkaniska kullar som kallas för ”puys” och som skyddas från lågtryck västerifrån av Chaîne des Puys och Sancy-massivet.

Det bör understrykas hur stor påverkan föhnvinden har på det geografiska området – den reglerar temperaturen och begränsar nederbörden. Med varma somrar och en årsnederbörd på i genomsnitt 600 millimeter är klimatet på de jordlotter som avsatts för vinodling utmärkta under hela växtperioden. Tack vare dessa förutsättningar inleds växtcykeln tidigt och druvorna mognar enligt ett optimalt förlopp.

Vinernas karaktär beror också på valet av druvsorter, som vuxit fram naturligt under en lång historia av vinodling. Således har gamay N, pinot noir N och chardonnay B, som är tidiga druvsorter, valts ut för att de är väl anpassade till områdets specifika förhållanden.

Detta har lett till en optimal hantering av grödan och dess produktionspotential, som tar sig uttryck i en hög planteringstäthet, strikt beskärning, höga bladverk och ett växttäcke som skyddar jordarna.

Genom bearbetningen av vinstockarna och den avkastningskontroll hör ihop med vinproducenternas kunnande kan man se det tydliga sambandet mellan de vulkaniska jordarna, och deras mycket goda värmehållningsförmåga och små vattenreserver, och vinernas karaktär: Vita viner som är livliga och oljiga med citrusnoter, roséviner med finstämda och fruktiga aromer och röda viner med aromer av frukt och kryddiga toner.

Det var generationer av vinodlares arbete som ledde fram till att domstolen erkände vinerna från Auvergne 1932, vilket bekräftades genom erkännandet av de fem geografiska beteckningar som alltid åtnjutit ett så gott anseende i Auvergne.

Det faktum att man sedan långt tillbaka använder sig av dessa lokala beteckningar i det geografiska området vittnar om det anseende som tillskrivs vinerna med den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Côtes d’Auvergne”.

9. Väsentliga ytterligare villkor (förpackning, märkning, andra krav)

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor

Avvikelse med avseende på produktionen i det avgränsade geografiska området

Beskrivning av villkoret:

Omedelbart närområde

Området precis intill det berörda området, som definieras genom undantag för vinodling och framställning av viner, omfattar följande kommuner i departementet Puy-de-Dôme (på grundval av 2020 års officiella geografiska kodex): Beauregard-l'Évèque, Busséol, Le Cendre, Chadeleuf, Champeix, Chidrac, Coudes, Davayat, Égliseneuve-près-Billom, Espirat, Gerzat, Glaine-Montaigut, Ludesse, Madriat, Mareugheol, Montmorin, Montpeyroux, Mozac, Nohanent, Orbeil, Pardines, Parent, Pérignat-sur-Allier, Pont-du-Château, Reignat, Saint-Bonnet-près-Riom, Saint-Germain-Lembron, Saint-Julien-de-Coppel, Saint-Myon, Saint-Saturnin, Sallèdes, Teilhède, Vassel, Villeneuve, Yronde-et-Buron.

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Côtes d'Auvergne” får följas av en av följande kompletterande geografiska beteckningar: ”Boudes”, ”Chanturgue”, ”Châteaugay”, ”Corent”, ”Madargue”, i enlighet med bestämmelserna i produktspecifikationen.

a)	Alla valfria uppgifter, vilkas användning enligt EU:s regelverk får regleras av medlemsstaterna, ska anges på etiketterna med bokstäver som varken på höjden eller på bredden får vara mer än dubbelt så stora som de bokstäver som används i den kontrollerade ursprungsbeteckningens namn.

b)	De teckensnitt som används för dessa kompletterande geografiska beteckningar får varken på höjden eller på bredden vara större än de tecken som används i den kontrollerade ursprungsbeteckningens namn.

Märkningen av viner med den kontrollerade ursprungsbeteckningen kan nämna en mindre geografisk enhet, förutsatt – att det handlar om en registrerad plats, och – att denna plats nämns i skördedeklarationen. De bokstäver som används för denna registrerade plats får varken på höjden eller på bredden vara mer än hälften så stora som de bokstäver som används i den kontrollerade ursprungsbeteckningens namn.

Länk till produktspecifikationen

https://info.agriculture.gouv.fr/gedei/site/bo-agri/document_administratif-cd494272-3449-4ec1-a273-0ee14a3e54f7

(1) EUT L 9, 11.1.2019, s. 2.

		ISSN 1977-1061
Europeiska unionens officiella tidning		C 379

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	63 årgången 10 november 2020

Innehållsförteckning		Sida
	II Meddelanden
	MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska kommissionen
2020/C 379/01	Meddelande från kommissionen — Kommissionens tolkningsmeddelande om utarbetande, revision och offentliggörande av finansiella rapporter som ingår i årliga redovisningar som upprättats i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/815 om ett europeiskt enhetligt elektroniskt rapporteringsformat (Esef-förordningen)	1
2020/C 379/02	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende M.9434 — UTC/Raytheon) ( 1 )	8
2020/C 379/03	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende M.9861 — Unilabs/Medbase/JV) ( 1 )	9

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,1883
JPY	japansk yen	124,67
DKK	dansk krona	7,4476
GBP	pund sterling	0,90224
SEK	svensk krona	10,1970
CHF	schweizisk franc	1,0778
ISK	isländsk krona	163,10
NOK	norsk krona	10,7101
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	26,475
HUF	ungersk forint	356,98
PLN	polsk zloty	4,4670
RON	rumänsk leu	4,8655
TRY	turkisk lira	9,5786
AUD	australisk dollar	1,6234
CAD	kanadensisk dollar	1,5388
HKD	Hongkongdollar	9,2128
NZD	nyzeeländsk dollar	1,7378
SGD	singaporiansk dollar	1,5950
KRW	sydkoreansk won	1 321,43
ZAR	sydafrikansk rand	18,1305
CNY	kinesisk yuan renminbi	7,8475
HRK	kroatisk kuna	7,5640
IDR	indonesisk rupiah	16 710,47
MYR	malaysisk ringgit	4,8821
PHP	filippinsk peso	57,213
RUB	rysk rubel	90,1763
THB	thailändsk baht	36,101
BRL	brasiliansk real	6,2447
MXN	mexikansk peso	23,8949
INR	indisk rupie	87,6380

Datum och tidpunkt för stängning	1.10.2020
Varaktighet	1.10.2020-31.12.2020
Medlemsstat	Belgien
Bestånd eller grupp av bestånd	LEZ/*8ABDE (särskilt villkor för LEZ/07.)
Art	Glasvarar (Lepidorhombus spp.)
Område	8a, 8b, 8d och 8e
Typ av fiskefartyg	---
Nr	24/TQ123

	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska kommissionen
2020/C 379/04	Eurons växelkurs — 9 november 2020	10
2020/C 379/05	Yttrande från rådgivande kommittén för koncentrationer av den 20 augusti 2019 Ärende M.8870/E.ON/Innogy Föredragande: Danmark	11
2020/C 379/06	Förhörsombudets slutrapport E.ON/Innogy (Ärende M.8870)	14
2020/C 379/07	Sammanfattning av kommissionens beslut av den 17 september 2019 om att förklara en koncentration förenlig med den inre marknaden och EES-avtalets funktion (Ärende M.8870 – E.ON/Innogy) [delgivet med nr C(2019) 6530]	16
	UPPLYSNINGAR FRÅN MEDLEMSSTATERNA
2020/C 379/08	Uppgifter från medlemsstaterna om stängning av fiske	21

	V Yttranden
	ÖVRIGA AKTER
	Europeiska kommissionen
2020/C 379/09	Offentliggörande av ett meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn enligt artikel 17.2 och 17.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33	22
2020/C 379/10	Offentliggörande av ett meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn enligt artikel 17.2 och 17.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33	29

	Rättelser
	Rättelse till Öppen förslagsinfordran – GP/DSI/ReferNet_FPA/002/20 – ReferNet – Cedefops europeiska referens- och expertisnätverk för yrkesutbildning ( EUT C 327, 5.10.2020 )	34


	(1) Text av betydelse för EES.