22.10.2020

Europeiska unionens officiella tidning

C 352/1

MKommissionens tillkännagivande om tillämpningen av artiklarna 2, 3, 4 och 5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/33/EG om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon till stöd för utsläppssnål mobilitet

(2020/C 352/01)

Inledning

Syftet med detta tillkännagivande är att förse nationella myndigheter, upphandlande myndigheter, upphandlande enheter och operatörer med riktlinjer om hur bestämmelserna i artiklarna 2, 3, 4 och 5 i direktivet om rena fordon (direktiv 2009/33/EG (1) om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon till stöd för utsläppssnål mobilitet i dess ändrade lydelse enligt direktiv (EU) 2019/1161 (2)) bör tillämpas.

Här finns en översikt över vanliga frågor om hur dessa bestämmelser ska införlivas med nationell lagstiftning och genomföras. Frågorna gäller främst direktivets omfattning, definitionen på "rena fordon", minimimålen för upphandling, hur fordon ska räknas och hur databasen TED (Tender Electronic Daily Database) ska användas i olika upphandlingsscenarier (till exempel vid eftermontering och utbyte av bilar under pågående avtalstid med mera).

Detta tillkännagivande bör läsas tillsammans med andra tillämpliga bestämmelser i direktivet. I tillkännagivandet förtydligas bestämmelser som redan finns i tillämplig lagstiftning. Skyldigheterna som följer av denna lagstiftning utökas inte på något sätt genom detta tillkännagivande. Inte heller införs några nya krav på berörda behöriga myndigheter eller operatörer.

Tillkännagivandet är endast avsett att vara till hjälp för upphandlande myndigheter, upphandlande enheter, transportföretag och nationella behöriga myndigheter när de tillämpar direktivet. Synpunkterna som uttrycks i detta tillkännagivande föregriper inte kommissionens framtida hållning i frågan. Endast Europeiska unionens domstol har behörighet att avgöra hur unionsrätten ska tolkas.

Frågor om direktivets tillämpningsområde

1. Enligt tabell 1 i bilagan till direktivet omfattas sophämtning av direktivet. Är inte sopbilar undantagna från direktivet enligt artikel 3.2 a?

Från direktivet undantas enligt artikel 3.2 a bland annat de fordon som avses i artikel 2.3 c i förordning (EU) 2018/858 (3) om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon, det vill säga ”[s]jälvgående fordon som är särskilt konstruerade och tillverkade för att utföra arbete och som på grund av sin konstruktion inte lämpar sig för person- eller godsbefordran och som inte är maskiner som monterats på ett motorfordonschassi”.

Sopbilar ingår inte i denna kategori. Sopbilar brukar typgodkännas som fordon i kategori N2 eller N3 i enlighet med förordning (EU) 2018/858. Därmed är de inte undantagna från direktivet om rena fordon.

2. Kan alla fordon som används av till exempel försvarsmakten eller polisen undantas från direktivet?

Nej. Enligt artikel 2 i direktivet jämförd med relevanta bestämmelser i förordning (EU) 2018/858 kan endast fordon som är ”särskilt konstruerade och tillverkade eller anpassade” för användning av dessa samhällsinstitutioner undantas. En piketbil med särskild utrustning och blinkande lampor kan till exempel undantas, medan en vanlig skåpbil som polisen använder för att transportera handlingar från en station till en annan inte kan undantas.

3. Gäller direktivet i de fall då polisen upphandlar vanliga fordon för att sedan särskilt anpassa dem för sina ändamål (för att polisen har egna interna mekaniker)? Gäller direktivet upphandlingen av ett vanligt fordon som polisen köper in om polisen sedan i samma eller i en annan upphandling även köper in en tjänst för att få fordonet särskilt anpassat?

I det första fallet – upphandling av vanliga fordon som anpassas internt, rör upphandlingen fordon som inte är ”särskilt konstruerade och tillverkade eller anpassade” för användning av polisen. Sådan upphandling kan därför inte undantas från direktivet.

I det andra fallet – upphandling av ett fordon som sedan anpassas efter polisens särskilda behov, kan fordonet, om det och anpassningen upphandlas i samma förfarande, anses som ”särskilt anpassat”, vilket innebär att det kan undantas. Om anpassningstjänsterna däremot upphandlas separat uppfyller fordonet inte de kriterier som anges i artikel 2 i direktivet och kan därmed inte undantas.

Här bör det även påminnas om att de nationella minimimålen enligt direktivet är att en viss minsta andel av alla fordon som upphandlas i en medlemsstat ska vara rena fordon. Även om en viss typ av fordon ingår i direktivet anges i direktivet inte någon minsta procentandel för upphandlingen av just dessa fordon. I exemplen ovan kan medlemsstaten även om fordonen ingår i direktivet besluta att inte sätta upp något särskilt mål för upphandlingen av just den typen av fordon för att i stället se till att de nationella målen uppnås genom att öka målen för andra typer av fordon. Mer information om detta finns i svaren på frågorna om de nationella målen.

4. Gäller direktivet även avtal om allmän trafik som tilldelats genom direkttilldelning enligt definitionen i förordning (EG) 1370/2007 (4) om kollektivtrafik på järnväg och väg?

Ja. Avtal om allmän trafik enligt förordning (EG) 1370/2007, där syftet är att tillhandahålla passagerartransport på väg över ett tröskelvärde som ska fastställas av medlemsstaterna och som inte överskrider det tillämpliga tröskelvärdet i artikel 5.4 i den förordningen, ingår i direktivet enligt artikel 3.1 b i direktivet oavsett hur tilldelningen har gått till (konkurrensutsatt anbudsförfarande eller direkttilldelning).

Här är det viktigt att klargöra att den främsta faktorn som avgör huruvida ett avtal omfattas av direktivet eller inte är tröskelvärdet som omnämns i artikel 3.1 b i direktivet och inte vilket förfarande som använts i tilldelningen av avtalet. Ett avtal till ett värde under tröskelvärdet som fastställts av medlemsstaten kan därför undantas även om det tilldelas genom ett konkurrensutsatt anbudsförfarande. Om en medlemsstat däremot fastställer ett lägre tröskelvärde enligt artikel 3.1 b i direktivet och direkttilldelning tillåts över detta (nationella) tröskelvärde kan ett direkt tilldelat avtal omfattas av direktivet.

5. Vid central upphandling kan ett tilldelat avtal vara över tröskelvärdet som är fastställt i direktivet medan den enskilda upphandlande myndighetens avtal hade varit under tröskelvärdet om det hade upphandlats separat. Kan sådana avtal undantas från direktivet?

Nej. Om värdet på en upphandling överstiger tröskelvärdet kan den inte undantas från direktivet även om enskilda delar i upphandlingen hade varit under tröskelvärdet om de hade upphandlats separat.

6. Enligt artikel 5.2 i direktivet är den dag som ska beaktas den dag då avtalet tilldelas. Är det den dag då meddelandet om kontraktstilldelning offentliggörs på databasen TED eller den dag då själva avtalet ingås?

Artikel 5.2 i direktivet lyder som följer: ”Vid beräkningen av minimimål för upphandling ska den dag som ska beaktas för den offentliga upphandlingen vara den dag då upphandlingsförfarandet slutförs genom tilldelning av avtalet.” Enligt denna artikel är dagen som ska beaktas alltså den dag då meddelandet om kontraktstilldelning offentliggörs på TED.

7. Innebär artikel 5.2 att avtal omfattas av direktivet om tilldelningsförfarandet inleddes innan dagen för införlivande av direktiv (EU) 2019/1161 men tilldelningsdagen infaller efter den 2 augusti 2021?

Nej. Enligt artikel 3.1 gäller direktivet endast avtal vars upphandlingsförfaranden inleds efter den 2 augusti 2021.

Här bör även noteras att avtal vars tilldelningsdag infaller under den andra referensperioden (det vill säga efter den 31 december 2025) räknas in i den andra perioden trots att upphandlingen inleddes under den första referensperioden (det vill säga mellan den 2 augusti 2021 och 31 december 2025).

Se även frågorna 27–29 för mer information om hur denna bestämmelse påverkar enskilda avtal som tilldelas genom ramavtal eller dynamiska inköpssystem.

Frågor om definitionen på rena fordon

8. Enligt artikel 4.4 b i direktivet definieras rena tunga fordon som tunga fordon som använder alternativa bränslen enligt definitionerna i artikel 2.1 och 2.2 i direktiv 2014/94/EU (direktivet om infrastruktur för alternativa bränslen) (5) . Ingår även hybrid- och laddhybridfordon i denna definition?

I artikel 2.2 i direktivet om infrastruktur för alternativa bränslen (direktiv 2014/94/EU) definieras ett elfordon som ”ett motorfordon försett med ett drivsystem som innehåller minst en icke-perifer elektrisk maskin som energiomvandlare med ett elektriskt uppladdningsbart energilagringssystem som kan laddas externt”. Enligt denna definition, och i enlighet med artikel 4.4 b i direktivet, anses tunga laddhybridfordon vara rena fordon medan tunga hybridfordon som inte är laddhybrider inte anses vara rena tunga fordon.

9. Måste tunga laddhybridfordon också använda alternativa bränslen (det vill säga biodrivmedel) i sina förbränningsmotorer för att klassificeras som rena fordon enligt artikel 4.4 b i direktivet?

Nej. I enlighet med artikel 4.4 b i direktivet anses ett laddhybridfordon enligt definitionen i artikel 2.2 i direktivet om infrastruktur för alternativa bränslen (direktiv 2014/94/EU) vara rena fordon även om konventionellt bränsle används i förbränningsmotorn.

Detta blir enklare att förstå om man beaktar att laddhybridfordon laddas med el. Det är elen som fordonet laddas med som utgör det alternativa drivmedlet i ett laddhybridfordon, vilket innebär att det kan anses vara ett fordon som omfattas av artikel 2.2 i direktivet om infrastruktur för alternativa bränslen (till skillnad från sådana hybrider som inte laddas externt. I de hybridfordonen produceras all el internt i fordonet, och fordonet tankas endast med konventionell diesel/bensin).

10. Omfattas trådbussar av direktivet? Kan de räknas som rena fordon vid tillämpning av direktivet?

Ja. Direktivet tillämpas på avtal om vägtransportfordon. Enligt artikel 4.3 i direktivet är ett vägtransportfordon ”ett fordon i kategori M eller N enligt definitionerna i artikel 4.1 a och b i förordning (EU) 2018/858”. I förordningen definieras motorfordon som ”alla färdigbyggda, etappvis färdigbyggda eller icke färdigbyggda motordrivna fordon som är konstruerade och tillverkade för att framdrivas av egen kraft och som har minst fyra hjul och har en högsta konstruktionshastighet som överstiger 25 km/tim” (artikel 3.16 i förordningen). Trådbussar stämmer in på denna definition och anses därför vara vägtransportfordon när det gäller EU:s lagstiftning för typgodkännanden. Detta bekräftades av kommissionens avdelningar i ett svar på en fråga från Italien vid det sjätte mötet i expertgruppen för typgodkännandemyndigheter, där det klargjordes att trådbussar vid den aktuella tidpunkten omfattades av direktiv 2007/46/EG (6) om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon, liksom av Uneces föreskrift nr 107 (7) om enhetliga bestämmelser för godkännande av fordon enligt kategori M2 eller M3 avseende deras allmänna konstruktion.

Så som även uttryckligen klargörs i skäl 18 i direktivet (8) anses trådbussar alltid vara rena fordon i enlighet med artikel 4.4 b. Om de endast körs när de är anslutna till elnätet, eller endast använder ett utsläppsfritt drivsystem när de inte är anslutna till nätet, räknas de även som utsläppsfria bussar. Trådbussar som även använder en motor som inte är utsläppsfri, till exempel en dieselmotor, när bussen inte är ansluten till nätet anses inte vara utsläppsfria bussar, men de räknas fortfarande som rena fordon i likhet med laddhybridbussar.

11. Kan även spårvagnar räknas som rena fordon enligt direktivet?

Nej. Spårvagnar omfattas inte av direktivet eftersom de ingår i järnvägssystemet och inte anses vara vägtransportfordon enligt förordning (EU) 2018/858. De kan därför inte räknas in i direktivet om rena fordon.

Frågor om minimimål för upphandling

12. Måste varje enskilt upphandlingsavtal/varje enskild upphandlande myndighet och upphandlande enhet uppnå minimimålen?

Nej. Enligt direktivet är det helt och hållet upp till medlemsstaterna att fördela måluppfyllelseinsatserna mellan olika upphandlade myndigheter och upphandlande enheter. Medlemsstaterna kan besluta att fastställa samma mål för alla upphandlande myndigheter och enheter eller högre mål för vissa och lägre, eller till och med inga, mål för andra, så länge minimimålen uppnås på nationell nivå.

Även om direktivet inte innehåller några krav för enskilda avtal bör det i detta sammanhang även noteras att medlemsstaterna kan införa sådana krav när de införlivar direktivet (till exempel att en viss andel av fordonen i varje enskild upphandling måste vara rena).

Beroende på hur ansvarsfördelningen mellan olika institutioner ser ut i de olika medlemsstaterna kan det vara möjligt att delegera den detaljerade fördelningen till olika styresnivåer, till exempel genom att fastställa mål (lika eller olika) för varje enskild region och sedan låta dessa själva sköta fördelningen mellan olika upphandlande myndigheter och enheter inom deras territorier, så länge det övergripande målet uppnås.

Medlemsstaterna kan fördela måluppfyllelseansvaret mellan upphandlande myndigheter och enheter på olika sätt. De kan till exempel ställa olika krav beroende på typ av myndighet/enhet (till exempel högre mål för organ på nationell/regional nivå och lägre för organ på lokal nivå), beroende på hur stor den aktuella offentliga förvaltningen är (till exempel högre mål för större städer/provinser och lägre eller inga mål för mindre städer/provinser), beroende på de särskilda förutsättningar i olika geografiska områden (till exempel högre mål för områden med högre BNP per capita och/eller områden med sämre luftkvalitet) eller beroende på andra faktorer eller kriterier som medlemsstaten anser lämpliga.

13. Bedöms efterlevnaden av målen årligen?

Nej. Varje medlemsstats efterlevnad av sina minimimål för upphandling bedöms baserat på hela referensperioden (2 augusti 2021 till 31 december 2025 respektive 1 januari 2026 till 31 december 2030), utan att särskilja på när varje upphandling ägde rum (inom referensperioden).

Observera dock att medlemsstaterna, som led i införlivandet av direktivet, kan besluta att kräva att upphandlande myndigheter och/eller upphandlande enheter ska efterleva de nationella målen på årsbasis.

Praktiskt exempel – fråga 12–13

Följande exempel visar den möjliga distributionen av arbetet i en fiktiv medlemsstat som endast har tre upphandlande myndigheter/upphandlande enheter inom sitt territorium och ett minimimål för upphandling av bussar på 45 % under den första perioden. I detta exempel sker upphandlingen av bussar som omfattas av ramarna för direktivet på följande sätt:

Upphandlande myndigheter/enheter	Antal upphandlade bussar under 2021	Antal upphandlade bussar under 2022	Antal upphandlade bussar under 2023	Antal upphandlade bussar under 2024	Antal upphandlade bussar under 2025	Antal upphandlade bussar under referensperioden
Upphandlande myndighet/enhet 1	5	0	10	20	10	45
Upphandlande myndighet/enhet 2	0	10	0	0	5	15
Upphandlande myndighet/enhet 3	10	10	5	5	10	40
Totalt antal medlemsstater	15	20	15	25	25	100 Mål = 45

För att efterleva direktivet måste medlemsstaterna säkerställa att 45 av de 100 bussarna som upphandlas under referensperioden är rena fordon. Det går att uppnå detta på flera olika sätt, till exempel:

—

Genom att sätta ett minimimål på 45 % för alla tre upphandlande myndigheter/enheter. I det här fallet skulle upphandlande myndighet/enhet 1 behöva köpa 20 rena bussar av 45, upphandlande myndighet/enhet 2 skulle behöva köpa 7 av 15 och upphandlande myndighet/enhet 3 skulle behöva köpa 18 av 40, vilket sammanlagt utgör 45 av 100.

—	Genom att sätta ett mål på 100 % för upphandlande myndighet/enhet 1 och inget krav för de övriga två upphandlande myndigheterna/enheterna. Detta skulle också leda till sammanlagt 45 rena bussar av 100.

—	Genom att sätta ett mål på 50 % för upphandlande myndighet/enhet 1 och 3 och 30 % för upphandlande myndighet/enhet 2, vilket ger sammanlagt 46 rena bussar av 100.

—	Genom att sätta ett mål på 60 % för upphandlande myndighet/enhet 1 och 3 och inget mål för upphandlande myndighet/enhet 2 (sammanlagt 51 rena bussar av 100).

I samtliga av dessa fall har det ingen betydelse sett ur direktivets synvinkel när de rena bussarna upphandlas under perioden (det vill säga en buss är värd lika mycket oavsett om den upphandlades under 2022 eller 2025). Detta hindrar inte medlemsstaterna från att välja årliga krav på nationell nivå.

14. Direktivet omfattar olika typer av kontrakt, däribland köp, leasing, fordonshyra samt offentliga tjänstekontrakt och tjänstekontrakt. Artikel 5.4 och 5.5 i direktivet fastslår att antalet fordon i varje kontrakt ska räknas olika för köp/leasing/hyra eller hyrköp av fordon (artikel 5.4) och offentliga tjänstekontrakt och tjänstekontrakt (artikel 5.5). Bör fordon i de olika typerna av kontrakt räknas för sig eller tillsammans när det gäller att uppfylla målen?

I tabell 3 och 4 i bilagan till direktivet framgår det att ett minimimål sätts per fordonskategori (d.v.s. lätta fordon, lastbilar, bussar) för varje medlemsstat utan att skilja på olika typer av kontrakt (d.v.s. köp, hyra av fordon, tjänstekontrakt o.s.v.).

I enlighet med artikel 5.1 i direktivet beräknas dessa minimimål som minimiprocentandel rena fordon av totalmängden vägtransportfordon i summan av alla avtal inom ramen för direktivet utan att skilja mellan olika typer av kontrakt (d.v.s. köp, hyra, hyrköp, tjänstekontrakt o.s.v.).

Artikel 5.4 och 5.5 i direktivet förtydligar hur antalet fordon som omfattas av varje individuellt kontrakt bör beräknas för olika typer av kontrakt (t.ex. inköp av fordon eller tjänstekontrakt). När antalet fordon inom vars individuella kontrakt har beräknats i enlighet med dessa villkor kan efterlevnaden av målen bekräftas på grundval av summan av alla upphandlade fordon under alla vidkommande kontrakt och andelen av dessa som är rena fordon.

Frågor angående fordonköp av tjänsteleverantörer med offentliga tjänstekontrakt

15. Hur ska fordon räknas när de ingår i ett offentligt tjänstekontrakt? Ska vi räkna tjänsteleverantörens inköp av nya fordon? Hur kan detta övervakas?

I enlighet med artikel 5.5 i direktivet, när det gäller sådana tjänstekontrakt som avses i artikel 3.1 b och 3.1 c (d.v.s. offentliga tjänstekontrakt och de tjänstekontrakt som ingår i listan i tabell 1 i bilagan till direktivet), måste alla fordon som ska användas för att tillhandahålla den ifrågavarande tjänsten räknas.

Den här strategin säkerställer konsekvens mellan de två olika upphandlingsmetoderna (köp/leasing/hyrköp som avses i artikel 3.1 a och offentliga tjänstekontrakt och de tjänstekontrakt som avses i artikel 3.1 b respektive c och minskar den administrativa bördan.

Ett kontrakt avseende köp/leasing/hyrköp representerar en upphandling av ett bestämt antal fordon av en upphandlande myndighet/upphandlande enhet. Av denna anledning räknas alla fordon som ingår i ett sådant kontrakt. På samma sätt upphandlar en upphandlande myndighet/upphandlande enhet användningen av ett antal fordon för att tillhandahåll en tjänst genom ett tjänstekontrakt. Antalet fordon som tjänsteleverantören använder för att tillhandahålla tjänster kommer därför att räknas, oavsett om tjänsteleverantören köper nya fordon eller använder befintliga fordon.

16. Om tjänstekontraktet slutförs under en tidsperiod som är längre än referensperioden, ska fordonen som används även räknas för den nästföljande referensperioden?

Nej. Artikel 5 i direktivet fastslår att datumet för kontraktstilldelningen avgör i vilken referensperiod de upphandlade fordonen ska räknas. Även om ett tjänstekontrakt som tecknades under den första referensperioden fortfarande gäller under den andra perioden kommer fordon som ingår i det avtalet endast att räknas under den första perioden.

17. När det gäller tjänstekontrakt, hur ska fordon som används för att utföra tjänsten räknas om deras antal ändras under (regelbundna ändringar eller enstaka ändringar) referensperiodens gång?

Antalet fordon som ska användas för att tillhandahålla tjänsterna som ingår i kontraktet kommer att registreras i samband med kontraktstilldelningen.

Större ändringar av antalet fordon påverkar vanligtvis budgeten och kräver någon sorts översyn eller ändring av kontraktet, vilket ska rapporteras.

Smärre ändringar som inte medför en ändring av kontraktet redovisas inte enligt direktivet. Medan detta innebär att det slutgiltiga antalet fordon som redovisas enligt direktivet eventuellt inte stämmer, ansåg medlagstiftarna att detta är en god kompromiss mellan precision och den totala administrativa bördan som en fullständig översyn i realtid skulle medföra.

18. Vad händer om tjänsteleverantören av en offentlig tjänst eller ett tjänstekontrakt som det hänvisas till i artikel 3.1 b eller 3.1 c är en upphandlande enhet eller upphandlande myndighet som är föremål för de skyldigheter som beskrivs i direktiv 2014/24/EU (9) om offentlig upphandling och 2014/25/EU (10) om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transport och posttjänster? Måste denna också registrera köp av nya fordon som används för att tillhandahålla tjänsten?

Om tjänsteleverantören är föremål för skyldigheten att tillämpa upphandlingsförfarandena som fastslås i direktiv 2014/24/EU eller 2014/25/EU så att de tillämpas på köp av fordon som används för att tillhandahålla tjänsten gäller direktivet om rena fordon även på dessa köp.

I detta hänseende är det viktigt att komma ihåg att direktivet endast gäller för kontrakt som omfattas av ramen för direktiv 2014/24/EU och 2014/25/EU eller förordning (EG) 1370/2007. Om ett kontrakt mellan två upphandlande myndigheter/upphandlande enheter inte omfattas av ramen för dessa rättsliga instrument omfattas det inte heller av omfattningsområdet för direktivet om rena fordon. I det här fallet omfattas den senare upphandlande myndigheten/upphandlande enhetens upphandling av fordon inte av tillämpningsområdet för direktivet om rena fordon (om det inte utesluts på grund av andra omständigheter).

Praktiskt exempel – fråga 15–18

Följande exempel visar hur poängen som beskrivs i fråga 15, 16, 17 och 18 fungerar i praktiken:

Fall 1: En upphandlande myndighet köper 10 bussar under referensperioden. Alla 10 bussar räknas för att beräkna efterlevnaden av minimimålet för upphandling.

Fall 2: Under referensperioden tilldelar en upphandlande myndighet ett kontrakt för att driva bussnätverket till en enhet som inte är en upphandlande myndighet eller upphandlande enhet enligt definitionerna i direktiv 2014/24/EU och 2014/25/EU. Kontraktet uppskattar att detta kommer att kräva att 10 bussar används. Alla 10 bussar räknas mot målet, oavsett om tjänsteleverantören köper nya bussar eller använder befintliga. Om bussarna ersätts vid ett senare tillfälle kommer detta inte att räknas mot minimimålet för upphandling och behöver inte övervakas eller rapporteras.

Fall 3: Under referensperioden tilldelar en upphandlande myndighet ett kontrakt för att driva bussnätverket till en annan upphandlande myndighet eller upphandlande enhet som är föremål för kraven i direktiv 2014/24/EU och 2014/25/EU. Kontraktet uppskattar att detta kommer att kräva att 10 bussar används. Alla 10 bussar räknas mot målet, oavsett om tjänsteleverantören köper nya bussar eller använder befintliga. Dessutom, om den andra upphandlande myndigheten/upphandlande enheten upphandlar fler bussar under referensperioden (t.ex. köper en ny buss för att ersätta en av dem som användes som del av tjänsteavtalet) kommer detta också att räknas mot minimimålet för upphandling och detta bör rapporteras. Observera att den andra upphandlande myndigheten/upphandlande enhetens köp av bussen räknas oavsett om den används i tjänstekontraktet eller inte.

Fall 4: Under referensperioden tilldelar en upphandlande myndighet ett kontrakt för att driva bussnätverket till en annan upphandlande myndighet eller upphandlande enhet som är föremål för kraven i direktiv 2014/24/EU och 2014/25/EU. Tjänstekontraktet uppskattar att detta kommer att kräva att 10 bussar används. Det här kontraktet är utanför tillämpningsområdet för de två direktiven. I det här fallet kommer inga fordon att registreras för tjänstekontraktet eftersom det är utanför tillämpningsområdet för direktivet. Dessutom, om den andra upphandlande myndigheten/upphandlande enheten upphandlar fler bussar under referensperioden (t.ex. köper en ny buss för att ersätta en av dem som användes som del av tjänsteavtalet) kommer detta också att räknas mot minimimålet för upphandling och detta bör rapporteras. Observera att den andra upphandlande myndigheten/upphandlande enhetens köp av bussen räknas oavsett om den används i tjänstekontraktet eller inte.

Frågor som rör eftermodifiering

19. I enlighet med artikel 5.3 i direktivet får eftermodifierade fordon som uppfyller definitionen för rena och/eller utsläppsfria fordon räknas mot minimikraven för upphandling. Hur ska antalet eftermodifierade fordon speglas i TED-databasen och i rapporter?

I de flesta fallen förväntas eftermodifierade fordon inte synas i TED-databasen, till exempel eftersom eftermodifieringen sker internt eller den är föremål för ett servicekontrakt som inte omfattas av tillämpningsområdet för direktivet. Direktivet ger medlemsstaterna möjlighet att använda eftermodifiering som ett kostnadseffektivt sätt att uppfylla målen, men i de flesta fallen måste användningen av detta alternativ redovisas separat, utanför insamlingen av information från TED som kommer att utföras av kommissionen.

I detta hänseende bör det erinras om att artikel 10.2 i direktivet fastslår att medlemsstaterna ska inkomma med en rapport till kommissionen om genomförandet i direktivet som inbegriper hur många och vilken kategori av fordon som ingår i varje kontrakt baserat på uppgifter som kommissionen tillhandahåller från TED-databasen. Efterlevnaden av minimikraven för upphandling kommer i första hand att utvärderas på grundval av denna rapport och inte på grundval av de uppgifter som kommissionen hämtar från TED-databasen.

Om eftermodifiering används för att uppnå minimikraven för upphandling och detta inte speglas i uppgifterna som rapporteras i TED-databasen bör medlemsstaterna insamla uppgifter från respektive upphandlande myndigheter och upphandlande enheter antalet fordon (för varje kategori) som uppfyller definitionen av rena och/eller utsläppsfria fordon till följd av eftermodifieringen och inkludera detta i rapporten. Därmed kommer dessa fordon att ingå i utvärderingen av efterlevnaden av minimikraven för upphandling.

20. Hur ska modifierade fordon räknas i praktiken i fall där fordon som redan har upphandlats före referensperiodens början eftermodifieras för att uppfylla definitionen av rena fordon under referensperioden? Och i fall där nya icke-rena fordon har köpts och därefter eftermodifieras inom samma referensperiod?

Såväl eftermodifiering av fordon som köpts före referensperiodens början som fordon som köpts och eftermodifierats under samma referensperiod kan räknas, men sättet som detta sker på och deras faktiska inverkan när det gäller minimikraven för upphandling avviker något, vilket visas i följande exempel.

Praktiska exempel – fråga 20

Fall 1

En upphandlande myndighet köper 10 nya dieselbussar under referensperioden. Vad gäller minimikraven för upphandling har 10 fordon upphandlats, varav inga är rena.

Fall 2

En upphandlande myndighet köper 10 nya elbatteribussar under referensperioden. Vad gäller minimikraven för upphandling har 10 rena (utsläppsfria) fordon upphandlats.

Fall 3

En upphandlande myndighet äger 10 bussar som upphandlades innan det nya direktivets ikraftträdande. Under referensperiodens gång eftermodifieras bussarna så att de drivs uteslutande av el. Vad gäller minimikraven för upphandling har 10 rena (utsläppsfria) fordon upphandlats. I detta hänseende är inverkan av fallet i praktiken samma som i fall 2.

Fall 4

En upphandlande myndighet köper 10 nya dieselbussar under referensperioden: därefter eftermodifieras de till elbatteridrift under samma period. I det här fallet kommer två separata upphandlingar registreras: först, upphandling av 10 icke-rena fordon (samma som i fall 1), därefter upphandling (genom eftermodifiering) av 10 utsläppsfria rena fordon (samma som i fall 3). Sammanlagt kommer detta räknas som upphandling av 20 fordon, varav 10 är utsläppsfria och 10 är icke-rena.

Frågor om användning av TED-databasen

21. Hur kommer TED-databasen användas för att övervaka genomförandet av direktivet? Vad måste upphandlande myndigheter och upphandlande enheter koda i TED-databasen för att följa direktivet?

För varje upphandling som omfattas av tillämpningsområdet för direktivet måste följande uppgifter samlas in: antalet fordon som omfattas av upphandlingen, antalet fordon (av totalantalet) som uppfyller kriterierna för ”rena fordon” enligt definitionen i artikel 4.4 i direktivet och antalet fordon (av samtliga fordon) som uppfyller kriterierna för ”utsläppsfria tunga fordon” i enlighet med artikel 4.5 i direktivet.

Den här informationen är känd vid kontraktstilldelningen och tillhandahålls ofta i något av fritextfälten i TED-databasen. Det är dock inte obligatoriskt att tillhandahålla denna information och därför saknas den ibland. Dessutom kodas informationen inte alltid i samma textfält när den uppges i TED-databasen eftersom det inte föreligger något tydligt krav i detta hänseende. För närvarande är det därför inte möjligt att hämta denna information automatiskt från TED-databasen och det är mycket tidsödande att samla in de relevanta uppgifterna manuellt.

Av den anledningen kommer nästa version av eForms, som introduceras av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1780 (11) om fastställande av standardformulär för offentliggörande av meddelanden om offentlig upphandling, innehålla följande tre fält för alla kontrakt med en CVP-kod som är relevant för direktivet:

—

BT-715 Fordon – Totalt antal fordon (oavsett om de är rena eller inte) som omfattas av tillämpningsområdet för direktiv 2009/33/EG. Dessa fordon har antingen köpts, leasats, hyrköpts eller så har det slutits ett avtal om deras användning för att tillhandahålla en inköpt tjänst som omfattas av tillämpningsområdet för direktiv 2009/33/EG.

—

BT-716 Rena fordon – Totalt antal rena fordon enligt definitionen i och som omfattas av tillämpningsområdet för direktiv 2009/33/EG. Dessa fordon har antingen köpts, leasats, hyrts, hyrköpts eller så har det slutits ett avtal om deras användning för att tillhandahålla en inköpt tjänst som omfattas av tillämpningsområdet för direktiv 2009/33/EG.

—

BT-725 Utsläppsfria fordon – Totalt antal rena fordon enligt definitionen i och som omfattas av tillämpningsområdet för direktiv 2009/33/EG. Dessa fordon har antingen köpts, leasats, hyrts, hyrköpts eller så har det slutits ett avtal om deras användning för att tillhandahålla en inköpt tjänst som omfattas av tillämpningsområdet för direktiv 2009/33/EG.

När dessa eForms väl finns på plats blir det möjligt att hämta information om antalet vägtransportfordon och antalet rena och utsläppsfria vägtransportfordon. Detta kommer att underlätta registreringen och övervakningen av beställningar för alla medlemsstater. Kommissionen kommer att sammanställa denna information och publicera den på sin webbplats.

Det bör noteras att ovanstående fält (BT-715, BT-716 och BT-725), som kommer att användas för övervakning via eForms, är valfria. Om medlemsstaterna har för avsikt att tillåta övervakning av genomförandet av direktivet via TED-databasen rekommenderas de att göra dessa fält obligatoriska på nationell nivå. Om dessa fält inte används i en medlemsstat måste någon form av dedikerat övervaknings- och rapporteringssystem upprättas på nationell nivå.

22. Medlemsstaterna ska senast den 2 augusti 2021 sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktiv 2019/1161. Nya elektroniska formulär (eForms), där de särskilda fälten i TED-databasen ingår, kommer emellertid inte vara tillgängliga förrän den 14 november 2022. Hur ska framstegen övervakas tills dess?

Nya särskilda fält (antalet fordon, antalet rena fordon, antalet utsläppsfria fordon) i nya eForms kommer att möjliggöra automatisk inhämtning av uppgifter från TED-databasen. Under perioden mellan införlivandefristens slut (2 augusti 2021) och införandet av nya eForms för TED kan information om antalet fordon, rena fordon och utsläppsfria fordon som ingår i varje kontrakt kodas i textfält II.2.14, ”Kompletterande information”. Under införlivandet och genomförandet av direktivet uppmanas medlemsstaterna att klargöra att detta fritextfält ska användas för att underlätta insamlingen av denna information.

23. När det gäller meddelanden om tilldelning av kontrakt som offentliggörs i TED skulle ett problem kunna uppstå i kontrakt som omfattar olika kategorier av fordon, vilka har olika procentsatser som gäller för dessa (t.ex. bussar och bilar). Hur ska den upphandlande myndigheten/upphandlande enheten rapportera upphandlingen i sådana fall?

Baserat på vår nuvarande erfarenhet förväntar vi oss att endast ett relativt litet antal meddelanden om tilldelning av kontrakt påverkas av detta problem. I allmänhet bör de upphandlande myndigheterna och upphandlande enheterna uppmuntras att använda olika partier för olika fordonskategorier där detta är möjligt.

I fall där ett meddelande om tilldelning av kontrakt behöver omfatta olika fordonskategorier rekommenderar vi följande tillvägagångssätt:

—

Inkludera CPV-koder för båda fordonskategorier. Välj koden för fordonskategorin med störst antal fordon som huvudsaklig CPV-kod och koden eller koderna för övriga fordonskategorier som sekundära CPV-koder (t.ex. om meddelandet gäller 10 bussar och 5 skåpbilar, ska koden för bussar anges som huvudsaklig CPV-kod och koden för skåpbilar anges som sekundär CPV-kod).

—	Rapportera endast antalet fordon från kategorin som har flest fordon i de dedikerade fälten (t.ex. om meddelandet gäller 10 bussar och 5 skåpbilar ska endast 10 bussar ingå)

—	Rapportera antalet övriga fordon i fält II.2.14 ”Kompletterande information”

24. Vad händer om en upphandlande myndighet eller upphandlande enhet använder eForms i TED-databasen för kontrakt som inte omfattas av tillämpningsområdet för direktivet, till exempel eftersom de ligger under minimigränsvärdena eller fordonen undantas från tillämpningsområdet för direktivet? Hur kan vi undvika att fordon som omfattas av dessa kontrakt räknas mot minimimålen för upphandling enligt direktivet trots att de inte omfattas av dess tillämpningsområde?

Om ett elektroniskt formulär användes för ett avtal som inte omfattas av tillämpningsområdet för direktivet (t.ex. eftersom dess värde är under gränsvärdet) ska de dedikerade fälten (antalet upphandlade fordon som omfattas av direktivets tillämpningsområde, antalet rena fordon, antalet utsläppsfria fordon) antingen lämnas tomma eller fyllas i med ”0”, så att det motsvarande antalet fordon inte medräknas när uppgifter hämtas från TED-databasen.

25. Artikel 3.1 b i direktivet låter medlemsstaterna bestämma en lägsta gräns för offentliga tjänstekontrakt som får vara lika med eller lägre än den som fastslås i artikel 5.4 i förordning (EG) 1370/2007. Hur kan dessa kontrakt övervakas i TED-databasen om en medlemsstat anger en lägre gräns?

Om en medlemsstat väljer att bestämma en lägre gräns bör det i princip vara möjligt att koda offentliga tjänstekontrakt i TED-databasen med ett lägre värde än EU-gränsen som det hänvisas till i artikel 5.4 av förordning (EG) 1370/2007.

Om ett givet kontrakt redan måste registreras i TED-databasen enligt nationella regler är det enkelt att koda antalet vägfordon i motsvarande elektroniskt formulär med en minimal ökning av den administrativa bördan.

Om ett kontrakt inte behöver rapporteras för närvarande finns det olika alternativ för rapportering. Alla medför dock en viss ökning av den administrativa bördan.

—	Medlemsstaterna får begära att kontraktet ska rapporteras i TED-databasen.

—

Alternativt får medlemsstaterna begära att upphandlande myndigheter och upphandlande enheter ska rapportera antalet vägfordon (och rena och utsläppsfria vägfordon) i dessa kontrakt på nationell nivå. Medlemsstaten kan därefter använda dessa uppgifter i den nationella rapporten utan att använda TED-databasen. Behovet av ett parallellt rapportsystem för antalet fordon som omfattas av dessa relativt små kontrakt medför också en viss ökning av den administrativa bördan.

Vi uppmuntrar medlemsstaterna att betrakta de olika alternativens respektive förtjänster och inverkan när beslut om detta fattas i samband med införlivandet av direktivet.

Frågor som handlar om upphandling som påbörjades före införlivandefristens slut

26. Berörs pågående tjänstekontrakt som ingicks före den 2 augusti 2021 av direktivet? Hur ska utbyte av fordon inom ramen för dessa kontrakt behandlas?

Ramavtal eller offentliga tjänstekontrakt för offentliga transporttjänster som ingicks före den 2 augusti 2021 omfattas inte av tillämpningsområdet för direktivet. Dessutom, vilket förklaras i förhållande till fråga 13 ovan, ska antalet fordon som medräknas i beräkningen av minimimålet för upphandling vara antalet fordon som används för att tillhandahålla tjänsten och inte antalet fordon som kan komma att ersättas av tjänsteleverantören under kontraktets löptid, även om ett tjänstekontrakt omfattas av tillämpningsområdet för direktivet.

Dock kan tjänsteleverantören behöva rapportera inköp av fordon, vilket förklaras i större detalj i förhållande till fråga 14 ovan om denna i sin tur är en upphandlande myndighet eller upphandlande enhet som omfattas av kraven i direktiv 2014/24/EU eller 2014/25/EU.

Praktiska exempel – fråga 17, 18 och 26

Fall 1: Före den 2 augusti 2021 tilldelar en upphandlande myndighet ett kontrakt för att driva bussnätverket till en enhet som inte är en upphandlande myndighet eller upphandlande enhet enligt definitionerna i direktiv 2014/24/EU och 2014/25/EU. Tjänstekontraktet omfattas inte av tillämpningsområdet för direktivet och räknas inte mot minimimålen för upphandling. Inga av bussarna som ingår i avtalet räknas mot målet. Eventuella ersatta bussar kommer inte heller att räknas och behöver inte övervakas/registreras.

Fall 2: Före den 2 augusti 2021 tilldelar en upphandlande myndighet ett kontrakt för att driva bussnätverket till en offentlig transportmyndighet som är en upphandlande myndighet eller upphandlande enhet och som omfattas av kraven i direktiv 2014/24/EU och 2014/25/EU. Tjänstekontraktet omfattas inte av tillämpningsområdet för direktivet och räknas inte mot minimimålen för upphandling. Upphandlingen av bussar av den offentliga transportmyndigheten omfattas dock av direktivets tillämpningsområde. Av den anledningen, om myndigheten ersätter en eller flera av de bussar som används för att tillhandahålla tjänsten under referensperioden kommer köpet att räknas mot minimimålet för upphandling och bör rapporteras i enlighet med detta (observera att upphandlingen av bussar i detta fall räknas oavsett om de används eller inte för tjänstekontraktet).

Frågor om tillämpningen av direktivet på ramavtal och dynamiska inköpssystem

27. Hur tillämpas kraven i direktiven på upphandlingsförfaranden som använder dynamiska inköpssystem eller omfattas av ramavtal?

Direktivet tillämpas på individuella kontrakt som tilldelas inom ramavtal eller som del av dynamiska inköpssystem. Meddelanden om tilldelning av individuella kontrakt bör medräknas i tillämpningen av direktivet i enlighet med bestämmelserna i artikel 5.2. De kan rapporteras enligt följande:

—

För dynamiska inköpssystem, i enlighet med artikel 50.3 i direktiv 2014/24/EU, ”De upphandlande myndigheterna ska sända ett meddelande om kontraktstilldelning på grundval av ett dynamiskt inköpssystem senast 30 dagar efter tilldelningen av varje kontrakt. De får dock gruppera dessa meddelanden per kvartal. I detta fall ska de sända de samlade meddelandena senast 30 dagar efter utgången av varje kvartal.”

—	För individuella kontrakt inom ett ramavtal förtydligas tillvägagångssättet i handboken för det politiska genomförandet av eForms. Se i synnerhet följande utdrag från handboken:

”eForms kan användas för att offentliggöra meddelanden om tilldelning av kontrakt för individuella kontrakt inom ett ramavtal per kvartal (och med hänvisning till meddelandet om ramavtalet), vilket inte krävs av direktiven om upphandling (*). Den här skyldigheten kan delas upp ytterligare beroende på typen av ramavtal: Till exempel, för alla ramavtal eller endast för ramavtal med flera ekonomiska aktörer.

Det är nödvändigt att offentliggöra meddelanden om tilldelning av kontrakt inom ramavtal för att säkerställa transparens om hur stora belopp av skattebetalarnas medel som har använts och, i fall där ramavtal har flera ekonomiska aktörer, för att säkerställa ytterligare transparens om vem som tilldelas medlen. (Dessutom är det nödvändigt för att mäta fordonsköp som omfattas av direktivet om rena fordon).

28. Gäller direktivet för upphandlingsförfaranden som omfattas av tidigare upprättade dynamiska inköpssystem eller ramavtal när direktivet träder i kraft under systemets löptid?

Nej. Enligt artikel 3.1 i direktivet omfattar tillämpningsområdet endast kontrakt vars anbudsinfordran offentliggjordes efter den 2 augusti 2021. Ett dynamiskt inköpssystem eller ramavtal vars anbudsinfordran offentliggjordes före detta datum omfattas således inte av direktivets tillämpningsområde, trots att enskilda kontrakt som bygger på detta dynamiska inköpssystem kan tilldelas efter detta datum. Se även fråga 7.

29. Om ett ramavtal eller dynamiskt inköpssystem upprättas under den första referensperioden men enskilda kontrakt tilldelas under den andra perioden – för vilken period ska motsvarande fordon räknas?

Enligt artikel 5.2 i direktivet är den dag som ska beaktas den dag då avtalet tilldelas. För ramavtal eller dynamiska inköpssystem är detta datumet då de individuella kontrakten tilldelas. I fall då individuella kontrakt tilldelas under den andra referensperioden som del av ett ramavtal eller dynamiska inköpssystem som upprättades under den första referensperioden kommer fordonen alltså att räknas för den andra referensperioden.

Se även fråga 7.

Frågor om upphandling med deltagande av upphandlande myndigheter från olika medlemsstater

30. Hur ska en gemensam upphandling organiseras som inbegriper upphandlande myndigheter/upphandlande enheter från olika medlemsstater (till exempel om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete organiserar en gemensam upphandling av rena bussar på uppdrag av dess medlemmar i olika medlemsstater) rapporteras i TED-databasen så att fordonen fördelas korrekt till motsvarande medlemsstat när det gäller minimimålen för upphandling?

Gemensamma upphandlingar enligt det ovanstående kommer att rapporteras som en post i TED-databasen. Motsvarande fordon kommer därför att tilldelas automatiskt till den medlemsstat där den ledande upphandlande myndigheten/upphandlande enheten är belägen. För att säkerställa att fordonen fördelas korrekt mellan medlemsstaterna när det gäller minimimålen för upphandling bör distributionen av fordon, rena fordon och utsläppsfria fordon mellan medlemsstaterna kodas i fält II.2.14 ”Kompletterande information”. Kommissionen kommer därefter att korrigera antalet fordon i systemet så att deras verkliga fördelning mellan medlemsstaterna speglas.

(1) EUT L 120, 15.5.2009, s. 5.

(2) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1161 av den 20 juni 2019 om ändring av direktiv 2009/33/EG om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon (EUT L 188, 12.7.2019, s. 116).

(3) EUT L 151, 14.6.2018, s. 1.

(4) EUT L 315, 3.12.2007, s. 1.

(5) EUT L 307, 28.10.2014, s. 1.

(6) EUT L 263, 9.10.2007, s. 1. Enligt artikel 88 i förordning (EU) 2018/858 upphör direktiv 2007/46/EG att gälla med verkan från den 1 september 2020.

(7) https://ec.europa.eu/transparency/regexpert/index.cfm?do=groupDetail.groupDetailDoc&id=12920&no=1

(8) ”Det bör noteras att trådbussar betraktas som utsläppsfria bussar förutsatt att de endast drivs med el eller endast använder ett utsläppsfritt drivsystem när de inte är anslutna till nätet, medan de i andra fall fortfarande räknas som rena fordon.”

(9) EUT L 94, 28.3.2014, s. 65.

(10) EUT L 94, 28.3.2014, s. 243.

(11) EUT L 272, 25.10.2019, s. 7.

22.10.2020

Europeiska unionens officiella tidning

C 352/17

Offentliggörande av en ansökan om godkännande av en ändring, som inte är en mindre ändring, av en produktspecifikation i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

(2020/C 352/05)

I enlighet med artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1) ges rätt att göra invändningar inom tre månader från dagen för detta offentliggörande.

ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE AV EN ÄNDRING AV PRODUKTSPECIFIKATIONEN FÖR SKYDDADE URSPRUNGSBETECKNINGAR ELLER SKYDDADE GEOGRAFISKA BETECKNINGAR SOM INTE ÄR EN MINDRE ÄNDRING

Ansökan om godkännande av en ändring i enlighet med artikel 53.2 första stycket i förordning (EU) nr 1151/2012

”JABUGO”

EU-nr: PDO-ES-0009-AM02 – 3.10.2019

SUB (X) SGB ( )

1. Ansökande grupp och berättigat intresse

Consejo Regulador de la Denominación de Origen Protegida Jabugo [tillsynsnämnden för den skyddade ursprungsbeteckningen Jabugo]

Avenida Infanta María Luisa 1, 21290 Jabugo (Huelva), Spanien

+34 959127900

info@dopjabugo.es

Tillsynsnämnden är officiellt erkänd som förvaltningsorgan för den skyddade ursprungsbeteckningen ”Jabugo” i enlighet med första tilläggsbestämmelsen i lag 6/2015 av den 12 maj 2015 om skyddade ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar som har territoriell verkan utöver de autonoma regionerna, och har bland annat till uppgift att föreslå ändringar av specifikationen.

2. Medlemsstat eller Tredjeland

Spanien

3. Rubrik i produktspecifikationen som berörs av ändringen(ändringarna)

☐	Produktens namn

☒	Produktbeskrivning

☒	Geografiskt område

☒	Bevis på ursprung

☒	Produktionsmetod

☐

Samband

☒

Märkning

☐	Annat [specificera]

☒	Myndigheter eller organ som ansvarar för att kontrollera att bestämmelserna i produktspecifikationen följs

4. Typ av ändring(ar)

☒	Ändring av produktspecifikationen för en registrerad skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning som inte kan anses som en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 tredje stycket i förordning (EU) nr 1151/2012.

☐

Ändring av produktspecifikationen för en registrerad skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning, för vilken det inte har offentliggjorts något sammanfattande dokument (eller motsvarande), och som inte kan anses som en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 tredje stycket i förordning (EU) nr 1151/2012.

5. Ändring(ar)

Ändringen av den skyddade ursprungsbeteckningens (SUB) namn från ”Jamón de Huelva” till ”Jabugo” är en följd av de senaste årens trend mot ökad kvalitet.

Produktbeskrivning

Ändringar har gjorts av detta avsnitt eftersom de tre produktklasserna (klass I ”Summum”, klass II ”Excellens” och klass III ”Selección”) har förenklats genom att de har slagits ihop i en enda premiumklass. Detta innebär att produktspecifikationen endast omfattar skinka och bog från grisar av 100 % iberisk ras (en inhemsk ras) som har fötts upp på ollonbete och andra naturresurser som är typiska för naturtypen dehesa under ollonbetesperioden.

För det första är grisar av 100 % iberisk ras en inhemsk tålig ras som är perfekt lämpad för naturtypen dehesa och för att gå i lösdrift. Rasen växer långsammare och djuren behöver därför mer tid på sig för att gå upp i vikt före slakt. Grisarnas kött är mycket marmorerat.

För det andra är det ekollonen som ger slutprodukten dess unika organoleptiska egenskaper, särskilt dess smak, arom och retronasala intensitet/varaktighet.

Skinka och bog från grisar av 100 % iberisk ras som fötts upp på ollonbete och naturbete har med andra ord högsta sensoriska kvalitet, samtidigt som den iberiska rasens renhet och ekosystemets hållbarhet bevaras.

De ändringar som har gjorts i detta hänseende är följande:

—	Korsningar med duroc-grisar (en utländsk ras) har tagits bort.

—	Vad gäller bellota-grisar eller grisar från ollonbete har angivelsen av lägsta slaktkroppsvikt för blandrasgrisar strukits.

—	Benämningen Cebo de campo (grisar som götts med bete och foder) har tagits bort.

—	Start- och slutdatum för ollonbete har fastställts enligt den nationella lagstiftningen om iberisk skinka.

—	Maximal betestäthet har angetts för att säkerställa att djuren föds upp med extensiv utfodring under gödningen.

—	Namnet klass I ”Summum” har strukits, men kraven ändras inte.

—	Klass II ”Excellens” har strukits.

—	Klass III ”Selección” har strukits.

—	Angivelserna av lägsta vikt för skinka och bog från blandrasgrisar har strukits.

Syftet med ändringarna är att förmedla ett klart och tydligt budskap till EU:s konsumenter om att den skyddade ursprungsbeteckningen ”Jabugo” hör hemma i det mest exklusiva marknadssegmentet. Detta är samtidigt i linje med trenden för certifierade produkter, eftersom antalet produkter i klass II minskas så att endast ett fåtal kvarstår, och inga produkter certifieras i klass III.

Denna ändring medför således inga ändringar av premiumkvalitetsprodukten i sig.

Tidigare text i det sammanfattande dokumentet:

”3.2 Beskrivning av den produkt för vilken namnet i punkt 1 är tillämpligt

[…]

Vikt: Skinka från ’100 % iberisk ras’ minst 5,75 kg; skinka från ’iberisk ras’ minst 7 kg; bog från ’100 % iberisk ras’ minst 3,7 kg och bog från ’iberisk ras’ minst 4 kg.

[…]

Klasser

De djur som används som råvara är grisar av ’100 % iberisk ras’ eller korsningar mellan iberisk ras och rasen ’duroc’ med minst 75 % iberisk härstamning.

Beroende på djurens ras och utfodring delas produkterna upp i följande klasser:

Klass I – Summum: Kött från grisar av rasen ’100 % ibérico’, slaktade vid minst 14 månaders ålder, uppfödda traditionsenligt och utfordrade på ollonbete (régimen de montanera) uteslutande med ekollon och andra naturresurser som är typiska för naturtypen dehesa. Köttet förädlas på naturligt sätt i det särskilda mikroklimat som råder i provinsen Huelvas bergsområde.

Klass II – Excellens: Kött från grisar av ’iberisk ras’ med 75 % iberisk härstamning och vars egenskaper är identiska med kött i klass I.

Klass III – Selección: Kött från grisar av ’iberisk ras’ med minst 75 % iberisk härstamning, gödda på utomhusbete på naturtypen dehesa med resurser från området samt med foder som består huvudsakligen av spannmål och baljväxter, slaktade vid minst 12 månaders ålder. Köttet förädlas på naturligt sätt i det särskilda mikroklimat som råder i provinsen Huelvas bergsområde.

[…].”

Ny text i det sammanfattande dokumentet:

”3.2 Beskrivning av den produkt för vilken namnet i punkt 1 är tillämpligt

[…]

Vikt: minst 5,75 kg för skinka och 3,7 kg för bog.

[…]

Detta är skinka och bog från grisar av rasen ’100 % ibérico’, uppfödda traditionsenligt och utfordrade på ollonbete uteslutande med ekollon och andra naturresurser som är typiska för naturtypen dehesa. Köttet förädlas på naturligt sätt i det särskilda mikroklimat som råder i provinsen Huelvas bergsområde.

[…].”

Tidigare text i det sammanfattande dokumentet:

”3.3 Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung) och råvaror (endast för bearbetade produkter)

Det produktionsområde där de iberiska grisarna föds upp som råvara till produkterna med skyddad ursprungsbeteckning kännetecknas av naturtypen dehesa, ett ekosystem med jordbruk, skogar och betesmarker som är det traditionella uppfödningsområdet för iberiska grisar i storregionerna Extremadura och Andalusien. De nyckelfaktorer som är avgörande för de iberiska grisarnas kvalitet och därmed de skyddade produkternas framtida organoleptiska kvalitet, som ger skinkor och bogar med den skyddade ursprungsbeteckningen ’Jabugo’ deras höga kvalitet och distinkta egenskaper, är grisarnas foder och den extensiva uppfödningen, som innebär att djuren under hela sitt liv utfodras med resurserna från naturtypen dehesa: ekollon, naturbete, gräs och spannmålsstubb.

Det geografiska produktionsområdet är avgränsat och följande kontrollåtgärder vidtas för att garantera de specifika produktionsvillkoren: bedömning av kvantiteten ekollon i stenek, korkek och Quercus faginea som grisarna har tillgång till under varje ollonbetesperiod; bestämning av högsta antal grisar och identifiering genom märkning i början av ollonbetesperioden; uppföljning genom oannonserade kontrollbesök för att kontrollera att grisarna föds upp på ollon och naturbete, och att de även under gödningsperioden utfordras extensivt.

De styckningsdetaljer från djur som ska beredas till skinka och bog med den skyddade ursprungsbeteckningen ’Jabugo’ kommer från följande:

Bellota-grisar eller grisar från ollonbete: Dessa grisar ska slaktas direkt efter att uteslutande ha gått på ollonbete och ätit ollon och gräs från naturtypen dehesa med stenek, korkek och Quercus faginea. Djurens medelvikt i ett parti grisar i början av ollonbetesperioden ska vara mellan 92 och 115 kg. Den minsta viktökningen under ollonbetesperioden ska vara 46 kg under en period på mer än 60 dagar. Slaktvikten ska vara 108 kg för djur av ’100 % iberisk ras’ och 115 kg för övriga.

Cebo de Campo-grisar: Grisarna utfordras extensivt under gödningsfasen (högst 15 grisar per hektar) med resurser från naturtypen dehesa och foder som främst består av spannmål och baljväxter. Gödningsfasen med bete i naturtypen dehesa som föregår slakten ska vara minst 60 dagar. Slaktvikten ska vara 108 kg för djur av ’100 % iberisk ras’ och 115 kg för övriga.

Ny text i det sammanfattande dokumentet:

”3.3 Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung) och råvaror (endast för bearbetade produkter)

De styckningsdetaljer från djur som ska beredas till skinka och bog med den skyddade ursprungsbeteckningen ’Jabugo’ kommer från grisar av ’100 % iberisk ras’, vars föda före slakt enligt tillämpliga lokala villkor motsvarar följande:

Dessa grisar, som föds upp traditionsenligt och utfordras uteslutande med ekollon och andra naturresurser som är typiska för naturtypen dehesa under ollonbetesperioden som äger rum mellan den 1 oktober och den 31 mars, slaktas vid minst 14 månaders ålder.

Det produktionsområde där de iberiska grisarna göds som råvara till produkterna med skyddad ursprungsbeteckning består av de vidsträckta dehesa-markerna i storregionerna Extremadura och Andalusien. De nyckelfaktorer som är avgörande för grisarnas kvalitet och därmed de skyddade produkternas framtida organoleptiska kvalitet, som ger skinkor och bogar med den skyddade ursprungsbeteckningen ’Jabugo’ deras höga kvalitet och distinkta egenskaper, är grisarnas foder och den slutliga gödningsfasen med extensiv utfodring, som innebär att djuren utfodras med resurserna från naturtypen dehesa: ekollon, naturbete, gräs och spannmålsstubb.

Maximal betestäthet ska vara högst 1,25 grisar per hektar och fastställs för varje gård eller på grundval av en bedömning av kvantiteten ekollon i stenek, korkek och Quercus faginea som grisarna har tillgång till under varje ekollonrik betesperiod.”

Tidigare text i specifikationen:

”B) Produktbeskrivning

Skinka och bog som omfattas av ursprungsbeteckningen ’Jabugo’ är förädlade styckningsdetaljer från grisar av ’100 % iberisk ras’ eller korsningar mellan iberisk ras och rasen ’duroc’ med minst 75 % iberisk härstamning.

Följande kategorier baseras på djurens föda före slakt och tillämpliga lokal villkor:

Cebo de Campo-grisar: Grisarna utfordras under gödningsfasen extensivt med resurser från naturtypen dehesa och foder som främst består av spannmål och baljväxter. Gödningsfasen med bete i naturtypen dehesa som föregår slakten ska vara minst 60 dagar. Slaktvikten ska vara 108 kg för djur av ’100 % iberisk ras’ och 115 kg för övriga. Maximal betestäthet är 15 grisar per hektar.

Utan förbehåll för och oberoende av tillämpliga nationella normer klassificeras skinka och bog på grundval av följande kvalitetsfaktorer: rasrenhet, uppfödning, utfodring uteslutande med ekollon och andra naturresurser som är typiska för naturtypen dehesa, lägsta slaktålder och förädlingstid för skinkorna i de naturliga förhållanden som råder i provinsen Huelvas bergsområde.

Klass I SUMMUM: Skinka och bog från grisar av rasen ’100 % ibérico’, slaktade vid minst 14 månaders ålder, uppfödda traditionsenligt och utfordrade på ollonbete uteslutande med ekollon och andra naturresurser som är typiska för naturtypen dehesa. Köttet förädlas på naturligt sätt i det särskilda mikroklimat som råder i provinsen Huelvas bergsområde.

Klass II EXCELLENS: Skinka och bog från grisar av ’iberisk ras’ med 75 % iberisk härstamning, slaktade vid minst 14 månaders ålder, uppfödda traditionsenligt och utfordrade på ollonbete uteslutande med ekollon och andra naturresurser som är typiska för naturtypen dehesa. Köttet förädlas på naturligt sätt i det särskilda mikroklimat som råder i provinsen Huelvas bergsområde.

Klass III SELECCIÓN: Skinka och bog från ’Cebo de campo-grisar’ av rasen ’100 % ibérico’ eller ’Cebo de campo-grisar’ med minst 75 % iberisk härstamning, gödda på utomhusbete på naturtypen dehesa med resurser från området samt med foder som består huvudsakligen av spannmål och baljväxter, slaktade vid minst 12 månaders ålder. Köttet förädlas på naturligt sätt i det särskilda mikroklimat som råder i provinsen Huelvas bergsområde.

[…]

Vikt:Skinka från ’100 % iberisk ras’ minst 5,75 kg; skinka från ’iberisk ras’ minst 7,00 kg; bog från ’100 % iberisk ras’ minst 3,70 kg och bog från ’iberisk ras’ minst 4,00 kg.

[…].”

Ny text i specifikationen:

”B) Produktbeskrivning

Skinka och bog som omfattas av ursprungsbeteckningen ’Jabugo’ är förädlade styckningsdetaljer från grisar av ’100 % iberisk ras’, vars föda före slakt enligt tillämpliga lokala villkor motsvarar följande:

Bellota-grisar eller grisar från ollonbete: Dessa grisar, som är uppfödda traditionsenligt, ska slaktas direkt efter att uteslutande ha gått på ollonbete och ätit ollon och gräs från naturtypen dehesa med stenek, korkek och Quercus faginea mellan den 1 oktober och den 31 mars. Djurens medelvikt i ett parti grisar i början av ollonbetesperioden ska vara mellan 92 och 115 kg. Den minsta viktökningen under ollonbetesperioden ska vara 46 kg under en period på mer än 60 dagar. Den lägsta slaktåldern är 14 månader. Minsta slaktvikt är 108 kg. Maximal betestäthet ska vara högst 1,25 grisar per hektar och fastställs för varje gård eller på grundval av en bedömning av kvantiteten ekollon i stenek, korkek och Quercus faginea som grisarna har tillgång till under varje ekollonrik betesperiod.

Köttet förädlas på naturligt sätt i det särskilda mikroklimat som råder i provinsen Huelvas bergsområde.

[…]

Vikt: minst 5,75 kg för skinka och 3,70 kg för bog.

[…].”

Geografiskt område

Ändringen berör endast specifikationen och innebär att namnen på jordbruksområdena i produktionsområdet ersätts med namnen på de kommuner som ingår i produktionsområdet.

Den enda ändringen i det sammanfattande dokumentet är att orden ”följande områden” ersätts med ”kommunerna i följande områden” så att det sammanfattande dokumentet överensstämmer med specifikationen.

Följaktligen har ändringarna ingen effekt på det geografiska produktionsområdet.

Tidigare text i det sammanfattande dokumentet:

”Produktionsområdet består av följande områden (comarcas), som omfattar naturtypen dehesa, naturliga parkområden med stenek, korkek och Quercus faginea som ligger i provinserna Cáceres och Badajoz i Extremadura och Sevilla, Córdoba, Huelva, Cádiz och Málaga i Andalusien:”

Ny text i det sammanfattande dokumentet:

”Produktionsområdet består av kommunerna inom följande områden (comarcas), som omfattar naturtypen dehesa, naturliga parkområden med stenek, korkek och Quercus faginea som ligger i provinserna Cáceres och Badajoz i Extremadura och Sevilla, Córdoba, Huelva, Cádiz och Málaga i Andalusien:”

Tidigare text i specifikationen:

”Produktionsområdet för grisar vars styckningsdetaljer får beredas till skinka och bog med den skyddade ursprungsbeteckningen ’Jabugo’ består av naturtypen dehesa med stenek, korkek och Quercus faginea i provinserna Sevilla, Córdoba, Huelva, Cádiz och Málaga i de autonoma regionerna Andalusien och i provinserna Cáceres och Badajoz i den autonoma regionen Extremadura, inom följande jordbruksområden:

Extremadura:

—	Cáceres: områdena Cáceres, Trujillo, Brozas, Valencia de Alcántara, Logrosán, Navalmoral de la Mata, Jaraiz de la Vera, Plasencia, Hervás och Coria.

—	Badajoz: områdena Alburquerque, Mérida, Don Benito, Puebla de Alcocer, Herrera del Duque, Badajoz, Almendralejo, Castuera, Olivenza, Jerez de los Caballeros, Llerena och Azuaya.

Andalusien:

—	Sevilla: området Sierra Norte.

—	Córdoba: områdena Los Pedroches, La Sierra och Campiña Baja.

—	Huelva: områdena La Sierra, Andévalo Occidental, Andévalo Oriental och Condado Campiña.

—	Cádiz: La Sierra, La Janda, Campo de Gibraltar och Campiña.

—	Málaga: Serranía de Ronda.”

Ny text i specifikationen:

Produktionsområdet för grisar vars styckningsdetaljer får beredas till skinka och bog med den skyddade ursprungsbeteckningen ’Jabugo’ består av naturtypen dehesa med stenek, korkek och Quercus faginea i provinserna Sevilla, Córdoba, Huelva, Cádiz och Málaga i de autonoma regionerna Andalusien och i provinserna Cáceres och Badajoz i den autonoma regionen Extremadura, inom följande kommuner:

Extremadura:

—

Cáceres: Abadía, Abertura, Acebo, Acehuche, Aceituna, Ahigal, Albalá, Alcántara, Alcollarín, Alcuéscar, Aldea del Cano, Aldeacentenera, Aldeanueva de la Vera, Aldeanueva del Camino, Aldehuela de Jerte, Alía, Aliseda, Almaraz, Almoharín, Arroyo de La Luz, Arroyomolinos de La Vera, Arroyomolinos, Baños de Montemayor, Barrado, Belvís de Monroy, Benquerencia, Berrocalejo, Berzocana, Bohonal de Ibor, Botija, Brozas, Cabañas del Castillo, Cabezabellosa, Cabezuela del Valle, Cabrero, Cáceres, Cachorrilla, Cadalso, Calzadilla, Caminomorisco, Campillo de Deleitosa, Campo Lugar, Cañamero, Cañaveral, Carbajo, Carcaboso, Carrascalejo, Casar de Cáceres, Casar de Palomero, Casares de las Hurdes, Casas de Don Antonio, Casas de Don Gómez, Casas de Millán, Casas de Miravete, Casas del Castañar, Casas del Monte, Casatejada, Casillas de Coria, Castañar de Ibor, Ceclavín, Cedillo, Cerezo, Cilleros, Collado, Conquista de La Sierra, Coria, Cuacos de Yuste, Deleitosa, Descargamaría, El Gordo, El Torno, Eljas, Escurial, Fresnedoso de Ibor, Galisteo, Garciaz, Garganta la Olla, Gargantilla, Gargüera, Garrovillas de Alconétar, Garvín, Gata, Guadalupe, Guijo de Coria, Guijo de Galisteo, Guijo de Granadilla, Guijo de Santa Bárbara, Herguijuela, Hernán-Pérez, Herrera de Alcántara, Herreruela, Hervás, Higuera, Hinojal, Holguera, Hoyos, Huélaga, Ibahernando, Jaraicejo, Jaraíz de La Vera, Jarandilla de La Vera, Jarilla, Jerte, La Aldea del Obispo, La Cumbre, La Garganta, La Granja, La Pesga, Ladrillar, Logrosán, Losar de La Vera, Madrigal de La Vera, Madrigalejo, Madroñera, Majadas, Malpartida de Cáceres, Malpartida de Plasencia, Marchagaz, Mata de Alcántara, Membrío, Mesas de Ibor, Miajadas, Millanes, Mirabel, Mohedas de Granadilla, Monroy, Montánchez, Montehermoso, Moraleja, Morcillo, Navaconcejo, Navalmoral de la Mata, Navalvillar de Ibor, Navas del Madroño, Navezuelas, Nuñomoral, Oliva de Plasencia, Palomero, Pasarón de La Vera, Pedroso de Acim, Peraleda de la Mata, Peraleda de San Román, Perales del Puerto, Pescueza, Piedras Albas, Pinofranqueado, Piornal, Plasencia, Plasenzuela, Portaje, Portezuelo, Pozuelo de Zarzón, Pueblonuevo de Miramontes, Puerto de Santa Cruz, Rebollar, Riolobos, Robledillo de Gata, Robledillo de la Vera, Robledillo de Trujillo, Robledollano, Romangordo, Rosalejo, Ruanes, Salorino, Salvatierra de Santiago, San Martín de Trevejo, Santa Ana, Santa Cruz de la Sierra, Santa Cruz de Paniagua, Santa Marta de Magasca, Santiago de Alcántara, Santiago del Campo, Santibáñez el Alto, Santibáñez el Bajo, Saucedilla, Segura de Toro, Serradilla, Serrejón, Sierra de Fuentes, Talaván, Talaveruela de la Vera, Talayuela, Tejeda de Tiétar, Tiétar, Toril, Tornavacas, Torre de Don Miguel, Torre de Santa María, Torrecilla de los Ángeles, Torrecillas de la Tiesa, Torrejón El Rubio, Torrejoncillo, Torremenga, Torremocha, Torreorgaz, Torrequemada, Trujillo, Valdastillas, Valdecañas de Tajo, Valdefuentes, Valdehúncar, Valdelacasa de Tajo, Valdemorales, Valdeobispo, Valencia de Alcántara, Valverde de La Vera, Valverde del Fresno, Vegaviana, Viandar de la Vera, Villa del Campo, Villa del Rey, Villamesías, Villamiel, Villanueva de la Sierra, Villanueva de la Vera, Villar de Plasencia, Villar del Pedroso, Villasbuenas de Gata, Zarza de Granadilla, Zarza de Montánchez, Zarza la Mayor, Zorita.

—

Badajoz: Acedera, Aceuchal, Ahillones, Alange, Albuera (La), Alburquerque, Alconchel, Alconera, Aljucen, Almendral, Almendralejo, Arroyo de San Servan, Atalaya, Azuaga, Badajoz, Barcarrota, Baterno, Benquerencia de la Serena, Berlanga, Bienvenida, Bodonal de la Sierra, Burguillos del Cerro, Cabeza del Buey, Cabeza la Vaca, Calamonte, Calera de León, Calzadilla de Los Barros, Campanario, Campillo de Llerena, Capilla, Carmonita, Carrascalejo (El), Casas de Don Pedro, Casas de Reina, Castilblanco, Castuera, Codosera (La), Cordobilla de Lacara, Coronada (La), Corte de Peleas, Cristina, Cheles, Don Alvaro, Don Benito, Entrin Bajo, Esparragalejo, Esparragosa de La Serena, Esparragosa de Lares, Feria, Fregenal de La Sierra, Fuenlabrada de los Montes, Fuente de Cantos, Fuente del Arco, Fuente del Maestre, Fuentes de Leon, Garbayuela, Garlitos, Garrovilla (La), Granja de Torrehermosa, Guareña, Haba (La), Helechosa, Herrera del Duque, Higuera de La Serena, Higuera de Llerena, Higuera de Vargas, Higuera La Real, Hinojosa del Valle, Hornachos, Jerez de Los Caballeros, Lapa (La), Llera, Llerena, Lobon, Magacela, Maguilla, Malcocinado, Malpartida de La Serena, Manchita, Medellin, Medina de Las Torres, Mengabril, Merida, Mirandilla, Monesterio, Montemolin, Monterrubio de La Serena, Montijo, Morera (La), Nava de Santiago (La), Navalvillar de Pela, Nogales, Oliva de La Frontera, Oliva de Merida, Olivenza, Orellana de la Sierra, Orellana la Vieja, Palomas, Parra (La), Peñalsordo, Peraleda del Zaucejo, Puebla de Alcocer, Puebla de La Reina, Puebla de Obando, Puebla de Sancho Perez, Puebla del Maestre, Puebla del Prior, Pueblo Nuevo del Guadiana, Quintana de La Serena, Reina, Rena, Retamal de Llerena, Ribera del Fresno, Risco, Roca de La Sierra (La), Salvaleon, Salvatierra de Los Barros, San Pedro de Merida, San Vicente de Alcantara, Sancti-Spiritus, Santa Amalia, Santa Marta, Santos de Maimona (Los), Segura de Leon, Siruela, Solana de Los Barros, Talarrubias, Talavera La Real, Taliga Tamurejo, Torre de Miguel Sesmero, Torremayor, Torremejia, Trasierra, Trujillanos, Usagre, Valdecaballeros, Valdetorres, Valencia de las Torres, Valencia del Mombuey, Valencia del Ventoso, Valle de La Serena, Valle de Matamoros, Valle de Santa Ana, Valverde de Burguillos, Valverde de Leganes, Valverde de Llerena, Valverde de Merida, Villafranca de los Barros, Villagarcia de la Torre, Villagonzalo, Villalba de Los Barros, Villanueva de la Serena, Villanueva del Fresno, Villar de Rena, Villar del Rey, Villarta de los Montes, Zafra, Zahinos, Zalamea de la Serena, Zarza (La), Zarza-Capilla.

Andalusien:

—

Sevilla: Alanís, Almadén de la Plata, Aználcollar, Castilblanco de los Arroyos, Castillo de las Guardas, Cazalla de la Sierra, Constantina, Coripe, El Garrobo, El Madroño, El Pedroso, El Real de la Jara, El Ronquillo, Gerena, Guadalcanal, Guillena, Navas de la Concepción, Pruna, Puebla de los Infantes, Sanlúcar La Mayor, San Nicolás del Puerto, Villanueva del Río y Minas.

—

Córdoba: Adamuz, Alcaracejos, Almodóvar del Río, Añora, Belalcazar, Belmez, Cardeña, Castro del Río, Conquista, Córdoba, Dos Torres, El Carpio, El Guijo, El Viso, Espiel, Fuente la Lancha, Fuente Obejuna, Hinojosa del Duque, Hornachuelos, La Granjuela, la Rambla, Los Blázquez, Montoro, Obejo, Pedroche, Palma del Río, Peñarroya-Pueblo Nuevo, Posadas, Pozoblanco, Santaella, Santa Eufemia, Torrecampo, Valsequillo, Villafranca de Córdoba, Villaharta, Villanueva de Córdoba, Villanueva del Duque, Villanueva del Rey, Villaralto, Villaviciosa de Córdoba.

—

Huelva: Alajar, Almonaster la Real, Alosno, Aracena, Aroche, Arroyomolinos de León, Ayamonte, Beas, Berrocal, Bollullos Par del Condado, Cabezas Rubias, Cala, Calañas, Campofrío, Cañaveral de León, Cartaya, Castaño del Robledo, Corteconcepción, Cortelazor, Cortegana, Cumbres de Enmedio, Cumbres de San Bartolomé, Cumbres Mayores, Chucena, El Almendro, El Campillo, El Cerro del Andévalo, El Granado, Encinasola, Escacena del Campo, Fuenteheridos, Galaroza, Gibraleón, Higuera de la Sierra, Hinojales, Hinojos, Jabugo, La Granada de Rio Tinto, La Nava, La Palma del Condado, La Zarza, Linares de la Sierra, Los Marines, Manzanilla, Minas de Río Tinto, Nerva, Niebla, Paterna del Campo, Paymogo, Puebla de Guzmán, Puerto Moral, Rociana del Condado, Rosal de la Frontera, San Bartolomé de la Torre, San Juan del Puerto, Sanlúcar del Guadiana, San Silvestre de Guzmán, Santa Ana la Real, Santa Bárbara de Casa, Santa Olalla del Cala, Tharsis, Trigueros, Valdelarco, Valverde del Camino, Villablanca, Villalba del Alcor, Villanueva de las Cruces, Villanueva de los Castillejos, Villarrasa, Zalamea la Real, Zufre.

—

Cádiz: Alcalá de los Gazules, Alcalá del Valle, Algar, Algeciras, Algodonales, Arcos de la Frontera, Barbate, Benalup-Casas Viejas, Benaocaz, Bornos, Castellar de la Frontera, Chiclana de la Frontera, El Bosque, Grazalema, El Gastor, Espera, Jérez de la Frontera, Jimena de la Frontera, La Línea, Los Barrios, Medina Sidonia, Olvera, Paterna de la Rivera, Prado del Rey, Puerto Real, Puerto Serrano, San Roque, San José del Valle, Setenil de las Bodegas, Ubrique, Tarifa, Torre-Alháquime, Vejer de la Frontera, Villaluenga del Rosario, Villamartín, Zahara de la Sierra.

—

Málaga: Algatocín, Alpandeire, Arriate, Atajate, Benadalid, Benalauría, Benaoján, Benarrabá, Campillos, Cañete la Real, Cartajima, Cortes de la Frontera, Cuevas del Becerro, El Burgo, Faraján, Gaucín, Genalguacil, Igualeja, Jimera de Líbar, Jubrique, Júzcar, Montejaque, Parauta, Pujerra, Ronda, Yunquera.

Ursprungsbevis

Ändringarna gäller enbart punkten om kontroller och certifiering, till följd av förenklingen av de tre klasserna.

—	Bestämmelsen om att skinka och bog från duroc-korsningar får användas stryks.

—	Uppgifter om metoden för att bedöma om betesmarkerna är tillräckligt rika på ekollon och fastställa betestäthet läggs till.

—	Hänvisningen om att grisarna ska märkas innan gödning med extensiv utfodring stryks, eftersom den avsåg grisar i kategorin ”Cebo de campo”.

—	En hänvisning om efterlevnad av det verifikationsprotokoll som förvaltningsorganet har upprättat infogas.

Följaktligen har ändringarna ingen effekt på beviset på ursprung.

Tidigare text i specifikationen:

”[…]

Skinka och bog kommer endast från grisar av ’100 % iberisk ras’ eller korsningar mellan iberisk ras och rasen ’duroc’ med minst 75 % iberisk härstamning.

Alla grisar vars styckningsdetaljer får beredas till skinka och bog med den skyddade ursprungsbeteckningen ska identifieras genom att djuren märks i ett öra med ett öronmärke som är specifikt för den skyddade ursprungsbeteckningen ’Jabugo’. Grisarna ska märkas innan perioden av gödning på ekollonrikt bete eller extensiv utfodring inleds och ska komma från den registrerade gården.

[…]

Ny text i specifikationen:

”[…]

Skinka och bog kommer endast från grisar av ’100 % iberisk ras’.

Efterlevnad av de särskilda villkoren för ollonbete säkerställs genom följande kontrollåtgärder: bedömning av kvantiteten ekollon i stenek, korkek och Quercus faginea som grisarna har tillgång till under varje ollonbetesperiod; bestämning av högsta antal grisar och identifiering genom märkning i början av ollonbetesperioden; uppföljning genom oannonserade kontrollbesök, för att kontrollera att grisarna föds upp på ollon och naturbete, och att de utfordras extensivt även under gödningsperioden.

[…]

Aktörer som hanterar hela slutprodukten för att framställa de olika former som slutprodukten kan säljas i, dvs. utan klöv, urbenad, i bitar, i portionsförpackningar eller i skivor, ska vara registrerade för att garantera slutproduktens spårbarhet och ursprung. De ska ha ett lämpligt system för egenkontroll, förpackning och märkning och ska godta och tillämpa det verifikationsprotokoll som förvaltningsorganet upprättat så att slutproduktens ursprung och spårbarhet kan garanteras.”

Produktionsmetod

Ändringar har gjorts till följd av förenklingen av produktklasserna och med tanke på de ökande klimatförändringarna.

De ändringar som har gjorts i detta hänseende är följande:

—	Det måste säkerställas att produkterna inte fryses, varken under beredning eller före försäljning.

—	Temperaturintervallet vid saltning har höjts och uppgifterna om luftfuktighet har strukits.

—	För att utesluta skiljaktiga tolkningar anges det uttryckligen att sköljningen sammanfaller med inledningen av eftersaltningsfasen och slutet av saltningen.

—	Temperaturintervallet och intervallet för relativ luftfuktighet har höjts för saltbalanseringen.

—	Den tillåtna tiden för saltbalansering har ökats.

—	Det anges nu uttryckligen att skinkorna och bogarna måste få torka naturligt i minst tre månader. Syftet är att säkerställa att det tillåtna tidsintervallet för saltbalanseringen inte ökas på bekostnad av torkningsfasen och att den naturliga torkningstiden inte ändras.

—	Vad gäller mogningsfasen har klassificeringen av skinka och bog efter vikt och kvalitet när de förs in i mogningskällaren strukits.

Temperaturintervallen vid saltning och den relativa luftfuktigheten under saltningen har ändrats. Detta beror för det första på att dörrarna till mogningskällaren ständigt öppnas och stängs under de två eller tre månader då den största delen av slakten sker, vilket leder till tillfälliga variationer i den registrerade temperaturen. Detta påverkar inte skinkorna och bogarna på något sätt eftersom de hela tiden är inbäddade i salt. För det andra har den relativa fuktigheten inte heller någon inverkan på kvalitetsparametrarna eftersom produkterna är insaltade.

Temperaturintervallen, den relativa luftfuktigheten och saltbalanseringens varaktighet har justerats eftersom klimatförändringarna är mer kännbara i södra Europa, vilket i sin tur leder till högre temperaturer i slutet av våren och början av sommaren. Produkten behöver därför mer tid för att gradvis anpassa sig till dessa förhållanden. Detta skede är kritiskt, både vad gäller den kontrollerade temperaturen och värdena för den relativa luftfuktigheten och dess varaktighet. Därför är det viktigt att undvika att kylkedjan plötsligt bryts och låta skinkorna och bogarna anpassa sig till temperaturen och luftfuktigheten utanför mogningskällaren före nästa fas, dvs. torkningen.

Torkningstiden har inte ändrats.

Följaktligen har ändringarna ingen effekt på framställningsmetoden.

Tidigare text i specifikationen:

”[…]

Styckningsdetaljerna har inte genomgått annan konserveringsbehandling än kylning och ytbehandling med vanligt salt när de överförs till beredningsanläggningen.

Med beredning avses hela processen med att omvandla styckningsdetaljerna till skinka respektive bog, och omfattar följande steg:

Saltning: […] Denna process äger rum vid en temperatur på 0–5 °C och en relativ luftfuktighet på omkring 70–96 %.

[…]

Sköljning: Efter saltningen sköljs skinkorna och bogarna med vatten för att avlägsna eventuellt salt som fastnat på ytan.

Därefter formas, trimmas och hängs skinkorna och bogarna.

Saltbalansering (även kallad eftersaltningsfasen): […] som under normala förhållanden sker vid en temperatur på 2–17 oC och en relativ luftfuktighet på 65–95 %.

Denna fas varar i 30 till 90 dagar.

Torkning: […]

Den totala varaktigheten för saltnings-, saltbalanserings- och torkningsfaserna som beskrivs ovan ska vara minst sex månader.

Mognadslagring: Efter torkningen förs skinkorna och bogarna till mogningskällarna, där de klassificeras efter vikt och kvalitet vid införseln. Detta markerar inledningen av […]

[…].”

Ny text i specifikationen:

”[…]

Produkterna fryses inte under något av beredningsstegen eller före saluföring.

Med beredning avses hela processen med att omvandla styckningsdetaljerna till skinka respektive bog, och omfattar följande steg:

Saltning: […] Denna process äger rum vid en temperatur på 0–10 oC.

[…]

Sköljning: Efter saltningen sköljs skinkorna och bogarna med vatten för att avlägsna eventuellt salt som fastnat på ytan.

Detta sammanfaller med inledningen av eftersaltningsfasen och slutet av saltningen.

Därefter formas, trimmas och hängs skinkorna och bogarna.

Saltbalansering (även kallad eftersaltningsfasen): […] som under normala förhållanden sker vid en temperatur på 2–28 oC och en relativ luftfuktighet på 60–100 %.

Denna fas varar i 30 till 180 dagar.

Torkning:

Skinkorna och bogarna ska torka i minst tre månader.

Mognadslagring: Efter torkningsfasen förs skinkorna och bogarna till mogningskällarna. Detta markerar inledningen av […].

[…].”

Märkning

Följande ändringar ska göras:

—	Produktklassen har avskaffats.

—	Det särskilda fallet med certifierad skinka eller bog som säljs insvept eller med beläggning har strukits.

Följaktligen har ändringarna ingen effekt på märkningen.

Tidigare text i det sammanfattande dokumentet:

”3.6 Särskilda regler för märkning av den produkt som det registrerade namnet avser

Skinkor och bogar ska vara försedda med en stämpel som påförs i slakteriet och ett märke som påförs vid utförseln från mogningskällaren. Båda märkningarna ska tillhöra den skyddade ursprungsbeteckningen ’Jabugo’, vara numrerade och på ett tydligt sätt ange den skyddade ursprungsbeteckningens namn. Märket ska även ange vilken klass produkten hör till.”

Ny text i det sammanfattande dokumentet:

”3.6 Särskilda regler för märkning av den produkt som det registrerade namnet avser

Tidigare text i specifikationen:

”[…]

Alla skyddade skinkor och bogar som släpps för konsumtion ska vara försedda med numrerade stämplar och märken som tillhör den skyddade ursprungsbeteckningen ’Jabugo’ och på ett tydligt sätt ange den skyddade ursprungsbeteckningens namn. Märket ska även ange vilken klass produkten hör till. Stämplarna ska påföras i slakteriet och i styckningsrummet på ett sådant sätt att de inte kan återanvändas. Det numrerade märket ska påföras när produkten lämnar mogningskällaren.

När det gäller det särskilda fallet med skinka och bog som säljs insvept eller med beläggning ska dessa produkter även påföras en extern märkning, där alla uppgifter som anges i stämpeln ska återges exakt. Den externa märkningen ska också innehålla de uppgifter som krävs enligt den gällande lagstiftningen och en rekommendation till konsumenterna med en beskrivning av de identitetsbeteckningar som skinkan eller bogen ska ha.

Ett register över anmälda varumärken och märkningar ska upprättas för försäljning av skyddade produkter.”

Ny text i specifikationen:

”[…]

Alla skyddade skinkor och bogar som släpps för konsumtion ska vara försedda med numrerade stämplar och märken som tillhör den skyddade ursprungsbeteckningen ’Jabugo’ och på ett tydligt sätt ange den skyddade ursprungsbeteckningens namn. De numrerade stämplarna ska påföras i slakteriet och i styckningsrummet på ett sådant sätt att de inte kan återanvändas. Det numrerade märket ska påföras när produkten lämnar mogningskällaren.

Ett register över anmälda varumärken och märkningar ska upprättas för försäljning av skyddade produkter.”

Myndigheter eller organ som kontrollerar att produktspecifikationen följs

Generaldirektoratet för livsmedelsindustrin och ministeriet för jordbruk, fiske och livsmedelsfrågor ansvarar för att kontrollera att bestämmelserna i specifikationen för den skyddade ursprungsbeteckningen ”Jabugo” följs. Kontrollerna utförs av byrån för livsmedelsinformation och inspektion.

Uppgifterna har uppdaterats.

Tidigare text i specifikationen:

”G) Kontrollorgan

Generaldirektoratet för livsmedelsindustrin

Ministeriet för jordbruk, livsmedel och miljö

Paseo Infanta Isabel 1, 28014, Madrid, Spanien

Tfn +34 913475361/8477 Fax +34 913475700

E-post: dgia@magrama.es”

Ny text i specifikationen:

”G) Kontrollorgan

Byrån för livsmedelsinformation och inspektion (AICA)

Ministeriet för jordbruk, fiske och livsmedelsfrågor

Paseo Infanta Mercedes 31, 28020 Madrid, Spanien

Tfn +34 913478401

E-post:

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

”JABUGO”

EU-nr: PDO-ES-0009-AM02 – 3.10.2019

SUB (X) SGB ( )

1. Namn [på SUB eller SGB]

”Jabugo”

2. Medlemsstat eller Tredjeland

Spanien

3. Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1 Produkttyp [se bilaga XI]

Klass 1.2. Köttprodukter (värmebehandlade, saltade, rökta etc.)

3.2 Beskrivning av den produkt för vilken namnet i punkt 1 är tillämpligt

De skinkor och bogar som omfattas av den skyddade ursprungsbeteckningen ”Jabugo” har följande huvudsakliga egenskaper:

Fysiska egenskaper

Yttre form: Avlång, smäcker form, profilerad med en V-formad utskärning (s.k. Serrano-skärning). För bogar är även skärning i halvcirkelform tillåten. I båda fallen ska klöven sitta kvar.

Vikt: minst 5,75 kg för skinka och 3,7 kg för bog.

Organoleptiska egenskaper

Yttre aspekt: Typisk och ren yttre aspekt som kännetecknas av den vita eller gråblå färgen från produktens mykotiska flora.

Färg och utseende vid skärning: Den karakteristiska färgen varierar från rosa till purpurröd och snittytan är glänsande och marmorerad med strimmor av fett i musklerna.

Smak och arom: Smaken är delikat, mild eller lite salt. Skinkan har en typisk och angenäm arom.

Konsistens och struktur: Musklerna ska ha en fast konsistens och fettet ska vara mjukt och lent. Strukturen ska vara mycket spröd och inte särskilt trådig.

Fettet: Milt och fast, glänsande, vitt till vitgult, aromatiskt och med en angenäm smak. Konsistensen varierar beroende på hur stor andel ekollon som har ingått i fodret.

Detta är kött från grisar av rasen ”100 % ibérico”, uppfödda traditionsenligt och utfordrade på ollonbete (régimen de montanera) uteslutande med ekollon och andra naturresurser som är typiska för naturtypen dehesa. Köttet förädlas på naturligt sätt i det särskilda mikroklimat som råder i provinsen Huelvas bergsområde.

Beredningsprocessen ska vara i minst 600 dagar för skinkor på mindre än 7 kg, 730 dagar för skinkor på 7 kg och mer samt 365 dagar för bogar.

3.3 Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung) och råvaror (endast för bearbetade produkter)

De styckningsdetaljer från djur som ska beredas till skinka och bog med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Jabugo” kommer från grisar av ”100 % iberisk ras”, vars föda före slakt enligt tillämpliga lokala villkor motsvarar följande:

Det produktionsområde där de iberiska grisarna göds som råvara till produkterna med skyddad ursprungsbeteckning består av de vidsträckta dehesa-markerna i storregionerna Extremadura och Andalusien. De nyckelfaktorer som är avgörande för de iberiska grisarnas kvalitet och därmed de skyddade produkternas framtida organoleptiska kvalitet, som ger skinkor och bogar med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Jabugo” deras höga kvalitet och distinkta egenskaper, är grisarnas foder och den extensiva uppfödningen, som innebär att djuren under hela sitt liv utfodras med resurserna från naturtypen dehesa: ekollon, naturbete, gräs och spannmålsstubb.

3.4 Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

Uppfödning och gödning av grisarna ska äga rum i det geografiska produktionsområdet. Hela beredningsprocessen (slakt, styckning, saltning, sköljning, saltbalansering, torkning och förädling) ska äga rum i det geografiska beredningsområdet.

3.5 Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning osv. av den produkt som det registrerade namnet avser

Certifierade produkter som är urbenade, portionsförpackade eller i bitar får saluföras under förutsättning att ett lämpligt system för egenkontroll, förpackning och märkning har inrättats och att det verifikationsprotokoll som förvaltningsorganet har upprättat har godtagits och tillämpats så att slutproduktens ursprung och spårbarhet kan garanteras.

För detta ändamål ska aktörerna anmäla att de följer denna praxis till förvaltningsorganet.

3.6 Särskilda regler för märkning av den produkt som det registrerade namnet avser

Skinkor och bogar ska vara försedda med en stämpel som påförs i slakteriet och ett märke som påförs vid utförseln från mogningskällaren. Båda märkningarna ska tillhöra den skyddade ursprungsbeteckningen ”Jabugo”, vara numrerade och på ett tydligt sätt ange den skyddade ursprungsbeteckningens namn.

4. Kort beskrivning av det geografiska området

Produktionsområdet består av kommunerna inom följande områden (comarcas), som omfattar naturtypen dehesa, naturliga parkområden med stenek, korkek och Quercus faginea som ligger i provinserna Cáceres och Badajoz i Extremadura och i provinserna Sevilla, Córdoba, Huelva, Cádiz och Málaga i Andalusien:

—	Cáceres: Cáceres, Trujillo, Brozas, Valencia de Alcántara, Logrosán, Navalmoral de la Mata, Jaraiz de la Vera, Plasencia, Hervás och Coria.

—	Badajoz: Alburquerque, Mérida, Don Benito, Puebla de Alcocer, Herrera del Duque, Badajoz, Almendralejo, Castuera, Olivenza, Jerez de los Caballeros, Llerena och Azuaya.

—	Sevilla: Sierra Norte.

—	Córdoba: Los Pedroches, La Sierra och Campiña Baja.

—	Huelva: La Sierra, Andévalo Occidental, Andévalo Oriental och Condado Campiña.

—	Cádiz: La Sierra, La Janda, Campo de Gibraltar och Campiña.

—	Málaga: Serranía de Ronda.

Beredningsområdet består av de 31 kommunerna i området La Sierra i provinsen Huelva: Alájar, Almonaster la Real, Aracena, Aroche, Arroyomolinos de León, Cala, Campofrío, Cañaveral de León, Castaño de Robledo, Corteconcepción, Cotegana, Cortelazor, Cumbres de Enmedio, Cumbres de San Bartolomé, Cumbres Mayores, Encinasola, Fuenteheridos, Galaroza, La Granada de Río Tinto, Higuera de la Sierra, Hinojales, Jabugo, Linares de la Sierra, Los Marines, La Nava, Puerto Moral, Rosal de la Frontera, Santa Ana la Real, Santa Olalla del Cala, Valdelarco och Zufre.

5. Samband med det geografiska området

Produktionsområdet motsvarar de trädbevuxna områdena av naturtypen dehesa i Extremadura och Andalusien. Beredningsområdet som omfattas av den skyddade ursprungsbeteckningen ”Jabugo” är begränsat till provinsen Huelvas bergsområde (La Sierra de Huelva). Beredningsområdet skiljer sig från andra produktionsområden i Spanien där iberisk skinka produceras och har nedanstående särskilda egenskaper.

Landskap

La Sierra de Huelva är den nordliga delen av provinsen Huelva och utgör den västligaste utlöparen av Sierra Morena. Regionens 31 kommuner utgör en homogen bygd inom provinsen Huelva.

Landskapet kan visserligen inte klassificeras som medelhögt berg, men på grund av det nätverk av vattendrag som format landskapet med dess många berg och dalar är det relativt hårt kuperat. Regionens höjdfördelning är koncentrisk och kulminerar i den centrala triangel som kallas ”Serranía de Aracena”. Höjden över havet varierar mellan 500 och 1 042 meter (Cumbre del Castaño), med en medelhöjd på omkring 700 m.ö.h.

Klimat

En av de grundläggande faktorerna för klimatzonen är latituden, som ligger mellan 37o 04' och 38o nordlig bredd. Området ligger alltså i den zon där de subtropiska högtrycken och de subpolära lågtrycken möts, vilka omväxlande dominerar beroende på årstid.

Närheten till Atlanten påverkar också klimatet i betydande grad eftersom ingenting står i vägen för de fuktiga och milda västanvindarna, vilka har en stark inverkan på såväl temperaturer som nederbörd i regionen. Regionens centrala delar är det första hindret som möter västanvindarna, vilket innebär att regionen fångar upp de luftmassor från Atlanten som kommer in över Andalusien. Isohyeten för 1 000 mm motsvarar nästan exakt regionens ”centrala triangel”. Generellt sett får området ganska mycket regn, då hela regionen ligger inom isohyeten för 700 mm. Mest nederbörd kommer under vintern. Under vår och höst är nederbörden praktiskt taget densamma, medan sommaren kännetecknas av en nästan total torka under juli och augusti.

Medeltemperaturerna varierar mellan 14,8 oC i Aracena och 18,4 oC i La Garnacha. Juli är den varmaste månaden, med medeltemperaturer på mellan 25 oC i Aracena och 27,7 oC i La Garnacha. Januari är den kallaste månaden, utom i La Garnacha där december är kallare, med medeltemperaturer på mellan 6,2 oC och 10,7 oC.

Hydrografi

Området La Sierra omfattar delningslinjerna mellan avrinningsområdena för Guadiana, Guadalquivir och Odiel, med många vattendrag som rinner ut i områdets floder och dammar.

Flora

La Sierra de Huelva omfattar 307 952 hektar, varav mer än 73 % (227 023 hektar) är trädbevuxna. Bland dessa märks bland annat dehesas, naturliga parkområden som är bevuxna med stenek och korkek, och som omfattar mer än 120 000 hektar.

Områdets flora består huvudsakligen av Trifoliom Subterraneum (mycket vanlig) och Periballia Laevis på de sandiga och granithaltiga marktyperna; Poa Bulbosa och Periballia Minuta på de betesmarker som skuggas av stenek; Rumex Bucefaloforus, Trifolium Subterraneum och Periballia Laevis på de kalkrika markerna med korkek, där även solvändeväxter och ginst växer.

De lokala producenternas specifika kunskaper

De lokala producenternas och beredarnas specifika kunskaper förmedlas från generation till generation, från far till son. Slutprodukten är resultatet av kunskaper och traditioner hos uppfödarna och är förknippade med naturtypen dehesa, den iberiska grisen och kunskaperna hos dem som bereder skinkor och bogar i provinsen Huelvas bergsområde.

Uppfödarnas specifika kunskaper gör att den känsliga jämvikten i dehesa-markernas ekosystem bibehålls, tack vare den traditionella uppfödningen av iberiska grisar, med omsorg om djurens välbefinnande. Under gödningsfasen med extensiv utfodring förs grisarna till de skiften som är brantast och mest svåråtkomliga för att sedan tas vidare ned mot mer plana och lättåtkomliga marker.

Charkuterimästaren avgör med stor noggrannhet hur länge de olika styckningsdetaljerna ska saltas, vilken tidpunkt som är lämplig för att hänga upp köttet i de naturliga torkanläggningarna, när det är lämpligt att öppna och stänga fönstren i torkanläggningarna för att dra bäst nytta av mikroklimatet, när det är dags att ta ned köttet till lagring i de naturliga källarna för att inleda den långsamma mogningen samt vilken dag som förädlingen av skinkorna och bogarna är klar, dvs. när köttets organoleptiska egenskaper har uppnått sin optimala intensitet.

Den geografiska miljöns särskilda egenskaper påverkar såväl råvaran som slutprodukten, eftersom de kvaliteter som kännetecknar skinka och bog med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Jabugo” är resultatet av följande faktorer: produktion i ett hållbart ekosystem, naturtypen dehesa – där den iberiska grisen föds upp extensivt och utfodras med de resurser marken erbjuder – samt beredningen i det mikroklimat som råder i provinsen Huelvas bergsområde.

Den första etappen är saltningen av skinkor och bogar. Därefter sköljs delarna. Sedan följer en fas med balansering av salthalten mellan produktens yttre och inre. Efter detta hängs produkterna upp i naturliga torkanläggningar under en torkningsfas (sudado), där mikroklimatet spelar en avgörande roll. Slutligen flyttas skinkorna och bogarna till naturliga källare där de får mogna långsamt, medan en mykotisk flora utvecklas på utsidan av köttet till följd av mikroklimatet i källarna, där temperaturen och luftfuktigheten knappt varierar under lagringstiden.

Skinkornas och bogarnas organoleptiska egenskaper är resultatet av fysiska, kemiska och biologiska reaktioner som näringsämnena i naturbetet och i ekollonen (särskilt fettet) genomgår när de upptas av den iberiska grisen och sedan under den långsamma och gradvisa förädlingen av skinkan och bogen. Regionens geografiska läge, som den sydligaste regionen i EU där den här typen av skinka bereds, och sommarens höga dygnstemperaturer är otvivelaktigt viktiga samspelande faktorer i denna fas – dels läget i ett bergsmassiv, som kännetecknas av svala sommarnätter och bistra vintrar, dels det faktum att det är den första bergskedjan där stormarna från Atlanten släpper sitt regn, vilket ger en hög luftfuktighet året runt.

Köttets marmorering, färgen på köttet och köttskivornas glansighet beror på grisrasen, uppfödningen i det fria och näringsämnena från betet på dehesa-markerna. Skivorna känns både vid beröring och i munnen mjuka och lena på grund av det mjuka fettet, vars smältpunkt är lägre ju högre andel ekollon som grisen har ätit. Aromen är följden av utfodringen med ekollon och växter, naturbete och den långsamma beredningen. Smaken är en subtil jämvikt mellan sältan från insaltningen, sötma till följd av antalet dagar i salt som charkuterimästaren bedömer lämpligt och de element som följer av den långa metabolismen. Den långa eftersmaken kännetecknas av intensitet, som kommer sig av de stora temperaturskillnaderna mellan dag och natt under den naturliga torkningen sommartid och den långsamma lagringen under hela året under den naturliga lagringsfasen. Det foder som grisarna äter under ollonbetet, och det faktum att djuren är mycket fysiskt aktiva, ger dessutom ett saftigare kött och en tätare muskelmassa med mer integrerat fett.

Den geografiska termen ”Jabugo” används allmänt och är välkänd, den är också precis och har en koppling till det geografiska området, vilket kortfattat kan styrkas med följande historiska milstolpar:

Redan i Fuero de Montánchez (1236) nämns naturtypen dehesas, som används uteslutande åt produktion av ekollon för att utfodra grisar, och man hade redan då antagit lagar för att skydda naturtypen.

Lope de Vega vittnar också om uppfödning av grisar och odling av ollon i sina mycket kända verser från episteln Al Contador Gaspar de Barrionueva som finns i publikationen Rimas (1604):

”[…] Skinka från spansk gris,

från det kända berget Aracena,

där Arias Montano flydde undan världen ...”

Framväxten av företag ledde för flera århundraden sedan till att produktionen av skinka tog fart i små hantverksföretag i La Sierra – ett av dessa företag registrerades redan 1895 i Jabugo och förfogade 1905 över ett handelsnät som omfattade Sevilla, Jerez de la Frontera, Puerto de Santa María, San Fernando och Cádiz som knutpunkter för distributionen av företagets produkter. Redan under säsongen 1883–1884 slaktades 400 grisar i kommunen Jabugo.

Jabugo är den bergskommun som har det största antalet företag som ägnar sig åt förädling av iberisk gris.

Om man i dag gör en googlesökning på termen ”Jabugo” får man omkring en halv miljon träffar, både nationellt och internationellt, varav de allra flesta nämner skinka.

Kommunen Jabugo ligger praktiskt taget mitt i La Sierra i provinsen Huelva i Andalusien i Spanien, som är beredningsområdet för den skyddade ursprungsbeteckningen ”Jabugo”, vilket omfattar ytterligare 30 byar med en gemensam historia, ett gemensamt mikroklimat och en gemensam specifik kultur när det gäller produktion av skinka.

Hänvisning till offentliggörandet av produktspecifikationen

(artikel 6.1 andra stycket i denna förordning)

https://www.mapa.gob.es/es/alimentacion/temas/calidad-diferenciada/200424pcdopjabugo_tcm30-540272.pdf

(1) EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

		ISSN 1977-1061
Europeiska unionens officiella tidning		C 352

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	63 årgången 22 oktober 2020

Innehållsförteckning		Sida
	II Meddelanden
	MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska kommissionen
2020/C 352/01	MKommissionens tillkännagivande om tillämpningen av artiklarna 2, 3, 4 och 5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/33/EG om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon till stöd för utsläppssnål mobilitet	1
2020/C 352/02	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende M.9957 — Advent International/Otto/Hermes Parcelnet/Hermes Germany) ( 1 )	13

	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska kommissionen
2020/C 352/03	Eurons växelkurs — 21 oktober 2020	14

	V Yttranden
	FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN
	Europeiska kommissionen
2020/C 352/04	Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende M.9975 – Warburg Pincus / Vista Equity Partners Management / Infoblox) Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande ( 1 )	15
	ÖVRIGA AKTER
	Europeiska kommissionen
2020/C 352/05	Offentliggörande av en ansökan om godkännande av en ändring, som inte är en mindre ändring, av en produktspecifikation i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel	17

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,1852
JPY	japansk yen	124,27
DKK	dansk krona	7,4432
GBP	pund sterling	0,90754
SEK	svensk krona	10,3645
CHF	schweizisk franc	1,0715
ISK	isländsk krona	164,60
NOK	norsk krona	10,9315
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	27,185
HUF	ungersk forint	364,01
PLN	polsk zloty	4,5740
RON	rumänsk leu	4,8758
TRY	turkisk lira	9,3084
AUD	australisk dollar	1,6733
CAD	kanadensisk dollar	1,5557
HKD	Hongkongdollar	9,1854
NZD	nyzeeländsk dollar	1,7875
SGD	singaporiansk dollar	1,6067
KRW	sydkoreansk won	1 343,08
ZAR	sydafrikansk rand	19,4374
CNY	kinesisk yuan renminbi	7,8879
HRK	kroatisk kuna	7,5755
IDR	indonesisk rupiah	17 342,44
MYR	malaysisk ringgit	4,9115
PHP	filippinsk peso	57,539
RUB	rysk rubel	91,4095
THB	thailändsk baht	37,026
BRL	brasiliansk real	6,6118
MXN	mexikansk peso	24,9348
INR	indisk rupie	87,3745