Europeiska unionens domstols senaste offentliggöranden i Europeiska unionens officiella tidning

(2020/C 339/01)

Senaste offentliggörandet

EUT C 329, 5.10.2020

Senaste listan över offentliggöranden

EUT C 320, 28.9.2020

EUT C 313, 21.9.2020

EUT C 304, 14.9.2020

EUT C 297, 7.9.2020

EUT C 287, 31.8.2020

EUT C 279, 24.8.2020

Dessa texter är tillgängliga på

EUR-Lex: http://eur-lex.europa.eu

Begäran om förhandsavgörande framställd av Conseil d'État (Frankrike) den 22 juli 2020 – Conseil national des centres commerciaux/Premier ministre, Ministre de l’Économie, des Finances et de la Relance, Ministre de la cohésion des territoires et des relations avec les collectivités territoriales

(Mål C-325/20)

(2020/C 339/02)

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Conseil d'État

Parter i det nationella målet

Sökande: Conseil national des centres commerciaux

Motpart: Premier ministre, Ministre de l’Économie, des Finances et de la Relance, Ministre de la cohésion des territoires et des relations avec les collectivités territoriales

Tolkningsfrågan

Ska artikel 14.6 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden (1) tolkas så, att den tillåter att det i ett kollegialt organ som har behörighet att yttra sig om huruvida verksamhetstillstånd ska beviljas ingår sakkunniga som representerar de ekonomiska strukturerna, vars roll är begränsad till att redovisa för situationen för de ekonomiska strukturerna i det relevanta försäljningsområdet och projektets inverkan på dessa ekonomiska strukturer, utan att delta vid omröstning om ansökan om tillstånd?

---

(1)  EUT L 376, 2006, s. 36.

Begäran om förhandsavgörande framställd av Curtea de Apel Bucureşti (Rumänien) den 22 juli 2020 – Berlin Chemie A. Menarini SRL mot Administraţia Fiscală pentru Contribuabili Mijlocii Bucureşti – Direcţia Generală Regională a Finanţelor Publice Bucureşti

(Mål C-333/20)

(2020/C 339/03)

Rättegångsspråk: rumänska

Hänskjutande domstol

Curtea de Apel Bucureşti

Parter i det nationella målet

Klagande: Berlin Chemie A. Menarini SRL

Motpart: Administraţia Fiscală pentru Contribuabili Mijlocii Bucureşti – Direcţia Generală Regională a Finanţelor Publice Bucureşti

Ytterligare deltagare i rättegången: Berlin Chemie AG

Tolkningsfrågor

1)

Är det – för att ett bolag som levererar varor i en annan medlemsstat än den där bolaget har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet ska anses ha ett fast etableringsställe i den stat där det levererar varorna, i den mening som avses i artikel 44 andra meningen i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (1) och artikel 11 i rådets förordning nr 282/2011 – nödvändigt att de personella och tekniska resurser som bolaget använder på sistnämnda stats territorium tillhör bolaget, eller räcker det att bolaget har omedelbar och varaktig tillgång till dessa personella och tekniska resurser genom ett separat dotterbolag där det förstnämnda bolaget äger majoriteten av kapitalet?

2)

Är det – för att ett bolag som levererar varor i en annan medlemsstat än den där bolaget har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet ska anses ha ett fast etableringsställe i den stat där det levererar varorna, i den mening som avses i artikel 44 andra meningen i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt och artikel 11 i rådets förordning nr 282/2011 (2) – nödvändigt att bolaget via det påstådda fasta etableringsstället direkt deltar i beslut om leveransen av varorna, eller räcker det att bolaget i den stat där det levererar varorna förfogar över tekniska och personella resurser, vilka ställs till bolagets förfogande i kraft av avtal ingångna med tredje personer angående verksamhet i form av marknadsföring, ombesörjande av formaliteter, reklam, lagerhållning och agentur som kan ha en direkt inverkan på försäljningsvolymerna?

3)

Ska artikel 44 andra meningen i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt och artikel 11 i rådets förordning nr 282/2011 tolkas på så sätt att en beskattningsbar persons möjlighet att få omedelbar och varaktig tillgång till tekniska och personella resurser som tillhör ett dotterbolag som är en separat beskattningsbar person utesluter att nämnda dotterbolag ska anses vara en tillhandahållare av tjänster till det fasta etableringsställe som har upprättats under de aktuella omständigheterna?

---

(1)  EUT L 347, 2006, s. 1

(2)  Rådets genomförandeförordning (EU) nr 282/2011 av den 15 mars 2011 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 77, 2011, s. 1)

Begäran om förhandsavgörande framställd av Cour de cassation (Frankrike) den 23 juli 2020 – DM, LR mot Caisse régionale de Crédit agricole mutuel (CRCAM) Alpes-Provence

(Mål C-337/20)

(2020/C 339/04)

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Cour de cassation

Parter i det nationella målet

Klagande: DM, LR

Motpart: Caisse régionale de Crédit agricole mutuel (CRCAM) Alpes-Provence

Tolkningsfrågor

1)

Ska artikel 58 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/64/EG av den 13 november 2007 om betaltjänster på den inre marknaden och om ändring av direktiven 97/7/EG, 2002/65/EG, 2005/60/EG och 2006/48/EG samt upphävande av direktiv 97/5/EG (1) tolkas så, att den inrättar ett ansvarssystem för icke auktoriserade eller felaktigt utförda betalningstransaktioner från betaltjänstleverantörens sida, som är självständigt i förhållande till en allmän talan om civilrättsligt ansvar som avser samma omständigheter och att leverantören inte har uppfyllt sina skyldigheter enligt nationell rätt, i synnerhet när betaltjänstanvändaren inte har informerat betaltjänstleverantören inom 13 månader från debiteringsdagen, om att en betalningstransaktion inte har varit auktoriserad eller har utförts felaktigt?

2)	Om den första frågan besvaras jakande, utgör då samma artikel hinder mot att betalningsanvändarens borgensman, på samma grunder, gör gällande att betaltjänstleverantören, som är mottagare av borgen, har ett civilrättsligt ansvar att bestrida det garanterade beloppet?

---

(1)  EUT L 319, 2007, s. 1.

Begäran om förhandsavgörande framställd av Cour de cassation (Frankrike) den 24 juli 2020 – Bank Sepah mot Overseas Financial Limited, Oaktree Finance Limited

(Mål C-340/20)

(2020/C 339/05)

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Cour de cassation

Parter i det nationella målet

Klagande: Bank Sepah

Motpart: Overseas Financial Limited, Oaktree Finance Limited

Övriga deltagare i rättegången: Procureur général près la Cour de cassation

Tolkningsfrågor

1)

Ska artiklarna 1 h) och j) och 7.1 i förordning (EG) nr 423/2007 (1), artiklarna 1 i) och h) och 16.1 i förordning (EU) nr 961/2010 (2), samt artiklarna 1 k) och j) och 23.1 i förordning (EU) nr 267/2012 (3) tolkas så, att de utgör hinder mot att avseende frysta tillgångar och utan föregående tillstånd från den behöriga nationella myndigheten vidta åtgärder som inte har någon inverkan på de samlade tillgångarna (effet attributif), såsom en av domstol fastställd säkerhet eller kvarstad enligt den franska lagen om civila verkställighetsförfaranden?

2)

Har det någon betydelse för svaret på den första frågan att omständigheterna som ligger till grund för fordran på den person eller enhet vars tillgångar är frysta saknar samband med Irans kärntekniska och ballistiska program och hänför sig till tiden före antagandet av Förenta nationernas säkerhetsråds resolution 1737 (2006) av den 23 december 2006?

---

(1)  Rådets förordning (EG) nr 423/2007 av den 19 april 2007 om restriktiva åtgärder mot Iran (EUT L 103, 2007, s. 1).

(2)  Rådets förordning (EU) nr 961/2010 av den 25 oktober 2010 om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av förordning (EG) nr 423/2007 (EUT L 281, 2010, s. 1).

(3)  Rådets förordning (EU) nr 267/2012 av den 23 mars 2012 om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av förordning (EU) nr 961/2010 (EUT L 88, 2012, s. 1).

Talan väckt den 24 juli 2020 – Europeiska kommissionen mot Republiken Italien

(Mål C-341/20)

(2020/C 339/06)

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: F. Moro, A. Armenia)

Svarande: Republiken Italien

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att domstolen ska

—

förklara att Republiken Italien har åsidosatt sina skyldigheter enligt artikel 14.1 c i direktiv 2003/96/EG (1) genom att endast bevilja punktskattebefrielse för bränslen som används för privata fritidsbåtar om dessa båtar är föremål för ett befraktningsavtal, oberoende av hur dessa båtar faktiskt används, och

—	förplikta Republiken Italien att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

1.

I artikel 14.1 c i rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet föreskrivs att medlemsstaterna ska tillämpa ett undantag för energiprodukter för användning som bränsle för navigering inom EU:s vatten, inklusive fiske, med undantag för privata fritidsbåtar. Det framgår av definitionen av privata fritidsbåtar i den bestämmelsen att undantaget är avsett för fritidsbåtar som används mot vederlag för kommersiella ändamål. Det gäller oavsett om användaren är ägaren till båten eller om någon använder den inom ramen för ett hyresavtal eller ett befraktningsavtal.

2.

Begreppet användare har förtydligats i domstolens dom av den 21 december 2011, Haltergemeinschaft, C-250/10, (2) som fastställer att det, vid ett hyresavtal eller ett befraktningsavtal, måste beaktas vid beviljande eller nekande av undantaget i fråga om användaren är hyresgästen eller befraktaren och inte leasegivaren eller ägaren av båten. Av denna mening följer också att för att vara berättigad till undantaget är det inte tillräckligt att befraktningen betraktas som sådan som en kommersiell verksamhet för fartygets ägare, eftersom det som är viktigt att verifiera är användningen som befraktaren gör av båten. Det är därför slutanvändaren och den slutliga användningen av båten som är relevanta, och det är den användningen som måste ske ”direkt för att tillhandahålla tjänster mot ersättning” för att berättiga till undantaget, vilket domstolen erinrade om i domen av den 13 juli 2017, Vakarų Baltijos laivų statykla, C-151/16. (3)

3.

För tillämpningen av undantaget i fråga är det därför nödvändigt att från fall till fall analysera den faktiska användningen av den privata fritidsbåten.

4.

Det framgår emellertid av den italienska lagstiftningen som tillämpar undantaget i fråga och av svaren på den formella underrättelsen och det motiverade yttrandet att undantaget vägras eller beviljas oberoende av den faktiska användningen av båten.

5.

I förevarande fall anser kommissionen att tillämpningen av undantaget i fråga i Italien strider mot artikel 14.1 c i direktiv 2003/96/EG.

6.

Kommissionen har särskilt hävdat att de italienska skattemyndigheterna inte gör en bedömning från fall till fall av hur båten faktiskt används för att bevilja eller avslå undantaget. De italienska myndigheterna hävdar att bedömningen görs med hänsyn till aspekter i lagstiftningen på området som endast är avsedda att underlätta en sådan bedömning, till exempel det faktum att användningen sker inom ramen för ett typiskt befraktningsavtal eller ett tillfälligt hyresavtal eller befraktningsavtal. De italienska myndigheterna hävdar dock att i fråga om befraktning måste undantaget i alla fall beviljas ekonomiska aktörer som tillhandahåller sjöfartstjänster, medan de som är verksamma inom uthyrning eller tillfällig befraktning måste uteslutas från detta undantag. De italienska myndigheterna hävdar att undantaget måste beviljas eller vägras på grundval av den typ av avtal som ingåtts och därför abstrakt, och bekräftar att de inte specifikt säkerställer att undantaget beviljas till dem som har rätt till det och vägras dem som inte har rätt till det.

7.

Bortsett från befraktning, vid hyrning eller tillfällig befraktning, är alla möjligheter till undantag uteslutna, även om båten i själva verket kan användas av slutanvändaren för att direkt tillhandahålla tjänster mot vederlag, och det saknar därvid betydelse om uthyraren eller befraktaren avser att använda båten. Tillfällig befraktning anses inte enligt italiensk lag vara en möjlig kommersiell användning av en båt.

---

(1)  Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (EGT L 283, 2003, s. 51).

(2)  EU:C:2011:862, punkt 22.

(3)  EU:C:2017:537, punkterna 29 och 30.

Begäran om förhandsavgörande framställd av Helsingfors förvaltningsdomstol (Finland) den 23 juli 2020 – A SCPI

(Mål C-342/20)

(2020/C 339/07)

Rättegångsspråk: finska

Hänskjutande domstol

Helsingfors förvaltningsdomstol

Parter i det nationella målet

Klagande: A SCPI

Övrig part i målet: Veronsaajien oikeudenvalvontayksikkö

Tolkningsfråga

Ska artiklarna 49, 63 och 65 FEUF tolkas så, att de utgör hinder för nationella rättsliga bestämmelser, enligt vilka endast avtalsbaserade utländska öppna placeringsfonder kan jämställas med en finländsk placeringsfond som är befriad från inkomstskatt, varigenom utländska placeringsfonder som till sin juridiska form inte är avtalsbaserade omfattas av källskatt i Finland, trots att det inte finns några andra betydande objektiva skillnader mellan dem och finländska placeringsfonder?

Begäran om förhandsavgörande framställd av tribunal du travail francophone de Bruxelles (Belgien) den 27 juli 2020 – L.F. mot S.C.R.L.

(Mål C-344/20)

(2020/C 339/08)

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Tribunal du travail francophone de Bruxelles

Parter i det nationella målet

Klagande: L.F.

Motpart: S.C.R.L.

Tolkningsfrågor

1)

Ska artikel 1 i rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet (1), tolkas så, att religion och övertygelser är två aspekter av samma skyddade kriterium eller utgör tvärtom religion och övertygelser skilda kriterier, nämligen dels religion, inbegripet den övertygelse som är förknippad med religion, dels vilken övertygelse som helst?

2)

För det fall att artikel 1 i rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet ska tolkas så, att religion och övertygelse utgör två aspekter av ett och samma skyddskriterium, utgör detta hinder mot att den nationella domstolen, med stöd av artikel 8 i samma direktiv och i syfte att förhindra en sänkning av skyddsnivån mot diskriminering, fortsätter att tolka en sådan nationell rättsregel som den i artikel 4.4 i lagen av den 10 maj 2007 om bekämpning av vissa former av diskriminering så, att religiösa, filosofiska eller politiska övertygelser utgör distinkta skyddskriterier?

3)

Kan artikel 2.2 a i rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet en bestämmelse i ett företags arbetsregler som förbjuder att en arbetstagare ”på något sätt uttrycker sin religiösa, filosofiska eller politiska övertygelse, vare sig i ord, kläder eller på annat sätt” utgör direkt diskriminering, trots att det vid tillämpningen av denna interna regel visat sig att antingen a) behandlas arbetstagaren, som önskar utöva sin religionsfrihet genom att bära ett synligt (välkänt) tecken, i förevarande fall en huvudduk, mindre förmånligt än en annan arbetstagare som inte tillhör någon religion, inte har någon filosofisk övertygelse och inte någon politisk lojalitet, och därför inte har behov att bära något som helst politiskt, filosofiskt eller religiöst kännetecken? b) behandlas arbetstagaren, som önskar utöva sin religionsfrihet genom att bära ett synligt (välkänt) tecken, i förevarande fall en huvudduk, mindre förmånligt än en annan arbetstagare som uttrycker en filosofisk eller religiös övertygelse av något slag men som har mindre behov eller till och med inget behov alls av att bära ett (välkänt) kännetecken? c) behandlas arbetstagaren, som önskar utöva sin religionsfrihet genom att bära ett synligt (välkänt) tecken, i förevarande fall en huvudduk, mindre förmånligt än en annan arbetstagare som tillhör någon annan religion, eller till och med samma religion, men som har mindre behov eller till och med inget behov alls av att bära ett (välkänt) kännetecken? d) med utgångspunkt i konstaterandet att en övertygelse inte nödvändigtvis behöver vara av religiös, filosofisk eller politisk karaktär, utan kan knuten till något annat (konst, estetik, sport, musik etc.), behandlas arbetstagaren, som önskar utöva sin religionsfrihet genom att bära ett synligt (välkänt) tecken, i förevarande fall en huvudduk, mindre förmånligt än en annan arbetstagare som hyser andra övertygelser än en religiös, filosofisk eller politisk övertygelse, och som visar detta genom sin klädsel? e) med utgångspunkt i principen att den negativa aspekten av friheten att utöva sin religiösa övertygelse även innebär att den enskilde inte kan åläggas att avslöja sin religiösa tillhörighet eller övertygelse, kan en arbetstagare som önskar utöva sin religionsfrihet genom att bära en sjal, vilken inte i sig är en entydig symbol för denna religion, eftersom en annan kvinnlig arbetstagare kan tänkas välja att bära den av estetiska eller kulturella skäl, eller till och med på grund av hälsoskäl, och denna sjal inte nödvändigtvis skiljer sig från en stor näsduk, mindre förmånligt än en annan arbetstagare som i ord ger uttryck för sin religiösa, filosofiska eller politiska övertygelse, medan den arbetstagare som bär huvudduk utsätts för en allvarligare kränkning av sin religionsfrihet, enligt artikel 9.1 i Europakonventionen, eftersom – om man inte vill ge fördomar fritt spelrum – en sjal inte ger ett säkert uttryck för religiös övertygelse, varvid denna osäkerhet oftast kommer att kvarstå om inte den som bär huvudduken måste avslöja sin trosuppfattning för sin arbetsgivare? f) behandlas arbetstagaren, som önskar utöva sin religionsfrihet genom att bära ett synligt (välkänt) tecken, i förevarande fall en huvudduk, mindre förmånligt än en annan arbetstagare med samma trosuppfattning som valt att manifestera denna genom att bära skägg (vilket i motsats till manifestation genom klädsel, inte är förbjudet enligt den interna arbetsregeln)?

---

(1)  EUT L 303, 2000, s. 16.

Begäran om förhandsavgörande framställd av Administratīvā rajona tiesa (Lettland) den 28 juli 2020 – SIA Zinātnes parks mot Finanšu ministrija

(Mål C-347/20)

(2020/C 339/09)

Rättegångsspråk: lettiska

Hänskjutande domstol

Administratīvā rajona tiesa

Parter i det nationella målet

Klagande: SIA Zinātnes parks

Motpart: Finanšu ministrija

Tolkningsfrågor

1)

Ska begreppet ”det tecknade aktiekapitalet” i artikel 2.18 a i kommissionens förordning nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget, (1) jämförd med andra unionsbestämmelser om bolags verksamhet, tolkas på så sätt att ett fastställande av det tecknade aktiekapitalet endast ska grundas på de uppgifter som har offentliggjorts på det sätt som föreskrivs i den nationella lagstiftningen i varje medlemsstat, med beaktande av att sådana uppgifter därmed ska anses få verkan först från tidpunkten för offentliggörandet?

2)

Ska det vid bedömningen av begreppet ”företag i svårigheter” i artikel 2.18 i kommissionens förordning nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget, fästas vikt vid villkoren – som fastställts inom ramen för förfarandet för urval av projekt avseende de europeiska fonderna – för vilka handlingar som ska ges in för att styrka den finansiella ställningen hos det företag som det rör sig om?

3)

För det fall den andra tolkningsfrågan besvaras jakande, är då en nationell bestämmelse om urval av projekt i vilken det fastställs att projekten inte får preciseras efter det att de har lagts fram förenlig med principerna om öppenhet och icke-diskriminering, vilka slås fast i Europaparlamentets och rådets förordning nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (2)?

---

(1)  EUT L 187, 2014, s. 1.

(2)  EUT L 347, 2013, s. 320.

Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunal de l’Entreprise du Hainaut, division de Charleroi (Belgien) den 31 juli 2020 – Skeyes mot Ryanair DAC, tidigare Ryanair Ltd

(Mål C-353/20)

(2020/C 339/10)

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Tribunal de l’Entreprise du Hainaut, division de Charleroi

Parter i det nationella målet

Klagande: Skeyes

Motpart: Ryanair DAC, anciennement Ryanair Ltd

Tolkningsfrågor

1)

Ska förordning nr 550/2004 (1), och särskilt artikel 8 däri, tolkas så, att den tillåter att medlemsstaterna undantar åsidosättanden av skyldigheten att tillhandahålla tjänster som en leverantör av flygtrafikledningstjänster påstås ha gjort från de nationella domstolarnas kontroll, eller ska bestämmelserna i förordningen tolkas så, att medlemsstaterna är skyldiga att, med hänsyn till beskaffenheten av de tjänster som ska tillhandahållas, se till att det finns ett effektivt rättsmedel mot de påstådda åsidosättandena?

2)

Ska förordning nr 550/2004, i den mån det däri anges att ”tillhandahållandet av flygtrafiktjänster i enlighet med denna förordning är kopplat till utövandet hos en offentlig myndighet av befogenheter som inte är av en sådan ekonomisk art att de motiverar att fördragets konkurrensregler tillämpas”, tolkas så, att den inte bara utesluter konkurrensregler i egentlig mening, utan även alla andra regler som är tillämpliga på offentliga företag som är verksamma på en varu- och tjänstemarknad och som har en indirekt inverkan på konkurrensen, såsom de regler som förbjuder att det uppställs hinder för näringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster?

---

(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 550/2004 av den 10 mars 2004 om tillhandahållande av flygtrafiktjänster inom det gemensamma europeiska luftrummet (”förordning om tillhandahållande av tjänster”) (EUT L 96, 2004, s. 10).

Tribunalens dom av den 8 juli 2020 – Infineon Technologies mot kommissionen

(Mål T-758/14 RENV) (1)

(Konkurrens - Konkurrensbegränsande samverkan - Chips för kort - Beslut i vilken en överträdelse av artikel 101 FEUF konstateras - Utbyte av känslig affärsinformation - Obegränsad behörighet - Beräkning av bötesbeloppet - Beaktande av det begränsade deltagandet i endast en del av ett nätverk av bilaterala kontakter mellan konkurrenter)

(2020/C 339/11)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Infineon Technologies AG (Neubiberg, Tyskland) (ombud: advokaterna M. Dreher, T. Lübbig och M. Klusmann)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: A. Biolan, A. Dawes och J. Norris)

Saken

Talan som väckts med stöd av artikel 263 FEUF med yrkande om, i första hand, ogiltigförklaring av kommissionens beslut C(2014) 6250 final av den 3 september 2014 om ett förfarande enligt artikel 101 FEUF och artikel 53 i EES-avtalet (AT.39574 – Chips för kort), och, i andra hand, nedsättning av de böter som påförts sökanden.

Domslut

1)	De böter som Infineon Technologies påförs enligt artikel 2 första stycket a i kommissionens beslut C(2014) 6250 final av den 3 september 2014 om ett förfarande enligt artikel 101 FEUF och artikel 53 i EES-avtalet (AT.39574 – Chips för kort) fastställs till 76 871 600 euro.

2)	Infineon Technologies och Europeiska kommissionen ska bära sina rättegångskostnader, inbegripet kostnaderna för det ursprungliga förfarandet i tribunalen i mål T-758/14, kostnaderna för förfarandet i målet om överklagande i mål C-99/17 P och kostnaderna för förfarandet i det återförvisade målet.

---

(1)  EUT C 107, 30.3.2015.

Tribunalens dom av den 8 juli 2020 – BRF och SHB Comercio e Industria de Alimentos mot kommissionen

(Mål T-429/18) (1)

(Folkhälsa - Särskilda bestämmelser för genomförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel - Ändring av förteckningarna över anläggningar i tredjeländer från vilka import av specificerade produkter av animaliskt ursprung är tillåten vad gäller vissa anläggningar i Brasilien - Artikel 12.4 c i förordning (EG) nr 854/2004 - Kommittéförfarandet - Motiveringsskyldighet - Rätten till försvar - Kommissionens befogenheter - Likabehandling - Proportionalitet)

(2020/C 339/12)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: BRF SA (Itajaí, Brasilien) och SHB Comércio e Indústria de Alimentos SA (Itajaí) (ombud: advokaterna D. Arts och G. van Thuyne)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: A. Lewis, B. Eggers och B. Hofstötter)

Saken

Talan enligt artikel 263 FEUF om ogiltigförklaring av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/700 av den 8 maj 2018 om ändring av förteckningarna över anläggningar i tredjeländer från vilka import av specificerade produkter av animaliskt ursprung är tillåten vad gäller vissa anläggningar i Brasilien (EUT L 118, 2018, s. 1).

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	BRF SA och SHB Comércio e Indústria de Alimentos SA ska ersätta kommissionens rättegångskostnader, inklusive kostnaderna för det interimistiska förfarandet.

---

(1)  EUT C . 341, 24.9.2018.

Tribunalens dom av den 8 juli 2020 – Neda Industrial Group/rådet

(Mål T-490/18) (1)

(Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik - Restriktiva åtgärder mot Iran för att förhindra spridning av kärnmaterial - Frysning av tillgångar - Sökandens namn har bibehållits i förteckningarna över de personer, enheter organ som omfattas av frysningen av penningmedel och ekonomiska resurser - Motiveringsskyldighet - Felaktig rättstillämpning - Oriktig bedömning - Anpassning i tiden av verkningarna av en ogiltigförklaring)

(2020/C 339/13)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Neda Industrial Group (Teheran, Iran) (ombud: advokaten L. Vidal)

Svarande: Europeiska unionens råd (ombud: V. Piessevaux och M. Bishop)

Saken

Talan enligt artikel 263 FEUF om ogiltigförklaring dels av rådets beslut (Gusp) 2018/833 av den 4 juni 2018 om ändring av beslut 2010/413/Gusp om restriktiva åtgärder mot Iran (EUT L 140, 2018, s. 87) och rådets genomförandeförordning (EU) 2018/827 av den 4 juni 2018 om genomförande av förordning (EU) nr 267/2012 om restriktiva åtgärder mot Iran (EUT L 140, 2018, s. 3), i den mån dessa rättsakter berör sökanden, dels rådets skrivelse av den 6 juni 2018 till sökanden.

Domslut

1)

Rådets beslut (Gusp) 2018/833 av den 4 juni 2018 om ändring av beslut 2010/413/Gusp om restriktiva åtgärder mot Iran och rådets genomförandeförordning (EU) 2018/827 av den 4 juni 2018 om genomförande av förordning (EU) nr 267/2012 om restriktiva åtgärder mot Iran ogiltigförklaras i den mån de berör Neda Industrial Group.

2)	Verkningarna av beslut 2018/833 ska bestå vad gäller Neda Industrial Group fram till dess att ogiltigförklaringen av genomförandeförordning 2018/827 har börjat gälla.

3)	Talan ogillas i övrigt.

4)	Europeiska unionens råd ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 399, 5.11.2018.

Tribunalens dom av den 8 juli 2020 – Securitec mot kommissionen

(Mål T-661/18) (1)

(Offentlig upphandling av tjänster - Anbudsförfarande - Underhåll av säkerhetsinstallationer i byggnader som nyttjas eller förvaltas av kommissionen i Belgien och Luxemburg - Beslut att förkasta en anbudsgivares anbud - Beslut att tilldela en annan anbudsgivare kontraktet - Urvalskriterier - Rättsstridig klausul i förfrågningsunderlaget - Likabehandling)

(2020/C 339/14)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Securitec (Livange, Luxemburg) (ombud: advokaten P. Peuvrel)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: M. Ilkova, A Katsimerou och J. Estrada de Solà)

Saken

Talan enligt artikel 263 FEUF om ogiltigförklaring av dels kommissionens beslut av den 7 september 2018 att förkasta sökandens anbud avseende del 4 i den upphandling som var föremål för det selektiva anbudsförfarandet HR/R1/PR/2017/059 avseende ”Underhåll av säkerhetsinstallationer i byggnader som nyttjas eller förvaltas av Europeiska kommissionen i Belgien och Luxemburg”, dels kommissionens beslut av den 17 september 2018 att inte tillhandahålla sökandebolaget de upplysningar som det hade begärt inom ramen för samma förfarande den 11 september 2018.

Domslut

1)

Europeiska kommissionens beslut av den 7 september 2018 att förkasta Securitecs anbud avseende del 4 i den upphandling som var föremål för det selektiva anbudsförfarandet HR/R1/PR/2017/059 avseende ”Underhåll av säkerhetsinstallationer i byggnader som nyttjas eller förvaltas av Europeiska kommissionen i Belgien och Luxemburg”, och kommissionens beslut av den 17 september 2018 att inte lämna Securitec de upplysningar som bolaget den 11 september 2018 hade begärt inom ramen för samma förfarande, ogiltigförklaras.

2)	Talan ogillas i övrigt.

3)	Kommissionen ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 25, 21.1.2019.

Tribunalens dom av den 8 juli 2020 – Glimarpol mot EUIPO – Metar (Pneumatiska handverktyg)

(Mål T-748/18) (1)

(Gemenskapsformgivning - Ogiltighetsförfarande - Registrerad gemenskapsformgivning för pneumatiska handverktyg - Äldre gemenskapsformgivning - Bevis på att den äldre formgivningen gjorts tillgänglig för allmänheten - Artikel 7 i förordning (EG) nr 6/2002 - Ogiltighetsgrund - Särprägel - Annat helhetsintryck - Artikel 6 i förordning nr 6/2002)

(2020/C 339/15)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Glimarpol sp. z o.o. (Bytom, Polen) (ombud: advokaten M. Kondrat)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: A. Folliard-Monguiral och H. O’Neill)

Intervenient på motpartens sida: Metar sp. z o.o. (Gliwice, Polen) (ombud: R. Skubisz och M. Mazurek, avocats)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av EUIPO:s tredje överklagandenämnd den 4 oktober 2018 (ärende R 1615/2017–3) om ett ogiltighetsförfarande mellan Metar och Glimarpol.

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Glimarpol sp. z o.o. ska ersätta rättegångskostnaderna.

3)	Metar sp. z o.o. ska bära sina rättegångskostnader.

---

(1)  EUT C 72, 25.2.2019.

Tribunalens dom av den 8 juli 2020 –Portugal mot kommissionen

(Mål T-38/19) (1)

(EGFJ och Ejflu - Utgifter som undantagits från finansiering - Överträdelser av bestämmelserna om tvärvillkor - Tolerans och förmånlig behandling vid fastställande av sanktioner - Schablonmässigt bestämd finansiell korrigering - Bedömning av den ekonomiska skada som unionen har lidit - Proportionalitet - Berättigad förväntan)

(2020/C 339/16)

Rättegångsspråk: portugisiska

Parter

Sökande: Republiken Portugal (ombud: L. Inez Fernandes, P. Barros da Costa, J. Saraiva de Almeida och P. Estêvão)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: B. Rechena och A. Sauka)

Saken

Talan enligt artikel 263 FEUF om delvis ogiltigförklaring av kommissionens genomförandebeslut (UE) 2018/1841 av den 16 november 2018 om undantagande från unionsfinansiering av vissa betalningar som verkställts av medlemsstaterna inom ramen för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och inom ramen för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) (EUT L 298, 2018, s. 34).

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Republiken Portugal ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 103, 18.3.2019.

Tribunalens dom av den 8 juli 2020 – WH mot EUIPO

(Mål T-138/19) (1)

(Personalmål - Tjänstemän - Befordringsförfarandet 2018 - Beslut att inte befordra - Talan om ogiltigförklaring - Åsidosättande av formkrav - Artiklarna 76 och 78.6 i tribunalens rättegångsregler - Upptagande till sakprövning - Rätten till försvar - Motiveringsskyldighet - Jämförelse av kvalifikationer)

(2020/C 339/17)

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Sökande: WH (ombud: advokaten E. Fontes Vila)

Svarande: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: A. Lukošiūtė och K. Tóth)

Saken

Talan enligt artikel 270 FEUF om ogiltigförklaring av dels det beslut av den 18 juli 2018 genom vilket EUIPO fastställde den slutliga listan över tjänstemän som befordrats under befordringsförfarandet 2018, såvitt detta beslut inte inbegrep sökandens namn, och dels det beslut av den 18 december 2018 genom vilket den behöriga tillsättningsmyndigheten avslog sökandens klagomål avseende förstnämnda beslut.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	WH ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 148, 29.4.2019 .

Tribunalens dom av den 8 juli 2020 – Zubedi mot rådet

(Mål T-186/19) (1)

(Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik - Restriktiva åtgärder mot Syrien - Frysning av tillgångar - Oriktig bedömning)

(2020/C 339/18)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Khaled Zubedi (Damaskus, Syrien) (ombud: M. Lester, QC, och M. O’Kane, solicitor)

Svarande: Europeiska unionens råd (ombud: V. Piessevaux och A. Limonet)

Saken

Talan enligt artikel 263 FEUF om ogiltigförklaring av rådets genomförandebeslut (Gusp) 2019/87 av den 21 januari 2019 om genomförande av beslut 2013/255/Gusp om restriktiva åtgärder mot Syrien (EUT L 18 I, 2019, s. 13) och rådets genomförandeförordning (EU) 2019/85 av den 21 januari 2019 om genomförande av förordning (EU) nr 36/2012 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Syrien (EUT L 18 I, 2019, s. 4), i den del dessa rättsakter avser sökanden. .

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Khaled Zubedi ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de rättegångskostnader som uppkommit för Europeiska unionens råd.

---

(1)  EUT C 187, 3.6.2019.

Tribunalens dom av den 8 juli 2020 – Welmax +/EUIPO – Valmex Medical Imaging (welmax)

(Mål T-305/19) (1)

(EU-varumärke - Invändningsförfarande - Internationell registrering som designerar Europeiska unionen - Ordmärket welmax - Det äldre EU-ordmärket valmex - Tidsfrist för överklagande till överklagandenämnden - Överklagandet har lämnats in för sent - Den tidpunkt då fristen börjar löpa - Delgivning - Bevis på avsändning genom rekommenderat brev - Meddelande genom e-postmeddelande - Skyldigheten att betala överklagandeavgiften inom fristen har inte iakttagits - Överklagandet anses inte ha ingetts - Räckvidden av framställningar om rättelse - Artikel 68.1 i förordning (EU) 2017/1001 - Artiklarna 23 och 56 – 58 i delegerad förordning (EU) 2018/625)

(2020/C 339/19)

Rättegångsspråk: polska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Welmax + sp. z o. o. sp.k. (Poznań, Polen) (ombud: advokaten M. Machyński)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: D. Walicka)

Motpart vid överklagandenämnden, tillika intervenient vid tribunalen: Valmex Medical Imaging GmbH (Augsburg, Tyskland)

Saken

Angående ett överklagande av det beslut som meddelades av EUIPO:s femte överklagandenämnd den 22 mars 2019 (ärende R 2245/2018-5) om ett invändningsförfarande mellan Valmex Medical Imaging och Welmax +.

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Welmax + sp. z o. o. sp.k. ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 230, 8.7.2019.

Tribunalens dom av den 8 juli 2020 – Artur Florêncio & Filhos, Affsports mot EUIPO – Anadeco Gestion (sflooring)

(Mål T-533/19) (1)

(EU-varumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om EU-figurmärket sflooring - Äldre nationella varumärket T-FLOORING - Bevis för verklig användning av det äldre varumärket - Artikel 42.2 och 42.3 i förordning (EG) nr 207/2009 (nu artikel 47.2 och 47.3 i förordning (EU) 2017/1001))

(2020/C 339/20)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Artur Florêncio & Filhos, Affsports Lda (Sintra, Portugal) (ombud: advokaten D. Martins Pereira Soares)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: M. Fischer)

Motpart vid överklagandenämnden, tillika intervenient vid tribunalen: Anadeco Gestion, SA (Cartagena, Spanien) (ombud: advokaterna J. Erdozain Lopez och J. Galan Lopez)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av fjärde överklagandenämnden vid EUIPO den 20 maj 2019 (ärende R 1870/2018-4), angående ett invändningsförfarande mellan Anadeco Gestion och Artur Florêncio & Filhos, Affsports.

Domslut

1)	Det beslut som meddelades av fjärde överklagandenämnden vid Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) den 20 maj 2019 (ärende R 1870/2018-4) upphävs.

2)	Överklagandet avslås i övrigt.

3)	EUIPO och Anadeco Gestion, SA ska bära sina egna rättegångskostnader och vardera ersätta hälften av de rättegångskostnader som Artur Florêncio & Filhos, Affsports Lda har haft vid tribunalen och överklagandenämnden.

---

(1)  EUT C 312, 16.9.2019.

Tribunalens dom av den 8 juli 2020 – EP mot kommissionen

(Mål T-605/19) (1)

(”Personalmål - Tjänstemän - 2018 års befordringsförfarande - Beslut att inte befordra - Artikel 45 i tjänsteföreskrifterna - Motiveringsskyldighet - Jämförande bedömning av kvalifikationerna”)

(2020/C 339/21)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: EP (ombud: advokaterna S. Orlandi och T. Martin)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: T. Lilamand och L. Vernier)

Saken

Talan har väckts med stöd av artikel 270 FEUF och avser ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 13 november 2018 att inte befordra sökanden till lönegrad AD 9 vid 2018 års befordringsförfarande.

Domslut

1)	Europeiska kommissionens beslut av den 13 november 2018 att inte befordra EP till lönegrad AD 9 vid 2018 års befordringsförfarande ogiltigförklaras.

2)	Kommissionen ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 383 av den 11.11.2019.

Tribunalens dom av den 8 juli 2020 – FF Group Romania/EUIPO – KiK Textilien und Non-Food (_kix)

(Mål T-659/19) (1)

(EU-varumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som EU-varumärke av figurmärket _kix - Det äldre nationella ordmärket kik - Relativt registreringshinder - Risk för förväxling - Artikel 8.1 b i förordning (EU)2017/1001 - Verkligt bruk av varumärket - Artikel 47.2 i förordning 2017/1001)

(2020/C 339/22)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: FF Group Romania SRL (Bucarest, Rumänien) (ombud: advokaten A. Căvescut)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: D. Gája)

Motpart vid överklagandenämnden, tillika intervenient vid tribunalen: KiK Textilien und Non-Food GmbH (Bönen, Tyskland) (ombud: advokaterna L. Pechan, S. Körber och N. Fangmann)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av EUIPO:s andra överklagandenämnd den 4 juli 2019 (ärende R 353/2019-2) om ett invändningsförfarande mellan KiK Textilien und Non-Food och FF Group Romania.

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	FF Group Romania SRL ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 383, 11.11.2019.

Tribunalens dom av den 8 juli 2020 – Euroapotheca mot EUIPO – General Nutrition Investment (GNC LIVE WELL)

(Mål T-686/19) (1)

(EU-varumärke - Upphävandeförfarande - EU-ordmärket GNC LIVE WELL - Motiveringsskyldighet - Artikel 94.1 första meningen i förordning (EU) 2017/1001 - Verkligt bruk av varumärket - Artikel 51.1 a i förordning nr 207/2009 (nu artikel 58.1 a i förordning 2017/1001))

(2020/C 339/23)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Euroapotheca UAB (Vilnius, Litauen) (ombud: advokaterna R. Žabolienė och E. Saukalas)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: A. Lukošiūtė)

Motpart vid överklagandenämnden, tillika intervenient vid tribunalen: General Nutrition Investment Company (Wilmington, Delaware, Förenta staterna) (ombud: advokaten M. Rijsdijk)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av femte överklagandenämnden vid EUIPO den 30 juli 2019 (ärende R 2189/2018-5), om ett upphävandeförfarande mellan Euroapotheca och General Nutrition Investment Company.

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Euroapotheca UAB ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 399, 25.11.2019.

Tribunalens dom av den 8 juli 2020 – Teva Pharmaceutical Industries mot EUIPO (Moins de migraine pour vivre mieux)

(Mål T-696/19) (1)

(EU-varumärke - Ansökan om registrering som EU-varumärke av ordmärket Moins de migraine pour vivre mieux - Absolut registreringshinder - Särskiljningsförmåga saknas - Artikel 7.1 b i förordning (EU) 2017/1001)

(2020/C 339/24)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Teva Pharmaceutical Industries Ltd (Petach Tikva, Israel) (ombud: advokaterna J. Bogatz och Y. Stone)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: L. Rampini och V. Ruzek)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av femte överklagandenämnden vid EUIPO den 12 augusti 2019 (ärende R 778/2019-5), om en ansökan om registrering som EU-varumärke av ordmärket Moins de migraine pour vivre mieux.

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Teva Pharmaceutical Industries Ltd ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 413, 9.12.2019.

Tribunalens dom av den 8 juli 2020 – Teva Pharmaceutical Industries mot EUIPO (Weniger Migräne. Mehr vom Leben.)

(Mål T-697/19) (1)

(EU-varumärke - Ansökan om registrering som EU-varumärke av ordmärket Weniger Migräne. Mehr vom Leben - Absolut registreringshinder - Särskiljningsförmåga saknas - Artikel 7.1 b i förordning (EU) 2017/1001)

(2020/C 339/25)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Teva Pharmaceutical Industries Ltd (Petach Tikva, Israël) (ombud: advokaterna J. Bogatz och Y. Stone)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: L. Rampini och V. Ruzek)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av femte överklagandenämnden vid EUIPO den 12 augusti 2019 (ärende R 779/2019-5), om en ansökan om registrering som EU-varumärke av ordmärket Weniger Migräne. Mehr vom Leben.

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Teva Pharmaceutical Industries Ltd ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 413, 9.12.2019.

Tribunalens dom av den 8 juli 2020 – Austria Tabak mot EUIPO – Mignot & De Block (AIR)

(Mål T-800/19) (1)

(EU-varumärke - Upphävandeförfarande - EU-ordmärke AIR - Verkligt bruk av varumärket - Artikel 18.1 i förordning (EU) 2017/1001 - Artikel 58.1 a i förordning 2017/1001 - Förändring av särskiljningsförmågan)

(2020/C 339/26)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Austria Tabak GmbH (Wien, Österrike) (ombud: advokaterna J. L. Gracia Albero och R. Ahijón Lana)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: J. Ivanauskas och V. Ruzek)

Motpart vid överklagandenämnden, tillika intervenient vid tribunalen: Mignot & De Block BV (Eindhoven, Nederländerna) (ombud: advokat S. Körber)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av första överklagandenämnden vid EUIPO den 16 september 2019 (ärende R 1665/2018-4), angående ett upphävandeförfarande mellan Mignot & De Block och Austria Tabak.

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Austria Tabak GmbH ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 45, 10.2.2020.

Tribunalens beslut av den 3 juli 2020 – Falqui och Poggiolini mot Europaparlamentet

(Mål T-347/19 och T-348/19) (1)

(Talan om ogiltigförklaring - Institutionell rätt - Enhetlig stadga för Europaparlamentets ledamöter - Ledamöter av Europaparlamentet valda i italienska valkretsar - Ufficio di Presidenza della Camera dei deputati (Deputeradekammarens presidium, Italien) beslut nr 14/2018 om pensioner - Ändring av pensionsbeloppet - Uppenbart att talan ska avvisas)

(2020/C 339/27)

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Sökande: Enrico Falqui (Florens, Italien), Danilo Poggiolini (Rom, Italien) (ombud: advokaterna F. Sorrentino och A. Sandulli)

Svarande: Europaparlamentet (ombud: S. Seyr och S. Alves)

Saken

Talan grundad på artikel 263 FEUF med yrkande om ogiltigförklaring av det meddelande som, för respektive sökande, upprättats den 11 april 2019 av chefen för ”Enheten för ledamöternas löner och sociala rättigheter” vid parlamentets generaldirektorat för finans angående justeringen av deras pensioner till följd av ikraftträdandet den 1 januari 2019 av beslut nr 14/2018 från Ufficio di Presidenza della Camera dei deputati (Deputeradekammarens presidium, Italien).

Avgörande

1)	Det är uppenbart att talan i respektive mål ska avvisas.

2)	Enrico Falqui och Danilo Poggiolini ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Europaparlamentets rättegångskostnader.

---

(1)  EUT C 263, 5.8.2019

Tribunalens beslut av den 3 juli 2020 – Tognoli m.fl. mot parlamentet

(Förenade målen T--395/19, T-396/19, T-405/19, T-408/19, T-419/19, T-423/19, T-424/19, T-428/19, T-433/19, T-437/19, T-443/19, T-455/19, T-458/19T–462/19, T-464/19, T-469/19 och T-477/19) (1)

(Talan om ogiltigförklaring - Institutionell rätt - Enhetlig stadga för Europaparlamentets ledamöter - Ledamöter av Europaparlamentet valda i italienska valkretsar - Ufficio di Presidenza della Camera dei deputati (Deputeradekammarens presidium, Italien) beslut nr 14/2018 om pensioner - Ändring av pensionsbeloppet - Uppenbart att talan ska avvisas)

(2020/C 339/28)

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Sökande: Carlo Tognoli (Milano, Italien) och 19 andra sökande, vilkas namn är angivna i bilagan till beslutet (ombud i målen: T-395/19, T-396/19, T-419/19, T-423/19, T-424/19, T-428/19, T-433/19, T-437/19, T-455/19, T-458/19–T-462/19, T-464/19, T-469/19 och T-477/19: advokaten M. Merola, ombud i målen T-405/19, T-408/19 och T-443/19: advokaterna M. Merola och L. Florio)

Svarande: Europaparlamentet (ombud: S. Seyr och S. Alves)

Saken

Talan grundad på artikel 263 FEUF med yrkande om ogiltigförklaring av det meddelande som, för respektive sökande, upprättats den 11 april 2019 av chefen för ”Enheten för ledamöternas löner och sociala rättigheter” vid parlamentets generaldirektorat för finans angående justeringen av deras pensioner till följd av ikraftträdandet den 1 januari 2019 av beslut nr 14/2018 från Ufficio di Presidenza della Camera dei deputati (Deputeradekammarens presidium, Italien).

Avgörande

1)	Det är uppenbart att talan i respektive mål ska avvisas.

2)	Carlo Tognoli och de övriga sökande, vilkas namn är angivna i bilagan, ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Europaparlamentets rättegångskostnader.

---

(1)  EUT C 280, 19.8.2019.)

Talan väckt den 23 juli 2020 – DD mot FRA

(Mål T-470/20)

(2020/C 339/29)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: DD (ombud: advokaterna A. Blot och L. Levi)

Svarande: Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA)

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det beslut som meddelades av FRA:s direktör den 11 november 2019 att vidta en disciplinär sanktionsåtgärd bestående i att DD entledigades från sin tjänst, med verkan från och med den 15 november 2019;

—	ogiltigförklara, om så erfordras, det beslut som meddelades av FRA:s direktör den 15 april 2020 och som delgavs samma dag, att avslå DD:s klagomål mot ovannämnda beslut den 16 december 2019;

—	ersätta DD för den ekonomiska och ideella skada som DD åsamkats, och

—	förplikta FRA att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden två rättsliga grunder. Den första grunden avser materiella och handläggningsrelaterade spörsmål medan den andra grunden avser proportionalitetsprincipen.

Materiella spörsmål

1.	Första materiella delgrunden: Felaktig rättstillämpning och uppenbart felaktig bedömning – Åsidosättande av rättssäkerhetsprincipen – Åsidosättande av 7 § punkt 1 i Österrikes upphovsrättslag – Åsidosättande av artikel 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna

2.	Andra materiella delgrunden: Åsidosättande av principen om god förvaltning och omsorgsprincipen – Åsidosättande av oskuldspresumtionen – Bevisbörda – Underlåtenhet att utreda de faktiska omständigheterna – Skyldighet att vidta välavvägda åtgärder

3.	Tredje materiella delgrunden: Direktören, i sin egenskap av tillsättningsmyndighet, underlät att agera objektivt, neutralt och opartiskt – Åsidosättande av oskuldspresumtionen – Maktmissbruk

4.

Fjärde materiella delgrunden: Uppenbart felaktig bedömning — i. DD:s påstådda åsidosättande av artikel 11 i tjänsteföreskrifterna vinner inte stöd i sakomständigheterna. — ii. DD:s påstådda åsidosättande av artikel 12 i tjänsteföreskrifterna vinner inte stöd i sakomständigheterna. — iii. DD:s påstådda åsidosättande av artikel 21 i tjänsteföreskrifterna vinner inte stöd i sakomständigheterna.

DD har vidare åberopat följande handläggningsrelaterade oegentligheter:

1.	Första handläggningsrelaterade delgrunden: Det fanns inte ens vid ett första påseende några bevis som motiverade att ett utredningsärende inleddes; disciplinförfarandet inleddes på ett rättsvidrigt sätt.

2.

Andra handläggningsrelaterade delgrunden: Utredaren underlät att vidta åtgärder inom ramen för sina befogenheter – Svaranden har åsidosatt artikel 4.2 och artikel 7.6 i FRA:s beslut nr 2013/01, (1) artiklarna 4.1 a, 4.1 b, 4.1 c, 4.1 d och 5.1 a i förordning (EU) 2018/1725, (2) och – innan förordning 2018/1725 blev tillämplig, artiklarna 4.1 a, 4.1 b, 4.1 c, 4.1 d och 5.1 a i förordning (EG) nr 45/2001 (3) – Åsidosättande av verkningarna av en dom om ogiltigförklaring.

3.	Tredje handläggningsrelaterade delgrunden: Utredaren underlät att handlägga ärendet på ett opartiskt, neutralt och objektivt sätt.

4.	Fjärde handläggningsrelaterade delgrunden: Åsidosättande av sökandens rätt till försvar, särskilt av dennes rätt att yttra sig – Åsidosättande av artiklarna 1 och 2 i bilaga IX till tjänsteföreskrifterna samt av artikel 12 i tjänsteföreskrifterna.

5.	Femte handläggningsrelaterade delgrunden: Åsidosättande av principen om god förvaltning och omsorgsprincipen – Åsidosättande av skälig handläggningstid och av artikel 22 i bilaga IX till tjänsteföreskrifterna.

Vidare gör DD gällande, såsom en alternativ rättslig grund, att proportionalitetsprincipen har åsidosatts.

---

(1)  Beslut om hur utredningar och disciplinförfaranden ska handläggas.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 2018, s. 39).

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 2001, s. 1).

Överklagande ingett den 5 augusti 2020 – Diego mot EUIPO — Forbo Financial Services (WOOD STEP LAMINATE FLOORING)

(Mål T-498/20)

(2020/C 339/30)

Överklagandet är avfattat på ungerska

Parter

Klagande: Diego Kereskedelmi és Szolgáltató Kft. (Dabas, Ungern) (ombud: advokaten P. Jalsovszky)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: Forbo Financial Services AG (Baar, Schweiz)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Varumärkessökande: Klaganden vid tribunalen

Omtvistat varumärke: EU-figurmärket WOOD STEP LAMINATE FLOORING – Registreringsansökan nr 17675802

Förfarande vid EUIPO: Invändningsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av första överklagandenämnden vid EUIPO den 4 juni 2019 (ärende R 1630/2019-1)

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet,

—	fastställa att det inte föreligger någon risk för förväxling av varumärkena STEP och WOOD STEP Laminate Flooring,

—	ålägga EUIPO att registrera det omtvistade varumärket,

—	ålägga EUIPO att avslå invändningen, och

—	förplikta den tappande parten att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder

—	Åsidosättande av artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

—	Åsidosättande av artikel 7.1 b, c och d i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

—	Åsidosättande av artikel 8.1 a och b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

—	Åsidosättande av artikel 26.2 FEUF.

—	Åsidosättande av artiklarna 34 och 35 FEUF.

Talan väckt den 15 augusti 2020 – Uno mot kommissionen

(Mål T-514/20)

(2020/C 339/31)

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Sökande: Uno Organización Empresarial de Logística y Transporte (Coslada, Spanien) (ombud: advokaten J. Piqueras Ruiz)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara Europeiska kommissionens beslut C (2020) 3108 final av den 14 maj 2020 om det statliga stödet SA.50872 (2020/NN) – Ersättning till Correos för tillhandahållandet av samhällsomfattande tjänster, 2011–2020, och följaktligen,

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Grunderna och huvudargumenten liknar dem i mål T-513/20, Asempre mot kommissionen.

Överklagande ingett den 17 augusti 2020 – Mandelay mot EUIPO – Qx World (QUEST 9)

(Mål T-516/20)

(2020/C 339/32)

Överklagandet är avfattat på engelska

Parter

Klagande: Mandelay Magyarország Kereskedelmi Kft. (Mandelay Kft.) (Szigetszentmiklós, Ungern) (ombud: advokaterna V. Luszcz, C. Sár och É. Ulviczki)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: Qx World Kft. (Budapest, Ungern)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Varumärkessökande: Klaganden

Omtvistat varumärke: Ansökan om registrering av EU-ordmärket QUEST 9 – Registreringsansökan nr 17 885 953

Förfarande vid EUIPO: Invändningsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av andra överklagandenämnden vid EUIPO den 3 juni 2020 i ärende R 1900/2019-2

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet,

—	förplikta EUIPO att ersätta klagandens rättegångskostnader i förevarande förfarande och i förfarandet vid överklagandenämnden, och

—	i händelse av en intervenering, förplikta intervenienten att ersätta klagandens rättegångskostnader i förevarande förfarande och i förfarandet vid överklagandenämnden.

Grunder

—	Åsidosättande av artikel 8.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

—	Åsidosättande av artikel 95 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

—	Åsidosättande av artikel 97 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

—	Åsidosättande av väsentliga formföreskrifter.

—	Åsidosättande av motiveringsskyldigheten.

Överklagande ingett den 17 augusti 2020 – VF International mot EUIPO – National Geographic Society (NATIONAL GEOGRAPHIC)

(Mål T-517/20)

(2020/C 339/33)

Överklagandet är avfattat på engelska

Parter

Klagande: VF International Sagl (Stabio, Schweiz) (ombud: advokaten T. van Innis)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: National Geographic Society (Washington, District of Columbia, Förenta staterna)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Innehavare av det omtvistade varumärket: Motparten vid överklagandenämnden

Omtvistat varumärke: EU-ordmärket ”NATIONAL GEOGRAPHIC” – Registreringsansökan nr 9 419 731

Förfarande vid EUIPO: Upphävandeförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av första överklagandenämnden vid EUIPO den 21 maj 2020 i ärende R 1665/2019-1

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

—	förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna.

Grund

—	Åsidosättande av artikel 8.4 i förordning (EU) 2017/1001.

Överklagande ingett den 17 augusti 2020 – VF International mot EUIPO – National Geographic Society (NATIONAL GEOGRAPHIC)

(Mål T-518/20)

(2020/C 339/34)

Överklagandet är avfattat på engelska

Parter

Klagande: VF International Sagl (Stabio, Schweiz) (ombud: advokat T. van Innis)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: National Geographic Society (Washington, District of Columbia, Förenta staterna)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Innehavare av det omtvistade varumärket: Klaganden / Motparten vid överklagandenämnden

Omtvistat varumärke: EU-figurmärket ”NATIONAL GEOGRAPHIC” i gult och svart – Registreringsansökan nr 2 148 799

Förfarande vid EUIPO: Upphävandeförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av första överklagandenämnden vid EUIPO den 21 maj 2020 i ärende R 1664/2019-1

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

—	förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna.

Grund

—	Åsidosättande av artikel 8.4 i förordning (EU) 2017/1001.

Överklagande ingett den 18 augusti 2020– Setarcos Consulting mot EUIPO (Blockchain Island)

(Mål T-523/20)

(2020/C 339/35)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: Setarcos Consulting Ltd. (Sliema, Malta) (ombud: advokaten S. Stafylakis)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Omtvistat varumärke: Ansökan om registrering av EU-ordmärket Blockchain Island – Registreringsansökan nr 18 027 834

Överklagat beslut: Beslut meddelat av femte överklagandenämnden vid EUIPO den 9 juni 2020 i ärende R 2806/2019-5

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

—	förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna för förfarandet vid tribunalen och överklagandenämnden.

Grund

—	Åsidosättande av artikel 7.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

Överklagande ingett den 12 augusti 2020 – Devin mot EUIPO – Haskovo Chamber of Commerce and Industry (DEVIN)

(Mål T-526/20)

(2020/C 339/36)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Devin EAD (Devin, Bulgarien) (ombud: B. Van Asbroeck, G. de Villegas och C. Haine, advokater)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: Haskovo Chamber of Commerce and Industry (Haskovo, Bulgarien)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Innehavare av det omtvistade varumärket: Klaganden

Omtvistat varumärke: EU-ordmärket ”DEVIN” – EU-varumärke nr 9 408 865

Förfarande vid EUIPO: Upphävandeförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av första överklagandenämnden vid EUIPO den 28 maj 2020 i ärende R 2535/2019-1

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

—	förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna.

Grund

—	Åsidosättande av artikel 59.1 a, jämförd med artikel 7.1 c och 7.3 alternativt artikel 59.2, i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

—	Åsidosättande av artikel 59.1 a, jämförd med artikel 7.1 f, i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

—	Åsidosättande av artikel 59.1 a, jämförd med artikel 7.1 g, i Europarlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

Talan väckt den 18 augusti 2020 – Kočner mot Europol

(Mål T-528/20)

(2020/C 339/37)

Rättegångsspråk: slovakiska

Parter

Sökande: Marián Kočner (Bratislava, Slovakien) (ombud: advokaterna M. Mandzák och M. Para)

Svarande: Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol)

Yrkanden

Sökandena yrkar att tribunalen ska

—	förplikta svaranden att betala sökanden 100 000 euro, och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Talan avser en ansökan enligt artikel 268 FEUF om skadestånd på grundval av utomobligatoriskt ansvar, avseende skada som orsakats sökanden till följd av två skadevållande händelser. Enligt sökanden består den första skadevållande händelsen i svarandens behandling av sökandens personuppgifter som skett utan tillstånd från en domstol eller oberoende rättsligt organ genom förvärv och extrahering av uppgifter från mobiltelefoner, samt i dataläckage från svarandens lokaler (den första skadevållande händelsen). Den andra skadevållande händelsen påstås bestå i det faktum att svaranden sammanställde en officiell rapport där det uppgavs att sökanden är uppförd i de så kallade ”Mafiánsky zoznamy” (Mafialistorna).

Till stöd för sin talan åberopar sökanden två grunder.

1.

Den första grunden avser svarandens rättsstridiga beteende som består i läckage av sökandens personuppgifter som innehas av svaranden, vilket utgör svarandens ansvar enligt artikel 38.7 i förordning nr 2016/794 (1). När det gäller dataläckage från säkra mobiltelefoner inträffade ett intrång i rättigheter som skyddas enligt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, varvid sökanden vållades ideell skada som orsakades av den första skadevållande händelsen. Denna skada uppskattas av sökanden till 50 000 euro i förhållande till denna skadevållande händelse.

2.

Den andra grunden avser på sökandens klassificering i de så kallade ”Mafiánsky zoznamy”. Dessa listor regleras inte av någon lagstiftning, varken på unionsnivå eller på nationell nivå, av Republiken Slovakien eller av någon annan EU-medlemsstat, och klassificeringen av sökanden utgör en uttrycklig överträdelse genom rättsstridig behandling av personuppgifter. Dessa listor innebär ett uppenbart intrång i rättigheter som skyddas av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, med beaktande av rättspraxis från Europeiska unionens domstol och Europadomstolen. Sökanden hävdar att han ådrog sig en ideell skada som orsakats av den andra skadevållande händelsen och som sökanden uppskattar till 50 000 euro.

---

(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794 av den 11 maj 2016 om Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) och om ersättande och upphävande av rådets beslut 2009/371/RIF, 2009/934/RIF, 2009/935/RIF, 2009/936/RIF och 2009/968/RIF (EUT L 135, 24.5.2016, s. 53).

Talan väckt den 21 augusti 2020 – LR mot EIB

(Mål T-529/20)

(2020/C 339/38)

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Sökande: LR (ombud: advokaten Á. Gómez de la Cruz Pérez)

Svarande: Europeiska investeringsbanken (EIB)

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara EIB:s beslut av den 9 januari 2020, genom vilket EIB avslog sökandens begäran om flyttningsbidrag i anledning av att vederbörande flyttat när anställningsförhållandet med EIB upphört, och beslutet av den 15 maj 2020 om avslag på sökandens klagomål av den 19 februari 2020 avseende EIB:s beslut av den 9 januari 2020,

—	ogiltigförklara EIB:s beslut av den 15 maj 2020 att avslå sökandens begäran av den 19 februari 2020 att tillerkänna honom rätt till flyttningsbidrag om Europeiska unionens tribunal eller Europeiska unionens domstol finner att sökandena i målet T-387/19, DF och DG/BEI har en sådan rätt,

—	förplikta EIB att betala flyttningsbidraget, jämte dröjsmålsränta baserad på Europeiska centralbankens ränta plus två procentenheter, fram till dess flyttningsbidraget utbetalats, och

—	förplikta EIB att ersätta samtliga rättegångskostnader.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fem grunder.

1.	Första grunden: Uppenbart felaktig rättstillämpning. — Sökanden hävdar härvidlag att EIB:s nya tolkning sedan 2017 av det undantag som återfinns i artikel 13.1 i EIB:s administrativa bestämmelser utgör en uppenbart felaktig rättstillämpning och strider mot EIB:s egna rättsakter.

2.

Andra grunden: Åsidosättande av skyldigheten att överlägga med arbetstagarrepresentanterna. — Sökanden gör gällande att den nya tolkningen är att se som ett dolt lagstiftningsförfarande, som genomförts av ett obehörigt organ vilket inte har iakttagit vare sig riktlinjerna eller förfarandena, och organet inte har överlagt med arbetstagarrepresentanterna.

3.	Tredje grunden: Åsidosättande av proportionalitetsprincipen, principen om förvärvade rättigheter, principen om berättigade förväntningar och avsaknad av övergångsordning.

4.	Fjärde grunden: Åsidosättande av icke-diskrimineringsprincipen.

5.	Femte grunden: Åsidosättande av skyldigheten att skydda och principen om god förvaltningssed.

Överklagande ingett den 21 augusti 2020 – Wolf Oil mot EUIPO – Rolf Lubricants

(Mål T-531/20)

(2020/C 339/39)

Överklagandet är avfattat på engelska

Parter

Klagande: Wolf Oil Corp. (Hemiksem, Belgien) (ombud: advokaterna T. Heremans och L. Depypere)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet

Motpart vid överklagandenämnden: Rolf Lubricants GmbH (Leverkusen, Tyskland)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Innehavare av det omtvistade varumärket: Motparten vid överklagandenämnden

Omtvistat varumärke: Internationell registrering som designerar Europeiska unionen av figurmärket ROLF – Internationell registrering som designerar Europeiska unionen nr 1 286 835

Förfarande vid EUIPO: Invändningsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av femte överklagandenämnden vid EUIPO den 4 juni 2020 i ärende R 1958/2019-5

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet, eller alternativt

—	ändra det angripna beslutet på så sätt att sökandens överklagande, och följaktligen även invändningen, bifalles, och

—	förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder

—	Åsidosättande av artikel 94.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2017/1001.

—	Åsidosättande av artikel 95.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2017/1001.

—	Åsidosättande av artikel 8.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2017/1001.

Överklagande ingett den 27 augusti 2020 – Stada Arzneimittel mot EUIPO – Pfizer (RUXIMBLIS)

(Mål T-452/20)

(2020/C 339/40)

Överklagandet är avfattat på tyska

Parter

Klagande: Stada Arzneimittel AG (Bad Vilbel, Tyskland) (ombud: advokaterna J.-C. Plate och R. Kaase)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: Pfizer Inc. (New York, New York, Förenta staterna)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Varumärkessökande: Klaganden

Omtvistat varumärke: EU-ordmärket ”RUXIMBLIS” – Registreringsansökan nr 17 865 738

Förfarande vid EUIPO: Invändningsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av fjärde överklagandenämnden vid EUIPO den 16 juni 2020 i ärende R 1877/2019-4

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

—	förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna samt kostnaderna i förfarandet vid överklagandenämnden.

Grund

—	Åsidosättande av artikel 8.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.