1.

Utbrottet av covid-19-pandemin har enorma effekter på folkhälsan, den ekonomiska verksamheten, sysselsättningen och samhällslivet världen över.

2.

Att rädda liv och skydda människors hälsa har fortfarande absolut högsta prioritet i kampen mot covid-19-pandemin.

3.

För att hejda spridningen av covid-19 har medlemsstaterna vidtagit olika åtgärder beroende på i vilket skede av epidemin de befinner sig och beroende på andra särskilda omständigheter. Idrottssektorn har i samarbete med offentliga myndigheter reagerat snabbt och synligt. Idrottssektorn har bidragit till att förhindra spridningen av viruset i ett tidigt skede av utbrottet genom olika åtgärder och rekommendationer som riktar sig till samtliga relevanta berörda aktörer inklusive idrottsorganisationer och idrottsorganisationer, idrottare, tränare, idrottspersonal och frivilliga, samt till publik och allmänhet.

4.

Samtidigt har idrottssektorn drabbats hårt av pandemin, även ekonomiskt (1). Covid-19-pandemin har förödande konsekvenser på alla nivåer i hela sektorn, särskilt för idrottsorganisationer och idrottsklubbar, ligor, träningsanläggningar, idrottare, tränare, idrottspersonal, frivilliga inom idrottsrörelsen och idrottsrelaterade företag (2), bland annat arrangörer av idrottsevenemang och sportmedier.

5.

Hälsomyndigheternas sanitära åtgärder och rekommendationer om social distansering får konsekvenser för antidopningsorganisationerna och hindrar dem från att genomföra dopningskontroller. Detta kan påverka möjligheterna att skydda idrottens integritet.

6.

Den växande oron för den globala spridningen av viruset har lett till officiella beslut om att ställa in eller skjuta upp idrottsevenemang och idrottstävlingar över hela världen (3). Idrottsaktiviteter på alla nivåer har begränsats, avbrutits eller stoppats, liksom idrottsorganisationers och idrottsklubbars vanliga verksamhet.

7.

Det har också varit nödvändigt för människor att anpassa sin vardag. Att stanna hemma och arbeta hemifrån, social distansering och begränsade möjligheter till regelbunden fysisk aktivitet kan vara mycket skadligt för medborgarnas allmänna välbefinnande. Erfarenheterna av fullständig och delvis nedstängning har visat att det är viktigt för den fysiska och psykiska hälsan att erbjuda möjligheter att utöva idrott och upprätthålla fysisk aktivitet under dessa aldrig tidigare skådade omständigheter då vi håller oss hemma eller arbetar hemifrån (4).

8.

Det kan krävas ytterligare insatser på lokal, nationell, regional och europeisk nivå för att skydda och stödja idrottssektorn och upprätthålla idrottens bidrag till människors fysiska och psykiska hälsa (5) och till samhällsutvecklingen såväl under den pågående pandemin som i samband med strategierna för att lätta på restriktionerna och återuppta verksamheten efter pandemin.

9.

Vid hälsokriser krävs solidaritet och ömsesidig förståelse på alla nivåer – mellan människor, idrottsrörelsen, den privata sektorn, medlemsstaterna, EU och internationella institutioner inom olika sektorer – för att samhället ska hålla sig aktivt och friskt.

10.

Man bör erkänna och främja idrottens roll i samhället och dess förmåga att bidra till människors välbefinnande under covid-19-krisen, särskilt idrottsorganisationers och idrottares alla olika sätt att verka som positiva förebilder (6) och tränares hängivna arbete med innovativa verktyg, plattformar och nya och flexibla träningsmetoder.

11.

På grund av kraven på social distansering bör särskild uppmärksamhet ägnas åt möjligheterna för personer som vanligtvis utövar inomhus-, kontakt- och lagidrott att vara fysiskt aktiva. Eftersom fokus ligger på att utöva idrott i hemmet eller på egen hand under covid-19-pandemin är det viktigt att i samarbete med idrottsrörelsen bedöma de möjliga effekterna av krisen på medborgarnas fysiska aktivitet och idrottsklubbarnas utövande av idrott samt frivilligas engagemang.

12.

På idrottsområdet har EU:s medlemsstater, mot bakgrund av sina nationella omständigheter och effekterna av covid-19-pandemin, vidtagit olika åtgärder för att stödja idrottssektorn och motivera människor att fortsätta vara fysiskt aktiva.

13.

EU:s medlemsstater står under dessa osäkra och föränderliga omständigheter inför liknande utmaningar. De har därför insett vikten av att samarbeta och utbyta information om situationen i respektive land, bland annat om vilka åtgärder som vidtagits för att mildra de negativa konsekvenserna av covid-19-pandemin, för att idrottare ska kunna träna och för att andra människor ska kunna hålla sig fysiskt aktiva. Utbyte av idéer om potentiella strategier för att lätta på restriktionerna och återuppta verksamheten och åtgärder för att på ett framgångsrikt sätt återaktivera idrottssektorn är exempel på hur gemensamt arbete kan skapa ett mervärde.

14.

För att ytterligare lösa de problem som uppstått inom idrottssektorn till följd av covid-19-pandemin krävs ett brett sektorsövergripande samarbete (7). I detta sammanhang bör samarbete uppmuntras på alla nivåer och mellan alla berörda aktörer, även idrottsrörelsen.

15.

Idrottssektorns verksamhet måste återupptas under säkra och trygga förhållanden för alla berörda parter. Lättnaderna i de särskilda åtgärder som vidtagits inom idrottssektorn för att hejda spridningen av covid-19 bör ske försiktigt och gradvis, omfatta en bedömning av potentiella risker så att man undviker att åtgärderna för att begränsa spridningen upphävs för tidigt.

16.

Eftersom idrott och fysisk aktivitet spelar en viktig roll under covid-19-krisen och med säkerhet kommer att ha en ännu viktigare roll i det efterpandemiska samhället är nationella och europeiska återhämtningsprogram relevanta för idrottssektorns framtid.

17.

Med tanke på idrottens förmåga att bidra till ömsesidig förståelse mellan européer, och med beaktande av den epidemiologiska situationen i medlemsstaterna, bör fri rörlighet och rörlighet för våra idrottare, tränare och supportrar återupprättas på ett säkert, och om möjligt, samordnat sätt, med beaktande av idrottens specifika karaktär.

18.

Unionens relevanta institutioner skulle inom ramen för sina respektive befogenheter kunna komplettera de nationella ansträngningarna att tillhandahålla det stöd som behövs för att mildra effekterna av covid-19-pandemin inom idrottssektorn.

19.

Säkerställa lämplig vägledning, stödja återhämtningen och främja en fortsatt hållbar utveckling av idrottssektorn.

20.

Främja möjligheterna att tillhandahålla stöd till idrottssektorn genom tillgängliga och stödberättigande EU-program och EU-fonder, inbegripet Erasmus+, Europeiska solidaritetskåren, de sammanhållningspolitiska fonderna och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

21.

Undersöka möjligheterna inom ramen för de relevanta övergripande åtgärderna och initiativen, inbegripet investeringsinitiativet mot effekter av coronaviruset (CRII), investeringsinitiativet mot effekter av coronaviruset plus (CRII+), det tillfälliga stödet för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (SURE) och den tillfälliga ramen för statligt stöd, liksom andra EU-initiativ för återhämtning i enlighet med nationella prioriteringar och i samarbete med relevanta organ. Utbyte av erfarenheter och bästa praxis när det gäller stöd till idrottssektorn bör organiseras på olika sätt, t.ex. genom peer learning eller möten med berörda medlemsstater.

22.

Uppmuntra att de vanliga finansieringsprogram och finansieringsinitiativ för idrott som redan finns på nationell och lokal nivå fortlöper, särskilt för idrottsorganisationer på gräsrotsnivå.

23.

Främja den roll och det värde som idrott och fysisk aktivitet har i fråga om att bidra till människors fysiska och psykiska hälsa, särskilt under och efter krisperioder som covid-19-pandemin.

24.

I samarbete med idrottsrörelsen stärka synergierna med sektorerna för ekonomi och entreprenörskap, innovation, utbildning och ungdomsarbete i syfte att skapa nya möjligheter för idrottare och alla andra människor att vara fysiskt aktiva, bland annat genom att använda digitala verktyg.

25.

Främja sektorsövergripande samarbete och samråd inom områden som är relevanta för idrott på alla nivåer, bland annat med idrottsrörelsen, den idrottsrelaterade företagssektorn och andra berörda aktörer, för att på ett effektivt sätt hantera de svårigheter som idrottssektorn står inför på grund av covid-19-pandemin och stärka idrottens ställning i samhället.

26.

Främja solidaritet mellan idrottsförbund, klubbar, organisationer och idrottare för att bidra till en hållbar återhämtning och vidareutveckling av idrottssektorn och erkänna den europeiska idrottsmodellen (8) som ett sådant exempel som bygger på ett solidaritetssystem.

27.

Främja idrottens och den fysiska aktivitetens roll som ett verktyg för ekonomisk och social utveckling mot ett hälsosammare och aktivare samhälle (9). I detta sammanhang öka medvetenheten om bästa praxis, framhålla idrottens och den fysiska aktivitetens fulla potential för territoriell utveckling och på lämpligt sätt använda finansieringskanaler, till exempel de sammanhållningspolitiska fonderna, för att stärka idrottens motståndskraft i framtiden.

28.

Fortsätta att regelbundet utbyta information, idéer och erfarenheter för att identifiera och genomföra god praxis och möjliggöra gemensamt arbete med strategierna för lätta på covid-19-restriktionerna och återuppta verksamheten efter pandemin samt för att förebygga och förbereda sig för framtida kriser, så att man kan säkerställa hållbar utveckling och motståndskraft inom EU:s idrottssektor.

29.

Fortsätta att regelbundet utbyta information om möjligheter till flexibla arrangemang för genomförandet av Erasmus+: idrottsprojekt inom ramen för covid-19-krisen, med beaktande av de olika nationella förhållandena och ger möjligheter i framtida årliga program och ansökningsomgångar till stöd för återhämtningen inom idrottssektorn.

30.

Överväga möjligheten och relevansen av att införa fler flexibilitetsmekanismer i framtida finansieringsprogram på idrottsområdet och på så sätt göra det möjligt för EU att reagera snabbt på konsekvenserna av covid-19-krisen och eventuella framtida svåra situationer.

31.

Presentera och sprida ytterligare information och regelbundna uppdateringar till medlemsstaterna om möjligheterna att stödja idrottssektorn för att mildra konsekvenserna av covid-19-pandemin, bland annat genom övergripande åtgärder, såsom CRII, CRII+ samt andra av EU:s återhämtningsinitiativ och lämpliga finansieringsmekanismer, och underlätta utbytet av erfarenheter om genomförandet av mekanismer som finns tillgängliga för idrottssektorn.

32.

Sprida information om hälsofrämjande fysisk aktivitet och främja kampanjer, till exempel #BeActive (10), för att motivera människor att hålla sig fysiskt aktiva, vid behov i samarbete med relevanta organ som Världshälsoorganisationen (WHO).

33.

Undersöka och analysera effekterna av covid-19-krisen i samarbete med medlemsstaterna och göra resultaten tillgängliga inför utarbetandet av nästa EU-arbetsplan för idrott.

34.

Då så är lämpligt stödja insamling och analys av data och information om deltagande i idrott och effekterna av covid-19, med hjälp av Eurobarometer och Eurostat.

35.

Stödja sektorsövergripande samarbete mellan idrottssektorn och andra relevanta sektorer (11), särskilt om användning av innovativa och digitala verktyg för att göra idrotten mer motståndskraftig mot eventuella framtida kriser.

36.

Inleda en dialog med medlemsstaterna och idrottsrörelsen om framtida verksamhet som kopplar samman idrott och hälsa inom ramen för Europeiska idrottsveckan, uppföljningen av Tartu Call for a Healthy Lifestyle (Tartu-uppropet för en hälsosam livsstil) och andra relevanta idrottsevenemang och aktiviteter.

37.

Inleda en dialog med europeiska och internationella idrottsförbund och medlemsstaterna för att diskutera möjligheterna att på ett säkert sätt fortsätta med större internationella idrottsevenemang.

38.

Följa riktlinjerna från WHO, ECDC (12) och de nationella hälsomyndigheterna för förebyggandet och spridningen av covid-19 när det gäller protokollen för återupptagande av idrott.

39.

Motivera idrottare och andra människor att utöva idrott och fortsätta att hålla sig fysiskt aktiva på ett säkert sätt under exempellösa och exceptionella omständigheter.

40.

Uppmuntra alla att fortsätta att stödja idrottssektorn genom att överväga möjligheter att behålla sina medlemskap och biljetter till idrottsevenemang som kan flyttas till en annan tidpunkt.

41.

Undersöka möjliga lösningar för att uppdatera de nationella evenemangskalendrarna för idrott, samtidigt som hänsyn tas till de europeiska och nationella evenemangskalendrarna.