14.4.2020

Europeiska unionens officiella tidning

C 120/1

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska centralbanken, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och Europeiska investeringsbanken – Årlig strategi för hållbar tillväxt

(COM(2019) 650 final)

(2020/C 120/01)

Föredragande:

Tommaso DI FAZIO

Remiss	Europeiska kommissionen, 6.2.2020
Rättslig grund	Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig sektion	Ekonomiska och monetära unionen, ekonomisk och social sammanhållning
Antagande av sektionen	4.2.2020
Antagande vid plenarsessionen	19.2.2020
Plenarsession nr	550
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	120/1/3

1. Slutsatser och rekommendationer

1.1

EESK välkomnar inriktningen på den årliga tillväxtstrategin för 2020, som bygger på de fyra grundläggande principerna miljö, produktivitet, stabilitet och rättvisa. Kommittén anser i synnerhet att målet om miljömässig hållbarhet, såsom med rätta hävdas i strategin, är ett absolut riktmärke kring vilket man kan förena hela samhällets beslut och insatser och de medel som man kommer att kunna och vilja sätta in för att på ett effektivt sätt arbeta för att uppnå de mål som fastställts för 2030 och miljöneutralitet senast 2050. EESK rekommenderar i detta sammanhang att göra det möjligt att tidigarelägga dem om miljöförstöringsindexen gör detta nödvändigt.

1.2

EESK välkomnar att FN:s 2030-mål för hållbar utveckling tagits med i kommissionens strategiska vision i all ekonomisk politik och sysselsättningspolitik, vilket kommer att bidra till en europeisk social marknadsekonomi för alla och säkerställa att tillväxten blir hållbar, inkluderande och konkurrenskraftig.

1.3

Kommittén är övertygad om att hållbarhet är en viktig del av varje framgångsrik strategi för konkurrenskraft och att EU bör förstärka dess ekonomiska drivkrafter, för att stärka sin globala innovationsställning på grundval av den cirkulära ekonomins modell och övergången till nya hållbara utvecklingsmodeller, och skapa nästa generation av affärsmöjligheter som styrs av efterfrågan på hållbara lösningar.

1.4

EESK välkomnar den aviserade ändringen av den årliga strategin för att komma till rätta med den nuvarande inställningen, som är inriktad på programplanering och mål på kort och medellång sikt, och slutligen införa långsiktiga strategier, vilket är nödvändigt med tanke på de investeringar som krävs för att genomföra strategin för miljömässig hållbarhet genom de komplexa energi- och klimatplaner som medlemsstaterna har utarbetat och kommissionen har godkänt.

1.5

EESK uppmanar kommissionen att i denna strategiska vision ta med behovet av att snabbt utveckla de driftskompatibla smarta infrastrukturnät, både materiella och immateriella, som är nödvändiga för fullbordandet och den hållbara utvecklingen av en väl rustad och sammanhållen inre marknad i syfte att säkerställa en harmonisk och rättvis utveckling för alla.

1.6

EESK ställer sig bakom riktlinjerna i den årliga strategin när det gäller investeringar i de immateriella områdena utbildning och kompetensutveckling, och betraktar dem som fundamentala och avgörande. De utgör investeringar på lång och mycket lång sikt för att förbättra samhället, dess kultur och dess internationella konkurrenskraft.

1.7

EESK ställer sig bakom och stöder målet att utveckla forskning och innovation samt öka anslagen till dessa områden, eftersom det handlar om långsiktiga investeringar av strategisk betydelse för hela EU:s konkurrenskraft på internationell nivå. Detta gäller särskilt sektorer som kännetecknas av modernisering och övergång till ren teknik när det gäller energi, transport och uppvärmning och kylning av byggnader. Detta inbegriper alla industrisektorer, men även jordbruket och tjänstesektorn med hänsyn till den ständigt ökande användningen av innovativ teknik, särskilt digital teknik, artificiell intelligens och 5G-teknik.

1.8

EESK beklagar att kommissionen i sitt meddelande ger begränsat utrymme åt den årliga tillväxtöversikten i EU och nöjer sig med att påpeka att ”de ekonomiska utsikterna på kort sikt överskuggas av betydligt mindre gynnsamma ekonomiska och geopolitiska förutsättningar och hög osäkerhet” och ”investeringarna och den potentiella tillväxten är dock fortfarande lägre än före krisen”. Denna situation skulle också kunna påverkas av om brexit inte går harmoniskt till. Enligt EESK är den främsta prioriteringen att stimulera hållbar tillväxt, särskilt i de svagaste länderna och regionerna, med en stark ökning av BNP i EU i syfte att skapa det välstånd och den välfärd som krävs för att stödja strategin.

1.9

EESK ställer sig under alla omständigheter bakom alla de fastställda strategiska riktlinjerna för tillväxten och för utformningen av den europeiska planeringsterminen 2020. Kommittén ställer sig också bakom de utmaningar som fastställts i fråga om uppnåendet av vart och ett av målen, särskilt beträffande de investeringar som krävs för att genomföra miljöprogram, som enligt den nuvarande stabilitetspakten och dess stränga regler kan göra det svårt att säkerställa en enhetlig tillämpning av energi- och klimatplanerna i medlemsstaterna. Det kan mycket väl hända att målen för miljösanering endast kommer att uppnås av de EU-länder som uppfyller eller överträffar stabilitetspaktens krav, vilket skulle motverka det mål som hela EU måste uppnå och även innebära att man uppnår ett partiellt resultat för hela planeten och avlägsnar sig från ambitionen om att hela EU ska vara ett riktmärke för övriga länder i världen.

1.10

EESK hoppas därför att man ska undersöka och anta åtgärder för att reglera investeringar som, med beaktande av stabilitetspaktens begränsningar eller med undantag från dessa och reglerna om statligt stöd, gör att alla länder kan göra de investeringar som är nödvändiga för att uppnå sina mål som fastställts i de integrerade energi- och klimatplaner som kommissionen har godkänt.

1.11

EESK välkomnar förslaget i strategin för tillväxt 2020 om att använda alla medel och finansiella hävstänger som redan finns tillgängliga genom de nuvarande instrument som föreskrivs i den fleråriga budgetramen för 2021–2027, ett förslag som offentliggjordes vid en presentation inför Europaparlamentet den 15 januari 2020, men efterlyser också en ökning av de finansiella medlen där så krävs för att uppnå målen.

1.12

EESK anser att kommissionen på ett effektivt och proaktivt sätt bör övervaka de resultat som medlemsstaterna ska uppnå på grundval av de överenskomna energi- och klimatplanerna, och främja stödjande åtgärder som snarare syftar till att lösa problem, av såväl finansiell som metodrelaterad art, än till att rikta kritik.

1.13

EESK instämmer i att man behöver stärka stabiliteten och motståndskraften i det finansiella systemet och skärpa reglerna för finansmarknaderna, i syfte att stärka den europeiska valutans internationella roll och att vidta förebyggande åtgärder mot framtida kriser som kan uppstå på andra håll i världen och påverka Europa till följd av globaliseringen. Detta kan göras genom skärpta makrotillsynsregler och andra åtgärder som syftar till att trygga den finansiella stabiliteten i medlemsstaterna. Utöver den pågående processen för att fullborda bankunionen och kapitalmarknadsunionen bör den kommande strategiska översynen av ECB:s penningpolitik (1) särskilt inriktas på att främja ekonomisk tillväxt i euroområdet och stärka eurons internationella roll.

1.14

EESK betonar vikten av att ställa bibehållandet av människors välbefinnande i centrum för strategin för tillväxt 2020 genom att bevara och stärka de sociala framsteg som gör EU världsledande.

1.15

När det gäller den grundläggande pelaren för sociala rättigheter välkomnar EESK att dessa rättigheter bekräftas i strategin för hållbar tillväxt 2020. EESK hoppas att man i målen för den europeiska planeringsterminen ska ägna särskild uppmärksamhet åt jämställdhetsfrågan, inte minst kvinnors rättigheter i arbetslivet, uppnåendet av lika lön, anställningsskydd för kvinnor med barn, bl.a. för att motverka den negativa demografiska utvecklingen, samt åt genomförandet av väsentliga förbättringar av lagstiftningen om skydd av familjen, inklusive förbättringar av mäns föräldraledighet, samt tillhandahållandet av en gynnsam arbetsmiljö för att förebygga alla former av fysiskt och psykiskt våld mot kvinnor. När det gäller jämställdhet bör man också eftersträva en enhetlig och jämlik tillämpning av lagstiftningen om äktenskapsskillnad för att se till att båda makarna alltid har samma rättigheter beträffande sina barn.

1.16

EESK anser att EU bör stärka sin ställning på den internationella arenan för att bevara sitt välstånd, sin säkerhet och de värden som unionen bygger på, och inta en ledande roll på global nivå med stöd av ett fullt, övertygat och enhetligt uppnående av FN:s mål för hållbar utveckling och en regelbaserad multilateral världsordning, med FN i centrum, där man beslutsamt försvarar principerna om demokrati och skydd av planeten, rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna.

1.17

Kommittén är övertygad om att fullbordandet av en väl rustad och sammanhållen inre marknad, med fokus på medborgarnas och företagens behov, kan ge ett viktigt bidrag till tillväxten om det är inriktat på medborgarna och företagen, och bör stå i centrum för en harmonisk och inkluderande europeisk integration som är vitaliserad, uppdaterad och förenlig med den nya tekniken och infrastrukturen på en fullt ut driftskompatibel digital inre marknad. I övergången inom ramen för den europeiska gröna given skulle särskild tonvikt fästas vid den roll som en människocentrerad företagsmodell, såsom socialt företagande, spelar.

1.18

1.19

EESK anser att förverkligandet av den föreslagna strategiska visionen kan innebära risker och motstånd i avsaknad av nya styrmekanismer med förmåga att göra medborgarna och företagen samt de offentliga och privata aktörerna på lokal och regional nivå delaktiga som proaktiva huvudaktörer i en nedifrån och upp-process som kan ge röst och vikt åt de konkreta behoven och utmaningarna på fältet.

1.20

EESK rekommenderar därför nya styrningsstrukturer på de olika nivåerna för att se till att lokalsamhället och det civila samhället deltar och är delaktiga i utformningen och genomförandet av rättvisa åtgärder som är anpassade till de förhållanden som de verkar i.

2. Kommissionens förslag till årlig strategi för hållbar tillväxt 2020

2.1

Behovet av en ny, långsiktig och övergripande strategi för hållbar och inkluderande tillväxt för EU:s framtid – åtföljd av en heltäckande genomförandeplan för att uppnå målen för hållbar utveckling senast 2030 – som omfattar alla aspekter som påverkar det europeiska samhället och EU-medborgarna, företagen och det klimat som de verkar i, industrin och dess konkurrenskraft, från investeringar och offentlig upphandling till handel, kompetens, innovation och stöd till små och medelstora företag, verkar numera vara något som alla är överens om.

2.2

När det gäller EU:s årliga tillväxtöversikt bör medlemsstaterna ta hänsyn till de prioriteringar som kommissionen fastställer i denna när de utarbetar den nationella politik och de nationella strategier som kommer att inlemmas i deras respektive stabilitets- eller konvergensprogram och nationella reformprogram.

2.3

Meddelandet om den årliga tillväxtöversikten för EU 2020 (2) syftar till att återge kommissionens syn på de politiska prioriteringar som medlemsstaterna bör beakta när de utarbetar sin ekonomiska politik för 2020, och bygger på integreringen av FN:s 2030-mål för hållbar utveckling i EU-politiken, särskilt följande:

—	Miljömässig hållbarhet, produktivitetsvinster, rättvisa och makroekonomisk stabilitet som principer i en ny modell för EU:s ekonomiska politik under de kommande åren.

—	Behovet av att utveckla denna nya tillväxtmodell för att på ett effektivt sätt ta itu med de långsiktiga utmaningar som kommer att omdana det europeiska samhället.

—	Skapandet av ett europeiskt politiskt och ekonomiskt ledarskap på global nivå på grundval av den nya modellen som en stimulans för potentiell tillväxt.

—	Balansering på kort och lång sikt av kostnaderna för och nyttan av denna politik och strukturreformerna: fördelning av nyttan och begränsning av kostnaderna för de mest utsatta befolkningsgrupperna.

—	Betydande offentliga och privata investeringar för att maximera synergieffekterna mellan de olika strategiska mål som fastställts, bland annat för att ”investera rekordbelopp i spetsforskning och innovation” samt utbildning och i synnerhet för att ”nå de nuvarande klimat- och energimålen för 2030”.

—

Optimering av EU:s budget 2021–2027 som den centrala faktorn för att förverkliga dessa politiska ambitioner: ”Med utgångspunkt i befintliga och nya mekanismer kommer investeringsplanen för ett hållbart Europa att leda till de investeringar som krävs för att genomföra den europeiska gröna given” och ”en mekanism för en rättvis omställning [som] ska inriktas på de hårdast drabbade regionerna så att ingen hamnar på efterkälken”.

—

Stärkt ekonomisk styrning och demokratiskt ansvarsutkrävande, som måste gå hand i hand: större demokratiskt ansvarsutkrävande inom den europeiska planeringsterminen och mer allmänt kommissionens avsikt att fortsätta dialogen med medlemsstaterna och uppmana dem att involvera de nationella parlamenten, arbetsmarknadens parter och alla andra berörda parter.

2.4

EU och medlemsstaterna måste nu omsätta dem i en strategi och en rad genomförbara åtgärder. För att hållbarhet ska bli en hörnsten i politiken och åtgärderna måste EU-institutionerna, medlemsstaterna och regionerna sammanföra olika verktyg så att alla medborgare kan delta, samtidigt som livskvaliteten och EU-ekonomins konkurrenskraft förbättras.

2.5

I sin resolution av den 30 oktober 2019 betonade EESK behovet av att ”agera på alla nivåer samtidigt och skapa en handlingsdynamik för att ta itu med brådskande ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar” (3) och efterlyste en övergripande hållbarhetsstrategi för EU fram till 2050 i syfte att genomföra FN:s Agenda 2030 (4).

2.6

I denna resolution betonades också följande: ”Detta paradigmskifte förutsätter

—	förändringar i […] styrningen, dvs. särskilda styrningsmekanismer behövs för att åtgärda brådskande problem snabbare och hantera komplicerade frågor; dessa mekanismer skulle koppla samman EU- och medlemsstatsnivån, inte ersätta åtgärder på någondera nivån,

—	[integration av] målen för hållbar utveckling i EU:s ekonomiska och sociala övervaknings- och budgeteringsprocesser.”

—	Möjligheten att ge den europeiska planeringsterminen ”nya, förbättrade, mätbara och kompletterande sociala, ekonomiska och miljömässiga indikatorer för att övervaka och följa alla aspekter av den europeiska pelaren för sociala rättigheter och dess principer samt de 17 målen för hållbar utveckling”.

2.7

Hållbarhet är en viktig del av varje framgångsrik strategi för konkurrenskraft och EU bör förstärka dess ekonomiska drivkrafter, för att stärka sin globala innovationsställning på grundval av den cirkulära ekonomins modell och skapa nästa generation av affärsmöjligheter som styrs av efterfrågan på hållbara lösningar. En stabil ökning av marknadens efterfrågan på hållbara lösningar kräver samstämmighet mellan de politiska mål som är inriktade på hållbarhet.

2.8

I sitt tilläggsyttrande om den årliga tillväxtöversikten 2019 (5) betonade EESK

—	behovet av att öka de offentliga och privata investeringarna, särskilt i social infrastruktur och utbildningsinfrastruktur,

—	anpassningen till FN:s 2030-mål för hållbar utveckling samt planen för energiomställning och klimatet,

—	en intensifiering av strukturreformerna, särskilt för strukturella obalanser och överskott i bytesbalansen,

—	användning av medel för materiella, digitala och miljömässiga investeringar och för utveckling av kompetens och kvalifikationer,

—	den centrala rollen för skyddet av sociala rättigheter, som i den europeiska planeringsterminen bör jämställas med de makroekonomiska och finanspolitiska målen,

—	beskattning som främjar produktiva investeringar och utgifter i den reala ekonomin,

—	samråd med arbetsmarknadens parter i de olika stegen i genomförandet av den europeiska planeringsterminen,

—	undantag från privatisering av nyttigheter av strategisk betydelse.

2.9

På makroekonomisk nivå finns det ”ett tydligt behov av en ny ekonomisk EU-strategi: ett positivt budskap om EU-ekonomins framtida utveckling i den vidare omvärlden som skulle bidra till att öka EU:s motståndskraft mot ekonomiska chocker och dess ekonomiska modells (ekonomiska, sociala och miljömässiga) hållbarhet, och på så sätt återställa förtroende, stabilitet och delat välstånd för alla européer” (6).

2.10

Det behövs ”hållbar och inkluderande tillväxt, minskade skillnader, uppåtgående konvergens, tryggad produktivitetsökning och konkurrenskraft i enlighet med målen i Europa 2020-strategin, goda företags- och investeringsvillkor, arbetstillfällen av god kvalitet och med tillräckliga löner, bekämpning av fattigdom och socialt utanförskap, stabila och hållbara offentliga finanser, en stabil finanssektor och uppnående av målen för hållbar utveckling 2030 och målen i klimatavtalet från Paris” (7).

2.11

I övertygelsen om att en realistisk framtid för EU endast kan baseras på en kombination av en sund ekonomisk grund och en stark social dimension (8) har EESK ”konsekvent förordat uppåtgående konvergens och en mer ändamålsenlig socialpolitik på både EU-nivå och medlemsstatsnivå” (9) med ”en tydlig och samordnad färdplan som fastställer prioriteringar för genomförandet av pelaren och tillämpningen av befintliga sociala rättigheter och normer”. ”Ett nytt europeiskt planeringsterminsförfarande bör uppnå sociala mål inom ramen för övervakningen av sociala obalanser och nya mätbara indikatorer bör införas, tillsammans med riktade landsspecifika rekommendationer på det sociala området” (10).

2.12

Inom ramen för åtgärderna för att stärka den inre marknaden bör man främja skapandet av ”ett lämpligt sammanhang för att utveckla ett flertal företagsformer som klarar av att hantera de utmaningar som samhället står inför”. Det är ”nödvändigt att se till att de olika företagsformerna kan samexistera och integreras, men vart och ett av dessa områden kräver särskild uppmärksamhet när det gäller lagstiftningsåtgärder och offentliga investeringar”, och en ”universallösning” bör avvisas (11).

2.13

EESK har betonat att ”de förändringar som ny teknik, artificiell intelligens och stordata medför för produktionsprocesserna och ekonomin rent generellt kommer även att förändra arbetsmarknaden i grunden” och att det är viktigt att ”dessa förändringsprocesser sker inom ramen för en gynnsam social dialog och med respekt för arbetstagarnas rättigheter och livskvalitet” (12).

3. Allmänna kommentarer

3.1

EESK anser att det är en huvudprioritering att rekommendera en stärkt hållbar ekonomisk tillväxt som skapar nya och hållbara arbetstillfällen och det välstånd som behövs för att stödja investeringar i syfte att öka tillväxten i den totala faktorproduktiviteten i en cirkulär ekonomi, intensifiera strukturreformerna för bättre styrning och större ansvarsskyldighet, särskilt på det digitala området och miljöområdet, samt för utvecklingen av kompetens och kvalifikationer och försvaret av de sociala rättigheter som krävs i den nya modellen med den europeiska gröna given.

3.2

Övergången till en ny utvecklingsmodell bör bygga på konkurrenskraftig hållbarhet som en hörnsten i en framgångsrik europeisk social marknadsekonomi, och även i framtiden bör den fortsätta att utgöra den vägledande principen förutsatt att människor och regioner skyddas från kostnaderna för de förändringar som den oundvikligen kommer att leda till genom investeringar i effektiva och integrerade system för socialt skydd.

3.3

Finanskrisen har visat på vikten av stabilitet och integration på kapital- och finansmarknaderna, där fragmenteringen fortfarande utgör ett hinder för företagens tillväxt och ökade investeringar: ytterligare åtgärder skulle behöva vidtas, särskilt inom finanssektorn, för att återställa marknadens förtroende och förtroendet i alla medlemsstater.

3.4

EU behöver en ny ekonomisk strategi som främjar en kontinuerlig, inkluderande och hållbar ekonomisk utveckling och som erbjuder full och produktiv sysselsättning och anständigt arbete för alla. Kommittén är övertygad om att fullbordandet av en väl rustad och sammanhållen inre marknad, med fokus på medborgarnas och företagens behov, bör stå i centrum för en harmonisk och inkluderande europeisk integration som är vitaliserad, uppdaterad och förenlig med den nya tekniken och infrastrukturen på en fullt ut driftskompatibel digital inre marknad. I övergången inom ramen för den europeiska gröna given skulle särskild tonvikt fästas vid den roll som en människocentrerad företagsmodell, såsom socialt företagande, spelar.

3.5

EESK anser att det – tillsammans med en djupgående administrativ förenkling, en bred digitalisering och en intensiv kapacitetsuppbyggnad av alla berörda aktörer – är nödvändigt att utveckla en stärkt infrastruktur för styrning av den inre marknaden på EU-nivå och nationell nivå, med proaktiv inkludering av medborgarna, konsumenterna och företagen i syfte att främja förenklade och användarvänliga koncept samt genomförande och tillämpning på ett snabbt, öppet och effektivt sätt av inremarknadsreglerna som grund för en framgångsrik omställning till ett digitalt, effektivt, sammanhållet, balanserat och hållbart EU i ekonomiskt, miljömässigt och socialt hänseende.

3.6

Kommittén betonar vad den tidigare sagt beträffande behovet av att ”snarast möjligt överbrygga den infrastrukturella, territoriella och kulturella digitala klyftan, som nu utgör en flaskhals för EU:s ekonomiska och sociala utveckling och en källa till orättvisa i fråga om levnadsvillkor och möjligheter för medborgare och företag” (13).

3.7

I avsaknad av nya styrmekanismer för att göra medborgarna och företagen samt de offentliga och privata aktörerna på lokal och regional nivå delaktiga som proaktiva huvudaktörer i en nedifrån och upp-process som kan ge röst och vikt åt de konkreta behoven och utmaningarna på fältet, anser EESK att förverkligandet av den föreslagna strategiska visionen kan innebära risker och motstånd som kan försena dess genomförande, och rekommenderar EU-institutionerna och de nationella institutionerna att införa nya styrningsstrukturer för att se till att lokalsamhället och det civila samhället deltar och är delaktiga i utformningen och genomförandet av rättvisa åtgärder som är anpassade till de förhållanden som de verkar i.

Bryssel den 19 februari 2020.

Luca JAHIER

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

(1) Inledningsanförande, presskonferens, Christine Lagarde, ECB:s ordförande, den 12 december 2019.

(2) Årlig strategi för hållbar tillväxt (COM(2019) 650 final).

(3) EESK:s resolution om Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs bidrag till kommissionens arbetsprogram 2020 och därefter (EUT C 47, 11.2.2020, s. 1).

(4) Transforming our World: The 2030 Agenda for Sustainable Development.

(5) EUT C 190, 5.6.2019, s. 24.

(6) EESK:s yttrande av den 17 juli 2019 om ”Mot en mer motståndskraftig och hållbar europeisk ekonomi” (EUT C 353, 18.10.2019, s. 23).

(7) EESK:s yttrande av den 17 juli 2019 om ”En ny vision för fullbordandet av Ekonomiska och monetära unionen” (EUT C 353, 18.10.2019, s. 32).

(8) EESK:s yttrande av den 19 oktober 2017 om ”Inverkan av den sociala dimensionen och den europeiska pelaren för sociala rättigheter på EU:s framtid” (EUT C 81, 2.3.2018, s. 145), punkterna 1.2 och 2.2.

(9) T.ex. i följande yttranden: ”Principer för effektiva och tillförlitliga välfärdssystem” (EUT C 13, 15.1.2016, s. 40), ”Inverkan av den sociala dimensionen och den europeiska pelaren för sociala rättigheter på EU:s framtid” (EUT C 81, 2.3.2018, s. 145), och ”Förslag till rådets rekommendation om tillgång till socialt skydd för arbetstagare och egenföretagare” (EUT C 440, 6.12.2018, s. 135).

(10) EESK:s yttrande av den 25 september 2019 om ”Den europeiska pelaren för sociala rättigheter – utvärdering av det ursprungliga genomförandet och rekommendationer för framtiden” (EUT C 14, 15.1.2020, s. 1).

(11) EESK:s yttrande av den 17 juli 2019 om ”Att främja en inre marknad som gynnar företagaranda och innovation” (EUT C 353, 18.10.2019, s. 6), punkterna 1.3 och 1.5.

(12) EESK:s yttrande av den 17 juli 2019 om ”Att främja en inre marknad som gynnar företagaranda och innovation” (EUT C 353, 18.10.2019, s. 6), punkterna 1.3 och 1.5.

(13) EESK:s yttrande av den 18 oktober 2017 om ”Den digitala inre marknaden: halvtidsöversyn” (EUT C 81, 2.3.2018, s. 102), punkt 1.8.

14.4.2020

Europeiska unionens officiella tidning

C 120/7

Yttrande av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Rekommendation till rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet

[COM(2019) 652 final]

(2020/C 120/02)

Föredragande:

Petr ZAHRADNÍK

Remiss	Europeiska kommissionen, 6.2.2020
Rättslig grund	Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig sektion	Sektionen för Ekonomiska och monetära unionen, ekonomisk och social sammanhållning
Antagande av sektionen	4.2.2020
Antagande vid plenarsessionen	19.2.2020
Plenarsession nr	550
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	129/10/17

1. Slutsatser och rekommendationer

1.1

EESK noterar med oro att tillväxten i euroområdets ekonomi avtar, att minskningen av arbetslöshetsnivån successivt avstannar och att det samtidigt uppstår allt fler riskfaktorer som påverkar den ekonomiska prestationsförmågan.

1.2

Trots detta anser EESK att den europeiska gröna given är av grundläggande betydelse för det framtida ekonomiska paradigmet i EU och euroområdet och kan ligga till grund för en grundläggande förändring och bli en vändpunkt. Mycket kommer att bero på vi hanterar denna förändring. Om den hanteras rätt kan den lyfta upp Europa på en ekonomiskt och socialt högre nivå. Ett eventuellt misslyckande kan däremot bli fatalt för EU som helhet.

1.3

Avgörande för den ekonomiska utvecklingen, både ur traditionell synvinkel och om man ser till nyheterna i den europeiska gröna given, är den geografiska klyfta och de skillnader som fortfarande finns inom EU, trots en förhållandevis lyckad konvergens under de senaste åren.

1.4

Med tanke på behovet av att bidra till och påskynda konvergensen instämmer EESK i att den europeiska gröna given kan utgöra en plattform för att främja ett gemensamt europeiskt mervärde.

1.5

EESK konstaterar att situationen i euroområdets finanssektor, dess stabilitet och dess funktionsförmåga har förbättrats trots att riskfaktorer fortfarande kan iakttas, framför allt i vissa medlemsstater.

1.6

Kommittén är övertygad om att de strukturreformer och investeringar som den europeiska gröna given kräver i hög grad kan bidra till att öka det ekonomiska välståndet i euroområdet, även i de medlemsstater som nu har en lägre tillväxtpotential än genomsnittet. På detta sätt kan man stödja konvergensen i euroområdet och EU som helhet.

1.7

EESK framhåller med eftertryck att det kommer att krävas en rejäl mängd finansiella medel för att uppnå målen i den europeiska gröna given och att dessa för närvarande inte är helt säkerställda. Vi är särskilt oroade över att de finansiella medel som föreslås för Fonden och mekanismen för en rättvis omställning är otillräckliga. Nationella offentliga och privata resurser kommer att behöva involveras i processen och man måste skapa en mekanism så att de tilldelas i syfte att uppnå målen i den gröna given.

1.8

EESK betonar det fortsatta behovet av en försiktigt offensiv finanspolitik under den kommande perioden, särskilt med tanke på den förväntade konjunkturavmattningen, detta samtidigt som man bör se till att det råder balans mellan den ekonomiska politiken och de pelare som EMU grundar sig på. Att anta den ”gyllene regeln” för offentliga investeringar skulle bidra till att uppnå dessa mål.

1.9

EESK rekommenderar en större fokusering på anpassningen av skattesystemet till framtida behov, både när det gäller att styra in konsumenterna och tillverkarna på ett mer miljövänligt beteende och att säkerställa rättvisa beskattningsvillkor så att klyftorna i fråga om inkomster och egendom inte ökar ytterligare, och rättsliga förpliktelser för att förhindra skattebedrägerier, skatteundandragande och skatteflykt.

1.10

EESK framhåller vikten av rätt balans mellan möjliggörandet av finansiella innovationer och fastställandet av regler för tillsyn och reglering av finansmarknaderna i en tid när nya typer av finansiella plattformar snabbt utvecklas. Kommittén understryker att det är mycket viktigt att säkerställa stabilitet på finansmarknaderna. Kommittén har faktiskt upprepade gånger framhållit de förseningar som uppstått i införandet av de bärande element som kvarstår för fullbordandet av den finansiella unionen.

2. Bakgrund

2.1

Euroområdets ekonomiska prestationer avtar, arbetslösheten har slutat minska och inflationen är trots en svag ökning fortsatt låg och ligger kvar under inflationsmålet.

2.2

Utsikterna för 2020 är kopplade till ökade riskfaktorer och därmed ökad osäkerhet. Dessa risker kan leda till en längre period av svag tillväxt, låg inflation och låg lönetillväxt och till allt större inkomstklyftor under de kommande åren, såvida det inte sker en markant ökning i investeringsverksamheten, särskilt i sektorer med hög produktivitet där euroområdet och EU kan konkurrera globalt.

2.3

Trots goda förhållanden på arbetsmarknaden har tillväxten i reallönerna varit låg, mindre än 1 % under 2018 och 2019. Denna ökning är dock fortfarande mycket ojämnt fördelad och fördelningen av välståndet obalanserad. Löneklyftorna har i många fall till och med ökat, och i vissa länder är reallönerna fortfarande lägre än för tio år sedan. Detta bidrar till att det blir allt vanligare med ”arbetande fattiga”, människor som fastän de har arbete har svårt att ta sig upp över fattigdomsgränsen eller riskerar social utestängning. Reallöneökningar och minskad fattigdom är viktiga faktorer för höjd levnadsstandard och privat konsumtion, med positiva effekter på produktion och ekonomisk tillväxt.

2.4

Det stora överskottet i bytesbalansen har minskat, och klyftorna mellan medlemsstater med underskott och med överskott har minskat något, i första hand på grund av den minskade externa efterfrågan. Vissa medlemsstater har dock fortfarande alltför stora överskott. Åtgärder med syftet att minska dem – genom investeringar och löner – skulle bidra till att vända den svaga tillväxten i euroområdet.

2.5

Ett grundläggande nytt inslag är den europeiska gröna given, som uppfattas som en långsiktig möjlighet som kan påverka den hållbara ekonomiska tillväxten redan på kort sikt. På kort och medellång sikt kommer den dock att kräva enorma finansiella medel. De nya instrument som föreslås – investeringsplanen för ett hållbart Europa och Fonden för en rättvis omställning – kommer att ha en enorm betydelse.

2.6

Ett problem som kvarstår är asymmetrierna i den ekonomiska utvecklingen i euroområdet, till följd av både de djupgående effekterna av den förra ekonomiska krisen och skillnaderna i de strukturella problemen i de enskilda medlemsstaternas ekonomier, som gör det omöjligt att fullt ut förverkliga den ekonomiska potential som finns i varje medlemsstat. Dessa asymmetrier får också allvarliga sociala konsekvenser, framför allt varaktig fattigdom och social utestängning. Även om för närvarande cirka 5 miljoner färre personer påverkas av dessa problem jämfört med 2012, ställer sig EESK den berättigade frågan om det med den konjunkturavmattning som förväntas inte finns risk för att denna situation återuppstår och om EU och medlemsstaterna nu är bättre rustade att möta detta hot.

2.7

Situationen i euroområdets finanssektor, dess stabilitet och dess funktionsförmåga har förbättrats avsevärt sedan krisen, men det finns fortfarande risker och det finns fortfarande områden som inte är helt sunda, framför allt i vissa nationella finansiella system.

3. Allmänna kommentarer

3.1

EESK noterar att euroområdet fortfarande befinner sig i en period av ekonomisk tillväxt men att denna avtar. I detta skede är det viktigt att inse att EMU grundar sig på en monetär och finansiell pelare, en ekonomisk pelare, en social pelare och en politisk pelare. I linje med sina tidigare yttranden (1) rekommenderar EESK att man ser till att det råder rätt balans mellan dessa pelare. Om man försummar eller rubbar denna jämvikt kan detta skapa farliga klyftor.

3.2

EESK anser ändå att den europeiska gröna given kan anses vara avgörande för genomförandet av nödvändiga strukturreformer och de investeringar som dessa innebär. En symbios mellan den europeiska gröna given och strukturreformerna, med respekt för FN:s mål för hållbar utveckling och principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, kan avsevärt stärka förutsättningarna för hållbar ekonomisk tillväxt på lång sikt och undanröja negativa sociala och miljömässiga externa effekter samt vissa andra marknadsmisslyckanden.

3.3

EESK anser att dessa reformer är särskilt viktiga för de medlemsstater som har en tillväxtpotential långt under genomsnittet i euroområdet. Rejäla investeringar inriktade på produktiva sektorer kommer att göra det möjligt för dem att överbrygga denna klyfta under det kommande årtiondet.

3.4

EESK framhåller med eftertryck vikten av att tänka på att euroområdet utan adekvata och hållbara investeringar riskerar en längre period med låg potentiell tillväxt och produktivitet, låga löner, allt större ojämlikhet och en oförutsägbar inflation.

3.5

EESK noterar att euroområdet under den kommande perioden kommer att behöva uppvisa en högre grad av ansvarsskyldighet och känslighet mot bakgrund av ekonomins effekter på klimatförändringen. Klimatförändringens omfattning och intensitet är för närvarande en av de största globala – kända och erkända – systemriskerna.

3.6

EESK anser att 2020 mycket sannolikt kan bli en vändpunkt med ett skifte i det ekonomiska paradigmet där miljökriterier integreras och blir en del av beslutsfattandet på marknaden. Detta kommer att få vittgående konsekvenser långt efter 2020. Denna vändpunkt anses vara avgörande, inte bara med hänsyn till det ekonomiska systemets sätt att fungera, utan även med hänsyn till vad den ekonomiska politiken förväntas leda till. EESK varnar för att det kan få en ytterst skadlig effekt på hela EU-projektet om denna omvälvande fas inte hanteras på rätt sätt. Det är därför absolut viktigt att nå samförstånd i denna fråga, och detta på en rad nivåer, t.ex. mellan kommissionen och medlemsstaterna och mellan medlemsstaterna själva. Det handlar bl.a. om kravet på att markanta regionala skillnader respekteras, skillnader i intressen mellan olika delar av det civila samhället m.m.

3.7

EESK ser därför den europeiska gröna given och de främsta verktygen för genomförandet av denna, framför allt investeringsplanen för ett hållbart Europa och Fonden för en rättvis omställning, som ett tillfälle att reagera på de utmaningar och behov som har uppstått. Genomförandet av given kommer att bli ett viktigt test på om intressena både hos medlemmarna i euroområdet och i EU som helhet är samstämmiga. I detta avseende måste medlemsstaterna försvara inte bara sina egna behov, utan även respektera de övriga medlemsstaternas behov och försöka nå en gemensam ståndpunkt som är till nytta för alla. I samband med detta måste man också ta hänsyn till effekten på enskilda delar av samhället, bland annat genom att säkerställa en rättvis fördelning av kostnaderna för och fördelarna med klimatpolitiken mellan och inom medlemsstaterna.

3.8

EESK framhåller att de gemensamma resurser som finns tillgängliga i EU:s budget utan tvekan kommer att vara helt otillräckliga med tanke på den enorma utmaning som den europeiska gröna given innebär. Det är därför absolut nödvändigt att överväga en ny ram för finansiering av EU:s gemensamma strategiska behov, där också nationella offentliga och privata finansiella medel ingår. EESK tillägger att det finns möjligheter att fördela dessa inte bara över rent ”gröna områden” utan även inom områden som avsevärt kan bidra till att den europeiska gröna givens mål uppnås – t.ex. digital omställning, utveckling av nätverksindustrier eller smart och hållbar transportinfrastruktur.

3.9

Enligt EESK är det mycket viktigt att euroområdets och EU:s investeringsstrategier för det nya årtiondet samordnas noggrant och att alla berörda aktörers intressen respekteras. Två verktyg som nyligen föreslagits – budgetinstrumentet för konvergens och konkurrenskraft och InvestEU-programmet (2) – kan från och med 2021 tjäna detta syfte väl, om de på ett ändamålsenligt sätt kombineras med traditionella sätt att förvalta EU-budgetens resurser, t.ex. sammanhållningspolitiken.

3.10

Den ekonomiska kris som började 2008 lamslog den ekonomiska konvergensen mellan länderna i euroområdet. Återhämtningen har generellt sett inte varit jämnt fördelad: det finns tecken på en återhämtning i Central- och Östeuropa, men inte i Sydeuropa. Samtidigt har de mest framgångsrika länderna i Central-, Öst- och Sydösteuropa gått om eller avsevärt börjat närma sig EU:s traditionella ekonomier, och denna process kommer sannolikt att fortsätta under det kommande årtiondet. Konvergensen måste dock ökas ytterligare, eftersom det fortfarande finns betydande skillnader mellan medlemsstaterna. EESK stöder i detta sammanhang för en hållbar tillväxt för alla i EU som helhet, med minskade sociala och ekonomiska klyftor inom och mellan medlemsstaterna.

3.11

EESK lägger stor vikt vid att det råder balans mellan de olika delarna av den ekonomiska politiken. Det är särskilt viktigt att man även använder finanspolitiska instrument, såsom ECB har efterlyst de senaste åren. ECB kommer uppenbarligen även fortsättningsvis att tillämpa en tillväxtorienterad och ackommoderande penningpolitik som inte bara syftar till att inflationen ska närma sig inflationsmålet utan även till att gynnsamma tillväxtvillkor ska upprätthållas, samtidigt som den finansiella stabiliteten säkerställs. EESK föreslår också att ECB:s roll som långivare i sista hand ska konsolideras.

3.12

Den förbättrade budgetdisciplinen under den gångna perioden gör det möjligt att under den närmaste framtiden föra en försiktigt offensiv finanspolitik, i vetskap om effekterna av konjunkturavmattningen i den reala ekonomin under de kommande åren. Det finns nu betydande utrymme inte bara för investeringar utan även för en fortsatt märkbar förstärkning av strukturpolitiken, i syfte att öka den ekonomiska potentialen och undanröja kvarstående obalanser och marknadsmisslyckanden, samtidigt som rättvisa arbetsvillkor och socialt skydd säkerställs. Det handlar till exempel om att hjälpa effektiva institutioner att fungera, ett oberoende rättsväsen som fungerar, en offentlig förvaltning av god kvalitet, stabila ramar för korruptionsbekämpning, effektiva skattesystem, bra utbildningssystem, marknadsmässiga verktyg för att främja företagande, höga normer för stöd vid arbetslöshet och starkare mekanismer för social dialog, bl.a. kollektiva förhandlingar.

3.13

Kommittén är övertygad om att det finns utrymme för djupare diskussioner om relevansen och hållbarheten i skattesystemets nuvarande former. Euroområdet kännetecknas av en relativt hög skattebörda, som dessutom är inriktad på beskattning av arbete. Samtidigt utgör miljöskatter och förmögenhetsskatter jämförelsevis en mycket liten andel av de totala skatteintäkterna. EESK noterar därför att man bör införa sådana beskattningsformer som lättar på skattebördan vid arbete och ökar den vid t.ex. spekulation. Kommittén rekommenderar att man inför rättvisa skattevillkor, särskilt för nya former av den digitala ekonomin där kapitalet i större utsträckning koncentreras på utvinning av värde än på produktion av varor och tillhandahållande av tjänster. I framtiden skulle miljöskatter kunna bli ett viktigt verktyg för att styra in konsumenterna och tillverkarna på ett mer miljövänligt beteende, utan att villkoren för ekonomisk tillväxt påverkas i betydande utsträckning. EESK framhåller samtidigt att eventuella ändringar i skattesystemen inte får förvärra den mycket skeva fördelningen av inkomster och egendom. EESK efterlyser fortsatta och förstärkta insatser för att bekämpa skattebedrägerier, skatteundandragande och skatteflykt (aggressiv skatteplanering), insatser som skulle göra skattesystemet mer effektivt. EESK håller med kommissionen om att det behövs närmare samordning och samarbete mellan medlemsstaterna vid utformningen av en skattepolitik som bidrar till att skapa rättvisa villkor på den inre marknaden. EESK stöder också kommissionen i dess ansträngningar och överväganden för att nå enighet om den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen och en översikt över vinstfördelningen mellan medlemsstaterna. Såsom anges i det tidigare yttrandet (3) och upprepas i EESK:s publikation ”Taxation – The views of organised civil society” anser EESK att skattepolitiken i allmänhet och kampen mot skattebedrägeri i synnerhet måste förbli en prioriterad fråga för nästa kommission. EESK ställer sig därför bakom en debatt om en successiv övergång till omröstning med kvalificerad majoritet och det ordinarie lagstiftningsförfarandet i beskattningsfrågor, samtidigt som man erkänner att alla medlemsstater alltid måste ha tillräckliga möjligheter att delta i beslutsfattandet.

3.14

EESK har upprepade gånger påpekat att behovet av att vårda och förbättra den inre marknadens sätt att fungera samt av att skapa och säkerställa förutsättningar för rättvis konkurrens och ett bra företagsklimat fortfarande är av avgörande betydelse. Detta problem kan lösas genom insatser och åtgärder inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

3.15

Kommittén är mycket medveten om att de enorma strukturella utmaningarna i den europeiska ekonomin får oundvikliga sociala effekter och konsekvenser. Att säkerställa och skapa förutsättningar för utveckling av nya yrkesfärdigheter samt system för rörlighet mellan yrken och att säkerställa ett verksamt och adekvat socialt skydd är en förutsättning för att dessa utmaningar ska antas med framgång. EESK anser att den europeiska pelaren för sociala rättigheter är en lämplig plattform för detta ändamål och samtycker till att dess bestämmelser överförs till EU:s lagstiftning.

3.16

EESK framhåller diskrepansen mellan hastigheteten i innovationerna i finanssektorn och regleringssystemens förmåga att anpassa sig i form av regler och skydd. Den traditionella sektorn för kredittjänster verkar skyddas mycket väl genom allt strängare regler, även om dessa medför höga efterlevnadskostnader, samtidigt som företagsklimatet många gånger skulle behöva mer flexibla och tillgängliga verktyg. I detta avseende utgör bankunionen och euroområdet ett viktigt ekosystem, men vi förväntar oss ändå att det har mer verksamma regleringssystem och regler som kan öka investeringarna på hela den inre marknaden och avlägsna hinder, så att finansmarknaderna och deras verksamhet inte längre i så hög grad hämmas av nationella gränser.

3.17

EESK framhåller att processen att skapa en finansiell union (dvs. en bankunion som är integrerad i en kapitalmarknadsunion) och en ekonomisk och monetär union i slutet av 2010-talet fortfarande är ofullbordad. EESK ser positivt på de framsteg som har gjorts, särskilt i fråga om den ekonomiska unionen, där den europeiska planeringsterminen och den fortlöpande förbättringen av denna utan tvivel har visat sig vara till nytta. Samtidigt noterar kommittén med oro att det inte har gjorts några påtagliga framsteg under de senaste månaderna i fråga om den monetära unionen (varken med tanke på att en rad medlemsstater fortfarande står utanför euroområdet eller i fråga om euroområdets representation utåt och dess förvaltning) och inte heller den finansiella unionen. Kommittén ställer sig positiv till att motståndskraften och robustheten i euroområdets finanssektor har ökat och stöder åtgärder för att avhjälpa de återstående bristerna. EESK efterlyser ett snabbt genomförande av det europeiska insättningsgarantisystemet och välkomnar kommissionens meddelande om en stärkning av den europeiska tillsyns- och regleringsramen, däribland åtgärderna mot penningtvätt.

3.18

EESK välkomnar också kommissionens ståndpunkt när det handlar om att involvera arbetsmarknadsparterna i reformer som rör sysselsättning och sociala och ekonomiska frågor som en förstärkning av EMU:s politiska pelare. Detta är av avgörande betydelse för att egenansvaret ska stärkas och genomförandet av reformer stödjas. För balansen mellan EMU:s finansiella, ekonomiska, sociala och politiska pelare är det dock framför allt avgörande att man involverar arbetsmarknadens parter och det civila samhället som helhet.

4. Särskilda kommentarer

4.1

EESK anser det vara oundvikligt att den gröna dimensionen och dess sociala konsekvenser integreras i det ekonomiska systemet och i det dagliga beteendet hos ekonomiska aktörer och hos dem som utformar och genomför politiken.

4.2

Den gröna given måste kopplas till den sociala dimensionen. Samtidigt som vi måste ta itu med den utmaning som klimatförändringen innebär måste vi också främja tillväxt för alla, förbättra den ekonomiska anpassningsförmågan, minska klyftorna, uppnå rättvisa arbetsvillkor för alla arbetstagare, stärka systemen för fortbildning av arbetstagare och ta itu med frågor som fattigdom och social utestängning. Kommittén ställer sig positiv till att den europeiska pelaren för sociala rättigheter och målen för hållbar utveckling integreras i den europeiska planeringsterminen. Denna strävan måste dock formaliseras ytterligare.

4.3

EESK noterar med stort intresse förslaget om att införa investeringsplanen för ett hållbart Europa och Fonden för en rättvis omställning och välkomnar mål för dessa och de åtgärder som föreslås för dessa, t.ex. ökningen av medlen för klimat- och miljöinitiativ i EU:s budget. Kommittén tillägger dock att investeringsplanen för ett hållbart Europa ändå inte kommer att vara tillräcklig. Planen förväntas möjliggöra nettoinvesteringar på cirka 100 miljarder euro per år, medan det enligt kommissionens beräkning kommer att krävas extra investeringar på ungefär 260 miljarder euro per år för att uppnå EU:s klimat- och energimål för 2030. Framför allt Fonden för en rättvis omställning, som är kärnan i mekanismen för en rättvis omställning, bör stärkas i detta avseende. EESK:s kommande yttranden om dessa initiativ kommer att innehålla en mer detaljerad utvärdering.

4.4

EESK föreslår att den europeiska gröna given betraktas som en plattform för att främja ett gemensamt europeiskt mervärde, gemensamma behov och intressen samt gemensamma investeringar, vars avkastning kommer att gynna hela EU och euroområdet och inte bara enskilda aktörer.

4.5

För ett framgångsrikt genomförande av den europeiska gröna given är det mycket viktigt att ha en balanserad strategi för hela EU och euroområdet. EESK anser att detta är nödvändigt för att säkerställa gynnsamma villkor för fortsatt konvergens och makroekonomisk stabilitet.

4.6

Kommittén är medveten om att det för de offentliga finansernas hållbarhet är mycket viktigt att de nationella finanspolitiska mekanismerna grundar sig på försiktiga och oklanderliga förfaranden. På inkomstsidan kan det t.ex. handla om rättvisa och öppenhet i skattesystemen och om efterlevnad av skattereglerna och på utgiftssidan om fastställande av korrekta regler i samband med offentlig upphandling eller tillämpning av kriterier för att fastställa och mäta de offentliga utgifternas effektivitet och kvalitet.

4.7

EESK rekommenderar att man – som ett led i insatserna för att förbättra den inre marknadens funktionsförmåga och dess kopplingar till den europeiska planeringsterminen genom en riktad fokusering i de landsspecifika rekommendationerna, överensstämmelse med EU:s budget och strikt efterlevnad av de åtaganden som följer av dessa rekommendationer – systematiskt bedömer fördelarna med denna verksamhet när det handlar om att uppnå finanspolitisk kapacitet, öka konkurrenskraften hos Europa som helhet och förbättra den miljömässiga och sociala hållbarheten.

4.8

Vi bör visa intresse för inte bara den offentliga skulden utan även skyddet av det offentliga välståndet. Det är inte bara hanteringen av klimatförändringen som kräver betydande resurser. Efter en stagnation i omfattningen på de offentliga investeringarna är det av avgörande betydelse att man ökar investeringarna i den offentliga infrastrukturen (t.ex. på digitaliseringsområdet). Detta kommer inte bara att bidra till ekonomisk tillväxt på kort sikt utan också att säkerställa mer långsiktig produktionskapacitet för framtida välstånd och konkurrenskraft. I linje med kommissionens argument kräver finanspolitiken komplementaritet med ECB:s valutaposition. Den ”gyllene regeln” för offentliga investeringar skulle tillsammans med bibehållen budgetdisciplin kunna leda till och stimulera en större ökning av de offentliga investeringarna i detta syfte.

4.9

För att förbättra euroområdets flexibilitet och förmåga att motstå ekonomiska chocker bör man införa ett verktyg som hjälper medlemsstaterna att hantera effekterna av sådana chocker och i förebyggande syfte göra dem ännu bättre rustade att motstå dem. EESK välkomnar därför både det föreslagna budgetinstrumentet för konvergens och konkurrenskraft (Bicc) (4) och överenskommelsen om en förstärkt roll för Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM). Samtidigt varnar EESK för risken att balansen mellan de grundläggande pelare (se ovan) som EMU grundar sig på rubbas. När det gäller styrningen av stabiliseringsinstrumenten stöder EESK en demokratisering där Europaparlamentet och arbetsmarknadens parter involveras mer i EMU:s politiska pelare, samtidigt som principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter och målen för hållbar utveckling respekteras.

Bryssel den 19 februari 2020.

Luca JAHIER

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

(1) EUT C 47, 11.2.2020, s. 106, EUT C 353, 18.10.2019, s. 32.

(2) Dessa frågor har nyligen ägnats särskild uppmärksamhet i EESK:s yttranden EUT C 47, 11.2.2020, s. 106, EUT C 62, 15.2.2019, s. 131, EUT C 282, 20.8.2019, s. 20.

(3) EUT C 353, 18.10.2019, s. 90.

(4) Se EESK:s yttrande EUT C 47, 11.2.2020, s. 106.

BILAGA

Följande punkt i sektionens yttrande ändrades i enlighet med det ändringsförslag som antogs av plenarförsamlingen, men fick minst en fjärdedel av rösterna (artikel 59.4 i arbetsordningen):

3.13

Kommittén är övertygad om att det finns utrymme för djupare diskussioner om relevansen och hållbarheten i skattesystemets nuvarande former. Euroområdet kännetecknas av en relativt hög skattebörda, som dessutom är inriktad på beskattning av arbete. Samtidigt utgör miljöskatter och förmögenhetsskatter jämförelsevis en mycket liten andel av de totala skatteintäkterna. EESK noterar därför att man bör införa sådana beskattningsformer som lättar på skattebördan vid arbete och ökar den vid t.ex. spekulation. Kommittén rekommenderar att man inför rättvisa skattevillkor, särskilt för nya former av den digitala ekonomin där kapitalet i större utsträckning koncentreras på utvinning av värde än på produktion av varor och tillhandahållande av tjänster. I framtiden skulle miljöskatter kunna bli ett viktigt verktyg för att styra in konsumenterna och tillverkarna på ett mer miljövänligt beteende, utan att villkoren för ekonomisk tillväxt påverkas i betydande utsträckning. EESK framhåller samtidigt att eventuella ändringar i skattesystemen inte får förvärra den mycket skeva fördelningen av inkomster och egendom. EESK efterlyser fortsatta och förstärkta insatser för att bekämpa skattebedrägerier, skatteundandragande och skatteflykt (aggressiv skatteplanering), insatser som skulle göra skattesystemet mer effektivt. EESK håller med kommissionen om att det behövs närmare samordning och samarbete mellan medlemsstaterna vid utformningen av en skattepolitik som bidrar till att skapa rättvisa villkor på den inre marknaden. EESK stöder också kommissionen i dess ansträngningar och överväganden för att nå enighet om den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen och en översikt över vinstfördelningen mellan medlemsstaterna. EESK ställer sig bakom kommissionens initiativ om omröstning med kvalificerad majoritet och anser att det är viktigt att detta införts successivt och att bred konsensus uppnås vad gäller tillämpningsvillkoren.

Resultat av omröstningen:

För:	80
Emot:	48
Nedlagda röster:	21

		ISSN 1977-1061
Europeiska unionens officiella tidning		C 120

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	63 årgången 14 april 2020

Innehållsförteckning		Sida
	III Förberedande akter
	Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
	EESK:s 550:e plenarsession, 19.2.2020–20.2.2020
2020/C 120/01	Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska centralbanken, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och Europeiska investeringsbanken – Årlig strategi för hållbar tillväxt (COM(2019) 650 final)	1
2020/C 120/02	Yttrande av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Rekommendation till rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet [COM(2019) 652 final]	7