Eurons växelkurs (1)

20 mars 2020

(2020/C 94/01)

1 euro =

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,0707
JPY	japansk yen	118,37
DKK	dansk krona	7,4691
GBP	pund sterling	0,91028
SEK	svensk krona	11,0598
CHF	schweizisk franc	1,0546
ISK	isländsk krona	150,70
NOK	norsk krona	12,1215
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	27,191
HUF	ungersk forint	350,91
PLN	polsk zloty	4,5315
RON	rumänsk leu	4,8505
TRY	turkisk lira	6,9806
AUD	australisk dollar	1,8226
CAD	kanadensisk dollar	1,5257
HKD	Hongkongdollar	8,3056
NZD	nyzeeländsk dollar	1,8521
SGD	singaporiansk dollar	1,5515
KRW	sydkoreansk won	1 335,64
ZAR	sydafrikansk rand	18,5127
CNY	kinesisk yuan renminbi	7,5919
HRK	kroatisk kuna	7,6098
IDR	indonesisk rupiah	17 050,90
MYR	malaysisk ringgit	4,7052
PHP	filippinsk peso	54,895
RUB	rysk rubel	85,1038
THB	thailändsk baht	34,851
BRL	brasiliansk real	5,3937
MXN	mexikansk peso	25,6864
INR	indisk rupie	80,4650

---

(1)  Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.

Förhandsanmälan av en koncentration

(Ärende M.9737 — Ageas Portugal/JMRS/SPSI)

Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande

(Text av betydelse för EES)

(2020/C 94/02)

---

(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1 (koncentrationsförordningen).

(2)  EUT C 366, 14.12.2013, s. 5.

Offentliggörande av det sammanfattande dokument som avses i artikel 94.1 d i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 och av hänvisningen till offentliggörandet av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn

(2020/C 94/03)

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 98 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 (1) inom två månader från dagen för detta offentliggörande.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

”Achterhoek – Winterswijk”

Referensnummer: PDO-NL-02402

Datum för ansökan: 21 november 2017

1.   Namn som ska registreras

Achterhoek – Winterswijk

2.   Typ av geografisk beteckning

SUB – Skyddad ursprungsbeteckning

3.   Kategorier av vinprodukter

1.

Vin

3.

Likörvin

5.	Mousserande kvalitetsvin

9.	Pärlande vin med tillsats av koldioxid

15.	Vin från lätt torkade druvor

16.	Vin av övermogna druvor

4.   Beskrivning av vinet eller vinerna

Vinkategori 1: VIN – rött vin, torrt, fruktigt eller sött

Druvsorter: regent N., pinotin N., acolon N., cabertin N., cabernet cortis N., monarch N. eller en blandning av dessa.

Organoleptiska egenskaper

Färg: mörkröd, beroende på kombinationen av druvsorter.

Doft: mörkröda frukter, som skogsbär, björnbär och körsbär. Den särskilda doften beror på kombinationen av druvsorter.

Smak: fina fruktaromer som ger ett tillgängligt vin, innehåller tanniner.

Analytiska egenskaper

De torra, fruktiga vinernas sockerhalt ligger på 0,5–6 g/l.

De söta röda vinerna har en sockerhalt på 15–30 g/l.

Nedanstående egenskaper som saknar angivna värden är förenliga med de gränser som fastställts i EU-förordningarna.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)	10,5
Lägsta totala syrahalt	63,84 milliekvivalenter per liter
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

Vinkategori 1: VIN – rött vin, fatlagrat

Druvsorter: regent N., pinotin N., acolon N., cabertin N., cabernet cortis N., monarch N. eller en blandning av dessa.

Organoleptiska egenskaper

Färg: intensiv röd, beroende på kombinationen av druvsorter.

Doft: mörkröda frukter, som skogsbär, björnbär och körsbär. Den särskilda doften beror på kombinationen av druvsorter.

Smak: fylliga viner med toner av vanilj, baserade på en mogen tanninstruktur.

Analytiska egenskaper

Vinerna har en sockerhalt på 0,5–6 g/l.

Nedanstående egenskaper som saknar angivna värden är förenliga med de gränser som fastställts i EU-förordningarna.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)	11,5
Lägsta totala syrahalt	63,84 milliekvivalenter per liter
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

Vinkategori 1: VIN – vitt vin, torrt, fruktigt eller sött

Druvsorter: johanniter B., souvignier gris Rs., solaris B., merzling B. eller en blandning av dessa druvsorter.

Organoleptiska egenskaper

Färg: mellan gul och gyllengul, beroende på kombination.

Doft: för viner av druvsorterna solaris och merzling – tropiska frukter. Viner av johanniter och souvignier gris har aromer av mogna frukter, som gula äpplen.

Smak: fruktig och frisk. Hos viner av johanniter förekommer toner av riesling, delvis till följd av syrahalten, medan viner av souvignier gris är fylliga.

Viner av solaris har en uppfriskande syrahalt och hos viner av merzling blandas sötma med syrlig fruktighet.

Analytiska egenskaper

Sockerhalt hos torra viner: 1–8 g/l.

Sockerhalt hos söta viner: 15–30 g/l.

Nedanstående egenskaper som saknar angivna värden är förenliga med de gränser som fastställts i EU-förordningarna.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)	10,5
Lägsta totala syrahalt	77,14 milliekvivalenter per liter
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

Vinkategori 1: VIN – vitt vin, fatlagrat

Druvsort: solaris B.

Organoleptiska egenskaper

Färg: gyllengul.

Doft: bouquet av inhemska frukter och tropiska frukter, som mango eller mogen ananas.

Smak: syrlig friskhet. Faten ger vinerna de träiga tonerna och den krämiga smaken.

Analytiska egenskaper

Vinerna har en sockerhalt på 15–30 g/l.

Nedanstående egenskaper som saknar angivna värden är förenliga med de gränser som fastställts i EU-förordningarna.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)	10,5
Lägsta totala syrahalt	77,14 milliekvivalenter per liter
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

Vinkategori 1: VIN – rosévin, med full fruktighet

Druvsorter: regent N., pinotin N., acolon N., cabertin N., cabernet cortis N., monarch N. eller en blandning av dessa, eventuellt även med solaris B./johanniter B.

Organoleptiska egenskaper

Färg: laxrosa.

Doft: sötaktiga röda frukter.

Smak: fruktig, med en något söt karaktär, smakrik.

Analytiska egenskaper

Vinerna har en sockerhalt på 3–10 g/l.

Nedanstående egenskaper som saknar angivna värden är förenliga med de gränser som fastställts i EU-förordningarna.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)	10
Lägsta totala syrahalt	63,84 milliekvivalenter per liter
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

Vinkategori 3: LIKÖRVIN, rött

Druvsorter: regent N., pinotin N., acolon N., cabertin N. eller en blandning av dessa.

Organoleptiska egenskaper

Färg: röd.

Doft: söt, svarta vinbär, aningen kryddig.

Smak: kryddig, med en jämn balans mellan sötma och fruktig syrlighet.

Analytiska egenskaper

Vinerna har en sockerhalt på 50–100 g/l.

Nedanstående egenskaper som saknar angivna värden är förenliga med de gränser som fastställts i EU-förordningarna.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)	18
Lägsta totala syrahalt	63,84 milliekvivalenter per liter
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

Vinkategori 5: MOUSSERANDE KVALITETSVIN, vitt

Druvsorter: johanniter B., souvignier gris Rs., solaris B. eller en blandning av dessa druvsorter.

Organoleptiska egenskaper

Färg: vit.

Doft: äpple, citrus.

Smak: fruktig, frisk med små bubblor, relativt fyllig.

Analytiska egenskaper

Vinerna har en sockerhalt på 5–16 g/l.

Nedanstående egenskaper som saknar angivna värden är förenliga med de gränser som fastställts i EU-förordningarna.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)	10,5
Lägsta totala syrahalt	79,8 milliekvivalenter per liter
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

Vinkategori 9: PÄRLANDE VIN med tillsats av koldioxid, rosé

Druvsorter: regent N., pinotin N., acolon N., cabertin N., cabernet cortis N., monarch N. eller en blandning av dessa, eventuellt även med solaris/johanniter B.

Organoleptiska egenskaper

Färg: laxrosa.

Doft: svag, av röda frukter.

Smak: fruktig, frammanar en kittlande känsla.

Analytiska egenskaper

Vinerna har en sockerhalt på 5–16 g/l.

Nedanstående egenskaper som saknar angivna värden är förenliga med de gränser som fastställts i EU-förordningarna.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)	10
Lägsta totala syrahalt	63,84 milliekvivalenter per liter
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

Vinkategori 15: VIN från lätt torkade druvor, vitt

Druvsort: solaris B.

Organoleptiska egenskaper

Färg: gyllengul.

Doft: mogna tropiska frukter, honung.

Smak: fyllig, krämig, söt med fyllig friskhet.

Analytiska egenskaper

Vinerna har en sockerhalt på 120–240 g/l.

Nedanstående egenskaper som saknar angivna värden är förenliga med de gränser som fastställts i EU-förordningarna.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)	9
Lägsta totala syrahalt	66,5 milliekvivalenter per liter
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

Vinkategori 16: VIN från övermogna druvor, vitt

Druvsort: solaris B.

Organoleptiska egenskaper

Färg: gyllengul.

Doft: mogna tropiska frukter, honung.

Smak: fyllig, krämig, söt med fyllig friskhet.

Analytiska egenskaper

Vinerna har en sockerhalt på 50–120 g/l.

Nedanstående egenskaper som saknar angivna värden är förenliga med de gränser som fastställts i EU-förordningarna.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)	12
Lägsta totala syrahalt	73,15 milliekvivalenter per liter
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

5.   Vinframställningsmetoder

a.   Grundläggande oenologiska metoder

Bestämmelser för framställning av vin och särskilda oenologiska metoder

Följande bestämmelser för framställning av vin omfattar alla kategorier av vin som förtecknas nedan:

—	Den högsta tillåtna berikningen är föremål för de bestämmelser som fastställs i EU-förordningen, med möjlighet till ytterligare berikning på 0,5 % om de nationella myndigheterna godkänner det för det berörda året (i det här fallet avses ministeriet för jordbruk, natur och livsmedelskvalitet).

—	Avsyrningen omfattas av de gränser som anges i EU-förordningen.

—	För avsyrning måste godkännande från de nationella myndigheterna erhållas för varje år (i det här fallet från ministeriet för jordbruk, natur och livsmedelskvalitet) efter ansökan för året i fråga. Därefter gäller de gränser som anges i EU-förordningen.

Vinkategori 1: VIN – rött vin, torrt, fruktigt eller sött

Särskilda oenologiska metoder:

Jäsning med fruktkött i minst fyra dagar.

Vinkategori 1: VIN – rött vin, fatlagrat

Särskilda oenologiska metoder:

Jäsning med fruktkött i minst fyra dagar.

Lagring i träfat i minst åtta månader.

Vinkategori 1: VIN – vitt vin, torrt, fruktigt eller sött

Särskilda oenologiska metoder:

Kalljäsning under 18 °C (undantag – temperaturen höjs i början av jäsningen för viner som är svåra att jäsa).

Vinkategori 1: VIN – vitt vin, fatlagrat

Särskilda oenologiska metoder:

Kalljäsning under 18 °C (undantag – temperaturen höjs i början av jäsningen för viner som är svåra att jäsa).

Minst 50 % av volymen ska ha lagrats i träfat i minst tre månader.

Vinkategori 1: VIN – rosévin, fruktig fyllighet

Särskilda oenologiska metoder:

Kalljäsning under 18 °C (undantag – temperaturen höjs i början av jäsningen för viner som är svåra att jäsa).

Vinkategori 3: LIKÖRVIN, rött

Särskilda oenologiska metoder:

Jäsning med fruktkött i minst fyra dagar.

Lagring i träfat i minst ett år.

Tillsättning av vinalkohol.

Vinkategori 5: MOUSSERANDE KVALITETSVIN, vitt

Särskilda oenologiska metoder:

Kalljäsning under 18 °C (undantag – temperaturen höjs i början av jäsningen för viner som är svåra att jäsa).

En andra jäsning på flaska med hjälp av den traditionella metoden.

Vinkategori 9: PÄRLANDE VIN med tillsats av koldioxid, rosé

Särskilda oenologiska metoder:

Kalljäsning under 18 °C (undantag – temperaturen höjs i början av jäsningen för viner som är svåra att jäsa).

Tillsättning av koldioxid vid tappning (vid ett högsta tryck på 2,5 bar).

Vinkategori 15: VIN från lätt torkade druvor, vitt

Särskilda oenologiska metoder:

Sen skörd, handplockade druvor.

Naturligt torkade druvor, därefter torkade på halm i minst två veckor.

Görs till vin genom kalljäsning under 18 °C.

Vinkategori 16: VIN från övermogna druvor, vitt

Särskilda oenologiska metoder:

Sen skörd av druvor med en sockerhalt på minst 120 Oechslegrader.

Kalljäsning under 18 °C (undantag – temperaturen höjs i början av jäsningen för viner som är svåra att jäsa).

b.   Högsta avkastning

Blå, regent N.

50 hektoliter per hektar

Blå, pinotin N.

50 hektoliter per hektar

Blå, monarch N.

50 hektoliter per hektar

Blå, acolon N.

50 hektoliter per hektar

Blå, cabertin N.

50 hektoliter per hektar

Blå, cabernet cortis N.

50 hektoliter per hektar

Grön, souvignier gris Rs.

60 hektoliter per hektar

Grön, souvignier gris Rs., lätt torkade druvor

20 hektoliter per hektar

Grön, souvignier gris Rs., övermogna druvor

40 hektoliter per hektar

Grön, johanniter B.

60 hektoliter per hektar

Grön, johanniter B., lätt torkade druvor

20 hektoliter per hektar

Grön, johanniter B., övermogna druvor

40 hektoliter per hektar

Grön, solaris B.

50 hektoliter per hektar

Grön, solaris B., lätt torkade druvor

20 hektoliter per hektar

Grön, solaris B., övermogna druvor

40 hektoliter per hektar

Grön, merzling B.

60 hektoliter per hektar

6.   Avgränsat geografiskt område

Det avgränsade geografiska området, som är beläget i den östra delen av regionen Achterhoek, sträcker sig till den tyska gränsen och kantas av gränserna till kommunen Winterswijk.

Inom området Achterhoek – Winterswijk har de vinodlingar som omfattas av denna skyddade ursprungsbeteckning jordmåner som klassificeras som HN21, KX och eZE23. Dessa inbegriper även jordmånerna HN23, ZG23 och ZG21 som omfattar humus och lerjord, som är viktiga för druvodlingen. Tillsammans utgör dessa typer av jordmåner större delen av det avgränsade området.

Kommunen har ett stort antal perifera områden som utgörs av nio orter som alla utgör en del av kommunen Winterswijk. Dessa orter, i medurs riktning på kartan är Meddo (1 448 invånare), Huppel (414 invånare), Henxel (268 invånare), Ratum (354 invånare), Brinkheurne (272 invånare), Kotten (798 invånare), Woold (861 invånare), Miste (675 invånare) och Corle (281 invånare). Meddo är den enda av orterna som har ett samhällscentrum med olika bekvämligheter.

7.   Huvudsakliga druvsorter

Cabertin N. (VB-91-26-17)

Cabernet cortis

Johanniter B.

Monarch

Acolon

Pinotin N.

Regent N.

Souvignier gris

Solaris

Merzling B.

8.   Beskrivning av samband

Avgränsat område

Det avgränsade området är till största delen beläget på den östra nederländska platån och har olika jordmånsstrukturer (med lerjord och kalksten) från områdena i Achterhoek väster om Winterswijk (där jordmånerna utgörs av flodlera och avlagringar av ytsand).

Området Winterswijk är känt för sitt häcklandskap och sina stenbrott med fossiler. Det finns skikt från den äldre juran på ytan av ett flertal strömfåror i Winterswijk. Av denna anledning utnämnde den nederländska regeringen 2005 området Winterswijk till nationallandskapsområdet Winterswijk, som totalt täcker över 22 000 hektar.

Jordmån

Jordmånen på den östra nederländska platån, som utgörs av lerjord och även av kalksten, omger Winterswijk. Jordmånen i de andra delarna av regionen Achterhoek utgörs av flodlera och avlagringar av ytsand.

Det avgränsade området har olika typer av jordmåner, som är omväxlande och blandas med varandra.

Jordmånstyperna har följande egenskaper:

—	Ett bra humusskikt.

—	Jordmånen består av lerjord, vilket bidrar till vinets fylliga smak och förhindrar att jordmånen torkar ut.

—	Lerjordsskiktet (lutum) gör att vinrankorna vissnar långsammare.

—	Det sandiga ytskiktet säkerställer en god vattenbalans.

—	Grundvattnet suger upp mineralerna från den undre delen av jordmånen (t.ex. den kalksten som den innehåller) och bidrar till att vinrankorna får god näring.

Klimat och miljö

Det avgränsade området ligger inte långt från det kungliga nederländska meteorologiska institutets station i Hupsel och hade (2010–2015) följande medelklimat för odlingssäsongerna från maj till september:

—	Medeltemperatur: 15,58 °C.

—	Lägsta medeltemperatur: 9,93 °C.

—	Högsta medeltemperatur: 20,83 °C.

—	Genomsnittlig relativ fuktighet: 78,36 %.

—	Medelnederbörd: 78,54 mm per månad.

—	Medelantal soltimmar: 192,93 timmar per månad.

Nattemperaturen ligger lite under det nationella genomsnittet, vilket bidrar till att göra vinerna friska och fruktiga, medan de något varmare högsta temperaturerna och det ökade antalet soltimmar innebär att druvorna blir mognare.

Mänskliga faktorer (odling och vinframställning)

Odlingsprocessen kännetecknas av följande metoder, som är särskilt utvalda för att framställa kvalitetsviner:

—	Val av druvsorter – de utvalda druvsorterna kan mogna väl i närmiljön och ger de nödvändiga aromerna. Druvorna väljs även ut utifrån deras motståndskraft i syfte att göra odlingen mer hållbar.

—

Planteringstäthet – raderna planteras med 2–2,2 meters avstånd från varandra (för att se till att de får tillräckligt med solljus) och avståndet mellan vinrankorna är 1–1,25 meter. Arean per vinranka är därmed ungefär 2,2 m2, vilket säkerställer att varje ranka får tillräckligt med näring (för att druvorna ska mogna och aromerna ska utvecklas).

—	Remsorna mellan raderna av vinrankor rensas för att fånga upp den värme som frigörs under natten för en snabbare mognadsprocess. Detta bidrar även till att bekämpa nattfrost. Alternativt kan remsorna hållas gröna med ett kort vegetationstäcke.

—	Skotten ansas under odlingsväder för att säkerställa att näringen når klasarna.

—	Odlingen är begränsad (högsta avkastning enligt vad som anges i beskrivningen av vinerna). Klasarna tunnas ut där det är nödvändigt.

—

Uppbindning av vinrankorna – det beslutades att man skulle använda Guyotmetoden (då vinrankorna säkras vid uppbindningstrådarna varje år), där bladverket växer upp till ungefär 2,2 m (för att absorbera solljus för fotosyntesen) och har en öppen druvzon när bladen har ansats bort (snabbare torkning, solljus).

—	Ett av de viktigaste besluten i odlingsprocessen är när druvorna ska skördas. Beslutet fattas utifrån noga övervakning av druvornas mognad – deras sockerhalt, syrahalt (pH) och aromer – för att framställa kvalitetsvin.

Följande processer som används spelar en särskilt viktig roll i att forma karaktären hos de framställda vinerna:

—	Vinerna framställs på grundval av specifikationer avseende skördens kvalitet (restsockerhalt, syrahalt, minsta alkoholhalt, lagring i kontakt med trä). Varje år fastställer en panel av expertsmakare den exakta sammansättningen i varje blandning samt om blandningarna bör fatlagras.

—	Vita viner och roséviner kalljäses för att de ska bli friska och fruktiga.

—	Röda viner lagras i träfat så att de får en fyllig smak med mjuka tanniner, och vita viner utsätts för delvis lagring i kontakt med trä för att framställa fylligare viner.

Orsakssambandet

Vinernas kvalitet är ett resultat av kombinationen av klimatet, jordmånen, odlingen och vinframställningsmetoderna.

Kombinationen av jordmånsskikten säkerställer en god vattenbalans. Den undre delen av jordmånen ger kalk- och mineralämnen genom grundvattnet, medan lerjorden och humusen i ytskiktet bidrar till de förhållanden som krävs för att druvorna ska frodas.

Jordmånerna med humus och lerjord passar utmärkt för vinodling. De håller kvar fukt och näringsämnen väl så att aromerna kan utvecklas fullt ut och ger fylliga och robusta viner, även under relativt torra perioder.

Klimatet (som är mer kontinentalt) bidrar till att uppnå den mognad som krävs, men med vinets friska och fruktiga smak (till följd av de något lägre nattemperaturerna).

Den mänskliga faktorn – exempelvis valet av druvsorter, odlingsmetoderna (maximal användning av solljus, gallring av klasar), förvaltningen av skörden (kontroll av sockerhalt, syrahalt och aromer) och vinframställningsmetoderna – är en ytterligare aspekt som tillsammans med jordmånen och klimatet gör det möjligt att framställa kvalitetsviner. De framställda vinerna är igenkännliga endruvsviner och blandviner (fylliga och fruktiga) – friska vita viner (med aromer av mogna frukter och citrus), roséviner och röda viner med mjuka tanniner.

Sammanfattningsvis har kombinationen av klimatet (friskhet och mognad), jordmånen (lerjord/humus med kalksten för en god vattenbalans och näring), odlingen (valet av druvsorter, planteringstätheten, hanteringen av bladverket, skördebeslut) och vinframställningsmetoderna (exempelvis kalljäsning, användning av fatlagring) följande innebörd:

—	Den friska och fylliga, fruktiga smaken hos de vita vinerna och rosévinerna.

—	De mjuka tanninerna och den fylliga smaken hos de röda vinerna.

Denna kombination omfattar kategorin vin, men även de andra vinkategorier (likörvin, mousserande kvalitetsvin, pärlande vin) som framställs på samma sätt och av samma druvsorter som viner i vinkategori 1 (basvin) men där särskilda kategoriegenskaper tillsätts genom ytterligare insatser under vinframställningsprocessen.

För viner från lätt torkade druvor och viner av övermogna druvor är kombinationen av klimatet, jordmånen, odlingsmetoderna och vinframställningsmetoderna också viktig. Dessa kvalitetsdessertviner framställs dock genom längre mognad (högre sockerhalt)/torkning (högre sockerhalt/koncentration av aromer) av druvorna.

Detaljerade uppgifter om de övriga vinkategorierna (inte vin)

—

Likörvin Likörvin består av basvin med samma organoleptiska egenskaper (som är resultatet av kombinationen av jordmånen, klimatet och den mänskliga faktorn) som i kategorin vin, men med den önskade restsockerhalten för likörvin. Likörvinet fatlagras dessutom i minst ett år (vilket gör att det utvecklar mjukare tanniner och träiga toner), och vinalkohol tillsätts för att vinet ska bli likör. Likörvinet har en lägsta verklig alkoholhalt på 18 %.

—

Mousserande kvalitetsvin Basviner för mousserande kvalitetsviner har samma organoleptiska egenskaper som i kategorin vin (samma friskhet och fruktiga smak till följd av kombinationen av jordmånen, klimatet och den mänskliga faktorn). Vinerna har även de egenskaper som uppstår när man gör om basvin till mousserande vin genom jäsning på flaska (den traditionella metoden), vilket ger vinerna en elegant mousse. Vinerna har ett övertryck på minst 3,5 bar. De blandningar som används för mousserande kvalitetsviner har en minsta total alkoholhalt på 10,5 volymprocent.

—

Pärlande vin med tillsats av koldioxid De basviner som används för pärlande vin har samma organoleptiska egenskaper som i kategorin vin (samma friskhet och fruktiga smak till följd av kombinationen av jordmånen, klimatet och den mänskliga faktorn). De har även egenskaper från den koldioxid som tillsätts för att erhålla pärlorna. Pärlande viner med tillsats av koldioxid har en lägsta verklig alkoholhalt på 10 % och ett övertryck på högst 2,5 bar. Detta är friska och mycket fruktiga sommarviner.

—

Vin från lätt torkade druvor (dessertvin) Det viktiga steget att låta druvorna mogna längre innan de torkas i minst två veckor är det som ger vinerna från lätt torkade druvor deras koncentration av socker och aromer. Med hjälp av kalljäsningsprocessen framställs viner med en lägsta verklig alkoholhalt på 9,4 %. Koncentrationen av aromer i detta fruktiga vin uppstår till följd av kombinationen av jordmånen, klimatet och den mänskliga faktorn. Det är särskilt omsorgen från de som framställer detta dessertvin som ger vinet dess fylliga smak.

—

Vin av övermogna druvor (dessertvin) Till följd av det viktiga steget att låta druvorna mogna längre har vin av övermogna druvor en sockerhalt på minst 110 Oechslegrader. Resultatet av denna process, som innefattar kalljäsning utan berikning, är ett vin med en lägsta verklig alkoholhalt på 12 % som får sin fruktighet från kombinationen av jordmånen, klimatet och den mänskliga faktorn. Det är särskilt omsorgen från de som framställer detta dessertvin som ger vinet dess fylliga smak. Till följd av denna metod fortsätter vinerna att vinna medaljer varje år i en rad olika tävlingar som anordnas i både Nederländerna och utomlands (t.ex. i Wien).

9.   Väsentliga ytterligare villkor

INGA

Länk till produktspecifikationen

https://www.rvo.nl/sites/default/files/2017/06/Productdossier-BOB-Achterhoek-Winterswijk.pdf

---

(1)  EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.

Offentliggörande av ett meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn enligt artikel 17.2 och 17.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33

(2020/C 94/04)

Detta meddelande offentliggörs i enlighet med artikel 17.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33 (1).

MEDDELANDE OM GODKÄNNANDE AV STANDARDÄNDRING

”Touraine”

Referensnummer PDO-FR-A0501-AM01

Datum för meddelandet: 19 december 2019

BESKRIVNING AV OCH MOTIVERING TILL DEN ÄNDRING SOM GODKÄNTS

1.   Geografiskt område

Det geografiska området revideras för att ta hänsyn till de kommunsammanslagningar som gjorts i den region som beteckningen omfattar. En kommun tas bort och en kommun läggs till.

Det sammanfattande dokumentet ändras på motsvarande sätt i punkt 6.

2.   Avgränsat odlingsområde

I kapitel 1 punkt IV.2 i produktspecifikationen läggs ”och den 14 juni 2018” till efter ”9 juni 2010”.

Syftet med ändringen är att lägga till det datum då den behöriga nationella myndigheten godkände en ändring av det avgränsade odlingsområdet inom det geografiska produktionsområdet. Avgränsningen av odlingsområden handlar om att inom det geografiska produktionsområdet fastställa vilka jordbrukslotter som lämpar sig för produktion av vin med den berörda skyddade ursprungsbeteckningen.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

3.   Omedelbart närområde

Det omedelbara närområdet revideras för att ta hänsyn till de kommunsammanslagningar som gjorts i den region som beteckningen omfattar. En kommun tas bort.

Det sammanfattande dokumentet ändras på motsvarande sätt i punkt 9.

4.   Druvbestånd

För röda viner med den kompletterande geografiska beteckningen ”Amboise” tas druvsorterna cabernet franc, cabernet-sauvignon och gamay bort.

Ändringen innebär att druvsorten côt nu är den enda som får användas till dessa röda viner. Ändringen har begärts eftersom côt är en druvsort som traditionellt har odlats i regionen och som i detta område ger produkter av högre kvalitet.

För roséviner med den kompletterande geografiska beteckningen ”Amboise” stryks druvsorterna cabernet franc och cabernet-sauvignon.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

5.   Proportion mellan druvsorterna i företaget

Eftersom vissa druvsorter utesluts för röda viner och roséviner med den kompletterande geografiska beteckningen ”Amboise”, ändras reglerna om proportioner mellan druvsorter i företaget.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

6.   Avstånd mellan raderna

För den kompletterande geografiska beteckningen ”Amboise” ändras avståndet mellan raderna från minst 1 meter till minst 0,90 meter.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

7.   Beskärning

För den kompletterande geografiska beteckningen ”Amboise” förenklas beskärningsbestämmelserna, som tidigare var olika beroende på druvsorten, enligt följande:

”Till högst 11 skott per stock med någon av följande tekniker:

—	Enkel guyotbeskärning, med en eller två grenar med en enda löpare.

—	Kortskottsbeskärning (gobelet i solfjädersform, cordon eller cordon de royat), med högst 3 skott per beskuren gren.

Oavsett beskärningsmetod ska antalet fruktbärande grenar det året vara högst 11 per stock.”

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

8.   Uppbindning

De särskilda bestämmelserna om uppbindning stryks för den kompletterande geografiska beteckningen ”Amboise”.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

9.   Sockerhalt i druvorna

För den kompletterande geografiska beteckningen ”Amboise” har minimigränsen för sockerhalten höjts för att garantera en högre kvalitet på druvorna.

Minsta sockerhalt i druvorna (gram per liter must)

Torra vita viner:	179
Halvtorra, halvsöta och söta vita viner:	212
Roséviner:	179
Röda viner:	189

Lägsta naturliga alkoholhalt i volymprocent

Torra vita viner:	11 %
Halvtorra, halvsöta och söta vita viner:	13 %
Roséviner:	11 %
Röda viner:	11 %

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

10.   Avkastning och gräns för skördeuttag

För den kompletterande geografiska beteckningen ”Amboise” ändras gränsen för avkastningen från 55 till 52 hektoliter per hektar för de vita vinerna.

För den kompletterande geografiska beteckningen ”Amboise” ändras gränsen för skördeuttag från 63 till 60 hektoliter per hektar för de röda och vita vinerna och från 67 till 60 hektoliter per hektar för rosévinerna.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

11.   Förlust av rätten till beteckningen

För den kompletterande geografiska beteckningen ”Amboise” går rätten att använda den kontrollerade ursprungsbeteckningen förlorad vid 65 liter per hektar för vita viner och 70 hektoliter per hektar för röda viner och roséviner.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

12.   Druvblandning

För den kompletterande geografiska beteckningen ”Amboise” ändras reglerna om proportioner i druvblandningar för roséviner, på grund av att vissa druvsorter utesluts för rosévinerna.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

13.   Jäsbart socker

För den kompletterande geografiska beteckningen ”Amboise” stryks kategorin halvtorra roséviner eftersom sådana inte produceras.

För torra vita viner med den kompletterande geografiska beteckningen ”Amboise” ändras den högsta tillåtna halten jäsbart socker från 9 gram per liter till 8 gram per liter.

För halvtorra vita viner med den kompletterande geografiska beteckningen ”Amboise” ändras den lägsta tillåtna halten jäsbart socker från 9 gram per liter till 8 gram per liter.

För torra roséviner med den kompletterande geografiska beteckningen ”Amboise” ändras den högsta tillåtna halten jäsbart socker från 9 gram per liter till 6 gram per liter.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

14.   Berikning

Vita viner med den kompletterande geografiska beteckningen ”Amboise” och med en halt av jäsbart socker på mer än 8 gram per liter ska framställas utan berikning. Ändringen syftar till att begränsa möjligheterna till berikning.

Dessutom fastställs att berikningen av viner med den kompletterande geografiska beteckningen ”Amboise” inte får överstiga 1 %.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

15.   Jäsningslokalens kapacitet

För viner med den kompletterande geografiska beteckningen ”Amboise” stryks den särskilda bestämmelsen om jäsningslokalens kapacitet.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

16.   Lagring

För vita och röda viner med den kompletterande geografiska beteckningen ”Amboise” utökas lagringstiden, som tidigare var minst fram till den 31 december, till minst fram till den 30 april året efter skörden.

Ändringen syftar till att beakta praxis och det faktum att de röda vinerna nu framställs enbart med druvsorten côt som innehåller mer tanniner och behöver en längre lagringstid för att tanninerna ska bli mjukare. Förlängningen av lagringstiden för de vita vinerna förbättrar deras smakegenskaper.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

17.   Pressning

Roséviner med den kompletterande geografiska beteckningen ”Amboise” ska hädanefter framställas med direkt pressning före jäsning, vilket ger en bättre kvalitet.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

18.   Saluföring till konsument

Till följd av den ändrade lagringstiden flyttas datumet för saluföring till konsument av viner med den kompletterande geografiska beteckningen ”Amboise” till den 15 maj.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

19.   Förflyttning mellan godkända upplagshavare

I kapitel 1 punkt IX.5 stryks led b om datum för förflyttning av vinet mellan godkända upplagshavare.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

20.   Samband med det geografiska området

Till följd av den ändrade lagringstiden för viner med den kompletterande geografiska beteckningen ”Amboise” kompletteras avsnittet om samband med det geografiska området med följande: ”Lagringen av de röda vinerna mjukar upp deras tanninstruktur. Hos de vita vinerna förstärker den längre lagringstiden det sammansatta aromatiska uttrycket.”

Det sammanfattande dokumentet ändras på motsvarande sätt i punkt 8.

21.   Övergångsåtgärd

De övergångsåtgärder som upphört att gälla stryks.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

22.   Huvudsakliga punkter att kontrollera

De huvudsakliga punkter som ska kontrolleras förenklas och förtydligas.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

23.   Adress

INAO:s adress i produktspecifikationen har uppdaterats.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

1.   Produktens namn

Touraine

2.   Typ av geografisk beteckning

SUB – Skyddad ursprungsbeteckning

3.   Kategorier av vinprodukter

1.

Vin

5.	Mousserande kvalitetsvin

4.   Beskrivning av vinet eller vinerna

Analytiska standarder

Vinerna är stilla vita viner, röda viner och roséviner samt mousserande vita viner och roséviner. De stilla vinerna (röda, vita och rosé) har en naturlig alkoholhalt på minst 10 volymprocent.

Varje parti vin ska efter förpackning uppfylla följande analytiska standarder:

—	De vita vinerna och rosévinerna har en halt av jäsbart socker (glukos och fruktos) på högst 4 gram per liter och en total syrahalt på över 3,5 gram vinsyra per liter.

—	De röda vinerna har en halt av jäsbart socker (glukos och fruktos) på högst 2 gram per liter. Den malolaktiska jäsningen har avslutats för röda viner. Halten äppelsyra är lägre än eller lika med 0,3 gram per liter.

—

Halten jäsbart socker (glukos och fruktos) hos de vita viner och roséviner som framställs utan berikning och har en lägsta verklig alkoholhalt på 12,5 volymprocent är högst 6 gram per liter. I sådana fall får den totala syrahalten, uttryckt som vinsyra, inte understiga halten jäsbart socker (glukos och fruktos) med mer än 1 gram per liter.

Vinernas totala alkoholhalt i volymprocent efter berikning får inte överstiga 12,5 för vita viner, röda viner och roséviner och 13 för mousserande vita viner och roséviner (vid berikning av musten).

För stilla vita viner och roséviner ska halten flyktiga syror och den totala svaveldioxidhalten följa de regler som fastställs i unionslagstiftningen. För stilla röda viner ska halten flyktiga syror, den totala syrahalten och den totala svaveldioxidhalten följa de regler som fastställs i unionslagstiftningen.

För mousserande roséviner och vita viner ska halten flyktiga syror, den totala syrahalten, den totala svaveldioxidhalten och den totala koldioxidhalten följa de regler som fastställs i unionslagstiftningen.

Varje parti otappat vin som kan omfattas av någon av uppgifterna ”primeur” eller ”nouveau” ska ha en halt av flyktiga syror på högst 10,2 milliekvivalenter per liter.

Viner som kan omfattas av den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Touraine” är viner med väl avrundad smak och en frisk och välbalanserad final.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

Beskrivning

De vita vinerna är ofta blekt gyllengula, med en doftpalett som kan gå från fruktiga toner av citrus och exotisk frukt till blommiga toner av vita blommor. Eftersmaken är frisk.

Rosévinerna inleder med finstämda dofter som kan föra tankarna till svarta vinbär, exotisk frukt eller citrus.

De röda viner som framställs av druvsorten gamay N (viner som får märkas med beteckningen ”gamay” eller med något av uttrycken ”primeur” eller ”nouveau”) flaggar ofta med en körsbärsröd färg och bjuder vanligen på varma aromer av röda bär och silkesmjuka tanniner. Det är balanserade viner som förenar lätthet och finess. De viner som framställs med druvblandningar eller enbart med druvan cabernet franc N, väster om staden Tours meridian, är eleganta och kraftfulla med en tydlig tanninstruktur och ett aromatiskt uttryck med röda och mörka bär. Vinerna är mörkt rubinfärgade till djupt granatröda.

De mousserande vita vinerna och rosévinerna är uppbyggda kring en struktur där syrligheten dominerar och ger vinet friskhet och finess. Syrligheten åtföljs av fruktiga toner och ett inslag av brioche kan förstärkas med tiden.

5.   Vinframställningsmetoder

a.   Grundläggande oenologiska metoder

—	Vid framställning av roséviner är det förbjudet att använda kol för oenologiskt bruk, enskilt eller som blandning i beredningar.

—	Subtraktiva berikningsmetoder är tillåtna för röda viner. Vid partiell koncentrering får inte ursprungsvolymen minska med mer än 10 %.

—	De mousserande vinerna framställs genom en andra jäsning på flaska.

—	Vinernas totala alkoholhalt efter berikning får inte överstiga 12,5 volymprocent för vita viner, röda viner och roséviner och 13 volymprocent för mousserande vita viner och roséviner (vid berikning av musten).

Därutöver måste vinerna uppfylla alla oenologiska krav i unionens regelverk och i den franska lagen om jordbruk och fiske (Code rural et de la pêche maritime).

Odlingsmetoder

Vinstockarna ska planteras med en täthet på minst 4 500 plantor per hektar och med högst 2,1 meters avstånd mellan raderna. Avståndet mellan vinstockarna i en rad ska vara minst 1 meter.

Vinstockarna beskärs med någon av följande tekniker till högst 11 skott per planta:

—	Enkel guyotbeskärning med högst 9 skott på löparen för druvsorten sauvignon B och 8 skott på löparen för övriga druvsorter, samt högst 2 beskurna grenar.

—	Kort dubbel guyotbeskärning med högst 5 skott.

—	Kortskottsbeskärning (solfjädersform) med högst 2 skott per beskuren gren.

—	Kortskottsbeskärning (cordon de Royat).

Oavsett beskärningsmetod får vinstockarna beskäras med 2 extra skott per vinstock, under förutsättning att antalet fruktbärande grenar per vinstock detta år inte är fler än 11 vid det tillväxtstadium som motsvarar 11 eller 12 blad.

b.   Högsta avkastning

Vita viner

72 hektoliter/hektar.

Röda viner och roséviner

66 hektoliter/hektar.

Mousserande vin

78 hektoliter/hektar.

6.   Avgränsat geografiskt område

Skörd av druvorna, vinifiering och beredning av stilla viner, samt skörd av druvorna, vinifiering, beredning, lagring och buteljering av mousserande viner, äger rum inom följande kommuners område (förteckningen är upprättad på grundval av 2018 års officiella geografiska kodex):

—

Departementet Indre-et-Loire: Amboise, Anché, Artannes-sur-Indre, Athée-sur-Cher, Avoine, Avon-les-Roches, Azay-le-Rideau, Azay-sur-Cher, Beaumont-en-Véron, Benais, Bléré, Bossay-sur-Claise, Bourgueil, Brizay, Candes-Saint-Martin, Cangey, Chambray-lès-Tours, Chançay, Chanceaux-sur-Choisille, La Chapelle-sur-Loire, Chargé, Cheillé, Chemillé-sur-Indrois, Chenonceaux, Chinon, Chisseaux, Chouzé-sur-Loire, Cinais, Cinq-Mars-la-Pile, Civray-de-Touraine, Coteaux-sur-Loire, Couziers, Cravant-les-Coteaux, La Croix-en-Touraine, Crouzilles, Dierre, Draché, Epeigné-les-Bois, Esvres, Fondettes, Francueil, Genillé, Huismes, L’Ile-Bouchard, Ingrandes-de Touraine, Joué-lès-Tours, Langeais (endast den del som tidigare utgjorde den delegerade kommunen Langeais, som blivit huvudort), Larçay, Lémeré, Lerné, Lignières-de-Touraine, Ligré, Limeray, Lussault-sur-Loire, Luynes, Luzillé, Marçay, Montlouis-sur-Loire, Montreuil-en-Touraine, Mosnes, Nazelles-Négron, Neuillé-le-Lierre, Noizay, Panzoult, Parçay-Meslay, Pocé-sur-Cisse, Pont-de-Ruan, Razines, Restigné, Reugny, Rigny-Ussé, Rivarennes, Rivière, La Roche-Clermault, Rochecorbon, Saché, Saint-Avertin, Saint-Benoît-la-Forêt, Saint-Etienne-de-Chigny, Saint-Germain-sur-Vienne, Saint-Martin-le-Beau, Saint-Nicolas-de-Bourgueil, Saint-Ouen-les-Vignes, Saint-Règle, Sainte-Maure-de-Touraine, Savigny-en-Véron, Savonnières, Sazilly, Seuilly, Souvigny-de-Touraine, Tavant, Theneuil, Thilouze, Thizay, Tours, Vallères, Véretz, Vernou-sur-Brenne, Villaines-les-Rochers och Vouvray.

—

Departementet Loir-et-Cher: Angé, Blois, Chailles, Châteauvieux, Châtillon-sur-Cher, Chaumont-sur-Loire, Chémery, Chissay-en-Touraine, Choussy, Contres, Couddes, Couffi, Faverolles-sur-Cher, Mareuil-sur-Cher, Méhers, Mesland, Meusnes, Monteaux, Monthou-sur-Bièvre, Monthou-sur-Cher, Montrichard Val de Cher, Noyers-sur-Cher, Oisly, Pontlevoy, Pouillé, Rilly-sur-Loire, Saint-Aignan, Saint-Georges-sur-Cher, Saint-Julien-de-Cheédon, Saint-Romain-sur-Cher, Sassay, Seigy, Soings-en-Sologne, Thenay, Thésée, Valaire, Valencisse (endast den del som hör till de delegerade kommunerna Chambon-sur-Cisse och Molineuf) Vallières-les-Grandes, Valloire-sur-Cisse (endast den del som hör till den delegerade kommunen Chouzy-sur-Cisse), Veuzain-sur-Loire (endast den del som hör till den delegerade kommunen Onzain).

7.   Huvudsakliga druvsorter

Orbois B

Sauvignon gris G – fié gris

Sauvignon B – sauvignon blanc

Cabernet franc N

Cabernet-sauvignon N

Cot N – malbec

Gamay N

Pinot noir N

Grolleau N

Grolleau gris G

Meunier N

Pineau d’Aunis N

Pinot gris G

Chardonnay B

Chenin B

8.   Beskrivning av samband

a)   Beskrivning av naturliga faktorer som bidrar till sambandet

Det geografiska området är en mjukt kuperad platå i sydöstra delen av Parisbäckenet och motsvarar det område där floderna Cher, Indre och Vienne flyter samman med Loire. Vinodlingarna breder ut sig över hundratals kilometer längs floddalarna, med undantag för vinodlingsområdet Sologne där odlingarna ligger på platån mellan Cher och Loire.

De geografiska områdena för de kompletterande geografiska beteckningarna ”Amboise” och ”Mesland” ligger i hjärtat av dalarna som ligger utspridda från väst till öst längs Loiredalen, medan det geografiska området för den kompletterande geografiska beteckningen ”Azay-le-Rideau” ligger längs Indres floddal. I floddalen längs Chers nedre lopp ligger området för den kompletterande geografiska beteckningen ”Chenonceaux” och området för ”Oisly” ligger på den östra platån mellan Loire och Cher.

Höjden över havet är sällan mer än 100 eller 120 meter i de 143 kommuner som det geografiska området består av.

Vinerna framställs av druvor från jordbrukslotter som avgränsats noggrant och strikt mot bakgrund av de historiska produktionsnaven. Bland jordbrukslotterna kan man urskilja följande: Lotter med en jordmån som bildats av flintlera, uppblandad med sand från miocen, vilket lokalt kallas ”bournais perrucheux”. Lotter med jord som utvecklats på flintlera, eller ”perruches”, eller steniga jordar av lerkalksand som bildats av kalksten, lokalt kallade ”aubuis”. Detta är varma och lättgenomträngliga jordar som ligger i dalarnas nedre sluttningar. Lotter som ligger på terrasser som bildats av flodernas gamla avlagringar, lokalt kallade ”graviers”.

Det geografiska området har ett kustklimat, som förändras märkbart så snart man kommer till den östra delen av det geografiska området i höjd med staden Tours meridian. Skillnaderna visar sig i såväl temperaturer som nederbörd, med nederbördsmängder på omkring 550 millimeter i väster och upp till 650 millimeter i öster, och större temperaturskillnader i öster efterhand som havets inverkan avtar med avståndet.

b)   Beskrivning av de mänskliga faktorerna bakom sambandet

Resterna av en gammal vinpress som upptäcktes i Cheillé nära Azay-le-Rideau vittnar om att vindruvor har odlats i Touraine sedan vår tideräknings andra århundrade. Under kyrkans inflytande fick vinodlingen ett rejält uppsving mellan 700-talet och 1100-talet.

Det kungliga hovets närvaro i Loiredalen under 1500-talet (slotten Chambord och Chenonceau, m.fl.) bidrog till en anmärkningsvärd utveckling av kvalitetsviner, liksom till vissa stora vinområdens goda anseende. Produktionen utvecklades ytterligare sedan man i ediktet Edit des vingt lieues förbjudit vinproduktion inom en radie av 88 kilometer från huvudstaden, och druvsorten gamay som härstammade från trakterna kring Lyon började planteras in.

De naturliga transportvägar som utgjordes av floderna Loire och Cher gynnade spontant handeln liksom utveckling och export av det geografiska områdets produkter. De bästa vinerna såldes främst till Holland och England, via tullgränsen i Ingrandes-sur-Loire, nära Nantes. Dessa kvalitetsviner fick tillnamnet ”vins de la mer” (havsviner) tack vare att de tålde transporten så bra.

Under 1700-talet etablerades vinodlingar i längs Chers nedre dalgång kring städerna Bléré, Thésée, Montrichard och Chenonceaux. En inventering av områdets druvbestånd gjordes i samband med jordbruksundersökningen år XII (1804). I undersökningens tabell över de vanligaste druvsorterna längs Chers stränder framhålls côt som den huvudsakliga druvan – ”den vanligaste plantsorten på Chers stränder i söderläge, som ger vin av högsta kvalitet”.

År 1845 nämner även greve Alexandre-Pierre Odart i sin Ampélographie druvsorten cot N som den mest odlade sorten längs Chers och Lots stränder. Jules Guyot, som alltid var mycket noggrann i sina beskrivningar, förklarade 1860 att ”druvsorten breton (cabernet franc N) har sitt huvudsakliga centrum i Bourgueil, mellan Chinon och Saumur, där den ger utmärkta viner, men den försvinner när man kommer österut i regionen, där côt, chardenet, pinot noir, beurot och meunier (…) dominerar i Loir-et-Cher”.

Efter vinluskrisen byggdes vinodlingarna i Touraine upp igen med ett druvbestånd som framför allt bestod av nya ympade druvsorter som gamay N och sauvignon B. Det geografiska området växte fram efterhand och kom att omfatta vinodlingsområden med en god kvalitetspotential. Den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Coteaux de Touraine” godkändes 1939, strax före andra världskrigets utbrott.

Namnet ”Touraine” antogs slutgiltigt 1953 med möjligheten att komplettera namnet med den kompletterande geografiska beteckningen ”Azay-le-Rideau” för ett litet område i Indredalen.

År 1955 godkändes även de kompletterande geografiska beteckningarna ”Amboise” och ”Mesland”. Dessa omfattade två områden med ett druvbestånd som hållits traditionellt, med bland annat druvsorten chenin B.

Vinodlingarna omfattade då en yta på 8 000 hektar och producenterna, som var uppdelade på fem vinkooperativ, utvecklade produktionen av vin från druvsorterna sauvignon B och gamay N, vilka snart fick ett gediget anseende inom restaurangnäringen under de allmänna beteckningarna ”sauvignon de Touraine” och ”gamay de Touraine”.

Producenterna i Cherdalen var medvetna om den potential som fanns i deras område och deras druvor, och från och med 1985 började de plantera cot N och sauvignon B på jordlotterna på de nedre sluttningarna. I vinodlingsområdet Sologne reserverades druvsorten sauvignon B för jordbrukslotter med sandjord.

Strävan efter autenticitet ledde fram till erkännandet av de kompletterande geografiska beteckningarna ”Chenonceaux” för vita och röda viner från Chers sluttningar och ”Oisly” för de vita vinerna från vinodlingsområdet Sologne.

År 2009 omfattade vinodlingarna en yta på 4 500 hektar som brukades av omkring 800 producenter. Omkring 260 000 hektoliter vin produceras, varav mer än 60 % är vita viner. Stilla viner: Viner som kan omfattas av den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Touraine” är viner med väl avrundad smak och frisk och välbalanserad final.

De vita vinerna är ofta blekt gyllengula, med en doftpalett som kan gå från fruktiga toner av citrus och exotisk frukt till blommiga toner av vita blommor. Eftersmaken är frisk.

Rosévinerna inleder med finstämda dofter som kan föra tankarna till svarta vinbär, exotisk frukt eller citrus. Rosévinerna får märkas med något av uttrycken ”primeur” eller ”nouveau” och vinifieras då för att konsumeras snart, inom några månader efter framställningen.

De röda viner som framställs av druvsorten gamay N (viner som får märkas med beteckningen ”gamay” eller med något av uttrycken ”primeur” eller ”nouveau”) flaggar ofta med en körsbärsröd färg och bjuder vanligen på varma aromer av röda bär och silkesmjuka tanniner. Det är balanserade viner som förenar lätthet och finess. De viner som framställs med druvblandningar eller enbart med druvan cabernet franc N, väster om staden Tours meridian, är eleganta och kraftfulla med en tydlig tanninstruktur och ett aromatiskt uttryck med röda och mörka bär. Vinerna är mörkt rubinfärgade till djupt granatröda.

Mousserande viner: De mousserande vita vinerna och rosévinerna är uppbyggda kring en struktur där syrligheten dominerar och ger vinet friskhet och finess. Syrligheten åtföljs av fruktiga toner och ett inslag av brioche kan förstärkas med tiden. Stilla viner: Det omfattande nät av vattendrag som bildas av floderna Loire, Vienne, Cher och Indre har med tidens gång mejslat fram den böljande högplatån ur de mjuka bergarterna från tertiärtiden och mesozoikum. Under kyrkans inflytande planterade man på medeltiden vinstockar längs de frammejslade dalgångarna och på platåns kanter.

Närheten till vattenvägarna var redan under renässansen en viktig framgångsfaktor som gynnande exporten av vinerna från ”Touraine”. Det var alltså inrättandet av en permanent tullstation vid Ingrandes-sur-Loire, varifrån vinerna exporterades till Holland, och genomförandet av 1577 års Edit des vingt lieues, som förbjöd vinproduktion nära huvudstaden, som formade Loiredalens vinodlingar och kom att gynna en kvalitetsproduktion. Områdets klimatförhållanden ledde till att det utvecklades ett druvbestånd grundat på chenin B och cabernet franc N i det geografiska områdets västra delar, medan druvsorterna sauvignon B, cot N och gamay N favoriserades i den östra delen. Den naturliga klimatgränsen sammanfaller med staden Tours meridian. Dessa druvsorter har passat väl in i de varierande vinodlingsförutsättningar som producenterna har.

Av tradition utgörs det avgränsade området för skörd av druvor endast av lotter som har väldränerad mark som utvecklats främst på geologiska lager från perioderna turon och senon, Flintleran som är rik på kiselsten täcker det mesta av de mellanliggande dalarna. Kiselstenarna förekommer rikligt på jordytan och spelar en viktig roll under mognadsperioden då de ökar värmestrålningen från jorden. Dessa förhållanden bidrar i hög grad till kvaliteten hos de vita och röda vinerna. Druvsorten sauvignon B trivs särskilt väl på jordbrukslotter med jordmånerna ”perruches” och ”aubuis”. Här finns de förutsättningar druvan behöver för att mogna jämnt genom årens lopp. De viner som framställs av druvor från dessa jordmåner och med detta klimat är friska och särpräglade. De stod år 2009 för två tredjedelar av hela produktionen inom den kontrollerade ursprungsbeteckningen. Druvsorten gamay N, en blå druva som planterades in under återuppbyggnaden efter vinluskrisen, odlas främst på jordbrukslotter med flintlerjord och vinerna som framställs av den är fruktiga och pigga.

Druvsorten cot N utgör ryggraden i de röda vinerna från öster om Toursmeridianen, medan druvsorten cabernet franc N dominerar väster om denna gräns. Dessa ger en tydlig tanninstruktur.

Inom det geografiska området för den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Touraine” finns flera olika naturliga miljöer och fem kompletterande geografiska beteckningar har godkänts, för vilka reglerna för produktionen är striktare.

”Amboise”

En platå av mjuk krita skapar en ganska markerad relief med en höjd över havet på mellan 80 och 100 meter. De varierande geologiska och pedologiska förutsättningarna har gett producenterna möjlighet att hitta bästa möjliga villkor för att låta varje druvsort komma till uttryck. Rosévinerna är fruktiga och friska, de röda vinerna har en tydlig tanninstruktur och ett ganska intensivt aromatiskt uttryck, ofta med toner av röda frukter och bär, och de vita vinerna är oftast torra, men kan ibland innehålla jäsbart socker och kvalificeras då som halvtorra, halvsöta eller söta. Lagringen av de röda vinerna mjukar upp deras tanninstruktur. Hos de vita vinerna förstärker den längre lagringstiden det sammansatta aromatiska uttrycket.

”Azay-le-Rideau”

Vinodlingarna gynnas tack vare sin placering mellan Loires och Indres dalgångar av ett tempererat klimat. Druvsorterna grolleau N och chenin B växer på kullarna och högslätterna med sandgrusjordar och ger eleganta och friska vita viner och fruktiga roséviner. Traditionsenligt ska rosévinerna framställas med direkt pressning före jäsning för att uppnå denna fruktighet. De vita vinerna, som ibland kan innehålla jäsbart socker, är eleganta och mineraliska.

”Chenonceaux”

Det geografiska området breder ut sig på sluttningarna på båda sidor om floden Cher. Dessa druvor växer i jord som kännetecknas av en riklig förekomst av kiselsten. Det vita vinet har ett aromatiskt uttryck som oftast är intensivt, med blommiga aromer (hagtorn, akacia m.fl.) och fruktigare toner (citrus, nötter m.fl.). Lagringen, som ska vara minst till den 30 april året efter skörden, ger vinerna rundhet och finess. De röda vinerna har en tydlig tanninstruktur. Deras aromatiska uttryck är ganska intensivt, huvudsakligen med toner av röda bär och frukter. Lagringen, som ska vara minst till den 31 augusti året efter skörd, gör att man kan erhålla ett vin med sammansatta aromer och avrundade silkesmjuka tanniner.

”Mesland”

Det geografiska området, som ligger i den nordöstra delen av det geografiska området för den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Touraine”, motsvarar kanten på en platå med utsikt över floden Loire. Det gemensamma för jordarna här är förekomsten av flinta och sand från miocen. De stora temperaturskillnaderna under dygnet och det geografiska läget gynnar tidiga druvsorter. De röda vinerna och rosévinerna, som huvudsakligen framställs av druvsorten gamay N, har en koncentrerad arom av röda bär. De vita vinerna kan ibland innehålla jäsbart socker och har ett sammansatt aromatiskt uttryck med blommiga aromer (hagtorn, lindblom, verbena m.fl.) och fruktigare toner (citrus, päron m.fl.). I finalen förnims ofta en känsla av friskhet.

”Oisly”.

Vinodlingarna ligger i hjärtat av vinodlingsområdet Sologne och här produceras torra vita viner av uteslutande sauvignon B som ger uttryck för hela sin potential på de kontinentala sand- och grusjordarna och de formationer som är typiska för Sologne och består av sand, lera och snäckmärgel (faluns). Klimatet i det geografiska området ger en torrperiod som är den mest markerade i Touraine-regionen. Den naturliga miljön ger friska viner som präglas av finstämda och delikata aromer som för tankarna till citrus och vita blommor. Lagringen, som ska vara minst till den 30 april året efter skörden, gör att de får mer sammansatta aromer.

”Touraine”, en historisk trakt vars vinodlingar och dalgångar har lovordats av kungar, är ännu en av pärlorna bland de nordliga vinodlingarna. Det levande kulturlandskapet, som bevarats genom det månghundraåriga odlandet av vin, är en av de faktorer som gjort Loiredalen till ett av Unescos världsarv.

Mousserande vin

Produktionen av mousserande vin är också en del av det sammanhang som beskrivs ovan. När producenterna i Touraine lade märke till att flaskorna som förvarades i vinkällarna ibland jäste en andra gång och blev naturligt mousserande, ville de försöka bemästra och dra nytta av detta fenomen. På så sätt skapades de ”pärlande” viner som under 1800-talet började erbjudas konsumenterna. Förekomsten av grottor som grävts ut ur tuffen har varit en gynnsam faktor för utvecklingen av framställningen av dessa viner, som kräver stora tempererade utrymmen för lagring och hantering.

Tack vare över hundra års erfarenheter har de producenter som framställer mousserande viner en yrkeskunskap som gör att de fullständigt behärskar konsten att komponera sina blandningar. De vita vinernas ursprungsoriginalitet utgörs av att de består till 60 % av någon av druvsorterna chenin B eller orbois B. Den långa lagringen liggande ”sur lattes” bidrar till utvecklingen av toner av brioche och ett väl sammansatt vin.

9.   Väsentliga ytterligare villkor (förpackning, märkning, andra krav)

Omedelbart närområde

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Undantag med avseende på produktionen i det avgränsade geografiska området

Beskrivning av villkoret:

Det omedelbara närområdet, som fastställts genom undantag för framställning och beredning av stilla viner samt framställning, lagring och buteljering av mousserande viner, omfattar följande kommuners område (förteckningen är upprättad på grundval av 2018 års officiella geografiska kodex):

—	Departementet Indre: Faverolles-en-Berry, Fontguenand, Lye, La Vernelle, Veuil och Villentrois.

—	Departementet Indre-et-Loire: Bréhémont, La Chapelle-aux-Naux, Chaveignes, Chezelles och Crissay-sur-Manse.

—	Departementet Loir-et-Cher: Candé-sur-Beuvron, Cheverny, Cormeray, Feings, Fougères-sur-Bièvre, Fresnes, Les Montils, Mont-près-Chambord, Ouchamps, Sambin och Selles-sur-Cher.

—	Departementet Maine-et-Loire: Brain-sur-Allonnes och Montsoreau.

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

—	Namnet på den kontrollerade ursprungsbeteckningen ska följas av beteckningen ”gamay” i enlighet med de regler som anges i produktspecifikationen.

—	Namnet på den kontrollerade ursprungsbeteckningen får, i enlighet med de regler som anges i produktspecifikationen, kompletteras med någon av följande kompletterande geografiska beteckningar: ”Amboise”, ”Azay-le-Rideau”, ”Chenonceaux”, ”Mesland” eller ”Oisly”.

—	Namnet på den kontrollerade ursprungsbeteckningen får kompletteras med något av uttrycken ”primeur” eller ”nouveau” i enlighet med de regler som anges i produktspecifikationen.

—	Alla valfria uppgifter, vilkas användning enligt unionens regelverk får regleras av medlemsstaterna, ska anges på etiketterna med bokstäver som varken på höjden eller på bredden får vara mer än dubbelt så stora som de bokstäver som används i den kontrollerade ursprungsbeteckningens namn.

—	De bokstäver som används för den geografiska beteckningen ”Val de Loire” får varken på höjden eller på bredden vara större än två tredjedelar av de bokstäver som används i den kontrollerade ursprungsbeteckningens namn.

Kompletterande geografiska beteckningar

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

—	De kompletterande geografiska beteckningarna ”Amboise”, ”Azay-le-Rideau” eller ”Mesland” ska anges efter namnet på den kontrollerade ursprungsbeteckningen med bokstäver som varken är högre eller bredare än de bokstäver som används i den kontrollerade ursprungsbeteckningens namn.

—	De kompletterande geografiska beteckningarna ”Chenonceaux” eller ”Oisly” ska anges under namnet på den kontrollerade ursprungsbeteckningen med bokstäver som varken är högre eller bredare än de bokstäver som används i den kontrollerade ursprungsbeteckningens namn.

—

De vita viner som får märkas med någon av de kompletterande geografiska beteckningarna ”Amboise”, ”Mesland” eller ”Azay-le-Rideau” ska presenteras med uppgiften ”demi-sec” på etiketten, i enlighet med de analytiska standarder som fastställs för denna uppgift i produktspecifikationen, och med någon av uppgifterna ”moelleux” eller ”doux”, beroende på halten jäsbart socker (glukos och fruktos) i vinet, i enlighet med de regler som fastställs i unionslagstiftningen.

Märkning

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

—

Roséviner som får märkas med den kompletterande geografiska beteckningen ”Mesland” ska presenteras med uppgiften ”demi-sec” på etiketten, i enlighet med de analytiska standarder som fastställs för denna uppgift i produktspecifikationen, och med någon av uppgifterna ”moelleux” eller ”doux”, beroende på halten jäsbart socker (glukos och fruktos) i vinet, i enlighet med de regler som fastställs i unionslagstiftningen.

—	På viner som märks med något av uttrycken ”primeur” eller ”nouveau” anges även årgången.

—	Märkningen av viner med den kontrollerade ursprungsbeteckningen kan ange en mindre geografisk enhet, förutsatt att — det rör sig om en registrerad plats, och — att denna plats nämns i skördedeklarationen.

—	Beteckningen ”gamay” ska anges omedelbart under namnet på den kontrollerade ursprungsbeteckningen med bokstäver som inte får vara mindre eller smalare än två tredjedelar av de bokstäver som används i den kontrollerade ursprungsbeteckningens namn, men inte heller större än dessa.

Länk till produktspecifikationen

https://info.agriculture.gouv.fr/gedei/site/bo-agri/document_administratif-5f8c6cbf-bad9-4bba-9f9e-c780f349dfaf

---

(1)  EGT L 9, 11.1.2019, s. 2.

Offentliggörande av ett meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn enligt artikel 17.2 och 17.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33

(2020/C 94/05)

Detta meddelande offentliggörs i enlighet med artikel 17.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33 (1).

MEDDELANDE OM GODKÄNNANDE AV STANDARDÄNDRING

”Vinsobres”

Referensnummer PDO-FR-A0690-AM02

Datum för meddelandet: 8 januari 2020

BESKRIVNING AV OCH MOTIVERING TILL DEN ÄNDRING SOM GODKÄNTS

1.   Avgränsat odlingsområde

Datumet den 19 juni 2019 läggs till i punkt IV.2 i produktspecifikationen, som avser de områden och zoner där de olika verksamheterna äger rum. Syftet med ändringen är att lägga till det datum då den behöriga nationella myndigheten godkände en ändring av det avgränsade odlingsområdet inom det geografiska produktionsområdet. Avgränsningen av odlingsområdet handlar om att inom det geografiska produktionsområdet fastställa vilka jordlotter som lämpar sig för produktion av vin med den berörda kontrollerade ursprungsbeteckningen.

Ändringen påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

2.   Druvbestånd

Reglerna om de olika blå druvsorternas andel av jordbruksföretagets druvbestånd gäller inte de druvproducenter som inte framställer vin av sin produktion, och som odlar på en total yta inom det avgränsade odlingsområdet som är mindre än 1,5 hektar inom området för den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Vinsobres”.

Denna ändring av produktspecifikationen påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

3.   Bevattning

Bevattning är tillåtet i enlighet med de nationella reglerna i artikel D. 645-5 i den franska lagen om jordbruk och fiske (Code rural et de la pêche maritime). Denna regel återfinns i produktspecifikationen i punkt VI, som avser skötsel av vinodlingen.

Förbudet mot att använda fasta bevattningsanläggningar på jordbrukslotterna tas bort.

När bevattning är tillåten är den högsta genomsnittliga belastningen per bevattnad jordbrukslott 5 000 kg per hektar i stället för 7 000 kg per hektar, för att undvika en ökad avkastning i form av vin.

Dessa ändringar av produktspecifikationen påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

4.   Produktionsstart för unga vinstockar

Datum för produktionsstart för unga vinstockar flyttas från det sjunde året efter planteringsåret till det tredje året efter planteringsåret (för ympade vinstockar flyttas datumet från det sjätte till det andra året). Ändringen syftar till att möjliggöra nyplantering och en snabbare föryngring av vinodlingarna.

Denna ändring av produktspecifikationen påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

5.   Samband med det geografiska området

Sambandet med det geografiska området har kompletterats med omnämnandet av den obligatoriska lagringsperioden för vinerna. Följande mening läggs till i stycket om samspel mellan de olika sambanden: ”Karaktären hos dessa koncentrerade viner förstärks och stabiliseras genom att de lagras åtminstone till den 15 mars året efter skörden.”

Det sammanfattande dokumentet kompletteras för att förtydliga denna punkt i avsnittet ”Samband med det geografiska området”.

6.   Datum för förflyttning av vinet

I punkt IX i produktspecifikationen om förädling, beredning, lagring, förpackning och förvaring av vin stryks bestämmelsen att vinerna inte får förflyttas mellan godkända upplagshavare och handlare före den 1 december skördeåret.

I och med att denna begränsning stryks kan vinerna förflyttas mellan olika kategorier av aktörer inom det geografiska området och det omedelbara närområdet innan de släpps ut på marknaden.

Denna ändring av produktspecifikationen påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

1.   Produktens namn

Vinsobres

2.   Typ av geografisk beteckning

SUB – Skyddad ursprungsbeteckning

3.   Kategorier av vinprodukter

1.

Vin

4.   Beskrivning av vinet eller vinerna

Den skyddade ursprungsbeteckningen ”Vinsobres” är förbehållen stilla röda viner. Vinerna framställs huvudsakligen av druvsorterna grenache N, mourvèdre N och syrah N.

De är koncentrerade och har en intensiv doft. Doften präglas av fruktiga toner (färsk frukt) i det unga vinet, som utvecklas mot doftnyanser av syltad frukt, eau-de-vie, kryddor (peppar) och örter.

Smaken är mycket välbalanserad. Vinerna är välstrukturerade och mustiga med lena och eleganta tanniner. De fruktiga aromerna ger en lång intensiv eftersmak. Karaktären hos dessa koncentrerade viner förstärks och stabiliseras genom att de lagras åtminstone till den 15 mars året efter skörden. Lagringen tillför vanilj och rostade och rökiga toner.

Vinerna har en djupröd färg och en rik och sammansatt doft. De är välbalanserade, harmoniska och lämpar sig väl för lagring.

Vinerna ska ha följande analytiska egenskaper:

—	Halt äppelsyra: högst 0,4 gram per liter. Modifierad färgintensitet: minst 8. Total polyfenolhalt: minst 52.

—	Halt jäsbart socker: högst 3 gram per liter för viner med en naturlig alkoholhalt på upp till 14 volymprocent.

—	Halt jäsbart socker: högst 4 gram per liter för viner med en naturlig alkoholhalt på över 14 volymprocent.

Övriga analytiska kriterier följer unionens regelverk.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)	14,5
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)	12,5
Lägsta totala syrahalt
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)	14,28
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

5.   Vinframställningsmetoder

a.   Grundläggande oenologiska metoder

Specifika oenologiska metoder

—	All värmebehandling av vinskörden på temperaturer som överstiger 40 °C är förbjuden.

—	All användning av ekspån är förbjuden.

Därutöver måste vinerna uppfylla alla oenologiska krav i unionens regelverk och i den franska lagen om jordbruk och fiske (Code rural et de la pêche maritime).

Odlingsmetoder

Avstånd mellan vinstockarna

—	Avståndet mellan raderna får inte överstiga 2,50 meter.

—	Varje vinstock ska ha en yta på högst 2,50 kvadratmeter. Denna yta beräknas genom att man multiplicera avståndet mellan raderna med avståndet mellan vinstockarna.

—	Avståndet mellan vinstockarna i en rad ska vara mellan 0,80 och 1,20 meter.

Beskärning

—	Vinstockarna beskärs med kortskottsbeskärning (gobelet eller cordon de Royat) med högst 6 beskurna grenar.

—	Varje beskuren gren får ha högst 2 skott.

—

Etableringsperioden är högst 2 år för en beskärning av typen cordon de Royat för alla druvsorter som beskärs enligt den metoden. Under den perioden är guyotbeskärning tillåten, antingen enkel guyotbeskärning med högst 8 skott på löparen och 1 eller 2 beskurna grenar med högst 2 skott, eller dubbel guyotbeskärning med högst 6 skott på varje löpare och 1 eller 2 beskurna grenar med högst 2 skott.

Bevattning kan tillåtas.

b.   Högsta avkastning

42 hektoliter/hektar.

6.   Avgränsat geografiskt område

Druvorna skördas och vinifieras och vinet bereds och lagras inom kommunen Vinsobres i departementet Drôme.

7.   Huvudsakliga druvsorter

Grenache N

Syrah N – shiraz

Mourvèdre N – monastrell

8.   Beskrivning av samband

Det geografiska området för den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Vinsobres” ligger i departementet Drôme i hjärtat av Valréas sedimentbäcken från miocenperioden och den kolluviala/alluviala dalgång som bildats av Aygues, en bergsflod som rinner söderut och som genom årmiljonerna fört med sig grovt vittrat material från de alpina bergskedjorna.

Resultatet har blivit en sluttande relief som kulminerar på över 500 meters höjd i nordostlig/sydvästlig riktning, vid vars fot platåer och flacka sluttningar breder ut sig i söderläge.

Det lokala klimatet är ett medelhavsklimat som kännetecknas av två regnperioder, den ena på hösten och den andra i mars–maj, och två torrperioder, i januari och februari och framförallt i juli. Årsmedeltemperaturen är 12,7 °C. Nordanvinden (mistralen) är ett framträdande inslag i regionens väder. Mistralen är uttorkande, men den bidrar också till en naturlig begränsning av kryptogama skadegörare. Det torra sommarvädret gynnar också druvornas mognad. Mistralens uttorkande effekt bidrar också till att druvornas olika komponenter blir koncentrerade.

Jorden är i regel mycket stenig och rödbrun, vilket i kombination med topografin ger den en avgörande förmåga att hålla värmen och skapa en miljö där växtligheten kan utvecklas tidigt.

Vattenförsörjningen som garanteras genom jordens beskaffenhet i kombination med klimatet gynnar en jämn produktion av röda viner med ett tydligt uttryck. Balansen mellan alla dessa faktorer gör plantorna lågavkastande med en koncentration av alla substanser i råvaran (druvkvalitet).

Den jämna kvaliteten på de viner som produceras och den gemensamma identiteten vittnar om en typisk karaktär som hänger samman med odlingsplatsen (terroir) som erkänts i och med den kommunanknutna kontrollerade ursprungsbeteckningen. Detta är resultatet av den speciella samverkan mellan de naturliga faktorerna och den sakkunskap som med tiden utvecklats av producenterna i denna kommun.

Vinodlaren kan genom sina kunskaper, som visar sig i det omsorgsfulla valet av välexponerade jordbrukslotter som lämpar sig för druvodling, begränsa effekterna av altituden.

Trots de årliga väderväxlingarna gör samspelet mellan de ovannämnda faktorerna att druvorna kan skördas fullmogna och att man kan framställa kraftfulla och koncentrerade viner som lämpar sig för medellång till lång lagring. Karaktären hos dessa koncentrerade viner förstärks och stabiliseras genom att de lagras åtminstone till den 15 mars året efter skörden.

Balansen mellan alla dessa faktorer ger röda viner med djup färg och en rik och sammansatt doft, som är balanserade och harmoniska och lämpar sig väl för lagring.

9.   Väsentliga ytterligare villkor (förpackning, märkning, andra krav)

Angivande av en mindre geografisk enhet

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Märkningen av viner med den kontrollerade ursprungsbeteckningen kan ange en mindre geografisk enhet, förutsatt att

—	det handlar om en registrerad plats, och

—	att denna plats nämns i skördedeklarationen.

Angivande av en större geografisk enhet

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Märkningen av viner med den skyddade ursprungsbeteckningen kan ange den större geografiska enheten ”Cru des Côtes du Rhône” eller ”Vignobles de la Vallée du Rhône”.

Omedelbart närområde

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Undantag med avseende på produktionen i det avgränsade geografiska området

Beskrivning av villkoret:

Det omedelbara närområdet, som fastställts genom undantag för vinframställning, vinberedning och lagring av vin, omfattar 36 kommuner i departementet Drôme och 48 kommuner i departementet Vaucluse.

—

Departementet Drôme: Aubres, La Baume-de-Transit, Bouchet, Chamaret, Chantemerle-lès-Grignan, Châteauneuf-de-Bordette, Clansayes, Colonzelle, Condorcet, Donzère, La Garde-Adhémar, Les Granges-Gontardes, Grignan, Mérindol-les-Oliviers, Mirabel-aux-Baronnies, Mollans-sur-Ouvèze, Montaulieu, Montbrison-sur-Lez, Montségur-sur-Lauzon, Nyons, Le Pègue, Piégon, Les Pilles, Rochegude, Roche-Saint-Secret-Béconne, Rousset-les-Vignes, Saint-Maurice-sur-Eygues, SaintPantaléon-les-Vignes, Saint-Paul-Trois-Châteaux, Saint-Restitut, Solérieux, Suze-la-Rousse, Taulignan, Tulette, Valaurie och Venterol.

—

Departementet Vaucluse: Avignon, Beaumes-de-Venise, Bédarrides, Bollène, Buisson, Cairanne, Camaret-sur-Aigues, Caumont-sur-Durance, Châteauneuf-de-Gadagne, Châteauneuf-du-Pape, Courthézon, Faucon, Gigondas, Grillon, Jonquerettes, Jonquières, Lafare, Lagarde-Paréol, Mondragon, Morières-lès-Avignon, Mornas, Orange, Piolenc, Puyméras, Rasteau, Richerenches, Roaix, La Roque-Alric, Sablet, Sainte-Cécile-lesVignes, Saint-Marcellin-lès-Vaison, Saint-Romain-en-Viennois, Saint-Roman-de-Malegarde, Saint-Saturnin-lès-Avignon, Sarrians, Séguret, Sérignan-du-Comtat, Sorgues, Suzette, Travaillan, Uchaux, Vacqueyras, Vaison-la-Romaine, Valréas, Vedène, Villedieu, Violès och Visan.

Länk till produktspecifikationen

https://info.agriculture.gouv.fr/gedei/site/bo-agri/document_administratif-dddce4c8-b45c-443d-9853-598c16610d06

---

(1)  EGT L 9, 11.1.2019, s. 2.