ISSN 1977-1061

Europeiska unionens

officiella tidning

C 401

European flag  

Svensk utgåva

Meddelanden och upplysningar

62 årgången
27 november 2019


Innehållsförteckning

Sida

 

II   Meddelanden

 

MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN

 

Europeiska kommissionen

2019/C 401/01

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende M.9599 — Cobepa/Socotec) ( 1 )

1

2019/C 401/02

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende M.9597 — Cinven/Stichting Barentz Beheer/Barentz) ( 1 )

2

2019/C 401/03

Meddelande från kommissionen om ändring av bilagan till kommissionens meddelande till medlemsstaterna om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på kortfristig exportkreditförsäkring

3


 

IV   Upplysningar

 

UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN

 

Europeiska kommissionen

2019/C 401/04

Eurons växelkurs — 26 november 2019

5


 

V   Yttranden

 

FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN

 

Europeiska kommissionen

2019/C 401/05

Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende M.9618 – La Poste/BRT) Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande ( 1 )

6

 

ÖVRIGA AKTER

 

Europeiska kommissionen

2019/C 401/06

Offentliggörande av en ansökan om registrering av ett namn i enlighet med artikel 50.2 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

8


 

Rättelser

 

Rättelse till Förhandsanmälan av en koncentration (ärende M.9621 – Suez/Itochu/SFC/EDCO) – Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande ( EUT C 395, 22.11.2019 )

13


 


 

(1)   Text av betydelse för EES.

SV

 


II Meddelanden

MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN

Europeiska kommissionen

27.11.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 401/1


Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende M.9599 — Cobepa/Socotec)

(Text av betydelse för EES)

(2019/C 401/01)

Kommissionen beslutade den 20 november 2019 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den inre marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1). Beslutet i sin helhet finns bara på engelska och kommer att offentliggöras efter det att eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas

under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv) under Celexnummer 32019M9599. EUR-Lex ger tillgång till unionslagstiftningen via internet.


(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.


27.11.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 401/2


Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende M.9597 — Cinven/Stichting Barentz Beheer/Barentz)

(Text av betydelse för EES)

(2019/C 401/02)

Kommissionen beslutade den 19 november 2019 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den inre marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1). Beslutet i sin helhet finns bara på engelska och kommer att offentliggöras efter det att eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas

under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv) under Celexnummer 32019M9597. EUR-Lex ger tillgång till unionslagstiftningen via internet.


(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.


27.11.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 401/3


MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

om ändring av bilagan till kommissionens meddelande till medlemsstaterna om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på kortfristig exportkreditförsäkring

(2019/C 401/03)

I.   Inledning

1.

I punkt 13 i meddelandet från kommissionen till medlemsstaterna om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på kortfristig exportkreditförsäkring (1) (nedan kallat meddelandet) anges att statliga försäkringsgivare (2) inte kan tillhandahålla kortfristig exportkreditförsäkring för marknadsmässiga risker. Marknadsmässiga risker definieras i punkt 9 som kommersiella och politiska risker med en maximal riskperiod på under två år, som omfattar offentliga och icke-offentliga köpare i de länder som förtecknas i bilagan till meddelandet.

2.

Eftersom det saknades privat kreditförsäkrings- eller återförsäkringskapacitet för att täcka export till Grekland, ändrade kommissionen år 2013 meddelandet genom att tillfälligt ta bort Grekland från förteckningen över länder med marknadsmässiga risker (3). Sedan dess har denna ändring förlängts flera gånger (4). Den senaste förlängningen kommer att löpa ut den 31 december 2019. Följaktligen skulle Grekland från och med den 1 januari 2020 betraktas som ett land med marknadsmässiga risker.

3.

Kommissionen började i enlighet med punkt 36 i meddelandet att flera månader före upphörandet av det tillfälliga borttagandet se över den privata kreditförsäkrings- och återförsäkringskapaciteten när det gällde export till Grekland för att avgöra om de nuvarande marknadsvillkoren motiverar att Grekland på nytt återfinns på förteckningen över länder med marknadsmässiga risker från och med den 1 januari 2020, eller om marknadens kapacitet fortfarande är otillräcklig för att täcka alla ekonomiskt motiverade risker och en förlängning av undantaget från förteckningen över länder med marknadsmässiga risker därför är nödvändig.

II.   Bedömning

4.

I enlighet med avsnitt 5.2 i meddelandet grundas kommissionens bedömning på kriterierna i punkt 33: privat kreditförsäkringskapacitet, kreditvärdighet för den offentliga sektorn och resultat i företagssektorn (särskilt insolvensfall).

5.

Kommissionen har samrått med och sökt information från medlemsstaterna, privata kreditförsäkringsgivare och andra berörda parter för att fastställa om bristen på tillräcklig privat kapacitet för att täcka alla ekonomiskt motiverade risker berättigar en förlängning av att Grekland tillfälligt undantas från förteckningen över länder med marknadsmässiga risker. Den 23 september 2019 offentliggjorde kommissionen en begäran om information om tillgänglig kortfristig exportkreditförsäkring för export till Grekland (5). Sista svarsdatum var den 18 oktober 2019. Kommissionen mottog 22 svar från medlemsstater och inga svar från andra berörda parter.

6.

Den information som lämnades till kommissionen i samband med den offentliga begäran om information visade inte att det skulle ske en minskning av privat kreditförsäkringskapacitet för export till Grekland. Statliga försäkringsgivare registrerade en minskning av antalet kreditförsäkringsavtal för export till Grekland, vilket tyder på att tillgången på privata försäkringar är tillräcklig. Av de övriga medlemsstaterna förutom Grekland begärde endast fem uttryckligen en förlängning av det nuvarande undantaget för Grekland från förteckningen över länder med marknadsmässiga risker, medan tre andra ansåg att Grekland på nytt bör upptas på förteckningen över länder med marknadsmässiga risker. De övriga 13 svaren uttryckte ingen fast ståndpunkt i denna fråga. Framför allt har Grekland självt uttryckt en stark önskan om att på nytt upptas på förteckningen över länder med marknadsmässiga risker, med tanke på att den grekiska ekonomin på senare tid har haft en stadig tillväxt.

7.

Enligt de senaste makroekonomiska indikatorerna genomgår Grekland en ekonomisk återhämtning som förväntas fortsätta den närmaste framtiden. Efter nästan ett decennium av nedgång och stagnation började ekonomin växa igen under 2017, där den reala BNP-tillväxten uppskattades till 1,8 % för 2019 och förhållandena på arbetsmarknaden har fortsatt att förbättras. Tillväxten fortsatte under första halvåret 2019, medan den grekiska exportens specifika sammansättning har skyddat ekonomin från den försämrade situationen på landets exportmarknader. Den pågående återhämtningen återspeglas också av en positiv utveckling på arbetsmarknaden där arbetslösheten fortsatte att minska och uppgick till 16,7 % i augusti 2019. Prognoserna kommer att minska ytterligare under de kommande åren enligt Europeiska kommissionens ekonomiska höstprognos 2019 (6).

8.

När det gäller de offentliga finanserna har räntorna på statsobligationer minskat betydligt – till exempel har den tioåriga räntan minskat från omkring 3,4 % i maj till 1,5 % i september 2019 – till följd av nedgångar i både riskfria räntor och länderspreadar – vilket tyder på att investeringar i grekiska statsobligationer förknippas med lägre risk.

9.

Situationen vad gäller Greklands kreditbetyg på statspapper har förbättrats avsevärt sedan krisen och kreditvärderingsinstituten anser att utsikterna är stabila eller positiva. De grekiska statsobligationerna värderas dock fortfarande under hög kreditvärdighet. Under de senaste sex månaderna har det inte skett någon negativ utveckling av kreditvärdigheten för den offentliga sektorn i Grekland. Kreditvärdigheten förväntas i allmänhet förbättras ytterligare i takt med att den ekonomiska tillväxten fortsätter.

10.

Företagssektorns resultat har inte försämrats under de senaste sex månaderna. Andelen nödlidande företagslån (business NPLs) har minskat sedan 2017, men under andra kvartalet 2019 var den fortfarande så hög som 42,6 % på grund av den höga startnivån och den allmänna minskningen av beviljade lån. Det totala antalet nödlidande företagslån minskar snabbare (-16 % under andra kvartalet 2019 jämfört med samma kvartal föregående år) och förväntas minska ytterligare på grund av värdepapperiseringsprogrammet ”Hercules” för nödlidande företagslån som godkändes av kommissionen i oktober 2019. Kreditnormerna för företagssektorn förblev oförändrade under första kvartalet 2019 och förväntas förbli oförändrade under andra kvartalet i enlighet med bankernas utlåningsundersökning.

11.

Mot denna bakgrund, med beaktande av resultatet av det offentliga samrådet och i synnerhet Greklands bidrag samt de allmänna tecknen på att den grekiska ekonomin förbättrats och positiva prognoser, beslutar kommissionen att Grekland på nytt ska upptas på förteckningen över länder med marknadsmässiga risker från och med den 1 januari 2020.

ÄNDRING AV MEDDELANDET

12.

Följande ändring av meddelandet från kommissionen till medlemsstaterna om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på kortfristig exportkreditförsäkring kommer att tillämpas från och med den 1 januari 2020:

Bilagan ska ersättas med följande:

”Förteckning över länder med marknadsmässiga risker

Belgien

Cypern

Slovakien

Bulgarien

Lettland

Finland

Tjeckien

Litauen

Sverige

Danmark

Luxemburg

Förenade kungariket

Tyskland

Ungern

Australien

Estland

Malta

Kanada

Irland

Nederländerna

Island

Grekland

Österrike

Japan

Spanien

Polen

Nya Zeeland

Frankrike

Portugal

Norge

Kroatien

Rumänien

Schweiz

Italien

Slovenien

Amerikas förenta stater”


(1)  EUT C 392, 19.12.2012, s. 1

(2)  En statlig försäkringsgivare definieras i meddelandet som ett företag eller annan organisation som tillhandahåller exportkreditförsäkring med stöd av, eller på uppdrag av, en medlemsstat eller en medlemsstat som tillhandahåller exportkreditförsäkring.

(3)  EUT C 398, 22.12.2012, s. 6

(4)  År 2013, EUT C 372, 19.12.2013, s. 1, i början av 2015, EUT C 28, 28.1.2015, s. 1, i juni 2015, EUT C 215, 1.7.2015, s. 1, i juni 2016, EUT C 244, 5.7.2016, s. 1, i juni 2017, EUT C 206, 30.6.2017, s. 1, i juni 2018, EUT C 225, 28.6.2018, s. 1 och senast i december 2018, EUT C 457, 19.12.2018, s. 9.

(5)  https://ec.europa.eu/competition/consultations/2019_export_greece/index_en.html

(6)  https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/economy-finance/ip115_en_0.pdf


IV Upplysningar

UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN

Europeiska kommissionen

27.11.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 401/5


Eurons växelkurs (1)

26 november 2019

(2019/C 401/04)

1 euro =


 

Valuta

Kurs

USD

US-dollar

1,1020

JPY

japansk yen

120,09

DKK

dansk krona

7,4720

GBP

pund sterling

0,85715

SEK

svensk krona

10,5808

CHF

schweizisk franc

1,0993

ISK

isländsk krona

135,40

NOK

norsk krona

10,0968

BGN

bulgarisk lev

1,9558

CZK

tjeckisk koruna

25,505

HUF

ungersk forint

336,16

PLN

polsk zloty

4,3015

RON

rumänsk leu

4,7766

TRY

turkisk lira

6,3255

AUD

australisk dollar

1,6251

CAD

kanadensisk dollar

1,4663

HKD

Hongkongdollar

8,6256

NZD

nyzeeländsk dollar

1,7165

SGD

singaporiansk dollar

1,5057

KRW

sydkoreansk won

1 296,87

ZAR

sydafrikansk rand

16,3384

CNY

kinesisk yuan renminbi

7,7576

HRK

kroatisk kuna

7,4355

IDR

indonesisk rupiah

15 538,08

MYR

malaysisk ringgit

4,6097

PHP

filippinsk peso

56,016

RUB

rysk rubel

70,5445

THB

thailändsk baht

33,297

BRL

brasiliansk real

4,6915

MXN

mexikansk peso

21,4669

INR

indisk rupie

78,8165


(1)  Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.


V Yttranden

FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN

Europeiska kommissionen

27.11.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 401/6


Förhandsanmälan av en koncentration

(Ärende M.9618 – La Poste/BRT)

Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande

(Text av betydelse för EES)

(2019/C 401/05)

1.   

Europeiska kommissionen mottog den 19 november 2019 en anmälan av en föreslagen koncentration i enlighet med artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1).

Denna anmälan berör följande företag:

GeoPost S.A. (GeoPost, Frankrike), som tillhör La Poste-koncernen (Frankrike).

BRT S.p.A. (BRT, Italien).

GeoPost förvärvar, på det sätt som avses i artikel 3.1 b i koncentrationsförordningen, ensam kontroll över hela BRT.

Koncentrationen genomförs genom förvärv av aktier.

2.   

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:

GeoPost: ett dotterbolag till La Poste-koncernen, tidigare den etablerade postoperatören i Frankrike. GeoPost är verksam inom paket- och fraktleveranstjänster i Europa, Afrika och Asien.

BRT: paket- och fraktleveranstjänster huvudsakligen i Italien (tidigare kallat Bartolini), för närvarande gemensamt kontrollerat av GeoPost och Mifin S.r.l.

3.   

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda transaktionen kan omfattas av koncentrationsförordningen, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare.

Det bör noteras att detta ärende kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande, i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 (2).

4.   

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna ska ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Följande referens bör alltid anges:

M.9618 – La Poste/BRT

Synpunkterna kan sändas till kommissionen per e-post, per fax eller per brev. Använd följande kontaktuppgifter:

E-post:COMP-MERGER-REGISTRY@ec.europa.eu

Fax+32 22964301

Adress:

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för konkurrens

Registreringsenheten för företagskoncentrationer

1049 Bryssel

BELGIEN


(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1 (koncentrationsförordningen).

(2)  EUT C 366, 14.12.2013, s. 5.


ÖVRIGA AKTER

Europeiska kommissionen

27.11.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 401/8


Offentliggörande av en ansökan om registrering av ett namn i enlighet med artikel 50.2 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

(2019/C 401/06)

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1) inom tre månader efter detta offentliggörande.

PRODUKTSPECIFIKATION FÖR EN GARANTERAD TRADITIONELL SPECIALITET

”WATERCRESS”/”CRESSON DE FONTAINE”/”BERROS DE AGUA”/”AGRIÃO DE ÁGUA”/”WATERKERS”/”BRUNNENKRESSE”

EU-nr: TSG-GB-0062 – 6.12.2010

Förenade kungariket

1.   Namn som ska registreras

”Watercress”/”Cresson de Fontaine”/”Berros De Agua”/”Agrião de Água”/”Waterkers”/”Brunnenkresse”

2.   Produkttyp

Klass 1.6. Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade

3.   Skäl Till Registreringen

3.1   Det rör sig om en produkt som

☒ är resultatet av en viss produktions- eller bearbetningsmetod eller har en viss sammansättning som överensstämmer med traditionell praxis för produkten eller livsmedlet i fråga

☐ är framställd av råvaror eller ingredienser som används traditionellt.

”Watercress”/”Cresson de Fontaine”/”Berros De Agua”/”Agrião de Água”/”Waterkers”/”Brunnenkresse” växer naturligt i rinnande vatten genom en traditionell kommersiell produktionsmetod som har använts i över 200 år.

3.2   Det rör sig om ett namn som

☐ traditionellt har använts för att benämna den specifika produkten

☒ avser produktens traditionella karaktär eller särskilda egenskaper

I flera århundraden, till och med innan den kommersiella produktionen tog fart i Europa för över 200 år sedan, användes namnet ”watercress” i Förenade kungariket, ”cresson de fontaine” i Frankrike, ”berros de agua” i Spanien, ”agrião de água” i Portugal, men även ”waterkers” i Holland och ”brunnenkresse” i Tyskland för att ange denna typ av krasseväxt som odlas och skördas i rinnande vatten. Krasse är växtnamnet och vatten utgör beskrivningen.

4.   Beskrivning

4.1   Beskrivning av den produkt som namnet i punkt 1 avser, inbegripet dess huvudsakliga fysiska, kemiska, mikrobiologiska eller organoleptiska egenskaper, som visar på produktens särskilda egenskaper (artikel 7.2 i denna förordning)

”Watercress”/”Cresson de Fontaine”/”Berros De Agua”/”Agrião de Água”/”Waterkers”/”Brunnenkresse”, med det botaniska namnet Nasturtium officinale, är en snabbväxande, akvatisk eller halvakvatisk, perenn som finns i Europa, Nord- och Sydamerika och Asien. Det är en av de äldsta kända bladgrönsaker som människan har konsumerat. Det är i dag en del av familjen Brassicaceae.

De botaniska synonymerna för Nasturtium officinale är Rorippa nasturtium-aquaticum, Nasturtium nasturtium-aquaticum och Sisymbrium nasturtium-aquaticum L. Dessa speglar växtens sanna akvatiska natur och hur den växer.

Den produkt som tillhandahålls konsumenten är cirka 15–18 cm lång, med blad på 2–5 cm, för buntar. För förpackningar är den cirka 5–12 cm lång, med blad på 1–3 cm.

Den traditionellt odlade grödan hämtas från rinnande vatten och kännetecknas av mjuka, mellangröna, fuktiga blad med obruten kant och oval form. Stjälkarna är krispiga, har lite ljusare färg och kan ha sidorötter som sträcker sig från bladskaftet till stjälken.

Mikrobiologiska egenskaper:

De mikrobiologiska egenskaperna härrör från den miljö som växten odlas i; genom att den odlas kommersiellt i rinnande vatten får grödan en epifytisk mikrobiell population som i regel innehåller en stor mängd goda Pseudomonas sp. Växten odlas i friskt rinnande vatten med hög mikrobiologisk kvalitet.

Fysiska egenskaper:

Växten har omväxlande, parflikiga sammansatta blad med 3–11 avlånga till ovala småblad. Bladen är blanka, mörkgröna, med rund spets. De är släta utan tänder eller med vågiga, tandade kanter. Färgen är grön (HEX-kod 008000) till mörkgrön (HEX-kod 006400).

Krypande eller flytande stjälkar som är saftiga eller köttiga.

Släta, fibrösa rötter som gör att rotningen kan ske var som helst längs den nedsänkta stjälken, men främst vid noderna.

Växten har vita blommor med fyra kronblad som är 3–5 millimeter i diameter, i terminalblomställningar och i blomställningar från de översta bladens axel. Små vita och gröna blommor blommar i blomkorg. Blomningen är en del av växtens naturliga livscykel och äger rum under de tidiga sommarmånaderna när dagarna börjar bli som längst.

I jämförelse hör vårgyllen till släktet Barbarea verna, som ger enkla, parflikiga, delade gröna blad på en stjälk och som under blomningstiden har gula blommor.

Kemisk sammansättning:

”Watercress”/”Cresson de Fontaine”/”Berros De Agua”/”Agrião de Água”/”Waterkers”/”Brunnenkresse” är rik på glukosinolater och är ensam om att ha mycket B-fenyletylglukosinolat som utsöndrar fenyletylisotiocyanat (PEITC) till en andel som motsvarar 10 mg/100 g råvikt. PEITC utsöndras när växten tuggas och svarar för den karakteristiska skarpa smaken. Den peppriga karakteristiska smaken beror på växtens naturliga senapsoljor. Stress påverkar PEITC-halterna i växten. Om grödan stressas på grund av låga eller höga temperaturer, eller om den lider av vattenbrist, producerar växten varierande halter av PEITC.

Organoleptiska egenskaper:

Provningar där ”Watercress” jämförts med landodlad krasse har visat att ”Watercress” är mörkare/grönare än landodlad krasse samt att den är mycket pepprigare och har en mjukare textur.

En ytterligare sensorisk utvärdering som gjordes 2009 visade också att landodlad vattenkrasse har en svagare och mindre pepprig smak. Vissa kommentarer som dokumenterades visade även att det vattenodlade provet hade mörkare blad och en mjukare textur.

Av dessa två bedömningar framgår att vid båda tillfällena har det i professionellt utförda bedömningar av landodlade grödor och grödor odlade i rinnande vatten uppvisats skillnader mellan grödorna, och när en preferens skulle anges identifierades ”Watercress”/”Cresson de Fontaine”/”Berros De Agua”/”Agrião de Água”/”Waterkers”/”Brunnenkresse” som överlägsen – bara utifrån de organoleptiska egenskaperna.

Karakteristiskt för ”Watercress”/”Cresson de Fontaine”/”Berros De Agua”/”Agrião de Água” /”Waterkers”/”Brunnenkresse” är att den har en senapslik eftersmak. Den är pepprig, stark och aningen bitter.

4.2   Beskrivning av den produktionsmetod som producenterna ska använda för att framställa den produkt som namnet i punkt 1 avser, inbegripet, om det är lämpligt, typ av råvaror och egenskaper hos de råvaror eller ingredienser som används samt den metod som används vid beredningen av produkten (artikel 7.2 i denna förordning)

”Watercress”/”Cresson de Fontaine”/”Berros De Agua”/”Agrião de Água”/”Waterkers”/”Brunnenkresse” ska odlas och skördas i rinnande vatten genom att använda frön från Nasturtium officinale. Fröna får dock sås på lämpligt underlag i en förökningsanläggning, och sticklingarna får överföras till produktionsbäddarna.

Grödan kan växa året om i särskilt konstruerade bäddar, delvis skyddade från vinterkylan vid det rinnande vattnet som stiger från naturliga källor eller borrhål, vanligen mellan 10 °C och 18 °C, och under sommaren från vattnets svalare temperatur jämfört med den omgivande temperaturen. Grödan skadas fysiskt om temperaturen sjunker under 5 °C, så vid dessa tillfällen krävs något slags skydd.

För att grödan ska kunna ha relativt enhetliga och konsekventa PEITC-halter (och därmed relativt enhetlig smak) måste den ha stabila och stressfria växtförhållanden vad gäller temperatur, vattentillgång och gödselmedel. Det bästa sättet att upprätthålla temperaturen är ha en vattenbaserad odling, där rinnande vatten hela tiden finns tillgängligt genom växtens hela livscykel. Det rinnande vattnet svalkar grödan under varma dagar och värmer den under kalla dagar.

Jämförelsevis har landodlade grödor inte kontrollerade temperaturer. Jord- och bladtemperaturen kan uppgå till 40 °C under varma sommardagar, och när frosten kommer kan bladen få köldskador. Dessa varierande stressnivåer leder till att växten oregelbundet producerar PEITC och att smaken därmed varierar.

Vattentillgång:

Traditionellt har vattnet kommit från djupa naturliga källor rika på mineraler, eller borrhål, antingen med naturliga flöden eller uppumpade. Andra källor är dock tillåtna om de har godtagbart hög mikrobiologisk kvalitet (mål: fria från kolibakterier, tolerans: 100 kolonibildande enheter per 100 ml, mål: fria från listeria, tolerans: 100 kolonibildande enheter per 100 ml, mål: fria från salmonella, fria från STEC) och är fria från föroreningar av ytvattnet. Vattnet ska ha en kvalitet som är lämplig för framställning av minimalt bearbetade livsmedel, dvs. vatten som kan konsumeras utan att kokas.

Utformning av bäddar:

Produktionsbäddarnas geografiska position avgörs vanligen av vattenkällan och utloppet till den angränsande ån eller floden. Produktionsbäddarna utformas med ogenomträngliga sidor, på en sluttning som är 1:300 från den punkt där vattnet rinner in i bädden, och på ett sätt som förhindrar att ytvatten eller avrunnet vatten tar sig in från angränsade mark. Traditionellt har det inkommande vattnet kanaliserats och reglerats in till de enskilda bäddarna genom ventiler, kranar eller enkla öppningar i inloppsväggen. Modernare anläggningar utformas på ett sådant sätt att det är möjligt att använda vattensystem med trycksatta inlopp. Bäddarnas areal varierar beroende på plats och land, men de är vanligen 10 meter breda och 100 meter långa. Inget ytvatten eller avrunnet vatten får komma in i området, vilket kan uppnås genom att ha diken eller dammar vid stängslet. Det får inte finnas några permanenta gyttjiga områden som skulle kunna utgöra en livsmiljö för tusensnäckan.

Produktionsmetoder:

Minst en gång per år bör nya grödor sås från frön, för att förebygga tillväxten av virus, varav vissa är fröburna. Fröna kan sås direkt i bäddarna, men det vanligaste är att de sås i kompost eller liknande material vid en förökningsanläggning och får växa fram till att det första riktiga bladet dyker upp (ungefär 3–5 cm högt). Under tidig sommarodling måste nya grödor från frön gå igenom den naturliga blomningstiden, som pågår vid den här tiden på året. Andra månader kan produkten skördas från återväxt, en process som gör att den skördade grödan blir till en ny gröda. Målet vid odling av sticklingar är att få mellan 8 000 och 10 000 växter per kvadratmeter, med en odlingstäthet som troligen kommer att ligga på ungefär 2 000. Många odlare framställer sina egna frön genom att låta vissa grödor blomma och fröa, men det går även att få tag på frön från utsädesföretag.

Direktsådd kan ske för hand eller med maskin över produktionsbäddarna. Likaså kan de sticklingar som såtts i förökningsområden planteras för hand eller med maskin så att ovannämnda täthet på bädden uppnås. På så sätt kan näringsberikad fukt bevaras, vilket ger upphov till tidig rotinfiltrering och förankring.

Därefter kan det inkommande näringsberikade vattnet flöda över grunden, så att grödan erhåller de mineraler och spårelement som den behöver för att växa. Vattenflödet ökas allteftersom grödan mognar för att uppfylla grödans behov.

Standardiserat gödselmedel med hög fosforhalt för trädgårdsnäring används för att komplettera näringsämnena från vattnet och bäddarna, och det används i lämplig utsträckning beroende på grödornas behov.

För att anses vara traditionellt odlad måste grödan odlas i rent rinnande vatten. Landodlad krasse, som har införts på marknaden under de senaste åren, odlas under plast eller glas på samma sätt som sallad. Trots att framställningsmetoden för landodlad krasse skiljer sig helt från den för vattenodlad ”Watercress”/”Cresson de Fontaine”/”Berros De Agua”/”Agrião de Água”/”Waterkers”/”Brunnenkresse” kallas landodlad krasse för ”Watercress”/”Cresson de Fontaine”/”Berros De Agua”/”Agrião de Água”/”Waterkers”/”Brunnenkresse” eftersom den liknar den vattenodlade varianten till utseendet och kan säljas som vattenodlad ”Watercress”/”Cresson de Fontaine”/”Berros De Agua”/”Agrião de Água”/”Waterkers”/”Brunnenkresse”. Den har dock inte framställts på samma respektfulla sätt och är inte en traditionellt framställd specialprodukt, utan bara en av många konventionellt odlade bladsallader.

Skörd:

”Watercress”/”Cresson de Fontaine”/”Berros De Agua”/”Agrião de Água”/”Waterkers”/”Brunnenkresse” plockas för försäljning när grödan är 10–18 cm lång och säljs i buntar eller, tvättade eller otvättade, i förpackningar. Den traditionella buntade produkten kännetecknas av bleka stjälkar som saknar blad och rötter, är 5–6 cm långa och hålls samman med ett gummiband eller snöre. Längst upp på stjälkarna bildar bladen, på 2–5 cm, buntens ”huvud”. De mer populära förpackningarna med den tvättade produkten utgörs av separata stjälkar av ”Watercress”/”Cresson de Fontaine”/”Berros De Agua”/”Agrião de Água”/”Waterkers”/”’Brunnenkresse” som vanligen är mindre mogna än dem som säljs i buntar, med mindre blad på 1–3 cm, som placeras på ett godtyckligt sätt så att produkten bildar en härva av stjälkar, bladskaft och blad.

4.3   Beskrivning av de viktigaste faktorer som visar på produktens traditionella karaktär (artikel 7.2 i denna förordning)

Den traditionella karaktären hos ”Watercress”/”Cresson de Fontaine”/”Berros De Agua”/”Agrião de Água”/”Waterkers”/”Brunnenkresse” är förankrad i produktionsmetoden och har förknippats med rinnande vatten i tusentals år. Historiskt sett har grödan alltid förknippats med produktion i vattenmiljö och dess morfologi och smak har inte förändrats av urval och förädling. I dag är denna växt fortfarande identisk med bilder på den från romartiden.

Den moderna läkekonstens fader Hippokrates sägs ha valt platsen för världens första sjukhus, på ön Kos, nära en å som lämpade sig för att odla växten, som han betraktade som väsentlig för behandlingen av sina patienter. Romarna odlade också ”Watercress”/”Cresson de Fontaine”/”Berros De Agua”/”Agrião de Água”/”Waterkers”/”Brunnenkresse” i rinnande vatten.

I sin bok Complete Herbal, publicerad 1653, beskriver Nicholas Culpeper vattenkrasse som att den växer i små rinnande bäckar.

Den första kommersiella odlingen av ”Watercress”/”Cresson de Fontaine”/”Berros De Agua”/”Agrião de Água”/”Waterkers”/”Brunnenkresse” noterades i Förenade kungariket 1808, och grödan odlades i stor utsträckning i södra Englands rena och fritt rinnande åar under 1800-talet. Det är en metod för kommersiell framställning som är i stort sett oförändrad, trots att metoden att odla ”Watercress”/”Cresson de Fontaine”/”Berros De Agua”/”Agrião de Água”/”Waterkers”/”Brunnenkresse” i rinnande vatten går tillbaka till romartiden. I fråga om framställningen i Frankrike skrev Adolphe Chatin 1866 om diken där rikliga mängder av ”Cresson de Fontaine” odlades, och att odlingen upprättades i flera år på vattenkällor.

I slutet av 1800-talet var ”Watercress”/”Cresson de Fontaine”/”Berros De Agua”/”Agrião de Água”/”Waterkers”/”Brunnenkresse” en viktig källa till sysselsättning och intäkter, och grödan levererades till större städer i hela norra Europa. I exempelvis Förenade kungariket byggdes järnvägen ut till Alresford, Hampshire, så att den kunde frakta upp till 30 ton i veckan till marknaderna i London. Den återställda ångtågsbanan är än i dag känd som ”The Watercress Line”.

Det finns flera filminspelningar från 1930-talet som visar ”Watercress”/”Cresson de Fontaine”/”Berros De Agua”/”Agrião de Água”/”Waterkers”/”Brunnenkresse” som växer i rinnande vatten.

I alla länder måste traditionell ”Watercress”/”Cresson de Fontaine”/”Berros De Agua”/”Agrião de Água”/”Waterkers”/”Brunnenkresse” odlas i rinnande vatten. Rent källvatten som stiger upp från underliggande jordlager innehåller alla de mineraler som behövs för tillväxt, men det finns vanligen en brist på fosfor. I norra Europa var fosfor lyckligtvis tillgängligt genom långsamt verkande fosforgödselmedel i form av basisk slagg, en biprodukt från den traditionella ståltillverkningsprocessen. I nästan 200 år odlades grödan med rent källvatten som kompletterades med basisk slagg i bäddarna, som tillhandahöll det fosfatgödselmedel och de spårelement som grödan inte fick av det rinnande vattnet. I dag har ståltillverkningsprocessen förändrats och basisk slagg är inte längre tillgänglig. Därför används nu långsamt verkande fosfathaltig handelsgödsel i stället.

Grödan odlas traditionellt, skärs från rent rinnande vatten och kännetecknas av mjuka mellangröna, fuktiga ovala löv. Stjälkarna är krispiga och den kan ha sidorötter som sträcker sig från bladskaftet till stjälken. Växterna har en typisk eftersmak av senap, som är kryddig, stark och aningen bitter.


(1)  EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.


Rättelser

27.11.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 401/13


Rättelse till Förhandsanmälan av en koncentration (ärende M.9621 – Suez/Itochu/SFC/EDCO) – Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande

( Europeiska unionens officiella tidning C 395 av den 22 november 2019 )

(2019/C 401/07)

Sidan 9, punkt 1, tredje stycket

I stället för:

”Suez, Itochu och SFC förvärvar, på det sätt som avses i artikel 3.1 b och 3.4 i koncentrationsförordningen, gemensam kontroll över hela EDCO.”

ska det vara:

”Suez, Itochu och SFC förvärvar, på det sätt som avses i artikel 3.1 b i koncentrationsförordningen, gemensam kontroll över hela EDCO.”