1.

Europa befinner sig i en tid då globalisering, tekniska framsteg, hållbarhetsutmaningar, ihållande sociala delaktighetsproblem, politisk instabilitet och demografiska förändringar påverkar det europeiska samhället och dess medborgare i stor utsträckning. Dessa gemensamma utmaningar kräver gemensam eftertanke och samordnade åtgärder från medlemsstaternas sida.

2.

Utbildningens roll för att främja medborgarskap och demokrati, personlig utveckling, social delaktighet, lika möjligheter och egenmakt och för att bidra till välbefinnande och stödja sammanhållna samhällen har prioritet i det framtida samarbetet på detta område. Utbildningens två huvuduppgifter – dess bidrag till konkurrenskraft, innovation och anställbarhet och dess bidrag till aktivt medborgarskap, social delaktighet, sammanhållning och personlig utveckling – är nära sammanflätade och kompletterar varandra fullt ut i dagens samhälle.

3.

Utbildning är ett viktigt politiskt instrument för att skapa och upprätthålla hållbar tillväxt och konkurrenskraft och för att främja sysselsättning och deltagande på arbetsmarknaden på europeisk nivå. Vid utarbetandet av den nya tillväxtstrategin för unionen bör man vara fullt medveten om utbildningens potential för att komma tillrätta med bredare samhällsutmaningar. En utbildning av hög kvalitet ger unionen en konkurrensfördel i en alltmer digital och kunskapsbaserad världsekonomi, eftersom Europa i framtiden kommer att vara ännu mer beroende av kreativa, högkvalificerade och välutbildade personer. Det blir också mycket viktigt att styra utvecklingen och spridningen av ny teknik och stödja unionens omställning till en klimatneutral kretsloppsekonomi genom att främja de kunskaper, färdigheter och kompetenser som krävs för att driva fram dessa förändringar.

4.

Det europeiska samarbetet på utbildningsområdet är ett viktigt politiskt instrument för att utarbeta innovativa, framtidsinriktade och anpassningsbara strategier i syfte att möta dessa gemensamma utmaningar, samtidigt som man respekterar subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna och den rika mångfalden av utbildningssystem inom unionen.

5.

Att investera i högkvalitativ utbildning för alla medför stora fördelar, inte bara för medborgarna utan också för ekonomin och samhället. Investeringar i kompetens måste omfatta alla stadier i de lärandes liv. För att uppnå utbildningsresultat av hög kvalitet krävs lämpliga resurser som måste vara välbalanserade under hela det livslånga lärandet.

6.

Investeringar i utbildning och kompetens måste främjas på europeisk och nationell nivå. Det finns ett behov av effektiva och innovativa arbetsmetoder som främjar en kapacitetsuppbyggnad och stöder utvecklingen av utbildningssystem genom smarta och strategiska investeringar. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att öka kompetens som kommer att vara relevant i framtiden, strategisk användning av finansiering för digitalisering och innovation, moderniserad utbildningsinfrastruktur, innovativa och säkra lärandemiljöer och förbättrade pedagogiska metoder samt åt att förbättra tillgången till och kvaliteten på livslång vägledning. Investeringarna skulle kunna avse en ytterligare utveckling av det europeiska området för utbildning och en förbättring av synergierna mellan de europeiska finansieringsinstrumenten samt mellan EU:s politik och finansieringsinstrument som är relevanta på utbildningsområdet.

7.

Utbildningens potential att bidra till ett klimatneutralt och grönt Europa måste undersökas fullt ut. Utbildning är av avgörande betydelse när det gäller att tillhandahålla kunskap, färdigheter och kompetens och främja de värden och den motivation som är grundläggande för att möjliggöra en rättvis och jämlik social omvandling. EU:s åtgärder för ett grönt Europa måste utgå från rådets rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande och rådets rekommendation om att främja gemensamma värden, och omfatta alla nivåer och alla former av utbildning i alla skeden i livet och möjliggöra verksamhet på lokal och regional nivå och i samarbete med det civila samhället, i syfte att gå vidare mot ett genomförande av FN:s relevanta mål för hållbar utveckling.

8.

Den europeiska pelaren för sociala rättigheter bör genomföras på europeisk nivå och på medlemsstatsnivå, med vederbörlig hänsyn till respektive befogenheter. Rätten till inkluderande utbildning och livslångt lärande av god kvalitet bör respekteras i alla skeden av livet, från tidig barndom till högre åldrar och på alla utbildningsnivåer och i alla utbildningsformer, i samverkan med de insatser som görs i samband med det europeiska området för utbildning. Vid genomförandet bör särskild uppmärksamhet ägnas åt en effektiv politik för tillgänglighet, lika möjligheter och inkludering, i syfte att säkerställa tillgången och övergången till livslångt lärande.

9.

Vikten av att säkerställa att unionens gemensamma värden, inbegripet demokrati, rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna, skyddas och befrämjas.

10.

De betydande framsteg som gjorts i fråga om det europeiska området för utbildning och vikten av att stärka engagemanget för en ambitiös vidareutveckling av dess mål och tillämpningsområde, i syfte att förverkliga visionen om ett europeiskt område för utbildning och göra Europa till det ledande kunskapssamhället i världen, och att bidra till en kultur som uppmuntrar, stärker och motiverar människor och samhällen att lära sig och att förnya sig, inbegripet alla nivåer och former av utbildning i alla skeden i livet.

11.

Vikten av att utveckla den framtida strategiska ramen för samarbete inom utbildning som ett verktyg för att stödja och genomföra det europeiska området för utbildning, och därigenom bidra till ett framgångsrikt genomförande och en ambitiös vidareutveckling.

12.

Erasmus+-programmets avgörande roll för att förverkliga det europeiska området för utbildning genom att erbjuda bred tillgång till rörlighet i utbildningssyfte samt stärkta strategiska partnerskap och politiskt stöd för en utbildnings- och ungdomspolitik som är mer inkluderande, baserad på livslångt lärande, jämställdhetsorienterad och innovationsdriven.

13.

Behovet av att fortsätta insatserna för att stödja och utveckla samarbetet på europeisk nivå mellan medlemsstaterna i syfte att främja peer learning och ömsesidigt lärande och utbytet av bästa praxis, samtidigt som man undanröjer hinder för rörlighet i utbildningssyfte och stöder medlemsstaterna i deras utveckling av sina utbildningssystem utifrån ett helhetsperspektiv, i syfte att bidra till den övergripande hållbarheten i dessa system och i slutändan öka den uppåtriktade socioekonomiska konvergensen.

14.

Behovet av att bemöta och reflektera över globala utmaningar och möjligheter, särskilt i fråga om klimatförändringar, digitalisering, artificiell intelligens och vilseledande eller falsk information, genom att främja utvecklingen av kunskap, färdigheter och kompetens och kritiskt tänkande från grundläggande färdigheter till kvalifikationer på hög nivå, på alla utbildningsnivåer och i alla utbildningsformer.

15.

Beakta de ambitioner som uttrycks i rådets slutsatser om vägen mot en vision om ett europeiskt område för utbildning om att området bör bygga på livslångt lärande, från förskoleverksamhet och barnomsorg till skola och yrkesutbildning till högre utbildning och vuxenlärande, samt att fortsätta vidta kraftfulla åtgärder för att avlägsna hinder mot rörlighet i utbildningssyfte, främja och bidra till rörlighet och samarbete på utbildningsområdet samt stödja medlemsstaterna i moderniseringen av deras utbildningssystem, främja språkundervisning och språkinlärning, ömsesidigt erkännande av kvalifikationer och resultat av studieperioder utomlands.

16.

Ta ytterligare initiativ för att skapa ett verkligt europeiskt område för utbildning i syfte att vidareutveckla dess mål och tillämpningsområde och stärka dess kopplingar till den strategiska ramen för utbildningssamarbete efter Utbildning 2020, och att vidta lämpliga åtgärder för att se till att alla nivåer och alla former av utbildning främjas på lika villkor.

17.

Till fullo utnyttja potentialen i prioriteringarna i den strategiska agendan för 2019–2024 genom att öka investeringarna i sådan kompetens som behövs för att uppfylla kraven från arbetslivet och ett samhälle i förändring, till följd av bl.a. klimatförändringar, globalisering, digitalisering, artificiell intelligens och robotisering, i syfte att främja innovation, deltagande i demokratiska samhällen och social delaktighet.

18.

Gemensamt reflektera över möjligheter, lämpliga politiska åtgärder och resultat som skulle bidra till det strategiska målet för ett klimatneutralt och grönt Europa och till en rättvis omställning, och ta hänsyn till den stora potential som utbildningen utgör när den europeiska politiken för ett grönt Europa utarbetas, särskilt genom Erasmus+ och genom att fokusera på de lärandes aktiva deltagande i utbildning för hållbar utveckling.

19.

Fortsätta med samordnade insatser för att göra framsteg i arbetet med en övergripande handlingsplan för digital utbildning i Europa och med den samordnade planen för artificiell intelligens, genom att säkerställa komplementaritet, mervärde och samordning av politiska mål och verktyg för det europeiska området för utbildning.

20.

Med utgångspunkt i verktygen för samarbete inom ramen för Utbildning 2020 utveckla konkreta framtidsorienterade och innovativa arbetsmetoder för det europeiska utbildningssamarbetet. Möjligheter till mobilisering av samarbetsinstrument, såsom internationella analyser, forsknings- och studiebesök och pilotprojekt för samarbete, kan undersökas till fullo i syfte att förnya och pröva strategier och genomförandeverktyg och för att utarbeta och främja forskningsbaserade sektorsspecifika scenarier och långsiktiga prognoser om arbetslivets och samhällets framtid med tanke på både den europeiska och den globala utvecklingen.

21.

Utveckla nya sätt att utbilda och stödja kompetenta, motiverade och högt kvalificerade lärare, handledare, utbildare och skolledare, och främja deras kontinuerliga yrkesutveckling och en högkvalitativ och forskningsbaserad lärarutbildning.

22.

Främja utvecklingen av digitala färdigheter och kompetenser, innovation och entreprenörstänkande i utbildningen för alla lärande genom att öppna utbildningen för mer flexibla inlärningsmöjligheter och förbättra övergångsmöjligheterna mellan olika utbildningsvägar samt genom att säkerställa inkluderande och innovativa tillvägagångssätt, inbegripet insatser för att komma tillrätta med ojämlikhet.

23.

Stödja förbättringar i riktning mot högkvalitativa, inkluderande, livslånga, flexibla, jämställdhetsorienterade och innovationsdrivna utbildningssystem.

24.

Till fullo utnyttja potentialen inom alla relevanta utbildningsområden i syfte att fördjupa det europeiska området för utbildning och sträva efter att säkerställa en balans mellan, och deltagande av, alla relevanta nivåer och former av utbildning.

25.

Fortsätta engagemanget för inkluderande förskoleverksamhet och barnomsorg av hög kvalitet, stödja åtgärder som främjar nyckelkompetenser och inkluderande kvalitetsutbildning för alla, vidareutveckla det europeiska samarbetet om skolutbildning, yrkesutbildning, högre utbildning och vuxenlärande samt främja undervisning av hög kvalitet på alla utbildningsnivåer, bland annat genom att förbättra lärarnas rörlighet och möjligheter till samarbete över gränserna, skapa och utveckla spetskompetens inom yrkesutbildning och främja arbetsplatsförlagt lärande i alla dess former.

26.

Främja samarbete och utbytet av bevis på fördelarna med att investera i utbildning, eftersom förbättrade kunskaper, data och analyser i fråga om fördelarna med effektiva offentliga investeringar i utbildning kan hjälpa medlemsstaterna att utveckla mer inkluderande, verkningsfulla och flexibla utbildningssystem, samtidigt som man undviker ytterligare administrativa bördor för medlemsstaterna.

27.

Främja utvecklingen av gemensamma, lämpliga verktyg för att följa upp utexaminerade från högre utbildning på nationell nivå, i linje med den nya kompetensagendan för Europa och rådets rekommendation om uppföljning av utexaminerade.

28.

Utvecklingen av de första Europauniversiteten är ett ambitiöst initiativ som kan möjliggöra ett mer intensivt, innovativt och strukturerat samarbete mellan alla typer av lärosäten från alla regioner i Europa, på alla nivåer och inom alla verksamhetsområden, från lärande och undervisning till forskning och innovation. Europeiska unionens råd anser att detta initiativ kan bli ett omvälvande steg framåt i det tvärinstitutionella samarbetet genom att erbjuda olika inspirerande visioner, modeller och teman för samspel till förmån för den framtida utvecklingen av det europeiska området för utbildning i enlighet med samhällets växlande behov.

29.

Försöka hitta sätt att sprida information om Europauniversiteten och genom att säkerställa hög kvalitet samt geografisk och social delaktighet i initiativet uppmuntra olika typer av lärosäten att delta, i syfte att göra initiativet till en verklig framgång genom att

—

under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv) under Celexnummer 32019M9600. EUR-Lex ger tillgång till unionslagstiftningen via internet.

—

under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv) under Celexnummer 32019M9539. EUR-Lex ger tillgång till unionslagstiftningen via internet.

—

under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv) under Celexnummer 32019M9484. EUR-Lex ger tillgång till unionslagstiftningen via internet.

—

under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv) under Celexnummer 32019M9319. EUR-Lex ger tillgång till unionslagstiftningen via internet.

—

under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv) under Celexnummer 32019M9367. EUR-Lex ger tillgång till unionslagstiftningen via internet.

1.

att den första principen i den europeiska pelaren för sociala rättigheter (1) bekräftar var och ens rätt till god, inkluderande utbildning och livslångt lärande för att bibehålla och tillägna sig färdigheter som gör att man kan delta fullt ut i samhället och framgångsrikt klarar övergångar på arbetsmarknaden,

2.

att livslångt lärande sträcker sig från förskoleverksamhet och barnomsorg till efter pensioneringen och omfattar hela skalan av formellt, icke-formellt och informellt lärande, som har till syfte att förbättra kunskap, färdigheter och kompetenser ur ett personligt, medborgerligt, socialt och/eller sysselsättningsrelaterat perspektiv; inom livslångt lärande anses varje person vara ett lärande subjekt, och livslångt lärande gör det möjligt för alla personer att förvärva relevant kunskap för att delta som aktiva medborgare i kunskapssamhället och på arbetsmarknaden samt underlättar fri rörlighet för EU-medborgare,

3.

att aktuella samhälleliga och ekonomiska utmaningar kräver strategier som engagerar, motiverar och stärker inlärare, samhälle och arbetsgivare och gör dem mer proaktiva och strategiska när det gäller att göra livslångt lärande till verklighet för alla, och om vikten av systematisk och engagerad samordning mellan relevanta politikområden för ett framgångsrikt genomförande av politik för livslångt lärande samt den avgörande roll arbetsmarknadens parter spelar i utformandet av, genomförandet av och framgången för denna politik,

4.

vikten av att främja lika möjligheter till deltagande i och tillgång till livslångt lärande för alla oavsett bakgrund genom att erkänna och bygga på tidigare kunskap, färdigheter och kompetenser, och på så sätt stärka flera kontinuerliga och friktionsfria övergångar mellan olika nivåer och former av utbildning,

5.

vikten av politik för livslångt lärande inom europeisk samarbete vad gäller utbildning inom Erasmus+-programmet och dess betydelse för nationell utbildning, sysselsättning och socialpolitik samt för demokratiskt engagemang,

6.

hur livslångt lärande stärker människor, samhällen och arbetslivet samt ökar möjligheterna att hantera den tekniska och gröna omställningen och samtidigt bidra till social delaktighet,

7.

unionens och medlemsstaternas uppslutning kring Förenta nationernas agenda 2030 och dess mål för hållbar utveckling,

8.

den nya strategiska agendan 2019–2024 (2), där utvecklingen av en stark och kraftfull ekonomisk bas och byggandet av ett klimatneutralt, grönt, rättvist och socialt Europa anges som strategiska prioriteringar och där politik för digital omvandling som konkretiserar våra samhällsvärden och främjar delaktighet betonas, och erkänner behovet av att intensifiera investeringarna i människors färdigheter och utbildning samtidigt som man säkerställer grunden för långsiktig och hållbar tillväxt för alla samt behovet av att genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter på EU- och medlemsstatsnivå, med vederbörlig hänsyn till respektive befogenheter och till subsidiaritetsprincipen, samtidigt som man noterar att sociala frågor, risker och utestängning som ojämlikhet och utbildningsklyftor medför måste uppmärksammas noga,

9.

det nya begreppet ”välfärdsekonomi”, genom vilket man avser att sätta människor och deras välfärd i centrum för politik och beslutsfattande,

10.

rådet i sina slutsatser om vägen mot en vision om ett europeiskt område för utbildning angav att ett europeiskt område för utbildning bör bygga på livslångt lärande, från förskoleverksamhet och barnomsorg till skola och yrkesutbildning till högre utbildning och vuxenutbildning, inklusive icke-formellt och informellt lärande,

11.

den pågående tekniska och digitala omvandlingen av våra samhällen förändrar de ekonomiska förutsättningarna, arbetslivet och medborgardeltagandet och kan därför få betydande påverkan på social sammanhållning och jämlikhet,

12.

utbildningspolitik är avgörande vid utformningen av europeisk politik för den digitala omvandlingen för att trygga välfärd och hållbar tillväxt i Europa; investeringar i ny kunskap, nya färdigheter och nya kompetenser är avgörande för att stärka Europas konkurrenskraft och produktivitet,

13.

utvecklingen av teknik och särskilt artificiell intelligens (AI) har stor potential att skapa nya typer av ekonomisk och medborgerlig verksamhet, färdigheter, arbeten och tjänster; effektiv utbildningspolitik samt effektiva verktyg och åtgärder måste utvecklas för att man ska kunna säkerställa att alla har relevanta kunskaper, färdigheter och kompetenser för att fullt ut kunna delta i ett samhälle i förändring, samtidigt som man ökar medvetenheten om de etiska betänkligheter och risker som eventuella missbruk av tekniken kan utgöra,

14.

teknisk omvandling ökar efterfrågan på färdigheter och kompetenser på hög nivå, anpassningsförmåga och karriärplaneringsförmåga, medan efterfrågan på låga kvalifikationer som behövs för rutinmässiga och repetitiva arbeten samtidigt minskar; påverkan skiljer sig åt vad gäller tid, plats och omfattning, och vissa sektorer och områden påverkas mer än andra; goda möjligheter till livslångt lärande och livslång vägledning kan bidra till att minska klyftan mellan högkvalificerade och lågkvalificerade arbetstagare på arbetsmarknaden,

15.

det är en enorm utmaning att omskola och kompetensutveckla den vuxna befolkningen i Europa, och att det därför är mer relevant än någonsin att investera i grundläggande färdigheter och nyckelkompetenser; inkluderande utbildning av hög kvalitet (formellt, icke-formellt och informellt lärande samt lärande på arbetsplatsen) och ett brett grepp på kompetensutveckling främjar bättre resultat i grundläggande färdigheter och stöder utveckling av mer avancerade färdigheter och kompetenser,

16.

ojämlikhet i tillgången till och tillhandahållandet av vuxenutbildning förblir en utmaning eftersom vuxnas deltagande i utbildningsverksamhet fortfarande är lågt; särskilt lågkvalificerade vuxna behöver få mycket mer intensivt stöd för att delta i utbildningar (3); en större ansträngning bör göras för att få personer från mindre gynnade socialgrupper att delta i livslångt lärande och göra det möjligt för dem att komma in på, komma tillbaka till eller stanna kvar på arbetsmarknaden samt stödja deras karriärutveckling,

17.

pågående demografiska förändringar medför möjligheter och utmaningar både på personlig nivå och på samhällsnivå; låga födelsetal och ökad medellivslängd innebär att samhällen i många medlemsstater får en äldre befolkningsstruktur (4),

18.

bättre erkännande av äldres potential och främjande av möjligheter för dem samt möjligheter att delta i samhällslivet även senare i livet bidrar till att skapa mer sammanhållna samhällen; livslångt lärande är en avgörande faktor för ett hälsosamt åldrande hos äldre och att de ska kunna delta aktivt i samhällslivet och ekonomin,

19.

tillgänglig, inkluderande och högkvalitativ förskoleverksamhet, barnomsorg, grundläggande skolutbildning och icke-formell utbildningsverksamhet är viktiga för att hantera demografiska förändringar, eftersom man därigenom ser till att barn och ungdomar har rätt kunskaper, färdigheter och kompetenser för framtiden, hanterar risken för att elever lämnar skolan i förtid samt risken att drabbas av fattigdom och social utestängning och skapar meningsfulla liv,

20.

det finns ett brådskande behov att ytterligare främja jämställdhet och uppmuntra lika tillgång till utbildning, särskilt i yrken och sektorer där ett kön dominerar; kvinnor är underrepresenterade inom sektorerna naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik i Europa, särskilt inom den digitala sektorn, där deras deltagande fortsätter att minska; det är viktigt för utvecklingen av europeiska samhällen och ekonomier att stärka kvinnors ställning inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik och särskilt inom den digitala sektorn (5); utbildning kan bidra till att minska klyftan mellan kvinnor och män i den digitala sektorn,

21.

behovet av en kraftig intensifiering av politik för och tillhandahållande av livslångt lärande för att bättre kunna möta de utmaningar som ett samhälle i förändring innebär,

22.

att fortsatt arbete för att genomföra rådets rekommendation om kompetenshöjningar är ett avgörande steg i riktning mot en effektiv politik för livslångt lärande; dock kommer mer arbete och ett större antal politiska riktlinjer och instrument att behövas som komplement till rekommendationen för att göra möjligheterna tillgängliga för alla,

23.

åtagandet att ambitiöst vidareutveckla det europeiska utbildningsområdet för att göra Europa till världens ledande utbildningssamhälle och bidra till en kultur som uppmuntrar, stärker och motiverar människor och samhällen att ständigt lära sig och göra innovationer på alla utbildningsnivåer och i alla former av utbildning samt i alla skeden av livet,

24.

att utveckla strategier för att främja politik för livslångt lärande samt erkänna den potential som livslångt lärande har när det gäller att stödja en hållbar tillväxt för alla och hantera den tekniska och gröna omställningen, bland annat genom att

25.

avsevärt främja aktiv, effektiv och framtidsorienterad politik och aktiva, effektiva och framtidsorienterade strategier i syfte att främja deltagandet i livslångt lärande på alla nivåer och i alla former av utbildning,

26.

uppdatera effektiviteten, skalan och målgrupperna i den nuvarande politiken för livslångt lärande så att den bättre kan möta de utbildningsbehov som uppstår i och med förändringarna av samhället och arbetslivet, bland annat genom att ytterligare utveckla det europeiska utbildningsområdet, ge uttryck för livslångt lärande i den framtida strategiska ramen för samarbete inom utbildning och utnyttja de möjligheter som Erasmus+, Europeiska socialfonden och andra relevanta unionsinstrument erbjuder,

27.

stödja initiativ som underlättar investeringar i livslångt lärande, inklusive samarbete mellan offentliga och privata sektorer,

28.

göra effektiv och inkluderande användning av artificiell intelligens till ett av de områden inom vilket handlingsplanen för digital utbildning och det europeiska området för utbildning ska utvecklas ytterligare,

29.

stärka samordningen av pågående och framtida arbete för att förbättra datainteroperabilitet t.ex. genom att säkerställa tillgång till personliga utbildningsdata och förbättra utbytet av utbildningsdata mellan inlärare, läroinstitutioner och arbetsgivare, samtidigt som man undviker överlappande insatser på unionsnivå, för att öka den digitala omvandlingens potential, i enlighet med dataskyddsförordningen,

30.

stödja nationell politik som syftar till att öka utbildningssystemens förmåga att hantera de snabbt föränderliga behoven på arbetsmarknaden och i samhället genom att underlätta och öka spridningen och användningen av analytiska data, forskningsdata och prognosdata, inklusive uppföljning av utexaminerade samt kompetensinventering, för att påverka politiken på lång sikt,

31.

verka för stora framsteg i vidareutvecklingen av livslångt lärande genom att undersöka bättre möjligheter till samarbete mellan utbildningsnivåer och utbildningssektorer samt berörda myndigheter (t.ex. sociala myndigheter, hälsomyndigheter, migrationsmyndigheter) och främjande av mångsidiga och flexibla utbildningsmöjligheter för att omskola och kompetensutveckla vuxna i samarbete med arbetsmarknadens parter, civilsamhället, offentliga arbetsförmedlingar och andra berörda aktörer,

32.

främja ytterligare synergier mellan utbildning, forskning och innovation för att stimulera utvecklingen av det europeiska området för utbildning, särskilt genom allianser mellan Europauniversitet som har en viktig roll när det gäller att främja livslångt lärande,

33.

vid utvärderingen och uppdateringen av europeisk politik om validering av icke-formellt och informellt lärande, överväga ett bredare begrepp för validering av kunskap, färdigheter och kompetens i syfte att göra det möjligt att validera färdigheter och kompetenser oavsett hur eller var de har förvärvats, för att på så sätt stödja friktionslösa övergångar och motivera individanpassade utbildningsvägar, utan att det påverkar medlemsstaternas behörighet på området.