Tillkännagivande från kommissionen

Riktlinjer för genomförandet av förordningen om inrättande av en gemensam digital ingång

Arbetsprogrammet 2019–2020

(2019/C 257/01)

Inledning

Syftet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1724 (1) om inrättande av en gemensam digital ingång är att underlätta tillgång online till information, administrativa förfaranden och hjälptjänster som privatpersoner och företag behöver för att flytta inom unionen, bedriva handel, etablera sig och utöka sin verksamhet i en annan medlemsstat.

Enligt artikel 31.1 i förordningen ska ett årligt arbetsprogram antas med åtgärder för att underlätta genomförandet av förordningen, särskilt på följande områden:

—	Åtgärder för att förbättra presentationen av specifik information på de områden som förtecknas i bilaga I och åtgärder för att underlätta för behöriga myndigheter på alla nivåer att i rätt tid fullgöra skyldigheten att tillhandahålla information.

—	Åtgärder för att underlätta att artikel 6 om digitalisering av förfaranden och artikel 13 om gränsöverskridande tillgång till onlineförfaranden följs.

—	Åtgärder som krävs för att säkerställa att kvalitetskraven för information, förfaranden och hjälptjänster i artiklarna 9–12 uppfylls.

—	Åtgärder som rör marknadsföringen av ingången i enlighet med artikel 23.2.

Syftet med dessa riktlinjer från kommissionen är att fastställa dessa åtgärder samt detaljerade tidsfrister för de olika stegen i genomförandet. Den 26 februari 2019 diskuterades åtgärdsförteckningen med samordningsgruppen för ingången enligt artikel 31.2 i förordningen.

Med tanke på att ett antal åtgärder har december 2020 som tidsfrist, omfattar detta första arbetsprogram perioden fram till lanseringen av den gemensamma digitala ingången, det vill säga juli 2019 till december 2020.

Genomförandet av arbetsprogrammet kommer att övervakas både via onlinesamarbetsplattformen inom ramen för samordningsgruppen för ingången och under samordningsgruppens möten.

I detta tillkännagivande från kommissionen gäller följande definitioner:

—	behörig myndighet: myndighet eller organ i en medlemsstat som inrättats på nationell, regional eller lokal nivå och som har specifikt ansvar när det gäller den information, de förfaranden samt de hjälp- och problemlösningstjänster som omfattas av förordningen om en gemensam digital ingång,

—	nationella samordnare: de företrädare som utses av medlemsstaterna enligt artikel 28 i förordningen om en gemensam digital ingång.

1.   Informationens och tjänsternas kvalitet

Mål 1.1: Säkerställa tillgång till information

Referens: Artiklarna 4 och 5 i förordningen om tillgång till information samt artikel 9 om kvaliteten på information om rättigheter, skyldigheter och regler.

Bakgrund

Ingången kommer att ge privatpersoner och företag tillräckligt uttömmande information för att de ska kunna utöva sina rättigheter och skyldigheter enligt unionsrätten och nationell lagstiftning, inbegripet information om administrativa förfaranden.

Bilaga I till förordningen innehåller en förteckning över informationsområden. Kommissionen och medlemsstaterna ska senast den 12 december 2020 se till att all information inom dessa områden som är relevant för privatpersoner och företag tillhandahålls online. För att undvika överlappning (se mål 1.4) kommer kommissionen att offentliggöra information om EU-omfattande rättigheter och skyldigheter på portalen Ditt Europa (2), medan medlemsstaterna kommer att offentliggöra merparten av den nödvändiga informationen om det nationella genomförandet på sina respektive portaler. Kommissionen och medlemsstaterna har kommit överens om hur områdena i bilaga I ska delas mellan EU-webbplatser och nationella webbplatser. Ett gemensamt sökverktyg kommer att säkerställa att alla användare av ingången enkelt hittar all information.

Den nuvarande versionen av portalen Ditt Europa täcker redan EU-omfattande rättigheter och skyldigheter. Den innehåller även information från medlemsstaternas myndigheter om det nationella genomförandet när det gäller vissa av de frågor som anges i bilaga I. Senast den 12 december 2020 ska det nationella innehållet på Ditt Europa fasas ut och ersättas av information på de nationella webbplatserna. Kommissionen har tagit fram en vägledning om hur det nationella innehåll som redan finns tillgängligt på Ditt Europa kan återanvändas eller återges på de nationella webbplatserna.

Hur och när?

När	Vad	Vem
Kvartal 3 och 4 2019	För alla informationsområden i bilaga I, kontrollera att den information som ska ingå på nationell nivå finns tillgänglig online. Fastställa ansvariga myndigheter. Utforma en arbetsplan för att hantera informationsluckor på nationell nivå.	Nationella samordnare
Senast kvartal 4 2019	Tillhandahålla grundläggande vägledning om frågor i bilaga I som för närvarande inte tas upp på Ditt Europa.	Kommissionen
Kvartal 1 och 2 2020	Fylla informationsluckor på nationell nivå.	Nationella samordnare Behöriga myndigheter
Kvartal 1 och 2 2020	Fylla informationsluckor på EU-nivå.	Kommissionen
Kvartal 2 2020	Halvtidsutvärdering av framstegen mot fullständig täckning av bilaga I-områdena.	Nationella samordnare Kommissionen
Kvartal 2 2020	Tillhandahålla länkar till nationell information i ett gemensamt centrallager för länkar som ska användas för sökfunktionen.	Nationella samordnare Kommissionen
Kvartal 3 och 4 2020	Testa, rätta till fel och förbättra sökfunktionen.	Kommissionen
Kvartal 4 2020	Alla områden i bilaga I som ska omfattas på relevant nivå (EU-nivå eller nationell nivå).	Kommissionen Nationella samordnare

Mål 1.2: Säkerställa kvaliteten på information och information om förfaranden, inklusive användarvänlighet och webbtillgänglighet

Referens: Artikel 8 i förordningen om kvalitetskrav avseende webbtillgänglighet och artikel 9 om kvaliteten på information om rättigheter, skyldigheter och regler.

Bakgrund

Den information som tillhandahålls via ingången ska vara användarvänlig och välstrukturerad samt presenteras på ett bra sätt. Innehållet ska vara korrekt och aktuellt, inklusive uppgifter om senaste uppdatering. Namnet på den myndighet som ansvarar för informationen samt kontaktuppgifter till relevanta hjälp- och problemlösningstjänster ska anges. Informationen ska innehålla hänvisningar till rättsakter, tekniska specifikationer och riktlinjer.

Webbplatser som drivs av medlemsstaternas myndigheter ska följa reglerna för webbtillgänglighet (enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2102 (3)). Enligt förordningen utvidgas detta krav till att även omfatta webbplatser som drivs av kommissionen och ingår i ingången.

Kommissionen har tagit fram en första vägledning om hur dessa krav kan uppfyllas, utifrån sin erfarenhet av att driva portalen Ditt Europa.

Hur och när?

När	Vad	Vem
Kvartal 3 och 4 2019	Kommissionen ska sprida sin vägledning till behöriga myndigheter eller integrera den i sina befintliga riktlinjer för kvalitetsstyrning av webbinnehåll. Utforma en metod för att övervaka kvaliteten på det webbinnehåll som ska finnas i ingången.	Nationella samordnare Behöriga myndigheter
Kvartal 3 2019 till kvartal 4 2020	Regelbundna utbyten om kvalitets- och tillgänglighetsnormerna samt god praxis.	Nationella samordnare, inom ramen för samordningsgruppen för ingången.
Kvartal 4 2020	All relevant information ska hålla lämplig kvalitet, dvs. vara relevant, tillgänglig och förenlig med kraven i förordning (EU) 2018/1724.	Kommissionen Nationella samordnare

Mål 1.3: Översätta information

Referens: Artiklarna 9–12 om översättning och kvalitetskrav.

Bakgrund

För att de tjänster som erbjuds via ingången ska vara tillgängliga för en bred krets av användare måste förklaringar om regler, förfaranden och vad användarna kan förvänta sig av de hjälptjänster som ingår i ingången tillhandahållas på åtminstone ett språk som de flesta användare kan förstå. Detta språk definieras som ”ett officiellt unionsspråk som i huvudsak förstås av största möjliga antal användare i gränsöverskridande situationer”. Definitionen förtydligas ytterligare i artikel 12.3 i förordningen, där det hänvisas till det unionsspråk ”som studeras som främmande språk av flest användare i unionen”. I praktiken bör detta språk vara engelska för de flesta nationella webbplatser. Kommissionen kommer att fortsätta att översätta information om rättigheter och förfaranden som är tillämpliga på samma sätt i hela EU till alla EU-språk på sina egna webbplatser.

Kommissionen kommer att hjälpa medlemsstaterna med denna uppgift genom att tillhandahålla en översättningstjänst (översättning av personer). Med tanke på budgetbegränsningarna bör den grundläggande informationen inom samtliga bilaga I-områden prioriteras när det gäller användningen av denna tjänst, kompletterat med eventuell närmare information, förklaringar av hjälptjänsterna och instruktioner om förfarandena.

Hur och när?

När	Vad	Vem
Kvartal 3 2019	Informera medlemsstaterna om arrangemangen för översättningstjänsten, inklusive tillgängliga översättningsvolymer per medlemsstat och regler för en optimal användning av funktionen.	Kommissionen
Kvartal 3 och 4 2019	Göra en översikt av de behöriga myndigheternas översättningsbehov. Prioritera behoven med hänsyn till tillgänglig översättningsvolym.	Nationella samordnare
Kvartal 1 2020	Ge nationella samordnare en länk till översättningstjänsten	Kommissionen
Kvartalen 1–4 2020	Lämna in begäran om översättning.	Nationella samordnare
Kvartal 2 och 3 2020	Vid behov återföra översättningsvolymer för att säkerställa en optimal användning av översättningsfunktionen.	Kommissionen
Kvartal 2 och 3 2020	Göra översättningarna tillgängliga på de nationella webbplatserna.	Nationella samordnare

Mål 1.4: Undvika överlappning

Referens: Skälen 17 och 55 samt artiklarna 19.6 och 30 i förordningen.

Bakgrund

Enligt förordningen ska medlemsstaterna och kommissionen tillhandahålla länkar till en gemensam informationskälla för den information som krävs för ingången i syfte att undvika helt eller delvis överlappande källor till samma information. Syftet är att undvika osäkerhet bland användarna när de besöker olika portaler som innehåller liknande, men inte identisk information om vissa frågor. Gemensamma informationskällor underlättar även uppdateringar och minskar risken för inkonsekvent information.

Endast information som uteslutande riktas till privatpersoner och företag med förklaringar om deras tillämpliga rättigheter och skyldigheter får finnas med i ingången. Sådan information får inte blandas med annat innehåll, exempelvis information om politiska förslag, som är avsedd för en annan målgrupp.

Kommissionen kommer att arbeta med att integrera information på EU-nivå som riktas till privatpersoner och företag om deras rättigheter på den inre marknaden på portalen Ditt Europa (4).

Kommissionen har tillsammans med medlemsstaterna beslutat vilka frågor i bilaga I som ska ingå i Ditt Europa eller i andra webbplatser som drivs av kommissionen, och vilka frågor som ska täckas av nationell information.

Hur och när?

När	Vad	Vem
Kvartal 3 2019 till kvartal 4 2020	Integrera all information på EU-nivå om rättigheter på den inre marknaden som riktas till privatpersoner och företag, så att den endast finns på Ditt Europa, utom när denna information måste ingå i EU-portaler som har inrättats enligt en separat rättsakt.	Kommissionen
Kvartal 3 2019 till kvartal 4 2020	Göra tydlig åtskillnad mellan information om tillämpliga regler för privatpersoner och företag som presenteras på Ditt Europa och information om politiska beslut, som omfattas av kommissionens huvudwebbplats och de separata webbplatserna för respektive generaldirektorat.	Kommissionen
Kvartal 3 2019 till kvartal 4 2020	Utforma ett integrerat tillvägagångssätt som omfattar portaler som inrättats enligt en separat rättsakt och ingången, för att säkerställa ett enhetligt utseende och undvika överlappning.	Kommissionen
Kvartal 3 2019 till kvartal 4 2020	Utforma ett integrerat tillvägagångssätt på nationell nivå för att undvika överlappning av information om specifika frågor mellan olika nationella portaler.	Nationella samordnare Behöriga myndigheter

2.   It-utveckling, digitalisering av förfaranden, datainsamling

Mål 2.1: Digitalisera förfaranden

Referens: Artikel 6 i förordningen om förfaranden som ska erbjudas helt online.

Bakgrund

Ingången kommer att erbjuda användarna enkel tillgång till nationella administrativa förfaranden. I detta syfte innehåller förordningen ett krav på att alla medlemsstater ska säkerställa att användarna kan få tillgång till och utföra de förfaranden som förtecknas i bilaga II helt online. Detta innebär att användarna ska kunna utföra alla steg elektroniskt, på distans och via en onlinetjänst. Förordningen innehåller även en icke uttömmande förteckning över särskilda kriterier som ska uppfyllas (se artikel 6).

Den senaste tidsgränsen för digitalisering av förfaranden är december 2023, men medlemsstaterna bör börja arbeta med detta projekt redan nu och försöka genomföra kraven i god tid före tidsfristen som ett led i sina pågående e-förvaltningsprogram.

Det finns EU-program som kommer att hjälpa medlemsstaterna att uppnå detta mål, exempelvis ramprogrammet Horisont 2020 (5) (H2020), Fonden för ett sammanlänkat Europa (6) (CEF), ISA2-programmet (7) och Eruf (8). De behöriga myndigheterna bör kontakta de nationella samordnarna med ansvar för de finansiella programmen i sin medlemsstat.

Hur och när?

När	Vad	Vem?
Kvartal 3–4 2019	Kontrollera vilka bilaga II-förfaranden som redan finns tillgängliga online enligt kriterierna i artikel 6. Fastställa ansvariga myndigheter. Utbyta information med samordningsgruppen.	Nationella samordnare Behöriga myndigheter
Kvartal 3–4 2019	Vägledning om förfaranden som finns tillgängliga ”helt online”, såsom checklistor, exempel på god praxis, kompatibilitetsprinciper.	Kommissionen
Kvartal 1 2020	Identifiera återstående luckor. Utbyta information med samordningsgruppen.	Nationella samordnare Behöriga myndigheter
Kvartal 1 2020	Diskutera god praxis och utmaningar i samband med digitaliseringen av bilaga II-förfarandena. Diskutera resultatet av genomförbarhetsstudien om ISA2-programmets blankettskapare samt nästa steg. Diskutera behov av och möjligheter till (sam)finansiering av nationella digitaliseringsåtgärder.	Nationella samordnare, inom ramen för samordningsgruppen för ingången.
Kvartal 2 2020	Utforma nationella arbetsplaner för att fylla återstående luckor på nationell nivå.	Nationella samordnare
Kvartal 3 2020 till kvartal 4 2023	Övervaka framstegen med digitaliseringen av bilaga II-förfarandena i samtliga medlemsstater.	Samordningsgrupp
p.m. kvartal 4 2023	Alla bilaga II-förfaranden ska kunna utföras helt online.	Nationella samordnare Behöriga myndigheter

Mål 2.2: Säkerställa tillgång till onlineförfaranden för användare i gränsöverskridande situationer

Referens: Artikel 13 i förordningen om gränsöverskridande tillgång till onlineförfaranden.

Bakgrund

Enligt förordningen ska förfaranden som redan finns online göras helt tillgängliga online för användare i gränsöverskridande situationer. Detta innebär att om ett förfarande görs tillgängligt för inhemska användare i en viss medlemsstat ska hela förfarandet även finnas tillgängligt för användare från andra medlemsstater eller användare från samma medlemsstat som är bosatta i en annan medlemsstat eller tidigare har levt, arbetat, studerat eller bedrivit verksamhet i en annan medlemsstat.

Medlemsstaterna får vid behov tillämpa en alternativ teknisk lösning för användare i gränsöverskridande situationer, men bör i så fall försäkra sig om att förfarandet ger samma resultat och inte är mer betungande än det förfarande som erbjuds nationella användare.

Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt hinder för användare i gränsöverskridande situationer, såsom blanketter som bara godtar nationella telefonnummer, nationella prefix för telefonnummer eller nationella postnummer, att avgifter bara kan betalas via system som inte finns (allmänt) tillgängliga för användare i gränsöverskridande situationer, avsaknaden av detaljerade förklaringar på ett språk som förstås av användare i gränsöverskridande situationer, att det inte går att skicka in elektroniska bevis från myndigheter i andra medlemsstater eller att medel för elektronisk identifiering som utfärdats i andra medlemsstater inte godtas.

På vissa områden (t.ex. tjänstedirektivet, direktivet om yrkeskvalifikationer, direktivet om offentlig upphandling) är icke-diskriminerande tillgång till förfaranden för användare i gränsöverskridande situationer redan ett rättsligt krav, utöver principen om icke-diskriminering i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Hur och när?

När	Vad	Vem
Kvartal 3–4 2019	Riktlinjer och en praktisk checklista om hur man säkerställer att nationella förfaranden online finns helt tillgängliga för användare i gränsöverskridande situationer.	Kommissionen i samarbete med nationella samordnare.
Kvartal 1–2 2020	Kartlägga återstående hinder (t.ex. tekniska, funktionsmässiga, organisatoriska och rättsliga hinder). Utarbeta en plan för att lösa dessa hinder.	Nationella samordnare Behöriga myndigheter
Kvartal 1 2020	Dela riktlinjer med relevanta myndigheter eller integrera rekommendationer i befintliga kvalitetsriktlinjer för utformningen av onlineförfaranden.	Nationella samordnare
Kvartal 1–4 2020	Utbyta god praxis inom ramen för samordningsgruppen för ingången. Övervaka framstegen.	Nationella samordnare
p.m. kvartal 4 2023	Onlineförfaranden ska finnas tillgängliga på ett icke-diskriminerande sätt för användare i gränsöverskridande situationer.	Nationella samordnare Behöriga myndigheter

Mål 2.3: Bidra till utvecklingen av it-verktyg på EU-nivå och säkerställa kompatibilitet mellan kommissionens it-verktyg och nationella it-verktyg

Referens: Artikel 21 i förordningen om ansvar för IKT-programmet som stöder ingången.

Bakgrund:

Såsom anges i förordningen kommer ingångens funktion att möjliggöras med hjälp av tekniska verktyg som kommissionen utvecklar i nära samarbete med medlemsstaterna. Dessa omfattar bland annat en sökfunktion och en gemensam hjälptjänstsökare som hjälper användarna att hitta information, förfaranden och hjälptjänster, ett återkopplingsverktyg för användare om tjänsternas kvalitet, ett återkopplingsverktyg för användare om hinder på den inre marknaden, ett verktyg för att samla in användarstatistik, och en instrumentpanel som fungerar som gränssnitt för offentliga myndigheter.

Metoder för insamling och utbyte av återkoppling om kvalitet och statistik kommer att fastställas i genomförandeakter.

Kommissionen har beställt undersökningar för att få in förslag om den tekniska grunden för dessa verktyg genom att fastställa krav, en it-struktur och en analys av kompatibilitetsfrågor, och har informerat de nationella samordnarna om hur långt arbetet har kommit.

Hur och när?

När	Vad	Vem
Kvartal 3 2019	Informera samordningsgruppen om resultatet av de undersökningar som har utförts av kommissionen om ingångens it-verktyg (2018–2019).	Kommissionen
Sökfunktion och gemensam hjälptjänstsökare
Kvartal 4 2019	Undersöka hur länksamlingen kan automatiseras för centrallagret för länkar.	Kommissionen Nationella samordnare
Kvartal 1 2020	Informera de nationella samordnarna om hur de får tillgång till och kan länka till centrallagret för länkar.	Kommissionen
Kvartal 1 2020	Testperiod för sökfunktionen tillsammans med centrallagret för länkar samt testning av den gemensamma hjälptjänstsökaren.	Kommissionen Nationella samordnare
Kvartal 3 2020	Kommissionen presenterar betaversionen av sökfunktionen och den gemensamma hjälptjänstsökaren för de nationella samordnarna.	Kommissionen Nationella samordnare
Användarfeedback om kvalitet samt användarstatistik
Kvartal 3–4 2019	Kommissionen samlar in de nationella samordnarnas åsikter om genomförandeakterna.	Kommissionen Nationella samordnare
Kvartal 4 2019 till kvartal 1 2020	Kommissionen samråder med de nationella samordnarna om utvecklingen av det gemensamma återkopplingsverktyget för användare.	Kommissionen Nationella samordnare Behöriga myndigheter med ansvar för hjälptjänster inom ramen för deras respektive nätverk.
Kvartal 2 2020	Antagande av genomförandeakt(er).	Kommissionen Kommittén för ingången
Kvartal 1–2 2020	Ta fram en översikt av vilka av de nationella webbplatser som kommer att ingå i ingången som redan har ett återkopplingsverktyg och ett verktyg för insamling av statistik, och vilka webbplatser som kommer att behöva ansluta sig till det gemensamma återkopplingsverktyget för användare och/eller utveckla ett nytt verktyg för insamling av statistik.	Kommissionen Nationella samordnare
Kvartal 1–2 2020	Utveckla återkopplingsverktyget om kvalitet och verktyget för insamling av användarstatistik.	Kommissionen
Kvartal 3 2020	Ge de nationella samordnarna tillgång till det gemensamma återkopplingsverktyget.	Kommissionen
Kvartal 4 2020	Se till att alla tjänster som ingår i ingången och inte redan har ett återkopplingsverktyg uppfyller genomförandeaktens krav avseende länkar till det gemensamma återkopplingsverktyget. Alternativt, se till att återkoppling som samlas in via befintliga återkopplingsverktyg uppfyller genomförandeakten och att de överenskomna uppgifterna görs tillgängliga via den gemensamma instrumentpanelen.	Nationella samordnare Behöriga myndigheter
Kvartal 4 2020	Se till att insamlingen av statistik uppfyller genomförandeakten och att de överenskomna uppgifterna görs tillgängliga för kommissionen och de övriga nationella samordnarna.	Nationella samordnare Behöriga myndigheter
Återkopplingsverktyg för användare om hinder på den inre marknaden
Kvartal 3 2019	Kommissionen samråder med de nationella samordnarna om utvecklingen av återkopplingsverktyget för användare för rapportering av hinder på den inre marknaden samt systemet för att samla in sammanställda uppgifter från hjälptjänsterna.	Kommissionen Nationella samordnare
Kvartal 4 2019 till kvartal 3 2020	Utveckla it-verktyg.	Kommissionen
Gemensam instrumentpanel
Kvartal 1 2020	Kommissionen presenterar betaversionen av verktyget för de nationella samordnarna. Verktyget kommer endast att fungera i begränsad utsträckning: för att lämna in länkar till centrallagret för länkar och lämna in begäran om översättning.	Kommissionen Nationella samordnare
Kvartal 1 2020	Informera de nationella samordnarna om hur de lämnar in länkar till centrallagret för länkar och lämnar in begäran om översättning.	Kommissionen
Kvartal 1–3 2020	Utveckla den gemensamma instrumentpanelen till fullständig kapacitet.	Kommissionen
Kvartal 3 2020	Informera de nationella samordnarna om hur de får tillgång till och använder den gemensamma instrumentpanelen.	Kommissionen
Kvartal 4 2020	Lansera ingången.

Mål 2.4: Engångsprincipen

Referens: Artikel 14 i förordningen om ett tekniskt system för gränsöverskridande automatiskt utbyte av bevis och tillämpning av engångsprincipen.

Bakgrund

Enligt förordningen ska kommissionen i samarbete med medlemsstaterna inrätta ett tekniskt system för utbyte av bevis när det gäller de onlineförfaranden som förtecknas i bilaga II till förordningen och de förfaranden som anges i tjänstedirektivet (9), direktivet om yrkeskvalifikationer (10) samt i två direktiv om offentlig upphandling, Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU (11) och 2014/25/EU (12).

Hur och när?

När	Vad	Vem
Kvartal 1 2019 till kvartal 3 2020	Förberedande åtgärd i fråga om engångsprincipen enligt FSE för att analysera befintliga tekniska lösningar (från TOOP-projektet och lösningar som finns tillgängliga på nationell nivå), utbyta erfarenheter, stödja gränsöverskridande kompatibilitet och bedöma hur långt medlemsstaterna har kommit.	Kommissionen Nationella samordnare Behöriga myndigheter
Kvartal 3 2019	Informera de nationella samordnarna om läget för och utvecklingen av pilotprojekten och undersökningarna om engångsprincipen.	Kommissionen
Kvartal 3 2019 till kvartal 2 2021	Bedöma lämpligheten hos digitala förfaranden på nationell nivå för att inbegripa dem i engångsprincipen. Utarbeta en plan för att hantera luckor.	Nationella samordnare Behöriga myndigheter
Kvartal 3 2019 till kvartal 2 2020	Om möjligt, genomföra ett pilotprojekt som omfattar ett bredare urval av ingångsförfaranden.	Kommissionen Nationella samordnare Behöriga myndigheter
Kvartal 1–3 2020	Diskutera innehållet i genomförandeakten.	Kommissionen Nationella samordnare Behöriga myndigheter
Kvartal 3 2020 till kvartal 4 2020	Kommissionen samlar in de nationella samordnarnas åsikter om utkastet till genomförandeakt och de centrala och allmänna tjänster som håller på att utvecklas.	Kommissionen Nationella samordnare
p.m. kvartal 2 2021	Antagande av en genomförandeakt.	Kommissionen
p.m. kvartal 4 2023	Endast ett tekniskt system finns och är klart att tas i drift.

3.   Hjälptjänster

Mål 3.1: Säkerställa tillgång till information om hjälptjänster och deras kvalitet

Referens: Artiklarna 7, 11 och 16 i förordningen om tillgång till hjälp- och problemlösningstjänster, om kvaliteten på informationen samt kvalitetskraven avseende dessa tjänster.

Bakgrund

Ingången kommer att erbjuda användarna enkel tillgång till ett brett urval av hjälptjänster. För en optimal upplevelse bör användarna dessutom, innan de lämnar in en begäran om hjälp, veta vad de kan förvänta sig av tjänsterna och vilka villkor som gäller för användningen. Hjälptjänsterna ska online offentliggöra en tydlig och användarvänlig förklaring av den tjänst som tillhandahålls, enligt beskrivningen i artikel 11. Förklaringen ska i princip lämnas på engelska (”ett officiellt unionsspråk som i huvudsak förstås av största möjliga antal användare i gränsöverskridande situationer”, se mål 1.3) så att den finns tillgänglig för majoriteten av användarna. Precis som de andra tjänsterna i ingången ska hjälptjänsterna hålla högsta kvalitet och vara förenliga med de kvalitetskriterier som förtecknas i förordningen. Kvaliteten kommer att övervakas med hjälp av återkoppling från användarna samt statistik.

Dessa krav är obligatoriska för de hjälptjänster som förtecknas i bilaga III till förordningen. Kommissionen har kartlagt läget och har identifierat luckor i dessa tjänster.

Kommissionen och de nationella samordnarna kan dessutom välja att ta med andra hjälptjänster om dessa uppfyller förordningens krav. Prioriteringen för 2019 och 2020 kommer att vara att förbereda för integreringen av hjälptjänster som finansieras eller samfinansieras och/eller drivs av kommissionen, som de europeiska konsumentcentrumen, helpdesken för immateriella rättigheter, den del av Enterprise Europe Network som rör områden som omfattas av ingången, Solvit och Ditt Europa – Rådgivning.

Om så är nödvändigt för att tillgodose användarnas behov kan de nationella samordnarna också föreslå att kommissionen tar med privata eller halvprivata hjälptjänster om de uppfyller ingångens kvalitetskrav.

Hur och när?

För bilaga III-tjänster:

När	Vad	Vem
Kvartal 3 2019	Förse de nationella samordnarna med en checklista över de kvalitetskrav som ska kontrolleras, inklusive tillhandahållande av information om hjälptjänsterna.	Kommissionen
Kvartal 3 2019 till kvartal 2 2020	Hantera identifierade luckor.	Behöriga myndigheter, samordnade av de nationella samordnarna
Kvartal 1–2 2020	Lämna länkar, beskrivningar och kontaktuppgifter för hjälptjänsterna till kommissionen, så att de kan inbegripas i hjälptjänstsökaren.	Behöriga myndigheter, via de nationella samordnarna
Kvartal 3 2019 till kvartal 2 2020	Regelbundna utbyten om kvalitetsnormer, tillhandahållande av information om tjänsterna och god praxis.	Ingångens samordningsgrupp
Kvartal 3–4 2020	Testa, rätta till fel, förbättra hjälptjänstsökaren.	Kommissionen
Kvartal 4 2020	Lansera hjälptjänstsökaren.

För tjänster som finansieras och/eller drivs av kommissionen och begär att få ingå:

När	Vad	Vem
Senast kvartal 3 2019	Uttrycka intresse för att ingå.	Kommissionen, efter diskussioner med de behöriga myndigheterna inom ramen för deras respektive nätverk.
Kvartal 3 2019	Förse de nationella samordnarna och de behöriga myndigheterna med en förklaring av förfarandet och en checklista över de kvalitetskrav som ska kontrolleras innan en ny tjänst föreslås för inbegripande, inklusive tillhandahållande av information om hjälptjänsten i fråga.	Kommissionen
Kvartal 3 2019	Slutföra lägesanalysen och identifiera luckor.	Kommissionen, efter diskussion med de behöriga myndigheterna.
Kvartal 3 2019	Informera ingångens samordningsgrupp om intresset för att inbegripas samt om resultaten av analysen.	Kommissionen
Kvartal 3 2019 till kvartal 2 2020	Hantera identifierade luckor.	De behöriga myndigheterna, samordnade av kommissionen (nätverk).
Kvartal 1 2020	Rapportera till ingångens samordningsgrupp om det pågående arbetet.	Kommissionen
Kvartal 1–2 2020	Lämna länkar, beskrivningar och kontaktuppgifter för hjälptjänsterna till kommissionen, så att de kan inbegripas i hjälptjänstsökaren.	Behöriga myndigheter, via kommissionen.
Kvartal 3 2019 till kvartal 2 2020	Regelbundna utbyten om kvalitetsnormer, tillhandahållande av information om tjänsterna och god praxis.	De behöriga myndigheterna, samordnade av kommissionen (nätverk).
Kvartal 3 2020	Informera samordningsgruppen om huruvida samtliga krav är uppfyllda. Informera kommissionen om eventuella återstående element som ska tas med i hjälptjänstsökaren.	Behöriga myndigheter, via kommissionen.
Kvartal 3–4 2020	Testa, rätta till problem och förbättra hjälptjänstsökaren.	Kommissionen
Kvartal 4 2020	Lansera hjälptjänstsökaren.

4.   Marknadsföring

Mål 4.1: Marknadsföra ingången

Referens: Artiklarna 22 och 23 i förordningen om marknadsföring, namn, logotyp och kvalitetsmärke.

Bakgrund

Ingången, som heter ”Your Europe”, kommer att erbjuda användarna enkel tillgång till ett brett urval tjänster av hög kvalitet. Marknadsföring är viktigt för att informera slutanvändarna om att Your Europe finns och att dess tjänster är tillförlitliga.

I detta syfte har kommissionen, i nära samarbete med ingångens samordningsgrupp, beslutat om en logotyp som ska fungera som ett kvalitetsmärke för ”Your Europe” (13). Logotypen och riktlinjerna med förklaringar om hur den ska användas har lämnats till de nationella samordnarna. Logotypen och en länk till ingången ska vara synliga och tillgängliga från alla webbplatser som ingår i ingången.

Dessutom måste kommissionen och medlemsstaterna se till att Your Europe blir lättare att hitta och öka slutanvändarnas medvetenhet om det. Det är därför nödvändigt att samordna aktiviteterna för att marknadsföra Your Europe och de webbplatser som ingår där.

Hur och när?

När	Vad	Vem
Kvartal 3 2019 till kvartal 4 2020	Förbereda för att lägga till logotypen på alla webbplatser som kommer att ingå i centrallagret för länkar.	Kommissionen Nationella samordnare Behöriga myndigheter
Kvartal 3 2019 till kvartal 4 2020	Förbereda för att lägga till en länk till ingången på alla webbplatser som kommer att ingå i centrallagret för länkar.	Kommissionen Nationella samordnare Behöriga myndigheter
Kvartal 4 2020	Se till att logotypen och länken läggs till på alla webbplatser som ingår i centrallagret för länkar.	Kommissionen Nationella samordnare Behöriga myndigheter
Kvartal 3 2019 till kvartal 4 2020	Optimera sökmotorer som finns tillgängliga för allmänheten på Your Europe.	Kommissionen
Kvartal 3 2019 till kvartal 4 2020	Informera nationella och lokala behöriga myndigheter om ingången och rekommendera dem att använda den.	Nationella samordnare Kommissionen
Kvartal 3 2019 till kvartal 2 2020	Utarbeta en samordnad kommunikationsplan.	Kommissionen Nationella samordnare
Kvartal 3–4 2020	Genomföra kommunikationsplanen.	Kommissionen Nationella samordnare Behöriga myndigheter

---

(1)  EUT L 295, 21.11.2018, s. 1.

(2)  Även på kommissionens webbsidor som inrättats enligt den rättsliga grunden.

(3)  EUT L 327, 2.12.2016, s. 1.

(4)  Förutom information som avser kommissionens webbplatser som inrättats enligt en rättslig grund.

(5)  https://ec.europa.eu/info/funding-tenders/opportunities/portal/screen/programmes/h2020

(6)  https://ec.europa.eu/inea/en/connecting-europe-facility

(7)  https://ec.europa.eu/isa2/isa2_en

(8)  Europeiska regionala utvecklingsfonden.

(9)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG (EUT L 255, 30.9.2005, s. 22).

(10)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG (EUT L 376, 27.12.2006, s. 36).

(11)  EUT L 94, 28.3.2014, s. 65.

(12)  EUT L 94, 28.3.2014, p. 243.

(13)  En pågående process som kommer att slutföras genom antagandet av detta årliga arbetsprogram.

Eurons växelkurs (1)

30 juli 2019

(2019/C 257/02)

1 euro =

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,1154
JPY	japansk yen	121,00
DKK	dansk krona	7,4666
GBP	pund sterling	0,91653
SEK	svensk krona	10,6453
CHF	schweizisk franc	1,1038
ISK	isländsk krona	135,10
NOK	norsk krona	9,7368
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	25,650
HUF	ungersk forint	327,49
PLN	polsk zloty	4,2912
RON	rumänsk leu	4,7321
TRY	turkisk lira	6,2005
AUD	australisk dollar	1,6189
CAD	kanadensisk dollar	1,4691
HKD	Hongkongdollar	8,7259
NZD	nyzeeländsk dollar	1,6855
SGD	singaporiansk dollar	1,5283
KRW	sydkoreansk won	1 317,25
ZAR	sydafrikansk rand	15,7801
CNY	kinesisk yuan renminbi	7,6761
HRK	kroatisk kuna	7,3807
IDR	indonesisk rupiah	15 637,91
MYR	malaysisk ringgit	4,6010
PHP	filippinsk peso	56,701
RUB	rysk rubel	70,5654
THB	thailändsk baht	34,360
BRL	brasiliansk real	4,2237
MXN	mexikansk peso	21,2437
INR	indisk rupie	76,7575

---

(1)  Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.

Förhandsanmälan av en koncentration

(Ärende M.9397 – Mirova/GE/Desarrollo Eólico Las Majas)

Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande

(Text av betydelse för EES)

(2019/C 257/03)

---

(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1 (koncentrationsförordningen).

(2)  EUT C 366, 14.12.2013, s. 5.

Förhandsanmälan av en koncentration

(Ärende M.9418 – Temasek/RRJ Masterfund III/Gategroup)

(Text av betydelse för EES)

(2019/C 257/04)

---

(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1 (koncentrationsförordningen).

Offentliggörande av en ansökan om registrering i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

(2019/C 257/05)

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1) inom tre månader efter detta offentliggörande.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

”PROVOLA DEI NEBRODI”

EU-nr: PDO-IT-02394 – 2.3.2018

SUB ( X ) SGB ( )

1.   Namn

”Provola dei Nebrodi”

2.   Medlemsstat eller tredjeland

Italien

3.   Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1   Produkttyp

Klass 1.3 Ost

3.2   Beskrivning av den produkt för vilken namnet i punkt 1 är tillämpligt

Produkten med den skyddade ursprungsbeteckningen (SUB) ”Provola dei Nebrodi” är en ost av sorten pasta filata (trådig ostmassa) som framställs av komjölk. Flera olika sorter framställs: fresca (färsk), semi-stagionata (mellanlagrad), stagionata (vällagrad), sfoglia (flagig) och con limone verde (med tillsatt grön citron). När osten distribueras för att konsumeras har den följande egenskaper:

a)

Form: Sorten fresca har den klassiska päronformen, med eller utan ”huvud” (testina) på toppen. De andra sorterna är ovala, med kort hals som blir vidare mot toppen. De finns med eller utan testina, beroende på vad som är praxis i den region där de framställs. Ett snöre binds runt ostens hals så att den kan hängas upp i par för torkning och/eller lagring.

b)	Storlek: Storleken varierar beroende på ostens vikt, med en höjd på 15 till 35 cm och en diameter på 12 till 25 cm.

c)	Vikt: ”Provola dei Nebrodi”fresca väger mellan 1 och 2 kg, medan sorterna semi-stagionata, stagionata, sfoglia och con limone verde väger mellan 2 och 10 kg.

d)	Utseende: Skorpan är tunn, slät och kompakt. Den saknar mörka fläckar och veck och har en gräddvit färg som drar åt halm, som blir mer eller mindre intensivt gyllengul när osten lagras.

e)

Textur: Sorten fresca är mjuk och elfenbensvit, medan de andra sorternas textur blir halvhård till hård och färgen skiftar till bärnstensgul allteftersom osten mognar. En typisk flagig textur utvecklas hos ostar som lagras länge, vilket ger den sort som historiskt är känd som ”Provola dei Nebrodi”sfoglia (sfoglia betyder ”tunt lager”). Sorten con limone verde förblir mjukare, men den brukar bli halvhård när den lagras. Det beror på att fukten från den citron som ligger inbäddad i osten långsamt försvinner.

f)	Pipor: Osten kan ha ett fåtal små pipor.

g)	Smak: Färska ostar har en tydligt behaglig, söt och mild smak, men ostsmaken blir starkare och rikare ju längre de lagras.

h)	Arom: Lagringen ger upphov till markanta aromatiska inslag som domineras av grönt gräs, hö, smörsyra och svamp, som visar ostens starka koppling till det lokala området och de typer av gräs som korna betar av. Citrus är den mest framträdande doften i sorten con limone verde.

i)	Kemisk sammansättning: Torrsubstanshalten ska vara minst 52 % i de färska ostarna och minst 60 % i de mellanlagrade och vällagrade ostarna, fett ska stå för minst 38 % av den totala torrsubstanshalten, och natriumklorid får inte överstiga 4 % av den totala torrsubstanshalten.

j)

Lagring: ”Provola dei Nebrodi”fresca ska ha en kort lagringsperiod på mindre än 30 dagar, ”Provola dei Nebrodi”semi-stagionata ska lagras i 30 till 120 dagar, ”Provola dei Nebrodi”stagionata ska lagras i mer än 120 dagar, ”Provola dei Nebrodi”sfoglia ska ha en minsta lagringsperiod på fem månader, och ”Provola dei Nebrodi”con limone verde (med en hel grön citron inbäddad i osten när ostmassan har sträckts) ska ha en minsta lagringsperiod på 90 dagar.

k)	Skorporna på sorterna semi-stagionata och stagionata, sfoglia och con limone verde får strykas med olivolja.

l)	”Provola dei Nebrodi” får säljas antingen hel eller i portionsbitar. Sorten stagionata får även säljas riven.

m)

När förpackningar med riven ”Provola dei Nebrodi”stagionata släpps ut på marknaden ska de uppfylla följande tekniska och teknologiska parametrar: fria från tillsatser, en fukthalt på minst 25 % och högst 35 %, ett homogent och inte pulveriserat utseende och med partiklar med en diameter på mindre än 0,5 mm som inte får överstiga 25 % av det totala innehållet, ett skorpinnehåll på högst 18 % samt de särskilda organoleptiska och aromatiska egenskaperna hos ”Provola dei Nebrodi”.

3.3   Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung) och råvaror (endast för bearbetade produkter)

Foder

Foder producerat i det avgränsade geografiska området ska stå för minst 60 % av torrsubstansen i kornas samlade foderintag.

Olika typer av grovfoder – bete, hö, undervegetation eller torra restprodukter från ängs- och betesmark, beroende på vad som är tillgängligt – ska stå för minst 60 % av torrsubstansen i kornas dagliga foderranson, beräknat på årsbasis.

Korna betar på olika typer av betesmark minst 240 dagar om året. Denna betesmark består av grönfoder (inhemska vilda växter och odlade gräs – främst tuppklöver, fodervicker och foderspannmål), torra restprodukter från ängsmark och vilt grönfoder, mindre vanliga odlade spannmålsslag och undervegetation.

Kornas huvudsakliga foder kompletteras med annat foder som säkerställer ett balanserat näringsintag. Sådant kompletterande foder får stå för upp till 40 % av torrsubstansen i kornas foderranson, beräknat på årsbasis.

Den största delen av de foder som kommer från utanför ursprungsområdet utgörs av majs och soja, och i mindre utsträckning av solrosmjöl och johannesbrödkärnmjöl, mindre vanliga spannmålsslag och deras biprodukter, betor, vitamin- och mineraltillskott samt låga halter av andra produkter.

Att jordbrukare behöver använda foder från utanför ursprungsområdet avspeglar jord- och klimatförhållandena i Nebrodiregionen – den är mycket lämpad för permanent gräs- och betesmark (med 100 000 hektar utnyttjad jordbruksareal står regionen för runt 30 % av all gräs- och betesmark i Sicilien) men mycket mindre lämpad för åkerbruk för att producera spannmål och trindsäd (mindre än 3 % av Siciliens utnyttjade jordbruksareal), enligt den senaste räkningen som sammanställdes av Italiens nationella statistikinstitut år 2010.

Korna får inte utfodras med ensilage, färska biprodukter från industriell bearbetning, bockhornsklöver eller foder som utgör källor till kontaminering eller är av dålig konserveringskvalitet.

Råvaror

Obehandlad helmjölk från kor, löpe i form av en pasta från killing eller lamm samt grön citron för ”Provola dei Nebrodi”con limone verde.

3.4   Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

Mjölkproduktion, ystning och lagring.

3.5   Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning osv. av den produkt som det registrerade namnet avser

”Provola dei Nebrodi” får säljas antingen hel eller i portionsbitar. Lagrad ost får även säljas riven.

För att säkerställa äkthet och spårbarhet får produktionen av förpackningar som kräver att ost med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Provola dei Nebrodi” rivs eller får skorpan avskuren (ost som är flagad, tärnad, skivad osv.) på ett sätt som innebär att identifieringsuppgifterna och brännmärkena avlägsnas från osten, endast äga rum inom det avgränsade geografiska område som anges i punkt 4.

3.6   Särskilda regler för märkning av den produkt som det registrerade namnet avser

Ost med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Provola dei Nebrodi” släpps ut på marknaden med identifieringsmärkning och en dekal eller någon annan typ av etikett, som ska vara anbringade på ostens hals och/eller på sidan av en portionsbit, och på förpackningar med riven ost. Utöver de uppgifter som krävs enligt gällande lagstiftning ska logotypen ”Provola dei Nebrodi D.O.P.” anges på den dekal eller den etikett som används.

Uppgifter om företag, namn, firmanamn och privata varumärken som inte är av lovordande karaktär och som inte sannolikt skulle vilseleda köparen får också anges på etiketten, förutsatt att de överensstämmer med gällande lagstiftning om märkning och presentation av livsmedel. Alla sådana ytterligare uppgifter ska anges med bokstäver som är mindre än logotypen för den skyddade ursprungsbeteckningen on av livsmedel. Alla sådana ytterligare uppgifter ska anges med bokstäver som är mindre än logotypen för den skyddade ursprungsbeteckningen.

4.   Kort beskrivning av det geografiska området

Produktionsområdet för osten med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Provola dei Nebrodi” utgörs av följande: hela det administrativa området för kommunerna Bronte, Castiglione di Sicilia, Maletto, Maniace och Randazzo i provinsen Catania, hela det administrativa området för kommunerna Cerami och Troina i provinsen Enna samt hela det administrativa området för kommunerna Alcara li Fusi, Basicò, Capizzi, Capri Leone, Caronia, Castel di Lucio, Castell’Umberto, Cesarò, Ficarra, Floresta, Frazzanò, Galati Mamertino, Gioiosa Marea, Librizzi, Longi, Malvagna, Mirto, Mistretta, Mojo Alcantara, Montalbano Elicona, Montagnareale, Motta d’Affermo, Naso, Patti, Pettineo, Piraino, Raccuja, Reitano, Roccella Valdemone, San Fratello, San Piero Patti, S. Teodoro, S. Angelo di Brolo, Santa Domenica Vittoria, Santo Stefano di Camastra, Sinagra, Tortorici, Tripi, Tusa och Ucria i provinsen Messina.

5.   Samband med det geografiska området

De viktigaste faktorerna som skapar det starka sambandet mellan ”Provola dei Nebrodi” och dess ursprungsområde är följande:

1)

Användningen av vilt och odlat grönfoder för att utfordra korna, främst bete som är typiskt för bergsområdet Nebrodi. Mer än 25 botaniska familjer kan klassificeras som vanligt förekommande, med över 120 identifierade arter (rik naturlig biologisk mångfald). I samtliga miljöer förekommer ett- och fleråriga (inhemska) vilda foderväxter, odlade gräs, baljväxter och korgblommiga växter, som också är de vanligaste. Den lokala boskapsuppfödningen utvecklades under tidvis mycket svåra förhållanden, men var möjlig eftersom tillgången till grönfoder är fördelad över tid och rum (bergiga och kuperade områden som kompletterar varandra). Betets betydelse för de organoleptiska och aromatiska egenskaperna hos ”Provola dei Nebrodi” har studerats av flera forskare i över tio år. De har identifierat alifatiska aldehyder, terpener och minst 60 andra flyktiga beståndsdelar som bidrar till att forma ostens aromatiska profil (Verzera A. et al. 2004, Ziino M. et al. 2005, Licitra G. et al. 2008). Terpenernas betydelse är kopplad till de foderväxter som korna äter, snarare än till deras mikrobiella ursprung, vilket visar hur viktigt betet är för kornas foderintag. Dessa resultat har styrkts av andra forskare som studerar andra produkter (Dumont, J. P. et al. 1978, Bugaud, C. et al. 2001a och 2001c, Carpino S. et al. 2004a och 2004b).

2)

Den beständiga användningen av traditionella ystnings- och lagringsmetoder som har förts vidare från generation till generation, särskilt följande: a) Användning av obehandlad helmjölk. b) Användning av träredskap som leder till att särskilda biofilmer bildas och därmed gör att mjölkens naturliga mikroflora kan utvecklas spontant. c) Utveckling av mjölkens naturliga mikroflora: Att använda kommersiella startkulturer är inte tillåtet enligt produktspecifikationen för ”Provola dei Nebrodi”. Det innebär att alla syrningsprocesser orsakas av en spontan utveckling av mjölkens naturliga mikroflora, som sätts igång av användningen av obehandlad helmjölk och de biofilmer som genomsyrar ytstningsträredskapen, såsom tina (träkar), ruotula (en träpaddel som används för att röra om i ostmassan), piddiaturi (träkärl), manuvedda (en platt träspatel som används för att skära osten) och tavuliere (ett stort träbräde). Detta visar kopplingen till ursprungsområdet och miljön. Särskilt viktiga är de biofilmer som koloniserar träkaren, som på bara några minuter ger ifrån sig spontan naturlig mikroflora som är både utmärkt och komplex. d) Användningen av löpe i form av en pasta från killing eller lamm (med sitt naturliga enzymkomplement) och stimuleringen av koaguleringsprocessen bidrar avsevärt och i allt högre grad till lipolys- och proteolysprocesserna allteftersom osten mognar (Condurso C. et al. 2006, Ziino M. et al. 2005, Cronin T. et al. 2007), vilket ger upphov till en specifik och typisk aromatisk profil. e) Ostmästarens erfarenhet och sakkunskaper är definitivt en av de faktorer som påverkar slutproduktens kvalitet. Traditionella ystningsmetoder kräver komplex tillsyn över många naturliga biologiska processer som inte är standardiserade (t.ex. koaguleringstid, syrning av ostmassan eller skärning och sträckning av ostmassan), vilket innebär att ostmästaren dagligen måste ha uppsikt över varje process och besluta om han eller hon behöver ingripa på grundval av klimat- och miljöförhållanden på makro- och mikronivå och den obehandlade mjölkens kvalitet – vilka alla är faktorer som kan kopplas till ursprungsområdet. Tack vare ostmästarnas färdigheter och kunskaper har man över tid utvecklat två unika sorter av ”Provola dei Nebrodi”: con limone verde, med en grön citron, och sfoglia. Sfoglia framställs med användning av precisa och särskilda ystningsmetoder vid omrörningen av ostmassan i karet och under skärningen och sträckningen, samt genom förändringar i temperatur och fukthalt under lagringen, vilka kopplas till den naturliga miljön i lagringslokalerna. Efter ytterligare proteolys och sänkning av ostens pH-värde och fukthalt börjar knippen med parallella långa ostfibrer bryta sig ur massan, vilket ger en flagig textur som ostmästare och lagringsspecialister brukar kalla för sfoglia. f) Ostmästarnas beslut att framställa större ostar som väger upp till 10 kg, som är lämpliga att lagras länge (vilket är unikt på Sicilien) – ibland i mer än ett år. Historiskt sett var detta också nödvändigt eftersom marknadstillträdet kunde vara begränsat under långa perioder (på grund av snöiga vintrar med särskilt svåra väderförhållanden i Nebrodibergen). g) De svala och väl ventilerade lokaler där osten lagras avspeglar klimatet i bergsområdena i Nebrodiregionen: långa och relativt svåra vintrar följda av milda somrar som inte är kvava. Nederbörden är 500–1 400 mm och den årliga medeltemperaturen är 12–14 °C; temperaturerna skiljer sig stort mellan vinter och sommar, då de sällan överstiger 25–28 °C, med en luftfuktighet på 60–90 %. Lagringsprocessen är anpassad till årstiderna och de förknippade väderförhållandena samt till vilken typ av ”Provola dei Nebrodi” som framställs (semi-stagionata, stagionata eller sfoglia). h) ”Provola dei Nebrodi” är en av de äldsta ostarna på Sicilien. Eftersom denna osts unika egenskaper är resultatet av kunskap som under århundraden har förts vidare muntligt från generation till generation fäster man särskild stor vikt vid hur den beskrivs i skrifterna av prästen Gaetano Salomone från 1870 och 1872 (Il Manuale Teorico-Pratico D’Agricoltura e Pastorizia, adattato all’Intelligenza popolare delle persone del circondario di Mistretta [Teoretisk och praktisk handbok om jordbruk och djurhållning, anpassad till förmågorna hos invånarna i distriktet Mistretta]). I slutet av 1800-talet beskrev dessa skrifter de traditionella metoder som användes för att framställa ”Provola dei Nebrodi”, vilka avspeglas i dagens ystningssystem. Andra historiker har också diskuterat ”Provola dei Nebrodi”, inklusive Antonino Uccello i Cultura casearia in Sicilia [Ystningskulturen på Sicilien], Bovari, Pecorai, Curatuli 1980, och Giuseppe Martorana i I Vistiamara [Herdarna], 1988. Av deras redogörelser framgår också den unika karaktären hos ”Provola dei Nebrodi”, med kopplingen till de vilda och odlade betesgräsen i ursprungsområdet samt till de traditionella ystnings- och lagringsmetoder som har använts konsekvent av ostmästarna i generationer.

3)

En komplex aromatisk profil som blir alltmer framträdande när osten lagras, och som utgörs av över 60 flyktiga beståndsdelar och många olika smaker som är kopplade till förekomsten av syror, alkoholer, estrar, ketoner, svavelprodukter, alifatiska aldehyder och terpener, som utvecklas under lagringen (Verzera A. et al. 2004, Ziino M. et al 2005, Licitra G. et al. 2008). Profilen har samband med kornas intag av lokalt grönfoder och enzymprocesserna i den obehandlade mjölken, samt till det löpe som används och mjölkens naturliga mikroflora – detta garanterar en produkt som har framställts på ett ekologiskt hållbart och miljövänligt sätt och en stor biologisk mångfald. Lagringen ger upphov till markanta sensoriska inslag, från färgen (elfenbensvit till bärnstensgul) till de dominerande inslagen av smörsyra, grönt gräs, svamp och hö, som visar ostens starka band till lokalområdet och de typer av gräs som korna betar av. Citrus är den mest framträdande doften i sorten con limone verde.

Hänvisning till offentliggörandet av produktspecifikationen

(artikel 6.1 andra stycket i denna förordning)

Den konsoliderade produktspecifikationen finns på http://www.politicheagricole.it/flex/cm/pages/ServeBLOB.php/L/IT/IDPagina/3335

eller

så kan den också nås direkt från startsidan på webbplatsen för ministeriet för jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukspolitik (www.politicheagricole.it). Klicka på ”Qualità” (längst upp på skärmen) och sedan på ”Prodotti DOP, IGP e STG” (till vänster på skärmen) och ”Disciplinari di produzione all’esame dell’UE”.

---

(1)  EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

INFORMATIONSMEDDELANDE – OFFENTLIGT SAMRÅD

Geografiska beteckningar som Nya Zeeland har föreslagit ska skyddas i EU

(2019/C 257/06)

Inom ramen för förhandlingarna om ett frihandelsavtal med Nya Zeeland (nedan kallat avtalet), vilket innehåller ett kapitel om geografiska beteckningar, har de nyzeeländska myndigheterna lagt fram bifogade förteckning över geografiska beteckningar för skydd enligt avtalet. Europeiska kommissionen överväger för närvarande huruvida dessa geografiska beteckningar ska skyddas enligt det framtida avtalet som geografiska beteckningar i den mening som avses i artikel 22.1 i avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (Trips-avtalet).

Kommissionen uppmanar varje medlemsstat eller tredjeland eller varje fysisk eller juridisk person som har ett legitimt intresse och som är bosatt eller etablerad i en medlemsstat eller i ett tredjeland att framföra invändningar mot ett sådant skydd genom att inge en vederbörligen motiverad förklaring.

Invändningar måste komma in till kommissionen inom två månader räknat från dagen för offentliggörandet av detta meddelande. Invändningarna ska sändas till följande e-postadress: AGRI-A4@ec.europa.eu.

Invändningarna kommer endast att tas upp till prövning om de tas emot inom den utsatta tidsfristen och

a)	om de visar att skyddet av det föreslagna namnet skulle innebära en konflikt med namnet på en växtsort eller en djurras och därmed riskera att vilseleda konsumenten om produktens verkliga ursprung,

b)

om de visar att skyddet av det föreslagna namnet helt eller delvis skulle vara homonymt med ett namn som redan är skyddat i unionen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter (1) eller ingår i de avtal som unionen har slutit med — Sydkorea (2) — Centralamerika (3) — Colombia, Peru och Ecuador (4) — Montenegro (5) — Bosnien och Hercegovina (6) — Serbien (7) — Moldavien (8) — Sydafrika (9) — Cariforum (10) — Ukraina (11) — Schweiz (12) — Armenien (13) — Australien (14) — Chile (15) — Republiken Nordmakedonien (16) — Kanada (17) — Förenta staterna (18) — Albanien (19) — Kosovo (*1) (20) — Japan (21)

c)	om de visar att skyddet av det föreslagna namnet skulle kunna vilseleda konsumenten om produktens rätta identitet, med hänsyn till ett varumärkes anseende och goda rykte och den tid som det har använts,

d)	om de visar att skyddet av det föreslagna namnet skulle äventyra överlevnaden för ett identiskt eller snarlikt namn eller varumärke eller produkter som lagligen har marknadsförts under minst fem år före offentliggörandet av detta meddelande, eller

e)	om de kan leda till slutsatsen att det namn som ansökan om registrering avser är generiskt.

Ovannämnda kriterier ska bedömas med avseende på unionens territorium, vilket när det gäller immateriella rättigheter endast avser det eller de territorier där nämnda rättigheter är skyddade. Ett eventuellt skydd av dessa namn i Europeiska unionen förutsätter att dessa förhandlingar slutförs på ett framgångsrikt sätt och att efterföljande rättsakt antas.

Förteckning över geografiska beteckningar (22)

Geografiska beteckningar som Nya Zeeland har föreslagit ska skyddas i EU	Produktkategori
Northland	Vin
Auckland	Vin
Matakana	Vin
Kumeu	Vin
Waiheke Island	Vin
Gisborne	Vin
Hawke’s Bay/Hawkes Bay	Vin
Central Hawke’s Bay/Central Hawkes Bay	Vin
Wairarapa	Vin
Gladstone	Vin
Martinborough	Vin
Nelson	Vin
Marlborough	Vin
Canterbury	Vin
Waipara Valley/Waipara	Vin
Waitaki Valley North Otago/Waitaki Valley	Vin
Central Otago	Vin

---

(1)  EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.

(2)  Rådets beslut 2011/265/EU av den 16 september 2010 om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, och om provisorisk tillämpning av frihandelsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Korea, å andra sidan (EUT L 127, 14.5.2011, s. 1).

(3)  Avtal om upprättande av en associering mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Centralamerika, å andra sidan (EUT L 346, 15.12.2012, s. 3).

(4)  Handelsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Colombia och Peru, å andra sidan (EUT L 354, 21.12.2012, s. 3) och protokoll om anslutning till handelsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Colombia och Peru, å andra sidan, för att beakta Ecuadors anslutning (EUT L 356, 24.12.2016, s. 3).

(5)  Rådets beslut 2007/855/EG av den 15 oktober 2007 om undertecknande och ingående av ett interimsavtal om handel och handelsrelaterade frågor mellan Europeiska gemenskapen, å ena sidan, och Republiken Montenegro, å andra sidan (EUT L 345, 28.12.2007, s. 1).

(6)  Rådets beslut 2008/474/EG av den 16 juni 2008 om undertecknande och ingående av interimsavtalet mellan Europeiska gemenskapen, å ena sidan, och Bosnien och Hercegovina, å andra sidan, om handel och handelsrelaterade frågor – protokoll 6 (EUT L 169, 30.6.2008, s. 10).

(7)  Rådets och kommissionens beslut 2013/490/EU, Euratom av den 22 juli 2013 om ingående av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Serbien, å andra sidan (EUT L 278, 18.10.2013, s. 14).

(8)  Rådets beslut 2013/7/EU av den 3 december 2012 om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Moldavien om skydd av geografiska beteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 10, 15.1.2013, s. 1).

(9)  Ekonomiskt partnerskapsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och de avtalsslutande SADC-staterna, å andra sidan (EUT L 250, 16.9.2016).

(10)  Avtal om ekonomiskt partnerskap mellan Cariforum-staterna, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan (EUT L 289, 30.10.2008).

(11)  Associeringsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Ukraina, å andra sidan (EUT L 161, 29.5.2014).

(12)  Rådets och, i fråga om avtalet om vetenskapligt och tekniskt samarbete, kommissionens beslut 2002/309/EG av den 4 april 2002 om ingående av sju avtal med Schweiziska edsförbundet, särskilt avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om handel med jordbruksprodukter (EGT L 114, 30.4.2002, s. 132).

(13)  Omfattande och fördjupat partnerskapsavtal mellan Europeiska unionen, Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Armenien, å andra sidan (EUT L 23, 26.1.2018, s. 4).

(14)  Rådets beslut 2009/49/EG av den 28 november 2008 om ingående av ett avtal mellan Europeiska gemenskapen och Australien om handel med vin (EUT L 28, 30.1.2009, s. 1).

(15)  Rådets beslut 2002/979/EG av den 18 november 2002 om undertecknande och provisorisk tillämpning av vissa bestämmelser i avtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Chile, å andra sidan (EGT L 352, 30.12.2002, s. 1).

(16)  Rådets beslut 2001/916/EG av den 3 december 2001 om ingående av ett tilläggsprotokoll om anpassning av handelsaspekterna av Stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, å andra sidan, för att beakta resultaten av förhandlingarna mellan parterna om ömsesidiga förmånsmedgivanden för vissa viner, ömsesidigt erkännande och skydd och ömsesidig kontroll av namn på viner samt ömsesidigt erkännande och skydd och ömsesidig kontroll av beteckningar för spritdrycker och aromatiserade drycker (EGT L 342, 27.12.2001, s. 6).

(17)  Rådets beslut 2004/91/EG av den 30 juli 2003 om ingående av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Kanada om handel med vin och spritdrycker (EUT L 35, 6.2.2004, s. 1).

(18)  Rådets beslut 2006/232/EG av den 20 december 2005 om ingående av ett avtal mellan Europeiska gemenskapen och Amerikas förenta stater om handel med vin (EUT L 87, 24.3.2006, s. 1).

(19)  Rådets beslut 2006/580/EG av den 12 juni 2006 om undertecknande och ingående av ett interimsavtal mellan Europeiska gemenskapen, å ena sidan, och Republiken Albanien, å andra sidan, om handel och handelsrelaterade frågor – Protokoll nr 3 om ömsesidiga förmånsmedgivanden för vissa viner och om ömsesidigt erkännande och skydd och ömsesidig kontroll av namn på viner, spritdrycker och aromatiserade viner (EUT L 239, 1.9.2006, s. 1).

(*1)  Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/1999 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.

(20)  Rådets beslut (EU) 2016/342 av den 12 februari 2016 om ingående på unionens vägnar av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Kosovo, å andra sidan (EUT L 71, 16.3.2016, s. 1).

(21)  Rådets beslut (EU) 2018/1907 av den 20 december 2018 om ingående av avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan Europeiska unionen och Japan (EUT L 330, 27.12.2018, s. 1).

(22)  Förteckning över beteckningar som de nyzeeländska myndigheterna tillhandahållit inom ramen för förhandlingarna och som är registrerad i Nya Zeeland.