7.6.2019

Europeiska unionens officiella tidning

C 192/1

Resolution från företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om EU-medlemsstaternas representation i Wadas stiftelsestyrelse och om samordningen av medlemsstaternas ståndpunkter inför möten inom Wada

(2019/C 192/01)

FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR,

SOM ERINRAR OM

slutsatserna antagna av rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet den 4 december 2000, om kampen mot dopning (1),

slutsatserna från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet den 18 november 2010, om EU:s roll i den internationella kampen mot dopning (2),

resolutionen från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet den 20 december 2011, om EU-medlemsstaternas representation i stiftelsestyrelsen för världsantidopningsbyrån (nedan kallad Wada) och om samordningen av EU:s och dess medlemsstaters ståndpunkter inför möten inom Wada (3),

slutsatserna från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet den 15 december 2015, om en utvärdering av 2011 års resolution om EU-medlemsstaternas representation i Wadas stiftelsestyrelse och om samordningen av EU:s och dess medlemsstaters ståndpunkter inför möten inom Wada och särskilt att erfarenheterna från tillämpningen av denna resolution ska utvärderas igen senast den 31 december 2018 (4),

KONSTATERAR ATT

Europeiska unionen och dess medlemsstater bör kunna utöva sina befogenheter och spela sin roll vid Wadas utarbetande av, förhandlingar om och antagande av bland annat bestämmelser, standarder och riktlinjer,

tre platser i Wadas stiftelsestyrelse är vikta för företrädare från EU:s medlemsstater,

åtgärder behöver vidtas avseende praktiska förfaranden för företrädarna för EU:s medlemsstater i Wadas stiftelsestyrelse och avseende samordningen av EU och dess medlemsstaters ståndpunkter inför möten inom Cahama (5) och Wada; dessa praktiska förfaranden bör spegla lojalt samarbete och främja enighet inom EU:s externa representation och inte överlappa med Cahamas arbete,

samordningen av Europas ståndpunkter inför möten inom Wada bör ske inom Cahama och man bör säkerställa att beslut som fattas i det organet till fullo följer tillämplig EU-lagstiftning,

det finns ett starkt behov av kontinuitet och engagemang när det gäller hur EU:s medlemsstater företräds i Wadas stiftelsestyrelse, underbyggt av ett politiskt mandat och lämplig sakkunskap.

ÄR DÄRFÖR ENIGA OM ATT

EU:s medlemsstater ska företrädas på ministernivå inom Wadas stiftelsestyrelse och att mandaten bör fördelas så att

—	ett mandat tilldelas en person som har ansvar på ministernivå för idrottsfrågor från en av medlemsstaterna i den sittande ordförandeskapstrion,

—	ett mandat tilldelas en person som har ansvar på ministernivå för idrottsfrågor från en av medlemsstaterna i den kommande ordförandeskapstrion,

—	medlemsstaterna, församlade i rådet, gemensamt ger ett mandat, till en person som har ansvar på ministernivå för idrottsfrågor (nedan kallad expert på regeringsnivå),

den i bilaga I beskrivna ordningen för hur EU:s medlemsstater ska företrädas i Wadas stiftelsestyrelse kommer att börja gälla den 30 juni 2019 utan att det påverkar mandat som godkändes före detta datum,

representanten från den sittande ordförandeskapstrion i Wadas stiftelsestyrelse ska informera om utfallet av mötet i Wadas styrelse vid det kommande mötet i rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott) och ska lämna in en skriftlig rapport om utfallet av detta till rådets arbetsgrupp för idrottsfrågor,

medlemsstaternas delegater, församlade i arbetsgruppen för idrottsfrågor, kan, utan att det överlappar med Cahama, samordna en gemensam ståndpunkt om frågor som omfattas av medlemsstaternas befogenhet förutsatt att en sådan gemensam ståndpunkt har ett tydligt mervärde; den gemensamma ståndpunkten kräver godkännande av medlemsstaternas representanter, församlade i Ständiga representanternas kommitté (Coreper), om inte medlemsstaterna når en annan överenskommelse,

en gemensam ståndpunkt som EU:s medlemsstater har enats om måste överensstämma med alla överenskomna EU-ståndpunkter och ska presenteras av ordförandeskapet vid möten i Cahama; EU:s medlemsstater bör försöka att få med denna gemensamma ståndpunkt i den ståndpunkt från Europa som utarbetas av Cahama,

representanterna från EU:s medlemsstater i Wadas stiftelsestyrelse ska yttra sig och rösta i frågor i enlighet med Europas ståndpunkt som godkänts av Cahama, förutsatt att en sådan ståndpunkt är förenlig med EU:s regelverk,

företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, ska senast den 31 december 2021 utvärdera erfarenheterna från tillämpningen av denna resolution och överväga om det behövs några ändringar av den ordning som inrättas genom denna resolution,

denna resolution, inklusive de bifogade åtgärderna i fråga om EU:s medlemsstaters representation i Wadas stiftelsestyrelse och de praktiska bestämmelser i fråga om förberedelser inför möten i Wada om frågor som omfattas av unionens befogenhet antogs av rådet den 23 maj 2019 och ersätter resolution 2011/C/372/02 från företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om EU-medlemsstaternas representation i Wadas styrelse och om samordningen av EU:s och dess medlemsstaters ståndpunkter inför möten inom Wada (6).

(1) EGT C 356, 12.12.2000, s. 1.

(2) EUT C 324, 1.12.2010, s. 18.

(3) EUT C 372, 20.12.2011, s. 7.

(4) EUT C 417, 15.12.2015, s. 45.

(5) Europeiska ad hoc-kommittén för Världsantidopningsbyrån (Cahama) är en kommitté av experter som ansvarar för att samordna ståndpunkterna till de stater som är parter i den europeiska kulturkonventionen och agerar på Världsantidopningsbyråns (Wada) vägnar.

(6) EUT C 372, 20.12.2011, s. 7.

BILAGA I

Överenskommelse om hur EU:s medlemsstater ska företrädas i Wadas stiftelsestyrelse

EU:s medlemsstater har kommit överens om följande representationssystem:

FÖRETRÄDARE FÖR MEDLEMSSTATERNA I SITTANDE OCH KOMMANDE ORDFÖRANDESKAPTRIO

—

Medlemsstaterna i den sittande ordförandeskapstrion ska välja, efter internt samråd, bland sig en medlemsstat som företrädare för EU:s medlemsstater i Wadas stiftelsestyrelse. Den medlemsstat som valts ska, i enlighet med sitt interna förfarande, utse en företrädare i detta syfte. Denna företrädare ska vara den person som i medlemsstaten har ansvar på ministernivå för idrottsfrågor. Generalsekretariatet vid Europeiska unionens råd ska underrättas om vilken medlemsstat som valts och om företrädarens namn.

—	Om företrädaren upphör att utöva sitt ämbete på ministernivå ska medlemsstaten utse en ersättare som har ansvar på ministernivå för idrottsfrågor.

—	De ovannämnda bestämmelserna ska också gälla för medlemsstaterna i den kommande ordförandeskapstrion.

—	Mandatperioden för de ovannämnda företrädarna är 3 år.

—	Företrädaren för medlemsstaterna i den kommande ordförandeskapstrion ska sitta kvar även efter att den har blivit den sittande ordförandeskapstrion, så att den treåriga mandatperioden ges kontinuitet och stabilitet.

EXPERT PÅ REGERINGSNIVÅ SOM UTSES GEMENSAMT AV MEDLEMSSTATERNA, FÖRSAMLADE I RÅDET

—

Förslag till en expertföreträdare ska skickas in av medlemsstaterna senast en månad före det möte i Europeiska unionens råd vid vilket personen ska utses. Förslagen ska inte inbegripa ministrar från de medlemsstater som ingår i den sittande eller den kommande ordförandeskapstrion. Förslagen till expertföreträdare ska sändas till generalsekretariatet vid Europeiska unionens råd.

—

Om det finns fler än en kandidat till posten som expertföreträdare ska ordförandeskapet försöka nå konsensus bland medlemsstaterna för att organisera en vägledande omröstning inom arbetsgruppen för idrottsfrågor för att utse expertföreträdaren. Omröstningsordningen ska föreslås av ordförandeskapet och genom konsensus godkännas av medlemsstaterna.

—

Mandatperioden för expertföreträdaren ska vara tre år om inte han eller hon upphör att utöva sitt ämbete på ministernivå i sin medlemsstat. I sådant fall påbörjas ett nytt utnämningsförfarande. Den sittande expertföreträdaren ska kvarstå i ämbetet till dess att förfarandet för utseende av en ny expertföreträdare har slutförts. Mandatperioden ska vara överensstämmande med Wadas regler och ska under alla omständigheter vara begränsad till tre mandatperioder.

ÖVERGÅNGSREGLER

—	De befintliga reglerna om hur EU:s medlemsstater ska företrädas i Wadas stiftelsestyrelse som återfinns i den ovannämnda 2011 års resolution gäller till och med den 30 juni 2019.

FÖRFARANDE FÖR GODKÄNNANDE FRÅN MEDLEMSSTATERNA, FÖRSAMLADE I RÅDET

—	Godkännandet av experten på regeringsnivå och av de medlemsstater som valts av sittande och kommande ordförandeskapstrio till att utse företrädare i Wadas stiftelsestyrelse ska göras av medlemsstaterna, församlade i rådet, förutsatt att de underrättas i tillräckligt god tid.

—	Namnen på alla ledamöter av Wadas stiftelsestyrelse som är företrädare för EU:s medlemsstater kommer Wada meddelas via generalsekretariatet vid Europeiska unionens råd.

BILAGA II

Praktiska bestämmelser i fråga om förberedelser inför möten inom Wada om frågor som omfattas av unionens befogenhet

Utan att det påverkar tillämpningen av rådets arbetsordning och bestämmelserna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) godkänner rådet härmed de följande praktiska bestämmelserna i syfte att säkerställa förutsägbarhet och öppenhet i förberedelseprocessen för möten inom det organ som samordnar Europa i rådet (Cahama) och inom Wada:

1.	Kommissionen uppmanas att inför varje möte inom Wada förbereda och lämna in ett förslag till rådet om en EU-ståndpunkt om frågor som omfattas av unionens befogenhet, med inriktning på EU:s regelverk, i tillräckligt god tid före möten inom Cahama och Wada.

2.	Detta utkast till EU:s ståndpunkt ska granskas av arbetsgruppen för idrottsfrågor.

3.	När arbetsgruppen för idrottsfrågor har enats om ett utkast till EU:s ståndpunkt om frågor som omfattas av unionens befogenhet ska den EU-ståndpunkten överlämnas till Coreper för godkännande. Coreper får hänvisa ärendet till rådet för antagande om det är nödvändigt eller lämpligt.

4.	I brådskande fall när ståndpunkter behöver antas inom en kort tidsperiod kan ordförandeskapet försöka att nå en överenskommelse genom vanligt eller förenklat skriftligt förfarande.

5.	Om Cahama uppmanas att anta en rättsakt som har rättslig verkan uppmanas kommissionen att lägga fram ett förslag till rådets beslut i enlighet med artikel 218.9 i EUF-fördraget gällande den rättsakten.

6.	Vid möten inom Cahama uppmanas kommissionen att lägga fram EU:s ståndpunkt i den mån som Cahamas regler tillåter. Annars lägger företrädaren för ordförandeskapet fram det.

7.	Ordförandeskapet kan när som helst och vid behov sammankalla spontana möten om EU-samordning mellan medlemsstaterna och kommissionen.

Dessa praktiska bestämmelser och resolutionen från företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om EU-medlemsstaternas representation i Wadas stiftelsestyrelse och om samordning av medlemsstaters ståndpunkter inför möten inom Wada, antogs den 23 maj 2019 och ersätter resolution 2011/C 372/02 från företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om EU-medlemsstaternas representation i Wadas stiftelsestyrelse och om samordningen av EU:s och dess medlemsstaters ståndpunkter inför möten inom Wada (1).

(1) EUT C 372, 20.12.2011, s. 7.

7.6.2019

Europeiska unionens officiella tidning

C 192/6

Rådets slutsatser om EU:s strategiska förhållningssätt till internationella kulturella förbindelser och en ram för insatser

(2019/C 192/04)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD,

SOM GRUNDAR SIG PÅ

Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar (2005) (1),

rådets slutsatser av den 23 maj 2017 om EU:s strategiska förhållningssätt till internationella kulturella förbindelser (2),

det nya europeiska samförståndet om utveckling: ”Vår värld, vår värdighet, vår framtid” av den 7 juni 2017 (3).

rådets slutsatser av den 23 maj 2018 om behovet att framhäva kulturarvet i EU:s politik (4),

rådets slutsatser av den 27 november 2018 om arbetsplanen för kultur 2019–2022 (5),

SOM VÄLKOMNAR

det gemensamma meddelandet från kommissionen och den höga representanten, Mot en EU-strategi för internationella kulturella förbindelser (2016),

meddelandet från kommissionen, En ny europeisk agenda för kultur (2018),

SOM NOTERAR

rapporten om det aktuella läget för partnerskapet mellan kluster av EU:s nationella kulturinstitut (Eunic) och EU-delegationerna, från juli 2018, och dess rekommendationer (6),

lanseringen av projektet för europeiska kulturhus, som syftar till att testa och genomföra innovativa modeller för samarbete mellan europeiska aktörer och lokala aktörer i tredjeländer (7),

SOM KONSTATERAR ATT

10.

Europeiska unionens utrikespolitik grundar sig på en utveckling av medlemsstaternas ömsesidiga politiska solidaritet, på en identifiering av frågor av allmänt intresse och på förverkligandet av en ständigt ökande grad av samstämmighet i medlemsstaternas åtgärder,

11.

unionens åtgärder på kulturområdet grundas på EU:s befogenhet att vidta åtgärder för att stödja, samordna eller komplettera medlemsstaternas åtgärder,

12.

kulturell mångfald och interkulturell dialog utgör en integrerad del av Europeiska unionens värden och spelar en viktig roll för att främja mänskliga rättigheter, konstnärlig frihet, respekt och tolerans gentemot andra, ömsesidig förståelse, konfliktförebyggande, försoning och bekämpande av extremism, och bidrar till demokratisering, god samhällsstyrning och fredligare samhällen,

13.

eftersom kultur i första hand har ett eget värde har den positiva socioekonomiska effekter och förbättrar livskvaliteten samtidigt som dess positiva roll när det gäller yttre förbindelser erkänns i allt högre grad,

SOM AVSER ATT

14.

ge EU:s utrikespolitik ökad ändamålsenlighet och genomslagskraft genom att integrera internationella kulturella förbindelser inom ramen för EU:s utrikespolitiska instrument, särskilt med ett långsiktigt perspektiv,

15.

förbättra samstämmigheten i EU:s ståndpunkter och insatser på multilateral nivå i syfte att öka EU:s effektivitet som en sammanhållande kraft i de internationella förbindelserna, bland annat genom att undanröja hinder för att alla berörda parter ska kunna fungera effektivt,

16.

främja ömsesidigt lärande, förståelse och förtroende över kulturgränserna mellan EU och dess partner för yttre förbindelser samtidigt som man stärker lokala kultursektorer som motorer för inkluderande och hållbar utveckling, sociala och kulturella framsteg samt främjar kulturell mångfald, innovation och ekonomisk motståndskraft,

17.

ömsesidigt stärka de externa dimensionerna av kulturpolitik, kulturprogram och kulturprojekt samt den kulturella och kreativa dimensionen av de internationella förbindelserna mellan EU och dess medlemsstater genom att stärka det sektorsövergripande samarbetet mellan och inom unionsinstitutionerna och medlemsstaterna,

18.

eftersträva synergieffekter och komplementaritet mellan den verksamhet som bedrivs av EU och dess medlemsstater i tredjeländer, inbegripet deras diplomatiska och konsulära beskickningar samt EU:s nätverk av nationella kulturinstitut (Eunic),

SOM TAR VEDERBÖRLIG HÄNSYN TILL

19.

medlemsstaternas, kommissionens och Europeiska utrikestjänstens respektive behörighetsområden samt subsidiaritets- och komplementaritetsprinciperna,

SOM RESPEKTERAR

20.

kulturell mångfald, konstnärlig frihet och kultursektorns oberoende,

SOM INSER BEHOVET AV

21.

ett övergripande synsätt på kultur som inbegriper den kulturella och kreativa sektorn, konst, vetenskap, utbildning, turism och kulturarv osv.,

22.

att fortsätta kampen mot olaglig handel med kulturföremål,

23.

delaktighet: medlemsstaternas engagemang i tredjeländer bör uppmuntras och underlättas, även där de inte har några diplomatiska eller konsulära beskickningar,

24.

en ny anda av dialog, ömsesidig förståelse och gemensamt lärande, som omfattar samarbete med lokala aktörer och det civila samhället på alla plan (planering, utformning och genomförande) på lika villkor, med sikte på en bottom-up-strategi med direkta personkontakter, lokalt självbestämmande, deltagande och gemensamt skapande,

25.

en decentraliserad strategi som kräver politik och projekt som är anpassade till lokala förhållanden, behov och ambitioner,

26.

att förklara och öka medvetenheten, bl.a. om EU-institutionernas och medlemsstaternas respektive roller och ömsesidiga förväntningar, parallellt med deras diplomatiska och konsulära beskickningar, kulturinstitut och nätverk som t.ex. Eunic och andra berörda parter,

27.

flexibilitet vid utformning av finansieringsverktyg och administrativa verktyg för att stödja även små och medelstora projekt och matcha den lokala kapaciteten,

FASTSTÄLLER DÄRFÖR FÖLJANDE RAM FÖR INSATSER GENOM ATT UPPMANA MEDLEMSSTATERNA ATT

28.

i förekommande fall stärka samarbetet mellan berörda ministerier, särskilt kultur- och utrikesministerierna,

29.

när så är lämpligt vidareutveckla befintliga nätverk för kunskaps- och kompetensutveckling samt uppmuntra utbyte mellan den akademiska världen och yrkesverksamma på området för internationella kulturella förbindelser,

30.

i samband med att de innehar ordförandeskapet i Europeiska unionens råd utnyttja de informella mötena mellan högre tjänstemän från kulturministerier och högre tjänstemän för kultur i utrikesministerier för att analysera och åtfölja genomförandet av detta strategiska förhållningssätt, utöver möten i rådet och dess berörda geografiska och temainriktade förberedande organ, som fortsätter att vara den viktigaste instansen för politisk vägledning, beslutsutformning och beslutsfattande,

31.

stärka deras deltagande i utarbetandet, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av gemensamma lokala kulturstrategier och kulturprojekt i tredjeländer; Eunic och samarbetet mellan diplomatiska och konsulära beskickningar skulle kunna bidra till att detta mål uppnås,

UPPMANA KOMMISSIONEN OCH UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK ATT

32.

integrera principerna och målen för detta strategiska förhållningssätt och stärka samarbetet med berörda rådsorgan vid utformning och genomförande av befintliga och framtida tematiska och geografiska ramar, t.ex. inom ramen för utvidgning, utveckling och länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken eller strategiska partner,

33.

säkerställa lämplig sakkunskap på området för kulturella förbindelser,

34.

utse kulturella kontaktpunkter och säkerställa tillräcklig kapacitet för kultur inom EU:s delegationer,

35.

inrätta en gemensam kontaktpunkt på internet med tillgång till information om EU:s politik, program och åtgärder som genomförs av kommissionen och Europeiska utrikestjänsten avseende internationella kulturella förbindelser.

36.

ta med aspekten om internationella kulturella förbindelser, när så är lämpligt, i den regelbundna rapporteringen om utrikespolitiska åtgärder och program, bl.a. inom ramen för den globala strategin,

UPPMANA MEDLEMSSTATERNA, KOMMISSIONEN OCH UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK ATT, INOM SINA RESPEKTIVE BEHÖRIGHETSOMRÅDEN OCH MED VEDERBÖRLIG HÄNSYN TILL SUBSIDIARITETS- OCH KOMPLEMENTARITETSPRINCIPERNA,

37.

stärka samordningen, synergieffekterna och den strategiska vägledningen om hur man bäst främjar internationella kulturella förbindelser, särskilt genom regelbunden medverkan av rådet och dess relevanta förberedande organ och särskilda expertgrupper,

38.

ytterligare stärka kulturens roll i politik och program inom ramen för yttre förbindelser, även inom den gemensamma utrikes och säkerhetspolitiken,

39.

främja samarbete i enlighet med målen för detta strategiska förhållningssätt med tredjeländer och relevanta internationella organisationer, i synnerhet Unesco och Europarådet,

40.

öka ansträngningarna för att nå gemensamma EU-ståndpunkter i multilaterala forum och nätverk och, i förekommande fall, tala med en röst om frågor som påverkar internationella kulturella förbindelser,

41.

stödja insatser för att stärka kulturens roll som en horisontell drivkraft för målen för hållbar utveckling,

42.

genom lämpliga institutionella och rättsliga ramar samt stödåtgärder underlätta rörligheten för konstnärer och kulturarbetare mellan EU och tredjeländer,

43.

utveckla partnerskap med internationella organisationer och institutioner som främjar kulturens och kulturarvets roll för att skapa fred i konfliktområden och före detta konfliktområden,

44.

lägga särskild vikt på genomförandet av gemensamma projekt och gemensamma åtgärder i tredjeländer på grundval av en gemensam strategisk vision som utvecklats på lokal nivå av medlemsstaterna, deras diplomatiska och konsulära beskickningar, deras kulturinstitut, Eunic, EU:s delegationer och lokala aktörer; tillräckliga ramar och instrument bör utvecklas för detta ändamål,

45.

bättre utnyttja befintliga forum, mekanismer, nätverk och databaser för informationsutbyte och utbyte av bästa praxis, bl.a. den kulturdiplomatiska plattformen.

(1) https://en.unesco.org/creativity/convention

(2) EUT C 189, 15.6.2017, s. 38.

(3) EUT C 210, 30.6.2017, s. 1.

(4) EUT C 196, 8.6.2018, s. 20.

(5) EUT C 460, 21.12.2018, s. 12.

(6) https://www.eunicglobal.eu/news/report-on-the-current-state-of-the-partnership-between-eunic-clusters-and-eu-delegations

(7) https://www.eunicglobal.eu/european-houses-of-culture

BILAGA

Huvudsakliga politiska referensdokument

—	Haagkonventionen om skydd för kulturell egendom i händelse av väpnad konflikt (1954).

—	Unescos konvention om åtgärder för att förbjuda och förhindra olovlig införsel, utförsel och överlåtelse av äganderätten till kulturegendom (1970).

—	Unescos konvention om skydd för världens kultur- och naturarv (1972).

—	Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet (2003).

—	Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar (2005).

—	FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling (2015).

—	Europarådets konventioner om kultur, byggnadskulturarv, arkeologiskt kulturarv, kulturarvets betydelse för samhället och landskapet.

—	Rådets slutsatser av den 20 november 2008 om främjande av kulturell mångfald och interkulturell dialog i unionens och dess medlemsstaters yttre förbindelser.

—	Rådets slutsatser av den 24 november 2015 om kultur i EU:s yttre förbindelser med fokus på kultur i utvecklingssamarbetet.

—	Rådets slutsatser av den 17 oktober 2016 om den globala strategin för EU:s utrikes- och säkerhetspolitik.

7.6.2019

Europeiska unionens officiella tidning

C 192/11

Rådets slutsatser om bättre spridning över gränserna av europeiska audiovisuella verk med tonvikt på samproduktioner

(2019/C 192/05)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD,

SOM ERINRAR OM

den politiska bakgrund som återges i bilaga I (1) till dessa slutsatser, särskilt den arbetsplan för kultur 2019–2022 som antogs den 27 november 2018,

ÄR MEDVETET OM FÖLJANDE:

Europas kulturella och språkliga mångfald är en viktig tillgång för dess audiovisuella sektor. Om man utnyttjar digital online-teknik fullt ut, kan audiovisuellt innehåll övervinna geografiska och språkliga gränser och gagna kulturell mångfald och gemensamma europeiska värderingar och på så sätt främja känslan av att tillhöra en kulturell gemenskap samt den europeiska audiovisuella sektorns konkurrenskraft.

Audiovisuella verk, i synnerhet filmer, serier och följetonger, vilka är avsedda för såväl visning på biografer som spridning via audiovisuella medietjänster, återspeglar de europeiska kulturernas rikedom och mångfald och utgör ett arv som måste främjas och bevaras för och av framtida generationer.

Den digitala utvecklingen har möjliggjort samexistensen mellan biografer och linjära och icke-linjära audiovisuella medietjänster, något som har påverkat publikens vanor och preferenser (2). Biograferna är emellertid fortfarande den viktigaste plattformen för långfilmer (3).

Man har på europeisk nivå vidtagit betydande åtgärder för att komma till rätta med audiovisuell piratverksamhet online, men det krävs ytterligare insatser för att stärka den kreativa ekonomin i den digitala tidsålder som vi lever i, skydda Europas kulturella mångfald samt säkerställa att fler verk är tillgängliga för människor såväl i hela Europa som utanför Europas gränser.

I allmänhet stimuleras spridningen av audiovisuella verk av nationella och internationella finansieringsåtgärder i samband med marknadsföring, inbegripet i utvecklingsskedet genom olika digitala medel, samt visningar på festivaler och liknande. De europeiska rättsliga ramarna för den audiovisuella sektorn, särskilt direktivet om audiovisuella medietjänster, utgör en viktig stöttepelare för att säkerställa att europeiska audiovisuella produktioner är synliga i EU-länderna.

Det framgår av studier (4) gjorda av Europeiska audiovisuella observationsorganet att en stor andel av de filmer som produceras inom EU är europeiska samproduktioner och att detta har sina fördelar, nämligen möjligheten att nå en större publik och större marknader än vad som är möjligt med nationella filmer (5) och att kunna utnyttja fler finansieringskällor, inbegripet allmänna medel (6). Vidare är samproduktioner resultatet av ett kreativt, ekonomiskt och praktiskt samarbete där man utbyter sakkunskap, och de bygger broar mellan olika geografiska och språkliga områden och miljöer, något som har en positiv inverkan på partner i samproduktioner där de nationella producenterna står för såväl en större som en mindre del av finansieringen (majority and minority co-production) och även hela den audiovisuella sektorn.

För att man ska kunna förbättra spridningen över gränserna av audiovisuella verka via olika plattformar och kataloger krävs det enhetligt förhållningssätt till strategierna på området, inbegripet vad avser användningen av sådan ny teknik som artificiell intelligens.

Det krävs ändamålsenliga rättsliga ramar samt olika typer av finansieringskällor som kompletterar varandra för att man ska kunna främja högkvalitativt skapande och högkvalitativ produktion inom den audiovisuella sektorn, med beaktande av de audiovisuella marknadernas särdrag och deras kapacitet, de befintliga stödjande strategierna och stödåtgärderna på nationell nivå samt särdragen i finansierings- och licensieringsmekanismerna för vissa audiovisuella verk, som ofta baseras på exklusiva territoriella licensavtal. För det mesta är det nationella filmfonder med olika stödsystem och olika typer av bidrag, lån, skattemässiga incitament samt europeiska finansieringsmekanismer för multilaterala projekt, såsom delprogrammet Media och Eurimages, som tillhandahåller den audiovisuella sektorn de kritiska resurserna för dess projekt. Samtidigt som man testar och utvecklar nya finansieringsverktyg, fortsätter förhandsförsäljning till och investeringar från offentliga och privata programföretag och distributörer från olika länder att ha en avgörande betydelse för finansieringen av europeisk film (7). Från regional till europeisk nivå har finansieringen via offentliga medel lett till ökade finansieringsmöjligheter, inbegripet produktionsincitament och system för samproduktion där de nationella producenterna står för en mindre del av finansieringen (minority co-production).

Den europeiska audiovisuella sektorn kännetecknas av geografiska och/eller språkliga särdrag, vilket kan leda till marknadsfragmentering. För att komma till rätta med detta kan samproduktioner stärka den internationella spridningen av audiovisuella verk och bidra till att öka den nationella produktions- och distributionskapaciteten samt öka de nationella audiovisuella produktionernas konkurrenskraft och synlighet.

10.

Det faktum att samproduktioner visas på filmfestivaler kan bidra till att göra högkvalitativa verk synliga och öka deras spridning. Filmfestivalerna har även en viktig roll när det gäller att främja samarbetet (t.ex. utbyte av resurser och sakkunskap) mellan olika aktörer i värdekedjan.

VARVID EUROPEISKA UNIONENS RÅD I DETTA SAMMANHANG FRAMHÅLLER FÖLJANDE:

11.

Det inrättades inom den öppna samordningsmetoden en expertgrupp för spridning av europeisk film inom ramen för arbetsplanen för kultur 2015–2018. Den rekommenderade att man bör stimulera till ytterligare investeringar i samproduktioner genom att tillhandahålla incitament för samproduktioner i nationella rättsliga ramar och audiovisuella stödsystem, inbegripet genom att stödja bilaterala samproduktioner eller fonder för gemensam utveckling. Vidare rekommenderade den att man ska uppmuntra till samproduktioner med olika partner från ett brett spektrum av medlemsstater.

12.

Mot bakgrund av arbetsplanen för kultur 2019–2022 kommer en ny expertgrupp inom den öppna samordningsmetoden att fokusera på samproduktioner inom den audiovisuella sektorn. Expertgruppen kommer att bygga vidare på det arbete som utförts av expertgruppen för spridning av europeisk film och förväntas inrikta sig särskilt på samproduktionerna, inbegripet med länder utanför EU, och den kommer att rapportera tillbaka till rådet med konkreta rekommendationer.

13.

Mot bakgrund av den utveckling som beskrivs ovan är det nödvändigt att inom ramarna för befintliga resurser fokusera på följande två typer av åtgärder:

A. DIREKTA ÅTGÄRDER FÖR ATT FRÄMJA SAMPRODUKTIONER

EUROPEISKA UNIONENS RÅD

FRAMHÅLLER FÖLJANDE:

14.

Såväl stora som små samproduktionspartner har nytta av samarbetet när det gäller finansiering, tekniska faciliteter, expertis och sakkunskap, höga produktionsvärden samt den större spridning som samproduktionen leder till.

15.

Nationella filmfonder, filminstitut och filmbyråer bidrar – ofta i samband med samproduktionsavtal – betydligt till utvecklingen och marknadsföringen av samproduktioner i Europa genom att stödja dem i alla faser av arbetet (utveckling, produktion och distribution).

16.

Delprogrammet Media för 2014–2020 omfattar många olika finansieringssystem och finansieringsåtgärder för att främja och stödja europeiska samproduktioner. Dess direktstöd till samproduktioner inbegriper driften av internationella samproduktionsfonder, särskilda åtgärder inom ramen för systemet för utveckling (stöd till enskilda projekt och projektpaket) och programplanering för tv samt stöd till distributionsstrategier för att förbättra spridningen av finansierade verk.

17.

Samtidigt som bilaterala samproduktionsavtal eller samproduktionsöverenskommelser underlättar tillgången till nationella finansierings- och stödsystem, innehåller Europarådets konvention om samproduktion av filmverk (1992, reviderad 2017) övergripande rättsliga ramar och normer för multilaterala samproduktioner och för bilaterala samproduktioner mellan parter som inte har ingått något bilateralt avtal.

18.

Eurimages – Europarådets kulturstödsfond – är ett mycket viktigt instrument för finansiering av samproduktioner och är relevant för distribution och utnyttjande av långfilmer, tecknade filmer och dokumentärfilmer.

19.

Samproduktioner mellan länder som är geografiskt och/eller kulturellt närstående har i vissa fall lett till ett ökat strukturerat samarbete längs hela värdekedjan.

20.

Såväl europeiska som internationella samproduktioner – oftast med stöd från de ovannämnda regionala, nationella och europeiska fonderna – har visat sig ha en större spridningspotential och har mycket ofta belönats med världens mest ansedda filmpriser och utmärkelser.

21.

De nya möjligheter som den digitala miljön har att erbjuda utnyttjas i allt större utsträckning av producenterna i samband med internationella samproduktioner.

22.

Olika administrativa krav från offentliga finansieringsorgan och olika regeluppsättningar på regional, nationell och europeisk nivå kan ibland utgöra problem för samproduktionspartner från teknisk, konstnärlig och ekonomisk synpunkt.

23.

Även om dessa slutsatser är begränsade till samproduktioner mellan europeiska länder, är det viktigt att framhålla den europeiska audiovisuella sektorns ökande intresse för samproduktioner med centrala icke-europeiska länder. Detta inte bara innebär att man utnyttjar talanger från hela världen utan kan även potentiellt ha en stor betydelse för att öka den internationella spridningen av samproducerade europeiska verk.

UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA OCH KOMMISSIONEN ATT INOM SINA RESPEKTIVE BEHÖRIGHETSOMRÅDEN

24.

fortsätta att främja europeiska samproduktioner mellan länder med varierande audiovisuell kapacitet och/eller mellan länder med ett språkligt eller geografiskt begränsat område samt spridningen av och synligheten för dessa verk,

25.

intensifiera sina insatser för att utbyta god praxis och identifiera lösningar så att bestämmelserna för olika offentliga fonder blir administrativt enklare, enhetliga och transparenta, inbegripet med hjälp av digital teknik, i syfte att ytterligare underlätta för europeiska samproduktioner,

26.

beakta möjligheten att förbättra spridningen, främjandet och utnyttjandet av filmer när de utformar sina stödsystem samt överväga att utvärdera sina offentliga finansieringssystem i ljuset av klara och tydliga mål för samfinansierade verks kvalitet och deras potential att spridas inom EU,

27.

uppmuntra samtliga aktörer, inbegripet leverantörer av onlinetjänster, att utbyta publikuppgifter med offentliga myndigheter och rättighetsinnehavare och att använda dessa uppgifter för att lära känna och bättre förstå sin publik och kunna anpassa sina stödsystem i enlighet därmed,

UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA ATT

28.

överväga att genomföra stödsystem – inbegripet system för samproduktioner där den nationella producenten står för en mindre del av finansieringen – som kompletterar privat finansiering och europeiska finansieringsinstrument i syfte att stödja produktion och främjande av europeiska verk på samtliga plattformar,

29.

ytterligare stödja regionala och nationella fonder i deras centrala roll som gynnare av samproduktioner och när så är möjligt säkerställa komplementaritet med stödåtgärder,

30.

utnyttja ny teknik för digitalisering av avtals- och finansieringsprocessen i syfte att förenkla tillgången till finansiering, säkerställa en effektivare och mer transparent användning av allmänna medel samt minska antalet rättsliga problem vid samproduktion,

31.

uppmärksamma de oberoende producenternas roll i samproduktionsprocessen,

UPPMANAR KOMMISSIONEN ATT

32.

undersöka hur man ytterligare kan utveckla, främja och förenkla finansieringsmöjligheterna för samproduktioner inom ramen för delprogrammet Media,

33.

främja åtgärder för att öka synligheten för och spridningen av europeiska audiovisuella verk, samtidigt som man säkerställer lika villkor med beaktande av medlemsstaternas geografiska och språkliga särdrag i fråga om produktion, distribution och publikkapacitet,

34.

överväga alternativen för att öka synligheten för samtliga samproduktionspartner – såväl små som stora – i samband med verk som får stöd från delprogrammet Media,

35.

i samarbete med Europeiska audiovisuella observationsorganet lägga fram en utvärdering av samproduktionerna i Europa, inbegripet en förteckning över samproduktionernas möjligheter till marknadstillträde, och föreslå hur samarbetet dem emellan ska kunna stärkas,

36.

stärka sitt samarbete, sin strukturerade strategiska dialog och sitt utbyte av bästa praxis med relevanta regionala och nationella organ, europeiska filmbyråer, sammanslutningen för de europeiska filminstitutens direktörer (European Film Agency Directors – Efad) samt Europarådet, och då i synnerhet Eurimages och Europeiska audiovisuella observationsorganet, varvid man ska undersöka möjliga synergier och samarbetsmöjligheter samt informera medlemsstaterna om resultatet av dessa utbyten,

37.

undersöka alternativen för stöd till sådana initiativ som kreativa laboratorier eller skrivstugor, där producenter, författare och regissörer kan samarbeta vid utarbetandet av samproduktioner,

B. STÖD TILL ETT HÅLLBART EKOSYSTEM FÖR SAMPRODUKTIONER

EUROPEISKA UNIONENS RÅD

FRAMHÅLLER FÖLJANDE:

38.

De europeiska samproduktionernas potential kan utnyttjas ytterligare genom att man verkar för ett ekosystem där samproducerade verk främjas och gynnas längs hela värdekedjan. Detta inbegriper genomförandeåtgärder för att stödja samproduktionerna indirekt men även underlättande av samarbetet i manus- och utvecklingsskedet samt distribution av och tillgång till samproducerande verk efter utsläppandet.

39.

Såsom rekommenderades av expertgruppen för spridning av europeisk film generellt – vilken inrättades inom ramen för den öppna samordningsmetoden – krävs det för att man ska kunna öka spridningen åtgärder på sådana områden som marknadsföring, biografer, festivaler, videotjänster på begäran, publikuppgifter, stödsystem, strategiskt samarbete, tillgång till finansiering samt övervakning av resultaten av offentlig finansiering.

40.

Insyn i det ekonomiska stöd som erbjuds samproduktioner bör säkerställas. De offentliga finansieringsorganen bör särskilt ha tillgång till information om direkt och indirekt offentlig finansiering som samproduktionsprojekten får från olika källor – oavsett om dessa är subnationella eller europeiska.

41.

Inom ramen för delprogrammet Media inbegriper indirekta åtgärder för att främja samproduktioner utbildning, marknadstillträde och internationellt nätverksarbete för att uppmuntra till och öka förmågan till gränsöverskridande samarbete.

42.

Distribution och utnyttjande är centrala faser för att man ska kunna bygga upp en publik för samproducerade verk. Europa Cinemas-nätverket, vilket inrättades inom ramen för delprogrammet Media, ger ett betydande stöd till visningar av icke-nationella europeiska filmer. Det krävs emellertid ytterligare insatser för att säkerställa att samproducerade verk sprids, utnyttjas och främjas i vida kretsar samt internationellt på alla distributionskanaler och distributionsplattformar. I synnerhet är samarbetet för att främja samproducerade verk av central betydelse för att dessa ska röna internationell framgång.

43.

Audiovisuella strategier är i allmänhet inriktade på tillhandahållande av ett högkvalitativt och kulturellt och språkligt varierat innehåll. Det är av avgörande betydelse att man ser till att det finns en publik för högkvalitativa, originella och innovativa europeiska audiovisuella verk och att man stöder synligheten för och tillgången till denna typ av innehåll. Enligt Europeiska audiovisuella observationsorganet råder det stor obalans mellan det antal europeiska filmer som släpps och deras andel av det totala antalet besökare, och det är därför viktigt att man stärker kopplingarna mellan filmerna och deras tänkta publik.

44.

När det gäller distributionen av audiovisuella verk via digitala plattformar är det viktigt att stödja kreativiteten genom säkerställandet av ett ekosystem i balans samt respekt för upphovsrätten.

45.

I centrum för Europas audiovisuella sektor står den konstnärliga talangen. Att investera i Europas yrkesutövare på det audiovisuella området – inbegripet i deras utbildning – är därför fortfarande en förutsättning för ett konkurrenskraftigt ekosystem.

UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA OCH KOMMISSIONEN ATT INOM SINA RESPEKTIVE BEHÖRIGHETSOMRÅDET OCH INOM RAMARNA FÖR BEFINTLIGA RESURSER

46.

ytterligare stödja den audiovisuella sektorn och överväga användningen av sektoriella program för att detta mål ska kunna uppnås,

47.

fortsätta att främja åtgärder för att tillhandahålla indirekt stöd till samproduktioner, inbegripet internationellt nätverksarbete, utbildning för yrkesverksamma inom filmen, talangutveckling, workshoppar för samproduktion, utbyte av god praxis och samarbetsverksamhet, eftersom samarbetsinriktade kreativa processer kan generera till högkvalitativa och framgångsrika projekt,

48.

utvärdera huruvida det vore lämpligt att inrätta särskilda åtgärder för att uppmuntra unga yrkesverksamma att utveckla och lansera sina första projekt och på så sätt bidra till utvecklingen av den europeiska filmindustrin,

49.

underlätta publikens tillgång till audiovisuella verk och audiovisuellt innehåll genom åtgärder som gynnar ett bredare gränsöverskridande främjande och motsvarande distribution, inbegripet utvecklingen av digital teknik för dubbning och undertextning på så många europeiska språk som möjligt, vilket inbegriper audiovisuella verk som samproduceras av länder eller regioner vars språk är mindre utbredda, för att man ska främja den språkliga mångfalden samtidigt som man övervinner språkliga hinder eller hinder som har sin grund i särskilda behov,

50.

intensifiera insatserna för att säkerställa att samproducerade verk får stöd och främjas längs hela värdekedjan, även på gränsöverskridande nivå, och att de når största möjliga internationella publik,

51.

fortsätta samarbetet om utarbetandet av en katalog över europeiska filmer, vilken i än högre grad kommer att synliggöra och öka insynen i europeiska samproducerade verk som finns tillgängliga online,

52.

uppmuntra till en strukturerad och övergripande dialog med så många kategorier av privata intressenter som möjligt för att bibehålla deras fortgående åtagande att bidra till samproduktionernas ekosystem och säkerställa att finansieringskällorna kompletterar varandra,

53.

med vederbörligt beaktande av subsidiaritetsprincipen ytterligare främja och stödja initiativ inom formell, informell och icke-formell utbildning som främjar filmkunnighet i syfte att ge unga européer kreativ kompetens och främja deras innovativa potential, varvid filmkunnighet har en central roll när det gäller att engagera de yngre generationerna och göra det möjligt för dem att upptäcka och uppskatta den europeiska filmens arv och kulturella mångfald.

(1) I bilaga I anges dokument som är relevanta för de berörda frågorna (lagstiftningsakter, rådets slutsatser, Europeiska kommissionens meddelanden etc.).

(2) Enligt Europeiska audiovisuella observationsorganet var den genomsnittliga andelen EU-filmer i 37 landskataloger för prenumeration på videotjänster på begäran (video-on-demand) 20 % år 2017.

I genomsnitt var 22 % av de filmer som produceras varje år i EU samproduktioner, varvid procentandelen varierade mellan 24 % i Flimmits katalog till 53 % i Horizon/UPC Primes katalog. I de 27 Netflix-katalogerna var i genomsnitt 36 % av filmerna samproduktioner.

Av de filmer som producerades och släpptes i EU-biografer åren 2005–2014 var 64 % från EU, 16 % från Förenta staterna, 15 % av annat internationellt ursprung samt 4 % från europeiska länder utanför EU. Bland de icke-nationella EU-filmerna var samproduktionerna i majoritet i katalogerna.

(3) Endast 47 % av de europeiska filmer som släpptes på bio under samma period fanns med på minst en videotjänst på begäran, medan europeiska filmer utgjorde ca 15 % av alla filmer på plattformarna för videotjänster på begäran.

Se Europeiska audiovisuella observationsorganets studier 1 och 4 i bilaga II.

(4) Se studierna 1–3 i bilaga II.

(5) Samproduktionerna stod för 24 % av Europas totala produktion under åren 2005–2014, men besökarna till visningar av samproduktioner världen över stod för 50,3 % av det totala antalet besökare till visningar av europeiska filmer (56,9 % för EU-filmer), vilket var något högre än antalet besökare till helt och hållet nationella filmer. Antalet besökare till visningar av europeiska samproduktioner är i genomsnitt tre gånger så högt som antalet besökare för helt och hållet nationella filmer.

(6) Se studie 4 i bilaga II.

(7) Förhandsförsäljning till programföretag och distributörer i olika territorier svarade för totalt 41 % av den ackumulerade finansieringsvolymen i ett stickprov med 445 europeiska långfilmer. Se studie 5 i bilaga II.

BILAGA I

Lagstiftningsakter

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1295/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av programmet Kreativa Europa (2014–2020) (EUT L 347, 20.12.2013, s. 221).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1128 av den 14 juni 2017 om gränsöverskridande portabilitet för innehållstjänster online på den inre marknaden (EUT L 168, 30.6.2017, s. 1).

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1808 av den 14 november 2018 om ändring av direktiv 2010/13/EU om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (direktivet om audiovisuella medietjänster), mot bakgrund av ändrade marknadsförhållanden (EUT L 303, 28.11.2018, s. 69).

Rådets slutsatser

Rådets slutsatser om det europeiska filmarvet, inbegripet den digitala erans utmaningar (EUT C 324, 1.12.2010, s. 1).

Rådets slutsatser om en stärkt ställning för europeiskt innehåll i den digitala ekonomin (EUT C 457, 19.12.2018, s. 2).

Rådets slutsatser om arbetsplanen för kultur 2019–2022 (EUT C 460, 21.12.2018, s. 12).

Europeiska rådets slutsatser av den 14 december 2017, EUCO 19/1/17.

Rådets rekommendationer

Rådets rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande (EUT C 189, 4.6.2018, s. 1).

Meddelanden från kommissionen

Meddelande från kommissionen av den 24 september 2010 om möjligheter och utmaningar för europeisk film i den digitala tidsåldern, KOM(2010) 487 slutlig.

10.

Meddelande från kommissionen av den 22 maj 2018En ny europeisk agenda för kultur, COM(2018) 267 final.

Internationella konventioner

11.

Unesco-konventionen av den 20 oktober 2005 om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar.

12.

Europarådets konvention av den 30 januari 2017 om samproduktion av filmverk (reviderad).

BILAGA II

Europeiska audiovisuella observationsorganets studier

13.

Hur sprids filmer på videotjänster på begäran och på bio i Europeiska unionen? En jämförande analys av Christian Grece, 2016.

14.

Filmproduktion i Europa. Produktionsvolym, samproduktion och spridning i resten av världen. Julio Talavera Milla, 2017.

15.

Årsboken för 2017–2018. Viktiga trender. Tv, bio, videotjänster på begäran och audiovisuella tjänster – det paneuropeiska perspektivet. Francisco Cabrera, Gilles Fontaine, Christian Grece, Marta Jimenez Pumares, Martin Kanzler, Ismail Rabie, Agnes Schneeberger, Patrizia Simone, Julio Talavera, Sophie Valais, 2018.

16.

De rättsliga ramarna för internationella samproduktioner. Francisco Javier Cabrera Blázquez, Maja Cappello, Enric Enrich, Julio Talavera Milla, Sophie Valais, 2018, IRIS Plus.

17.

Finansiering av spelfilmer i Europa. En analys av ett smakprov av filmer som släpptes 2016. Martin Kanzler, 2018.

7.6.2019

Europeiska unionens officiella tidning

C 192/18

Slutsatser från Europeiska unionens råd och företrädarna för medlemsstaterna, församlade i rådet, om tillgänglighet till idrott för personer med funktionsnedsättning

(2019/C 192/06)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD OCH FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET, ANTAR DESSA SLUTSATSER

MED BEAKTANDE AV FÖLJANDE

År 2020 förväntas det finnas 120 miljoner personer med funktionsnedsättning i EU. EU främjar lika möjligheter och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. En grundläggande del av unionens strategi handlar om att arbeta mot ett hinderfritt samhälle i EU (1).

De generella principer som anges i artikel 3, definitionen av universell utformning i artikel 2 och de specifika bestämmelser om deltagande i kulturliv, rekreation, fritidsverksamhet och idrott som anges i artikel 30 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2) är särskilt relevanta för att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i idrottsaktiviteter på lika villkor som andra.

I EU tas funktionshinder och sjukdom ofta upp som skäl för att inte delta i idrott och fysisk aktivitet (3).

Idrott kan vara specialutformad för personer med funktionsnedsättning eller anpassad för att möjliggöra tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning oavsett om funktionsnedsättningen i fråga är fysisk, intellektuell eller sensorisk. Under vissa omständigheter kan personer med funktionsnedsättning utöva idrott jämsides med personer utan funktionsnedsättning, vilket visar att idrott är inkluderande.

Idrottens värden vad gäller social delaktighet och särskilt idrottens roll när det gäller att främja och uppnå integration av minoriteter och marginaliserade grupper är allmänt erkända.

Större idrottsevenemang för personer med funktionsnedsättning har blivit allt mer populära, vilket framgår av de senaste paralympiska sommar- och vinterspelen som lockade en masspublik av tv-tittare världen över, och av den fortsatta praxisen att anordna större internationella evenemang för personer med funktionsnedsättning.

RÅDET OCH FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET, BETONAR ATT

personer med funktionsnedsättning löper större risk att drabbas av socioekonomiska svårigheter på grund av t.ex. fattigdom och låga inkomster, social isolering, diskriminering, begränsad tillgänglighet till arbetsmarknaden, begränsad tillgänglighet till transporter, färre utbildningsmöjligheter och hälsomässiga aspekter; dessa problem har en negativ påverkan på möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att delta i idrott,

personer med funktionsnedsättning kan tvingas ta itu med utmaningar som är direkt knutna till ett idrottssammanhang, exempelvis

att en funktionsnedsättnings allvarlighetsgrad kan begränsa rörligheten och till och med orsaka fysisk smärta i vissa tränings- eller spelsituationer; detta kan i kombination med olika hinder förvärras av en negativ eller begränsande uppfattning av ens egen funktionsnedsättning, särskilt av bristande tillit till ens egen förmåga att utöva idrott,

b)	behovet av särskilda färdigheter och kunskaper om funktionshinder hos dem som arbetar med personer med funktionsnedsättning i en idrottsrelaterad miljö med fysisk aktivitet, i synnerhet idrottslärare, idrottstränare och annan idrottspersonal,

c)	förekomsten av tillgänglig idrottsinfrastruktur avseende anläggningar för idrottsundervisning eller deltagande, idrottsanläggningar där personer med funktionsnedsättning utövar idrott, eller idrottsevenemang där personer med funktionsnedsättning kan delta,

d)	de ytterligare ekonomiska kostnaderna i samband med förvärv av särskild idrottsutrustning eller stödtjänster, utan vilka det vore omöjligt att träna eller utöva idrott,

idrottsutövning bör betraktas dels ur perspektivet att man utövar idrott som en form av fysisk aktivitet, och dels ur perspektivet att man deltar i social verksamhet, t.ex. besöker idrottsevenemang eller är aktiv i en idrottsförening som volontär, som medlem av en idrottsklubb eller som supporter,

10.

idrottsutövning kan bidra till att öka välbefinnandet för personer med funktionsnedsättning samt förbättra deras fysiska och psykiska hälsa, och samtidigt öka den personliga rörligheten och självständigheten och främja social delaktighet,

11.

idrottsutövning från tidig ålder medför ytterligare fördelar för personer med funktionsnedsättning tack vare den positiva effekten på utvecklingen av motoriska färdigheter, som är avgörande för att förbättra en persons allmänna livskvalitet,

12.

ökad mediebevakning av idrottsevenemang på elitnivå för personer med funktionsnedsättning eller idrottare med funktionsnedsättning kan inspirera personer med eller utan funktionsnedsättning att börja idrotta; för att göra idrott mer lockande för personer med funktionsnedsättning bör insatser göras för att se till att idrott på gräsrotsnivå får tillräcklig uppmärksamhet i medierna utan att det påverkar mediefriheten,

13.

tekniska hjälpmedel kan vara viktiga för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att delta i idrottsaktiviteter, både på gräsrotsnivå och elitnivå, även om hjälpmedlen kan bli ett bekymmer vad gäller tillgänglighet och överkomliga priser,

14.

för att främja en hållbar utveckling av idrott för personer med funktionsnedsättning är det avgörande att man genomför och följer antidopningsreglerna och de regler som har utformats för att bekämpa uppgjorda matcher samt garanterar en korrekt bedömning av funktionshinder och en rättvis användning av tekniska hjälpmedel,

15.

volontärarbete är av avgörande betydelse för stödet till idrottssektorn, inbegripet till idrott för personer med funktionsnedsättning,

16.

det är viktigt att integrera ett jämställdhetsperspektiv i strategier och politik som syftar till att öka idrottsdeltagandet vad gäller personer med funktionsnedsättning,

17.

idrotten kan vara en arena för social interaktion mellan personer med och utan funktionsnedsättning, vilket gör idrotten till ett värdefullt verktyg för att främja integration och ömsesidig förståelse.

RÅDET OCH FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET, UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA ATT I ENLIGHET MED SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PÅ LÄMPLIGA NIVÅER

18.

stödja kampanjer för social medvetenhet och utbildning för familjemedlemmar, vårdnadshavare, personliga assistenter, idrottslärare, tränare, idrottspersonal och andra relevanta aktörer inom idrottssamfundet, med eller utan funktionsnedsättning, i syfte att verka för en öppen och välkomnande inställning till personer med funktionsnedsättning och en korrekt förståelse av möjligheterna och fördelarna med deltagande i idrottsaktiviteter för alla, inbegripet barn och vuxna med funktionsnedsättning; i förekommande fall erbjuda stöd till familjemedlemmar till och vårdnadshavare av personer med funktionsnedsättning i syfte att främja de senares deltagande i idrott,

19.

stödja vidareutbildning av idrottslärare, tränare, annan idrottspersonal och volontärer i allmänhet, med eller utan funktionshinder, genom att förse dem med nödvändiga kunskaper och särskilda färdigheter samt erkänna lämplig kompetens så att de kan inkludera personer med funktionsnedsättning i olika idrottssammanhang i och utanför skolan; sådana utbildningsprogram bör ta hänsyn till skillnaderna mellan behoven hos personer som är inriktade på deltagande och resultatinriktade personer,

20.

vidta åtgärder för att säkerställa tillgängligheten för personer med och utan funktionsnedsättning vad gäller idrottsinfrastruktur, däribland besök av idrottsevenemang, träning och deltagande i idrott; åtgärderna kan bl.a. bestå i att utveckla eller förbättra idrottsanläggningarnas tillgänglighetsstandarder genom att ge individanpassat mänskligt stöd, tillhandahålla medel, öka medvetenheten bland idrottsorganisationer på nationell, regional och lokal nivå om befintliga EU-finansieringsmöjligheter eller att på lämpligt sätt underlätta deltagandet av företrädare för idrottare med funktionsnedsättning i relevanta organ inom idrottsorganisationer,

21.

främja inkluderande idrottsprogram och skolidrottsprogram i de nationella skolsystemen, när så är lämpligt, för att tillgodose behoven hos barn med funktionsnedsättning i syfte att erbjuda lika möjligheter för alla barn genom att stimulera deras deltagande i idrottsrelaterad fysisk aktivitet och uppmuntra deras idrottsintresse,

22.

använda befintliga kanaler för samarbete mellan medlemsstaterna för att främja utbyte av sakkunskap och bästa praxis i syfte att förbättra tillgängligheten till idrott för personer med funktionsnedsättning,

23.

ta upp frågan om högpresterande idrottare på hög nivå när det gäller lika möjligheter och icke-diskriminering av personer med funktionsnedsättning samt främja samarbete och utbyte av bästa praxis mellan de organ som ansvarar för idrott i medlemsstaterna.

RÅDET OCH FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET, UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA OCH EUROPEISKA KOMMISSIONEN ATT INOM SINA RESPEKTIVE BEHÖRIGHETSOMRÅDEN

24.

överväga att erbjuda ekonomiskt stöd till organisationer som särskilt ägnar sig åt att främja idrott för personer med funktionsnedsättning och till konventionella idrottsorganisationer som utvecklar idrottsaktiviteter för personer med funktionsnedsättning, bland annat för att föra de två idrottssamfunden närmare varandra,

25.

främja och stödja åtgärder, där så är lämpligt på EU-nivå, för regelbunden insamling av statistik och utveckling av indikatorer avseende idrott och funktionshinder, t.ex. andel som deltar i idrott, hinder för deltagande, antalet personer med funktionsnedsättning som är registrerade i idrottsklubbar eller intressenivån för idrott (4),

26.

överväga att, inom arbetet i relevanta expertgrupper, ta upp frågan hur personer med funktionsnedsättning fullt ut och effektivt kan delta i idrott, och även frågan om de särskilda färdigheter och den utbildning som behövs vad gäller träning för personer med funktionsnedsättning (5),

27.

använda idrottsrelaterad finansiering som en del av Erasmus+ för att främja idrott bland personer med funktionsnedsättning och utbyte av god praxis och riktlinjer mellan medlemsstater och intressenter, från Europeiska socialfonden för professionell utbildning för idrottspersonal och för inkludering genom idrottsverksamhet, från Europeiska regionala utvecklingsfonden för att komma till rätta med idrottsinfrastrukturens tillgänglighet, och att använda forskningsresultat från projekt som finansierats via Horisont Europa på ett lämpligt sätt för att främja innovativa lösningar för att få personer med funktionsnedsättning att ägna sig åt idrott,

28.

i förekommande fall främja sådana finansieringsmöjligheter och resultaten av finansierade projekt bland personer med funktionsnedsättning, idrottsorganisationer och andra relevanta icke-statliga aktörer,

29.

öka medvetenheten om de positiva resultat som uppstår till följd av det arbete som utförs på området för idrott för personer med funktionsnedsättning, bland annat om den positiva inverkan som idrotten har när det gäller social integrering av personer med funktionsnedsättning.

RÅDET OCH FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET, UPPMANAR EUROPEISKA KOMMISSIONEN ATT

30.

fortsätta att inkludera idrott bland framtida nyckelåtgärder som ska stödja framtidens politik för personer med funktionsnedsättning genom att bygga vidare på de erfarenheter som hittills gjorts i genomförandet av EU:s nuvarande handikappstrategi,

31.

vid diskussioner om idrott med arbetsmarknadens parter inom ramen för sociala dialoger inkludera EU-politik och EU-åtgärder som behandlar behoven hos personer med funktionsnedsättning och verka för deltagande av personer med funktionsnedsättning och de organisationer som företräder dem (6),

32.

ta vara på det tillfälle som erbjuds genom det europeiska Access City-priset för att visa vilka städer som ger personer med funktionsnedsättning bättre tillgänglighet till idrottsanläggningar, och hur användningen av EU-intyget om funktionsnedsättning kan bidra till att höja antalet åskådare med funktionsnedsättning vid idrottsevenemang,

33.

integrera idrott för personer med funktionsnedsättning i olika idrottsfrågor som tas upp på EU-nivå, såsom dubbla karriärer för idrottare eller hälsofrämjande fysisk aktivitet (7),

RÅDET OCH FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET, UPPMANAR IDROTTSRÖRELSEN ATT

34.

främja deltagande av personer med funktionsnedsättning i allmänt tillgänglig idrottslig verksamhet på alla nivåer (8) i nära samarbete med personer med funktionsnedsättning och de organisationer som företräder dem i syfte att bidra till att idrottens sociala och pedagogiska funktion till fullo kan tillvaratas,

35.

utnyttja befintliga solidaritetsmekanismer, i synnerhet på professionell nivå, så att idrott för personer med funktionsnedsättning kan få tillräcklig finansiering,

36.

anta en inkluderande strategi vid utformning av system för idrottstävlingar eller främjande av idrottsdeltagande i allmänhet genom att uppmuntra åtgärder såsom tävlingar och prisutdelningar för idrottare med och utan funktionsnedsättning vid samma tidpunkt och på samma plats; underlätta, i samma anda och när så är lämpligt, inkludering av personer med funktionsnedsättning i träningspass för lag eller personer utan funktionsnedsättning,

37.

se till att tränings-, idrotts- och logianläggningar är tillgängliga (9), och att skälig anpassning tillhandahålls (10) för att tillgodose behoven hos personer med funktionsnedsättning,

38.

informera personer med funktionsnedsättning om vilka möjligheter som finns till idrottsutövande och träning som motsvarar deras behov,

39.

bygga upp partnerskap med relevanta institutionella aktörer inom den privata eller offentliga sektorn som är verksamma på området för att bättre förstå behoven och intressena hos personer med funktionsnedsättning och verka för ett större deltagande i idrottsprogram (11).

(1) https://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=1141&langId=sv

(2) https://www.un.org/disabilities/documents/convention/crpd_swedish_corrected.pdf

(3) TNS Opinion & Social (2018), särskild Eurobarometer 472: Idrott och fysisk aktivitet, undersökning på uppdrag av Europeiska kommissionen, generaldirektoratet för utbildning, ungdom, idrott och kultur, och samordnad av generaldirektoratet för kommunikation; funktionshinder, fältarbete, december 2017.

(4) I enlighet med artikel 31 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

(5) I enlighet med artikel 30 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

(6) I enlighet med artikel 4.3 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

(7) http://www.euro.who.int/en/health-topics/disease-prevention/physical-activity/activities/hepa-europe

(8) I enlighet med artikel 30.5 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

(9) I enlighet med artikel 9 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

(10) I enlighet med artikel 5.3 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

(11) I enlighet med artikel 4.3 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

BILAGA

EUROPEISKA UNIONENS RÅD OCH FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET, ERINRAR OM

artikel 165 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (1), där idrottens sociala och pedagogiska funktion understryks,

Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2), som EU är part i, och som exempelvis erkänner rätten för personer med funktionsnedsättning att på lika villkor som andra delta i kulturliv, rekreation, fritidsverksamhet och idrott,

Europeiska kommissionens meddelande EU:s handikappstrategi 2010–2020: Nya åtgärder för ett hinderfritt samhälle i EU, där man i fråga om idrott framhåller behovet av att förbättra tillgängligheten inom idrott, stödja deltagande i idrottsevenemang och uppmuntra anordnande av handikappidrottsevenemang (3),

rådets slutsatser om stöd till genomförandet av EU:s handikappstrategi 2010–2020 (4),

förordning (EU) nr 1288/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av ”Erasmus+”: Unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott och om upphävande av besluten nr 1719/2006/EG, nr 1720/2006/EG och nr 1298/2008/EG (5),

rådets resolution om en EU-arbetsplan för idrott (2017–2020) (6), som särskilt betonar social inkludering,

rådets slutsatser om idrottens roll som upphov till och pådrivande faktor för aktiv social integration (7),

rådets slutsatser om idrottens bidrag till EU:s ekonomi, särskilt vad gäller ungdomsarbetslöshet och social delaktighet (8),

rådets slutsatser om idrott som en plattform för social delaktighet genom frivilligarbete (9), och

10.

rådets slutsatser om tränarnas roll i samhället (10).

(1) https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A12008E165

(2) https://www.un.org/disabilities/documents/convention/crpd_swedish_corrected.pdf

(3) Dok. 16489/10 – KOM(2010) 636 slutlig.

(4) EUT C 300, 11.10.2011, s. 1.

(5) EUT L 347, 20.12.2013, s. 50.

(6) EUT C 189, 15.6.2017, s. 5.

(7) EUT C 326, 3.12.2010, s. 5.

(8) EUT C 32, 4.2.2014, s. 2.

(9) EUT C 189, 15.6.2017, s. 40.

(10) EUT C 423, 3.12.2017, s. 6.

7.6.2019

Europeiska unionens officiella tidning

C 192/30

Tillkännagivande om inledande av ett antisubventionsförfarande beträffande import av produkter av ändlösa glasfiberfilament med ursprung i Egypten

(2019/C 192/15)

Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) har tagit emot ett klagomål i enlighet med artikel 10 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1037 av den 8 juni 2016 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1) (nedan kallad grundförordningen), i vilket det görs gällande att import av produkter av ändlösa glasfiberfilament med ursprung i Egypten subventioneras och därmed vållar unionsindustrin skada (2).

1. Klagomålet

Klagomålet ingavs den 24 april 2019 av European Glass Fibre Producers Association (APFE) (nedan kallad klaganden), såsom företrädare för tillverkare som svarar för mer än 25 % av unionens sammanlagda tillverkning av produkter av ändlösa glasfiberfilament.

En icke-konfidentiell version av klagomålet och av analysen av hur stor andel av unionstillverkarna som stödjer klagomålet finns att tillgå i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av. I avsnitt 5.6 i detta tillkännagivande ges information om hur berörda parter kan få tillgång till ärendehandlingar.

2. Den undersökta produkten

Den produkt som är föremål för denna undersökning är huggen glasfiber i längder om högst 50 mm; roving av glasfiber, utom roving av glasfiber som har impregnerats och behandlats med ett ytskikt och har en glödgningsförlust på mer än 3 % (enligt ISO-standard 1887) och mattor av glasfiberfilament, utom mattor av glasull (mattor) (nedan kallad den undersökta produkten).

Alla berörda parter som önskar lämna uppgifter om produkten måste göra detta inom 10 dagar efter det att detta tillkännagivande offentliggjorts (3).

3. Påstående om subventionering

Den produkt som enligt klagomålet subventioneras är den undersökta produkten med ursprung i Egypten (nedan kallat det berörda landet), som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 7019 11 00, ex 7019 12 00, ex 7019 31 00 (Taric-nummer 7019120022, 7019120025, 7019120026 och 7019120039). Dessa KN- och Taric-nummer nämns endast upplysningsvis.

Kommissionen anser att klagomålet innehåller tillräckliga bevis som visar att tillverkarna av den undersökta produkten från Egypten har erhållit ett flertal subventioner som kan tillskrivas Egyptens regering.

Den påstådda subventionen består bland annat av i) direkt överföring av medel, ii) efterskänkta eller ej uttagna statliga intäkter och iii) statligt tillhandahållande av varor eller tjänster mot för låg ersättning. Klagomålet innehöll exempel på policystyrda förmånliga lån och skatteförmåner i enlighet med egyptiska lagar, undantag från importtull för import av råvaror och produktionsutrustning.

Utöver subventioner som beviljats direkt av Egyptens regering gör klaganden vidare gällande att tillverkarna av den undersökta produkten från Egypten också har erhållit subventioner som beviljats direkt av Egyptens regering genom egyptiska enheter inom ramen för samarbetet mellan Egypten och Folkrepubliken Kina för att främja investeringar i en särskild ekonomisk zon (China-Egyptian Suez Economic and Trade Cooperation Zone). Klagomålet innehåller bevis på samarbetsavtal mellan Kinas och Egyptens regeringar och lån från kinesiska statsägda eller statskontrollerade enheter till egyptiska statsägda banker. Med hänsyn till syftet med dessa avtal och lån hävdar klaganden att sådana lån gynnar den kinesiskägda exporterande tillverkaren i Egypten.

Klaganden gör vidare gällande att de ovan nämnda åtgärderna utgör subventioner eftersom de innefattar ett finansiellt bidrag från Egyptens regering (inklusive offentliga organ) och medför en förmån för de exporterande tillverkarna av den undersökta produkten. Åtgärderna påstås vara begränsade till vissa företag, branscher eller grupper av företag och/eller knutna till exportresultaten och är därmed selektiva och utjämningsbara. Med utgångspunkt i det som anges ovan förefaller de påstådda subventionsbeloppen vara betydande för Egypten.

Med hänvisning till artikel 10.2 och 10.3 i grundförordningen har kommissionen utarbetat en promemoria om bevisningens tillräcklighet, med en analys av all bevisning som kommissionen förfogar över avseende Egypten och på grundval av vilken kommissionen inleder undersökningen. Promemorian ingår bland de handlingar som berörda parter kan begära att få ta del av.

Kommissionen förbehåller sig rätten att undersöka andra relevanta subventioner som kan komma att konstateras under loppet av undersökningen.

4. Påståenden om skada och orsakssamband

Klaganden har lagt fram bevisning till stöd för att importen av den undersökta produkten från det berörda landet totalt sett har ökat både i absoluta tal och uttryckt som marknadsandel.

Det framgår av den bevisning som klaganden lagt fram att importvolymen och priserna på den importerade undersökta produkten bland annat har inverkat negativt på unionsindustrins försäljningsvolymer, vilket i sin tur har haft en väsentlig negativ inverkan på unionsindustrins ekonomiska situation, dess sysselsättningsnivå och dess resultat överlag.

5. Förfarande

Kommissionen har, efter att ha informerat medlemsstaterna, fastslagit att klagomålet har lämnats in av unionsindustrin eller för dess räkning och att bevisningen är tillräcklig för att motivera att ett förfarande inleds. Kommissionen inleder därför en undersökning i enlighet med artikel 10 i grundförordningen.

Syftet med undersökningen är att fastställa huruvida den undersökta produkten med ursprung i det berörda landet subventioneras och huruvida den subventionerade importen har vållat eller hotar att vålla unionsindustrin skada.

Om så visar sig vara fallet kommer man att undersöka huruvida det ligger i unionens intresse att införa åtgärder.

Egyptens regering har inbjudits till samråd.

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/825 (4), som trädde i kraft den 8 juni 2018 (moderniseringspaketet för de handelspolitiska skyddsinstrumenten), infördes ett flertal ändringar av de tidsplaner och tidsfrister som tidigare tillämpades i antisubventionsförfaranden. Bland annat måste kommissionen tillhandahålla information om det planerande införandet av provisoriska tullar tre veckor före införandet av provisoriska åtgärder. Tidsfristerna för berörda parter att inkomma med synpunkter, inte minst i det tidigare skedet av undersökningen, har kortats ned. Kommissionen uppmanar följaktligen de berörda parterna att följa de förfaranden och frister som anges i detta tillkännagivande, samt i andra meddelanden från kommissionen.

5.1 Undersökningsperiod och skadeundersökningsperiod

Undersökningen av subventionering och skada omfattar perioden från och med den 1 april 2018 till och med den 31 mars 2019 (nedan kallad undersökningsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av skada omfattar perioden från och med den 1 januari 2016 till och med slutet av undersökningsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

5.2 Synpunkter på klagomålet och inledandet av undersökningen

Alla berörda parter som önskar lämna synpunkter på klagomålet (inbegripet frågor om skada och orsakssamband) eller alla aspekter när det gäller inledandet av undersökningen (inklusive till vilken grad de stöder klagomålet) måste göra detta inom 37 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts.

En begäran om att bli hörd i samband med inledandet av undersökningen ska lämnas in inom 15 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts.

5.3 Förfarande för fastställande av subventionering

Exporterande tillverkare (5) av den undersökta produkten från det berörda landet uppmanas att delta i kommissionens undersökning. Även andra parter från vilka kommissionen kommer att inhämta relevanta uppgifter för att fastställa förekomst och storlek av de utjämningsbara subventioner som den undersökta produkten omfattas av uppmanas att samarbeta med kommissionen i största möjliga utsträckning.

5.3.1 Undersökning av exporterande tillverkare

Alla exporterande tillverkare och intresseorganisationer för exporterande tillverkare i Egypten uppmanas att omgående, eller senast sju dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts, kontakta kommissionen i syfte att ge sig till känna och begära ett frågeformulär, helst per e-post.

För att kommissionen ska få de uppgifter som den anser nödvändiga för sin undersökning av de exporterande tillverkarna kommer den att sända frågeformulär till de exporterande tillverkare som ingår i urvalet, till alla kända intresseorganisationer för exporterande tillverkare och myndigheterna i Egypten.

Exporterande tillverkare i Egypten ska lämna in ett besvarat frågeformulär senast 37 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts. Frågeformuläret kommer även att göras tillgängligt för alla kända intresseorganisationer för exporterande tillverkare och för myndigheterna i Egypten.

Ett exemplar av ovannämnda frågeformulär för exporterande tillverkare finns att tillgå i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av samt på DG Handels webbplats http://trade.ec.europa.eu/tdi/case_details.cfm?id=2404.

5.3.2 Undersökning av icke-närstående importörer (6) (7)

Icke-närstående importörer som importerar den undersökta produkten till unionen uppmanas att delta i denna undersökning.

Eftersom ett antal icke-närstående importörer kan beröras av detta förfarande och för att det ska vara möjligt att slutföra undersökningen inom föreskriven tid, kan kommissionen komma att besluta att göra ett urval genom att endast låta ett begränsat antal icke-närstående importörer ingå i undersökningen (s.k. stickprovsförfarande). Stickprovsförfarandet kommer att genomföras i enlighet med artikel 27 i grundförordningen.

För att kommissionen ska kunna avgöra om ett stickprovsförfarande är nödvändigt och i så fall göra ett urval, ombeds alla icke-närstående importörer, eller företrädare som agerar på deras vägnar, att kontakta kommissionen inom sju dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts och lämna de uppgifter om sitt eller sina företag som anges i bilagan till detta tillkännagivande.

För att kommissionen ska få de uppgifter som den anser vara nödvändiga för att göra ett urval bland de icke-närstående importörerna kan den även komma att kontakta alla kända intresseorganisationer för importörer.

Om det blir nödvändigt med ett stickprovsförfarande kan urvalet av importörer komma att baseras på den största representativa försäljningsvolym av den undersökta produkten i unionen som rimligen kan undersökas inom den tid som står till förfogande.

När kommissionen mottagit den information som är nödvändig för att den ska kunna göra ett urval kommer den att underrätta berörda parter om sitt beslut vad gäller urvalet av importörer. Kommissionen kommer också att lägga till en not om urvalet till de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av. Eventuella synpunkter på urvalet måste ha inkommit inom tre dagar efter underrättelsen om urvalet.

För att kommissionen ska få de uppgifter som den behöver för undersökningen kommer den att tillhandahålla frågeformulär till de icke-närstående importörer som ingår i urvalet. Dessa parter ska, om inget annat anges, lämna in ett besvarat frågeformulär inom 30 dagar efter det att de har underrättats om urvalet.

Ett exemplar av frågeformuläret för importörer finns att tillgå i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av samt på DG Handels webbplats http://trade.ec.europa.eu/tdi/case_details.cfm?id=2404.

5.4 Förfarande för fastställande av skada och undersökning av unionstillverkare

Fastställandet av skada grundas på faktisk bevisning och inbegriper en objektiv granskning av den subventionerade importens volym, dess inverkan på priserna på unionsmarknaden och dess inverkan på unionsindustrin. För att kommissionen ska kunna fastställa om unionsindustrin lidit skada uppmanas unionstillverkarna av den undersökta produkten att delta i kommissionens undersökning.

Eftersom ett antal unionstillverkare berörs, och för att det ska vara möjligt att slutföra undersökningen inom föreskriven tid, har kommissionen beslutat att göra ett urval genom att bara låta ett begränsat antal unionstillverkare ingå i undersökningen (s.k. stickprovsförfarande). Stickprovsförfarandet genomförs i enlighet med artikel 27 i grundförordningen.

Kommissionen har gjort ett preliminärt urval av unionstillverkare. Närmare uppgifter finns i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av. Berörda parter bjuds härmed in att kommentera det preliminära urvalet. Dessutom ska övriga unionstillverkare, eller företrädare som agerar på deras vägnar, som anser att det finns skäl för att de bör ingå i urvalet, kontakta kommissionen inom sju dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts. Alla kommentarer om det preliminära urvalet måste, om inget annat anges, lämnas inom 7 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts.

Kommissionen kommer att underrätta alla kända unionstillverkare och/eller intresseorganisationer för unionstillverkare om vilka företag som slutligen valts ut att ingå i urvalet.

De unionstillverkare som ingår i urvalet ska, om inget annat anges, lämna in ett besvarat frågeformulär inom 30 dagar efter det att de har underrättats om urvalet.

Ett exemplar av frågeformuläret för unionstillverkare finns att tillgå i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av samt på GD Handels webbplats http://trade.ec.europa.eu/tdi/case_details.cfm?id=2404.

5.5 Förfarande för bedömning av unionens intresse

Om subventionering och därav vållad skada konstateras föreligga kommer det att fattas ett beslut i enlighet med artikel 31 i grundförordningen om huruvida införandet av antisubventionsåtgärder inte skulle strida mot unionens intresse. Unionstillverkare, importörer och deras intresseorganisationer, användare och deras intresseorganisationer, konsumentorganisationer och fackföreningar uppmanas att lämna uppgifter till kommissionen om unionens intresse.

Uppgifter om bedömningen av unionens intresse ska, om inget annat anges, lämnas inom 37 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts. Dessa uppgifter kan lämnas antingen i valfritt format eller i ett frågeformulär utarbetat av kommissionen. Ett exemplar av frågeformulären, inklusive frågeformuläret för användare av den undersökta produkten, finns att tillgå i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av samt på GD Handels webbplats http://trade.ec.europa.eu/tdi/case_details.cfm?id=2404. De uppgifter som lämnas kommer endast att beaktas om de vid inlämnandet åtföljs av styrkande handlingar.

5.6 Berörda parter

Berörda parter, såsom exporterande tillverkare, unionstillverkare, importörer och deras intresseorganisationer, användare och deras intresseorganisationer, fackföreningar och konsumentorganisationer, som vill delta i undersökningen, måste först kunna visa att det finns ett objektivt samband mellan deras verksamhet och den produkt som undersökningen gäller.

Exporterande tillverkare, unionstillverkare, importörer och intresseorganisationer som lämnat uppgifter i enlighet med de förfaranden som anges i avsnitten 5.3, 5.4 och 5.5 kommer att anses vara berörda parter om det finns ett objektivt samband mellan deras verksamhet och den undersökta produkten.

Andra parter kommer att kunna delta i undersökningen som berörda parter från och med det att de gett sig till känna, under förutsättning att det finns ett objektivt samband mellan deras verksamhet och den undersökta produkten. Att anses som en berörd part påverkar inte tillämpningen av artikel 28 i grundförordningen.

De ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av finns att tillgå via Tron.tdi på följande adress: https://tron.trade.ec.europa.eu/tron/TDI. Följ anvisningarna på den sidan för att få tillgång.

5.7 Möjlighet att bli hörd av kommissionens utredande avdelningar

Alla berörda parter kan begära att bli hörda av kommissionens utredande avdelningar.

Begäran ska göras skriftligen och innehålla skälen till att parten önskar bli hörd samt en sammanfattning av de frågor den berörda parten önskar ta upp vid hörandet. Hörandet kommer endast att behandla de frågor som den berörda parten skriftligen angett på förhand.

Tidsramarna för hörandet är följande:

—	Om ett hörande ska äga rum före införandet av provisoriska åtgärder ska en begäran lämnas inom 15 dagar från offentliggörandet av detta tillkännagivande, och hörandet ska normalt äga rum inom 60 dagar efter dagen för offentliggörandet av detta tillkännagivande.

—

Efter det preliminära skedet bör en begäran göras inom 5 dagar räknat från datumet för preliminära meddelandet av uppgifter eller för informationsdokumentet, och förhöret ska normalt äga rum inom 15 dagar efter dagen för underrättelsen om meddelandet av uppgifter eller för utfärdande av informationsdokumentet.

—

I det slutgiltiga skedet ska begäran göras inom 3 dagar från och med dagen för det slutliga utlämnandet, och hörandet ska normalt äga rum inom den frist som beviljats för att lämna synpunkter på det slutliga meddelandet av uppgifter. Om det finns ytterligare ett slutligt utlämnande av uppgifter bör en begäran göras omedelbart efter mottagandet av detta ytterligare slutliga utlämnande, och hörandet kommer normalt att äga rum inom tidsfristen för att lämna synpunkter på detta utlämnande.

Den angivna tidsfristen påverkar inte kommissionens rätt att godta höranden utanför tidsramen i vederbörligen motiverade fall, eller kommissionens rätt att neka höranden i vederbörligen motiverade fall. Om kommissionen nekar en begäran om hörande ska den berörda parten informeras om skälen för detta.

Höranden ska i princip inte användas till att lägga fram faktiska uppgifter som ännu inte förts till ärendehandlingarna. Om det är nödvändigt för en god förvaltning och för att kommissionen ska kunna göra framsteg i sin undersökning kan berörda parter åläggas att lämna nya faktiska uppgifter efter ett hörande.

5.8 Anvisningar för inlämnande av skriftliga inlagor och besvarade frågeformulär samt korrespondens

Uppgifter som lämnas in till kommissionen avseende handelspolitiska skyddsåtgärder ska inte vara upphovsrättsskyddade. Innan berörda parter lämnar uppgifter och/eller data som omfattas av tredje parts upphovsrätt till kommissionen måste de begära särskilt tillstånd från upphovsrättsinnehavaren som uttryckligen tillåter a) kommissionen att använda dessa uppgifter och dessa data för detta handelspolitiska skyddsförfarande, och b) att dessa uppgifter och/eller dessa data lämnas till de parter som berörs av undersökningen i en form som gör att de kan utöva sin rätt till försvar.

Alla skriftliga inlagor, inklusive sådana uppgifter som begärs i detta tillkännagivande, besvarade frågeformulär och korrespondens från de berörda parterna och för vilka de berörda parterna begär konfidentiell behandling ska vara märkta ”Limited” (8). De parter som under undersökningen lämnar in uppgifter uppmanas att ange skälen till begäran om konfidentiell behandling.

Berörda parter som lämnar uppgifter märkta ”Limited” ska i enlighet med artikel 29.2 i grundförordningen även lämna en icke-konfidentiell sammanfattning av dessa uppgifter, vilken ska märkas ”For inspection by interested parties”. Sammanfattningen ska vara tillräckligt detaljerad för att det ska vara möjligt att bilda sig en rimlig uppfattning om det väsentliga innehållet i de konfidentiella uppgifterna.

Om en berörd part som lämnar konfidentiella uppgifter inte kan visa att begäran om konfidentiell behandling är välgrundad eller inte lämnar in en icke-konfidentiell sammanfattning i begärt format och av begärd kvalitet kan kommissionen komma att lämna uppgifterna utan beaktande om inte lämpliga källor på ett tillfredsställande sätt kan påvisa att uppgifterna är korrekta.

Berörda parter uppmanas att skicka alla inlagor och framställningar via TRON.tdi (https://tron.trade.ec.europa.eu/tron/TDI), även skannade fullmakter och intyganden. Genom att använda e-post godkänner de berörda parterna de regler som gäller för elektroniska inlagor i dokumentet ”KORRESPONDENS MED EUROPEISKA KOMMISSIONEN I ÄRENDEN SOM RÖR HANDELSPOLITISKA SKYDDSÅTGÄRDER” som finns på webbplatsen för GD Handel: http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2011/june/tradoc_148003.pdf. De berörda parterna måste ange namn, adress, telefonnummer och giltig e-postadress (fungerande officiell företagsadress) och se till att e-posten läses varje dag. När kommissionen fått dessa kontaktuppgifter kommer all korrespondens att ske uteslutande via e-post, såvida de berörda parterna inte uttryckligen ber att få alla dokument från kommissionen på annat sätt eller dokumentens art gör att rekommenderad post krävs. I det ovannämnda dokumentet finns närmare bestämmelser och information om korrespondens med kommissionen, inklusive de principer som gäller inlagor via TRON.tdi och e-post.

Kommissionen kan kontaktas på följande adress:

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för handel

Direktorat H

CHAR 04/039

1049 Bryssel

BELGIEN

TRON.tdi: https://tron.trade.ec.europa.eu/tron/TDI

E-post

TRADE-AS657-GFR-SUBSIDY-EGYPT@ec.europa.eu

TRADE-AS657-GFR-INJURY@ec.europa.eu

6. Tidsplan för undersökningen

I enlighet med artikel 11.9 i grundförordningen kommer undersökningen normalt sett att avslutas inom 12, men högst 13 månader efter dagen för offentliggörandet av detta tillkännagivande. I enlighet med artikel 12.1 i grundförordningen får provisoriska åtgärder normalt sett inte införas senare än nio månader efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts.

I enlighet med artikel 29a i grundförordningen, kommer kommissionen att tillhandahålla information om planerat införande av provisoriska tullar tre veckor före införandet av provisoriska åtgärder. Berörda parter kan begära denna information skriftligen inom fyra månader efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts. Berörda parter kommer att ges tre arbetsdagar för att inkomma med skriftliga synpunkter på beräkningarnas riktighet.

I de fall där kommissionen avser att inte införa provisoriska tullar, utan att fortsätta undersökningen, kommer berörda parter tre veckor före utgången av tidsfristen enligt artikel 12.1 i grundförordningen att underrättas skriftligen om att tullar inte kommer att införas.

Berörda parter kommer i princip att ges 15 dagar för att inkomma med skriftliga synpunkter på de preliminära undersökningsresultaten eller på informationsdokumentet, och 10 dagar för att lämna skriftliga synpunkter på de slutgiltiga undersökningsresultaten, om inte annat anges. I tillämpliga fall kommer ytterligare slutliga utlämnanden att fastställa tidsfristen för berörda parter att skriftligen lämna synpunkter.

7. Inlämnande av uppgifter

Berörda parter får som regel endast lämna uppgifter inom de tidsfrister som anges i avsnitten 5 och 6 i detta tillkännagivande. För inlämnandet av eventuella andra uppgifter som inte omfattas av dessa avsnitt bör följande tidsplan respekteras:

—	Om inte annat anges ska alla uppgifter för de preliminära undersökningsresultaten lämnas in inom 70 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts.

—

Om inte annat anges ska berörda parter inte lämna in nya faktauppgifter efter det att tidsfristen för att lämna synpunkter på det preliminära meddelandet av uppgifter eller informationsdokument i det preliminära skedet löpt ut. Efter denna tidsfrist får berörda parter endast lämna in nya faktauppgifter under förutsättning att de kan visa att sådana nya faktauppgifter är nödvändiga för att motbevisa anklagelser som framförts av andra berörda parter, och förutsatt att dessa nya faktauppgifter kan verifieras inom den tid som finns tillgänglig för att slutföra undersökningen inom rimlig tid.

—

För att undersökningen ska kunna slutföras inom de fastställda tidsfristerna kommer kommissionen inte att beakta inlagor från berörda parter som lämnas in efter tidsfristen för det slutliga utlämnandet av uppgifter eller, i tillämpliga fall, efter tidsfristen för att lämna synpunkter på det ytterligare slutliga utlämnandet av uppgifter.

8. Möjlighet att lämna synpunkter på andra parters inlagor

För att garantera berörda parters rätt till försvar bör de ha möjlighet att lämna synpunkter på de uppgifter som lämnats av andra berörda parter. De får endast yttra sig om frågor som tagits upp i andra berörda parters inlagor och kan inte ta upp några nya frågor.

Sådana synpunkter bör lämnas enligt följande tidsplan:

—	Om inte annat anges bör synpunkter från andra berörda parter före införandet av provisoriska åtgärder lämnas senast inom 75 dagar från offentliggörandet av detta tillkännagivande.

—	Om inget annat anges ska synpunkter på de uppgifter som lämnats av andra berörda parter till följd av utlämnandet av de preliminära avgörandena eller informationsdokumentet lämnas inom sju dagar efter tidsfristen för att lämna synpunkter på de preliminära avgörandena eller informationsdokumentet.

—

Om inget annat anges ska synpunkter på de uppgifter som lämnats av andra berörda parter till följd av utlämnandet av de slutgiltiga avgörandena lämnas inom tre dagar efter tidsfristen för att lämna synpunkter på de slutgiltiga avgörandena. Om det förekommer ett ytterligare slutligt utlämnande ska andra berörda parter till följd av detta ytterligare utlämnande, om inget annat anges, lämna sina synpunkter om de uppgifter som tillhandhållits inom en dag efter tidsfristen för att lämna synpunkter på detta ytterligare utlämnande.

Den angivna tidsfristen påverkar inte kommissionens rätt att begära ytterligare uppgifter från berörda parter i de fall detta är motiverat.

9. Förlängning av de tidsfrister som anges i detta tillkännagivande

Det är möjligt att begära förlängning av de tidsfrister som anges i detta tillkännagivande endast under särskilda omständigheter och en sådan begäran kommer bara att beviljas om den är vederbörligen motiverad.

Förlängningar av tidsfristen för att besvara frågeformulär kan beviljas om de är vederbörligen motiverade och ska normalt sett vara begränsade till ytterligare tre dagar. Som regel ska en sådan förlängning inte vara längre än sju dagar. Vad gäller de tidsfrister för inlämning av andra uppgifter som anges i detta tillkännagivande ska förlängningar av dessa vara begränsade till tre dagar, såvida det inte kan påvisas att det föreligger särskilda omständigheter.

10. Bristande samarbete

I sådana fall där någon berörd part vägrar att ge tillgång till eller på något annat sätt inte lämnar nödvändiga uppgifter inom den föreskrivna tidsfristen eller väsentligen hindrar undersökningen får provisoriska eller slutgiltiga, positiva eller negativa avgöranden fattas i enlighet med artikel 28 i grundförordningen.

Om det konstateras att en berörd part har tillhandahållit oriktiga eller vilseledande uppgifter får dessa lämnas utan beaktande och tillgängliga uppgifter kan användas i stället.

Om en berörd part inte samarbetar eller endast delvis samarbetar och avgörandena därför i enlighet med artikel 28 i grundförordningen träffas på grundval av tillgängliga uppgifter, kan resultatet utfalla mindre gynnsamt för den berörda parten än om denna hade samarbetat.

Underlåtenhet att lämna svar i datoriserad form ska inte anses utgöra bristande samarbete, under förutsättning att den berörda parten kan visa att det skulle vara orimligt betungande eller medföra orimliga extrakostnader att lämna svar på det sätt som begärts. Den berörda parten bör i sådana fall omedelbart kontakta kommissionen.

11. Förhörsombud

De berörda parterna kan begära att förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden ingriper. Förhörsombudet behandlar ansökningar om tillgång till ärendehandlingar, tvister rörande sekretess, ansökningar om förlängning av tidsfrister och alla eventuella ansökningar rörande berörda parters eller tredje parters rätt till försvar som kan uppkomma under förfarandets gång.

Förhörsombudet kan anordna ett hörande och agera som medlare mellan en berörd part/de berörda parterna och kommissionens avdelningar för att säkerställa att de berörda parterna ges möjlighet att till fullo utöva sin rätt till försvar. En begäran om att bli hörd av förhörsombudet ska göras skriftligen och innehålla skälen till att parten önskar bli hörd. Förhörsombudet kommer att pröva skälen för begäran. Dessa höranden bör endast anordnas om frågan inte lösts med kommissionens avdelningar i vederbörlig ordning.

Varje begäran måste lämnas i god tid och så snart som möjligt för att förfarandet ska kunna genomföras på ett korrekt sätt. I detta syfte ska berörda parter begära att förhörsombudet ingriper så snart som möjligt efter det att den händelse som motiverar ett ingripande inträffat. I princip ska de tidsfrister som fastställs i avsnitt 5.7 för begäran om ett hörande med kommissionen på motsvarande sätt tillämpas på begäran om hörande med förhörsombudet. När en begäran om att bli hörd lämnas utanför de givna tidsramarna kommer förhörsombudet även att undersöka skälen till den sena begäran, vilken typ av frågor som tas upp och vilken inverkan dessa frågor har på rätten till försvar, med vederbörlig hänsyn tagen till nödvändigheten av att säkerställa en god förvaltning och av att kunna slutföra undersökningar i tid.

Mer information och kontaktuppgifter finns på förhörsombudets webbsidor på GD Handels webbplats: http://ec.europa.eu/trade/trade-policy-and-you/contacts/hearing-officer/.

12. Behandling av personuppgifter

Alla personuppgifter som samlas in under undersökningens gång kommer att behandlas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (9).

Ett meddelande om skydd av personuppgifter för att informera alla personer om behandlingen av personuppgifter inom ramen för kommissionens handelspolitiska verksamhet finns på GD Handels webbplats: http://trade.ec.europa.eu/doclib/html/157639.htm

(1) EUT L 176, 30.6.2016, s. 55.

(2) Med den allmänna termen ”skada” avses både väsentlig skada, risk för väsentlig skada eller avsevärd försening vid upprättandet av en industri i enlighet med artikel 2 d i grundförordningen.

(3) Hänvisningar till offentliggörandet av detta tillkännagivande avser offentliggörandet av detta tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning.

(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/825 av den 30 maj 2018 om ändring av förordning (EU) 2016/1036 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen och förordning (EU) 2016/1037 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (EUT L 143, 7.6.2018, s. 1).

(5) En exporterande tillverkare är ett företag i det berörda landet som tillverkar och exporterar den undersökta produkten till unionsmarknaden, antingen direkt eller via en tredje part, inklusive närstående företag som ägnar sig åt tillverkning, inhemsk försäljning eller export av den undersökta produkten.

(6) Detta avsnitt omfattar endast importörer som inte är närstående till exporterande tillverkare. Importörer som är närstående till exporterande tillverkare ska fylla i bilaga I till detta tillkännagivande för dessa exporterande tillverkare. I enlighet med artikel 127 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 av den 24 november 2015 om närmare regler för genomförande av vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen ska två personer anses vara närstående om a) de är befattningshavare eller styrelseledamöter i den andra personens företag, b) de är juridiskt erkända kompanjoner i någon affärsverksamhet, c) de är arbetsgivare och anställd, d) en tredje part direkt eller indirekt äger, kontrollerar eller innehar minst 5 % av utestående röstberättigande aktier eller andelar hos båda personerna, e) en av dem direkt eller indirekt kontrollerar den andra, f) båda två kontrolleras direkt eller indirekt av en tredje person, g) de tillsammans direkt eller indirekt kontrollerar en tredje person, eller h) de är medlemmar av samma familj (EUT L 343, 29.12.2015, s. 558). Personer ska bara anses tillhöra samma familj om de står i något av följande förhållanden till varandra: i) Man och hustru, ii) förälder och barn, iii) syskon (hel- eller halvsyskon), iv) far- eller morförälder och barnbarn, v) farbror/morbror eller faster/moster och syskonbarn, vi) svärförälder och svärson eller svärdotter, vii) svåger och svägerska. I enlighet med artikel 5.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen avses med person en fysisk eller juridisk person eller en sammanslutning av personer som enligt unionslagstiftning eller nationell lagstiftning tillerkänns rättskapacitet utan att vara juridisk person (EUT L 269, 10.10.2013, s. 1).

(7) De uppgifter som lämnas av icke-närstående importörer får även användas för andra delar av denna undersökning än de som avser fastställande av subventionering.

(8) Ett dokument märkt ”Limited” är ett konfidentiellt dokument i enlighet med artikel 29 i grundförordningen och artikel 6 i WTO-avtalet om tillämpning av artikel VI i Allmänna tull- och handelsavtalet 1994 (Gatt) (antisubventionsavtalet). Det är även skyddat i enlighet med artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001, EGT L 145, 31.5.2001, s. 43.

(9) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

BILAGA

Text av bilden

☐ Version ”Limited”

☐ Version ”For inspection by interested parties”

(Kryssa för det alternativ som gäller)

ANTISUBVENTIONSFÖRFARANDE BETRÄFFANDE IMPORT AV PRODUKTER AV ÄNDLÖSA GLASFIBERFILAMENT MED URSPRUNG I EGYPTEN

UPPGIFTER FÖR URVALET AV ICKE-NÄRSTÅENDE IMPORTÖRER

Detta formulär är avsett att hjälpa icke-närstående importörer att lämna de uppgifter för stickprovsförfarande som avses i punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande.

Både versionen märkt ”Limited” (för begränsad spridning) och versionen märkt ”For inspection by interested parties” (för granskning av berörda parter) ska lämnas in till kommissionen i enlighet med tillkännagivandet om inledande.

1. NAMN OCH KONTAKTUPPGIFTER

Fyll i följande uppgifter om företaget:

Företagets namn

Adress

Kontaktperson

E-postadress

Telefonnummer

Faxnummer

2. OMSÄTTNING OCH FÖRSÄLJNINGSVOLYM

Uppge företagets totala omsättning i euro (EUR) samt omsättning och vikt eller volym för importen till unionen (1) respektive återförsäljningen på unionsmarknaden efter import från Egypten under undersökningsperioden (1 april 2018–31 mars 2019) av den undersökta produkten enligt definitionen i tillkännagivandet om inledande, och motsvarande vikt eller volym.

Volym (i ton)

Värde i euro (EUR)

Företagets totala omsättning i euro (EUR)

Import av den undersökta produkten till unionen

Återförsäljning på unionsmarknaden efter importen från Egypten av den undersökta produkten

(1) Europeiska unionens 28 medlemsstater är Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Förenade kungariket, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Slovakien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

Text av bilden

3. FÖRETAGETS OCH DE NÄRSTÅENDE FÖRETAGENS VERKSAMHET (2)

Redogör för den verksamhet som bedrivs av företaget och alla de närstående företag (ange namn och i vilket förhållande de står till företaget) som ägnar sig åt produktion och/eller försäljning (på export och/eller på hemmamarknaden) av den undersökta produkten. Det kan till exempel röra sig om inköp av, tillverkning på entreprenad av, bearbetning av eller handel med den undersökta produkten.

Företagets namn och adress

Verksamhet

Förhållande

4. ÖVRIG INFORMATION

Lämna övriga relevanta uppgifter som kan vara kommissionen till hjälp vid urvalet.

5. INTYGANDE

Genom att lämna ovanstående uppgifter samtycker företaget till att eventuellt ingå i urvalet. Om företaget väljs ut för att ingå i urvalet innebär detta att det måste besvara ett frågeformulär och tillåta att svaren kontrolleras på plats. Om företaget uppger att det inte samtycker till att ingå i urvalet anses det inte ha samarbetat i undersökningen. Kommissionen kommer att grunda sina avgöranden beträffande icke-samarbetsvilliga importörer på tillgängliga uppgifter, vilket kan leda till att resultatet blir mindre gynnsamt för företaget än om det hade samarbetat.

Underskrift av bemyndigad tjänsteman:

Bemyndigad tjänstemans namn och befattning:

Datum:

(2) I enlighet med artikel 127 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 av den 24 november 2015 om närmare regler för genomförande av vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen ska två personer anses vara närstående endast om a) de är befattningshavare eller styrelseledamöter i den andra personens företag, b) de är juridiskt erkända kompanjoner i någon affärsverksamhet, c) de är arbetsgivare och anställd, d) en tredje part direkt eller indirekt äger, kontrollerar eller innehar minst 5 % av utestående röstberättigande aktier eller andelar hos båda personerna, e) en av dem direkt eller indirekt kontrollerar den andra, f) båda två kontrolleras direkt eller indirekt av en tredje person, g) de tillsammans direkt eller indirekt kontrollerar en tredje person, eller h) de är medlemmar av samma familj (EUT L 343, 29.12.2015, s. 558). Personer ska bara anses tillhöra samma familj om de står i något av följande förhållanden till varandra: i) Man och hustru, ii) förälder och barn, iii) syskon (hel- eller halvsyskon), iv) far- eller morförälder och barnbarn, v) farbror/morbror eller faster/moster och syskonbarn, vi) svärförälder och svärson eller svärdotter, vii) svåger och svägerska. I enlighet med artikel 5.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen avses med person en fysisk eller juridisk person eller en sammanslutning av personer som enligt unionslagstiftning eller nationell lagstiftning tillerkänns rättskapacitet utan att vara juridisk person (EUT L 269, 10.10.2013, s. 1).

		ISSN 1977-1061
Europeiska unionens officiella tidning		C 192

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	62 årgången 7 juni 2019

Innehållsförteckning		Sida
	I Resolutioner, rekommendationer och yttranden
	RESOLUTIONER
	Rådet
2019/C 192/01	Resolution från företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om EU-medlemsstaternas representation i Wadas stiftelsestyrelse och om samordningen av medlemsstaternas ståndpunkter inför möten inom Wada	1

	II Meddelanden
	MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska kommissionen
2019/C 192/02	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende M.9375 – Clearlake/Insight/Appriss) ( 1 )	5
2019/C 192/03	Meddelande från kommissionen om ändring av meddelande 2012/C 72/07 – Riktlinjer för avdrag från kvoter enligt artikel 105.1, 105.2 och 105.5 i förordning (EG) nr 1224/2009	5

	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Rådet
2019/C 192/04	Rådets slutsatser om EU:s strategiska förhållningssätt till internationella kulturella förbindelser och en ram för insatser	6
2019/C 192/05	Rådets slutsatser om bättre spridning över gränserna av europeiska audiovisuella verk med tonvikt på samproduktioner	11
2019/C 192/06	Slutsatser från Europeiska unionens råd och företrädarna för medlemsstaterna, församlade i rådet, om tillgänglighet till idrott för personer med funktionsnedsättning	18
2019/C 192/07	Meddelande till vissa personer och enheter som omfattas av de restriktiva åtgärderna enligt rådets beslut 2014/145/Gusp och rådets förordning (EU) nr 269/2014 om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende	23
	Europeiska kommissionen
2019/C 192/08	Eurons växelkurs	24
2019/C 192/09	Förklarande anmärkningar till Europeiska unionens kombinerade nomenklatur	25
2019/C 192/10	Ny nationell sida på euromynt som är avsedda att sättas i omlopp	26
2019/C 192/11	Ny nationell sida på euromynt som är avsedda att sättas i omlopp	27
2019/C 192/12	Ny nationell sida på euromynt som är avsedda att sättas i omlopp	28
	Revisionsrätten
2019/C 192/13	Särskild rapport nr 7/2019 – EU:s åtgärder för gränsöverskridande hälso- och sjukvård: ambitionerna är höga, men förvaltningen måste bli bättre	29
2019/C 192/14	Särskild rapport nr 8/2019 – Vind- och solkraft för elproduktion: kraftfulla åtgärder måste vidtas om EU:s mål ska uppnås	29

	V Yttranden
	FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV DEN GEMENSAMMA HANDELSPOLITIKEN
	Europeiska kommissionen
2019/C 192/15	Tillkännagivande om inledande av ett antisubventionsförfarande beträffande import av produkter av ändlösa glasfiberfilament med ursprung i Egypten	30
	FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN
	Europeiska kommissionen
2019/C 192/16	Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende M.9362 – Suez Organique/Avril PA/Terrial) – Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande ( 1 )	40
2019/C 192/17	Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende M.9357 – FIS/Worldpay) ( 1 )	42
2019/C 192/18	Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende M.9377 – MIRA/BCI/iGH) – Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande ( 1 )	43

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,1266
JPY	japansk yen	121,82
DKK	dansk krona	7,4687
GBP	pund sterling	0,88558
SEK	svensk krona	10,6175
CHF	schweizisk franc	1,1174
ISK	isländsk krona	139,30
NOK	norsk krona	9,8083
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	25,663
HUF	ungersk forint	321,30
PLN	polsk zloty	4,2788
RON	rumänsk leu	4,7221
TRY	turkisk lira	6,5014
AUD	australisk dollar	1,6132
CAD	kanadensisk dollar	1,5096
HKD	Hongkongdollar	8,8333
NZD	nyzeeländsk dollar	1,6983
SGD	singaporiansk dollar	1,5363
KRW	sydkoreansk won	1 328,90
ZAR	sydafrikansk rand	16,7523
CNY	kinesisk yuan renminbi	7,7880
HRK	kroatisk kuna	7,4215
IDR	indonesisk rupiah	15 990,96
MYR	malaysisk ringgit	4,6872
PHP	filippinsk peso	58,249
RUB	rysk rubel	73,4704
THB	thailändsk baht	35,285
BRL	brasiliansk real	4,3659
MXN	mexikansk peso	22,2767
INR	indisk rupie	78,0180