Enda artikel

Ansökan om godkännande av en ändring som inte är en mindre ändring av produktspecifikationen enligt artikel 10.1 första stycket i genomförandeförordning (EU) nr 668/2014, inbegripet det ändrade sammanfattande dokumentet och hänvisningen till offentliggörandet av produktspecifikationen för det registrerade namnet ”Cidre de Normandie”/”Cidre normand” (SGB), finns i bilagan till detta beslut.

I enlighet med artikel 51 i förordning (EU) nr 1151/2012 ges rätt att göra invändningar mot den ändring som avses i första stycket i denna artikel inom tre månader från det att detta beslut har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

BILAGA

ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE AV EN ÄNDRING AV PRODUKTSPECIFIKATIONEN FÖR SKYDDADE URSPRUNGSBETECKNINGAR ELLER SKYDDADE GEOGRAFISKA BETECKNINGAR SOM INTE ÄR EN MINDRE ÄNDRING

Ansökan om godkännande av en ändring i enlighet med artikel 53.2 första stycket i förordning (EU) nr 1151/2012

”CIDRE DE NORMANDIE” eller ”CIDRE NORMAND”

EU-nr: PGI-FR-00089-AM01 – 4.1.2017

SUB ( ) SGB ( X )

1.   Ansökande grupp och berättigat intresse

Namn:	Organisme de défense et de gestion des cidres sous indication géographique protégée
Adress:	123 rue Saint-Lazare 75008 PARIS
Tfn	+33 145222432
Fax	+33 145222485
E-post:	contact@odgcidresigp.com

Den ansökande gruppen är en förening som omfattas av lagen av den 1 juli 1901. Den består av producenter och förädlare av ciderfrukt och är därmed berättigad att begära ändringar av produktspecifikationen.

2.   Medlemsstat eller tredjeland

Frankrike

3.   Rubrik i produktspecifikationen som berörs av ändringen(ändringarna)

—	☐	Produktens namn
—	☒	Produktbeskrivning
—	☒	Geografiskt område
—	☒	Bevis på ursprung
—	☒	Produktionsmetod
—	☒	Samband
—	☒	Märkning
—	☒	Annat: [Uppdatering av kontaktuppgifter till den behöriga myndigheten i medlemsstaten och ansökande grupp, kontaktuppgifter till kontrollorgan, nationella krav, bilagor]

4.   Typ av ändring(ar)

—	☒	Ändring av produktspecifikationen för en registrerad SUB eller SGB som inte kan anses som en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 tredje stycket i förordning (EU) nr 1151/2012.
—	☐	Ändring av produktspecifikationen för en registrerad SUB eller SGB, för vilken det inte har offentliggjorts något sammanfattande dokument (eller motsvarande), som inte kan anses som en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 tredje stycket i förordning (EU) nr 1151/2012.

5.   Ändring(ar)

5.1   Produktbeskrivning

—

Stycket ”’Cidres de Normandie’ framställs genom jäsning av must av färsk ’ciderfrukt’ som produceras och används i Normandie” ersätts med följande: ”’Cidre de Normandie’ eller ’Cidre normand’ är en mousserande cider som framställs genom jäsning av must av färsk ciderfrukt (cideräpplen eller ciderpäron) som produceras och förädlas inom det avgränsade geografiska område som anges i den här produktspecifikationen”. I denna definition sägs uttryckligen att cidern är mousserande samt att den endast får framställas av ciderfrukt. ”Cidre de Normandie” har alltid framställts av enbart ciderfrukt, på grund av de fruktodlingar som finns i det geografiska området. Begränsningen anges i avsnittet om råvaror i den gällande produktspecifikationen. Nu införs denna precisering, som undanröjer den tvetydighet som funnits rörande användning av annan frukt, redan i produktbeskrivningen.

—

Ett stycke läggs till för att definiera ciderfrukten: det rör sig om cideräpplen eller ciderpäron som producerar en fruktsaft med en halt av tanniner (polyfenoler) uppgående till minst 0,6 g/l totalhalt av oförändrade eller oxiderade tanninsyror. I den gällande produktspecifikationen hänvisas till en bifogad förteckning över rekommenderade fruktsorter. Förteckningen är inte uttömmande och de olika fruktsorterna utvecklas ständigt. Den vägledande sortförteckningen ersätts av en definition av ciderfrukt som skiljer sig från bordsfrukt genom sin tanninhalt.

—	Punkterna gällande produktens presentation stryks. De angivna förpackningarna är vägledande och motsvarar dem som oftast används, men alla slags förpackningar är tillåtna.

—

Bestämmelserna om råvaror flyttas i avsnittet ”Beskrivning av framställningsmetoden”. Sista stycket om fruktsorternas fördelning i odlingarna i Normandie ersätts med följande stycke: ”Fruktodlingarnas rika sortsammansättning gör det möjligt att hitta en balans mellan de olika sorttyperna inom det geografiska området. På mer än en tredjedel av ytan odlas beska eller besksöta äpplen, på ytterligare en dryg tredjedel söta och på resten av ytan syrliga eller sura äpplen, vilket gör att ciderproducenterna kan välja bland äpplena för att hitta de lämpligaste blandningarna.” Den tidigare angivna andelen i fruktodlingarna tas alltså bort (”I Normandie odlas främst söta [44 %] samt besksöta [37 %] högväxande äppel- och päronsorter. De nya odlingarna med lågväxande träd innehåller också 60 % söta och besksöta sorter”) då detta återspeglade en del av odlingarna i Normandie vid en viss tidpunkt, närmare bestämt de fruktodlingar som drevs av aktörerna i den grupp som tog initiativet till den skyddade geografiska beteckningen. Även om fördelningen inte i grunden har ändrats är siffrorna inte längre desamma.

—

Avsnittet om ingrediensernas art och egenskaper (dricksvatten, socker, tillsatser, konserveringsmedel, sötningsmedel, CO2) stryks med undantag för meningen om sockerkulör, som flyttas till avsnittet ”Beskrivning av framställningsmetoden”. Sockerkulör är även fortsättningsvis det enda tillåtna färgämnet. Anledningen till strykningen är att man vill uppdatera bestämmelserna med beaktande av allmänna nationella bestämmelser och EU-regler, bland annat i fråga om livsmedelstillsatser.

—

Punkterna om produktens fysikaliska, kemiska och organoleptiska egenskaper har omstrukturerats för att texten ska flyta bättre och för att göra produktbeskrivningen mer sammanhängande utan överflödig information. Avsnittet är fortfarande uppdelat i tre kategorier, nämligen de huvudsakliga fysikaliska egenskaperna, de kemiska egenskaperna och de organoleptiska egenskaperna.

—

De huvudsakliga fysikaliska och kemiska egenskaperna hos ”Cidre de Normandie” eller ”Cidre normand” preciseras: Det ”är en klar eller grumlig dryck, som framställs genom jäsning av must som pressats av fruktkött från ciderfrukt med eller utan tillsats av vatten. Den har bubblor och ett fint skum.” Dessa egenskaper nämns även i den gällande produktspecifikationen som organoleptiska egenskaper. Dessutom läggs följande till: ”Produkter avsedda för industriellt bruk och för framställning av sammansatta produkter får saluföras även om de inte är mousserande”. Cidern kan nämligen användas industriellt, exempelvis för framställning av vinäger eller sammansatta produkter som fruktsaft. Även om denna tillämpning inte tidigare uttryckligen har nämnts i produktspecifikationen har användningen av icke-mousserande ”Cidre de Normandie” länge varit konstant.

—

När det gäller de kemiska egenskaperna hos ”Cidre de Normandie” behålls bara tre målvärden, nämligen minsta totala alkoholhalt i volymprocent, minsta verkliga alkoholhalt i volymprocent och högsta halt av flyktiga syror. När det gäller den minsta totala alkoholhalten i volymprocent behålls bara värdet som gäller alla typer av ”Cidre de Normandie” (5,0 %), medan den alkoholhalt som enbart gällde för kvalitetscider (5,5 %) tas bort. Övriga värden (gränsvärden för järn, etanal och total svaveldioxid) stryks, då de omfattas av den nationella lagstiftningen (dekret 53–978 av den 30 september 1953) som är tillämplig på alla cidersorter och således inte specifikt gäller ”Cidre de Normandie”.

—

De organoleptiska egenskaperna hos ”Cidre de Normandie” ändras inte till innehållet, men de aktuella styckena läggs samman för att underlätta läsningen: ”’Cidre de Normandie’ eller ’Cidre normand’ karakteriseras av en kraftig, variationsrik smak som domineras av frukt (äpple, citrus, persika, aprikos). Färgen på ’Cidre de Normandie’ eller ’Cidre normand’ varierar från ljusgul till mörkt orange. Det är vanligt att cidern är ganska mörk, vilket då beror på att man i fruktblandningen använt en övervägande del frukt med hög halt av polyfenoler (söta, besksöta) vilka oxiderar, särskilt då fruktmassan läggs i jäskar. ’Cidre de Normandie’ är känd för den fina balansen mellan beska, syra och sötma.” Beskrivningen av aromer, smaker och färger speglar ciderns naturliga variationer beroende på dess sammansättning – termerna omfattar hela den befintliga smakpaletten och återfinns inte systematiskt och konsekvent i varje cider.

—

Alla övriga bestämmelser som inte specifikt tas upp ovan stryks (gränsvärden för järn, etanal och svaveldioxid samt särskilda kännetecken beroende på cidertyp). De omfattas nämligen av de allmänna bestämmelserna för cider, där bland annat olika cidertyper definieras (kvalitetscider, söt, torr, halvtorr).

5.2   Geografiskt område

Följande stycke: ”’Cidres de Normandie’ (cider och koncentrerad must) framställs enbart i Normandie. Med Normandie avses den region som omfattar följande departement:” ersätts med:

I den gällande produktspecifikationen hänvisas i avgränsningen av det geografiska området till departement och kantoner. Kantonerna ersätts med förteckningen över ingående kommuner eftersom dessa förändras i mindre utsträckning.

En karta över det geografiska området har lagts till.

Det geografiska områdets avgränsning ändras inte genom dessa formändringar.

5.3   Bevis på ursprung

—

Följande stycke: ”’Cidres de Normandie’ får, förutom när det gäller förpackning, endast framställas i produktionsenheter belägna i det geografiska området” stryks. De bestämmelser som stycket innehåller beskriver de steg som obligatoriskt ska äga rum inom det geografiska området, och har därför flyttats till avsnittet ”Avgränsning av det geografiska området”.

—	Avsnittet ”Bevis på ursprung” kompletteras för att stärka spårbarheten. Det preciseras att spårbarheten är aktörernas obligatoriska ansvar och att aktörerna ska låta sig identifieras av gruppen.

—

Ändringar görs i följande stycken: — Uppgifter som ska finnas på förpackningen: Stycket stryks eftersom det innehåller allmänna skyldigheter gällande märkningen av produkten och inte spårbarheten. — Uppgifter som gäller uppföljningen av tillverkningen: Ordet ”tillverkning” ersätts med ”framställning”, som är den korrekta termen inom ciderframställning. Omnämnandet av ”tillverkningsblad” stryks då det rör sig om ett slags dokument som kan ingå i ett lagerbokföringssystem som gör det möjligt att följa upp motsvarande information.

—

Råvaror: Orden ”från en annan region än Normandie” ersätts av ”från områden utanför det geografiska området” för att tydligt skilja mellan den frukt som får användas för att framställa ”Cidre de Normandie” och annan frukt. Dokumentet som innehåller information om fruktpartiet (titre de mouvement) ersätts med ett leveranskvitto (bon de livraison) för varje levererat parti. På leveranskvittot anges typen av frukt (”av ciderfruktskaraktär”). Leveranskvittot är därför mer exakt.

—	Tillverkning (ändras till ”Framställning”): Stycket läggs ihop med stycket ”Förpackning och distribution”. Texten redigeras för att förtydliga bestämmelserna: Orden ”de dokument som avses ovan” ersätts med ”lagerbokföringen”.

—	Med undantag för det som rör spårbarheten stryks delar av stycket ”Förpackning och distribution” eftersom dessa gällde förpackningen, ett steg som inte obligatoriskt ska ske inom det geografiska området.

—

En bestämmelse läggs till om deklaration av producerad kvantitet och krav på registerföring för producenter av ciderfrukt (odlingslotternas läge, motsvarande sorter, åtskillnad mellan kategorierna ciderfrukt och bordsfrukt). För övriga aktörer läggs en bestämmelse till om lagerbokföring eller motsvarande handling (in- och utförsel av ciderfrukt, must eller koncentrerad must samt cider).

—	En sammanfattande översikt över spårbarhetsåtgärder har lagts till i form av en tabell.

5.4   Produktionsmetod

—

Råvaror: Detta stycke läggs till i beskrivningen av framställningsmetoden. Hit flyttas delar som återfinns i avsnittet ”Produktbeskrivning” i den gällande produktspecifikationen (kategorier av ciderfruktsorter enligt deras kännetecken – tanninhalt, syrlighet). Hänvisningen till en förteckning över rekommenderade ciderfruktsorter ersätts med en definition av ciderfrukt (äpplen och päron som producerar en fruktsaft med en halt av tanniner [polyfenoler] uppgående till minst 0,6 g/l totalhalt av oförändrade eller oxiderade tanninsyror). Framställningen av ”Cidre de Normandie” kännetecknas av att man använder många olika sorters ciderfrukt med smaker som kompletterar varandra. Dessa sorter återfinns endast delvis i den gällande produktspecifikationen i en förteckning över ”rekommenderade” sorter, som är begränsad och inte särskilt enhetlig. De sorter som rekommenderades i förordningarna av den 20 april 1967 och den 30 maj 1980 finns exempelvis inte samtliga med i förteckningen, trots att alla motsvarar den angivna definitionen av råvaran. Traditionella lokala sorter tas inte heller upp, trots att det finns ett mycket stort antal. För att definitionen ska bli så exakt och enhetlig som möjligt, och eftersom det är svårt att upprätta en uttömmande förteckning över sorter, har ett bestämt analytiskt kriterium för ciderfrukt valts. Tanniner är ett av kännetecknen för ciderfrukt och används, tillsammans med syrlighet, för att klassificera sorterna i smakgrupper inför blandningar. Inom den fastställda gruppen fördelas traditionellt ciderfruktsorterna i fem kategorier som gör att ciderframställarna kan klassificera dem. I meningen ”Ciderfruktsorterna klassificeras i följande sex huvudsakliga kategorier” ersätts siffran ”sex” med ”fem” eftersom den tidigare uppgiften var felaktig.

—

Moment i framställningen: I stycket ”Blandning och pressning av frukt” läggs till att de ciderfrukter som härrör från det geografiska området måste vara rena när de kommer till bearbetningskedjan. Kravet är kopplat till att skyldigheten att tvätta frukten har avskaffats. Frukten behöver inte tvättas när den plockats manuellt och/eller inte har haft kontakt med marken. I stycket ”Klarning före jäsning” ersätts de metoder som räknas upp (rening, avpektinisering, separering) med uttrycket ”hävdvunna metoder och behandlingar”. Samtliga metoder som anges är nämligen inte automatiskt obligatoriska. Genomförandet av de olika åtgärderna beror på aktörernas yrkeskunskap. I avsnittet ”Jäsning” stryks de godkända metoderna (blandning, sötning, användning av socker för kvalitetscider) eftersom de återfinns i de allmänna bestämmelserna. I avsnittet ”Klarning efter jäsning” preciseras att klarningen eventuellt kan följas av centrifugering och/eller filtrering. Centrifugering och filtrering syftar till att påskynda deponeringen av suspenderade partiklar respektive filtrera bort dem för att få en klarare produkt. Dessa moment påverkar ciderns utseende men inte smaken. Att de görs till frivilliga moment efter klarningen påverkar alltså inte produkten nämnvärt. I rubriken till avsnittet ”Kolsyreutveckling eller koldioxidtillsats” ersätts ordet ”koldioxidtillsats” med ”tillsats av gas”. Tillsats av gas är redan tillåtet enligt den gällande produktspecifikationen. Ändringen innebär ett klargörande och syftar till att undvika förvirring mellan två likvärdiga begrepp: tillsats av gas i drycker sker i livsmedelsbranschen just genom tillsats av CO2 (koldioxid) för att åstadkomma en mousserande (kolsyrad) dryck. Bestämmelserna om förpackning och lagring stryks eftersom de inte innebär några särskilda tvingande krav. En översikt över produktens livscykel som visar de olika stegen vid produktionen av ”Cidre de Normandie” eller ”Cidre normand” läggs till.

5.5   Samband

Avsnittet ”Samband” har delats upp i tre delar för att åstadkomma en mer exakt beskrivning av det geografiska områdets specifika egenskaper, produktens särskilda egenskaper och orsakssambandet. Det rör sig om textändringar som inte har någon påverkan på innehållet.

5.6   Märkning

De enda specifika inslagen i märkningen är dryckens beteckning, det vill säga ”Cidre de Normandie” eller ”Cidre normand”.

Övriga bestämmelser i detta avsnitt i den gällande produktspecifikationen stryks. De har till största delen att göra med nationella bestämmelser antingen för cider (frivilliga uppgifter om kvalitetscider, ren fruktsaft, naturlig moussering, naturlig kolsyreutveckling osv.) eller för en bredare produktkategori (intyg om överensstämmelse). Andra bestämmelser är inte tvingande (möjlighet att informera konsumenterna om produktens art, ursprung, framställning, särskilda egenskaper och organoleptiska egenskaper).

Skyldigheten att ange kontrollorganet på märkningen stryks. Denna information finns att få på annat håll och organisationen kan komma att ändras.

Eftersom det sedan den 4 januari 2016 är obligatoriskt att ange logotypen för skyddad geografisk beteckning tas också hänvisningen till skyldigheten att ange ”SGB eller skyddad geografisk beteckning” bort.

5.7   Annat

—   Uppdatering av kontaktuppgifter

Kontaktuppgifterna till Institut national de l’origine et de la qualité (INAO) läggs till som medlemsstatens behöriga myndighet i enlighet med förordning (EU) nr 1151/2012. Till följd av omorganiseringar inom branschen ändras namn och kontaktuppgifter för gruppen.

—   Kontrollorgan

Kontrollorganets kontaktuppgifter ersätts med kontaktuppgifterna för den behöriga kontrollmyndigheten. Ändringen syftar till att undvika ändringar av produktspecifikationen vid ändring av kontrollorgan.

—   Nationella krav

En tabell med de viktigaste kontrollpunkterna läggs till.

—   Bilagor

Bilagorna till den gällande produktspecifikationen stryks. De innehåller antingen tvingande bestämmelser om det geografiska området, som återfinns i produktspecifikationen, eller upplysningar som inte är tvingande.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

”CIDRE DE NORMANDIE” eller ”CIDRE NORMAND”

EU-nr: PGI-FR-00089-AM01 – 4.1.2017

SUB ( ) SGB ( X )

1.   Namn

”Cidre de Normandie” eller ”Cidre normand”

2.   Medlemsstat eller tredjeland

Frankrike

3.   Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1   Produkttyp

Klass 1.8 Övriga produkter i bilaga I till fördraget (kryddor etc.)

3.2   Beskrivning av den produkt för vilken namnet i punkt 1 är tillämpligt

”Cidre de Normandie” eller ”Cidre normand” är en mousserande cider som framställs genom jäsning av must av färsk ciderfrukt (cideräpplen eller ciderpäron) som produceras och förädlas inom det avgränsade geografiska området.

Must från ciderfrukt kan delvis komma från koncentrerad must om andelen inte överstiger 40 % av den totala volymen använd must (uttryckt i bearbetad must).

Fruktodlingarnas rika sortsammansättning gör det möjligt att hitta en balans mellan de olika sorttyperna inom det geografiska området. På mer än en tredjedel av ytan odlas beska eller besksöta äpplen, på ytterligare en dryg tredjedel söta och på resten av ytan syrliga eller sura äpplen, vilket gör att ciderproducenterna kan välja bland äpplena för att hitta de lämpligaste blandningarna.

”Cidre de Normandie” eller ”Cidre normand” är en klar eller grumlig dryck, som framställs genom jäsning av must som pressats av fruktkött från ciderfrukt med eller utan tillsats av vatten. Den har bubblor och ett fint skum.

Drycken är mousserande eftersom den innehåller CO2 som produceras vid jäsningen och/eller tillsätts.

Produkter avsedda för industriellt bruk och för framställning av sammansatta produkter får saluföras även om de inte är mousserande.

Färgen på ”Cidre de Normandie” eller ”Cidre normand” varierar från ljusgul till orange. Drycken karakteriseras av en kraftig, variationsrik smak som domineras av frukt (äpple, citrus, persika, aprikos) och en fin balans mellan beska, syra och sötma.

3.3   Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung) och råvaror (endast för bearbetade produkter)

Den frukt som används för framställning av ”Cidre de Normandie” eller ”Cidre normand” är ciderfrukt. Bordsfrukt används inte. Med ciderfrukt avses cideräpplen och ciderpäron som används för framställning av cider och som producerar en fruktsaft med en halt av tanniner (polyfenoler) uppgående till minst 0,6 g/l totalhalt av oförändrade eller oxiderade tanninsyror.

3.4   Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

Produktion av frukt och förädling till cider (produktion av must genom pressning av frukt, framställning av cider genom jäsning av must). Råsaft som erhålls genom användning av vatten som inte värmts upp, kalljäsning eller jäsning i rumstemperatur. Sockerkulör är det enda tillåtna färgämnet.

3.5   Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning osv. av den produkt som det registrerade namnet avser

—

3.6   Särskilda regler för märkning av den produkt som det registrerade namnet avser

Obligatoriskt angivande av dryckens namn: ”Cidre de Normandie” eller ”Cidre normand”.

4.   Kort beskrivning av det geografiska området

—	Departementet Seine-Maritime: samtliga kommuner.

—	Departementet Eure: samtliga kommuner.

—	Departementet Calvados: samtliga kommuner.

—	Departementet Manche: samtliga kommuner.

—	Departementet Orne: samtliga kommuner.

—

Departementet Oise, följande kommuner: Blacourt, Le Coudray-Saint-Germer, Cuigy-en-Bray, Espaubourg, Flavacourt, Hodenc-en-Bray, Labosse, Lachapelle-aux-Pots, Lalande-en-Son, Lalandelle, Puiseux-en-Bray, Saint-Aubin-en-Bray, Saint-Germer-de-Fly, Saint-Pierre-es-Champs, Sérifontaine, Talmontiers, Le Vaumain, Le Vauroux, Abancourt, Blargies, Boutavent, Bouvresse, Broquiers, Campeaux, Canny-sur-Thérain, Escles-Saint-Pierre, Formerie, Fouilloy, Gourchelles, Héricourt-sur-Thérain, Lannoy-Cuillère, Moliens, Monceaux-l’Abbaye, Mureaumont, Omécourt, Quincampoix-Fleuzy, Romescamps, Saint-Arnoult, Saint-Samson-la-Poterie, Saint-Valery, Villers-Vermont, Elencourt, Beaudéduit, Briot, Brombos, Cempuis, Daméraucourt, Dargies, Feuquières, Grandvilliers, Grez, Halloy, Le Hamel, Hautbos, Lavacquerie, Laverrière, Le Mesnil-Conteville, Offoy, Saint-Maur, Saint-Thibault, Sarcus, Sarnois, Sommereux, Thieuloy-Saint-Antoine, Achy, Blicourt, Bonnières, Fontaine-Lavaganne, Gaudechart, Haute-Épine, Hétomesnil, Lihus, Marseille-en-Beauvaisis, Milly-sur-Thérain, La Neuville-sur-Oudeuil, La Neuville-Vault, Oudeuil, Pisseleu, Prévillers, Rothois, Roy-Boissy, Saint-Omer-en-Chaussée, Villers-sur-Bonnières, Bazancourt, Buicourt, Crillon, Ernemont-Boutavent, Escames, Fontenay-Torcy, Gerberoy, Glatigny, Grémévillers, Hannaches, Hanvoile, Haucourt, Hécourt, Lachapelle-sous-Gerberoy, Lhéraule, Loueuse, Martincourt, Morvillers, Saint-Deniscourt, Saint-Quentin-des-Prés, Senantes, Songeons, Sully, Thérines, Villembray, Villers-sur-Auchy, Vrocourt och Wambez.

—

Departementet Eure et Loir, följande kommuner: Argenvilliers, (Les) Autels-Villevillon, Authon-du-Perche, (La) Bazoche-Gouet, Beaumont-les-Autels, Béthonvilliers, Brunelles, Champrond-en-Perchet, Chapelle-Guillaume, Chapelle-Royale, Charbonnières, Coudray-au-Perche, (Les) Étilleux, (La) Gaudaine, Luigny, Margon, Miermaigne, Moulhard, Nogent-le-Rotrou, Saint-Bomer, Saint-Jean-Pierre-Fixte, Soizé, Souancé-au-Perche, Trizay-Coutretot-Saint-Serge och Vichères.

—

Departementet Mayenne, följande kommuner: Ambrières-les-Vallées, Chantrigné, Couesmes-Vaucé, La Haie-Traversaine, Le Pas, St-Loup-du-Gast, Soucé, Le Housseau-Brétignolles, Lassay-les-Châteaux, Rennes-en Grenouilles, St-Julien-du-Terroux, Ste-Marie-du-Bois, Thuboeuf, Gorron, Hercé, Lesbois, St-Aubin-Fosse-Louvain, Vieuvy, Désertines, Boulay-les-Ifs, Champfremont, Ravigny, St-Pierre-des-Nids, Champéon, Charchigné, Le Horps, Montreuil-Poulay och Le Ribay.

—

Departementet Sarthe, följande kommuner: Nogent-le-Bernard, Avezé, Dehault, La-Chapelle-du-Bois, La-Ferté-Bernard, Préval, St-Aubin-des-Coudrais, Louzes, Neufchâtel-en-Saosnois, Assé-le-Boisne, Douillet-le-Joly, Montreuil-le-Chétif, St-Aubin-de-Locquenay, St-Georges-le-Gaultier, St-Léonard-des-Bois, St-Paul-le-Gaultier, Sougé-le-Ganelon, Ancinnes, Gesnes-le-Gandelin och Moulins-le-Carbonnel.

5.   Samband med det geografiska området

Ur geologisk synvinkel tillhör västra Normandie det armorikanska massivet, medan östra Normandie hör till parisbäckenet. Normandie kännetecknas av ett milt och fuktigt klimat, utan vattenbrist om somrarna. Normandies klimat betecknas som kustklimat. Vintrarna är relativt milda närmast kusten men strängare i inlandet. Somrarna är svala och fuktiga. Nederbörden är relativt riklig. De geologiska skillnaderna medför vissa skillnader i landskapet vilka dock förblir små i och med att det tempererade och fuktiga klimatet är gemensamt. Vissa typer av betesmarker och småskaliga jordbrukslandskap är därför identiska i många delar av Normandie.

Tack vare de gynnsamma miljöförhållandena, särskilt när det gäller nederbörden, har odlingarna av ciderfrukt, som sedan medeltiden etablerats på grundval av sorter från Spanien (Biscaya), spridit sig över hela Normandie.

Det var så Normandie kom att bli Frankrikes främsta område för odling av ciderfrukt (cideräpplen och ciderpäron).

Den frukt som förädlas kommer från det geografiska området, som är ett av de mest betydande områdena för ciderproduktion i Europa, både i historisk tid och nutid. Här har även en omfattande och erkänd sakkunskap kring ciderframställning utvecklats.

Producenterna, liksom på senare tid lokala växtförädlare och plantskolister, har valt ut, förbättrat och anpassat växtmaterialet till Normandies mark- och klimatförhållanden. Detta har resulterat i ett mycket stort antal sorter av cideräpplen och ciderpäron som särskiljer sig genom en viss tanninhalt och särskilda tekniska förutsättningar. Genom att nya sorter förädlas fram eller introduceras när de visat sig lämpliga för de lokala produktions- och bearbetningsförhållandena ökar antalet sorter vilket garanterar att den biologiska mångfalden och de genetiska resurserna bevaras.

Det var också i Normandie som de specifika kunskaperna om bearbetning uppstod.

I Normandie finns cidern överallt som en kulinarisk och historisk referens, vilket också präglar regionens gastronomi.

Cidern har fått allt större spridning med tiden vilket lett till att framställningsmetoderna utvecklats. Fram till mitten av 1800-talet tillverkades cidern på gårdarna. På grund av ökad konsumtion började sedan hantverkare och industriproducenter att framställa drycken och utveckla näringen tack vare sina kunskaper om bearbetningsprocessen (teknik för klarning, kyld lagring, pastörisering, tillsats av gas osv.).

Teknikerna för mekanisk pressning gjorde det möjligt att förbättra avkastningen av fruktsaft utan negativ inverkan på äpplenas särskilda egenskaper.

Från början av 1900-talet utvecklades också filtreringen successivt och cidern blev stabilare. Kring 1950-talet började de större cidertillverkarna att pastörisera den söta cidern för att göra den mer hållbar, för att förhindra utveckling av mikroorganismer och för att göra det möjligt att transportera cidern till mer långväga destinationer med mindre risk.

Dessa erkända yrkeskunskaper om råvarans bearbetning ledde till utvecklingen av en vida känd och ansedd cidertillverkning medan konsumtionen av drycken förankrades i det regionala kulturarvet och sedan spreds även utanför regionen.

Enligt traditionen var det sjömän från Biscaya som förde med sig cidertillverkningens hemlighet redan på 500-talet. Men det var inte förrän på 1100-talet som cidern verkligen fick fäste, först i dalarna längs Touques och Risle, sedan på halvön Cotentin och slutligen i Pays de Caux. På 1300-talet började cidern ersätta cervoise (ohumlat öl) och i Normandie såldes ungefär lika mycket cider som vin. På 1400-talet, efter 100-årskriget, var cidern den vanligaste drycken i nedre och mellersta Normandie. Från och med 1500-talet gjordes stora framsteg inom ciderframställningen tack vare att Guillaume de Dursus, bördig från Biscaya, kom till Contentin. Han förbättrade de odlade sorterna av cideräpplen. Hans exempel följdes av andra lokala adelsmän, som började välja ut och sköta om de olika sorterna. Under Ludvig XIII infördes skatter på vin, vilket medförde att nästan alla vinstockar i Normandie togs bort. I stället fortsatte äppelodlingen att utvecklas. Konsumtionen av cider steg ytterligare. Sedan kom krig, skatter och dåliga tider rent generellt, vilket gjorde att intresset för äppelodlingar och cider inte kunde upprätthållas.

I slutet av 1700-talet samlade dock intendenter, jordbrukssamfund och Frankrikes Conseil d’Etat sina krafter för att förbättra och uppmuntra äppelodlingen. Under 1800-talet tog ciderframställningen ny fart och konsumtionen ökade kraftigt efter 1870.

Ciderproduktionen och ciderförädlingen ökade kraftigt under 1800-talet och början av 1900-talet, särskilt då man fram till andra världskriget även räknade med de företag som gynnades av dynamiken inom destillationssektorn (främst leverans av alkohol till staten).

Under 1920-talet producerade Frankrike mer cider än öl. Under år med hög produktion överstiger nu produktionen i departementen Manche, Calvados, nedre Seine och Orne med råge en miljon hektoliter. Normandie är sedan 1920-talet den främsta regionen för produktion av cideräpplen och kommer att så förbli.

Normandie står för närvarande för nästan 45 % av den totala ciderproduktionen i Frankrike.

”Cidre de Normandie” eller ”Cidre normand” framställs av särskild ciderfrukt, dvs. cideräpplen och ciderpäron, som har särskilda egenskaper bland annat i fråga om polyfenolhalt. Bordsfrukt används inte. Ciderpäron får användas. Traditionellt är det tack vare deras syrlighet som de kan passa in i fruktblandningen. Cidern är klar eller grumlig, bland annat beroende på filtreringsgrad, och har en ljusgul till orange färg beroende på vilka fruktsorter och metoder som används. Den uppvisar en bred palett av smaker med balans mellan de smaker som tillförs av de olika fruktsorterna och sötman som kommer av ojästa sockerarter. Den mousserande karaktären, som typiskt består av fina bubblor, är inte påträngande i munnen.

”Cidre de Normandie” eller ”Cidre normand” har ett starkt anseende som bygger på en stark regional identitet och utvecklingen av en bransch som är kännetecknande för regionen.

De lokala aktörerna har sedan lång tid tillbaka utvecklat och lärt sig bemästra ciderframställningen och erbjuder en diversifierad ciderproduktion där originaliteten kommer sig av användandet av ciderfrukt, dvs. äpplen och ibland päron som i Normandie får användas för att balansera syran i sammansättningen.

Miljöbetingelser som gynnar äppelodling (och inte vinodling) med ett milt och fuktigt klimat och frånvaro av sommartorka har gjort det möjligt att utveckla odlingen av cideräpplen och ciderpäron.

I Normandie utvecklades en ciderfruktodling som sedan början av 1900-talet är och förblir Frankrikes största och som har gjort regionen till cideräppelträdens erkända hemvist. Bemästrandet av de kunskaper som krävs för framställning av cider, med bland annat efterforskning av anpassade och erkända sorter med en särskild tanninhalt, har bidragit till utvecklingen av en specifik produkt som uppskattas av konsumenterna.

Teknikerna för mekanisk pressning, klarning före eller efter jäsning, jäsning samt kunskapen om lämpliga blandningar har med tiden gjort att man kunnat få ut det bästa ur frukten och bevara produktens särskilda egenskaper.

I och med utvecklingen av kunskaperna om ciderns stabilisering och hållbarhet (buteljering, filtrering, pastörisering osv.) samt anpassning till nya tekniker har cidern från Normandie gradvis fått större spridning.

Alla dessa element har tillsammans bidragit till produktionen av cider av hög kvalitet som är en erkänd del av det kulturella och gastronomiska arvet.

”Cidre de Normandie” finns att köpa i hela Frankrike och konsumtionen har därmed nått utanför regionens gränser, samtidigt som den bevarat sina regionala särdrag och utvecklat sitt goda anseende.

Ur ett kulturellt och gastronomiskt perspektiv förknippar konsumenterna Normandie med äppelodlingar. ”Cidre de Normandie” har alltså en djup förankring i den nationella föreställningsvärlden och cider är den dryck som man främst förknippar med Normandie.

De många ciderfesterna (Barenton, Beuvron-en-Auge, Vimoutiers, Le Sap, Auffay, Forges-les-Eaux osv.) och smaktävlingarna (Saint-Jean des Cidres på regional nivå och andra mer lokala, som t.ex. i Pays de Caux) vittnar om produktens förankring i hjärtat av Normandie och dess goda anseende.

Hänvisning till offentliggörandet av produktspecifikationen

(artikel 6.1 andra stycket i denna förordning)

https://info.agriculture.gouv.fr/gedei/site/bo-agri/document_administratif-830d0e1e-32b9-4d63-82b9-f99ef2dce5d5/telechargement