—

med beaktande av kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen 59122 (DAS-59122-7), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (D05772-02),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (1), särskilt artiklarna 11.3 och 23.3,

—

med beaktande av omröstningen den 16 januari 2018 i den ständiga kommitté för livsmedelskedjan och djurhälsa som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003, där inget yttrande utfärdades,

—

med beaktande av artiklarna 11 och 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (2),

—

med beaktande av det yttrande som antogs av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet den 18 maj 2017 och som offentliggjordes den 29 juni 2017 (3),

—

med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 182/2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (COM(2017)0085 – COD(2017)0035),

—

med beaktande av sina tidigare resolutioner där parlamentet framfört invändningar mot godkännande av genetiskt modifierade organismer (4),

—

med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet,

—

med beaktande av artikel 106.2 och 106.3 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.

Genom kommissionens beslut 2007/702/EG godkändes utsläppande på marknaden av livsmedel och foder som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad majs 59122. Före kommissionens beslut av den 23 mars 2007 hade Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) antagit ett positivt yttrande i enlighet med artiklarna 6 och 18 i förordning (EG) nr 1829/2003, vilket offentliggjordes den 3 april 2007 (5) (nedan kallat det första Efsa-yttrandet).

B.

Den 19 juli 2016 lämnade Pioneer Overseas Corporation och Dow AgroSciences Ltd. (nedan kallade sökanden) gemensamt in en ansökan om förlängning av godkännandet för utsläppande på marknaden av livsmedel och foder som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen 59122 i enlighet med artiklarna 11 och 23 i förordning (EG) nr 1829/2003. Ansökan avsåg även utsläppande på marknaden av den genetiskt modifierade majsen 59122 i produkter som består av eller innehåller denna majs för annan användning än som livsmedel och foder på samma sätt som all annan slags majs, med undantag för odling.

C.

Den 18 maj 2017 antog Efsa ett positivt yttrande i enlighet med artiklarna 6 och 18 i förordning (EG) nr 1829/2003, vilket offentliggjordes den 29 juni 2017 (6) (nedan kallat det andra Efsa-yttrandet).

D.

Genetiskt modifierad majs 59122 uttrycker CRY34Ab1- och CRY35Ab1-protein, som ger resistens mot skadedjur av ordningen skalbaggar som tillhör släktet Diabrotica, såsom larver av majsrotbaggen, samt PAT-protein, som ger tolerans mot herbicider innehållande glyfosinat.

E.

I förordning (EG) nr 1829/2003 anges att genetiskt modifierade livsmedel eller foder inte får ha negativa effekter på människors eller djurs hälsa eller på miljön och att kommissionen ska ta hänsyn till alla relevanta bestämmelser i unionslagstiftningen och andra berättigade faktorer som har betydelse för den aktuella frågan vid utarbetandet av beslutet.

F.

Många kritiska synpunkter inkom från medlemsstaterna under den tre månader långa samrådsperioden (7) i samband med det första Efsa-yttrandet. De handlade bland annat om den otillräckliga övervakningsplanen, risken för icke-målorganismers exponering för BT-toxiner, den illa underbyggda slutsatsen att ”foderprodukter från genetiskt modifierad majs 59122 är väsentligen och näringsmässigt likvärdiga med foderprodukter från kommersiell majs och lika säkra som dessa” samt, i samband med den 90 dagar långa råttstudien, det faktum att genetiskt modifierad majs 59122 tillfördes med endast en dosnivå under hela studien, i strid med rekommendationen i OECD:s riktlinjer.

G.

I samband med sökandens ansökan om förnyat godkännande ombads Efsa utvärdera uppgifterna från sökanden, bland annat miljöövervakningsrapporter efter utsläppandet på marknaden och elva primärforskningsstudier som publicerades mellan 20076 och 2016. På grundval av utvärderingen av de inlämnade uppgifterna antog Efsa ett positivt yttrande (det andra Efsa-yttrandet enligt ovan) och kom där fram till att ”det inte påvisats några nya faror eller någon modifierad exponering och inte heller några nya vetenskapliga osäkerheter som ändrar slutsatserna från den ursprungliga riskbedömningen av majs 59122”.

H.

Många kritiska synpunkter inkom från medlemsstaterna under den tre månader långa samrådsperioden (8) i samband med det andra Efsa-yttrandet, bland annat att ”övervakningen av genetiskt modifierad majs 59122 inte kan bidra med några meningsfulla resultat till den aktuella bedömningen och reda ut osäkerheter kopplade till den riskbedömning som gjordes före godkännandet, exempelvis i fråga om miljöexponering” och att ”övervakningsmetoden för genetiskt modifierad majs 59122 inte är i överensstämmelse med kraven i bilaga VII till direktiv 2001/18/EG”.

I.

En medlemsstat ifrågasatte varför flera offentliga studier som visar på Cry-proteiners immunogenicitet hos möss inte hade lämnats in av sökanden och därigenom bedömts av Efsa, och förordade att frågorna om immunogenicitet och adjuvansförmåga hos de Cry-proteiner som uttrycks i genetiskt modifierad majs 59122 skulle lösas innan förlängning av godkännandet kunde beviljas.

J.

En medlemsstat konstaterade att unionen har godkänt konventionen om biologisk mångfald, som lägger internationellt ansvar på både export- och importländer i fråga om biologisk mångfald och att det därför är viktigt att beakta konsekvenserna av att genetiskt modifierad majs 59122 importeras till unionen, både för unionens biologiska mångfald och för den biologiska mångfalden i odlingsländerna.

K.

Glufosinat klassas som reproduktionstoxiskt och omfattas därför av uteslutningskriterierna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 (9). Godkännandet för glufosinat löper ut den 31 juli 2018 (10).

L.

Användning av kompletterande herbicider ingår i regelbunden jordbrukspraxis vid odlingen av herbicidresistenta växter, och man måste därför räkna med att restprodukter från besprutning alltid kommer att finnas i skörden och utgöra oundvikliga beståndsdelar. Det har visat sig att herbicidtoleranta genetiskt modifierade grödor leder till att kompletterande herbicider används mer än deras traditionella motsvarigheter (11).

M.

Restprodukterna från besprutning med glufosinat bedömdes inte i något av Efsas yttranden. Restprodukter från glufosinat kommer att finnas i genetiskt modifierade majsgrödor 59122 som importeras till unionen för livsmedel- och foderändamål.

N.

Sett till livsmedelssäkerheten vore det oacceptabelt, och dessutom ytterst inkonsekvent, att godkänna import av en glufosinattolerant genetiskt modifierad majs, med tanke på att godkännandet för användning av glufosinat i unionen löper ut den 31 juli 2018 på grund av dess reproduktionstoxicitet (12).

O.

Inget yttrande avgavs efter omröstningen den 16 januari 2018 i den ständiga kommitté för livsmedelskedjan och djurhälsa som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003. Tolv medlemsstater röstade emot, medan tolv medlemsstater, som dock bara utgjorde 38,83 % av unionens befolkning, röstade för, och fyra medlemsstater lade ner sina röster.

P.

Kommissionen har vid flera tillfällen djupt beklagat att den sedan förordning (EG) nr 1829/2003 trädde i kraft varit tvungen att anta beslut om godkännande utan stöd av den ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, och att det vid beslut om godkännande av genetiskt modifierade livsmedel och foder har blivit norm att hänskjuta ärendet till kommissionen för slutligt beslut, något som egentligen är ett undantag i förfarandet son helhet. Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker har också påtalat denna praxis såsom odemokratisk (13).

Q.

Den 28 oktober 2015 förkastade parlamentet, vid första behandlingen, lagstiftningsförslaget av den 22 april 2015 (14) om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003, och uppmanade kommissionen att dra tillbaka sitt förslag och lägga fram ett nytt.

R.

Enligt skäl 14 i förordning (EU) nr 182/2011 bör kommissionen i möjligaste mån agera på ett sådant sätt att man undviker att gå emot en dominerande ståndpunkt som kan uppstå inom omprövningskommittén och som ifrågasätter en genomförandeakts lämplighet, särskilt i känsliga frågor såsom konsumenthälsa, livsmedelssäkerhet och miljöskydd.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

—

Resolution av den 16 januari 2014 om förslaget till rådets beslut om utsläppande på marknaden för odlingsändamål, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG, av en majsprodukt (Zea mays L. linje 1507) som modifierats genetiskt för resistens mot vissa fjärilsarter som är skadegörare (EUT C 482, 23.12.2016, s. 110).

—

Resolution av den 16 december 2015 om kommissionens genomförandebeslut (EU) 2015/2279 av den 4 december 2015 om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen NK603 × T25 (EUT C 399, 24.11.2017, s. 71).

—

Resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan MON 87705 x MON 89788 (EUT C 35, 31.1.2018, s. 19).

—

Resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan MON 87708 × MON 89788 (EUT C 35, 31.1.2018, s. 17).

—

Resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan FG72 (MST-FGØ72-2) (EUT C 35, 31.1.2018, s. 15).

—

Resolution av den 8 juni 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen Bt11 × MIR162 × MIR604 × GA21, och genetiskt modifierad majs som kombinerar två eller tre av dessa transformationshändelser (Antagna texter, P8_TA(2016)0271).

—

Resolution av den 8 juni 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om utsläppande på marknaden av en genetiskt modifierad nejlika (Dianthus caryophyllus L., linje SHD-27531-4) (Antagna texter, P8_TA(2016)0272).

—

Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet av utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs MON 810 (Antagna texter, P8_TA(2016)0388).

—

Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade majsprodukter MON 810 (Antagna texter, P8_TA(2016)0389).

—

Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs Bt11 (Antagna texter, P8_TA(2016)0386).

—

Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs 1507 (Antagna texter, P8_TA(2016)0387).

—

Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad bomull 281-24-236 × 3006-210-23 × MON 88913 (Antagna texter, P8_TA(2016)0390).

—

Resolution av den 5 april 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen Bt11 × 59122 × MIR604 × 1507 × GA21, och genetiskt modifierad majs som kombinerar två, tre eller fyra av transformationshändelserna Bt11, 59122, MIR604, 1507 och GA21, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (Antagna texter, P8_TA(2017)0123).

—

Resolution av den 17 maj 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen DAS-40278–9, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (Antagna texter, P8_TA(2017)0215).

—

Resolution av den 17 maj 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad bomull GHB119 (BCS-GHØØ5-8), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P8_TA(2017)0214).

—

Resolution av den 13 september 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan DAS-68416-4, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (antagna texter, P8_TA(2017)0341).

—

Resolution av den 4 oktober 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan FG72 × A5547-127, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (antagna texter, P8_TA(2017)0377).

—

Resolution av den 4 oktober 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan DAS-44406-6, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (Antagna texter, P8_TA(2017)0378).

—

Resolution av den 24 oktober 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen 1507 (DAS-Ø15Ø7-1), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (antagna texter, P8_TA(2017)0396).

—

Resolution av den 24 oktober 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan 305423 × 40-3-2 (DP-3Ø5423-1 × MON-Ø4Ø32-6), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (antagna texter, P8_TA(2017)0397).

—

Resolution av den 24 oktober 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad raps av typ MON 88302 x Ms8 x Rf3 (MON-883Ø2-9 × ACSBNØØ5-8 × ACS-BNØØ3-6), MON 88302 x Ms8 (MON-883Ø2-9 × ACSBNØØ5-8) och MON 88302 x Rf3 (MON-883Ø2-9 × ACS-BNØØ3-6), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (antagna texter, P8_TA(2017)0398).

—

med beaktande av utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen MON 87427 × MON 89034 × NK603 (MON-87427-7 × MON-89Ø34-3 × MON-ØØ6Ø3-6) och genetiskt modifierad majs som kombinerar två av transformationshändelserna MON 87427, MON 89034 och NK603,

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (1), särskilt artiklarna 7.3 och 19.3,

—

med beaktande av omröstningen den 16 januari 2018 i den ständiga kommitté för livsmedelskedjan och djurhälsa som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003, där inget yttrande utfärdades,

—

med beaktande av artiklarna 11 och 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (2),

—

med beaktande av det yttrande som antogs av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet den 28 juni 2017 och som offentliggjordes den 1 augusti 2017 (3),

—

med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 182/2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (COM(2017)0085 – COD(2017)0035),

—

med beaktande av sina tidigare resolutioner där parlamentet framfört invändningar mot godkännande av genetiskt modifierade organismer (4),

—

med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet,

—

med beaktande av artikel 106.2 och 106.3 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.

Den 13 september 2013 lämnade Monsanto Europe S.A. in en ansökan om utsläppande på marknaden av livsmedel, livsmedelsingredienser och foder som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen MON 87427 x MON 89034 x NK603 till den nationella behöriga myndigheten i Belgien, i enlighet med artiklarna 5 och 17 i förordning (EG) nr 1829/2003. Ansökan avsåg även utsläppande på marknaden av produkter som består av eller innehåller den genetiskt modifierade majsen MON 87427 x MON 89034 x NK603 för annan användning än som livsmedel och foder på samma sätt som all annan slags majs, med undantag för odling.

B.

Ansökan omfattade för dessa användningar alla tre klyvningsprodukter av den genetiskt modifierade majsen MON 87427 x MON 89034 x NK603.

C.

Den genetiskt modifierade majsen MON 87427 x MON 89034 x NK603 innehåller två gener för glyfosatresistens och producerar Cry1A.105- och Cry2Ab2-proteiner som ger resistens mot vissa skadegörare av ordningen fjärilar.

D.

Den 28 juni 2017 antog Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) ett positivt yttrande i enlighet med artiklarna 6 och 18 i förordning (EG) nr 1829/2003, vilket offentliggjordes den 1 augusti 2017 (5).

E.

I förordning (EG) nr 1829/2003 anges att genetiskt modifierade livsmedel eller foder inte får ha negativa effekter på människors eller djurs hälsa eller på miljön och att kommissionen ska ta hänsyn till alla relevanta bestämmelser i unionslagstiftningen och andra berättigade faktorer som har betydelse för den aktuella frågan vid utarbetandet av beslutet.

F.

Många kritiska synpunkter inkom från medlemsstaterna under den tre månader långa samrådsperioden (6). De flesta tog upp att analysen av sammansättningen inte omfattar restprodukter från kompletterande herbicider eller deras metaboliter, att det på grund av frågetecken bland annat kring studier som visar på en ökad förekomst av blåssten hos möss som matats med MON 89034 inte går att dra någon slutsats om riskerna med användningen av denna genetiskt modifierade organism (GMO) i livsmedel eller foder, att det krävs ytterligare information innan riskbedömningen kan slutföras och att inga slutsatser är möjliga beträffande hela livsmedlets och/eller fodrets subkroniska (ingen 90-dagarsstudie gjordes), långsiktiga, reproduktiva eller utvecklingsmässiga effekter.

G.

Den behöriga myndigheten i en medlemsstat påpekade att det hos den genetiskt modifierade majsen MON 87427 x MON 89034 x NK603 (glyfosatbehandlad) identifierats statistiskt signifikanta skillnader gentemot den icke genetiskt modifierade jämförelseprodukten i fråga om sexton spannmålsparametrar (7) och två foderparametrar (8), att ännu fler (42) statistiskt olika spannmålsparametrar identifierats i en jämförelse mellan den icke glyfosatbehandlade genetiskt modifierade majsen och dess icke genetiskt modifierade jämförelseprodukt och att en signifikant minskning av vitamin- och mineralinnehållet i grödor är ett stort bekymmer för människors och djurs hälsa med tanke på att typ B-undernäring är ett globalt problem.

H.

En oberoende studie (9) har kommit fram till att det på grund av dessa statistiska skillnader kan antas att den genetiskt modifierade majsen är väsentligen annorlunda än sin jämförelseprodukt med avseende på många sammansättningsmässiga och biologiska egenskaper och att – även om förändringarna var för sig kanske inte väcker säkerhetsfrågor – det sammanlagda antalet effekter och deras stora betydelse borde ha tjänat som utgångspunkt för mer ingående utredningar. Efsa företog inga fler studier.

I.

Inga försöksdata tillhandahölls av sökanden för klyvningsprodukterna MON 87427 x MON 89034 och MON 87427 x NK603. Efter extrapolering av försöksdata för den andra klyvningsprodukten och enskilda transformationshändelser utgår Efsas GMO-panel från att de två klyvningsprodukterna är lika säkra som de bedömda enskilda transformationshändelserna för majs MON 89034 x NK603 and MON 87427 x MON 89034 x NK603, men ingen utvärdering gjordes av osäkerheten i samband med extrapoleringen. Denna brist kan kullkasta den allmänna slutsatsen i Efsas yttrande och kan dessutom strida mot Efsas vägledning för osäkerhetsanalys vid vetenskaplig bedömning, som offentliggjordes i januari 2018 (10). Godkännande bör inte övervägas utan en grundlig bedömning av försöksdata för varje klyvningsprodukt i en staplad transformationshändelse.

J.

Efsas GMO-panel konstaterade att den miljöövervakningsplan efter utsläppandet på marknaden som sökanden skickat in för majs med tre staplade transformationshändelser inte föreskriver något om de två klyvningsprodukterna MON 87427 x MON 89034 och MON 87427 x NK603, och rekommenderade därför sökanden att revidera planen i enlighet med detta. Att döma av den övervakningsplan som skickats in av sökanden har denna rekommendation inte hörsammats (11).

K.

Ett av de främsta syftena med den staplade transformationshändelsen är att öka växtens tolerans mot glyfosat (både NK603 och MON 87427 uttrycker EPSPS-enzymer som ger tolerans mot glyfosat). Till följd av detta måste man utgå från att växten kommer att exponeras för högre och även upprepade doser av glyfosat, som inte bara kommer att leda till större belastning från restprodukter i skörden utan även kan påverka växternas sammansättning och odlingstekniska egenskaper. Denna aspekt togs inte upp i riskbedömningen. Restprodukterna från besprutning med glyfosat bedömdes inte heller i Efsas yttrande.

L.

Frågetecknen kvarstår kring huruvida glyfosat är cancerframkallande. Efsa kom i november 2015 fram till att glyfosat sannolikt inte är cancerframkallande, och Europeiska kemikaliemyndigheten kom i mars 2017 fram till att det inte var motiverat med någon klassificering. WHO:s internationella center för cancerforskning klassificerade däremot 2015 glyfosat som troligtvis cancerframkallande för människor. Parlamentet har tillsatt ett särskilt utskott för unionens förfarande för godkännande av bekämpningsmedel, som ska hjälpa till att fastställa om industrin utövade otillbörligt inflytande över unionsorganens slutsatser om huruvida glyfosat är cancerframkallande.

M.

Enligt Efsas panel för bekämpningsmedel går det inte, utgående från de uppgifter som hittills förelegat, att dra några slutsatser om säkerheten i fråga om restprodukter efter besprutning av genetiskt modifierade grödor med glyfosatberedningar (12). Tillsatsämnen, och blandningar av dem, som används i kommersiella beredningar för glyfosatbesprutning kan vara giftigare än det verksamma ämnet ensamt (13). Unionen har redan tagit bort ett tillsatsämne, känt som POE-talgamin, från marknaden på grund av frågetecken kring dess toxicitet. Problematiska tillsatsämnen och blandningar kan emellertid fortfarande vara tillåtna i länder där denna genetiskt modifierade majs odlas.

N.

Genetiskt modifierad majs används i stor utsträckning till djurfoder i unionen. En sakkunnigbedömd vetenskaplig studie har visat att det eventuellt kan finnas ett samband mellan dels glyfosat i foder till dräktiga suggor, dels ökat antal allvarliga medfödda missbildningar hos deras kultingar (14).

O.

Utvecklingen av genetiskt modifierade grödor med tolerans mot flera selektiva herbicider beror främst på den snabba utvecklingen av ogräs som uppvisat resistens mot glyfosat i länder som varit starkt beroende av genetiskt modifierade grödor.

P.

De insektsresistenta egenskaperna i den staplade transformationshändelsen beror på MON 89034, som uttrycker Bt-proteiner (Cry1A.105 och Cry2Ab2) som ger resistens mot vissa skadegörare av ordningen fjärilar (exempelvis majsmott (Ostrinia nubilalis)). Enligt en oberoende studie borde restprodukterna från glyfosat också ha betraktats som en kraftig stressfaktor i samband med Efsas riskbedömning, eftersom inverkan på celler och organismer som exponeras för flera stressfaktorer parallellt kan vara av stor betydelse för Bt-toxiners effekt (15). En vetenskaplig studie från 2017 om möjliga hälsoeffekter av Bt-toxiner och restprodukter till följd av besprutning med kompletterande herbicider kommer fram till att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt herbicidrester och deras samverkan med Bt-toxiner (16). Detta utreddes inte av Efsa.

Q.

Inget yttrande avgavs efter omröstningen den 16 januari 2018 i den ständiga kommitté för livsmedelskedjan och djurhälsa som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003. Fjorton medlemsstater röstade emot medan endast elva medlemsstater, som bara utgör 38,75 % av unionens befolkning, röstade för, och tre medlemsstater lade ner sina röster.

R.

Kommissionen har vid flera tillfällen djupt beklagat att den sedan förordning (EG) nr 1829/2003 trädde i kraft varit tvungen att anta beslut om godkännande utan stöd av den ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, och att det vid beslut om godkännande av genetiskt modifierade livsmedel och foder har blivit norm att hänskjuta ärendet till kommissionen för slutligt beslut, något som egentligen är ett undantag i förfarandet son helhet. Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker har också påtalat denna praxis såsom odemokratisk (17).

S.

Den 28 oktober 2015 förkastade parlamentet, vid första behandlingen, lagstiftningsförslaget av den 22 april 2015 om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 (18), och uppmanade kommissionen att dra tillbaka sitt förslag och lägga fram ett nytt.

T.

Enligt skäl 14 i förordning (EU) nr 182/2011 bör kommissionen i möjligaste mån agera på ett sådant sätt att man undviker att gå emot en dominerande ståndpunkt som kan uppstå inom omprövningskommittén och som ifrågasätter en genomförandeakts lämplighet, särskilt i känsliga frågor såsom konsumenthälsa, 00livsmedelssäkerhet och miljöskydd.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

—

Resolution av den 16 januari 2014 om förslaget till rådets beslut om utsläppande på marknaden för odlingsändamål, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG, av en majsprodukt (Zea mays L. linje 1507) som modifierats genetiskt för resistens mot vissa fjärilsarter som är skadegörare (EUT C 482, 23.12.2016, s. 110).

—

Resolution av den 16 december 2015 om kommissionens genomförandebeslut (EU) 2015/2279 av den 4 december 2015 om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen NK603 × T25 (EUT C 399, 24.11.2017, s. 71).

—

Resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan MON 87705 x MON 89788 (EUT C 35, 31.1.2018, s. 19).

—

Resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan MON 87708 × MON 89788 (EUT C 35, 31.1.2018, s. 17).

—

Resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan FG72 (MST-FGØ72-2) (EUT C 35, 31.1.2018, s. 15).

—

Resolution av den 8 juni 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen Bt11 × MIR162 × MIR604 × GA21, och genetiskt modifierad majs som kombinerar två eller tre av dessa transformationshändelser (Antagna texter, P8_TA(2016)0271).

—

Resolution av den 8 juni 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om utsläppande på marknaden av en genetiskt modifierad nejlika (Dianthus caryophyllus L., linje SHD-27531-4) Antagna texter, (P8_TA(2016)0272).

—

Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet av utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs MON 810 (Antagna texter, P8_TA(2016)0388).

—

Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade majsprodukter MON 810 (Antagna texter, P8_TA(2016)0389).

—

Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs Bt11 (Antagna texter, P8_TA(2016)0386).

—

Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs 1507 (Antagna texter, P8_TA(2016)0387).

—

Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad bomull 281-24-236 × 3006-210-23 × MON 88913 (Antagna texter, P8_TA(2016)0390).

—

Resolution av den 5 april 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen Bt11 × 59122 × MIR604 × 1507 × GA21, och genetiskt modifierad majs som kombinerar två, tre eller fyra av transformationshändelserna Bt11, 59122, MIR604, 1507 och GA21, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (Antagna texter, P8_TA(2017)0123).

—

Resolution av den 17 maj 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen DAS-40278–9, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder Antagna texter, (P8_TA(2017)0215).

—

Resolution av den 17 maj 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad bomull GHB119 (BCS-GHØØ5-8), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 Antagna texter, (P8_TA(2017)0214).

—

Resolution av den 13 september 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan DAS-68416-4, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (Antagna texter, P8_TA(2017)0341).

—

Resolution av den 4 oktober 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan FG72 × A5547-127, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (Antagna texter, P8_TA(2017)0377).

—

Resolution av den 4 oktober 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan DAS-44406-6, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (Antagna texter, P8_TA(2017)0378).

—

Resolution av den 24 oktober 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen 1507 (DAS-Ø15Ø7-1), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (Antagna texter, P8_TA(2017)0396).

—

Resolution av den 24 oktober 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan 305423 × 40-3-2 (DP-3Ø5423-1 × MON-Ø4Ø32-6), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (antagna texter, P8_TA(2017)0397).

—

Resolution av den 24 oktober 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad raps av typ MON 88302 x Ms8 x Rf3 (MON-883Ø2-9 × ACSBNØØ5-8 × ACS-BNØØ3-6), MON 88302 x Ms8 (MON-883Ø2-9 × ACSBNØØ5-8) och MON 88302 x Rf3 (MON-883Ø2-9 × ACS-BNØØ3-6), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (antagna texter, P8_TA(2017)0398).

—

med beaktande av kommissionens motiverade förslag av den 20 december 2017 i enlighet med artikel 7.1 i fördraget om Europeiska unionen (EU- fördraget) angående rättsstatsprincipen i Polen: Förslag till rådets beslut om fastslående av att det finns en klar risk för att Republiken Polen allvarligt åsidosätter rättsstatsprincipen COM(2017)0835,

—

med beaktande av kommissionens rekommendation (EU) 2018/103 av den 20 december 2017 angående rättsstatsprincipen i Polen som kompletterar rekommendationerna (EU) 2016/1374, (EU) 2017/146 och (EU) 2017/1520 (1),

—

med beaktande av kommissionens beslut om att hänvisa Polen till Europeiska unionens domstol i enlighet med artikel 258 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt för åsidosättande av unionsrätten genom lagen om ändring av lagen om de allmänna domstolarnas organisation (2),

—

med beaktande av sin resolution av den 15 november 2017 om situationen i fråga om rättsstatlighet och demokrati i Polen (3), och med beaktande av sina tidigare resolutioner om detta ämne,

—

med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.

I sin resolution av den 15 november 2017 om situationen i fråga om rättsstatlighet och demokrati i Polen konstateras att den nuvarande situationen i Polen utgör en allvarlig risk för ett kraftigt åsidosättande av de värden som anges i artikel 2 i EU-fördraget.

1.

2.

3.

4.

—

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

—

med beaktande av hänvisningarna i tidigare betänkanden om tillståndet för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen,

—

med beaktande av befintliga resolutioner från Europaparlamentet och från andra europeiska och internationella institutioner och byråer,

—

med beaktande av olika rapporter från nationella, europeiska och internationella icke-statliga organisationer,

—

med beaktande av det arbete som Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA), Europarådet och Venedigkommissionen utför,

—

med beaktande av beslut och rättspraxis av Europeiska unionens domstol (domstolen) och Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen),

—

med beaktande av arbetet vid utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, utskottet för konstitutionella frågor, utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män, utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för framställningar,

—

med beaktande av rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung, rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet och Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/33/EU av den 26 juni 2013 om normer för mottagande av personer som ansöker om internationellt skydd,

—

med beaktande av de afrikanska och europeiska ledarnas gemensamma uttalande av den 1 december 2017 om situationen för migranter i Libyen efter toppmötet mellan Afrikanska unionen och Europeiska unionen (AU–EU) i Abidjan,

—

med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0025/2018), och av följande skäl:

A.

Den europeiska integrationens grundvalar utgörs av respekten för och främjandet av de mänskliga rättigheterna, de grundläggande friheterna, demokratin, rättsstaten samt de värden och principer som stadgas i unionsfördragen, EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna och internationella människorättsinstrument.

B.

Enligt artikel 2 i EU-fördraget bygger unionen på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, lagens företräde och de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter – värden som alla medlemsstater delar och som EU och varje enskild medlemsstat måste respektera och aktivt främja i all sin politik, både internt och externt på ett konsekvent sätt. Enligt artikel 17 i EU-fördraget måste kommissionen säkerställa tillämpningen av fördragen.

C.

Respekt för rättsstaten är en förutsättning för skyddet av de grundläggande rättigheterna, och medlemsstaterna har det yttersta ansvaret för att skydda de mänskliga rättigheterna för alla människor genom att anta och genomföra internationella fördrag och konventioner om mänskliga rättigheter. Rättsstaten och de grundläggande rättigheterna bör fortlöpande befästas. Alla försök att urholka dessa principer är till skada inte bara för den berörda medlemsstaten utan också för unionen som helhet.

D.

EU:s anslutning till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna är en fördragsstadgad skyldighet enligt artikel 6.2 i EU-fördraget.

E.

Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt skyddet av de mänskliga rättigheterna för de mest utsatta grupperna.

F.

I vissa medlemsstater kan man iaktta ett problematiskt styre som vittnar om en selektiv inställning till de fördelar och det ansvar som ett medlemskap i unionen medför, och dessa medlemsstaters vägran att fullt ut sluta upp bakom EU-rätten, maktdelningen, rättsväsendets oberoende och principen om förutsägbarhet i statens agerande gör att EU:s trovärdighet som ett område med lag och rätt ifrågasätts.

G.

Migranter och asylsökande fortsatte att komma till Europa under 2016 (1). Många av dessa migranter väljer extremt farliga rutter, sätter sina liv i händerna på smugglare och kriminella och är sårbara för våld, övergrepp och utnyttjande. Enligt uppgifter från UNHCR är 27 procent av de migranter som anländer till Europa via Medelhavet barn. Enligt Unicef-IOM (Internationella organisationen för migration) hade ungefär en fjärdedel av de ungdomar som tillfrågades på rutten över centrala Medelhavet aldrig gått i skolan.

H.

Rasistiska och främlingsfientliga reaktioner mot flyktingar, asylsökande och migranter var utbredda under 2016, och särskilt sårbara befolkningsgrupper fortsätter att utsättas för ytterligare diskriminering, våld och förnyad traumatisering under asylprocessen.

I.

Det starka migrationstryck som vissa medlemsstater har utsatts för i flera år kräver en verklig solidaritet inom EU så att man kan inrätta ändamålsenliga mottagningsstrukturer för dem som är i störst nöd och de mest utsatta. Många migranter sätter sina liv i händerna på smugglare och kriminella och är sårbara för kränkningar av sina rättigheter, bland annat våld, övergrepp och utnyttjande.

J.

Kvinnor och barn löper större risk att falla offer för människohandel, exploatering och sexuella övergrepp i händerna på människohandlare, och därför finns det ett behov att bygga upp och stärka systemen för skydd av barn för att förhindra och bemöta våld, övergrepp, vanvård och utnyttjande av barn, i linje med de åtaganden som anges i handlingsplanen från Valletta.

K.

Under intrycket att det pågår en oupphörlig våg av terroristattacker över hela EU har en allmän misstro utvecklats gentemot muslimer, både EU-medborgare och migranter, och vissa politiska partier utnyttjar denna misstro och tar till en retorik som bygger på identitet i den egna gruppen och hat mot de andra.

L.

Den systematiska användningen av undantagstillstånd och extraordinära rättsliga och administrativa åtgärder och gränskontroller har mycket liten avskräckande verkan på terrorister, som ofta är bosatta och till och med medborgare i EU-länder sedan lång tid tillbaka.

M.

De politiska åtgärder som ett flertal medlemsstater har vidtagit för att bemöta ankomsten av asylsökande och migranter omfattar återinförandet av kontroller vid de inre gränserna inom Schengenområdet, vilka i allt högre grad ses som permanenta snarare än tillfälliga.

N.

Hatpropaganda omfattar alla former av yttranden, både på och utanför nätet, vilka propagerar för, uppmuntrar, främjar eller motiverar rashat, främlingsfientlighet eller fördomar mot en persons kön, ras, hudfärg, etniska eller sociala ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politiska eller andra åskådningar, tillhörighet till en nationell minoritet, förmögenhet, börd, funktionshinder, ålder eller sexuella läggning, eller andra former av hat grundade på intolerans, däribland politiska partier och politiska ledare som för fram idéer, politik, retorik och handlingar som bygger på rasism och främlingsfientlighet samt sprider falska nyheter. Utvecklingen av nya typer av medier gör det lättare att ägna sig åt hatpropaganda på nätet. Hatpropagandan på nätet kräver enligt Europarådets yttrande ytterligare reflektion och agerande i fråga om regelverket och de nya sätten att bekämpa sådan propaganda.

O.

Det finns en risk att det ökande ras- eller könsrelaterade hatet och våldet och främlingsfientligheten, vare sig det tar sig uttryck i hatbrott, falska nyheter, anonyma meddelanden på sociala nätverk och andra internetplattformar, protester eller politisk propaganda, börjar betraktas som normalt i medlemsstaterna.

P.

Moderna samhällen kan inte fungera och utvecklas utan fria, oberoende, professionella och ansvarsfulla massmedier som grundar sig på principer som faktakontroll, återgivande av en mångfald av välgrundade åsikter och skydd av källskyddet och journalisters säkerhet, liksom skyddet av yttrandefriheten och metoder för att begränsa falska nyheter. Offentliga medier spelar en viktig roll för att garantera mediernas oberoende.

Q.

Alla de senaste rapporterna från internationella och europeiska organ och organisationer och från det civila samhället, inklusive icke-statliga organisationer, visar på många områden där framsteg gjorts. Inte desto mindre kvarstår kränkningar av de grundläggande rättigheterna i vissa medlemsstater, bland annat i form av diskriminering av minoriteter, korruption, tolerans av hatpropaganda, förhållanden under frihetsberövanden samt levnadsvillkor för migranter.

R.

Rapporten från EU:s byrå för grundläggande rättigheter Violence against women: an EU-wide survey, som offentliggjordes i mars 2014, visade att en tredjedel av alla kvinnor i Europa hade utsatts för fysiskt eller sexuellt våld minst en gång under sitt vuxna liv, och att 20 procent av kvinnorna hade utsatts för trakasserier på nätet. Våld mot kvinnor och könsrelaterat våld, både fysiskt och psykiskt, är utbrett i EU och bör förstås som en extrem form av diskriminering som påverkar kvinnor på alla nivåer i samhället. Det behövs ytterligare åtgärder för att uppmuntra kvinnliga våldsoffer att anmäla det de utsatts för och söka hjälp.

S.

Respekten för rättigheterna för personer som tillhör minoriteter och rätten till likabehandling är en av EU:s grundprinciper. Ungefär 8 procent av EU-medborgarna tillhör en nationell minoritet, och ungefär 10 procent talar ett regionalt språk eller ett minoritetsspråk. För närvarande har EU, med undantag för överträdelseförfaranden, verktyg med endast begränsad effekt för att reagera på systematiska och institutionella yttringar av diskriminering, rasism och främlingsfientlighet riktade mot minoriteter. Det finns skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller erkännande av minoriteter och respekt för deras rättigheter. Trots många uppmaningar till kommissionen har endast begränsade åtgärder vidtagits för att säkerställa ett verkningsfullt skydd för minoriteter.

T.

Digitala medier har gett barn stora möjligheter, men ställer samtidigt barnen inför nya risker. Barn bör upplysas om sina grundläggande rättigheter i den digitala miljön för att denna ska bli säkrare för dem. Hjälplinjer för barn är mycket viktiga redskap i fall med koppling till kränkningar av barns rättigheter. Utvecklingen av digital kompetens, inbegripet medie- och informationskompetens, bör främjas som en del av den grundläggande läroplanen från de första skolåren. Grundläggande rättigheter bör främjas och skyddas på nätet på samma sätt och i samma utsträckning som utanför nätet.

U.

E-förvaltningstjänster blev allt mer tillgängliga i hela EU under 2016. Den europeiska e-juridikportalen gör det möjligt för såväl medborgare som rättstillämpare att få information om europeiska och nationella rättsregler och rättsväsendets funktion.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

14.

15.

16.

17.

18.

19.

20.

21.

22.

23.

24.

25.

26.

27.

28.

29.

30.

31.

32.

33.

34.

35.

36.

37.

38.

39.

40.

41.

42.

43.

44.

45.

46.

47.

48.

49.

50.

51.

52.

53.

54.

55.

56.

57.

58.

59.

60.

61.

62.

63.

64.

65.

66.

67.

68.

69.

70.

71.

72.

73.

74.

75.

76.

77.

78.

79.

80.

81.

82.

83.

84.

85.

86.

87.

88.

—

med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 15 november 2011 om honungsbins hälsa och utmaningarna för biodlingssektorn (1),

—

med beaktande av slutsatserna från rådet (jordbruk och fiske) (8606/11 ADD 1 REV 1) om kommissionens meddelande om honungsbins hälsa (COM(2010)0714),

—

med beaktande av den europeiska veckan för bin och pollinering – EU Bee Week – som har anordnats i Europaparlamentet sedan 2012,

—

med beaktande av Europeiska myndighetens för livsmedelssäkerhet (Efsa) rapport Collecting and Sharing Data on Bee Health: Towards a European Bee Partnership från september 2017, som omsätter det europeiska partnerskapet för bin i handling,

—

med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A8-0014/2018), och av följande skäl:

A.

Biodlingssektorn är en integrerad del av det europeiska jordbruket med över 620 000 biodlare i EU (2). Biodling utövas i stor omfattning som hobby eller för egen konsumtion, men även som yrkesverksamhet.

B.

Bins ekonomiska värde omfattar pollinering och produktion av honung, vax och andra biodlingsprodukter, medan träramar, bikupor och biturism också är av stor vikt.

C.

Biodlingssektorn är oerhört viktig för EU och bidrar på ett omfattande sätt till samhället, både ekonomiskt med ca 14,2 miljarder EUR per år, och miljömässigt genom att upprätthålla den ekologiska balansen och den biologiska mångfalden, eftersom 84 procent av växtarterna och 76 procent av livsmedelsproduktionen i Europa är beroende av pollinering från vildbin och tambin.

D.

Bin och andra pollinatörer tillhandahåller pollinering och säkerställer därmed reproduktion av många odlade och vilda växter, vilket säkerställer livsmedelsproduktionen och livsmedelstryggheten, och bevarar den biologiska mångfalden i Europa och i världen utan kostnad. Pollinering värdesätts inte tillräckligt i EU och tas ofta för given, medan man till exempel i Förenta staterna spenderar totalt två miljarder EUR per år på artificiell pollinering. Europa är hemvist för ca tio procent av den globala bimångfalden. Enligt Frankrikes jordbruksforskningsinstitut skulle dödligheten bland bin kosta 150 miljarder EUR på global nivå, dvs. tio procent av marknadsvärdet för livsmedel, vilket visar hur viktigt det är att skydda pollinerande insekter.

E.

Den senaste forskningen från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) visar att en ökad täthet och större variation av pollinerande insekter har direkta effekter på skördeavkastningen och därmed kan hjälpa småskaliga jordbrukare att öka produktiviteten med i genomsnitt 24 procent totalt.

F.

Inte alla länder har ett system för registrering av biodlare och bikupor som möjliggör en övervakning av utvecklingen i sektorn och på marknaden och av bihälsan.

G.

År 2004 garanterade kommissionen 32 miljoner EUR per år till nationella biodlingsprogram enbart för biodling, och 2016 hade detta ökats till 36 miljoner, men det är fortfarande långtifrån tillräckligt (det motsvarar enbart 0,0003 procent av den gemensamma jordbrukspolitikens budget).

H.

Mellan 2004 och 2016 ökade antalet honungsbisamhällen med 47,8 procent i och med att nya medlemsstater anslöt sig, men finansieringen från EU ökade med enbart tolv procent, vilket innebär att de tillgängliga EU-medlen inte är tillräckliga för att upprätthålla bipopulationen och på lämpligt sätt hjälpa biodlarna att förnya sina bisamhällen efter populationsförluster i medlemsstater med hög dödlighet.

I.

Trots denna statistiska ökning har många yrkesverksamma biodlare upphört med sin verksamhet, och i vissa medlemsstater har antalet bisamhällen minskat med så mycket som 50 procent eller mer (3) på grund av konsekvenserna av klimatförändringarna (t.ex. vårfrost, torka, bränder), vissa kemiska verksamma ämnen och störningar på EU:s inre marknad för honung. Många fall av vinterförluster och störningar fortsätter att registreras.

J.

De nationella program för biodlingssektorn som medfinansieras av EU har en generellt positiv inverkan. Det är mer sannolikt att det är det nationella genomförandet som ibland skapar bristande förtroende från sektorn och därför minskar utnyttjandet.

K.

Biodlingssektorn lider av ett särskilt allvarligt demografiskt och åldersrelaterat problem i och med att endast en liten procentandel av biodlarna är yngre än 50 år, vilket innebär en risk för sektorns framtid. Biodling utgör en möjlig källa till arbetstillfällen och integration för unga människor på landsbygden, eftersom tillgången på mark är begränsad i många av Europas regioner.

L.

God teoretisk kunskap i kombination med praktisk utbildning kan bidra till en bättre förståelse av de utmaningar som bisamhällena står inför och åtgärder för att ta itu med dem, och har därför stor betydelse. Biodlare bör bedriva verksamhet på ett ansvarstagande och professionellt sätt och i nära samarbete med jordbrukare för att hantera sådana framtida utmaningar som klimatförändringar, naturkatastrofer, minskade möjligheter för bina att samla in pollen och nektar, attacker av vilda djur och flyttfågelarter i vissa regioner (bikupor är väldigt utsatta för rovdjursangrepp eftersom biodling ofta sker utomhus), samt tunga administrativa bördor i vissa medlemsstater.

M.

I de nationella biodlingsprogram som medfinansieras av EU får deltagarna tillfälle att bedriva forsknings- och utvecklingsprojekt. Framgångsrika projekt kan bidra kraftigt till att stärka sektorn och dess kapacitet att bättre klara av naturkriser och marknadskriser. Kunskapsöverföring och utbyte av god och innovativ praxis ger mervärde till den europeiska biodlingssektorn, särskilt om det kompletteras av ett särskilt program som t.ex. det aktuella Erasmus för biodlare inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare.

N.

Det ”nomadiserande” jordbruket har flera positiva aspekter men även några problematiska, framför allt när det gäller regelefterlevnaden för att förhindra att risksituationer uppstår. Därför krävs noggrannare övervakning.

O.

Den ökande dödligheten bland honungsbin och vilda pollinatörer som för närvarande observeras i Europa är oroande på grund av dess negativa effekter på jordbruket, den biologiska mångfalden och ekosystemen. Det finns många stressfaktorer som orsakar ökad dödlighet bland bin, och dessa varierar beroende på det geografiska området, lokala särdrag och klimatförhållanden. Dessa faktorer omfattar de allvarliga konsekvenserna av sådana invasiva främmande arter som Varroa destructor, den lilla kupskalbaggen (Aethina tumida), sammetsgetingen (Vespa velutina) och amerikansk yngelröta, samt av sådana djurpatogener som nosematos hos bin, effekterna av vissa verksamma ämnen i växtskyddsprodukter och andra biocider, klimatförändringar, miljöförstöring, förstörelse av livsmiljöer och det gradvisa försvinnandet av blomväxter. Bin är beroende av jordbruksmark där ytorna och mångfalden av grödor är deras främsta källa till föda, och det vore därför användbart för både biodlare och jordbrukare att inrätta en viss typ av arealer med ekologiskt fokus som kallas ”biodlingsområden”, som därefter skulle kunna användas i stor utsträckning i alla medlemsstater, i synnerhet under den period då få växter blommar.

P.

Biodlare står ofta handfallna inför sjukdomar och parasiter som påverkar bin, eftersom de saknar information, utbildning och effektiva medel för att motverka dem, t.ex. tillgång till läkemedel för behandling av bin. Biodlare erhåller stöd för skyddsåtgärder mot Varroa destructor, även om dessa åtgärder ännu inte är helt framgångsrika eftersom satsningar på forskning och utveckling fortsätter att vara otillräckliga vad gäller behandlingar mot parasiter, effekter av bins föda och kontakt med kemiska produkter.

Q.

Biodlares skyldighet att rapportera sjukdomar och parasiter leder till att bikupor systematiskt förstörs, vilket skulle kunna leda till att de väljer att inte rapporterar dem. De läkemedel som finns tillgängliga på marknaden för att behandla bisjukdomar är begränsade och motsvarar inte det ökade behovet av effektiva veterinärmedicinska produkter. Åtskilliga naturliga ämnen har testats för att bekämpa varroasjuka, och tre av dessa utgör numera grunden för organiska behandlingar, nämligen myrsyra, oxalsyra och tymol.

R.

Jordbruk som baseras på monokultur och använder grödor och hybridsorter med lägre nektar- och pollenmängd och kortare blomningstid minskar avsevärt både den biologiska mångfalden och omfattningen av de områden där bina kan samla in pollen och nektar. Brittiska forskare har nyligen dragit slutsatsen att lokala och regionala biraser överlever bättre i ett visst område än raser av honungsbin från andra områden som placerats där (4). Den europeiska biodlingssektorns långsiktiga hälsa och hållbarhet bygger på att man säkerställer långsiktig hälsa och uthållighet hos lokala honungsbiekotyper, med tanke på deras mångfald och förmåga att anpassa sig till lokala miljöer.

S.

Varningar för att antalet pollinatörer minskar kommer från både den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, i rapporten som antogs den 26 februari 2016, och Internationella naturvårdsunionen (IUCN), i den världsomspännande samlade bedömningen avseende systemiska insektsmedel. Bin är en viktig indikator på miljökvaliteten.

T.

Biodlare, jordbrukare, miljöaktivister och medborgare förväntar sig åtgärder som grundar sig på tydlig vetenskaplig enighet kring alla orsaker till dödlighet bland bin, inbegripet effekterna av verksamma ämnen i bekämpningsmedel (t.ex. vissa neonikotinoider och vissa andra systemiska insektsmedel), som Efsa har konstaterat.

U.

De olika forskningsresultaten kan till viss del förklaras med att olika analysmetoder och forskningsprotokoll använts. Bristen på samordning inom forskningen om pollinatörer på EU-nivå och på tillgängliga och harmoniserade uppgifter mellan intressenter leder till en spridning av avvikande eller motstridiga studier.

V.

Dialogen och samarbetet mellan samtliga berörda parter (biodlare, jordbrukare, forskare, icke-statliga organisationer, lokala myndigheter, växtskyddsindustrin, den privata sektorn, veterinärer och allmänheten) behöver bibehållas och fördjupas så att forskningen kan samordnas och alla relevanta insamlade uppgifter utbytas i rätt tid.

W.

Det finns en allmän efterfrågan på dels en gemensam och harmoniserad databas över bland annat typer av grödor och jordbruksmetoder, förekomst av skadliga arter och sjukdomar, klimat- och väderförhållanden, landskap och infrastruktur, bisamhällestäthet och binas dödlighet per region, dels relevanta digitala verktyg och teknik som inte skadar bin, och medier enligt initiativet för det europeiska partnerskapet för bin som antogs i juni 2017. Resultatet av Efsas omfattande vetenskapliga undersökning, som redan försenats med över ett år, krävs för att beslut ska kunna fattas på grundval av den senaste forskningen. Tydliga resultat avseende alla indikatorer på bihälsa krävs så snart som möjligt för att dödligheten bland bin ska kunna stoppas och minskas, i synnerhet från fälttester. Biodlare, jordbrukare och medborgare förväntar sig att kommissionen, tillsammans med behöriga EU-byråer och experter från medlemsstaterna, noga övervakar Efsas riktlinjer för att bedöma hur växtskyddsprodukter påverkar bin, och förväntar sig att medlemsstaterna vederbörligen genomför dem.

X.

Honungsproduktionen påverkas även av väderförhållandena, eftersom varmt och fuktigt väder gynnar honungsproduktionen medan kallt och vått väder hämmar den. Höst- och vinterförluster bidrar till att bisamhället tunnas ut och till en minskad honungsproduktion, med 50 procent i vissa medlemsstater och till och med 100 procent i vissa regioner.

Y.

Honungsbipopulationens varierande storlek i olika jordbruksområden bör uppmärksammas, med tanke på att den växer i vissa honungsproducerande länder och minskar i andra.

Z.

Den ökade dödligheten bland bin har tvingat biodlarna att mer regelbundet köpa nya bisamhällen, vilket leder till ökade produktionskostnader. Kostnaden för ett bisamhälle har minst fyrdubblats sedan 2002. Ersättning av ett bisamhälle kan ofta leda till en produktionsminskning på kort och medellång sikt, eftersom nya samhällen är mindre produktiva när de just har etablerats. Biodlare använder aldrig så många bisamhällen i sin honungsproduktion som statistiken visar, eftersom de återuppbygger det ursprungliga antalet samhällen under årets lopp, på bekostnad av produktionskvantiteterna eftersom återinsättning av förlorade samhällen också kräver honung.

AA.

Den mängd honung som produceras och exporteras i vissa tredjeländer har fördubblats under de senaste 15 åren. EU är till knappt 60 procent självförsörjande på honung – en siffra som inte ökar – samtidigt som antalet bikupor i EU nästan har fördubblats mellan 2003 och 2016 och antalet biodlare har ökat från omkring 470 000 till 620 000 under samma period. De tre största honungsproducenterna i Europa 2016 var Rumänien, Spanien och Ungern, följda av Tyskland, Italien och Grekland.

AB.

EU importerar varje år omkring 40 procent av sin honung. År 2015 var den importerade honungen omkring 2,3 gånger billigare än den honung som producerades i EU. EU importerar ca 200 000 ton honung varje år, främst från Kina, Ukraina, Argentina och Mexiko, vilket skapar en stor konkurrensnackdel för Europas biodlare jämfört med producenter från tredjeländer, och förhindrar en högre grad av självförsörjning. Importerad honung uppfyller ofta inte de krav som tillämpas för biodlare i EU.

AC.

Konsumenterna tror ofta att de äter honung från EU, men en del av denna honung är i själva verket en blandning av honung från EU och tredjeländer samtidigt som en stor del av den importerade honungen är förfalskad.

AD.

Sedan 2002 har mängden honung från världens viktigaste honungsproducerande regioner stagnerat eller minskat på grund av binas dåliga hälsa, medan mängden honung som produceras i Kina har fördubblats (till omkring 450 000 ton per år från 2012), vilket är mer än den sammanlagda honungsproduktionen i EU, Argentina, Mexiko, Förenta staterna och Kanada.

AE.

Mer än hälften av den honung som importerades till EU 2015 kom från Kina – ungefär 100 000 ton, dubbelt så mycket som 2002 – trots att antalet bisamhällen har minskat i andra delar av världen. Enligt sammanslutningar av biodlare och yrkesverksamma biodlare kan en stor andel av den honung som importeras från Kina vara förfalskad med främmande sockerarter från sockerrör eller majs. Inte alla medlemsstater har möjlighet att utföra analyser för att upptäcka oriktigheter med importerad honung vid EU:s yttre gränskontrollstationer.

AF.

Honung är den tredje mest förfalskade produkten i världen. Förfalskningar är till stort förfång för Europas biodlare och utsätter konsumenterna för allvarliga hälsorisker.

AG.

Enligt experter löstes kloramfenikolproblemet 2002 genom att företag som exporterade honung från Kina använde hartsfilter, inte genom att de följde bestämmelserna.

AH.

Vid sitt sammanträde i december 2015 diskuterade rådet (jordbruk och fiske) kvalitetsfrågor rörande honungsimport och den europeiska biodlingssektorns konkurrenskraft. Som uppföljning av detta begärde kommissionen en centraliserad kontroll av honung.

AI.

Honungsproverna i medlemsstaterna kontrollerades av det gemensamma forskningscentrumet, som bland annat konstaterade att 20 procent av de prover som togs vid EU:s yttre gränser och i importörernas lokaler inte uppfyllde kraven för sammansättning och/eller produktionsförfaranden för honung, såsom dessa fastställs i honungsdirektivet (2001/110/EG), samt att 14 procent av proverna innehöll tillsatt socker. Trots detta fortsätter utblandad och förfalskad honung att föras in i Europa.

AJ.

Enligt Codex Alimentarius, som används i EU, är honung en naturprodukt som inget ämne får tillsättas till eller extraheras från och som inte får torkas utanför bikupan.

AK.

Obalansen på den europeiska honungsmarknaden på grund av den mycket omfattande importen av förfalskad, billig honung har minskat uppköpspriset för honung i EU:s huvudsakliga produktionsländer (Rumänien, Spanien, Ungern, Bulgarien, Portugal, Frankrike, Italien, Grekland och Kroatien) med hälften mellan 2014 och 2016, och detta fortsätter att försätta Europas biodlare i ett svårt och skadligt läge.

AL.

I artikel 2.4 a andra stycket i honungsdirektivet ändrat genom direktiv 2014/63/EU föreskrivs att när honung har sitt ursprung i mer än en medlemsstat eller mer än ett tredjeland så får den obligatoriska uppgiften om ursprungsland ersättas med ett av följande: ”blandning av EU-honung”, ”blandning av icke-EU-honung” eller ”blandning av EU- och icke-EU-honung”. Beteckningen ”blandning av EU- och icke-EU-honung” är inte tillräckligt informativ för konsumenten.

AM.

Många honungsförpackare och honungshandlare utnyttjar nu detta sätt att ange ursprunget för att dölja det verkliga ursprungslandet och även andelen honung från de olika berörda länderna, eftersom köparna blir mer kunniga och är misstänksamma mot livsmedel från vissa länder. Många stora honungsproducerande länder som t.ex. Förenta staterna, Kanada, Argentina och Mexiko har mycket strängare krav på honungsmärkning än EU:s förenklade regler, och erbjuder därför mycket bättre garantier än EU vad gäller tillhandahållande av nödvändig konsumentinformation.

AN.

De aktuella reglerna beaktar inte bedrägliga metoder som påverkar bearbetade produkter såsom kex, frukostflingor, konfekt etc. Märkningen ”honung” kan vilseleda konsumenterna med avseende på produktens verkliga innehåll, eftersom den ofta används när mycket mindre än 50 procent av sockerinnehållet i produkten härrör från honung.

AO.

Initiativet för en europeisk honungsfrukost från 2014 var en stor framgång, och detta utmärkta initiativ är öppet för alla medlemsstater i syfte att bidra till att barn lär sig att äta nyttig mat som honung och främja biodlingssektorn. Vid rådets (jordbruk och fiske) möte den 11 maj 2015 tog Slovenien initiativ till ett förslag om att FN officiellt ska erkänna den 20 maj som Världsbidagen, en idé som fick brett stöd av alla medlemsstater och stöddes av FAO vid dess Romkonferens i juli 2017. Där enades man om att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt biodlingssektorn när det gäller jordbruk, växtskydd och hållbart jordbruk, eftersom bin har stor inverkan på den ekologiska balansen i världen.

AP.

EU:s program för frukt och grönsaker i skolan och skolmjölksprogram utgör ett viktigt verktyg för att återanknyta barn till jordbruket och mångfalden i EU:s jordbruksprodukter, i synnerhet de produkter som produceras i deras egen region. Utöver att främja färsk frukt och färska grönsaker och mjölkdrickande finns i dessa program möjlighet för medlemsstaterna att inkludera andra lokala, regionala eller nationella specialiteter såsom honung.

AQ.

Även om det innebär en extra administrativ och ekonomisk börda att involvera lokala producenter i EU:s ”program för frukt och grönsaker i skolan och skolmjölksprogram” skulle de potentiella fördelarna med att höja medvetenheten om honungens näringsmässiga fördelar, biodlingens betydelse, uppmuntran till ökad konsumtion och ett smidigt deltagande av i huvudsak lokala biodlare kunna gynna sektorn och honungskedjan överlag. De lokala producenterna har svårt att delta i EU:s skolprogram på grund av en restriktiv tillämpning av lagstiftningen på den direkta leveransen av små mängder honung i vissa medlemsstater. Lokal produktion och konsumtion av närproducerat måste främjas.

AR.

Den årliga honungskonsumtionen varierar kraftigt mellan medlemsstaterna: Medan medlemsstaterna i Västeuropa har en genomsnittlig konsumtion på 2,5–2,7 kg per person är siffran för de länder som anslöt sig till EU 2004 och framåt så låg som 0,7 kg i vissa fall. De europeiska kvalitetssystemen och i synnerhet systemen med geografisk beteckning har stor betydelse för bevarandet och skapandet av arbetstillfällen. Över 30 geografiska beteckningar för honung har registrerats hittills. Beteckningarna ”europeisk” och ”tillverkad i EU” förknippas ofta med produkter med högt värde.

AS.

Honung har positiva fysiologiska effekter, särskilt när det gäller hälsan, som kommer sig av dess antiseptiska, antiinflammatoriska och läkande egenskaper, vilka skulle kunna lyftas fram ytterligare i den framtida jordbrukspolitiken.

AT.

Åtskilliga exempel på självorganisation och direktförsäljning från biodlaren visar att försäljning av honung, i synnerhet ekologiskt producerad honung, och andra biodlingsprodukter med korta leveranskedjor och på marknader med närproducerade varor är mycket framgångsrik.

AU.

Biodling i städerna har blivit mer populärt på senare år och kan öka medvetenheten hos en bredare allmänhet, däribland barn, om naturen och fördelarna med biodling. Allmänhetens och/eller lokala och regionala myndigheters plantering av blommande växter i trädgårdar och stadsområden bidrar också till att skapa fler födokällor för pollinatörer.

AV.

Andra biodlingsprodukter, som t.ex. pollen, propolis, bivax, bigift och drottninggelé, bidrar också betydligt till medborgarnas välmående, används som högkvalitativa livsmedel och efterfrågas som en del av en naturlig livsstil. De spelar även en viktig roll i hälsovårdsindustrin och kosmetikaindustrin och kan därigenom ytterligare förbättra biodlarnas ekonomiska situation. Dessa produkter definieras emellertid inte i honungsdirektivet, och detta utelämnande gör det svårare att genomföra en effektiv sektorspolitik och hindrar kvalitetsfrämjande strategier och bekämpning av bedrägeri och förfalskning. Alla medlemsstater kan besluta att förbjuda odling av genetiskt modifierade organismer på sitt territorium i syfte att skydda europeiska konsumenter från honung som är kontaminerad med genmodifierat pollen.

AW.

Stora mängder honung importeras till EU och i många fall orsakar detta svåra störningar och rentav kriser på EU:s marknad för honung, vilket bidrar till att försvaga den europeiska biodlingssektorn. Biodlingssektorn förtjänar att prioriteras i EU vid förhandlingarna om frihandelsavtal, och honung och andra biprodukter bör klassificeras som ”känsliga produkter”.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

14.

15.

16.

17.

18.

19.

20.

21.

22.

23.

24.

25.

26.

27.

28.

29.

30.

31.

32.

33.

34.

35.

36.

37.

38.

39.

40.

41.

42.

43.

44.

45.

46.

47.

48.

49.

50.

51.

52.

53.

54.

55.

56.

57.

58.

59.

60.

61.

62.

63.

64.

65.

66.

67.

68.

69.

70.

71.

72.

73.

—

med beaktande av sin resolution av den 15 februari 2017 om bankunionen – årsrapport 2016 (1),

—

med beaktande av återkopplingen från kommissionen och Europeiska centralbanken (ECB) avseende Europaparlamentets resolution av den 15 februari 2017 om Bankunionen – årsrapport 2016,

—

med beaktande av kommissionens rapport av den 11 oktober 2017 om den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM) som inrättats enligt förordning (EU) nr 1024/2013 (COM(2017)0591),

—

med beaktande av förslagen om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (CRR) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (CRDIV),

—

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande av den 8 november 2017 om ändringar av unionens ramverk för kapitalkrav avseende kreditinstitut och värdepappersföretag (2),

—

med beaktande av Europeiska systemrisknämndens (ESRB) rapport av den 9 juli 2017 om konsekvenserna av IFRS för den finansiella stabiliteten,

—

med beaktande av rådets slutsatser av den 17 juli 2017 om handlingsplanen för att ta itu med nödlidande lån i Europa,

—

med beaktande av rapporten av den 31 maj 2017 från undergruppen till rådets kommitté för finansiella tjänster om nödlidande lån,

—

med beaktande av ECB:s vägledning till bankerna av den 20 mars 2017 om nödlidande lån och det offentliga samråd om bankens förslag till tillägg till denna vägledning som ägde rum den 4 oktober 2017,

—

med beaktande av kommissionens samrådsdokument av den 10 november 2017 om lagstadgade säkerhetsmekanismer som hanterar otillräcklig avsättning för nyutfärdade lån som blir nödlidande,

—

med beaktande av ESRB:s rapport av den 11 juli 2017 om resolution av nödlidande lån i Europa,

—

med beaktande av kommissionens offentliga samråd av den 10 juli 2017 om utvecklingen av andrahandsmarknader för nödlidande lån och nödlidande tillgångar och skydd av borgenärer med säkerhetsrätt när låntagaren hamnar i betalningssvårigheter,

—

med beaktande av ECB:s bedömning av den 6 juni 2017, i vilken man kom fram till att Banco Popular Español S.A. var på obestånd eller sannolikt skulle komma på obestånd,

—

med beaktande av uttalandet av den gemensamma resolutionsnämnden (SRB) av den 7 juni 2017 om antagande av ett beslut om resolution av Banco Popular Español, S.A.,

—

med beaktande av ECB:s bedömning av den 23 juni 2017 i vilken man kom fram till att Veneto Banca and Banca Popolare di Vicenza var på obestånd eller sannolikt skulle komma på obestånd,

—

med beaktande av SRB:s uttalande av den 23 juni 2017 om beslutet att inte vidta resolutionsåtgärder gentemot Banca Popolare di Vicenza och Veneto Banca,

—

med beaktande av kommissionens uttalande av den 25 juni 2017 om godkännande av statligt stöd till Banca Popolare di Vicenzas och Veneto Bancas utträde från marknaden enligt italiensk insolvensrätt, vilket inbegrep försäljning av vissa delar till Intesa Sanpaolo,

—

med beaktande av kommissionens uttalande av den 4 juli 2017 om godkännande av statligt stöd till en förebyggande rekapitalisering av Monte dei Paschi di Siena,

—

med beaktande av versionen från februari 2017 av ECB:s vägledning för en målinriktad översyn av interna modeller (Trim),

—

med beaktande av förslaget till version från juli 2017 av ECB:s vägledning för inspektioner på plats och undersökning av interna modeller,

—

med beaktande av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens (Esma) yttrande av den 31 maj 2017 om allmänna principer för att stödja konvergens i tillsynen i samband med Förenade kungarikets utträde ur EU, liksom dess tre yttranden av den 13 juli 2017 om konvergens inom tillsynen inom förvaltning, värdepappersföretag och andrahandsmarknader i samband med Förenade kungarikets utträde ur EU,

—

med beaktande av Europeiska bankmyndighetens (EBA) yttrande av den 12 oktober 2017 om frågor som rör Förenade kungarikets utträde ur EU,

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 september 2017 om förstärkt integrerad tillsyn för att stärka kapitalmarknadsunionen och den finansiella integrationen i en föränderlig värld (COM(2017)0542) och kommissionens förslag av den 20 september 2017 om översynen av det europeiska systemet för finansiell tillsyn (ESFS), inbegripet omnibus-förslaget om ändring av styrning, finansiering och befogenheter för de europeiska tillsynsmyndigheterna (ESA-myndigheterna),

—

med beaktande av ECB:s offentliga samråd av den 21 september 2017 om utkastet till riktlinjer för utvärdering av kreditinstituts licensansökningar och av FinTech-kreditinstituts licensansökningar,

—

med beaktande av villkorsförteckningen från rådet för finansiell stabilitet (FSB) över total kapacitet för att absorbera förluster (TLAC) från november 2015,

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012 (direktivet om återhämtning och resolution av banker – BRRD),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014 av den 15 juli 2014 om fastställande av enhetliga regler och ett enhetligt förfarande för resolution av kreditinstitut och vissa värdepappersföretag inom ramen för en gemensam resolutionsmekanism och en gemensam resolutionsfond och om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010 (SRM-förordningen),

—

med beaktande av kommissionens förslag av den 23 november 2016 till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2014/59/EU om kreditinstituts och värdepappersföretags förlustabsorberings- och rekapitaliseringskapacitet samt om ändring av direktiven 98/26/EG, 2002/47/EG, 2012/30/EU, 2011/35/EU, 2005/56/EG, direktiv 2004/25/EG och 2007/36/EG (COM(2016)0852), och till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 806/2014 vad gäller kreditinstituts och värdepappersföretags förlustabsorberings- och rekapitaliseringskapacitet (COM(2016)0851),

—

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande av den 8 november 2017 om ändringar av unionens krishanteringssystem (3),

—

med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport av den 19 december 2017Den gemensamma resolutionsnämnden: det krävande arbetet med att skapa en bankunion har inletts, men mycket återstår,

—

med beaktande av kommissionens tillbakadragande av sitt förslag om strukturella åtgärder för att förbättra motståndskraften hos EU:s kreditinstitut (COM(2014)0043),

—

med beaktande av kommissionens dokument av den 27 april 2017Överträdelser i april: de viktigaste besluten (MEMO/17/1045),

—

med beaktande av EBA:s riskkartläggning, Esmas andra rapport om trender, risker och sårbarheter från 2017, ESRB:s riskkartläggning, ESRB:s årsrapport 2016, ESRB:s översyn från april 2017 av makrotillsynspolitiken i EU,

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/2399 av den 12 december 2017 om ändring av direktiv 2014/59/EU vad gäller rangordningen av skuldinstrument utan säkerhet i en insolvenshierarki,

—

med beaktande av artikel 107.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

—

med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2016 om lägesbedömning och utmaningar – EU:s lagstiftning om finansiella tjänster: konsekvenser och vägen mot en effektivare och mer ändamålsenlig EU-ram för finansiell reglering och en kapitalmarknadsunion (4),

—

med beaktande av kommissionens meddelande om tillämpning, från och med den 1 augusti 2013, av reglerna om statligt stöd för stödåtgärder till förmån för banker med anledning av finanskrisen (bankmeddelandet) (5),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/49/EU av den 16 april 2014 om insättningsgarantisystem (DGSD),

—

med beaktande av de fem ordförandenas rapport av den 22 juni 2015 om färdigställandet av EU:s ekonomiska och monetära union,

—

med beaktande av kommissionens förslag av den 24 november 2015 till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 806/2014 för att inrätta ett europeiskt insättningsgarantisystem (EDIS) (COM(2015)0586),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 24 november 2015 Mot ett fullbordande av bankunionen (COM(2015)0587),

—

med beaktande av Ekofinrådets slutsatser av den 17 juni 2016 om en färdplan för att fullborda bankunionen,

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 oktober 2017 om fullbordandet av bankunionen (COM(2017)0592),

—

med beaktande av ESRB:s andra EU-monitor av skuggbanker från maj 2017,

—

med beaktande av ESRB:s rapport från mars 2015 om den regleringstekniska behandlingen av exponeringar mot statspapper,

—

med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A8–0019/2018), och av följande skäl:

A.

På ej konsoliderad företagsnivå uppgick det totala antalet kreditinstitut i euroområdet till 5 073 i slutet av 2016, vilket var en nedgång jämfört med 5 474 i slutet av 2015 och 6 768 i slutet av 2008, vilket sammanlagt blir en nedgång med 25 % under perioden 2008–2016. På en konsoliderad företagsnivå uppgick det totala antalet kreditinstitut i euroområdet till 2 290 i slutet av 2016, vilket var en nedgång jämfört med 2 904 år 2008 och 2 379 i slutet av 2015 (6). Det är dock önskvärt att inkludera en hänvisning till hur andelen banker som är ”för stora för att gå omkull” har förändrats under samma period.

B.

Fördelningen av den sammanlagda summan och de sammanlagda andelarna av nödlidande lån är mycket ojämn bland medlemsstaterna, och det finns betydande skillnader mellan bankerna i de länder som har den högsta andelen nödlidande lån. Enligt ESRB:s rapport om resolution av nödlidande lån i Europa från juli 2017 uppgick summan av nödlidande lån till totalt 1 biljon EUR. Enligt EBA:s kvartalsvisa riskkartläggning rapporterade Europas största banker att den viktade genomsnittliga andelen nödlidande lån (före nedskrivningar och delat med antalet lån) var 4,47 % den 30 juni 2017. Denna andel har visat på en nedåtgående trend under de senaste 30 månaderna.

C.

Enligt en ny undersökning från Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) uppgår det totala nominella värdet på derivatmarknaden i Europeiska unionen till 453 000 miljarder EUR.

D.

Bankunionen måste förstärkas eftersom den är ett av de främsta målen för den finansiella stabiliteten i euroområdet och en oumbärlig grundsten för att skapa en verklig ekonomisk och monetär union. Fortsatta ansträngningar krävs eftersom bankunionen fortfarande är ofullständig så länge det inte finns någon finanspolitisk säkerhetsmekanism för den gemensamma resolutionsfonden eller någon tredje pelare, vilket är ett europeiskt upplägg för återinsättnings-/insättningsgaranti. ECB:s ordförande Mario Draghi har upprepade gånger slagit fast att det europeiska insättningsgarantisystemet (Edis) fortfarande är en av bankunionens grundpelare. En fullbordad bankunion är av yttersta vikt för att bryta kopplingen mellan banker och statspappersrisker. Det krävs mer arbete för övergången från räddningspaket till skuldnedskrivning. Riskerna i vissa nationella banksystem är fortfarande otillräckligt åtgärdade. De nuvarande gynnsamma ekonomiska förutsättningarna öppnar upp för möjligheten att genomföra de reformer som krävs för bankunionens fullbordande.

E.

En ordentlig sanering av bankernas balansräkningar efter krisen har försenats, vilket fortfarande hindrar den ekonomiska tillväxten. De totala kapital- och likviditetskvoterna för EU:s banker har förbättrats under de senaste åren, samtidigt som det fortfarande finns banker, däribland större banker, som är fortsatt underfinansierade. Det kvarstår risker för den finansiella stabiliteten, men de har redan minskats avsevärt sedan bankunionen först började inrättas. De institutionella och rättsliga ramarna för europeiska banker har förstärkts i grunden.

F.

Medlemsstater som ännu inte har infört euron har möjlighet att delta i bankunionen. Än så länge har ingen av EU:s medlemsstater beslutat att delta på denna grund. Flera medlemsstater diskuterar för närvarande möjligheten att ansluta sig till bankunionen. Olika finansinstitut kan se fördelar med att vara med i bankunionen.

G.

Arbetet med kapitalmarknadsunionen bör inte minska trycket på fullbordandet av arbetet med bankunionen, som fortfarande är en förutsättning för den finansiella stabiliteten i den bankberoende Europeiska unionen.

H.

Bankernas främsta ansvarsområde är att förse realekonomin med kapital.

I.

ECB behöver en viss flexibilitet i utövandet av sin tillsynsverksamhet, med långtgående och grundläggande beslut måste i sista hand lämnas åt den europeiska lagstiftaren.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

14.

15.

16.

17.

18.

19.

20.

21.

22.

23.

24.

25.

26.

27.

28.

29.

30.

31.

32.

33.

34.

35.

36.

37.

38.

39.

40.

41.

42.

43.

44.

45.

46.

47.

—

med beaktande av den internationella konventionen från 1999 om bekämpande av finansiering av terrorism,

—

med beaktande av sin resolution av den 27 oktober 2016 om situationen i norra Irak/Mosul (1) och sin resolution av den 30 april 2015 om IS/Daishs förstörelse av kulturplatser (2),

—

med beaktande av EU:s globala strategi för utrikes- och säkerhetspolitik,

—

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1210/2003 av den 7 juli 2003 om vissa specifika begränsningar av de ekonomiska och finansiella förbindelserna med Irak och om upphävande av förordning (EG) nr 2465/96 (3),

—

med beaktande av FN:s globala strategi för terrorismbekämpning och FN:s säkerhetsråds resolutioner 1267 (1999), 1373 (2001), 1989 (2011), 2133 (2014), 2199 (2015), 2253 (2015) och 2368 (2017),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (4),

—

med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och om ändring av direktiv 2009/101/EG (COM(2016)0450),

—

med beaktande av Manamaförklaringen om bekämpning av finansiering av terrorism av den 9 november 2014,

—

med beaktande av den bästa praxis för riktade finansiella sanktioner med anknytning till terrorism och terrorismfinansiering som rekommenderas av arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF),

—

med beaktande av FATF:s uttalande av den 24 oktober 2014 om bekämpning av finansieringen av terroristorganisationen Islamiska staten i Irak och Levanten (IS/Daish) och FATF:s rapport från februari 2015 om finansieringen av IS/Daish,

—

med beaktande av den elfte rapporten om säkerhetsunionen, vilken offentliggjordes av kommissionen den 18 oktober 2017,

—

med beaktande av Addendum to the Algiers Memorandum on Good Practices on Preventing and Denying the Benefits of Kidnapping for Ransom by Terrorists (tillägget till samförståndsavtalet från Alger om god praxis för förhindrande av terroristers människorov med krav på lösesumma och vinning av detta) från september 2015 från det globala forumet för terroristbekämpning,

—

med beaktande av uttalandet från G7-mötet i Taormina av den 26 maj 2017 om kampen mot terrorism och våldsbejakande extremism,

—

med beaktande av det nyinrättade särskilda utskottet för terrorismfrågor,

—

med beaktande av artikel 16 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

—

med beaktande av artiklarna 7 och 8 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna om skydd av personuppgifter,

—

med beaktande av rådets förordning (EU) 2015/827 av den 28 maj 2015 om ändring av förordning (EU) nr 36/2012 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Syrien (5),

—

med beaktande av kommissionens åtgärdsplan från februari 2016 för förstärkning av kampen mot finansiering av terrorism,

—

med beaktande av Europols rapport om den rådande situationen och tendenserna inom terrorismen i Europa (TE-SAT) för 2017,

—

med beaktande av kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet av den 26 juni 2017 om bedömningen av de risker för penningtvätt och finansiering av terrorism som påverkar den inre marknaden och berör gränsöverskridande verksamhet (COM(2017)0340),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/541 av den 15 mars 2017 om bekämpande av terrorism, om ersättande av rådets rambeslut 2002/475/RIF och om ändring av rådets beslut 2005/671/RIF (6),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF (7),

—

med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning av den 13 juli 2017 om import av kulturföremål (COM(2017)0375),

—

med beaktande av den nionde rapporten om säkerhetsunionen, vilken offentliggjordes av kommissionen den 27 juli 2017,

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 oktober 2017 till Europaparlamentet, Europeiska rådet och rådet Elfte rapporten om framsteg i riktning mot en effektiv och verklig säkerhetsunion (COM(2017)0608),

—

med beaktande av artikel 113 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A8-0035/2018), och av följande skäl:

A.

Ett av de viktigaste inslagen i kampen mot terrorismen är att strypa dess finansieringskällor, bland annat de dolda flödena från bedrägerier och skatteundandragande, penningtvätt och skatteparadis.

B.

Viss finansiering kan härröra från europeiska länder för användning på andra håll av terroristorganisationer, medan annan finansiering kommer utifrån in till Europa för att finansiera radikalisering och egentliga terroristhandlingar. De externa och interna dimensionerna av kampen mot terrorism är sammankopplade. Att strypa terrorismens finansieringskällor bör utgöra en del av en bredare EU-strategi genom vilken både externa och interna säkerhetsdimensioner integreras.

C.

Moderna kommunikationsnät, och i synnerhet gräsrotsfinansiering, har visat sig vara ett billigt och effektivt sätt att samla in medel för att finansiera terroristverksamhet eller administrera jihadistnätverk. Terroristgrupper har kunnat samla in ytterligare medel för sin verksamhet genom nätfiskeattacker, identitetsstöld eller inköp av stulna kreditkortsuppgifter på onlineforum.

D.

Denna finansiering kan användas på tre sätt: till terrordåd som kräver omfattande finansiering, till andra angrepp som kräver mindre pengar men har lika förödande konsekvenser och till att finansiera propaganda som kan inspirera angrepp från ”ensamvargar” som kan kräva mycket lite förplanering eller pengar. Samtliga dessa situationer måste hanteras och bemötas på ett verkningsfullt sätt.

E.

Finansiering som har lagligt ursprung kan av mottagaren skickas vidare till tredje parter, personer, grupper, företag eller enheter med koppling till terrorverksamhet.

F.

Eftersom terrorismen är ett globalt brott måste effektiva motåtgärder också vara globala och helhetsinriktade. Samordning mellan finansinstitut, brottsbekämpande organ och rättsliga myndigheter samt utbyte av relevant information om fysiska och juridiska personer och misstänkt aktivitet är helt avgörande, samtidigt som man inte får glömma att skyddet av personuppgifter och respekten för den personliga integriteten är viktiga grundläggande rättigheter.

G.

Som ett resultat av dataläckor under senare år har medvetenheten om kopplingarna mellan penningtvätt och skatteundandragande å ena sidan och organiserad brottslighet och finansiering av terrorism å den andra ökat avsevärt, och dessa frågor har väckt stor internationell politisk oro. Såsom kommissionen har bekräftat har det i medierapporter nyligen gjorts kopplingar även mellan storskaliga moms- och punktskattebedrägerier och organiserad brottslighet, däribland terrorism (8).

H.

I nästan alla medlemsstaters jurisdiktioner är finansiering av terrorism straffbelagd som ett särskilt brott.

I.

Finansiella uppgifter är ett viktigt verktyg för insamling av underrättelser i syfte att analysera terroristnätverk och hur man bättre kan störa deras verksamhet. Lagstiftningen behöver fortsätta att verkställas på ett tillfredsställande sätt för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism. Det behövs heltäckande och förebyggande strategier som bygger på utbyte av grundläggande information och förbättrat samarbete mellan finansunderrättelseenheter, underrättelseorgan och brottsbekämpande organ som deltar i kampen mot finansiering av terrorism. Denna information bör omfatta utvecklingstrender i den internationella finansvärlden såsom Bitmapp, Swiftkoder, kryptovalutor och motsvarande regleringsmekanismer. Bekämpningen av finansieringen av terrorism på global nivå måste medföra globala normer för transparens när det gäller verkliga ägare av företagsenheter, truster och liknande arrangemang i syfte att kasta ljus över bristen på finansiell transparens, som underlättar tvättning av vinning av brott och finansiering av terroristorganisationer och terroristaktörer.

J.

Det behövs en formaliserad europeisk plattform inom ramen för befintliga strukturer – som hittills har funnits informellt – för att centralisera insamlingen av information, som för närvarande är utspridd mellan 28 medlemsstater, genom vilken medlemsstaterna kan lämna information om sina insatsnivåer och framsteg i kampen mot finansiering av terrorism. Detta informationsutbyte bör vara proaktivt.

K.

Ett antal internationella ideella organisationer, välgörenhetsorganisationer, stiftelser, nätverk och privata givare som har eller påstår sig ha sociala eller kulturella mål har lagt grunden för den finansiella kapaciteten för IS/Daish, al-Qaida och andra jihadistorganisationer och fungerar som täckmantlar för olaglig verksamhet. Det är därför mycket viktigt att övervaka och samla in underrättelser om dessa organisationer, deras finansiärer, deras verksamhet och deras kontakter med aktörer i EU, som ofta är omfattande. Deras stöd till den radikala jihadismens utbredning i Afrika, Mellanöstern, Asien och Europa bör blockeras. Denna utbredning vid EU:s gränser och i våra grannländer och partnerländer är särskilt oroande. Det är av avgörande betydelse för kampen mot den globala terrorismen att FATF:s rekommendationer på dessa områden genomförs fullt ut av Gulfstaternas samarbetsråd (GCC) och dess medlemsstater.

L.

Al-Qaidas globala insamlingsnätverk bygger på donationer till välgörenhetsorganisationer och icke-statliga organisationer, som kommunicerar med givare via sociala medier och onlineforum. Konton på sociala medier har också använts för att be anhängare om donationer till stöd för jihad. Under senare år har flera mobilapplikationer utvecklats av terroristorganisationer för att maximera spridningen och uppmuntra till donationer från anhängare, varav de flesta finns i gulfländerna.

M.

Mikrostater och stater med en svag rättsstat är särskilt sårbara och löper hög risk att bli nav för finansiering av terrorism.

N.

Det finns underrättelser som tyder på att institutioner och enskilda personer i Gulfregionen ger finansiellt och logistiskt stöd till IS/Daish, al-Qaida och andra radikala grupper. Utan denna finansiering skulle många av dessa terroristgrupper inte klara sig själva.

O.

IS/Daish och al-Qaida har blivit ekonomiskt självförsörjande. IS/Daish och al-Qaida försöker slussa över sina pengar till Syrien och Irak via oljeexport och investeringar i företag, bland annat via penning- och yrkeskurirer, olagliga överföringar av medel samt penningtjänster och yrkesmässiga tjänster. IS/Daish och al-Qaida tvättar vinningen av sin brottsliga verksamhet genom att köpa upp företag och tillgångar av alla slag. IS/Daish och al-Qaida tvättar också vinningen av stulna antikviteter och utsmugglade konstföremål och andra historiska föremål genom att sälja dem utomlands, även på marknader i medlemsstaterna. Olaglig handel med bland annat varor, skjutvapen, olja, narkotika, cigaretter och kulturföremål, liksom människohandel, slaveri, exploatering av barn, beskyddarverksamhet och utpressning, har blivit sätt för terroristgrupper att få tillgång till finansiering. De alltmer omfattande kopplingarna mellan organiserad brottslighet och terroristgrupper utgör ett ökat säkerhetshot mot unionen. Dessa källor skulle kunna göra det möjligt för IS/Daish och al-Qaida att fortsätta att finansiera framtida brottsliga handlingar efter sin territoriella kollaps i Syrien och Irak.

P.

Det har införts ett internationellt förbud mot lösesummor inom ramen för en rad internationella åtaganden som är förankrade i FN:s säkerhetsråds resolutioner och nationella lagar. I praktiken saknar FN-förbudet stöd från tunga signatärstater som prioriterar omedelbar livräddning framför sina åtaganden att bekämpa terrorism och därigenom möjliggör finansiering av terroristorganisationer.

1.

2.

—

med beaktande av det 62:a mötet i FN:s kvinnokommission, dess prioriterade tema ”Utmaningar och möjligheter för att uppnå jämställdhet och egenmakt för kvinnor och flickor på landsbygden” och temat ”Kvinnors deltagande i och tillgång till medier och informations- och kommunikationsteknik, och deras inverkan och användning som verktyg för kvinnors utveckling och egenmakt”,

—

med beaktande av den fjärde internationella kvinnokonferensen i Peking i september 1995, och den deklaration och handlingsplattform för kvinnors egenmakt som antogs i Peking samt påföljande slutdokument från FN:s särskilda sessioner, Peking + 5, + 10, + 15 och + 20, om ytterligare åtgärder och initiativ för att genomföra Pekingdeklarationen och handlingsplattformen, vilka antogs den 9 juni 2000, den 11 mars 2005, den 2 mars 2010 respektive den 9 mars 2015,

—

med beaktande av artikel 157.4 i EUF-fördraget,

—

med beaktande av sin resolution av den 9 september 2015 om att stärka flickor genom utbildning i EU (1),

—

med beaktande av sin resolution av den 8 mars 2016 om situationen för kvinnliga flyktingar och asylsökande i EU (2),

—

med beaktande av sin resolution av den 14 februari 2017 om främjande av jämställdhet inom psykisk hälsa och klinisk forskning (3),

—

med beaktande av sin resolution av den 4 april 2017 om kvinnor och deras roller i landsbygdsområden (4),

—

med beaktande av FN-resolutionen Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling, som antogs vid FN:s toppmöte om hållbar utveckling den 25 september 2015 i New York,

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/41/EU av den 7 juli 2010 om tillämpning av principen om likabehandling av kvinnor och män som är egenföretagare och om upphävande av rådets direktiv 86/613/EEG (5),

—

med beaktande av FN:s konvention från 1979 om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor,

—

med beaktande av den allmänna rekommendationen nr 34 (2016) från kommittén för avskaffande av diskriminering av kvinnor om landsbygdskvinnors rättigheter,

—

med beaktande av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (Istanbulkonventionen) och Europaparlamentets resolution av den 12 september 2017 (6) om EU:s anslutning till konventionen,

—

med beaktande av Parisavtalet av den 12 december 2015,

—

med beaktande av artikel 113 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0022/2018), och av följande skäl:

A.

Jämställdhet är en av EU:s grundläggande principer, vilket fastslås i fördragen och i stadgan om de grundläggande rättigheterna.

B.

FN:s mål 5 för hållbar utveckling är att uppnå jämställdhet och stärka alla kvinnors och flickors egenmakt i hela världen, och målet bör införlivas helt i Agenda 2030 för att uppnå framsteg avseende alla hållbarhetsmål. Bland målen för hållbar utveckling finns ett mål om att fördubbla jordbrukets produktivitet och inkomster för småskaliga livsmedelsproducenter, i synnerhet kvinnor.

C.

Europeiska unionen och dess medlemsstater bör gå i spetsen för kvinnors och flickors egenmakt och är skyldiga att arbeta för att uppnå fullständig jämställdhet inom unionen och att främja detta mål i alla yttre förbindelser.

D.

De sociala och ekonomiska förhållandena och levnadsvillkoren har förändrats mycket under de senaste decennierna och varierar betydligt mellan de olika länderna.

E.

Uteblivna statliga åtgärder mot bristande jämställdhet äventyrar nuvarande och framtida framsteg på detta område. Att ta itu med traditionella könsobalanser och stereotyper och föreställningar är avgörande för kvinnors egenmakt och fattigdomsutrotning.

F.

Diskrimineringen av kvinnor drabbar även kvinnor på landsbygden. Huvuddelen av världens kvinnor lever på landsbygden och är därför mer utsatta för flerfaldig diskriminering på grund av ålder, klass, etnicitet, ras, funktionsnedsättning och könsidentitet.

G.

Kvinnors deltagande på arbetsmarknaden i landsbygdsområden omfattar många olika sysselsättningsmöjligheter, och begränsas således inte enbart till konventionellt jordbruksarbete.

H.

Kvinnor på landsbygden får ofta lägre betalt än män för samma arbete, deras arbete erkänns ofta inte formellt, vilket gäller t.ex. obetalt omsorgsarbete, och återspeglas inte i antalet kvinnor som är ägare av jordbruksföretag, trots att de är nyckelaktörer för att uppnå de ekonomiska, miljömässiga och sociala förändringar som krävs för en hållbar utveckling.

I.

Kvinnor på landsbygden som ofta är den huvudsakliga vårdgivaren i sina familjer och lokala samhällen har omfattande svårigheter att få barn- och äldreomsorg till sina anhöriga, vilket leder till en oproportionerlig börda för kvinnorna och hindrar deras integration på arbetsmarknaden. Tillhandahållandet av vårdtjänster av hög kvalitet är mycket viktigt för kvinnor och främjar balans mellan arbetsliv och privatliv.

J.

Kvinnor på landsbygden ställs inför många hinder som försvårar tillgången till lämpliga offentliga hälsovårdstjänster på grund av begränsad rörlighet och bristande tillgång till transportmedel eller hjälpmedel för att kontakta transportmedel (t.ex. mobiltelefon). Det krävs heltäckande hälsovårdstjänster för landsbygdskvinnornas fysiska, psykiska och känslomässiga välbefinnande (t.ex. för att motverka könsrelaterat våld). Tillgången till rätten till sexuell och reproduktiv hälsa och utbildning är mer begränsad i landsbygdsområden.

K.

Det är av stor betydelse för samhället som helhet att landsbygdsbefolkningen kan bo kvar, med särskild uppmärksamhet på områden med naturbetingade begränsningar, eftersom bevarandet av miljön och landskapet är beroende av det.

L.

Det finns en direkt koppling mellan bristande jämställdhet och miljöförstörelse.

M.

Klimatförändringarna och dess konsekvenser har en särskild och oproportionerligt negativ inverkan på kvinnor och flickor på landsbygden. Kvinnor på landsbygden är även kraftfulla aktörer bakom utvecklingen mot ett mer hållbart och miljövänligt jordbruk och kan spela en viktig roll för att skapa gröna arbetstillfällen. Att ge kvinnliga jordbrukare lika tillgång till mark och andra produktionsmedel är avgörande för att uppnå jämställdhet, livsmedelstrygghet och en effektiv klimatpolitik.

N.

Unga kvinnor på landsbygden utsätts fortfarande för ojämlikhet och diskriminering på flera grunder, och åtgärder måste vidtas för att främja en verklig jämställdhet mellan kvinnor och män, så att det ges fler arbetsmöjligheter, bland annat genom egenföretagande och inom sektorn för naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, som gör det möjligt för dem att stanna kvar på landsbygden och därigenom trygga generationsskiftet och jordbrukets och landsbygdens fortlevnad.

O.

Jordbrukssektorn, inom vilken kvinnor spelar en viktig roll, är avgörande för landsbygdens livskraft och för generationsskiftet, den sociala sammanhållningen och den ekonomiska tillväxten. Jordbruket ska tillhandahålla säker, näringsrik och hälsosam mat och även bidra till ett omväxlande landskap, till att motverka klimatförändringarna och till att bevara den biologiska mångfalden och kulturarvet.

P.

Näringsintaget spelar en avgörande roll för flickors utveckling och välbefinnande. Näringsbrist leder till fysiska och psykiska problem såsom tillväxthämning, infertilitet, håglöshet, trötthet och koncentrationssvårigheter, vilket i sin tur minskar kvinnors ekonomiska potential och inverkar på hela familjens och samhällets välbefinnande.

Q.

Kvinnor på landsbygden måste kunna delta i offentligt beslutsfattande, och det krävs en jämn könsfördelning för att uppnå jämställdhet.

R.

När det gäller förebyggande av arbetsrisker gäller olika förhållanden för kvinnor och män. För att t.ex. bedöma skadliga effekter av kemiska produkter görs ofta beräkningar utifrån kroppsbyggnaden hos män – som i allmänhet har mer muskelmassa – och man ignorerar till och med de specifika rekommendationerna för gravida eller ammande kvinnor. Det är därför nödvändigt att ta hänsyn till olika faktorer så att åtgärder kan vidtas för kvinnors hälsa inom jordbrukssektorn.

S.

Diskrimineringen påverkar även kvinnor inom mediesektorn. Medierna spelar en viktig roll för hela samhället och kvinnorna, som utgör minst halva befolkningen, bör i lika stor utsträckning medverka i skapandet av medieinnehåll och beslutsfattandet inom medieorganisationer.

T.

Mediesektorns roll är avgörande för att främja jämställdhet, eftersom medierna inte bara speglar utan även skapar beteendemönster och beteendenormer, och därmed i stor utsträckning formar den allmänna opinionen och kulturen.

U.

Mediebevakningen bidrar till att alla samhällsskikt får en bred förståelse för hur komplex kvinnors och mäns situation är.

V.

Kvinnor och barn påverkas oproportionerligt av konflikter och utgör den största flyktinggruppen antingen i läger eller på flykt för att söka säkerhet.

W.

I många samhällen har kvinnorna inte samma rättigheter till mark och egendom genom rättsliga medel, vilket förvärrar fattigdomen och begränsar kvinnors ekonomiska utveckling.

X.

Transkvinnor blir ofta oproportionerligt diskriminerade på grund av sin könsidentitet.

Y.

Starkare stöd till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är en förutsättning för jämställdhet och kvinnors egenmakt.

Z.

Sociala normer för kvinnors och mäns roller gör att kvinnor blir mer utsatta, framför allt vad gäller deras sexuella och reproduktiva hälsa, mot bakgrund av skadliga sedvänjor såsom kvinnlig könsstympning eller barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap.

a)

att bekräfta sitt orubbliga åtagande avseende Pekingplattformen,

b)

att stödja mödrar som är entreprenörer på landsbygden eftersom de ställs inför särskilda utmaningar; främjande av entreprenörskap bland dessa kvinnor kan leda till både en god balans mellan arbete och familjeliv och till nya arbetstillfällen och bättre livskvalitet på landsbygden samt uppmuntra andra kvinnor att förverkliga sina projekt,

c)

att eliminera alla former av diskriminering mot alla kvinnor och flickor överallt och att bekämpa alla former av våld som utgör allvarliga kränkningar av deras grundläggande rättigheter, vilka är en direkt konsekvens av sådan diskriminering,

d)

att involvera alla regeringar och kräva att de utarbetar program för avskaffande av sexuellt och könsrelaterat våld och skadliga sedvänjor, t.ex. barnäktenskap, tidiga äktenskap, tvångsäktenskap och kvinnlig könsstympning samt människohandel,

e)

att uppmana medlemsstaterna att motverka könsstereotyper och investera i kvinnors och flickors tillgång till individanpassad utbildning, livslångt lärande samt yrkesutbildning, särskilt på landsbygden och inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM) samt entreprenörskap och innovation, eftersom dessa områden är viktiga verktyg för att genomföra målen för hållbar utveckling och främja jämställdhet inom jordbruks- och livsmedelssektorerna samt inom turism och andra näringsgrenar på landsbygden,

f)

att utforma politiska strategier för att utrota fattigdom och garantera en rimlig levnadsstandard för särskilt utsatta grupper, däribland kvinnor och flickor, i synnerhet genom sociala trygghetssystem,

g)

att främja informationsåtgärder, tekniska stödåtgärder samt utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna om yrkesstatus för de som hjälper makar eller makor i jordbruket, så att de kan få individuella rättigheter, däribland särskilt mammaledighet, socialförsäkringsskydd vid arbetsolyckor, tillgång till utbildning och pensionsrätter,

h)

att eliminera löneskillnaderna mellan könen, skillnaderna i inkomster (intäkter) under hela livet samt pensionsklyftan,

i)

att uppmana medlemsstaterna, liksom de regionala och lokala myndigheterna, att garantera allmän tillgång till adekvat barn- och äldreomsorg på landsbygden,

j)

att uppmana medlemsstaterna, liksom de regionala och lokala myndigheterna, att tillhandahålla inrättningar och offentliga och privata tjänster till rimliga priser och av hög kvalitet för vardagslivet, framför allt på landsbygden och särskilt hälso- och sjukvård, utbildning samt vård och omsorg; detta skulle kräva infrastrukturer på landsbygden för barnomsorg, hälso- och sjukvårdstjänster, utbildningsinstitutioner, äldreboenden och boenden för andra omsorgsbehövande, möjligheter till vikarier vid sjukdom och mammaledighet samt kulturella tjänster,

k)

att garantera att jämställdhetsperspektivet, som ett verktyg för att införliva principen om jämställdhet och motverka diskriminering, integreras i alla politiska strategier och program genom adekvata ekonomiska och mänskliga resurser,

l)

att mobilisera nödvändiga resurser för att uppnå jämställdhet genom att integrera jämställdhetsperspektivet i alla politiska strategier och åtgärder, inklusive genom könsbudgetering, som ett verktyg för att integrera principen om jämställdhet och motverka diskriminering,

m)

att garantera att parlamentet och dess utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män får delta fullt ut i beslutsprocessen avseende EU:s ståndpunkt vid det 62:a mötet i FN:s kvinnokommission,

n)

att erinra sig att i konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor införs skyldigheten att eliminera direkt och indirekt diskriminering av kvinnor genom rättsliga, politiska och programrelaterade åtgärder på alla områden i livet och att dess artikel 14 är den enda internationella skyldighet som berör landsbygdskvinnornas specifika behov,

o)

att säkerställa att flickor och kvinnor på landsbygden får en formell och informell utbildning, inklusive yrkesutbildning, som är tillgänglig, ekonomiskt överkomlig och av hög kvalitet, som gör att de kan förvärva nya eller utveckla sina färdigheter inom förvaltning, finanskunskap, ekonomi, marknadsföring, entreprenörskap och förvärva kunskaper om medborgarskap, samhälle och politik samt utbildning i teknik och hållbart jordbruk, för att garantera att kvinnor har samma möjligheter och frihet att välja den karriär som de önskar,

p)

att säkerställa att flickor och kvinnor på landsbygden lätt kan få tillgång till krediter och produktionsresurser och att de får stöd för sina företags- och innovationsinitiativ,

q)

att skydda rätten till och tillgången till en allmän hälso- och sjukvård av hög kvalitet som tar hänsyn till de fysiologiska skillnaderna mellan kvinnor och män och som är anpassad till behoven hos kvinnor och flickor på landsbygden, i synnerhet när det gäller sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter,

r)

att fördöma alla former av våld mot kvinnor och garantera att offer som bor på landsbygden och i avlägsna områden inte förvägras lika tillgång till hjälp,

s)

att förbättra effektiviteten, insynen och demokratin inom de internationella, nationella, regionala och lokala institutioner som stöder och stärker den roll som kvinnor på landsbygden spelar, så att deras närvaro garanteras genom ett jämställt deltagande,

t)

att underlätta övergången från den informella ekonomin till den formella för kvinnor på landsbygden, och erkänna att kvinnor på landsbygden arbetar inom många olika områden och ofta ligger bakom utvecklingen mot ett hållbart och miljövänligt jordbruk, en tryggad livsmedelsförsörjning och skapandet av gröna arbetstillfällen,

u)

att planera och genomföra en klimattålig jordbrukspolitik som tar vederbörlig hänsyn till de specifika hot som kvinnor på landsbygden ställs inför till följd av naturkatastrofer eller katastrofer orsakade av människan,

v)

att garantera att kvinnor och flickor på landsbygden får delta i beslutsprocesser med avseende på planering och respons under alla faser av katastrofer och andra krissituationer, allt från tidig varning till biståndsinsatser, återhämtning, återställande och återuppbyggnad, och att garantera deras skydd och säkerhet i händelse av katastrofer och andra kriser,

w)

att vidta alla åtgärder som krävs för att se till att kvinnor på landsbygden kan leva i en säker, ren och hälsosam miljö,

x)

att tillhandahålla infrastruktur och offentliga tjänster som är av hög kvalitet och tillgängliga för kvinnor på landsbygden och lokalsamhällen och att investera i utveckling och underhåll av dessa,

y)

att underlätta digital utveckling eftersom den avsevärt kan bidra till att skapa nya arbetstillfällen, förenkla uppstarten som egenföretagare, öka konkurrenskraften och utvecklingen av turism samt skapa bättre balans mellan arbete och familjeliv,

z)

att stödja löpande verksamhet och inrättande av lokala samhällsgrupper som kan mötas regelbundet för att diskutera utvecklingsrelaterade problem och utmaningar och vidta konstruktiva åtgärder,

aa)

att uppmana medlemsstaterna, arbetsmarknadens parter och det civila samhället att stödja och främja kvinnors deltagande i beslutsfattandet och i styrelserna för yrkesmässiga, entreprenörsmässiga och fackföreningsmässiga sammanslutningar och organisationer inom landsbygdspolitik-, hälso-, utbildnings- och jordbruksområdet liksom i förvaltningsorgan och representativa organ genom ett jämställt deltagande,

ab)

att erkänna och stödja den aktiva roll som kvinnor spelar på landsbygden och deras bidrag till ekonomin som entreprenörer, chefer för familjeföretag och främjare av hållbar utveckling,

ac)

att garantera landsbygdskvinnors äganderätt, särskilt till jordbruksföretag, och deras arvsrätt till mark, vilket är ett viktigt verktyg för deras ekonomiska egenmakt och för att de fullt ut ska kunna delta i och dra nytta av landsbygdsutvecklingen,

ad)

att säkerställa landsbygdskvinnors tillgång till produktionsresurser, e-plattformar, marknader, marknadsföringsmöjligheter och finansiella tjänster, och att främja lokala marknader, närmarknader och traditionella marknader – inklusive saluhallar – eftersom dessa är miljöer där kvinnor vanligtvis har större möjligheter att sälja sina produkter direkt, vilket resulterar i större ekonomisk egenmakt,

ae)

att främja sysselsättning för kvinnor inom STEM-sektorn, framför allt i positioner som bidrar till den cirkulära ekonomin och till att bekämpa klimatförändringarna,

af)

att utveckla sysselsättningsfrämjande strategier, tjänster och program för att komma till rätta med den utsatta situationen för landsbygdskvinnor, som ofta arbetar inom den informella sektorn och riskerar olika former av diskriminering på grund av kön, ålder, klass, religion, etnicitet, funktionsnedsättning eller könsidentitet, och att tillhandahålla individanpassat stöd för att tillgodose deras behov och intressen,

ag)

att inrätta stödprogram för att säkerställa att kvinnor och deras familjer har tillgång till allmänna socialförsäkringssystem som kan inverka på deras framtida pension och därmed minska pensionsklyftan, som beror på många olika faktorer,

ah)

att samla in könsuppdelade uppgifter och ta fram statistik över landsbygdskvinnors värderingar, situation, villkor och behov för att kunna utarbeta lämpliga politiska strategier och regelbundet övervaka situationen för kvinnor på landsbygden,

ai)

att uppmana till ratificering och genomförande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, inklusive artikel 6 om kvinnor med funktionsnedsättning och att garantera tillgången till varor, infrastruktur och tjänster,

aj)

att uppmana kommissionen, medlemsstaterna samt regionala och lokala myndigheter att tillhandahålla ekonomiskt överkomliga inrättningar av hög kvalitet liksom offentliga och privata tjänster specifikt inriktade på vardagslivet på landsbygden och att skapa de villkor som krävs för att förbättra balansen mellan arbetsliv och privatliv för kvinnor på landsbygden, framför allt genom att garantera lämplig barnomsorg och annan anhörigvård, tillgänglig hälso- och sjukvård samt kollektivtrafik,

ak)

att understryka betydelsen av att inkludera skyddsåtgärder i EU:s politik avseende levnads- och arbetsförhållandena för kvinnor som är säsongsanställda inom jordbruket, särskilt vad gäller nödvändigheten av att de får socialt skydd, sjukförsäkring samt hälso- och sjukvård, och att uppmana regionala, lokala och nationella myndigheter samt andra institutioner att garantera migrerande arbetare och säsongsarbetare samt deras familjer, i synnerhet kvinnor och utsatta personer, deras grundläggande rättigheter, och att främja deras integrering i det lokala samhället,

al)

att säkerställa tillgång till tillförlitlig internetinfrastruktur och tillförlitliga internettjänster via höghastighetsbredband; att investera i och främja användningen av ny teknik på landsbygden och inom jordbruket och att erkänna de betydelsefulla sociala, psykologiska och ekonomiska fördelarna med detta, att stå fast vid utvecklingen av ett helhetsperspektiv (”den digitala byn”), att främja lika möjligheter i fråga om tillgång till och utbildning i användningen av denna teknik,

am)

att rikta uppmärksamhet mot kvinnors närvaro och utveckling inom mediesektorn och mot icke-stereotypiskt medieinnehåll,

an)

att uppmuntra offentliga medieorganisationer att införa sin egen jämställdhetspolitik för att nå en jämn könsfördelning i beslutsfattande organ,

ao)

att säkerställa en effektiv kamp mot mediernas alltmer sexualiserade porträttering av kvinnor och flickor, med tillbörlig respekt för yttrandefriheten,

ap)

att uppmuntra medieorganisationer att motverka utvecklingen av en organisationskultur som ofta är oförenlig med balans mellan arbetsliv och privatliv,

aq)

att motverka lönegapet mellan kvinnor och män inom mediesektorn genom åtgärder mot diskriminering, som garanterar kvinnor och män lika lön för lika arbete,

ar)

att vidta alla nödvändiga åtgärder mot våld mot grävande journalister, med särskild uppmärksamhet riktad mot kvinnliga journalister som ofta är mer utsatta.