		ISSN 1977-1061
Europeiska unionens officiella tidning		C 86

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	62 årgången 7 mars 2019

Innehållsförteckning		Sida
	I Resolutioner, rekommendationer och yttranden
	RESOLUTIONER
	Regionkommittén
	ReK:s 132:a plenarsession, 5.12.2018–6.12.2018
2019/C 86/01	Resolution från Europeiska regionkommittén – Europeiska kommissionens arbetsprogram 2019	1
	YTTRANDEN
	Regionkommittén
	ReK:s 132:a plenarsession, 5.12.2018–6.12.2018
2019/C 86/02	Yttrande från Europeiska regionkommittén om Utvidgningspaketet för 2018	8
2019/C 86/03	Yttrande från Europeiska regionkommittén – Beskattning av den digitala ekonomin	14
2019/C 86/04	Yttrande från Europeiska regionkommittén om Handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt	24
2019/C 86/05	Yttrande från Europeiska regionkommittén – Modeller för lokalt egenansvar för energiförsörjningen och de lokala energisamhällenas roll i Europas energiomställning	36

	III Förberedande akter
	REGIONKOMMITTÉN
	ReK:s 132:a plenarsession, 5.12.2018–6.12.2018
2019/C 86/06	Yttrande från Europeiska regionkommittén om Förordningen om gemensamma bestämmelser	41
2019/C 86/07	Yttrande från Europeiska regionkommittén om Europeiska socialfonden+	84
2019/C 86/08	Yttrande från Europeiska regionkommittén – Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden	115
2019/C 86/09	Yttrande från Europeiska regionkommittén – Europeiskt territoriellt samarbete	137
2019/C 86/10	Yttrande från Europeiska regionkommittén om Den gränsöverskridande mekanismen	165
2019/C 86/11	Yttrande från Europeiska regionkommittén om Reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken	173
2019/C 86/12	Yttrande från Europeiska regionkommittén om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter	239
2019/C 86/13	Yttrande från Europeiska regionkommittén om Programmet för den inre marknaden	259
2019/C 86/14	Yttrande från Europeiska regionkommittén – Programmet för ett digitalt Europa (2021–2027)	272
2019/C 86/15	Yttrande från Europeiska regionkommittén om Europeiska solidaritetskåren och EU:s nya ungdomsstrategi	282
2019/C 86/16	Yttrande från Europeiska regionkommittén om Grannskapet och omvärlden	295
2019/C 86/17	Yttrande från Europeiska regionkommittén – InvestEU-programmet	310
2019/C 86/18	Yttrande från Europeiska regionkommittén om Reformstödsprogrammet och Europeiska investeringsstabiliseringsfunktionen	335
2019/C 86/19	Yttrande från Europeiska regionkommittén – Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om minimikrav för återanvändning av vatten	353
2019/C 86/20	Yttrande från Europeiska regionkommittén – Unionens rymdprogram och Europeiska unionens rymdprogrambyrå	365

I Resolutioner, rekommendationer och yttranden

RESOLUTIONER

Regionkommittén

ReK:s 132:a plenarsession, 5.12.2018–6.12.2018

7.3.2019

Europeiska unionens officiella tidning

C 86/1

Resolution från Europeiska regionkommittén – Europeiska kommissionens arbetsprogram 2019

(2019/C 86/01)

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉN (ReK) HAR ANTAGIT DENNA RESOLUTION

med beaktande av

—	kommissionens arbetsprogram 2019 (1),

—	samarbetsprotokollet med kommissionen från februari 2012,

—	den gemensamma förklaringen om EU:s lagstiftningsprioriteringar för 2018–2019.

Europeiska regionkommittén betonar att 2019 kommer att bli ett avgörande år för Europeiska unionens framtid, eftersom EU:s själva grundvalar ifrågasätts. Mot denna bakgrund upprepar kommittén att det är absolut nödvändigt att koppla samman gräsrotsnivån och EU-nivån och göra de lokala och regionala företrädarna och EU-medborgarna delaktiga i utformningen och genomförandet av EU:s politik, i synnerhet genom en ordentlig tillämpning av aktiv subsidiaritet och flernivåstyre.

Kommittén efterlyser en tidig överenskommelse om den fleråriga budgetramen före valet till Europaparlamentet i maj 2019 för att se till att de nya EU-programmen inleds i tid, och stöder Europaparlamentets uppmaning om att nästa fleråriga budgetram bör motsvara minst 1,3 % av BNI i EU-27.

Kommittén beklagar att kommissionens förslag till flerårsbudget saknar en tydlig jämställdhetsprofil. Artikel 8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt handlar om att i unionen integrera jämställdhet i alla politikområden och i alla aktiviteter för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Vidare bör jämställdhetsbudgetering fördjupas, spridas och systematiseras.

ReK önskar att Europeiska unionen och Förenade kungariket i god tid når en överenskommelse om Förenade kungarikets avsikt att lämna EU, där de fyra fria rörligheterna bevaras. Vi förväntar oss att kommissionen kommer att göra kommittén delaktig i förhandlingarna om det framtida samarbetet mellan Förenade kungariket och EU efter den 30 mars 2019 för att föra fram de regionala och lokala myndigheternas bidrag till produktiva och hållbara framtida förbindelser.

Medborgarskap, styrning och bättre lagstiftning

Europeiska regionkommittén välkomnar kommissionens meddelande om en starkare roll för subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, där man främjar genomförandet av rekommendationerna från arbetsgruppen för subsidiaritet, proportionalitet och ”göra mindre men göra det effektivare”. ReK uppmanar i detta syfte Europaparlamentet och kommissionen att genomföra arbetsgruppens rekommendationer i samarbete med kommittén för att bidra till att främja aktiv subsidiaritet inom EU och ett nytt sätt att arbeta. Kommittén förblir fast besluten att bidra till detta genomförande genom att samla de europeiska regionernas och städernas expertis och kunskaper, i synnerhet genom sitt nätverk för övervakning av subsidiaritetsprincipen, nätverket av regionala nav och Regpex-plattformen.

Kommittén ifrågasätter om förslaget om att avskaffa de två årliga tidsomställningarna uppfyller de krav på europeiskt mervärde och samordning som arbetsgruppen föreslagit, och varnar för negativa konsekvenser för de lokala och regionala myndigheterna (särskilt i gränsregioner).

Kommittén välkomnar kommissionens planer på att använda sig av övergångsklausulen för att tillämpa omröstning med kvalificerad majoritet, framför allt på beskattningsområdet. Detta skulle underlätta kampen mot skatteundandragande och möjliggöra mer rättvisa beskattningssystem.

Sysselsättning, tillväxt, investeringar och sammanhållningspolitik

Tillsammans med partnerna i #CohesionAlliance efterlyser Europeiska regionkommittén en snabb överenskommelse om det sammanhållningspolitiska lagstiftningspaketet för 2021–2027, som även fortsättningsvis bör bygga på principerna om partnerskap och flernivåstyre. ReK erinrar om att sammanhållningspolitiken är Europeiska unionens viktigaste investeringspolitik som syftar till att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i hela EU. I syfte att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna anser kommittén att särskild hänsyn bör tas till landsbygdsområden och regioner som påverkas av industriell omvandling eller som lider av allvarliga och permanenta, geografiska eller demografiska nackdelar, såsom ö-, gräns- och bergsregioner.

Vi vill uppmärksamma att kommissionens program för 2019 inte innehåller någon hänvisning till de yttersta randområdena som sig borde, åtminstone när det gäller genomförandet av meddelandet ”Ett starkare och förnyat strategiskt partnerskap med EU:s yttersta randområden” från 2017. ReK hoppas att kommissionen kommer att fortsätta att vidta de åtgärder som krävs för att utveckla den nya strategin för de yttersta randområdena.

10.

Kommittén föreslår att man ska utnyttja erfarenheterna från partnerskapen inom agendan för städer, som har nått positiva resultat i fråga om flernivåstyresåtgärder, för att förbättra subsidiaritetsprövningen och stärka kopplingen mellan bättre lagstiftning och EU-agendan för städer. ReK anser att handlingsplanen från stadspartnerskapet för bostäder, som antogs i november 2018, banar väg för en EU-agenda för bostäder.

11.

ReK noterar med oro att de offentliga investeringarna fortfarande är för låga och ojämnt fördelade i EU, såsom erkänns av kommissionens fokus på långsiktiga investeringar i den europeiska planeringsterminen 2019. Vi upprepar därför att överenskommelsen om flexibilitetsmarginalerna inom stabilitets- och tillväxtpakten måste införlivas i primärrätten. ReK efterlyser också på nytt ytterligare åtgärder för att främja offentliga investeringar, särskilt genom att man undantar nationell, regional eller lokal medfinansiering inom ramen för ESI-fonderna från stabilitets- och tillväxtpaktens redovisning, såsom redan föreskrivs för medfinansiering inom ramen för Efsi.

12.

Kommittén uppmanar kommissionen att inta en pragmatisk hållning till styrningsaspekterna av InvestEU-programmet, efter samråd med alla de viktigaste berörda aktörerna, såsom EIB.

13.

ReK betonar att ungdomsrelaterade politiska åtgärder och program såsom Erasmus+, Europeiska solidaritetskåren och DiscoverEU har ett starkt europeiskt mervärde, och framhåller behovet av att underlätta deras tillgänglighet och säkerställa de lokala och regionala myndigheternas deltagande i genomförandet av dem. Dessutom bör man belöna projekt med ett högt mervärde i fråga om deltagande av ungdomar med funktionsnedsättning och den lokala och regionala dimensionen, särskilt i landsbygdsområden, områden som tar emot invandrare, unionens yttersta randområden och de utomeuropeiska länderna och territorierna. I linje med den nya ungdomsstrategin efterlyser ReK på nytt ett strukturerat samarbete mellan kommittén och den föreslagna EU-ungdomssamordnaren.

14.

Kommittén understryker att för att EU ska kunna maximera sin potential inom forskning och innovation måste kommissionen och medlemsstaterna överbrygga ”innovationsklyftan” mellan regionerna, och föreslår att Horisont Europa ska stärka banden till de regionala strategierna för smart specialisering.

15.

ReK ser fram emot den aviserade samordnade planen för utveckling av artificiell intelligens i Europa, som även bör omfatta den offentliga sektorn på lokal och regional nivå med tanke på de lokala och regionala myndigheternas roll och deltagande i främjandet av investeringar och AI-ekosystemet inom sina områden.

Ekonomisk politik och EU:s sociala dimension

16.

Europeiska regionkommittén betonar att målen för hållbar utveckling bör genomföras som den övergripande referensramen för EU-politiken och specifikt ersätta Europa 2020-strategin som den europeiska planeringsterminens långsiktiga mål.

17.

Vi upprepar vårt stöd för införandet av en budgetkapacitet som syftar till att stärka euroområdets motståndskraft och förbereda konvergensen med framtida medlemmar i euroområdet. Denna budgetkapacitet måste dock finansieras med andra egna medel än dem som är avsedda för finansieringen av EU:s budget för att undvika att denna kapacitet inkräktar på de EU-program som är tillgängliga för EU-27. Denna kapacitet bör dessutom redovisas utanför taket för EU:s budgetmedel.

18.

Kommittén betonar att den låga graden av genomförande av de landsspecifika rekommendationerna beror på bristande egenansvar, finansiering och administrativ kapacitet på alla nivåer, och upprepar därför sitt förslag om en uppförandekod för att göra de lokala och regionala myndigheterna delaktiga i den europeiska planeringsterminen.

19.

Kommittén är oroad över att de lokala och regionala myndigheterna inte har dragit tillräcklig nytta av de EU-finansierade kapacitetsuppbyggnadsåtgärderna i den nuvarande fleråriga budgetramen. ReK uppmanar på nytt kommissionen att utfärda en enda uppsättning riktlinjer för att samordna alla EU-finansierade kapacitetsuppbyggnadsåtgärder.

20.

ReK välkomnar kommissionens förslag om att fastställa regler som gör det möjligt att beskatta vinster som multinationella företag gör i den digitala ekonomin, och betonar att det behövs en europeisk rättslig definition av virtuellt fast driftställe för digitala företag.

21.

Kommittén uppmanar kommissionen att noga övervaka genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, och uttrycker oro över minskningen av de tillhörande budgetmedlen. I detta avseende är det mycket viktigt att erkänna den starka territoriella komponenten i genomförandet av pelaren. ReK uppmuntrar kommissionen och EU-lagstiftaren att påskynda inrättandet av Europeiska arbetsmyndigheten och att föreskriva att en företrädare för medlemsstaternas regionala myndigheter ska ingå i myndighetens styrelse.

22.

ReK välkomnar den nyligen inrättade expertgruppen om den sociala ekonomin och sociala företag, där kommittén är företrädd, och uppmanar kommissionen att lägga fram en europeisk rättslig ram som omfattar en rad gemensamma definitioner för olika former av företagande inom den sociala ekonomin, t.ex. kooperativ, ömsesidiga bolag, föreningar och stiftelser.

23.

Som ett verktyg för att genomföra princip 11 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter föreslår kommittén att man inför en europeisk barngaranti för att ta itu med den dramatiskt höga andelen barn som lever i fattigdom och utestängning i EU (26,4 % år 2017). Denna garanti bör bli en integrerad del av ESF+.

Strategin för den inre marknaden, små och medelstora företag, konkurrens, industri och den digitala inre marknaden

24.

Europeiska regionkommittén framhåller vikten av att utarbeta en integrerad industristrategi och bekräftar sitt engagemang för att införliva de lokala och regionala myndigheternas roll i denna strategi.

25.

Kommittén uppmanar kommissionen att föreslå en uppdatering av småföretagsakten. I synnerhet, när det gäller testet för små och medelstora företag, uppmanar ReK kommissionen att beakta de olika särdragen i de akter som ska testas, med särskild hänsyn till lagstiftningsförslag, och att agera i ett Refit-perspektiv med sikte på förbättringar.

26.

ReK upprepar sitt åtagande att ge återkoppling om genomförandet av direktiven från 2014 om offentlig upphandling på lokal och regional nivå, mot bakgrund av de lokala och regionala myndigheternas vikt inom offentlig upphandling och i syfte att bedöma användningen av sociala och miljörelaterade kriterier.

27.

Kommittén uppmanar kommissionen att under 2019 inleda en översyn av lagstiftningsramen för statligt stöd, särskilt den allmänna gruppundantagsförordningen, förordningen om stöd av mindre betydelse och ramen för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, i syfte att i sinom tid göra alla berörda parter delaktiga i en konstruktiv dialog om reformens innehåll.

28.

ReK uppmanar kommissionen att underlätta utbyggnaden av bredbandsinfrastruktur och att ta särskild hänsyn till landsbygdsområden med begränsad befolkning och glesbygdsområden, där bredband är en grundläggande resurs för tillhandahållandet av effektiva offentliga tjänster, för att yngre invånare ska återvända och nya företag etableras – områden som operatörerna inte har något kommersiellt intresse av och där man följaktligen kan anse att det föreligger ett marknadsmisslyckande. Detta skulle bidra till att överbrygga EU:s digitala klyfta och inrätta ett sammanhängande nätverk av europeiska digitala innovationsknutpunkter.

29.

Kommittén uppmanar kommissionen att lägga fram förslag för att ta itu med regleringsfrågor med koppling till delningsekonomin och den digitala ekonomin. Vi efterlyser framför allt ett EU-direktiv om arbete via digitala plattformar på grundval av artikel 153.2 b i EUF-fördraget i syfte att fastställa miniminormer för rättvisa arbetsvillkor i den digitala ekonomin.

Jord- och skogsbruk, folkhälsa och konsumentskydd

30.

Europeiska regionkommittén anser att den gemensamma jordbrukspolitiken bör utvecklas till en jordbrukspolitik som är förenklad, rättvis, hållbar och baserad på solidaritet till förmån för jordbrukarna, regionerna, konsumenterna och medborgarna, och efterlyser större inre och yttre konvergens i direktstödet, ändamålsenliga krishanteringsverktyg för att stabilisera jordbrukarnas inkomster samt ökat flernivåstyre vid utarbetandet och genomförandet av de nationella strategiska planerna.

31.

ReK ansluter sig till Europaparlamentets efterlysning (2) av en EU-agenda för landsbygdsområden, bergsområden och avlägsna områden som ska främja socioekonomisk utveckling, ekonomisk tillväxt och diversifiering, socialt välbefinnande, naturskydd samt samarbete och sammanlänkning med stadsområden i syfte att främja sammanhållning och förhindra territoriell splittring.

32.

Kommittén efterlyser även en europeisk strategi för regioner med demografiska utmaningar, med syftet att öka medvetenheten om denna fråga på alla EU:s politikområden – sammanhållning, innovation, transporter, hälsa, social- och arbetsmarknadspolitik, IKT, landsbygdsutveckling, migration etc. Strategin bör inbegripa en analys av kostnaderna och prognoser på nationell, regional och lokal nivå, i enlighet med vad som anges i ReK:s yttrande ”EU:s svar på den demografiska utmaningen”.

33.

Kommittén framhåller att innovationer och digitala lösningar är av avgörande betydelse för utveckling av smarta byar, förnyelse av stadscentrum och landsbygdsområden. Vi uppmanar kommissionen att utvärdera och göra en uppföljning av de åtgärder som genomförts inom ramen för EU:s handlingsplan för smarta byar.

34.

Kommittén har för avsikt att reagera på den halvtidsöversyn av EU:s skogsstrategi som förväntas i december 2018, och framhåller vikten av förebyggande av avskogning, återbeskogning och skogsomvandling.

35.

Kommittén ställer sig positiv till att EHFF får fortsätta som en särskild och förenklad fond med en budget för blå tillväxt som gör det möjligt att vidta övergripande åtgärder tillsammans med andra europeiska program. Vi anser att budgeten för EHFF och andelen delad förvaltning bör ligga kvar på samma nivå som i det förra programmet. EU:s exklusiva fiske- och vattenbruksområden, utvecklingen av den blå ekonomin, stöd till hamnar, miljöfrågor och bevarandet av den marina biologiska mångfalden står inför stora utmaningar under tiden efter 2020 och bör därför ges stöd genom EHFF. Vi anser att skyldigheten att använda finansiella instrument inom EHFF för att stödja vattenbruk och bearbetning av produkter bör dras tillbaka.

36.

ReK beklagar att införlivandet av EU:s hälsoprogram i ESF+ har lett till minskade anslag för EU-finansierade hälsoinitiativ, och efterlyser åtgärder och medel för att kompensera för denna minskning.

37.

Kommittén uppmanar kommissionen att undersöka befintliga livsmedelsmärkningssystem och föreslå ett obligatoriskt, gemensamt europeiskt färgmärkningssystem, på grundval av enheter på 100 g, på framsidan av livsmedelsförpackningar i hela EU, för att ge konsumenterna tydlig information och uppmuntra sundare matvanor. På liknande sätt bör särskilda kriterier införas för produkter med närings- och hälsopåståenden.

38.

ReK välkomnar kommissionens förslag till en europeisk elektronisk patientjournal för att förbättra patienternas behandling över regionernas och medlemsstaternas gränser. Vi uppmanar kommissionen att noga beakta dataskydds- och interoperabilitetsfrågorna i detta förslag.

Turism och kultur

39.

Europeiska regionkommittén uppmanar på nytt kommissionen att grundligt se över sin turismstrategi från 2010 med ett tydligt flerårigt arbetsprogram.

40.

Kommittén efterlyser en uppföljning av Europaåret för kulturarv 2018 genom en ny europeisk handlingsplan för kulturarv.

Energiunionen, klimatpolitik och miljö

41.

Europeiska regionkommittén förespråkar en ändamålsenlig flernivåstyrningsmekanism för att effektivt genomföra paketet om ”Ren energi för alla i EU” genom att se till att de nationella energi- och klimatplanerna utarbetas i nära samarbete med de lokala och regionala myndigheterna och föreskriva ett system med lokalt och regionalt fastställda bidrag för att komplettera de nationellt fastställda bidragen enligt Parisavtalet.

42.

Inför den fjärde rapporten om tillståndet i energiunionen understryker kommittén vikten av att främja en rättvis energiomställning, vilket förutsätter att man fäster särskild uppmärksamhet vid de regioner som kommer att påverkas mest, såsom dem som är särskilt beroende av fossilbränslebaserade industrier samt öar, i synnerhet dem som inte är sammanlänkade, såsom de yttersta randområdena. I detta sammanhang erkänner ReK de pågående åtgärderna beträffande energifattigdom och framhåller de lokala och regionala myndigheternas centrala roll i genomförandet av dem.

43.

ReK uppmanar kommissionen att övervaka de socioekonomiska konsekvenserna av den nya utformningen av elmarknaden för alla EU:s medlemsstater och regioner.

44.

Kommittén välkomnar den nyligen offentliggjorda ”europeiska strategiska långsiktiga visionen för en blomstrande, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi till 2050 – En ren jord åt alla”, där EU åtar sig att bli klimatneutralt senast 2050 och som erkänner de lokala och regionala myndigheternas centrala roll. Vi insisterar på att åtgärderna för att genomföra denna strategi måste följa principen om flernivåstyre, ge en formell roll åt de lokala och regionala myndigheterna, särskilt genom att integrera ett system med lokalt och regionalt fastställda bidrag i de nationella klimat- och energiplanerna, och bygga vidare på initiativ såsom borgmästaravtalet. Vi betonar behovet av en hög grad av integration av dessa åtgärder med strategin för en cirkulär ekonomi och energiunionen, samtidigt som man säkerställer att de socioekonomiska konsekvenserna av den nödvändiga övergången fördelas jämnt i syfte att uppnå en rättvis övergång.

45.

ReK uppmanar kommissionen att i samarbete med kommittén utforma ett strategiskt och integrerat åttonde miljöhandlingsprogram, och åtar sig att spela en aktiv roll i den tekniska plattformen för miljösamarbete. ReK uppmanar också till att göra de lokala och regionala myndigheterna delaktiga i den andra cykeln av granskningen av genomförandet av miljöpolitiken.

46.

ReK uppmanar kommissionen att föreslå en omfattande plan för att förbättra genomförandet av EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020 genom att tillhandahålla strategisk vägledning till EU-medlemsstaterna, och särskilt genom att formellt erkänna de lokala och regionala myndigheternas avgörande roll. Vi ser fram emot att fortsätta att samarbeta nära med kommissionen i det proaktiva utarbetandet av den politiska ramen för tiden efter 2020 mot bakgrund av COP15 i Peking år 2020. Detta kommer att kräva ett kraftigt åtagande inte bara för att stoppa förlusten av, utan också för att återställa, den biologiska mångfalden och ekosystemen, samt en ambitiös, inkluderande politisk ram för biologisk mångfald fram till 2030 som gör det möjligt att uppnå visionen för 2050 i mångfaldskonventionen mot bakgrund av målen för hållbar utveckling.

47.

Kommittén uppmanar kommissionen att bättre integrera principerna om katastrofresiliens i alla EU:s politikområden och fonder för att öka medlemsstaternas och de lokala och regionala myndigheternas förmåga att förebygga, förbereda sig för, hantera och återhämta sig från både naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor. Detta skulle kunna ske genom en bättre förståelse av risken, bl.a. genom att införa en entydig metod för riskanalys och genomföra specifika och allt noggrannare undersökningar av förståelsen av den territoriella utsattheten samt bedömningen av den ekonomiska skada, både direkt och indirekt, som ett område kan lida om det drabbas av ett extremt naturfenomen.

48.

ReK efterlyser på nytt en EU-färdplan för cykling för att tillgodose den växande efterfrågan på samordnade insatser på EU-nivå.

Rättvisa, säkerhet, grundläggande rättigheter och migration

49.

Europeiska regionkommittén uppmanar på nytt kommissionen att stödja de lokala och regionala myndigheterna i arbetet med att åtgärda problemet med radikalisering genom att utfärda riktlinjer för lokala och regionala myndigheter för förebyggande strategier för att motverka radikalisering.

50.

Kommittén efterlyser förstärkta förfaranden och mekanismer för att skydda demokratin, rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna, som skulle kunna ingå i en unionspakt.

51.

ReK välkomnar den föreslagna FN-pakten för migration och uppmanar alla EU-medlemsstater att underteckna denna den 10–11 december i Marrakesh och att ratificera den. Vi betonar att pakten är en väsentlig del av en omfattande multilateral flernivåstrategi för migration, vilken har förespråkats av ReK.

52.

ReK understryker att en ändamålsenlig och human förvaltning av EU:s yttre gränser och utformningen av en övergripande migrationspolitik och ett gemensamt asylsystem i EU med gemensamma höga standarder är mycket viktigt för alla kommuner, städer och regioner, särskilt för dem som tar emot flyktingar och dem som är belägna vid gränser som särskilt berörs av migrationstoppar.

53.

Kommittén uppmanar kommissionen att föreslå ytterligare säkra och tillgängliga lagliga vägar för migration till EU, såsom humanitära viseringar och privata sponsorprogram, och uppmanar medlemsstaterna att skyndsamt enas om och genomföra en ny EU-ram för vidarebosättning som är ambitiös i fråga om villkoren för skydd och antalet personer som omfattas av den. ReK uppmanar också kommissionen att uppmuntra medlemsstaterna att visa konkret solidaritet med de medlemsstater som är mest utsatta för migrationsflödena, i enlighet med artikel 80 i EUF-fördraget och den princip om solidaritet och rättvis ansvarsfördelning, även i finansiellt avseende, som fastställs där.

54.

ReK uppmanar kommissionen att ytterligare förenkla och påskynda finansieringsförfarandena och göra det enklare för regionerna och städerna att få direkt tillgång till de finansiella medel som avsatts för att hantera humanitära kriser och integration av flyktingar. Bistånd i nödsituationer får ges i form av bidrag direkt till de lokala och regionala myndigheter som utsätts för ett hårt migrationstryck, särskilt dem som ansvarar för att ta hand om och integrera ensamkommande barn. Vi uppmanar också kommissionen att intensifiera sina insatser för att underlätta utbytet av god praxis mellan europeiska lokala och regionala myndigheter om integration av migranter, med särskilt fokus på medelstora och små städer.

55.

I likhet med EU:s stöd till integrationen av flyktingar och till tredjeländer när det gäller humanitära biståndsåtgärder uppmanar vi kommissionen att tillhandahålla stöd till integrationen av medborgare med europeisk nationalitet som tvingas lämna sina värdländer på grund av politiska, ekonomiska eller humanitära kriser, som annars skulle vara helt oskyddade trots att de är EU-medborgare.

Extern politik

56.

Europeiska regionkommittén uppmanar kommissionen att till fullo beakta de lokala och regionala myndigheternas synpunkter och arbetet i ReK:s gemensamma rådgivande kommittéer och arbetsgrupper, i synnerhet 2019 års lägesrapporter om kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna, och uppmanar på nytt till att ytterligare anpassa EU:s befintliga finansieringssystem, särskilt Taiex och partnersamverkan, till de lokala och regionala aktörernas behov.

57.

ReK stöder ett nytt program för europeiskt territoriellt samarbete som möjliggör nära samarbete mellan lokala och regionala myndigheter i medlemsstaterna och i kandidatländer, potentiella kandidatländer och grannländer. I detta sammanhang uppmanar kommittén kommissionen att stödja EU:s befintliga makroregionala strategier och stötta inrättandet av nya. Vi uppmuntrar också kommissionen att stödja gränsöverskridande samarbete mellan regionala och lokala myndigheter, bl.a. i form av europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS).

58.

Kommittén tillkännager sin avsikt att bidra till de strategiska diskussionerna om det östliga partnerskapsinitiativets framtid med anledning av dess tioårsjubileum 2019, särskilt genom Corleap, arbetsgruppen för Ukraina och peer-to-peer-partnerskapen mellan EU och Ukraina.

59.

ReK uppmanar kommissionen att beakta dess arbete för att stabilisera det södra grannskapet genom församlingen för lokala och regionala myndigheter i EU och Medelhavsområdet (Arlem) och i synnerhet Nicosiainitiativet för libyska kommuner, som bidrar till att förbättra lokala offentliga tjänster i Libyen och återintegrera dessa kommuner i det internationella samfundet, genom att utnyttja befintlig bästa praxis och tillhandahålla lämplig finansiering till stöd för de operativa initiativen.

60.

Kommittén välkomnar kommissionens avsikt att ta itu med avsiktligt vilseledande information online i både EU och partnerländerna och är beredd att stödja dessa insatser.

61.

ReK konstaterar att den verkställande gruppens arbete när det gäller att genomföra EU:s och Förenta staternas gemensamma uttalande från juli 2018 främst verkar vara inriktat på regleringssamarbete, och uppmanar till att upprätthålla EU:s normer, särskilt de höga hälso-, livsmedels- och miljönormerna. Vi betonar i detta avseende att kommissionen måste se till att de gällande arbetsnormerna och rättsliga normerna för produktsäkerhet samt data-, konsument-, hälso- och miljöskydd inte åsidosätts i syfte att bekämpa handelsprotektionism och få de amerikanska sanktionerna upphävda.

62.

Europeiska regionkommittén ger sin ordförande i uppdrag att översända denna resolution till Europeiska kommissionen, Europaparlamentet, de österrikiska, rumänska och finländska rådsordförandeskapen samt Europeiska rådets ordförande.

Bryssel den 6 december 2018.

Karl-Heinz LAMBERTZ

Europeiska regionkommitténs ordförande

(1) COM(2018) 800 final.

(2) Se Europaparlamentets resolution av den 3 oktober 2018 om att hantera de särskilda behoven i landsbygdsområden, bergsområden och avlägsna områden.

YTTRANDEN

Regionkommittén

ReK:s 132:a plenarsession, 5.12.2018–6.12.2018

7.3.2019

Europeiska unionens officiella tidning

C 86/8

Yttrande från Europeiska regionkommittén om Utvidgningspaketet för 2018

(2019/C 86/02)

Föredragande:

Franco IACOP (IT–PES), ledamot, regionfullmäktige, Friuli-Venezia Giulia

Referensdokument:

2018 års meddelande om EU:s utvidgningspolitik

COM(2018) 450 final

POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

Inledande kommentarer

Europeiska regionkommittén noterar med intresse kommissionens förnyade åtagande när det gäller EU:s utvidgning, vilket återspeglas inte bara i meddelandet COM(2018) 450 final, som behandlas i detta yttrande, utan också i strategidokumentet från februari 2018 om västra Balkan (se ReK:s yttrande 2018/00065) och beslutet att snabbt inleda granskningen av lagstiftningen i Albanien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien efter rådets positiva reaktion när det gäller att fatta ett beslut om att inleda förhandlingar i juni 2019, med utgångspunkt i Europeiska kommissionens bedömningsrapport och förutsatt att de framsteg som krävs har gjorts.

Utvidgningsprocessen bör förbli en prioritering för EU och ReK instämmer med kommissionen i fråga om behovet av att i centrum för denna process ställa rättsstatsprincipen, rättvisa, grundläggande rättigheter och respekt för och skydd av minoriteter.

ReK erinrar om att de lokala och regionala myndigheternas engagemang är nödvändigt i samband med utvidgningsprocessen och uppmuntrar kandidatländerna (Albanien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Montenegro, Serbien och Turkiet) och de potentiella kandidatländerna (Bosnien och Hercegovina samt Kosovo (*1)) att stärka strategierna för administrativ decentralisering i syfte att åstadkomma verklig subsidiaritet.

ReK ser positivt på att båda rådsordförandeskapen under 2018 har länderna på västra Balkan bland de tematiska prioriteringarna för sina respektive halvår, välkomnar toppmötet i Sofia, och hoppas att den deklaration som undertecknades vid detta tillfälle snabbt kan omsättas i konkreta initiativ.

ReK beklagar att reforminsatserna för EU-medlemskap på västra Balkan går allt långsammare, och att detta har gjort att en känsla av tvivel och misstro har spridit sig bland medborgarna.

ReK beklagar utvecklingen i Turkiet både före och efter valet i juni, som har medfört en successiv försvagning av rättsstatens värden och principer. Detta har lett till att anslutningsutsikterna för västra Balkan och Turkiet nu i praktiken divergerar.

De nya impulser som kommissionens nya strategi kan ge västra Balkan (och indirekt också Turkiet) kan sätta ny fart på hela processen.

ReK hoppas att den nya dynamik för det europeiska territoriella samarbetet som läggs fram i kommissionens senaste lagstiftningsförslag om sammanhållning (Interreg) och utvidgning (IPA III) kan stimulera nära samarbete mellan lokala och regionala myndigheter i medlemsstaterna och i kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna.

Uppfyllandet av Köpenhamnskriterierna i deras vidaste bemärkelse är och bör förbli en grundläggande parameter för bedömningen av kandidatländernas lämplighet att bli EU-medlemsstater.

10.

ReK betonar sin villighet att samarbeta med övriga EU-institutioner för att stödja kandidatländer och potentiella kandidatländer i deras förberedelser inför en framtida anslutning.

11.

Det nya samarbetsavtalet mellan ReK och Europarådets kongress för lokala och regionala myndigheter, som slöts i Strasbourg den 27 mars 2018, bör stärka samarbetet mellan de två institutionerna, öka synergieffekterna och leda till att dubbelarbete undviks.

12.

Den mest effektiva formen av stöd som kan tillhandahållas de offentliga förvaltningarna är utbyten på samma nivå. Vi noterar för övrigt att många lokala och regionala myndigheter i medlemsstaterna har kompetens när det gäller genomförandet av EU-lagstiftningen som man skulle kunna dela med sig av till motparterna i kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna.

13.

ReK påminner om att hela samhället i de länder som vill ansluta sig till EU måste delta i en genomgripande reform av värdegrunden, och att de lokala och regionala myndigheternas roll i det avseendet är av största vikt, eftersom det är dessa myndigheter som medborgarna kommer i kontakt med i det dagliga livet.

14.

Endast de lokala och regionala myndigheterna kan genom sina direkta kontakter med medborgarna effektivt förmedla fördelarna med EU-medlemskapet och uppmärksamma alla förmåner och fördelar som EU erbjuder EU-medborgarna, och även medborgarna i kandidatländer och potentiella kandidatländer.

15.

ReK beklagar därför att de lokala och regionala myndigheternas situation inte nämns uttryckligen i det sammanfattande dokumentet om utvidgningspaketet, som endast innehåller en hänvisning till behovet av att uppnå en lämplig balans mellan den centrala och lokala nivån.

Förhoppningar, förslag och rekommendationer

16.

Europeiska regionkommittén hoppas att regeringarna på västra Balkan återupptar arbetet med ett närmande till EU och att de uppfattar de positiva signaler som vissa viktiga steg i utvecklingen innebär inom en realistisk tidsram. Vi hoppas att medborgarna i regionen beslutsamt avvisar nationalism, radikalisering och identitetspolitik, och ställer sig bakom det europeiska idealet.

17.

Vi hoppas att Turkiet häver undantagstillståndet och åter börjar närma sig EU, att man upphäver de åtgärder som undergräver respekten för rättsstaten och de grundläggande rättigheterna och att man återställer ett demokratiskt system med kontroller och motvikter på central, regional och lokal nivå.

18.

ReK uppmanar alla kandidatländer och potentiella kandidatländer att beslutsamt fortsätta med administrativa reformer och att aktivt sträva efter realistiska och ambitiösa mål i fråga om decentralisering samtidigt som man ger tillräckliga budgetanslag till de lokala och regionala myndigheterna.

19.

Ekonomisk tillväxt och förbättrad levnadsstandard för medborgarna i kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna bör uppmuntras, och man bör säkerställa effekter på lokal nivå.

20.

Kommittén konstaterar att det krävs ett samarbete med Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån för att hantera migrationsströmmarna. Stöd som EU tillhandahåller till västra Balkan och Turkiet för att bidra till hanteringen av dessa strömmar bör även nå de lokala och regionala myndigheterna som dagligen arbetar med mottagande och stöd.

21.

Inte i något förhandlingskapitel behandlas decentralisering, reform av offentlig förvaltning eller styrning. Vi uppmanar därför kommissionen att ta upp dessa frågor i alla bilaterala möten om de kapitel för vilka den administrativa decentraliseringen är relevant och att tillsammans med kandidatländer och potentiella kandidatländer insistera på att säkerställa att lokala och regionala myndigheter ska engageras i förberedelserna inför anslutningen.

22.

Kommittén uppmanar kommissionen att införa tillfälliga operativa förfaranden som möjliggör användning av instrument som Taiex och partnersamverkan för samarbete mellan lokala och regionala myndigheter i medlemsstater, kandidatländer och potentiella kandidatländer.

23.

Kommittén uppmanar kommissionen att återuppta programmet för kommunal förvaltning (LAF) och det regionala utbildningsprogrammet, som använts i samband med tidigare utvidgningar.

24.

Vi uppmanar kommissionen att granska möjligheten att använda Sigma-programmets åtgärder på lokal och regional nivå i kandidatländerna i syfte att utveckla modeller för reform av styresskicket i de lokala myndigheterna för tillämpningen av EU:s regelverk.

25.

ReK uppmanar kommissionen att i etniskt blandade områden genomföra kultur- och idrottsinitiativ som direkt involverar hela lokalbefolkningen, i synnerhet ungdomar. Därigenom främjas integration och ömsesidigt erkännande av varandras identiteter.

26.

Kommittén uppmanar kommissionen att övervaka de offentliga tjänstemännens agerande i kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna på västra Balkan i fråga om jämställdhet och respekt för etniska och språkliga minoriteter, samt HBTI+-personer. Europeiska unionen är en ledstjärna för tolerans i hela världen och enligt vår uppfattning bör varje framtida anslutning bygga på ett stabilt politiskt stöd för de demokratiska värdena med avseende på personer såväl när det gäller frihet som jämlikhet.

27.

Kommittén uppmanar kommissionen att föra dialog och ta gemensamma initiativ – bl.a. i linje med Berlinprocessens anda – med organisationer som känner till förhållandena i de lokala och regionala myndigheterna i kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna, och de som redan har erfarenheter av olika samarbetsformer, i synnerhet NALAS (nätverket av sammanslutningar av lokala myndigheter i sydöstra Europa), Alda (Europeiska sammanslutningen för lokal demokrati), CEI (centraleuropeiska initiativet) och det regionala samarbetsrådet.

28.

ReK uppmanar slutligen på nytt kommissionen att i kommande rapporter om läget i utvidgningsprocessen ägna mer utrymme och analys åt situationen på lokal och regional myndighetsnivå och att bedöma framstegen eller bristerna i fråga om administrativ reform på samma sätt som när det gäller centrala myndigheter.

Särskilda kommentarer om kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna

Montenegro

29.

ReK välkomnar de betydande framsteg som Montenegro har uppnått i euroatlantiskt avseende.

30.

Avsevärda insatser krävs för att stärka rättsstatsprincipen och de demokratiska institutionerna och arbetet med en återgång till fullständig representativitet för alla politiska krafter i parlamentet.

31.

Kommittén är bekymrad över situationen i fråga om yttrandefrihet, i synnerhet de många fallen av hot och våld mot journalister.

32.

Vi välkomnar antagandet av nya bestämmelser som syftar till att införa kriterier för meritbaserad rekrytering i både centrala och lokala förvaltningar och välkomnar att nästan alla kommuner har antagit etiska koder för sina tjänstemän och lokalt folkvalda företrädare.

33.

Kommittén anser att man bör kontrollera de lokala effekterna av genomförandet av den nya lagen om fysisk planering och byggande, som innebär en ändring av ansvarsfördelningen vad gäller reglering av användningen av mark.

Serbien

34.

ReK välkomnar att kommissionen, liksom för Montenegro, har angett 2025 som möjlig, om än ambitiös, tidpunkt för EU-anslutning.

35.

Om detta mål ska uppnås krävs ytterligare stora insatser och engagemang, i synnerhet för att stärka rättsstaten och för en normalisering av förbindelserna med Kosovo.

36.

Kommittén välkomnar utnämningen av en kvinna som regeringschef för första gången i landets historia, men noterar att lagen om jämställdhet ännu inte har antagits av parlamentet och att det fortfarande behövs betydande insatser för att förbättra situationen för romer, hbti-personer, personer med funktionsnedsättning och socialt utsatta grupper.

37.

Vi noterar Serbiens åtagande att hantera migrationsströmmarna som passerar genom dess territorium.

38.

Kampen mot korruption är fortfarande en av landets viktigaste uppgifter. Den nya lagen om antikorruptionsbyrån bör antas så snart som möjligt, men man bör också uppmärksamma förebyggande av korruption på lokal och regional myndighetsnivå.

39.

ReK noterar med oro att den administrativa kapaciteten hos lokala och regionala myndigheter visar på brister och att de mänskliga och finansiella resurser som görs tillgängliga för dessa enheter inte alltid är tillräckliga för de uppgifter som ska utföras. Vi välkomnar lagen om löner inom lokala och regionala myndigheter, som antogs i slutet av 2017.

40.

Kommittén uppmanar Serbien att genomföra de konstitutionella bestämmelserna om finansiering av den autonoma provinsen Vojvodina och att snarast möjligt anta relevant lagstiftning. Vidare uppmanas regeringen att respektera de lokala förtroendevaldas självständighet, oavsett deras politiska tillhörighet.

41.

Kommittén påminner om den roll som icke-statliga organisationer kan ha också på lokal nivå och uppmanar till ett snabbt fastställande av kriterier för att få tillgång till offentlig finansiering som säkerställer effektivitet och transparens. Vi hoppas att yttrandefriheten garanteras och att hot och trakasserier som riktas mot journalister fördöms och motverkas av myndigheterna utan dröjsmål.

Turkiet

42.

ReK konstaterar att Turkiet är en viktig partner till EU, men beklagar de allvarliga begränsningarna av de individuella friheterna, med frihetsberövanden och arresteringar av tiotusentals människor och massavskedandena av offentliganställda, vilket strider mot de värden och principer som EU bygger på, i synnerhet Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

43.

De konstitutionella ändringar i syfte att införa presidentstyre som nyligen trädde i kraft bedömdes negativt av Venedigkommissionen, särskilt i fråga om maktfördelning. Kommittén påminner också om att alla kandidatländer förväntas respektera de högsta normerna för demokrati, rättsstatsprincipen och de grundläggande friheterna, samt säkerställa ett oberoende och välfungerande rättsväsende.

44.

Kommittén uttrycker allvarlig oro över att man tvingat bort och i vissa fall arresterat över hundra demokratiskt valda borgmästare som av myndigheterna har ersatts av förvaltare som utsetts av regeringen, liksom över de påtryckningar som utövats på borgmästare i flera andra städer i syfte att få dem att avgå.

45.

ReK hoppas att de lokala val som ska hållas i mars 2019 organiseras med full respekt för demokratiska principer och att de kommer att utgöra ett tillfälle att återupprätta den demokratiska representativiteten hos de lokala myndigheterna.

46.

Vi erkänner de insatser som Turkiet gjort för att stödja flyktingar och fördrivna personer som uppehåller sig på dess territorium och betonar EU:s finansiella åtaganden för att göra dessa insatser mindre betungande. ReK hoppas att en rimlig andel av EU:s finansiering går till de lokala och regionala myndigheter som är direkt involverade i hanteringen av flyktingar och fördrivna personer.

47.

ReK beklagar att Turkiet fortfarande inte fullgör sina åtaganden enligt tilläggsprotokollet till associeringsavtalet med EU och vägrar att erkänna Republiken Cypern. Vi uppmuntrar en rättvis, heltäckande och genomförbar lösning av Cypernfrågan på grundval av relevanta resolutioner från FN:s säkerhetsråd och EU:s regelverk, och uppmanar Turkiet att förbinda sig och bidra till en sådan lösning, och välkomnar de framsteg som gjorts i riktning mot en ömsesidigt godtagbar lösning samt FN:s ansträngningar för att förhandlingarna ska återupptas.

48.

Vi uppmanar Turkiet att otvetydigt förbinda sig till goda grannförbindelser med alla sina grannar. Kommittén betonar behovet av att respektera alla medlemsstaters rätt att ingå bilaterala avtal och att utforska och utnyttja naturresurser i enlighet med unionens regelverk och internationell rätt. Vi betonar vidare behovet av att respektera medlemsstaternas suveränitet och suveräna rätt över sina exklusiva ekonomiska zoner, territorialhav och luftrum.

49.

ReK uppmanar Turkiet att börja dra tillbaka sina styrkor från Cypern och att lämna över det avstängda området Famagusta till FN i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 550 (1984). Vi betonar att sådana förtroendeskapande åtgärder skulle utgöra en chans till ekonomisk, social och regional tillväxt för båda samhällena. Vi noterar att en dialog mellan de civila samhällena i lokalsamhällena kan främja en överenskommelse.

50.

Turkiet är ett kandidatland sedan 1999 och anslutningsförhandlingar inleddes 2005. Närmandet till EU har under de senaste åren tappat fart och en allvarlig tillbakagång har noterats när det gäller respekt för rättsstatsprincipen, grundläggande rättigheter och friheter. Det är nu Turkiets sak att bedöma om och hur landet avser att gå vidare med det arbete som inleddes 1987 då landet ansökte om EU-medlemskap.

Albanien

51.

ReK välkomnar rådets slutsatser från juni 2018 och uppmanar Albanien att öka sina ansträngningar för att säkerställa ett positivt beslut från rådet om att inleda anslutningsförhandlingar i juni 2019.

52.

Landet behöver fortsätta att stärka rättsstaten, i synnerhet inom ramen för de fem huvudprioriteringarna (reform av den offentliga förvaltningen, rättsväsendet, korruptionsbekämpning, kampen mot organiserad brottslighet samt främjande av och respekt för mänskliga rättigheter, inte minst när det gäller personer som tillhör minoriteter, samt äganderätten).

53.

ReK välkomnar förfarandet för omprövning av domare och åklagare, som redan har gett konkreta resultat.

54.

Kommittén konstaterar att den politiska majoriteten och oppositionen kunde säkerställa ordnade val 2017, men betonar de brister som OSSE påpekat. Vi hoppas att vallagen korrigeras på lämpligt sätt inför lokalvalen 2019.

55.

ReK uppskattar arbetet med reformen av lagstiftningen om de lokala och regionala myndigheterna, men beklagar att de ofta inte använder metoder för meritbaserad rekrytering och att förvaltningslagen generellt sett är otillräckligt genomförd på lokal nivå.

56.

Vad avser grundläggande rättigheter beklagar vi förseningarna i tillsättningen av den nya ombudsmannens närmaste medarbetare. Det kvarstår fortfarande också beteenden kopplade till blodsfejder och traditionella hederskoder och oacceptabla nivåer av våld i hemmet.

57.

Vi hoppas att landet fortsätter på vägen mot reformer inom ramen för huvudprioriteringarna och att man möter kommande utmaningar med största möjliga engagemang, med början i den analytiska genomgången av EU:s regelverk.

F.d. jugoslaviska republiken Makedonien

58.

ReK välkomnar rådets slutsatser från juni 2018 och uppmanar f.d. jugoslaviska republiken Makedonien att öka sina ansträngningar för att säkerställa ett positivt beslut från rådet om att inleda anslutningsförhandlingar i juni 2019.

59.

Kommittén lovordar det politiska modet hos den nya regering som bildades efter Pržino-överenskommelsen och valen i slutet av 2016, som har gjort det möjligt att nå en kompromiss med Grekland om landets namn, och hoppas att den nödvändiga konstitutionella reformprocessen avslutas snabbt.

60.

Vi ser också positivt på andan av öppenhet för dialog med andra länder i regionen och i synnerhet med Bulgarien.

61.

ReK välkomnar anordnandet av lokala val i oktober 2017 och det faktum att de genomfördes på ett överlag ordnat sätt.

62.

Ohrid-ramavtalet från 2001 innehöll en decentraliseringsprocess, som dock inte har genomförts helt under åren efter avtalet. Vi välkomnar därför beslutet att öka finansieringen till de lokala och regionala myndigheterna för att säkerställa ett bättre utbud av tjänster till medborgarna.

63.

Trots att förhållandet mellan olika etniska grupper nu tycks mindre spänt än tidigare är det nödvändigt att Ohrid-ramavtalet genomförs till fullo.

64.

Vi hoppas att landet fortsätter på vägen mot reformer inriktade på en EU-anslutning och att man möter kommande utmaningar med största möjliga engagemang, med början i den analytiska genomgången i samband med EU:s regelverk.

Bosnien och Hercegovina

65.

ReK ser positivt på att landet till slut lämnade in svaren på ”frågeformuläret” till kommissionen i februari 2018.

66.

Inga betydande framsteg har dock gjorts i genomförandet av de reformer som är nödvändiga för att stimulera utvecklingen av landet och dess europeiska perspektiv.

67.

Kommittén beklagar och oroas över de politiska ledarnas hjälplöshet när det gäller att nå enighet om en ny vallag före anordnandet av de nationella valen och den fortsatta låsningen beträffande den utdragna frågan om kommunen Mostar.

68.

ReK påminner om behovet att förtydliga befogenhetsfördelningen mellan entiteter, kantoner och kommuner, för att trappa ned konflikten och främja samarbete.

69.

Kommittén erkänner landets insatser i kampen mot terrorism och radikalisering och uppmanar landet att fortsätta det förebyggande arbetet och brottsbekämpningen. Vi betonar vikten av att involvera lokala myndigheter i övervakningen av situationen och för att underlätta återanpassning av radikaliserade f.d. stridande.

Kosovo

70.

Trots de inre och yttre svårigheterna fortsätter den EU-stödda dialogen med Serbien på politisk-teknisk nivå, men kommittén betonar behovet av större engagemang och beslutsamhet.

71.

ReK välkomnar att kommissionen anser att alla krav för en liberalisering av viseringsbestämmelserna nu är uppfyllda.

72.

Vi välkomnar att rättvisa lokalval anordnades i slutet av 2017 och att fler än 200 borgmästare utnämndes över hela Kosovos territorium.

73.

Förhållandet mellan de politiska krafterna har tidvis tagit sig oacceptabla former och uttryck, och kommittén uppmanar alla parter att skydda och säkerställa de demokratiska institutionernas ställning och funktion.

74.

ReK uppmanar myndigheterna att arbeta aktivt för att konkret genomföra stabiliserings- och associeringsavtalet, till förmån för medborgarna och närmandet till EU.

Bryssel den 6 december 2018.

Karl-Heinz LAMBERTZ

Europeiska regionkommitténs ordförande

(*1) Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244 (1999) och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.

7.3.2019

Europeiska unionens officiella tidning

C 86/14

Yttrande från Europeiska regionkommittén – Beskattning av den digitala ekonomin

(2019/C 86/03)

Föredragande:

Jean-Luc VANRAES (BE–ALDE), ledamot, kommunfullmäktige, Uccle/Ukkel

Referensdokument:

Förslag till rådets direktiv om fastställande av regler med avseende på bolagsbeskattning av en betydande digital närvaro

COM(2018) 147 final

Förslag till rådets direktiv om ett gemensamt system för skatt på inkomster från tillhandahållande av vissa digitala tjänster

COM(2018) 148 final

I. ÄNDRINGSREKOMMENDATIONER

Förslag till rådets direktiv om ett gemensamt system för skatt på inkomster från tillhandahållande av vissa digitala tjänster

Ändringsrekommendation 1

Skäl 9

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Skatten på digitala tjänster bör endast tas ut på intäkter som härrör från tillhandahållandet av vissa digitala tjänster. De digitala tjänster som omfattas bör vara sådana tjänster som är starkt beroende av användarnas deltagande, och där skillnaden mellan den plats där vinsten beskattas och den plats där användarna befinner sig vanligen är störst. Det är intäkterna från behandlingen av användarnas bidrag som bör beskattas, inte användarnas deltagande i sig.

Skatten på digitala tjänster bör tas ut på intäkter som härrör från tillhandahållandet av digitala tjänster som är starkt beroende av användarnas deltagande, intäktsgenererande överföring av användarnas uppgifter och av deras förmåga att bedriva verksamhet och tillhandahålla tjänster på distans utan fysisk närvaro. i dessa fall är skillnaden mellan den plats där vinsten beskattas och den plats där användarna befinner sig vanligen störst.

Motivering

Begränsningen av tillämpningsområdet för skatten på digitala tjänster till endast behandling av användarnas bidrag kan ifrågasättas ur rättslig synpunkt.

Ändringsrekommendation 2

Skäl 10

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Beskattningsbara intäkter bör särskilt vara intäkter som härrör från tillhandahållandet av följande tjänster: i) placering av reklam på ett digitalt gränssnitt som riktas mot användare av det gränssnittet, ii) tillgängliggörande av flersidiga digitala gränssnitt som gör det möjligt för användare att hitta andra användare och samverka med dem, och även kan underlätta tillhandahållandet av underliggande leverans av varor och tjänster direkt mellan användarna (även kallade förmedlingstjänster), och iii) överföring av insamlade uppgifter om användare som har genererats från dessa användares aktiviteter på digitala gränssnitt. Om inga intäkter uppstår från tillhandahållandet av sådana tjänster uppstår inte heller någon skyldighet att betala skatt på digitala tjänster. Andra intäkter som entiteten fått genom att tillhandahålla sådana tjänster, men som inte direkt härrör från ett sådana tillgängliggöranden, bör inte heller omfattas av skatten.

Beskattningsbara intäkter bör särskilt vara intäkter som härrör från tillhandahållandet av följande tjänster: i) placering av reklam på ett digitalt gränssnitt som riktas mot användare av det gränssnittet, ii) tillgängliggörande av flersidiga digitala gränssnitt som gör det möjligt för användare att hitta andra användare och samverka med dem, och även kan underlätta tillhandahållandet av underliggande leverans av varor och tjänster direkt mellan användarna (även kallade förmedlingstjänster), och iii) intäktsgenererande överföring av insamlade uppgifter om användare som har genererats från dessa användares aktiviteter på digitala gränssnitt. Om inga intäkter uppstår från tillhandahållandet av sådana tjänster uppstår inte heller någon skyldighet att betala skatt på digitala tjänster. Andra intäkter som entiteten fått genom att tillhandahålla sådana tjänster, men som inte direkt härrör från ett sådana tillgängliggöranden, bör inte heller omfattas av skatten.

Motivering

Begränsningen av tillämpningsområdet för skatten på digitala tjänster till endast behandling av användarnas bidrag kan ifrågasättas ur rättslig synpunkt.

Ändringsrekommendation 3

Artikel 3.1

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Beskattningsbara intäkter

1. Vid tillämpningen av detta direktiv ska intäkter som härrör från en entitets tillhandahållande av var och en av följande tjänster anses utgöra ”beskattningsbara intäkter”:

a)	Placering av reklam på ett digitalt gränssnitt som riktas till användarna av det gränssnittet.

a)	Placering av reklam på ett digitalt gränssnitt som riktas till användarna av det gränssnittet.

b)	Tillgängliggörande av flersidiga digitala gränssnitt för användare som gör det möjligt för användare att hitta andra användare och samverka med dem, och som även kan underlätta tillhandahållandet av underliggande leverans av varor och tjänster direkt mellan användarna.

b)	Tillgängliggörande av flersidiga digitala gränssnitt för användare som gör det möjligt för användare att hitta andra användare och samverka med dem, och som även kan underlätta tillhandahållandet av underliggande leverans av varor och tjänster direkt mellan användarna.

c)	Överföring av uppgifter som samlats in om användare och uppgifter som genererats från användarnas aktiviteter på digitala gränssnitt.

c)	Intäktsgenererande överföring av uppgifter som samlats in om användare och uppgifter som genererats från användarnas aktiviteter på digitala gränssnitt.

Motivering

Självförklarande.

Ändringsrekommendation 4

Artikel 10.2

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Artikel 10	Artikel 10
Identifiering	Identifiering
[…]	[…]
2. Underrättelsen ska ske elektroniskt senast tio arbetsdagar efter slutet av den första beskattningsperiod för vilken den beskattningsbara personen ska betala skatt på digitala tjänster enligt detta direktiv (nedan kallad den första beskattningsgrundande perioden).	2. Underrättelsen ska ske elektroniskt före slutet av den första månaden efter slutet av den första beskattningsperiod för vilken den beskattningsbara personen ska betala skatt på digitala tjänster enligt detta direktiv (nedan kallad den första beskattningsgrundande perioden).

Motivering

Tidsfristen på tio arbetsdagar är för kort.

Ändringsrekommendation 5

Artikel 11.1

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Artikel 11	Artikel 11
Registreringsnummer	Registreringsnummer
1. Identifieringsmedlemsstaten ska tilldela en beskattningsbar person ett individuellt registreringsnummer för skatt på digitala tjänster och underrätta den beskattningsbara personen på elektronisk väg om det registreringsnummer den anvisats inom tio arbetsdagar från den dag då underrättelsen enligt Artikel 10 mottogs.	1. Identifieringsmedlemsstaten ska tilldela en beskattningsbar person ett individuellt registreringsnummer för skatt på digitala tjänster och underrätta den beskattningsbara personen på elektronisk väg om det registreringsnummer den anvisats inom tio kalenderdagar från den dag då underrättelsen enligt Artikel 10 mottogs.

Motivering

På grund av att medlemsstaterna och till och med regionerna har olika helgdagar är det bättre att tala om ”kalenderdagar” i stället för arbetsdagar. Detta gäller också Artikel 12.2, Artikel 14 samt artiklarna 16.2, 20.1, 20.3, 21.1 och 22.1.

Ändringsrekommendation 6

Artikel 12.2

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Artikel 12	Artikel 12
Radering från registreringsregistret	Radering från registreringsregistret
[…]	[…]
2. Identifieringsmedlemsstaten ska radera den beskattningsbara personen från registreringsregistret vid utgången av en period på 60 arbetsdagar efter utgången av den beskattningsperiod under vilken den information som avses i punkt 1 anmäldes.	2. Identifieringsmedlemsstaten ska upphäva registreringen av den beskattningsbara personen i registreringsregistret vid utgången av en period på 60 kalenderdagar efter utgången av den beskattningsperiod under vilken den information som avses i punkt 1 anmäldes.

Motivering

Skattekonton får inte raderas efter 60 arbetsdagar med tanke på gällande preskriptionstider och behovet av att bevara bevismaterial. När det gäller ”arbetsdagar”: se föregående motivering.

Ändringsrekommendation 7

Ny Artikel 26.2

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
	Detta direktiv ska upphävas så snart rådets direktiv om fastställande av regler med avseende på bolagsbeskattning av en betydande digital närvaro har antagits och träder i kraft dagen för införlivandet av det direktivet.

Motivering

Beskattningen av digitala tjänster är avsedd som en tillfällig åtgärd och får inte bli permanent. Om direktivet om betydande digital närvaro träder i kraft utan att bestämmelserna om skatt på digitala tjänster upphävs riskerar företag att dubbelbeskattas.

Förslag till rådets direktiv om fastställande av regler med avseende på bolagsbeskattning av en betydande digital närvaro

Ändringsrekommendation 8

Artikel 4.3

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Artikel 4

Betydande digital närvaro

[…]

3. En ”betydande digital närvaro” ska anses finnas i en viss medlemsstat under en beskattningsperiod om den verksamhet som bedrivs där helt eller delvis består av tillhandahållande av digitala tjänster genom ett digitalt gränssnitt och ett eller flera av följande villkor är uppfyllda med avseende på tillhandahållandet av dessa tjänster genom den entitet som bedriver denna verksamhet tillsammans med ett tillhandahållande av alla sådana tjänster genom ett digitalt gränssnitt av vart och ett av den entitetens anknutna företag sammantaget:

3. En ”betydande digital närvaro” ska anses finnas i en viss medlemsstat under en beskattningsperiod om den verksamhet som bedrivs där helt eller delvis består av tillhandahållande av digitala tjänster genom ett digitalt gränssnitt och minst två av följande villkor är uppfyllda med avseende på tillhandahållandet av dessa tjänster genom den entitet som bedriver denna verksamhet tillsammans med ett tillhandahållande av alla sådana tjänster genom ett digitalt gränssnitt av vart och ett av den entitetens anknutna företag sammantaget:

a)	Den andel av de totala intäkterna från denna beskattningsperiod och till följd av tillhandahållandet av dessa digitala tjänster till användare som befinner sig i den medlemsstaten under denna beskattningsperiod överstiger [ 7 000 000 ] euro.

a)	Den andel av de totala intäkterna från denna beskattningsperiod och till följd av tillhandahållandet av dessa digitala tjänster till användare som befinner sig i den medlemsstaten under denna beskattningsperiod överstiger [ 10 000 000 ] euro.

b)	Antalet användare av en eller flera av dessa digitala tjänster som är belägna i den medlemsstaten under denna beskattningsperiod överstiger 100 000 .

b)	Antalet användare av en eller flera av dessa digitala tjänster som är belägna i den medlemsstaten under denna beskattningsperiod överstiger 100 000 .

c)	Antalet affärskontrakt för att tillhandahålla sådana digitala tjänster som har ingåtts under den beskattningsperioden av användare som befinner sig i den medlemsstaten överstiger 3 000 .

c)	Antalet affärskontrakt för att tillhandahålla sådana digitala tjänster som har ingåtts under den beskattningsperioden av användare som befinner sig i den medlemsstaten överstiger 3 000 .

[…]

Motivering

Tröskelvärdet på 7 miljoner euro för etablering av ett fast driftställe, från vilket det nya systemet skulle tillämpas, bör höjas, eftersom ett så lågt tröskelvärde kan hämma digitaliseringen. Dessutom finns det en risk för att tröskelvärdet på 3 000 affärskontrakt snabbt kommer att överskridas i vissa sektorer, t.ex. när det gäller underhållskontrakt. Man bör därför först tala om en betydande digital närvaro när åtminstone två av de angivna villkoren är uppfyllda.

Ändringsrekommendation 9

Artikel 5.1

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Artikel 5	Artikel 5
Vinster som är hänförliga till, eller med hänsyn tagen till, en betydande digital närvaro	Vinster som är hänförliga till, eller med hänsyn tagen till, en betydande digital närvaro
1. De vinster som är hänförliga till, eller med hänsyn tagen till, en betydande digital närvaro i en medlemsstat ska bara beskattas inom denna medlemsstats regelverk för bolagsskatt.	1. De vinster som är hänförliga till, eller med hänsyn tagen till, en betydande digital närvaro i en medlemsstat ska beskattas inom denna medlemsstats regelverk för bolagsskatt.

Motivering

Ordet ”bara” bör strykas, eftersom det annars förutsätter att ett kreditsystem tillämpas. Medlemsstater som har ett avräkningssystem för bolagsskatt skulle då behöva införa ett kreditsystem.

Ändringsrekommendation 10

BILAGA II

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Förteckning över tjänster som avses i Artikel 3.5 f:

a)	webbhotellverksamhet,

a)	webbhotellverksamhet,

b)	automatiserat underhåll, onlineunderhåll och distansunderhåll av programvara,

b)	automatiserat underhåll, onlineunderhåll och distansunderhåll av programvara,

c)	fjärradministration av datasystem,

c)	fjärradministration av datasystem,

d)	datalagerhantering online där vissa data lagras och hämtas på elektronisk väg,

d)	datalagerhantering online där vissa data lagras och hämtas på elektronisk väg,

e)	tillhandahållande online av diskutrymme på begäran,

e)	tillhandahållande online av diskutrymme på begäran,

f)	tillgång till eller nedladdning av programvara, t.ex. upphandlings-, bokförings- eller antivirusprogram, samt uppdateringar,

f)	tillgång till eller nedladdning av programvara, t.ex. upphandlings-, bokförings- eller antivirusprogram, samt uppdateringar,

g)	programvara som förhindrar att det visas reklam på skärmen, även kallad ”bannerblockerare”,

g)	programvara som förhindrar att det visas reklam på skärmen, även kallad ”bannerblockerare”,

h)	nedladdningsbara drivrutiner, såsom programvara som förbinder datorer med kringutrustning, t.ex. skrivare.

h)	nedladdningsbara drivrutiner, såsom programvara som förbinder datorer med kringutrustning, t.ex. skrivare.

i)	automatisk installation online av filter på webbplatser,

i)	automatisk installation online av filter på webbplatser,

j)	automatisk installation online av brandväggar,

j)	automatisk installation online av brandväggar,

k)	tillgång till och nedladdning av ”skrivbordsteman”,

k)	tillgång till och nedladdning av ”skrivbordsteman”,

l)	tillgång till och nedladdning av fotografier, illustrationer eller skärmsläckare,

l)	tillgång till och nedladdning av fotografier, illustrationer eller skärmsläckare,

m)	det digitaliserade innehållet i böcker och andra elektroniska publikationer,

m)	webbloggar och webbplatsstatistik,

n)	prenumeration på nättidningar och nättidskrifter,

n)	information online som genereras automatiskt av en programvara genom att köparen för in vissa data, t.ex. rättsliga och finansiella data, inbegripet data såsom kontinuerligt uppdaterade börsdata i realtid,

o)	webbloggar och webbplatsstatistik,

o)	tillhandahållande av annonsutrymme, t.ex. annonser på en webbplats eller webbsida,

p)	nyheter, trafikinformation och väderrapporter online,

p)	användning av sökverktyg och internetkataloger,

q)	information online som genereras automatiskt av en programvara genom att köparen för in vissa data, t.ex. rättsliga och finansiella data, inbegripet data såsom kontinuerligt uppdaterade börsdata i realtid,

q)	tillgång till eller nedladdning av musik till datorer och mobiltelefoner,

r)	tillhandahållande av annonsutrymme, t.ex. annonser på en webbplats eller webbsida,

r)	tillgång till eller nedladdning av jinglar, musikutdrag, ringsignaler eller andra ljud,

s)	användning av sökverktyg och internetkataloger,

s)	tillgång till eller nedladdning av filmer,

t)	tillgång till eller nedladdning av musik till datorer och mobiltelefoner,

t)	nedladdning av spel till datorer och mobiltelefoner,

u)	tillgång till eller nedladdning av jinglar, musikutdrag, ringsignaler eller andra ljud,

u)	tillgång till automatiserade onlinespel som inte fungerar utan internet eller liknande elektroniska nätverk och där deltagarna geografiskt befinner sig på avstånd från varandra,

v)	tillgång till eller nedladdning av filmer,

automatiserad undervisning på distans som inte fungerar utan internet eller ett liknande elektroniskt nätverk och som tillhandahålls med begränsad, eller utan, mänsklig medverkan, inbegripet virtuella klassrum, utom när internet eller ett liknande elektroniskt nätverk används endast som ett verktyg för kommunikation mellan läraren och eleven,

w)	nedladdning av spel till datorer och mobiltelefoner,

w)	arbetsböcker som eleverna fyller i online och som rättas automatiskt, utan mänsklig medverkan.

x)	tillgång till automatiserade onlinespel som inte fungerar utan internet eller liknande elektroniska nätverk och där deltagarna geografiskt befinner sig på avstånd från varandra,

z)	arbetsböcker som eleverna fyller i online och som rättas automatiskt, utan mänsklig medverkan.

Motivering

Tillhandahållande av digitaliserat innehåll från böcker och andra elektroniska publikationer skiljer sig inte i grunden från tillhandahållande av innehåll i pappersformat.

II. POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

Allmänna kommentarer

För att den inre digitala marknaden ska kunna nå sin fulla potential behöver den en tydlig och stabil beskattningsram för att stimulera innovation, bekämpa fragmentering av marknaden och göra det möjligt för alla aktörer att dra nytta av dynamiken på marknaden på rättvisa och välavvägda villkor.

ReK beklagar att vissa företag, särskilt företag som främst bedriver verksamhet inom den digitala ekonomin, i slutändan betalar alldeles för lite skatt. När det gäller bolagsbeskattning är det viktigt att skapa lika villkor och se till att alla aktörer bidrar på ett proportionerligt och rättvist sätt.

Faktum är att traditionella företag, för det mesta små och medelstora företag, drabbas av illojal skattekonkurrens. På grund av denna skadliga skattekonkurrens kämpar många av dessa företag hårt för att överleva.

ReK konstaterar att det nuvarande skattesystemet inte längre är anpassat till dagens ekonomiska sammanhang, som präglas av globalisering, rörlighet, digital teknik, nya affärsmodeller och komplexa företagsstrukturer. De gamla principerna som var anpassade till 1900-talet är inte längre lämpliga. Samhället på 2000-talet behöver nya modeller. Att fortsätta i gamla hjulspår är inte ett alternativ.

Det är positivt att kommissionen lägger fram initiativ på området för beskattning av digitala tjänster och ytterligare stimulerar internationella diskussioner genom att tydligt ange hur de nuvarande beskattningsprinciperna skulle kunna omformas. Olika initiativ från medlemsstater eller regioner hotar att allvarligt störa den inre marknaden.

Skatter är sällan populära, och detta gäller i ännu högre grad nya skatter, men de är helt nödvändiga för sunda offentliga finanser. En utvidgning av skattebasen genom en korrekt beskattning av digitala tjänster som i dag beskattas minimalt eller inte alls ger de respektive myndigheterna möjlighet att tillämpa rimliga nominella skattesatser på arbete och ekonomisk verksamhet, eller till och med minska skattebördan, särskilt för nystartade företag och småföretag.

I slutändan bör man ta fram en global lösning för att bättre kunna utnyttja globaliseringens fördelar, med en god global styrning och internationella regler. Det nära samarbetet mellan kommissionen, medlemsstaterna och OECD som syftar till att närma sig en internationell lösning, bör välkomnas.

ReK gläder sig åt det arbete som utförts på OECD-nivå och som offentliggjordes i en interimsrapport den 16 mars 2018: ”Tax Challenges Arising from Digitalisation – Interim Report 2018” (Skatteutmaningar till följd av digitaliseringen – interimsrapport 2018). Rapporten rör 110 länder.

I avvaktan på en heltäckande lösning på OECD-nivå, som med all sannolikhet tyvärr inte ser ut att kunna antas och genomföras inom den närmaste tiden, måste man hitta en tillfällig lösning på kommissionsnivå. De trösklar som föreslås bör inte negativt påverka mikroföretag eller små och medelstora företag.

10.

Det råder enligt ReK inget tvivel om att alla tjänster som människor betalar för, vare sig de är digitala eller inte, måste beskattas på ett korrekt sätt. Det kommer att vara viktigt att fastställa ett lämpligt inkomsttak över vilket inkomster kan beskattas, så att mikroföretag och små och medelstora företag inte påverkas negativt. En annan mycket viktig faktor kommer att vara att avgöra var företag som bedriver verksamhet inom den digitala ekonomin genererar sina inkomster, utifrån följande överväganden: hur dessa inkomster kan beskattas utan att företaget utsätts för dubbelbeskattning, hur skatteundandragande kan förhindras och hur dessa skatteintäkter som drivits in på internationell nivå kan fördelas på ett rättvist sätt som gynnar alla medlemsstater.

Skatt på digitala tjänster

11.

Tillämpningsområdet för en skatt på digitala tjänster måste definieras mycket noga. För att definitionerna ska vara ändamålsenliga får de inte vara öppna för tolkningar. Enkla, transparenta och otvetydiga skattesystem är de mest effektiva.

12.

Kommissionen föreslår en skatt på digitala tjänster som inte ska tas ut på företagens vinster utan på omsättningen, vilket kan leda till att även olönsamma företag beskattas. ReK påpekar att detta tillvägagångssätt skiljer sig från det globala systemet för bolagsskatt, som baseras på beskattning av vinst. Man kan dock konstatera att många digitala företags affärsmodell bygger på förluster i inledningsskedet.

13.

En sådan förskjutning av beskattningen kan dock gynna större länder med många konsumenter, där de berörda företagen kan dra av förluster från sin skattebas, och missgynna mindre exporterande länder. ReK understryker att alla lösningar när det gäller beskattning av digitala affärsmodeller måste ge ett rättvist och likvärdigt ekonomiskt resultat för alla ekonomier i EU.

14.

Det finns tyvärr inte någon tidsbegränsning eller annan mekanism som säkerställer att den tillfälliga åtgärden upphör att gälla när en mer långsiktig lösning hittas.

Betydande digital närvaro

15.

Enligt de nuvarande bestämmelserna får försäljningslandet inte ta ut någon bolagsskatt när det gäller digitala företag som inte har någon fysisk närvaro. Det är således positivt att en ”betydande digital närvaro” används som utgångspunkt för beräkningen av skattebasen.

16.

De nuvarande bolagsskattesystemen i världen bygger på en bedömning av hur mycket av företagens vinst som kan hänföras till varje relevant jurisdiktion. Skatten tas ut där värdet skapas. Med tanke på svårigheterna att avgöra var i värdekedjan vinsten uppstår finns det ett behov av att finna allmänna principer för hur man ska bedöma var värdet skapas.

17.

Det är viktigt att all utveckling på bolagsskatteområdet ligger i linje med de framsteg som redan gjorts inom ramen för BEPS. En av principerna i BEPS är att fördela vinsten till länder där värdet skapas.

18.

ReK anser att det tröskelvärde på 7 miljoner euro för etablering av ett fast driftställe, från vilket det nya systemet skulle tillämpas, bör höjas, eftersom ett så lågt tröskelvärde kan hämma digitaliseringen.

Lokala och regionala aspekter

19.

Även om en skatt på digitala tjänster eller bolagsskatt för en betydande digital närvaro inte är direkt inriktad på lokala och regionala skatter skulle införandet av en sådan skatt emellertid kunna påverka skatteintäkterna för lokala och regionala myndigheter. i vissa medlemsstater tas nämligen lokala eller regionala skatter ut på grundval av den nationella skattebasen, och i andra fall får lokala och regionala myndigheter (även) en andel av intäkterna från nationella bolagsskatter.

20.

ReK uppmanar medlemsstaterna att dela intäkterna från skatten på digitala tjänster med de lokala och regionala myndigheterna i förhållande till deras andel av bolagsskatten i landet.

Effekterna av en skatt på digitala tjänster och andra nya åtgärder

21.

Den nuvarande konsekvensbedömningen är tyvärr inte tillräckligt omfattande. Kommissionen har inte analyserat vilken inverkan den tillfälliga åtgärden kommer att ha på investeringar, uppstartsföretag, arbetstillfällen och tillväxt. Det framgår inte heller av konsekvensbedömningen vilken inverkan förslagen kommer att få för små och medelstora företag eller de lokala och regionala myndigheterna, i synnerhet när det gäller deras budgetar.

22.

ReK uppmanar därför kommissionen att komplettera konsekvensbedömningen med en analys av den tillfälliga åtgärdens potentiella effekter. Konsekvenserna för intäkterna för små och stora medlemsstater måste också analyseras, liksom effekterna av åtgärder med koppling till genomförandet av BEPS (urholkning av skattebasen och överföring av vinster) i olika länder och effekterna av skattereformen i Förenta staterna.

Bryssel den 6 december 2018.

Karl-Heinz LAMBERTZ

Europeiska regionkommitténs ordförande

7.3.2019

Europeiska unionens officiella tidning

C 86/24

Yttrande från Europeiska regionkommittén om Handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt

(2019/C 86/04)

Föredragande:

Tilo GUNDLACK (DE-PES), ledamot, Mecklenburg-Vorpommerns delstatsparlament

Referensdokument:

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska centralbanken, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: Handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt

COM(2018) 97 final

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar

COM(2018) 353 final

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om information som ska lämnas avseende hållbara investeringar och hållbarhetsrisker, och om ändring av direktiv (EU) 2016/2341

COM(2018) 354 final

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2016/1011 avseende referensvärden för koldioxidsnåla investeringar och för klimatpositiva investeringar

COM(2018) 355 final

I. ÄNDRINGSREKOMMENDATIONER

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar

(COM(2018) 353 final)

Ändringsrekommendation 1

Skäl 13

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

En klassifikation på unionsnivå av miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter bör göra det möjligt att utarbeta framtida unionspolitik, även unionsomfattande normer för miljömässigt hållbara finansiella produkter, och att i slutändan inrätta märkningar som formellt erkänner efterlevnaden av dessa normer i hela unionen. Enhetliga rättsliga krav för att betrakta investeringar som miljömässigt hållbara investeringar, baserat på enhetliga kriterier för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter, behövs som en referens för framtida unionslagstiftning som har som mål att möjliggöra sådana investeringar. De enhetliga rättsliga kraven bör i fråga om krav på tillbörlig aktsamhet för investerare och företag att iaktta hållbarhetskriterierna även omfatta gränsöverskridande ekonomiska verksamheter och hela deras värdekedjor, varvid man bör eftersträva att omsätta dem i de befintliga OECD-standarderna (OECD:s riktlinjer för transnationella företag).

Motivering

De framtida EU-omfattande hållbarhetsstandarderna skulle kunna utvidgas till gränsöverskridande ekonomiska verksamheter och bli OECD-standarder. På så sätt skulle man kunna inkludera offshore-affärer, som inte uttryckligen omfattas av EU-bestämmelsernas tillämpningsområde.

Ändringsrekommendation 2

Skäl 35

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Tillämpningen av denna förordning bör ses över regelbundet för att bedöma hur utvecklingen i fråga om de tekniska granskningskriterierna för miljömässigt hållbara verksamheter fortskrider, användningen av definitionen av miljömässigt hållbar investering och huruvida efterlevnaden av skyldigheterna kräver att man inrättar en kontrollmekanism. Översynen bör också inkludera en bedömning av huruvida denna förordnings tillämpningsområde bör utvidgas till att omfatta mål för social hållbarhet .

Tillämpningen av denna förordning kommer att ses över regelbundet för att bedöma hur utvecklingen i fråga om de tekniska granskningskriterierna för miljömässigt hållbara verksamheter fortskrider, användningen av definitionen av miljömässigt hållbar investering och huruvida efterlevnaden av skyldigheterna kräver att man inrättar en kontrollmekanism. Den första översynen senast den 31 december 2021 kommer också att inkludera en bedömning av i vilken utsträckning och när denna förordnings tillämpningsområde skulle kunna utvidgas till att omfatta mål avseende de sociala aspekterna av målen för hållbar utveckling, som är avsedda att bli EU:s nya långsiktiga utvecklingsstrategi .

Motivering

Syftet med ändringsförslaget är att säkerställa samstämmighet med den översynsklausul som fastställs i artikel 17 i kommissionens förslag.

Ändringsrekommendation 3

Artikel 13

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

De minimigarantier som avses i artikel 3 c ska vara förfaranden som genomförs av det företag som bedriver en ekonomisk verksamhet för att säkerställa att principerna och rättigheterna i de åtta grundläggande konventioner som tas upp i Internationella arbetsorganisationens deklaration om grundläggande rättigheter och principer i arbetslivet iakttas, nämligen: rätten att inte utsättas för tvångsarbete, föreningsfriheten, arbetstagarnas rätt att organisera sig, rätten till kollektiva förhandlingar, lika lön för män och kvinnor för arbete av lika värde, icke-diskriminering gällande möjligheter och behandling med avseende på sysselsättning och anställning, liksom rätten att inte utsättas för barnarbete.

De minimigarantier som avses i artikel 3 c ska vara förfaranden som genomförs av det företag som bedriver en ekonomisk verksamhet för att säkerställa att principerna och rättigheterna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter samt de åtta grundläggande konventioner som tas upp i Internationella arbetsorganisationens deklaration om grundläggande rättigheter och principer i arbetslivet iakttas, nämligen: rätten att inte utsättas för tvångsarbete, föreningsfriheten, arbetstagarnas rätt att organisera sig, rätten till kollektiva förhandlingar, lika lön för män och kvinnor för arbete av lika värde, icke-diskriminering gällande möjligheter och behandling med avseende på sysselsättning och anställning, liksom rätten att inte utsättas för barnarbete.

Motivering

Anpassning i enlighet med skäl 21 i kommissionens förslag.

Ändringsrekommendation 4

Artikel 14

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Krav för tekniska granskningskriterier

1. De tekniska granskningskriterier som antas i enlighet med artiklarna 6.2, 7.2, 8.2, 9.2, 10.2 och 11.2 ska

a)	identifiera de mest relevanta potentiella bidragen till det särskilda miljömålet, inte bara med hänsyn tagen till de kortsiktiga, utan även de långsiktiga, effekterna av en specifik ekonomisk verksamhet,

a)	identifiera de mest relevanta potentiella bidragen till det särskilda miljömålet, inte bara med hänsyn tagen till de kortsiktiga, utan även de långsiktiga, effekterna ur hållbarhetssynpunkt av en specifik ekonomisk verksamhet,

b)	specificera de minimikrav som måste uppfyllas för att undvika avsevärd skada på något av de berörda miljömålen,

b)	specificera de minimikrav som måste uppfyllas för att undvika avsevärd skada på något av de berörda miljömålen,

c)	vara kvalitativa eller kvantitativa, eller båda delar, och innehålla tröskelvärden där så är möjligt,

c)	vara kvalitativa eller kvantitativa, eller båda delar, och innehålla tröskelvärden där så är möjligt,

d)	om lämpligt, bygga på unionens märknings- och certifieringssystem, unionens metoder för att bedöma miljöavtryck och unionens statistiska klassifikationssystem, och ta hänsyn till all relevant befintlig unionslagstiftning,

d)	om lämpligt, bygga på unionens märknings- och certifieringssystem, unionens metoder för att bedöma miljöavtryck och unionens statistiska klassifikationssystem, och ta hänsyn till all relevant befintlig unionslagstiftning,

e)	vara baserade på entydiga vetenskapliga bevis och i förekommande fall beakta försiktighetsprincipen i artikel 191 i EUF-fördraget,

e)	vara baserade på entydiga vetenskapliga bevis och i förekommande fall beakta försiktighetsprincipen i artikel 191 i EUF-fördraget,

f)	ta hänsyn till den ekonomiska verksamhetens egen miljöpåverkan, liksom miljöpåverkan av de produkter och tjänster som tillhandahålls genom den ekonomiska verksamheten, framför allt genom att beakta deras framställning, användning och slutet på deras livscykel,

f)	ta hänsyn till den ekonomiska verksamhetens egen miljöpåverkan, liksom miljöpåverkan av de produkter och tjänster som tillhandahålls genom den ekonomiska verksamheten, framför allt genom att beakta deras framställning, användning och slutet på deras livscykel,

g)	ta hänsyn till den ekonomiska verksamhetens karaktär och omfattning,

g)	ta hänsyn till den ekonomiska verksamhetens karaktär och omfattning,

h)	ta hänsyn till den potentiella inverkan på likviditeten på marknaden, risken för att vissa tillgångar blir strandade som en följd av att de förlorar värde på grund av övergången till en mer hållbar ekonomi, liksom risken för att skapa inkonsekventa incitament,

h)	omfatta alla relevanta ekonomiska verksamheter inom en specifik sektor och säkerställa att de verksamheterna behandlas lika om de i lika hög grad bidrar till ett eller flera av miljömålen, för att undvika en snedvridning av konkurrensen på marknaden,

i)	omfatta alla relevanta ekonomiska verksamheter inom en specifik sektor och säkerställa att de verksamheterna behandlas lika om de i lika hög grad bidrar till ett eller flera av miljömålen, för att undvika en snedvridning av konkurrensen på marknaden,

i)	fastställas med tanke på att underlätta kontrollen av efterlevnaden av dessa kriterier när helst detta är möjligt.

j)	fastställas med tanke på att underlätta kontrollen av efterlevnaden av dessa kriterier när helst detta är möjligt.

Motivering

i)	i kommissionens förslag anges inte närmare vilken typ av påverkan den undersöker.

ii)	Led h bör utgå, eftersom begreppet ekologisk hållbarhet inte omfattar begreppet likviditet på marknaden.

Ändringsrekommendation 5

Artikel 15

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Plattform för hållbar finansiering

1. Kommissionen ska upprätta en plattform för hållbar finansiering bestående av

a)	representanter från

a)	representanter från

i)	Europeiska miljöbyrån,

i)	Europeiska miljöbyrån,

ii)	de europeiska tillsynsmyndigheterna,

ii)	de europeiska tillsynsmyndigheterna,

iii)	Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden,

iii)	Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden,

iv)	flerpartsplattformen för genomförandet av EU:s hållbarhetsmål,

b)	experter som representerar privata berörda parter,

b)	experter som representerar privata berörda parter,

c)	experter som utsetts för sina personliga egenskaper, med styrkt kunskap och erfarenhet inom de områden som omfattas av denna förordning.

c)	experter som utsetts för sina personliga egenskaper, med styrkt kunskap och erfarenhet inom de områden som omfattas av denna förordning.

Ändringsrekommendation 6

Artikel 17 1

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Senast den 31 december 2021 och därefter vart tredje år ska kommissionen offentliggöra en rapport om tillämpningen av denna förordning. i rapporten ska följande utvärderas:

a)	Hur genomförandet av denna förordning fortskrider med avseende på utvecklingen av tekniska granskningskriterier för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter.

a)	Hur genomförandet av denna förordning fortskrider med avseende på utvecklingen av tekniska granskningskriterier för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter.

b)	Det möjliga behovet av att se över kriterierna i denna förordning för att betrakta en ekonomisk verksamhet som miljömässigt hållbar.

b)	Det möjliga behovet av att se över kriterierna i denna förordning för att betrakta en ekonomisk verksamhet som miljömässigt hållbar.

c)	Om det är lämpligt att utvidga denna förordnings tillämpningsområde till att omfatta andra hållbarhetsmål, framför allt sociala mål.

c)	Användningen av definitionen av miljömässigt hållbara investeringar i unionsrätten, och på medlemsstatsnivå, inklusive om det är lämpligt att inrätta en mekanism för att kontrollera efterlevnaden av kriterierna i denna förordning.

d)	Användningen av definitionen av miljömässigt hållbara investeringar i unionsrätten, och på medlemsstatsnivå, inklusive om det är lämpligt att inrätta en mekanism för att kontrollera efterlevnaden av kriterierna i denna förordning.

d)	Senast den 31 december 2021 ska kommissionen lägga fram ett förslag om att utvidga denna förordnings tillämpningsområde till att omfatta de sociala mål som ingår i målen för hållbar utveckling.

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om information som ska lämnas avseende hållbara investeringar och hållbarhetsrisker, och om ändring av direktiv (EU) 2016/2341

(COM(2018) 354 final)

Ändringsrekommendation 7

Nytt skäl efter skäl 1

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Att införliva faktorer avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning i investeringsbeslutsprocessen kan ge fördelar som sträcker sig längre än till finansmarknaderna. Det är därför viktigt att finansmarknadsaktörer tillhandahåller den information som krävs för att investeringar ska kunna jämföras och välgrundade investeringsbeslut fattas. Dessutom är det, för att finansmarknadsaktörer ska kunna fullgöra skyldigheterna avseende tillbörlig aktsamhet i fråga om konsekvenser och risker ur hållbarhetssynpunkt och tillhandahålla slutinvesterare meningsfull information, nödvändigt att de företag som de investerar i lämnar information på ett tillförlitligt, jämförbart och harmoniserat sätt. För att denna process ska bli framgångsrik måste det införas rättsligt överenskomna definitioner.

Ändringsrekommendation 8

Skäl 4

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

För att säkerställa en samstämmig tillämpning av denna förordning och att det krav på informationslämnande som föreskrivs i denna förordning tillämpas tydligt och konsekvent av finansmarknadsaktörerna är det nödvändigt att fastställa en tydlig och harmoniserad definition av hållbara investeringar och hållbarhetsrisker och då undvika eventuella överlappningar i lagstiftningen som inte överensstämmer med principerna om bättre lagstiftning och proportionalitet . Genom definitionen av hållbara investeringar säkerställs en miniminivå av samstämmighet mellan finansiella produkter och tjänster, och säkerställs även att sådana investeringar har en positiv nettoinverkan i fråga om hållbarhetsprestanda. På grund av mångsidigheten hos begreppet hållbarhet – i bemärkelsen av de tre hållbarhetsdimensionerna miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning – kan det hända att positiva konsekvenser sett till en dimension inte alltid åtföljs av positiva konsekvenser sett till en annan, men nettohållbarhetsprestandan, mätt enligt harmoniserade hållbarhetsindikatorer, måste alltid vara tydligt positiv. Definitionen av hållbarhetsrisker behövs för att man ska kunna säkerställa samstämmighet i fråga om lagstiftningsresultat, men är även avsedd att vara ett föränderligt och dynamiskt redskap som kan integrera framväxande risker. Definitionen omfattar de finansiella och icke-finansiella konsekvenserna av att förbise risker avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning. Hållbarhetsprestanda ska mätas på grundval av harmoniserade hållbarhetsindikatorer som utan dröjsmål ska upprättas av kommissionen, genom användning av befintliga europeiska och internationella åtaganden .

Ändringsrekommendation 9

Artikel 2

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

(…)

s)	försäkringsrådgivning: rådgivning enligt definitionen i artikel 2.1.15 i direktiv (EU) 2016/97.

s)	försäkringsrådgivning: rådgivning enligt definitionen i artikel 2.1.15 i direktiv (EU) 2016/97,

hållbarhetsrisker: finansiella eller icke-finansiella risker, som är påtagliga eller som sannolikt kan förverkligas, med anknytning till risker och faktorer som avser miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning, när de är påtagliga för en viss investeringsstrategi. Hållbarhetsrisker omfattar följande:

Kortsiktiga och/eller långsiktiga risker avseende avkastningen av en finansiell produkt eller pensionsprodukt som har sitt ursprung i dess exponering för ekonomisk verksamhet som kan ha skadliga miljö- eller samhällskonsekvenser, eller i produktens exponering för enheter med dålig bolagsstyrning som det investeras i.

ii)

Den kortsiktiga och/eller långsiktiga risken för att den ekonomiska verksamhet som en finansiell produkt eller pensionsprodukt är exponerad för ska ha negativa konsekvenser för miljö, arbetskraft och samhällen, eller för bolagsstyrningen i enheter som det investeras i, inbegripet men inte begränsat till när det finns en koppling till de finansiella risker som avses i led i .

II. POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

Europeiska regionkommittén anser att ett hållbart (1) finansväsen bidrar till att man vid investeringsbeslut beaktar miljöhänsyn (klimatförändringar, miljöförstöring, förlust av biologisk mångfald och resursutarmning) vid sidan av sociala hänsyn (t.ex. dåliga arbetsvillkor) och bolagsstyrningsaspekter.

Kommittén bekräftar sitt åtagande för att hantera klimatförändringarna och främja hållbar utveckling i enlighet med FN:s Agenda 2030, som antogs 2015, och dess 17 mål för hållbar utveckling.

Kommittén anser att man bör beakta samlingsindikatorer för utveckling i Europa som omfattar tillräckligt många olika utvecklingsrelaterade aspekter, bl.a. hållbarhet. Det regionala indexet över social utveckling som kommissionens generaldirektorat för regional- och stadspolitik redan tillämpar för alla EU:s regioner skulle kunna användas som en startpunkt.

ReK upprepar att det krävs betydande investeringar för att möta utmaningarna med klimatförändringar och hållbar utveckling och att dessa inte kan täckas med enbart offentliga medel (2).

Kommittén är medveten om att klimatförändringarna försvårar frågan om otillräcklig bankkapitalisering och finansmarknadsstabilitet genom att orsaka nya, ytterligare fysiska risker och övergångsrisker för den finansiella sektorn.

ReK välkomnar därför starkt kommissionens handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt av den 8 mars 2018 och ställer sig bakom dess mål och beredskapen att ge den finansiella sektorn och privata investerare möjlighet att ge sitt bidrag till att de ambitiösa och gemensamma klimat- och hållbarhetsmålen uppnås.

Kommittén uppmanar kommissionen att, när den undersöker om det är genomförbart att integrera klimatrisker och andra miljörisker i institutens strategier för riskhantering samt möjligheterna till en kalibrering av kapitalkraven för banker inom ramen för kapitalkravsförordningen och kapitalkravsdirektivet, beakta att med hänsyn till kriterier som ska granskas objektivt bör inga lägre kapitalkrav ställas när hållbarhetsrisken i fråga om ekologiskt eller socialt ansvar visserligen är låg, men den ekonomiska risken är hög.

ReK uppmanar kommissionen att klargöra hur de delvis motstridiga målen i handlingsplanen kan sammanjämkas samtidigt som den finansiella stabiliteten upprätthålls. Vi påpekar att främjandet av ett hållbart finansväsen inte få ske på bekostnad av finansmarknadens stabilitet.

Kommittén anser att denna handlingsplan och dess genomförande måste ses mot bakgrund av FN-målen för hållbar utveckling, som FN fastställde 2015 med sikte på 2030, och EU:s uttalade beredskap att eftersträva dessa mål.

10.

Kommittén påpekar i detta sammanhang att ReK deltar aktivt i den flerpartsplattform på hög nivå som ger kommissionen råd och stöd i frågan om hur hållbarhetsmålen kan genomföras på bästa sätt i EU. Vi påpekar också att det av plattformens rekommendationer tydligt framgår hur viktigt det är att mobilisera lämpliga medel för att hållbarhetsmålen ska kunna uppnås och att de innehåller konkreta förslag i detta avseende.

11.

Kommittén är bekymrad över klimatförändringarnas konsekvenser i EU och globalt, och påminner om att de lokala och regionala myndigheterna ofta har ett huvudansvar för att minska de skador som orsakas av alltmer extrema naturfenomen och investera i anpassningsåtgärder (3).

12.

ReK betonar att konsekvenserna (4) av klimatrelaterade naturkatastrofer är direkt kännbara i de lokala och regionala myndigheterna och att dessa myndigheter också gynnas av det långsiktiga tryggandet av EU-ekonomins konkurrenskraft och av nya, mer hållbara investerings- och sysselsättningsmöjligheter.

13.

Kommittén betonar att de lokala och regionala myndigheterna ansvarar för en stor del av investeringarna i infrastruktur för transport, telekommunikation, energi, vatten och avfallshantering, vilka i bredare bemärkelse är viktiga förutsättningar för hållbar utveckling. Mot bakgrund av detta betonar kommittén att de lokala och regionala myndigheterna har en central roll när det gäller att bygga upp motståndskraft mot de klimatrelaterade ogynnsamma naturfenomen som blir allt vanligare.

14.

ReK stöder kommissionens initiativ att som en del av investeringsplanen för Europa utvidga det tekniska och finansiella stödet till hållbara projekt genom Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) och Europeiska centrumet för investeringsrådgivning med EU-portalen för investeringsrådgivning, vars förstärkta rådgivningskapacitet på miljöområdet och det sociala området kommer att gynna den regionala och lokala nivån. Vi välkomnar också det parallella stödet till hållbara investeringar i partnerländer genom Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU), med början i Afrika och EU:s grannländer, inom ramen för genomförandet av EU:s yttre investeringsplan (EIP), som bl.a. kommer att stödja hållbart jordbruk, konnektivitet och skapandet av anständiga arbetstillfällen.

15.

Kommittén påpekar att det finns en koppling mellan EU-medborgarnas levnadsstandard och utbildningsnivå och deras medvetenhet om behovet av ett hållbart finansiellt system och dess utsikter, samt deras möjligheter att delta i det genom egna investeringar i hållbara finansiella produkter.Under alla omständigheter måste EU-medborgarna få bättre information om hållbar tillväxt om de ska bli mer medvetna om dess olika aspekter.

16.

ReK anser att genomförandet av handlingsplanen bör främja en starkare inriktning av de ekonomiska verksamheterna på långsiktiga mål med beaktande av de möjliga samhällskonsekvenserna av den ekonomiska aktiviteten, inom EU och globalt.

17.

Kommittén uppmanar därför kommissionen att fortsätta att sträva efter att begränsa den kortsiktighet som är typisk för finansmarknaderna, och påpekar att denna kortsiktighet uppenbart och i stor utsträckning inverkar negativt på ledningen och strategin hos såväl stora börsnoterade som mindre företag.

18.

ReK välkomnar att denna handlingsplan började genomföras snabbt med de tre första lagstiftningsförslagen av den 24 maj 2018 – förslaget till förordning om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar, förslaget till förordning om information som ska lämnas avseende hållbara investeringar och hållbarhetsrisker och förslaget till förordning om referensvärden för koldioxidsnåla investeringar och för klimatpositiva investeringar – samt inledningen av ett offentligt samråd om integration av hållbarhet i förfaranden för kontroll av ändamålsenligheten.

19.

ReK påpekar att små och medelstora företag och familjeägda företag har en mer direkt koppling till företagets miljömässiga och sociala påverkan och en i grunden annorlunda inställning till dess hållbarhets- och styrningsaspekter. Kommittén konstaterar dock att de ofta har högre kapitalkostnader och större svårigheter att få tillträde till finansmarknaderna.

20.

Kommittén uppmanar kommissionen att så snabbt som möjligt lägga fram förslag för att genomföra övriga mål i handlingsplanen.

21.

ReK beklagar att kommissionen i sin handlingsplan, där det står att den enda investeringsfond som planeras i den nya fleråriga budgetramen skulle kunna erbjuda sådant stöd, inte har följt högnivågruppens rekommendation om att inrätta ”hållbar infrastruktur i Europa”, en mekanism som skulle stödja hållbara transportinfrastrukturprojekt i alla medlemsstater och som skulle vara särskilt värdefull för de lokala och regionala myndigheterna.

22.

Kommittén betonar att vissa lokala och regionala myndigheter själva utfärdar hållbara finansiella produkter såsom kommunala eller regionala gröna obligationer samt sociala eller hållbara obligationer. Det är viktigt att stödja sådana initiativ genom att både utveckla gemensam praxis för obligationer och förbättra utfärdarnas finansiella stabilitet genom samarbeten såsom gemensamma borgensåtaganden och liknande.

23.

ReK lyfter fram exemplet med Baskien, som nyligen införde en ”ram för hållbara obligationer” (5) enligt vilken intäkterna från försäljning av obligationer kan användas för att finansiera ekonomiskt överkomliga bostäder, tillgång till utbildning och hälso- och sjukvård, projekt för att främja förnybar energi, förebyggande av miljöföroreningar och många andra hållbara investeringar i olika områden som fastställs i ramen. Ett annat gott exempel är Nordiska offentliga emittenter av gröna obligationer som 2017 publicerade ett gemensamt ramverk för rapportering, vilket tagits emot positivt av marknaden. (6)

24.

Kommittén bekräftar sitt stöd för införandet av en skatt på finansiella transaktioner med en bred bas (7) i EU. Vi betonar att med en ändamålsenlig utformning kan denna skatt bidra till att främja en kultur av långsiktighet på finansmarknaderna.

25.

ReK betonar att en skatt på finansiella transaktioner utöver andra fördelar även skulle ge möjlighet att styra kapitalflöden till hållbara investeringar. Detta skulle uppnås genom att transaktioner till förmån för de mest hållbara investeringarna enligt EU-ramen för att underlätta hållbara investeringar skulle undantas från transaktionsskatten eller beskattas lägre.

26.

Kommittén välkomnar att kommissionens förslag till InvestEU-programmet av den 6 juni 2018 inom ramen för den fleråriga budgetramen också har som mål att bidra till skapandet av ett hållbart finansiellt system i EU och främja en omorientering av privat kapital mot hållbara investeringar genom att ca 30 % av den föreslagna InvestEU-budgetgarantin på 38 miljarder euro kommer att användas för hållbar infrastruktur.

27.

ReK välkomnar också att InvestEU:s bidrag till uppnåendet av EU:s klimatmål enligt kommissionens förslag ska bli föremål för hållbarhetssäkring i enlighet med investeringsriktlinjer som kommissionen bör utarbeta i samarbete med genomförandepartner inom ramen för InvestEU-programmet och använda kriterier som ska fastställas inom ramen för den föreslagna förordningen om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar.

28.

Eftersom små och medelstora företag är de som har svårast att anpassa sin verksamhet så att den blir mer hållbar, anser ReK att politikområdet små och medelstora företag i InvestEU-programmet bör innehålla starka incitament för att stödja denna anpassning.

29.

Kommittén betonar att hållbar utveckling bortom finansmarknaderna förutsätter att de rätta incitamenten finns inom hela spektrumet av ekonomisk aktivitet. ReK upprepar att en effektiv marknad för handel med utsläppsrätter för växthusgaser som regleras inom ramen för det europeiska utsläppshandelssystemet kan spela en avgörande roll för att skapa de rätta incitamenten för att bekämpa klimatförändringarna, förutsatt att dessa genomförs tillsammans med en ambitiös politik för energieffektivitet och förnybar energi. Vi beklagar därför de nedslående resultaten av utsläppshandelssystemet i dess nuvarande form, med fortsatt alltför låga priser för utsläppsrätter. ReK hänvisar till sin uppmaning att en minimiandel av auktionsintäkterna från utsläppshandelssystemet bör förvaltas direkt av de lokala och regionala myndigheterna och användas för investeringar i en förbättring av den lokala motståndskraften (8).

30.

Kommittén uppmanar också EU-institutionerna, medlemsstaterna och de lokala och regionala myndigheterna att förbehållslöst ta sig an hållbar utveckling och se till att EU blir en internationellt ledande aktör på detta område som till fullo utnyttjar de innovations- och utvecklingsmöjligheter som en gradvis övergång till en ny ekonomisk och finansiell modell ger upphov till.

Kommissionens förslag till förordning om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar

31.

Kommittén välkomnar kommissionens förslag till förordning om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar, som skulle göra det möjligt att utveckla en samordnad ram på EU-nivå för att bedöma hållbarheten och som är en förutsättning för att flera av kommissionens konkreta mål enligt dess handlingsplan ska kunna uppnås. Med utgångspunkt i den föreslagna förordningen uppmuntrar ReK kommissionen till att arbeta med att utveckla ett ”EU-miljömärke” för hållbara finansiella produkter.

32.

ReK välkomnar kommissionens avsikt enligt handlingsplanen att under 2019 lägga fram förslag till en grön EU-obligation på grundval av kriterierna i ”ramförordningen”, eftersom en sådan standard skulle öka medvetenheten och förbättra investerarnas förtroende och därmed bidra till skapandet av en djup och likvid marknad för hållbara finansiella tillgångar.

33.

Kommittén beklagar dock den ensidiga inriktningen på hållbarhetens ekologiska aspekter i kommissionens handlingsplan, i synnerhet i ”ramförslaget”. Vi framhåller att hållbarhet omfattar sociala frågor i lika hög grad som ekologiska aspekter och att även bolagsstyrningsfrågor är mycket relevanta, särskilt när det gäller investeringar.

34.

ReK skulle välkomna ett påskyndat genomförande och uppmanar därför kommissionen att så snart som möjligt, och senast i den första rapporten om tillämpningen av förordningen om en ram för att underlätta hållbara investeringar, redogöra för när och hur den kommer att föreslå att denna förordnings tillämpningsområde ska utvidgas till att omfatta definitioner och kriterier som investerare kan använda för att bedöma om en ekonomisk verksamhet är hållbar i överensstämmelse med alla mål som ingår i målen för hållbar utveckling.

35.

Kommittén uppmanar kommissionen att också rapportera om vad den har gjort för att göra metoderna för en hållbarhetsinriktad styrning av det finansiella systemet till OECD-standarder.

36.

ReK efterlyser rättsligt bindande krav på tillbörlig aktsamhet för investerare och företag när det gäller respekten för mänskliga rättigheter, som även gäller för utländsk koncernverksamhet och längs deras värdekedjor.

37.

Kommittén delar kommissionens uppfattning (enligt skäl 36) att det finns ett europeiskt mervärde i att på EU-nivå införa ett enhetligt EU-klassifikationssystem för kriterierna för att avgöra vad som utgör en hållbar verksamhet för investeringsändamål, och därigenom tillgodose EU:s miljö- och klimatpolitiska åtaganden och mål och undvika en kostsam fragmentering av marknaden. Förslaget till förordning överensstämmer därför med subsidiaritetsprincipens krav enligt artikel 5 i EU-fördraget.

38.

Kommittén konstaterar att förslaget till förordning är förenligt med proportionalitetsprincipen.

Förslaget om information som ska lämnas avseende hållbara investeringar och hållbarhetsrisker

39.

ReK anser att det är ytterst viktigt att proportionalitetsprinciperna respekteras vid fastställandet av ett på hållbarhetsmål inriktat regelverk för transparens- och upplysningskrav i samband med beaktandet av intressena hos de kreditinstitut som är särskilt viktiga för lokala företag och lokala och regionala myndigheter, för små och medelstora institut, såsom sparbanker och kooperativa banker, och betonar att dessa måste beaktas.

40.

Kommittén anser att förslaget är förenligt med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

Referensvärden för koldioxidsnåla investeringar och för klimatpositiva investeringar

41.

Kommittén anser att förslaget är förenligt med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

Bryssel den 5 december 2018.

Karl-Heinz LAMBERTZ

Europeiska regionkommitténs ordförande

(1) Begreppet hållbarhet kan enligt Brundtlandkommissionen definieras som en utveckling ”som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter”. När det gäller tillväxten i Europeiska unionen är hållbarhet den övergripande vägledande princip som sammanför ekologi, ekonomi och socialt ansvar.

(2) ReK:s yttrande om ”Klimatfinansiering: ett grundläggande instrument för genomförandet av Parisavtalet”, COR-2017-02108.

(3) ReK:s yttrande om ”Klimatfinansiering: ett grundläggande instrument för genomförandet av Parisavtalet”, COR-2017-02108.

(4) Enligt handlingsplanen ökade antalet väderrelaterade naturkatastrofer per år med 46 % mellan 2007 och 2016. De ekonomiska förlusterna ökade med 86 % (till 117 miljarder euro år 2016).

(5) http://www.euskadi.eus/contenidos/informacion/7071/es_2333/Basque%20Government%20Sustainability%20Bond%20Framework_2018.pdf

(6) Nordic Public Sector Issuers: Position Paper on Green Bonds Impact Reporting;

https://www.munifin.fi/recents/news/2017/ 10/24/nordic-issuers-release-guide- on-green-bonds-impact-reporting

(7) Se ReK:s yttrande från februari 2012 om ”Gemensamt system för en skatt på finansiella transaktioner”. CdR 332/2011 fin (EUT C 113, 18.4.2012, s. 7).

(8) ReK:s yttrande om ”Klimatfinansiering: ett grundläggande instrument för genomförandet av Parisavtalet”, COR-2017-02108.

7.3.2019

Europeiska unionens officiella tidning

C 86/36

Yttrande från Europeiska regionkommittén – Modeller för lokalt egenansvar för energiförsörjningen och de lokala energisamhällenas roll i Europas energiomställning

(2019/C 86/05)

Föredragande:	Mariana GÂJU (RO–PES), borgmästare, Cumpăna, distriktet Constanța
Referensdokument:	Remiss från det österrikiska ordförandeskapet

POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

De viktigaste slutsatserna

ReK konstaterar att energisektorn spelar en grundläggande roll för den ekonomiska och sociala utvecklingen och att livskvaliteten, den ekonomiska tillväxten och konkurrenskraften i ett lands ekonomi endast kan säkerställas om det har tillgång till energi till överkomliga priser och med minsta möjliga miljöpåverkan.

Kommittén upprepar sin ståndpunkt att energin är viktig för de lokala samhällenas ekonomi, eftersom den är en del av produktionskostnaderna för det lokala näringslivet och de lokala tjänsterna och påverkar hushållens köpkraft. Att tillhandahålla energitjänster innebär nämligen att tillgodose de behov som finns i fråga om uppvärmning, varmvatten, luftkonditionering, matlagning och bevarande av livsmedel, tillgång till information m.m.

Vi understryker att samhällsinitiativ som bygger på lokala samarbetslösningar kan inrättas av fysiska personer eller grupper av fysiska personer, små företag, lokala myndigheter eller hushåll, som agerar för egen räkning eller inom ramen för en organisation. De ”lokala energisamhällena” kan spela en viktig roll i energiomställningen och stimulera utvecklingen av hållbar energiteknik, vilket gynnar de lokala samhällena och hela EU.

Kommittén noterar att en överföring av ansvaret för energisystemen till lokala och regionala myndigheter, även om den bara är partiell, sker genom återkommunalisering, decentralisering av tjänster och delaktighetsbaserad styrning i form av partnerskap eller energikooperativ, som har visat sig stärka medborgarinitiativ på energiområdet.

Energisamhällesinitiativen kan i rättsligt hänseende vara organiserade i form av partnerskap med lokala myndigheter (inklusive offentlig-privata partnerskap), kooperativ, samhällsbaserade stiftelser, aktiebolag, kundägda ideella företag, bostadsföreningar eller kommunal egendom.

ReK instämmer i att ett lokalt energisamhälle kan utgöra ett effektivt sätt att hantera energi på samhällsnivå, genom framställning, distribution och konsumtion av el eller, när det gäller (centraliserad) värme och kylning, med eller utan anslutning/uppkoppling till lokala distributionssystem

Energisamhällena kan fungera som impulsgivare för att göra medborgarna delaktiga i energiomställningen och därmed i en hållbar ekonomi, dvs. underlätta utbyggnaden av hållbar energiteknik, vilket är fördelaktigt för de lokala samhällena och när det gäller ansvarstagandet för koldioxidavtrycket.

Kommittén erinrar om att lokalt egenansvar för energiförsörjningen utgör en del av ett politiskt åtagande om energiomställning, med ett system med särskilda politiska åtgärder för utveckling av förnybara energikällor på alla styresnivåer.

Vi välkomnar att inrättandet av lokala energisamhällen, deras verksamhet och deras tillträde till energimarknaden håller på att genomföras inom ramen för ett rättsligt regelverk. Kommittén påminner om att det är viktigt att se till att tydliga definitioner och regler tillhandahåller säkerhet så att de lokala energisamhällena kan spela en positiv roll i en rättvis energiövergång och uppmanar medlemsstaterna att utnyttja hela deras potential. Detta inbegriper att de måste ha tillgång till finansieringsinstrument och/eller partnerskapssystem, där syftet är att minska riskerna i samband med investeringar i lokala energisamhällen, samt att korrigera eventuella negativa inställningar gentemot dem.

10.

Energikooperativ (organisationsstrukturens rättsliga form – ett samhällsbaserat initiativ), som är en unik ägandeform i ekonomiskt och rättsligt hänseende, syftar till att uppnå lokala fördelar och kan tillhandahålla tjänster inom energisektorn, t.ex. energiförsörjning från egna/externa förnybara resurser för egen konsumtion och för försäljning, innehav och drift av lagringssystem, mikronätverk och distributionsinfrastruktur, samt genomförande av energieffektivitetsåtgärder.

11.

Energikooperativen kan bidra till att decentralisera, öppna upp och demokratisera energisystemen och kan på så sätt ha en positiv inverkan på den hållbara lokala sociala och ekonomiska utvecklingen och därmed även bidra till att motverka energifattigdom och stimulera skapandet av arbetstillfällen i samhället.

12.

I det flesta medlemsstater stimuleras användningen av förnybara energikällor av stödsystem som är anpassade till den lokala och regionala situationen. Vissa länder har gett förnybar energi prioriterat tillträde och andra har garanterat tillträde på skäliga villkor. Därtill finns flera olika sätt att stödja och förenkla det administrativa godkännandet av mindre anläggningar för förnybar energi, dock inom ramen för regional och nationell programplanering.

13.

Vi rekommenderar att de olika nationella stödsystemen rationaliseras på EU-nivå i den utsträckning som krävs för att säkerställa att de kan bidra till uppnåendet av målen för hållbar utveckling, målen i Parisavtalet och den europeiska energiunionens mål.

14.

ReK erkänner behovet av en stärkt politik för att maximera den effektiva användningen av biomassa, som bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser, och rekommenderar att man uppmuntrar en optimal användning av restströmmar av biomassa från alla ekonomiska och sociala sektorer för att utvinna energi på medellång och lång sikt.

15.

Kommittén rekommenderar en fortsatt utveckling av den politiska och den rättsliga ramen och en dialog mellan dem för omvandling av energiinfrastrukturen i syfte att åstadkomma en utvidgning av de lokala, regionala och gränsöverskridande sammanlänkningarna, större möjligheter för energilagring samt smarta nät för att hantera efterfrågan på energiförsörjning i ett system med en hög andel förnybar energi.

Slutsatser och rekommendationer

16.

ReK efterlyser att det lokala egenansvaret för energiförsörjningen säkerställs genom en stabil politik inriktad på förnybar energi och energiomställning, med garanterade finansiella stödmekanismer för förnybar energi.

17.

ReK efterlyser en närmare samordning mellan EU:s och medlemsstaternas regionalpolitik och energipolitik för att utnyttja de betydande fördelar för en hållbar regional utveckling som omställningen till förnybar energi kan föra med sig, inbegripet decentralisering av energisystem och minskat beroende av (främst importerade) fossila bränslen.

18.

Kommittén efterlyser regler som garanterar de lokala energisamhällena icke-diskriminerande tillträde till marknaderna, att de främjas genom att deras roll och särskilda behov erkänns genom politik och lagstiftning, att det införs politik och lagstiftning för främjande av lokalt/regionalt samarbete, att det antas förenklade och proportionella rättsliga och administrativa förfaranden samt att tillgången till teknisk och ekonomisk information, vägledning och finansiering förenklas.

19.

Vi uppmanar EU-medlemsstaterna att föreslå och genomföra olika gemensamma former av lokalt egenansvar för energiförsörjningen, med tanke på att de lokala energisamhällena i flera medlemsstater ställs inför utmaningar när det gäller driften och uppnåendet av fördelar på lokal nivå, bl.a. inkonsekvent och atypisk lagstiftning i fråga om marknadens utveckling, ofullständiga nationella strategier och program för stöd till lokala eller regionala energisamhällen samt en komplex administrativ och rättslig ram för nya aktörer på energimarknaden.

A. Rekommendationer för beslutsfattare på EU-nivå

20.

EU-lagstiftningen bör fastställa rättvisa villkor och minimikrav för främjandet av lokala energisamhällen, så att EU kan föregå med gott exempel.

21.

Kommittén förespråkar att de politiska instrumenten på EU-nivå och den nationella lagstiftning som införlivar/kompletterar EU-rätten utformas så att de får positiva effekter på utvecklingen av de lokala energisamhällena, inklusive energikooperativen.

22.

Vi rekommenderar att definitionerna av ”lokalsamhälle som satsar på förnybar energi” och ”lokalt energisamhälle”, eller andra funktionella begrepp såsom kommunala energibolag, kooperativ, föreningar etc. införlivas på ett främjande och funktionellt sätt i medlemsstaterna för att säkerställa att dessa organisationer får tillträde till energimarknaden och att deras behov erkänns på ett lämpligt sätt, även behovet av stöd och, i tillämpliga fall, ytterligare incitament.

Bibehållande av ett stabilt politiskt klimat för främjande av förnybar energi

23.

ReK konstaterar att de lokala energisamhällena ofta deltar i produktion, tillhandahållande, distribution och konsumtion av förnybar energi.

24.

Kommittén konstaterar att de lokala energisamhällena, för att säkerställa finansiering och hantera riskerna i sin verksamhet, systematiskt förlitar sig på offentliga mekanismer för stöd till förnybar energi. Dock har EU:s beslutsfattare aviserat att man kommer att upphöra med de stödmekanismer som inte grundar sig på premier och är oberoende av marknaden (t.ex. fasta avgifter).

25.

Vi inser att en övergång till marknadsbaserade stödsystem och anbudsförfaranden skulle kunna leda till en minskning av de ekonomiska resurser som är tillgängliga för de lokala energisamhällena eller till och med till att de utestängs från marknaden, om det införs komplicerade krav i anbudsförfarandena.

26.

ReK stöder att inrättandet av de särskilda stödmekanismerna fortsatt ska falla inom medlemsstaternas behörighetsområde och att EU:s lagstiftning och politik inte ska begränsa det stöd för förnybar energi som ges i medlemsstaterna genom finansiella åtgärder, såväl marknadsbaserade som oberoende av marknaden.

Införandet av regler för energimarknaden som kan stödja omställningen i alla aspekter av energisystemet

27.

Slutkundsmarknaderna för el bör bli mer dynamiska och konkurrenskraftiga. För att energikonsumenterna ska kunna dra nytta av avregleringen av energimarknaden, och för att de lokala energisamhällena ska kunna bidra till en mer diversifierad och flexibel marknad, är det viktigt att övervaka koncentrationsgraden på grossist- och slutkundsmarknaderna för el och utöva kontroll över olika marknadsaktörers ekonomiska och finansiella makt och inflytande.

28.

Det är mycket önskvärt att man, inom ramen för de förbättringar av EU:s befintliga rättsliga ram som följer av förslagen i det nya lagstiftningspaketet om ren energi, inklusive dem som avser det nya direktivet om den inre marknaden för energi, erkänner de lokala energisamhällenas roll och deltagande i energisystemet som producenter, distributörer och konsumenter av energi, och att bestämmelserna utvidgas till att även omfatta den uppsättning tjänster som tillhandahålls av de lokala energisamhällena, t.ex. energieffektivitet, energilagring, hantering av lokala distributionsnät och tjänster för balansering av energisystemet.

29.

Kommittén rekommenderar att de regler och de administrativa förfaranden som gäller för små producenter av förnybar energi och för lokala energisamhällen förenklas för att dessa marknadsaktörer, som vanligen är fristående energiföretag, inte ska diskrimineras till följd av de administrativa bördorna och de direkta och indirekta kostnaderna.

30.

Regler och bestämmelser får inte begränsa möjligheterna för små innehavare av anläggningar för förnybar energi eller lokala energisamhällen att lägga samman produktion och att tillhandahålla energi, på liknande sätt som specialiserade företag, inklusive genom innovativa initiativ såsom virtuella kraftverk.

Säkerställande av konsekvens och samstämmighet mellan olika strategier

31.

Bestämmelserna i de olika EU-rättsakterna bör behandla och främja lokala energisamhällen på ett samstämmigt sätt som integrerar begreppen ”lokalt energisamhälle” och ”lokalsamhälle som satsar på förnybar energi”.

B. Rekommendationer för beslutsfattare på nationell nivå

32.

ReK rekommenderar med eftertryck att man snabbt införlivar EU:s lagstiftning och genomför den gemensamma energipolitiken, samt att beslutsfattarna på nationell nivå fastställer nationella mål och särskilda incitament för lokala energisamhällen.

Erkännande av de lokala energisamhällenas roll och särskilda behov i relevant nationell politik och lagstiftning

33.

Kommittén konstaterar att det i förslagen i lagstiftningspaketet om energi i allmänhet, och ren energi i synnerhet, läggs tonvikt vid åtgärder för att erkänna de lokala energisamhällenas roll i energiomställningen på EU-nivå, och att medlemsstaterna i detta sammanhang bör anta liknande bestämmelser om lokala energisamhällen, men där hänsyn tas till de särskilda nationella behoven.

Utarbetande av strategier och regler för att främja lokala energisamhällen och lokalt samarbete

34.

Vi uppmanar beslutsfattare på nationell nivå att införa tillgängliga strategier/regler för att främja lokala energisamhällen. Dessa regler skulle kunna göra det möjligt att

a)	säkerställa att små energiproducenter har garanterad tillgång till energimarknaden och särskild infrastruktur,

b)	på lokal nivå främja små lokala/regionala producenters energiprojekt.

35.

ReK betonar att regler kan fastställas om de potentiella fördelarna för att säkerställa att de stannar kvar inom det lokala samhället och stöder dess sociala och ekonomiska utveckling, snarare än projektägarna.

36.

Nationell politik kan bidra till att stärka hållbarheten och miljöaspekterna hos samhällsbaserade energiprojekt genom att skapa ekonomiska incitament (t.ex. skattebefrielse, investeringsstöd) eller sänkta energikostnader, och kan eventuellt ge ytterligare incitament för fristående projekt eller projekt som erbjuder många tjänster och fördelar.

Antagande av förenklade och proportionella rättsliga och administrativa förfaranden för lokala energisamhällen

37.

ReK stöder de krav på inrättande av en enda kontaktpunkt för certifierings- och tillståndsförfaranden som föreslås i det nya direktivet om förnybar energi och som ger medlemsstaterna en lämplig ram för lösningar som är anpassade till det nationella och lokala sammanhanget.

Säkerställande av de lokala energisamhällenas tillgång till teknisk information, vägledning och finansiering

38.

ReK konstaterar att de lokala energisamhällenas och energikooperativens projekt har dragit nytta av finansieringsmöjligheter som tillhandahållits genom offentliga stödprogram, medel som gjorts tillgängliga genom EU:s initiativ eller genom kommersiella banker.

39.

ReK rekommenderar att det på nationell nivå inrättas finansiella stödsystem som är specifika för lokala energisamhällen, särskilt i samband med planering och inledande av projekt (t.ex. omvandling av bidrag till lån, garantier eller möjligheter till lån till minskad kostnad osv.), med förenklad tillgång till teknisk information och vägledning om inledande, finansiering och genomförande av samhällsbaserade projekt.

C. Rekommendationer till lokala och regionala myndigheter

Antagande av lokal politik för utveckling av lokala energisamhällen

40.

ReK betonar att de lokala och regionala myndigheterna kan komplettera EU:s och medlemsstaternas politik genom att anta ytterligare mål avseende de lokala energisamhällenas bidrag till de lokala målen på energiområdet. Exempelvis deltar många städer i initiativet Borgmästaravtalet, där lokala planer för hållbara åtgärder på energi- och klimatområdet har fastställts.

41.

Kommittén uppmanar de lokala och regionala myndigheterna att identifiera lokala/regionala energisamhällen som kan bidra till att uppnå de lokala målen på energiområdet och de socialpolitiska målen, och att identifiera stödmekanismer för att utveckla dem och rådgivningstjänster – när detta är nödvändigt och under icke-diskriminerande former.

Analys av möjligheterna att ingå partnerskap med lokala energisamhällen eller att inrätta lokala energisamhällen

42.

För att stärka de lokala energisamhällenas bidrag till de lokala politiska målen kan de lokala och regionala myndigheterna ingå partnerskap med befintliga energisamhällen eller inrätta nya, i samarbete med lokala medborgare.

43.

ReK understryker att de lokala och regionala myndigheterna och de lokala energisamhällena är partner som kompletterar varandra. De lokala och regionala myndigheterna tillhandahåller en ram för projekt för produktion av förnybar energi samt administrativt stöd och förmånliga priser, medan det lokala energisamhället förblir ansvarigt för den tekniska expertisen samt det ekonomiska och finansiella biståndet för genomförandet av projekten.

44.

De lokala och regionala myndigheterna spelar en viktig roll i energiomställningen, genom att de tar på sig ansvaret för lokala energidistributionsnät och innehar eller förvaltar dessa via dotterbolag som är specialiserade inom allmännyttiga tjänster på energiområdet. De lokala och regionala myndigheterna har en mycket viktig roll när det gäller att uppmärksamma medborgarna på möjligheterna att engagera sig i den lokala energiförsörjningen och sprida relevant information.

Bryssel den 6 december 2018.

Karl-Heinz LAMBERTZ

Europeiska regionkommitténs ordförande

III Förberedande akter

REGIONKOMMITTÉN

ReK:s 132:a plenarsession, 5.12.2018–6.12.2018

7.3.2019

Europeiska unionens officiella tidning

C 86/41

Yttrande från Europeiska regionkommittén om Förordningen om gemensamma bestämmelser

(2019/C 86/06)

Medföredragande:

Catiuscia MARINI (IT-PES), regionpresident, Umbrien,

och Michael SCHNEIDER (DE-EPP), statssekreterare, företrädare för delstaten Sachsen-Anhalt på federal nivå

Referensdokument:

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden samt Europeiska havs- och fiskerifonden, och om finansiella regler för dessa fonder och för Asyl- och migrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för gränsförvaltning och visering

COM(2018) 375 final

I. ÄNDRINGSREKOMMENDATIONER

Ändringsrekommendation 1

Nytt skäl efter skäl 3

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

När det gäller den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) bör starka synergieffekter och kopplingar upprätthållas mellan Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och GJP:s andra pelare (Ejflu). För att bevara den starka kopplingen mellan Ejflu och de strukturer som redan finns i medlemsstaterna för att genomföra strukturfonderna får Ejflu inte lyftas ut ur denna förordning om allmänna bestämmelser.

Motivering

Det kommer att vara viktigt att upprätthålla starka synergieffekter mellan EGFJ och Ejflu för att möjliggöra införlivandet av Ejflu i förordningen om gemensamma bestämmelser. Därför bör Ejflu även fortsättningsvis ingå i förordningen om gemensamma bestämmelser, och detta skulle kräva motsvarande ändringar i följande delar av texten, särskilt i skälen 2 och 23 samt artiklarna 17, 31, 48 och 58.

Ändringsrekommendation 2

Nytt skäl efter skäl 4

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
	Särskild hänsyn bör tas till landsbygdsområden, områden som påverkas av strukturomvandlingar och regioner med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar.

Motivering

En särskild hänvisning till regioner med naturbetingade och demografiska nackdelar behövs för att ta itu med målen i Artikel 174 i EUF-fördraget.

Ändringsrekommendation 3

Skäl 5

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

De övergripande principerna i Artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen (nedan kallat EU-fördraget) och Artikel 10 i EUF-fördraget, inbegripet principerna om subsidiaritet och proportionalitet i Artikel 5 i EU-fördraget, bör iakttas när fonderna genomförs, med hänsyn tagen till unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Medlemsstaterna bör också iaktta skyldigheterna enligt Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och säkerställa tillgänglighet i enlighet med Artikel 9 i konventionen och i enlighet med unionslagstiftningen om harmoniserade tillgänglighetskrav för varor och tjänster. Medlemsstaterna och kommissionen bör sträva efter att undanröja ojämlikhet och främja jämställdhet mellan kvinnor och män och integrera ett genusperspektiv , samt bekämpa diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Fonderna bör inte stödja åtgärder som bidrar till någon form av segregering. Målen för fonderna bör eftersträvas inom ramen för hållbar utveckling och unionens arbete för att bevara, skydda och förbättra miljöns kvalitet i enlighet med artiklarna 11 och 191.1 i EUF-fördraget, med hänsyn till principen att förorenaren betalar. i syfte att skydda den inre marknadens integritet, bör verksamhet som gynnar företag följa unionens regler om statligt stöd enligt artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget.

De övergripande principerna i Artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen (nedan kallat EU-fördraget) och Artikel 10 i EUF-fördraget, inbegripet principerna om subsidiaritet och proportionalitet i Artikel 5 i EU-fördraget, bör iakttas när fonderna genomförs, med hänsyn tagen till unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Medlemsstaterna bör också iaktta skyldigheterna enligt Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och säkerställa tillgänglighet i enlighet med Artikel 9 i konventionen och i enlighet med unionslagstiftningen om harmoniserade tillgänglighetskrav för varor och tjänster. Medlemsstaterna och kommissionen bör sträva efter att undanröja ojämlikhet och främja jämställdhet mellan kvinnor och män, samt bekämpa diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Jämställdhetsbudgetering bör införlivas i alla stadier av genomförandet av de relevanta fonderna, från programplanering till rapportering, även genom könsrelevanta indikatorer och könsuppdelad datainsamling. Fonderna bör inte stödja åtgärder som bidrar till någon form av segregering. Målen för fonderna bör eftersträvas inom ramen för hållbar utveckling och unionens arbete för att bevara, skydda och förbättra miljöns kvalitet i enlighet med artiklarna 11 och 191.1 i EUF-fördraget, med hänsyn till principen att förorenaren betalar. i syfte att skydda den inre marknadens integritet, bör verksamhet som gynnar företag följa unionens regler om statligt stöd enligt artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget.

Motivering

Det är viktigt att försäkra sig om att fonderna även tar hänsyn till könsperspektivet för att garantera jämställdhet på alla områden som berörs av fonderna och bidra till ett inkluderande samhälle.

Ändringsrekommendation 4

Skäl 10

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Den del av unionens budget som anslås till fonderna bör genomföras av kommissionen genom delad förvaltning med medlemsstaterna i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) [den nya budgetförordningen] (nedan kallad budgetförordningen). Därför kommissionen och medlemsstaterna vid genomförandet av de fonder som omfattas av delad förvaltning iaktta principerna i budgetförordningen, såsom sund ekonomisk förvaltning, öppenhet och icke-diskriminering. Medlemsstaterna bör på lämplig territoriell nivå, i överensstämmelse med sina institutionella, rättsliga och finansiella ramar, och de organ som medlemsstaterna utsett i detta syfte, ansvara för utformningen och genomförandet av programmen.

Motivering

I förordningen om gemensamma bestämmelser bör man tydligt uttrycka behovet, med fullständig respekt för subsidiaritetsprincipen, av att engagera den lämpliga territoriella nivån för att säkerställa den platsbaserade strategin.

Ändringsrekommendation 5

Skäl 11

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Principen om partnerskap är en viktig del i genomförandet av fonderna, och bygger på flernivåstyre och det civila samhällets och arbetsmarknadsparternas delaktighet. För att skapa kontinuitet i partnerskapens organisation bör kommissionens delegerade förordning (EU) nr 240/2014 [13] fortsätta att gälla.

Principen om partnerskap är en viktig del i genomförandet av fonderna, och bygger på flernivåstyre och de regionala och lokala myndigheternas, det civila samhällets och arbetsmarknadsparternas delaktighet. Genom den kan man säkerställa aktörernas engagemang och ansvarstagande och föra EU närmare medborgarna. För att skapa kontinuitet i partnerskapens organisation bör kommissionens delegerade förordning (EU) nr 240/2014 [13] fortsätta att gälla.

Motivering

De lokala och regionala myndigheterna bör nämnas uttryckligen i alla skäl och artiklar i förordningen om gemensamma bestämmelser som avser principen om partnerskap och flernivåstyre.

Ändringsrekommendation 6

Skäl 12

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

På unionsnivå är den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken ramen för att utpeka nationella reformprioriteringar och övervaka genomförandet av dem. Medlemsstaterna tar fram sina egna nationella fleråriga investeringsstrategier till stöd för dessa reformprioriteringar. Dessa strategier bör läggas fram samtidigt med de årliga nationella reformprogrammen för att ange och samordna de prioriterade investeringsprojekt som bör få stöd med nationell finansiering och unionsfinansiering. De bör också bidra till att unionsfinansieringen används på ett enhetligt sätt och maximera det finansiella stödets mervärde, särskilt vad gäller stöd från fonderna, den europeiska investeringsstabiliseringsfunktionen och InvestEU.

På unionsnivå är en reformerad europeisk planeringstermin som omfattar flernivåstyre och är avpassad till en ny långsiktig EU-strategi för att genomföra målen för hållbar utveckling ramen för att utpeka nationella reformprioriteringar och övervaka genomförandet av dem. Medlemsstaterna tar fram sina egna nationella fleråriga investeringsstrategier till stöd för dessa reformprioriteringar. Dessa strategier bör tas fram i samarbete mellan de nationella, regionala och lokala myndigheterna och läggas fram i början och inför halvtidsöversynen av programperioden samtidigt med de nationella reformprogrammen för att ange och samordna de prioriterade investeringsprojekt som bör få stöd med nationell finansiering och unionsfinansiering. De bör också bidra till att unionsfinansieringen används på ett enhetligt sätt och maximera det finansiella stödets mervärde, särskilt vad gäller stöd från fonderna, den europeiska investeringsstabiliseringsfunktionen och InvestEU.

Motivering

En reformerad europeisk planeringstermin i början och inför halvtidsöversynen skulle kunna användas för att bättre avpassa planeringsterminen till sammanhållningspolitikens fleråriga investeringsprioriteringar.

Ändringsrekommendation 7

Skäl 13

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Medlemsstaterna bör fastställa hur landsspecifika rekommendationer som antagits i enlighet med Artikel 121.2 i EUF-fördraget och rådsrekommendationer som antagits i enlighet med Artikel 148.4 i EUF-fördraget (nedan kallade landsspecifika rekommendationer) beaktas när programdokumenten utarbetas. Under programperioden 2021–2027 (nedan kallad programperioden) bör medlemsstaterna regelbundet för övervakningskommittén och kommissionen rapportera om läget i programmen till stöd för de landsspecifika rekommendationerna . Under en halvtidsöversyn bör medlemsstaterna bland annat överväga behovet av ändringar av programmen för att ta hänsyn till relevanta landsspecifika rekommendationer som antagits eller ändrats sedan början av programperioden.

Medlemsstaterna bör fastställa hur landsspecifika rekommendationer som antagits i enlighet med Artikel 121.2 i EUF-fördraget och som är relevanta för fondernas tillämpningsområde och uppdrag, rådsrekommendationer som antagits i enlighet med Artikel 148.4 i EUF-fördraget (nedan kallade landsspecifika rekommendationer) samt en heltäckande territoriell analys som tar hänsyn till den regionala dimensionen och de regionala myndigheternas roll vid genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna beaktas när programdokumenten utarbetas. Under programperioden 2021–2027 (nedan kallad programperioden) bör medlemsstaterna regelbundet för övervakningskommittén och kommissionen rapportera om läget i programmen till stöd för de landsspecifika rekommendationer som är relevanta för fondernas tillämpningsområde och uppdrag . Under en halvtidsöversyn bör medlemsstaterna bland annat överväga behovet av ändringar av programmen för att ta hänsyn till relevanta landsspecifika rekommendationer som antagits eller ändrats sedan början av programperioden , i nära samarbete med de regionala och lokala myndigheterna .

Motivering

En förstärkning av den europeiska planeringsterminens territoriella dimension, som bör inbegripa en heltäckande territoriell analys, med beaktande av den regionala dimensionen och de regionala myndigheternas roll vid genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna.

Ändringsrekommendation 8

Nytt skäl efter skäl 19

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Kombinationen av en minskande andel förvärvsarbetande och en ökande andel pensionärer av den allmänna befolkningen samt problem med befolkningsförändringar förväntas även fortsättningsvis sätta press bland annat på strukturerna för utbildning och socialt stöd och på den ekonomiska konkurrenskraften. Anpassningen till sådana demografiska förändringar utgör en av de viktigaste utmaningar som de lokala och regionala myndigheterna kommer att stå inför under kommande år, och man bör därför ta särskilt stor hänsyn till detta i fråga om de regioner som påverkas mest av demografiska förändringar.

Motivering

Den särskilda situationen för områden med demografiska förändringar bör beaktas.

Ändringsrekommendation 9

Skäl 40

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

För att optimera mervärdet av investeringar som finansieras helt eller delvis genom unionens budget bör synergieffekter eftersträvas framför allt mellan fonderna och direkt förvaltade instrument , däribland reformverktyget . Dessa synergieffekter bör uppnås med hjälp av viktiga mekanismer, närmare bestämt godkännande av schablonsatser för stödberättigande kostnader från Horisont Europa för liknande insatser och möjligheten att kombinera finansiering från olika unionsinstrument i samma insats så länge som dubbel finansiering undviks. Denna förordning bör därför innehålla regler om kompletterande finansiering från fonderna.

För att optimera mervärdet av investeringar som finansieras helt eller delvis genom unionens budget bör synergieffekter eftersträvas framför allt mellan fonderna och direkt förvaltade instrument genom utveckling av lättanvända mekanismer, främjande av flernivåstyreslösningar och stark politisk samordning, som kommer att överensstämma med subsidiaritetsprincipen . Dessa synergieffekter bör uppnås med hjälp av viktiga mekanismer, närmare bestämt godkännande av schablonsatser för stödberättigande kostnader från Horisont Europa för liknande insatser och möjligheten att kombinera finansiering från olika unionsinstrument i samma insats så länge som dubbel finansiering undviks. Denna förordning bör därför innehålla regler om kompletterande finansiering från fonderna.

Motivering

ReK hyser betydande tvivel beträffande nyttan och berättigandet av reformverktyget.

Synergieffekter med andra EU-program måste vara lättanvända och bygga på främjande av flernivåstyreslösningar och stark politisk samordning.

Ändringsrekommendation 10

Skäl 46

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
För att programmen ska kunna börja genomföras snabbt bör det vara enkelt att ta över genomförandeformerna från den föregående programperioden. Det datoriserade system som redan inrättades för den föregående programperioden, anpassat vid behov, bör kunna fortsätta att användas, såvida inte ny teknik behövs.	För att programmen ska kunna börja genomföras snabbt bör det vara enkelt att ta över genomförandeformerna och andra delar av förvaltnings- och kontrollsystemet från den föregående programperioden. Det datoriserade system som redan inrättades för den föregående programperioden, anpassat vid behov, bör kunna fortsätta att användas, såvida inte ny teknik behövs.

Motivering

Övertagandet av genomförandeformerna från den föregående programperioden bör utvidgas till att omfatta andra delar av förvaltnings- och kontrollsystemet.

Ändringsrekommendation 11

Skäl 49

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

I syfte att optimera synergieffekterna mellan fonderna och de direkt förvaltade instrumenten , bör tillhandahållande av stöd underlättas till åtgärder som redan har fått spetskompetensstämpeln (Seal of Excellence).

I syfte att optimera synergieffekterna mellan fonderna och de direkt förvaltade instrumenten behövs särskilda åtgärder för att bättre kombinera den platsbaserade strategin i Eruf, Ejflu och ESF+. i synnerhet bör det bli enklare att få spetskompetensstämpeln (Seal of Excellence) och finansiering av relevanta projekt genom ESI-fonderna i enlighet med de prioriteringar som de förvaltande myndigheterna fastställt och de bör vidareutvecklas för att stödja innovationsekosystem och möjliggöra en bättre koppling mellan FoU-finansiering och strategier för smart specialisering på nationell och regional nivå .

Motivering

Bättre avpassning av EU-instrument bör inte vara enkelriktad. Spetskompetensstämpeln för att främja synergieffekter med Horisont-finansiering bör även omfatta en bättre koppling till innovationsekosystem i genomförandet av Horisont-programmet.

Ändringsrekommendation 12

Skäl 61

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Objektiva kriterier bör fastställas för att avgöra vilka regioner och områden som är berättigade till stöd från fonderna. i detta syfte bör fastställandet av regioner och områden på unionsnivå bygga på det gemensamma klassificeringssystem för regioner som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 (1), i dess ändrade lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 868/2014 (2).

Motivering

Det är nödvändigt att hänvisa till den senaste uppdateringen av Nuts-förteckningen som Eurostat kan tillhandahålla de nödvändiga uppgifterna på Nuts 2-nivå för under tre på varandra följande år.

Ändringsrekommendation 13

Skäl 64

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
En viss del av medlen från Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden bör anslås till Europeiska stadsinitiativet, som bör genomföras genom direkt eller indirekt förvaltning av kommissionen.	En viss del av medlen från Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden bör anslås till Europeiska stadsinitiativet för att bidra till vidareutvecklingen av EU-agendan för städer , som bör genomföras genom direkt eller indirekt förvaltning av kommissionen eller genom delad förvaltning .

Motivering

Det nya Europeiska stadsinitiativet bör också spela en viktig roll i vidareutvecklingen av EU-agendan för städer. Att möjliggöra delad förvaltning ger ökad flexibilitet.

Ändringsrekommendation 14

Artikel 2.8

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

stödmottagare:

[…]

c)	när det gäller statliga stödordningar avses det företag som tar emot stödet, och

stödmottagare:

[…]

c)	när det gäller statliga stödordningar avses det organ som tar emot stödet , förutom i de fall där medlemsstaten kan besluta att stödmottagaren är det organ som beviljar stödet , och

Motivering

Definitionen av stödmottagare inom ramen för statliga stödordningar bör basera sig på den definition som för tillfället gäller på grundval av Omnibus. Detta kommer att omfatta modellen för omfördelning i operativa program.

Ändringsrekommendation 15

Artikel 4.1

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden och EHFF ska stödja följande politiska mål:

a)	Ett smartare Europa genom innovativ och smart ekonomisk omvandling.

a)	Politiskt mål 1: Ett smartare Europa genom innovativ och smart ekonomisk omvandling , t.ex. genom att stödja små och medelstora företag och turism .

b)	Ett grönare och koldioxidsnålare Europa genom ren och rättvis energiomställning, gröna och blå investeringar, den cirkulära ekonomin, klimatanpassning, riskförebyggande och riskhantering.

b)	Politiskt mål 2: Ett grönare och koldioxidsnålare Europa genom ren och rättvis energiomställning och hållbar rörlighet i städer , gröna och blå investeringar, den cirkulära ekonomin, klimatanpassning, riskförebyggande och riskhantering.

c)	Ett mer sammanlänkat Europa genom förbättrad mobilitet och regional IKT-konnektivitet.

c)	Politiskt mål 3: Ett mer sammanlänkat Europa genom förbättrad mobilitet och regional IKT-konnektivitet.

d)	Ett mer socialt Europa genom den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

d)	Politiskt mål 4: Ett mer socialt Europa genom den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

e)	Ett Europa närmare medborgarna genom hållbar och integrerad utveckling av stads-, landsbygds- och kustområden och lokala initiativ.

e)	Övergripande politiskt mål 5: Ett Europa närmare medborgarna genom hållbar och integrerad utveckling av stads-, landsbygds- och kustområden och lokala initiativ.

Motivering

En särskild hänvisning till små och medelstora företag och turism saknas i förordningen om gemensamma bestämmelser. Dessutom bör politiskt mål 5 vara tvärgående och sålunda användas för att genomföra de politiska målen 1–4.

Ändringsrekommendation 16

Artikel 4.3

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Medlemsstaterna ska tillhandahålla information om stödet till miljö- och klimatmålen, med en metod som bygger på interventionstyperna för varje fond. Metoden innebär att stödet viktas för att avspegla i vilken omfattning det bidrar till miljö- och klimatmålen. När det gäller Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden ska viktningen knytas till dimensioner och koder för de interventionstyper som fastställs i bilaga I.

Medlemsstaterna ska tillhandahålla information om stödet till miljö- och klimatmålen, med en metod som bygger på interventionstyperna för varje fond. Metoden ska bygga på EU:s befintliga miljölagstiftning och innebär att stödet viktas för att avspegla i vilken omfattning det bidrar till miljö- och klimatmålen. När det gäller Eruf, Ejflu, ESF+ och Sammanhållningsfonden ska viktningen knytas till dimensioner och koder för de interventionstyper som fastställs i bilaga I.

Motivering

Kravet på att utarbeta en metod för att ta hänsyn till miljöaspekter vid förberedelserna och genomförandet av partnerskapsöverenskommelser och program ska bygga på EU:s befintliga miljölagstiftning.

Ändringsrekommendation 17

Artikel 4.4

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Medlemsstaterna och kommissionen ska säkerställa samordningen, komplementariteten och samstämmigheten mellan fonderna och andra unionsinstrument, t.ex. reformstödsprogrammet, inklusive reformverktyget och instrumentet för tekniskt stöd. De ska optimera samordningsmekanismer för de ansvariga, för att undvika dubbelarbete vid programplaneringen och genomförandet.

I enhetlighet med sin institutionella, rättsliga och finansiella ram ska medlemsstaterna samt de lokala och regionala myndigheterna och kommissionen på grundval av principerna om partnerskap enligt Artikel 6, subsidiaritet och flernivåstyre säkerställa samordningen, komplementariteten och samstämmigheten mellan fonderna , inklusive Ejflu, och andra unionsinstrument, t.ex. reformstödsprogrammet, inklusive instrumentet för tekniskt stöd. De ska optimera samordningsmekanismer för de ansvariga, för att undvika dubbelarbete vid programplaneringen och genomförandet.

Motivering

Med tanke på avsaknaden av en gemensam strategisk ram i den nya förordningen om gemensamma bestämmelser är det viktigt att säkerställa de lokala och regionala myndigheternas fullständiga deltagande i samordningen av fonderna.

Ändringsrekommendation 18

Artikel 6

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Varje medlemsstat ska få till stånd ett partnerskap med behöriga regionala och lokala myndigheter.

Varje medlemsstat ska i enlighet med sin institutionella och rättsliga ram få till stånd ett partnerskap med behöriga regionala och lokala myndigheter.

Åtminstone följande parter ska ingå:

a)	kommuner och andra myndigheter,

a)	kommuner och andra myndigheter,

b)	näringslivets och arbetsmarknadens organisationer,

b)	näringslivets och arbetsmarknadens organisationer,

c)	relevanta organ som företräder civilsamhället, miljöorganisationer samt organ som främjar social inkludering, grundläggande rättigheter, rättigheter för personer med funktionsnedsättning, jämställdhet och icke-diskriminering.

c)	relevanta organ som företräder civilsamhället, miljöorganisationer samt organ som främjar social inkludering, grundläggande rättigheter, rättigheter för personer med funktionsnedsättning, jämställdhet och icke-diskriminering.

[…]

4. Minst en gång om året ska kommissionen samråda med de organisationer som företräder parterna på unionsnivå om genomförandet av programmen.

4. Minst en gång om året ska kommissionen samråda med de organisationer som företräder parterna på unionsnivå om genomförandet av programmen. Partnernas och intressenternas rekommendationer ska vara offentligt tillgängliga.

[…]

Motivering

Regionala parlament och församlingar bör också inkluderas i linje med etablerade system för flernivåstyre.

Ändringsrekommendation 19

Artikel 6.3

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Arbetet med att organisera och genomföra partnerskap ska utföras i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) nr 240/2014 (1).	Arbetet med att organisera och genomföra partnerskap ska utföras i enlighet med uppförandekoden för partnerskap och flernivåstyre i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 240/2014 (1) , med erkännande av de lokala och regionala myndigheterna som fullvärdiga partner .

Motivering

Uppförandekoden för partnerskap är för närvarande en delegerad akt till den gällande förordningen om gemensamma bestämmelser. För att öka uppförandekodens synlighet bör den läggas till som en bilaga till förordningen om gemensamma bestämmelser. Rättsakten bör uppdateras – oberoende av den rättsliga formen! Detta skulle kräva motsvarande ändringar i följande delar av texten i förordningen om gemensamma bestämmelser, särskilt i skäl 11 samt artiklarna 11 och 21.

Ändringsrekommendation 20

Artikel 8

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Partnerskapsöverenskommelsen ska innehålla följande delar:

[…]

Partnerskapsöverenskommelsen ska innehålla följande delar:

[…]

iii)	Komplementaritet mellan fonderna och andra unionsinstrument, inklusive Lifes strategiska integrerade projekt och strategiska naturprojekt.

iii)	Komplementaritet och synergieffekter mellan fonderna och andra unionsinstrument, särskilt med Horisont-programmets europeiska partnerskap och Lifes strategiska integrerade projekt och strategiska naturprojekt.

[…]

h)	Där så är relevant, ett integrerat tillvägagångssätt för att ta itu med demografiska utmaningar i regioner eller särskilda behov i geografiska områden med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar som avses i Artikel 174 i EUF-fördraget.

[…]

Motivering

En nära koppling till det europeiska partnerskapet i Horisont-programmet är avgörande för att säkerställa bättre komplementaritet och synergieffekter med de sammanhållningspolitiska fonderna. En särskild hänvisning till geografiska områden med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar krävs för att följa kraven i Artikel 174.

Ändringsrekommendation 21

Artikel 9.1

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Kommissionen ska bedöma partnerskapsöverenskommelsen och dess överensstämmelse med den här förordningen och med de fondspecifika bestämmelserna. Vid sin bedömning ska kommissionen särskilt beakta relevanta landsspecifika rekommendationer när de uttryckligen ingått i de nationella reformprogrammen efter förhandlingar med lokala och regionala myndigheter enligt Artikel 6 i denna förordning .

Motivering

Landsspecifika rekommendationer är godtagbara när de har utarbetats på grundval av partnerskapsprincipen.

Ändringsrekommendation 22

Artikel 10.1

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Medlemsstaterna får, antingen i partnerskapsöverenskommelsen eller i en begäran om ändring av ett program, anslå det belopp från Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden och EHFF som ska ges i bidrag till InvestEU och genomföras i form av budgetgarantier. Det belopp som ska lämnas i bidrag till InvestEU får inte överstiga 5 % av den totala tilldelningen för varje fond, utom i vederbörligen motiverade fall. Sådana bidrag ska inte utgöra överföring av medel i enlighet med Artikel 21.

I vederbörligen motiverade fall och i enhetlighet med sin institutionella, rättsliga och finansiella ram får medlemsstaterna , antingen i partnerskapsöverenskommelsen eller i en begäran om ändring av ett program, anslå det belopp från Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden och EHFF som ska ges i bidrag till InvestEU och genomföras i form av budgetgarantier. Det belopp som ska lämnas i bidrag till InvestEU får inte överstiga 5 % av den totala tilldelningen för varje fond, utom i vederbörligen motiverade fall , utan att fondernas platsbaserade strategi försvagas . Sådana bidrag ska inte utgöra överföring av medel i enlighet med Artikel 21.

Motivering

Den frivilliga överföringen av medel till InvestEU bör inte försvaga de sammanhållningspolitiska fondernas platsbaserade strategi eller etablerade system för flernivåstyre.

Ändringsrekommendation 23

Artikel 11.1

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
För varje särskilt mål fastställs i den här förordningen vilka förutsättningar som måste föreligga för att målet ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt och effektivt sätt (nedan kallade nödvändiga villkor).	För varje särskilt mål fastställs i den här förordningen vilka förutsättningar som måste föreligga för att målet ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt och effektivt sätt (nedan kallade nödvändiga villkor).
	De nödvändiga villkoren ska tillämpas enbart i den mån som och förutsatt att de bidrar till de särskilda mål som eftersträvas inom programmets prioriteringar och de kan påverkas av dem som ansvarar för programmen.
I bilaga III fastställs övergripande nödvändiga villkor som gäller för alla de särskilda målen samt kriterier som ska användas för att bedöma om de är uppfyllda.	Mot bakgrund av ovanstående fastställs i bilaga III övergripande nödvändiga villkor som gäller för alla de särskilda målen samt kriterier som ska användas för att bedöma om de är uppfyllda.
I bilaga IV fastställs tematiska nödvändiga villkor för Eruf, Sammanhållningsfonden och ESF+ samt kriterier som ska användas för att bedöma om de är uppfyllda.	I bilaga IV fastställs tematiska nödvändiga villkor för Eruf, Sammanhållningsfonden , Ejflu och ESF+ samt kriterier som ska användas för att bedöma om de är uppfyllda.

Motivering

Även om reglerna för att uppfylla förhandsvillkoren har förenklats, är det viktigt att även betona att de nödvändiga villkoren bör vara nära kopplade till de sammanhållningspolitiska fondernas fördragsmål.

Ändringsrekommendation 24

Artikel 11.5

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Utgifter för insatser som är kopplade till det särskilda målet kan inte tas med i betalningsansökningar förrän kommissionen har informerat medlemsstaten om att det nödvändiga villkoret är uppfyllt enligt punkt 4.	Utgifter för insatser som är kopplade till det särskilda målet kan även tas med i betalningsansökningar innan kommissionen har informerat medlemsstaten om att det nödvändiga villkoret är uppfyllt enligt punkt 4 , utan att det påverkar möjligheten att hålla inne ersättningen tills villkoret är uppfyllt .
[…]	[…]

Motivering

Även om reglerna för att uppfylla förhandsvillkoren har förenklats är det viktigt att undvika förseningar i genomförandet av programmen.

Ändringsrekommendation 25

Artikel 12.1

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Medlemsstaten ska fastställa en prestationsram som gör det möjligt att övervaka, rapportera om och utvärdera programprestationerna under genomförandet och bidra till att mäta fondernas övergripande prestation.	Medlemsstaten ska i nära samarbete med den berörda förvaltande myndigheten och med fullständig respekt för uppförandekoden för partnerskap och flernivåstyre fastställa en prestationsram som gör det möjligt att övervaka, rapportera om och utvärdera programprestationerna under genomförandet och bidra till att mäta fondernas övergripande prestation.
[…]	[…]

Motivering

Det är den förvaltande myndigheten, som ansvarar för förberedelserna av programmet, som ska fastställa programmets prestationsram.

Ändringsrekommendation 26

Artikel 14

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

1. När det gäller program som får stöd från Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden ska medlemsstaten se över varje program, med beaktande av följande:

1. När det gäller program som får stöd från Eruf, ESF+ , Ejflu och Sammanhållningsfonden ska medlemsstaten göra en halvtidsöversyn. Medlemsstaten och den territoriella nivå som ansvarar för programmet ska se över varje program, med beaktande av följande:

a)	De utmaningar som identifieras i de relevanta landsspecifika rekommendationer som antas 2024.

a)	De utmaningar som identifieras i de relevanta landsspecifika rekommendationer som antas 2024.

b)	Den socioekonomiska situationen i berörd medlemsstat eller region.

b)	Den socioekonomiska situationen och de socioekonomiska behoven i berörd medlemsstat och/ eller region.

c)	Framsteg på vägen mot delmålen.

c)	Framsteg på vägen mot delmålen.

d)	Resultatet av den tekniska justering som fastställs i Artikel 104.2, i tillämpliga fall.

d)	Resultatet av den tekniska justering som fastställs i Artikel 104.2, i tillämpliga fall.

2. Medlemsstaten ska senast den 31 mars 2025 lämna in en ansökan till kommissionen om ändring av varje program i enlighet med Artikel 19.1. Medlemsstaten ska motivera ändringen på grundval av de element som anges i punkt 1.

2. Medlemsstaten ska senast den 30 juni 2025 i förekommande fall lämna in en ansökan till kommissionen om ändring av varje program i enlighet med Artikel 19.1. Medlemsstaten ska motivera ändringen på grundval av de element som anges i punkt 1.

Det reviderade programmet ska omfatta följande:

a)	Tilldelade medel per prioritering, inklusive beloppen för 2026 och 2027.

a)	Revideringen av de tilldelade medlen per prioritering, inklusive de vägledande beloppen för 2026 och 2027.

b)	Reviderade eller nya mål.

b)	Reviderade eller nya mål.

c)	Den reviderade tilldelningen av medel som beror på en sådan teknisk justering som fastställs i Artikel 104.2 och som omfattar belopp för åren 2025, 2026 och 2027, i tillämpliga fall.

c)	Den reviderade tilldelningen av medel som beror på en sådan teknisk justering som fastställs i Artikel 104.2 och som omfattar belopp för åren 2025, 2026 och 2027, i tillämpliga fall.

3. Om översynen leder till att ett nytt program lämnas in ska finansieringsplanen enligt Artikel 17.3 f ii omfatta det totala anslaget för varje fond det år som programmet godkändes.

Motivering

Halvtidsöversynen bör bygga på de åtaganden som gjorts för fonderna per medlemsstat för hela perioden för att säkerställa förutsägbarhet för fonderna. Sista datum för att lämna in ändringar är satt för tidigt för att man ska kunna se till att resultaten från 2024 kan beaktas ordentligt. Dessutom ska en ansökan om ändring av programmet enbart göras om detta verkar vara nödvändigt.

Ändringsrekommendation 27

Artikel 15.1

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Kommissionen får begära att en medlemsstat ser över och föreslår ändringar av relevanta program när så krävs för att stödja genomförandet av relevanta rekommendationer från rådet.

Kommissionen får begära att en medlemsstat ser över och föreslår ändringar av relevanta program när så krävs för att stödja genomförandet av relevanta rekommendationer från rådet som är lämpliga för att uppnå målen om att främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning .

En sådan begäran får göras i följande syften:

a)	Att stödja genomförandet av en relevant landsspecifik rekommendation som antagits i enlighet med Artikel 121.2 i EUF-fördraget och en relevant rådsrekommendation som antagits i enlighet med Artikel 148.4 i EUF-fördraget, som riktar sig till den berörda medlemsstaten.

Att stödja genomförandet av relevanta rådsrekommendationer som riktar sig till medlemsstaten i fråga och som antagits i enlighet med artiklarna 7.2 eller 8.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 (1) under förutsättning att dessa ändringar anses nödvändiga för att korrigera de makroekonomiska obalanserna.

En sådan begäran får göras för att stödja genomförandet av en relevant landsspecifik rekommendation som antagits i enlighet med Artikel 121.2 i EUF-fördraget och en relevant rådsrekommendation som antagits i enlighet med Artikel 148.4 i EUF-fördraget, som riktar sig till den berörda medlemsstaten.

Motivering

Det måste säkerställas att ändringar av program som bygger på landsspecifika rekommendationer är lämpliga för att uppnå fördragsmålet om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. ReK motsätter sig makroekonomiska villkor för sammanhållningspolitiken.

Ändringsrekommendation 28

Artikel 15.2

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

En begäran från kommissionen till en medlemsstat i enlighet med punkt 1 ska motiveras, med hänvisning till behovet av att stödja genomförandet av relevanta rekommendationer, och den ska ange de program eller de prioriteringar som den anser berörs samt vilken typ av ändringar som förväntas. En sådan begäran får inte göras före 2022 eller efter 2026, och inte heller för samma program under två på varandra följande år.

Motivering

Den nya förordningen om gemensamma bestämmelser också bör omfatta en tidsfrist för ändringar som liknar formuleringen i den nuvarande förordningen.

Ändringsrekommendation 29

Artikel 15.7

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Kommissionen ska föreslå för rådet att helt eller delvis hålla inne åtagandena eller betalningarna för ett eller flera av en medlemsstats program i följande fall:

a)	Rådet beslutar i enlighet med Artikel 126.8 eller 126.11 i EUF-fördraget att medlemsstaten inte har vidtagit effektiva åtgärder för att korrigera sitt alltför stora underskott.

b)	Rådet antar två på varandra följande rekommendationer i samma förfarande vid alltför stora obalanser, i enlighet med Artikel 8.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011, på grund av att en medlemsstat har lämnat in en otillräcklig plan för korrigerande åtgärder.

c)	Rådet antar två på varandra följande beslut i samma förfarande vid alltför stora obalanser i enlighet med Artikel 10.4 i förordning (EU) nr 1176/2011 där man fastställer en medlemsstats bristande efterlevnad på grundval av att den inte har vidtagit rekommenderade korrigerande åtgärder.

d)	Om kommissionen finner att en medlemsstat inte har vidtagit åtgärder enligt vad som avses i rådets förordning (EG) nr 332/2002 och följaktligen beslutar att inte tillåta utbetalningen av det ekonomiska bistånd som beviljats medlemsstaten.

e)	Rådet beslutar att en medlemsstat inte uppfyller det makroekonomiska anpassningsprogram som avses i Artikel 7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 472/2013 eller de åtgärder som krävts i ett beslut från rådet som antagits i enlighet med Artikel 136.1 i EUF-fördraget.

Innehållande av åtaganden bör prioriteras, betalningar ska endast hållas om det behövs omedelbara åtgärder begärs och vid betydande överträdelser. Innehållandet av betalningar ska göras vid betalningsansökningar som lämnats in för de berörda programmen efter det datum då beslutet om innehållande fattades.

Kommissionen får, vid exceptionella ekonomiska omständigheter eller om berörd medlemsstat riktar en motiverad begäran till kommissionen inom tio dagar efter antagandet av det beslut eller den rekommendation som avses i förra stycket, rekommendera att rådet drar tillbaka det innehållande som avses i samma stycke.

Motivering

ReK motsätter sig makroekonomiska villkor för sammanhållningspolitiken. Strykningen av punkt 7 skulle behöva återspeglas av motsvarande ändringar i de följande punkterna i denna Artikel (strykning av punkterna 8 och 10, ändring av punkterna 9 och 11).

Ändringsrekommendation 30

Artikel 15.12

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Kommissionen ska hålla Europaparlamentet informerat om genomförandet av denna artikel. i synnerhet ska kommissionen, om ett av villkoren i punkt 7 uppfylls för en medlemsstat, omedelbart informera Europaparlamentet och lämna uppgifter om de fonder och program som skulle kunna bli föremål för innehållande av åtaganden.	Kommissionen ska hålla Europaparlamentet informerat om genomförandet av denna artikel.
Europaparlamentet kan inbjuda kommissionen till en strukturerad dialog om tillämpningen av denna artikel, med beaktande av överföringen av den information som avses i första stycket.	Europaparlamentet kan inbjuda kommissionen till en strukturerad dialog om tillämpningen av denna artikel, med beaktande av överföringen av den information som avses i första stycket. Europaparlamentet kan inbjuda Europeiska regionkommittén att yttra sig i frågan.
Kommissionen ska överlämna förslaget om innehållande av åtaganden eller förslaget om att häva ett sådant innehållande till Europaparlamentet och rådet.	Kommissionen ska överlämna förslaget om innehållande av åtaganden eller förslaget om att häva ett sådant innehållande till Europaparlamentet och rådet omedelbart efter dess antagande . Europaparlamentet kan inbjuda kommissionen att redogöra för orsakerna till sitt förslag.

Motivering

Den strukturerade dialogen mellan kommissionen och parlamentet skulle också kunna användas för att bedöma de regionala konsekvenserna. i det sammanhanget skulle parlamentet kunna bjuda in ReK att delta i denna debatt. För att undvika onödiga förseningar ska kommissionen överlämna beslutet omedelbart.

Ändringsrekommendation 31

Artikel 16.1

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Medlemsstaterna ska utarbeta program för att genomföra fonderna under perioden 1 januari 2021–31 december 2027.	Medlemsstaterna eller de berörda förvaltande myndigheterna ska i samarbete med de partner som avses i Artikel 6 utarbeta program för att genomföra fonderna under perioden 1 januari 2021–31 december 2027. Programmen ska upprättas i enlighet med uppförandekoden för partnerskap och flernivåstyre.

Motivering

För att göra punkten tydligare.

Ändringsrekommendation 32

Artikel 17

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

[…]

3. Varje program ska innehålla följande:

[…]

För varje särskilt mål

i)	relaterade typer av åtgärder, inklusive en förteckning över planerade insatser av strategisk betydelse och deras förväntade bidrag till dessa särskilda mål och till de makroregionala strategierna och havsområdesstrategierna, i tillämpliga fall,

För varje särskilt mål

i)	relaterade typer av åtgärder, inklusive en vägledande förteckning över planerade insatser av strategisk betydelse och deras förväntade bidrag till dessa särskilda mål och till de makroregionala strategierna och havsområdesstrategierna, i tillämpliga fall,

[…]

iv)	särskilda målterritorier, inklusive planerad användning av integrerade territoriella investeringar, lokalt ledd utveckling eller andra territoriella verktyg,

iv)	särskilda målterritorier på grundval av strategiska dokument som utarbetats på nationell eller regional nivå , inklusive planerad användning av integrerade territoriella investeringar, lokalt ledd utveckling eller andra territoriella verktyg,

[…]

g)	De åtgärder som vidtas för att involvera de relevanta parter som avses i Artikel 6 i utformningen av programmet och partnernas roll i genomförandet, övervakningen och utvärderingen av programmet.

g)	De åtgärder som vidtas för att involvera de relevanta parter som avses i Artikel 6 i utformningen av programmet och partnernas roll i genomförandet, övervakningen och utvärderingen av programmet i enlighet med principerna om flernivåstyre och uppförandekoden för partnerskap .

[…]

7. Medlemsstaten ska underrätta kommissionen om alla ändringar av den information som avses i punk 3 j, utan att detta kräver en ändring av programmet.

7. Den berörda förvaltande myndigheten ska underrätta kommissionen om alla ändringar av den vägledande förteckning över planerade insatser av strategisk betydelse som avses i punkt 3 d i och den information som avses i punkt 3 d iii och vii samt j, utan att detta kräver en ändring av programmet.

Motivering

För att öka flexibiliteten bör förteckningarna inte vara slutna när programmen inleds. För att stärka flernivåstyret och undvika förseningar i genomförandet av programmet bör de förvaltande myndigheter som har i uppgift att genomföra fonderna, efter godkännande av övervakningskommittén, ha möjlighet att anmäla ändringar av vissa delar av programmet till kommissionen.

Ändringsrekommendation 33

Artikel 17.6

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
För de Eruf-, ESF+ och Sammanhållningsfondsprogram som lämnats in i enlighet med Artikel 16 ska den tabell som avses i punkt 3 f ii innehålla beloppen endast för åren 2021– 2025 .	För de Eruf-, ESF+- och Sammanhållningsfondsprogram som lämnats in i enlighet med Artikel 16 ska den tabell som avses i punkt 3 f ii innehålla beloppen för åren 2021– 2027, varvid beloppen för åren 2026 och 2027 enbart ska vara vägledande i avvaktan på resultaten av den halvtidsöversyn som avses i Artikel 14 .

Motivering

För att kombinera möjligheten till omfördelning inom programmen efter halvtidsöversynen med säkerhet beträffande anslagen för hela perioden föreslås att det uttryckligen ska anges att anslagen för åren 2026 och 2027 är vägledande.

Ändringsrekommendation 34

Artikel 18

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
1. Kommissionen ska bedöma programmet och dess överensstämmelse med den här förordningen och med de fondspecifika förordningarna, samt samstämmigheten med partnerskapsöverenskommelsen. Vid sin bedömning ska kommissionen särskilt beakta relevanta landsspecifika rekommendationer.	1. Kommissionen ska bedöma programmet och dess överensstämmelse med den här förordningen och med de fondspecifika förordningarna, samt samstämmigheten med partnerskapsöverenskommelsen. Vid sin bedömning ska kommissionen särskilt beakta relevanta landsspecifika rekommendationer , i den mån som de har samband med fondernas mål .
2. Kommissionen får framföra sina synpunkter inom tre månader efter det att medlemsstaten har lämnat in programmet.	2. Kommissionen får framföra sina synpunkter inom tre månader efter det att medlemsstaten har lämnat in programmet på grundval av all relevant information .
3. Medlemsstaten ska se över programmet med beaktande av kommissionens synpunkter.	3. Medlemsstaten ska se över programmet i enlighet med uppförandekoden för partnerskap och flernivåstyre, med hänsyn tagen till kommissionens synpunkter.

Motivering

Landsspecifika rekommendationer är godtagbara när partnerskapsprincipen har tillämpats för att utarbeta dem.

Ändringsrekommendation 35

Artikel 19.1

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Medlemsstaten får lämna in en motiverad begäran om ändring av ett program tillsammans med det ändrade programmet, med uppgift om hur ändringen förväntas påverka förverkligandet av målen.	Medlemsstaten får lämna in en motiverad begäran om ändring av ett program , efter samråd med berörda regionala och lokala myndigheter och i enlighet med Artikel 6, tillsammans med det ändrade programmet, med uppgift om hur ändringen förväntas påverka förverkligandet av målen.

Motivering

De lokala och regionala myndigheterna bör involveras i översynen av programmet.

Ändringsrekommendation 36

Artikel 19.2

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Kommissionen ska bedöma ändringen och hur den följer den här förordningen och de fondspecifika förordningarna, inklusive kraven på nationell nivå, och den får lämna synpunkter inom tre månader från inlämningen av det ändrade programmet.	Kommissionen ska bedöma ändringen och hur den följer den här förordningen och de fondspecifika förordningarna, inklusive kraven på nationell nivå, och den får lämna synpunkter inom en månad från inlämningen av det ändrade programmet. Medlemsstaten ska förse kommissionen med alla nödvändiga kompletterande uppgifter.

Motivering

Processen för att ändra operativa program måste också kompletteras med möjligheten för medlemsstaten att tillhandahålla kommissionen all nödvändig information.

Ändringsrekommendation 37

Artikel 19.3

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Medlemsstaten ska se över det ändrade programmet med beaktande av kommissionens synpunkter.	Medlemsstaten ska se över det ändrade programmet med hänsyn tagen till kommissionens synpunkter.

Motivering

Beaktandet av kommissionens synpunkter ska bli föremål för förhandlingar, eftersom de inte är bindande.

Ändringsrekommendation 38

Artikel 19.4

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Kommissionen ska godkänna ändringen av programmet inom sex månader efter det att det lämnats in av medlemsstaten.	Kommissionen ska godkänna ändringen av programmet inom tre månader efter det att det lämnats in av medlemsstaten.

Motivering

Tiden för godkännande bör förkortas för att påskynda processen.

Ändringsrekommendation 39

Artikel 19.5

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Medlemsstaten får under programperioden föra över högst 5 % av den ursprungliga tilldelningen för en prioritering, men inte mer än 3 % av programbudgeten, till en annan prioritering för samma fond inom samma program. För program som får stöd från Eruf och ESF+ får överföring göras endast av anslagen för samma regionkategori.	Medlemsstaten får med fullständig respekt för uppförandekoden för partnerskap och flernivåstyre under programperioden föra över högst 10 % av den ursprungliga tilldelningen för en prioritering, men inte mer än 5 % av programbudgeten, till en annan prioritering för samma fond inom samma program.
[…]	[…]

Motivering

Att höja gränsen till 5 % skulle stödja flexibiliteten. För Eruf och ESF+ ska överföringar gälla samma regionkategori (som i kommissionens ursprungliga förslag).

Ändringsrekommendation 40

Artikel 20

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
1. Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden får gemensamt stödja program inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt.	1. Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden och, för LLU och ITI, Ejflu får gemensamt stödja program inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt.
2. Eruf och ESF+ får komplettera varandra och inom en gräns på 10 % av stödet från de fonderna för varje prioritering inom ett program får de finansiera hela eller en del av en insats där kostnaderna berättigar till stöd från den andra fonden, enligt den fondens regler om stödberättigande, under förutsättning att kostnaderna är nödvändiga för att genomföra insatsen.	2. Eruf, ESF+ och, för LLU och ITI, Ejflu får komplettera varandra och inom en gräns på 10 % av stödet från de fonderna för varje prioritering inom ett program får de finansiera hela eller en del av en insats där kostnaderna berättigar till stöd från den andra fonden, enligt den fondens regler om stödberättigande, under förutsättning att kostnaderna är nödvändiga för att genomföra insatsen.

Motivering

Trots Ejflus beklagliga utträde ur ESI-fondsramen bör integrerad territoriell utveckling som inkluderar Ejflu fortsätta åtminstone för ITI och LLU.

Ändringsrekommendation 41

Artikel 21.1

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Medlemsstaterna får begära en överföring av högst 5 % av ett programs anslag från vilken som helst av fonderna till en annan fond med delad förvaltning eller till ett instrument med direkt eller indirekt förvaltning .

I enlighet med sin institutionella, rättsliga och finansiella ram får medlemsstaterna, i samförstånd med den förvaltande myndigheten och med fullständig respekt för uppförandekoden för partnerskap och flernivåstyre, begära en överföring av högst 5 % av ett programs anslag från vilken som helst av fonderna till en annan fond med direkt, indirekt eller delad förvaltning för projekt av betydelse för sammanhållningen, med undantag för reformstödsprogrammet .

Motivering

Med tanke på den övergripande minskningen av de sammanhållningspolitiska medlen bör medlemsstaterna inte uppmuntras att dra tillbaka ännu mer medel från sammanhållningspolitiska projekt till förmån för program som kan vara enklare att förvalta men inte har någon betydelse för sammanhållningen.

Ändringsrekommendation 42

Artikel 22

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Medlemsstaten ska stödja integrerad territoriell utveckling genom strategier för territoriell och lokal utveckling i någon av följande former:

Medlemsstaten ska stödja integrerad territoriell utveckling – som förutsätter att alla fonder (även Ejflu) används – genom strategier för territoriell och lokal utveckling i någon av följande former:

a)	Integrerade territoriella investeringar.

a)	Integrerade territoriella investeringar.

b)	Lokalt ledd utveckling.

b)	Lokalt ledd utveckling.

c)	Något annat territoriellt verktyg för att stödja initiativ som medlemsstaten utformar för att investeringar som planeras för Eruf inom det politiska mål som avses i Artikel 4.1 e .

c)	Något annat territoriellt verktyg för att stödja initiativ som förvaltande myndigheter för program utformar för att investeringar som planeras inom alla politiska mål som avses i Artikel 4.1.

Motivering

Territoriella verktyg utvecklas under den nuvarande programperioden av förvaltande myndigheter, även på regional nivå. Dessa verktyg är baserade på strategiska dokument och väl anpassade till regionala och lokala behov.

Ett effektivt genomförande av territoriella verktyg kräver att olika fonder används (inte bara Eruf) för att öka synergieffekter och samordning.

Ändringsrekommendation 43

Artikel 23

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

1. Territoriella strategier som genomförs i enlighet med Artikel 22 a eller c ska innehålla följande element:

1. Den förvaltande myndigheten ska se till att territoriella strategier som genomförs i enlighet med Artikel 22 a eller c innehåller följande element:

a)	Det geografiska område som omfattas av strategin.

a)	Det geografiska område som omfattas av strategin.

b)	En analys av områdets utvecklingsbehov och möjligheter.

b)	En analys av områdets utvecklingsbehov och möjligheter.

c)	En beskrivning av en integrerad strategi för att hantera konstaterade utvecklingsbehov och möjligheter.

c)	En beskrivning av en integrerad strategi för att hantera konstaterade utvecklingsbehov och möjligheter.

d)	En beskrivning av parternas deltagande i enlighet med Artikel 6 när det gäller att utarbeta och genomföra strategin.

d)	En beskrivning av parternas deltagande i enlighet med Artikel 6 när det gäller att utarbeta och genomföra strategin.

De får också innehålla en förteckning över de insatser som ska stödjas.

2. Relevanta myndigheter eller organ på stadsnivå, lokal nivå eller annan territoriell nivå ansvarar för att utarbeta de territoriella strategierna.

2. Relevanta myndigheter eller organ på stadsnivå, lokal nivå , regional nivå eller annan territoriell nivå ansvarar för att utarbeta de territoriella strategierna.

3. Om det inte ingår en förteckning över insatser som ska stödjas i den territoriella strategin ska relevanta myndigheter eller organ på stadsnivå, lokal nivå eller annan territoriell nivå välja ut eller delta i urvalet av insatser.

De utvalda insatserna ska överensstämma med den territoriella strategin.

3. Om det inte ingår en förteckning över insatser som ska stödjas i den territoriella strategin ska relevanta myndigheter eller organ på stadsnivå, lokal nivå , regional nivå eller annan territoriell nivå välja ut eller delta i urvalet av insatser.

De utvalda insatserna ska överensstämma med den territoriella strategin.

4 . Om en myndighet eller ett organ på stadsnivå, lokal nivå eller annan territoriell nivå utför andra arbetsuppgifter än urvalet av insatser som faller under den förvaltande myndighetens ansvar ska den förvaltande myndigheten ange att myndigheten är ett förmedlande organ.

4. När de utarbetar territoriella strategier ska de enheter som avses i Artikel 23.2 samarbeta med de berörda förvaltande myndigheterna vad gäller omfattningen av de insatser som ska stödjas inom det berörda programmet.

5 . Stöd får ges till utarbetandet och utformningen av territoriella strategier.

5 . Om en myndighet eller ett organ på stadsnivå, lokal nivå , regional nivå eller annan territoriell nivå utför andra arbetsuppgifter än urvalet av insatser som faller under den förvaltande myndighetens ansvar ska den förvaltande myndigheten ange att myndigheten är ett förmedlande organ.

6 . Stöd får ges till utarbetandet och utformningen av territoriella strategier.

Motivering

Det är nödvändigt att ange och stärka rollen för den förvaltande myndigheten, som den enhet som ansvarar för genomförandet av det operativa programmet, i processen för att utarbeta territoriella strategier, som är instrument för att uppnå det operativa programmets mål.

I enlighet med ReK:s yttrande (COTER-VI/031), där det faktum att det ”vid genomförandet […] inte [tas] tillräcklig hänsyn till behörigheten och befogenheterna hos de organ som ansvarar för att välja ut insatserna” anges som ett av de främsta hindren för genomförandet av integrerade territoriella investeringar, bör också en hänvisning till de regionala myndigheterna tas med i texten.

Det är nödvändigt att ange och stärka den förvaltande myndighetens roll vid utarbetandet av territoriella strategier. Detta bör särskilt innefatta skyldigheten att utarbeta strategier för att samarbeta med den berörda förvaltande myndigheten och ge den förvaltande myndigheten befogenhet att förena dessa strategier med det operativa programmets tillämpningsområde.

Ändringsrekommendation 44

Artikel 25.1

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Eruf, ESF+ och EHFF får stödja lokalt ledd utveckling.	Eruf, ESF+, Ejflu, som ska betecknas som Leader, och EHFF får stödja lokalt ledd utveckling.

Motivering

Ejflu bör också inkluderas när den stöder LLU- och Leader-åtgärder.

Ändringsrekommendation 45

Artikel 27.2

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
De förvaltande myndigheterna ska säkerställa att de lokala aktionsgrupperna antingen väljer en partner inom gruppen som samordnande partner i administrativa och ekonomiska frågor, eller att de tillsammans bildar en lagligt etablerad gemensam struktur.	De förvaltande myndigheterna ska säkerställa att de lokala aktionsgrupperna tillsammans bildar en lagligt etablerad gemensam struktur.

Motivering

Erfarenheterna har visat att det är svårt för den förvaltande myndigheten att välja en ledande partner om den lokala aktionsgruppen inte lägger fram en gemensam rättslig enhet. Med tanke på att de lokala aktionsgrupperna har ett stort ansvar och därför också är ansvariga för eventuella fel, bör de vara skyldiga att samlas i en lagligt etablerad struktur.

Ändringsrekommendation 46

Artikel 31.2

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

De procentsatser som ersätts för tekniskt stöd genom fonderna ska vara följande:

a)	Stöd från Eruf inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt samt stöd från Sammanhållningsfonden: 2,5 % .

a)	Stöd från Eruf inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt samt stöd från Sammanhållningsfonden: 5 % .

b)	Stöd från ESF+: 4 %, program enligt Artikel 4.1 c vii i ESF+-förordningen: 5 %.

b)	Stöd från ESF+: 5 % .

c)	Stöd från EHFF: 6 %.

c)	Stöd från Ejflu: 5 %.

d)	Stöd från Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för gränsförvaltning och visering: 6 %.

d)	Stöd från EHFF: 6 %.

e)	Stöd från Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för gränsförvaltning och visering: 6 %.

Motivering

Schablonsatsen (5 %) för tekniskt stöd bör också omfatta ESF+.

Ändringsrekommendation 47

Artikel 33.1

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Medlemsstaten ska inrätta en kommitté som ska övervaka genomförandet av programmet (nedan kallad övervakningskommitté) inom tre månader efter det att berörd medlemsstat underrättas om beslutet om godkännande av programmet.	Medlemsstaten ska i samförstånd med den berörda förvaltande myndigheten och i enlighet med uppförandekoden för partnerskap och flernivåstyre och sin institutionella, rättsliga och finansiella ram inrätta en kommitté som ska övervaka genomförandet av programmet (nedan kallad övervakningskommitté) inom tre månader efter det att berörd medlemsstat underrättas om beslutet om godkännande av programmet.
[…]	[…]

Motivering

En hänvisning till den institutionella, rättsliga och ramen i medlemsstaterna och uppförandekoden är nödvändig för att säkerställa ordentlig medverkan av de lokala och regionala myndigheterna och de berörda parterna. Eftersom en övervakningskommitté inrättas för att övervaka ett visst program bör den förvaltande myndigheten ansvara för dess inrättande.

Ändringsrekommendation 48

Artikel 33.4

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Medlemsstaten ska offentliggöra övervakningskommitténs arbetsordning samt alla uppgifter och all information som delas med övervakningskommittén på den webbplats som avses i Artikel 44.1.	Den förvaltande myndigheten ska offentliggöra övervakningskommitténs arbetsordning samt alla uppgifter och all information om arbetet i övervakningskommittén på den webbplats som avses i Artikel 44.1 eller ange en länk till en relevant webbplats där alla uppgifter och all information finns tillgängliga .

Motivering

Alla uppgifter och all information för övervakningskommittéerna för nuvarande programperiod publiceras på relevanta webbplatser som inrättats specifikt för detta ändamål. Denna goda praxis bör fortsättas 2021–2027.

Ändringsrekommendation 49

Artikel 35.1 f

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Övervakningskommittén ska granska

[…]

f)	genomförandet av kommunikations- och synlighetsåtgärder,

f)	genomförandet av kommunikations- och synlighetsåtgärder i enlighet med kommunikationsstrategin ,

[…]

Motivering

Förslag om att bibehålla kommunikationsstrategin och låta den godkännas och ändras av övervakningskommittén för det operativa programmet.

Ändringsrekommendation 50

Artikel 35.1, nytt led efter led i

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Övervakningskommittén ska granska

[…]

j)	de metoder och kriterier som tillämpas för urvalet av insatser, inklusive alla ändringar av dessa, utan att det påverkar tillämpningen av Artikel 27.3 b, c och d.

Motivering

Övervakningskommitténs godkännande bör inte krävas för metoden och urvalskriterierna, eftersom den förvaltande myndighetens arbete annars skulle hindras.

Ändringsrekommendation 51

Artikel 35.2

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Övervakningskommittén ska godkänna

a)	de metoder och kriterier som tillämpas för urvalet av insatser, inklusive alla ändringar av dessa, efter samråd med kommissionen i enlighet med Artikel 67.2, utan att det påverkar tillämpningen av Artikel 27.3 b, c och d,

a)	de årliga prestationsrapporterna för program som får stöd från Eruf, Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för gränsförvaltning och visering samt den slutliga prestationsrapporten för program som får stöd från Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden,

b)	de årliga prestationsrapporterna för program som får stöd från Eruf, Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för gränsförvaltning och visering samt den slutliga prestationsrapporten för program som får stöd från Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden,

b)	utvärderingsplanen och alla ändringar av den,

c)	utvärderingsplanen och alla ändringar av den,

c)	alla förslag från den förvaltande myndigheten om ändring av programmet, utom om överföringar i enlighet med Artikel 19.5 och Artikel 21,

d)	alla förslag från den förvaltande myndigheten om ändring av programmet, inklusive om överföringar i enlighet med Artikel 19.5 och Artikel 21.

d)	ändringar av den förteckning över planerade insatser av strategisk betydelse som avses i Artikel 17.3 d i och den information som avses i Artikel 17.3 d iii och vii samt j,

e)	kommunikationsstrategin för det operativa programmet och alla ändringar av denna .

Motivering

Övervakningskommitténs godkännande bör inte krävas för programändringar i form av överföringar mellan de prioriterade områdena inom flexibiliteten på 5 % (eller 10 %), eftersom den förvaltande myndigheten annars skulle fråntas möjligheten att göra justeringar i tid. Flexibilitetssystemet skulle förlora i ändamålsenlighet.

Ändringsrekommendation 52

Artikel 37.1

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Den förvaltande myndigheten ska senast den 31 januari, den 31 mars, den 31 maj, den 31 juli , den 30 september och den 30 november varje år på elektronisk väg föra över kumulativa uppgifter till kommissionen i enlighet med mallen i bilaga VII.	Den förvaltande myndigheten ska senast den 31 januari, den 31 juli och den 31 oktober varje år på elektronisk väg föra över kumulativa uppgifter till kommissionen i enlighet med mallen i bilaga VII.
Den första överföringen ska göras senast den 31 januari 2022 och den sista överföringen senast den 31 januari 2030.	Den första överföringen ska göras senast den 31 januari 2022 och den sista överföringen senast den 31 januari 2030.
För program enligt Artikel 4.1 c vii i ESF+-förordningen ska uppgifter föras över varje år senast den 30 november.	För program enligt Artikel 4.1 c vii i ESF+-förordningen ska uppgifter föras över varje år senast den 30 november.

Motivering

Överföringen av uppgifter sex gånger om året medför en betydande administrativ börda och bör sänkas till tre gånger om året, som i den nuvarande förordningen om gemensamma bestämmelser.

Ändringsrekommendation 53

Artikel 43.1

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

[…]

Kommunikationssamordnaren ska delta i synlighets-, öppenhets- och kommunikationsåtgärder i följande organ:

a)	Europeiska kommissionens representationskontor och Europaparlamentets förbindelsekontor i medlemsstaterna samt Europa direkt-kontor och andra nätverk, utbildnings- och forskningsinstitutioner.

a)	Europeiska kommissionens representationskontor och Europaparlamentets förbindelsekontor i medlemsstaterna samt Europa direkt-kontor och andra nätverk, utbildnings- och forskningsinstitutioner.

b)	Andra relevanta partner och organ.

b)	Lokala och regionala myndigheter som deltar i genomförandet av programmen.

c)	Andra relevanta partner och organ.

Motivering

Förordningen om gemensamma bestämmelser bör uppmuntra samarbete mellan alla förvaltningsnivåer som deltar i genomförandet av och kommunikationen om programmen.

Ändringsrekommendation 54

Artikel 43.2

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Varje förvaltande myndighet ska ha en kommunikationsansvarig för varje program (nedan kallad kommunikationsansvarig för programmet ).	Varje förvaltande myndighet ska ha en kommunikationsansvarig för ett eller flera program (nedan kallade kommunikationsansvariga för programmen ).

Motivering

För att stödja integrationen av fonderna i syfte att uppnå ett mer helhetsinriktat synsätt baserat på ökade synergieffekter bör det vara möjligt att ha en ansvarig för flera program. Detta skulle också kunna säkerställa mer samstämmig kommunikation mellan olika fonder.

Ändringsrekommendation 55

Artikel 43.3

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Kommissionen ska inrätta ett nätverk bestående av kommunikationssamordnarna, de kommunikationsansvariga för programmen och kommissionens företrädare, för att utbyta information om synlighets-, öppenhets- och kommunikationsåtgärder.	Kommissionen ska inrätta ett nätverk bestående av kommunikationssamordnarna, de kommunikationsansvariga för programmen , Europeiska regionkommitténs företrädare och kommissionens företrädare, för att utbyta information om synlighets-, öppenhets- och kommunikationsåtgärder.

Motivering

Kommissionen ges i uppdrag att förvalta ett nätverk av kommunikatörer som även bör omfatta ReK för att säkerställa synergieffekter och samarbete.

Ändringsrekommendation 56

Artikel 44, ny punkt efter punkt 1

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

De förvaltande myndigheterna ska upprätta en kommunikationsstrategi för vart och ett av de operativa programmen. En gemensam kommunikationsstrategi kan upprättas för flera operativa program. i kommunikationsstrategin ska man ta hänsyn till det eller de berörda operativa programmens omfattning i enlighet med proportionalitetsprincipen.

Kommunikationsstrategin ska omfatta de uppgifter som anges i bilaga VIII.

Medlemsstaten och den förvaltande myndigheten ska säkerställa att informations- och kommunikationsåtgärder genomförs i enlighet med kommunikationsstrategin i syfte att förbättra synligheten och interaktionen med medborgarna och att åtgärderna är inriktade på största möjliga medietäckning.

Motivering

Kommunikationsstrategin är en grundläggande faktor vid utformningen och genomförandet av de synlighets- och kommunikationskrav som man i så hög grad vill lyfta fram i detta skede. Att helt och hållet ta bort den innebär att man skapar en viss osäkerhet vid genomförandet av dessa åtgärder och att det kanske inte finns ett minimum av enhetlighet mellan de olika organ och organisationer som deltar i genomförandet.

Ändringsrekommendation 57

Artikel 44.2

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Den förvaltande myndighet ska , senast en månad innan en ansökningsomgång inleds, på den webbplats som avses i punkt 1 publicera en kort sammanfattning av planerade och offentliggjorda ansökningsomgångar, med följande uppgifter:	Den förvaltande myndighet ska på den webbplats som avses i punkt 1 publicera en kort sammanfattning av planerade och offentliggjorda ansökningsomgångar, med följande uppgifter:
[…]	[…]

Motivering

Bestämmelserna i Artikel 44.2 skulle kunna leda till förseningar i genomförandet, och samtidigt begränsa de förvaltande myndigheternas flexibilitet.

Det föreslås därför att bestämmelsen ska strykas, med hänvisning till de enskilda förvaltningarnas bedömning av vilka instrument som är lämpligast för att säkerställa största möjliga synlighet för finansieringsmöjligheterna.

Alternativt, om det anses nödvändigt att bibehålla denna bestämmelse, bör tidpunkten för publicering inte vara förutbestämd utan överlåtas åt de förvaltande myndigheternas bedömning för att säkerställa samstämmighet med planeringen av genomförandet.

Ändringsrekommendation 58

Ny Artikel efter Artikel 44

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
	1. Den kommunikationsstrategi som utarbetats av den förvaltande myndigheten ska föreläggas övervakningskommittén för godkännande i enlighet med Artikel 35.2 e senast sex månader efter antagandet av det eller de operativa programmen i fråga.
	Om en gemensam kommunikationsstrategi upprättas för flera operativa program och berör flera övervakningskommittéer, får medlemsstaten utse en övervakningskommitté som i samråd med övriga berörda övervakningskommittéer ska ansvara för godkännandet av den gemensamma kommunikationsstrategin och för godkännandet av eventuella senare ändringar av strategin.
	Vid behov får medlemsstaten eller de förvaltande myndigheterna ändra kommunikationsstrategin under programperioden. Den förvaltande myndigheten ska lägga fram den ändrade kommunikationsstrategin för godkännande av övervakningskommittén i enlighet med Artikel 35.2 e.
	2. Genom undantag från punkt 1 tredje stycket i denna Artikel ska den förvaltande myndigheten minst en gång om året informera den eller de ansvariga övervakningskommittéerna om de framsteg som gjorts i genomförandet av kommunikationsstrategin i enlighet med Artikel 35.1 f och om myndighetens analys av resultaten av detta genomförande samt om vilka informations- och kommunikationsåtgärder samt åtgärder för att göra fonderna synligare som planeras för nästa år. Övervakningskommittén ska avge ett yttrande om de verksamheter och åtgärder som planeras för nästa år, bland annat om sätt att öka effektiviteten i kommunikationsåtgärder som är riktade till allmänheten.

Motivering

Förslag om att bibehålla förfarandet för godkännande, ändring och uppföljning av kommunikationsstrategin, på grund av dess goda resultat under perioden 2014–2020 och eftersom det skulle göra att kommissionens kontroll kan bygga på ett organiserat och tillgängligt dokument, vilket skulle underlätta övervakningen.

Ändringsrekommendation 59

Artikel 50.2 b

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
De senaste dokumenterade bruttopersonalkostnaderna per månad divideras med arbetstiden per månad för den berörda personen, i enlighet med tillämplig nationell lagstiftning som avses i anställningsavtalet.	De senaste dokumenterade bruttopersonalkostnaderna per månad divideras med arbetstiden per månad för den berörda personen, i enlighet med tillämplig nationell lagstiftning eller kollektivavtal som avses i anställningsavtalet.

Motivering

Hänvisning till grunden för anställningsavtalet.

Ändringsrekommendation 60

Artikel 52.2

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Finansieringsinstrumenten ska ge stöd till slutmottagarna endast för nya investeringar som förväntas ha ekonomisk bärkraft, t.ex. genom att leda till inkomster eller besparingar, och som inte får tillräcklig finansiering från marknadskällor.	Finansieringsinstrumenten ska ge stöd till slutmottagarna endast för investeringar som förväntas ha ekonomisk bärkraft, t.ex. genom att leda till inkomster eller besparingar, och som inte får tillräcklig finansiering från tillgängliga marknadskällor.

Motivering

Finansieringsinstrument bör användas inte bara för nya investeringar utan för investeringar i allmänhet som är ekonomiskt bärkraftiga och om tillgängliga marknadskällor inte kan tillhandahålla finansiering.

Ändringsrekommendation 61

Artikel 52, ny punkt efter punkt 6

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

I de fall där finansieringsinstrument stöder finansiering av företag, inklusive små och medelstora företag, ska stödet inriktas på inrättande av nya företag, kapital i inledningsskedet, dvs. såddkapital och startkapital, expansionskapital, kapital för att stärka ett företags allmänna aktiviteter eller genomförande av nya projekt, etablering på nya marknader eller nya projekt inom befintliga företag, utan att det påverkar tillämpliga unionsbestämmelser om statligt stöd och i enlighet med de fondspecifika bestämmelserna. Stödet får omfatta investeringar i både materiella och immateriella tillgångar samt rörelsekapital inom gränserna för tillämpliga unionsbestämmelser om statligt stöd och i syfte att stimulera den privata sektorn att bidra med finansiering till företag. Det får även omfatta kostnader för överföring av äganderätt i företag under förutsättning att sådan överföring sker mellan oberoende investerare.

Motivering

Den nya förordningen om gemensamma bestämmelser bör också hänvisa till den breda definitionen av investeringar såsom i den nuvarande förordningen.

Ändringsrekommendation 62

Artikel 53.2

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Finansieringsinstrument som förvaltas på den förvaltande myndighetens ansvar får inrättas i någon av följande former:

a)	En investering av programmedel i en rättslig enhets kapital.

b)	Separata ekonomiska enheter eller förvaltningskonton inom en institution.

Finansieringsinstrument som förvaltas på den förvaltande myndighetens ansvar får inrättas i någon av följande former:

a)	En investering av programmedel i en rättslig enhets kapital.

b)	Separata ekonomiska enheter eller förvaltningskonton inom en institution.

Den förvaltande myndigheten ska välja ut det organ som genomför ett finansieringsinstrumentet.

Den förvaltande myndigheten ska välja ut det organ som genomför ett finansieringsinstrumentet i enlighet med Artikel 67 .

När det organ som valts ut av den förvaltande myndigheten genomför en holdingfond får det organet välja ut andra organ som ska genomföra en särskild fond.

Motivering

För att säkerställa det marknadsdrivna genomförandet av finansieringsinstrument och begränsa revisionsriskerna för urval av det organ som genomför ett finansieringsinstrument är överensstämmelse med Artikel 67 avgörande. i linje med ändringsförslaget bör skäl 44 samt artiklarna 62.3 och 67.4 också ändras.

Ändringsrekommendation 63

Artikel 53.6

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Nationell medfinansiering av ett program får tillhandahållas antingen av den förvaltande myndigheten eller genom en holdingfond eller en särskild fond eller i form av investeringar i slutmottagare, i enlighet med de fondspecifika bestämmelserna. Om den nationella medfinansieringen tillhandahålls i form av investeringar i slutmottagare ska det organ som genomför finansieringsinstrumentet bevara styrkande dokument som visar att de underliggande utgifterna är stödberättigande.

Nationell medfinansiering av ett program får tillhandahållas antingen av den förvaltande myndigheten eller en holdingfond eller en särskild fond eller privata investerare eller slutmottagare, i enlighet med de fondspecifika bestämmelserna. Om den nationella medfinansieringen tillhandahålls av eller i form av investeringar i slutmottagare ska det organ som genomför finansieringsinstrumentet bevara styrkande dokument som visar att de underliggande utgifterna är stödberättigande.

Motivering

Det finns ingen anledning att utesluta slutmottagarens eget bidrag som stödberättigande nationell medfinansiering om det är avsett att finansiera samma investering. En sådan uteslutning utgör en oberättigad skärpning av villkoren för stödberättigande jämfört med bidrag.

Ändringsrekommendation 64

Artikel 59.3

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Punkterna 1 och 2 ska inte gälla för en insats som berörs av ett upphörande av en produktionsverksamhet på grund av en konkurs där det inte rör sig om bedrägeri.	Punkterna 1 och 2 ska inte gälla för programbidrag till eller från finansieringsinstrument eller en insats som berörs av ett upphörande av en produktionsverksamhet på grund av en konkurs där det inte rör sig om bedrägeri.

Motivering

Finansieringsinstrumentsinsatser bör uttryckligen undantas från bestämmelserna om varaktighet. Ett sådant undantag infördes för både 2007–2013 och 2014–2020 med framgång.

Ändringsrekommendation 65

Artikel 63.7

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Medlemsstaterna ska säkerställa att allt informationsutbyte mellan stödmottagarna och programmyndigheterna sker genom elektroniska system för datautbyte i enlighet med bilaga XII.	Medlemsstaterna ska säkerställa att informationsutbyte mellan stödmottagarna och programmyndigheterna om lämpligt kan ske genom elektroniska system för datautbyte i enlighet med bilaga XII.
[…]	[…]

Motivering

Det skulle innebära en onödig börda att kräva att allt datautbyte ska ske elektroniskt.

Ändringsrekommendation 66

Artikel 64.4

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

[…]

c)	Kommissionen ska överlämna de preliminära granskningsresultaten till medlemsstatens behöriga myndighet, på minst ett av unionens officiella språk, inom tre månader efter revisionens sista dag.

c)	Kommissionen ska överlämna de preliminära granskningsresultaten till medlemsstatens behöriga myndighet, på minst ett av den berörda medlemsstatens språk, inom tre månader efter revisionens sista dag.

d)	Kommissionen ska överlämna revisionsrapporten, på minst ett av unionens officiella språk, inom tre månader efter att ha tagit emot ett fullständigt svar från medlemsstatens behöriga myndighet angående de preliminära granskningsresultaten.

d)	Kommissionen ska överlämna revisionsrapporten, på minst ett av den berörda medlemsstatens språk, inom tre månader efter att ha tagit emot ett fullständigt svar från medlemsstatens behöriga myndighet angående de preliminära granskningsresultaten.

[…]

Motivering

Detta bör bidra till att påskynda genomförandet, eftersom de berörda myndigheterna inte behöver invänta ytterligare översättning om det skulle vara nödvändigt.

Ändringsrekommendation 67

Artikel 67.2

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
På begäran av kommissionen ska den förvaltande myndigheten samråda med kommissionen och beakta kommissionens synpunkter före den första inlämningen av urvalskriterier till övervakningskommittén och även före eventuella ändringar av kriterierna.

Motivering

De villkor på vilka kommissionen får begära samråd om urvalskriterierna är otydliga. Detta skulle hindra den förvaltande myndighetens självständighet och beslutsprocess.

Ändringsrekommendation 68

Artikel 84.2

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Förfinansieringen för varje fond ska, om medel finns tillgängliga, betalas i årliga delbetalningar före den 1 juli varje år enligt följande:

a)	2021: 0,5 % .

b)	2022: 0,5 % .

c)	2023: 0,5 % .

d)	2024: 0,5 % .

e)	2025: 0,5 % .

f)	2026: 0,5 % .

Förfinansieringen för varje fond ska, om medel finns tillgängliga, betalas i årliga delbetalningar före den 1 juli varje år enligt följande:

a)	2021: 2 % .

b)	2022: 2 % .

c)	2023: 2 % .

d)	2024: 2 % .

e)	2025: 2 % .

f)	2026: 2 % .

Om ett program antas efter den 1 juli 2021 ska de första delbetalningarna utbetalas det år då programmet antas.

Motivering

Beloppet för den årliga förfinansieringen sänks alltför kraftigt i den nya förordningen om gemensamma bestämmelser jämfört med den nuvarande förordningen.

Ändringsrekommendation 69

Artikel 85.4

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Genom undantag från punkt 3 a ska följande gälla:

a)	Om unionens bidrag ges i enlighet med Artikel 46 a ska beloppen i betalningsansökan vara de belopp som motiveras av framstegen när det gäller att uppfylla villkoren eller att uppnå resultat, i enlighet med det beslut som avses i Artikel 89.2.

a)	Om unionens bidrag ges i enlighet med Artikel 46 a ska beloppen i betalningsansökan vara de belopp som motiveras av framstegen när det gäller att uppfylla villkoren eller att uppnå resultat, i enlighet med det beslut som avses i Artikel 89.2.

b)	Om unionens bidrag ges i enlighet med Artikel 46 c, d och e ska beloppen i betalningsansökan vara de belopp som fastställs i enlighet med det beslut som avses i Artikel 88.3.

b)	Om unionens bidrag ges i enlighet med Artikel 46 c, d och e ska beloppen i betalningsansökan vara de belopp som fastställs i enlighet med det beslut som avses i Artikel 88.3.

c)	För de former av bidrag som förtecknas i Artikel 48.1 b, c och d ska beloppen i betalningsansökan vara de kostnader som beräknas på tillämpliga grunder.

c)	För de former av bidrag som förtecknas i Artikel 48.1 b, c och d ska beloppen i betalningsansökan vara de kostnader som beräknas på tillämpliga grunder.

d)	Vid statligt stöd får betalningsansökan omfatta de förskott som det stödbeviljande organet har betalat ut till stödmottagaren förutsatt att dessa förskott inte överstiger 40 % av det totala stödbeloppet till en stödmottagare för en viss insats.

Motivering

I den nuvarande förordningen om gemensamma bestämmelser föreskrivs i Artikel 131.4 b möjligheten att betala ut förskott på upp till 40 %. Denna möjlighet bör behållas i den nya förordningen.

Ändringsrekommendation 70

Artikel 86

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

[…]

2. Om finansieringsinstrument genomförs i enlighet med Artikel 53. 3 ska betalningsansökningar som omfattar utgifter för finansieringsinstrument lämnas in i enlighet med följande:

Det belopp som ingår i den första betalningsansökan ska ha betalats ut till finansieringsinstrumentet och kan uppgå till 25 % av det totala programbidrag som anslagits för finansieringsinstrumentet i det relevanta finansieringsavtalet, i enlighet med relevant prioritering och regionkategori, om tillämpligt.

b)	Det belopp som ingår i de följande betalningsansökningarna som lämnas in under stödberättigandeperioden ska omfatta stödberättigande utgifter enligt Artikel 62.1.

2. Om finansieringsinstrument genomförs i enlighet med Artikel 53. 2 ska betalningsansökningar omfatta utgifter för inrättande av finansieringsinstrument eller bidrag till dem .

3. Det belopp som ingår i den första betalningsansökan och som avses i punkt 2 a ska räknas av i kommissionens räkenskaper senast under det sista räkenskapsåret.

Det ska anges separat i betalningsansökningarna .

Motivering

Under perioden 2014–2020 begränsar programbidraget till finansieringsinstrument flexibiliteten hos etablerade instrument och möjligheten att samtidigt öppna flera finansiella produkter. Ändringen bygger på bästa praxis från perioden 2007–2013.

Ändringsrekommendation 71

Artikel 88.2

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

[…]

c)	Bestämmelserna om motsvarande enhetskostnader, enhetsbelopp och schablonsatser som tillämpas inom unionens politik för liknande typer av insatser.

c)	Bestämmelserna om motsvarande enhetskostnader, enhetsbelopp och schablonsatser som tillämpas inom unionens politik för liknande typer av insatser.

d)	Bestämmelserna om motsvarande enhetskostnader och enhetsbelopp som tillämpas inom bidragssystem som finansieras helt och hållet av medlemsstaten för liknande typer av insatser.

d)	Bestämmelserna om motsvarande enhetskostnader, enhetsbelopp och schablonsatser som tillämpas inom bidragssystem som finansieras helt och hållet av medlemsstaten för liknande typer av insatser.

Motivering

För samstämmigheten i artikeln.

Ändringsrekommendation 72

Artikel 99.1

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Kommissionen ska dra tillbaka belopp i ett program som inte används för förfinansiering i enlighet med Artikel 84 eller för vilka en betalningsansökan inte har lämnats in i enlighet med artiklarna 85 och 86 senast den 26 december det andra kalenderåret efter det år då budgetåtagandena gjordes för åren 2021–2026.

Kommissionen ska dra tillbaka belopp i ett program som inte används för förfinansiering i enlighet med Artikel 84 eller för vilka en betalningsansökan inte har lämnats in i enlighet med artiklarna 85 och 86 senast den 31 december det tredje kalenderåret efter det år då budgetåtagandena gjordes för åren 2021–2026.

Om utbetalningarna ställs in av rättsliga skäl eller försiktighetsskäl ska även en förlängning tillämpas.

Motivering

Reglerna för tillbakadragande av belopp bör inte förkortas utan bibehållas på n+3, med tanke på många lokala och regionala myndigheters nuvarande svårigheter att tillhandahålla tillräcklig medfinansiering. Dessutom bör tidsfristen vara slutet av året.

Ändringsrekommendation 73

Artikel 103.2

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Kommissionen ska genom genomförandeakter anta ett beslut om årlig fördelning per medlemsstat av de samlade medlen inom målet Investering för sysselsättning tillväxt och sysselsättning och målet Europeiskt territoriellt samarbete samt en förteckning över stödberättigade regioner i enlighet med den metod som anges i bilaga XXII.	Kommissionen ska genom genomförandeakter anta ett beslut om årlig fördelning per medlemsstat av de samlade medlen inom målet Investering för sysselsättning tillväxt och sysselsättning och målet Europeiskt territoriellt samarbete samt en förteckning över stödberättigade regioner i enlighet med den metod som anges i bilaga XXII.
I beslutet ska också den årliga fördelningen per medlemsstat av de samlade medlen för målet Europeiskt territoriellt samarbete fastställas.	I beslutet ska också den årliga fördelningen per medlemsstat av de samlade medlen för målet Europeiskt territoriellt samarbete fastställas.
	I detta sammanhang ska det lägsta totala anslaget från fonderna, på både nationell och regional nivå, uppgå till 76 % av den budget som tilldelats respektive medlemsstat eller region under perioden 2014–2020.

Motivering

Det skyddsnät som kommissionen tillhandahåller på nationell nivå förhindrar inte oproportionerliga nedskärningar i enskilda områden som får stöd, vilket inte skulle vara motiverat med hänsyn till sammanhållningspolitiken.

Ändringsrekommendation 74

Artikel 104.7

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Medlen för målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) ska uppgå till 2,5 % av de samlade medel som är tillgängliga för budgetåtaganden från fonderna för åren 2021–2027 (dvs. totalt 8 420 000 000 euro).	Medlen för målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) ska uppgå till 3,3 % av de samlade medel som är tillgängliga för budgetåtaganden från fonderna för åren 2021–2027 (dvs. totalt XX XXX XXX XXX euro).

Motivering

Kommissionens förslag skulle leda till betydande budgetnedskärningar för åtgärder för territoriellt samarbete, trots införandet av nya åtgärder i förslaget till ETS-förordning. ReK föreslår därför att medlen till målet Europeiskt territoriellt samarbete ska höjas till 3,3 % av de samlade medlen för sammanhållningspolitiken, vilket skulle göra det möjligt att garantera de befintliga programmen för gränsöverskridande samarbete samt interregionalt samarbete och samarbete för de yttersta randområdena. Den nuvarande tilldelningsmetoden för målet Europeiskt territoriellt samarbete enligt bilaga VII till förordning (EU) nr 1303/2013 bör bibehållas med tanke på att den föreslagna nya tilldelningsmetoden för målet Europeiskt territoriellt samarbete skulle innebära en diskriminering av medlemsstater och regioner med låg befolkningstäthet längs sina gränser (särskilt det nya kriteriet på 25 km).

Ändringsrekommendation 75

Artikel 105.1

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Kommissionen kan godta ett förslag från en medlemsstat vid inlämningen av partnerskapsöverenskommelsen eller vid en halvtidsöversyn om att föra över

a)	högst 15 % av de totala anslagen för mindre utvecklade regioner till övergångsregioner eller till mer utvecklade regioner samt från övergångsregioner till mer utvecklade regioner,

b)	från anslagen för mer utvecklade regioner eller övergångsregioner till mindre utvecklade regioner.

Kommissionen kan godta ett förslag från en medlemsstat vid inlämningen av partnerskapsöverenskommelsen eller vid en halvtidsöversyn om att föra över högst 15 % av de totala anslagen.

Motivering

Det bör finnas möjlighet till överföringar mellan alla regionkategorier.

Ändringsrekommendation 76

Artikel 106.1

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
I kommissionens beslut om godkännande av ett program ska medfinansieringsgraden och det maximala stödbeloppet från fonderna fastställas för varje prioritering.	I kommissionens beslut om godkännande av ett program ska det maximala stödbeloppet från fonderna för varje prioritering och medfinansieringsgraden för programmet fastställas .

Motivering

Att fastställa den maximala medfinansieringsgraden på programnivå (i stället för maximala grader för varje prioritering) möjliggör större flexibilitet i genomförandeprocessen. Dessa skulle göra det möjligt att diversifiera medfinansieringen inom prioriteringarna beroende på typer av insatser.

Ändringsrekommendation 77

Artikel 106.3

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Medfinansieringsgraden för målet Investering för sysselsättning och tillväxt får för varje prioritering inte överskrida

a)	70 % för mindre utvecklade regioner,

b)	55 % för övergångsregioner, och

c)	40 % för mer utvecklade regioner.

Medfinansieringsgraden för målet Investering för sysselsättning och tillväxt får för varje prioritering inte överskrida

a)	85 % för mindre utvecklade regioner,

b)	70 % för övergångsregioner, och

c)	50 % för mer utvecklade regioner.

Den medfinansieringsgrad som fastställs i led a ska även gälla för de yttersta randområdena.

Medfinansieringsgraden för Sammanhållningsfonden får för varje prioritering inte överskrida 70 % .

Medfinansieringsgraden för Sammanhållningsfonden får för varje prioritering inte överskrida 85 % .

I ESF+-förordningen får en högre medfinansieringsgrad fastställas för prioriteringar som stöder innovativa åtgärder i enlighet med Artikel [14] i den förordningen.

Motivering

Medfinansieringsgraderna bör bibehållas på nuvarande nivå.

Ändringsrekommendation 78

Artikel 106.4

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Medfinansieringsgraden för Interregprogram får inte överstiga 70 % .	Medfinansieringsgraden för Interregprogram får inte överstiga 85 % .
[…]	[…]

Motivering

Medfinansieringen för ETS bör bibehållas på 85 %.

II. POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

Allmänna kommentarer

Europeiska regionkommittén stöder de centrala mål som kommissionen eftersträvar med den nya förordningen om gemensamma bestämmelser, i synnerhet att modernisera sammanhållningspolitiken genom att göra den enklare, flexiblare och ändamålsenligare och att avsevärt minska onödiga administrativa bördor för stödmottagare och förvaltande myndigheter.

Kommittén välkomnar att sammanhållningspolitiken förblir tillgänglig för alla regioner i Europeiska unionen, vilket var en central fråga för Europeiska regionkommittén i dess tidigare yttranden om detta ämne samt ett centralt budskap från #CohesionAlliance.

ReK välkomnar att metoden med delad förvaltning bekräftas, men påpekar att åtgärder bör fortsätta att vidtas på den ”lämpligaste territoriella nivån” genom att man stärker de lokala och regionala myndigheternas roller i förvaltningen av programmen, så nära medborgarna som möjligt i enlighet med principerna om subsidiaritet, flernivåstyre och partnerskap.

Kommittén efterlyser ytterligare förenkling, t.ex. genom minskade administrativa bördor till följd av bestämmelserna om statligt stöd.

Mål och allmänna regler för stöd

Kommittén ställer sig bakom de fem nya politiska målen, eftersom de dels i stort motsvarar de tidigare tematiska målen, dels möjliggör större flexibilitet tack vare deras bredare definitioner.

ReK anser att uteslutandet av Ejflu ur förordningen om gemensamma bestämmelser är ett verkligt problem, eftersom det riskerar att undergräva struktur- och investeringsfondernas integrerade tillvägagångssätt i landsbygdsområden, med tanke på att landsbygdsutveckling är ett grundläggande inslag i sammanhållningspolitikens mål. För att öka synergieffekterna med landsbygdsutveckling anser kommittén att Ejflu bör återinföras i förordningen om gemensamma bestämmelser (se ReK:s yttrande NAT-VI/034 om den gemensamma jordbrukspolitiken). Vi uppskattar emellertid att man i förslaget till förordning om de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken (artikel 2) i vissa frågor hänvisar till den nya förordningen om gemensamma bestämmelser, särskilt i frågor som rör integrerad territoriell utveckling.

ReK upprepar att Europeiska socialfonden måste förbli förankrad inom sammanhållningspolitiken eftersom den är EU:s viktigaste instrument för att investera i människor och humankapital, främja jämställdhet och social inkludering och förbättra livet för miljontals EU-medborgare.

Kommittén understryker betydelsen av principerna om partnerskap och flernivåstyre, och anser att den gällande uppförandekoden bör införas som en bilaga till förslaget till förordning. ReK efterlyser ett fullständigt genomförande av uppförandekoden för att se till att de lokala och regionala myndigheternas medverkan utgör ett fullvärdigt partnerskap.

Strategi

Kommittén beklagar att kommissionens förslag inte ingår i en förnyad långsiktig strategi som följer på Europa 2020-strategin. Vi förväntar oss att kommissionen kommer att lägga fram en sådan ny långsiktig EU-strategi för att genomföra målen för hållbar utveckling på grundval av en reformerad styrning som till fullo bygger på flernivåstyre.

10.

ReK välkomnar den nya partnerskapsöverenskommelsen som ett enklare och tunnare dokument.

11.

Kommittén understryker att eventuella överföringar mellan fonderna eller från fonderna till InvestEU-programmet eller andra unionsinstrument med direkt eller indirekt förvaltning till fullo måste vara förenliga med principerna om subsidiaritet och flernivåstyre och inte får försvaga fondernas platsbaserade strategi.

12.

ReK välkomnar att antalet nödvändiga villkor har minskat och att i synnerhet de tematiska nödvändiga villkoren nu har en tydligare koppling till de strategiska politiska ramarna inom de specifika områdena.

13.

Kommittén uttrycker dock oro för att utbetalningar inte är möjliga så länge som kommissionen inte har informerat medlemsstaten om att de nödvändiga villkoren är uppfyllda, eftersom det skulle kunna medföra förseningar i genomförandet av programmen.

14.

ReK anser att man i det nya programplaneringssystemet redan nu bör fastställa anslagen för programperiodens samtliga år, inklusive vägledande anslag för 2026 och 2027, för att hitta rätt balans mellan å ena sidan ytterligare flexibilitet och sammanhållningspolitikens kapacitet att agera och å andra sidan vikten av att bevara sammanhållningspolitikens synsätt med långsiktiga strategiska investeringar, som bygger på hela den sjuåriga finansieringsperioden.

15.

ReK upprepar sitt starka motstånd mot det negativa konceptet med makroekonomisk villkorlighet där regionala och lokala myndigheter – till följd av kopplingen mellan ESI-fonderna och den ekonomiska styrningen – ”bestraffas” för den nationella regeringens försummelser. Sammanhållningspolitiken, som eftersträvar mål som har föga att göra med makroekonomisk styrning, får inte underkastas villkor som lokala och regionala myndigheter och andra stödmottagare inte kan påverka. Betalningar till slutmottagare eller stödmottagare bör därför inte påverkas av medlemsstatens otillbörliga införande av makroekonomiska villkor.

16.

Kommittén noterar å andra sidan en otillräcklig analys av de operativa förfarandena för att koppla den europeiska planeringsterminen till sammanhållningspolitiken och en bristande tydlighet om metoderna för att samordna de sammanhållningspolitiska insatserna och åtgärderna i reformstödsprogrammet, och insisterar på att sammanhållningspolitikens särskilda mål alltid ska respekteras för att främja den europeiska planeringsterminens regionala dimension.

17.

ReK anser att mekanismen för nödvändiga villkor redan ingriper effektivt på reformområden som är relevanta för sammanhållningspolitiken.

18.

Kommittén ställer sig positiv till att de integrerade territoriella instrumenten, som är ett unikt verktyg till stöd för en bottom up-strategi, får en starkare ställning. Vi betonar dock också behovet av större respekt för behörigheten och befogenheterna hos de organ som ansvarar för att välja ut insatserna.

Programplanering

19.

Kommittén efterlyser en rationalisering av strukturen på programmen, som inte tycks ha förenklats jämfört med den nuvarande perioden. ReK anser att den tid som föreskrivs för att godkänna ändringar är för lång eftersom den är densamma som den som föreskrivs för att godkänna programmet.

20.

Kommittén anser att den föreslagna schablonsatsen på 2,5 % för tekniskt stöd för Eruf och Sammanhållningsfonden fortfarande är otillräcklig, och föreslår i detta sammanhang en schablonsats på 5 % för tekniskt stöd, även med beaktande av att den nya förordningen inte innehåller något särskilt mål för kapacitetsuppbyggnad.

Övervakning, utvärdering, kommunikation och synlighet

21.

Kommittén välkomnar avsikten i den nya förordningen om gemensamma bestämmelser att stärka öppenheten och synligheten vid genomförandet av fonderna, och erinrar om sin efterlysning av mer konkreta åtgärder för att stärka ansvarsskyldigheten på lokal och regional nivå och ESI-fondernas synlighet på fältet och av lämpliga kommunikationsinsatser för att göra sammanhållningspolitiska åtgärder mycket mer synliga, eftersom de är en av de odiskutabla fördelarna med EU-integrationen för lokalbefolkningarna.

22.

ReK föreslår dock att de förvaltande myndigheterna bör tillåtas att utse en enda kommunikationsansvarig för flera program i syfte att öka samstämmigheten.

Finansiellt stöd

23.

Kommittén stöder de nya bestämmelser som syftar till att öka användningen av förenklade kostnadsalternativ, samt de nya bestämmelser som syftar till att rationalisera användningen av finansieringsinstrument och integrera dem bättre i programplaneringen och genomförandet.

Förvaltning och kontroll

24.

Kommittén anser att avskaffandet av förfarandena för att utse myndigheter och ange attesterande myndigheter och den ökade användningen av nationella förvaltningssystem utgör en välkommen minskning av den administrativa bördan för de myndigheter som ansvarar för genomförandet av ESI-fonderna.

25.

ReK uppskattar förenklingen av revisionsreglerna i den föreslagna förordningen om gemensamma bestämmelser och i synnerhet de nya bestämmelser som stärker principen om samordnad granskning, vilket inte bara avsevärt minskar den administrativa bördan för programmyndigheter och stödmottagare, utan även bidrar till proportionaliteten.

26.

Kommittén välkomnar också möjligheten till utökade proportionella arrangemang för program med ett välfungerande förvaltnings- och kontrollsystem och goda resultat.

Ekonomisk förvaltning

27.

Kommittén uttrycker oro över att nivån på förfinansieringen har sänkts drastiskt till en årlig utbetalning på 0,5 % av det totala stödet från varje fond, och efterlyser en högre förfinansieringssats på minst 2 % i genomsnitt.

28.

ReK påpekar att återinförandet av ”n+2”-regeln skulle leda till en överlappning mellan avslutandet av den nuvarande programperioden och det första n+2-målet i den nya, vilket medför en tung administrativ börda för genomförandet av programmen. i detta avseende anser ReK att den nuvarande ”n+3”-regeln bör bibehållas.

Budgetram

29.

Kommittén välkomnar att man i den nya förordningen om gemensamma bestämmelser bibehåller den nuvarande strukturen med tre regionkategorier (mindre utvecklade regioner, övergångsregioner och mer utvecklade regioner) på Nuts 2-nivå, och stöder ändringen av tröskelvärdet mellan övergångsregioner och mer utvecklade regioner från 90 % av genomsnittlig BNP per capita till 100 %, eftersom detta avspeglar iakttagelserna i den sjunde sammanhållningsrapporten om regioner vars BNP per capita ligger nära genomsnittet i EU, vilka verkar sitta fast i en ”medelinkomstfälla” med betydligt lägre tillväxt än EU-genomsnittet.

30.

ReK anser att den nuvarande nivån på medfinansieringsgraderna bör bibehållas på 85 % för de mindre utvecklade regionerna, de yttersta randområdena samt Sammanhållningsfonden och målet Europeiskt territoriellt samarbete, på 70 % för övergångsregionerna och på 50 % för de mer utvecklade regionerna, mot bakgrund av att en övergripande minskning skulle kunna medföra en risk för att medel dras tillbaka, särskilt i mindre utvecklade regioner, och också skulle leda till att sammanhållningspolitiken blir mindre attraktiv, särskilt i mer utvecklade regioner.

31.

Kommittén anser att fastställandet av en övre gräns för mervärdesskatten som en stödberättigande kostnad (5 000 000 euro) kan leda till att programmen blir mindre attraktiva för de sökande, framför allt i samband med viktiga infrastrukturprojekt.

32.

Kommittén uppmanar kommissionen att uppdatera bilagorna till förordningen i enlighet med ändringsrekommendationerna i detta yttrande, med särskilt fokus på

—	kunskapsutnyttjande och åtgärder för att göra uppstartsföretag och små och medelstora företag delaktiga i initiativ för smart specialisering,

—	en detaljerad beskrivning av kraven på kommunikationsstrategier,

—	en omprövning av den viktade summan av andelen av befolkningen i Nuts 3- och Nuts 2-gränsregioner och andelen av den totala befolkningen i varje medlemsstat för gränsöverskridande och transnationella samarbetsprogram,

—	att beakta de regionala effekterna av det högsta totala anslaget från fonderna för en medlemsstat.

Bryssel den 5 december 2018.

Karl-Heinz LAMBERTZ

Europeiska regionkommitténs ordförande

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts) (EUT L 154, 21.6.2003, s. 1).

(2) Kommissionens förordning (EU) nr 868/2014 av den 8 augusti 2014 om ändring av bilagorna till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts) (EUT L 241, 13.8.2014, s. 1).

(1) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 240/2014 av den 7 januari 2014 om den europeiska uppförandekoden för partnerskap inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (EUT L 74, 14.3.2014, s. 1).

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 av den 16 november 2011 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser (EUT L 306, 23.11.2011, s. 25).

7.3.2019

Europeiska unionens officiella tidning

C 86/84

Yttrande från Europeiska regionkommittén om Europeiska socialfonden+

(2019/C 86/07)

Föredragande:

Susana DÍAZ PACHECO (ES-PES), regionpresident i Andalusien

Referensdokument:

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska socialfonden+ (ESF+)

COM(2018) 382 final

I. ÄNDRINGSREKOMMENDATIONER

Ändringsrekommendation 1

Ingressen, första beaktandeledet

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 46 d, 149, 153.2 a,.164, 168.5, 175.3 och 349,	med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 9, 46 d, 149, 153.2 a,.164, 168.5, 174, 175.3 och 349,

Motivering

Med tanke på verksamhetsområdet för ESF+ verkar det lämpligt att nämna artikel 9 i EUF-fördraget. Det är å andra sidan nödvändigt att visa större hänsyn till målet för regionalpolitiken, i enlighet med artikel 4.2 i förslaget till förordningen om gemensamma bestämmelser, där det anges att ESF+ ska bidra till EU:s åtgärder för att stärka EU:s ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning.

Ändringsrekommendation 2

I ingressen, lägg till ett nytt beaktandeled efter det femte beaktandeledet

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
	med beaktande av den interinstitutionella proklamationen om den europeiska pelaren för sociala rättigheter (2017/C 428/09),

Ändringsrekommendation 3

Skäl 1

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

(1)

Den 17 november 2017 proklamerade Europaparlamentet, rådet och kommissionen den europeiska pelaren för sociala rättigheter som svar på de sociala utmaningarna i Europa. Pelarens tjugo principer är indelade i tre kategorier: lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor samt socialt skydd och social inkludering. De tjugo principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter bör ligga till grund för åtgärder inom ramen för Europeiska socialfonden+ (nedan kallad ESF+). För att bidra till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter bör ESF+ stödja investeringar i människor och system på politikområdena sysselsättning, utbildning och social inkludering , vilket bidrar till ekonomisk, territoriell och social sammanhållning i enlighet med artikel 174 i EUF-fördraget .

(1)

Den 17 november 2017 proklamerade Europaparlamentet, rådet och kommissionen den europeiska pelaren för sociala rättigheter som svar på de sociala utmaningarna i Europa. Pelarens tjugo principer är indelade i tre kategorier: lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor samt socialt skydd och social inkludering. De tjugo principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter bör ligga till grund för åtgärder inom ramen för Europeiska socialfonden+ (nedan kallad ESF+). För att bidra till och stödja den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i enlighet med artikel 174 i EUF-fördraget och genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter bör ESF+ stödja investeringar i människor och system på politikområdena sysselsättning, utbildning och social inkludering.

Motivering

Utan att förringa bidraget till uppfyllandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter är det nödvändigt att lägga större vikt vid målet för regionalpolitiken.

Ändringsrekommendation 4

Skäl 2

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

(2)

På unionsnivå är den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken en ram för att fastställa nationella reformprioriteringar och övervaka genomförandet av dem. Medlemsstaterna utvecklar sina egna nationella fleråriga investeringsstrategier till stöd för dessa reformprioriteringar. Dessa strategier bör läggas fram tillsammans med de årliga nationella reformprogramen som ett sätt att beskriva och samordna prioriterade investeringsprojekt som får stöd genom nationell finansiering och/eller unionsfinansiering. De bör också syfta till att använda unionsfinansiering på ett enhetligt sätt och få ut största möjliga mervärde av det ekonomiska stöd som ska tas emot, särskilt från de program som finansieras av unionen inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden+, Europeiska havs- och fiskerifonden och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Europeiska investeringsbankens stabiliseringsfunktionen och InvestEU, där så är relevant.

(2)

På unionsnivå ska en långsiktig utvecklingsstrategi som efterträder Europa 2020-strategin och genomför målen för hållbar utveckling fungera som en strategisk ram för den nya programplaneringsperiod som inleds 2021. Den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken är en ram för att fastställa nationella reformprioriteringar och övervaka genomförandet av dem. Medlemsstaterna utvecklar sina egna nationella fleråriga investeringsstrategier till stöd för dessa reformprioriteringar. Dessa strategier bör utvecklas i samarbete mellan nationella, regionala och lokala myndigheter och läggas fram tillsammans med de årliga nationella reformprogrammen som ett sätt att beskriva och samordna prioriterade investeringsprojekt som får stöd genom nationell finansiering och/eller unionsfinansiering. De bör också syfta till att använda unionsfinansiering på ett enhetligt sätt och få ut största möjliga mervärde av det ekonomiska stöd som ska tas emot, särskilt från de program som finansieras av unionen inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden+, Europeiska havs- och fiskerifonden och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Europeiska investeringsbankens stabiliseringsfunktion och InvestEU, där så är relevant.

Ändringsrekommendation 5

Skäl 5

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

(5)

Unionen står inför strukturella utmaningar som hänger samman med globaliseringen av ekonomin, hanteringen av migrationsströmmar och det ökade säkerhetshotet, omställningen till ren energi, den tekniska utvecklingen och den allt äldre arbetsstyrkan och den växande bristen på kompetens och arbetskraft inom vissa sektorer och regioner, något som särskilt små och medelstora företag har fått erfara. Med tanke på förändringarna i arbetslivet bör unionen vara beredd att hantera nuvarande och framtida utmaningar genom att investera i relevant kompetens, se till att tillväxten gynnar alla och förbättra sysselsättnings- och socialpolitiken, inbegripet när det gäller arbetskraftens rörlighet.

(5)

Unionen står inför strukturella utmaningar som hänger samman med globaliseringen av ekonomin, hanteringen av migrationsströmmar och det ökade säkerhetshotet, omställningen till ren och rättvis energi, den tekniska utvecklingen , inklusive den digitala omvandlingen, den åldrande europeiska befolkningen och den växande bristen på kompetens och arbetskraft inom vissa sektorer och regioner, något som särskilt små och medelstora företag har fått erfara. Med tanke på förändringarna i arbetslivet bör unionen vara beredd att hantera nuvarande och framtida utmaningar genom att investera i relevant kompetens, se till att tillväxten gynnar alla , särskilt på regional och lokal nivå, och förbättra utbildnings-, sysselsättnings- och socialpolitiken, inbegripet när det gäller arbetskraftens rörlighet.

Motivering

Man bör använda en teknikneutral och redan etablerad terminologi.

Ändringsrekommendation 6

Skäl 6

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

(6)

I förordning (EU) nr […] fastställs handlingsplanen för Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden+ (ESF+), Sammanhållningsfonden, Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), Asyl-, och migrationsfonden (Amif), Fonden för inre säkerhet (ISF) samt Instrumentet för gränsförvaltning och visering som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, och anges särskilt de politiska målen och reglerna för programplanering, övervakning och utvärdering samt förvaltning och kontroll av de av unionens fonder som genomförs inom ramen för delad förvaltning. Det är därför nödvändigt att fastställa de allmänna målen för ESF+ och fastställa särskilda bestämmelser för den typ av verksamhet som får finansieras av ESF+.

(6)

I förordning (EU) nr […] fastställs handlingsplanen för Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden+ (ESF+), Sammanhållningsfonden, Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), Asyl-, och migrationsfonden (Amif), Fonden för inre säkerhet (ISF) samt Instrumentet för gränsförvaltning och visering som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, och anges särskilt de politiska målen och reglerna för programplanering, övervakning och utvärdering samt förvaltning och kontroll av de av unionens fonder som genomförs inom ramen för delad förvaltning. Det är därför nödvändigt att fastställa de allmänna målen för ESF+ och fondens samordning med andra fonder samt att fastställa särskilda bestämmelser för den typ av verksamhet som får finansieras av ESF+.

Ändringsrekommendation 7

Skäl 8

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

(8)

Typerna av finansiering och metoderna för genomförande enligt denna förordning bör väljas ut på grundval av hur väl de bidrar till uppnåendet av åtgärdernas särskilda mål och åstadkommer resultat, med beaktande av framför allt kostnaderna för kontroller, den administrativa bördan och den förväntade risken för bristande efterlevnad. När det gäller bidrag bör detta inbegripa att man överväger användningen av enhetsbelopp, schablonsatser, bidrag till enhetskostnader och finansiering som inte är kopplad till kostnader, i den mening som avses i artikel 125.1 i budgetförordningen. När det gäller att genomföra åtgärder som avser den socioekonomiska integrationen av tredjelandsmedborgare, och i enlighet med artikel 88 i förordningen om gemensamma bestämmelser, får kommissionen ersätta de medlemsstater som använder förenklade kostnadsalternativ, inbegripet användningen av enhetsbelopp.

(8)

Typerna av finansiering och metoderna för genomförande enligt denna förordning bör väljas ut på grundval av hur väl de bidrar till uppnåendet av åtgärdernas särskilda mål och åstadkommer resultat, med beaktande av framför allt kostnaderna för kontroller, den administrativa bördan , omständigheterna för åtgärderna och den förväntade risken för bristande efterlevnad. När det gäller bidrag bör detta inbegripa att man överväger användningen av enhetsbelopp, schablonsatser, bidrag till enhetskostnader och finansiering som inte är kopplad till kostnader, i den mening som avses i artikel 125.1 i budgetförordningen. När det gäller att genomföra åtgärder som avser den socioekonomiska integrationen av tredjelandsmedborgare, och i enlighet med artikel 88 i förordningen om gemensamma bestämmelser, får kommissionen ersätta de medlemsstater som använder förenklade kostnadsalternativ, inbegripet användningen av enhetsbelopp.

Mot bakgrund av detta är det viktigt att förenklingsåtgärderna fortsätter för att minska de administrativa bördorna och därmed öka mervärdet, synligheten och effektiviteten hos medlen eftersom det framför allt fokuserar insatserna och personalresurserna på att uppnå de politiska målen.

Motivering

Förtydligandet ”omständigheterna för åtgärderna” införs för att öka kraven på förenklingar när det gäller åtgärder som påverkar de personer som har det sämst ställt. Genom att förenkla kostnader och förfaranden blir det enklare att uppnå de politiska målen eftersom det riktar in all kraft på åtgärdernas effektivitet och underlättar tillgången till medlen för mindre stödmottagare.

Ändringsrekommendation 8

Nytt skäl efter skäl 8

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

(8a)

Stödet under investeringsprioriteringen ”lokalt ledd utveckling” kan bidra till alla de tematiska mål som anges i denna förordning. De strategier för ”lokalt ledd utveckling” (LLU) som stöds av ESF+ bör inkludera missgynnade personer som bor i regionen, både när det gäller styrningen hos de lokala utvecklingsgrupperna och när det gäller strategins innehåll.

Motivering

Med tanke på behovet att visa en större regional och lokal fokusering och tillnärmning hos ESF+ efter 2020 måste en tydlig referens till lokalt ledd utveckling finnas.

Ändringsrekommendation 9

Skäl 14

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

(14)

ESF+ bör tillhandahålla stöd för att förbättra utbildningssystemens kvalitet, ändamålsenlighet och relevans för arbetsmarknaden i syfte att underlätta tillägnandet av nyckelkompetenser, särskilt när det gäller de digitala färdigheter som alla individer behöver för självförverkligande och personlig utveckling, sysselsättning, social inkludering och ett aktivt medborgarskap. ESF+ bör bidra till framsteg inom utbildning och övergången till arbete, stödja livslångt lärande och anställbarhet och bidra till konkurrenskraften och samhällsinnovation och ekonomisk innovation genom att stödja anpassningsbara och hållbara initiativ på dessa områden. Detta skulle exempelvis kunna uppnås genom lärande på arbetsplatsen och lärlingsutbildning, livslång vägledning, planering av kompetensbehov i samarbete med industrin, aktuellt utbildningsmaterial, prognoser och uppföljning av utexaminerade, utbildning av lärare, validering av läranderesultat och erkännande av kvalifikationer.

(14)

Med tanke på att ESF+ är EU:s främsta instrument för att investera i humankapital och kompetens har fonden en viktig roll i främjandet av social, ekonomisk och territoriell sammanhållning. ESF+ bör tillhandahålla stöd för att förbättra utbildningssystemens kvalitet, ändamålsenlighet och relevans för arbetsmarknaden i syfte att underlätta tillägnandet av nyckelkompetenser, särskilt när det gäller de digitala färdigheter som alla individer behöver för självförverkligande och personlig utveckling, sysselsättning, social inkludering och ett aktivt medborgarskap. ESF+ bör bidra till framsteg inom utbildning och övergången till arbete, stödja livslångt lärande och anställbarhet och bidra till konkurrenskraften och samhällsinnovation och ekonomisk innovation genom att stödja anpassningsbara och hållbara initiativ på dessa områden. Detta skulle exempelvis kunna uppnås genom lärande på arbetsplatsen och lärlingsutbildning, livslång vägledning, planering av kompetensbehov i samarbete med industrin, aktuellt utbildningsmaterial, prognoser och uppföljning av utexaminerade, utbildning av lärare, validering av läranderesultat och erkännande av kvalifikationer.

Motivering

ESF:s territoriella dimension måste upprätthållas.

Ändringsrekommendation 10

Skäl 15

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

(15)

Stöd genom ESF+ bör användas för att främja lika tillgång för alla , särskilt för grupper med sämre förutsättningar , till icke-segregerad och inkluderande utbildning av god kvalitet , från förskola och barnomsorg via allmän utbildning och yrkesutbildning till högre utbildning samt vuxenutbildning, och därigenom främja övergångsmöjligheter mellan olika utbildningssektorer, så att man förhindrar att elever lämnar skolan i förtid, förbättrar kunskaper om hälsa, stärker kopplingen till icke-formellt och informellt lärande och underlättar mobilitet i utbildningssyfte för alla. Synergieffekter med Erasmusprogrammet , särskilt för att främja mobilitet i utbildningssyfte för elever med sämre förutsättningar, bör i detta sammanhang stödjas .

(15)

Stöd genom ESF+ bör användas för att främja lika tillgång för alla till icke-segregerad utbildning av god kvalitet, som bland annat främjar social inkludering och tar hänsyn till grupper med sämre förutsättningar, från förskola och barnomsorg , där man riktar särskild uppmärksamhet åt barn som kommer från en missgynnad socioekonomisk bakgrund, såsom barn som vårdas på institutioner och barn som är hemlösa, via allmän utbildning och yrkesutbildning till högre utbildning och återintegrering i utbildningssystemet samt vuxenutbildning, och därigenom förhindra att fattigdomen förs över från generation till generation och främja övergångsmöjligheter mellan olika utbildningssektorer, så att man förhindrar att elever lämnar skolan i förtid och hamnar i socialt utanförskap , förbättrar kunskaper om hälsa, stärker kopplingen till icke-formellt och informellt lärande och underlättar mobilitet i utbildningssyfte för alla. Synergieffekter med Erasmusprogrammet bör skapas i detta sammanhang för att på ett lämpligt och aktivt sätt nå ut till och förbereda elever med sämre förutsättningar på mobilitetsupplevelser utomlands och förbättra deras deltagande i gränsöverskridande mobilitet i utbildningssyfte.

Motivering

Såsom anges i skäl 1 bör ESF+ stödja investeringar i människor och system på politikområdena sysselsättning, utbildning och social inkludering – stödet på utbildningsområdet bör inte göras avhängigt frågan om social inkludering.

Ändringsrekommendation 11

Skäl 18

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

(18)

ESF+ bör stödja medlemsstaternas insatser för att ta itu med fattigdom i syfte att bryta det sociala arvet mellan generationerna och främja social inkludering genom att garantera lika möjligheter för alla och ta itu med diskriminering och ojämlikhet när det gäller hälsa. Detta innebär att en rad strategier måste till som inriktas på de minst gynnade personerna oavsett ålder, inbegripet barn, marginaliserade befolkningsgrupper som romer och arbetande fattiga. ESF+ bör främja aktiv integration av de personer som befinner sig långt från arbetsmarknaden för att säkerställa deras socioekonomiska integration. ESF+ bör också användas för att främja snabb och lika tillgång till överkomliga, hållbara och högkvalitativa tjänster, såsom hälso- och sjukvård samt långvarig vård och omsorg, särskilt familjeomsorg och närvård. ESF+ bör bidra till moderniseringen av systemen för socialt skydd, särskilt i syfte att främja deras tillgänglighet.

(18)

ESF+ bör stödja medlemsstaternas insatser på alla styresnivåer, inklusive på regional och lokal nivå för att ta itu med fattigdom , inklusive energifattigdom, i enlighet med vad som föreskrivs i de nyligen antagna bestämmelserna om styrningen av energiunionen, i syfte att bryta det sociala arvet mellan generationerna och främja social inkludering genom att garantera lika möjligheter för alla , bekämpa diskriminering och ta itu med social ojämlikhet och ojämlikhet när det gäller hälsa. Detta innebär att en rad proaktiva och reaktiva strategier måste till som inriktas på de minst gynnade personerna oavsett ålder, inbegripet barn , i linje med princip 11 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter , marginaliserade befolkningsgrupper som romer , personer med funktionsnedsättning och hemlösa personer, tredjelandsmedborgare och arbetande fattiga. ESF+ bör främja aktiv integration av de personer som befinner sig långt från arbetsmarknaden för att säkerställa deras sociala och ekonomiska integration , bland annat genom riktat stöd till den sociala och solidaritetsbaserade ekonomin. ESF+ bör också användas för att främja snabb och lika tillgång till kostnadsfria eller överkomliga, hållbara och högkvalitativa tjänster, såsom hälso- och sjukvård samt långvarig vård och omsorg, särskilt familjeomsorg och närvård , och tjänster som vägleder tillgången till lämpliga subventionerade bostäder eller bostäder till ett överkomligt pris . ESF+ bör bidra till moderniseringen av systemen för socialt skydd, särskilt i syfte att främja deras tillgänglighet.

Motivering

Det är nödvändigt att framhålla den relevanta roll som regionala och lokala förvaltningar har när det gäller att bidra till den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen.

Ändringsrekommendation 12

Skäl 19

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

(19)

ESF+ bör bidra till att minska fattigdomen genom att stödja nationella program som syftar till att åtgärda livsmedelsbrist och materiell fattigdom och främja social integration av människor som riskerar att drabbas av fattigdom eller social utestängning och av dem som har det sämst ställt. För att minst 4 % av medlen från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning på unionsnivå ska stödja dem som har det sämst ställt, bör medlemsstaterna avsätta minst 2 % av sina nationella resurser från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning för att komma till rätta med de typer av extrem fattigdom som i störst utsträckning leder till social utestängning, såsom hemlöshet, barnfattigdom och livsmedelsbrist. Beroende på insatsernas karaktär och typen av slutmottagare, är det nödvändigt att enklare regler tillämpas på stöd som avser materiell fattigdom för dem som har det sämst ställt.

(19)

ESF+ bör bidra till att minska fattigdomen genom att stödja nationella och regionala program som syftar till att åtgärda livsmedelsbrist och materiell fattigdom och främja social integration av människor som riskerar att drabbas av fattigdom eller social utestängning och av dem som har det sämst ställt. För att minst 4 % av medlen från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning på unionsnivå ska stödja dem som har det sämst ställt, bör medlemsstaterna avsätta minst 2 % av sina nationella resurser från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning för att komma till rätta med de typer av extrem fattigdom som i störst utsträckning leder till social utestängning, såsom hemlöshet, barnfattigdom och livsmedelsbrist. Beroende på insatsernas karaktär och typen av slutmottagare, är det nödvändigt att enklare regler tillämpas på stöd som avser materiell fattigdom för dem som har det sämst ställt.

Motivering

Det är nödvändigt att framhålla den relevanta roll som regionala och lokala förvaltningar har när det gäller att bidra till den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen.

Ändringsrekommendation 13

Skäl 20

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

(20)

Mot bakgrund av det ständiga behovet av att öka insatserna för att komma till rätta med hanteringen av migrationsströmmarna i unionen som helhet och i syfte att säkerställa ett enhetligt, starkt och konsekvent stöd till solidaritet och rättvis ansvarsfördelning, bör ESF+ tillhandahålla stöd som främjar den sociala och ekonomiska integrationen av tredjelandsmedborgare för att komplettera och samordna de åtgärder som finansieras inom ramen för asyl- och migrationsfonden , Eruf och de fonder som kan ha en positiv effekt på integrationen av tredjelandsmedborgare . Medlemsstaterna bör avsätta en lämplig andel av sina resurser från ESF+ till lokala och regionala myndigheter, för att möta behovet av att integrera tredjelandsmedborgare på lokal nivå.

Motivering

Alla typer av överlappningar mellan ESF+ och asyl- och immigrationsfonden måste undvikas så att insatser som finansieras med dessa medel kompletterar varandra på ett samordnat sätt.

Ändringsrekommendation 14

Skäl 21

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

(21)

ESF+ bör stödja politiska reformer och reformer av systemen inom områdena för sysselsättning, social inkludering, hälso- och sjukvård, långvarig vård och omsorg samt utbildning. För att bättre anpassa sig till den europeiska planeringsterminen ska medlemsstaterna avsätta en lämplig andel av sina resurser från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning till att genomföra de relevanta landsspecifika rekommendationer som avser de strukturella utmaningar som bör hanteras genom fleråriga investeringar som faller inom tillämpningsområdet för ESF+. Kommissionen och medlemsstaterna bör säkerställa samstämmighet, samordning och komplementaritet mellan delarna för delad förvaltning och för hälsa i ESF+ och reformstödprogrammet, inbegripet reformverktyget och instrumentet för tekniskt stöd . Särskilt kommissionen och medlemsstaterna bör, i alla skeden av processen, säkerställa effektiv samordning för att garantera konsekvens, samstämmighet, komplementaritet och synergi mellan olika finansieringskällor, inbegripet tekniskt bistånd från dessa.

(21)

ESF+ bör stödja politiska reformer och reformer av systemen inom områdena för sysselsättning, social inkludering, hälso- och sjukvård, långvarig vård och omsorg samt utbildning som är kopplade till genomförandet av målen för hållbar utveckling och de utmaningar som identifieras av den sociala resultattavlan i den europeiska planeringsterminen och i de nationella rapporterna . Dessa rapporter ska utarbetas i nära samråd med regionala och lokala förvaltningar. Med hänsyn till de särskilda omständigheterna för varje region ska medlemsstaterna avsätta en lämplig andel av sina resurser från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning till att genomföra de landsspecifika rekommendationer som är relevanta inom ramen för tillämpningsområdet och uppdraget för ESF+ , i samordning med regionala och lokala förvaltningar och med beaktande av befogenhetsfördelningen för förvaltningen av de olika politikområdena och den nödvändiga finansiering som krävs för detta . Kommissionen, medlemsstaterna och de regionala och lokala förvaltningarna bör säkerställa samstämmighet, samordning och komplementaritet mellan delarna för delad förvaltning och för hälsa i ESF+ och reformstödprogrammet och bevara autonomin för ESF+, som endast kommer att kunna finansiera de utmaningar som fastställs i den europeiska planeringsterminen när målen överensstämmer med dem i ESF+, vilket gör att man undviker en felaktig användning av ESF+ bortom dess målsättningar . Särskilt kommissionen och medlemsstaterna bör, i alla skeden av processen, säkerställa effektiv samordning för att garantera konsekvens, samstämmighet, komplementaritet och synergi mellan olika finansieringskällor, inbegripet tekniskt bistånd från dessa.

Motivering

Kopplingen mellan ESF+-finansiering och den europeiska planeringsterminen bör ta hänsyn till den sociala resultattavlan men även de nationella rapporter som utarbetas i nära samråd mellan kommissionen och medlemsstaterna, och som bör utarbetas efter samråd med de regionala och lokala förvaltningarna. Med tanke på den nära kopplingen mellan ESF+ och de sysselsättningsriktlinjer som anges i den europeiska planeringsterminen kan ESF+ användas som ett finansieringsinstrument för den europeiska planeringsterminen när det gäller insatser som omfattas av något av fondens mål.

Ändringsrekommendation 15

Nytt skäl efter skäl 22

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

(22a)

Mot bakgrund av de ihållande höga nivåerna av barnfattigdom och socialt utanförskap i EU (26,4 % under 2017) och den europeiska pelaren för sociala rättigheter, där det fastställs att barn har rätt att bli skyddade mot fattigdom och att barn från mindre gynnade förhållanden har rätt till särskilda åtgärder som ger dem lika möjligheter, bör medlemsstaterna anslå en tillräcklig andel av ESF+-medlen inom ramen för delad förvaltning till den europeiska barngarantin för att utrota barnfattigdom och socialt utanförskap. Det finns mycket att vinna på att tidigt investera i barn, både för barnen och för samhället i stort. Om barn får stöd att utveckla färdigheter och förmågor kan de utveckla sin fulla potential, bli aktiva samhällsmedborgare och öka sina chanser på arbetsmarknaden som ungdomar.

Ändringsrekommendation 16

Skäl 23

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

(23)

Med tanke på den fortsatt höga andelen ungdomar som är arbetslösa eller står utanför arbetskraften i ett antal medlemsstater och regioner, som särskilt drabbar ungdomar som varken arbetar eller studerar, är det nödvändigt att dessa medlemsstater fortsätter att anslå tillräckliga resurser till ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning till åtgärder som främjar ungdomssysselsättningen, inbegripet genom att genomföra ungdomsgarantin. Med utgångspunkt i de åtgärder som stöds genom ungdomssysselsättningsinitiativet under programperioden 2014–2020 och som inriktar sig på enskilda personer, bör medlemsstaterna ytterligare främja sysselsättning, utbildnings- och återintegreringsstrategier och uppsökande åtgärder för ungdomar genom att vid behov prioritera långtidsarbetslösa, personer utanför arbetskraften och ungdomar med sämre förutsättningar, inbegripet genom ungdomsarbete . Medlemsstaterna bör också investera i åtgärder som syftar till att underlätta övergången från skola till arbetsliv och till att modernisera och anpassa arbetsförmedlingarna så att de tillhandahåller skräddarsytt stöd till ungdomar. De berörda medlemsstaterna bör därför avsätta minst 10 % av sina nationella resurser från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning för att stödja ungdomars anställbarhet .

(23)

Med tanke på den fortsatt höga andelen ungdomar som är arbetslösa eller står utanför arbetskraften i ett antal medlemsstater och regioner, som särskilt drabbar ungdomar som varken arbetar eller studerar, är det nödvändigt att dessa medlemsstater och regioner fortsätter att anslå tillräckliga resurser till ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning till åtgärder som främjar ungdomssysselsättningen, inbegripet genom att genomföra ungdomsgarantin. Med utgångspunkt i de åtgärder som stöds genom ungdomssysselsättningsinitiativet under programperioden 2014–2020 och som inriktar sig på enskilda personer, bör medlemsstaterna och regionerna ytterligare främja sysselsättning, utbildnings- och återintegreringsstrategier och uppsökande åtgärder för ungdomar genom att vid behov prioritera långtidsarbetslösa, personer utanför arbetskraften och ungdomar med sämre förutsättningar, inbegripet genom ungdomssysselsättning . Medlemsstaterna och regionerna bör också investera i åtgärder som syftar till att underlätta övergången från skola till arbetsliv och till att modernisera och anpassa arbetsförmedlingarna så att de tillhandahåller skräddarsytt stöd till ungdomar. Medlemsstater med regioner med hög andel ungdomar som är arbetslösa eller står utanför arbetskraften bör därför avsätta minst 15 % av sina nationella resurser från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning för att stödja anställbarheten för ungdomarna i dessa regioner .

Motivering

Det är nödvändigt att framhålla den relevanta roll som regionala och lokala förvaltningar har när det gäller att bidra till den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen. Även om en rad medlemsstater har en hög andel ungdomar som är arbetslösa eller står utanför arbetskraften, så kan de regionala nivåerna variera mycket inom samma stat. Det är därför nödvändigt att beräkningarna görs på grundval av de olika regionala förhållandena och att fördelningen och genomförandet av anslagen utförs inom de känsliga områden som upptäcks.

Ändringsrekommendation 17

Skäl 24

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

(24)	Medlemsstaterna bör säkerställa samordning och komplementaritet mellan de åtgärder som finansieras av dessa fonder.

(24)	Medlemsstaterna bör säkerställa samordning och komplementaritet mellan de åtgärder som finansieras av dessa fonder , med full respekt för principerna om partnerskap, subsidiaritet och flernivåstyre i enlighet med artikel 6 i förordningen om gemensamma bestämmelser .

Motivering

Det territoriella fokus som ESF+ är baserad på bör även säkerställa en nära samverkan mellan alla myndighetsnivåer och övriga organ som anges i artikel 6 i förordningen om gemensamma bestämmelser för att säkerställa samordning och komplementaritet.

Ändringsrekommendation 18

Nytt skäl efter skäl 25

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

(25a)

Dessutom bör man beakta bestämmelserna i artikel 174 tredje stycket i EUF-fördraget, enligt vilken särskild hänsyn ska tas till regioner med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar, såsom öregioner, gränsregioner och bergsregioner.

Ändringsrekommendation 19

Skäl 26

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

(26)

Ett effektivt och ändamålsenligt genomförande av ESF+-stödda insatser bygger på god förvaltning och partnerskap mellan alla aktörer på relevanta regionala nivåer och socioekonomiska aktörer, särskilt arbetsmarknadens parter och det civila samhället. Det är därför viktigt att medlemsstaterna uppmuntrar deltagande av arbetsmarknadens parter och det civila samhället i genomförandet av ESF+ inom ramen för delad förvaltning.

(26)

Ett effektivt och ändamålsenligt genomförande av ESF+-stödda insatser bygger på god förvaltning och partnerskap mellan alla aktörer på relevanta regionala nivåer , i synnerhet, och närmare bestämt, på regional och lokal nivå, och socioekonomiska aktörer, särskilt arbetsmarknadens parter, det civila samhället och icke-statliga organisationer . Det är därför viktigt att medlemsstaterna och de regionala och lokala förvaltningarna uppmuntrar deltagande av arbetsmarknadens parter och det civila samhället i genomförandet av ESF+ inom ramen för delad förvaltning.

Motivering

Det är nödvändigt att framhålla den relevanta roll som regionala och lokala förvaltningar har när det gäller att bidra till den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen.

Ändringsrekommendation 20

Skäl 28

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

(28)

Medlemsstaterna och kommissionen bör se till att ESF+ bidrar till att främja jämställdhet i enlighet med artikel 8 i EUF-fördraget i syfte att främja lika behandling och lika möjligheter för kvinnor och män inom alla områden, även när det gäller deltagande på arbetsmarknaden, anställningsvillkor och karriärutveckling. De bör också se till att ESF+ främjar lika möjligheter för alla utan diskriminering i enlighet med artikel 10 i EUF-fördraget och främjar inkludering i samhället av personer med funktionsnedsättning, på lika villkor som andra, och bidrar till genomförandet av Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Dessa principer bör beaktas i alla aspekter och i alla skeden i utarbetandet, övervakningen, genomförandet och utvärderingen av programmen i god tid och på ett enhetligt sätt, samtidigt som man säkerställer att särskilda åtgärder vidtas för att främja jämställdhet och lika möjligheter. ESF+ bör också stödja övergången från institutionsbaserad omsorg till anhörigvård och närvård, särskilt för de personer som ställs inför diskriminering på flera grunder. ESF bör inte stödja åtgärder som bidrar till segregering eller till social utestängning. Enligt förordning (EU) nr [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser] ska regler för stödberättigande utgifter fastställas på nationell nivå, utom i vissa fall där det är nödvändigt att fastställa särskilda bestämmelser när det gäller ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning.

(28)

Medlemsstaternas förvaltningsmyndigheter på nationell och regional nivå och kommissionen bör se till att ESF+ bidrar till att främja jämställdhet i enlighet med artikel 8 i EUF-fördraget i syfte att främja lika behandling och lika möjligheter för kvinnor och män inom alla områden, även när det gäller deltagande på arbetsmarknaden, anställningsvillkor och karriärutveckling. De bör också se till att ESF+ främjar lika möjligheter för alla utan diskriminering i enlighet med artikel 10 i EUF-fördraget och främjar inkludering i samhället av personer med funktionsnedsättning, på lika villkor som andra, och bidrar till genomförandet av Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Dessa principer bör beaktas i alla aspekter och i alla skeden i utarbetandet, övervakningen, genomförandet och utvärderingen av programmen i god tid och på ett enhetligt sätt, samtidigt som man säkerställer att särskilda åtgärder vidtas för att främja jämställdhet och lika möjligheter. ESF+ bör också stödja övergången från institutionsbaserad omsorg till anhörigvård och närvård, särskilt för de personer som ställs inför diskriminering på flera grunder. ESF bör inte stödja åtgärder som bidrar till segregering eller till social utestängning. Enligt förordning (EU) nr [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser] ska regler för stödberättigande utgifter fastställas på nationell nivå, utom i vissa fall där det är nödvändigt att fastställa särskilda bestämmelser när det gäller ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning.

Motivering

Det är nödvändigt att framhålla den relevanta roll som regionala och lokala förvaltningar har när det gäller att bidra till den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen.

Ändringsrekommendation 21

Skäl 30

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

(30)	I fråga om behandling av personuppgifter inom ramen för denna förordning, bör nationella transiteringsanläggningar utföra sina uppgifter enligt denna förordning i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679.

(30)

I fråga om behandling av personuppgifter inom ramen för denna förordning, bör nationella och regionala transiteringsanläggningar utföra sina uppgifter enligt denna förordning i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679. Dessutom måste medlemsstaterna och regionerna säkerställa tillgången till dessa uppgifter genom medel som gör det möjligt att hålla tidsfristerna för överföring av de fastställda indikatorerna.

Ändringsrekommendation 22

Skäl 31

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

(31)	Sociala experiment är försök i småskaliga projekt som gör det möjligt att samla in bevis om genomförbarheten av sociala innovationer. Det bör vara möjligt att följa upp genomförbara idéer i större skala eller i andra sammanhang med ekonomiskt stöd från ESF+ och från andra källor .

(31)

Sociala experiment är försök i småskaliga projekt som gör det möjligt att samla in bevis om genomförbarheten av sociala innovationer. Det bör vara möjligt att utvärdera kvaliteten och främja tillämpningen av genomförbara idéer i större skala eller i andra sammanhang i olika regioner eller medlemsstater med ekonomiskt stöd från ESF+ eller i kombination med andra resurser .

Motivering

För att hjälpa till att sprida genomförbara idéer bör det transnationella samarbetet inte begränsas till de innovationer som förbättrats av medlemsstaterna utan bör omfatta pilottester av beprövade innovationer i olika städer.

Ändringsrekommendation 23

Lägg till ett nytt skäl efter skäl 31

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

(31a)

ESF+ omfattar gränsöverskridande partnerskap mellan regionala offentliga arbetsförmedlingar och arbetsmarknadens parter och deras verksamhet för att främja frivillig och rättvis rörlighet samt insyn i och integrering av gränsöverskridande arbetsmarknader genom information, rådgivning och arbetsförmedling. I många gränsområden spelar de en viktig roll i utvecklingen av en verkligt europeisk arbetsmarknad.

Ändringsrekommendation 24

Skäl 32

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

(32)

I ESF+ fastställs bestämmelser som syftar till fri rörlighet för arbetstagare på icke-diskriminerande villkor genom att ett nära samarbete säkerställs mellan medlemsstaternas centrala arbetsmarknadsmyndigheter och med kommissionen. Det europeiska nätverket för arbetsförmedlingar bör främja bättre fungerande arbetsmarknader genom att underlätta arbetstagares gränsöverskridande rörlighet och en större öppenhet när det gäller information om arbetsmarknaden. Tillämpningsområdet för ESF+ omfattar även utveckling av och stöd till riktade rörlighetsprogram för att tillsätta lediga platser, om man har konstaterat att det finns brister på arbetsmarknaden.

(32)

I ESF+ fastställs bestämmelser som syftar till fri rörlighet för arbetstagare på icke-diskriminerande villkor genom att ett nära samarbete säkerställs mellan medlemsstaternas centrala och regionala arbetsmarknadsmyndigheter och med kommissionen. Det europeiska nätverket för arbetsförmedlingar bör främja bättre fungerande arbetsmarknader genom att underlätta arbetstagares gränsöverskridande rörlighet och en större öppenhet när det gäller information om arbetsmarknaden. Tillämpningsområdet för ESF+ omfattar även utveckling av och stöd till riktade rörlighetsprogram för att tillsätta lediga platser, om man har konstaterat att det finns brister på arbetsmarknaden.

Motivering

Det är nödvändigt att framhålla den relevanta roll som regionala och lokala förvaltningar har när det gäller att bidra till den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen.

Ändringsrekommendation 25

Skäl 36

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

(36)

Om människor kan förbli friska och aktiva längre och om de får möjlighet att aktivt vårda sin hälsa, kommer det att få positiva hälsoeffekter, minska ojämlikhet i fråga om hälsa och få en positiv inverkan på livskvaliteten, produktiviteten, konkurrenskraften och delaktighet, samtidigt som trycket på de nationella budgetarna minskar. Kommissionen har åtagit sig att underlätta för medlemsstaterna att uppnå sina mål för hållbar utveckling, särskilt det tredje målet för hållbar utveckling ”Säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar”.

(36)

Om människor kan förbli friska och aktiva längre och om de får möjlighet att aktivt vårda sin hälsa, kommer det att få positiva effekter, inte minst när det gäller att minska ojämlikheten i fråga om tillgång till hälso- och sjukvård inbegripet förebyggande vård, och få en positiv inverkan på livskvaliteten, produktiviteten, konkurrenskraften och delaktighet, samtidigt som trycket på de nationella budgetarna minskar. Kommissionen har åtagit sig att underlätta för medlemsstaterna och regionerna att uppnå sina mål för hållbar utveckling, särskilt det tredje målet för hållbar utveckling ”Säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar”.

Ändringsrekommendation 26

Skäl 46

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

(46)

Denna förordning kommer att bidra till att integrera klimatåtgärder i unionens politik och till att uppnå det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten bidrar till klimatmålen, vilket återspeglar vikten av att bekämpa klimatförändringarna i linje med unionens åtagande att genomföra Parisavtalet och uppnå FN:s mål för hållbar utveckling. De berörda åtgärderna kommer att fastställas under utarbetandet och genomförandet och omprövas i samband med halvtidsutvärderingen.

(46)

Denna förordning kommer att bidra till att integrera klimatåtgärder för att garantera en socialt godtagbar och rättvis övergång till en hållbar koldioxidsnål ekonomi i unionens politik och till att uppnå det övergripande målet att de utgifter i EU-budgeten som bidrar till klimatmålen kan överstiga 30 % , vilket återspeglar vikten av att bekämpa klimatförändringarna i linje med unionens åtagande att genomföra Parisavtalet och uppnå FN:s mål för hållbar utveckling. De berörda åtgärderna kommer att fastställas under utarbetandet och genomförandet och omprövas i samband med halvtidsutvärderingen.

Motivering

I överrensstämmelse med ReK:s yttrande 2389/2018 om den fleråriga budgetramen för perioden 2021–2027.

Ändringsrekommendation 27

Artikel 2.1.3

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

3.	grundläggande materiellt bistånd: varor som uppfyller en persons grundläggande behov för ett värdigt liv, såsom kläder, hygienartiklar och skolmaterial.

3.	grundläggande materiellt bistånd: varor som uppfyller en persons grundläggande behov för ett värdigt liv, såsom kläder, hygienartiklar och skolmaterial , näringsriktig mat, anständiga bostadsförhållanden och hälso- och sjukvård .

Ändringsrekommendation 28

Artikel 2.1

Lägg till en ny punkt efter punkt 7

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
	gränsöverskridande partnerskap: i delen för sysselsättning och social innovation – strukturer för samarbete mellan offentliga arbetsförmedlingar och arbetsmarknadens parter i gränsområden med minst två länder.

Ändringsrekommendation 29

Artikel 2.1.10

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

10.	rättslig enhet : varje fysisk person eller varje juridisk person som inrättats och erkänts som sådan i enlighet med nationell rätt, unionsrätt eller internationell rätt och som har rättskapacitet och som för egen räkning kan utöva rättigheter och ha skyldigheter.

10.	rättssubjekt : varje fysisk person eller varje juridisk person som inrättats och erkänts som sådan i enlighet med nationell rätt, unionsrätt eller internationell rätt och som har rättskapacitet och som för egen räkning kan utöva rättigheter och ha skyldigheter.

Motivering

Översättningsändring som endast är tillämplig för den spanska versionen av texten. Det verkar lämpligast i den spanska versionen att ersätta termen ”legal entity” med ”rättssubjekt” i stället för ”rättslig enhet” eftersom det verkar motsägelsefullt, i rättsligt hänseende, att kalla en fysisk person för rättslig enhet.

Ändringsrekommendation 30

Artikel 2.1.16

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

16.

social innovation: verksamhet som är social både till sitt ändamål och sina medel, särskilt sådan som avser utveckling och genomförande av nya idéer ( när det gäller produkter, tjänster och modeller), och som samtidigt tillgodoser sociala behov och skapar nya sociala relationer eller samarbeten, varigenom samhället gynnas och dess förmåga att agera förstärks.

16.

social innovation: kollektiv verksamhet som är social både till sitt ändamål och sina medel, särskilt sådan som avser utveckling , tester, validering, genomförande och skalning av nya ( kombinationer av) produkter, tjänster, modeller eller metoder , och som tillgodoser sociala behov och löser samhällsproblem, och samtidigt skapar nya sociala relationer eller samarbeten mellan offentliga, privata och ideella organisationer , varigenom civilsamhällesaktörer ges en starkare ställning och deras förmåga att agera förstärks.

Ändringsrekommendation 31

Artikel 2.1.17

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

17.	sociala experiment: politiska åtgärder som erbjuder innovativa svar på sociala behov och som genomförs i liten skala och under omständigheter som gör det möjligt att mäta deras inverkan innan de genomförs i andra sammanhang eller i större skala, om resultaten är övertygande .

17.

sociala experiment: tester och jämförande utvärdering av innovativa svar på sociala behov och som genomförs i liten skala och under omständigheter som gör det möjligt att mäta deras inverkan innan de genomförs i andra geografiska eller sektoriella sammanhang eller i större skala, om resultaten är bättre än nuvarande praxis .

Ändringsrekommendation 32

Artikel 3 första stycket

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

ESF+ syftar till att stödja medlemsstaterna i arbetet med att uppnå höga sysselsättningsnivåer, rättvist socialt skydd och kvalificerad och motståndskraftig arbetskraft som är förberedd för framtidens arbetsliv i enlighet med principerna i den europeiska pelare för sociala rättigheter som proklamerades av Europaparlamentet, rådet och kommissionen den 17 november 2017.

ESF+ syftar till att stödja medlemsstaterna , på deras olika centrala, regionala och lokala nivåer, i arbetet med att uppnå höga sysselsättningsnivåer, rättvist socialt skydd och kvalificerad och motståndskraftig arbetskraft som är förberedd för framtidens arbetsliv, i enlighet med sammanhållningspolitikens principer om att minska skillnaderna och öka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen, i enlighet med artikel 174 i EUF-fördraget, samt med principerna i den europeiska pelare för sociala rättigheter som proklamerades av Europaparlamentet, rådet och kommissionen den 17 november 2017 , och med genomförandet av målen om hållbar utveckling med beaktande av behovet av att utveckla integrerade åtgärder som återspeglar de specifika lokala och regionala förhållandena.

Motivering

Det är nödvändigt att framhålla den relevanta roll som regionala och lokala förvaltningar har när det gäller att bidra till den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen.

Ändringsrekommendation 33

Artikel 3 andra stycket

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
ESF+ ska stödja, komplettera och ge medlemsstaternas politik ett mervärde i syfte att säkerställa lika möjligheter, tillgång till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor, socialt skydd och social inkludering samt en hög skyddsnivå för människors hälsa.	ESF+ ska stödja, komplettera och ge medlemsstaternas och deras lokala och regionala förvaltningars politik ett mervärde i syfte att säkerställa lika möjligheter, tillgång till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor, socialt skydd och social inkludering samt en hög skyddsnivå för människors hälsa.

Motivering

Det är nödvändigt att framhålla den relevanta roll som regionala och lokala förvaltningar har när det gäller att bidra till den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen.

Ändringsrekommendation 34

Artikel 4.1 i

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

i)	Förbättra tillgången till sysselsättning för alla arbetssökande, särskilt för unga, långtidsarbetslösa och personer utanför arbetskraften , och främja egenföretagande och den sociala ekonomin.

Förbättra tillgången till sysselsättning för alla arbetssökande, särskilt för unga, långtidsarbetslösa, personer utanför arbetskraften och personer med funktionsnedsättning, genom att främja egenföretagande och öka sysselsättningen i företag och i enheter i den sociala ekonomin och stödja arbetskraftens rörlighet över gränserna .

Motivering

Särskilt, uttryckligt omnämnande av personer med funktionsnedsättning samt av främjandet av rörlighet över gränserna för arbetskraften, med tanke på hur viktiga dessa frågor är för ett Europa med större ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Den ökade sysselsättningen bör omfatta alla ekonomiska aktörer.

Ändringsrekommendation 35

Artikel 4.1 ii

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

ii)	Modernisera arbetsmarknadens institutioner och tjänster för att bedöma och förutse kompetensbehov och säkerställa snabbt och skräddarsytt bistånd och stöd till matchning, övergångar och rörlighet på arbetsmarknaden.

ii)	Modernisera arbetsmarknadens institutioner och tjänster för att bedöma och förutse kompetensbehov, säkerställa snabbt och skräddarsytt bistånd och stöd till matchning, övergångar och rörlighet på arbetsmarknaden samt förbättra arbetskvaliteten i alla avseenden .

Motivering

Särskilt, uttryckligt omnämnande av arbetskvaliteten i alla avseenden, med tanke på hur viktig denna fråga är för att uppnå ett mer inkluderande Europa med större ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.

Ändringsrekommendation 36

Artikel 4.1 iv

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

iv)	Förbättra utbildningssystemens kvalitet, effektivitet och anpassning till arbetsmarknaden för att underlätta för människor att tillägna sig nyckelkompetenser, inbegripet digitala färdigheter.

iv)	Förbättra utbildningssystemens och högskoleutbildningens kvalitet, effektivitet och anpassning till arbetsmarknaden för att underlätta för människor att tillägna sig nyckelkompetenser, inbegripet digitala färdigheter.

Motivering

Det måste fortsatt vara möjligt att främja utbildningspotential för att öka en regions innovationsförmåga och att genom kvalifikationer öka chansen till arbete inom vetenskap och näringsliv. Stöd till högskolorna är särskilt betydelsefullt för att åstadkomma detta.

Ändringsrekommendation 37

Artikel 4.1 v

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Främja lika tillgång till och slutförande av utbildning av god kvalitet för alla, särskilt för personer från mindre gynnade grupper, hela vägen från förskola och barnomsorg, allmän utbildning och yrkesutbildning till högskoleutbildning samt vuxenutbildning, inbegripet underlätta rörlighet för alla i utbildningssyfte.

Främja lika tillgång till och slutförande av utbildning av god kvalitet för alla, särskilt för personer från mindre gynnade grupper, hela vägen från förskola och barnomsorg, allmän utbildning och yrkesutbildning till högskoleutbildning samt vuxenutbildning och högre utbildning , inbegripet underlätta rörlighet för alla i utbildningssyfte.

Motivering

Ändringsrekommendation 38

Lägg till ett nytt led efter artikel 4.1 xi

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

xii)	Stärka myndigheternas och de berörda aktörernas institutionella kapacitet och bidra till den offentliga förvaltningens effektivitet.

Motivering

Målet är att förlänga tematiskt mål 11 från den innevarande programperioden för ESI-fonderna till perioden efter 2020 mot bakgrund av förseningen med att förstärka de lokala myndigheternas institutionella kapacitet.

Ändringsrekommendation 39

Artikel 4.2.1

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Ett smartare Europa genom utveckling av färdigheter för smart specialisering, kompetensutveckling för viktig möjliggörande teknik, industriell omvandling, sektoriellt samarbete om färdigheter och företagande, forskarutbildning, nätverksarbete och partnerskap mellan institutioner för högre utbildning, yrkesutbildningsinstitutioner, forsknings- och teknikcentrum samt företag och kluster, stöd till mikroföretag, små och medelstora företag samt den sociala ekonomin.

Ett smartare Europa genom utveckling av färdigheter för smart specialisering, kompetensutveckling för viktig möjliggörande teknik, industriell omvandling, sektoriellt samarbete om färdigheter och företagande, utbildning av forskare och utbildare, nätverksarbete och partnerskap mellan institutioner för högre utbildning, yrkesutbildningsinstitutioner, forsknings- och teknikcentrum samt företag och kluster, stöd till mikroföretag, små och medelstora företag samt den sociala ekonomin.

Motivering

Utbildningen av arbetslösa är starkt kopplad till uppnåendet av anställning, och för att lyckas bör utbildarna vara specialiserade.

Ändringsrekommendation 40

Artikel 5.2

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

2. Den del av finansieringsramen som avser ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning i enlighet med målet Investering för sysselsättning och tillväxt ska uppgå till 100 000 000 000 euro i löpande priser eller 88 646 194 590 euro i 2018 års priser, varav 200 000 000 euro i löpande priser, eller 175 000 000 euro i 2018 års priser, ska avsättas för transnationellt samarbete till stöd för de innovativa lösningar som avses i artikel 23 i och 400 000 000 euro i löpande priser, eller 376 928 934 euro i 2018 års priser, som tilläggsfinansiering för de yttersta randområden som fastställs i artikel 349 i EUF-fördraget och för de Nuts 2-regioner som uppfyller de kriterier som anges i artikel 2 i protokoll nr 6 till 1994 års anslutningsakt.

2. Den del av finansieringsramen som avser ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning i enlighet med målet Investering för sysselsättning och tillväxt ska uppgå till 100 000 000 000 euro i löpande priser eller 88 646 194 590 euro i 2018 års priser, varav 200 000 000 euro i löpande priser, eller 175 000 000 euro i 2018 års priser, ska avsättas för transnationellt samarbete till stöd för de innovativa lösningar som avses i artikel 23 i . Finansieringen ska fördelas med särskild uppmärksamhet på de minst utvecklade regionerna samt övriga regioner som avses i artikel 174 tredje stycket i EUF-fördraget för att bidra till den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen. Dessutom ska 400 000 000 euro i löpande priser, eller 376 928 934 euro i 2018 års priser, avsättas som tilläggsfinansiering för de yttersta randområden som fastställs i artikel 349 i EUF-fördraget och för de Nuts 2-regioner som uppfyller de kriterier som anges i artikel 2 i protokoll nr 6 till 1994 års anslutningsakt.

Motivering

I den mån ESF+ bidrar till EU:s åtgärder för att stärka dess ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning i enlighet med artikel 174 i EUF-fördraget måste särskild hänsyn tas till de minst utvecklade regionerna vid fördelningen av finansieringsramen samt övriga regioner som avses i artikel 174 tredje stycket i EUF-fördraget för att bidra till den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen.

Ändringsrekommendation 41

Artikel 5.5

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
5. De belopp som avses i punkterna 3 och 4 får också användas för tekniskt och administrativt stöd för genomförandet av programmen, såsom förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering, inbegripet centrala informationstekniska system.	5. De belopp som avses i punkterna 2, 3 och 4 får också användas för tekniskt och administrativt stöd för genomförandet av programmen, såsom förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering, inbegripet centrala informationstekniska system.

Motivering

Tekniskt stöd bör kopplas till punkt 2, som avser medel för delad förvaltning.

Ändringsrekommendation 42

Artikel 7.1 första stycket

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

1. Medlemsstaterna ska inrikta ESF+-medlen inom ramen för delad förvaltning på de åtgärder som tar itu med de utmaningar som fastställs i deras nationella reformprogram, i den europeiska planeringsterminen samt i de relevanta landsspecifika rekommendationer som antagits i enlighet med artiklarna 121.2 och 148.4 i EUF-fördraget samt ta hänsyn till de principer och rättigheter som fastställs i den europeiska pelaren för sociala rättigheter .

1. Med hänsyn till de särskilda omständigheterna för varje region ska medlemsstaternas förvaltningsmyndigheter på nationell och regional nivå avsätta ett lämpligt belopp av sina ESF+-medel inom ramen för delad förvaltning till de åtgärder som främjar den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen och de rättigheter som fastställs i den europeiska pelaren för sociala rättigheter och som tar itu med de utmaningar som fastställs i deras nationella reformprogram, i den europeiska planeringsterminen samt i de landsrapporter och landsspecifika sociala rekommendationer som antagits i enlighet med artiklarna 121.2 och 148.4 i EUF-fördraget samt i enlighet med Parisavtalet och FN:s mål för hållbar utveckling . Medlemsstaterna får endast införa kompletterande skyldigheter för stödmottagare om dessa är motiverade för att uppnå målen med ESF+ och genomföra dem.

Motivering

Det är nödvändigt att framhålla den relevanta roll som regionala och lokala förvaltningar har när det gäller att bidra till den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen.

Ändringsrekommendation 43

Artikel 7.1 andra stycket

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Medlemsstaterna , och i tillämpliga fall kommissionen, ska främja synergieffekter och säkerställa samordning, komplementaritet och samstämmighet mellan ESF+ och unionens övriga fonder, program och instrument, såsom Erasmus, asyl- och migrationsfonden och stödprogrammet för strukturreformer, inbegripet reformverktyget och instrumentet för tekniskt stöd, både vid planeringen och under genomförandet. Medlemsstaterna, och i tillämpliga fall kommissionen, ska optimera användningen av samordningssystem för att undvika dubbelarbete och säkerställa ett nära samarbete mellan dem som ansvarar för genomförandet, så att stödinsatserna blir samstämmiga och enhetliga.

Medlemsstaternas förvaltningsmyndigheter på nationell och regional nivå , och i tillämpliga fall kommissionen, ska främja synergieffekter och säkerställa samordning, komplementaritet och samstämmighet mellan ESF+ och övriga fonder, i synnerhet Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, liksom unionens program och instrument, såsom Erasmus, asyl- och migrationsfonden och stödprogrammet för strukturreformer, både vid planeringen och under genomförandet , utan att det påverkar de mål som anges i artiklarna 3 och 4 i strategin för hållbar utveckling . Medlemsstaterna, och i tillämpliga fall kommissionen, ska optimera användningen av samordningssystem för att undvika dubbelarbete och säkerställa ett nära samarbete mellan dem som ansvarar för genomförandet, så att stödinsatserna blir samstämmiga och enhetliga.

Motivering

Det är nödvändigt att framhålla den relevanta roll som regionala och lokala förvaltningar har när det gäller att bidra till den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen. Å andra sidan är det inte nödvändigt att inkludera samordningen med dessa två nya instrument: reformverktyget och instrumentet för tekniskt stöd. Samordningen bör göras med Efsi och de fonder som anges i artiklarna, med beaktande av huvudsyftet för ESF+. Det är dessutom nödvändigt att nämna strategin för hållbar utveckling uttryckligen.

Ändringsrekommendation 44

Artikel 7.2

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

2. Medlemsstaterna ska avsätta en lämplig andel av sina ESF+-medel inom ramen för delad förvaltning till de utmaningar som fastställs i de landsspecifika rekommendationer som antagits i enlighet med artiklarna 121.2 och 148.4 i EUF-fördraget och i den europeiska planeringsterminen och som ligger inom tillämpningsområdet för ESF+ såsom fastställs i artikel 4.

2. Medlemsstaterna ska , i samordning med regionerna och med beaktande av befogenhetsfördelningen för förvaltningen av de olika politikområdena och den nödvändiga finansiering som krävs för detta, avsätta en lämplig andel av sina ESF+-medel inom ramen för delad förvaltning till de utmaningar som fastställs i de landsspecifika rekommendationer – med beaktande av regionala särdrag – som antagits i enlighet med artiklarna 121.2 och 148.4 i EUF-fördraget och i den europeiska planeringsterminen, som ligger inom det tillämpningsområde för ESF+ som fastställs i artikel 4 , och de ska därvid beakta de principer och rättigheter som fastställs i den europeiska pelaren för sociala rättigheter liksom målet om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning .

Motivering

Uppfyllandet av dessa krav kan endast leda till större ekonomisk och social sammanhållning i Europeiska unionen. Vid fördelningen av de belopp som ska avsättas bör man därför respektera de regionala och lokala förvaltningarnas förvaltningskapacitet och befogenhetsområden med hänsyn till de utmaningar som faller inom deras ansvarsområden.

Ändringsrekommendation 45

Artikel 7.5

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
5. Medlemsstater där andelen ungdomar i åldern 15–29 år som varken arbetar eller studerar enligt uppgifter från Eurostat är högre än EU-genomsnittet under 2019 ska avsätta minst 10 % av sina ESF+-medel inom ramen för delad förvaltning för åren 2021–2025 till riktade åtgärder och strukturreformer för att stödja ungdomssysselsättningen och övergången från skola till arbetsliv samt möjligheter att återintegreras i utbildning och få en andra chans till utbildning, särskilt i samband med genomförandet av ungdomsgarantin.	5. Medlemsstater som har regioner där andelen ungdomar i åldern 15–29 år som varken arbetar eller studerar enligt uppgifter från Eurostat är högre än EU-genomsnittet under 2019 ska avsätta minst 15 % av sina ESF+-medel inom ramen för delad förvaltning för åren 2021–2025 till riktade åtgärder och strukturreformer för att stödja ungdomssysselsättningen och övergången från skola till arbetsliv samt möjligheter att återintegreras i utbildning och få en andra chans till utbildning, särskilt i samband med genomförandet av ungdomsgarantin på lokal och regional nivå .
Vid programplaneringen efter halva tiden av ESF+-medlen inom ramen för delad förvaltning för 2026–2027 i enlighet med artikel [14] i [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser], ska de medlemsstater där andelen ungdomar i åldern 15–29 år som varken arbetar eller studerar enligt uppgifter från Eurostat är högre än EU-genomsnittet under 2024 avsätta minst 10 % av sina ESF+-medel inom ramen för delad förvaltning för åren 2026–2027 för dessa åtgärder.	Vid programplaneringen efter halva tiden av ESF+-medlen inom ramen för delad förvaltning för 2026–2027 i enlighet med artikel [14] i [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser], ska de medlemsstater där andelen ungdomar i åldern 15–29 år som varken arbetar eller studerar enligt uppgifter från Eurostat är högre än EU-genomsnittet under 2024 avsätta minst 10 % av sina ESF+-medel inom ramen för delad förvaltning för åren 2026–2027 för dessa åtgärder.
De yttersta randområden som uppfyller de villkor som fastställs i första och andra stycket ska avsätta minst 15 % av ESF+-medlen inom ramen för delad förvaltning i sina program till de riktade åtgärder som fastställs i första stycket. Denna tilldelning ska beaktas för att kontrollera efterlevnaden av den lägsta procentandel på nationell nivå som fastställs i första och andra stycket.	De yttersta randområden som uppfyller de villkor som fastställs i första och andra stycket ska avsätta minst 15 % av ESF+-medlen inom ramen för delad förvaltning i sina program till de riktade åtgärder som fastställs i första stycket. Denna tilldelning ska beaktas för att kontrollera efterlevnaden av den lägsta procentandel på nationell nivå som fastställs i första och andra stycket.
Vid genomförandet av sådana åtgärder ska medlemsstaterna prioritera de ungdomar som står utanför arbetskraften eller är långtidsarbetslösa och införa riktade uppsökande åtgärder.	Vid genomförandet av sådana åtgärder ska medlemsstaterna prioritera de ungdomar som står utanför arbetskraften eller är långtidsarbetslösa och införa riktade uppsökande åtgärder. Medlemsstaterna ska avsätta en tillräcklig andel av sina ESF+-medel inom ramen för delad förvaltning till att genomföra den europeiska barngarantin för att säkerställa barns lika tillgång till kostnadsfri hälso- och sjukvård, utbildning och barnomsorg, anständiga bostadsförhållanden och näringsriktig mat.

Motivering

En rad medlemsstater har en hög andel ungdomar som är arbetslösa eller står utanför arbetskraften, även om de regionala nivåerna kan variera mycket inom samma stat. Det är därför nödvändigt att beräkningarna görs på grundval av de olika regionala förhållandena och att fördelningen och genomförandet av anslagen utförs inom de känsliga områden som upptäcks. Stöd till ungdomars sysselsättning bör utgöra en av de huvudsakliga utmaningarna för ESF+ att ta itu med, särskilt i de stater där det finns regioner där nivåerna överstiger genomsnittet, och man bör garantera att detta stöd är tillräckligt stort genom ett anslag på minst 15 %.

Ändringsrekommendation 46

Artikel 8.1

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

1. Varje medlemsstat ska säkerställa ett lämpligt deltagande från arbetsmarknadens parter och organisationer i det civila samhället när det gäller politikområdena sysselsättning, utbildning och social inkludering som stöds av ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning.

1. Medlemsstaternas förvaltningsmyndigheter på nationell och regional nivå ska säkerställa ett lämpligt deltagande från arbetsmarknadens parter och organisationer i det civila samhället när det gäller politikområdena sysselsättning, utbildning och social inkludering som stöds av ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning , i enlighet med den europeiska uppförandekoden för partnerskap och flernivåstyre .

Motivering

Det är nödvändigt att framhålla den relevanta roll som regionala och lokala förvaltningar har när det gäller att bidra till den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen.

Ändringsrekommendation 47

Artikel 11

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

De åtgärder som vidtas för att hantera de utmaningar som fastställts i de relevanta landsspecifika rekommendationer och i den europeiska planeringsterminen som avses i artikel 7.2 ska planeras inom ramen för en eller flera prioriteringar. Förvaltningsmyndigheten ska säkerställas tillräcklig flexibilitet för att identifiera prioriteringar och områden för investeringar från ESF+-medlen i enlighet med de särskilda lokala eller regionala utmaningarna.

Motivering

Åtgärder med koppling till de landsspecifika rekommendationerna (som rör olika tematiska områden och ingår i olika särskilda mål) bör inte inbegripas i en eller flera särskilda prioriteringar. Åtgärder med koppling till de landsspecifika rekommendationerna bör vara en del av en eller flera prioriteringar, i enlighet med det berörda tematiska området.

Ändringsrekommendation 48

Artikel 13.1

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

1. Medlemsstaterna ska stödja åtgärder för social innovation och sociala experiment eller stärka bottom-up-strategier som bygger på partnerskap som inbegriper myndigheter, den privata sektorn och det civila samhället, t.ex. lokala aktionsgrupper som utformar och genomför lokalt ledda utvecklingsstrategier.

1. Medlemsstaterna ska stödja åtgärder för social innovation och sociala experiment och/ eller stärka bottom-up-strategier som bygger på partnerskap som inbegriper myndigheter på nationell, regional och lokal nivå , den privata sektorn , arbetsmarknadens parter och det civila samhället, t.ex. lokala aktionsgrupper som utformar och genomför strategier för ”lokalt ledd utveckling” (LLU) som en del av lokalt ledda utvecklingsstrategier.

Motivering

Grupperna för landsbygdsutveckling och strategierna för ”lokalt ledd utveckling” bör i ESF+ betraktas som ett allmänt instrument för att stärka den territoriebaserade inriktningen av ESF+. Deras roll bör därför utvidgas till att fungera som ett verktyg för innovativa åtgärder.

Ändringsrekommendation 49

Artikel 13.4

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

4. Varje medlemsstat ska ägna minst en prioritering åt genomförandet av punkterna 1 eller 2 eller båda. Den maximala medfinansieringssatsen för dessa prioriteringar får höjas till 95 % för tilldelningen av maximalt 5 % av den nationella ESF+-tilldelningen inom ramen för delad förvaltning till sådana prioriteringar. En lägsta andel av det nationella ESF+-anslaget inom ramen för delad förvaltning bör avsättas för att stödja sociala experiment och social innovation. Revisionsreglerna för sådana insatser bör vara tillräckligt flexibla för att tillåta risktagande och kreativitet. Det ska finnas stöd för transnationellt samarbete för att överföra beprövade innovationer till andra sammanhang på lokal, regional eller nationell nivå.

Motivering

Belägg från perioden 2014–2017 visar att ESF kan vara en katalysator för social innovation på lokal nivå, men att ett alltför strikt revisionssystem hämmar dess potential. Det är även viktigt att reglerna är tillräckligt flexibla för att tillåta risktagande och omedelbara reflektioner. För att hjälpa till att sprida framgångsrika sociala innovationer bör det transnationella samarbetet inte begränsas till de innovationer som förbättrats av medlemsstaterna utan bör omfatta pilottester av beprövade innovationer i olika städer.

Ändringsrekommendation 50

Artikel 14.1

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

1. Utöver de kostnader som avses i artikel [58] i [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser] är följande kostnader inte stödberättigande i enlighet med det allmänna stödet från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning:

a)	Förvärv av mark och fastigheter samt tillhandahållande av infrastruktur och

a)	Förvärv av mark och fastigheter samt tillhandahållande av infrastruktur och

b)	inköp av möbler, utrustning och fordon, såvida inte inköpet är nödvändigt för att uppnå syftet med verksamheten eller dessa produkter är helt avskrivna eller inköpet av dessa produkter är det mest ekonomiska alternativet.

Motivering

Punkt b utgör en onödig begränsning av kostnaderna och bör därför tas bort.

Ändringsrekommendation 51

Artikel 15.5

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

5. När uppgifter finns tillgängliga i register eller likvärdiga källor, ska medlemsstaterna göra det möjligt för de förvaltande myndigheterna och andra organ som ansvarar för insamlingen av de uppgifter som behövs för övervakning och utvärdering av det allmänna stödet från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning att inhämta dessa uppgifter från dataregister eller likvärdiga källor i enlighet med artikel 6.1 c och e i förordning (EU) 2016/679.

Motivering

Enbart ett tillstånd till att inhämta uppgifter från administrativa register säkerställer inte att målet i denna punkt i artikel 15 uppfylls, nämligen att deltagarnas individuella uppgifter ska finnas tillgängliga utan att de behöver samlas in direkt från deltagarna själva, och då naturligtvis i syfte att överföra de indikatorvärden som beräknas utifrån uppgifterna inom de fastställda tidsfristerna. I detta avseende är det ytterst viktigt att permanenta och smidiga kanaler finns tillgängliga för att jämföra informationen.

Ändringsrekommendation 52

Artikel 21.4

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

4. Kommissionen ska anta en genomförandeakt som fastställer den mall som ska användas för den strukturerade undersökningen av slutmottagare i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 39.2, för att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av den här artikeln. Den information som begärs i undersökningen ska begränsas till de variabler som är nödvändiga för att övervaka och utvärdera framstegen när det gäller stödet från ESF+ i kampen mot materiell fattigdom.

Motivering

Hushållsbaserade undersökningar är kostsamma att utarbeta och kan utgöra en besvärande börda för medborgarna som strider mot förordning (EG) nr 223/2009 om europeisk statistik, där man fastställer principen om ”kostnadseffektivitet”. Man bör begränsa den information som efterfrågas i undersökningen för att undvika variabler som egentligen inte behövs eller som är oproportionerligt svåra att inhämta i förhållande till de fördelar som de skulle ge om de vore tillgängliga.

Ändringsrekommendation 53

Artikel 23 h

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

h)	Ge vägledning när det gäller utvecklingen av den sociala infrastruktur (inklusive boende, barnomsorg och utbildning, hälso- och sjukvård samt långvarig vård och omsorg) som behövs för genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

Ge vägledning när det gäller utvecklingen av den sociala infrastruktur (inklusive boende, barnomsorg och utbildning, hälso- och sjukvård samt långvarig vård och omsorg och lokalt ledda utvecklingsstrategier ) som behövs för genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter och FN:s mål för hållbar utveckling .

Ändringsrekommendation 54

Bilaga II, punkt 2 – Gemensamma resultatindikatorer

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Antal slutmottagare som får livsmedelsbistånd

—	Antal barn under 18 år.

—	Antal barn under 18 år.

Motivering

Indikatorns namn anger en åldersgrupp (0–18 år) vars övre gräns överlappar den grupp som anges i nästa indikator i listan: ”Antal unga i åldern 18–29 år” [ö.a.: denna ändring berör ej den svenska versionen]. Detta skapar förvirring eftersom 18-åriga personer i så fall skulle omfattas av båda grupperna.

II. POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

Europeiska socialfondens roll

Europeiska regionkommittén framhåller att Europeiska socialfonden har blivit det viktigaste instrumentet för att investera i personer, främja jämställdhet och förbättra livet för miljontals europeiska medborgare, och värdesätter de positiva effekterna av Europeiska socialfonden under perioden 2007–2013.

Kommittén välkomnar att Europeiska socialfondens traditionella mål om att effektivisera arbetsmarknadernas funktion, främja tillgången till sysselsättning av kvalitet och förbättra tillgången till utbildning kompletteras med nya mål som ungdomssysselsättning och ökat främjande av social inkludering, hälsa och fattigdomsminskning.

ReK anser att det är nödvändigt att Europeiska socialfonden kan bli ett instrument som möjliggör en större ökning av BNP och av produktiviteten och gör det möjligt att ta sig an problemen när det gäller tillgången till en anständig anställning av kvalitet, för att hjälpa till att påskynda den ekonomiska och sociala konvergensprocessen i EU, som har skadats på grund av krisen och en svag ekonomisk och social återhämtning, och att den således förblir en väsentlig pelare för sammanhållningspolitiken och den långsiktiga tillväxten, för att inrikta insatserna på att förbättra EU:s humankapital och villkoren för tillgång och utveckling till fler och bättre arbetstillfällen och att ta hand om de personer och sektorer som drabbades värst av den ekonomiska krisen och ännu inte har lyckats återhämta sig fullständigt.

Kommittén hävdar att en god utformning och ett gott genomförande av ESF+ kan bidra till att stärka den positiva bilden av Europeiska unionen bland medborgarna och underlätta synligheten av EU:s insatser för att ta hand om dem som har det sämst ställt.

Sammanhållningspolitik

Europeiska regionkommittén välkomnar den koppling till den europeiska pelaren för sociala rättigheter som görs i förslaget till ESF+-förordningen, men saknar en tydligare koppling till målet om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning med tanke på att de båda elementen kompletterar varandra och är sammanlänkade.

ReK anser att det är nödvändigt att ESF+ erkänns som en grundläggande komponent i sammanhållningspolitiken i förslaget till förordning och att man undviker att ESF+ omvandlas till ett instrument för sektoriell europeisk politik.

Kommittén erinrar om att mervärdet av ESF+ jämfört med medlemsstaternas åtgärder är kopplat till de territoriella behoven och integreringen med andra fonder i sammanhållningspolitiken för att genomföra enhetliga och övergripande initiativ på lokal nivå. ReK beklagar därför att ESF+ har separerats finansiellt från Eruf och Sammanhållningsfonden eftersom detta eventuellt kan leda till en uppsplittring av sammanhållningspolitiken i den fleråriga budgetramen efter 2027, så som nyligen har hänt med Ejflu.

Decentralisering, delad förvaltning och medfinansiering

ReK kan inte godta det bristfälliga omnämnandet av regionala och lokala förvaltningar i förslaget till förordning och påminner kommissionen om hur viktiga dessa förvaltningar är för förvaltningen av fonden, något som styrks av omfattande erfarenhet.

ReK avvisar den dominerande roll som medlemsstaternas nationella myndigheter ges på bekostnad av de regionala och lokala myndigheterna eftersom ReK anser att sådan centralisering måste ske på basis av det institutionella systemet i den berörda medlemsstaten.

10.

Kommittén erinrar om att det har bevisats att decentralisering har lett till bättre genomförande av ett platsbaserat tillvägagångssätt och en mer ändamålsenlig fördelning av finansieringen och begär därför att förslaget till förordning uttryckligen ger regionala och lokala myndigheter större betydelse i fondens förvaltning och fördelning i medlemsstater med en hög grad av politisk och administrativ decentralisering så att fondens förvaltningsstruktur anpassas till staternas organisationsstruktur, i synnerhet i de mer decentraliserade staterna.

11.

ReK anser att den satsning som förslaget till förordning gör på att införliva en modell för direkt förvaltning, även om den är blygsam, utgör ett precedensfall för framtida ramar som, under alla omständigheter, endast bör begränsas till de åtgärder som är lämpliga inom ramen för ESF+ tillämpningsområde och uppdrag.

12.

Kommittén ser mycket negativt på den återkomst av n+2 och sänkningen av medfinansieringssatsen och förfinansieringsbeloppen som anges i förslaget till förordningen om gemensamma bestämmelser, vilket, jämte en eventuell minskning av resurserna för det nödvändiga nationella bidraget på grund av budgetkonsolideringspolitiska åtgärder, kommer att ha en mycket negativ inverkan på fondens förvaltning, som gör det omöjligt att uppnå de angivna målen. ReK begär därför att medfinansieringssatserna för programperioderna 2007–2013 och 2014–2020 höjs eller åtminstone bibehålls så att satsningen på social inkludering och pelaren för sociala rättigheter inte överskuggas av ett mindre ekonomiskt stöd från Europeiska unionen. Kommittén erinrar om att det finns vissa villkor vars uppfyllande inte ingår i de lokala och regionala myndigheternas kompetensområden och föreslår därför att påföljder ska förekomma endast om de regionala eller lokala förvaltningarna har deltagit i förhandlingen om sådana villkor och därvid har påtagit sig ansvar på något sätt.

Budget

13.

Kommittén ser mycket positivt både på den transparens som kommissionen för första gången har visat genom att ge ESF+ en exakt finansieringsram för perioden 2021–2027 och på att kommissionens förslag har beaktat tidigare yttranden från ReK. Vi välkomnar också att kommissionen har föreslagit att även andra sociala indikatorer än BNP ska användas för fördelningen av resurser mellan medlemsstaterna. ReK uppmuntrar samtidigt kommissionen att i framtiden beakta en indikator som avser integrationen av tredjelandsmedborgare och inte enbart beräknar nettomigrationen.

14.

Kommittén beklagar att den minimikvot på 23,1 % av sammanhållningspolitiken som bör avsättas för ESF+ har eliminerats liksom den nedskärning som framgår av kommissionens förslag om sammanhållningspolitiken när det gäller ESF, en minskning som inte bara innebär att de totala resurser som avsätts för sysselsättning och social inkludering minskas, utan även innebär en mindre roll för lokala och regionala förvaltningar i programmeringen och förvaltningen av ESF+.

15.

ReK uttrycker sin oro över att finansieringsramen minskas i ett förslag som innehåller nya mål för ESF+, eftersom det innebär att mindre resurser anslås för att hantera fler mål.

16.

ReK betonar att EFS har till särskild uppgift att stödja projekt som gör det lättare att anpassa den lokala och regionala potential som grundar sig på humankapital till arbetsmarknadens behov. Det är det enda sättet att begränsa kostnaderna för migration av humankapital och den därmed sammanhängande värdeförlusten (bl.a. till följd av ”kompetensflykt”). Det är därför viktigt att stödja åtgärder för att koppla samman utbildningsutbudet med utvecklingen på arbetsmarknaden så att man får begåvade personer att stanna i området, och även lyckas locka dem dit, och samtidigt skapar arbetstillfällen.

17.

Kommittén uppmanar kommissionen att beakta regionernas, särskilt de mindre utvecklade regionernas, enskilda omständigheter vid fördelningen av resurser mellan medlemsstaterna. Dessutom bör man ta hänsyn till de specifika omständigheterna i de yttersta randområdena och Nuts 2-regioner som uppfyller kriterierna i artikel 2 i protokoll nr 6 till 1994 års anslutningsakt och regioner med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar, i enlighet med det uttryckliga mandat som anges i artikel 174 i EUF-fördraget.

Förenkling

18.

Kommittén välkomnar den satsning på en större förenkling som framgår av förslaget och uppmanar kommissionen att anta ytterligare förenklingsåtgärder, både för förvaltningsmyndigheter och för stödmottagare, i de instrument som antas när förordningen utvecklas, eftersom det är mycket viktigt att eliminera betungande krav och administrativa hinder redan från början i processen för urval av insatser.

19.

ReK välkomnar utvecklingen av verktygen för ”betalning för resultat”, liksom de gemensamma handlingsplanerna och de förenklade kostnadsalternativen i förordningen om gemensamma bestämmelser, och litar på att medlemsstaterna inte kommer att lägga till ytterligare bestämmelser till dem som fastställts av kommissionen.

20.

Kommittén erinrar om att det krävs tid och arbete för att ta fram indikatorerna för genomförande och resultat och anser därför att överföringen av uppgifterna bör ske två gånger per år, inbegripet förberedelsen av det årliga samtalet mellan förvaltningsmyndigheterna och kommissionen, och inte varannan månad som förslaget anger, detta för att undvika en orimlig arbetsbörda och att indikatorsystemets genomförbarhet eller kvalitet sätts på spel.

Samordning med andra strategier

21.

ReK ser mycket positivt på de bestämmelser i förslaget till förordning som bidrar till att konsolidera principerna om jämställdhet och lika möjligheter, vilket stärker principernas övergripande karaktär eftersom de måste beaktas i alla skeden av programmen.

22.

Kommittén välkomnar att de grundläggande målen för EFS+ åtgärder bibehålls, omstruktureras och utvidgas, men påpekar att åtgärder som är mer generella, flexibla och öppna måste tillåtas än dem som går att genomföra under den nuvarande programperioden, detta för att möjliggöra social inkludering och en inriktning på dem som har det sämst ställt.

23.

ReK betraktar ESF+ öppning mot social innovation som lovande men anser att verktyg och mekanismer måste fastställas för att stärka parternas kapaciteter att utforma, genomföra och utvärdera denna typ av program. Kommissionen bör avsätta en del av sina insatser till att utveckla ett stödnätverk för upplysning, utbildning och stöd när det gäller planering och genomförande av sociala innovationsinitiativ, i samordning med initiativet InvestEU.

24.

Kommittén påpekar att ESF+ kan och bör bidra aktivt till att uppnå målen för hållbar utveckling eftersom den inverkar direkt på många av dem och indirekt på så gott som alla.

25.

ReK menar att ESF+ bör förbättra samordningen och främja synergieffekter med initiativ som söker förbättra anpassningen och svaren inför de utmaningar som den digitala revolutionen ställer.

26.

ReK anser att ESF+ bör förbättra samordningen och främja synergier med de initiativ som har koppling till hälsoaspekter, ur såväl ett förebyggandeperspektiv som ett vård- och omsorgsperspektiv.

27.

Kommittén anser att ESF+ bör bidra till ett mer jämlikt samhälle och att prioriteringen är att ställa människorna i centrum för ESF+. ReK välkomnar därför den direkta kopplingen mellan ESF+ mål och den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Vi förblir dock försiktiga när det gäller kopplingen mellan ESF+ och de landsspecifika rekommendationer som antagits inom ramen för den europeiska planeringsterminen. I detta avseende anser kommittén att ESF+ bör samordnas på ett lämpligt sätt med EU:s process för ekonomisk styrning men behålla sitt oberoende och inte vara subsidiär till denna. ReK understryker å andra sidan behovet av att integrera investeringsprioriteringarna i ESF+ i en ny långsiktig EU-strategi för att genomföra målen för hållbar utveckling och erkänner att kommissionen i sitt förslag respekterar subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

28.

ReK anser att det inte är en lämplig lösning att åtgärder som har samband med genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna, som vanligen avser mycket varierande tematiska områden (utbildning, aktivering, skapande av platser inom barnomsorgen och många andra) och som samtidigt ingår i olika särskilda mål i ESF-förordningen, på ett artificiellt sätt införlivas i en eller flera särskilda prioriteringar. Det lämpliga är att åtgärder som har samband med genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna ingår i en eller flera prioriteringar i enlighet med de berörda tematiska områdena (sysselsättning, utbildning, social inkludering). Det bör också uppmärksammas att de landsspecifika rekommendationerna bör kopplas till de prioriteringar som planeras i den fleråriga budgetramen.

29.

Kommittén ser negativt på att förslaget inte är särskilt konkret beträffande den procentsats som medlemsstaterna bör anslå från sina resurser för att möta de utmaningar som anges i den europeiska planeringsterminen beträffande samordning av den ekonomiska politiken, för de nationella reformprogrammen och för de landsspecifika rekommendationerna, och uppmanar de europeiska institutionerna att förtydliga kopplingarna med den europeiska planeringsterminen utan att ändra fondens styrnings- och förvaltningsmodell samt, i synnerhet, utan att det innebär någon minskning av de resurser som förvaltas av regionala myndigheter i starkt decentraliserade stater.

30.

Kommittén välkomnar inkluderingen av den socioekonomiska integrationen av invandrare inom den strategiska ramen för social inkludering, som en del av EU:s svar i denna fråga, ett svar som bör vara ordnat, fullständigt, ansvarsfullt, respektfullt gentemot människors värdighet och orubbligt inför varje form av diskriminering.

31.

ReK erinrar om att empiriska bevis visar att en gradvis integrering av den arbetande invandrarbefolkningen kan innebära en viktig möjlighet när det gäller ekonomisk dynamik och ökad sysselsättning. Denna effekt maximeras dessutom när den invandrande arbetskraften är kvalificerad.

32.

Kommittén anser att det viktiga arbete som regionala och lokala myndigheter utför när det gäller den socioekonomiska integrationen av invandrare, och då i synnerhet av ensamkommande barn och ungdomar, måste erkännas, särskilt när det gäller lokala och regionala myndigheter som ligger i områden med yttre gränser, och att man måste söka en större komplementaritet med asyl- och migrationsfonden för att undvika en överlappning mellan båda instrumenten och förbättra samstämmigheten mellan politiken för omhändertagande och integration av invandrare och politiken för arbetsfrämjande och arbetslivsintegration, med stöd till de regioner som har störst behov genom en särskild tilläggsfinansiering.

33.

Kommittén efterlyser att man antar de nödvändiga system som krävs för att säkerställa att minst 10 % av de resurser som erhålls från ESF+ avsätts för stödåtgärder för ungdomssysselsättning i syfte att säkerställa dessa åtgärders effektivitet och ändamålsenlighet och undvika att systemen för att säkerställa ungdomssysselsättning i den nya ESF+ marginaliseras, och kräver att man i dessa åtgärder beaktar de regionala och lokala skillnader som kan förekomma inom en och samma medlemsstat. Kommittén anser därför att det är viktigt att andelen ungdomar i åldern 15–29 år som varken arbetar eller studerar, som ligger ovanför genomsnittet i unionen under 2019 beräknas med hjälp av uppgifter på regional nivå och inte Eurostats nationella uppgifter.

Bryssel den 5 december 2018.

Karl-Heinz LAMBERTZ

Europeiska regionkommitténs ordförande

7.3.2019

Europeiska unionens officiella tidning

C 86/115

Yttrande från Europeiska regionkommittén – Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden

(2019/C 86/08)

Föredragande:

Michiel RIJSBERMAN (NL–ALDE), ledamot, provinsstyrelsen, Flevoland

Referensdokument:

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden

COM(2018) 372 final

I. ÄNDRINGSREKOMMENDATIONER

Ändringsrekommendation 1

Skäl 5

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
De övergripande principerna i artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och i artikel 10 i EUF-fördraget, inklusive subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i artikel 5 i EU-fördraget, bör respekteras vid genomförandet av Eruf och Sammanhållningsfonden, med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Medlemsstaterna bör även respektera skyldigheterna i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och säkerställa tillgänglighet i enlighet med artikel 9 i den konventionen och den unionslagstiftning som harmoniserar tillgänglighetskraven för produkter och tjänster. Medlemsstaterna och kommissionen bör sträva efter att undanröja ojämlikhet och främja jämställdhet mellan kvinnor och män och integrera ett genusperspektiv, samt bekämpa diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Fonderna får inte stödja åtgärder som bidrar till någon form av segregering. Målen för Eruf och Sammanhållningsfonden bör eftersträvas inom ramen för hållbar utveckling och unionens arbete för att bevara, skydda och förbättra miljöns kvalitet i enlighet med artiklarna 11 och 191.1 i EUF-fördraget, med hänsyn till principen att förorenaren betalar. För att skydda den inre marknadens integritet bör insatser som gynnar företag uppfylla bestämmelserna om statligt stöd i artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget.	De övergripande principerna i artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och i artikel 10 i EUF-fördraget, inklusive subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i artikel 5 i EU-fördraget, bör respekteras vid genomförandet av Eruf och Sammanhållningsfonden, med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och den europeiska pelaren för sociala rättigheter . Medlemsstaterna bör även respektera skyldigheterna i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och säkerställa tillgänglighet i enlighet med artikel 9 i den konventionen och den unionslagstiftning som harmoniserar tillgänglighetskraven för produkter och tjänster. Medlemsstaterna och kommissionen bör sträva efter att undanröja ojämlikhet och främja jämställdhet mellan kvinnor och män och integrera ett genusperspektiv, samt bekämpa diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Fonderna får inte stödja åtgärder som bidrar till någon form av segregering. Medlemsstaterna och kommissionen bör uppmärksamma kulturens viktiga roll i Europas sociala sammanhållning i linje med Unescos allmänna förklaring om kulturell mångfald och den roll som kulturen och den kreativa sektorn spelar för att mildra spänningar i samhället.
	Målen för Eruf och Sammanhållningsfonden bör eftersträvas inom ramen för hållbar utveckling , framför allt i linje med unionens åtagande om att genomföra Parisavtalet och FN:s mål för hållbar utveckling, och unionens arbete för att bevara, skydda och förbättra miljöns kvalitet i enlighet med artiklarna 11 och 191.1 i EUF-fördraget, med hänsyn till principen att förorenaren betalar. För att skydda den inre marknadens integritet bör insatser som gynnar företag uppfylla bestämmelserna om statligt stöd i artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget.

Motivering

Ej tillämpligt

Ändringsrekommendation 2

Nytt skäl efter skäl 5:

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
	Medlemsstaterna bör avhålla sig från att lägga till bestämmelser som gör det svårare för stödmottagare att använda Eruf och Sammanhållningsfonden.

Ändringsrekommendation 3

Skäl 14

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

För att ge uttryck för att det är viktigt att bekämpa klimatförändringar i enlighet med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och uppfylla FN:s mål för hållbar utveckling bör fonderna bidra till att strömlinjeforma klimatåtgärder och till att uppnå det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten ska stödja klimatmålen. 30 % av den totala finansieringsramen för Eruf förväntas gå till Eruf-insatser för klimatmål. 37 % av den totala finansieringsramen för Sammanhållningsfonden förväntas gå till sammanhållningsinsatser för klimatmål.

Dessa procentsatser bör respekteras under hela programperioden.

Relevanta åtgärder kommer därför att fastställas under förberedelserna och genomförandet av dessa fonder och omprövas i samband med relevanta utvärderingar och översyner. Dessa åtgärder och det finansiella anslag som avsatts för genomförandet av dem ska ingå i de nationella integrerade energi- och klimatplanerna i enlighet med bilaga IV till förordning (EU) 2018/xxxx [new CPR] och bifogas de operativa programmen.

Motivering

Det kommer att bli en stor utmaning för Europa att uppnå Parisavtalets mål. ReK har fastställt mycket ambitiösa klimatmål i tidigare yttranden och noterar att Eruf och Sammanhållningsfonden är det viktigaste finansiella instrumentet i EU:s budget för att bidra till klimatmålen. EU har förbundit sig att uppnå Parismålen. Med tanke på den osäkerhet som orsakas av flexibiliteten i anslagsfördelningen till olika politiska mål bör sammanhållningspolitikens ”övergripande nödvändiga villkor” innehålla ett krav på att medlemsstaterna fullgör de skyldigheter som följer av Parisavtalets mål i sina nationella integrerade energi- och klimatplaner. Dessa bör åtminstone övervakas noggrant under hela programperioden för att se till att bidragen till klimatmålen fortfarande går åt rätt håll.

Ändringsrekommendation 4

Nytt skäl efter skäl 14

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
	Eruf bör stärka sitt direkta stöd till regionala och lokala myndigheter genom att säkerställa ökad finansiering och skräddarsydda instrument för territoriell utveckling, som främjar genomförandet av FN:s mål för hållbar utveckling på fältet.

Motivering

Det är bara FN:s mål för hållbar utveckling avseende bekämpning av klimatförändringar som nämns i skälen. Ändringsrekommendationen syftar till att skapa en bättre överensstämmelse med slutsatserna från Europeiska unionens råd om ”En hållbar europeisk framtid: EU:s svar på Agenda 2030 för hållbar utveckling” när det gäller att främja genomförandet av samtliga mål för hållbar utveckling på fältet.

Ändringsrekommendation 5

Skäl 17

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Eruf bör bidra till att avhjälpa de viktigaste regionala obalanserna i unionen och till att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna, inklusive i dem som står inför utmaningar till följd av åtagandena om minskade koldioxidutsläpp. Erufs stöd inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt bör därför koncentreras till unionens viktigaste prioriteringar i linje med de politiska mål som fastställts i förordning (EU) 2018/xxx [new CPR]. Stöd från Eruf bör därför koncentreras till de politiska målen ”Ett smartare Europa genom innovativ och smart ekonomisk omvandling” och ”Ett grönare och koldioxidsnålare Europa genom ren och rättvis energiomställning, gröna och blå investeringar, den cirkulära ekonomin, klimatanpassning, riskförebyggande och riskhantering”. Den tematiska koncentrationen bör nås på nationell nivå och utrymme för flexibilitet ges på de enskilda programmens nivå och mellan de tre grupperna av medlemsstater som bildats utgående från deras respektive bruttonationalinkomst . Metoden för att klassificera medlemsstaterna bör dessutom fastställas i detalj, med beaktande av den särskilda situationen i de yttersta randområdena.

Eruf bör bidra till att avhjälpa de viktigaste regionala obalanserna i unionen och till att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna, inklusive i dem som står inför utmaningar till följd av åtagandena om minskade koldioxidutsläpp. Erufs stöd inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt bör därför koncentreras till unionens viktigaste prioriteringar i linje med de politiska mål som fastställts i förordning (EU) 2018/xxx [new CPR]. Stöd från Eruf bör därför koncentreras till de politiska målen ”Ett smartare Europa genom innovativ och smart ekonomisk omvandling” och ”Ett grönare och koldioxidsnålare Europa genom ren och rättvis energiomställning, gröna och blå investeringar, den cirkulära ekonomin, klimatanpassning, riskförebyggande och riskhantering”. Den tematiska koncentrationen bör nås på regional nivå och utrymme för flexibilitet ges på de enskilda programmens nivå och mellan de tre kategorierna av regioner som bildats utgående från deras regionala bruttonationalprodukt . För att underlätta flexibiliteten mellan regioner får medlemsstaterna, på begäran av de berörda regionerna, be om att den tematiska koncentrationen ska beräknas för en kombination av regioner. Metoden för att klassificera regionerna bör dessutom fastställas i detalj, med beaktande av den särskilda situationen i de yttersta randområdena.

Motivering

Ändringsrekommendationen syftar till att anpassa skäl 17 till ändringsrekommendation 7 om artikel 3 om tematisk koncentration.

Den föreslagna centraliserade tilldelningsmekanismen var en källa till oro som togs upp av de flesta regionala aktörerna (ReK, AER, CPMR, CEMR). För att ge ett exempel skulle ”övergångsregioner” (regioner med en BNI-kvot på minst 75 % och under 100 % av EU-genomsnittet [”grupp 2”]) enligt de nationella bestämmelserna om tematisk koncentration felaktigt kunna omfattas av strängare regler om de ligger i en medlemsstat vars BNI-kvot är minst 100 % av genomsnittet i EU (”grupp 1”).

Detta strider mot sammanhållningspolitikens platsbaserade strategi och dess avsedda flexibilitet, vilket gör förslaget kontraproduktivt. ReK föreslår därför att man återgår till det nuvarande regionala tilldelningssystemet, men lämnar utrymme för flexibilitet att reglera den tematiska koncentrationen beroende på regionernas kapacitet och behov.

Ändringsrekommendation 6

Skäl 18

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
För att koncentrera stödet till unionens viktigaste prioriteringar bör också kraven på tematisk koncentration respekteras under hela programperioden, även vid överföringar mellan prioriteringar i ett program eller mellan program.	För att koncentrera stödet till unionens viktigaste prioriteringar och i linje med de mål för social, ekonomisk och territoriell sammanhållning som fastställs i artikel 174 bör också kraven på tematisk koncentration respekteras under hela programperioden, även vid överföringar mellan prioriteringar i ett program eller mellan program.

Ändringsrekommendation 7

Artikel 2

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

1. I enlighet med de politiska målen i artikel [4.1] i förordning (EU) 2018/xxxx [new CPR] ska Eruf stödja följande särskilda mål:

a)	”Ett smartare Europa genom innovativ och smart ekonomisk omvandling” (PO 1) genom att

a)	”Ett smartare Europa genom innovativ och smart ekonomisk omvandling” (PO 1) genom att

i)	förbättra forsknings- och innovationskapaciteten och användningen av avancerad teknik,

i)	förbättra forsknings- och innovationskapaciteten och användningen av avancerad teknik,

ii)	säkra nyttan av digitaliseringen för invånare, företag och myndigheter,

ii)	säkra nyttan av digitaliseringen för invånare, företag och myndigheter,

iii)	förbättra de små och medelstora företagens tillväxt och konkurrenskraft,

iii)	förbättra de små och medelstora företagens tillväxt och konkurrenskraft,

iv)	utveckla färdigheter för smart specialisering, strukturomvandling och entreprenörskap.

iv)	utveckla färdigheter och stödaktiviteter för smart specialisering, strukturomvandling och entreprenörskap.

b)	”Ett grönare och koldioxidsnålare Europa genom ren och rättvis energiomställning, gröna och blå investeringar, den cirkulära ekonomin, klimatanpassning, riskförebyggande och riskhantering” (PO 2) genom att

b)	”Ett grönare och koldioxidsnålare Europa genom ren och rättvis energiomställning och hållbar mobilitet i städerna , gröna och blå investeringar, den cirkulära ekonomin, klimatanpassning, riskförebyggande och riskhantering” (PO 2) genom att

i)	främja energieffektivitetsåtgärder,

i)	främja energieffektivitetsåtgärder, med beaktande av att energifattigdomen inte får öka ,

ii)	främja förnybar energi,

ii)	främja förnybar energi,

iii)	utveckla smarta energisystem, smarta nät och smart lagring på lokal nivå,

iii)	utveckla smarta energisystem, smarta nät och smart lagring på lokal nivå,

iv)	främja anpassning, riskförebyggande och motståndskraft mot katastrofer i samband med klimatförändringen ,

iv)	främja anpassning till klimatförändringar , riskförebyggande , däribland förebyggande av jordbävningsrisker, och motståndskraft mot katastrofer och extrema väderfenomen ,

v)	främja en hållbar vattenförvaltning,

v)	främja en hållbar vattenförvaltning,

vi)	främja övergången till en cirkulär ekonomi,

vi)	främja övergången till en cirkulär ekonomi,

vii)	främja biologisk mångfald och grön infrastruktur i stadsmiljö samt minska föroreningarna.

vii)	främja biologisk mångfald och grön infrastruktur i stadsmiljö och på landsbygden samt minska föroreningarna,

viii)

främja hållbar mobilitet i städerna.

c)	”Ett mer sammanlänkat Europa genom förbättrad mobilitet och regional IKT-konnektivitet” (PO 3) genom att

c)	”Ett mer sammanlänkat Europa genom förbättrad mobilitet och regional IKT-konnektivitet” (PO 3) genom att

i)	förbättra digital konnektivitet,

i)	förbättra digital konnektivitet,

ii)	utveckla ett hållbart, klimattåligt, intelligent, säkert och intermodalt TEN-T,

ii)	utveckla ett hållbart, klimattåligt, intelligent, säkert och intermodalt TEN-T,

iii)	utveckla hållbar, klimattålig, intelligent och intermodal nationell, regional och lokal mobilitet, inklusive förbättrad tillgång till TEN-T samt gränsöverskridande mobilitet,

iii)	utveckla hållbar, klimattålig, intelligent och intermodal nationell, regional och lokal mobilitet, inklusive cykling och förbättrad tillgång till TEN-T samt gränsöverskridande mobilitet,

iv)	främja hållbar multimodal mobilitet i städerna.

d)	”Ett mer socialt Europa genom den europeiska pelaren för sociala rättigheter” (PO 4) genom att

d)	”Ett mer socialt Europa genom den europeiska pelaren för sociala rättigheter” (PO 4) genom att

i)	effektivisera arbetsmarknaderna och förbättra tillgången till sysselsättning av god kvalitet genom att utveckla social innovation och social infrastruktur,

i)	effektivisera arbetsmarknaderna och förbättra tillgången till sysselsättning av god kvalitet genom att utveckla social innovation och social infrastruktur,

ii)	förbättra tillgången till tjänster av god kvalitet för alla inom utbildning och livslångt lärande genom att utveckla infrastruktur,

ii)	förbättra tillgången till tjänster av god kvalitet för alla inom utbildning och livslångt lärande genom att utveckla infrastruktur,

iii)	förbättra den socioekonomiska integrationen av marginaliserade grupper, migranter och missgynnade grupper, genom integrerade åtgärder, bl.a. bostäder och sociala tjänster,

iii)	förbättra den socioekonomiska integrationen av marginaliserade grupper, migranter och missgynnade grupper, genom integrerade åtgärder, bl.a. bostäder och sociala tjänster,

iv)	säkerställa lika tillgång till hälso- och sjukvård genom att utveckla infrastruktur .

iv)	säkerställa lika tillgång till hälso- och sjukvård genom att utveckla vårdtillgångar ,

v)	tillhandahålla stöd för fysisk, ekonomisk och social upprustning av missgynnade samhällen i stads- och landsbygdsområden som står inför demografiska och geografiska utmaningar.

e)	”Ett Europa närmare medborgarna genom hållbar och integrerad utveckling av stads-, landsbygds- och kustområden och lokala initiativ” (PO 5) genom att

e)	”Ett Europa närmare medborgarna genom hållbar och integrerad utveckling av stads-, landsbygds- och kustområden och lokala initiativ” (PO 5) genom att

i)	främja en integrerad social, ekonomisk och miljömässig utveckling, kulturarvet och säkerhet i stadsområden,

i)	främja en integrerad social, ekonomisk och miljömässig utveckling, kultur inklusive kulturarvet och säkerhet i stadsområden , inbegripet funktionella stadsområden ,

ii)	främja en integrerad, social, ekonomisk och miljömässig lokal utveckling, kulturarvet och säkerhet, inklusive på landsbygden och i kustområden, även genom lokalt ledd utveckling.

ii)	främja en integrerad, social, ekonomisk och miljömässig lokal utveckling, kulturarvet och säkerhet, inklusive på landsbygden , i bergsregioner och glesbygden, på öar och i kustområden , de yttersta randområdena liksom andra typer av områden som också omfattas genom lokalt ledd utveckling,

iii)	stödja kapacitetsuppbyggnad inom lokala och regionala myndigheter för att genomföra målen för hållbar utveckling på lokal nivå genom skräddarsydda instrument för territoriell utveckling och främjande av genomförandet på fältet,

iv)

tillhandahålla integrerat stöd för territoriell utveckling i områden som präglas av en hög andel åldrande befolkning, lantlighet och utflyttning för att förbättra infrastrukturen för transport och telekommunikation, minska den digitala klyftan (även mellan generationer) och tillhandahålla bättre offentliga tjänster, inklusive e-lärande och e-hälsovård.

2. Sammanhållningsfonden ska stödja det politiska målet PO 2 och särskilda mål som sorterar under det politiska målet PO 3 i punkt 1 c leden ii, iii och iv.

3. När det gäller de särskilda målen i punkt 1 får Eruf eller Sammanhållningsfonden, i tillämpliga fall, även stödja verksamhet inom ramen för målet Investering för sysselsättning och tillväxt om den

a)	förbättrar kapaciteten för programmyndigheter och organ i samband med genomförandet av fonderna,

a)	förbättrar kapaciteten för programmyndigheter och organ i samband med genomförandet av fonderna,

i)	Åtgärder för kapacitetsuppbyggnad inriktade på modernisering av offentliga förvaltningar kan få ytterligare medel från reformstödsprogrammet i enlighet med förordning (EU) 2018/xxx [reformstödsprogrammet].

ii)

Kapacitetsuppbyggnad kan få ytterligare medfinansiering från förordning (EU) 2018/xxx [Ejflu] och genomföras tillsammans med Europeiska nätverket för landsbygdsutveckling, särskilt när det gäller förbindelser mellan stad och landsbygd och projekt som stöder utvecklingen av stadsområden och funktionella områden.

b)	stärker samarbetet med partner inom och utanför en viss medlemsstat.

b)	stärker samarbetet med partner inom och utanför en viss medlemsstat.

Det samarbete som avses i led b ska omfatta samarbete med partner från gränsöverskridande regioner, regioner som inte gränsar till varandra eller regioner i ett territorium som omfattas av en makroregional strategi, havsområdesstrategi eller en kombination av dessa.

Motivering

Under de senaste åren har ESI-fonderna inriktats på anläggning av småskalig infrastruktur för ”rekreationstjänster” i syfte att främja social integration och bekämpa fattigdom på landsbygden och i städerna. Den framtida Eruf-förordningen bör även fortsättningsvis innehålla en uttrycklig hänvisning till behovet av att investera i fysisk infrastruktur, t.ex. idrottsanläggningar, för att förnya eftersatta områden.

Vidare bör man för det femte politiska målet utvidga den territoriella inriktningen till alla typer av områden (inklusive subregional nivå och funktionella områden), samt alla territorier med geografiska särdrag.

Å andra sidan bör Eruf stärka sitt direkta stöd till regionala och lokala myndigheter genom att säkerställa ökad finansiering och skräddarsydda instrument för territoriell utveckling, som främjar genomförandet av målen för hållbar utveckling på fältet. i samband med detta måste man ta hänsyn till det faktum att genomförandet av målen för hållbar utveckling på lokal nivå är en politisk process som omfattar att ge lokala och regionala myndigheter egenmakt att vidta åtgärder. Kapacitetsbyggnad inom den lokala förvaltningen avseende målen för hållbar utveckling bör därmed stödjas genom Erufs budget för tekniskt stöd inom PO 5.

Ändringsrekommendation 8

Ny artikel efter artikel 2

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
	I enlighet med artikel [6] i förordning (EU) 2018/xxxx [new CPR] ska varje medlemsstat säkerställa ett lämpligt deltagande från de behöriga lokala och regionala myndigheterna i utarbetandet av partnerskapsavtalen och i utarbetandet, genomförandet och utvärderingen av program som får stöd från Eruf och Sammanhållningsfonden.

Motivering

Det är viktigt att alla politikområden inom sammanhållningspolitiken omfattar och säkerställer tillämpningen av partnerskapsprincipen och flernivåstyre, särskilt med tanke på att lokala och regionala aktörer är bekymrade över att sammanhållningspolitiken centraliseras.

Syftet med detta ändringsförslag är att stärka partnerskapsprincipen genom att inkludera den i förordningen om Eruf och Sammanhållningsfonden och därmed anpassa den till artikel [8] i förordning (EU) 2018/xxx [ESF+] och artikel [6] i förordning (EU) nr 2018/xxxx [new CPR].

Ändringsrekommendation 9

Artikel 3

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

1. När det gäller program som genomförs inom ramen för målet Investering för sysselsättning och tillväxt ska de totala Eruf-medlen i varje medlemsstat koncentreras på nationell nivå i enlighet med punkterna 3 och 4 .

1. När det gäller program som genomförs inom ramen för målet Investering för sysselsättning och tillväxt ska de totala Eruf-medlen i varje medlemsstat koncentreras på regional nivå i enlighet med artikel 102.2 i förordning (EU) 2018/xxxx [new CPR], enligt följande:

a)	I mer utvecklade regioner ska minst 85 % av de totala Eruf-medlen på nationell nivå tilldelas andra prioriteringar än tekniskt stöd till PO 1 och PO 2, och minst 30 % till PO 2.

b)	I övergångsregioner ska minst 45 % av deras totala Eruf-resurser på nationell nivå tilldelas andra prioriteringar än tekniskt stöd till PO 1, och minst 30 % till PO 2.

c)	I mindre utvecklade regioner ska minst 35 % av deras totala Eruf-resurser på nationell nivå tilldelas andra prioriteringar än tekniskt stöd till PO 1, och minst 30 % till PO 2.

2. När det gäller den tematiska koncentrationen av stöd till medlemsstater med yttersta randområden ska Eruf-medel som uttryckligen tilldelats program för de yttersta randområdena och Eruf-medel som tilldelats alla andra regioner behandlas separat.

2. När det gäller program för de yttersta randområdena inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt ska de anses tillhöra de mindre utvecklade regionerna .

3. Medlemsstaterna ska, på basis av sin bruttonationalinkomst (BNI), indelas på följande sätt:

3. Kraven på tematisk koncentration i punkt 1 ska vara uppfyllda under hela programperioden, även när Eruf-anslag överförs mellan prioriteringar i ett program eller mellan program samt vid halvtidsöversynen i enlighet med artikel [14] i förordning (EU) 2018/xxxx [new CPR].

a)	De vars BNI-kvot är minst 100 % av EU-genomsnittet (grupp 1).

b)	De vars BNI-kvot är minst 75 % och högst 100 % av EU-genomsnittet (grupp 2).

c)	De vars BNI-kvot är högst 75 % av EU-genomsnittet (grupp 3).

Vid tillämpningen av denna artikel avses med BNI-kvot kvoten mellan en medlemsstats BNI per capita, mätt i köpkraftsstandard och beräknad på basis av unionssiffror under perioden 2014–2016, och de 27 medlemsstaternas genomsnittliga BNI per capita mätt i köpkraftsstandard för samma referensperiod.

När det gäller program för de yttersta randområdena inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt ska de anses ingå i grupp 3 .

4. Medlemsstaterna ska uppfylla följande krav på tematisk koncentration:

4. När Eruf-anslag med avseende på det politiska målet PO 1 eller PO 2 eller bådadera för ett givet program skärs ned på grund av ett tillbakadragande i enlighet med artikel [99] i förordning (EU) 2018/xxxx [new CPR] eller på grund av finansiella korrigeringar av kommissionen i enlighet med artikel [98] i den förordningen ska uppfyllandet av kravet på tematisk koncentration i punkt 2 inte omvärderas.

a)	Medlemsstater i grupp 1 ska tilldela de politiska målen PO 1 och PO 2 minst 85 % av sina totala Eruf-medel som har öronmärkts för andra prioriteringar än tekniskt stöd och det politiska målet PO 1 minst 60 %.

b)	Medlemsstater i grupp 2 ska tilldela det politiska målet PO 1 minst 45 % av sina totala Eruf-medel som har öronmärkts för andra prioriteringar än tekniskt stöd och det politiska målet PO 2 minst 30 %.

c)	Medlemsstater i grupp 3 ska tilldela det politiska målet PO 1 minst 35 % av sina totala Eruf-medel som har öronmärkts för andra prioriteringar än tekniskt stöd och det politiska målet PO 2 minst 30 %.

4a. i vederbörligen motiverade fall får medlemsstaterna i samråd med de berörda regionerna begära en minskning av graden av tematisk koncentration på nivån kategorier av regioner, upp till högst 10 %.

5. Kraven på tematisk koncentration i punkt 4 ska vara uppfyllda under hela programperioden, även när Eruf-anslag överförs mellan prioriteringar i ett program eller mellan program samt vid halvtidsöversynen i enlighet med artikel [14] i förordning (EU) 2018/xxxx [new CPR].

6. När Eruf-anslag med avseende på det politiska målet PO 1 eller PO 2 eller bådadera för ett givet program skärs ned på grund av ett tillbakadragande i enlighet med artikel [99] i förordning (EU) 2018/xxxx [new CPR] eller på grund av finansiella korrigeringar av kommissionen i enlighet med artikel [98] i den förordningen ska uppfyllandet av kravet på tematisk koncentration i punkt 4 inte omvärderas.

Motivering

(1)	Den föreslagna centraliserade tilldelningsmekanismen var en källa till oro som togs upp av de flesta regionala aktörerna (ReK, AER, CPMR, CEMR). Detta strider mot sammanhållningspolitikens platsbaserade strategi.

(2)	De yttersta randområdena bör anses vara mindre utvecklade regioner på grund av deras särskilda problem som måste lösas.

(3)	Den tematiska koncentrationen bör omfatta ett mått av flexibilitet för nationella och regionala särdrag i syfte att undvika att likartade kategorier av europeiska regioner måste koncentrera medlen olika på grund av deras medlemsstats BNI.

Ändringsrekommendation 10

Artikel 4

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

1. Eruf ska stödja följande:

a)	Investeringar i infrastruktur.

a)	Investeringar i infrastruktur.

b)	Investeringar i tillgång till tjänster.

b)	Investeringar i tillgång till tjänster.

c)	Produktiva investeringar i små och medelstora företag.

c)	Produktiva investeringar i små och medelstora företag.

d)	Utrustning, mjukvara och immateriella tillgångar.

d)	Utrustning, mjukvara och immateriella tillgångar.

e)	Information, kommunikation, studier, nätverk, samarbete, utbyte av erfarenheter och verksamhet som hänför sig till kluster.

e)	Information, kommunikation, studier, nätverk, samarbete, utbyte av erfarenheter och verksamhet som hänför sig till kluster.

f)	Tekniskt stöd.

f)	Tekniskt stöd.

Dessutom kan produktiva investeringar i andra företag än små och medelstora företag få stöd om de inkluderar samarbete med små och medelstora företag inom forskning och innovation som får stöd i enlighet med artikel 2.1 a i.

Produktiva investeringar i andra företag än små och medelstora företag kan få stöd inom forskning och innovation som får stöd i enlighet med artikel 2.1 a i , eller företagsinfrastruktur som gynnar små och medelstora företag .

För att bidra till det särskilda mål som sorterar under det politiska målet PO 1 i artikel 2.1 a iv ska Eruf också stödja utbildning och livslångt lärande.

2. Inom målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) får Eruf också ge stöd till

a)	gemensam användning av anläggningar och personella resurser,

a)	gemensam användning av anläggningar och personella resurser samt all typ av infrastruktur över gränserna i alla regioner ,

b)	mjuka investeringar i anslutning till dessa samt annan verksamhet i samband med det politiska målet PO 4 inom ramen för Europeiska socialfonden+ i enlighet med förordning (EU) 2018/xxxx [new ESF+].

b)	mjuka investeringar i anslutning till dessa samt annan verksamhet i samband med det politiska målet PO 4 inom ramen för Europeiska socialfonden+ i enlighet med förordning (EU) 2018/xxxx [new ESF+].

Motivering

Det bör noteras att det är alltför restriktivt att endast inbegripa produktionsinvesteringar och stöd till företagsinfrastruktur inom sektorn för små och medelstora företag (eller i samarbete med små och medelstora företag) i PO 1. Detta är inte motiverat, särskilt med tanke på att de sammanhållningspolitiska prioriteringarna i hög grad är koncentrerade till stöd för forskning och innovation och användning av avancerade tekniker, vilket i sin tur innebär att enheter med status som stora företag nödvändigtvis måste ingå bland mottagarna/bidragsmottagarna (inklusive avknoppade företag).

Ändringsrekommendation 11

Artikel 6

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

1. Eruf och Sammanhållningsfonden ska inte stödja följande:

a)	Avveckling eller anläggande av kärnkraftverk.

a)	Avveckling eller anläggande av kärnkraftverk.

b)	Investeringar för att minska växthusgasutsläpp från sådan verksamhet som förtecknas i bilaga i till Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG.

b)	Investeringar för att minska växthusgasutsläpp från sådan verksamhet som förtecknas i bilaga i till Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG.

c)	Tillverkning, bearbetning och utsläppande på marknaden av tobak och tobaksvaror.

c)	Tillverkning, bearbetning och utsläppande på marknaden av tobak och tobaksvaror.

d)	Företag i svårigheter enligt definitionen i artikel 2.18 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014.

d)	Företag i svårigheter enligt definitionen i artikel 2.18 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014.

e)	Investeringar i flygplatsinfrastruktur, utom i de yttersta randområdena.

e)	investeringar i flygplatsinfrastruktur, såvida de inte avser miljöskydd eller åtföljs av nödvändiga investeringar för att begränsa eller minska den negativa miljöpåverkan samt med undantag för de yttersta randområdena.

f)	Investeringar i deponering av avfall.

f)	Investeringar i deponering av avfall.

g)	Investeringar i anläggningar för hantering av restavfall.

g)	Investeringar i anläggningar för slut hantering av (blandat) restavfall (som inte samlats in separat) som inte ligger i linje med avfallshierarkin enligt artikel 4 i direktiv (EU) 2018/851, och med undantag för de yttersta randområdena i vissa vederbörligen motiverade fall .

h)	Investeringar som rör produktion, bearbetning, distribution, lagring och förbränning av fossila bränslen, utom investeringar som rör rena fordon enligt definitionen i artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/33/EG.

h)	Investeringar som rör produktion, bearbetning, distribution, lagring och förbränning av fossila bränslen, utom investeringar som rör rena fordon enligt definitionen i artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/33/EG.

i)	Investeringar i bredbandsinfrastruktur i områden med minst två likvärdiga bredbandsnät.

i)	Investeringar i bredbandsinfrastruktur i områden med minst två likvärdiga bredbandsnät.

j)	Finansiering av inköp av rullande materiel för användning vid järnvägstransport, utom om det hänger samman med

j)	Finansiering av inköp av rullande materiel för användning vid järnvägstransport, utom om det hänger samman med

i)	fullgörande av allmän trafikplikt som upphandlats offentligt i enlighet med förordning (EG) nr 1370/2007 i dess ändrade lydelse,

i)	fullgörande av allmän trafikplikt som upphandlats offentligt i enlighet med förordning (EG) nr 1370/2007 i dess ändrade lydelse,

ii)	tillhandahållande av järnvägstransporttjänster som är helt konkurrensutsatta och stödmottagaren är en ny deltagare som kan få stöd i enlighet med förordning (EU) 2018/xxxx [Invest EU regulation].

ii)	tillhandahållande av järnvägstransporttjänster som är helt konkurrensutsatta och stödmottagaren är en ny deltagare som kan få stöd i enlighet med förordning (EU) 2018/xxxx [Invest EU regulation].

k)	Åtgärder som bidrar till någon form av social utestängning eller diskriminering.

2. Dessutom får Sammanhållningsfonden inte stödja investeringar i bostäder, utom för att främja energieffektivitet och användning av förnybar energi.

3. Utomeuropeiska länder och territorier ska inte vara berättigade till stöd från Eruf eller Sammanhållningsfonden, men de får delta i Interreg-program i enlighet med villkoren i förordning (EU) 2018/xxxx [ETS/Interreg].

Motivering

Artikel 6.1 e: ReK föreslår att man beaktar klimat- och miljöaspekterna av flygplatsinfrastruktur i linje med nuvarande förordning (EU) 2013/1301 [Eruf].

Artikel 6.1 g: Förtydligande av ”restavfall”.

Artikel 6.1 k: i skäl 5 i Eruf-förordningen fastställs de principer, bl.a. avseende jämlikhet och icke-diskriminering, som ska respekteras när Eruf och Sammanhållningsfonden genomförs. Fonderna får inte stödja åtgärder som bidrar till någon form av segregering. Denna princip ingår dock inte längre i förordningens artiklar, till skillnad från den föregående programperioden. ReK vill se till att medlemsstaterna respekterar dessa skyldigheter.

Ändringsrekommendation 12

Artikel 8

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
1. Eruf får stödja integrerad territoriell utveckling som ingår i program inom båda de mål som avses i artikel 4.2 i förordning (EU) 2018/xxxx [new CPR] i enlighet med avdelning III kapitel II i den förordningen.	1. Eruf får stödja integrerad territoriell utveckling som ingår i program inom båda de mål som avses i artikel 4.2 i förordning (EU) 2018/xxxx [new CPR] i enlighet med avdelning III kapitel II i den förordningen.
2. Medlemsstaterna ska endast genomföra integrerad territoriell utveckling med stöd av Eruf i någon av de former som avses i artikel [22] i förordning (EU) 2018/xxxx [new CPR].	2. Medlemsstaterna ska bland annat genomföra integrerad territoriell utveckling med stöd av Eruf i någon av de former som avses i artikel [22] i förordning (EU) 2018/xxxx [new CPR]. Detta kan också ta formen av en flerfondsstrategi med ESF+ och om lämpligt kopplas till Ejflu och EHFF.

Motivering

I vissa medlemsstater har tidigare andra former av integrerad territoriell utveckling genomförts framgångsrikt. Det är oklart varför användningen av dessa former ska vara utesluten i framtiden.

Ändringsrekommendation 13

Artikel 9

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
1. Eruf ska stödja integrerad territoriell utveckling som grundar sig på de territoriella strategierna i artikel [23] i förordning (EU) 2018/xxxx [new CPR] och som är inriktade på stadsområden (nedan kallad hållbar stadsutveckling) som ingår i program inom de båda mål som avses i artikel 4.2 i den förordningen.	1. Eruf ska stödja integrerad territoriell utveckling som grundar sig på de territoriella strategierna i artikel [23] i förordning (EU) 2018/xxxx [new CPR] och som är inriktade på stadsområden (nedan kallad hållbar stadsutveckling) som ingår i program inom de båda mål som avses i artikel 4.2 i den förordningen.
2. Minst 6 % av Eruf-medlen på nationell nivå inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt som har öronmärkts för annat än tekniskt stöd ska tilldelas hållbar stadsutveckling i form av lokalt ledd utveckling, integrerade territoriella investeringar eller något annat territoriellt verktyg som sorterar under det politiska målet PO 5.	2. Minst 6 % av Eruf-medlen på nationell nivå inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt som har öronmärkts för annat än tekniskt stöd ska tilldelas hållbar stadsutveckling i form av lokalt ledd utveckling, integrerade territoriella investeringar eller något annat territoriellt verktyg som sorterar under det politiska målet PO 5.
	Denna andel på minst 6 % som har öronmärkts för hållbar stadsutveckling bör fastställas utifrån insatser inom PO 5, samt inom särskilda mål som sorterar under de politiska målen 1–4, enligt vad som anges i bilaga 1.
I de berörda programmen ska de belopp som planerats för detta ändamål enligt artikel [17.3] d vii i förordning (EU) 2018/xxxx [new CPR] fastställas.	I de berörda programmen ska de belopp som planerats för detta ändamål enligt artikel [17.3] d vii i förordning (EU) 2018/xxxx [new CPR] fastställas.
3. Den procentandel som tilldelats hållbar stadsutveckling i punkt 2 ska vara uppfylld under hela programperioden, även när Eruf-anslag överförs mellan prioriteringar i ett program eller mellan program samt vid halvtidsöversynen i enlighet med artikel [14] i förordning (EU) 2018/xxxx [new CPR].	3. Den procentandel som tilldelats hållbar stadsutveckling i punkt 2 ska vara uppfylld under hela programperioden, även när Eruf-anslag överförs mellan prioriteringar i ett program eller mellan program samt vid halvtidsöversynen i enlighet med artikel [14] i förordning (EU) 2018/xxxx [new CPR].
4. När Eruf-anslag skärs ned på grund av ett tillbakadragande i enlighet med artikel [99] i förordning (EU) [new CPR] eller på grund av finansiella korrigeringar av kommissionen i enlighet med artikel [98] i den förordningen ska uppfyllandet av den punkten inte omvärderas.	4. När Eruf-anslag skärs ned på grund av ett tillbakadragande i enlighet med artikel [99] i förordning (EU) 2018/xxxx[new CPR] eller på grund av finansiella korrigeringar av kommissionen i enlighet med artikel [98] i den förordningen ska uppfyllandet av den punkten inte omvärderas.

Motivering

Förtydligande. Denna punkt nämns redan i förordningen i en fotnot till bilaga 1, men blir det tydligare att nämna den i artiklarna.

Ändringsrekommendation 14

Artikel 10

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

1. Eruf ska också stödja Europeiska stadsinitiativet som ska genomföras av kommissionen under direkt eller indirekt förvaltning.

1. Eruf ska också stödja Europeiska stadsinitiativet som ska genomföras av kommissionen under direkt eller delad förvaltning.

Detta initiativ ska omfatta alla stadsområden och ska stödja EU-agendan för städer.

Detta initiativ ska omfatta alla stadsområden och ska stödja partnerskapen och driftskostnaderna för EU-agendan för städer.

2. Europeiska stadsinitiativet ska bestå av följande tre programområden, alla med anknytning till hållbar stadsutveckling:

a)	Stöd till kapacitetsuppbyggnad.

a)	Stöd till kapacitetsuppbyggnad , inklusive ett utbytesprogram för lokala företrädare (Erasmus för lokala och regionala förtroendevalda) .

b)	Stöd till innovativa åtgärder.

b)	Stöd till innovativa åtgärder.

c)	Stöd till kunskap, politisk utveckling och kommunikation.

c)	Stöd till kunskap, territoriella konsekvensbedömningar, politisk utveckling och kommunikation.

På begäran av en eller flera medlemsstater får Europeiska stadsinitiativet också stödja mellanstatligt stadssamarbete.

På begäran av en eller flera medlemsstater får Europeiska stadsinitiativet också stödja mellanstatligt stadssamarbete , t.ex. referensramen för hållbara städer och EU:s territoriella agenda samt genomförandet av FN:s mål för hållbar utveckling på lokal nivå .

Motivering

Det finns ett mycket stort antal program för utveckling, innovation och kapacitetsuppbyggnad på lokal nivå, stadsnivå och subregional nivå, som mycket ofta läggs ner eller underfinansieras. Genom att föra samman dem under ett tak och koppla dem till närliggande initiativ utanför ESI-fondernas regelverk kan man garantera större enhetlighet, undvika överlappning och säkerställa korsbefruktning. Det är också mycket viktigt att se till att de slutliga stödmottagarna, de lokala myndigheterna, faktiskt får den största delen av finansieringen för kapacitetsuppbyggnad, till skillnad från den nuvarande situationen med tematiskt mål 9 och tekniskt bistånd.

Ändringsrekommendation 15

Artikel 11

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

1. De särskilda tilläggsanslagen för de yttersta randområdena ska användas för att kompensera för extra kostnader i dessa områden som är en följd av en eller flera av de permanenta nackdelar för deras utveckling som förtecknas i artikel 349 i EUF-fördraget.

2. De anslag som avses i punkt 1 ska stödja

a)	verksamhet inom det tillämpningsområde som fastställs i artikel 4

a)	verksamhet inom det tillämpningsområde som fastställs i artikel 4

b)	genom undantag från artikel 4, åtgärder för att täcka driftskostnader för att kompensera för extra kostnader i de yttersta randområdena som är en följd av en eller flera av de permanenta nackdelar för deras utveckling som förtecknas i artikel 349 i EUF-fördraget.

b)	genom undantag från artikel 4, åtgärder för att täcka driftskostnader för att kompensera för extra kostnader i de yttersta randområdena som är en följd av en eller flera av de permanenta nackdelar för deras utveckling som förtecknas i artikel 349 i EUF-fördraget.

De anslag som avses i punkt 1 får också stödja utgifter för att kompensera för tillhandahållande av allmännyttiga skyldigheter och avtal i de yttersta randområdena.

3. De anslag som avses i punkt 1 får inte stödja

a)	insatser som rör sådana varor som förtecknas i bilaga i till EUF-fördraget,

a)	insatser som rör sådana varor som förtecknas i bilaga i till EUF-fördraget,

b)	stöd för transport av personer enligt artikel 107.2 a i EUF-fördraget,

b)	stöd för transport av personer enligt artikel 107.2 a i EUF-fördraget,

c)	undantag från skatteplikt och undantag från sociala avgifter,

c)	undantag från skatteplikt och undantag från sociala avgifter,

d)	allmännyttiga skyldigheter som företag inte fullgjort och där staten agerar genom myndighetsutövning.

d)	allmännyttiga skyldigheter som företag inte fullgjort och där staten agerar genom myndighetsutövning.

4. Genom undantag från artikel 4 får Eruf stödja produktiva investeringar i företag i de yttersta randområdena, oavsett storleken på de företagen.

Motivering

Med tanke på de yttersta randområdenas särskilda karaktär kan stöd som endast gynnar små och medelstora företag bara få en begränsad hävstångseffekt.

Ändringsrekommendation 16

Ny artikel efter artikel 11

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Områden med naturbetingade och demografiska nackdelar

I program som samfinansieras av Eruf i områden med allvarliga och permanenta naturbetingade eller demografiska nackdelar, i enlighet med artikel 174 i EUF-fördraget, ska särskild uppmärksamhet ägnas åt att åtgärda de specifika svårigheterna i dessa områden.

I synnerhet ska Nuts III-områden med en befolkning på under 12,5 inv./km2 eller med en genomsnittlig årlig befolkningsminskning på mer än - 1 % sedan 2007 omfattas av särskilda regionala och nationella planer för att locka fler människor till regionen och uppmuntra dem att stanna kvar liksom för att öka företagens investeringar och tillgängligheten till digitala och offentliga tjänster, inbegripet särskild finansiering som en del av partnerskapsavtalet.

Motivering

Denna nya artikel omfattar både glesbefolkade områden och, mer allmänt, alla subregionala områden i resten av EU-27 som omfattas av artikel 174. Det är emellertid nödvändigt att fastställa finansiellt hanterbara Eruf-anslag som inte överlappar andra stöd som vissa regioner redan får.

Den metod som föreslås är därför att fastställa stödberättigande avseende

—	Nuts III (eftersom detta ofta är ett subregionalt snarare än ett regionalt Nuts II-problem, och de nuvarande kartorna döljer detta),

—	antingen 12,5 inv./km2 (t.ex. norra perifera områden),

—	eller med en nettobefolkningsminskning (dvs. både utflyttning och helt enkelt att den inhemska befolkningen dör) sedan 2007, eftersom den finansiella krisen startade mer eller mindre vid denna tidpunkt och att den föregående programperioden även inleddes då).

Detta förslag medför en skyldighet för kommissionen att ta med det som ett av sina förslag till de berörda medlemsstaterna i deras ståndpunktsdokument, som utgör inledningen på förhandlingarna med varje medlemsstat om partnerskapsavtalet.

Uppgifter och karta från det tyska förbundsministeriet BBR

https://bit.ly/2KItBya.

Ändringsrekommendation 17

BILAGA I

Gemensamma output- och resultatindikatorer för Eruf och Sammanhållningsfonden – artikel 7.1

Tabell 1: Gemensamma output- och resultatindikatorer för Eruf (Investering för sysselsättning och tillväxt samt Interreg) och Sammanhållningsfonden**

Lägg till nya gemensamma resultatindikatorer (RCR)

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
RCR 26 – Årlig slutlig energiförbrukning (fördelad per bostadshus, andra privata och offentliga byggnader än bostadshus)	RCR 26 – Procent av årliga energibesparingar för hela byggnadsbeståndet (jämfört med ett referensscenario) i linje med det mål om att uppnå ett högeffektivt och koldioxidsnålt byggnadsbestånd som anges i den nationella långsiktiga renoveringsstrategin till stöd för renovering av det nationella beståndet av bostadshus och andra byggnader
RCR 27 – Hushåll där bostadens energiprestanda förbättrats	RCR 27 – Hushåll där bostadens energiprestanda förbättrats på ett sätt som leder till energibesparingar på minst 60 % jämfört med före renoveringen (Europeiska kommissionens definition av genomgripande renovering)
RCR 28 – Byggnader med förbättrad energiklassning (fördelad per bostadshus, andra privata och offentliga byggnader än bostadshus)	RCR 28 – Byggnader med förbättrad energiklassning (fördelad per bostadshus, andra privata och offentliga byggnader än bostadshus) som efter renovering får ett energicertifikat i klass B
	RCR […] – Hushåll med en förbättrad energiprestanda i bostaden, som uppnår nivån nära-nollenergibyggnad (NNE-byggnad) efter renovering
RCR 29 – Uppskattade växthusgasutsläpp*	RCR 29 – Uppskattade växthusgasutsläpp*
RCR 30 – Företag med förbättrad energiprestanda	RCR 30 – Företag med förbättrad energiprestanda
RCR 31 – Total mängd förnybar energi som producerats (fördelad per el, värme) RCR 32 – Förnybar energi: (drifts)kapacitet ansluten till nät*	RCR […] – Antal energifattiga/sårbara konsumenter som får stöd för att förbättra energiprestandan i sina bostäder RCR […] – Total slutlig förbrukning av förnybar energi och förbrukning per sektor (uppvärmning och kylning, transporter, elektricitet) RCR […] – Andel av den totala mängden förnybar energi som producerats RCR […] – Minskning av årlig import av icke-förnybar energi RCR […] – Förnybar energi: (drifts)kapacitet ansluten till nät *

Motivering

Uppsättningen av respektive indikatorer avseende energieffektivitet och förnybar energi måste utvidgas.

En tydlig lärdom kan dras från den nuvarande finansieringsperioden: ett kvantitativt mål utan förhandsåtaganden, kvalitetskontroll eller en stabil spårnings- och övervakningsmetod riskerar att förlora sin trovärdighet på klimatområdet.

De klimatindikatorer som Europeiska kommissionen föreslår är ofullständiga och ibland förenklade: om man inte gör en bedömning av de respektive målvärdena utifrån vad som är tekniskt genomförbart och lämpligt ur finansiell synvinkel kommer vissa indikatorer enbart att innebära en räkning av antalet stödmottagare. Erufs outputindikator ”RCO 18 – Hushåll som får stöd att förbättra bostadens energiprestanda” mäts exempelvis mot resultatindikatorn ”RCR 27 – Hushåll där bostadens energiprestanda förbättrats”. Detta indikatorpar anger det totala antalet hushåll som omfattas av åtgärden, men visar inte i vilken utsträckning energiprestandan har förbättrats – en förbättring som i slutändan kan vara stor, eller marginell. Detta innebär att målen skulle kunna fastställas på en låg nivå utan att resultatramen kan bedöma ambitionsnivån för respektive åtgärd.

Ändringsrekommendation 18

BILAGA I

Gemensamma output- och resultatindikatorer för Eruf och Sammanhållningsfonden – artikel 7.1

Tabell 1: Gemensamma output- och resultatindikatorer för Eruf (Investering för sysselsättning och tillväxt samt Interreg) och Sammanhållningsfonden**

Lägg till nya gemensamma resultatindikatorer (RCR) efter RCR 65

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
	RCR […] Lediga tjänster som inte tillsatts på över 6 månader

Motivering

Den gemensamma outputindikatorn (RCO) 61 – ”Antal arbetslösa per år som betjänas av förbättrade möjligheter till sysselsättningstjänster (kapacitet)” har en gemensam resultatindikator för den första delen (RCR 65 – Arbetssökande per år som använder de sysselsättningstjänster som får stöd). En indikator för den andra delen tycks saknas.

Ändringsrekommendation 19

BILAGA II

Centrala prestationsindikatorer för Eruf och Sammanhållningsfonden som avses i artikel 7.3

Politiskt mål: 2. Ett grönare och koldioxidsnålare Europa genom ren och rättvis energiomställning, gröna och blå investeringar, den cirkulära ekonomin, klimatanpassning, riskförebyggande och riskhantering

Lägg till en ny gemensam outputindikator (CCO) efter CCO 09

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
	CCO […] – Ökad anpassning till klimatförändringar, ökade riskförebyggande åtgärder, däribland förebyggande av jordbävningsrisker och bättre motståndskraft mot katastrofer och extrema väderfenomen

Motivering

En ny gemensam outputindikator (CCO) som verkade saknas läggs till för det specifika målet inom PO 2 om att främja anpassning till klimatförändringar, riskförebyggande åtgärder, däribland förebyggande av jordbävningsrisker och motståndskraft mot katastrofer och extrema väderfenomen.

II. POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

ReK välkomnar kommissionens ambitioner att förenkla bestämmelserna för programperioden 2021–2027 och noterar att Eruf och Sammanhållningsfonden slås samman i en enda förordning som fastställer tillämpliga regler för båda fonderna. Det nya förslaget till förordning är kortare eftersom förordningen om gemensamma bestämmelser täcker många gemensamma delar.

Kommittén välkomnar att sammanhållningspolitiken fortfarande omfattar alla EU:s regioner, och att merparten av dess resurser inriktas på de mest utsatta områdena. Vi noterar med tillfredsställelse att kommissionens förslag till denna lagstiftningsakt på ett område som omfattas av delad befogenhet är förenligt med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

Vi noterar med oro att kommissionens förslag till en flerårig budgetram innebär en kraftig minskning av Sammanhållningsfondens budget med 46 % och en stabil budget för Eruf (+ 1 %). ReK beklagar att budgeten för europeiskt territoriellt samarbete har minskats med 12 %, trots att man har konstaterat att detta är en av de strategier som har det mest konkreta europeiska mervärdet.

Vi påminner om att Sammanhållningsfonden kontinuerligt har visat sig ha ett högt europeiskt mervärde och att den förbättrar bilden av EU i medborgarnas ögon. Sammanhållningsfonden representerar de ”rikare” medlemsstaternas solidaritet med ”fattigare” när det gäller uppbyggnad av viktig infrastruktur, med tydliga och dokumenterade fördelar för de medlemsstater som bidrar mest till EU:s budget. De föreslagna nedskärningarna kommer sannolikt att försvåra förverkligandet av fördragets mål om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.

Kommissionen föreslår ett mål för klimatrelaterade utgifter på 25 % av den totala fleråriga budgetramen 2021–2027. Det kvantitativa målet ligger emellertid långt under vad som är möjligt och nödvändigt för att fullt ut genomföra EU:s åtaganden enligt Parisavtalet. Sammanhållningspolitiken tillämpar ett relativt välutvecklat system för spårning av klimatutgifter jämfört med andra fonder: Eruf ska genomföra 30 % klimatåtgärder och Sammanhållningsfonden 37 %.

ReK befarar att genomförandet av Parisavtalets mål kommer att bli en stor utmaning för Europa. ReK har länge försvarat ambitiösa klimatmål, och, med tanke på att Eruf och Sammanhållningsfonden är det viktigaste finansiella instrumentet i EU:s budget för att bidra till klimatmålen, bör sammanhållningspolitikens ”övergripande nödvändiga villkor” innehålla ett krav på att medlemsstaterna fullgör de skyldigheter som följer av Parisavtalets mål. Dessa bör också övervakas noggrant under hela programperioden för att se till att bidragen till klimatmålen fortfarande går åt rätt håll.

Kommittén gläder sig över att Eruf och Sammanhållningsfonden har blivit ”grönare” och att förorenande verksamhet kommer att uteslutas från förordningens tillämpningsområde.

ReK välkomnar den nya särskilda Interreg-komponenten för innovativa mellanregionala investeringar som syftar till att stödja grupperingar av aktörer som sysslar med strategier för smart specialisering runt om i Europa och den nya komponenten för de yttersta randområdena. Vi uppmanar Europeiska kommissionen att öka den totala budgeten för europeiskt territoriellt samarbete i syfte att bevara en trovärdig budget för Interreg Europe och för gränsöverskridande samarbete, samtidigt som man investerar i nya former av samarbete.

Principen om icke-diskriminering bör främjas och jämställdhetsbudgetering bör införlivas i alla faser av genomförandet, från programplanering till rapportering.

10.

ReK motsätter sig förslaget att Erufs tematiska koncentration ska inriktas på den nationella nivån. Denna centraliserade tilldelningsmekanism strider mot sammanhållningspolitiken platsbaserade strategi och principen om flernivåstyre.

11.

ReK framhåller den ökande åtskillnaden av fonder och beklagar i synnerhet att Ejflu inte längre omfattas av förordningen om gemensamma bestämmelser som fastställer gemensamma regler för olika fonder.

12.

Kommittén understryker behovet av en stark komplementaritet mellan Eruf och ESF+ för att genomföra integrerade och övergripande initiativ på lokal nivå.

13.

Vi konstaterar att medlemsstaterna uppmuntras att överföra 5 % av Erufs eller Sammanhållningsfondens resurser till det nya InvestEU-instrumentet och att även överföra ytterligare 5 % av sina Eruf-anslag till EU-program som förvaltas av kommissionen. Strategin med delad förvaltning har emellertid haft en påvisad inverkan på den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i Europa. Alla överföringar i medlemsstaterna bör fastställas i samråd med de lokala och regionala partnerna i enlighet med partnerskapsprincipen och flernivåstyret.

14.

ReK stöder den ökade inriktningen på hållbar stadsutveckling genom att minst 6 % av Eruf-medlen på nationell nivå avsätts för detta område.

15.

ReK noterar att produkt- och resultatindikatorerna för Eruf och Sammanhållningsfonden bör fastställas på ett sätt som inte kan misstolkas, framför allt när det gäller de fastställda mätenheterna i bilagorna i och 11. Det bör också vara möjligt att sammanställa indikatorerna från projektnivå till nivån för operativa program och sammanhållningspolitiska mål, samtidigt som mätningarna inte får bli en alltför stor börda för bidragsmottagarna.

Bryssel den 5 december 2018.

Karl-Heinz LAMBERTZ

Europeiska regionkommitténs ordförande

7.3.2019

Europeiska unionens officiella tidning

C 86/137

Yttrande från Europeiska regionkommittén – Europeiskt territoriellt samarbete

(2019/C 86/09)

Föredragande:

Marie-Antoinette MAUPERTUIS (FR–EA), ledamot, regionstyrelsen, Korsika

Referensdokument:

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om särskilda bestämmelser för målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) med stöd av Europeiska regionala utvecklingsfonden och finansieringsinstrument för externa åtgärder

COM(2018) 374 – final

I. ÄNDRINGSREKOMMENDATIONER

Ändringsrekommendation 1

Skäl 1

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

(1)

Enligt artikel 176 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) ska Europeiska regionala utvecklingsfonden (nedan kallad Eruf) bistå med att avhjälpa de viktigaste regionala obalanserna i unionen. Enligt den artikeln samt artikel 174 andra och tredje stycket i EUF-fördraget ska Eruf bidra till att minska skillnaderna i utvecklingsnivå mellan olika regioner och minska eftersläpningen i de minst gynnade regionerna, där särskild hänsyn ska tas till vissa kategorier av regioner , bland vilka gränsregioner uttryckligen anges .

(1)

Enligt artikel 176 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) ska Europeiska regionala utvecklingsfonden (nedan kallad Eruf) bistå med att avhjälpa de viktigaste regionala obalanserna i unionen. Enligt den artikeln samt artikel 174 andra och tredje stycket i EUF-fördraget ska Eruf bidra till att minska skillnaderna i utvecklingsnivå mellan olika regioner och minska eftersläpningen i de minst gynnade regionerna, där särskild hänsyn ska tas till landsbygdsområden, områden som genomgår en strukturomvandling och regioner med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar såsom till exempel de nordligaste regionerna med mycket låg befolkningstäthet samt öregioner, gränsregioner och bergsregioner .

Motivering

Erufs huvudsakliga syfte på området europeiskt territoriellt samarbete är att tillhandahålla en lösning på de minst gynnade regionernas problem. ReK anser att nämnda områdens specifika särdrag inte anges tillräckligt tydligt i den föreslagna lydelsen.

Ändringsrekommendation 2

Skäl 3

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

(3)	För att stödja en harmonisk utveckling inom unionens territorium på olika nivåer bör Eruf stödja gränsöverskridande samarbete , transnationellt samarbete, havssamarbete, de yttersta randområdenas samarbete och interregionalt samarbete inom målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg).

(3)

För att stödja en harmonisk utveckling inom unionens territorium på olika nivåer bör Eruf stödja gränsöverskridande land- och havssamarbete , transnationellt samarbete, havssamarbete, de yttersta randområdenas samarbete och interregionalt samarbete inom målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg). Det är även nödvändigt att principerna om partnerskap och flernivåstyrning stärks.

Motivering

Omnämnandet av dessa båda principer hade strukits i förslaget till förordning.

Ändringsrekommendation 3

Skäl 4

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

(4)

Komponenten för gränsöverskridande samarbete bör syfta till att angripa gemensamma utmaningar som fastställs gemensamt i gränsregioner och att ta tillvara den outnyttjade tillväxtpotential som beskrivs i kommissionens meddelande Att stärka tillväxt och sammanhållning i EU:s gränsområden (1) (nedan kallat meddelandet om gränsområden). Komponenten för gränsöverskridande samarbete bör därför begränsas till samarbete vid landgränser och det gränsöverskridande samarbetet vid sjögränser bör integreras i den transnationella komponenten.

(4)

Komponenten för gränsöverskridande samarbete , som omfattar både land- och sjögränser, bör syfta till att angripa gemensamma utmaningar som fastställs gemensamt i gränsregioner och att ta tillvara den outnyttjade tillväxtpotential som beskrivs i kommissionens meddelande Att stärka tillväxt och sammanhållning i EU:s gränsområden (1) (nedan kallat meddelandet om gränsområden).

Motivering

Europeiska regionkommittén stöder inte en överföring av det gränsöverskridande havssamarbetet från komponent 1 ”gränsöverskridande” till komponent 2 ”transnationellt”. Även om detta åtföljs av en höjning av den transnationella budgeten finns det en stor risk för att det gränsöverskridande havssamarbetet ska försvagas i det mer utvidgade sammanhang som det transnationella samarbetet utgör. Det är befogat att föreslå att det gränsöverskridande havssamarbetet och dess budgetdimension ska återföras till komponent 1.

Ändringsrekommendation 4

Skäl 6

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

(6)

Komponenten för transnationellt samarbetet och havssamarbete bör syfta till att stärka samarbetet genom åtgärder som leder till integrerad territoriell utveckling med koppling till unionens prioriteringar inom sammanhållningspolitiken och bör även inbegripa gränsöverskridande havssamarbete . Det transnationella samarbetet bör omfatta större territorier på unionens fastland, medan havssamarbete bör omfatta territorier kring havsområden och inbegripa det gränsöverskridande samarbetet vid sjögränser under programperioden 2014–2020 . En så stor flexibilitet som möjligt bör gälla för att fortsätta att genomföra tidigare gränsöverskridande samarbete vid sjögränser inom ramen för ett bredare havssamarbete, särskilt genom att man definierar det territorium som omfattas, de särskilda målen för detta samarbete, kraven för ett projektpartnerskap och inrättandet av delprogram och särskilda styrkommittéer.

(6)

Samarbetet på det transnationella området bör, liksom havssamarbetet, syfta till att stärka samarbetet genom åtgärder som leder till integrerad territoriell utveckling med koppling till unionens prioriteringar inom sammanhållningspolitiken. Det transnationella samarbetet bör omfatta större territorier på unionens fastland, medan havssamarbete bör omfatta territorier kring havsområden. En så stor flexibilitet som möjligt bör gälla för att fortsätta att genomföra det under programperioden 2014–2020 planerade gränsöverskridande samarbetet vid sjögränser inom ramen för ett bredare havssamarbete, särskilt genom att man definierar det territorium som omfattas, de särskilda målen för detta samarbete, kraven för ett projektpartnerskap och inrättandet av delprogram och särskilda styrkommittéer.

Motivering

Ändringsrekommendation 5

Skäl 8

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

(8)

På grundval av erfarenheten med programmen för interregionalt samarbete inom Interreg och bristen på sådant samarbete i programmen inom målet ”Investering för sysselsättning och tillväxt” under programperioden 2014–2020 bör komponenten för interregionalt samarbete mer specifikt inriktas på att effektivisera sammanhållningspolitiken. Den komponenten bör därför begränsas till två program, ett program med syftet att möjliggöra alla typer av verksamhet, innovativa tillvägagångssätt och kapacitetsuppbyggnad för program inom båda målen och att främja europeiska grupperingar för territoriellt samarbete som har inrättats eller ska inrättas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006l[24] och ett annat program med syftet att förbättra analysen av utvecklingstendenser.

(8)

På grundval av erfarenheten med programmen för interregionalt samarbete inom Interreg och bristen på sådant samarbete i programmen inom målet ”Investering för sysselsättning och tillväxt” under programperioden 2014–2020 bör komponenten för interregionalt samarbete mer specifikt inriktas på att effektivisera sammanhållningspolitiken. Den komponenten måste fortsätta att finansiera alla typer av verksamhet, innovativa tillvägagångssätt och kapacitetsuppbyggnad för program inom båda målen och att främja europeiska grupperingar för territoriellt samarbete som har inrättats eller ska inrättas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006[24] samt fortsätta att stödja och främja analysen av utvecklingstendenser.

Det projektbaserade samarbetet inom unionen bör integreras i den nya komponenten för interregionala innovationsinvesteringar och kopplas nära till genomförandet av kommissionens meddelande Ökad innovation i EU:s regioner: strategier för motståndskraftig, inkluderande och hållbar tillväxt[25], särskilt för att stödja tematiska plattformar för smart specialisering på sådana områden som energi, industriell modernisering eller jordbruk och livsmedel . Den integrerade territoriella utveckling som inriktas på funktionella stadsområden eller stadsområden bör slutligen koncentreras till programmen inom målet ”Investering för sysselsättning och tillväxt” i ett kompletterande instrument, Europeiska stadsinitiativet. De två programmen inom komponenten för interregionalt samarbete bör omfatta hela unionen och bör också vara öppna för deltagande av tredjeländer.

Det projektbaserade samarbetet inom unionen bör fortsätta att främja interregionalt samarbete mellan lokala och regionala myndigheter i syfte att finna gemensamma lösningar till förmån för sammanhållningspolitiken och upprätta hållbara partnerskap. Följaktligen bör de befintliga programmen, särskilt i form av främjande av projektsamarbete, bevaras.

De nya interregionala innovationsinvesteringarna kommer att vara nära kopplade till genomförandet av kommissionens meddelande Ökad innovation i EU:s regioner: strategier för motståndskraftig, inkluderande och hållbar tillväxt[25], särskilt för att stödja tematiska plattformar för smart specialisering.

Tack vare det europeiska territoriella samarbetet bör man kunna fortsätta att stödja integrerad territoriell utveckling inom komponent 4. Programmen inom komponenten för interregionalt samarbete bör omfatta hela unionen och bör också vara öppna för deltagande av tredjeländer.

Motivering

Europeiska regionkommittén förespråkar att alla befintliga verksamheter för interregionalt samarbete ska finnas kvar inom komponent 4 och att man därtill ska foga samarbete om projekt för utveckling av innovativa lösningar, skalning och överförbarhet till flera regioner som lider av samma strukturella nackdel.

Det europeiska territoriella samarbetet bör genom sin komponent 4 fortsätta att stödja den integrerade territoriella utveckling som ingår i komponent 4, tvärtemot kommissionens förslag om att överlåta denna möjlighet uteslutande till det ”europeiska stadsinitiativ” som föreskrivs i Eruf-förordningen.

Kommittén ser mycket positivt på inrättandet av det nya initiativet för interregionala innovationsinvesteringar, Vanguard-initiativets efterföljare, som framför allt kommer att finnas till för regioner med en storlek, utvecklingspotential och teknisk-ekonomisk kapacitet som är större än i flertalet europeiska regioner.

Ändringsrekommendation 6

Nytt skäl efter skäl 24

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

(24 bis)

Inom ramen för en minskning av de administrativa bördorna bör kommissionen, medlemsstaterna och regionerna bedriva ett nära samarbete för att förenkla förvaltningen och anmälan av statliga stöd. Man bör även undersöka om åtminstone åtgärder på området interregionalt samarbete överlag kan undantas från EU:s lagstiftning avseende statligt stöd.

Motivering

Den process för att förenkla förvaltningen av medel som varit igång de senaste åren och som kulminerar i de nya förslagen till förordning bör användas i programplanerings- och förvaltningsskedet i syfte att uppnå en enklare förvaltning av medel.

Ändringsrekommendation 7

Nytt skäl efter skäl 35

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

(35 bis)

Främjandet av europeiskt territoriellt samarbete har utgjort en av de främsta prioriteringarna för EU:s sammanhållningspolitik under många år. Särskilda bestämmelser om regionalt stöd för investeringar som genomförs av företag i alla storlekar ingår även i riktlinjerna avseende regionalstöd 2014–2020 och i avsnittet om regionalstöd i den allmänna gruppundantagsförordningen. Eftersom stöd till europeiskt territoriellt samarbete skulle vara förenligt med den inre marknaden bör sådant stöd undantas från anmälningsskyldigheten i enlighet med artikel 108.3 i EUF-fördraget.

Motivering

Territoriellt samarbete stärker den inre marknaden. Att helt och hållet avlägsna de anmälningsskyldigheter som fortfarande föreligger för vissa typer av statligt stöd skulle vara en ytterligare förenklingsfaktor.

Ändringsrekommendation 8

Artikel 1.1

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Artikel 1	Artikel 1
Syfte och tillämpningsområde	Syfte och tillämpningsområde
1. I denna förordning fastställs bestämmelser om målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) i syfte att främja samarbete mellan medlemsstaterna inom unionen och mellan medlemsstaterna och angränsande tredjeländer, partnerländer, andra territorier eller utomeuropeiska länder och territorier.	1. I denna förordning fastställs bestämmelser om målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) i syfte att främja samarbete mellan medlemsstaterna inom unionen och mellan medlemsstaterna och angränsande tredjeländer, partnerländer, andra territorier eller utomeuropeiska länder och territorier samt en grupp tredjeländer som gått samman i en regional organisation .

Motivering

De yttersta randområdena, som är belägna på avstånd från den europeiska kontinenten, har samarbetsförbindelser med tredjeländer och regionala organisationer, och samarbetet begränsar sig inte till ett samarbete med angränsande länder.

Ändringsrekommendation 9

Artikel 2

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Artikel 2

Definitioner

1. I denna förordning ska definitionerna i artikel [2] i förordning (EU) [new CPR] gälla. Dessutom gäller följande definitioner:

1)	IPA-stödmottagare: ett land eller territorium som anges i bilaga I till förordning (EU) [IPA III].

1)	IPA-stödmottagare: ett land eller territorium som anges i bilaga I till förordning (EU) [IPA III].

2)	tredjeland: ett land som inte är en medlemsstat i unionen och som inte får stöd från Interregfonderna.

2)	tredjeland: ett land som inte är en medlemsstat i unionen och som inte får stöd från Interregfonderna.

3)	partnerland: en IPA-stödmottagare eller ett land eller territorium som ingår i det geografiska område som omfattas av grannskapspolitiken och som anges i bilaga I till förordning (EU) [NDICI] samt Ryssland, och som får stöd från unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder.

3)	partnerland: en IPA-stödmottagare eller ett land eller territorium som ingår i det geografiska område som omfattas av grannskapspolitiken och som anges i bilaga I till förordning (EU) [NDICI] samt Ryssland, och som får stöd från unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder.

4)	gränsöverskridande rättssubjekt: ett rättssubjekt som inrättats enligt lagarna i något av de länder som deltar i ett Interregprogram, under förutsättning att det har inrättats av territoriella myndigheter eller andra organ från minst två deltagarländer.

gränsöverskridande rättssubjekt: ett rättssubjekt , inbegripet en euroregion eller en annan gruppering av olika lokala och regionala myndigheter, som inrättats enligt lagarna i något av de länder som deltar i ett Interregprogram, under förutsättning att det har inrättats av territoriella myndigheter eller andra organ från minst två deltagarländer.

2. Vid tillämpningen av denna förordning ska, när det i bestämmelserna i förordning (EU) [new CPR] hänvisas till ”en medlemsstat” detta tolkas som ”den medlemsstat som fungerar som värd för den förvaltande myndigheten” och när det i bestämmelser hänvisas till ”varje medlemsstat” eller ”medlemsstaterna”, ska detta tolkas som ”medlemsstaterna och, i tillämpliga fall, de tredjeländer, partnerländer och utomeuropeiska länder och territorier som deltar i ett visst Interregprogram”.

Vid tillämpningen av denna förordning ska, när det i bestämmelserna i förordning (EU) [new CPR] hänvisas till de ”fonder” som anges i [artikel 1.1 a] i den förordningen eller till ”Eruf”, detta tolkas som att de även omfattar unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder.

Motivering

Det är nödvändigt att här inbegripa euroregioner, liksom andra grupperingar av olika lokala och regionala myndigheter.

Ändringsrekommendation 10

Artikel 3

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Artikel 3

Komponenter inom målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg)

Inom målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) ska Eruf och, i tillämpliga fall, unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder stödja följande komponenter:

1)	Gränsöverskridande samarbete mellan angränsande regioner i syfte att främja integrerad regional utveckling (komponent 1) i form av

1)	Gränsöverskridande land- eller havssamarbete mellan gränsregioner i syfte att främja integrerad regional utveckling (komponent 1) i form av

a)	internt gränsöverskridande samarbete mellan angränsande landgränsregioner som tillhör två eller flera medlemsstater eller mellan angränsande landgränsregioner som tillhör minst en medlemsstat och ett eller flera tredjeländer som anges i artikel 4.3, eller

a)	internt gränsöverskridande samarbete mellan gränsregioner som tillhör två eller flera medlemsstater eller mellan gränsregioner som tillhör minst en medlemsstat och ett eller flera tredjeländer som anges i artikel 4.3, eller

b)	externt gränsöverskridande samarbete mellan angränsande landgränsregioner som tillhör minst en medlemsstat och en eller flera av följande:

b)	externt gränsöverskridande samarbete mellan gränsregioner som tillhör minst en medlemsstat och en eller flera av följande:

i)	IPA-stödmottagare, eller

ii)	partnerländer som får stöd genom NDICI, eller

iii)	Ryssland, i syfte att möjliggöra landets deltagande i det gränsöverskridande samarbete som också stöds genom NDICI.

i)	IPA-stödmottagare, eller

ii)	partnerländer som får stöd genom NDICI, eller

iii)	Ryssland, i syfte att möjliggöra landets deltagande i det gränsöverskridande samarbete som också stöds genom NDICI.

Transnationellt samarbete och havssamarbete över större transnationella territorier och kring havsområden som involverar nationella, regionala och lokala programpartner i medlemsstaterna, tredjeländer och partnerländer samt Grönland, i syfte att uppnå ökad territoriell integration (”komponent 2” : vid hänvisning enbart till transnationellt samarbete – ”komponent 2A”, vid hänvisning enbart till havssamarbete – ”komponent 2B” ).

2)	Transnationellt samarbete över större transnationella territorier och kring havsområden som involverar nationella, regionala och lokala programpartner i medlemsstaterna, tredjeländer och partnerländer samt Grönland, i syfte att uppnå ökad territoriell integration (”komponent 2”).

3)	De yttersta randområdenas samarbete sinsemellan och med deras angränsande tredjeländer eller partnerländer eller utomeuropeiska länder och territorier eller flera av dessa, i syfte att underlätta deras regionala integration i grannskapet (”komponent 3”).

De yttersta randområdenas samarbete sinsemellan och med deras angränsande tredjeländer eller partnerländer eller utomeuropeiska länder och territorier eller en grupp av tredjeländer som gått samman i en regional organisation eller flera av dessa, i syfte att underlätta deras regionala integration i grannskapet (”komponent 3”).

4)	Interregionalt samarbete, i syfte att effektivisera sammanhållningspolitiken (”komponent 4”) genom att främja

4)	Interregionalt samarbete, i syfte att effektivisera sammanhållningspolitiken (”komponent 4”) genom att främja

a)	utbyte av erfarenheter, innovativa tillvägagångssätt och kapacitetsuppbyggnad när det gäller

a)	utbyte av erfarenheter, innovativa tillvägagångssätt och kapacitetsuppbyggnad när det gäller

i)	genomförandet av Interregprogram,

i)	genomförandet av Interregprogram,

ii)	genomförandet av programmen inom målet ”Investering för sysselsättning och tillväxt”, särskilt med avseende på interregionala och transnationella åtgärder med stödmottagare i minst en annan medlemsstat,

ii)

utveckling av kapacitet mellan partner inom hela unionen och med anknytning till

—	genomförandet av programmen inom målet ”Investering för sysselsättning och tillväxt”, särskilt med avseende på interregionala och transnationella åtgärder med stödmottagare i minst en annan medlemsstat,

—	fastställande, spridning och överföring av god praxis inom politik för regional utveckling och i synnerhet inom operativa program som omfattas av målet ”Investering för sysselsättning och tillväxt”,

—	fastställande, spridning och överföring av god praxis i fråga om hållbar stadsutveckling, inklusive förbindelser mellan stad och landsbygd,

iii)	upprättandet och användningen av europeiska grupperingar för territoriellt samarbete och deras funktionssätt,

iii)	upprättandet och användningen av europeiska grupperingar för territoriellt samarbete och deras funktionssätt,

b)	analys av utvecklingstendenser i förhållande till målen för territoriell sammanhållning.

b)	analys av utvecklingstendenser i förhållande till målen för territoriell sammanhållning.

5)	Interregionala innovationsinvesteringar genom kommersialisering och utökning av interregionala innovationsprojekt som kan stimulera utveckling av europeiska värdekedjor (”komponent 5”).

Motivering

ReK förespråkar att det gränsöverskridande havssamarbetet ska föras tillbaka till komponent 1 och stärka de andra komponenterna. Det föreslås att ordet ”angränsande” stryks i punkt 1. Med hänsyn till att det gränsöverskridande samarbetet kommer att omfatta Nuts 3-regioner kan detta inverka på den nuvarande geografiska omfattningen av vissa gränsöverskridande program och minska deras områden till endast angränsande Nuts 3-regioner.

Ändringsrekommendation 11

Artikel 4

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Artikel 4	Artikel 4
Geografiskt tillämpningsområdet för det gränsöverskridande samarbetet	Geografiskt tillämpningsområde för det gränsöverskridande samarbetet och havssamarbetet
1. När det gäller gränsöverskridande samarbete ska de regioner som får stöd från Eruf vara regioner på Nuts 3-nivå i unionen, längs alla inre och yttre landgränser med tredjeländer eller partnerländer.	1. När det gäller gränsöverskridande land- och havssamarbete ska de regioner som får stöd från Eruf vara regioner på Nuts 3-nivå i unionen, längs alla inre och yttre gränser med tredjeländer eller partnerländer , utan att det påverkar eventuella anpassningar som är nödvändiga för att säkerställa samstämmighet och kontinuitet vad gäller de samarbetsprogramsområden som fastställts för programperioden 2014–2020 .
2. Regioner som ligger vid sjögränser och som mellan sig har en fast förbindelse över sjögränsen ska också få stöd inom det gränsöverskridande samarbetet.	2. Regioner som ligger vid sjögränser och som mellan sig har en sjötrafik-, järnvägs-, luftfarts- eller vägförbindelse ska också få stöd inom det gränsöverskridande samarbetet.
3. Interregprogrammen för internt gränsöverskridande samarbete får omfatta regioner i Norge, Schweiz och Förenade kungariket som motsvarar regioner på Nuts 3-nivå samt Liechtenstein, Andorra och Monaco.	3. Interregprogrammen för internt gränsöverskridande samarbete får omfatta regioner i Norge, Schweiz och Förenade kungariket som motsvarar regioner på Nuts 3-nivå samt Liechtenstein, Andorra , San Marino och Monaco.
4. När det gäller externt gränsöverskridande samarbete ska de regioner som får stöd genom IPA III eller NDICI vara regioner på Nuts 3-nivå i respektive partnerland eller, om Nuts-klassificering saknas, motsvarande områden längs alla landgränser mellan medlemsstaterna och de partnerländer som kan få stöd genom IPA III eller NDICI.	4. När det gäller det gränsöverskridande havssamarbetet under programperioden 2014–2020 kommer anpassningarna av de 18 befintliga programmen för gränsöverskridande samarbete för nämnda programperiod (Two seas, Bottenhavet–Atlanten, centrala Östersjön, Estland–Lettland, Engelska kanalen, Guadeloupe–Martinique–Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete, Mayotte/Komorerna/Madagaskar, Tyskland–Danmark, Grekland–Cypern, Grekland–Italien, Irland–Wales, Italien–Kroatien, Frankrike–Italien–Marittimo, Italien–Malta, Madeira–Azorerna–Kanarieöarna, Nordirland–Irland–Skottland, Öresund–Kattegatt–Skagerrak, södra Östersjön) att göras i samförstånd med de berörda staterna, regionerna och andra territoriella enheterna.
	5. När det gäller externt gränsöverskridande samarbete ska de regioner som får stöd genom IPA III eller NDICI vara regioner på Nuts 3-nivå i respektive partnerland eller, om Nuts-klassificering saknas, motsvarande områden längs alla landgränser mellan medlemsstaterna och de partnerländer som kan få stöd genom IPA III eller NDICI.

Motivering

ReK förespråkar att det gränsöverskridande havssamarbetet ska föras tillbaka till komponent 1. ReK föreslår även en strykning av det godtyckliga kriteriet att det ska finnas en bro för att det gränsöverskridande havssamarbetet ska genomföras. Med hänvisning till subsidiaritetsprincipen bör fastställandet av områden för gränsöverskridande samarbete göras i samförstånd med de berörda medlemsstaterna, regionerna och andra territoriella enheterna för att säkerställa kontinuitet och samstämmighet i förhållande till de pågående programmen.

Ändringsrekommendation 12

Artikel 7

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Artikel 7	Artikel 7
Geografiskt tillämpningsområde för det interregionala samarbetet och de interregionala innovationsinvesteringarna	Geografiskt tillämpningsområde för det interregionala samarbetet
1. När det gäller alla Interregprogram inom komponent 4 eller interregionala innovationsinvesteringar inom komponent 5 ska hela unionens territorium få stöd genom Eruf.	1. När det gäller alla Interregprogram inom komponent 4 ska hela unionens territorium få stöd genom Eruf.
2. Interregprogrammen inom komponent 4 får omfatta hela eller delar av tredjeländer, partnerländer, andra territorier eller de utomeuropeiska länder och territorier som avses i artiklarna 4, 5 och 6, oberoende av om de får eller inte får stöd genom unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder.	2. Interregprogrammen inom komponent 4 får omfatta hela eller delar av tredjeländer, partnerländer, andra territorier eller de utomeuropeiska länder och territorier som avses i artiklarna 4, 5 och 6, oberoende av om de får eller inte får stöd genom unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder. Tredjeländer kan bidra till dess finansiering genom externa inkomster avsatta för särskilda ändamål.

Motivering

Alla aspekter avseende interregionala innovationsinvesteringar kommer att bli föremål för ett särskilt kapitel i denna förordning. Genom detta ändringsförslag uppnås större tydlighet vad gäller det faktum att tredjeländer kan delta i komponent 4 genom ett bidrag till dess finansiering i form av externa inkomster avsatta för särskilda ändamål. ReK välkomnar en inkludering av det brittiska finansiella bidraget genom externa inkomster avsatta för särskilda ändamål till komponent 4 ”interregional” och komponent 5 ”Interregionala innovationsinvesteringar” och en strävan efter att lokala och regionala myndigheter i tredjeländer ska delta under samma form.

Ändringsrekommendation 13

Artikel 9

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Artikel 9

Eruf-medel för målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg)

1. Eruf-medlen för målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) ska uppgå till 8 430 000 000 euro av de samlade medel som är tillgängliga för budgetåtaganden från Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden för programperioden 2021–2027 enligt artikel [102.1] i förordning (EU) [new CPR].

1. 3 % av de totala medel som finns tillgängliga för fondernas budgetåtaganden för perioden 2021–2027 (dvs. totalt 10 000 000 000 euro) kommer att dras av från de samlade medel som är tillgängliga för budgetåtaganden från Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden för programperioden 2021–2027 enligt artikel [102.1] i förordning (EU) [new CPR] för att finansiera komponenterna 1–4 .

2. De medel som avses i punkt 1 ska fördelas på följande sätt:

a)	52,7 % (dvs. totalt 4 440 000 000 euro ) för gränsöverskridande samarbete (komponent 1).

a)	72,3 % (dvs. totalt 7 236 000 000 euro ) för gränsöverskridande lands- och havssamarbete (komponent 1).

b)	31,4 % (dvs. totalt 2 649 900 000 euro ) för transnationellt samarbete och havssamarbete (komponent 2).

b)	19,2 % (dvs. totalt 1 929 000 000 euro ) för transnationellt samarbete (komponent 2).

c)	3,2 % (dvs. totalt 270 100 000 euro) för de yttersta randområdenas samarbete (komponent 3).

c)	2,9 % (dvs. totalt 272 000 000 euro) för de yttersta randområdenas samarbete (komponent 3).

d)	1,2 % (dvs. totalt 100 000 000 euro ) för interregionalt samarbete (komponent 4).

d)	5,6 % (dvs. totalt 563 000 000 euro ) för interregionalt samarbete (komponent 4).

e)	11,5 % (dvs. totalt 970 000 000 euro) för interregionala innovationsinvesteringar (komponent 5).

3. Kommissionen ska meddela varje medlemsstat dess andel av totalbeloppen för komponenterna 1, 2 och 3, uppdelat per år.

Befolkningsstorleken i följande regioner ska användas som kriterium för uppdelningen per medlemsstat.

a)	Regioner på Nuts 3-nivå för komponent 1 och de regioner på Nuts 3-nivå för komponent 2B som anges i den genomförandeakt som avses i artikel 8.2.

a)	Regioner på Nuts 3-nivå för komponent 1 som anges i den genomförandeakt som avses i artikel 8.2.

b)	Regioner på Nuts 2-nivå för komponenterna 2A och 3.

b)	Regioner på Nuts 2-nivå för komponenterna 2 och 3.

4. Varje medlemsstat får överföra högst 15 % av sitt anslag för varje komponent 1, 2 och 3 från någon av dessa komponenter till en eller flera andra komponenter.

Vad gäller de program för gränsöverskridande samarbete och havssamarbete för vilka de planerade medlen för perioden 2021–2027 har skurits ned ska de berörda medlemsstaterna avsätta Eruf-medel från sina nationella anslag för att säkerställa att dessa program också fortsättningsvis erhåller åtminstone två tredjedelar av medlen för perioden 2014–2020.

5. Med utgångspunkt i de belopp som meddelats i enlighet med punkt 3 ska varje medlemsstat informera kommissionen om och på vilket sätt den har utnyttjat den överföringsmöjlighet som föreskrivs i punkt 4 samt om den därav följande fördelningen av dess andel mellan de Interregprogram i vilka medlemsstaten deltar.

5. Med utgångspunkt i de belopp som meddelats i enlighet med punkt 3 ska varje medlemsstat , efter samråd med lokala och regionala myndigheter, informera kommissionen om och på vilket sätt den har utnyttjat den överföringsmöjlighet som föreskrivs i punkt 4 samt om den därav följande fördelningen av dess andel mellan de Interregprogram i vilka medlemsstaten deltar.

Motivering

Till följd av den budgethöjning som föreslås av de föredragande för förordningen om gemensamma bestämmelser i artikel 104.7 i den nya förordningen (EU) om gemensamma bestämmelser i form av en höjning från 2,5 % av de totala medel som finns tillgängliga för fondernas budgetåtaganden till 3,3 % för att finansiera den samarbetsverksamhet som föreskrivs i nämnda förordning. Av dessa 3,3 % föreslår vi att 3 % ska anslås till traditionell verksamhet inom europeiskt territoriellt samarbete (dvs. komponenterna 1, 2 och 4) och till den nya komponent 3. Vi föreslår att den fördelning som gäller under nuvarande programperiod ska upprepas, dvs. med omkring 75 % till gränsöverskridande samarbete inbegripet gränsöverskridande havssamarbete, 20 % till transnationellt samarbete och omkring 5 % till ett utökat interregionalt samarbete.

Återstående 0,3 % skulle anslås till interregionala innovationsinvesteringar, men med beaktande av särdragen hos detta nya initiativ som enligt vår mening förtjänar ett eget kapitel i förordningen.

Ändringsrekommendation 14

Artikel 11

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Artikel 11	Artikel 11
Förteckning över medel till Interregprogrammen	Förteckning över medel till Interregprogrammen
1. På grundval av den information som medlemsstaterna lämnat i enlighet med artikel 9.5 ska kommissionen anta en genomförandeakt med en förteckning över alla Interregprogram och för varje program ange totalbeloppet på Erufs sammanlagda stöd och, i tillämpliga fall, det sammanlagda stödet från unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder. Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 63.2.	1. På grundval av den information som medlemsstaterna lämnat i enlighet med artikel 9.5 ska kommissionen anta en genomförandeakt med en förteckning över alla Interregprogram och för varje program ange totalbeloppet på Erufs sammanlagda stöd och, i tillämpliga fall, det sammanlagda stödet från unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder. Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 63.2.
2. Den genomförandeakten ska också innehålla en förteckning över de belopp som överförts i enlighet med artikel 9.5, specificerade per medlemsstat och för vart och ett av unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder.	2. Den genomförandeakten ska också innehålla en förteckning över de belopp som överförts i enlighet med artikel 9.5, specificerade per medlemsstat och för vart och ett av unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder.
	3. Medlemsstaten bör redovisa på vilket sätt den lokala och regionala nivån liksom övriga intressenter har involverats i utformningen av programmen med hänvisning till artikel 6 om partnerskap och flernivåstyre i de gemensamma bestämmelserna.

Ändringsrekommendation 15

Artikel 13

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Artikel 13	Artikel 13
Medfinansieringsgrad	Medfinansieringsgrad
Medfinansieringsgraden för varje Interregprogram får inte överstiga 70 %, såvida det inte fastställs en högre procentsats för Interregprogrammen för externt gränsöverskridande samarbete eller Interregprogram inom komponent 3 i förordning (EU) [IPA III], förordning (EU) [NDICI] eller rådets beslut (EU) [ULT-programmet] eller i någon akt som antas i med stöd av dessa.	Medfinansieringsgraden för varje Interregprogram får inte överstiga 85 %, särskilt inte för Interregprogrammen för externt gränsöverskridande samarbete eller Interregprogram inom komponent 3 , små projekt som föreskrivs i artiklarna 16–26, förordning (EU) [IPA III], förordning (EU) [NDICI] eller rådets beslut (EU) [ULT-programmet] eller i någon akt som antas i med stöd av dessa.

Motivering

ReK kräver att en medfinansieringsgrad på 85 % ska upprätthållas för alla projekt och åtminstone för de allra minsta interregionala projekten och alldeles särskilt för de små projekt som anges i artiklarna 16–26.

Ändringsrekommendation 16

Artikel 14.4

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

4. Inom komponenterna 1, 2 och 3 får Eruf och, i tillämpliga fall, unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder, även stödja det särskilda Interregmålet ”Bättre Interreg-styrning”, särskilt genom följande åtgärder:

a)	Interregprogram inom komponenterna 1 och 2B :

a)	Interregprogram inom komponent 1:

i)	Förbättra den institutionella kapaciteten hos myndigheter, särskilt sådana som har fått i uppdrag att förvalta ett visst territorium, och hos berörda parter.

i)	Förbättra den institutionella kapaciteten hos myndigheter, särskilt sådana som har fått i uppdrag att förvalta ett visst territorium, och hos berörda parter.

ii)	Effektivisera den offentliga förvaltningen genom att främja rättsligt och administrativt samarbete och samarbete mellan enskilda och institutioner, särskilt i syfte att undanröja rättsliga hinder och andra hinder i gränsregioner.

ii)

Effektivisera den offentliga förvaltningen genom att främja rättsligt och administrativt samarbete och samarbete mellan enskilda och institutioner, särskilt i syfte att undanröja rättsliga hinder och andra hinder i gränsregioner , samt bygga upp ömsesidigt förtroende, särskilt genom projekt som främjar kontakter mellan människor .

b)	Interregprogram inom komponenterna 1, 2 och 3: Förbättra den institutionella kapaciteten hos myndigheter och berörda parter i syfte att genomföra makroregionala strategier och havsområdesstrategier.

b)	Interregprogram inom komponenterna 1, 2 och 3: Förbättra den institutionella kapaciteten hos myndigheter och berörda parter i syfte att genomföra makroregionala strategier och havsområdesstrategier.

Utöver leden a och b, inom Interregprogrammen för externt gränsöverskridande samarbete och komponenterna 2 och 3 med stöd av Interregfonder: Bygga upp ömsesidigt förtroende, särskilt genom projekt som främjar kontakter mellan människor genom att verka för stabilare demokrati och genom att stödja aktörer i civilsamhället och deras roll i reformprocesser och demokratiska omvandlingar.

Utöver leden a och b, inom Interregprogrammen för externt gränsöverskridande samarbete och komponenterna 2 och 3 med stöd av Interregfonder: Bygga upp ömsesidigt förtroende, särskilt genom att verka för stabilare demokrati och genom att stödja aktörer i civilsamhället och deras roll i reformprocesser och demokratiska omvandlingar.

Motivering

Att bygga upp ett ömsesidigt förtroende och främja projekt för kontakter mellan människor är inte bara relevant för det yttre utan också det inre gränsöverskridande samarbetet, och bör uttryckligen stödjas.

Ändringsrekommendation 17

Artikel 15

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Artikel 15	Artikel 15
Tematisk koncentration	Tematisk koncentration
1. Minst 60 % av anslagen inom Eruf och, i tillämpliga fall, unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder inom andra prioriteringar än tekniskt stöd till varje Interregprogram inom komponenterna 1, 2 och 3 ska tilldelas högst tre av de politiska mål som fastställs i artikel [4.1] i förordning (EU) [new CPR].	1. Högst 60 % av anslagen inom Eruf på nationell och regional nivå och, i tillämpliga fall, unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder inom andra prioriteringar än tekniskt stöd till varje Interregprogram inom komponenterna 1, 2 och 3 ska tilldelas högst tre av de politiska mål som fastställs i artikel [4.1] i förordning (EU) [new CPR].
2. Ytterligare 15 % av anslagen inom Eruf och, i tillämpliga fall, unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder inom andra prioriteringar än tekniskt stöd till varje Interregprogram inom komponenterna 1, 2 och 3 ska tilldelas det särskilda Interregmålet ”Bättre Interregstyrning” eller det särskilda Interregmålet för externa åtgärder ”Ett tryggare och säkrare Europa”.	2. Högst ytterligare 15 % av anslagen inom Eruf och, i tillämpliga fall, unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder inom andra prioriteringar än tekniskt stöd till varje Interregprogram inom komponenterna 1, 2 och 3 får tilldelas det särskilda Interregmålet ”Bättre Interregstyrning” och/ eller det särskilda Interregmålet för externa åtgärder ”Ett tryggare och säkrare Europa”. Denna procentandel får överstiga den högsta gränsen på 15 % om förhandlingsparterna anser detta vara nödvändigt.
	Projekt inom ramen för ”Bättre Interregstyrning” får även tilldelas finansiering i enlighet med förordning (EU) 2018/XXX [om inrättande av reformstödsprogrammet]. I det fallet ska förordning (EU) 2018/XXX [ETC] fylla en samordnande funktion.
3. Om ett Interregprogram inom komponent 2A stöder en makroregional strategi ska de sammanlagda anslagen inom Eruf och, i tillämpliga fall, unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder inom andra prioriteringar än tekniskt stöd tilldelas målen för den strategin.	3. Om ett Interregprogram inom komponent 2 stöder en makroregional strategi ska de sammanlagda anslagen inom Eruf och, i tillämpliga fall, unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder inom andra prioriteringar än tekniskt stöd tilldelas målen för den strategin.
4. Om ett Interregprogram inom komponent 2B stöder en makroregional strategi eller havsområdesstrategi ska minst 70 % av de sammanlagda anslagen inom Eruf och, i tillämpliga fall, unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder inom andra prioriteringar än tekniskt stöd tilldelas målen för den strategin.	4. Om ett Interregprogram inom komponent 1 stöder en makroregional strategi eller havsområdesstrategi ska som regel minst 70 % av de sammanlagda anslagen inom Eruf och, i tillämpliga fall, unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder inom andra prioriteringar än tekniskt stöd tilldelas målen för den strategin. Andra procentsatser får fastställas i samförstånd med kommissionen.
5. När det gäller Interregprogram inom komponent 4 ska de sammanlagda anslagen inom Eruf och, i tillämpliga fall, unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder inom andra prioriteringar än tekniskt stöd tilldelas det särskilda Interregmålet ”Bättre Interregstyrning”.	5. När det gäller Interregprogram inom komponent 4 ska de sammanlagda anslagen inom Eruf och, i tillämpliga fall, unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder inom andra prioriteringar än tekniskt stöd tilldelas det särskilda Interregmålet ”Bättre Interregstyrning”.

Motivering

Det är inte skäligt att begära att alla EU-regioner ska tilldela samma fasta procentsats till ”Bättre Interregstyrning” utöver det tekniska stödet.

I de regioner som skulle vilja använda europeiskt territoriellt samarbete som ett verktyg för att främja god förvaltning och strukturreformer ska det dock förbli möjligt att erhålla ytterligare stöd från det nya reformstödsprogrammet.

ReK stöder det faktum att de makroregionala strategierna stöds genom komponenterna 1 och 2.

Ändringsrekommendation 18

Lägg till ett nytt kapitel efter kapitel II

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

KAPITEL III

Interregionala innovationsinvesteringar

Artikel 15 bis

Interregionala innovationsinvesteringar

1. 0,3 % av de totala medel som finns tillgängliga för fondernas budgetåtaganden för perioden 2021–2027 (dvs. totalt 970 000 000 euro) är avsatta för interregionala innovationsinvesteringar och kommer att användas för kommersialisering och utökning av interregionala innovationsprojekt som har den potential som krävs för att uppmuntra till utveckling av de europeiska värdekedjorna. Ytterligare medel från Horisont Europa [förslag till förordning (EU) 2018/XXX] kan överföras till budgeten antingen direkt eller genom metoden med en samordnande fond.

2. De interregionala innovationsinvesteringarna är avsedda för följande verksamheter:

a)	Kommersialisering och skalning av gemensamma innovationsprojekt som kan uppmuntra till utveckling av de europeiska värdekedjorna.

b)	Sammanförande av forskare, företag, civilsamhället och offentliga förvaltningar som medverkar i strategier för smart specialisering som upprättats på nationell eller regional nivå.

c)	Pilotprojekt för att fastställa eller pröva nya lösningar för regional och lokal utveckling på grundval av strategier för smart specialisering.

d)	Erfarenhetsutbyte avseende innovation i syfte att dra nytta av den erfarenhet som införskaffats inom området regional eller lokal utveckling.

3. När det gäller interregionala innovationsinvesteringar ska hela unionens territorium omfattas av Eruf-stöd.

4. Utarbetande och inlämning av interregionala innovationsinvesteringar ska genomföras inom ramen för direkt förvaltning.

5. I enlighet med principen om territoriell sammanhållning inom EU ska regioner som ligger under genomsnittet för ”European Regional Competitiveness Index” 2013–2016, regioner som omfattas av artikel 174 och de yttersta randområdena kunna få en högre Eruf-medfinansieringsgrad på 85–100 % inom ramen för interregionala innovationsinvesteringar. Detta incitament för att främja interregionala investeringar i innovation i regioner med strukturella nackdelar ska

a)	ge dessa regioner möjlighet att gemensamt utveckla nyskapande innovationsprojekt med stor potential för överföring till och återskapande i andra territorier som lider av samma strukturella nackdelar,

vara inriktat på incitament till innovationsprocesser i regionala ekonomier som lider av strukturella geografiska och demografiska nackdelar, på uppvärdering av lokala resurser, stöd till användning av förnybar energi, avfallshantering, vattenförvaltning, främjande av kultur- och naturarvet samt på införande av en cirkulär ekonomi; med termen ”innovation” avses här teknisk, organisatorisk, social och miljömässig innovation,

c)	ge dessa regioner möjlighet att stödja sig på teknikplattformar som drivs av mer konkurrenskraftiga regioner för att på så sätt möjliggöra interregional överföring av teknik och kunskap och bidra till en starkare interregional integration.

6. Tredjeländer får delta på villkor att de bidrar till finansieringen genom externa inkomster avsatta för särskilda ändamål.

Motivering

Även om inrättandet av interregionala innovationsinvesteringar utgör en av de mest positiva nyheterna för den nya programperioden, förblir dessa likväl ett instrument som i hög grad skiljer sig åt från europeiskt territoriellt samarbete. Av denna anledning, och för att understryka deras särskilda betydelse, föreslår vi att det ska formuleras ett särskilt kapitel och en särskild artikel för interregionala innovationsinvesteringar, där de olika bestämmelser som finns utspridda i förslaget till förordning samlas.

Vi föreslår även att budgeten för dem ska höjas med en särskild reserv på 0,3 % av sammanhållningsbudgeten och med möjlighet till ytterligare överföringar. Slutligen bör man, i syfte att respektera principen om territoriell sammanhållning inom EU, avsätta en del av medlen till regioner som ännu inte tillhör de mest innovativa inom EU.

Dessutom bör man, i syfte att undvika ökade skillnader i fråga om innovation och konkurrenskraft regioner emellan, främja innovation i områden som lider av svåra begränsningar och/eller vars konkurrenskraft är lägre än genomsnittet i EU.

Detta förslag innebär att förordningen om europeiskt territoriellt samarbete integrerar de rekommendationer som görs i yttrandena Maupertuis (2017), Herrera Campo (2016), Osvald (2012), Karácsony (2018), med flera.

Ändringsrekommendation 19

Artikel 16

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Artikel 16	Artikel 16
Utarbetande och inlämning av Interregprogram	Utarbetande och inlämning av Interregprogram
1. Verksamheten inom målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) ska genomföras via Interregprogram genom delad förvaltning, med undantag av komponent 3, som helt eller delvis får genomföras genom indirekt förvaltning , och av komponent 5, som ska genomföras genom direkt eller indirekt förvaltning .	1. Verksamheten inom målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) ska genomföras via Interregprogram genom delad förvaltning, med undantag av komponent 3, som helt eller delvis får genomföras genom indirekt förvaltning.
2. De deltagande medlemsstaterna och, i tillämpliga fall, tredjeländerna, partnerländerna eller de utomeuropeiska länderna och territorierna ska utarbeta ett Interregprogram för perioden 1 januari 2021–31 december 2027 i enlighet med den mall som fastställs i bilagan.	2. De deltagande medlemsstaterna och, i tillämpliga fall, tredjeländerna, partnerländerna eller de utomeuropeiska länderna och territorierna ska utarbeta ett Interregprogram för perioden 1 januari 2021–31 december 2027 i enlighet med den mall som fastställs i bilagan.
3. De deltagande medlemsstaterna ska utarbeta ett Interregprogram i samarbete med de programpartner som avses i artikel [6] i förordning (EU) [the new CPR]. De deltagande tredjeländerna eller partnerländerna eller utomeuropeiska länderna och territorierna ska, i tillämpliga fall, också involvera programpartner motsvarande de partner som avses i den artikeln.	3. De deltagande medlemsstaterna ska utarbeta ett Interregprogram i samarbete med de programpartner som avses i artikel [6] i förordning (EU) [the new CPR]. De deltagande tredjeländerna eller partnerländerna eller utomeuropeiska länderna och territorierna ska, i tillämpliga fall, också involvera programpartner motsvarande de partner som avses i den artikeln.
	Vid utarbetandet av Interregprogram som hänger samman med makroregionala strategier eller havsområdesstrategier ska de medlemsstater och partnerländer som deltar i programmet beakta de tematiska prioriteringarna i de makroregionala strategierna och havsområdesstrategierna och samråda med de berörda aktörerna.
4. Den medlemsstat som ska fungera som värd för den förvaltande myndigheten ska lämna in ett Interregprogram till kommissionen senast den [date of entry into force plus nine months] på alla deltagande medlemsstaters och, i tillämpliga fall, tredjeländers, partnerländers eller utomeuropeiska länders och territoriers vägnar.	4. Den medlemsstat som ska fungera som värd för den förvaltande myndigheten ska lämna in ett eller flera Interregprogram längs respektive land- eller sjögräns till kommissionen senast den [date of entry into force plus nine months] på alla deltagande medlemsstaters och, i tillämpliga fall, tredjeländers, partnerländers eller utomeuropeiska länders och territoriers vägnar.
Ett Interregprogram som omfattar stöd från något av unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder ska dock lämnas in av den medlemsstat som ska fungera som värd för den förvaltande myndigheten senast sex månader efter att kommissionen antagit det relevanta strategiska programplaneringsdokumentet enligt artikel 10.1 eller när det krävs enligt respektive grundläggande akt för ett eller flera av unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder.	Ett Interregprogram som omfattar stöd från något av unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder ska dock lämnas in av den medlemsstat som ska fungera som värd för den förvaltande myndigheten senast sex månader efter att kommissionen antagit det relevanta strategiska programplaneringsdokumentet enligt artikel 10.1 eller när det krävs enligt respektive grundläggande akt för ett eller flera av unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder.
5. De deltagande medlemsstaterna och, i tillämpliga fall, tredjeländerna, partnerländerna eller de utomeuropeiska länderna och territorierna ska skriftligen bekräfta att de godkänner innehållet i ett Interregprogram innan det läggs fram för kommissionen. Den bekräftelsen ska också innehålla ett åtagande från alla deltagande medlemsstater och, i tillämpliga fall, tredjeländer, partnerländer eller utomeuropeiska länder och territorier om att tillhandahålla den medfinansiering som krävs för att genomföra Interregprogrammet och, i tillämpliga fall, tredjeländernas eller de utomeuropeiska ländernas och territoriernas åtagande om att bidra till finansieringen.	5. De deltagande medlemsstaterna och, i tillämpliga fall, tredjeländerna, partnerländerna eller de utomeuropeiska länderna och territorierna ska skriftligen bekräfta att de godkänner innehållet i ett Interregprogram innan det läggs fram för kommissionen. Den bekräftelsen ska också innehålla ett åtagande från alla deltagande medlemsstater och, i tillämpliga fall, tredjeländer, partnerländer eller utomeuropeiska länder och territorier om att tillhandahålla den medfinansiering som krävs för att genomföra Interregprogrammet och, i tillämpliga fall, tredjeländernas eller de utomeuropeiska ländernas och territoriernas åtagande om att bidra till finansieringen.
Genom undantag från första stycket ska de berörda medlemsstaterna, när det gäller Interregprogram som omfattar de yttersta randområdena och tredjeländer, partnerländer eller utomeuropeiska länder och territorier, samråda med respektive tredjeländer, partnerländer eller utomeuropeiska länder och territorier innan Interregprogrammen läggs fram för kommissionen. I det fallet får bekräftelserna av Interregprogrammens innehåll och det eventuella bidraget från tredjeländerna, partnerländerna eller de utomeuropeiska länderna och territorierna i stället anges i de formellt godkända protokollen från samrådsmötena med tredjeländerna, partnerländerna eller de utomeuropeiska länderna och territorierna eller från överläggningarna i regionala samarbetsorganisationer .	Genom undantag från första stycket ska de berörda medlemsstaterna, när det gäller Interregprogram som omfattar de yttersta randområdena och tredjeländer, partnerländer eller utomeuropeiska länder och territorier, samråda med respektive tredjeländer, partnerländer eller utomeuropeiska länder och territorier innan Interregprogrammen läggs fram för kommissionen. I det fallet får bekräftelserna av Interregprogrammens innehåll och det eventuella bidraget från tredjeländerna, partnerländerna eller de utomeuropeiska länderna och territorierna i stället anges i de formellt godkända protokollen från samrådsmötena med tredjeländerna, partnerländerna eller de utomeuropeiska länderna och territorierna eller flera Interregprogram längs den berörda land- eller sjögränsen .
6. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 62 med avseende på att ändra bilagan i syfte att göra anpassningar till förändringar som sker under programperioden i fråga om icke-väsentliga delar av bilagan.	6. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 62 med avseende på att ändra bilagan i syfte att göra anpassningar till förändringar som sker under programperioden i fråga om icke-väsentliga delar av bilagan.

Motivering

Partnerskapsprincipen bör införas för att säkerställa samstämmighet mellan olika verksamheter avseende gränsöverskridande samarbete. ReK förespråkar att det gränsöverskridande havssamarbetet ska föras tillbaka till komponent 1.

Ändringsrekommendation 20

Artikel 19

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Artikel 19	Artikel 19
Ändring av Interregprogram	Ändring av Interregprogram
1. Den medlemsstat som fungerar som värd för den förvaltande myndigheten får lämna in en motiverad begäran om ändring av ett Interregprogram tillsammans med det ändrade programmet, med uppgift om hur den ändringen förväntas påverka förverkligandet av målen.	1. Den medlemsstat som fungerar som värd för den förvaltande myndigheten får , efter samråd med de lokala och regionala myndigheterna och i enlighet med artikel 6 i förordningen om gemensamma bestämmelser, lämna in en motiverad begäran om ändring av ett Interregprogram tillsammans med det ändrade programmet, med uppgift om hur den ändringen förväntas påverka förverkligandet av målen.
2. Kommissionen ska bedöma om ändringen följer bestämmelserna i förordning (EU) [new CPR], förordning (EU) [new ERDF] och denna förordning och får lämna synpunkter inom tre månader från inlämningen av det ändrade programmet.	2. Kommissionen ska bedöma om ändringen följer bestämmelserna i förordning (EU) [new CPR], förordning (EU) [new ERDF] och denna förordning och får lämna synpunkter inom tre månader från inlämningen av det ändrade programmet.
3. De deltagande medlemsstaterna och, i tillämpliga fall, tredjeländerna, partnerländerna eller de utomeuropeiska länderna och territorierna ska se över det ändrade programmet och beakta kommissionens synpunkter.	3. De deltagande medlemsstaterna och, i tillämpliga fall, tredjeländerna, partnerländerna eller de utomeuropeiska länderna och territorierna ska se över det ändrade programmet och beakta kommissionens synpunkter.
4. Kommissionen ska godkänna en ändring av ett Interregprogram senast sex månader efter den dag då medlemsstaten lämnade in ändringen.	4. Kommissionen ska godkänna en ändring av ett Interregprogram senast sex månader efter den dag då medlemsstaten lämnade in ändringen.
5. Medlemsstaten får under programperioden överföra högst 5 % av det ursprungliga anslaget för en prioritering, men motsvarande högst 3 % av programbudgeten, till en annan prioritering inom samma Interregprogram.	5. Medlemsstaten får under programperioden överföra högst 5 % av det ursprungliga anslaget för en prioritering, men motsvarande högst 3 % av programbudgeten, till en annan prioritering inom samma Interregprogram , efter samråd med de lokala och regionala myndigheterna och i enlighet med artikel 6 i förordningen om gemensamma bestämmelser .
Sådana överföringar ska inte påverka föregående år.	Sådana överföringar ska inte påverka föregående år.
De ska anses vara av mindre betydelse och ska inte kräva något beslut om ändring av Interregprogrammet av kommissionen. De ska dock uppfylla alla rättsliga krav. Den förvaltande myndigheten ska lägga fram en ändrad version av den tabell som avses i artikel 17.4 g ii för kommissionen.	De ska anses vara av mindre betydelse och ska inte kräva något beslut om ändring av Interregprogrammet av kommissionen. De ska dock uppfylla alla rättsliga krav. Den förvaltande myndigheten ska lägga fram en ändrad version av den tabell som avses i artikel 17.4 g ii för kommissionen.
6. Kommissionens godkännande ska inte krävas för ändringar som är rent tekniska eller redaktionella och som inte påverkar genomförandet av Interregprogrammet. Den förvaltande myndigheten ska informera kommissionen om sådana ändringar.	6. Kommissionens godkännande ska inte krävas för ändringar som är rent tekniska eller redaktionella och som inte påverkar genomförandet av Interregprogrammet. Den förvaltande myndigheten ska informera kommissionen om sådana ändringar.

Motivering

Efterlevnad av partnerskapsprincipen bör säkerställas i samband med ändringar av program.

Ändringsrekommendation 21

Artikel 24

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Artikel 24

Småprojektfonder

1. Bidraget från Eruf eller, i tillämpliga fall, från något av unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder till en småprojektfond inom ett Interregprogram får inte överstiga 20 000 000 euro eller 15 % av det totala anslaget till Interregprogrammet, beroende på vilket som är lägst.

Slutmottagarna inom en småprojektfond ska få stöd från Eruf eller, i tillämpliga fall, från unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder genom stödmottagaren och genomföra småskaliga projekt inom den småprojektfonden.

2. Stödmottagaren i en småprojektfond ska vara ett gränsöverskridande rättssubjekt eller en europeisk gruppering för territoriellt samarbete.

2. Stödmottagaren i en småprojektfond ska vara ett gränsöverskridande rättssubjekt, en europeisk gruppering för territoriellt samarbete , en euroregion, juridiska personer i de yttersta randområdena eller en annan sammanslutning av olika lokala och regionala myndigheter .

3. Det dokument där stödvillkoren för en småprojektfond anges ska, utöver de aspekter som fastställs i artikel 22.6, även ange de aspekter som krävs för att säkerställa att stödmottagaren

a)	upprättar ett icke-diskriminerande och öppet urvalsförfarande,

a)	upprättar ett icke-diskriminerande och öppet urvalsförfarande,

b)	tillämpar objektiva kriterier för urvalet av småskaliga projekt, som inte leder till intressekonflikter,

b)	tillämpar objektiva kriterier för urvalet av småskaliga projekt, som inte leder till intressekonflikter,

c)	bedömer ansökningar om stöd,

c)	bedömer ansökningar om stöd,

d)	väljer ut projekt och fastställer stödbelopp för alla småskaliga projekt,

d)	väljer ut projekt och fastställer stödbelopp för alla småskaliga projekt,

e)	ansvarar för genomförandet av insatsen och hos sig bevarar alla styrkande handlingar som krävs för verifieringskedjan i enlighet med bilaga [XI] till förordning (EU) [new CPR],

e)	ansvarar för genomförandet av insatsen och hos sig bevarar alla styrkande handlingar som krävs för verifieringskedjan i enlighet med bilaga [XI] till förordning (EU) [new CPR],

f)	offentliggör förteckningen över de slutmottagare som deltar i insatsen.

f)	offentliggör förteckningen över de slutmottagare som deltar i insatsen.

Stödmottagaren ska säkerställa att slutmottagarna uppfyller kraven i artikel 35.

4. Urvalet av småskaliga projekt ska inte utgöra någon delegering av uppgifter från den förvaltande myndigheten till ett sådant förmedlande organ som avses i artikel [65.3] i förordning (EU) [new CPR].

5. De personalkostnader och indirekta kostnader som uppkommer hos stödmottagaren för förvaltningen av småprojektfonden får inte överstiga 20 % av de sammanlagda stödberättigande kostnaderna för respektive småprojektfond.

6. Om det offentliga bidraget till ett småskaligt projekt inte överstiger 100 000 euro ska bidraget från Eruf eller, i tillämpliga fall, något av unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder lämnas i form av enhetskostnader eller enhetsbelopp eller inbegripa schablonbelopp. Ytterligare nationella kontroller och revisioner bör respektera denna princip om förenklade kostnader och inte kräva att stödmottagaren lämnar in styrkande handlingar avseende alla projektrelaterade kostnader.

Vid finansiering genom schablonbelopp får de kostnadskategorier till vilka schablonbeloppet hör ersättas i enlighet med [artikel 48.1 a] i förordning (EU) [new CPR].

Ändringsrekommendation 22

Artikel 26

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Artikel 26

Tekniskt stöd

1. Tekniskt stöd till varje Interregprogram ska ersättas med schablonbelopp genom att man tillämpar de procentsatser som anges i punkt 2 på de stödberättigande utgifter som ingår i varje betalningsansökan i enlighet med [artikel 85.3 a eller c] i förordning (EU) [new CPR].

2. Följande procentsatser gäller för ersättning för tekniskt stöd genom Eruf och unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder:

a)	Interregprogram för internt gränsöverskridande samarbete som får stöd genom Eruf: 6 % .

a)	Interregprogram för internt gränsöverskridande samarbete som får stöd genom Eruf: 8 % .

b)	Interregprogram för externt gränsöverskridande samarbete som får stöd genom IPA III-anslagen för gränsöverskridande samarbete eller NDICI-anslagen för gränsöverskridande samarbete: 10 %.

b)	Interregprogram för externt gränsöverskridande samarbete som får stöd genom IPA III-anslagen för gränsöverskridande samarbete eller NDICI-anslagen för gränsöverskridande samarbete: 10 %.

c)	Interregprogram inom komponenterna 2, 3 och 4, både för Eruf och, i tillämpliga fall, för unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder: 7 % .

c)	Interregprogram inom komponenterna 2, 3 och 4, både för Eruf och, i tillämpliga fall, för unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder: 8 % .

d)	Interregprogram inom komponent 3, för Eruf: 10 %.

3. För Interregprogram med totala anslag på mellan 30 000 000 euro och 50 000 000 euro ska det belopp som motsvarar procentsatsen för tekniskt stöd höjas med ett ytterligare belopp på 500 000 euro. Kommissionen ska lägga till det beloppet till den första mellanliggande betalningen.

4. För Interregprogram med lägre totala anslag än 30 000 000 euro ska det belopp som behövs för tekniskt stöd, uttryckt i euro, och motsvarande procentsats fastställas i kommissionens beslut om godkännande av det berörda Interregprogrammet.

Ändringsrekommendation 23

Artikel 45

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Artikel 45	Artikel 45
Den förvaltande myndighetens uppgifter	Den förvaltande myndighetens uppgifter
1. Den förvaltande myndigheten för ett Interregprogram ska utföra de uppgifter som fastställs i artiklarna [66], [68] och [69] i förordning (EU) [new CPR], utom att välja ut de insatser som avses i artiklarna 66.1 a och 67 och att göra de utbetalningar till stödmottagarna som avses i artikel 68.1 b. Dessa uppgifter ska utföras inom hela det territorium som det programmet omfattar, med förbehåll för de undantag som anges i kapitel VIII i denna förordning.	1. Den förvaltande myndigheten för ett Interregprogram ska utföra de uppgifter som fastställs i artiklarna [66], [68] och [69] i förordning (EU) [new CPR], utom att välja ut de insatser som avses i artiklarna 66.1 a och 67 och att göra de utbetalningar till stödmottagarna som avses i artikel 68.1 b. Dessa uppgifter ska utföras inom hela det territorium som det programmet omfattar, med förbehåll för de undantag som anges i kapitel VIII i denna förordning.
2. Den förvaltande myndigheten ska efter samråd med medlemsstaterna och, i tillämpliga fall, de tredjeländer, partnerländer eller utomeuropeiska länder och territorier som deltar i Interregprogrammet inrätta ett gemensamt sekretariat med personal med hänsyn till programpartnerskapet. Det gemensamma sekretariatet ska bistå den förvaltande myndigheten och övervakningskommittén när de utför sina respektive uppgifter. Det gemensamma sekretariatet ska också tillhandahålla information till potentiella stödmottagare om finansieringsmöjligheter inom Interregprogrammen samt bistå stödmottagare och partner vid genomförandet av insatserna.	2. Den förvaltande myndigheten ska efter samråd med medlemsstaterna och, i tillämpliga fall, de tredjeländer, partnerländer eller utomeuropeiska länder och territorier som deltar i Interregprogrammet inrätta ett gemensamt sekretariat med personal med hänsyn till programpartnerskapet. Det gemensamma sekretariatet ska bistå den förvaltande myndigheten och övervakningskommittén när de utför sina respektive uppgifter. Det gemensamma sekretariatet ska också tillhandahålla information till potentiella stödmottagare om finansieringsmöjligheter inom Interregprogrammen samt bistå stödmottagare och partner vid genomförandet av insatserna.
3. Genom undantag från artikel [70.1 c] i förordning (EU) [new CPR] ska varje partner omvandla utgifter som betalats i annan valuta än euro till euro med hjälp av kommissionens månatliga växelkurs för den månad under vilken utgifterna lämnades in för kontroll till den förvaltande myndigheten i enlighet med artikel [68.1 a] i den förordningen.	3. Om den förvaltande myndigheten inte genomför förvaltningskontroller enligt [artikel 68.1 a] i förordning (EU) [new CPR] i hela programområdet ska varje medlemsstat och, i förekommande fall, varje tredjeland, partnerland eller utomeuropeiskt land och territorium som deltar i Interregprogrammet, utse det organ eller den person som har ansvaret för att genomföra sådana kontroller när det gäller stödmottagare inom dess territorium (nedan kallade kontrollanter).
	4. Genom undantag från artikel [70.1 c] i förordning (EU) [new CPR] ska varje partner omvandla utgifter som betalats i annan valuta än euro till euro med hjälp av kommissionens månatliga växelkurs för den månad under vilken utgifterna lämnades in för kontroll till den förvaltande myndigheten i enlighet med artikel [68.1 a] i den förordningen.

Motivering

Om strykningen av artikel 44.6 inte godtas är detta en alternativ lösning på frågan om kontrollanter för att säkerställa att de nuvarande systemen med förvaltningskontroller, som inom vissa program har löpt under tre programperioder, inte ska behöva avskaffas.

Ändringsrekommendation 24

Artikel 49

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Artikel 49

Utbetalningar och förfinansiering

1. Stödet från Eruf och, i tillämpliga fall, från unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder till varje Interregprogram ska betalas ut i enlighet med artikel 46.2 till ett enda konto utan nationella underkonton.

2. Kommissionen ska betala ut förfinansiering som grundas på det sammanlagda stödet från varje Interregfond i enlighet med vad som fastställs i beslutet om godkännande av varje Interregprogram enligt artikel 18, med förbehåll för tillgängliga medel, i årliga delbetalningar på följande sätt och före den 1 juli under åren 2022–2026, eller, under det år beslutet om godkännande antas, dock senast 60 dagar efter antagandet av beslutet:

a)	2021: 1 % .

a)	2021: 2 % .

b)	2022: 1 % .

b)	2022: 0,8 % .

c)	2023: 1 % .

c)	2023: 0,8 % .

d)	2024: 1 % .

d)	2024: 0,8 % .

e)	2025: 1 % .

e)	2025: 0,8 % .

f)	2026: 1 % .

f)	2026: 0,8 % .

3. Om Interregprogrammen för externt gränsöverskridande samarbete får stöd genom Eruf och IPA III-anslagen för gränsöverskridande samarbete eller NDICI-anslagen för gränsöverskridande samarbete ska förfinansieringen för alla fonder som stöder ett sådant Interregprogram betalas ut i enlighet med förordning (EU) [IPA III] eller förordning (EU) [NDICI] eller i enlighet med någon akt som antas med stöd av dessa.

Förfinansieringsbeloppet får vid behov betalas ut i två delbetalningar i enlighet med budgetbehoven.

Hela det belopp som utbetalas som förfinansiering ska återbetalas till kommissionen om ingen betalningsansökan inom Interregprogrammen för gränsöverskridande samarbete inkommit inom 24 månader från dagen för kommissionens första delbetalning av förfinansieringsbeloppet. En sådan återbetalning ska utgöra interna inkomster avsatta för särskilda ändamål och ska inte medföra någon sänkning av stödet från Eruf, IPA III-anslagen för gränsöverskridande samarbete eller NDICI-anslagen för gränsöverskridande samarbete till programmet.

Motivering

ReK föreslår en fördubbling av procentsatsen för förfinansiering under det första året av programperioden för att ge ett gott stöd åt inledandet av programmen. Detta uppvägs av en motsvarande minskning under de följande åren.

Ändringsrekommendation 25

Artikel 61

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Artikel 61 Interregionala innovationsinvesteringar Eruf får på kommissionens initiativ stödja interregionala innovationsinvesteringar enligt artikel 3.5 som sammanför forskare, företag, civilsamhället och offentliga förvaltningar som medverkar i strategier för smart specialisering som upprättats på nationell eller regional nivå.

Motivering

Med beaktande av betydelsen av och särdragen hos interregionala innovationsinvesteringar bör de enligt förslag tillägnas ett särskilt kapitel.

Ändringsrekommendation 26

Lägg till en ny artikel efter artikel 62

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
	Artikel 62a Undantag från anmälningskravet som föreskrivs i artikel 108.3 i EUF-fördraget Stöd till förmån för projekt inom europeiskt territoriellt samarbete ska undantas från kontroll av statligt stöd och ska inte omfattas av den anmälningsskyldighet som föreskrivs i artikel 108.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Motivering

II. POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

Europeiska regionkommittén ser mycket positivt på den nya förordningen om europeiskt territoriellt samarbete (ETS) för programperioden 2021–2027 och välkomnar den synlighet som denna för unionen grundläggande politik erhåller genom en särskild förordning, även om den också fortsättningsvis finansieras genom Eruf.

ReK välkomnar även att man – i samband med en stor insats för förenkling och synergier – inbegriper de förordningar som styr EU:s framtida finansieringsinstrument för externa åtgärder i ETS-förordningen.

ReK stöder den nya mekanismen för lösning av rättsliga och administrativa problem i ett gränsöverskridande sammanhang. ETS bör ge sitt stöd (1) till denna nya åtgärd.

ReK ser mycket positivt på erkännandet av de yttersta randområdenas särskilda behov genom den nya komponent 3.

Kommittén ger även sitt eftertryckliga stöd till inrättandet av interregionala innovationsinvesteringar, som anges närmare i komponent 5.

ReK beklagar den minskning av budgeten för europeiskt territoriellt samarbete med 1,847 miljarder euro (i fasta priser 2018), det vill säga –18 %, som kommissionen föreslår. Denna minskning är nästan dubbelt så stor som den budgetminskning som brexit ger upphov till och innebär att det europeiska territoriella samarbetets andel av sammanhållningsbudgeten sjunker från 2,75 % till 2,5 %.

Kommittén beklagar att komponent 1 ”gränsöverskridande samarbete” (utan havssamarbete) minskas med 3,171 miljarder euro (–42 %) och att komponent 4 traditionellt ”interregionalt samarbete” (Interreg Europe, Urbact, Espon, Interact) minskas med 474 miljoner euro, dvs. –83 %.

Kommittén betonar vikten av Interreg-programmet, som har visat sig oumbärligt för många regionala myndigheter både när det gäller utbyte av sakkunskap och bästa praxis om centrala utmaningar och i fråga om att bidra till skapandet av mänskliga kontakter mellan regionala myndigheter och därmed främjandet av en europeisk identitet. Kommittén noterar att detta inte har beaktats tillräckligt i de nuvarande förslagen.

ReK invänder mot att det gränsöverskridande havssamarbetet överförs från komponent 1 ”gränsöverskridande” till komponent 2 ”transnationellt”. Även om denna överföring leder till en höjning av budgeten för komponent 2, ”transnationellt”, med 558 miljoner euro (+ 27 %) finns det en stor risk för att det gränsöverskridande havssamarbetet kan komma att försvagas i det mer utvidgade sammanhang som det transnationella samarbetet utgör.

10.

Kommittén anser att kommissionens förslag i bilaga XXII till förordningen om gemensamma bestämmelser om att prioritera budgetanslag enbart till de gränsregioner där hälften av befolkningen bor mindre än 25 km från gränsen är godtyckligt, och avvisar därför detta förslag.

11.

Kommittén ser mycket positivt på förslaget från föredragandena för förordningen om gemensamma bestämmelser (2) om att ändra de anslag som föreskrivs i artikel 104.7 i nämnda förordning i syfte att höja budgeten för traditionellt territoriellt samarbete (komponenterna 1 och 4) upp till 3 % av sammanhållningsbudgeten och att dessutom upprätta en särskild reserv på 0,3 % av sammanhållningsbudgeten för interregionala innovationsinvesteringar. Detta tillvägagångssätt liknar parlamentets (3). Kommittén anser att de ökade anslagen även bör avspeglas inom komponent 3.

12.

ReK anser att detta nya initiativ för interregionala innovationsinvesteringar som följer på innovationsåtgärderna inom Eruf och ”Vanguard-initiativet” har ett stort mervärde och, med tanke på sin egenart i förhållande till traditionellt europeiskt territoriellt samarbete (komponenterna 1 och 4), förtjänar en förmånlig behandling i förordningen, med ett särskilt budgetanslag.

13.

Det är nödvändigt att stärka synergierna mellan interregionala innovationsinvesteringar och Horisont Europa (4).

14.

ReK betonar tanken att de interregionala innovationsinvesteringarna, om de ska gynna spetskompetens, också måste stärka den territoriella sammanhållningen genom att även främja de minst innovativa regionernas deltagande i EU:s interregionala innovationsdynamik.

15.

Kommittén föreslår till följd av krav som framförts i flera ReK-yttranden (5) att det ska inrättas ett initiativ för att de minst gynnade regionerna, vilka anges i artikel 174 i EUF-fördraget, genom samarbete ska kunna utveckla nyskapande innovationsprojekt med stor potential för utvidgning och överföring till samt återskapande i andra territorier som lider av samma strukturella nackdelar.

16.

Kommittén efterlyser större samstämmighet mellan de olika programmen för europeiskt territoriellt samarbete. I förekommande fall bör program för transnationellt samarbete som hänger samman med en makroregional strategi eller havsområdesstrategi anta prioriteringar som stämmer överens och konvergerar med prioriteringarna för de makroregionala strategier eller havsområdesstrategier som de omfattas av.

17.

Kommittén välkomnar åtgärderna för att förenkla förvaltningen av medel, i överensstämmelse med rekommendationerna från högnivågruppen och flera ReK-yttranden (6).

18.

ReK välkomnar införandet av förvaltningsformer som är anpassade efter de små projekt som anges i artiklarna 16–26 och välkomnar framför allt införandet av en särskild artikel (artikel 24) om småprojektfonden, såsom kommittén föreslagit i sitt yttrande på detta tema (7). Dessa små projekt eller projekt för kontakter mellan människor är nämligen avgörande för den europeiska integrationen och undanröjandet av synliga och osynliga gränshinder och stärker det europeiska mervärdet av en sådan ordning. Vi förordar dessutom att stödmottagaren i dessa små projekt ska vara ett gränsöverskridande rättssubjekt, en europeisk gruppering för territoriellt samarbete, en euroregion, en juridisk person i de yttersta randområdena eller en annan sammanslutning av olika lokala och regionala myndigheter.

19.

Kommittén motsätter sig en minskning av EU:s samfinansieringsgrad från 85 % till 70 %. En sådan minskning skulle göra det ännu svårare för lokala och regionala aktörer med begränsad finansiell kapacitet att delta.

20.

ReK föreslår en fördubbling av den procentsats som är avsedd för förfinansiering under det första året för att ge ett gott stöd åt inledandet av programmen.

21.

Kommittén föreslår en ökning av den procentsats som är avsedd för tekniskt stöd upp till en sats på 8 %.

22.

ReK föreslår att graden av tematisk koncentration, i artikel 15, ska ändras så att graden får uppgå till högst 60 % av anslagen inom Eruf på nationell och regional nivå.

23.

Kommittén anser att en enhetlig reserv på 15 % för god förvaltning inte nödvändigtvis är skälig. Alla regioner har inte samma behov av strukturreformer. Det europeiska territoriella samarbetet bör kunna ta emot överföringar från det nya reformstödsprogrammet (8).

24.

ReK ser mycket positivt på införlivandet av lokala och regionala myndigheter från Förenade kungariket i komponenterna 1 och 2 på samma sätt som med Norge och Island, såsom ReK har begärt (9). Kommittén stöder EU:s kontinuerliga stöd till fredsprocessen i Nordirland genom Peace plus-programmet.

25.

ReK föreslår att tredjeländer ska kunna delta också i komponent 4 ”interregional” och i interregionala innovationsinvesteringar genom, i förhållande till EU:s budget, externa inkomster avsatta för särskilda ändamål.

26.

ReK konstaterar att främjandet av europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) har varit en av de främsta prioriteringarna för EU:s sammanhållningspolitik under många år. Projekt för små och medelstora företag omfattas redan av skyldigheten att anmäla statligt stöd i enlighet med den allmänna gruppundantagsförordningen. Särskilda bestämmelser om regionalt stöd för investeringar som genomförs av företag av alla storlekar ingår även i riktlinjerna avseende regionalstöd för perioden 2014–2020 och i avsnittet om regionalstöd i den allmänna gruppundantagsförordningen. Eftersom stöd till europeiskt territoriellt samarbete bör anses vara förenligt med den inre marknaden bör sådant stöd undantas från anmälningsskyldigheten i enlighet med artikel 108.3 i EUF-fördraget.

27.

För att minska den administrativa bördan för programmyndigheter och stödmottagare föreslår ReK att kraven vad gäller anmälning av statligt stöd förenklas ytterligare. ReK noterar kommissionens förslag till ändring av bemyndigandeförordningen (EU) 2015/1588. Det bör undersökas om åtgärder på området interregionalt samarbete åtminstone som regel skulle kunna undantas från EU-lagstiftningen om statligt stöd.

Bryssel den 5 december 2018.

Karl-Heinz LAMBERTZ

Europeiska regionkommitténs ordförande

(1) Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet – Främja tillväxt och sammanhållning i EU:s gränsregioner, COM(2017) 534 final, 20.9.2017.

(1) COM(2018) 373 final, utkast till yttrande Arends (COTER-VI/048)

(2) Utkast till yttrande Schneider/Marini (COTER-VI/045).

(3) Utkast till yttrande Arimont, 2018/0199 (COD)

(4) COM(2018) 435 final

(5) I detta förslag upprepas rekommendationerna från yttrandena Maupertuis (COTER-VI /22), Herrera Campo (SEDEC-VI /8), Osvald (COTER-V/21), Karácsony (COTER-VI /36), med flera.

(6) Yttrande Osvald (COTER-VI/012), yttrande Vlasák (COTER-VI/035).

(7) Yttrande av Pavel Branda om ”Projekt för kontakter mellan människor och småskaliga projekt inom gränsöverskridande samarbetsprogram” (COTER-VI/023).

(8) Förslag till förordning (EU) 2018/XXX om inrättande av reformstödsprogrammet COM(2018) 391 final.

(9) Resolution om konsekvenserna av Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen för de lokala och regionala myndigheterna inom EU, 129:e plenarsessionen, 17 maj 2018, RESOL-VI/031, punkt 23.

7.3.2019

Europeiska unionens officiella tidning

C 86/165

Yttrande från Europeiska regionkommittén om Den gränsöverskridande mekanismen

(2019/C 86/10)

Föredragande:

Bouke ARENDS (NL–PES), ledamot, kommunstyrelsen, Emmen

Referensdokument:

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om en mekanism för lösning av rättsliga och administrativa problem i ett gränsöverskridande sammanhang

COM(2018) 373 final

I. ÄNDRINGSREKOMMENDATIONER

Ändringsrekommendation 1

Skäl 12

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Rättsliga hinder drabbar främst personer som bor längs landgränser, eftersom människor passerar gränserna dagligen eller flera gånger i veckan. För att fokusera denna förordnings verkan till de regioner som ligger närmas gränsen och har mest integration och samverkan med de angränsande medlemsstaterna, bör denna förordning tillämpas på gränsöverskridande regioner i den meningen att de omfattar territoriet i angränsande landgränsregioner i två eller flera medlemsstater på Nuts 3-nivå (1). Detta bör inte hindra medlemsstaterna från att tillämpa mekanismen även på sjögränser och andra yttre gränser än dem med Eftaländerna.

För att fokusera denna förordnings verkan till de regioner som ligger närmas gränsen och har mest integration och samverkan med de angränsande medlemsstaterna, bör denna förordning tillämpas på angränsande land- och sjögränsregioner i två eller flera medlemsstater på Nuts 2- och Nuts 3-nivå (1). Detta bör inte hindra medlemsstaterna från att tillämpa mekanismen även på sjögränser och andra yttre gränser än dem med Eftaländerna.

Motivering

Det är nödvändigt att fastställa att förordningen ska tillämpas även på sjögränser samt att lägga till Nuts 2-regioner för att göra det möjligt att bedöma vilken Nuts-nivå som är lämpligast för mekanismen för lösning av rättsliga och administrativa problem i ett gränsöverskridande sammanhang.

Ändringsrekommendation 2

Artikel 3 Definitioner

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

I denna förordning gäller följande definitioner:

1)	gränsöverskridande region: territorium som omfattar angränsande regioner med landgräns i två eller flera medlemsstater i regioner på Nuts 3-nivå.

1)	gränsöverskridande region: territorium som omfattar gränsöverskridande angränsande regioner med landgräns eller sjögräns i två eller flera medlemsstater , eller mellan en eller flera medlemsstater och ett eller flera tredjeländer, i regioner på Nuts 2- och Nuts 3-nivå.

2)	gemensamt projekt: varje form av infrastruktur som påverkar en viss gränsöverskridande region eller någon tjänst av allmänt ekonomiskt intresse som tillhandahålls i en viss gränsöverskridande region.

2)	gemensamt projekt: varje form av infrastruktur som påverkar en viss gränsöverskridande region eller någon tjänst av allmänt ekonomiskt intresse som tillhandahålls i en viss gränsöverskridande region , oavsett om denna påverkan sker på båda sidor eller en sida av gränsen .

3)	lagfäst bestämmelse: varje rättslig eller administrativ bestämmelse, regel eller förvaltningspraxis som gäller för ett gemensamt projekt, oavsett om den antagits eller genomförts av en lagstiftande församling eller ett verkställande organ.

3)	lagfäst bestämmelse: varje rättslig eller administrativ bestämmelse, regel eller förvaltningspraxis som gäller för ett gemensamt projekt, oavsett om den antagits eller genomförts av en lagstiftande församling eller ett verkställande organ.

4)	rättsligt problem: varje lagfäst bestämmelse som rör planering, utveckling, bemanning, finansiering eller drift av ett gemensamt projekt och som hämmar potentialen i ett gränsområde vid interaktioner över gränserna.

4)	rättsligt problem: varje lagfäst bestämmelse som rör planering, utveckling, bemanning, finansiering eller drift av ett gemensamt projekt och som hämmar potentialen i ett gränsområde vid interaktioner över gränserna.

5)	initiativtagare: aktör som identifierar det rättsliga problemet och utlöser mekanismen genom att lägga fram ett initiativdokument.

5)	initiativtagare: aktör som identifierar det rättsliga problemet och utlöser mekanismen genom att lägga fram ett initiativdokument.

6)	initiativdokument: dokument som utarbetats av en eller flera initiativtagare för att utlösa mekanismen.

6)	initiativdokument: dokument som utarbetats av en eller flera initiativtagare för att utlösa mekanismen.

åtagande medlemsstat: den medlemsstat på vars territorium antingen en eller flera lagfästa bestämmelser från den överförande medlemsstaten ska tillämpas enligt ett visst europeiskt gränsöverskridande åtagande (nedan kallat åtagande) eller ett europeiskt gränsöverskridande uttalande (nedan kallat uttalande), eller en särskild rättslig lösning ska tillämpas om lämpliga lagfästa bestämmelser saknas.

8)	överförande medlemsstat: den medlemsstat vars lagfästa bestämmelser ska gälla i den åtagande medlemsstaten enligt ett visst åtagande eller uttalande.

8)	överförande medlemsstat: den medlemsstat vars lagfästa bestämmelser ska gälla i den åtagande medlemsstaten enligt ett visst åtagande eller uttalande.

behörig åtagande myndighet: den myndighet i den åtagande medlemsstaten som är behörig att godta tillämpningen av den överförande medlemsstatens lagfästa bestämmelser på sitt territorium enligt ett visst åtagande, eller, i fråga om ett uttalande, behörig att åta sig att inleda det lagstiftningsförfarande som krävs för ett undantag från de inhemska lagfästa bestämmelserna.

10)	behörig överförande myndighet: den myndighet i den överförande medlemsstaten som är behörig för antagande av de lagfästa bestämmelser som kommer att tillämpas i den åtagande medlemsstaten och för tillämpningen av dem på det egna territoriet, eller för båda.

10)	behörig överförande myndighet: den myndighet i den överförande medlemsstaten som är behörig för antagande av de lagfästa bestämmelser som kommer att tillämpas i den åtagande medlemsstaten och för tillämpningen av dem på det egna territoriet, eller för båda.

11)	tillämpningsområde: det område i den åtagande medlemsstaten där den överförande medlemsstatens lagfästa bestämmelser eller en särskild rättslig lösning ska tillämpas.

11)	tillämpningsområde: det område i den åtagande medlemsstaten där den överförande medlemsstatens lagfästa bestämmelser eller en särskild rättslig lösning ska tillämpas.

Motivering

Tillägg av sjögränser i enlighet med artikel 4 i förordningen för att klargöra det geografiska tillämpningsområdet.

Ett gemensamt projekt antyder att projektet faktiskt genomförs inom de berörda Nuts 3-regionernas territorium, men genomförandet av ett gemensamt projekt kan också påverka endast en regions eller kommuns territorium.

Ändringsrekommendation 3

Artikel 4 Medlemsstaternas alternativ för lösning av rättsliga problem

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
1. En medlemsstat ska antingen välja mekanismen eller välja att använda befintliga sätt att lösa rättsliga problem som hindrar genomförandet av ett gemensamt projekt i gränsöverskridande regioner längs en viss gräns med en eller flera angränsande medlemsstater.	1. Den behöriga myndigheten i en medlemsstat ska antingen välja mekanismen eller välja att använda befintliga sätt att lösa rättsliga problem som hindrar genomförandet av ett gemensamt projekt i gränsöverskridande regioner med en eller flera angränsande medlemsstater.
2. En medlemsstat får också besluta att, med avseende på en viss gräns med en eller flera angränsande medlemsstater, ansluta sig till ett befintligt verkningsfullt sätt som formellt eller informellt inrättats av en eller flera angränsande medlemsstater.	2. Den behöriga myndigheten i en medlemsstat får också besluta att, med avseende på ett gemensamt projekt i gränsregioner med en eller flera angränsande medlemsstater, ansluta sig till ett befintligt verkningsfullt sätt som formellt eller informellt inrättats av en eller flera angränsande medlemsstater.
3. Medlemsstaterna får också använda mekanismen i gränsöverskridande regioner längs sjögränser eller i gränsregioner mellan en eller flera medlemsstater och ett eller flera tredjeländer eller ett eller flera utomeuropeiska länder och territorier.	3. Medlemsstaternas behöriga myndigheter får också använda mekanismen i gränsöverskridande regioner längs inre eller yttre sjögränser . Medlemsstaterna får också använda mekanismen i gränsregioner mellan en eller flera medlemsstater för ett gemensamt projekt med ett eller flera tredjeländer eller utomeuropeiska territorier.
4. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om alla beslut som fattats med stöd av denna artikel.	4. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om alla beslut som fattats med stöd av denna artikel.

Motivering

Artikel 4 tycks skapa oklarhet i vissa språkversioner. Lagtexten kan i vissa språkversioner tolkas som att en medlemsstat behöver en annan medlemsstat för att kunna använda den gränsöverskridande mekanismen tillsammans med ett tredjeland. Även om det är den engelska versionen som gäller är det bättre att enas om en text som på alla språk klargör att en EU-medlemsstat kan använda den gränsöverskridande mekanismen en-till-en med ett angränsande tredjeland för ett gemensamt projekt, utan inblandning av en annan EU-medlemsstat.

Man bör beakta att regioner med lagstiftande befogenheter kan upprätta och tillämpa mekanismen, utan att vara beroende av statens vilja när det handlar om rättsliga hinder som påverkar frågor om lagstiftningsbefogenhet på regional nivå.

Man bör uttryckligen ange att mekanismen kan användas för inre och yttre sjögränser.

Ändringsrekommendation 4

Artikel 5 Gränsöverskridande samordningspunkter

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

1. Om en medlemsstat bestämmer sig för mekanismen ska den inrätta en eller flera gränsöverskridande samordningspunkter på något av följande sätt:

1. Om den behöriga myndigheten i en medlemsstat bestämmer sig för mekanismen ska den inrätta en eller flera gränsöverskridande samordningspunkter på något av följande sätt:

a)	På nationell eller regional nivå eller på båda nivåerna utse en gränsöverskridande samordningspunkt som ett fristående organ.

a)	På nationell eller regional nivå eller på båda nivåerna utse en gränsöverskridande samordningspunkt som ett fristående organ.

b)	På nationell eller regional nivå inrätta en gränsöverskridande samordningspunkt inom en befintlig myndighet eller ett befintligt organ.

b)	På nationell eller regional nivå inrätta en gränsöverskridande samordningspunkt inom en befintlig myndighet eller ett befintligt organ.

c)	Ge en lämplig myndighet eller ett lämpligt organ ytterligare uppgifter som nationell eller regional gränsöverskridande samordningspunkt.

c)	Ge en lämplig myndighet eller ett lämpligt organ ytterligare uppgifter som nationell eller regional gränsöverskridande samordningspunkt.

2. De åtagande och överförande medlemsstaterna ska också bestämma

2. De behöriga myndigheterna i de åtagande och överförande medlemsstaterna ska också bestämma

a)	om det är en gränsöverskridande samordningspunkt eller en behörig åtagande eller överförande myndighet som får ingå och underteckna ett åtagande och besluta att undantag ska göras från den tillämpliga nationella lagstiftningen från och med dagen för åtagandets ikraftträdande, eller

a)	om det är en gränsöverskridande samordningspunkt eller en behörig åtagande eller överförande myndighet som får ingå och underteckna ett åtagande och besluta att undantag ska göras från den tillämpliga nationella lagstiftningen från och med dagen för åtagandets ikraftträdande, eller

om det är en gränsöverskridande samordningspunkt eller en behörig åtagande eller överförande myndighet som får ingå och underteckna ett uttalande och i uttalandet formellt ange att den behöriga myndigheten kommer att vidta de åtgärder som krävs för att lagstiftning eller andra akter antas av den medlemsstatens behöriga lagstiftande församlingar inom en viss tidsfrist.

3. Medlemsstaterna ska informera kommissionen om de utsedda gränsöverskridande samordningspunkterna senast den dag då denna förordning börjar tillämpas.

Motivering

Man bör beakta att regioner med lagstiftande befogenheter kan upprätta och genomföra mekanismen, och regionerna bör därför själva etablera sina regionala gränsöverskridande samordningspunkter.

Ändringsrekommendation 5

Artikel 7 Kommissionens samordningsuppgifter

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

1. Kommissionen ska utföra följande samordningsuppgifter:

a)	Hålla kontakt med de gränsöverskridande samordningspunkterna.

a)	Hålla kontakt med de gränsöverskridande samordningspunkterna.

b)	Offentliggöra och uppdatera en förteckning över alla nationella och regionala gränsöverskridande samordningspunkter.

b)	Offentliggöra och uppdatera en förteckning över alla nationella och regionala gränsöverskridande samordningspunkter.

c)	Upprätta och underhålla en databas över alla åtaganden och uttalanden.

c)	Upprätta och underhålla en databas över alla åtaganden och uttalanden.

d)	Upprätta en kommunikationsstrategi till stöd för i) utbyte av bästa praxis, ii) praktisk tolkning av förordningens tematiska tillämpningsområde, och iii) närmare förtydligande av förfarandet för att uppnå ett åtagande eller uttalande.

2. Kommissionen ska anta en genomförandeakt om den databas som avses i punkt 1 c och de formulär som de gränsöverskridande samordningspunkterna ska använda när de lämnar information om genomförandet och användningen av mekanismen. Denna genomförandeakt ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 23.2.

Motivering

Genomförandet av förordningen bör åtföljas av en tydlig och praktisk informationskampanj för att underlätta tillämpningen för berörda parter.

Ändringsrekommendation 6

Artikel 25 Rapportering

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Artikel 25	Artikel 25
Rapportering	Utvärdering
Senast den dd mm åååå [den första dagen i månaden efter den här förordningens ikraftträdande + fem år, OP fyller i] ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet, rådet och Regionkommittén där den bedömer tillämpningen av denna förordning på grundval av indikatorer på dess verkan, relevans, europeiska mervärde och möjligheter till förenkling.	1. Senast den dd mm åååå [den första dagen i månaden efter den här förordningens ikraftträdande + fem år, OP fyller i] ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet, rådet och Regionkommittén där den bedömer tillämpningen av denna förordning på grundval av indikatorer på dess verkan, relevans, europeiska mervärde och möjligheter till förenkling. Rapporten ska särskilt behandla förordningens geografiska och tematiska tillämpningsområde.
	2. Rapporten ska utarbetas efter ett offentligt samråd med olika berörda parter, inbegripet lokala och regionala myndigheter.

Motivering

Kommissionen har valt Nuts 3 som det geografiska området för tillämpningen av förordningen. Det är möjligt att förordningens effektivitet skulle förbättras om man utvidgar det geografiska tillämpningsområdet. Utvärderingen bör skapa större klarhet om detta.

När det gäller den tematiska användningen har kommissionen i sitt förslag valt att fokusera på infrastruktur och tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. I utvärderingen bör man överväga om inte fler politikområden skulle kunna omfattas av förordningen.

II. POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

Allmänna kommentarer

Europeiska regionkommittén värdesätter kommissionens aktuella ansträngningar för att arbeta mot att bättre utnyttja potentialen i gränsregionerna och bidra till att möjliggöra tillväxt och hållbar utveckling.

ReK noterar att det för närvarande inte finns några enhetliga europeiska rättsliga bestämmelser för att åtgärda rättsliga och administrativa flaskhalsar längs gränserna, bara ett fåtal regionala mekanismer såsom Beneluxunionen och Nordiska ministerrådet. ReK ställer sig därför bakom förslaget till förordning, eftersom det skapar ett entydigt, kompletterande rättsligt instrument för alla inre och yttre gränser så att flaskhalsar kan åtgärdas i hela EU med hjälp av samma förfarande.

ReK välkomnar att kommissionen har tagit hänsyn till rekommendationer från tidigare ReK-yttranden angående gränshinder, i synnerhet yttrandet om kommissionens meddelande om ”Att stärka tillväxt och sammanhållning i EU:s gränsområden”.

Kommittén påminner om att EU har 40 inre gränsregioner, som står för 40 % av EU:s territorium, och 30 % av EU:s befolkning, och betonar att rättsliga och administrativa hinder bör avlägsnas och förbindelser, på både väg och järnväg, bör förbättras, så att samarbetet i EU:s gränsregioner och den europeiska integrationen kan stärkas och den regionala tillväxten stimuleras.

Kommittén betonar att förändringar inom viktiga nationella politikområden för närvarande hindrar ett fullständigt utövande av den inre marknadens friheter: om bara 20 % av de nuvarande hindren avlägsnas kan det leda till en ökning av BNP på 2 % och mer än en miljon nya arbetstillfällen.

Det är mycket viktigt att i förordningen även införa sjögränser för att klargöra att det geografiska tillämpningsområdet inte är begränsat till enbart landgränser.

Det är lämpligt att tillämpa denna förordning även på Nuts 2-regioner för att göra det möjligt att under olika omständigheter bedöma vilken Nuts-nivå som är lämpligast för mekanismen för lösning av rättsliga och administrativa problem i ett gränsöverskridande sammanhang.

Kommittén påpekar att det också finns många regioner med yttre land- eller sjögränser där den gränsöverskridande mekanismen kan bidra till att hantera de utmaningar som dessa regioner står inför.

ReK anser att instrumentet har stor betydelse för främjandet av närsamarbete i gränsregioner, gränsregionernas sociala och kulturella utveckling, det europeiska medborgarskapet och stödet för EU. Det är i dessa regioner som Europatanken och de gemensamma värdena är mest synliga. Den gränsöverskridande mekanismen kan stärka detta.

Nedifrån-och-upp-initiativ och frivillighet

10.

ReK välkomnar att mekanismen gör det möjligt för gränsregioner att ta initiativ och inleda en dialog och ett förfarande angående identifierade rättsliga och administrativa flaskhalsar i fråga om t.ex. byggande av gränsöverskridande infrastruktur, tillämpning av rättsliga ramar för tillhandahållande av tjänster och larmtjänsternas funktion.

11.

ReK välkomnar att förslaget, som ett nedifrån-och-upp-riktat rättsligt instrument, effektivt kan stödja gränsöverskridande samarbetsprojekt genom att göra det möjligt för lokala och regionala myndigheter att tillämpa en medlemsstats föreskrifter på en annan angränsande medlemsstats territorium, inom ett på förhand fastställt område och för ett specifikt projekt.

12.

ReK håller med kommissionen om att det redan finns ett antal effektiva mekanismer, t.ex. Nordiska ministerrådet och Beneluxunionen, och ser den gränsöverskridande mekanismen som ett bra komplement till befintliga mekanismer och till lösningar som antagits av och mellan medlemsstater. Kommittén efterlyser dock närmare information om hur den gränsöverskridande mekanismen i praktiken kan användas vid sidan av befintliga mekanismer.

13.

ReK erkänner mervärdet av att det är frivilligt att använda instrumentet för ett visst projekt, vilket gör det möjligt att göra ett välgrundat val angående det lämpligaste instrumentet: antingen EU-mekanismen eller ett annat befintligt bilateralt instrument för att undanröja rättsliga hinder som hämmar genomförandet av ett gemensamt projekt i gränsöverskridande situationer.

14.

ReK begär av kommissionen att regioner med lagstiftande befogenheter ska kunna välja att upprätta och tillämpa mekanismen för att få rättsliga bestämmelser överförda från behöriga myndigheter i en annan medlemsstat när det handlar om rättsliga hinder som påverkar frågor om lagstiftningsbefogenhet på regional nivå. ReK begär också att det under alla omständigheter ska vara regionerna själva som etablerar sina regionala gränsöverskridande samordningspunkter.

15.

ReK uppmuntrar samtidigt användningen av harmoniserade bestämmelser, som kan utnyttjas vid inrättandet av nya EU-finansieringsmekanismer till stöd för samarbete mellan gränsöverskridande regioner.

Tillämpningsområde

16.

Kommittén inser att det är nödvändigt för kommissionen att begränsa tillämpningsområdet för förordningen, men är bekymrad över att förordningen begränsas till Nuts 3-regioner. ReK efterlyser därför en utvärdering fem år efter ikraftträdandet av såväl det geografiska som det tematiska tillämpningsområdet.

17.

ReK ber kommissionen om ett förtydligande av godtagbara gemensamma projekt och en definition av infrastrukturprojekt och tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Kommissionen uppmärksammas i detta sammanhang på den brist på klarhet som ibland finns på lokal och regional nivå om vad tjänster av allmänt ekonomiskt intresse omfattar. ReK erbjuder sig att arbeta med kommissionen och medlemsstaterna för att ytterligare undersöka den tematiska användningen av förordningen med hjälp av fallstudier och exempel.

18.

Efter att ha gått igenom texten noterar kommittén att den inte alltid har översatts konsekvent, varför det råder oklarhet om tillämpningen av vissa artiklar, särskilt artikel 4.3 angående användningen i tredjeländer. Kommittén anser att begränsningen av samarbetet med tredjeländer på grund av den skenbara hänvisningen till två EU-medlemsstater utgör ett hinder. Kommittén anser också att det behövs en tydligare formulering av artiklarna i den föreslagna förordningen som hänvisar till utarbetandet och framläggningen av initiativdokumentet och relaterade frågor som regleras i artiklarna 8–12.

Genomförande och tillämpning

19.

ReK anser att det föreslagna förfarandet är utförligt. På grund av mekanismens innovativa karaktär kommer det att behövas tydlighet angående de steg som leder till ett åtagande eller uttalande, men det finns en risk för att det medför en administrativ börda för regionerna och medlemsstaterna. ReK stöder därför helhjärtat den utvärdering som nämns i artikel 25, där också en förenkling av tillämpningen av förordningen ska ingå. Kommittén efterlyser dessutom att problemet ägnas större uppmärksamhet så att de nationella myndigheterna kan inleda arbetet med att förenkla sina respektive bestämmelser.

20.

ReK betonar behovet av ett snabbt och tydligt genomförande av denna förordning och uppmanar kommissionen i detta sammanhang att beakta erfarenheterna och lärdomarna från genomförandet av EGTS-förordningen och att uppmuntra medlemsstaterna att så snabbt som möjligt börja använda mekanismen för gränsöverskridande projekt. Kommittén anser i detta sammanhang att rollen för de gränsöverskridande samordningspunkterna behöver klargöras ytterligare. ReK skulle också vilja att kommittén, såsom redan är fallet för EGTS, utövar en registreringsfunktion för europeiska gränsöverskridande åtaganden och europeiska gränsöverskridande uttalanden i syfte att stärka återkopplingen om erfarenheterna och utbytet av bästa praxis.

21.

Man bör också komma i håg att andra territoriella samarbetsstrukturer, såsom arbetsgemenskaper, kan vara användbara för mekanismen och komplettera den.

22.

Kommittén uppmanar sina ledamöter att dela med sig av exempel på bland annat gränsöverskridande transportförbindelser och gemensamt utnyttjande av räddningstjänster, utveckling av industriparker osv.

23.

ReK uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att låta genomförandet av förordningen åtföljas av en tydlig kommunikationsstrategi, med särskild tonvikt på utbyte av bästa praxis och förordningens tematiska tillämpningsområde.

24.

ReK understryker komplementariteten mellan den gränsöverskridande mekanismen och EGTS-instrumentet och det faktum att EGTS, som en överstatlig och subnationell enhet, skulle vara ett praktiskt instrument för att inleda och genomföra projekt inom den nya mekanismen. Det bör dock klargöras närmare hur den gränsöverskridande mekanismen och EGTS kompletterar varandra.

25.

ReK anser att den gränsöverskridande mekanismen är ett bra komplement till Interreg-programmen, eftersom mekanismen i vissa situationer kan skapa intressanta möjligheter att underlätta genomförandet av gränsöverskridande projekt.

Bryssel den 5 december 2018.

Karl-Heinz LAMBERTZ

Europeiska regionkommitténs ordförande

7.3.2019

Europeiska unionens officiella tidning

C 86/173

Yttrande från Europeiska regionkommittén om Reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken

(2019/C 86/11)

Huvudföredragande:

Guillaume CROS (FR-PES), vice ordförande, regionfullmäktige, Occitanie

Referensdokument:

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013

COM(2018) 392 final

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av förordning (EU) nr 1306/2013

COM(2018) 393 final

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningarna (EU) nr 1308/2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter, (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel, (EU) nr 251/2014 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, aromatiserade vinprodukter, (EU) nr 228/2013 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för unionens yttersta randområden och (EU) nr 229/2013 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för de mindre Egeiska öarna

COM(2018) 394 final

I. ÄNDRINGSREKOMMENDATIONER

COM(2018) 392 final

Ändringsrekommendation 1

Skäl 5

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

För att bevara de väsentliga unionsomfattande element som säkerställer jämförbarhet mellan medlemsstaterna, dock utan att begränsa medlemsstaterna i deras strävan att uppnå unionens mål, bör en definition av ”jordbruksareal” fastställas. De relaterade definitionerna av ”åkermark”, ”permanenta grödor” och ”permanent gräsmark” bör anges i allmänna ordalag så att medlemsstaterna får möjlighet att ytterligare specificera definitionerna i enlighet med lokala villkor. Ramdefinitionen av ”åkermark” bör fastställas på ett sätt som gör det möjligt för medlemsstaterna att täcka olika produktionsformer, inbegripet system för trädjordbruk och odlingsbara områden med buskar och träd, och som omfattar mark i träda för att säkerställa interventionernas frikopplade karaktär. Ramdefinitionen av ”permanenta grödor” bör omfatta både areal som faktiskt används för produktion och sådan som inte används, samt plantskolor och skottskog med kort omloppstid, enligt medlemsstaternas egna definitioner. Ramdefinitionen av ”permanent gräsmark” bör ge medlemsstaterna möjlighet att ange ytterligare kriterier och ta med andra arter än gräs eller annat örtartat foder som kan användas för bete eller som kan producera foder, oavsett om de används för faktisk produktion eller inte.

För att bevara de väsentliga unionsomfattande element som säkerställer jämförbarhet mellan medlemsstaterna, dock utan att begränsa medlemsstaterna i deras strävan att uppnå unionens mål, bör en definition av ”jordbruksareal” fastställas. De relaterade definitionerna av ”åkermark”, ”permanenta grödor” och ”permanent gräsmark” bör anges i allmänna ordalag så att medlemsstaterna får möjlighet att ytterligare specificera definitionerna i enlighet med lokala villkor. Ramdefinitionen av ”åkermark” bör fastställas på ett sätt som gör det möjligt för medlemsstaterna att täcka olika produktionsformer, inbegripet system för trädjordbruk och odlingsbara områden med buskar och träd, och som omfattar mark i träda för att säkerställa interventionernas frikopplade karaktär. Ramdefinitionen av ”permanenta grödor” bör omfatta både areal som faktiskt används för produktion och sådan som inte används, samt plantskolor och skottskog med kort omloppstid, under förutsättning att de odlas på åkermark, enligt medlemsstaternas egna definitioner. Ramdefinitionen av ”permanent gräsmark” bör ge medlemsstaterna möjlighet att ange ytterligare kriterier och ta med andra arter än gräs eller annat örtartat foder som kan användas för bete eller som kan producera foder, oavsett om de används för faktisk produktion eller inte.

Motivering

Det handlar om att främja skogsjordbruk, som är gynnsamt för klimatet och miljön, och inte hela skottskogslotter, som i själva verket är skogsområden som inte räknas till jordbruket.

Ändringsrekommendation 2

Skäl 9

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

I syfte att ytterligare förbättra den gemensamma jordbrukspolitikens prestation bör inkomststöd riktas till riktiga jordbrukare. För att säkerställa en gemensam strategi på EU-nivå för sådant riktat stöd, bör en ramdefinition av ”riktiga jordbrukare” med de väsentliga dragen fastställas. På grundval av denna ramdefinition bör medlemsstaterna i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken definiera vilka jordbrukare som inte ska anses vara riktiga jordbrukare, på grundval av villkor som inkomstprövning, arbetskraftsinsats på gården, företagets målsättningar och förekomst i register. Detta bör inte heller utesluta stöd till jordbrukare med flera sysslor, som aktivt utövar jordbruk, men som också är engagerade i annan verksamhet än jordbruksverksamhet utanför jordbruksföretaget, eftersom deras diversifierade verksamheter ofta förbättrar den socioekonomiska strukturen i landsbygdsområdena.

I syfte att ytterligare förbättra den gemensamma jordbrukspolitikens prestation bör inkomststöd riktas till riktiga jordbrukare. För att säkerställa en gemensam strategi på EU-nivå för sådant riktat stöd, bör en ramdefinition av ”riktiga jordbrukare” med de väsentliga dragen fastställas. På grundval av denna ramdefinition bör medlemsstaterna i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken definiera vilka jordbrukare som inte ska anses vara riktiga jordbrukare, på grundval av villkor som andel av jordbruksinkomsten, arbetskraftsinsats på gården, företagets målsättningar och förekomst i register. Detta bör inte heller utesluta stöd till jordbrukare med flera sysslor, som aktivt utövar jordbruk, men som också är engagerade i annan verksamhet än jordbruksverksamhet utanför jordbruksföretaget, eftersom deras diversifierade verksamheter ofta förbättrar den socioekonomiska strukturen i landsbygdsområdena.

Motivering

Det är bättre att ta hänsyn till andelen av jordbruksinkomsten än inkomstkriteriet, som skulle kunna utesluta små gårdar.

Ändringsrekommendation 3

Skäl 11

Kommissionens textförslag

Ändringsförslag

För att förverkliga den gemensamma jordbrukspolitikens mål enligt artikel 39 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), samt för att se till att unionen på lämpligt sätt hanterar nya utmaningar, är det lämpligt att föreskriva ett antal allmänna mål som återspeglar de riktlinjer som ges i meddelandet Framtiden för livsmedel och jordbruk. Ett antal särskilda mål bör definieras ytterligare på unionsnivå och tillämpas av medlemsstaterna i deras strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Samtidigt som man uppnår balans mellan olika aspekter av hållbar utveckling, i enlighet med konsekvensbedömningen, bör dessa särskilda mål omsätta de allmänna målen för den gemensamma jordbrukspolitiken till mer konkreta prioriteringar och ta hänsyn till relevant unionslagstiftning, särskilt när det gäller klimat, energi och miljö.

Inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken bör man uttryckligen beakta Europeiska unionens jämställdhetspolitik och fästa särskild uppmärksamhet vid behovet av att stärka kvinnors deltagande i utvecklingen av den socioekonomiska strukturen i landsbygdsområden. Föreliggande förordning bör bidra till att synliggöra kvinnors arbete och säkerställa att de beaktas i de specifika målen i medlemsstaternas strategiska planer.

Motivering

Det är viktigt att stärka kvinnors egenmakt i landsbygdsområden.

Ändringsrekommendation 4

Skäl 12

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

En intelligent, modern och mer hållbar gemensam jordbrukspolitik måste omfatta forskning och innovation, i syfte att se till att unionens jordbruk, skogsbruk och livsmedelssystem behåller sin multifunktionalitet, investera i teknisk utveckling och digitalisering, samt förbättra tillgången till objektiv, tillförlitlig, relevant och färsk kunskap.

En intelligent, modern och mer hållbar gemensam jordbrukspolitik måste omfatta forskning och innovation, i syfte att se till att unionens jordbruk, skogsbruk och livsmedelssystem behåller sin multifunktionalitet, investera i teknisk utveckling, digitalisering och agroekologiska metoder , samt förbättra tillgången till objektiv, tillförlitlig, relevant och färsk kunskap , genom att ta hänsyn till jordbrukarnas kunskap och utbytet mellan jordbrukare .

Motivering

Teknisk utveckling, digitalisering, agroekologiska metoder och kunskapsutbyte mellan jordbrukare kommer att bidra till en smartare, modernare och mer hållbar gemensam jordbrukspolitik.

Ändringsrekommendation 5

Nytt skäl efter skäl 12

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Minskningen av den digitala klyftan på landsbygden är en viktig utmaning för att få befolkningen att stanna och främja den ekonomiska utvecklingen, särskilt när det gäller tillhandahållandet av tjänster.

Digitaliseringen av jordbruket har stor potential när det gäller produktion, marknadsföring, konsumentskydd samt skydd av natur- och kulturarvet på landsbygden. Man bör emellertid se till att små gårdar, vars tillgång till ny teknik kan vara begränsad, kan dra nytta av detta och att den tekniska utvecklingen inte minskar jordbrukarnas autonomi, och jordbrukarna bör behålla kontrollen över de digitala data som samlas in på deras gårdar.

Motivering

Digitaliseringens fördelar bör komma alla jordbruksföretag till del.

Ändringsrekommendation 6

Skäl 14

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

I syfte att främja en smart och robust jordbrukssektor kommer direktstöd även fortsättningsvis att ha en viktig roll i att garantera ett rimligt inkomststöd till jordbrukare. Även investeringar i omstrukturering av jordbruket, modernisering, diversifiering, innovation och införande av ny teknik är nödvändiga för att förbättra jordbrukarnas ersättning på marknaden .

I syfte att främja en smart , hållbar och robust jordbrukssektor i alla regioner kommer direktstöd även fortsättningsvis att ha en viktig roll i att garantera ett rimligt inkomststöd till jordbrukare. Även investeringar i modernisering, diversifiering, innovation och införande av ny teknik är nödvändiga för att förbättra jordbruksföretagens motståndskraft och inkomsterna på marknaden .

Motivering

Direktstöden bör bidra till gårdars omställning till bättre motståndskraft och bättre inkomster på marknaden, i alla regioner.

Ändringsrekommendation 7

Skäl 15

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Inom ramen för ökad marknadsorientering för den gemensamma jordbrukspolitiken, såsom föreskrivs i kommissionens meddelande Framtiden för livsmedel och jordbruk, kan marknadsexponering, klimatförändring och den därmed sammanhängande ökade frekvensen och förstörelsekraften av allvarliga extrema klimathändelser, samt sanitära och fytosanitära kriser leda till risk för prisvolatilitet och ökat tryck på inkomsterna. Även om jordbrukarna ytterst är ansvariga för att utforma sina företagsstrategier bör en stabil ram inrättas för att säkerställa lämplig riskhantering . Därför kan medlemsstaterna och jordbrukarna få tillgång till en unionsplattform för riskhantering för kapacitetsuppbyggnad i syfte att ge jordbrukarna lämpliga finansiella instrument för investeringar och tillgång till rörelsekapital, fortbildning, kunskapsöverföring och rådgivning.

Inom ramen för ökad marknadsorientering för den gemensamma jordbrukspolitiken, såsom föreskrivs i kommissionens meddelande Framtiden för livsmedel och jordbruk, kan marknadsexponering, klimatförändring och den därmed sammanhängande ökade frekvensen och förstörelsekraften av allvarliga extrema klimathändelser, samt sanitära och fytosanitära kriser leda till risk för prisvolatilitet och ökat tryck på inkomsterna. Även om jordbrukarna ytterst är ansvariga för att utforma sina företagsstrategier bör en stabil ram inrättas som gör det möjligt att reglera marknaderna och förebygga risker på ett lämpligt sätt . Därför kan medlemsstaterna och jordbrukarna få tillgång till en unionsplattform för riskhantering för kapacitetsuppbyggnad i syfte att ge jordbrukarna lämpliga finansiella instrument för investeringar och tillgång till rörelsekapital, fortbildning, kunskapsöverföring och rådgivning.

Motivering

Med hänsyn till att gårdarna ställs inför allt fler risker behövs det en stabil ram av förebyggande åtgärder.

Ändringsrekommendation 8

Skäl 17

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Den gemensamma jordbrukspolitiken bör även fortsättningsvis garantera tryggad livsmedelsförsörjning, vilket innebär tillräcklig tillgång till säker och näringsrik mat vid alla tidpunkter. Dessutom bör den bidra till att förbättra unionsjordbrukets förmåga att reagera på nya samhällskrav på livsmedel och hälsa, inbegripet hållbar jordbruksproduktion, hälsosammare näringsintag, livsmedelsavfall, djurskydd och bevarande av jordbrukets genetiska resurser . Den gemensamma jordbrukspolitiken bör fortsätta att stödja produktion med specifika och värdefulla egenskaper, till exempel traditionella produkter som är typiska för regionerna, och samtidigt hjälpa jordbrukare att anpassa sin produktion efter marknadens signaler och konsumenternas efterfrågan. Dessutom bör den gemensamma jordbrukspolitiken bidra till förverkligandet av millennieutvecklingsmålen (målen för hållbar utveckling) i fråga om tillgången till mat.

Motivering

Europeiska unionen har turen att ännu ha kvar många typiska traditionella produkter och genetiska resurser inom jordbruket, och detta måste främjas.

Ändringsrekommendation 9

Skäl 20

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

I syfte att säkerställa att unionen kan uppfylla sina internationella förpliktelser om internt stöd som anges i WTO-avtalet om jordbruk, bör vissa interventionstyper som omfattas av denna förordning fortsätta att anmälas som gröna boxen, dvs. stöd som inte har några, eller endast minimala, handelsstörande effekter eller effekter på produktionen, eller att anmälas som stöd enligt blåa boxen inom ramen för produktionsbegränsande program, och därmed undantas från minskningsåtaganden. Även om bestämmelserna i denna förordning för sådana interventionstyper redan är i överensstämmelse med de ”gröna boxen”-krav som fastställs i bilaga 2 till WTO-avtalet om jordbruk eller de ”blåa boxen”-krav som fastställs i artikel 6.5 bör det säkerställas att de interventioner som planeras av medlemsstaterna i deras strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken även fortsättningsvis uppfyller dessa krav.

Ändringsrekommendation 10

Nytt skäl efter skäl 20

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

För att uppnå de mål för hållbar utveckling som FN antagit, i synnerhet mål 1 och 2, och i enlighet med EU:s konsekventa politik för utveckling bör den gemensamma jordbrukspolitiken främja utvecklingen av ett hållbart och välmående familjejordbruk i utvecklingsländer, som gynnar bevarandet av befolkningen på landsbygden och tryggar livsmedelsförsörjningen. i detta syfte ska exporten av jordbruksprodukter och livsmedel från EU inte ske till priser som ligger under produktionskostnaderna i Europa.

Motivering

I enlighet med artikel 54 i ReK:s förberedande yttrande om den gemensamma jordbrukspolitiken måste den gemensamma jordbrukspolitiken ändras för att uppfylla detta mål, som bör tas upp som ett tionde mål för den gemensamma jordbrukspolitiken.

Ändringsrekommendation 11

Skäl 22

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Ramverket med normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden syftar till att bidra till begränsning av och anpassning till klimatförändringar, hantering av vattenproblem, skydd och förbättring av mark samt av den biologiska mångfalden. Ramen måste anpassas för att särskilt beakta de metoder som fastställts fram till 2020 inom ramen för miljöanpassning av direktstöden, begränsning av klimatförändringar och behovet av att öka jordbrukens hållbarhet, och i synnerhet näringsämneshushållning. Det noteras att varje norm för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden bidrar till flera mål. För att genomföra denna ram bör medlemsstaterna fastställa en nationell standard för var och en av de normer som fastställts på unionsnivå, och därvid beakta de särskilda förhållandena i det berörda området, däribland jordmån, klimatförhållanden och befintliga jordbrukssystem, markanvändning, växelbruk, jordbruksmetoder och jordbrukets struktur. Medlemsstaterna får dessutom också fastställa andra nationella standarder för de huvudsakliga mål som fastställs i bilaga III i syfte att förbättra miljö- och klimatresultaten för ramen för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden. i syfte att stödja jordbruksföretagens odlingsutfall och miljöprestationer kommer gödslingsplaner att fastställas med hjälp av ett särskilt elektroniskt verktyg, ett verktyg för hantering av näringsämnen för ett hållbart jordbruk, som medlemsstaterna ska ställa till de enskilda jordbrukarnas förfogande, som en del av ramen för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden. Verktyget bör tillhandahålla beslutsstöd för jordbruksföretaget, exempelvis minimifunktioner för hantering av näringsämnen. Omfattande interoperabilitet och modularitet bör också göra det möjligt att lägga till andra elektroniska tillämpningar för jordbruksföretag och e-förvaltning. i syfte att säkerställa lika spelregler mellan jordbrukare och över hela EU kan kommissionen ge stöd till medlemsstaterna vid utformningen av verktyget samt för de tjänster för bearbetning och lagring av uppgifter som krävs.

Ramverket med normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden syftar till att bidra till begränsning av och anpassning till klimatförändringar, hantering av vattenproblem, skydd och förbättring av mark samt av den biologiska mångfalden , inbegripet jordbrukets genetiska resurser. Ramen måste anpassas för att särskilt beakta de metoder som fastställts fram till 2020 inom ramen för miljöanpassning av direktstöden, begränsning av klimatförändringar och behovet av att öka jordbrukens hållbarhet, och i synnerhet näringsämneshushållning. Det noteras att varje norm för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden bidrar till flera mål. För att genomföra denna ram bör medlemsstaterna fastställa en nationell standard för var och en av de normer som fastställts på unionsnivå, och därvid beakta de särskilda förhållandena i det berörda området, däribland jordmån, klimatförhållanden och befintliga jordbrukssystem, markanvändning, årligt växelbruk, jordbruksmetoder och jordbrukets struktur. Medlemsstaterna får dessutom också fastställa andra nationella standarder för de huvudsakliga mål som fastställs i bilaga III i syfte att förbättra miljö- och klimatresultaten för ramen för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden. i syfte att stödja jordbruksföretagens odlingsutfall och miljöprestationer kommer gödslingsplaner att fastställas med hjälp av ett särskilt elektroniskt verktyg, ett verktyg för hantering av näringsämnen för ett hållbart jordbruk, som medlemsstaterna ska ställa till de enskilda jordbrukarnas förfogande, som en del av ramen för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden. Verktyget bör tillhandahålla beslutsstöd för jordbruksföretaget, exempelvis minimifunktioner för hantering av näringsämnen. Omfattande interoperabilitet och modularitet bör också göra det möjligt att lägga till andra elektroniska tillämpningar för jordbruksföretag och e-förvaltning. i syfte att säkerställa lika spelregler mellan jordbrukare och över hela EU kan kommissionen ge stöd till medlemsstaterna vid utformningen av verktyget samt för de tjänster för bearbetning och lagring av uppgifter som krävs.

Motivering

För att ett växelbruk ska vara effektivt måste grödorna skiftas årligen, med flexibilitet (se GAEC – god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden – 8, bilaga III). Det är nödvändigt att vidta åtgärder mot undergrävandet av jordbrukets genetiska resurser.

Ändringsrekommendation 12

Skäl 24

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Medlemsstaterna bör införa jordbruksrådgivningstjänster för att förbättra jordbruks- och landsbygdsföretagens hållbara förvaltning och övergripande prestation. Dessa tjänster ska omfatta de ekonomiska, miljömässiga och sociala dimensionerna och kartlägga nödvändiga förbättringar av alla åtgärder på gårdsnivå som anges i de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Rådgivningstjänsterna bör göra jordbrukarna och andra GJP-bidragsmottagare mer medvetna om förhållandet mellan jordbruksdrift och markanvändning, å ena sidan, och vissa normer, krav och uppgifter (bland annat i fråga om miljö och klimat), å andra sidan. Förteckningen över dessa senare omfattar normer som gäller för eller är nödvändiga för jordbrukare och andra GJP-bidragsmottagare och som fastställs i den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken, liksom sådana som härrör från lagstiftningen om vatten, hållbar användning av bekämpningsmedel , liksom initiativ för att bekämpa antimikrobiell resistens och för hanteringen av risker. För att främja rådgivningens kvalitet och ändamålsenlighet bör medlemsstaterna integrera rådgivare i kunskaps- och innovationssystem inom jordbruket (Akis) så att de kan tillhandahålla aktuell teknisk och vetenskaplig information som tagits fram genom forskning och innovation.

Medlemsstaterna bör införa jordbruksrådgivningstjänster för att förbättra faktorproduktiviteten samt jordbruks- och landsbygdsföretagens hållbara förvaltning och övergripande prestation. Dessa tjänster ska omfatta de ekonomiska, miljömässiga och sociala dimensionerna och kartlägga nödvändiga förbättringar av alla åtgärder på gårdsnivå som anges i de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Rådgivningstjänsterna bör göra jordbrukarna och andra GJP-bidragsmottagare mer medvetna om förhållandet mellan jordbruksdrift och markanvändning, å ena sidan, och vissa normer, krav och uppgifter (bland annat i fråga om miljö och klimat), å andra sidan. Förteckningen över dessa senare omfattar normer som gäller för eller är nödvändiga för jordbrukare och andra GJP-bidragsmottagare och som fastställs i den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken, liksom sådana som härrör från lagstiftningen om vatten, hållbar användning av växtskyddsmedel , liksom initiativ för att bekämpa antimikrobiell resistens och för hanteringen av risker. För att främja rådgivningens kvalitet och ändamålsenlighet bör medlemsstaterna integrera rådgivare i kunskaps- och innovationssystem inom jordbruket (Akis) så att de kan tillhandahålla aktuell teknisk och vetenskaplig information som tagits fram genom forskning och innovation.

Ändringsrekommendation 13

Skäl 27

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

När frikopplat direktstöd tillhandahålls på grundval av systemet för stödrätt bör medlemsstaterna fortsätta att förvalta en nationell reserv eller reserver per grupp av territorier. Sådana reserver bör i första hand användas för unga jordbrukare och jordbrukare som etablerar jordbruksverksamhet. Det behövs också regler om användning och överföring av stödrätter för att säkerställa ett väl fungerande system.

Motivering

Det är oacceptabelt att man kan handla med offentliga subventioner.

Ändringsrekommendation 14

Skäl 28

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Små jordbruk förblir en hörnsten i det europeiska jordbruket eftersom de spelar en avgörande roll för att stödja sysselsättningen på landsbygden och bidra till territoriell utveckling. För att främja en jämnare fördelning av stödet och för att minska den administrativa bördan för mottagare av små stödbelopp bör medlemsstaterna ha möjlighet att erbjuda små jordbrukare en möjlighet att ersätta andra direktstöd genom att tillhandahålla ett runt belopp för små jordbrukare.

Små jordbruk förblir en hörnsten i det europeiska jordbruket eftersom de spelar en avgörande roll för att stödja sysselsättningen på landsbygden och bidra till territoriell utveckling. För att främja en jämnare fördelning av stödet och för att minska den administrativa bördan för mottagare av små stödbelopp som främjar sysselsättningen bör medlemsstaterna ha möjlighet att ersätta andra direktstöd genom att tillhandahålla ett runt belopp för små jordbrukare.

Motivering

Små jordbruksföretag spelar en viktig roll för att bevara dynamiken i regionerna och underhålla marken.

Ändringsrekommendation 15

Skäl 38

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Stöd för förvaltningsåtaganden kan inbegripa premier för ekologiskt jordbruk för underhåll av och omställning till ekologisk mark, betalningar för andra interventionstyper som främjar miljövänliga produktionssystem, såsom agroekologi, bevarande jordbruk och integrerad produktion, tjänster för miljö- och klimatvänligt skogsbruk samt skogsskydd, premier för skogar och inrättande av system för trädjordbruk, djurskydd, bevarande, hållbar användning och utveckling av genetiska resurser. Medlemsstaterna får utarbeta andra system enligt denna interventionstyp, på grundval av de egna behoven. Denna typ av stöd bör endast täcka extra kostnader och inkomstbortfall till följd av åtaganden som går utöver de grundläggande obligatoriska normer och krav som fastställs i unionslagstiftning och nationell lagstiftning samt de villkor som fastställs i den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Åtaganden relaterade till denna interventionstyp kan ingås för en i förväg fastställd årlig eller flerårig tidsfrist och kan löpa längre än i sju år i vederbörligen motiverade fall.

Stöd för förvaltningsåtaganden kan inbegripa premier för ekologiskt jordbruk för underhåll av och omställning till ekologisk mark, betalningar för andra interventionstyper som främjar miljövänliga produktionssystem, såsom agroekologi, bevarande jordbruk och integrerad produktion, tjänster för miljö- och klimatvänligt skogsbruk samt skogsskydd, premier för skogar och inrättande av system för trädjordbruk, djurskydd, bevarande, hållbar användning och utveckling av genetiska resurser. Medlemsstaterna får utarbeta andra system enligt denna interventionstyp, på grundval av de egna behoven. För att fungera som ett incitament bör denna typ av stöd täcka mer än extra kostnader och inkomstbortfall till följd av åtaganden som går utöver de grundläggande obligatoriska normer och krav som fastställs i unionslagstiftning och nationell lagstiftning samt de villkor som fastställs i den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Åtaganden relaterade till denna interventionstyp kan ingås för en i förväg fastställd flerårig tidsfrist och kan löpa längre än i sju år i vederbörligen motiverade fall.

Motivering

För att främja miljövänliga metoder föreslås det att stödet inte begränsas till förlorade vinster. En flerårig period är lämpligare när det gäller miljöpåverkan.

Ändringsrekommendation 16

Skäl 40

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

I syfte att säkerställa en rättvis inkomst och en motståndskraftig jordbrukssektor över hela unionens territorium får medlemsstaterna bevilja stöd till jordbrukare i områden med naturliga och andra områdesspecifika begränsningar. När det gäller betalningar för områden med naturliga begränsningar bör politiken för landsbygdsutveckling för perioden 2014–2020 fortsätta att gälla. För att den gemensamma jordbrukspolitiken ska ge ökat mervärde för unionen och stärka dess synergier med finansiering av investeringar i natur och biologisk mångfald är det nödvändigt att behålla en separat åtgärd som syftar till att kompensera bidragsmottagare för nackdelar i samband med genomförandet av Natura 2000 och ramdirektivet om vatten. För att bidra till att Natura 2000-områdena förvaltas på ett effektivt sätt bör det därför även i fortsättningen ges stöd för att hjälpa jordbrukarna och skogsägarna att klara av särskilda olägenheter till följd av genomförandet av direktiv 2009/147/EG och rådets direktiv 92/43/EEG. Stöd bör också göras tillgängligt för jordbrukare för att bistå dem för de nackdelar i avrinningsområden som följer av genomförandet av ramdirektivet för vatten. Stödet bör kopplas till särskilda krav som anges i de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken och som går utöver tillämpliga bindande normer och krav. Medlemsstaterna bör också se till att stöden till jordbrukarna inte leder till dubbelfinansiering från miljösystem. Medlemsstaterna bör dessutom beakta de specifika behoven inom Natura 2000-områdena vid den övergripande utformningen av de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

I syfte att säkerställa en rättvis inkomst och en motståndskraftig jordbrukssektor över hela unionens territorium ska medlemsstaterna bevilja stöd till jordbrukare i områden med naturliga och andra områdesspecifika begränsningar. När det gäller betalningar för områden med naturliga begränsningar bör politiken för landsbygdsutveckling för perioden 2014–2020 fortsätta att gälla. För att den gemensamma jordbrukspolitiken ska ge ökat mervärde för unionen och stärka dess synergier med finansiering av investeringar i natur och biologisk mångfald är det nödvändigt att behålla en separat åtgärd som syftar till att ersätta bidragsmottagare för genomförandet av Natura 2000 och ramdirektivet om vatten. För att bidra till att Natura 2000-områdena förvaltas på ett effektivt sätt bör det därför även i fortsättningen ges stöd för att hjälpa jordbrukarna och skogsägarna att klara av särskilda olägenheter till följd av genomförandet av direktiv 2009/147/EG och rådets direktiv 92/43/EEG. Stöd bör också göras tillgängligt för jordbrukare för att bistå dem för de nackdelar i avrinningsområden som följer av genomförandet av ramdirektivet för vatten. Stödet bör kopplas till särskilda krav som anges i de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken och som går utöver tillämpliga bindande normer och krav. Medlemsstaterna bör också se till att stöden till jordbrukarna inte leder till dubbelfinansiering från miljösystem. Medlemsstaterna bör dessutom beakta de specifika behoven inom Natura 2000-områdena vid den övergripande utformningen av de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

Motivering

Det är nödvändigt att bevara jordbruket i alla regioner, även de med svårigheter, på EU-nivå. För att främja miljövänliga metoder föreslås det att stödet inte begränsas till förlorade vinster.

Ändringsrekommendation 17

Skäl 41

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Den gemensamma jordbrukspolitikens mål bör även eftersträvas genom stöd till investeringar, produktiva liksom icke-produktiva, och på eller utanför gårdarna. Sådana investeringar kan bland annat avse infrastruktur för utveckling, modernisering eller anpassning till klimatförändringar av jordbruk och skogsbruk, inbegripet tillgång till jord- eller skogsbruksmark, arrondering och markförbättring, trädjordbruk och försörjning med och besparing av energi och vatten. För att säkerställa bättre överensstämmelse mellan de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken och unionens strategiska mål, samt för att skapa lika villkor mellan medlemsstaterna, ingår en negativ förteckning över investeringsområden i denna förordning.

Den gemensamma jordbrukspolitikens mål bör även eftersträvas genom stöd till investeringar, produktiva liksom icke-produktiva, och på eller utanför gårdarna. Sådana investeringar kan bland annat avse infrastruktur för utveckling, modernisering eller anpassning till klimatförändringar av jordbruk och skogsbruk, inbegripet tillgång till jord- eller skogsbruksmark, markförbättring, trädjordbruk, försörjning med och besparing av energi och vatten samt bevarande av jordbrukets genetiska resurser . För att säkerställa bättre överensstämmelse mellan de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken och unionens strategiska mål, samt för att skapa lika villkor mellan medlemsstaterna, ingår en negativ förteckning över investeringsområden i denna förordning. Det ska fastställas ett tak per jordbruksföretag för dessa investeringar. Budgetanslaget för detta instrument ska begränsas till 10 % av medlemsstaternas Ejflu-medel.

Motivering

Att sätta ett tak för investeringsstödet innebär att fler projekt kan stödjas. Att begränsa budgetanslaget innebär att mer medel kan anslås till andra Ejflu-prioriteringar.

Ändringsrekommendation 18

Skäl 44

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Med hänsyn till behovet av att garantera lämpliga riskhanteringsverktyg bör försäkringspremier och gemensamma fonder inrättas , finansierade genom Ejflu . Kategorin gemensamma fonder omfattar både sådana som är kopplade till produktionsförluster och allmänna och sektorsspecifika inkomststabiliserande verktyg, med koppling till inkomstförluster.	Med hänsyn till behovet av att garantera lämpliga riskhanteringsverktyg bör försäkringspremier och gemensamma fonder inrättas. Kategorin gemensamma fonder omfattar både sådana som är kopplade till produktionsförluster och allmänna och sektorsspecifika inkomststabiliserande verktyg, med koppling till inkomstförluster.

Motivering

Finansiering genom Ejflu förutsätter motsvarande ökning av de finansiella medlen till Ejflu.

Ändringsrekommendation 19

Skäl 56

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

När de utarbetar sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken bör medlemsstaterna analysera sin specifika situation och sina behov, sätta upp mål som är kopplade till uppnåendet av målen för den gemensamma jordbrukspolitiken och utforma interventioner som gör det möjligt att uppnå dessa mål, samtidigt som de anpassas till nationella och regionala sammanhang, bland annat i de yttersta randområdena i enlighet med artikel 349 i EUF-fördraget. Detta bör främja mer subsidiaritet inom en gemensam unionsram, samtidigt som efterlevnaden av de allmänna unionsrättsliga principerna och målen för den gemensamma jordbrukspolitiken säkerställs. Det är därför lämpligt att fastställa regler om strukturen och innehållet i de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

När de utarbetar sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken bör medlemsstaterna , som ska se till att deras landsbygdsutvecklingsplaner utarbetas på den lämpligaste geografiska nivån, analysera sin specifika situation och sina behov, sätta upp mål som är kopplade till uppnåendet av målen för den gemensamma jordbrukspolitiken och utforma interventioner som gör det möjligt att uppnå dessa mål, samtidigt som de anpassas till nationella och regionala sammanhang, bland annat i de yttersta randområdena i enlighet med artikel 349 i EUF-fördraget och i mindre gynnade områden, som tas upp i artikel 174.3 i EUF-fördraget . Detta bör främja mer subsidiaritet inom en gemensam unionsram, samtidigt som efterlevnaden av de allmänna unionsrättsliga principerna och målen för den gemensamma jordbrukspolitiken säkerställs. Det är därför lämpligt att fastställa regler om strukturen och innehållet i de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

Motivering

Även om vissa delar av de strategiska planerna redan nu eventuellt utarbetas på regional nivå är omfattningen av denna potentiella regionalisering okänd. Förordningen bör, åtminstone för randområdena, omfatta bestämmelser om att landsbygdsutvecklingsprogrammen ska fastställas på lämplig nivå. Vid utarbetande av strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken och utformande av interventioner som anpassas till nationella och regionala sammanhang, ska medlemsstaterna i synnerhet beakta mindre gynnade regioner som tas upp i artikel 174 i EUF-fördraget, till exempel öar, gräns- och bergsområden.

Ändringsrekommendation 20

Artikel 4.1 a och b

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Definitioner som ska fastställas i de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken

1. Medlemsstaterna ska i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken ange definitioner för jordbruksverksamhet, jordbruksareal, stödberättigande hektar, riktig jordbrukare och ung jordbrukare på följande sätt:

Jordbruksverksamhet ska definieras så att det omfattar både produktionen av de jordbruksprodukter som förtecknas i bilaga i till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, inbegripet bomull och skottskog med kort omloppstid , och underhåll av jordbruksareal i ett skick som gör den lämplig för bete eller odling utan några särskilda förberedande åtgärder utöver sedvanliga jordbruksmetoder och jordbruksmaskiner.

Jordbruksverksamhet ska definieras så att det omfattar både produktionen av de jordbruksprodukter som förtecknas i bilaga i till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, inbegripet bomull och trädjordbruk , och underhåll av jordbruksareal i ett skick som gör den lämplig för bete eller odling utan några särskilda förberedande åtgärder utöver sedvanliga jordbruksmetoder och jordbruksmaskiner.

b)	Jordbruksareal ska definieras så att det omfattar åkermark, permanenta grödor och permanent gräsmark. Termerna åkermark, permanenta grödor och permanent gräsmark ska specificeras närmare av medlemsstaterna inom följande ram:

b)	Jordbruksareal ska definieras så att det omfattar åkermark, permanenta grödor och permanent gräsmark. Termerna åkermark, permanenta grödor och permanent gräsmark ska specificeras närmare av medlemsstaterna inom följande ram:

åkermark: mark som utnyttjas för vegetabilieproduktion eller areal som är tillgänglig för vegetabilieproduktion men som ligger i träda, inbegripet areal uttagen i enlighet med artiklarna 22, 23 och 24 i rådets förordning (EG) nr 1257/1999 (1), artikel 39 i rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (2) och artikel 28 i förordning (EU) nr 1305/2013 eller artikel 65 i den här förordningen.

ii)	permanenta grödor: grödor som inte ingår i växtföljden, utom permanent gräsmark och permanent betesmark, och som odlas i fem år eller mer och ger upprepade skördar, inbegripet plantskolor, samt skottskog med kort omloppstid.

ii)	permanenta grödor: grödor som inte ingår i växtföljden, utom permanent gräsmark och permanent betesmark, och som odlas i fem år eller mer och ger upprepade skördar, inbegripet plantskolor, samt skottskog med kort omloppstid som utgör en del av grödorna .

iii)

permanent gräsmark och permanent betesmark (nedan gemensamt kallade permanent gräsmark): mark som inte har ingått i växelbruket på jordbruksföretaget under fem år eller mer, och som utnyttjas till att odla gräs eller annat örtartat foder naturligt (självsådd) eller genom odling (insådd). Andra arter, såsom buskar och/eller träd som kan betas eller ger djurfoder, får ingå , under förutsättning att gräs och annat örtartat foder utgör den dominerande växtligheten. Det kan också vara mark som kan betas, där enligt etablerade lokala sedvänjor, gräs och annat örtartat foder traditionellt inte utgör den dominerande växtligheten på betesmarken, eller mark som kan betas där gräs och annat örtartat foder inte utgör den dominerande växtligheten eller inte förekommer på betesmarken.

Detta beaktas också i trädjordbrukssystem där örtartat foder inte utgör den dominerande växtligheten men som används för boskapsskötsel, såsom är fallet för betesmark med träd (dehesa) och/eller betesmark med buskar och träd i bergsområden.

Motivering

Vi föreslår att den aktuella formuleringen i omnibusförordningen bibehålls avseende de särskilda egenskaperna hos gräsmark vid Medelhavet, såsom dehesas och trädbevuxna betesmarker i bergsområden.

Ändringsrekommendation 21

Artikel 4.1 d

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Riktiga jordbrukare ska definieras så att det säkerställs att inget stöd beviljas dem vars jordbruksverksamhet endast utgör en obetydlig del av deras samlade ekonomiska verksamhet eller vars huvudsakliga affärsverksamhet inte gäller jordbruk, utan att jordbrukare med flera verksamheter förhindras stöd. Definitionen ska göra det möjligt att avgöra vilka jordbrukare som inte ska anses vara riktiga jordbrukare, på grundval av villkor som andel av inkomsten som kommer från jordbruksproduktionen , mål med företaget och/eller förekomst i register. Definitionen bör under alla omständigheter bibehålla Europeiska unionens familjejordbruksmodell där jordbruk bedrivs individuellt eller gemensamt, och där jordbrukaren arbetar med och lever direkt av jordbruksverksamheten, och kan om det är nödvändigt ta hänsyn till de särskilda omständigheterna i de regioner som definieras i artikel 349 i EUF-fördraget.

Motivering

Att beakta inkomster kan leda till att små jordbrukare utesluts. Genom att beakta andelen av jordbruksinkomsten är det lättare att fastställa vilka de riktiga jordbrukarna är. Man måste ännu en gång framhålla den europeiska modellen med familjejordbruk.

Ändringsrekommendation 22

Artikel 5

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Stöd från EGFJ och Ejflu ska syfta till att ytterligare förbättra den hållbara utvecklingen av jordbruk, livsmedel och landsbygdsområden, och ska bidra till uppnåendet av följande allmänna mål:

a)	Främja en smart, motståndskraftig och diversifierad jordbrukssektor för livsmedelstryggheten.

a)	Främja en smart, motståndskraftig och diversifierad jordbrukssektor för livsmedelstryggheten.

b)	Stödja miljövård och klimatåtgärder och bidra till unionens miljö- och klimatrelaterade mål.

b)	Stödja miljövård och klimatåtgärder och bidra till unionens miljö- och klimatrelaterade mål.

c)	Förbättra den socioekonomiska strukturen i landsbygdsområden.

c)	Förbättra den socioekonomiska strukturen i landsbygdsområden och särskilt syfta till en skälig levnadsstandard för jordbruksbefolkningen, i enlighet med artikel 39 b i EUF-fördraget, med särskilt fokus på landsbygdsområden som brottas med stora avfolkningsproblem .

Dessa mål ska kompletteras av det övergripande målet att modernisera sektorn genom att främja och utbyta kunskap, innovation och digitalisering i jordbruket och landsbygdsområden samt uppmuntra sektorn att ta till sig dessa saker. Man måste också främja förbindelserna mellan olika aktörer i livsmedelsvärdekedjan genom att de avtalsmässiga förbindelserna och insynen i dem stärks och med hjälp av nya verktyg såsom standardiserade observationsorgan för pris och produktionskostnader.

Motivering

Den gemensamma jordbrukspolitiken måste respektera artikel 39 i EUF-fördraget, särskilt beakta landsbygdsområden med avfolkningsproblem och förbättra livsmedelskedjornas funktionssätt.

Ändringsrekommendation 23

Artikel 6.1

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Särskilda mål

1. De allmänna målen ska nås genom följande särskilda mål:

a)	Stödja jordbruksinkomster som det går att leva på och jordbrukets motståndskraft i unionen för att förbättra livsmedelstryggheten.

a)	Stödja jordbruksinkomster som det går att leva på , och som är jämförbara med inkomsterna i ekonomin som helhet, och jordbrukets motståndskraft i unionen för att förbättra livsmedelstryggheten.

b)	Öka konkurrenskraften och marknadsorienteringen, med ett större fokus på forskning, teknik och digitalisering.

b)	Öka konkurrenskraften på det ekonomiska, sociala, miljömässiga och territoriala området och marknadsorienteringen, med ett större fokus på forskning, teknik och digitalisering , samt på agroekologi och spridning av hållbara produktionsmetoder .

c)	Förbättra jordbrukarnas position i värdekedjan.

c)	Förbättra produktionsfaktorernas produktivitet, bland annat för att minska kostnaderna för varor och tjänster som produceras inom jordbrukssektorn.

d)	Bidra till begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt till hållbar energi.

d)	Förbättra jordbrukarnas position i värdekedjan.

e)	Främja hållbar utveckling och effektiv förvaltning av naturresurser som vatten, mark och luft.

e)	Bidra till begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt till hållbar energi.

f)	Bidra till att skydda den biologiska mångfalden, stärka ekosystemtjänster samt bevara livsmiljöer och landskap.

f)	Främja hållbar och effektiv förvaltning av naturresurser som jordbrukets genetiska resurser, vatten, mark och luft.

g)	Locka unga jordbrukare och underlätta affärsutveckling i landsbygdsområden.

g)	Bidra till att skydda den biologiska mångfalden, stärka ekosystemtjänster samt bevara livsmiljöer och landskap.

h)	Främja sysselsättning, tillväxt, social delaktighet och lokal utveckling i landsbygdsområden, inbegripet bioekonomin och hållbart skogsbruk.

h)	Locka unga och nya jordbrukare , i synnerhet i de mest avfolkade regionerna, och underlätta affärsutveckling i landsbygdsområden.

i)	Se till att EU:s jordbruk svarar bättre på samhällets krav på livsmedel och hälsa, inbegripet säkra, näringsrika och hållbara livsmedel, matsvinn samt djurskydd.

i)	Främja sysselsättning, tillväxt, social delaktighet , kvinnors delaktighet i ekonomin på landsbygden och lokal utveckling i landsbygdsområden, inbegripet bioekonomin och hållbart skogsbruk.

j)	Se till att EU:s jordbruk svarar bättre på samhällets krav på livsmedel och hälsa, inbegripet säkra, näringsrika och hållbara livsmedel, matsvinn samt djurskydd.

k)	Främja utvecklingen av hållbara familjejordbruk i utvecklingsländer i linje med FN:s mål 1 och 2 för hållbar utveckling samt EU:s konsekventa politik för utveckling.

Ändringsrekommendation 24

Artikel 8

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Medlemsstaterna ska uppnå målen i avdelning II genom att fastställa interventioner på grundval av de interventionstyper som anges i kapitlen II, III och IV i denna avdelning i enlighet med de gemensamma krav som anges i detta kapitel.	Medlemsstaterna och regionerna när de är förvaltningsmyndigheter ska uppnå målen i avdelning II genom att fastställa interventioner på grundval av de interventionstyper som anges i kapitlen II, III och IV i denna avdelning i enlighet med de gemensamma krav som anges i detta kapitel.

Motivering

De europeiska regionernas roll i förvaltningen av och genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken bör bibehållas och stärkas för att anpassa de politiska valen till de specifika territoriella och sektoriella särdragen.

Ändringsrekommendation 25

Artikel 9

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Medlemsstaterna ska utforma interventionerna i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken i enlighet med Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och de allmänna principerna i unionsrätten.

Eftersom den gemensamma jordbrukspolitiken är den grund som såväl jordbruks- och livsmedelssektorn som den ekonomiska och sociala strukturen i EU:s landsbygdsområden vilar på ska medlemsstaterna, och regionerna när de är förvaltningsmyndigheter, utforma interventionerna i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken i enlighet med Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och de allmänna principerna i unionsrätten , i synnerhet subsidiaritetsprincipen .

Medlemsstaterna ska säkerställa att interventionerna fastställs på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier, att de är förenliga med den inre marknaden och att de inte snedvrider konkurrensen.

Medlemsstaterna ska upprätta det regelverk som styr beviljandet av unionsstöd till stödmottagare på grundval av de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken och i enlighet med de principer och krav som fastställs i denna förordning och förordning (EU) [HZR].

Motivering

Det behövs en hänvisning till den gemensamma jordbrukspolitiken och till vikten av att medlemsstaterna genomför den i överensstämmelse med den inre marknaden och utan att snedvrida konkurrensen.

Ändringsrekommendation 26

Artikel 11

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Medlemsstaterna ska i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken inbegripa ett system med villkor, enligt vilket administrativa sanktioner ska åläggas stödmottagare som tar emot direktstöd enligt kapitel II i denna avdelning eller årliga bidrag enligt artiklarna 65, 66 och 67 och som inte uppfyller de föreskrivna verksamhetskraven enligt unionsrätten och de normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som fastställs i den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken enligt bilaga III, med avseende på följande specifika områden:

1.	Klimatet och miljön.

2.	Folkhälsa, djurhälsa och växtskydd.

3.	Djurskydd.

1.	Klimatet och miljön.

2.	Folkhälsa, djurhälsa och växtskydd.

3.	Djurskydd.

4.	Det sociala området: respekt för jordbruksanställdas rättigheter.

Motivering

Det är viktigt att gårdar som tar emot offentliga medel inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken respekterar de anställdas sociala rättigheter.

Ändringsrekommendation 27

Artikel 12.3

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Medlemsstaterna ska upprätta ett system för tillhandahållande av det verktyg för hantering av näringsämnen för ett hållbart jordbruk som avses i bilaga III, tillsammans med de minimikrav på ingående delar och funktioner som fastställs i bilagan, till de stödmottagare som ska använda verktyget.

Kommissionen får stödja medlemsstaterna när det gäller utformningen av detta verktyg och med kraven på tjänster för datalagring och databearbetning.

Kommissionen får stödja medlemsstaterna när det gäller utformningen av detta verktyg . Kraven på tjänster för datalagring, databearbetning och dataskydd bör garantera att jordbrukarna har kontroll över hanteringen av näringsämnen .

Motivering

Markens bördighet är mindre beroende av en digital registrering av näringsämnen än respekt för god jordbrukspraxis som säkerställer att marken är i gott biologiskt skick. Jordbrukarna måste fortfarande ha kontroll över hanteringen av näringsämnen på gården, i enlighet med regelverket.

Ändringsrekommendation 28

Artikel 12.4

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 138 med avseende på att komplettera denna förordning med regler om god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden, bland annat genom att fastställa delarna i det system för andelen permanent gräsmark, referensår och omställningsgrad enligt norm 1 som avses i bilaga III samt formatet och minimikraven på ingående delar och funktioner i verktyget för hantering av näringsämnen för ett hållbart jordbruk.

Motivering

God jordbrukshävd och goda miljöförhållanden ska omfattas av förordningarna och inte av delegerade akter.

Ändringsrekommendation 29

Artikel 13.4 d

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
riskhantering enligt artikel 70,	riskförebyggande åtgärder och riskhantering enligt artikel 70,

Motivering

Riskförebyggande åtgärder, via agroekologiska metoder och en mindre grad av specialisering inom jordbruksföretag och regioner, kommer att göra gårdarna mer motståndskraftiga mot klimat- och hälsorisker. Kostsamma riskhanteringsåtgärder räcker inte för att göra jordbruksföretagen säkra.

Ändringsrekommendation 30

Artikel 15.4

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 138 med avseende på att komplettera denna förordning med regler som fastställer en enhetlig grund för beräkning av den minskning av stöd som anges i punkt 1 för att säkerställa rätt fördelning av medlen till de stödberättigade stödmottagarna.

Motivering

Fördelningen av direktstöd ska omfattas av förordningarna och inte av delegerade akter.

Ändringsrekommendation 31

Artikel 24.1

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Med undantag för överlåtelse genom faktiskt eller förtida arv ska stödrätter endast överlåtas till riktiga jordbrukare.	Med undantag för överlåtelse genom faktiskt eller förtida arv ska stödrätter endast överlåtas till riktiga jordbrukare och även fortsättningsvis vara kopplade till marken .

Motivering

Det är inte motiverat att kunna handla med rättigheter till offentliga bidrag utan koppling till köp eller uthyrning av jordbruksmark.

Ändringsrekommendation 32

Artikel 25

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Medlemsstaterna får bevilja stöd till småbrukare enligt medlemsstaternas definition i form av enhetsbelopp, vilket ersätter direktstöd enligt detta avsnitt och avsnitt 3 i detta kapitel. Medlemsstaterna ska i den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken utforma den motsvarande interventionen så att den blir frivillig för jordbrukarna.

Medlemsstaterna ska bevilja stöd till småbrukare enligt medlemsstaternas definition i form av enhetsbelopp, vilket ersätter direktstöd enligt detta avsnitt och avsnitt 3 i detta kapitel. Enhetsbeloppet ska fastställas till en nivå som är tillräcklig för att skapa långsiktig hållbarhet på dessa gårdar. Medlemsstaterna ska i den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken fastställa kriterier för att definiera småbrukare och utforma den motsvarande interventionen så att den blir frivillig för jordbrukarna.

Motivering

Små jordbruksföretag spelar en viktig roll för att bevara sysselsättningen och dynamiken i regionerna och underhålla marken. Denna bestämmelse bör vara obligatorisk för medlemsstaterna.

Ändringsrekommendation 33

Artikel 28.6

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Stödet för miljösystem ska tillhandahållas i form av ett årligt stöd per stödberättigande hektar och ska beviljas som antingen

a)	stöd som tillhandahålls utöver det grundläggande inkomststöd som anges i underavsnitt 2 i detta avsnitt, eller

a)	stöd som tillhandahålls utöver det grundläggande inkomststöd som anges i underavsnitt 2 i detta avsnitt, eller

b)	stöd som ersätter stödmottagare för alla eller delar av de merkostnader och det inkomstbortfall som uppstått till följd av de åtaganden som fastställs i enlighet med artikel 65.

b)	stöd som ersätter stödmottagare utöver de merkostnader och det inkomstbortfall som uppstått till följd av de åtaganden som fastställs i enlighet med artikel 65.

Motivering

För att uppmuntra jordbrukarna att behålla eller utveckla miljövänliga metoder bör stödet gå utöver de extra produktionskostnader som kan kopplas till de goda metoderna.

Ändringsrekommendation 34

Artikel 29

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

1. Medlemsstaterna får bevilja kopplat inkomststöd till riktiga jordbrukare i enlighet med de villkor som anges i detta underavsnitt och som specificeras närmare i deras strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

2. Medlemsstaternas interventioner ska hjälpa de sektorer som stöds och de produktioner eller särskilda typer av jordbruk som ingår i dem och som anges i artikel 30, med att komma till rätta med de problem de har genom att förbättra deras konkurrenskraft, hållbarhet eller kvalitet.

2. Medlemsstaternas interventioner ska hjälpa de sektorer som stöds och de produktioner eller särskilda typer av jordbruk som ingår i dem och som anges i artikel 30, med följande mål:

—	förhindra nedläggning av jordbruksverksamhet i landsbygdsområden och stärka EU:s självförsörjning vad gäller livsmedel, eller

—	hantera de problem de har genom att förbättra deras konkurrenskraft, hållbarhet eller kvalitet.

3. Det kopplade inkomststödet ska tillhandahållas i form av ett årligt stöd per hektar eller djur.

3. Det kopplade inkomststödet ska tillhandahållas i form av ett årligt stöd med ett tak per hektar eller djur.

Motivering

Kopplat stöd bör omfatta såväl områden med svårigheter som produktion i svårigheter och syfta till att bibehålla produktionen snarare än att expandera den, vilket motiverar att stödet får ett tak per jordbruksföretag.

Ändringsrekommendation 35

Artikel 30

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Kopplat inkomststöd får endast beviljas följande sektorer och de produktioner eller särskilda typer av jordbruk som ingår i sektorerna och som är särskilt viktiga av ekonomiska, sociala eller miljömässiga skäl: spannmål, oljeväxter, proteingrödor, trindsädesslag, lin, hampa, ris, nötter, stärkelsepotatis, mjölk och mjölkprodukter, utsäde, får- och getkött, nöt- och kalvkött, olivolja, silkesmaskar, torkat foder, humle, sockerbetor, sockerrör och cikoria, frukt och grönsaker, skottskog med kort omloppstid och andra energi- och industrigrödor, med undantag för träd, som används för produktion av produkter som kan ersätta fossila material .

Kopplat inkomststöd får endast beviljas följande sektorer och de produktioner eller särskilda typer av jordbruk som ingår i sektorerna och som är särskilt viktiga av ekonomiska, sociala eller miljömässiga skäl: spannmål, oljeväxter med undantag för grödor avsedda för produktion av agrobränslen , proteingrödor, trindsädesslag, rena foderbaljväxter eller foderbaljväxter blandade med gräsväxter, gräsmark, lin, hampa, ris, nötter, mjölk och mjölkprodukter, utsäde, får- och getkött, nöt- och kalvkött, griskött, fjäderfä , olivolja, silkesmaskar, torkat foder, humle, sockerbetor, sockerrör och cikoria, frukt och grönsaker, skottskog med kort omloppstid som odlas på åkermark .

Motivering

Kopplat stöd bör gynna alla baljväxter. Det bör inte utesluta griskött och fjäderfä, i motsats till grödor avsedda för produktion av agrobränslen.

Ändringsrekommendation 36

Artikel 40

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Obligatoriska och frivilliga sektorsspecifika interventionstyper	Obligatoriska och frivilliga sektorsspecifika interventionstyper
1. De sektorsspecifika interventionstyperna inom den sektor för frukt och grönsaker som avses i artikel 39 a och den sektor för biodling som avses i artikel 39 b ska vara obligatoriska för varje medlemsstat.	1. De sektorsspecifika interventionstyperna inom den sektor för frukt och grönsaker som avses i artikel 39 a och den sektor för biodling som avses i artikel 39 b ska vara obligatoriska för varje medlemsstat.
2. Den sektorsspecifika interventionstypen inom den sektor för vin som avses i artikel 39 c ska vara obligatorisk för de medlemsstater som förtecknas i bilaga V.	2. Den sektorsspecifika interventionstypen inom den sektor för vin som avses i artikel 39 c ska vara obligatorisk för de medlemsstater som förtecknas i bilaga V.
3. Medlemsstaterna får i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken välja att genomföra de sektorsspecifika interventionstyper som avses i artikel 39 d, e och f.	3. Medlemsstaterna får i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken välja att genomföra de sektorsspecifika interventionstyper som avses i artikel 39 d, e och f.
4. Den medlemsstat som anges i artikel 82.3 får endast genomföra den sektorsspecifika interventionstyp som avses i artikel 39 f inom humlesektorn om den medlemsstaten i sin strategiska plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken beslutar att inte genomföra den sektorsspecifika interventionstyp som avses i artikel 39 d.	4. Den medlemsstat som anges i artikel 82.3 får endast genomföra den sektorsspecifika interventionstyp som avses i artikel 39 f inom humlesektorn om den medlemsstaten i sin strategiska plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken beslutar att inte genomföra den sektorsspecifika interventionstyp som avses i artikel 39 d.
5. De medlemsstater som anges i artikel 82.4 får endast genomföra den sektorsspecifika interventionstyp som avses artikel 39 f inom sektorn för olivolja och bordsdruvor om de medlemsstaterna i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken beslutar att inte genomföra den sektorsspecifika interventionstyp som avses i artikel 39 e.	5. De medlemsstater som anges i artikel 82.4 får endast genomföra den sektorsspecifika interventionstyp som avses artikel 39 f inom sektorn för olivolja och bordsdruvor om de medlemsstaterna i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken beslutar att inte genomföra den sektorsspecifika interventionstyp som avses i artikel 39 e.
	6. Medlemsstaterna får i sina strategiska planer inbegripa interventioner för att förebygga kriser och hantera risker inom alla sektorer, i syfte att motverka och åtgärda kriser i sektorn. Dessa mål knyter an till de särskilda målen i artikel 6.1 a, b och c. Interventionerna ska göra det lättare för producent-, bransch- och samarbetsorganisationer att delta i systemet.
	7. Utifrån EU-omfattande gemensamma riktlinjer ska medlemsstaterna införa verktyg i sina strategiska planer såsom standardiserade observationsorgan för pris och produktionskostnader som gör det möjligt att inhämta information om hur marknaderna utvecklas.

Motivering

Möjligheten att genomföra interventioner för att förebygga och hantera risker måste utvidgas till alla sektorer. Det bör inrättas verktyg såsom standardiserade observationsorgan för pris och produktionskostnader, som vid behov kan sända varningssignaler om jordbruksmarknadernas utveckling.

Ändringsrekommendation 37

Artikel 43.1

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

När det gäller de mål som anges i artikel 42 a–h ska medlemsstaterna i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken välja en eller flera av följande interventionstyper:

a)	Investeringar i materiella och immateriella tillgångar, särskilt med fokus på vattenbesparing, energibesparing, ekologiska förpackningar och avfallsreducering.

a)	Investeringar i materiella och immateriella tillgångar, särskilt med fokus på vattenbesparing, energibesparing, ekologiska förpackningar och avfallsreducering.

Forskning och experimentell produktion, särskilt med fokus på vattenbesparing, energibesparing, ekologiska förpackningar och avfallsreducering, motståndskraft mot skadegörare, begränsning av risker och effekter från användning av bekämpningsmedel, förhindrande av skador som orsakas av ogynnsamma väderförhållanden och främjad användning av frukt- och grönsakssorter som är anpassade till förändrade klimatförhållanden.

c)	Ekologisk produktion.

c)	Ekologisk produktion.

d)	Integrerad produktion.

d)	Integrerad produktion.

e)	Åtgärder för att bevara mark och öka markens kolinnehåll.

e)	Åtgärder för att bevara mark och öka markens kolinnehåll.

f)	Åtgärder för att skapa och bevara livsmiljöer som gynnar den biologiska mångfalden eller bevarar landskapet, bl.a. genom att bevara historiska inslag.

f)	Åtgärder för att skapa och bevara livsmiljöer som gynnar den biologiska mångfalden eller bevarar landskapet, bl.a. genom att bevara historiska inslag.

g)	Åtgärder för att spara energi, öka energieffektiviteten och öka användningen av förnybar energi.

g)	Åtgärder för att spara energi, öka energieffektiviteten och öka användningen av förnybar energi.

h)	Åtgärder för att öka motståndskraften mot skadegörare.

h)	Åtgärder för att öka motståndskraften mot skadegörare.

i)	Åtgärder för att förbättra vattenanvändningen och vattenförvaltningen, inbegripet vattenbesparing och dränering.

i)	Åtgärder för att förbättra vattenanvändningen och vattenförvaltningen, inbegripet vattenbesparing och dränering.

j)	Åtgärder för att minska avfallsproduktionen och öka avfallshanteringen.

j)	Åtgärder för att minska avfallsproduktionen och öka avfallshanteringen.

k)	Åtgärder för att öka hållbarheten och effektiviteten när det gäller transporter och lagring av produkter inom sektorn för frukt och grönsaker.

k)	Åtgärder för att öka hållbarheten och effektiviteten när det gäller transporter och lagring av produkter inom sektorn för frukt och grönsaker.

l)	Åtgärder för att begränsa klimatförändringar, för anpassning till klimatförändringar och för att öka användningen av förnybar energi.

l)	Åtgärder för att begränsa klimatförändringar, för anpassning till klimatförändringar och för att öka användningen av förnybar energi.

m)	Genomförande av unionens och medlemsstaternas kvalitetssystem.

m)	Genomförande av unionens och medlemsstaternas kvalitetssystem.

n)	Främjande åtgärder och kommunikation, inbegripet åtgärder och verksamhet som syftar till diversifiering och konsolidering av marknaderna för frukt och grönsaker och till information om hälsofördelarna med konsumtion av frukt och grönsaker.

n)	Främjande åtgärder och kommunikation, inbegripet åtgärder och verksamhet som syftar till diversifiering och konsolidering av marknaderna för frukt och grönsaker och till information om hälsofördelarna med konsumtion av frukt och grönsaker.

o)	Rådgivningstjänster och tekniskt bistånd, särskilt med avseende på hållbara metoder för skadedjursbekämpning, hållbar användning av bekämpningsmedel samt anpassning till och begränsning av klimatförändringar.

o)	Rådgivningstjänster och tekniskt bistånd, särskilt med avseende på hållbara metoder för skadedjursbekämpning, minskad användning av bekämpningsmedel samt anpassning till och begränsning av klimatförändringar.

p)	Utbildning och utbyte av bästa praxis, särskilt med avseende på hållbara metoder för skadedjursbekämpning, hållbar användning av bekämpningsmedel samt bidragande till anpassning till och begränsning av klimatförändringarna.

p)	Utbildning och utbyte av bästa praxis, särskilt med avseende på hållbara metoder för skadedjursbekämpning, minskad användning av bekämpningsmedel samt bidragande till anpassning till och begränsning av klimatförändringarna.

q)	Åtgärder som syftar till att bevara mångfalden av genetiska resurser vad gäller frukt och grönsaker.

Motivering

För jordbrukarnas och allmänhetens hälsa är det dags att avsevärt minska användningen av bekämpningsmedel. Mångfald av genetiska resurser är en garanti för motståndskraft.

Ändringsrekommendation 38

Artikel 49

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Interventionstyper inom biodlingssektorn och ekonomiskt stöd från unionen […]	Interventionstyper inom biodlingssektorn och ekonomiskt stöd från unionen […]
2. Medlemsstaterna ska i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken motivera sina val av särskilda mål och interventionstyper. Medlemsstaterna ska definiera interventionerna för de valda interventionstyperna. […]	2. Medlemsstaterna ska i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken motivera sina val av särskilda mål och interventionstyper. Medlemsstaterna ska definiera interventionerna för de valda interventionstyperna. […]
4. Det ekonomiska stödet från unionen till de interventioner som avses i punkt 2 ska utgöra högst 50 % av utgifterna. Den återstående delen av utgifterna ska bäras av medlemsstaterna. […]	4. Det ekonomiska stödet från unionen till de interventioner som avses i punkt 2 ska utgöra högst 50 % av utgifterna , med undantag för de yttersta randområdena där taket kommer att vara 85 % . Den återstående delen av utgifterna ska bäras av medlemsstaterna. […]

Motivering

I de yttersta randområdena riskerar en minskad samfinansiering från EU i jämförelse med tidigare programperioder att hota genomförandet av landsbygdsutvecklingsprogrammen och skulle leda till att dessa regioners egen finansiering måste fördubblas för EU-projekt.

Ändringsrekommendation 39

Artikel 52.1

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Interventionstyper inom vinsektorn

För varje mål som valts bland målen i artikel 51 i ska medlemsstaterna i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken välja en eller flera av följande interventionstyper:

Omstrukturering och omställning av vinodlingar, inbegripet återplantering av vinodlingar om detta är nödvändigt efter obligatorisk röjning av hälsoskäl eller växtskyddsskäl på uppmaning av medlemsstatens behöriga myndighet, men undantaget normal förnyelse av uttjänta vinodlingar som innebär återplantering av samma skifte med samma druvsort enligt samma vinodlingsmetod.

b)	Minskad användning av bekämpningsmedel.

Motivering

Vinodling är en av de sektorer som använder mest bekämpningsmedel, och denna användning måste omgående minskas.

Ändringsrekommendation 40

Artikel 64

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Interventionstyper för landsbygdsutveckling

Interventionstyperna i detta kapitel ska vara följande:

a)	Miljöåtaganden, klimatåtaganden och andra förvaltningsåtaganden.

a)	Miljöåtaganden, klimatåtaganden och andra förvaltningsåtaganden.

b)	Naturliga eller andra områdesspecifika begränsningar.

b)	Naturliga eller andra områdesspecifika begränsningar.

c)	Områdesspecifika nackdelar på grund av vissa obligatoriska krav.

c)	Områdesspecifika nackdelar på grund av vissa obligatoriska krav.

d)	Investeringar.

d)	Investeringar för att förbättra livskvaliteten och kvaliteten på de offentliga tjänsterna i landsbygdsområden .

e)	Etablering av unga jordbrukare och jordbruksföretag.

e)	Etablering av unga jordbrukare och jordbruksföretag.

f)	Riskhanteringsverktyg.

f)	Riskhanteringsverktyg.

g)	Samarbete.

g)	Samarbete.

h)	Kunskapsutbyte och information.

h)	Kunskapsutbyte och information.

Ändringsrekommendation 41

Artikel 65.6

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Medlemsstaterna ska kompensera stödmottagarna för de kostnader och inkomstbortfall som de gjorda åtagandena har gett upphov till. Vid behov får de även täcka transaktionskostnader. i vederbörligen motiverade fall får medlemsstaterna bevilja stöd som ett schablonbelopp eller ett engångsstöd per enhet. Stöden ska beviljas årligen.	Medlemsstaterna ska kompensera stödmottagarna utöver de kostnader och inkomstbortfall som de gjorda åtagandena har gett upphov till. Vid behov får de även täcka transaktionskostnader. i vederbörligen motiverade fall får medlemsstaterna bevilja stöd som ett schablonbelopp eller ett engångsstöd per enhet. Stöden ska beviljas årligen.

Motivering

För att främja en omfattande övergång till mer motståndskraftiga produktionsmetoder behövs ett stöd som fungerar som incitament, och stödet till goda metoder bör inte begränsas till att täcka förlorade vinster.

Ändringsrekommendation 42

Artikel 68.2

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Medlemsstaterna får endast bevilja stöd enligt denna interventionstyp för materiella och/eller immateriella investeringar som bidrar till att uppnå de särskilda målen i artikel 6. Stöd till skogbrukssektorn ska grundas på en skogsförvaltningsplan eller liknande instrument. Stödet ska beviljas på villkor av de (i förväg) förutsedda miljöeffekter som härleds från en miljökonsekvensbedömning.

Motivering

Offentliga medel kan inte utnyttjas för investeringar som skulle få en negativ inverkan på miljön. För att förhindra att stödmottagarna blir tvungna att betala tillbaka medlen eftersom miljöeffekterna visar sig vara värre i efterhand än vad som ursprungligen beräknades bör villkoret tillämpas i förväg.

Ändringsrekommendation 43

Artikel 68.3

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Medlemsstaterna ska fastställa en förteckning med icke stödberättigande investeringar och kategorier av utgifter, inbegripet minst följande:

a)	Köp av jordbruksproduktionsrättigheter.

a)	Köp av jordbruksproduktionsrättigheter.

b)	Köp av stödrätter.

b)	Köp av stödrätter.

c)	Köp av mark med undantag för markköp i miljöbevarande syfte eller mark som köps av unga jordbrukare genom användning av finansieringsinstrument.

c)	Köp av mark med undantag för markköp i miljöbevarande syfte eller mark som köps av unga jordbrukare genom användning av finansieringsinstrument.

d)	Köp av djur samt köp av ettåriga växter och plantering av dessa i andra syften än för att återställa jordbruks- eller skogsbrukspotential efter naturkatastrofer och andra katastrofer.

d)	Köp av djur samt köp av ettåriga växter och plantering av dessa i andra syften än för att återställa jordbruks- eller skogsbrukspotential efter naturkatastrofer och andra katastrofer.

e)	Skuldräntor, förutom avseende bidrag som ges i form av räntesubventioner eller subventioner av garantiavgifter.

e)	Skuldräntor, förutom avseende bidrag som ges i form av räntesubventioner eller subventioner av garantiavgifter.

Investeringar i bevattning som inte är enhetliga med uppnåendet av god status i vattenförekomster såsom anges i artikel 4.1 i direktiv 2000/60/EG, inbegripet utökning av bevattning som påverkar vattenförekomster som i förvaltningsplanen för det berörda avrinningsdistriktet bedömts inte nå god status.

g)	Investeringar i större infrastruktur som inte ingår i lokala utvecklingsstrategier.

g)	Investeringar i större infrastruktur som inte ingår i regionala och lokala utvecklingsstrategier.

h)	Investeringar i beskogning som inte är förenliga med klimat- och miljömålen enligt de principer om hållbar skogsförvaltning som utvecklats i de europeiska riktlinjerna för beskogning och återbeskogning.

h)	Investeringar i beskogning som inte är förenliga med klimat- och miljömålen enligt de principer om hållbar skogsförvaltning som utvecklats i de europeiska riktlinjerna för beskogning och återbeskogning.

Motivering

Det är viktigt att även investeringar i större infrastrukturer som ingår i regionala utvecklingsstrategier är stödberättigande.

Ändringsrekommendation 44

Artikel 71

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Leader

1. Medlemsstaterna ska bevilja ett stöd till förmån för Leader, som benämns som lokalt ledd utveckling i artikel 25 i förordning (EU) [CPR]. Genom Ejflu kan medlemsstaterna bevilja ett stöd till åtgärder som bidrar till ett eller flera av de mål som fastställts i artikel 6 även vid sidan av de alternativ som avses i kapitel IV avsnitt 1. Beslutet om godkännande av en strategi för lokal utveckling omfattar även de åtgärder som strategin omfattar.

Motivering

Med en finansieringsram på 5 % av Ejflu kan Leader genomföras på ett effektivare sätt genom flexiblare och mer oberoende regler som är externa i förhållande till nationella strategiska planer (regionala operativa planer).

Ändringsrekommendation 45

Artiklarna 71.1 och 71.5

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
1. Medlemsstaterna får enligt villkoren i denna artikel och som specificeras närmare i deras strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken bevilja stöd för samarbete kring utarbetande och genomförande av operativa grupprojekt inom det europeiska innovationspartnerskap för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket som avses i artikel 114 och Leader, som benämns som lokalt ledd utveckling i artikel 25 i förordning (EU) [CPR] , och att främja kvalitetssystem, producentorganisationer eller producentgrupper, eller andra former av samarbete. […]	1. Medlemsstaterna får enligt villkoren i denna artikel och som specificeras närmare i deras strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken bevilja stöd för samarbete kring utarbetande och genomförande av operativa grupprojekt inom det europeiska innovationspartnerskap för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket som avses i artikel 114 och Leader, som benämns som lokal utveckling, och att främja kvalitetssystem, producentorganisationer eller producentgrupper, eller andra former av samarbete. […]
5. Om stödet betalas ut som ett totalbelopp ska medlemsstaterna säkerställa att unionens regler och krav som gäller för liknande åtgärder som omfattas av andra interventionstyper följs. Denna punkt gäller inte Leader, som benämns som lokalt ledd utveckling i artikel 25 i förordning (EU) [CPR].	5. Om stödet betalas ut som ett totalbelopp ska medlemsstaterna säkerställa att unionens regler och krav som gäller för liknande åtgärder som omfattas av andra interventionstyper följs.

Motivering

Ändringsrekommendation 46

Artikel 74.5

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Stödberättigande utgifter för ett finansieringsinstrument ska vara det totala bidragsbelopp som betalats ut inom ramen för den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken eller, när det gäller garantier, avsatts enligt garantiavtalen av finansieringsinstrumentet under stödberättigandeperioden, om detta belopp motsvarar

a)	betalningar till, eller till förmån för, slutmottagare när det gäller lån, kapitalinvesteringar eller investeringar i form av kapital likställt med eget kapital,

betalningar till, eller till förmån för, slutmottagare när det gäller lån, kapitalinvesteringar eller investeringar i form av kapital likställt med eget kapital, och betalningar till slutmottagare som avser enbart rörelsekapitalet får tas i beaktande om jordbrukarna drabbats av extrema vädersituationer och/eller priskriser på marknaden,

medel som avsatts enligt garantiavtal, vare sig det rör sig om ett utestående åtagande eller ett som redan förfallit, om garantin åberopas vid förluster som beräknas på grundval av ett multiplikatorförhållande som omfattar flera belopp av underliggande utbetalade nya lån eller kapitalinvesteringar i slutmottagarna,

c)	betalningar till, eller till förmån för, slutmottagare om finansieringsinstrumenten kombineras med andra unionsbidrag inom en insats med ett enda finansieringsinstrument i enlighet med artikel 52.5 (EU) [CPR],

c)	betalningar till, eller till förmån för, slutmottagare om finansieringsinstrumenten kombineras med andra unionsbidrag inom en insats med ett enda finansieringsinstrument i enlighet med artikel 52.5 (EU) [CPR],

d)	betalningar av förvaltningsavgifter och återbetalningar av de förvaltningskostnader som uppstår för de organ som genomför finansieringsinstrumentet.

d)	betalningar av förvaltningsavgifter och återbetalningar av de förvaltningskostnader som uppstår för de organ som genomför finansieringsinstrumentet.

Vid tillämpningen av led b i denna punkt ska multiplikatorförhållandet fastställas i en försiktig förhandsbedömning av riskerna och godkännas i det relevanta finansieringsavtalet. Multiplikatorförhållandet kan ses över, om detta är motiverat på grund av senare förändringar av marknadsvillkoren. En sådan översyn får inte ha retroaktiv verkan.

Vid tillämpningen av led d i denna punkt ska förvaltningsavgifterna vara prestationsbaserade. Om organ som genomför en holdingfond och/eller särskilda fonder, i enlighet med artikel 53.3 i förordning (EU) [CPR] väljs genom direkt tilldelning av kontrakt, ska det belopp för förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter som betalas till dessa organ och som kan deklareras som stödberättigande utgift omfattas av ett tröskelvärde på [upp till 5 %] av det totala bidragsbelopp som inom ramen för den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken betalats till slutmottagarna i lån, kapitalinvesteringar eller investeringar i form av kapital likställt med eget kapital eller som avsatts enligt garantiavtal.

Detta tröskelvärde ska inte tillämpas om valet av organ som genomför finansieringsinstrument görs genom en konkurrensutsatt upphandling i enlighet med tillämplig lagstiftning och om det i den konkurrensutsatta upphandlingen fastställs att förvaltningskostnaderna och förvaltningsavgifterna kommer att bli högre.

Om arrangemangsavgifter eller någon del av dessa belastar slutmottagarna ska de inte deklareras som stödberättigande utgifter.

Motivering

Det bör vara möjligt att använda finansieringsinstrument för att skaffa fram rörelsekapital i händelse av extrema vädersituationer eller marknadskriser.

Ändringsrekommendation 47

Artikel 85.2

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Den högsta Ejflu-bidragsnivån ska vara

a)	70 % av de stödberättigande offentliga utgifterna i de yttersta randområdena och på de mindre Egeiska öarna i den mening som avses i förordning (EU) nr 229/2013,

a)	85 % av de stödberättigande offentliga utgifterna i de yttersta randområdena och på de mindre Egeiska öarna i den mening som avses i förordning (EU) nr 229/2013,

b)	70 % av de stödberättigande offentliga utgifterna i de mindre utvecklade regionerna,

b)	75 % av de stödberättigande offentliga utgifterna i de mindre utvecklade regionerna,

c)	65 % de stödberättigande kostnaderna enligt artikel 66,

c)	75 % de stödberättigande kostnaderna enligt artikel 66,

d)	43 % av de stödberättigande offentliga utgifterna i de övriga regionerna.

d)	53 % av de stödberättigande offentliga utgifterna i de övriga regionerna.

e)	Ovan nämnda procentandelar ska vara minst tio procentenheter högre i regioner med stora avfolkningsproblem .

Den minsta Ejflu-bidragsnivån ska vara 20 %.

Motivering

Samfinansieringen från Ejflu måste ligga kvar på samma nivåer som i dag. Dessutom måste man överväga att höja stödet från Ejflu i regioner vars avfolkningsnivåer är högre än EU-genomsnittet.

Ändringsrekommendation 48

Artikel 86.2

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Minst 30 % av Ejflu:s totala bidrag till den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken enligt bilaga IX ska reserveras för interventioner för särskilda miljö- och klimatmål i artikel 6.1 d, e och f i denna förordning, utom för interventioner enligt artikel 66.	Minst 30 % av Ejflu:s totala bidrag till den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken enligt bilaga IX ska reserveras för interventioner för särskilda miljö- och klimatmål i artikel 6.1 d, e och f i denna förordning, utom för interventioner enligt artikel 66 , samt riskhanteringsverktyg (artikel 70) och stöd till investeringar (artikel 68) .

Motivering

Miljö- och klimatmålen måste respekteras.

Ändringsrekommendation 49

Artikel 86.5

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
De vägledande ekonomiska anslagen för det kopplade inkomststöd som avses i avdelning III kapitel II avsnitt 2 underavsnitt 1 ska begränsas till högst 10 % av de belopp i bilaga VII.	De vägledande ekonomiska anslagen för det kopplade inkomststöd som avses i avdelning III kapitel II avsnitt 2 underavsnitt 1 ska begränsas till högst 13 % av de belopp i bilaga VII.
Genom undantag från det första stycket får medlemsstater som enligt artikel 53.4 i förordning (EU) nr 1307/2013 använt mer än 13 % av sitt årliga nationella tak enligt bilaga II till denna förordning besluta att för kopplat inkomststöd använda mer än 10 % av det belopp som anges i bilaga VII. Motsvarande procentsats får inte överstiga den procentsats som kommissionen har godkänt för frivilligt kopplat stöd för ansökningsår 2018.	Genom undantag från det första stycket får medlemsstater som enligt artikel 53.4 i förordning (EU) nr 1307/2013 använt mer än 13 % av sitt årliga nationella tak enligt bilaga II till denna förordning besluta att för kopplat stöd använda mer än 13 % av det belopp som anges i bilaga VII. Motsvarande procentsats får inte överstiga den procentsats som kommissionen har godkänt för frivilligt kopplat stöd för ansökningsår 2018.
Den procentsats som avses i första stycket får höjas med högst 2 % under förutsättning att det belopp som motsvarar den procentsats som överstiger 10 % tilldelas för stöd till produktion av proteingrödor enligt avdelning III kapitel II avsnitt 2 underavsnitt 1.	Den procentsats som avses i första stycket får höjas med högst 2 % under förutsättning att det belopp som motsvarar den procentsats som överstiger 13 % tilldelas för stöd till produktion av proteingrödor , särskilt baljväxter, enligt avdelning III kapitel II avsnitt 2 underavsnitt 1.
Det belopp som ingår i den godkända strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken som följer av tillämpningen av första och andra stycket ska vara bindande.	Det belopp som ingår i den godkända strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken som följer av tillämpningen av första och andra stycket ska vara bindande.

Ändringsrekommendation 50

Artikel 86

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

[…]

8. De vägledande ekonomiska anslagen för det omfördelande sysselsättningsstöd som avses i avdelning III kapitel II avsnitt 3 artikel 26 ska utgöra minst 30 % av beloppen i bilaga VII.

9. De vägledande ekonomiska anslagen för de klimat- och miljöprogram som avses i avdelning III kapitel II avsnitt 3 artikel 28 ska utgöra minst 30 % av beloppen i bilaga VII.

10. Högst 10 % av Ejflus totala bidrag till den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken enligt bilaga IX ska reserveras för de riskhanteringsverktyg som definieras i artikel 70 i denna förordning.

11. Högst 10 % av Ejflus medel för den strategiska planen ska reserveras för investeringar (artikel 68).

12. Finansieringsramen för Ejflu ska innehålla ett särskilt tillägg för landsbygdsområden med låga befolkningsnivåer.

Motivering

Vi måste ta i beaktande inte bara de utmaningar som följer av klimatförändringarna utan även andra stora svårigheter som landsbygdsområdena brottas med, t.ex. avfolkningen.

Ändringsrekommendation 51

Artikel 90.1

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

1. Som en del av sitt förslag till strategisk plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken som avses i artikel 106.1 får medlemsstaterna besluta att överföra

a)	högst 15 % av medlemsstatens anslag för direktstöd som anges i bilaga IV, efter avdrag för de anslag för bomull som anges i bilaga VI för kalenderåren 2021–2026 av medlemsstatens anslag för Ejflu under räkenskapsåren 2022–2027 , eller

a)	högst 15 % av medlemsstatens anslag för direktstöd som anges i bilaga IV, efter avdrag för de anslag för bomull som anges i bilaga VI för kalenderåren 2021–2026 av medlemsstatens anslag för Ejflu under räkenskapsåren 2022–2027.

b)	högst 15 % av medlemsstatens anslag för Ejflu under räkenskapsåren 2022–2027 till medlemsstatens anslag för direktstöd i bilaga IV för kalenderåren 2021–2026 .

Motivering

Liksom påpekats i tidigare yttranden motsätter sig kommittén denna möjlighet till överföring från den andra till den första pelaren, vilket strider mot landsbygdsområdenas intressen.

Ändringsrekommendation 52

Artikel 91

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken Medlemsstaterna ska upprätta strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken enligt denna förordning för att genomföra unionens stöd som finansieras ur EGFJ och Ejflu för uppfyllelse av de särskilda mål i artikel 6.	Strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken Medlemsstaterna ska upprätta strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken enligt denna förordning för att genomföra unionens stöd som finansieras ur EGFJ och Ejflu för uppfyllelse av de särskilda mål i artikel 6.
På grundval av den swot-analys som avses i artikel 103.2 och en behovsbedömning som avses i artikel 96 ska medlemsstaterna i de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken inrätta en interventionsstrategi som avses i artikel 97 där kvantitativa mål och delmål ska fastställas för att uppnå de särskilda mål som anges i artikel 6. Målen ska definieras med hjälp av gemensamma resultatindikatorer i bilaga I.	På grundval av den swot-analys som avses i artikel 103.2 och en behovsbedömning som avses i artikel 96 ska medlemsstaterna i de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken inrätta en interventionsstrategi som avses i artikel 97 där kvantitativa mål och delmål ska fastställas för att uppnå de särskilda mål som anges i artikel 6. Målen ska definieras med hjälp av gemensamma resultatindikatorer i bilaga I.
För att uppnå dessa mål ska medlemsstaterna fastställa interventioner på grundval av de interventionstyper som anges i avdelning III. Varje strategiska plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken ska omfatta perioden från den 1 januari 2021 till den 31 december 2027.	För att uppnå dessa mål ska medlemsstaterna fastställa landsbygdsutvecklingsprogram som, åtminstone när det gäller de yttersta randområdena, ska utarbetas på den lämpligaste geografiska nivån, på grundval av de interventionstyper som anges i avdelning III. Varje strategiska plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken ska omfatta perioden från den 1 januari 2021 till den 31 december 2027.

Motivering

När det gäller fastställandet och förvaltningen av landsbygdsutvecklingsprogrammen är det nödvändigt att stärka ett regionalt tillvägagångssätt, i enlighet med subsidiaritetsprincipen. Den strategiska planen bör genomföras genom landsbygdsutvecklingsplaner på den lämpligaste geografiska nivån.

Ändringsrekommendation 53

Artikel 102

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Modernisering

En beskrivning av de inslag som säkerställer en modernisering av de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken som avses i artikel 95.1 g ska belysa de delar av den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken som stöder en modernisering av den gemensamma jordbrukspolitiken och ska särskilt innehålla följande:

En beskrivning av de inslag som säkerställer den modernisering av den gemensamma jordbrukspolitiken som avses i artikel 95.1 g samt en agroekologisk övergång ska belysa de delar av den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken som stöder en modernisering av den gemensamma jordbrukspolitiken och ska särskilt innehålla följande:

En översikt över hur den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken kommer att bidra till det övergripande målet att modernisera sektorn genom att främja och utbyta kunskap, innovation och digitalisering och att uppmuntra sektorn att ta till sig dessa saker enligt artikel 5 andra stycket, särskilt följande:

En översikt över hur den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken kommer att bidra till det övergripande målet att modernisera sektorn genom att främja och utbyta kunskap, jordbrukskunnande, teknisk och social innovation och digitalisering och att uppmuntra sektorn att ta till sig dessa saker enligt artikel 5 andra stycket, särskilt följande:

En beskrivning av organisationsstrukturen i kunskaps- och innovationssystemen inom jordbruket (AKIS) som är utformad så att den kombinerar flöden i organisationen och kunskapsflöden mellan personer, organisationer och institutioner som använder och producerar kunskap för jordbruket och därmed sammanhängande områden.

ii.	En beskrivning av hur de rådgivningstjänster som avses i artikel 13 samt nätverk för forskning och den gemensamma jordbrukspolitiken kommer att samverka inom ramen för AKIS samt av stödtjänster för rådgivning och innovation tillhandahålls.

ii)	En beskrivning av hur de rådgivningstjänster som avses i artikel 13 samt nätverk för forskning och den gemensamma jordbrukspolitiken kommer att samverka inom ramen för AKIS samt av stödtjänster för rådgivning och innovation tillhandahålls.

b)	En beskrivning av strategin för utveckling av digital teknik inom jordbruket och landsbygdsområden och för användning av dessa tekniker för att göra interventioner inom den gemensamma jordbrukspolitiken mera ändamålsenliga och effektiva.

b)	En beskrivning av strategin för utveckling av digital teknik inom jordbruket och landsbygdsområden och för användning av dessa tekniker för att göra interventioner inom den gemensamma jordbrukspolitiken mera ändamålsenliga och effektiva.

Motivering

Modernisering av jordbruksföretag bör ske inom ramen för den agroekologiska övergången, med hjälp av teknisk och social innovation.

Ändringsrekommendation 54

Artikel 93

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Varje medlemsstat ska upprätta en enda strategisk plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken för hela landets territorium.

I de fall då delar av den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken inrättas på regional nivå ska medlemsstaten säkerställa samstämmighet och konsekvens med den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken på nationell nivå.

Varje medlemsstat ska upprätta en enda strategisk plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken för hela landets territorium.

I de fall då delar av den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken inrättas på regional nivå eller genomförs genom regionala program för landsbygdsutveckling ska medlemsstaten säkerställa samstämmighet och konsekvens med den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken på nationell nivå.

Motivering

Se ändringsrekommendation 24.

Ändringsrekommendation 55

Artikel 95.1

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Varje strategiska plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken ska innehålla följande delar:

a)	En behovsbedömning.

a)	En behovsbedömning.

b)	En interventionsstrategi.

b)	En interventionsstrategi.

c)	En beskrivning av de delar som är gemensamma för flera interventioner.

c)	En beskrivning av de delar som är gemensamma för flera interventioner.

d)	En beskrivning av direktstöd, sektorsspecifika interventioner och interventioner för landsbygdsutveckling som specificeras i strategin.

d)	En beskrivning av direktstöd, sektorsspecifika interventioner och interventioner för landsbygdsutveckling som specificeras i strategin.

e)	Plan för mål och finansiella planer.

e)	Plan för mål och finansiella planer.

f)	En beskrivning av styrnings- och samordningssystemen.

f)	En beskrivning av styrnings- och samordningssystemen.

g)	En beskrivning av de faktorer som säkerställer modernisering av den gemensamma jordbrukspolitiken.

g)	En beskrivning av de faktorer som säkerställer modernisering av den gemensamma jordbrukspolitiken.

h)	En beskrivning av faktorer med anknytning till förenkling och minskad administrativ börda för de slutliga stödmottagarna.

h)	En beskrivning av faktorer med anknytning till förenkling och minskad administrativ börda för de slutliga stödmottagarna.

i)	I förekommande fall, förteckningen över regionala program för landsbygdsutveckling.

Motivering

Se ändringsrekommendation 24.

Ändringsrekommendation 56

Artikel 106

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Godkännande av den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken	Godkännande av den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken , inbegripet, i förekommande fall, de regionala programmen för landsbygdsutveckling
1. Varje medlemsstat ska till kommissionen skicka in ett förslag till strategisk plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken med den information som avses i artikel 95 senast den 1 januari 2020.	1. Varje medlemsstat ska till kommissionen skicka in ett förslag till strategisk plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken med den information som avses i artikel 95 senast den 1 januari 2020.
2. Kommissionen ska bedöma förslagen till strategiska planer för den gemensamma jordbrukspolitiken på grundval av planernas fullständighet, konsekvens och överensstämmelse med de allmänna principerna i unionsrätten, med denna förordning och de bestämmelser som antas i enlighet med den och med den horisontella förordningen, hur effektivt de bidrar till de särskilda målen i artikel 6.1, deras inverkan på den inre marknadens funktion och snedvridning av konkurrensen, graden av administrativa börda för stödmottagarna och förvaltningen. Kommissionen ska särskilt bedöma hur adekvat den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken, motsvarande specifika mål, allmänna mål, interventioner och tilldelning av budgetmedel uppfyller målen specifikt för den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken genom den föreslagna uppsättningen interventioner på grundval av SWOT-analysen och förhandsbedömningen.	2. Kommissionen ska bedöma förslagen till strategiska planer – inbegripet, i förekommande fall, de regionala programmen för landsbygdsutveckling – för den gemensamma jordbrukspolitiken på grundval av planernas fullständighet, konsekvens och överensstämmelse med de allmänna principerna i unionsrätten, med denna förordning och de bestämmelser som antas i enlighet med den och med den horisontella förordningen, hur effektivt de bidrar till de särskilda målen i artikel 6.1, deras inverkan på den inre marknadens funktion och snedvridning av konkurrensen, graden av administrativa börda för stödmottagarna och förvaltningen. Kommissionen ska särskilt bedöma hur adekvat den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken, motsvarande specifika mål, allmänna mål, interventioner och tilldelning av budgetmedel uppfyller målen specifikt för den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken genom den föreslagna uppsättningen interventioner på grundval av SWOT-analysen och förhandsbedömningen.
3. Beroende på resultaten av den bedömning som avses i punkt 2 får kommissionen sända observationer till medlemsstaterna inom tre månader från det att den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken har lämnats in. Medlemsstaten ska förse kommissionen med alla ytterligare uppgifter som behövs och om nödvändigt revidera förslaget till plan.	3. Beroende på resultaten av den bedömning som avses i punkt 2 får kommissionen sända observationer till medlemsstaterna inom tre månader från det att den strategiska planen – inbegripet, i förekommande fall, de regionala programmen för landsbygdsutveckling – inom den gemensamma jordbrukspolitiken har lämnats in. Medlemsstaten och regionerna ska förse kommissionen med alla ytterligare uppgifter som behövs och om nödvändigt revidera förslaget till plan.
4. Kommissionen ska godkänna förslaget till strategisk plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken förutsatt att all nödvändig information har lämnats in och kommissionen anser att planen är förenlig med de allmänna principerna i unionsrätten, de krav som anges i denna förordning, de bestämmelser som antas i enlighet med denna förordning och i förordning (EU) nr [den horisontella förordningen].	4. Kommissionen ska godkänna förslaget till strategisk plan – inbegripet, i förekommande fall, de regionala programmen för landsbygdsutveckling – inom den gemensamma jordbrukspolitiken förutsatt att all nödvändig information har lämnats in och kommissionen anser att planen är förenlig med de allmänna principerna i unionsrätten, de krav som anges i denna förordning, de bestämmelser som antas i enlighet med denna förordning och i förordning (EU) nr [den horisontella förordningen].
5. Varje strategisk plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken ska godkännas senast åtta månader efter att medlemsstaten lämnade in den. Godkännande ska inte omfatta de uppgifter som avses i artikel 101 c och i bilagorna I–IV till den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken som avses i artikel 95.2 a–d. I vederbörligen motiverade fall kan medlemsstaten begära att kommissionen godkänner en strategisk plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken som inte innehåller alla delar. i sådant fall ska den berörda medlemsstaten ange vilka delar i den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken som saknas och ange vägledande mål och finansiella planer som avses i artikel 100 för hela den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken för att påvisa den övergripande konsekvensen och enhetligheten i planen. De delar som saknas i den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken ska lämnas till kommissionen som en ändring av den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken i enlighet med artikel 107.	5. Varje strategisk plan – inbegripet, i förekommande fall, de regionala programmen för landsbygdsutveckling – inom den gemensamma jordbrukspolitiken ska godkännas senast åtta månader efter att medlemsstaten lämnade in den. Godkännande ska inte omfatta de uppgifter som avses i artikel 101 c och i bilagorna I–IV till den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken som avses i artikel 95.2 a–d. I vederbörligen motiverade fall kan medlemsstaten begära att kommissionen godkänner en strategisk plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken som inte innehåller alla delar. i sådant fall ska den berörda medlemsstaten ange vilka delar i den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken som saknas och ange vägledande mål och finansiella planer som avses i artikel 100 för hela den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken för att påvisa den övergripande konsekvensen och enhetligheten i planen. De delar som saknas i den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken ska lämnas till kommissionen som en ändring av den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken i enlighet med artikel 107.
6. Varje strategisk plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken ska godkännas av kommissionen genom ett genomförandebeslut utan tillämpning av det kommittéförfarande som avses i artikel 139.	6. Varje strategisk plan – inbegripet, i förekommande fall, de regionala programmen för landsbygdsutveckling – inom den gemensamma jordbrukspolitiken ska godkännas av kommissionen genom ett genomförandebeslut utan tillämpning av det kommittéförfarande som avses i artikel 139.
7. De strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken ska ha rättslig verkan först efter godkännande av kommissionen.	7. De strategiska planerna – inbegripet, i förekommande fall, de regionala programmen för landsbygdsutveckling – inom den gemensamma jordbrukspolitiken ska ha rättslig verkan först efter godkännande av kommissionen.

Motivering

Se ändringsrekommendation 24.

Ändringsrekommendation 57

Artikel 107

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Ändring av den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken	Ändring av den strategiska planen – inbegripet, i förekommande fall, de regionala programmen för landsbygdsutveckling – för den gemensamma jordbrukspolitiken
1. Medlemstaterna får lämna en begäran om ändring av sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken till kommissionen.	1. Medlemstaterna och regionerna får lämna en begäran om ändring av sina strategiska planer – inbegripet, i förekommande fall, de regionala programmen för landsbygdsutveckling – inom den gemensamma jordbrukspolitiken till kommissionen.
2. En begäran om ändring av strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken ska vederbörligen motiveras och ska särskilt ange vilka konsekvenser ändringen av planen väntas ha på att de särskilda målen som avses i artikel 6.1 uppnås. De ska åtföljas av den ändrade planen och uppdaterade bilagor när så är lämpligt.	2. En begäran om ändring av strategiska planer – inbegripet, i förekommande fall, de regionala programmen för landsbygdsutveckling – inom den gemensamma jordbrukspolitiken ska vederbörligen motiveras och ska särskilt ange vilka konsekvenser ändringen av planen väntas ha på att de särskilda målen som avses i artikel 6.1 uppnås. De ska åtföljas av den ändrade planen och uppdaterade bilagor när så är lämpligt.
3. Kommissionen ska bedöma ändringens överensstämmelse med denna förordning och de bestämmelser som antas i enlighet med den och med förordning (EU) [HZR] och hur effektivt den bidrar till de särskilda målen.	3. Kommissionen ska bedöma ändringens överensstämmelse med denna förordning och de bestämmelser som antas i enlighet med den och med förordning (EU) [HZR] och hur effektivt den bidrar till de särskilda målen.
4. Kommissionen ska godkänna den begärda ändringen till den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken förutsatt att all nödvändig information har lämnats in och kommissionen anser att den ändrade planen är förenlig med de allmänna principerna i unionsrätten, de krav som anges i denna förordning, de bestämmelser som antas i enlighet med denna förordning, och de bestämmelser som antagits enligt den och förordning (EU) nr [den horisontella förordningen].	4. Kommissionen ska godkänna den begärda ändringen till den strategiska planen – inbegripet, i förekommande fall, de regionala programmen för landsbygdsutveckling – inom den gemensamma jordbrukspolitiken förutsatt att all nödvändig information har lämnats in och kommissionen anser att den ändrade planen är förenlig med de allmänna principerna i unionsrätten, de krav som anges i denna förordning, de bestämmelser som antas i enlighet med denna förordning, och de bestämmelser som antagits enligt den och förordning (EU) nr [den horisontella förordningen].
5. Kommissionen kan komma med synpunkter inom 30 arbetsdagar efter inlämning av begäran om ändring av den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Medlemsstaten ska förse kommissionen med alla nödvändiga kompletterande uppgifter.	5. Kommissionen kan komma med synpunkter inom 30 arbetsdagar efter inlämning av begäran om ändring av den strategiska planen – inbegripet, i förekommande fall, de regionala programmen för landsbygdsutveckling – inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Medlemsstaten ska förse kommissionen med alla nödvändiga kompletterande uppgifter.
6. Om synpunkterna beaktats på ett adekvat sätt ska kommissionen godkänna begäran om ändring av den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken inom tre månader efter det att den lämnats in av medlemsstaten.	6. Om synpunkterna beaktats på ett adekvat sätt ska kommissionen godkänna begäran om ändring av den strategiska planen – inbegripet, i förekommande fall, de regionala programmen för landsbygdsutveckling – inom den gemensamma jordbrukspolitiken inom tre månader efter det att den lämnats in av medlemsstaten.
7. En begäran om ändring av den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken får inte lämnas in mer än en gång per kalenderår med möjliga undantag som fastställas av kommissionen i enlighet med artikel 109.	7. En begäran om ändring av den strategiska planen – inbegripet, i förekommande fall, de regionala programmen för landsbygdsutveckling – inom den gemensamma jordbrukspolitiken får inte lämnas in mer än en gång per kalenderår med möjliga undantag som fastställas av kommissionen i enlighet med artikel 109.
8. Varje ändring av den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken ska godkännas av kommissionen genom ett genomförandebeslut utan tillämpning av det kommittéförfarande som avses i artikel 139.	8. Varje ändring av den strategiska planen – inbegripet, i förekommande fall, de regionala programmen för landsbygdsutveckling – inom den gemensamma jordbrukspolitiken ska godkännas av kommissionen genom ett genomförandebeslut utan tillämpning av det kommittéförfarande som avses i artikel 139.
9. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 80 ska ändringar i de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken ha rättslig verkan först efter godkännande av kommissionen.	9. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 80 ska ändringar i de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken ha rättslig verkan först efter godkännande av kommissionen.
10. När det gäller ändringar som är rent tekniska eller redaktionella eller är uppenbara misstag som inte påverkar genomförandet av politiken och interventionerna ska inte betraktas som en begäran om ändring. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om sådana rättelser.	10. När det gäller ändringar som är rent tekniska eller redaktionella eller är uppenbara misstag som inte påverkar genomförandet av politiken och interventionerna ska inte betraktas som en begäran om ändring. Medlemsstaterna och regionerna ska underrätta kommissionen om sådana rättelser.

Motivering

Se ändringsrekommendation 24.

Ändringsrekommendation 58

Artikel 110

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

1. Medlemsstaterna ska utse en förvaltande myndighet för sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

1. Medlemsstaterna ska utse en eller flera förvaltande myndigheter för genomförandet av den strategiska planen – inbegripet, i förekommande fall, de regionala programmen för landsbygdsutveckling – inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

Medlemsstaten ska se till att ett relevant förvaltnings- och kontrollsystem har inrättats på ett sätt som säkerställer en klar fördelning och ett klart åtskiljande av funktionerna mellan den förvaltande myndigheten och övriga organ. Medlemsstaterna ska ansvara för att systemen fungerar effektivt under hela perioden för de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

2. Den förvaltande myndigheten ska ansvara för att de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken förvaltas och genomförs på ett effektivt, ändamålsenligt och korrekt sätt. Den ska särskilt se till att

2. De förvaltande myndigheterna ska ansvara för att de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken förvaltas och genomförs på ett effektivt, ändamålsenligt och korrekt sätt. De ska särskilt se till att

det finns ett lämpligt säkert elektroniskt system för att registrera, underhålla, hantera och rapportera sådana statistiska uppgifter om planen och dess genomförande som krävs för övervakningen och utvärderingen och, i synnerhet, uppgifter som krävs för att övervaka genomförandet i förhållande till de uppsatta målen,

j)	stödmottagarna och andra organ som är involverade i genomförandet av insatserna

j)	stödmottagarna och andra organ som är involverade i genomförandet av insatserna

i)	är informerade om de skyldigheter som det beviljade stödet medför och att de använder antingen ett separat bokföringssystem eller en adekvat redovisningskod för alla transaktioner som avser en insats,

ii)	känner till kraven i fråga om att lämna uppgifter till den förvaltande myndigheten och att registrera utfall och resultat,

i)	är informerade om de skyldigheter som det beviljade stödet medför och att de använder antingen ett separat bokföringssystem eller en adekvat redovisningskod för alla transaktioner som avser en insats,

ii)	känner till kraven i fråga om att lämna uppgifter till den förvaltande myndigheten och att registrera utfall och resultat,

k)	de berörda stödmottagarna förses med en förteckning över de krav och normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt avdelning III kapitel i avsnitt 2 som ska tillämpas på gårdsnivå, om så är lämpligt i elektronisk form, samt tydlig och exakt information om dessa,

k)	de berörda stödmottagarna förses med en förteckning över de krav och normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt avdelning III kapitel i avsnitt 2 som ska tillämpas på gårdsnivå, om så är lämpligt i elektronisk form, samt tydlig och exakt information om dessa,

l)	den förhandsutvärdering som avses i artikel 125 överensstämmer med utvärderings- och övervakningssystemet samt godkänna och överlämna den till kommissionen,

l)	den förhandsutvärdering som avses i artikel 125 överensstämmer med utvärderings- och övervakningssystemet samt godkänna och överlämna den till kommissionen,

ska säkerställa att den utvärderingsplan som avses i artikel 126 har utarbetats, att den utvärdering i efterhand som avses i den artikeln görs inom de tidsfrister som fastställs i den förordningen och att sådana utvärderingar görs i enlighet med övervaknings- och utvärderingssystemet och att de skickas in till övervakningskommittén och kommissionen,

n)	övervakningskommittén förses med de uppgifter och de handlingar som behövs för att övervaka att den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken genomförs i förhållande till de specifika målen och prioriteringarna,

n)	övervakningskommittén förses med de uppgifter och de handlingar som behövs för att övervaka att den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken genomförs i förhållande till de specifika målen och prioriteringarna,

o)	en årlig prestationsrapport utarbetas som inbegriper sammanfattande övervakningstabeller och som, efter samråd med övervakningskommittén, skickas in till kommissionen,

o)	en årlig prestationsrapport utarbetas som inbegriper sammanfattande övervakningstabeller och som, efter samråd med övervakningskommittén, skickas in till kommissionen,

p)	relevanta uppföljningsåtgärder på kommissionens synpunkter om de årliga prestationsrapporterna vidtas,

p)	relevanta uppföljningsåtgärder på kommissionens synpunkter om de årliga prestationsrapporterna vidtas,

q)	det utbetalande organet får all nödvändig information, särskilt om förfaranden och eventuella kontroller i samband med de insatser som valts ut för finansiering, innan utbetalningar godkänns,

q)	det utbetalande organet får all nödvändig information, särskilt om förfaranden och eventuella kontroller i samband med de insatser som valts ut för finansiering, innan utbetalningar godkänns,

r)	stödmottagare inom interventioner som finansieras av Ejflu, andra än areal- eller djurrelaterade interventioner, bekräftar vilket ekonomiskt stöd som mottagits, inbegripet korrekt användning av unionens symbol i enlighet med de regler som kommissionen har fastställt enligt punkt 5, och

r)	stödmottagare inom interventioner som finansieras av Ejflu, andra än areal- eller djurrelaterade interventioner, bekräftar vilket ekonomiskt stöd som mottagits, inbegripet korrekt användning av unionens symbol i enlighet med de regler som kommissionen har fastställt enligt punkt 5, och

den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken ges offentlighet, bland annat via nätverket inom den nationella gemensamma jordbrukspolitiken genom att potentiella stödmottagare, branschorganisationer, näringslivets och arbetsmarknadens organisationer, organ som arbetar för att främja jämställdhet samt berörda icke-statliga organisationer, däribland miljöorganisationer, får information om de möjligheter som den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken ger och om reglerna för att få stöd via den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken, samt informera stödmottagare och allmänheten om unionens bidrag till jordbruk och landsbygdsutveckling i den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

3. Medlemsstaten eller den förvaltande myndigheten får utse en eller flera mellanhänder, såsom lokala myndigheter, regionala utvecklingsorgan eller icke-statliga organisationer, för förvaltning och genomförande av interventioner i de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

3. Medlemsstaten eller de förvaltande myndigheterna får utse en eller flera mellanhänder, såsom lokala myndigheter, regionala utvecklingsorgan eller icke-statliga organisationer, för förvaltning och genomförande av interventioner i de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

4. Om en del av dess arbetsuppgifter delegeras till ett annat organ ska den förvaltande myndigheten fortfarande ha det fulla ansvaret för att de arbetsuppgifterna förvaltas och fullgörs på ett effektivt och korrekt sätt. Den förvaltande myndigheten ska se till att det finns lämpliga bestämmelser för att det andra organet ska kunna få tillgång till alla de uppgifter och all den information som krävs för att utföra dessa uppgifter.

5. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 138 med avseende på att komplettera denna förordning med utförliga regler om tillämpningen av informations-, offentlighets- och synlighetskraven enligt punkt 2 j och k.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 139.2.

Motivering

Se ändringsrekommendation 24.

Ändringsrekommendation 59

Artikel 111

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Medlemsstaten ska inrätta en kommitté som ska övervaka genomförandet av den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken (nedan kallad övervakningskommitté) före inlämnandet av den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken.	Medlemsstaten och de regionala förvaltningsmyndigheterna ska inrätta en kommitté som ska övervaka genomförandet av den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken (nedan kallad övervakningskommitté) före inlämnandet av den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

Motivering

Se ändringsrekommendation 24.

Ändringsrekommendation 60

Artikel 114

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
	Prestationsövervakning 1. Medlemsstaterna kan fastställa tvååriga delmål för den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken genom undantag från artikel 115.1 b i denna förordning och övervaka dem med samma frekvens i prestationsrapporterna för de år då målen måste uppnås.

Motivering

Delmålen för resultatindikatorerna ska vara minst tvååriga.

Ändringsrekommendation 61

Ny bilaga 0: Resultatmål som är gemensamma för de nationella strategiska planerna

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

1.1.1

Klimatförändringar: Minskning med 30 % av växthusgasutsläppen från jordbruket i medlemsstaten

Motivering

Klimatutmaningarna gör det nödvändigt att jordbruksodlingen och djurhållningen minskar sina utsläpp avsevärt fram till 2027. En kvantifierad indikator är syftet med bilagan.

Ändringsrekommendation 62

Ny bilaga 0: Resultatmål som är gemensamma för de nationella strategiska planerna

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
	Miljö, livsmedel: En fördubbling jämfört med 2017 av den areal som utnyttjas för ekologiskt jordbruk i medlemsstaten, eller minst 30 % av den utnyttjade jordbruksarealen i medlemsstaten

Motivering

För att hantera utmaningar som rör miljön och folkhälsan och för att tillgodose konsumenternas efterfrågan och minska andelen import bör de arealer som odlas ekologiskt öka avsevärt.

Ändringsrekommendation 63

Ny bilaga 0: Resultatmål som är gemensamma för de nationella strategiska planerna

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
	Biologisk mångfald, hälsa: Minskning med minst 30 % av användning av kemiska bekämpningsmedel i medlemsstaten jämfört med 2017.

Motivering

För att hantera utmaningar som rör miljön och folkhälsan bör man fram till 2027 avsevärt minska användningen av bekämpningsmedel.

Ändringsrekommendation 64

Ny bilaga 0: Resultatmål som är gemensamma för de nationella strategiska planerna

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
	Vatten: 100 % av ytvattnet och grundvattnet i medlemsstaten uppfyller kraven i nitratdirektivet utan undantag

Motivering

Detta är en fråga som rör folkhälsan och kostnaden för tillgång till dricksvatten för konsumenterna. Nitratdirektivet trädde i kraft 1991 och följs ännu inte överallt. Detta måste uppnås senast 2027.

Ändringsrekommendation 65

Ny bilaga 0: Resultatmål som är gemensamma för de nationella strategiska planerna

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
	Djurskydd, hälsa: Successiv och planerad minskning av burhållning i hela EU

Motivering

För att hantera utmaningar som rör djurhållning, men även folkhälsan (antibiotika) måste man senast 2027 övergå till mer omfattande produktionsmetoder utan burar, vilka redan existerar.

Ändringsrekommendation 66

Bilaga 1 – Resultatindikatorer R.1

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Förbättrad prestation genom kunskap och innovation:

Andel jordbrukare som får stöd för rådgivning, fortbildning, kunskapsutbyte eller deltagande i operativa grupper för förbättrad ekonomisk, miljömässig, klimatmässig och resurseffektiv prestation .

Förbättrad prestation genom kunskap och innovation:

Andel jordbrukare som får stöd för rådgivning, fortbildning, kunskapsutbyte eller deltagande i operativa grupper för förbättrad ekonomisk, miljömässig, klimatmässig , effektiv och hållbar användning av resurser .

Motivering

En hållbar användning av resurser är viktig för att förbättra den ekonomiska och miljömässiga produktiviteten på medellång och lång sikt.

Ändringsrekommendation 67

Bilaga 1 – Resultatindikatorer R.3

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Digitalisering av jordbruket: Andel jordbrukare som får stöd till precisionsteknik inom jordbruket genom den gemensamma jordbrukspolitiken	Modernisering och digitalisering av jordbruket: Andel jordbrukare som får stöd till precisionsteknik inom jordbruket och för en ekologisk eller klimatmässig övergång genom den gemensamma jordbrukspolitiken

Motivering

Digitaliseringen och moderniseringen av jordbruk måste göras inom en ekologisk och klimatmässig ram.

Ändringsförslag 68

Bilaga 1 – Särskilda mål inom EU

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Öka konkurrenskraften och marknadsorienteringen, med ett större fokus på forskning, teknik och digitalisering.	Öka den ekonomiska, sociala, miljömässiga och territoriella konkurrenskraften och marknadsorienteringen, med ett större fokus på forskning, teknik och digitalisering samt spridning av hållbara produktionsmetoder .

Motivering

Den konkurrenskraft man eftersträvar är inte bara ekonomisk.

Ändringsrekommendation 69

Bilaga 1 – Effektindikatorer I.6

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Öka jordbruksföretagens produktivitet: Total faktorproduktivitet	Öka jordbruksföretagens produktivitet , livsmedelstryggheten i Europa, livsmedelssäkerheten, jordbruksföretagens motståndskraft och den territoriella sammanhållningen : Total faktorproduktivitet inklusive externa effekter.

Ändringsrekommendation 70

Bilaga 1 – Resultatindikatorer R.9

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Modernisering av jordbruksföretag: Andel jordbrukare som får investeringsstöd för att omstrukturera och modernisera, även för förbättrad resurseffektivitet	Modernisering av jordbruksföretag: Andel jordbrukare som får investeringsstöd för att omstrukturera och modernisera, även för att förbättra resursanvändningens effektivitet och hållbarhet.

Motivering

Moderniseringen av jordbruksföretag bör göras genom att förbättra produktionssystemens hållbarhet.

Ändringsrekommendation 71

Bilaga 1 – Resultatindikatorer R.13a

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
	R.13a: Minskning av utsläppen av växthusgaser från grödor: andelen jordbruksföretag som minskat sin användning av kvävehaltigt konstgödsel med minst 50 %.

Motivering

Utsläpp av dikväveoxid från kvävegödselmedel är en mycket viktig källa till utsläpp (de står för nästan 50 % av växthusgaserna från jordbruket). Dessutom förbrukar produktionen av kvävehaltigt konstgödsel stora mängder energi.

Ändringsrekommendation 72

Bilaga 1 – Effektindikatorer R.14

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Lagring av koldioxid i mark och biomassa: Andel jordbruksmark under åtagande att minska utsläpp och bibehålla och/eller öka lagring av koldioxid (permanent betesmark, jordbruksmark i torvmark, skog, etc.)	Lagring av koldioxid i mark och biomassa: Andel jordbruksmark under åtagande att minska utsläpp och bibehålla och/eller öka lagring av koldioxid (permanent betesmark, jordbruksmark i torvmark, skog, etc.) , ökningstakten avseende mark som utnyttjas för odling av (rena eller blandade) baljväxter .

Motivering

Odling av baljväxter möjliggör en effektiv bindning av kol i marken, även blandat med gräsväxter på gräsmark.

Ändringsförslag 73

Bilaga 1 – Särskilda mål inom EU

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Främja hållbar utveckling och effektiv förvaltning av naturresurser som vatten, mark och luft.	Främja hållbar förvaltning av naturresurser som vatten, mark och luft.

Motivering

Självförklarande.

Ändringsrekommendation 74

Bilaga 1 – Effektindikatorer I.16

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Minska läckage av näringsämnen: Nitrat i grundvatten

Minska läckage av näringsämnen: Nitrat i yt- och grundvatten

—	Procent grundvattenstationer med koncentrationer av N över 50 mg/l enligt nitratdirektivet

—	Procent yt- och grundvattenstationer med koncentrationer av N över 50 mg/l enligt nitratdirektivet

—	Procent yt- och grundvatten som uppfyller kraven i nitratdirektivet

Motivering

Ytvatten bör också ingå i indikatorerna för att faktiskt spegla situationen och dess utveckling. Nitratdirektivet måste omgående följas överallt.

Ändringsrekommendation 75

Bilaga 1 – Effektindikatorer I.16a

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
	Minska användningen av mineral- och konstgödselmedel: Försäljning av mineral- och konstgödselmedel

Motivering

För att ge marken nytt liv genom att öka mängden organiskt material i jorden, vilket också binder kol, bör man prioritera jordbruksmetoder som minskar användningen av mineral- och konstgödselmedel, som dessutom förbrukar mycket energi och släpper ut stora mängder växthusgaser.

Ändringsrekommendation 76

Bilaga 1 – Resultatindikatorer R.18

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Förbättra marken:

Andel jordbruksmark under förvaltningsåtaganden gynnsamma för markförvaltning

Förbättra marken: Andel jordbruksmark under förvaltningsåtaganden gynnsamma för markförbättring

Motivering

Framgår av texten och målet.

Ändringsrekommendation 77

Bilaga 1 – Resultatindikatorer R.21

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Hållbar näringsämneshantering:

Andel jordbruksmark under åtagande rörande förbättrad näringsämneshantering

Hållbar näringsämneshantering: Andel jordbruksmark under åtagande rörande hållbar näringsämneshantering

Motivering

Självförklarande.

Ändringsrekommendation 78

Bilaga 1 – Resultatindikatorer R.21a

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
	R.21a: Minskad användning av organiska gödselmedel och mineral- och konstgödselmedel: Andel jordbruksmark som omfattas av specifika åtgärder som leder till en minskad användning gödselmedel.

Motivering

En hållbar hantering av näringsämnen måste omfatta en minskad användning av mineral- och konstgödselmedel.

Ändringsrekommendation 79

Bilaga 1 – Resultatindikatorer R.25

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

R.25 Främja hållbar skogsförvaltning:

Andel skogsmark under förvaltningsåtaganden till stöd för skogsskydd och skogsförvaltning

R.25 Främja hållbar skogsförvaltning: Andel skogsmark under förvaltningsåtaganden till stöd för hållbart skogsskydd och hållbar skogsförvaltning

Motivering

Alltför många skogar förvaltas allt mer intensivt, med negativa effekter på miljön och den biologiska mångfalden.

Ändringsrekommendation 80

Bilaga 1 – Resultatindikatorer R.37

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Hållbar användning av bekämpningsmedel:

Andel jordbruksmark som berörs av särskilda åtgärder som får stöd och leder till hållbar användning av bekämpningsmedel för att minska risker och effekter från bekämpningsmedel

Hållbar användning av bekämpningsmedel:

Andel jordbruksmark som berörs av särskilda åtgärder som leder till hållbar användning av bekämpningsmedel för att minska risker med och effekter av bekämpningsmedel

Ändringsrekommendation 81

Bilaga 1 – Resultatindikatorer R.37a

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
	R.37a Ökning av antalet ekologiska gårdar: antal gårdar som fått stöd för att ställa om till ekologiskt jordbruk

Motivering

För att hantera utmaningar som rör miljön och folkhälsan och för att tillgodose konsumenternas efterfrågan och minska andelen import bör de arealer som odlas ekologiskt öka avsevärt.

Ändringsrekommendation 82

Bilaga 3 – Krav och normer GAEC 1

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Bevarande av permanent gräsmark på grundval av andelen permanent gräsmark i förhållande till jordbruksareal	Bevarande av permanent gräsmark per jordbruksföretag med en maximal omvandlingsandel på 5–10 % per jordbruksföretag, med undantag för ”känslig” gräsmark med stor biologisk mångfald

Motivering

För att målet ska kunna uppnås bör regeln tillämpas på gårdsnivå, med den flexibilitet som föreslås, och inte på regional nivå för att därmed undvika att en alltför stor omvandling av gräsmark på nivån under den regionala.

Ändringsrekommendation 83

Bilaga 3 – Normens huvudsakliga mål GAEC 5

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Hållbar hantering av näringsämnen

Ändringsrekommendation 84

Bilaga 3 – Krav och normer GAEC 7

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Ingen barmark under de mest sårbara perioderna	Ingen barmark under de sårbara perioderna

Motivering

Marken bör täckas av växter så länge som möjligt under året för att skydda marken.

Ändringsrekommendation 85

Bilaga 3 – Krav och normer GAEC – ny

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
	De enskilda jordbrukarnas efterlevnad av nationell sociallagstiftning avseende rättigheter för arbetstagare inom jordbruket

Motivering

Självförklarande.

Ändringsrekommendation 86

Bilaga 12 – Mål O.13 och R.4

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Främja hållbar utveckling och effektiv förvaltning av naturresurser som vatten, mark och luft	Främja hållbar förvaltning av naturresurser som vatten, mark och luft

Motivering

För att skapa överensstämmelse med ändringsrekommendation 73.

COM(2018) 393 final

Ändringsrekommendation 87

Skäl 3

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Den gemensamma jordbrukspolitikens genomförandemodell baserad på kravuppfyllelse bör justeras för att säkerställa starkare fokus på resultat och prestation. Därför bör unionen fastställa grundläggande politiska mål, typ av interventioner och grundläggande unionskrav medan ett större ansvar för att målen nås bör läggas på medlemsstaterna. Följaktligen är det nödvändigt att sörja för större subsidiaritet så att det är möjligt att ta större hänsyn till lokala villkor och behov. Enligt den nya genomförandemodellen bör därför medlemsstaterna ha ansvaret för att anpassa sina jordbruksåtgärder till de grundläggande unionskraven, i syfte att maximera åtgärdernas bidrag till den gemensamma jordbrukspolitikens mål, och för att fastställa och utforma ramen för efterlevnad och kontroll av stödmottagarna.

Den gemensamma jordbrukspolitikens genomförandemodell baserad på kravuppfyllelse bör justeras för att säkerställa starkare fokus på resultat och prestation. Därför bör unionen fastställa grundläggande politiska mål, typ av interventioner och grundläggande unionskrav medan ett större ansvar för att målen nås bör läggas på medlemsstaterna. Följaktligen är det nödvändigt att sörja för större subsidiaritet så att det är möjligt att ta större hänsyn till lokala villkor och behov. Enligt den nya genomförandemodellen bör därför medlemsstaterna och regionerna ha ansvaret för att anpassa sina jordbruksåtgärder till de grundläggande unionskraven, i syfte att maximera åtgärdernas bidrag till den gemensamma jordbrukspolitikens mål, och för att fastställa och utforma ramen för efterlevnad och kontroll av stödmottagarna.

Motivering

Ändringsrekommendation 88

Skäl 30

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

När det gäller den fleråriga prestationsövervakningen bör kommissionen också ha befogenhet att hålla inne betalningar. Därför bör kommissionen, vid försenade eller otillräckliga framsteg för att nå målen som anges i den nationella strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken, ha befogenhet att anta en genomförandeakt för att uppmana den berörda medlemsstaten att genomföra de avhjälpande åtgärder som krävs enligt en handlingsplan med tydliga framstegsindikatorer som ska fastställas i samråd med kommissionen. Om medlemsstaten inte lämnar in eller genomför handlingsplanen, eller om handlingsplanen är uppenbart otillräcklig för att råda bot på situationen, bör kommissionen få anta en genomförandeakt för att hålla inne månadsbetalningarna eller de mellanliggande betalningarna.

När det gäller den fleråriga prestationsövervakningen bör kommissionen också ha befogenhet att hålla inne betalningar. Därför bör kommissionen, vid försenade eller otillräckliga framsteg för att nå de gemensamma europeiska målen och målen som anges i den nationella strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken, ha befogenhet att anta en genomförandeakt för att uppmana den berörda medlemsstaten att genomföra de avhjälpande åtgärder som krävs enligt en handlingsplan med tydliga framstegsindikatorer som ska fastställas i samråd med kommissionen. Om medlemsstaten inte lämnar in eller genomför handlingsplanen, eller om handlingsplanen är uppenbart otillräcklig för att råda bot på situationen, bör kommissionen få anta en genomförandeakt för att hålla inne månadsbetalningarna eller de mellanliggande betalningarna.

Motivering

För att minska risken för en kapplöpning mot botten i samband med den ekologiska omställningen, liksom snedvridning av konkurrensen, bör kvantifierade mål som är gemensamma för de strategiska planerna tas upp i bilagan till förordningen.

Ändringsrekommendation 89

Skäl 55

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Bestämmelserna om villkor är en viktig del av den gemensamma jordbrukspolitiken, i synnerhet när det gäller miljö- och klimataspekterna men även när det gäller folkhälsa och djurrelaterade frågor. Detta innebär att kontroller bör göras och att sanktioner tillämpas, vid behov, för att säkerställa ändamålsenligheten i systemet med villkor. För att garantera samma spelregler för stödmottagare i olika medlemsstater bör vissa allmänna bestämmelser införas på unionsnivå om kontroll och sanktioner avseende villkor.

Bestämmelserna om villkor är en viktig del av den gemensamma jordbrukspolitiken, i synnerhet när det gäller miljö- och klimataspekterna men även när det gäller folkhälsa och djurrelaterade frågor samt sociala rättigheter för anställda inom jordbruket . Detta innebär att kontroller bör göras och att sanktioner tillämpas, vid behov, för att säkerställa ändamålsenligheten i systemet med villkor. För att garantera samma spelregler för stödmottagare i olika medlemsstater bör vissa allmänna bestämmelser införas på unionsnivå om kontroll och sanktioner avseende villkor.

Motivering

Det är viktigt att gårdar som tar emot offentliga medel inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken respekterar de anställdas sociala rättigheter.

Ändringsrekommendation 90

Artikel 15.1

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Finansiell disciplin	Finansiell disciplin
1. En justeringsgrad för direktstödsinterventionerna enligt artikel 5.2 c i denna förordning och unionens finansiella bidrag till de särskilda åtgärder som avses i artikel 5.2 f i denna förordning och som beviljats enligt kapitel IV i förordning (EU) nr 228/2013 och kapitel IV i förordning (EU) nr 229/2013 (nedan kallad justeringsgraden) ska fastställas av kommissionen när prognoserna för finansieringen av interventionerna och åtgärderna under detta undre tak för ett visst budgetår, tyder på att det tillämpliga årliga taket kommer att överskridas.	1. En justeringsgrad för direktstödsinterventionerna enligt artikel 5.2 c i denna förordning och unionens finansiella bidrag till de särskilda åtgärder som avses i artikel 5.2 f i denna förordning (nedan kallad justeringsgraden) ska fastställas av kommissionen när prognoserna för finansieringen av interventionerna och åtgärderna under detta undre tak för ett visst budgetår, tyder på att det tillämpliga årliga taket kommer att överskridas.
Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa justeringsgraden senast den 30 juni det kalenderår för vilket justeringsgraden är tillämplig. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 101.2.	Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa justeringsgraden senast den 30 juni det kalenderår för vilket justeringsgraden är tillämplig. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 101.2.

Motivering

Justeringsgraden för direktstöd som görs inom ramen för särskilda program för vissa regioner beroende på dessa regioners avsides läge och ökaraktär (Posei) bör undantas, eftersom förordning 228/2013 redan fastställer ett tak för detta stöd, vilket gör att det inte kan bidra till några kostnadsöverskridanden när det gäller vare sig programplanering eller genomförande.

Ändringsrekommendation 91

Artikel 32

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Automatiskt återtagande för strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken

1. Den del av ett budgetåtagande för landsbygdsutvecklingsinterventioner i en strategisk plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken som inte har använts för utbetalning av förskottet eller för mellanliggande betalningar eller för vilken ingen utgiftsdeklaration som uppfyller kraven i artikel 30.3 har kommit in till kommissionen senast den 31 december det andra året efter det år då budgetåtagandet gjordes, ska automatiskt återtas av kommissionen.

1. Den del av ett budgetåtagande för landsbygdsutvecklingsinterventioner i en strategisk plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken som inte har använts för utbetalning av förskottet eller för mellanliggande betalningar eller för vilken ingen utgiftsdeklaration som uppfyller kraven i artikel 30.3 har kommit in till kommissionen senast den 31 december det tredje året efter det år då budgetåtagandet gjordes, ska automatiskt återtas av kommissionen.

2. Den del av de budgetåtaganden som ännu inte har avslutats vid slutdatumet för stödberättigande enligt artikel 80.3 i förordning (EU) …/… [förordningen om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken] eller för vilken ingen utgiftsdeklaration har lämnats in senast sex månader efter detta datum, ska automatiskt återtas.

3. I händelse av ett rättsligt förfarande eller administrativt överklagande med suspensiv verkan, ska den tidsfrist som avses i punkt 1 eller 2 för det automatiska återtagandet, vad avser det belopp som motsvarar de berörda insatserna, avbrytas under tiden det rättsliga förfarandet eller det administrativa överklagandet pågår, under förutsättning att kommissionen får en motiverad anmälan från medlemsstaten senast den 31 januari år N + 3 .

4. Följande ska inte beaktas vid beräkningen av automatiskt återtagande:

a)	Den del av budgetåtagandena för vilken en utgiftsdeklaration har gjorts, men där ersättningen minskats eller innehållits av kommissionen den 31 december år N + 2 .

a)	Den del av budgetåtagandena för vilken en utgiftsdeklaration har gjorts, men där ersättningen minskats eller innehållits av kommissionen den 31 december år N + 3 .

Motivering

Programmets och de berörda institutionella nivåernas komplexitet kräver ett återställande av N+3.

COM(2018) 394 final

Ändringsrekommendation 92

Nytt skäl efter skäl 38

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
	Med tanke på producenternas allt svagare ställning i livsmedelskedjan krävs det ett regelverk som förenar den gemensamma jordbrukspolitiken och konkurrenspolitiken i enlighet med artikel 42 i fördraget, enligt vilken den gemensamma jordbrukspolitikens mål har företräde.

Motivering

För att respektera artikel 42 i fördraget.

Ändringsrekommendation 93

Nytt skäl efter skäl 38

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
	Med anledning av den ökade prisvolatiliteten på jordbruksprodukter, och med hänsyn tagen till den utvärdering av instrumenten som genomförts i samband med tidigare reformer av den gemensamma jordbrukspolitiken är det nödvändigt att revidera åtgärderna för förebyggande av marknadsstörningar.

Motivering

Sektoriella kriser försvagar i alltför stor utsträckning jordbruksföretag och producentregioner. De bidrar till en minskning av antalet jordbruksföretag och gör unga människor mindre motiverade att välja jordbruksyrket. Det är nödvändigt att förbättra denna situation.

Ändringsrekommendation 94

Nytt skäl efter skäl 38

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Mot bakgrund av de ökande svängningarna på jordbruksmarknaderna och obalanserna mellan producenter, bearbetningsföretag och distributörer i fördelningen av mervärdet är det nödvändigt att bättre kartlägga och förutse utvecklingen av marknaderna. Som en utvidgning av de mekanismer som inrättats för flera sektorer ska europeiska observationsorgan inrättas för varje sektor. De ska analysera produktions-, import- och exportvolymerna, priser, marginaler och produktionskostnader. i händelse av marknadsstörningar ska observationsorganen meddela Europeiska kommissionen, som ska vidta åtgärder för att reglera produktionen i syfte att återställa balansen på marknaden och samtidigt respektera de skyldigheter som följer av internationella avtal som ingåtts i enlighet med fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Motivering

Det är viktigt att ha tillgång till den information som krävs för att snabbt och effektivt reagera på störningar på marknaden, och för att minska budgetutgifterna som blir mycket höga när EU agerar i efterhand, vilket man har kunnat konstatera inom mejerisektorn sedan 2008.

Ändringsrekommendation 95

Artikel 1.4

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Förordning (EU) nr 1308/2013 ska ändras på följande sätt:

[…]

Förordning (EU) nr 1308/2013 ska ändras på följande sätt:

[…]

(4)	I del II avdelning i ska kapitel II ändras på följande sätt:

(4)	I del II avdelning i ska kapitel II ändras på följande sätt:

a)	Rubriken ska ersättas med följande: ”KAPITEL II Stöd till utdelning av frukt och grönsaker samt av mjölk och mjölkprodukter vid utbildningsanstalter”.

b)	Rubriken ”Avsnitt 1” och efterföljande titel ska utgå.

c)	Artikel 23a ska ändras på följande sätt:

a)	Rubriken ska ersättas med följande: ”KAPITEL II Stöd till utdelning av frukt och grönsaker samt av mjölk och mjölkprodukter vid utbildningsanstalter”.

b)	Rubriken ”Avsnitt 1” och efterföljande titel ska utgå.

c)	Artikel 23a ska ändras på följande sätt:

Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 4 får stödet enligt skolprogrammet för utdelning av produkter, kompletterande utbildningsåtgärder och de därmed sammanhängande kostnader som avses i artikel 23.1 inte överstiga 220 804 135 miljoner EUR per läsår.

Inom denna allmänna gräns får stödet inte överstiga följande belopp:

a)	För frukt och grönsaker i skolan: 130 608 466 EUR per läsår.

b)	För skolmjölk: 90 195 669 EUR per läsår.”

Punkt 1 ska ersättas med följande:

Inom denna allmänna gräns får stödet inte överstiga följande belopp:

a)	För frukt och grönsaker i skolan: 130 608 466 EUR per läsår.

b)	För skolmjölk: 90 195 669 EUR per läsår.”

ii)	Punkt 2 tredje stycket sista meningen ska utgå.

ii)	Punkt 2 tredje stycket sista meningen ska utgå.

iii)	Punkt 4 skall ersättas med följande: ”4. En medlemsstat får, utan att överskrida den allmänna gräns på 220 804 135 EUR som fastställs i punkt 1, en gång per läsår överföra upp till 20 % av det ena av sina preliminära anslag.”

iii)

Punkt 4 skall ersättas med följande:

”4. En medlemsstat får, utan att överskrida den allmänna gräns på 220 804 135 EUR som fastställs i punkt 1, en gång per läsår överföra upp till 20 % av det ena av sina preliminära anslag. Denna procentsats får uppgå till 25 % i medlemsstater med yttersta randområden, i enlighet med artikel 349 i EUF-fördraget, samt i andra vederbörligen motiverade fall. ”

[…]

Motivering

Denna ändringsrekommendation införlivar principen i skäl 8 i förordning nr 2016/791: högre stöd tilldelas mindre utvecklade regioner, de mindre Egeiska öarna och de yttersta randområdena, med tanke på att diversifieringen av jordbruket där är begränsad och att det ofta är omöjligt att hitta vissa produkter i den berörda regionen.

Ändringsrekommendation 96

Artikel 119

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Obligatoriska uppgifter

1. Märkning och presentation av de produkter som avses i punkterna 1–11 samt punkterna 13, 15 och 16 i del II i bilaga VII och som saluförs i unionen eller är avsedda för export, ska innehålla följande obligatoriska uppgifter:

a)	Kategorin av vinprodukt enligt del II i bilaga VII.

a)	Kategorin av vinprodukt enligt del II i bilaga VII.

För vin med en skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning:

i.	uttrycket skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning, och

ii.	namnet på den skyddade ursprungsbeteckningen eller skyddade geografiska beteckningen.

För vin med en skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning:

i.	uttrycket skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning, och

ii.	namnet på den skyddade ursprungsbeteckningen eller skyddade geografiska beteckningen.

c)	Verklig alkoholhalt i volymprocent.

c)	Energivärdet per 100 ml.

Härkomst.

d)	Förteckningen över ingredienser, inklusive mellanliggande ingredienser för vinframställning. Denna förteckning kan vara tillgänglig via en QR-kod.

e)	Uppgift om tappningsföretaget eller, när det rör sig om mousserande vin, mousserande vin med tillsats av koldioxid, mousserande kvalitetsvin eller mousserande kvalitetsvin av aromatisk typ, namnet på producenten eller leverantören.

e)	Verklig alkoholhalt i volymprocent.

f)	Importören, när det rör sig om importerade viner.

Härkomst.

g)	Uppgift om sockerhalten när det rör sig om mousserande vin, mousserande vin med tillsats av koldioxid, mousserande kvalitetsvin eller mousserande kvalitetsvin av aromatisk typ.

g)	Uppgift om tappningsföretaget eller, när det rör sig om mousserande vin, mousserande vin med tillsats av koldioxid, mousserande kvalitetsvin eller mousserande kvalitetsvin av aromatisk typ, namnet på producenten eller leverantören.

h)	Importören, när det rör sig om importerade viner.

i)	Uppgift om sockerhalten när det rör sig om mousserande vin, mousserande vin med tillsats av koldioxid, mousserande kvalitetsvin eller mousserande kvalitetsvin av aromatisk typ.

Motivering

Konsumenterna har, liksom för andra livsmedel, rätt till en mer detaljerad märkning, särskilt när det gäller näringsinnehållet och vinframställningsmetoderna.

Ändringsrekommendation 97

Artikel 152.1a

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Producentorganisationer

Med avvikelse från artikel 101.1 i EUF-fördraget får en producentorganisation som är erkänd enligt punkt 1 i den här artikeln planera produktionen, optimera produktionskostnaderna, släppa ut produkter på marknaden och förhandla om avtal avseende leveransen av jordbruksprodukter för sina medlemmars räkning, för hela eller en del av deras totala produktion.

De verksamheter som avses i första stycket får utföras

En producentorganisation som är erkänd enligt punkt 1 i den här artikeln får planera produktionen, optimera produktionskostnaderna, släppa ut produkter på marknaden och förhandla om avtal avseende leveransen av jordbruksprodukter för sina medlemmars räkning, för hela eller en del av deras totala produktion.

De verksamheter som avses i första stycket får utföras

a)	förutsatt att en eller flera av de verksamheter som avses i punkt 1 b i–vii verkligen utövas och därigenom bidrar till att de mål som anges i artikel 39 i EUF-fördraget uppnås,

a)	förutsatt att en eller flera av de verksamheter som avses i punkt 1 b i–vii verkligen utövas och därigenom bidrar till att de mål som anges i artikel 39 i EUF-fördraget uppnås,

b)	förutsatt att producentorganisationen koncentrerar utbudet och släpper ut medlemmarnas produkter på marknaden, oavsett om äganderätten till jordbruksprodukterna överförs från producenterna till producentorganisationen eller ej,

b)	förutsatt att producentorganisationen koncentrerar utbudet och släpper ut medlemmarnas produkter på marknaden, oavsett om äganderätten till jordbruksprodukterna överförs från producenterna till producentorganisationen eller ej,

Motivering

Uppgifterna och målen för de organisationer som fastställts inom den gemensamma jordbrukspolitiken omfattas inte av artikel 101 i EUF-fördraget (EU-domstolen, endivmålet). Det finns därför inget behov av att lägga till denna mening.

Ändringsrekommendation 98

Artikel 209.1

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Undantag för den gemensamma jordbrukspolitikens mål och för jordbrukare och deras sammanslutningar	Undantag för den gemensamma jordbrukspolitikens mål och för jordbrukare och deras sammanslutningar
Artikel 101.1 i EUF-fördraget ska inte tillämpas på de avtal, beslut och förfaranden som avses i artikel 206 i denna förordning och som är nödvändiga för att de mål som fastställs i artikel 39 i EUF-fördraget ska kunna uppnås.	Artikel 101.1 i EUF-fördraget ska inte tillämpas på de avtal, beslut och förfaranden som avses i artikel 206 i denna förordning och som är nödvändiga för att de mål som fastställs i artikel 39 i EUF-fördraget ska kunna uppnås.
Artikel 101.1 i EUF-fördraget ska inte tillämpas på avtal, beslut och samordnade förfaranden som antas av jordbrukare, sammanslutningar av jordbrukare, eller sammanslutningar av sådana sammanslutningar, eller producentorganisationer som är erkända enligt artikel 152 eller 161 i denna förordning eller sammanslutningar av producentorganisationer som är erkända enligt artikel 156 i denna förordning, vilka avser produktion eller försäljning av jordbruksprodukter eller utnyttjande av gemensamma anläggningar för lagring, behandling eller bearbetning av jordbruksprodukter, såvida inte förverkligandet av de mål som anges i artikel 39 i EUF-fördraget äventyras.	Artikel 101.1 i EUF-fördraget ska inte tillämpas på avtal, beslut och samordnade förfaranden som antas av jordbrukare, sammanslutningar av jordbrukare, eller sammanslutningar av sådana sammanslutningar, eller producentorganisationer som är erkända enligt artikel 152 eller 161 i denna förordning eller sammanslutningar av producentorganisationer som är erkända enligt artikel 156 i denna förordning, vilka avser produktion eller försäljning av jordbruksprodukter eller utnyttjande av gemensamma anläggningar för lagring, behandling eller bearbetning av jordbruksprodukter, såvida inte förverkligandet av de mål som anges i artikel 39 i EUF-fördraget äventyras.
Denna punkt ska inte tillämpas på avtal, beslut och samordnade förfaranden som medför en skyldighet att ta ut samma priser eller genom vilka konkurrensen sätts ur spel.

Motivering

I linje med målet om en bättre fördelning av mervärdet längs hela livsmedelskedjan och om att stärka producenternas och deras sammanslutningars makt i detta sammanhang är det viktigt att punkten kan tillämpas på prisförhandlingar.

Ändringsrekommendation 99

Artikel 219.1

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
För att ändamålsenligt och effektivt reagera på hot om marknadsstörningar orsakade av kraftiga prisstegringar eller prisfall på interna eller externa marknader eller andra händelser och omständigheter som på ett markant sätt stör eller hotar marknaden ska kommissionen, om situationen eller dess effekter på marknaden sannolikt kommer att fortsätta eller förvärras, ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 för att vidta de åtgärder som krävs för att ta itu med situationen på marknaden, samtidigt som alla åtaganden som följer av internationella avtal som ingåtts i enlighet med EUF-fördraget iakttas och förutsatt att andra tillgängliga åtgärder enligt denna förordning visar sig vara otillräckliga.	För att ändamålsenligt och effektivt reagera på hot om marknadsstörningar orsakade av kraftiga prisstegringar eller prisfall på interna eller externa marknader eller andra händelser och omständigheter som på ett markant sätt stör eller hotar marknaden ska kommissionen, om situationen eller dess effekter på marknaden sannolikt kommer att fortsätta eller förvärras, ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 227 för att vidta de åtgärder som krävs för att ta itu med situationen på marknaden, samtidigt som alla åtaganden som följer av internationella avtal som ingåtts i enlighet med EUF-fördraget iakttas och förutsatt att andra tillgängliga åtgärder enligt denna förordning visar sig vara otillräckliga.
När det vid sådana hot om marknadstörningar som avses i första stycket i denna punkt föreligger tvingande skäl till skyndsamhet ska det förfarande som föreskrivs i artikel 228 tillämpas på delegerade akter som antas i enlighet med första stycket i denna punkt.	När det vid sådana hot om marknadstörningar som avses i första stycket i denna punkt föreligger tvingande skäl till skyndsamhet ska det förfarande som föreskrivs i artikel 228 tillämpas på delegerade akter som antas i enlighet med första stycket i denna punkt.
Dessa tvingande skäl till skyndsamhet kan omfatta behovet av att vidta omedelbara åtgärder för att ta itu med eller förhindra marknadsstörningar, när hoten om marknadsstörningar uppkommer så snabbt eller oväntat att omedelbara åtgärder krävs för att det ändamålsenligt och effektivt ska gå att ta itu med situationen, eller när åtgärder skulle förhindra att sådana hot om marknadsstörningar materialiseras, fortgår eller utvecklas till allvarligare och mer långvariga störningar eller när en fördröjning av omedelbara åtgärder skulle hota att orsaka eller förvärra störningarna eller öka omfattningen av de åtgärder som senare skulle krävas för att ta itu med hotet eller störningarna eller vara till skada för produktionen eller marknadsförhållandena.	Dessa tvingande skäl till skyndsamhet kan omfatta behovet av att vidta omedelbara åtgärder för att ta itu med eller förhindra marknadsstörningar, när hoten om marknadsstörningar uppkommer så snabbt eller oväntat att omedelbara åtgärder krävs för att det ändamålsenligt och effektivt ska gå att ta itu med situationen, eller när åtgärder skulle förhindra att sådana hot om marknadsstörningar materialiseras, fortgår eller utvecklas till allvarligare och mer långvariga störningar eller när en fördröjning av omedelbara åtgärder skulle hota att orsaka eller förvärra störningarna eller öka omfattningen av de åtgärder som senare skulle krävas för att ta itu med hotet eller störningarna eller vara till skada för produktionen eller marknadsförhållandena.
Sådana åtgärder får i den omfattning och för den tid som krävs för att ta itu med marknadsstörningen eller hotet därom utvidga eller ändra tillämpningsområdet, varaktigheten eller andra aspekter av andra åtgärder som föreskrivs i denna förordning eller införa exportbidrag eller helt eller delvis tillfälligt upphäva importtullarna för vissa kvantiteter eller tidsperioder om så är nödvändigt.	Sådana åtgärder får i den omfattning och för den tid som krävs för att ta itu med marknadsstörningen eller hotet därom utvidga eller ändra tillämpningsområdet, varaktigheten eller andra aspekter av andra åtgärder som föreskrivs i denna förordning eller helt eller delvis tillfälligt upphäva importtullarna för vissa kvantiteter eller tidsperioder om så är nödvändigt.

Motivering

Exportbidrag är inte godtagbara för tredjeländer och kostar skattebetalarna mer än krisförebyggande åtgärder.

Ändringsrekommendation 100

Ny punkt efter artikel 219.4:

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

När marknadspriset faller under ett visst, flexibelt, tröskelvärde, som är knutet till de genomsnittliga produktionskostnaderna och fastställt av det europeiska observationsorganet för den berörda sektorns marknad, ska kommissionen beroende på situationen på marknaden och i den berörda sektorn inrätta stöd till producenter i den berörda sektorn, vilka under en fastställd period frivilligt ska minska sina leveranser jämfört med samma period föregående år.

i)	Stödet ska beviljas på grundval av en ansökan från producenter som ska lämnas in i den medlemsstat där producenterna är etablerade, med användning av den metod som fastställts av den berörda medlemsstaten.

ii)

För att säkerställa att detta system genomförs effektivt och korrekt ska kommissionen, på grundval av uppgifterna från det europeiska observationsorganet för den berörda sektorns marknad, fastställa

—	den högsta leveransvolym eller leveransmängd som ska minskas på EU-nivå inom ramen för minskningssystemet,

—	varaktigheten för minskningsperioden och, vid behov, dess förlängning,

—	stödbeloppet i förhållande till den minskade volymen eller mängden samt tillhörande finansieringsformer,

—	kriterierna för att de sökande ska vara berättigade till stödet och för att stödansökningarna ska vara tillåtliga,

—	de särskilda villkoren för genomförandet av detta system.

Motivering

EU behöver verktyg för att reglera produktionsvolymerna i händelse av marknadsstörningar, verktyg som snabbt ger effekt, är billiga för EU:s budget och gör det möjligt för producenter att i framtiden undvika att sälja med förlust och att leva på sitt arbete, vilket säkerställer att sektorn är attraktiv för ungdomar.

Ändringsrekommendation 101

Artikel 226

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Prestationsram

1. Kommissionen ska fastställa en prestationsram för rapportering, övervakning och utvärdering av prestationen när det gäller krishanteringsplanen under genomförandet.

2. Prestationsramen ska innehålla följande:

a)	Alla gemensamma kontext-, uppnående-, resultat- och effektindikatorer som ska användas som grund för övervakning, utvärdering och årlig prestationsrapportering.

b)	Mål och årliga delmål som fastställts i förhållande till de relevanta särskilda målen med hjälp av resultatindikatorer.

c)	Datainsamling, lagring och översändande.

d)	Årliga rapporter om krishanteringsplanens prestation för var och en av de sektorer som påverkats under året.

e)	Effektivitetsreservåtgärder i användningen av EGFJ som helhet.

3 Resultatramen ska syfta till att

a)	bedöma den gemensamma jordbrukspolitikens konsekvenser, effektivitet, ändamålsenlighet, relevans, konsekvens och mervärde för EU,

b)	rapportera till Europaparlamentet och rådet om användningen av de befogenheter som getts till kommissionen när det gäller krisförebyggande och krishantering,

c)	överge EGFJ:s nuvarande budgetförbrukningslogik,

d)	utvecklas i riktning mot en logik med kontracyklisk styrning av jordbruksmarknader och intäkter där kommissionen optimerar användningen av offentliga medel i enlighet med ekonomiska cykler, klimatiska incidenter och geopolitiska spänningar.

Motivering

Kommissionen bör definiera sin strategi i händelse av eventuella kriser så att den kan hållas ansvarig inför parlamentet och rådet. Ett klargörande av dess strategi är en väsentlig förutsättning för att medlemsstaterna i sin tur ska kunna fastställa sina prioriteringar.

Ändringsrekommendation 102

Artikel 226

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Krishanteringsplan

1. Kommissionen ska fastställa en krishanteringsplan för genomförande av unionsstöd finansierat av EGFJ i syfte att möjliggöra ett uppfyllande av de mål för den gemensamma jordbrukspolitiken som definieras i artikel 39 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt marknadsstabiliseringsmålet.

2. Baserat på den rapport som definierar de typer av kriser som anges i artikel 225 c, samt det utvärderingsarbete som genomförs inom ramen för den första pelaren av den gemensamma jordbrukspolitiken, ska kommissionen definiera en interventionsstrategi för varje typ av kris. En swot-analys för vart och ett av de marknadsförvaltningsverktyg som definieras i denna förordning ska göras för att identifiera möjliga synergier mellan verktygen.

3. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 227 för att sätta kvantitativa mål och delmål, så att verktygen i denna förordning kan bidra till att uppnå de mål som anges i artikel 39 i EUF-fördraget. Kommissionen ska överlämna ett förslag till en krishanteringsplan senast den 1 januari 2020 till Europaparlamentet och rådet. Baserat på denna plan ska medlemsstaterna överlämna sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken till kommissionen.

4. Krishanteringsplanen ska täcka perioden från den 1 januari 2021 till den 31 december 2027, med en klausul om halvtidsutvärdering den 30 juni 2024, då dess allmänna förenlighet med medlemsstaternas strategiska planer ska optimeras för en mer effektiv användning av offentliga medel och för att generera ett större mervärde för unionen.

Motivering

Ändringsrekommendation 103

Artikel 4

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Ändring av förordning (EU) nr 228/2013

I artikel 30 ska punkterna 2 och 3 ersättas med följande:

”2. För varje räkenskapsår ska unionen finansiera de åtgärder som föreskrivs i kapitlen III och IV med högst följande årliga belopp:

—	För de franska utomeuropeiska departementen: 267 580 000 EUR

—	För Azorerna och Madeira: 102 080 000 EUR

—	För Kanarieöarna: 257 970 000 EUR

—	För de franska utomeuropeiska departementen: 278 410 000 EUR

—	För Azorerna och Madeira: 106 210 000 EUR

—	För Kanarieöarna: 268 420 000 EUR

3. De belopp som fastställs för varje räkenskapsår för att finansiera de åtgärder som föreskrivs i kapitel III får inte överstiga följande belopp:

—	För de franska utomeuropeiska departementen: 25 900 000 EUR

—	För Azorerna och Madeira: 20 400 000 EUR

—	För Kanarieöarna: 69 900 000 EUR

—	För de franska utomeuropeiska departementen: 26 900 000 EUR

—	För Azorerna och Madeira: 21 200 000 EUR

—	För Kanarieöarna: 72 700 000 EUR

[…]

Motivering

Det är oacceptabelt att medlen för särskilda program för vissa regioner beroende på dessa regioners avsides läge och ökaraktär (Posei) minskas med 3,9 %, med tanke på de positiva bedömningarna av detta initiativ och Europeiska kommissionens åtagande om att behålla finansieringsnivån. Åtminstone de yttersta randområdena bör få behålla samma budgetanslag som under innevarande programperiod.

II. POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

ReK riktar en uppmaning till EU om att göra den gemensamma jordbrukspolitiken till en konkurrenskraftig, modern, rättvis, hållbar och solidarisk jordbrukspolitik som tillgodoser jordbrukarnas, regionernas, konsumenternas och medborgarnas behov.

ReK betonar att den gemensamma jordbrukspolitiken måste få tillräcklig finansiering och motsätter sig därför minskningen av EU:s medel för den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2020. Om budgeten för den gemensamma jordbrukspolitiken minskas anser kommittén att det är möjligt att utnyttja medlen bättre genom att fördela direktstödet mer rättvist.

Den föreslagna minskningen på 28 % av budgeten för landsbygdsutveckling är oacceptabel och går stick i stäv med målet om territoriell sammanhållning i EU.

Kommittén anser att Ejflu bör återinföras i den gemensamma strategiska ramen.

ReK upprepar behovet av en starkare synergi mellan Eruf, ESF och Ejflu för att underlätta innovation och stimulera skapandet av innovativa produktionskedjor inom jordbruket.

ReK rekommenderar att man antar en agenda för landsbygd och stadsnära områden och ökar de sammanlagda medlen för landsbygdsutveckling, så att EU:s politik på samtliga områden bidrar till de ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningsmålen. Kommittén framhåller vidare den gemensamma jordbrukspolitikens roll såsom en politik som hindrar avfolkningen av landsbygden.

En överföring av alltför många befogenheter till medlemsstaterna genom de nationella strategiska planerna skulle leda till en åternationalisering av den gemensamma jordbrukspolitiken och till snedvridning av konkurrensen. Tillräcklig flexibilitet behövs för att säkerställa en platsbaserad strategi som tar itu med de särskilda behoven och särdragen hos jordbruksområden.

ReK anser att gemensamma europeiska kvantitativa och mätbara mål för de nationella strategiska planerna bör ingå i förordningen.

Regionerna bör spela en framträdande roll i styrningen av de strategiska planerna, särskilt när det gäller den andra pelaren.

10.

Kommittén påminner om att en reglering av marknaderna är effektivare och mindre kostsam än retroaktiva åtgärder.

11.

Frivilliga verktyg för krishantering som grundar sig på förvaltning av produktionsvolymer bör införas.

12.

Sektoriella operativa program bör inrättas på EU-nivå i stället för på medlemsstatsnivå, för att undvika snedvridningar mellan medlemsstater och sektorer.

13.

Kommittén efterlyser strikta EU-kriterier för medlemsstaternas definition av aktiva jordbrukare.

14.

Kommittén föreslår en full konvergens av direktstöden mellan medlemsstaterna snarast möjligt och senast 2027.

15.

Kommittén föreslår att den interna konvergensen, i de länder eller regioner som ännu inte har infört den, gradvis ska ökas genom att man stöder missgynnade regioner, för att vara fullständig 2026.

16.

ReK stöder förslaget om införande av ett tak för direktstöd och föreslår att man tar hänsyn till högst 50 % av kostnaderna enbart för arbetstagare för att förena takets effektivitet med beaktandet av sysselsättningen.

17.

Kommittén stöder inrättandet av ett obligatoriskt omfördelningsstöd och föreslår att omfattningen ökas med minst 30 % av medlen i den första pelaren.

18.

Mot bakgrund av svårigheten att locka ungdomar till jordbruksyrket föreslår vi att bonusen för unga jordbrukare görs obligatorisk för medlemsstaterna.

19.

Kommittén föreslår att taket på 13 % (+ 2 % för proteingrödor) av det nationella anslaget för kopplat stöd behålls i syfte att förhindra att jordbruksverksamhet läggs ned på landsbygden, stärka självförsörjningen vad gäller livsmedel i EU, uteslutande rikta in stödet på hållbara produkter och produktionsmetoder och undanta produktion av agrobränslen och vissa andra icke-prioriterade produktioner.

20.

ReK föreslår att det särskilda stödet till små jordbrukare ska göras obligatoriskt för medlemsstaterna och att definitionen av små jordbrukare, stödbeloppet och finansieringsramen anpassas.

21.

Kommittén välkomnar utvidgningen av villkorligheten så att den omfattar hela grundstödet och utvidgningen av detta, inbegripet årligt växelbruk.

22.

Kommittén efterlyser en utvidgad villkorlighet med avseende på rättigheterna för arbetstagare inom jordbruket och på lagstiftningen om djurs välbefinnande.

23.

ReK föreslår att man återinför kravet på minst 7 % icke-produktiva områden med ekologiskt fokus per jordbruksföretag.

24.

Kommittén ställer sig bakom principen om miljöordningar och föreslår att minst 30 % av de nationella anslagen för stöd ska användas för dessa.

25.

Kommittén föreslår att samtliga nationella strategiska planer ska uppnå minimitröskeln på 40 % av den totala finansieringsramen för den gemensamma jordbrukspolitiken som ska bidra till klimat- och miljömålen.

26.

Kommittén vill se att de nuvarande medfinansieringssatserna för den andra pelaren bibehålls, med en nivå på 80 % för de fyra följande åtgärderna: miljöåtgärder i jordbruket, ekologiskt jordbruk, Natura 2000 och samarbetsåtgärder.

27.

ReK motsätter sig möjligheten till överföring från den andra till den första pelaren, vilket strider mot landsbygdsområdenas intressen, och förespråkar en överföring i motsatt riktning.

28.

ReK uppmanar kommissionen att inrätta ett fullständigt operativt övervakningssystem för regelbunden insamling av uppdaterade mätningsdata om resthalter av bekämpningsmedel i miljön (särskilt i mark och vatten), möjligen baserat på den framgångsrika erfarenheten med markövervakningssystemet från den statistiska ramundersökningen av markanvändning och marktäckning (Lucas).

29.

ReK anser att inkomstförsäkring är ett dyrt instrument som är dåligt anpassat till små och medelstora jordbruksföretag och att det inte kan ersätta reglering av marknaderna och stöd till övergången till mer motståndskraftiga och oberoende produktionssystem.

30.

Kommittén föreslår att beviljandet av investeringsbidrag, som gör anspråk på stora delar av den andra pelarens budget, ska villkoras i förhållande till utvärderingen av deras miljöeffekter och få ett tak på 10 % av den andra pelarens budget.

31.

ReK föreslår, för att stödja bevarandet av jordbruk i missgynnade områden eller områden med svårigheter, att kompensationsstödet bör vara obligatoriskt för de medlemsstater där det kan tillämpas.

32.

Kommittén stöder upprätthållandet av en lägre gräns på 5 % för Leader-programmen, som möjliggör utveckling av lokala och regionala initiativ.

33.

Kommittén föreslår att man gör det obligatoriskt för medlemsstaterna att i sina landsbygdsutvecklingsplaner inkludera åtgärder till stöd för korta leveranskedjor, ekologiska och lokala storkök, leveranskedjor med produkter av hög kvalitet, produkter från bergsområden, utbildning i ekologiskt jordbruk, agroekologiskt jordbruk och trädjordbruk.

34.

Kommittén föreslår att man inom ramen för forskningsprogrammet Horisont 2020 och det efterföljande programmet, när det gäller jordbruk, ska prioritera forskning om agroekologiska produktionsmetoder och metoder för trädjordbruk, samtidigt som man främjar forskning som baseras på samverkan mellan jordbrukare och forskare.

35.

Kommittén rekommenderar även att man främjar social och ekonomisk innovation genom att stödja ”smarta byar”.

Bryssel den 5 december 2018.

Karl-Heinz LAMBERTZ

Europeiska regionkommitténs ordförande

(1) Rådets förordning (EG) nr 1257/1999 av den 17 maj 1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden och om ändring och upphävande av vissa förordningar (EGT L 160, 26.6.1999, s. 80).

(2) Rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (EUT L 277, 21.10.2005, s. 1).

7.3.2019

Europeiska unionens officiella tidning

C 86/239

Yttrande från Europeiska regionkommittén om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

(2019/C 86/12)

Föredragande:

Ximo PUIG I FERRER (ES–PES), regionpresident, Valencia

Referensdokument:

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

COM(2018) 380 final

I. ÄNDRINGSREKOMMENDATIONER

Ändringsrekommendation 1

Förordningens titel

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska fonden för stöd till övergångar

Motivering

I artikel 2 i förslaget till förordning fastställs det tydligt att fondens tillämpningsområde inte bara ska omfatta globaliseringen. Ändringen av namnet bör tillämpas på hela texten.

Ändringsförslag 2

Skäl 1

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

De övergripande principer som fastställs i artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen (nedan kallat EU-fördraget) och i artikel 10 i fördraget om Europeiska unions funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) samt principerna om subsidiaritet och proportionalitet enligt artikel 5 i EU-fördraget bör följas vid genomförandet av fonderna, med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Medlemsstaterna och kommissionen bör sträva efter att undanröja bristande jämlikhet, främja jämställdhet mellan kvinnor och män och integrera jämställdhetsperspektivet samt efter att bekämpa all diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Målen för fonderna bör eftersträvas inom ramen för hållbar utveckling och unionens insatser för att bevara, skydda och förbättra miljön i enlighet med artiklarna 11 och 191.1 i EUF-fördraget, med hänsyn till principen att förorenaren betalar.

De övergripande principer som fastställs i artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen (nedan kallat EU-fördraget) och i artiklarna 9 och 10 i fördraget om Europeiska unions funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) samt principerna om subsidiaritet och proportionalitet enligt artikel 5 i EU-fördraget bör följas vid genomförandet av fonderna, med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. i enlighet med artikel 8 i EUF-fördraget bör medlemsstaterna och kommissionen sträva efter att undanröja bristande jämlikhet, främja jämställdhet mellan kvinnor och män och integrera jämställdhetsperspektivet samt efter att bekämpa all diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Målen för fonderna bör eftersträvas inom ramen för hållbar utveckling och unionens insatser för att bevara, skydda och förbättra miljön i enlighet med artiklarna 11 och 191.1 i EUF-fördraget, med hänsyn till principen att förorenaren betalar.

Motivering

Inkludering av nödvändiga hänvisningar till lagstiftning.

Ändringsrekommendation 3

Skäl 6

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

I diskussionsunderlaget om hur vi bemöter globaliseringen (20) konstaterar kommissionen att kombinationen av handelsrelaterad globalisering och teknisk förändring är en viktig orsak till att efterfrågan på kvalificerad arbetskraft ökar medan antalet arbetstillfällen för personer med lägre kvalifikationsnivå minskar. Trots att en mer öppen handel och djupare integration av världsekonomierna på det hela taget har stora fördelar måste man ta itu med de negativa sidoeffekterna. Eftersom de nuvarande fördelarna med globalisering redan är ojämnt fördelade mellan människor och regioner, vilket får betydande konsekvenser för dem som drabbas, finns det risk för att de allt snabbare tekniska framstegen kommer att framhäva dessa effekter ytterligare. i linje med principerna om solidaritet och hållbarhet kommer det därför att vara nödvändigt att se till att fördelarna med globaliseringen fördelas mer rättvist , genom att en mer öppen ekonomi och tekniska framsteg kombineras med socialt skydd .

I diskussionsunderlaget om hur vi bemöter globaliseringen konstaterar kommissionen att kombinationen av handelsrelaterad globalisering och teknisk förändring är en viktig orsak till att efterfrågan på kvalificerad arbetskraft ökar medan antalet arbetstillfällen för personer med lägre kvalifikationsnivå minskar. Trots att en mer öppen handel och djupare integration av världsekonomierna har fördelar måste man därför ta itu med de negativa sidoeffekterna , som särskilt påverkar vissa affärsområden, vissa företag, vissa grupper av mer utsatta arbetstagare och vissa regioner . Eftersom de nuvarande fördelarna med globalisering redan är ojämnt fördelade mellan människor och regioner, vilket får betydande konsekvenser för dem som drabbas, finns det risk för att tekniska och miljömässiga övergångar kommer att framhäva dessa effekter ytterligare. i linje med principerna om solidaritet och hållbarhet kommer det därför att vara nödvändigt att se till att fördelarna med globaliseringen fördelas mer rättvist och att man i större utsträckning förbereder sig för de samtidiga negativa effekterna av globalisering och tekniska och miljömässiga övergångar .

Motivering

Självförklarande.

Ändringsrekommendation 4

Skäl 14

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

För att bevara globaliseringsfondens europeiska karaktär bör det vara möjligt att lämna in en ansökan om stöd när en omfattande omstrukturering får betydande konsekvenser för den lokala eller regionala ekonomin. Konsekvenserna bör mätas i form av minimiantalet uppsägningar under en viss referensperiod. Med hänsyn till resultaten av halvtidsutvärderingen bör minimiantalet vara 250 uppsägningar inom en referensperiod på fyra månader (eller sex månader i ansökningar som gäller en hel sektor) . Med hänsyn till att uppsägningar som sker i olika omgångar i olika sektorer men i samma region får lika stora konsekvenser för den lokala arbetsmarknaden bör regionala ansökningar också vara möjliga. På små arbetsmarknader, till exempel i små medlemsstater eller i avlägset belägna regioner, som de yttersta randområden som anges i artikel 349 i EUF-fördraget, eller vid särskilda omständigheter, bör det vara möjligt att lämna in en ansökan även om antalet uppsagda arbetstagare är lägre.

För att bevara övergångsfondens europeiska karaktär bör det vara möjligt att lämna in en ansökan om stöd när en omfattande omstrukturering får betydande konsekvenser för den lokala eller regionala ekonomin. Konsekvenserna bör mätas i form av minimiantalet uppsägningar under en viss referensperiod. Med hänsyn till resultaten av halvtidsutvärderingen bör minimiantalet vara 150 uppsägningar inom en referensperiod på nio månader. Med hänsyn till att uppsägningar som sker i olika omgångar i olika sektorer men i samma region får lika stora konsekvenser för den lokala arbetsmarknaden bör regionala ansökningar också vara möjliga. På små arbetsmarknader, till exempel i små medlemsstater eller i avlägset belägna regioner, som de yttersta randområden som anges i artikel 349 i EUF-fördraget, eller vid särskilda omständigheter, exempelvis när det gäller regioner som redan har drabbats hårt av hög arbetslöshet, bör det vara möjligt att lämna in en ansökan även om antalet uppsagda arbetstagare är lägre.

Motivering

Enhetlighet med de föreslagna ändringsrekommendationerna till artikel 5.

Ändringsrekommendation 5

Skäl 15

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

För att visa unionens solidaritet med arbetstagare som blivit uppsagda och egenföretagare vars verksamhet upphört bör medfinansieringssatsen för kostnaderna för genomförandet av paketet med individanpassade åtgärder inte vara lägre än 60 % . Denna lägsta procentandel kan ökas med ytterligare 5 % om objektiva och operativa åtgärder och instrument för planering och omstrukturering har införts.

Motivering

Enhetlighet med de föreslagna ändringsrekommendationerna till artikel 14.2.

Ändringsrekommendation 6

Skäl 19

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

(19)

Det ekonomiska stödet från globaliseringsfonden bör i första hand användas för aktiva arbetsmarknadsåtgärder som syftar till snabb och varaktig återintegrering av stödmottagare på arbetsmarknaden, antingen inom deras ursprungliga verksamhetssektor eller i någon annan sektor. Åtgärderna bör återspegla de behov som den lokala eller regionala arbetsmarknaden förväntas ha. i relevanta fall bör emellertid de uppsagda arbetstagarnas även få stöd till rörlighet för att de ska kunna hitta ett nytt arbete någon annanstans. Särskilt fokus bör läggas på förmedling av sådana färdigheter som krävs i den digitala tidsåldern. Möjligheten att inbegripa penningbidrag i ett samordnat paket med individanpassade tjänster bör begränsas . Företag skulle kunna uppmuntras att delta i medfinansieringen av de åtgärder som stöds genom globaliseringsfonden .

(19)

Det ekonomiska stödet från övergångsfonden bör i första hand användas för aktiva arbetsmarknadsåtgärder som syftar till snabb och varaktig återintegrering av stödmottagare på arbetsmarknaden, antingen inom deras ursprungliga verksamhetssektor eller i någon annan sektor. Åtgärderna bör återspegla de behov som den lokala eller regionala arbetsmarknaden förväntas ha , och följaktligen är det ytterst viktigt att de lokala och/eller regionala myndigheterna deltar aktivt . i samband med återupprättandet av den lokala och regionala kapaciteten bör man utgå från ett perspektiv som fokuserar på de lokala särdragen och är baserat på områdenas styrkor och tillgångar. Strategier som involverar kluster, kunskapsspridning och innovation, samt bildandet av företag som stimulerar sysselsättningen, kommer att skapa ett gynnsamt klimat för tillväxt baserat på lika möjligheter för människor oavsett var de bor. Inom ramen för detta tillvägagångssätt kommer förmedling av sådana färdigheter som krävs i den digitala tidsåldern att prioriteras .

Möjligheten att inbegripa penningbidrag i ett samordnat paket med individanpassade tjänster kommer alltid att utgöra ett komplement till de aktiva åtgärderna . Företag bör också uppmuntras att delta i den nationella medfinansieringen med avseende på de åtgärder som stöds genom övergångsfonden, under förutsättning att detta är förenligt .

Dessutom bör stöd till arbetskraftsrörlighet som innebär att arbetstagarna måste förflytta sig till annan ort vara en sista utväg med hänsyn till konsekvenserna i form av destabilisering och förlorad regional attraktionskraft.

Motivering

Omstruktureringsstrategierna bör främja ett klimat som gynnar sysselsättning och tillväxt, och omfatta vidtagandet av åtgärder som gör det möjligt för arbetstagare att återgå till arbetslivet, inbegripet extraordinärt stöd med begränsad varaktighet.

De regionala myndigheterna måste vara aktivt involverade i processen, eftersom de känner till och hanterar den verkliga situationen.

Ändringsrekommendation 7

Ny punkt efter skäl 19

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

I diskussionsunderlaget om hur vi bemöter globaliseringen erkänner kommissionen den starka regionala dimensionen av globaliseringens ojämna territoriella konsekvenser med hänsyn till att de nya arbetstillfällen som skapas tack vare handel och teknisk utveckling inte nödvändigtvis uppstår på samma platser där arbetstillfällen försvunnit, och att det är mycket vanligt att de berörda arbetstagarna inte har de färdigheter som krävs för de nya jobben.

EU:s handelsavtal bör därför åtföljas av territoriella konsekvensbedömningar – ett instrument som ger de behöriga myndigheterna möjlighet att tidigt fastställa och kvantifiera handelsavtalens eventuella asymmetriska effekter, förbereda sig inför dessa effekter, förutspå förändringar och hantera eventuella omstruktureringar genom att utarbeta strategier som bygger på en lämplig kombination av politik och en effektiv användning av EU-medel.

Motivering

ReK stöder EU:s handelspolitik på villkor att den kompletteras med territoriella konsekvensbedömningar som kartlägger eventuella konsekvenser och kan användas som ett verktyg för att utforma en insynsvänlig och evidensbaserad handelspolitik.

Ändringsrekommendation 8

Skäl 20

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

(20)

När medlemsstaterna utformar de samordnade paketen med aktiva arbetsmarknadsåtgärder bör de prioritera åtgärder som avsevärt förbättrar stödmottagarnas anställbarhet. Medlemsstaterna bör sträva efter att varaktigt återintegrera så många som möjligt av de stödmottagare som deltar i dessa åtgärder på arbetsmarknaden, så snart som möjligt inom den sexmånadersperiod som föregår den tidpunkt då slutrapporten om genomförandet av det ekonomiska stödet ska lämnas in.

(20)

När medlemsstaterna utformar de samordnade paketen med aktiva arbetsmarknadsåtgärder bör de prioritera åtgärder som avsevärt förbättrar stödmottagarnas anställbarhet. Medlemsstaterna bör sträva efter att varaktigt återintegrera så många som möjligt av de stödmottagare som deltar i dessa åtgärder på arbetsmarknaden på lokal och regional nivå , så snart som möjligt inom den sexmånadersperiod som föregår den tidpunkt då slutrapporten om genomförandet av det ekonomiska stödet ska lämnas in.

Motivering

Man bör prioritera att skapa arbetstillfällen i de konkreta områden där uppsägningar ägt rum.

Ändringsrekommendation 9

Skäl 23

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

(23)	Med tanke på stödmottagarna och de organ som ansvarar för genomförandet av åtgärderna bör de ansökande medlemsstaterna hålla alla parter som berörs av ansökan informerade om hur ansökningsförfarandet fortskrider.

(23)	Med tanke på stödmottagarna och de organ som ansvarar för genomförandet av åtgärderna bör de ansökande medlemsstaterna hålla alla parter som berörs av ansökan , inte minst de lokala och regionala myndigheterna, informerade om hur ansökningsförfarandet fortskrider.

Motivering

Syftet är att framhålla att de lokala och regionala myndigheterna bör involveras i ansökningsförfarandets förlopp.

Ändringsrekommendation 10

Skäl 39

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

(39)	Med beaktande av att den digitala omvandlingen inom ekonomin kräver att arbetskraften har digital kompetens på en viss nivå bör förmedling av sådana färdigheter som krävs i den digitala tidsåldern utgöra ett obligatoriskt övergripande inslag i alla paket med individanpassade tjänster som erbjuds.

(39)

Med beaktande av att den digitala omvandlingen inom ekonomin kräver att EU:s medborgare, och i synnerhet den förvärvsarbetande befolkningen, har digital kompetens på en viss nivå bör förmedling av sådana färdigheter som krävs i den digitala tidsåldern utgöra ett obligatoriskt övergripande inslag i alla paket med individanpassade tjänster som erbjuds.

Motivering

Det förefaller inte lämpligt att hänvisa till ”arbetskraften” när man i en bestämmelse avser medborgare eller personer som förvärvsarbetar. Det finns omfattande litteratur som erkänner och fastställer de förvärvsarbetandes sociala och arbetslivsrelaterade dimension, och de måste betraktas som mycket mer än en materiell produktionsfaktor.

Ändringsrekommendation 11

Ny punkt efter skäl 39

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

De offentliga investeringarna i färdigheter och humankapital bör samordnas bättre med strategierna för smart specialisering och genomföras på grundval av en territoriellt orienterad strategi som analyserar hur strukturella förändringar kan ge upphov till särskilda problem och utmaningar inom den regionala och/eller lokala ekonomin. Med tanke på behovet av att matcha färdigheterna med den regionala industrins behov bör strategierna för ekonomisk utveckling samordnas med utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken för att utveckla den lokala kapaciteten.

Motivering

Avsikten är att understryka behovet av att anpassa de offentliga investeringarna i kompetens till de särskilda förhållandena i en viss region och att skapa en koppling mellan den regionala utvecklingen och utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken för att maximera effekterna.

Ändringsrekommendation 12

Artikel 2

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Globaliseringsfonden ska bidra till att fördelarna med globaliseringen och de tekniska framstegen fördelas jämnare genom att uppsagda arbetstagare får hjälp med att anpassa sig till strukturförändringar. Globaliseringsfonden ska bidra till genomförandet av de principer som fastställs i den europeiska pelaren för sociala rättigheter och stärka den sociala och ekonomiska sammanhållningen i såväl enskilda regioner som i medlemsstaterna.

Övergångsfonden ska stödja socioekonomiska omvandlingar som är resultatet av globaliseringen och av den tekniska och miljömässiga övergången, genom att de arbetstagare som tar emot detta stöd får hjälp med att anpassa sig till strukturförändringar. Övergångsfonden ska bidra till genomförandet av de principer som fastställs i den europeiska pelaren för sociala rättigheter och stärka den sociala och ekonomiska sammanhållningen i såväl enskilda regioner som i medlemsstaterna.

Motivering

Denna formulering är mer inkluderande: den beaktar uppsagda arbetstagare, egenföretagare samt det tillägg som föreslås i detta yttrande, nämligen ”arbetstagare på företag i svårigheter som hotas av uppsägning”.

Ändringsrekommendation 13

Artikel 3.1

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
1. Det allmänna målet för globaliseringsfonden är att visa solidaritet med och stödja arbetstagare som har sagts upp och egenföretagare vars verksamhet har upphört i samband med sådana oförutsedda omfattande omstruktureringar som avses i artikel 5.	1. Det allmänna målet för globaliseringsfonden är att visa solidaritet och ansvar genom att stödja arbetstagare som har sagts upp och egenföretagare vars verksamhet har upphört i samband med oförutsedda omfattande omstruktureringar , samt arbetstagare på företag i svårigheter som hotas av uppsägning i enlighet med vad som anges i artikel 5.

Motivering

Konsekvenserna av marknadernas globalisering eller av krisen kan vara biverkningar av kommissionens politik. Fonden är inte bara ett tecken på solidaritet, utan också på att EU tar ansvar för sina beslut.

Formuleringen ”arbetstagare på företag i svårigheter som hotas av uppsägning” överensstämmer med förslaget i detta yttrande.

Ändringsrekommendation 14

Artikel 3.2

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

2. Det särskilda målet för globaliseringsfonden är att ge stöd vid oförutsedda omfattande omstruktureringar, särskilt omstruktureringar som orsakas av utmaningar relaterade till globaliseringen, till exempel förändringar inom världshandeln, handelstvister, finansiella eller ekonomiska kriser och övergången till en koldioxidsnål ekonomi, eller som är en följd av digitalisering eller automatisering. Särskild vikt ska läggas vid åtgärder för att hjälpa de mest utsatta grupperna.

2. Det särskilda målet för övergångsfonden är att ge stöd vid oförutsedda omfattande omstruktureringar, särskilt omstruktureringar som orsakas av utmaningar relaterade till globaliseringen, till exempel förändringar inom världshandeln, handelstvister, beslut som fattas inom ramen för EU:s handelspolitiska skyddsinstrument, finansiella eller ekonomiska kriser och övergången till en koldioxidsnål ekonomi, eller som är en följd av digitalisering eller automatisering. Särskild vikt ska läggas vid åtgärder för att hjälpa de mest utsatta grupperna i enlighet med vad som fastställs i artikel 4 .

Motivering

Arbetstagare som påverkas negativt av att antidumpningsåtgärder inte vidtas bör automatiskt kunna åtnjuta de rättigheter som anges i övergångsfondens bestämmelser och omfattas av dess åtgärder.

Den avslutande hänvisningen till artikel 4 hänvisar till tillägget av en definition av vad som bör betraktas som mer missgynnade grupper.

Ändringsrekommendation 15

Artikel 4

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

a)	uppsagd arbetstagare: arbetstagare vars anställning avslutas i förtid genom uppsägning eller vars avtal inte förnyas av ekonomiska skäl.

a)	uppsagd arbetstagare: arbetstagare vars anställning avslutas i förtid genom uppsägning eller vars avtal inte förnyas av ekonomiska skäl.

b)	egenföretagare: person med färre än 10 anställda.

b)	egenföretagare: person med färre än 10 anställda.

c)	stödmottagare: person som deltar i åtgärder som medfinansieras av globaliseringsfonden .

utsatt arbetstagare: varje person som bedöms vara stödberättigad genom att något av följande krav eller villkor uppfylls, nämligen att

—	personen är äldre än 54 år,

—	personen är yngre än 30 år,

—	personen är kvinna,

—	personen har någon typ av funktionsnedsättning (motorisk, kognitiv eller sensorisk),

—	en eller flera personer är ekonomiskt beroende av den stödberättigade personen,

—	personen saknar gymnasial utbildning eller högre yrkesutbildning (Internationell standard för utbildningsklassificering 3), eller

—	personen tillhör en etnisk minoritet i en medlemsstat.

oriktighet: överträdelse av tillämplig lagstiftning, genom handling eller underlåtenhet av en ekonomisk operatör som deltar i genomförandet av globaliseringsfonden , vilket har lett eller skulle ha kunnat leda till en negativ ekonomisk effekt för unionens budget genom att den belastas med en felaktig utgift.

d)	stödmottagare: person som deltar i åtgärder som medfinansieras av övergångsfonden .

oriktighet: överträdelse av tillämplig lagstiftning, genom handling eller underlåtenhet av en ekonomisk operatör som deltar i genomförandet av övergångsfonden , vilket har lett eller skulle ha kunnat leda till en negativ ekonomisk effekt för unionens budget genom att den belastas med en felaktig utgift.

Motivering

Det är rimligt att uttryckligen reglera de övergripande hänvisningar som görs i förslaget till förordning till ”mindre gynnade stödmottagare” eller ”de mest utsatta grupperna”, utan någon konkretisering. Det föreslås också att man på nytt överväger inkluderingen av ungdomar och införandet av ett genus- och jämställdhetsperspektiv.

Ändringsrekommendation 16

Artikel 5.1 och 5.2

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Insatskriterier

1. Medlemsstaterna kan ansöka om ekonomiskt stöd från globaliseringsfonden för åtgärder som riktar sig till uppsagda arbetstagare och egenföretagare i enlighet med bestämmelserna i denna artikel.

1. Medlemsstaterna kan ansöka om ekonomiskt stöd från övergångsfonden för åtgärder som riktar sig till arbetstagare som har sagts upp, egenföretagare vars verksamhet har upphört samt arbetstagare på företag i svårigheter som hotas av uppsägning, i enlighet med bestämmelserna i denna artikel.

2. Ekonomiskt stöd från globaliseringsfonden ska beviljas vid omfattande omstruktureringar som leder till något av följande:

2. Ekonomiskt stöd från övergångsfonden ska beviljas vid omfattande omstruktureringar som leder till något av följande:

a)	Att fler än 250 arbetstagare eller egenföretagare sägs upp respektive tvingas upphöra med sin verksamhet under en referensperiod på fyra månader i ett företag i en medlemsstat, eller hos underleverantörer eller producenter i efterföljande produktionsled.

a)	Att fler än 150 arbetstagare eller egenföretagare sägs upp respektive tvingas upphöra med sin verksamhet under en referensperiod på nio månader i ett företag i en medlemsstat, eller hos underleverantörer eller producenter i efterföljande produktionsled.

Att fler än 250 arbetstagare eller egenföretagare sägs upp respektive tvingas upphöra med sin verksamhet under en referensperiod på sex månader, särskilt i små och medelstora företag, om alla verkar inom samma näringsgren enligt huvudgrupperna i Nace Rev. 2 och är belägna i en region eller två angränsande regioner på Nuts 2-nivå eller i fler än två angränsande regioner på Nuts 2-nivå, förutsatt att sammanlagt fler än 250 arbetstagare eller egenföretagare berörs i två av regionerna.

Att fler än 150 arbetstagare eller egenföretagare sägs upp respektive tvingas upphöra med sin verksamhet under en referensperiod på nio månader, särskilt i små och medelstora företag, om alla verkar inom samma näringsgren enligt huvudgrupperna i Nace Rev. 2 och är belägna i en region eller två angränsande regioner på Nuts 2-nivå eller i fler än två angränsande regioner på Nuts 2-nivå, förutsatt att sammanlagt fler än 150 arbetstagare eller egenföretagare berörs i två av regionerna.

Att fler än 250 arbetstagare eller egenföretagare sägs upp respektive tvingas upphöra med sin verksamhet under en referensperiod på fyra månader, särskilt i små och medelstora företag som verkar i samma eller olika näringsgrenar enligt huvudgrupperna i Nace Rev. 2 och är belägna i en och samma region på Nuts 2-nivå.

3. På mindre arbetsmarknader eller vid särskilda omständigheter, särskilt när det gäller ansökningar som omfattar små och medelstora företag, kan en ansökan om ekonomiskt stöd på grundval av denna artikel godtas även om kriterierna i punkt 1 a, b eller c inte till alla delar uppfylls, om den ansökande medlemsstaten vederbörligen kan motivera ansökan och om uppsägningarna får allvarliga konsekvenser för sysselsättningen och den lokala eller regionala ekonomin. Den ansökande medlemsstaten ska ange vilket av insatskriterierna i punkt 1 a, b eller c som inte till alla delar uppfylls. Det totala stödbelopp som beviljas vid särskilda omständigheter får inte överstiga 15 % av globaliseringsfondens högsta årliga belopp.

Motivering

Enhetlighet och konsekvens i förhållande till ordalydelsen i artikel 3 införs.

Tillgången till stöd utökas för en mindre grupp uppsagda arbetstagare, i överensstämmelse med företagens mindre storlek: storskaliga uppsägningar är mindre vanliga.

Det är oklart varför det finns olika tidsramar. Det föreslås att perioden harmoniseras och förlängs till nio månader.

Ändringsrekommendation 17

Artikel 5.4

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
4. Globaliseringsfonden kan inte utnyttjas om arbetstagare sägs upp till följd av budgetnedskärningar som gjorts i en medlemsstat och som påverkar sektorer som är beroende av offentlig finansiering.

Motivering

Stödet bör vara tillgängligt för alla uppsagda arbetstagare, även för dem i sektorer som är beroende av offentlig finansiering. Dessutom skulle det kunna vara mycket svårt för de behöriga myndigheterna att fastställa vilka sektorer som är beroende av offentlig finansiering och vilka som inte är det.

Ändringsrekommendation 18

Ny punkt i artikel 5

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

4 (eller 5). Medlemsstaterna kan som stödmottagare i ansökningar om finansiella bidrag från övergångsfonden inkludera arbetstagare på företag i svårigheter som hotas av uppsägning – i enlighet med definitionen av sådana företag i kommissionens meddelande om ”Riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i svårigheter” (2014/C 249/01) – tillsammans med de övriga stödmottagarna i de föregående punkterna, för att uteslutande ge dem möjlighet att delta i skräddarsydda utbildnings- och omskolningsåtgärder, inklusive förvärvande av kunskaper i informations- och kommunikationsteknik samt andra färdigheter med koppling till den digitala tidsåldern, under förutsättning att dessa åtgärder inte ingår bland de åtgärder som åligger företagen enligt nationell lagstiftning eller gällande kollektivavtal.

Motivering

Den digitala omvandlingen av ekonomin kräver att alla europeiska medborgare har en viss nivå av digital kompetens, och arbetstagare som hotas av uppsägning måste vara de huvudsakliga mottagarna av dessa individanpassade tjänster för förvärv av digitala kunskaper.

Ändringsrekommendation 19

Nytt sista stycke i artikel 7

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
	Även arbetstagare på företag i svårigheter som hotas av uppsägning kan beviljas stöd, med de begränsningar som fastställs i artikel 5.4 (eller 5.5).

Motivering

Formuleringen överensstämmer med och kompletterar vad som angetts i föregående artiklar.

Ändringsrekommendation 20

Artikel 8

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Stödberättigande åtgärder

1. Ekonomiskt stöd från globaliseringsfonden får beviljas för aktiva arbetsmarknadsåtgärder som ingår i ett samordnat paket med individanpassade tjänster som syftar till att hjälpa de berörda stödmottagarna, särskilt de mest utsatta uppsagda arbetstagarna, att återintegreras på arbetsmarknaden eller att etablera sig som egenföretagare.

1. Ekonomiskt stöd från övergångsfonden får beviljas för aktiva arbetsmarknadsåtgärder som ingår i ett samordnat paket med individanpassade tjänster som syftar till att hjälpa de berörda stödmottagarna, särskilt de mest utsatta uppsagda arbetstagarna, att återintegreras på arbetsmarknaden eller att etablera sig som egenföretagare.

Förmedling av färdigheter som krävs i den digitala industriella tidsåldern ska utgöra ett obligatoriskt övergripande inslag i alla paket med individanpassade tjänster. Utbildningens nivå ska anpassas till de enskilda stödmottagarnas kvalifikationer och behov , de särskilda utmaningar som uppstått inom den regionala och/eller lokala ekonomin, samt inte minst kompetensen hos de anställda som riskerar uppsägning .

Det samordnade paketet av individanpassade tjänster kan bestå av bland annat följande:

Skräddarsydd utbildning och omskolning, bland annat i informations- och kommunikationsteknik och andra färdigheter som krävs i den digitala tidsåldern, validering av arbetslivserfarenhet, jobbcoachning, yrkesvägledning, rådgivning, mentorprogram, omställningstjänster, åtgärder som främjar företagande, stöd till egenföretagande, etablering av nya företag och anställdas övertagande av företag samt samarbetsprojekt.

b)	Särskilda tidsbegränsade åtgärder, som till exempel arbetssökarbidrag, rekryteringsincitament för arbetsgivare, flyttbidrag, utbildningsbidrag eller traktamenten, inbegripet bidrag till vårdare.

Det samordnade paketet av individanpassade tjänster kan bestå av bland annat följande:

b)	Särskilda tidsbegränsade åtgärder, som till exempel arbetssökarbidrag, rekryteringsincitament för arbetsgivare, flyttbidrag, utbildningsbidrag eller traktamenten, inbegripet bidrag till vårdare.

Kostnaderna för de åtgärder som avses i led b får uppgå till högst 35 % av de sammanlagda kostnaderna för det samordnade paketet med individanpassade tjänster som anges i denna punkt.

Kostnaderna för de åtgärder som avses i led b får uppgå till högst 35 % av de sammanlagda kostnaderna för det samordnade paketet med individanpassade tjänster som anges i denna punkt , med undantag för stödmottagare som bedöms vara utsatta, för vilka procentsatsen kan uppgå till högst 50 % .

Investeringar i egenföretagande, företagsetablering eller anställdas övertagande av företag får uppgå till högst 20 000 euro per uppsagd arbetstagare.

Dessa investeringar bör inriktas på projekt som uppfyller villkoren i fråga om teknisk, ekonomisk och finansiell genomförbarhet och därför ska myndigheterna vidta åtgärder i fråga om uppföljning och handledning för att garantera deras genomförbarhet.

Det samordnade paketet med individanpassade tjänster ska utformas med beaktande av de framtida utsikterna på arbetsmarknaden och kompetensbehoven. Det samordnade paketet ska vara förenligt med övergången till en resurseffektiv och hållbar ekonomi och ska även inriktas på förmedling av färdigheter som krävs i den digitala industriella tidsåldern samt beakta efterfrågan på den lokala arbetsmarknaden.

2. Följande åtgärder berättigar inte till ekonomiskt stöd från globaliseringsfonden :

2. Följande åtgärder berättigar inte till ekonomiskt stöd från övergångsfonden :

a)	Sådana särskilda tidsbegränsade åtgärder som avses i punkt 1 b och som inte är beroende av att de berörda stödmottagarna aktivt söker arbete eller deltar i utbildning.

a)	Sådana särskilda tidsbegränsade åtgärder som avses i punkt 1 b och som inte är beroende av att de berörda stödmottagarna aktivt söker arbete eller deltar i utbildning.

b)	Sådana åtgärder som företagen enligt nationella lagar eller kollektivavtal är skyldiga att tillhandahålla arbetstagarna.

b)	Sådana åtgärder som företagen enligt nationella lagar eller kollektivavtal är skyldiga att tillhandahålla arbetstagarna.

De åtgärder som får stöd genom globaliseringsfonden ska inte ersätta passiva socialskyddsåtgärder.

De åtgärder som får stöd genom övergångsfonden ska inte ersätta passiva socialskyddsåtgärder.

3. Det samordnade paketet med tjänster ska utarbetas i samråd med de berörda stödmottagarna eller deras företrädare, eller med arbetsmarknadens parter.

3. Det samordnade paketet med tjänster ska utarbetas i samråd med de berörda stödmottagarna eller deras företrädare, eller med arbetsmarknadens parter , samt med aktivt deltagande av de regionala och lokala myndigheterna .

4. På den ansökande medlemsstatens initiativ får ekonomiskt stöd från globaliseringsfonden beviljas för förberedande åtgärder samt för förvaltning, information och marknadsföring, kontroll och rapportering.

4. På den ansökande medlemsstatens initiativ får ekonomiskt stöd från övergångsfonden beviljas för förberedande åtgärder samt för förvaltning, information och marknadsföring, kontroll och rapportering , samt för åtgärder som förbättrar kapaciteten hos de regionala och/eller lokala myndigheter som berörs av en betydande och oväntad omstrukturering .

Motivering

De strukturella förändringarna ger upphov till särskilda problem i regionerna, och de regionala myndigheterna måste involveras.

I linje med förslaget avseende artikel 4 föreslås en mer fördelaktig behandling av utsatta arbetstagare.

Man bör ge råd om huruvida projekten för egenföretagande är genomförbara samt förebygga framtida misslyckanden.

Ändringsrekommendation 21

Artikel 9.5

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

5.	Ansökan ska innehålla följande uppgifter:

5.	Ansökan ska innehålla följande uppgifter:

a)	En bedömning av antalet uppsagda arbetstagare i enlighet med artikel 6 och beräkningsmetoden.

a)	En bedömning av antalet uppsagda arbetstagare i enlighet med artikel 6 och beräkningsmetoden.

b)	En bekräftelse av att ett företag som sagt upp arbetstagare och därefter fortsatt sin verksamhet har uppfyllt sina rättsliga skyldigheter i samband med uppsägningarna.

b)	En bekräftelse av att ett företag som sagt upp arbetstagare och därefter fortsatt sin verksamhet har uppfyllt sina rättsliga skyldigheter i samband med uppsägningarna.

c)	En kortfattad beskrivning av de händelser som ledde till att arbetstagarna sades upp.

c)	En kortfattad beskrivning av de händelser som ledde till att arbetstagarna sades upp.

d)	i tillämpliga fall uppgifter om de företag, underleverantörer eller producenter i efterföljande led som sagt upp arbetstagare samt om berörda sektorer och kategorier av berörda stödmottagare uppdelade efter kön, åldersgrupp och utbildningsnivå.

d)	i tillämpliga fall uppgifter om de företag, underleverantörer eller producenter i efterföljande led som sagt upp arbetstagare samt om berörda sektorer och kategorier av berörda stödmottagare uppdelade efter kön, åldersgrupp och utbildningsnivå.

e)	De väntade konsekvenserna av uppsägningarna för den lokala, regionala eller nationella ekonomin och sysselsättningen.

e)	De väntade konsekvenserna av uppsägningarna för den lokala, regionala eller nationella ekonomin och sysselsättningen.

f)	En ingående beskrivning av det samordnade paketet med individanpassade tjänster och utgifterna för dem, särskilt eventuella åtgärder till stöd för sysselsättningsinitiativ för mindre gynnade, äldre och unga stödmottagare.

En ingående beskrivning av det samordnade paketet med individanpassade tjänster och utgifterna för dem, särskilt eventuella åtgärder till stöd för sysselsättningsinitiativ för utsatta stödmottagare , i enlighet med definitionen i artikel 4 c, och i förekommande fall de arbetstagare på företag i svårigheter som hotas av uppsägning och som kommer att delta i utbildningsåtgärder med syftet att förvärva digitala färdigheter, med de begränsningar som anges i artikel 5.4 (eller 5.5), samt en redogörelse för hur det samordnade paketet med individanpassade tjänster kompletterar åtgärder som finansieras med andra nationella medel eller unionsmedel, inklusive information om åtgärder som de berörda företag som sagt upp arbetstagare är skyldiga att tillhandahålla enligt nationell lagstiftning eller kollektivavtal .

En redogörelse för i vilken utsträckning rekommendationerna i EU:s kvalitetskriterier för planering för förändringar och omstruktureringar har beaktats och hur det samordnade paketet med individanpassade tjänster kompletterar åtgärder som finansieras med andra nationella medel eller genom unionens andra fonder, inbegripet information om åtgärder som de berörda företagen är skyldiga att tillhandahålla enligt nationell lagstiftning eller kollektivavtal .

En redogörelse för i vilken utsträckning rekommendationerna i EU:s kvalitetskriterier för planering för förändringar och omstruktureringar har beaktats , inklusive dem som avser främjandet av insatser för att blåsa nytt liv i områden som berörts av omstruktureringar och underlätta samarbete mellan berörda aktörer, och för huruvida man har infört objektiva och operativa åtgärder och instrument för planering och omstrukturering i enlighet med artikel 14.2 .

h)	Den beräknade budgeten för varje del i det samordnade paketet med individanpassade tjänster som erbjuds de berörda stödmottagarna och för eventuella förberedande åtgärder samt för förvaltning, information och marknadsföring, kontroll och rapportering.

h)	Den beräknade budgeten för varje del i det samordnade paketet med individanpassade tjänster som erbjuds de berörda stödmottagarna och för eventuella förberedande åtgärder samt för förvaltning, information och marknadsföring, kontroll och rapportering.

i)	För utvärdering, de preliminära mål som medlemsstaten fastställt i varje enskilt fall för andelen återanställda stödmottagare sex månader efter genomförandeperiodens slut.

i)	För utvärdering, de preliminära mål som medlemsstaten , efter att ha rådfrågat de regionala och lokala myndigheterna i det berörda området, har fastställt i varje enskilt fall för andelen återanställda stödmottagare sex månader efter genomförandeperiodens slut.

j)	Den dag då de individanpassade tjänsterna till de berörda stödmottagarna och de åtgärder som genomförs med stödet från globaliseringsfonden enligt artikel 8 inleddes eller kommer att inledas.

j)	Den dag då de individanpassade tjänsterna till de berörda stödmottagarna och de åtgärder som genomförs med stödet från övergångsfonden enligt artikel 8 inleddes eller kommer att inledas.

k)	Förfarandena för samråd med de berörda stödmottagarna eller deras företrädare, eller med arbetsmarknadens parter samt med lokala och regionala myndigheter eller andra berörda parter.

k)	Förfarandena för samråd med de berörda stödmottagarna eller deras företrädare, eller med arbetsmarknadens parter samt med lokala och regionala myndigheter eller andra berörda parter.

En försäkran om att det stöd som begärs från globaliseringsfonden är förenligt med unionens förfaranderegler och materiella regler för statligt stöd samt en redogörelse för varför det samordnade paketet med individanpassade tjänsterna inte ersätter sådana åtgärder som företagen enligt nationell rätt eller kollektivavtal är skyldiga att tillhandahålla arbetstagarna.

En försäkran om att det stöd som begärs från övergångsfonden är förenligt med unionens förfaranderegler och materiella regler för statligt stöd samt en redogörelse för varför det samordnade paketet med individanpassade tjänsterna inte ersätter sådana åtgärder som företagen enligt nationell rätt eller kollektivavtal är skyldiga att tillhandahålla arbetstagarna.

m)	Källorna till den nationella förfinansieringen eller medfinansieringen och annan medfinansiering i förekommande fall.

m)	Källorna till den nationella förfinansieringen eller medfinansieringen och annan medfinansiering i förekommande fall.

n)	i förekommande fall, en motiveringsrapport som styrker att den administrativa kapaciteten att förvalta stödet inte räcker till samt att det finns ett behov av ytterligare anslag till det tekniska och administrativa stödet, i linje med vad som anges i artikel 12.5.

Motivering

De regionala myndigheterna bör delta i fastställandet av målen eftersom de har kunskap om sysselsättningsmöjligheterna inom den berörda ekonomin.

De andra frågorna avser samstämmigheten med formuleringen i bestämmelser ovan eller längre fram (om kvalitetskriterierna och kompletterande tekniskt stöd).

Ändringsrekommendation 22

Artikel 12.4

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

4. Kommissionens tekniska stöd ska omfatta information och vägledning till medlemsstaterna om användning, övervakning och utvärdering av globaliseringsfonden . Kommissionen ska även ge europeiska och nationella arbetsmarknadsparter information och tydlig vägledning om hur globaliseringsfonden ska användas. Vägledningsåtgärderna kan inbegripa inrättande av arbetsgrupper vid allvarliga ekonomiska störningar i en medlemsstat.

4. Kommissionens tekniska stöd ska omfatta information och vägledning till medlemsstaterna om användning, övervakning och utvärdering av övergångsfonden . Kommissionen ska även ge europeiska och nationella arbetsmarknadsparter information och tydlig vägledning om hur övergångsfonden ska användas. Vägledningsåtgärderna kan inbegripa inrättande av arbetsgrupper vid allvarliga ekonomiska störningar i en medlemsstat , oavsett om de äger rum på nationell eller regional nivå .

Motivering

Man måste se till att de lokala och regionala myndigheterna hålls informerade.

Ändringsrekommendation 23

Ny punkt i artikel 12

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

5. Kommissionen kan, utöver att godkänna det ekonomiska bidraget, mobilisera medel från det belopp som står till förfogande för administrativa och tekniska stödåtgärder till förmån för de medlemsstater som begär detta genom en rapport som redogör för bristerna i den administrativa kapaciteten för att möjliggöra en snabb och effektiv hantering av de åtgärder avseende förberedelser, uppföljning, tillsyn, revision eller utvärdering som är relevanta för dem.

Motivering

För att underlätta smidiga åtgärder och åtgärda brister i regionernas förvaltningskapacitet skulle kommissionen, efter att ha mottagit en motiverad begäran, kunna ge tillåtelse att mobilisera en del av de medel som avsatts för tekniskt stöd så att de kan användas för åtgärder avseende förberedelser, uppföljning, tillsyn, revision eller utvärdering som är av relevans för regionerna.

Ändringsrekommendation 24

Artikel 14.2

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

2. Globaliseringsfondens medfinansieringssats ska anpassas till den högsta medfinansieringssatsen inom ESF+ i den berörda medlemsstaten.

2. Övergångsfondens medfinansieringssats ska anpassas till den högsta medfinansieringssatsen inom ESF+ i den berörda medlemsstaten , och den får inte i något fall vara lägre än 60 % . Denna lägsta procentandel kan ökas med ytterligare 5 % om man, som förhandsvillkor, har infört objektiva och operativa åtgärder och instrument för planering och omstrukturering, oavsett strategins och åtgärdernas karaktär, och företrädesvis i linje med strategin att beakta lokala särdrag.

Motivering

Eftersom åtgärderna avser solidaritet med de berörda arbetstagarna föreslås, för att förebygga en brist på regionala resurser, att nuvarande 60 % i varje fall ska vara ett minimum.

Dessutom anser vi att man bör införa ett incitament i form av en ökning av medfinansieringen med 5 % när det gäller ansökningar från medlemsstater som redan har infört planeringsåtgärder, vilket innebär en tillämpning av kvalitetskriteriernas goda praxis.

Ändringsrekommendation 25

Artikel 17.5

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Den berörda medlemsstaten ska ha möjlighet att omfördela beloppen mellan de budgetposter som anges i beslutet om ekonomiskt stöd enligt artikel 16.3. Om en omfördelning leder till att en eller flera av de angivna budgetposterna ökar med mer än 20 % ska medlemsstaten underrätta kommissionen om detta på förhand.

Den berörda medlemsstaten ska , efter att ha rådfrågat den berörda regionen, ha möjlighet att omfördela beloppen mellan de budgetposter som anges i beslutet om ekonomiskt stöd enligt artikel 16.3. Om en omfördelning leder till att en eller flera av de angivna budgetposterna ökar med mer än 20 % ska medlemsstaten underrätta kommissionen om detta på förhand.

Motivering

Man måste se till att de regionala myndigheterna hålls informerade.

II. POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

Inledande överväganden och reflektioner

Europeiska regionkommittén (ReK) framhåller att Europa bör vara medvetet om att ett av de områden som främst kommer att påverkas av de stora strukturella utmaningar som uppstått – huvudsakligen till följd av ekonomiernas öppnande, klimatförändringen, tekniska anpassningsprocesser, intensivare migrationsflöden och en åldrande befolkning – är framtidens arbete och arbetsvillkor och återverkningarna av detta på det personliga, familjerelaterade och regionala planet.

Kommittén uttrycker sin oro och varnar för konsekvenserna av en försämring av den europeiska sociala modellen till följd av uppkomsten och spridningen av nya former av otrygga anställningsförhållanden, som finner grogrund i ett samhällsklimat där resurserna inte räcker till och behov uppstår hos personer som befinner sig i en extrem situation och inte har något annat val än att acceptera den ersättning som erbjuds av stora internationella företag, vilka dessutom beskattas utanför medlemsstaterna och tränger undan lokala småföretag genom sin starka ställning på marknaderna.

Kommittén påpekar att regionerna, i egenskap av områden där kontakter och samhällsbyggnad äger rum och där miljömässiga, sociokulturella, ekonomiska, organisatoriska och mänskliga aspekter samverkar, är särskilt värdefulla för lokalsamhällenas utveckling och framsteg men att de kan påverkas allvarligt av de verkliga och konkreta effekterna av globaliseringen och andra omvandlings- och försämringsprocesser genom att deras lokala resurser och humankapital förändras.

ReK anser att vårt upplysta Europa har den kapacitet och medvetenhet som krävs för att, såsom vid flera tillfällen har skett, hantera spänningar mellan å ena sidan upprätthållandet av ekonomins övergripande konkurrenskraft och garantierna för försvaret och främjandet av våra välfärdssystem rent generellt, och å andra sidan sysselsättningen, utbildningen och arbetstagarnas rättigheter, mer specifikt, i syfte att svara mot EU-medborgarnas förväntningar och regionernas behov.

Betydelsen av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

Kommittén framhåller och välkomnar kommissionens lagstiftningsförslag av den 30 maj 2018 avseende en ny förordning om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad globaliseringsfonden), med hänsyn till den roll denna fond har spelat sedan den lanserades 2007: 611 miljoner euro har använts för 160 stödåtgärder som omfattade 147 000 arbetstagare i olika regioner och länder, vilket från EU:s sida utgjorde ett uttryck för solidaritet och ansvarstagande i förhållande till de beslut som tagits inom ramen för den inre marknaden.

Kommittén bekräftar globaliseringsfondens värde som ett användbart verktyg (1) som framför allt uppvisar en anmärkningsvärd effektivitet, med en återintegreringsgrad på cirka 50 %, bidrar till hållbar anställbarhet över tid, förbättrar de involverade personernas färdigheter samt har en hög politisk synlighet (2).

ReK varnar för att EU-medborgarnas missnöje med och oro över den globala utvecklingen ökar, ett fenomen som kallas ”missnöjets geografi” och som underblåser isolationistiska strömningar. Kommittén erinrar om den roll som ett lämpligt genomförande av globaliseringsfondens åtgärder kan spela, bland annat när det gäller att mildra konsekvenserna av de oförutsedda och omfattande omstruktureringar som många regioner i Europa måste genomgå på grund av sin ekonomiska specialisering, arbetskraftskostnaderna eller arbetskraftens utbildningsnivå (3).

Komplementaritet och effektiv samordning mellan strategier och fonder

Kommittén välkomnar att man lägger tonvikt på att spridningen av färdigheter som är nödvändiga i den digitala industriella epoken ska vara ett obligatoriskt övergripande inslag i varje paket av individanpassade tjänster som erbjuds, men föreslår en bättre anpassning till strategierna för smart specialisering och regionalt orienterade strategier med hänsyn till de särskilda problemen i den regionala ekonomin.

ReK uppmanar de regionala myndigheterna att delta aktivt i de regionala ekonomiska utvecklingsstrategierna, med hänsyn till behovet av att matcha färdigheter och kompetens med det regionala näringslivets behov, genom ett nära samarbete mellan utbildningssektorn och regionala företrädare för arbetsmarknadens parter, fackföreningar och arbetsgivarorganisationer.

10.

ReK betonar behovet av större flexibilitet och förmåga till anpassning mellan fondernas metoder för att göra det möjligt att stödja ett bredare spektrum av åtgärder för ekonomisk utveckling som bidrar till att överbrygga den befintliga klyftan mellan kortsiktiga åtgärder och de mer långsiktiga omställningsstrategier som finansieras av sammanhållningspolitiken (4).

11.

Kommittén stöder den ömsesidiga komplementariteten och den ökade strategiska samordningen mellan globaliseringsfonden, som fungerar som en stötdämpare som endast ger stöd under oväntade och oförutsedda omständigheter, och ESF+, som stöder mer långsiktiga åtgärder mot utmaningar och vars åtgärder måste vara av strukturell, utvecklingsorienterad och omvälvande karaktär samt fokusera på förberedelserna inför förändringar, genom att stödja aktiva långsiktiga sysselsättningsstrategier, lärande och kompetensutveckling, samt bidra till förebyggande insatser mot arbetslöshet (5).

12.

Kommittén betonar att EU:s investeringspolitik, genom Eruf och Sammanhållningsfonden, håller på att bli ett nödvändigt och solidariskt nyckelinstrument som tillför ett mervärde till åtgärderna på nationell och regional nivå för att ta itu med många av de viktigaste utmaningarna – globaliseringen, ekonomisk omställning, övergången till en koldioxidsnål ekonomi, miljörelaterade utmaningar, demografiska utmaningar, migration, fattiga områden i städerna – som alltmer påverkar många regioner i EU, även de mest utvecklade (6).

Globaliseringsfondens tillämpningsområde och uppdrag

13.

Kommittén välkomnar kommissionens förslag att, när det gäller fondens uppdrag, inkludera en mer allmän aspekt avseende anpassning till strukturella förändringar, med beaktande av andra anpassningsbehov som uppstår till följd av att EU:s strategier och beslut påverkar marknaderna, vilket innebär att denna fonds uppdrag är mer lämpligt ur teknisk synvinkel samt mer rättvist.

14.

Vad gäller uppdraget anges visserligen att det kommer att bidra till genomförandet av principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter och förbättra den sociala och ekonomiska sammanhållningen i regionerna och medlemsstaterna, men dessa principer måste enligt ReK:s mening vara funktionella och bidra till att uppnå den sociala resultattavlans mål.

Budget

15.

Kommittén vill uppmärksamma kommissionen på sina kvarstående betänkligheter beträffande synen på globaliseringsfonden som ett ”särskilt instrument” som inte omfattas av den nästkommande fleråriga budgetramens tak för perioden 2021–2027. Även om fonden har karaktären av en beredskapsfond är osäkerheten i samband med godkännandet av varje enskild ansökan mycket oroande, med hänsyn till det övergripande scenariot av minskade ekonomiska anslag till sammanhållningspolitiken i den fleråriga budgetramen 2021–2027.

16.

När det gäller utvidgningen av globaliseringsfondens tillämpningsområde påpekar ReK att framtidens kriser inom de europeiska ekonomierna kommer att kräva ökad finansiering av anpassningsåtgärder, och därför föreslås att man utökar det totala tillgängliga beloppet från 200 till 500 miljoner euro per år. Det är nödvändigt att öka såväl antalet åtgärder – och aktivt involvera de små och medelstora företagen i dessa åtgärder – som stödbeloppet per arbetstagare.

Gynnsammare kriterier och åtgärder, och en särskild hänvisning till utsatta arbetstagare

17.

Kommittén välkomnar den sänkta miniminivån i fråga om antal uppsägningar, oavsett om det rör sig om ett visst företag eller särskilda sektorer, eftersom det stämmer bättre överens med den verkliga situationen. Kommittén är övertygad om att denna minskning kommer att bidra till en större användning och mobilisering av medlen, och föreslår därför att miniminivån fastställs till 150 tjänster.

18.

ReK hyser tvivel beträffande införandet av olika referensperioder för olika situationer (fyra eller sex månader), och såvida detta inte är motiverat på statistiska grunder föreslår kommittén att man överväger en enda längre period för alla scenarier.

19.

ReK föreslår också att man lägger till och ger juridisk ställning åt en grupp som endast kan omfattas av åtgärder avseende kompetenshöjning och förvärv av nya avgörande färdigheter i den digitala eran: ”anställda på företag i svårigheter som hotas av uppsägning” (7).

20.

Kommittén konstaterar att även om globaliseringsfondens medfinansieringssatser för de åtgärder som erbjuds skulle kunna vara högre, som en anpassning till den högre medfinansieringssatsen inom ESF+ i den berörda medlemsstaten, kan det förekomma medfinansieringssatser som är lägre än den nuvarande nivån på 60 %, en nivå som i vilket fall som helst bör vara ett minimum för sådana scenarier, med hänsyn till den förväntade bristen på regionala resurser och den exceptionella och solidariska karaktären hos stödet från denna fond.

21.

När det gäller stödet till egenföretagande välkomnar ReK att anslagen ökas till 20 000 euro per uppsagd arbetstagare, men anser att denna åtgärd bör kompletteras med de åtgärder avseende rådgivning, handledning och uppföljning som är nödvändiga för att se till att projekten är genomförbara och undvika frustration och ökad besvikelse på medellång sikt.

22.

Kommittén ifrågasätter lämpligheten i att uppmuntra rörlighet för uppsagda arbetstagare för att hjälpa dem att hitta arbete på annan ort eftersom utflyttning av den rörligaste arbetskraften – det vill säga, de mer högkvalificerade arbetstagarna – undergräver den regionala arbetsmarknadens kvalitet och följaktligen minskar regionens konkurrenskraft (8).

23.

Kommittén erinrar om att man endast hänvisar till ”mindre gynnade stödmottagare”, utan att redogöra för några åtgärder med syftet att ta itu med dessa stödmottagares särskilda situation. Därför föreslår ReK att kategorin ”utsatt arbetstagare” regleras och läggs till i förslaget, med avseende på stöd från globaliseringsfonden. Detta kommer att framstå som en form av solidaritet mellan människor, vilket bör uppfattas som ett tydligt exempel på vad begreppet europeiskt medborgarskap innebär.

24.

Kommittén påpekar för kommissionen, EU-institutionerna och medlemsstaterna att det vore önskvärt att rent generellt undvika användningen av beteckningen ”UVAS” för att hänvisa till ungdomar som varken arbetar eller studerar, eftersom det handlar om en beteckning som är mer nedlåtande än beskrivande och som stigmatiserar ungdomar och hindrar dem från att vinna erkännande för vilka de är och vad de gör genom att fokus i stället läggs på vad de inte gör på grund av att de inte har tillgång till eller erbjuds möjligheter till sysselsättning eller utbildning.

Ett förenklat och förbättrat förfarande

25.

Kommittén välkomnar insatserna för att förbättra och förenkla globaliseringsfondens funktionssätt och välkomnar att man minskar den administrativa bördan för medlemsstaterna vid ansökningstillfället och för kommissionen när den kontrollerar stödberättigandet, eftersom det inte längre kommer behövas någon omfattande analys av bakgrunden och anledningarna till uppsägningarna, och följaktligen kommer genomförandet av det ekonomiska stödet skyndas på genom att kommissionen inte längre behöver lägga fram förslag om att mobilisera globaliseringsfonden (9).

De lokala och regionala myndigheternas och aktörernas roll: decentralisering och delad förvaltning

26.

ReK anser att införandet av den lokala och regionala dimensionen är värdefullt, men påpekar att synligheten är låg och att man inte erkänner de regionala myndigheternas potential när det gäller deltagandet i globaliseringsfonden och dess insatser. Kommittén kräver att man ger de regionala och lokala myndigheterna större tyngd när det gäller fondens förvaltning i de medlemsstater där den organisatoriska strukturen tillåter decentralisering.

27.

ReK uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utöka samarbetet med de regionala och lokala myndigheterna och andra berörda parter, särskilt arbetsmarknadens parter, för att ställa de rättsliga, ekonomiska och organisatoriska resurser till förfogande som ger dem möjlighet att delta och samarbeta fullt ut i utvecklingen av dessa områden.

Kommentarer om förebyggande åtgärder

28.

Kommittén rekommenderar att man inför mekanismer för att förbättra medlemsstaternas institutionella kapacitet, inte bara för att kunna reagera omedelbart och inleda ansökningsförfaranden utan dröjsmål, utan också för att kunna säkerställa att åtgärderna genomförs på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. ReK föreslår att globaliseringsfonden i framtiden ges en mer föregripande och förebyggande roll.

29.

ReK föreslår att man ger Europeiskt centrum för övervakning av förändringar, som finns inom Eurofound, en starkare roll än i dag när det gäller att utvärdera globaliserings- och omstruktureringstendenserna, och utökar dess stöd till kommissionen och medlemsstaterna i fråga om bedömning av territoriella konsekvenser och återverkningar för de europeiska regionerna inför alla eventuella beslut eller handelsavtal som kan förväntas ge upphov till betydande konsekvenser på denna nivå.

30.

Kommittén understryker behovet av att samordna globaliseringsfonden och att ge större bredd, pragmatism och tyngd åt rekommendationerna i EU:s kvalitetskriterier för planering för förändringar och omstruktureringar i syfte att i högre grad genomföra god praxis och förslag riktade till arbetstagare, företag, arbetsmarknadens parter och regionala och nationella organ.

31.

ReK anser att man bör införa incitament för de medlemsstater och regioner som, som förhandsvillkor, har infört objektiva och effektiva åtgärder för planering och omstrukturering, oavsett strategins och åtgärdernas karaktär, och företrädesvis i linje med strategin om beaktande av lokala särdrag, smart specialisering eller främjande av social innovation i samband med omställningar och strukturella förändringar (10).

Bryssel den 5 december 2018.

Karl-Heinz LAMBERTZ

Europeiska regionkommitténs ordförande

(20) https://ec.europa.eu/commission/publications/reflection-paper-harnessing-globalisation_sv

(1) Rapport från kommissionen om halvtidsutvärdering av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, COM(2018) 297 final av den 16 maj 2018.

(2) Detta bekräftades av de berörda aktörer som deltagit i globaliseringsfondens förvaltning under samrådsprocessen.

(3) Såsom påpekas i diskussionsunderlaget om framtiden för EU:s finanser.

(4) Den ovannämnda rapporten om halvtidsutvärderingen.

(5) Kommissionens rapport om utvärderingen av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekters resultat under 2015 och 2016, offentliggjord den 31 oktober 2017.

(6) Se den konsekvensbedömning som åtföljer ”Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden”.

(7) I enlighet med definitionen av sådana företag i kommissionens meddelande om ”Riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i svårigheter” (2014/C 249/01).

(8) Såsom noteras av Eurofound (Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor) med hänvisning till en rapport från OECD.

(9) Av en undersökning som genomförts bland nationella myndigheter med ansvar för globaliseringsfondens program framgick att några av de potentiella avskräckande faktorerna är de stränga urvalskriterierna, det komplexa regelverket och det utdragna förfarandet.

(10) Se ReK:s yttrande ”En europeisk industristrategi: De regionala och lokala myndigheternas roll och perspektiv” (CDR3214/2017), föredragande Heinz Lehmann (DE–EPP), antaget den 23 mars 2018.

7.3.2019

Europeiska unionens officiella tidning

C 86/259

Yttrande från Europeiska regionkommittén om Programmet för den inre marknaden

(2019/C 86/13)

Föredragande:

Deirdre FORDE (IE–EPP), ledamot, Cork County Council

Referensdokument:

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet för den inre marknaden, konkurrenskraft för företag, inklusive små och medelstora företag, och europeisk statistik samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 99/2013, (EU) nr 1287/2013, (EU) nr 254/2014, (EU) nr 258/2014, (EU) nr 652/2014 och (EU) 2017/826

COM(2018) 441 final

Bilagorna till Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet för den inre marknaden, konkurrenskraft för företag, inklusive små och medelstora företag, och europeisk statistik samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 99/2013, (EU) nr 1287/2013, (EU) nr 254/2014, (EU) nr 258/2014, (EU) nr 652/2014 och (EU) 2017/826

COM(2018) 441 final, bilagorna 1–4

I. ÄNDRINGSREKOMMENDATIONER

Ändringsrekommendation 1

Skäl 7

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Det är därför lämpligt att inrätta ett program för den inre marknaden, konkurrenskraft för företag, inklusive mikroföretag samt små och medelstora företag, och europeisk statistik (nedan kallat programmet). Programmet bör inrättas för en längd på sju år, från 2021 till 2027.

Det är därför lämpligt att inrätta programmet för den inre marknaden för att stärka den inre marknaden och förbättra dess funktion på områdena konkurrenskraft för företag, inklusive mikroföretag samt små och medelstora företag, standardisering, konsumentskydd och europeisk statistik (nedan kallat programmet). Programmet bör inrättas för en längd på sju år, från 2021 till 2027.

Ändringsrekommendation 2

Skäl 9

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

En modern inre marknad främjar konkurrens till fördel för konsumenter, företag och anställda. Bättre utnyttjande av den ständigt föränderliga inre marknaden för tjänster bör vara till hjälp för europeiska företag när det gäller att skapa arbetstillfällen och växa över gränserna, medföra ett större urval av tjänster till bättre priser och upprätthålla höga standarder för både konsumenter och arbetstagare. För att detta ska gå att uppnå, bör programmet bidra till att undanröja återstående hinder och till att säkerställa ett regelverk som kan lämna utrymme för nya innovativa affärsmodeller.

En modern inre marknad bygger på principerna om rättvisa och öppenhet, som främjar konkurrens till fördel för konsumenter, företag och anställda. Bättre utnyttjande av den ständigt föränderliga inre marknaden för tjänster bör vara till hjälp för europeiska företag när det gäller att skapa arbetstillfällen och växa över gränserna, medföra ett större urval av tjänster till bättre priser och upprätthålla höga standarder för både konsumenter och arbetstagare. För att detta ska gå att uppnå, bör programmet bidra till en bättre bevakning av utvecklingen på den inre marknaden, bland annat inverkan av ny teknik och innovativa företagsmodeller, till att kartlägga och undanröja återstående hinder och till att säkerställa ett regelverk som kan lämna utrymme för nya innovativa affärsmodeller , även socialt entreprenörskap .

Ändringsrekommendation 3

Skäl 15

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Offentlig upphandling används av de offentliga myndigheterna för att ge valuta för pengarna när offentliga medel läggs ut, liksom för att bidra till en mer innovativ, hållbar, inkluderande och konkurrenskraftig inre marknad. Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU 49, Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU 50 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU 51 tillhandahåller den rättsliga grunden för att marknaden för offentlig upphandling, som står för 14 % av unionens bruttonationalprodukt, blir integrerad och fungerar effektivt för att gynna såväl offentliga myndigheter och företag, som medborgarna och konsumenterna. Programmet bör därför stödja åtgärder för att säkerställa en mer utbredd användning av strategisk offentlig upphandling, professionalisering av offentliga upphandlare, förbättrad tillgång till offentlig upphandling för små och medelstora företag , ökad öppenhet, integritet och bättre data, stimulering av upphandlingens digitalisering och främjande av gemensamma upphandlingar, via stärkt samarbete med medlemsstaterna, förbättrad insamling av uppgifter och analys av data inklusive framtagning av specialiserade it-verktyg, stöd till utbyte av erfarenheter och god praxis, givande av vägledning, arbete för förmånliga handelsavtal och stärkt samarbete mellan nationella myndigheter samt lansering av pilotprojekt.

Offentlig upphandling används av de offentliga myndigheterna för att ge valuta för pengarna när offentliga medel läggs ut, liksom för att bidra till en mer innovativ, hållbar, inkluderande och konkurrenskraftig inre marknad. Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU 49, Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU 50 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU 51 tillhandahåller den rättsliga grunden för att marknaden för offentlig upphandling, som står för 14 % av unionens bruttonationalprodukt, blir integrerad och fungerar effektivt för att gynna såväl offentliga myndigheter och företag, som medborgarna och konsumenterna. Programmet bör därför stödja åtgärder för att säkerställa en mer utbredd användning av strategisk offentlig upphandling, professionalisering av offentliga upphandlare, förstärkning av små och medelstora företags kapacitet att komma in på upphandlingsmarknader genom att rationalisera och förenkla upphandlingsförfarandena , ökad öppenhet, integritet och bättre data, stimulering av upphandlingens digitalisering och främjande av gemensamma upphandlingar, via stärkt samarbete med medlemsstaterna, förbättrad insamling av uppgifter och analys av data inklusive framtagning av specialiserade it-verktyg, stöd till utbyte av erfarenheter och god praxis, givande av vägledning, genomförande av upphandlingsrelaterade och ömsesidiga bestämmelser i handelsavtal och stärkt samarbete mellan nationella och, i relevanta fall, även regionala myndigheter samt lansering av pilotprojekt.

Motivering

Hänvisningen till ”arbete för förmånliga handelsavtal” är otydligt formulerad och hänvisar inte till den fråga som behandlas här, dvs. offentlig upphandling.

Ändringsrekommendation 4

Skäl 16

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

För att uppfylla programmets mål och underlätta tillvaron för medborgare och företag, måste högkvalitativa användarcentrerade offentliga tjänster inrättas. Detta förutsätter att de offentliga förvaltningarna måste börja arbeta på ett nytt sätt, riva barriärer mellan olika delar av deras administration och åta sig att tillsammans med medborgare och företag ta fram dessa former av offentliga tjänster. Vidare förutsätter den kontinuerliga och ständigt ökande gränsöverskridande verksamheten på den inre marknaden att uppdaterad information om företagens och medborgarnas rättigheter tillhandahålls, men likaså information som förklarar de administrativa formaliteterna. Därutöver blir det nödvändigt att tillhandahålla juridisk rådgivning och stöd när det gäller att lösa problem som uppkommer över landsgränserna. Dessutom är det nödvändigt att på ett enkelt och effektivt vis koppla samman nationella förvaltningar, liksom att utvärdera hur den inre marknaden fungerar i praktiken. Programmet bör därför stödja följande etablerade verktyg för förvaltning av den inre marknaden: portalen Ditt Europa som bör utgöra stommen för den kommande gemensamma digitala ingången, Ditt Europa – Rådgivning, Solvit, informationstjänsten för den inre marknaden och resultattavlan för den inre marknaden, i syfte att förbättra medborgarnas dagliga tillvaro och företagens förmåga att handla över gränserna.

Motivering

Insatser för att förbättra användningen av och ändamålsenligheten hos verktyg för förvaltning av den inre marknaden såsom onlineportaler riktade till medborgare och företag måste åtföljas av insatser för att öka medvetenheten om deras existens och tillgänglighet. Att öka medvetenheten hos lokala och regionala myndigheter och deras folkvalda företrädare bör stå i centrum för dessa insatser, med tanke på deras roll när det gäller kontakter med och stöd till företag och medborgare i vardagen.

Ändringsrekommendation 5

Skäl 23

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Små och medelstora företag har gemensamma utmaningar, som inte i samma mån påverkar större firmor, när det gäller att ordna finansiering, hitta yrkeskunnig arbetskraft, lätta på den administrativa bördan, utnyttja kreativitet och innovation, komma ut på marknaden och främja internationaliseringsåtgärder. Dessa utmaningar är särskilt betydande för små och medelstora företag på landsbygden och/eller i perifera regioner och yttersta randområden. Programmet bör ta itu med sådana marknadsmisslyckanden på ett proportionellt sätt , med särskild hänsyn till åtgärder som direkt gynnar små och medelstora företag och företagsnätverk, utan att detta på ett oskäligt sätt snedvrider konkurrensen på den inre marknaden.

Motivering

Alla små och medelstora företag möter visserligen de utmaningar som beskrivs i skäl 23, men små och medelstora företag på landsbygden och/eller i perifera regioner rapporterar om större utmaningar med att hitta kvalificerad arbetskraft och få tillgång till infrastruktur såsom bredband och andra former av konnektivitet som behövs för att utnyttja innovation och främja internationaliseringsverksamhet.

Ändringsrekommendation 6

Skäl 39

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Nätverket av europeiska konsumentcentrum (nedan kallat ECC-nätverket) hjälper konsumenterna att kunna dra nytta av unionens konsumenträttigheter när de köper varor och tjänster över gränserna på den inre marknaden och inom EES, antingen på nätet eller när de reser. ECC-nätverket, som består av 30 centrum och har finansierats gemensamt av unionens konsumentprogram i mer än tio år, har bevisat sitt mervärde vad gäller att stärka konsumenternas och näringsidkarnas förtroende för den inre marknaden. Nätverket hanterar mer än 100 000 förfrågningar från konsumenter per år och når ut till miljontals medborgare via sin press- och informationsverksamhet. Det är ett av de mest uppskattade rådgivningsnätverken i unionen och de flesta av dess centrum omfattar en kontaktpunkt för lagstiftningen om den inre marknaden; Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG (59) och dess utvärdering betonar vikten av att denna verksamhet fortsätter att bedrivas. Nätverket har också för avsikt att skapa ömsesidighetssystem med liknande organ i tredjeländer.

Programmet bör även bistå nätverket av europeiska konsumentcentrum (nedan kallat ECC-nätverket) , som hjälper konsumenterna att kunna dra nytta av unionens konsumenträttigheter när de köper varor och tjänster över gränserna på den inre marknaden och inom EES, antingen på nätet eller när de reser. ECC-nätverket, som består av 30 centrum och har finansierats gemensamt av unionens konsumentprogram i mer än tio år, har bevisat sitt mervärde vad gäller att stärka konsumenternas och näringsidkarnas förtroende för den inre marknaden. Nätverket hanterar mer än 100 000 förfrågningar från konsumenter per år och når ut till miljontals medborgare via sin press- och informationsverksamhet. Det är ett av de mest uppskattade rådgivningsnätverken i unionen och de flesta av dess centrum omfattar en kontaktpunkt för lagstiftningen om den inre marknaden; Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG (59) och dess utvärdering betonar vikten av att denna verksamhet fortsätter att bedrivas. Nätverket av europeiska konsumentcentrum kan också bli en viktig informationskälla om de utmaningar och problem som konsumenterna ställs inför på lokal nivå, som är relevanta för unionens beslutsfattande och för att skydda konsumenternas intressen. Därför bör det inom ramen för programmet vara möjligt att bygga upp och stärka synergierna mellan konsumentföreträdare på lokal nivå och EU-nivå för att stärka konsumenternas inflytande. Nätverket har också för avsikt att skapa ömsesidighetssystem med liknande organ i tredjeländer.

Motivering

Självförklarande.

Ändringsrekommendation 7

Skäl 41

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Medborgarna drabbas särskilt hårt av hur marknaderna för finansiella tjänster fungerar. Dessa marknader utgör en central del av den inre marknaden och kräver en solid ram för reglering och tillsyn som inte bara säkerställer finansiell stabilitet och en hållbar ekonomi, utan också ger en hög skyddsnivå för konsumenter och andra slutanvändare av finansiella tjänster, inbegripet icke-professionella investerare, sparare, försäkringstagare, pensionsfonders medlemmar och förmånstagare, enskilda aktieägare, låntagare samt små och medelstora företag. Det är viktigt att stärka deras förmåga att delta i politiken som rör den finansiella sektorn.

Motivering

Insatser för att öka konsumenternas och slutanvändarnas deltagande i utformningen av politiken för den finansiella sektorn bör välkomnas. Med tanke på potentialen hos missbruk eller bristfällig förvaltning inom den finansiella sektorn att påverka medborgarnas liv, bör dock frågan om att öka medvetenheten på detta konsumentskyddsområde ges särskild uppmärksamhet.

Ändringsrekommendation 8

Skäl 58

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

De åtgärder som vidtagits enligt tidigare program och budgetposter har visat sig vara ändamålsenliga och bör bevaras. De nya åtgärder som införts i programmet har framför allt som mål att se till att den inre marknaden fungerar väl. För att göra det enklare och mer flexibelt att genomföra programmet och nå målen i programmet bör åtgärderna endast indelas i allmänna och övergripande kategorier. Förteckningar över förslag på verksamhet för de särskilda målen på området konkurrenskraft, eller särskild verksamhet som härrör från rättsliga krav, såsom standardisering, reglering av livsmedelskedjan och europeisk statistik bör också tas med i programmet.

De åtgärder som vidtagits enligt tidigare program och budgetposter har visat sig vara ändamålsenliga och bör bevaras. De nya åtgärder som införts i programmet har framför allt som mål att se till att den inre marknaden fungerar väl. För att göra det enklare och mer flexibelt att genomföra programmet och nå målen i programmet bör åtgärderna endast indelas i allmänna och övergripande kategorier. Förteckningar över förslag på verksamhet för de särskilda målen på området konkurrenskraft, eller särskild verksamhet som härrör från rättsliga krav, såsom marknadskontroll och produktsäkerhet, konsumenter, standardisering, reglering av livsmedelskedjan och europeisk statistik bör också tas med i programmet.

Motivering

Självförklarande.

Ändringsrekommendation 9

Artikel 1.1

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Syfte	Syfte
Genom denna förordning fastställs programmet för förbättring av den inre marknadens funktion och konkurrenskraften för företag, inklusive mikroföretag samt små och medelstora företag, samt finansieringsramen för utveckling, framställning och spridning av europeisk statistik i den mening som avses i artikel 13 i förordning (EG) nr 223/2009 (nedan kallat programmet).	Genom denna förordning fastställs programmet för förbättring av den inre marknadens funktion och konkurrenskraften för företag, inklusive mikroföretag samt små och medelstora företag, samt företag inom den sociala ekonomin, företagsnätverk, standardisering, konsumentskydd och finansieringsramen för utveckling, framställning och spridning av europeisk statistik i den mening som avses i artikel 13 i förordning (EG) nr 223/2009 (nedan kallat programmet).
Här fastställs målen för programmet, budgeten för perioden 2021–2027, formerna för unionsfinansiering och reglerna för tillhandahållande av sådan finansiering .

Motivering

För att säkerställa överensstämmelse kring programmets tillämpningsområde (se särskilt ändringsförslaget till skäl 7).

Ändringsrekommendation 10

Artikel 3.1 a

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Förbättra den inre marknadens funktion, särskilt när det gäller att skydda och stärka medborgarnas, konsumenternas och företagens ställning, särskilt mikroföretag samt små och medelstora företag (nedan kallade små och medelstora företag), genom säkerställande av att unionsrätten efterlevs, underlättande av marknadstillträdet, standardisering och främjande av människors hälsa, djurs hälsa, djurskyddet och växtskyddet; stärka samarbetet mellan behöriga myndigheter i medlemsstaterna och mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter, kommissionen och de decentraliserade byråerna.

Skapa hållbara arbetstillfällen, ta itu med marknadsmisslyckanden och förbättra den inre marknadens funktion, särskilt när det gäller att stärka den lokala ekonomin och främja den cirkulära ekonomin, skydda och stärka medborgarnas, konsumenternas och företagens ställning, särskilt mikroföretag samt små och medelstora företag (nedan kallade små och medelstora företag), genom säkerställande av att unionsrätten efterlevs, underlättande av marknadstillträdet, standardisering och främjande av människors hälsa, djurs hälsa, djurskyddet och växtskyddet; stärka samarbetet mellan behöriga myndigheter i medlemsstaterna och mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter, kommissionen och de decentraliserade byråerna.

Motivering

Ej tillämpligt

Ändringsrekommendation 11

Artikel 3.2 a

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Göra den inre marknaden mer effektiv, underlätta förebyggande och undanröjande av hinder, stödja utvecklingen, genomförandet och efterlevnaden av unionsrätten på områdena för den inre marknaden för varor och tjänster, offentlig upphandling, marknadsövervakning och på områdena för bolagsrätt, avtalsrätt och rättsregler om ansvar utanför avtalsförhållanden, bekämpning av penningtvätt, fri rörlighet för kapital, finansiella tjänster och konkurrens, inbegripet utveckling av verktyg för förvaltning.

Göra den inre marknaden mer effektiv, främja lokal ekonomisk utveckling, underlätta förebyggande och undanröjande av hinder, stödja utvecklingen, genomförandet och efterlevnaden av unionsrätten på områdena för den inre marknaden för varor och tjänster, inbegripet den sociala ekonomin, offentlig upphandling, marknadsövervakning och på områdena för bolagsrätt, avtalsrätt och rättsregler om ansvar utanför avtalsförhållanden, bekämpning av penningtvätt, fri rörlighet för kapital, finansiella tjänster och konkurrens, inbegripet utveckling av verktyg för förvaltning.

Motivering

Ej tillämpligt

Ändringsrekommendation 12

Artikel 8.3

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

e)	Stödjande av konkurrenskraften hos företag och hela sektorer inom ekonomin, och stödjande av små och medelstora företags användning av innovation och samarbete i sektorsövergripande värdekedjor genom strategiskt sammanlänkade ekosystem och kluster, bland annat det gemensamma klusterinitiativet.

Stödjande av konkurrenskraften hos företag och hela sektorer inom ekonomin, och stödjande av små och medelstora företags användning av innovation, och i synnerhet deras antagande av nya affärsmodeller, däribland sådana som är förknippade med den sociala ekonomin och delningsekonomin, samt deras användning av samarbete i sektorsövergripande värdekedjor genom strategiskt sammanlänkade ekosystem och kluster, bland annat det gemensamma klusterinitiativet.

II. POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

Europeiska regionkommittén välkomnar kommissionens förslag om att inrätta ett nytt program för den inre marknaden för att förbättra den inre marknadens funktionssätt under perioden 2021–2027, som syftar till att stärka dess styrning, stödja de små och medelstora företagens konkurrenskraft, förbättra konsumentskyddet och tillsynen av konsumenternas rättigheter, främja människors, djurs och växters hälsa och djurskyddet samt säkerställa en lämplig ram för europeisk statistik.

Kommittén erkänner att den inre marknaden är en av EU:s största framgångar, men att den måste fortsätta att anpassa sig i en snabbt föränderlig miljö som kännetecknas av digitalisering och globalisering. ReK noterar att betydande hinder för en väl fungerande inre marknad kvarstår, samtidigt som nya hinder uppstår.

Kommittén erkänner den avgörande betydelsen för en väl fungerande inre marknad av att förse medborgarna och företagen med information om deras rättigheter, de offentliga myndigheterna med kunskap om hur reglerna ska tillämpas och domstolarna med sakkunskap och kompetens att se till att de efterlevs. Därför är det viktigt att utbildningssystemen i de olika länderna tar med sådana grundläggande kunskaper om EU som garanterar att alla yngre medborgare gradvis lär känna sina rättigheter och bättre kan utnyttja de fördelar som den inre marknaden erbjuder dem.

Kommittén framhåller små och medelstora företags fortsatta utmaning att få tillgång till finansiering, den löpande administrativa bördan att bedriva affärsverksamhet, de svårigheter som de möter med att ta tillvara möjligheterna med internationalisering och deras oförmåga att i tillräcklig utsträckning dra nytta av den inre marknadens fördelar. Detta leder till fortsatt splittring och marknadsavvikelser i många sektorer och regioner på bekostnad av både företag och konsumenter. ReK välkomnar den tonvikt som kommissionen lägger vid att stärka stödet för sektorn för små och medelstora företag genom detta program.

ReK erkänner att utvecklingen av informationsverktyg och utbildningsprogram är av yttersta vikt för en väl fungerande inre marknad och måste bygga på de väl underbyggda dataanalyser, undersökningar och utvärderingar som görs i nära samarbete med medlemsstaterna och deras behöriga myndigheter, inklusive de regionala och lokala myndigheterna.

Kommittén uppskattar programmets breda tillämpningsområde och målet att rationalisera insatserna för att främja bättre samordning i förvaltningen av den inre marknaden, men konstaterar att säkerställandet av dess effektiva samordning kommer att vara krävande ur styrningssynvinkel.

ReK betonar att programmet måste ha flexibilitet att reagera snabbt och proaktivt på de eventuella störningar i den inre marknadens funktionssätt eller i handeln för små och medelstora företag som t.ex. skulle kunna bli följden av de möjliga negativa konsekvenserna av brexit.

Den inre marknaden

Kommittén konstaterar att den inre marknaden står i centrum för EU:s ekonomiska och politiska integration, består av 500 miljoner konsumenter och 21 miljoner företag och stöds av ett omfattande regelverk som garanterar den fria rörligheten för personer, varor, kapital och tjänster i hela EU och resten av Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (1).

ReK påminner om att unionens inre marknad i enlighet med artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen ”ska verka för en hållbar utveckling i Europa som bygger på välavvägd ekonomisk tillväxt och på prisstabilitet, på en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft där full sysselsättning och sociala framsteg eftersträvas och på en hög miljöskyddsnivå och en bättre miljö. Den ska främja vetenskapliga och tekniska framsteg.”

10.

ReK konstaterar att kommissionens förslag är förenligt med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

11.

Konkurrensen på den inre marknaden bör bidra till att genomföra dessa mål, bland annat genom att tillhandahålla det pris som är mest ekonomiskt fördelaktigt för konsumenterna och företagen, närmare bestämt genom lägre transaktionskostnader och en större marknad som ger stordriftsfördelar, uppmuntra till mer innovation och snabbare tillgodose konsumenternas behov på lika konkurrensvillkor, samtidigt som alla former av dumpning undviks. ReK anser dock att fördelarna med den inre marknaden måste förmedlas bättre till medborgarna, företagen och övriga ekonomiska aktörer, och konstaterar att de lokala och regionala myndigheterna har en viktig roll att spela när det gäller att framföra detta viktiga budskap.

12.

Kommittén är medveten om att den inre marknaden är en pågående process och fortfarande är ofullständig i viktiga delar, och att en bättre fungerande inre marknad samt undanröjandet av återstående handelshinder, främst inom tjänstesektorn och den digitala inre marknaden, skulle öka den ekonomiska tillväxten betydligt.

Den inre marknaden för tjänster

13.

Kommittén uppskattar kommissionens insatser för att öka friheten att tillhandahålla tjänster i Europa, i synnerhet inom ramen för tjänstepaketet (2), eftersom mycket arbete kvarstår, såsom framgår av kommissionens inbördes utvärdering av genomförandet av tjänstedirektivet, som bekräftar att det fortfarande finns alltför många hinder, bl.a. begränsningar av etableringsrätten (3). ReK anser samtidigt att det krävs större tydlighet i lagstiftningen på EU-nivå i förhållande till tjänster med koppling till delningsekonomin.

14.

ReK anser att det är viktigt att nya program bidrar till en bättre fungerande inre marknad för tjänster och undrar hur inremarknadsverktygen kan utnyttjas mer effektivt för att säkerställa en mer integrerad marknad för tjänster.

Den inre marknaden för varor

15.

Kommittén erkänner att det fortfarande finns ett allvarligt problem med tillsynen av EU:s produktregler med alltför många produkter som inte uppfyller kraven på marknaden. ReK anser att det finns ett brådskande behov av tydlig profilering och synlighet och av att undvika dubbelarbete i de många instrument som finns eller föreslås för att se till att medborgarna och företagen förstår de tillämpliga reglerna och sina rättigheter och skyldigheter samt de kanaler som står till deras förfogande när de anser att reglerna överträds.

16.

Kommittén konstaterar att det finns över 500 marknadskontrollmyndigheter i Europa, varav många har begränsade resurser, och en låg avskräckande verkan när det gäller överträdelser av de gällande reglerna. Utöver ökat samarbete och säkerställande av bättre integrerade nätverk rekommenderar ReK att mer direkta medel anslås till dessa områden. Kommittén rekommenderar starkt att de nationella konkurrensmyndigheterna ska ges tillräckliga resurser och vara oberoende av regeringen för att de effektivt ska kunna utföra sitt arbete, vilket måste stödjas ordentligt av rättssystemet och domstolarna, samtidigt som man respekterar dessa myndigheters olika befogenheter i medlemsstaterna. Detta är absolut nödvändigt för att uppnå ett faktiskt genomförande av EU-lagstiftningen på fältet.

Standarder

17.

Kommittén välkomnar kommissionens fortsatta åtagande för att ersätta 28 nationella standarder med en europeisk standard. ReK välkomnar också den ökade användningen av it-system och it-förfaranden för att minska den administrativa bördan och utbyta information med berörda parter. Kommittén rekommenderar att lämpliga åtgärder vidtas för att se till att små och medelstora företag görs ordentligt delaktiga i utvecklingen av standarder för att säkerställa tillräcklig öppenhet och undvika att större företag eller strukturer eventuellt dominerar processen.

Offentlig upphandling

18.

ReK betonar att de lokala och regionala myndigheterna har ett stort ansvar för genomförandet av EU:s politiska strategier och lagstiftning, bland annat i fråga om konsumenternas välfärd (där de befinner sig nära medborgarna) och offentlig upphandling.

19.

Kommittén stöder målet att förbättra de nationella, regionala och lokala myndigheternas förmåga att bättre genomföra de nuvarande reglerna, men påpekar att upphandlingslagstiftningens komplexitet kan utgöra ett hinder för ökat deltagande av små och medelstora företag i offentlig upphandling.

20.

ReK framhåller vikten av att kommissionen samarbetar med nationella, regionala och lokala myndigheter för att målet om en upphandlingsmarknad som är konkurrensutsatt, öppen och välreglerad ska kunna uppnås. Detta är avgörande för att offentliga medel ska användas på bästa sätt.

Verktyg för förvaltning av den inre marknaden

21.

Kommittén välkomnar kommissionens åtagande för fortlöpande investeringar i de befintliga verktygen för förvaltning av den inre marknaden, såsom portalen Ditt Europa och Solvit-nätverket. Det krävs ytterligare insatser för att främja användningen av dessa verktyg på fältet, bland medborgarna, konsumenterna och myndigheterna på olika nivåer, förbättra möjligheterna att hitta dessa verktyg online och stärka deras kapacitet att tillhandahålla aktuell information. ReK rekommenderar ett betydligt större deltagande av lokala och regionala myndigheter i genomförandet av dessa förvaltningsverktyg som ett sätt att förbättra deras funktionssätt. Samtidigt framhäver kommittén att det är viktigt att lokala och regionala myndigheter inte åläggs ekonomiska och administrativa bördor i samband med förbättringen av nämnda verktyg.

Små och medelstora företag och konkurrenskraft

22.

Kommittén erkänner att små och medelstora företag är ryggraden i den europeiska ekonomin, då de står för 99 % av alla företag i EU och har stått för över 85 % av de nya arbetstillfällen som skapats under de senaste fem åren, och att de tillsammans med entreprenörskap är nyckeln till ekonomisk tillväxt, innovation och skapande av arbetstillfällen. ReK stöder efterlysningarna av en stabil EU-ram för perioden efter 2020 och av ett större deltagande av lokala och regionala myndigheter när det gäller att stödja företagsklimatet och utveckla offentlig-privata partnerskap (4).

23.

Kommittén erkänner att en central fråga är att se till att EU:s olika program kompletterar, inte konkurrerar med, stödåtgärder för företag som tillhandahålls på medlemsstatsnivå. Därför rekommenderar ReK starkt att stödåtgärderna för små och medelstora företag inom programmet för den inre marknaden och de som är tillgängliga från nationella och regionala organ ska tillhandahållas genom en metod med en enda kontaktpunkt.

24.

ReK noterar förslaget om att lånegarantiinstrumentet, som för närvarande ingår i Cosme-programmet, ska tilldelas inom ramen för InvestEU-fonden under nästa finansieringsperiod. i detta sammanhang rekommenderar vi fortsatt användning av förmedlare som har långvariga förbindelser med små och medelstora företag, men befarar att inte alla medlemsstater har strukturer på nationell eller regional nivå för att ge tillgång till garantimedlen inom InvestEU. Små och medelstora företag skulle kunna få svårt att få tillgång till lånegarantimedlen inom InvestEU om förmedlande organ inte har en betydande närvaro i alla regioner i medlemsstaterna, och vi rekommenderar att EU-institutionerna arbetar med staterna för att se till att små och medelstora företag i samma utsträckning kan få tillgång till denna finansiering i alla medlemsstater.

25.

Kommittén uppmanar EU att se till att det finns ett inslag av regional balans i garantimedlen inom InvestEU-initiativet, eftersom detta kommer att vara av särskilt intresse för lokala och regionala myndigheter, särskilt dem som företräder mindre gynnade regioner.

26.

ReK efterlyser större klarhet när det gäller den budget som avsatts för garantin för små och medelstora företag i Cosme-programmet och görs tillgänglig för den garantifond som är kopplad till InvestEU-programmet och hur den kommer att stödja högriskfinansiering av små och medelstora företag, särskilt i mer avlägset belägna och perifera regioner.

27.

Kommittén understryker kraftfullt att man specifikt måste nämna småföretagsakten, som förblir en övergripande ram för EU:s politik för små och medelstora företag. Dess strategiska riktlinjer bör beaktas när man antar årliga arbetsprogram för att tillhandahålla stöd åt små och medelstora företag. i samband med detta är det lika viktigt att hänvisa till nätverket av företrädare för små och medelstora företag med tanke på dess roll när det handlar om att harmonisera all politik på EU-nivå som har en inverkan på små och medelstora företag. ReK betonar att principen om att tänka småskaligt först, som gör att de små och medelstora företagens intressen beaktas i ett mycket tidigt skede av utformningen av politiken, bör gälla för programmet för den inre marknaden och alla berörda program i den nya fleråriga budgetramen.

28.

ReK efterlyser närmare uppgifter om den framtida rollen och ambitionsnivån för Enterprise Europe Network, med tanke på de utmaningar för små och medelstora företag som kommissionen fastställt, och om hur man föreslår att nätverket ska anpassas för att möta dessa utmaningar i en tid av digitalisering och globalisering, så att det blir bättre avpassat till företagens behov och ligger mer i linje med det stöd som medlemsstaterna tillhandahåller.

29.

Kommittén ställer sig positiv till att det som brukade kallas för Erasmus för unga företagare ska fortsätta och noterar att benämningen har ändrats till ”mentorsprogrammet för nya företagare” med tanke på dess betydande bidrag till att stärka företagsklimatet och främja entreprenörsandan. Vi stöder helhjärtat möjligheten att utvidga programmets geografiska omfattning så att det skapar större möjligheter för unga företagare.

30.

Kommittén stöder starkt utbyggnaden av nätverk av företagsekosystem och kluster i Europa, såsom ReK redan har uppgett (5). Därför välkomnar vi kommissionens åtagande att fortsätta att driva på de gemensamma klusterinitiativen och stödja utvecklingen av gemensam verksamhet och transnationella partnerskapsstrategier, bl.a. genom att sörja för nödvändiga kopplingar till EU:s digitala innovationsknutpunkter.

31.

Frågan om att underlätta tillgången till finansiering för bredast möjliga spektrum av små och medelstora företag med verksamhet i olika territorier är av avgörande betydelse, och de lokala och regionala myndigheterna har en roll att spela i spridningen av information och riktad kommunikation till stödmottagarna om olika instrument och stödprogram som är tillgängliga för små och medelstora företag, i samarbete med de förmedlande institutionerna.

32.

Kommittén erkänner de ytterligare utmaningar som små och medelstora företag på landsbygden, i perifera regioner och/eller i regioner med demografiska utmaningar möter när det gäller att t.ex. få tillgång till kvalificerad arbetskraft och infrastruktur såsom bredband och andra former av konnektivitet, som behövs för att utnyttja innovation och främja internationaliseringsverksamhet. ReK efterlyser större klarhet från kommissionens sida om hur dessa betydande utmaningar kommer att tas upp i programmet.

33.

Vi påminner om kommissionens åtagande gentemot de yttersta randområdena om att ta hänsyn till de särskilda behoven hos företagen i dessa områden i de framtida planerna för stöd till små och medelstora företag, i syfte att öka deras konkurrenskraft på de internationella marknaderna och för att stödja deras integration på EU:s inre marknad.

Konkurrenspolitik

34.

Kommittén välkomnar kommissionens fortsatta åtagande att säkerställa sund konkurrens på den inre marknaden genom att investera i de verktyg och den sakkunskap som den behöver för att effektivt genomdriva konkurrensreglerna i den digitala ekonomin. Mer generellt understryker ReK behovet av fortlöpande och ändamålsenliga kontakter mellan kommissionen och de nationella konkurrensmyndigheterna.

Statistik

35.

Kommittén erkänner vikten av att det finns statistik av hög kvalitet för att stödja evidensbaserat beslutsfattande, och ifrågasätter integrationen av programmet för europeisk statistik i programmet för den inre marknaden med tanke på hur viktigt det är att statistikprogrammet är synligt och oberoende. ReK noterar att det på lokal och regional nivå råder brist på tillräckligt detaljerad och aktuell statistik, och uppmanar Eurostat, tillsammans med de nationella statistikbyråerna, att ta itu med denna fråga.

36.

Kommittén rekommenderar att det framtida programmet för europeisk statistik behåller sin nuvarande juridiska form, det vill säga att det inrättas genom en separat och oberoende förordning.

37.

ReK välkomnar att man inkluderar indikatorer avseende regioner, inte minst de yttersta randområdena, bland de åtgärder som är berättigade till stöd från programmet för europeisk statistik. Utöver tillhandahållandet av redan tillgänglig information anser kommittén att insamling av ytterligare uppgifter och utarbetandet av nya indikatorer som är mer lämpliga och bättre beaktar de yttersta randområdenas förhållanden är åtgärder som också bör vara stödberättigade inom programmet.

Konsumenter, konsumentskydd och livsmedelspolitik

38.

Kommittén välkomnar åtagandet i det nya programmet att säkerställa konsumenternas rättigheter och trygga en hög nivå av konsumentskydd, produktsäkerhet och stöd till konsumenterna när de stöter på problem. ReK konstaterar att de verktyg som fastställs i programmet både kommer att varna konsumenterna för farliga produkter och tillhandahålla konsumentcentrum online för att hjälpa medborgarna lösa problem, men menar att en faktisk och förstärkt representation för konsumenterna genom lämplig finansiering av oberoende organ kommer att stärka dessa organs kapacitet att delta effektivt i inremarknadsfrågor som berör konsumenterna, bl.a. tillgång till rättslig prövning.

39.

Kommittén uppskattar erkännandet att medborgarna påverkas särskilt av hur marknaderna för finansiella tjänster fungerar, och betonar att programmet faktiskt måste stödja konsumenternas rättigheter och upplysning på detta område. ReK noterar åtagandet att fortsätta att stödja konsumenternas ökade deltagande i utformningen av unionens politik för finansiella tjänster och åtgärder för att främja en bättre förståelse av den finansiella sektorn. Kommittén uppmanar kommissionen att bygga vidare på detta arbete i samarbete med konsumentorganisationer från hela EU.

40.

ReK betonar dessutom behovet av att säkerställa tillräcklig finansiering för konsumentorganisationer, så att de verkligen kan värna konsumenternas intressen och agera som godkända enheter inom förfaranden för kollektiv prövning. Kommittén vill fästa uppmärksamheten på att konsumentorganisationer i synnerhet i små medlemsstater är särskilt berörda.

41.

ReK välkomnar införandet av en särskild del om livsmedel i det nya programmet för den inre marknaden. Som den största tillverkningssektorn i EU behöver livsmedels- och dryckesindustrin en stark, konkurrenskraftig och hållbar leveranskedja, som stöds av ett stabilt regelverk och ett bättre fungerande ömsesidigt erkännande inom icke-harmoniserade områden.

42.

Kommittén upprepar sin efterlysning av politiska åtgärder för att stimulera och stödja utvecklingen av system för produktion och konsumtion av livsmedel som stöder hållbara produktionsmetoder, för att på så sätt minska miljöpåverkan och öka livsmedelstryggheten med kvalitetsprodukter till rimliga priser, såsom uttryckts i tidigare yttranden (6). ReK vill fästa uppmärksamheten på att offentlig upphandling av livsmedel kan vara en katalysator för att få in livsmedelsproduktionen på en mer hållbar väg. Vi rekommenderar därför åtgärder för att underlätta fortbildning av tjänstemän med ansvar för offentlig upphandling av livsmedel och inrättandet av nätverk för att stödja de nationella, regionala och lokala behöriga myndigheterna.

Programplaneringsmetod

43.

Kommittén erkänner att den nya programplaneringsmetod som kommissionen föreslår i princip bör medföra ökad effektivitet och kostnadsbesparingar, ge en viss flexibilitet i budgetposterna för att reagera på förändrade omständigheter och förbättra genomförandet och verkställandet. ReK noterar att detta främst är en fråga om intern administrativ samordning och att det inte är klart att en enda programmetod på egen hand kommer att leda till de synergieffekter och kostnadsbesparingar som krävs.

44.

ReK noterar att de budgetposter som ingår i programmet spänner över flera generaldirektorat och undrar hur detta kommer att fungera i praktiken. Målet om att uppnå flexibilitet i budgetposterna kan visa sig vara svårt i praktiken, eftersom strukturerna för detta ännu inte har fastställts.

45.

Kommittén framhåller att det råder brist på öppenhet i budgetposterna, eftersom administrativa kostnader är tydligt angivna i vissa fall men inte i andra. ReK föreslår att en typ av budget för tekniskt stöd bör anges tydligare för att separera kostnaderna för programplanering från dem som är kopplade till genomförandet av de faktiska åtgärderna.

Bryssel den 5 december 2018.

Karl-Heinz LAMBERTZ

Europeiska regionkommitténs ordförande

(59) Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden (EUT L 376, 27.12.2006, s. 36).

(1) ReK:s yttrande – Att förbättra den inre marknaden (ECON-VI/010).

(2) ReK:s yttrande – Tjänstepaketet: en tjänsteekonomi som fungerar för européerna (ECON-VI/022).

(3) http://ec.europa.eu/growth/single-market/services/services-directive/implementation/evaluation_en

(4) ReK:s yttrande – Cosme-programmets framtid efter 2020: ett regionalt och lokalt perspektiv (ECON-VI/027).

(5) ReK:s yttrande – Stöd till uppstartsföretag och expanderande företag i Europa: ett regionalt och lokalt perspektiv (ECON-VI/021).

(6) ReK:s yttrande – Mot en hållbar livsmedelspolitik för EU (NAT-VI/014).

7.3.2019

Europeiska unionens officiella tidning

C 86/272

Yttrande från Europeiska regionkommittén – Programmet för ett digitalt Europa (2021–2027)

(2019/C 86/14)

Föredragande:

Markku MARKKULA (FI–EPP), stadsfullmäktigeledamot i Esbo

Referensdokument:

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet för ett digitalt Europa för perioden 2021–2027

COM(2018) 434 final

Arbetsdokument från kommissionens avdelningar – Sammanfattning av konsekvensbedömningen: följedokument till förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet för ett digitalt Europa för perioden 2021–2027

SWD(2018) 306 final

Commission Staff Working Document – Impact Assessment accompanying the document Proposal for a Regulation of the European Parliament and of the Council establishing the Digital Europe programme for the period 2021–2027 [dokumentet ej översatt till svenska]

SWD(2018) 305 final

I. ÄNDRINGSREKOMMENDATIONER

Ändringsrekommendation 1

Artikel 2 e

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

digital innovationsknutpunkt: rättslig enhet som utses eller väljs ut genom ett öppet och konkurrensbaserat förfarande för att fullgöra uppgifterna inom ramen för programmet, i synnerhet ge tillgång till teknisk expertis och experimentanläggningar, såsom utrustning och programvaruverktyg för att främja företagens digitala omvandling.

digital innovationsknutpunkt: rättslig enhet eller ett konsortium av rättsliga enheter som utses eller väljs ut genom ett öppet och konkurrensbaserat förfarande för att fullgöra uppgifterna inom ramen för programmet, i synnerhet ge tillgång till teknisk expertis och experimentanläggningar, såsom utrustning och programvaruverktyg för att främja företagens digitala omvandling.

Motivering

När man inrättar nätverket för digitala innovationsknutpunkter är det viktigt att man har tillräcklig täckning för alla regioner. Målet är att ha en digital innovationsknutpunkt i varje region. Att ge möjlighet för ett konsortium att driva en digital innovationsknutpunkt skulle stärka nätverkets bas genom att man involverar flera intressenter, såsom universitet, forskningscentrum, innovationscentrum osv.

Utvärderingsförfarandet skulle säkerställa att nätverket förblir både geografiskt och tematiskt välbalanserat, samt att det kan tillhandahålla tjänster av hög kvalitet. Urvalsförfarandet för kandidatenheterna bör genomföras med hänsyn till hela nätverket så att det kan skapas effektiva synergier mellan de digitala innovationsknutpunkterna. Detta är ännu en god anledning att ge ett konsortium av rättsliga enheter möjlighet att driva en digital innovationsknutpunkt.

Kravet på en rättslig enhet medför onödiga restriktioner, varför det finns ett behov av större flexibilitet i fråga om de praktiska arrangemangen. För att betona enkla och effektiva strukturer skulle samordningen också kunna ges anförtros åt en rättslig enhet i ett konsortium eller ett nätverk av rättsliga enheter.

Ändringsrekommendation 2

Artikel 3.1

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Programmet har följande allmänna mål: att stödja den digitala omvandlingen av ekonomi och samhälle i Europa och se till att europeiska medborgare och företag kan dra nytta av fördelarna. Programmet kommer att

Programmet har följande fem specifika mål: att stödja den digitala omvandlingen av ekonomi och samhälle i Europa på lokal, regional, nationell och europeisk nivå och se till att europeiska medborgare och företag kan dra nytta av fördelarna. Programmet kommer att

a)	stärka Europas kapacitet inom nyckelområden för digitala teknik genom ett storskaligt införande, och

a)	stärka Europas kapacitet inom nyckelområden för digitala teknik genom ett storskaligt införande,

b)	bredda spridningen och genomslaget inom områden av allmänt intresse och hos den privata sektorn.

b)	bredda spridningen och genomslaget inom områden av allmänt intresse och hos den privata sektorn, och

c)	påskynda den digitala omvandlingen genom att utöka det lokala samarbetet och de europeiska partnerskapen.

Motivering

På grundval av subsidiaritetsprincipen måste programmet för ett digitalt Europa omfatta flernivåstyre. Resultaten för programmet för ett digitalt Europa kan uppnås genom ett effektivt genomförande på nivån för kommuner och regioner, med ett nära samarbete mellan universitet, andra utbildnings- och forskningsinstitut samt med det lokala näringslivet. Flernivåstyre är viktigt för att kunna överbrygga innovationsklyftan i EU. Som ett exempel kan nämnas att EU-omfattande ekosystem av högpresterande datorsystem kan skalas upp med hjälp av programmet för ett digitalt Europa så att de omfattar alla delar av den vetenskapliga och industriella värdekedjan.

Ändringsrekommendation 3

Artikel 5 d (ny) och e (ny)

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Artificiell intelligens

Finansiering från unionen inom särskilt mål 2, artificiell intelligens, ska fylla följande operativa syften:

d)	förbättra kvaliteten på och mängden data i syfte att stödja och påskynda den digitala omvandlingen för att skapa en digital plattformsekonomi.

e)	skala upp användningen av teknik, utveckla innovativa företagsmodeller, öka användarnas medvetenhet och korta ned tiden från innovation till marknad.

Motivering

Omvandlingen till en digital plattformsekonomi är ett resultat av digitaliseringen. Vi måste skapa gynnsamma villkor för att ta itu med denna och andra stora samhällsutmaningar. Kommunernas, medborgarnas och näringslivets roller är i förändring och detta måste tas i beaktande.

När det gäller denna utveckling är den datakvalitet och den datamängd som krävs av avgörande betydelse. För det första måste vi tillhandahålla rätt värden för att mäta datakvaliteten. För det andra kan algoritmer utvecklas för att bedöma datakvalitet, upptäcka avvikande värden som inte kan användas i analysen och korrigera information i syfte att uppnå bättre resultat från algoritmer. För det tredje kan datakvaliteten förbättras genom åtgärder för att göra de dataflöden som ska användas till AI-baserade tjänster på nationell, regional och lokal myndighetsnivå mer kompletta och jämförbara, och för att göra dem snabbare.

Dessa åtgärder nämns inte uttryckligen i programmet för ett digitalt Europa, men texten innehåller en hänvisning till dataintegritet och datakonfidentialitet och det finns hänvisningar till den generella roll som bibliotek för programvara och algoritmer spelar.

Datakvalitet och dataintegritet måste även kompletteras med åtgärder för bibehållen integritet för enskildas rättigheter till sin information samt kvalitet gällande förmåga att upprätthålla lämplig nivå av säkerhet för information och personuppgifter.

Ändringsrekommendation 4

Artikel 7

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Finansiering från unionen inom särskilt mål 4, avancerade digitala färdigheter, ska stödja utvecklingen av avancerade digitala färdigheter inom områden som omfattas av detta program och därigenom bidra till att öka Europas kompetensreserv, främja ökad professionalism, i synnerhet när det gäller högpresterande datorsystem, analys av stordata, cybersäkerhet, teknik för distribuerade liggare, robotteknik och artificiell intelligens. Finansieringen ska fylla följande operativa syften:

Finansiering från unionen inom särskilt mål 4, avancerade digitala färdigheter, ska stödja utvecklingen av avancerade digitala färdigheter inom områden som omfattas av detta program och på ett jämställdhetsorienterat sätt, och därigenom bidra till att öka Europas kompetensreserv, främja ökad professionalism, i synnerhet när det gäller högpresterande datorsystem, analys av stordata, cybersäkerhet, teknik för distribuerade liggare, robotteknik och artificiell intelligens. Finansieringen ska fylla följande operativa syften:

a)	Stödja utformningen och tillhandahållandet av långsiktiga utbildningar och kurser för studenter, it-personal och arbetskraften i allmänhet.

a)	Stödja utformningen och tillhandahållandet av långsiktiga utbildningar och kurser för studenter, it-personal och arbetskraften i allmänhet.

b)	Stödja utformningen och tillhandahållandet av kortare utbildningar och kurser för företagare, företagsledare från småföretag och arbetskraften i allmänhet.

b)	Stödja utformningen och tillhandahållandet av kortare utbildningar och kurser för företagare, företagsledare från småföretag och arbetskraften i allmänhet.

c)	Stödja arbetsplatsanknuten utbildning och praktikplatser för studenter, unga företagare och högskoleutbildade.

c)	Stödja arbetsplatsanknuten utbildning och praktikplatser för studenter, unga företagare och högskoleutbildade.

Motivering

Det är viktigt att säkerställa att framtidens system för utbildning i digitala färdigheter också tar hänsyn till jämställdhetsperspektivet och säkerställer ett inkluderande digitalt samhälle inför framtiden.

Ändringsrekommendation 5

Artikel 8.1 a, g och j (ny)

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Införande, bästa användning av digital kapacitet och interoperabilitet.

Finansiering från unionen inom särskilt mål 5, införande, bästa användning av digital kapacitet och interoperabilitet, ska fylla följande operativa syften:

Säkerställa att den offentliga sektorn och områden av allmänt intresse, såsom vård och omsorg, utbildning, rättsväsende, transport, energi, miljö och kulturella och kreativa sektorer, kan införa och få tillgång till den senaste digitala tekniken, i synnerhet högpresterande datorsystem, artificiell intelligens och cybersäkerhet.

Säkerställa att den offentliga sektorn och områden av allmänt intresse, såsom vård och omsorg, utbildning, rättsväsende, stadsplanering, transport, energi, naturresurser, skogsbruk, livsmedel, miljö och kulturella och kreativa sektorer, kan införa och få tillgång till den senaste digitala tekniken, i synnerhet högpresterande datorsystem, artificiell intelligens , informationssäkerhet och cybersäkerhet.

g)	Säkerställa en kontinuerlig kapacitet på unionsnivå för att iaktta, analysera och anpassa sig till föränderliga digitala trender, samt dela och integrera bästa praxis .

g)	Säkerställa en kontinuerlig kapacitet på regional, nationell och europeisk nivå för att iaktta, analysera och anpassa sig till föränderliga digitala trender, samt vara med och skapa nya digitaliserade lösningar, utbyta bästa praxis och integrera benchlearning-kulturen .

j)	Integrera genomförandeåtgärderna i programmet för ett digitalt Europa i regionala strategier för smart specialisering, Horisont Europa och andra viktiga europeiska initiativ och partnerskap.

Motivering

Stadsplanering, skogsbruk och livsmedel måste inkluderas i förteckningen under led a, eftersom de är viktiga för all samhällsutveckling. Smarta och digitala lösningar på områdena hållbar stadsplaneringsförvaltning, naturresurser, livsmedelsproduktion och skogsbruk har en strategisk roll när man ska ta itu med olika miljöutmaningar i samband med klimatförändringarna.

Som ReK framfört i sina prioriteringar för den innevarande mandatperioden 2015–2020 behövs det en nedifrån och upp-strategi, entreprenörsanda och riktade investeringar för att genomföra en fullt fungerande digital inre marknad.

Ändringsrekommendation 6

Artikel 13.3 (ny)

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Synergieffekter med andra unionsprogram	Synergieffekter med andra unionsprogram
	3. Programmet kommer att stödja regionala och europeiska samarbeten och partnerskap för att skala upp innovativa digitala lösningar och säkerställa synergier med regionala strategier.

Motivering

ReK påpekar att konsekvensbedömningen innehåller ett flertal hänvisningar till EU-politik och EU-program, såsom Eruf, ESF+, FSE osv., som är väsentliga för att uppnå målen inom ramen för programmet för ett digitalt Europa. Att använda EU-instrumenten och lokala/regionala mekanismer och medel på ett sätt som främjar synergier betonas kraftfullt i EU-politiken. Programmet för ett digitalt Europa innehåller emellertid inte några tydliga förfaranden eller mekanismer som anger hur man kan uppnå ett samspel mellan dessa instrument på alla myndighetsnivåer. Det finns inga hänvisningar till partnerskap eller bestämmelser om flernivåstyre. Regionernas viktiga roll måste därför nämnas i denna artikel. Europeiska kommissionen framhåller i sin politik den avgörande roll som regionala strategier för smart specialisering har som ett naturligt instrument för att utöka samarbetet på regional nivå och de europeiska partnerskapen. Detta måste stödjas i programmet för ett digitalt Europa.

Ändringsrekommendation 7

Artikel 16.1–16.4

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Digitala innovationsknutpunkter

Europeiska digitala innovationsknutpunkter

1. Under det första året av genomförandet av programmet ska ett inledande nätverk av digitala innovationsknutpunkter inrättas.

1. Under det första året av genomförandet av programmet ska ett inledande nätverk av europeiska digitala innovationsknutpunkter inrättas. Knutpunkterna i detta nätverk har en stark regional roll när det gäller att utöka det europeiska samarbetet.

2. För inrättandet av det nätverk som anges i punkt 1 ska varje medlemsstat utse kandidatenheter genom ett öppet och konkurrensbaserat förfarande, baserat på följande kriterier:

a)	Lämpliga kompetenser för de digitala innovationsknutpunkternas funktioner.

a)	Lämpliga kompetenser för de digitala innovationsknutpunkternas funktioner , inbegripet kapacitet och kompetens i fråga om forskning, utveckling, infrastruktur, dataskydd, säkerhet och innovation .

b)	Lämplig ledningskapacitet, personal och infrastruktur.

b)	Lämplig ledningskapacitet, personal och infrastruktur.

c)	Operativa och rättsliga resurser för att tillämpa de administrativa, avtalsenliga och finansiella förvaltningsregler som fastställts på unionsnivå.

c)	Operativa och rättsliga resurser för att tillämpa de administrativa, avtalsenliga och finansiella förvaltningsregler som fastställts på unionsnivå.

d)	Tillräckliga finansiella garantier, helst utfärdade av en offentlig myndighet, motsvarande nivån på de unionsmedel som kontoret ska förvalta.

d)	Tillräckliga finansiella garantier, helst utfärdade av en offentlig myndighet, motsvarande nivån på de unionsmedel som kontoret ska förvalta.

e)	Anpassning till regionala strategier.

3. Kommissionen ska anta ett beslut om urvalet av enheter som ska utgöra det inledande nätverket. Dessa enheter ska väljas av kommissionen bland kandidatenheter som utses av medlemsstaterna baserat på de kriterier som avses i punkt 2 och dessutom följande kriterier:

a)	Tillgänglig budget för finansiering av det inledande nätverket.

a)	Tillgänglig budget för finansiering av det inledande nätverket.

b)	Behovet av att säkerställa att det inledande nätverket täcker behoven för näringslivet och områden av allmänt intresse och har en bred och balanserad geografisk täckning.

b)	Behovet av att säkerställa att det inledande nätverket täcker behoven för näringslivet och områden av allmänt intresse och har en bred och balanserad geografisk täckning i hela EU och i alla medlemsstater .

4. Ytterligare digitala innovationsknutpunkter ska väljas ut genom ett öppet och konkurrensbaserat förfarande, på ett sätt som säkerställer bredast tänkbara geografiska täckning i Europa. Antalet enheter i nätverket ska stå i proportion till befolkningen till i en medlemsstat och det ska finnas minst en digital innovationsknutpunkt i varje medlemsstat. För att beakta de särskilda problemen i EU:s yttersta randområden får särskilda enheter utses för att täcka deras behov.

4. Ytterligare digitala innovationsknutpunkter ska väljas ut genom ett öppet och konkurrensbaserat förfarande, på ett sätt som säkerställer bredast tänkbara geografiska täckning i alla regioner i Europa. Antalet enheter i nätverket ska stå i proportion till befolkningen till i en medlemsstat och det ska finnas minst en digital innovationsknutpunkt i varje medlemsstat. För att beakta de särskilda problemen i EU:s glest befolkade områden och yttersta randområden får särskilda enheter utses för att täcka deras behov.

Motivering

När det gäller påskyndandet av digitaliseringen inte bara utvecklar de digitala innovationsknutpunkterna innovativ teknik utan de levererar också denna teknik och bidrar till att sprida den inom offentlig förvaltning och bland privata företag, och de stöder även kommunernas och regionernas förändrade roller. Förutom att ge tillgång till dessa lösningar kan de digitala innovationsknutpunkterna bidra till att bygga upp tillräcklig kapacitet för olika grupper av aktörer så att de kan genomföra innovativa tekniska lösningar på sina digitala plattformar och stödja utformningen av en särskild infrastruktur för digitala tjänster som utnyttjar tjänster för dataanalys. Av dessa skäl måste de digitala innovationsknutpunkternas starka europeiska karaktär framhållas, och de digitala innovationsknutpunkterna bör benämnas ”europeiska digitala knutpunkter”.

Kapacitet och kompetens när det gäller att validera teknik och användning av de senaste rönen inom forskning och utveckling är avgörande kriterier för att välja ut de bästa kandidatenheterna.

I konsekvensbedömningen anges tydligt att de digitala innovationsknutpunkterna kommer att ha en stark regional dimension (särskilt för små och medelstora företag). Detta speglas dock inte i lagförslaget. Framgången för digitala innovationsknutpunkter bör bygga på effektivt regionalt samarbete, baserat på regionala strategier såsom RIS3.

När man inrättar nätverket för digitala innovationsknutpunkter är det mycket viktigt att man har tillräcklig täckning för alla regioner. Målet är att ha en digital innovationsknutpunkt i varje region.

Utvärderingsförfarandet skulle säkerställa att nätverket förblir både geografiskt och tematiskt välbalanserat, och att det samtidigt kan tillhandahålla tjänster av hög kvalitet. Urvalsförfarandet för kandidatenheterna bör genomföras med hänsyn till hela nätverket så att det kan skapas effektiva synergier mellan de digitala innovationsknutpunkterna.

Ändringsrekommendation 8

Artikel 20.1 d och e (ny)

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Tilldelningskriterier

Tilldelningskriterierna ska definieras i arbetsprogrammen och i ansökningsomgångarna, med beaktande av minst följande aspekter:

a)	Åtgärdens projektutvecklingsstatus.

a)	Åtgärdens projektutvecklingsstatus.

b)	Den föreslagna genomförandeplanens sundhet.

b)	Den föreslagna genomförandeplanens sundhet.

c)	Unionsstödets stimulerande effekt på offentliga och privata investeringar, i förekommande fall.

c)	Unionsstödets stimulerande effekt på offentliga och privata investeringar, i förekommande fall.

d)	Behovet av att undanröja finansiella hinder, såsom brist på marknadsfinansiering.

d)	Samordnad användning av olika finansieringsinstrument och behovet av att undanröja finansiella hinder, såsom brist på marknadsfinansiering.

e)	I förekommande fall, ekonomiska, sociala, klimatmässiga och miljömässiga konsekvenser samt tillgänglighet.

e)	I förekommande fall, integrering av projektet med regionala strategier.

f)	I förekommande fall, den transeuropeiska dimensionen.

f)	I förekommande fall, ekonomiska, sociala, klimatmässiga och miljömässiga konsekvenser samt tillgänglighet.

g)	I förekommande fall, en balanserad geografisk spridning i unionen, inklusive de yttersta randområdena.

g)	I förekommande fall, den transeuropeiska dimensionen.

h)	I förekommande fall, förekomsten av en långsiktig hållbarhetsplan.

h)	I förekommande fall, en balanserad geografisk spridning i unionen, inklusive de yttersta randområdena.

i)	I förekommande fall, förekomsten av en långsiktig hållbarhetsplan.

Motivering

ReK framhåller att 70 % av EU-lagstiftningen genomförs på lokal och regional nivå och betonar synergierna mellan olika EU-program, finansieringsinstrument och regionala strategier. Regionala strategier för smart specialisering har visat sig vara användbara och viktiga instrument för ekonomisk omvandling och utbyte av bästa praxis genom europeiska partnerskap.

II. POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

Europeiska regionkommittén (ReK) välkomnar Europeiska kommissionens förslag om det nya programmet för ett digitalt Europa. Detta är första gången som kommissionen har föreslagit ett paket som integrerar digitalisering, forskning och innovation i alla större EU-program och i den europeiska samhällsutvecklingen i stort. Den centrala roll som lokala och regionala myndigheter har vid genomförandet av programmet för ett digitalt Europa bör beaktas vid alla åtgärder för att påskynda utvecklingen av den digitala inre marknaden.

Kommittén lyfter fram den avgörande roll som individer, företag och färdigheter spelar när det gäller att dra största möjliga nytta av den digitala inre marknadens fördelar. När det gäller genomförandet av programmet för ett digitalt Europa betonar ReK att fullbordandet av EU:s digitala inre marknad även behöver en tydlig och stabil rättslig ram och gynnsamma villkor som kan stimulera innovation, tackla marknadsfragmentering och tillåta alla aktörer att dra nytta av den nya marknadsdynamiken.

Kommittén framhåller även programmet för ett digitalt Europas centrala roll när det nu blir ett robust investerings- och utvecklingsprogram som kan utnyttja de möjligheter som behövs och som skapas, för att uppnå en väl fungerande digital inre marknad. Den centrala frågan är hur man kan göra programmet för ett digitalt Europa så attraktivt att kommunerna och regionerna – med sina industrier, universitet och invånare – påskyndar den EU-omfattande digitala och ekonomiska omvandlingen genom att väsentligt öka de offentliga och privata investeringarna i mänskligt och fysiskt kapital.

Kommittén framhåller vikten av att undanröja rättsliga hinder, minska byråkratin och modernisera EU-lagstiftningen – nyckelfaktorer för att garantera en mycket konkurrenskraftig europeisk industri av hög kvalitet – samt behovet av att förbättra den offentliga och den privata sektorns beredskap att genomföra digitala innovationer.

ReK välkomnar investeringar från programmet för ett digitalt Europa i avancerade digitala infrastrukturer med hög kapacitet, såsom 5G-nät, som är nödvändiga för att möjliggöra spridningen av digitala tjänster och digital teknik i hela EU. Bredband spelar en avgörande roll i utvecklingen av innovativa och konkurrenskraftiga digitala tjänster, varför ReK efterlyser en snabb 5G-standardisering i syfte att säkerställa interoperabilitet hos telekommunikationsnäten.

Kommuner och regioner har en central betydelse när det gäller att tillhandahålla digitala tjänster till medborgarna och för att skapa och förvalta digitala infrastrukturer, såsom datagenerering. Digitala tjänster erbjuder möjligheter till samhällsinnovation, entreprenörskap och skapande av arbetstillfällen och företag.

Kommittén begär att programmet för ett digitalt Europa ska spegla och säkerställa digitaliseringen av offentliga förvaltningar och tjänster så att kommunerna kan tillgodose samhällsbehoven. Detta kräver EU-omfattande interoperabilitet och tillgång till data, teknik och sakkunskap.

Kommittén betonar vikten av datakvalitet och datamängd, som är avgörande för att man ska uppnå målen för programmet för ett digitalt Europa. Tidigare yttranden från ReK har lyft fram kommunernas och regionernas roll vad gäller harmonisering och insamling av data, datakvalitet, tillgång till och användning av data samt säkerställandet av en säker och driftskompatibel digital infrastruktur för gränsöverskridande dataflöden i den digitala ekonomin.

ReK framhåller artificiell intelligens (AI) som en viktig lovande teknik för hållbar tillväxt och samhällsförändring. AI måste därför stärkas så att datakvaliteten och den personliga integriteten säkerställs, samtidigt som anonym datautvinning, maskinbaserad inlärning och grunden för mönsterigenkänning tillåts.

10.

AI-bibliotek med data tillhandahåller ett viktigt underlag för utformning av intelligenta offentliga tjänster. Data av dålig kvalitet kan dock påverka den förväntade effekten och tjänsternas effektivitet och därigenom minska de förväntade fördelarna med AI. Data av hög kvalitet är en förutsättning för att de offentliga förvaltningarna ska kunna utforma, genomföra och övervaka effekterna av de strategier de antar på grundval av empiriska bevis och med hjälp av dataanalyskapacitet. Detta skulle öka öppenheten och ansvarsskyldigheten när det gäller offentliga åtgärder och bidra till att öka politikens effektivitet. Data kommer att få ett enormt inflytande på skapandet av en kunskapskultur, där bevis blir grunden för en smartare och medborgarinriktad förvaltning och politisk beslutsprocess.

11.

Kommittén efterlyser att flera pågående åtgärder för en datadriven ekonomi och ett datadrivet samhälle integreras på lämpligt sätt i programmet för ett digitalt Europa. Dessa åtgärder har behandlats inom ramen för den digitala inre marknaden i olika datapaket: om att skapa en europeisk dataekonomi (COM (2017) 9), om en ram för det fria flödet av icke-personuppgifter i Europeiska unionen (COM (2017) 495 och i år med det tredje datapaketet. Det senare innehåller meddelandet ”Mot ett gemensamt dataområde i EU”, som tar upp frågan om tillgång till data från den privata sektorn för ändamål som rör allmänintresset (med en förteckning över centrala principer om datadelning mellan företag och myndigheter) och innehåller ett vägledningsdokument om delning av data från den privata sektorn. Samtidigt har kommissionen antagit ett förslag till omarbetning av ett direktiv om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (PSI-direktivet).

12.

Kommittén framhåller resultaten från dialogen med berörda parter om meddelandet om att skapa en europeisk dataekonomi, där man i synnerhet fann starkt stöd för icke-lagstiftande åtgärder för att maximera och organisera tillgången till och vidareutnyttjandet av data på företag-till-företagsbasis. Som ett exempel på den digitala omvandlingen av hälso- och sjukvården genomfördes ett offentligt samråd om behovet av politiska åtgärder som främjar digital innovation i syfte att förbättra kvaliteten på hälso- och sjukvården i hela EU (ett område som ReK ägnar särskild uppmärksamhet).

13.

Man bör använda gemensamma företag, EIT:s kunskaps- och innovationsgrupper och andra EU-initiativ samt europeiska partnerskap mellan regioner som instrument för att genomföra programmet för ett digitalt Europa. Smarta och hållbara digitala lösningar spelar en central roll för uppnåendet av lokala och regionala mål för hållbar utveckling och för att ta itu med stora samhällsutmaningar såsom klimatförändringarna. Lösningarna kräver högpresterande datorsystem av god kvalitet, AI-baserade lösningar och it-säkerhet. Kommunerna och regionerna bör uppmuntras att bli föregångare när det gäller deltagande i programmet för ett digitalt Europa, i synnerhet eftersom programmet fungerar som testområde för nya tillämpningar. Digitaliseringen har till exempel allt större betydelse inom stadsplanering, särskilt genom regional informationsmodellering.

14.

För att få största möjliga utdelning på investeringarna i digital teknik och digitala plattformar måste de skalas upp till EU-nivå. Att investera i begåvade yrkesutövare är en nödvändig förutsättning, även om det inte i sig är tillräckligt. Medborgarna måste utbildas och utrustas med goda digitala färdigheter. Särskilda åtgärder för omskolning av yrkesutbildade behövs, så att de kan tillämpa sina specifika färdigheter på nya digitaliserade uppgifter. De europeiska utbildningssystemen måste utrusta de unga eleverna med avancerade digitala färdigheter om man ska kunna säkerställa kvaliteten hos Europas framtida arbetskraft. Den ökande betydelsen av STEAM (vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, humaniora och matematik) på utbildningsområdet är uppenbar. Det konkreta genomförandet av programmet för ett digitalt Europa måste ske i samklang med handlingsplanen för programmet för ett digitalt Europa.

15.

Det är viktigt att omvandlingen till en digital plattformsekonomi sker på ett sådant sätt att man garanterar att offentliga och privata tjänster är användarcentrerade, digitala och driftskompatibla till sin utformning, och i överensstämmelse med engångsprincipen när det gäller nationella, regionala och lokala myndigheter.

16.

Offentliga digitala plattformar nämns inte uttryckligen i programmet för ett digitalt Europa. Plattformarnas koncept är emellertid kopplat till mål 5 i programmet och har att göra med interoperabilitet och genomförandet av digital teknik av nationella myndigheter och den privata sektorn. Detta beskrivs också närmare i bilaga 2 när det gäller aktiviteter med koppling till offentliga förvaltningstjänsters interoperabilitet, tillämpningen av engångsprincipen och infrastrukturen för digitala tjänster.

17.

ReK anser att man bör bygga digitala plattformar genom att skapa allmänna återanvändbara lösningar för digital autentisering, förtroende och säkra tjänster. Dessa bör kombineras med avancerade återanvändbara lösningar baserade på datadrivna metoder som drivs av AI. Detta kommer att bidra till att säkerställa att offentliga tjänster är sammankopplade över olika politikområden och olika myndighetsnivåer. Det kommer även att bidra till att myndigheternas tjänster blir smartare, skräddarsydda för användarnas specifika behov och tillgängliga på onlineplattformar och mobila plattformar.

18.

ReK rekommenderar att gränsöverskridande användning av digital teknik kombineras med undanröjande av rättsliga och andra hinder för detta samarbete, och här hänvisar ReK till artikel 8 om ”Införande, bästa användning av digital kapacitet och interoperabilitet”.

19.

Kommittén betonar vikten av att nätverket för innovationsknutpunkter inrättas med tillräcklig täckning för alla regioner. i konsekvensbedömningen anges tydligt att de digitala innovationsknutpunkterna kommer att ha en stark regional dimension (särskilt för små och medelstora företag), men detta speglas inte i lagförslaget. Urvalet av digitala innovationsknutpunkter bör vara en öppen och tillförlitlig process som innefattar inte bara en digital innovationsknutpunkt, utan ett nätverk av digitala innovationsknutpunkter i varje medlemsstat, i förekommande fall. De digitala innovationsknutpunkterna bör väljas ut på nationell nivå och ha en balanserad tematisk och geografisk spridning. Nätverket av digitala innovationsknutpunkter bör ha nära kopplingar till andra nätverk såsom EIT Digital och Enterprise Europe Network.

20.

Kommittén framhåller betydelsen av AI och kopplingarna till utökad verklighet, virtuell verklighet, förstärkt verklighet, 3D-teknik och robotteknik, som kommer att utgöra en ny grund för global affärsverksamhet, plattformsekonomin och plattformar för lärande. Detta bidrar till att skapa lika tillgång till utbildningsmässigt och kulturellt innehåll av olika slag och till att skapa innovativa plattformar för kunskapsöverföring i syfte att omskola arbetstagare. Dessutom kommer det att stödja hållbar utveckling, eftersom det avsevärt minskar behovet av fysiska varor och resor samt koldioxidutsläppen.

21.

ReK betonar vikten av och den roll som säkerhet har på det digitala området och framhåller kommunernas och regionernas roll när det gäller att ta itu med it-brottslighet och garantera datasäkerheten.

22.

ReK välkomnar bestämmelserna om tredjeländer som är associerade till programmet, särskilt när det gäller integrationen av digitalisering i verksamheten för att nå FN:s mål för hållbar utveckling. Detta innebär att betona mervärdet genom en anda av samarbete och öppenhet för innovation och tillämpning. Genom inriktningen på hållbar tillväxt gör IKT-revolutionens specifika karaktär det möjligt för EU att uppnå en stark internationell position i fråga om teknisk sakkunskap för att skapa välstånd.

23.

ReK konstaterar att kommissionens förslag är förenligt med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

Bryssel den 5 december 2018.

Karl-Heinz LAMBERTZ

Europeiska regionkommitténs ordförande

7.3.2019

Europeiska unionens officiella tidning

C 86/282

Yttrande från Europeiska regionkommittén om Europeiska solidaritetskåren och EU:s nya ungdomsstrategi

(2019/C 86/15)

Föredragande:

Matteo Luigi BIANCHI (IT-ECR), borgmästare, Morazzone (provinsen Varese)

Referensdokument:

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet för Europeiska solidaritetskåren och om upphävande av [förordningen om den europeiska solidaritetskåren] och förordning (EU) nr 375/2014

COM(2018) 440 final

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Engagera, sammanföra och stärka ungdomar: EU:s nya ungdomsstrategi

COM(2018) 269 final

I. ÄNDRINGSREKOMMENDATIONER

Ändringsrekommendation 1

Skäl 1

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Europeiska unionen bygger på solidaritet mellan invånarna och mellan medlemsstaterna. Denna gemensamma värdegrund vägleder unionens handlande och ger den enighet som krävs för att hantera nuvarande och framtida samhällsutmaningar – utmaningar som unga EU-medborgare är beredda att anta genom att uttrycka sin solidaritet i praktiken.

Europeiska unionen bygger på solidaritet mellan invånarna och mellan medlemsstaterna samt mellan de lokala och regionala samhällena i medlemsstaterna . Denna gemensamma värdegrund vägleder unionens handlande och ger den enighet som krävs för att hantera nuvarande och framtida samhällsutmaningar – utmaningar som unga EU-medborgare är beredda att anta genom att uttrycka sin solidaritet i praktiken och utveckla ett långsiktigt solidariskt engagemang som kommer att följa dem under resten av deras liv .

Motivering

Den tillagda texten understryker den lokala och regionala dimensionens roll i ungdomarnas samhällsengagemang samt att denna bör ses som en första och avgörande kontaktpunkt på solidaritetsområdet.

Ändringsrekommendation 2

Skäl 5

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Unga bör erbjudas ett enkelt sätt att engagera sig i solidaritetsverksamhet som låter dem uttrycka sitt samhällsengagemang och samtidigt förvärva nyttiga erfarenheter, färdigheter och kunskaper som gagnar deras personliga, utbildningsmässiga, sociala, medborgerliga och yrkesmässiga utveckling, och därmed förbättra sin anställbarhet. Sådan verksamhet bör också stödja mobilitet för unga volontärer, praktikanter och arbetstagare.

Unga bör erbjudas ett enkelt sätt att engagera sig i solidaritetsverksamhet som låter dem uttrycka sitt samhällsengagemang , även regionalt och lokalt och i både vardags- och nödsituationer, och samtidigt förvärva nyttiga erfarenheter, färdigheter och kunskaper som gagnar deras personliga, utbildningsmässiga, sociala, medborgerliga och yrkesmässiga utveckling, och därmed förbättra sin anställbarhet. Sådan verksamhet bör också stödja mobilitet för unga volontärer, praktikanter och arbetstagare.

Motivering

Genom tillägget framhålls vikten av den regionala och lokala dimensionen hos de unga européernas engagemang, även i nödsituationer där humanitärt bistånd behövs.

Ändringsrekommendation 3

Skäl 6

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Den solidaritetsverksamhet som erbjuds bör vara av hög kvalitet, i den meningen att den bör fylla icke tillgodosedda samhällsbehov, bidra till att stärka lokalsamhällen , ge unga möjlighet att skaffa sig värdefull kunskap och kompetens, vara ekonomiskt tillgänglig för unga, och genomföras under säkra och sunda förhållanden.	Den solidaritetsverksamhet som erbjuds bör vara av hög kvalitet, i den meningen att den bör fylla icke tillgodosedda samhällsbehov, inklusive lokala behov, bidra till att stärka lokala och regionala samhällen , ge unga möjlighet att skaffa sig värdefull kunskap och kompetens, vara ekonomiskt tillgänglig för unga, och genomföras under säkra och sunda förhållanden.

Motivering

Att betona vikten av att tillgodose samhällsbehov och av att se till att volontärarbete på olika sätt stärker lokala och regionala samhällen.

Ändringsrekommendation 4

Skäl 7

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Europeiska solidaritetskåren fungerar som en gemensam inkörsport till solidaritetsverksamhet i och utanför unionen. Samstämmighet och komplementaritet bör säkerställas med unionens andra relevanta politikområden och program. Solidaritetskåren bör bygga vidare på styrkor och synergieffekter hos tidigare och befintliga program, särskilt Europeiska volontärtjänsten (1) och EU-frivilliga för humanitärt arbete (2). Den kompletterar också medlemsstaternas insatser för att stödja unga och underlätta deras övergång från skola till arbetsliv inom ramen för ungdomsgarantin genom att ge dem ytterligare möjligheter att komma in på arbetsmarknaden i form av praktik och jobb inom solidaritetsverksamhet i det egna landet eller utomlands. Man säkerställer också komplementaritet med befintliga nätverk på unionsnivå som är relevanta för kårens verksamhet, till exempel det europeiska nätverket för offentliga arbetsförmedlingar Eures och Eurodesk. Dessutom bör man säkerställa att befintliga relevanta program, särskilt nationella solidaritets- och utbytesprogram för ungdomar, och solidaritetskåren kompletterar varandra, med utgångspunkt i bästa praxis när så är lämpligt.

Europeiska solidaritetskåren fungerar som en gemensam inkörsport till solidaritetsverksamhet i och utanför unionen. Samstämmighet och komplementaritet bör säkerställas med unionens andra relevanta politikområden och program genom att utveckla en horisontell strategi och så långt som möjligt uppmuntra ett sektorsövergripande samarbete . Solidaritetskåren bör bygga vidare på styrkor och synergieffekter hos tidigare och befintliga program, särskilt Europeiska volontärtjänsten (1) och EU-frivilliga för humanitärt arbete (2). Den kompletterar också medlemsstaternas insatser för att stödja unga och underlätta deras övergång från skola till arbetsliv inom ramen för ungdomsgarantin genom att ge dem ytterligare möjligheter att komma in på arbetsmarknaden i form av praktik , lärlingsutbildning och jobb inom solidaritetsverksamhet i det egna landet eller utomlands. Man säkerställer också komplementaritet med befintliga nätverk på unionsnivå som är relevanta för kårens verksamhet, till exempel det europeiska nätverket för offentliga arbetsförmedlingar Eures och Eurodesk samt sociala nätverk såsom European Volunteer Centre och Europeiska ungdomsforumet . Dessutom bör man säkerställa att befintliga relevanta program, särskilt nationella solidaritets- och utbytesprogram för ungdomar, och solidaritetskåren kompletterar varandra, med utgångspunkt i bästa praxis när så är lämpligt och i utvecklingen av synergieffekter och en kontinuerlig och direkt dialog med alla berörda lokala och regionala myndigheter samt med alla aktörer, även på interregional nivå, som redan har gynnats av solidaritetsinsatser och som genom sina erfarenheter kan komma med förslag och nya perspektiv på solidaritet.

Motivering

Kommissionen bör stödja en strategi som så långt som möjligt är sektorsövergripande och säkerställa ett större direkt deltagande av lokala och regionala myndigheter i samarbetet med Europeiska solidaritetskåren samt en kontinuerlig dialog med de aktörer som redan är aktiva på området och som redan har gynnats av solidaritetsinsatser.

Ändringsrekommendation 5

Skäl 10

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Verksamheten bör gynna lokalsamhällen och samtidigt främja den enskildes personliga, utbildningsmässiga, sociala, medborgerliga och yrkesmässiga utveckling, vilket kan ske i form av volontärarbete, praktik, jobb, projekt eller nätverksarbete inom olika områden, t.ex. utbildning, sysselsättning, jämställdhet, entreprenörskap (särskilt socialt företagande), medborgarskap och demokratiskt deltagande, miljö- och naturskydd, klimatinsatser, katastrofförebyggande åtgärder, katastrofberedskap och återhämtning, jordbruk och landsbygdsutveckling, tillhandahållande av livsmedel och andra förnödenheter, hälsa och välbefinnande, kreativitet och kultur, gymnastik och idrott, socialt stöd och välfärd, mottagande och integration av tredjelandsmedborgare, territoriellt samarbete och sammanhållning samt samarbete över gränserna. Sådan solidaritetsverksamhet bör omfatta en gedigen aspekt av lärande och utbildning genom lämplig verksamhet som kan erbjudas deltagarna före, under och efter solidaritetsverksamheten.

Verksamheten bör gynna lokalsamhällen och de bredare samhällsbyggnadsinsatserna och samtidigt främja den enskildes personliga, utbildningsmässiga, sociala, medborgerliga och yrkesmässiga utveckling, vilket kan ske i form av volontärarbete, lärlingsutbildning, praktik, jobb, projekt eller nätverksarbete inom olika områden, t.ex. utbildning, sysselsättning, jämställdhet, entreprenörskap (särskilt socialt företagande), medborgarskap och demokratiskt deltagande, miljö- och naturskydd, klimatinsatser, katastrofförebyggande åtgärder, katastrofberedskap och återhämtning, jordbruk och landsbygdsutveckling, tillhandahållande av livsmedel och andra förnödenheter, hälsa och välbefinnande, kreativitet och kultur, gymnastik och idrott, socialt stöd och välfärd, mottagande och integration av tredjelandsmedborgare, territoriellt samarbete och sammanhållning , främjande och tillvaratagande av det lokala och regionala kulturella och konstnärliga arvet – både det materiella och det immateriella – samt samarbete över gränserna. Sådan solidaritetsverksamhet bör omfatta en gedigen aspekt av lärande och utbildning genom lämplig verksamhet som kan erbjudas deltagarna före, under och efter solidaritetsverksamheten.

Motivering

ReK understryker att man bör göra det lättare för lokala och regionala samhällen och alla intresserade parter att delta genom program och initiativ för att främja och tillvarata det lokala kulturella och konstnärliga arvet.

Ändringsrekommendation 6

Skäl 11

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Volontärverksamhet (både i och utanför unionen) är en värdefull erfarenhet som ger tillfälle till icke-formellt och informellt lärande som stärker de ungas personliga, sociala, utbildningsmässiga och yrkesmässiga utveckling, aktiva medborgarskap och anställbarhet. Volontärverksamheten bör inte inverka negativt på potentiell eller befintlig betald anställning och bör inte heller ses som en ersättning för denna. Kommissionen och medlemsstaterna bör samarbeta om ungdomspolitiska insatser för volontärarbete genom den öppna samordningsmetoden.

Motivering

ReK upprepar att det är nödvändigt att fastställa samordningsformer mellan kommissionen och medlemsstaterna samt instrument med hjälp av vilka man tydligt kan fastställa gränserna mellan volontärarbete och betald eller genom programmet understödd solidaritetsverksamhet.

Ändringsrekommendation 7

Skäl 12

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Praktik och jobb inom solidaritetsverksamhet kan ge unga ytterligare möjligheter att komma in på arbetsmarknaden och samtidigt bidra till att lösa viktiga samhällsproblem . Detta kan främja ungas anställbarhet och produktivitet samtidigt som deras övergång från utbildning till sysselsättning underlättas, vilket är avgörande för att förbättra deras möjligheter på arbetsmarknaden. De praktikplatser som erbjuds inom Europeiska solidaritetskåren uppfyller kvalitetsprinciperna i rådets rekommendation om kvalitetskriterier för praktikprogram (1) . De praktikplatser och jobb som erbjuds utgör en språngbräda för unga så att de kan ta sig in på arbetsmarknaden och bör därför åtföljas av adekvat stöd efter verksamheten. Praktikplatser och jobb underlättas av berörda aktörer på arbetsmarknaden, särskilt offentliga och privata arbetsförmedlingar, arbetsmarknadens parter och handelskammare, och finansieras av den deltagande organisationen. Som deltagande organisationer bör de ansöka om finansiering via Europeiska solidaritetskårens behöriga genomförandeorgan för förmedling mellan de unga deltagarna och arbetsgivare som erbjuder praktik och jobb på solidaritetsområdet.

Praktik , lärlingsutbildning och jobb inom solidaritetsverksamhet kan ge unga ytterligare möjligheter att komma in på arbetsmarknaden och även erbjuda möjligheter att utveckla en solidarisk anda på lång sikt även i det privata . Detta kan främja ungas anställbarhet och produktivitet samtidigt som deras övergång från utbildning till sysselsättning underlättas, vilket är avgörande för att förbättra deras möjligheter på arbetsmarknaden. De lärlingsutbildningar och/eller praktikplatser som erbjuds inom Europeiska solidaritetskåren uppfyller kvalitetsprinciperna i rådets rekommendation om kvalitetskriterier för praktikprogram (1) och bör därför åtföljas av adekvat stöd efter verksamheten. Praktikplatser , lärlingsutbildning och jobb underlättas av berörda aktörer på arbetsmarknaden, särskilt offentliga och privata arbetsförmedlingar, arbetsmarknadens parter , berörda lokala och regionala institutioner som har bäst kännedom om de verkliga lokala behoven och handelskammare, och finansieras av den deltagande organisationen. Som deltagande organisationer bör de ansöka om finansiering via Europeiska solidaritetskårens behöriga genomförandeorgan för förmedling mellan de unga deltagarna och arbetsgivare som erbjuder praktik , lärlingsutbildning och jobb på solidaritetsområdet.

Motivering

ReK erkänner värdet av sådana praktikplatser som ett verktyg för att underlätta ungdomarnas inträde i arbetslivet, men betonar att det behövs en stabil och regelbunden dialog med lokala och regionala offentliga och privata institutioner som har insikt i de verkliga samhällsbehoven i området.

Ändringsrekommendation 8

Skäl 13

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Ungas initiativförmåga är en viktig tillgång för samhället och arbetsmarknaden. Europeiska solidaritetskåren bidrar till att främja denna aspekt genom att ge unga möjlighet att utforma och genomföra egna projekt för att tillgodose särskilda behov i sina lokalsamhällen. Dessa projekt är ett tillfälle att pröva nya idéer och hjälpa unga människor att själva genomföra solidaritetsinsatser. De kan också fungera som en språngbräda för ytterligare engagemang i solidaritetsverksamhet och är ett första steg för att uppmuntra kårdeltagarna att starta företag eller bilda föreningar, icke-statliga organisationer eller andra organisationer med solidaritetsverksamhet, ungdomsverksamhet eller icke-vinstdrivande verksamhet.

Ungas initiativförmåga är en viktig tillgång för samhället och arbetsmarknaden. Europeiska solidaritetskåren bidrar till att främja denna aspekt genom att ge unga möjlighet att utforma och genomföra egna projekt för att tillgodose särskilda behov i sina lokalsamhällen. Dessa projekt är ett tillfälle att pröva nya idéer och hjälpa unga människor att själva genomföra solidaritetsinsatser till förmån för lokalsamhällena samt främja samhällsengagemang och på så sätt bekämpa social utestängning och minska antalet personer som flyttar från landsbygden till städerna . De kan också fungera som en språngbräda för ytterligare engagemang i solidaritetsverksamhet och är ett första steg för att uppmuntra kårdeltagarna att starta företag eller bilda föreningar, icke-statliga organisationer eller andra organisationer med solidaritetsverksamhet, ungdomsverksamhet eller icke-vinstdrivande verksamhet.

Motivering

ReK understryker betydelsen av en solidaritetsstrategi för att uppmuntra unga att senare också självständigt inleda entreprenörsverksamhet som gynnar lokala och mer inkluderande samhällen.

Ändringsrekommendation 9

Skäl 14

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Unga människor och organisationer som deltar i Europeiska solidaritetskåren bör känna att de tillhör en gemenskap av personer och organ som är engagerade i att främja solidaritet i hela Europa. Samtidigt behöver deltagande organisationer stöd för att stärka sin kapacitet att erbjuda verksamhet av hög kvalitet till ett ökande antal deltagare. Europeiska solidaritetskåren stöder nätverksarbete som stärker ungas och deltagande organisationers engagemang i samhället , främjar en europeisk solidaritetskårsanda och uppmuntrar utbytet av användbara metoder och erfarenheter. Nätverksarbetet bidrar också till att öka kunskapen om Europeiska solidaritetskåren bland offentliga och privata aktörer och till att samla in synpunkter från deltagare och deltagande organisationer på hur Europeiska solidaritetskåren genomförs.

Unga människor och organisationer som deltar i Europeiska solidaritetskåren bör känna att de tillhör en gemenskap av personer och organ som är engagerade i att främja solidaritet i hela Europa. Samtidigt behöver deltagande organisationer stöd för att stärka sin kapacitet att erbjuda verksamhet av hög kvalitet till ett ökande antal deltagare. Europeiska solidaritetskåren stöder nätverksarbete som stärker ungas och deltagande organisationers engagemang, främjar en europeisk solidaritetskårsanda och uppmuntrar utbytet av användbara metoder och erfarenheter. Nätverksarbetet bidrar också till att öka kunskapen om Europeiska solidaritetskåren bland offentliga och privata aktörer och till att samla in synpunkter från deltagare och deltagande organisationer på hur Europeiska solidaritetskåren genomförs och dess förmåga att tillgodose lokalsamhällenas behov och förväntningar .

Motivering

Ett aktivt samarbete mellan Europeiska solidaritetskåren och alla berörda aktörer är ytterst viktigt, inte bara för att kunna reagera på varje begäran om information från dessa aktörer utan även för att kunna förmedla uppdateringar och kommunikation i syfte att säkerställa ett mer integrerat tillvägagångssätt och kvalitativa förbättringar av projekten.

Ändringsrekommendation 10

Skäl 15

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att säkerställa kvaliteten på de verksamheter och andra möjligheter som erbjuds genom Europeiska solidaritetskåren, i synnerhet genom att erbjuda deltagarna utbildning, språkstöd, försäkring, administrativt stöd och stöd efter verksamheten samt validera de kunskaper och färdigheter som de förvärvat genom sin kårerfarenhet med hjälp av särskilda certifieringskriterier . Volontärarbete bör involvera vinstdrivande och icke-vinstdrivande organisationer, stiftelser, ideella föreningar och sociala organisationer och företag genom att man utarbetar specifika regler för jobb och praktik (”occupational placements”) som gör det möjligt att främja solidaritetsprojekt genom eventuella skatteundantag eller skattelättnader på medlemsstaternas eget initiativ. Volontärernas säkerhet och trygghet är dessutom av yttersta vikt och de bör inte skickas på uppdrag i områden där det råder internationella eller inhemska väpnade konflikter.

Motivering

ReK upprepar behovet av att stödja volontärarbete, praktikplatser, lärlingsutbildning och betald arbetsrelaterad verksamhet hos alla initiativtagare till projekt inom ramen för Europeiska solidaritetskåren, så att man även överväger en möjlighet för medlemsstaterna att ta initiativ till skatteundantag eller skattelättnader som belöning.

Ändringsrekommendation 11

Skäl 18

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Alla enheter som vill delta i Europeiska solidaritetskåren bör kvalitetsmärkas under förutsättning att de uppfyller tillämpliga villkor. Arbetet med kvalitetsmärkning bör utföras fortlöpande av Europeiska solidaritetskårens genomförandeorgan. Den tilldelade kvalitetsmärkningen bör regelbundet omprövas och kunna upphävas om det vid kontroller konstateras att villkoren inte längre är uppfyllda.

Alla enheter som vill delta i Europeiska solidaritetskåren bör kvalitetsmärkas under förutsättning att de uppfyller tillämpliga villkor , som bör inbegripa en bedömning av deras grad av medvetenhet om lokala och regionala behov, förekomsten av en samordnad strategi och ett aktivt och fruktbart samarbete med alla lokala och regionala myndigheter och/eller andra föreningar eller organisationer som är verksamma i solidaritetssektorn. Arbetet med kvalitetsmärkning bör utföras fortlöpande av Europeiska solidaritetskårens genomförandeorgan , i nära samarbete med de nationella programkontoren och med hänsyn tagen till de områden där solidariteten är under störst utveckling i medlemsstaterna . Den tilldelade kvalitetsmärkningen bör regelbundet omprövas och kunna upphävas om det vid kontroller konstateras att villkoren inte längre är uppfyllda.

Motivering

ReK understryker vikten av ett så stort deltagande som möjligt av de nationella programkontoren, befintliga organisationer eller lokala och regionala institutioner som är aktiva på solidaritetsområdet, t.ex. de många olika idrottsförbund som främjar innovativa volontärinitiativ, för att på så sätt stödja en integrerad strategi och samarbete på alla förvaltningsnivåer med alla som vill delta i Europeiska solidaritetskåren.

Ändringsrekommendation 12

Skäl 22

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Europeiska solidaritetskårens resurscentrum bör bistå de organ som ansvarar för genomförandet, de deltagande organisationerna och de unga kårdeltagarna för att höja kvaliteten på Europeiska solidaritetskårens verksamhet och förbättra kartläggningen och valideringen av de färdigheter som förvärvats genom verksamheten, genom att utfärda exklusiva intyg från Europeiska solidaritetskåren för slutförd verksamhet och genom att använda instrument såsom ungdomspasset och Europass eller bestämmelser angående lärlingsutbildning för att fastställa och definiera förvärvade kunskaper och färdigheter .

Motivering

ReK inser att det är viktigt att göra det lättare för unga volontärer att söka arbete genom att efter att de avslutat en verksamhet erbjuda dem ett exklusivt intyg från Europeiska solidaritetskåren, med en beskrivning av de färdigheter som förvärvats och med specifika bedömningsparametrar samt med möjligheten att använda intyget i arbetslivet på nationell och transnationell nivå.

Ändringsrekommendation 13

Skäl 27

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Europeiska solidaritetskåren vänder sig till unga mellan 18 och 30 år och för att få delta i kårens verksamhet bör det krävas att man registrerar sig på kårens portal.

Europeiska solidaritetskåren vänder sig till unga mellan 18 och 30 år utan några som helst filter angående t.ex. social, ekonomisk eller utbildningsrelaterad bakgrund, och för att få delta i kårens verksamhet bör det krävas att man registrerar sig på kårens portal. Via denna portal bör de unga också ha möjlighet att som förberedelse för den valda solidaritetsverksamheten följa en flerspråkig onlineutbildning som syftar till att identifiera det område där de bäst kan utnyttja sina solidaritetsambitioner och som kan öka deras anställbarhet i framtiden.

Motivering

ReK föreslår att man upprättar en flerspråkig portal där man kan hämta informations- och utbildningsmaterial specifikt för de olika solidaritetsmöjligheter som erbjuds, som kan fungera som vägledning så att de intresserade unga kan göra ett val som kan öka deras anställbarhet i framtiden.

Ändringsrekommendation 14

Skäl 28

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att se till att alla unga, särskilt de med sämst förutsättningar, kan delta i Europeiska solidaritetskårens verksamhet. Särskilda åtgärder bör vidtas för att främja social inkludering och deltagande av missgynnade unga, samt för att ta hänsyn till begränsningar som beror på att vissa landsbygdsområden, unionens yttersta randområden och de utomeuropeiska länderna och territorierna är så avlägset belägna. De deltagande länderna bör på samma sätt sträva efter att vidta alla lämpliga åtgärder för att undanröja juridiska och administrativa hinder så att Europeiska solidaritetskåren fungerar väl. Åtgärderna bör, när så är möjligt och utan att det påverkar tillämpningen av Schengenregelverket och unionens lagstiftning om inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare, lösa administrativa problem som gör det svårt att få visum och uppehållstillstånd eller att få ett europeiskt sjukförsäkringskort vid verksamhet i ett annat EU-land.

Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att se till att alla unga, särskilt de med sämst förutsättningar, kan delta i Europeiska solidaritetskårens verksamhet. Särskilda åtgärder bör vidtas för att främja social inkludering och deltagande av missgynnade unga, bl.a. unga med funktionsnedsättning, samt för att ta hänsyn till begränsningar som beror på att vissa landsbygdsområden, unionens yttersta randområden och de utomeuropeiska länderna och territorierna är så avlägset belägna. De deltagande länderna bör på samma sätt sträva efter att vidta alla lämpliga åtgärder för att undanröja juridiska och administrativa hinder så att Europeiska solidaritetskåren fungerar väl. Åtgärderna bör, när så är möjligt och utan att det påverkar tillämpningen av Schengenregelverket och unionens lagstiftning om inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare, lösa administrativa problem som gör det svårt att få visum och uppehållstillstånd eller att få ett europeiskt sjukförsäkringskort vid verksamhet i ett annat EU-land.

Motivering

Tillägget syftar till att framhäva aspekten med inkludering av unga med funktionsnedsättning i Europeiska solidaritetskårens verksamhet, bl.a. i enlighet med bestämmelserna i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som EU har ratificerat.

Ändringsrekommendation 15

Kapitel III, artikel 7

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Volontärarbete som avses i artikel 4.1 a ska ha ett inslag av lärande och utbildning, får inte ersätta praktikplatser eller arbetstillfällen, får inte jämställas med en anställning och ska baseras på ett skriftligt volontäravtal.	Volontärarbete som avses i artikel 4.1 a ska ha ett inslag av lärande och utbildning, får inte ersätta praktikplatser eller arbetstillfällen, får inte jämställas med en anställning och ska baseras på ett skriftligt volontäravtal , lärlingsavtal eller annan typ av överenskommelse där den planerade verksamheten beskrivs utförligt .

Motivering

I kommissionens text bör man erkänna volontärverksamhet vid alla typer av intresserade enheter, oavsett om det rör sig om offentliga eller privata enheter, vinstdrivande eller ideella, helt i linje med den solidaritetsanda som är förknippad med volontärverksamhet. Det är viktigt att utarbeta övervakningsverktyg för att förebygga otrygga arbetsförhållanden, odeklarerat arbete och användning av volontärarbete för att undvika att betala lön till deltagare samt främja de mest innovativa och originella bidragen och använda belöningssystem för de mest dynamiska och proaktiva aktörerna.

Ändringsrekommendation 16

Kapitel VI, artikel 16.2

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Bland bedömningskriterierna bör hänsyn också tas till eventuella andra former av samarbete som den berörda enheten har med organisationer som redan är verksamma inom främjande av ungdomspolitik, där idrott utan tvekan får allt större betydelse och intresse. I detta avseende kommer man särskilt att värdesätta samarbete med EU:s ungdomssamordnare och eventuella former av deltagande inom plattformen för EU:s ungdomsstrategi som föreslås i kommissionens meddelande COM(2018) 269 final.

Motivering

ReK välkomnar kommissionens förslag om att inrätta en EU-ungdomssamordnare och en plattform för EU:s ungdomsstrategi, och önskar att man inrättar ett nätverk för permanent samarbete och en tidsplan för studiemöten mellan samordnaren och ReK, så att man på ett effektivt sätt kan involvera alla europeiska lokala och regionala dimensioner.

Ändringsrekommendation 17

Kapitel VI – artikel 17

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Tillgång till finansiering från Europeiska solidaritetskåren	Tillgång till finansiering från Europeiska solidaritetskåren
Varje offentlig eller privat enhet som är etablerad i ett deltagande land samt internationella organisationer får ansöka om finansiering från Europeiska solidaritetskåren. När det gäller verksamhet som avses i artiklarna 7, 8 och 11 ska en förutsättning för finansiering vara att den deltagande organisationen har fått en kvalitetsmärkning. När det gäller solidaritetsprojekt som avses i artikel 9 får fysiska personer också ansöka om finansiering för informella grupper av kårdeltagare.	Varje offentlig eller privat enhet som är etablerad i ett deltagande land samt internationella organisationer får ansöka om finansiering från Europeiska solidaritetskåren. När det gäller verksamhet som avses i artiklarna 7, 8 och 11 ska en förutsättning för finansiering vara att den deltagande organisationen har fått en kvalitetsmärkning. När det gäller solidaritetsprojekt som avses i artikel 9 får fysiska personer också ansöka om finansiering för informella grupper av kårdeltagare. Under alla omständigheter bör man belöna projekt med ett högt mervärde i fråga om den lokala och regionala dimensionen.

Motivering

Tillägget syftar till att framhäva projekt med stor inverkan på de regionala och lokala förhållandena.

Ändringsrekommendation 18

Kapitel XI, artikel 28.2

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Kommissionen ska stödja de nationella myndigheterna och de nationella programkontoren så mycket som möjligt vid spridningen av information om alla initiativ som kan genomföras inom ramen för Europeiska solidaritetskåren, så att de lokala och regionala myndigheterna kan få så mycket kunskap som möjligt och lämpliga former av direkt eller indirekt tekniskt stöd kan tillhandahållas vid registreringen och den efterföljande ansökan om medel.

Motivering

Det är viktigt att i högre grad stimulera de lokala och regionala aktörernas delaktighet genom att säkerställa ett mer aktivt deltagande och ett nätverk som ständigt uppdateras, också vad gäller alla hänvisningar till teknisk information och utbildning.

II. POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

Allmänna kommentarer – EU:s ungdomsstrategi

Europeiska regionkommittén betonar att ungdomspolitiken måste integreras i all EU-politik genom en övergripande strategi och genom att främja sektorsövergripande, interregionalt och gränsöverskridande samarbete.

Vi välkomnar varmt kommissionens förslag om att inrätta en EU-ungdomssamordnare och utveckla en plattform för EU:s ungdomsstrategi som en viktig informationskälla och en plattform för fortlöpande och effektiv dialog med alla berörda parter.

Vi hoppas på regelbundna möten med EU:s ungdomssamordnare och erkännande av ett formellt samarbete med Europeiska regionkommittén, som är ett språkrör för alla samhällsbehov på lokal och regional nivå i fråga om ungdomspolitiken.

Vi välkomnar den nya agendan för ungdomsarbete och betonar dess stora sociala värde för alla ungdomar oavsett bakgrund, inklusive dem som varken arbetar eller studerar och dem som tillhör inhemska nationella och språkliga minoriteter. Vi betonar behovet av att i högre grad involvera de unga, särskilt de mest sårbara, i EU:s förnyade ungdomsdialog.

Unga från alla bakgrunder måste inkluderas så mycket som möjligt för att säkerställa lika möjligheter, social integration och stöd i arbetssökandet och för att garantera att de kan delta aktivt i de mest dynamiska sektorerna, t.ex. idrott.

ReK välkomnar att det införs en systematisk spårning av EU:s utgifter inom ramen för olika finansieringsprogram för ungdomar, och hoppas att man i framtiden också kommer att öka den långsiktiga finansieringen till förmån för ungdomspolitiken. Denna aspekt är särskilt viktig även för de EU-medlemsstater eller regioner som drabbats hårdast av kompetensflykt.

Europeiska solidaritetskåren

ReK förespråkar en förstärkning av lokalt volontärarbete genom olika finansierings- och kommunikationsmetoder, och konstaterar att många ungdomar deltar i projekt som genomförs av lokala samhällen, som bör få erkännande för politiskt och medborgerligt engagemang, social inkludering och insatser för att minska antalet personer som flyttar från landsbygd till stad (1).

Kommittén erkänner komplementariteten mellan volontärarbete och anställning inom Europeiska solidaritetskåren, men man måste göra en klar åtskillnad mellan dem i syfte att undvika otrygga eller oavlönade anställningsformer.

Vi upprepar vikten av att erkänna färdigheter som förvärvats genom volontärarbete genom att utfärda särskilda intyg från Europeiska solidaritetskåren och även använda bedömningsverktyg såsom ungdomspasset och Europass eller de kriterier som används för lärlingsutbildning.

10.

ReK efterlyser en effektiv övervakning av de deltagande organisationerna för att säkerställa full efterlevnad av de principer och standarder som betonas i rådets rekommendation om en europeisk ram för ändamålsenliga lärlingsutbildningar av god kvalitet (2).

11.

Kommittén uppmanar till att fastställa särskilda kriterier för bedömningen av projekt som omfattar föranslutningsländer, där tidigare problem kan ha haft en negativ inverkan på uppfattningen om solidariskt engagemang och volontärarbete och på så sätt ha inverkat negativt på ungdomarnas attityd gentemot dessa värden.

Särskilda rekommendationer

12.

ReK stöder kommissionens mål att öka effekterna av EU:s ungdomsstrategi på lokal nivå.

13.

Kommittén instämmer i betydelsen av EU:s ungdomssamordnare och den strategiska roll som han eller hon fyller genom regelbundna möten med ReK och förstärkningen av utbildnings- och informationskanalerna med de berörda nationella programkontoren.

14.

Vi erkänner även vikten av den privata sektorn för jobb och praktik (”occupational placements”), även om vi i detta sammanhang framhåller att solidaritetsverksamheten alltid ska säkerställa en ersättning.

15.

ReK anser att det för att säkerställa högsta kvalitet på genomförandet av projekt är mycket viktigt att så långt som möjligt påskynda projektbedömningsfaserna, så att det blir möjligt för deltagande organisationer att snabbare få tillgång till medel och att ha enkla, smidiga och flexibla registreringsförfaranden för projekt, varvid särskild hänsyn ska tas till dem som har begränsad tillgång till internet och/eller t.ex. språkproblem.

16.

För att garantera största möjliga genomslag för Europeiska solidaritetskåren på lokal och regional nivå är det ytterst viktigt med kontinuerlig kontakt med nationella intressenter och att möjligheterna att delta i solidaritetsverksamhet offentliggörs på ett konkret och effektivt sätt.

17.

De mest originella och effektiva volontärverksamheterna (t.ex. de som involverar samarbete och synergier med idrottsföreningar) som kan uppmuntra ungdomar att under hela livet behålla sina solidaritetsåtaganden måste främjas genom tilldelning av en kvalitetsmärkning, och de deltagande organisationerna måste kunna åtnjuta former av skattelättnader på självständigt initiativ av medlemsstaterna.

18.

ReK betonar att förslaget om den europeiska solidaritetskåren bör genomföras i enlighet med subsidiaritetsprincipen. De lokala och regionala myndigheternas deltagande i genomförandet av detta förslag är mycket viktigt. Vi uppmanar kommissionen att ta hänsyn till lokalsamhällenas behov och förväntningar, eftersom de befinner sig närmare de människor som berörs. Utbildning, yrkesutbildning och ungdomsfrågor faller inom medlemsstaternas behörighetsområde, och enligt artikel 6 i EUF-fördraget ska unionen stödja, samordna och komplettera medlemsstaternas åtgärder, eftersom främjandet av sysselsättning är en fråga av gemensamt intresse. Huruvida EU:s åtgärder, som måste ligga i linje med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, blir framgångsrika beror således på samarbetet med lokala och regionala myndigheter.

19.

Vi beklagar att det saknas en gemensam och enhetlig definition på EU-nivå av ”sociala företag”, trots att förslaget till förordning kräver att de säkerställer en utåtriktad verksamhet, med offentliggörande och spridning av de möjligheter och resultat som de insatser som stöds av programmet medför (skäl 38), och stöder Europeiska solidaritetskårens verksamhet.

20.

Kommittén föreslår att man i utvärderingen av solidaritetsverksamhet också integrerar de gemensamma parametrar som fastställts på området för volontärarbete av European Volunteer Centre.

Bryssel den 6 december 2018.

Karl-Heinz LAMBERTZ

Europeiska regionkommitténs ordförande

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1288/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av ”Erasmus+”: Unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott och om upphävande av besluten nr 1719/2006/EG, nr 1720/2006/EG och nr 1298/2008/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 50).

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 375/2014 av den 3 april 2014 om inrättande av en europeisk frivilligkår för humanitärt bistånd (initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete) (EUT L 122, 24.4.2014, s. 1).

(1) Rådets rekommendation av den 15 mars 2018 om en europeisk ram för ändamålsenliga lärlingsutbildningar av god kvalitet, (EUT C 153, 2.5.2018, s. 1).

(1) Ett exempel på detta är de erfarenheter man nyligen fått i Italien i regionen Lombardiet, där man på ungdomsområdet framgångsrikt har främjat initiativ för att stödja idrott med stor betydelse för solidariteten (se Lega Civica).

(2) http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-6779-2018-INIT/sv/pdf

7.3.2019

Europeiska unionens officiella tidning

C 86/295

Yttrande från Europeiska regionkommittén om Grannskapet och omvärlden

(2019/C 86/16)

Huvudföredragande:

Hans JANSSEN (NL–EPP), borgmästare, Oisterwijk

Referensdokument:

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete

COM(2018) 460 final

Rådets beslut om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen, inbegripet om förbindelserna mellan Europeiska unionen, å ena sidan, och Grönland och Konungariket Danmark, å andra sidan (”ULT-beslutet”)

COM(2018) 461 final

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett instrument för stöd inför anslutningen (IPA III)

COM(2018) 465 final

I. ÄNDRINGSREKOMMENDATIONER

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete

Ändringsrekommendation 1

(COM(2018) 460 final) skäl 25

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Visserligen måste målen i fråga om demokrati och mänskliga rättigheter, inbegripet jämställdhet mellan könen och kvinnors egenmakt, i allt högre grad införlivas i alla instrument för finansiering av yttre åtgärder, men unionens bistånd inom ramen för denna förordning bör ha en särskild kompletterande och ny roll, eftersom det är övergripande till sin natur och inte är beroende av samtycke från de berörda tredjeländernas regeringar och offentliga myndigheter.

Visserligen måste målen i fråga om demokrati och mänskliga rättigheter, inbegripet jämställdhet mellan könen och kvinnors egenmakt, i allt högre grad införlivas i alla instrument för finansiering av yttre åtgärder, men unionens bistånd inom ramen för denna förordnings tematiska program för mänskliga rättigheter och demokrati, det civila samhällets organisationer samt lokala och regionala myndigheter bör ha en särskild kompletterande och ny roll, eftersom det är övergripande till sin natur och inte är beroende av samtycke från de berörda tredjeländernas regeringar och offentliga myndigheter.

Motivering

I detta utkast till yttrande förespråkas att lokala och regionala myndigheter bör ges ett särskilt, separat program med en öronmärkt budget i utvecklingssamarbetet samt tas i beaktande under hela programplaneringen som stödmottagare, vilket var fallet under den nuvarande fleråriga budgetramen, inom ramen för instrumentet för utvecklingssamarbete. Budgetposten för lokala myndigheter inom finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete förbrukades visserligen inte helt, men det drogs alltför lätt en slutsats om att detta hade att göra med otillräcklig kapacitet hos de lokala och regionala myndigheterna. Andra skäl, såsom de strikta kraven på samfinansiering och komplicerade ansökningsförfaranden kan ha varit viktigare. Oavsett vilket bör EU-institutionerna ge utrymme åt förbättringar, i stället för att välja att direkt avskaffa denna budgetpost.

Det är dessutom av avgörande betydelse att man fortsätter med/inrättar starka mekanismer för samordning mellan det civila samhället, de lokala myndigheterna och EU-institutionerna för att säkerställa att EU:s utvecklingspolitik genomförs och målen för hållbar utveckling uppnås. Därför bör det civila samhällets organisationer och de lokala och regionala myndigheterna nämnas i en mening i denna artikel.

Ändringsrekommendation 2

(COM(2018) 460 final) skäl 26

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Det civila samhällets organisationer bör omfatta ett brett spektrum av aktörer med olika roller och mandat som inbegriper alla icke-statliga, icke-vinstdrivande strukturer, opartiska och fria från våld, genom vilka människor organiserar sig för att uppnå gemensamma mål och främja gemensamma värderingar, både politiska, kulturella, sociala och ekonomiska. De kan vara verksamma på lokal, nationell, regional eller internationell nivå, i städer eller på landsbygden, formellt eller informellt.	Det civila samhällets organisationer bör omfatta ett brett spektrum av aktörer med olika roller och mandat som inbegriper alla icke-statliga, icke-vinstdrivande strukturer, opartiska och fria från våld, genom vilka människor organiserar sig för att uppnå gemensamma mål och främja gemensamma värderingar, både politiska, kulturella, sociala och ekonomiska. De kan vara verksamma på lokal, nationell, regional eller internationell nivå, i städer eller på landsbygden, formellt eller informellt.
	I linje med det europeiska samförståndet om utveckling spelar de lokala och regionala myndigheterna en viktig roll i genomförandet av målen för hållbar utveckling och i samordningen av lokala aktörer. I enlighet med Agenda 2030 har alla de 17 målen lokala komponenter och är kopplade till de lokala myndigheternas befogenheter, även beträffande genusfrågor och klimatförändringar.

Motivering

I kommissionens förslag nämns inte vilken roll de lokala myndigheterna spelar i utformningen, genomförandet och övervakningen av målen för hållbar utveckling, trots att det i Agenda 2030 för hållbar utveckling uttryckligen anges att alla 17 målen för hållbar utveckling har lokala komponenter och hänger samman med de lokala och regionala myndigheternas dagliga arbete. I det nya europeiska samförståndet om utveckling från 2017 upprepas behovet av en lokal utformning av målen för hållbar utveckling. Detta står i konflikt med avsaknaden av särskilda medel för de lokala myndigheterna i de nya externa instrumenten, vilket är ännu ett skäl till att direkt återinföra budgetposten för lokala myndigheter.

Ändringsrekommendation 3

(COM(2018) 460 final) skäl 29

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Det är viktigt att ytterligare intensifiera samarbetet om migration med partnerländerna, dra nytta av fördelarna med välhanterad laglig migration och effektivt ta itu med irreguljär migration. Ett sådant samarbete bör bidra till att säkerställa tillgång till internationellt skydd och att ta itu med de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration, förbättrad gränsförvaltningen och fortsätta ansträngningarna i kampen mot irreguljär migration, människohandel och smuggling av migranter samt samarbete om återvändande, återtagande och återanpassning i förekommande fall, på grundval av ömsesidig ansvarighet och full respekt för humanitära och människorättsliga skyldigheter. Därför bör tredjeländernas samarbete med unionen på detta område ingå som en integrerad del i de allmänna principerna i denna förordning. Det är viktigt med ökad samstämmighet mellan migrations- och utvecklingspolitiken för att garantera att utvecklingsbiståndet hjälper partnerländerna att hantera migrationen på ett effektivare sätt. Denna förordning bör bidra till ett samordnat, holistiskt och strukturerat förhållningssätt till migration och maximera synergieffekterna, samt tillämpa de påtryckningsmöjligheter som krävs.

Det är viktigt att ytterligare intensifiera samarbetet om migration med partnerländerna , i nära samarbete med deras lokala och regionala myndigheter , dra nytta av fördelarna med välhanterad laglig migration och effektivt ta itu med irreguljär migration. Ett sådant samarbete bör bidra till att säkerställa tillgång till internationellt skydd och att ta itu med de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration, särskilt när det handlar om utsatta personer som ensamkommande barn, förbättrad gränsförvaltningen och fortsätta ansträngningarna i kampen mot irreguljär migration, människohandel och smuggling av migranter samt samarbete om återvändande, återtagande och återanpassning i förekommande fall, på grundval av ömsesidig ansvarighet och full respekt för humanitära och människorättsliga skyldigheter , även med tanke på det eventuella antagandet av FN:s globala migrationspakt . Därför bör tredjeländernas samarbete med unionen på detta område ingå som en integrerad del i de allmänna principerna i denna förordning. Det är viktigt med ökad samstämmighet mellan migrations- och utvecklingspolitiken för att garantera att utvecklingsbiståndet hjälper partnerländerna att hantera migrationen på ett effektivare sätt. Denna förordning bör bidra till ett samordnat, holistiskt och strukturerat förhållningssätt till migration , på grundval av lokala behov och förhållanden, och maximera synergieffekterna, samt tillämpa de påtryckningsmöjligheter som krävs.

Motivering

Migrations- och utvecklingspolitik är tätt sammankopplade. Internationellt, nationellt, regionalt och lokalt samarbete är av avgörande betydelse för att kunna förverkliga en gemensam europeisk migrationspolitik. En strategi med flernivåstyrning är en förutsättning för att uppnå optimala resultat. Det är avgörande att EU:s myndigheter samt nationella och regionala myndigheter har ett nära samarbete med lokala och regionala myndigheter i transitländerna samt med det civila samhället, migrantsammanslutningar och lokala samhällen i värdländerna.

Ändringsrekommendation 4

(COM(2018) 460 final – Allmänna bestämmelser) Artikel 3.2

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

I enlighet med punkt 1 är de särskilda målen för denna förordning följande:

a)	Att stödja och främja dialog och samarbete med tredjeländer och regioner i grannskapsområdet, i Afrika söder om Sahara, i Asien och Stillahavsområdet samt i Nord- och Sydamerika och Västindien.

a)	Att stödja och främja dialog och samarbete med tredjeländer och regioner i grannskapsområdet , inklusive mellan enheter under den nationella nivån , i Afrika söder om Sahara, i Asien och Stillahavsområdet samt i Nord- och Sydamerika och Västindien.

b)	På global nivå: att befästa och stödja demokrati, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter, stödja det civila samhällets organisationer, främja stabilitet och fred och hantera andra globala utmaningar såsom migration och rörlighet.

b)	På global nivå: att befästa och stödja demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och jämställdhet, stödja det civila samhällets organisationer och lokala och regionala myndigheter , främja stabilitet och fred och hantera andra globala utmaningar såsom migration och rörlighet.

Motivering

Stöd och samarbete på lokal och regional nivå med enheter från de länder som omfattas av grannskapspolitiken (särskilt det östliga partnerskapet), inriktat på och anpassat till lokala behov och omständigheter, kan i många fall leda till bättre och mer inkluderande resultat, som är mer påtagliga för medborgarna, än program med partnerländernas centrala myndigheter.

Ändringsrekommendation 5

(COM(2018) 460 final – Allmänna bestämmelser) Artikel 4.3

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

De tematiska programmen ska omfatta åtgärder kopplade till genomförandet av målen för hållbar utveckling på global nivå, inom följande områden:

a)	Mänskliga rättigheter och demokrati.

b)	Det civila samhällets organisationer.

c)	Stabilitet och fred.

d)	Globala utmaningar.

De tematiska programmen ska omfatta åtgärder kopplade till genomförandet av målen för hållbar utveckling på global nivå, inom följande områden:

a)	Mänskliga rättigheter och demokrati.

b)	Det civila samhällets organisationer.

c)	Lokala och regionala myndigheter

d)	Stabilitet och fred.

e)	Globala utmaningar.

Alla tematiska program bör stödjas av öronmärkta budgetar.

De tematiska programmen kan omfatta alla tredjeländer samt utomeuropeiska länder och territorier enligt definitionen i rådets beslut …/… (EU).

I syfte att uppnå de mål som anges i artikel 3 ska de tematiska programmen utgå från de insatsområden som anges i bilaga III.

Motivering

Såsom nämns i ändringsrekommendation 1 förespråkas med eftertryck i detta utkast till yttrande att de lokala och regionala myndigheterna bör ges ett särskilt, separat program med en öronmärkt budget i utvecklingssamarbetet, samt tas i beaktande under hela programplaneringen som stödmottagare.

Ändringsrekommendation 6

(COM(2018) 460 final – Allmänna bestämmelser) Artikel 4.5

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Åtgärder inom ramen för denna förordning ska främst genomföras genom geografiska program.	Åtgärder inom ramen för denna förordning ska främst genomföras genom geografiska program. I tillämpliga fall ska de lokala och regionala myndigheterna i grannskapsländerna också betraktas som direkta stödmottagare i de geografiska programmen.

Motivering

EU:s stöd till och samarbete med de lokala och regionala myndigheterna i partnerländerna får inte påverkas negativt ekonomiskt eller organisatoriskt till följd av ökad flexibilitet i fördelningen av finansiella och andra resurser mellan de olika geografiska och tematiska programmen. Det är lämpligt att de geografiska programmen redan inriktas på lokala och regionala myndigheter som direkta stödmottagare i förväg.

Ändringsrekommendation 7

(COM(2018) 460 final – Allmänna bestämmelser) Artikel 6.2

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Den finansieringsram som avses i punkt 1 ska utgöras av följande:

68 000 miljoner EUR till de geografiska programmen:

—	Grannskapspolitiken: minst 22 000 miljoner EUR.

—	Afrika söder om Sahara: minst 32 000 miljoner EUR.

—	Asien och Stillahavsområdet: 10 000 miljoner EUR.

—	Nord- och Sydamerika samt Västindien: 4 000 miljoner EUR.

68 000 miljoner EUR till de geografiska programmen:

—	Grannskapspolitiken: minst 22 000 miljoner EUR.

—	Afrika söder om Sahara: minst 32 000 miljoner EUR.

—	Asien och Stillahavsområdet: 10 000 miljoner EUR.

—	Nord- och Sydamerika samt Västindien: 4 000 miljoner EUR.

7 000 miljoner EUR till de tematiska programmen:

—	Mänskliga rättigheter och demokrati: 1 500 miljoner EUR.

—	Det civila samhällets organisationer: 1 500 miljoner EUR.

—	Stabilitet och fred: 1 000 miljoner EUR.

—	Globala utmaningar: 3 000 miljoner EUR.

7 500 miljoner EUR till de tematiska programmen:

—	Mänskliga rättigheter och demokrati: 1 500 miljoner EUR.

—	Det civila samhällets organisationer: 1 500 miljoner EUR.

—	Lokala och regionala myndigheter: 500 miljoner EUR

—	Stabilitet och fred: 1 000 miljoner EUR.

—	Globala utmaningar: 3 000 miljoner EUR.

c)	4 000 miljoner EUR för snabbinsatsåtgärder.

c)	4 000 miljoner EUR för snabbinsatsåtgärder.

Motivering

I linje med ovanstående ändringsrekommendationer är det mycket lämpligt att en proportionell del av den tillgängliga budgeten för de geografiska programmen anslås direkt till program med/för lokala och regionala myndigheter, såsom är fallet inom instrumentet för utvecklingssamarbete i den fleråriga budgetramen 2014–2020. Det föreslagna beloppet (500 miljoner euro) bygger på den nuvarande fördelningen av budgetposten för det civila samhällets organisationer och lokala myndigheter (66,16 % för det civila samhällets organisationer, 22,05 % för lokala myndigheter, 10,4 % för utbildning och information om utvecklingsfrågor och 1,39 % för stödåtgärder [perioden 2018–2020]) och måste naturligtvis beräknas noggrant, med beaktande av utnyttjandegraden för den nuvarande budgeten för lokala myndigheter, liksom många andra faktorer.

Ändringsrekommendation 8

(COM(2018) 460 final – Allmänna bestämmelser) Artikel 8.1

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Unionen ska sträva efter att genom dialog och samarbete med partnerländer och partnerregioner främja, utveckla och stödja de principer för demokrati, rättsstaten och respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på vilka den är grundad.	Unionen ska sträva efter att genom dialog och samarbete med partnerländer och partnerregioner främja, utveckla och stödja de principer för demokrati på alla myndighetsnivåer , rättsstaten , jämställdhet och respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på vilka den är grundad.

Motivering

Demokrati på lokal och regional nivå bör inbegripas i de vägledande principerna, eftersom det är på den lokala och regionala nivån som medborgarna kan uppleva demokratin mest direkt. Jämställdhet bör läggas till de centrala principerna.

Ändringsrekommendation 9

(COM(2018) 460 final) artikel 11.2

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Programplaneringen av geografiska program ska resultera i en särskild och specialanpassad ram för samarbetet som baseras på:

a)	Partnernas behov, som fastställs på grundval av specifika kriterier, med hänsyn till befolkning, fattigdom, orättvisor, mänsklig utveckling, ekonomisk och miljömässig sårbarhet samt staters och samhällens resiliens.

a)	Partnernas behov, som fastställs på grundval av specifika kriterier, med hänsyn till befolkning, fattigdom, orättvisor, mänsklig utveckling, ekonomisk och miljömässig sårbarhet samt staters och samhällens resiliens.

b)	Partnernas förmåga att generera och få tillgång till ekonomiska resurser och deras absorptionsförmåga,

b)	Partnernas förmåga att generera och få tillgång till ekonomiska resurser och deras absorptionsförmåga,

c)	Partnernas åtaganden och resultat på grundval av kriterier såsom politiska reformer och ekonomisk och social utveckling.

c)	Partnernas åtaganden och resultat på grundval av kriterier såsom politiska reformer och ekonomisk och social utveckling och deras beredvillighet att samarbeta med sina lokala och regionala myndigheter i utarbetandet, genomförandet och övervakningen av programmen .

d)	Den potentiella effekten av unionsstöd i partnerländer och partnerregioner.

d)	Den potentiella effekten av unionsstöd i partnerländer och partnerregioner , bland annat i form av småskaliga projekt som också är tillgängliga för lokala och regionala enheter .

e)	Partnernas förmåga och engagemang för att främja gemensamma intressen och värderingar, och att stödja gemensamma mål och multilaterala allianser, liksom att arbeta vidare med unionens prioriteringar.

e)	Partnernas förmåga och engagemang för att främja gemensamma intressen och värderingar, och att stödja gemensamma mål och multilaterala allianser, liksom att arbeta vidare med unionens prioriteringar.

Motivering

I den föreslagna artikel 11 anges redan att alla åtgärder i största möjliga utsträckning ska ”grundas på en dialog mellan unionen, medlemsstaterna och de berörda partnerländerna, däribland nationella och lokala myndigheter”, vilket är en bra utgångspunkt, men det förefaller viktigt att lägga till att principerna för programplaneringen även kraftigt ska uppmuntra samarbete med lokala och regionala myndigheter (och andra berörda parter) i utformningen, genomförandet och övervakningen av programmen (även mot bakgrund av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna). En uttrycklig hänvisning är särskilt viktig för arbete i länder där de lokala och regionala myndigheternas engagemang är begränsat eller obefintligt.

Det är dessutom av största vikt att medlen för programplanering finns tillgängliga för alla typer av och storlekar på lokala och regionala myndigheter, även på landsbygden och i mellanstora städer, eftersom de alla är verksamma inom samma territorier och måste samarbeta för att uppnå en hållbar (lokal) utveckling (såsom förklaras i EU:s territoriella strategi för lokal utveckling).

I linje med detta bör det nya instrumentet för grannskap, utveckling och internationellt samarbete även stimulera och finansiera småskaliga projekt (t.ex. på grundval av befintliga partnerskap mellan städer, andra lokala eller regionala partnerskap eller partnerskap mellan flera aktörer), vid sidan av megaprojekt, och ytterligare underlätta kapacitetsuppbyggnad för lokala och regionala myndigheter, så att alla typer av lokala och regionala myndigheter kan arbeta för hållbar utveckling.

Ändringsrekommendation 10

(COM(2018) 460 final – avdelning II, kapitel III) artikel 22.7

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Samarbetet mellan unionen och dess olika partner får ske i form av bland annat följande:

[…]

Åtgärder för administrativt samarbete, såsom partnersamverkan (twinning) mellan en medlemsstats och ett partnerlands eller partnerregions offentliga institutioner, lokala myndigheter, nationella offentliga organ eller privaträttsliga enheter som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter samt samarbetsåtgärder där experter från den offentliga sektorn sänds ut från medlemsstater och deras regionala eller lokala myndigheter.

Motivering

En uttrycklig hänvisning till användningen av Taiex och Sigma skulle bidra till att motivera användningen av mycket effektiva verktyg för tekniskt bistånd på alla administrativa nivåer.

Bilaga II: Samarbetsområden för de geografiska programmen

Ändringsrekommendation 11

(COM(2018) 460 final, bilaga II) A.1 a

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Stärka demokratin och de demokratiska processerna, styrningen och tillsynen, inbegripet transparenta och trovärdiga valprocesser.	Stärka demokratin och de demokratiska processerna, styrningen och tillsynen på nationell och subnationell nivå , inbegripet transparenta och trovärdiga valprocesser på dessa nivåer .

Motivering

I det europeiska samförståndet om utveckling, som EU och dess medlemsstater enades om 2017, uppmanas de regionala och lokala myndigheterna att utöva kontroll över och aktivt delta i beslutsprocessen (punkt 83).

Europeiska regionkommittén har deltagit i valobservatörsuppdrag på lokal och regional nivå, vilket bidrar till att stärka och höja kvaliteten på de demokratiska processerna.

Ändringsrekommendation 12

(COM(2018) 460 final, bilaga II) A.2 l

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Stödja lokala myndigheter att på lokal nivå förbättra tillhandahållandet av grundläggande tjänster och en rättvis tillgång till livsmedelstrygghet och tillgängliga, anständiga och prismässigt överkomliga bostäder samt att förbättra livskvaliteten, särskilt för dem som lever i informella bosättningar och slum.	Stödja lokala och regionala myndigheter att på sin nivå förbättra tillhandahållandet av grundläggande tjänster och en rättvis tillgång till livsmedelstrygghet och tillgängliga, anständiga och prismässigt överkomliga bostäder samt att förbättra livskvaliteten, särskilt för dem som lever i informella bosättningar och slum.

Motivering

I denna artikel föreslås det att man stöder lokala myndigheter för att förbättra tillhandahållandet av grundläggande tjänster på stadsnivå. Det är viktigt att klargöra att instrumentet för grannskap, utveckling och internationellt samarbete syftar till att arbeta med hela systemet av lokala myndigheter. Städerna är bara en av de former som förekommer i ett nationellt system för lokalt självstyre: utvecklingskraven i tredjeländer måste vara en nationell fråga och drivas lokalt på olika myndighets- och samhällsnivåer och av det civila samhället. Detta ligger också i linje med kommissionens territoriella strategi för lokal utveckling, där man understryker att lokala och regionala myndigheter ofta spelar en samordnande roll inom sina territorier och samråder och samarbetar med den privata sektorn, det civila samhällets organisationer samt universitet, kunskapsinstitutioner och andra myndighetsnivåer.

Bilaga III: Insatsområden för tematiska program

Ändringsrekommendation 13

(COM(2018) 460 final, bilaga III) Infoga en ny punkt 3

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Stärka de lokala och regionala myndigheternas roll som aktörer för utveckling genom:

Ökade möjligheter för lokala och regionala myndigheter, särskilt genom internationella partnerskap mellan lokala och regionala myndigheter i EU och i partnerländerna, att genomföra Agenda 2030 med hjälp av en särskild finansieringsram i syfte att stärka deras styrningsförmåga och deras förmåga att delta i politisk dialog med nationella myndigheter, och stödja decentraliseringsprocesser.

b)	Främjande av decentraliserat samarbete för utveckling, i alla dess former.

Ökad kapacitet hos det civila samhället och nätverk för lokala och regionala myndigheter i Europa och i syd, plattformar och allianser för att säkra en omfattande och fortsatt politisk dialog på utvecklingsområdet och främja en demokratisk samhällsstyrning, särskilt genom den territoriella strategin för lokal utveckling.

d)	Ökad samverkan med Europas medborgare om utvecklingsfrågor (informationskampanjer, utbyte av kunskaper, engagemang) framför allt i samband med åtgärder med anknytning till målen för hållbar utveckling, inbegripet i medlemsstaterna och i kandidatländer och potentiella kandidatländer.

Motivering

Formerna för de lokala och regionala myndigheternas deltagande i de europeiska programmen bortom programplaneringensfasen måste klargöras, liksom hur de kommer att tillfrågas om de geografiska programmens prioriteringar. Genom att lägga till ett särskilt insatsområde för lokala och regionala myndigheter skulle det inte råda något tvivel om huruvida denna målgrupp/stödmottagare/dessa partner skulle uppmärksammas i tillräcklig utsträckning i genomförandet av politiken.

Mervärdet av decentraliserat samarbete (dvs. internationella partnerskap mellan lokala och regionala myndigheter) nämns inte uttryckligen i de olika förslagen avseende ”Grannskapet och omvärlden”. Decentraliserat samarbete har erkänts av EU-institutionerna och medlemsstaterna som ett verktyg för utveckling i det nya samförståndet om utveckling från 2017. Det är ett effektivt verktyg för att öka kapaciteten hos de lokala och regionala myndigheterna i EU:s partnerländer att utveckla planer och leverera tjänster och att höja kvaliteten på sina decentraliseringsreformer. Denna typ av internationellt samarbete har funnits i flera årtionden och omfattar många europeiska lokala och regionala myndigheter. Decentraliserat samarbete bör inte ses som partnerskap med en begränsad tematisk räckvidd (t.ex. vattenförsörjning, avfallshantering och stadsplanering), eftersom det finns potential för decentraliserat samarbete för att stärka den bredare styrningsramen. Det bör också finnas utrymme för sådan verksamhet i pelaren för de geografiska programmen.

Ändringsrekommendation 14

(COM(2018) 460 final, bilaga III) 4. Insatsområden för globala utmaningar

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

D.	PARTNERSKAP

Stärka de lokala myndigheternas roll som aktörer för utveckling genom:

Ökad kapacitet hos det civila samhället och nätverk för lokala myndigheter i Europa och i syd, plattformar och allianser för att säkra en omfattande och fortsatt politisk dialog på utvecklingsområdet och främja en demokratisk samhällsstyrning, särskilt genom den territoriella strategin för lokal utveckling.

b)	Ökad samverkan med Europas medborgare om utvecklingsfrågor (informationskampanjer, utbyte av kunskaper, engagemang) framför allt i samband åtgärder med anknytning till målen för hållbar utveckling, inbegripet i unionen och i kandidatländer och potentiella kandidatländer.

Motivering

Eftersom ett särskilt insatsområde för lokala och regionala myndigheter läggs till i ändringsrekommendation 13, stryks lokala och regionala myndigheter från insatsområdet för globala utmaningar.

Förslaget IPA III

Ändringsrekommendation 15

(COM(2018) 465 final) artikel 6

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
	5. Kommissionen ska, i samarbete med medlemsstaterna, också vidta nödvändiga åtgärder för att se till att lokala och regionala myndigheter är delaktiga i arbetet med att identifiera de särskilda mål som eftersträvas genom stödet inom ramen för denna förordning.

Motivering

Eftersom IPA III kommer att ha som särskilt mål att stärka den offentliga förvaltningens effektivitet och främja strukturreformer och goda styrelseformer på alla nivåer, bör de regionala och lokala myndigheterna delta i den strategiska planeringen. Kommissionen uppmanas också att införa tillfälliga operativa metoder som möjliggör användning av Taiex- och partnersamverkansinstrumenten för samarbete mellan lokala och regionala myndigheter i medlemsstater, kandidatländer och potentiella kandidatländer.

Ändringsrekommendation 16

(COM(2018) 465 final) artikel 9.1

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Upp till 3 % av finansieringsramen ska preliminärt tilldelas program för gränsöverskridande samarbete mellan de stödmottagare som förtecknas i bilaga I och medlemsstaterna, i enlighet med deras behov och prioriteringar.	Upp till 3 % av finansieringsramen ska preliminärt tilldelas program för gränsöverskridande samarbete mellan de stödmottagare som förtecknas i bilaga I och medlemsstaterna, i enlighet med deras behov och prioriteringar och inbegripet stöd för kapacitetsuppbyggnad på lokal och regional nivå .

Motivering

Kapacitetsuppbyggnad på lokal och regional nivå bör vara en av de prioriteringar som återspeglas i det finansiella anslaget.

Ändringsrekommendation 17

(COM(2018) 465 final) bilaga II

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

f)	Främja lokal och regional styrning och stärka lokala och regionala myndigheters planeringskapacitet och administrativa kapacitet.

Motivering

Denna tematiska prioritering bör inte endast förekomma under stöd för gränsöverskridande samarbete.

II. POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

Inledande kommentarer

Europeiska regionkommittén (ReK) noterar med intresse kommissionens förslag för den fleråriga budgetramen 2021–2027, inklusive förslagen under rubriken ”Grannskapet och omvärlden”, särskilt förslagen om det nya instrumentet för grannskap, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete samt förlängningen av instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III).

Kommittén välkomnar att förslaget till budget för Europeiska unionens yttre åtgärder ska ökas (upp till 123 miljarder euro, jämfört med 94,5 miljarder euro under perioden 2014–2020), vilket motsvarar cirka 10 % av den totala fleråriga budgetramen (enligt förslag). Vi anser att detta behövs omedelbart med tanke på de globala utmaningarna och understryker behovet av att betrakta denna föreslagna ökning som ett minimum i de nuvarande förhandlingarna om den fleråriga budgetramen.

ReK uppskattar kommissionens ambition att göra EU:s yttre åtgärder mer samstämmiga, konsekventa och flexibla, med tanke på de globala utmaningarna såsom klimatförändringar, omfattande urbanisering och social och ekonomisk turbulens, som alla kräver mångfacetterade och komplexa lösningar eller strategier.

Kommittén välkomnar den planerade effektiviseringen genom sammanslagningen av flera instrument för yttre åtgärder i det föreslagna instrumentet för grannskap, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete i syfte att uppnå målen för hållbar utveckling och bygga upp resiliens, i linje med ReK:s yttrande 2017/03666, men noterar att allt kommer att bero på genomförandet av de nuvarande förslagen – det bör alltid undvikas att klyftan mellan politik och genomförande vidgas (dvs. att villkoren inte ändras så att de också blir mer flexibla).

Vi noterar att de lokala och regionala myndigheterna inbegrips i pelaren för globala utmaningar i det föreslagna instrumentet för grannskap, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete och att de också förekommer i den ”regionala” delen av den geografiska pelaren. Vi skulle vilja få garantier från övriga EU-institutioner om att de lokala och regionala myndigheterna lätt kan få tillgång till dessa program och budgetar.

ReK instämmer i att främjandet av investeringar för att skapa arbetstillfällen och stärkandet av den privata sektorns roll är avgörande för utveckling, och välkomnar därför meddelandet om en ny allians mellan Afrika och Europa för hållbara investeringar och arbetstillfällen: Nästa steg i vårt partnerskap för investeringar och arbetstillfällen, som syftar till att stödja skapandet av 10 miljoner arbetstillfällen i Afrika.

ReK insisterar på att utvecklingen på gräsrotsnivå kommer att främjas genom att man involverar lokala och regionala förvaltningsnivåer i tredjeländer och öronmärker specifika medel för dem, vilket kommer att hjälpa EU att uppnå sina mål.

ReK välkomnar förlängningen av instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III), som är ett relevant och ändamålsenligt instrument, och uppskattar att IPA III ska ha som särskilda mål att stärka den offentliga förvaltningens effektivitet och främja strukturreformer och goda styrelseformer på alla nivåer samt stödja territoriellt och gränsöverskridande samarbete.

Problem och möjligheter

Kommittén ser att integrationen av flera instrument för yttre åtgärder i ett instrument för grannskap, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete innebär både utmaningar och möjligheter, och betonar att detta instrument bör fortsätta att tjäna de långsiktiga utvecklingsmål som tidigare eftersträvades genom EUF.

10.

ReK hyser farhågor om att det kan bli svårare eller mindre uppenbart, i och med att anslagen till yttre åtgärder i allt högre grad tilldelas utifrån geografiska kriterier, för de lokala och regionala myndigheterna att få tillgång till finansiering, beroende på de särskilda landsstrategierna, som för närvarande är okända. Kommittén uttrycker oro över att ett ökat beroende av landsstyrda strategier och landsstyrd programplanering, på grundval av centrala prioriteringar och strategiska infrastrukturinvesteringar, kommer att leda till ett ökat fokus på stödmottagare på nationell nivå, och eventuellt till att flerpartsbeslutsfattande och deltagande får mindre uppmärksamhet i alla etapper av programplaneringen.

11.

Vi framhåller betydelsen av att de lokala och regionala myndigheterna deltar i utarbetandet av strategier och programplanering samt i genomförandet av programplaneringen, och av de övervaknings- och utvärderingsramar som håller på att utvecklas på lokal nivå. Detta skulle säkerställa att stödet inriktas på behoven hos de sökande, bl.a. på lokal och regional nivå. Resultatbaserad anslagstilldelning bör ta hänsyn till framstegen mot decentraliseringsreformer och lokal demokrati/god samhällsstyrning på alla nivåer.

12.

Kommittén är besviken över förslaget att i nästa fleråriga budgetram upphöra med den öronmärkta budgetpost för lokala myndigheter som finns inom instrumentet för utvecklingssamarbete och efterlyser större insyn i resonemanget bakom avskaffandet av denna öronmärkta budget trots de många goda erfarenheterna av bidragen/programmen för lokala myndigheter. Vi efterlyser ett återinförande av denna öronmärkta budget.

13.

ReK framhåller att man alltför lätt drog slutsatsen att det faktum att budgetposten för lokala myndigheter inom det nuvarande finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete inte förbrukades helt hade att göra med otillräcklig kapacitet hos de lokala och regionala myndigheterna. Andra skäl, såsom de strikta kraven på samfinansiering och de komplicerade ansökningsförfarandena, skulle kunna ha varit mer betydelsefulla. Vi uppmanar EU-institutionerna att ge utrymme för förbättring när det gäller denna budgetposts tillgänglighet, i stället för att välja att direkt avskaffa den.

14.

Kommittén är öppen för att dela de olika (goda och dåliga) erfarenheter som dess ledamöter har av den nuvarande budgetposten för lokala myndigheter med övriga EU-institutioner under de kommande månaderna.

15.

ReK är redo att underlätta dialog och samarbete med lokala och regionala myndigheter i utvidgnings- och grannskapsländerna genom befintliga organ och plattformar (Arlem, Corleap, gemensamma rådgivande kommittéer och arbetsgrupper samt Europeiska kommissionens strategiska partnerskap med sammanslutningar av lokala och regionala myndigheter, däribland CEMR-Platforma) och därmed bidra till uppnåendet av målen i förordningarna om instrumentet för grannskap, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete och instrumentet för stöd inför anslutningen. Kommittén understryker att peer-to-peer-åtgärder och peer-to-peer-program mellan lokala och regionala myndigheter i och utanför EU, såsom Nicosiainitiativet för kapacitetsuppbyggnad i libyska kommuner, visar i vilken utsträckning samarbete mellan lokala och regionala myndigheter kan främja stabilitet och välstånd i vårt grannskap.

16.

ReK uppmanar EU:s institutioner att, oavsett utfallet, fortsätta göra medel tillgängliga för lokala och regionala myndigheter av alla typer och storlekar, även på landsbygden och i mellanstora städer, som centrum för hållbar och inkluderande tillväxt och innovation, och därmed tillämpa EU:s territoriella strategi för lokal utveckling.

17.

Kommittén efterlyser att det nya instrumentet för grannskap, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete även ska stimulera och finansiera småskaliga projekt (t.ex. på grundval av befintliga partnerskap mellan städer eller andra lokala eller regionala partnerskap eller partnerskap med flera aktörer) och att det ytterligare ska underlätta en förstärkning av de lokala och regionala myndigheternas kapacitet så att de kan fungera bättre i sin roll som samordnare för territoriell utveckling och när det gäller att stärka kopplingarna mellan stad och landsbygd.

18.

Vi uppmanar EU-lagstiftarna att anpassa de föreslagna instrumenten (dvs. instrumentet för grannskap, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete och IPA III) för att ytterligare öka det strategiska stödet till de lokala och regionala myndigheterna och demokratin på regional och lokal nivå. Ökat stöd till lokal demokrati skulle öka synligheten för EU:s åtgärder genom att föra reformprocessen närmare medborgarna och ytterligare integrera egenansvaret för reformprocessen i partnerländerna.

19.

ReK konstaterar att ytterligare ett skäl till att konsekvent stödja och stärka lokala och regionala myndigheter är att 65 % av målen för hållbar utveckling inte kan uppnås utan de lokala och regionala myndigheternas aktiva deltagande.

20.

Kommittén understryker att decentraliserat samarbete för utveckling (i alla dess former) är ett viktigt instrument i detta hänseende, vilket erkänns av EU-institutionerna och medlemsstaterna i EU:s samförstånd om utveckling. Vi efterlyser att denna roll och detta verktyg ska beaktas på ett tydligare sätt i instrumentet för grannskap, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete.

21.

ReK efterlyser att politiska mål som är specifika för samarbetet mellan EU och grannskapsländerna bör eftersträvas och uppnås, trots sammanslagningen av de tidigare separata instrumenten. I synnerhet får EU:s stöd till och samarbete med de lokala och regionala myndigheterna i partnerländerna inte påverkas negativt ekonomiskt eller organisatoriskt till följd av ökad flexibilitet i fördelningen av ekonomiska och andra resurser mellan de olika geografiska och tematiska programmen.

22.

Kommittén är besviken över att Taiex-, partnersamverkans- och Sigmaverksamheten främst har använts till förmån för mottagarländernas centrala förvaltning, medan alla kapitel i regelverket har ett (in)direkt samband med (befogenheterna hos) de lokala och regionala myndigheterna, som, tack vare sina direkta förbindelser med allmänheten, har mycket goda förutsättningar att effektivt kommunicera fördelarna med att ansluta sig till EU och de fördelar och garantier som EU ger hela befolkningen, särskilt i länder som tar emot stöd från IPA III. Vi välkomnar den uttryckliga hänvisningen i förordningen om instrumentet för grannskap, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete till användningen av partnersamverkan på både central och lokal och regional nivå, men förväntar oss att andra verktyg som Taiex och Sigma också utnyttjas på samma nivåer.

Förslag och rekommendationer

23.

Kommissionen uppmanas att i samtliga fall säkerställa att de relevanta aktörerna, bland annat lokala och regionala myndigheter, hörs i vederbörlig ordning och i god tid får tillgång till relevant information så att de kan spela en meningsfull roll vid utformningen, genomförandet och den därmed sammanhängande övervakningen av programmen.

24.

Kommittén förespråkar med eftertryck att de lokala och regionala myndigheterna ges ett särskilt, separat program med en öronmärkt budget i utvecklingssamarbetet samt att de tas i beaktande under hela programplaneringen som stödmottagare.

25.

Vi uppmanar EU-institutionerna att säkerställa att de lokala och regionala myndigheterna är tillräckligt utrustade för att kunna ge målen för hållbar utveckling en lokal utformning, och att uttryckligen nämna denna agenda i förordningarna om inrättande av instrumenten. Det skulle dessutom hjälpa om betydelsen av denna agenda återspeglades i specifikationerna för den kommande budgeten.

26.

Kommissionen uppmanas att införa tillfälliga operativa metoder som möjliggör användning av Taiex- och partnersamverkansinstrumenten för samarbete mellan lokala och regionala myndigheter i medlemsstaterna och partnerländerna.

27.

ReK välkomnar kommissionens initiativ att genomföra en utvärdering av EU:s stöd till lokala myndigheter i utvidgnings- och grannskapsregionerna under 2010–2018 och rekommenderar att erfarenheterna från regionala program/projekt till stöd för lokala myndigheter, såsom programmet för kommunal förvaltning, Borgmästare för ekonomisk tillväxt och Borgmästaravtalet öst, används för att utveckla liknande stöd för lokala och regionala myndigheter i övriga regioner.

28.

Kommittén välkomnar att ”Främjande av lokal och regional styrning och förbättring av lokala och regionala myndigheters planering och administrativa kapacitet” är en tematisk prioritering för stöd för gränsöverskridande samarbete (bilaga III) och efterlyser att samma tematiska prioritering inkluderas i bilaga II till förordningen om IPA III.

Bryssel den 6 december 2018.

Karl-Heinz LAMBERTZ

Europeiska regionkommitténs ordförande

7.3.2019

Europeiska unionens officiella tidning

C 86/310

Yttrande från Europeiska regionkommittén – InvestEU-programmet

(2019/C 86/17)

Föredragande:

Konstantinos AGORASTOS (EL–EPP), regionpresident i Thessalien

Referensdokument:

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av InvestEU-programmet

COM(2018) 439 final

I. ÄNDRINGSREKOMMENDATIONER

Ändringsrekommendation 1

Skäl 1

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

År 2016 motsvarade infrastrukturinvesteringarna i unionen 1,8 % av EU:s BNP, vilket är en minskning från 2,2 % sedan 2009 och omkring 20 % lägre än investeringsnivåerna före den globala finanskrisen. Även om det har skett en återhämtning i investeringsnivån i förhållande till BNP ligger den alltså fortfarande under den nivå som kan förväntas under en stark återhämtningsperiod och är inte tillräcklig för att uppväga flera år av underinvesteringar. Än viktigare är att nuvarande investeringsnivåer och prognoser inte svarar mot unionens strukturella investeringsbehov mot bakgrund av teknisk utveckling och global konkurrens när det gäller innovation, kompetens, infrastruktur, små- och medelstora företag och de stora samhällsutmaningar som måste hanteras, t.ex. hållbarhet och den åldrande befolkningen. Fortsatt stöd behövs därför för att hantera marknadsmisslyckanden och den suboptimala investeringssituationen för att minska investeringsgapen i utvalda sektorer och uppnå unionens politiska mål.

År 2016 motsvarade infrastrukturinvesteringarna i unionen 1,8 % av EU:s BNP, vilket är en minskning från 2,2 % sedan 2009 och omkring 20 % lägre än investeringsnivåerna före den globala finanskrisen. i absoluta tal ligger de samlade investeringarna fortfarande under nivåerna före krisen i 11 medlemsstater, och sjönk med mer än 25 % mellan 2007 och 2015 i över 40 regioner runtom i EU. Även om det har skett en återhämtning i investeringsnivån i förhållande till BNP är den alltså ojämnt fördelad, alldeles särskilt i avlägsna områden och/eller gränsområden mellan medlemsstater och mellan dessa och stater utanför EU och ligger fortfarande under den nivå som kan förväntas under en stark återhämtningsperiod och är inte tillräcklig för att uppväga flera år av underinvesteringar. Än viktigare är att nuvarande investeringsnivåer och prognoser inte svarar mot unionens strukturella investeringsbehov mot bakgrund av teknisk utveckling och global konkurrens när det gäller innovation, kompetens, infrastruktur, små- och medelstora företag och de stora samhällsutmaningar som måste hanteras, t.ex. hållbarhet och den åldrande befolkningen. Fortsatt stöd behövs därför för att hantera marknadsmisslyckanden och den suboptimala investeringssituationen för att minska investeringsgapen i utvalda sektorer , framför allt i regioner som ligger efter, och uppnå unionens politiska mål. i dessa eftersatta regioner bör man prioritera investeringar som främjar utvecklingen av inneboende möjligheter, kan leda till särskiljande konkurrensfördelar och som gynnar dessa regioners specifika behov.

Motivering

De ojämna investeringstrenderna i medlemsstaterna och regionerna bör lyftas fram, liksom behovet av att komma till rätta med investeringsgapen, särskilt i regioner som lider av en avsevärd och ihållande brist på investeringar.

Ändringsrekommendation 2

Skäl 4

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

På unionsnivå är den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken ramen för att utpeka nationella reformprioriteringar och övervaka genomförandet av dem. Medlemsstaterna utvecklar sina egna nationella fleråriga investeringsstrategier till stöd för dessa reformprioriteringar. Strategierna bör läggas fram tillsammans med de årliga nationella reformprogrammen för att ge överblick över och samordna prioriterade investeringsprojekt som ska få stöd genom nationell finansiering och/eller unionsfinansiering. Syftet med dem är även att se till att stödet från unionen används på ett enhetligt sätt och att i relevanta fall maximera mervärdet av det finansiella stödet, särskilt från de europeiska struktur- och investeringsfonderna, Europeiska investeringsstabiliseringsfunktionen och InvestEU-fonden.

På unionsnivå utgör den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken , som bör reformeras innan nästa programplaneringsperiod inleds för att anpassas till genomförandet av målen för hållbar utveckling, ramen för identifiering av nationella reformprioriteringar samt övervakning av deras genomförande. Medlemsstaterna utvecklar sina egna nationella fleråriga investeringsstrategier till stöd för dessa reformprioriteringar. Strategierna bör läggas fram tillsammans med de årliga nationella reformprogrammen för att ge överblick över och samordna prioriterade investeringsprojekt som ska få stöd genom nationell finansiering och/eller unionsfinansiering. Syftet med dem är även att se till att stödet från unionen används på ett enhetligt sätt och att i relevanta fall maximera mervärdet av det finansiella stödet, särskilt från de europeiska struktur- och investeringsfonderna, Europeiska investeringsstabiliseringsfunktionen och InvestEU-fonden.

Ändringsrekommendation 3

Skäl 5

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

InvestEU-fonden bör bidra till att förbättra unionens konkurrenskraft – inom bland annat innovation och digitalisering – hållbarheten i unionens ekonomiska tillväxt, samhällsresiliens, social delaktighet och integrering av unionens kapitalmarknader genom att bland annat motverka fragmenteringen på dessa marknader och diversifiera finansieringskällorna för EU:s företag. För att åstadkomma detta bör den stödja projekt som är tekniskt och ekonomiskt bärkraftiga genom att tillhandahålla en ram för användning av skuld-, riskdelnings- och egetkapitalinstrument som omfattas av en garanti från EU:s budget och genom bidrag från genomförandepartnerna. Den bör vara efterfrågestyrd samtidigt som stöd genom InvestEU-fonden bör vara inriktat på att bidra till att uppnå unionens politiska mål.

InvestEU-fonden bör bidra till att förbättra unionens konkurrenskraft – inom bland annat innovation och digitalisering – hållbarheten i unionens ekonomiska tillväxt , samhällsresiliensen, anpassningsförmågan till förändringar och den sociala delaktigheten i unionen, den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i unionen och integreringen av unionens kapitalmarknader genom att bland annat motverka fragmenteringen på dessa marknader och diversifiera finansieringskällorna för EU:s företag , i synnerhet för små och medelstora företag . För att åstadkomma detta bör den stödja projekt som är tekniskt och ekonomiskt bärkraftiga och uppfyller kraven i en bedömning av konsekvenserna för hållbar utveckling genom att tillhandahålla en ram för användning av skuld-, riskdelnings- och egetkapitalinstrument som omfattas av en garanti från EU:s budget och genom finansiella bidrag från genomförandepartnerna. Den bör vara efterfrågestyrd samtidigt som stöd genom InvestEU-fonden bör vara inriktat på att bidra till att uppnå unionens politiska mål i samordning med de europeiska struktur- och investeringsfonderna .

Motivering

Förslaget bygger på artikel 173 (industri) och artikel 175 tredje stycket (ekonomisk, social och territoriell sammanhållning) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Den senare bör även återspeglas i de allmänna målen för InvestEU-programmet, särskilt mot bakgrund av de nationella och regionala skillnader som finns när det gäller investeringar. Tillgång till och samordning av olika verktyg och instrument, inklusive InvestEU och strukturfonderna, måste säkerställas för att uppnå den nödvändiga finansieringen för företag, särskilt små och medelstora företag, med tanke på befintliga nationella och regionala skillnader.

Ändringsrekommendation 4

Skäl 9

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

För att ge uttryck för vikten av att bekämpa klimatförändringar i överensstämmelse med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och uppfylla Förenta nationernas mål för hållbar utveckling, kommer InvestEU-programmet att bidra till att strömlinjeforma klimatinsatser och till att uppnå det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten ska stödja klimatmålen. Åtgärder inom InvestEU-programmet väntas bidra med 30 % av programmets totala finansieringsram för klimatmål. Relevanta åtgärder kommer att identifieras under förberedelserna och genomförandet av InvestEU-programmet och på nytt bedömas i samband med relevanta utvärderingar och översyner.

För att ge uttryck för vikten av att bekämpa klimatförändringar i överensstämmelse med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och uppfylla Förenta nationernas mål för hållbar utveckling, kommer InvestEU-programmet att bidra till att strömlinjeforma klimatinsatser och till att uppnå det övergripande målet att 30 % av utgifterna i EU-budgeten ska stödja klimatmålen. Åtgärder inom InvestEU-programmet väntas bidra med 35 % av programmets totala finansieringsram för klimatmål. Relevanta åtgärder kommer att identifieras under förberedelserna och genomförandet av InvestEU-programmet och på nytt bedömas i samband med relevanta utvärderingar och översyner.

Motivering

Ansträngningarna för att uppfylla FN:s mål för hållbar utveckling samt skyldigheterna enligt Parisavtalet måste beaktas.

Ändringsrekommendation 5

Skäl 11

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Enligt Världsekonomiskt forums rapport om globala risker 2018 hänför sig hälften av de tio mest kritiska riskerna för den globala ekonomin till miljön. Till dessa risker hör luft-, jord- och vattenföroreningar, extrema väderhändelser, förlust av biologisk mångfald och misslyckad begränsning av och anpassning till klimatförändringar. Miljöprinciperna är starkt förankrade i fördragen och i mycket av EU:s politik. Att strömlinjeforma miljömålen bör därför eftersträvas i verksamhet relaterad till InvestEU-fonden. Miljöskydd och tillhörande riskförebyggande arbete och riskhantering bör integreras i förberedelserna till och genomförandet av investeringar. EU bör också spåra sina utgifter relaterade till biologisk mångfald och begränsning av luftföroreningar för att fullgöra sina rapporteringsskyldigheter enligt konventionen om biologisk mångfald och i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284[1]. Investeringar som är inriktade på miljömässigt hållbara mål bör därför spåras med hjälp av gemensamma metoder som överensstämmer med de som tagits fram inom ramen för andra unionsprogram som avser klimat, biologisk mångfald och luftförordningar för att göra det möjligt att bedöma den enskilda och kombinerade effekten av investeringar i nyckelkomponenter inom naturkapital, såsom luft, vatten, mark och biologisk mångfald

Enligt Världsekonomiskt forums rapport om globala risker 2018 hänför sig hälften av de tio mest kritiska riskerna för den globala ekonomin till miljön. Till dessa risker hör luft-, jord- och vattenföroreningar, extrema väderhändelser, förlust av biologisk mångfald och misslyckad begränsning av och anpassning till klimatförändringar. Miljöprinciperna är starkt förankrade i fördragen och i mycket av EU:s politik. Att strömlinjeforma miljömålen och målen om resiliens mot katastrofer bör därför eftersträvas i verksamhet relaterad till InvestEU-fonden. Miljöskydd och tillhörande riskförebyggande arbete och riskhantering bör integreras i förberedelserna till och genomförandet av investeringar. EU bör också spåra sina utgifter relaterade till biologisk mångfald och begränsning av luftföroreningar för att fullgöra sina rapporteringsskyldigheter enligt konventionen om biologisk mångfald och i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284[1]. Investeringar som är inriktade på miljömässigt hållbara mål bör därför spåras med hjälp av gemensamma metoder som överensstämmer med de som tagits fram inom ramen för andra unionsprogram som avser klimat, biologisk mångfald och luftförordningar för att göra det möjligt att bedöma den enskilda och kombinerade effekten av investeringar i nyckelkomponenter inom naturkapital, såsom luft, vatten, mark och biologisk mångfald

Motivering

För att ligga i linje med ReK:s yttrande om Översyn av EU:s civilskyddsmekanism.

Ändringsrekommendation 6

Skäl 17

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

I enlighet med diskussionsunderlaget om EU:s sociala dimension[1] och den europeiska pelaren för sociala rättigheter[2] är skapandet av ett mer inkluderande och rättvist EU en nyckelprioritering för unionen för att komma till rätta med ojämlikhet och främja social inkludering inom EU. Ojämlika möjligheter berör i synnerhet tillgången till utbildning, fortbildning och hälso- och sjukvård. Investeringar i den sociala, kompetensbaserade och humankapitalbaserade ekonomin samt i integrering av sårbara samhällsgrupper kan skapa ekonomiska möjligheter, särskilt om de samordnas på unionsnivå. InvestEU-fonden bör användas för att stödja investeringar i utbildning och fortbildning, bidra till att öka sysselsättningen, i synnerhet bland lågutbildade och långtidsarbetslösa, och förbättra situationen när det gäller solidaritet mellan generationerna, hälso- och sjukvårdssektorn, hemlöshet, digital delaktighet, samhällsutveckling, ungas roll och plats i samhället samt sårbara grupper, inbegripet medborgare från tredjeländer. InvestEU-programmet bör också bidra till att stödja europeisk kultur och kreativitet. För att stävja de omvälvande samhällsförändringarna och förändringarna på arbetsmarknaden som EU har framför sig kommande decennium är det nödvändigt att satsa på humankapital, mikrofinansiering, finansiering av sociala företag och nya socialekonomiska affärsmodeller som sociala investeringar och utfallsbaserade ersättningsmodeller inom välfärdssektorn (social outcomes contracting). InvestEU-programmet bör stärka framväxande sociala ekosystem, öka utbudet av och tillgången till finansiering för mikroföretag och sociala företag för att möta efterfrågan från dem som har störst behov. i rapporten från högnivågruppen för frågor som rör investeringar i social infrastruktur i EU[3] identifieras investeringsgap inom social infrastruktur och sociala tjänster, inbegripet när det gäller utbildning, fortbildning, hälso- och sjukvård och bostäder, som kräver stöd, även på unionsnivå. Därför bör den kollektiva styrkan från offentligt, kommersiellt och filantropiskt kapital samt stöd från stiftelser utnyttjas för att utveckla värdekedjan på sociala marknader och skapa en mer motståndskraftig union.

I enlighet med artikel 9 i EUF-fördraget , diskussionsunderlaget om EU:s sociala dimension[1] och den europeiska pelaren för sociala rättigheter[2] är skapandet av ett mer inkluderande och rättvist EU en nyckelprioritering för unionen för att komma till rätta med ojämlikhet och främja social inkludering inom EU. Ojämlika möjligheter berör i synnerhet tillgången till utbildning, fortbildning , färdigheter, sökande efter ett första jobb och hälso- och sjukvård. Investeringar i den sociala, kompetensbaserade och humankapitalbaserade ekonomin samt i integrering av sårbara samhällsgrupper kan skapa ekonomiska möjligheter, särskilt om de samordnas på unionsnivå och om de riktas in på sektorer som står inför utmaningar i form av brist på arbetskraft och anpassning till ny teknik . InvestEU-fonden bör användas för att stödja investeringar i utbildning och fortbildning, bidra till att öka sysselsättningen, i synnerhet bland lågutbildade , nyutexaminerade och långtidsarbetslösa, vidareutveckla nya ”jobbnischer” som ger nya möjligheter att komma in på arbetsmarknaden och förbättra situationen när det gäller solidaritet mellan generationerna, hälso- och sjukvårdssektorn, bostäder, hemlöshet, digital delaktighet, samhällsutveckling, ungas roll och plats i samhället och på arbetsmarknaden samt sårbara grupper, inbegripet medborgare från tredjeländer. InvestEU-programmet bör också bidra till att stödja europeisk kultur och kreativitet. För att stävja de omvälvande samhällsförändringarna och förändringarna på arbetsmarknaden som EU har framför sig kommande decennium är det nödvändigt att satsa på humankapital, mikrofinansiering, finansiering av sociala företag och nya socialekonomiska affärsmodeller som sociala investeringar och utfallsbaserade ersättningsmodeller inom välfärdssektorn (social outcomes contracting). InvestEU-programmet bör stärka framväxande sociala ekosystem, öka utbudet av och tillgången till finansiering för mikroföretag och sociala företag och stärka banden mellan företag och utbildningsinstitutioner för att möta efterfrågan från dem som har störst behov. i rapporten från högnivågruppen för frågor som rör investeringar i social infrastruktur i EU[3] identifieras investeringsgap inom social infrastruktur och sociala tjänster, inbegripet när det gäller utbildning, fortbildning och färdigheter , hälso- och sjukvård och bostäder, som kräver stöd, även på unionsnivå. Därför bör den kollektiva styrkan från offentligt, kommersiellt och filantropiskt kapital samt stöd från stiftelser utnyttjas för att utveckla värdekedjan på sociala marknader och skapa en mer motståndskraftig union.

Motivering

Hänvisningen till bostäder införs på grundval av princip 19 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

Ändringsrekommendation 7

Skäl 19

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Varje politikområde bör bestå av två komponenter – en EU-komponent och en medlemsstatskomponent. EU-komponenterna bör vara inriktad på unionsomfattande marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer på ett proportionellt sätt. Stödda åtgärder bör bidra med ett tydligt europeiskt mervärde . Medlemsstatskomponenten bör ge medlemsstaterna möjlighet att bidra med en andel av sina fondmedel under delad förvaltning till EU-garantin för att använda denna för finansierings- eller investeringstransaktioner som syftar till att åtgärda särskilda marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer inom sina egna territorier, inbegripet i utsatta och avlägset belägna områden, såsom unionens yttersta randområden, och därigenom uppnå målen för fonden under delad förvaltning. Åtgärder som finansieras av InvestEU-fonden genom antingen EU- eller medlemsstatskomponenten bör inte överlappa eller tränga undan privat finansiering, eller störa konkurrensen på den inre marknaden.

Politikområdena bör vara inriktade på unionsomfattande marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer på ett proportionellt sätt. Stödda åtgärder bör bidra med ett tydligt europeiskt mervärde. Åtgärder som finansieras av InvestEU-fonden bör inte överlappa eller tränga undan privat finansiering, eller störa konkurrensen på den inre marknaden.

Motivering

Komponeneternas mervärde är inte tydligt eftersom alla projekt som medfinansieras genom InvestEU ska ha ett europeiskt mervärde. Förutom den administrativa komplexitet det skulle innebära att separera komponenterna, bör ReK motsätta sig att medlemsstaterna uppmuntras att dra tillbaka sina resurser från projekt inom ramen för sammanhållningspolitiken. Under alla omständigheter måste det finnas samstämmighet mellan den ståndpunkt ReK uttrycker i sitt yttrande om artikel 10 i förordningen om gemensamma bestämmelser och den ståndpunkt som uttrycks i förhållande till motsvarande mekanism inom ramen för InvestEU.

Ändringsrekommendation 8

Skäl 20

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Medlemsstatskomponenten bör särskilt utformas så att det blir möjligt att använda medel under delad förvaltning för en unionsgaranti. Denna kombination gör det möjligt att utnyttja unionens goda kreditbetyg för att främja nationella och regionala investeringar och samtidigt säkerställa en enhetlig riskhantering av ansvarsförbindelserna genom att tillämpa den garanti som kommissionens gett under indirekt förvaltning. Unionen bör garantera de finansierings- och investeringstransaktioner som planeras enligt de garantiavtal som ingås mellan kommissionen och genomförandepartner inom medlemsstatskomponenten. Avsättningen för garantin bör komma från fonder under delad förvaltning enligt en avsättningsnivå som och fastställas av kommissionen på grundval av transaktionernas art och de förväntade förlusterna. Medlemsstaten bör bära förluster utöver de förväntade förlusterna genom att ställa en rygg-mot-rygg-garanti till förmån för unionen. Sådana arrangemang bör ingås i ett enda bidragsavtal med varje medlemsstat som väljer en sådan lösning. Bidragsavtalet bör omfatta den eller de särskilda garantiavtal som ska genomföras inom den berörda medlemsstaten. Fastställandet av avsättningsnivån i varje enskilt fall kräver ett undantag från artikel 211.1 i förordning (EU, Euratom) nr XXXX[1] (budgetförordningen). Utformningen innebär också en enda uppsättning regler för budgetgarantier för vilka avsättningar görs med centralt förvaltade medel eller medel under delad förvaltning, vilket gör det lättare att kombinera dessa.

Motivering

Samma resonemang som i ändringsförslaget till skäl 19.

Ändringsrekommendation 9

Nytt skäl efter skäl 24

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

InvestEU-fonden bör få en lämplig styrningsstruktur vars funktion bör vara anpassad till dess enda syfte att säkerställa korrekt användning av EU-garantin. Styrningsstrukturen bör bestå av en rådgivande nämnd, en styrelse och en investeringskommitté. Kommissionen bör bedöma hur förenliga de investerings- och finansieringstransaktioner som genomförandepartnerna har ansökt om är med EU-lagstiftning och EU-politik, medan beslut om finansierings- och investeringstransaktioner i slutändan ska fattas av en genomförandepartner.

Ändringsrekommendation 10

Skäl 29

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Vid val av genomförandepartner för användning av InvestEU-fonden bör kommissionen beakta motpartens förmåga att uppfylla målen för InvestEU-fonden och bidra med sina egna medel, för att säkerställa lämplig geografisk täckning och diversifiering, locka till sig privata investerare och erbjuda tillräcklig riskdiversifiering samt bidra till nya lösningar för att åtgärda marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer. Europeiska investeringsbanksgruppen bör, med tanke på gruppens roll enligt fördragen, dess förmåga att verka i alla medlemsstater och de befintliga erfarenheterna under nuvarande finansieringsinstrument och Efsi, kvarstå som en prioriterad genomförandepartner inom ramen för EU-komponenten . (…)

Vid val av genomförandepartner för användning av InvestEU-fonden bör kommissionen beakta motpartens förmåga att uppfylla målen för InvestEU-fonden och bidra med sina egna medel, för att säkerställa lämplig geografisk täckning och diversifiering både mellan och inom medlemsstaterna , locka till sig privata investerare och erbjuda tillräcklig riskdiversifiering samt bidra till nya lösningar för att åtgärda marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer. Europeiska investeringsbanksgruppen bör, med tanke på gruppens roll enligt fördragen, dess förmåga att verka i alla medlemsstater och de befintliga erfarenheterna under nuvarande finansieringsinstrument och Efsi, kvarstå som en prioriterad genomförandepartner inom ramen för InvestEU-programmet . (…)

Motivering

Det finns även stora regionala skillnader inom medlemsstaterna när det gäller investeringar, och geografisk diversifiering bör därför inte bara beaktas på nationell nivå.

Ändringsrekommendation 11

Skäl 30

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

För att säkerställa att investeringar inom ramen för EU-komponenten i InvestEU fokuserar på marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer på unionsnivå, men samtidigt uppfyller målen att nå största möjliga geografiska spridning, bör EU-garantin tilldelas genomförandepartner, som ensamma eller tillsammans med andra genomförandepartner, kan täcka minst tre medlemsstater. Man räknar dock med att ungefär 75 % av EU-garantin inom ramen för EU-komponenten skulle tilldelas till genomförandepartner eller partner som kan erbjuda finansiella produkter inom ramen för InvestEU-fonden i samtliga medlemsstater.

För att säkerställa att investeringar inom ramen för InvestEU-fonden fokuserar på marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer på unionsnivå, men samtidigt uppfyller målen att nå största möjliga geografiska spridning, bör EU-garantin tilldelas genomförandepartner, som ensamma eller tillsammans med andra genomförandepartner, kan täcka minst två medlemsstater. Man räknar dock med att ungefär 50 % av EU-garantin skulle tilldelas till genomförandepartner eller partner som kan erbjuda finansiella produkter inom ramen för InvestEU-fonden i samtliga medlemsstater.

Motivering

Tillgången måste underlättas för så många genomförandepartner som möjligt, särskilt de från medlemsstater som inte har solida eller sedan länge etablerade nationella investeringsbanker på central, regional eller lokal nivå.

Ändringsrekommendation 12

Skäl 31

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

EU-garantin enligt medlemsstatskomponenten bör tilldelas till alla genomförandepartner som är stödberättigade i enlighet med [artikel 62.1 c] i [budgetförordningen], inklusive nationella eller regionala investeringsbanker eller -institut, EIB, Europeiska investeringsfonden och andra multilaterala utvecklingsbanker. Vid valet av genomförandepartner inom ramen för medlemsstatskomponenten bör kommissionen beakta de förslag som varje medlemsstat lagt fram. i enlighet med [artikel 154] i [budgetförordningen] måste kommissionen göra en bedömning av genomförandepartnernas regler och förfaranden för att förvissa sig om att dessa ger en skyddsnivå för unionens ekonomiska intressen som är likvärdig den som tillhandahålls av kommissionen.

EU-garantin bör tilldelas till alla genomförandepartner som är stödberättigade i enlighet med [artikel 62.1 c] i [budgetförordningen], inklusive nationella eller regionala investeringsbanker eller -institut, EIB, Europeiska investeringsfonden och andra multilaterala utvecklingsbanker. i enlighet med [artikel 154] i [budgetförordningen] måste kommissionen göra en bedömning av genomförandepartnernas regler och förfaranden för att förvissa sig om att dessa ger en skyddsnivå för unionens ekonomiska intressen som är likvärdig den som tillhandahålls av kommissionen.

Motivering

Samma resonemang som i ändringsförslaget till skäl 19.

Ändringsrekommendation 13

Skäl 36

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

I syfte att säkerställa en stor geografisk täckning för rådgivningstjänsterna inom unionen och för att framgångsrikt utnyttja lokala kunskaper om InvestEU-fonden, bör InvestEU:s rådgivningscentrum vid behov och med beaktande av befintliga stödsystem inrätta en lokal närvaro, i syfte att tillhandahålla konkret, proaktivt och skräddarsytt stöd på plats.

I syfte att säkerställa en stor geografisk täckning för rådgivningstjänsterna inom unionen och för att framgångsrikt utnyttja lokala kunskaper om InvestEU-fonden, bör InvestEU:s rådgivningscentrum vid behov och med beaktande av befintliga stödsystem inrätta en lokal närvaro, särskilt i medlemsstater eller regioner som lider av stora och ihållande investeringsgap, i syfte att tillhandahålla konkret, proaktivt och skräddarsytt stöd på plats.

Motivering

Medlemsstater och regioner som lider mer av brist på investeringar bör även prioriteras när rådgivningscentrumets lokala närvaro inrättas.

Ändringsrekommendation 14

Artikel 2.5

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
fonder under delad förvaltning: fonder från vilka en avsättning kan göras för en budgetgaranti inom InvestEU-fondens medlemsstatskomponent, närmare bestämt Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden+ (ESF+), Sammanhållningsfonden, Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu).	fonder under delad förvaltning: fonder från vilka en avsättning kan göras för en budgetgaranti inom InvestEU-fondens medlemsstatskomponent, närmare bestämt Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden+ (ESF+), Sammanhållningsfonden, Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu).

Motivering

En fond under delad förvaltning kännetecknas inte av förekomsten av en möjlighet att göra en avsättning för en budgetgaranti.

Ändringsrekommendation 15

Artikel 2.13

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
nationella utvecklingsbanker eller -institutioner: rättsliga enheter som yrkesmässigt bedriver finansiell verksamhet och som har fått ett uppdrag av en medlemsstat eller en enhet på central, regional eller lokal nivå i en medlemsstat att bedriva utvecklingsverksamhet eller främjande verksamhet.	lokala, regionala och nationella utvecklingsbanker eller -institutioner: rättsliga enheter som yrkesmässigt bedriver finansiell verksamhet och som har fått ett uppdrag av en medlemsstat eller en enhet på central, regional eller lokal nivå i en medlemsstat att bedriva utvecklingsverksamhet eller främjande verksamhet.

Motivering

Lokala och regionala utvecklingsbanker bör specifikt omnämnas.

Ändringsrekommendation 16

Artikel 3.1

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

InvestEU-programmets allmänna mål är att stödja unionens politiska mål med hjälp av finansierings- och investeringstransaktioner som bidrar till följande:

a)	Unionens konkurrenskraft, inom bland annat innovation och digitalisering.

a)	Unionens konkurrenskraft, inom bland annat innovation och digitalisering.

b)	Hållbar ekonomi och tillväxt i unionen.

b)	Hållbar ekonomi och tillväxt i unionen.

c)	Samhällsresiliens och social delaktighet i unionen.

c)	Samhällsresiliens och social delaktighet i unionen.

d)	Integration av unionens kapitalmarknader och en starkare inre marknad, inbegripet lösningar för att minska kapitalmarknadernas fragmentering i unionen, diversifiera källorna till finansiering för unionens företag och främja hållbar finansiering.

d)	Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning i unionen.

e)	Integration av unionens kapitalmarknader och en starkare inre marknad, inbegripet lösningar för att minska kapitalmarknadernas fragmentering i unionen, diversifiera källorna till finansiering för unionens företag och främja hållbar finansiering.

Motivering

Se ändringsrekommendationen till skäl 5.

Ändringsrekommendation 17

Artikel 4.1

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
EU-garantin för användning inom den EU-komponent som avses i artikel 8.1 a ska vara 38 000 000 000 EUR (i löpande priser). Avsättningsnivån ska vara 40 %.	EU-garantin ska vara 38 000 000 000 EUR (i löpande priser). Avsättningsnivån ska vara 40 %.
Ett tilläggsbelopp kan tillhandahållas från EU-garantin för medlemsstatskomponenten som avses i artikel 8.1 b, förutsatt att medlemsstaterna i enlighet med [artikel 10.1] i förordning [[om gemensamma bestämmelser] nummer] och artikel [75.1] i förordning [[om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken] nummer] anslår motsvarande belopp.	Ett tilläggsbelopp kan tillhandahållas från EU-garantin förutsatt att medlemsstaterna i enlighet med [artikel 10.1] i förordning [[om gemensamma bestämmelser] nummer] och artikel [75.1] i förordning [[om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken] nummer] anslår motsvarande belopp.
Bidrag från tredjeländer som avses i artikel 5 ska också öka EU-garantin som avses i första stycket, med avsättningar helt i likvida medel i enlighet med [artikel 218.2] i [budgetförordningen].	Bidrag från tredjeländer som avses i artikel 5 ska också öka EU-garantin som avses i första stycket, med avsättningar helt i likvida medel i enlighet med [artikel 218.2] i [budgetförordningen].

Motivering

Se ändringsrekommendationen till skäl 19.

Ändringsrekommendation 18

Artikel 5

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

InvestEU-fondens EU-komponent som avses i artikel 8.1 a och vart och ett av de politikområden som avses i artikel 7.1 kan få bidrag från följande tredjeländer för deltagande i vissa finansiella produkter i enlighet med [artikel 218.2] i [budgetförordningen]:

[…]

Vart och ett av de politikområden som avses i artikel 7.1 kan få bidrag från följande tredjeländer för deltagande i vissa finansiella produkter i enlighet med [artikel 218.2] i [budgetförordningen]:

[…]

Motivering

Samma resonemang som i ändringsförslaget till skäl 19.

Ändringsrekommendation 19

Artikel 7.1 a

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Politikområdet hållbar infrastruktur, som omfattar hållbara investeringar på områdena transport, energi, digital konnektivitet, utvinning och bearbetning av råvaror, rymden, hav och vatten, avfall, natur och annan miljöinfrastruktur, utrustning, rörliga tillgångar och spridning av innovativ teknik som bidrar till unionens mål för miljömässig eller social hållbarhet, eller båda, eller uppfyller unionens standarder för miljömässig eller social hållbarhet.

Politikområdet hållbar infrastruktur, som omfattar hållbara investeringar på områdena transport, energi, bostäder, digital konnektivitet, utvinning och bearbetning av råvaror, rymden, hav och vatten, avfall, natur och annan miljöinfrastruktur, utrustning, rörliga tillgångar och spridning av innovativ teknik som bidrar till unionens mål för miljömässig eller social hållbarhet, eller båda, eller uppfyller unionens standarder för miljömässig eller social hållbarhet.

Motivering

Tillägg av en hänvisning till bostäder, som är nödvändig när det gäller genomförandet av mål 11 för hållbar utveckling.

Ändringsrekommendation 20

Artikel 7.1 d

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Politikområdet sociala investeringar och kompetens, som omfattar mikrofinansiering, finansiering av sociala företag och den sociala ekonomin, kompetens, utbildning och relaterade tjänster, social infrastruktur (inbegripet subventionerat boende och studentboende). social innovation, hälso- och sjukvård och långtidsvård, delaktighet och tillgänglighet, kulturella aktiviteter med ett socialt syfte, integration av sårbara grupper, inklusive tredjelandsmedborgare.

Politikområdet sociala investeringar och kompetens, som omfattar mikrofinansiering, finansiering av sociala företag och den sociala ekonomin, kompetens, idrott och idrottsrelaterad småskalig infrastruktur på gräsrotsnivå, utbildning och relaterade tjänster, social infrastruktur (inbegripet subventionerat boende och studentboende). social innovation, hälso- och sjukvård och långtidsvård, delaktighet och tillgänglighet, kulturella aktiviteter med ett socialt syfte, integration av sårbara grupper, inklusive tredjelandsmedborgare.

Motivering

Det görs inte tillräckliga investeringar i lokal idrottsinfrastruktur, som kan stimulera den ekonomiska tillväxten i EU:s regioner, öka den sociala delaktigheten och integreringen av missgynnade grupper, och kan garantera en ljusare framtid för yngre generationer.

Ändringsrekommendation 21

Artikel 7.4

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Genomförandepartner ska tillhandahålla information för att göra det möjligt att spåra investeringar som bidrar till att uppnå unionens klimat- och miljömål på grundval av riktlinjer som kommissionen tillhandahåller.

Genomförandepartner ska tillhandahålla information för att göra det möjligt att spåra investeringar som bidrar till att uppnå unionens mål vad gäller genomförandet av målen för hållbar utveckling, i synnerhet på klimat- och miljöområdet, och när det gäller genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, på grundval av riktlinjer som kommissionen tillhandahåller.

Ändringsrekommendation 22

Artikel 8

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

De politikområden som avses i artikel 7.1 ska bestå av två komponenter som är inriktade på specifika marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer enligt följande:

De politikområden som avses i artikel 7.1 ska vara inriktade på specifika marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer enligt följande:

a)	En EU-komponent med inriktning på att åtgärda en eller flera av följande situationer:

i)	Marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer som är knutna till unionens politiska prioriteringar och hanteras på unionsnivå.

ii)	Unionsomfattande marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer.

iii)	Nya eller komplexa marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer, för att utveckla nya finansiella lösningar och marknadsstrukturer.

i)	Marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer som är knutna till unionens politiska prioriteringar och hanteras på unionsnivå.

ii)	Unionsomfattande marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer.

iii)	Nya eller komplexa marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer, för att utveckla nya finansiella lösningar och marknadsstrukturer.

b)	En medlemsstatskomponent med inriktning på att åtgärda specifika marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer i en eller flera medlemsstater för att uppnå målen för de fonder under delad förvaltning som bidrar.

2. De komponenter som avses i punkt 1 får användas på ett kompletterande sätt för att stödja en finansierings- eller investeringstransaktion, inbegripet genom att kombinera stöd från båda delarna.

Motivering

Se ändringsrekommendationen till skäl 19.

Ändringsrekommendation 23

Artikel 11.1 d (ny)

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
	är förenliga med Europeiska unionens åtaganden för genomförandet av målen för hållbar utveckling.

Motivering

Ej tillämpligt

Ändringsrekommendation 24

Artikel 12.1

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Kommissionen ska, i enlighet med [artikel 154] i [budgetförordningen], välja ut genomförandepartner, eller en grupp genomförandepartner, som avses i andra stycket i denna punkt, bland behöriga motparter.	Kommissionen ska, i enlighet med [artikel 154] i [budgetförordningen], välja ut genomförandepartner, eller en grupp genomförandepartner, som avses i andra stycket i denna punkt, bland behöriga motparter.
För EU-komponenten ska de behöriga motparterna ha uttryckt sitt intresse och kunna täcka finansierings- och investeringstransaktioner i minst tre medlemsstater. Genomförandepartner kan också tillsammans täcka finansierings- och investeringstransaktioner i minst tre medlemsstater genom att bilda en grupp.	De behöriga motparterna är de som har uttryckt sitt intresse och kunna täcka finansierings- och investeringstransaktioner i minst två medlemsstater. Genomförandepartner kan också tillsammans täcka finansierings- och investeringstransaktioner i minst två medlemsstater genom att bilda en grupp.
För medlemsstatskomponenten får den berörda medlemsstaten föreslå en eller flera behöriga motparter som genomförandepartner bland dem som har uttryckt sitt intresse i enlighet med artikel 9.3 c.	Den berörda medlemsstaten får föreslå en eller flera behöriga motparter som genomförandepartner bland dem som har uttryckt sitt intresse i enlighet med artikel 9.3 c.
Om den berörda medlemsstaten inte föreslår en genomförandepartner, ska kommissionen förfara i enlighet med andra stycket i denna punkt för att välja ut genomförandepartner bland dem som kan täcka finansierings- och investeringstransaktioner i det berörda geografiska området.	Om den berörda medlemsstaten inte föreslår en genomförandepartner, ska kommissionen förfara i enlighet med andra stycket i denna punkt för att välja ut genomförandepartner bland dem som kan täcka finansierings- och investeringstransaktioner i det berörda geografiska området.

Motivering

Samma resonemang som i ändringsförslaget till skäl 19.

Ändringsrekommendation 25

Artikel 12.2

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Vid valet av genomförandepartner ska kommissionen säkerställa att följande gäller för portföljen av finansiella produkter inom ramen för InvestEU fonden:

a)	Den ger maximal täckning av målen i artikel 3.

a)	Den ger maximal täckning av målen i artikel 3.

b)	Den maximerar effekten av EU-garantin genom genomförandepartnerns tillförda egna medel.

b)	Den maximerar effekten av EU-garantin genom genomförandepartnerns tillförda egna medel.

c)	Den maximerar privata investeringar, i förekommande fall.

c)	Den maximerar privata investeringar, i förekommande fall.

d)	Den uppnår geografisk diversifiering.

d)	Den uppnår bred geografisk täckning och diversifiering både mellan och inom medlemsstaterna .

e)	Den ger tillräcklig riskspridning.

e)	Den ger tillräcklig riskspridning.

f)	Den främjar innovativa finansiella lösningar och risklösningar för att åtgärda marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer.

f)	Den främjar innovativa finansiella lösningar och risklösningar för att åtgärda marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer.

Motivering

Se ändringsrekommendationen till skäl 29.

Ändringsrekommendation 26

Artikel 17

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

1. Kommissionen ska bistås av en rådgivande nämnd som ska ha två sammansättningar, företrädare för genomförandepartner och företrädare för medlemsstaterna .

Kommissionen och styrelsen ska bistås av en rådgivande nämnd.

Den rådgivande nämnden ska bestå av

a)	en företrädare för varje genomförandepartner,

b)	en företrädare för varje medlemsstat,

c)	en företrädare för EIB,

d)	en företrädare för kommissionen,

e)	en expert för varje politikområde som utses av Europeiska regionkommittén och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén .

2. Varje genomförandepartner och varje medlemsstat får utse en företrädare i den aktuella sammansättningen .

(…)

[…]

Ändringsrekommendation 27

Ny artikel efter artikel 17

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Styrelsen

1. InvestEU-fonden ska styras av en styrelse som vid användningen av EU-garantin, i enlighet med de allmänna målen i artikel 3, ska fatta beslut om

a)	InvestEU-fondens strategiska inriktning,

b)	de operativa strategier och förfaranden som behövs för att InvestEU-fonden ska fungera,

c)	de regler som ska gälla för verksamheten med investeringsplattformar.

2. Styrelsen ska bestå av ledamöter som kommissionen, Europeiska investeringsbanken och den rådgivande nämnden utser bland företrädarna för genomförandepartnerna.

Ändringsrekommendation 28

Ny artikel efter artikel 17

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Metoder för riskbedömning

1. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 26 för att komplettera denna förordning genom att fastställa metoder för riskbedömning. Riskbedömningsmetoden ska omfatta

a)	en riskvärderingsklassificering för att säkerställa en enhetlig och standardiserad behandling av alla transaktioner oberoende av intermediären,

b)	en metod för att bedöma riskvärdet och sannolikheten för obestånd på grundval av tydliga statistiska metoder, inbegripet miljö-, samhällsansvars- och bolagsstyrningskriterier (ESG),

c)	en metod för att bedöma exponering vid obestånd och förlust, med hänsyn till finansieringsvärdet, projektrisken, återbetalningsvillkoren, ställd säkerhet och andra relevanta indikatorer.

Ändringsrekommendation 29

Artikel 18

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Projektgrupp	Projektgrupp
1. En projektgrupp ska inrättas, bestående av experter som genomförandepartnerna ställer till kommissionens förfogande utan kostnad för unionens budget.	1. En projektgrupp ska inrättas, bestående av experter som genomförandepartnerna ställer till kommissionens förfogande utan kostnad för unionens budget. När genomförandepartner bildar en grupp i enlighet med andra stycket i artikel 12.1 ska alla genomförandepartner ställa experterna till kommissionens förfogande.
2. Varje genomförandepartner ska utse experter till projektgruppen. Antalet experter ska fastställas i garantiavtalet.	2. Varje genomförandepartner eller grupp av genomförandepartner som bildats i enlighet med andra stycket i artikel 12.1 ska utse experter till projektgruppen. Antalet experter ska fastställas i garantiavtalet.
[…]	[…]

Motivering

Utstationeringen av personal till kommissionen kan visa sig vara betungande för mindre nationella eller regionala investeringsbanker och institutioner, vilka bör omfattas av en viss flexibilitet, t.ex. genom att resurser sammanförs inom en grupp.

Ändringsrekommendation 30

Artikel 20.2 c

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Stödja åtgärder och mobilisera kunskap på lokal nivå för att underlätta användning av stöd från InvestEU i hela unionen, och om möjligt bidra aktivt till målet om sektorsvis och geografisk diversifiering av InvestEU-fonden genom att stödja genomförandepartner i att initiera och utveckla potentiella finansierings- och investeringstransaktioner.	Stödja åtgärder och mobilisera kunskap på lokal och regional nivå för att underlätta användning av stöd från InvestEU i hela unionen, och om möjligt bidra aktivt till målet om sektorsvis och geografisk diversifiering av InvestEU-fonden genom att stödja genomförandepartner i att initiera och utveckla potentiella finansierings- och investeringstransaktioner.

Ändringsrekommendation 31

Artikel 20.4

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Avgifter får tas ut för de tjänster som avses i punkt 2 för att täcka en del av kostnaderna för dessa tjänster.	Avgifter får tas ut för de tjänster som avses i punkt 2 för att täcka en del av kostnaderna för dessa tjänster. De tjänster som InvestEU:s rådgivningscentrum tillhandahåller offentliga projektansvariga ska vara avgiftsfria.

Motivering

Avgiftsbefrielsen för offentliga projektansvariga gäller i och med det befintliga Europeiska centrumet för investeringsrådgivning (artikel 14.4 i förordning (EU) 2015/1017) och bör behållas.

Ändringsrekommendation 32

Artikel 20.6

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

InvestEU:s rådgivningscentrum ska finnas representerat på lokal nivå om så krävs. Lokal närvaro ska särskilt inrättas i medlemsstater eller regioner med svårigheter att utveckla projekt inom ramen för InvestEU-fonden. InvestEU:s rådgivningscentrum ska bidra till kunskapsöverföring till regional och lokal nivå i syfte att bygga upp regional och lokal kapacitet och expertis som avses i punkt 1.

InvestEU:s rådgivningscentrum ska finnas representerat på lokal nivå om så krävs. Lokal närvaro ska särskilt inrättas i medlemsstater eller regioner med svårigheter att utveckla projekt inom ramen för InvestEU-fonden eller med stora och ihållande investeringsgap . InvestEU:s rådgivningscentrum ska bidra till kunskapsöverföring till regional och lokal nivå i syfte att bygga upp regional och lokal kapacitet och expertis som avses i punkt 1. Typen av denna lokala närvaro ska fastställas i samråd med de berörda nationella, regionala eller lokala myndigheterna.

Motivering

Se ändringsrekommendationen till skäl 36.

Ändringsrekommendation 33

Artikel 21.2

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

InvestEU-portalen ska fungera som en kanal för de projektansvariga för att synliggöra de projekt som de önskar finansiera och därmed sprida denna information till investerare. Uppförandet av projekt på InvestEU-portalen ska inte påverka besluten om vilka slutliga projekt som väljs ut för stöd enligt denna förordning, enligt något annat unionsinstrument, eller för offentlig finansiering.

InvestEU-portalen ska fungera som en kanal för de projektansvariga för att synliggöra de projekt som de önskar finansiera och därmed sprida denna information till investerare. Uppförandet eller icke-uppförandet av projekt på InvestEU-portalen ska inte påverka besluten om vilka slutliga projekt som väljs ut för stöd enligt denna förordning, enligt något annat unionsinstrument, eller för offentlig finansiering.

Motivering

Det bör förtydligas ytterligare att även om uppförandet på portalen inte är en garanti för att få stöd genom InvestEU eller andra instrument är det inte heller ett villkor för detta stöd.

Ändringsrekommendation 34

Artikel 21.6

Punkt 6 (ny)

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
	Genomförandepartnerna ska aktivt bidra till att marknadsföra och göra reklam för InvestEU-portalen gentemot både projektansvariga och investerare.

Motivering

Eftersom en sådan portal är beroende av att nå en kritisk massa av användare skulle det hjälpa med ytterligare uppsökande och medvetandehöjande verksamhet. Genomförandepartnerna är, tack vare sina kontakter med investerare och ansvariga, väl lämpade att bidra till denna verksamhet.

Ändringsrekommendation 35

Bilaga II punkt 2 d

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
järnvägsinfrastruktur, andra järnvägsprojekt och kusthamnar,	järnvägsinfrastruktur, andra järnvägsprojekt eller infrastrukturprojekt för inre vattenvägar och kusthamnar,

Motivering

Ej tillämpligt

Ändringsrekommendation 36

Bilaga II, nytt led efter punkt 2 e

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
	utveckling av nya generationens batterier för elektromobilitet.

Ändringsrekommendation 37

Bilaga II, punkt 7

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Ekonomiskt stöd till enheter som har upp till 3 000 anställda med särskild inriktning på små och medelstora företag och små börsnoterade företag, särskilt genom (…)	Ekonomiskt stöd till enheter som har upp till 3 000 anställda med särskild inriktning på små och medelstora företag, små börsnoterade företag och företag inom den sociala ekonomin , särskilt genom (…)

Ändringsrekommendation 38

Bilaga III punkt 4.4

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Transport: investeringar mobiliserade i TEN-T, i TEN-T-stomnätet	Transport: investeringar mobiliserade i TEN-T, i TEN-T-stomnätet och i det samlade TEN-T-nätet, gränsöverskridande länkar som saknas (”missing links”)

Motivering

InvestEU bör bidra till utvecklingen av TEN-T-nätet i dess helhet och till att skapa de gränsöverskridande länkar som saknas, framför allt i järnvägsnätet .

II. POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

Europeiska regionkommittén välkomnar kommissionens ambition att fortsätta att stödja investeringar i Europa genom att bygga vidare på erfarenheterna från Europeiska fonden för strategiska investeringar och investeringsplanen samt, mer generellt, genom sitt förslag om inrättande av InvestEU-programmet.

ReK konstaterar att utöver att följa marknaden och efterfrågan kommer InvestEU att inriktas på att utforma politiken. Kommittén betonar behovet av tillräckligt stöd till finansierings- och investeringsverksamhet inom forskning och innovation, och pekar i synnerhet på vikten av att upprätta politikområdet ”sociala investeringar och kompetens” som ett verktyg för att frigöra ytterst angelägna investeringar i innovativa projekt för social infrastruktur, i sociala företag och i sociala tjänster på regional och lokal nivå. Kommittén framhåller behovet av att investera i högkvalitativa sociala projekt som är mindre, innovativa och ekonomiskt mer riskabla men ändå ekonomiskt genomförbara och har en högre social avkastning, eftersom detta skulle kunna vara mervärdet av EU-garantin.

Kommittén betonar att även om investeringsvillkoren har förbättrats något i vissa medlemsstater och regioner har nivån på fasta bruttoinvesteringar som andel av hela EU:s BNP fortfarande inte nått tillbaka till nivån före krisen, och de samlade investeringarna ligger fortsatt omkring 10 % lägre än före krisen, med vissa stora skillnader mellan medlemsstaterna (1).

ReK framhåller att investeringssituationen är ännu mer splittrad på regional nivå och förblir särskilt oroväckande i ett antal europeiska regioner; i absoluta tal var investeringsnivån 25 % lägre under 2015 än under 2007 i över 40 europeiska regioner i Italien, Portugal, Förenade kungariket, Rumänien, Nederländerna, Irland, Lettland, Slovenien, Kroatien och Cypern, och över 60 % lägre i de flesta grekiska regioner (2).

Kommittén konstaterar med bestörtning att även de offentliga investeringarna är fortsatt låga i EU, framför allt de investeringar som lokala och regionala myndigheter gör, som under 2017 var över 30 % lägre än nivån under 2009 betraktad som andel av BNP (3).

Kommittén är även oroad över den växande centraliseringen av investeringar, som innebär att andelen offentliga investeringar som lokala och regionala myndigheter gör visserligen i genomsnitt ännu ligger över 50 % i EU, men har sjunkit märkbart i jämförelse med nivån på 60 % under 1990-talet (4).

Vi är djupt bekymrade över denna situation, eftersom investeringar – både privata och offentliga – är en förutsättning för såväl den nuvarande konkurrenskraften som den framtida tillväxten och jobbskapandet, och därmed för välbefinnandet för EU-medborgare i alla städer och regioner.

Kommittén är oroad över att nedskärningarna till följd av åtstramningar i de fall där lokala och regionala myndigheter är mest beroende av budgetanslag från sina nationella regeringar ännu inte helt och hållet har återställts samtidigt som nya skyldigheter har ålagts de lokala och regionala myndigheterna, vilket i många fall ytterligare minskat de medel som finns tillgängliga för investeringar.

Kommittén upprepar sin begäran om att de investeringar som görs av de lokala och regionala myndigheterna och som finansieras genom InvestEU-programmet och EIB ska undantas från beräkningen av EU-medlemsstaternas statsskuld och budgetunderskott.

10.

ReK kräver att den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i unionen inkluderas i InvestEU-programmets mål, särskilt eftersom förslagets rättsliga grund omfattar tredje stycket i artikel 175 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, som inriktar sig på sammanhållning. Kommittén anser att det är ytterst viktigt att InvestEU har en geografisk balans och i första hand riktas mot de regioner som lider av en avsevärd och ihållande brist på investeringar samt mot de områden som är särskilt utsatta och avlägset belägna, såsom de yttersta randområdena.

11.

Förslaget till förordning om inrättande av InvestEU-programmet överensstämmer med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

Finansiella instrument och InvestEU-fonden

12.

ReK konstaterar än en gång att finansiella instrument kan vara viktiga verktyg för territoriell utveckling (5), eftersom återbetalningsskyldig finansiering kan säkerställa att de offentliga medlen får större hävstångseffekter och därmed större inflytande i de särskilda fall där privat finansiering kan komplettera offentliga källor tack vare rimlig avkastning och kassaflöden. Kommittén betonar att detta är särskilt relevant i tider då de offentliga finanserna är kontinuerligt ansträngda på alla styresnivåer.

13.

ReK noterar dock att EU:s finansiella instrument har ökat i antal under senare år, med olika regler för stödberättigande och rapportering, på ett sätt som skapar komplexitet och förvirring och inte fullt ut drar nytta av synergier och stordriftsfördelar, vilket leder till en situation som inte främjar en effektiv och ändamålsenlig användning av de finansiella instrumenten.

14.

ReK rekommenderar en bedömning av Efsis hittillsvarande ekonomiska inverkan på enskilda medlemsstater och regioner, däribland översikter över utnyttjade ekonomiska medel och resultaten av dem. Denna bedömning är särskilt viktig för att InvestEU-programmet som nytt instrument inom ramen för EU-finansieringen ska kunna vara direkt inriktat på verkliga investeringsprioriteringar och undvika vissa brister som är förknippade med de befintliga sätten att använda EU-budgeten.

15.

Kommittén betonar att InvestEU måste inriktas på resultat, framför allt jobbskapande och hantering av regionala skillnader, samt finansiering av ekonomiskt hållbara projekt, och vidhåller att detta kan uppnås mer effektivt genom ett nära samarbete med lokala och regionala myndigheter.

16.

Additionalitetsprincipen bör följas tydligt, särskilt vid högriskprojekt som genomförs i mindre utvecklade regioner och övergångsregioner.

17.

ReK erkänner att kommissionens förslag om InvestEU har potential att förenkla användningen av finansiella instrument för intermediärer och slutmottagare samt kombinationen av dessa instrument med andra typer av EU-stöd, vilket är ett krav som ReK länge har framfört.

18.

Kommittén bekräftar dock än en gång sin ståndpunkt att InvestEU varken bör ersätta eller konkurrera med befintliga EU-mekanismer för social sammanhållning.

19.

Kommittén är oroad över den administrativa börda, byråkrati och de förseningar som sannolikt skulle uppstå om ytterligare tre stadier skulle läggas till godkännandecykeln för investeringsprojekt, och anser därför att det är nödvändigt att säkerställa att det föreslagna styrningssystemet leder till snabba beslut, men självklart utan att hastigheten påverkar kvaliteten på dessa beslut.

20.

Vi rekommenderar att man överväger att genom förslaget införa skyndsammare förfaranden för småskaliga projekt upp till en viss budget, med tanke på att mindre projekt kan medföra strategiska investeringar eftersom de har betydande hävstångseffekter.

21.

Vi uppmanar kommissionen att se till att ReK deltar som observatör i det administrativa systemet för InvestEU, särskilt i den rådgivande nämnden.

22.

ReK välkomnar att programmet förlitar sig på en budgetgaranti som, tillsammans med den låga risk som följer av en stor portfölj med varierade projekt av hög kvalitet runtom i Europa, möjliggör att en mindre andel av EU-budgeten fryses för en proportionellt större påverkan. Kommittén anser dock att kommissionen bör fastställa ett ambitiösare mål för den totala nivå av investeringar som kan uppbådas.

23.

Vi stöder kommissionens förslag om att genomföra InvestEU-garantin genom ett antal partner snarare än genom enbart Europeiska investeringsbanksgruppen, såsom var fallet med Efsi. Kommittén föreslår dock att det räcker med att en medlemsstat eller region täcks av garantin för att tillgången ska underlättas för så många genomförandepartner som möjligt.

24.

Deltagandet av flera genomförandepartner bör möjliggöra en bredare tematisk och geografisk täckning för InvestEU-fonden jämfört med Efsi, både mellan medlemsstaterna och inom dem mellan regioner, eftersom dessa genomförandepartner kommer att bidra med ytterligare erfarenheter samt en mångfald av lokal expertis och branschkunnande.

25.

ReK riktar kommissionens uppmärksamhet mot de länder som på nationell och regional nivå saknar de strukturer som skulle kunna ge dem tillgång till InvestEU-garantin. Kommittén rekommenderar mot bakgrund av detta att inrättandet av sådana strukturer uppmuntras och stöds.

26.

Kommittén betonar att även om det verkar rimligt för genomförandepartnerna att utstationera personal till kommissionen för att bilda InvestEU:s projektgrupp, med tanke på deras expertis och den stora ytterligare kapacitet som genomförandepartnerna kommer att dra nytta av tack vare EU-garantin, kan det visa sig vara svårt för mindre nationella eller regionala investeringsbanker och institutioner att utstationera lämpliga experter bland deras personal. Kommittén kräver därför att sådana mindre institutioner beviljas en viss frihet, t.ex. genom att deras resurser sammanförs vid bildandet av grupper, i enlighet med andra stycket i artikel 12.1 i utkastet till förordning.

27.

ReK stöder principen om att de myndigheter som förvaltar struktur- och investeringsfonderna (ESI) frivilligt och i överensstämmelse med principerna i en uppförandekod för partnerskap och flernivåstyre, som ska fastställas i artikel 6 i ramdirektivet om gemensamma bestämmelser för ESI, ska kunna överföra upp till 5 % av dessa fonders medel till InvestEU-programmet. Detta bidrag har potential att hantera lands- eller regionsspecifika marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer på ett sätt som ett centraliserat EU-verktyg inte kan.

28.

Vi välkomnar kommissionens vilja att göra det lättare att kombinera finansiella instrument med bidrag från andra EU-program genom tillämpningen av InvestEU-regler för hela projektet, eftersom detta är en viktig förenkling. Kommittén välkomnar vidare den föreslagna rationaliseringen av regler om statligt stöd för finansiering från medlemsstaterna som förmedlas genom InvestEU-fonden eller stöds av InvestEU.

29.

Kommittén kräver att mer än 35 % av medlen från InvestEU:s finansieringsram ställs till förfogande för att uppnå klimatrelaterade mål.

30.

ReK rekommenderar att investeringar i infrastruktur som görs genom InvestEU blir mer motståndskraftiga mot katastrofer och klimatförhållanden under hela deras livslängd.

31.

Det är nödvändigt att säkerställa en smidig övergång i god tid från den nuvarande programperioden till nästa.

InvestEU:s rådgivningscentrum

32.

ReK välkomnar att investeringsplanens europeiska centrum för investeringsrådgivning behålls i det aktuella förslaget genom InvestEU:s rådgivningscentrum. Kommittén understryker att rådgivnings- och stödtjänster fortsatt är avgörande för att framgångsrikt ta itu med de suboptimala investeringssituationerna i EU, särskilt i regioner eller sektorer där komplexa projekt eller innovativa finansieringslösningar är mer sällsynta.

33.

Kommittén uppmanar medlagstiftarna att behålla avgiftsbefrielsen för offentliga genomförandeorgan när det gäller tjänster från InvestEU:s rådgivningscentrum, såsom är fallet för det befintliga europeiska centrumet för investeringsrådgivning enligt artikel 14.4 i Efsi-förordningen (6), och vilket är oerhört viktigt för främjandet av offentliga investeringar av hög kvalitet, framför allt bland mindre offentliga enheter och dem med mindre erfarenhet av finansiella instrument och komplexa projekt.

34.

ReK välkomnar rådgivningscentrumets fokus på att ge stöd till inrättandet av investeringsplattformar, särskilt till gränsöverskridande investeringar. Vi betonar att det är nödvändigt att ytterligare öka medvetenheten för att fullt ut kunna utnyttja de möjligheter som investeringsplattformar erbjuder, särskilt för lokala och regionala myndigheter.

35.

Kommittén uttrycker sitt starka stöd för att rådgivningscentrumet ska ha en lokal närvaro, som bör fastställas i samråd med de berörda nationella, regionala eller lokala myndigheterna, och vars utveckling bör prioriteras i medlemsstater eller regioner som har svårt att utveckla projekt inom ramen för InvestEU-fonden eller lider av stora och ihållande investeringsgap.

36.

Vi ser mycket positivt på rådgivningscentrumets fokus på kunskapsöverföring och kapacitetsuppbyggnad på regional och lokal nivå, något som kommittén tidigare riktat uppmärksamhet mot och som är avgörande faktorer för att överbrygga investeringsgapen i alla EU-regioner. Centrumet bör därför ha som främsta mål att hjälpa lokala genomförandepartner att stärka sin förmåga till tekniskt bistånd.

37.

ReK betonar att de befintliga EU-finansierade verktygen för kapacitetsuppbyggnad inte tillgodoser de lokala och regionala myndigheternas behov i tillräckligt hög utsträckning och är underutnyttjade. Kommittén anser att de bör främjas och samordnas bättre och att InvestEU:s rådgivningscentrum spelar en viktig roll i detta arbete.

38.

Vi uppmanar kommissionen att se till att projektansvariga i EU får tillräckligt med information om de möjligheter som InvestEU:s rådgivningscentrum erbjuder, vid behov genom en turné eller lokala evenemang, som ReK är beredd att ge lämpligt stöd till.

InvestEU-portalen

39.

ReK välkomnar att investeringsplanens portal för investeringsprojekt på europeisk nivå (EIPP) behålls i det aktuella förslaget genom InvestEU-portalen. Kommittén påpekar att ReK är en EIPP-partner och aktivt har stöttat och främjat portalen, särskilt bland europeiska lokala och regionala myndigheter. Kommittén kommer att fortsätta att stödja utvecklingen av InvestEU-portalen där så är lämpligt.

40.

Kommittén betonar dock att en sådan portals framgång är kraftigt beroende av att den når en kritisk massa av användare, och att ytterligare uppsökande och medvetandehöjande verksamhet skulle behövas. Vi uppmanar därför framtida genomförandepartner till InvestEU att aktivt bidra till att marknadsföra och göra reklam för InvestEU-portalen, eftersom de har goda förutsättningar att göra så tack vare sina fortlöpande kontakter med investerare och projektansvariga.

41.

ReK delar åsikten att uppförandet av ett projekt på InvestEU-portalen inte bör ses som en garanti för stöd, varken genom InvestEU eller något annat instrument på EU-nivå eller på en annan nivå. Kommittén rekommenderar att det ska förtydligas ytterligare att inte heller uppförande på portalen kan ses som en förutsättning för något slags stöd, eftersom det måste förbli helt frivilligt för projektansvariga att lämna in projekt till portalen.

Bryssel den 6 december 2018.

Karl-Heinz LAMBERTZ

Europeiska regionkommitténs ordförande

(1) Eurostat, dataset tec00011.

(2) Egna beräkningar utifrån fasta bruttoinvesteringar på Nuts 2-nivå enligt Eurostat, dataset nama_10r_2gfcf.

(3) Eurostat, dataset tec00022.

(4) Europeiska kommissionen, sjunde sammanhållningsrapporten (s. 168).

(5) ReK:s yttrande: Finansiella instrument till stöd för territoriell utveckling http://webapi.cor.europa.eu/documentsanonymous/cor-2015-01772-00-00-ac-tra-sv.docx

(6) Förordning (EU) 2015/1017.

7.3.2019

Europeiska unionens officiella tidning

C 86/335

Yttrande från Europeiska regionkommittén om Reformstödsprogrammet och Europeiska investeringsstabiliseringsfunktionen

(2019/C 86/18)

Föredragande:

Olga ZRIHEN (BE–PES), ledamot, Vallonska parlamentet

Referensdokument:

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av reformstödsprogrammet

COM(2018) 391 final

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Europeiska investeringsstabiliseringsfunktionen

COM(2018) 387 final

I. REKOMMENDATIONER FÖR ÄNDRINGAR i REFORMSTÖDSPROGRAMMET

Ändringsrekommendation 1

Skäl 5

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Strukturreformer kan göra de nationella ekonomierna mer motståndskraftiga och skapa en hög grad av varaktig konvergens i medlemsstaterna, något som är avgörande för ett framgångsrikt och smidigt deltagande i Ekonomiska och monetära unionen. En hög grad av varaktig konvergens är särskilt viktig för de medlemsstater som inte har euron som valuta men som förbereder sig för att ansluta sig till euroområdet.

EU-relevanta strukturreformer som identifieras i den europeiska planeringsterminen kan bidra till att öka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen och göra de nationella ekonomierna mer motståndskraftiga och skapa en hög grad av varaktig konvergens i medlemsstaterna, något som är avgörande för ett framgångsrikt och smidigt deltagande i Ekonomiska och monetära unionen. En hög grad av varaktig konvergens är särskilt viktig för de medlemsstater som inte har euron som valuta men som förbereder sig för att ansluta sig till euroområdet.

Ändringsrekommendation 2

Skäl 6

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

I hela unionen behövs det fler strukturreformer i medlemsstaterna. Erfarenheterna av genomförandet av mekanismen för samordning av den ekonomiska politiken inom ramen för den europeiska planeringsterminen har visat att genomförandet av strukturreformer i allmänhet har dragit ut på tiden och varit inkonsekvent och att nationella reformansträngningar bör stärkas och stimuleras.

I hela unionen behövs det fler EU-relevanta strukturreformer i medlemsstaterna. Erfarenheterna av genomförandet av mekanismen för samordning av den ekonomiska politiken inom ramen för den europeiska planeringsterminen har visat att genomförandet av strukturreformer i allmänhet har dragit ut på tiden och varit inkonsekvent och att nationella reformansträngningar bör stärkas och stimuleras , särskilt genom att öka de lokala och regionala myndigheternas medverkan, vilka ansvarar för genomförandet av de flesta av de identifierade reformbehoven .

Ändringsrekommendation 3

Skäl 15

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

För att säkerställa att de reformer som får stöd av programmet täcker alla viktiga områden inom ekonomin och i samhället, bör kommissionen, på begäran av en medlemsstat, tillhandahålla både ekonomiskt och tekniskt stöd genom programmet på ett brett spektrum av politikområden, bl.a. offentlig finans- och kapitalförvaltning, institutionella reformer och förvaltningsreformer, företagsklimat, finanssektorn, marknaderna för produkter, tjänster och arbetskraft, utbildning, hållbar utveckling, folkhälsa och välfärd.

För att säkerställa att de reformer som får stöd av programmet täcker relevanta politikområden bör kommissionen, på begäran av en medlemsstat, tillhandahålla både ekonomiskt och tekniskt stöd genom programmet på ett brett spektrum av politikområden som är relaterade till EU:s politiska mål , bl.a. offentlig finans- och kapitalförvaltning, institutionella reformer och förvaltningsreformer, företagsklimat, finanssektorn, marknaderna för produkter, tjänster och arbetskraft, utbildning, hållbar utveckling, folkhälsa och välfärd.

Ändringsrekommendation 4

Skäl 17

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
För att tillgodose ytterligare behov inom ramen för programmet bör medlemsstaterna kunna överföra medel till programmets budget som öronmärkts för delad förvaltning i unionsfonderna, i enlighet med det förfarande som fastställts för det ändamålet. Överförda medel bör användas i enlighet med reglerna i detta program och till förmån för den berörda medlemsstaten.	En medlemsstat eller kommissionen bör , i det fall att medel som tilldelats i enlighet med artikel 26 i detta förslag inte anslås, kunna begära att de sistnämnda överförs till ESI-fonderna till förmån för den berörda medlemsstaten.

Motivering

Genom ändringsrekommendationen säkerställs samstämmighet med det förslag till ändring av artikel 21 i förordningen om gemensamma bestämmelser som ingår i utkastet till yttrande i fråga (COTER-VI-038). Överföringen skulle också vara konsekvent med tanke på att både reformstödsprogrammet och förordningen om gemensamma bestämmelser grundar sig på artikel 175 i EUF-fördraget.

Ändringsrekommendation 5

Skäl 19

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

När det gäller reformverktyget är det nödvändigt att identifiera typer av reformer som kan få ekonomiskt stöd. För att säkerställa att de stödberättigande reformerna bidrar till programmets mål bör de tackla de utmaningar som identifierats inom ramen för den europeiska planeringsterminen, inklusive de reformer som föreslagits för att genomföra de landsspecifika rekommendationerna.

Motivering

Kommissionen skapar en tydlig koppling mellan utgiftsprogrammen och den europeiska planeringsterminen, som endast kan tjäna sitt syfte om de regionala perspektiven förstärks och införlivas i den.

Ändringsrekommendation 6

Skäl 20

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

För att ge medlemsstaterna ett meningsfullt incitament att slutföra strukturreformer måste ett högsta ekonomiskt bidrag fastställas som är tillgängligt för dem inom ramen för instrumentet i varje tilldelningsstadium och vid varje ansökningsomgång. Detta högsta bidrag bör beräknas på grundval av befolkningen i varje medlemsstat . För att säkerställa att de ekonomiska incitamenten är spridda över hela tillämpningsperioden för programmet bör medlen till medlemsstaterna tilldelas i stadier. Under det första stadiet som omfattar tjugo månader bör hälften (11 000 000 000 euro) av den totala finansieringsramen för reformverktyget göras tillgängligt för medlemsstaterna, och de kan då få upp till det högsta ekonomiska bidraget genom att lämna in förslag till reformåtaganden.

För att ge medlemsstaterna ett meningsfullt incitament att slutföra strukturreformer av relevans för EU måste ett högsta ekonomiskt bidrag fastställas som är tillgängligt för dem inom ramen för instrumentet i varje tilldelningsstadium och vid varje ansökningsomgång. Detta högsta bidrag bör beräknas på grundval av de indikatorer som ska antas för sammanhållningspolitiken 2021–2027 (BNP per capita, ungdomsarbetslöshet, låg utbildningsnivå, klimatförändringar samt mottagande och integration av migranter) . För att säkerställa att de ekonomiska incitamenten är spridda över hela tillämpningsperioden för programmet bör medlen till medlemsstaterna tilldelas i stadier. Under det första stadiet som omfattar tjugo månader bör hälften (11 000 000 000 euro) av den totala finansieringsramen för reformverktyget göras tillgängligt för medlemsstaterna, och de kan då få upp till det högsta ekonomiska bidraget genom att lämna in förslag till reformåtaganden.

Ändringsrekommendation 7

Skäl 23

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

För att säkerställa medlemsstaternas egenansvar och fokus på relevanta reformer bör de identifiera reformåtaganden för att möta de utmaningar som identifieras inom ramen för den europeiska planeringsterminen (inklusive de utmaningar som identifieras i de landsspecifika rekommendationerna) och lägga fram detaljerade åtgärder för genomförandet av reformerna som bör innehålla lämpliga delmål och mål samt en tidsplan för genomförandet på högst tre år. Under hela förfarandet bör kommissionen och medlemsstaterna sträva efter att samarbeta så mycket som möjligt.

För att säkerställa medlemsstaternas egenansvar och fokus på relevanta reformer bör de genom att involvera myndigheter på alla nivåer identifiera reformåtaganden för att möta de utmaningar som identifieras inom ramen för den europeiska planeringsterminen (inklusive de utmaningar som identifieras i de landsspecifika rekommendationerna och efter att ha beaktat de motsvarande regionala perspektiven ) och lägga fram detaljerade åtgärder för genomförandet av reformerna som bör innehålla lämpliga delmål och mål samt en tidsplan för genomförandet på högst tre år. Medlemsstaterna bör också ange hur relevanta befintliga EU-politiska åtgärder har samordnats för att stödja de föreslagna reformerna. Under hela förfarandet bör kommissionen och medlemsstaterna sträva efter att samarbeta så mycket som möjligt.

Ändringsrekommendation 8

Nytt skäl efter skäl 23

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Medlemsstaterna bör ange hur de låtit sina lokala och regionala myndigheter delta i bedömningen av reformbehoven och vid utformningen, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av reformåtagandena. Detta deltagande kommer att ske på ett strukturerat och permanent sätt inom ramen för den europeiska planeringsterminen, så att de lokala och regionala myndigheterna från början kan delta som fullvärdiga partner i den dialog med kommissionen som leder till offentliggörandet av landsrapporterna och de landspecifika rekommendationerna. Medlemsstaterna kommer att bestämma hur detta deltagande ska organiseras beroende på den konstitutionella ramen och befogenhetsfördelningen mellan på olika nivåer.

Ändringsrekommendation 9

Skäl 31

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

För att få till stånd en sund ekonomisk förvaltning bör särskilda regler fastställas för budgetåtaganden, betalningar, innehållande, avbrytande och krav på återbetalning av medel. Betalningar bör grunda sig på kommissionens positiva bedömning av genomförandet av medlemsstatens reformåtaganden. Ekonomiska bidrag bör kunna innehållas och avbrytas om medlemsstaten inte genomfört reformåtagandena på ett tillfredsställande sätt. För att säkerställa att reformerna får ett hållbart genomslag efter det att de genomförts bör en lämplig tidsperiod fastställas för reformernas varaktighet efter det att det ekonomiska bidraget betalats ut. En period på fem år bör anses vara en lämplig minimiperiod. Lämpliga kontradiktoriska förfaranden bör fastställas för att säkerställa att kommissionens beslut om innehållande, avbrytande och återkrav av betalda belopp respekterar medlemsstaternas rätt att yttra sig.

För att få till stånd en sund ekonomisk förvaltning bör särskilda regler fastställas för budgetåtaganden, betalningar, innehållande, avbrytande och krav på återbetalning av medel. Betalningar bör ske genom årliga avbetalningar och grunda sig på kommissionens positiva bedömning av de framsteg som medlemsstaten gjort i genomförandet av sina reformåtaganden. Ekonomiska bidrag bör kunna innehållas och avbrytas om medlemsstaten inte genomfört reformåtagandena på ett tillfredsställande sätt. För att säkerställa att reformerna får ett hållbart genomslag efter det att de genomförts bör en lämplig tidsperiod fastställas för reformernas varaktighet efter det att det ekonomiska bidraget betalats ut. En period på fem år bör anses vara en lämplig minimiperiod. Lämpliga kontradiktoriska förfaranden bör fastställas för att säkerställa att kommissionens beslut om innehållande, avbrytande och återkrav av betalda belopp respekterar medlemsstaternas rätt att yttra sig.

Ändringsrekommendation 10

Skäl 32

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

När det gäller instrumentet för tekniskt stöd utnyttjar medlemsstaterna i allt större utsträckning tekniskt stöd inom ramen för stödprogrammet för strukturreformer – mer än vad man ursprungligen förväntade sig. Nästan alla medlemsstaterna har ansökt om stöd inom programmet och ansökningarna är fördelade över alla de politikområden som programmet omfattar. De centrala delarna av programmet bör därför bevaras, inklusive de åtgärder som kan få finansiering inom instrumentet för tekniskt stöd. Europeiska kommissionen och de nationella regeringarna bör uppmuntra de lokala och regionala myndigheterna att använda tekniska stödinstrument genom att fullt ut öppna sådana instrument för alla förvaltningsnivåer och aktivt främja användningen av dem.

Ändringsrekommendation 11

Artikel 4

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Allmänna mål

Programmet ska stödja följande allmänna mål i alla medlemsstater:

Bidra till att ta itu med nationella reformutmaningar av strukturell karaktär som syftar till att förbättra de nationella ekonomiernas resultat och till att främja motståndskraftiga ekonomiska och sociala strukturer i medlemsstaterna, och därigenom bidra till sammanhållning, konkurrenskraft, produktivitet, tillväxt och sysselsättning.

Bidra till att ta itu med nationella reformutmaningar av strukturell karaktär som identifierats som EU-relevanta i den europeiska planeringsterminen och syftar till att främja motståndskraftiga ekonomiska och sociala strukturer i medlemsstaterna, och därigenom bidra till sammanhållning, konkurrenskraft, produktivitet, tillväxt och sysselsättning på europeisk nivå .

b)	Bidra till att stärka den administrativa kapaciteten i medlemsstaterna när det gäller de utmaningar som institutioner, styrning, offentlig förvaltning och ekonomiska och sociala sektorer står inför.

b)	Bidra till att stärka den administrativa kapaciteten i medlemsstaterna och hos deras respektive lokala och regionala myndigheter när det gäller de utmaningar som institutioner, styrning, offentlig förvaltning och ekonomiska och sociala sektorer står inför.

Ändringsrekommendation 12

Artikel 6

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Tillämpningsområde

De allmänna och särskilda mål som anges i artiklarna 4 och 5 ska avse politikområden med anknytning till sammanhållning, konkurrenskraft, produktivitet, forskning och innovation, smart och hållbar tillväxt för alla, sysselsättning och investeringar, särskilt ett eller flera av följande:

Tillämpningsområde

De allmänna och särskilda mål som anges i artiklarna 4 och 5 ska avse politikområden som är relevanta för genomförandet av målen i EU-fördraget, kopplade till EU:s befogenheter och som har en koppling till sammanhållning, konkurrenskraft, produktivitet, forskning och innovation, smart och hållbar tillväxt för alla, sysselsättning och investeringar, särskilt ett eller flera av följande:

Ändringsrekommendation 13

Artikel 7

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Budget

1. Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2021–2027 ska vara 25 000 000 000 euro i löpande priser.

2. Den vägledande fördelningen av det belopp som avses i punkt 1 ska vara

upp till 22 000 000 000 euro för reformverktyget,

upp till 840 000 000 euro för instrumentet för tekniskt stöd,

upp till 2 160 000 000 euro för konvergensmekanismen, varav

i)	upp till 2 000 000 000 euro för den ekonomiska stödkomponenten, och

ii)	upp till 160 000 000 euro för den tekniska stödkomponenten.

i)	upp till 2 000 000 000 euro för den ekonomiska stödkomponenten, och

ii)	upp till 160 000 000 euro för den tekniska stödkomponenten.

I de fall då en medlemsstat utanför euroområdet den 31 december 2023 inom konvergensmekanismen inte har vidtagit konkreta åtgärder för att införa den gemensamma valutan inom en viss tidsperiod, ska det högsta belopp som enligt artikel 26 är tillgängligt för den medlemsstaten inom konvergensmekanismens ekonomiska stödkomponent föras över till det reformverktyg som avses i punkt 2 a. Kommissionen ska anta ett beslut om detta efter att ha gett den berörda medlemsstaten möjlighet att lämna synpunkter inom två månader efter det att dess slutsatser meddelats.

3. Finansieringsramen för programmet får också täcka utgifter för den förberedelse, övervakning, kontroll, revision och utvärdering som krävs för att förvalta programmet och för att uppnå dess mål, särskilt undersökningar, sammanträden med experter, information och kommunikation, inbegripet information om unionens politiska prioriteringar, förutsatt att dessa anknyter till målen i denna förordning, utgifter för it-nätverk rörande behandling och utbyte av information, inbegripet gemensamma it-verktyg, samt alla andra utgifter för tekniskt och administrativt bistånd som kommissionen har för förvaltningen av programmet. Utgifter får även täcka kostnader, inom vart och ett av de tre instrument som anges i artikel 3, för annan stödjande verksamhet som kvalitetskontroll och övervakning av projekt för tekniskt stöd på fältet och kostnader för inbördes rådgivning och experter för bedömning och genomförande av strukturreformer.

3. I det fall att medel som tilldelats i enlighet med artikel 26 i detta förslag inte anslås, kan de medel som tilldelats en medlemsstat, på dennas begäran eller på kommissionens förslag, överföras till ESI-fonderna till förmån för den berörda medlemsstaten.

4 . Medel anslagna till medlemsstaterna inom ramen för delad förvaltning får på deras begäran överföras till programmet. Kommissionen ska förvalta dessa medel direkt i enlighet med artikel 62.1 a i budgetförordningen eller indirekt i enlighet med led c i den artikeln. Om möjligt ska dessa resurser användas till förmån för den berörda medlemsstaten.

4. Finansieringsramen för programmet får också täcka utgifter för den förberedelse, övervakning, kontroll, revision och utvärdering som krävs för att förvalta programmet och för att uppnå dess mål, särskilt undersökningar, sammanträden med experter, information och kommunikation, inbegripet information om unionens politiska prioriteringar, förutsatt att dessa anknyter till målen i denna förordning, utgifter för it-nätverk rörande behandling och utbyte av information, inbegripet gemensamma it-verktyg, samt alla andra utgifter för tekniskt och administrativt bistånd som kommissionen har för förvaltningen av programmet. Utgifter får även täcka kostnader, inom vart och ett av de tre instrument som anges i artikel 3, för annan stödjande verksamhet som kvalitetskontroll och övervakning av projekt för tekniskt stöd på fältet och kostnader för inbördes rådgivning och experter för bedömning och genomförande av strukturreformer.

5 . Medel anslagna till medlemsstaterna inom ramen för delad förvaltning får på deras begäran överföras till programmet. Kommissionen ska förvalta dessa medel direkt i enlighet med artikel 62.1 a i budgetförordningen eller indirekt i enlighet med led c i den artikeln. Om möjligt ska dessa resurser användas till förmån för den berörda medlemsstaten.

Motivering

Ändringsrekommendation 14

Artikel 9

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

I bilaga i fastställs det högsta ekonomiska bidrag som är tillgängligt för varje medlemsstat utav den totala finansieringsramen för det reformverktyg som avses i artikel 7.2 a. Ett sådant maximalt ekonomiskt bidrag beräknas för varje medlemsstat med användning av de kriterier och metoder som fastställs i den bilagan, på grundval av befolkningen i varje medlemsstat . Ett sådant ekonomiskt bidrag ska finnas tillgängligt för tilldelning till varje medlemsstat, delvis eller helt, i varje stadie och ansökningsomgång i tilldelningsprocessen enligt artikel 10.

I bilaga i fastställs det högsta ekonomiska bidrag som är tillgängligt för varje medlemsstat utav den totala finansieringsramen för det reformverktyg som avses i artikel 7.2 a. Ett sådant maximalt ekonomiskt bidrag beräknas för varje medlemsstat med användning av de kriterier och metoder som fastställs i den bilagan, på grundval av de indikatorer som ska antas för sammanhållningspolitiken 2021–2027 (BNP per capita, ungdomsarbetslöshet, låg utbildningsnivå, klimatförändring samt mottagande och integration av invandrare) . Ett sådant ekonomiskt bidrag ska finnas tillgängligt för tilldelning till varje medlemsstat, delvis eller helt, i varje stadie och ansökningsomgång i tilldelningsprocessen enligt artikel 10.

Ändringsrekommendation 15

Artikel 11.3, led e

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Inhemska arrangemang för effektivt genomförande av den berörda medlemsstatens reformåtaganden, inbegripet de föreslagna delmålen och målen samt relaterade indikatorer.	Inhemska arrangemang för effektivt genomförande av den berörda medlemsstatens reformåtaganden, inbegripet de föreslagna delmålen och målen samt relaterade indikatorer. Hur de lokala och regionala myndigheterna har involverats i identifieringen av reformåtagandena inom ramen för den europeiska planeringsterminen, liksom i genomförandet, övervakningen och utvärderingen av dem.

Ändringsrekommendation 16

Artikel 11.3, nytt led efter led e

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
	Som en del av de interna arrangemangen för genomförandet av reformåtagandena, särskilda åtgärder som säkerställer samstämmighet och samordning mellan programmet, ESI-fonderna och andra EU-finansierade program i förekommande fall. Dessa bör innehålla en särskild färdplan för kapacitetsuppbyggnad för lokala och regionala myndigheter.

Ändringsrekommendation 17

Artikel 11.9

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Kommittén för ekonomisk politik som inrättats genom rådets beslut 2000/604/EG om sammansättningen av och stadgarna för Kommittén för ekonomisk politik (1) får avge ett yttrande om de förslag till reformåtaganden som medlemsstaterna lagt fram.	Kommittén för ekonomisk politik som inrättats genom rådets beslut 2000/604/EG om sammansättningen av och stadgarna för Kommittén för ekonomisk politik1 ska avge ett yttrande om de förslag till reformåtaganden som medlemsstaterna lagt fram.

Ändringsrekommendation 18

Artikel 12.3

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Det beslut som avses i punkt 1 ska fastställa det ekonomiska bidraget som ska betalas ut vid ett enda tillfälle så snart som medlemsstaten på tillfredsställande sätt har genomfört alla delmål och mål som satts upp i samband med genomförandet av varje reformåtagande.	Det beslut som avses i punkt 1 ska fastställa det ekonomiska bidraget som ska betalas ut vid årliga tillfällen så snart som medlemsstaten på tillfredsställande sätt har genomfört alla delmål och mål som satts upp för varje år i samband med genomförandet av varje reformåtagande.
Beslutet ska fastställa perioden för genomförandet av reformåtagandena; denna får inte infalla senare än tre år efter beslutets antagande. Vidare ska beslutet fastställa närmare bestämmelser och tidsplan för genomförandet av reformåtagandena samt den berörda medlemsstatens rapportering om detta inom processen för den europeiska planeringsterminen, relevanta indikatorer för uppfyllandet av delmål och mål, samt rutiner för kommissionens tillgång till relevanta bakgrundsuppgifter.	Beslutet ska fastställa perioden för genomförandet av reformåtagandena; denna får inte infalla senare än tre år efter beslutets antagande. Vidare ska beslutet fastställa närmare bestämmelser och tidsplan för genomförandet av reformåtagandena samt den berörda medlemsstatens rapportering om detta inom processen för den europeiska planeringsterminen, relevanta indikatorer för uppfyllandet av delmål och mål, samt rutiner för kommissionens tillgång till relevanta bakgrundsuppgifter.

Ändringsrekommendation 19

Artikel 14

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Medlemsstatens rapportering inom den europeiska planeringsterminen	Medlemsstatens rapportering inom den europeiska planeringsterminen
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 12.3 andra stycket ska den berörda medlemsstaten inom processen för den europeiska planeringsterminen regelbundet rapportera om de framsteg som gjorts för att uppnå reformåtagandena. För detta ändamål uppmanas medlemsstaterna att använda innehållet i de nationella reformprogrammen som ett verktyg för att rapportera om framstegen mot reformernas slutförande. Närmare bestämmelser och tidsplan för rapporteringen, inbegripet rutiner för kommissionens tillgång till relevanta bakgrundsuppgifter, ska fastställas i det beslut som avses i artikel 12.1.	Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 12.3 andra stycket ska den berörda medlemsstaten inom processen för den europeiska planeringsterminen regelbundet rapportera om de framsteg som gjorts för att uppnå reformåtagandena. För detta ändamål uppmanas medlemsstaterna att använda innehållet i de nationella reformprogrammen som ett verktyg för att rapportera om framstegen mot reformernas slutförande , bland annat om de åtgärder som vidtagits för att säkerställa samordning mellan programmet, ESI-fonderna och andra EU-finansierade program i förekommande fall . Närmare bestämmelser och tidsplan för rapporteringen, inbegripet rutiner för kommissionens tillgång till relevanta bakgrundsuppgifter, ska fastställas i det beslut som avses i artikel 12.1. Kommissionen ska se över sina riktlinjer för innehållet i de nationella reformprogrammen.

Ändringsrekommendation 20

Artikel 19.2, nytt led efter led e

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
	kapacitetsuppbyggnad som genomförs av lokala och regionala myndigheter inom ramen för de nationella reformprogrammen. Lokala och regionala myndigheter ska kunna lämna sina ansökningar under ett visst fönster i programmet och vara direkta mottagare av det tekniska stöd som tillhandahålls.

Ändringsrekommendation 21

Artikel 26

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
I bilaga X fastställs det högsta ekonomiska bidrag som är tillgängligt för varje medlemsstat utav den totala finansieringsram som anges i artikel 7.2 c i. Ett sådant ekonomiskt bidrag beräknas för varje stödberättigad medlemsstat med användning av de kriterier och metoder som fastställs i den bilagan, på grundval av befolkningen i varje medlemsstat , och tillämpas på varje tilldelningsstadium och ansökningsomgång enligt artikel 10.	I bilaga X fastställs det högsta ekonomiska bidrag som är tillgängligt för varje medlemsstat utav den totala finansieringsram som anges i artikel 7.2 c i. Ett sådant ekonomiskt bidrag beräknas för varje stödberättigad medlemsstat med användning av de kriterier och metoder som fastställs i den bilagan, på grundval av de indikatorer som ska antas för sammanhållningspolitiken 2021–2027 (BNP per capita, ungdomsarbetslöshet, låg utbildningsnivå, klimatförändring samt mottagande och integration av invandrare) , och tillämpas på varje tilldelningsstadium och ansökningsomgång enligt artikel 10.
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7.2 andra stycket ska ett sådant ekonomiskt bidrag finnas tillgängligt för tilldelning till varje stödberättigad medlemsstat, delvis eller helt, i varje stadie i tilldelningsprocessen i enlighet med förfarandet i artikel 10, och det ska utgöra ett ytterligare bidrag utöver det ekonomiska bidraget enligt artikel 9, vilket ska beviljas för ytterligare reformer som genomförs av medlemsstaten i enlighet med artikel 25.	Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7.2 andra stycket ska ett sådant ekonomiskt bidrag finnas tillgängligt för tilldelning till varje stödberättigad medlemsstat, delvis eller helt, i varje stadie i tilldelningsprocessen i enlighet med förfarandet i artikel 10, och det ska utgöra ett ytterligare bidrag utöver det ekonomiska bidraget enligt artikel 9, vilket ska beviljas för ytterligare reformer som genomförs av medlemsstaten i enlighet med artikel 25.

II. REKOMMENDATIONER FÖR ÄNDRINGAR i DEN EUROPEISKA INVESTERINGSSTABILISERINGSFUNKTIONEN

Ändringsrekommendation 22

Skäl 8

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Framför allt behöver en europeisk investeringsstabiliseringsfunktion (EISF) inrättas för att hjälpa medlemsstater som har euron som valuta att hantera snabbt förändrade ekonomiska förutsättningar på ett bättre sätt och stabilisera sina ekonomier genom att även i händelse av stora asymmetriska chocker fortsätta med sina offentliga investeringar. EISF bör bidra till att stabilisera de offentliga investeringar som genomförs av myndigheter på alla nivåer, eftersom lokala och regionala myndigheter ansvarar för 66 % av investeringarna och deras investeringar ännu inte har nått nivån före krisen. Att göra det möjligt för lokala och regionala organ att behålla sin investeringsnivå skulle förhindra att asymmetriska chocker förvärras ytterligare.

Motivering

Man bör betona den lokala och regionala nivåns betydelse för investeringarna.

Ändringsrekommendation 23

Skäl 15

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

För att inte minska medlemsstaternas incitament att bedriva en klok budgetpolitik bör medlemsstater som begär EISF-stöd uppfylla strikta kriterier som visar att de under två år före ansökan har följt beslut och rekommendationer utfärdade enligt unionens ramverk för budgetövervakning och ekonomisk övervakning.

För att inte minska medlemsstaternas incitament att bedriva en klok och hållbar budgetpolitik bör medlemsstater som begär EISF-stöd uppfylla strikta kriterier som visar att de under två år före ansökan har följt beslut och rekommendationer utfärdade enligt unionens ramverk för budgetövervakning och ekonomisk övervakning , inklusive kommissionens meddelande om ”Att på bästa sätt utnyttja flexibiliteten inom stabilitets- och tillväxtpaktens befintliga regler” (1a) , och att de följt en konvergenskod som omfattar kriterier som möjliggör bättre egenansvar .

Motivering

Självförklarande.

Ändringsrekommendation 24

Skäl 21

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Medlemsstaterna bör investera stödet från EISF i stödberättigande offentliga investeringar och även upprätthålla den offentliga investeringsnivån generellt så att den ligger i linje med den genomsnittliga offentliga investeringsnivån under de senaste fem åren i syfte att säkerställa att målen med denna förordning uppfylls. i detta avseende förväntas medlemsstaterna prioritera att upprätthålla stödberättigande investeringar i program som stöds av unionen genom Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden, Europeiska havs- och fiskerifonden och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

Om det på grund av krisens allvar visar sig vara omöjligt för medlemsstaten att bibehålla den nivå av offentliga investeringar som den åtagit sig när den tagit emot stöd, bör Europeiska kommissionen fastställa en lägre nivå av offentliga investeringar som medlemsstaterna bör säkerställa.

Motivering

Det kan hända att krisen är så svår att medlemsstaterna inte kan behålla den nivå av offentliga investeringar som de åtagit sig när de tagit emot stöd. i detta fall bör Europeiska kommissionen kunna fastställa en lägre nivå av offentliga investeringar som medlemsstaterna bör säkerställa.

Ändringsrekommendation 25

Skäl 33

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

EISF bör betraktas som ett första steg i det successiva arbetet mot en fullt utvecklad försäkringsmekanism för makroekonomisk stabilisering. För närvarande kommer EISF att baseras på lån och beviljande av räntesubventioner. Parallellt med detta är det inte uteslutet att ESM eller dess rättsliga efterträdare i framtiden kommer att vara inblandad i tillhandahållandet av ekonomiskt stöd till medlemsstater som har euron som valuta och som befinner sig i ekonomiska svårigheter, genom stöd för offentliga investeringar. Dessutom kan en frivillig försäkringsmekanism med en upplåningskapacitet baserad på frivilliga bidrag från medlemsstaterna inrättas i framtiden för att skapa ett kraftfullt instrument för makroekonomisk stabilisering vid asymmetriska chocker.

EISF bör betraktas som ett första steg i det successiva arbetet mot en fullt utvecklad försäkringsmekanism för makroekonomisk stabilisering. i ett första skede kommer EISF att baseras på lån och beviljande av räntesubventioner. Parallellt med detta skulle ESM eller dess rättsliga efterträdare kunna vara inblandad i tillhandahållandet av ekonomiskt stöd till medlemsstater som har euron som valuta och som befinner sig i ekonomiska svårigheter, genom stöd för offentliga investeringar. Dessutom bör en försäkringsmekanism med en upplåningskapacitet baserad på frivilliga bidrag från medlemsstaterna inrättas för att skapa ett kraftfullt instrument för makroekonomisk stabilisering vid asymmetriska chocker.

Motivering

Förtydligande av skäl 33 med utgångspunkt i motsvarande ändringsförslag i det förslag till betänkande från Reimer Böge (EPP–DE) och Pervenche Berès (S&D–FR) som lagts fram i Europaparlamentets ECON-utskott.

Ändringsrekommendation 26

Artikel 3.1

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Den har under de två år som föregår ansökan om stöd från EISF inte varit föremål för ett beslut av rådet om att inga effektiva åtgärder har vidtagits för att korrigera dess alltför stora underskott enligt artikel 126.8 eller artikel 126.11 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt , med beaktande av kommissionens meddelande ”Att på bästa sätt utnyttja flexibiliteten inom stabilitets- och tillväxtpaktens befintliga regler” (1).

Motivering

Självförklarande.

Ändringsrekommendation 27

Artikel 5.2

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Året efter det att EISF-lånet har utbetalats ska kommissionen granska om den berörda medlemsstaten har uppfyllt kriterierna i punkt 1. Kommissionen ska i synnerhet även kontrollera i vilken grad den berörda medlemsstaten har upprätthållit de offentliga investeringarna i program som unionen stöder genom Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden, Europeiska havs- och fiskerifonden och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

Om kommissionen, efter att ha hört den berörda medlemsstaten, slår fast att villkoren i punkt 1 inte har uppfyllts, ska den anta ett beslut

i)	med krav på att hela eller en del av EISF-lånet, beroende på vad som är lämpligt, ska betalas tillbaka i förtid, och

ii)	att den berörda medlemsstaten, när EISF-lånet har betalats tillbaka, inte ska ha rätt till räntesubventionen.

i)	med krav på att hela eller en del av EISF-lånet, beroende på vad som är lämpligt, ska betalas tillbaka i förtid, och

ii)	att den berörda medlemsstaten, när EISF-lånet har betalats tillbaka, inte ska ha rätt till räntesubventionen.

Kommissionen skulle emellertid också kunna dra slutsatsen att det på grund av krisens inverkan var omöjligt för den berörda medlemsstaten att bibehålla den investeringsnivå som anges i punkt 1.

Kommissionen ska anta sitt beslut utan onödigt dröjsmål och därefter offentliggöra det.

Motivering

Det kan hända att krisen är så svår att medlemsstaten inte kan behålla den nivå av offentliga investeringar som den åtagit sig när den tagit emot stöd. i detta fall bör Europeiska kommissionen kunna fastställa en lägre nivå av offentliga investeringar som medlemsstaterna bör säkerställa.

Ändringsrekommendation 28

Artikel 22.5

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
om det är lämpligt att utveckla en frivillig försäkringsmekanism som ska bidra till makroekonomisk stabilisering.	möjligheterna att utveckla en fullt utbyggd försäkringsmekanism för att säkerställa makroekonomisk stabilisering.

Motivering

Självförklarande.

III. POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

Om reformstödsprogrammet

ReK betonar att strukturreformer av EU-relevans och EU-mervärde är avgörande för att säkerställa ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, motståndskraft och konvergens inom unionen och EMU. ReK noterar att genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna om EU-relevanta strukturreformer överlag är otillfredsställande, vilket beror på brist på egenansvar och otillräcklig administrativ kapacitet på alla myndighetsnivåer.

ReK beklagar att Europeiska kommissionen fortfarande inte har fastställt någon definition av ”strukturreformer” inom ramen för EU:s ekonomiska styrning och eventuellt stöd genom sådana EU-program som reformprogrammet. ReK upprepar mot denna bakgrund att utrymmet för berättigande till EU-stöd för strukturreformer enligt subsidiaritetsprincipen bör begränsas till politikområden som är relevanta för genomförandet av målen i EU-fördraget och har en direkt koppling till EU:s befogenheter. ReK avvisar alla förslag om EU-medel för att stödja ospecificerade strukturreformer i medlemsstaterna där det inte gjorts någon transparent förhandsbedömning av deras europeiska mervärde och som inte direkt hänför sig till EU:s befogenheter enligt fördragen. i detta sammanhang påminner ReK om sin resolution av den 1 februari 2018, i vilken kommittén tillbakavisade kommissionens förslag till förordning om ändring av förordningen om gemensamma bestämmelser (EU) nr 1303/2013 av den 6 december 2017 (2).

ReK välkomnar idén att stödja medlemsstater som är villiga att ingå långtgående reformåtaganden som identifieras inom ramen för den europeiska planeringsterminen med ekonomiska bidrag och tekniskt stöd. ReK betonar att den europeiska planeringsterminen så snart som möjligt bör ta med målen för hållbar utveckling och vara förenlig med de långsiktiga investeringsmålen för EU:s sammanhållningspolitik 2021–2027.

ReK välkomnar idén om en konvergensmekanism för medlemsstater som har vidtagit konkreta åtgärder för att ansluta sig till euron, och om att också tillhandahålla ekonomiska bidrag och tekniskt stöd.

ReK anser att en fördelning av det totala anslaget för programmet på grundval av folkmängden skulle strida mot fördragets mål om sammanhållning, som är den rättsliga grunden för programmet (artikel 175 EUF-fördraget). ReK understryker att lämplig fördelningsnyckel bör utgöras av de indikatorer som antagits för sammanhållningspolitiken 2021–2027 (BNP per capita, ungdomsarbetslöshet, låg utbildningsnivå, klimatförändringar samt mottagande och integrering av invandrare). ReK understryker att detta tillvägagångssätt skulle ligga i linje med det faktum att vissa medlemsstater som har vidtagit konkreta åtgärder för att ansluta sig till euron kan behöva reformer i mindre utsträckning än vissa nuvarande medlemmar av euroområdet.

Kommittén är oroad över att utsikterna till schablonbelopp som betalas ut till en medlemsstat efter genomförandet av ett väsentligt reformpaket kanske inte leder till något beslut att genomföra en sådan reform. Kommittén är oroad över att en enda utbetalning, först när reformerna har genomförts, skulle försvaga incitamentet ytterligare.

ReK stöder starkt idén om att landspecifika rekommendationer bör främja investeringar i minst lika hög grad som lagstiftningsreformer. ReK betonar att investeringsrelaterade rekommendationer bör anpassas till det långsiktiga investeringsperspektiv som ESI-fonderna har antagit. ReK konstaterar att en nyligen genomförd studie från GD EMPL visar att 62 % av alla reformbehov som identifierades inom ramen för den europeiska planeringsterminen mellan 2012 och 2015 fanns inom insatsområdet för strukturfonderna, och att de operativa programmen faktiskt tillgodosåg 42 % av dessa behov. ReK betonar att programmet bör samordna alla relevanta utgiftsprogram från EU:s sida. ReK anser att det också bör vara möjligt att flytta medel från programmet till ESI-fonderna.

ReK noterar att programmet skulle göra den europeiska planeringsterminen ännu viktigare eftersom det endast skulle stödja de strukturreformer som identifierades inom ramen för planeringsterminen. ReK betonar att det därför är avgörande att förbättra den europeiska planeringsterminen i fråga om effektivitet och egenansvar för reformåtaganden, på grundval av partnerskapsprinciperna och ökad öppenhet för de lokala och regionala myndigheterna. ReK understryker att oberoende organ, såsom de nationella skatteförvaltningarna och de nationella produktivitetsnämnderna, bör hjälpa myndigheter på alla nivåer och relevanta aktörer att bedöma reformbehovet och övervaka genomförandet av programmet.

ReK noterar att 36 % av alla de landsspecifika rekommendationer som utfärdades 2018 direkt tar upp städernas och regionernas roll, vilket återspeglar den nuvarande befogenhetsfördelningen mellan olika myndighetsnivåer, och att 83 % av alla rekommendationer är territorierelaterade, med tanke också på de rekommendationer som endast indirekt berör de lokala och regionala myndigheternas roll och dem vars påverkan varierar mellan olika områden.

10.

ReK betonar därför att man, för att säkerställa egenansvar och ett effektivt genomförande av strukturreformerna bör involvera de lokala och regionala myndigheterna i den europeiska planeringsterminen redan i de inledande skedena, som partner i samband med utformning och genomförande, och att detta bör bli ett kriterium för att bedöma trovärdigheten i formerna för genomförandet av ett reformpaket. ReK insisterar på sitt förslag till en uppförandekod för de lokala och regionala myndigheternas deltagande i planeringsterminen. ReK välkomnar Europaparlamentets antagande i juli 2018 av ett ändringsförslag till förordningen om stödprogrammet för strukturreformer, i vilket behovet av att involvera de lokala och regionala myndigheterna vid utarbetandet och genomförandet av strukturreformer betonas.

11.

ReK noterar att de preliminära resultaten av en pågående studie som ReK beställt visar att kapacitetsuppbyggnad för städer och regioner inte har behandlats på ett tillfredsställande sätt under den nuvarande fleråriga budgetramen. ReK noterar den utmaning som den administrativa kapaciteten innebär för de lokala och regionala myndigheterna. Denna tas direkt eller indirekt upp i 68 % av de landspecifika rekommendationerna för 2018. Kommittén påpekar i detta sammanhang att ett Erasmusprogram för lokala förtroendevalda skulle kunna underlätta överföring av sakkunskap och bästa praxis.

12.

ReK beklagar avsaknaden av tillräckliga belägg som visar i vilken utsträckning lokala och regionala myndigheter har använt stödprogrammet för strukturreformer. ReK betonar att lokala och regionala myndigheters tillträde till det tekniska stödinstrumentet inom ramen för programmet bör främjas proaktivt på alla myndighetsnivåer. ReK upprepar sin begäran om en enda transparent uppsättning riktlinjer för samordning av alla EU-finansierade åtgärder som tillhandahåller tekniskt stöd och stöder kapacitetsuppbyggnad inom ramen för den nya fleråriga budgetramen.

13.

ReK uppmuntrar integrerade territoriella tillvägagångssätt, som utformats enligt en nedifrån-och-upp-strategi, för att främja gynnsamma ekosystem för genomförandet av EU-relevanta strukturreformer.

14.

Kommittén beklagar att kommissionen har beslutat att anslå medel till det centralt förvaltade stödprogrammet för strukturreformer och samtidigt skära ned på program med delad förvaltning och europeiskt mervärde, såsom dem inom sammanhållningspolitiken.

Om den europeiska investeringsstabiliseringsfunktionen

15.

ReK noterar att strukturella faktorer utsätter medlemsstaterna för stora asymmetriska chocker som leder till kraftiga minskningar av de offentliga investeringarna, först och främst på lokal och regional nivå, och genererar negativa effekter som sprids till andra länder.

16.

ReK instämmer med kommissionen om att offentliga investeringar måste skyddas mot asymmetriska chocker. ReK påminner om att de lokala och regionala myndigheterna ansvarar för mer än 66 % av de offentliga investeringarna i EU. ReK påminner om att investeringarna på regional nivå ännu inte har nått upp till de nivåer som rådde före krisen. Kommittén betonar att skydd mot effekterna av asymmetriska chocker bör säkerställas för investeringar på alla myndighetsnivåer.

17.

ReK välkomnar förslaget till en europeisk investeringsstabiliseringsfunktion (EISF) som syftar till att göra den nationella finanspolitiken mer motståndskraftig mot asymmetriska chocker samtidigt som långsiktig hållbarhet uppnås. Kommittén anser att detta kan vara ett första steg för att utrusta EMU med en tillfällig stötdämpningsmekanism.

18.

ReK noterar att förslaget möjliggör en framtida uppgradering till systemet och upprepar sin uppmaning till Europeiska kommissionen att med tiden utveckla en fullvärdig försäkringsmekanism för att tillgodose ekonomisk stabilisering, som en fond för sämre tider.

19.

ReK delar kommissionens uppfattning om att endast medlemsstater som följer EU:s breda ram för styrning och konvergens bör kunna utnyttja EISF för att undvika ständiga överföringar och moralisk risk.

20.

ReK noterar att EISF skulle börja med lån och en relativt liten bidragsdel. Kommittén anser att en finanspolitisk kapacitet bör vara tillräckligt stor för att vara effektiv. Kommittén är oroad över huruvida det högsta lånebeloppet på 30 miljarder euro skulle vara tillräckligt i händelse av en allvarlig kris som drabbar flera medlemsstater.

21.

ReK välkomnar kommissionens förslag om att EISF ska komplettera befintliga instrument såsom Europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) och att det inte ska överlappa med den europeiska stabilitetsmekanismen (ESM), trots att de är något likartade. Kommittén noterar dock att makroekonomisk stabilisering för närvarande inte erkänns som ett uttryckligt mål för EU:s budget och detta medför begränsningar för hur mycket EISF kan uppnå.

22.

ReK noterar att termen ”asymmetriska chocker” också kan innefatta en likviditetskris. ReK anser att det lämpliga svaret på en likviditetskris är Europeiska centralbankens program för direkta monetära transaktioner (OMT), förutsatt att medlemsstaten deltar i ESM-programmet, och inte i EISF.

Bryssel den 5 december 2018.

Karl-Heinz LAMBERTZ

Europeiska regionkommitténs ordförande

(1) Rådets beslut 2000/604/EG av den 29 september 2000 om sammansättningen av och stadgarna för kommittén för ekonomisk politik (2000/604/EG) (EGT L 257, 11.10.2000, s. 28).

(1a) COM(2015) 12 final, 13.1.2015.

(1) COM(2015) 12 final, 13.1.2015.

(2) COM(2017) 826 final.

7.3.2019

Europeiska unionens officiella tidning

C 86/353

Yttrande från Europeiska regionkommittén – Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om minimikrav för återanvändning av vatten

(2019/C 86/19)

Föredragande:

Oldřich VLASÁK (CZ–ECR), ledamot, stadsfullmäktige, Hradec Králové

Referensdokument:

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om minimikrav för återanvändning av vatten

COM(2018) 337 final

I. ÄNDRINGSREKOMMENDATIONER

Ändringsrekommendation 1

Artikel 4.1

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
1. Operatörer av återvinningsanläggningar ska säkerställa att återvunnet vatten avsett för ett användningsområde som anges i avsnitt 1 i bilaga I, i utloppet från återvinningsanläggningen (efterlevnadspunkten), uppfyller följande krav:	1. Operatörer av återvinningsanläggningar ska säkerställa att återvunnet vatten avsett för ett användningsområde som anges i avsnitt 1 i bilaga I, i inloppet i slutanvändarens system (efterlevnadspunkten), uppfyller följande krav:

Motivering

Detta är den sista punkten där operatören för återvinningsanläggningen kan bära ansvaret för sin produkt. Den fortsatta hanteringen av det återvunna vattnets kvalitet, t.ex. i samband med lagring, är slutanvändarens ansvar.

Ändringsrekommendation 2

Artikel 6

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Artikel 6

Ansökan om tillstånd för att leverera återvunnet vatten

1. Alla leveranser av återvunnet vatten som är avsett för en användning som anges i avsnitt 1 i bilaga i ska vara föremål för ett tillstånd.

2. En operatör ska lämna in en ansökan om det tillstånd som avses i punkt 1 eller om en ändring av ett befintligt tillstånd till den behöriga myndigheten i den medlemsstat i vilken återvinningsanläggningen drivs eller är tänkt att drivas.

3. Ansökan ska innehålla följande:

a)	En riskhanteringsplan för återanvändning av vatten som utarbetats i enlighet med artikel 5.2.

a)	En riskhanteringsplan för återanvändning av vatten som utarbetats i enlighet med artikel 5.2.

b)	En beskrivning av hur operatören av återvinningsanläggningen tänker uppfylla de minimikrav för vattenkvalitet och övervakning som anges i avsnitt 2 i bilaga I.

b)	En beskrivning av hur operatören av återvinningsanläggningen tänker uppfylla de minimikrav för vattenkvalitet och övervakning som anges i avsnitt 2 i bilaga I.

c)	En beskrivning av hur operatören av återvinningsanläggningen tänker uppfylla de ytterligare krav som föreslås i riskhanteringsplanen för återanvändning av vatten.

c)	En beskrivning av hur operatören av återvinningsanläggningen tänker uppfylla de ytterligare krav som föreslås i riskhanteringsplanen för återanvändning av vatten.

4. Medlemsstaten ska kräva antingen ett tillstånd eller en anmälan från slutanvändaren vid användningen av återvunnet vatten i enlighet med vad som anges i avsnitt 1 i bilaga I.

5. Enligt nationell lagstiftning måste slutanvändaren antingen lämna in en ansökan om det tillstånd som avses i punkt 1 eller om en ändring av ett befintligt tillstånd till den behöriga myndigheten i den medlemsstat i vilken återvinningsanläggningen drivs eller är tänkt att drivas.

Motivering

Som framgår av förordningens syfte anser inte EU att återvunnet vatten är en likadan (säker) produkt som dricksvatten, och därmed bör det vederbörliga ansvaret för användningen också bäras av slutanvändaren, som måste vara medveten om detta. Därför ska medlemsstaten av slutanvändaren kräva antingen ett tillstånd eller en anmälan vid användning av återvunnet vatten. i gengäld bör slutanvändaren med denna nya produkt kunna fortsätta med sin vegetabiliska jordbruksproduktion (och ofta även med den därmed sammanhängande animaliska produktionen) under perioder av torka, då användningen av yt- eller grundvatten begränsas av annan lagstiftning.

Samtidigt är det viktigt att den behöriga myndigheten känner till vilka verksamheter som brukar återvunnet vatten, men det är inte nödvändigt att göra dem tillståndspliktiga.

Ändringsrekommendation 3

Artikel 7

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Artikel 7

Beviljande av tillstånd

Artikel 7

Beviljande av tillstånd

1. I syfte att bedöma ansökan ska den behöriga myndigheten om det är lämpligt samråda och utbyta relevant information med följande:

a)	Andra relevanta myndigheter i samma medlemsstat, framför allt vattenmyndigheten om den är en annan myndighet än den behöriga myndigheten.

a)	Andra relevanta myndigheter i samma medlemsstat, framför allt vattenmyndigheten om den är en annan myndighet än den behöriga myndigheten.

b)	Centrala kontaktpunkter i potentiellt påverkade medlemsstater som utsetts i enlighet med artikel 9.1.

b)	Centrala kontaktpunkter i potentiellt påverkade medlemsstater som utsetts i enlighet med artikel 9.1.

2. Den behöriga myndigheten ska inom tre månader från mottagandet av den fullständiga ansökan som anges i artikel 6.3 a besluta om den ska bevilja tillståndet. Om den behöriga myndigheten behöver mer tid på grund av ansökans komplexitet ska den informera den sökande om detta, ange förväntat datum för beviljande av tillståndet och ange skälen för förlängningen.

3. Om den behöriga myndigheten beslutar att bevilja tillståndet ska den bestämma vilka villkor som gäller; villkoren ska vid behov inkludera följande:

a)	Villkor i samband med de minimikrav för vattenkvalitet och övervakning som anges i avsnitt 2 i bilaga I.

a)	Villkor i samband med de minimikrav för vattenkvalitet och övervakning som anges i avsnitt 2 i bilaga I.

b)	Villkor i samband med de ytterligare krav som föreslås i riskhanteringsplanen för återanvändning av vatten.

b)	Villkor i samband med de ytterligare krav som föreslås i riskhanteringsplanen för återanvändning av vatten.

c)	Alla andra krav som är nödvändiga för att ytterligare minska eventuella oacceptabla risker för människors och djurs hälsa eller miljön.

c)	Alla andra krav som är nödvändiga för att ytterligare minska eventuella oacceptabla risker för människors och djurs hälsa eller miljön.

4. Tillståndet ska omprövas regelbundet, minst vart femte år, och vid behov ändras.

5. Slutanvändaren ska av den behöriga myndighet i medlemsstaten till vilken användaren lämnat in anmälan eller tillståndet åläggas att använda återvunnet vatten endast i enlighet med tabell 1 i avsnitt 2 i bilaga i i förordningen.

Motivering

Ändringsrekommendation 4

Artikel 8.1

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Artikel 8

Kontroll av efterlevnaden

Artikel 8

Kontroll av efterlevnaden

1. Den behöriga myndigheten ska kontrollera att det återvunna vattnet uppfyller de villkor som anges i tillståndet vid efterlevnadspunkten. Kontrollen av efterlevnaden ska utföras med följande metoder:

a)	Kontroller på plats.

Kontroller av efterlevnaden på plats hos leverantören eller slutanvändaren, såsom fastställs i relevanta tillstånd . Dessa kontroller ska utföras i enlighet med de standarder och normer för provtagning och analys som gäller i staten i fråga. Man bör också ta hänsyn till ISO-standarderna för kvalitet hos återvunnet vatten för bevattning i olika klasser beroende på vilka växter som bevattnas. Varje medlemsstat fastställer kontrollfrekvensen enligt en riskanalys, där en högre risk föranleder en högre kontrollfrekvens.

b)	Användning av övervakningsdata som erhållits i enlighet med denna förordning samt direktiven 91/271/EEG och 2000/60/EG .

b)	Annan lämplig metod , så att kvaliteten på det återvunna avloppsvattnet garanteras inte bara av leverantören utan även av slutanvändaren .

c)	Annan lämplig metod.

2. Vid fall av bristande efterlevnad ska den behöriga myndigheten kräva att operatören av återvinningsanläggningen snarast vidtar nödvändiga åtgärder för att återställa efterlevnaden.

3. Om den bristande efterlevnaden orsakar en betydande risk för miljön eller människors hälsa ska operatören av återvinningsanläggningen omedelbart stoppa all fortsatt leverans av det återvunna vattnet tills den behöriga myndigheten konstaterar att efterlevnaden har återställts.

4. Om ett tillbud inträffar som påverkar efterlevnaden av tillståndsvillkoren ska operatören av återvinningsanläggningen omedelbart informera den behöriga myndigheten och de slutanvändare som riskerar att påverkas och lämna den information som krävs för att bedöma effekterna av ett sådant tillbud till den behöriga myndigheten.

5. Slutanvändaren ska se till att behöriga nationella organ för jordbruks- och livsmedelsproduktion utför regelbundna kontroller av deras produkter.

Motivering

Denna artikel är central för hela förordningen, men formuleringen i punkt 1 är mycket vag och oanvändbar för den praktiska tillämpningen av förordningen.

Angående a)

Här saknas en entydig anvisning om på vilken plats kontrollen ska ske och vad konkret som ska kontrolleras. Här bör det åtminstone finnas en hänvisning till tillämpliga standarder för provtagning och analys och till ISO-standarden för kvalitet hos återvunnet vatten för bevattning i olika klasser beroende på vilka växter som bevattnas. Kontrollfrekvensen måste fastställas i enlighet med de risker som föreligger. För att stimulera en ökad återanvändning av vatten är det viktigt att det finns en förenklad hantering för små anläggningar med låga risker.

Angående b)

Här ser vi inte något samband med de angivna EU-direktiven (91/271/EEG och 2000/60/EG). Uppgifter som inhämtas i enlighet med dessa direktiv rör kvaliteten på renat vatten, inte kvaliteten på återvunnet vatten, eftersom detta (med några få undantag) genomgår ytterligare rening i anläggningen för återvinning av vatten.

Angående 5)

Rent allmänt saknar hela artikel 8 bestämmelser om kontroll av säkerheten hos egna jordbruksprodukter eller eventuellt ytor som bevattnas med återvunnet vatten. Denna skyldighet bör åläggas slutanvändaren, och behörig jordbruks- eller livsmedelstillsynsmyndighet eller hygienavdelning ska begära att kontroller utförs.

Ändringsrekommendation 5

Artikel 10 – Ändra enligt följande

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Information till allmänheten

1. Utan att det påverkar tillämpningen av direktiven 2003/4/EG och 2007/2/EG ska medlemsstaterna säkerställa att adekvat och uppdaterad information om återanvändning av vatten finns tillgänglig på nätet för allmänheten. Denna information ska inbegripa följande:

a)	Kvantitet av och kvalitet på det återvunna vatten som levereras i enlighet med denna förordning.

a)	Kvantitet av och kvalitet på det återvunna vatten som levereras i enlighet med denna förordning.

b)	Procentandel återvunnet vatten i medlemsstaten som levereras i enlighet med denna förordning jämfört med den totala mängden renat avloppsvatten från tätbebyggelse.

b)	Procentandel återvunnet vatten i medlemsstaten som levereras i enlighet med denna förordning jämfört med den totala mängden renat avloppsvatten från tätbebyggelse.

c)	Tillstånd som beviljats eller ändrats i enlighet med denna förordning, inklusive de villkor som fastställts av de behöriga myndigheterna i enlighet med artikel 7.3.

c)	Tillstånd som beviljats eller ändrats i enlighet med denna förordning, inklusive de villkor som fastställts av de behöriga myndigheterna i enlighet med artikel 7.3.

d)	Resultatet av den efterlevnadskontroll som gjorts enligt artikel 8.1.

d)	Resultatet av den efterlevnadskontroll som gjorts enligt artikel 8.1.

e)	Centrala kontaktpunkter som utsetts enligt artikel 9.1.

e)	Centrala kontaktpunkter som utsetts enligt artikel 9.1.

2. Den information som anges i punkt 1 ska uppdateras minst en gång per år.

3. Kommissionen får , genom en genomförandeakt, fastställa detaljerade regler om format för och redovisning av den information som ska tillhandahållas enligt punkt 1. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 15.

3. Kommissionen ska , genom en genomförandeakt, fastställa detaljerade regler om format för och redovisning av den information som ska tillhandahållas enligt punkt 1. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 15.

Motivering

Vi föreslår att ”får” ändras till ”ska” för att entydigt klargöra vilka skyldigheter som följer av förordningen.

Ändringsrekommendation 6

Artikel 12.3

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
3. Vad som utgör tillräckligt intresse och kränkning av en rättighet ska fastställas av medlemsstaterna, i enlighet med målet att ge den berörda allmänheten en omfattande rätt till rättslig prövning.	3. Vad som utgör tillräckligt intresse och kränkning av en rättighet ska fastställas av medlemsstaterna, i enlighet med målet att ge den berörda allmänheten en omfattande rätt till rättslig prövning.
För detta ändamål ska en icke-statlig miljöskyddsorganisations intresse anses vara tillräckligt i den mening som avses i punkt 1 om organisationen uppfyller kraven i nationell lagstiftning.	För detta ändamål ska en specialiserad icke-statlig miljöskyddsorganisations intresse anses vara tillräckligt i den mening som avses i punkt 1 a om organisationen uppfyller kraven i nationell lagstiftning.
Sådana organisationer ska också anses ha rättigheter som kan kränkas i den mening som avses i punkt 1 b.	Sådana organisationer ska också anses ha rättigheter som kan kränkas i den mening som avses i punkt 1 b.

Motivering

Regionkommittén anser inte att förordningen om minimikrav för återanvändning av vatten uttryckligen bör ta upp frågan om icke-statliga organisationer. Å andra sidan har Regionkommittén inget intresse av att begränsa rättigheterna för icke-statliga organisationer som är aktiva på miljöområdet. Med den föreslagna ändringen förtydligas vilka icke-statliga organisationer som får åtnjuta denna rättighet.

Ändringsrekommendation 7

Artikel 17

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Ikraftträdande och tillämpning	Ikraftträdande och tillämpning
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.	Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den … [ ett år efter förordningens ikraftträdande].	Den ska tillämpas från och med den … [ tre år efter förordningens ikraftträdande].
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.	Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Motivering

En period på ett år räcker inte för att man ska kunna kräva förbättringar i fråga om vattenrening, utrustning, drift, övervakning, riskbedömning och harmonisering av regelverk.

Ändringsrekommendation 8

BILAGA I

Avsnitt 1

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

BILAGA I

ANVÄNDNINGSOMRÅDEN OCH MINIMIKRAV

Avsnitt 1. Användningsområden för återvunnet vatten enligt artikel 2

BILAGA I

ANVÄNDNINGSOMRÅDEN OCH MINIMIKRAV

Avsnitt 1. Användningsområden för återvunnet vatten enligt artikel 2

a)	Bevattning inom jordbruket Med bevattning inom jordbruket avses bevattning av följande typer av grödor:

a)	Bevattning inom jordbruket Med bevattning inom jordbruket avses bevattning av följande typer av grödor:

—	Livsmedelsgrödor som konsumeras råa, dvs. grödor som är avsedda att konsumeras av människor och som ska ätas råa eller obearbetade.

—	Bearbetade livsmedelsgrödor, dvs. grödor som är avsedda att konsumeras av människor och som inte ska ätas råa utan efter en bearbetningsprocess (dvs. tillagade eller industriellt bearbetade).

—	Andra grödor än livsmedel, dvs. grödor som inte är avsedda att konsumeras av människor (till exempel betesvall, grovfoder, fibergrödor, prydnadsgrödor, utsäde, energigrödor och växtmattor).

—	Livsmedelsgrödor som konsumeras råa, dvs. grödor som är avsedda att konsumeras av människor och som ska ätas råa eller obearbetade.

—	Bearbetade livsmedelsgrödor, dvs. grödor som är avsedda att konsumeras av människor och som inte ska ätas råa utan efter en bearbetningsprocess (dvs. tillagade eller industriellt bearbetade).

—	Andra grödor än livsmedel, dvs. grödor som inte är avsedda att konsumeras av människor (till exempel betesvall, grovfoder, fibergrödor, prydnadsgrödor, utsäde, energigrödor och växtmattor).

b)	Bevattning av grönområden, parker och trädgårdar för offentligt bruk (t.ex. för rekreation eller idrott) i städerna.

Motivering

Vi föreslår återigen att tillämpningsområdet endast kompletteras i fråga om användning för bevattning, men inte bara för jordbruksproduktion utan också för den bevattning som nämns ovan av grönområden, parker och trädgårdar för offentligt bruk i städerna, eftersom man där kan tillämpa samma tillvägagångssätt och minimikrav för kvaliteten på återvunnet vatten som när det gäller bevattningen inom jordbruket. Användning av återvunnet vatten för dessa ändamål inom städernas vattenförvaltning skulle på ett avgörande sätt även bidra till hanteringen av problemet med den starka uppvärmningen av städernas centrum under perioder av torka.

Ändringsrekommendation 9

BILAGA I

Avsnitt 2

Tabell 1

Kommissionens förslag

ReK:s ändringsförslag

Tabell 1 Kvalitetsklasser för återvunnet vatten samt tillåten användning inom jordbruket och bevattningsmetod

Tabell 1 Kvalitetsklasser för återvunnet vatten samt tillåten användning inom jordbruket , bevattning av grönområden, parker och trädgårdar för offentligt bruk i städerna och bevattningsmetod

Lägsta kvalitetsklass för återvunnet vatten	Typ av gröda	Bevattningsmetod
A	Alla livsmedelsgrödor, inklusive rotfrukter som konsumeras råa och livsmedelsgrödor där de ätliga delarna kommer i direkt kontakt med återvunnet vatten	Alla bevattningsmetoder
B	Livsmedelsgrödor som konsumeras råa där de ätliga delarna produceras ovan mark och inte kommer i direkt kontakt med återvunnet vatten, bearbetade livsmedelsgrödor och andra grödor än livsmedelsgrödor, inklusive grödor avsedda som foder åt mjölk- eller köttproducerande djur	Alla bevattningsmetoder
C		Endast droppbevattning (*1)
D	Industri- och energigrödor samt sådda grödor	Alla bevattningsmetoder

Lägsta kvalitetsklass för återvunnet vatten	Typ av gröda	Bevattningsmetod
A	Alla livsmedelsgrödor, inklusive rotfrukter som konsumeras råa och livsmedelsgrödor där de ätliga delarna kommer i direkt kontakt med återvunnet vatten samt bevattning av grönområden, parker och trädgårdar för offentligt bruk i städerna	Alla bevattningsmetoder
B	Livsmedelsgrödor som konsumeras råa där de ätliga delarna produceras ovan mark och inte kommer i direkt kontakt med återvunnet vatten, bearbetade livsmedelsgrödor och andra grödor än livsmedelsgrödor, inklusive grödor avsedda som foder åt mjölk- eller köttproducerande djur	Alla bevattningsmetoder
C		Endast droppbevattning (*2)
D	Industri- och energigrödor samt sådda grödor	Alla bevattningsmetoder

Motivering

Yttrandet utvidgar tillämpningsområdet för förslaget till förordning, såsom fastställs i artikel 2 och definieras i bilaga i avsnitt 1, genom att lägga till ett led b om bevattning av grönområden, parker och trädgårdar i städerna.

Ändringsförslag 10

BILAGA I

Avsnitt 2

Tabell 4

Valideringsövervakning av återvunnet vatten för bevattning inom jordbruket

Kommissionens förslag

ReK:s ändringsförslag

Kvalitetsklass för återvunnet vatten	Indikatormikroorganismer (*3)	Prestationsmål för reningskedjan (log10-reduktion)
A	E. coli	≥ 5.0
	Totalt kolifager/ F-specifika kolifager/ somatiska kolifager/ kolifager (*4)	≥ 6.0
	Clostridium perfringens-sporer/ sporbildande svavelreducerande bakterier (*5)	≥ 5.0

Kvalitetsklass för återvunnet vatten	Indikatormikroorganismer (*6)	Prestationsmål för reningskedjan (log10-reduktion)
A	E. coli	≥ 5.0
	Totalt kolifager/ F-specifika kolifager/ somatiska kolifager/ kolifager (*7)	≥ 6.0
	Clostridium perfringens-sporer/ sporbildande svavelreducerande bakterier (*8)	≥ 5.0

Motivering

Dessa krav går inte att uppfylla i praktiken, om utflödet från reningsverket till anläggningen för återvinning av vatten av någon anledning (t.ex. andelen avloppsvatten från industrin som kommer in i reningsverket) är reducerat jämfört med normalt spillvatten.

II. POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

Nuläget

Kommittén noterar att återanvändning av vatten kan främjas genom olika politiska instrument. Ett exempel på sådana instrument är bindande normer eller riktlinjer med minimikrav som återvunnet vatten måste uppfylla innan det exempelvis kan återanvändas för bevattning inom jordbruket. För närvarande finns det sådana instrument endast i sex medlemsstater.

Huvudorsaken till att återvinning av vatten endast används i begränsad omfattning kan enligt ReK sökas i oron över livsmedelssäkerheten vid användning av jordbruksprodukter som odlas på mark som bevattnas med renat avloppsvatten från tätbebyggelse.

Det är oroväckande att återanvändningen av vatten i EU hittills varit så begränsad, och det finns endast få kvantitativa uppgifter om andelen återvunnet vatten och användningen av det i olika medlemsstater. Det beror delvis på skillnader i förståelsen av vad ”återanvändning av vatten” innebär, eller i metoderna för fastställande och tillhandahållande av uppgifter.

Behov av lagstiftning

Kommittén konstaterar att behovet av denna förordning uppstått till följd av en växande brist på vatten i EU-medlemsstaterna, särskilt för användning inom jordbruket, och en strävan att spara vatten. Man har också fastställt hur mycket vatten som skulle kunna sparas i EU på detta sätt. Förordningen dikteras också av behovet av att skapa lika villkor för jordbruksproducenter i alla medlemsstater. i slutändan ligger denna förordning i linje med EU:s strävan att införa en cirkulär ekonomi inom vattensektorn.

ReK anser att stödet till detta slags förvaltning av avloppsvatten bör gynna medlemsstaterna genom att det innebär att jordbruksföretagen kan vara verksamma också under perioder av torka. Under perioder av torka, då användningen av yt- eller grundvatten begränsas av annan lagstiftning, bör jordbruksföretagen med denna nya produkt kunna fortsätta med sin vegetabiliska jordbruksproduktion (och ofta även med den därmed sammanhängande animaliska produktionen).

Kommissionen har goda skäl för att lägga fram förslaget till förordning, men eftersom hela förordningen i själva verket handlar om vilka skyldigheter som ska åläggas operatörer av återvinningsanläggningar saknas det en (framför allt ekonomisk) analys av vad som skulle motivera operatörer av avloppsreningsverk att bli operatörer för återvinningsanläggningar.

Att döma av de praktiska erfarenheterna från de länder där bevattning med återvunnet vatten redan sker kommer det att krävas större investeringar för att återvinningsanläggningarna ska producera vatten av klass A än vad som nämns i avsnittet ”Konsekvensbedömning”.

Denna förordning kommer i slutändan att leda till ökade kostnader för rening av avloppsvatten, eftersom jordbrukssektorn inte kommer att ha en skyldighet att köpa in renat vatten under hela året. Det är viktigt att se till att dessa extra kostnader inte på ett oproportionerligt sätt vältras över på allmänheten, kommunerna och operatörerna.

Det är viktigt att säkerställa att förordningen är samstämmig med annan relevant lagstiftning, inte minst kontrollförordningen och andra förordningar som reglerar livsmedelsproduktion.

Utvidgning av förordningens tillämpningsområde

10.

EU:s grundläggande rättsföreskrifter i fråga om förvaltning av avloppsvatten utgörs av direktiv 91/271/EEG och direktiv 2000/60/EG, men sambandet mellan dessa direktiv och förslaget till förordning är mycket svagt. i båda direktiven nämns återanvändning av avloppsvatten endast i förbigående och med särskild betoning av miljöskyddet.

11.

I en allmän EU-rättsakt bör begreppet återanvändning av avloppsvatten inte vara begränsat till användningen inom jordbruket. Vi är dock medvetna om att en utvidgning till exempelvis industri- eller energiområdet skulle göra det nödvändigt att fullständigt ändra hela strukturen på texten.

12.

Därför föreslår vi att förordningens tillämpningsområde kompletteras på ett sådant sätt att användning av vatten för bevattning inte endast avser jordbruksproduktion, utan även t.ex. bevattning av grönområden, parker, trädgårdar och gräsmattor för offentligt bruk (rekreation eller idrott) i städerna, eftersom man där kan tillämpa samma tillvägagångssätt och minimikrav för kvaliteten på återvunnet vatten som när det gäller bevattningen inom jordbruket. Användningen av återvunnet vatten för dessa ändamål inom städernas vattenförvaltning skulle på ett avgörande sätt även bidra till hanteringen av problemet med den pågående uppvärmningen av städernas centrum under perioder av torka.

Slutanvändarens ansvar

13.

Den främsta bristen i denna konstruktion är att den s.k. slutanvändaren tilldelas samma roll som en vanlig konsument som endast passivt använder det återvunna vattnet men inte har något ansvar för något, inte ens för eventuella förändringar i kvaliteten på detta vatten sedan det levererats av återvinningsanläggningarnas operatörer eller för hur det används, t.ex. hur marken bevattnas.

14.

ReK anser att man måste införa adekvata normer för provtagning och analys och i samband med detta ta hänsyn till ISO-standarderna för kvalitet hos återvunnet vatten för bevattning i olika klasser beroende på typen av gröda. Som framgår av förordningens syfte anser inte EU att återvunnet vatten är en likadan (säker) produkt som dricksvatten, och därmed bör det vederbörliga ansvaret för användningen också bäras av slutanvändaren, som måste vara medveten om detta. Kontrollerna ska begäras av behörig jordbruks- eller livsmedelstillsynsmyndighet eller hygienavdelning. Valet av markområden för den kontroll som ska utföras måste ske på att sådant sätt att markområdet är representativt för hela den yta som bevattnas med återvunnet vatten från återvinningsanläggningen i fråga.

Utlopp från återvinningsanläggningar

15.

Kommittén uppmanar kommissionen att införa en definition av begreppet ”utlopp från återvinningsanläggningar”. Förslaget innehåller i sin nuvarande form inte någon definition av ett sådant ”utlopp”, och detta leder till tvetydiga tolkningar. Begreppet ”utlopp från återvinningsanläggningar” kan avse utflödet från återvinningsanläggningen eller den reservoar där de reserver anläggs som krävs för att täcka slutanvändarnas oregelbundna förbrukning, eller till och med bevattningssystemet i sig, som transporterar produkten från återvinningsanläggningen till platsen för slutanvändningen.

Subsidiaritetsprincipen

16.

Kommittén anser att förslaget till förordning är förenligt med subsidiaritetsprincipen (artikel 5 i EU-fördraget). Ur subsidiaritetssynpunkt är det visserligen riktigt att den behöriga lokala vattenmyndigheten i varje medlemsstat beslutar om den konkreta användningen av det vatten som återvinns, men med tanke på hur EU:s inre marknad för jordbruksprodukter ser ut krävs det lagstiftning på unionsnivå.

Bryssel den 6 december 2018.

Karl-Heinz LAMBERTZ

Europeiska regionkommitténs ordförande

(*1) Droppbevattning är ett system för mikrobevattning som kan leverera vattendroppar eller mycket små vattenstrålar till plantorna och som innebär att vatten droppar på marken eller direkt under markytan i mycket små mängder (2–20 liter/timme) från ett system av plaströr med liten diameter som försetts med munstycken som kallas strålare eller droppare.

(*2) Droppbevattning är ett system för mikrobevattning som kan leverera vattendroppar eller mycket små vattenstrålar till plantorna och som innebär att vatten droppar på marken eller direkt under markytan i mycket små mängder (2–20 liter/timme) från ett system av plaströr med liten diameter som försetts med munstycken som kallas strålare eller droppare.

(*3) Referenspatogenerna Campylobacter, rotavirus och Cryptosporidium kan också användas för valideringsövervakningen i stället för de föreslagna indikatormikroorganismerna. i sådana fall ska följande prestationsmål (log10-reduktion) tillämpas: Campylobacter (≥ 5,0), rotavirus (≥ 6,0) och Cryptosporidium (≥ 5,0).

(*4) Totalt antal kolifager väljs som den lämpligaste virusindikatorn. Om en analys av det totala antalet kolifager inte är lämpligt måste minst en av kolifagerna (F-specifika eller somatiska kolifager) analyseras.

(*5) Clostridium perfringens-sporer väljs som den lämpligaste indikatorn för protozoa. Sporbildande svavelreducerande bakterier är emellertid ett alternativ om koncentrationen av Clostridium perfringens-sporer inte medger validering av den begärda log10-reduktionen.

Analysmetoderna för övervakning ska valideras och dokumenteras av operatören i enlighet med EN ISO/IEC-17025 eller andra nationella eller internationella standarder som säkerställer motsvarande kvalitet.

(*6) Referenspatogenerna Campylobacter, rotavirus och Cryptosporidium kan också användas för valideringsövervakningen i stället för de föreslagna indikatormikroorganismerna. i sådana fall ska följande prestationsmål (log10-reduktion) tillämpas: Campylobacter (≥ 5,0), rotavirus (≥ 6,0) och Cryptosporidium (≥ 5,0).

(*7) Totalt antal kolifager väljs som den lämpligaste virusindikatorn. Om en analys av det totala antalet kolifager inte är lämpligt måste minst en av kolifagerna (F-specifika eller somatiska kolifager) analyseras.

(*8) Clostridium perfringens-sporer väljs som den lämpligaste indikatorn för protozoa. Sporbildande svavelreducerande bakterier är emellertid ett alternativ om koncentrationen av Clostridium perfringens-sporer inte medger validering av den begärda log10-reduktionen.

Om värdena för log10-reduktionen inte kan uppnås på grund av en låg koncentration av indikatororganismer i det renade avloppsvatten som kommer in i en återvinningsanläggning får validitetsmålet anses vara uppfyllt om indikatororganismen i fråga inte förekommer i det återvunna vattnet.

7.3.2019

Europeiska unionens officiella tidning

C 86/365

Yttrande från Europeiska regionkommittén – Unionens rymdprogram och Europeiska unionens rymdprogrambyrå

(2019/C 86/20)

Föredragande:

Andres JAADLA (EE–ALDE), ledamot, stadsfullmäktige, Rakvere

Referensdokument:

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av unionens rymdprogram och Europeiska unionens rymdprogrambyrå och om upphävande av förordningarna (EU) nr 912/2010, (EU) nr 1285/2013, (EU) nr 377/2014 och beslut 541/2014/EU

COM(2018) 447 final

POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

Europeiska regionkommittén erkänner rymdens betydelse som en möjliggörande teknik som stöder EU:s politik på många områden såsom lösningar för smarta städer, jordbruk, miljö, klimat, katastrofriskreducering och katastrofinsatser, migration, säkerhet, fysisk planering och andra. Kommittén understryker de möjligheter som tillgång till högkvalitativa och aktuella uppgifter för befintliga och framtida behov erbjuder för att stärka den europeiska konkurrenskraften, tillhandahålla breda socioekonomiska fördelar och förbättra den europeiska säkerheten.

ReK stöder kommissionens vision i EU:s strategi för rymden och dess genomförande genom inrättandet av EU:s rymdprogram. Ett enhetligt och integrerat rymdprogram kommer att ge upphov till ökade synergieffekter mellan dess komponenter, effektivitet och ändamålsenlighet.

Att sammanföra EU:s rymdverksamhet i en enda förordning ger en enhetlig ram och ökad synlighet på detta strategiska område.

Kommittén betraktar denna reform av EU:s rymdpolitik som ett tillfälle att verkligen ”öppna upp klubben” och ge ett brett spektrum av områden möjlighet att dra nytta av rymdverksamhet, för befintlig och ny verksamhet.

Kommittén konstaterar att frågan om synergier mellan energi och rymd är viktig för ett korrekt genomförande av EU:s energipolitik. Lokala och regionala myndigheter deltar allt oftare i energisektorn, och sådana frågor som avstämningen av energiinfrastrukturen med användning av satellitteknik måste därför främjas.

ReK uppmanar kommissionen att ytterligare klargöra och närmare redogöra för begreppet och inrättandet av rymdnav och innovationspartnerskap, i synnerhet olika aktörers finansiella och administrativa ansvarsområden, och understryker att sådana initiativ kan vara särskilt relevanta för regioner, även regioner som omfattar mer än en medlemsstat.

Kommittén uppmanar kommissionen att lägga till tydligare förslag om hur jordobservationsdata och jordobservationsteknik i större utsträckning kan användas av nationella, regionala och lokala myndigheter, små och medelstora företag, vetenskapsmän, forskare och särskilda nätverk för spridning av Copernicusdata så att dessa aktörer får kunskap och möjlighet att omvandla data till nyttig information för allmänheten.

Främjande genom hela leveranskedjan av ett så brett och öppet deltagande som möjligt av uppstartsföretag, nya aktörer, små och medelstora företag, andra ekonomiska aktörer samt lokala och regionala myndigheter, bl.a. genom kravet på att anbudsgivarna ska lägga ut delar på underentreprenad, nämns visserligen i förslaget, men ReK skulle vilja se större tydlighet om hur rymdprogrammet föreslås stödja den inledande investeringen för dessa lokala och regionala myndigheter när det gäller att införa användning av satellitdata, för att se till att de fullgör sina skyldigheter när de ställs inför tekniska, finansiella eller sakkunskapsrelaterade hinder.

I förordningen borde man bättre förklara hur EU har för avsikt att hantera kommersiella aktörer i rymden för att stödja den europeiska industrin i en sektor som är specifik i många avseenden på grund av att den kännetecknas av koncentration, dubbla användningsområden, höga inträdeshinder till följd av de höga inledande investeringarna och närliggande faktorer, och bestämmelserna om hur man ska säkra oberoende tillträde till rymden bör stärkas.

10.

ReK betonar att tonvikten i förslaget om förvaltningsförfaranden för samarbete mellan Europeiska unionen, Europeiska unionens rymdprogrambyrå, medlemsstaterna och Europeiska rymdorganisationen bör trygga att det inte förekommer något dubbelarbete och att det inte skapas dubbla strukturer genom utbyggnaden av den nya byrån. En överföring av ytterligare uppgifter till den nya byrån bör inte beslutas av kommissionen ensam utan endast i samråd med Europaparlamentet och rådet.

11.

Kommittén välkomnar de ökade anslagen till rymdprogrammet för att säkerställa en fortsättning och vidareutveckling av de europeiska flaggskeppsprogrammen på rymdområdet – Copernicus, Galileo och Egnos – och samtidigt lägga till två nya initiativ, nämligen SST och Govsatcom.

12.

ReK beklagar avsaknaden av särskilt anslagna medel för rymdforskning i Horisont Europa, eftersom detta skulle kunna ge fler incitament och större trygghet för den europeiska industrin att vidareutvecklas i denna sektor och sörja för bästa möjliga synergier mellan industri och forskning.

Allmänna kommentarer och analys

13.

Den 26 oktober 2016 antog kommissionen ”En rymdstrategi för Europa”. Syftet med rymdstrategin var att fastställa den övergripande strategiska visionen för EU:s verksamhet i rymden, och samtidigt säkerställa en god samordning och komplementaritet med den verksamhet som bedrivs av medlemsstaterna och Europeiska rymdorganisationen (ESA). I förslaget till förordning främjas rymdstrategins mål med särskilda åtgärder för att förstärka befintliga program, skapa nya och anslå 16 miljarder euro till rymdpolitiken.

14.

Kommittén stöder syftet med EU:s rymdstrategi och erkänner dess betydelse för regionerna. I förslaget till förordning främjas dessa mål, men i vissa fall är det inte tillräckligt långtgående eller inte tillräckligt tydligt med hur resultaten ska uppnås. EU:s medborgare, företag och forskarsamfund blir alltmer aktiva inom rymdsektorn. Mot denna bakgrund är spridning och främjande av användning av rymdbaserade data och tjänster avgörande för att se till att fördelarna når samhället, de lokala och regionala förvaltningsnivåerna och företagen. Med tanke på dess strategiska inverkan på Europas rymdpolitik bör befogenheterna när det gäller spridning och främjande av användning av rymdbaserade data och tjänster fortsätta att vara av särskilt intresse för Europeiska kommissionen, som regelbundet rapporterar om sitt arbete i detta avseende till Europaparlamentet och rådet.

15.

Användningen av rymdteknik för att stödja tjänster på jorden blir allt viktigare. Fler privata aktörer är aktiva i rymden. Att använda yttre rymden har blivit en del av vardagslivet på ett sätt som var otänkbart när rymdåldern inleddes för 60 år sedan, och rymdbaserade uppgifter och tjänster påverkar många områden av vardagslivet. Rymdteknik är oumbärlig för den digitala ekonomin, är grundläggande för att göra offentliga tjänster effektivare och ger också nya möjligheter till forskning. EU har i årtionden varit en viktig användare av rymdteknik och har utvecklat rymdkomponenter av avgörande betydelse, såsom Galileo och Copernicus. EU kan åstadkomma sådant som till stor del vore omöjligt för en medlemsstat på egen hand: samarbete är viktigt om Europa ska ha en viktig roll att spela i rymden.

16.

Vikten av närmare samordning mellan vetenskaps- och rymdprogrammen i EU bör betonas, tillsammans med regionernas och de lokala myndigheternas roll när det gäller att främja en bättre integration mellan vetenskaps- och rymdverksamhet och entreprenörskap. Utvecklingen av digital och rymdbaserad teknik bör få starkare stöd av EU och forsknings- och rymdbudgetarna samordnas närmare, eftersom sådan teknik är en erkänt viktig drivkraft för innovation inom en rad områden som är av betydelse för hållbar utveckling (t.ex. digitalisering, artificiell intelligens, energi, miljö, katastrofriskhantering och klimatförändringar). Tillgången till mycket teknik- och kunskapsintensiva vetenskapsprojekt är avgörande för rymdsektorns framtid i EU. För att stärka den europeiska rymdindustrins kapacitet är det viktigt att europeiska företag och universitet eller forskningsinstitut samtidigt fortsätter att delta i ESA:s program för att ta fram spetsteknik för rymduppdrag och rymdsystem. Fördelarna för företagsutvecklingen bör främjas genom att man utnyttjar EU:s instrument för små och medelstora företag för att expandera entreprenörskap och affärsmöjligheter inom rymdbaserade produkter och tjänster i framtida ramprogram.

17.

Genom förslaget konsolideras befintlig rymdverksamhet och skapas ny sådan, t.ex. rymdlägesbild, som skulle göra det möjligt att vidta åtgärder mot risker i rymden, såsom rymdskrot, olyckor i omloppsbanan, rymdväderhändelser osv. Det finns även planer på att skapa ett nätverk för statlig satellitkommunikation (Govsatcom), som skulle möjliggöra kommunikation på platser eller i situationer där normala kommunikationer inte är möjliga.

Industripolitik och upphandling

18.

Rymdteknik är kostsam och kunskapsintensiv, vilket innebär att det finns betydande inträdeshinder för företag. Samtidigt är förståelsen av rymdens betydelse som en möjliggörande teknik fortfarande otillräcklig. Företag av alla storlekar i alla regioner skulle kunna använda rymden på olika sätt, men särskilt mindre företag, mer avlägsna regioner eller mindre medlemsstater kan behöva ytterligare information eller stöd för att utveckla idéer om hur man kan utnyttja rymdteknikens potential.

19.

Omnämnandet av rymdnav, innovationspartnerskap och annat innovationsstöd är positivt, och i förslaget nämns den regionala nivån uttryckligen. Det finns dock inga uppgifter om hur detta ska uppnås.

20.

Trots bestämmelserna i förslaget kan EU-upphandlingars konkurrensutsatthet och de färdigheter och resurser som krävs för att delta leda till villkor som är gynnsamma för större företag. Denna obalans skulle med tiden kunna leda till snedvridningar på marknaden som kan missgynna uppstartsföretag, nya aktörer och små och medelstora företag samt lokala och regionala myndigheter när det gäller att få tillgång till de ekonomiska möjligheter som rymdprogrammet kan ge upphov till.

21.

Små företag kan vara mer flexibla och lyhörda, eftersom de befinner sig närmare användarna, och därmed tillhandahålla viktiga länkar i värdekedjan och spela en viss roll i rymden. Företag i alla regioner skulle kunna utnyttja rymden på olika sätt i olika omfattning. Mindre företag, avlägsna regioner och små medlemsstater kan bidra på samma sätt till behandlingen av den enorma mängd uppgifter som genereras och finna nya och innovativa sätt att använda dem. De regionala myndigheterna bör med tillgängliga finansiella instrument och främjande åtgärder bidra till att öka intresset för användning av rymdteknik för marknadens behov t.ex. genom system för stöd till tekniska inkubatorer för uppstartsföretag på detta område.

22.

I upphandlingsprinciperna i förslaget till förordning nämns små och medelstora företag och ett brett geografiskt urval samt användning av flera leverantörer och behovet av att involvera alla medlemsstater och undvika koncentration. Förslagen om stöd för konkurrenskraft är inte konkreta i förordningstexten.

23.

Man måste öka medvetenheten om möjliga marknadseffekter på den europeiska industrin och regionerna. I EU:s förfarande för offentlig upphandling läggs en annan tonvikt än i ESA:s förfaranden på geografisk fördelning och rimligt återflöde (juste retour). Effekten av en ändring i upphandlingssystemet på regionerna måste beaktas, eftersom ESA:s upphandling har stor betydelse för många regioner.

24.

Det råder inte lika villkor på rymdområdet, eftersom andra länder har stora försvarssektorer som säkerställer investeringar och som kan stödja civila användningsområden, eftersom den mesta rymdverksamheten har dubbla användningsområden. Europa måste sörja för ett nära samarbete och se till att alla tänkbara åtgärder vidtas för att avhjälpa avsaknaden av lika villkor och stödja europeiska företag.

25.

Lokala och regionala myndigheter bör delta i rymdrelaterade kluster i en mängd olika sektorer till vilka rymden kan tillhandahålla viktiga data (t.ex. energi, transport, miljöövervakning, jordbruk och lösningar för smarta städer). Regionala kluster, som inbegriper fler än en medlemsstat, kan vara ett användbart industripolitiskt verktyg för rymdpolitiken som ökar EU:s konkurrenskraft och stöder regional utveckling.

26.

I förordningen bör man bättre förklara hur EU har för avsikt att hantera kommersiella leverantörer, särskilt i samband med säkerhetsrelaterade data. Man bör rent generellt bättre ange prioriteringarna och medlen för att hantera privata enheter och erkänna möjligheterna till gemensam upphandling med privata enheter.

Ökad medvetenhet och en inkluderande rymdpolitik

27.

Användningen av rymden erbjuder många potentiella fördelar för forsknings- och utvecklingsverksamhet och kan, om den främjas och presenteras väl och integreras i utbildningen på alla nivåer, entusiasmera och inspirera nya generationer av forskare och entreprenörer i Europa. Detta är avgörande om Europa ska fortsätta att ligga i framkant för rymdverksamhet i en alltmer globaliserad miljö. Regionala och lokala myndigheter bör stödja åtgärder för (formell och icke-formell) utbildning som gör den unga generationen mer medveten om fördelarna med användningen av rymdteknik inom den civila ekonomin och i vardagslivet, bl.a. för att trygga lokal och regional säkerhet.

28.

EU är väl lämpat för att stödja forskningsverksamhet, utbyten och liknande. I förslaget ägnas inte mycket uppmärksamhet åt denna sida av rymdpolitiken. Forskning och utveckling skulle kunna nämnas mer och i konkreta ordalag. I nuläget verkar det som att synergier mellan industri och forskning inte betonas tillräckligt.

29.

Synergier i fråga om cybersäkerhet bör nås, eftersom cybersäkerhet är en fråga som rör alla aspekter av rymdverksamhet (marksegment, satellit, upplänk/nedlänk och data).

Galileo och Copernicus

30.

Galileo, EU:s globala system för satellitnavigering (GNSS), tillhandahåller kostnadsfria positionsdata som ger Europa strategisk autonomi. Egnos tillhandahåller ett regionalt europeiskt system. Autonomi för EU är avgörande i det rådande komplicerade och oförutsägbara geopolitiska klimatet. Betydelsen av satellitdata ökar ständigt. Framtidens teknik, t.ex. självkörande bilar, är enbart ett exempel. Galileo tillhandahåller möjligheten att utveckla nya tjänster och produkter, inbegripet genom små och medelstora företag och i alla medlemsstater. Sådana möjligheter och sätt att dra nytta av dem måste presenteras på ett tillgängligt sätt för att uppmuntra till utbredd användning.

31.

Användningen av data från Copernicus är inte så utbredd som den skulle kunna vara, även om de kan användas kostnadsfritt. Åtgärder krävs för att främja användningen av data inom en större gemenskap. I förordningen nämns den datakedja som skulle stödja en mer utbredd användning. Med ett mycket stort antal användare och en stor datamängd är snabb och säker tillgång avgörande. Detta är mycket viktigt för regionerna, eftersom företag överallt, inbegripet små och medelstora företag, kan utveckla nya tjänster som baseras på tillgängliga data.

32.

Det är positivt att åtgärder föreslås för att tillhandahålla data- och informationsåtkomsttjänster (Dias). Det vore viktigt med mer riktat stöd från EU och nationella källor för utveckling av senare led för satellitbaserade tjänster och tillämpningar. Behovet av att främja och underlätta användningen av jordobservationsdata och jordobservationsteknik av lokala myndigheter, små och medelstora företag, vetenskapsmän, forskare, särskilda nätverk för spridning av Copernicusdata samt nationella och regionala organ har erkänts i förslaget, men det förblir oklart hur detta ska åstadkommas.

SST

33.

Förslaget till ett system för rymdövervakning och spårning (SST) är ett viktigt och användbart tillägg, med tanke på den allt intensivare användningen av rymden.

34.

I bestämmelserna om tillämpningsområdet för SST bör det breda deltagandet av berörda parter i alla delar av EU klargöras, inbegripet användningen av befintliga lösningar, som kan omfatta kommersiella lösningar, för att snabbt och effektivt tillhandahålla tjänster till SST-användare.

GOVSATCOM

35.

Govsatcom kommer att direkt tillgodose behoven i de medlemsstater som inte har haft kapacitet att utveckla sina egna rymdsystem och därigenom skapa direkt mervärde för EU:s åtgärder.

36.

För vissa regioner, t.ex. gränsregioner, kan Govsatcom vara särskilt relevant. Detta görs inledningsvis främst via medlemsstaterna, men kanske senare (efter 2024 års utvärdering) direkt för de regioner som kan bidra till byråns arbete.

Tillträde till rymden

37.

Tillträde till rymden är viktigt för sådan verksamhet som GNSS, Copernicus och Galileo. Europa bör ha autonomt och självständigt tillträde till rymden för att säkerställa hållbarhet. Det är dyrt och komplicerat att inleda uppskjutningsverksamhet med betydande inträdeshinder, vilket innebär att man bör överväga olika sätt att stödja en modern, effektiv och flexibel infrastruktur för uppskjutningstjänster.

38.

Sådana åtgärder kan t.ex. omfatta inrättandet av en anpassad upphandlingspolitik för europeiska institutionella uppskjutningar samt en enhetlig politik för den kritiska infrastrukturens bärkraft. Möjligheterna att gruppera uppskjutningar, utveckling av alternativ uppskjutningsteknik och stöd för markinfrastruktur bör tydligt nämnas i förordningen.

Organisatoriska frågor

39.

Det främsta organisatoriska förslaget är att stärka GNSS-byråns roll så att den i stället för att vara ett organ för ett specifikt program (Galileo) skulle bli en rymdbyrå för EU, som skapas vid sidan av ESA med stor risk för dubbelarbete och dubbla strukturer. Detta måste undvikas genom att krav ställs på att man, innan uppgifter överförs till GNSS-byrån, gör en noggrann prövning av om inte dessa befogenheter redan vilar på ESA. Relevansen hos EU:s politik bör, liksom mervärdet gentemot medlemsstaternas verksamhet, även medföra ett mervärde gentemot ESA:s verksamhet.

40.

En stor del av förslaget till förordning handlar om organisatoriska frågor inom den föreslagna byrån, som huvudsakligen övertagits från förordningen om GNSS-byrån. Inriktningen på sådana frågor skapar en risk för att man koncentrerar sig för mycket på att skapa administrativa strukturer och i slutändan inte har tillräckliga personalresurser och finansiella resurser för de viktigaste frågorna, såsom en mer ambitiös rymdindustripolitik för EU.

41.

I dagsläget har i synnerhet små länder redan problem med att hitta de personalresurser som krävs för att delta i många olika verksamheter. Sådana svårigheter skulle kunna växa och leda till ökade skillnader mellan medlemsstater när det gäller deras förmåga att delta aktivt. Hur resurserna bäst kan användas bör noga övervägas, eftersom det redan finns ramar för samarbete mellan ESA och EU.

42.

Det befintliga givande samarbetet mellan olika europeiska rymdrelaterade organisationer, t.ex. Eumetsat eller ECMWF, bör fortsätta och förstärkas. Befintliga kunskaper och strukturer bör utnyttjas till sin fulla potential.

Budget

43.

Budgetanslaget välkomnas. Rymdprogrammet stöder många EU-politikområden, vilket innebär att kostnaden inte bara är en kostnad för specifik verksamhet, utan är ett sätt att tillhandahålla ett grundläggande inslag för andra EU-politikområden. I detta avseende måste det betonas att de finansiella resurser som planeras för spridning och främjande av användningen bör återspegla det ökande deltagandet av individer och företag. De bör alltså inte vara lägre än under den innevarande perioden, t.ex. för Copernicusprogrammet inte mindre än 5 % av programmets totala budget. Egnos- och Galileoprogrammens budget för spridning bör inte inbegripa kostnader för inrättande av nya administrativa strukturer, utan uteslutande inriktas på främjande och marknadsutveckling. Verksamhet som redan genomförs kan, om den inte får tillräcklig finansiering, misslyckas eller bli irrelevant, vilket skulle äventyra de investeringar som gjorts.

44.

Det är beklagligt att Horisont-programmet inte omfattar särskild rymdfinansiering.

45.

Kommittén konstaterar att införandet av rymdteknik kräver stora initiala investeringar och anser att myndigheterna bör överväga möjligheten att införa nya marknadsinriktade och attraktiva finansiella instrument för små och medelstora företag som utvecklar rymdteknik.

Övriga frågor

46.

När det gäller aktuella tvistefrågor på rymdområdet, såsom utnyttjande av rymdresurser (bl.a. gruvdrift i rymden), som behandlas i vissa medlemsstaters, bl.a. Luxemburgs, lagstiftning, kan EU bidra till större internationell samsyn om förhållandet mellan sådan nationell lagstiftning och internationell rätt så som den uttrycks i ett flertal konventioner.

47.

När det gäller frågan om huruvida EU ska ansluta sig till rymdkonventioner nämns denna möjlighet i förslaget, men den bör utvärderas från fall till fall.

Bryssel den 6 december 2018.

Karl-Heinz LAMBERTZ

Europeiska regionkommitténs ordförande