Europeiska unionens domstols senaste offentliggöranden i Europeiska unionens officiella tidning

(2019/C 72/01)

Senaste offentliggörandet

EUT C 65, 18.2.2019

Senaste listan över offentliggöranden

EUT C 54, 11.2.2019

EUT C 44, 4.2.2019

EUT C 35, 28.1.2019

EUT C 25, 21.1.2019

EUT C 16, 14.1.2019

EUT C 4, 7.1.2019

Dessa texter är tillgängliga på

EUR-Lex: http://eur-lex.europa.eu

Domstolens dom (nionde avdelningen) av den 10 januari 2019 (begäran om förhandsavgörande från Högsta förvaltningsdomstolen – Finland) – mål anhängiggjort av A Oy

(Mål C-410/17) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Mervärdesskatt - Direktiv 2006/112/EG - Artikel 2.1 a och c - Artikel 14.1 - Artikel 24.1 - Transaktioner som sker mot ersättning - Transaktioner i fall där ersättningen delvis utgörs av tjänster eller av varor - Rivningsavtal - Avtal om köp av varor för demontering))

(2019/C 72/02)

Rättegångsspråk: finska

Hänskjutande domstol

Högsta förvaltningsdomstolen (Finland)

Part som anhängiggjort målet vid den nationella domstolen

A Oy

Domslut

1)

Artikel 2.1 a och c i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt, jämförd med artikel 14.1 och artikel 24.1 i det direktivet, ska tolkas på så sätt att det i ett fall där tjänsteleverantören, som är ett rivningsbolag, enligt ett rivningsavtal är skyldig att utföra rivningsarbeten och, i den mån rivningsavfallet innehåller metallskrot, får sälja metallskrotet vidare, ska anses att nämnda avtal innefattar ett tillhandahållande av tjänster mot ersättning, det vill säga tillhandahållande av rivningstjänster, och dessutom en leverans av varor mot ersättning, det vill säga leverans av metallskrot. Detta gäller under förutsättning att köparen, det vill säga rivningsbolaget, tillskriver nämnda leverans ett värde som bolaget beaktar när det fastställer priset i anbudet avseende tillhandahållandet av rivningstjänsterna, varvid leveransen dock endast är mervärdesskattepliktig om den görs av en beskattningsbar person som agerar i denna egenskap.

2)

Artikel 2.1 a och c i direktiv 2006/112, jämförd med artikel 14.1 och artikel 24.1 i det direktivet, ska tolkas på så sätt att det i ett fall där köparen, som är ett rivningsbolag, enligt ett avtal om köp av varor för demontering köper en vara för demontering och, vid avtalsvite, åtar sig att demontera och bortskaffa nämnda vara samt att bortskaffa det avfall som uppkommer i samband med detta inom en i avtalet angiven tid ska anses att nämnda avtal innefattar en leverans av varor mot ersättning, det vill säga leverans av en vara som ska demonteras, varvid leveransen dock endast är mervärdesskattepliktig om den görs av en beskattningsbar person som agerar i denna egenskap, vilket det ankommer på den hänskjutande domstolen att kontrollera. I den mån köparen är skyldig att demontera och bortskaffa nämnda vara samt att bortskaffa det avfall som uppkommer i samband med detta, och därigenom specifikt tillgodoser säljarens behov, vilket det ankommer på den hänskjutande domstolen att kontrollera, innefattar nämnda avtal dessutom ett tillhandahållande av tjänster mot ersättning, det vill säga tillhandahållande av tjänster avseende demontering och bortskaffande, om köparen tillskriver detta tillhandahållande ett värde som denne beaktar vid fastställandet av priset i anbudet, som en faktor som sänker inköpspriset för den vara som ska demonteras, vilket det ankommer på den hänskjutande domstolen att kontrollera.

---

(1)  EUT C 300, 11.9.2017.

Domstolens dom (första avdelningen) av den 10 januari 2019 (begäran om förhandsavgörande från Rechtbank Noord-Nederland – Nederländerna) – brottmål mot ET

(Mål C-97/18) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Straffrättsligt samarbete - Principen om ömsesidigt erkännande på beslut om förverkande - Rambeslut 2006/783/RIF - Artikel 12.1 och 12.4 - Tillämplig lag för verkställighet - Lag i den verkställande staten som tillåter användning av frihetsberövande åtgärd om förverkandeåtgärden inte verkställs - Förenlighet - Lag i den utfärdande staten som också tillåter användning av frihetsberövande åtgärd - Saknar betydelse))

(2019/C 72/03)

Rättegångsspråk: nederländska

Hänskjutande domstol

Rechtbank Noord-Nederland

Part i brottmålet vid den nationella domstolen

ET

Domslut

1)

Artikel 12.1 och 12.4 i rådets rambeslut 2006/783/RIF av den 6 oktober 2006 om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på beslut om förverkande, ska tolkas så, att den inte utgör hinder för tillämpningen av en lagstiftning i en verkställande medlemsstat, såsom lagstiftningen i det nationella målet, som tillåter att en frihetsberövande åtgärd i förekommande fall får vidtas för att verkställa ett beslut om förverkande som fattats i en utfärdande stat.

2)	Den omständigheten att även lagstiftningen i den utfärdande staten tillåter en eventuell användning av den frihetsberövande åtgärden har inte någon inverkan på tillämpningen av en sådan åtgärd i den verkställande staten.

---

(1)  EUT C 182, 28.5.2018.

Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunal Económico Administrativo Central de Madrid (Spanien) den 7 november 2018 – Ente Público Radio Televisión Madrid mot Agencia Estatal de la Administración Tributaria (AEAT)

(Mål C-694/18)

(2019/C 72/04)

Rättegångsspråk: spanska

Hänskjutande domstol

Tribunal Económico Administrativo Central de Madrid

Parter i det nationella målet

Klagande: Ente Público Radio Televisión Madrid

Motpart: Agencia Estatal de la Administración Tributaria (AEAT)

Tolkningsfrågor

1)	Kan en enhet av det ovan beskrivna slaget och det offentligrättsliga organ som har bildat den anses vara en enda beskattningsbar person med avseende på mervärdesskatt, i den mening som avses i artikel 11 i direktiv 2006/112/EG (1)?

2)	Om svaret den föregående frågan är jakande, kan då den finansiering som en sådan enhet får från det offentligrättsliga organ som har bildat den under inga förhållanden anses vara en motprestation för tillhandahållande av mervärdesskattepliktiga tjänster?

3)	Vad beträffar en sådan enhets rätt att göra avdrag för ingående mervärdesskatt, ska det vara den enda beskattningsbara personen som bestämmer det avdragsgilla beloppet som sådant, med tillämpning av artikel 168 i direktiv 2006/112/EG, beroende på vilken verksamhet den bedriver?

4)

För det fallet att den offentliga televisionsverksamheten kan anses bestå av två olika delar av olika karaktär och för det fallet att enheterna och de offentligrättsliga organ som äger merparten av deras kapital anses utgöra en enda beskattningsbar person, ska då bara den del av den ingående mervärdesskatten som kan anses ha samband med deras ekonomiska verksamhet anses vara avdragsgill?

---

(1)  Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 347, 2006, s. 1).

Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunal Económico Administrativo Central de Madrid (Spanien) den 7 november 2018 – Agencia Pública Empresarial de la Radio y Televisión de Andalucía (RTVA) mot Agencia Estatal de la Administración Tributaria (AEAT)

(Mål C-695/18)

(2019/C 72/05)

Rättegångsspråk: spanska

Hänskjutande domstol

Tribunal Económico Administrativo Central de Madrid

Parter i det nationella målet

Klagande: Agencia Pública Empresarial de la Radio y Televisión de Andalucía (RTVA)

Motpart: Agencia Estatal de la Administración Tributaria (AEAT)

Tolkningsfrågor

1)	Kan en enhet av det ovan beskrivna slaget och det offentligrättsliga organ som har bildat den anses vara en enda beskattningsbar person med avseende på mervärdesskatt, i den mening som avses i artikel 11 i direktiv 2006/112/EG (1)?

2)	Om svaret den föregående frågan är jakande, kan då den finansiering som en sådan enhet får från det offentligrättsliga organ som har bildat den under inga förhållanden anses vara en motprestation för tillhandahållande av mervärdesskattepliktiga tjänster?

3)	Vad beträffar en sådan enhets rätt att göra avdrag för ingående mervärdesskatt, ska det vara den enda beskattningsbara personen som bestämmer det avdragsgilla beloppet som sådant, med tillämpning av artikel 168 i direktiv 2006/112/EG, beroende på vilken verksamhet den bedriver?

4)

För det fallet att den offentliga televisionsverksamheten kan anses bestå av två olika delar av olika karaktär och för det fallet att enheterna och de offentligrättsliga organ som äger merparten av deras kapital anses utgöra en enda beskattningsbar person, ska då bara den del av den ingående mervärdesskatten som kan anses ha samband med deras ekonomiska verksamhet anses vara avdragsgill?

---

(1)  Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 347, 2006, s. 1).

Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunal Económico Administrativo Central de Madrid (Spanien) den 7 november 2018 – Radiotelevisión del Principado de Asturias S.A.U. mot Agencia Estatal de la Administración Tributaria (AEAT)

(Mål C-696/18)

(2019/C 72/06)

Rättegångsspråk: spanska

Hänskjutande domstol

Tribunal Económico Administrativo Central de Madrid

Parter i det nationella målet

Klagande: Radiotelevisión del Principado de Asturias S.A.U.

Motpart: Agencia Estatal de la Administración Tributaria (AEAT)

Tolkningsfrågor

1)	Kan en enhet av det ovan beskrivna slaget och det offentligrättsliga organ som har bildat den anses vara en enda beskattningsbar person med avseende på mervärdesskatt, i den mening som avses i artikel 11 i direktiv 2006/112/EG (1)?

2)	Om svaret den föregående frågan är jakande, kan då den finansiering som en sådan enhet får från det offentligrättsliga organ som har bildat den under inga förhållanden anses vara en motprestation för tillhandahållande av mervärdesskattepliktiga tjänster?

3)	Vad beträffar en sådan enhets rätt att göra avdrag för ingående mervärdesskatt, ska det vara den enda beskattningsbara personen som bestämmer det avdragsgilla beloppet som sådant, med tillämpning av artikel 168 i direktiv 2006/112/EG, beroende på vilken verksamhet den bedriver?

4)

För det fallet att den offentliga televisionsverksamheten kan anses bestå av två olika delar av olika karaktär och för det fallet att enheterna och de offentligrättsliga organ som äger merparten av deras kapital anses utgöra en enda beskattningsbar person, ska då bara den del av den ingående mervärdesskatten som kan anses ha samband med deras ekonomiska verksamhet anses vara avdragsgill?

---

(1)  Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 347, 2006, s. 1).

Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunal Económico Administrativo Central de Madrid (Spanien) den 7 november 2018 – Televisión Autonómica de Castilla La Mancha mot Agencia Estatal de la Administración Tributaria (AEAT)

(Mål C-697/18)

(2019/C 72/07)

Rättegångsspråk: spanska

Hänskjutande domstol

Tribunal Económico Administrativo Central de Madrid

Parter i det nationella målet

Klagande: Televisión Autonómica de Castilla La Mancha

Motpart: Agencia Estatal de la Administración Tributaria (AEAT)

Tolkningsfrågor

1)	Kan en enhet av det ovan beskrivna slaget och det offentligrättsliga organ som har bildat den anses vara en enda beskattningsbar person med avseende på mervärdesskatt, i den mening som avses i artikel 11 i direktiv 2006/112/EG (1)?

2)	Om svaret den föregående frågan är jakande, kan då den finansiering som en sådan enhet får från det offentligrättsliga organ som har bildat den under inga förhållanden anses vara en motprestation för tillhandahållande av mervärdesskattepliktiga tjänster?

3)	Vad beträffar en sådan enhets rätt att göra avdrag för ingående mervärdesskatt, ska det vara den enda beskattningsbara personen som bestämmer det avdragsgilla beloppet som sådant, med tillämpning av artikel 168 i direktiv 2006/112/EG, beroende på vilken verksamhet den bedriver?

4)

För det fallet att den offentliga televisionsverksamheten kan anses bestå av två olika delar av olika karaktär och för det fallet att enheterna och de offentligrättsliga organ som äger merparten av deras kapital anses utgöra en enda beskattningsbar person, ska då bara den del av den ingående mervärdesskatten som kan anses ha samband med deras ekonomiska verksamhet anses vara avdragsgill?

---

(1)  Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 347, 2006, s. 1).

Begäran om förhandsavgörande framställd av Amtsgericht Nürnberg (Tyskland) den 9 november 2018 – Geld-für-Flug GmbH mot Ryanair DAC

(Mål C-701/18)

(2019/C 72/08)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Amtsgericht Nürnberg

Parter i det nationella målet

Sökande: Geld-für-Flug GmbH

Svarande: Ryanair DAC

Tolkningsfråga

Ska artikel 3.1 rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal (1) tolkas så, att en klausul i ett kommersiellt lufttrafikföretags allmänna avtalsvillkor som inte har varit föremål för individuell förhandling, och enligt vilken ett avtal som ingåtts med en konsument genom ett elektroniskt formulär ska regleras av lagen i den medlemsstat där lufttrafikföretaget har sitt säte vilken inte är identisk med lagen i det land där passageraren har sin vanliga vistelseort är oskälig i den mån den är vilseledande för konsumenten genom att denne får intrycket att, valet av en annan lag i enlighet med artikel 5.2 andra stycket i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (Rom I) (2) endast är begränsat tillgängligt och att konsumenten inte kan välja vilken lag som helst, utan endast de lagstiftningar som omnämns i artikel 5.2 andra stycket i Rom I-förordningen?

---

(1)  EGT L 95, 1993, s. 29.

(2)  EUT L 177, 2008, s. 6.

Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunal Superior de Justicia de Galicia (Spanien) den 13 november 2018 – Agencia Estatal de la Administración Tributaria mot SJ

(Mål C-705/18)

(2019/C 72/09)

Rättegångsspråk: spanska

Hänskjutande domstol

Tribunal Superior de Justicia de Galicia

Parter i det nationella målet

Klagande: Agencia Estatal de la Administración Tributaria

Motpart: SJ

Tolkningsfråga

Utgör bestämmelserna i klausul 4.1 och 4.2 i det europeiska ramavtalet om deltidsarbete – rådets direktiv 97/81/EG av den 15 december 1997 (1) och artiklarna 2.1 b och 14.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet (omarbetning) (2) hinder för en bestämmelse i ett kollektivavtal och en arbetsgivarpraxis, enligt vilka tjänstetiden för en deltidsanställd vars arbetstid är fördelad på ett sådant sätt att arbetstiden beräknas på årsbasis, i lönehänseende och med avseende på befordran, ska beräknas enbart med beaktande av den arbetade tiden?

---

(1)  Rådets direktiv 97/81/EG av den 15 december 1997 om ramavtalet om deltidsarbete undertecknat av UNICE, CEEP och EFS (EGT L 14, 1998, s. 9).

(2)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet (EUT L 204, 2006, s. 23).

Begäran om förhandsavgörande framställd av Högsta domstolen (Finland) den 3 december 2018 – Yhtiö A mot B

(Mål C-772/18)

(2019/C 72/10)

Rättegångsspråk: finska

Hänskjutande domstol

Högsta domstolen

Parter i det nationella målet

Klagande: Yhtiö A

Motpart: B

Tolkningsfrågor

1)

Är storleken på den fördel som en enskild person har erhållit till följd av ett påstått varumärkesintrång relevant vid bedömningen av huruvida denna enskilda persons förfarande utgör en användning av varumärke i näringsverksamhet, i den mening som avses i artikel 5.1 i varumärkesdirektivet (1), eller ett rent privat agerande? När en enskild person använder varumärket, förutsätter då en användning i näringsverksamhet att andra kriterier uppfylls än att den berörda transaktionen som avser varumärket ska ge ekonomisk vinst?

2)

Om utgångsläget är att den ekonomiska vinsten är av en viss omfattning och det inte kan antas att den enskilda personen har använt varumärket i egen näringsverksamhet på grund dels av att den ekonomiska vinsten som har erhållits är av ringa värde, dels av att andra kriterier för en användning i näringsverksamhet inte har uppfyllts, är då villkoret för en användning i näringsverksamhet, i den mening som avses i artikel 5.1 i varumärkesdirektivet, uppfyllt när den enskilda personen har använt varumärket åt en annan person i samband med denna senares näringsverksamhet, även om förstnämnda person inte är anställd som arbetstagare hos den andra personen?

3)

Ska en person som förvarar varor anses använda ett varumärke med avseende på varor, i den mening som avses i artiklarna 5.1 och 5.3 b i varumärkesdirektivet, när varorna, som har skickats till en medlemsstat har övergått i fri omsättning där och försetts med ett varumärke, har tagits emot och förvarats av en person som har dem i sin besittning åt ett företag som säljer dem vidare, och denna person inte bedriver varuimport eller -export och inte har beviljats tillstånd att driva ett tullager och ett skatteupplag?

4)

Ska en person anses importera varor försedda med ett varumärke, i den mening som avses i artikel 5.3 c i varumärkesdirektivet, när varorna inte har importerats på denna persons begäran, men personen har gett återförsäljaren av varorna sin adress och för återförsäljarens räkning har tagit emot de varor som har skickats till medlemsstaten och som har övergått i fri omsättning där, har haft varorna i sin besittning under några veckor och har överlämnat varorna för transport till ett tredje land utanför unionen för att säljas vidare där?

---

(1)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/95/EG av den 22 oktober 2008 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar (kodifierad version) (EUT L 299, s2008, s. 25).

Begäran om förhandsavgörande framställd av Conseil d'État (Frankrike) den 14 december 2018 – GAEC Jeanningros mot Institut national de l’origine et de la qualité (INAO), Ministre de l'Agriculture et de l'Alimentation, Ministre de l'Économie et des Finances

(Mål C-785/18)

(2019/C 72/11)

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Conseil d'État

Parter i det nationella målet

Klagande: GAEC Jeanningros

Motparter: Institut national de l’origine et de la qualité (INAO), Ministre de l'Agriculture et de l'Alimentation, Ministre de l'Économie et des Finances

Övrig rättegångsdeltagare: Comité interprofessionnel de gestion du Comté

Tolkningsfråga

Ska artikel 53 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel, (1) artikel 6 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 664/2014 av den 18 december 2013 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 vad gäller fastställandet av unionssymboler för skyddade ursprungsbeteckningar, skyddade geografiska beteckningar och garanterade traditionella specialiteter och vad gäller vissa regler om ursprung, vissa procedurregler och vissa kompletterande övergångsbestämmelser, (2) och artikel 10 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 668/2014 av den 13 juni 2014 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012, (3) jämförda med artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, tolkas så, att den nationella domstolen – i den särskilda situation där Europeiska kommissionen på begäran av de nationella myndigheterna i en medlemsstat har godtagit att ändra produktspecifikationen för ett namn och registreringen av den kontrollerade ursprungsbeteckningen, trots att ansökan fortfarande är föremål för ett överklagande vid nationell domstol i denna stat – får besluta att det inte längre finns anledning att döma i målet eller om den med hänsyn till rättsverkningarna, av en eventuell ogiltigförklaring av den angripna rättsakten, för giltigheten av Europeiska kommissionens registrering, ska pröva lagenligheten av den nationella myndighetens rättsakt?

---

(1)  EUT L 343, s. 1.

(2)  Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 664/2014 av den 18 december 2013 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 vad gäller fastställandet av unionssymboler för skyddade ursprungsbeteckningar, skyddade geografiska beteckningar och garanterade traditionella specialiteter och vad gäller vissa regler om ursprung, vissa procedurregler och vissa kompletterande övergångsbestämmelser (EUT L 179 av den 19.06.2014, s. 17).

(3)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 668/2014 av den 13 juni 2014 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 179, s. 36).

Begäran om förhandsavgörande framställd av Högsta förvaltningsdomstolen (Sverige) den 17 december 2018 – Skatteverket / Sögård Fastigheter AB

(Mål C-787/18)

(2019/C 72/12)

Rättegångsspråk: svenska

Hänskjutande domstol

Högsta förvaltningsdomstolen

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Skatteverket

Motpart: Sögård Fastigheter AB

Tolkningsfrågor

1)

Om en säljare av en fastighet, på grund av regler som medlemsstaten har infört med stöd av artikel 188.2 i mervärdesskattedirektivet (1), inte har justerat ett avdrag för ingående skatt eftersom köparen ska använda fastigheten uteslutande för transaktioner som medför rätt till avdrag, föreligger då hinder mot att köparen, i ett fall då justeringstiden alltjämt löper, åläggs att justera avdraget vid den senare tidpunkt då köparen i sin tur överlåter fastigheten till någon som inte ska använda fastigheten för sådana transaktioner?

2)	Förändras svaret på fråga 1 om den första överlåtelse som nämns i den frågan utgör en sådan överföring av tillgångar som avses i artikel 19 i mervärdesskattedirektivet?

---

(1)  Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT 2006, L 347, s. 1)

Överklagande ingett den 17 december 2018 av Republiken Grekland av den dom som tribunalen (tredje avdelningen) meddelade den 4 oktober 2018 i mål T-272/16, Republiken Grekland mot Europeiska kommissionen

(Mål C-797/18 P)

(2019/C 72/13)

Rättegångsspråk: grekiska

Parter

Klagande: Republiken Grekland (ombud: G. Kanellopoulos, E. Leftheriotou och A. Vasilopoulou)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska bifalla överklagandet och upphäva den överklagade domen av den 4 oktober 2018, Grekland/kommissionen (T-272/16, ej publicerad, EU:T:2018:651) i den del tribunalen ogillade klagandens talan av den 25 juni 2016 om ogiltigförklaring av genomförandebeslut (EU) 2016/417, (1) till den del beslutet a) från unionsfinansiering undantar betalningar med ett belopp på totalt 166 797 866,22 euro, verkställda inom ramen för ett frikopplat direktstöd för åren 2012 och 2013 och b) till den del det från unionsfinansiering undantar betalningar med ett belopp på totalt 3 880 460,50 euro, som verkställts under åren 2010–2013 inom ramen för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) axel 1 + 3 – investeringsinriktade åtgärder (2007–2013) och slutligen bifalla talan och förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sitt överklagande åberopar Republiken Grekland sex grunder för ogiltigförklaring.

A.

Vad gäller den del av den överklagade domen som avser den första, den andra och den tredje grunden för ogiltigförklaring och det undantag från unionsfinansiering som tillämpats på frikopplade direktstöd åberopar Republiken Grekland tre grunder. Den första grunden för överklagandet gäller felaktig tolkning och tillämpning av artikel 2 i förordning nr 796/2004 (2) avseende definitionen av betesmark samt otillräcklig och felaktig motivering av den överklagade domen. Den andra grunden för överklagandet gäller felaktig tolkning och tillämpning av riktlinjerna i dokument VI/5330/97, om uppfyllande av villkoren för att tillämpa en schablonmässig finansiell korrigering på 25 procent, felaktig tolkning och tillämpning av artiklarna 43, 44 och 137 i förordning nr 73/2009, (3) otillräcklig och motsägelsefull motivering av den överklagade domen samt att förlikningsorganet har missuppfattat den sammanfattande rapporten. Den tredje grunden för överklagandet gäller slutligen felaktig tolkning och tillämpning av bestämmelserna i artikel 31.2 i förordning nr 1290/2005 (4) och relevanta riktlinjer, av principen non bis in idem, proportionalitetsprincipen, samt otillräcklig och motsägelsefull motivering av domskälen i den överklagade domen.

B.

Vad gäller den del av den överklagade domen som avser den fjärde och den femte grunden för ogiltigförklaring avseende en schablonmässig finansiell korrigering på 5 procent som tillämpats inom ramen för åtgärd 125 i programmet för landsbygdsutveckling så åberopas två grunder för överklagande. Den första grunden (fjärde grunden för överklagande) gäller felaktig tolkning och tillämpning av artikel 71.2 och 71.3 i förordning nr 1698/2005 (5) samt otillräcklig och felaktig motivering av den överklagade domen. Den andra grunden (femte grunden för överklagande) gäller felaktig tolkning och tillämpning av artikel 31.4 i förordning nr 1290/2005 samt otillräcklig och felaktig motivering av den överklagade domen.

C.

Vad slutligen gäller den del av den överklagade domen vari den sjätte och sjunde grunden för talan ogillades – dessa grunder avser den korrigering som tillämpats inom ramen för åtgärd 121 i programmet för landsbygdsutveckling – gör Republiken Grekland gällande en sjätte grund för överklagande. Denna grund kan delas upp i två delgrunder och avser felaktig tolkning och tillämpning av artikel 73 i förordning nr 817/2004, (6) otillräcklig motivering av den överklagade domen och missuppfattning av bevisningen.

---

(1)  Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/417 av den 17 mars 2016 om undantagande från unionsfinansiering av vissa betalningar som verkställts av medlemsstaterna inom ramen för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och inom ramen för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) delgivet med nr C(2016) 1509 och offentliggjord i EGT L 75, 22.3.2016, s. 16)

(2)  Kommissionens förordning (EG) nr 796/2004 av den 21 april 2004 om närmare föreskrifter för tillämpningen av de tvärvillkor, den modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare (EUT L 141, 2004, s. 18)

(3)  Rådets förordning (EG) nr 73/2009 av den 19 januari 2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, om ändring av förordningarna (EG) nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006 och (EG) nr 378/2007 samt om upphävande av förordning (EG) nr 1782/2003 (EUT L 30, 2009, s. 16)

(4)  Rådets förordning (EG) nr 1290/2005 av den 21 juni 2005 om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken (EUT L 209, 2005, s. 1)

(5)  Rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (EUT L 277, 2005, s. 1)

(6)  Kommissionens förordning (EG) nr 817/2004 av den 29 april 2004 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1257/1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden (EUT L 153, 2004, s. 30)

Överklagande ingett den 18 december 2018 av Terna SpA av den dom som tribunalen (femte avdelningen) meddelade den 18 oktober 2018 i mål T-387/16, Terna mot kommissionen

(Mål C-812/18 P)

(2019/C 72/14)

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Klagande: Terna SpA (ombud: F. Covone, A. Police, L. Di Via, D. Carria, F. Degni, avvocati)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—

upphäva eller ändra den dom som Europeiska unionens tribunal (femte avdelningen) meddelade den 18 oktober 2018 i mål T-387/16 och till följd därav i första hand ogiltigförklara Europeiska kommissionens beslut med referensnummer ENER/SRD.3/JCM/clD (2016)2952913 av den 23 maj 2016, som enbart bekräftar det föregående beslutet Move.srd.3.dir(2015)2669621 av den 6 juli 2015, och Europeiska kommissionens beslut med referensnummer SRD.3/JCM/cl/D(2016)4477388 av den 14 juni 2016, genom vilket debetnotan nr 3241608548 översändes med krav på betalning av 494 871,39 euro senast den 28 juli 2016, och till följd därav ogiltigförklara Europeiska kommissionens beslut med referensnummer Move.srd.3.dir(2015)2669621 av den 6 juli 2015, i den utsträckning som kommissionen härigenom har nekat ersättning för de kostnader som Terna haft avseende projekt nr 209-E255/09-ENER/09/TEN-E-S 12.564583 och projekt nr 2007-E221/07/2007-TREN/07TEN-E-S 07.91403 och har ålagt klaganden en skyldighet att återbetala belopp som beviljats med avseende på ovannämnda projekt, i enlighet med den tabell som bifogats det angripna beslutet,

—

i andra hand ogiltigförklara Europeiska kommissionens beslut med referensnummer ENER/SRD.3/JCM/clD (2016)2952913 av den 23 maj 2016, tillsammans med Europeiska kommissionens beslut Move.srd.3.dir(2015)2669621 av den 6 juli 2015, i den utsträckning som ersättningen för de kostnader som Terna haft avseende projekt nr 209-E255/09-ENER/09/TEN-E-S 12.564583 och projekt nr 2007-E221/07/2007-TREN/07TEN-E-S 07.91403 inte satts ned endast i förhållande till de vinster som CESI S.p.A. gjort. Dessutom yrkas ersättning för rättegångskostnader i enlighet med vad som följer av bifall till huvudyrkandena.

Grunder och huvudargument

Första grunden: Den överklagade domen är felaktig i den del tribunalen funnit att det inte skett något fel vid bedömningen av förhållandet mellan åtagandena och de ramavtal som Terna och CESI ingått. – Felaktig tillämpning av artiklarna 14 och 37 om underentreprenad i direktiv 2004/17/EG (1). – Bristande utredning och bristfällig motivering av det angripna beslutet. – Felaktig tillämpning av artikel III.7 punkterna 1, 4 och 6 i bilaga III till beslut D/207630 från år 2008 och felaktig tillämpning av artikel III.7 punkterna 1, 4 och 6 i bilaga III till beslut D/7181 från år 2010, efter att ersättningen för kostnader avseende projekten satts ned utan grund med anledning av att Terna, enligt kommissionen, inte tillämpat upphandlingsförfarandena på ett formellt korrekt sätt. – Bristande utredning och bristfällig motivering.

Andra grunden: Den överklagade domen är felaktig i den del tribunalen funnit att de tekniska villkoren för tilldelning av kontrakt till en viss aktör utan föregående meddelande om upphandling inte var uppfyllda. – Felaktig tillämpning av artikel 40.3 c i direktiv 2004/71/EG.

Tredje grunden: Den överklagade domen är felaktig i den del tribunalen funnit att principen om skydd för berättigade förväntningar inte har åsidosatts. – Felaktig tillämpning av direktiv 2004/17/EG och åsidosättande av principen om skydd för berättigade förväntningar, genom att det uteslutits att ansökningarna om ersättning för kostnader avseende kontrakt som omfattas av ramavtalet kunde bifallas, trots att meddelandet om tilldelning av kontrakten offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning och vissa av beloppen saknar betydelse för tillämpningen av unionsförfarandena.

Fjärde grunden: Den överklagade domen är felaktig då den är oförenlig med skälighets- och proportionalitetsprincipen, eftersom ansökningarna om ersättning för kostnader inte anses kunna bifallas till någon del i stället för att en proportionerlig nedsättning görs.

---

(1)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (försörjningsdirektivet) (EUT L 134, 2004, s. 1).

Tribunalens dom av den 7 december 2018 – Belgien mot kommissionen

(Mål T-664/14) (1)

((Statligt stöd - Stöd som Belgien genomfört till förmån för finansiella kooperativ i Arco-koncernen - Garantisystem till skydd för fysiska personers andelar i kooperativ vilka personer är delägare i dessa kooperativ - Beslut i vilket stödet förklaras vara oförenligt med den inre marknaden och utbetalningar av garanterade belopp till delägarna förbjuds - Saken - Återkrav - Proportionalitet))

(2019/C 72/15)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Konungariket Belgien (ombud: C. Pochet och J.-C. Halleux biträdda av advokaten J. Meyers,)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: L. Flynn och B. Stromsky)

Saken

Talan som väckts med stöd av artikel 263 FEUF i vilken det har yrkats ogiltigförklaring av artikel 2.4 i kommissionens beslut 2014/686/EU av den 3 juli 2014 om det statliga stöd SA.33927 (12/C) (f.d. 11/NN) som Belgien har genomfört – Garantisystem till skydd för fysiska personers andelar i finansiella kooperativ (EUT L 284, 2014, s. 53).

Domslut

1)	Artikel 2.4 i kommissionens beslut 2014/686/EU av den 3 juli 2014 om det statliga stöd SA.33927 (12/C) (f.d. 11/NN) som Belgien har genomfört – Garantisystem till skydd för fysiska personers andelar i finansiella kooperativ, ogiltigförklaras.

2)	Europeiska kommissionen ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 380, 27.10.2014.

Tribunalens dom av den 10 december 2018 – Bank Refah Kargaran mot rådet

(Mål T-552/15) (1)

((Utomobligatoriskt ansvar - Gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken - Restriktiva åtgärder som vidtagits mot Iran - Ersättning för den skada sökanden anser sig ha lidit till följd av att vederbörandes namn upptagits och bibehållits i förteckningen över personer och enheter som omfattas av frysningen av medel och ekonomiska tillgångar - Tribunalens behörighet - Tillräckligt klar överträdelse av en rättsregel som ger enskilda rättigheter))

(2019/C 72/16)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Bank Refah Kargaran (Teheran, Iran) (ombud: advokaten J.-M. Thouvenin)

Svarande: Europeiska unionens råd (ombud: V. Piessevaux och M. Bishop)

Part som intervenerat till stöd för svaranden: Europeiska kommissionen (ombud: R. Tricot och A. Aresu)

Saken

Talan väckt med stöd av artikel 268 FEUF med yrkande om ersättning för den skada sökanden anser sig ha lidit till följd av att restriktiva åtgärder vidtagits mot vederbörande.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Bank Refah Kargaran ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de rättegångskostnader som uppkommit för Europeiska unionens råd.

3)	Europeiska kommissionen ska bära sina rättegångskostnader.

---

(1)  EUT C 398, 30.11.2015.

Tribunalens dom av den 12 december 2018 – Freistaat Bayern mot kommissionen

(Mål T-683/15) (1)

((Statligt stöd - Stöd till mejeribranschen i Bayern - Finansiering av mjölkkvalitetstester - Beslut i vilket stödet förklaras oförenligt med den inre marknaden - Delstaten Bayerns processuella rättigheter - Artikel 108.2 FEUF - Artikel 6.1 i förordning (EG) nr 659/1999))

(2019/C 72/17)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Freistaat Bayern (ombud: advokaterna U. Soltész och H. Weiß)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: T. Maxian Rusche, K. Herrmann och P. Němečková)

Saken

Talan enligt artikel 263 FEUF om delvis ogiltigförklaring av kommissionens beslut (EU) 2015/2432 av den 18 september 2015 om det statliga stöd SA.35484 (2013/C) (f.d. SA.35484 (2012/NN)) som Tyskland beviljat för mjölkkvalitetstester enligt lagen om mjölk och fetter (EUT L 334, 2015, s. 23).

Domslut

1)

Artiklarna 1–4 i kommissionens beslut (EU) 2015/2432 av den 18 september 2015, om det statliga stöd SA.35484 (2013/C) (f.d. SA.35484 (2012/NN)) som Förbundsrepubliken Tyskland beviljat för mjölkkvalitetstester enligt lagen om mjölk och fetter ogiltigförklaras i den mån det i dessa artiklar fastställs att Förbundsrepubliken Tysklands beviljande av stöd är oförenligt med den inre marknaden vad gäller mjölkkvalitetstesterna i Bayern och det förordnas om återkrav av detta stöd.

2)	Europeiska kommissionen ska bära sina egna rättegångskostnader och ersätta de kostnader som uppkommit för Freistaat Bayern.

---

(1)  EUT C 48, 8.2.2016.

Tribunalens dom av den 12 december 2018 – Interessengemeinschaft privater Milchverarbeiter Bayerns m.fl. mot kommissionen

(Förenade målen T-722/15-T-724/15) (1)

((Statligt stöd - Stöd till mejeribranschen i Bayern - Finansiering av mjölkkvalitetstester - Beslut i vilket stödet förklaras oförenligt med den inre marknaden - Rätt att delta i det administrativa förfarandet - Artikel 108.2 FEUF - Artikel 6.1 i förordning (EG) nr 659/1999))

(2019/C 72/18)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande i mål T-722/15: Interessengemeinschaft privater Milchverarbeiter Bayerns eV (Mertingen, Tyskland (ombud: inledningsvis advokaterna C. Bittner och N. Thies, därefter advokaten C. Bittner)

Sökande i mål T-723/15: Genossenschaftsverband Bayern eV (München, Tyskland) (ombud: inledningsvis advokaterna C. Bittner och N. Thies, därefter advokaten C. Bittner)

Sökande i mål T-724/15: Verband der Bayerischen Privaten Milchwirtschaft eV (München) (ombud: inledningsvis advokaterna C. Bittner och N. Thies, därefter advokaten C. Bittner)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: T. Maxian Rusche, K. Herrmann och P. Němečková, biträdda av advokaten P. Melcher)

Saken

Talan enligt artikel 263 FEUF om delvis ogiltigförklaring av kommissionens beslut (EU) 2015/2432 av den 18 september 2015 om av Tyskland beviljat statligt stöd SA.35484 (2013/C) (f.d. SA.35484 (2012/NN)) till mjölkkvalitetstester enligt lagen om mjölk och fetter (EUT L 334, 2015, s. 23).

Domslut

1)

Artiklarna 1–4 i kommissionens beslut (EU) 2015/2432 av den 18 september 2015 om av Förbundsrepubliken Tyskland beviljat statligt stöd SA.35484 (2013/C) (f.d. SA.35484 (2012/NN)) till mjölkkvalitetstester enligt lagen om mjölk och fetter ogiltigförklaras i den mån det i dessa artiklar fastställs att Förbundsrepubliken Tysklands beviljande av stöd är oförenligt med den inre marknaden vad gäller mjölkkvalitetstesterna i Bayern och det förordnas om återkrav av detta stöd.

2)	Europeiska kommissionen ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de kostnader som uppkommit för Interessengemeinschaft privater Milchverarbeiter Bayerns eV, för Genossenschaftsverband Bayern eV och för Verband der Bayerischen Privaten Milchwirtschaft eV.

---

(1)  EUT C 59, 15.2.2016.

Tribunalens dom av den 14 december 2018 – Arysta LifeScience Netherlands mot EFSA

(Mål T-725/15) (1)

((Växtskyddsmedel - Översyn av godkännandet av det verksamma ämnet diflubenzuron - Artikel 21 i förordning (EG) nr 1107/2009 - Slutsatserna från bedömningen av Efsas experter - Offentliggörande av delar av slutsatserna - Artikel 63 i förordning nr 1107/2009 - Begäran om konfidentiell behandling av vissa avsnitt - Skydd för affärsintressen - Beslut att inte bevilja konfidentiell behandling - Berättigat intresse av att få saken prövad))

(2019/C 72/19)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Arysta LifeScience Netherlands BV, tidigare Chemtura Netherlands BV (Amsterdam, Nederländerna) (ombud: advokaterna C. Mereu och K. Van Maldegem)

Svarande: Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (ombud: D. Detken och S. Gabbi, assisterad av advokaterna R. van der Hout och C. Wagner)

Part som har intervenerat till stöd för svaranden: Europeiska kommissionen (ombud: inledningsvis F. Moro och P. Ondrůšek, därefter P. Ondrůšek och G. Koleva)

Saken

Talan grundad på artikel 263 FEUF med yrkande om ogiltigförklaring av Efsas beslut av den 10 december 2015 angående offentliggörandet av vissa avsnitt i Efsas sakkunnigbedömning av översynen av godkännandet av det verksamma ämnet diflubenzuron beträffande metaboliten PCA.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Arysta LifeScience Netherlands BV ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de rättegångskostnader som Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) haft förevarande mål samt i samband med prövningen av ansökan om interimistiska åtgärder.

3)	Europeiska kommissionen ska bära sina rättegångskostnader.

---

(1)  EUT C 68, 22.2.2016.

Tribunalens dom av den 12 december 2018 – Makhlouf mot rådet

(Mål T-409/16) (1)

((Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik - Restriktiva åtgärder mot Syrien - Frysning av tillgångar - Rätt till försvar - Rätt till effektivt domstolsskydd - Motiveringsskyldighet - Uppenbart felaktig bedömning - Rätt till anseende - Rätt till egendom - Oskuldspresumtion - Restriktioner gällande inresa i och transit genom unionen - Proportionalitet))

(2019/C 72/20)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Ehab Makhlouf (Damaskus, Syrien) (ombud: advokaten E. Ruchat)

Svarande: Europeiska unionens råd (ombud: inledningsvis S. Kyriakopoulou, G. Étienne och A. Vitro, därefter S. Kyriakopoulou och A. Vitro, avslutningsvis S. Kyriakopoulou, A. Vitro och V. Piessevaux)

Saken

Talan enligt artikel 263 FEUF om ogiltigförklaring av rådets beslut (Gusp) 2016/850 av den 27 maj 2016 om ändring av beslut 2013/255/Gusp om restriktiva åtgärder mot Syrien (EUT L 141, 2016, s. 125) och av därpå följande genomförandeakter, av rådets beslut (Gusp) 2017/917 av den 29 maj 2017 om ändring av beslut 2013/255/Gusp om restriktiva åtgärder mot Syrien (EUT L 139, 2017, s. 62) och av rådets beslut (Gusp) 2018/778 av den 28 maj 2018 om ändring av beslut 2013/255/Gusp om restriktiva åtgärder mot Syrien (EUT L 131, 2018, s. 16) såvitt dessa rättsakter avser sökanden.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Ehab Makhlouf ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de rättegångskostnader som uppkommit för Europeiska unionens råd.

---

(1)  EUT C 371, 10.10.2016.

Tribunalens dom av den 12 december 2018 – Syriatel Mobile Telecom mot rådet

(Mål T-411/16) (1)

((Överklagande - Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik - Restriktiva åtgärder mot Syrien - Frysning av tillgångar - Rätten till försvar - Rätt till ett effektivt domstolsskydd - Motiveringsskyldighet - Uppenbart oriktig bedömning - Rätt till respekt och till anseende - Äganderätt - Oskuldspresumtion - Proportionalitet))

(2019/C 72/21)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Syriatel Mobile Telecom (Joint Stock Company) (Damaskus, Syrien) (ombud: advokaten E. Ruchat)

Svarande: Europeiska unionens råd (ombud: inledningsvis S. Kyriakopoulou, A. Vitro och G. Étienne, därefter S. Kyriakopoulou, A. Vitro och V. Piessevaux, avslutningsvis S. Kyriakopoulou och A. Vitro)

Saken

talan om ogiltigförklaring enligt artikel 263 FEUF av rådets beslut (Gusp) 2016/850 av den 27 maj 2016 om ändring av beslut 2013/255/Gusp om restriktiva åtgärder mot Syrien (EUT L 141, 28.5.2016, s. 125), och av påföljande genomförandeåtgärder, av rådets beslut (Gusp) 2017/917 av den 29 maj 2017 om ändring av beslut 2013/255/Gusp om restriktiva åtgärder mot Syrien (EUT L 139, 2017, s. 62), och av Rådets beslut (Gusp) 2018/778 av den 28 maj 2018 om ändring av beslut 2013/255/Gusp om restriktiva åtgärder mot Syrien, i den del de berör sökanden.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Syriatel Mobile Telecom (Joint Stock Company) ska bära sina rättegångskostnader och ersätta rättegångskostnaderna för Europeiska unionens råd.

---

(1)  EUT C 364, 3.10.2016.

Tribunalens dom av den 12 december 2018 – Othman mot rådet

(Mål T-416/16) (1)

((Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik - Restriktiva åtgärder mot Syrien - Frysning av tillgångar - Rätten till försvar - Rätten till ett effektivt domstolsskydd - Motiveringsskyldighet - Uppenbart oriktig bedömning - Rätten till respekt för ens goda namn och rykte - Rätten till egendom - Oskuldspresumtion - Restriktioner för inresa till och transitering genom unionens territorium - Proportionalitet))

(2019/C 72/22)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Razan Othman (Damaskus, Syrien) (ombud: advokaten E. Ruchat)

Svarande: Europeiska unionens råd (ombud: inledningsvis S. Kyriakopoulou, G. Étienne och A. Vitro, därefter S. Kyriakopoulou och A. Vitro och slutligen S. Kyriakopoulou, A. Vitro och V. Piessevaux)

Saken

Talan med stöd av artikel 263 FEUF om ogiltigförklaring av rådets beslut (Gusp) 2016/850 av den 27 maj 2016 om ändring av beslut 2013/255/Gusp om restriktiva åtgärder mot Syrien (EUT L 141, 2016, s. 125), samt efterföljande genomförandeakter, det vill säga rådets beslut (Gusp) 2017/917 av den 29 maj 2017 om ändring av beslut 2013/255/Gusp om restriktiva åtgärder mot Syrien (EUT L 139, 2017, s. 62) och rådets beslut (Gusp) 2018/778 av den 28 maj 2018 om ändring av beslut 2013/255/Gusp om restriktiva åtgärder mot Syrien (EUT L 131, 2018, s. 16) i den mån dessa rättsakter berör sökanden.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Razan Othman ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de kostnader som har uppkommit för Europeiska unionens råd.

---

(1)  EUT C 364, 3.10.2016.

Tribunalens dom av den 12 december 2018 – Colin mot kommissionen

(Mål T-614/16) (1)

((Personalmål - Rekrytering - Meddelande om uttagningsprov - Allmänt uttagningsprov - Antagningsvillkor - Beslut att inte uppta sökanden i förteckningen över godkända sökande - Examen - Yrkeserfarenhet))

(2019/C 72/23)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Caroline Colin (Waterloo, Belgien) (ombud: inledningsvis advokaterna N. de Montigny och J.-N. Louis, därefter advokaten N. de Montigny)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: L. Radu Bouyon och F. Simonetti)

Saken

Talan, enligt artikel 263 FEUF, om ogiltigförklaring dels av det beslut som uttagningskommittén för EPSO/AST-SC/01/14, anordnad av Europeiska rekryteringsbyrån (EPSO), fattade den 18 februari 2015, om att inte föra upp sökanden på reservlistan avsedd för tillsättning av lediga tjänster vid unionsinstitutionerna, dels av det beslut som samma uttagningskommitté fattade den 17 september 2015, om att avslå sökandes begäran om omprövning, dels av kommissionens beslut av den 12 maj 2016 om att avslå sökandens klagomål riktat mot uttagningskommitténs beslut.

Domslut

1)	Det beslut som uttagningskommittén för EPSO/AST-SC/01/14 fattade den 17 september 2015, om att bekräfta beslutet att inte föra upp sökanden på reservlistan för det uttagningsprovet, ogiltigförklaras.

2)	Talan ogillas i övrigt.

3)	Europeiska kommissionen ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 371, 10.10.2016.

Tribunalens dom av den 6 december 2018 – Deichmann mot EUIPO -Vans (Återgivning av linjer på en sko)

(Mål T-638/16) (1)

((EU-varumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som EU-varumärke av figurmärke som återger linjer på en sko - Det äldre EU-varumärket som består av två remsor på sidan av en sko - Bevis för förekomst, giltighet och omfattning av skyddet för ett äldre internationellt varumärke - Regel 19.2 a ii i förordning (EG) nr 2868/95 (nu artikel 7.2 a ii i den delegerade förordningen (EU) 2018/625) - Absolut registreringshinder - Förväxlingsrisk - Känneteckenslikhet - Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009 (nu artikel 8.1 b i förordning (EU) 2017/1001) - Berättigade förväntningar))

(2019/C 72/24)

Rättegångsspråk: tyska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Deichmann SE (Essen, Tyskland) (ombud: advokat C. Onken)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: D. Walicka)

Motpart vid överklagandenämnden, tillika intervenient vid tribunalen: Vans, Inc. (Cypress, Kalifornien, Förenta staterna) (ombud: advokaten M. Hirsch)

Saken

Överklagande av det beslut som fjärde överklagandenämnden vid EUIPO meddelade den 6 juli 2016 (ärende R 408/2015-4), angående ett invändningsförfarande mellan Deichmann och Vans.

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Deichmann SE ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 392, 24.10.2016.

Tribunalens dom av den 6 december 2018 – Vans mot EUIPO– Deichmann (V)

(Mål T-817/16) (1)

((EU-varumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som EU-varumärke av figurmärket V - Det äldre internationella figurmärket V - Bevis för förekomst, giltighet och omfattning av skyddet av ett äldre varumärke - Regel 19.2 a ii i förordning (EG) nr 2868/95 (nu artikel 7.2 a ii i delegerad förordning (EU) 2018/625) - Relativt registreringshinder - Risk för förväxling - Känneteckenslikhet - Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009 (nu artikel 8.1 b i förordning (EU) 2017/1001)))

(2019/C 72/25)

Rättegångsspråk: tyska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Vans, Inc (Cypress, Kalifornien, Förenta staterna) (ombud: advokaten M. Hirsch)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: inledningsvis S. Hanne, därefter A. Söder och D. Hanf)

Motpart vid överklagandenämnden, tillika intervenient vid tribunalen: Deichmann SE (Essen, Tyskland) (ombud: advokaten C. Onken)

Saken

Överklagande av det beslut som fjärde överklagandenämnden vid EUIPO meddelade den 19 september 2016 (ärende R 2030/2015-4), angående ett invändningsförfarande mellan Deichmann och Vans.

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Vans, Inc., ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 22, 23.1.2017.

Tribunalens dom av den 6 december 2018 – Deichmann mot EUIPO– Vans (V)

(Mål T-848/16) (1)

((EU-varumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som EU-varumärke av figurmärket V - De äldre internationella figurmärkena V - Bevis för förekomst, giltighet och omfattning av skyddet av ett äldre varumärke - Regel 19.2 a ii i förordning (EG) nr 2868/95 (nu artikel 7.2 a ii i delegerad förordning (EU) 2018/625)))

(2019/C 72/26)

Rättegångsspråk: tyska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Deichmann SE (Essen, Tyskland) (ombud: advokaten C. Onken)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: A. Söder och D. Hanf)

Motpart vid överklagandenämnden, tillika intervenient vid tribunalen: Vans, Inc. (Cypress, Kalifornien, Förenta staterna) (ombud: advokaten M. Hirsch)

Saken

Överklagande av det beslut som fjärde överklagandenämnden vid EUIPO meddelade den 20 september 2016 (ärende R 2129/2015-4), angående ett invändningsförfarande mellan Deichmann och Vans.

Domslut

1)	Det beslut som fjärde överklagandenämnden vid Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) meddelade den 20 september 2016 (ärende R 2129/2015-4) ogiltigförklaras.

2)	EUIPO ska bära sina rättegångskostnader och de kostnader som uppkommit för Deichmann SE.

3)	Vans., Inc. ska bära sin egna rättegångskostander.

---

(1)  EUT C 38, 6.2.2017.

Tribunalens dom av den 12 december 2018 – Groupe Canal + mot kommissionen

(Mål T-873/16) (1)

((Konkurrens - Konkurrensbegränsande samverkan - TV-sändningar - Beslut genom vilket åtaganden görs bindande - Territoriell exklusivitet - Preliminär bedömning - Tilldelning av tredje parts avtalsrättsliga rättigheter - Proportionalitet))

(2019/C 72/27)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Groupe Canal + SA (Issy-les-Moulineaux, Frankrike) (ombud: advokaterna P. Wilhelm, P. Gassenbach och O. de Juvigny)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: A. Dawes, C. Urraca Caviedes och L. Wildpanner)

Part som har intervenerat till stöd för svaranden: Repbliken Frankrike (ombud: D. Colas, J. Bousin, E. de Moustier och P. Dodeller); Union des producteurs de cinéma (UPC) (Paris, Frankrike) (ombud: advokaten É. Lauvaux); C More Entertainment AB (Stockholm, Sverige) (ombud: advokaterna L. Johansson och A. Acevedo); European Film Agency Directors – EFADs (Bryssel, Belgien) (ombud: advokaten O. Sasserath)

Part som har intervenerat till stöd för svaranden: Bureau européen des unions de consommateurs (BEUC) (Bryssel) (ombud: advokaten A. Fratini)

Saken

Talan enligt artikel 263 FEUF om ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 26 juli 2016 om ett förfarande enligt artikel 101 FEUF och artikel 53 i EES-avtalet (ärende AT.40023 – Gränsöverskridande tillgång till betal-TV), som gör de åtaganden som föreslagits av Paramount Pictures International Ltd och Viacom Inc. juridiskt bindande inom ramen för licensavtal om audiovisuellt innehåll som dessa bolag ingått med Sky UK Ltd och Sky plc.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)

2) Groupe Canal + ska bära sin rättegångskostnad och ersätta Europeiska kommissionens rättegångskostnader, med undantag för de kostnader som uppkommit med anledning av att Republiken Frankrike, European Film Agency Directors – EFADs, Union des producteurs de cinéma (UPC), C More Entertainment AB och Bureau européen des unions de consommateurs (BEUC) intervenerat i målet.

3)	Republiken Frankrike, EFADs, UPC och C More Entertainment ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de rättegångskostnader som uppkommit för kommissionen med anledning av deras intervention.

---

(1)  EUT C 38, 6.2.2017.

Tribunalens dom av den 6 december 2018 – Portugal mot kommissionen

(Mål T-22/17) (1)

((Ejflu - Utgifter som undantagits från finansiering - Betalningar som verkställts av Portugal - Artikel 31.4 c i förordning (EG) nr 1290/2005 - Bevisning för att det föreligger allvarliga och rimliga tvivel saknas - Grundläggande kontroller - Kompletterande kontroller))

(2019/C 72/28)

Rättegångsspråk: portugisiska

Parter

Sökande: Republiken Portugal (ombud: P. Estêvão, L. Inez Fernandes, M. Figueiredo och J. Saraiva de Almeida)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: B. Rechena, A. Sauka och D. Triantafyllou)

Saken

Talan enligt artikel 263 FEUF om ogiltigförklaring av kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/2018 av den 15 november 2016 om undantagande från unionsfinansiering av vissa betalningar som verkställts av medlemsstaterna inom ramen för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och inom ramen för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) (EUT L 312, 2016, s. 26), i den mån beslutet innebär att betalningar som verkställts inom ramen för Ejflu av Republiken Portugals behöriga utbetalande myndighet till ett belopp om 1 990 810,30 euro undantas från unionsfinansiering.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Republiken Portugal ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 104, 3.4.2017.

Tribunalens dom av den 11 december 2018 – BTB Holding Investments och Duferco Participations Holding mot kommissionen

(Mål T-100/17) (1)

((Statligt stöd - Stålsektorn - Stöd som getts av Belgien till flera företag inom stålindustrin - Beslut, i vilket det fastställs att stödet är oförenligt med den inre marknaden och att det ska återkrävas - Motiveringsskyldighet - Begreppet statligt stöd - Fördel - Villkoret om en privat investerare))

(2019/C 72/29)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: BTB Holding Investments SA (Luxemburg, Luxemburg) och Duferco Participations Holding SA (Luxemburg) (ombud: advokaterna J.-F. Bellis, R. Luff, M. Favart och Q. Declève)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: V. Bottka, G. Luengo och É. Gippini Fournier)

Part som har intervenerat till stöd för sökanden: Foreign Strategic Investments Holding (FSIH) (Liège, Belgien) (ombud: advokaterna A. Verheyden och P. Laconte)

Saken

Talan med stöd av artikel 263 FEUF om delvis ogiltigförklaring av kommissionens beslut (EU) 2016/2041 av den 20 januari 2016 om det statliga stöd SA.33926 2013/C (f.d. 2013/NN, 2011/CP) som Belgien har genomfört till förmån Duferco beslut (EUT L 314, 2016, s. 22).

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	BTB Holding Investments SA och Duferco Participations Holding SA ska bära rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 129, 24.4.2017.

Tribunalens dom av den 12 december 2018 – Der Grüne Punkt mot EUIPO – Halston Properties (återgivning av en cirkel med två pilar)

(Mål T-253/17) (1)

((”EU-varumärke - Upphävandeförfarande - EU-kollektivmärke som återger en cirkel med två pilar - Verkligt bruk av varumärket - Delvis upphävande - Förklaring om delvis upphävande - Artikel 15.1 i förordning (EG) nr 207/2009 (nu artikel 18.1 i förordning (EU) 2017/1001) - Artikel 51.1 a i förordning nr 207/2009 (nu artikel 58.1 a i förordning 2017/1001) - Regel 22.4 i förordning (EG) nr 2868/95 (nu artikel 10.4 i den delegerade förordningen (EU) 2018/625) - Återgivning av varumärket på förpackningarna - Hur det uppfattas av omsättningskretsen”))

(2019/C 72/30)

Rättegångsspråk: tyska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Der Grüne Punkt – Duales System Deutschland GmbH (Köln, Tyskland) (ombud: advokaterna P. Goldenbaum, I. Rohr och N. Ebbecke)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: D. Hanf)

Motpart vid EUIPO:s överklagandenämnd, tillika intervenient vid tribunalen: Halston Properties, s. r. o. (Bratislava, Slovakien)

Saken

Överklagande av det beslut som EUIPO:s femte överklagandenämnd meddelade den 20 februari 2017 (ärende R 1357/2015-5), om ett upphävandeförfarande mellan Halston Properties och Der Grüne Punkt – Duales System Deutschland.

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Der Grüne Punkt – Duales System Deutschland GmbH ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 195,19.6.2017.

Tribunalens dom av den 7 december 2018 – GE.CO.P. mot kommissionen

(Mål T-280/17) (1)

((Offentlig upphandling - Budgetförordning - Uteslutning från deltagande i förfaranden för tilldelning av kontrakt och beviljande av bidrag som finansieras genom unionens allmänna budget under en tvåårsperiod - Artikel 108 i budgetförordningen - Rätten till försvar - Bevis för att ett meddelande mottagits))

(2019/C 72/31)

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Sökande: GE.CO.P. Generale Costruzioni e Progettazioni SpA (Rom, Italien) (ombud: advokaten G. Naticchioni)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: F. Dintilhac och F. Moro)

Saken

Talan enligt artikel 263 FEUF om ogiltigförklaring dels av kommissionens beslut av den 7 mars 2017 att utesluta sökanden från att delta i förfaranden för tilldelning av kontrakt och beviljande av bidrag som finansieras genom unionens allmänna budget och deltagande i förfaranden för beviljande av medel inom ramen för rådets förordning (EU) 2015/323 av den 2 mars 2015 med budgetförordning för elfte Europeiska utvecklingsfonden (EUT L 2015, 58, s. 17) samt att offentliggöra detta undantagande på kommissionens webbplats, dels av alla rättsakter som antagits före eller efter detta beslut, inklusive dem som sökanden saknar kunskap om.

Domslut

1)

Europeiska kommissionens beslut av den 7 mars 2017 att utesluta sökanden från att delta i förfaranden för tilldelning av kontrakt och beviljande av bidrag som finansieras genom unionens allmänna budget och deltagande i förfaranden för beviljande av medel inom ramen för rådets förordning (EU) 2015/323 av den 2 mars 2015 med budgetförordning för elfte Europeiska utvecklingsfonden och att offentliggöra detta undantagande på kommissionens webbplats, ogiltigförklaras.

2)	Talan ogillas i övrigt.

3)	Kommissionen ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 213, 3.7.2017.

Tribunalens dom av den 12 december 2018 – SH mot kommissionen

(Mål T-283/17) (1)

((Personalmål - Tjänstemän - Lön - Familjetillägg - Artikel 2.2 tredje stycket i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna - Begreppet underhållsberättigat barn - Domstolsbeslut om särskilt förordnat vårdnadshavarskap på grundval av ett tredjelands lagstiftning om skydd för minderåriga - Beslut att inte bevilja barn med särskilt förordnad vårdnadshavare ställning som underhållsberättigade barn - Likabehandling - Rätten till utbildning - Barnets bästa))

(2019/C 72/32)

Rättegångsspråk: franska

Rättegångsdeltagare

Sökande: SH (ombud: advokaten N. de Montigny)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: inledningsvis M. Mensi, T. S. Bohr och A.-C. Simon, därefter T. S. Bohr och G. Berscheid)

Rättegångsdeltagare som intervenerat till stöd för svaranden: Europaparlamentet (ombud: J. Steele och M. Windisch); och Europeiska unionens råd (ombud: M. Bauer och R. Meyer)

Saken

Talan enligt artikel 270 FEUF om ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 13 juli 2016 genom vilket den myndighet som är behörig att sluta anställningsavtal beslutade att inte förlänga tidsperioden för utbetalning av barntillägg till sökanden och, i den mån det är nödvändigt, av kommissionens beslut av den 3 februari 2017 om avslag på sökandens klagomål av den 5 oktober 2016.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	SH ska ersätta rättegångskostnaderna.

3)	Europaparlamentet och Europeiska unionens råd ska bära sina rättegångskostnader.

---

(1)  EUT C 231, 17.7.2017.

Tribunalens dom av den 12 december 2018 – Mubarak mot rådet

(Mål T-358/17) (1)

((Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik - Restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Egypten - Frysning av tillgångar - Målsättningar - Kriterier för att föra upp de berörda personerna i förteckningen - Sökandens namn bibehölls i förteckningen över berörda personer - Faktisk bakgrund - Invändning om rättegångshinder - Rättslig grund - Proportionalitet - Rätt till en rättvis rättegång - Oskuldspresumtionen - Principen om god förvaltningssed - Felaktig rättstillämpning - Uppenbart felaktig skönsmässig bedömning - Rätt till egendom - Rätten till försvar - Rätt till ett effektivt rättsligt skydd))

(2019/C 72/33)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Mohamed Hosni Elsayed Mubarak (Kairo, Egypten) (ombud: B. Kennelly, QC, J. Pobjoy, barrister, G. Martin, M. Rushton och C. Enderby Smith, solicitors)

Svarande: Europeiska unionens råd (ombud: inledningsvis J. Kneale och M. Veiga, därefter J. Kneale och A. Sikora-Kalėda)

Saken

Talan som väckts med stöd av artikel 270 FEUF med yrkande, för det första, om ogiltigförklaring av rådets beslut (Gusp) 2017/496 av den 21 mars 2017 om ändring av beslut 2011/172/Gusp om restriktiva åtgärder mot vissa personer, enheter och organ med hänsyn till situationen i Egypten (EUT L 76, 2017, s. 22), för det andra av rådets genomgörandeförordning (EU) 2017/491 av den 21 mars 2017 om genomförande av förordning (EU) nr 270/2011 om restriktiva åtgärder mot vissa personer, enheter och organ med hänsyn till situationen i Egypten (EUT L 76, 2017, s. 10), för det tredje av rådets beslut (Gusp) 2018/466 av den 21 mars 2018 om ändring av beslut 2011/172/Gusp om restriktiva åtgärder mot vissa personer, enheter och organ med hänsyn till situationen i Egypten (EUT L 781, 2018, s. 3), och för det fjärde av rådets genomförandeförordning (EU) 2018/465 av den 21 mars 2018 om genomförande av förordning (EU) nr 270/2011 om restriktiva åtgärder mot vissa personer, enheter och organ med hänsyn till situationen i Egypten (EUT L 781, 2018, s. 1), i de delar som dessa rättsakter är tillämpliga på sökanden.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Mohamed Hosni Elsayed Mubarak ska förutom sina egna rättegångskostnader ersätta de rättegångskostnader som åsamkats Europeiska unionens råd.

---

(1)  EUT C 239, 24.7.2017.

Tribunalens dom av den 7 december 2018 – La Zaragozana mot EUIPO – Heineken Italia (CERVISIA)

(Mål T-378/17) (1)

((EU-varumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som EU-varumärke av figurmärket CERVISIA - Det äldre nationella ordmärket CERVISIA AMBAR - Relativt registreringshinder - Känneteckenslikhet - Risk för förväxling - Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009 (nu artikel 8.1 b i förordning (EU) 2017/1001]))

(2019/C 72/34)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: La Zaragozana, SA (Saragosse, Spanien) (ombud: advokaterna L. Broschat García och A.M. Santos Peribañez)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: J. Ivanauskas och H. O’Neill)

Motpart vid EUIPO:s överklagandenämnd, tillika intervenient vid tribunalen: Heineken Italia SpA (Pollein, Italien) (ombud: advokaterna P. Pozzi och G. Ghisletti)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av femte överklagandenämnden vid EUIPO den 13 mars 2017 (ärende R 1241/2016-5), angående ett invändningsförfarande mellan La Zaragozana och Heineken Italia.

Domslut

1)	Det beslut som meddelades av femte överklagandenämnden vid Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) den 13 mars 2017 (ärende R 1241/2016-5) ogiltigförklaras.

2)	Vardera parten ska bära sina rättegångskostnader.

---

(1)  EUT C 256, 7.8.2017.

Tribunalens dom av den 11 december 2018 – Arca Capital Bohemia mot kommissionen

(Mål T-440/17) (1)

((Tillgång till handlingar - Förordning (EG) nr 1049/2001 - Handlingar hänförliga till ett granskningsförfarande avseende statligt stöd - Tillgång nekas - Undantag avseende skydd för tredjemans affärsintressen - Undantag avseende skydd för syftet med inspektioner, utredningar och revisioner - Allmän presumtion för sekretess - Skyldighet att göra en konkret och individuell prövning - Övervägande allmänintresse))

(2019/C 72/35)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Arca Capital Bohemia a.s. (Prag, Republiken Tjeckien) (ombud: advokaten M. Nedelka)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: A. Bouchagiar och A. Buchet)

Saken

Angående en talan enligt artikel 263 FEUF om ogiltigförklaring av dels det beslut som påstås ingå i kommissionens svar av den 15 mars 2017 på den ursprungliga ansökan om tillgång till handlingar hänförliga till ett granskningsförfarande avseende statligt stöd, dels kommissionens beslut nr C(2017) 3130 final av den 4 maj 2017 att neka sådan tillgång.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Arca Capital Bohemia a.s. ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 347, 16.10.2017.

Tribunalens dom av den 11 december 2018 – Arca Capital Bohemia mot kommissionen

(Mål T-441/17) (1)

((Tillgång till handlingar - Förordning (EG) nr 1049/2001 - Handlingar hänförliga till ett granskningsförfarande avseende statligt stöd - Delvist avslag på ansökan om tillgång - Undantag avseende skyddet för tredje parts affärsintressen - Undantag avseende skyddet för syftet med inspektioner, utredningar och revisioner - Allmän presumtion för sekretess - Skyldighet att göra en konkret och individuell prövning - Övervägande allmänintresse))

(2019/C 72/36)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Arca Capital Bohemia a.s. (Prag, Republiken Tjeckien) (ombud: advokaten M. Nedelka)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: A. Bouchagiar och A. Buchet)

Saken

Talan enligt artikel 263 FEUF om ogiltigförklaring av dels det beslut som påstås ingå i kommissionens svar av den 13 mars 2017 på den ursprungliga ansökan om tillgång till handlingar hänförliga till ett granskningsförfarande avseende statligt stöd, dels kommissionens beslut nr C(2017) 3129 final av den 4 maj 2017 att neka sådan tillgång.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Arca Capital Bohemia a.s. ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 347 av den 16.10.2017.

Tribunalens dom av den 6 december 2018 – Fifth Avenue Entertainment mot EUIPO – Commodore Entertainment (THE COMMODORES)

(Mål T-459/17) (1)

((EU-varumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som EU-varumärke av ordmärket THE COMMODORES - Det icke-registrerade äldre kännetecknet Commodores - Artikel 8.4 i förordning (EG) nr 207/2009 (nu artikel 8.4 i förordning (EU) 2017/1001) - Relativt registreringshinder - Hänvisning till nationell lagstiftning som är tillämplig på det äldre varumärket - Systemet avseende skydd enligt regeln om passing-off (action for passing off)))

(2019/C 72/37)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Fifth Avenue Entertainment LLC (Orlando, Florida, Förenta staterna) (ombud: B. Brandreth, barrister och advokaten D. Cañadas Arcas)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: H. O’Neill och S. Bonne)

Motpart vid överklagandenämnden, tillika intervenient vid tribunalen: Commodore Entertainment Corp. (Saint Paul, Minnesota, Förenta staterna) (ombud: J. Mellor, QC, och J. Whelan, solicitor)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av EUIPO:s femte överklagandenämnd den 22 maj 2017 (ärende R 851/2016-5) om ett invändningsförfarande mellan Commodore Entertainment och Fifth Avenue Entertainment.

Domslut

1)	Det beslut som meddelades av femte överklagandenämnden vid Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) den 22 maj 2017 (ärende R 851/2016-5) ogiltigförklaras.

2)	EUIPO ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de kostnader som har uppkommit för Fifth Avenue Entertainment LLC.

3)	Commodore Entertainment Corp. ska bära sina rättegångskostnader.

---

(1)  EUT C 309, 18.9.2017.

Tribunalens dom av den 7 december 2018 – Edison mot EUIPO

(Mål T-471/17) (1)

((EU-varumärke - EU-figurmärke EDISON - Delvist avstående - Artikel 50 i förordning (EG) nr 207/2009 (nu artikel 57 i förordning (EU) 2017/1001) - Tolkning av lydelsen av rubrikerna för klasserna i Niceklassificeringen och de varor som anges i den medföljande alfabetiska förteckningen))

(2019/C 72/38)

Rättegångsspråk: italienska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Edison SpA (Milan, Italien) (ombud: advokaterna F. Boscariol de Roberto, D. Martucci och I. Gatto)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: J. Crespo Carrillo och L. Rampini)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av EUIPO:s femte överklagandenämnd den 28 april 2017 (ärende R 1355/2016-5) om EU-figurmärket EDISON.

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Edison SpA ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 309, 18.9.2017.

Tribunalens dom av den 6 december 2018 – China Construction Bank mot EUIPO – Groupement des cartes bancaires (CCB)

(Mål T-665/17) (1)

((”EU-varumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som EU-varumärke av figurmärket CCB - Äldre EU-figurmärket CB - Relativt registreringshinder - Risk för förväxling - Känneteckenslikhet - Den omständigheten att det äldre varumärket är känt och har hög särskiljningsförmåga - Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009 (nu artikel 8.1 b i förordning (EU) 2017/1001) - Artikel 75 andra meningen och artikel 76.1 i förordning nr 207/2009 (nu 94.1 andra meningen och artikel 95.1 i förordning 2017/1001)))

(2019/C 72/39)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: China Construction Bank Corp. (Peking, Kina) (ombud: A. Carboni och J. Gibbs, solicitors)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: J. Ivanauskas)

Motpart vid EUIPO:s överklagandenämnd, tillika intervenient vid tribunalen: Groupement des cartes bancaires (Paris, Frankrike) (ombud: advokaten C. Herissay Ducamp)

Saken

Angående ett överklagande av det beslut som meddelades av EUIPO:s första överklagandenämnd den 14 juni 2017 (ärende R 2265/2016–1) om ett invändningsförfarande mellan Groupement des cartes bancaires och China Construction Bank.

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	China Construction Bank Corp. ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 402, 27.11.2017.

Talan väckt den 6 december 2018 – Phrenos m. fl. mot kommissionen

(Mål T-715/18)

(2019/C 72/40)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Phrenos SPRL (Mont-sur-Marchienne, Belgien), Akkanto (Watermael-Boitsfort, Belgien) och Operational Management Solutions (Chaumont-Gistoux, Belgien) (ombud: advokaterna R. Jafferali och R. van Melsen)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökandena yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara Europeiska kommissionens beslut, som delgavs sökandena genom skrivelse av den 27 november 2018, att tilldela en tredjepart tjänstekontraktet avseende planering, förberedelse, marknadsföring och genomförande av eventet ”Europeiska utvecklingsdagar” för kommissionens generaldirektorat för internationellt samarbete och utveckling (EuropeAid/139729/DH/SER/BE) (2018/S 144- 328417) för åren från och med 2019 till och med 2022,

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna, såväl i huvudförfarandet som i det interimistiska förfarandet.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökandena fyra grunder.

1.	Första grunden: Svaranden har inte motiverat sitt tilldelningsbeslut.

2.	Andra grunden: Svaranden har inte gjort en riktig bedömning av de (uppenbart) onormalt låga priser som angavs av det valda anbudet.

3.	Tredje grunden: Överträdelse av likabehandlingsprincipen med avseende på bedömningen av de inlämnade anbuden.

4.	Fjärde grunden: Det tilldelningskriterium svaranden använde sig av vid bedömningen av anbuden var rättsstridigt.

Talan väckt den 7 december 2018 – Barata mot parlamentet

(Mål T-723/18)

(2019/C 72/41)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: João Miguel Barata (Evere, Belgien) (ombud: advokaterna G. Pandey, D. Rovetta och V. Villante)

Svarande: Europaparlamentet

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska,

—	för det första, ogiltigförklara det beslut som Europaparlamentets generalsekretariat fattade den 23 juli 2018 om avslag på sökandens klagomål enligt artikel 90.2 i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen, som gavs in den 2 februari 2018 och den 13 april 2018,

—

för det andra, ogiltigförklara det beslut som direktören för personalutveckling fattade den 22 mars 2018 om att inte ompröva sökandens ansökan om att få delta i träningsprogrammet inför 2017 års certifieringsförfarande, vilket rent faktiskt innebar att han uteslöts från nämnda certifieringsförfarande,

—

för det tredje, ogiltigförklara det beslut som direktören för personalutveckling fattade den 21 december 2017 i vilket sökandens ansökan ansågs inte kunna tas upp till prövning, enbart på grund av att hans ansökan om att få i träningsprogrammet inför 2017 års certifieringsförfarande inte innehöll någon innehållsförteckning,

—

för det fjärde, ogiltigförklara parlamentets beslut av den 1 mars 2018 genom vilket sökanden underrättades om allmänna resultat och som innebar att han inte fördes upp i förteckningen över de tjänstemän som valts ut för 2017 års certifieringsförfarande, på grund av att hans ansökan ansågs inte kunna tas upp till prövning.

—	för det femte, ogiltigförklara det interna meddelandet om uttagningsprov av den 22 september 2017 som skickades ut till personalen,

—	för det sjätte, ogiltigförklara förteckningen över tjänstemän som valts ut för att delta i ovannämnda träningsprogram, och

—	vid behov prejudiciellt fastställa att artikel 90 i tjänsteföreskrifterna är ogiltig och inte får tillämpas i förevarande mål enligt artikel 277 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fyra grunder.

1.	Första grunden: Åsidosättande av motiveringsskyldigheten, åsidosättande av artikel 25 i tjänsteföreskrifterna och åsidosättande av artikel 296 i i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

2.	Andra grunden: Åsidosättande av proportionalitetsprincipen och skyldigheten att iaktta god förvaltningssed, åsidosättande av sökandens rätt till försvar och rätt att yttra sig, vilket utgör ett åsidosättande av artikel 41 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

3.	Tredje grunden: Åsidosättande av skyldigheten att iaktta god förvaltningssed enligt artikel 41 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Denna grund innefattar även att Europaparlamentet har gjort en uppenbart oriktig bedömning.

4.	Fjärde grunden: Åsidosättande av artiklarna 1, 2, 3 och 4 i rådets förordning nr 1/58 (1) och åsidosättande av principen om likabehandling och icke-diskriminering.

---

(1)  Rådets förordning nr 1 av den 15 april 1958 om vilka språk som skall användas i Europeiska ekonomiska gemenskapen (EGT 17, 1958, s. 385; svensk specialutgåva, område 1, volym 1, s. 14).

Talan väckt den 13 december 2018 – Sumitomo Chemical och Tenka Best mot kommissionen

(Mål T-734/18)

(2019/C 72/42)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Sumitomo Chemical (UK) plc (London, Förenade Kungariket) och Tenka Best, SL (Aiguafreda, Spanien) (ombud: advokaten K. Van Maldegem och V. McElwee, solicitor)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökandena yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/1251 av den 18 september 2018 om godkännande av empentrin som existerande verksamt ämne för användning i biocidprodukter i produkttyp 18 (1), och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökandena fyra grunder.

1.	Första grunden: Svaranden har underlåtit att följa de steg i förfarandet som den var skyldig att beakta före det att den angripna rättsakten antogs. Om dessa steg hade följts är det möjligt att den antagna rättsakten hade sett annorlunda ut.

2.

Andra grunden: Svaranden har gjort sig skyldig till en uppenbart oriktig bedömning i följande avseenden: genom att inte beakta de oegentligheter i förfarandet som skedde i samband med granskningen av empentrin, genom att tillåta att en hypotetisk risk ledde till att empentrin inte godkändes; genom att inte beakta de krav på djurens välbefinnande, vilka följer av förordningen om biocidprodukter. (2)

3.	Tredje grunde: Svaranden iakttog inte sökandens rätt till försvar — Sökandena gör gällande att den första sökandens kommentarer och uppgifter inte har granskats och dess rätt till försvar har uppenbart åsidosatts.

4.	Fjärde grunden: Svaranden har åsidosatt principen om god förvaltningssed. — Sökandena gör gällande att den första sökanden inte fick tid till att ta fram uppgifter om framtiden och att dess skäl för att få ett undantag från uppgiftskravet avslogs utan giltig grund.

---

(1)  EUT L 235, 2018, s. 24.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 av den 22 maj 2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter (EUT L 167, 2012, s. 1).

Talan väckt den 17 december 2018 – Darment mot kommissionen

(Mål T-739/18)

(2019/C 72/43)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Darment Oy (Helsingfors, Finland) (ombud: advokaten C. Ginter)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara kommissionens beslut att minska den kvot för utsläppande på marknaden av fluorkolväten som tilldelats sökanden för år 2019, vilket sökanden informerades om genom skrivelse av den 16 oktober 2018, Ares(2018)5305174, och mejl av den 12 december 2018, och

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden två grunder.

1.	Första grunden: Åsidosättande av förordning (EU) 517/2014 (1) från kommissionens sida, genom att tillämpa artikel 25.2 strikt baserat på de uppgifter som är tillgängliga i det register som inrättats enligt artikel 17, fastän en invändning gjorts om rättelse av de felaktiga uppgifterna i registret.

2.	Andra grunden: Uppenbart oriktig bedömning av kommissionen, genom att den inte beaktat sökandens förklaringar om kvoter för import i bulk på marknaden.

---

(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 517/2014 av den 16 april 2014 om fluorerade växthusgaser och om upphävande av förordning (EG) nr 842/2006 (EUT L 150, 2014, s. 195).

Talan väckt den 18 december 2018 – Taminco och Arysta LifeScience Great Britain mot kommissionen

(Mål T-740/18)

(2019/C 72/44)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Taminco BVBA (Gent, Belgien) och Arysta LifeScience Great Britain Ltd (Edinburgh, Förenade kungariket) (ombud: advokaterna C. Mereu och M. Grunchard)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökandena yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1500 av den 9 oktober 2018 om att inte förnya godkännandet av det verksamma ämnet tiram samt om förbud mot användning och försäljning av utsäde som behandlats med växtskyddsmedel innehållande tiram (1), och återförvisa bedömningen av det verksamma ämnet i fråga till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) och svaranden, i den mån det är nödvändigt,

—	fastställa att godkännandet för det verksamma ämnet i fråga ska förlängas för att möjliggöra en ny bedömning,

—	i andra hand, delvis ogiltigförklara den ifrågasatta förordningen i den mån som den inte medger att godkännandet av det verksamma ämnet i fråga förnyas med avseende på behandling av utsäde, och

—	förplikta svaranden att ersätta samtliga rättegångskostnader.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökandena sex grunder.

1.

Första grunden: Den ifrågasatta förordningen är behäftad med ett formellt fel eftersom svaranden underlät att beakta sökandenas beslut att återkalla ansökan för att förnya godkännandet av tiram med avseende på användningen för bladbesprutning och endast behålla nämnda ansökan med avseende på användningen för behandling av utsäde.

2.	Andra grunden: En uppenbart oriktig bedömning ligger till grund för antagandet av den ifrågasatta förordningen.

3.	Tredje grunden: Den ifrågasatta förordningen antogs i strid med artikel 4.5 i förordning (EG) nr 1107/2009 (2).

4.	Fjärde grunden: Svaranden överskred sina befogenheter genom att lägga fram ett förslag avseende klassificeringen av det verksamma ämnet i fråga.

5.	Femte grunden. Den ifrågasatta förordningen härrör från ett förfarande i vilket sökandens rätt till försvar inte iakttagits.

6.	Sjätte grunden. Den ifrågasatta förordningen antogs i strid med försiktighetsprincipen och de grundläggande unionsrättsliga principerna om proportionalitet och likabehandling.

---

(1)  EUT L 254, 2018, s. 1.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (EUT L 309, 2009, s. 1).

Talan väckt den 21 december 2018 – Bronckers mot kommissionen

(Mål T-746/18)

(2019/C 72/45)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Marco Bronckers (Bryssel, Belgien) (ombud: advokaten P. Kreijger)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara kommissionens (tysta) beslut av den 17 oktober 2018 att, i enlighet med förordning (EG) nr 1049/2001, (1) avslå sökandens bekräftande ansökan om tillgång till handlingar avseende avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Mexikos förenta stater om ömsesidigt erkännande och skydd av beteckningar inom sektorn för spritdrycker, (2) och

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden en enda grund under vilken det görs gällande att kommissionen har åsidosatt artikel 8.3 i förordning nr 1049/2001 genom att inte fatta beslut inom den föreskrivna tidsfristen.

---

(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, s. 43).

(2)  EGT L 152, 1997, s. 15.

Överklagande ingett den 20 december 2018 – Refan Bulgaria mot EUIPO (Formen på en blomma)

(Mål T-747/18)

(2019/C 72/46)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: Refan Bulgaria OOD (Trud, Bulgarien) (ombud: advokaten A. Ivanova)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Omtvistat varumärke: Ansökan om tredimensionellt EU-varumärke (Formen på en blomma) – Registreringsansökan nr 16 544 025

Överklagat beslut: Beslut meddelat av första överklagandenämnden vid EUIPO den 6 september i ärende R 2518/2017-1

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet.

Grund

—	Åsidosättande av 7.1 b i Europarparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

Överklagande ingett den 21 december 2018 – Glimarpol mot EUIPO – Metar (Pneumatic power tools)

(Mål T-748/18)

(2019/C 72/47)

Överklagandet är avfattat på: engelska

Parter

Klagande: Glimarpol sp. z o.o. (Bytom, Polen) (ombud: advokaten M. Kondrat)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: Metar sp. z o.o. (Gliwice, Polen)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Innehavare av den omtvistade formgivningen: Klaganden

Omtvistad formgivning: Internationell registrering som designerar Europeiska unionen av formgivningen 2 125 435-0001

Överklagat beslut: Beslut meddelat av tredje överklagandenämnden vid EUIPO den 4 oktober 2018 i ärende R 1615/2017-3

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet och återförvisa ärendet till EUIPO,

—	ändra det överklagade beslutet genom att fastslå att det saknas skäl att anse den registrerade gemenskapsformgivningen nr 002125435-001 ogiltig och

—	förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna.

Grund(er)

—	Åsidosättande av artikel 6 i förordning nr 6/2002.

—	Åsidosättande av artikel 7 i förordning nr 6/2002

Överklagande ingett den 24 december 2018 – Tecnodidattica mot EUIPO (Lampfot)

(Mål T-752/18)

(2019/C 72/48)

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Klagande: Tecnodidattica SpA (San Colombano Certenoli, Italien) (ombud: advokaterna S. Corona och F. Corona)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Omtvistat varumärke: Tredimensionellt EU-varumärke (Formen på en lampfot) – Registreringsansökan nr 14 997 308

Överklagat beslut: Beslut meddelat av andra överklagandenämnden vid EUIPO den 9 oktober 2018 i ärende R 76/2017-2

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

—	förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna.

Grund

—	Åsidosättande av artikel 7.1 e ii i förordning nr 2017/1001.

Talan väckt den 31 december 2018 – Koinopraxia Touristiki Loutrakiou mot kommissionen

(Mål T-757/18)

(2019/C 72/49)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Koinopraxia Touristiki Loutrakiou AE OTA – Loutraki AE – Klab Otel Loutraki Kazino Touristikes kai Xenodocheiakes Epicheiriseis AE (Loutraki, Grekland) (ombud: advokaten S. Pappas)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökandena yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det angripna beslutet som antogs av kommissionen den 9 augusti 2018 avseende stöd till vissa grekiska casinon SA.28973 – C 16/2010 (ex NN 22/2010, ex CP 318/2009),

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden två alternativa grunder för att styrka att det angripna beslutet åsidosatte sökandens processuella rättigheter och därför ska ogiltigförklaras.

1.

Första grunden: Den del av det angripna beslutet vari kommissionen undersöker huruvida det åberopade statliga stödet ger en ”attraktivitetsfördel” ska anses som ett beslut att inte framställa några invändningar efter det preliminära granskningsförfarandet. Sökanden menar därför att kommissionen borde ha inlett det formella granskningsförfarandet, eftersom det förelåg allvarliga tvivel om huruvida det förelåg en attraktivitetsfördel som finansierades med statliga medel.

2.	Andra grunden: Kommissionen var under alla förhållanden skyldig att återuppta det formella granskningsförfarandet enligt domen i mål T-425/11. Sökanden anser att kommissionen i princip var skyldig att ge berörda parter möjlighet att yttra sig innan den antog det angripna beslutet.

Överklagande ingett den 21 december 2018 – La Caixa mot EUIPO – Imagic Vision (imagin bank)

(Mål T-761/18)

(2019/C 72/50)

Överklagandet är avfattat på spanska

Parter

Klagande: Fundación bancaria caixa d’estalvis i pensions de Barcelona La Caixa (Palma de Mallorca, Spanien) (ombud: advokaterna I. Valdelomar Serrano, P. Román Maestre, D. Liern Cendrero, D. Gabarre Armengol och J. Rodriguez)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: Imagic Vision, SL (Madrid, Spanien)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Varumärkessökande: Klaganden vid tribunalen

Omtvistat varumärke: Ansökan om registrering som EU-varumärke av figurmärket imagin bank – Registreringsansökan nr 14 861 108

Förfarande vid EUIPO: Invändningsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av EUIPO:s fjärde överklagandenämnd den 22 oktober 2018 i ärende R 1954/2017-4

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ta upp förevarande överklagande av det överklagade beslutet till prövning,

—	fastställa att nämnda beslut utgör en felaktig tillämpning av artikel 8.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2017/1001,

—	avgöra målet genom att tillerkänna skydd för alla de varor och tjänster som omfattas av ansökan om registrering som EU-figurmärke nr 14 861 108 imagin bank i klasserna 9, 36 och 38, och

—	förplikta motparten att ersätta rättegångskostnaderna, inklusive de ombudskostnader som uppkommit för klaganden i detta förfarande.

Grund

—	Åsidosättande av artikel 8.1 b förordning (EU) nr 2017/1001.

Överklagande ingett den 3 januari 2019 – Thai World Import & Export mot EUIPO – Elvir (Yaco)

(Mål T-3/19)

(2019/C 72/51)

Överklagandet är avfattat på franska

Parter

Klagande: Thai World Import & Export Ltd (Bangkok, Thailand) (ombud: advokaten S. Bénoliel-Claux)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: Elvir (Conde sur Vire, Frankrike)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Varumärkessökande: Klaganden vid tribunalen

Omtvistat varumärke: EU-figurmärket Yaco – Registreringsansökan nr 14 980 148

Förfarande vid EUIPO: Invändningsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av andra överklagandenämnden vid EUIPO den 2 oktober 2018 i ärende R 319/2018-2

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

—	förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna.

Grund

—	Åsidosättande av artikel 8.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning nr 2017/1001.

Överklagande ingett den 2 januari 2019 – Hankintatukku Arno Latvus mot EUIPO – Triaz Group (VIVANIA)

(Mål T-4/19)

(2019/C 72/52)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: Hankintatukku Arno Latvus Oy (Helsingfors, Finland) (ombud: advokaterna A. Fottner och M. Müller)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: Triaz Group GmbH (Freiburg, Tyskland)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Innehavare av det omtvistade varumärket: Klaganden

Omtvistat varumärke: EU-ordmärket ”VIVANIA” – EU-varumärke nr 11 637 121

Förfarande vid EUIPO: Upphävandeförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av andra överklagandenämnden vid EUIPO den 25 oktober 2018 i ärende R 767/2018-2

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet,

—	avslå begäran om ogiltighetsförklaring av EU-varumärke nr 11 637 121 ”VIVANIA”,

—	förplikta EUIPO och motparten vid överklagandenämnden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grund

—	Åsidosättande av artikel 8.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 207/2009.

Talan väckt den 4 januari 2019 – Scandlines Danmark och Scandlines Deutschland mot kommissionen

(Mål T-7/19)

(2019/C 72/53)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Scandlines Danmark ApS (Köpenhamn, Danmark) och Scandlines Deutschland GmbH (Hamburg, Tyskland) (ombud: advokat L. Sandberg-Mørch)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökandena yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det omtvistade beslutet C(2018) 6268 final av den 28 september 2018 om statligt stöd SA.51981 (2018/FC),

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökandena sju grunder.

1.	Den första grunden avser att kommissionen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning då den fann att de statliga garantier som beviljats A/S Femern Landanlæg hade godkänts genom konstruktionsbeslutet, och att de inte utgjorde statligt stöd.

2.	Den andra grunden avser att kommissionen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning då den fann att det stöd som bestod av en kapitalinjektion på 10 miljoner DKK (vilket överskred de 500 miljoner DKK som godkänts genom planeringsbeslutet) var förenligt med den inre marknaden.

3.

Den tredje grunden avser att kommissionen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning då den fann att de statliga lån som beviljats Femern A/S och A/S Femern Landanlæg hade godkänts genom konstruktionsbeslutet, och att de lån som beviljats A/S Femern Landanlæg inte utgjorde statligt stöd medan de lån som beviljats Femern A/S var förenliga med den inre markanden.

4.	Den fjärde grunden avser att kommissionen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning då den fann att de statliga lån som översteg budgeten på 1 445 miljoner DKK hade godkänts i planeringsbeslutet, och att de utgjorde statligt stöd som var förenligt med den inre marknaden.

5.	Den femte grunden avser att kommissionen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning då den fann att skattefördelarna inte utgjorde statligt stöd.

6.	Den sjätte grunden avser att kommissionen åsidosatte sin skyldighet att inleda det formella granskningsförfarandet enligt artikel 108.2 FEUF.

7.	Den sjunde grunden avser att kommissionen åsidosatte sin motiveringsskyldighet, såsom den säkerställs i artikel 296 FEUF.

Överklagande ingett den 8 januari 2019 – Repsol mot EUIPO (INVENTEMOS EL FUTURO)

(Mål T-8/19)

(2019/C 72/54)

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Klagande: Repsol, SA (Madrid, Spanien) (ombud: advokaterna J.-B. Devaureix och J. C. Erdozain López)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Omtvistat varumärke: EU-ordmärket ”INVENTEMOS EL FUTURO” – Registreringsansökan nr 17 258 807

Överklagat beslut: Beslut meddelat av andra överklagandenämnden vid EUIPO den 23 oktober 2018 i ärende R 1173/2018-2

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

—	förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna.

Grund

—	Åsidosättande av artikel 7.1 b och 7.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

Talan väckt den 8 januari 2019 – ClientEarth mot EIB

(Mål T-9/19)

(2019/C 72/55)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: ClientEarth (London, Förenade kungariket) (ombud: J. Flynn, QC och H. Leith, barrister)

Svarande: Europeiska investeringsbanken

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det avslagsbeslut som fattades av EIB att inte göra en intern prövning med stöd av artikel 10 i Århusförordningen (1), och

—	förplikta EIB att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden två grunder.

1.

Första grunden avser felaktig rättstillämpning vid tillämpningen av Århusförordningen till följd av ClientEarths status som NGO, begreppet ”förvaltningsbeslut”, definitionen av individuella åtgärder, rättsliga konsekvenser av rättsverkningarna av det beslut som fattades av EIB:s styrelse samt gränserna för ”miljölagstiftning”.

2.	Andra grunden avser att EIB inte har lämnat en tillräcklig motivering vilket krävs enligt artikel 296 FEUF.

---

(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1367/2006 av den 6 september 2006 om tillämpning av bestämmelserna i Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser, tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor på gemenskapens institutioner och organ (EUT L 256, 2006, s. 13).

Talan väckt den 2 januari 2019 – Mutualidad de la Abogacía m.fl. mot ECB och SRB

(Mål T-11/19)

(2019/C 72/56)

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Sökande: Mutualidad General de la Abogacía (Madrid, Spanien) och 75 andra sökande (ombud: advokaterna R. Pelayo Jiménez, A. Muñoz Aranguren och P. Hermida Paredes)

Svarande: Europeiska centralbanken (ECB) och Gemensamma resolutionsnämnden (SRB)

Yrkanden

Sökandena yrkar att tribunalen ska

—

fastställa ECB:s och SRB:s utomobligatoriska ansvar för de åsidosättanden som anges i ansökan och förplikta dessa institutioner att utge ersättning till sökandena för den skada som uppkommit och som uppskattas till samma värde som värdet av sökandenas aktier, vilket, enligt SRB:s ”Estimation 1”, uppgår till 2,0020217 euro per aktie och, i andra hand, förplikta svarandeinstitutionerna att utge ersättning till ett belopp på 0,8442 euro per aktie,

—

varvid kompensationsränta ska utgå med den årliga inflationstakt som för den aktuella perioden fastställts av Eurostat i Spanien, från den 6 juni 2017 till dess att dom meddelas, jämte dröjsmålsränta (med den räntesats som tillämpas av ECB för huvudsakliga refinansieringstransaktioner, med tillägg av två procentenheter) från dagen för avkunnande av dom i förevarande mål, genom vilken ersättningsskyldigheten fastställs, fram till dess att full betalning sker, och

—	förplikta svarandeinstitutionerna att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökandena två grunder.

1.

Första grunden: ECB gjorde sig skyldig till förfaringssätt eller underlåtenheter som antas vara rättsstridiga eller försumliga. — I egenskap av institution med ansvar för övervakningsförfarandet och utvärderingsförfarandet åsidosatte ECB principen om berättigade förväntningar, genom att hos aktieägarna hos Banco Popular Español, S.A. skapa berättigade förväntningar. — ECB åsidosatte omsorgsplikten och principen om god förvaltningssed, genom att, i strid med riktlinjerna för att främja en konsekvent tillämpning av den utlösande faktorn för tillgripande av åtgärder (artikel 27.4 i direktiv 2014/59), inte anta lämpliga åtgärder för tidigt ingripande och/eller undsättning avseende Banco Popular Español.

2.

Andra grunden: Gemensamma resolutionsnämnden gjorde sig skyldig till rättsstridiga eller försumliga förfaringssätt. I detta sammanhang gör sökandena gällande följande: — Åsidosättande av artiklarna 7 och 13 i förordning (EU) 806/2014 och artikel 3.4 i direktiv 2014/59, med anledning av att SRB och ECB inte handlade på ett samordnat sätt och att det inte antogs någon resolutionsordning för Banco Popular Español. — SRB iakttog inte sekretessen och åsidosatte artiklarna 339 FEUF och artikel 88.1 i förordning (EU) 806/2014. — SRB åsidosatte artikel 20 i förordning (EU) 806/2014, genom att inte göra någon slutlig värdering av Banco Popular Español, och åsidosatte därmed omsorgsplikten och principen om god förvaltningssed.

Överklagande ingett den 7 januari 2019 – Nowhere mot EUIPO – Junguo Ye (APE TEES)

(Mål T-12/19)

(2019/C 72/57)

Överklagandet är avfattat på engelska

Parter

Klagande: Nowhere Co. Ltd (Tokyo, Japan) (ombud: A. Norris, Barrister)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: Junguo Ye (Elche, Spanien)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Varumärkessökande: Motparten vid överklagandenämnden

Omtvistat varumärke: EU-figurmärke innehållande ordelementet ”APE TEES” – Registreringsansökan nr 14 319 578

Förfarande vid EUIPO: Invändningsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av andra överklagandenämnden vid EUIPO den 8 oktober 2018 i ärende R 2474/2017-2

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	upphäva det överklagade beslutet,

—	avslå registreringsansökan avseende alla omtvistade varor,

—	alternativt, återförvisa ärendet till EUIPO för förnyad prövning, och

—	förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna.

Grund

—	Åsidosättande av artikel 8.4 förordning (EU) 2017/1001.

Talan väckt den 10 januari 2019 – Activos e Inversiones Monterroso mot SRB

(Mål T-16/19)

(2019/C 72/58)

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Sökande: Activos e Inversiones Monterroso, SL (Pantoja, Spanien) (ombud: advokat S. Rodríguez Bajón)

Svarande: Gemensamma resolutionsnämnden

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska fastställa att förevarande talan mot Gemensamma resolutionsnämndens beslut av den 31 oktober 2018 kan tas upp till sakprövning i detta förfarande [Ares (2017) 6199530] och efter vederbörligt rättsligt förfarande meddela dom genom vilken beslutet av den 31 oktober 2018 ogiltigförklaras samt bifalla sökandens yrkanden och bevilja tillgång till alla dokument i ovannämnda administrativa akt.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan anför sökanden att svaranden åsidosatte artikel 41 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (1).

—

Sökanden anför härvidlag att skyddet av allmänna intressen vad gäller unionens eller en medlemsstats monetära eller ekonomiska politik, en fysisk eller juridisk persons affärsintressen, skyddet för den enskildes privatliv och integritet, skyddet för syftet med utredningar eller invändningar från den person informationen kommer från i förevarande mål inte kan tillämpas som undantag för utlämnande av handlingar.

---

(1)  EGT L 145, 2001, s. 43.

Talan väckt den 11 januari 2019 – Brown mot kommissionen

(Mål T-18/19)

(2019/C 72/59)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Colin M. Brown (Bryssel, Belgien) (ombud: advokaten I. Van Damme)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det beslut som fattades av Byrån för löneadministration och utbetalning av individuella ersättningar (PMO) att sökanden inte länge hade rätt till utlandstillägg och ersättning för resekostnader,

—	förplikta svaranden att på nytt bevilja sökanden utlandstillägg och ersättning för resekostnader med verkan från den 1 december 2017,

—	förplikta svaranden att utbetala utlandstillägg och ersättning för resekostnader som inte betalts ut mellan den 1 december 2017 fram till tidpunkten då dessa rättigheter på nytt beviljas sökanden jämte dröjsmålsränta,

—	om tribunalen godtar invändningen om rättegångshinder: ogiltigförklara tillämpningen av artikel 4.1 b i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna avseende sökanden fram till att institutionerna ersätter denna bestämmelse med en icke-diskriminerande bestämmelse, och

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fyra grunder.

1.

Första grunden avser en felaktig tolkning av artikel 4.1 a i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna, eftersom kommissionen felaktigt tolkade bestämmelsen så, att det ska göras en ny bedömning av rätten till utlandstillägg, som beviljats på grundval av tjänstemannens hemort och huvudsakliga centrum för livsintressen i en annan medlemsstat före rekryteringen, om tjänstemannen därefter blir medborgare i den medlemsstat där han fortfarande är anställd.

2.	Andra grunden avser att besluter av den 19 mars 2018 är diskriminerande mot sökanden, eftersom hans rätt till utlandstillägg är beroende av det villkor som föreskrivs i artikel 4.1 b i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna.

3.

Tredje grunden avser att kommissionen, även om tribunslen skulle finna att det var korrekt av kommissionen att fastställa sökandens rätt till utlandstilägg med stöd av artikel 4.1 b i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna, trots detta underlät att tolka denna bestämmelse i strid med förbudet mot diskriminering.

4.

Fjärde grunden, som åberopas i andra hand, om övriga tre grunder förkastas, avser att tribunalen ska fastställa att artikel 4.1 b i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna är rättstridig och inte kan tillämpas om och såvitt den innebär en omotiverad särbehandling i förhållande till personer som befinner sig i samma situation som sökanden av samma skäl som anförts till stöd för det andra grunden.

Talan väckt den 15 januari 2019 – Pilatus Bank och Pilatus Holding mot ECB

(Mål T-27/19)

(2019/C 72/60)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Pilatus Bank plc (Ta’Xbiex, Malta) och Pilatus Holding ltd. (Ta’Xbiex) (ombud: advokaterna O. Behrends, L. Feddern och M. Kirchner)

Svarande: Europeiska centralbanken

Yrkanden

Sökandena yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara ECB:s beslut av den 2 november 2018, som skickats till Pilatus Bank plc. den 5 november 2018, om återkallande av Pilatus Banks banklicens,

—	förplikta svaranden att ersätta samtliga rättegångskostnader.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökandena elva grunder.

1.	Första grunden: ECB har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 14.5 i SSM-förordningen. (1)

2.	Andra grunden: ECB har felaktigt antagit att det fanns en rättslig grund för ett återkallande av licensen.

3.	Tredje grunden: ECB gjorde en oriktig bedömning av beslutets skönsmässiga karaktär.

4.	Fjärde grunden: ECB gjorde ingen bedömning av relevanta omständigheter och gjorde ingen opartisk och objektiv bedömning.

5.	Femte grunden: ECB åsidosatte proportionalitetsprincipen.

6.	Sjätte grunden: ECB har åsidosatt principen om nemo auditur (ingen kan åberopa egen brottslig gärning till sitt försvar).

7.	Sjunde grunden: ECB har gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning vad gäller dess överväganden i samband med oskuldspresumtionen.

8.	Åttonde grunden: ECB har åsidosatt principen om likabehandling och handlat på ett diskriminerande sätt.

9.	Nionde grunden: ECB har åsidsatt artikel 19 och skäl 75 i SSM-förordningen och gjort sig skyldig till maktmissbruk.

10.	Tionde grunden: ECB har åsidosatt sökandenas rätt till försvar och deras rätt att yttra sig.

11.	Elfte grunden: ECB har inte lämnat ett tillräckligt motiverat beslut.

---

(1)  Rådets förordning (EU) nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut (EUT L 287, s. 63).

Tribunalens beslut av den 6 november 2018 – Berliner Stadtwerke mot EUIPO (berlinGas)

(Mål T-595/18) (1)

(2019/C 72/61)

Rättegångsspråk: tyska

Tribunalens ordförande har förordnat om avskrivning av målet.

---

(1)  EUT C 436, 3.12.2018.