Europeiska unionens domstols senaste offentliggöranden i Europeiska unionens officiella tidning

(2018/C 328/01)

Senaste offentliggörandet

EUT C 319, 10.9.2018

Senaste listan över offentliggöranden

EUT C 311, 3.9.2018

EUT C 301, 27.8.2018

EUT C 294, 20.8.2018

EUT C 285, 13.8.2018

EUT C 276, 6.8.2018

EUT C 268, 30.7.2018

Dessa texter är tillgängliga på

EUR-Lex: http://eur-lex.europa.eu

Domstolens dom (andra avdelningen) av den 25 juli 2018 – Orange Polska SA mot Europeiska kommissionen, Polska Izba Informatyki i Telekomunikacji, European Competitive Telecommunications Association AISBL (ECTA), tidigare European Competitive Telecommunications Association

(Mål C-123/16 P) (1)

((Överklagande - Konkurrens - Artikel 102 FEUF - Missbruk av dominerande ställning - Polska grossistmarknader för fast internetuppkoppling via bredband - Vägran av ge tillträde till nätet och att leverera grossistprodukter - Förordning (EG) nr 1/2003 - Artikel 7.1 - Artikel 23.2 a - Berättigat intresse av att få fastställt att en överträdelse har upphört - Beräkning av böter - 2006 års riktlinjer för beräkning av böter som döms ut enligt artikel 23.2 a i förordning nr 1/2003 - Allvar - Förmildrande omständigheter - Investeringar gjorda av det företag som begått överträdelsen - Lagenlighetsprövning - Prövning under utövande av obegränsad behörighet - Ändrade skäl))

(2018/C 328/02)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: Orange Polska SA (ombud: S. Hautbourg, avocat, P. Paśnik och M. Modzelewska de Raad, adwokaci, A. Howard, barrister, och D. Beard, QC)

Övriga parter i målet: Europeiska kommissionen (ombud: J. Szczodrowski, L. Malferrari och E. Gippini Fournier), Polska Izba Informatyki i Telekomunikacji (ombud: P. Litwiński, adwokat), European Competitive Telecommunications Association AISBL (ECTA), tidigare European Competitive Telecommunications Association (ombud: G. I. Moir och J. MacKenzie, solicitors)

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Orange Polska SA ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Europeiska kommissionens rättegångskostnader.

3)	Polska Izba Informatyki i Telekomunikacji och European Competitive Telecommunications Association AISBL (ECTA) ska bära sina rättegångskostnader.

---

(1)  EUT C 191, 30.5.2016.

Domstolens dom (andra avdelningen) av den 25 juli 2018 – Europeiska kommissionen mot Konungariket Spanien Lico Leasing, SA, Pequeños y Medianos Astilleros Sociedad de Reconversión, SA

(Mål C-128/16 P) (1)

((Överklagande - Statligt stöd - Artikel 107.1 FEUF - Skattesystem tillämpligt på vissa avtal avseende finansiell leasing för förvärv av fartyg (det spanska ”tax lease”-systemet) - Identifiering av stödmottagarna - Selektivitetskriteriet - Snedvridning av konkurrensen och påverkan på handeln mellan medlemsstaterna - Motiveringsskyldighet))

(2018/C 328/03)

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Klagande: Europeiska kommissionen (ombud: V. Di Bucci, É. Gippini Fournier et P. Němečková)

Övrig(a) part(er) i målet: Konungariket Spanien (ombud: M. A. Sampol Pucurull) Lico Leasing, SA, Pequeños y Medianos Astilleros Sociedad de Reconversión, SA (ombud: M. Merola, avvocato, M. Sánchez, abogado)

Parter som har intervenerat till stöd för svaranden: Bankia SA, Asociación Española de Banca, Unicaja Banco SA, Liberbank SA, Banco de Sabadell SA, Banco Gallego SA, Catalunya Banc SA, Caixabank SA, Banco de Santander SA, Santander Investment SA, Naviera Séneca AIE, Industria de Diseño Textil SA, Naviera Nebulosa de Omega AIE, Banco Mare Nostrum SA, Abanca Corporación Bancaria SA, Ibercaja Banco SA, Banco Grupo Cajatres SAU, Naviera Bósforo AIE, Joyería Tous SA, Corporación Alimentaria Guissona SA, Naviera Muriola AIE, Poal Investments XXI SL, Poal Investments XXII SL, Naviera Cabo Vilaboa C-1658 AIE, Naviera Cabo Domaio C-1659 AIE, Caamaño Sistemas Metálicos SL, Blumaq SA, Grupo Ibérica de Congelados SA, RNB SL, Inversiones Antaviana SL, Banco de Caja España de Inversiones, Salamanca y Soria SAU, Banco de Albacete SA, Bodegas Muga SL (représentants: J. L. Buendía Sierra, E. Abad Valdenebro, R. Calvo Salinero et A. Lamadrid de Pablo, abogados), Aluminios Cortizo SAU (ombud: A. Beiras Cal, abogado)

Domslut

1)	Den dom som Europeiska unionens tribunal meddelade den 17 december 2015 i målet Spanien/kommissionen (T-515/13 och T-719/13, EU:T:2015:1004) upphävs.

2)	Målet återförvisas till Europeiska unionens tribunal.

3)	Frågan om rättegångskostnader anstår.

4)

Bankia SA, Asociación Española de Banca, Unicaja Banco SA, Liberbank SA, Banco de Sabadell SA, Banco Gallego SA, Catalunya Banc SA, Caixabank SA, Banco de Santander SA, Santander Investment SA, Naviera Séneca AIE, Industria de Diseño Textil SA, Naviera Nebulosa de Omega AIE, Banco Mare Nostrum SA, Abanca Corporación Bancaria SA, Ibercaja Banco SA, Banco Grupo Cajatres SAU, Naviera Bósforo AIE, Joyería Tous SA, Corporación Alimentaria Guissona SA, Naviera Muriola AIE, Poal Investments XXI SL, Poal Investments XXII SL, Naviera Cabo Vilaboa C-1658 AIE, Naviera Cabo Domaio C-1659 AIE, Caamaño Sistemas Metálicos SL, Blumaq SA, Grupo Ibérica de Congelados SA, RNB SL, Inversiones Antaviana SL, Banco de Caja España de Inversiones, Salamanca y Soria SAU, Banco de Albacete SA, Bodegas Muga SL och Aluminios Cortizo SAU ska bära sina egna rättegångskostnader.

---

(1)  EUT C 156, 2.5.2016.

Domstolens dom (stora avdelningen) av den 25 juli 2018 (begäran om förhandsavgörande från Verwaltungsgericht Frankfurt am Main – Tyskland) – Georgsmarienhütte GmbH, Stahlwerk Bous GmbH, Schmiedag GmbH, Harz Guss Zorge GmbH mot Förbundsrepubliken Tyskland

(Mål C-135/16) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Statligt stöd - Stödordning till stöd för energi från förnybara energikällor och energiintensiva användare - Beslut (EU) 2015/1585 - Giltighet med avseende på artikel 107 FEUF - Upptagande till prövning - Klagandena i det nationella målet har inte väckt talan om ogiltigförklaring))

(2018/C 328/04)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Verwaltungsgericht Frankfurt am Main

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Georgsmarienhütte GmbH, Stahlwerk Bous GmbH, Schmiedag GmbH, Harz Guss Zorge GmbH

Motpart: Förbundsrepubliken Tyskland

Domslut

Begäran om förhandsavgörande som framställts av Verwaltungsgericht Frankfurt am Main (förvaltningsdomstolen i Frankfurt am Main, Tyskland) genom beslut av den 23 februari 2016, avvisas.

---

(1)  EUT C 211, 13.06.2016

Domstolens dom (stora avdelningen) av den 25 juli 2018 (begäran om förhandsavgörande från Conseil d'État – Frankrike) – Confédération paysanne m.fl. mot Premier ministre, Ministre de l’agriculture, de l’agroalimentaire et de la forêt

(Mål C-528/17) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön - Mutagenes - Direktiv 2001/18/EG - Artiklarna 2 och 3 - Bilagorna I A och I B - Begreppet genetiskt modifierad organism - Tekniker eller metoder för genetisk modifiering vilka använts på vedertaget sätt och vilka ansetts vara säkra - Tekniker eller metoder för mutagenes - Risker för människors hälsa och miljön - Medlemsstaternas utrymme för skönsmässig bedömning vid införlivandet av direktivet - Direktiv 2002/53/EG - Gemensamma sortlistan för arter av lantbruksväxter - Herbicidresistenta växtsorter - Artikel 4 - Upptagande av genetiskt modifierade arter som framställts genom mutagenes i den gemensamma sortlistan - Krav rörande skydd för människors hälsa och miljön - Undantag))

(2018/C 328/05)

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Conseil d'État

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Confédération paysanne, Réseau Semences Paysannes, Les Amis de la Terre France, Collectif vigilance OGM et Pesticides 16, Vigilance OG2M, CSFV 49, OGM: dangers, Vigilance OGM 33, Fédération Nature et Progrès

Motpart: Premier ministre, Ministre de l’agriculture, de l’agroalimentaire et de la forêt

Domslut

1)

Artikel 2 led 2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG av den 12 mars 2001 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön och om upphävande av rådets direktiv 90/220/EEG ska tolkas så, att sådana organismer som framställts med hjälp av metoder för mutagenes utgör genetiskt modifierade organismer i den mening som avses i denna bestämmelse. Artikel 3.1 i direktiv 2001/18, jämförd med led 1 i direktivets bilaga I B, och i förening med skäl 17 i samma direktiv, ska tolkas så, att endast organismer som framställts med metoder för mutagenes vilka på vedertaget sätt har använts i ett antal tillämpningar, och vilka under en längre tid inte har visat sig medföra säkerhetsproblem, är undantagna från direktivets tillämpningsområde.

2)

Artikel 4.4 i rådets direktiv 2002/53/EG av den 13 juni 2002 om den gemensamma sortlistan för arter av lantbruksväxter, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003, ska tolkas så, att genetiskt modifierade sorter som framställts med hjälp av metoder för mutagenes vilka på vedertaget sätt har använts i ett antal tillämpningar, och vilka under en längre tid inte har visat sig medföra säkerhetsproblem, undantas från skyldigheterna i denna bestämmelse.

3)

Artikel 3.1 i direktiv 2001/18, jämförd med led 1 i direktivets bilaga I B, ska, i den mån den innebär att organismer som framställts med hjälp av metoder för mutagenes vilka på vedertaget sätt har använts i ett antal tillämpningar, och vilka under en längre tid inte har visat sig medföra säkerhetsproblem, undantas från direktivets tillämpningsområde, tolkas så, att den inte medför att medlemsstaterna fråntas möjligheten att med iakttagande av unionsrätten, framför allt bestämmelserna om fri rörlighet för varor i artiklarna 34–36 FEUF, föreskriva att de skyldigheter som följer av direktiv 2001/18 eller andra skyldigheter ska gälla för sådana organismer.

---

(1)  EUT C 14, 16.01.2017

Domstolens dom (sjunde avdelningen) av den 25 juli 2018 (begäran om förhandsavgörande från Varhoven administrativen sad – Bulgarien) – ”TTL” EOOD mot Direktor na Direktsia ”Obzhalvane i danachno-osiguritelna praktika” – Sofia

(Mål C-553/16) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Frihet att tillhandahålla tjänster - Bolagsbeskattning - Betalningar som utförts av bolag med hemvist i landet till bolag som inte har hemvist i landet för uthyrning av järnvägstankvagnar - Skyldighet att innehålla källskatt för inkomster med nationellt ursprung som betalats ut till ett utländskt bolag - Har ej iakttagits - Dubbelbeskattningsavtal - Påförande av dröjsmålsränta för bolaget med hemvist i landet för underlåtenhet att betala källskatt - Ränta som ska betalas från utgången av den lagstadgade tidsfristen för betalning till den tidpunkt då det visats att villkoren för tillämpligheten av dubbelbeskattningsavtalet är uppfyllda - Ränta som inte kan återbetalas))

(2018/C 328/06)

Rättegångsspråk: bulgariska

Hänskjutande domstol

Varhoven administrativen sad

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande:”TTL” EOOD

Motpart: Direktor na Direktsia ”Obzhalvane i danachno-osiguritelna praktika” – Sofia

Ytterligare deltagare i rättegången: Varhovna administrativna prokuratura

Domslut

Artikel 56 FEUF ska tolkas så, att den utgör hinder för en lagstiftning i en medlemsstat, såsom den som är aktuell i det nationella målet, enligt vilken inkomster som ett bolag med hemvist i landet betalar ut till ett bolag i en annan medlemsstat i princip är källskattepliktiga när inte annat anges i det dubbelbeskattningsavtal som gäller mellan dessa två medlemsstater, om bolaget med hemvist i landet, vilket bolag varken innehåller eller betalar denna skatt till skattemyndigheterna i den förstnämnda medlemsstaten, enligt denna lagstiftning är skyldigt att betala dröjsmålsränta, vilken inte kan återbetalas, för perioden från utgången av tidsfristen för att betala skatten på inkomsterna till den tidpunkt då det bolag som inte har hemvist i landet styrker att villkoren för tillämpning av dubbelbeskattningsavtalet är uppfyllda, trots att det bolag som inte har hemvist i landet, enligt detta dubbelbeskattningsavtal, inte är skyldigt att betala någon skatt i den förstnämnda medlemsstaten eller ska betala en lägre skatt än den som normalt ska betalas enligt skattelagstiftningen i denna medlemsstat.

---

(1)  EUT C 22, 23.1.2017.)

Domstolens dom (stora avdelningen) av den 25 juli 2018 (begäran om förhandsavgörande från Administrativen sad Sofia-grad – Bulgarien) – Serin Alheto mot Zamestnik-predsedatel na Darzhavna agentsia za bezhantsite

(Mål C-585/16) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Gemensam politik avseende asyl och subsidiärt skydd - Normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd - Direktiv 2011/95/EU - Artikel 12 - Undantag från flyktingstatus - Personer registrerade hos Förenta nationernas hjälporganisation för palestinska flyktingar i Mellanöstern (UNRWA) - Förekomsten av ett ”första asylland” för en palestinsk flykting i UNRWA:s verksamhetsområde - Gemensamma förfaranden för beviljande av internationellt skydd - Direktiv 2013/32/EU - Artikel 46 - Rätt till ett effektivt rättsmedel - Full omprövning och prövning av det aktuella behovet - Omfattningen av förstainstansdomstolens behörighet - Domstolens prövning av behoven av internationellt skydd - Prövning av skälen för att inte ta upp ansökan till prövning))

(2018/C 328/07)

Rättegångsspråk: bulgariska

Hänskjutande domstol

Administrativen sad Sofia-grad

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Serin Alheto

Motpart: Zamestnik-predsedatel na Darzhavna agentsia za bezhantsite

Domslut

1)

Artikel 12.1 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU av den 13 december 2011 om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet, jämförd med artikel 10.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/32/EU av den 26 juni 2013 om gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla internationellt skydd, ska tolkas så, att det vid handläggningen av en ansökan om internationellt skydd som har getts in av en person som är registrerad hos Förenta nationernas hjälporganisation för palestinska flyktingar i Mellanöstern (UNRWA) krävs att det görs en prövning av frågan huruvida vederbörande åtnjuter konkret skydd eller bistånd från detta organ, förutsatt att ansökan inte redan avslagits med hänvisning till ett skäl för att inte ta upp ansökan till prövning eller med stöd av en annan grund för undantag från flyktingstatus än den grund som är angiven i artikel 12.1 a första meningen i direktiv 2011/95.

2)

Artikel 12.1 a andra meningen i rådets direktiv 2004/83/EG av den 29 april 2004 om miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer skall betraktas som flyktingar eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt om dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade skyddet, och artikel 12.1 a andra meningen i direktiv 2011/95 ska tolkas så att — de utgör hinder för en nationell lagstiftning som inte föreskriver den grund för upphörande av tillämpningen av det undantag från flyktingstatus som anges i den bestämmelsen i respektive direktiv, eller som införlivar den grunden på ett felaktigt sätt, — de har direkt effekt, och — de får tillämpas även om sökanden av internationellt skydd inte uttryckligen har hänvisat till dem.

3)

Artikel 46.3 i direktiv 2013/32, jämförd med artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, ska tolkas så, att en domstol i en medlemsstat som har att i första instans pröva ett beslut om en ansökan om internationellt skydd är skyldig att pröva såväl de rättsliga och de faktiska omständigheter – såsom tillämpligheten av artikel 12.1 a i direktiv 2011/95 på sökandens fall – vilka den myndighet som fattat detta beslut har beaktat eller skulle ha kunnat beakta, som de rättsliga och faktiska omständigheter som har inträffat efter antagandet av nämnda beslut.

4)

Artikel 46.3 i direktiv 2013/32, jämförd med artikel 47 i stadgan om de grundläggande rättigheterna, ska tolkas så, att kravet på en full omprövning och en prövning av det aktuella behovet av såväl de faktiska som de rättsliga omständigheterna, även får – när detta är tillåtet enligt nationell rätt – avse de skäl för att inte ta upp ansökan om internationellt skydd till prövning som anges i artikel 33.2 i direktivet, och för det fall den domstol som handlägger överklagandet avser att pröva ett skäl för att inte ta upp ansökan till prövning som inte har prövats av den beslutande myndigheten måste den domstolen höra sökanden i syfte att göra det möjligt för vederbörande att personligen och på ett språk som han eller hon behärskar redogöra för sin uppfattning om huruvida nämnda skäl är tillämpligt på hans eller hennes specifika situation.

5)

Artikel 35 första stycket b i direktiv 2013/32 ska tolkas så, att en person som är registrerad hos Förenta nationernas hjälporganisation för palestinska flyktingar i Mellanöstern (UNRWA) ska anses åtnjuta tillräckligt skydd, i den mening som avses i den bestämmelsen, i ett tredjeland, om vederbörande åtnjuter konkret skydd eller bistånd från detta organ i ett tredjeland som inte motsvarar det territorium inom vilket han eller hon har sin vanliga vistelseort, men som utgör en del av organets verksamhetsområde när det tredjelandet — åtar sig att låta den berörda personen resa in i landet på nytt efter att ha lämnat dess territorium för att söka internationellt skydd i Europeiska unionen, och — erkänner nämnda skydd eller bistånd från UNRWA och upprätthåller principen om ”non-refoulement” och därmed gör det möjligt för personen att vistas på landets territorium i säkerhet, under värdiga levnadsförhållanden och så länge riskerna i det territorium där personens vanliga vistelsort är belägen gör detta nödvändigt.

6)

Artikel 46.3 i direktiv 2013/32, jämförd med artikel 47 i stadgan om de grundläggande rättigheterna, ska tolkas så, att den inte inrättar gemensamma förfarandenormer avseende befogenheten att anta ett nytt beslut om en ansökan om internationellt skydd efter det att den domstol som prövat överklagandet har ogiltigförklarat det ursprungliga beslut som fattats med avseende på nämnda ansökan. För att säkerställa den ändamålsenliga verkan av artikel 46.3 i direktivet och för att garantera ett effektivt rättsmedel i enlighet med artikel 47 i stadgan om de grundläggande rättigheterna krävs det dock – för det fall att ärendet återförvisas till den administrativa myndighet eller den myndighet med domstolsliknande uppgifter som avses i artikel 2 f i samma direktiv – att ett nytt beslut fattas inom kort tid och att detta beslut är förenligt med den bedömning som gjorts i det avgörande genom vilket ogiltigförklaringen meddelades.

---

(1)  EUT C 46, 13.2.2017.

Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 25 juli 2018 (begäran om förhandsavgörande från Rechtbank van koophandel te Antwerpen – Belgien) – Dyson Ltd och Dyson BV mot BSH Home Appliances NV

(Mål C-632/16) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Detaljhandelsförsäljning av dammsugare - Energimärke med angivande av energiklass - Direktiv 2010/30/EU - Delegerad förordning (EU) nr 665/2013 - Dammsugare - Anbringade av andra symboler - Otillbörliga affärsmetoder - Konsumentskydd - Direktiv 2005/29/EG - Artikel 7 - Bristande precisering av villkoren för mätning av energieffektiviteten - Vilseledande underlåtenhet))

(2018/C 328/08)

Rättegångsspråk: nederländska

Hänskjutande domstol

Rechtbank van koophandel te Antwerpen

Parter i målet vid den nationella domstolen

Kärande: Dyson Ltd, Dyson BV

Svarande: BSH Home Appliances NV

Domslut

1)

Artikel 7 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och om ändring av rådets direktiv 84/450/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG, 98/27/EG et 2002/65/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 ska tolkas så, att den omständigheten att konsumenterna inte informerats om de testvillkor som har lett fram till den energiklassificering som framgår av dammsugarens energimärke, vars utformning framgår av bilaga II till kommissionens delegerade förordning (EU) nr 665/2013, av den 3 maj 2013 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/30/EU vad gäller energimärkning av dammsugare, utgör inte ”vilseledande underlåtenhet” i den mening som avses i denna bestämmelse.

2)

Delegerad förordning nr 665/2013, jämförd med artikel 3.1 b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/30/EU av den 19 maj 2010 om märkning och standardiserad produktinformation som avser energirelaterade produkters användning av energi och andra resurser ska tolkas så, att den utgör hinder för att det på andra ställen än på dammsugarnas energimärke, vars utformning framgår av bilaga II till delegerad förordning nr 665/2013, anbringas etiketter eller symboler som anger upplysningar som framgår av nämnda energimärke, såvitt detta anbringande kan leda till missförstånd eller förväxling hos slutanvändarna vad gäller den i detaljhandel saluförda dammsugarens energiförbrukning vid användning, vilket det ankommer på den hänskjutande domstolen att pröva mot bakgrund av samtliga relevanta omständigheter och uppfattningen hos en normalt informerad och skäligen uppmärksam och upplyst genomsnittskonsument med beaktande av sociala, kulturella och språkliga faktorer.

---

(1)  EUT C 78, 13.3.2017.

Domstolens dom (femte avdelningen) av den 25 juli 2018 (begäran om förhandsavgörande från Högsta förvaltningsdomstolen – Finland) – Förfarande inlett av A

(Mål C-679/16) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Unionsmedborgarskap - Artiklarna 20 och 21 FEUF - Rätten att fritt röra sig och uppehålla sig i medlemsstaterna - Social trygghet - Förordning (EG) nr 883/2004 - Socialt stöd - Förmåner vid sjukdom - Tjänster för personer med funktionsnedsättning - Skyldighet för en kommun i en medlemsstat att tillhandahålla en av kommuninvånarna personlig assistans i enlighet med nationell lagstiftning under kommuninvånarens högskolestudier i en annan medlemsstat))

(2018/C 328/09)

Rättegångsspråk: finska

Hänskjutande domstol

Högsta förvaltningsdomstolen (Finland)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: A

Motpart: Espoon kaupungin sosiaali- ja terveyslautakunnan yksilöasioiden jaosto (Sektionen för individärenden vid social- och hälsovårdsnämnden i Esbo stad)

Domslut

1)

Artikel 3.1 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 988/2009 av den 16 september 2009, ska tolkas så, att en sådan förmån som den personliga assistans som är aktuell i det nationella målet – vilken bland annat består i att täcka kostnaderna för en gravt funktionsnedsatt persons dagliga sysslor i syfte att vederbörande, som är icke yrkesverksam, ska kunna bedriva högskolestudier – inte omfattas av begreppet ”förmån vid sjukdom” i den mening som avses i den bestämmelsen och följaktligen inte omfattas av förordningens tillämpningsområde.

2)

Artiklarna 20 och 21 FEUF utgör hinder för att en gravt funktionsnedsatt invånare i en medlemsstat av sin hemkommun nekas rätten till en sådan förmån som den personliga assistans som är aktuell i det nationella målet, med hänvisning till att vederbörande vistas i en annan medlemsstat för att där bedriva högskolestudier.

---

(1)  EUT C 86, 20.3.2017

Domstolens dom (andra avdelningen) av den 25 juli 2018 (begäran om förhandsavgörande från Upper Tribunal (Tax and Chancery Chamber) – Förenade Kungariket) – Commissioners for Her Majesty's Revenue and Customs mot DPAS Limited

(Mål C-5/17) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Gemensamt system för mervärdesskatt - Direktiv 2006/112/EG - Undantag från skatteplikt - Artikel 135.1 d - Transaktioner rörande betalningar och överföringar - Begrepp - Tillämpningsområde - Betalningsplan via autogiro för tandvård))

(2018/C 328/10)

Rättegångsspråk: engelska

Hänskjutande domstol

Upper Tribunal (Tax and Chancery Chamber)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Commissioners for Her Majesty's Revenue and Customs

Motpart: DPAS Limited

Domslut

Artikel 135.1 d i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt ska tolkas så, att det undantag från skatteplikt som föreskrivs i denna bestämmelse för transaktioner rörande betalningar och överföringar inte är tillämpligt på ett sådant tillhandahållande av tjänster som det i det nationella målet, vilket för den beskattningsbara personen består i att begära dels att de berörda kreditinstituten ska överföra ett penningbelopp från en patients bankkonto till den beskattningsbara personens bankkonto enligt en fullmakt avseende autogiro, dels att de berörda kreditinstituten ska överföra detta penningbelopp, efter avdrag för den ersättning som ska betalas till den beskattningsbara personen, från den beskattningsbara personens konto till de bankkonton som innehas av tandläkaren respektive patientens försäkringsgivare.

---

(1)  EUT C 78, 13.3.2017.

Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 25 juli 2018 – Société des produits Nestlé SA mot Mondelez UK Holdings & Services Ltd, tidigare Cadbury Holdings Ltd, Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) (C-84/17 P), Mondelez UK Holdings & Services Ltd, tidigare Cadbury Holdings Ltd mot Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO), Société des produits Nestlé SA (C-85/17 P), Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) mot Mondelez UK Holdings & Services Ltd, tidigare Cadbury Holdings Ltd, Société des produits Nestlé SA (C-95/17 P)

(Förenade målen C-84/17 P, C-85/17 P och C-95/17 P) (1)

((Överklagande - EU-varumärke - Tredimensionellt varumärke i form av en chokladkaka med fyra fingrar - Överklagande som är riktat mot domskälen - Avvisning - Förordning (EG) nr 207/2009 - Artikel 7.3 - Bevis på särskiljningsförmåga som har förvärvats till följd av användning))

(2018/C 328/11)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: Société des produits Nestlé SA (ombud: G.S.P. Vos, advocaat och S. Malynicz QC) (C-84/17 P), Mondelez UK Holdings & Services Ltd, tidigare Cadbury Holdings Ltd (ombud: T. Mitcheson, QC, och J. Lane Heald, barrister, på uppdrag av P. Walsh, J. Blum och C. MacLeod, solicitors) (C-85/17 P), Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) (ombud: A. Folliard-Monguiral) (C-95/17 P)

Övriga parter i målet: Mondelez UK Holdings & Services Ltd, tidigare Cadbury Holdings Ltd (ombud: T. Mitcheson, QC, och J. Lane Heald, barrister, på uppdrag av P. Walsh och J. Blum, solicitors), Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) (ombud: A. Folliard-Monguiral) (C-84/17 P), Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) (ombud: A. Folliard-Monguiral), Société des produits Nestlé SA (ombud: G.S.P. Vos, advocaat, och S. Malynicz, QC) (C-85/17 P), Mondelez UK Holdings & Services Ltd, tidigare Cadbury Holdings Ltd (ombud: T. Mitcheson, QC, och J. Lane Heald, barrister, på uppdrag av P. Walsh och J. Blum, solicitors), Société des produits Nestlé SA (ombud: G.S.P. Vos, advocaat, och S. Malynicz, QC) (C-95/17 P)

Part som har intervenerat till stöd för klaganden i mål C-84/17 P: European Association of Trade Mark Owners (Marques) (ombud: M. Viefhues, Rechtsanwalt)

Domslut

1)	Överklagandet avslås i samtliga mål.

2)	Société des produits Nestlé SA, European Association of Trade Mark Owners (Marques), Mondelez UK Holdings & Services Ltd och Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) ska bära sina rättegångskostnader.

---

(1)  EUT C 178, 6.6.2017

EUT C 161, 22.5.2017

Domstolens dom (sjätte avdelningen) av den 25 juli 2018 (begäran om förhandsavgörande från Juzgado de lo Social no 2 de Terrassa – Spanien) – Gardenia Vernaza Ayovi mot Consorci Sanitari de Terrassa

(Mål C-96/17) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP - Följder av en disciplinär uppsägning som anses vara obefogad - Begreppet anställningsvillkor - Avtal om icke-fast tillsvidareanställning - Skillnad i behandling mellan fast anställda arbetstagare och icke-fast anställda arbetstagare med visstidsanställning eller tillsvidareanställning - Arbetstagaren återinsätts i tjänst eller beviljas en ersättning))

(2018/C 328/12)

Rättegångsspråk: spanska

Hänskjutande domstol

Juzgado de lo Social no 2 de Terrassa

Parter i målet vid den nationella domstolen

Kärande: Gardenia Vernaza Ayovi

Svarande: Consorci Sanitari de Terrassa

Domslut

Klausul 4.1 i ramavtalet om visstidsarbete, undertecknat den 18 mars 1999, som återfinns i bilagan till rådets direktiv 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP, ska tolkas så, att den inte utgör hinder för en nationell lagstiftning, såsom den som är aktuell i det nationella målet, enligt vilken den berörda arbetstagaren, i fall av en disciplinär uppsägning från en fast anställning vid en offentlig förvaltning anses obefogad, obligatoriskt ska återinsättas i tjänst, medan, under samma förutsättningar, en tillfälligt anställd eller en icke-fast tillsvidareanställd som utför samma arbetsuppgifter som en fast anställd inte behöver återinsättas i tjänst, utan istället erhåller en ersättning som vederlag.

---

(1)  EUT C 151, 15.5.2017.

Domstolens dom (första avdelningen) av den 25 juli 2018 (begäran om förhandsavgörande från Conseil d’État – Frankrike) – Messer France SAS, tidigare Praxair mot Premier ministre, Commission de régulation de l’énergie, Ministre de l'Économie et des Finances, Ministre de l’Environnement, de l’Énergie et de la Mer

(Mål C-103/17) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Harmonisering av skattelagstiftning - Direktiv 92/12/EEG - Artikel 3.2 - Direktiv 2003/96/EG - Artiklarna 3 och 18 - Beskattning av energiprodukter och elektricitet - Punktskatter - Förekomsten av andra indirekta skatter - Villkor - Nationell lagstiftning rörande en avgift för allmännyttiga eltjänster - Begreppet särskilda ändamål - Iakttagande av minimiskattesatser))

(2018/C 328/13)

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Conseil d’État

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Messer France SAS, tidigare Praxair

Motparter: Premier ministre, Commission de régulation de l’énergie, Ministre de l'Économie et des Finances, Ministre de l’Environnement, de l’Énergie et de la Mer

Domslut

1)

Artikel 18.10 andra stycket i rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet ska tolkas så, att till och med den 1 januari 2009 utgjorde skyldigheten att iaktta de minimiskattesatser i enlighet med detta direktiv – av samtliga regler för elbeskattning i unionslagstiftningen – den enda skyldigheten som åvilade Republiken Frankrike.

2)

Artikel 3.2 i rådets direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor ska tolkas så, att genomförandet av en harmoniserad punktskatt inte utgör något villkor för införandet av en annan indirekt skatt på elektricitet, och med hänsyn till att en sådan skatt som den som är i fråga i det nationella målet inte utgör någon sådan punktskatt ska dess förenlighet med direktiven 92/12 och 2003/96 bedömas mot bakgrund av de kriterier som uppställs i artikel 3.2 i direktiv 92/12 för att tillåta andra indirekta skatter för särskilda ändamål.

3)

Artikel 3.2 i direktiv 92/12 ska tolkas så, att en sådan avgift som den som är i fråga i det nationella målet kan betecknas som ”andra indirekta skatter” med beaktande av dess miljömål, vilket uppfylls genom att finansiera de merkostnader som är kopplade till skyldigheten att köpa grön el, däremot ska de mål som rör den sociala och territoriella sammanhållningen, såsom geografisk prisutjämning och minskning av elpriserna för hushåll i utsatta situationer, samt avgiftens rent administrativa ändamål, särskilt finansiering av administrativa kostnader för myndigheter eller offentliga institutioner, exempelvis den nationella elombudsmannen och Caisse des dépôts inte beaktas, dock med förbehåll för den hänskjutande domstolens kontroll av förenligheten med de regler som är tillämpliga på punktskatt.

4)

Unionsrätten ska tolkas så, att de berörda skattskyldiga har rätt till återbetalning av en del av en sådan avgift som den som är i fråga i det nationella målet, i proportion till den andel av intäkterna som inte var öronmärkta för särskilda ändamål, förutsatt att dessa skattskyldiga inte har övervältrat avgiften på sina egna kunder, vilket det ankommer på den hänskjutande domstolen att kontrollera.

---

(1)  EUT C 161, 22.5.2017.

Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 25 juli 2018 (begäran om förhandsavgörande från Lietuvos Aukščiausiasis Teismas – Litauen) – ”Aviabaltika” UAB mot ”Ūkio bankas” AB, i likvidation

(Mål C-107/17) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Direktiv 2002/47/EG - Verkställighet av avtal om finansiellt säkerhetsställande - Inledande av ett insolvensförfarande gentemot säkerhetstagaren - Händelse som innebär att säkerheten får tas i anspråk - Säkerheten ingår i konkursboets förmögenhetsmassa - Skyldighet att i första hand betala fordringarna med hjälp av den finansiella säkerheten))

(2018/C 328/14)

Rättegångsspråk: litauiska

Hänskjutande domstol

Lietuvos Aukščiausiasis Teismas

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande:”Aviabaltika” UAB

Motpart:”Ūkio bankas” AB, i likvidation

Domslut

1)

Artikel 4.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/47/EG av den 6 juni 2002 om ställande av finansiell säkerhet, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/44/EG av den 6 maj 2009, ska tolkas så, att den medför en skyldighet för medlemsstaterna att anta lagstiftning som tillåter att den som innehar en säkerhet i enlighet med ett avtal om finansiell säkerhet för sin fordran som uppkommit genom att de därav omfattade finansiella förpliktelserna inte uppfyllts, kan återkräva sin fordran med hjälp av denna säkerhet, när den händelse som innebär att säkerheten får tas i anspråk inträffar efter det att ett insolvensförfarande inletts mot säkerhetstagaren.

2)

Artikel 4.1 och 4.5 i direktiv 2002/47, i dess lydelse enligt direktiv 2009/44, ska tolkas så, att om någon har en fordran som uppkommit genom att de finansiella förpliktelserna enligt ett avtal om finansiell säkerhet inte har uppfyllts, är denne inte skyldig att i första hand utnyttja denna säkerhet för att få betalning för sin fordran.

---

(1)  EUT C 161, 22.5.2017.

Domstolens dom (stora avdelningen) av den 25 juli 2018 (begäran om förhandsavgörande från High Court of Justice (Chancery Division) – Förenade konungariket) – Teva UK Ltd, Accord Healthcare Ltd, Lupin Ltd, Lupin (Europe) Ltd, Generics (UK), som bedriver verksamhet under namnet ”Mylan”, mot Gilead Sciences Inc.

(Mål C-121/17) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Humanläkemedel - Behandling av humant immunbristvirus (hiv) - Ursprungliga läkemedel och generiska läkemedel - Tilläggsskydd - Förordning (EG) nr 469/2009 - Artikel 3 a - Villkor för erhållande - Begreppet ”produkten som skyddas av ett gällande grundpatent” - Bedömningskriterier))

(2018/C 328/15)

Rättegångsspråk: engelska

Hänskjutande domstol

High Court of Justice (Chancery Division)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Kärande: Teva UK Ltd, Accord Healthcare Ltd, Lupin Ltd, Lupin (Europe) Ltd, Generics (UK), som bedriver verksamhet under namnet ”Mylan”

Svarande: Gilead Sciences Inc.

Domslut

Artikel 3 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 469/2009 av den 6 maj 2009 om tilläggsskydd för läkemedel ska tolkas så, att en produkt som består av flera aktiva ingredienser med en kombinerad effekt ”skyddas av ett gällande grundpatent”, i den mening som avses i denna bestämmelse, när kombinationen av aktiva ingredienser som denna produkt består av, även om denna inte uttryckligen nämns i patentkraven för grundpatentet, med nödvändighet och specifikt avses i dessa patentkrav. Vid denna bedömning ska hänsyn tas till om en fackman, mot bakgrund av den senaste tekniken på ansökningsdagen eller prioritetsdagen för grundpatentet, skulle anse att

—	en kombination av dessa aktiva ingredienser med nödvändighet, mot bakgrund av beskrivningen och ritningarna i detta patent, omfattas av den uppfinning som patentet skyddar, och att

—	var och en av dessa aktiva ingredienser specifikt kan identifieras, mot bakgrund av samtliga omständigheter som redovisas i detta patent.

---

(1)  EUT C 151, 15.5.2017.

Domstolens dom (andra avdelningen) av den 25 juli 2018 (begäran om förhandsavgörande från Hof van beroep te Brussel – Belgien) – Mitsubishi Shoji Kaisha Ltd, Mitsubishi Caterpillar Forklift Europe BV mot Duma Forklifts NV, G.S. International BVBA

(Mål C-129/17) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - EU-varumärke - Direktiv 2008/95/EG - Artikel 5 - Förordning (EG) nr 207/2009 - Artikel 9 - Rätten för innehavaren av ett varumärke att motsätta sig att tredje man avlägsnar alla på varorna anbringade kännetecken som är identiska med varumärket och anbringar nya kännetecken på varor som är identiska med dem för vilka nämnda varumärke har registrerats för import till eller försäljning inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)”))

(2018/C 328/16)

Rättegångsspråk: nederländska

Hänskjutande domstol

Hof van beroep te Brussel

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Mitsubishi Shoji Kaisha Ltd, Mitsubishi Caterpillar Forklift Europe BV

Motpart: Duma Forklifts NV, G.S. International BVBA

Domslut

Artikel 5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/95/EG av den 22 oktober 2008 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar och artikel 9 i rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om EU-varumärken ska tolkas så, att innehavaren av ett varumärke kan motsätta sig att tredje man, utan innehavarens samtycke, avlägsnar alla på varorna anbringade kännetecken som är identiska med detta varumärke och anbringar andra kännetecken på varor som placerats i ett tullager, såsom är fallet i målet vid den nationella domstolen, i syfte att importera varorna till eller släppa ut dem på marknaden inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), där de aldrig saluförts.

---

(1)  EUT C 161, 22.05.2017

Domstolens dom (tionde avdelningen) av den 25 juli 2018 – QuaMa Quality Management GmbH mot Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO), Microchip Technology, Inc.

(Mål C-139/17 P) (1)

((Överklagande - EU-varumärke - Förordning (EG) nr 207/2009 - Förordning (EG) nr 2868/95 - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering av ordmärket medialbo - Det äldre varumärket MediaLB - Relativt registreringshinder - Risk för förväxling - Invändning från en person som inte är innehavare av det äldre varumärket - Formell ansökan om registrering av en överlåtelse av det äldre varumärket har inte inlämnats före utgången av tidsfristen för att framställa en invändning - Avvisning))

(2018/C 328/17)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Klagande: QuaMa Quality Management GmbH (ombud: C. Russ, Rechtsanwalt)

Övriga parter i målet: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) (ombud: D. Botis och M. Fischer), Microchip Technology, Inc. (ombud: C. Bergmann, Rechtsanwalt)

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	QuaMa Quality Management GmbH ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 357, 23.10.2017

Domstolens dom (andra avdelningen) av den 25 juli 2018 (begäran om förhandsavgörande från Naczelny Sąd Administracyjny – Polen) – Szef Krajowej Administracji Skarbowej mot Gmina Ryjewo

(Mål C-140/17) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Mervärdesskatt - Direktiv 2006/112/EG - Artiklarna 167, 168 och 184 - Avdrag för ingående mervärdesskatt - Justering - Investeringsvaror som utgör fast egendom - Varorna användes ursprungligen för verksamhet som inte ger rätt till avdrag därefter även för verksamhet som ger rätt till avdrag för mervärdesskatt - Offentligt organ - Beskattningsbar person vid tidpunkten för den skattepliktiga transaktionen))

(2018/C 328/18)

Rättegångsspråk: polska

Hänskjutande domstol

Naczelny Sąd Administracyjny

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Szef Krajowej Administracji Skarbowej

Motpart: Gmina Ryjewo

Domslut

Artiklarna 167, 168 och 184 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt samt principen om mervärdesskattens neutralitet ska tolkas så, att de inte utgör hinder för att ett offentligt organ ges rätt till justering av avdrag för mervärdesskatt som betalats för en investeringsvara som utgör fast egendom i en sådan situation som i det nationella målet, där investeringsvaran vid förvärvet på grund av sin karaktär kunde användas för såväl skattepliktiga verksamheter som för icke-skattepliktiga verksamheter men i ett första skede användes för icke-skattepliktiga verksamheter och det offentliga organet inte uttryckligen har deklarerat sin avsikt att använda nämnda vara för en skattepliktig verksamhet men inte heller har uteslutit att den ska användas för ett sådant ändamål, såvitt det framgår av en prövning av samtliga faktiska omständigheter, vilken det ankommer på den nationella domstolen att göra, att villkoret i artikel 168 i direktiv 2006/112, enligt vilket den beskattningsbara personen ska ha agerat som beskattningsbar person vid tidpunkten för detta förvärv, är uppfyllt.

---

(1)  EUT C 202, 26.6.2017.

Domstolens dom (andra avdelningen) av den 25 juli 2018 (begäran om förhandsavgörande från Supreme Court – Irland) – Edel Grace, Peter Sweetman mot An Bord Pleanala

(Mål C-164/17) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Miljö - Direktiv 92/43/EEG - Bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter - Artikel 6.3 och 6.4 - Bedömning av en plans eller ett projekts konsekvenser för ett skyddat område - Plan eller projekt som inte direkt hänger samman med eller är nödvändiga för skötseln och förvaltningen av ett område - Vindkraftsprojekt - Direktiv 2009/147/EG - Bevarande av vilda fåglar - Artikel 4 - Särskilda skyddsområden - Bilaga I - Blå kärrhök (Circus cyaneus) - Lämplig livsmiljö som varierar över tid - Tillfällig eller permanent minskning av användbara markområden - Åtgärder som integrerats i projektet och som syftar till att den areal som verkligen är lämpad att utgöra artens livsmiljö inte minskar, eller rentav ökar, under projektets gång))

(2018/C 328/19)

Rättegångsspråk: engelska

Hänskjutande domstol

Supreme Court

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Edel Grace, Peter Sweetman

Motpart: An Bord Pleanala

Domslut

Artikel 6 i rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, ska tolkas så, att när ett projekt ska genomföras inom ett område som utsetts för att skydda och bevara vissa arter, och den areal av området som är lämplig för att tillgodose behoven hos en skyddad art varierar över tid, och det aktuella projektet kommer att medföra att vissa delar av området, tillfälligt eller permanent, inte längre kommer att kunna utgöra en lämplig livsmiljö för arten i fråga, ska den omständigheten att projektet inkluderar åtgärder som – efter det att en lämplig konsekvensbedömning avseende projektet har genomförts och under projektets gång – ska säkerställa att den del av området som konkret kan utgöra en lämplig livsmiljö inte minskar, utan rentav kan öka, inte beaktas vid den bedömning som ska ske enligt punkt 3 i nämnda artikel och som syftar till att garantera att det aktuella projektet inte orsakar skador på området, utan omfattas av, i förekommande fall, punkt 4 i samma artikel.

---

(1)  EUT C 178, 6.6.2017

Domstolens dom (åttonde avdelningen) av den 25 juli 2018 – Europeiska kommissionen mot Konungariket Spanien

(Mål C-205/17) (1)

((Fördragsbrott - Hopsamling och rening av avloppsvatten från tätbebyggelse - Direktiv 91/271/EEG - Artiklarna 3 och 4 - Dom varigenom domstolen fastställer ett fördragsbrott - Underlåtelse att följa domen - Artikel 260.2 FEUF - Ekonomiska påföljder - Löpande vite och schablonbelopp))

(2018/C 328/20)

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: E. Manhaeve och E. Sanfrutos Cano)

Svarande: Konungariket Spanien (ombud: A. Gavela Llopis)

Domslut

1)	Konungariket Spanien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 260.1 FEUF genom att inte vidta samtliga åtgärder som är nödvändiga för att följa domen av den 14 april 2011, kommissionen/Spanien (C-343/10, ej publicerad, EU:C:2011:260).

2)

För det fall det fördragsbrott som fastställts i punkt 1 fortgår den dag då domen i förevarande mål meddelas, ska Konungariket Spanien till Europeiska kommissionen betala ett vite på 10 950 000 euro för varje halvår som dröjsmålet med att vidta nödvändiga åtgärder för att följa domen av den 14 april 2011, kommissionen/Spanien (C-343/10, ej publicerad, EU:C:2011:260), består, räknat från den dag då domen i förevarande mål meddelas till dess att domen av den 14 april 2011, kommissionen/Spanien (C-343/10, ej publicerad, EU:C:2011:260), har följts fullt ut. Det faktiska beloppet ska beräknas i slutet av varje sexmånadersperiod genom att totalbeloppet för respektive period minskas med en procentsats motsvarande andelen personekvivalenter i de tätorter där systemen för hopsamling och/eller rening av avloppsvatten från tätbebyggelse har bringats i överensstämmelse med domen av den 14 april 2011, kommissionen/Spanien (C-343/10, ej publicerad, EU:C:2011:260), vid utgången av den aktuella perioden, i förhållande till antalet personekvivalenter i tätorter som saknar sådana system den dag då domen i förevarande mål meddelas.

3)	Konungariket Spanien ska till Europeiska kommissionen betala ett schablonbelopp på 12 miljoner euro.

4)	Konungariket Spanien ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 195, 19.6.2017.

Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 25 juli 2018 (begäran om förhandsavgörande från Østre Landsret – Danmark) – Gert Teglgaard, Fløjstrupgård I/S mot Fødevareministeriets Klagecenter

(Mål C-239/17) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Gemensam jordbrukspolitik - System för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken - Förordning (EG) nr 1782/2003 - Artikel 6.1 - Förordning (EG) nr 73/2009 - Artikel 23.1 - Förordning (EG) nr 796/2004 - Artikel 66.1 - Förordning (EG) nr 1122/2009 - Artikel 70.8 a - Tvärvillkor - Minskning av direktstöd till följd av en överträdelse av föreskrivna verksamhetskrav eller god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden - Fastställande av det år som ska beaktas vid beräkningen av procentsatsen för minskningen - Året då överträdelsen inträffade))

(2018/C 328/21)

Rättegångsspråk: danska

Hänskjutande domstol

Østre Landsret

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Gert Teglgaard, Fløjstrupgård I/S

Motpart: Fødevareministeriets Klagecenter

Domslut

1)

Artikel 6.1 i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001, artikel 6.1 i förordning nr 1782/2003, i ändrad lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 146/2008 av den 14 februari 2008, och artikel 23.1 i rådets förordning (EG) nr 73/2009 av den 19 januari 2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, om ändring av förordningarna (EG) nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006 och (EG) nr 378/2007 samt om upphävande av förordning nr 1782/2003, ska tolkas så, att minskningar av direktstöd till följd av överträdelser av reglerna om tvärvillkor ska beräknas på grundval av det stöd som har beviljats eller ska beviljas för det kalenderår då överträdelsen inträffade. Artikel 66.1 i kommissionens förordning (EG) nr 796/2004 av den 21 april 2004 om närmare föreskrifter för tillämpningen av de tvärvillkor, den modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem som föreskrivs i förordning nr 1782/2003, och artikel 70.8 a i kommissionens förordning (EG) nr 1122/2009 av den 30 november 2009 om tillämpningsföreskrifter för förordning nr 73/2009 vad gäller tvärvillkor, modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem inom de system för direktstöd till jordbrukare som införs genom den förordningen och om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller tvärvillkoren för stöd inom vinsektorn, ska tolkas så, att minskningar av direktstöd som har beräknats enligt ovanstående ska avräknas från det direktstöd som har beviljats eller ska beviljas för det kalenderår då överträdelsen av reglerna om tvärvillkor konstaterades.

2)

Tillämplig unionslagstiftning vid beräkningen av en minskning av direktstöd, när jordbrukaren åsidosatte reglerna om tvärvillkor under 2007–2008 men detta åsidosättande inte konstaterades förrän 2011, är artikel 6.1 i förordning nr 1782/2003 för 2007 och de tre första månaderna av 2008, och artikel 6.1 i samma förordning, i ändrad lydelse enligt förordning nr 146/2008, för perioden april–december 2008.

---

(1)  EUT C 221, 10.7.2017.

Domstolens dom (femte avdelningen) av den 25 juli 2018 (begäran om förhandsavgörande från Županijski Sud u Zagrebu – Kroatien) – Utfärdande av en europeisk arresteringsorder mot AY

(Mål C-268/17) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Straffrättsligt samarbete - Europeisk arresteringsorder - Rambeslut 2002/584/RIF - Artiklarna 1.2, 3 led 2 och 4 led 3 - Skäl för att vägra verkställighet - Avslutning av en straffrättslig undersökning - Principen ne bis in idem - Den eftersökte har varit vittne i ett tidigare förfarande angående samma gärningar - Utfärdande av flera europeiska arresteringsorder mot samma person))

(2018/C 328/22)

Rättegångsspråk: kroatiska

Hänskjutande domstol

Županijski Sud u Zagrebu

Part i målet vid den nationella domstolen

AY

Domslut

1)

Artikel 1.2 i rådets rambeslut 2002/584/RIF av den 13 juni 2002 om en europeisk arresteringsorder och överlämnande mellan medlemsstaterna, i dess lydelse enligt rådets rambeslut 2009/299/RIF av den 26 februari 2009, ska tolkas så, att den rättsliga myndigheten i den verkställande medlemsstaten är skyldig att anta ett beslut med avseende på alla europeiska arresteringsorder som sänds till den, även då det i medlemsstaten redan fattats beslut angående en tidigare europeisk arresteringsorder avseende samma person och samma gärningar, men då den andra europeiska arresteringsordern har utfärdats endast på grund av åtalet mot den eftersökte i den utfärdande medlemsstaten.

2)

Artikel 3 led 2 och artikel 4 led 3 i rambeslut 2002/584, i dess lydelse enligt rambeslut 2009/299, ska tolkas så, att ett beslut av åklagarmyndigheten – såsom beslutet från den ungerska centrala utredningsbyrån i det nationella målet – om avslutande av en undersökning som inletts mot en okänd gärningsman, under vilken undersökning den person som är föremål för en europeisk arresteringsorder endast hörts som vittne, utan att straffrättsliga förfaranden har genomförts mot denna person och utan att detta beslut fattats med avseende på denna person, kan inte åberopas för att vägra att verkställa denna europeiska arresteringsorder på grundval av någon av dessa bestämmelser.

---

(1)  EUT C 256, 7.8.2017.

Domstolens dom (sjunde avdelningen) av den 25 juli 2018 (begäran om förhandsavgörande från Varhoven administrativen sad – Bulgarien) – Virginie Marie Gabrielle Guigo mot Fond ”Garantirani vzemania na rabotnitsite i sluzhitelite”

(Mål C-338/17) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Socialpolitik - Skydd för arbetstagare vid arbetsgivarens insolvens - Direktiv 2008/94/EG - Artiklarna 3 och 4 - Garantiinstitutionernas övertagande av arbetstagares fordringar - Begränsning av garantiinstitutionernas betalningsansvar - Lönefordringar som uppkommit mer än tre månader före inskrivningen i företagsregistret av avgörandet att inleda ett insolvensförfarande omfattas inte))

(2018/C 328/23)

Rättegångsspråk: bulgariska

Hänskjutande domstol

Varhoven administrativen sad

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Virginie Marie Gabrielle Guigo

Motpart: Fond ”Garantirani vzemania na rabotnitsite i sluzhitelite”

Domslut

Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/94/EG av den 22 oktober 2008 om skydd för arbetstagare vid arbetsgivarens insolvens ska tolkas så, att det inte utgör hinder för en nationell lagstiftning, såsom artikel 4.1 i Zakon za garantiranite vzemania na rabotnitsite i sluzhitelite pri nesastoyatelnost na rabotodatelia (lagen om arbetstagarnas garanterade fordringar vid arbetsgivarens insolvens), vilken inte garanterar lönefordringarna för arbetstagare vars anställningsförhållande upphörde mer än tre månader före registreringen i företagsregistret av beslutet att inleda ett insolvensförfarande mot deras arbetsgivare.

---

(1)  EUT C 269, 14.8.2017

Domstolens dom (första avdelningen) av den 25 juli 2018 (begäran om förhandsavgörande från Förvaltningsrätten i Malmö – Sverige) – A mot Migrationsverket

(Mål C-404/17) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Asylpolitik - Direktiv 2013/32/EU - Artiklarna 31.8 och 32.2 - Uppenbart ogrundad ansökan om internationellt skydd - Begreppet säkert ursprungsland - Nationella bestämmelser om detta begrepp saknas - Sökanden har lämnat uppgifter som anses vara tillförlitliga men otillräckliga med hänsyn till att det erbjuds ett tillfredsställande skydd i sökandens ursprungsland))

(2018/C 328/24)

Rättegångsspråk: svenska

Hänskjutande domstol

Förvaltningsrätten i Malmö

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: A

Motpart: Migrationsverket

Domslut

Artikel 31.8 b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/32/EU av den 26 juni 2013 om gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla internationellt skydd, jämförd med artikel 32.2 i detta direktiv, ska tolkas så, att den inte medger att en ansökan om internationellt skydd anses som uppenbart ogrundad i ett sådant fall som det som är aktuellt i det nationella målet, där det av landinformation framgår att sökanden kan ges ett godtagbart skydd i ursprungslandet och där sökanden har lämnat uppgifter som inte är tillräckliga för att ett internationellt skydd ska beviljas, när den medlemsstat i vilken ansökan lämnats in inte har antagit några bestämmelser för att genomföra begreppet säkert ursprungsland.

---

(1)  EUT C 293, 4.9.2017.

Domstolens dom (tionde avdelningen) av den 25 juli 2018 (begäran om förhandsavgörande från Commissione Tributaria Regionale del Lazio – Italien) – Agenzia delle Dogane e dei Monopoli mot Pilato SpA

(Mål C-445/17) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Gemensamma tulltaxan - Kombinerade nomenklaturen - Tullklassificering - Numren 8703, 8704 och 8705 - Likbilar))

(2018/C 328/25)

Rättegångsspråk: italienska

Hänskjutande domstol

Commissione Tributaria Regionale del Lazio

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Agenzia delle Dogane e dei Monopoli

Motpart: Pilato SpA

Domslut

Kombinerade nomenklaturen i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, i dess lydelse enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 927/2012 av den 9 oktober 2012 ska tolkas på så sätt att likbilar, såsom den som är aktuell i det nationella målet, ska klassificeras enligt nummer 8703 i denna kombinerade nomenklatur.

---

(1)  EUT C 347, 16.10.2016.

Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 25 juli 2018 – Europeiska kommissionen mot Combaro SA

(Mål C-574/17) (1)

((Överklagande - Tullunion - Förordning (EEG) nr 2913/92 - Artikel 239 - Eftergift av importtullar - Import av linne från Lettland mellan åren 1999 och 2002 - Särskild situation - Skyldighet att utöva tillsyn och att kontrollera - Tullmyndigheterna påstås vara korrupta - Oäkta varucertifikat - Ömsesidigt förtroende))

(2018/C 328/26)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Klagande: Europeiska kommissionen (ombud: A. Caeiros och B.-R. Killmann)

Motpart: Combaro SA (ombud: D. Ehle, Rechtsanwalt)

Domslut

1)	Europeiska unionens tribunals dom av den 19 juli 2017, Combaro/kommissionen (T-752/14, EU:T:2017:529), upphävs.

2)	Combaro SA:s talan ogillas.

3)	Combaro SA ska bära sina egna rättegångskostnader och ersätta Europeiska kommissionens rättegångskostnader.

---

(1)  EUT C 382, 13.11.2017.

Domstolens dom (åttonde avdelningen) av den 25 juli 2018 – Konungariket Spanien mot Europeiska kommissionen

(Mål C-588/17 P) (1)

((Överklagande - EGFJ och EJFLU - Utgifter som ska undantas från EU-finansiering - Betalningar som verkställts av Konungariket Spanien - Stöd som beviljats områden med naturbetingade nackdelar och åtgärder för miljövänligt jordbruk i programmet för landsbygdsutveckling i den autonoma regionen Kastilien och Leon))

(2018/C 328/27)

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Klagande: Konungariket Spanien (ombud: M. J. García-Valdecasas Dorrego)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen (ombud: D. Triantafyllou och I. Galindo Martín)

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Konungariket Spanien ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 5, 8.1.2018.

Domstolens dom (stora avdelningen) av den 25 juli 2018 (begäran om förhandsavgörande från High Court (Irland) – Irland) – Verkställighet av europeiska arresteringsorder som utfärdats för LM

(Mål C-216/18 PPU) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Förfarande för brådskande mål om förhandsavgörande - Polissamarbete och straffrättsligt samarbete - Europeisk arresteringsorder - Rambeslut 2002/584/RIF - Artikel 1.3 - Överlämnande mellan medlemsstaterna - Villkor för verkställighet - Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna - Artikel 47 - Rätt till en oavhängig och opartisk domstol))

(2018/C 328/28)

Rättegångsspråk: engelska

Hänskjutande domstol

High Court (Irland)

Part i målet vid den nationella domstolen

LM

Domslut

Artikel 1.3 i rådets rambeslut 2002/584/RIF av den 13 juni 2002 om en europeisk arresteringsorder och överlämnande mellan medlemsstaterna, i dess lydelse enligt rådets rambeslut 2009/299/RIF av den 26 februari 2009, ska tolkas så, att när en verkställande rättslig myndighet som ska fatta beslut i frågan huruvida ett överlämnande ska ske av en person som är föremål för en europeisk arresteringsorder för lagföring, förfogar över uppgifter som synes visa att det föreligger en verklig risk för kränkning av den grundläggande rätten till en rättvis rättegång enligt artikel 47 andra stycket i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna på grund av systematiska eller allmänna brister vad gäller domstolsväsendets oavhängighet i den utfärdande medlemsstaten – till exempel uppgifter som återfinns i ett motiverat förslag från Europeiska kommissionen som antagits med tillämpning av artikel 7.1 FEU – är denna verkställande rättsliga myndighet skyldig att på ett konkret och precist sätt kontrollera – med hänsyn till den berörda personens personliga situation, samt till den typ av lagöverträdelse som han eller hon eftersöks för och de faktiska omständigheter som legat till grund för den europeiska arresteringsordern, och med beaktande av de uppgifter som har lämnats av den utfärdande medlemsstaten med tillämpning av artikel 15.2 i rambeslut 2002/584 i dess ändrade lydelse – huruvida det finns grundad anledning att tro att denna person kommer att löpa en sådan risk om han eller hon överlämnas till den sistnämnda staten.

---

(1)  EUT C 190, 4.6.2018.

Domstolens dom (första avdelningen) av den 25 juli 2018 (begäran om förhandsavgörande från Hanseatisches Oberlandesgericht in Bremen – Tyskland) – Verkställighet av en europeisk arresteringsorder gentemot ML

(Mål C-220/18 PPU) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Förfarande för brådskande mål om förhandsavgörande - Polissamarbete och straffrättsligt samarbete - Europeisk arresteringsorder - Rambeslut 2002/584/RIF - Artikel 1.3 - Överlämnande mellan medlemsstaterna - Villkor för verkställighet - Skäl för att vägra verkställighet - Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna - Artikel 4 - Förbud mot omänsklig eller förnedrande behandling - Förhållanden under frihetsberövanden i den utfärdande medlemsstaten - Omfattningen av den prövning som företas av de verkställande rättsliga myndigheterna - Förekomsten av ett rättsmedel i den utfärdande medlemsstaten - Försäkringar som lämnats av myndigheterna i den utfärdande medlemsstaten))

(2018/C 328/29)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Hanseatisches Oberlandesgericht in Bremen

Parter i målet vid den hänskjutande domstolen

ML

Ytterligare deltagare i rättegången: Generalstaatsanwaltschaft Bremen

Domslut

Artiklarna 1.3, 5 och 6.1 i rådets rambeslut 2002/584/RIF av den 13 juni 2002 om en europeisk arresteringsorder och överlämnande mellan medlemsstaterna, i dess lydelse enligt rådets rambeslut 2009/299/RIF av den 26 februari 2009, ska tolkas så, att när den verkställande rättsliga myndigheten har tillgång till uppgifter som ger belägg för att det finns systematiska eller allmänna brister vad gäller förhållandena för de intagna i fängelserna i den utfärdande medlemsstaten, vilket det ankommer på den hänskjutande domstolen att kontrollera med beaktande av samtliga tillgängliga aktualiserade uppgifter:

—

så kan den verkställande rättsliga myndigheten inte utesluta att det finns en verklig risk för att den som är föremål för en europeisk arresteringsorder utfärdad i syfte att verkställa en frihetsberövande påföljd behandlas på ett omänskligt eller förnedrande sätt i den mening som avses i artikel 4 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna redan av den anledningen att vederbörande i den utfärdande medlemsstaten har tillgång till ett rättsmedel för att framföra klagomål avseende förhållandena i fängelset, även om förekomsten av ett sådant rättsmedel visserligen kan beaktas av nämnda myndighet då den fattar beslut om överlämnande av den berörda personen;

—

så är den verkställande rättsliga myndigheten endast skyldig att utreda förhållandena på de fängelser där det enligt tillgängliga uppgifter är troligt att vederbörande kommer att vara frihetsberövad, inklusive då placeringen är tillfällig eller då vederbörande placerats där för vidare transport till annan anstalt;

—

så ska den verkställande rättsliga myndigheten i detta avseende endast undersöka de konkreta och precisa förhållanden under den berörda personens frihetsberövande som är relevanta för bedömningen av om vederbörande löper en verklig risk att behandlas på ett omänskligt eller förnedrande sätt i den mening som avses i artikel 4 i stadgan om de grundläggande rättigheterna;

—

så får den verkställande rättsliga myndigheten beakta uppgifter från andra myndigheter i den utfärdande medlemsstaten än den utfärdande rättsliga myndigheten, såsom i synnerhet försäkringar om att vederbörande inte kommer att behandlas på ett omänskligt eller förnedrande sätt i den mening som avses i artikel 4 i stadgan om de grundläggande rättigheterna.

---

(1)  EUT C 221, 25.6.2018

Domstolens beslut (sjätte avdelningen) av den 14 juni 2018 (begäran om förhandsavgörande från Finanzgericht Köln – Tyskland) – GS mot Bundeszentralamt für Steuern

(Mål C-440/17) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Artikel 99 i domstolens rättegångsregler Direkt beskattning - Etableringsfrihet - Direktiv 2011/96/EU - Artikel 1.2 - Moderbolag - Holdingbolag - Källskatt på utdelning till ett i landet icke hemmahörande moderholdingbolag - Undantag från skatteplikt - Skatteundandragande, skatteflykt och missbruk - Presumtion))

(2018/C 328/30)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Finanzgericht Köln

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: GS

Motpart: Bundeszentralamt für Steuern

Avgörande

Artikel 1.2 i rådets direktiv 2011/96/EU av den 30 november 2011 om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater, i dess lydelse enligt rådets direktiv 2013/13/EU av den 13 maj 2013, och artikel 49 FEUF ska tolkas så, att de utgör hinder mot medlemsstats skattelagstiftning, som den som är i fråga i det nationella målet, som källskattebelägger utdelningar från ett dotterbolag med hemvist i landet till dess moderbolag utan hemvist i landet, men som inte ger detta moderbolag rätt till återbetalning av eller skattebefrielse från sådan källskatt, när dels de personer som innehar andelar i detta moderbolag inte skulle vara berättigade till återbetalning eller skattebefrielse om de uppbar utdelningarna direkt från ett sådant dotterbolag, och de bruttointäkter som nämnda moderbolag erhöll under det aktuella beskattningsåret inte härstammar från dess egna ekonomiska verksamhet, dels de två villkor som föreskrivs i denna lagstiftning är uppfyllda, det vill säga att det antingen saknas ekonomiska eller andra beaktansvärda skäl för att detta moderbolag är inskjutet eller att moderbolaget inte har någon utifrån bolagets verksamhetsföremål adekvat utformad affärsverksamhet genom vilken det deltar i den allmänna ekonomiska handeln Organisatoriska, ekonomiska eller andra viktiga variabler för företag som har förbindelser med detta moderbolag ska inte beaktas.

---

(1)  EUT C 374, 6.11.2017.

Domstolens beslut (sjunde avdelningen) av den 7 juni 2018 (begäran om förhandsavgörande från Commissione tributaria provinciale di Napoli – Italien) – easyJet Airline Co. Ltd mot Regione Campania

(Mål C-241/18) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Artiklarna 53.2 och 94 i domstolens rättegångsregler - Bristfälliga uppgifter rörande de faktiska omständigheterna och relevanta nationella bestämmelser i det nationella målet samt skälen till varför det är nödvändigt att tolkningsfrågorna besvaras - Uppenbart att begäran ska avvisas))

(2018/C 328/31)

Rättegångsspråk: italienska

Hänskjutande domstol

Commissione tributaria provinciale di Napoli

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Airline Co. Ltd

Motpart: Regione Campania

Avgörande

Den begäran om förhandsavgörande som framställts av Commissione tributaria provinciale di Napoli (lokala skattedomstolen i Neapel) genom beslut av den 5 mars 2018 avvisas, eftersom det är uppenbart att den inte kan prövas i sak.

---

(1)  EUT C 240, 9.7.2018.

Begäran om förhandsavgörande framställd av Spetsializiran nakazatelen sad (Bulgarien) den 24 maj 2018 – brottmål mot EK, AH, CX

(Mål C-340/18)

(2018/C 328/32)

Rättegångsspråk: bulgariska

Hänskjutande domstol

Spetsializiran nakazatelen sad

Parter i brottmålet vid den nationella domstolen

EK, AH, CX

Genom beslut av den 3 juli 2018 avskrevs målet från domstolens register.

Begäran om förhandsavgörande framställd av Finanzgerichts Düsseldorf (Tyskland) den 4 juni 2018 – Cargill Deutschland GmbH mot Hauptzollamt Krefeld

(Mål C-360/18)

(2018/C 328/33)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Finanzgericht Düsseldorf

Parter i det nationella målet

Klagande: Cargill Deutschland GmbH

Motpart: Hauptzollamt Krefeld

Tolkningsfråga

Ska bidragen till produktionsavgifter inom sockersektorn, vilka enligt rådets förordning (EU) nr 1360/2013 av den 2 december 2013 om fastställande av produktionsavgifterna inom sockersektorn för regleringsåren 2001/02, 2002/03, 2003/04, 2004/05 och 2005/06, av den koefficient som krävs för beräkning av tilläggsavgiften för regleringsåren 2001/02 och 2004/05 och av de belopp som sockerproducenterna ska betala till säljarna av sockerbetor med avseende på skillnaden mellan de maximala avgifterna och de avgifter som ska tas ut för regleringsåren 2002/03, 2003/04 och 2005/06 (1) ska beräknas annorlunda än tidigare, med beaktande av likvärdighetsprincipen och effektivitetsprincipen, fastställas enligt nationell rätt och särskilt med tillämpning av den preskriptionsfrist som föreskrivs i nationell rätt?

---

(1)  EUT L 343, 2013, s. 2

Begäran om förhandsavgörande framställd av Landgericht Köln (Tyskland) den 7 juni 2018 – UPS Deutschland Inc. & Co. OHG, DPD Dynamic Parcel Distribution GmbH & Co. KG, Bundesverband Paket & Expresslogistik e.V. mot Deutsche Post AG

(Mål C-374/18)

(2018/C 328/34)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Landgericht Köln

Parter i det nationella målet

Klagande: UPS Deutschland Inc. & Co. OHG, DPD Dynamic Parcel Distribution GmbH & Co. KG, Bundesverband Paket & Expresslogistik e.V.

Motpart: Deutsche Post AG

Tolkningsfrågor

1)

Ska artikel 13.1 i förordning (EG) nr 561/2006 (1) tolkas så, att bestämmelsen endast tillåter avvikelser från artiklarna 5–9 i förordning (EG) nr 561/2006 i fall då ett fordon som tillhör en person som tillhandahåller samhällsomfattande tjänster, i den mening som avses i artikel 2.13 i direktiv 97/67/EG (2), jämförd med artikel 13.1 d i förordning (EG) nr 561/2006, endast och uteslutande transporterar försändelser inom ramen för samhällsomfattande tjänster, eller är avvikelser från artiklarna 5–9 i förordning (EG) nr 561/2006 även tillåtna om de berörda fordonen utöver försändelserna som transporteras inom ramen för samhällsomfattande tjänster även transporterar andra försändelser som inte innefattas i samhällsomfattande tjänster?

2)

Om fråga 1 ska besvaras så att avvikelser från artiklarna 5–9 i förordning (EG) nr 561/2006 är tillåtna även om de berörda fordonen utöver försändelser som transporteras inom ramen för samhällsomfattande tjänster dessutom transporterar andra försändelser som inte innefattas i samhällsomfattande tjänster: a) Hur stor måste i sådana fall den minsta andelen försändelser som ett fordon transporterar inom ramen för samhällsomfattande tjänster vara? b) Hur stor får i sådana fall den största andelen försändelser som inte innefattas i samhällsomfattande tjänster vilka fordonet transporterar samtidigt med försändelser inom ramen samhällsomfattande tjänster vara? c) Hur ska en andel som anges under a) och b) ovan fastställas i det enskilda fallet? d) Måste en sådan andel som anges under a) och b) ovan anges vid varje enskild körning med det berörda fordonet eller är det tillräckligt att ange ett motsvarande medelvärde för samtliga körningar med det berörda fordonet?

3)

a) Ska en nationell bestämmelse i en medlemsstat om kör- och viloperioder för fordon och kombinationer av fordon för transport av gods med en högsta tillåten vikt som överstiger 2,81 men inte 3,51 ton, vilken återger den exakta ordalydelsen av artikel 13.1 i förordning (EG) nr 561/2006, endast tolkas på grundval av unionsrätten? b) Kan en nationell domstol trots att den nationella bestämmelsen har samma ordalydelse som unionsrätten tillämpa avvikande kriterier för tolkningen av bestämmelserna som tagits över från unionsrätten?

4)

Utgör det hinder för att klassificera en försändelse som en försändelse inom ramen för samhällsomfattande tjänster enligt direktiv 97/67/EG om det i förening med dessa även erbjuds tilläggstjänster som: — Insamling (utan tidsfönster), — insamling (med tidsfönster), — ålderskontroll, — postförskott, — mottagaren betalar, upp till 31,5 kg, — eftersändning, — avsändarinstruktioner, — önskad leveransdag, — önskad leveranstid?

---

(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 av den 15 mars 2006 om harmonisering av viss sociallagstiftning på vägtransportområdet och om ändring av rådets förordningar (EEG) nr 3821/85 och (EG) nr 2135/98 samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 3820/85 (EUT L 102, 2006, s. 1), senast ändrad genom artikel 45 i förordning av den 4 februari 2014 (EUT L 60, 2014, s. 1), rättad den 18 april 2015 (EUT L 101, 2015, s. 62).

(2)  Europaparlamentets och rådets direktiv 97/67/EG av den 15 december 1997 om gemensamma regler för utvecklingen av gemenskapens inre marknad för posttjänster och för förbättring av kvaliteten på tjänsterna (EGT L 15, 1998, s. 14).

Begäran om förhandsavgörande framställd av Bundesfinanzhof (Tyskland) den 13 juni 2018 – Finanzamt A mot B

(Mål C-388/18)

(2018/C 328/35)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Bundesfinanzhof

Parter i det nationella målet

Klagande: Finanzamt A

Motpart: B

Tolkningsfråga

Ska, i fall som omfattas av ordningen för beskattning av vinstmarginal enligt artikel 311 och följande artiklar i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (1), bestämmelsen i artikel 288 led 1 i direktiv 2006/112/EG tolkas så, att den relevanta omsättningen vid leveranser av föremål enligt artikel 314 i direktiv 2006/112/EG, ska fastställas som skillnaden mellan det försäljningspris som återförsäljaren tar ut för varorna och inköpspriset (vinstmarginal) i enlighet med artikel 315 i direktiv 2006/112/EG?

---

(1)  EUT 2006, L 347, s. 1.

Begäran om förhandsavgörande framställd av Nejvyšší správní soud (Republiken Tjeckien) den 9 juli 2018 – AGROBET CZ, s.r.o. mot Finanční úřad pro Středočeský kraj

(Mål C-446/18)

(2018/C 328/36)

Rättegångsspråk: tjeckiska

Hänskjutande domstol

Nejvyšší správní soud

Parter i det nationella målet

Sökande: AGROBET CZ, s.r.o.

Motpart: Finanční úřad pro Středočeský kraj

Tolkningsfrågan

Är det förenligt med unionsrätten och i synnerhet med principen om mervärdesskattens neutralitet att en medlemsstat vidtar en åtgärd som gör att fastställandet och utbetalningen av en del av ett begärt mervärdesskatteavdrag är villkorat av att ett förfarande som är tillämpligt på alla beskattningsbara transaktioner under en viss beskattningsperiod har avslutats?

Begäran om förhandsavgörande framställd av Najvyšší súd Slovenskej republiky (Slovakien) den 9 juli 2018 – UB mot Generálny riaditeľ Sociálnej poisťovne Bratislava

(Mål C-447/18)

(2018/C 328/37)

Rättegångsspråk: slovakiska

Hänskjutande domstol

Najvyšší súd Slovenskej republiky

Parter i det nationella målet

Klagande: UB

Motpart: Generálny riaditeľ Sociálnej poisťovne Bratislava

Tolkningsfråga

Kan, under de i det nationella målet aktuella omständigheterna, artikel 1 w, artikel 4 och artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 (1) av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen, beaktade tillsammans med rätten till social trygghet och sociala förmåner, enligt artikel 34.1 och 34.2 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, tolkas på så sätt, att de utgör hinder för att tillämpa en nationell bestämmelse, enligt vilken det slovakiska socialförsäkringsinstitutet beaktar en sökandes medborgarskap såsom ett grundläggande villkor för en förmån som utges, som ett tillägg till ålderspensionen, till idrottsutövare som representerat nationen, även om bestämmelsen innehåller ytterligare ett krav, nämligen kravet på att ha representerat de rättsliga föregångarna till denna nation, däribland Tjeckoslovakiska socialistiska republiken?

---

(1)  EUT L 166, 2004, s. 1.

Talan väckt den 23 juli 2018 – Europeiska kommissionen mot Republiken Italien

(Mål C-481/18)

(2018/C 328/38)

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: A. Szmytkowska, C. Sjödin)

Svarande: Republiken Italien

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att domstolen ska

—

fastställa att Republiken Italien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 2.1 i kommissionens direktiv 2012/39/EU (1) av den 26 november 2012 om ändring av direktiv 2006/17/EG vad gäller vissa tekniska krav för kontroll av mänskliga vävnader och celler genom att inte inom den föreskrivna fristen anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet, eller i vart fall genom att inte omedelbart underrätta kommissionen om sådana åtgärder, och

—	förplikta Republiken Italien att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Enligt artikel 2.1 i direktiv 2012/39/EU var medlemsstaterna skyldiga att, senast den 17 juni 2014, vidta de nationella åtgärder som är nödvändiga för att anpassa sin lagstiftning till skyldigheterna i detta direktiv. Eftersom Republiken Italien inte har antagit de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att införliva detta direktiv, eller, inte har underrättat kommissionen om sådana åtgärder, har kommissionen beslutat att väcka talan vid domstolen.

---

(1)  EUT L 327, 2012, s. 24.

Talan väckt den 25 juli 2018 – Europeiska kommissionen mot Republiken Österrike

(Mål C-487/18)

(2018/C 328/39)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: M. Noll-Ehlers och M. Patakia)

Svarande: Republiken Österrike

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att domstolen ska

—

fastställa att Republiken Österrike har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 15.4, jämförd med artikel 13.1, i rådets direktiv 2011/70/Euratom av den 19 juli 2011 om inrättande av ett gemenskapsramverk för ansvarsfull och säker hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall, (1) genom att inte anmäla sina nationella program för hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall till kommissionen, och

—	förplikta Republiken Öserrike att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Svaranden har hittills endast anmält utkast till nationella program till kommissionen. Svaranden har i sitt svar på den formella underrättelsen och det med grunderna förenade ställningstagandet förklarat att de nationella programmen också måste antas av förbundsregeringen, vilket ännu inte skett. Det är först efter detta antagande som anmälan kan göras. Svaranden har ännu inte gjort någon anmälan. Klaganden har således inte anmält något nationellt program och inte fullgjort sin skyldighet enligt artikel 15.4, jämförd med artikel 13.1, i direktivet.

---

(1)  EUT L 199, 2011, s. 48.

Tribunalens dom av den 13 juli 2018 – Stührk Delikatessen Import mot kommissionen

(Mål T-58/14) (1)

((Konkurrens - Konkurrensbegränsande samverkan - Den belgiska, den franska och den nederländska marknaden för hästräkor - Beslut i vilket en överträdelse av artikel 101 FEUF konstaterats - Fastställande av priser och utbyte av känslig affärsinformation - En enda, fortlöpande överträdelse - Böter - Principen om laglighet i fråga om brott och straff - 2006 års riktlinjer för beräkning av böter - Förmildrande omständigheter - Ett mycket begränsat deltagande - Samarbete under det administrativa förfarandet - Tak på 10 procent av den sammanlagda omsättningen - Artikel 23.2 i förordning (EG) nr 1/2003 - Punkt 37 i 2006 års riktlinjer för beräkning av böter - Likabehandling - Motiveringsskyldighet))

(2018/C 328/40)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Stührk Delikatessen Import GmbH & Co. KG (Marne, Tyskland) (ombud: advokaten J. Sparr)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: H. Leupold, F. Ronkes Agerbeek och P. Van Nuffel)

Saken

Talan med stöd av artikel 263 FEUF med yrkande om ogiltigförklaring av kommissionens beslut C(2013) 8286 final av den 27 november 2013 om ett förfarande enligt artikel 101 FEUF (ärende AT.39633 – Räkor), i den del som rör sökanden, och om nedsättning av det bötesbelopp som ålagts sökanden.

Domslut

1)	Artikel 2 första stycket punkt c i kommissionens beslut C(2013) 8286 final av den 27 november 2013 om ett förfarande enligt artikel 101 FEUF (ärende AT.39633 – Räkor) ogiltigförklaras.

2)	Talan ogillas i övrigt.

3)	Europeiska kommissionen ska bära sina rättegångskostnader och ersätta hälften av de kostnader som uppkommit för Stührk Delikatessen Import GmbH & Co. KG.

4)	Stührk Delikatessen Import ska bära häften av sina rättegångskostnader.

---

(1)  EUT C 129, 28.4.2014.

Tribunalens dom av den 12 juli 2018 – The Goldman Sachs Group mot kommissionen

(Mål T-419/14) (1)

((Konkurrens - Konkurrensbegränsande samverkan - Den europeiska marknaden för elkablar - Beslut i vilket en överträdelse av artikel 101 FEUF konstateras - En enda, fortlöpande överträdelse - Ansvar för överträdelsen - Presumtion - Oriktig bedömning - Oskuldspresumtion - Rättssäkerhet - Principen om personligt ansvar - Obegränsad behörighet))

(2018/C 328/41)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: The Goldman Sachs Group, Inc. (New York, New York, Förenta staterna) (ombud: advokaterna W. Deselaers, J. Koponen, och A. Mangiaracina)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: C. Giolito, L. Malferrari, H. van Vliet och J. Norris-Usher)

Parter som har intervenerat till stöd för svaranden: Prysmian SpA (Milano, Italien) och Prysmian Cavi e Sistemi Srl (Milano) (ombud: advokaterna C. Tesauro, F. Russo och L. Armati)

Saken

Talan enligt artikel 263 FEUF med yrkande om dels, ogiltigförklaring av kommissionens beslut C(2014) 2139 final av den 2 april 2014 om ett förfarande enligt artikel 101 [FEUF] och artikel 53 i EES-avtalet (ärende AT.39610 – Elkablar), i den del beslutet berör sökanden, dels nedsättning av de böter som ålagts sökanden.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	The Goldman Sachs Group, Inc. ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de kostnader som uppkommit för Europeiska kommissionen.

3)	Prysmian SpA och Prysmian Cavi e Sistemi Srl ska bära sina rättegångskostnader.

---

(1)  EUT C 282, 25.8.2014.

Tribunalens dom av den 12 juli 2018 – Viscas mot kommissionen

(Mål T-422/14) (1)

((Konkurrens - Konkurrensbegränsande samverkan - Europeiska marknaden för kraftkablar - Beslut varigenom en överträdelse av artikel 101 FEUF har konstaterats - En enda fortlöpande överträdelse - Bevis för överträdelsen - Varaktigheten av deltagandet - Öppet avståndstagande - Beräkning av böter - Överträdelsens allvar - Full prövningsrätt))

(2018/C 328/42)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Sökande: Viscas Corp. (Tokyo, Japan) (ombud: advokaten J.-F. Bellis)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: C. Giolito, L. Parpala, H. van Vliet och A. Biolan, biträdda av B. Doherty, barrister)

Part som har intervenerat till stöd för sökanden: Furukawa Electric Co. Ltd (Tokyo) (ombud: advokaterna C. Pouncey, A. Luke och L. Geary)

Saken

Talan enligt artikel 263 FEUF med yrkande dels om ogiltigförklaring av kommissionens beslut C (2014) 2139 final av den 2 april 2014, om ett förfarande enligt artikel 101 FEUF och artikel 53 i EES-avtalet (ärende AT.39.610 – Elkablar) i den del det avser sökanden, dels om nedsättning av de böter som påförts sökanden.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Viscas Corp. ska bära sina rättegångskostnader och ersätta kommissionens rättegångskostnader.

3)	Furukawa Electric Co. Ldt ska bära sina rättegångskostnader.

---

(1)  EUT C. 303, 8.9.2014

Tribunalens dom av den 12 juli 2018 – Silec Cable et General Cable mot kommissionen

(Mål T-438/14) (1)

((Konkurrens - Konkurrensbegränsande samverkan - Europeiska marknaden för kraftkablar - Beslut varigenom en överträdelse av artikel 101 FEUF har konstaterats - Begreppet företag - Ekonomisk succession - En enda fortlöpande överträdelse - Bevis för överträdelsen - Öppet avståndstagande - Varaktigheten av deltagandet - Likabehandling - Överträdelsens allvar - Full prövningsrätt))

(2018/C 328/43)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökandena: Silec Cable SAS (Montereau-Fault-Yonne, Frankrike) och General Cable Corp. (Wilmington, Delaware, Förenta staterna) (ombud: I. Sinan, barrister och advokat I. De Beni)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: C. Giolito och H. van Vliet, biträdda av D. Bailey, barrister)

Saken

Talan enligt artikel 263 FEUF med yrkande, i första hand, om ogiltigförklaring av kommissionens beslut C (2014) 2139 final av den 2 april 2014 om ett förfarande enligt artikel 101 FEUF och artikel 53 i EES-avtalet (ärende AT.39.610 – Elkablar), i den del det avser sökandena och, i andra hand, om nedsättning av de böter som påförts sökandena.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Silec Cable SAS och General Cable Corp. ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C. 282, 25.8.2014

Tribunalens dom av den 12 juli 2018 – LS Cable & System mot kommissionen

(Mål T-439/14) (1)

((Konkurrens - Konkurrensbegränsande samverkan - Europeiska marknaden för elkablar - En enda, fortlöpande överträdelse - Tillräcklig bevisning - Bidrar till överträdelsens enda syfte - Kännedom om de väsentliga delarna i överträdelsen - Beräkning av bötesbeloppet - Grundbelopp - Punkt 18 i riktlinjerna - Överträdelsens allvar - Proportionalitet - Förmildrande omständigheter - Obegränsad behörighet))

(2018/C 328/44)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: LS Cable & System Ltd (Anyang-si, Sydkorea) (ombud: S. Kinsella och S. Spinks, solicitors)

Svarande: Europeiska kommissinonen (ombud: inledningsvis C. Giolito, A. Biolan och N. Khan, därefter N. Khan och H. van Vliet, biträdda av B. Rayment, barrister)

Saken

Talan med stöd av artikel 263 FEUF om dels ogiltigförklaring av kommissionens beslut C(2014) 2139 final av den 2 april 2014 om ett förfarande för tillämpning av artikel 101 [FEUF] och artikel 53 i[EES-]avtalet (ärende AT.39610 – Elkablar), i den mån beslutet avser sökanden, dels nedsättning av det bötesbelopp som sökanden har ålagts.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	LS Cable & System Ltd ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 282, 25.8.2014.

Tribunalens dom av den 12 juli 2018 – Brugg Kabel och Kabelwerke Brugg mot kommissionen

(Mål T-441/14) (1)

((Konkurrens - Konkurrensbegränsande samverkan - Den europeiska marknaden för elkablar - Beslut i vilket en överträdelse av artikel 101 FEUF konstateras - En enda, fortlöpande överträdelse - Bevis för överträdelsen - Den tid deltagandet varat - Öppet avståndstagande - Beräkning av bötesbeloppet - Överträdelsens allvar - Obegränsad behörighet))

(2018/C 328/45)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Brugg Kabel AG (Brugg, Schweiz) och Kabelwerke Brugg AG Holding (Brugg) (ombud: advokaterna A. Rinne, A. Boos och M. Lichtenegger)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: H. Leupold, H. van Vliet och C. Vollrath biträdda av advokat A. Israel)

Saken

Talan enligt artikel 263 FEUF med yrkande om dels, ogiltigförklaring av kommissionens beslut C(2014) 2139 final av den 2 april 2014 om ett förfarande enligt artikel 101 [FEUF] och artikel 53 i EES-avtalet (ärende AT.39610 – Elkablar), i den del beslutet berör sökandena, dels nedsättning av de böter som ålagts sökandena.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Brugg Kabel AG och Kabelwerke Brugg AG Holding ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 303, 8.9.2014 .

Tribunalens dom av den 12 juli 2018 – Furukawa Electric mot kommissionen

(Mål T-444/14) (1)

((Konkurrens - Konkurrensbegränsande samverkan - Europeiska marknaden för kraftkablar - Beslut varigenom en överträdelse av artikel 101 FEUF har konstaterats - Bevis för överträdelsen - Varaktigheten av deltagandet - Beräkning av bötesbelopp - Överträdelsens allvar - Full prövningsrätt))

(2018/C 328/46)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Sökande: Furukawa Electric Co. Ltd (Tokyo, Japan) (ombud: C. Pouncey, A. Luke och L. Geary, solicitors)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: A. Biolan, C. Giolito och H. van Vliet, biträdda av advokat M. Johansson)

Part som har intervenerat till stöd för sökanden: Viscas Corp. (Tokyo, Japan) (ombud: advokat J.-F. Bellis)

Saken

Talan enligt artikel 263 FEUF med yrkande dels om delvis ogiltigförklaring av kommissionens beslut C(2014) 2139 final av den 2 april 2014, om ett förfarande enligt artikel 101 FEUF och artikel 53 i EES-avtalet (ärende AT.39.610 – Elkablar) i den del det avser sökanden, dels om nedsättning av de böter som påförts sökanden.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Furukawa Electric Co. Ltd ska bära sina rättegångskostnader och ersätta kommissionens rättegångskostnader.

3)	Viscas Corp. ska bära sina rättegångskostnader.

---

(1)  EUT C. 303, 8.9.2014

Tribunalens dom av den 12 juli 2018 – ABB mot kommissionen

(Mål T-445/14) (1)

((Konkurrens - Konkurrensbegränsande samverkan - Europeiska marknaden för elkablar - Beslut i vilket en överträdelse av artikel 101 FEUF konstateras - En enda, fortlöpande överträdelse - Bevis på överträdelsen - De aktuella produkterna - Offentligt avståndstagande - Deltagandets varaktighet - Likabehandling))

(2018/C 328/47)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: ABB Ltd (Zürich, Schweiz) och ABB AB (Västerås, Sverige)(ombud: advokaterna I. Vandenborre och S. Dionnet)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: C. Giolito, H. van Vliet och J. Norris-Usher, biträdda av A. Bodnar, barrister)

Saken

Talan med stöd av artikel 263 FEUF om ogiltigförklaring av kommissionens beslut C(2014) 2139 final av den 2 april 2014 om ett förfarande för tillämpning av artikel 101 [FEUF] och artikel 53 i EES-avtalet (ärende AT.39610 – Elkablar), i den mån beslutet avser sökandena.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	ABB Ltd och ABB AB ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 303, 8.9.2014.

Tribunalens dom av den 12 juli 2018 – Taihan Electric Wire mot kommissionen

(Mål T-446/14) (1)

((Konkurrens - Konkurrensbegränsande samverkan - Europeiska marknaden för kraftkablar - Beslut varigenom en överträdelse av artikel 101 FEUF har konstaterats - En enda fortlöpande överträdelse - Oöverstigliga hinder - Artikel 101 FEUF är inte tillämplig - Varaktigheten av deltagandet - Likabehandling - Beräkning av bötesbelopp - Försäljningsvärdet - Överträdelsens allvar - Förmildrande omständigheter - Full prövningsrätt))

(2018/C 328/48)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Taihan Electric Wire Co. Ltd (Anyang-si, Sydkorea) (ombud: advokaterna R. Antonini och E. Monard)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: A. Biolan, C. Giolito och H. van Vliet)

Saken

Talan enligt artikel 263 FEUF med yrkande dels om ogiltigförklaring av kommissionens beslut C(2014) 2139 final av den 2 april 2014 om ett förfarande enligt artikel 101 FEUF och artikel 53 i EES-avtalet (ärende AT.39.610 – Elkablar), i den del det avser sökanden, dels om nedsättning av de böter som påförts sökanden.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Taihan Electric Wire Co. Ltd ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 282, 25.8.2014

Tribunalens dom av den 12 juli 2018 – NKT Verwaltungs och NKT mot kommissionen

(Mål T-447/14) (1)

((Konkurrens - Konkurrensbegränsande samverkan - Europeiska marknaden för elkablar - Beslut i vilket en överträdelse av artikel 101 FEUF konstateras - En enda, fortlöpande överträdelse - Bevis för överträdelsen - Deltagandets varaktighet - Öppet avståndstagande - Beräkning av bötesbeloppet - Överträdelsens allvar - Obegränsad behörighet))

(2018/C 328/49)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: NKT Verwaltungs GmbH, tidigare nkt cables GmbH (Köln, Tyskland) och NKT A/S, tidigare NKT Holding A/S (Brøndby, Danmark) (ombud: advokaterna M. Kofmann och B. Creve)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: C. Giolito, H. van Vliet och C. Vollrath, biträdda av B. Doherty, barrister)

Saken

Talan som väckts med stöd av artikel 263 FEUF med yrkande om, i första hand, ogiltigförklaring av kommissionens beslut C(2014) 2139 final av den 2 april 2014 om ett förfarande enligt artikel 101 [FEUF] och artikel 53 i EES-avtalet (AT.39610 – Elkablar), i den del sökandena berörs, och, i andra hand, nedsättning av de böter som påförts sökandena.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	NKT Verwaltungs GmbH och NKT A/S ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 282, 25.8.2014.

Tribunalens dom av den 12 juli – Hitachi Metals mot kommissionen

(Mål T-448/14) (1)

((Konkurrens - Konkurrensbegränsande samverkan - Europeiska marknaden för kraftkablar - Beslut varigenom en överträdelse av artikel 101 FEUF har konstaterats - En enda fortlöpande överträdelse - Bevis för överträdelsen - Varaktigheten av deltagandet - Öppet avståndstagande - Beräkning av bötesbelopp - Överträdelsens allvar - Full prövningsrätt))

(2018/C 328/50)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Hitachi Metals Ltd (Tokyo, Japan) (ombud: P. Crowther et C. Drew, solicitors)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: C. Giolito, H. van Vliet och J. Norris-Usher, biträdda av M. Gray, barrister)

Saken

Talan enligt artikel 263 FEUF med yrkande dels om ogiltigförklaring av kommissionens beslut C (2014) 2139 final av den 2 april 2014, om ett förfarande enligt artikel 101 FEUF och artikel 53 i EES-avtalet (ärende AT.39.610 – Elkablar) i den del det avser sökanden, dels om nedsättning av de böter som påförts sökanden.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Hitachi Metals Ldt ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 282, 25.8.2014.

Tribunalens dom av den 12 juli 2018 – Nexans France och Nexans mot kommissionen

(Mål T-449/14) (1)

((Konkurrens - Konkurrensbegränsande samverkan - Den europeiska marknaden för elkablar - Beslut i vilket en överträdelse av artikel 101 FEUF konstateras - En enda, fortlöpande överträdelse - Inspektionsbeslutet rättsstridigt - Principen om god förvaltningssed - Principen om personligt ansvar - Solidariskt betalningsavar för böterna - Tillräckliga bevis för överträdelsen - Överträdelsens varaktighet - Böter - Proportionalitet - Likabehandling - Obegränsad behörighet))

(2018/C 328/51)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Nexans France SAS (Courbevoie, Frankrike) och Nexans SA (Courbevoie) (ombud: advokaten G. Forwood samt M. Powell, A. Rogers och A. Oh, solicitors)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: inledningsvis C. Giolito, H. van Vliet och A. Biolan, därefter C. Giolito och H. van Vliet, biträdda av B. Doherty, barrister)

Saken

Talan enligt artikel 263 FEUF med yrkande om dels, ogiltigförklaring av kommissionens beslut C(2014) 2139 final av den 2 april 2014 om ett förfarande enligt artikel 101 [FEUF] och artikel 53 i EES-avtalet (ärende AT.39610 – Elkablar), i den del beslutet berör sökandena, dels nedsättning av de böter som ålagts sökandena.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Nexans France SAS och Nexans SA ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 282, 25.8.2014.

Tribunalens dom av den 12 juli 2018 – Sumitomo Electric Industries och J-Power Systems mot kommissionen

(Mål T-450/14) (1)

((Konkurrens - Konkurrensbegränsande samverkan - Europeiska marknaden för elkablar - Beslut i vilket en överträdelse av artikel 101 FEUF konstateras - En enda, fortlöpande överträdelse - Bevis på överträdelsen - Deltagandets varaktighet - Offentligt avståndstagande - Beräkning av bötesbeloppet - Överträdelsens allvar - Obegränsad behörighet))

(2018/C 328/52)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Sumitomo Electric Industries Ltd (Osaka, Japan) och J-Power Systems Corp. (Tokyo, Japan) (ombud: advokaterna M. Hansen, L. Crocco, J. Ruiz Calzado och S. Völcker)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: C. Giolito, H. van Vliet och J. Norris-Usher biträdda av M. Gray, barrister)

Saken

Talan med stöd av artikel 263 FEUF om dels ogiltigförklaring av kommissionens beslut C(2014) 2139 final av den 2 april 2014 om ett förfarande för tillämpning av artikel 101 [FEUF] och artikel 53 i EES-avtalet (ärende AT.39610 – Elkablar), i den mån beslutet avser sökandena, dels nedsättning av det bötesbelopp som sökandena har ålagts.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Sumitomo Electric Industries Ltd och J-Power Systems Corp. ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 303, 8.9.2014.

Tribunalens dom av den 12 juli 2018 – Fujikura mot kommissionen

(Mål T-451/14) (1)

((Konkurrens - Konkurrensbegränsande samverkan - Europeiska marknaden för elkablar - Beslut i vilket en överträdelse av artikel 101 FEUF konstateras - En enda, fortlöpande överträdelse - Bevis på överträdelsen - Deltagandets varaktighet - Beräkning av bötesbeloppet - Överträdelsens allvar - Obegränsad behörighet))

(2018/C 328/53)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Fujikura Ltd (Tokyo, Japan) (ombud: advokaten L. Gyselen)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: A. Biolan, C. Giolito och H. van Vliet, biträdda av advokaten M. Johansson)

Part som har intervenerat till stöd för sökanden: Viscas Corp. (Tokyo) (ombud: advokaten J.-F. Bellis)

Saken

Talan med stöd av artikel 263 FEUF om dels delvis ogiltigförklaring av kommissionens beslut C(2014) 2139 final av den 2 april 2014 om ett förfarande för tillämpning av artikel 101 [FEUF] och artikel 53 i [EES]-avtalet (ärende AT.39610 – Elkablar), i den mån beslutet avser sökanden, dels nedsättning av det bötesbelopp som sökanden har ålagts.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Fujikura Ltd ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de kostnader som har uppkommit för Europeiska kommissionen.

3)	Viscas Corp. ska bära sina rättegångskostnader.

---

(1)  EUT C 303, 8.9.2014.

Tribunalens dom av den 12 juli 2018 – Pirelli & C. mot kommissionen

(Mål T-455/14) (1)

((Konkurrens - Konkurrensbegränsande samverkan - Den europeiska marknaden för elkablar - Beslut i vilket en överträdelse av artikel 101 FEUF konstateras - En enda, fortlöpande överträdelse - Presumtion - Motiveringsskyldighet - Grundläggande rättigheter - Proportionalitet - Likabehandling - Beneficium ordinis seu excussionis - Obegränsad behörighet))

(2018/C 328/54)

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Sökande: Pirelli & C. SpA (Milano, Italien) (ombud: inledningsvis advokaterna M. Siragusa, F. Moretti, G. Rizza och P. Ferrari, därefter advokaterna M. Siragusa, F. Moretti, G. Rizza och A. Bardanzellu)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: inledningsvis C. Giolito, L. Malferrari och P. Rossi, därefter H. van Vliet, L. Malferrari och P. Rossi, biträdda av advokaten P. Manzinit)

Part som intervenerat till stöd för svaranden: Prysmian Cavi e Sistemi Srl (Milano) (ombud: advokaterna C. Tesauro, F. Russo och L. Armati)

Saken

Talan enligt artikel 263 FEUF med yrkande om dels, ogiltigförklaring av kommissionens beslut C(2014) 2139 final av den 2 april 2014 om ett förfarande enligt artikel 101 [FEUF] och artikel 53 i EES-avtalet (ärende AT.39610 – Elkablar), i den del beslutet berör sökanden, dels nedsättning av de böter som ålagts sökanden.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Pirelli & C. SpA ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de kostnader som uppkommit för Europeiska kommissionen.

3)	Prysmian Cavi e Sistemi Srl ska bära sina rättegångskostnader.

---

(1)  EUT C 261, 11.8.2014.

Tribunalens dom av den 12 juli 2018 – Prysmian och Prysmian cavi e sistemi mot kommissionen

(Mål T-475/14) (1)

((Konkurrens - Konkurrensbegränsande samverkan - Den europeiska marknaden för elkablar - Beslut i vilket en överträdelse av artikel 101 FEUF konstateras - En enda, fortlöpande överträdelse - Inspektionsbeslutet rättsstridigt - Rimlig tidsfrist - Principen om god förvaltningssed - Principen om personligt ansvar - Solidariskt betalningsavar för böterna - Tillräckliga bevis för överträdelsen - Överträdelsens varaktighet - Böter - Proportionalitet - Likabehandling - Obegränsad behörighet))

(2018/C 328/55)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Prysmian SpA (Milano, Italien) och Prysmian Cavi e Sistemi Srl (Milano) (ombud: advokaterna C. Tesauro, F. Russo, L. Armati och M. C. Toniolo)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: inledningsvis C. Giolito, L. Malferrari, P. Rossi och H. van Vliet därefter C. Giolito, P. Rossi och H. van Vliet biträdda av S. Kingston, barrister)

Part som har intervenerat till stöd för sökandena: The Goldman Sachs Group, Inc. (New York, New York, Förenta staterna) (ombud: advokaterna W. Deselaers, J. Koponen och A. Mangiaracina)

Part som har intervenerat till stöd för svaranden: Pirelli & C. SpA (Milano) (ombud: advokaterna M. Siragusa, G. Rizza, P. Ferrari, F. Moretti och A. Fava)

Saken

Talan enligt artikel 263 FEUF med yrkande om dels, ogiltigförklaring av kommissionens beslut C(2014) 2139 final av den 2 april 2014 om ett förfarande enligt artikel 101 [FEUF] och artikel 53 i EES-avtalet (ärende AT.39610 – Elkablar), i den del beslutet berör sökandena, dels nedsättning av de böter som ålagts sökandena.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Prysmian SpA och Prysmian Cavi e Sistemi Srl ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de kostnader som uppkommit för Europeiska kommissionen.

3)	The Goldman Sachs Group, Inc. och Pirelli & C. SpA ska bära sina rättegångskostnader.

---

(1)  EUT C 315, 15.9.2014 .

Tribunalens dom av den 13 juli 2018 – Pereira mot kommissionen

(Mål T-606/16) (1)

((Personalmål - Tjänstemän - Ingen befordran - Befordringsförfarandet 2015 - Beslut att inte befordra sökanden till lönegrad AST 7 - Motiveringsskyldighet - Jämförelse av kvalifikationer - Tjänstgöringstid för lönegraden - Ackumulerade meriter - Uppenbart oriktiga bedömningar))

(2018/C 328/56)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Felismino Pereira (Wavre, Belgien) (ombud: inledningsvis advokaterna N. de Montigny och J.-N. Louis, därefter advokaten N. de Montigny)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: inledningsvis C. Berardis-Kayser och G. Berscheid, därefter G. Berscheid och L. Radu Bouyon, biträdda av advokaterna D. Waelbroeck och A. Duron)

Saken

Talan enligt artikel 270 FEUF om ogiltigförklaring av kommissionens beslut att inte befordra sökanden vid befordringsförfarandet 2015 och, vid behov, beslutet att avslå hans klagomål.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	M. Felismino Pereira ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 335, 12.9.2016 (Målet registrerades inledningsvis vid Europeiska unionens personaldomstol under målnumret F-36/16 och överfördes till Europeiska unionens tribunal den 1.9.2016).

Tribunalens dom av den 12 juli 2018 – PA mot parlamentet

(Mål T-608/16) (1)

((Överklagande - Personalmål - Tjänstemän - Betygsrapport - Betygsförfarandet 2014 - Befordran - Befordringsförfarandet 2015 - Motiveringsskyldighet - Maktmissbruk - Artikel 41.1 i stadgan om de grundläggande rättigheterna))

(2018/C 328/57)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: PA (ombud: advokaten C. Bernard-Glanz)

Svarande: Europaparlamentet (ombud: L. Deneys och V. Montebello-Demogeot)

Saken

Talan enligt artikel 263 FEUF om ogiltigförklaring av, för det första, sökandens betygsrapport för år 2014, i den version som fastställdes genom beslut av parlamentets generalsekreterare den 20 oktober 2015, för det andra, beslutet av parlamentets generalsekreterare av den 9 december 2015 att tilldela sökanden en meritpoäng för år 2014, för det tredje, parlamentets beslut som delgavs personalen vid denna institution den 30 november 2015 att inte befordra sökanden till lönegrad AST 11 i befordringsförfarandet 2015 samt, i den mån det är nödvändigt, ogiltigförklaring av parlamentets beslut av den 9 juni 2016 om att avslå sökandens klagomål av den 21 januari 2016.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	PA ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 364, 3.10.2016. (Målet registrerades inledningsvis vid Europeiska unionens personaldomstol under målnumret F-38/16 och överfördes till Europeiska unionens tribunal den 1.9.2016).

Tribunalens dom av den 13 juli 2018 – BPCE mot ECB

(Mål T-745/16) (1)

((Ekonomisk och monetär politik - Tillsyn över kreditinstitut - Artikel 4.1 d och 4.3 i förordning (EU) nr 1024/2013 - Beräkning av bruttosoliditetsgraden - ECB har inte beviljat att sökanden undantar exponeringar som uppfyller vissa villkor från beräkningen av bruttosoliditetsgraden - Artikel 429.14 i förordning (EU) nr 575/2013 - ECB:s befogenhet att företa skönsmässig bedömning - Felaktig rättstillämpning - Uppenbart oriktig bedömning))

(2018/C 328/58)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: BPCE (Paris, Frankrike) (ombud: inledningsvis A. Gosset-Grainville, C. Renner och P. Kupka, därefter A. Gosset-Grainville, P. Kupka och M. Trabucchi och avslutningsvis A. Gosset-Grainville och M. Trabucchi, advokater)

Svarande: Europeiska centralbanken (ECB) (ombud: K. Lackhoff, R. Bax och G. Bassani, biträdda av advokaterna H.-G. Kamann och F. Louis)

Part som intervenerat till stöd för svaranden: Republiken Finland (ombud: S. Hartikainen)

Saken

Talan enligt artikel 263 FEUF om ogiltigförklaring av ECB:s beslut ECB/SSM/2016–9695005MSX1OYEMGDF46/195 av den 24 augusti 2016, vilket meddelats med tillämpning av artikel 4.1 d och artikel 10 i rådets förordning (EU) nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till ECB i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut (EUT L 287, 2013, s. 63) och artikel 429.14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 2013, s. 1, och rättelse i EUT L 208, 2013, s. 68, EUT L 321, 2013, s. 6, och EUT L 20, 2017, s. 2).

Domslut

1)	Europeiska centralbankens (ECB) beslut ECB/SSM/2016-9695005MSX1OYEMGDF46/195 av den 24 augusti 2016, ogiltigförklaras.

2)	ECB ska ersätta rättegångskostnaderna.

3)	Republiken Finland ska bära sina rättegångskostnader.

---

(1)  EUT C 6, 9.1.2017.

Tribunalens dom av den 13 juli 2018 – Société générale mot ECB

(Mål T-757/16) (1)

((Ekonomisk och monetär politik - Tillsyn över kreditinstitut - Artikel 4.1 d och 4.3 i förordning (EU) nr 1024/2013 - Beräkning av bruttosoliditetsgraden - ECB har inte beviljat att sökanden undantar exponeringar som uppfyller vissa villkor från beräkningen av bruttosoliditetsgraden - Artikel 429.14 i förordning (EU) nr 575/2013 - ECB:s befogenhet att företa skönsmässig bedömning - Felaktig rättstillämpning - Uppenbart oriktig bedömning))

(2018/C 328/59)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Société générale (Paris, Frankrike) (ombud: inledningsvis A. Gosset-Grainville, C. Renner och P. Kupka, därefter A. Gosset-Grainville, P. Kupka och M. Trabucchi och avslutningsvis A. Gosset-Grainville och M. Trabucchi, advokater)

Svarande: Europeiska centralbanken (ombud: K. Lackhoff, R. Bax och G. Bassani, biträdda av advokaterna H.-G. Kamann och F. Louis)

Part som intervenerat till stöd för svaranden: Republiken Finland (ombud: S. Hartikainen)

Saken

Talan enligt artikel 263 FEUF om ogiltigförklaring av ECB:s beslut ECB/SSM/2016-O2RNE8IBXP4R0TD8PU41/72 av den 24 augusti 2016, vilket meddelats med tillämpning av artikel 4.1 d och artikel 10 i rådets förordning (EU) nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till ECB i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut (EUT L 287, 2013, s. 63) och artikel 429.14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 2013, s. 1, och rättelse i EUT L 208, 2013, s. 68, EUT L 321, 2013, s. 6, och EUT L 20, 2017, s. 2).

Domslut

1)	Europeiska centralbankens (ECB) beslut ECB/SSM/2016-O2RNE8IBXP4R0TD8PU41/72 av den 24 augusti 2016, ogiltigförklaras.

2)	ECB ska ersätta rättegångskostnaderna.

3)	Republiken Finland ska bära sina rättegångskostnader.

---

(1)  EUT C 6, 9.1.2017.

Tribunalens dom av den 13 juli 2018 – Crédit agricole mot ECB

(Mål T-758/16) (1)

((Ekonomisk och monetär politik - Tillsyn över kreditinstitut - Artikel 4.1 d och 4.3 i förordning (EU) nr 1024/2013 - Beräkning av bruttosoliditetsgraden - ECBs beslut att inte tillåta sökanden att avstå från att ta upp exponeringar som uppfyller vissa villkor i beräkningen av bruttosoliditetsgraden - Artikel 429.14 i förordning (EU) nr 575/2013 - ECBs befogenhet att förta skönsmässiga bedömningar - Felaktig rättstillämpning - Uppenbart oriktig bedömning))

(2018/C 328/60)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Crédit agricole (Montrouge, Frankrike) (ombud: advokaterna A. Champsaur och A. Delors)

Svarande: Europeiska centralbanken (ombud: K. Lackhoff, R. Bax, G. Bassani och C. Olivier biträdda av advokaterna H.-G. Kamann och F. Louis)

Part som har intervenerat till stöd för svaranden vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: Republiken Finland (ombud: S. Hartikainen)

Saken

Talan enligt artikel 263 FEUF om ogiltigförklaring av ECB:s beslut ECB/SSM/2016 969500TJ5KRTCJQWXH05/165 av den 24 augusti 2016 som antagits med tillämpning av artiklarna 4.1 d och 10 i rådets förordning (EU) nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut (EUT L 287, 2013, s. 63) och artikel 429.14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 2013, s. 1, rättelser genom EUT L 208, 2013, s. 68 och EUT L 321, 2013, s. 6).

Domslut

1)	ECB:s beslut ECB/SSM/2016 969500TJ5KRTCJQWXH05/165 av den 24 augusti 2016 ogiltigförklaras.

2)	ECB ska ersätta rättegångskostnaderna.

3)	Republiken Finland ska bära sina rättegångskostnader.

---

(1)  EUT C 6, 9.1.2017.

Tribunalens dom av den 12 juli 2018 – RI mot rådet

(Mål T-9/17) (1)

((Personalmål - Tjänstemän - Invaliditetspension - Artikel 78 femte stycket i tjänsteföreskrifterna - Invaliditeten har inte godkänts vara följden av en yrkessjukdom - Felaktig uppfattning om begreppet yrkessjukdom - Motiveringsskyldighet))

(2018/C 328/61)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: RI (ombud: advokaterna T. Bontinck, A. Guillerme och M. Forgeois)

Svarande: Europeiska unionens råd (ombud: M. Bauer och R. Meyer)

Saken

Talan enligt artikel 270 FEUF om ogiltigförklaring av rådets beslut av den 8 februari 2016 om att inte godta att RI:s invaliditet är följden av en yrkessjukdom enligt artikel 78 femte stycket i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen.

Domslut

1)	Det beslut som meddelades av Europeiska unionens råd den 8 februari 2016 om att inte godta att RI:s invaliditet är följden av en yrkessjukdom enligt artikel 78 femte stycket i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen, ogiltigförklaras.

2)	Rådet ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 70, 6.3.2017.

Tribunalens dom av den 12 juli 2018 – Lotte mot EUIPO – Nestlé Unternehmungen Deutschland (Återgivning av en koala)

(Mål T-41/17) (1)

((EU-varumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som EU-varumärke av figurmärke som återger koalor - Äldre nationellt tredimensionellt varumärke KOALA-BÄREN Schöller lustige Gebäckfiguren - Artikel 42.2 och 42.3 i förordning (EG) nr 207/2009 (nu artikel 47.2 och 47.3 i förordning (EU) 2017/1001) - Bevis på användning av det äldre varumärket - Behörighet att ändra beslut))

(2018/C 328/62)

Rättegångsspråk: tyska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Lotte Co. Ltd (Tokyo, Japan) (ombud: advokaten M. Knitter)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: D. Walicka)

Motpart vid överklagandenämnden, tillika intervenient vid tribunalen: Nestlé Unternehmungen Deutschland GmbH (Frankfurt, Tyskland)(ombud: advokaterna A. Jaeger-Lenz, S. Cobet-Nüse och C. Elkemann)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av EUIPO:s femte överklagandenämnd den 28 oktober 2016 (ärende R 0250/2016–5) om ett invändningsförfarande mellan Nestlé Schöller GmbH & Co. KG och Lotte.

Domslut

1)

Det beslut som meddelades av femte överklagandenämnden vid Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) den 28 oktober 2016 (ärende R 250/2016–5) ogiltigförklaras i den mån överklagandenämnden i det beslutet biföll invändningen avseende ”bagerivaror fyllda med chokladkräm; choklad; konfektyr; bakverk; småkakor; smörgåskex; glass; konditorivaror och godsaker” i klass 30.

2)	Den invändning som framställts av Nestlé Schöller GmbH & Co. KG, den rättsliga föregångaren till Nestlé Unternehmungen Deutschland GmbH, avseende ”bagerivaror fyllda med chokladkräm; choklad; konfektyr; bakverk; småkakor; smörgåskex; glass; konditorivaror och godsaker” i klass 30, avslås.

3)	EUIPO ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de kostnader som uppkommit för Lotte Co. Ltd för förfarandet vid tribunalen.

4)	Nestlé Unternehmungen Deutschland ska bära sina rättegångskostnader.

---

(1)  EUT C 95, 27.3.2017.

Tribunalens beslut av den 10 juli 2018 – Izba Gospodarcza Producentów i Operatorów Urządzeń Rozrywkowych mot kommissionen

(Mål T-514/15) (1)

((Tillgång till handlingar - Förordning (EG) nr 1049/2001 - Begäran om tillgång till detaljerat yttrande inom ramen för ett anmälningsförfarande på grundval av direktiv 98/34/EG - Handlingar som är hänförliga till ett fördragsbrottsförfarande - Tillgång nekad - Handlingen har lämnats ut efter att talan väckts - Anledning saknas att döma i saken))

(2018/C 328/63)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Izba Gospodarcza Producentów i Operatorów Urządzeń Rozrywkowych (Warszawa, Polen) (ombud: advokaten P. Hoffman)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: F. Clotuche-Duvieusart och M. Konstantinidis)

Part som intervenerat till stöd för sökanden: Konungariket Sverige (ombud: C. Meyer-Seitz, A. Falk, U. Persson, N. Otte Widgren, E. Karlsson och L. Swedenborg)

Part som intervenerat till stöd för svaranden: Republiken Polen (ombud: B. Majczyna, M. Kamejsza-Kozłowska och B. Paziewska)

Saken

Talan enligt artikel 263 FEUF om ogiltigförklaring av kommissionens beslut GESTDEM 2015/1291, av den 12 juni och 17 juli 2015, genom vilket sökandens begäran om tillgång till detaljerat yttrande från kommissionen respektive detaljerat yttrande från Republiken Malta, inom ramen för anmälningsförfarande 2014/537/PL, avslogs.

Avgörande

1)	Det finns inte längre anledning att döma i saken.

2)	Izba Gospodarcza Producentów i Operatorów Urządzeń Rozrywkowych och kommissionen ska bära sina rättegångskostnader.

3)	Konungariket Sverige och Republiken Polen ska bära sina rättegångskostnader.

---

(1)  EUT C 372, 9.11.2015.

Tribunalens beslut av den 12 juli 2018 – Labiri mot CESE och Comité des régions

(Mål T-904/16) (1)

((Personalmål - Tjänstemän - Mobbning - Förlikning i målet - Genomförande av avtal - [konfidentiellt] - Maktmissbruk - Uppenbart att talan helt saknar rättslig grund))

(2018/C 328/64)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Vassiliki Labiri (Bryssel, Belgien) (ombud: advokaterna J.-N. Louis och N. de Montigny)

Svarande: Comité économique et social européen (CESE) (ombud: M. Pascua Mateo, K. Gambino, X. Chamodraka och L. Camarena Januzec, biträdda av advokaterna M. Troncoso Ferrer och F.-M. Hislaire) och Comité des régions (ombud: S. Bachotet och M. Antonini, biträdda av advokaten B. Wägenbaur)

Saken

Talan enligt artikel 270 FEUF om ogiltigförklaring av beslut av Regionkommitténs generalsekreterare, av den 11 maj 2016, enligt ett avtal med CESE, [konfidentiellt], genom förlikning i mål F-33/15.

Avgörande

1)	Talan ogillas.

2)	Vassiliki Labiri ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 63, 27.2.2017.

Tribunalens beslut av den 12 juli 2018 – Labiri mot EESK

(Mål T-256/17) (1)

((Personalmål - Tjänstemän - Mobbning - Uppgörelse i godo - Genomförande av en överenskommelse - Felaktig rättstillämpning - Felaktig bedömning - Maktmissbruk - Uppenbart att talan helt saknar rättslig grund)))

(2018/C 328/65)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Vassiliki Labiri (Bryssel, Belgien) (ombud: advokaterna J.-N. Louis och N. de Montigny)

Svarande: Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) (ombud: M. Pascua Mateo, K. Gambino och L. Camarena Januzec, biträdda av advokaterna M. Troncoso Ferrer och F.-M. Hislaire)

Saken

Talan enligt artikel 270 FEUF med yrkande om ogiltigförklaring av EESK:s beslut av den 23 juni 2016 om ”att underlåta att tillämpa en punkt i den uppgörelse som ingåtts i godo mellan parterna vid personaldomstolen” i målet F-33/15, samt om ersättning till ett belopp på 250 000 euro för materiell och ideell skada.

Avgörande

1)	Talan ogillas.

2)	Vassiliki Labiri ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)  EUT C 213, 3.7.2017.

Tribunalens beslut av den 12 juli 2018 – TE mot kommissionen

(Mål T-392/17) (1)

((Talan om ogiltigförklaring - Inledande av Olafs externa utredning - Rättsakt mot vilken talan inte kan väckas - Avvisning))

(2018/C 328/66)

Rättegångsspråk: tjeckiska

Parter

Sökande: TE (ombud: advokaten J. Bartončík)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: J. Baquero Cruz och Z. Malůšková)

Saken

Talan enligt artikel 263 FEUF om ogiltigförklaring av beslut om att inleda en extern utredning som bedrivs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), [konfidentiellt] (2), av sökanden i egenskap av berörd person och avseende [konfidentiellt].

Avgörande

1)	Talan avvisas.

2)	TE ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de kostnader som uppkommit för Europeiska kommissionen.

---

(1)  EUT C 293, 4.9.2017.

(2)  Dolda konfidentiella uppgifter.

Tribunalens beslut av den 11 juli 2018 – roelliroelli confectionery schweiz mot EUIPO – Tanner (ALPRAUSCH)

(Mål T-769/17) (1)

((EU – varumärke - Invändningsförfarande - Förklaring om att det motstående varumärket har upphävts - Anledning saknas att döma i saken))

(2018/C 328/67)

Rättegångsspråk: tyska

Rättegångsdeltagare

Klagande: roelliroelli confectionery schweiz GmbH (St. Gall, Schweiz) (ombud: advokaterna S. Overhage och R. Böhm)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: A. Söder)

Motpart vid överklagandenämnden: André Tanner (Schindellegi, Schweiz)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av EUIPO:s femte överklagandenämnd den 1 augusti 2017 (ärende R 1596/2016-5), angående ett invändningsförfarande mellan André Tanner och roelliroelli confectionery schweiz GmbH.

Avgörande

1)	Det finns inte längre anledning att döma i saken.

2)	roelliroelli confectionery schweiz GmbH och Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) ska bära sina rättegångskostnader.

---

(1)  EUT C 22, 22.1.2018.

Beslut meddelat av tribunalens ordförande den 11 juli 2018 – GE Healthcare mot kommissionen

(Mål T-783/17 R)

((Interimistiskt förfarande - Humanläkemedel - Direktiv 2001/83/EG - Indragning av godkännande för försäljning av kontrastmedel innehållande gadolinium som utgör humanläkemedel - Ansökan om uppskov med verkställighet - Situation som ställer krav på skyndsamhet föreligger inte))

(2018/C 328/68)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: GE Healthcare A/S (Oslo, Norge) (ombud: D. Scannell, barrister, G. Castle och S. Oryszczuk, solicitors)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: K. Mifsud-Bonnici och A. Sipos)

Saken

Talan enligt artiklarna 278 och 279 FEUF om uppskov med verkställighet av kommissionens verkställighetsbeslut C(2017) 7941 final, av den 23 november 2017, avseende godkännande för försäljning av kontrastmedel innehållande gadolinium som utgör humanläkemedel, som innehåller en eller flera av de aktiva substanserna gadobensyra, gadobutrol, gadodiamid, gadopentetsyra, gadotersyra, gadoteridol, gadoversetamid, gadoxetsyra, inom ramen för artikel 31 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG av den 6 november 2001.

Avgörande

1)	Ansökan om interimistiska åtgärder ogillas.

2)	Frågan om rättegångskostnader anstår.

Beslut meddelat av tribunalens ordförande den 12 juli 2018 – PV mot kommissionen

(Mål T-224/18 R)

((Interimistiskt förfarande - Personalmål - Mobbning - Beslut som meddelats av kommissionen till följd av ett upphävande - Disciplinärt förfarande - Ändrad tjänsteplacering - Nollställande av lön - Ansökan om interimistiska åtgärder - Uppenbart att talan i huvudsaken inte kan tas upp till sakprövning - Delvis avvisning - Fumus boni juris föreligger inte - Situation som ställer krav på skyndsamhet föreligger inte))

(2018/C 328/69)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: PV (ombud: advokaten M. Casado García-Hirschfeld)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: G. Berscheid, B. Mongin och R. Striani)

Saken

Talan enligt artiklarna 278 och 279 FEUF med yrkande om dels inhibition av i) disciplinärt förfarande CMS 13/087, ii) disciplinärt förfarande CMS 17/025, iii) beslutet att återinsätta sökanden och iv) beslutet att nollställa sökandens lön, dels att interimistiskt beslut meddelas om att sökanden ska placeras vid personalsammanslutningen Generation 2004 eller vid ett annat av kommissionens generaldirektorat.

Avgörande

1)	Det saknas anledning att döma i saken med avseende på yrkandet om inhibition av disciplinärt förfarande CMS 13/087.

2)	Ansökan om interimistiska åtgärder ogillas i övriga delar.

3)	Beslut om rättegångskostnaderna ska anstå.

Beslut meddelat av tribunalens ordförande den 12 juli 2018 – RATP mot kommissionen

(Mål T-250/18 R)

((Interimistiskt förfarande - Tillgång till handlingar - Ansökan om uppskov med verkställighet - Situation som ställer krav på skyndsamhet föreligger inte))

(2018/C 328/70)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Régie autonome des transports parisiens (RATP) (Paris, Frankrike) (ombud: advokaterna E. Morgan de Rivery, P. Delelis och C. Lavin)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: A. Buchet, W. Mölls och C. Ehrbar)

Part som har intervenerat till stöd för sökanden: Republiken Frankrike (ombud: E. de Moustier, I. Cohen och B. Fodda)

Saken

Ansökan med stöd av artiklarna 278 FEUF och 279 FEUF om uppskov med verkställigheten av kommissionens beslut C(2018) 1865 final av den 21 mars 2018, Gestdem 2017/4598, om partiell tillgång till handlingar.

Avgörande

1)	Ansökan om interimistiska åtgärder avslås.

2)	Frågan om rättegångskostnader anstår.

Talan väckt den 13 juli 2018 – Bax mot ECB

(Mål T-433/18)

(2018/C 328/71)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Annemieke Bax (Frankfurt, Tyskland) (ombud: advokaterna L. Levi och A. Champetier)

Svarande: Europeiska centralbanken (ECB)

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det beslut som fattats av ECB:s direktion den 14 december 2017, att avslå sökandens begäran om att få den hjälp med byte av yrkesbana som institutionen erbjuder,

—	i den mån det behövs, ogiltigförklara ECB:s beslut av den 8 maj 2018 att avslå sökandens särskilda begäran,

—	förplikta ECB att till sökanden utge ersättning för den ideella skada hon orsaktas med ett belopp på 20 000 euro, och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fem grunder.

1.	Första grunden: Åsidosättande av principerna om öppenhet, icke-diskriminering och rättssäkerhet

2.	Andra grunden: Beslut SEC/EB/X/17/398a.rev-1/final (”General Methodology for the Practical Implementation of the Career Transition Support Scheme (CTS)”) är rättsstridigt, bland annat för att det strider mot beslut ECB/2017/NP 19 av den 17 maj 2017.

3.	Tredje grunden: Svaranden har brustit i sin omsorgsplikt.

4.	Fjärde grunden: Diskriminering på grund av kön i strid med direktiv 2006/54. (1)

5.	Femte grunden: Åsidosättande av proportionalitetsprincipen på grund av tillämpningen av oproportionerliga urvalskriterier.

---

(1)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet (EUT L 204, 2006, s. 23).

Överklagande ingett den 13 juli 2018 – Sintokogio mot EUIPO (ProAssist)

(Mål T-439/18)

(2018/C 328/72)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: Sintokogio Ltd (Nagoya, Japan) (ombud: advokaterna V. Dalichau, S. Kirschstein-Freund och B. Breitinger)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Omtvistat varumärke: Internationell registrering som designerar Europeiska unionen av ordmärket ProAssist – Registreringsansökan nr 1 327 746

Överklagat beslut: Beslut meddelat av den andra överklagandenämnden vid EUIPO den 3 maj 2018 i ärende R 2341/2017-2

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet angående EU-delen av internationell registrering 1327746, eller

—	i andra hand, ändra det överklagade beslutet angående EU-delen av internationell registrering 1327746, samt

—	förplikta EUIPO att ersätta kostnaderna i förfarandet vid överklagandenämnden och vid tribunalen.

Grund

—	Åsidosättande av artikel 94.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

—	Åsidosättande av artikel 7.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

—	Åsidosättande av principerna om likabehandling och god förvaltningssed, artikel 107 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

Talan väckt den 26 juli 2018 – eSlovensko Bratislava mot kommissionen

(Mål T-460/18)

(2018/C 328/73)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: eSlovensko Bratislava (Bratislava, Slovakien) (ombud: advokaten B. Fridrich)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara kommissionens beslut av den 22 juni 2018, närmare bestämt den individuella rättsakt, med rubriken ”Betalning genom kvittning av utestående fordringar och skulder”, som utfärdats av Europeiska kommissionens avdelning för budgetgenomförande (allmän budget och EUF:s budget), ref. BUDG/DGA/C4/LM/24307,

—

förplikta kommissionen att verkställa betalningen av stödberättigande kostnader till sökanden (registrerad ID nr 42412439), som är den ursprungliga stödmottagaren och avtalsparten i bidragsavtalet INEA/CEF/ICT/A2015/1154788, Action 2015-SK-IA-0038 – ”Slovak Safer Internet Centre IV”, i enlighet med detta giltiga och effektiva avtal, närmare bestämt artikel 4.1.3 i avtalet,

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden tre grunder.

1.

Den första grunden avser att det omtvistade beslutet ska ogiltigförklaras på grund av att kommissionen gjorde sig skyldig till ett åsidosättande av rättssäkerhetsprincipen vid tillämpningen av fördragen, och i synnerhet en oriktig rättslig bedömning av de faktiska omständigheterna avseende kvittningen, eftersom sökanden (registrerad ID nr. 42412439), enligt Plaumann-principen, är direkt berörd av beslutet och det har en direkt negativ inverkan på sökanden.

2.

Den andra grunden avser att eftersom kommissionen är behörig att behandla frågor om genomförande av projekt och finansiella transaktioner inom ramen för det giltiga och effektiva avtalet mellan kommissionen och sökanden, som är den ursprungliga stödmottagaren och avtalsparten i bidragsavtalet INEA/CEF/ICT/A2015/1154788, Action 2015-SK-IA-0038 – ”Slovak Safer Internet Centre IV”, ska kommissionen, i enlighet med artikel 4.1.3 i avtalet, förpliktas att verkställa betalningen av de stödberättigade kostnaderna till sökanden. — Enligt artikel 68 i finansiella förordningen (1), som ligger till grund för kommissionens omtvistade beslut, ”[bör] det … fastställas regler för inventarieförteckningen över anläggningstillgångar och för räkenskapsförarnas och utanordnarnas närmare uppgifter på detta område. Med tanke på behovet av en effektiv förvaltning av tillgångar bör det också klargöras vilka bestämmelser som gäller för de tillgångar som finns upptagna på inventarieförteckningen.” Sökanden har i detta avseende påpekat att den vid upprepade tillfällen hade informerat kommissionen om att dess förfarande gentemot sökanden hade förväxlats med ett förfarande avseende en annan organisation, som drev tidigare projekt av liknande slag.

3.

Den tredje grunden avser att kommissionen ska förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna. I enlighet med ovannämnda argument, samt påståendet att det omtvistade beslutet är godtyckligt, har sökanden yrkat att kommissionen ska förpliktigas att ersätta rättegångskostnaderna avseende förfarandet vid domstolen och juridisk rådgivning.

---

(1)  Europaparlamentets och Rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 2012, s. 1).

Överklagande ingett den 31 juli 2018 – Grupo Bimbo mot EUIPO – Rubio Snacks (Tia Rosa)

(Mål T-464/18)

(2018/C 328/74)

Överklagandet är avfattat på spanska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Grupo Bimbo, SAB de CV (Mexiko, Mexiko) (ombud: advokaten N. Fernández Fernández-Pacheco)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: Rubio Snacks, SL (Bullas, Spanien)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Varumärkessökande: Klaganden

Omtvistat varumärke: EU-figurmärke innehållande ordelementet ”Tia Rosa” – Registreringsansökan nr 14 442 883

Förfarande vid EUIPO: Invändningsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av femte överklagandenämnden vid EUIPO den 18 maj 2018 i ärende R 2739/2017-5

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara det överklagade beslutet, i den del det överklagade beslutet fastställer beslutet att bifalla invändning 002628793 mot EU-figurmärke nr 14 442 883 Tia Rosa beträffande följande varor i klass 30: Beredningar av spannmål, tortilla av mjöl och majs, tacos (chips), tacos [livsmedel], tacos [livsmedel], salta kex [crackers], salta kex med kryddsmak, kakor med spannmål, små kakor med spannmål med högt proteininnehåll, spannmål (spannmålsbaserade beredningar), bröd, bröd, ojäst bröd, ströbröd, småbröd, fullkornsbröd, flerkornsbröd, skorpor, mjölbaserade livsmedel, tilltuggsprodukter som består av spannmål, tilltuggsprodukter som består av majsmjöl, färdiga salta tilltuggsprodukter som är gjorda av majs och tillverkade genom strängsprutning, majsbaserade tilltugg, vetebaserade tilltugg, tilltugg med sesam, frasiga tilltugg av spannmål, tilltugg av puffad majs, popcorn, smaksatta popcorn, samtliga ovanstående varor med uttryckligt undantag för varje potatisbaserad vara,

—	fastställa registreringen av EU-ordmärke nr 14 442 883 Tia Rosa för samtliga varor som ansökan avser, och

—	förplikta EUIPO och intervenienten att ersätta rättegångskostnaderna såväl vid EUIPO som vid tribunalen.

Grund

—	Åsidosättande av artikel 8.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

Överklagande ingett den 31 juli 2018 – NSC Holding mot EUIPO – Ibercondor Barcelona (CONDOR SERVICE, NSC)

(Mål T-468/18)

(2018/C 328/75)

Överklagandet är avfattat på tyska

Parter

Klagande: NSC Holding GmbH & Cie. KG (Hamburg, Tyskland) (ombud: advokaten M. Eichhorst)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: Ibercondor Barcelona SA (Barcelona, Spanien)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Varumärkessökande: Klaganden

Omtvistat varumärke: Ansökan om registrering av EU-figurmärket CONDOR SERVICE, NSC – registreringsansökan nr 15 292 675

Förfarande vid EUIPO: Invändningsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av fjärde överklagandenämnden vid EUIPO den 28 maj 2018 i ärende R 2440/2017-4

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

—	förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna, inbegripet kostnaderna för överklagandeförfarandet,

i andra hand

—	återförvisa ärendet för förnyad opartiskt prövning vid immaterialrättsmyndigheten.

Grund

—	Åsidosättande av artikel 8.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.