Enda artikel

Det sammanfattande dokument och den hänvisning till offentliggörandet av produktspecifikationen som avses i artikel 50.2 a i förordning (EU) nr 1151/2012 för namnet ”Istra” (SUB) återfinns i bilagan till det här beslutet.

I enlighet med artikel 51 i förordning (EU) nr 1151/2012 tillgodoses genom detta offentliggörande rätten att göra invändningar mot registrering av det namn som anges i första stycket i denna artikel inom tre månader från det att detta beslut har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

BILAGA

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

”ISTRA”

EU-nr: HR-PDO-0005-01358 – 30.7.2015

SUB ( X ) SGB ( )

1.   Namn

”Istra”

2.   Medlemsstat eller tredjeland

Kroatien

Slovenien

3.   Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1   Produkttyp

Klass 1.5 Oljor och fetter (smör, margarin, oljor etc.)

3.2   Beskrivning av den produkt för vilken namnet i punkt 1 är tillämpligt

”Istra” är extra jungfruolja som utvinns direkt ur olivträdets (Olea europaea, L.) frukter enbart på mekanisk väg.

När produkten släpps ut på marknaden måste den ha följande fysikalisk-kemiska och organoleptiska egenskaper:

—	Halt fria fettsyror, uttryckt som oljesyra: ≤ 0,4 %

—	Peroxidtal: ≤ 12 mekv O2/k

—	K232 ≤ 2,25

—	K270 ≤ 0,20

—	Delta-K: ≤ 0,01

—	Doft: Måttligt till kraftigt uttalad doft av färska oliver, frukt, grönsaker eller annan grön växtlighet såsom gröna blad, grönt gräs, m.m. (median för fruktigheten på en kontinuerlig linjär skala > 3,0).

—	Smak: Friska och färska oliver, med en beska och skärpa enligt följande värden: — Beska: Milt, måttligt eller kraftigt uttalad (median på en kontinuerlig linjär skala ≥ 2,0). — Skärpa: Milt, måttligt eller kraftigt uttalad (median på en kontinuerlig linjär skala ≥ 2,0).

3.3   Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung) och råvaror (endast för bearbetade produkter)

Följande olivsorter kan användas för att producera ”Istra” olivolja: Buga (synonym: črna), buža, črnica, drobnica, istarska belica (synonymer: istrska belica, istarska bjelica, bianchera), karbonaca, mata, plominka, puntoža, rošinjola, štorta, žižolera, frantoio, leccino, maurino, moraiolo, pendolino och picholine. I en given kvantitet ”Istra” måste minst 80 % av oljan komma från en eller flera av de ovanstående sorterna.

I s.k. monovarietal olja måste minst 80 % av oljan komma från en enda olivsort.

3.4   Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

Alla led i produktionen av ”Istra”, från odlingen till bearbetningen av oliverna, måste äga rum inom det geografiska område som definieras i punkt 4.

3.5   Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning, etc. av den produkt som det registrerade namnet avser

Oljan måste förpackas inom det geografiska område som definieras i punkt 4 för att bevara sina särdrag och sin kvalitet. Förpackningen av oljan inom produktionsområdet minimerar risken för att kvaliteten på produkten blir nedsatt genom transport och flera dekanteringar, som gör att oljan kan bli utsatt för variationer i temperatur, syre och ljus. Att begränsa förpackningen till produktionsområdet gör det även möjligt för tillsynsmyndigheterna i fråga att genomföra kontroller av att kraven är uppfyllda i närvaro av de berörda producenterna, som traditionsenligt själva buteljerar oljan. Certifiering av överensstämmelse och rätten att använda en ursprungsbeteckning stärker konsumenternas förtroende, utgör en konkurrensfördel och leder i slutändan till högre vinster, och är därmed av största vikt för dessa producenter.

Förpackning av oljan inom produktionsområdet underlättar spårbarheten och kvalitetskontrollen betydligt, vilka annars skulle vara svåra att genomföra utanför produktionsområdet.

3.6   Särskilda regler för märkning av den produkt som det registrerade namnet avser

Det är tillåtet att använda namn på jordbruksföretag eller olivlundar belägna intill ”Istra” SUB endast om produkten framställs uteslutande av oliver som odlats i det berörda jordbruksföretagets olivlundar, dvs. i den olivlund som anges på etiketten.

Kombinationen av olivsorter i oljan kan också anges, men endast om dessa kan bestyrkas skriftligen. I monovarietal olja får de officiella sortnamn som förtecknas under punkt 3.3 användas.

När produkten släpps ut på marknaden måste namnet ”Istra” tydligt kunna urskiljas från alla andra påskrifter genom bokstävernas storlek, stil och färg (typografi), oavsett förpackning.

Skördeåret ska också anges på etiketten.

När produkten släpps ut på marknaden ska varje förpackning vara försedd med ett självhäftande märke med den gemensamma symbolen och det unika förpackningsnumret. Samtliga användare av beteckningen ”Istra” SUB som släpper ut produkten på marknaden i enlighet med specifikationen har rätt att använda märket på lika villkor.

Den gemensamma symbolen finns i två varianter, en kroatisk och en slovensk. Den består av en upprättstående stiliserad oliv i en mörk cirkel. En droppe olja rinner från mitten på frukten. Under oljedroppen är ordet ISTRA skrivet med versaler. Ovanför bokstaven A i ISTRA har den kroatiska versionen bokstäverna ZOI medan den slovenska versionen har bokstäverna ZOP. I båda fallen är de skrivna med ett mindre typsnitt.

4.   Kort beskrivning av det geografiska området

Produktionsområdet för ”Istra” ligger på den istriska halvön.

Det geografiska produktionsområdet börjar vid Port Preluk, strax norr om Preluks campingplats, på gränsen mellan Rijeka stad och Opatija. Avgränsningen går längs gränsen mellan Rijeka och Opatija, runt campingplatsen och till punkten där Opatija, Matulji och Kastav möts i norr. Den skär genom Baredi upp till järnvägslinjen där Matulji, Kastav och Rijeka möts. Därefter följer den järnvägslinjen mot Rijeka längs gränsen mellan Kastav och Rijeka. Öster om rastplatsanläggningen Vrata Jadrana viker gränslinjen av norrut genom byarna Bačići och Murini, och strax öster om Tuhtani, till punkten där Rijeka, Viškovo och Kastav möts. Den fortsätter längs gränsen mellan Viškovo och Kastav genom Duževo (triangelpunkt 281) tills den når vägen mellan Kastav och Viškovo under Ranjevac, där den följer vägen till Viškovo ett kort stycke innan den viker av norrut för att passera mellan byarna Jardasi och Kosi innan den når punkten där Viškovo, Kastav och Klana möts öster om Sohi (triangelpunkt 452). Därefter viker den av västerut och sedan åt sydväst, korsar Sohi, löper mellan Prkačine och Plas och når Majevihöjden (411 m) där Kastav, Matulji och Klana möts. Avgränsningen fortsätter norrut längs Matuljis kommungräns upp till foten av Stanićhöjden (465 m), där den viker av något åt väster innan den går norrut igen, passerar öster om byn Mučići, genom Kapužnjak, öster om byn Ružići och höjden Vela Rebra (446 m), vidare tvärs över Pišćevati Breg, Turinski Dol, Raspravica, Popenac, över toppen på 738 m och genom Liskovac innan den når Visočhöjden (756 m). Vid höjden Visoč viker avgränsningen av västerut, passerar norr om Klanac, över triangelpunkt 547, höjdpunkten på 657 m, förbi staden Rupa i norr, genom Lešćina upp till triangelpunkt 447 där den viker norrut. Sedan löper den väster om höjden Gradina (562 m), längs järnvägslinjen upp till triangelpunkt 519 vid Velika Reber, varefter den först går västerut och sedan söderut, genom Barišča, Kališča (triangelpunkt 602), ner till Buričine. Vid höjden Buričine viker avgränsningen västerut och korsar höjden Kovnica (901 m), passerar mellan höjderna Jankovac och Osik, över Surinova Glavica och Strahovica (771 m). Sedan löper den söder om Ravni Kot över Ribnikberget (1 023 m) och triangelpunkt 1 028,5, där den viker av åt nordväst, korsar Vinćarija och når Glavičorka i söder (triangelpunkt 1083). Därefter viker den av västerut ett kort stycke och sedan nordväst igen upp till Lipica, fortsätter sydväst om triangelpunkterna 979 (Lipica) och 953 (Mala Plešivica) vidare nordväst till Mala Vrata (triangelpunkt 695). Vid Mala Vrata går avgränsningen västerut till Jelovščina, förbi höjden Mali Grižan (triangelpunkt 851) mot sydväst, viker sedan av i sydöstlig riktning, passerar nordväst om höjden Blažinov, där den vänder västerut för att fortsätta norr om Stružnjak (781 m) och Gnojina (776 m) och sedan sydväst upp till vägen mellan Jelovica och Podgorje. Sedan följer den vägen åt nordväst genom byarna Podgorje, Praproče och Črnotiče fram till en punkt strax söder om höjden Gaber (447 m). Därifrån fortsätter avgränsningen norrut via byn Kastelec till staden Socerb, över triangelpunkt 447 tills den når gränsen mellan Slovenien och Italien.

Slutligen löper den längs den internationella gränsen västerut ända till San Bartolomeo och följer sedan kusten åt sydöst och tillbaka till startpunkten vid Port Preluk.

5.   Samband med det geografiska området

Specifika uppgifter om området

När det gäller geologiska, topografiska och, i viss mån, klimatiska kännetecken, består den istriska regionen av fyra separata delar: den lilla bergiga kanten i norr och nordost om halvön, den nordvästra kuststräckan som består av karbonatflysch, den kuperade centrala delen med flyschavlagringar, och kalkstensplatån längs södra och västra kusten. De nordvästra, västra, södra och centrala delarna, som har ett medelhavsklimat, är de viktigaste när det gäller olivodling. Även om den istriska halvön ligger i utkanten av den breddgrad som är lämplig för olivodling har den ett mildare klimat jämfört med andra områden på samma breddgrad på grund av dess form och läge. I södra Istrien har klimatet typiska inslag av medelhavsklimat med en stark påverkan från havet, en utpräglat torr sommarsäsong, en genomsnittlig årstemperatur på runt 16 °C och en total årsnederbörd på omkring 820 mm. Områdena i väster och nordväst kännetecknas av ett typiskt submediterrant klimat där sommaren inte är så utpräglat torr, den genomsnittliga årstemperaturen ligger på omkring 14 °C och den totala årsnederbörden inte överstiger runt 1 000 mm.

Att jorden och klimatet i Istrien är gynnsamma för olivodling visste man redan under romartiden. Oliver och olivolja har därför inte endast varit en viktig ekonomisk faktor under tvåtusen år eller mer, utan även Istriens varumärke. En del av de amforor som fortfarande upptäcks har inskrifterna Olei Histrici (olja från Istrien) och Olei flos (olja från första pressningen), ett tecken på att särskild märkning av högkvalitativa oljor förekom redan vid denna tid. Olivolja från Istrien transporterades via handelsvägarna till norra Italien, Noricum och Pannonien.

Under andra halvan av 1900-talet började olivodlingen i Istrien att utvecklas i snabbare takt. Med hjälp av vetenskapliga institutioner och fackinstitutioner planterades nya olivlundar, en del av sortimentet utökades och nya produktions- och bearbetningsmetoder för oliver infördes. Den urgamla traditionen med olivodling och utvecklingen av nya trender ledde gradvis till en ökande specialisering bland de istriska olivodlarna och olivförädlarna. Drivna av sin gränslösa nyfikenhet, benägenhet att införa nyheter och konkurrenskraft, drog de snart fördel av de nya möjligheterna att finslipa de kunskaper och färdigheter som förts vidare genom generationer.

Specifika uppgifter om produkten

”Istra” uppskattas för och utmärker sig genom sin höga kvalitet och sina organoleptiska kännetecken, som kommer av ett antal olika faktorer. Oljan har en måttlig till intensiv doft av färska oliver, som ofta överlappar med toner av frukt, grönsaker eller grön växtlighet (t.ex. gröna blad, grönt gräs, etc.) av olika intensitet. Smaken är harmonisk, påminner om fräscha, färska oliver och är vanligtvis måttligt besk och skarp.

”Istra” är rik på de flyktiga C6- och C5-ämnen som är kopplade till dess gröna dofter, dess beska och skärpa. Beskan och skärpan i ”Istra” står inte endast i samband med de höga halterna flyktiga ämnen, men också med den höga andelen fenoliska ämnen, som, förutom att förbättra oljans organoleptiska egenskaper, också påverkar dess näringsmässiga egenskaper och stabilitet i positiv riktning, vilket gör den oxidationsbeständig.

Dessutom har många års forskning på Istriens extra jungfruoljor vetenskapligt bevisat deras näringsvärde och bekräftat att de har en hög oljesyrehalt, förutom att de är rika på fenoliska ämnen. I genomsnitt har ”Istra” en hög oljesyrehalt (oftast över 74 %), medan andelen linolensyra ligger på under 10 %. Den särskilda kemiska sammansättningen hos ”Istra”, dvs. den stora andelen olje- och linolensyror (> 7) i kombination med en hög fenolhalt, förbättrar dess oxidationsstabilitet.

En annan utmärkande egenskap hos ”Istra” är dess mycket låga halt av fria fettsyror och dess låga peroxidtal.

Orsakssambandet mellan området och produkten

Eftersom den istriska halvön ligger på den norra gränsen av den region där man kan odla oliver kan det tyckas att förutsättningarna där inte borde vara lämpliga för olivodling. Istrien har dock erkänts som en idealisk plats för produktion av oliver och högkvalitativ olivolja ända sedan romartiden. Det direkta beviset på detta är den mängd olika olivsorter som odlas där. Att ”Istra” alltid uppfyller de organoleptiska och kemiska kriterier som anges i punkt 3.2, oavsett kombinationen av olivsorter, tyder på att mark- och klimatförhållandena på den istriska halvön i hög grad bidrar till kvaliteten och egenskaperna hos de oliver som odlas där och till oljans kemiska och organoleptiska egenskaper.

Den viktigaste följden av de särskilda klimatförhållandena i Istrien är den höga andelen enkelomättade oljesyror bland alla fettsyror i ”Istra”. Detta beror på att olivträd anpassar sig till kallare klimat genom att producera mer oljesyra (Pannelli m.fl., 1993, i O. Koprivnjak, I. Vrhovnik, T. Hladnik, Ž. Prgomet, B. Hlevnjak och V. Majetić Germek: ”Obilježja prehrambene vrijednosti djevičanskih maslinovih ulja sorti Buža, Istarska bjelica, Leccino i Rosulja” i Hrvatski časopis za prehrambenu tehnologiju, biotehnologiju i nutricionizam nr 7 (2012), s. 174).

Den rika kemiska sammansättningen av flyktiga ämnen i ”Istra”, som påverkar de gröna dofterna – vissa är till och med orsaken till beskan och skärpan – beror inte bara på blandningen och klimatförhållandena, men också på de produktionsprocesser som används av olivodlarna, dvs. att plocka oliverna när de precis har mognat och att använda bra metoder för förvaring och bearbetning av frukten och för lagring av oljan. Den expertis och kompetens inom olivodling, oljeproduktion och lagring som inhämtats och fulländats av lokala olivodlare och olivförädlare över generationerna spelar därför en viktig roll för att garantera produktens kvalitet.

Den tidiga skörden, som äger rum när frukterna fortfarande är gröna eller fläckiga och fasta, har stor inverkan på oljans egenskaper. Denna produktionsmetod har blivit en nyckelmetod för de istriska olivodlarna. Förutom att bidra till att undvika låga temperaturer, som kan leda till att frukten fryser, förhindrar en tidig skörd angrepp av andra och tredje generationerna av olivfruktflugan, som kan ha allvarliga följder för oljans kvalitet. Dessutom vet man att en tidig skörd direkt förbättrar de kemiska kvalitetsindikatorerna och de särskilda smak- och doftegenskaperna hos ”Istra”: den leder till låga halter av fria fettsyror, ett lågt peroxidtal och låga K-nummer, samt högintensiva positiva organoleptiska egenskaper vad gäller smak och arom (se K. Brkić Bubola, O. Koprivnjak, B. Sladonja, D. Škevin, I. Belobrajić: ”Chemical and sensorial changes of Croatian monovarietal olive oils during ripening” i European Journal of Lipid Science and Technology, vol. 114 (2012), s. 1400).

Samverkan mellan de olika lokala miljömässiga och mänskliga faktorer som nämns ovan ger produkten som bär den skyddade ursprungsbeteckningen ”Istra” dess särpräglade egenskaper, dvs. en harmonisk smak och balans mellan olivfruktens skärpa, beska och fruktighet.

Hänvisning till offentliggörandet av produktspecifikationen

(artikel 6.1 andra stycket i denna förordning)

http://www.mps.hr/datastore/filestore/87/2017-03-29_-_ZOI_Istra_2017_03_08.pdf

http://www.mkgp.gov.si/fileadmin/mkgp.gov.si/pageuploads/podrocja/Kmetijstvo/zascita_kmetijskih_pridelkov_zivil/ZOI_Istra_2017.pdf

”Alkoholfria drycker enligt detta nummer är vätskor som är direkt lämpliga och avsedda för mänsklig konsumtion som dryck, oavsett intagen mängd eller för vilka särskilda ändamål olika typer av vätskor konsumeras, såvida de inte faller under något annat, mer specifikt nummer. Rent subjektiva, variabla faktorer, t.ex. sättet på vilket sådana drycker intas eller ändamålet för vilket de konsumeras, t.ex. att släcka törsten eller att förbättra hälsan, är inte relevanta för deras klassificering (se EU-domstolens dom i mål 114/80).

Detta nummer omfattar bland annat flytande, drickfärdig näring för spädbarn.”

”2.

Uttrycket ”liknande oljor” omfattar bland annat följande blandningar av kolväten: — Syntetiska paraffiniska dieselbränslen, särskilt ”hydrerade vegetabiliska oljor” (HVO) och GTL-bränslen (Gas to Liquid Fuels). — Produkter från förnybara energikällor som härrör från följande processer: ”biomassa till flytande bränslen” eller ”biogas till flytande bränslen”. — Produkter från samtidig bearbetning av förnybara råmaterial och råoljor i raffinaderier med råoljesatsning. Följande definitioner för produktion av ”liknande oljor” gäller: — ”vätgasbehandling”: termokemisk omvandling av triglycerider med vätgas för att producera alkaner; begreppet avser bearbetning av bränslen. Källor för triglycerider är i allmänhet fetter och oljor, lämpligt avfall, rester av fettfraktioner och fett från alger. — ”GTL-bränslen” (Gas to Liquid Fuels), ”BTL-bränslen” (Biomass to liquid Fuels, Biogas to Liquid Fuels): omvandling av gas till flytande bränslen genom Fischer-Tropsch-processen eller motsvarande processer. När det gäller BTL-bränslen baserade på biomassa (Biomass to Liquid Fuels) finns ett föregående steg, nämligen omvandling av biomassa till gas.”

”Detta undernummer omfattar poly(akrylnitril) och polyakryliska elastomerer (ACM) i obearbetad form (ovulkaniserade).”