4.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 233/4

Eurons växelkurs (1)

3 juli 2018

(2018/C 233/03)

1 euro =

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,1665
JPY	japansk yen	129,09
DKK	dansk krona	7,4506
GBP	pund sterling	0,88350
SEK	svensk krona	10,3123
CHF	schweizisk franc	1,1573
ISK	isländsk krona	124,60
NOK	norsk krona	9,4655
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	26,073
HUF	ungersk forint	327,35
PLN	polsk zloty	4,3915
RON	rumänsk leu	4,6615
TRY	turkisk lira	5,4444
AUD	australisk dollar	1,5761
CAD	kanadensisk dollar	1,5344
HKD	Hongkongdollar	9,1506
NZD	nyzeeländsk dollar	1,7281
SGD	singaporiansk dollar	1,5921
KRW	sydkoreansk won	1 298,07
ZAR	sydafrikansk rand	15,9718
CNY	kinesisk yuan renminbi	7,7481
HRK	kroatisk kuna	7,3845
IDR	indonesisk rupiah	16 766,10
MYR	malaysisk ringgit	4,7208
PHP	filippinsk peso	62,249
RUB	rysk rubel	73,6468
THB	thailändsk baht	38,681
BRL	brasiliansk real	4,5429
MXN	mexikansk peso	22,9451
INR	indisk rupie	79,9310

(1) Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.

4.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 233/6

Tillbakadragande av kommissionens förslag

(2018/C 233/05)

Förteckning över tillbakadragna förslag

Dokument	Interinstitutionellt förfarande	Titel
Jordbruk och landsbygdsutveckling
COM(2017) 150	2017/068/COD	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av den justeringsgrad som avses i förordning (EU) nr 1306/2013 för direktstöd avseende kalenderåret 2017
Ekonomiska och finansiella frågor, skatter och tullar
KOM(2011) 737	2011/333/CNS	Förslag till rådets förordning om metoder och förfaranden för tillhandahållande av egna medel grundade på mervärdesskatt
COM(2014) 43	2014/0020/COD	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om strukturella åtgärder för att förbättra motståndskraften hos EU:s kreditinstitut
Utrikes- och säkerhetspolitik
KOM(2003) 695	CNS 2003/0268	Förslag till rådets beslut om ingående av ett avtal om politisk dialog och samarbete mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Andinska gemenskapen och dess medlemsstater Republiken Bolivia, Republiken Colombia, Republiken Ecuador, Republiken Peru och Republiken Venezuela, å andra sidan
COM(2014) 360	2014/0182/NLE	Förslag till rådets beslut om unionens ståndpunkt i det samarbetsråd som inrättats genom avtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Georgien, å andra sidan, vad gäller antagandet av en rekommendation om genomförande av associeringsagendan EU–Georgien
COM(2014) 359	2014/0181/NLE	Förslag till rådets beslut om unionens ståndpunkt i det samarbetsråd som inrättats genom avtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Moldavien, å andra sidan, vad gäller antagandet av en rekommendation om genomförande av associeringsagendan EU–Moldavien
JOIN(2013) 14	2013/0149/NLE	Gemensamt förslag till rådets beslut om den ståndpunkt som unionen ska inta i det associeringsråd som inrättats genom Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Libanon, å andra sidan, när det gäller antagandet av en rekommendation om genomförandet av den andra ENP-handlingsplanen EU–Libanon
Inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag
COM(2012) 164	2012/82/COD	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om förenklad överföring av motorfordon registrerade i en annan medlemsstat på den inre marknaden
Internationellt samarbete och utveckling
KOM(2011) 861	2011/0420/NLE	Förslag till rådets beslut om EU:s anslutning till Internationella rådgivande kommittén för bomull (ICAC)
Rättsliga frågor, konsumentfrågor och jämställdhet
COM(2014) 212	2014/0120/COD	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om privata enmansbolag med begränsat ansvar
Havsfrågor och fiske
KOM(2011) 760	2011/0345/COD	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 1300/2008 av den 18 december 2008 om fastställande av en flerårig plan för sillbeståndet i området väster om Skottland och för fisket efter det beståndet
COM(2013) 9	2013/0007/COD	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 1224/2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs
Migration, inrikes frågor och medborgarskap
COM(2014) 163	2014/0095/COD	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om införande av en rundresevisering och om ändring av konventionen om tillämpning av Schengenavtalet och förordningarna (EG) nr 562/2006 och (EG) nr 767/2008
COM(2014) 164	2014/0094/COD	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om unionskodex om viseringar (viseringskodex)
Transporter
COM(2013) 409	2013/0187/COD	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 216/2008 inom området flygplatser, flygledningstjänst och flygtrafiktjänster

4.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 233/8

Sammanfattning av Europeiska datatillsynsmannens yttrande om manipulation via internet och personuppgifter

(Den fullständiga texten till detta yttrande finns på engelska, franska och tyska på Europeiska datatillsynsmannens webbplats www.edps.europa.eu)

(2018/C 233/06)

Digitaliseringen av samhället och ekonomin har en blandad inverkan på medborgarnas engagemang i beslutsfattandet och på hindren för allmänhetens deltagande i demokratiska processer.

Analys av stordata och system med artificiell intelligens har gjort det möjligt att samla in, kombinera, analysera och lagra oändligt stora mängder data. Under de senaste två decennierna har en dominerande affärsmodell för de flesta webbaserade tjänster vuxit fram som bygger på spårning av människor på nätet och insamling av uppgifter om deras egenskaper, hälsa, relationer, tankar och åsikter i syfte att generera intäkter från digital reklam. Dessa digitala marknader har koncentrerats kring ett fåtal företag som fungerar som effektiva grindvakter till internet och som har högre inflationsjusterade börsvärden än något annat företag tidigare i historien.

Detta digitala ekosystem har kopplat samman människor världen över. Mer än 50 procent av jordens befolkning använder internet, om än väldigt ojämnt fördelat beroende på geografiskt område, välstånd och kön. Den inledande optimismen om internets och sociala mediers potential att öka medborgarengagemanget har gett vika för en oro över att människor manipuleras, dels genom en konstant utvinning av ofta privat information om dem, dels genom kontroll över den information de ser på nätet beroende på i vilken kategori de placerats. Viral upprördhet är för många algoritmdrivna tjänster en nyckelfaktor för att skapa värde, med produkter och tillämpningar som är avsedda att maximera uppmärksamheten och beroendet. Sammankopplingen har, åtminstone med nuvarande modell, lett till motsättningar.

Den efterföljande debatten har kretsat kring den vilseledande, felaktiga eller grovkorniga information (”innehåll”) som matas ut till människor i avsikt att påverka det politiska samtalet och politiska val, ett fenomen som har kommit att kallas ”falska nyheter” eller desinformation på nätet. Lösningarna har inriktats på åtgärder för öppenhet, som exponerar informationskällan samtidigt som ansvarsskyldigheten hos de aktörer i ekosystemet som drar vinning av skadligt beteende förbises. Under tiden utgör marknadskoncentrationen och uppkomsten av dominerande plattformar ett nytt hot mot mediemångfalden. Enligt EDPS illustrerar denna förtroendekris för det digitala ekosystemet det ömsesidiga beroendeförhållandet mellan integritet och yttrandefrihet. Minskningen av det privata utrymme som är tillgängligt för folk, som ett resultat av omöjligheten att undgå övervakning från företag och regeringar, har en nedkylande effekt på människors förmåga och vilja att uttrycka sig och fritt bilda relationer, inbegripet i den medborgerliga sfären, som är så nödvändig för demokratins välmående. Detta yttrande handlar därför om det sätt på vilket uppgifter av individuell karaktär används för mikroinriktning (”microtargeting”) av specifikt innehåll till enskilda och grupper, de grundläggande rättigheter och värden som står på spel och den lagstiftning som är relevant för att minska hoten.

EDPS har i flera års tid argumenterat för ett ökat samarbete mellan dataskyddsmyndigheter och andra tillsynsmyndigheter i syfte att skydda den enskildes rättigheter och intressen i det digitala samhället, vilket var skälet till att vi år 2017 lanserade ett ”Digital Clearinghouse”. Mot bakgrund av oron för att det digitala utrymmet kan utnyttjas inom ramen för politiska kampanjer i syfte att kringgå befintlig lagstiftning (1), anser vi att det nu är dags att utvidga detta samarbete till de myndigheter som utövar tillsyn över val och myndigheter inom det audiovisuella området.

1. VARFÖR AVGER VI DETTA YTTRANDE

i. En intensiv pågående offentlig debatt

För närvarande pågår en intensiv offentlig debatt om hur dagens vidsträckta och komplexa ekosystem av digital information inverkar inte endast på marknadsekonomin utan också på den politiska ekonomin och om hur den politiska miljön växelverkar med ekonomin. De största plattformarna befinner sig i centrum av detta ekosystem, de erhåller en oproportionerligt stor vinst från tillväxten inom digital reklam och ökar sin relativa makt allteftersom ekosystemet utvecklas. Personuppgifter behövs för att segmentera, inrikta och skräddarsy meddelanden som matas ut till enskilda, men de flesta annonsörer är omedvetna om hur sådana beslut fattas och de flesta enskilda är omedvetna om hur uppgifterna används. Systemet belönar sensationellt och viralt innehåll och skiljer i allmänhet inte mellan annonsörer och huruvida de är kommersiella eller politiska. Avslöjanden av hur avsiktlig desinformation (”falska nyheter”) har spridits via detta system har lett till en rädsla för att den demokratiska integriteten kan vara hotad. System med artificiell intelligens – vilkas marknad också kännetecknas av koncentration – drivs själva av data och kommer – om de inte kontrolleras – att öka avlägsenheten och bristen på ansvarsskyldighet i beslutsfattandet i denna miljö.

ii. Dataskyddslagstiftningens relevans och politiska kampanjer

De grundläggande rättigheterna till integritet och skydd av personuppgifter är helt klart en avgörande faktor när det gäller att åtgärda denna situation, vilket gör denna fråga till en strategisk prioritet för alla oberoende dataskyddsmyndigheter. I sin resolution från år 2005 med titeln Resolution on the Use of Personal Data for Political Communication uttalade dataskyddstillsynsmyndigheter från hela världen sin oro över skyddet av nyckeldata i samband med den ökade behandling av personuppgifter som utförs av icke-kommersiella aktörer. I resolutionen hänvisades särskilt till behandlingen av ”känsliga uppgifter som rör verkliga eller förmodade etiska och politiska övertygelser eller aktiviteter, eller röstningsbeteenden” och ”inkräktande profilering av olika personer som för närvarande – ibland felaktigt eller på grundval av en ytlig kontakt – klassificeras som sympatisörer, supportrar, anhängare eller medlemmar” (2). I den internationella resolutionen manades till ett striktare genomförande av dataskyddsreglerna om uppgiftsminimering, laglig behandling, samtycke, öppenhet, den registrerades rättigheter, ändamålsbegränsning och datasäkerhet. Det kan nu vara dags att förnya denna uppmaning.

EU:s lagstiftning om dataskydd och konfidentialitet för elektronisk kommunikation är tillämplig på insamling av uppgifter, profilering och mikroinriktning och bör, om den tillämpas korrekt, bidra till att minimera skadorna från försöken att manipulera enskilda och grupper. Politiska partier som behandlar uppgifter om väljare i EU omfattas av tillämpningsområdet för den allmänna dataskyddsförordningen. Personuppgifter som avslöjar politiska åsikter definieras i den allmänna dataskyddsförordningen som en särskild kategori av personuppgifter. Behandling av sådana uppgifter är i allmänhet förbjuden, om inte något av de angivna undantagen är tillämpligt. När det gäller politiskt kampanjarbete är följande två undantag särskilt relevanta och förtjänar att citeras i sin helhet:

”d)

Behandlingen utförs inom ramen för berättigad verksamhet med lämpliga skyddsåtgärder hos en stiftelse, en förening eller ett annat icke vinstdrivande organ, som har ett politiskt, filosofiskt, religiöst eller fackligt syfte, förutsatt att behandlingen enbart rör sådana organs medlemmar eller tidigare medlemmar eller personer som på grund av organets ändamål har regelbunden kontakt med detta och personuppgifterna inte lämnas ut utanför det organet utan den registrerades samtycke.

e)	Behandlingen rör personuppgifter som på ett tydligt sätt har offentliggjorts av den registrerade. (…)

(Behandlingen är nödvändig av hänsyn till ett viktigt allmänt intresse, på grundval av unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt, vilken ska stå i proportion till det eftersträvade syftet, vara förenligt med det väsentliga innehållet i rätten till dataskydd och innehålla bestämmelser om lämpliga och särskilda åtgärder för att säkerställa den registrerades grundläggande rättigheter och intressen.”

I skäl 56 förtydligas artikel 9.2 g: ”Om det för att det demokratiska systemet ska fungera i samband med allmänna val är nödvändigt att politiska partier i vissa medlemsstater samlar in personuppgifter om fysiska personers politiska uppfattningar, får behandling av sådana uppgifter tillåtas med hänsyn till ett allmänt intresse, på villkor att lämpliga skyddsåtgärder fastställs.”

Flera dataskyddsmyndigheter har utarbetat regler eller vägledningar om personuppgiftsbehandling som utförs för politiska syften:

—

I mars 2014 antog den italienska dataskyddsmyndigheten regler om politiska partiers behandling av personuppgifter. I reglerna belystes det allmänna förbudet mot att använda personuppgifter som offentliggjorts på internet, till exempel på sociala nätverk eller forum, för politisk kommunikation, om uppgifterna insamlats för andra syften (3).

—

I november 2016 gav den franska dataskyddsmyndigheten (CNIL) ut ytterligare riktlinjer till sina rekommendationer från år 2012 om politisk kommunikation och specificerade vilka regler som gäller vid behandling av personuppgifter på sociala nätverk. CNIL betonade särskilt att aggregering av väljares personuppgifter i syfte att profilera dem och rikta in sig på dem på sociala nätverk är lagligt endast om samtycke till att uppgifterna behandlas har erhållits (4).

—

I april 2017 utfärdade brittiska Information Commissioner’s Office (ICO) en uppdatering av sin vägledning Guidance on political campaigning och inkluderade också riktlinjer om användningen av dataanalys i politiskt kampanjarbete. ICO förklarade att när en politisk organisation lägger ut analysarbetet på ett företag, är företaget sannolikt personuppgiftsbiträde, medan organisationen är personuppgiftsansvarig. Särskilda bestämmelser i dataskyddslagstiftningen om förhållandet mellan personuppgiftsansvarig och personuppgiftsbiträde måste uppfyllas för att behandlingen ska vara lagenlig (5).

De nationella dataskyddsmyndigheternas riktlinjer har potential att tillhandahålla ytterligare auktoritativa tolkningar av lagbestämmelserna om skydd av personuppgifter och integritet, som förklarar skillnaderna i organisationen av de nationella politiska systemen (6).

iii. Syftet med detta yttrande från Europeiska datatillsynsmannen

EDPS eftersträvar att hjälpa EU att föregå med gott exempel i den globala dialogen om dataskydd och integritet i den digitala åldern, genom att identifiera tvärdisciplinära politiska lösningar på utmaningarna med stordata och utveckla en etisk dimension av behandlingen av uppgifter av individuell karaktär (7). Vi har uppmanat till att den registrerade ska behandlas ”som en individ, inte endast som konsument eller användare” och har belyst etiska frågor kring effekterna av förutsägande profilering och algoritmstyrd personalisering (8). Vi har uppmanat till en ansvarstagande och hållbar utveckling av det digitala samhället baserad på den enskildes kontroll över sina personuppgifter, integritetsmedveten utveckling av produkter och tjänster samt ansvarsskyldighet och ett enhetligt genomförande (9). EDPS rådgivande grupp för etiska frågor påpekade i sin rapport i januari 2018 att ”när mikroinriktning används för att värva röster ändras reglerna för det offentliga talet, vilket minskar utrymmet för debatt och utbyte av idéer”, och att det därför ”behövs en brådskande demokratisk debatt om användningen och utnyttjandet av data för politiskt kampanjarbete och beslutsfattande” (10).

Problemet med att information och personuppgifter används för att manipulera människor och politik går naturligtvis långt utöver rätten till skydd av personuppgifter. En personaliserad, mikroinriktad miljö på nätet skapar ”filterbubblor”, där människor exponeras för mer av samma information och möter färre åsikter, vilket leder till en ökad politisk och ideologisk polarisering (11). Det ökar genomslagskraften och det övertygande i falska historier och konspirationer (12). Enligt forskningen kan manipulationen av människors nyhetsflöde eller sökresultat påverka deras röstningsbeteende (13).

EDPS vill bidra till att säkerställa att behandlingen av personuppgifter utformas så att den tjänar människor, för att använda en formulering ur den allmänna dataskyddsförordningen, och inte tvärtom (14). Tekniska framsteg bör inte hindras utan snarare styras i enlighet med våra värderingar. Respekt för de grundläggande rättigheterna, inbegripet en rätt till skydd av personuppgifter, är av avgörande betydelse för att säkerställa rättvisa val, särskilt som vi närmar oss valet till Europaparlamentet 2019 (15). Detta yttrande är det senaste i en rad yttranden från EDPS om hur dataskyddet bör tillämpas för att åtgärda de mest brådskande hoten mot allmän ordning. Yttrandet bygger vidare på EDPS tidigare arbeten om stordata och digital etik och behovet att samordna regleringen av konkurrensutsatta och rättvisa marknader (16). I yttrandet sammanfattas först den process där personuppgifter fungerar som bränsle för och begränsar den rådande cykeln med digital spårning, mikroinriktning och manipulation. Därefter behandlas de olika aktörernas roll i det digitala informationsekosystemet. Sedan behandlas de grundläggande rättigheter som står på spel, relevanta dataskyddsprinciper och andra relevanta rättsliga skyldigheter. Som avslutning konstateras att problemet med manipulation via internet sannolikt endast kommer att förvärras samt att det inte finns någon tillsynsstrategi som i sig är tillräcklig och att tillsynsmyndigheterna därför behöver inleda ett brådskande samarbete för att angripa inte endast det begränsade missbruket utan också de strukturella snedvridningar som orsakas av en alltför stor marknadskoncentration.

7. SLUTSATS

Manipulation via nätet utgör ett hot mot samhället, eftersom filterbubblor och muromgärdade gemenskaper gör det svårare för människor att förstå varandra och utbyta erfarenheter. Försvagningen av detta ”sociala lim” kan undergräva demokratin och även flera andra grundläggande rättigheter och friheter. Manipulation via nätet är också ett symtom på bristen på insyn och ansvarsskyldighet i det digitala ekosystemet. Problemet är verkligt och brådskande och kommer sannolikt att förvärras allteftersom fler människor och saker ansluts till internet och systemen med artificiell intelligens får en mer framträdande roll. Roten till problemet är delvis den oansvariga, olagliga eller oetiska användningen av uppgifter av individuell karaktär. Öppenhet är nödvändigt, men är inte tillräckligt. Styrning av innehållet kan bli nödvändigt, men kan inte tillåtas äventyra de grundläggande rättigheterna. En del av lösningen är därför att de befintliga reglerna, särskilt den allmänna dataskyddsförordningen, genomförs rigoröst, samtidigt med andra normer avseende val och mediemångfald.

Som ett bidrag till att föra debatten vidare kommer EDPS under våren 2019 att anordna en workshop där nationella tillsynsmyndigheter inom området dataskydd, vallagstiftning och lagstiftning på det audiovisuella området kommer att kunna utforska samspelet mellan dessa områden ytterligare, diskutera de utmaningar man står inför och överväga möjligheter till gemensamma åtgärder, även med beaktande av det kommande valet till Europaparlamentet.

I detta yttrande har det hävdats att tekniken och marknadsbeteendet orsakar skada på grund av strukturell obalans och snedvridningar. Vi har uppmanat till en justering av incitamenten för innovation. Teknikjättarna och teknikpionjärerna har hittills gynnats av att kunna verka i en relativt oreglerad miljö. Traditionella branscher och grundläggande begrepp såsom territoriell behörighet och suveränitet samt även sociala normer, inbegripet demokratin, påverkas. Dessa värden är beroende av att det finns en mångfald röster och en jämvikt mellan partierna. En enda aktör eller sektor kan inte ensam lösa detta. Skydd av uppgifter är en del av lösningen och kanske en viktigare del än väntat. Det räcker inte att förlita sig på den goda viljan hos kommersiella och i slutänden icke-ansvarsskyldiga aktörer. Vi måste ingripa nu för att sprida digitaliseringens fördelar mer rättvist.

Utfärdad av Bryssel den 19 mars 2018.

Giovanni BUTTARELLI

Europeisk datatillsynsman

(1) Se exempelvis http://www.independent.co.uk/news/uk/politics/election-2017-facebook-ads-marginal-seats-tories-labour-outdated-election-spending-rules-a7733131.html (hämtad den 18 mars 2018).

(2) Resolutionen finns på https://icdppc.org/wp-content/uploads/2015/02/Resolution-on-Use-of-Personal-Data-for-Polictical-Communication.pdf (hämtad den 18 mars 2018).

(3) http://www.garanteprivacy.it/web/guest/home/docweb/-/docweb-display/docweb/3013267 Provvedimento in materia di trattamento di dati presso i partiti politici e di esonero dall’informativa per fini di propaganda elettorale, offentliggjord i den italienska dataskyddsmyndighetens officiella tidning nr 71 av den 26 mars 2014 (dok. webbnr 3013267).

(4) https://www.cnil.fr/fr/communication-politique-quelles-sont-les-regles-pour-lutilisation-des-donnees-issues-des-reseaux Communication politique: quelles sont les règles pour l’utilisation des données issues des réseaux sociaux?, offentliggjord av Commission Nationale de l’informatique et des libertés den 8 november 2016.

(5) https://ico.org.uk/media/for-organisations/documents/1589/promotion_of_a_political_party.pdf Information Commissioner’s Office: Guidance on political campaigning (20170426).

(6) Enligt artikel 57.1 d i den allmänna dataskyddsförordningen ska varje tillsynsmyndighet på sitt territorium ansvara för att öka personuppgiftsansvarigas och personuppgiftsbiträdens medvetenhet om sina skyldigheter enligt denna förordning.

(7) Se Leading by Example: The EDPS Strategy 2015–2019, s. 17. Med stordata avses enligt vår mening bruket att slå ihop enorma mängder uppgifter från en rad olika källor och att analysera dem för att få fram ett beslutsunderlag, ofta med hjälp av självlärande algoritmer. Något av det mest värdefulla som företag och regeringar får ut av stordata hämtas dock från övervakningen av mänskligt beteende, kollektivt eller individuellt, och detta värde ligger i möjligheten att göra förutsägelser. EDPS yttrande 4/2015, Mot en ny digital etik: data, värdighet och teknik, 11.9.2015, s. 6.

(8) Profiler som används för att förutsäga människors beteende kan leda till stigmatisering och förstärka befintliga stereotyper, social och kulturell segregering och utslagning, där denna ”kollektiva information” undergräver individens valmöjligheter och lika möjligheter. Den här typen av ”filterbubblor” eller ”personliga ekokammare” kan i slutänden strypa just den kreativitet, innovation och yttrande- och organisationsfrihet som har gjort det möjligt för den digitala tekniken att blomstra. EDPS yttrande 4/2015, s. 13 (hänvisningarna har utelämnats).

(9) EDPS yttrande 7/2015, Att möta utmaningarna från stordata, s. 9.

(10) Rapport från EDPS rådgivande grupp för etiska frågor, januari 2018, s. 28.

(11) Se till exempel The Economist, ”How the World Was Trolled” (4–10 november, 2017), vol. 425, nr 9065, s. 21–24.

(12) Allcott H. och Gentzkow M., ”Social Media and Fake News in the 2016 Election” (våren 2017). Stanford University, Journal of Economic Perspectives, vol. 31, nr 2, s. 211–236. https://web.stanford.edu/~gentzkow/research/fakenews.pdf, s. 219.

(13) I ett av experimenten fick användare av sociala plattformar veta hur deras vänner hade sagt att de hade röstat, vilket ledde till en statistiskt betydande ökning av det segment av befolkningen (0,14 procent av befolkningen i röstberättigad ålder eller omkring 340 000 väljare) som röstade i halvtidsvalet till kongressen 2010; Allcott H. och Gentzkow M., ”Social Media and Fake News in the 2016 Election” (våren 2017), Stanford University, Journal of Economic Perspectives, vol. 31, nr 2, s. 211–236., s. 219). I en annan studie hävdade forskarna att skillnader i sökresultaten på Google förmådde ändra röstpreferenserna hos osäkra väljare med 20 procent; Zuiderveen Borgesius, F. & Trilling, D. & Möller, J. & Bodó, B. & de Vreese, C. & Helberger, N. (2016). ”Should we worry about filter bubbles?”, Internet Policy Review, 5(1). DOI: 10.14763/2016.1.401, s. 9.

(14) Skäl 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (nedan kallad den allmänna dataskyddsförordningen).

(15) Som Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna konstaterade i domen i målet Orlovskaya Iskra mot Ryssland ”bildar fria val och yttrandefriheten, särskilt friheten till politisk debatt, tillsammans grundvalen för varje demokratiskt system. Dessa två rättigheter hänger samman med och förstärker varandra: till exempel är yttrandefriheten ett av de ’förhållanden’ som ’tillförsäkrar folket rätten att fritt ge uttryck åt sin mening beträffande sammansättningen av den lagstiftande församlingen’. Av detta skäl är det särskilt viktigt att åsikter och information av alla slag tillåts cirkulera fritt under perioden före ett val. Vid valdebatter är det särskilt viktigt att kandidaterna utan hinder kan utöva sin yttrandefrihet” (hänvisningarna har utelämnats), punkt 110. http://hudoc.echr.coe.int/eng?i=001-171525.

(16) 2014 – Preliminärt yttrande: Privacy and Competitiveness in the Age of Big Data (Privatliv och konkurrenskraft i stordataåldern); 2015 – Yttrande 4/2015 Towards a new digital ethics. Data, dignity and technology (Mot en ny digital etik: data, värdighet och teknik); 2015 – Yttrande 7/2015, Meeting the challenges of big data. A call for transparency, user control, data protection by design and accountability (Att möta utmaningarna från stordata. Behov av insyn, användarkontroll, inbyggt uppgiftsskydd och ansvarighet); 2016 – Yttrande 8/2016, EDPS Opinion on coherent enforcement of fundamental rights in the age of big data (EDPS yttrande om enhetligt genomförande av de grundläggande rättigheterna i stordataåldern).

4.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 233/12

Sammanfattning av Europeiska datatillsynsmannens yttrande om förslagen till två förordningar om inrättande av en ram för interoperabilitet mellan EU:s storskaliga informationssystem

(Den fullständiga texten till detta yttrande finns på engelska, franska och tyska på Europeiska datatillsynsmannens webbplats www.edps.europa.eu)

(2018/C 233/07)

Dagens angelägna utmaningar när det gäller säkerhet och gränsförvaltning kräver en smartare användning av den information som de behöriga offentliga myndigheterna redan har tillgång till. Europeiska kommissionen har därför inlett en process för att skapa interoperabilitet mellan EU:s (befintliga och framtida) storskaliga informationssystem inom områdena migration, asyl och säkerhet. I december 2017 utfärdade kommissionen två förslag till förordningar som syftar till att inrätta en rättslig ram för interoperabilitet mellan EU:s storskaliga informationssystem.

Interoperabilitet kan – förutsatt att den genomförs på ett väl genomtänkt sätt och i full överensstämmelse med de grundläggande rättigheterna, inbegripet rätten till integritet och skydd av personuppgifter – vara ett användbart verktyg för att tillgodose legitima behov hos de behöriga myndigheter som använder sig av de storskaliga informationssystemen och för att bidra till utvecklingen av ett effektivt och ändamålsenligt informationsutbyte. Interoperabilitet är inte endast eller huvudsakligen ett tekniskt val, utan snarare ett politiskt val som kan ha djupgående rättsliga och samhälleliga verkningar som inte kan gömmas bakom påstått tekniska förändringar. EU-lagstiftarens beslut att göra de storskaliga it-systemen interoperabla kommer inte endast att ha en permanent och djupgående inverkan på deras struktur och deras sätt att fungera, utan kommer också att förändra det sätt på vilket rättsliga principer inom detta område hittills har tolkats och kommer därigenom att utgöra en ”punkt utan återvändo”.

Även om interoperabilitet kanske ursprungligen planerades endast som ett verktyg för att underlätta användningen av systemen, införs genom förslagen nya åtkomstmöjligheter och möjligheter att använda uppgifterna i de olika systemen, i syfte att bekämpa identitetsbedrägerier, underlätta identitetskontroller och rationalisera de brottsbekämpande myndigheternas åtkomst till informationssystem som inte är utformade för brottsbekämpning.

Genom förslagen kommer framför allt en ny centraliserad databas att skapas som kommer att innehålla information om miljontals tredjelandsmedborgare, inbegripet deras biometriska uppgifter. På grund av databasens storlek och karaktären av de uppgifter som kommer att lagras i den kan ett eventuellt dataintrång leda till allvarlig skada för ett potentiellt mycket stort antal personer. Om sådan information faller i fel händer, kan databasen bli ett farligt verktyg mot de grundläggande rättigheterna. Det är därför nödvändigt att upprätthålla starka rättsliga, tekniska och organisatoriska skyddsåtgärder. Särskild vaksamhet krävs också både när det gäller databasens syften och när det gäller användningsvillkor och användningsföreskrifter.

EDPS betonar i detta sammanhang vikten av att ytterligare klargöra omfattningen av problemet med identitetsbedrägerier bland tredjelandsmedborgare, i syfte att säkerställa att den föreslagna åtgärden är lämplig och proportionerlig. Möjligheten att söka i den centraliserade databasen för att underlätta identitetskontroller på medlemsstaternas territorium bör avgränsas närmare.

EDPS förstår att de brottsbekämpande myndigheterna behöver få tillgång till bästa möjliga verktyg för att snabbt identifierar gärningsmännen bakom terroristattentat och andra grova brott. Att underlätta de brottsbekämpande myndigheternas åtkomst till informationssystem som inte är utformade för brottsbekämpning (dvs. till information som erhållits av myndigheter för andra syften än brottsbekämpning), om så bara i begränsad utsträckning, är emellertid långt ifrån en obetydlig fråga ur ett grundläggande rättighetsperspektiv. Rutinmässig åtkomst utgör de facto ett allvarligt åsidosättande av principen om ändamålsbegränsning. EDPS uppmanar därför till att verkliga skyddsåtgärder ska upprätthållas för att skydda tredjelandsmedborgares grundläggande rättigheter.

EDPS vill slutligen betona att förslagen såväl rättsligt som tekniskt fogar ännu ett lager av komplexitet till de befintliga systemen, liksom till de system som fortfarande håller på att utarbetas, och att de exakta verkningarna är svåra att bedöma i detta skede. Denna komplexitet kommer att inverka inte endast på dataskyddet, utan också på styrningen och övervakningen av systemen. Det är svårt att i detta skede göra en fullständig bedömning av den exakta inverkan på de rättigheter och friheter som utgör själva grunden för EU-projektet. Av dessa skäl uppmanar EDPS till en bredare diskussion om framtiden för informationsutbytet inom EU, styrningen av det och på vilka sätt de grundläggande rättigheterna kan skyddas i detta sammanhang.

1. INLEDNING

1.1 Bakgrund

I april 2016 antog kommissionen sitt meddelande Starkare och smartare informationssystem för gränser och säkerhet (1) och inledde därmed en diskussion om hur Europeiska unionens informationssystem bättre kan förstärka gränsförvaltningen och den inre säkerheten.

Som en uppföljning av meddelandet inrättade kommissionen i juni 2016 en expertgrupp för informationssystem och interoperabilitet. Expertgruppen fick i uppgift att ta itu med rättsliga, tekniska och operativa utmaningar i syfte att uppnå interoperabilitet mellan EU:s centrala system för gränser och säkerhet (2).

Expertgruppen lade först fram sina rekommendationer i en interimsrapport i december 2016 (3) och därefter i en slutrapport i maj 2017 (4). EDPS uppmanades att delta i expertgruppens arbete och utfärdade ett uttalande om begreppet interoperabilitet inom området migration, asyl och säkerhet. Uttalandet finns med i expertgruppens slutrapport.

Med utgångspunkt i meddelandet från 2016 och expertgruppens rekommendationer förslog kommissionen en ny strategi för att göra alla EU:s centraliserade informationssystem för säkerhet, gränsförvaltning och migrationshantering driftskompatibla (5). Kommissionen meddelade sin avsikt att arbeta för inrättandet av en europeisk sökportal, en gemensam biometrisk matchningstjänst och en gemensam databas med identitetsuppgifter.

Den 8 juni 2017 välkomnade rådet kommissionens synpunkter och den föreslagna vägen för att uppnå interoperabilitet mellan informationssystemen senast 2020 (6). Den 27 juli 2017 inledde kommissionen ett offentligt samråd om interoperabilitet mellan EU:s informationssystem för gränser och säkerhet (7). Samrådet åtföljdes av en inledande konsekvensbedömning.

Den 17 november 2017 utfärdade EDPS, som ett ytterligare bidrag, ett diskussionsunderlag om interoperabiliten mellan informationssystemen inom området med frihet, säkerhet och rättvisa (8). I detta dokument medgav EDPS att interoperabilitet – när den genomförs på ett väl genomtänkt sätt och i överensstämmelse med de centrala kraven på nödvändighet och proportionalitet – kan vara ett användbart verktyg för att tillgodose legitima behov hos de behöriga myndigheter som använder sig av de storskaliga informationssystemen och för att förbättra informationsutbytet.

Den 12 december 2017 offentliggjorde kommissionen två lagförslag (nedan kallade förslagen) avseende

—

Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en ram för interoperabilitet mellan EU-informationssystem (gränser och viseringar) och om ändring av rådets beslut 2004/512/EG, förordning (EG) nr 767/2008, rådets beslut 2008/633/RIF, förordning (EU) 2016/399 och förordning (EU) 2017/2226 (nedan kallat förslaget om gränser och viseringar),

—	Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en ram för interoperabilitet mellan EU-informationssystem (polissamarbete och rättsligt samarbete, asyl och migration) (nedan kallat förslaget om polissamarbete och rättsligt samarbete, asyl och migration).

1.2 Syftena med förslagen

Förslagen syftar allmänt till att förbättra förvaltningen av Schengenområdets yttre gränser och bidra till Europeiska unionens inre säkerhet. För att uppnå detta kommer enligt förslagen en ram att inrättas för att säkerställa interoperabilitet mellan EU:s befintliga och framtida storskaliga informationssystem inom områdena gränskontroll, asyl och immigration, polissamarbete och rättsligt samarbete i brottmål.

De föreslagna interoperabilitetskomponenterna utgörs av följande:

—	Tre befintliga system: Schengens informationssystem (SIS), Eurodacsystemet och Informationssystemet för viseringar (VIS).

—

Tre föreslagna system som fortfarande håller på att utarbetas eller utvecklas:

—	Ett som EU-lagstiftarna nyligen har kommit överens om och som behöver utvecklas: in- och utresesystemet (9).

—	Två som fortfarande är under förhandling: det föreslagna EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias) (10) och det föreslagna europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris-TCN-systemet) (11).

—	Interpols databas över stulna och förkomna resehandlingar.

—	Europols databaser (12).

10.

Interoperabiliteten mellan dessa system säkerställs genom fyra komponenter, nämligen

—	en europeisk sökportal,

—	en gemensam biometrisk matchningstjänst,

—	en gemensam databas för identitetsuppgifter (CIR), och

—	en detektor för multipla identiteter (MID).

11.

Den europeiska sökportalen är avsedd att fungera som en meddelandehanterare. Den är avsedd att utgöra ett enkelt gränssnitt som tillhandahåller snabba sökresultat på ett öppet sätt. Den kommer att göra det möjligt att samtidigt söka i de olika systemen med användning av identitetsuppgifter (både biografiska och biometriska). Slutanvändaren kommer med andra ord att kunna utföra en enda sökning och erhålla resultat från alla de system i vilka han eller hon är bemyndigad att söka, i stället för att söka i varje enskilt system för sig.

12.

Den gemensamma biometriska matchningstjänsten är ett tekniskt verktyg för att underlätta identifieringen av personer som kan ha registrerats i olika databaser. Den kommer att lagra mallar av de biometriska uppgifter (fingeravtryck och ansiktsbilder) som finns i EU:s centraliserade informationssystem (dvs. SIS, Eurodacsystemet, in- och utresesystemet, VIS och Ecris-TCN). Den kommer att göra det möjligt att dels samtidigt söka i de olika systemen efter biometriska uppgifter, dels jämföra dessa uppgifter.

13.

CIR kommer att underlätta identifieringen av personer, även på medlemsstaternas territorium, och kommer också att bidra till att rationalisera de brottsbekämpande myndigheternas åtkomst till informationssystem som inte är utformade för brottsbekämpning. CIR kommer att lagra biografiska och biometriska uppgifter som har registrerats i VIS, Ecris-TCN, in- och utresesystemet, Eurodacsystemet och Etias. CIR kommer att lagra uppgifterna, logiskt åtskilda, enligt det informationssystem från vilket uppgifterna härrör.

14.

MID är ett verktyg som kommer att göra det möjligt att länka identiteter i CIR och SIS och kommer att lagra länkar mellan uppgifter. MID kommer att lagra länkar som tillhandahåller information när en eller flera definitiva eller möjliga matchningar upptäcks och/eller när en falsk identitet används. MID kommer att kontrollera huruvida sökta uppgifter eller införda uppgifter förekommer i mer än ett av systemen i syfte att upptäcka multipla identiteter (dvs. samma biometriska uppgifter länkade till olika biografiska uppgifter eller samma/liknande biografiska uppgifter länkade till olika biometriska uppgifter). MID kommer att visa de biografiska identitetsuppgifter som har en länk i de olika systemen.

15.

Förslagen syftar till att genom dessa fyra interoperabilitetskomponenter

—	ge bemyndigade användare snabb, smidig, systematisk och kontrollerad åtkomst till relevanta informationssystem,

—	underlätta identitetskontroller av tredjelandsmedborgare på medlemsstaternas territorium,

—	spåra multipla identiteter som används med samma biometriska uppgifter, och

—	rationalisera de brottsbekämpande myndigheternas åtkomst till informationssystem som inte är utformade för brottsbekämpning.

16.

Enligt förslagen kommer dessutom en central databas för rapporter och statistik (CRRS) och ett universellt meddelandeformat (UMF) att inrättas och automatiska mekanismer för kontroll av uppgifternas kvalitet kommer att införas.

17.

Offentliggörandet av två lagstiftningsförslag i stället för ett beror på behovet att ta hänsyn till skillnaden mellan system som rör

—	Schengenregelverket om gränser och viseringar (dvs. VIS, in- och utresesystemet, Etias och SIS, vilka regleras genom förordning (EG) nr 1987/2006),

—	Schengenregelverket om polissamarbete, eller system som inte är relaterade till Schengenregelverket (Eurodacsystemet, Ecris-TCN och SIS, vilka regleras genom rådets beslut 2007/533/RIF).

18.

De två förslagen är ”syskonförslag” och ska läsas tillsammans. Numreringen av artiklarna är i stort sett likadan i båda förslagen, liksom innehållet. När vi hänvisar till en viss artikel avses därför, om inte annat anges, nämnda artikel i båda förslagen.

5. SLUTSATSER

142.

EDPS medger att interoperabilitet – när den genomförs på ett väl genomtänkt sätt och i överensstämmelse med de centrala kraven på nödvändighet och proportionalitet – kan vara ett användbart verktyg för att tillgodose legitima behov hos de behöriga myndigheter som använder sig av de storskaliga informationssystemen och för att förbättra informationsutbytet.

143.

EDPS betonar att interoperabilitet inte huvudsakligen är ett tekniskt val, det är först och främst ett politiskt val som ska göras, med betydande rättsliga och samhälleliga verkningar under de kommande åren. Mot bakgrund av den tydliga trenden att blanda EU:s olika lagstiftningsområden och politiska mål (dvs. gränskontroller, asyl och immigration, polissamarbete och nu också rättsligt samarbete i brottmål) samt att rutinmässigt ge brottsbekämpande myndigheter åtkomst till informationssystem som inte är utformade för brottsbekämpning, kommer ett beslut av EU-lagstiftaren om att göra de storskaliga it-systemen interoperabla inte endast att ha en permanent och djupgående inverkan på deras struktur och deras sätt att fungera, utan kommer också att förändra det sätt på vilket rättsliga principer inom detta område hittills har tolkats och kommer därigenom att utgöra en ”punkt utan återvändo”. Av dessa skäl uppmanar EDPS till en bredare diskussion om framtiden för informationsutbytet inom EU, styrningen av det och på vilka sätt de grundläggande rättigheterna kan skyddas i detta sammanhang.

144.

Även om förslagen, såsom de lagts fram, kan ge intrycket att interoperabilitet är den slutliga komponenten i redan fullt fungerande informationssystem (eller åtminstone system vilkas grundrättsakter redan är ”stabila” och i slutskedet av lagstiftningsprocessen), önskar EDPS erinra om att detta inte är fallet. I realiteten är det så att tre av de sex EU-informationssystem som förslagen är avsedda att koppla samman inte ännu existerar (Etias, Ecris-TCN och in- och utresesystemet), två är förnärvarande föremål för en översyn (SIS och Eurodac) och ett ska ses över senare i år (VIS). Att bedöma exakt hur ett så komplext system med så många ”rörliga delar” kommer att inverka på integriteten och dataskyddet är så gott som omöjligt. EDPS erinrar om vikten av att säkerställa överensstämmelse mellan förslagen och de rättsakter som redan är (eller snart kommer att vara) föremål för förhandlingar, i syfte att säkerställa en enhetlig rättslig, organisatorisk och teknisk miljö för all verksamhet som innebär behandling av personuppgifter inom unionen. I detta sammanhang vill EDPS betona att detta yttrande inte påverkar ytterligare interventioner som kan följa när lagstiftningsprocessen kring de olika sammankopplade rättsinstrumenten går framåt.

145.

EDPS noterar att även om interoperabilitet kanske ursprungligen planerades endast som ett verktyg för att underlätta användningen av systemen, införs genom förslagen nya åtkomstmöjligheter och möjligheter att använda uppgifterna i de olika systemen, i syfte att bekämpa identitetsbedrägerier, underlätta identitetskontroller och rationalisera de brottsbekämpande myndigheternas åtkomst till informationssystem som inte är utformade för brottsbekämpning.

146.

EDPS betonar, liksom han redan gjorde i diskussionsunderlaget, vikten av att först ytterligare klargöra omfattningen av problemet med identitetsbedrägerier bland tredjelandsmedborgare, i syfte att säkerställa att den föreslagna åtgärden är lämplig och proportionerlig.

147.

Vad gäller användningen av uppgifter i de olika systemen för att underlätta identitetskontroller på medlemsstaternas territorier, betonar EDPS att syftena med sådan användning, dvs. att bekämpa olaglig invandring och bidra till en hög säkerhetsnivå, är för brett formulerade och att syftena bör vara ”strängt begränsade” och ”noggrant avgränsade” i förslagen, i enlighet med praxis från Europeiska unionens domstol. Han anser särskilt att åtkomst till CIR för att fastställa en tredjelandsmedborgares identitet i syfte att säkerställa en hög säkerhetsnivå endast bör tillåtas när åtkomst för samma syften till liknande nationella databaser (t.ex. register över medborgare/i landet bosatta etc.) föreligger och på samma villkor. Han rekommenderar att detta tydliggörs i förslagen. I annat fall kan det förefalla som om det i förslagen fastställs en presumtion om att tredjelandsmedborgare per definition utgör ett säkerhetshot. Han rekommenderar även att det säkerställs att åtkomst till uppgifterna i syfte att identifiera en person under en identitetskontroll tillåts

—	i princip, i närvaro av personen, och

—	om han eller hon är oförmögen att samarbeta och inte har några handlingar som fastställer hans eller hennes identitet, eller

—	vägrar att samarbeta, eller

om det finns motiverade eller välgrundade skäl att tro att de handlingar som visas fram är falska eller att personen inte talar sanning om sin identitet.

148.

EDPS förstår att de brottsbekämpande myndigheterna behöver få tillgång till bästa möjliga verktyg för att snabbt identifierar gärningsmännen bakom terroristattentat och andra grova brott. Det är emellertid inte godtagbart att verkliga skyddsåtgärder som införts för att skydda de grundläggande rättigheterna undanröjs huvudsakligen i syfte att skynda på ett förfarande. EDPS rekommenderar därför att det i artikel 22.1 i förslagen införs som villkor att rimliga skäl ska föreligga, att en föregående sökning i nationella databaser ska ha genomförts och att en sökning i övriga medlemsstaters system för automatisk identifiering av fingeravtryck ska ha inletts enligt beslut 2008/615/RIF, innan en sökning görs i den gemensamma databasen för identitetsuppgifter. EDPS anser dessutom att det alltid också ska kontrolleras att villkoren för åtkomst till begränsad information (exempelvis i form av träff/ingen träff) är uppfyllda, oavsett om vidare åtkomst medges till uppgifterna i det system som gav träffen.

149.

EDPS anser att det tydligare bör visas att användningen av uppgifter som lagrats i Ecris-TCN för att upptäcka multipla identiteter och underlätta identitetskontroller är nödvändig och proportionerlig, och kräver också ett klargörande vad gäller dess förenlighet med principen om ändamålsbegränsning. Han rekommenderar därför att det i förslagen säkerställs att åtkomst till och användning av de uppgifter som lagrats i Ecris-TCN endast medges för de ändamål för vilka Ecris-TCN inrättats, vilka anges i rättsakten om dess inrättande.

150.

EDPS välkomnar att förslagen syftar till att skapa en harmoniserad teknisk miljö för system som kommer att arbeta tillsammans för att tillhandahålla en snabb, smidig, kontrollerad och systematisk åtkomst till den information de olika aktörerna behöver för att utföra sina uppgifter. Han erinrar om att de grundläggande dataskyddsprinciperna bör beaktas i alla skeden av genomförandet av förslagen och rekommenderar följaktligen att det i förslagen införs en skyldighet för eu-LISA och medlemsstaterna att följa principerna om inbyggt dataskydd och dataskydd som standard.

151.

Utöver de allmänna kommentarer och huvudsakliga problem som identifierats ovan lämnar EDPS ytterligare rekommendationer avseende följande aspekter av förslaget:

—	Funktionaliteten hos den europeiska sökportalen, den gemensamma biometriska matchningstjänsten, CIR och MID.

—	Perioderna för lagring av uppgifter i CIR och MID.

—	Den manuella verifieringen av länkar.

—	Den centrala databasen för rapporter och statistik.

—	Uppdelningen av roller och ansvarsområden mellan eu-LISA och medlemsstaterna.

—	Säkerheten hos interoperabilitetskomponenterna.

—	Rättigheterna för registrerade personer.

—	Åtkomsten för anställda vid eu-LISA.

—	Övergångsperioden.

—

Loggarna.

—	De nationella tillsynsmyndigheternas och EDPS roll.

152.

Europeiska datatillsynsmannen är fortsatt tillgänglig för att ge ytterligare råd avseende förslagen, även vad gäller eventuella delegerade akter eller genomförandeakter som antas i enlighet med de föreslagna förordningarna och som kan ha en inverkan på behandlingen av personuppgifter.

Bryssel den 19 mars 2018.

Giovanni BUTTARELLI

Europeisk datatillsynsman

(1) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet: Starkare och smartare informationssystem för gränser och säkerhet, 6.4.2017, COM(2016) 205 final.

(2) Idem, s. 15.

(3) Interim report by the chair of the high-level expert group on information systems and interoperability set up by the European Commission (interimsrapport från ordföranden för expertgruppen för informationssystem och interoperabilitet, inrättad av Europeiska kommissionen), december 2016, tillgänglig på: http://ec.europa.eu/transparency/regexpert/index.cfm?do=groupDetail.groupDetail&groupID=3435.

(4) Final report of the high-level expert group on information systems and interoperability set up by the European Commission (slutrapport från expertgruppen för informationssystem och interoperabilitet, inrättad av Europeiska kommissionen), 11 maj 2017, tillgänglig på http://ec.europa.eu/transparency/regexpert/index.cfm?do=groupDetail.groupDetail&groupID=3435.

(5) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet och rådet av den 16 maj 2017 – Sjunde rapporten om framsteg i riktning mot en effektiv och verklig säkerhetsunion, COM(2017) 261 final.

(6) Rådets slutsatser om vägen till ett förbättrat informationsutbyte och säkerställande av interoperabiliteten mellan EU:s informationssystem, 8 juni 2017: http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-10151-2017-INIT/sv/pdf.

(7) Det offentliga samrådet och konsekvensbedömningen finns på: https://ec.europa.eu/home-affairs/content/consultation-interoperability-eu-information-systems-borders-and-security_en.

(8) https://edps.europa.eu/sites/edp/files/publication/17-11-16_opinion_interoperability_en.pdf.

(9) Europaparlamentets och rådets förordning av den 30 november 2017 om inrättande av ett in- och utresesystem för registrering av in- och utreseuppgifter och av uppgifter om nekad inresa för tredjelandsmedborgare som passerar medlemsstaternas yttre gränser, om fastställande av villkoren för åtkomst till in- och utresesystemet för brottsbekämpande ändamål och om ändring av konventionen om tillämpning av Schengenavtalet och förordningarna (EG) nr 767/2008 och (EU) nr 1077/2011 (EUT L 327, 9.12.2017, s. 20).

(10) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett EU-system för reseuppgifter och resetillstånd (Etias) och om ändring av förordningarna (EU) nr 515/2014, (EU) 2016/399, (EU) 2016/794 och (EU) 2016/1624, COM(2016) 731 final, 16.11.2016.

(11) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett centraliserat system för identifiering av medlemsstater som innehar uppgifter om fällande domar mot tredjelandsmedborgare och statslösa personer för att komplettera och stödja det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris-TCN-systemet) och om ändring av förordning (EU) nr 1077/2011, COM(2017) 344 final, 29.6.2017.

(12) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794 av den 11 maj 2016 om Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) och om ersättande och upphävande av rådets beslut 2009/371/RIF, 2009/934/RIF, 2009/935/RIF, 2009/936/RIF och 2009/968/RIF (EUT L 135, 24.5.2016, s. 53).

		ISSN 1977-1061
Europeiska unionens officiella tidning		C 233

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	61 årgången 4 juli 2018

Innehållsförteckning		Sida
	II Meddelanden
	MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska kommissionen
2018/C 233/01	Meddelande från kommissionen – Inflationsjusteringen för vissa medlemsstater av de minimibelopp som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/103/EG om ansvarsförsäkring för motorfordon och kontroll av att försäkringspliten fullgörs beträffande sådan ansvarighet	1
2018/C 233/02	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende M.8416 – The Priceline Group/Momondo Group Holdings) ( 1)	3

	V Yttranden
	FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN
	Europeiska kommissionen
2018/C 233/09	Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende M.8891 – PUIG/BSH/Noustique) – Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande ( 1)	19
2018/C 233/10	Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende M.8939 – Liberty House Group/Aluminium Dunkerque) – Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande ( 1)	21
	ÖVRIGA AKTER
	Europeiska kommissionen
2018/C 233/11	Tillkännagivande om ansökan enligt artikel 35 i direktiv 2014/25/EU – Upphävande av tidsfristen för antagandet av genomförandeakter upphör	22

	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska kommissionen
2018/C 233/03	Eurons växelkurs	4
2018/C 233/04	Sammanfattning av Europeiska kommissionens beslut om tillstånd för utsläppande på marknaden för användningen och/eller för användning av de ämnen som förtecknas i bilaga XIV till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) (Offentliggjord i enlighet med artikel 64.9 i förordning (EG) nr 1907/2006) ( 1)	5
2018/C 233/05	Tillbakadragande av kommissionens förslag	6
	Europeiska datatillsynsmannen
2018/C 233/06	Sammanfattning av Europeiska datatillsynsmannens yttrande om manipulation via internet och personuppgifter	8
2018/C 233/07	Sammanfattning av Europeiska datatillsynsmannens yttrande om förslagen till två förordningar om inrättande av en ram för interoperabilitet mellan EU:s storskaliga informationssystem	12
	UPPLYSNINGAR FRÅN MEDLEMSSTATERNA
2018/C 233/08	Meddelande från kommissionen i enlighet med artikel 17.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1008/2008 om gemensamma regler för tillhandahållande av lufttrafik i gemenskapen – Anbudsförfarande avseende tillhandahållande av regelbunden lufttrafik i enlighet med allmän trafikplikt ( 1)	18