2.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 231/2

Domstolens dom (stora avdelningen) av den 2 maj 2018 (begäran om förhandsavgörande från Tribunale di Varese – Italien) – brottmål mot Mauro Scialdone

(Mål C-574/15) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Mervärdesskatt - Skydd för unionens ekonomiska intressen - Artikel 4.3 FEU - Artikel 325.1 FEUF - Direktiv 2006/112/EG - Konventionen om skydd av finansiella intressen - Sanktioner - Principerna om likvärdighet och effektivitet - Underlåtenhet att, inom den lagstadgade fristen, betala in den mervärdesskatt som följer av den årliga deklarationen - Nationella bestämmelser enligt vilka en frihetsberövande påföljd döms ut endast om det obetalda mervärdesskattebeloppet överskrider en viss gräns för straffansvar - Nationella bestämmelser om en lägre gräns för straffansvar för underlåtenhet att betala in innehållen källskatt på inkomst))

(2018/C 231/02)

Rättegångsspråk: italienska

Hänskjutande domstol

Tribunale di Varese

Part i brottmålet vid den nationella domstolen

Mauro Scialdone

Domslut

Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt, jämfört med artikel 4.3 FEU, och artikel 325.1 FEUF ska tolkas så, att det däri inte föreligger något hinder för nationella bestämmelser som innebär att underlåtenhet att, inom den lagstadgade fristen, betala in den mervärdesskatt som följer av den årliga deklarationen för ett visst beskattningsår utgör ett brott för vilket en frihetsberövande påföljd döms ut endast om det obetalda mervärdesskattebeloppet överskrider en straffansvarsgräns på 250 000 euro, medan gränsen för straffansvar fastställs till 150 000 euro när det gäller underlåtenhet att betala in innehållen källskatt på inkomst.

(1) EUT C 48, 8.2.2016

2.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 231/3

Domstolens dom (stora avdelningen) av den 8 maj 2018 (begäran om förhandsavgörande från Raad voor Vreemdelingenbetwistingen – Belgien) – K.A. m.fl. mot Belgische Staat

(Mål C-82/16) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Gränskontroll, asyl, invandring - Artikel 20 FEUF - Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna - Artiklarna 7 och 24 - Direktiv 2008/115/EG - Artiklarna 5 och 11 - Tredjelandsmedborgare som är föremål för ett inreseförbud - Ansökan om uppehållstillstånd för familjeåterförening med en unionsmedborgare som aldrig har utövat sin rätt till fri rörlighet - Ansökan har inte prövats))

(2018/C 231/03)

Rättegångsspråk: nederländska

Hänskjutande domstol

Raad voor Vreemdelingenbetwistingen

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: K.A., M.Z., M.J., N. N. N., O.I.O., R.I., B.A.

Motpart: Belgische Staat

Domslut

Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG av den 16 december 2008 om gemensamma normer och förfaranden i medlemsstaterna för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna, i synnerhet artiklarna 5 och 11 i det direktivet, ska tolkas så, att det inte utgör hinder för en medlemsstats praxis enligt vilken en ansökan om uppehållstillstånd för familjeåterförening, som ingetts i den medlemsstaten av en tredjelandsmedborgare som är familjemedlem till en unionsmedborgare som har medborgarskap i den medlemsstaten och som inte har utnyttjat sin rätt till fri rörlighet, inte prövas enbart av det skälet att den berörda tredjelandsmedborgaren är föremål för ett förbud att resa in i den medlemsstaten.

Artikel 20 FEUF ska tolkas på följande sätt:

—

Den utgör hinder för en medlemsstats praxis enligt vilken en sådan ansökan inte prövas enbart av nämnda skäl, utan att det gjorts någon bedömning av om det föreligger något beroendeförhållande mellan unionsmedborgaren och tredjelandsmedborgaren i fråga som är sådant att nämnda unionsmedborgare i praktiken skulle tvingas lämna unionens territorium och berövas möjligheten att faktiskt åtnjuta kärnan i de rättigheter som följer av unionsmedborgarskapet för det fall att den berörda tredjelandsmedborgaren skulle nekas en härledd rätt till uppehållstillstånd.

—

När unionsmedborgaren är myndig kan det endast i undantagsfall anses föreligga ett beroendeförhållande som motiverar att den berörda tredjelandsmedborgaren beviljas en härledd uppehållsrätt i enlighet med den artikeln. Så är fallet endast om den berörda personen, med beaktande av samtliga relevanta omständigheter, inte under några förhållanden kan skiljas från sin familjemedlem som vederbörande är beroende av.

—

När unionsmedborgaren är underårig ska bedömningen av om det föreligger ett sådant beroendeförhållande med hänsyn till barnets bästa göras med beaktande av samtliga omständigheter i det enskilda fallet, särskilt barnets ålder, dess fysiska och känslomässiga utveckling, styrkan i dess känslomässiga band till var och en av föräldrarna samt den risk som en separation från den sistnämnda föräldern skulle medföra för barnets välbefinnande. Förekomsten av ett familjeband till sistnämnda förälder – biologiskt eller juridiskt – är inte tillräckligt, och det är inte nödvändigt att barnet bor tillsammans med den föräldern för att det ska anses vara visat att det föreligger ett sådant beroendeförhållande.

—	Det saknar betydelse att det beroendeförhållande som tredjelandsmedborgaren har gjort gällande till stöd för sin ansökan om uppehållstillstånd för familjeåterförening uppstod efter den tidpunkt då beslutet om inreseförbud antogs med avseende på nämnda tredjelandsmedborgare.

—	Det saknar betydelse att det beslut om inreseförbud som avser tredjelandsmedborgaren hade vunnit laga kraft vid den tidpunkt då tredjelandsmedborgaren ingav sin ansökan om uppehållstillstånd för familjeåterförening.

—

Det saknar betydelse att grunden för beslutet om inreseförbud som avser tredjelandsmedborgaren som har ingett en ansökan om uppehållstillstånd för familjeåterförening är att tredjelandsmedborgaren har underlåtit att iaktta sin skyldighet att återvända. När hänsyn till allmän ordning ligger till grund för ett sådant beslut, kan detta endast leda till att tredjelandsmedborgaren nekas en härledd uppehållsrätt i enlighet med den artikeln om det följer av en bedömning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet, mot bakgrund av proportionalitetsprincipen, det eller de eventuellt inblandade barnens bästa och de grundläggande rättigheterna att den berörda personen utgör ett verkligt, aktuellt och tillräckligt allvarligt hot mot den allmänna ordningen.

Artikel 5 i direktiv 2008/115 ska tolkas så, att den utgör hinder för en nationell praxis enligt vilken det antas ett beslut om återvändande med avseende på en tredjelandsmedborgare som redan har varit föremål för ett beslut om återvändande åtföljt av ett inreseförbud, som fortfarande är i kraft, utan att hänsyn tas till de omständigheter som rör familjelivet och särskilt det underåriga barnets bästa som åberopats i en ansökan om uppehållstillstånd för familjeåterförening som ingetts efter utfärdandet av inreseförbudet, förutom när den berörda personen hade kunnat åberopa dessa omständigheter i ett tidigare skede.

(1) EUT C 25.4.2016

2.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 231/4

Domstolens dom (stora avdelningen) av den 2 maj 2018 (begäran om förhandsavgörande från Rechtbank Den Haag, sammanträdesort i Middelburg, Raad voor Vreemdelingenbetwistingen – Nederländerna, Belgien) – K. / Staatssecretaris van Veiligheid en Justitie (C-331/16), H. F. mot Belgische Staat (C-366/16)

(Förenade målen C-331/16 och C-366/16) (1)

((Begäran om förhandsavgörande - Unionsmedborgarskap - Rätt att fritt röra sig och uppehålla sig på medlemsstaternas territorium - Direktiv 2004/38/EG - Artikel 27.2 andra stycket - Begränsningar i rätten till inresa och uppehåll med hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa - Beslut om utvisning av hänsyn till allmän ordning eller säkerhet - Personligt beteende som utgör ett verkligt, faktiskt och tillräckligt allvarligt hot mot ett grundläggande samhällsintresse - Person vars asylansökan avslagits med hänvisning till de skäl som anges i artikel 1.F i Genèvekonventionen eller i artikel 12.2 i direktiv 2011/95/EU - Artikel 28.1 - Artikel 28.3 a - Skydd mot utvisning - Personen har uppehållit sig i den mottagande medlemsstaten under de tio föregående åren - Tvingande hänsyn till allmän säkerhet - Begrepp))

(2018/C 231/04)

Rättegångsspråk: nederländska

Hänskjutande domstol

Rechtbank Den Haag, sammanträdesort i Middelburg, Raad voor Vreemdelingenbetwistingen

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: K. (C-331/16), H.F. (C-366/16)

Motpart: Staatssecretaris van Veiligheid en Justitie (C-331/16,), Belgische Staat (C-366/16)

Domslut

Artikel 27.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG ska tolkas så, att den omständigheten att en unionsmedborgare, eller en tredjelandsmedborgare som är familjemedlem till en unionsmedborgare, som ansöker om uppehållsrätt i en medlemsstat, tidigare varit föremål för ett beslut om nekad flyktingstatus enligt artikel 1.F i konventionen angående flyktingars rättsliga ställning, undertecknad den 28 juli 1951 i Genève och kompletterad av protokollet angående flyktingars rättsliga ställning, undertecknat i New York den 31 januari 1967, eller artikel 12.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU av den 13 december 2011 om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet, inte utgör grund för behöriga myndigheter i den medlemsstaten att automatiskt anse att personens blotta närvaro i landet utgör – oavsett om det finns någon risk för återfall i brott eller ej – ett verkligt, faktiskt och tillräckligt allvarligt hot mot ett grundläggande samhällsintresse som skulle kunna motivera att åtgärder vidtas med hänsyn till allmän ordning eller säkerhet.

Fastställandet att ett sådant hot föreligger ska grundas på en bedömning utförd av behöriga myndigheter i den mottagande medlemsstaten av vederbörandes personliga beteende, varvid man ska beakta vad som anförts i beslutet att inte bevilja vederbörande flyktingstatus liksom de skäl som angetts i beslutet, särskilt vad för slags brott eller gärningar som lagts vederbörande till last och hur grova dessa är, i vilken utsträckning vederbörande personligen varit inblandad samt om det eventuellt finns några ansvarsfrihetsgrunder liksom om någon fällande brottmålsdom meddelats eller ej. Vid denna helhetsbedömning ska man även beakta den tid som förflutit sedan de påtalade brotten eller gärningarna begicks liksom personens senare beteende, särskilt för att utreda om beteendet ger vid handen att han eller hon fortfarande har en benägenhet att kränka de grundläggande värden som avses i artikel 2 och 3 FEU på ett sätt som skulle kunna utgöra ett hot mot befolkningens trygghet och fysiska säkerhet. Blott den omständigheten att personens tidigare gärningar har begåtts i en specifik historisk och social kontext i det land som vederbörande kommer ifrån och vilken inte torde kunna uppstå i den mottagande medlemsstaten, utgör inte hinder för ett sådant fastställande.

I enlighet med proportionalitetsprincipen ska de behöriga myndigheterna i den mottagande medlemsstaten för övrigt göra en avvägning mellan, å ena sidan, skyddet för det aktuella grundläggande samhällsintresset och, å andra sidan, den berörda personens intressen av fri rörlighet såsom unionsmedborgare och dennes rätt till respekt för privat- och familjeliv.

Artikel 28.1 i direktiv 2004/38 ska tolkas så, att när de planerade åtgärderna innebär att den berörda personen ska utvisas från den mottagande medlemsstaten så ska den medlemsstaten beakta vad för slags beteende som läggs vederbörande till last och hur grovt det är, hur länge det pågått och i förekommande fall om vederbörande uppehållit sig lagligt i den mottagnade medlemsstaten, hur lång tid som gått sedan beteendet, hur vederbörande uppfört sig under denna tid, hur farlig han eller hon faktiskt är för samhället och hur starka sociala och kulturella band och familjeband som personen har till nämnda medlemsstat.

Artikel 28.3 a i direktiv 2004/38 ska tolkas så, att den inte ska tillämpas på en unionsmedborgare som inte har permanent uppehållsrätt i den mottagande medlemsstaten i den mening som avses i artikel 16 och artikel 28.2 i direktivet.

(1) EUT C 326, 5.9.2016

EUT C 343, 19.9.2016

2.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 231/6

Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 3 maj 2018 – Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) mot European Dynamics Luxembourg SA, European Dynamics Belgium SA, Evropaïki Dynamiki – Proigmena Systimata Tilepikoinonion Pliroforikis kai Tilematikis AE

(Mål C-376/16 P) (1)

((Överklagande - Offentlig upphandling av tjänster - Tillhandahållande av externa tjänster för förvaltning av program och projekt samt teknisk rådgivning inom området informationsteknik - Kaskadförfarande - Artikel 21 i stadgan för Europeiska unionens domstol - Artikel 76 och artikel 84.1 i tribunalens rättegångsregler - Förbud mot att döma utöver vad som har yrkats av parterna (ultra petita) - Viktning av underkriterier inom tilldelningskriterierna - Uppenbart oriktiga bedömningar - Förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 – Artikel 100.2 - Beslut att förkasta anbudet - Bristande motivering - Förlorad möjlighet - Europeiska unionens utomobligatoriska skadeståndsansvar - Skadeståndsyrkande))

(2018/C 231/05)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) (ombud: N. Bambara, biträdd av P. Wytinck och B. Hoorelbeke, avocats)

Övriga parter i målet: European Dynamics Luxembourg SA, European Dynamics Belgium SA, Evropaïki Dynamiki – Proigmena Systimata Tilepikoinonion Pliroforikis kai Tilematikis AE (ombud: M. Sfyri, C.-N. Dede och V. Alevizopoulou, dikigoroi)

Domslut

1)	Punkterna 2–5 i domslutet i Europeiska unionens tribunals dom av den 27 april 2016, European Dynamics Luxembourg m.fl./EUIPO (T–556/11, EU:T:2016:248) upphävs.

2)	Överklagandet ogillas i övrigt.

3)	Det skadeståndsyrkande som ingetts av European Dynamics Luxembourg SA, European Dynamics Belgium SA och Evropaïki Dynamiki – Proigmena Systimata Tilepikoinonion Pliroforikis kai Tilematikis AE i mål T–556/11 ogillas.

Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) samt European Dynamics Luxembourg SA, European Dynamics Belgium SA och Evropaïki Dynamiki – Proigmena Systimata Tilepikoinonion Pliroforikis kai Tilematikis AE ska bära sina egna rättegångskostnader i målet om överklagande vid domstolen och i målet vid tribunalen.

(1) EUT C 402, 31.10.2016.

2.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 231/7

Begäran om förhandsavgörande framställd av Bundesarbeitsgerichts (Tyskland) den 5 mars 2018 – Pensions-Sicherungs-Verein VVaG mot Günther Bauer

(Mål C-168/18)

(2018/C 231/08)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Bundesarbeitsgericht

Parter i det nationella målet

Klagande: Pensions-Sicherungs-Verein VVaG

Motpart: Günther Bauer

Tolkningsfrågor

Är artikel 8 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/94/EG av den 22 oktober 2008 om skydd för arbetstagare vid arbetsgivarens (1) insolvens tillämplig om utbetalning av tjänstepensionsförsäkring sker via ett pensionssystem för flera företag, vilket står under uppsikt av den tyska statliga finansinspektionen, och detta pensionssystem av finansiella skäl och i laga ordning med finansinspektionens godkännande sänker utbetalningarnas storlek, varvid arbetsgivaren i enlighet med nationell rätt visserligen måste stå för denna sänkning gentemot de tidigare arbetstagarna men på grund av sin insolvens dock inte kan uppfylla sin skyldighet att kompensera de minskade utbetalningarna?

Om den första tolkningsfrågan besvaras jakande:

Under vilka förhållanden kan de förluster i fråga om storleken på utbetalningar från tjänstepensionsförsäkring som den tidigare arbetstagaren drabbas av genom arbetsgivarens insolvens uppenbart ses som orimligt stora och därmed förpliktiga medlemsstaterna till att garantera ett minimiskydd mot sådana förluster, trots att den tidigare arbetstagaren erhåller minst hälften av de förmåner som följer av dennes intjänade pensionsrätter?

Om den första tolkningsfrågan besvaras jakande:

Har artikel 8 i direktiv 2008/94/EG omedelbar effekt och ger denna bestämmelse rättigheter åt den enskilde som denne kan göra gällande gentemot medlemsstaten inför en nationell domstol, i händelse en medlemsstat inte eller endast på otillräckligt sätt har införlivat nämnda direktiv med den nationella lagstiftningen?

Om den första tolkningsfrågan besvaras jakande:

Ska ett privaträttsligt inrättat organ betraktas som en myndighet inom en medlemsstat, när medlemsstaten har utpekat organet såsom ansvarigt för att skydda tjänstepensionsförsäkringen vid en insolvens – med bindande verkan för arbetsgivaren – vilket står under uppsikt av den tyska statliga finansinspektionen och enligt den offentliga rätten tar ut de för insolvensskyddet nödvändiga avgifterna av arbetsgivarna och liksom en myndighet genom ett administrativt beslut kan fastställa förutsättningar för utsökning?

(1) EUT L 283, 2008, s. 36.

2.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 231/8

Överklagande ingett den 6 mars 2018 av PTC Therapeutics International Ltd av den dom som tribunalen (andra avdelningen) meddelade den 5 februari 2018 i mål T-718/15, PTC Therapeutics International Ltd mot European Medicines Agency (EMA)

(Mål C-175/18 P)

(2018/C 231/09)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: PTC Therapeutics International Ltd (ombud: G. Castle, Solicitor, B. Kelly, Solicitor, K. Ewert, Rechtsanwalt, M. Demetriou QC, C. Thomas, Barrister)

Övriga parter i målet: European Medicines Agency, European Confederation of Pharmaceutical Entrepreneurs (Eucope)

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—	bifalla överklagandet och upphäva tribunalens dom,

—	ogilla det beslut som EMA meddelade PTC den 25 november 2015 om att offentliggöra vissa upplysningar enligt förordningen om tillgång till handlingar, (1)

—	återförvisa det ovannämnda beslutet till EMA för vidare behandling avseende avfattningen av konfidentiella avsnitt för överläggning med PTC, och

—	förplikta EMA att ersätta PTC:s rättegångskostnader i målet.

Grunder och huvudargument

Domen bör upphävas av följande skäl:

—	tribunalen slog inte fast att de aktuella handlingarna skyddas enligt en allmän presumtion för sekretess,

—	tribunalen slog inte fast att de aktuella handlingarna i sin helhet utgör konfidentiella kommersiella uppgifter som skyddas enligt artikel 4.2 i förordningen om tillgång till handlingar,

—	tribunalen slog inte fast att de aktuella handlingarna ska skyddas enligt artikel 4.3 i förordningen om tillgång till handlingar, och

—	EMA gjorde inte en avvägning enligt lag.

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, s. 43).

2.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 231/9

Överklagande ingett den 7 mars 2018 av MSD Animal Health Innovation GmbH, Intervet international BV av den dom som tribunalen (andra avdelningen) meddelade den 5 februari 2018 i mål T-729/15, MSD Animal Health Innovation GmbH and Intervet international BV mot Europeiska läkemedelsmyndigheten

(Mål C-178/18 P)

(2018/C 231/10)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: MSD Animal Health Innovation GmbH, Intervet international BV (ombud: P. Bogaert, advocaat, B. Kelly, Solicitor, J. Stratford QC, C. Thomas, Barrister)

Övrig part i målet: Europeiska läkemedelsmyndigheten

Klagandenas yrkanden

Klagandena yrkar att domstolen ska

—	bifalla överklagandet och upphäva tribunalens dom,

—	ogiltigförklara det beslut som Europeiska läkemedelsmyndigheten delgav klagandena den 3 december 2015 om utlämnande av viss information enligt förordning nr 1049/2001 (1), och

—	förplikta Europeiska läkemedelsmyndigheten att ersätta klagandenas rättgångskostnader och andra kostnader i ärendet.

Grunder och huvudargument

Domen ska upphävas av följande skäl:

—	Tribunalen fastställde inte att handlingarna i fråga skyddades av en allmän presumtion för sekretess,

—	tribunalen fastställde inte att handlingarna i fråga i sin helhet utgjorde kommersiellt sekretessbelagd information som skyddas genom artikel 4.2 i förordning nr 1049/2001,

—	tribunalen fastställde inte att handlingarna i fråga skulle skyddas genom artikel 4.3 i förordning nr 1049/20014, och

—	Europeiska läkemedelsmyndigheten gjorde inte en avvägning vilket krävs i lag.

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, 2001, s. 43).

2.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 231/10

Begäran om förhandsavgörande framställd av Oberverwaltungsgericht für das Land Nordrhein-Westfalen (Tyskland) den 20 mars 2018 – Deutsche Post AG, Klaus Leymann mot Land Nordrhein-Westfalen

(Mål C-203/18)

(2018/C 231/11)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Oberverwaltungsgericht für das Land Nordrhein-Westfalen

Parter i det nationella målet

Klagande: Deutsche Post AG, Klaus Leymann

Motpart: Land Nordrhein-Westfalen

Tolkningsfrågor

Ska undantagsbestämmelsen i artikel 13.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 (1) av den 15 mars 2006 om harmonisering av viss sociallagstiftning på vägtransportområdet i dess lydelse enligt artikel 45.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 165/2014 (2) av den 4 februari 2014 tolkas så, att den endast omfattar fordon eller fordonskombinationer som uteslutande används för leveranser inom ramen för den samhällsomfattande tjänsten, eller kan den även vara tillämplig om fordonen eller fordonskombinationerna även, till övervägande del eller till en viss på annat sätt fastställd andel, används för leveranser inom ramen för den samhällsomfattande tjänsten?

Ska vid bedömningen huruvida fordon eller fordonskombinationer uteslutande eller – i förekommande fall – även till övervägande del eller till en viss på annat sätt fastställd andel används för leveranser inom ramen för den samhällsomfattande tjänsten, inom ramen för den undantagsbestämmelse som anges i första punkten, ett fordon eller en fordonskombinations allmänna användning eller ett fordon eller en fordonskombinations konkreta användning vid en enskild körning anses vara avgörande?

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 av den 15 mars 2006 om harmonisering av viss sociallagstiftning på vägtransportområdet och om ändring av rådets förordningar (EEG) nr 3821/85 och (EG) nr 2135/98 samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 3820/85 (EUT L 102, s. 1).

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 165/2014 av den 4 februari 2014 om färdskrivare vid vägtransporter, om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 3821/85 om färdskrivare vid vägtransporter och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 om harmonisering av viss sociallagstiftning på vägtransportområdet (EUT L 60, s. 1).

2.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 231/10

Begäran om förhandsavgörande framställd av Schienen-Control Kommission (Österrike) den 28 mars 2018 – WESTbahn Management GmbH mot ÖBB-Infrastruktur AG

(Mål C-210/18)

(2018/C 231/12)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Schienen-Control Kommission

Parter i det nationella målet

Klagande: WESTbahn Management GmbH

Motpart: ÖBB-Infrastruktur AG

Tolkningsfrågor

Ska punkt 2 a i bilaga II till Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/34/EU av den 21 november 2012 om inrättande av ett gemensamt europeiskt järnvägsområde (1) tolkas så, att det där angivna rekvisitet ”[s]tationer för passagerare, inklusive byggnader och övriga faciliteter” omfattar ”plattformar för passagerare” enligt bilaga I andra strecksatsen till detta direktiv?

Om fråga 1 besvaras nekande:

Ska punkt 1 c i bilaga II till Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/34/EU av den 21 november 2012 om inrättande av ett gemensamt europeiskt järnvägsområde (EUT L 343, 2012, s. 32) tolkas så, att det där angivna rekvisitet ”[a]nvändning av järnvägsinfrastrukturen” omfattar användningen av plattformar för passagerare enligt andra strecksatsen i bilaga I till detta direktiv?

(1) EUT L 343, 2012, s. 32.

2.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 231/11

Begäran om förhandsavgörande framställd av Naczelny Sąd Administracyjny (Högsta förvaltningsdomstolen, Polen) den 28 mars 2018 – Budimex S.A.

(Mål C-224/18)

(2018/C 231/13)

Rättegångsspråk: polska

Hänskjutande domstol

Naczelny Sąd Administracyjny (Högsta förvaltningsdomstolen, Polen)

Parter i det nationella målet

Klagande: Budimex S.A.

Motpart: Minister Finansów

Tolkningsfrågor

Ska, i ett fall då parterna i en transaktion har avtalat ett en förutsättning för betalning av ersättning för byggnadsarbeten eller byggnads- och monteringstjänster är att beställaren avger en förklaring om godkännande av deras utförande i ett mottagningsprotokoll som avser de aktuella tjänsterna, tillhandhållandet av tjänsten i den mening som avses i artikel 63 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (1) på grundval av en sådan transaktion, anses ske vid tidpunkten för det faktiska tillhandahållandet av byggnadsarbeten eller byggnads- och monteringstjänster, eller vid tidpunkten för beställarens godkännande av utförandet av dessa prestationer vilken noterats i mottagningsprotokollet?

(1) EUT L 347, 2006, s. 1.

2.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 231/11

Begäran om förhandsavgörande framställd av Naczelny Sąd Administracyjny (Polen) den 28 mars 2018 – Grupa Lotos S.A.

(Mål C-225/18)

(2018/C 231/14)

Rättegångsspråk: polska

Hänskjutande domstol

Naczelny Sąd Administracyjny (Högsta förvaltningsdomstolen (Polen))

Parter i det nationella målet

Klagande: Grupa Lotos S.A.

Motpart: Minister Finansów

Tolkningsfrågor

Ska artikel 168 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (1), jämte neutralitetsprincipen och proportionalitetsprincipen, tolkas så, att de utgör hinder mot sådana bestämmelser som de som finns i artikel 88.1 moment 4 i ustawa z dnia 11 marca 2004 r. o podatku od towarów i usług (lagen av den 11 mars 2004 om skatt på varor och tjänster), enligt vilka minskning av beloppet eller återbetalning av skatt som ska erläggas inte gäller då den beskattningsbara personen förvärvar tjänster avseende kost och logi, med undantag för förvärv av maträtter som i förväg tillretts för passagerare, då dessa maträtter förvärvats av beskattningsbara personer som utför persontransporter, likaså i situationer då dessa bestämmelser införts i lag med stöd av artikel 17.6 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (2)?

(1) EUT L 347, 2006, s. 1.

(2) EGT L 145, 1977, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 28.

2.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 231/12

Begäran om förhandsavgörande framställd av Budai Központi Kerületi Bíróság (Ungern) den 3 april 2018 – VE mot WD

(Mål C-227/18)

(2018/C 231/15)

Rättegångsspråk: ungerska

Hänskjutande domstol

Budai Központi Kerületi Bíróság

Parter i det nationella målet

Kärande: VE

Svarande: WD

Tolkningsfrågor

Kan en klausul anses icke oskälig, det vill säga klar och begriplig, med hänsyn till de ekonomiska följderna, om den formulerats (som ett allmänt avtalsvillkor som används av näringsidkaren och som inte har varit föremål för individuell förhandling) på grundval av den lagstadgade upplysningsplikten – som med nödvändighet är av generell natur – och som lägger valutarisken på konsumenten utan att uttryckligen ange att de amorteringar som ska göras enligt låneavtalet kan komma att överstiga konsumentens inkomster enligt näringsidkarens solvensbedömning eller kan komma att uppgå till en mycket större del [än den angivna] av dessa inkomster, även med hänsyn till att de relevanta nationella bestämmelserna föreskriver att risken ska preciseras skriftligen och att det inte räcker att endast uppge att det föreligger en risk och hur den ska fördelas och till att EU-domstolen i punkt 74 i sin dom i målet C-26/13 konstaterade att näringsidkaren inte bara måste upplysa konsumenten om risken utan även att konsumenten med hjälp av dessa upplysningar ska kunna bedöma de potentiellt betydande ekonomiska följderna för honom eller henne av den avtalade valutarisken och därmed den totala lånekostnaden?

Kan en klausul anses icke oskälig, det vill säga klar och begriplig, med hänsyn till de ekonomiska följderna, om den formulerats (som ett allmänt avtalsvillkor som används av näringsidkaren och som inte har varit föremål för individuell förhandling) på grundval av den lagstadgade upplysningsplikten – som med nödvändighet är av generell natur – och som lägger valutarisken på konsumenten utan att uttryckligen ange att det i låneavtalet inte fastställs någon övre gräns för valutakursförändringarna, även med hänsyn till att EU-domstolen i punkt 74 i sin dom i målet C-26/13 konstaterade att näringsidkaren inte bara måste upplysa konsumenten om risken utan även att konsumenten med hjälp av dessa upplysningar ska kunna bedöma de potentiellt betydande ekonomiska följderna för honom eller henne av den avtalade valutarisken och därmed den totala lånekostnaden?

Ska direktiv 93/13, (1) i synnerhet det sista skälet, punkt 1 o i bilagan till detta och artiklarna 3.3 och 6.1, tolkas så att – särskilt med hänsyn till det krav som slagits fast i bland annat domen i mål C-42/15, enligt vilket det är nödvändigt att det finns effektiva, proportionerliga och avskräckande påföljder för att skydda konsumenterna – unionsrätten utgör hinder för en rättspraxis, en juridisk tolkning eller en rättsregel i en medlemsstat enligt vilken den rättsföljd (fullständig ogiltighet till följd av överträdelsen av en rättsregel och även skadestånd eller någon annan rättsföljd av en juridisk handling) som uppkommer i den medlemsstaten på grund av en kreditbedömning som inte är grundlig och uttömmande, inte skyddar gäldenären och är vårdslös (till exempel på grund av att det inte görs någon bedömning av den effekt av valutarisken som utgörs av en betydande höjning av amorteringsbeloppen och av huvudskulden) är mer ofördelaktig för konsumenten än om den ursprungliga situationen hade återställts (restitutio in integrum), på så sätt att den konsument som är gäldenär hade befriats från valutarisken, det vill säga från höjningen av amorteringsbeloppen på grund av valutakursförändringarna, och i förekommande fall hade tillåtits att betala av på huvudskulden?

Beträffande tolkningen av möjligheten att granska alla villkoren i den mening som avses i tjugonde skälet i direktiv 93/13 och kravet på klarhet och begriplighet i den mening som avses i artiklarna 4.2 och 5 i samma direktiv, ska avtalsvillkoren i fråga inte anses oskäliga om en viktig del av låneavtalet (till exempel avtalsföremålet, det vill säga lånebeloppet, amorteringsbeloppen och låneräntan) endast tillkännages ”för kännedom”, utan att det klargörs huruvida den del som tillkännagetts för kännedom är juridiskt bindande för avtalsparterna?

(1) Rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal (EGT L 95, 1993, s. 29; svensk specialutgåva, område 15, volym 12, s. 169).

2.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 231/13

Begäran om förhandsavgörande framställd av Kúria (Ungern) den 3 april 2018 – Gazdasági Versenyhivatal mot Budapest Bank Nyrt. M.fl.

(Mål C-228/18)

(2018/C 231/16)

Rättegångsspråk: ungerska

Hänskjutande domstol

Kúria

Parter i det nationella målet

Klagande: Gazdasági Versenyhivatal

Motparter: Budapest Bank Nyrt., ING Bank NV Magyarországi Fióktelepe, OTP Bank Nyrt., Kereskedelmi és Hitelbank Zrt., Magyar Külkereskedelmi Bank Zrt., ERSTE Bank Hungary Nyrt., Visa Europe Ltd, MasterCard Europe SA

Tolkningsfrågor

1)	Kan artikel 81.1 EG [artikel 101.1 FEUF] tolkas så att den kan åsidosättas av ett och samma beteende såväl på grund av dess konkurrensbegränsande syfte som på grund av dess konkurrensbegränsande resultat, om de båda betraktas som självständiga rättsliga grunder?

Kan artikel 81.1 EG [artikel 101.1 FEUF] tolkas så att det avtal som tvisten rör, vilket ingåtts mellan ungerska banker och i vilket det i förhållande till de två bankkortsföretagen MasterCard och Visa fastställs en enhetlig förmedlingsavgift som ska betalas till de utgivande bankerna för användningen av kort från dessa företag, utgör en konkurrensbegränsning genom syfte?

Kan artikel 81.1 EG [artikel 101.1 FEUF] tolkas så att kreditkortsföretag som inte direkt har medverkat i fastställandet av innehållet i ett mellanbanksavtal men som gjort det möjligt att ingå avtalet och som godtagit och tillämpat det, också ska anses vara parter i avtalet, eller ska dessa företag anses ha samordnat sitt beteende med de banker som ingick avtalet?

Kan artikel 81.1 EG [artikel 101.1 FEUF] tolkas så att det mot bakgrund av tvisteföremålet inte är nödvändigt att avgöra om det rör sig om ett deltagande i avtalet eller om en samordning med beteendet hos de banker som deltog i avtalet, för att slå fast att det skett ett åsidosättande av konkurrensrätten?

2.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 231/14

Begäran om förhandsavgörande framställd av Naczelny Sąd Administracyjny (Polen) den 28 mars 2018 – Vega International Car Transport and Logistic – Trading GmbH

(Mål C-235/18)

(2018/C 231/17)

Rättegångsspråk: polska

Hänskjutande domstol

Naczelny Sąd Administracyjny

Parter i det nationella målet

Klagande: Vega International Car Transport and Logistic – Trading GmbH

Motpart: Dyrektor Izby Skarbowej w Warszawie (numera: Dyrektor Izby Administracji Skarbowej w Warszawie)

Tolkningsfråga

Omfattar artikel 135.1 b i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 347, s. 1), tillhandahållande av bensinkort samt framförhandlande, finansiering och avräkning av förvärv av bränsle med dessa kort, eller kan dessa transaktioner betraktas som kedjetransaktioner vars huvudsakliga syfte är leverans av bränsle?

2.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 231/14

Överklagande ingett den 16 april 2018 av Europeiska kommissionen av den dom som tribunalen (andra avdelningen) meddelade den 5 februari 2018 i mål T-216/15, Dôvera zdravotná poist'ovňa, a.s. mot Europeiska kommissionen

(Mål C-262/18 P)

(2018/C 231/18)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: Europeiska kommissionen (ombud: P.J. Loewenthal, F. Tomat)

Övriga parter i målet: Dôvera zdravotná poist'ovňa a.s., Republiken Slovakien, Union zdravotná poist'ovňa a.s.

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—	i första hand upphäva den dom som tribunalen (andra avdelningen) meddelade den 5 februari 2018 i mål T-216/15, Dôvera mot kommissionen,

—	återförvisa ärendet till tribunalen för avgörande,

—	i andra hand använda den behörighet som tillfaller domstolen enligt den andra meningen i punkt 1 i artikel 61 i stadgan för Europeiska unionens domstol och slutligt avgöra ärendet, och

—	låta frågan om rättegångskostnader anstå om domstolen återförvisar ärendet till tribunalen, eller förplikta Dôvera zdravotná poist'ovňa a.s. och Union zdravotná poist'ovňa a.s. att ersätta rättegångskostnaderna om domstolen slutligt avgör ärendet.

Grunder och huvudargument

Genom den överklagade domen ogiltigförklarade tribunalen kommissionens beslut (EU) 2015/248 av den 15 oktober 2014 om åtgärderna SA.23008 (2013/C) (f.d. 2013/NN) som Republiken Slovakien har genomfört till förmån för Spoločná zdravotná poisťovňa, a. s. (SZP) och Všeobecná zdravotná poisťovňa, a. s. (VZP) (EUT L 41, 2015, s. 25).

Kommissionen har åberopat tre grunder till stöd för sitt överklagande av tribunalens dom.

Kommissionen gör gällande att tribunalen har åsidosatt sin motiveringsskyldighet enligt artiklarna 36 och 53.1 i domstolens stadga. Tribunalen har i den överklagade domen angett att den ogiltigförklarade det angripna beslutet genom att bifalla sökandens andra yrkande i första instans, nämligen att det var felaktigt av kommissionen att fastställa att det slovakiska obligatoriska sjukförsäkringssystemet i huvudsak är solidaritetsbaserat. Den rättsgrund som kommissionen tillämpade för att ogiltigförklara nämnda beslut är emellertid den rättsgrund som sökanden gjorde gällande i sitt första yrkande i första instans, nämligen att den omständigheten att det finns ett ekonomiskt inslag innebär att tillhandahållande av sjukförsäkring ska betraktas som en ekonomisk verksamhet. Eftersom den rättsliga grunden i sökandens första och andra yrkande utesluter varandra förstår inte kommissionen på vilken grund det angripna beslutet har ogiltigförklarats.

Kommissionen hävdar för det andra att tribunalen gjorde en felaktig rättstillämpning genom att felaktigt tolka begreppet företag i den mening som avses i artikel 107.1 FEUF. I den överklagade domen fastställde tribunalen kommissionens slutsats, nämligen att det slovakiska obligatoriska sjukförsäkringssystemet huvudsakligen var solidaritetsbaserat, samt dess förklaring att de ekonomiska inslagen hade införts för att säkerställa att de sociala och solidaritetsrelaterade syftena skulle kunna uppnås. Tribunalen fastställde emellertid att kommissionen hade gjort en felaktig bedömning när den fann att den verksamhet som bedrivs av försäkringsgivare i enlighet med det slovakiska obligatoriska sjukförsäkringssystemet inte är av ekonomisk art. Tribunalen kom fram till denna slutsats genom att beakta att försäkringsgivarna hade möjlighet att göra vinster och att använda och fördela en del av sin vinst, samt konkurrensen om kunder och kvalitén på tjänsterna mellan försäkringsgivarna. Tribunalen fann därefter att endast den omständigheten att det finns försäkringsgivare med vinstsyfte i Slovakien innebär att SZP och VZP därmed ska betraktas som företag i den mening som avses i artikel 107.1 FEUF. Tribunalen beaktade således inte den rättspraxis enligt vilken ett sjukförsäkringssystem som huvudsakligen är solidaritetsbaserat och vars ekonomiska inslag har införts för att säkerställa systemets kontinuitet och att de sociala och solidaritetsrelaterade syftena som ligger till grund för nämnda system uppnås, ska anses vara av icke-ekonomisk art, vilket innebär att de försäkringsgivare som tillhandahåller tjänster inom det systemet inte ska betraktas som företag.

Kommissionen hävdar för det tredje att tribunalen missuppfattade den bevisning som hade inkommit till den i första instans när den fann att ”konkurrensen var intensiv och komplex” mellan försäkringsgivarna i Slovakien när det av handlingarna i målet endast framgår att konkurrensen vad gäller tillhandahållandet av kostnadsfria icke-obligatoriska förmåner var väldigt begränsad.

2.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 231/16

Begäran om förhandsavgörande framställd av Symvoulio tis Epikrateias (Grekland) den 24 april 2018 – Alain Flausch, Andrea Bosco, Estienne Roger Jean Pierre Albrespy, Somateio ”Syndesmos Iiton”, Somateio ”Elliniko Diktyo – Filoi tis Fisys”, Somateio ”Syllogos Prostasias kai Perithalpsis Agias Zonis – SPPAZ” mot Ypourgos Perivallontos kai Energeias, Ypourgos Oikonomikon, Ypourgos Tourismou, Ypourgos Naftilias kai Nisiotikis Politikis

(Mål C-280/18)

(2018/C 231/19)

Rättegångsspråk: grekiska

Hänskjutande domstol

Symvoulio tis Epikrateias

Parter i det nationella målet

Klagande: Alain Flausch, Andrea Bosco, Estienne Roger Jean Pierre Albrespy, Somateio ”Syndesmos Iiton”, Somateio ”Elliniko Diktyo – Filoi tis Fisys”, Somateio ”Syllogos Prostasias kai Perithalpsis Agias Zonis – SPPAZ”

Motparter: Ypourgos Perivallontos kai Energeias, Ypourgos Oikonomikon, Ypourgos Tourismou, Ypourgos Naftilias kai Nisiotikis Politikis

Rättegångsdeltagare: 105 Anonymi Touristiki kai Techniki Etaireia Ekmetallefsis Akiniton

Tolkningsfrågor

Kan artiklarna 6 och 11 i direktiv 2011/92/EU (1), jämförda med bestämmelserna i artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, tolkas så, att nationella bestämmelser såsom de som framgår av punkterna 8, 9 och 10 [i beslutet att begära förhandsavgörande], enligt vilka de förfaranden som ska genomföras innan det meddelas beslut om godkännande av miljökrav för anläggningar och verksamheter som har en betydande miljöpåverkan (offentliggörande av miljökonsekvensbedömningar, tillgång till information och allmänhetens deltagande i samrådet) inleds och sköts huvudsakligen av regionens största administrativa enhet och inte av den berörda kommunen, är förenliga med ovannämnda unionsrättsliga bestämmelser?

Kan artiklarna 6 och 11 i direktiv 2011/92/EU, jämförda med bestämmelserna i artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, tolkas så, att ett nationellt regelverk såsom det som framgår av samma punkter, enligt vilket offentliggörande av beslut om godkännande av miljökrav för anläggningar och verksamheter som har en betydande miljöpåverkan, närmare bestämt deras offentliggörande på en därtill avsedd webbplats, i slutändan utgör en presumtion för full kännedom, vilket innebär att alla berörda därefter kan väcka talan inom en tidsfrist på 60 (sextio) dagar i enlighet med gällande lagstiftning (talan om ogiltigförklaring vid Symvoulio tis Epikrateias), med hänsyn tagen till att enligt lagbestämmelserna om offentliggörande av miljökonsekvensbedömningar, tillgång till information och allmänhetens deltagande i förfarandet för godkännande av miljökrav för ifrågavarande anläggningar och verksamheter ligger huvudansvaret för dessa förfaranden hos regionens största administrativa enhet och inte hos den berörda kommunen, är förenligt med ovannämnda unionsrättsliga bestämmelser?

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EUT L 26, 2011, s. 1)

2.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 231/17

Överklagande ingett den 11 maj 2018 av Eco-Bat Technologies Ltd, Berzelius Metall GmbH, Société traitements chimiques des métaux av det beslut som tribunalen (åttonde avdelningen) meddelade den 21 mars 2018 i mål T-361/17, Eco-Bat Technologies Ltd, Berzelius Metall GmbH, Société traitements chimiques des métaux mot Europeiska kommissionen

(Mål C-312/18 P)

(2018/C 231/20)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: Eco-Bat Technologies Ltd, Berzelius Metall GmbH, Société traitements chimiques des métaux (ombud: M. Brealey QC, I. Vandenborre, advocaat, och S. Dionnet, avocat)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—	upphäva tribunalens dom (åttonde avdelningen) av den 21 mars 2018 i mål T-361/17, Eco-Bat Technologies m.fl. mot kommissionen,

—	förklara att klagandens ansökan i mål T-361/17 kan prövas i sak,

—	återförvisa målet till tribunalen så att den påföljd som kommissionen ålagt klaganden i det första beslutet, som justerats genom det beslutet om rättelse, kan upphävas eller sättas ned, och

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Det utgjorde felaktig rättstillämpning när tribunalen fastställde referensdagen utifrån det ursprungliga, ofullständiga beslutet i stället för utifrån det slutliga beslutet, som är korrekt och fullständigt i alla delar (särskilt de delar som är föremål för överklagandet). En part har rätt till en hel frist för överklaganden, räknad från den dag då ett beslut om en väsentlig rättelse meddelades. Tribunalen missuppfattade också kommissionens motiveringsskyldighet och principen om god förvaltningssed när den antog att klaganden borde ha förlitat sig på antaganden för att fullt ut förstå hur kommissionen kom fram till bötesbeloppet.

2.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 231/18

Tribunalens dom av den 17 maj 2018 – Bayer CropScience m.fl. mot kommissionen

(Mål T-429/13 och mål T-451/13) (1)

((Växtskyddsmedel - De verksamma ämnena klotianidin, tiametoxam och imidakloprid - Översyn av godkännandet - Artikel 21 i förordning (EG) nr 1107/2009 - Förbud mot användning och försäljning av utsäde som behandlats med växtskyddsmedel innehållande de aktuella verksamma ämnena - Artikel 49.2 i förordning nr 1107/2009 - Försiktighetsprincipen - Proportionalitet - Rätten att yttra sig - Utomobligatoriskt skadeståndsansvar))

(2018/C 231/21)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande i mål T-429/13: Bayer CropScience AG (Monheim-sur-le-Rhin, Tyskland) (ombud: advokaten K. Nordlander och P. Harrison, solicitor)

Sökande i mål: Syngenta Crop Protection AG (Basel, Schweiz), och de 15 andra sökandena, vars namn anges i bilagan till domen (ombud: inledningsvis advokaterna D. Waelbroek, I. Antypas och D. Slater, solicitor, därefter D. Waelbroek och I. Antypas)

Svarande i mål T-429/13 och mål T-451/13: Europeiska kommissionen (ombud: P. Ondrůšek och G. von Rintelen)

Parter som har intervenerat till stöd för sökanden i mål T-429/13 och mål T-451/13: Association générale des producteurs de maïs et autres céréales cultivées de la sous-famille des panicoïdées (AGPM) (Montardon, Frankrike) (ombud: advokaterna L. Verdier och B. Trouvé), The National Farmers’ Union (NFU) (Stoneleigh, Förenade kungariket) (ombud: H. Mercer, QC, och N. Winter, solicitor), Association européenne pour la protection des cultures (ECPA) (Bryssel, Belgien) (ombud: D. Abrahams, barrister, advokaterna I. de Seze och É. Mullier), Rapool-Ring GmbH Qualitätsraps deutscher Züchter (Isernhagen, Tyskland) (ombud: inledningsvis C. Stallberg och U. Reese, därefter U. Reese och J. Szemjonneck, advokater), European Seed Association (ESA) (Bryssel) (ombud: inledningsvis P. de Jong, P. Vlaemminck och B. Van Vooren, därefter P. de Jong, K. Claeyé och E. Bertolotto, advokater), Agricultural Industries Confederation Ltd (Peterborough, Förenade kungariket) (ombud: inledningsvis P. de Jong, P. Vlaemminck och B. Van Vooren, därefter P. de Jong, K. Claeyé och E. Bertolotto, advokater)

Parter som har intervenerat till stöd för svaranden i mål T-429/13 och mål T-451/13: Konungariket Sverige (ombud: A. Falk, C. Meyer-Seitz, U. Persson, E. Karlsson, L. Swedenborg och C. Hagerman), Union nationale de l’apiculture française (UNAF) (Paris, Frankrike) (ombud i mål T-429/13: advokaterna B. Fau och J.-F. Funke, och i mål T-451/13: B. Fau), Deutscher Berufs- und Erwerbsimkerbund eV (Soltau, Tyskland), Österreichischer Erwerbsimkerbund (Großebersdorf, Österrike) (ombud: advokaterna A. Willand och B. Tschida), Pesticide Action Network Europe (PAN Europe) (Bryssel), Bee Life European Beekeeping Coordination (Bee Life) (Louvain-la-Neuve, Belgien), Buglife – The Invertebrate Conservation Trust (Peterborough) (ombud: advokaten B. Kloostra), Stichting Greenpeace Council (Amsterdam, Nederländerna) (ombud: advokaten B. Kloostra)

Saken

Talan dels med stöd av artikel 263 FEUF om ogiltigförklaring av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 485/2013 av den 24 maj 2013 om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 vad gäller villkoren för godkännande av de verksamma ämnena klotianidin, tiametoxam och imidakloprid samt om förbud mot användning och försäljning av utsäde som behandlats med växtskyddsmedel innehållande dessa verksamma ämnen (EUT L 139, 2013, s. 12), dels, vad gäller mål T-451/13, med stöd av artikel 268 FEUF om skadestånd för den skada som sökandena påstår sig ha lidit.

Domslut

1)	Målen T-429/13 och T-451/13 förenas vad gäller den dom varigenom målen slutligt avgörs.

2)	Talan ogillas i båda målen.

Bayer CropScience AG, Syngenta Crop Protection AG och de andra sökandena, vars namn anges i bilagan ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de kostnader som uppkommit för Europeiska kommissionen, Union nationale de l’apiculture française (UNAF), Deutscher Berufs- und Erwerbsimkerbund eV och Österreichischer Erwerbsimkerbund.

4)	Konungariket Sverige ska bära sina rättegångskostnader.

Association générale des producteurs de maïs et autres céréales cultivées de la sous-famille des panicoïdées (AGPM), The National Farmers’ Union (NFU), Association européenne pour la protection des cultures (ECPA), Rapool-Ring GmbH Qualitätsraps deutscher Züchter, European Seed Association (ESA), Agricultural Industries Confederation Ltd, Pesticide Action Network Europe (PAN Europe), Bee Life European Beekeeping Coordination (Bee Life), Buglife – The Invertebrate Conservation Trust och Stichting Greenpeace Council ska bära sina rättegångskostnader.

(1) EUT C 325, 9.11.2013.

2.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 231/19

Tribunalens dom av den 17 maj 2018 – BASF Agro m .fl. mot kommissionen

(Mål T-584/13) (1)

((Växtskyddsmedel - Det verksamma ämnet fipronil - Omprövning av godkännandet - Artikel 21 i förordning (EG) nr 1107/2009 - Förbud mot användning och försäljning av utsäde som betats med växtskyddsmedel innehållande det aktuella verksamma ämnet - Artikel 49.2 i förordning nr 1107/2009 - Försiktighetsprincipen - Konsekvensanalys))

(2018/C 231/22)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: BASF Agro BV (Arnhem, Nederländerna) och de sex andra sökande vilkas namn anges i bilaga till domen (ombud: advokaterna J.-P. Montfort och M. Peristeraki)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: P. Ondrůšek och G. von Rintelen)

Intervenienter till stöd för sökandenas yrkanden: Association européenne pour la protection des cultures (ECPA) (Bryssel, Belgien) (ombud: advokaterna I. de Seze, É. Mullier och D. Abrahams, barrister), European Seed Association (ESA) (Bryssel) (ombud: inledningsvis P. de Jong, P. Vlaemminck och B. Van Vooren, därefter advokaterna P. de Jong, K. Claeyé och E. Bertolotto)

Intervenienter till stöd för svarandens yrkanden: Deutscher Berufs- und Erwerbsimkerbund eV (Soltau, Tyskland), Österreichischer Erwerbsimkerbund (Großebersdorf, Österrike), Österreichischer Imkerbund (ÖIB) (Wien, Österrike) (ombud: advokaterna A. Willand och B. Tschida)

Saken

Talan enligt artikel 263 FEUF om ogiltigförklaring av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 781/2013 av den 14 augusti 2013 om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 vad gäller villkoren för godkännande av det verksamma ämnet fipronil samt om förbud mot användning och försäljning av utsäde som betats med växtskyddsmedel innehållande detta verksamma ämne (EUT L 219, 2013, s. 22).

Domslut

Artiklarna 1, 3 och 4 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 781/2013 av den 14 augusti 2013 om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 vad gäller villkoren för godkännande av det verksamma ämnet fipronil samt om förbud mot användning och försäljning av utsäde som betats med växtskyddsmedel innehållande detta verksamma ämne ogiltigförklaras.

2)	Talan ogillas i övrigt.

3)	Europeiska kommissionen ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de kostnader som uppkommit för BASF Agro BV och de andra sökande vilkas namn anges i bilaga till domen samt för Association européenne pour la protection des cultures (ECPA) och European Seed Association (ESA).

4)	Deutscher Berufs- und Erwerbsimkerbund eV, Österreichischer Erwerbsimkerbund och Österreichischer Imkerbund (ÖIB) ska bära sina rättegångskostnader.

(1) EUT C 9, 11.1.2014.

2.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 231/20

Tribunalens dom av den 8 maj 2018 – Esso Raffinage mot Echa

(Mål T-283/15) (1)

((REACH - Utvärdering av registreringsunderlag - Kontroll av att registreringsanmälan uppfyller kraven - Kontroll av inlämnad information och uppföljning av utvärderingen av registreringsunderlag - Kraven förklaras inte vara uppfyllda - Tribunalens behörighet - Talan om ogiltigförklaring - Rättsakt mot vilken talan kan väckas - Villkoret direkt och personligen berörd - Upptagande till sakprövning - Rättslig grund - Artiklarna 41, 42 och 126 i förordning (EG) nr 1907/2006))

(2018/C 231/23)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Esso Raffinage (Courbevoie, Frankrike) (ombud: M. Navin-Jones, solicitor)

Svarande: Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) (ombud: C. Jacquet, C. Schultheiss, W. Broere och M. Heikkilä)

Part som intervenerat till stöd för svaranden: Förbundsrepubliken Tyskland (ombud: T. Henze), Republiken Frankrike (ombud: D. Colas och J. Traband) och Konungariket Nederländerna (ombud: M. de Ree, M. Bulterman och M. Noort)

Saken

Talan enligt artikel 263 FEUF om ogiltigförklaring av Echas skrivelse av den 1 april 2015, som var adresserad till Frankrikes ministerium för miljö, hållbar utveckling, transport och bostäder och hade rubriken ”Efter utvärdering av registreringsunderlaget förklaras kraven inte vara uppfyllda enligt förordning (EG) nr 1907/2006”.

Domslut

Europeiska kemikaliemyndighetens (Echa) skrivelse av den 1 april 2015, som var adresserad till Frankrikes ministerium för miljö, hållbar utveckling, transport och bostäder och hade rubriken ”Efter utvärdering av registreringsunderlaget förklaras kraven inte vara uppfyllda enligt förordning (EG) nr 1907/2006”, inklusive bilagan till skrivelsen, ogiltigförklaras.

2)	Esso Raffinage och Echa ska bära sina rättegångskostnader.

2.	Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Frankrike och Konungariket Nederländerna ska bära sina rättegångskostnader.

(1) EUT C 320, 28.9.2015.

2.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 231/21

Tribunalens dom av den 17 maj 2018 – Litauen mot kommissionen

(Mål T-205/16) (1)

((Sammanhållningsfonden - Kostnader som undantagits från finansiering - Tekniskt stöd till förvaltningen av sammanhållningsfonden i Litauen - Mervärdesskatt - Artikel 11.1 och 11.3 i förordning (EG) nr 16/2003 - Nedsättning av finansiellt stöd))

(2018/C 231/24)

Rättegångsspråk: litauiska

Parter

Sökande: Republiken Litauen (ombud: D. Kriaučiūnas, R. Krasuckaitė och D. Stepanienė)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: B. R. Killmann et J. Jokubauskaitė)

Saken

Talan enligt artikel 263 FEUF med yrkande om ogiltigförklaring av kommissionens beslut C(2016) 969 final av den 23 februari 2016 om att minska stödet från sammanhållningsfonden för projektet ”Tekniskt stöd till förvaltning av sammanhållningsfonden i Republiken Litauen”, i den del det föreskriver att stödet ska minskas med ett belopp på 137 864,61 euro avseende mervärdesskatt.

Domslut

Kommissionens beslut C(2016) 969 final av den 23 februari 2016 om att minska stödet från sammanhållningsfonden för projektet ”Tekniskt stöd till förvaltning av sammanhållningsfonden i Republiken Litauen” ogiltigförklaras i den del det föreskriver att stödet ska minskas med ett belopp på 137 864,61 euro avseende mervärdesskatt.

2)	Europeiska kommissionens ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de kostnader som uppkommit för Republiken Litauen.

(1) EUT C 251, 11.7.2016.

2.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 231/21

Tribunalens dom av den 16 maj 2018 – Troszczynski mot parlamentet

(Mål T-626/16) (1)

((Bestämmelserna för kostnadsersättning och andra ersättningar till Europaparlamentets ledamöter - Ersättning för assistentstöd - Återkrav av felaktigt utbetalda belopp - Generalsekreterarens befogenhet - Electa una via - Rätten till försvar - Bevisbörda - Motiveringsskyldighet - Politiska rättigheter - Likabehandling - Maktmissbruk - Ledamöternas oberoende - Sakfel - Proportionalitet))

(2018/C 231/25)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Mylène Troszczynski (Noyon, Frankrike) (ombud: inledningsvis advokaten M. Ceccaldi, därefter advokaten F. Wagner)

Svarande: Europaparlamentet (ombud: G. Corstens och S. Seyr)

Saken

Begäran med stöd av artikel 263 FEUF om ogiltigförklaring av det beslut som parlamentets generalsekreterare meddelade den 23 juni 2016 om att kräva tillbaka 56 554 euro från sökanden, vilket belopp felaktigt betalats ut som assistentstöd, och av tillhörande debetnota.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Mylène Troszczynski ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de rättegångskostnader som uppkommit för Europaparlamentet, inbegripet kostnaderna för det interimistiska förfarandet.

(1) EUT C 383, 17.10.2016.

2.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 231/22

Tribunalens dom av den 15 maj 2018 – Wirecard mot EUIPO (mycard2go)

(Mål T-675/16) (1)

((EU-varumärke - Ansökan om registrering som EU-varumärke av ordmärket mycard2go - Absolut registreringshinder - Beskrivande karaktär - Artikel 7.1 b och c i förordning (EG) nr 207/2009 (nu artikel 7.1 b och c i förordning (EU) 2017/1001) - Motiveringsskyldighet - Artikel 75 första meningen i förordning nr 207/2009 (nu artikel 94 första meningen i förordning 2017/1001)))

(2018/C 231/26)

Rättegångsspråk: tyska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Wirecard AG (Aschheim, Tyskland) (ombud: advokat A. Bayer)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: D. Hanf)

Saken

Överklagande av det beslut som fjärde överklagandenämnden vid EUIPO meddelade den 21 juli 2016 (ärende R 282/2016-4) om registrering av ordkännetecknet mycard2go som EU-varumärke.

Domslut

1)	Beslutet från fjärde överklagandenämnden vid Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) av den 21 juli 2016 (ärende R 282/2016-4), ogiltigförklaras.

2)	Talan ogillas i övrigt.

3)	EUIPO ska bära sina rättegångskostnader och ersätta klagandens rättegångskostnader, inbegripet de nödvändiga kostnader som uppkommit i förfarandet vid överklagandenämnden.

(1) EUT C 410, 7.11.2016.

2.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 231/23

Tribunalens dom av den 15 maj 2018 – Wirecard mot EUIPO (mycard2go)

(Mål T-676/16) (1)

((EU-varumärke - Ansökan om registrering som EU-varumärke av figurmärket mycard2go - Absolut registreringshinder - Beskrivande karaktär - Artikel 7.1 b och c i förordning (EG) nr 207/2009 (nu artikel 7.1 b och c i förordning (EU) 2017/1001)))

(2018/C 231/27)

Rättegångsspråk: tyska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Wirecard AG (Aschheim, Tyskland) (ombud: advokat A. Bayer)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: D. Hanf)

Saken

Överklagande av det beslut som fjärde överklagandenämnden vid EUIPO meddelade den 21 juli 2016 (ärende R 280/2016-4) om registrering av figurkännetecknet mycard2go som EU-varumärke.

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Wirecard AG ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 410, 7.11.2016.

2.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 231/23

Tribunalens dom av den 16 maj 2018 – Deutsche Lufthansa mot kommissionen

(Mål T-712/16) (1)

((Konkurens - Koncentration - Luftfartsmarknaden - Beslut varigenom koncentrationen har ansetts vara förenlig med den inre marknaden under förutsättning att vissa förpliktelser iakttas - Begäran om att en del av de skyldigheter som omfattas av dessa förpliktelser ska undantas - Proportionalitet - Berättigade förväntningar - Principen om god förvaltningssed - Maktmissbruk))

(2018/C 231/28)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Deutsche Lufthansa AG (Köln, Tyskland) (ombud: advokaten S. Völcker)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: A. Biolan, H. Leupold och I. Zaloguin)

Saken

Talan enligt artikel 263 FEUF med yrkande om ogiltigförklaring av kommissionens beslut C(2016) 4964 final av den 25 juli 2016, varigenom sökandens begäran om att medges undantag från vissa förpliktelser, vilka blivit tvingande genom kommissionens beslut av den 4 juli 2005 om godkännande av koncentrationen i ärendet COMP/M.3770 – Lufthansa/Swiss, avslogs.

Domslut

Kommissionens beslut C(2016) 4964 final av den 25 juli 2016, om avslag på Deutsche Lufthansa AG:s begäran om att medges undantag från vissa förpliktelser, vilka blivit tvingande genom kommissionens beslut av den 4 juli 2005 om godkännande av koncentrationen i ärendet COMP/M.3770 – Lufthansa/Swiss, ogiltigförklaras i den del det avser linjen Zürich-Stockholm.

2)	Talan ogillas i övrigt.

3)	Vardera parten ska bära sina rättegångskostnader.

(1) EUT C 462, 12.12.2016.

2.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 231/24

Tribunalens dom av den 16 maj 2018 – Netflix International och Netflix mot kommissionen

(Mål T-818/16) (1)

((Talan om ogiltigförklaring - Statligt stöd - Stöd som Tyskland planerar att genomföra till stöd för filmproduktion och filmdistribution - Beslut i vilket stödet förklaras förenligt med den inre marknaden - Villkoret personligen berörd ej uppfyllt - Rättsakt som innehåller genomförandebestämmelser - Avvisning))

(2018/C 231/29)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Netflix International BV (Amsterdam, Nederländerna) och Netflix, Inc. (Los Gatos, Kalifornien, Förenta staterna) (ombud: advokaterna C. Alberdingk Thijm, S. van Schaik, S. van Velze och E. H. Janssen)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: J. Samnadda, G. Braun och B. Stromsky)

Saken

Talan som väckts med stöd av artikel 263 FEUF med yrkande om ogiltigförklaring av kommissionens beslut (EU) 2016/2042 av den 1 september 2016 om den stödordning SA.38418 – 2014/C (f.d. 2014/N) som Tyskland planerar att genomföra till stöd för filmproduktion och filmdistribution (EUT L 314, 2016, s. 63).

Domslut

1)	Talan avvisas.

2)	Det finns inte längre anledning att pröva de interventionsansökningar som getts in av Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Frankrike, Konungariket Nederländerna och Filmförderungsanstalt.

3)	Netflix International BV och Netflix. Inc. ska bära sina egna rättegångskostnader och ersätta de rättegångskostnader som uppkommit för Europeiska kommissionen med undantag för de kostnader som hänför sig till interventionsansökningarna.

4)	Netflix International, Netflix, kommissionen, Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Frankrike, Konungariket Nederländerna och Filmförderungsanstalt ska bära sina egna kostnader som hänför sig till interventionsansökningarna.

(1) EUT C 30, 30.1.2017.

2.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 231/25

Tribunalens dom av den 15 maj 2018 – Wirecard mot EUIPO (mycard2go)

(Mål T-860/16) (1)

((EU-varumärken - Ansökan om registrering som EU-varumärke av figurmärket mycard2go - Absolut registreringshinder - Beskrivande karaktär - Artikel 7.1 b och 7.1 c i förordning (EG) nr 207/2009 (nu artikel 7.1 b och 7.1 c i förordning (EU) 2017/1001))))

(2018/C 231/30)

Rättegångsspråk: tyska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Wirecard AG (Aschheim, Tyskland) (ombud: advokaten A. Bayer)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: D. Hanf)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av fjärde överklagandenämnden vid EUIPO den 3 oktober 2016 (ärende R 281/2016-4) angående en ansökan om registrering av figurmärket mycard2go som unionsvarumärke.

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Wirecard AG ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 38, 6.2.2017.

2.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 231/25

Tribunalens dom av den 16 maj 2018 – Barnett mot CESE

(Mål T-23/17) (1)

((Personalmål - Tjänstemän - Avgångspension - Förtidspension utan nedsättning av pensionsrättighetena - Åtgärd som tidigare föreskrevs i artikel 9. 2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna - Tjänstens intresse - Verkställighet av peronaldomstolens dom - Ansvar))

(2018/C 231/31)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Inge Barnett (Roskilde, Danmark) (ombud: advokaterna S. Orlandi och T. Martin)

Svarande: Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (ombud: M. Pascua Mateo, K. Gambino, X. Chamodraka, A. Carvajal och L. Camarena Januzec, biträdda av advokaterna M. Troncoso Ferrer och F.-M. Hislaire)

Saken

Ansökan på grundval av artikel 270 FEUF om i första hand ogiltigförklaring av EESK:s beslut av den du 21 mars 2016 som fattas för att följa dom av den 22 september 2015, Barnett/EESK (F-20/14, EU:F:2015:107), med avslag på klagandens ansökan om förtidspension utan nedsättning av pensionsrättigheterna och i andra hand ersättning för skada som klaganden påstår sig ha lidit.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Inge Barnett ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 104, 3.4.2017.

2.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 231/26

Tribunalens dom av den 16 maj 2018 – Triggerball mot EUIPO (Formen på ett bolliknande föremål med kanter)

(Mål T-387/17) (1)

((EU-varumärke - Ansökan om registrering som tredimensionellt EU-varumärke - Formen på ett bolliknande föremål med kanter - Absolut registreringshinder - Särskiljningsförmåga - Artikel 7.1 b i förordning (EG) nr 207/2009 (nu artikel 7.1 b i förordning (EU) 2017/1001)))

(2018/C 231/32)

Rättegångsspråk: tyska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Triggerball GmbH (Baiern-Piusheim, Tyskland) (ombud: advokaten H. Emrich)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: D. Walicka)

Saken

Överklagande av det beslut som meddelades av EUIPO:s fjärde överklagandenämnd den 20 april 2017 (ärende R 376/2017-4) om en ansökan om registrering som EU-varumärke av ett tredimensionellt kännetecken bestående av formen på ett bolliknande föremål med kanter.

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Triggerball GmbH ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 256, 7.8.2017.

2.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 231/26

Talan väckt den 16 mars 2018 – SCF Terminal (Cypern) och S H B mot rådet m.fl.

(Mål T-199/18)

(2018/C 231/33)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: SCF Terminal (Cypern) LTD (Limassol, Cypern) och S H B, Inc. (Monrovia, Liberia) (ombud: P. Tridimas, Barrister, advokaterna K. Kakoulli, P. Panayides och C. Pericleous)

Svarande: Europeiska unionens råd, Europeiska kommissionen, Europeiska centralbanken, Eurogruppen och Europeiska unionen

Yrkanden

Sökandena yrkar att tribunalen ska

—	förplikta svarandena att till sökandena betala de belopp som framgår av den tabell som bilagts ansökan, jämte ränta från och med den 26 mars 2013 till dess att tribunalen meddelar dom, och

—	förplikta svarandena att ersätta rättegångskostnaderna

Alternativt, i andra hand, yrkar sökandena att tribunalen ska

—	fastställa att Europeiska unionen och/eller svarandeinstitutionerna har ådragit sig utomobligatoriskt ansvar,

—	fastställa vilket förfarande som ska tillämpas för att konstatera den ersättningsgilla skada som sökandena faktiskt har orsakats, och

—	förplikta svarandena att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökandena fyra grunder som i huvudsak är identiska med eller liknar de grunder som har åberopats i mål T 197/18, JV Voscf m.fl. mot rådet m.fl.

2.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 231/27

Talan väckt den 6 april 2018 – Czarnecki mot Parlamentet

(Mål T-230/18)

(2018/C 231/34)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Ryszard Czarnecki (Warszawa, Polen) (ombud: advokaten M. Casado García-Hirschfeld)

Svarande: Europaparlamentet

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	förklara att talan kan upptas till sakprövning,

—	ogiltigförklara Europaparlamentets omtvistade beslut av den 7 februari 2018, och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden tre grunder.

1.	Första grunden: Åsidosättande dels av oskyldighetspresumtionen, rätten till försvar och principen om parternas likställdhet, dels av principen om god förvaltningssed, proportionalitetsprincipen och yttrandefriheten.

2.	Andra grunden: Europaparlamentet har gjort sig skyldig till en uppenbart oriktig bedömning, till ”fumus persecutionis” (politisk skada) och till maktmissbruk.

3.	Tredje grunden: Åsidosättande av principen om rättssäkerhet och av skyddet för berättigade förväntningar.

2.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 231/28

Talan väckt den 12 april 2018 – Netflix International och Netflix mot kommissionen

(Mål T-238/18)

(2018/C 231/35)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Netflix International BV (Amsterdam, Nederländerna), Netflix, Inc. (Los Gatos, Kalifornien, Förenta staterna) (ombud: E. Batchelor, solicitor, samt N. Niejahr, B. Hoorelbeke och A. Patsa, advokater)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökandena yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara kommissionens beslut av den 8 november 2017 om statligt stöd SA.48950 (2017/N) om förlängning av stödordningen för digitalisering av verk som ingår i filmarvet som anmälts av Frankrike,

—	ogiltigförklara kommissionens beslut av den 20 november 2017 om statligt stöd SA.48907 (2017/N) om förlängning av det automatiska stödet till audiovisuella verk (fiktion och kreativa dokumentärer) som anmälts av Frankrike,

—	ogiltigförklara kommissionens beslut av den 20 november 2017 om statligt stöd SA.48699 (2017/N) om förlängning av det automatiska stödet till filmproduktion som anmälts av Frankrike,

—	förplikta kommissionen att bära sina egna rättegångskostnader och ersätta de kostnader som uppstått för Netflix i samband med förfarandet.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökandena en enda grund.

Sökandena gör gällande att kommissionen åsidosatte artikel 108.3 FEUF genom att inte inleda ett formellt undersökningsförfarande enligt artikel 108.2 FEUF när den granskade de stödordningar som anmälts av Frankrike vilka de angripna besluten avser. Kommissionen var skyldig att inleda ett formellt undersökningsförfarande för var och en av de tre stödordningarna mot bakgrund av de stora svårigheter kommissionen hade när den undersökte respektive stödordnings förenlighet med den inre marknaden. Genom att underlåta att inleda ett formellt undersökningsförfarande har kommissionen åsidosatt sökandenas processuella rättigheter enligt artikel 108.2 FEUF.

Sökandena anser att förekomsten av stora svårigheter visas av

—	omständigheterna kring, och längden av, de inledande undersökningsförfarandena som föregick antagandet av de angripna besluten,

—	innehållet i de angripna besluten, i synnerhet vad gäller de statliga stödens finansieringsmekanismer och de statliga stödens förenlighet med andra unionsrättsliga bestämmelser än dem om statligt stöd.

2.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 231/29

Talan väckt den 17 april 2018 – Import Export mot kommissionen

(Mål T-239/18)

(2018/C 231/36)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Société Kammama Saber (S.K.S) Import Export (Sousse Jawhara, Tunisien) (ombud: advokaten H. Chelly)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	fastställa att talan kan tas upp till prövning och bifalla den,

—	delvis ogiltigförklara kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/212 av den 13 december 2017 avseende Tunisiens upptagande i förteckningen över tredje länder vars system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism uppvisar strategiska brister efter sitt ikraftträdande, och

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden tre grunder.

Första grunden: Kommissionen har varit obehörig och väsentligt åsidosatt formföreskrifterna genom att överskrida sina befogenheter avseende associeringsavtalet mellan Tunisien och Europeiska unionen, enligt vilka kommissionen borde ha hänskjutit frågan till associeringsrådet för att lösa tvisten, eller, i andra hand, ha tillåtit parterna att vidta nödvändiga åtgärder för att skydda sina intressen.

Andra grunden: Kommissionen har gjort sig skyldig till en uppenbart felaktig bedömning vad gäller dels EU:s, dels arbetsgruppen för finansiella åtgärders (FATF:s) bedömning av Tunisien. I detta avseende anser sökanden att kommissionen inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att hantera den ökade risk som den omtvistade delegerade förordningen har inneburit för den ekonomika utvecklingen i Tunisien.

3.	Tredje grunden: Åsidosättande av fördragen om Europeiska unionen, särskilt artikel 216.2 FEUF, enligt vilken de internationella avtalen är för bindande för institutionerna.

2.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 231/29

Talan väckt den 18 april 2018 – Bruno mot kommissionen

(Mål T-241/18)

(2018/C 231/37)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Luigi Bruno (Woluwé-Saint-Pierre, Belgien) (ombud: advokat N. de Montigny)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara anställningsmyndighetens beslut av den 4 juli 2017,

—	vid behov, ogiltigförklara beslutet av den 18 januari 2018 om att uttryckligen avslå klagomålet, och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden två grunder.

Första grunden: Kommissionen har gjort sig skyldig till rättsligt fel i samband med tillämpningen av artiklarna 11.1 och 12.1 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna, genom att i sitt beslut ha avslagit sökandes ansökan om avgångsvederlag enligt 12.2 i nämnda bilaga, och istället ha begränsat detta vederlag genom tillämpning av artikel 11.1 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna, vilken inte är tillämplig i sökandens fall.

2.	Andra grunden: Invändning om rättsstridighet i det att de ovannämnda föreskrifterna åsidosätter principerna om likabehandling och om icke-diskriminering på grund av en lucka i lagstiftningen.

2.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 231/30

Talan väckt den 18 april 2018 – VV mot kommissionen

(Mål T-242/18)

(2018/C 231/38)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: VV (ombud: advokaten F. Moyse)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara beslutet av den 19 juni 2017 och, i den mån det är nödvändigt, beslutet om avslag på sökandens klagomål av den 18 januari 2018, och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden yrkar att det beslut som uttagningskommittén i det allmänna uttagningsprovet EPSO/AD/322/16 – Handläggare inom området revision (AD 5/AD 7) (EUT C 171A, 2016, s. 1) antog att inte ge sökanden tillträde till uttagningsprovet, på grund av att sökanden inte hade en universitetsexamen från en utbildning på minst tre år inom de områden som anges i meddelandet om uttagningsprov, ska ogiltigförklars.

1.	Första grunden: Otillräcklig motivering av det angripna beslutet.

Andra grunden: Uttagningskommittén gjorde en oriktig bedömning vid bedömningen av de uppgifter som anges i sökandens ansökan. Uttagningskommittén åsidosatte meddelandet om uttagningsprov när den fann att sökanden inte hade en avslutad universitets- eller högskoleutbildning (eller motsvarande) på minst tre år, styrkt med examensbevis, vilken krävdes för tillträde till uttagningsprovet.

2.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 231/31

Talan väckt den 20 april 2018 – VW mot kommissionen

(Mål T-243/18)

(2018/C 231/39)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: VW (ombud: advokat N. de Montigny)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara tillsättningsmyndighetens beslut av den 26 juni 2017,

—	vid behov, ogiltigförklara beslutet av den 19 januari 2018 om att uttryckligen avslå klagomålet, och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden två grunder.

1.	Första grunden: I första hand, invändning om rättstridighet avseende artikel 20 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna, då denna strider mot principen om likabehandling enligt artikel 20 i stadgan om de grundläggande rättigheterna samt artikel 52 i stadgan.

Andra grunden: I andra hand, för det fall klaganden inte omfattas av tillämpningsområdet för artikel 20 i bilaga VIII i tjänsteföreskrifterna, felaktig rättstillämpning i samband med kommissionens tolkning av artikel 27 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna, och i tredje hand, för det fall då det inte förligger någon felaktig rättstillämpning, åsidosättande av principen om likabehandling, enligt bland annat artikel 20 i stadgan om de grundläggande rättigheterna, och av proportionalitetsprincipen enligt artikel 52 i nämnda stadga.

2.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 231/31

Talan väckt den 20 april 2018 – Synergy Hellas mot kommissionen

(Mål T-244/18)

(2018/C 231/40)

Rättegångsspråk: grekiska

Parter

Sökande: d.d. Synergy Hellas Anonymi Emporiki Etairia Parochis Ypiresion Pliroforikis (Aten, Grekland) (ombud: advokaten K. Damis)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	bifalla talan,

—	ogiltigförklara kommissionens beslut C(2018) 1115 final av den 19 februari 2018 om återkrav av 76 282,08 euro jämte ränta från d.d. Synergy Hellas Anonymi Emporiki Etairia Parochis Ypiresion Pliroforikis, och

—	förplikta Europeiska kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden tre grunder.

Första grunden: Åsidosättande av artikel 85 i kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 (1).

—

Kommissionens beslut att inte lämna bifall till den lagenliga ansökan om förlängning av betalningsfristen strider mot bestämmelserna i nämnda artikel, då 73 procent av lånebeloppet, inklusive ränta, redan betalats och den säkerhet som kommissionen krävt med avseende på hela det ursprungliga lånebeloppet jämte ränta redan ställts.

—	Kommissionens motivering med avseende på lagenligheten hos den angripna åtgärden saknar grund.

—	Kommissionen har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter att motivera det angripna beslutet.

Andra grunden: Åsidosättande och/eller överskridande av gränserna för utrymmet för skönsmässig bedömning och åsidosättande av principen om en god förvaltning.

—	Kommissionen har överskridit gränserna för sitt utrymme för skönsmässig bedömning genom att den har antagit det angripna beslutet utan att beakta de omständigheter som sökanden hade informerat kommissionen om och ha vidtagit åtgärder som skulle kunna leda till att sökanden försätts i konkurs.

Tredje grunden: Åsidosättande av proportionalitetsprincipen

—	Bortsett från att det angripna beslutet inte utgör en åtgärd som är nödvändig för att uppnå det eftersträvade målet, då sökanden fortsätter att betala, har det alltför stor inverkan på sökanden och utgör ett hot mot dess existens.

(1) Kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (EGT L 357, 2002, s. 1).

2.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 231/32

Talan väckt den 23 april 2018 – RATP mot kommissionen

(Mål T-250/18)

(2018/C 231/41)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Régie autonome des transports parisiens (RATP) (Paris, Frankrike) (ombud: advokaterna E. Morgan de Rivery, P. Delelis och C. Lavin)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara kommissionens beslut av den 21 mars 2018 avseende tillåtelse till partiell tillgång till handlingar enligt förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar, och

—	under alla förhållanden, förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fyra grunder.

1.	Första grunden: Åsidosättande av artikel 4.2 tredje strecksatsen i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, 2001, s. 43).

2.	Andra grunden: Åsidosättande av artikel 4.2 tredje strecksatsen i förordning nr 1049/2001.

3.	Tredje grunden: Åsidosättande av artikel 4.2 första strecksatsen i förordning nr 1049/2001, artikel 8 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna, artikel 7 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, och artikel 339 FEUF.

4.	Fjärde grunden: Åsidosättande av motiveringsskyldigheten.

2.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 231/33

Talan väckt den 23 april 2018 – US mot ECB

(Mål T-225/18)

(2018/C 231/42)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: US (ombud: advokaterna L. Levi och A. Blot)

Svarande: Europeiska centralbanken

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	fastställa att talan kan tas upp till prövning och bifalla den,

och följaktligen

—	ogiltigförklara beslutet om att inte omvandla sökandens avtal av den 13 juni 2017,

—	ogiltigförklara ECB:s beslut av den 11 oktober 2017, varigenom sökandens begäran om administrativ omprövning (administrative review) av den 11 augusti 2017 avslogs,

—	ogiltigförklara ECB:s beslut av den 13 februari 2018, som sökanden delgavs samma dag, varigenom sökandens klagomål (grievance procedure) av den 7 december 2017 avslogs,

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fyra grunder.

1.	Den första grunden avser en invändning om rättsstridighet avseende omvandlingspolicyn, då den strider mot artikel 10(c) i anställningsvillkoren samt artikel 2.0 i personalföreskrifterna, och har antagits i strid med normhierarkin.

Den andra grunden avser en invändning om rättstridighet, då artikel 10(c) i anställningsvillkoren och artikel 2.0 i personalföreskrifterna strider mot rådets direktiv 199/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP och skäl 6 till ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP.

3.	Den tredje grunden avser en invändning om rättsstridighet avseende riktlinjerna för Annual Salary and Bonus Review (ASBR), då de åsidosätter motiveringsskyldigheten och rättssäkerhetsprincipen.

Den fjärde grunden avser uppenbart oriktiga bedömningar och ett åsidosättande av motiveringsskyldigheten avseende, för det första, de löneklasser sökanden klassificerats i, för det andra sökandens ”kontinuerliga utveckling”, och, för det tredje, vidhållandet av företagets behov (business needs) av sökandens särskilda kännedom, färdigheter och kompetenser.

2.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 231/34

Överklagande ingett den 24 april 2018 – Arezzo Indústria e Comércio mot EUIPO (SCHUTZ)

(Mål T-256/18)

(2018/C 231/43)

Rättegångsspråk: portugisiska

Parter

Klagande: Arezzo Indústria e Comércio SA (Belo Horizonte, Brasilien) (ombud: advokaterna A. Sebastião och J. Pimenta)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Omtvistat varumärke: Ordmärket SCHUTZ – Registreringsansökan nr 15723265

Överklagat beslut: Beslut meddelat av EUIPO:s fjärde överklagandenämnd den 12 februari 2018 i ärende R 661/2017-4

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

—	förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna.

Grund

—	Åsidosättande av artikel 7.1 a och b och 7.2 i förordning (EU) nr 2017/1001.

2.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 231/35

Överklagande ingett den 26 april 2018 – Roxtec mot EUIPO – EUIPO – Wallmax (Återgivning av en svart ruta som innehåller sju koncentriska blå cirklar)

(Mål T-261/18)

(2018/C 231/44)

Överklagandet är avfattat på engelska

Parter

Klagande: Roxtec AB (Karlskrona, Sverige) (ombud: advokaterna J. Olsson och J. Adamsson)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: Wallmax Srl (Milano, Italien)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Innehavare av det omtvistade varumärket: Klaganden

Omtvistat varumärke: EU-figurmärke som återger en svart ruta som innehåller sju koncentriska blå cirklar – EU-varumärke nr 14 338 735

Förfarande vid EUIPO: Ogiltighetsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av andra överklagandenämnden vid EUIPO den 8 januari 2018 i ärende R 940/2017-2

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

—	förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna i båda förfarandena och i förfarandet vid EUIPO.

Grund

—	Åsidosättande av artikel 7.1 e) ii) i förordning nr 2017/1001.

2.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 231/35

Överklagande ingett den 26 april 2018 – Meblo Trade mot EUIPO – Meblo Int (MEBLO)

(Mål T-263/18)

(2018/C 231/45)

Överklagandet är avfattat på engelska

Parter

Klagande: Meblo Trade d.o.o. (Zagreb, Kroatien) (ombud: advokaten A. Ivanova)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: Meblo Int, proizvodnja izdelkov za spanje d.o.o. (Nova Gorica, Slovenien)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Innehavare av det omtvistade varumärket: Motparten vid överklagandenämnden

Omtvistat varumärke: EU-figurmärke i svart och rött MEBLO – EU-varumärke nr 3 431 731

Förfarande vid EUIPO: Upphävandeförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av fjärde överklagandenämnden vid EUIPO den 27 februari 2018 i ärende R 883/2017-4

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet.

Grund

—	Åsidosättande av artikel 58.1 a i förordning nr 2017/1001.

2.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 231/36

Överklagande ingett den 27 april 2018 – Biernacka-Hoba mot EUIPO – Formata Bogusław Hoba (Formata)

(Mål T-265/18)

(2018/C 231/46)

Överklagandet är avfattat på: polska

Parter

Klagande: Ilona Biernacka-Hoba (Aleksandrów Łódzki, Polen) (ombud: advokaten R. Rumpel)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: Formata Bogusław Hoba (Aleksandrów Łódzki, Polen)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Innehavare av det omtvistade varumärket: Motparten vid överklagandenämnden

Omtvistat varumärke: EU-figurmärke innehållande ordelementet ”Formata” – EU-varumärke nr 11 529 427

Förfarande vid EUIPO: Ogiltighetsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av fjärde överklagandenämnden vid EUIPO den 13 februari 2018 i ärende R 2032/2017-4

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	bifalla överklagandet;

—	upphäva det överklagade beslutet i den del som det avslår ansökan om ogiltighetsförklaring av varumärket ”Formata” 011529427;

—	ändra det överklagade beslutet genom upphävande av rättigheterna till varumärket ”Formata” 011529427;

—	ändra det överklagade beslutet i den del som avser kostnaderna, och

—	förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder

Överklagandenämnden gjorde en felaktig bedömning då den fann att det inte i vederbörlig ordning styrkts att det finns äldre rättigheter.

2.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 231/37

Överklagande ingett den 30 april 2018 – Iceland Foods mot EUIPO – Íslandsstofa (INSPIRED BY ICELAND)

(Mål T-267/18)

(2018/C 231/47)

Överklagandet är avfattat på engelska

Parter

Klagande: Iceland Foods Ltd (Deeside, Förenade kungariket) (ombud: S. Malynicz, QC, samt J. Hertzog, C. Hill och J. Warner, Solicitors)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: Íslandsstofa (Reykjavik, Island)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Varumärkessökande: Motparten vid överklagandenämnden

Omtvistat varumärke: EU-figurmärke innehållande ordelementen ”INSPIRED BY ICELAND” – Registreringsansökan nr 14 350 094

Förfarande vid EUIPO: Invändningsförfarande

Överklagat beslut: Intermistiskt beslut meddelat av femte överklagandenämnden vid EUIPO den 7 februari 2018 i ärende R 340/2017-5

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

—	förplikta EUIPO och motparten vid överklagandenämnden att bära sina egna kostnader och ersätta klagandens rättegångskostnader.

Grunder

—	Åsidosättande av artikel 71 i förordning 2017/1001 genom att överklagandenämnden inte tagit ställning till invändningen.

—

Åsidosättande av väsentliga formföreskrifter enligt artikel 72 i förordning 2017/1001 genom att överklagandenämnden agerat på ett sätt som strider mot principerna om processekonomi och om billighet genom att besluta att återförvisa ärendet om registrering av det omtvistade varumärket för omprövning med hänvisning till absoluta registreringshinder, vilket innebär att nämnden i förtid uttalat sig i frågan huruvida absoluta registreringshinder är tillämpliga, utan att höra klaganden, vilket strider mot principen att ingen ska dömas ohörd (audi alteram partem).

2.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 231/38

Överklagande ingett den 27 april 2018 – Sandrone mot EUIPO – J. Garcia Carrion (Luciano Sandrone)

(Mål T-268/18)

(2018/C 231/48)

Överklagandet är avfattat på engelska

Parter

Klagande: Luciano Sandrone (Barolo, Italien) (ombud: advokaten A. Borra)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: J. Garcia Carrion, SA (Jumilla, Spanien)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Varumärkessökande av det omtvistade varumärket: Klaganden

Omtvistat varumärke: EU-ordmärket ”Luciano Sandrone” – Registreringsansökan nr 14 416 598

Förfarande vid EUIPO: Invändningsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av andra överklagandenämnden vid EUIPO den 26 februari 2018 i ärende R 1207/2017-2

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

—	förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder

—	Det saknas bevis på att det äldre varumärket har varit i verkligt bruk i enlighet med artikel 42.2 och 42.3 i förordning nr 2017/1001.

—	Åsidosättande av artikel 8.1 b i förordning nr 2017/1001.

2.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 231/38

Överklagande ingett den 2 maj 2018 – Inditex mot EUIPO – Ffauf (ZARA)

(Mål T-269/18)

(2018/C 231/49)

Överklagandet är avfattat på spanska

Parter

Klagande: Industria de Diseño Textil, SA (Inditex) (Arteixo, Spanien) (ombud: advokaterna G. Macías Bonilla, G. Marín Raigal och E. Armero Lavie)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: Ffauf SA (Luxemburg, Luxemburg)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Varumärkessökande: Klaganden

Omtvistat varumärke: EU-ordmärket ZARA – Registreringsansökan nr 8 929 952

Förfarande vid EUIPO: Invändningsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av EUIPO:s femte överklagandenämnd den 2 februari 2018 i de förenade ärendena R 359/2015-5 och R 409/2015-5

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara det överklagade beslutet, i den del klagandens ansökan avslogs och den begäran som framställts av intervenienten delvis bifölls, genom att ansökan om registrering som EU-ordmärke av ordmärket ZARA med nr 8 929 952 avslogs för följande varor och tjänster: Klass 29 – konserverade, frysta, torkade och tillagade frukter och grönsaker, geléer, sylter, fruktkompotter, mjölkprodukter, ätliga oljor och fetter; Klass 30 – ris, tapioka, sagogryn, mjöl och preparat tillverkade av spannmål, bröd, konditorivaror och godsaker, jäst, bakpulver, salt, senap, vinäger, såser (smaktillsatser), kryddor, snacks baserade på ris; Klass 31 – färska grönsaker; Klass 32 – färsk juice; Klass 35 – tjänster avseende detalj- och grossistförsäljning via globala datornät, kataloger, telefon, radio och television samt andra elektroniska medel av konserverade, frysta, torkade och tillagade grönsaker, ätliga oljor, ris, mjöl och preparat tillverkade av spannmål, bröd, vinäger, såser (smaktillsatser); Klass 43 – utskänkning av mat och dryck, restauranger med självservering, kafeterior,

—	förplikta EUIPO och, i förekommande fall, intervenienten (Ffauf SA) att ersätta rättegångskostnaderna i förevarande mål om överklagande vid tribunalen, och

—	förplikta den part som framställt invändning, FFAUF, S.A., att ersätta de kostnader som uppkommit i de förenade ärendena R 359/2015-5 och R 409/2015-5 vid EUIPO:s femte överklagandenämnd.

Grunder

—	Åsidosättande av artiklarna 15.1 och 42.2 och 42.3 i förordning nr 207/2009 och regel 22.2 och 22.3 i förordning nr 2868/95.

—	Åsidosättande av artikel 8.1 b i förordning nr 207/2009.

2.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 231/39

Talan väckt den 3 maj 2018 – Mauritsch mot INEA

(Mål T-271/18)

(2018/C 231/50)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Walter Mauritsch (Wien, Österrike) (ombud: advokaterna S. Rodrigues och A. Champetier)

Svarande: Innovation and Networks Executive Agency (INEA)

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen

—	först ska ogiltigförklara svarandens beslut av den 24 januari 2018, genom vilket sökandens klagomål av den 4 oktober 2017 avslogs, och därefter ska ogiltigförklara svarandens beslut av den 2 augusti 2017, genom vilket sökandens begäran om ersättning av den 10 april 2017 avslogs,

—	ska förplikta svaranden att ersätta sökanden för den ekonomiska skada, bestående i att svaranden gick miste om arbetslöshetsersättning under en period om högst tre år, vilken svarandens felaktiga agerande gett upphov till, jämte relevant ränta, och

—	ska förplikta svaranden att ersätta sökandens rättegångskostnader.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan har sökanden anfört att svaranden inte på ett tydligt sätt informerade sökanden om hans rättigheter i fråga om social trygghet för det fall sökanden valde att inte förnya avtalet. Enligt sökanden kunde han inte veta att hans beslut att inte förnya avtalet skulle betraktas som en avskedsansökan. Sökanden informerades således inte och svaranden åsidosatte sin omsorgsskyldighet och principen om god förvaltningssed i artikel 41 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

2.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 231/40

Överklagande ingett den 27 april 2018 – Julius-K9 mot EUIPO – El Corte Inglés (K9 UNIT)

(Mål T-276/18)

(2018/C 231/51)

Överklagandet är avfattat på engelska

Parter

Klagande: Julius-K9 Zrt (Szigetszentmiklós, Ungern) (ombud: advokaten G. Jambrik)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: El Corte Inglés, SA (Madrid, Spanien)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Varumärkessökande: Klaganden

Omtvistat varumärke: EU-figurmärket K9 UNIT – Registreringsansökan nr 14 590 831

Förfarande vid EUIPO: Invändningsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av andra överklagandenämnden vid EUIPO den 22 februari 2018 i ärende R 1432/2017-2

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

—	förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna.

Grund

—	Åsidosättande av artikel 8.1 b i förordning nr 2017/1001.

2.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 231/40

Överklagande ingett den 4 maj 2018 – Zitro IP mot EUIPO (PICK & WIN MULTISLOT)

(Mål T-277/18)

(2018/C 231/52)

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Klagande: Zitro IP Sàrl (Luxemburg, Luxemburg) (ombud: advokaten A. Canela Giménez)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Omtvistat varumärke: EU-figurmärket PICK & WIN MULTISLOT – Registreringsansökan nr 16 071 946

Överklagat beslut: Beslut meddelat av fjärde överklagandenämnden vid EUIPO den 14 mars 2018 i ärende R 978/2017-4

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

—	förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna.

Grund

—	Åsidosättande av artikel 7.1 b i förordning nr 2017/1001.

2.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 231/41

Överklagande ingett den 30 april 2018 – Alliance Pharmaceuticals mot EUIPO – AxiCorp (AXICORP ALLIANCE)

(Mål T-279/18)

(2018/C 231/53)

Överklagandet är avfattat på engelska

Parter

Klagande: Alliance Pharmaceuticals (Wiltshire, Förenade kungariket) (ombud: M. Edenborough, QC)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: AxiCorp GmbH (Friedrichsdorf/Ts, Tyskland)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Innehavare av det omtvistade varumärket: Motparten vid överklagandenämnden

Omtvistat varumärke: Internationell registrering som designerar Europeiska unionen av varumärket ”AXICORP ALLIANCE” –Internationell registrering som designerar Europeiska unionen nr 1 072 913

Förfarande vid EUIPO: Invändningsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av överklagandenämnden vid EUIPO den 7 februari 2018 i ärende R 1473/2017-5

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet,

—	Alternativt ändra det angripna beslutet från femte överklagandenämnden så att invändningen ska överlämnas till invändningsenheten för omprövning av invändningen i enlighet med artiklarna 8.1 b och 8.5 utöver en omprövning av invändningen i enlighet med artikel 8.4,

—

förplikta EUIPO att ersätta klaganden för dess rättegångskostnader orsakade av detta överklagande samt kostnaderna för förfarandet vid överklagandenämnden. Alternativt, om motparten vid överklagandenämnden intervenerar, ska EUIPO och intervenienten solidariskt ersätta klaganden för dess rättegångskostnader i detta förfarande och förfarandet vid överklagandenämnden.

Grunder

—	Åsidosättande av artikel 8.1 b i förordning nr 2017/1001.

—	Överklagandenämnden har felaktigt tolkat specifikationerna för de tidigare registrerade varumärkena och konstaterade följaktligen att de användningsbevis som hade åberopats inte styrkte verklig användning av de varor som ingår i dessa specifikationer.

2.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 231/42

Överklagande ingett den 4 maj 2018 – M. I. Industries mot EUIPO – Natural Instinct (Nature’s Variety Instinct)

(Mål T-287/18)

(2018/C 231/54)

Överklagandet är avfattat på: engelska

Parter

Klagande: M. I. Industries, Inc. (Lincoln, Förenta staterna) (ombud: advokaterna M. Montañá Mora, S. Sebe Marin)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: Natural Instinct Ltd (Camberley, Förenade kungariket)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Varumärkessökande: Klaganden

Omtvistat varumärke: EU-figurmärke Nature’s Variety Instinct – Registreringsansökan nr 14 290 647

Förfarande vid EUIPO: Invändningsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av femte överklagandenämnden vid EUIPO den 6 mars 2018 i ärende R 1659/2017-5

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

—	förplikta EUIPO, och i förekommande fall motparten vid överklagandenämnden, att solidariskt ersätta rättegångskostnaderna.

Grund

—	Åsidosättande av artikel 8.1 b i förordning nr 2017/1001.

2.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 231/43

Överklagande ingett den 4 maj 2018 – M. I. Industries mot EUIPO – Natural Instinct (NATURE’S VARIETY INSTINCT)

(Mål T-288/18)

(2018/C 231/55)

Överklagandet är avfattat på: engelska

Parter

Klagande: M. I. Industries, Inc. (Lincoln, Nebraska, Förenta staterna) (ombud: advokaterna M. Montañá Mora och S. Sebe Marin)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

Motpart vid överklagandenämnden: Natural Instinct Ltd (Camberley, Förenade kungariket)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Varumärkessökande: Klaganden

Omtvistat varumärke: EU-ordmärket ”NATURE’S VARIETY INSTINCT” – Registreringsansökan nr 14 290 589

Förfarande vid EUIPO: Invändningsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av femte överklagandenämnden vid EUIPO den 28 februari 2018 i ärende R 1658/2017-5

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

—	förplikta EUIPO, och i förekommande fall motparten vid överklagandenämnden, att solidariskt ersätta rättegångskostnaderna.

Grund

—	Åsidosättande av artikel 8.1 b i förordning nr 2017/1001.

2.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 231/43

Talan väckt den 4 maj 2018 – Agmin Italy SpA mot kommissionen

(Mål T-290/18)

(2018/C 231/56)

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Sökande: Agmin Italy SpA (Verona, Italien) (ombud: advokaten F. Guardascione)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

fastställa att det angripna beslutet är ogiltigt, saknar verkan eller har upphört att existera på grund av att det är rättsstridigt, att principen om åtskillnad mellan utredningsfunktion och beslutandefunktion har åsidosatts, att den kontradiktoriska principen har åsidosatts, att det förekommit maktmissbruk genom att det skett en missuppfattning och en felaktig bedömning av de faktiska omständigheterna, att det förekommit bristande logik och uppenbara motsägelser samt att utredningen är bristfällig och att det förekommit olika behandling, samt på grund av samtliga dessa skäl fastställa att samtliga tidigare eller efterföljande rättsakter som hör samman med det aktuella beslutet, är ogiltiga, saknar verkan eller har upphört att existera,

—	under alla omständigheter, ogiltigförklara beslut DG NEAR av den 7 mars 2018 (ARES-2018-1288022), som delgavs den 9 mars 2018, i den del som avses i talan och följaktligen ogiltigförklara de sanktionsåtgärder som följer av det beslutet,

—	alternativt, undanröja eller sätta ned det bötesbelopp som ålagts Agmin då det är överdrivet stort och oproportionerligt i förhållande till Agmins faktiska beteende,

—	alternativt fastställa att de omständigheter som beskrivits gör det möjligt att återställa Admin med stöd av artikel 106.9 i förordning nr 966/2012,

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Talan avser Europeiska kommissionens beslut av den 7 mars 2018 (ARES-2018-1288022), enligt vilket sökanden utesluts från möjligheten att delta i upphandlingsförfarandena i syfte att erhålla stöd som finansieras av Europeiska unionens budget och europeiska utvecklingsfonden för en längsta tidsperiod på tre år i enlighet med artikel 106.14 c i förordning nr 966/2012 (1) och avser vidare offentliggörandet på kommissionens webbplats, efter det att de beställda varorna (partierna 9 och 11) inte tillhandahållits i enlighet med vad som anges i leveransavtalet ENPI/2014/351-804, och den säkerhet inte ersatts (förfinansieringsgaranti på 89 430,71 euro) som Agmin ställde till den upphandlande myndighetens förfogande den 19 november 2014. Säkerheten tillhandahölls nämligen av ett organ som, enligt de uppgifter som Banca d’Italia erhållit, endast hade tillstånd att utfärda garantier till banker och finansinstitut med rätt att bevilja lån, men inte till andra personer eller organ, såsom till den upphandlande myndigheten.

Sökanden gör gällande tre grunder till stöd för sin talan.

1.	Den första grunden rör maktmissbruk, bland annat genom åsidosättande av principen om åtskillnad mellan utredningsfunktion och beslutandefunktion och genom att det förekommit motsägelser, uppenbart bristande logik och bristfällig motivering.

2.	Den andra grunden avser åsidosättande eller felaktig tillämpning av ”Principles of European Contract Law 2002”, vilka är tillämpliga enligt artikel 41 i avtalets allmänna bestämmelser.

3.	Den tredje grunden avser åsidosättande av proportionalitetsprincipen med avseende på sanktionsåtgärden enligt artikel 5 FEU, genom att Europeiska kommissionen ålagt Agmin den mest omfattande tillämpliga sanktionen under en period på tre år.

Sökanden anser framför allt att det angripna beslutet innebär att dess rättigheter har åsidosatts genom att kommissionen antog beslutet utan att i vederbörlig ordning beakta den omständigheten att det bristfälliga tillhandahållandet orsakats av den upphandlande myndighetens avgörande, eller alternativt konkurrerande, ansvar. Den upphandlande myndigheten valde att godtyckligt och omotiverat vägra att ersätta varuleverantören med en annan leverantör som förklarat sig ha möjlighet att tillhandahålla varor av motsvarande eller högre kvalitet jämfört med den kvalitet som anges i de tekniska specifikationerna i meddelandet om upphandling.

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, EURATOM) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EGT L 298 26.10.2012, s. 1).

2.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 231/45

Överklagande ingett den 7 maj 2018 – Biedermann Technologies mot EUIPO (Compliant Constructs)

(Mål T-291/18)

(2018/C 231/57)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Klagande: Biedermann Technologies GmbH & Co. KG (Donaueschingen, Tyskland) (ombud: advokaten A. Jacob)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Omtvistat varumärke: EU-ordmärket ”Compliant Constructs” – Ansökan nr 16 125 461

Överklagat beslut: Beslut meddelat av fjärde överklagandenämnden vid EUIPO den 5 mars 2018 i ärende R 1626/2017-4

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

—	förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder

—	Åsidosättande av artikel 7.1 b och c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2017/1001.

—	Åsidosättande av artikel 7.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2017/1001.

2.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 231/45

Talan väckt den 7 maj 2018 – Polskie Linie Lotnicze ”LOT” mot kommissionen

(Mål T-296/18)

(2018/C 231/58)

Rättegångsspråk: polska

Parter

Sökande: Polskie Linie Lotnicze ”LOT” S.A. (Warszawa, Polen) (ombud: advokaten M. Jeżewski)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara kommissionens beslut, och

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden sju grunder.

Första grunden: Kommissionen har åsidosatt bestämmelserna i fördraget i den mån de berör och direkt eller indirekt reglerar villkoren för godkännande av en koncentration, särskilt artiklarna 101 och 102 i fördraget samt tillämpningsföreskrifterna, närmare bestämt artiklarna 6.1 b, 2.1 och 2.2 i förordning (EG) nr 2004, genom att inte göra någon fullständig bedömning av koncentrationens negativa effekter på konkurrensen, och i synnerhet genom att inte göra någon bedömning av koncentrationens effekter på de relevanta marknader som identifierats på grundval av O&D-modellen. Bedömningen av koncentrationen på grundval av O&D-modellen visar på att koncentrationen gett upphov till ett antal snedvridningar av konkurrensen.

Andra grunden: Kommissionen har missbedömt koncentrationens effekter vad gäller förmågan att tillhandahålla passagerartrafik och i fråga om de flygplatser som berörs av koncentrationen, vilket innebär att den har gjort sig skyldig till ett allvarligt och uppenbart fel vid bedömningen av koncentrationen. En korrekt genomförd analytisk undersökning av koncentrationen skulle ha lett till slutsatsen att genomförandet av koncentrationen kommer att få ett antal konkurrensbegränsande effekter, bland annat att ge Lufthansa en dominerande ställning på vissa flygplatser.

3.	Tredje grunden: Kommissionen har åsidosatt förordning (EEG) nr 95/93 genom att inte beakta principerna om neutralitet, öppenhet och icke-diskriminering vad gäller fördelningen av ankomst- och avgångstider vid vissa flygplatser.

4.	Fjärde grunden: Kommissionen har åsidosatt riktlinjerna för bedömning av horisontella koncentrationer genom att inte undersöka huruvida den påstådda effektivitetsvinsten som uppnåtts genom koncentrationen motverkar dess konkurrensbegränsande verkningar.

5.	Femte grunden: Kommissionen har åsidosatt bestämmelserna i fördraget och deras tillämpningsbestämmelser genom att ålägga Lufthansa åtaganden som inte kompenserar den betydande snedvridning av konkurrensen som koncentrationen orsakar.

6.	Sjätte grunden: Kommissionen har åsidosatt bestämmelserna i fördraget, särskilt artikel 107.1 FEUF och deras tillämpningsbestämmelser, utan att ta hänsyn till den snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden som orsakats av koncentrationen genom det statliga stöd som beviljats Air Berlin.

7.	Sjunde grunden: Kommissionen har åsidosatt artikel 296 FEUF genom att inte motivera sitt beslut tillräckligt.

2.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 231/46

Talan väckt den 13 maj 2018 – Yanukovych mot rådet

(Mål T-300/18)

(2018/C 231/59)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Viktor Feodorovych Yanukovych (Rostov-na-Donu, Ryssland) (ombud: T. Beazley, QC)

Svarande: Europeiska unionens råd

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara rådets beslut (Gusp) 2018/333 av den 5 mars 2018 (1) och rådets genomförandeförordning (EU) 2018/326 av den 5 mars 2018 (2), såvitt dessa rättsakter avser sökanden,

—	förplikta rådet att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden sju grunder.

Första grunden: Sökanden uppfyllde inte vid den relevanta tidpunkten kraven för att kunna tas upp i förteckningen. Europeiska unionens råd har underlåtit att vederbörlig beakta och ta hänsyn till all det material som lagts fram för det. De argument som åberopas till stöd för denna grund innefattar: Sökanden är enbart föremål för en förundersökning som har avstannat och det är därför tydligt att han inte uppfyller det relevanta kriteriet. Det underlag som rådet har grundat sitt besluta att bibehålla sökandens namn i företeckningen är bristfälligt, inkonsekvent, oriktigt och har inte stöd i någon bevisning.

Andra grunden: Rådet gjorde en uppenbart oriktig bedömning när det lät sökanden omfattas av de angripna åtgärderna. Genom att på nytt finna att sökanden ska föras upp i förteckningen, oaktat motsägelsen mellan ”motiveringen” och de relevanta uppförandekriterierna, har rådet gjort en uppenbart oriktig bedömning. De argument som åberopats till stöd för den första grunden gäller även denna grund.

Tredje grunden: Rådets motivering är bristfällig. Rådet har underlåtit att ange de verkliga och specifika skälen till att sökanden förts upp i förteckningen. Den ”motivering” för att inbegripa sökanden som använts i det sjätte ändringsbeslutet och i den sjätte ändringsförordningen är (förutom att vara felaktig) schablonartad, olämplig och inte tillräckligt specifik.

Fjärde grunden: Sökandens rätt till försvar har åsidosatts och/eller han har nekats rätten till ett effektivt rättsmedel. Rådet har bland annat underlåtit att vederbörligen låta sökanden yttra sig innan sökanden på nytt ansågs vara en person som ska föras upp i förteckningen. Sökanden har inte beretts tillfälle att vederbörligen och skäligen rätta fel eller lägga fram uppgifter avseende sina personliga förhållanden. Inte under något skede har det för sökanden lagts fram seriös, trovärdig och konkret bevisning som motiverar införandet av restriktiva åtgärder.

Femte grunden: Rådet saknade rättslig grund för de sjätte ändringsrättsakterna. De argument som åberopas till stöd för denna grund innefattar följande: a) Förutsättningarna för rådet att använda sig av artikel 29 FEU var inte uppfyllda i föreliggande fall. Bland annat (i) Rådets uttryckligen åberopade målsättningar är enbart vaga påståenden; (ii) Den rättsliga grunden saknar tillräckligt samband med den norm för rättsprövning som är erforderlig under dessa omständigheter; (iii) införandet av restriktiva åtgärder stöder och legitimerar den nya regimen i Ukrainas beteende, som själv är i färd med att undergräva rättsäkerheten och rättsstaten och som systematiskt kränker de mänskliga rättigheterna. b) Förutsättningarna för att använda sig av artikel 215 FEUF var inte uppfyllda i föreliggande fall, eftersom det inte fanns något giltigt beslut enligt kapitel 2 i avdelning V i EU-fördraget. c) Det finns inte tillräckligt samband för att kunna anlita artikel 215 FEUF mot sökanden.

Sjätte grunden: Rådet har gjort sig skyldig till maktmissbruk. Rådets verkliga syfte med införandet av de sjätte ändringsakterna var att i princip försöka ställa sig in hos den nya regimen i Ukraina (så att Ukraina går vidare med sitt närmande till Europeiska unionen), och inte de syften/skäl som angavs i de sjätte ändringsakterna. Kriteriet för att bestämma att en person ska föra upp i förteckningen utgör en fullständig och extraordinär delegering av befogenheter som står i överensstämmelse med rådets syfte.

Sjunde grunden: Sökandens rätt till egendom enligt artikel 17.1 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna har åsidosatts, bland annat genom att de restriktiva åtgärderna utgör en oberättigad och oproportionell begränsning av denna rättighet med hänvisning till bland annat: (i) det finns inget påstående att de medel som det görs gällande att sökanden tillägnat sig skulle ha förts ut ur Ukraina och (ii) det är varken nödvändigt eller lämpligt att frysa sökandens samtliga tillgångar, eftersom ukrainska myndigheter nu har gjort en uppskattning av de försvunna belopp som de bakomliggande brottmålen mot sökanden avser.

(1) Rådets beslut (Gusp) 2018/333 av den 5 mars 2018 om ändring av beslut 2014/119/Gusp om restriktiva åtgärder mot vissa personer, enheter och organ med hänsyn till situationen i Ukraina (EUT L 63, 2018, s. 48).

(2) Rådets genomförandeförordning (EU) 2018/326 av den 5 mars 2018 om genomförande av förordning (EU) nr 208/2014 om restriktiva åtgärder mot vissa personer, enheter och organ med hänsyn till situationen i Ukraina (EUT L 63, 2018, s. 5).

2.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 231/48

Talan väckt den 13 maj 2018 – Yanukovych mot rådet

(Mål T-301/18)

(2018/C 231/60)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Oleksandr Viktorovych Yanukovych (Sankt Petersburg, Ryssland) (ombud: T. Beazley, QC)

Svarande: Europeiska unionens råd

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara rådets beslut (Gusp) 2018/333 av den 5 mars 2018 (1) och rådets genomförandeförordning (EU) 2018/326 av den 5 mars 2018 (2), såvitt dessa rättsakter avser sökanden,

—	förplikta rådet att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden sju grunder.

		ISSN 1977-1061
Europeiska unionens officiella tidning		C 231

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	61 årgången 2 juli 2018

Innehållsförteckning		Sida
	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska unionens domstol
2018/C 231/01	Europeiska unionens domstols senaste offentliggöranden i Europeiska unionens officiella tidning	1

	V Yttranden
	DOMSTOLSFÖRFARANDEN
	Domstolen
2018/C 231/02	Mål C-574/15: Domstolens dom (stora avdelningen) av den 2 maj 2018 (begäran om förhandsavgörande från Tribunale di Varese – Italien) – brottmål mot Mauro Scialdone (Begäran om förhandsavgörande — Mervärdesskatt — Skydd för unionens ekonomiska intressen — Artikel 4.3 FEU — Artikel 325.1 FEUF — Direktiv 2006/112/EG — Konventionen om skydd av finansiella intressen — Sanktioner — Principerna om likvärdighet och effektivitet — Underlåtenhet att, inom den lagstadgade fristen, betala in den mervärdesskatt som följer av den årliga deklarationen — Nationella bestämmelser enligt vilka en frihetsberövande påföljd döms ut endast om det obetalda mervärdesskattebeloppet överskrider en viss gräns för straffansvar — Nationella bestämmelser om en lägre gräns för straffansvar för underlåtenhet att betala in innehållen källskatt på inkomst)	2
2018/C 231/03	Mål C-82/16: Domstolens dom (stora avdelningen) av den 8 maj 2018 (begäran om förhandsavgörande från Raad voor Vreemdelingenbetwistingen – Belgien) – K.A. m.fl. mot Belgische Staat (Begäran om förhandsavgörande — Gränskontroll, asyl, invandring — Artikel 20 FEUF — Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna — Artiklarna 7 och 24 — Direktiv 2008/115/EG — Artiklarna 5 och 11 — Tredjelandsmedborgare som är föremål för ett inreseförbud — Ansökan om uppehållstillstånd för familjeåterförening med en unionsmedborgare som aldrig har utövat sin rätt till fri rörlighet — Ansökan har inte prövats)	3
2018/C 231/04	Förenade målen C-331/16 och C-366/16: Domstolens dom (stora avdelningen) av den 2 maj 2018 (begäran om förhandsavgörande från Rechtbank Den Haag, sammanträdesort i Middelburg, Raad voor Vreemdelingenbetwistingen – Nederländerna, Belgien) – K. / Staatssecretaris van Veiligheid en Justitie (C-331/16), H. F. mot Belgische Staat (C-366/16) (Begäran om förhandsavgörande — Unionsmedborgarskap — Rätt att fritt röra sig och uppehålla sig på medlemsstaternas territorium — Direktiv 2004/38/EG — Artikel 27.2 andra stycket — Begränsningar i rätten till inresa och uppehåll med hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa — Beslut om utvisning av hänsyn till allmän ordning eller säkerhet — Personligt beteende som utgör ett verkligt, faktiskt och tillräckligt allvarligt hot mot ett grundläggande samhällsintresse — Person vars asylansökan avslagits med hänvisning till de skäl som anges i artikel 1.F i Genèvekonventionen eller i artikel 12.2 i direktiv 2011/95/EU — Artikel 28.1 — Artikel 28.3 a — Skydd mot utvisning — Personen har uppehållit sig i den mottagande medlemsstaten under de tio föregående åren — Tvingande hänsyn till allmän säkerhet — Begrepp)	4
2018/C 231/05	Mål C-376/16 P: Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 3 maj 2018 – Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) mot European Dynamics Luxembourg SA, European Dynamics Belgium SA, Evropaïki Dynamiki – Proigmena Systimata Tilepikoinonion Pliroforikis kai Tilematikis AE (Överklagande — Offentlig upphandling av tjänster — Tillhandahållande av externa tjänster för förvaltning av program och projekt samt teknisk rådgivning inom området informationsteknik — Kaskadförfarande — Artikel 21 i stadgan för Europeiska unionens domstol — Artikel 76 och artikel 84.1 i tribunalens rättegångsregler — Förbud mot att döma utöver vad som har yrkats av parterna (ultra petita) — Viktning av underkriterier inom tilldelningskriterierna — Uppenbart oriktiga bedömningar — Förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 – Artikel 100.2 — Beslut att förkasta anbudet — Bristande motivering — Förlorad möjlighet — Europeiska unionens utomobligatoriska skadeståndsansvar — Skadeståndsyrkande)	6
2018/C 231/06	Mål C-684/17 P: Överklagande ingett den 6 december 2017 av Banca Monte dei Paschi di Siena SpA, Wise Dialog Bank SpA (Banca Widiba SpA) av den dom som tribunalen (andra avdelningen) meddelade den 26 september 2017 i mål T-83/16, Banca Monte dei Paschi di Siena and Banca Widiba SpA mot EUIPO	6
2018/C 231/07	Mål C-685/17 P: Överklagande ingett den 6 december 2017 av Banca Monte dei Paschi di Siena SpA, Wise Dialog Bank SpA (Banca Widiba SpA) av den dom som tribunalen (andra avdelningen) meddelade den 26 september 2017 i mål T-84/16, Banca Monte dei Paschi di Siena SpA och Banca Widiba SpA mot EUIPO	7
2018/C 231/08	Mål C-168/18: Begäran om förhandsavgörande framställd av Bundesarbeitsgerichts (Tyskland) den 5 mars 2018 – Pensions-Sicherungs-Verein VVaG mot Günther Bauer	7
2018/C 231/09	Mål C-175/18 P: Överklagande ingett den 6 mars 2018 av PTC Therapeutics International Ltd av den dom som tribunalen (andra avdelningen) meddelade den 5 februari 2018 i mål T-718/15, PTC Therapeutics International Ltd mot European Medicines Agency (EMA)	8
2018/C 231/10	Mål C-178/18 P: Överklagande ingett den 7 mars 2018 av MSD Animal Health Innovation GmbH, Intervet international BV av den dom som tribunalen (andra avdelningen) meddelade den 5 februari 2018 i mål T-729/15, MSD Animal Health Innovation GmbH and Intervet international BV mot Europeiska läkemedelsmyndigheten	9
2018/C 231/11	Mål C-203/18: Begäran om förhandsavgörande framställd av Oberverwaltungsgericht für das Land Nordrhein-Westfalen (Tyskland) den 20 mars 2018 – Deutsche Post AG, Klaus Leymann mot Land Nordrhein-Westfalen	10
2018/C 231/12	Mål C-210/18: Begäran om förhandsavgörande framställd av Schienen-Control Kommission (Österrike) den 28 mars 2018 – WESTbahn Management GmbH mot ÖBB-Infrastruktur AG	10
2018/C 231/13	Mål C-224/18: Begäran om förhandsavgörande framställd av Naczelny Sąd Administracyjny (Högsta förvaltningsdomstolen, Polen) den 28 mars 2018 – Budimex S.A.	11
2018/C 231/14	Mål C-225/18: Begäran om förhandsavgörande framställd av Naczelny Sąd Administracyjny (Polen) den 28 mars 2018 – Grupa Lotos S.A.	11
2018/C 231/15	Mål C-227/18: Begäran om förhandsavgörande framställd av Budai Központi Kerületi Bíróság (Ungern) den 3 april 2018 – VE mot WD	12
2018/C 231/16	Mål C-228/18: Begäran om förhandsavgörande framställd av Kúria (Ungern) den 3 april 2018 – Gazdasági Versenyhivatal mot Budapest Bank Nyrt. M.fl.	13
2018/C 231/17	Mål C-235/18: Begäran om förhandsavgörande framställd av Naczelny Sąd Administracyjny (Polen) den 28 mars 2018 – Vega International Car Transport and Logistic – Trading GmbH	14
2018/C 231/18	Mål C-262/18 P: Överklagande ingett den 16 april 2018 av Europeiska kommissionen av den dom som tribunalen (andra avdelningen) meddelade den 5 februari 2018 i mål T-216/15, Dôvera zdravotná poist'ovňa, a.s. mot Europeiska kommissionen	14
2018/C 231/19	Mål C-280/18: Begäran om förhandsavgörande framställd av Symvoulio tis Epikrateias (Grekland) den 24 april 2018 – Alain Flausch, Andrea Bosco, Estienne Roger Jean Pierre Albrespy, Somateio Syndesmos Iiton, Somateio Elliniko Diktyo – Filoi tis Fisys, Somateio Syllogos Prostasias kai Perithalpsis Agias Zonis – SPPAZ mot Ypourgos Perivallontos kai Energeias, Ypourgos Oikonomikon, Ypourgos Tourismou, Ypourgos Naftilias kai Nisiotikis Politikis	16
2018/C 231/20	Mål C-312/18 P: Överklagande ingett den 11 maj 2018 av Eco-Bat Technologies Ltd, Berzelius Metall GmbH, Société traitements chimiques des métaux av det beslut som tribunalen (åttonde avdelningen) meddelade den 21 mars 2018 i mål T-361/17, Eco-Bat Technologies Ltd, Berzelius Metall GmbH, Société traitements chimiques des métaux mot Europeiska kommissionen	17
	Tribunalen
2018/C 231/21	Mål T-429/13 och mål T-451/13: Tribunalens dom av den 17 maj 2018 – Bayer CropScience m.fl. mot kommissionen (Växtskyddsmedel — De verksamma ämnena klotianidin, tiametoxam och imidakloprid — Översyn av godkännandet — Artikel 21 i förordning (EG) nr 1107/2009 — Förbud mot användning och försäljning av utsäde som behandlats med växtskyddsmedel innehållande de aktuella verksamma ämnena — Artikel 49.2 i förordning nr 1107/2009 — Försiktighetsprincipen — Proportionalitet — Rätten att yttra sig — Utomobligatoriskt skadeståndsansvar)	18
2018/C 231/22	Mål T-584/13: Tribunalens dom av den 17 maj 2018 – BASF Agro m .fl. mot kommissionen (Växtskyddsmedel — Det verksamma ämnet fipronil — Omprövning av godkännandet — Artikel 21 i förordning (EG) nr 1107/2009 — Förbud mot användning och försäljning av utsäde som betats med växtskyddsmedel innehållande det aktuella verksamma ämnet — Artikel 49.2 i förordning nr 1107/2009 — Försiktighetsprincipen — Konsekvensanalys)	19
2018/C 231/23	Mål T-283/15: Tribunalens dom av den 8 maj 2018 – Esso Raffinage mot Echa (REACH — Utvärdering av registreringsunderlag — Kontroll av att registreringsanmälan uppfyller kraven — Kontroll av inlämnad information och uppföljning av utvärderingen av registreringsunderlag — Kraven förklaras inte vara uppfyllda — Tribunalens behörighet — Talan om ogiltigförklaring — Rättsakt mot vilken talan kan väckas — Villkoret direkt och personligen berörd — Upptagande till sakprövning — Rättslig grund — Artiklarna 41, 42 och 126 i förordning (EG) nr 1907/2006)	20
2018/C 231/24	Mål T-205/16: Tribunalens dom av den 17 maj 2018 – Litauen mot kommissionen (Sammanhållningsfonden — Kostnader som undantagits från finansiering — Tekniskt stöd till förvaltningen av sammanhållningsfonden i Litauen — Mervärdesskatt — Artikel 11.1 och 11.3 i förordning (EG) nr 16/2003 — Nedsättning av finansiellt stöd)	21
2018/C 231/25	Mål T-626/16: Tribunalens dom av den 16 maj 2018 – Troszczynski mot parlamentet (Bestämmelserna för kostnadsersättning och andra ersättningar till Europaparlamentets ledamöter — Ersättning för assistentstöd — Återkrav av felaktigt utbetalda belopp — Generalsekreterarens befogenhet — Electa una via — Rätten till försvar — Bevisbörda — Motiveringsskyldighet — Politiska rättigheter — Likabehandling — Maktmissbruk — Ledamöternas oberoende — Sakfel — Proportionalitet)	21
2018/C 231/26	Mål T-675/16: Tribunalens dom av den 15 maj 2018 – Wirecard mot EUIPO (mycard2go) (EU-varumärke — Ansökan om registrering som EU-varumärke av ordmärket mycard2go — Absolut registreringshinder — Beskrivande karaktär — Artikel 7.1 b och c i förordning (EG) nr 207/2009 (nu artikel 7.1 b och c i förordning (EU) 2017/1001) — Motiveringsskyldighet — Artikel 75 första meningen i förordning nr 207/2009 (nu artikel 94 första meningen i förordning 2017/1001))	22
2018/C 231/27	Mål T-676/16: Tribunalens dom av den 15 maj 2018 – Wirecard mot EUIPO (mycard2go) (EU-varumärke — Ansökan om registrering som EU-varumärke av figurmärket mycard2go — Absolut registreringshinder — Beskrivande karaktär — Artikel 7.1 b och c i förordning (EG) nr 207/2009 (nu artikel 7.1 b och c i förordning (EU) 2017/1001))	23
2018/C 231/28	Mål T-712/16: Tribunalens dom av den 16 maj 2018 – Deutsche Lufthansa mot kommissionen (Konkurens — Koncentration — Luftfartsmarknaden — Beslut varigenom koncentrationen har ansetts vara förenlig med den inre marknaden under förutsättning att vissa förpliktelser iakttas — Begäran om att en del av de skyldigheter som omfattas av dessa förpliktelser ska undantas — Proportionalitet — Berättigade förväntningar — Principen om god förvaltningssed — Maktmissbruk)	23
2018/C 231/29	Mål T-818/16: Tribunalens dom av den 16 maj 2018 – Netflix International och Netflix mot kommissionen (Talan om ogiltigförklaring — Statligt stöd — Stöd som Tyskland planerar att genomföra till stöd för filmproduktion och filmdistribution — Beslut i vilket stödet förklaras förenligt med den inre marknaden — Villkoret personligen berörd ej uppfyllt — Rättsakt som innehåller genomförandebestämmelser — Avvisning)	24
2018/C 231/30	Mål T-860/16: Tribunalens dom av den 15 maj 2018 – Wirecard mot EUIPO (mycard2go) (EU-varumärken — Ansökan om registrering som EU-varumärke av figurmärket mycard2go — Absolut registreringshinder — Beskrivande karaktär — Artikel 7.1 b och 7.1 c i förordning (EG) nr 207/2009 (nu artikel 7.1 b och 7.1 c i förordning (EU) 2017/1001)))	25
2018/C 231/31	Mål T-23/17: Tribunalens dom av den 16 maj 2018 – Barnett mot CESE (Personalmål — Tjänstemän — Avgångspension — Förtidspension utan nedsättning av pensionsrättighetena — Åtgärd som tidigare föreskrevs i artikel 9. 2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna — Tjänstens intresse — Verkställighet av peronaldomstolens dom — Ansvar)	25
2018/C 231/32	Mål T-387/17: Tribunalens dom av den 16 maj 2018 – Triggerball mot EUIPO (Formen på ett bolliknande föremål med kanter) (EU-varumärke — Ansökan om registrering som tredimensionellt EU-varumärke — Formen på ett bolliknande föremål med kanter — Absolut registreringshinder — Särskiljningsförmåga — Artikel 7.1 b i förordning (EG) nr 207/2009 (nu artikel 7.1 b i förordning (EU) 2017/1001))	26
2018/C 231/33	Mål T-199/18: Talan väckt den 16 mars 2018 – SCF Terminal (Cypern) och S H B mot rådet m.fl.	26
2018/C 231/34	Mål T-230/18: Talan väckt den 6 april 2018 – Czarnecki mot Parlamentet	27
2018/C 231/35	Mål T-238/18: Talan väckt den 12 april 2018 – Netflix International och Netflix mot kommissionen	28
2018/C 231/36	Mål T-239/18: Talan väckt den 17 april 2018 – Import Export mot kommissionen	29
2018/C 231/37	Mål T-241/18: Talan väckt den 18 april 2018 – Bruno mot kommissionen	29
2018/C 231/38	Mål T-242/18: Talan väckt den 18 april 2018 – VV mot kommissionen	30
2018/C 231/39	Mål T-243/18: Talan väckt den 20 april 2018 – VW mot kommissionen	31
2018/C 231/40	Mål T-244/18: Talan väckt den 20 april 2018 – Synergy Hellas mot kommissionen	31
2018/C 231/41	Mål T-250/18: Talan väckt den 23 april 2018 – RATP mot kommissionen	32
2018/C 231/42	Mål T-225/18: Talan väckt den 23 april 2018 – US mot ECB	33
2018/C 231/43	Mål T-256/18: Överklagande ingett den 24 april 2018 – Arezzo Indústria e Comércio mot EUIPO (SCHUTZ)	34
2018/C 231/44	Mål T-261/18: Överklagande ingett den 26 april 2018 – Roxtec mot EUIPO – EUIPO – Wallmax (Återgivning av en svart ruta som innehåller sju koncentriska blå cirklar)	35
2018/C 231/45	Mål T-263/18: Överklagande ingett den 26 april 2018 – Meblo Trade mot EUIPO – Meblo Int (MEBLO)	35
2018/C 231/46	Mål T-265/18: Överklagande ingett den 27 april 2018 – Biernacka-Hoba mot EUIPO – Formata Bogusław Hoba (Formata)	36
2018/C 231/47	Mål T-267/18: Överklagande ingett den 30 april 2018 – Iceland Foods mot EUIPO – Íslandsstofa (INSPIRED BY ICELAND)	37
2018/C 231/48	Mål T-268/18: Överklagande ingett den 27 april 2018 – Sandrone mot EUIPO – J. Garcia Carrion (Luciano Sandrone)	38
2018/C 231/49	Mål T-269/18: Överklagande ingett den 2 maj 2018 – Inditex mot EUIPO – Ffauf (ZARA)	38
2018/C 231/50	Mål T-271/18: Talan väckt den 3 maj 2018 – Mauritsch mot INEA	39
2018/C 231/51	Mål T-276/18: Överklagande ingett den 27 april 2018 – Julius-K9 mot EUIPO – El Corte Inglés (K9 UNIT)	40
2018/C 231/52	Mål T-277/18: Överklagande ingett den 4 maj 2018 – Zitro IP mot EUIPO (PICK & WIN MULTISLOT)	40
2018/C 231/53	Mål T-279/18: Överklagande ingett den 30 april 2018 – Alliance Pharmaceuticals mot EUIPO – AxiCorp (AXICORP ALLIANCE)	41
2018/C 231/54	Mål T-287/18: Överklagande ingett den 4 maj 2018 – M. I. Industries mot EUIPO – Natural Instinct (Nature’s Variety Instinct)	42
2018/C 231/55	Mål T-288/18: Överklagande ingett den 4 maj 2018 – M. I. Industries mot EUIPO – Natural Instinct (NATURE’S VARIETY INSTINCT)	43
2018/C 231/56	Mål T-290/18: Talan väckt den 4 maj 2018 – Agmin Italy SpA mot kommissionen	43
2018/C 231/57	Mål T-291/18: Överklagande ingett den 7 maj 2018 – Biedermann Technologies mot EUIPO (Compliant Constructs)	45
2018/C 231/58	Mål T-296/18: Talan väckt den 7 maj 2018 – Polskie Linie Lotnicze LOT mot kommissionen	45
2018/C 231/59	Mål T-300/18: Talan väckt den 13 maj 2018 – Yanukovych mot rådet	46
2018/C 231/60	Mål T-301/18: Talan väckt den 13 maj 2018 – Yanukovych mot rådet	48