ISSN 1977-1061 |
||
Europeiska unionens officiella tidning |
C 63 |
|
Svensk utgåva |
Meddelanden och upplysningar |
61 årgången |
Informationsnummer |
Innehållsförteckning |
Sida |
|
IV Upplysningar |
|
|
UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN |
|
|
Europeiska unionens domstol |
|
2018/C 63/01 |
Europeiska unionens domstols senaste offentliggöranden i Europeiska unionens officiella tidning |
SV |
|
IV Upplysningar
UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
Europeiska unionens domstol
19.2.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 63/1 |
Europeiska unionens domstols senaste offentliggöranden i Europeiska unionens officiella tidning
(2018/C 063/01)
Senaste offentliggörandet
Senaste listan över offentliggöranden
Dessa texter är tillgängliga på
EUR-Lex: http://eur-lex.europa.eu
V Yttranden
DOMSTOLSFÖRFARANDEN
Domstolen
19.2.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 63/2 |
Domstolens beslut (sjunde avdelningen) av den 7 december 2017 – Eurallumina SpA mot Republiken Italien, Europeiska kommissionen
(Mål C-323/16 P) (1)
((Överklagande - Statligt stöd - Artikel 181 i domstolens rättegångsregler - Intervention - Anslutningsöverklagande - Upptagande till sakprövning - Befrielse från punktskatt på mineraloljor som används som bränsle vid framställningen av aluminiumoxid - Principen om att institutionernas rättsakter presumeras vara lagenliga och ha ändamålsenlig verkan - Principen lex specialis derogat legi generali - Åtgärdens selektivitet - Befintligt eller nytt stöd - Förordning (EG) nr 659/1999 - Artikel 1 b ii - Rättssäkerhetsprincipen - Principen om skydd för berättigade förväntningar - Motiveringsskyldighet))
(2018/C 063/02)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Klagande: Eurallumina SpA (ombud: L. Martin Alegi, L. Philippou och A. Stratakis, Solicitors)
Part som intervenerat till stöd för klaganden: Republiken Frankrike (ombud: D. Colas och R. Coesme)
Övriga parter i målet: Republiken Italien (ombud: G. Palmieri, biträdd av P. Grasso, avvocato dello Stato) Europeiska kommissionen (ombud: V. Bottka och N. Khan)
Avgörande
1) |
Överklagandet liksom anslutningsöverklagandet ogillas. |
2) |
Eurallumina SpA ska ersätta de rättegångskostnader som är hänförliga till överklagandet. |
3) |
Republiken Italien ska ersätta de rättegångskostnader som är hänförliga till anslutningsöverklagandet. |
4) |
Republiken Frankrike ska bära sina egna rättegångskostnader. |
19.2.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 63/3 |
Domstolens beslut (sjunde avdelningen) av den 7 december 2017 – Irland mot Aughinish Alumina Ltd, Europeiska kommissionen
(Mål C-369/16 P) (1)
((Överklagande - Statligt stöd - Artikel 181 i domstolens rättegångsregler - Befrielse från punktskatt på mineraloljor som används som bränsle vid framställningen av aluminiumoxid - Befintligt eller nytt stöd - Förordning (EG) nr 659/1999 - Artikel 1 b i och iv, och d - Preskription - Artikel 15 - Rättssäkerhetsprincipen - Principen om skydd för berättigade förväntningar))
(2018/C 063/03)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Klagande: Irland (ombud: E. Creedon, L. Williams och A. Joyce, P. McGarry, SC)
Part som intervenerat till stöd för klaganden: Republiken Frankrike (ombud: R. Coesme och D. Colas)
Övriga parter i målet: Aughinish Alumina Ltd (ombud: C. Little och C. Waterson, Solicitors) Europeiska kommissionen (ombud: V. Bottka och N. Khan)
Avgörande
1) |
Överklagandet ogillas. |
2) |
Irland ska ersätta rättegångskostnaderna. |
3) |
Republiken Frankrike ska bära sina rättegångskostnader. |
19.2.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 63/3 |
Domstolens beslut (sjunde avdelningen) av den 7 december 2017 – Aughinish Alumina Ltd mot Irland, Europeiska kommissionen
(Mål C-373/16 P) (1)
((Överklagande - Statligt stöd - Artikel 181 i domstolens rättegångsregler - Befrielse från punktskatt för mineraloljor som används som bränsle vid framställning av aluminiumoxid - Befintligt eller nytt stöd - Förordning (EG) nr 659/1999 - Artikel 1 b i - Principen om skydd för berättigade förväntningar - Motiveringsskyldighet))
(2018/C 063/04)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Klagande: Aughinish Alumina Ltd (ombud: C. Little och C. Waterson, Solicitors)
Part som intervenerat till stöd för klaganden: Republiken Frankrike (ombud: R. Coesme och D. Colas)
Övriga parter i målet: Irland, Europeiska kommissionen (ombud: Bottka och N. Khan)
Avgörande
1) |
Överklagandet ogillas. |
2) |
Aughinish Alumina Ltd ska ersätta rättegångskostnaderna. |
3) |
Republiken Frankrike ska bära sina rättegångskostnader. |
19.2.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 63/4 |
Domstolens beslut (åttonde avdelningen) av den 7 december 2017 (begäran om förhandsavgörande från Vredegerecht te Antwerpen – Belgien) – Woonhaven Antwerpen mot Khalid Berkani och Asmae Hajji
(Mål C-446/17) (1)
((Begäran om förhandsavgörande - Artikel 99 i domstolens rättegångsregler - Oskäliga avtalsvillkor - Hyresavtal mellan ett erkänt allmännyttigt bostadsbolag och en hyresgäst - Standardavtal som gjorts bindande genom en nationell rättsakt - Direktiv 93/13/EEG - Artikel 1.2 - Direktivet är inte tillämpligt))
(2018/C 063/05)
Rättegångsspråk: nederländska
Hänskjutande domstol
Vredegerecht te Antwerpen
Parter i målet vid den nationella domstolen
Kärande: Woonhaven Antwerpen
Svarande: Khalid Berkani, Asmae Hajji
Avgörande
Artikel 1.2 i rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 juni 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal ska tolkas så, att detta direktiv inte är tillämpligt på villkor i ett hyresavtal som ingåtts mellan ett erkänt allmännyttigt bostadsbolag och en hyresgäst när dessa villkor fastställs enligt en nationell bestämmelse såsom artikel 11 i det standardavtal som bifogas Besluit van de Vlaamse Regering tot reglementering van het sociale huurstelsel ter uitvoering van titel VII van de Vlaamse Wooncode (den flamländska regeringens förordning om reglering av systemet för subventionerade hyror för att genomföra avdelning VII i den flamländska bostadslagen) av den 12 oktober 2007.
19.2.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 63/4 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Landgericht Düsseldorf (Tyskland) den 26 oktober 2017 – Eurowings GmbH mot Klaus Rövekamp, Christiane Rupp
(Mål C-615/17)
(2018/C 063/06)
Rättegångsspråk: tyska
Hänskjutande domstol
Landgericht Düsseldorf
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Eurowings GmbH
Motparter: Klaus Rövekamp, Christiane Rupp
Tolkningsfråga
Kan rätt till kompensation enligt artikel 7 i förordningen (1) även föreligga när en passagerare på grund av en relativt liten försening i förhållande till den planerade ankomsttiden missar en direkt anslutande flygförbindelse, vilket orsakar en försening på tre timmar eller mer till den slutliga bestämmelseorten, men de båda flygningarna har utförts av olika lufttrafikföretag och bokningsbekräftelsen har gjorts genom en researrangör som har kombinerat flygningarna för sin kund?
(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 261/2004 av den 11 februari 2004 om fastställande av gemensamma regler om kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt försenade flygningar och om upphävande av förordning (EEG) nr 295/91 (EUT L 46, 2004, s. 1).
19.2.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 63/5 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Hoge Raad der Nederlanden (Nederländerna) den 9 november 2017 – SF mot Inspecteur van de Belastingdienst
(Mål C-631/17)
(2018/C 063/07)
Rättegångsspråk: nederländska
Hänskjutande domstol
Hoge Raad der Nederlanden
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: SF
Motpart: Inspecteur van de Belastingdienst
Tolkningsfråga
Vilken medlemsstats lagstiftning är enligt förordning nr 883/2004 (1) tillämplig i ett fall som rör en person som a) är bosatt i Lettland, [Orig. s. 9] b) är lettisk medborgare, c) är anställd av en arbetsgivare som är etablerad i Nederländerna, d) arbetar som sjöman, e) utför sitt arbete ombord på ett havsgående fartyg som för Bahamasflagg och f) utför denna verksamhet utanför Europeiska unionens territorium?
(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EUT L 166, 2004, s. 1).
19.2.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 63/5 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Rechtbank Den Haag, zittingsplaats Haarlem (Nederländerna) den 14 november 2017 – E. mot Staatssecretaris van Veiligheid en Justitie
(Mål C-635/17)
(2018/C 063/08)
Rättegångsspråk: nederländska
Hänskjutande domstol
Rechtbank Den Haag, zittingsplaats Haarlem
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: E.
Motpart: Staatssecretaris van Veiligheid en Justitie
Tolkningsfrågor
1) |
Är EU-domstolen, med hänsyn till artikel 3.2 c i rådets direktiv 2003/86/EG (1) och domen i målet Nolan (ECLI:EU:C:2012:638), behörig att besvara tolkningsfrågor från nederländsk domstol som gäller tolkningen av bestämmelser i detta direktiv 2003/86/EG i ett mål beträffande uppehållsrätt för en familjemedlem till en alternativt skyddsbehövande, för det fall detta direktiv i nederländsk rätt, på ett direkt och ovillkorligt sätt, har förklarats vara tillämpligt på alternativt skyddsbehövande? (Se beslutet om hänskjutande från Raad van State (avdelningen för förvaltningsmål) av den 21 juni 2017, ECLI:NL:RVS:2017:1609, som vid EU-domstolen har registerats under målnummer C-380/17.) |
2) |
Ska artikel 11.2 i direktiv 2003/86/EG tolkas på så sätt att den utgör hinder för att avslå en ansökan om familjeåterförening för en flykting uteslutande på grund av att han eller hon vid sin ansökan inte har styrkt sina familjeband med offentliga handlingar, eller |
3) |
ska artikel 11.2 i direktiv 2003/86/EG tolkas på så sätt, att den endast utgör hinder för att avslå en ansökan om familjeåterförening för en flykting uteslutande på grund av att han eller hon vid sin ansökan inte har styrkt sina familjeband med offentliga handlingar, om han eller hon har lämnat en plausibel förklaring till varför vederbörande inte har inkommit med denna skriftliga bevisning eller till varför vederbörande inte fortfarande har möjlighet att göra det? |
(1) Rådets direktiv 2003/86/EG av den 22 september 2003 om rätt till familjeåterförening (EUT L 251, 2003, s. 12).
19.2.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 63/6 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Landesgericht Korneuburg (Österrike) den 15 november 2017 – Germanwings GmbH mot Emina Pedić
(Mål C-636/17)
(2018/C 063/09)
Rättegångsspråk: tyska
Hänskjutande domstol
Landesgericht Korneuburg
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Germanwings GmbH
Motpart: Emina Pedić
Tolkningsfrågor
1) |
Ska artikel 5.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 261/2004 av den 11 februari 2004 om fastställande av gemensamma regler om kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt försenade flygningar och om upphävande av förordning (EEG) nr 295/91 (1) tolkas på så sätt att ”alla rimliga åtgärder”, vilka lufttrafikföretaget som utför flygningen ska ha vidtagit för att i händelse av extraordinära omständigheter inte bli skyldigt att betala kompensation i enlighet med artikel 7 i förordningen, endast ska ha varit avsedda att undvika ”extraordinära omständigheter” (i det aktuella fallet genom att den europeiska flygövervakningen EUROCONTROL tilldelade en ny [senare] Air Traffic Control Slot), eller krävs det dessutom att lufttrafikföretaget som utför flygningen också vidtar rimliga åtgärder för att undvika en inställd flygning eller den kraftiga förseningen som sådan? |
2) |
Om frågan huruvida det är nödvändigt att rimliga åtgärder vidtas för att undvika en kraftig försening som sådan ska besvaras jakande, ska då artikel 5.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 261/2004 av den 11 februari 2004 om fastställande av gemensamma regler om kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt försenade flygningar och om upphävande av förordning (EEG) nr 295/91 tolkas på så sätt att lufttrafikföretaget som utför flygningen, för att inte bli skyldigt att betala kompensation i enlighet med artikel 7 i förordningen när passagerare transporteras på en flygförbindelse som består av två (eller fler) flygningar, bara behöver vidta rimliga åtgärder för att undvika att den flygning som detta lufttrafikföretag ska genomföra och som eventuellt riskerar att bli försenad blir försenad, eller på så sätt att lufttrafikföretaget dessutom ska vidta rimliga åtgärder för att undvika en kraftig försening för den enskilde passageraren på den slutliga bestämmelseorten (till exempel genom att kontrollera huruvida det är möjligt att göra en ombokning till en annan flygförbindelse)? |
3) |
Ska artiklarna 5, 6, 7 och 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 261/2004 av den 11 februari 2004 om fastställande av gemensamma regler om kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt försenade flygningar och om upphävande av förordning (EEG) nr 295/91 tolkas på så sätt att lufttrafikföretaget som utför flygningen i händelse av en kraftig försening på den slutliga bestämmelseorten – för att inte bli skyldigt att betala kompensation i enlighet med artikel 7 i förordningen – ska göra gällande och bevisa att det har vidtagit rimliga åtgärder för att boka om passageraren till en flygförbindelse med vilken vederbörande förmodligen kan nå den slutliga bestämmelseorten utan en kraftig försening? |
19.2.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 63/7 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Högsta förvaltningsdomstolen (Finland) den 1 december 2017 – Luonnonsuojeluyhdistys Tapiola Pohjois-Savo – Kainuu ry
(Mål C-674/17)
(2018/C 063/10)
Rättegångsspråk: finska
Hänskjutande domstol
Högsta förvaltningsdomstolen
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Luonnonsuojeluyhdistys Tapiola Pohjois-Savo – Kainuu ry
Andra deltagare och parter: Suomen riistakeskus, Risto Mustonen, Kai Ruhanen
Tolkningsfrågor
1) |
Kan regionalt begränsade dispenser för jakt beviljas i stamvårdande syfte på ansökan av enskilda jägare i enlighet med artikel 16.1 e i livsmiljödirektivet (1), med beaktande av artikelns ordalydelse?
|
2) |
Kan beviljandet av dispens för i första frågan avsedd jakt i stamvårdande syfte motiveras med att det inte finns någon i artikel 16.1 i livsmiljödirektivet avsedd annan lämplig lösning för att förhindra tjuvjakt?
|
3) |
Hur ska förutsättningen gällande en gynnsam bevarandestatus i enlighet med artikel 16.1 i livsmiljödirektivet bedömas i samband med beviljandet av regionalt begränsade dispenser?
|
(1) Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 1992, s. 7; Svensk specialutgåva, område 15, volym 11, s. 114).
19.2.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 63/8 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Curtea de Apel Ploieşti (Rumänien) den 1 december 2017 – Oana Mădălina Călin mot Direcţia Regională a Finanţelor Publice Ploieşti – Administraţia Judeţeană a Finanţelor Publice Dâmboviţa, Statul Român – Ministerul Finanţelor Publice, Administraţia Fondului pentru Mediu
(Mål C-676/17)
(2018/C 063/11)
Rättegångsspråk: rumänska
Hänskjutande domstol
Curtea de Apel Ploieşti
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Oana Mădălina Călin
Motpart: Direcţia Regională a Finanţelor Publice Ploieşti – Administraţia Judeţeană a Finanţelor Publice Dâmboviţa, Statul Român – Ministerul Finanţelor Publice, Administraţia Fondului pentru Mediu
Tolkningsfråga
Kan artikel 4.3 FEU, i vilken det hänvisas till principen om lojalt samarbete, artiklarna 17, 20, 21 och 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artikel 110 FEUF, rättssäkerhetsprincipen, principerna om likvärdighet och effektivitet, vilka följer av principen om processuell autonomi, tolkas så, att dessa utgör hinder för nationella bestämmelser, i synnerhet artikel 21.2 i legea nr. 554/2004 a contenciosului administrativ (Förvaltningsprocesslagen), såsom Înalta Curte de Casație și Justiție (ICCJ) – Completul pentru dezlegarea unor chestiuni de drept (Högsta domstolen, avdelningen med behörighet att meddela avgöranden avseende rättsfrågor)har tolkat den i sitt avgörande nr 45/2016, enligt vilken den frist inom vilken det kan inges resningsansökan med stöd av bestämmelserna i artikel 21.2 i lag nr 554/2004 är en månad och löper från det datum då den slutliga dom som resningsansökan avser har delgetts?
19.2.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 63/9 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Rechtbank Den Haag, zittingsplaats Utrecht (Nederländerna) den 5 december 2017 – Sumanan Vethanayagam, Sobitha Sumanan, Kamalaranee Vethanayagam mot Minister van Buitenlandse Zaken
(Mål C-680/17)
(2018/C 063/12)
Rättegångsspråk: nederländska
Hänskjutande domstol
Rechtbank Den Haag, zittingsplaats Utrecht
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Sumanan Vethanayagam, Sobitha Sumanan, Kamalaranee Vethanayagam
Motpart: Minister van Buitenlandse Zaken
Tolkningsfrågor
1) |
Utgör artikel 32 i viseringskodexen (1) hinder för en referenspersons möjlighet att i egenskap av berörd person vid en klagandes viseringsansökan i eget namn begära omprövning av eller överklaga avslaget av den viseringsansökan? |
2) |
Ska representationen, såsom denna regleras i artikel 8.4 i viseringskodexen, tolkas så, att ansvaret (även) vilar på den representerade staten eller att ansvaret helt övergår på den representerande staten, så att den representerade staten inte längre själv är behörig? |
3) |
Om båda de representationsformer som avses i fråga II är möjliga enligt artikel 8.4 d i viseringskodexen, vilken medlemsstat ska då anses vara den medlemsstat som har fattat det slutliga beslutet i den mening som avses i artikel 32.3 i viseringskodexen? |
4) |
Är en tolkning av artikel 8.4 och artikel 32.3 i viseringskodexen, enligt vilken de som ansöker om visering endast kan rikta ett överklagande mot ett avslag på deras ansökan till en förvaltningsmyndighet eller rättslig myndighet i den representerande staten och inte i den stat som viseringen söks för, förenlig med den rätt till ett effektivt domstolsskydd som avses i artikel 47 i stadgan? Är det för svaret på denna fråga relevant att den tillgängliga möjligheten att få sin sak prövad i domstol garanterar sökandens rätt att höras, sökandens rätt att föra talan på ett av medlemsstaternas språk, att de administrativa avgifterna och domstolsavgifterna för att begära omprövning av eller överklaga beslut inte är orimligt höga för sökanden och att sökanden kan beviljas rättshjälp? Är det med beaktande av staternas utrymme för skönsmässig bedömning i viseringsmål relevant för svaret på denna fråga huruvida en schweizisk domstol har tillräckliga kunskaper om den nederländska situationen för att kunna erbjuda ett effektivt domstolsskydd? |
(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 810/2009 av den 13 juli 2009 om införande av en gemenskapskodex om viseringar (viseringskodex) (EUT L 243, 2009, s. 1).
19.2.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 63/9 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Cour de cassation du Grand-Duché de Luxembourg (Luxemburg) den 11 december 2017 – Pillar Securitisation Sàrl mot Hildur Arnadottir
(Mål C-694/17)
(2018/C 063/13)
Rättegångsspråk: franska
Hänskjutande domstol
Cour de cassation du Grand-Duché de Luxembourg
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Pillar Securitisation Sàrl
Motpart: Hildur Arnadottir
Tolkningsfråga
Kan en person betraktas som ”konsument”, i den mening som avses i artikel 15 i Luganokonventionen av den 30 oktober 2007 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område, inom ramen för ett kreditavtal som med hänsyn till det sammanlagda kreditbeloppet inte omfattas av tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/48/EG av den 23 april 2008 om konsumentkreditavtal och om upphävande av rådets direktiv 87/102/EEG, (1) när det inte finns någon nationell bestämmelse som föreskriver att direktivets bestämmelser ska tillämpas på områden som inte omfattas av dess tillämpningsområde, på grund av att avtalet har ingåtts för ett ändamål som kan anses ligga utanför den berörda personens affärs- och yrkesverksamhet?
19.2.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 63/10 |
Överklagande ingett den 3 januari 2018 av Republiken Grekland av den dom som tribunalen (sjunde avdelningen) meddelade den 25 oktober 2017 i mål T-26/16, Republiken Grekland mot kommissionen
(Mål C-6/18 P)
(2018/C 063/14)
Rättegångsspråk: grekiska
Parter
Klagande: Republiken Grekland (ombud: G. Kanellopoulos, I. Pachi och A. Vasilopoulou)
Övrig part i målet: Europeiska kommissionen
Klagandens yrkanden
Klaganden yrkar att domstolen ska bifalla överklagandet, upphäva den dom som tribunalen meddelade den 25 oktober 2017 i mål T-26/16 i den del tribunalen däri ogillade klagandens talan samt bifalla den talan som Republiken Grekland väckte den 22 januari 2016. Vidare yrkas att domstolen ska ogiltigförklara Europeiska kommissionens beslut 2015/2098 av den 13 november 2015 (1) i den del Republiken Grekland – som en följd av utredningarna IR/2009/004/GR och IR/2009/0017/GR – påfördes en korrigering i form av engångsföreteelser och schablonbelopp på grund av förseningar i förfarandet för återkrav, underlåtelse att rapportera och brister i förfarandena för skuldförvaltning med ett totalt belopp på 11 534 827,97 EUR och slutligen att kommissionen ska förpliktas att ersätta samtliga rättegångskostnader.
Grunder och huvudargument
Till stöd för sitt överklagande åberopar klaganden två grunder.
Den första grunden för överklagandet avser den del av beslutet vari kommissionen påför Grekland en finansiell korrigering i form av ett schablonbelopp och baseras på att tribunalen gjorde en felaktig tolkning och tillämpning av artiklarna 31, 32 och 33 i förordning nr 1290/2005, (2) gjorde en felaktig rättstillämpning med avseende på tillämpningen av riktlinjerna i kommissionens dokument 5330/1997 avseende påförande av schablonbelopp som korrigering enligt artikel 32.4 i förordning 1290/2005, åsidosatte rättssäkerhetsprincipen och underlät att ge en tillräcklig motivering av den överklagade domen.
Den andra grunden för överklagandet avser den del av beslutet vari kommissionen påför Grekland en finansiell korrigering i form av engångsföreteelse och baseras på att tribunalen i den överklagade domen gjorde en felaktig tolkning och tillämpning av artiklarna 32.4 och 49 i förordning nr 1290/2005, åsidosatte principen om förbud mot retroaktiv lagstiftning och rättssäkerhetsprincipen samt motiverade domen på ett motsägelsefullt och otillräckligt sätt.
(1) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2015/2098 av den 13 november 2015 om undantagande från unionsfinansiering av vissa betalningar som verkställts av medlemsstaterna inom ramen för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och inom ramen för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) [delgivet med nr C(2015) 7716] (EUT L 303, 2015, s. 35)
(2) Rådets förordning (EG) nr 1290/2005 av den 21 juni 2005 om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken (EUT L 209, 2005, s. 1)
Tribunalen
19.2.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 63/12 |
Tribunalens beslut av den 15 december 2017 – Kaane American International Tobacco mot EUIPO – Global Tobacco (GOLD MONT ORIGINAL Super Slims)
(Mål T-292/16) (1)
(EU-varumärke - Ogiltighetsförfarande - Upphävande av det äldre EU-figurmärket GOLD MOUNT - Anledning saknas att döma i saken)
(2018/C 063/15)
Rättegångsspråk: engelska
Rättegångsdeltagare
Klagande: Kaane American International Tobacco Co. Ltd. FZE, tidigare Kaane American International Tobacco Co. Ltd. (Jebel Ali, Förenade Arabemiraten) (ombud: advokaterna G. Hinarejos Mulliez och I. Valdelomar Serrano)
Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: H. O’Neill)
Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: Global Tobacco FZCO (Dubai, Förenade Arabemiraten) (ombud: G. Hussey, solicitor och B. Brandreth, barrister)
Saken
Överklagande av det beslut som meddelades av EUIPO:s fjärde överklagandenämnd den 8 april 2016 (ärende R 2492/2014-4) om ett ogiltighetsförfarande mellan Kaane American International Tobacco och Global Tobacco.
Avgörande
1) |
Det finns inte längre anledning att döma i saken. |
2) |
Vardera parten ska bära sina rättegångskostnader. |
19.2.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 63/12 |
Tribunalens beslut av den 15 december 2017 – Kaane American International Tobacco mot EUIPO – Global Tobacco (GOLD MONT)
(Mål T-293/16) (1)
((EU-varumärke - Invändningsförfarande - Upphävande av det äldre EU-figurmärket GOLD MOUNT - Anledning saknas att döma i saken))
(2018/C 063/16)
Rättegångsspråk: engelska
Rättegångsdeltagare
Klagande: Kaane American International Tobacco Co. FZE, tidigare Kaane American International Tobacco Co. Ltd. (Jebel Ali, Förenade Arabemiraten) (ombud: advokaterna G. Hinarejos Mulliez och I. Valdelomar Serrano)
Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: H. O’Neill)
Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: Global Tobacco FZCO (Dubai, Förenade Arabemiraten) (ombud: G. Hussey, solicitor, och B. Brandreth, barrister)
Saken
Överklagande av det beslut som meddelades av EUIPO:s fjärde överklagandenämnd den 8 april 2016 (ärende R 2699/2014-4) angående ett invändningsförfarande mellan Kaane American International Tobacco och Global Tobacco.
Avgörande
1) |
Det finns inte längre anledning att döma i saken. |
2) |
Vardera parten ska bära sina rättegångskostnader. |
19.2.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 63/13 |
Tribunalens beslut av den 14 december 2017 – Lackmann Fleisch- und Feinkostfabrik mot EUIPO (Национальный Продукт)
(Mål T-246/17) (1)
((EU-varumärke - Ansökan om registrering av figurmärket Национальный Продукт - Åsidosättande av formkrav - Artikel 177.1 d och e i rättegångsreglerna - Uppenbart att överklagandet ska avvisas))
(2018/C 063/17)
Rättegångsspråk: tyska
Rättegångsdeltagare
Klagande: Lackmann Fleisch- und Feinkostfabrik GmbH (Bühl, Tyskland) (ombud: advokaten A. Lingenfelser)
Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: D. Walicka)
Saken
Överklagande av det beslut som första överklagandenämnden vid EUIPO meddelade den 16 februari 2017 (ärende R 1017/2016–1) om en ansökan om registrering som EU-varumärke av figurkännetecknet Национальный Продукт.
Avgörande
1) |
Överklagandet avvisas, eftersom det är uppenbart att det inte kan prövas i sak. |
2) |
Lackmann Fleisch- und Feinkostfabrik GmbH ska ersätta rättegångskostnaderna. |
19.2.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 63/13 |
Överklagande ingett den 28 november 2017 – Medora Therapeutics mot EUIPO – Biohealth Italia (LITHOREN)
(Mål T-776/17)
(2018/C 063/18)
Överklagandet är avfattat på: engelska
Parter
Klagande: Medora Therapeutics LTD (Halandri, Grekland) (ombud: advokaten S. Santos Rodríguez)
Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)
Motpart vid överklagandenämnden: Biohealth Italia Srl (Rivoli, Italien)
Uppgifter om förfarandet vid EUIPO
Innehavare av det omtvistade varumärket: Klaganden
Omtvistat varumärke: EU-ordmärket ”LITHOREN” – EU-varumärke nr 12 744 901
Förfarande vid EUIPO: Ogiltighetsförfarande
Överklagat beslut: Beslut meddelat av andra överklagandenämnden vid EUIPO den 14 september 2017 i ärende R 178/2017-2
Yrkanden
Klaganden yrkar att tribunalen ska
— |
ogiltigförklara det överklagade beslutet, och |
— |
förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna, inklusive kostnaderna i förefarandet vid EUIPO. |
Grunder
— |
Åsidosättande av artikel 53.1 a i förordning nr 207/2009. |
— |
Åsidosättande av artikel 8.1 b i förordning nr 207/2009. |
19.2.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 63/14 |
Överklagande ingett den 28 november 2017 – Moreira mot EUIPO – Da Silva Santos Júnior (NEYMAR)
(Mål T-795/17)
(2018/C 063/19)
Överklagandet är avfattat på portugisiska
Parter
Klagande: Carlos Moreira (Guimarães, Portugal) (ombud: advokaten T. Soares Faria)
Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)
Motpart vid överklagandenämnden: Neymar Da Silva Santos Júnior (Barcelona, Spanien)
Uppgifter om förfarandet vid EUIPO
Innehavare av det omtvistade varumärket: Klaganden
Omtvistat varumärke: Ordmärket ”NEYMAR” – EU-varumärke nr 11 432 044
Förfarande vid EUIPO: Ogiltighetsförfarande
Överklagat beslut: Beslut meddelat av andra överklagandenämnden vid EUIPO den 6 september 2017 i ärende R 80/2017-2
Yrkanden
Klaganden yrkar att tribunalen ska
— |
ogiltigförklara det överklagade beslutet och i enlighet med artiklarna 52.1 b och 53.2 a i förordning nr 207/2009 fastställa att varumärket ”NEYMAR” nr 00000, som innehas av Carlos Moreira, är giltigt med avseende på alla varor och tjänster för vilka detta varumärke registrerats, och |
— |
förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grund
— |
Åsidosättande av artikel 8.2 i förordning nr 207/2009. |
19.2.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 63/15 |
Talan väckt den 11 december 2017 – Správa železniční dopravní cesty mot kommissionen och Genomförandeorganet för innovation och nätverk (Inea)
(Mål T-815/17)
(2018/C 063/20)
Rättegångsspråk: tjeckiska
Parter
Sökande: Správa železniční dopravní cesty, státní organizace (Prag, Republiken Tjeckien) (ombud: advokaten F. Korbel)
Svarande: Europeiska kommissionen och Genomförandeorganet för innovation och nätverk (Inea)
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
— |
ogiltigförklara Europeiska kommissionens beslut K(2014) 8572, INEA/ASI/MZ apr Ares(2017) av den 11 oktober 2017. |
Grunder och huvudargument
Till stöd för sin talan åberopar sökanden tre grunder.
1. |
Första grunden: Felaktig bedömning av anknytningen mellan de offentliga upphandlingskontrakten ”Teknisk analys och miljöanalys av den nya järnvägsförbindelsen Lovosice-Dresden på Republiken Tjeckiens territorium”, ”Utvärdering av projektet av den nya järnvägsförbindelsen Prag-Dresden på Republiken Tjeckiens territorium” och ”Ny järnväg Litoměřice-Ústí nad Labem-tyska gränsen”. Enligt det omtvistade beslutet är de offentliga upphandlingskontrakten nära förbundna med varandra och borde ha tilldelats i ett enda anbudsförfarande som når upp till tröskelvärdet. Den slutsatsen bygger på en felaktig rättslig bedömning av saken. Föremålen för de offentliga upphandlingskontrakten kan skiljas från varandra och deras genomförande krävde olika yrkeskvalifikationer. |
2. |
Andra grunden: Det omtvistade beslutet innehåller inte tillräckligt specifika skäl för förbindelsen mellan de offentliga upphandlingskontrakten, och att det särskilt
|
3. |
Tredje grunden: Beslutet om finansiellt stöd, som sökanden var skyldig att följa, anger tydligt på sidan 13 att ”när det gäller den tjeckiske mottagaren är tre kontrakt planerade: för aktivitet nr 4 (första delen – teknisk studie), för aktivitet nr 2, 3, 5 och 6 samt för aktivitet nr 1, 4 (andra delen – ekonomisk studie) och 7”.
|
19.2.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 63/16 |
Talan väckt den 14 december 2017 – Schokker mot Easa
(Mål T-817/17)
(2018/C 063/21)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Boudewijn Schokker (Hoofddorp, Nederländerna) (ombud: advokaterna S. Orlandi och T. Martin)
Svarande: Europeiska byrån för luftfartssäkerhet
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
— |
förklara och fastställa,
|
Grunder och huvudargument
Till stöd för sin talan åberopar sökanden fyra grunder som avser att visa att den myndighet som är behörig att sluta anställningsavtal för Easa (nedan kallad anställningsmyndigheten) gjorde flera fel i tjänsten, vilket vållade sökanden en betydande ideell skada.
1. |
Första grunden: Eftersom anställningsmyndighetens anställningserbjudande till sökanden var rättsstridigt kunde sökanden inte acceptera erbjudandet ovillkorligen. |
2. |
Andra grunden: Anställningsmyndigheten vägrade att ändra nämnda anställningserbjudande trots att det var uppenbart att det var rättsstridigt |
3. |
Tredje grunden: Anställningsmyndighetens oförutsedda tillbakatagande av anställningserbjudandet ledde till att sökandens anställningsförfarande definitivt avslutades. |
4. |
Fjärde grunden: Anställningsmyndigheten åsidosatte syftet med det administrativa förfarandet genom att systematiskt motsätta sig alla initiativ till alternativ tvistlösning. |
19.2.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 63/17 |
Överklagande ingett den 20 december 2017 – Weber-Stephen Products mot EUIPO (iGrill)
(Mål T-822/17)
(2018/C 063/22)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Klagande: Weber-Stephen Products (Palatine, Illinois, USA) (ombud: advokaterna R. Niebel och A. Jauch)
Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)
Uppgifter om förfarandet vid EUIPO
Omtvistat varumärke: EU-ordmärket ”iGrill” – Registreringsansökan nr 15 456 726
Överklagat beslut: Beslut meddelat av andra överklagandenämnden vid EUIPO den 27 september 2017 i ärende R 579/2017-2
Yrkanden
Klaganden yrkar att tribunalen ska
— |
ogiltigförklara det överklagade beslutet, och |
— |
förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grund
— |
Felaktig tolkning av de rättsliga kraven i artiklarna 7.1 b, 7.1 c och 7.2 i förordning nr 2017/1001. |
19.2.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 63/17 |
Överklagande ingett den 22 december 2017 – H2O Plus mot EUIPO (H 2 O+)
(Mål T-824/17)
(2018/C 063/23)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Klagande: H2O Plus LLC (San Francisco, Kalifornien, USA) (ombud: advokaterna R. Niebel och F. Kerl)
Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)
Uppgifter om förfarandet vid EUIPO
Omtvistat varumärke: Internationell registrering som designerar Europeiska unionen av varumärket innehållande ordelementen ”H 2 O+” – Internationell registrering nr W 1 313 244
Överklagat beslut: Beslut meddelat av första överklagandenämnden vid EUIPO den 6 oktober 2017 i ärende R 499/2017-1
Yrkanden
Klaganden yrkar att tribunalen ska
— |
ogiltigförklara det överklagade beslutet, och |
— |
förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grund
— |
Felaktig tillämpning av artikel 7.1 b och 7.1 c i förordning nr 2017/1001. |
19.2.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 63/18 |
Talan väckt den 27 december 2017 – Aeris Invest mot ECB
(Mål T-827/17)
(2018/C 063/24)
Rättegångsspråk: spanska
Parter
Sökande: Aeris Invest Sàrl (Luxemburg, Luxemburg) (ombud: advokaterna R. Vallina Hoset, A. Sellés Marco, C. Iglesias Megías och A. Lois Perreau de Pinninck)
Svarande: Europeiska centralbanken
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
— |
ogiltigförklara ECB:s beslut LS/MD/17/405, LS/PT/17/406 och LS/MD/17/419 av den 7 november 2017, och |
— |
förplikta Europeiska centralbanken att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
I enlighet med artikel 263 FEUF och artikel 8.3 i Europeiska centralbankens beslut ECB/2004/3 av den 4 mars 2004 om allmänhetens tillgång till Europeiska centralbankens handlingar avser denna talan ogiltigförklaring av Europeiska centralbankens beslut LS/MD/17/405, LS/PT/17/406 och LS/MD/17/419 av den 7 november 2017 om bekräftande ansökningar om tillgång till Europeiska centralbankens handlingar.
Till stöd för sin talan åberopar sökanden fyra grunder.
1. |
Första grunden: Besluten LS/MD/17/405, LS/PT/17/406 och LS/MD/17/419 strider mot artikel 4.1 c i beslutet om tillgång till handlingar, i den del sökanden nekas tillgång till information med motiveringen att handlingarna helt eller delvis omfattas av en allmän presumtion för att tillgång ska nekas, eftersom att det rör sig om konfidentiella handlingar som omfattas av den tystnadsplikt som gäller för institutionerna. |
2. |
Andra grunden: Beslut LS/PT/17/406 strider mot artikel 4.1 a andra och sjätte strecksatserna i beslutet om tillgång till handlingar, i den del det anges att ett utlämnande av uppgifter om Banco Populars användning av ELA under de dagar som föregick dess upplösning, samt av information om likviditetssituationen och kapitaltäckningsgraden, faktiskt skulle kunna undergräva, i synnerhet, unionens eller en medlemsstats monetära politik och finansiella stabilitet. |
3. |
Tredje grunden: Besluten LS/PT/17/406 och LS/MD/17/419 strider mot artikel 4.2 första strecksatsen i beslutet om tillgång till handlingar, i den del det anges att de handlingar och den information som begärts omfattar kommersiellt känsliga uppgifter som skulle kunna skada Banco Populars och Banco Santanders affärsintressen. |
4. |
Fjärde grunden: Europeiska centralbanken har åsidosatt artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, genom att neka sökanden tillgång till de handlingar som nämnda institution grundat sig på för att fastställa upplösningen av Banco Popular. |
19.2.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 63/19 |
Talan väckt den 22 december 2017 – Quadri de Cardano mot kommissionen
(Mål T-828/17)
(2018/C 063/25)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Alessandro Quadri di Cardano (Alicante, Spanien) (ombud: advokaterna N. de Montigny och J.-N. Louis)
Svarande: Europeiska kommissionen
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
förklara och fastställa,
— |
att byrån för löneadministrations beslut av den 28 februari 2017 – i vilket sökanden informerades om att det utlandstillägg på 16 % som sökanden hade beviljats och den reseersättning som han hade erhållit i enlighet med artikel 4 i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna under anställningsperioden hos Easme skulle återbetalas beräknat från den 16 maj 2014 – ska ogiltigförklaras, |
— |
i den mån det erfordras, att de lönespecifikationer, i vilka lönen jämkats till följd av underrättelsen om beslutet ovan [ska ogiltigförklaras], och |
— |
att svaranden ska förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Till stöd för sin talan åberopar sökanden två grunder.
1. |
Första grunden: Åsidosättande av artikel 85 i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen. |
2. |
Andra grunden: Åsidosättande av principen om skydd för berättigade förväntningar och rättssäkerhetsprincipen, en uppenbart oriktig bedömning och åsidosättande av principen om god förvaltningssed. |
19.2.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 63/19 |
Överklagande ingett den 27 december 2017 – Coesia mot EUIPO (återgivning av en cirkelform, bestående av två böjda röda linjer)
(Mål T-829/17)
(2018/C 063/26)
Rättegångsspråk: italienska
Parter
Klagande: Coesia SpA (Bologna, Italien) (ombud: advokaten S. Rizzo)
Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)
Uppgifter om förfarandet vid EUIPO
Omtvistat varumärke: EU-figurmärke (återgivning av en cirkelform, bestående av två böjda röda linjer) – Registreringsansökan nr 13 681 151
Överklagat beslut: Beslut meddelat av femte överklagandenämnden vid EUIPO den 29 september 2017 i ärende R 1272/2017-5
Yrkanden
Klaganden yrkar att tribunalen ska
— |
ogiltigförklara det överklagade beslutet, och |
— |
förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grund(er)
— |
Åsidosättande av artikel 7.1 b i förordning nr 207/2009. |
— |
Åsidosättande av artikel 75 i förordningnr 207/2009. |
19.2.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 63/20 |
Talan väckt den 22 december 2017 – Szentes mot kommissonen
(Mål T-830/17)
(2018/C 063/27)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Gyula Szentes (Luxemburg, Luxemburg) (ombud: advokaten F. Moyse)
Svarande: Europeiska kommissonen
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
— |
ogiltigförklara beslutet av den 24 februari 2017 och i den mån det är nödvändigt, även beslutet om avslag på sökandens klagomål av den 29 september 2017, och |
— |
förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Till stöd för sin talan åberopar sökanden fyra grunder.
1. |
Första grunden: Meddelandet om uttagningsprov är rättsstridigt. Sökanden gör gällande att artikel 6.4 i bilaga III, i vilken det utesluts att en ansökan om omprövning – som lämnats in med anledning av att den bedömning som uttagningskommittén för uttagningsprovet gjort ifrågasätts – leder till ett positivt resultat, är rättsstridig, eftersom den strider mot rätten till ett effektivt rättsmedel i artikel 47 i stadgan om de grundläggande rättigheterna. Eftersom det angripna beslutet grundas på nämnda bestämmelse är således även det rättsstridigt. |
2. |
Andra grunden: Åsidosättande av motiveringsskyldigheten. I det angripna beslutet citeras enbart utdrag ur rättspraxis och förteckningen över de urvalskriterier som fastställts av uttagningskommittén före bedömningen av ansökningshandlingarna anges ej. |
3. |
Tredje grunden: Missuppfattning av omständigheterna och en uppenbart oriktig bedömning. Sökanden kritiserar det sätt på vilket uttagningskommittén bedömde de uppgifter som förts in i ansökningshandlingen. |
4. |
Fjärde grunden: Åsidosättande av meddelandet om uttagningsprov. Sökanden anför att uttagningskommittén har underlåtit att se de olika delarna av ansökningshandlingen i sitt sammanhang vid avgörandet av huruvida sökanden uppfyllde ett av villkoren för tillträde till uttagningsprovet. |
19.2.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 63/21 |
Överklagande ingett den 22 december 2017 – achtung! mot EUIPO (achtung!)
(Mål T-832/17)
(2018/C 063/28)
Överklagandet är avfattat på tyska
Parter
Klagande: achtung! GmbH (Hamburg, Tyskland) (ombud: advokaterna G.J. Seelig och D. Bischof)
Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)
Uppgifter om förfarandet vid EUIPO
Omtvistat varumärke: Internationell registrering som designerar Europeiska unionen av figurmärke innehållande ordelementet ”achtung!” – Internationell registrering som designerar Europeiska unionen nr 1 297 443
Överklagat beslut: Beslut meddelat av fjärde överklagandenämnden vid EUIPO den 23 oktober 2017 i ärende R 490/2017-4
Yrkanden
Klaganden yrkar att tribunalen ska
— |
ogiltigförklara det överklagade beslutet, |
— |
ändra det överklagade beslutet så, att den internationella registreringen nr 1 297 443 ”achtung!” (ord/bild) ges skydd inom Europeiska unionen, och |
— |
förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna samt nödvändiga kostnader som klaganden haft för förfarandet vid överklagandenämnden. |
Grunder
Åsidosättande av artikel 72.2 i förordning nr 2017/1001. Motparten har gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning i sin bedömning av varumärkets särskiljningsförmåga enligt artikel 7.1 b i förordning nr 2017/1001 samt åsidosatt principerna om likabehandling och god förvaltningssed.
19.2.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 63/21 |
Talan väckt den 27 december 2017 – Ryanair och Airport Marketing Services mot kommissionen
(Mål T-833/17)
(2018/C 063/29)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: Ryanair DAC (Swords, Irland) och Airport Marketing Services Ltd (Dublin, Irland) (ombud: advokaterna E. Vahida och I.-G. Metaxas-Maranghidis)
Svarande: Europeiska kommissionen
Yrkanden
Sökandena yrkar att tribunalen ska
— |
ogiltigförklara artiklarna 1.2-1.4, 2, 3 och 4 i beslut (EU) 2017/1861 (1), i den mån det berör sökandena, och |
— |
förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Till stöd för sin talan åberopar sökandena åtta grunder.
1. |
Första grunden: Det angripna beslutet åsidosätter principen om god förvaltningssed som föreskrivs i artikel 41 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna och sökandenas rätt till försvar. |
2. |
Andra grunden: Kommissionen åsidosatte artikel 107.1 FEUF och motiveringsskyldigheten, eftersom den underlät att tillämpa testet för marknadsekonomiska aktörer (nedan kallat MEA-testet) och istället tillämpade Altmark-testet på affärsförbindelsen mellan Cagliaris flygplats och sökandena, inklusive de påstådda utbetalningarna av stöd trots att dessa utbetalades med stöd av de avtal som ingåtts före antagandet av lag 10/2010. |
3. |
Tredje grunden: Kommissionen åsidosatte icke-diskrimineringsprincipen genom att inte tillämpa MEA-testet på avtalen mellan Cagliaris flygplats och sökandena med motiveringen att regionen Sardinien endast var en minoritetsaktieägare i Cagliaris flygplats. |
4. |
Fjärde grunden: Kommissionen åsidosatte artikel 107.1 FEUF då den underlät att identifierade Cagliaris flygplats som en stödmottagare. |
5. |
Femte grunden: Kommissionen åsidosatte artikel 107.1 FEUF, även om det antas att Cagliaris flygplats inte var en mottagare enligt lag 10/2010, eftersom den även enligt sitt eget antagande att Cagliaris flygplats var ett passivt ”instrument” för regionens medel skulle ha tillämpat MEA-testet på regionen Sardiniens agerande. |
6. |
Sjätte grunden: Även om det vidare antas att lag 10/2010 avser tjänster av allmänt ekonomiskt intresse och MEA-testet inte är tillämpligt så skulle det angripna beslutet ändå åsidosätta artikel 107.1 FEUF, eftersom det däri felaktigt anses att betalningar för marknadsföringstjänster är en dold subvention för tillhandahållandet av luftfartsvägar. |
7. |
Sjunde grunden: Kommissionen åsidosatte artikel 107.1 FEUF då den underlät att vara selektiv. |
8. |
Åttonde grunden: Även om tribunalen skulle finna att det fanns stöd så åsidosatte kommissionen artikel 107.1 FEUF och artikel 108.2 FEUF genom att göra ett uppenbart fel när den instruerade medlemsstaterna om fastställandet av storleken på den del av stödet som kan återkrävas. |
(1) Kommissionens beslut (EU) 2017/1861 av den 29 juli 2016 om statligt stöd SA.33983 (2013/C) (f.d. 2012/NN) (f.d. 2011/N) – Italien – Ersättning till flygplatser på Sardinien för skyldighet att tillhandahålla allmännyttiga tjänster (tjänst av allmänt ekonomiskt intresse) (EUT L 268, 2017, s. 1).
19.2.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 63/22 |
Överklagande ingett den 29 december 2017 – Sports Group Denmark mot EUIPO – K&L (WHISTLER)
(Mål T-836/17)
(2018/C 063/30)
Överklagandet är avfattat på: engelska
Parter
Klagande: Sports Group Denmark A/S (Ikast, Danmark) (ombud: advokaten E. Skovbo)
Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)
Motpart vid överklagandenämnden: K&L GmbH & Co. Handels-KG (Weilheim, Tyskland)
Uppgifter om förfarandet vid EUIPO
Varumärkessökande: Klaganden
Omtvistat varumärke: EU-figurmärke innehållande ordelementet ”WHISTLER” – Registreringsansökan nr 12 870 648
Förfarande vid EUIPO: Invändningsförfarande
Överklagat beslut: Beslut meddelat av första överklagandenämnden vid EUIPO den 18 oktober 2017 i ärende R 311/2017-1
Yrkanden
Klaganden yrkar att tribunalen ska
— |
ogilla invändningen i dess helhet, och |
— |
förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grund
— |
Åsidosättande av artikel 8.1 b i förordning nr 207/2009. |
19.2.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 63/23 |
Talan väckt den 8 januari 2018 – Deutsche Lufthansa mot kommissionen
(Mål T-1/18)
(2018/C 063/31)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: Deutsche Lufthansa (Köln, Tyskland) (ombud: advokaterna S. Völcker och J. Ruiz Calzado)
Svarande: Europeiska kommissionen
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
— |
i första hand, ogiltigförklara kommissionens beslut av den 27 oktober 2017 i ärende nr M.8633 – Lufthansa/Certain Air Berlin Assets, kommissionsbeslut i enlighet med artikel 7.3 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 och artikel 57 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, |
— |
i andra hand, ogiltigförklara punkt 44 c i det angripna beslutet, och |
— |
förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Till stöd för sin talan åberopar sökanden fem grunder.
1. |
Första grunden: Kommissionen hade inte befogenhet att i enlighet med artikel 7.3 i koncentrationsförordningen (1), besluta att Lufthansa kunde förvärva luftfartyg från utomstående leasegivare som dessa leasegivare hade hyrt av NIKI eller dess moderbolag Air Berlin, förutsatt att Lufthansa tillhandahöll luftfartygen till NIKI eller en alternativ förvärvare av NIKI – om NIKI transaktionen inte skulle komma att genomföras av någon anledning (nedan kallat villkoret) – enligt marknadsvillkor, eftersom förvärv av luftfartyg inte utgör delvist genomförande. Sökanden hävdar att kommissionen inte hade befogenhet att göra gällande villkoret enligt artikel 7.3 i koncentrationsförordningen, eftersom Lufthansas förvärv av luftfartyg från en utomstående part inte hade någon koppling till NIKI transaktionen (2) och inte utgjorde ett delvis ”genomförande” av det planerade förvärvet av NIKI, vilket hade krävt dispens från bestämmelsen i artikel 7.1 i koncentrationsförordningen. |
2. |
Andra grunden: Sökanden anför att eftersom Lufthansa enligt villkoret är skyldig att underlätta försäljningen av NIKI till en annan förvärvare går det utöver den tillåtna räckvidden för artikel 7.3 i koncentrationsförordningen och åsidosätter följaktligen proportionalitetsprincipen. Sökanden anser att villkor enligt artikel 7.3 i koncentrationsförordningen endast är lämpliga i den mån de behövs i ett visst fall för att säkerställa att otillbörlig inverkan på objektets marknadsagerande och förberedelserna inför en anmäld transaktion kan revideras i syfte att återställa status quo ante. |
3. |
Tredje grunden: De odefinierade kraven på ”marknadsvillkor” och bristen på något processuellt skydd eller inskränkande principer är ägnade att missgynna Lufthansa och åsidosätter således proportionalitetsprincipen, principen om rättssäkerhet och Lufthansas rätt till egendom och frihet att bedriva affärsverksamhet. |
4. |
Det angripna beslutet är bristfälligt motiverat i fråga om det antal luftfartyg som omfattas. Lufthansa anför att kommissionens motivering är bristfällig eftersom kommissionens tolkning av sina egna beslut leder till stor osäkerhet kring omfattningen av villkoret, vilket inverkar väldigt negativt på Lufthansas möjlighet att få rättsligt skydd och domstolens förmåga att utöva sin kontroll. |
5. |
Femte grunden: Sökandens rätt att bli hörd har åsidosatts. Lufthansa gör gällande att kommissionen åsidosatte Lufthansas rätt att bli hörd och iakttog inte det inledande förfarandet som stadgas i artikel 18 i koncentrationsförordningen och artikel 12 i kommissionens förordning (EG) nr 802/2004 (3) genom att anta det angripna beslutet som ”slutligt” utan att, varken före (artikel 18.1 i koncentrationsförordningen) eller efter (artikel 18.2 i koncentrationsförordningen) antagandet av beslutet, ge Lufthansa tillfället att yttra sig över villkoret och den eventuella påstådda negativa konkurrensinverkan som villkoret var avsett att avhjälpa. |
(1) Rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer, EUT L 24, 2004, s. 1.
(2) i samband med Lufthansas föreslagna förvärv av aktier i NIKI Luftfahrt GmbH (nedan kallat NIKI) och Luftfahrtgesellschaft Walter mbH (nedan kallat LGW) från Air Berlin PLC & Co. Luftverkehrs KG (nedan kallat Air Berlin) (nedan kallat transaktionen) (när endast NIKI avses, nedan kallat NIKI transaktionen).
(3) Kommissionens förordning (EG) nr 802/2004 av den 7 april 2004 om tillämpning av rådets förordning (EG) nr 139/2004 om kontroll av företagskoncentrationer (EUT L 133, 2004, s. 1).
19.2.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 63/24 |
Överklagande ingett den 8 januari 2017 – Wirecard mot EUIPO – AXA Banque (boon.)
(Mål T-2/18)
(2018/C 063/32)
Överklagandet är avfattat på: engelska
Parter
Klagande: Wirecard AG (Aschheim, Tyskland) (ombud: advokaten A. Bayer)
Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)
Motpart vid överklagandenämnden: AXA Banque SA (Fontenay-sous-Bois, Frankrike)
Uppgifter om förfarandet vid EUIPO
Varumärkessökande: Klaganden
Omtvistat varumärke: EU-figurmärke innehållande ordelementet ”boon.”) – Registreringsansökan nr 14 672 562
Förfarande vid EUIPO: Invändningsförfarande
Överklagat beslut: Beslut meddelat av andra överklagandenämnden vid EUIPO den 25 september 2017 i ärende R 706/2017-2
Yrkanden
Klaganden yrkar att tribunalen ska
— |
ogiltigförklara det överklagade beslutet, och |
— |
avslå invändningen från AXA Banque, société anonyme, och bifalla ansökan om registrering av det sökta varumärket, samt |
— |
förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grund
— |
Åsidosättande av artikel 8.1 b i förordning nr 207/2009. |