15.11.2017

Europeiska unionens officiella tidning

C 385/3

EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE

av den 4 oktober 2017

över ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1095/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 vad gäller förfaranden och myndigheter som ska delta i auktorisationen av centrala motparter samt om godkännande av centrala motparter från tredjeland

(CON/2017/39)

(2017/C 385/03)

Inledning och rättslig grund

Den 22 augusti respektive den 15 september 2017 mottog Europeiska centralbanken (ECB) en begäran från Europeiska unionens råd och Europaparlamentet om ett yttrande över ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1095/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 vad gäller förfarandena för och de myndigheter som ska delta i auktorisationen av centrala motparter samt om kraven för godkännande av centrala motparter från tredjeland (1) (nedan kallat förslaget till förordning).

ECB:s behörighet att avge ett yttrande grundas på artiklarna 127.4 och 282.5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt eftersom förslaget till förordning innehåller bestämmelser som berör 1) Europeiska centralbankssystemets (ECBS) grundläggande uppgifter att utforma och genomföra penningpolitiken, att främja välfungerande betalningssystem i enlighet med artikel 127.2 första och fjärde strecksatserna i fördraget, 2) ECBS uppgift att medverka till att de behöriga myndigheterna smidigt kan genomföra sin politik när det gäller tillsyn över kreditinstitut och det finansiella systemets stabilitet i enlighet med artikel 127.5 i fördraget, 3) de uppgifter i samband med tillsynen över kreditinstitut som ECB tilldelas enligt artikel 127.6 i fördraget, inom de gränser som fastställs i artikel 1 i rådets förordning (EU) nr 1024/2013 (2). I enlighet med artikel 17.5 första meningen i arbetsordningen för Europeiska centralbanken har detta yttrande antagits av ECB-rådet.

Allmänna kommentarer

ECB uttrycker sitt fulla stöd för det initiativ som framgår av kommissionens förslag som innebär att man stärker den roll som ECBS-medlemmarna har, i egenskap av utgivande centralbank av den valuta som används för de finansiella instrument som clearas av de centrala motparterna, när det gäller tillsynen över unionens centrala motparter samt vid godkännandet av centrala motparter från tredjeland. ECB välkomnar och uttrycker sitt fulla stöd för förslaget att Eurosystemet, i egenskap av utgivande centralbank av euron, bör få en mer meningsfull roll avseende unionens centrala motparter och centrala motparter från tredjeland. Detta är rimligt med tanke på de potentiella risker som en problemdrabbad central motpart kan innebära, eller som kan utgå från vissa åtgärder som en central motpart vidtar inom området riskhantering, för utförandet av de grundläggande uppgifter som Eurosystemets utför, särskilt att utforma och genomföra unionens monetära politik och att främja väl fungerande betalningssystem. Dessa risker kan i förlängningen påverka Eurosystemets huvudmål att upprätthålla prisstabilitet i enlighet med artikel 127.1 i fördraget.

Negativa händelser som påverkar centrala motparter kan få följder för Eurosystemets huvudmål genom olika kanaler. Exempelvis kan sådana händelser påverka likviditetspositionen för kreditinstitut i euroområdet vilket kan få negativa konsekvenser för väl fungerande betalningssystem i euroområdet. Detta kan medföra ökad efterfrågan på centralbankslikviditet och eventuellt försvåra genomförandet av Eurosystemets gemensamma penningpolitik. Därutöver kan sådana störningar få negativa konsekvenser för funktionen av vissa segment av finansmarknaderna som har avgörande betydelse för den penningpolitiska transmissionsmekanismen, bl.a. de eurodenominerade marknaderna för transaktioner för värdepappersfinansiering samt räntederivatkontrakt.

Betydelsefulla händelser på både global och europeisk nivå förväntas öka de risker som centrala motparter utgör för väl fungerande betalningssystem och genomförandet av den gemensamma penningpolitiken. För det första sker central clearing i allt större utsträckning över landsgränser och har blivit systemviktig. Med anledning av detta har kommissionen redan lämnat ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om en ram för återhämtning och resolution av centrala motparter och om ändring av förordningarna (EU) nr 1095/2010, (EU) nr 648/2012 och (EU) 2015/2365 (3). För det andra kommer Förenade kungarikets EU-utträde att få stora konsekvenser för Eurosystemets möjlighet att utföra sina uppgifter som centralbank för utgivningen av euro. För närvarande clearar flera centrala motparter etablerade i Förenade kungariket (UK) betydande volymer av eurodenominerade transaktioner. En större störning hos en av de stora centrala motparterna i Förenade kungariket kan därför få stora konsekvenser för eurons stabilitet. Eurosystemets möjligheter att övervaka och hantera de risker som utgår från centrala motparter i Förenade kungariket kommer att försämras om centrala motparter i Förenade kungariket inte längre omfattas av unionens regelverk och tillsyn avseende centrala motparter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 (4).

Enligt förslaget till förordning bör Eurosystemet som utgivande centralbank för euron få en mer framskjuten roll i ramverket enligt förordning (EU) nr 648/2012. För att Eurosystemet ska kunna uppfylla sin roll är det av avgörande betydelse att det har nödvändiga befogenheter enligt fördraget och stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (nedan kallad ECBS-stadgan). ECB bör därför ges rättslig behörighet att reglera clearingsystem för finansiella instrument, särskilt centrala motparter, genom en ändring av artikel 22 i ECBS-stadgan. Att ECB tilldelas normgivningsmakt påverkar inte tillämpningen av artikel 12.1 i ECBS-stadgan, som stadgar ”I den utsträckning som det anses möjligt och ändamålsenligt och utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i denna artikel, skall ECB anlita de nationella centralbankerna för att genomföra transaktioner som ingår i uppgifterna för ECBS”. Detta inbegriper Eurosystemets uppgifter i egenskap av utgivande centralbank för euron. Mot denna bakgrund antog ECB Europeiska centralbankens rekommendation ECB/2017/18 (5) den 22 juni 2017.

I de fall där ECB rekommenderar att förslaget till förordning ska ändras anges de specifika förslagen i ett separat tekniskt arbetsdokument som åtföljs av en förklaring. Det tekniska arbetsdokumentet finns på engelska på ECB:s webbplats.

Specifika kommentarer

1. Bestämmelser om omröstning i tillsynskollegier

1.1

Såsom ECB tidigare noterat angående kollegier bör, när Eurosystemets centralbanker som tillsammans utgör den ”utgivande centralbanken” för euron, företräds av ECB eller en nationell centralbank, och tillsynen över kreditinstitut som är viktiga clearingmedlemmar hos centrala motparter utförs av ECB, olika röster åtfölja dessa två roller. Samtidigt påpekade ECB också att dessa båda funktioner är olika, något som speglas i en tydlig operativ åtskillnad mellan ECB:s penningpolitiska uppgifter och tillsynsuppgifter (6). Mot denna bakgrund noterar ECB med stor tillfredsställelse att förslaget till förordning reglerar denna aspekt, och säkerställer att olika röster åtföljer dessa två roller.

1.2

ECB välkomnar därför bestämmelsen i föreslaget till förordning som ändrar den berörda bestämmelsen i förordning (EU) nr 648/2012. För det första ändras artikel 18.2 i förordning (EU) nr 648/2012 så att kollegierna bl.a. omfattar a) de permanenta medlemmarna i exekutivorganet, b) be behöriga myndigheter som ansvarar för tillsynen av den centrala motpartens clearingmedlemmar som är etablerade i de tre medlemsstaterna med de sammanlagt största bidragen till den centrala motpartens obeståndsfond inklusive, i tillämpliga fall, inbegripet ECB i enlighet med rådets förordning (EU) nr 1024/2013 (7) samt c) de centralbanker som utger de mest relevanta unionsvalutorna för de finansiella instrument som clearats. För det andra ändras artikel 19.3 i förordning (EU) nr 648/2012 för att specificera att om ECB är medlem av kollegiet i enlighet med de olika punkterna i artikel 18.2 i den förordningen, ECB ska ha högst två röster i kollegier med upp till och med tolv medlemmar, och maximalt tre röster i kollegier med fler än tolv medlemmar (8).

2. Kravet att inhämta den utgivande centralbankens samtycke i fråga vissa utkast till beslut

2.1

Enligt förslaget till förordning måste behöriga myndigheter överlämna utkast till beslut avseende unionens centrala motparter till de relevanta utgivande centralbankerna innan man antar beslut om beviljande eller upphävande av auktorisation, förlängning av tjänster, tillsynskrav avseende likviditetsriskkontroller, krav på säkerheter, avveckling och godkännande av samverkansöverenskommelser (9). Behöriga myndigheter måste inhämta den utgivande centralbankens samtycke i fråga om varje aspekt av sådana beslut som har anknytning till centralbankens fullgörande av sina penningpolitiska uppgifter. Om den utgivande centralbanken föreslår ändringar får den behöriga myndigheten endast anta beslutet i dess ändrade lydelse; om den utgivande centralbanken motsätter sig ett förslag till beslut, får den behöriga myndigheten inte anta beslutet. På samma sätt anger förslaget till förordning vad gäller godkända centrala motparter från tredjeland i kategori 2 att Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) ska överlämna utkast till beslut till den utgivande centralbanken innan den antar beslut som avser likviditetsriskkontroller, krav på säkerheter, avveckling och godkännande av samverkansöverenskommelser samt även krav på marginalsäkerheter (10). Esma måste också inhämta den utgivande centralbankens samtycke i fråga om varje aspekt av sådana beslut som har anknytning till centralbankens fullgörande av sina penningpolitiska uppgifter. Om den utgivande centralbanken föreslår ändringar får Esma endast anta beslutet i dess ändrade lydelse; om den utgivande centralbanken motsätter sig ett förslag till beslut, får Esma inte anta beslutet. ECB är mycket positiv till den roll som de utgivande centralbankerna ska få enligt förslaget till förordning som kommer att göra det möjligt för ECBS-medlemmar att på ett meningsfullt och effektiv sätt delta i beslutsprocessen avseende frågor med direkt betydelse för att utföra de grundläggande ECBS-uppgifterna enligt fördraget och uppnå sitt huvudmål om att upprätthålla prisstabilitet. ECB har ett flertal kommentarer avseende detta.

2.2

För det första bör det, där det i förslaget till förordning framgår att den utgivande centralbankens samtycke måste inhämtas ”i fråga om varje aspekt av sådana beslut som har anknytning till centralbankens fullgörande av sina penningpolitiska uppgifter” understrykas att detta är avsett att förtydliga den penningpolitiska kontext där den utgivande centralbanken har en roll, och vilket syfte denna roll har. Detsamma gäller för hänvisningen till att centrala motparter från tredjeland (kategori 2) ska uppfylla alla krav som den utgivande centralbanken uppställer ”i samband med utövandet av penningpolitik” (11). Detta bör läsas tillsammans med skäl 7 i förslaget till förordning. Det bör understrykas att denna formulering inte är avsedd att ge de behöriga myndigheterna eller Esma en valmöjlighet huruvida den utgivande centralbankens samtycke ska inhämtas avseende vissa utkast till beslut, och att den heller inte är avsedd att ge dem en valmöjlighet huruvida de följer den utgivande centralbankens förslag till ändringar eller beaktar dess invändningar mot utkastet till beslut. I detta sammanhang bör det noteras att Eurosystemet har vittgående befogenheter att utforma och genomföra penningpolitiken. Detta har bekräftats av Europeiska unionens domstol (12) och är av avgörande betydelse för att säkerställa ECB:s och de nationella centralbankernas oberoende i enlighet med artikel 130 i fördraget. För att värna tydlighet och rättssäkerhet bör ett nytt skäl läggas till i förslaget till förordning som speglar detta.

2.3

För det andra, vad gäller vilka utkast till beslut som ska omfattas av skyldigheten att inhämta den utgivande centralbankens samtycke, anser ECB att förslaget till förordning bör säkerställa att den utgivande centralbanken involveras avseende vissa ytterligare viktiga aspekter avseende de centrala motparternas riskhantering. För det första anser ECB, när det gäller både unionens centrala motparter och centrala motparter från tredjeland, att den utgivande centralbankens samtycke bör inhämtas även avseende utkast till beslut om den centrala motpartens marginalsäkerhetskrav (artikel 41). Detta är viktigt för den utgivande centralbanken pga. de viktiga kopplingar som finns mellan likviditetsriskhanteringen, som är det viktigaste ur den utgivande centralbankens synvinkel, och det förfarande som den centrala motparten tillämpar på marginalsäkerheter. Exempelvis har arrangemangen för uttaget av säkerheter under dagen en viktig betydelse för den centrala motpartens möjligheter att erhålla resurser för att uppfylla förpliktelserna när dessa löper ut. Processerna och förfarandena för uttaget av säkerheter, inbegripet reglerna för att justera marginalsäkerheter i stressade marknadslägen, kan också få avsevärda konsekvenser vad gäller procyklikaliteten – om de hanteras på ett felaktigt sätt kan de leda till ansträngda likviditetspositioner för clearingmedlemmar, och eventuellt försämra den utgivande centralbankens möjligheter att genomföra sina penningpolitiska mål.

Förslaget till förordning bör dessutom stadga att den utgivande centralbankens samtycke krävs för beslut som avser översynen av modeller, stresstester och utfallstester för valideringen av de modeller och parametrar som den centrala motparten använder för att beräkna sina marginalsäkerhetskrav, bidrag till obeståndsfonden, krav på säkerheter och andra mekanismer för riskkontroll enligt artikel 49 i förordning (EU) nr 648/2012. Detta är viktigt för den utgivande centralbanken eftersom beslut enligt artikel 49 kan få direkta konsekvenser för hur den centrala motparten uppfyller de förfarandetekniska och de materiella kraven som framgår av förordning (EU) nr 648/2012 avseende vilka den utgivande centralbanken annars måste ge sitt samtycke. Exempelvis skulle en förändring av den centrala motpartens metod för att stresstesta marginalsäkerhetskravens lämplighet, ha en direkt effekt på den centrala motpartens möjligheter att iaktta skyldigheterna avseende säkerheter enligt artikel 46 i förordning (EU) nr 648/2012.

I det separata tekniska arbetsdokumentet som åtföljer detta yttrande anger ECB specifika ändringsförslag avseende olika typer av beslut där den utgivande centralbankens samtycke bör krävas.

2.4

För det tredje noterar ECB att de behöriga myndigheterna har ett visst manöverutrymme huruvida förändringar som en central motpart föreslår ska omfattas av beslut enligt artikel 15 i förordning (EU) nr 648/2012, vad gäller en utvidgning av affärsverksamheten till verksamheter och tjänster som inte omfattas av den ursprungliga auktorisationen, eller avseende beslut enligt artikel 49 som rör granskning av modeller, stresstester och utfallstester. Om den behöriga myndigheten anser att de förändringar som en central motpart föreslår inte utgör någon utvidgning av affärsverksamheten till ytterligare verksamheter och tjänster eller inte utgör ”betydande förändringar” av modeller och parametrar, omfattas sådana förändringar inte av beslut enligt artiklarna 15 respektive 49. I syfte att bygga upp en gemensam tillsynskultur i unionen och en konsekvent tillsynspraxis publicerade Esma nyligen ett yttrande (13) om gemensamma indikatorer för ytterligare produkter och tjänster enligt artikel 15 och för betydande ändringar enligt artikel 49. ECB anser att det är viktigt att de kriterier som framgår av Esmas yttrande iakttas för att säkerställa att de utgivande centralbankernas samtycke inhämtas i alla situationer där sådant samtycke krävs. ECB föreslår därför att Esma riktlinjer avseende tolkningen av dessa artiklar bör ges bindande verkan. För detta ändamål bör Esma utarbeta dem som tekniska standarder som kommissionen sedan kan anta i form av delegerade akter. För detta ändamål anger ECB specifika ändringsförslag i det separata tekniska arbetsdokumentet som åtföljer detta yttrande.

3. Översyn och utvärdering

3.1

Förslaget till förordning ändrar artikel 21 i förordning (EU) nr 648/2012 och stadgar att behöriga myndigheter, i samverkan med Esma, ska se över de system, strategier, processer och mekanismer som de centrala motparterna har inrättat för att följa förordning (EU) nr 648/2012 samt utvärdera de risker som dessa centrala motparter är eller kan vara exponerade mot. Av den ändrade artikeln 21 framgår att centrala motparter är föremål för kontroller på plats, och att personal från Esma ska inbjudas att delta i dessa. Därutöver ska den behöriga myndigheten till Esma vidarebefordra all information som den mottagit från den centrala motparten, och från berörd central motpart inhämta sådan information som Esma efterfrågar som myndigheten inte kan lämna.

3.2

Den viktigaste aspekten med översyns- och utvärderingsprocessen, som ändras genom förslaget till förordning, är att säkerställa att de centrala motparterna kontinuerligt följer förordning (EU) nr 648/2012. ECB anser att samrådet med den utgivande centralbanken i översyns- och utvärderingsprocessen, om detta anses nödvändigt av den behöriga myndigheten för att säkerställa att den utgivande centralbanken kan fullgöra sitt uppdrag enligt förslaget till förordning, skulle vara viktig för att uppfylla kraven enligt artikel 21a.2. Möjligheten att bidra till den översyn som de behöriga tillsynsmyndigheterna utför, tillsammans med Esma, skulle ge den utgivande centralbanken möjlighet att säkerställa att centrala motparter inte generar risker som hotar utförandet av Eurosystemets grundläggande uppgifterna enligt fördraget och möjligheterna att uppnå dess huvudmål om att upprätthålla prisstabilitet.

3.3

I det separata tekniska arbetsdokumentet som åtföljer detta yttrande anger ECB de specifika ändringsförslagen avseende samrådet med den utgivande centralbanken i översyns- och utvärderingsprocessen enligt artikel 21.

4. ECB:s rådgivande roll vad gäller utkast till delegerade akter och genomförandeakter

4.1

Det är viktigt att komma ihåg att kommissionens utkast till delegerade akter och genomförandeakter är ”utkast till unionsakter” enligt artikel 127.4 och artikel 282.5 i fördraget. Både delegerade akter och genomförandeakter utgör unionsakter. ECB bör i god tid höras om alla utkast till unionsakter, inklusive utkast till delegerade akter eller genomförandeakter, som faller inom ECB:s behörighetsområde. EU-domstolen förtydligade skyldigheten att höra ECB i Kommissionen mot Europeiska centralbanken (14) och motiverade skyldigheten med hänvisning till ECB:s uppgifter och sakkunskap. Mot bakgrund av att en säker och effektiv finansmarknadsinfrastruktur, särskilt clearingsystem för finansiella instrument, är en förutsättning för att utföra de grundläggande ECBS-uppgifterna enligt artikel 127.2 i fördraget, och för att ECBS ska kunna uppnå sitt huvudmål om att upprätthålla prisstabilitet enligt artikel 127.1 i fördraget, anser ECB att den bör höras om alla genomförandeakter och delegerade akter som antas med stöd av förordning (EU) nr 648/2012. Trots att skyldigheten att samråda med ECB framgår av fördraget, bör detta av tydlighetsskäl även framgå av ett skäl i förslaget till förordning. Med tanke på att delegerade och genomförande rättsakter fyller en viktig funktion för unionens lagstiftning om finansiella tjänster kommer ECB att utöva sin rådgivande roll om frågor som ligger inom ECB:s behörighet med beaktande av tidsfristerna för antagandet av sådana akter och behovet att säkerställa ett smidigt antagande av genomförandelagstiftningen (15).

4.2

Avseende flera element i förslaget till förordning skulle det vara värdefullt om, utöver ECB, de relevanta ECBS-medlemmarna kunde involveras i ett tidigt skede när man tar fram utkast till tekniska standarder och standarder för genomförande, delegerade akter och genomförandeakter.

4.3

Flera av bestämmelserna i den föreslagna förordningen hänvisar till den utgivande centralbankens roll. Enligt vad som framgår av punkt 2 inkluderar detta situationer där den utgivande centralbankens samtycke ska inhämtas avseende vissa beslut som fattas av de behöriga myndigheterna eller Esma. Hänvisningar görs till att den utgivande centralbanken ske ge Esma en skriftlig bekräftelse om att den centrala motparten från ett tredjeland i kategori 2 uppfyller de krav som den utgivande centralbanken uppställt (16), och där Esma i överenskommelse med den relevanta utgivande centralbanken konstaterar att den centrala motparten har ”stor systemvikt” (17). För att fastställa vilken utgivande centralbank som ska delta innehåller förslaget till förordning korshänvisningar till artikel 18.2 h i förordning (EU) nr 648/2012, som stadgar att kollegiet ska ”de centralbanker som utger de mest relevanta unionsvalutorna för de finansiella instrument som clearats”. Kommissionen är befogad att anta en delegerad akt, utifrån förslag till tekniska tillsynsstandarder som utarbetats av Esma, som anger de villkor enligt vilka de unionsvalutor som avses i artikel 18.2 h ska anses som de mest relevanta. Följaktligen antog kommissionen sin delegerade förordning (EU) nr 876/2013 (18) som nu kan behöva ses över och uppdateras för att säkerställa att de utgivande centralbankerna för valutor i medlemsstater utanför euroområdet involveras på ett lämpligt sätt, med beaktande av de konsekvenser som funktionsstörningar hos centrala motparter kan få för sådana valutor. De förslag till tekniska tillsynsstandarder som utarbetats av Esma för detta ändamål bör utarbetas i nära samarbete med berörda ECBS-medlemmar. Därutöver bör den delegerade akten först antas efter det att ECB formellt har hörts om den. ECB föreslår också att man av rättssäkerhetsskäl även inför en korshänvisning till artikel 18.2 h i förordning (EU) nr 648/2012 i de bestämmelser i förslaget till förordning som endast hänvisar till ”den relevanta utgivande centralbanken”.

4.4

Förslaget till förordning inför även en ny artikel 25.2a enligt vilken Esma ska fastställa om en central motpart från tredjeland är systemviktig eller sannolikt kommer att bli systemviktig för den finansiella stabiliteten i unionen eller för en eller flera av medlemsstaterna, betecknade som ”centrala motparter i kategori 2”. Av artikeln framgår de kriterier som Esma ska beakta vid sin bedömning och anger att kommissionen ska anta delegerade akter för att närmare specificera dessa kriterier. För att säkerställa att de utgivande centralbankerna involveras på ett lämpligt sätt när dessa kriterier tas fram, bör kommissionen vid framtagandet av denna delegerade akt ha ett nära samarbete med de relevanta ECBS-medlemmarna.

5. Centrala motparter från tredjeland som har ”stor systemvikt”

Förslaget till förordning inför en ny artikel 25.2c enligt vilken Esma ”efter överenskommelse med relevanta utgivande centralbanker” får konstatera att den centrala motparten har så stor systemvikt att den inte bör godkännas. ECB tolkar ”efter överenskommelse” så att Esma inte, utan att först inhämta de relevanta utgivande centralbankernas samtycke, får rekommendera att kommissionen antar en genomförandeakt som bekräftar att den centrala motparten inte bör godkännas.

6. Samarbete och informationsutbyte mellan exekutivorganet och tillsynskollegierna

ECB noterar att exekutivorganet inte inkluderar alla medlemmarna av tillsynskollegierna, och inte inkluderar Europeiska systemrisknämnden (ESRB). Tillsynskollegier består inte enbart av de behöriga myndigheter som utövar tillsyn över den centrala motparten utan också de som utövar tillsyn över de enheter som kan påverkas av den centrala motpartens verksamhet, särskilt utvalda clearingmedlemmar, handelsplatser, samverkande centrala motparter och värdepapperscentraler. ESRB har ansvar för makrotillsynen av det finansiella systemet i unionen. För att säkerställa att ESRB och de medlemmar av tillsynskollegierna som inte även är medlemmar i exekutivorganet har alla nödvändig information för att utföra sina uppgifter, är det viktigt att det finns en skyldighet till informationsutbyte mellan exekutivorganet och ESRB och övriga medlemmar av tillsynskollegierna som inte är medlemmar i exekutivorganet. Den information som överförs till ESRB och tillsynskollegierna bör vara fullständig och inkludera sådan information som exekutivorganet har som är nödvändig för att ESRB och medlemmarna i tillsynskollegierna ska kunna utföra sina respektive uppgifter. På samma sätt bör information om centrala motparter från tredjeland utbytas med ESRB och de relevanta behöriga myndigheterna som framgår av artikel 25.3 i förordning (EU) nr 648/2012 där detta är nödvändigt för att dessa ska kunna utföra sina uppgifter.

7. ECB som medlem utan rösträtt i Esmas tillsynsstyrelse

ECB noterar att förslaget till förordning ändrar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (19) så att ordföranden och ledamöterna i exekutivorganet inkluderas i Esmas tillsynsstyrelse som medlemmar utan rösträtt (20). ECB är mycket positiv till detta arrangemang som säkerställer att riktlinjer, rekommendationer och andra praktiska instrument och konvergensverktyg som tas fram av Esmas tillsynsstyrelse beaktar de synpunkter och den expertis som ordföranden och ledamöterna i exekutivorganet har. ECB anser dock att det också är viktigt att inkludera ECB bland medlemmarna utan rösträtt i Esmas tillsynsstyrelse för att säkerställa ett effektivt samarbete mellan centralbankerna och tillsynsmyndigheterna, och för att säkerställa att de riktlinjer, rekommendationer och andra praktiska instrument och konvergensverktyg som tas fram av Esmas tillsynsstyrelse beaktar de synpunkter och den expertis som ECB besitter (21). Detta är relevant inte bara vad gäller de centrala motparterna utan även avseende andra finansmarknadsaktörer, inklusive centrala värdepapperscentraler och transaktionsregister. Mot denna bakgrund rekommenderar ECB att ECB också inkluderas som medlem utan rösträtt i Esmas tillsynsstyrelse.

8. Samverkan med förslaget till förordning om en ram för återhämtning och resolution av centrala motparter

ECB delar helt kommissionens bedömning i motiveringen till förslaget att de anpassningar och förbättringar av tillsynen också behöver återspeglas i det lagstiftningsförslag om återhämtning och resolution av centrala motparter som är under behandling. ECB håller med om att riktade ändringar också kan bli nödvändiga för att beakta den nya rollen för exekutivorganet för frågor om centrala motparter inom kollegier enligt förordning (EU) nr 648/2012 och sedermera i resolutionskollegier. ECB ser fördelar med att främja ett konsekvent och effektivt samspel mellan återhämtnings- och resolutionsplanerna hos centrala motparter, och att granska och reducera de aggregerade riskerna för den finansiella stabiliteten i unionen. ECB anser att kommissionen, rådet och Europaparlamentet i detta sammanhang bör överväga en potentiell roll för exekutivorganet när de slutför arbetet med förslaget till förordning (22).

Utfärdat i Frankfurt am Main den 4 oktober 2017.

Mario DRAGHI

ECB:s ordförande

(1) COM(2017) 331 final.

(2) Rådets förordning (EU) nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut (EUT L 287, 29.10.2013, s. 63).

(3) COM(2016) 856 final.

(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (EUT L 201, 27.7.2012, s. 1).

(5) Rekommendation ECB/2017/18 av den 22 juni 2017 till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av artikel 22 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (EUT C 212, 1.7.2017, s. 14).

(6) Se punkt 2.1.2 i Europeiska centralbankens yttrande CON/2017/38 av den 20 september 2017 om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om en ram för återhämtning och resolution av centrala motparter och om ändring av förordningarna (EU) nr 1095/2010, (EU) nr 648/2012 och (EU) 2015/2365, ännu ej offentliggjort i EUT. Alla ECB:s yttranden finns på ECB:s webbplats www.ecb.europa.eu. Se även ECB:s svar på kommissionens samråd om översynen av förordningen om Europas marknadsinfrastrukturer (EMIR-förordningen) av den 2 september 2015, finns på ECB:s webbplats www.ecb.europa.eu

(7) Se artikel 2.3 i förslaget till förordning.

(8) Se artikel 2.4 i förslaget till förordning.

(9) Artikel 2.7 i förslaget till förordning lägger till en ny artikel 21a.2.

(10) Artikel 2.10 i förslaget till förordning lägger till en ny artikel 25b.2.

(11) Artikel 2.9 i förslaget till förordning lägger till en ny artikel 25.2b b.

(12) Punkt 68 i Gauweiler m.fl., C-62/14, ECLI:EU:C:2015:400; och punkt 68 i Accorinti m.fl. mot Europeiska centralbanken, T-79/13, ECLI:EU:T:2015:756.

(13) Esmas yttrande av den 15 november 2016 om gemensamma indikatorer för nya produkter och tjänster enligt artikel 15 och för viktiga ändringar enligt artikel 49 i Emir (ESMA/2016/1574), finns på Esmas webbplats på www.esma.europa.eu

(14) Kommissionen/Europeiska centralbanken, C-11/00, ECLI: EU:C:2003:395, särskilt punkterna 110 och 111. I punkt 110 förtydligade EU-domstolen att skyldigheten att höra ECB ”huvudsakligen [har] till syfte att säkerställa att den som upprättar en sådan rättsakt avvaktar med att anta denna till dess det organ hörts som, genom de specifika uppgifter som det har på det aktuella området enligt gemenskapsrätten och med sin stora sakkunskap, särskilt kan bidra till det planerade lagstiftningsförfarandet”.

(15) Se punkt 2 i yttrande CON/2015/10, punkt 2 i yttrande CON/2012/77, punkt 4 i yttrande CON/2012/5, punkt 8 i yttrande CON/2011/44 samt punkt 4 i yttrande CON/2011/42.

(16) Artikel 2.9 i förslaget till förordning lägger till en ny artikel 25.2b b.

(17) Artikel 2.9 i förslaget till förordning lägger till en ny artikel 25.2c.

(18) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 876/2013 av den 28 maj 2013 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 med avseende på tekniska standarder för tillsyn för de kollegier som ska utöva tillsyn över centrala motparter (EUT L 244, 13.9.2013, s. 19).

(19) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers-och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 84).

(20) Artikel 1.4 i förslaget till förordning lägger till en ny punkt f i artikel 40.1 i förordning (EU) nr 1095/2010.

(21) Se yttrande CON/2010/5. Se även ECB:s svar på Europeiska kommissionens samråd om de europeiska tillsynsmyndigheternas verksamhet av den 7 juli 2017, finns på ECB:s webbplats www.ecb.europa.eu

(22) Se punkt 1.4 i yttrande CON/2017/38.

15.11.2017

Europeiska unionens officiella tidning

C 385/10

EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE

av den 11 oktober 2017

om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 vad gäller clearingkravet, ett tillfälligt upphävande av clearingkravet, rapporteringskraven, riskbegränsningsteknikerna för OTC-derivatkontrakt som inte clearas av en central motpart, registreringen och tillsynen av transaktionsregister samt kraven för transaktionsregister

(CON/2017/42)

(2017/C 385/04)

Inledning och rättslig grund

Den 6 respektive den 9 juni 2017 mottog Europeiska centralbanken (ECB) en begäran från Europeiska unionens råd och Europaparlamentet om ett yttrande över ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 vad gäller clearingkravet, ett tillfälligt upphävande av clearingkravet, rapporteringskraven, riskbegränsningsteknikerna för OTC-derivatkontrakt som inte clearas av en central motpart, registreringen och tillsynen av transaktionsregister samt kraven för transaktionsregister (1) (nedan kallat förslaget till förordning).

ECB:s behörighet att avge ett yttrande grundas på artiklarna 127.4 och 282.5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt eftersom förslaget till förordning innehåller bestämmelser som berör Europeiska centralbankssystemets (ECBS) grundläggande uppgifter att utforma och genomföra penningpolitiken, att främja välfungerande betalningssystem i enlighet med artikel 127.2 första och fjärde strecksatserna i fördraget, ECBS uppgift att medverka till ett smidigt genomförande av politiken för det finansiella systemets stabilitet i enlighet med artikel 127.5 i fördraget, och ECB:s särskilda uppgifter i samband med tillsynen över kreditinstitut i enlighet med artikel 127.6 i fördraget. I enlighet med artikel 17.5 första meningen i arbetsordningen för Europeiska centralbanken har detta yttrande antagits av ECB-rådet.

Allmänna kommentarer

ECB stöder kommissionens initiativ att införa ett antal ändringar av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 (2) med målet att förenkla tillämpliga regler och få bort oproportionerliga bördor.

Specifika kommentarer

1. Undantag för transaktioner som genomförs av centralbanker

1.1

Enligt artikel 1.4 i förordning (EU) nr 648/2012 undantas ECBS-medlemmar, men inte deras motparter, från rapporteringsskyldigheten. Om ett derivatkontrakt ingås med en ECBS-medlem, måste följaktligen motparten rapporterar in uppgifter om transaktionen till ett transaktionsregister. I detta sammanhang bör man observera att relevanta centralbankstransaktioner är befriade från rapporteringsskyldigheten i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2365 (3). Därutöver behöver centralbankstransaktioner i samband med utförandet av penningpolitiken, växelkurspolitiken och politiken för finansiell stabilitet inte rapporteras i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU (4) samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 (5).

1.2

ECB är orolig för de risker som kan uppstå om, trots existerande sekretessåtgärder, information från ECBS transaktioner blir offentlig och marknadsaktörerna kan identifiera vilka transaktioner som de nationella centralbankerna inom ECBS genomför. Detta skulle kunna påverka de nationella centralbankernas utförande av sådana transaktioner negativt, särskilt inom områdena penningpolitik och växelkurspolitik där sekretess är nödvändig (6). Kravet att motparterna till ECBS-medlemmarna ska rapportera alla uppgifter om sina transaktioner till transaktionsregister får den oönskade konsekvensen att det uppstår en indirekt rapporteringsskyldighet för centralbankstransaktioner vilket medför att det undantag som beviljats ECBS-medlemmarna blir mindre effektivt. Det är därför viktigt att ECBS-medlemmarnas räkenskaper skyddas samt att signalerna från centralbanksoperationerna är fortsatt effektiva (7).

1.3

ECB anser därför att, för att säkerställa att de nationella centralbankerna även fortsättningsvis kan utföra lagstadgade uppgifter på ett effektivt sätt, centralbankstransaktioner är fullt ut befriade från rapporteringskraven.

2. Rapporteringsskyldighet

2.1

Vad gäller den föreslagna ändringen av artikel 9.1 noterar ECB resultatet från kommissionens konsekvensbedömning och förstår behovet att minska rapporteringsbördan för små icke-finansiella motparter. I detta sammanhang välkomnar ECB kommissionens förslag att ansvaret för rapporteringen i vissa specifika fall kan göras av centrala motparter, finansiella motparter, förvaltningsbolag för företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper samt förvaltare av alternativa investeringsfonder (8). Detta synes utgöra en bra balans mellan kraven att uppgifterna ska vara fullständiga, att minimera rapporteringsbördan och samtidigt anpassa strukturen på rapporteringskraven enligt förordning (EU) nr 648/2012 och förordning (EU) 2015/2365.

2.2

Förslaget till förordning inför ett undantag från rapportering för transaktioner inom grupper som inkluderar en icke-finansiell motpart (9). ECB är orolig för detta ändringsförslag av det skäl som framgår av punkterna 2.2.1–2.2.3.

2.2.1

Dataanalysen av existerande uppgifter, med målet att kontrollera huruvida ett OTC dervitkontrakt är en transaktion inom en grupp i enlighet med de gällande rapporteringsreglerna enligt förordning (EU) nr 648/2012 (10), leder ofta till osäkra resultat när de kontrolleras mot andra datakällor. Vad gäller frågan om att uppgiftskvaliteten fortfarande förbättras, medför därför ett ovillkorligt undantag för rapportering inom grupper för icke-finansiella motparter en risk för regleringsarbitrage från uppgiftslämnare.

2.2.2

Transaktioner inom grupper med icke-finansiella motparter är bara undantagna från kravet om att ställa säkerhet om vissa villkor uppfylls, och kräver de behöriga myndigheternas godkännande (11). Om dessa villkor inte uppfylls och motparter ställer säkerhet för transaktioner inom gruppen, och det saknas en rapporteringsskyldighet, ser ECB en risk för att de risker som utgår från marginalsäkerheter och procykliska effekter eventuellt inte upptäcks. Denna asymmetri skulle motverka den transparens och riskminimering som är kärnan i ramverket enligt förordning (EU) nr 648/2012.

2.2.3

Den föreslagna ändringen kan leda till att vissa aktörer tillgriper avancerade metoder för att kringgå rapporteringskraven enligt för (EU) nr 648/2012, t.ex. genom att transaktioner sker genom icke-finansiella dotterbolag till större finansgrupper. Eftersom många icke-finansiella motparter deltar i derivattransaktioner i utländsk valuta, kan ändringen få särskilda konsekvenser för rapporteringen av sådana transaktioner.

2.3

ECB anser att den finansiella motpartens skyldighet att rapportera åt icke-finansiella motparter (12) redan minskar rapporteringsbördan för små icke-finansiella motparter, även när det gäller transaktioner inom gruppen. Extrakostnaden för ytterligare rapportering för icke-finansiella motparter som redan bör ha nödvändig IT-infrastruktur på plats torde vara ytterst liten. ECB rekommenderar därför att transaktioner inom grupper mellan finansiella motparter och icke-finansiella motparter inte undantas från rapportering. Bland alla transaktioner inom grupper mellan icke-finansiella motparter bör endast sådana transaktioner som utförs av små icke-finansiella motparter som inte utgör någon systemrisk undantas. Mot denna bakgrund rekommenderar ECB att transaktioner inom grupper mellan icke-finansiella motparter undantas från rapportering om dessa icke-finansiella motparter inte omfattas av clearingkravet. I samband med detta kan nämnas att icke-finansiella motparter omfattas av clearingkravet måste rapportera åt andra icke-finansiella motparter om det förekommer transaktioner inom gruppen mellan dem.

2.4

ECB noterar att transaktioner inom grupper som involverar en motpart från tredje land som inte erhållit ett kommissionsbeslut om likvärdighet, fortfarande omfattas av rapporteringsskyldigheten och att det aktuella undantaget (13) därför inte gäller för sådana transaktioner.

2.5

ECB välkomnar ändringsförslaget till artikel 9.6. Genomförandet av standarder för motpart, transaktions- och värdepappersidentifiering som omfattas av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/105 (14), är ett viktigt steg mot förbättrad kvalitet på de uppgifter som samlas in med stöd av förordning (EU) nr 648/2012. En samordning av förordning (EU) nr 648/2012, förordning (EU) 2015/2365 och förordning (EU) nr 600/2014 är också viktigt för att garantera jämförbarhet och säkerställa en global översikt över finansmarknadernas struktur och verksamhet.

3. Ändringar för att säkerställa uppgifters kvalitet

3.1

ECB anser att de föreslagna ändringarna av artikel 78 (15) och artikel 81.5 (16) är viktiga steg på vägen mot att harmonisera transaktionsregistrens förfaranden och riktlinjer samt de villkor under vilka de tillhandahåller de behöriga myndigheterna uppgifter.

3.2

ECB välkomnar också mandatet för Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) att rapportera om genomförandet av rapporteringsskyldigheten enligt den nya artikeln 85.3 d (17) och skulle väkomna om ECBS involverades i framtagandet av den rapport som ska överlämnas till kommissionen i enlighet med den nya artikeln 85.3 d.

4. Huruvida kreditinstituten uppfyller kraven avseende riskhanteringsförfaranden, undantag för rapportering inom grupper och kapitalkrav

4.1

ECB stöder förslaget vad gäller behovet av tillsynsförfaranden för att säkerställa att den inledande och den fortlöpande valideringen av riskhanteringsförfaranden som förutsätter en utväxling av säkerheter som sker i tid, är korrekt och på lämpligt vis separerad, avseende OTC- derivatkontrakt (18).

4.2

ECB noterar att inom ramen för artikel 6 i rådets förordning (EU) nr 1024/2013 (19) uppgifterna att säkerställa att kreditinstitut uppfyller riskhanteringskraven som framgår av artikel 11.3 i förordning (EU) nr 648/2012 avseende förfaranden som kräver en utväxling av säkerheter som sker i tid, är korrekt och på lämpligt vis separerad, inklusive sammanhörande undantag inom grupper (20), samt kapitalbaskraven som framgår av artikel 11.4 i förordning (EU) nr 648/2012 om innehav av ett lämpligt och proportionellt kapital för att hantera den risk som inte täcks av en lämplig utväxling av säkerheter, faller inom tillsynsområdet, och därmed inom de uppgifter som ECB tilldelas genom artikel 4.1 d och 4.1 e i förordning (EU) nr 1024/2013.

5. Centrala motparters transparens

5.1

ECB stöder förslaget att centrala motparter bör ge sina clearingmedlemmar verktyg att simulera sina krav på inledande marginalsäkerheter och en detaljerad översikt över de modeller för beräkning av inledande marginalsäkerheter som de använder (21). Detta kommer att öka transparensen och förutsebarheten när det gäller inledande marginalsäkerheter och därigenom främja en clearingmedlemmarnas förståelse av de risker och kostnader som är förbundna med deltagandet i en central motpart.

5.2

Därutöver förslår ECB att man inkluderar verktyg för makrotillsyn för att förhindra att systemrisker byggs upp, särskilt från hög belåning, och att man ytterligare begränsar de procykliska effekterna som utgår från marginalsäkerheter och värderingsavdrag. ECB föreslår att de relevanta principerna för makrotillsynsverktyg inrättas genom rättsakten på nivå 1. Makrotillsynsverktyg skulle tillämpas på motparter på transaktionsnivå. På så sätt skulle alla relevanta transaktioner omfattas, inklusive dem som ingås av icke-banker, oavsett huruvida dessa transaktioner har ingåtts på den centralt clearade marknaden, den icke centralt clearade marknaden eller av unionsmotparter som clearar sina transaktioner via en central motpart i tredje land (22). De erforderliga principerna och kraven för sådana makrotillsynsverktyg bör, om inte i det aktuella förslaget, inkluderas vid nästa lämpliga tillfälle, t.ex. nästa översyn av förordning (EU) nr 648/2012 under år 2020.

5.3

Dessutom, såsom framgår av en nyligen publicerad ESRB-rapport om översynen av förordning (EU) nr 648/2012 (23), anser ECB att centrala motparter verksamma inom unionen bör vara skyldiga att offentliggöra kvantitativ och kvalitativ information i överensstämmelse med CPMI-IOSCO principerna (24). En starkare rättslig grund för att de centrala motparterna ska offentliggöra uppgifter i överensstämmelse med dessa principer skulle hjälpa finansindustrin och allmänheten att bättre förstå den komplexa verklighet där centrala motparter är verksamma.

6. Klassificering av specialföretag för värdepapperisering som finansiella motparter

6.1

ECB noterar att specialföretag för värdepapperisering (SSPE) enligt förslaget ska klassificeras som finansiella motparter (25). Dock framgår det av artikel 27 i förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma regler för värdepapperisering och inrättande av ett europeiskt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering (STS) samt om ändring av direktiven 2009/65/EG, 2009/138/EG, 2011/61/EU och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 648/2012 (26), att förordning (EU) nr 648/2012 bör ändras så att STS SSPE undantas från clearingkravet om motpartskreditrisken reduceras på ett lämpligt sätt. ECB upprepar sin ståndpunkt (27) att STS SSPE fullt ut bör undantas från clearingkravet och från de lagstadgade kraven att ställa säkerhet (28).

6.2

ECB stöder därför bestämmelserna i artikel 27 i förslaget som nämns i punkt 6.1, inklusive mandatet för europeiska tillsynsmyndigheter att ta fram förslag till tekniska standarder som specificerar kriterierna för att fastställa vilka arrangemang avseende säkerställda obligationer eller värdepapperiseringar på ett lämpligt sätt minskar motpartskreditrisken och ska antas av kommissionen (29), samt andra nödvändiga ändringar som undantar STS SSPE från både clearingkravet och från kravet om att ställa marginalsäkerhet. Detta är nödvändigt för att säkerställa konkurrens på lika villkor när det gäller att kvalificera säkerställda obligationer och kan motiveras av tillsynsskäl vad gäller STS SSPE.

7. Ändringar av metoden för att beräkna motparters positioner avseende OTC-derivatkontrakt

ECB noterar att förslaget att införa en metod för att beräkna positioner avseende OTC-derivatkontrakt som är relevant för att fastställa huruvida en finansiell eller icke-finansiell motpart omfattas av clearingkravet, som är baserad på uppgifter från periodens slut i stället för de genomsnittlaga positionerna av OTC-derivatkontrakt under en fortlöpande period om 30 dagar (30), kan medföra ett incitament att planera sina positioner så att clearingkravet kan undvikas. ECB föreslår därför att man i artiklarna 4a.2 (31) och 10.2 (32) i förslaget till förordning lägger till ett krav att den finansiella eller icke-finansiella motparten ska kunna visa för den behöriga myndigheten att beräkningen av de aggregerade positionerna av OTC-derivatkontrakt vid månadsslut inte systematiskt visar för låga sammanlagda positioner.

8. ECB:s rådgivande roll vad gäller utkast till delegerade akter och genomförandeakter

8.1

Det är viktigt att komma ihåg att kommissionens utkast till delegerade akter och genomförandeakter är ”utkast till unionsakter” enligt artikel 127.4 och artikel 282.5 i fördraget. Både delegerade akter och genomförandeakter utgör unionsakter. ECB bör i god tid höras om alla utkast till unionsakter, inklusive utkast till delegerade akter eller genomförandeakter, som faller inom ECB:s behörighetsområde. Skyldigheten att samråda med ECB har förtydligats av EU-domstolen i målet Europeiska gemenskapernas kommission mot Europeiska centralbanken (33) med hänvisning till ECB:s uppgifter och sakkunskap. Eftersom säker och effektiv finansmarknadsinfrastruktur, särskilt clearingsystem, är en förutsättning för att uppfylla ECBS grundläggande uppgifter enligt artikel 127.2 i fördraget, och för att uppnå dess huvudmål att upprätthålla prisstabilitet enligt artikel 127.1 i fördraget, bör ECB höras om delegerade rättsakter och genomförandeakter som antas inom ramen för förordning (EU) nr 648/2012. Trots att skyldigheten att samråda med ECB framgår av fördraget, bör detta av tydlighetsskäl även framgå av ett skäl i förslaget till förordning. Med tanke på att delegerade och genomförande rättsakter fyller en viktig funktion för unionens lagstiftning om finansiella tjänster kommer ECB att utöva sin rådgivande roll om frågor som ligger inom ECB:s behörighet med beaktande av tidsfristerna för antagandet av sådana akter och behovet att säkerställa ett smidigt antagande av genomförandelagstiftningen (34).

8.2

För flera element i förslaget till förordning, inte bara samrådet med ECB utan även t.ex. att relevanta ECBS-medlemmar involveras tidigt i utvecklingen av förslag till tekniska standarder för tillsyn och genomförande, kan delegerade akter och genomförandeakter vara särskilt användbara, och bör också finnas med som alternativ.

8.3

Kommissionen får anta tekniska standarder för genomförande baserade på förslag till tekniska standarder för genomförande som tagits fram av Esma med angivande av de standarder och format som de rapporterade uppgifterna ska följa, metoder och arrangemang för rapportering, rapporteringens frekvens och de datum då derivatkontrakt måste rapporteras (35). ECBS använder i allt större utsträckning uppgifter som samlats in med stöd av förordning (EU) nr 648/2012 för att utföra sina uppdrag. För att utnyttja den kunskap ECBS får från granskningen av kvaliteten på de uppgifter som rapporteras enligt förordning (EU) nr 648/2012, bör framtagandet av förslag till tekniska standarder för tillsyn genom Esma ske i nära samarbete med de relevanta ECBS-medlemmarna.

8.4

Dessutom är kommissionen behörig att anta till tekniska standarder för tillsyn, utifrån förslag som tagits fram av Esma, som anger vilka förfaranden som ska användas för avstämningar av uppgifter mellan transaktionsregister och vilka förfaranden som ska tillämpas för att kontrollera att inrapporterade uppgifter är fullständiga och korrekta och överensstämmer med rapporteringskraven (36). Myndigheter med direkt och omedelbar tillgång till transaktionsregistrens uppgifter, inklusive relevanta ECBS-medlemmar, besitter omfattande expertis inom detta område. Det är viktigt att denna expertis utnyttjas när man tar fram tekniska standarder för tillsyn. Mot denna bakgrund bör framtagandet av förslag till tekniska standarder för tillsyn genom Esma ske i nära samarbete med de relevanta ECBS-medlemmarna.

I de fall där ECB rekommenderar att förslaget till förordning ska ändras anges de specifika förslagen i ett separat tekniskt arbetsdokument som åtföljs av förklaringar. Det tekniska arbetsdokumentet finns på engelska på ECB:s webbplats.

Utfärdat i Frankfurt am Main den 11 oktober 2017.

Mario DRAGHI

ECB:s ordförande

(1) COM(2017) 208 final.

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (EUT L 201, 27.7.2012, s. 1).

(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2365 av den 25 november 2015 om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning samt om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 337, 23.12.2015, s. 1).

(4) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU (EUT L 173, 12.6.2014, s. 349).

(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 173, 12.6.2014, s. 84).

(6) Se punkt 7 i yttrande CON/2012/21. Alla ECB:s yttranden finns på ECB:s webbplats www.ecb.europa.eu

(7) Se sidorna 2 och 13–14 i ECB:s svar på Europeiska kommissionens samråd om översynen av förordningen om Europas marknadsinfrastrukturer (EMIR-förordningen) av den 2 september 2015, finns på ECB:s webbplats www.ecb.europa.eu

(8) Se artikel 1.7 b i förslaget till förordning.

(9) Se artikel 1.7 a i förslaget till förordning.

(10) Se artikel 3.1 och 3.2 i förordning (EU) nr 648/2012.

(11) Se artikel 11.7 i förordning (EU) nr 648/2012.

(12) Se artikel 1.7 b i förslaget till förordning.

(13) Se artikel 13.2 i förordning (EU) nr 648/2012.

(14) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/105 av den 26 oktober 2016 om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 1247/2012 om fastställande av tekniska genomförandestandarder för form och frekvens för rapportering om handel till transaktionsregister enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (EUT L 17, 21.1.2017, s. 17).

(15) Se artikel 1.16 i förslaget till förordning.

(16) Se artikel 1.17 c i förslaget till förordning.

(17) Se artikel 1.19 c i förslaget till förordning.

(18) Se artikel 1.9 a i förslaget till förordning.

(19) Rådets förordning (EU) nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut (EUT L 287, 29.10.2013, s. 63).

(20) Se artikel 4.2 i förordning (EU) nr 648/2012.

(21) Se artikel 1.10 i förslaget till förordning.

(22) Detta är i linje med ECB:s svar på Europeiska kommissionens samråd om översynen av förordningen om Europas marknadsinfrastrukturer (EMIR-förordningen) av den 2 september 2015, finns på ECB:s webbplats www.ecb.europa.eu

(23) The Revision of the European Market Infrastructure Regulation, ESRB, april 2017. Finns på https://www.esrb.europa.eu/pub/pdf/other/20170421_esrb_emir.en.pdf

(24) Slutrapport från CPMI-IOSCO om Public quantitative disclosure standards for central counterparties, februari 2015. Finns på http://www.bis.org/cpmi/publ/d125.pdf

(25) Se artikel 1.1 i förslaget till förordning.

(26) COM(2015) 472 final.

(27) I det gemensamma svaret från Bank of England och Europeiska centralbanken till kommissionens samrådsdokument: Ett EU-ramverk för för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering. Finns på ECB:s webbplats www.ecb.europa.eu

(28) Avseende undantaget att ställa säkerhet, se punkterna 2.2 och 5.5 i yttrande CON/2016/11.

(29) Se artikel 27.2 i COM(2015) 472.

(30) Se artikel 1.3 och 1.8 i förslaget till förordning.

(31) Se artikel 1.3 i förslaget till förordning.

(32) Se artikel 1.8 i förslaget till förordning.

(33) Dom av den 10 juli 2003 i mål C-11/00, Europeiska gemenskapernas kommission mot Europeiska centralbanken, ECLI:EU:C:2003:395, särskilt punkterna 110 och 111. EU-domstolen förtydligade i punkt 110 att skyldigheten att höra ECB ”huvudsakligen [har] till syfte att säkerställa att den som upprättar en sådan rättsakt avvaktar med att anta denna till dess det organ hörts som, genom de specifika uppgifter som det har på det aktuella området enligt gemenskapsrätten och med sin stora sakkunskap, särskilt kan bidra till det planerade lagstiftningsförfarandet”.

(34) Se punkt 2 i yttrande CON/2015/10, punkt 4 i yttrande CON/2012/5, punkt 8 i yttrande CON/2011/44 samt punkt 4 i yttrande CON/2011/42.

(35) Se artikel 1.7 c i förslaget till förordning.

(36) Se artikel 1.16 i förslaget till förordning.

15.11.2017

Europeiska unionens officiella tidning

C 385/17

Meddelande från kommissionen om de återkravsräntor och referens-/diskonteringsräntor för statligt stöd som gäller för de 28 medlemsstaterna från och med den 1 december 2017

(Offentliggjort i enlighet med artikel 10 i kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 av den 21 april 2004 [EUT L 140, 30.4.2004, s. 1])

(2017/C 385/06)

Basräntor beräknade i enlighet med meddelandet från kommissionen om en översyn av metoden för att fastställa referens- och diskonteringsräntor (EUT C 14, 19.1.2008, s. 6). Referensräntan ska, beroende på hur den används, beräknas genom att till basräntan addera de marginaler som fastställs i detta meddelande. Det innebär att diskonteringsräntan ska beräknas genom att en marginal på 100 räntepunkter adderas till basräntan. I kommissionens förordning (EG) nr 271/2008 av den 30 januari 2008 om ändring av förordning (EG) nr 794/2004 föreskrivs att också återkravsräntan beräknas genom att 100 räntepunkter adderas till basräntan, om inte annat anges i ett särskilt beslut.

Ändrade räntor anges i fetstil.

Föregående tabell offentliggjordes i EUT C 346, 14.10.2017, s. 5.

Från	Till	AT	BE	BG	CY	CZ	DE	DK	EE	EL	ES	FI	FR	HR	HU	IE	IT	LT	LU	LV	MT	NL	PL	PT	RO	SE	SI	SK	UK
1.12.2017	31.12.2017	-0,15	-0,15	0,76	-0,15	0,57	-0,15	0,03	-0,15	-0,15	-0,15	-0,15	-0,15	0,59	0,19	-0,15	-0,15	-0,15	-0,15	-0,15	-0,15	-0,15	1,83	-0,15	1,55	-0,36	-0,15	-0,15	0,65
1.11.2017	30.11.2017	-0,15	-0,15	0,76	-0,15	0,57	-0,15	0,06	-0,15	-0,15	-0,15	-0,15	-0,15	0,59	0,25	-0,15	-0,15	-0,15	-0,15	-0,15	-0,15	-0,15	1,83	-0,15	1,28	-0,36	-0,15	-0,15	0,65
1.10.2017	31.10.2017	-0,15	-0,15	0,76	-0,15	0,45	-0,15	0,09	-0,15	-0,15	-0,15	-0,15	-0,15	0,59	0,30	-0,15	-0,15	-0,15	-0,15	-0,15	-0,15	-0,15	1,83	-0,15	1,10	-0,36	-0,15	-0,15	0,65
1.9.2017	30.9.2017	-0,13	-0,13	0,76	-0,13	0,45	-0,13	0,12	-0,13	-0,13	-0,13	-0,13	-0,13	0,59	0,30	-0,13	-0,13	-0,13	-0,13	-0,13	-0,13	-0,13	1,83	-0,13	1,10	-0,36	-0,13	-0,13	0,65
1.8.2017	31.8.2017	-0,13	-0,13	0,76	-0,13	0,45	-0,13	0,12	-0,13	-0,13	-0,13	-0,13	-0,13	0,59	0,30	-0,13	-0,13	-0,13	-0,13	-0,13	-0,13	-0,13	1,83	-0,13	1,10	-0,36	-0,13	-0,13	0,78
1.6.2017	31.7.2017	-0,10	-0,10	0,76	-0,10	0,45	-0,10	0,12	-0,10	-0,10	-0,10	-0,10	-0,10	0,70	0,37	-0,10	-0,10	-0,10	-0,10	-0,10	-0,10	-0,10	1,83	-0,10	1,10	-0,36	-0,10	-0,10	0,78
1.5.2017	31.5.2017	-0,10	-0,10	0,76	-0,10	0,45	-0,10	0,12	-0,10	-0,10	-0,10	-0,10	-0,10	0,70	0,44	-0,10	-0,10	-0,10	-0,10	-0,10	-0,10	-0,10	1,83	-0,10	1,10	-0,36	-0,10	-0,10	0,78
1.4.2017	30.4.2017	-0,08	-0,08	0,76	-0,08	0,45	-0,08	0,16	-0,08	-0,08	-0,08	-0,08	-0,08	0,83	0,44	-0,08	-0,08	-0,08	-0,08	-0,08	-0,08	-0,08	1,83	-0,08	1,10	-0,36	-0,08	-0,08	0,78
1.3.2017	31.3.2017	-0,08	-0,08	0,76	-0,08	0,45	-0,08	0,16	-0,08	-0,08	-0,08	-0,08	-0,08	1,05	0,53	-0,08	-0,08	-0,08	-0,08	-0,08	-0,08	-0,08	1,83	-0,08	1,10	-0,36	-0,08	-0,08	0,78
1.1.2017	28.2.2017	-0,07	-0,07	0,76	-0,07	0,45	-0,07	0,16	-0,07	-0,07	-0,07	-0,07	-0,07	1,05	0,75	-0,07	-0,07	-0,07	-0,07	-0,07	-0,07	-0,07	1,83	-0,07	1,10	-0,36	-0,07	-0,07	0,78

15.11.2017

Europeiska unionens officiella tidning

C 385/20

Offentliggörande av en ansökan om godkännande av en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 andra stycket i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

(2017/C 385/08)

Europeiska kommissionen har godkänt denna mindre ändring i enlighet med artikel 6.2 tredje stycket i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 664/2014 (1).

ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE AV EN MINDRE ÄNDRING

Ansökan om godkännande av en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 andra stycket i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (2)

”FINOCCHIONA”

EG-nr: PGI-IT-01120-AM01 – 25.7.2017

SUB ( ) SGB ( X ) GTS ( )

1. Ansökande grupp och berättigat intresse

Consorzio di Tutela della Finocchiona

Via Carlo del Prete, 49/r

50127 Firenze (FI)

ITALIEN

Tfn +39 0554221769

E-post: info@finocchionaigp.it

Certifierad e-post: finocchionaigp@pec.it

Consorzio di Tutela della Finocchiona har behörighet att ansöka om ändring i enlighet med artikel 13.1 i det italienska jordbruks- och skogsbruksministeriets dekret nr 12511 av den 14 oktober 2013.

2. Medlemsstat eller tredjeland

Italien

3. Rubrik i produktspecifikationen som berörs av ändringen

—	☒	Produktbeskrivning
—	☐	Ursprungsbevis
—	☐	Produktionsmetod
—	☐	Samband
—	☐	Märkning
—	☐	Övrigt: [Anges senare.]

4. Typ av ändring(ar)

—	☐	Ändring av produktspecifikationen för en registrerad SUB eller SGB som kan anses som en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 tredje stycket i förordning (EU) nr 1151/2012 och inte kräver någon ändring av det offentliggjorda sammanfattande dokumentet.
—	☒	Ändring av produktspecifikationen för en registrerad SUB eller SGB som kan anses som en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 tredje stycket i förordning (EU) nr 1151/2012 och kräver en ändring av det offentliggjorda sammanfattande dokumentet.
—	☐	Ändring av produktspecifikationen för en registrerad SUB eller SGB, för vilken det inte har offentliggjorts något sammanfattande dokument (eller motsvarande), som kan anses som en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 tredje stycket i förordning (EU) nr 1151/2012.
—	☐	Ändring av produktspecifikationen för en registrerad GTS som kan anses som en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 fjärde stycket i förordning (EU) nr 1151/2012.

5. Ändring(ar)

Produktbeskrivning

Den nuvarande specifikationen har ändrats så att det i artikel 2.1.3 ”Kemiska egenskaper” och i punkt 3.2 i det sammanfattande dokumentet inte längre står ”vattenaktivitet (aw) – mindre än eller lika med 0,92”.

Värdet ”vattenaktivitet (aw) – mindre än eller lika med 0,92” har ersatts med ”vattenaktivitet (aw) – mindre än eller lika med 0,945”.

Ökningen av aw-värdet syftar till att säkerställa en högre fuktighetshalt hos produkten jämfört med den i den tidigare specifikationen, för att därigenom säkerställa och bevara skivornas mjuka konsistens – en grundläggande egenskap hos Finocchiona SGB som skiljer den från andra liknande produkter på marknaden.

Det anses därför att ändringen uppfyller villkoren i artikel 53.2 a–e i förordning (EU) 1151/2012 och kan klassificeras som mindre.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

”FINOCCHIONA”

EG-nr: PGI-IT-01120-AM01 – 25.7.2017

SUB ( ) SGB ( X )

1. Namn

”Finocchiona”

2. Medlemsstat eller tredjeland

Italien

3. Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1 Produkttyp

Klass 1.2 Köttprodukter (värmebehandlade, saltade, rökta etc.)

3.2 Beskrivning av den produkt för vilken namnet i punkt 1 är tillämpligt

Korven ”Finocchiona” SGB kännetecknas av en arom av fänkål, som i form av frön och/eller blommor finns i korvsmeten, och av en mjuk konsistens som gör att skivorna har en tendens att ibland falla sönder. Skivorna har flera olika färger, från blodröd i de magra delarna till vit/blekrosa i de feta delarna. Dessa delar är välblandade och har odefinierade konturer. Dessutom syns här och var frön och/eller blommor av fänkål. Doften är behaglig och karakteristisk tack vare den tydliga aromen av fänkål och den mildare aromen av vitlök. Smaken är frisk och aptitretande, men aldrig syrlig. Produkten har följande kemiska egenskaper: totalt protein – minst 20 %; totalt fett – högst 35 %; pH – mellan 5 och 6; vattenaktivitet (aw) – mindre än eller lika med 0,945; salt – högst 6 %.

Det är en cylinderformad korv som är täckt med karakteristiska fjun bildade av de mögelformer som utvecklas under mogningen. Produktens storlek varierar från mindre format med en vikt på från 0,5 kg vid stoppningen till större format som kan nå en vikt på 25 kg vid stoppningen. Den saluförs hel eller i portionsbitar, i lösvikt, vakuumförpackning eller skyddande atmosfär, eller som skivor i vakuumförpackning eller skyddande atmosfär.

3.3 Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung) och råvaror (endast för bearbetade produkter)

Utfodringen av tung gris varierar i fråga om sammansättning och användning. Den är uppdelad i två faser och bygger huvudsakligen på biprodukter från osttillverkning och på spannmål. De tillåtna fodermedlen under den första fasen (upp till 80 kg levande vikt) är, i lämpliga koncentrationsnivåer, samma fodermedel som används under den andra fasen. Ett villkor är dock att torrsubstansen spannmål inte får understiga 45 % av den totala mängden fodermedel: extraherat sojamjöl; ensilerad majs; gryn av majsgluten och/eller majsglutenbaserat foder (corn gluten feed); urkärnat johannesbröd, destillationsavfall; fett med en smältpunkt över 36 °C; fiskmjöl, proteinlysat; kärnmjölk. Under den andra gödningsfasen, då torrsubstansen spannmål inte får understiga 55 % av den totala mängden, är följande fodermedel tillåtna: spannmål, inklusive mindre viktiga spannmålsslag; kli och andra produkter från bearbetning av vete; torkad potatis, pressad och ensilerad betmassa, extraherat sojamjöl; solrosmjöl; maniok, melass, extraherat kokosmjöl, extraherat majsgroddmjöl, spritärter och/eller andra bönor av baljväxter; torkad betmassa; sesammjöl; expellerpressad linfröoljekaka, äppel- och päronmos, druv- eller tomatskal som bulkmedel, mjöl av torkad lusern, öljäst och/eller torulajäst, fett med en smältpunkt över 40 °C; laktoserum. kärnmjölk. Fodret för grisar av rasen Cinta Senese, som föds upp i det fria eller enligt ett mixat system, fås genom skogsbete och/eller bete på barmark som besåtts med foderväxter och spannmålsväxter. Det är dessutom tillåtet att använda dagliga fodertillskott, som utgör en del av den tillåtna dagsransonen för grisar över fyra månader på mindre än eller lika med 3 % av djurets levande vikt.

Typiskt för framställningen av ”Finocchiona” SGB är användningen av färskt kött, som inte får ha genomgått någon frysningsprocess, från slaktkroppar av följande djur:

—

Tung gris, uppfödd i minst 9 månader för att uppnå hög vikt och kött som är lämpligt för produktionen av ”Finocchiona” SGB. Grisarna ska ha specifika genetiska egenskaper (de djur som normalt används är av de italienska raserna Large White, Landrace eller Duroc, eller galtar av de raserna, galtar av andra raser eller galtar som är utvalda hybrider med samma genetiska egenskaper). Härigenom kan man garantera upprätthållandet, fördelningen och den kvalitativa sammansättningen av köttets fetter, att man får kroppar som är klassificerade som tunga och iakttar gränsvärdena för motsvarande centrala klasser, samt att grisarna vid slakt har hög vikt och ålder. Alla dessa krav är, tillsammans med de spannmålsbaserade utfodringsteknikerna, nödvändiga för att få fram produktens naturliga förädling och organoleptiska egenskaper.

—	Gris av rasen Cinta Senese, som är inskriven i rasens uppfödningsregister, uppfödd och slaktad i det geografiska området samt utfodrad i enlighet med traditionen.

3.4 Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

De steg i produktionsprocessen för ”Finocchiona” SGB som måste äga rum i det geografiska område som anges i punkt 4 i detta sammanfattande dokument är följande: rensning och putsning av godkända köttstycken; malning; blandning, stoppning, torkning; mogning.

Köttet från rasen Cinta Senese kommer från djur uppfödda inom det geografiska område som anges i punkt 4 i detta dokument.

3.5 Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning osv. av den produkt som det registrerade namnet avser

För att ”Finocchiona” SGB ska kunna släppas för fri konsumtion förpackad i skivor, får skivning och förpackning under vakuum eller i skyddad atmosfär endast äga rum i det produktionsområde som anges i punkt 4 nedan, under tillsyn av det behöriga kontrollorganet för att garantera produktkvaliteten och särskilt för att undvika förändringar av de egenskaper som beskrivs i punkt 3.2.

Blandningen av små finmalda bitar av magert kött och fett gör att skivorna är mycket ömtåliga vid såväl hantering som skivning. När produkten förbereds för skivning måste tarmen avlägsnas, vilket gör att den ätliga delen blir direkt exponerad för den externa omgivningen. Om denna exponering under en obestämd tidsperiod äger rum under förhållanden som inte är kontrollerade förändras egenskaperna hos produkten, som utsätts för oxidationsfenomen, färgförändringar och en alltför hög fuktighetsförlust som leder till en försämring av skivornas särskilda konsistens och av den utpräglade aromatiska komponenten som ska känneteckna denna korv. För att garantera och bevara stabiliteten hos produktens ursprungliga egenskaper är det nödvändigt att operatörernas kontakt med produkten sker under specifika förhållanden och under begränsad tid.

Om produkten som ska skivas under obestämd tid förvaras under andra förhållanden än de föreskrivna finns det en risk för att motsatta och oönskade egenskaper uppstår, som exempelvis härskning, torkning, onormal mögelbildning, svällning eller brunfärgning. Detta kan ge smaker, dofter och en konsistens som skiljer sig från produktens rätta smak, doft och konsistens.

3.6 Särskilda regler för märkning av den produkt som det registrerade namnet avser

Namnet ”Finocchiona” ska anges med tydliga och outplånliga bokstäver, med klart kontrasterande färger i förhållande till etikettens färg. Det ska vara tydligt urskiljbart och i en större storlek (minst 3 mm) än de övriga uppgifter som förekommer på etiketten. Det ska dessutom vara omedelbart följt av uttrycket ”Indicazione Geografica Protetta” (skyddad geografisk beteckning) eller akronymen ”IGP” (SGB). Europeiska unionens logotyp för ”SGB”, eventuellt tillsammans med de uttryck som föreskrivs i kommissionens förordning (EG) nr 628/2008 (3), ska alltid finnas på etiketten. På etiketten får dessutom uppgifter som hänvisar till företag, namn, firmanamn, privata varumärken och grupper användas, förutsatt att dessa uppgifter inte har berömmande värde och inte vilseleder köparen/konsumenten. Hänvisning till namnet på företagen där de grisar som används för att framställa produkten föds upp, får endast göras om hela råvaran kommer från uppfödarna i fråga.

4. Kort beskrivning av det geografiska området

Produktionsområdet för ”Finocchiona” SGB omfattar hela det kontinentala territoriet i Toscana, med undantag för öarna, vilket motsvarar det område där produktionen av denna typiska korv sedan lång tid är förankrad.

5. Samband med det geografiska området

Produktionsområdet för ”Finocchiona” SGB kännetecknas av ett avgränsande bergsområde i norr och öster samt av ett stort kullområde med vinodlingar, skogbeväxta områden och betesmarker för uppfödning i det fria som sträcker sig ned mot kustslätterna i väster.

Det system med hälftenbruk (mezzadria), som levde krav inom jordbruksföretagen fram till 1970-talet och som till stor del ersatts av systemet med näringsegendomar, har gjort det möjligt att bevara områdets uppfödning av den historiska grisrasen Cinta Senese – som tidvis varit utrotningshotad men överkommit denna risk – och de vita grisraser från vilka råvaran som bearbetas av de toskanska charkuteristerna tas, samt att överföra de specialiserade yrkesmännens kunskaper och teknikerna för hantverksmässig tillverkning av produkten ”Finocchiona”. Köttet, vinodlingarna och den utbredda förekomsten av vild fänkål har bidragit till charkuteriföretagarnas utveckling av smaken, och dessa företag är förvaltare av förfinade och hantverksmässiga framställningsmetoder som är ett arv av uråldriga tekniker och sedvänjor som genom århundraden förts vidare till produktionsverkstäder spridda över hela territoriet.

De huvudegenskaper som utmärker ”Finocchiona” och gör den unik i sortimentet av charkuterier är dess tydliga och ojämförliga arom av fänkål, som används i form av frön och/eller blommor i smeten, samt skivornas mjuka konsistens som gör att de har en tendens att ibland falla sönder. Smaken är frisk och aptitretande, men aldrig syrlig.

Skivan har en blandning med små bitar fett som är fördelade på ett sätt som omsluter delarna med rent kött och bevarar produktens mjukhet, även efter lång tids mogning Fettet och det magra köttet, i den ganska grovkorniga blandningen, är inte väl avgränsade från varandra. Skivorna har flera olika färger, från blodröd i de magra delarna till vit/blekrosa i de feta delarna, samt frön och/eller blommor av fänkål spridda här och var.

”Finocchiona” åtnjuter ett historiskt rykte, vilket ett stort antal dokument vittnar om. Värt att nämna är bland annat Rigutinis och Fanfanis ordbok Vocabolario della lingua parlata från 1875 och 1889 års utgåva av Vocabolario degli Accademici della Crusca, som påvisar sambandet mellan ”Finocchiona” och det toskanska territoriet, samt professor Italo Ghinellis verk, som 1977 bekräftade produktens toskanska ursprung. ”Finocchiona” räknas till Toscanas mest spridda charkuterier och produkten förekommer regelbundet i de veckorapporter för charkuteriprodukter som publiceras av en välansedd specialtidskrift med nationell spridning.

Egenskaperna hos ”Finocchiona” har sin grund i de olika samband som finns mellan den toskanska miljö som den har sitt ursprung i och den mänskliga faktorn, vars samverkan under seklernas gång har gjort det möjligt att utveckla en produktionsmetod. Följande faktorer bidrar till att skapa en unik och ojämförlig produkt med ett vid det här laget väl etablerat anseende: det originella valet av ingredienser, och i första hand den fänkål som kännetecknar ett stort antal recept i det regionala köket och hör till produktionsområdets inhemska flora; och den välförankrade charkuteritraditionen och kunnandet hos de kvalificerade operatörerna, som arbetar manuellt och på ett hantverksmässigt sätt, vet hur de bästa köttstyckena ska väljas och beredas, hur den rätta graden av homogenisering mellan fett och kött ska bedömas samt hur man ska avgöra när ”Finocchiona” uppnår lämplig konsistens och mjukhet. Tillsättningen av vin i smeten för ”Finocchiona”, i enlighet med den historiska produktionsmetoden, tydliggör produktens starka samband med det geografiska området, som i hela världen hyllas för sina viner. Produktionen av kvalitetskött från rasen Cinta Senese har gjort det möjligt för bearbetningsföretag att etablera sig i hela regionen, vilket bidrar till att bekräfta karaktären hos ”Finocchiona” samt till att förstärka dess rykte bland konsumenterna och dess samband med Toscana.

”Finocchiona”, som är ett nödvändigt inslag på en typisk tallrik med ”toskanska charkuterier”, har passerat de italienska gränserna och konsumeras i många länder i Centraleuropa, samt utanför Europeiska unionen.

Hänvisning till offentliggörandet av produktspecifikationen

(Artikel 6.1 andra stycket i denna förordning)

http://www.politicheagricole.it/flex/cm/pages/ServeBLOB.php/L/IT/IDPagina/3335

(1) EUT L 179, 19.6.2014, s. 17.

(2) EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

(3) EUT L 173, 3.7.2008, s. 3.

		ISSN 1977-1061
Europeiska unionens officiella tidning		C 385

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	60 årgången 15 november 2017

Informationsnummer	Innehållsförteckning	Sida
	II Meddelanden
	MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska kommissionen
2017/C 385/01	Meddelande från kommissionen automatisk höjning av en autonom tullkvot enligt rådets förordning (EU) 2015/2265	1
2017/C 385/02	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende M.8586 – TPC/JSR/UMG/UBE/MR) ( 1 )	2

	III Förberedande akter
	Europeiska centralbanken
2017/C 385/03 CON/2017/39	Europeiska centralbankens yttrande av den 4 oktober 2017 över ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1095/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 vad gäller förfaranden och myndigheter som ska delta i auktorisationen av centrala motparter samt om godkännande av centrala motparter från tredjeland (CON/2017/39)	3
2017/C 385/04 CON/2017/42	Europeiska centralbankens yttrande av den 11 oktober 2017 om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 vad gäller clearingkravet, ett tillfälligt upphävande av clearingkravet, rapporteringskraven, riskbegränsningsteknikerna för OTC-derivatkontrakt som inte clearas av en central motpart, registreringen och tillsynen av transaktionsregister samt kraven för transaktionsregister (CON/2017/42)	10

	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska kommissionen
2017/C 385/05	Eurons växelkurs	16
2017/C 385/06	Meddelande från kommissionen om de återkravsräntor och referens-/diskonteringsräntor för statligt stöd som gäller för de 28 medlemsstaterna från och med den 1 december 2017(Offentliggjort i enlighet med artikel 10 i kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 av den 21 april 2004 [ EUT L 140, 30.4.2004, s. 1 ])	17

Löpnummer	KN-nummer	Taric-nummer	Beskrivning	Årlig kvot (i ton)	Kvottull	Kvotperiod
09.2759	ex 0302 51 10	20	Torsk (Gadus morhua, Gadus ogac, Gadus macrocephalus) och fisk av arten Boreogadus saida, med undantag av lever, rom och mjölke, färsk, kyld eller fryst, för beredning (2) (3)	90 000	0 %	1.1.2017–31.12.2017
	ex 0302 51 90	10
	ex 0302 59 10	10
	ex 0303 63 10	10
	ex 0303 63 30	10
	ex 0303 63 90	10
	ex 0303 69 10	10

	V Yttranden
	FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN
	Europeiska kommissionen
2017/C 385/07	Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende M.8639 – Cariparma/Caricesena, Carim, Carismi) – Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande ( 1 )	18
	ÖVRIGA AKTER
	Europeiska kommissionen
2017/C 385/08	Offentliggörande av en ansökan om godkännande av en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 andra stycket i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel	20

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,1745
JPY	japansk yen	133,29
DKK	dansk krona	7,4414
GBP	pund sterling	0,89585
SEK	svensk krona	9,8905
CHF	schweizisk franc	1,1643
ISK	isländsk krona
NOK	norsk krona	9,5923
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	25,566
HUF	ungersk forint	311,97
PLN	polsk zloty	4,2381
RON	rumänsk leu	4,6493
TRY	turkisk lira	4,5477
AUD	australisk dollar	1,5361
CAD	kanadensisk dollar	1,4933
HKD	Hongkongdollar	9,1645
NZD	nyzeeländsk dollar	1,7092
SGD	singaporiansk dollar	1,5978
KRW	sydkoreansk won	1 309,46
ZAR	sydafrikansk rand	16,8932
CNY	kinesisk yuan renminbi	7,7950
HRK	kroatisk kuna	7,5520
IDR	indonesisk rupiah	15 918,59
MYR	malaysisk ringgit	4,9259
PHP	filippinsk peso	60,070
RUB	rysk rubel	70,1633
THB	thailändsk baht	38,829
BRL	brasiliansk real	3,8488
MXN	mexikansk peso	22,4266
INR	indisk rupie	76,8150